Forskningens Genombrott Innehåll Jubileumsnumret

JUBILEUMSNUMMER 2014

Hjärt-Lungfonden fi rar jubileum Forskningens genombrott Innehåll jubileumsnumret

4 SCAPIS. En unik forskningsstudie Forskningshistoria skapar nästa genom- 1904. En helt annan tid. Då lungsoten, brott. tuberkulosen, var en stor skräck i Sverige och tusentals dog i sjukdomen 6 Tuberkulos. Den his- varje år. Jag tänker på den tiden och på toriska kraftsamling- mina företrädare, som tog initiativet en som gav resultat. till Svenska Nationalföreningen mot Tuberkulos. De hade en vision, att utro- 12 Hjärtkirurgi. Hjärt- ta tuberkulosen som folksjukdom, men kirurgin har upplevt de hade inte den blekaste aning om hur många milstolpar. Hjärtkirurgi.Anders Jeppsson är mycket den visionen skulle betyda så hjärtkirurg och ser en snabb utveck- långt fram i tiden som 2014. 16 Pacemaker. En 14 ling av olika operationstekniker. Tuberkulosen slutade vara det stora svensk uppﬁ nning dödshotet i Sverige. I dag är vår vision gav miljoner ett nytt att besegra både hjärt- och lungsjuk- liv. Perspektiv. domarna, och vi är på god väg, mycket Nina Rehnqvist tack vare den otroligt framgångsrika 18 Perspektiv. Nina imponeras av forskningen! Rehnqvist har följt de framsteg Jag vill uppmana dig att läsa och hjärtvårdens utveck- som ägt rum. glädjas åt alla fantastiska upptäckter ling. som har gjorts genom åren och som i dag räddar många tusen liv. Jag talar 22 PCI och stent. Fler om vaccin mot tuberkulos, om hjärt- överlever hjärtinfarkt lungmaskinen, pacemakern, möjlighe- med ballongvidgning. ten att transplantera både hjärtan och lungor, om ballongvidgningar och stent 27 Transplantation. I och om en rad läkemedel som gör livet framtiden hoppas 18 lättare för alla drabbade. forskarna kunna laga Nu blickar vi framåt mot kommande trasiga hjärtan med Omslag. Omslagets genombrott. Du är välkommen att vara stamceller. 26 stilleben består av ett med på resan! stetoskop, en hjärt- 30 Lungsjukdom. Det modell, en inhalator, ﬁ nns gott om histo- en pacemaker och Staff an Josephson riska milstolpar på Trombyltabletter. Generalsekreterare lungområdet, men KOL-forskningen väntar ännu på ett genombrott.

36 Barnkardiologi. I dag Transplantation. överlever de allra ﬂ es- Arvid har fått ett nytt ta barn med medföd- hjärta och ett nytt liv. da hjärtfel.

Forskning för hälsa CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Ulrica Klettner REDAKTÖR Karin Myhrström, [email protected] REDAKTIONELL PROJEKTLEDNING Karin Strand, Appelberg, [email protected] REDAKTÖRER Anne Hammarskjöld och Sandra Lindström, Appelberg, LAYOUT Lena Palmius, Appelberg OMSLAGSFOTO Martin Sundström TRYCK Edita Bobergs, Falun. Citera oss gärna, men ange källan.

Adress Biblioteksgatan 29, Box 5413, 114 84 Stockholm Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton Telefon 08-566 24 200 Fax 08-566 24 229 pg 90 91 92-7 och bg 909-1927. issn bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). Org nr 802006-0763 1653-9753 Gåvoservice Telefontid 08.00-18.00 I dag är fondens mål att besegra både hjärt- och E-post [email protected] Telefon 0200-88 24 00

lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och Hemsida www.hjart-lungfonden.se E-post [email protected] fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt-lungsjukdom. Fonden är helt beroende av gåvor Organisationer med 90-konto kontrolleras regelbundet av Svensk Insamlingskontroll. från privatpersoner och företag. 90-konto är en garanti för att pengarna används på rätt sätt.

2 Hjärt-Lungfonden Vi står inför en period med ﬂ era stora forskningsgenombrott. Ordföranden i Hjärt-Lungfondens Forsk- ningsråd, professor Jan Nilsson, är övertygad om att ILLUSTRATION GETTY IMAGES GETTY ILLUSTRATION den världsunika kunskapsbanken SCAPIS kan bidra.

Dags för nästa stora genombrott

et är dags för nästa stora innebär att en data-, bild- och biobank – På så sätt kan vi tidigt se vilka genombrott inom hjärt- byggs och utgör forskningsunderlag för personer som löper hög risk för brustet forskningen. 1960- och i första hand forskare inom hjärt-, kärl- plack och utveckla läkemedel som 70-talen kännetecknades av och lungområdena. förhindrar att det brister. Dstora genombrott när det gäller kart- – I SCAPIS kan vi testa de hypoteser Biomarkörer är exempelvis proteiner, läggningen av riskfaktorerna bakom som vi har med oss från grund- molekyler, signalvägar eller annat som hjärt-kärlsjukdom, exempelvis högt forskningen, upptäcka vilka som är innehåller sådan information att man blodtryck och blodfettsrubbningar. I tillämp bara och vilka behandlingar vi med hjälp av dem kan ställa en diagnos. slutet av 70- och början av 80-talet kom kan utveckla, säger Jan Nilsson, som Ett enkelt blodprov skulle alltså kunna en serie läkemedel som verkade mot framför allt hoppas på visa om en person löper risk att få hjärt- dessa riskfaktorer. en relativt snabb ut- infarkt och en ny medicin skulle kunna – I och med att vi lärde oss att undvi- veckling av läkemedel förhindra att personen drabbas. ka riskfaktorer, kunde sätta in medicin- som eff ektivt kan läka – På samma sätt kommer informa- ska behandlingar där det behövdes och ut den infl ammation tionsinsamlingen inom ramen för samtidigt utvecklade guidelines och i kärlväggen som SCAPIS att hjälpa forskningen framåt kvalitetsregister kunde vi dramatiskt anses ligga bakom att inom andra områden som diabetes, sänka dödligheten i hjärt-kärlsjukdom, åderförfettningsplack stroke och KOL, säger Jan Nilsson. säger Jan Nilsson, professor i experi- brister och en blod- – När det gäller KOL vill vi kunna mentell kardiovaskulär forskning vid propp bildas. Professor stoppa utvecklingen av sjukdomen i ett Lunds universitet. Tack vare den Jan Nilsson. tidigt skede. Även här spelar infl amma- Efter 25 år av grundforskning i avancerade bildteknik tion en viktig roll och genom att kombi- laboratorier är det nu dags för nästa som används i SCAPIS kan forskarna nera den kunskap vi får från avancerad steg – stora befolkningsstudier som studera placken i deltagarnas kärl. bildteknik med det vi kan utläsa från SCAPIS, där forskarna samlar in så Samtidigt kan de titta på deltagarnas infl ammationsmarkörer i blod bör mycket information som möjligt. biomarkörer i blodet och jämföra med det gå att utveckla nya och eff ektivare SCAPIS är en världsunik studie dem som man redan identifi erat i expe- behandlingar. initierad av Hjärt-Lungfonden som rimentella studier. TEXT KARIN STRAND

Tack för ditt stöd till svensk hjärt- och lungforskning. Nu kan du vara med och skapa nästa genombrott! Ring in din jubileumsgåva på 0200-89 19 00.

Forskning för hälsa 3 Hitta högriskindividerna och individualisera behandlingen av dem. Det är målet för den stora befolkningsstudien SCAPIS som står i centrum för Hjärt-Lungfondens jubileumskampanj. Ju större studien blir, desto snabbare kommer resultaten. SCAPIS – en unik kunskapsbank

ånga av riskfaktorerna för datortomografi (CT-kamera), ultra- personer på universitetssjukhus över de hjärt-, kärl- och lung- ljudsundersökningar och lungfunk- hela landet. relaterade sjuk domarna tionstester samt fyller i omfattande Kombinationen blodprover och Mär väl kända, men när frågeformulär. bildinformation kompletterad med det gäller att hitta de personer som Det övergripande målet med studien lungfunktionstester kan på samma verkligen är i riskzonen för sjukdom är att fi nna metoder att individuali- vis ge information om vilka personer är verktygen fortfarande trubbiga. De sera riskbedömningen för hjärt- och som löper risk att utveckla kroniskt så kallade riskscores som sjukvården i lungsjukdom och sätta in korrekt och obstruktiv lungsjukdom, KOL, och i dag använder för att uppskatta risken individanpassad behandling. förlängningen leda till individanpassad att drabbas hos enskilda personer är – Vår vision är att vi inom en inte vård även av den sjukdomen. baserade på statistik. alltför avlägsen framtid ska kunna ta ett CT-kameraundersökningen omfattar – Och det är långtifrån säkert att sta- blodprov på alla personer i 40-50-års- inte bara hjärta och lungor utan även tistiken stämmer överens med indivi- åldern och utifrån vissa biomarkörer halskärlen hos studiedeltagarna. Hos den, säger professor Göran Bergström, i blodet se vilka som har en förhöjd individer med inlagringar, plack, i hals- huvudansvarig för den studie som fått risk för hjärt-kärlsjukdom. De per- kärlen görs ytterligare en undersökning namnet Swedish CArdioPulmonary sonerna undersöks i nästa steg med med magnetkamera. bioImage Study, SCAPIS. Studien, som en CT-kamera. Slutligen kombineras – Genom undersökningarna lär vi oss har initierats och planerats av svenska informationen från blodprovet med mer om placken i halskärlen, vilket är forskare, drivs av Hjärt-Lungfonden informationen från CT-kameran och då viktigt med tanke på att instabila hals- och blir fullt utbyggd Sveriges hittills ser vi vilka som tillhör högriskgruppen, kärlsplack är en vanlig orsak till stroke, största befolkningsstudie inom områ- berättar Göran Bergström. säger Göran Bergström. det hjärta, kärl och lunga. Deltagarna i Om man får detta att fungera skulle till Ett annat fokus för SCAPIS är över- studien lämnar blodprover, genomgår exempel många av de som i dag drabbas vikt och fetma. av hjärtstopp utanför sjukhus kunna räd- – Vi vet att fetma, det vill säga BMI das till livet. De drabbade vet i allmänhet över 30, utgör en riskfaktor för hjärt- JUBILEUMSGÅVOR inte att de löper risk för en dödlig hjärt- kärlsjukdom, men hur ser det ut vid händelse – i dag är själva hjärtstoppet övervikt och måttlig fetma? Här kan TILL SCAPIS det första symptomet på sjukdomen. bildtekniken bli till god hjälp genom att En så stor och omfattande studie När kan då visionen bli verklighet? den visar oss var fettet sitter – på krop- som SCAPIS kostar mycket pengar – Det handlar om hur snabbt vi kan få pen eller inne i kroppen, exempelvis och det är därför Hjärt-Lungfonden tillräcklig fi nansiering för att bygga upp runt levern eller runt hjärtat. sätter den i fokus under jubileumsåret. en fullskalig studie. Ju fl er som medver- Stora befolkningsstudier är av En stor del av de jubileumsgåvor som kar i studien, desto snabbare ger den oskattbart värde, inte bara i närtid utan skänks under året går till utbyggnaden resultat, säger Göran Bergström. många decennier framöver eftersom av SCAPIS och alla givare blir därmed forskarna förfogar över ett omfattande delaktiga i arbetet med att skapa nästa I NULÄGET rullar studien för fullt i material som kan följas länge. Den stora genombrott inom hjärt- och lung- Göteborg samtidigt som den startar i kunskapsbank som SCAPIS utgör kan forskningen. Malmö. Tanken är att den ska byggas användas av forskare i hela landet och ut till att omfatta sammantaget 30 000 resultera i mängder av studier. Hela del-

4 Hjärt-Lungfonden På bilden syns hjärtat i rött och lungorna i blått. De röda blod- ådrorna som går från hjärtat upp mot hjär- nan är halsartärerna.

tagargruppen kan exempelvis delas upp i mindre utifrån olika utgångspunkter KORT OM SCAPIS och därmed bli föremål för substudier. s Syftet med SCAPIS är att nå nya forskningsgenombrott – att hitta riskmar- – SCAPIS kan dessutom bli vad körer som visar vem som kan drabbas av hjärt- eller lungsjukdom. Forskarna vi kallar hypotesskapande för andra vill också få kunskap om hur vården ska kunna gå från generell behandling till studier. De som deltog i den inledande skräddarsydd och individanpassad behandling. pilotstudie vi genomfört här i Göteborg s Behovet av nya, färska data är stort och tack vare ny avancerad bildteknik kan har redan fått frågan om de vill delta i forskarna samla in material som inte var möjligt tidigare. en studie där deras kognitiva förmåga s Den data-, bild- och biobank som byggs upp tack vare SCAPIS, blir en na- testas. På så sätt får man fram utgångs- tionell resurs och fungerar som en kunskapsbank för svenska forskare över data för framtida studier om stroke och hela landet under många år framöver. Forskarna får tillgång till både bred och demens, säger Göran Bergström. djup information eftersom studien involverar många människor och många TEXT KARIN STRAND kvalitativa undersökningar. BILD GETTY IMAGES

Forskning för hälsa 5 1904

till slut hostar den sjuke blod och dör. Förening förklarar krig Men nu inleder Svenska Nationalför- eningen mot Tuberkulos kampen mot mot lungsoten denna folksjukdom. Initiativet kommer från läkaren Bertil Buhre, som vid ﬂ era En grupp läkare förklarar krig mot lung- 1904. I vårt land släcks varje år cirka resor utomlands studerat hur vården av soten och bildar en förening som fått 12 000 liv i lungsoten, eller tuberkulos sjuka och forskningen kring tuberkulos namnet Svenska Nationalföreningen mot som sjukdomen egentligen heter. Sjuk- bedrivs. Tuberkulos. I ett upprop, som bland annat domen slår hårdast mot de fattiga och Det upprop som nu publiceras är undertecknas av kronprinsen, meddelar trångbodda, men ingen går säker och undertecknat av en rad högt uppsatta de att tuberkulosen ska bekämpas med nästan alla känner någon som drabbats. medborgare och det första namnet är alla till buds stående medel. Symptomen är svår, ihållande hosta och ingen mindre än kronprins Gustaf.

