Bedömnings­handboken för antagning till högskoleutbildning 2013–2014 Produktion Universitets- och högskolerådet, UHR Layout & Original Birgitta Klingsäter Foto Olle Melkerhed Bedömningshandboken 2013/2014

Under våren 2013 kommer den digitala bedömningshandboken att presenteras. Någon tryckt upplaga för 2013 kommer alltså inte utan detta något uppdaterade pdf-dokument finns tillgänglig tills vidare. Målgruppen för bedömningshand- böcker är i första hand personal vid landets högskolor och universitet i sitt arbete med antagning och studievägledning. Vår strävan är att göra innehållet lättläst. Under arbetsåret kan du följa vårt kontinuerliga arbete genom protokollen från bedömningshandboksgruppens mö- ten, vilka du hittar på UHRs webbplats, www.uhr.se för NyA användare, bedömningshandböcker. Där hittar du också den e-postadress, till vilken synpunkter och frågor på innehållet i handböcker kan sändas. Bedömningshandboken är framtagen och bearbetad av en arbetsgrupp utsedd av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och den utgör, vid sidan om högskoleförordning och Högskoleverkets föreskrifter, underlaget för antagning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Samma arbetsgrupp har uppdraget att ta fram bedömningshandböcker för utländsk förutbildning på gymnasial nivå samt för grundläggande behörighet för program på avancerad nivå liksom riktlinjer för verifiering av meriter för kurser och program på avancerad nivå. Dessa två senare delar av bedömningshandböcker nås via UHRs webbplats, www.uhr.se. Vi som arbetar med de tre bedömningshandböckerna är:

Lena Andersson, Umeå universitet Katarina Forssner, Uppsala universitet Stefan Haglund, Linnéuniversitetet, (vice ordförande) Joakim Hall, Malmö högskola André Hesselbäck, Uppsala universitet Cecilia Johansson, Linköpings universitet Elisabeth Lind-Marklund, Luleå tekniska universitet Lisbeth Lidjan, Universitets- och högskolerådet, UHR Karin Sikström, Mälardalens högskola, (ordförande) Mårten Sommelius, Lunds universitet Elisabeth Svensk, Universitets- och högskolerådet, UHR Cecilia George, Universitets- och högskolerådet, UHR Kerstin Alverholt, Universitets- och högskolerådet, UHR, adjungerad Elisabet Bäckström, Universitets- och högskolerådet, UHR, adjungerad Viveka Sahlberg, Universitets- och högskolerådet, UHR, adjungerad Petra Brundell, Universitets- och högskolerådet, UHR, sekreterare Lotten Delin, Universitets- och högskolerådet, UHR, sekreterare

De tre bedömningshandböckerna utgör grund för den överenskommelse, som UHR har med universitet och högskolor, som genomför sin antagning med stöd av det gemensamma antagningssystemet, NyA. De utgör därmed norm för den lokala antagning till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, som äger rum vid respektive universitet och högskola. Kompletterande regler och eventuella avvikelser måste framgå av respektive antagningsordning.

För bedömningshandboksgruppen Karin Sikström innehåll

1. behörighet Tilläggskomplettering ...... 58 Behörighet för studier på grundnivå...... 6 Komplettering av kurser för meritpoäng...... 59 Grundläggande behörighet...... 6 Meritpoäng – gäller Grupp A och B...... 59 – 63 Gymnasieexamen...... 6 Meritvärderingsgrupp examen, A – C...... 60 – 61 Slutbetyg från gymnasieskolans program ...... 6 Beräkning av jämförelsetal...... 64 Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning ...... 6 Bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut...... 67 Samlat betygsdokument från gymnasial Utländsk förutbildning...... 69 vuxenutbildning ...... 7 Meritvärdering av utländska gymnasiebetyg med Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer, mellanårs­ undantag genom 800-poängsregeln...... 69 program, tvååriga specialkurser och komvux...... 7 Meritvärdering av diplom och högskoleutbildning...... 69 Folkhögskola ...... 7 Tabell för jämförelsetal för betygspoäng...... 70 Reell kompetens...... 7 25:4...... 8 Tabell för utbyteskomplettering...... 71 Utländsk förutbildning...... 8 Utbyteskomplettering med Gy11/Vux12 – kurser...... 71 Bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut...... 8 Utbyteskomplettering av gamla och nya kurser ...... 79 Grundläggande behörighet för grundnivå baserad på Utbyteskomplettering av ämnesbetyg ...... 97 akademiska meriter...... 9 Utbyteskompletteringar av etappbetyg...... 101 Särskild behörighet...... 10 Förteckning över B/C-språk för utbyte ...... 103 Behörighet för studier på avancerad nivå...... 11 jämförelse Äldre högskolemeriter ...... 107 motsvarandebedömning/ersättningskrav/ undantag...... 12 Exempel på meritvärdring av betyg...... 108 Motsvarandebedömning ...... 12 Ersättningskrav ...... 12 3. Urval Undantag ...... 12 Urval till grundnivå...... 116 Tillämpningar vid brister i slutbetyg...... 12 Fördelning av platser ...... 116 Slutbetyg från gymnasieskolan ...... 12 Betygsurval ...... 116 Slutbetyg från vuxenutbildning...... 13 Behöriga sökande med lika meriter ...... 117 Avgångsbetyg från gymnasieskolan ...... 13 Sent anmälda, SA...... 117 Avgångsbetyg från gymnasieskolans program Provurval ...... 117 vt 95 och vt 96 (mellanårsprogram) ...... 14 Av högskolan beslutade urvalsgrunder...... 117 Oavslutad utländsk gymnasieutbildning – Övriga behöriga sökande ...... 117 800-poängsregeln...... 14 – 16 Särskilda prov för urval ...... 117 Efteranmälan...... 117 Tabell för behörighetsbedömning ...... 17 Reservantagning...... 117 Urval till utbildning på avancerad nivå...... 117 Tabell över nt-basår/collegeår ...... 47 Bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut....118 Sökande med dubbla betyg...... 118 Tabell över utländska språkkurser ...... 54 Högskoleprovet ...... 118

2. Meritvärdering av betyg 4. Skolformer Beräkning av meritvärdet...... 58 Fackskola ...... 120 Bokstavsbetyg ...... 58 Folkhögskoleutbildning ...... 120 Sifferbetyg och blandbetyg...... 58 Friskolor ...... 121 Beräkning av kompletteringsbetyg ...... 58 Waldorfskolor...... 121 Behörighetskomplettering ...... 58 Gymnasieskola Gy11...... 123 Utbyteskomplettering...... 58 Slutbetyg med Gy11-kurser...... 124 i n n e h ÅLL Sid 4 Gymnasieskolan före Gy11 ...... 124 Slutbetyg från Waldorfskola ...... 164 Gymnasieskolans linjer ...... 126 Internationell Baccalaureat – IB ...... 126 6. Antagningsprocessen Komvux, Vux12...... 126 Anmälan ...... 166 Slutbetyg med Vux12-kurser...... 127 Komplettering ...... 167 Gymnasial vuxenutbildning före Vux12 ...... 127 Kontrolluppgift/kontrollbesked...... 167 Korrespondensstudier ...... 128 Dokumentation ...... 167 Lärlingsutbildning ...... 128 Nationell betygsdatabas ...... 167 Normalskolekompetens ...... 128 Användarkonto på antagning.se...... 168 Påbyggnadsutbildning inom gymnasieskolan ...... 128 Antagnings- och urvalsresultat...... 168 Specialkurser ...... 128 Anstånd ...... 169 Studentexamen ...... 128 Särskilda stödåtgärder ...... 169 Studieförbund ...... 129 Överklagande...... 169 Svensk gymnasieutbildning på annat språk ...... 129 Tidplan Nationella antagningsomgångar...... 170 Övrigt ...... 129 Ämneskoder, förteckning...... 130 7. Arbetslivserfarenhet Waldorfskolans kurskoder, förteckning...... 131 Halvtid ...... 171 Timanställning/oregelbunden tjänstgöring ...... 171 5. Tabell över förutbildningar för Tjänstledighet, sjukdom mm ...... 171 grundläggande behörighet Tjänstgöringsintyg ...... 171 Nationella program utfärdade fr o m vt 2003 ...... 133 Anställningsbevis ...... 171 Specialutformade program utfärdade fr o m vt 2003 ... 133 Pågående anställning ...... 171 Nationella program utfärdade t o m vt 2002 och Särskilda regler för vissa typer av arbete ...... 171 Mellanårsprogram utfärdade vt95 – vt96 ...... 134 Tre- och fyraåriga teoretiska linjer ...... 135 8. Gymnasieskola 2011 – Gy11/Vux12 Tvååriga linjer ...... 135 Gymnasieskola 2011...... 174 Treåriga yrkesinriktade linjer ...... 136 Gymnasial vuxenutbildning 2012...... 175 Gymnasial vuxenutbildning ...... 136 Gemensamt för Gy11 och Vux12...... 175 Folkhögskolor ...... 137 Urval...... 176 Högskoleexamen...... 137 Komplettering med Gy11/Vux12 – kurser...... 176 SUHF:s rekommendation...... 137 Högskoleförordning SFS 2011:1020...... 179 Studentexamen ...... 137 Handelsgymnasium...... 137 9. Områdesbehörigheter Tekniskt gymnasium...... 137 Avsnitt 1, Gy11/Vux12...... 186 Försvarets läroverk...... 137 Avsnitt 2, kursplaner 2000/2001 resp 1992/1994...... 190 Fackskolan ...... 137 Avsnitt 3, ämnen/etapper...... 197 Normalskolekompetens (flickskola)...... 138 Områdesbehörigheter yrkesexamen...... 203 Specialgymnasium ...... 138 Övriga utbildningar ...... 139 10. Bilagor Specialkurser ...... 141 Utdrag ur högskoleförordningen ...... 205

Bilaga...... 144 Rekommendationer från suhf...... 213 Utländska förutbildningar fr o m ht 2006 ...... 144 Förordning om anmälnings- och studieavgifter...... 237 Utländska förutbildningar t o m vt 2004 ...... 150 Bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut....239 Studentexamen ...... 152 Normalskolekompetens ...... 153 11. register Folkhögskoleintyg ...... 154 Sökordsregister...... 242

i n n e h ÅLL Sid 5 1. behörighet

Förändringar i samband med Gy11/Vux12 se flik 8. sökande läst. Ej betygssatta gymnasiepoäng räknas som Godkända. Högst 10 procent av gymnasiepoängen får avse BEHÖRIGHET FÖR STUDIER PÅ GRUNDNIVÅ kurser med betyget IG och/eller den poäng som ett pro- Grundläggande och särskild behörighet styrks som regel gram kan ha reducerats med. Kursen i Svenska B med delat genom betygsdokument. Betygsdokumenten avgör hur betyg ger ingen gymnasiepoäng om ett av delbetygen är IG. anmälan meritvärderas och i vilken grupp sökande kon- kurrerar vid urval. Slutbetyg utfärdat 2003* Samtliga program med enbart nya kursbetyg Under avsnittet Skolformer framgår vilka dokument sö- 2 500 gyp – 90 procent minst 2 250 gyp kande erhåller från respektive skolform. Samtliga program med blandat gamla kursbetyg (konverterade) och nya kursbetyg GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET 2 451 gyp – 90 procent minst 2 205 gyp Se även bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut.

*För korrekt slutbetyg ska betyg i projektarbete ingå, inget krav på godkänt betyg. Kraven för grundläggande behörighet varierar beroende på när den sökande avslutat sina gymnasiala studier. Kraven Slutbetyg utfärdat 1998–2002* skiljer sig också åt beroende på skolform. Nedan beskrivs Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps-, Estetiska pro- de olika alternativen för att uppfylla kraven för grundläg- grammet gande behörighet utifrån skolform och tidpunkt. 2 150 gyp – 90 procent minst 1 935 gyp Övriga program Gymnasieexamen 2 370 gyp – 90 procent minst 2 133 gyp För grundläggande behörighet krävs: • Examen från ett högskoleförberedande program, eller, Slutbetyg utfärdat 1997* • Examen från ett yrkesprogram (yrkesexamen). Sökande Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps-, Estetiska pro- måste också styrka godkänt betyg i svenska 2 – 3 och grammet engelska 6. 2 180 gyp – 90 procent minst 1 962 gyp Övriga program Läs mer under kapitel 8. 2 400 gyp – 90 procent minst 2 160 gyp

SLUTBETYG FRÅN GYMNASIESKOLAN *För korrekt slutbetyg ska betyg i specialarbete ingå, inget krav på godkänt betyg. ­UTFÄRDADE FR O M DEN 1 JANUARI 2010 Ett slutbetyg omfattar 2 500 gymnasiepoäng. För grundläg- SLUTBETYG FRÅN GYMNASIAL VUXEN­ gande behörighet krävs att sökande har ett slutbetyg från ett UTBILDNING UTFÄRDADE FR O M DEN fullständig nationellt eller specialutformat program och att 1 JANUARI 2010 sökande har lägst betyget Godkänt i 2 250 gymnasiepoäng För att uppfylla kraven för grundläggande behörighet med (gyp) inklusive kärnämneskurserna Svenska/Svenska som ett slutbetyg som omfattar 2 350 gymnasiepoäng krävs lägst andra språk A + B, Engelska A och Matematik A. betyg godkänd i minst 2 250 gymnasiepoäng inklusive kär- Slutbetyg från reducerat program ger inte grundläg- nämneskurserna Svenska/Svenska som andra språk A+B, gande behörighet. Engelska A och Matematik A. Detta gäller även i de fall den sökande har ett konverterat slutbetyg som omfattar SLUTBETYG FRÅN GYMNASIESKOLAN 2301-2399 gymnasiepoäng utfärdat 2010 och senare. ­UTFÄRDADE FÖRE DEN 1 JANUARI 2010 Sökande ska för att uppfylla kraven för grundläggande SLUTBETYG FRÅN GYMNASIAL VUXEN­ behörighet ha lägst betyget Godkänd i minst 90 procent av UTBILDnING UTFÄRDADE FÖRE DEN de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt slutbetyg. 1 JANUARI 2010 Ett fullständigt slutbetyg kan omfatta olika antal gymnasie- För att uppfylla kraven för grundläggande behörighet ska poäng beroende på vilket program och enligt vilken timplan sökande ha lägst betyget Godkänd i kurser om minst 90

B e h ö R i g h e T Sid 6 procent av vad som krävs för ett slutbetyg. Som Godkänd Betyg i blandat gamla och nya kurser räknas i förekommande fall ej betygsatta gymnasiepoäng. För grundläggande behörighet krävs lägst betyget Godkänd Kraven för slutbetyg och definition av gamla och nya kurser i minst 2 071 gymnasiepoäng, 90 % av ett slutbetyg som framgår i avsnittet Skolformer, gymnasial vuxenutbildning. omfattar 2 301 gymnasiepoäng. I det samlade betygsdo- kumentet finns inga kurser som har konverterade gymna- 2 350 gymnasiepoäng* – enbart nya kurser siepoäng. Gamla kurser ges i samband med antagning nytt För grundläggande behörighet krävs lägst betyg Godkänd värde enligt SKOLFS 2001:19. i minst 2 115 gymnasiepoäng (90 procent av 2 350) varav minst 400 ska avse betyg i kärnämneskurser. Betyg i blandat gamla och nya kurser där be- tyg utfärdats senast den 30 juni 2002 2 301 gymnasiepoäng* – blandat gamla och Sökande med betyg i gamla och nya kurser där betyg i ny nya kurser kurs utfärdats senast den 30 juni 2002 uppfyller kraven för För slutbetyg som omfattar 2 301 – 2 399 (konverterade grundläggande behörighet om sökande har lägst betyget slutbetyg) uppfylls kraven för grundläggande behörighet Godkänd i minst 1 773 gymnasiepoäng, 90 procent av 1 970. med lägst betyg godkänd i minst 2 071 (90 procent av 2 301) Någon omräkning av de nya kursernas gymnasiepoäng varav minst 400 ska avse betyg i kärnämneskurser. görs inte.

1 970 gymnasiepoäng – gamla kurser, nya Betyg i enbart gamla kurser kurser kan ingå För grundläggande behörighet krävs lägst betyget Godkänd För grundläggande behörighet krävs lägst betyg Godkänd i minst 1 773 gymnasiepoäng, 90 procent av ett slutbetyg i minst 1 773 gymnasiepoäng (90 procent av 1 970) varav som omfattar minst 1 970. minst 373 ska avse betyg i kärnämneskurser. AVGÅNGSBETYG FRÅN GYMNASIESKOLANS SAMLAT BETYGSDOKUMENT FRÅN LINJER, MELLANÅRSPROGRAM, TVÅÅRIGA ­GYMNASIAL VUXENUTBILDNING UTFÄRDADE SPECIALKURSER OCH KOMVUX FÖRE DEN 1 JANUARI 2010 Sökande ska för att uppnå grundläggande behörighet ha Sökande som saknar slutbetyg från gymnasial vuxenutbild- ett fullständigt avgångsbetyg från minst tvåårig linje/spe- ning kan uppfylla kraven för grundläggande behörighet cialkurs/avgångsbetyg 2. Dessutom krävs betyg i svenska med ett samlat betygsdokument med kurser lästa före 1 motsvarande avslutad kurs på minst 2 årskurser (med januari 2010, om gymnasiepoängen för dessa kurser sam- delat betyg) alternativ Svenska kurs B (med lägst betyget manlagt omfattar minst 90 procent av den gymnasiepoäng Godkänd) och engelska motsvarande 2 årskurser alternativ som krävs för ett slutbetyg. Endast kurser från gymnasial Engelska kurs A (med lägst betyget Godkänd). För sökande vuxenutbildning, gamla och nya kurser, tillgodoräknas för som har sifferbetyg i svenska och/eller engelska finns inget grundläggande behörighet. Kurserna måste ha betyget lägst krav på visst betyg. Godkänd, alternativ 1 – 5. Endast betyg i kurser (inklusive lokala kurser) som kan ingå i ett slutbetyg från gymnasial FOLKHÖGSKOLA vuxenutbildning medräknas. Se avsnitt Skolformer, Folkhögskoleutbildning

Betyg i kärnämneskurser REELL KOMPETENS Sökande som styrker sin grundläggande behörighet genom Sökande som helt eller delvis saknar grundläggande behö- samlat betygsdokument ska ha lägst betyget Godkänd i righet enligt fastställda regler kan uppfylla kraven genom kärnämneskurser i samma omfattning som sökande med reell kompetens. Bedömning av reell kompetens ska göras motsvarande slutbetyg. Se tabell över förutbildningar för av respektive högskola. grundläggande behörighet.

Betyg i enbart nya kurser För grundläggande behörighet krävs lägst betyget Godkänd i minst 2 115 gymnasiepoäng, 90 procent av ett slutbetyg som omfattar 2 350 gymnasiepoäng.

* fr o m 2012 kan Gy11/Vux12-kurser ingå

B e h ö R i g h e T Sid 7 Gemensam tillämpning för grundläggande behö- Bedömningshandboksgruppens righet ­enligt SUHF:s rekommendation, se bilaga. ­Tillämpningsbeslut – Behörighet Sökande med slutbetyg från gymnasieskolan, som saknar Sökande som kan styrka godkända kunskaper i gymnasie- godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik, kan för kurserna grundläggande behörighet styrka kunskaperna genom mot- • Svenska/Svenska som andra språk A + B eller svarande kurser från folkhögskola. Sökande placeras i BII. ­Svenska/ Svenska som andra språk 1, 2 och 3 Folkhögskolestudier kan inte kompensera ett slutbetyg • Engelska A eller Engelska 5 och 6 där sökande inte uppfyller kraven om lägst betyget Godkänt • Matematik A eller Matematik 1a, b eller c i minst 2 250 gymnasiepoäng. • Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b* (Bedömningshandboksgruppen 2010-02-15) samt arbetat under minst tre år på lägst halvtid efter det att den sökande normalt skulle ha lämnat gymnasiet, bedöms Sökande med slutbetyg som har IG i kärnämnen som krävs uppfylla kraven för grundläggande behörighet. Kunskaper för grundläggande behörighet kan tillgodoräkna kurser på i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap kan överliggande nivå i matematik och engelska för att uppnå styrkas med ämnen eller motsvarande (lägst betyg 3). Vid den grundläggande behörigheten. För svenska gäller lägst bedömning av arbetslivserfarenheten används de regler som betyg godkänt i både Svenska A och B. nämns under flik 7. (Bedömningshandboksgruppen 2010-03-30 samt 2009-05-13) Förutbildningskod i NyA: GBÖB * alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Sökande med konverterade slutbetyg utfärdade 1 januari 2010 och senare uppfyller kraven för grundläggande behörighet om 25:4 – gällde till t om 31 december sökande har lägst betyg godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng 2011 samt har lägst betyg godkänt i Svenska /Svenska som andra Möjligheten att styrka grundläggande behörighet enligt språk A och B, Engelska A samt Matematik A. 25:4-regeln togs bort 2008. Övergångsregler gällde fram (Bedömningshandboksgruppen 2011-01-19) till den 31 december 2011. För sökande som tidigare varit behörig som 25:4 vid ansökan till högskola/universitet ska För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning, fortsättningsvis anses uppfylla kravet för grundläggande utfärdade fr o m den 1 januari 2010, som inte uppfyller behörighet. Förutbildningskoden som då ska användas i kravet på lägst betyg Godkänt i 2 250 gymnasiepoäng gäller NyA är: GBÖB samma tillämpningar som för sökande med slutbetyg från gymnasieskolan. Betyg i kurser som inte får ingå i slutbe- Observera att detta endast gäller sökande som tidigare varit tyg från kommunal vuxenutbildning, t ex specialarbete och behörig som 25:4 vid ansökan till högskolan. Nysökande idrott och hälsa A, får sökande tillgodoräkna för att uppfylla som skulle varit behöriga som 25:4 om de hade sökt till kraven för grundläggande behörighet.Betyget i dessa kurser högskolan när reglerna var gällande, får istället ansöka om medräknas inte i jämförelsetalet. Den sökande placeras i BII. reell kompetens. (Bedömningshandboksgruppen 2010-06-15)

Utländsk förutbildning För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning, Sökande med avslutad utländsk gymnasieutbildning som utfärdade före den 1 januari 2010, som inte uppfyller 90-pro- motsvarar ett nationellt (svenskt) program eller en två/ centskravet, tillämpas samma praxis vid motsvarandebe- treårig linje inom gymnasieskolan i Sverige och som ger dömning som vid bedömning av sökande med slutbetyg från behörighet i hemlandet till högskolestudier uppfyller kravet gymnasieskolan. Betyg i kurser som inte får ingå i slutbetyg för grundläggande behörighet. Den sökande ska dessutom från kommunal vuxenutbildning, t ex specialarbete och idrott dokumentera kunskaper i svenska motsvarande Svenska 3 el- och hälsa A, får sökande tillgodoräkna för att uppfylla kraven ler Svenska som andra språk 3 alternativt godkänt resultat på för grundläggande behörighet. Den sökande placeras i BII. Tisus (test i svenska för universitetsstudier) samt kunskaper (Bedömningshandboksgruppen 2010-06-15) i engelska motsvarande Engelska 6, motsvarande Matematik 1a, b eller c med lägst betyget Godkänd. Övergångsregler: Sökande med slutbetyg from 2010 som saknar grundläg- kravet i matematik gäller gymnasiebetyg som avslutats efter gande behörighet i svenska och engelska kan komplettera den 1 januari 2010. med godkänt betyg i Svenska 1+2 och Engelska 5 för att uppfylla kraven för grundläggande behörighet.

(Bedömningshandboksgruppen 2012-03-26)

B e h ö R i g h e T Sid 8 Sökande med avgångsbetyg som saknar grundläggande be- Grundläggande behörighet för grund- hörighet i svenska och engleska kan komplettera med Gy11/ nivå baserad på akademiska meriter Vux12 kurser, godkänt betyg i Svenska 2 eller Svenska 3 och Svenska akademiska meriter Engelska 5 för att uppfylla kraven. För att grundläggande behörighet eller generellt undantag (Bedömningshandboksgruppen 2012-03-26) ska kunna ges krävs att undervisningsspråk under största delen av utbildningen har varit svenska. Sökande med slutbetyg som inte uppfyller kravet för 90 % / 2250 gymnasiepoäng kan komplettera med Gy11/vux 12 Grundläggande behörighet för grundnivå kurser för att uppnå grundläggande behörighet. Gymnasie- • Generella examina, kandidat/magister arbete godtas inte. Gy11/Vux12 kurser medräknas alltid om • Högskoleexamen enligt 1993 års studieordning kursen krävs för särskild behörighet och vid utbyte. Gy11/ • Yrkesexamina 120 p/180 hp enligt 1993 års studieord­ning Vux12 kan inte bli tilläggskomplettering. • Yrkesexamina 140 p/210 hp – 220 p/330 hp ger alltid (Bedömningshandboksgruppen 2012-08-29) grundläggande behörighet

Sökande med avgångsbetyg saknar grundläggande behörig- Förutbildningskod i NyA: GBHSM het i svenska kan komplettera med Svenska 3 för grundläg- • Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänste­ gande behörighet. Svenska C godtas inte. anteckning.

(Bedömningshandboksgruppen 2012-08-29) Ger EJ grundläggande behörighet Sökande med äldre intyg från folkhögskola som saknar • Licentiat- samt doktorsexamen grundläggande behörighet i svenska och engelska som kom- • Yrkesteknisk högskoleexamen pletterar efter 1 juli 2015 ska komplettera med Svenska 3, • Konstnärliga examina Engelska 6 och Historia 1a1. • Äldre examina som inte klassificeras som akademiska (Bedömningshandboksgruppen 2012-08-29) examina

Sökande med intyg från folkhögskola där den sökande sak- Grundläggande behörighet genom kursstudier nar några kärnämnen/gymnasiegemensamma ämnen kan Kurser enligt 1993 års studieordning. komplettera med Gy11-kurser på samma nivå eller högre. • Avslutade kurser om 40p/60 hp i ett akademiskt ämne Underliggande nivåer behöver inte styrkas. Om sökande • Avslutade kurser om totalt 80p/120 hp saknar Samhällskunskap 1a1, Naturkunskap 1a1, Historia 1a1 kan han/hon komplettera med överliggande kurs 2 eller Förutbildningskod i NyA: GGBKS kurs 1b. 1a2 räknas inte som överliggande kurs. • Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänste- (Bedömningshandboksgruppen 2013-01-08) anteckning.

Om den sökande sedan tidigare har Svenska B och sedan Ger EJ grundläggande behörighet läser på folkhögskolan och får ett nytt intyg om behörighet • Kurser med huvudsakligt inslag av konstnärligt utövande med Gy11-kurser där Svenska 3 saknas ( dvs efter den 1 eller andra kurser som ingår i examina som inte ger grund- juli 2015) så måste han/hon komplettera med Svenska 3. läggande behörighet enligt ovan. Underliggande nivåer behöver inte redovisas (Sv1 och sv2). (Bedömningshandboksgruppen 2013-01-08) Akademiska meriter från nordiska länder För att grundläggande behörighet eller generellt undantag Sökande med yrkesexamen som saknar Engelska 6 för ska kunna ges krävs att undervisningsspråk under största grundläggande behörighet, kan komplettera med överlig- delen av utbildningen har varit svenska, norska, danska, gande kurs Engelska 7. isländska och färöiska. (Bedömningshandboksgruppen 2013-01-08) Grundläggande behörighet för grundnivå genom examen • Examina som bedömts motsvara minst 180 hp.

Förutbildningskod i NyA: GBNEX • Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänste- anteckning.

B e h ö R i g h e T Sid 9 Grundläggande behörighet genom kursstudier Särskild behörighet • Akademiska studier som bedömts motsvara minst 120 hp Särskild behörighet för utbildning på grund- (2 års heltidsstudier). nivå Kraven för särskild behörighet anges i områdesbehörig­heter. Förutbildningskod i NyA: GGBNKS En områdesbehörighet består av behörighetskurser – • Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänste- ­kurser som krävs för särskild behörighet – och områdes­ anteckning. kurser som är särskilt värdefulla för den sökta utbildning. Högskoleverket har beslutat vilka områdesbehörigheter som Ger EJ grundläggande behörighet ska finnas och vilken som ska gälla för respektive program • Kurser med huvudsakligt inslag av konstnärligt utövande som leder till en yrkesexamen.­ Till övriga utbildningar be- eller andra kurser som ingår i examina som inte ger grund- slutar respektive högskola vilken områdesbehörighet som läggande behörighet enligt ovan. ska gälla. Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS) kommer att ersättas av Universitets- och högskolerådets föreskrifter Akademiska meriter från övriga länder (UHRFS) under våren 2013. Grundläggande behörighet för grundnivå genom examen Lägsta betygskrav är E/G/3 om inget annat uttrycks vid • Examina som bedömts motsvara minst 180 hp ­respektive utbildning. och En A eller motsvarande kunskaper och Sv B eller motsvarande kunskaper UHR (tidigare HSV) kan medge tillstånd till andra krav än de som finns beslutade i områdesbehörigheterna. Det kan Förutbildningskod i NyA: GBUEX t ex gälla krav på viss arbetslivserfarenhet. En högskola kan • Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänste- också bevilja undantag från ett särskilt behörighetskrav som anteckning. ingår i områdesbehörighet.

Grundläggande behörighet genom kursstudier Reell kompetens • Akademiska studier som bedömts motsvara minst 120 hp Sökande som helt eller delvis saknar formell behörighet kan (2-års heltidsstudier) uppfylla kraven genom reell kompetens. Bedömning av reell och En A eller motsvarande kunskaper kompetens görs av respektive högskola. och Sv B eller motsvarande kunskaper Arbetslivserfarenhet eller yrkeslivserfarenhet Förutbildningskod i NyA: GGBUKS för särskild behörighet • Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänste- Till vissa utbildningar kan krav på arbetslivserfarenhet för anteckning. särskild behörighet finnas. Vanligt förekommande typer av arbetslivserfarenhet/yrkeslivserfarenhet är arbete som Ger EJ grundläggande behörighet: sjuksköterska (SJK) och arbete som lärare (LAR). Oftast • Kurser med huvudsakligt inslag av konstnärligt utövande krävs 12 månaders arbetslivserfarenhet/yrkeslivserfarenhet eller andra kurser som ingår i examina som inte ger grund- på minst halvtid. Tillämpningen av vilken typ av tjänstgöring läggande behörighet enligt ovan. som godtas och hur deltidstjänstgöring räknas kan skilja mellan högskolorna. Se aktuell information till respektive Grundläggande behörighet för utbildningar med antagningsomgång. generellt undantag från krav på Sv B • Akademiska studier som bedömts motsvara minst 120 hp Basår samt övriga högskole­förbere­dande ut- (2-års heltidsstudier) bildningar och En A eller motsvarande kunskaper För den som saknar behörighet anordnas basår vid vissa universitet och högskolor. Undantag ges för det aktuella sökalternativet. Godkända kurser ger som regel kunskaper motsvarande Se även bilaga: Äldre högskolemeriter särskilda behörighetskrav. Av utbildningsbeviset ska det klart framgår vilka kurser som ingått i basåret samt vad dessa mot- svarar uttryckt i årskurs/etapp eller kurs i gymnasieskolan. Något meritvärde ges inte. Se Tabell över basår.

B e h ö R i g h e T Sid 1 0 För de basårsstuderande som erhåller betyg från gym- nasial vuxenutbildning tillämpas de vanliga reglerna för behörighetskomplettering.

Bedömning av behörighet, målrelaterad be- tygsskala Vid bedömning av särskild behörighet med krav på särskilt betyg används för t ex basår en sjugradig målrelaterad be- tygsskala.

ECTS A Excellent B Very Good C Good D Satisfactory E Sufficient Fx Insufficient Otillräcklig, komplettering möjlig F Insufficient Otillräcklig

Behörighetsprov Till vissa utbildningar krävs godkänt provresultat för att uppfylla de särskilda behörighetskraven. Godkänt provresultat kan också vara ett ­ersättningskrav till en kurs som krävs för sär­skild behörighet.

Behörighet för studier på avancerad nivå Grundläggande behörighet till utbildning på avancerad nivå Grundläggande behörighet till utbildning på avancerad nivå finns beskrivna i Högskoleförordningen 7 kap §§ 28 – 30

Särskild behörighet beslutas av respektive universitet/hög- skola.

Särskild behörighet till utbildning på ­avancerad nivå Särskild behörighet till utbildning på avancerad nivå beslutas av respektive universitet / högskola enligt Högskoleförord- ningen 7 kap § 31

B e h ö R i g h e T Sid 1 1 motsvarandebedömning/ersättningskrav/ undantag

Sökande som inte uppfyller kraven för behörighet kan Tillämpningar vid brister i betyg medges undantag (dispens) eller bedömas ha motsvarande Slutbetyg utfärdade fr o m den 1 januari 2010 kunskaper. Sökande som formellt inte uppfyller kraven för där sökande inte uppfyller kravet på lägst behörighet kan bedömas ha reell kompetens. ­betyg Godkänt i 2 250 gymnasiepoäng Sökande med slutbetyg från ett fullständigt program som Motsvarandebedömning inte uppfyller kravet lägst betyget Godkänt i 2 250 gymna- Den sökande kan uppfylla kraven för behörighet genom siepoäng kan i efterhand komplettera med nytt Godkänt motsvarande kunskaper. betyg i de kurser som tidigare hade betyget Icke Godkänt Högskoleverket har i föreskrifter (HSVFS 2011:10) fast- och därmed uppfylla kraven för grundläggande behörighet. ställt vilka ämnen med årskurs från linje, etapp samt program med vissa kurser som motsvarar de kurser som kan krävas Sökande har även möjlighet att komplettera med andra natio- för särskild behörighet. nella kurser än de kurser som ingår i slutbetyget för att uppfylla Sökande kan också på annat sätt ha motsvarande kun- kraven för behörighet. Betyg i nya kurser som inte krävs för skaper. I tabellen för behörighetsbedömning framgår vad särskild behörighet ingår inte i beräkningen av jämförelsetalet. som bedöms motsvara viss kurs som kan krävas för särskild behörighet. Minst antal gymnasiepoäng i kärnämnen med lägst be- Sökande kan också genom annan utbildning eller verk- tyget Godkänd för grundläggande behörighet är 500, samhet än de som finns förtecknade anses ha förvärvat inklusive Svenska/Svenska som andra språk A+B,­ motsvarande kunskaper. Matematik A och Engelska A. Sökande som uppfyller behörighetskraven genom mot- svarande kunskaper placeras i grupp BII. Om sökande har betyg i Svenska A och B samt även betyg i Svenska som andra språk A och B räknas endast ett av dessa Ersättningskrav som kärnämne, det vill säga max 200 poäng. Till vissa utbildningar kan andra krav än vad som generellt anses ge motsvarande kunskaper ge behörighet, s k ersätt- Sökande som behörighetskompletterat enligt ovan placeras ningskrav. Sist under respektive kurs i tabellen för behörig- i grupp BII vid urval. hetsbedömning dokumenteras eventuella ersättningskrav.­ Slutbetyg utfärdade före den 1 januari 2010 Undantag där sökande inte uppfyller kravet på lägst Sökande som inte uppfyller behörighetskraven ska medges ­betyg Godkänt i 90 % av fullständigt program undantag (dispens) om det föreligger särskilda skäl. Huvudregel Vid prövningen beaktas om den sökande har förutsättningar Sökande som inte uppfyller 90-procentsgränsen för att tillgodogöra sig sökt utbildning. ­behörighet medges endast undantag i undantagsfall. Befrielse från visst behörighetskrav medges endast i undantagsfall och kan avse grundläggande eller särskild Motsvarandebedömning behörighet. Motsvarandebedömning görs om sökande Sökande som medges undantag från ett behörighetskrav – har kompletterat med nytt Godkänt betyg i kurserna med placeras i grupp BII. ­betyget Icke Godkänt Undantag som respektive högskola beslutat ska gälla eller generellt, framgår av anmälningsmaterial. – har kompletterat med nationella kurser (ej lokala ­kurser) med lägst betyg Godkänd i sådan omfattning att den sammanlagda gymnasie­poängen uppgår till 90 procent av ett fullständigt program samt – har lägst betyg Godkänd i kärnämneskurser som ­motsvarar vad som krävs av sökande med fullständigt slutbetyg. a n d R A B e h ö R i g h e T s g RU n d e R Sid 1 2 Minst antal gymnasiepoäng i kärnämnen med lägst betyget Slutbetyg utfärdade före den 1 januari 2010 Godkänd för grundläggande behörighet är för: För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbild- ning, som inte uppfyller 90-procentskravet, tillämpas samma Slutbetyg fullständigt program praxis vid motsvarandebedömning som vid bedömning av 2 180 gyp 462 gyp kärnämnen sökande med slutbetyg från gymnasieskolan. Se även Be- 2 400 gyp 440 gyp kärnämnen dömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut. 2 150 gyp 465 gyp kärnämnen 2 370 gyp 443 gyp kärnämnen Avgångsbetyg från gymnasieskolan 2 500 gyp 500 gyp kärnämnen Mindre studiekurs 2 451 gyp 500 gyp kärnämnen I avgångsbetyget dokumenteras mindre studiekurs med slutsiffran 9 i studievägs- och ämneskoden. För sökande med slutbetyg med gamla kurser som komplet- terat med betyg i nya kurser räknas gymnasiepoängen för Huvudregel den nya kursen Sökande som beviljats mindre studiekurs uppfyller inte kra- ven för grundläggande behörighet. Om sökande har betyg i Svenska A och B samt även betyg i Svenska som andra språk A och B räknas endast ett av Komplettering dessa som godkänt kärnämne, det vill säga max 200 poäng. Sökande uppfyller kraven för grundläggande behörighet efter komplettering och hade enligt tidigare regler rätt att Undantag få ut ett nytt av­gångsbetyg. I de fall sökande inte har er­hållit Vid komplettering av gamla kurser med betyg IG räknas ett nytt avgångsbetyg ska rektor intyga att kompletteringen normalt den nya kursens gymnasiepoäng vid beräkning av motsvarar det som krävs för avgångsbetyg med fullständig 90-procentsgränsen. Undantag medges om den nya kursen studiekurs. omfattar färre gymnasie­poäng och det är anledningen till att sökande inte uppnår 90-procentsgränsen. Om betyg i en Motsvarandebedömning gammal kurs är lägst G räknas inte en högre gymnasiepoäng Motsvarandebedömning för grundläggande behörighet ges i en ny jämförbar kurs för att uppnå 90-procentsgränsen. som regel sökande där komplettering saknas, bortsett från Sökande med slutbetyg utfärdat 1997 (2 180 gyp) uppfyl- om betyg i svenska och/eller engelska saknas. Vid pröv- ler formellt inte kraven för grundläggande behörighet om ningen beaktas den mindre studiekursens omfattning och betyg i fysik (220 gyp) är IG. Undantag medges dock om sökandes övriga meriter. fysikbetyget är enda anledningen till att den sökande inte uppnår 90-procentgränsen. Meritvärdering Sökande som behörighetskompletterat enligt ovan pla- Om sökande har betyg i det ämnet mindre studiekurs be­ ceras i grupp BII vid urval. viljats medräknas detta i betygspoängen. Slutbetyg utfärdade 1998 – 2002 utan specialarbete är Om sökande beviljats mindre studiekurs i ämnet för felaktigt utfärdade och uppfyller formellt inte kraven för samtliga årskurser och därför inte har betyg ingår ämnet grundläggande behörighet. Sökande som saknar special­ inte i beräkningen av betygspoängen. arbete medges undantag och placeras i grupp BI. (Bedömningshandboksgruppen 2010-05-19) Urval Sökande som bedömts uppfylla kravet för grundläggande Slutbetyg från vuxenutbildning behörighet enligt ovan placeras i B I. Slutbetyg utfärdade fr o m den 1 januari 2010 (Bedömningshandboksgruppen 2010-05-19) Lägst betyget Godkänt i 2 250 gymnasiepoäng För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning X-markering som inte uppfyller kravet lägst betyg Godkänt i 2 250 gym- I avgångsbetyg kan betyg i visst ämne utelämnats, x-marke­ nasiepoäng gäller samma tillämpningar som för sökande rats, om elev p g a långvarig frånvaro, försummelse eller an- med slutbetyg från gymnasieskolan. Se även Bedömnings- nan särskild omständighet inte nått de kunskaper/­färdigheter handboksgruppens tillämningsbeslut. som krävdes för betyg. I avgångsbetyget dokumenteras x-markering med slut­ siffran 2 i studievägs- och ämneskoden.

a n d R A B e h ö R i g h e T s g RU n d e R Sid 1 3 Huvudregel Urval Sökande med x-markering i avgångsbetyg uppfyller inte Sökande som bedömts uppfylla kravet för grundläggande kraven för grundläggande behörighet och har formellt inte behörighet enligt ovan placeras i B I. rätt att få ut ett nytt avgångsbetyg efter komplettering. (Bedömningshandboksgruppen 2010-05-19)

Motsvarandebedömning Ej fullgjord kurs Sökande som kompletterat med betyg i det ämne/kurs som Programmet är fullständigt men eleven har inte fullgjort x-markerats bedöms uppfylla kraven för grundläggande samtliga kurser. Ej fullgjord kurs dokumenteras med slut­ behörighet genom motsvarandebedömning. siffran 2 i studievägs- och ämneskoden. Vid kurs/er som inte fullgjorts inom ämnet ska det i klartext framgå att kursen Sökande som inte kompletterat bedöms uppfylla kraven inte är fullgjord. för grundläggande behörighet under förutsättning att Vissa elever har inte fullgjort samtliga kurser inom det ­x-markeringen inte avser svenska och/eller engelska. Vid fullständiga programmet men har kompenserat de gymnasie- motsvarandebedömningen beaktas omfattningen av x- poäng som saknas med annan kurs. I dessa fall är slutsiffran markeringen och sökandes övriga meriter. 0 i studievägskoden och 2 i det ämne där den ej fullgjorda kursen ingår. Meritvärdering Vid beräkning av betygspoäng räknas ämnet som x-marke­ Undantag rats som 0. Undantag medges sökande som kompletterat med betyg i den kurs som ej fullgjorts. Urval Sökande som inte kompletterat medges som regel un- Sökande som bedömts uppfylla kravet för grundläggande dantag. I undantagsprövningen beaktas den ej fullgjorda behörighet enligt ovan placeras i B II. kursens omfattning och sökandes övriga betyg och meriter.

(Bedömningshandboksgruppen 2010-05-19) Urval Avgångsbetyg från gymnasieskolans program Sökande som bedömts uppfylla kravet för grundläggande vt 95 och vt 96 (mellanårsprogram) behörighet enligt ovan placeras i B II. Mindre studiekurs (Bedömningshandboksgruppen 2010-05-19) I avgångsbetyget dokumenteras mindre studiekurs med slutsiffran 9 i studievägs- och ämneskoden. Oavslutad utländsk gymnasieutbildning – 800-poängsregeln Huvudregel Sökande som saknar grundläggande behörighet kan i vissa Sökande som beviljats mindre studiekurs uppfyller formellt fall efter kompletteringsstudier vid svensk gymnasieskola/ inte kraven för grundläggande behörighet. gymnasial vuxenutbildning medges undantag från ett full- ständigt avgångsbetyg. Det kan gälla för en utländsk gym- Komplettering nasieutbildning som nominellt är 12 år. Då kan år 12 eller Sökande uppfyller kraven för behörighet efter komplettering. examen saknas för att undantag ska kunna medges. För att undantag ska medges måste 800 poäng (enligt tabell) läsas in Undantag på komvux samt Matematik kurs A/Matematik 1a, 1b eller I de fall den mindre studiekursen avser kurser som mot­svarar 1c, Svenska kurs A+B/Svenska 1+2+3 och Engelska kurs högst 10 % av programmet och den sökande i övrigt uppfyl- A/Engelska 5+6. Behörighetskravet i Matematik kurs A/ ler kraven för grundläggande behörighet medges ­undantag. Matematik 1a, 1b eller 1c gäller oavsett det utländska betygets Sökande som p g a medicinska skäl inte kunnat delta i datering, övergångsregel finns inte. Observera att i vissa fall idrott fick ett ofullständigt av­gångs­betyg, eftersom möj- kan det oavslutade betyget innehålla motsvarandekurs Ma- ligheten till befrielse i ämnet Idrott och hälsa inte fanns. tematik kurs A/Matematik 1a, 1b eller 1c. De högre kraven Det går inte att utläsa av betyget om det är ofullständigt av i svenska och engelska påverkar inte regeln om att läsa 800 medicinska eller andra skäl, t ex skolk. Om elev genom läkar- poäng enligt ovan (tillämpningsbeslut Bedömningshand- intyg eller intyg från rektor kan styrka att kursen i ­Idrott och boksgruppen den 29 augusti 2012). hälsa är ofullständig av medicinska skäl, medges undantag för grundläggande/allmän behörighet.

a n d R A B e h ö R i g h e T s g RU n d e R Sid 1 4 800 poängsregeln gäller inte sökande som uppfyller 800-poängkurser. Observera att kurser i modersmål och grundläggande behörighet på annat sätt, till exempel genom undervisningsspråk inte får ingå i de 800 poängen. slutbetyg eller folkhögskolestudier. Manuell kontroll av att 800 p förutom svenska, engelska Om kompletteringsstudierna ägt rum på Folkhögskola och matematik finns registrerade i NyA måste göras innan kan universitet och högskola besluta om kurserna ska kom- schablonvärde registreras i NyA. Det oavslutade betygets pensera det utländska saknade studieåret. avgångsdatum ska registreras. För meritvärdering se avsnitt Vid beviljat undantag från grundläggande behörighet Meritvärdering genom oavslutad gymnasieutbildning och studier vid gym- Sökande som endast saknar delar av examen alternativt nasial vuxenutbildning räknas inte poängen för Svenska mindre än ett år av utbildningen bör hanteras av U/H för kurs A+B/Svenska 1+2+3, Engelska/Engelska 5+6 och bedömning av reell kompetens. Matematik kurs A/Matematik 1a, 1b eller 1c in i de 800 Sökande som saknar år 12 och examen samt sökande poängen. Kurserna från gymnasial vuxenutbildning ska som har oavslutad 10- eller 11-årig utbildning bör hänvisas uppnå summan 800 poäng enligt fastställd tabell, se Tabell till komvux för information om kompletteringsmöjligheter.

a n d R A B e h ö R i g h e T s g RU n d e R Sid 1 5 Tabellen visar vilka nationella kurser som i huvudsak kan kompensera det som saknas i det ursprungliga gymnasiebetyget.

Kursplan 2000/2001 Ämnesplan 2011/2012 Moderna språk – steg 1 Språk 1 Biologi A Biologi 1 Moderna språk – steg 2 Språk 2 Biologi B Biologi 2 Moderna språk – steg 3 Språk 3 Biologi – breddning – Moderna språk – steg 4 Språk 4 Datorkunskap – Moderna språk – steg 5 Språk 5 Engelska B – Moderna språk – steg 6 Språk 6 Engelska C Engelska 7 Moderna språk – steg 7 Språk 7 Filosofi A Filosofi 1 Naturkunskap A Naturkunskap 1 eller Filosofi B Filosofi 2 1a1+1a2 Fysik A Fysik 1 Naturkunskap B Naturkunskap 2 Fysik B Fysik 2 Psykologi A Psykologi 1 Fysik – breddning – Psykologi B Psykologi 2a Företagsekonomi A Företagsekonomi 1 Religionskunskap A Religionskunskap 1 Företagsekonomi B Företagsekonomi 2 Religionskunskap B Religionskunskap 2 Geografi A Geografi 1 Samhällskunskap A Samhällskunskap 1b Geografi B Geografi 2 Samhällskunskap B Samhällskunskap 2 Historia A Historia 1b Samhällskunskap C Samhällskunskap 3 Historia B Historia 2a/ Historia 2b - Svenska C – kultur Historia C Historia 3 Kemi A Kemi 1 Kemi B Kemi 2 Kemi – breddning – Matematik B Matematik 2a, 2b, 2c Matematik C Matematik 3b, 3c Matematik D Matematik 4 Matematik E Matematik 5 Matematik - breddning Matematik - specialisering Matematik - diskret Matematik - specialisering

a n d R A B e h ö R i g h e T s g RU n d e R Sid 1 6 Tabell för behörighetsbedömning

motsvarandebedömning och ersätt- krävs att den sökande läst angiven årskurs och linje och har ningskrav lägst betyget 3. I tabell över förutbildningar finns de koder I denna tabell förtecknas de kurser som kan krävas för som används för respektive linje. grundläggande eller särskild behörighet uttryckt i kurser där Äldre betyg från komvux är uttryckt i etapper. Lägst kurskod och kursens omfattning i gymnasiepoäng framgår. betyget 3. Lägst betyget E/G/3. Se även tabell över behörighetsgivande basår samt hög- Under respektive kurs anges ämneskoden. För att ett skoleförberedande utbildningar. betyg från gymnasieskolans linjer (motsv) ska ge behörighet

BILD/KONSTNÄRLIG UTBILDNING...... 18 BILD OCH FORM...... 19 BIOLOGI...... 20 ENGELSKA...... 22 FORMGIVNING – TEXTIL...... 25 FRANSKA...... 27 FYSIK...... 28 GREKISKA...... 29 HISTORIA...... 30 IDROTT OCH HÄLSA...... 30 KEMI...... 31 LATIN...... 32 MATEMATIK...... 32 MODERNA SPRÅK...... 35 MODERSMÅL...... 35 NATURKUNSKAP...... 36 RELIGIONSKUNSKAP...... 38 SAMHÄLLSKUNSKAP...... 39 SPANSKA...... 40 SVENSKA...... 41 TECKENSPRÅK...... 44 TYSKA...... 45 Jämförelse behörighet äldre kurser/Gy11-kurser...... 46

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 1 7 BILD/KONSTNÄRLIG UTBILDNING

slutbetyg från estetiskt program, och gren konst och formgivning, eller Foto – grundläggande färdigheter i fotografering ­medieprogrammet inklusive mörkrumsteknik (sv/v framkallning och ­kopiering), minst grundkurs om 30 timmar eller Åk 2 från 2-årig estetisk-praktisk linje, gren bild (221) ­motsvarande.

Ersättningskrav för Lärarprogrammet, ingång ­estetisk Ersättningskrav för Lärarprogrammet, estetisk kommunikation, inriktning bild ­inriktning (bild) vid Lärarhögskolan i Stockholm vid Umeå universitet: ­(numera Stockholms universitet): Fullgjord förberedande konstnärlig ämnesutbildning Godkända arbetsprover. om minst ett år (heltidsstudier) med inriktning mot främst teckning, målning, skulptur, foto och konst­ historia. eller Godkända arbetsprover

Ersättningskrav för Lärarutbildning med konstnärlig inriktning bild och visuell kultur vid Konstfack och ­Lärarutbildning, bild (bild, konst och media eller ­design) vid Lärarhög­skolan i Stockholm: Fullgjord förberedande konstnärlig ämnesutbildning om minst ett år motsvarande heltidsstudier­ eller ca 1 000 timmar med inriktning mot bild. och Datakunskap – grundläggande färdigheter i ord­ behandling, kurs A eller ­motsvarande.

