STADSKOLLEGIETS UTLÅTANDEN OCH MEMORIAL BIHANG 1 9 () () Nr 43 BERÄTTELSE ÖVER MUSEINÄMNDENS VERKSAMHET UNDER ÅR 1959. Stockholms stads museinämnd får härmed avlämna redogörelse för sin verksamhet under år 1959. Nämnden har under året hållit tre sammanträden. Stadsantikv.arien deltog som medlem av svenska nationella kommittén av ICOM (International Council of Museums) i organiserandet av den femte internationella museikongressen, vilken öppnades i Stora Börssalen den 1 juli och avslutades med en mottagning i Stadshuset den 8 juli. I kongress- lokalen, Liljevalchs konsthall, hade stadsmuseet jämte några andra av Stockholmsmuseerna anordnat en utställning, varom vidare på sid. 13. Under tiden 15-31 oktober beviljades stadsantikvarien tjänstledighet för forskningar i samband med av stadskollegiet lämnat författaruppdrag. Under tjänstledigheten förordnades förste antikvarien Tord Nordberg som stadsantikvarie samt därefter i succession antikvarierna Hans Hansson och Brita Englund. Som vikarie å tjänsten som antikvarie (19) förordnades fil. kand. Margareta Cramér. Vid kansliet ha tjänstgjort förste kontorsskrivaren fru Anna-Lisa Koff- man och kanslibiträdet fru Maud Petzold. Byggnadsavdelningen. I samband med ombyggnader och rivningar ha undersökningar, upp- mätningar och fotografering utförts samt byggnadsdetaljer och andra före- mål av kulturhistoriskt värde tillvaratagits för museets samlingar. Anvis- ningar och förslag till framtagande och restaurering av äldre inredningar, dekorerade tak och väggar eller andra detaljer ha lämnats. Restaurerings- och konserveringsarbeten ha följts och kontrollerats. 1-1670 60 2 Bih. nr 43 år 1960 Rivningarna i samband med omdaningen av Nedre Norrmalm ha fort- satts. Av fastigheten kvarteret Fyrmörsaren .8 ha de återstående husen, Malmskillnadsgatan 3 a och b, rivits. De uppfördes under 1700-talet men förändrades kraftigt vid ombyggnad på 18.00-talet, och endast obetydliga rester från byggnadstiden påträffades. I kvarteret Hästryggen stodo fastig- heterna Malmskillnadsgatan 7 och 9 kvar, sedan övriga delar av kvarteret försvunnit. Under året ha även de rivits. Malmskillnadsgatan 7 var ett fyra- våningshus uppfört 1847 av gelbgjutareåldermannen J. W. Boström. Malm- skillnadsgatan 9 uppfördes av revisor M. A. Sjöberg 1852 som ett tvilling- hus till nr 11. Sammanlagt blev fasaden hela 22 fönsteraxlar lång. Trapp- huset i 9:an hade till rivningen behållit sin ursprungliga magnifika karaktär med gjutjärnsbalustrar och gaslampor. 1887 lät J. G. Gylling ändra fasaden efter ritningar av W. Klemming. Malmskillnadsgatan 56 och 58 A i kvarteret Väderkvarnen 5, en av de få i ursprungligt skick bevarade gamla gårdarna på Norrmalm, inrymde mellan 1814 och 1900 Grevesmählska skolan. Den två våningar höga sten- byggnaden var gulputsad och hade rödmålat brutet plåttak. Gården var belagd med kullersten och kantad av uthus. Kvarteret har fått sitt namn av den gamla fotkvarnen »Erlandtskan», som från 1600-talet stod på tomten. Under 1700-talet ägdes tomten nästan uteslutande av mjölnare. »Tobaksplantören» Petter Cedergren lät 1797 bygga den södra delen av den tvåvåniga byggnaden utefter gatan. 1811 inköpte Jacobs och Johannes' för- samlingar huset till komministerboställe. Året därpå donerade grosshand- laren Carl Adolph Grevesmiihl och dennes maka Carin född Dahrelius en fond för en fri läro- och arbetsinrättning inom församlingen. Huset vid Malmskillnadsgatan förlängdes och där inrymdes 1814 den nya skolan. Skolans lokaler blevo med tiden alltmer otillräckliga och de sanitära olägenheterna stora. 1860 uppfördes ett nytt skolhus bredvid det gamla i hörnet av David Bagares gata och Malmskillnadsgatan. Denna byggnad står ännu kvar, men kommer även senare att rivas. År 1900 flyttade skolan åter till nya lokaler, Brunnsgatan 13. Vid Beridarbansgatan ha uris 19 och 21 (kvarteret Skansen 16 och 15) försvunnit. Det förra huset uppfördes år 1795 av kryddkrämaren Gustaf Johan Ericson. Det bestod av tre våningar och hade brutet tak. 1852 lät hyrkusken F. Hallqvist göra en om- och påbyggnad och i detta skick stod huset kvar till rivningen. Den andra byggnaden, Beridarbansgatan 21, hade större kulturhistoriskt intresse. Där bodde Anna Maria Lenngren vid 1700- talets slut och under början av 1800-talet. Huset bestod då endast av två våningar och den övre beboddes av Lenngrens. Mot gatan vette kommerse- rådet Lenngrens rum, salen och tvenne förmak; tambur, vardagsförmak, sängkammare, kök och jungfrukammare lågo mot gården. 