1905 LUNGFONDEN - FOTO: HJÄRT FOTO: Utbildning för dispensärsjuk- Första dispensären öppnad sköterskor. Sveriges första dispensär, mottagning för lungsjuka, öppnas i Uppsala. Dispensärens uppgift är att spåra lungsjuka familjer och undervisa i hygien.

1905. Svenska Nationalföreningen mot till omgivningen och undervisas om sjuk- Tuberkulos, som bildades förra året, tar nu domens natur och förlopp. Man upplyser Den kamp som Svenska National- de första stegen mot målet att utrota tuber- även om möjligheten att utackordera friska föreningen mot Tuberkulos förde blev kulos. De pengar som hittills samlats in har barn. Dessutom får den sjuke spottfl aska, framgångsrik. När föreningen bildades gått till fl er vårdplatser för lungsjuka, till infor- febertermometer samt en tvättpåse för sin dog omkring 12 000 svenskar varje år mation om sjukdomen samt till forskning. personliga tvätt. Denna ska inlämnas till sta- i folksjukdomen. 50 år senare var den Nu tar Nationalföreningen ytterligare dens desinfektionsanstalt för desinfektion, så gott som utrotad i vårt land. Tidiga ett steg i kampen i och med öppnandet av kostnadsfritt genom Hälsovårdsnämndens diagnoser, massvaccinering av barn landets första dispensär. Den ligger i det tillmötesgående. I vissa fall uppsöker perso- och utvecklandet av antibiotika, men så kallade Societetshuset vid infarten till nal från dispensären de lungsjuka familjerna även kraftigt förbättrade hygieniska Akademiska sjukhuset i Uppsala. och undersöker familjemedlemmarna. förhållanden i hemmen bidrog till den Den tbc-sjuke eller anhöriga får vid Nationalföreningen avser att öppna fl er framgångsrika kampen. ankomsten till dispensären instruktioner dispensärer i landet. Dessutom planerar om hur smittan kan förhindras att sprida sig man att bidra med pengar till fl er sanatorier.

6 Hjärt-Lungfonden Även 2014 är tuberkulos på frammarsch. Sjuk- domen drabbar årligen nästan nio miljoner människor. Närmare 600 av dem ﬁ nns i Sverige. Forskar i kampen mot resistent tuberkulos

roblemet är globalt och på många håll ökar den resi- stenta tuberkulosen, framför allt i södra Afrika och Öst- Peuropa. I Sverige insjuknar varje år ﬂ era hundra personer i tuberkulos, några få av dem i en antibiotikaresistent variant. För första gången sedan 50-talet ﬁ nns ny antibiotika som används även mot resistent tuberkulos. – Dessvärre är det bara en tidsfråga LUNGFONDEN innan bakterierna utvecklar resistens - även mot denna, säger Markus

Maeurer, professor vid Karolinska HJÄRT FOTO: institutet. På sanatorierna rådde sängläge. – Med 1,4 miljoner dödsfall per år är tuberkulos i dag den smittsamma DETTA ÄR TUBERKULOS sjukdom som orsakar fl est dödsfall. nerade och nya vaccin är under klinisk s Tuberkulos, tbc, är en smittsam infek- Globalt fi nns omkring 630 000 fall av prövning ökar förekomsten i delar av tionssjukdom som orsakas av bakte- multiresistent tbc (MDR-TB), vilket världen. rien Mycobacterium tuberculosis. är mer än 300 000 nya fall varje år. – Man brukar säga att om tio perso- s Sjukdomen kan angripa alla organ i Extremt resistent tuberkulos ner i ett rum utsätts för smittan klarar kroppen, men hos människan drab- (XDR-TB) rapporte- sig sju. En utvecklar sjukdomen och de bas främst lungorna. ras nu från 84 länder. andra två får en latent tuberkulos, s Tbc smittar främst via andnings- Tre av tio drabbade av som är en kronisk infektion vägarna och sprids när personer extrem läkemedelsresis- i kroppen, säger Markus med obehandlad lung-tbc hostar tent tbc dör. Maeurer. eller nyser. Markus Maeurer är helhetsan- I hela världen fi nns två mil- s Bara en av tio smittade utvecklar tbc. svarig för ett forskningsprojekt jarder latenta bärare hos vilka Ibland bryter inte sjukdomen ut för- som syftar till ny behandling av sjukdomen kan bryta ut om rän efter fl era decennier. resistent tuberkulos. Projektet immunförsvaret försvagas av s Symptomen är envis hosta och upp- handlar om att använda krop- andra sjukdomar. Även vissa hostningar under fl era veckor. Ibland pens eget immunförsvar för att nya behandlingar med immun- förekommer värk i bröstet och blod i stoppa kraftig infl ammation hämmande läkemedel kan öka upphostningarna. och undvika att lungvävnaderna risken för att utveckla tbc. s Smittade som visar tecken på sjuk- förstörs. För att stoppa spridningen dom behandlas med en kombination I början av 70-talet upphörde Spottfl aska från är det därför oerhört viktigt av fl era antibiotika. vaccineringen av barn i Sverige. 1900-talets första att forskarna förstår hela s Senare års forskning har fokuserat på Mönstret har varit detsamma hälft. sjukdomsspektrat, exempelvis ett nytt, eff ektivare vaccin och på att globalt. I länder med ökat vilka som kommer att drabbas identifi era vilka som är skyddade och välstånd har tuberkulos minskat. Men och vilka som kommer att utveckla tbc. vilka som riskerar att drabbas.

FOTO: THOMAS GÜTEBIER, MEDICINHISTORISKA MUSEET, GÖTEBORG MUSEET, MEDICINHISTORISKA GÜTEBIER, THOMAS FOTO: trots att miljarder människor är vacci- TEXT SUSANNA LINDGREN

Forskning för hälsa 7 R Bilden av ett normalt hjärtslag. Genom att studera avvikelser i avstånden mellan de olika punkterna kan kardiologen 1906 ställa en diagnos. Fem rutor motsvarar 0,1 sekund.

1 mV ST Sveriges första sträcka EKG-registrering U Sverige har tagit ett stort steg på vägen mot bättre diagnos- P tisering av hjärtsjukdom. Detta sedan läkare i Uppsala har Q genomfört den första EKG-registreringen i landet. 1906. EKG står för elektro- håller en rad substanser S kardiogram och tekniken har som leder elektrisk ström visat sig vara till god hjälp och som kallas elektrolyter. PQ QRS T när läkarna ska ställa olika Tack vare dem kan kroppen QT-tid hjärtdiagnoser. leda elektricitet och det blir 0,1 s Registreringen går till så möjligt att via EKG-regist- att små plattor fästs på pa- reringen avläsa hjärtslagets tientens bröstkorg, handle- profi l. der och vrister. Plattorna År 1903 namngav den hol- EKG är fortfarande det viktigaste diagnosverktyget vid kopplas med hjälp av trådar ländske läkaren och forska- misstänkt hjärtsjukdom. I dag används sofi stikerad datorba- som kallas elektroder till en ren Willem Einthoven de oli- serad teknik, vilket ger ännu mer information än den utskrivna registreringsapparat. Appa- ka vågor som utgör EKG-kurvan. Ett exempel är 24 timmars-EKG som är en viktig raten skriver sedan ut hjärt- hjärtslagets profi l och kall- undersökningsmetod, exempelvis för att avslöja förmaksfl im- slagen i form av kurvor. lade dem P, Q, R, S och T. En mer. Förmaksfl immer är en allvarlig riskfaktor för stroke och Hur kan då plattor på förändring i P-vågen tyder behandlas med blodförtunnande medel. kroppen omvandlas till en på förmaksfl immer och vid Forskningen kring EKG fortsätter. Forskarna försöker bland kurva på papper? hjärtinfarkt är sträckan mel- annat förbättra diagnostiken av akut hjärtinfarkt. Människokroppen inne- lan S och T förhöjd.

Märkena som gjorde succé Redan 1904, samma år Svenska Natio- nalföreningen mot Tuberkulos bildades, utgavs det välgörenhetsmärke som blev en succé och som blivit så intimt förknip- pat med Nationalföreningen och seder- mera med Hjärt-Lungfonden. Idén kom från Danmark. Där skulle ett märke tryckas upp och säljas genom posten för att klistras på brev och kort inför julen. Allt överskott skulle gå till Svenska gårdar av Lennart Helje, Mor och barn av Thor välgörande ändamål, framförallt kampen Thorén, Tomte av Jenny Nyström samt ett reklamkort. mot tuberkulos. På Nationalföreningen såg man direkt med ett spädbarn och priset 2 öre, ett pris nella symbolen för kampen mot tuberku- potentialen i sådana märken och före jul som för övrigt kom att bestå till 1952. los. 1969 fi ck korset sin ram i form av hade nästan sex miljoner märken tryckts Under decennierna har de fl esta av Sveri- hjärtkonturen för att markera att fören- och distribuerats med postens hjälp. Allt ges stora konstnärer skapat motiv till jul- ingen utvidgat sitt engagemang även till bekostades av direktören Carl Laurin som märkena. Från 1911 fi nns det tvåarmade den nya tidens folksjukdom, hjärt-kärl- en gåva till föreningen. Motivet var en mor Lothringenkorset med – den internatio- sjukdomarna.

8 Hjärt-Lungfonden 1921 Vad hände då? Trots att vaccinet började användas i Frankrike redan 1921 var det inte förrän efter andra världs- 1909 kriget som man började massvaccinera barn med Selma Lagerlöf VACCIN MOT TUBERKULOS BCG. I Sverige skedde massvaccinering av barn 1921. Två franska vetenskapsmän, från efterkrigstiden fram till 1975. Numera ges det nobelpristagare Albert Calmette och Camille Guérin, endast till barn som föds inom riskgrupper. I den Selma Lagerlöf är årets har lyckats ta fram ett vaccin mot den övriga världen används dock vaccinet brett och nobelpristagare i litteratur. fruktade folksjukdomen tuberkulos. enligt Världshälsoorganisationen WHO är BCG det Svenska Akademiens Vaccinet förkortas BCG, vilket står mest använda vaccinet i världen. 1993 var 85 pro- motivering lyder: ”På grund för Bacillus Calmette-Guérin. De båda cent av barnen i 172 länder vaccinerade. Skyddet är av den ädla idealitet, den lyckades immunisera mot tuberkelbak- dock inte fullständigt och behovet av en ny genera- fantasiens rikedom och den terien redan 1906, men det är först nu tion vacciner är stort. framställningens själfullhet, vaccinet provats på människor. som prägla hennes diktning”. Hon är den första svenska författaren och även den 1929 första kvinnan att få priset.

TYSK LÄKARE FÖRDE IN 1918 1935 SLANG I SITT EGET HJÄRTA Spanska sjukan

1929. Den tyske stänger skolorna Nytt medel läkaren Werner Skolor i fl era delar av Sverige Forssman är den är tillfälligt stängda för att tunnar ut blodet första människa förhindra spridningen av 1935. Laboratorn vid Karolinska institutet Erik som fört upp en spanska sjukan. Sjukdomen Jorpes har upptäckt att om man renar ett ämne slang från den är oerhört smittsam och har som kallas heparin så hindrar det blodet från vänstra armbågsve- redan dödat tiotusentals att koagulera, det vill säga klumpa ihop sig. nen via blodkärlen svenskar. Inget botemedel är Upptäckten är sensationell eftersom den kan lösa upp till hjärtats känt i nuläget. upp blodproppar vid hjärtinfarkt eller förhindra Werner Forssman högra förmak. blodproppar vid förmaksﬂ immer. Han utförde experimentet på sig själv genom att lägga lokalbedövning i armvecket innan han förde in slangen och sedan gick 1942 till sjukhusets röntgenavdelning där han med hjälp av ett ﬂ uoroskop kunde lirka slangen 60 centimeter upp till 13.58,2 förmaket. är Gunder Häggs Forssman hade tidigare gjort ingreppet på djur, men hans överordnade på nya världsrekord på sjukhuset i Eberswalde förbjöd honom 5 000 meter. att försöka göra det på människa. Hans spektakulära tilltag ledde till att han blev avskedad från sitt arbete. 1937

FOTO: KAROLINSKA INSTITUTET KAROLINSKA FOTO: Werner Forssmans hjärtkateterise- ring utgjorde startskottet för de kate- Heparin blev världens första blodförtunnande terburna ingrepp i hjärtat och dess Svensk läkemedel och det används fortfarande över hela kranskärl som görs i dag. Kranskärls- ﬁ lm är världen, bland annat vid hjärtinfarkt, förmaksfl im- röntgen och ballongvidgning är båda mer, lungemboli och vid bypassoperationer. Dess- resultat av Forssmans modiga försök en skamﬂ äck för utom pågår forskning om andra användningsom- på sig själv. råden för heparin, bland annat tyder studier på att Forskningen kring kateterburna in- vår kultur.” ämnet kan förbättra lungfunktionen hos personer grepp fortsätter och de senaste fram- Filmkritikern Carl Björkman med astma och andra lungsjukdomar. stegen omfattar byten av hjärtklaff ar. recenserar den utskällda pilsner- filmen Pensionat Paradiset.

Forskning för hälsa 9 Under fem år på 1940-talet genomfördes 1942 tre miljoner skärmbildsundersökningar.