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 1 8 BILD och form

Kurs B, BL201/40 Fackteckning på vävlinjen, 32 veckor, vid Gotlands läns folkhögskola

Samma utbildningar som bild/­konstnärlig Komvuxkurs i bild/teckning ­utbildning Formgivning, kursen I-II, på textil gren, åk 1 och 2 på Ämnet bild/teckning från åk 2 på komvux 2-årig social linje (213) 2-årig konsumtionslinje, konsumentekonomisk eller Teckning från normalskolekompetens (512, 540) textil gren (208) Fackteckning som ingår i specialkurs Åk 2 på 2-årig linje med estetisk specialisering (201 – 222, 274) Sammanhållen textilutbildning 2 terminer

Åk 3 på 3-årig linje (hela 700-serien) Bild från specialkurs i textilkunskap, sömnad

Formgivning åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren Formgivning från specialkurs i textilkunskap, vävning (208) Färg och form eller teckning eller formgivning på textil Beklädnadsteknik åk 2 på 2-årig beklädnadsteknisk linje linje, 34 veckor, vid Vadstena folkhögskola (202) Konsthantverkslinjen vid konstindustriskolan vid Göte- Åk 2 från 2-årig träteknisk linje m bild som tillval (215) borgs univ Teckningslärar­utbildning (536)

Åk 2 från fackskolan (227 – 229) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 1 9 Biologi

Biologi 2, bi0bi002/100 Lägst betyget 3 t o m åk 12 (överkurs) från Waldorfskola (523) Kurs B, BI1202/50, BI201/60 Avgångsbetyg från Katrinelunds skola i Sundsvall kan från naturvetenskaplig linje med delvis andra ämnen Naturbruksprogrammet med någon av ­kurserna än på ”vanlig” N-linje förekomma. Kemi och biologi Djurens biologi (BIGDJEO/100), avslutade i åk 2 ger samma behörighet som åk 3 enligt Marken och växternas biologi (BIGMANO/100) normal­timplanen för N-linjen. eller Biologi i vattenmiljöer (BILVAT01 eller BILVAT02 eller BILVAT03/100) Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Naturbruksprogrammet (gy2000) med ­kurserna: Gymnastiklärarutbildning (535) Ekologi (BI1204/50), Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs Växt- och djurliv (BI1208/50), i ­biologi motsvarar 2 eller 3 åk i ämnet på natur­ Kretslopp (BI1205/50), vetenskaplig linje i gymnasieskolan. Mikrobiologi och genetik (BI1206/50) Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. Godkänd kurs ger behörighet enligt tabell för basår. Naturbruksprogrammet med kurserna: Sommarkurs vid högskolan i Borås. Godkänd kurs Ekologi (NAM200/30), ger behörighet enligt förteckning över högskole­ Kretslopp i mark, vatten och luft förberedande utbildningar. (NAM202/40), Ersättningskrav till utbildningar inom medicin, vård Miljö och naturvård (NAM205/40), och farmaci: Mikrobiologi och genetik (NAM204/50), Medicinsk grundkurs (OMV1209/100) och Vård och Växt- och djurliv (NAM208/30) Omsorgsarbete (OMV1215/200)

Ämneskod 30100 linje/åk se nedan: Medicinsk grundkurs B (MÄNK202/90) och Etapp 2 (3010002) från komvux ­Omvårdnad B (OKU205/180)

2 åk från Naturvetenskaplig linje (750) Treårig omvårdnadslinje, grenarna för hälso- och sjuk- vård, omvårdnad eller psykiatri. Utökad studiekurs på 3-årig teknisk linje (755) – ej 1 åk Godkänd kompetens krävs i relevanta moduler Åk 3 från folkskollärarexamen (840) Gren för omvårdnad på komvux studentexamen från Försvarets läroverk (894) Anatomi och fysiologi, Farmakologi, Mikrobiologi och avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) hygien, Sjukdomslära, Vårdkunskap, Vårdpraktik från studentexamen på: Omvårdnadslinje, gren för hälso- och sjukvård, allmän linje, social eller språklig gren (811, 812) 5 ­terminer (femhundra-försöket Vilhelmina) latinlinjen, halvklassisk, helklassisk eller nyspråklig Kurs för utbildning till skötare i psykiatrisk vård gren samt enligt 1933 års stadga (823, 824, 825, 890) (303) reallinjen, biologisk, matematisk, nyspråklig eller Utbildning till undersköterska/underskötare (302) ­social gren samt enligt 1933 års stadga (836, 837, Ettårig vårdinriktad kompletteringskurs 838, 839, 891) Tvåårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård, gren Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, biologi (S3 för hälso- och sjukvård samt åldringsvård eller gren 79:4) för psykiatrisk vård Treårig samordnad vårdlinje, gren för hälso- och sjuk- Naturvetenskaplig kurs, N22 vård och social servicelinje, praktisk variant Teoretisk kompletteringskurs (NT)

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 2 0 Treårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård med in- Ersättningskrav för landskapsarkitektutbildning: riktning mot omsorger om psykiskt utvecklingsstörda följande avslutade utbildningar ger behörighet utan (femhundra-försöket Ängelholm) betygskrav: avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje (207) Kurserna II-IX från Hälso- och sjukvård, komvux avgångsbetyg från 2-årig trädgårdslinje (274)

Trädgård – grundutbildning 40 v, specialkurs (289) Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav:

Arbetsterapeut (501, 503) Biologi 1, bi0bi001/100 Gymnastiklärarutbildning (535) Kurs A, BI1201/50, BI200/50 Laboratorieassistent (509, 511) (motsvaras idag av biomedicinsk analytiker) Samma utbildningar som Biologi 2 Oftamologassistent (261) Ämneskod 30100 linje/åk se nedan: Radioterapiassistent (264) Röntgenassistent (266) 1 åk på Teknisk linje (755) Sjukgymnast (513, 514) Sjuksköterska (515, 516) Ersättningskrav för trädgårdsingenjör: Skötareutbildning, 20 – 24 månader Naturkunskap B Social servicelinje, 100 p (526) Naturbrukslinjen Treårig utbildning till ålderdomshemsföreståndare (524, 526) (motsvarande högskoleutbildningar ger Naturbruksprogrammet också behörighet) Trädgårdslinjen samt godkänt antagningsprov Avkortad utbildning till underskötare inom hälso- och KY-utbildning vid DaCapo – hantverksskolan i Marie­ sjukvård för militärsjukvårdare stad – Trädgårdens hantverk och design, 100 poäng

Ersättningskrav för agronomutbildning: Genomgången grundutbildning inom trädgårds­ följande avslutade utbildningar ger behörighet utan området om 40 veckor betygskrav: Avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje (207) Jordbruk – grundutbildning 40 v, specialkurs (286) 2-årig förberedande och grundläggande praktisk-­ teoretisk yrkeskurs vid lantbruksskola (Berga m fl) Avgångsbetyg från 3-årig naturbrukslinje (431)

Ersättningskrav för hortonomutbildning: följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav:

Avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje (207)

Avgångsbetyg från 3-årig naturbrukslinje (431)

Avgångsbetyg från 2-årig trädgårdslinje (274)

Trädgård – grundutbildning 40 v, specialkurs (289)

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 2 1 ENGELSKA

Se även den utländska bedömningshandboken Åk 3 från 3-årigt handelsgymnasium (881) Engelska 7, engeng07/100 studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837,838, 839, 890, 891) Kurs C (GY2000) EN1203/100 3-årigt tekniskt gymnasium (850) Engelska för döva kurs C ENV1203 Åk 2 på 2-årig musiklinje i gymnasieskolan + högre spe- Test of English as a Foreign Language (TOEFL), internet- cialkurs i musik (S2 77:4 eller S2 79:6) baserat med lägsta betygsnotering 20 (skala 0-30) på Engelska från delprov Written test (TWE) samt totalt resultat på 100* engelskspråkig gymnasieutbildning Test of English as a Foreign Language (TOEFL), pappers- studentexamen från Försvarets läroverk (894) baserat med totalt resultat på 600 samt betygskrav 4,5 avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) på delprov Written* Högre ekonomisk specialkurs, terminskurs 2 med betyg i International English Language Testing Service, Acade- engelskt affärsspråk (inget betygskrav) mic Training (IELTS) med totalt resultat på 7,0 och inget Genomgången behörighetsutbildning i engelska för delmoment under 6,0* ­lågstadielärare (inget betygskrav) University of Cambridge ESOL Examinations (Cambridge Teoretisk kompletteringskurs (HSE) ESOL): Proficiency (Certificate of Proficiency Ein nglish) Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523) Engelska 6, engeng06/100 Kungsholmens gymnasium, EN511 eller EN506 och Kurs B, EN1202/100, EN201/40 EN507 Engelska för döva kurs B, ENDV1202 University of Cambridge/Oxford: Certificate inA dvanced English Samma utbildningar som kurs 7. Certificate of Proficiency diploma of English Studies Modersmål kurs A (EN1402/100) och B general Cert of Education Ord Level in English (EN1403/100) (GCE O-level) Hemspråk kurs A (ENH401/60) och B (ENH402/100) general Certificate ofS econdary Education (GCSE) international Certificate ofS econdary Education Ämneskod 60300 linje/åk se nedan (IGCSE) Etapp 3 (6030003) på komvux oxford Delegacy Higher Examination

Åk 3 på International English Language Testing Service, 3-årig humanistisk linje (705) ­Academic Training (IELTS) med totalt resultat 6,5 och 3-årig samhällsvetenskaplig linje (720) inget ­moment under 5,5* 3-årig ekonomisk linje (730) Test of English as a Foreign Language (TOEFL), internet- 3-årig naturvetenskaplig linje (750) baserat med lägst betygsnotering 20 (skala 0 – 30) på Åk 2 på humanistisk linje, helklassisk variant (712) delprov Written test (TWE) samt ett totalt resultat på 90*

Åk 2 på humanistisk linje, halvklassisk variant (711) Test of English as a Foreign Language (TOEFL), pappers- (för avgångsbetyg från 1984 eller tidigare) baserat med totalt resultat 575 samt betygskrav 4,5 på delprov Written* Åk 3 som hemspråk med markeringen H i ämneskoden på 3-årig teoretisk linje (Hela 700-serien)

* Höjd poänggräns fr o m 2010-12-01

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 2 2 Test of English as a Foreign Language (TOEFL), dator- Åk 2 från baserad (upphörde 2006) med lägst betygsnotering fackskolan (227 – 229) 4 (skala 0 – 6) på delprov Essay Rating samt ett totalt studentexamen vid Försvarets läroverk (894) resultat 213 folkskollärarexamen (840) 2- eller 3-årigt handelsgymnasium (881, 882) Folkuniversitetet (tidigare KV): English for foreign stu- avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) dents (EFFS-examen) fr o m vt -97: Higher (pass) småskollärarexamen (3-årig utbildning) (843) Michigan English Language Assessment Battery (ME- 2-årig specialkurs LAB) lägst 90 p studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891, 850) Studier vid High School: varierar från 1 – 4 år beroende på förkunskaper Engelska från: sista årskursen för normalskolekompetens (512, Umeå universitet: 540) Basutbildning i svenska med engelska och samhälls- sjöingenjörs- eller sjökaptensexamen (517) kunskap. Godkänd basutbildning III t o m vt 1999 ger teknisk kompletteringskurs, påbyggnutb motsvarande behörighet i En B. 3-årig teknisk påbyggnadsutbildning vid Bandhagens gymnasium i Stockholm (motsvarar 2 åk på social Ersättningskrav: linje) 2 åk på 3-årig teoretisk linje i gymnasieskolan med fullständig studiekurs. Gäller dock inte till högskole­ Engelska från korrespondenskurs 39 v + kurs för läkar- utbildningar som har inriktning mot ämnet engelska. sekreterare 20 v vid AMU. OBS! Utbildningen i sig ger inte allmän behörighet Grundläggande behörighet i engelska Engelska på 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värn- enligt övergångsregler gäller sökan- hemsskolan i Malmö, Västberga gymnasium i Stock- de med slutbetyg och äldre betyg. holm, Aschebergsgymnasiet och Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg (kursen är densamma som på 2-årig social engelska 5 (engeng05/100) linje, gäller även ämnena svenska, matematik och idrott) Kurs A, EN1201/100, EN200/110 University of Cambridge/Oxford: First Certificate inE ng- Engelska för döva kurs A, ENDV1201/100 lish, Grade A, B eller C

Samma utbildningar som kurs 6 International English Language Testing Service, (IELTS) Academic Training med totalt resultat 5,5 och inget Ämneskod 60300, 6030A, 6030S linje/åk se nedan delmoment under 5 Etapp 2 (6030002) på komvux Test of English as a Foreign Language (TOEFL), internet- 2 åk på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) baserat med lägst betygsnotering 17 (skala 0 – 30) på delprov Written test (TWE) samt ett totalt resultat på 72* Hemspråk med markeringen H i ämneskoden på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201 – 222, 274) Test of English as a Foreign Language (TOEFL) pappers- baserat med totalt resultat 530 samt betygskrav 4 på 2 åk på 2-årig linje (201 – 222, 274) delprov Written* 3-årig yrkesinriktad linje (hela 400-serien) Test of English as a Foreign Language (TOEFL) dator- Kungsholmens gymnasium EN510 baserat (upphörde 2006) med lägst betygsnotering 4 (skala 0 – 6) på delprov Essay Rating samt ett totalt resultat 173 

* Höjd poänggräns fr o m 2010-12-01

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 2 3  ENGELSKA

Michigan English Language Assessment Battery Samma utbildningar som kurs A (MELAB) lägst 85 p Avgångsbetyg från Studier vid High School: minst 1 år Bergsskolan i Filipstad (833, 834) finskspråkig gymnasieutbildning Kursverksamheten KV/Folkuniversitetet: engelska för franskspråkig gymnasieutbildning utländska studerande Engelska 3 B tyskspråkig gymnasieutbildning eller EFFS-examen (English for foreign students) Waldorfskola omfattande endast omdöme (527) Från och med vt -97 Lower (pass) Folkhögskola med intyg över grundläggande behörighet Malmö högskola: eller SÖ:s intyg om allmän behörighet ­utfärdat senast Introduktionsutbildning behörighetsgivande utbildning 980630 i svenska, engelska och samhällskunskap, 40 veckor. ­Avslutad utbildning (Block I och II) ger behörighet i Folkuniversitetet (tidigare KV): Sv B, En A och Sh A. Godkänt resultat inom Block II på Engelska för utländska studenter (E 2), samtliga del- enstaka­ delkurs i Engelska (6hp) ger En A. moment uppfyllda i Lund: Engelska 3 B English for foreign students (EFFS-examen) fr o m vt -97 Lower (pass)

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 2 4 FORMGIVNING – TEXTIL

Kurs formgivning – Textil, Mode, Forsa folkhögskola, 2 x 34 v samt kortkurs i sömnad, FGTX200/120 2 x 100 tim och Gamleby folkhögskola, textil linje, gren 1 och 2, 2 x 34 v Kurs formgivning – Textil, Vävning, FGTV200/120 Mora folkhögskola, textil linje, 2 x 34 v

Ersättningskrav för kurs formgivning-textil, mode: Slöjd/textilslöjd/mjuk slöjd åk 2 på 2-årig estetisk-prak- Högre kurs i beklädnadsteknik om 1 läsår tisk linje (204, 210, 213, 221) 2-årig beklädnadsteknisk linje, oavsett gren Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, gren för konsumtion med textil inriktning (208) Hantverksprogrammet med textilteknik

Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren Industriprogrammet, gren textil och konfektion (208) Konsumentekonomisk kurs (specialkurs), 1 läsår Textilkunskap, sömnad åk 1 och textilkunskap, vävning Konfektionssömnad vid verkstadsskola, 2 läsår åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gr (208) Konfektionsteknik, kurs om 1 läsår Näst sista årskursen för normalskolekompetens Textilkunskap, sömnad, åk 1 på 2-årig konsumtions­ Textilkunskap, konsumtionsutb specialinriktn T, 1 läsår linje, textil gren (208) Blekinge läns lanthushållsskola, textil inriktn, 1 läsår Textilkunskap, sömnad, på komvux, 430 – 502 timmar Sammanhållen textilutbildning, 2 terminer bestående av:

Textil linje, 34 v, vid Vadstena folkhögskola sömnad med materialkunskap 96 – 112 timmar sömnad med mönsterkännedom 125 – 145 timmar Textil linje, 34 v, vid Väddö folkhögskola sömnad med

2-årig estetisk-praktisk linje med inriktning mot mjuk mode och klädkunskap 125 – 145 timmar slöjd (221) Yrkeskurs i sömnad med fackteckning på komvux, och 1 termin, 304 – 488 timmar bestående av Textil kompletteringskurs, sömnad, 2 Pu 10 v och sömnad med textilkunskap I 70 – 80 timmar Textil kompletteringskurs,vävning, 2 Pu 10 v sömnad med textilkunskap II 70 – 80 timmar sömnad, barnkläder 70 – 80 timmar Textilkunskap, sömnad 1 termin sömnad, vuxenkläder 70 – 80 timmar och sömnad, hemtextilier 40 timmar Textilkunskap, vävning 1 termin – på specialkurs i gym- nasieskolan eller motsvarande utbildning på komvux Verkstadsskola, påbyggnadskurs om 1 läsår, för damskräddare eller Textil gren, åk 1 och 2, på komvux, 936 – 1092 timmar herrskräddare eller bestående av: klänningssömmerskor sömnad, textila material 80 – 90 timmar konstruktion och förändring av kläder 90 – 105 timmar Textilkunskap, sömnad, kurserna i I – IV från textil gren, sömnad, provning av kläder 90 – 105 timmar åk 1 och 2 på komvux och Specialkurs i textilkunskap, sömnad, 1 termin i gym- vävning, textila material 160 – 190 timmar nasieskolan eller motsv på komvux vävning, inredning1 70 – 200 timmar vävning, arbetsteknik 90 – 100 timmar 

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 2 5  FORMGIVNING – TEXTIL

Ersättningskrav för lärarprogrammet med ingång Kurs i vävning med växtfärgning och spånad, 13 v ­textilslöjd vid Umeå universitet: samt en av följande kurser Estetiskt program med inriktning mot bild och form handvävning, grundkurs 160 – 200 timmar eller textilslöjd handvävning, påbyggnadskurs 160 – 200 timmar eller Godkänt behörighetsprov vävning med materialkunskap 195 – 200 timmar

Grundkurs i textil formgivning, Capellagården, 1 läsår Ersättningskrav för Lärarprogrammet grundskolans senare år, slöjd, vid Göteborgs universitet: Grundläggande konstnärlig utbildning för formgivare, Godkänt färdighetsprov linje 3 (textil), Nyckelviksskolan, 1 läsår

Textilkunskap, vävning, högre kurs (påbyggn utb), 1 år Ersättningskrav för kurs formgivning-textil, vävning: (har kurs i textilkunskap, sömnad som tillträdeskrav) Konsumentekonomisk kurs (specialkurs), 1 läsår (om särskilt intyg om vävning finns) Handvävning , högre kurs (påbyggn utb), 1 år (Borås) (har kurs i textilkunskap, sömnad som tillträdeskrav) Grundläggande konstnärlig utbildning för formgivare, linje 3 Linnehantering och linnevävning, påbyggn utb, 1 år (Järvsö) Textilkunskap,vävning åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren (208) Kurs i textilkunskap, vävning, 18 eller 22 veckor vid Sätergläntan-Hemslöjdens gård Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, gren för konsumtion med textil inriktning (208) Wiks folkhögskola, vävkurs 10 veckor

Nyckelviksskolan (textil linje), 2 terminer Kurs i textilkunskap, vävning, 1 termin (Handarbetets vänner i Stockholm) 2-årig konsumtionslinje med textil inriktning Gotlands läns folkhögskola, vävlinje, 32 v Textilkunskap, vävning, kurserna I – V från textil gren, åk 1 – 2 på komvux Östra Grevie folkhögskola, vävlinje 2 x 17 v, om konst- sömnad som tillval Specialkurs i textilkunskap, vävning, 1 termin i gymna- sieskolan eller motsv på komvux Önnestads folhögskola, vävkurs, 34 v

Textilkunskap, vävning, på komvux 456 – 532 tim som Väddö folkhögskola, vävkurs, 34 v består av Grebbestads folkhögskola, vävinr allmän kurs, vävning med materialkunskap 170 – 200 timmar 2 x 34 v textilkunskap, vävning 190 – 200 timmar Hållands folkhögskola, textilkurs, 2 år Yrkeskurs i vävning med fackteckning, 1 termin, 509 – 568 tim bestående av: handvävning, grundkurs 160 – 200 timmar och kurs i dekorativ vävning/ kurs i linnevävning 120 timmar

1-årig kurs i vävning för personal till institutioner och företag

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 2 6 FRANSKA

B-språk kurs B, FR200/190, FR208/130 Franska 3, (modfre03/100)

Steg 3, FR1303/100 Språk 4 MODXXX04/Steg 4 FR1304/100 C-språk kurs B FR206/130 Språk 5 MODXXX05/Steg 5 FR1305/100 B-språk kurs A FR207/60 Språk 6 MODXXX06/Steg 6 FR1306/100 Språk 7 MODXXX07/Steg 7 FR1307/100 Samma utbildningar som B-språk kurs B

Modersmålkurs A (FR1402/100) och B (FR1403/100) Ämneskod 6130C/6130B linje/åk se nedan

Hemspråk kurs A (FRH401/60) och (FRH402/100) Etapp 3 (6130003) på komvux

C-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje Ämneskod 6130B linje/åk se nedan (hela 700-serien)

Etapp 4 (6130004) på komvux B-språk från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201 – 222, 236, 274) B-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Hemspråk med markeringen H i ämneskoden från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje Hemspråk med markeringen H i ämneskoden från åk 3 (hela 700-serien, 201 – 222, 274) på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Åk 2 från Åk 3 från 2-årig dekoratörsutbildning (236) 3-årigt handelsgymnasium (881) 2-årigt handelsgymnasium (882) studentexamen från Försvarets läroverk (894) fackskola, B-språk (227 – 229) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, i studentexamen från Försvarets läroverk (894) 837, 838, 839, 890, 891) på 3-årigt handelsgymnasium (881) Teoretisk kompletteringskurs (HSE) i studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Högre specialkurs med franska som huvudämne vid Tycho Braheskolan i Helsingborg Högre ekonomisk specialkurs, språklig gren, terminskurs 2 med betyg i franskt affärsspråk Dubbelt antal timmar i ett C-språk i gymnasieskolan (markeras med D i ämneskoden) motsvarar 3 åk B-språk Turism och reseliv, påbyggnadsutb, med betyg i franska (ej franska fackspråk)

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 2 7 Fysik

Fysik 2, fysfys02/100 Teknisk basårstermin. Godkänt resultat ger behörig­ het enligt förteckning över högskoleförberedande Kurs B FY1202/150, FY202/130, FY200/220 utbildningar

Ämneskod 31300 linje/åk se nedan För områdesbehörighet A11–12 gäller: Etapp 4 (3130004) på komvux Fysik 1a fysfys01a/150 alt

Åk 3 på Fysik 1b1 + 1b2, fysfys01b1 + ­fysfys01b2 3-årig naturvetenskaplig linje (750) Kurs A 3-årig teknisk linje (755, 756, 765, 775, 785) El-och energiprogrammet med kurserna Åk 3 från studentexamen, reallinjen, på ­Energiteknik 1 (eneene01/100) teknisk gren (835) Energiteknik 2 (eneene02/100) biologisk gren (836) Förnybar energi (eneföro) och matematisk gren (837) praktisk ellära (ellprao/100) enligt 1933 års stadga (891)

Åk 3 från avgångsexamen från Hvilans special­ För områdesbehörighet A7 gäller: gymnasium (893) Fysik 1a alt Fysik 1b1 Åk 2 från 3-årigt tekniskt gymnasium (850) Kurs A,

Fysik från 3-årig teknisk påbyggn utb vid Bandhagens gymnasium Kurs A FY1201/100, FY201/90 i Stockholm (motsv 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig Samma utbildningar som kurs 2 eller teknisk linje) Fackingenjörsexamen vid Hermods Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogram- Hässleholms tekniska skola: Teknisk kompletterings­ met, Industriprogrammet (gy2000) med kurserna: kurs termin 1 – 3 eller teknisk specialkurs åk 1 Ellära A (ELL1201/50), Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs (S3 79:4) Ellära B (ELL1202/50), Naturvetenskaplig kurs, N22 Elektronik – grundkurs (ENK1205/50) 2 el 3-årig teknisk specialkurs (åk 1 i 2-årig kurs, åk 2 Elprogrammet med kurserna: i 3-årig 268, 269 kurs, maskin-, byggnads- el kemi­ Likström och enfas växelström (ELKU203/90), teknisk gren, åk 1 från elteknisk gren) Trefas växelström (ELKU204/30), Stockholms tekniska institut (STI) enl 1957,1970 el Elektronik – grundkurs (ENK202/40), 1974 års läroplan eller Teknisk kompletteringskurs (påbyggnadsutbildn) Likström och enfas växelström A (ELL200/60), Teoretisk kompletteringskurs (NT) Likström och enfas växelström B (ELL201/60), Lägst bet 3 t o m åk 12 (överkurs) från Waldorfskola Växelström trefas (ELL202 /30), (523) Elektronik – grundkurs (ENK212/50) Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan Fordonsprogrammet, gren flygteknik med kurserna: betygskrav: Likström och enfas växelström (ELKU203/90), Avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833) Trefas växelström (ELKU204/30), Driftingenjörslinjen, 80 p, ovanpå drifttekniker, 80 p Elektronik – grundkurs (ENK202/40), Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i fysik Digitalteknik grundkurs (ENK201/50), motsvarar 3 åk i ämnet på ­naturvetenskaplig linje Flygavionik (ENSY203/70), Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. Godkänd kurs Flygavionik – service och underhåll (ENSY204/90), ger behörighet enligt tabell för basår. Flyginstrument (ENSY205/90),

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 2 8 Flygteknik – grundkurs (FLYRK202/90), Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan Underhåll (FLYRK200/120), betygskrav: Flygsystemteknik (FLYRK201/155) Laboratorieassistentutbildning (509, 511) Högre kurs på maskinteknisk linje (sjöing kurs) vid Ämneskod 31300 linje/åk se nedan sjöbefälsskola

Etapp 3 (3130003) på komvux Ersättningskrav för Fy A Flygingenjörsprogrammet vid Mälardalens högskola: Åk 2 på 2-årig teknisk linje (214, 220) Flygteknisk fysik A, FY1500/50, Flygteknisk fysik B, Åk 2 på 2-årig teknisk linje i fackskolan (229) FY1512/50 och Ellära för flygmekaniker, FY1202/50

Fysik från Yrkeskurs för drifttekniker, högre specialkurs Hässleholms tekniska skola Katrineholms tekniska skola Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs), tele­ teknisk linje (851) Tekniska institutet i Stockholm (TI) Telereparatörer 80 v (specialkurs) + högre specialkursen Påbyggnadskurs i kommunikationselektronik för telereparatörer, 1 år

GREKISKA

Kurs B, GRK1202/100

Ämneskod 62300

1-årskurs på humanistiskt linje (H)

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 2 9 HISTORIA

Kurs B, HI1202/100, HI201/110 3-årigt tekniskt gymnasium (850)

Åk 2 från 2-årig social linje i fackskolan (228) Ämneskod 02300 linje/åk se nedan 3-årigt handelsgymnasium

Etapp 2 (0230002) på komvux Teoretisk kompletteringskurs (HSE)

Åk 3 på Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523) 3-årig humanistisk linje (705, 711, 712, 713, 714) Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan 3-årig samhällsvetenskaplig linje (720, 723, 724) betygskrav 3-årig naturvetenskaplig linje (750) Folkskollärarexamen (840) 3-årig teknisk linje (755, 756, 765) Missionsinstitutet Johannelund (Evangeliska foster- Åk 2 på 3-årig naturvetenskaplig eller teknisk linje landsstiftelsen), 3-årig kurs (avgångs betyg från 1984 eller tidigare) (775, 755, 750, Svenska Missionsförbundets teologiska seminarium, 785) Lidingö, 4-årig kurs Normalskolekompetens (512, 540) Åk 2 på naturvetenskaplig linje med alternativämne (750) Småskollärarexamen Åk 2 på 3-årig ekonomisk linje (åk 3 för avgångsbetyg från 1985 – 87) (730, 733, 734, 740, 743-748) Historia 1b (hishis01b/100) alt

Åk 2 på 2-årig social eller estetisk-praktisk linje eller Historia 1a1 + 1a2 (hishis01a1/50 + musiklinje (210, 213, 221) hishis01a2/50)

Åk 3 från Kurs A, HI1201/100, HI200/80 studentexamen från Försvarets läroverk (894) avgångsexamen från Hvilans specialgymn (893) Samma utbildningar som kurs B studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)

Idrott och hälsa

Idrott och hälsa 2, idridr02/100 ­Aschebergsgymnasiet och Hvitfeldtska gymnasiet i Kurs B, IDH1202/50, IDH201/50 ­Göteborg (kursen är densamma som på 2-årig social linje, gäller även svenska, engelska och matematik)

Ämneskod 90200 linje/åk se nedan Betyg i ämnet fysisk träning från militär utbildning

Idrott/gymnastik 2 åk på 2-eller 3-årig linje Avgångsbetyg från Försvarets Officershögskola

Idrott/gymnastik 2 åk på 2-årig specialkurs Kurs A, IDH1201/100, IDH200/80 Idrottslinjen vid Bosöns idrottsfolkhögskola

Folkhögskola, allmän linje m särskild inriktn mot idrott Samma utbildningar som kurs 2 Fritidsledarutbildning vid idrottsfolkhögskola (t ex Bosön)

Idrott på 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värn- Ersättningskrav till sjukgymnastutbildningen: hemsskolan i Malmö, Västberga gymn i Stockholm, Kan variera och bedöms av respektive högskola

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 3 0 KEmi

Kemi 2, kemkem02/100 Tekniska institutet i Stockholm (TI), kemiteknisk gren Teknisk kompletteringskurs (påbyggnadsutb) Kurs B, KE1202/100, KE201/40 Teoretisk kompletteringskurs (NT) Teknologi kurs C, under förutsättning att hela B-kursen i 2- eller 3-årig teknisk specialkurs, kemiteknisk gren kemi ingår och att det klart framgår av betyget Lägst betyget 3 t o m åk 12 (överkurs) vid Waldorfskola (523)

Ämneskod 34400 linje/åk se nedan På Katrinelunds skola i Sundsvall kan avgångsbetyg från Etapp 3 (3440003) på komvux naturvetenskaplig linje med delvis andra ämnen än på ”vanlig” N-linje förekomma. Kemi och biologi avslutade i Åk 3 på 3-årig naturvetenskaplig linje (åk 2 för avg bet åk 2 ger samma behörighet som åk 3 enligt normaltim- från 85 – 87) (750) planen för N-linjen. Åk 2 på 3-årig teknisk linje (755 – 785) Kemi från följande avslutade utbildning ger behörighet Åk 1 på 2-årig teknisk linje, kemiteknisk gren (220) utan betygskrav: Avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833) Åk 2 på 3-årig NT-linje eller naturvetenskaplig linje enligt Hushållslärarutbildning (530) alternativa timplaner (750) Laboratorieassistentutbildning (509, 511) Åk 3 från 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan­ avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) i Malmö, Åsö gymnasium, Västberga gymnasium i studentexamen på reallinjen, biologisk gren (836) Stockholm, Aschebergsgymnasium och Hvitfeldtska matematisk gren (837) gymnasiet i Göteborg enligt 1933 års stadga (891) Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i kemi motsvarar 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig linje Åk 2 från Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. Godkänd kurs studentexamen på reallinjen teknisk gren (835) ger behörighet enligt tabell för basår. Åk 1 från 2-årig teknisk linje i fackskolan, kemiteknisk gren (229) Kemi 1, kemkem01/100

3-årigt tekniskt gymnasium (850) Kurs A, KE1201/100, KE200/140 Kemi från Samma utbildningar som kurs 2 3-årig teknisk påbyggnadsutbildnig vid Bandhagens gymnasium (under förutsättning av kompletterande El- och energiprogrammet med kurserna Vatten- och kemikurs avslutad med särskild prövning) miljöteknik (VATVAT0) och Vatten- och processkemi Fackingenjörsexamen vid Hermods, kemiteknisk gren (ENEVAEO/100) Hässleholms tekniska skola: teknisk kompletterings­ Industriprogrammet (gy2000) med kurserna: kurs termin 1 – 3 Kemi process A (KIP1201/50), Kemi process B Ingenjörsexamen, kemiteknisk gren, vid kommunala (KIP1202/100) tekniska aftonskolor (teknikerkurs + högre fackkurs) Ingenjörsexamen, kemiteknisk gren (teknikerkurs 3 Energiprogrammet med kursen: terminer högre fackkurs 2 terminer) vid kommunal Energi B (ENTE1202/150) teknisk dagskola med undantag av Katrineholms och Industriprogrammet med kurserna: Hässleholms tekniska skolor. Likström och enfas växelström (ELKU203/90), Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, (S3 79:4) Trefas växelström (ELKU204/30), Naturvetenskaplig kurs, N22 Elektronik – grundkurs (ENK202/40), Stockholms tekniska institut (STI), kemiteknisk gren, Kemi process A (PRC205/60), enligt 1957 eller 1970 års läroplan eller samtliga Kemi process B (PRC206/100), grenar enligt 1974 års läroplan Massa- och pappers­teknik – grundkurs (PRC213/120), Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs), kemi- Miljö – process (PRC218/60) teknisk gren (851) TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 3 1 LATIN

Kurs B LAS1202/100, LAS200/240

Ämneskod 62500

2-årskurser på humanistisk linje (H)

Matematik

Matematik 5, matmat05/100 Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, matematik (S3 79:4) Matematik 4, matmat04/100 Stockholms tekniska institut (STI) Kurs E, MA1205/50, MA205/60 Tekniska fackskolan i Eskilstuna Ämneskod 3550N linje/åk se nedan Tekniska institutet i Stockholm (TI) Teknisk kompletteringskurs (påbyggnadsutbildning) Etapp 4 (3550004) på komvux Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs) (851) 2- eller 3-årig teknisk specialkurs (268, 269) Åk 3 på 3-årig naturvetenskaplig linje (750) Naturvetenskaplig kurs (N22) 3-årig teknisk linje (755, 756, 765, 775, 785) Teoretisk kompletteringskurs (NT) Åk 3 från studentexamen på Hässleholms tekniska skola: teknisk kompletteringskurs reallinjen, teknisk gren (835) termin 1-3 eller teknisk specialkurs åk 1 matematisk gren (837) enligt 1933 års stadga (specialmatematik) (891) Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Åk 2 på 3-årigt tekniskt gymnasium (850) Avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833) Åk 1 på 2-årig mätteknisk specialkurs (260) Driftingenjörslinjen 80 p, genomgången tidigast 1984 Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i mate- Lägst bet 3 t o m åk 12 (överkurs) fr Waldorfskola (523) matik motsvarar 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig­ Godkänt betyg på 10-poängskursen MA 002, specialkurs linje. vid Lunds universitet Sjökaptensexamen avlagd 1983 – 1995 Sjöingenjörsexamen Matematik från Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. Godkänd kurs 3-årig teknisk påbyggnadsutbildning vid Bandhagens ger behörighet enligt tabell för basår. gymnasium i Stockholm (motsvarar 3 åk i ämnet på Teknisk basårstermin. Godkänd kurs ger behörighet naturvetenskaplig eller teknisk linje) enligt förteckning över högskoleförberedande utbild­ Fackingenjörsexamen vid Hermods ningar Hässleholms tekniska skola Katrineholms tekniska skola Högre kurs på maskinteknisk linje (sjöingenjörskurs) vid sjöbefälsskola

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 3 2 Kurs D Ersättningskrav för arkitektutbildning vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg och Kungl Tekniska Samma utbildningar som kurs 4/E Högskolan i Stockholm: Avgångsbetyg från 2-årig teknisk linje i fackskolan Högskoleförberedande kurser vid högskolan i Gävle; (229) Godkänd kurs ger behörighet enligt ­förteckning över hög- Avgångsbetyg från 2-årig teknisk linje i gymnasiet skoleförberedande utbildningar, 3MX07A eller MA100A (214, 220) (fr. om ht-2007) Grundkurs i Matematik, vid högskolan i Utbildningarna ger behörighet utan betygskrav Gälve

För områdesbehörighet A8 gäller: Matematik 2a alt 2b alt 2c, Matematik 3c, matmat03c/100 matmat02a/matmat02b/matmat2c/100 Kurs D, MA1204/100, MA204/40 Kurs B, MA1202/50, MA201/40

Matematik 3b alt 3c, matmat03b/­ Samma utbildningar som kurs 3/C matmat3c/100

Kurs C, MA1203/100, MA203/50, MA202/50 Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogram- met, Industriprogrammet (gy2000) med kurserna: Samma utbildningar som kurs 4/D Ellära A (ELL1201/50), Ellära B (ELL1202/50), Ämneskod 35500, 3550S linje/åk se nedan Växelström trefas (ELL1203/50) Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogram- Etapp 3 (3550003) på komvux met med kurserna: Åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Likström och enfas växelström (ELKU203/90), Trefas växelström (ELKU204/30), 2 åk på 2-årig teknisk linje (214, 220) Elektronik – grundkurs (ENK202/40) 2 åk från 2 -årig teknisk linje i fackskolan (229) eller Likström och enfas växelström A (ELL200/60), Åk 3 från studentexamen på Likström och enfas växelström B (ELL201/60), allmän linje, social gren (811) Växelström trefas (ELL202 /30), reallinjen, biologisk gren (836) Elektronik – grundkurs (ENK212/50) social gren (839) Industriprogrammet med kurserna: Åk 3 från avgångsexamen från Hvilans specialgymn Likström och enfas växelström (ELKU203/90), (893) Trefas växelström (ELKU204/30), Åk 3 från studentexamen från Försvarets läroverk (894) Elektronik – grundkurs (ENK202/40), Kemi process A (PRC205/60), Lägst betyget 3 t o m åk 12 vid Waldorfskola (523) Kemi process B (PRC206/100), Sjöingenjörs- /sjökaptensexamen (ger behörighet utan Massa- och pappersteknik – grundkurs betygskrav) (517) (PRC213/120), Miljö – process (PRC218/60) Teoretisk kompletteringskurs (SE) 

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 3 3  Matematik

Ämneskod 35500 linje/åk se nedan Matematik från Yrkeskurs för drifttekniker, högre specialkurs Etapp 2 (3550002) på komvux 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan i Malmö, Åsö gymnasium, Västberga gymn i Stock- Åk 2 på 2-årig linje (201 – 213, 215-219, 221, 222, 274) holm, Aschebergsgymn och Hvitfeldtska gymn i Göte- 2 åk på 2-årig specialkurs borg (kursen är densamma som på 2-årig social linje, gäller även ämnena svenska, engelska och idrott) Åk 1 på 3-årig linje (hela 700-serien) Ingenjörsexamen, (teknikerkurs 3 terminer+högre fack- Betyg i matematik från åk 3 på 3-årig linje ger behörig- kurs 2 terminer) vid kommunal teknisk dagskola med het, utan krav på visst betyg (hela 700-serien) undantag av Katrineholms och Hässleholms tekniska Åk 1 på 2-årig teknisk linje (214, 220) skolor.

Treåriga yrkesinriktade linjer med matematik (tillval) Ingenjörsexamen vid kommunala tekniska aftonskolor (teknikerkurs+högre fackkurs) Åk 2 från 2-årig elinstallatörsutbildning (sjöpers) (240) Utbildning för polisaspiranter, 2 läsår 2-årig expeditionspersonalutbildning (241) Maskinteknikerutbildning vid sjöbefälsskola fackskolan (227-229) 2- eller 3-årig fartygselektrikerutbildning varv (242) Storhushållsteknisk påbyggnadsutbidning vid Härnö- 2-årig fartygsteknisk kurs (243) sands gymnasium 2-årig hissmontörsutbildning (249) Följande avslutade utb ger behörighet utan betygskrav: 2-årig industrielektrikerutbildning (251) Yrkeskurs för driftmaskinister 2-årig installationselektrikerutbildning (252) Utbildning vid laborantskola 2-årig maskinelektrikerutbildning (258) Laboratorieassistentutbildning (509, 511) 2-årig skorstensfejarutbildning (267) Normalskolekompetens 2-årig telereparatörsutbildning (270) reallinje A (540) Åk 1 från studentexamen (utom 4-årig latinlinje) humanistisk linje B (512) (811, 812, 823, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, allmän linje A (512) 891) 1-årig kurs för ritbiträden, byggnadslinjen, vid yrkes- skola (ger inte allmän behörighet) Åk 1 från Styrmansutbildning (538) studentexamen från Försvarets läroverk (894) 3-årigt handelsgymnasium (881) Kurs A, MA1201/100, MA200/110 avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) 3-årigt tekniskt gymnasium (850) 2-årigt tekniskt gymnasium (specialkurs) (851) Samma utbildningar som kurs 2/B

Teoretisk kompletteringskurs (H)

Lägst betyget 3 t o m åk 10 eller 11 från Waldorfskola (523)

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 3 4 Moderna språk

språk 3, modxxx03 Hemspråk (ej engelska) med markeringen H i ämnes­ koden från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201 – 222, 274) Steg 3 XX1303/100 C-språk kurs B XX206/130 Franska eller annat språk motsvarande C-språk från åk 3 B-språk kurs A XX207/100 eller tyska från åk 2: från studentexamen från Försvarets läroverk (894) Kursplanen för steg 1 och 2 är samma för grundskolan på 3-årigt handelsgymnasium (881) och gymnasieskolan. Betyg från grundskolan ingår inte i från avgångsbetyg från Hvilans specialgymnasium beräkning av jämförelsetal. från studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Moderna språk: på 3-årigt tekniskt gymnasium (850) Språk 4 MODXXX04/Steg 4 XX1304/100 Åk 2 från: Språk 5 MODXXX05/Steg 5 XX1305/100 2-årig dekoratörsutbildning (236) Språk 6 MODXXX06/Steg 6 XX1306/100 fackskola, B-språk (227 – 229) Språk 7 MODXXX07/Steg 7 XX1307/100 2-årigt handelsgymnasium (882) 2-årigt tekniskt gymnasium (851) Modersmål kurs A (XX1402 /100) och B (XX1403/100) Högre ekonomisk specialkurs, språklig gren, terminskurs Gäller inte engelska som modersmål 2 med betyg i franskt eller tyskt affärsspråk

Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Hemspråk kurs A (XX401/60) och B (XX402/100) Gäller inte engelska som hemspråk Turism och reseliv, påbyggnadsutbning, med betyg i franska eller tyska Etapp 3 från komvux Tyska B-språk åk 2 från specialkurs C-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje Högre specialkurs med franska som huvudämne vid (hela 700-serien) ­Tycho Braheskolan i Helsingborg. Franska motsvarar B-språk från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje 3 åk i ämnet som B-språk i gymnasieskolan (hela 700-serien, 201 – 222, 236, 274) (svenskan och engelskan ger inte behörighet)

Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523)

MODERSMÅL

Kurs B, ML1203,

Hemspråk kurs B (XX402/100)

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 3 5 Ntua urk nskap

Naturkunskap 2, naa kn k02/100 Teknikprogrammet (gy2000) med kurserna: Ergonomi (IDH1203/50), K urs B, N K1202/100, NK201/70 Miljöteknik (MKU1205/50)

Naturbruksprogrammet med kurserna: Biologi 1, (biobio01/100) Ekologi (NAM200/30), Kemi 1, (kemkem01/100) Kretslopp i mark, vatten och luft (NAM202/40), Fysik 1a, (fysfys01a/150) alt Miljö och naturvård (NAM205/40), Fysik 1b1 + 1b2 (fysfys01b1/100 + fysfys01b2/50) Mikrobiologi och genetik (NAM204/50), Växt- och djurliv (NAM208/30) Fysik A (FY1201/100, FY201/90), Kemi A (KE1201/100, KE200/140), Omvårdnadsprogrammet med kurserna: Biologi A (BI1201/100, BI200/50) Medicinsk grundkurs A (MÄNK201/55), Medicinsk grundkurs B (MÄNK202/90), Vård- och omsorgsprogrammet med kurserna: Omvårdnad A (OKU204/120), Naturkunskap 1a1, (naknak01a1/50) Omvårdnad B (OKU205/180) Hälsopedagogik, (hälhäl0/100) Kurser från gymnasial vuxenutbildning: Medicin 1, (medmed01/150) Nya kurser Etik och människans livsvillkor, (mäneti0/100) • Etik och livsfrågor (SOMS1201/100), • Medicinsk grundkurs (OMV1209/100), Naturbruksprogrammet med kurserna: • Människa socialt och kulturellt (SOMS1202/100), Naturkunskap 1a1 • Vård och omsorgsarbete (OMV1215/200), samt och minst 700 gyp valbara kurser inom vårdområdet Djuren i naturbruket, (djudjr0/100) varav en kurs ska omfatta 200 gyp. Djurhållning, (djudjh0/100) eller Gamla kurser Djuren i naturbruket, (djudjr0/100) • Medicinsk grundkurs A (MÄNK201/55), Växtodling 1, (odlvät01/100) • Medicinsk grundkurs B (MÄNK202/90), eller • Omvårdnad A (OKU204/120), Växtkunskap 1, (odlvät01/100) • Omvårdnad B (OKU205/180), Trädgårdsodling, (odltrå0/100) • Människa socialt och kulturellt (MÄNK203/50), eller • Social omsorg A (SOO202/120), Mångbruk av skog (SKOMÅN0/100) • Social omsorg B (SOO203/180), samt någon av kurserna: • Etik och livsfrågor (MÄNK200/30), Skogsskötsel 1 (SKGSKO01/100), • Hälsa (HÄ200/30), Jakt och viltvård 1 (SKOJAK01/100) • Hälso- och omsorgskunskap (HÄ201/80), samt en Fiske och vattenvård 1 (SKOFIS01/100) valbar kurs inom vårdområdet omfattande 205 gyp.

Naturbruksprogrammet (gy2000) med kurserna: Ämneskod 38450 linje/åk se nedan Ekologi (BI1204/50), Kretslopp (BI1205/50), Etapp 3 (3845003) på komvux Växt- och djurliv (BI1208/50) 2 åk på 3-årig humanistisk eller samhällsvetenskaplig Omvårdnadsprogrammet (gy2000) med kurserna: linje (705-724) Medicinsk grundkurs (OMV1209/100), 2 åk på 2-årig linje (213, 221, 208) Vård och omsorgsarbete (OMV1215/200) 2 åk på 2-årig specialkurs

TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING Sid 3 6 3-årig vårdlinje, gren för omsorger om barn och ungdom Medicinsk grundkurs B (Mänk 202/90) och (med lägst betyget 3 i naturkunskap) (428) ­Omvårdnad B (OKU 205/180)

Avgångsbetyg från Anatomi och fysiologi, Farmakologi, Mikrobiologi 3-årig naturbrukslinje (godkänd kompetens krävs i och hygien, Sjukdomslära, Vårdkunskap, Vård­ ­relevanta moduler) (431) praktik från • Omvårdnadslinje, gren för hälso- och sjukvård, ­ Treårig omvårdnadslinje, grenarna hälso- och sjukvård, 5 terminer (femhundra-försöket Vilhelmina) omvårdnad eller psykiatri, godkänd kompetens krävs i • Kurs för utbildning till skötare i psykiatrisk vård (303) relevanta moduler • Utbildning till undersköterska/underskötare (302) Gren för omvårdnad på komvux (kurs 41998 31 – 49) • Ettårig vårdinriktad kompletteringskurs • Tvåårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård, gren Avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med betyg i för hälso- och sjukvård samt åldringsvård eller gren biologi, fysik och kemi (utan krav på visst betyg) för psykiatrisk vård 2 åk biologi, fysik och kemi (lägst betyget 3) från fack- • Treårig samordnad vårdlinje, gren för hälso- och sjuk- skolans sociala linje (naturvetenskapl variant) vård och gren för social servicelinje, praktisk variant • Treårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård med Teoretisk kompletteringskurs (HSE) ­inriktning mot omsorger om psykiskt utvecklings- Lägst bet 3 i biologi t o m åk 12 från Waldorfskola (523) störda (femhundra-försöket Ängelholm)

Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan Kurserna II-IX från betygskrav: Hälso- och sjukvård, komvux Utbildning till: arbetsterapeut (501, 503) Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan laboratorieassistent (509, 511) betygskrav: oftalmologassistent (261) Avgångsbetyg från operationsassistent (262) Skötareutbildning, 20 – 24 mån radioterapiassistent (264) Utbildning till ålderdomshemsföreståndare, treårig röntgenassistent (266) utbildning (524, 526) sjukgymnast (513, 514) Social servicelinje, 100 p (526) sjuksköterska (515, 516) (motsv högskoleutbildningar ger också behörighet) Ersättningskrav för tandhygienistutbildning: Samma ersättningskrav som för sjuksköterskeutbild- Avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833) ning

Folkskollärarexamen (840) Medicinsk grundkurs A (MÄNK201/55) och Normalskolekompetens, reallinje A (540) Tandhälsovård B (TDH201/205) eller ­Tandsjukvård B (TDSJ201/205) Studentexamen allmän linje, social gren (811) Anatomi och fysiologi, Farmakologi, Tandsjukdoms- reallinjen, social gren (839) lära, Tandvårdskunskap, Röntgenkunskap och Dental röntgenteknik från Ersättningskrav för arkitektutbildning: Tvåårig kurs för utbildning till tandsköterska Kemi kurs A (KE1201/100, KE200/40) och Utbildning till tandsköterska, tre terminer Fysik kurs A (FY1201/100, FY201/90) Kurs för utbildning till tandsköterska, två terminer Ersättningskrav för sjuksköterskeutbildning:  Medicinsk grundkurs (OMV1209/100) och Vård och omsorgsarbete (OMV1215/200) eller

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 3 7  Naturkunskap

Ersättningskrav för kemi kurs A (i delkrav för natur­ Stockholms tekniska institut (STI) enl 1957 eller kunskap kurs B) 1970 års läroplan åk 1 på 2-årig teknisk linje (214, 220) Tekniska institutet i Stockholm (TI) Etapp 2 (3845002) på komvux Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs) Åk 1 på 2-årig linje i fackskolan (229) (851) 2- eller 3-årig teknisk specialkurs (268, 269) Åk 2 från studentexamen på: reallinjen, social gren (839) Naturkunskap 1b, (naknak01b/100) alt allmän linje, social gren (811) Naturkunskap 1a1 + 1a2 Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523) (naknak01a1/50 + naknak01a2/50)

Kemi från Kurs A, NK1201/50, NK200/30 Yrkeskurs för drifttekniker, högre specialkurs Fackingenjörsexamen vid Hermods Samma utbildningar som kurs 2 Hässleholms tekniska skola Ingenjörsexamen (teknikerkurs 3 terminer + högre Ämneskod 38450 linje/åk se nedan fackkurs 2 terminer) vid kommunal teknisk dagskola Ingenjörsexamen vid kommunal teknisk aftonskola 1 åk på (teknikerkurs högre fackkurs) 3-årig humanistisk linje (705) Katrineholms tekniska skola 3-årig ekonomisk linje (730) Etapp 2 (3845002)

Religionskunskap

Kurs B, RE1202/50, RE201/30 Åk 2 från fackskolan (227 – 229)

Sista årskursen för normalskolekompetens (512, 540) Ämneskod 06700 linje/åk se nedan Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Etapp 2 (0670002) på komvux Lägst betyg 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523) 1 åk på 2 – eller 3 – årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201-222, 274) Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav; Åk 3 från Missionsinstitutet Johannelund (Evangeliska foster- folkskollärarexamen landsstiftelsen) 3-årig kurs studentexamen från Försvarets läroverk (894) Svenska Missionsförbundets teologiska seminarium, småskollärarexamen (843) Lidingö, 4-årig kurs studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 3 8 Samhällskunskap

Samhällskunskap 2 (samsam02/100) Folkskollärarexamen (840) Kurs B, SH1202/100, SH201/110 Normalskolekompetens (512, 540)

Kurs C, SH1203/100, SH202/100 Kurs för utbildning av ungdomsledare, 1-årig specialkurs (i Västerås och Östersund t o m vårterminen 1977).

Ämneskod 54800 linje/åk se nedan Utbildningen i sig ger inte allmän behörighet.

Etapp 2 (5480003, 5480002) på komvux Samhällskunskap 1b, (samsam01b/100) alt samhällskunskap 1a1 + 1a2

Minst 2 åk på 2- eller 3-årig teoretisk linje (samsam01a1/50 + samsam01a2/50) (Hela 700-serien, 200-serien utom 220, 214, 222) 2 åk på 2-årig specialkurs Kurs A, SH1201/100, SH200/90

Observera att: Samma utbildningar som kurs 2 Handels- och kontorslinjen och 2-årig teknisk linje omfat- tade endast 1 åk vilket inte ger behörighet. Ämneskod 54800 linje/åk se nedan Ämneskod 5480K avser kortkurs i samhällskunskap och ger motsvarande samhällskunskap A. 1 åk på 2- el 3-årig linje (hela 700-serien, hela 3-årig yrkesinriktad linje (Hela 400-serien) 200-­serien)

Åk 2 på ekonomisk eller social linje i fackskolan 1 åk på 2-årig specialkurs (227 – 228) Fullständig kurs i samhällskunskap från 3-årig yrkes­ Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523) inriktad linje (hela 400-serien)

Samhällskunskap från yrkesdansarutbildning (285) Betyg i samhällskunskap från 2- el 3-årig linje/specialkurs Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan (utan krav på visst betyg) samt 5 års arbetslivs­erfarenhet. betygskrav: Avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) Högskolan i Borås: Studentexamen från Försvarets läroverk (894) Introduktionsutbildning i svenska som andraspråk och Studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, samhällskunskap inom InvandrarAkademien, 60 hp. 837, 838, 839, 890, 891)

Examen från Göteborgs universitet: 3-årigt handelsgymnasium (881) Behörighetsgivande kurs i svenska, 2007-, kursen ger 3-årigt tekniskt gymnasium (850) även behörighet i Samhällskunskap, kurs A. SV1900 Swedish for beginners Semester 1, 20 poäng och Utbildning till: SV2000, Svenska för nybörjare termin 2, 20 poäng, arbetsterapeut (501, 503) Termin 2 avslutas med ”Behörighetsprov i svenska” barnavårdslärare (829) motsvarar Tisus. hushållslärare (530) sjuksköterska (515, 516) sjöingenjör eller sjökapten (517) Linköpings universitet: socialpedagog (518, 519) Behörighetsgivande kurs i svenska, Linköpings univer­ föreståndare inom social service och omvårdnad sitet. Fr o m HT 11 799G13 (7,5 hp) + 761G24 (60 hp) (avgångsbetyg från 1986 eller senare) (526) ­eller 799G13 (7,5 hp) + 761G25 (30 hp) + 761G26 ålderdomshemsföreståndare (524, 526) (30 hp).  (motsvarande högskoleutbildningar ger behörighet)

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 3 9  Samhällskunskap

Godkänd behörighetsgivande kurs i svenska ger behörig- Introduktionsutbildning i svenska med engelska och het motsvarande Sv B och Sh A. Obs! Antagning sker samhällskunskap, 40 p t o m 2007. Ger även Engelska även direkt till 761G26 för de som har kunskaper mot- kurs A och Samhällskunskap kurs A. svarande 761G25, 30 hp (fråga LiU vid osäkerhet). Collegeutbildning i Svenska, (fr o m H97) Ettårig utbild- Stockholms universitet: ning, 30 + 30 hp (+ introduktionskurs i svenska för Behörighetsgivande kurs i Svenska, 2007 – ger behö- nybörjare om 7,5 hp fr o m H99; HSUX15 eller 799G13). righet i Samhällskunskap kurs A – juni 2007. Svenska Alla kurser ska vara godkända (H97 – V99: 60 hp god- som främmande språk/Svenska III/termin 3, 20 poäng, kända, H99 – : 67,5 hp godkända) och ger då behörighet fr o m 1995. motsvarande Sv B och Sh A. Fram till H08 gavs den som program, fr o m H08 ges den i kursform. Detaljer se högskoleförberedande utbildning- Umeå universitet: ar. För mer detaljerad information kontakta Linköpings Basutbildning i svenska med engelska och samhällskun- universitet. skap. Godkänd basutbildning III t o m vt 1999, godkänd basutbildning III fr o m vt 2000. Malmö högskola: Introduktionsutbildning behörighetsgivande utbildning Uppsala universitet: i svenska, engelska och samhällskunskap, 40 veckor. Behörighetsgivande utbildning i svenska för studerande ­Avslutad utbildning (Block I och II) ger behörighet i Sv B, med utländsk förutbildning, fr o m vt 2011. En A och Sh A. Godkänt resultat inom Block II på en- staka delkurs i Samhällskunskap (3 hp).

spanska

Spanska 3, (modspa03/100) Ämneskod 64700 linje/åk se nedan

Åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Steg 3 SP1303/100 C-språk kurs B SP206/130 Hemspråk (med markeringen H i ämneskoden) från åk 2 B-språk kurs A SP207/60 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)

B-språk kurs B SP208/130 Etapp 3 (6470003) på komvux Åk 3 från Språk 4 MODXXX04/Steg 4 FR1304/100 handelsgymnasium (881) Språk 5 MODXXX05/Steg 5 FR1305/100 studentexamen från Försvarets läroverk (894) Språk 6 MODXXX06/Steg 6 FR1306/100 studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, Språk 7 MODXXX07/Steg 7 FR1307/100 837, 838, 890, 891)

Modersmål kurs A (SP1402/100) och B Dubbelt antal timmar i ett C-språk i gymnasieskolan (SP1403/100) (markeras med D i ämneskoden) motsvarar 3 åk ­B-språk Hemspråk kurs A (SPH401/60) och B (SPH402/100)

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 4 0 Svenska

Svenska 3, (svesve03/100) Svenska Missionsförbundets teologiska seminarium, Lidingö, 4-årig kurs 3-årigt tekniskt gymnasium (850) Grundläggande behörighet i svenska Folkskollärarexamen (840) enligt övergångsregler gäller för 3-årig teknisk påbyggnadsutbildning vid Bandhagens slutbetyg och övriga äldre utbild- gymnasium i Stockholm (svenska motsv 3 åk på huma­ ningar nistisk, samhällsvetenskaplig, ekonomisk, naturveten­ skaplig eller teknisk linje) Svenska 2, (svesve02/100) Kungsholmens gymnasium, SV515 Kurs B, SV1202/100, SV204/120, SV200S, SV200L/200, SV201S, SV201L/120 Högskolan i Borås: Svenska som andraspråk kurs B, Introduktionsutbildning i svenska som andraspråk och SVA1202/100, SV2202/120 samhällskunskap inom InvandrarAkademien, 60 hp. Avslutad godkänd utbildning ger motsvarande behörighet Svenska för döva kurs B, SVD1202/100 i Svenska som andraspråk A och B, Samhällskunskap A. Utbildning i svenska som andraspråk inom korta vägen Ämneskod 6560S, 6560L linje/åk se nedan för utländska akademiker. Avslutat godkänt språktest (särskilt intyg) ger motsvarande behörighet i Svenska Etapp 3 (6560S03, 6560L03) på komvux som andraspråk A och B.