1865 påbyggdes 1700-talshuset en våning av C. Klemming, och detta utseende behöll huset Bih. nr 43 år 1960 3 till rivningen. En minnesplatta och en porträttmedaljong av skaldinnan tillvaratogos av stadsmuseet. I anledning av den planerade saneringen vid Trädgårdsgatan i kvarteren Europa och Pygmalion i Staden Mellan Broarna ha undersökningar utförts. Beträffande dessa undersökningar och byggnadernas historia hänvisas till Tord Nordbergs utredning, tryckt som bilaga till museets årsberättelse för år 1958. Museinämnden har avgivit yttrande rörande förslag till reviderad stadsplan för området. På Södermalm ha under året flera ur kulturhistorisk synpunkt värde- fulla äldre byggnader försvunnit: De gamla 1700-talsbyggnaderna (kvarteret Oron 5 och 6), i vilka Åsö sjukhus senare inrymdes, ha skattat åt förgängelsen. Husen hade genom om- och tillbyggnader på 1840-talet och senare delvis förändrats. Några vackra 1700-tals kakelugnar ha bl.a. därifrån tillvaratagits av museet. Hörnhuset Mariagatan 12 och Södergatan 3, kvarteret Jupiter Större 5, och Mariagatan 10, kvarteret Jupiter Större 4, voro båda 1700-talshus. Det förra uppfördes år 1760 av Coopvardie Capitainen Sven Hagberg i tre våningar. Det andra byggdes 1751 två våningar högt av Mäster Johan Georg Kerker. Källaren härstammade delvis från ett äldre hus. År 1752 beslöt Kerk er bygga på huset med en våning. Senare, förmodligen under 1800- talet, förhöjdes byggnaden ytterligare med en våning. Vid rivningen av dessa byggnader ha bl.a. prov på värdefulla 1700-talstapeter tillvaratagits. Den i föregående årsberättelse omnämnda rivningen av de Böhlmarkska fastigheterna i kvarteret Pelarbacken 4 och 5, Högbergsgatan 19-25, har under året slutförts. Snett emot vid Högbergsgatan (30 A) i kvarteret Kejsaren 28 har ännu en anläggning från 1700-talet försvunnit. Redan 1739 uppfördes det äldsta lilla stenhuset med tre fönsteraxlar mot gatan för sidenfabrikören J. Efwer- ling. Sex år senare övertogs fastigheten och väveriet av fabrikör Anders Dahlmansson. Han byggde ut det två våningar höga gathuset samt för- längde det Efwerlingska huset utefter gården. År 1758 stod anläggningen klar i stort sett i det skick vari den förblev till rivningen. Vackra portar och inredningsdetaljer från 1700-talet ha tillvaratagits och av ägaren över- lämnats till museet. På vinden påträffades på väv målade överstycken från 1700-talets mitt av stort konstnärligt värde, som tillhört den ursprung- liga inredningen. Från Wallmansk a teatern i kvarteret Höga Stigen Större nr 2 vid Lilla Glasbruksgatan 10 har hela den bevarade gamla teatersalongen från år 1865 av stadsmuseet nedmärkts och nedtagits samt deponerats hos Arena- teatern på Gröna Lund, där den vid årsskiftet är under uppsättande. På nyåret 1960 revs sedan hela den gamla byggnaden, i vilken teatern var inrymd. 2-1670 60 4 Bih. nr 43 år 1960 Bland enklare hus, som rivits på Södermalm, kunna nämnas kvarteret Bergsgruvan Mindre 15-17, Fatbursgatan 30-34; kvarteret Rabatten 8, Erstagatan 2-10; kvarteret Sandbacken Mindre 33, Tjärhovsgatan 25-27 och kvarteret Södersjukhuset 4, arbetarbostäder från 1890-talet. Inom övriga delar av Norrmalm samt Östermalm, Vasastaden och Kungsholmen ha flera fastigheter rivits. Av de båda byggnaderna kvarteret Rännilen 16, Smålandsgatan 14 och Biblioteksgatan 2 och 4, var det lägre huset vid Biblioteksgatan byggt år 1866, medan det påkostade eleganta hörnhuset uppfördes 1884. Från den rikt dekorerade portgången och trapp- huset ha några reliefer av god kvalitet tillvaratagits. Bland övriga riv- ningar kunna nämnas kvarteret Kadetten 27, Karlbergsvägen 77-81; hela bebyggelsen i kvarteret Ormträsket, som fått lämna plats för »Wenner- Gren center»; kvarteret Sleipner 15 och 14, Upplandsgatan 81 och 83, hus från sekelskiftet; lusthuset vid Parkvillan, Rörstrand; kvarteret Mullbärs- trädet 4, Kungsholmstorg 3-11. På Mariebergsområdet ha rivningarna börjat. Ridhuset i tegel, marketenteriet och andra barackbyggnader i trä utefter Rålambsvägen, uppförda för kungl. fälttelegrafkåren, ha försvunnit, likaså »Stenvillan» och de nyare fabriksbyggnaderna nere vid sjön, byggda för ammunitionsfabriken. Förhandlingar ha förts om att flytta den s.k. »Gröna stugan», nordost om huvudbyggnaden till området nere vid stran- den, där den ännu kvarstående Triewaldska malmgården skulle bevaras. Hovjägmästarbostället Söderbrunn vid Albano, f.d. dj urgårdsvaktarbo- ställe, har försvunnit. På 1600-talet låg detta torp vid den gamla Roslags- vägen. Omkring år 1700 ändrades vägens sträckning och flyttades till sitt nuvarande läge närmare Brunnsviken, där Bellmansdiktens »Första torpet» låg. Vid rivningen befanns en del av byggnaden bestå av en knuttimrad stuga, förmodligen det ursprungliga torpet. Timmerhuset har sedan till- byggts, om- och påbyggts under olika skeden. Med anledning av förestående rivningar ha under året bl.a. följande fastigheter inom ytterområdena undersökts: Brännkyrka församling: Stadsägan 7299 Herrängsvägen 82; Visätra torp vid Älvsjö; eldhärjade ekonomibyggnader vid Älvsjö gård. Enskede församling: Östberga torp;