Skärmbildsbussar i kampen mot tbc Svenska Nationalföreningen mot Tuberkulos köper in skärmbildsbussar. Köpet utgör ett nytt stort steg i kampen mot folksjukdomen tbc. LUNGFONDEN - 1942. Svenska Nationalför- undersökningar. Den första eningen mot Tuberkulos har skärmbildsbussen kommer FOTO: HJÄRT FOTO: köpt in den första av ﬂ era att färdas genom Norrland skärmbildsbussar. Bussarna med ett första stopp i Åda- TVÅ LÄKEMEDEL MOT TUBERKULOS ska resa runt i landet och len. undersöka befolkningen i av- 1943. Den danske läkaren kum som kallas streptomy- sikt att upptäcka lungtuber- Jörgen Lehmann och den cin. I mars 1944 testades kulos på ett tidigt stadium. Under fem år, mellan amerikanske biokemisten PAS på patienter med njur- Skärmbilden är ett foto i 1942 och 1947, genomför- Selman Waksman utvecklade tbc vid Göteborgs Barnsjuk- storlek 70 x 70 mm av den des tre miljoner skärm- var för sig de första läkemed- hus. Barnen tillfrisknade bild som uppkommer på bildsundersökningar len mot tbc. Lehmanns läke- men många läkare var skep- genomlysningsskärmen vid runtom i landet i Svenska medel är en aminosali cylsyra tiska och det tog lång tid inn- lungröntgenundersökning. Nationalförening mot som går under namnet PAS an läkemedlen blev standard- Undersökningen är snabb Tuberkulos regi. och Waksmans ett antibioti- behandling vid tuberkulos. och lämpar sig väl för mass- 1953 Svenskar först med hjärteko Professor Hellmuth Hertz och kardiologen Inge Edler har ge- nomfört världens första undersökning av ett hjärta med en eko- teknik som kallas ultraljud. Undersökningen ägde rum i Lund. Hellmuth Hertz och Inge Edler förevisar den första 1953. Ekotekniken, ultra- har därför tagit hjälp av den ultraljudsapparaten. ljudet, utvecklades under tysk-svenske fysikern Hell-

FOTO: SYDSVENSKA MEDICINHISTORISKA SÄLLSKAPET MEDICINHISTORISKA SYDSVENSKA FOTO: andra världskriget för att muth Hertz, som modifi erat upptäcka ubåtar. Ljudvågor en ultraljudsapparat som de fortplantas i vatten och när båda forskarna lånat från Upptäckten av ultraljudet som diagnosverktyg anses vara lika de studsar mot ett föremål Siemens. Den 29 oktober ge- epokgörande som en gång EKG. Tekniken har utvecklats och refl ekteras de tillbaka och nomfördes undersökningen numera kan man med hjälp av hjärteko mäta hastighet och rikt- syns på en skärm. på en hjärtpatient och ning på blodfl ödet i hjärtat och de stora kärlen, studera hjärt- Den svenska kardiologen registreringen lyckades. Den klaff arna i tredimensionella bilder och till och med se vävnader- Inge Edler vill använda tek- nya metoden att undersöka nas sammansättning. Forskning pågår för att ytterligare förfi na niken för att titta på hjärtan ett hjärta kallas ekokardio- tekniken. och ställa rätt diagnos på grafi och är helt smärtfri för olika typer av hjärtfel. Han patienten.

10 Hjärt-Lungfonden 1956

NATIONALFÖRENINGEN BREDDAR SITT UPPDRAG 1956. Svenska Nationalföreningen mot Tuberkulos bildades 1904 för att bekämpa vår stora folksjukdom, En förening tuberkulos. Arbetet har varit fram- gångsrikt och nu sjunker antalet drabbade och avlidna i den fruktade sjukdomen. Bidragande orsak är de med kungligt av Nationalföreningen bekostade dispensärerna och skärmbilds- undersökningarna, men också de förbättrade levnadsförhållandena i samhället och naturligtvis framta- engagemang gandet av läkemedel mot tuberkulos och de massvaccineringar av barn som inleddes under 1940-talet. Kungafamiljen har varit aktivt engagerad i Samtidigt med denna glädjande utveckling fi nns en trend mot ökad Hjärt-Lungfonden ända sedan föreningen dödlighet i hjärtsjukdom. Svenska Nationalföreningen mot Tuberkulos startade 1904. Den senaste representanten breddar därför sitt uppdrag och byter i det sammanhanget namn till för den goda traditionen är prins Daniel. Svenska Nationalföreningen mot Tu- berkulos och andra folksjukdomar. edan två år tillbaka är prins Forskning för hälsa bland annat om sin Daniel hedersledamot av syn på hjärt-lungforskning. Hjärt-Lungfondens styrelse. – Det är spännande att följa med i hur Ett engagemang som ligger forskningen utvecklas, att ta del av nya Snära prinsens stora intresse för frisk- rön och tränga in i nya ämnesområden. Vad hände då? vård. Samtidigt förvaltar han ett arv Det fascinerande med forskningen är ju från 1904, när fonden fi ck sin första att det enda vi säkert vet är att vi aldrig 1956 kungliga ambassadör. vet tillräckligt. Om vi tar det från början så var kron- Kungafamiljens konstnärliga intresse Elvis Presley prins Gustaf, senare Gustaf V, det första har också kommit Hjärt-Lungfonden toppar listan namnet på det upprop som 1904 ledde till del. Prins Eugen skapade julmärket För tionde veckan i rad toppar Elvis till bildandet av Svenska Nationalför- 1914. Nästan 100 år senare formgav Presleys självbetitlade album den ameri- eningen mot Tuberkulos, som senare prins Carl Philip 2013 års hjärtepin som kanska Billboardlistan. Det är det första bytte namn till Hjärt-Lungfonden. samlar in pengar till forskningen om rock and roll-albumet att nå första plats Hans son, Gustaf Adolf, blev 1912 barn med medfödda hjärtfel. på listan och även det första albumet i föreningens andre ordförande. En post Den 7 oktober 2013 fi ck professor genren att sälja en miljon exemplar. kronprinsen behöll i nästan 40 år fram Fredrik Bäckhed ta emot ”Prins Daniels till sitt trontillträde 1950. Då efterträd- anslag för yngre lovande forskare” som des kung Gustaf VI Adolf av sin fru, delades ut för första gången. Vid högti- 1957 Drottning Louise, som var ordförande den höll prins Daniel ett personligt tal. tills hon dog 1965. – Forskning är någonting som ligger Televisionen ökar Drottning Louise följdes av grevin- mig nära och varmt om hjärtat. Vi är Hittills har 10 000 personer betalat nan Estelle Bernadotte af Wisborg, som många som blir hjälpta. Jag känner en televisionslicensen, enligt uppgifter från på egen begäran avgick 1972. Rollen stor tacksamhet gentemot alla forskare Radiotjänst. Den första mätningen ge- som styrelsens hedersordförande ax- som outtröttligt ägnar sina liv åt att nomfördes för nio månader sedan och då lades då av prinsessan Christina. Inför leta efter nästa pusselbit i kunskapens var antalet licensbetalare 1 000 perso- Hjärt-Lungfondens 100-årsjubileum oändliga pussel. ner. Att televisionen är här för att stanna intervjuades prinsessan Christina i TEXT ANNE HAMMARSKJÖLD tycks det inte råda någon tvekan om.

Forskning för hälsa 11 2004 kände jag mig dålig och trött med värk i bröstet. Min husläkare skickade mig vidare till sjukhuset där de berät- tade att jag hade kärlkramp och skulle genomgå en ballongvidgning. Men förträngningen i kranskärlet var för hård, det gick inte att vidga kärlet, så det blev en bypassoperation i stället. I samband med operationen såg läkarna att jag hade ytterligare två förträngningar, men de var så små att de ﬁ ck vara. Men tre år senare ﬁ ck jag åter ont i bröstet och man gjorde ett nytt försök med ballongvidgning. Den här gången gick det bra och nu har jag två stent i mina kranskärl. Sedan dess har jag inte haft några problem alls med hjärtat. Jag tycker det är helt fantastiskt att det går att göra sådana här ingrepp i hjärtat – det är som att födas på nytt. Hade det hänt på 1970-talet, då jag bodde i Chile, hade jag inte levt i dag. Det har verkligen hänt mycket tack vare forskarna.”

Tomás Emilio López Velásquez, 69 år, både bypassopererad och har genom- gått ballongvidgning.

12 Hjärt-Lungfonden 1954 1968

MEKANISK KLAFF ERSÄTTER SKADAD FOTO: MEDTRONIC 1968. Den framstående svenske hjärtkirurgen Viking Björk har Modern hjärt- tillsammans med den amerikanske klaff protes ingenjören Don Shiley utvecklat en med stent. konstgjord hjärtklaff som fått namnet Björk-Shileyklaff en. Den första klaff en opererades in på en patient Björk-Shileyklaff en var under i januari och hjärtklaff en sprids nu en tid världens mest använda över världen. konstgjorda hjärtklaff . Dock Hjärtats klaff ar förhindrar att blo- medförde den en rad kompli- det rinner åt fel håll. Den konstgjorda kationer och ersattes så små- hjärtklaff en används som ersättare ningom av en ny konstruktion. för mitralisklaff en, som ﬁ nns mellan Den mekaniska klaff en består Hjärt-lungmaskin från 1957, vänster förmak och vänster kam- av en ring och av klaff blad som Malmö allmänna sjukhus. mare, och aortaklaff en, som ﬁnns öppnas och sluts vid varje FOTO: SYDSVENSKA MEDICINHISTORISKA SÄLLSKAPET MEDICINHISTORISKA SYDSVENSKA FOTO: mellan vänster kammare och stora hjärtslag. kroppspulsådern. En revolution för hjärtkirurgin Professor Clarence Crafoord vid Karolinska insti- 1970 tutet blev tvåa i världen med att utföra en hjärt- operation med hjälp av hjärt-lungmaskin. Maskinen innebär en revolution för hjärtkirurgin och har gjort det möjligt att koppla bort hjärta och lungor under en operation. Kranskärl kan bytas ut 1954. Mannen bakom hjärt-lungmaskinen heter Nu fi nns tekniken att byta ett förträngt kranskärl även i John Gibbon, thoraxkirurg och verksam i Boston. Sverige. Den första så kallade bypassoperationen i landet Det tog 20 år av utvecklingsarbete innan han är ett faktum. kunde utföra världens första lyckade öppna hjärt- 1970. Människor som lider av kärlkramp eller drabbas av en operation med hjälp av hjärt-lungmaskin. hjärtinfarkt har i allmänhet förträngda kranskärl. Kranskär- Nu har professor len är de kärl som förser själva hjärtmuskeln med blod. Vid en Clarence Crafoord gjort bypassoperation leds blodet förbi förträngningen genom att världens andra opera- man använder en bit av en ven från patienten och kopplar den tion med en sådan ma- till kranskärlet före och efter förträngningen. skin. Maskinen, som är Det var den argentinske thoraxkirurgen René Favaloro som byggd av AGA, består av 1967 utförde världens första lyckade bypassoperation. Den en pump som pumpar gjordes på Cleveland Clinic i USA. blodet från kroppen via en konstgjord lunga och tillbaka till kroppen. I Under 1970-talet bypassopererades ett mindre antal patien- den konstgjorda lungan ter i Sverige. Under 1980-talet och början av 1990-talet ökade tas koldioxiden från antalet ingrepp kraftigt, för att sedan plana ut. Under senare år LUNGFONDEN kroppen upp ur blodet - har de minskat i takt med att antalet ballongvidgningar ökat. I samtidigt som syre till- dag opereras främst patienter som har förträngningar i samt- förs. Under tiden som liga tre stora kranskärl eller som har förträngningar som sitter patienten är kopplad HJÄRT FOTO: olämpligt till för ballongvidgning. Dödligheten inom 30 dagar till maskinen står hjärta Modern hjärt-lungmaskin, Karolin- efter bypassoperation är endast 1,7 procent.

FOTO: TOBIAS OHLS TOBIAS FOTO: och lungor stilla. ska universitetssjukhuset, Solna.

Forskning för hälsa 13 Kateterburna tekniker kommer på bred front både för sjukdomar i klaffar och kranskärl.

14 Hjärt-LungfondenHjärt & Lungfonden Hjärtkirurgins historia är kantad av betydelse- fulla milstolpar. Dagens forskning är inriktad på ännu bättre metoder och proteser. Fokus på förbättring

järt-lungmaskinen är en för- teras allt mer med olika kateterburna utsättning för majoriteten tekniker där man inte behöver öppna av öppna hjärtoperationer, bröstkorgen. För patientens del inne- Hexempelvis klaff operationer bär tekniken ett mindre ingrepp och och bypasskirurgi. snabbare återhämtning. För forsk- – Bypasskirurgi är förstahandsmetod arnas del gäller det nu att identifi era för patienter med förträngningar vilken metod som är bäst för enskilda i hjärtats alla tre kranskärl och vid patienter. huvudstamstenos. Eff ektiviteten har – Kateterburna tekniker kommer på bekräftats i stora studier och kommer bred front både för sjukdomar i klaff ar troligen fortsättningsvis vara en viktig och kranskärl. Öppen kirurgi kom- metod för utvalda patienter, säger pro- mer att fi nnas kvar för vissa utvalda fessor Anders Jeppsson vid Sahlgren- patientgrupper, men framöver tror jag ska universitetssjukhuset i Göteborg. att vi kommer använda och utveckla Maskinen har även möjliggjort byte fl er kateterburna tekniker både för av hjärtklaff ar, en framgång i synnerhet sjukdomar i klaff ar och kranskärl, säger för patienter med täta förträngningar Anders Jeppsson. i aortaklaff en eller vid läckage i mitral- Studier visar att kateterburna klaff en. I dag opereras patienter med tekni ker för behandling av förträngda goda resultat långt upp i åldrarna. aortaklaff ar är lyckad för patienter med Dagens forskning inom thoraxkirur- mycket hög risk för komplikationer gin handlar mycket om att minska van- vid öppen kirurgi, men det innebär liga komplikationer som blödning och inte automatiskt att metoden är bra hjärtsvikt, att förbättra klaff proteser för patienter med låg eller medelhög och utveckla implanterbara, mekaniska operativ risk. pumpar som stöttar hjärtat. Framöver kan även Hjärt-Lungfon- – Här ser vi en snabb utveckling. dens studie SCAPIS vara intressant. Pumparna blir allt mindre och över- – I det långa perspektivet kan studien levnaden för patienterna förbättras komma till nytta för patienter som stadigt. Vi måste dock hitta lösningar behöver hjärtopereras. Vi kan vinna som minskar risken för blodproppsbild- kunskap om vem som gynnas mest av ning, blödningar och infektioner för att kirurgi, säger Anders Jeppsson. resultatet ska bli riktigt bra. TEXT ELISABETH TAPIO NEUWIRTH Den öppna hjärtkirurgin komplet- FOTO ANNA VON BRÖMSSEN