Svenska språket åk 3 på 3 årig teoretisk linje Högskolan Dalarna: och Nybörjarsvenska för akademiker III, genomgången utbild- litteraturkunskap och språklig orientering åk 3 på 3-årig ning ger motsvarande behörighet i Svenska B. teoretisk linje (hela 700-serien) Svenska som andra språk för akademiker III, genomgång-

Svenska från 3-årig yrkesinriktad linje motsvarar inte en utbildning ger motsvarande behörighet i Svenska. Svenska B Göteborgs universitet:

Åk 2 från 2-årig musiklinje + högre specialkurs i musik Svenska som främmande språk, behörighetsgivande (S2 77:4 eller S2 79:6) kurs, 30 hp SW1203 – fr o m HT 2012. Svenska som främmande språk, behörighetsgivande

Motsvarande betyg i svenska från: kurs, SW1202. Försvarets läroverk Behörighetsgivande kurs i svenska, 2007-, kursen ger Hvilans specialgymnasium (893) även behörighet i Samhällskunskap, kurs A. SV1900 Studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, Swedish for beginners Semester 1, 20 poäng och 837, 838, 839, 890, 891) SV2000, Svenska för nybörjare termin 2, 20 poäng, Tyska skolan i Stockholm (554) Termin 2 avslutas med ”Behörighetsprov i svenska” motsvarar Tisus. Ger också behörighet i Samhällskun- Teoretisk kompletteringskurs (HSE) skap kurs A.

Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523) Linköpings universitet: Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus) Behörighetsgivande kurs i svenska, Linköpings universi- tet. Fr o m HT 11 799G13 (7,5 hp) + 761G24 (60 hp) eller Examen från 799G13 (7,5 hp) + 761G25 (30 hp) + 761G26 (30 hp) 3-årigt handelsgymnasium (881) Godkänd behörighetsgivande kurs i svenska ger behörig- lågstadielärarlinjen het motsvarande Sv B och Sh A. Obs! Antagning sker mellanstadielärarlinjen även direkt till 761G26 för de som har kunskaper mot- Missionsinstitutet Johannelund (Evangeliska foster- svarande 761G25, 30 hp (fråga LiU vid osäkerhet). landsstiftelsen), 3-årig kurs 

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 4 1  Svenska

Collegeutbildning i Svenska, (fr o m H97) Ettårig utbild- Fullgjord utbildning och godkänt slutprov i läsförståelse, ning, 30 + 30 hp (+ introduktionskurs i svenska för skriftlig och muntlig färdighet ger behörighet. nybörjare om 7,5 hp fr o m H99; HSUX15 eller 799G13). Mälardalens högskola: Alla kurser ska vara godkända (H97 – V99: 60 hp god- Skandinavistik 3: Språk, historia och litteratur (30 hp). kända, H99 – : 67,5 hp godkända) och ger då behörighet Godkänt resultat på delkurserna Språkbeskrivning, munt- motsvarande Sv B och Sh A. lig framställning, skriftlig framställning samt Projekt­ Fram till H08 gavs den som program, fr o m H08 ges den arbete ger behörighet motsvarande Sv B/Sv 3. i kursform. Detaljer se högskoleförberedande utbildning- ar. För mer detaljerad information kontakta Linköpings Stockholms universitet: universitet. Behörighetsgivande kurs i Svenska, 2007 – ger behö- righet i Samhällskunskap kurs A – juni 2007. Svenska Luleå Tekniska Universitet: som främmande språk/Svenska III/termin 3, 20 poäng, Fr o m ht 12 Svenska för nybörjare 1 t o m 7, kurserna fr o m 1995. SX008S t o m SX0014S (60 hp). Svenska för nybörjare och Svenska språket och kulturen Ger också behörighet i samhällskunskap kurs A. (20 p + 10 p) eller Svenska för nybörjare 30 poäng samt Umeå universitet: Svenska på avancerad nivå 10 poäng eller kurserna Behörighetsgivande kurs i svenska , 30 hp, fr o m 2014. SX001 t o m SX007 motsvarande 60 hp. Ger även, i kombination med Fortsättningskurs i svenska Lund: 30 hp, behörighet motsvarande Sh 1b/1a1+1a2. Kurserna SUS101-108 vid Folkuniversitetet inklusive Basutbildning III i svenska och samhällskunskap, 30 hp, godkänt slutprov. fr o m 2000 t o m 2013. Ger även, i kombination med momentet Samhälls- och kulturkunskap 4,5 hp i Basut- Lunds universitet: bildning II i svenska och samhällskunskap, behörighet Svenska som främmande språk, nivå 8 (kurskod SFS181 motsvarande Sh A. eller SFSA08) Basutbildning III t o m vt 1999. Ger även behörighet mot- Lärarhögskolan i Stockholm, Tillhör fr o m 080101 svarande En B samt Sh A. Stockholms universitet: Språkligt basår, 40 p t o m 071231 Uppsala universitet: Malmö högskola: Behörighetsgivande utbildning i svenska för invandrare ­ Utbildning som ger behörighet motsvarande Sv B, En A och flyktingar, utbytesstudenter, stipendiater m fl och Sh A Introduktionsutbildning i svenska med engel- (5PU013) alternativt Behörighetsgivande utbildning ska och samhällskunskap, 40 veckor, t o m 2007. i svenska för studerande med utländsk förutbildning (5PU019 eller 5PU027). Introduktionsutbildning, behörighetsgivande utbildning i svenska, engelska och samhällskunskap 40 veckor, t o m Förberedande kurs i svenska inkl Tisus, VT 2012. Avslutad utbildning (block I och II) ger behörig- Svenska för utländska studerande, 20 poäng/30 hp, het i Sv B, En A och Sh A. Moment för behörighet i Sv B eller Muntlig språkfärdighet A1, 7,5 hp, Det svenska ges inom Block II genom delkurserna Litteratur (1,5 hp), språkets struktur A2, 7,5 hp, Skriftlig ­språkfärdighet A3, Läsa (4,5 hp), Skriva (6 hp), Tala och höra (3 hp), Veten- 7,5 hp och Stilvariationer i tal och skrift A4, 7,5 hp. skapsteori (1,5 hp), Projektarbete (4,5 hp).

Introduktionsutbildning – behörighetsgivande kurs i Utländska studier/tester svenska, för högskole- och universitetsstudier 20 veckor. Nordisk sökande som har danska eller norska och Fullgjord utbildning och godkänt slutprov i läsförståelse, svenska/danska/norska från slutförd treårig gymnasie­ skriftlig och muntlig färdighet ger behörighet. utbildning.

Introduktionsutbildning – behörighetsgivande utbildning i Sökande med svenskspråkig gymnasieutbildning från svenska för högskole- och universitetsstudier, 40 veckor. Finland med svenska som modersmål i studentexamen.

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 4 2 Allmänna språkexamina (Utbildningsstyrelsen Finland) litteraturkunskap och språklig orientering 2 åk på 2-årig nivå 7 (av 9), från 1 februari 2002 nivå 5 (av 6) specialkurs (motsvarar tidigare högsta nivå) Svenska på teknisk kompletteringskurs, påbyggn utb IB-examen, Swedish A, A1 och A2 Kungsholmens gymnasium, SV516, SV517 och SV520 EB-examen, modersmål i examen Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan GCE med A Level i svenska betygskrav: Avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833) Prov i svenska för utländsk vårdpersonal (läkare, Folkhögskola med intyg över grundläggande behörighet sjukgymnast, tandläkare, sjuksköterska, kiropraktor, eller apotekare samt tandhygienist) vid Folkuniversitetet i SÖ:s intyg om allmän behörighet utfärdat senast Stockholm, Lund, Umeå, Uppsala och Göteborgs univer- 980630 sitet (fr o m 040701). Studentexamen från Försvarets läroverk (894) Prov i svenska för utländska veterinärer. Institutionen för Avgångsbetyg från Hvilans specialgymnasium (839) svenska språk vid Göteborgs universitet är huvudan­sva­ Normalskolekompetens (512, 540) rig anordnare för provet. Sjöingenjörs- eller sjökaptensexamen (517) Småskollärarexamen (843) Nedan förtecknas vilka etapper/åk i svenska som ger Studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, grundläggande behörighet enligt de övergångsregler som 837, 838, 839, 890, 891) gäller för den som uppfyller kraven i svenska för allmän Avgångsbetyg från 3-årigt tekniskt gymnasium (850) behörighet (2 åk svenska, motsvarande) enligt äldre regler Waldorfskola (523, 527) och inte uppfyller krav på motsvarande svenska B. Kraven Följande utbildningar ger endast grundläggande behörighet: i svenska för grundläggande behörighet höjdes från lägst Preparandutbildning i svenska med godkänt resultat 2 åk motsv till svenska B när programgymnasiet infördes. Rikstest, testet har upphört Diplom i Svenska III, enl UKÄ:s studieplan 68-09-20 Inget betygskrav för betyg i skala 1 – 5 (upphörde i samband med införande av Rikstestet, Samma utbildningar som kurs 2 SLTAP) Swedish Language Test for Academic Purposes (SLTAP) Ämneskod 6560S, 6560L linje/åk se nedan Svenska åk 2 med lägst bet 3 i vardera svenska Etapp 2 (6560S02, 6560L02) på komvux språket och litteraturkunskap och språklig orientering. (Betygskravet gäller inte om svenska ingår i avgångs- Svenska språket åk 2 på 2- el 3-årig linje betyg från svensk gymnasieskola.) och Svenska etapp 2 med lägst bet 3 i vardera svenska litteraturkunskap och språklig orientering åk 2 på 2- språket och litteraturkunskap och språklig orientering. ­eller 3-årig linje (201 – 222, 274, hela 700-serien, hela (Betygskravet gäller inte om svenska ingår i avgångs- 400-serien) betyg från komvux.) Motsvarande betyg i svenska från fackskolan (227, 228) Svenska för nybörjare AI/AII, 20 poäng samt svenska språket och kulturen I-II, 10 p (Luleå tekniska univer- Svenska på 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värn- sitet), samt hemsskolan i Malmö, Västberga gymnasium i Stockholm, Svenska på avancerad nivå, 10 poäng Aschebergsgymn och Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg (totalt 40 poäng), Luleå tekniska universitet. (kursen är densamma som på 2-årig social linje, gäller  även engelska, matematik och idrott)

Svenska språket 2 åk på 2-årig specialkurs och

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 4 3  Svenska

Utländska gymnasiestudier Kurser som inte ger grundläggande eller särskild Den som har danska, norska, isländska eller färöiska behörighet som modersmål och har en avslutad gymnasieutb från Swedish as a Second Language, part 1, hemlandet måste ha modersmålet dokumenterat i Umeå universitet avgångsbetyget. Swedish as a Second Language, part 2, Den som har gymnasieutbildn från Finland måste ha Umeå universitet läst svenska som A- eller B-språk. Svenska som andra/främmande språk, etapp 2 Sökande med finsk gymnasieutbildning och minst Svenska som andra/främmande språk i avgångsbetyg 3 års studier i svenska under gymnasietiden, minst från gymnasieskola 5 kurser Svenska som C-språk från svenskt gymnasium IB-examen, Swedish B gäller gymnasieutbildning som Svenska kurs C från svenskt gymnasium avslutats före 1 januari 2010. IB-examen , Swedish B gäller gymnasiebetyg som EB-examen, språk 1 eller 2 avslutats efter 1 januari 2010. GCSE (tidigare GCE) med O Level i svenska IGCSE i svenska

Svenska yrkesinriktade språktester Socialstyrelsens språkprov för utländsk hälso- och sjukvårdspersonal, provet upphörde 041231 Yrkesförberedande kurs i svenska för utländska ­veterinärer, provet upphörde 041231

TECKENSPRÅK FÖR HÖRANDE

Svenskt teckenspråk för hörande 3, (svtsvt03/100)

Steg 3, TNH1203/100

Teckenspråk C-språk kurs B

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 4 4 Tyska

B-språk kurs B, TY200/190, TY208/130 Tyska 3, (modger03/100)

Steg 3 TY1303/100 Språk 4 MODXXX04/Steg 4 FR1304/100 C-språk kurs B TY206/130 Språk 5 MODXXX05/Steg 5 FR1305/100 B-språk kurs A TY207/60 Språk 6 MODXXX06/Steg 6 FR1306/100 Språk 7 MODXXX07/Steg 7 FR1307/100 Samma utbildningar som B-språk kurs B

Modersmålkurs A (TY1402/100) och B (TY1403/100) Ämneskod 6680C/6680B linje/åk se nedan

Hemspråk kurs A (TYH401/60) och B (TYH402/100) Etapp 3 (6680003) på komvux

Ämneskod 6680B linje/åk se nedan C-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Etapp 4 (6680004) på komvux B-språk från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje B-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201 – 222, 236, 271, 274) (hela 700-serien) Hemspråk (med markeringen H i ämneskoden) från åk 2 Hemspråk (med markeringen H i ämneskoden) från åk 3 på 2- eller 3-årig teoretisk linje på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) (hela 700-serien, 201 – 222, 274)

Åk 3 från åk 2 från 3-årigt handelsgymnasium (881) fackskola, B-språk (227 – 229) avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) studentexamen från Försvarets läroverk (894) studentexamen från Försvarets läroverk (894) 2-eller 3-årigt handelsgymnasium (881, 882) från studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) 836, 837, 838, 839, 890, 891) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Teoretisk kompletteringskurs (HSE) 2- eller 3-årigt tekniskt gymnasium (850, 851) Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523) 2-årig transportledningsutbildning (lastbilsföretag), specialkurs (271) Dubbelt antal timmar i ett C-språk i gymnasieskolan (markeras med D i ämneskoden) motsvarar 3 åk B-språk Högre ekonomisk specialkurs, språklig gren, terminskurs 2 med betyg i tyskt affärsspråk

Turism och reseliv, påbyggnadsutbildning, med betyg i tyska, ej fackspråk

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 4 5 Jämförelse av särskild behörighet mellan äldre kurser och Gy11/Vux12-kurser.

Områdesbehörigheten styr vilka Gy11/Vux12 kurser som gäller. Särskild behörighet i Fysik A och Matematik D är inte alltid samma som Gy11/vux12-kurser.

2001-kurser eller äldre motsvarande Gy 11/Vux12 kurser Biologi A Biologi 1 Biologi B Biologi 2 Engelska B Engelska 6 Fysik A Fysik 1a alt fysik 1b1 + 1b2 Fysik A Fysik 1b1 alt fysik 1a Fysik B Fysik 2 Grekiska B Grekiska, klassisk – språk och kultur 2 Historia A Historia 1 b alt historia 1a1+1a2 Idrott och hälsa B Idrott och hälsa 2 Kemi A Kemi 1 Kemi B Kemi 2 Latin B Latin – språk och kultur 2 Matematik B Matematik 2 a alt 2 b alt 2 c Matematik C Matematik 3 b alt 3 c Matematik D Matematik 3 c Matematik D Matematik 4 Matematik E Matematik 4 Aktuellt språk steg 3 Moderna språk – aktuellt språk 3 Modersmål B Modersmål 2 Naturkunskap A Naturkunskap 1 b alt naturkunskap 1a1+1a2* Naturkunskap B Naturkunskap 2* Samhällskunskap A Samhällskunskap 1b alt Samhällskunskap 1a1+1a2 Samhällskunskap B Samhällskunskap 2 Teckenspråk för hörande steg 3 Svensk teckenspråk för hörande 3

* Kan ersättas av Biologi 1 + Fysik 1a (alt Fysik 1b1 + 1b2) + Kemi 1

TA B E L L F Ö R B e h ö R i g h e T S B e d ö m n i n g Sid 4 6 TABELL ÖVER NT-BASÅR/COLLEGEÅR

Tabell över tekniska och naturvetenskapliga basår. Av tabellen framgår veckor i respektive ämne och vad studierna i ämnet motsvarar för kurs respektive komvux-etapp. Vissa basår har anordnats i samarbete med gymnasial vuxenutbildning. När kurser erbjudits utöver de obligatoriska kurserna i basåret och ytterligare behörighet kunnat uppnås står den fördjupade behörigheten inom parentes. Tomma rutor betyder att uppgift saknas eller att ämnet inte ingår i basåret.

T = Tekniskt basår N = Naturvetenskapligt basår v = veckor e = etapp k = kurs

Basår Matematik Fysik Kemi Biologi Högskola T N v e k v e k v e k v e k

Blekinge (BTH) (tid. Karlskrona/Ronneby) 2010 – t v x 10 E 13 B 5 A 2004 – t v x 10 D 13 B 5 A 2001 – 2004 x 10 E 13 B 5 A 94 – t v x 10 E 12 B 6 A 92 – 94 x 10 4 12 4 4 3 Ma 2 Ma B Fy 1 A och B Ke 1 A Ma 3 Ma C Ma 4 D Ma 5 E Borås 2007 – t v x 15(20) D(E) 15 B 5(10) A(B) 2007 – t v x 7(12) D(E) 15 B 5(10) A(B) 8 B 2005 – t v x 16 E 14 B 10 B 2005 – t v x 9 E 14 B 10 B 7 B 2000 – t v x 15 E 15 B 10 B 2000 – t v x x 10 E 15 B 10 B 5 B 96 – t v x 10 E 15 B 10 B 5 B 95 – t v x 10 E 15 B 10 A – 94 x 10 4 15 4 10 3 sommarkurs 3 B 5 B Chalmers Bastermin VT2009 x 12 D Basår 09 – t v x 20 E 12 B 5 A 04 – 08 x 20 E 15 B 5 A 01 – 03 x 18 E 13 B 8 A 00 – 01** x 15 E 10 B 8 A 00 – 01*** x 19 E 10 B 8 A 95 – 00** x 14 E 10 B 8 A 4 Ej beh. värd 95 – 00*** x 20 E 12 B 8 A 94 – 95 x 12 E 10 B 8 A 6 Ej beh. värd 93 – 94 x 13 4 12 4 9 3 6 Ej beh. värd 92 – 93 x 14 4 11 4 9 3 6 Ej beh. värd Dalarna x x 20 (20) (10) C (D) (E) 20 (20) A (B) 20 (20) A (B) 20 (20) A (B) Gotland 2002 – t v 5(10)(13) C(D)(E) 5(13) A(B) 5(10) A(B) 5(8) A(B) Basår/Collegeår 2001 x x 8(11) D(E) 14(18) B 8(11) A(B) 3(7) A(B) 98 – 2000 x 11 E 18 B 11 A 95 – 97 x 11 E 13 B 9 A 6 B 95 – 97 x 11 E 13 B 9 A 92 – 95 x 12 4 7 4 3 3

* Beroende på olika förkunskapskrav ** Bygger på S- eller E-linje från gymnasiet *** Bygger på tvåårig gymnasielinje TABELL ÖVER BASÅR Sid 4 7 Basår Matematik Fysik Kemi Biologi Högskola T N v e k v e k v e k v e k Gävle 2008-tv BasMa 1+2 C BasFy 1 A BasKe 1 A BasBi 1 A BasMa 2+3 D BasFy 2 B BasKe 2 B BasBi 2 B BasMa 4 E 2004 – t v BasMa 2 C BasFy 1 A BasKe 1 A BasBi 1 A BasMa 3 D BasFy 2 B BasKe 2 B BasBi 2 B BasMa 4 E 2003 – t v x x 8(12)* C(D) 5(10) A(B) 3(6) A(B) 8(12)* D(E) 2001 – t v x x 12 E 12 B 10 B 6 B 99 – t v x x 9(12) D(E) 12 B 8(10) A(B) 3(6) A(B) 98 – t v x 9(12) D(E) 12 B 8(10) A(B) 3 A 98 – t v x 9(12) D(E) 12 B 10 B 6 B 94 – 97 x 12 E 12 B 8 A 94 – 97 x 12 E 12 B 10 B 6 B 92 – 94 x 12 4 12 4 8 2 92 – 94 x 12 4 12 4 10 3 6 2 Kursbevis på bastermin ger motsvarande behörighet i Fy B, Ma D, Ke A 3ME01A Matematik tema industriell ekonomi, motsvarar Ma D 3ME04A eller MA008A Grundkurs i matematisk analys, motsvarar Ma D 3MX04A eller MA030A (fr o m ht-2007) Förberedande kurs i matematik för högskolestudier, motsvarar Ma D. Göteborgs universitet 02 – t v x 10 E 10 B 10 B 10 B 94 – 02 x 10 E 12 B 10 B 8 B 92 – 94 x 10 4 10 4 10 3 10 2 lärarvariant 02 – t v x 10 E 10 B 10 B 10 B 99 – 02 (gym.l.) x 10 E 12 B 10 B 8 B 99 – t v (1 – 7) x 7 D 15 B 10 A 8 B 99 – t v (4 – 9) x 7 D 14 B 12 B 7 B 94 – 98 x 7 D 15 B 10 A 8 B 92 – 94 x 7 4 15 4 10 3 8 2 Halmstad 98 – t v x x I samarbete med komvux 95 – t v x I samarbete med komvux 93 – t v x I samarbete med komvux lärarvariant 98 – 01 I samarbete med komvux Jönköping 2002 – t v x 13 D/3c 17 B/Fy2 10 A/Ke1 98 – 2001 x 10 D 18 B 12 A 95 – 97 x 10(12) D(E) 18 B 12 A 94 – 95 x 10 E 18 B 12 A 93/94 x 10 4 18 4 12 3 2001 – t v x 8 D/Ma4 12 B/Fy2 11 B/Ke2 9 B/Bi2 2000/01 x 5 D 15 B 11 B 9 B 93 – 99 x Komvux Vux Vux Vux

* Fr o m 1 januari 2010 Linnéuniversitetet

TABELL ÖVER BASÅR Sid 4 8 Basår Matematik Fysik Kemi Biologi Högskola T N v e k v e k v e k v e k

Kalmar* 2002 – t v x C(D) A(B) Collegeår TC Valbara kurser. Behörighet framgår av utbildningsbevis. 2002 – t v x C(D) A(B) A(B) A(B) Collegeår NC Valbara kurser. Behörighet framgår av utbildningsbevis. 2000 – 2002 x D B B B 95 – t v x E B A(B) 95 – t v x D(E) B B B 94 – 95 x D(E) B B B 94 – 95 x E B A 92 – 94 x 4 D(E) 4 3 2 92 – 94 x 4 4 Karlstads universitet 08 – t v x 12 E 11,5 B 9,5 B 7 B 95 – 08 x x 9(12) D(E) 12 B 7(10) A(B) 6 B 88 – 95 x 11 4 13 4 10 3 6 2 Karlstads universitet ger två varianter av teknisk bastermin. Godkända studier på en bastermin genomgången tidigast vt 2009 ger Ma E, Fy B, samt, om ämnet kemi studerats Ke B. Kristianstad 2001 – 2003 x I samarbete med komvux 98 – 2000 x x I samarbete med komvux – 97 x I samarbete med komvux 93 – 96 x x I samarbete med komvux 92 – 93 x 4 4 3 Basår Canterbury 97 – t v x D B B B 96 – t v x x D B B B KTH 09-tv (bastermin) x 4 (4) D (E) 12 B (Nivåerna framgår av benämning) 09-tv x 8 (4) (4) C (D) (E) 6 (12) A (B) 6 A (Nivåerna framgår av benämning) 04-09 (bastermin) x 8 D 12 B 07-09 x 16 D 18 B 6 A 03-07 x 15 D 18 B 7 A 97-03 x 11 E 18 B 11 A 95-97 x 11 E 13 B 9 A 92-95 x 12 E 7 B 3 B Teknisk bastermin 35 hp ger endast behörighet till Högskoleingenjörsutbildningar i Teknik och ekonomi (180 hp) och Medicinsk teknik (180 hp). Linköpings universitet Ht 05 – t v x x 13 E 13 B 5(9) A(B) 5(7) A(B) bastermin Vt 07 6 D 10 B 4 A Vt 06 – t v 10 E 10 B sommarkurs (9MAK01) 5 D sommartermin 05 10 E 94 – 04 x x 12 E 12 B 9 B 7 B 92 – 93 x x 12 4 10 4 8 3 7 2 lärarvariant x x 10 D 12 B 10 B 7 B Linnéuniversitetet 2010 x C+D A+B A+B A+B (E valbar) 2010 x C+D A+B A+B (E valbar) * Fr o m 1 januari 2010 Linnéuniversitetet

TABELL ÖVER BASÅR Sid 4 9 Basår Matematik Fysik Kemi Biologi Högskola T N v e k v e k v e k v e k

Luleå tekniska universitet Filipstad Basår B+C+D+E A+B A Nivåerna framgår i klartext av kursbenämningarna Luleå Basår D+E A+B A Nivåerna framgår i klartext av kursbenämningarna 2003 – t v x 10DI+DII D 5(12,5) A(B) 5AI+AII A 12,5 E Behörighet framgår av ladok-utdrag 2001 – t v x 9(13) D(E) 10 B 7(10) A(B) 5(10) A(B) Behörighet framgår av utbildningsbevis 2001 – 2001 x 9(13) D(E) 10 B 7(10) A(B) x 12 E 10 B 8 B x 12 E 10 B 8 B 10 B Datateknisk ingång x 16 E 10 B 8 B Lunds universitet / LTH 98 – t v Individuella val. Behörighet framgår av utbildningsbevis (ej ladok-utdrag). 94 – 97 E B B – 94 4 4 3 Avklarad Naturvetenskaplig introduktionstermin 20 p/introduktionsår 40 p ger behörighet till Naturvetenskaplig utbildning vid Lunds universitet. Lunds universitet/ Lärarhögskolan i Malmö – 98 x I samarbete med komvux eller gymnasieskolan (särskild prövning). Lärarhögskolan i Stockholm 2002 – t v x x 5(10) B(C) 5(12,5) A(B) 5(10) A(B) 5(7,5) A(B) 15 D 94 – t v x 8 D 14 B 11 B 7 B 92 – 94 x 8 4 14 4 11 3 7 2 Malmö Högskola Vt14 – tv x x MA030B Ma 3c FY010B Fy 1a KE010B Ke 1 MA040B Ma 4 FY020B Fy 2 Ht05 – ht13 X X Ma I C Fy A A Ke I A Bi I A Ma II D Fy B B Ke II+Ke III B Bi II B Ma III E 2003 – 2004 Ma I C FyA/I A Ke I A Bi I A Ma II D FyB/II B Ke II B Bi II B Ma III E 2002 14 D 16 B 10 B 4 B 2000 – 2002 x x 13 D 15 B 9 A 3 A 99 – x x 11(14) D(E) 13 B 7(10) A(B) 3(7) A(B) 98 – x x 11 E 13 B 11 B 5 B Mittuniversitetet (Mitthögskolan) Ht13 x Bas- Ma 2c Bas- Fy 1a Bas- Ke 1 Bas- Bi 1 kurs II, 5 kurs I, 10 kurs I, 5 kurs I, 5 Bas- Ma 3c Bas- Fy 2 Bas- Ke 2 Bas- Bi 2 kurs III, 10 kurs II, 5 kurs II, 5 kurs II, 5 Bas- kurs IV, 5 Ma 4 2007 – t v x Ma B, 3 B Fy A, 5 A Ke A, 6 A Bi A, 4 A Ma C, 5 C Fy B, 8 B Ke B, 4 B Bi B, 3 B Ma D, 5 D Ma E, 3 E Ht 05 – vt 07 x Ma B, 3 B Fy A, 5 A Ke A, 6 A Bi A, 4 A Ma C, 5 C Fy B, 8 B Ke B, 4 B Bi B, 3 B Ht 05 – vt 07 Ma D, 5 D Ma E, 3 E

TABELL ÖVER BASÅR Sid 5 0 Basår Matematik Fysik Kemi Biologi Högskola T N v e k v e k v e k v e k forts Mittuniversitetet (Mitthögskolan) 2003 – vt 05 x Ma 0,3 B FyI, 5 A KeI, 6 A Bi 1,4 A MaIA, 5 C FyII, 8 B KeII, 4 B BiII, 3 B MaIB, 5 D MaII, 3 E 2002 – 2003 x 3(8) B(C) 5(13) A(B) 6(10) A(B) 4(7) A(B) 13(16) D(E) 2001 x 3(8) B(C) 4(11) A(B) 5(9) A(B) 5(9) A(B) 13(16) D(E) Sundsvall 98 – 2000 x 10(13) D(E) 13 B 7(10) A(B) 7 B 94 – 97 x 13 E 12 B 10 B 5 B 91 – 94 x 13 4 12 4 10 3 5 2 96 – 97 Basår USA x 10 D 13 B 7 A 5 A Härnösand 98 – 2000 Basår ES x 10(13) D(E) 13 B 7(10) A(B) 7 B 94 – 97 Basår ES x 10 E 10 B 10 B 10 B 93 – 94 Basår ES x 10 4 10 4 10 3 10 2 98 – 2000 Basår Y x 10 D 13 B 10 (B) 7 B 94 – 97 Basår Y x 10 E 10 B 10 B 5 A 93 – 94 Basår Y x 10 4 10 4 10 3 5 1T Örnsköldsvik 98 – 2000 x 10(13) D(E) 13 B 7(10) A(B) 7 B 98 – 2000 Basår Y x 10 D 13 B 10 (B) 7 B 94 – 97 x 10 E 10 B 10 B 10 B – 94 x 10 4 10 4 10 3 10 2 Östersund 98 – 2000 x 10(13) D(E) 13 B 7(10) A(B) 7 B 98 – 2000 Basår Y x 10 D 13 B 10 (B) 7 B 96 – 97 x 12 E 13 B 10 B 5 B 94 – 96 x 10 E 10 B 10 B 10 B 92 – 94 x 10 4 10 4 10 3 10 2 Bispgården 2001 x 13 11 9 7 98 – 2000 x 10(13) D(E) 10 B 7(10) A(B) 10 B Mälardalens högskola Basår 40 v, HT13 x x Ma 3c, 4 Fy 1a, 2 Ke 1 Bastermin 1 HT09, 20 v – tv x x Basutb I C A A Bastermin 2 VT10, 20 v – tv x x Basutb II(III) D(E) B Bastermin 2 Vt 09 x x D A A A alt. B (eller (ind.val Fy B istället ind. för Bi A) val) Bastermin 1 Ht 08 x x C 01 – 03. (20 v) x x 5(10) D(E) 10 B 5 A 7 B 01 – 03 (40/50 v) x x 10(15)(20) C(D)(E) 12 B 11 B 97 – 00 x x 5(10) D(E) 12 B 8(11) A(B) 7 B 94 – 97 x x 10 E 13 B 10 A 7 B 92 – 94 x x 10 4 13 4 10 3 7 2

TABELL ÖVER BASÅR Sid 5 1 Basår Matematik Fysik Kemi Biologi Högskola T N v e k v e k v e k v e k

Skövde 2011 – tv x x 5 (5) C (D) 5 (7,5) A (B) 5 (5) A (B) 5 (2,5) A (B) 2004 – 2010 x x 5 (10) C (D) 5 (12,5) A (B) 5 (10) A (B) 5 (7,5) A (B) 2011 – tv x 5 (5) C (D) 5 (7,5) A (B) 5 A 2004 – 2010 x 5(10) C(D) 5(12,5) A(B) 2003 – 2010 x x 5(10) C(D) 5(12,5) A(B) 5(10) A(B) 5(7,5) A(B) 2000 – 2003 x 10 D 12 B 10 B 6 B 2000 – 2003 x 18 E 12 B 8 A 98 – 2000 x x 22 E 15 B 97 – 98 x x 15 E 12 B 10 B 94 – 97 x x 18 E 15 B 93 – 94 x x 16 4 14 4 92 – 93 x x 18 4 12 4 2004–2010 Godkänt resultat på teknisk bastermin ger motsvarande Ma D samt Fy B. 2011–tv Godkänt resultat på teknisk basutbildning ger motsvarande Ma D, Fy B och Ke A. Stockholms universitet 2004 – t v x 6 D 6(14) A(B) 6(11) A(B) 6(9) A(B) 2001 – 2004 x 8 E 13 B 11 B 8 B 97 – 2001 x 11 E 17 B 12 B 96 – 97 x 11 E 13 B 10 B 6 B 93 – 94 x 8 4 14 4 11 4 7 4 Södertörn Ht 2009 – t v x 13 D 7,5(12) A(B) 8(85) A(B) 5(5,5) A(B) 2003 – 2009 x 9 D 13 B 11 B 7 B 98 – t v x 8(11) D(E) 13 B 11 B 5 B 96 – 97 x 11 E 13 B 11 B 5 B Umeå universitet 2001 – t v x x Baskurs B B Baskurs A A Baskurs A A Baskurs A A Baskurs C C Baskurs B B Baskurs B B Baskurs B B Baskurs D D Baskurs E E 98 – t v x x 8(13) D(E) 10 B 7(10) A(B) 5(10) A(B) 97 – 97 x x 10(15) D(E) 10 B 10 B 5(10) A(B) 95 – 96 x x 10 E 10 B 5(10) A(B) 10 B – 94 x x 10 4 10 4 10 3 10 2 Förberedande matematik 7,5 hp ger behörighet motsvarande Ma E. Uppsala universitet 10 –t v x x Ma C C Fy A A Ke A A Bi A A Ma D D Fy B B Ke B B Bi B B Ma E E 04 – 09 x x Ma C C Fy A A Ke A A Bi A A Ma D, del 2 D Fy B B Ke B B Bi B B Ma D D Ma E E 03 – 04 x x Ma C C Fy A A Ke A A Bi A A Ma D D Fy B B Ke B B Bi B B Ma E E 02–03 x x 10(14) D(E) 5(13) A(B) 5(10) A(B) 5(8) A(B) 00–02 x x 10(14) D(E) 4(12) A(B) 8(11) A(B) 3(6) A(B) 95–00 x x 10(13) D(E) 11 B 7(10) A(B) 3(6) A(B) 94–95 x x 10(13) D(E) 11 B 7(10) A(B) 3(6) A(B) 93–94 x x 10 4 10 4 10 3 10 2 92–93 x x 10 4 10 4 10 3 10 2

TABELL ÖVER BASÅR Sid 5 2 Basår Matematik Fysik Kemi Biologi Högskola T N v e k v e k v e k v e k

Högskolan Väst (Trollhättan/Uddevalla) 2005 – tv x Ma I del 1+2, 6 C Fy del I, 6 A Ke, 6 A Ma II, del 1, 6 D Fy del II, 8 B Ma II, del 2, 3 E 2001 – t v x 14 E 12 B 8 A 00 – t v x 9 E 15 B 9 A 99 – t v x 10 E 12 B 8 A 95 – 98 x 10 E 12 B 6 A 94 – 95 x 10 E 10 B 3 93 – 94 x 12 4 10 4 2 92 – 93 x 10 4 10 4 Godkänt resultat på Teknisk bastermin ger motsvarande behörighet i Ma E samt Fy B. Växjö universitet * 98 – t v x x 11 E 12 B 10 B 7 B – 98 x x 10 E 10 B 10 B 10 B Örebro universitet 09 – tv x Ma C, del 1-2 C Fy A, del 1-3 A Ke A, del 1-3 A Ma D, del 1-2 D Fy B, del 1-3 B Ke B, del 1-3 B Ma E, del 1-2 E 02 – 08 x Ma C C Fy A A Ke A A Ma D D Fy B B Ke B B Ma E E 00 – 01 x Helt basår D Helt basår A Helt basår A Helt basår E Helt basår B Valbar kurs B 97 – 99 (NAB009) Heter Naturvet.basår (NT) x Helt basår C Helt basår A Helt basår A Helt basår D Helt basår B Valbar kurs B Helt basår E 09 – tv x Ma C, del 1-2 C Fy A, del 1-3 A Ke A, del 1-3 A Bi A, del 1-3 A Ma D, del 1-2 D Fy B, del 1-3 B Ke B, del 1-3 B Bi B, del 1-2 B Ma E, del 1-2 E 01 – 08 x Ma C C Fy A A Ke A A Bi A A Ma D D Fy B B Ke B B Bi B B Ma E E 97 – 00 (NAB005) x Helt basår D Helt basår A Helt basår A Helt basår A Helt basår E Helt basår B Valbar kurs B Helt basår B 93 – 96 x 12 E 15 B 7 A 6 B 7+2 B

* Fr o m 1 januari 2010 Linnéuniversitetet

TABELL ÖVER BASÅR Sid 5 3 TABELL ÖVER UTLÄNDSKA SPRÅKKURSER

CEFR är en 6-gradig språkfärdighetsskala. Den lägsta nivå B1 är A1 och den högsta är C2. Många internationella språk- Jag kan förstå huvuddragen i tydligt standardspråk som berör institut och testorganisationer använder skalan vid bedöm- kända förhållanden som man regelbundet möter i arbetet, ning av språkkunskaper. Observera att vid bedömning av skolan och på fritiden. Jag kan hantera de flesta situationer behörighet i moderna språk är det viktigt att förutom nivån som kan uppstå under resor i ett område där språket talas. Jag i språkskalan även ta hänsyn till vilket institut/organisa- kan oförberedd ge mig in i samtal om ämnen som är kända tion som utfärdat testet. Det finns ingen organisation som och som är av personligt intresse eller berör det vardagliga kvalitetsgranskar testanordnare och därför kan det vara livet (t ex familjen, arbetet, resor). Jag kan länka ihop fraser en god idé att söka information om testanordnaren och på ett enkelt sätt för att beskriva erfarenheter och skeenden, kursens innehåll innan man godtar intyg. Endast intyg från mina drömmar, förhoppningar och mål. Jag kan ge skäl och testanordnare som är listade i Bedömningshandboken ska förklaringar till mina åsikter och ambitioner. registreras i vårt gemensamma antagningssystem. B2 Europarådets betygsskala Jag kan följa huvuddragen i komplexa texter om konkreta Europarådets språkskala används för att skapa en gemensam såväl som abstrakta ämnen. Inom mitt specialområde förstår europeisk standard för de olika språknivåerna. jag även fackdiskussioner. Jag kan kommunicera med så pass hög grad av ledighet och spontanitet att ett samtal med en in- Språknivåer född samtalspartner förlöper i stort sett problemfritt. Jag kan A1 uttala mig klart och detaljerat om ett stort antal varierande Jag kan förstå och använda mycket enkla ord och fraser ämnen, jag kan förklara min ståndpunkt i en problemsitua- som har att göra med de mest grundläggande och konkreta tion och kan diskutera olika lösningars för- och nackdelar. situationerna i vardagslivet. Jag kan presentera mig själv och andra och ställa frågor om t ex namn, var och hur någon C1 bor, var någon jobbar och jag kan själv svara på liknande Jag kan läsa en stor mängd krävande, även längre texter, och frågor. Jag kan kommunicera hjälpligt på ett mycket enkelt är medveten om både konkret och underförstått innehåll. sätt om samtalspartnern talar långsamt och tydligt och är Jag kan uttrycka mig nästan helt spontant och obehindrat; beredd att hjälpa mig. det händer mycket sällan att jag uppenbart letar efter ord. Jag kan använda språket flexibelt och effektivt för sociala A2 och yrkesmässiga ändamål. Jag kan uttala mig klart och Jag kan förstå fraser och de vanligaste orden som har att göra välstrukturerat om komplexa sakförhållanden, jag kan ge med personliga förhållanden (t ex mycket grundläggande utförliga beskrivningar eller rapporter och kan väva samman person och familjeinformation, shopping, när­geografi, ar- punkterna språkligt och innehållsmässigt. betssituationen). Jag kan kommunicera i ­enkla och vanemäs- siga sammanhang och kräver ett enkelt och direkt utbyte av C2 information om vardagliga ämnen och aktivi­teter. Jag kan Jag kan utan problem förstå så gott som allt som jag hör använda ett antal fraser för att på ett enkelt sätt beskriva eller läser. Jag kan återge sakförhållanden och argument min familj och andra människor, hur jag lever och bor, min ur olika skriftliga eller muntliga källor i en sammanhållen utbildningsbakgrund och mitt nuvarande eller senaste jobb. framställning. Jag kan uttrycka mig i så gott som alla situa- tioner spontant och helt flytande; jag kan förstå och använda stilvariationer och andra finesser (t ex ironi). Mitt språk är korrekt och varierat och jag har utvecklat en personlig stil.

TABELL ÖVER UTLÄNDSKA SPRÅKKURSER Sid 5 4 Förteckning över språkkurser/diplom

Fler språkkurser och nivåer finns i den utländska handboken

ENGELSKA KURS A, B OCH C KURS 5, 6 OCH 7 Kursverksamheten Kv/Folkuniversitetet Engelska för utländska studerande Kurs A – Engelska 3 B Kurs A – EFFS-examen (English for foreign students) från och med vt97 Lower (pass) Kurs A – Higher (pass) Kurs B – – tom 30 November 2010 Test of English as a Foreign Language (TOEFL), pap- persbaserat Test skickas direkt från ETS Betygsnotering 4 (skala 1 – 6) på delprov Written test (TWE) ska uppnås samt totalt 500 poäng Kurs A – totalt 550 poäng Kurs B – – from 1 December 2010 Test skickas direkt från ETS Test of English as a Foreign Language (TOEFL), pap- persbaserat totalpoäng samt betygsnotering på delprov Written test (TWE) (skala 1 – 6) ska uppnås totalt 530 poäng, TWE 4.0 Kurs A Kurs 5 totalt 575 poäng, TWE 4,5 Kurs B Kurs 6 totalt 600 poäng, TWE 4,5 Kurs C Kurs 7 Test of English as a Foreign Language (TOEFL), data- Test skickas direkt från ETS baserat (upphörde 2006) Betygsnotering 4 (skala 0-6) på delprov Essay Rating ska uppnås samt totalt 173 poäng Kurs A – totalt 213 poäng Kurs B – – tom 30 November 2010 Test of English as a Foreign Language (TOEFL), Test skickas direkt från ETS Internetbaserat fr o m 2005 Betygsnotering 17 (skala 0 – 30) på delprov Written test (TWE) ska uppnås samt totalt 61 poäng Kurs A – totalt 79 poäng Kurs B – – from 1 December 2010 Test of English as a Foreign Language (TOEFL), Test skickas direkt från ETS Internetbaserat fr o m 2005 totalpoäng samt betygs- notering på delprov Written test (skala 0 – 30) ska uppnås totalt 72 poäng, delprov Written test 17 Kurs A Kurs 5 totalt 90 poäng, delprov Written test 20 Kurs B Kurs 6 totalt 100 poäng, delprov Written test 20 Kurs C Kurs 7 – tom 30 November 2010 International English Language Testing Service (IELTS) Test kontrolleras via webbsida Academic Training totalt 5,0 och inget delmoment under 4,5 Kurs A – totalt 6,0 och inget delmoment under 5,0 Kurs B – – fr om 1 December 2010 International English Language Testing Service (IELTS) Test kontrolleras via webbsida Academic Training totalt 5,5 och inget delmoment under 5,0 Kurs A Kurs 5 totalt 6,5 och inget delmoment under 5.5 Kurs B Kurs 6 totalt 7,0 och inget delmoment under 6,0 Kurs C Kurs 7

TABELL ÖVER UTLÄNDSKA SPRÅKKURSER Sid 5 5 ENGELSKA KURS A, B OCH C KURS 5, 6 OCH 7 University of Cambridge ESOL Examinations (Cambridge ESOL) Cambridge English: First (First Certificate in English), Kurs A Kurs 5 grade A, B or C Cambridge English: Advanced (Certificate in Advanced Kurs B Kurs 6 English) Cambridge English: Proficiency (Certificate of Kurs C (beslut 2011-05-17) Kurs 7 Proficiency in English) Lower Certificate in English, grade A och B Diploma Kurs A, testet ges inte längre – of English Studies Kurs B, testet ges inte längre – Caribbean Secondary Education Certificate Kurs B Kurs 6 (CSEC – betygskrav III) General Certificate of Education, Ordinary Level (GCE O level – Brittiskt utbildnings- Kurs B Kurs 6 system) General Certificate of Secondary Education, (GCSE - Kurs B Kurs 6 Brittiskt utbildningssystem) International General Certificate of Secondary Kurs B Kurs 6 Education (IGCSE) »English for Commerce, Second level Single subject« Kurs A Kurs 5 från London Chamber of Commerce Oxford Delegacy Higher Examination Kurs B Kurs 6 Michigan English Language Assesment Battery (MELAB) lägst 85 poäng Kurs A Kurs 5 lägst 90 poäng Kurs B Kurs 6 University of Michigan ECPE (Examination for the certificate of Proficiency in Kurs B Kurs 6 English) Advanced Placement Intenational English Language Kurs B Kurs 6 (APIEL) Pearson Language Test in English Academic (PTE) Score 47 Kurs A Kurs 5 Score 62 (writing 61) Kurs B Kurs 6 Score 68 (writing 61) Kurs C Kurs 7

EXEMPEL PÅ KURSER SOM INTE GER BEHÖRIGHET Engelska som C-språk vid svenskt gymnasium EN204 Key English Test KET Preliminary English Test PET College English Test (CET) testar inte hörförståelse och talad engelska Test of English for International Comm TOEIC ej avsett för akademiska ­ändamål Institutional TOEFL ges ej under korrekta former IELTS – General training ej avsett för akademiska ­ändamål Euroexaminations Certificate ej erkänt test Engelska från Europass

TABELL ÖVER UTLÄNDSKA SPRÅKKURSER Sid 5 6 Nedanstående tester ger behörighet motsvarande minst steg 3. En del tester kan ligga på nivå över steg 3 men vi tar inte ställning till om testet motsvarar högre nivå eftersom endast språk steg 3 ingår i områdesbehörigheterna. Vi refererar inte heller till Europarådets referensram (CEFR) eller Skolverkets språkskala (GERS).

TYSKA Zentrale Mittelstufen Prüfung ZMP, Goethe Institut Kleines Deutsches Sprachdiplom KDS, Goethe Institut Univ München Grosses Deutsches Sprachdiplom GDS, Goethe Institut Univ München Deutsch für den Beruf, ICC/Goethe Institut Zertifikat Deutsch als Fremdsprach ZD, ICC/Goethe Institut TestDaF, Bl a Goethe Institut Ösrerreichisches Sprachdiplom Deutsch, ÖSD, ÖSD testcentrum, finns bla i Skövde FRANSKA Diplôme d´Études de Langue Francaise DELF 1, Franska utbildningsministeriet Diplôme d´Etudes de Langue Francaise DELF 2, Franska utbildningsministeriet Diplôme Approfondi de Langue Francaise DALF, Franska utbildningsministeriet Diplôme d’études francaises (EDF), Franska universitet (DU) Diplôme avancé d’études francaises (DAEF), Franska universitet (DU) Diplôme supérieur d’études francaises (DSEF), Franska universitet (DU) Certificat de Francaise, ICC Francaise à Usage Professionnel, ICC SPANSKA Diploma de Español como Lengua Extranjera (DELE)- Nivel C2 (före Diploma Superior de Español C2-DSE), Instituto Cervantes Diploma de Español como Lengua Extranjera (DELE)- Nivel C1, Instituto Cervantes Diploma de Español como Lengua Extranjera (DELE)- Nivel B2 (före Intermedio), Instituto Cervantes Diploma Nivel Intermedio, ICC Certificado de Espanol, ICC ITALIENSKA Cert di Conoscenza della Lingua Italiano Livello 5 CELI 5, Centro per la Valutazione e le Certificazioni Linguistiche (CVCL) Università per Stranieri di Perugia Cert di Conoscenza della Lingua Italiano Livello 4 CELI 4, CVCL Certificati di Conoscenza della Lingua Italiana Livello 3 (CELI 3), CVCL Certificado d’Italiano, ICC PORTUGISISKA Diploma Intermédio De Português Língua Estrangeira (DIPLE), Centro de Avaliação de Português Língua Estrangeira CAPLE (Universidad de Lisboa) Diploma Avançado De Português Língua Estrangeira (DAPLE), CAPLE Diploma Universitário De Português Língua Estrangeira (DUPLE), CAPLE MODERNA SPRÅK Certificat från UNIcert – nivå II, UNIcert® Certificat från UNIcert – nivå III, UNIcert®

ICC = International Certificate Conference

TABELL ÖVER UTLÄNDSKA SPRÅKKURSER Sid 5 7 2. MERITVÄRDERING AV BETYG

Förändringar i samband med Gy11/Vux12 se flik 8. Sifferbetyg och blandbetyg Betygspoängen för sökande med sifferbetyg eller blandbetyg Beräkning av meritvärdet beräknas enligt nedan i skala 1-5. Jämförelsetalet ges efter det Se även bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut. att sökande kompletteringsbetyg beräknats. Betygs­poängen överförs till 20-skalan enligt Tabell för jämförelsetal för Beräkning av meritvärde görs då sökande uppfyller kraven betygspoäng. för såväl grundläggande som särskild behörighet. Sökandes jämförelsetal och eventuella meritpoäng utgör meritvärde. Beräkning av kompletteringsbetyg Sökande med slut- och avgångsbetyg med bokstavsbetyg, Komplettering kan avse behörighets- eller konkurrenskom- sifferbetyg eller blandat bokstavs- och sifferbetyg rangordnas plettering. Reglerna för vilka kompletteringar en sökande kan gemensamt i grupp I och/eller II. För beräkning av merit- tillgodoräkna framgår under respektive rubrik i detta avsnitt. värde se under respektive rubrik i detta avsnitt. Behörighetskomplettering Jämförelsetal – värdet av sökandes betyg. I jämförelsetalet Betyg i kurs/ämne som krävs för behörighet medräknas alltid. ingår kompletteringsbetyg. Max 20,00. Om sökande i sitt slut-/avgångsbetyg har betyg som räcker för behörighet i kursen/ämnet och vill tillgodoräkna komplet- Motsvarandebedömningar och undantag påverkar inte jäm- tering ersätts betyget i kursen/ämnet med det nya betyget. förelsetalet. För sökande som uppfyller kraven för särskild behörighet genom betyg räknas alltid betyg med i jämförel- Utbyteskomplettering setalet även om sökande har motsvarande kunskaper genom Betyg i kurs/ämne som ersätter betyg i slut-/avgångsbetyget t ex basårsstudier. för att höja jämförelsetalet. Betyg i kurs kan ersättas av nytt betyg i samma kurs eller Exempel: Sökande till läkarprogrammet jämförbar kurs. Betyg i lokal kurs kan ersättas av nytt betyg i Sökande har basårstudier motsvarande Ma D samt betyg i Ma E från samma lokala kurs. Betyg i gammal lokal kurs (500-kurs) kan vuxenutbildningen. Betyget i Ma E medräknas i jämförelsetalet som ersättas av betyg i ny lokal kurs (1500-kurs) om rektor vid behörighetskomplettering och betyget ger även meritpoäng. gymnasieskolan styrker att kurserna är identiska. Vid utbyte mot kurs med annan poäng ändras också gymnasiepoängen. Jämförelsetalet anges med två decimaler. Om den tredje Se Tabeller för utbyteskomplettering. decimalen är fem eller högre ska den andra decimalen höjas Ämnesbetyg kan ersättas av nytt betyg i samma ämne eller till närmaste högre tal. motsvarande kurs. Betyget ska vara på motsvarande nivå eller högre, se tabell för utbyteskomplettering av ämnesbetyg. Meritpoäng – poäng för meritkurser i moderna språk/­ Den 1 juli 2006 upphörde möjligheten att pröva i kurser B- och C-språk, engelska och matematik samt poäng för enligt äldre kursplaner. områdeskurser som beslutats av Högskoleverket, HSVFS Betyg i etapp som ingår i avgångsbetyg från gymnasial 2011:10 – 11. Gäller sökande med bokstavsbetyg (kursplaner vuxenutbildning kan ersättas av nytt betyg i samma etapp 2000/ 2001 resp 1994). Max 2,5. eller motsvarande årskurs eller kurs, se tabell för utbytes- Meritpoäng för sökande med sifferbetyg i kursplaner från komplettering av etappbetyg. 1992 införs till ST2013. Tilläggskomplettering Meritvärde – det värde som sökande konkurrerar på i BI Betyg i kurser/ämnen som inte ingår i slut-/avgångsbetyget och BII. Summan av sökandes jämförelsetal och eventuell kan medräknas om det är till fördel för den sökande. Til�- meritpoäng för meritkurser och områdeskurser. Max 22,5. läggskomplettering gäller inte för sökande med slutbetyg utfärdat fr o m den 1 januari 2010. Bokstavsbetyg Tilläggskomplettering kan avse betyg i kurser, etapper Jämförelsetal för sökande med bokstavsbetyg beräknas en- från gymnasial vuxenutbildning samt ämnesbetyg som kan ligt nedan. ingå i två- eller treåriga linjer i gymnasieskolan.