Forskning för hälsa 15 1958 HISTORISKA MUSEET, GÖTEBORG MUSEET, HISTORISKA FOTO: THOMAS GÜTEBIER, MEDICIN- GÜTEBIER, THOMAS FOTO:

Pacemakern krymper. Den vänstra Pacemakern ger över en miljon människor är från i världen ett gott liv. Det kan de tacka den 1980-talet och den svenske uppﬁnnaren Rune Elmqvist för. högra från 2000-talet. Rätt rytm tack vare Rune Elmqvist

une Elmqvist föddes 1906 produkter för kliniken, bland annat på grund av sin storlek och form. och utbildade sig till läkare en extern hjärtstartare som användes Den 8 oktober opererade Åke i Lund. Han lämnade dock när patienter drabbades av hjärtstopp Senning in pacemakern på Arne Rganska snart läkarbanan för under pågående operation. Larsson. Den skadades dock under att arbeta som ingenjör och uppfinnare 1958 konstruerade han under stark operationen och slutade fungera redan inom området medicinteknik. Redan tidspress den första pacemakern. Skä- efter några timmar. Rune Elmqvist 1931 uppfann han en bättre och billigare let till brådskan var att Åke Sennings hade emellertid tillverkat två proto- EKG-skrivare än de som funnits tidi- patient, den 43-årige Arne Larsson, typer, så den andra opererades in redan gare, och 1948 den första bläckstråle- led av en livshotande hjärtsjukdom där nästa dag och visade sig fungera. skrivaren. Från 1940 var Rune Elmqvist pulsen bitvis var så låg som 20 slag per Arne Larsson använde i takt med utvecklingschef på företaget Elema- minut, och att tillståndet för honom den medicintekniska utvecklingen 22 Schönander, som senare utvecklades under hösten 1958 var kritiskt. pacemakrar under resten av sitt liv. till Siemens-Elema. Pacemakern bestod – och består än i Han avled 2001, 86 år gammal, och Under 1950-talet inledde Rune dag – av en pulsgenerator, batterier och överlevde både Åke Senning och Rune Elmqvist ett samarbete med hjärt- elektroder som skulle anslutas till hjärtat. Elmqvist. Den senare avled 1996. kirurgen Åke Senning på Karolinska Allt göts in i plast och den banbrytande Dagens moderna pacemakrar byg- sjukhuset i Solna och utvecklade flera uppfinningen fick namnet ”pucken” ger på samma princip som den Rune

”Allt för världens hjärtpatienter” Den svenska uppfinningen pacemakern Ett genombrott på senare tid är den den med en inbyggd defibrillator, ICD, har betytt allt för världens hjärtpatien- speciella hjärtsviktspacemakern CRT som inneburit ett stort genombrott vid ter, säger professor Cecilia Linde vid som ökar hjärtats pumpförmåga genom hjärtrytmstörningar, berättar Cecilia Karolinska institutet i Stockholm. att koordinera arbetet i hjärtkamrarna. Linde. – Patienter med för långsam hjärtrytm Behandlingen är förebyggande vid i En av de vanligaste arytmierna får ett liv och ökad överlevnad. Pacema- synnerhet lindrig hjärtsvikt och lika bland den vuxna befolkningen är kern är helt livsavgörande för patienter effektiv som läkemedel. förmaksflimmer, som i sin tur är starkt med AV-block, en sjukdom som innebär – Hjärtsviktspacemakern utvecklas kopplad till stroke. Screening av stora att det blir en paus eller blockering i och kan kompletteras med övervakande patientgrupper har visat sig vara en hjärtats retledningssystem med risk för funktioner som förutsäger försäm- framgångsrik metod som visar vem cirkulationsstopp. ringar hos patienten. Ofta kombineras som behöver strokeförebyggande be-

16 Hjärt-Lungfonden ET P SKA ÄLL S Jag har haft förmaksﬂimmer sedan 2001 och omkring 2008 blev det riktigt besvärligt med oregelbunden hjärt- verksamhet och svimningskänslor. Jag ﬁck betablockerare, men det hjälpte inte. En morgon i oktober 2010 svimmade MEDICINHISTORISKA

jag och ﬁck åka akut till sjukhuset där jag genast ﬁck en pacemaker. Jag var lokalbedövad och kände ingenting av ingreppet och redan nästa dag ENSKA V

DS ﬁck jag gå hem. Y S Det går väldigt bra att leva med pacemaker, jag känner bara av ﬂimret

FOTO: ibland och får sällan svimningskänsla. Jag har varit på två kontroller och läkarna är också nöjda. Jag känner naturligtvis en oerhörd tacksamhet över att forskningen lett fram till den hjärtvård vi har. Jag hade dessutom en farbror som var en av de första som ﬁck en pacemaker, och han levde länge tack vare den. Det är en fantastisk uppﬁnning!”

May Eriksson, 75, lever med pacemaker sedan 2010. Tre historiska män samlade kring den första pacemakern. Uppfinnaren Rune Elmqvist, kirurgen Åke Senning och patienten Arne Larsson.

Elmqvist utvecklade, men är betydligt mer tekniskt avancerade. De har förmåga att själva anpassa sig till den hjärtrytm som den enskilda patienten behöver, har diagnostiska funktioner och kan synkronisera höger och vänster kammare vid hjärtsvikt. De kan också kommunicera trådlöst med en dator och därmed ge sjukvårdspersonal information kring patientens hjärtverksamhet. Pacemakern har också krympt kraftigt genom åren och är nu inte större än en femkrona. Vikten är 14 gram. Den opereras in under huden vid nyckel- benet och stimuleringselektroden leds in i hjärtat genom en ven. Operationen görs med lokalbedövning.

handling i form av blodförtunnande lä- kemedel. Upptäckt ﬂimmer kan i vissa fall även behandlas med kateterburen ablation som innebär att orsaken till retledningsproblemet i hjärtat bränns eller kyls bort. – Tekniken går framåt och vi lär oss nu hur behandlingen ska bli mer bestå- ende hos patienten, säger Cecilia Linde. Målet för forskningen är att optimera AT

behandlingen med läkemedel, teknik RI V P och kirurgi för varje enskild patient. TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH FOTO:

Forskning för hälsa 17 Som hjärtspecialist, forskare och beslutsfattare har Nina Rehnqvists karriär löpt parallellt med den kanske mest expansiva perioden inom svensk hjärtsjukvård och hjärtforskning. Så har hon också mycket att berätta med anledning av Hjärt-Lungfondens jubileum. ”Att våga prova ligger i kardiologens kynne”

tvecklingen inom hjärtsjuk- cdiecZhWXXWiWl^`hji`kaZec_ behandlingen fungerade. Men på något vården har varit helt enorm. *+#hibZ[hdl[hb[l[h_ZW]eYâWd märkligt sätt gjorde den det. Att våga När jag började på 1970-talet räkna med att leva i ytterligare 24 år. prova ligger nog i kardiologens kynne. fanns inte möjligheten att Kvinnor i samma ålder lever i ytterli- Uöppna kranskärlen. I dag märker be- gare 27 år. HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT, arytmier och handlade patienter knappt att de har Nina Rehnqvist framhåller att både kärlkramp. Det är sjukdomar som för haft en hjärtinfarkt, säger Nina Rehn- grundforskningen och den kliniska 30 år sedan var så gott som synonyma qvist, ordförande i nämnden för SBU, forskningen varit avgörande för dessa med snabb död eller försämrad livs- Statens beredning för medicinsk utvär- framsteg. Under vårt samtal nämner kvalitet. I dag kan de behandlas och dering, och med en lång karriär som lä- hon också en rad eldsjälar bland läkare kombineras med ett gott och långt liv. kare, hjärtspecialist, forskare och be- och forskare. Men Nina Rehnqvist framhåller ett par slutsfattare. Till exempel professor Hilding grupper som ställt vården inför speci- Nina Rehnqvist är engagerad i Hjärt- Berglund, grundaren av Svensk för- ella utmaningar. Lungfonden och minns ett av fondens ening för kardiologi, som efter andra – Hjärtläkaren Nanette Wenger i USA styrelsemöten på 1970-talet. världskriget tog initiativet att skicka upptäckte att kvinnor generellt fick – Vi diskuterade om Hjärt-Lungfon- en grupp unga svenska läkare till USA sämre vård än män. Socialstyrelsens den skulle ha som mål att dela ut 100 för att hämta hem kunskap. Bland dem undersökning bekräftade den bilden i miljoner till hjärt-lungforskningen. fanns Lars Werkö, senare bland annat Sverige. Inom hjärtområdet har bland Vi undrade om det ens var möjligt. forskningschef för Astra, och Gunnar andra professor Annika Rosengren ver- Förra året delade Hjärt-Lungfonden Biörck, som blev överläkare på Serafi- kat för att dagens svenska hjärtsjukvård ut 210 miljoner. Fonden är den största merlasarettet. är absolut jämställd. bidragsgivaren och utvecklingen har Sverige var tidigt ute med speciali-

18 Hjärt-Lungfonden Nina Rehnqvist i korthet Nina Rehnqvist var till 1995 verksam som hjärtspecialist vid Danderyds sjukhus, tillika prefekt vid Karolinska insti- tutets institution, sedan överdirektör vid Socialstyrelsen, 2003–06 chef för Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och i dag ordförande i SBU:s nämnd.

på att förändras till det bättre igen. – Stefan James undersökning om hur sjukdom kan leva långa och goda liv kan Under mitten av 1990-talet försvann blodproppar bör behandlas vid akut tyckas värdefullt nog. Men det ﬁ nns läkemedelsindustrins möjligheter att hjärtinfarkt gav fantastiska resultat och också siff ror på det värdet. För varje sponsra forskningen. är ett gott exempel på vad register kan 100 kronor som investeras i hjärtforsk- – Den förändringen har påverkat hela innebära för forskningen. ning, kan samhället räkna hem 130 kro- forskningen negativt. Samarbeten med Prevention är en kommande utma- nor i samhällsnytta, som att människor läkemedelsindustrin resulterade bland ning för svensk hjärtforskning. kan fortsätta arbeta, och ytterligare sju annat i pacemakern, mekaniska klaff ar – Även inom preventionsforskningen kronor i välbeﬁ nnande. och selektiva betablockerare. kan biobankerna och andra register – Inget annat forskningsområde kan En fördel för dagens kliniska forsk- vara forskarna till god hjälp. Jag önskar uppvisa sådana resultat, avslutar Nina ning är biobanker för vetenskapliga stu- att utvecklingen blir lika stark som för Rehnqvist. dier, som den nya stora SCAPIS, och den kliniska forskningen. TEXT ANNE HAMMARSKJÖLD register som Swedeheart. Att människor som drabbas av hjärt- FOTO ANDERS NORDERMAN

Forskning för hälsa 19 1962 Vad hände då?

1963 Kennedy mördad Den amerikanske presidenten John F Kennedy avlider. Under en kortege i Dallas i delstaten Texas skjuter en krypskytt mot bilen och presidenten träff as av fl era skott i hals och huvud. Kennedy förklaras död på sjukhuset minuter senare. I bilen sitter även Texas guvernör John Connally som får allvarliga skador, samt de båda männens fruar, som klarar sig oskadda. James Blacks upptäckt av betablock- Så småningom grips Lee Har- MARTIN

eraren 1962 anses vara det största E vey Oswald såsom misstänkt V DA

genombrottet på hjärtområdet sedan , för mordet. X I man på 1700-talet kom underfund P SCAN med digitalis eff ekt på hjärtat. FOTO: 1967 Ny medicin 05.00 … den 3 september går Sverige över till lugnar hjärtat högertrafi k.

1962. Den skotske vetenskapsmannen James Black har utvecklat en substans Propranolol var den första betablockeraren. som kallas propranolol och som gör James Blacks upptäckt anses vara ett av de att hjärtat arbetar lugnare och mer viktigaste rönen inom läkemedelsområdet under eff ektivt. Upptäckten anses kunna re- 1900-talet och det största genombrottet på hjärt- 1969 volutionera behandlingen av kärlkramp området sedan man på 1700-talet kom underfund (angina pectoris). med digitalis eff ekt på hjärtat. James Black föddes i Uddingston i Betablockerarna blockerar eff ekten av stress- Ett litet Skottland 1924. Han hade gott läshu- hormoner, vilket leder till att både hjärtfrekvensen steg för vud, men familjen var för fattig för att (pulsen) och slagvolymen (mängden blod som låta honom studera vidare. Tack vare pumpas ut vid varje hjärtslag) sänks. Därmed en människa stipendier kunde han ändå ta en läkar- sänks också blodtrycket och länge var betablockad examen vid University of St Andrews. förstahandsval vid behandling av högt blodtryck. men ett stort Från 1950 arbetade han vid University Numera är andra läkemedel förstahandsval, men steg för mänsk- of Glasgow, där han utvecklade ett betablockad används som tilläggsläkemedel. intresse för stresshormoners eff ekt på Betablockerare används även vid kärlkramp, ligheten.” hjärtat, framför allt hos patienter med hjärtsvikt, förmaksfl immer och andra hjärtrytm- Amerikanske astronauten Neil kärlkramp. Den substans han tagit rubbningar, men också efter genomgången hjärtin- Armstrong blir historisk när han fram, propranolol, raderar ut stresshor- farkt och preventivt vid migrän. som första människa stiger ner monernas påverkan på hjärtat. på månen.