Meritvärdering av betyg Sid 5 8 Till ett slutbetyg kan samtliga nya nationella kurser med Komplettering av kurser för meritpoäng bokstavsbetyg medräknas. Betyg i meritkurser och områdeskurser. Om sökande har maxpoäng för meritpoäng i sitt slutbetyg tillgodoräknas inte Till ett avgångsbetyg kan kurser i ämnen som inte ingår i kompletteringen. avgångsbetyget medräknas. Kurser i ämnen som ingår i av- gångsbetyget kan endast medräknas om det är på högre nivå, Slutbetyg från gymnasieskolan/gymnasial vuxen- se tabell för utbyteskomplettering av ämnesbetyg. Observera utbildning att tillägg i ett ämne som ingår i avgångsbetyget endast kan Beräkning av meritvärde sker i två steg. Först uträknas ett göras om ett utbyte gjorts. Om sökande för behörighet har jämförelsetal där betyg behörighet och eventuella komplet- kompletterat medräknas inte betyg på lägre nivå. teringsbetyg ingår. För sökande (A och B nedan) adderas sedan eventuella meritpoäng. Reglerna för hur meritvärdet Kurser från gymnasieskolan/gymnasial vuxenutbildning beräknas skiljer sig åt beroende på hur den sökande styrkt Samtliga nationella kurser (200- och 400-koder samt grundläggande behörighet samt när gymnasiestudierna av- ­1200-, 1300- och 1400-koder) godtas. lutats, se A, B och C nedan. Lokala kurser (500- och 1500-koder) godtas inte. Påbyggnadskurser (600- och 1600-koder) godtas inte. Behörighetskomplettera (gäller alla), Utbyteskomplettera Påbyggnadskurser, lokala (700- och 1700-koder) godtas inte. (gäller alla), Tilläggskomplettera (gäller B + C). Sökande i grupp A + B kan komplettera i kurser för meritpoäng. Etapper från gymnasial vuxenutbildning Etapper med slutsiffra 02 – 04 godtas Meritpoäng – gäller grupp A och B Etappbetyg som avser yrkesinriktade kurser och påbygg­ Meritpoängen läggs till jämförelsetalet. Sökande får räkna nadskurser godtas inte. meritpoäng för meritkurser i – Moderna språk, B/C-språk Ämnesbetyg – Engelska Ämnesbetyg som avser årskurs på två- eller treårig linje i – Matematik gymnasieskolan godtas. Det gäller till alla utbildningar på grundnivå. Fyraårig teknisk linje – fjärde året Ämnesbetyg från fjärde året tillgodoräknas inte som utbytes- Sökande får räkna meritpoäng för områdeskurser som är kopp- eller tilläggskompletteringar. lade till den områdesbehörighet som krävs till sökt utbildning. Sökande kan få maximalt 2,5 meritpoäng. Lägst betyget När det gäller betyg från t ex påbyggnadsutbildningar som Godkänt krävs. Högre betyg ger inte mer poäng. Kurser tredje året, som motsvarar kurser / etapper från komvux eller som är behörighetsgivande för en viss utbildning kan inte ämnesbetyg från två- eller treåriga linjer, förutsätts att det ge meritpoäng för samma utbildning. av betygsdokumenten klart framgår vad visst ämnes­betyg Sökande med betyg i äldre kurskoder (tresiffriga kurs­ motsvarar i kurs/etapp/ämnesnivå. koder) som kompletterat med betyg, enligt nu gällande kurs- planer, kan kombinera betyg i äldre kurser med betyg i nya kurser för meritpoäng. Meritpoäng för sökande med sifferbetyg i äldre kurser kommer att införas till ST-2013. Gäller sökande med kurs- betyg från vuxenutbildningen och s k mellanårsbetyg. Sökande med ännu äldre betyg får inte tillgodoräkna sig meritpoäng. UHR utreder vidare förutsättningar för hur dessa betyg ska hanteras.

Meritvärdering av betyg Sid 5 9 Examen Gy11/Vux12 A

Sökande som uppfyller grundläggande behörighet Sökande som uppfyller grundläggande behörighet genom genom. - examen från högskoleförberedande program - yrkesexamen med godkänt betyg (E) i svenska 2+3 – slutbetyg från gymnasieskola/gymnasial vuxenutbild- eller svenska som andra språk 2+3 och engelska 6 ning utfärdat tidigast den 1 januari 2010.

Värdering av betyg – beräkning av jämförelsetal Samtliga betyg som ingår i examen, med undantag för Endast betyg som ingår i slutbetyget från fullständigt gymnasiearbetet, räknas. program räknas.

Betyg i utökade kurser räknas endast med i jämförel- Betyg i utökade kurser räknas endast med i jämförel- setalet om kursen krävs för behörighet. setalet om det krävs för behörighet.

(Betyg i idrott och hälsa räknas alltid med.)

Meritpoäng

Sökande får tillgodoräkna sig meritpoäng, max 2,5. Sökande får tillgodoräkna sig meritpoäng, max 2,5.

Betyg i utökad kurs kan ge meritpoäng och betyget räk- Betyg i utökad kurs kan ge meritpoäng men ingår inte nas då med i jämförelsetalet. i beräkning av jämförelsetalet.

För sökande som har betyg i fler kurser som kan ge meritpoäng räknas de kurser som ger bästa merit­ värdet (kurser i examen, utökade kurser och/eller ­kompletteringsbetyg).

Kompletteringsbetyg

Behörighetskomplettering räknas alltid med. Behörighetskomplettering räknas alltid med.

Sökande får tillgodoräkna sig nytt betyg i kurs som Sökande får tillgodoräkna nytt, högre betygsvärde i ingår i examen, utbyteskomplettering. kurs som kan ersätta ett lägre betyg i slutbetyget, utby- teskomplettering. Sökande får inte tillgodoräkna tilläggskompletteringar. Sökande får inte tillgodoräkna sig tilläggskomplette- ringar.

Meritpoäng Sökande får tillgodoräkna sig nya kurser som kan ge meritpoäng om sökande inte har maximalt 2,5 merit- poäng i slutbetyget. Betyget medräknas inte i jämförelsetalet

Meritvärdering av betyg Sid 6 0 B C

Sökande som uppfyller grundläggande behörighet Sökande som uppfyller grundläggande behörighet genom. genom.

– slutbetyg från gymnasieskola/gymnasial vuxenutbild- – slutbetyg /samlat betygsdokument från gymnasial ning utfärdat före den 1 januari 2010 med enbart kurs- vuxenutbildning med blandat kurser med både siffer- betyg. och bokstavsbetyg.

– samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbild- – avgångsbetyg från gymnasie­skolans mellanårspro- ning som före den 1 januari 2010 uppfyller kraven för gram. grundläggande behörighet med enbart kursbetyg. – avgångsbetyg från gymnasie­skolans linjer eller betyg – avgångsbetyg från gymnasieskolans mellanårspro- från annan äldre gymnasieutbildning. gram – slut-/avgångsbetyg från komvux innehållande minst ett etappbetyg eller äldre ämnesbetyg Värdering av betyg – beräkning av jämförelsetal Samtliga betyg som ingår i slutbetyget/det samlade Samtliga betyg som ingår i slut-/avgångsbetyget räk- betygsdokumentet räknas. nas.

Betyg i idrott och hälsa räknas endast med om kursen Betyg inom ramen för utökad studiekurs räknas endast krävs för behörighet eller höjer jämförelsetalet. med om det krävs för behörighet eller höjer jämförel- setalet.

Betyg i idrott och hälsa/gymnastik räknas endast med om det krävs för behörighet eller höjer jämförelse­talet.

Meritpoäng

Sökande får tillgodoräkna sig meritpoäng, max 2,5. Sökande får inte tillgodoräkna sig meritpoäng.

Betyg i utökad kurs som redovisas i ett samlat betygs- dokument kan ge meritpoäng.

Kompletteringsbetyg

Behörighetskomplettering räknas alltid med. Behörighetskomplettering räknas alltid med.

Sökande får tillgodoräkna nytt, högre betygsvärde i Sökande får tillgodoräkna nytt, högre betygsvärde i kurs/ämne som kan ersätta ett lägre betyg i slut-/ kurs/ämne som kan ersätta ett lägre betyg i slut-/ avgångsbetyget, utbyteskomplettering. avgångsbetyget, utbyteskomplettering.

Sökande får tillgodoräkna sig betyg i kurs som inte ingår Sökande får tillgodoräkna sig betyg i kurs/ämne som i slut-/avgångsbetyget om det höjer jämförelse­talet, inte ingår i slut-/avgångsbetyget om det höjer jämfö- tilläggskomplettera (gäller inte Gy11/Vux12-kurser). relsetalet, tilläggskomplettera. Betyg i utökad kurs som redovisas på samlat betygs- dokument kan också räknas som tilläggskomplettering. Gy11/Vux12-kurser kan aldrig tillgodoräknas som til�- läggskompletteringar. Gy11/Vux12-kurser kan aldrig tillgodoräknas som til�- läggskompletteringar. Meritpoäng Sökande får inte tillgodoräkna sig meritpoäng. Meritpoäng Sökande får tillgodoräkna sig nya kurser som kan ge meritpoäng om sökande inte har maximalt 2,5 merit- poäng i slut-/avgångsbetyget/samlat betygsdokument.

Meritvärdering av betyg Sid 6 1 1. Meritkurser i moderna språk, B- och C-språk – max 1,5 Stegen ger alltid maxpoäng för sin nivå, oberoende av om alla steg framgår av betyg eller inte. Endast den högsta ­nivån räknas.

Nivå Kursplaner 2000/2001 Meritpoäng Äldre kursplaner, bokstavsbetyg 1 Moderna språk 1 Steg 3 0,5 meritpoäng B-språk 1 kurs A 2 Moderna språk 1 Steg 4 1,0 meritpoäng B-språk 1 kurs B 3 Moderna språk 1 Steg 5 alt 1,5 meritpoäng B-språk 1 kurs B och lägst C-språk 2 kurs B/ Moderna språk 1 Steg 4 och B-språk 2 kurs A eller B moderna språk 2 lägst steg 2

Sökande som saknar betyg i något B-språk men har betyg i mer än ett C-språk kan tillgodoräkna sig merit­poäng, se nedan. Nivåerna för de specialregler som gäller C-språk kan inte jämföras med nivåerna 1 – 3 ovan. Om sökande har B-språk men får högre meritpoäng för C-språken, räknas det som är mest fördelaktigt (Bedömningshandbokgruppen 2011-05-16). Nivå Meritpoäng Bedömning för sökande med minst två C-språk, bokstavsbetyg 1 0,5 meritpoäng C-språk 1 kurs B och C-språk 2 kurs A 2 1,0 meritpoäng C-språk 1 kurs B och C-språk 2 kurs B 3 1,5 meritpoäng C-språk 1 kurs B och C-språk 2 kurs B och lägst C-språk 3 kurs B

2. Meritkurser i engelska – max 1,0

Nivå Kursplaner 2000/2001 Meritpoäng Äldre kursplaner, bokstavsbetyg 1 Engelska B 0,5 Engelska B

2 Engelska C*) 1,0 – kurskod EN1203 *) Om engelska B krävs för behörighet ger engelska C EN1203 0,5 meritpoäng

3. Meritkurser i matematik – max 1,0

Nivå Kursplaner 2000/2001 Meritpoäng *) Äldre kursplaner, bokstavsbetyg 1 Matematik B 0,5 Matematik B 2 Matematik C 0,5 Matematik C 3 Matematik D 0,5 Matematik D 4 Matematik E 0,5 Matematik E *) 0,5 meritpoäng för varje nivå över den nivå som krävs för behörighet. Max 1,0.

För sökande med slutbetyg från försöksverksamhet med spetsutbildning kan Matematik breddning MA1208 ge 0,5 merit- poäng. Kursen bygger på Matematik E.

4. Områdeskurser – max 1,0 Områdeskurser – fördjupning eller specialisering i gymnasiekurser som är relevanta för den sökta utbildning och inte krävs för behörighet. Gäller endast sökande med bokstavsbetyg (kursplaner 2000/2001 och äldre kursplaner 1994). Se Högsko- leverkets föreskrifter HSVFS 2011:10 – 11. HSVs föreskrifter kommer under våren 2013 att ersättas av UHRs föreskrifter. 1 Lägst betyget Godkänt i en områdeskurs som omfattar minst 100 gymnasiepoäng – 0,5 meritpoäng. 2 Lägst betyg Godkänt i en områdeskurs som omfattar 50 gymnasiepoäng – 0,25 (max 0,5).

För 1,0 meritpoäng krävs antingen – två kurser om 100 gymnasiepoäng eller – en kurs om 100 gymnasiepoäng + två kurser om 50 gymnasiepoäng.

Meritvärdering av betyg Sid 6 2 Meritpoängsberäkning för sökande med slutbetyg/samlade betygsdokument/mellanårsbetyg vid ­komplettering av Gy11/Vux12-kurser För sökande som har slutbetyg/samlade betygsdokument/mellanårsbetyg och kompletterar med Gy11/Vux12-kurser för ­meritpoäng gäller äldre bestämmelser. Gy11/Vux12-kurserna räknas som motsvarande äldre kurs och betygsvärdet medräknas inte i jämförelsetalet. Den sökande får tillgodoräkna meritpoäng för underliggande kurser även om kursen inte styrkts. En Gy11/Vux12-kurs kan aldrig ge meritpoäng som områdeskurs. Kurser som krävs för särskild behörighet ger inte meritpoäng.

Moderna språk max 1,5

Gy11/Vux12-kurs Motsvarande i äldre kurssystem Meritpoäng

Moderna språk 3 Moderna språk steg 3 0,5

Moderna språk 4 Moderna språk steg 4* 0,5

Moderna språk 5 alt språk 2 eller högre i Moderna språk steg 5 alt steg 2 eller högre 0,5 ytterligare ett språk** i ytterligare ett språk**

* gäller under förutsättning att sökande uppnått 1,0 poäng från språk 1 men inte fått 1,5 meritpoäng ** Till utbildning som har steg 3 som särskilt behörigehetskrav ger steg 4 1,0 meritpoäng

Engelska max 1,0

Gy11/Vux12-kurs Motsvarande i äldre kurssystem Meritpoäng Engelska 6 Engelska B 0,5

Engelska 7 Engelska C (EN1203) 0,5

Matematik max 1,0

Gy11/Vux12-kurs Motsvarande i äldre kurssystem Meritpoäng* Matematik 2 a-c Matematik B 0,5

Matematik 3 b-c Matematik C 0,5

Matematik 4 Matematik D 0,5

Matematik 5 Matematik E 0,5

Matematik specialisering ------

*0,5 meritpoäng för varje kurs över den nivå som krävs för behörighet, max 1,0

Meritvärdering av betyg Sid 6 3 Beräkning av jämförelsetal Betyg i delkurser som ingår i slutbetyg medräknas inte vid Slutbetyg från gymnasieskolans program och beräkning av jämförelsetal. gymnasial vuxenutbildning – bokstavsbetyg Jäm- förelsetalet beräknas enligt nedan då sökande har slutbetyg Övriga kompletteringar som enbart innehåller de nya bokstavsbetygen. Ämnen/kurser med sifferbetyg godtas för behörighet men Betygen på de kurser och projektarbete / specialarbetet påverkar inte jämförelsetalet. som ingår i slutbetyget ges följande siffervärden: Icke godkänd (IG) 0 Studentbetyg, normalskolekompetens, avgångs- Godkänd (G) 10 betyg från gymnasieskolans två- och treåriga lin- Väl godkänd (VG) 15 jer, tvååriga specialkurser, mellanårsprogram samt Mycket väl godkänd (MVG) 20 avgångs-/slutbetyg från komvux med sifferbetyg Om sökande i sitt slutbetyg har Gy11/Vux12-kurser, i skala 1 – 5 eller blandbetyg. eller kompletterar med dessa kurser så ger bokstavsbetygen A – F följande värden: Betygspoängen beräknas enligt nedan när sökande har sif- A 20 ferbetyg eller har både sifferbetyg och bokstavsbetyg (bland- B 17,5 betyg) eller har kompletterat med kurser med bokstavsbetyg. C 15 För sökande med sifferbetyg i skala 1 – 5 ges motsvarande D 12,5 siffervärde för respektive betyg. E 10 F 0 För bokstavsbetygen A – F ges följande värden: A 5 Beräkning av jämförelsetal görs i följande ordning: B 4,5 1 Siffervärdet för varje betyg multipliceras med kursens el- C 4 ler projektarbete/specialarbetets gymnasiepoäng, varvid D 3,5 betygsvärdet för kursen eller projektarbete/special­arbetet E 3 erhålls. Svenska B med delat betyg ger 60 gyp för svenska F 0 språket och 60 gyp för litteratur­kunskap. Båda betygen medräknas i meritvärdet oavsett betygsvärde. För bokstavsbetyg MVG – IG ges följande värden: Det sammanlagda betygsvärdet för de kurser och spe- Icke godkänd (IG) 0 cialarbete/projektarbete som ska ingå i beräkningen Godkänd (G) 3 divideras med gymnasiepoängen. Väl godkänd (VG) 4 2 Betyg i kurs som krävs för behörighet medräknas alltid Mycket väl godkänd (MVG) 5 (behörighetskomplettering) och läggs till. 3 Betyg i kurs som ingår i slutbetyget ersätts med kom- För studentbetyg, normalskolekompetens eller motsvarande pletteringsbetyg i motsvarande eller jämförbar kurs om med gamla bokstavsbetyg ges följande värden: betyget är högre (utbyteskomplettering). Berömlig (A) 5 4 Betyg i kurs (gäller ej lokal eller påbyggnadskurs eller kurs Med utmärkt beröm godkänd (a) 5 med sifferbetyg) som inte ingår i slutbetyget medräknas­ Med beröm godkänd (AB) 4 om det höjer jämförelsetalet (tilläggskomplettering). Icke utan beröm godkänd (Ba) 3 (Gäller endast grupp B, se tabell ovan.) Godkänd (B) 3 När tilläggskompletteringar medräknas görs det utifrån Icke fullt godkänd (BC) 1 det jämförelsetal den sökande har per sökalternativ när Icke godkänd (C) 1 behörighetskompletteringar och utbyteskompletteringar medräknats. I underlag för betygspoängen ingår: 5 Gäller endast grupp B, se tabell ovan. Betygsvärdet och • Betyg i samtliga obligatoriska ämnen / kurser utom gymnasiepoängen för kurser i ämnet idrott och hälsa ­idrott/idrott och hälsa. medräknas därefter endast om detta höjer jämförelseta- • Betyg i utökade (frivilliga) ämnen / kurser om de höjer let, eller kurserna krävs för särskild behörighet. Gäller betygspoängen eller krävs för särskild behörighet. Om ej lokala kurser i Idrott och hälsa. det utökade ämnet redan finns i avgångsbetyget på lägre nivå, sker först ett utbyte.

Meritvärdering av betyg Sid 6 4 • Betyg i ämne / kurs (gäller ej lokal kurs) som inte ingår i ­Estetisk verksamhet och att Maskinskrivning inte kan er- avgångs-/slutbetyget och som krävs för behörighet eller sättas av Tangentbordsteknik. höjer betygspoängen. • Betyg i Idrott / Idrott och hälsa om det höjer betygs­ Exempel poängen eller krävs för särskild behörighet. Sökande har i sitt avgångsbetyg betyg 3 i matematik 3 åk SE. Sökande kompletterar med betyget MVG från kurs C. För sökande med avgångsbetyg från fyraårig teknisk linje Betyget 3 ersätts med 5, siffervärdet för MVG. beräknas betygspoängen på avgångsbetyg från årskurs 3. Om Tilläggskomplettering sökande saknar avgångsbetyg från årskurs 3 görs uträkning Komplettering med betyg i ämnen / kurser som inte krävs för av de betyg som satts i årskurs 3, d v s betyg satta i årskurs behörighet och som inte ingår i avgångsbetyg läggs till i me- 4 medräknas inte. ritvärderingen om de höjer betygsvärdet som den sökande erhållit per sökalternativ när behörighetskompletteringar Beräkning av kompletteringsbetyg och utbyteskompletteringar medräknats. Utbyteskompletteringar och tilläggskompletteringar kan Tilläggskomplettering kan avse betyg i kurser, etapper från aldrig avse betyg på lägre nivå än vad som ingår i avgångs- gymnasial vuxenutbildning samt ämnesbetyg som kan ingå betyget eller krävs för behörighet. i avgångsbetyg från två eller treåriga linjer i gymnasieskolan. Ämnesbetyg kan aldrig ersättas av betyg i lokal kurs. Det När det gäller betyg från t ex påbyggnadsutbildningar som gäller även om gymnasieskolan intygar att betyg i kursen tredje året, som motsvarar kurser, etapper från gymnasial motsvarar aktuellt ämne. vuxenutbildning eller ämnesbetyg från två- eller treåriga linjer förutsätts att det av betygsdokumenten klart framgår vad visst Behörighetskomplettering ämnesbetyg motsvarar uttryckt i kurs/etapp/årskurs. Komplettering med betyg i ämnen/kurser som krävs för behörighet. Avgångsbetyg från mellanårsprogram • Om ämnet/kursen inte ingår i avgångsbetyget läggs be- Betyg i lokala kurser som ingår i avgångsbetyg medräknas tygsvärdet till. i betygsvärdet. • Om betyg i ämnet ingår i avgångsbetyget ersätts betygs- värdet om det nya kompletteringsbetyget krävs för sär- Behörighetskomplettering (komplettering i ämne som krävs för be- skild behörighet, oavsett nivå. hörighet) Komplettering med betyg i ämnen /kurser som krävs för Exempel behörighet. Den sökande har i sitt avgångsbetyg erhållit betyget 2 i • Om ämnet/kursen inte ingår i avgångsbetyget läggs be- samhällskunskap 3 åk. För behörighet krävs samhällskun- tygsvärdet till. skap 2 åk / kurs A. Sökande kompletterar med betyget VG • Om betyg i ämnet ingår i avgångsbetyget ersätts betygs- i samhällskunskap A. Betyget 2 ersätts med 4 (siffervärdet värdet om det nya kompletteringsbetyget krävs för sär- för VG). skild behörighet, oavsett nivå.

Utbyteskomplettering Utbyteskomplettering Komplettering med betyg i ämnen / kurser som ingår i av- För att byta ut ett ämnesbetyg i ett avgångsbetyg från mel- gångsbetyget. Betygsvärdena byts ut. lanårsprogram krävs att den sökande för de ämnen där kur- Betyget byts ut i de fall sökande erhållit ett nytt högre serna bygger på varandra har ett nytt betyg i lägst den för betyg i det ämne, motsvarande kurs eller etapp som ingår sökande högsta kursen. i avgångsbetyget. Om den sökande uppfyller behörigheten i sitt avgångsbe- Exempel tyg men erhåller en högre betygspoäng genom komplettering Sökande med betyg i matematik, som läst kurserna A – C, byts det gamla betyget ut mot det nya. måste för att ämnesbetyget ska bytas ut komplettera med Sökande som kompletterat ämnesbetyg med nytt betyg ett nytt betyg i lägst kurs C. från gymnasial vuxenutbildning etapper eller gymnasiesko- lans nya kurser får byta ut betyg i avgångsbetyg som avser lägst motsvarande nivå. Se Tabell för utbyteskomplettering. Observera att betyg i Bild / Musik inte kan ersättas av

Meritvärdering av betyg Sid 6 5 Från naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen Exempel gäller det följande ämnen: Sökande med betyg i ämnet företagsekonomi, som läst – svenska ersätts av kurs B * kurserna företagsekonomi A, rättskunskap samt lokal – engelska ** kurs, måste för att byta ut ämnesbetyg i företagsekonomi – samhällskunskap komplettera i både företagsekonomi A och rättskunskap. – matematik Både det nya betyget i företagsekonomi A och i rättskun- – religionskunskap skap medräknas i betygspoängen. – biologi – C-språk ersätts av C-språk kurs B Tilläggskomplettering – B-språk ersätts av B-språk kurs B Komplettering med betyg i kurser som inte krävs för behö- – fysik ersätts av fysik B righet och som inte ingår i avgångsbetyg läggs till i merit- – historia värderingen om de höjer betygspoängen som den sökande – kemi erhållit per sökalternativ när behörighetskompletteringar – teknologi och utbyteskompletteringar medräknats. – företagsekonomi *** Kompletteringsbetyg i kurs inom ämne där kurserna samt naturkunskap bygger på varandra får läggas till om kompletteringsbetyget avser kurs på samma nivå eller högre nivå än ämnesbetyget * Sökande med betyg i svenska där kurs C, SV203, ingår ska om utbyte först gjorts. komplettera med svenska kurs B för att ersätta ämnesbetyget. Kompletteringsbetyg i kurs inom ämne där kurserna inte Nytt betyg i kurs Svenska kurs C SV203/SV1205 räknas bygger på varandra får läggas till om utbyte av ämnesbetyget som tilläggskomplettering. inte gjorts.

** Sökande med betyg i engelska där kurs C, EN204, ingår Exempel 1 ska för att ersätta ämnesbetyget i engelska med den för En sökande har betyg 3 i matematik som omfattar kurs sökande högsta kursen av kurs A eller kurs B. Nytt betyg i A-C och söker en utbildning där matematik inte krävs för engelska C, kurs EN204, räknas som tilläggskomplettering. behörighet. Om sökande kompletterat med engelska C, EN1203, kan Sökande kompletterar med kurs C, D och E. Betyg i betyget ersätta ämnesbetyg i ­engelska. samtliga kurser är VG. Betygsvärdet 3 i avgångsbetyget byts ut mot kurs C *** Om ämnesbetyget i företagsekonomi omfattar fler na- VG=4. Dessutom kommer både betyget i kurs D och E att tionella kurser än kurser som benämns företagsekonomi räknas som tillläggskompletteringar om de höjer betygs- måste sökande för att ersätta ämnesbetyg också komplettera poängen. med betyg i dessa kurser. Exempel 2 För att byta ut ett ämnesbetyg där kurserna inte bygger på Sökande har betyg 5 i matematik som omfattar kurs A-C varandra krävs att sökande läst samtliga de nationella kurser och söker en utbildning där Matematik D krävs för behörig- som ingår i den sökandes ämnesbetyg. het. Betyg i lokala kurser, som kan ingå i ett ämnesbetyg, Sökande kompletterar med kurs C, D och E. Betyg i behöver inte kompletteras. samtliga kurser är VG. Betyg som endast omfattar lokala kurs/er får endast bytas Betyg 5 i avgångsbetyget byts ut mot 4 (VG) kurs D ut mot betyg i samma lokala kurs/er. eftersom D krävs för behörighet. Kurs C och E medräknas Ämnesbetyget tas bort och kursbetygen läggs till. som tilläggskomplettering om den höjer betygspoängen.

Samlat betygsdokument från gymnasial vuxenut- bildning Meritvärdering av samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning görs då den sökande saknar slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning.

Meritvärdering av betyg Sid 6 6 I beräkningen av jämförelsetal/betygspoäng ingår betyg Betyg i ämnen och etapper kan ge behörighet men medräk- i samtliga poängsatta kurser, inklusive lokala kurser som kan nas inte i meritvärderingen. ingå för grundläggande behörighet. Om sökande uppfyller den grundläggande behörighe- 3. Gamla kurser och eventuellt nya kurser. Kurs- ten genom 90-procentsregeln av fler slutbetyg, se avsnitt betyg utfärdade senast den 30 juni 2002 – minst 1 ­Behörighet, görs meritvärderingen i ordning 1 till 3 nedan. 773 gymnasiepoäng (SABP eller SABM)

1. Betyg i enbart nya kurser – minst 2 115 Sökande med siffer- eller blandat siffer- och bokstavsbetyg ­gymnasiepoäng (SANBP) (SABM). Om antalet gymnasiepoäng med enbart kurser med bokstavsbetyg uppgår till minst 1 773 gymnasiepoäng Jämförbara kurser konkurrerar sökande enbart på dessa kurser (SABP). Det är alltid den nya kursen från gymnasial vuxenutbild­ ning som räknas, jämförbar gammal kurs från gymnasial Jämförbara kurser vuxenutbildning kan inte byta ut den nya kursen. Om jämförbara kurser från gymnasial vuxenutbildning finns, utfärdade senast den 30 juni 2002, är det alltid den nya Övriga kurser kursen som ska räknas. Vid två jämförbara gamla kurser Betyg i från gymnasial vuxenutbildning räknas alltid den senaste – gamla kurser från gymnasial vuxenutbildning (vilka kurser som är jämförbara framgår av Tabell för ut- – kurser som inte får ingå i ett slutbetyg från gymnasial byteskomplettering). vuxenutbildning (se avsnitt Skolformer) – kurser från gymnasieskolan Övriga kurser räknas endast om de krävs för särskild behörighet. Gammal Betyg i kurs konverteras enligt SKOLFS 2001:19. – gamla eller nya kurser från gymnasial vuxenutbildning utfärdade efter den 30 juni 2002 Betyg i ämnen och/eller etapper kan ge behörighet men – kurser som inte får ingå i ett slutbetyg från gymnasial medräknas inte vid beräkning av jämförelsetalet. vuxenutbildning (se avsnitt Skolformer, gymnasial vux- enutbildning) 2. Gamla kurser och eventuellt nya kurser – minst – kurser från gymnasieskolan 2 071 gymnasiepoäng (SAMBP eller SAMBL) räknas endast om de krävs för särskild behörighet. Gammal kurs behåller sitt omfång i gymnasiepoängen konverteras Sökande med siffer- eller blandat siffer- och bokstavsbetyg inte. (SAMBL). Om antalet gymnasiepoäng med enbart kurser med bokstavsbetyg uppgår till minst 2 071 gymnasiepoäng Betyg i ämnen och etapper kan ge behörighet men medräk- konkurrerar sökande enbart på dessa kurser (SAMBP). nas inte i meritvärderingen.

Jämförbara kurser Bedömningshandboksgruppens til�- Om jämförbara kurser från gymnasial vuxenutbildning finns lämpningsbeslut – meritvärdering är det alltid den nya kursen från gymnasial vuxenutbild­ Till utbildningar där det inte finns krav på särskild behörig- ning som ska räknas. Vid två jämförbara gamla kurser från het får sökande tillgodoräkna meritpoäng för meritkurser i gymnasial vuxenutbildning räknas alltid den senaste (vilka ­moderna språk, engelska och matematik. kurser som är jämförbara framgår av Tabell för utbytes- (Bedömningshandboksgruppen 2008-01-10.) komplettering). Motsvarande kunskaper (motsvarandebedömningar) ger Övriga kurser inte meritpoäng. Kurser som inte får ingå i ett slutbetyg från gymnasial vux- (Bedömningshandboksgruppen 2008-01-10.) enutbildning (se avsnitt Skolformer) och kurser från gymna- sieskolan räknas endast om de krävs för särskild behörighet. Gammal kurs konverteras enligt SKOLFS 2001:19. Lokala kurser mulitipliceras med 1,0.

Meritvärdering av betyg Sid 6 7 Betyg i utökade kurser som inte krävs för behörighet Betyg i Matematik 4 ersätter betyg i slutbetyg i Matematik D – ger meritpoäng men får inte ingå i jämförelsetalet – om det höjer jämförelsetalet. Om det sänker ger Matematik grupp A 4 behörighet men medräknas inte i jämförelsetalet. – ger meritpoäng och kan tillgodoräknas som tilläggs- (Bedömningshandboksgruppen 2012-01-26) komplettering – grupp B (betyget utfärdat i ett samlat betygsdokument). Sökande med slutbetyg med betyg i skala IG-MVG och för (Bedömningshandboksgruppen 2007-12-11). sökande med avgångsbetyg med i sifferbetyg i skala 1-5 som komplettar med betyg i skala A-F omräknas enligt följande: Betyg i ämne i utökad studiekurs (avgångsbetyg) – ger inte meritpoäng men kan tillgodoräknas som til�- Gy11/Vux12 Slutbetyg Avgångsbetyg läggskomplettering – grupp C. A 20 5 (Bedömningshandboksgruppen 2007-12-11). B 17,5 4,5 C 15 4 Om högskolan beslutat om generellt undantag från en i om- D 12,5 3,5 rådesbehörighet fastställd behörighetskurs, ger nivån över E 10 3 den faktiska kursen som krävs för behörighet meritpoäng i (Bedömningshandboksgruppen 2012-03-26) ämnena moderna språk, matematik och engelska. (Bedömningshandboksgruppen 2007-12-11). För sökande som har betyg i fler kurser som kan ge merit- poäng räknas de kurser som ger bästa meritvärde (kurser Om högskola sänkt av Högskoleverket fastställt särskilt i examen, utökade kurser och/eller kompletteringsbetyg). behörighetskrav i annat ämne än moderna språk, engelska (Bedömningshandboksgruppen 2012-05-22) eller matematik ges inga ytterligare meritpoäng än för de områdeskurser som ingår i områdesbehörigheten. (Bedömningshandboksgruppen 2008-05-13--14). Vid beräkning av meritpoäng för sökande med examen ska alltid de kurser räknas med som ger högsta jämförelsetal. Sökande som styrkt grundläggande behörighet genom sam- Det gäller oavsett om kurserna ingår i gymnasieexamen lat betygsdokument med kursbetyg utfärdade före 1 januari eller om det är kompletterande betyg. Detta innebär att 2010 får medräkna betyg utfärdade 2010 och senare om det sökande som har kompletterande betyg i kurser som ger krävs för särskild behörighet. meritpoäng, får medräkna dessa meritpoäng istället för de (Bedömningshandboksgruppen 2008-05-13--14.) som ingår i examen, även om full meritpoäng uppnåtts. En sökande som har 2,0 meritpoäng ska kunna tillgodoräkna Sökande som styrkt grundläggande behörighet genom en meritpoängskurs som ger 1,0 meritpoäng, även om den samlat betygsdokument med kursbetyg utfärdade före 1 sökande då slår i taket, om detta ger ett högre jämförelsetal. januari 2010 får medräkna betyg utfärdade 2010 och senare Maximal meritpoäng är dock alltid 2,5. Om kurserna ingår som meritkurs/områdeskurs. Betygsvärdet kommer inte att i gymnasieexamen eller den sökande har läst en meritkurs medräknas i jämförelsetalet. som utökad kurs så ingår sökande i BI. Om en kompletterad (Bedömningshandboksgruppen 2008-05-13--14). kurs ingår i meritvärdet (jämförelsetal+meritpoäng) så ingår sökande i grupp BII. Sökande med betyg från Waldorfskolor med 12-årig utbild­ (Bedömningshandboksgruppen 2012-05-22) ning enligt kursplanen WK10 – 12 (WK2) omfattande 2 500 gymnasiepoäng kommer att få meritpoäng för sådana Sökande som har Matematik 3b men behöver Matematik kurser som bedömts motsvara nationella kurser från gym- 3c för behörighet, som kompletterar med Matematik 4, får nasieskolan/gymnasial vuxenutbildning. Beslutet avser både meritpoäng (och behörighet) för Matematik 4. meritkurser i moderna språk, engelska och matematik och (Bedömningshandboksgruppen 2012-08-29) områdeskurser som fastställts av Högskoleverket. Betyg skall ha utfärdats med de kurskoder som Skolverket fastställde år 2006. För äldre betyg kommer kurskoder fastställda av högskolorna internt att användas och de kodas WAL2xxxx. (Bedömningshandboksgruppen 2009-01-15.)

Meritvärdering av betyg Sid 6 8 Sökande med slutbetyg får tillgodoräkna meritpoäng för Meritvärdering av utländsk gymnasiebetyg som underliggande Gy11-kurser även om betyg i underliggande beviljats undantag genom 800-poängsregeln kurser saknas. Betyg i kurserna medräknas inte i jämförelse- Räkna ut ett genomsnitt på det oavslutade utländska talet. Exempel en sökande med slutbetyg som kompletterar gymnasiebetyget och omvandla det sedan till skalan 10 – 20 med Matematik 4 för meritpoäng. Sökande har i slutbetyget enligt formeln i 10 §. Det preliminära meritvärdet som beräk- endast Matematik A. Matematik 4 räknas som Matematik D nats genom formeln ges ett schablonvärde. Schablonvärdena och ger då 1,0. Mellanliggande nivåer behöver inte redovisas. är 300/10, 350/12.50, 400/15,00 och 450/17,50. Omräknat Betyget i Matematik 4 medräknas inte i jämförelsetalet (en genomsnitt ges enligt: Gy11-kurs kan aldrig bli en tilläggskomplettering). Detta gäller under förutsättning att Matematik C inte krävs för Framräknat preliminärt behörighet. Meritvärde Schablonvärde t o m VT12 (Bedömningshandboksgruppen 2012-08-29) 300-349 = 300 350-399 = 350 En sökande med slutbetyg som saknar 90 % godkända kur- 400-449 = 400 ser som kompletterar med Gy11-kurser för att uppnå 90 % 450-500 = 450 medräknas inte i jämförelsetalet. Gy11-kurser medräknas endast vid särskild behörighet och utbyte. Gy11-kurser kan Meritvärde Schablonvärde fr o m ST12 inte bli tilläggskompletteringar. 10,00-12,49 = 10,00 (Bedömningshandboksgruppen 2012-08-29) 12,50-14,99 = 12,50 15,00-17,49 = 15,00 Sökande som uppfyller kravet för grundläggande behörighet 17,50-20,00 = 17,50 genom slutbetyg/samlat betygsdokument med bokstavs- betyg kan vid komplettering tillgodoräkna meritpoäng för meritkurser som har sifferbetyg. De kurser som krävs för grundläggande och särskild behö- (Bedömningshandboksgruppen 2012-11-07) righet medräknas alltid även om de sänker betygsgenom- snittet. Övriga kompletteringar medräknas om de höjer Sökande med slutbetyg som söker utbildning med krav i Ma- jämförelsetalet. tematik E kan komplettera med godkänt betyg i Matematik 4 för att uppfylla behörighetskravet. Vid meritvärdering sker Meritvärdering av diplom och högskoleutbildning utbyte endast om betyget i Matematik 4 höjer den sökandes I första hand ska den sökande visar upp sitt gymnasiebetyg. jämförelsetal. Sökande som inte kan dokumentera sina gymnasiestudier, (Bedömningshandboksgruppen 2013-01-08) men har dokumenterade universitetsstudier, kan i un- dantagsfall ges ett meritvärde att söka på efter en samlad bedömning av meriterna. Beslut om meritvärde för ny- Utländsk förutbildning sökande fattas av respektive lärosäte (tillämpningsbeslut Utländska gymnasiebetyg omräknas enligt Högskoleverkets Bedömningshandboksgruppen 2012-01-26). Skälet till att föreskrifter i skala 10 – 20 och rangordnas i BI och BII. dokumentation saknas kan bero på politiska förhållanden Särskilda regler för komplettering gäller för den som har i hemlandet, t ex krig. För att den sökande ska få ett merit- utländsk förutbildning. Se den utländska bedömningshand- värde från sina universitetsmeriter registrerat på meriter i boken samt HSVFS 2011:8 som övergår i HSVFS 2012:6. NyA krävs en skriftlig förklaring till varför gymnasiebetyget HSVs föreskrifter kommer under våren 2013 att ersättas av inte finns. Om förklaring inte inkommer beslutar respektive UHRs föreskrifter. lärosäte om eventuellt manuellt jämförelsetal per sökt kurs.

Motsvarande magister examen om minst 4 år 425 16,00 Motsvarande fil.kand examen om minst 3 år 375 14,00 Påbörjad universitetsutbildning 350 12,00 Om endast gymnasiediplom finns 300 10,00

Meritvärdering av betyg Sid 6 9 Tabell för jämförelsetal för betygspoäng Tabellen används när betygspoäng från avgångsbetyg från svensk gymnasieskola (sifferbetyg) ska ­omvandlas till 20-skalan, HSVFS 2003:2. Kompletteringsbetyg ska medräknas innan omvandling görs. Betygs- Jämfö- Betygs- Jämfö- Betygs- Jämfö- Betygs- Jämfö- Betygs- Jämfö- Betygs- Jämfö- poäng relsetal poäng relsetal poäng relsetal poäng relsetal poäng relsetal poäng relsetal 1,00 0,97 1,65 5,21 2,30 9,03 2,95 12,42 3,60 15,38 4,25 17,92 1,01 1,04 1,66 5,28 2,31 9,08 2,96 12,47 3,61 15,42 4,26 17,96 1,02 1,11 1,67 5,34 2,32 9,14 2,97 12,51 3,62 15,47 4,27 17,99 1,03 1,18 1,68 5,40 2,33 9,19 2,98 12,56 3,63 15,51 4,28 18,03 1,04 1,25 1,69 5,46 2,34 9,25 2,99 12,61 3,64 15,55 4,29 18,06 1,05 1,32 1,70 5,52 2,35 9,30 3,00 12,66 3,65 15,59 4,30 18,10 1,06 1,38 1,71 5,58 2,36 9,36 3,01 12,71 3,66 15,63 4,31 18,13 1,07 1,45 1,72 5,64 2,37 9,41 3,02 12,76 3,67 15,68 4,32 18,17 1,08 1,52 1,73 5,71 2,38 9,47 3,03 12,80 3,68 15,72 4,33 18,20 1,09 1,59 1,74 5,77 2,39 9,52 3,04 12,85 3,69 15,76 4,34 18,24 1,10 1,65 1,75 5,83 2,40 9,58 3,05 12,90 3,70 15,80 4,35 18,27 1,11 1,72 1,76 5,89 2,41 9,63 3,06 12,95 3,71 15,84 4,36 18,31 1,12 1,79 1,77 5,95 2,42 9,69 3,07 13,00 3,72 15,88 4,37 18,34 1,13 1,86 1,78 6,01 2,43 9,74 3,08 13,04 3,73 15,92 4,38 18,38 1,14 1,92 1,79 6,07 2,44 9,79 3,09 13,09 3,74 15,96 4,39 18,41 1,15 1,99 1,80 6,13 2,45 9,85 3,10 13,14 3,75 16,01 4,40 18,45 1,16 2,06 1,81 6,19 2,46 9,90 3,11 13,19 3,76 16,05 4,41 18,48 1,17 2,12 1,82 6,25 2,47 9,95 3,12 13,23 3,77 16,09 4,42 18,52 1,18 2,19 1,83 6,31 2,48 10,01 3,13 13,28 3,78 16,13 4,43 18,55 1,19 2,26 1,84 6,37 2,49 10,06 3,14 13,33 3,79 16,17 4,44 18,58 1,20 2,32 1,85 6,43 2,50 10,12 3,15 13,37 3,80 16,21 4,45 18,62 1,21 2,39 1,86 6,49 2,51 10,17 3,16 13,42 3,81 16,25 4,46 18,65 1,22 2,46 1,87 6,55 2,52 10,22 3,17 13,47 3,82 16,29 4,47 18,68 1,23 2,52 1,88 6,61 2,53 10,28 3,18 13,51 3,83 16,33 4,48 18,72 1,24 2,59 1,89 6,67 2,54 10,33 3,19 13,56 3,84 16,37 4,49 18,75 1,25 2,65 1,90 6,73 2,55 10,38 3,20 13,61 3,85 16,41 4,50 18,78 1,26 2,72 1,91 6,79 2,56 10,43 3,21 13,65 3,86 16,45 4,51 18,82 1,27 2,79 1,92 6,85 2,57 10,49 3,22 13,70 3,87 16,49 4,52 18,85 1,28 2,85 1,93 6,91 2,58 10,54 3,23 13,75 3,88 16,53 4,53 18,88 1,29 2,92 1,94 6,97 2,59 10,59 3,24 13,79 3,89 16,57 4,54 18,92 1,30 2,98 1,95 7,03 2,60 10,64 3,25 13,84 3,90 16,61 4,55 18,95 1,31 3,05 1,96 7,09 2,61 10,70 3,26 13,88 3,91 16,65 4,56 18,98 1,32 3,11 1,97 7,14 2,62 10,75 3,27 13,93 3,92 16,68 4,57 19,02 1,33 3,18 1,98 7,20 2,63 10,80 3,28 13,98 3,93 16,72 4,58 19,05 1,34 3,24 1,99 7,26 2,64 10,85 3,29 14,02 3,94 16,76 4,59 19,08 1,35 3,31 2,00 7,32 2,65 10,91 3,30 14,07 3,95 16,80 4,60 19,11 1,36 3,37 2,01 7,38 2,66 10,96 3,31 14,11 3,96 16,84 4,61 19,14 1,37 3,44 2,02 7,44 2,67 11,01 3,32 14,16 3,97 16,88 4,62 19,18 1,38 3,50 2,03 7,49 2,68 11,06 3,33 14,20 3,98 16,92 4,63 19,21 1,39 3,57 2,04 7,55 2,69 11,11 3,34 14,25 3,99 16,96 4,64 19,24 1,40 3,63 2,05 7,61 2,70 11,16 3,35 14,29 4,00 16,99 4,65 19,27 1,41 3,70 2,06 7,67 2,71 11,21 3,36 14,34 4,01 17,03 4,66 19,30 1,42 3,76 2,07 7,73 2,72 11,27 3,37 14,38 4,02 17,07 4,67 19,34 1,43 3,83 2,08 7,78 2,73 11,32 3,38 14,43 4,03 17,11 4,68 19,37 1,44 3,89 2,09 7,84 2,74 11,37 3,39 14,47 4,04 17,15 4,69 19,40 1,45 3,95 2,10 7,90 2,75 11,42 3,40 14,51 4,05 17,18 4,70 19,43 1,46 4,02 2,11 7,96 2,76 11,47 3,41 14,56 4,06 17,22 4,71 19,46 1,47 4,08 2,12 8,01 2,77 11,52 3,42 14,60 4,07 17,26 4,72 19,49 1,48 4,15 2,13 8,07 2,78 11,57 3,43 14,65 4,08 17,30 4,73 19,52 1,49 4,21 2,14 8,13 2,79 11,62 3,44 14,69 4,09 17,34 4,74 19,55 1,50 4,27 2,15 8,18 2,80 11,67 3,45 14,74 4,10 17,37 4,75 19,59 1,51 4,34 2,16 8,24 2,81 11,72 3,46 14,78 4,11 17,41 4,76 19,62 1,52 4,40 2,17 8,30 2,82 11,77 3,47 14,82 4,12 17,45 4,77 19,65 1,53 4,46 2,18 8,36 2,83 11,82 3,48 14,87 4,13 17,48 4,78 19,68 1,54 4,53 2,19 8,41 2,84 11,87 3,49 14,91 4,14 17,52 4,79 19,71 1,55 4,59 2,20 8,47 2,85 11,92 3,50 14,95 4,15 17,56 4,80 19,74 1,56 4,65 2,21 8,52 2,86 11,97 3,51 15,00 4,16 17,59 4,81 19,77 1,57 4,71 2,22 8,58 2,87 12,02 3,52 15,04 4,17 17,63 4,82 19,80 1,58 4,78 2,23 8,64 2,88 12,07 3,53 15,08 4,18 17,67 4,83 19,83 1,59 4,84 2,24 8,69 2,89 12,12 3,54 15,13 4,19 17,70 4,84 19,86 1,60 4,90 2,25 8,75 2,90 12,17 3,55 15,17 4,20 17,74 4,85 19,89 1,61 4,96 2,26 8,80 2,91 12,22 3,56 15,21 4,21 17,78 4,86 19,92 1,62 5,03 2,27 8,86 2,92 12,27 3,57 15,25 4,22 17,81 4,87 19,95 1,63 5,09 2,28 8,92 2,93 12,32 3,58 15,30 4,23 17,85 4,88 19,98 1,64 5,15 2,29 8,97 2,94 12,37 3,59 15,34 4,24 17,89 4,89–5,00 20,00

Meritvärdering av betyg Sid 7 0 Tabell för utbyteskomplettering med Gy11/Vux12 – kurser I denna tabell finns de kurser (2000/2001) som i slutbetyg kan ersättas av kurser från Gy11/Vux12 för att höja meritvärdet.

GY2000 GY2011/VUX12 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Administration Konferens och reception ADM1208 100 Receptions- och konferens- ADMREC0 100 service Anläggning Stensättning ATE1210 150 Anläggning – stensättning ANLANG0 100 Gröna ytor ATE1208 150 Anläggning – gröna ytor ANLANL0 200 Anläggning ATE1201 100 Anläggning 1 ANLANL01 100 Vägbyggnad ATE1211 150 Anläggning – vägbyggnad ANLANN0 100 Ledningsbyggnad ATE1209 150 Anläggning – ledningsbygg- ANLANÄ0 200 nad Arkitektur Miljöanpassad arkitektur BYT1203 100 Arkitektur – hus ARKARK0 100 Automationsteknik Servoteknik STR1208 50 Elmotordrivsystem AUTELD0 100 Automationsteknik Byggnadsautomation STR1501 100 Fastighetsautomation 1 AUTFAS01 100 Automationsenheter STR1201 100 Industriautomation AUTIND0 100 Bageri- och konditori- Choklad och konfektyr KOND1201 100 Choklad och konfektyr BAGCHO0 100 kunskap Konditori restaurang KOND1205 100 Konditori – specialisering BAGKON00S 100 Beläggning Beläggning ATE1202 150 Beläggning BELBEL0 200 Berghantering Bergborrning ATE1204 150 Bergborrning BERBEB0 200 Bergmaskiner ATE1205 50 Bergmaskiner BERBEM0 100 Bergsprängning ATE1206 200 Bergsprängning BERBEP0 200 Bergarbeten ATE1203 150 Bergarbeten BERBER0 200 Biologi – naturbruk Utrotningshotade arter NAM1211 50 Bevarandebiologi BIGBEA0 100 Biodling NAM1202 50 Biologi – naturbruk – specia- BIGBIG00S 100 lisering Bild Bild BF1201 150 Bild BILBIL0 100 Bild och form, fördjupning BF1203 200 Bild och form – specialise- BILBIL00S 100 ring Bild och form, grundkurs BF1202 50 Bild och form 1a1 BILBIL01a1 50 Biologi Biologi A BI1201 100 Biologi 1 BIOBIO01 100 Biologi B BI1202 50 Biologi 2 BIOBIO02 100 Bioteknik BI1209 100 Bioteknik BIOBIT0 100 Cad CAD A TEU1201 50 Cad 1 CADCAD01 50 CAD B TEU1202 50 Cad 2 CADCAD02 50 CAD C TEU1203 50 Cad 3 CADCAD03 50 Dator- och kommuni- Industriell IT STR1204 100 Industriell informationstek- DAOINU0 100 kationsteknik nik Datorstyrd produktion CNC-teknik D CNC1205 100 Datorstyrd produktion 4 DARDAT04 100 CNC-teknik E CNC1206 50 Datorstyrd produktion 5 DARDAT05 100 Dansteknik Dansträning DNS1205 100 Dansträning DATDAR0 100 Design Designmodeller MOD1201 150 Designmodeller DESDES0 100 Design TEU1204 100 Design 1 DESDES01 100 Digitalt skapande Digitalt skapande EOS1201 100 Digitalt skapande 1 DIGDIG01 100 Djurvård inom djurens Djursjukvård DJR1205 150 Djurvård inom djurens hälso- DJRDJU01 100 hälso- och sjukvård och sjukvård 1 Djur Djurkunskap grundkurs DJR1204 50 Djurhållning DJUDJH0 100 Driftsäkerhet och Reparationsteknik UND1204 100 Avhjälpande underhåll 1 DRIAVH01 100 underhåll

ta b e L L F Ö R U t b y t e SKOMPL e t t e r i n g Sid 7 1 GY2000 GY2011/VUX12 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Eldistributionsteknik Högspänningsnät ELD1202 100 Högspänningsnät ELDHÖG0 100 Lågspänningsnät ELD1204 150 Lågspänningsnät ELDLÅS0 100 Drift och underhåll ELD1201 150 Nätunderhållsarbete på luft- ELDNÄD0 100 ledningsnät 0,4–24kV Elektronik Mikroprocessorteknik B ENK1208 100 Mikrodatortillämpningar ELEMIK0 100 Elektroteknik Elkunskap ELKU1203 100 Elektromekanik ELRELK0 100 Elektroniksystem Ljudanläggningar ENSY1213 100 Bild- och ljudanläggningar ELTBID0 100 Marinelektronik ENSY1215 150 Marina elektroniksystem ELTMAR0 100 Energiteknik Energi A ENTE1201 100 Energiteknik 1 ENEENE01 100 Energi B ENTE1202 150 Energiteknik 2 ENEENE02 100 Alternativ energihantering KRV1201 100 Förnybar energi ENEFÖR0 100 Engelska Engelska A EN1201 100 Engelska 5 ENGENG05 100 Engelska B EN1202 100 Engelska 6 ENGENG06 100 Engelska C EN1203 100 Engelska 7 ENGENG07 100 Engelska för döva Engelska för döva A ENDV1201 100 Engelska för döva 5 ENLENE05 100 Engelska för döva B ENDV1202 100 Engelska för döva 6 ENLENE06 100 Engelska för döva C ENDV1203 100 Engelska för döva 7 ENLENE07 100 Entreprenörskap Småföretagande B FE1208 100 Entreprenörskap och före- ENTENR0 100 tagande Estetisk kommunika- Estetisk orientering EOS1202 100 Estetisk kommunikation 1 ESTEST01 100 tion Fastighetsförvaltning Fastighetsförvaltning FATE1202 100 Fastighetsförvaltning FAFFAS0 100 Film- och tv-produktion Rörlig bild A, 100 p RBL1201 100 Film- och tv-produktion 1 FILFIL01 100 Rörlig bild B, 100 p RBL1202 100 Film- och tv-produktion 2 FILFIL02 100 Filosofi Filosofi A FS1201 50 Filosofi 1 FIOFIO01 50 Filosofi B FS1202 50 Filosofi 2 FIOFIO02 50 Fiskevård Fiskevård A NAM1204 50 Fiskevård 1 FIKFIS01 100 Formgivning Formgivning A FOG1203 100 Formgivning 1 FOMFOR01S 100 Fotografisk bild Fotografisk bild A FBL1201 100 Fotografisk bild 1 FOTFOT01 100 Fotografisk bild B FBL1202 100 Fotografisk bild 2 FOTFOT02 100 Fritids- och friskvårds- Badverksamhet BKF1201 200 Bad- och friskvårdsanlägg- FRIBAD0 100 verksamheter ningar Fysik Fysik A FY1201 100 Fysik 1a FYSFYS01a 150 Fysik B FY1202 150 Fysik 2 FYSFYS02 100 Företagsekonomi Marknadsföring FE1204 100 Marknadsföring FÖRMAD0 100 Redovisning och beskattning FE1206 100 Redovisning 1 FÖRRED01 100 Geografi Geografiska informations- GE1203 50 Geografiska informations- GEOGEO0 100 system system Geografi A GE1201 100 Geografi 1 GEOGEO01 100 Geografi B GE1202 50 Geografi 2 GEOGEO02 100 Gerontologi och geri- Geriatrik OMV1205 100 Vård och omsorg vid GERVÅR0 100 atrik demenssjukdom Golvläggning Golv GOTE1201 100 Golvläggning 1 GOLGOL01 100 Våtrumsbeklädnad GOTE1209 150 Golvläggning 2 – våtrum GOLGOL02 100 Trä och laminatgolv GOTE1208 150 Golvläggning 3 – trä och GOLGOV03 200 laminat Godstransporter Tunga godstransporter TRTE1221 150 Godstrafik GOSGOD0 200 Lastbilsmonterad kran TRTE1205 50 Lastbilsmonterad kran GOSLAL0 100 Grafisk kommunika- Grafisk kommunikation B GKO1202 100 Grafisk kommunikation 2 GRAGRA02 100 tion