20 Hjärt-Lungfonden 1982 Vad hände då?

1980 Dubbelguld för Prostaglandiner Stenmark Ingemar Stenmark tar dubbeln gav Nobelpris i årets OS i Lake Placid i USA. Förstaplatserna i slalom och storslalom ger Ingemar Stenmark De svenska biokemisterna Sune Berg- hans första OS-guldmedaljer. Vid ström och Bengt Samuelsson tilldelas OS i Innsbruck 1976 tog han brons i Nobelpriset i medicin och fysiologi storslalom. för sina upptäckter rörande en sorts hormoner som kallas prosta glandiner. Deras forskning har resulterat i nya 1986 läkemedel för både hjärta och lungor. Bengt Samuelsson och Sune Bergström. 1982. Prostaglandiner är en hel familj Palme mördad av ämnen som bildas i kroppens celler proppsbildning och 1971 kunde man Statsminister Olof Palme mördas. och är en sorts lokala hormoner som visa att det sedan länge kända medlet Olof Palme är på väg hem från ett påverkar cellens funktioner. Prostag- acetylsalicylsyra hämmade dessa eff ek- biobesök med sin fru när paret landinet upptäcktes och namngavs ter. Det ledde i sin tur till utvecklandet beskjuts med två skott. Statsmi- redan på 1930-talet av den svenske av lågdos-aspirin, ett blodförtunnande nistern avlider omedelbart medan fysiologen Ulf von Euler. Han upptäckte läkemedel som används av miljontals Lisbet Palme får lindriga fysiska att det fanns något i sädesvätska som människor världen över för att minska skador. Gärningsmannen fl yr från sänkte blodtrycket och drog samman risken för blodpropp i hjärta och hjärna. platsen och har ännu inte gripits. muskelvävnad, bland annat i livmo- Så småningom kartlade Samuelsson dern. Eftersom han trodde att ämnet nya prostaglandinliknande ämnen, bildades i prostatakörteln gav han det bland annat förstadier till ett ämne 1989 namnet prostaglandin. som utlöser astma. De nya ämnena ﬁ ck Under 1960-talet arbetade Sune namnet leukotriener och har lett till Öppningar i muren Bergström och Bengt Samuelsson vid utvecklingen av nya astmaläkemedel. Berlinmuren är öppen för passage. Karolinska institutet och studerade då Efter demonstrationer beslutar det prostaglandinernas strukturer och me- östtyska kommunistpartiets polit- kanismer, något som banade väg för att Lågdos-aspirin, som i Sverige går byrå att omedelbart tillåta östtyska kunna tillverka dem i laboratorium och under namnet Trombyl, är standard- medborgare att genomföra privata undersöka deras medicinska eff ekter i behandling efter hjärtinfarkt och besök i Väst. Muren upprättades av kliniska prövningar. blodpropp i hjärnan, men också vid Östtyskland för 28 år sedan för att Bland annat fann man att prosta- kärlkramp och andra hjärtsjukdomar förhindra östtyska medborgare att glandinerna har eff ekter i kroppen som som ökar risken för blodpropp. fl y till Västtyskland. I nuläget är det kan leda till inﬂ ammation och till blod- oklart om muren kommer att rivas.

NÄR KOMMER NÄSTA STANDARDBEHANDLING? De antiinfl ammatoriska behandlingar Heparin, betablockerarna och lågdos- uppstå i åderförfettningsplacket i kärlväg- som fi nns verkar tyvärr inte på just aspirin är viktiga milstolpar på vägen mot gen, säger Jan Nilsson, professor i experi- denna typ av infl ammation, det behövs verksamma standardbehandlingar av mentell kardiovaskulär forskning vid Skånes andra typer av läkemedel. hjärtsjuka patienter. Frågan är när nästa universitetssjukhus i Lund. – Forskningsstudien SCAPIS borde genombrott på behandlingsområdet Forskarna vet vid det här laget att det är relativt snabbt kunna bidra med kun- kommer och vad det består i. en kombination av infl ammation och dålig skap som kan leda till nya eff ektiva läke- – Nu väntar vi på behandlingar som sårläkning i kärlväggen som leder till att medel som kan läka ut infl ammationen i kan angripa den infl ammation som kan placket brister och en blodpropp uppstår. kärlväggen, säger Jan Nilsson.

Forskning för hälsa 21 Forskarna lägger ett ständigt pussel för att hitta rätt behandling till rätt patient vid hjärtinfarkt. Ett pågående

Docent Stefan James ser fram emot möjligheterna att skräddarsy pussel behandlingar för riskpatienter.

allongvidgning av förträngda bara, det vill säga löser upp sig och händelser. Det här är ett viktigt område kärl var banbrytande när försvinner spårlöst i kroppen. Det är ett – med ny diagnostik kan vi ge skräddar- metoden introducerades och genombrott som kan leda till säkrare sydd behandling innan infarkten, till behandlingen står sannolikt och bättre resultat för patienten. skillnad mot i dag då behandlingen sker Btill stora delar för den kraftfulla ökning- Under stark utveckling är även att när hjärtinfarkten redan har inträff at, en av överlevnaden vid hjärtinfarkt de använda kateterburen teknik vid byte av säger Stefan James. senaste tio till femton åren. Det anser hjärtklaff ar, främst aortaklaff en, samt Samtidigt håller hela begreppet docent Stefan James vid Akademiska att laga hål i hjärtat. Traditionellt sett hjärtinfarkt på att förändras när fors- sjukhuset i Uppsala: används öppen hjärtkirurgi. karna undersöker vilka olika typer och – Metoden har också ökat livskva- – Kateterburen teknik är eff ektiv och svårighetsgrader det ﬁ nns. liteten hos patienter med kärlkramp, bra för patienten, i synnerhet för grup- – Rätt behandling till rätt patient och framöver kommer vi att hitta ﬂ er per som är för sjuka för öppen kirurgi. är ett mycket viktigt område. Vid sätt att använda katetertekniken och Via små stick i ljumsken kan vi utföra exempelvis takotsubo – även kall- utveckla ny teknologi som gör proce- livräddande operationer, säger Stefan lat stresshjärta – liknar symptomen duren enklare, snabbare och mindre James. hjärtinfarkt, men ska behandlas på ett komplicerad. Ett stort genombrott är när sjukvården helt annat sätt eftersom det inte beror Efter ballongvidgningen förstärks med forskningens hjälp bättre kan ur- på förträngda kärl utan att hjärtmus- kärlväggen vanligtvis med ett metall- skilja vilka patienter som är i riskzonen keln skadas av helt andra skäl. Om vi nät, så kallad stent. Även den metoden för hjärtinfarkt, vilket är fokus för Hjärt- behandlar samtliga patienter på samma är under förändring. Lungfondens stora studie SCAPIS. sätt blir det fel. – Framöver kommer vi troligen – Studien kan hjälpa oss att bättre TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH använda mer stentar som är resorber- förstå bakomliggande orsaker till hjärt- FOTO ANDERS BARKFELDT

2,5 % 2,0 % I takt med att allt fl er hjärtinfarktspatienter 1,5 % behandlas med PCI har andelen patienter med 1,0 % blödningskomplikationer minskat. Framför allt 0,5 % är det blödningarna i hjärnan och de med dödlig 0,0 % utgång som minskat kraftigt. 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Swedeheart: Årsrapport 2012, sid 19

8 % 6 % 4 % Alltmer förfi nad PCI-behandling vid hjärtinfarkt har också inneburit att andelen patienter med 2 % kardiogen chock minskat. Vid kardiogen chock 0 % sviktar hjärtats pumpförmåga. 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Swedeheart: Årsrapport 2012, sid 70

22 Hjärt-Lungfonden När ballongen blåses upp vidgas förträngningen i kärlet 1977 och blodet kan fl öda igen.

Ballong

MEDTRONIC räddar liv FOTO: 1987 Den tyske läkaren Andreas Grünzing är den första person i världen som öppnar ett tilltäppt kranskärl på en levande patient med hjälp av en liten ballong. METALLNÄT HÅLLER KÄRL ÖPPNA 1977. Ingreppet skedde i Zürich i Schweiz och patienten var en 37-årig man. Den lilla ballongen var fäst i 1987. Forskare i Frankrike, änden av ett smalt rör, en kateter, som fördes upp till Schweiz och USA har I dag stentas nästan 90 hjärtat från ljumsken via kärlsystemet. Hela ingrep- funnit ett sätt att hålla procent av alla som genom- pet gjordes under röntgengenomlysning och när kranskärl som öppnats går PCI. Stentet hjälper till Grünzing såg att katetern nått upp till det förträngda med hjälp av ballongvidg- att hålla kärlet fritt så att kärlet blåste han upp ballongen så att kärlet kunde ning öppna. Tillsammans blodet kan fl öda och mins- vidgas och blodet börja ﬂ öda igen. med ballongen förs ett kar också risken för att en Grünzing har själv utvecklat ballongen under expe- rör format litet metallnät, ny förträngning ska uppstå. riment i sitt kök. Den har sedan testats på djur och på ett stent, upp i hjärtats Stentet har utvecklats ytter- avlidna innan det framgångsrika ingreppet ägde rum. kranskärl och när bal- ligare så att det kan förses longen blåses upp vidgas med läkemedel och kallas kärlet samtidigt som även då Drug Eluting Stent, DES. 1979 genomförde Alfred Szamozi den första metallnätet expanderar. DES används i synnerhet när ballongvidgningen i Sverige. Ingreppet kallas PCI, När luften sedan släpps risken för en ny förträngning Percutaneous Coronary Intervention. Metoden är i dag ur ballongen och katetern är stor, vid långa förträng- förstahandsval vid akut hjärtinfarkt om metoden är med ballongen dras till- ningar och hos patienter tillgänglig inom 90 minuter. baka, stannar metallnätet med diabetes. i kärlet.

PCI MINSKAR DÖDLIGHET OCH KOMPLIKATIONER

Införandet av PCI, det vill säga ballongvidgning, som förstahandsval vid akut hjärtinfarkt om metoden är tillgänglig inom 90 minuter har starkt bidragit till den ökande överlevnaden i samband med hjärtinfarkt i Sverige. De senaste tio årens skifte från den mer ”trubbiga” behandlingsmetoden trombolys (proppupplösande

medel) till PCI vid akut hjärtinfarkt har dessutom IMAGES Y inneburit att andelen patienter med komplikationer i samband med infarkten minskat kraftigt. Det gäller FOTO:GETT framför allt blödningar i hjärnan och så kallad kardiogen chock, som uppstår då hjärtats pumpförmåga svik- Stentet stannar i kärlet och håller tar så att kroppen inte kan förses med syrerikt blod. det öppet efter ballongvidgning.

Forskning för hälsa 23 Selma Lagerlöf, 1904 Prins Gustaf (Gustaf V), 1904 Jenny Nyström, 1912 Bruno Liljefors, 1913

Prinsessan Christina, 1971 Gunnar Brusewitz, 1977 Ilon Wikland, 1984 Vi stödjer forskningen Många, många människor har stött Hjärt-Lungfonden under Björn Berg, 2002 110 år. De allra ﬂ esta är helt vanliga medborgare, men några har kändisstatus – kungligheter, konstnärer, idrottsmän, kockar, artister. Välkommen in i skaran av givare du också!

Ann Louise Hansson, 2008 Ingvar Oldsberg, 2007

Björn Hellberg, 2007

Ulf Elfving, 2009 Marie Göranzon, 2009 Jan Rippe, 2010 Eva Fröling, 2011

FOTO: CHARLES HAMMARSTEN, MÅRTEN LEVIN, TOMMY LUNDQVIST, JOHAN LYGRELL, TT: CARL-ERIK SUNDSTRÖM, STENBERGS BILDER, EWA RUDLING, MALIN RUDBLOM, EMIL NORDIN, 24 Hjärt-Lungfonden Albin Amelin, 1938 Prins Eugen, 1914 Albert Engström, 1922

Drottning Louise, 1950

Helge Skoog, 2003 Lill-Babs, 2006 Erik Lallerstedt, 2007

Lasse Kronér, 2006

Sven Nordqvist, 2008 Staff an Olsson, 2008 Amelia Adamo, 2009 Christer Sjögren, 2008

Arne Hegerfors, 2012 Joakim Geigert, 2013 Claes Månsson, 2013 Du, 2014!

KIMMO MÄNTYLÄ, CHRISTER WAHLGREN, CARL-JOHAN SÖDER/SVT Forskning för hälsa 25 Jag föddes 1992 med ett hjärta med så stora missbildningar att läkarna fi ck operera om det till ett enkammarhjärta. Jag hade oturen att få operationsskador i hjärtat så att jag inte kunde hålla pulsen själv. Vid nästan fyra års ålder fi ck jag en pacemaker. Sedan har jag haft ytterligare tre stycken till dess jag fi ck ett nytt hjärta våren 2010. När jag föddes hade forskningen om barnhjärtan och pacemakern kommit en bra bit i utvecklingen. Denna vetenskap räddade mig i näs- tan arton år innan min hjärtmuskel blev sämre och jag fi ck genomgå ett hjärtbyte. I dag mår jag mycket bättre än före hjärttransplantationen. Jag orkar gå promenader på fl era kilometer. Jag har också börjat träna på gym. Det hade varit helt otänkbart tidigare. Det är jätteviktigt att forskningen får möjlighet att fortsätta gå fram- åt och göra nya framsteg tills hjärt- och kärlsjukdomarna är besegrade.” Arvid Ståhlgren, 22 år, Götene, hjärttransplanterad 2010 BRÖMSSEN ON V ANNA

FOTO:

26 Hjärt-Lungfonden Odla och laga hjärtan Även om det gjorts lyckade försök att odla hjärtceller som slår lär det dröja innan odlade hjärtan kan hålla igång en mänsklig kropp. Mer troligt är att stam- cellsforskningen kan hitta metoder som hjälper hjärtat att läka efter en infarkt. Hur kan ett skadat hjärta repareras efter en infarkt? I många år har forskare gjort studier med transplantation av bindvävsstamceller till hjärtat, både på djur och på människor. Ur- sprungsmotivet var att undersöka om benmärgsceller kunde ge upphov till nya hjärtceller. – Det visade sig vara en feltolkning, men fortsatt forskning undersöker om en transplantation ökar överlevnaden bland de celler som drabbats av en Stamceller som färgats infarkt, säger stamcellsforskaren Jonas och fotograferats i svep- Frisén. elektronmikroskop. Stort intresse fi nns också för odling och transplantation av hjärtmuskelcel- ler. Att hjärtmuskelceller kan odlas hjärtat är alltför liten för att ha en eff ekt poetin som ökar produktionen av röda utanför kroppen är redan bevisat, efter en infarkt. En forskningslinje är blodkroppar. men steget från att odla celler till att alltså att försöka förstå precis vilka cel- – Tänk om vi kan utveckla ett odla hela hjärtan är långt och Jonas ler som ger upphov till nybildning, hur liknande koncept för hjärtat, ett slags Frisén tror mer på att utnyttja hjärtats det regleras och om det fi nns något sätt ”kardiopoetin”, säger Jonas Frisén. inneboende potential för nybildning av att trycka på gasen efter en hjärtinfarkt Han är övertygad om att det kommer hjärtmuskelceller genom ett slags hjälp så att de producerar fl er. göras fl era kliniska försök med cell- till självhjälp. Läkemedel som stimulerar celltillväxt transplantationer under de närmaste – Den nybildning av celler som sker i existerar redan. Ett exempel är Erytro- åren. Och att vi kommer få höra mer om försöken att odla mänskliga hjärtan utanför kroppen. Nya rön har slagit världen med häpnad förr. TEXT SUSANNA LINDGREN 1984 FOTO GETTY IMAGES

FÖRSTA SVENSKA HJÄRTTRANSPLANTATIONEN

Den första svenska hjärttrans- var donatorshjärtat utländskt. plantationen är ett faktum. Den Världens första hjärttransplanta- Det är framför allt personer med mycket svår och stora operationen gjordes på själva tion utfördes av den sydafrikanske icke behandlingsbar hjärtsvikt som transplanteras midsommarafton på Sahlgrenska kirurgen Christiaan Barnard och de får, bokstavligt talat, ett helt nytt liv. I dag är sjukhuset i Göteborg. i Kapstaden i december 1967. ettårsöverlevnaden i Sverige cirka 90 procent och 1984. Det var thoraxkirurgerna Sedan dess har ﬂ era hundra trans- tioårsöverlevnaden cirka 60 procent. Sedan 2011 Eva Berglin och Göran William- plantationer genomförts i världen. utförs hjärttransplantationer enbart på Sahlgren- Olsson som blev de första i Fram till slutet av 1970-talet var ska universitetssjukhuset i Göteborg och på Skånes Sverige att utföra en hjärttrans- dock dödligheten hög, främst på universitetssjukhus i Lund. Årligen transplanteras plantation. Eftersom Sverige grund av problem med avstötning mellan 20 och 40 patienter. tillämpar hjärtdödsbegreppet och infektioner.

Forskning för hälsa 27 1960 ECMO räddar vid 1972 sviktande andning INHALERAT KORTISON Forskare har lyckats vidareutveckla skiljs åt av ett tunt membran. Tekniken LINDRAR ASTMA hjärt-lungmaskinen så att den nu kan kallas ECMO, Extracorporeal Membran syresätta blodet utanför kroppen i fl era Oxygenering, och gör det möjligt att Möjligheten att inhalera infl am- månader. Tekniken öppnar nya möjlighe- syresätta blodet i fl era månader utanför mationshämmande kortison i stället ter att rädda liv. kroppen vid sjukdomar som innebär att för att ta det i tablettform reducerar 1960. Hjärt-Lungmaskinen uppfanns lungorna eller hjärtat sviktar, exempel- biverkningarna för astmasjuka. 1954 och innebar en revolution för vis svår lunginfl ammation. 1972. Personer som lider av hjärtkirurgin eftersom den gjorde astma har under ett par decennier det möjligt att koppla bort hjärta och behandlats med kortisontabletter. lungor under operation. Ett problem ECMO-tekniken fi ck så småningom Behandlingen har dock medfört med maskinen har dock varit att den stor betydelse, inte minst för vården fl era allvarliga biverkningar, bland byggt på direktkontakt mellan å ena av nyfödda med andningssvikt. Under annat tillväxtproblem hos barn och sidan blodet och å andra sidan syre och svininfl uensan vintern 2009-2010 påverkan på skelettet. koldioxid i den konstgjorda lungan, räddade ECMO livet på fl era unga I och med att kortisonet nu kan oxygenatorn. Det utsätter blodet för vuxna vars lungor blev svårt angripna inhaleras hamnar det enbart där det svåra påfrestningar och patienten kan av infl uensan. Under 2000-talet har behövs, nämligen i luftvägarna, och inte ligga i hjärt-lungmaskinen någon man utvecklat små bärbara ECMO som astmapatienterna kan få kontroll längre tid. gör det möjligt att transportera svårt över sin sjukdom på ett helt nytt sätt. Nu har forskare dock utvecklat en lungsjuka patienter. membranoxygenator där blod och gas Basen för modern astmabehand- ling är att dämpa infl ammationen och läka irriterad vävnad i luftrören, vilket görs med kortison, så kall- lade inhalationssteroider. Dessa 1990 kombineras med luftrörsvidgande läkemedel, så kallade beta 2-stimulerare. Även vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är det vanligt att inhalationssteroider och beta 2- Första svenska stimulerare ingår i medicineringen. transplantationen av lungor Fram till och med 2011 hade lungor från hjärtdöda eftersom Den första lungtransplantationen i Sverige har ägt rum mer än 25 000 patienter i värl- dessa lungor snabbt blir för- vid universitetssjukhuset i Lund. Ingreppet rapporteras den genomgått lungtransplanta- störda när blodcirkulationen ha gått bra. tion, 650 av dem vid universitets- upphör och därmed inte hinner 1990. Den första lungtransplantationen på människa sjukhusen i Lund och Göteborg. användas för transplantation. genomfördes i USA redan 1963, men patienten dog efter År 2000 genomfördes Med den metod som utvecklats i bara några dagar. Det var först från 1983 som trans- världens första framgångsrika Lund fylls den avlidna personens plantationerna började ge goda resultat, detta tack vare transplantation av en lunga från lungsäckar med kall vätska inom medlet ciklosporin som förhindrade avstötning. en hjärtdöd person vid univer- en timme efter dödsögonblicket, Nu har alltså även Sverige fått sin första lungtrans- sitetssjukhuset i Lund. Fram till vilket medför att lungorna förblir planterade patient. Även Sahlgrenska universitetssjuk- dess var det omöjligt att använda oskadda under 24 timmar. huset i Göteborg planerar lungtransplantationer.

28 Hjärt-Lungfonden Vad hände då?

1976 1974 RÖKNING SKADAR LUNGBLÅSORNA Waterloo vann slaget ABBA är årets vinnare av Eurovision 1976. Det ﬁ nns ett samband mellan som hos en icke-rökare. Detta visar Song Contest. Vinnarlåten ”Waterloo”, rökning och utvecklandet av den studiens författare Charles Fletcher som fi ck 24 poäng i omröstningen, är lungsjukdom som fått namnet kro- och hans kollegor i ett diagram. De skriven av Benny Andersson, Björn niskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. baserar sina slutsatser på en åtta år Ulvaeus och Stikkan Anderson. Vinsten Det visar den vetenskapliga studien lång studie på manliga arbetare är Sveriges första i tävlingen och innebär The Natural History of Chronic Bron- i London. att nästa års Eurovision Song Contest chitis and Emphysema som publicerats kommer att hållas på svensk mark. i British Medical Journal. När en människa åldras mister hon Charles Fletchers studie anses gradvis sin lungfunktion i takt med att vara en viktig milstolpe inom KOL- de små lungblåsorna förändras. Det är forskningen eftersom den var den i lungblåsorna som syret möter blodet första som etablerade sambandet 1976 och utbytet av syre och koldioxid sker. mellan sjukdomen och rökning. Läs För en rökare går emellertid lungfunk- mer om KOL på sidan 30. tionen ner ungefär dubbelt så snabbt efter i regeringsposition40 år har socialdemokraterna förlorat ett Varje bloss på en cigarrett riksdagsval. frigör partiklar och gaser som i många fall är rena gifter.

1976 ”Klicket” blev ”ja” framför altaret Kungen fi ck sin drottning. Vigseln mellan kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath ägde rum i Storkyrkan HOTO inför 1 200 gäster, tre månader efter

P ISTOCK att förlovningen eklaterades i mars. Paret träff ades vid de olympiska spelen i München 1972 där det, enligt kungen, USTRATION: LL

I sa ”klick”. Den farliga tobaken Tobaksrökning är den enskilt största paket cigarretter om dagen har tjugo 60 000 läkare. Hill och Doll skickade riskfaktorn för sjukdomar i lungor, hjärta gånger högre risk att få lungcancer och en hälsoblankett till samtliga läkare och kärl. Att sluta röka kan vara det vikti- tio gånger högre risk att få KOL än den och fi ck in fl er än 40 000 svar. Den dag gaste beslut en människa fattar i livet. som inte röker. Risken att få hjärtinfarkt någon av de medverkande läkarna dog, Vid varje bloss på en tänd cigarrett fri- och stroke ökar också med mellan tre jämfördes svaren med dödsorsaken. görs partiklar och gaser som innehåller och fem gånger beroende på ålder. Under de närmaste 2,5 åren avled 789 mer än 4 000 olika kemiska föreningar. Det var för 60 år sedan, 1954, som de av läkarna. 36 av dem dog i lungcancer. Förutom det beroendeframkallande ni- brittiska forskarna Austin Bradford Hill Samtliga var rökare. I samband med att kotinet innehåller tobaken kolmonoxid, och Richard Doll publicerade en studie studien publicerades i British Medical som skadar hjärta och kärl, gifter som som tydligt påvisade sambandet mel- Journal var det många läkare som fi m- vätecyanid, arsenik samt bensen och 50 lan rökning och lungcancer. De båda pade, men i samhället i stort blev man andra cancerframkallande ämnen. forskarna hade tillgång till ett brittiskt inte medveten om faran med rökning I dag vet vi att den som röker ett hälsoregister som omfattade fl er än förrän på 1970-talet.

Forskning för hälsa 29 Kombinationen av nya läkemedel, ökad kunskap om rökningens negativa effekt och rehabiliteringens positiva inverkan gör att många lungpatienter mår allt bättre. Nästa stora steg är att förstå hur KOL samverkar med andra sjukdomar. KOL kräver tvärvetenskaplig forskning

å läkemedel har haft så stor De delar av lungan som skadats har gått tigt det är med en bra kost, att träna upp betydelse för astmapatienter förlorade. sin muskulatur och att inte tappa i vikt. som inhalationskortisonet. – Inhalationskortison och luftrörs- Det är kombinationen av mediciner, rök- Även om det fortfarande finns vidgande medel har varit till stor hjälp avvänjning, sjukgymnastik, nutrition och Fstora grupper med svår och okontrol- även vid KOL. Ett annat läkemedel arbetsterapi som gör att KOL-patienter lerad astma behöver majoriteten av som inneburit ett positivt tillskott till mår så mycket bättre i dag än tidigare. astmapatienterna inte längre vistas på behandlingsarsenalen vid KOL är den Nästa steg är att förstå hur KOL sjukhus. antiinflammatoriska substansen roflu- samverkar med andra sjukdomar. Ex- – Läkemedelsbehandlingen vid astma milast. Det förhindrar och förebygger ponering för rökning ger KOL, men det har sedan 1980-talet varit exempellöst akuta försämringsperioder och lindrar ger också hjärt-kärlsjukdomar. god, säger Kjell Larsson, lungläkare därmed andningsproblemen genom – Samsjukligheten med andra sjuk- och professor vid Karolinska institutet i en verkningsmekanism som skiljer sig domar är hög. Vi vet till exempel att Stockholm. från andra KOL-läkemedel. ledgångsreumatism kan vara kopplad För KOL-patienter har utvecklingen Kopplingen mellan tobaksrökning till lungorna. Och vi vet att även icke- av nya läkemedel inte haft samma revo- och KOL har länge varit väl känd. rökare kan drabbas av KOL. Det finns lutionerande effekt, vilket framför allt – Men på senare tid har vi också sett många överbryggande mekanismer, beror på att KOL är en obotlig sjukdom. vikten av rehabilitering, hur oerhört vik- och tvärvetenskaplig forskning kring KOL gör att vi även kommer att få ökad förståelse för andra sjukdomar. Kjell Larsson är övertygad om att SCAPIS kommer få stor betydelse för forskningen kring lungsjukdom. Inhalations- – SCAPIS kommer att ge oss en bild av hur det ser ut i hela befolkningen, och kortison och ge oss en möjlighet att sortera ut olika typer av sjukdomsförlopp beroende på luftrörsvidgande medel hur sjukdomen yttrar sig och på vilka åt- har varit till stor hjälp gärder som vidtas. Framför allt kommer vi att se om det finns markörer som kan även vid KOL. förklara varför KOL hos vissa individer har ett snabbt förlopp medan sjukdomen Kjell Larsson, lungläkare och professor vid Karolinska institutet i Stockholm. hos andra är mer godartad med en lång- sammare försämringstakt. TEXT SUSANNA LINDGREN

30 Hjärt-Lungfonden Lungor, luftstrupe och luftrör.

KORT OM KOL där utväxlingen av syre och koldioxid spirometri, som är ett utandningsprov. KOL är en långsamt förlöpande inﬂ am- mellan lungorna och blodet sker. Redan 1947 utarbetade fransmannen

IMAGES matorisk sjukdom i luftvägar och lungor Sjukdomen är kronisk och kan inte Robert Tiff eneau det index (FEV1/FVC), som nästan alltid beror på rökning. botas. Rökstopp och medicinering kan som än i dag används vid deﬁ nition av Sjukdomen förtränger de minsta luft- dock hejda sjukdomsförloppet. eventuella problem med andningen, rören samt förstör de små lungblåsorna, Diagnosen KOL ställs med hjälp av som exempelvis vid KOL. USTRATION GETT Y USTRATION LL I

Forskning för hälsa 31 RIKS-HIA är registret som skapat en jämlikare hjärtvård i Sverige. Systemet används dagligen för kontinuerlig förbättring av vården och av forskare från hela landet. Jämlik vård med register

rofessor Lars Wallentin och Flertalet sjukhus får nu höga poäng Eftersom förbättringsutrymmet för docent Ulf Stenestrand hade i svenskt kvalitetsindex för akut hjärt- den akuta behandlingen begränsats har 1991 utvecklat ett datoriserat infarktsvård. Förbättrad vård baserad kvalitetsindex ändrats och är numera registersystem som kunde på framgångsrik forskning har lett till inriktad även på förbättrad långtids- Panvändas på vårdavdelningarna, och att dödligheten i infarkt har mer än behandling och sekundärprevention. redan innan registret blev nationellt halverats under de senaste 15 åren. RIKS-HIA är i dag sammanslaget 1995 var 21 sjukhus anslutna. Sedan 2008 deltar alla 74 svenska sjukhus som tar emot akut hjärtsjuka patienter, liksom Åland och Island. Registret kallas RIKS-HIA och under uppbygg- nadsskedet var Hjärt-Lungfonden en av ﬁ nansiärerna. – Det fanns stora skillnader i vård- kvalitet över landet. Registret blev ett lättillgängligt instrument för sjukhusen att ha kontroll på sina patienter och på utvecklingen av vårdinsatser och behandlingsresultat, säger Lars Wallentin. Den största vinsten för landets alla hjärtpatienter kom när jämförande statistik kring dödligheten började publiceras off entligt år 2003. – Alla tycker om att göra ett bra jobb. Ingen vill ha en fråga om varför deras vård är sämre än någon annans. Eff ekten blev påtaglig och har lett till en betydligt högre och jämnare vårdkvalitet.