ta b e L L F Ö R U t b y t e SKOMPL e t t e r i n g Sid 7 2 GY2000 GY2011/VUX12 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Grafisk produktion Tryckteknik A TRYK1202 100 Grafisk produktion 1 GRFGRF01 100 Tryckteknik B TRYK1203 100 Grafisk produktion 2 GRFGRF02 100 Tryckteknik C TRYK1204 200 Grafisk produktion 3 GRFGRF03 100 Tryckteknik D TRYK1205 100 Grafisk produktion 4 GRFGRF04 100 Handel Handel specialisering HNDL1204 200 Handel – specialisering HANHAN00S 100 Historia Historia inom lärlingsförsök HIF1201 50 Historia 1a1 HISHIS01a1 50 Historia A HI1201 100 Historia 1b HISHIS01b 100 Historia B HI1202 100 Historia 2a HISHIS02a 100 Historia B HI1202 100 Historia 2b – kultur HISHIS02b 100 Historia C HI1203 100 Historia 3 HISHIS03 100 Hotell Hotell A HOK1202 50 Logi HOTLOG0 100 Hotell B HOK1203 150 Reception 1 HOTREC01 100 Humanistisk och Tematisk specialisering TS1201 50 Humanistisk och samhälls- HUAHUM0 50 samhällsvetenskaplig vetenskaplig spets spets inom försöks- verksamhet med riks- rekryterande gymna- sial spetsutbildning Hundkunskap Hundar DJR1209 50 Hundkunskap 1 HUNHUN01 100 Hygienkunskap Livsmedelshygien LMK1204 50 Hygien HYGHYG0 100 Hållbart samhälle Hållbart samhällsbyggande MKU1201 100 Hållbart samhällsbyggande HÅLHÅB0 100 Hälsa Alternativmedicin OMV1201 50 Komplementärmedicin HÄLKOM0 100 Idrott och hälsa Idrott och hälsa A IDH1201 100 Idrott och hälsa 1 IDRIDR01 100 Idrott och hälsa B IDH1202 50 Idrott och hälsa 2 IDRIDR02 100 Inköp och logistik Inköp och varuhantering HNDL1205 100 Inköp 1 INKINK01 100 Installationsteknik Belysningsteknik ELI1201 50 Belysningsteknik INSBES0 100 Elinstallation grundkurs ELI1203 250 Elinstallationer INSELI0 200 Elinstallation motorstyrning ELI1204 100 Elmotorstyrning INSELS0 100 Industritekniska pro- Industriell produktion A KIP1203 200 Industritekniska processer 1 INUINU01 100 cesser Industriell produktion B KIP1204 200 Industritekniska processer 2 INUINU02 100 Kemi Kemi A KE1201 100 Kemi 1 KEMKEM01 100 Kemi B KE1202 100 Kemi 2 KEMKEM02 100 Klassisk grekiska – Grekiska A GRK1201 100 Klassisk grekiska – språk KLAKLA01 100 språk och kultur och kultur 1 Grekiska B GRK1202 100 Klassisk grekiska – språk KLAKLA02 100 och kultur 2 Konferens och evene- Konferens HOK1205 100 Konferens 2 KONKON02 100 mang Konst och kultur Filmkunskap KUHI1201 50 Film- och tv-kunskap KOSFIL0 100 Konstruktion Konstruktion A TEU1205 100 Konstruktion 1 KOTKOS01 100 Konstruktion B TEU1206 100 Konstruktion 2 KOTKOS02 100 Kraft- och värmeteknik Kraft- och värmeteknik A KRV1202 150 Kraft- och värmeteknik 1 KRAKRA01 200 Kraft- och värmeteknik B KRV1203 150 Kraft- och värmeteknik 2 KRAKRA02 200 Kraft- och värmeteknik C KRV1204 100 Reservkraft KRARER0 100 Kyl- och värmepumps- Kyl – installation KYVP1202 200 Kyl- och värmepumpsteknik KYLKYC0 200 teknik – installation

ta b e L L F Ö R U t b y t e SKOMPL e t t e r i n g Sid 7 3 GY2000 GY2011/VUX12 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Kyl- och värmepumps- Kyl – drift och underhåll KYVP1201 50 Kyl- och värmepumpsteknik KYLKYO0 100 teknik – grund Kyl – service KYVP1203 200 Kyl- och värmepumpsteknik KYLKYV0 200 – service Lackeringsteknik Lackering tunga fordon A LAC1207 200 Lackeringsteknik för tunga LACLAR0 200 fordon Lantbruksdjur Lantbruksdjurs skötsel DJR1212 150 Lantbruksdjur 1 LANLAN01 100 Larm och säkerhets- Säkerhetssystem TEI1205 100 Larm-, övervaknings- och LARLAM0 100 teknik säkerhetssystem Latin – språk och Latin med allmän språkkun- LAS1201 100 Latin – språk och kultur 1 LATLAT01 100 kultur skap A Latin med allmän språkkun- LAS1202 100 Latin – språk och kultur 2 LATLAT02 100 skap B Latin med allmän språkkun- LAS1203 100 Latin – språk och kultur 3 LATLAT03 100 skap C Ledarskap och organi- Organisation o ledarskap FE1205 50 Ledarskap och organisation LEDLED0 100 sation Ljudproduktion Ljudmedier A LJUM1201 100 Ljudproduktion 1 LJULJU01 100 Ljudmedier B LJUM1202 100 Ljudproduktion 2 LJULJU02 100 Mat och dryck i kom- Gastronomi MAKU1203 50 Mat och dryck i kombination MACMAT0 100 bination Matlagningskunskap Dietik och dietmatlagning NÄR1201 100 Specialkoster MALSPE0 100 Maskin- och lastbils- Hydraulik – tunga fordon FOR1208 150 Mobil hydraulik 1 MASMOB01 100 teknik Systemteknik – buss och BULT1204 100 Styr- och övervakningssys- MASSTY0 100 lastbil tem Matematik Matematik A MA1201 100 Matematik 1a MATMAT01a 100 Matematik A MA1201 100 Matematik 1b MATMAT01b 100 Matematik A MA1201 100 Matematik 1c MATMAT01c 100 Matematik B MA1202 50 Matematik 2a MATMAT02a 100 Matematik B MA1202 50 Matematik 2b MATMAT02b 100 Matematik B MA1202 50 Matematik 2c MATMAT02c 100 Matematik C MA1203 100 Matematik 3b MATMAT03b 100 Matematik C MA1203 100 Matematik 3c MATMAT03c 100 Matematik D MA1204 100 Matematik 4 MATMAT04 100 Matematik E MA1205 50 Matematik 5 MATMAT05 100 Mediekommunikation Mediekommunikation A MDK1201 100 Journalistik, reklam och MEEJOU01 100 information 1 Medieproduktion Medieproduktion A MPR1201 200 Medieproduktion 1 MEPMEI01 100 Medieproduktion B MPR1202 100 Medieproduktion 2 MEPMEI02 100 Medier, samhälle och Mediekunskap MDK1204 100 Medier, samhälle och kom- MERMEE01 100 kommunikation munikation 1 Moderna språk Moderna språk steg 1 MSPR1201 100 Moderna språk 1 MODXXX01 100 Moderna språk steg 2 MSPR1202 100 Moderna språk 2 MODXXX02 100 Moderna språk steg 3 MSPR1203 100 Moderna språk 3 MODXXX03 100 Moderna språk steg 4 MSPR1204 100 Moderna språk 4 MODXXX04 100 Moderna språk steg 5 MSPR1205 100 Moderna språk 5 MODXXX05 100 Moderna språk steg 6 MSPR1206 100 Moderna språk 6 MODXXX06 100 Moderna språk steg 7 MSPR1207 100 Moderna språk 7 MODXXX07 100

ta b e L L F Ö R U t b y t e SKOMPL e t t e r i n g Sid 7 4 GY2000 GY2011/VUX12 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Modersmål Aktiv tvåspråkighet ML1201 100 Modersmål – aktiv två­ MOEMOD0 100 språkighet Modersmål A ML1202 100 Modersmål 1 MOEXXX01 100 Modersmål B ML1203 100 Modersmål 2 MOEXXX02 100 Motor- och röjmotor- Motor- och röjmotorsåg NABT1204 100 Motor- och röjmotorsåg 1 MOTMOT01 100 såg Avverkning med motorsåg SKOG1201 100 Motor- och röjmotorsåg 2 MOTMOT02 100 Musikteori Arrangering och komposition MUPR1201 50 Arrangering och komposition MUIARA0 100 Gehörs- och musiklära A MU1203 100 Gehörs- och musiklära 1 MUIGEH01 100 Gehörs- och musiklära B MU1204 50 Gehörs- och musiklära 2 MUIGEH02 100 Mur- och putsverk Murning A HUS1208 100 Mur- och putsverk 1 – MURMUR01 100 grundmurar Murning B HUS1209 200 Mur- och putsverk 2 – MURMUR02 100 ­murverk Putsning HUS1210 100 Mur- och putsverk 3 – puts MURMUR03 100 Musik Ensembleledning MUPR1202 50 Ensembleledning och diri- MUSENE0 100 gering Ensemble A MU1201 100 Ensemble 1 MUSENS01 100 Ensemble B MU1202 50 Ensemble 2 MUSENS02S 100 Instrument och sång C MU1207 50 Instrument eller sång 2 MUSINS02 100 Körsång A MU1208 50 Körsång 1 MUSKÖS01 100 Körsång B MU1209 100 Körsång 2 MUSKÖS02S 100 Rytmik med dans MU1210 50 Rytmik MUSRYT0 100 Måleri Invändig målning MÅL1203 150 Måleri 1 MÅLMÅL01 200 Människan Människan socialt och kul- SOMS1202 100 Internationellt arbete MÄNINA0 100 turellt Mät-, styr- och regler- Avancerade styrsystem STR1202 100 Distribuerade styrsystem MÄTDIS0 100 teknik Styrteknik A STR1209 50 Mät- och styrteknik MÄTMÄO0 100 Styrteknik B STR1210 100 Programmerbara styrsystem MÄTPRR0 100 Mönsterkonstruktion Datoriserad mönsterhante- MKO1203 100 Datoriserad mönsterhante- MÖNDAT02 100 ring C ring 2 Naturbruksteknik Avverkningsmaskiner SKOG1203 150 Avverkningsmaskiner NABAVV0 100 Virkestransport A SKOG1212 150 Virkestransport med skotare NABVIE0 100 Naturkunskap Naturkunskap A NK1201 50 Naturkunskap 1a1 NAKNAK01a1 50 Naturkunskap B NK1202 100 Naturkunskap 2 NAKNAK02 100 Naturbrukets bygg- Byggnadsunderhåll NABT1203 100 Byggnadsunderhåll NARBYA0 100 nader Näthandel Näthandel C HNDL1208 100 Näthandel 2 NÄTNÄT02 100 Nätverksteknik Lokala nätverk B DTR1204 150 Nätverksteknologier NÄVNÄK0 100 Datorkommunikation DTR1201 100 Nätverksteknik NÄVNÄR0 100 Odling i växthus Odling i växthus ODL1206 100 Odling i växthus 1 ODIODL01 100 Växthusteknik NABT1207 50 Odling i växthus 2 ODIODL02 100 Odling Grovfoderproduktion ODL1203 50 Odling av djurfoder ODLODL0 100 Ekologisk odling ODL1201 50 Odling – specialisering ODLODL00S 100 Plantskoleskötsel ODL1208 50 Trädgårdsodling – plant­ ODLTRS0 100 skoleväxter Trädgårdsodling grundkurs ODL1209 150 Trädgårdsodling ODLTRÅ0 100 Odling på åker ODL1207 150 Växtodling 1 ODLVÄT01 100 Pedagogik i vård och Handledning OMV1206 100 Vårdpedagogik och handled- PEAVÅD0 100 omsorg ning Pedagogik Pedagogiskt ledarskap LPL1208 100 Pedagogiskt ledarskap PEDPEG0 100

ta b e L L F Ö R U t b y t e SKOMPL e t t e r i n g Sid 7 5 GY2000 GY2011/VUX12 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Pedagogiskt arbete Skapande verksamhet EOS1204 100 Skapande verksamhet PEGSKP0 100 Plåtslageriteknik Taktäckning B BYPL1212 100 Byggnadsplåtslageri 4 PLTBYG04 200 Kopparslageri BYPL1204 50 Kulturplåtslageri PLTKUU0 100 Lättbyggnad BYPL1207 150 Lättbyggnadsteknik PLTLÄT0 200 Lödning och skärning SVST1206 50 Plåtslageri – svetstekniker PLTPLT0 100 Produktionskunskap Industriell produktion A KIP1203 200 Produktionskunskap 1 PRDPRO01 100 Industriell produktion B KIP1204 200 Produktionskunskap 2 PRDPRO02 100 Programmering Programmering C DTR1209 100 Programmering 2 PRRPRR02 100 Psykologi Psykologi A PS1201 50 Psykologi 1 PSKPSY01 50 Psykologi B PS1202 50 Psykologi 2a PSKPSY02a 50 Teknisk psykologi PS1203 Psykologi 2b PSKPSY02b 50 Religionskunskap Religionskunskap A RE1201 50 Religionskunskap 1 RELREL01 50 Religionskunskap B RE1202 50 Religionskunskap 2 RELREL02 50 Rid- och körkunskap Körning RID1202 100 Körning 1 RIDKÖR01 100 Rid- och körkunskap Ridning och körning grund- RID1204 150 Ridning och körning RIDRID0 200 kurs Ridning RID1203 100 Ridning 1 RIDRID01 100 Trav RID1205 100 Trav 1 RIDTRA01 100 Samhällskunskap Internationell ekonomi FE1210 50 Internationell ekonomi SAMINE0 100 Internationella relationer SH1204 50 Internationella relationer SAMINR0 100 Samhällskunskap inom lär- SHF1201 50 Samhällskunskap 1a1 SAMSAM01a1 50 lingsförsök Samhällskunskap A SH1201 100 Samhällskunskap 1b SAMSAM01b 100 Samhällskunskap B SH1202 100 Samhällskunskap 2 SAMSAM02 100 Samhällskunskap C SH1203 100 Samhällskunskap 3 SAMSAM03 100 Serviceteknik – natur- Basmaskin service NABT1202 100 Serviceteknik – naturbruk 1 SEISEI01 100 bruk Naturbruksmaskiner repara- NABT1205 100 Serviceteknik – naturbruk 2 SEISEI02 100 tion Serveringskunskap Servering D SERK1208 100 Matsalshantverk SERMAF0 100 Servering B SERK1206 100 Servering 1 SERSER01 100 Servering C SERK1207 200 Servering 2 SERSER02 100 Sjukvård Sjukvård OMV1212 200 Akutsjukvård SJUAKU0 200 Barn- och ungdomssjukvård OMV1202 200 Barn- och ungdomssjukvård SJUBAR0 200 Hemsjukvård OMV1207 100 Hemsjukvård SJUHEM0 100 Lindrande vård OMV1208 100 Lindrande vård SJULIN0 100 Skogsproduktion Skogsskötsel A SKOG1205 100 Skogsskötsel 1 SKGSKO01 100 Skogsskötsel B SKOG1206 150 Skogsskötsel 2 SKGSKO02 100 Virkesmätning SKOG1211 150 Virkesmätning SKGVIK0 100 Skog, mark och vatten Jakt och viltvård NAM1207 150 Jakt och viltvård 1 SKOJAK01 100 Skötsel av utemiljöer Beskärning TDG1201 50 Skötsel av utemiljöer SKÖSKÖ0 100 Specialidrott Specialidrott B SC1202 100 Idrottsspecialisering 3 SPEIDS03 100 Stycknings- och char- Styckning övriga djurslag STYCK1205 50 Styckning 4 STYSTY04 100 kuterikunskap Support och service- Elektroniksystem­ ENSY1204 150 Service och reparations­ SUPSER0 100 arbete reparationer arbete Svenska som andra- Svenska som andraspråk A SVA1201 100 Svenska som andraspråk 1 SVASVA01 100 språk Svenska som andraspråk B SVA1202 100 Svenska som andraspråk 2 SVASVA02 100

ta b e L L F Ö R U t b y t e SKOMPL e t t e r i n g Sid 7 6 GY2000 GY2011/VUX12 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Svenska Svenska A SV1201 100 Svenska 1 SVESVE01 100 Svenska B SV1202 100 Svenska 2 SVESVE02 100 Svenska C SV1205 50 Svenska 3 SVESVE03 100 Litteratur och litteratur­ SV1203 50 Litteratur SVELIT0 100 kunskap Svenskt teckenspråk Teckenspråk för hörande 1 TNH1201 100 Svenskt teckenspråk för SVTSVT01 100 för hörande hörande 1 Teckenspråk för hörande 2 TNH1202 100 Svenskt teckenspråk för SVTSVT02 100 hörande 2 Teckenspråk för hörande 3 TNH1203 100 Svenskt teckenspråk för SVTSVT03 100 hörande 3 Teckenspråk för hörande 4 TNH1204 100 Svenskt teckenspråk för SVTSVT04 100 hörande 4 Teckenspråk för hörande 5 TNH1205 100 Svenskt teckenspråk för SVTSVT05 100 hörande 5 Teater Fysisk teater TEA1201 50 Fysisk teater TEAFYS0 100 Ljus- och ljudteknik TEA1202 100 Ljud och ljus TEALJU00S 100 Röst och rörelse TEA1203 100 Röst TEARÖS0 100 Scenografi, mask, kostym TEA1210 100 Scenografi, mask och kos­ TEASCE00S 100 tym Scenisk gestaltning A TEA1204 100 Scenisk gestaltning 1 TEASCE01 100 Scenisk gestaltning B TEA1205 150 Scenisk gestaltning 2 TEASCE02 100 Scenisk gestaltning C TEA1206 100 Scenisk gestaltning 3 TEASCE03 100 Sceniskt karaktärsarbete TEA1208 100 Sceniskt karaktärsarbete 1 TEASCN01 100 Trädgårdsanläggning Trädgårdsanläggning grund­ ODL1209 150 Trädgårdsanläggning 1 TRDTRÄ01 100 kurs Trä Stommar HUS1214 150 Trä 1 – stommar TRÄTRK01 200 Beklädnader HUS1203 150 Trä 2 – beklädnad TRÄTRK02 100 Snickerier och inredning HUS1213 100 Trä 3 – montage TRÄTRK03 100 Turism Turism – natur, kultur och TURI1206 100 Hållbar turism TURHÅL0 100 miljö Marknad för turism TURI1204 100 Reseproduktion och försälj­ TURRES0 100 ning Utställningsdesign Expo A EXPO1201 100 Utställningsdesign 1 UTSUTS01 100 Expo B EXPO1202 100 Utställningsdesign 2 UTSUTS02 100 Expo C EXPO1203 100 Utställningsdesign 3 UTSUTS03S 100 Vattenbruk Fiskodling VTB1201 150 Fiskodling 1 VANFIS01 200 Vattenkraftteknik Generatorer och transfor­ VAKR1201 100 Generatorer och transfor­ VAEGEN0 100 matorer matorer Hydraulik och turbiner VAKR1202 150 Hydraulik, kraftstationshy­ VAEHYD0 100 draulik och turbiner Kontrollanläggningar VAKR1203 200 Kontrollanläggningar VAEKOR0 200 Kraftstationer VAKR1204 150 Vattenkraftstationer VAEVAN0 100 Vatten- och miljöteknik Vatten- och miljöteknik B VMT1205 200 Dricksvatten VATDRI0 200 Vatten- och miljöteknik C VMT1206 200 Rening av förorenat vatten VATREN0 100 Vattenreningens mikrobiologi VMT1207 50 Vattenreningens mikrobio­ VATVAR0 100 logi Vatten- och miljöteknik A VMT1204 150 Vatten- och miljöteknik VATVAT0 200

TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Sid 7 7 GY2000 GY2011/VUX12 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Ventilationsplåtslageri Ventilationsservice BYPL1215 150 Ventilationsservice VENVEI0 100 Ventilationsanläggningar BYPL1214 150 Ventilationsmontering 2 VENVEN02 200 Ventilation BYPL1213 150 Ventilationsplåtslageri 1 VENVET01 100 Ventilationsteknik Luftmängdsmätning BYPL1206 100 Ventilationsteknik – VETVEL0 100 ­injustering VVS-teknik VVS Svetsteknik A VVT1205 100 VVS svets och lödning rör VVSVVS0 100 VVS teknik C VVT1209 200 VVS-teknik VVSVVT0 200 Växtkunskap Växtkunskap TDG1212 100 Växtkunskap 1 VÄXVÄX01 100 Webbteknik Webbdesign DTR1210 100 Webbutveckling 1 WEBWEU01 100

ta b e L L F Ö R U t b y t e SKOMPL e t t e r i n g Sid 7 8 100 100 100 Poäng 100 BILBILO FRIBAD0 MUIARA0 Kurskod ADMREC0 - - Bild – – – Bad- Bad- och friskvårdsanlägg ningar – – Arrangering och komposition Arrangering – Kursnamn – – – – – – och konferens Receptions- service – 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 150 200 200 200 100 200 100 100 Ny Ny gymn. poäng BF1201 BF1201 BRT1201 BRT1201 BRT1202 BRT1202 BKF1204 BKF1204 BKF1206 BKF1201 BKF1201 BKF1205 MUPR1201 MUPR1201 BAK1201 ADM1201 ADM1201 ADM1202 ADM1203 FR1404 SP1404 TY1404 ADM1210 ADM1210 ADM1205 ADM1205 ARL1201 ARL1201 ADM1206 ADM1206 ADM1208 Ny Ny kurskod

äldre kursen finns under den streckade linjen. Betyg i lokal kurs kan ersättas av nytt betyg i betyg nytt av ersättas kan kurs lokal i Betyg linjen. streckade den under finns kursen äldre gymnasiepoängantalet och kursernade identiska om är är kurskod samma med kurs lokal (1500-koder) kurs lokal ny med jämföras kan (500-koder) kurs lokal gammal en Om samma. kan betyget i den gamla kursen ersättas med En nytt förutsättningbetyg. är att rektor vid identiska. är och varandra ersatt kurserna att intygargymnasieskolan - 2002

–

Bild Bild Färgning och beredning och beredning Färgning Garvning Förskola skola fritidshem fritidshem skola Förskola för funktionshindrade Fritid Badverksamhet Badverksamhet och fortbildning Kultur Arrangering och komposition och komposition Arrangering A Bageri Administration A Administration Administration B Administration engelska Affärskommunikation Affärskommunikation moderna språk Franska Spanska Tyska Anteckningsstenografi Anteckningsstenografi Information och layout A och layout Information Arbetsmiljö och säkerhet och säkerhet Arbetsmiljö Information och layout B och layout Information och reception Konferens Kursnamn Kursnamn 50 50 50 50 50 50 60 60 90 30 30 90 40 40 40 40 40 40 30 30 30 30 60 60 40 160 160 250 250 250 250 200 poäng Gymn. Gymn. yg från 1997 t BL200 BL200 BRT200 BRT200 BRT201 BRT201 BKF203 BKF203 BKF201 BKF201 BKF200 BKF200 BKF204 ARKO200 ARKO200 BAK200 ADM200 ADM200 ADM201 ADM207 ADM208 ADM209 ADM210 ADM203 ADM203 ADM211 ADM211 ARB201 ARB201 ADM213 ADM213 ADM215 Gammal Gammal kurskod be t - 2002 som vid utbyteskomplettering i slut i utbyteskomplettering vid som 2002 – ering i slu tt

2000). Ämnena enligt den gamla timplanen är sorterade i sorterade är timplanen gamla den enligt Ämnena 2000).

ex kursen Datakunskap under ämnet Datoranvändning. Den Datoranvändning. ämnet under Datakunskap kursen ex Bild Bild Färgning och beredning och beredning Färgning Garvning Fritid för funktionshindrade Fritid Barn i förskola, skola och fri skola Barn i förskola, tidshem Badverksamhet Badverksamhet och folkbildning Kultur Arrangering och komposition Arrangering Bageri – Bageri grundkurs Administrativ service A Administrativ Administrativ service B Administrativ – Affärskommunikation Språk Engelska Franska Spanska Tyska Anteckningsstenografi Anteckningsstenografi Textbehandling A Textbehandling Arbetsmiljö – yrkesliv Arbetsmiljö Textbehandling C Textbehandling Konferensadministration Kursnamn Kursnamn eskomple - t - by t Bild Bild Beredningsteknik Beredningsteknik Barn-, kultur- och kultur- fritids Barn-, verksamhet position Arrangering och kom Arrangering Bagerikunskap Administration Administration Arbetsmiljökunskap Ämne Ämne 1997 slutbetyg i kurser gamla de listas tabellen I Tabell för u betyg kan ersättas av nya kurser (gy kurser nya av ersättas kan betyg bokstavsordning. Vid meritvärdering räknas både betyget och gymnasiepoängen för den nya den för gymnasiepoängen och betyget både räknas meritvärdering Vid bokstavsordning. utbytbara är meritvärdering vid som och reviderats, tidigare kursplanen där Kurser, kursen. t Se förteckningen. i med finns TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Sid 7 9 100 100 100 100 100 Poäng 100 100 MUSENE0 NÄVNÄK0 NÄVNÄR0 DATDARO DARDAT04 Kurskod BIOBIO01 BIOBIO02 Ensembleledning och Ensembleledning ­dirigering – – Nätverksteknologier – – Nätverksteknik – – – – – Dansträning – – – – – – – – produktion Datorstyrd – Kursnamn 1 Biologi 2 Biologi – – 50 50 50 50 50 50 90 50 50 50 50 200 100 150 100 100 100 100 100 150 100 150 100 150 100 100 100 Ny Ny gymn. poäng MUPR1202 MUPR1202 DTR1204 DTR1204 DTR1206 DTR1202 DTR1202 DTR1203 DTR1207 DTR1211 DTR1211 DTR1201 DTR1201 DTR1210 DAA1201 DAA1201 – DAA200 DAA200 DAA1201 DAA1201 DNS1205 DNS1205 DTR207 DNS1204 DNS1204 CNC1201 CNC1201 CNC1208 CNC1202 CNC1202 CNC1207 CNC1204 CNC1204 CNC1205 CNC1203 CNC1203 CHK1201 CHK1201 BI1201 BI1201 BI1202 SVST1206 Ny Ny kurskod - Ensembleledning Ensembleledning Lokala nätverk Lokala B Persondatorer IT-samordning IT-samordning nätverk Lokala A A Programmering Databashantering Databashantering Datorkommunikation Datorkommunikation Webbdesign Datorkunskap Datorkunskap Datorkunskap Datorkunskap Datakunskap Datakunskap Dansträning Dansträning C/C++ Programmering Dansimprovisation och komposi Dansimprovisation tion CAD/CAM teknik CAD/CAM B FMS-teknik CNC-teknik A CNC-teknik A FMS-teknik CNC-teknik C CNC-teknik D CNC-teknik CNC-teknik B CNC-teknik Charkuteri A Charkuteri Biologi A Biologi B Biologi och skärning A Lödning Kursnamn Kursnamn – 60 60 60 60 80 80 60 60 60 90 90 80 50 50 30 30 30 30 80 80 80 60 60 40 40 30 30 60 60 70 70 50 50 60 85 170 170 180 180 130 130 130 130 130 130 130 poäng Gymn. Gymn. DIR200 DIR200 DTR205 DTR205 DTR203 DTR203 DTR204 DTR206 DTR200 DTR200 DTR202 DTR201 DTR201 DTR209 DAA200 DAA200 – DA200 DA200 DA200 DA200 DST200 DST200 DA209 DSIK200 DSIK200 CNC200 CNC201 CNC201 CNC206 CNC205 CNC205 CNC202 CNC203 CNC204 CHK200 CHK200 BI200 BI200 BI201 BYT223 Gammal Gammal kurskod - Dirigering och ensembleledning Dirigering Persondatorer Persondatorer Lokala nätverk Lokala – administration nätverk Lokala – teknologier – Basic/Pascal Programmering IT-samordning IT-samordning Databashantering Databashantering Datorkommunikation Datorkommunikation Webbdesign Datorkunskap Datorkunskap Datorkunskap, grundkurs Datorkunskap, Datakunskap, grundkurs Datakunskap, Dansträning Dansträning C/C++ Programmering tion Dansimprovisation och komposi Dansimprovisation CAD/CAM-teknik CAD/CAM-teknik CNC-teknik A CNC-teknik B FMS-teknik FMS-teknik A FMS-teknik CNC-teknik B CNC-teknik C CNC-teknik D CNC-teknik Charkuteri – Charkuteri grundkurs Biologi B Biologi Biologi A Biologi Löd- och svetsteknik Kursnamn Kursnamn ­ledning Dirigering och Dirigering ensemble Datorteknik Datoranvändning Datoranvändning Dansträning Dansträning Datakunskap Dansimprovisation och Dansimprovisation komposition CNC-teknik CNC-teknik Charkuterikunskap Charkuterikunskap Biologi Biologi Byggteknik Ämne Ämne

TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Sid 8 0 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Poäng 100 ELDNÄD0 ELDÖGO ELDÖGO ELDLÅSU ELDLÅSU ELDLÅS0 ELDLÅS0 DJRDJUO1 LANLAN01 Kurskod DJUDJH0 Nätunderhållsarbete på Nätunderhållsarbete 0,4–24kV ­luftledningsnät Högspänningsnät Högspänningsnät Lågspänningsnät Lågspänningsnät Lågspänningsnät Lågspänningsnät – – – – – Djurvård inom djurens 1 och hälso- sjukvård – 1 Lantbruksdjur Kursnamn Djurhållning – – – – – – – 70 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 150 150 150 150 100 100 100 100 100 100 100 150 150 150 120 200 200 200 150 150 Ny Ny gymn. poäng poäng Gymn. Gymn. ELD1201 ELD1201 – ELD1201 ELD206 ELD1202 ELD1202 – ELD1202 ELD207 ELD1203 ELD1203 – ELD1203 ELD208 ELD1204 ELD1204 – ELD1204 ELD209 ELD1205 ELD1205 – ELD1205 ELD210 ELD1206 ELD1206 – ELD1206 ELD211 DJR1201 DJR1201 DJR1215 DJR1215 DJR1206 DJR1206 DJR1212 DJR1203 DJR1203 DJR1204 DJR1205 Drift och underhåll Drift och underhåll Drift och underhåll Drift och underhåll Högspänningsnät Högspänningsnät Högspänningsnät Högspänningsnät Kontrollanläggningar Kontrollanläggningar Kontrollanläggningar Kontrollanläggningar Lågspänningsnät Lågspänningsnät Lågspänningsnät Lågspänningsnät Nätstationer i jordkabelnät i jordkabelnät Nätstationer i jordkabelnät Nätstationer i jordkabelnät Nätstationer Transformatorstationer Transformatorstationer Transformatorstationer Transformatorstationer Arbete med Arbete häst Sällskapsdjur Sällskapsdjur Etologi Etologi skötsel Lantbruksdjurs Djurhållning i park Djurhållning grundkurs Djurkunskap Djursjukvård Kursnamn – – – – – – 70 70 70 70 50 50 50 50 50 50 50 50 30 30 50 50 150 150 150 150 100 100 100 120 120 120 120 200 200 100 100 150 150 200 200 200 poäng Gymn. Gymn. ELD206 ELD206 – ELD200 ELD200 ELD207 – ELD201 ELD201 ELD208 ELD208 – ELD202 ELD202 ELD209 ELD209 – ELD203 ELD203 ELD210 ELD210 – ELD204 ELD204 ELD211 ELD211 – ELD205 ELD205 DJR210 DJR210 DJR205 DJR205 DJR209 DJR203 DJR203 DJR208 DJR202 DJR202 DJR204 Gammal Gammal kurskod Drift och underhåll Drift och underhåll Högspänningsnät Högspänningsnät Kontrollanläggningar Kontrollanläggningar Lågspänningsnät Lågspänningsnät Nätstationer i jordkabelnät Nätstationer Transformatorstationer Transformatorstationer Yrkesmässig stall och Yrkesmässig ­hästskötsel Etologi Etologi Sällskapsdjur Djurkunskap – Djurkunskap grundkurs skötsel Lantbruksdjurs Djursjukvård Djursjukvård Djurhållning i park Djurhållning Kursnamn Eldistribution Eldistribution Djurkunskap Djurkunskap Ämne

TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Sid 8 1 100 100 100 Poäng ELTMARO ELTBIDO SUPSER0 Kurskod ­ – – – elektroniksystem Marina – – Bild- och ljudanläggningar – – – Service och reparations arbete – – Kursnamn – – – – – – – – – – – – – 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 30 150 150 100 100 150 150 150 130 150 150 150 130 100 Ny Ny gymn. poäng poäng Gymn. Gymn. ENSY1205 ENSY1205 ENSY1210 ENSY1210 ENSY1215 ENSY1215 ENSY1216 ENSY1212 ENSY1212 ENSY1214 ENSY1217 ENSY1218 ENSY1218 ENSY1219 ENSY1204 – ENSY1204 ENSY223 ENSY1213 ENSY1213 ENSY1211 ENSY1211 – ENSY1211 ENSY224 ENK1201 ENK1201 ENK1202 ENK1203 ENK1203 ENK1204 ENK1204 ENK1205 ENK1205 – ENK1205 ENK212 ENK1206 ENK1206 ENK1207 ENK1207 ENK1209 ENK1209 – ENK1209 ENK216 - Fax, skrivare, kopiatorer kopiatorer skrivare, Fax, Hemsatellitanläggningar Hemsatellitanläggningar Marinelektronik Marinelektronik Mikrovågsutrustning Kommunikationssystem i fordon Kommunikationssystem Ljudproduktionsteknik Videoanläggning Videobandspelare och videoka Videobandspelare mera Videoproduktionsteknik Elektroniksystemreparation Elektroniksystemreparation elektronik Industriell Ljudanläggningar Ljudanläggningar Kommunikationsradioservice Kommunikationsradioservice Kommunikationsradioservice Kommunikationsradioservice Analoga kretsar A kretsar Analoga B kretsar Analoga Digitalteknik A Digitalteknik Digitalteknik B Digitalteknik Elektronik grundkurs Elektronik grundkurs Elektronik grundkurs Elektronik Kraftelektronikkretsar Kraftelektronikkretsar Mikroprocessorteknik A Mikroprocessorteknik Ytmonteringsteknik Ytmonteringsteknik Ytmonteringsteknik Ytmonteringsteknik Kursnamn – – – – – – 40 40 60 60 60 60 30 30 50 90 90 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 60 60 70 70 30 30 30 30 130 130 130 130 120 120 130 130 130 130 130 130 130 130 100 100 poäng Gymn. Gymn. ENSY220 ENSY220 ENSY222 ENSY222 ENSY228 ENSY228 ENSY217 ENSY217 ENSY227 ENSY229 ENSY226 ENSY226 ENSY225 ENSY225 ENSY230 ENSY231 ENSY223 – ENSY208 ENSY208 ENSY224 – – ENSY224 ENSY209 ENSY209 ENK208 ENK208 ENK209 ENK209 ENK210 ENK210 NK211 NK211 ENK212 ENK212 – ENK202 ENK202 ENK213 ENK213 ENK214 ENK214 ENK216 ENK216 – ENK207 ENK207 Gammal Gammal kurskod - - ­ Fax- och kopiatorservice Fax- Hemsatellitanläggningar Hemsatellitanläggningar Mikrovågsutrustning Mikrovågsutrustning Antenn-, mobiltelefon- och kom mobiltelefon- Antenn-, munikationsradioinstallation Marinelektronik Videoanläggningar Ljudproduktionsteknik Ljudproduktionsteknik Ljud- och hifianläggningar Ljud- och hifianläggningar och video Videobandspelare kameror Videoproduktionsteknik elektronik Industriell Kommunikationsradioservice Analoga elektronikkretsar – elektronikkretsar Analoga ­högfrekvensteknik Analoga elektronikkretsar – elektronikkretsar Analoga ­lågfrekvensteknik Digitalteknik A Digitalteknik Digitalteknik B E Digitalteknik Elektronik grundkurs Elektronik Industri- och elektronik kraft- Industri- kretsar Mikroprocessorteknik Mikroprocessorteknik Ytmonteringsteknik Ytmonteringsteknik Kursnamn Elektroniksystem Elektroniksystem Elektronik Elektronik Ämne

TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Sid 8 2 100 50 100 100 100 100 100 100 100 100 Poäng 100 100 SEISEI01 FIOFIO01 UTSUTSO3S UTSUTSO1 MUSENS01 ENGENG05 ENGENG06 ENEENE02 ENEENO1 INSELS0 Kurskod INSBES0 ELRELK0 – Serviceteknik Serviceteknik – naturbruk 1 – Filosofi 1 – – – – Utställningsdesign 3 Utställningsdesign – – – – Utställningsdesign 1 Utställningsdesign – – – Ensemble 1 Ensemble – Engelska 5 Engelska 6 Engelska Energiteknik 2 Energiteknik – Energiteknik 1 Energiteknik Elmotorstyrning – Kursnamn Belysningsteknik – Elektromekanik – – – 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 150 100 150 100 100 200 100 100 100 100 100 100 100 100 150 100 100 100 Ny Ny gymn. poäng poäng Gymn. Gymn. BF1204 BF1204 MTK1206 MTK1206 NABT1202 NABT1202 FS1201 FS1201 FATE1201 FATE1201 FATE1203 FATE1204 FATE1204 FATE1207 FTT1201 FTT1201 FTT1203 FTT1205 EXPO1203 EXPO1203 FTT1207 FTT1208 FTT1209 FTT1209 FTT1210 EXPO1201 EXPO1201 ESV1201 ESV1201 MU1201 MU1201 EN1202 EN1202 EN1201 EN1201 ENTE1203 ENTE1203 ENTE1202 ENTE1202 ENTE1201 ENTE1201 ELKU1201 ELKU1201 ELI1204 ELI1204 ELKU1202 ELI1201 ELI1201 ELL1201 ELKU1203 ELKU1203 ELL1202 ELL1203 ELL1203 Form Form Småmaskiner service Småmaskiner Basmaskin service Basmaskin Filosofi A Byggnader och utrustningar Byggnader och tvättutrustning Köks- Städning och rengöring och rengöring Städning Yttre miljö Brandskydd ombord Brandskydd Fartygsbefäl Maskinbefäl Expo Expo C Miljö och säkerhet Roro/passagerarfartyg Tanklasthantering Tanklasthantering däck Vakttjänst Expo Expo A Estetisk verksamhet Estetisk Ensemble A Ensemble Engelska B Engelska Engelska A Engelska Energiomvandling Energiomvandling Energi B Energi Energi A Energi Elkompetens A Elkompetens Elinstallation motorstyrning motorstyrning Elinstallation B Elkompetens Belysningsteknik Belysningsteknik A Ellära Elmekanik Elmekanik B Ellära Växelström trefas Växelström Kursnamn 30 30 40 40 80 80 40 40 40 40 30 30 30 40 40 50 50 90 90 50 50 80 80 50 50 60 70 70 60 30 30 160 160 110 110 130 130 110 110 150 100 100 100 150 150 100 100 100 120 120 130 130 110 110 120 120 120 120 poäng Gymn. Gymn. FRM200 FRM200 FYRK207 FYRK207 FS200 FS200 FYRK204 FASTE202 FASTE202 FASTE200 FASTE200 FASTE203 FASTE203 FASTE204 FTT206 FTT206 FTT209 FTT209 FTT213 FTT214 FTT215 EXPO201 EXPO201 FTT216 FTT216 FTT217 EXPO200 EXPO200 ESV200 ESV200 EN201 EN201 ENS200 EN200 EN200 ENETE202 ENETE202 ENETE200 ENETE200 ENETE201 ELKU205 ELKU205 ELKU206 ELKU206 ELI204 ELI204 ELI206 ELL200 ELKU207 ELKU207 ELL201 ELL202 ELL202 Gammal Gammal kurskod Form Form Småmaskiner – skötsel och – skötsel Småmaskiner underhåll Filosofi Filosofi grundkurs Fordonsteknik Köks- och tvättutrustning och tvättutrustning Köks- Byggnader och utrustning Byggnader Städning och rengöring och rengöring Städning Yttre miljö Brandskydd ombord Brandskydd Fartygsbefäl Fartygsbefäl Maskinbefäl Miljö och säkerhet Roro/passagerarfartyg Expo Expo B Tanklasthantering Tanklasthantering däck Vakttjänst Expo Expo A Estetisk verksamhet Estetisk Engelska B Engelska Ensemble Ensemble Engelska A Engelska Energiomvandling Energiomvandling Energi B Energi Energi A Energi Elkompetens A Elkompetens Elkompetens B Elkompetens Elinstallation motorstyrning Elinstallation Belysningsteknik Belysningsteknik A växelström enfas och Likström Elmekanik Elmekanik B växelström enfas och Likström Växelström trefas Växelström Kursnamn Form Form Filosofi Fordonsyrkesteknik Fastighetsteknik Fastighetsteknik Fartygsteknik Fartygsteknik Expo Expo verksamhet Estetisk Ensemble Ensemble Engelska Engelska Energiteknik Energiteknik Elkunskap Elkunskap Elinstallation Elinstallation Ellära Ämne

TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Sid 8 3 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 150 100 Poäng MUIGEH01 GEOGEO01 GEOGEO02 FÖRRED01 FÖRMAD0 LEDLED0 SAMINE0 FYSFYS02 FYSFYS02 tearöso FYSFYS01a FOTFOT01 Kurskod Gehörs- och musiklära 1 Gehörs- och musiklära 1 Geografi 2 Geografi – – – – – – – – 1 Redovisning – – – Marknadsföring och Ledarskap organisation – Internationell ekonomi Internationell – Fysik Fysik 2 Fysik 2 Röst Fysik Fysik 1a – – – Fotografisk bild 1 Fotografisk Kursnamn – – 50 50 50 50 50 50 50 50 50 100 100 150 150 150 150 150 100 150 100 150 150 150 130 100 100 150 150 200 100 Ny Ny gymn. poäng poäng Gymn. Gymn. GE1201 GE1201 GE1202 GJU1201 GJU1202 GJU1203 GJU1204 GJU1205 GJU1206 MU1203 MU1203 FE1209 FE1209 FE1201 FE1201 FE1207 FE1207 FE1202 FE1202 FE1206 ADM1209 FE1203 FE1203 FE1205 FE1210 FE1210 FE1204 – FY1202 FY200 FOR1201 TEA1203 TEA1203 FY1202 FY1202 FY1201 FY1201 FAF1201 FAF1201 FAF1202 FBL1203 FBL1203 FBL1201 FBL1201 ­ Geografi A Geografi B Geografi A Gjuteriteknik B Gjuteriteknik C Gjuteriteknik Handformning Maskinformning Pressgjutning Gehörs och musiklära Gehörs A och musiklära Export och import Finansiering och kalkylering och Finansiering kalkylering Småföretagare A Småföretagare Företagsekonomi A Företagsekonomi och beskattning Redovisning Personaladministration Företagsekonomi B Företagsekonomi och ledarskap Organisation Internationell ekonomi ekonomi Internationell Marknadsföring Fysik Fysik B Fysik B fordon tunga Dieselmotorer- Röst Röst och rörelse Fysik Fysik B Fysik Fysik A Fritidsanläggning och fritids Fritidsanläggning A miljöer och fritidsmiljö Fritidsanläggning B Fotografisk bild C Fotografisk Fotografisk bild A Fotografisk Kursnamn – – 50 50 90 70 60 60 50 50 60 60 30 30 60 40 40 40 40 80 80 90 90 140 140 140 140 140 140 130 130 100 100 160 160 100 100 220 220 220 100 130 130 150 150 150 150 150 120 120 poäng Gymn. Gymn. GE200 GE200 GE201 GJU204 GJU205 GJU205 GJU206 GJU201 GJU202 GJU203 GEMU200 GEMU200 FE202 FE202 FE207 FE207 FE200 FE200 FE201 FE201 FE206 FE205 FE205 RD200 FE203 FE203 FE204 MRKFÖ200 – FY200 FY200 FYTRÄ200 FÖMT200 FY201 FY201 FY202 FAF200 FAF200 FAF201 FBL201 FBL201 FBL200 FBL200 Gammal Gammal kurskod - - Geografi B Geografi Geografi A Geografi A Gjuteriteknik Gjuteriteknik B Gjuteriteknik C Gjuteriteknik – handformning Gjuteriteknik – maskinformning Gjuteriteknik – pressgjutning Gjuteriteknik Gehörs- och musiklära Gehörs- och musiklära Export och import Finansiering och Finansiering kalkylering Småföretagande Småföretagande Företagsekonomi A Företagsekonomi Personaladministration Organisation och ledarskap Organisation och beskattning Redovisning Företagsekonomi B Företagsekonomi ekonomi Internationell Marknadsföring Marknadsföring Fysik Fysik Dieselmotorer Fysisk träning träning Fysisk Fysik Fysik B Fysik Fysik A Fritidsanläggningar och fritids Fritidsanläggningar miljöer A miljöer och fritids Fritidsanläggningar B miljöer Fotografisk Bild B Fotografisk Fotografisk bild A Fotografisk Kursnamn ­ ­motor Geografi Geografi Gjuteriteknik Gehörs- Gehörs- och musiklära Företagsekonomi Företagsekonomi teknik Fysisk träning träning Fysisk Förbrännings Fysik Fysik Fritidsanläggningar och Fritidsanläggningar fritidsmiljöer Fotografisk bild bild Fotografisk Ämne

TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Sid 8 4 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Poäng 100 HOTREC01 KONKON2 IDRIDR01 IDRIDR02 HISHIS02b HOTLOG0 HISHIS02a HISHIS01b KLAKLA01 Kurskod INKINK01 – – – Reception 1 Reception – – 2 Konferens och Idrott hälsa 1 och Idrott hälsa 2 Historia 2b Historia Logi Historia 2a Historia Historia 1b Historia – – – – – – Klassisk grekiska – grekiska språk Klassisk och kultur – Kursnamn – 1 Inköp – – – – – – 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 200 200 200 150 100 100 100 100 100 100 200 200 200 200 100 100 100 100 100 Ny Ny gymn. poäng poäng Gymn. Gymn. IOS1205 IOS1205 HOK1204 HOK1204 SERK1204 IOS1203 HOK1207 HOK1207 HOK1205 IDH1201 IDH1202 HOK1203 HOK1203 HOK1202 HOK1202 HI1202 HI1202 HI1202 HI1201 HI1201 HNT1202 HNT1202 HNT1203 HNT1204 HNT1205 HNT1206 HNT1201 HNT1201 HNDL1202 HNDL1202 GRK1201 GRK1201 HNDL1203 HNDL1210 HNDL1210 HNDL1205 HNDL1205 HNDL1211 HNDL1212 HNDL1209 HNDL1209 HNDL1201 HNDL1201 HNDL1214 HNDL1214 - Utveckling, livsvillkor och socia livsvillkor Utveckling, lisation Hotell C Hotell Bordsdekorationer stöd i av behov Människor Våningsservice Våningsservice Konferens och Idrott Hälsa A och Idrott Hälsa B Hotell B Hotell Hotell A Hotell Historia B Historia Historia B Historia Historia A Historia Hantverksteknik B Hantverksteknik C Hantverksteknik D Hantverksteknik E Hantverksteknik F Hantverksteknik Hantverksteknik A Hantverksteknik Bransch och produktkunskap och produktkunskap Bransch Grekiska Grekiska och service Försäljning Praktisk marknadsföring A marknadsföring Praktisk Inköp och varuhantering och varuhantering Inköp B marknadsföring Praktisk C marknadsföring Praktisk Personlig försäljning försäljning Personlig Affärsutveckling Affärsutveckling Transport och spedition och spedition Transport Kursnamn 50 80 80 50 50 50 80 80 60 60 60 60 30 30 90 90 60 60 60 60 40 40 60 60 200 200 170 200 110 110 110 200 110 110 110 130 130 190 145 130 190 130 130 110 110 poäng Gymn. Gymn. IOS202 IOS202 HOTKU200 HOTKU203 IDH200 IDH201 IOS200 HOTKU204 HOTKU205 HOTKU201 HOTKU202 HI201 HI200 HI200 HI201 HNT201 HNT201 HNT202 HNT203 HNT204 HNT205 HNT200 HNT200 HNDL200 HNDL200 HNDL201 HNDL201 GRK200 GRK200 HNDL207 HNDL202 HNDL202 HNDL208 HNDL205 HDNL203 HDNL203 HNDL209 HNDL209 HNDL206 HNDL206 Gammal Gammal kurskod - - lisation Blommor och Blommor dekorationer och socia livsvillkor Utveckling, Hotell C Hotell och Idrott hälsa B Idrott och Idrott hälsa A och vuxna i ungdomar Barn, särskilt stöd av behov Husfru Husfru Konferens Hotell B Hotell Hotell A Hotell Historia B Historia Historia B Historia Historia A Historia Hantverksteknik A Hantverksteknik B Hantverksteknik C Hantverksteknik D Hantverksteknik – fördjupnings Hantverksteknik kurs Hantverksteknik – grundkurs Hantverksteknik Bransch- och produktkunskap Bransch- Försäljning och service Försäljning Praktisk marknadsföring A marknadsföring Praktisk Grekiska A Grekiska Inköp och varuhantering och varuhantering Inköp B marknadsföring Praktisk i Reklam butik Personlig försäljning försäljning Personlig Ledarskap i Ledarskap butik Transport och spedition och spedition Transport Kursnamn Idrott och Idrott hälsa och Individ samhälle Hotellkunskap Hotellkunskap Historia Historia Hantverksteknik Hantverksteknik Handel Handel Grekiska Grekiska Ämne

TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Sid 8 5 100 100 100 100 100 100 100 100 Poäng 100 PEDPEG0 LJULJU01 LATLAT02 MUSKÖS01 ENEFÖR0 BAGCHO0 KEMKEM01 KEMKEM02 Kurskod MUSINS02 – – – – – ledarskap Pedagogiskt – Ljudproduktion 1 Ljudproduktion Latin Latin – språk och 2 kultur – Körsång 1 Körsång – – Förnybar energi Förnybar – – – – Choklad och Choklad konfektyr – Kemi 1 Kemi 2 Kemi – – Kursnamn – – – Instrument eller sång 2 Instrument – – – 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 100 200 100 100 100 100 150 100 100 100 100 200 100 Ny Ny gymn. poäng poäng Gymn. Gymn. LPL1201 LPL1202 LPL1205 LPL1206 LPL1207 LPL1208 LPL1208 LJUM1203 LJUM1201 LMK1201 LAS1202 LAS1202 LMK1202 MU1208 HVK1202 KUHI1202 KUHI1202 KRV1201 KRV1201 KUHI1205 KUHI1203 MTK1202 MTK1202 KOND1202 KOND1202 KOND1201 KOND1201 KE1202 KE1202 KIP1205 KIP1206 KE1201 KE1201 MU1205 MU1206 MU1207 MU1207 – MU1207 INSÅ204 PBTE1202 KATE1203 Arbetssätt och lärande Arbetssätt Fritidens aktiviteter aktiviteter Fritidens Ledarskap inom Ledarskap lek och idrott Natur och friluftsliv A Natur och friluftsliv Natur och friluftsliv B Natur och friluftsliv Pedagogiskt ledarskap Pedagogiskt Ljudmedel C Ljudmedel Ljudmedier A Ljudmedier Drycker Latin Latin B A Livsmedel Körsång A Körsång Kultur- och stilhistoria och stilhistoria Kultur- Kultur och idéhistoria och idéhistoria Kultur Alternativ energihantering energihantering Alternativ konst Nutida Kultur och konstanalys Kultur Drivlina – arbetsmaskiner – Drivlina arbetsmaskiner Konditori A Konditori Choklad och konfektyr och Choklad konfektyr Kemi B Kemi A Produktionsutrustning B Produktionsutrustning Kemi A Kemi Instrument/sång, nivå 1 Instrument/sång, Instrument/sång, nivå 2 Instrument/sång, Instrument/sång, nivå 3 Instrument/sång, nivå 3 Instrument/sång, C Instrument/sång Chassikomponenter Luftkonditionering Kursnamn – – 50 50 50 50 50 50 50 50 50 60 60 40 40 40 40 80 80 60 60 50 50 40 70 70 40 40 45 30 30 30 30 30 30 30 30 60 100 100 150 150 120 120 240 240 100 100 190 190 100 100 200 200 140 140 120 120 poäng Gymn. Gymn. LPL200 LPL200 LPL201 LPL204 LPL205 LPL206 LPL207 LPL207 LJUM201 LJUM201 LJUM200 LJUM200 LMK200 LMK200 LMK201 LMK201 KÖR200 KÖR200 LAS 200 KSHI200 KSHI200 KUHI201 KUHI201 KUHI202 KRV200 KRV200 KUHI200 KUHI200 KÖT201 KÖT201 KOND201 KOND201 KOND200 KOND200 KE201 KE201 KIP201 KIP202 KE200 KE200 INSÅ201 INSÅ201 INSÅ202 INSÅ202 INSÅ204 INSÅ204 – INSÅ203 INSÅ203 KASK211 KASK200 KASK200 Gammal Gammal kurskod Arbetssätt och lärande Arbetssätt Fritidens aktiviteter aktiviteter Fritidens Ledarskap inom Ledarskap lek och idrott Natur och friluftsliv A Natur och friluftsliv Natur och friluftsliv B Natur och friluftsliv Pedagogiskt ledarskap Pedagogiskt Ljudmedier B Ljudmedier Ljudmedier A Ljudmedier Drycker Livsmedel A Livsmedel Körsång Körsång Latin med språkkunskap allmän Kultur och stilhistoria och stilhistoria Kultur Kultur- och idéhistoria och idéhistoria Kultur- Samtida konst konst Samtida Alternativ energihantering energihantering Alternativ Kultur och konstanalys och konstanalys Kultur Drivlina – Drivlina tunga fordon Konditori – grundkurs Konditori Choklad och konfektyr och Choklad konfektyr Kemi B Kemi Produktionsutrustning A Produktionsutrustning Produktionsutrustning B Produktionsutrustning Kemi A Kemi Instrument/sång A Instrument/sång Instrument/sång B Instrument/sång Instrument/sång C Instrument/sång Luftkonditioneringssystem Chassikomponenter Chassikomponenter Kursnamn - ­ giskt ledarskap giskt ledarskap Lärande och Lärande pedago Ljudmedier Ljudmedier Livsmedelskunskap Livsmedelskunskap Körsång Körsång Latin med allmän språkkunskap Kultur- och stilhistoria Kultur- Kulturhistoria Kulturhistoria Kraft- och Kraft- värmeteknik Kraftöverföringsteknik Konditorikunskap Konditorikunskap Kemiska industri Kemiska processer Kemi Kemi Instrument/sång Instrument/sång Karossteknik Karossteknik Ämne

TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Sid 8 6 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Poäng 100 MATMAT01c MATMAT02a MATMAT02b MATMAT02c MATMAT03b MATMAT03c MATMAT04 MATMAT05 MATMAT01b MATMAT01a Kurskod SKÖSKÖ0 – – – – – – Matematik 1c Matematik 2a Matematik 2b Matematik 2c Matematik 3b Matematik 3c Matematik 4 Matematik 5 Matematik – Matematik 1b Matematik Matematik 1a Matematik – – – – – – Kursnamn utemiljöer av Skötsel – – – – – – – – 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 100 150 100 100 100 100 100 100 100 150 150 100 150 100 150 100 200 150 200 150 Ny Ny gymn. poäng poäng Gymn. Gymn. METE1201 METE1201 METE1202 METE1202 METE1204 METE1204 METE1203 METE1203 METE1205 METE1206 METE1206 MA1202 MA1202 MA1202 MA1202 MA1203 MA1203 MA1204 MA1205 MAKU1204 MA1201 MA1201 MA1201 MA1201 MOP1210 MOP1210 MOP1211 MOP1212 MOP1213 MOP1209 MOP1209 MOP1214 TDG1201 MOP1201 MOP1202 MOP1203 MOP1204 MOP1205 MOP1206 MOP1207 MOP1208 Elektromedicinsk utrustning utrustning Elektromedicinsk Gas- och vätsketeknik Gas- och vätsketeknik Medicin för tekniker för Medicin tekniker Kemisk analysteknik analysteknik Kemisk elektronik Medicinsk Radiologisk utrustning utrustning Radiologisk Matematik B Matematik B Matematik B Matematik C Matematik C Matematik D Matematik E Matematik Kallkök Matematik A Matematik Matematik A Matematik Matematik A Matematik Sulfitmassa Sulfitmassa och solidpapp Wellpapp massa av Vidarebehandling kartong Vätskekartong/grafisk Sulfatmassa Sulfatmassa papper/kartong Ytbehandling Beskärning Fiberråvaror Kartongtillverkning Massa och grundkurs papper Massatillverkning massatillverkning Mekanisk Mäldberedning Pappers- och kartongtillverkning Pappers- Papperstillverkning Kursnamn 65 65 50 50 80 80 65 50 50 40 40 40 40 50 50 40 60 80 50 50 40 40 30 50 120 120 110 110 110 110 150 150 100 150 100 150 150 150 150 120 250 150 225 225 150 poäng Gymn. Gymn. MEDTE206 MEDTE207 MEDTE208 MEDTE209 MEDTE210 MEDTE211 MA201 MA201 MA201 MA201 MA203 MA203 MA204 MA205 MATL203 MA200 MA200 MA200 MA200 MOP210 MOP210 MOP211 MOP212 MOP213 MOP214 MOP209 MOP209 MRVX200 MRVX200 MOP208 MOP201 MOP201 MOP202 MOP203 MOP204 MOP205 MOP206 MOP207 Gammal Gammal kurskod Elektromedicinsk utrustning Elektromedicinsk Gas- och vätsketeknik Gas- och vätsketeknik Kemisk analysteknik analysteknik Kemisk för Medicin tekniker elektronik Medicinsk Radiologisk utrustning utrustning Radiologisk Matematik B Matematik B Matematik B Matematik C Matematik C Matematik D Matematik E Matematik Kallkök grundkurs Kallkök Matematik A Matematik Matematik A Matematik Matematik A Matematik Sulfitmassa Sulfitmassa och solidpapp Wellpapp massa av Vidarebehandling och grafisk Vätskekartong papper/kartong Ytbehandling Sulfatmassa Sulfatmassa Beskärning Beskärning Returfiber Kartongtillverkning Kartongtillverkning Massa och grundkurs papper Massatillverkning massatillverkning Mekanisk Mäldberedning Pappers- och kartongtillverkning Pappers- Papperstillverkning Kursnamn Medicinsk teknik Medicinsk Matlagning Matlagning Matematik Matematik Massa Massa och papper Mark- Mark- och växtkunskap Massa och papper Ämne

TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Sid 8 7 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Poäng 100 MODXXX01 MODXXX02 MODXXX03 MODXXX04 DESDES0 MOEXXX02 MOEMOD0 MOEXXX01 MERMEE01 Kurskod MEEJOU01 - - – – – Moderna Moderna språk 1 Moderna språk 2 Moderna språk 3 Moderna språk 4 – – – – – Designmodeller Modersmål 2 Modersmål – Modersmål aktiv tvåsprå kighet – Modersmål 1 Modersmål – – Medier, samhälle och kom samhälle Medier, 1 munikation – – – Kursnamn och reklam Journalistik, 1 information 50 50 50 50 50 50 100 100 100 100 100 100 150 150 100 200 200 150 100 100 100 100 100 100 Ny Ny gymn. poäng poäng Gymn. Gymn. MUPR1205 MUPR1205 MUM1202 MUM1202 MUM1201 MUM1201 XXX1301 XXX1301 XXX1302 XXX1303 XXX1304 MOD1203 MOD1203 MOD1205 MOD1206 MOD1202 MOD1202 MOD1204 MOD1201 MOD1201 XXX1401 XXX1401 FOG1201 XXX1403 XXX1403 FOG1202 XXX1402 XXX1402 FOG1206 FOG1206 MKU1205 MKU1205 MDK1204 MDK1204 MKU1202 MDK1203 MDK1203 MDK1201 MDK1201 Musik och kommunikation Musik och kommunikation Multimedia B Multimedia Multimedia A Multimedia Steg Steg 1 för resp språk Koden ska anges Steg 2 för resp språk ska Koden anges Steg 3 för resp språk ska Koden anges Steg 4 för resp språk ska Koden anges Modellteknik A Modellteknik C Modellteknik D Modellteknik Industrimodeller Industrimodeller B Modellteknik Designmodeller Designmodeller Koden för resp språk ska Koden anges Datordesign Koden för resp språk ska Koden anges och A design Fackteckning Koden för resp språk ska Koden anges Fackteckning och B design Fackteckning Miljöteknik Miljöteknik Mediekunskap Mediekunskap Miljökunskap Mediekommunikation C Mediekommunikation Mediekommunikation A Mediekommunikation Kursnamn – – – 60 60 60 60 60 60 60 30 30 60 60 60 60 60 30 30 50 50 60 60 80 80 100 100 100 100 130 130 190 130 190 190 190 170 235 120 120 120 120 100 100 150 150 poäng Gymn. Gymn. MUKO200 MUKO200 MUM201 MUM201 XXX205 XXX205 XXX206 – XXX201 XXX207 XXX208 – XXX200 MUM200 MOD209 MOD209 MOD210 MOD211 MOD212 MOD208 MOD208 MOD207 MOD207 XXX403 XXX403 MODE200 MODE201 MODE201 XXX401 XXX401 XXX402 MODE202 MODE202 MILJÖ202 MILJÖ202 MILJÖ201 MILJÖ201 MDE200 MDE200 MDK200 MDK200 MDK201 Gammal Gammal kurskod Musik och kommunikation Musik och kommunikation Multimedia B Multimedia SPRÅC201 kurs C-språk B SPRÅB200 kurs B-språk A SPRÅB201 kurs B-språk B SPRÅC200 kurs C-språk A A Multimedia Modellteknik A Modellteknik B Modellteknik C Modellteknik D Modellteknik Industrimodeller Industrimodeller Designmodeller Designmodeller HEMSP203 HEMSP203 Dator Dator – design Fackteckning och A design Fackteckning HEMSP202 HEMSP202 HEMSP201 HEMSP201 Fackteckning och B design Fackteckning Miljö Miljö – process Miljökunskap Miljökunskap Mediekunskap Mediekunskap Mediekommunikation B Mediekommunikation Mediekommunikation A Mediekommunikation Kursnamn - Musik Musik och kommunika tion Moderna Moderna språk Multimedia Modellteknik Modellteknik Modedesign Modedesign Modersmål Modersmål Miljökunskap Miljökunskap Mediekunskap Mediekunskap Mediekommunikation Mediekommunikation Ämne

TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Sid 8 8 100 Poäng 100 MÖNDAT02 Kurskod MÄNINA0 ­ – – – – – – – mönster Datoriserad 2 hantering – – – Kursnamn – – arbete Internationellt – – – – – – – – – 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 100 100 100 100 100 150 100 Ny Ny gymn. poäng poäng Gymn. Gymn. NAM1214 NAM1214 BI1206 BI1206 BI1208 BI1208 BI1204 BI1204 BI1205 BI1205 MKO1201 MKO1201 MKO1202 MKO1203 MKO1204 MKO1205 MKO1205 MKO1206 MKO1206 OMV1209 OMV1209 MÄTE1201 SOMS1201 SOMS1201 SOMS1202 MÄTE1202 MÄTE1203 MÄTE1203 MÄTE1204 MÄTE1204 MÄTE1205 MÄTE1205 MÄTE1208 MÄTE1208 MÄTE1209 MÄTE1209 MÄTE1210 MÄTE1210 MÄTE1211 MÄTE1211 Viltvård Viltvård Mikrobiologi och genetik Mikrobiologi Växt-och djurliv Växt-och Ekologi Ekologi Kretslopp Kretslopp Datoriserad mönsterhantering A mönsterhantering Datoriserad B mönsterhantering Datoriserad C mönsterhantering Datoriserad A Mönsterkonstruktion Mönsterkonstruktion B Mönsterkonstruktion Mönsterkonstruktion C Mönsterkonstruktion Medicinsk grundkurs Medicinsk A Fastighetsautomation Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor och socialt kulturellt Människan B Fastighetsautomation Flerloopsreglering Flerloopsreglering Mätteknik A Mätteknik Mätteknik B Mätteknik Processdatorsystem Processdatorsystem Processkunskap Processkunskap Reglerteknik Reglerteknik A Reglerteknik Reglerteknik B Kursnamn 50 50 50 50 30 30 30 30 40 40 60 60 60 60 60 30 30 90 90 50 30 30 50 60 50 50 60 60 80 80 80 80 40 40 90 90 130 130 130 140 140 poäng Gymn. Gymn. NAM207 NAM207 NAM204 NAM204 NAM208 NAM208 NAM200 NAM200 NAM202 NAM202 MKO200 MKO200 MKO203 MKO201 MKO201 MKO202 MKO204 MKO205 MKO205 MÄNK202 MÄNK202 MÄTE209 MÄNK200 MÄNK200 MÄNK203 MÄTE210 MÄTE211 MÄTE211 MÄTE213 MÄTE214 MÄTE214 MÄTE218 MÄTE218 MÄTE215 MÄTE215 MÄTE216 MÄTE216 MÄTE217 MÄTE217 Gammal Gammal kurskod Viltvård Viltvård Mikrobiologi och genetik Mikrobiologi Växt- och djurliv Växt- Ekologi Ekologi Kretslopp i mark, vatten och vatten luft i Kretslopp mark, Mönsterkonstruktion A Mönsterkonstruktion Datoriserad mönsterhantering A mönsterhantering Datoriserad Datoriserad mönsterhantering B mönsterhantering Datoriserad C mönsterhantering Datoriserad B Mönsterkonstruktion Mönsterkonstruktion C Mönsterkonstruktion Medicinsk grundkurs B Medicinsk A Fastighetsautomation Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor och socialt kulturellt Människan B Fastighetsautomation Flerloopsreglering Flerloopsreglering A mätteknik Industriell Industriell mätteknik B mätteknik Industriell Övervakningssystem Övervakningssystem Processkunskap Processkunskap Reglerteknik Reglerteknik A Reglerteknik Reglerteknik B Kursnamn ­ Natur- och Natur- miljö kunskap Mönsterkonstruktion Mönsterkonstruktion Människokunskap Människokunskap reglerteknik och Mät- Ämne

TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Sid 8 9 100 100 100 100 100 100 100 Poäng 100 100 100 100 SKGSKO02 SKGVIK0 NABVIE0 SKGSKO01 NABAW0 MOTMOT02 ODLODL00S Kurskod ODLODL0 MOTMOT01 ODLVÄT01 ODLTRS0 ­ – – 2 Skogsskötsel – – Virkesmätning – Virkestransport med ­skotare Skogsskötsel 1 Skogsskötsel – Avverkningsmaskiner – 2 och Motor- röjmotorsåg – Odling specialisering – – – Kursnamn djurfoder av Odling – – 1 och Motor- röjmotorsåg – – 1 Växtodling – plant Trädgårdsodling skoleväxter – 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 150 150 150 150 150 100 150 100 100 100 100 100 150 Ny Ny gymn. poäng poäng Gymn. Gymn. SKOG1204 SKOG1204 SKOG1207 SKOG1206 NABT1206 TDG1209 SKOG1211 SKOG1213 SKOG1212 ODL1211 ODL1211 SKOG1205 SKOG1205 ODL1201 SKOG1202 SKOG1202 SKOG1201 ODL1202 SKOG1203 SKOG1203 TDG1202 ODL1203 NAM1201 ODL1204 TDG1203 TDG1203 DJR1213 NABT1204 NABT1204 ODL1205 ODL1208 ODL1208 NAM1203 ODL1207 ODL1207 Röjningsarbete Röjningsarbete C Skogsskötsel B Skogsskötsel transportteknik Småskalig grundkurs Trädgårdsanläggning Virkesmätning Virkestransport B Virkestransport A Blomsterbinderier Blomsterbinderier Skogsskötsel A Skogsskötsel odling Ekologisk Avverkningsaggregat för traktor Avverkningsaggregat med motorsåg Avverkning och Frukt bärodling Avverkningsmaskiner Avverkningsmaskiner Golfbanor Grovfoderproduktion naturbruk Arbetsliv grönsaker av Odling Inomhusplanteringar Inomhusplanteringar och Mjölk- nötköttsproduktion Motor- och röjmotorsåg och Motor- röjmotorsåg planering Odling Plantskoleskötsel Plantskoleskötsel Energiråvara Odling på Odling åker Kursnamn 35 35 30 60 50 50 40 40 80 80 30 60 60 60 50 50 50 65 65 50 50 50 30 80 80 150 150 150 100 150 140 100 100 120 120 150 150 100 100 100 poäng Gymn. Gymn. NAP223 NAP223 NAP227 NAP233 NAP224 NAP224 NAP225 NAP228 NAP232 NAP234 NAP235 NAP235 NAP205 NAP205 NAP202 NAP202 NAP204 NAP208 NAP201 NAP201 NAP209 NAP210 NAP217 NAP200 NAP200 NAP211 NAP216 NAP214 NAP214 NAP215 NAP220 NAP221 NAP221 NAP222 NAP219 NAP219 Gammal Gammal kurskod - - - - - ­ Transport med småskalig teknik med småskalig Transport Virkestransport med jord brukstraktor Röjningsarbete Röjningsarbete Skogskötsel – fördjupning – fördjupning Skogskötsel – grundkurs Skogskötsel Trädgårdsanläggning Virkesmätning Virkestransport med skotare Blomsterbinderi Blomsterbinderi Ekologisk odling Ekologisk Avverkningsaggregat för jord Avverkningsaggregat och Beståndsanläggning beståndsvård och bärodling Frukt- brukstraktor Avverkningsarbete med motor Avverkningsarbete såg Golfbaneskötsel Grovfoderproduktion på friland grönsaker av Odling maskiner maskiner Inomhusplantering yrkesmiljöer Naturbrukets Arbete med Arbete avverknings Mjölk- och Mjölk- nötköttproduktion Motorsåg och röjmotorsåg och speciali Odlingsplanering sering Plantskoleskötsel Plantskoleskötsel och indu energi- av Produktion striråvara Odling på Odling åker Kursnamn Naturbruksproduktion Naturbruksproduktion Naturbruksproduktion Naturbruksproduktion Ämne

TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Sid 9 0 100 100 100 100 100 50 50 50 100 200 200 Poäng 100 100 50 100 TEASCE02 TEASCE03 TEASCE01 FILFIL02 SAMSAM01b SAMSAM02 SAMSAM03 FILFIL01 PSKPSY01 RELREL01 RELREL02 MUSRYT0 SJUAKV0 SJUBAR0 Kurskod SEISEI02 ODIODL02 NAKNAK01a1 NAKNAK02 Scenisk gestaltning 2 gestaltning Scenisk 3 gestaltning Scenisk Scenisk gestaltning 1 gestaltning Scenisk Film- och tv-produktion 2 Film- och tv-produktion 1b Samhällskunskap 2 Samhällskunskap 3 Samhällskunskap Film- och tv-produktion 1 Film- och tv-produktion Psykologi 1 Psykologi 1 Religionskunskap 2 Religionskunskap Rytmik – – – – – – – – – – – Akutsjukvård Barn- Barn- och ungdomssjukvård Kursnamn – Serviceteknik – 2 naturbruk i Odling 2 växthus 1a1 Naturkunskap 02 Naturkunskap – 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 150 100 100 200 100 100 100 100 200 150 200 200 200 150 200 200 100 100 Ny Ny gymn. poäng poäng Gymn. Gymn. TEA1206 TEA1206 TEA1205 TEA1205 TEA1204 TEA1204 SH1201 SH1201 RBL1203 RBL1203 SH1202 SH1203 RBL1201 RBL1201 PS1201 PS1201 RE1201 RE1202 MU1210 RK1201 RK1203 RK1203 PRT1201 PRT1201 PRT1203 PRT1203 PLÅ1201 PLÅ1201 PLÅ1202 PLÅ1203 PLT1202 PLT1202 PLT1201 PLT1201 OMV1210 OMV1210 OMV1212 OMV1211 OMV1211 OMV1202 OMV1202 NABT1201 NABT1201 NABT1205 NABT1207 NK1201 NK1202 NÄR1202 Scenisk gestaltning C gestaltning Scenisk Scenisk gestaltning B gestaltning Scenisk Scenisk gestaltning A gestaltning Scenisk Samhällskunskap A Samhällskunskap Rörlig Rörlig bild C B Samhällskunskap C Samhällskunskap Rörlig Rörlig bild A Psykologi A Psykologi A Religionskunskap B Religionskunskap och Rytmik dans Affärsjuridik Rättskunskap Rättskunskap Kvalitetsteknik Kvalitetsteknik Produktionsteknik Produktionsteknik Plåtbearbetning A Plåtbearbetning B Plåtbearbetning C Plåtbearbetning Termoplast Termoplast Härdplast Härdplast Omvårdnad Omvårdnad Sjukvård Psykiatri Psykiatri Barn- och ungdomssjukvård Barn- och ungdomssjukvård Basmaskin körning körning Basmaskin reparation Naturbruksmaskiner Växthusteknik A Naturkunskap B Naturkunskap A Näringslära Kursnamn 70 70 90 90 40 40 30 30 40 40 40 40 30 30 30 30 40 40 60 60 40 30 70 30 100 100 130 130 150 150 110 100 120 120 180 180 200 200 200 200 120 120 205 205 205 205 205 100 100 poäng Gymn. Gymn. SCGE202 SCGE202 SCGE201 SCGE201 SH200 SH200 SCGE200 RBL201 RBL201 SH201 SH202 RBL200 RBL200 PS200 PS200 RE200 RE201 RYDS200 RK200 RK201 RK201 PRT202 PRT202 PRT203 PRT203 PLÅ203 PLÅ203 PLÅ204 PLÅ204 PLÅ205 PLT200 PLT200 PLT201 PLT201 OKU204 OKU204 OKU200 OKU202 OKU202 OKU203 OKU203 NABT201 NABT201 NABT203 NK200 NK201 NÄR201 NABT202 NABT202 Gammal Gammal kurskod Scenisk gestaltning C gestaltning Scenisk Scenisk gestaltning B gestaltning Scenisk Samhällskunskap A Samhällskunskap A gestaltning Scenisk Rörlig Rörlig Bild B B Samhällskunskap C Samhällskunskap Rörlig Rörlig Bild A Religionskunskap B Religionskunskap Psykologi Psykologi A Religionskunskap och Rytmik dans Affärsjuridik Rättskunskap Rättskunskap Kvalitetsteknik Kvalitetsteknik Produktionsteknik Produktionsteknik Plåtbearbetning A Plåtbearbetning Plåtbearbetning B Plåtbearbetning C Plåtbearbetning Plastteknik – termoplast Plastteknik Plastteknik – härdplast Plastteknik Omvårdnad A Omvårdnad – Omvårdnad akutsjukvård Omvårdnad – Omvårdnad psykiatri Omvårdnad – Omvårdnad sjuka barn Växthusteknik Växthusteknik B Naturkunskap Körning med basmaskin med basmaskin Körning A Naturkunskap A Näringslära Reparationsteknik Reparationsteknik Kursnamn Samhällskunskap Samhällskunskap gestaltning Scenisk Rörlig Rörlig bild Psykologi Psykologi Religionskunskap och Rytmik dans Rättskunskap Produktionsteknik Produktionsteknik Plåtteknik Plåtteknik Plastteknik Plastteknik Omvårdnad Omvårdnad Naturbruksteknik Naturbruksteknik Naturkunskap Näringskunskap Ämne

TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Sid 9 1 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Poäng 100 SVESVE01 SVESVE02 SVESVE03 AUTIND0 MÄTDIS0 SPEIDS03 STYSTY04 AUTELD0 MÄTPRR0 Kurskod SERSER01 Svenska 1 Svenska 2 Svenska 3 Svenska – – Industriautomation styrsystem Distribuerade – – 3 Idrottsspecialisering 4 Styckning Elmotordrivsystem styrsystem Programmerbara – – – – – – – – – Kursnamn – Servering 1 50 50 50 50 50 50 100 100 100 100 100 100 200 100 100 100 100 150 100 100 200 100 150 100 Ny Ny gymn. poäng poäng Gymn. Gymn. SV1201 SV1201 SV1202 SV1205 STYK1204 STYK1204 STR1202 STR1203 STYK1202 STYK1202 STYK1205 STR1201 STR1208 SC1202 SC1202 STR1210 SC1201 SC1201 MTE1201 MTE1204 MTE1204 MTE1207 MTE1205 MTE1205 MTE1208 MTE1209 PA1201 PA1201 SOMS1207 SOMS1207 SOMS1204 SOMS1204 SERK1205 SERK1205 SERK1206 SERK1206 - Svenska A Svenska B Svenska C Svenska och muntlig skriftlig kommunikation Styckning nöt Styckning styrsystem Avancerad CNC-maskiner Styckning gris Styckning djurslag övriga Styckning Automationsenheter Serviceteknik Specialidrott B Specialidrott Styrteknik B Specialidrott A Specialidrott Efterbehandling Metallografi Metallografi Processmetallurgi Metallurgi grundkurs Metallurgi Pulvermetallurgi – och Värmelära ugnsteknik Projektarbete Projektarbete Utvecklingsstörning/funktions hinder Social omsorg Social Servering A Servering B Kursnamn – – – – 80 80 60 60 50 90 90 70 60 60 50 80 80 50 50 80 80 60 80 20 20 30 60 60 90 90 120 120 100 100 160 160 120 120 110 100 100 190 190 100 100 120 205 205 120 120 poäng Gymn. Gymn. SV203 SV203 SV204 – SV201S SV201L – SV200S SV200L SV202 STR207 STR207 STR208 STYK203 STYK203 STYK200 STR210 STYK201 STYK201 STR206 STR212 SC201 SC201 SMF201 SC200 SC200 SMF204 SMF204 SMF205 SMF207 SMF208 SMF211 SA301 SA301 – SA200 SOO200 SOO200 SERV200 SERV200 SOO202 SERV201 SERV201 Gammal Gammal kurskod - - Svenska B Svenska C Svenska Svenska A Svenska Avancerade styrsystem styrsystem Avancerade – serviceCNC-teknik och under håll Styckning nöt Styckning andra djurslag Styckning Servoteknik Styrteknik B Styckning gris Styckning Automationsenheter Specialidrott B Specialidrott Efterbehandling Specialidrott A Specialidrott Metallografi Metallografi – grundkurs Metallurgi Processmetallurgi Pulvermetallurgi och ugnsteknik Värmelära lingsstörning Omsorg om Omsorg person med utveck Servering A A omsorg Social Servering B Kursnamn - Svenska Svenska Styckningskunskap Styckningskunskap Styrteknik Stål- och metallfram ställning Specialarbete Specialarbete Specialidrott Servering omsorgskunskap Social Ämne

TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Sid 9 2 100 100 100 100 Poäng 100 100 SVTSVT02 TEALJU00 SVTSVT01 SVASVA02 Kurskod SVASVA01 PLTPLT0 Svenskt teckenspråk 2 teckenspråk Svenskt Ljud Ljud och ljus för teckenspråk Svenskt 1 hörande – Svenska som andra språk 2 Svenska – Kursnamn som andra språk 1 Svenska – svetstekniker Plåtslageri – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 100 100 100 100 100 100 100 100 100 200 100 100 Ny Ny gymn. poäng poäng Gymn. Gymn. TNH1202 TNH1202 TEA1202 TEA1202 TNH1201 TEA1207 TEA1207 SVST1221 SVST1221 SVA1202 SVA1202 SVST1206 SVA1201 SVA1201 SVST1207 SVST1208 SVST1208 SVST1209 SVST1210 SVST1210 SVST1211 SVST1212 SVST1212 SVST1213 SVST1213 SVST1214 SVST1214 SVST1215 SVST1215 SVST1216 SVST1216 SVST1217 SVST1217 SVST1218 SVST1219 SVST1219 SVST1220 SVST1222 SVST1222 SVST1223 SVST1223 SVST1224 SVST1224 SVST1225 SVST1225 SVST1226 SVST1226 SVST1227 SVST1227 Teckenspråk för steg 2 hörande Teckenspråk Ljus och ljudteknik Ljus och ljudteknik för steg 1 hörande Teckenspråk Scenisk produktion produktion Scenisk Svetsmetoder grundkurs Svetsmetoder Svenska som andraspråk B som andraspråk Svenska och A Lödning skärning Svenska som andraspråk A som andraspråk Svenska och B Lödning skärning Manuell metallbågssvetsning A1 metallbågssvetsning Manuell A2 metallbågssvetsning Manuell Manuell metallbågssvetsning B1 metallbågssvetsning Manuell B2 metallbågssvetsning Manuell Manuell metallbågssvetsning C1 metallbågssvetsning Manuell Manuell metallbågssvetsning C2 metallbågssvetsning Manuell Manuell metallbågssvetsning C3 metallbågssvetsning Manuell MIG/MAG-svetsning A1 MIG/MAG-svetsning MIG/MAG-svetsning A2 MIG/MAG-svetsning MIG/MAG-svetsning B1 MIG/MAG-svetsning B2 MIG/MAG-svetsning MIG/MAG-svetsning C MIG/MAG-svetsning Svetsarprövning TIG-svetsning A1 TIG-svetsning TIG-svetsning A2 TIG-svetsning TIG-svetsning B1 TIG-svetsning TIG-svetsning B2 TIG-svetsning TIG-svetsning C1 TIG-svetsning TIG-svetsning C2 TIG-svetsning Kursnamn 80 80 60 80 80 40 40 30 30 80 80 50 75 75 75 60 60 60 60 60 60 60 60 60 60 60 80 80 40 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 130 130 120 120 100 100 100 160 160 poäng Gymn. Gymn. TEAT200 TEAT200 TN201 TN202 TEAP200 TEAP200 SVSTE226 SVSTE226 SVSTE227 SVSTE227 SV2201 SV2201 SV2202 SVSTE228 SVSTE229 SVSTE229 SVSTE230 SVSTE231 SVSTE231 SVSTE232 SVSTE233 SVSTE234 SVSTE234 SVSTE235 SVSTE235 SVSTE236 SVSTE237 SVSTE237 SVSTE238 SVSTE238 SVSTE239 SVSTE240 SVSTE240 SVSTE241 SVSTE242 SVSTE242 SVSTE243 SVSTE243 SVSTE244 SVSTE244 SVSTE245 SVSTE245 SVSTE246 SVSTE246 SVSTE247 SVSTE247 Gammal Gammal kurskod Teckenspråk C-språk kurs C-språk B Teckenspråk Teaterteknik Teaterteknik kurs C-språk A Teckenspråk Teaterproduktion Teaterproduktion Bågsvetsmetoder grundkurs Bågsvetsmetoder Lödning och A Lödning skärning Svenska som andraspråk B som andraspråk Svenska och B Lödning skärning Svenska som andraspråk A som andraspråk Svenska Manuell metallbågssvetsning A1 metallbågssvetsning Manuell A2 metallbågssvetsning Manuell Manuell metallbågssvetsning B1 metallbågssvetsning Manuell B2 metallbågssvetsning Manuell C1 metallbågssvetsning Manuell Manuell metallbågssvetsning C2 metallbågssvetsning Manuell Manuell metallbågssvetsning C3 metallbågssvetsning Manuell A1 MIG/MAG-svetsning MIG/MAG-svetsning A2 MIG/MAG-svetsning MIG/MAG-svetsning B1 MIG/MAG-svetsning B2 MIG/MAG-svetsning MIG/MAG-svetsning C MIG/MAG-svetsning Svetsarprövning TIG-svetsning A1 TIG-svetsning TIG-svetsning A2 TIG-svetsning TIG-svetsning B1 TIG-svetsning TIG-svetsning B2 TIG-svetsning TIG-svetsning C1 TIG-svetsning TIG-svetsning C2 TIG-svetsning Kursnamn Teaterteknik Teaterteknik Teckenspråk Teaterproduktion Teaterproduktion Svetsteknik Svetsteknik Svenska som andra Svenska språk Ämne

TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Sid 9 3 100 Poäng 100 50 50 GRFGRF01 Kurskod LARLAM0 CADCAD01 CADCAD02 – – – – – 1 produktion Grafisk – – – – – – – – – – – – – – – – Kursnamn – – – – – och övervaknings- Larm-, säkerhetssystem Cad 1 Cad 2 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 100 100 100 100 100 100 100 100 200 150 150 100 100 200 100 150 100 100 200 100 Ny Ny gymn. poäng poäng Gymn. Gymn. TRÄF1202 TRÄF1202 TRÄF1203 TRÄF1204 TRÄF1201 TRÄF1201 TRÄF1205 TRYK1201 TRYK1201 TRÄF1206 TRÄF1207 TRÄF1208 TRÄF1209 TRÄF1210 TRYK1202 TRYK1202 TRÄF1211 TRTE1209 TRTE1209 TRTE1214 TRTE1202 TRTE1202 TRTE1203 TRTE1204 TRTE1216 TRTE1217 TEXK1203 TEXK1203 TEXK1201 TEXK1201 TEI1201 TEI1201 TEI1202 TEI1202 TEI1203 TEI1203 TEI1204 TEI1204 TKF1202 TEU1201 TEU1201 TEU1202 TEI1205 TEI1205 Hyvling grundkurs Hyvling profil Hyvling Komponenttillverkning Byggvaror Byggvaror Logistik Grafisk kvalitet- och miljöteknik och miljöteknik kvalitet- Grafisk kantverk Sågning reducerare Sågning sorteringSågning stock Sågning Verktygsunderhåll Tryckteknik A Tryckteknik Virkestorkning Hamn- och terminalarbete Hamn- och terminalarbete Skogstransporter Distributionstransporter Distributionstransporter Flyggods Fordonskombinationer grundkurs Transportfordon A Truck Textkommunikation C Textkommunikation Textkommunikation A Textkommunikation Antenninstallation Antenninstallation Installation och registrering och registrering Installation Kabel tv-teknik Kabel tv-teknik Lokala datanät datanät Lokala A och konfektion Textil CAD CAD – A teknik CAD – B teknik Säkerhetssystem Säkerhetssystem Kursnamn 50 50 40 40 80 80 50 80 80 80 90 60 40 40 60 60 40 40 60 60 50 50 30 60 60 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 200 150 180 180 120 190 190 150 150 120 120 240 240 poäng Gymn. Gymn. TRÄF201 TRÄF201 TRÄF202 TRÄF203 TRÄF204 TRYK202 TRYK202 TRÄF200 TRYK203 TRYK203 TRÄF205 TRÄF206 TRÄF207 TRÄF208 TRÄF209 TRÄF210 TRTTE203 TRTTE203 TRTTE204 TRTTE214 TRTTE207 TRTTE209 TRTTE210 TRTTE212 TRTTE212 TEXT201 TEXT201 TEXT200 TEXT200 TEI206 TEI206 TEI207 TEI207 TEI208 TEI208 TEI209 TEI209 TL206 TL206 TL207 TKF202 TEI210 TEI210 Gammal Gammal kurskod - Hyvling grundkurs Hyvling profil Hyvling Komponenttillverkning Logistik Grafisk mätteknik mätteknik Grafisk Byggvaror Offsettryckning Offsettryckning A – Sågning kantverk – Sågning reducer – Sågning sortering – Sågning stock Verktygsunderhåll Virkestorkning Flyggods Flyggods Fordonskombinationer Hamn- och terminalarbete Skogstransporter – grundkurs Transportfordon Truck Distributionstransporter Distributionstransporter Textproduktion B Textproduktion Textproduktion A Textproduktion Antenninstallation Antenninstallation Installation och registrering Installation Kabel-tv-teknik Kabel-tv-teknik Lokala datanät datanät Lokala CAD-teknik B CAD-teknik CAD-teknik A CAD-teknik – och konfektion grund Textil kurs Säkerhetssystem Säkerhetssystem Kursnamn Tryckteknik Tryckteknik Träförädling Transportteknik Transportteknik Textproduktion Textproduktion Teleinstallation Teleinstallation Teknologi Teknologi och konfektion Textil Ämne

TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Sid 9 4 100 Poäng DRIAVH01 Kurskod – – – – – – – – – – – 1 underhåll Avhjälpande – – – – – – – Kursnamn – – – – – – – 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 150 100 100 100 100 150 100 150 100 200 200 200 Ny Ny gymn. poäng poäng Gymn. Gymn. VER1208 VER1208 VER1201 VER1201 VER1202 VER1202 VER1204 VER1203 VER1203 VER1206 VER1207 VER1207 VER1209 UND1201 UND1201 UND1202 UND1202 UND1203 UND1203 UND1205 UND1205 UND1204 UND1204 UND1206 UND1207 UND1207 UND1208 UND1208 UND1209 UND1209 UND1210 UND1210 TURI1207 TURI1207 TRÄ1201 TRÄ1201 TRÄ1205 TRÄ1206 TRÄ1207 TRÄ1208 TRÄ1209 TRÄ1210 TRÄ1210 Industriell teknologi teknologi Industriell Montering A Montering Montering B Montering B bearbetning Skärande Skärande bearbetning A bearbetning Skärande A Slipning Slipning B Slipning grundkurs Verkstadsteknisk Hydralik Hydralik Lager Lager A Lager Lager B Tribologi Tribologi Reparationsteknik Reparationsteknik A Underhåll Underhåll B Underhåll Underhåll C Underhåll Uppriktning Uppriktning Vibrationsteknik Vibrationsteknik Turism och resor Turism Fanering Fanering Planmöbler A Träbearbetning B Träbearbetning C Träbearbetning D Träbearbetning Ytbehandling Ytbehandling Kursnamn 50 50 65 65 80 80 50 80 80 60 50 50 60 60 50 50 50 50 70 70 30 70 70 50 50 50 50 80 80 40 40 130 130 190 150 150 100 100 130 130 100 300 300 200 poäng Gymn. Gymn. TL208 TL208 VER215 VER215 VER216 VER216 VER217 VER218 VER219 VER220 VER220 VER221 UNDTE208 UNDTE208 UNDTE209 UNDTE209 UNDTE210 UNDTE210 UNDTE212 UNDTE212 UNDTE211 UNDTE211 UNDTE213 UNDTE214 UNDTE214 UNDTE215 UNDTE215 UNDTE216 UNDTE217 UNDTE217 TURE200 TURE200 TRÄ200 TRÄ200 TRÄ202 TRÄ202 TRÄ204 TRÄ205 TRÄ206 TRÄ207 TRÄ209 Gammal Gammal kurskod Teknologi – industri Teknologi Montering A Montering Montering B Montering A bearbetning Skärande B bearbetning Skärande A Slipning Slipning B Slipning grundkurs Verkstadsteknisk Hydraulik Hydraulik Lager Lager A Lager Lager B Tribologi Tribologi Reparationsteknik Reparationsteknik A Underhåll Underhåll B Underhåll Underhåll C Underhåll Uppriktning Vibrationsteknik Vibrationsteknik Turism och reseservice Turism Fanering Fanering Planmöbler Planmöbler A Träbearbetning B Träbearbetning C Träbearbetning D Träbearbetning Ytbehandling Kursnamn Verkstadsteknik Verkstadsteknik Underhållsteknik Underhållsteknik Turism och reseservice Turism Träteknik Träteknik Ämne

TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Sid 9 5 100 Poäng VVSVVSO Kurskod – VVS svets VVS svets och rör lödning – – – – – – – Kursnamn 100 100 200 200 100 150 200 200 150 Ny Ny gymn. poäng poäng Gymn. Gymn. VVT1206 VVT1206 VVT1205 VVT1205 VERK1202 VERK1202 VERK1205 VERK1206 VERK1207 VERK1201 VERK1201 VERK1203 VERK1204 VVS svets VVS svets B VVS svets VVS svets A Formverktyg B Formverktyg A Pressverktyg B Pressverktyg grundkurs Verktygsteknik Formverktyg A Formverktyg Gnistbearbetning och Jiggar fixturer Kursnamn 90 90 90 90 90 100 100 210 210 130 210 300 130 130 poäng Gymn. Gymn. VVT203 VVT203 VVT204 VERK212 VERK212 VERK213 VERK214 VERK216 VERK217 VERK218 VERK211 VERK211 Gammal Gammal kurskod VVS svets VVS svets B VVS svets VVS svets A Formverktyg B Formverktyg Gnistbearbetning och Jiggar fixturer A Pressverktyg B Pressverktyg – grundkurs Verktygsteknik Formverktyg A Formverktyg Kursnamn VVS-teknik VVS-teknik Verktygsteknik Verktygsteknik Ämne

TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Sid 9 6 TABELL för utbyteskomplettering i avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer

Tabell för ämne som ingår i avgångsbetyg och som kan bytas ut vid meritvärdering av betyg. I ämne som krävs för behörighet ersätts betyg med nytt betyg på lägst den nivå som krävs för särskild ­behörighet. Se vidare under rubriken Meritvärdering av betyg. För att betyg i avgångsbetyg ska bytas ut ska kompletteringsbetyget avse ämne/etapp/kurs på motsvarande nivå eller högre enligt nedanstående tabell. Nivå 1 är den lägsta nivån inom respektive ämne.

Ämnesbeteckning Ni­vå Årskurs/ämne (motsv) Etapp Gammal kurskod Ny kurskod Gy11/Vux12 Ämneskod (kurskod) Kursbenämning Kursbenämning – kan – kan ersätta ersätta ämnesbetyg ämnesbetyg Gymnasieskolan 1 juli 2000 Gymnasial vuxenutbildning 1 juli 2001 Allmän språkkun- 1 åk gymnasieskolan etapp 2 – – – skap 68030 Biologi 30100 2 2 åk N 3 åk studentexa- 3010002 Biologi B BI201 Biologi B BI1202 Biologi 2 men -allmän linje,social eller språklig gren – latin- linjen (halv- el helklas- sisk eller nyspråklig gren) 1 1 åk T – Biologi A BI200 Biologi A BI1201 Biologi 1 Gemensam 7 – – – Moderna språk, steg Moderna språk 7 ämnesgrupp för 7 Xxx1307 B-/C-språk 6 – – – Moderna språk, steg Moderna språk 6 6 Xxx1306 5 – – – Moderna språk, steg Moderna språk 5 5 Xxx1305 4 3 åk B-språk etapp 4 B-språk Xxx200 Moderna språk, steg Moderna språk 4 B-språk kurs B 4 Xxx1304 Xxx208 3 2 åk B-språk 3 åk etapp 3 C-språk Xxx201 Moderna språk, steg Moderna språk 3 C-språk C-språk kurs B 3 Xxx1303 Xxx206 2 1 åk B-språk 2 åk etapp 2 B-språk kurs A Moderna språk, steg Moderna språk 2 C-språk xxx207 2 Xxx1302 1 1 åk C-språk – C-språk kurs A Moderna språk, steg Moderna språk 1 xxx205 1 Xxx1301 Elektronik 72240 Åk 3 T elteknisk gren 7224002 – – – Ellära 72280 Åk 3 T elteknisk gren 7228002 – – – Engelska 60300 3 – – – Engelska C, EN1203 Engelska 7 2 3 åk HSEN Åk 3 stu- 6030003 Engelska B, Engelska B, EN1202 Engelska 6 dentexamen EN201 1 2 åk två- el treårig linje 6030002 Engelska A, Engelska A, EN1201 Engelska 5 EN200 Filosofi 01240 2 Filosofi B FS1202 Filosofi 2 1 3-årig yrkesinriktad linje 0124002 Filosofi FS200 Filosofi A FS1201 Filosofi 1 1 åk gymnasieskolan

TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Sid 9 7 Ämnesbeteckning Ni­vå Årskurs/ämne (motsv) Etapp Gammal kurskod Ny kurskod Gy11/Vux12 Ämneskod (kurskod) Kursbenämning Kursbenämning – kan – kan ersätta ersätta ämnesbetyg ämnesbetyg Gymnasieskolan 1 juli 2000 Gymnasial vuxenutbildning 1 juli 2001 Fysik 31300 2 3 åk NT Åk 3 student- 3130004 Fysik B, FY200 Fysik B, FY1202 Fysik 2 examen – reallinjen Fysik B, FY202 (teknisk, biologisk, mate- matisk gren) Åk 2 från treårigt tekniskt gymn. 1 2 åk tvåårig teknisk linje 3130003 Fysik A, FY201 Fysik A, FY1201 Fysik 1a Åk 2 fackskolan, teknisk linje Företagsekonomi 3 2 åk två- el treårig eko- 2024003 Företagsekonomi Företagsekonomi B – 20240 nomisk linje B FE203 FE1203 2 2 åk Distributions- o 2024002 – – – kontorslinje 1 1 åk gymnasieskolan – Företagsekonomi Företagsekonomi A – A FE201 FE1202 Grekiska 62300 2 – – – Grekiska B, GRK1202 Klassisk grekiska – språk och kultur 2 1 1 åk H – Grekiska, GRK200 Grekiska A, GRK1201 Klassisk grekiska – språk och kultur 1 Hemspråk 3 3 åk hemspråk etapp 3 Hemspråk, Xxx402 Modersmål B Modersmål 2 0000H0 B-språk, Xxx200 Xxx1403 Moderna B-språk B, Xxx208 språk, steg 4 Xxx1304 2 2 åk hemspråk etapp 2 – – – 1 1 åk hemspråk – Hemspråk, Xxx401 Modersmål A Modersmål 1 B-språk A xxx207 Xxx1402 Moderna språk, steg 2 Xxx1302 Historia 02300 2 3 åk gymnasieskolan 0230003 Historia B, HI201 Historia B, HI1202 Historia 2a eller Historia 2b kultur 1 2 åk gymnasieskolan, 0230002 Historia A, HI200 Historia A, HI1201 Historia 1b 3 åk T Kemi 34400 3 – Kemi B, KE201 Kemi B, KE1202 Kemi 2 2 Åk 3 N Studentexamen 3440003 Kemi A, KE200 Kemi A, KE1201 Kemi 1 – reallinjen (biologisk gren, matematisk gren) 1 Åk 2 T 3440002 – – –

TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Sid 9 8 Ämnesbeteckning Ni­vå Årskurs/ämne (motsv) Etapp Gammal kurskod Ny kurskod Gy11/Vux12 Ämneskod (kurskod) Kursbenämning Kursbenämning – kan – kan ersätta ersätta ämnesbetyg ämnesbetyg Gymnasieskolan 1 juli 2000 Gymnasial vuxenutbildning 1 juli 2001 Matematik 3550N 5 3 åk NT Åk 3 student- 3550004 Matematik E, Matematik E, Matematik 5 35500 examen – reallinjen, MA205 MA1205 (teknisk gren, matema- tisk gren) 4 – – Matematik D, Matematik D, Matematik 4 MA204 MA1204 3 3 åk SE 2 åk Te Åk 3 3550003 Matematik C, Matematik C MA1203 Matematik 3b eller studentexamen – allmän – MA203 Matematik 3c linje (social gren) – real- C1 MA202 linjen (biologisk gren, social gren) 2 2 åk från 3-årig linje – Matematik B Matematik B MA1202 Matematik 2a, 2b MA201 elelr 2c 1 2 åk 2-årig linje/special- 3550002 Matematik A Matematik A MA1201 Matematik 1a, 1b kurser 1 åk 3-årig linje MA200 eller 1c treåriga yrkesinrik. linjer fullst. kurs Åk 2 facksko- lan Åk 1 studentexamen Naturkunskap 3 2 åk gymnasieskolan 3845003 Naturkunskap B Naturkunskap B Naturkunskap 2 38450 NK201 NK1202 2 1 åk gymnasieskolan 3845002 – – – 1 – – Naturkunskap A Naturkunskap A Naturkunskap 1a1 NK200 NK1201 Produktion M, Åk 3 T maskinteknisk 7868002 – – – 78680 gren Psykologi 05500 3 – – – Psykologi B, PS1202 Psykologi 2a 2 2 åk tvåårig vårdlinje 0550003 Psykologi A, Psykologi A, PS1201 Psykologi 1 PS200 1 1 åk gymnasieskolan 0550002 – – – Religionskunskap 2 – – Religionskunskap Religionskunskap B Religionskunskap 2 06700 B RE201 RE1202 1 1 åk gymnasieskolan 0670002 Religionskunskap Religionskunskap A Religionskunskap 1 A RE200 RE1201 Rättskunskap, 1 åk E 5372002 Rättskunskap, Rättskunskap, – 53720 RK201 RK1203 Samhällskunskap 4 – – Samhällskunskap Samhällskunskap C Samhällskunskap 3 54800 C SH202 SH1203 3 3 åk HSE 5480003 Samhällskunskap Samhällskunskap B Samhällskunskap 2 B SH201 SH1202 2 2 åk gymnasieskolan 5480002 Samhällskunskap Samhällskunskap A Samhällskunskap 1b A SH200 SH1201 1 1 åk gymnasieskolan – – – –

* Om sökande kompletterar med svenska B (kurs SV204) ersätts båda betygen av ett.

TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Sid 9 9 Ämnesbeteckning Ni­vå Årskurs/ämne (motsv) Etapp Gammal kurskod Ny kurskod Gy11/Vux12 Ämneskod (kurskod) Kursbenämning Kursbenämning – kan – kan ersätta ersätta ämnesbetyg ämnesbetyg Gymnasieskolan 1 juli 2000 Gymnasial vuxenutbildning 1 juli 2001 Svenska språket 4 – – – – Svenska 3 6560S Svenska 3 3 åk HSENT Åk 3 stu- 6560S03 Svenska B, SV204 Svenska B, SV1202 Svenska 2 litteratur 6560L * dentexamen 6560L03 Svenska, SV200S och SV200L SV201S och SV201L 2 2 åk tvåårig linje/speci- 6560S02 – – – alkurs 3-årigt yrkesinrik- 6560L02 tad linje 1 – Svenska A, SV203 Svenska A, SV1201 Svenska 1 Svenska som 2 – – – – Svenska som andra främmande språk språk 3 1 oavsett åk – Svenska som Svenska som andra Svenska som andra andra språk, språk, SVA1202 språk 2 SVA2202 Teknologi 88750 3 – 8875003 Teknologi C, – – TL204 2 Åk 2 T Åk 1 Te maskin- 8875002 Teknologi B, – – teknisk gren TL203 1 – – Teknologi A, TL202 – –

TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Sid 1 0 0 TABELL för utbyteskomplettering i avgångsbetyg från komvux

Tabell för utbyte av betyg i etapper som ingår i avgångsbetyg från komvux och som kan bytas ut mot kurs- eller ämnesbetyg.

För att etappbetyg ska bytas ut ska kompletteringsbetyget avse ämne/etapp/kurs på motsvarande nivå enligt nedanstående tabell.

Ämnesbeteckning Kurskod (etapp) Ämnesbetyg Kurs Gy11/Vux12 Allmän språkkunskap, 68030 02 1 åk gymnasieskolan – – etapp 2 Biologi , etapp 2 30100 02 2 åk N 3 åk studentexamen – Biologi B BI1202 Biologi 2 allmän linje, social eller språklig gren BI201 – latinlinjen (halv- el helklassisk eller nyspråklig gren) Språk, etapp 4 Etapp 4 3 åk B-språk Moderna språk, steg 4 Moderna språk 4 Xxx1304 B-språk kurs B Xxx208 B-språk Xxx200 Språk, etapp 3 Etapp 3 2 åk B-språk 3 åk C-språk Moderna språk, steg 3 Moderna språk 3 Xxx1303 C-språk kurs B Xxx206 C-språk Xxx201 Språk, etapp 2 Etapp 2 1 åk B-språk 2-åk C-språk Moderna språk, steg 2 Moderna språk 2 Xxx1302 B-språk kurs A Xxx207 Elektronik, etapp 2 72240 02 Åk 3 T elteknisk gren – – Ellära, ellära etapp 2 72280 02 Åk 3 T elteknisk gren – – Engelska, etapp 3 60300 03 3 åk HSEN Åk 3 studentexamen Engelska B EN1202 Engelska 6 EN201 Engelska, etapp 2 60300 02 2 åk två- el treårig linje Engelska A EN1201 Engelska 5 EN200 Filosofi, etapp 2 01240 02 3-årig yrkesinriktad linje 1 åk Filosofi FS1201 FS200 Filosofi 1 gymnasieskolan Fysik, etapp 4 31300 04 3 åk NT Åk 3 studentexamen Fysik B FY1202 FY200 Fysik 2 – reallinjen (teknisk, biologisk, FY202 matematisk gren) Åk 2 från tre- årigt tekniskt gymnasium Fysik, etapp 3 31300 03 2 åk tvåårig teknisk linje Åk 2 Fysik A FY1201 FY201 Fysik 1a fackskolan, teknisk linje Företagsekonomi, etapp 20240 03 2 åk två- el treårig ekonomisk Företagsekonomi B – 3 linje FE1203 FE203 Hemspråk, etapp 3 Etapp 3 3 åk hemspråk Modersmål B Xxx1403 Modersmål 2 Hemspråk Xxx402 Historia, etapp 3 02300 03 3 åk gymnasieskolan Historia B HI1202 HI201 Historia 2a eller Historia 2b kultur Historia, etapp 2 02300 02 2 åk gymnasieskolan, 3 åk T Historia A HI1201 HI200 Historia 1b Kemi, etapp 3 34400 03 Åk 3 N Studentexamen – reallin- Kemi A KE1201 KE200 Kemi 1 jen (biologisk gren, matematisk gren)

TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Sid 1 0 1 Ämnesbeteckning Kurskod (etapp) Ämnesbetyg Kurs Gy11/Vux12 Matematik, etapp 4 35500 04 3 åk NT Åk 3 studentexamen – Matematik E MA1205 Matematik 5 reallinjen (teknisk gren, matema- MA205 tisk gren) Matematik, etapp 3 35500 03 3 åk SE 2 åk Te Åk 3 student- Matematik C MA1203 Matematik 3b eller examen – allmän linje (social MA203 Matematik C1 3c gren) – reallinjen (biologisk gren, MA202 social gren) Matematik, etapp 2 35500 02 2 åk 2-årig linje/specialkurs 1 Matematik A MA1201 Matematik 1a, 1b åk 3-årig linje treåriga yrkesinrik- MA200 eller 1c tade linjer Åk 2 fackskolan Åk 1 studentexamen Naturkunskap, etapp 3 38450 03 2 åk gymnasieskolan Naturkunskap B NK1202 Naturkunskap 2 Produktion, etapp 2 78680 02 Åk 3 T maskinteknisk gren – – Psykologi, etapp 3 05500 03 2 åk tvåårig vårdlinje Psykologi A PS1201 Psykologi 1 PS200 Religionskunskap, 06700 02 1 åk gymnasieskolan Religionskunskap A Religionskunskap etapp 2 RE1201 RE200 1 Rättskunskap, etapp 2 53720 02 1 åk E Rättskunskap RK1203 – RK201 Samhällskunskap, 54800 03 3 åk HSE Samhällskunskap B Samhällskunskap etapp 3 SH1202 SH201 2 Samhällskunskap, 54800 02 2 åk gymnasieskolan Samhällskunskap A Samhällskunskap etapp 2 SH1201 SH200 1b Svenska språket, etapp 6560S 03 3 åk HSENT Svenska B Svenska 2 3 Svenska litteratur, 6560L 03 Åk 3 studentexamen SV1202* SV204* – etapp 3 SV200S SV201S SV200L SV201L Teknologi, etapp 3 88750 03 – Teknologi C TL204 – Teknologi. etapp 2 88750 02 Åk 2 T Åk 1 Te maskinteknisk Teknologi B TL203 – gren

* Om sökande kompletterat med Svenska 2 SVESVE02 eller Svenska B, SV1202 eller SV204, ersätts båda betygen av ett.

TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Sid 1 0 2 Förteckning över B/C-språk med kurs/ämneskoder I tabellen finns de gamla språkkurser som vid utbyteskomplettering kan ersättas av nya språkkurser.