1990

1990. I Sverige fi nns det över 70 natio- inom respektive sjukdomsområde. Re- kanske kirurgen Ernest Amory Codman. nella kvalitetsregister. Syftet med kva- gistren har byggts upp av professionella Eftersom han inte fi ck någon förståelse litetsregistren är att ständigt förbättra yrkesgrupper, som själva har nytta av för sin metod vid det sjukhus där han den vård som ges på vårdcentraler dem i sin vardag. Registren är också arbetade startade han 1911 ett eget, End och sjukhus. I registren fi nns informa- avsedda att utgöra grund för forskning. Result Hospital. Här registrerade han tion om vårdbehov, undersökningar, Den förste att systematiskt följa upp samtliga misstag och tillkortakomman- behandlingar och behandlingsresultat resultaten av sitt arbete var den ameri- den i patientarbetet och kopplade det

32 Hjärt-Lungfonden 1994

Professor Lars Wallentin byggde upp UNGFONDEN L - Statiner minskar RT RIKS-HIA för JÄ H en mer jämlik

FOTO: hjärtsjukvård. dödlighet

Kolesterolsänkande läkemedel, så stora studien som visar att dessa med övriga hjärtregister i Sverige och kallade statiner, minskar dödligheten. läkemedel, statinerna, minskar död- publicerar sin statistik i Swedehearts Det visar den skandinaviska 4S- ligheten, inte bara i hjärt-kärlsjukdom årliga rapport. studien. utan även den totala dödligheten med – Swedeheart är världens bästa 1994. Kolesterol är ett fettämne mellan 20 och 40 procent. hjärt-kärlregister. Det internetbaserade som är nödvändigt för kroppens alla Studien, Scandinavian simvastatin sökverktyget med online-analyser ﬁ nns celler, inte minst i hjärnan. Samtidigt survival study, har genomförts i de tillgängligt på alla sjukhus i Sverige, ligger det kolesterol som går under skandinaviska länderna och omfattar dygnet runt. Genom samkörning förkortningen LDL bakom den 4 444 patienter med kärlkramp eller med andra off entliga register kan vi åderförfettningsprocess som leder till tidigare hjärtinfarkt samt med koleste- följa våra patienter hela livet, vilket är hjärtinfarkt, kärlkramp och stroke. rolnivåer mellan 5,5 och 8,0 mmol/L. oerhört viktigt för att förstå långtidsef- Det är med andra ord viktigt att fekten av olika behandlingar. Registret kolesterolnivåerna är optimala så att har fått otroligt stor internationell kroppen får vad den behöver utan att 4S-studien blev epokgörande uppmärksamhet. Nu kopplar vi även det uppstår ett överskott som fastnar såtillvida att den innebar en för- blodprovstagning för genprover och i kärlväggarna. ändring i behandlingspraxis vad biomarkörer till registret, vilket blir ett I mitten av 1970-talet visade den gäller patienter med höga halter av viktigt steg mot målet att utveckla mer japanske forskaren Akira Endo att en kolesterol i blodet. Den har också lett skräddarsydda behandlingar, säger substans i en speciell svamp sänker till vidare forskning om vilka som bör Lars Wallentin. kolesterolhalten i blodet. Sedan dess behandlas, när behandling ska sättas Registret möjliggör också randomi- har läkemedelsindustrin arbetat in och vilka kolesterolnivåer som är serade studier och erbjuder därmed en med att ta fram substansen i form av eftersträvansvärda. metod att vetenskapligt och kostnads- läkemedel och nu kommer den första eff ektivt utvärdera både nya och existe- rande behandlingar direkt i vården. – SCAPIS kommer också att bli ett Vad hände då? fantastiskt verktyg för att snabbare nå målet med skräddarsydda behandlingar. Speciellt som deltagarna utgör 1994 ett genomsnitt av befolkningen och Svenskt Ja till EU därmed – inte minst genom den stora bildbanken – kommer bli en utmärkt Sverige blir medlem i Europiska Unionen. Med HOTO kontrollgrupp för våra patienter. 52,3 procent av rösterna blev svenska folkets svar ja i folkomröstningen och riksdagen har beslutat TEXT SUSANNA LINDGREN P ISTOCK ILLUSTRATION GETTY IMAGES att agera på resultatet. Sverige inträder i unionen 1 januari 1995. USTRATION: LL I 1992 1995 till det slutliga resultatet av vården. Allt Internet växer … procent500 ligger marginal- redovisades i årliga off entliga rapporter. Allt fl er använder internet. Nya siff ror visar räntan på efter Riks- Det första svenska kvalitetsregistret att 2 procent av svenskarna har tillgång till var Knäplastikregistret, som startades internet. Internet används av 16 miljoner bankens senaste 1975. Fyra år senare kom Höftplastikre- människor världen över och siff ran spås att chockhöjning. gistret, men huvuddelen av de svenska öka. Bland de mest populära tjänsterna är registren har startats sedan 1990. elektronisk post och sökfunktioner.

Forskning för hälsa 33 Allt ﬂ er människor drabbas av typ 2-diabetes och har därmed ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Därför är det viktigt att tidigt hitta dem som löper risk att utveckla sjuk- VONORDISK domen. FOTO: NO Viktigt förebygga diabetes

yp 2-diabetes är fortfarande LDL-kolesterolet är förändrat till sin en utmaning eftersom sjuk- struktur och oxideras mycket snabbt,

domen ökar i omfattning. vilket påverkar både stora och små kärl När det gäller typ UKHUSET TBehandlingen har dock negativt, säger Lars Rydén. 2-diabetes måste vi utvecklats och förväntas bli bättre. En viktig del är att förmå patienten samla vår kompetens J ERSITETSS – Behandlingen av diabetes typ 2 är att ta eget ansvar för vikt, kost, motion och våra resurser, mycket komplex, men vi vet att korrekt och icke-rökning, vilket också är en säger Lars Rydén, behandling ger tydliga eff ekter, säger nyckel till att förebygga nya fall. senior professor vid UNI V INSKA Lars Rydén, senior professor vid Karo- – Här måste samhället hjälpa till Karolinska institutet

linska institutet i Solna. med resurser, professionellt stöd och i Solna. L KARO FOTO: Flera faktorer måste påverkas hos informationskampanjer, inte minst för patienten: blodsockerhalten och blod- att påverka de unga till bättre val. blodfetter. Även cellerna i hjärtat stärks trycket måste sänkas och stabiliseras. Studier på nya, eff ektiva läkemedel vilket är gynnsamt för hjärtmuskeln, Den enskilt viktigaste faktorn förefaller pågår. Forskarna har stora förhopp- säger Lars Rydén. dock vara behandling av blodfetterna. ningar på mag-tarmhormonet GLP-1 Stora studier görs även på ämnet – Hos diabetespatienten råder inte som påverkar samtliga riskfaktorer. DDDP-4 som hämmar nedbrytningen bara en obalans mellan det ”det onda” – Data visar på viktminskning, positiv av kroppens egentillverkade GLP-1. LDL- och ”det goda” HDL-kolesterolet. förändring i blodsocker, blodtryck och Fördelen med DDDP-4 är att det kan ges i tablettform medan GLP-1 måste tillföras via injektion. ETT FARLIGT SAMBAND För att nå ett stort genombrott krävs att trenden vänder, det vill säga att typ Antalet personer med diabetes ökar kraftigt i världen och en av de stora utmaning- 2-diabetes förebyggs och att de som arna för forskarna är att hitta mekanismerna bakom det faktum att diabetes ger en kraf- beﬁ nner sig i ett tidigt stadium av sjuk- tigt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Man vet att det förhöjda blodsockret påverkar och domen fångas upp. Samhälls insatser förvärrar åderförfettningsprocessen i kärlen på ﬂ era sätt. Dessutom ökar det förhöjda och stora screeningstudier av befolk- blodsockret risken för proppbildning, samtidigt som blodets egen förmåga att lösa upp ningen är en lösning, anser Lars Rydén. proppar påverkas negativt. – Vi har ofantligt mycket kunskap om Allt detta resulterar i att personer med diabetes löper två till tre gånger större risk att diabetes typ 2. För att komma någon insjukna och avlida i hjärt-kärlsjukdom än befolkningen i övrigt. Risken för stroke är två vart måste vi samla ihop vår kompetens till fyra gånger högre. En person med diabetes som har haft en hjärtinfarkt löper dess- och våra resurser. Det är inte enkelt, utom en fördubblad risk att få en ny hjärtinfarkt jämfört med icke-diabetiker. men det är möjligt. TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH

34 Hjärt-Lungfonden 2007 Vad hände då? SMÅ NÅLAR TILL STÖD FÖR FORSKNINGEN Sedan 1997 har Sveriges mellanstadie- konstnären Maja Braun-Wallenberg, som 2000 barn i februari haft möjlighet att sälja också formgav den under ﬂ era års tid. Öresundsbron Hjärt-Lungfondens lilla nål till förmån Under senare år har kända artister som för forskningen. Från början kallades den Siw Malmkvist, Jessica Andersson, Måns är öppen Alla hjärtans nål, men så småningom blev Zelmerlöw och Charlotte Perrelli svarat Nu är det möjligt att ta bilen från hjärtepin det nya namnet. för designen. 2014 års nål har formgivits Malmö till Köpenhamn. Öresunds- Initiativet till nålen kom från bild- av konstnären Lisa Larson. bron invigdes under en ceremoni av kung Carl XVI Gustaf och drottning Margrethe II av Danmark och öppnades därefter för bil- och 2008 tågtrafi k. Bron är 15,9 kilometer lång och övergår till tunnel vid den konstgjorda ön Pepparholm. Ny hjärtklaff med

kateterteknik 2006 En 70-årig man blev först i Sverige med att få en hjärtklaff utbytt med hjälp av kateterteknik. Ingrep- I dag utförs årligen cirka 280 pet utfördes i Lund. kateterburna hjärtklaff byten 4–0 2008. Det var 2002 som det första lyckade hjärt- i Sverige. Resultaten har varit … slutade fi nalmatchen klaff bytet med hjälp av kateter genomfördes på en mycket goda. Dödligheten efter mot Tjeckien i ishockey- människa och nu har tekniken börjat tillämpas i 30 dagar är 6 procent, vilket är VM. Guld i både OS Sverige. De som i första hand kommer i fråga för en låg siff ra med tanke på att och VM samma år! det kateterburna ingreppet är äldre och multisjuka medelåldern på de behandlade patienter som anses för sköra för att genomgå en patienterna är 82 år. stor operation där bröstkorgen öppnas. 2008 3D-ultraljud till barnhjärtkliniker

Tack vare gåvor från svenska folket har Ultraljudsmaskiner som visar hjärtat barnhjärtklinikerna i Lund, Göteborg och tredimensionellt ger också läkarna en Stockholm utrustats med ultraljuds- mer detaljerad bild av barns hjärtfel. maskiner som kan visa ett barns hjärta Det gör att hjärtoperationer kan för- tredimensionellt. beredas bättre och på så sätt bli både 2008. Med den nya rörliga 3D-tekniken kortare och säkrare för barnen.

MAGNTORN kan läkarna redan hos fostret, före föd- De tre ultraljudsmaskinerna är ett seln, upptäcka och utreda hjärtfel. Det resultat av de gåvor som kommit in till MARTIN innebär att behandlingen kan inledas i Hjärt-Lungfonden under barnhjärtkam-

FOTO: samma ögonblick som barnet föds. panjen Alla barnhjärtans månad.

Forskning för hälsa 35 Även de minsta HOTO P ISTOCK

överlever FOTO:

Barnhjärtsjukvården har gjort stora framsteg vilket innebär att kropps- och lung- pulsådern har bytt plats, överlevde och överlevnaden har ökat dramatiskt under 20 procent sin 20 års-dag. I dag gör 90 procent det. de senaste decennierna. s Hypoplastisk vänsterkammarsyndrom är en form av det som kallas enkam- marhjärta. I regel är aortaklaff en recis som övrig hjärtsjukvård görs bäst när man tittar på överlevnads- förträngd samtidigt som övre delen har barnhjärtsjukvården siff rorna för barn med olika typer av av kroppspulsådern samt vänster gjort stora framsteg under medfödda hjärtfel. förmak och kammare är kraftigt de senaste 40 åren. Detta har s 1960 överlevde 85 procent av barnen underutvecklade. 1960 överlevde inga Presulterat i en stadigt växande grupp med förmaksseptumdefekt, hål mellan barn som föddes med detta hjärtfel. vuxna med medfödda hjärtfel, en förmaken, sin 20-årsdag. År 2000 var År 2000 överlevde 60 procent sin kategori patienter som förr nästan inte siff ran 97 procent. 20-årsdag och i dag är siff ran cirka existerade eftersom barnen avled innan s 1960 uppnådde 55 procent av barnen 75 procent. de hann uppnå vuxen ålder. med ventrikelseptumdefekt, hål mellan Sammanfattningsvis kan konstateras Utvecklandet av operationsmetoder, kamrarna, 20 år. År 2000 var siff ran att trots att allt svårare hjärtfel opereras men kanske i ännu högre grad bildtek- 97 procent. är överlevnaden i samband med ingrep- nik har varit avgörande för den fram- s Av de barn som 1960 föddes med pet så hög som 98 procent, jämfört gångsrika utvecklingen. På bildteknik- coarctatio aortae, en förträngning av med 88 procent i början av 1990-talet. sidan är det ultraljud och magnet- den övre delen av kroppspulsådern, Överlevnaden till vuxen ålder efter kamera – på senare år i 3D – som gjort uppnådde 65 procent 20 år. År 2000 hjärt operation i barndomen uppskattas det möjligt att snabbt ställa korrekta var motsvarande siff ra 95 procent. till drygt 95 procent om barnets hjärta diagnoser. s Av de barn som 1960 föddes med har två kamrar och 75 procent om bar- Den oerhörda utvecklingen tydlig- transposition av de stora artärerna, net bara har en hjärtkammare.