B/C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gammal kurskod Gymnasieskolan 1 juli 2000 Gymnasial vuxenutbildning 1 juli 2001

Arabiska 69030 ARB1301 – steg 1 C-språk kurs A – ARA205 ARB1302 – steg 2 C-språk kurs B – ARA206 ARB1303 – steg 3 B-språk kurs A – ARA207 ARB1304 – steg 4 B-språk kurs B – ARA208 ARB1305 – steg 5 ARB1306 – steg 6 ARB1307 – steg 7 Bosniska/kroatiska/ 69096 BOS1301 – steg 1 C-språk kurs A – BKS205 serbiska BOS1302 – steg 2 C-språk kurs B – BKS206 BOS1303 – steg 3 B-språk kurs A – BKS207 BOS1304 – steg 4 B-språk kurs B – BKS208 BOS1305 – steg 5 BOS1306 – steg 6 BOS1307 – steg 7 KRO1301 – steg 1 C-språk kurs A – BKS205 KRO1302 – steg 2 C-språk kurs B – BKS206 KRO1303 – steg 3 B-språk kurs A – BKS207 KRO1304 – steg 4 B-språk kurs B – BKS208 KRO1305 – steg 5 KRO1306 – steg 6 KRO1307 – steg 7 SER1301 – steg 1 C-språk kurs A – BKS205 SER1302 – steg 2 C-språk kurs B – BKS206 SER1303 – steg 3 B-språk kurs A – BKS207 SER1304 – steg 4 B-språk kurs B – BKS208 SER1305 – steg 5 SER1306 – steg 6 SER1307 – steg 7 Danska 65070 DAN1301 – steg 1 C-språk kurs A – DAN205 DAN1302 – steg 2 C-språk kurs B – DAN206 DAN1303 – steg 3 DAN1304 – steg 4 DAN1305 – steg 5 DAN1306 – steg 6 DAN1307 – steg 7 Engelska 60300 EN1301 – steg 1 C-språk kurs A – EN205 EN1302 – steg 2 C-språk kurs B – EN206 EN1303 – steg 3 EN1304 – steg 4 EN1305 – steg 5 EN1306 – steg 6 EN1307 – steg 7

FÖRTECKNING ÖVER B/C-SPRÅK Sid 1 0 3 B/C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gammal kurskod Gymnasieskolan 1 juli 2000 Gymnasial vuxenutbildning 1 juli 2001

Estniska 69140 EST1301 – steg 1 C-språk kurs A – EST205 EST1302 – steg 2 C-språk kurs B – EST206 EST1303 – steg 3 EST1304 – steg 4 EST1305 – steg 5 EST1306 – steg 6 EST1307 – steg 7 Finska 6919B FI1301 – steg 1 C-språk kurs A – FI205 FI1302 – steg 2 C-språk kurs B – FI206 FI1303 – steg 3 B-språk kurs A – FI207 FI1304 – steg 4 B-språk kurs B – FI208 FI1305 – steg 5 FI1306 – steg 6 FI1307 – steg 7 Flamländska/ 69196 FLA1301 – steg 1 C-språk kurs A – FLA205 nederländska FLA1302 – steg 2 C-språk kurs B – FLA206 FLA1303 – steg 3 FLA1304 – steg 4 FLA1305 – steg 5 FLA1306 – steg 6 FLA1307 – steg 7 Franska 6130B FR1301 – steg 1 C-språk kurs A – FR205 FR1302 – steg 2 C-språk kurs B – FR206 FR1303 – steg 3 B-språk kurs A – FR207 FR1304 – steg 4 B-språk kurs B – FR208 FR1305 – steg 5 FR1306 – steg 6 FR1307 – steg 7 Hebreiska 69210 HEB1301 – steg 1 C-språk kurs A – HEB205 HEB1302 – steg 2 C-språk kurs B – HEB206 HEB1303 – steg 3 HEB1304 – steg 4 HEB1305 – steg 5 HEB1306 – steg 6 HEB1307 – steg 7 Isländska 65150 ISL1301 – steg 1 C-språk kurs A – ISL205 ISL1302 – steg 2 C-språk kurs B – ISL206 ISL1303 – steg 3 ISL1304 – steg 4 ISL1305 – steg 5 ISL1306 – steg 6 ISL1307 – steg 7 Italienska 6928B IT1301 – steg 1 C-språk kurs A – IT205 IT1302 – steg 2 C-språk kurs B – IT206 IT1303 – steg 3 B-språk kurs A – IT207 IT1304 – steg 4 B-språk kurs B – IT208 IT1305 – steg 5 IT1306 – steg 6 IT1307 – steg 7

FÖRTECKNING ÖVER B/C-SPRÅK Sid 1 0 4 B/C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gammal kurskod Gymnasieskolan 1 juli 2000 Gymnasial vuxenutbildning 1 juli 2001

Japanska 6930C JAP1301 – steg 1 C-språk kurs A – JAP205 69300 JAP1302 – steg 2 C-språk kurs B – JAP206 JAP1303 – steg 3 JAP1304 – steg 4 JAP1305 – steg 5 JAP1306 – steg 6 JAP1307 – steg 7 Kinesiska 6934C KI1301 – steg 1 C-språk kurs A – KI205 69340 KI1302 – steg 2 C-språk kurs B – KI206 KI1303 – steg 3 KI1304 – steg 4 KI1305 – steg 5 KI1306 – steg 6 KI1307 – steg 7 Lulesamiska 65705 LSM1301 – steg 1 C-språk kurs A – LSM205 LSM1302 – steg 2 C-språk kurs B – LSM206 LSM1303 – steg 3 B-språk kurs A – LSM207 LSM1304 – steg 4 B-språk kurs B – LSM208 LSM1305 – steg 5 LSM1306 – steg 6 LSM1307 – steg 7 Nordsamiska 65700 NSM1301 – steg 1 C-språk kurs A – NSM205 NSM1302 – steg 2 C-språk kurs B – NSM206 NSM1303 – steg 3 B-språk kurs A – NSM207 NSM1304 – steg 4 B-språk kurs B – NSM208 NSM1305 – steg 5 NSM1306 – steg 6 NSM1307 – steg 7 Persiska 69520 PER1301 – steg 1 C-språk kurs A – PER205 PER1302 – steg 2 C-språk kurs B – PER206 PER1303 – steg 3 PER1304 – steg 4 PER1305 – steg 5 PER1306 – steg 6 PER1307 – steg 7 Polska 69530 POL1301 – steg 1 POL1302 – steg 2 POL1303 – steg 3 B-språk kurs A – POL207 POL1304 – steg 4 B-språk kurs B – POL208 POL1305 – steg 5 POL1306 – steg 6 POL1307 – steg 7 Portugisiska 69550 PO1301 – steg 1 C-språk kurs A – PO205 6955C PO1302 – steg 2 C-språk kurs B – PO206 PO1303 – steg 3 B-språk kurs A – PO207 PO1304 – steg 4 B-språk kurs B – PO208 PO1305 – steg 5 PO1306 – steg 6 PO1307 – steg 7

FÖRTECKNING ÖVER B/C-SPRÅK Sid 1 0 5 B/C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gammal kurskod Gymnasieskolan 1 juli 2000 Gymnasial vuxenutbildning 1 juli 2001 Ryska 63700 RY1301 – steg 1 C-språk kurs A – RY205 RY1302 – steg 2 C-språk kurs B – RY206 RY1303 – steg 3 B-språk kurs A – RY207 RY1304 – steg 4 B-språk kurs B – RY208 RY1305 – steg 5 RY1306 – steg 6 RY1307 – steg 7 Spanska 6470B SP1301 – steg 1 C-språk kurs A – SP205 6470C SP1302 – steg 2 C-språk kurs B – SP206 64700 SP1303 – steg 3 B-språk kurs A – SP207 SP1304 – steg 4 B-språk kurs B – SP208 SP1305 – steg 5 SP1306 – steg 6 SP1307 – steg 7 Swahili 69760 SWA1301 – steg 1 C-språk kurs A – SWA205 SWA1302 – steg 2 C-språk kurs B – SWA206 SWA1303 – steg 3 SWA1304 – steg 4 SWA1305 – steg 5 SWA1306 - steg 6 SWA1307 – steg 7 Sydsamiska 65710 SSM1301 – steg 1 C-språk kurs A – SSM205 SSM1302 – steg 2 C-språk kurs B – SSM206 SSM1303 – steg 3 B-språk kurs A – SSM207 SSM1304 – steg 4 B-språk kurs B – SSM208 SSM1305 – steg 5 SSM1306 – steg 6 SSM1307 – steg 7 Teckenspråk 68800 C-språk kurs A – TN201 C-språk kurs B – TN202 Tornedalsfinska 65720 TFI1301 – steg 1 C-språk kurs A – TFI205 TFI1302 – steg 2 C-språk kurs B – TFI206 TFI1303 – steg 3 B-språk Kurs A – TFI207 TFI1304 – steg 4 B-språk kurs B – TFI208 TFI1305 – steg 5 TFI1306 – steg 6 TFI1307 – steg 7 Tyska 6680B TY1301 – steg 1 C-språk kurs A – TY205 6680C TY1302 – steg 2 C-språk kurs B – TY206 TY1303 – steg 3 B-språk kurs A – TY207 TY1304 – steg 4 B-språk kurs B – TY208 TY1305 – steg 5 TY1306 – steg 6 TY1307 – steg 7 Ungerska 69900 UNG1301 – steg 1 C-språk kurs A – UNG205 UNG1302 – steg 2 C-språk kurs B – UNG206 UNG1303 – steg 3 UNG1304 – steg 4 UNG1305 – steg 5 UNG1306 – steg 6 UNG1307 – steg 7 FÖRTECKNING ÖVER B/C-SPRÅK Sid 1 0 6 Jämförelse mellan universitets- och högskolebetyg och poäng vid universitet och högskolor

För meritvärdering av akademiska meriter, se SUHF:s rekommendationer. Äldre akademiska examina, som inte finns registrerade i LADOK, ska ge akademiska poäng. Kandidatexamen ger 180 hp och Magisterexamen ger 240 hp. För annan icke poängsatta utbildningar finns inga fastställda rekommendationer. Vid varje lärosäte finns praxis som tillämpas. Tabellen visar en jämförelse mellan äldre universitets- och högskolebetyg och poäng/högskolepoäng vid universitet och högskolor.

Översättningstabell

Betygsenheter enligt 1953 års Poäng enligt 1969 års Högskolepoäng studieordning och studieordning och fram fr o m 1 juli 2007 tidigare stadgar t o m 30 juni 2007

Försvarlig (1/2 betyg) 10 p godkänd 15 hp godkänd

Godkänd (1 betyg) 20 p godkänd 30 hp godkänd

Icke utan beröm godkänd (1 betyg med spets) 20 p väl godkänd 30 hp väl godkänd

Med beröm godkänd (2 betyg) 40 p godkänd 60 hp godkänd

Med utmärkt beröm godkänd (2 betyg med spets) 40 p väl godkänd 60 hp väl godkänd

Berömlig (3 betyg) 60 p godkänd 90 hp godkänd

Mycket berömlig (3 betyg med spets) 60 p väl godkänd 90 hp väl godkänd

Utmärkt (4 betyg) 80 p godkänd 120 hp godkänd

Särskilt utmärkt (4 betyg med spets) 80 p väl godkänd 120 hp väl godkänd

B I L A G A : Ä l dre HÖGSKOL E M e r IT e r Sid 1 0 7 Beräkning av meritvärde – exempel

Slutbetyg från gymnasieskolan utfärdat 2010 – utökat program med komplettering

En sökande har ett slutbetyg från Samhällsvetarprogrammet utfärdat 2010-06-11. Det är ett utökat program på 2 600 gym- nasiepoäng. Filmkunskap och Litteratur och litteraturkunskap är utökade kurser.

Förutom slutbetyget finns ett samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning med kurserna Engelska A och B. Den sökande anmäler sig till Juristprogrammet som har områdesbehörighet 1. De särskilda behörighetskraven är Historia A och Samhällskunskap A.

Den sökande uppfyller kravet för grundläggande och särskild behörighet med slutbetyget. Så här ser betyget ut:

Fullständig poäng: 2 500 Individuell poäng: 2 600

Kurskod Kurs Betyg Poäng Anmärkn. BI1201 Biologi A MVG 100 EN1201 Engelska A VG 100 EN1202 Engelska B VG 100 EN1203 Engelska C MVG 100 ESV1201 Estetisk verksamhet MVG 50 FS1201 Filosofi A MVG 50 GE1201 Geografi A MVG 100 HI1201 Historia A MVG 100 HI1202 Historia B MVG 100 HI1203 Historia C MVG 100 IDH1201 Idrott och hälsa A MVG 100 KUHI1201 Filmkunskap MVG 50 U KUHI1202 Kultur- och idéhistoria MVG 100 MA1201 Matematik A G 100 MA1202 Matematik B G 50 NK1201 Naturkunskap A MVG 50 NK1202 Naturkunskap B MVG 100 PA1201 Projektarbete MVG 100 PS1201 Psykologi A MVG 50 PS1202 Psykologi B MVG 50 RE1201 Religionskunskap A MVG 50 RE1202 Religionskunskap B MVG 50 RK1203 Rättskunskap MVG 50 SH1201 Samhällskunskap A MVG 100 SH1202 Samhällskunskap B MVG 100 SH1203 Samhällskunskap C MVG 100 SV1201 Svenska A MVG 100 SV1202 Svenska B MVG 100 SV1203 Litteratur och litteraturvetenskap MVG 50 U SV1205 Svenska C – muntlig och skriftlig kommunikation MVG 50 TY1303 Tyska steg 3 G 100 TY1304 Tyska steg 4 G 100

Bokstavsbetygen motsvaras av följande siffervärden: MVG = 20, VG = 15, och G = 10. IG ger 0.

B I L A G A : E X E MP E L M e r ITVÄ r d e r I N G AV B E TYG Sid 1 0 8 Jämförelsetal För att få fram jämförelsetalet multipliceras först siffervärdet med kursens gymnasiepoäng, gyp. Här har vi summerat kurs- poängen för respektive siffervärde: 20 x 1 950 gyp = 39 000 15 x 200 gyp = 3 000 10 x 350 gyp = 3 500 2 500 gyp 45 500

Det sammanlagda betygsvärdet blir då 45 500 som divideras med den fullständiga gymnasiepoängen 2 500, 45 500/2 500 = 18,20.

Betyget i de utökade kurserna, Filmkunskap och Litteratur och litteraturkunskap, räknas inte med i jämförelsetalet eftersom kurserna inte krävs för behörighet. Betyg i utökade kurser räknas bara med i jämförelsetalet om de krävs för behörighet.

Från den gymnasiala vuxenutbildningen finns följande kurser: Kurskod Kurs Ursprung Betyg Poäng Datum EN1201 Engelska A V MVG 100 2010-06-15 EN1202 Engelska B V MVG 100 2010-06-15

Dessa kurser blir utbyteskompletteringar, slutbetygets VG i Engelska A och B byts ut mot MVG. Jämförelsetal efter utbyte blir då 45 500 – 15 (VG) x 200 = 45 500 – 3000 = 42 500. 42 500 + 20 (MVG) x 200 = 42 500 + 4 000 = 46 500/2 500 = 18,6. Jämförelsetal efter komplettering och utbyte blir 18,60.

Meritpoäng Den som läst Moderna språk, Matematik och Engelska, så kallade meritkurser, kan få tillgodoräkna sig meritpoäng. Till vissa utbildningar kan också områdeskurser ge meritpoäng. En sökande kan maximalt tillgodoräkna sig 2,5 meritpoäng. Kurser som krävs för särskild behörighet ger inte meritpoäng. För att få meritpoäng måste sökande ha lägst betyget G.

Meritpoäng till Juristprogrammet: Meritkurser Engelska B ger 0,5 meritpoäng Engelska C ger 0,5 meritpoäng Tyska steg 3 ger 0,5 meritpoäng Tyska steg 4 ger 0,5 meritpoäng Matematik B ger 0,5 meritpoäng

Områdeskurser Följande områdeskurser finns i slutbetyg: Filosofi A, Historia B, Historia C, Kultur och idéhistoria, Psykologi A, Rättskun- skap, Religionskunskap B, Samhällskunskap B och Svenska C. Eftersom den sökande redan har maximala 2,5 meritpoäng, kan meritpoäng för områdeskurser inte tillgodoräknas.

Meritvärde i grupp I I grupp I, direktgruppen vid urval, blir meritvärdet: 18,20 + 2,5 = 20,70.

Meritvärde i grupp II I grupp II, kompletteringsgruppen, med utbyteskompletteringarna i Engelska blir meritvärdet: 18,60 + 2,5 = 21,10

B I L A G A : E X E MP E L M e r ITVÄ r d e r I N G AV B E TYG Sid 1 0 9 Beräkning av meritvärde – exempel För sökande med gymnasiebetyg som meritvärderas enligt A och B, kan meritpoäng läggas till.

Exempel 1 Den sökande har slutbetyg från ett program vt 05 och uppfyller samtliga krav för behörighet och har inga komplet­teringsbetyg. Den sökande har läst ett fullständigt program som innehåller 2 500 gymna- siepoäng. Samtliga gymnasiepoäng är betygsatta.

Idrott och hälsa medräknas inte i första steget.

Betyget innehåller 100 gp med IG = 100 x 0 = 0 600 gp med G = 600 x 10 = 6 000 950 gp med VG = 950 x 15 = 14 250 750 gp med MVG = 750 x 20 = 15 000 = 2 400 = 35 250

Den sökandes jämförelsetal: – utan idrott: 35 250 / 2 400 = (14,687) 14,69 – med idrott, betyg VG: (100 x 15 = 1 500) = 36 750 / 2 500 = 14,70

Exempel 2 Behörighetskomplettering Se exempel 1. Den sökande saknar betyg i Fysik B och uppfyller därför inte särskild behörighet. Den sökande har kompletterat

VG i Fysik B, 150 x 15 = 2 250 35 250 + 2 250 = 37 500 gp divideras med 2 400 + 150 = 2 550

Den sökandes jämförelsetal: – utan idrott: 37 500 / 2 550 = (14,705) = 14,71 – med idrott: 39 000 / 2 650 = (14,716) = 14,72

Exempel 3 Utbyteskomplettering Se exempel 1 och 2. Den sökande har också kompletterat med betyg i kurser som ingår i slutbetyget och ska ersätta ett lägre betyg i slutbetyget.

Följande ersättning görs: 50 gp med IG ersätts med betyg G 200 gp med G ersätts med betyg i VG i 150 gp och MVG i 50 gp 100 gp med VG ersätts med betyget MVG

100 IG - 50 IG = 50 x 0 = 0 600 G - 200 G + 50 G (tidigare IG) = 450 x 10 = 4 500 950 VG - 100 VG + 150 VG (tidigare G) + 150 (Fysik B) = 1 150 x 15 = 17 250 750 MVG + 50 MVG (tidigare G) + 100 (tidigare VG) = 900 x 20 = 18 000 2 550 39 750 Den sökandes jämförelsetal: – utan idrott: 39 750 / 2 550 = (15,588) 15,59 – med idrott: 41 250 / 2 650 = (15,566) 15,57

B I L A G A : E X E MP E L M e r ITVÄ r d e r I N G AV B E TYG Sid 1 1 0 Exempel 4 Tilläggskomplettering Fortsättning på exempel 3. Den sökande har också kompletterat med betyg i kurser som inte ingår i slutbetyget.

Kurserna omfattar följande gymnasiepoäng och betyg: 100 gp med betyg G 150 gp med betyg VG 300 gp med betyg MVG

Jämförelsetalet beräknas enligt nedan: Först tas de gymnasiepoäng där den sökande erhållit betyget MVG med i beräkningen.

Uträknat från ex 3 (utan idrott) 2 550 39 750 300 MVG 300 x 20 = 6 000 2 850 45 750

Den sökandes jämförelsetal: – 45 750 / 2 850 = (16,052) 16,05

Eftersom gymnasiepoäng med betyg VG och G inte kommer att höja jämförelsetalet medräknas dessa inte.

Exempel 5 Reducerat program Den sökande har slutbetyg från vt05 (2 500 gp). Programmet är reducerat med 100 gp.

100 gp med betyg IG 100 x 0 = 0 1 500 gp med betyg G 1 500 x 10 = 15 000 800 gp med betyg VG (inkl idrott) 800 x 15 = 12 000 2 400 27 000

Den sökandes jämförelsetal: – 27 000 / 2 400 = 11,25

Exempel 6 Utländska gymnasiebetyg Beräkning av meritvärde från och med ST2012 före och efter komplettering

Uträkning av meritvärde Betygsmedelvärde från det utländska gymnasiebetyget 7,70 (Nd) Mprel = 20 -10(10-7,70) = 15,40 10-5 Det preliminära meritvärdet 15,40 ger meritpoängskompensation 1,25.

Uträkning av meritvärde plus komplettering Meritvärdet är 15,40. Kompletteringar från Komvux med två 100 poängskurser med betyget MVG (20)

Jämförelsetal = 15,40 x 2500 + 1,2(100x20)+(100x20) + 1,25 = 17,29 2500+200

B I L A G A : E X E MP E L M e r ITVÄ r d e r I N G AV B E TYG Sid 1 1 1 Avgångsbetyg från gymnasieskolans Sökande kompletterar med matematik kurs A = G, kurs B linjer – exempel = MVG, kurs C = VG och kurs D = VG och kurs E = G. Betyg i kompletteringsämnet finns i betyget a) Matematik kurs C krävs för behörighet. Exempel 1 Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Sökande har avgångsbetyg från social linje med 2 årskurser Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångs­betyget matematik med betyg 2. ersätts detta med betyget i kurs C. Betygspoängen är 47/14 = 3,36 Sökande kompletterar med matematik kurs A = G, kurs B Inga ytterligare kurser medräknas som tilläggskomplette- = MVG, kurs C = VG och ringar eftersom endast betyg på samma nivå som i avgångs- kurs D = VG och kurs E = G. betyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskom­ plet­teringar om de höjer betygspoängen efter det att a) Matematik kurs A krävs för behörighet. behörighetskomplettering gjorts. Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångs­betyget b) Matematik kurs E krävs för behörighet. ersätts detta med betyget i kurs B som är den kurs med bäst Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. betyg på behörighetsnivå eller högre. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångsbetyget ersätts detta med betyget i matematik kurs E. Kurs C och D medräknas som tilläggskomp­letteringar ef- tersom de höjer betygspoängen. Inga ytterligare kurser medräknas som tilläggskomplette- ringar eftersom endast betyg på samma nivå som i avgångs- b) Matematik kurs E krävs för behörighet. betyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskom­ Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. plet­teringar om de höjer betygspoängen efter det att Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångsbetyget behörighetskomplettering gjorts. ersätts detta med betyget i matematik kurs E. Exempel 3 Kurs B, C och D medräknas som tilläggskompletteringar­ Sökande har avgångsbetyg från social linje med 2 års­kurser eftersom betyg på samma nivå som i avgångsbetyget el- matematik med betyg 2. ler högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar Betygspoängen är 55/14 = 3,93 om de höjer be­tygspoängen­ efter det att behörighetskom­ Sökande kompletterar med matematik kurs A = G, kurs B p­lettering gjorts. = MVG, kurs C = VG och kurs D = VG och kurs E = G. c) Matematik kurs C krävs för behörighet. Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. a) Matematik kurs A krävs för behörighet. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångs­betyget Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. ersätts detta med betyget i matematik kurs C. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångs­betyget ersätts detta med betyget i kurs B som är den kurs med bäst Kurs B och D medräknas som tilläggskomp­letteringar efter­ betyg på behörighetsnivå eller högre. som betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de Inga ytterligare kurser medräknas som tilläggskomplette- höjer betygspoängen efter det att behörighetskomp­lettering ringar eftersom betygspoängen ef­ter behörighetskomplet- gjorts. Kurs A och E medräknas inte eftersom de inte höjer tering blir 4,15 och då höjer inte kurser med betyget VG betygspoängen. betygspoängen.­­

Exempel 2 Sökande har avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med Exempel 4 3 årskurser matematik med betyg 2. Sökande har avgångsbetyg från samhällsvetenskaplig linje Betygspoängen är 57/17 = 3,36 med 3 årskurser matematik med betyg 3. Betygspoängen är 47/14 = 3,36

B I L A G A : E X E MP E L M e r ITVÄ r d e r I N G AV B E TYG Sid 1 1 2 Sökande kompletterar med matematik kurs A = MVG, Kurs A medräknas som tilläggskomplettering eftersom betyg kurs B = MVG, kurs C = MVG och på samma nivå som i avgångsbetyget kan medräknas som kurs D = VG och kurs E = G. tilläggskomp­letteringar om de höjer betygspoängen efter det att behörighetskomplettering gjorts. a) Matematik kurs A krävs för behörighet. Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Exempel 6 Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångsbetyget Sökande har avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med ersätts detta med betyget i kurs A, trots att behörigheten 3 årskurser engelska med betyg 2. uppnås i avgångsbetyget, eftersom betygspoängen då blir Betygspoängen är 57/17 = 3,36 högre. Sökande kompletterar med engelska kurs A = MVG, kurs B = G Kurs C och D medräknas som tilläggskomplet­teringar ­eftersom betyg på samma nivå som i av­gångsbetyget ­eller Engelska krävs inte för särskild behörighet. högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de höjer betygspoängen efter det att behörighetskomp­ Betyg i kurser på samma nivå som i avgångsbetyget eller lettering gjorts. högre nivå räknas som utbyteskompletteringar om de höjer betygspoängen. Betyget i engelska i avgångsbetyget ersätts b) Matematik kurs E krävs för behörighet. med betyget i kurs B. Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångs­betyget Kurs A medräknas inte som tilläggskomp­lettering eftersom ersätts detta med betyget i matematik kurs E. endast betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de höjer Kurs C och D medräknas som tilläggskomp­letteringar efter- betygspoängen efter det att utbyteskomp­lettering gjorts. som betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de höjer betygspoängen efter det att behörighetskomp­lettering gjorts. Betyg i kompletteringsämnet saknas i betyget c) Matematik krävs inte för behörighet Exempel 1 Betyg i kurser på samma nivå som i avgångsbetyget eller Sökande har avgångsbetyg från distributions- och kontors- högre nivå räknas som utbyteskompletteringar om de ­höjer linje och saknar betyg i matematik. betygspoängen. Betyget i matematik i avgångsbetyget ersätts Betygspoängen är 47/14 = 3,36 med betyget i kurs C. Sökande kompletterar med matematik kurs A = G, kurs B = MVG, kurs C = VG och Kurs D medräknas som tilläggskomplettering eftersom be- kurs D = VG och kurs E = G. tyg på högre nivå än i avgångsbetyget­ kan medräknas som tilläggskomp­lettering om det höjer betygspoängen. a) Matematik kurs A krävs för behörighet. Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Exempel 5 Eftersom sökande saknar betyg i matematik i avgångs­betyget Sökande har avgångsbetyg från social linje med 2 årskurser läggs betyget i kurs B till eftersom det är den kurs med bäst engelska med betyg 2. betyg på behörighetsnivå eller högre. Betygspoängen är 47/14 = 3,36 Sökande kompletterar med engelska kurs A = MVG, kurs B Kurs C och D medräknas som tilläggskomp­let­teringar efter- = VG som kurser på högre nivå än vad som krävs för behörighet medräknas om de höjer betygspoängen. Engelska kurs B krävs för behörighet. b) Matematik kurs E krävs för behörighet. Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i engelska i avgångsbetyget Eftersom sökande saknar betyg i matematik i avgångsbe- ersätts detta med betyget i kurs B. tyget läggs betyget i matematik­ kurs E till.

B I L A G A : E X E MP E L M e r ITVÄ r d e r I N G AV B E TYG Sid 1 1 3 Inga ytterligare kurser medräknas eftersom kurser på lägre nivå än vad som krävs för behörighet inte kan medräknas som tilläggskomp­letteringar om betyg i behörighetsämnet saknas i avgångsbetyget. c) Matematik krävs inte för behörighet. Kurs B, C och D medräknas som tilläggskompletteringar­ eftersom nya kurser medräknas om de höjer betygs­ poängen. d) Matematik kurs C krävs för behörighet. Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande saknar betyg i matematik i avgångsbe- tyget läggs betyget i matematik kurs C till.

Kurs D medräknas som tilläggskompletteringar eftersom kurser på högre nivå än vad som krävs för behörighet medräknas om de höjer betygspoängen.

Exempel 2 Sökande har avgångsbetyg från distributions- och ­kontorslinje och saknar betyg i engelska. Betygspoängen är 47/14 = 3,36 Sökande kompletterar med engelska kurs A = MVG, kurs B = G

Engelska kurs B krävs för behörighet.

Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande saknar betyg i engelska i avgångs­betyget läggs betyget i kurs B till.

Kurs A medräknas inte eftersom kurser på lägre nivå än vad som krävs för behörighet inte kan medräknas som tilläggskomplettering om betyg i behörighetsämnet saknas i avgångsbetyget.

B I L A G A : E X E MP E L M e r ITVÄ r d e r I N G AV B E TYG Sid 1 1 4 Mellanårsprogram, omvårdnads­ Mellanårsprogram, naturvetenskaps­ programmet programmet

Exempel 1 Behörighetskomplettering Exempel 1 Behörighetskomplettering Sökande har avgångsbetyg från mellanårsprogram vt 96. Samt- Sökande har avgångsbetyg från mellanårsprogram vt 96. liga ämnen medräknas, även eventuella lokala kurser som har Betygspoängen är 71/18 = 3,94. Den sökande har betyg i separat betyg. Betygspoängen är 82/19 = 4,32. Den sökande Kemi A, men för särskild behörighet krävs Kemi B. Den saknar betyg i fysik och uppfyller därmed inte särskild be- sökande har kompletterat med G i Kemi B. G i detta fall hörighet. Den sökande har kompletterat med VG i Fysik motsvarar betygsvärde 3. Eftersom kursen krävs för behö- B. VG motsvarar i detta fall betygsvärde 4. Eftersom ämnet righet byts ämnesbetyget i av­gångs­betyget ut mot betyget i inte ingår i avgångsbetyget läggs betygsvärdet till. Kemi A trots att betygspoängen sänks.

Exempel 2 Utbyteskomplettering Exempel 2 Utbyteskomplettering Sökande har i sitt avgångsbetyg ämnet företagsekonomi med Sökande har i sitt avgångsbetyg ämnet matematik med betyg betyg 4 där kurserna Företagsekonomi A och Organisation 3 där kurserna matematik A, B, C1, D och E ingått. Sökande och ledarskap ingår. Sökande har nu kompletterat med dessa har nu kompletterat med betyg i Matematik E och erhållit och fått betyget MVG i båda kurserna. Eftersom kurserna betyget 5. Eftersom kurserna bygger på varandra byts det inte bygger på varandra läggs dessa till och det tidigare äm- ursprungliga ämnesbetyget i matematik ut och ersätts med nesbetyget tas bort. det nya kursbetyget.

Exempel 3 Tilläggskomplettering Exempel 3 Tilläggskomplettering Sökande har kompletterat med betyg i nationella kurser som Sökande har kompletterat med betyg i nationella och lokala inte ingår i avgångsbetyget: Mattor och plattor i torra utrymmen, kurser som inte ingår i av­gångs­betyget: Matlagning (lokal Odling av grönsaker på friland, Ledarskap i butik och Golf- kurs) och Geografi A och B (nationella kurser). I samtliga baneskötsel. I samtliga kurser har den sökande erhållit betyget kurser har den sökande erhållit betyget 5. Endast de natio- MVG. Samtliga kurser läggs till i meritvärderingen eftersom de nella kurserna läggs till i meritvärderingen eftersom det inte höjer betygspoängen. går att tilläggskomplettera med lokala kurser.

Exempel 4 Motsvarandebedömning Sökande har läst på folkhögskola och erhållit behörighet i Kemi A och Matematik D. Den sökande uppfyller därmed särskild behörighet i Kemi A och Matematik D. Den sökandes betygspoäng påverkas inte.

B I L A G A : E X E MP E L M e r ITVÄ r d e r I N G AV B E TYG Sid 1 1 5 3. URVAL

Urval till grundnivå Platserna i betygsurvalet fördelas i tre steg: När det är fler behöriga sökande än platser till en utbild­ 1 Först fördelas platserna i förhållande till antalet behöriga ning, fördelas platserna genom urval. Urval kan grundas på sökande i betygsgruppen och folkhögskolegruppen. betyg, högskoleprov m m. Samtliga sökande rangordnas i 2. Sedan platserna har fördelats i respektive grupp fördelas den grupp eller de grupper där de uppfyller villkoren. Den platserna i betygsgruppen i förhållande till antalet behöriga som inte kan antas i urvalet får ett reservnummer. Till vissa sökande i B I och B II. utbildningar kan många reserver erbjudas plats vid återbud 3. Platserna i BII minskas med en tredjedel av platserna. och till andra är det få eller inga. Ett lågt reservnummer är Platserna förs över till BI. ingen garanti för att erbjudas plats. Sökande som har höjt sitt meritvärde med ett nytt betyg i en Fördelning av platser kurs, eller med en kurs som kan ge meritpoäng, konkurrerar Vid urval till en utbildning skall enligt högskole­förordningens både i BI och BII (i grupp I med ditt ursprungliga meritvärde 7 kap 13 § platserna fördelas med och i grupp II med ditt nya meritvärde). Du som komplet­ • minst en tredjedel på grundval av betyg, terat för att bli behörig konkurrerar bara i B II. • minst en tredjedel på grundval av högskoleprovsresultat­ och B I – betyg från gymnasieskola och gymnasial vuxenut­ • högst en tredjedel på grundval av högskolan bestämda bildning utan kompletteringsbetyg (direktgruppen). Betyg urvalsgrunder. i utökad kurs som dokumenteras med samlat betygsdoku­ ment räknas inte som komplettering, utan dessa sökande Betygsurval konkurrerar i grupp I. Se även bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut. Gäller sökande som har Om det finns fler sökande än platser till en utbildning, görs • Slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan ett urval bland alla behöriga sökande. • Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning där minst 2/3 Det finns betygsurval och provurval. Även alternativt av gymnasiepoäng är från vuxenutbildningen* urval kan förekomma där andra meriter än betyg och hög­ • Samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbild­ning skoleprov används. (grundläggande behörighet före 1 januari 2010) Betygsurvalet består av två grupper, betygsgruppen, som • Avgångsbetyg från gymnasial vuxenutbildning delas i B I och B II, samt folkhögskolegruppen, BF. • Avgångsbetyg från äldre gymnasial utbildning • Äldre gymnasieutbildningar Betygsgruppen • Utländska gymnasiebetyg. B I gymnasiebetyg – utan kompletteringar, med undantag * I ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning som omfattar 2 350 gymnasiepoäng måste minst 1 600 gymnasiepoäng avse kurser från vuxenutbildning. för elever med examen från yrkesprogram som skaffat sig grundläggande behörighet genom att komplettera inom kommunala vuxenutbildningen B II – betyg från gymnasieskola och gymnasial vuxenutbild­ B II gymnasiebetyg – med kompletteringar ning med kompletteringsbetyg (kompletteringsgruppen). I denna grupp ingår sökande som kompletterat för behörighet Folkhögskolegruppen med betyg som utfärdats efter det att slut-/avgångsbetyget BF sökande med folkhögskoleomdöme utfärdats, kompletterat med betyg för att höja sitt jämförelse­ tal eller kompletterat med meritkurser. Sökande som styrker särskild behörighet genom basårsstudier, folkhögskolestu­ dier eller andra motsvarande kunskaper ingår också i BII.

URVAL Sid 1 1 6 Gäller sökande som har Av högskolan beslutade urvals­ • Slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan grunder • Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning där mindre än Urvalsgrunderna kan bestå av 2/3 av gymnasiepoäng är från vuxenutbildningen 1. Andra särskilda prov än högskoleprovet. • Samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbild­ning 2. Kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet (grundläggande behörighet före 1 januari 2010) som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen. • Avgångsbetyg från gymnasial vuxenutbildning 3. Andra för utbildningen sakliga omständigheter. • Avgångsbetyg från äldre gymnasial utbildning • Äldre gymnasieutbildning Övriga behöriga sökande, ös • Utländska gymnasiebetyg. Sökande som inte kan konkurrera i betygs- eller provurvalet kan antas om det efter urval finns platser kvar. Detta gäller BF – intyg från folkhögskola sökande med någon av följande bakgrunder • utbildning med avgångsbetyg utan betyg i fem- eller Behöriga sökande med lika meriter sjugradig skala (motsvarande gymnasiekompetens), Vid lika meriter får urval göras genom prov eller intervjuer • viss folkhögskoleutbildning utan studieomdöme, eller genom lottning. Urval genom prov eller intervjuer får • reell kompetens (GBÖB) utan giltigt högskoleprovs­ dock inte göras efter det att lottning har använts. Högskolan resultat (se avsnitt Högskoleprov). beslutar om urval vid lika meriter ska göras genom prov, t ex högskoleprovet. Särskilda prov för urval Andra särskilda prov än högskoleprovet får användas som Sent anmälda, SA urvalsgrund endast i fråga om: Denna urvalsgrupp är till för sena anmälningar. Sökande • utbildningar som förbereder för yrkesområden som som inkommer med en sen anmälan placeras i denna urvals­ ställer krav på vissa personliga egenskaper eller särskild grupp och tilldelas meritvärde efter ankomstdatum. kompetens. Om högskolan vill använda särskilda prov till fler platser än 1/3 krävs Högskoleverkets tillstånd. Efteranmälan, ea • utbildningar med konstnärlig examen. Respektive hög­ Efteranmälan är en sen anmälan som hanteras efter sista skola beslutar. maskinella urval. Sökande som är behörig rangordnas efter det datum anmälan kom in. Om det finns eller uppstår lediga Andra urvalsgrupper platser på utbildningen kommer behöriga sökande som gjort Vid antagning kan andra urvalsgrupper förekomma t ex för en sen anmälan att kunna antas. Mer information om hur akademiska meriter och arbetslivserfarenhet. efteranmälningar hanteras ges av respektive lärosäte. Meritvärdering av äldre akademiska meriter beskrivs i tabellen Äldre högskolemeriter. De poänggränser som Provurval, hp rekommenderas för meritvärdering av akademiska meriter I provurvalet HP deltar alla behöriga sökande med giltigt finns beskrivna i SUHF:s rekommendationer. högskoleprovsresultat. Lägsta godkända resultat för att delta i provurvalet är 0,05 poäng om inte annat framgår av an­ Reservantagning mälningskatalogen. Reservantagning görs när så många antagna har tackat nej till sina platser att det har uppstått lediga platser på en ut­ HA-gruppen (högskoleprovsresultat + eventuell poäng för bildning. Respektive universitet och högskola kallar reserver arbetslivserfarenhet) slopades fr o m antagningen till höst­ i tur och ordning utifrån urvalsresultat och i enlighet med terminen 2008. vad respektive lärosäte bestämmer.

Se mer information om högskoleprovet längre ned. Urval till utbildning på avancerad nivå Högskoleförordningen 7 kap §§ 32 – 33, SUHF:s rekom­ mendationer.

URVAL Sid 1 1 7 Bedömningshandboksgruppens til�­ Sökande i BI som genom komplettering höjer sitt meritvärde lämpningsbeslut deltar med det högre meritvärdet också i BII. Komplet­ I slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning ska minst 2/3 teringsbetyget kan avse utbytes- (Grupp A, B och C) och av gymnasiepoäng avse betyg i kurser från gymnasial vux­ tilläggskomplettering (Grupp B och C) samt betyg i kurser enutbildning för att sökande ska ingå i grupp I. för meritpoäng (Grupp A och B). Komplettering ska bara Minst 1 600 gymnasiepoäng för slutbetyg om 2 350 gym­ räknas om sökande höjer sitt meritvärde. nasiepoäng (enbart nya kurser). (Bedömningshandboksgruppen 2007-12-11). Minst 1 534 gymnasiepoäng för slutbetyg om 2 301 gym­ nasiepoäng (konverterade och nya kurser). Sökande som tillgodoräknar sig ämnesbetyg i utökad studie­ Minst 1 314 gymnasiepoäng för slutbetyg om 1 970 gym­ kurs ingår i BI. nasiepoäng (enbart gamla kurser). (Bedömningshandboksgruppen 2007-12-11.)

(Bedömningshandboksgruppen 2008). Sökande med yrkesexamen som kompletterar för grundläg­ Sökande med slutbetyg från vuxenutbildningen, som styrker gande behörighet med Svenska 2 och 3 och/eller Engelska kraven för särskild behörighet i Idrott och hälsa med betyg 6 från folkhögskola placeras i urvalsgrupp BI. från gymnasieskolan, ingår i BI. (Bedömningshandboksgruppen 2012-10-03) Betyg i andra kurser från gymnasieskolan som inte finns med i slutbetyg från komvux får inte tillgodoräknas i ur­ Sökande med dubbla betyg valsgrupp I. Sökande från Lycée Francais Saint Louis de Stockholm och (Bedömningshandboksgruppen 2008-11-26, 2010-06-15, 2010-10-18) Tyska skolan i Stockholm har enligt regeringsbeslut rätt att utfärda dubbla betyg. För sökande som både har ett Sökande som styrker grundläggande behörighet genom slutbetyg från svensk gymnasieskola och ett avgångsbetyg samlat betygsdokument från vuxenutbildning och styrker (baccalauréat) från Franska respektive Abiturbetyg (tyska särskild behörighet genom motsvarande bedömning ingår studentexamen) från Tyska skolan ska sökande själv meddela i BII. vilket betyg som ska ligga till grund vid urval och sökande (Bedömningshandboksgruppen 2008-11-26). ingår i grupp I och/eller II. Om inget val görs kommer det svenska betyget att ligga till grund för urval. Sökande som styrker grundläggande behörighet genom (Beslut bedömninghandboksgrupp 2009, expertgruppen 20091208). samlat betygsdokument från vuxenutbildning får tillgodo­ räkna sig kompletteringar för meritpoäng 2010 och senare och ingår då i BII. Högskoleprovet (Bedömningshandboksgruppen 2008-11-26). Högskoleprovet är ett allmänt studiefärdighetsprov, som ger ett mått på förmåga att klara av högskolestudier genom Sökande med slutbetyg från försöksverksamhet med lärlings­ att mäta sådana kunskaper och färdigheter som är viktiga i utbildning som i efterhand kompletterar med Svenska B/ alla högskoleutbildningar. Högskoleprovet genomförs två Svenska som andra språk B ingår i BII. gånger om året, på en lördag.

(Bedöm­ningshandboksgruppen 2008-11-26.) Högskoleprov utomlands Sökande som har slutbetyg från vuxenutbildning och efter För den som är bosatt utomlands eller studerar utomlands, det att slutbetyget utfärdats har kompletterat med ytter­ligare finns möjlighet att göra högskoleprovet på vissa svenska eller betyg från vuxenutbildningen ingår i BII. Betyg i kurser skandinaviska skolor i Europa. Det går inte att göra provet från vuxenutbildnigen som inte ingår i slutbetyget från vux­ på ambassader eller konsulat. Provet genomförs inte i andra enutbildningen och som utfärdats senast samma dag som världsdelar bl a på grund av tidsskillnaderna. slutbetyget kan sökanden tillgodoräkna sig BI.

(Bedömningshandboksgruppen 2008-05-13--14.)

URVAL Sid 1 1 8 Anpassade högskoleprov För gravt synskadade finns anpassade prov på DAISY och Giltiga prov inför respektive punktskrift. ­antagningstillfälle Synsvaga kan göra det ordinarie högskoleprovet med längre provtid. Intyg från syncentral krävs. Högskoleprov Gäller för Personer med dyslexi kan också göra det ordinarie hög­ gjort tidigast: anmälan till: skoleprovet med längre tid. För att få göra provet måste HT 2007 VT 2013 sökande styrka sin dyslexi med intyg som är utfärdat av en VT 2008 HT 2013 av Universitets- och högskolerådet (tidigare högskoleverket) HT 2008 VT 2014 godkänd intygsgivare eller via intyg från legitimerad logoped. VT 2009 HT 2014 Om provdeltagaren på grund av ett funktionshinder behöver HT 2009 VT 2015 speciella arrange­mang (till exempel extra belysning eller VT 2010 HT 2015 en mindre skrivsal) vid provtillfället bör högskoleenheten HT 2010 VT 2016 försöka ordna detta. Provdeltagaren ska därför vända sig VT 2011 HT 2016 till den högskola där provet skrivs. Det är inte säkert att alla HT 2011 VT 2017 önskemål om anpassning kan tillgodoses. VT 2012 HT 2017 HT 2012 VT 2018 Prov på annan dag än lördag Om någon av religiösa skäl inte kan genomföra provet en lördag, finns möjlighet att göra det på en annan veckodag.­ Eftersom detta prov är sekretessbelagt, får provet endast Tidplan för Högskoleprovet genomföras vid ett tillfälle. Provet äger endast rum under våren. HT 2013 VT 2014 Sista anmälningsdag 15 september 15 februari Provet som urvalsinstrument Provdag 26 oktober 5 april Sökande med lägst 0,05 poäng i provresultatet och som i övrigt uppfyller kraven för behörighet deltar i provurvalet. Undantag kan finnas. Resultatet av högskoleprovet gäller i tio kalenderhalvår efter det kalenderhalvår då provet genomförts, d v s elva provresultat är giltiga. Vid antagning i NyA sker automatisk överföring av ­högskoleprovsresultaten efter varje provtillfälle och den sökande konkurrerar på det bästa giltiga resultatet. De som inte har svenskt personnummer måste själv skicka in en kopia av sitt resultatbesked. Se även under Urval.

URVAL Sid 1 1 9 4. SKOLFORMER

I tabell över förutbildningar för grundläggande behörighet 4.. en ettårig utbildning som bygger på minst två års studier visas utbildningar som kan ge grundläggande/allmän behö­ vid gymnasieskola righet. De flesta utbildningar ger placering i betygsurvalet. och dessutom har kunskaper motsvarande lägst godkänd nivå i Fackskola följande gymnasiala kurser: Fackskolan var en tvåårig utbildning med tre grenar, social, •. Svenska 1, 2 och 3 eller Svenska som andraspråk 1, 2 och 3 ekonomisk och teknisk. •. Engelska 5 och 6 Fackskolan ersattes av gymnasieskolans tvååriga linjer. •. Matematik 1a, b eller c Eleven erhöll avgångsbetyg där ämnesbetygen utfärdades i •. Historia 1a1 skala 1 – 5 (sifferbetyg). •. Naturkunskap 1a1 Skolformen fanns under åren 1963 – 1971 (den sista klassen •. Religionskunskap 1 gick ut 1972). •. Samhällskunskap 1a1

Folkhögskoleutbildning Övergångsbestämmelser Sökande kan genom studier vid folkhögskola uppfylla kraven Övergångsbestämmelser gäller för de som börjar läsa på för behörighet till högskoleutbildning. Folkhögskolekurser folkhögskola före den 1 juli 2013 och som före den 1 juli kan både vara av teoretisk karaktär (allmän) eller vara mer 2015 har fått ett intyg på grundläggande behörighet enligt yrkesinriktade. de äldre bestämmelserna: För att en folkhögskolekurs ska ge grundläggande be­ Grundläggande behörighet har den som genomgått folk­ hörighet ska den omfatta minst 30 veckor. För att erhålla högskoleutbildning om han eller hon har gått grundläggande behörighet krävs att det är en allmän kurs 1.. en treårig utbildning, eller eller en allmän kurs med särskild inriktning. För att eleven 2.. en tvåårig utbildning som bygger på minst ett års studier ska erhålla ett studieomdöme krävs att kursen till hälften i gymnasieskolan, eller består av allmänna ämnen. 3.. en tvåårig utbildning som bygger på grundskolan och Elev vid folkhögskola avgör själv om den vill ha studie­ minst ett års yrkesverksamhet, eller omdöme eller inte. Sökande med intyg om grundläggande 4.. en ettårig utbildning som bygger på minst två års studier behörighet som saknar studieomdöme ingår inte i Grupp BF. vid gymnasieskola och Grundläggande behörighet genom folkhögskolestudier har av folkhögskolan intygade kunskaper motsvarande God­ ska styrkas genom intyg om grundläggande behörighet. känd nivå i gymnasieskolans kärnämnen: Sökande med intyg om allmän behörighet från utbild­ • Svenska/Svenska som andra språk A och B ning som avslutats före den 1 juli 1998 upp­fyller kraven för • Engelska A grundläggande behörighet genom övergångsregler. • Samhällskunskap A Särskilt intyg, utarbetat av Folkbildningsrådet och VHS/ • Religionskunskap A UHR, ska användas för att styrka grundläggande/allmän • Matematik A behörighet som uppfylls genom studier vid folkhögskola, • Naturkunskap A se bilaga. Sökande som i sin folkhögskoleutbildning inte har läst de Grundläggande behörighet kärnämnen som krävs för den grundläggande behörigheten Grundläggande behörighet har den som genomgått folk­ kan styrka dessa kunskaper på annat sätt, t ex med godkänt högskoleutbildning om han eller hon har gått betyg i kurs från komvux på samma nivå eller högre. 1.. en treårig utbildning, eller 2.. en tvåårig utbildning som bygger på minst ett års studier i gymnasieskolan, eller 3.. en tvåårig utbildning som bygger på grundskolan och minst ett års yrkesverksamhet, eller

SKOLFORMER Sid 1 2 0 Bedömningshandboksgruppens tillämpningsbe- Meritvärdering slut För att konkurrera i betygsurvalsgruppen BF ska sökande För sökande med äldre intyg från folkhögskola som saknar ha erhållit studieomdöme. något kärnämne och måste komplettera med Gy11-kurser för grundläggande behörighet gäller följande: Studieomdöme har följande poängvärde: Före 1 juli 2015 kan sökande komplettera med Svenska/ Utmärkt = 4 Svenska som andra språk 2 och/eller Engelska 5 för att Mycket god = 3 uppfylla kraven för grundläggande behörighet. God = 2 Fr om 1 juli 2015 gäller skärpta regler. Den sökande som Mindre god = 1 saknar något kärnämne måste då komplettera med Svenska/ Svenska som andra språk 3 och/eller Engelska 6 och Historia I äldre folkhögskoleintyg förekommer ibland fler än ett 1a1 för att bli grundläggande behörig. ­omdöme från samma kurs och kurstillfälle. I dessa fall an­ vänds det lägre värdet vid urval. För sökande som genomgått Dokumentation flera folkhögskoleutbildningar, som var för sig uppfyller Behörighet från folkhögskola ska styrkas genom särskilt villkoren för behörighet och urvalsgruppsplacering, och intyg (se exempel under flik 5). Intyget ska innehålla dels, därvid fått olika studieomdömen, ska utbildningen med studiernas omfattning (omfattningskrav), dels vilka kurser bäst studieomdöme användas. som har lästs vid folkhögskolan (innehållskrav). Intyget ska Behöriga sökande från folkhögskola som saknar studie­ vara underskrivet av rektor. Under en övergångperiod kan omdöme deltar inte i betygsurvalet. det förekomma intyg där både kärnämnen och Gy11-kurser Poängvärdet påverkas inte av ämnes- eller kursbetyg som ingår. Intyg om behörighet från folkhögskola enligt äldre erhållits i gymnasieskolan eller gymnasial vuxen­utbildning. bestämmelser (med kärnämnen) kan utfärdas fram t o m den 30 juni 2015. Nya intyg utfärdade från och med 1 juli Friskolor 2015 kan endast innehålla Gy11-kurser. Studier vid friskolor som godkänts av Skolverket ger grund­ läggande/allmän behörighet och särskild behörighet under Allmän behörighet förutsättning att eleverna erhåller avgångs-/slutbetyg mot­ För allmän behörighet krävs att den sökande uppfyller föl­ svarande gymnasieskolans.­ jande tre delkrav: 1) en avslutad, minst 2-årig, utbildning som bygger på Waldorfskolor grundskolan­ Waldorfskolan utfärdar omdömen och behöver inte utfärda 2) ämnet svenska i en omfattning som motsvarar minst två slutbetyg. Elev med slutbetyg från 12-årig Waldorfskola årskurser på någon linje i gymnasieskolan alternativt lägst som läst enligt studieplan WK10 – 12/WK2 10 – 12 och betyget Godkänd i Svenska B har motsvarande Godkänd i 90 procent av ett fullständigt 3) ämnet engelska i en omfattning som motsvarar två årskur­ slutbetyg uppfyller kraven för grundläggande behörighet på ser på någon linje i gymnasieskolan alternativ lägst betyget samma sätt som sökande med slutbetyg från gymnasiesko­ Godkänd i engelska A lan. Elev kan erhålla slutbetyg med betyg med bokstavsbetyg IG-MVG. Varje ämne omfattar en viss gymnasiepoäng och Den studerande kan uppfylla kraven för allmän behörig­ meritvärderas som kurser i ett slutbetyg från gymnasieskolan. het i kombination med studier i andra skolformer. Kurs/ Slutbetyg ska utfärdas på särskild blankett som fastställts kurser på folkhögskola ska dock alltid omfatta minst 30 av VHS och Waldorfskolefederationen (se bilaga). Av blan­ veckor på heltid. ketten framgår vad studierna i respektive ämne motsvarar i Uppgifter om särskild behörighet som sökande erhållit gymnasieskolans kursplaner. Slutbetyg utfärdades tidigast för genom studier vid folkhögskola ska också styrkas med det elever som avslutade sin 12-åriga skolgång vårterminen 1999. särskilda intyget från rektor. För elever som inte läst samtliga kurser som ingår i studie­ Särskild prövning vid folkhögskola godtas inte. planen för WK10 – 12/WK2 10 – 12 kan skolan utfärda slut­ betyg från reducerad studiegång. Reduceringen kan uppgå till max 10 procent av ett fullständigt slutbetyg. Reglerna är de samma som för reducerat program i gymnasieskolan.

SKOLFORMER Sid 1 2 1 I slutbetyg från Waldorfskola kan nationella kurser ingå. Behörighetskomplettering Det kan avse betyg i enstaka kurser eller utbildningar där Komplettering med betyg i ämne/kurs som krävs för be­ elevens samtliga kurser är nationella. Betyg med enbart na­ hörighet medräknas alltid oavsett nivå. tionella kurser motsvarar nationella program från friskola. Elever som läst moderna språk motsvarande steg 1 och Utbyteskomplettering 2 istället för steg 3 och 4 kan inte erhålla slutbetyg från Betyg kan ersättas av nytt betyg i samma ämne (ej kurs) efter fullständigt program. prövning vid Waldorfskola. Elev med avgångsbetyg från 12-årig Waldorfskola ut­ Kompletteringsbetyg från gymnasieskola eller gymnasial färdat t o m vårterminen 1998 uppfyller kraven för grund­ vuxenutbildning kan inte ersätta betyget i avgångsbetyg från läggande behörighet. Waldorfskola. Om betyget satts enligt femgradig skala meritvärderas avgångsbetyget som avgångsbetyg från gymnasieskolan. Tilläggskomplettering Sökande som endast har betyg med omdöme placeras i Betyg i ämne/kurser från gymnasieskolan eller gymnasial provgruppen om giltigt högskoleprov finns. Om endast vuxenutbildning som inte krävs för behörighet medräknas betyg med omdöme finns måste den särskilda behörigheten om det höjer betygspoängen och betyget erhållits i styrkas genom särskild prövning. För särskild behörighet – kurser i ämnen som inte finns med i avgångsbetyget krävs lägst betyg 3/G. Se förteckning över Waldorfskolans – kurser i ämne som ingår i avgångsbetyget på mot­svarande kurskoder sist i detta avsnitt. nivå eller högre nivå än vad betyget från ­Waldorfskola bedömts motsvara. Avgångsbetyg med sifferbetyg (t o m vt 98) Samtliga betyg utom idrott medräknas. Betyg i idrott medräknas dock om det krävs för behörighet eller höjer betygspoängen.