36 Hjärt-Lungfonden Den barnkardiologiska forskningens nästa steg Skonsamma behandlingsmetoder, gene- och dessutom se till att det föds på ett tisk forskning och befolkningsstudier är sjukhus där barnet kan få omedelbar tre fokusområden för dagens barnkar- hjälp, säger Bo Lundell. diologiska forskning. De fl esta medfödda hjärtfelen orsakas I Sverige föds varje år 1 000 barn med av fel i den genetiska koden. En dröm är hjärtfel. Tidigare upptäckt och förbätt- att i framtiden få möjlighet att korrigera rade möjligheter att ställa diagnos lik- genetiskt orsakade hjärtfel eller skador som framsteg inom genetisk forskning redan på embryostadiet. gör att allt fl er uppnår vuxen ålder. Dit är det ännu långt kvar tror Bo Den avgörande forskningen inom Lundell, men det nationella registret barnkardiologi kan enligt barnkar- för medfödda hjärtsjukdomar Swedcon, diologen Bo Lundell vid Karolinska som gör det möjligt att följa patienter institutet fördelas på tre områden. Ett hela livet, innehåller värdefull informa- är utvecklingen av mer skonsamma tion för forskningen. Även SCAPIS ger OHANSSON behandlingsmetoder. De andra två är viktig information till forskningen inom J ONTUS genetisk forskning samt uppföljning barnkardiologi eftersom upptäckt av P genom epidemiologiska studier. ärftliga hjärtsjukdomar hos vuxna leder FOTO: – Den genetiska forskningen ger vär- till kaskadscreening och tidigare upp- defull kunskap. Gentest gör det möjligt täckt av andra i familjen som är bärare Jag föddes med ett att hitta anlagsbärare, vilket i sin tur gör av behandlingsbara sjukdomar. ovanligt medfött det möjligt att sätta in behandling i tid, Bo Lundell var en av initiativtagarna hjärtfel och då kunde säger Bo Lundell. till barnhjärtnätverket Gertrud, som har man inte operera Om ärftlig hjärtsjukdom fi nns i haft stor betydelse för vården av barn barn som vägde under 15 kilo. Jag släkten används i dag så kallad kaskad- med hjärtfel. blev därför opererad första gången screening för att undersöka om syskon – Gertrud används både till intern- när jag var sex år, då jag också fi ck eller barn bär på samma anlag. Alla utbildning av oss specialister och för min första pacemaker. Läkarna var gravida erbjuds också missbildnings- konsultation kring vården av svårt sjuka osäkra och kunde inte riktigt uttala screening av fostret. hjärtbarn. Överföring av detaljerade sig om min framtid. I dag är jag – Genom tidig fosterdiagnostik kan bilder på hjärtfelet från hemsjukhuset barnsjuksköterska samt forskare vi hitta hjärtfel som kräver omedelbart gör det möjligt för oss på specialistsjuk- och mitt intresseområde rör främst omhändertagande efter födseln. Vi kan husen att avgöra hur akut ett ingrepp är livssituationen för ungdomar och då vara beredda direkt när barnet föds så att vi kan förbereda för detta. vuxna med medfödda hjärtfel. En av frågorna i min forskning är om det är möjligt att uppleva en god livskvalitet, trots att man lever med 2011 ett komplicerat medfött hjärtfel och upplever symptom. Min forskning VÄRLDSUNIK TEKNIK MED GERTRUD innefattar bland annat en kartlägg- ning av vuxna med medfödda I Sverige fi nns ett fåtal specialistklini- för barnhjärtkirurgi – hjärtfel i Sverige och hur deras ker med barnkardiologer. Därför var Lund och Göteborg. livssituation skiljer sig från vuxna det en stor händelse när 34 barnsjukhus Nätverket bygger med medfödda hjärtfel i andra runtom i Sverige år 2011 anslöts till det på det bredband som delar av världen. Tack vare stöd världsunika hjärtnätverket Gertrud. redan fi nns på landets sjukhus. På varje från Hjärt-Lungfonden kan denna Tack vare Gertrud kan läkarna dela ort består systemet av en styrenhet, en internationella forskningsstudie kunskap och erfarenheter, ställa diag- videokamera och två bildskärmar. Sys- genomföras så att vi kan få klarhet noser och besluta om bästa behandling temet gör det möjligt att bland annat i vilka faktorer som spelar in för utan att barn eller läkare behöver resa. titta på snabbrörliga ultraljudsbilder av hur vuxna med medfödda hjärtfel Gertrud bidrog omedelbart till att barns hjärtan. upplever sitt liv och hur deras rädda liv i och med att de specialiserade Gertrud kostade 7,5 miljoner och hela medfödda hjärtfel påverkar deras barnkardiologerna via nätverket kunde kostnaden fi nansierades av de gåvor livssituation.” ställa diagnos på akut sjuka barn och som Hjärt-Lungfonden samlade in Malin Berghammer, 43 år, Göteborg därmed se till att de snabbt transporte- under Alla barnhjärtans månad 2010 rades till någon av Sveriges två centra och 2011.

Forskning för hälsa 37 2003 Propplösande läkemedel verksamt vid stroke Strokepatienter som får propplösande 1 500 patienter i tolv länder behandlats Även trombolys inom sex timmar läkemedel har större chans att överleva med trombolys medan lika många hade positiv eff ekt på förmågan till och kunna återgå till ett normalt liv än inte har fått behandlingen och därmed återhämtning efter stroke. I de svenska de som inte får det. Det visar den hittills utgjort kontrollgrupp. nationella riktlinjerna för strokesjuk- största studien på området. Resultaten visar att av 1 000 patien- vård har trombolysbehandling till 2003. Cirka 85 procent av alla stroke- ter som ges intravenös trombolys inom patienter upp till 80 år med hjärninfarkt fall beror på att en blodpropp täpper tre timmar efter stroke kommer ytter- fått prioritet 1 (högsta prioritet) på en till något av hjärnans kärl. Den skada ligare 80 att överleva och tillfriskna så 10-gradig skala om behandlingen ges som uppstår i hjärnan på grund av syre- pass att de klarar sig utan hjälp, jämfört inom 3 timmar och prioritet 2 om den bristen kan leda till döden eller orsaka med om de inte hade fått behandlingen. ges 3–4,5 timmar efter insjuknandet. livslånga funktionsnedsättningar. Utan behandling skulle ungefär en Forskare vid Karolinska institutet har Sedan 2003 har man i vissa fall börjat fjärdedel av de som drabbas av stroke deltagit i studien som letts av forskare behandla denna typ av stroke med avlida och ytterligare drygt en tredjedel vid universitetet i Edinburgh. Den propplösande läkemedel, trombolys. I skulle få funktionsnedsättningar och bli svenska delen av studien har fått stöd den aktuella studien, från 2012, har permanent beroende av hjälp. från Hjärt-Lungfonden.

”Inga strokefall om 30 år”

Om strokeforskarna lyckas på alla fronter – Ett annat spännande område är blodsockrets roll vid stroke. Det verkar kommer vi inte att ha några strokefall om som om vi måste vända på hela vårt tidigare synsätt, vilket innebär att blod- 30 år säger professor Nils Wahlgren. sockret ska tillföras hjärnans celler i stället för att avlägsnas. 85 PROCENT AV ALLA STROKEFALL beror på vänds ett rörformat nät som förs in via Arbete på bredden kan ge nästa stora att en blodpropp har fastnat i något av ljumskartären upp till hjärnan och plat- genombrott inom strokeforskningen. hjärnans blodkärl. På mycket kort tid sen för blodproppen. Nätet släpps ut, – Vi måste bättre förstå hur stroke uppstår symptom och skador. Under se- fångar in blodproppen före byggs, hur stroke tas om hand på nare år har dock såväl forskningen som och därefter dras såväl bästa sätt i det akuta skedet och även behandlingen av stroke haft ett fram- nät som blodpropp ut. förstå hjärnans återhämtning vid reha- gångsrikt fokus på att lösa upp proppen. – Om vi i våra stu- bilitering. Om vi lyckas på alla fronter – På många sjukhus får 10 till 12 pro- dier kan bekräfta att kommer vi inte ha några strokefall om cent av alla patienter som kommer in tekniken fungerar och ANSIN trettio år, säger Nils Wahlgren, som väl- J STEN akut med stroke trombolysbehandling är säker för patienten komnar Hjärt-Lungfondens studie

med bra resultat, säger professor Nils står vi inför ett stort FOTO: SCAPIS eftersom den kan tillföra Wahlgren på Karolinska universitets- genombrott, säger Professor mycket till strokeforskningen. sjukhuset i Solna. Nils Wahlgren. Nils Wahlgren. – Det är en stor studie på friska perso- Vissa proppar är emellertid så stora När proppen har ner där man bland annat samlar in in- att den propplösande behandlingen inte lösts upp eller tagits bort kan blodet ﬂ ö- formation om livsstil och tar röntgen- räcker till. Det allra hetaste forsknings- da igen. Under tiden blodﬂ ödet är stop- bilder med modern teknik. Studien är området just nu är att öppna kärlet och pat får kärlbädden ofta en skada och imponerande och kan ge oss svar på avlägsna proppen mekaniskt. Tekniken forskning pågår kring hur denna skada hur vi kan förebygga stroke. är kateterburen och vid ingreppet an- och dess följder ska förhindras. TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH

38 Hjärt-Lungfonden Tack! etta extra jubileumsnum- uppbyggnad och som är tänkt att mer av Forskning för hälsa omfatta 30 000 personer. Studien blir har vi tillägnat forskningen den största som gjorts inom området kring hjärt-, kärl- och lung- hjärt-, kärl- och lungsjukdom och ett Dsjukdomarna. Det är även tillägnat dig av målen är att finna metoder som gör och alla andra givmilda mäniskor som att vi hittar personer som befinner under Hjärt-Lungfondens 110-åriga sig i riskzonen för att utveckla hjärt- historia har möjliggjort fantastiska kärlsjukdom innan de blir sjuka. Ett forskningsframsteg. annat mål är att finna sätt att skräddar- Du har fått läsa om de forsknings- sy behandlingar för dessa personer så genombrott som gjorts sedan 1904, att de slipper drabbas. milstolpar som i många fall inte Även inom områden som KOL, skulle ha varit möjliga utan gåvor från stroke och diabetes kommer data från svenska folket. Allt ifrån den fram- SCAPIS att bidra till nya stora forsk- gångsrika nationella kraftsamlingen ningsgenombrott. mot tuberkulos i början av 1900-talet Men forskning kostar pengar. Därför till de generösa gåvor som för ett par ber vi dig att ge en eller flera gåvor år sedan resulterade i barnhjärtnät- under Hjärt-Lungfondens jubileumsår. verket Gertrud har vi dig att tacka för. Om du inte redan är månadsgivare kan- Ditt engagemang är avgörande! ske du vill passa på att bli det? Ju mer Nu kan du vara med och bidra till pengar vi kan samla in, desto snabbare nästa stora forskningsgenombrott. kommer resultaten från SCAPIS och I tidningen har vi på flera ställen därmed även nästa stora genombrott. skrivit om den stora befolknings- Alla gåvor är välkomna, stora som små. studien SCAPIS, som just nu är under Tillsammans räddar vi liv!

Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton pg 90 91 92-7 och bg 909-1927 Gåvoservice telefontider 08.00-18.00 Telefon 0200-88 24 00 E-post [email protected] Hemsida www.hjart-lungfonden.se

Organisationer med 90-konto kontrolleras regelbundet av Svensk Insamlingskontroll. 90-konto är en garanti för att pengarna används på rätt sätt.

Forskning för hälsa 39 Box 5413, 114 84 Stockholm

Hjärt-kärlsjukdomens geograﬁ

Under de senaste 30 åren har hjärtforskningen räddat minst 150 000 liv i Sverige. Omsatt i pengar betyder det att samhället har sparat 1 000 miljarder under samma tid. Trots den positiva utvecklingen återstår mycket att göra. Vägen dit heter forskning. Den här kartan tar olika orter som exempel på hur utbredd hjärt-kärlsjukdom är i Sverige i dag. Antalet personer som bor på orterna motsvarar antalet personer som drabbas av hjärt-kärlsjukdom i hela landet.

8 500 personer avlider 200 000 personer lider i hjärtinfarkt varje år. av kärlkramp. Det mot- Så många människor svarar det sammanlagda bor i Älvsbyn. invånarantalet i Örebro, Piteå och Gällivare.

I Visby och Kalix bor det sammantaget 30 000 personer. Så många drabbas varje år av 450 000 människor har diabetes och stroke. Hälften avlider eller får därmed ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. svåra funktionsnedsättningar. Så många bor sammantaget i Västerås, Uppsala och Lund.

1 000 000 personer har I Alviksskolan i Bromma i nedsatt njurfunktion och Stockholm går det 1 000 barn, därmed ökad risk för lika många som varje år föds hjärt-kärlsjukdom. Så med ett hjärtfel. många bor i Storgöteborg.

1 400 000 människor i Sve- rige har hjärt-kärlsjukdom. Varje år drabbas Det motsvarar invånarantalet 10 000 personer av i Stockholms län. plötsligt hjärtstopp. Så många bor i Hylte kommun. I Linköping och Eskilstuna bor det sammanlagt 200 000 personer. Lika många svenskar lider av hjärt- Malmö har drygt svikt. Plus troligen lika många till 300 000 invånare. Lika utan påtagliga symptom. många svenskar har förmaksflimmer, som Varje år får 30 500 per- innebär en kraftigt ökad soner en hjärtinfarkt. Lika risk för stroke. många bor sammanlagt i Ystad och Borgholm. 2013 Hjärtrapporten hemsidor, kommuners olika Källor: SCB,