Nedan en jämförelse av Waldorfskolans kursplaner för vissa ämnen med motsvarande ämnen i gymnasie­skolan när det gäller avgångsbetyg från 12-årig lärokurs med femgradig skala. Om inte annat anges avser samtliga betyg klass 12. (Se även Tabell för behörighetsbedömning, ämnesvis)

Betyg från Waldorfskola Motsv nivå från gymnasieskola Biologi, utan angivelse av att överkurs avses Naturkunskap kurs B Biologi, överkurs kurs B Engelska kurs B Fysik, utan angivelse av att överkurs avses Ger ej särskild behörighet till någon ­hög­skoleutbildning Fysik, överkurs kurs B Historia kurs B

Kemi, utan angivelse av att överkurs avses Kemi 1 åk Te / – Kemi, överkurs kurs B Matematik (avslutad i kl 10 el 11) kurs B Matematik (t o m klass 12 utan angivelse av kurs C att överkurs avses) Matematik (t.o.m. klass 12) överkurs kurs E Religionskunskap kurs A

Samhällskunskap kurs B

Svenska kurs B Tyska steg 3

SKOLFORMER Sid 1 2 2 Biologi = Naturkunskap B Meritpoäng – gäller sökande med slutbetyg fr o m Biologi överkurs = Biologi B VT 1999 Engelska = Engelska B Sökande med slutbetyg från Waldorfskola meritvärderas Fysik = ingen jämförelse (fysik A + B tillåts som tilläggs­ med samma villkor som sökande från gymnasieskolan vad komplettering) avser möjligheten för meritpoäng. Kurser i moderna språk, Fysik överkurs = Fysik B engelska och matematik från Waldorf som bedöms motsvara Historia = Historia B nationella kurser i gymnasieskolan ger meritpoäng. Det gäl­ Kemi = ingen jämförelse (kemi A + B tillåts som tilläggs­ ler också de kurser som motsvarar de områdeskurser som komplettering) Högskoleverket fastställt. Kemi överkurs = kemi B Betyg i kurser som kan ge meritpoäng och som sökande Matematik avslutad åk 10 el 11 = Matematik A i efterhand har kompletterat med tillgodoräknas i grupp II. Matematik avslutad åk 12 = Matematik C Matematik överkurs = Matematik E Gymnasieskola 2011 – Gy11 Religion = Religion A Gymnasieskola 2011 – Gy11 är indelad i 18 nationella Samhällskunskap = Samhällskunskap B ­program. Svenska = Svenska B Studierna avslutas med en gymnasieexamen. För elever Tyska = Tyska B-språk B som inte uppfyller samtliga krav för en examen utfärdas ett studiebevis. Betyg i betygsskala A – F där A är det högsta Slutbetyg med bokstavsbetyg enligt WK 10 – 12 betyget. A – E är godkända betyg, F är underkänt. (fr o m vt 99 t o m vt 02) och WK2 10 – 12 (fr o m vt 03) Samtliga betyg utom idrott och hälsa medräknas. Betyg i Sex högskoleförberedande program idrott och hälsa medräknas dock om det krävs för behörig­ Ekonomprogrammet het eller höjer jämförelsetalet. Estetiska programmet Humanistiska programmet Slutbetyg fr o m den 1 januari 2010 Naturvetenskapsprogrammet Betyg i idrott och hälsa medräkas alltid. Betyg i utökade Samhällsvetenskapsprogrammet kurser medräknas i jämförelsetalet om det krävs behörighet Teknikprogrammet eller i meritvärdet som meritpoäng. Tolv yrkesprogram Behörighetskomplettering Barn- och fritidsprogrammet Komplettering med betyg i kurs som krävs för behörighet Bygg- och anläggningsprogrammet medräknas alltid. El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Utbyteskomplettering Handels- och administrationsprogrammet Betyg i kurs ersätts med nytt betyg som erhållits efter pröv­ Hantverksprogrammet ning vid Waldorfskola. Hotell- och turismprogrammet Kompletteringsbetyg från gymnasieskola eller gymna­ Industritekniska programmet sial vuxenutbildning kan inte ersätta betyg i slutbetyg från Naturbruksprogrammet Waldorfskola. Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Tilläggskomplettering Vård- och omsorgsprogrammet Betyg i kurs från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenut­ bildning som inte krävs för behörighet medräknas – om det höjer betygspoängen och betyget avser kurs i ämne som inte ingår i slutbetyget eller om det erhållits på samma nivå eller högre nivå än vad betyget från ­Waldorfskola motsvarar. Gäller endast för sökande med slutbetyg före 1 januari 2010.

SKOLFORMER Sid 1 2 3 Examensbevis Gymnasieskolan före gy11 En högskoleförberedande examen omfattar 2 500 gymnasie­ Höstterminen 1992 ersattes gymnasieskolans linjer och poäng. Eleven ska ha godkänt betyg (lägst betyget E) i minst specialkurser av nationella alternativt specialutformade 2 250 gymnasiepoäng. I de godkända betygen måste kur­ program. Programmen, är treåriga, och är uppbyggda av serna i svenska eller svenska som andraspråk på sammanlagt kurser, inte årskurser. 300 gymnasiepoäng (svenska 1 – 3, alternativt svenska som andraspråk 1 – 3), engelska på sammanlagt 200 gymnasie­ Gemensamt för alla fullständiga program är att eleven har poäng (engelska 5 och 6) samt matematik på sammanlagt betyg i samtliga kärnämnen och i ett specialarbete/pro­ 100 gymnasiepoäng (matematik 1b eller 1c) ingå. Godkänt jektarbete. betyg på gymnasiearbetet krävs. Kärnämnena i gymnasieskolan är: En yrkesexamen omfattar 2 500 gymnasiepoäng. Eleven – Svenska A+B/Svenska som andra språk A + B ska godkänt betyg (lägst betyget E) i minst 2 250 gymnasie­ – Engelska A poäng inklusive godkänt i svenska eller svenska som andra – Samhällskunskap A språk 1, engelska 5 och matematik 1a. Eleven ska dessutom – Religionskunskap A ha gjort ett godkänt gymnasiearbete och även ha godkända – Matematik A betyg på kurser som omfattar 400 poäng inom de program­ – Naturkunskap A gemensamma karaktärsämnena. – Idrott och hälsa A – Estetisk verksamhet Slutbetyg Gymnasieskolan Slutbetyg får utfärdas senast den 1 juli 2015. Slutbetyg För elever som läst Gy11-kurser får ett slutbetyg med När elev fått betyg i alla kurser som ingår i elevens studieväg­ blandat Gy2000-kurser och Gy11-kurser utfärdas. För inklusive specialarbete/projektarbete ska slutbetyg utfärdas. Gy2000-kurser sätt bokstavsbetyg (MVG – IG) och för Efter avslutad kurs sätts bokstavsbetyg (MVG, VG, G, IG). Gy11-kurser betyg i skala A – F. Ett slutbetyg från ett fullständigt program omfattar ett bestämt antal gymnasiepoäng. Hur många gymnasiepoäng Gy11-kurser som kärnämnen ett fullständigt slutbetyg ska omfatta avgörs av efter vilken Skolverket har beslutat om vilka Gy11/Vux12-kurser som timplan studierna bedrivits. kan ersätta kärnämneskurserna i ett slutbetyg. Slutbetyg – Gymnasieskola 2000 Kärnämnen Gy 2011 ämnen Ett slutbetyg för elever som påbörjat sina gymnasiestudier ti­ Kurs enligt kursplaner Kurs enligt ämnesplaner digast den 1 juli 2000 omfattar 2 500 gymnasiepoäng, oavsett Svenska/Svenska som Svenska/Svenska som an­ om det avser något av de 17 nationella programmen eller ett andraspråk A draspråk 1 specialutformat program. Kärnämneskurserna omfattar 750 Svenska/Svenska som Svenska/Svenska som an­ gymnasiepoäng. En kurs omfattar minst ­50 gymnasiepoäng. andraspråk B draspråk 2 Elever som har betyg i blandat gamla och nya kurser får slut­ Engelska A Engelska 5 betyg som omfattar lägst 2 451 gymnasiepoäng. Gymnasiepo­ Matematik A Matematik 1a, 1b eller 1c ängen för gamla kurser konverteras enligt SKOL:FS 2000:165. Samhällskunskap A Samhällskunskap 1b Samhällskunskap inom Samhällskunskap 1a1 Slutbetyg – Gymnasieskola 1994/95 – 1999/00 lärlingsförsök Ett slutbetyg för elever som påbörjade sina studier i program­ Idrott och hälsa A Idrott och hälsa 1 gymnasiet under perioden 1995 till 1999 består för fullständigt (Gäller endast gymna­ program från N- S- eller E-programmet av 2 150 gymnasie­ sieskolan) poäng och från övriga program 2 370 gymnasiepoäng. Idrott och hälsa inom Idrott och hälsa 1 För elever som påbörjade sina studier 1994 har full­ lärlingsförsök (Gäller ständiga slutbetyg 2 180 respektive 2 400 gymnasiepoäng. endast gymnasieskolan) Kärnämneskurserna omfattar 680 gymnasiepoäng. En kurs Religionskunskap A Religionskunskap 1 omfattar minst 30 gymnasiepoäng. Naturkunskap A Naturkunskap 1a1 Estetisk verksamhet Valfri kurs i estetiska ämnen, (Gäller endast gymna­ 50 poäng sieskolan)

SKOLFORMER Sid 1 2 4 Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbild- Reducerat program ning (SFS 2007:1347) Elev kan befrias från undervisningen i en eller flera kurser, Förordningen gäller för utbildning som påbörjats mellan om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som den 1 juli 2008 och den 30 juni 2010. inte kan åtgärdas på annat sätt. Eleven får befrias från kurser Elever som intagits till ett nationellt eller specialutformat som motsvarar högst tio procent av det antal gymnasiepoäng program som innehåller yrkesämnen inom gymnasieskolan som krävs för ett fullständigt nationellt eller specialutformat kan ansöka om att få övergå till lärlingsutbildning. Det avser program. Rektor fattar beslut. alla program undantaget naturvetenskapsprogrammet och Eftersom reduceringen högst får omfatta tio procent samhällsvetenskapsprogrammet. Samma studievägskoder uppfylls den grundläggande behörighet av elev med maxi­ som för de nationella programmen ska användas men med mal reducering om samtliga betygsatta kurser är godkända. tillägget LF. Exempel: BFLF för elev som gått över från För slutbetyg utfärdade fr o m 1 jan 2010 kommer det att Barn- och fritidsprogrammet till lärlingsutbildning. krävas ett fullständigt program för grundläggande behörig­ Den gymnasiala lärlingsutbildningen ska, tillsammans het, vilket innebär att ett slutbetyg med reducerad studiekurs med den utbildning som eleven genomgått på ett natio­ inte ger grundläggande behörighet. nellt eller specialutformat program innan eleven övergick till lärlingsutbildningen, ha en omfattning om 2 500 gym­ Utökat program nasiepoäng. Elev kan läsa kurser som tillsammans omfattar fler gymna­ Utbildningen ska omfatta siepoäng än vad som krävs för ett fullständigt program och – svenska A/svenska som andra språk A får då slutbetyg från ett utökat program. Det framgår inte – engelska A av slutbetyget vad som är utökat. Eleven kan också välja – matematik A att få ett slutbetyg från fullständigt program och ett samlat – religionskunskap A betygsdokument där övriga kurser dokumenteras. – ämnena idrott och hälsa (IDHF1201) , samhällskunskap Om sökande åberopar slutbetyg från utökat program med­ (SHF1201) och historia (HIF1201) med 50 gymnasie­ räknas samtliga kurser vid beräkning av jämförelsetal. poäng (särskilda kursplaner SKOLFS 2008:64-66). – projektarbete. Specialutformat program Specialutformat program utformas individuellt för en elev Elev har möjlighet att välja de kärnämneskurser som inte eller gemensamt för en grupp elever. Programmet motsvarar är obligatoriska i försöksverksamheten. Historia (HIF1201) ett nationellt program och ger grundläggande behörighet är dock obligatorisk för försöksverksamheten. för hög­skolestudier under samma förutsättningar som ett Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen (ALF1201) nationellt program. omfattar minst 1 250 gymnasiepoäng, SKOLFS 2008:63. Individuellt program Grundläggande behörighet för högskolestudier Motsvarar inte ett nationellt eller specialutformat program För grundläggande behörighet från försöksverksamhet med och ger inte grundläggande behörighet för högskolestudier. gymnasial lärlingsutbildning krävs att sökande har – slutbetyg omfattande 2 500 gymnasiepoäng med lägst Avgångsbetyg (mellanårsprogram) betyget Godkänt i 2 250 gymnasiepoäng inklusive lägst Elever som påbörjade gymnasieskolans program 1992 betyg Godkänt i kärnämneskurserna i ämnena svenska och 1993, s k mellanårsprogram, har avgångsbetyg. Ett av­ (A + B), engelska (A) och matematik (A). gångsbetyg omfattar för N-, S- och E-programmet 2 180 (Bedömningshandboksgruppen 20080625) gymnasiepoäng och övriga program 2 400 gymnasiepoäng. Avgångsbetygen utfärdades med fullständig, mindre eller För grundläggande behörighet krävs Svenska B utöver de utökad studiekurs på samma sätt som avgångsbetyg från kärnämneskurser som är obligatoriska för försöksverksam­ gymnasieskolans linjer. Ett sammanfattande betyg (skala heten. 1 – 5) i de kurser som ingick i ett ämne utfärdades. I avgångs­ betyget redovisas lokala kurser antingen i ett sammanfat­ tande ämnesbetyg eller separat.

SKOLFORMER Sid 1 2 5 Gymnasieskolans linjer Internationell Baccalaureat – IB Gymnasieskolans två- och treåriga linjer har ersatts av gym­ IB-utbildning är en internationell utbildning. I Sverige ges nasieskolans program. Elev som genomgått gymnasie­skolans IB-utbildning vid 32 gymnasieskolor. Den examen som ges linjer har avgångsbetyg med ämnesbetyg utfärdade i skala är Internationell Baccalaureat Diploma – IB. Examen omfattar 1 – 5 (sifferbetyg). Se förteckning över de vanligaste äm­ sex ämnen, varav tre på Higher Level och tre på Subsidiary neskoderna längre fram i avsnittet. Avgångsbetyg från s k Level eller Standard Level. Poängskalan (Total Points) är mel­ mellanårsprogram 95 – 96, se föregående sida. lan 24 – 45 poäng. Det krävs 24 poäng för godkänd examen. Sökande som inte klarat IB-examen kan få ett IB certi­ Mindre studiekurs fikat. Certifikatet ger inte grundläggande behörighet, men Se avsnitt Andra behörighetsgrunder/Mindre studiekurs kan ge behörighet i enstaka ämnen. under flik 1. Omprövning inom IB kallas för ”retake”. Elev får efter prövning nytt diplom. Utökad studiekurs Sökande som har IB-examen har inte rätt att tillgodo­ Elev med avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer kan ha räkna sig slutbetyg som avser gymnasiestudier som bedrivits deltagit i undervisning i ett eller flera ämnen som inte är parallellt med IB-utbildning. obligatoriska för den studieväg som eleven går, s k utökad studiekurs. Kommunal gymnasial vuxenutbildning I avgångsbetyget dokumenteras utökad studiekurs med – Vux12 slutsiffran 8 i studievägs- och ämneskoderna. Inom kommunal gymnasial vuxenutbildning införs Vux12- Vid beräkning av betygspoäng jämställs betyg i utökad kurser fr o m den 1 juli 2012. Studier avslutas med en gym­ studiekurs med kompletteringsbetyg. nasieexamen från ett högskoleförberedande program eller yrkesexamen. Betyg i enstaka kurser dokumenteras i utdrag Treåriga yrkesinriktade linjer ur betygskatalogen. Betyg i betygsskala A – F där A är det På treåriga linjer lästes yrkesämnena i moduler. Av avgångsbe­ högsta betyget. A – E är godkända betyg, F är underkänt. tyget framgår hur många moduler som erbjudits eleven och hur många som godkänts. Antalet erbjudna och godkända En högskoleförberedande examen omfattar 2 400 gymna­ moduler påverkar inte den grundläggande behörigheten. siepoäng. Ingen programindelning. Eleven ska ha godkänt Godkända moduler räknas inte med i meritvärderingen. betyg (lägst betyget E) i minst 2 250 gymnasiepoäng. I de Obligatoriska ämnen för samtliga linjer: svenska, sam­ godkända betygen måste kurserna i svenska eller svenska hällskunskap, engelska allmän/särskild kurs, idrott samt som andraspråk på sammanlagt 300 gymnasiepoäng (svens­ ett tillvalsämne. Fördelningen av timmar på olika årskurser ka 1 – 3, alternativt svenska som andraspråk 1 – 3), engelska beslutades lokalt och fullständig kurs i ämnet motsvarar 2 på sammanlagt 200 gymnasiepoäng (engelska 5 och 6) samt åk social linje. matematik på sammanlagt 100 gymnasiepoäng (matematik Efter årskurs två kunde elev som tredje år välja teoretisk 1b eller 1c) ingå. Godkänt betyg på gymnasiearbetet krävs. kompletteringskurs – HSE eller NT. Ämnesbetyg från års­ En examen ska dessutom innefatta betyg på en eller flera kur­ kurs tre motsvarar då ämnesbetyg från treårig teoretisk linje. ser i matematik, historia, samhällskunskap, religionskunskap Betyg i matematik motsvarande S- respektive N/T-linjen och naturkunskap med sammanlagt minst 450 gymnasiepo­ anges med S resp N i ämneskoden. äng. Betyg i naturkunskap får ersättas med betyg på kurser i biologi, fysik och kemi. Övriga betyg som ingår i examen ska Frivilliga val till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i Elever med avgångsbetyg från gymnasieskolans tvååriga yr­ ett och samma nationella högskoleföreberedande program. kesinriktade linjer och specialkurser kan ha bytt ut undervis­ ning i ett eller flera yrkesinriktade ämnen mot ämne på en En yrkesexamen omfattar 2 400 gymnasiepoäng. annan studieväg än den eleven själv tillhör (inbytesämne/fritt Eleven ska godkänt betyg (lägst betyget E) i minst 2 250 tillval). Fritt tillval är ett obligatoriskt ämne (alltså inte frivilligt gymnasiepoäng inklusive godkänt i svenska eller svenska ämne eller utökad studiekurs). Detta innebär att i vissa fall som andra språk 1, engelska 5 och matematik 1 a. Godkänt kan betyg från årskurs 2 innehålla två betyg i samma ämne. betyg på gymnasiearbetet krävs.

SKOLFORMER Sid 1 2 6 En yrkesexamen ska dessutom innefatta Nya kursplaner infördes i gymnasial vuxenutbildning den • betyg på en eller flera kurser historia, samhällskunskap, 1 juli 2001. Gymnasiepoängen varierar beroende på när religionskunskap och naturkunskap med sammanlagt 50 elevens slutbetyg är utfärdat. gymnasiepoäng i varje ämne och I ett slutbetyg kan ingå både kurser enligt de timpla- • betyg som till övervägande del är satta på kurser som får ner som gällde före 1 juli 2001, nedan kallat gamla kurser ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymna- (minst 30 gymnasiepoäng), och kurser enligt de kursplaner sieskolan med sammanlagt högst 1 800 gymnasiepoäng. som infördes 1 juli 2001, nedan kallat nya kurser (minst 50 gymnasiepoäng). Slutbetyg Komvux Ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning kan inte, Slutbetyg får utfärdas senast den 1 juli 2015. som för slutbetyg från gymnasieskolans program, vara re- För elever som läst Gy11-kurser får ett slutbetyg med ducerat eller utökat. blandat Gy2000-kurser (även äldre konverterade kurser) Elever som läst kurser under läsåren 92/93 och 93/94 och Gy11-kurser utfärdas. För Gy2000-kurser (äldre kon- har erhållit sifferbetyg i respektive kurs. Fr o m 1 juli ges verterade kurser) sätt bokstavsbetyg (MVG-IG) och för bokstavsbetyg. Gy11-kurser betyg i skala A-F. Sökande som inte har slut- eller avgångsbetyg dokumen- terar studierna med samlat betygsdokument. Gy11-kurser som kärnämnen Sökande med slutbetyg som innehåller sifferbetyg merit­ Skolverket har beslutat om vilka Gy11/Vux12-kurser som värderas i skala 1 – 5. kan ersätta kärnämneskurserna i ett slutbetyg. Slutbetyg i gymnasial vuxenutbildning fr o m Kärnämnen Gy 2011 ämnen den 1 juli 2001 Kurs enligt kursplaner Kurs enligt ämnesplaner 2 350 gymnasiepoäng – enbart nya kurser Svenska/Svenska som an- Svenska/Svenska som andra- Slutbetyget ska omfatta samtliga kärnämnen (600 gymnasie- draspråk A språk 1 poäng) bortsett från betyg i Idrott och hälsa A och Estetisk Svenska/Svenska som an- Svenska/Svenska som andra- verksamhet, som inte kan ingå i slutbetyget. Betyg i speci- draspråk B språk 2 alidrott kan inte heller ingå i ett slutbetyg från gymnasial Engelska A Engelska 5 vuxenutbildning. Projektarbetet är inte obligatoriskt men Matematik A Matematik 1a, 1b eller 1c kan ingå i slutbetyget. Samhällskunskap A Samhällskunskap 1b Slutbetyg utfärdat efter den 30 april 2008 får inte omfatta Samhällskunskap inom lär- Samhällskunskap 1a1 mer än 2 350 gymnasiepoäng. (SFS 2008:120). lingsförsök Religionskunskap A Religionskunskap 1 2 301 gymnasiepoäng – blandat gamla och nya Naturkunskap A Naturkunskap 1a1 kurser Skolverket har föreskrivit om hur gamla kurser ska omräk- Gymnasial vuxenutbildning före vux12 nas i ett nytt slutbetyg, SKOLFS 2001:19. För ett slutbetyg Det gymnasiala vuxenutbildningssystemet är utformat på som innehåller både gamla (omräknade) kursbetyg och nya samma sätt som gymnasieskolans program. Studerande i kursbetyg är omfattningen för ett slutbetyg minst 2 301 gymnasial vuxenutbildning läser dock inte ett speciellt pro- gymnasiepoäng. Projektarbete är inte obligatoriskt men kan gram utan bestämmer själva vilka kurser utöver kärnämnena ingå i slutbetyget. som ska ingå i slutbetyget. Slutbetyg utfärdat efter den 30 april 2008 får inte omfatta mer än 2399 gymnasiepoäng. (SFS 2008:120). Kärnämnena i gymnasial vuxenutbildning är: – svenska A+B/svenska som andra språk A+B 1 970 gymnasiepoäng – t o m 30 juni 2002 – engelska A Slutbetyg om 1 970 gymnasiepoäng utfärdades till och med – samhällskunskap A den 30 juni 2002. I slutbetyget ska ingå betyg i gamla kurser – religionskunskap A och eventuellt nya kurser. Gymnasiepoängen för de nya – matematik A kurserna omräknas inte. Om betyg i Idrott och hälsa B ingår – naturkunskap A. ska slutbetyget omfatta minst 2 020 gymnasiepoäng.

SKOLFORMER Sid 1 2 7 Fr o m 1 januari 2000 får i ett slutbetyg ingå betyg från gym­ Påbyggnadsutbildning inom gymnasie­ nasial vuxenutbildning, Statens skolor för vuxna samt från skolan gymnasieskolan. Undantaget är betyg i kurserna Estetisk Påbyggnadsutbildning (tidigare högre specialkurs) bygger verksamhet och Idrott och hälsa A som inte får ingå i slut­ på gymnasieutbildning och utgör vanligtvis inte grund för betyg från gymnasial vuxenutbildning. grundläggande/allmän behörighet. Betyg i kurser i ämnet specialidrott får inte förekomma i gymnasial vuxenutbildning och kan därför inte ingå i ett Det s k tredje året slutbetyg. Detta gäller också betyg i specialarbete. Elever med tvåårig gymnasieutbildning och ett tredje på­ byggnadsår har därigenom Avgångsbetyg från Komvux 1 teoretisk kompletteringsutbildning för såväl grundläg­ Komvuxsystemet byggde tidigare på etappläsning som var gande / allmän som särskild behörighet för högskole­ relaterad till gymnasieskolan. studier Elever i Komvux erhöll efter avslutade studier ett s k av­ 2 bredd, fördjupning och komplettering av den tvååriga gångsbetyg 3 alternativt avgångsbetyg 2 vilket motsvarar tre­ utbildningen årig respektive tvåårig teoretisk linje. Ett avgångsbetyg från 3 utbildning för ny yrkeskompetens Komvux är alltid fullständigt. Mindre eller utökad studie­kurs finns inte. Samtliga betyg i etapper (ämneskurser) medräknas Tredje året kan ha mycket olika innehåll beroende på vilken vid beräkning av meritvärde. utbildning kommunen valt att ge (benämns ofta ÖV72). För äldre system i komvux där eleven läste enligt samma Endast betyg där det klart framgår vad visst ämnesbetyg kursplaner som för två- eller treåriga linjer finns andra koder­ motsvarar uttryckt i kurs/etapp/ämnesnivå kan beaktas och för respektive kurs. Nivån anges då i intervall 06-39 kombi­ meritvärderas. Utbildningen är inte urvalsgruppsplacerande nerat med ämneskod. men kan ge behörighet i ämnen för högskolestudier.

Korrespondensstudier Specialkurser Intyg över korrespondensundervisning ger normalt inte be­ Specialkurser är en gemensam benämning på studievägar i hörighet, studierna per korrespondens måste dokumenteras gymnasieskolans linjesystem som inte ingick i någon linje. genom särskild prövning. Specialkursernas utbildningar knyter ofta an till ett bestämt Hermods har examensrätt och kan utfärda betyg. Dessa yrke. Kurslängderna varierar från någon vecka till flera läsår. betyg värderas som gymnasiebetyg. Specialkurser som bygger på tvåårig utbildning i gymnasie­ Detsamma gäller för Centrum för flexibelt lärande (CFL), skolan benämns högre specialkurs. tidigare Statens skola för vuxna (SSV) i Norrköping och För att en specialkurs ska ge grundläggande behörighet Härnösand. krävs att kursen är minst två läsår och att kursen i huvudsak är utformad som gymnasieskolans tvååriga linjer. Högre Lärlingsutbildning (äldre) specialkurs är en påbyggnadsutbildning och ger inte grund­ Lärlingsutbildning som dokumenterats genom utbild­ läggande behörighet. ningsbevis över slutförd gymnasial lärlingsutbildning kan Sökande måste om han/hon i sin specialkurs saknar 2 års­ ge grundläggande/allmän behörighet om den sökande kurser svenska (delat betyg) och 2 årskurser engelska styrka uppfyller kraven för grundläggande/allmän behörighet i dessa kunskaper med lägsta betyget Godkänd i svenska B svenska och engelska. Vid meritvärdering ska betyget från och engelska A eller 2 årskurser/etapp 2 utan betygskrav. den praktiska lärlingsutbildningen medräknas. Behörighet I tabellen över förutbildningar för grundläggande be­ i ämnen som ingått i utbildningen förlagd till skola kan en­ hörighet finns de specialkurser som kan ge grundläggande dast bedömas om det framgår vilken kurs den sökande läst. behörighet förtecknade.

Normalskolekompetens Studentexamen Skolform fram till slutet av sextiotalet. Elev erhöll ämnesbe­ Skolform som ersattes av gymnasiets treåriga linjer i slutet tyg utfärdade med bokstavsbetyg. Betyg översätts till skala av sextiotalet. Elev erhöll ämnesbetyg utfärdade med bok­ 1 – 5 (sifferbetyg). Se avsnitt Meritvärdering av betyg Stu­ stavsbetyg. Betyg översätts till skala 1 – 5 (sifferbetyg). Se dentbetyg osv. samt bilaga Normalskolekompetens. avsnitt Meritvärdering av betyg, Studentbetyg och bilaga Studentbetyg.

SKOLFORMER Sid 1 2 8 Studieförbund Franskspråkig Kurser i studieförbundens regi kan omfatta allt från hobby­ Vid Lycée Français de Stockholm kan eleverna ta fransk kurser till cirklar på universitetsnivå. studentexamen (Baccalauréat). Man kan även vid skolan Utbildning inom studieförbund ger ingen behörighet. välja att avlägga OIB (Option International Baccalauréat) som innefattar undervisning i Svenska motsvarande kurs Svensk gymnasieutbildning på annat B och svensk Samhällskunskap motsvarande kurs A. T o m språk vårterminen 1997 hade skolan även rätt att utfärda svenska Svensk gymnasieutbildning på annat språk än svenska be­ avgångsbetyg. handlas som annan motsvarande svensk gymnasieutbildning. Undervisningsspråken är finska, engelska, tyska och franska. Övrigt Svensk gymnasieutbildning på finska upphörde fr.o.m. ht Utbildningarna 1995. Svenska för grundläggande/allmän behörighet måste – realexamen alltid kontrolleras. Om dessa gymnasieutbildningar doku­ – praktisk realexamen menteras på annat sätt än som svenskt slut-/avgångsbetyg – enhetsskola ska de behandlas som utländska förutbildningar. – grundskola ger inte gymnasiekompetens och kan därför aldrig ge grund­ Engelskspråkig läggande/allmän behörighet. Flera skolor har gymnasieskolans program med engelska som huvudspråk (tidigare samhällsvetenskaplig och/eller naturvetenskaplig linje och även tvåårig linje). Tvådelat be­ tyg ges i engelska. Eleverna har antingen två respektive tre årskurser svenska med delat betyg eller svenska A + B. Det förekommer även att eleverna har följt kurser i svenska som tillhör International Baccalauréate-undervis­ningen. ­I sådana fall anges svenskan som Swedish B eller Swedish A, A1 eller A2. På ett flertal skolor i Sverige finns möjlighet att avlägga International Baccalauréate. För ytterligare­ upplysning om behörighet och betygsskala se Handbok för bedömning av utländsk gymnasieutbildning under Internationella ut­ bildningar. Svenska som B- eller C-språk (tidigare svenska som andra eller främmande språk) ger inte grundläggande/ allmän behörighet.

Finskspråkig Finskspråkig treårig gymnasieutbildning blandad H, S och N-linje samt tidigare tvåårig linje fanns i Stockholm till och med vårterminen 1995. Där lästes finska som huvudspråk och tvådelat betyg gavs i finska. Eleverna har delat betyg i svenska två respektive tre årskurser. Svenska som B- eller C-språk (tidigare svenska som andra eller främmande språk) ger inte grundläggande/allmän behörighet.

Tyskspråkig Vid Tyska skolan i Stockholm kan eleverna få både tysk studentexamen (Abitur) och fullständigt svenskt avgångs­ betyg (under förutsättning att hela gymnasiet genomgåtts i Sverige). Utbildningen är 13-årig som i Tyskland.

SKOLFORMER Sid 1 2 9 Förteckning över de vanligaste ämneskoderna

Teoretiska ämnen Yrkesinriktade ämnen Allmän språkkunskap 68030 Barnavårdspraktik 92090 Bild/teckning 13800 Barn- o ungdomskunskap 92070 Biologi 30100 Bostads o miljökunskap 91110 Engelska 60300 Byggteknik 70300 Filosofi 01240 Datateknik 52260 Finska 69190 Datakunskap 52233 Franska (B) 6130B Eldriftteknik 72160 Fysik 31300 Elektronik 72240 Geografi 32300 Elkraft 72260 Historia 02300 Ellära 72280 Idrott/gymnastik 90200 El-teleteknik 72110 Kemi 34400 Elteknik 72300 Latin 62500 Fartygsteknik 79180 Matematik 35500 Fordonsteknik 75200 Matematik (N) 3550N Formgivning 13200 Musik 12100 Konsumentkunskap 91420 Naturkunskap 38450 Kostkunskap 91460 Psykologi 05500 Konstruktion (maskin) 75350 Religionskunskap 06700 (bygg) 70060 Samhällskunskap 54800 Maskinteknik 75560 Slöjd (mjuk) 12490 Organisk kemi 34600 Spanska (C) 6470C Processteknik 78660 Svenska 65600 Produktion 78680 Svenska språket 6560S Social o familjekunskap 55710 Svenska litteratur 6560L Teknologi 88750 Tyska 66800 Textilkunskap (sömnad) 91880 Textilkunskap (vävning) 91888 Verkstadsteknik 78900

Vårdämnen Anatomi o fysiologi 42050 Mikrobiologi o hygien 42665 Sjukdomslära 41750 Farmakologi 40240 Vårdkunskap 41850 Social servicekunskap 92675 Tandsjukdomslära 43880 Tandvårdskunskap 43910 Röntgenkunskap 48750

SKOLFORMER Sid 1 3 0 Tabell över Waldorfskolans kurskoder enligt kursplan WK 10-12

I tabellen finns interna kurskoder framtagna av VHS samt kurskoder och poäng som fastställts av Skolverket. De interna kurskoderna är endast avsedda för internt bruk och återfinns inte på betygsdokumenten.

WK10-12 WK2 10 – 12 Kurskoder och poäng Motsvarande kurs (fullständigt (fullständigt motsvarande i gymnasieskolan program 2 240 gyp) program 2 500 gyp) gymnasieskola 2000 Interna kurskoder Interna kurskoder fastställda av och poäng och poäng Skolverket 2006

Svenska och dramatik WALSV01 180 WAL2SV01 150 SV1351 150 Svenska A+B Litteratur och litteraturhistoria WALSV02 120 WAL2SV02 150 SV1352 150 Svenska A+B Engelska – grundläggande kurs WALEN01 110 WAL2EN01 100 EN1351 100 Engelska A Engelska – fortsättningskurs WALEN02 40 WAL2EN02 100 EN1352 100 Engelska B Filosofi FS1351 50 Religionskunskap och WALRE01 50 WAL2RE01 50 RE1351 50 Religionskunskap A livsåskådning 1) 1) Religionskunskap A+B Religionskunskap – RE1352 50 Religionskunskap B fördjupningskurs Samhällskunskap WALSH01 90 WAL2SH01 100 SH1351 100 Samhällskunskap A Idrott och hälsa WALIDH01 90 WAL2IDH01 100 IDH1351 100 Idrott och hälsa A Datakunskap DAA1351 50 Biologi* WALBI01 110 WAL2BI01 150 BI1351 150 Biologi A+B Kemi* WALKE01 80 WAL2KE01 100 KE1351 100 Fysik* och astronomi WAL2FY01 100 FY1351 100 Fysik A Fysik* WALFY01 80 Fysik A Matematik – WALMA01 110 WAL2MA01 100 MA1351 100 Matematik A grundläggande kurs Matematik – fortsättningskurs 1 WALMA02 40 WAL2MA02 50 MA1352 50 Matematik B Matematik – fortsättningskurs 2 WALMA03 50 WAL2MA03 100 MA1353 100 Matematik C Matematik – fortsättningskurs 3 WALMA04 40 MA1354 100 Matematik D Projektiv geometri och WALMA05 40 WAL2MA05 50 MA1355 50 utvidgad algebra Moderna språk** WAL2TY01 100 Moderna språk, steg 3 Moderna språk** WAL2TY02 100 Moderna språk, steg 4 Moderna språk 1 MSPR1351*** 100 Moderna språk, steg 1 Moderna språk 2 MSPR1352*** 100 Moderna språk, steg 2 Moderna språk 3 MSPR1353*** 100 Moderna språk, steg 3 Moderna språk 4 MSPR1354*** 100 Moderna språk, steg 4 Historia WALHI01 80 WAL2HI01 150 HI1351 150 Historia A Musik och musikhistoria WALMUHI01 150 WAL2MUH01 100 MU1351 100 Eurytmi WALIDH03 110 WAL2IDH03 100 DNS1351 100 * Godkänd i fysik, kemi och biologi motsvarar Naturkunskap A+B.

** Alternativ för franska WAL2FR01, WAL2FR02 och Spanska WAL2SP01, WAL2SP02.

*** Istället för MSPR ska språkkod anges.

SKOLFORMER Sid 1 3 1 WK10-12 WK2 10 – 12 Kurskoder och poäng Motsvarande kurs (fullständigt (fullständigt motsvarande i gymnasieskolan program 2 240 gyp) program 2 500 gyp) gymnasieskola 2000 Interna kurskoder Interna kurskoder fastställda av och poäng och poäng Skolverket 2006

Bildkonst WALBL01 100 BL1351 100 Bildkonst och konsthistoria WAL2BL01 100 Hantverk HVK501, WAL2HV01 200 HNT1351 200 HVK502 osv. Arkitektur och arkitekturhistoria WALESV01 50 WAL2ESV01 50 KUHI1351 50 Introduktion språk 3 WALTY03/ 60 WALFR03/ WALSP03/ WALIT03 Tyska/ Franska – WALTY01/60 B-språk kurs A grundläggande kurs WALFR01 Tyska/ Franska – WALTY02/90 B-språk kurs B fortsättningskurs WALFR02 Estetisk – Aktuellt ämne praktiska fortsättningskurser med 500-kod Projektarbete WAL2EA01 100 Projektarbete Enskilt årsarbete…. WALEA01 60 PA1351**** 100 Projektarbete (****endast PA1351) Lokalt tillägg….. WAL1500, 100 WAL1501 osv. Lokalt tillägg/ praktik 150 Aktuellt ämne med nästa 500-kod Övriga kurser… Ersättningskurser

SKOLFORMER Sid 1 3 2 5. Tabell över förutbildningar för grund- läggande behörighet

GYMNASIESKOLAN Förutbild- Utbildningens namn nationella program ningskod

Förutbildningskoder (studievägskoder) för slutbetyg från HP Handels- och administrationsprogrammet gymnasieskolans program fr o m vt 2003. HPHS HP Inr Handel och service Studievägskoden anges med prefix 1 för slutbetyg som om- HPTU HP Inr Turism och resor fattar minst 2 451 gymnasiepoäng och 2 för slutbetyg som HV Hantverksprogrammet omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng, SKOLFS 2003:15. HR Hotell- och restaurangprogrammet För utbildning som påbörjats tidigast den 15 augusti 2007 HRHO HR Inr Hotell anges prefix 3, SKOLFS 2009:35 HRRM HR Inr Restaurang och måltidsservice Ger behörighet i betygsurvalet. IP Industriprogrammet

LP Livsmedelsprogrammet Förutbild- Utbildningens namn ningskod MP Medieprogrammet MPME MP Inr Medieproduktion BF Barn- och fritidsprogrammet MPTT MP Inr Tryckteknik BFFD BF Inr Fritid BFPD BF Inr Pedagogisk och social verksamhet NP Naturbruksprogrammet NPLDJ NP Inr Djurvård BP Byggprogrammet NPLHH NP Inr Hästhållning BPAN BP Inr Anläggning NPLJO NP Inr Jord BPHU BP Inr Husbyggnad NPLMN NP Inr Miljö- och naturvård BPML BP Inr Måleri NPLSG NP Inr Skog BPPC BP Inr Plåtslageri NPLTD NP Inr Trädgård EC Elprogrammet NV Naturvetenskapsprogrammet ECAU EC Inr Automation NVNA NV Inr Naturvetenskap ECDT EC Inr Datorteknik NVMD NV Inr Matematik och datavetenskap ECET EC Inr Elektronik NVMV NV Inr Miljövetenskap ECEL EC Inr Elteknik OP Omvårdnadsprogrammet EN Energiprogrammet ENDU EN inr Drift- och underhållsteknik SP Samhällsvetenskapsprogrammet ENSF EN inr Sjöfartsteknik SPEK SP Inr Ekonomi ENVK EN inr VVS- och kylteknik SPKU SP Inr Kultur SPSA SP Inr Samhällsvetenskap ES Estetiska programmet SPSK SP Inr Språk ESBD ES Inr Bild och formgivning ESDN ES Inr Dans TE Teknikprogrammet ESMU ES Inr Musik TELIT TE Inr Informationsteknik ESTA ES Inr Teater TELMT TE Inr Människa och teknik TELTF TE Inr Teknik och företagande FP Fordonsprogrammet TELMS TE Inr Teknik, miljö och samhällsbyggande FPFG FP Inr Flygteknik TELVD TE Inr Virtuell design FPKA FP Inr Karosseri FPMA FP Inr Maskin- och lastbilsteknik FPPB FP Inr Personbilsteknik FPTS FP Inr Transport

FR FR Friskoleprogram

BEHÖRIGHET Sid 1 3 3 Förutbild- Utbildningens namn Förutbild- Utbildningens namn ningskod ningskod studievägskoder för special­ ENEN EN Gren energi utformade program ENF EN Gren fartygsteknik ENFG EN Gren fartygsteknik SM Specialutformat program ENV EN Gren vvs SMBF SM Specialutformat program närliggande BF ENVV EN Gren vvs SMBP SM Specialutformat program närliggande BP SMEC SM Specialutformat program närliggande EC ES Estetiska programmet SMEN SM Specialutformat program närliggande EN ES01 ES Gren drama SMES SM Specialutformat program närliggande ES ES021 ES Gren bild och form SMFP SM Specialutformat program närliggande FP ESD ES Gren dans och teater SMHP SM Specialutformat program närliggande HP ESDN ES – dans ESDT ES Gren dans och teater SMHV SM Specialutformat program närliggande HV ESK ES Gren konst och formgivning SMHR SM Specialutformat program närliggande HR ESKF ES Gren konst och formgivning SMIP SM Specialutformat program närliggande IP ESM ES Gren musik SMLP SM Specialutformat program närliggande LP ESMU ES Gren musik

SMMP SM Specialutformat program närliggande MP FP Fordonsprogrammet SMNP SM Specialutformat program närliggande NP FPF FP Gren flygteknik SMNV SM Specialutformat program närliggande NV FPFU FP Gren flygteknik SMOP SM Specialutformat program närliggande OP FPK FP Gren karosseri SMSP SM Specialutformat program närliggande SP FPKA FP Gren karosseri SMTE SM Specialutformat program närliggande TE FPR FP Gren fordonsteknik FPRP FP Gren fordonsteknik Slutbetyg från gymnasieskolans program fr o m vt 1997 FPT FP Gren transport t o m vt 2002. Placeras i betygsurvalet. Avgångsbetyg från vt FPTS FP Gren transport 1995 och vt 1996 (mellanårsbetyg) har prefix M före studi- evägskoden och placeras i betygsurvalet. FR Friskoleprogram

BF Barn- och fritidsprogrammet HP Handels- och adm programmet BF02 Barn- och fritidsprogrammet HR Hotell- o restaurangprogrammet BP Byggprogrammet HR017 HR Gren restaurang/storhushåll BPB BP Gren byggplåt HR02 HR Gren storhushåll o restaurang BPH BP Gren hus och anläggning HRH HR Gren hotell BPHB BP Gren hus och anläggning HRHO HR Gren hotell BPM BP Gren måleri HRR HR Gren restaurang BPML BP Gren måleri HRRE HR Gren restaurang BPPL BP Gren byggnadsplåt HRS HR Gren storhushåll HRSH HR Gren storhushåll EC Elprogrammet ECA EC Gren automation HV Hantverksprogrammet ECAU EC Gren automation HVFR HV – frisör ECE EC Gren elektronik HVTX HV Gren textil ECEI EC Gren installation IP Industriprogrammet ECEK EC Gren elektronik IPI IP Gren industri ECI EC Gren installation IPIN IP Gren industri ECO11 EC Lokal gren elektronik/optronik IPK IP Gren textil och konfektion EN Energiprogrammet IPP IP Gren process ENE EN Gren energi IPPR IP Gren process

BEHÖRIGHET Sid 1 3 4 Förutbild- Utbildningens namn Förutbild- Utbildningens namn ningskod ningskod

IPT IP Gren trä NVNA NV Gren naturvetenskap IPTK IP Gren textil och konfektion NVNA-EN natural sciences programme IPTÄ IP Gren trä NVNAEN natural sciences programme NVT NV Gren teknik LP Livsmedelsprogrammet NVTE NV Gren teknik LPB LP Gren bageri och konditori LPBK LP Gren bageri och konditori OP Omvårdnadsprogrammet LPK LP Gren kött och charkuteri OPO OP Gren omvårdnad LPKC LP Gren kött och charkuteri OPOM OP Gren omvårdnad OPT OP Gren tandvård MP Medieprogrammet OPTN OP Gren tandvård MP08 MP, radio/video/kommunikation MPI MP Gren information och reklam SM Specialutformade program MPIR MP Gren information och reklam SP Samhällsvetenskapsprogrammet MPRTV MP Gren radio och television SP013 SP, ekonomi/interclass MPT MP Gren tryckmedia SP015 SP, sp international class MPTR MP Gren tryckmedia SPE SP Gren ekonomi NP Naturbruksprogrammet SPEK SP Gren ekonomi SPH SP Gren humaniora NV Naturvetenskapsprogrammet SPHU SP Gren humaniora NV04 NV, lokal miljögren SPS SP Gren samhällsvetenskap NVN NV Gren naturvetenskap SPSA SP Gren samhällsvetenskap

tre- och fyraåriga teoretiska linjer 219 Drift- och underhållsteknisk linje (Du) Placeras i betygsurvalet. 204 Ekonomisk linje (Ek) 205 El-tele teknisk linje 705 Humanistisk linje (H) 221 Estetisk-praktisk linje 712 helklassisk variant 206 Fordonsteknisk linje 711 halvklassisk variant 222 Handels- och kontorslinje (Hk) 720 Samhällsvetenskaplig linje (S) 207 Jordbrukslinje 730 Ekonomisk linje (E) 208 Konsumtionslinje (Ko) 750 Naturvetenskaplig linje (N) 209 Livsmedelsteknisk linje 755 Teknisk linje (T) 210 Musiklinje (Mu) 211 Processteknisk linje tvååriga linjer 212 Skogsbrukslinje Tvååriga linjer med 2 åk svenska med delat betyg och 2 213 Social linje (So) åk engelska, allmän eller särskild kurs, ger grundläggande 218 Social servicelinje behörighet. 220 Teknisk linje, kemiteknisk gren (TeKe) Placeras i betygsurvalet. 214 övriga grenar 274 Trädgårdslinje 202 Beklädnadsteknisk linje 215 Träteknisk linje 201 Bygg- och anläggningsteknisk linje 217 Verkstadsteknisk linje 203 Distributions- och kontorslinje 216 Vårdlinje

BEHÖRIGHET Sid 1 3 5 Förutbild- Utbildningens namn Förutbild- Utbildningens namn ningskod ningskod treåriga yrkesinriktade linjer GYMNASIAL ­VUXEN­UTBILDNING I försöksverksamhetens första skede (det s k femhun- Placeras i betygsurvalet. draförsöket) har vissa elever inte haft två åk engelska och måste därför komplettera för grundläggande behörighet. VUXEH Högskoleförberedande examen. 2 400 gyp. Linjerna är elteleteknisk, industriell teknisk, vvs-teknisk, Enbart Vux12-kurser med betyg A-F. omvårdnads- och vårdlinjen. Studievägskoder är ELIA, ELIE, VUXEY Yrkesexamen. 2400 gyp. Enbart Vux-12 kurser ELIS, INEM, VT, OSSC, OSOM, VIHS, VIBU. med betyg A-F. Placeras i betygsurvalet. VUXNP Slutbetyg med enbart nya kurser. Omfattar minst 2 350 gyp. Fr o m 2012 kan Gy11/Vux12- 441 Byggnads-, plåt- och ventilations­teknisk linje kurser ingå. 442 Byggnads- och anläggningsteknisk linje VUXMP Slutbetyg med gamla kurser eller blandat gamla 443 El-teleteknisk linje och nya kurser. Enbart bokstavsbetyg. Gamla 402 gren för elinstallation kurser konverterade. Omfattar minst 2 301 403 gren för industriell elektronik gyp.Fr o m 2012 kan Gy11/Vux12-kurser ingå. 404 gren för industriell automation VUXNL Slutbetyg med siffer- eller blandat siffer- och 444 Frisörteknisk linje bokstavsbetyg. Gamla kurser konverterade. 445 Fordons- och transportteknisk linje Omfattar minst 2 301 gyp. 446 Grafisk linje VUXP Slutbetyg med enbart bokstavsbetyg. Utfärdade 411 Handelslinje senast 2002-06-30. Omfattar minst 1 970 gyp. 447 Hantverksteknisk linje VUXL Slut-/Avgångsbetyg med siffer- eller blandat 448 Industriell teknisk linje siffer- och bokstavsbetyg. Utfärdade senast 401 elmekanisk gren 2002-06-30. Omfattar minst 1 970 gyp. 449 Livsmedelsteknisk linje VUXA Slut-/Avgångsbetyg med siffer- eller blandat 450 Måleriteknisk linje siffer- och bokstavsbetyg. Innehåller både 431 Naturbrukslinje kurser och etapper.

Omvårdnadslinje Kurser på samlade betygsdokument för grundläggande 421 gren hälso- och sjukvård behörighet, se avsnittet Behörighet. 422 gren omvårdnad 423 gren psykiatri SANBP Endast nya kurser. Omfattar minst 2 115 gyp 424 gren omsorg om psykiskt utvecklingsstörda varav lägst betyget Godkänt i minst 400 gyp i 425 gren social service kärnämneskurser. 451 Processteknisk linje SAMBP Gamla och eventuellt nya kurser. Gamla kurser 452 Restauranglinje konverteras. Omfattar minst 2 071 gyp varav 453 Textil- och beklädnadsteknisk linje lägst betyg Godkänd i minst 400 gyp i kärnäm- 454 Träteknisk linje neskurser. 428 Vårdlinje SAMBL Gamla och eventuellt nya kurser. Gamla kurser gren för omsorger om barn och ungdom konverteras. Sifferbetyg- eller blandat siffer- 455 Värme- o sanitetsteknisk linje och bokstavsbetyg. Omfattar minst 2 071 gyp 460 Teoretisk kompletteringskurs, HSE varav lägst betyget Godkänd i minst 400 gyp i 461 Teoretisk kompletteringskurs, N/T kärnämneskurser. SABP Gamla och eventuellt nya kurser. Enbart bokstavsbetyg. Kursbetyg utfärdade senast ­2002-06-30. Omfattar minst 1 773 gyp varav lägst betyget Godkänd i minst 373 gyp i kärn­ ämneskurser.

BEHÖRIGHET Sid 1 3 6 Förutbild- Utbildningens namn Förutbild- Utbildningens namn ningskod ningskod

SABM Gamla och eventuellt nya kurser. Siffer- eller suhf:s rekommendation blandat siffer- och bokstavsbetyg. Kursbetyg GBÖB Gemensam bedömning av grundläggande ufärdat senast 2002-06-30. Omfattar minst ­behörighet – SUHF:s rekommendation 1 773 gyp varav lägst betyget Godkänd i minst 373 gyp i kärnämneskurser. 799 Avgångsbetyg 3 STUDENTEXAMEN 299 Avgångsbetyg 2 Placeras i betygsurvalet.

VUX1–VUX3, t o m vt 97 slutbetyg från komvux. Dessa förut- 811 allmänna linjen social gren bildningkoder används inte fr o m antagningen ht 97 812 allmänna linjens språkliga gren 1954 års gymnasieordning VUX 1 motsvarande Naturvetenskapligt och Sam- 823 latinlinjens halvklassiska gren hällsvetenskapligt program 824 latinlinjens helklassiska gren VUX 2 motsvarande alla program utom Naturveten- 825 latinlinjens nyspråkliga gren skapligt, Samhällsvetenskapligt eller Estetiskt Även enligt 1933 års stadga eller äldre program 890 latinlinjen VUX3 motsvarande Estetiska programmet Enl 1933 års stadga eller äldre 835 reallinjen, teknisk gren 836 reallinjen, biologisk gren FOLKHÖGSKOLOR 837 reallinjen, matematisk gren Placeras i betygsurvalet Grupp BF. 838 reallinjen, nyspråklig gren 839 reallinjen, social gren 504 Folkhögskoleintyg som ger allmän behörighet 891 reallinjen inklusive svenska och engelska Enl 1933 års stadga eller äldre 505 Folkhögskoleintyg som ger allmän behörighet utom svenska och engelska, utfärdades före handelsgymnasium 1998-07-01 881 3-årigt 594 Folkhögskoleintyg som styrker den grundläg- 882 2-årigt gande behörigheten inklusive samtliga kärn­ ämnen tekniskt gymnasium 595 Folkhögskoleintyg som styrker den grundläg- 850 3-årigt gande behörigheten bortsett från kärnämnen 851 2-årigt (specialkurs)*

försvarets läroverk HÖGSKOLEEXAMEN 894 normallinje GBHSM Grundläggande behörighet genom svensk hög- 836 speciallinjens biologiska gren skolexamen 837 speciallinjens matematiska gren GGBKS Generellt undantag genom kursstudier GBNEX Grundläggande behörighet genom examen från nordiska länder FACKSKOLAN GGBNKS Generellt undantag genom kursstudier från Placeras i betygsurvalet. nordiska länder GBUEX Grundläggande behörighet genom examen från 227 ekonomisk linje övriga länder 228 social linje GGBUKS Generellt undantag genom kursstudier från 229 teknisk linje* övriga länder * Ger allmän behörighet efter komplettering i sv, eng

BEHÖRIGHET Sid 1 3 7 Förutbild- Utbildningens namn ningskod

NORMALSKOLE­KOMPETENS (flickskola) Placeras i betygsurvalet.

540 reallinje A 512 övriga linjer

SPECIALGYMNASIUM Placeras i betygsurvalet.

833 Bergsskolan i Filipstad 3-årig 834 Bergsskolan i Filipstad 2-årig Finskspråkig gymnasial utbildning Ger allmän behörighet efter ­komplettering i svenska Svenskan måste kompletteras om det lästs som andra språk Engelskspråkig gymnasial utbildning Ger allmän behörighet efter ­komplettering i svenska Svenskan måste kompletteras om det lästs som andra språk 893 Hvilans specialgymnasium Lycée Français Saint-Louis, Stockholm Tyska skolan i Stockholm (avg bet efter 13-årig utbildning, 5-gradig betygsskala) Tyska skolan i Stockholm (utländsk ­betygsskala) 523 Waldorfskola (avgångsbetyg från svensk 12-årig utbildning 5-gradig betygsskala) 527 Waldorfskola (annan betygsskala)*) Waldorfskola med slutbetyg WALP WK 10 – 12 2 WALP WK2 10 – 12 3 WALP fr o m 2010-01-01

*) utanför urvalsgrupp

BEHÖRIGHET Sid 1 3 8 ÖVRIGA UTBILDNINGAR

Vissa av utbildningarna i förteckningen är behörighetsgrundande endast för de som påbörjade utbildning­arna när dessa byggde på grundskola eller motsvarande. Utbildningarna måste oftast kompletteras med svenska och engelska. Om något eller båda kraven upp- fylls kan detta framgå av kommentaren. I annat fall tillämpas ovanstående grundregel. Koderna är endast avsedda för internt bruk och återfinns inte på betygsdokumenten.

Följande förutbildningskoder används: 666 ger placering i betygsurvalet samt grundläggande behörighet i svenska 777 ger placering i betygsurvalet samt grundläggade behörighet i engelska 888 ger placering i betygsurvalet samt grundläggande behörighet i svenska och engelska 999 ger placering i betygsurvalet

Utbildningens namn Kommentar

Betelseminariet 4-årig kurs. Har sv o eng

Folkskollärarexamen, 4-årig linje Har sv och eng

Industriskolor AGA, ASEA, Atlas Copco, Bofors, Motala verkstads (MV), SAAB, SKF (Hofors) SSAB samt VOLVO. Omfattar 2 – 3 läsår. Ibland samläsning med Komvux. Framgår av ­dokumenten.

Ingenjörsutbildning vid kommunal Ingenjörsexamen (teknikerkurs 3 term +högre fackkurs teknisk skola 2 terminer) vid kommunal teknisk skola. Svenska behöver ej kompletteras om ämnet lästs under hela utbildningen.

Laboratorietekniker G4 84:47 Kan ha svenska och engelska som tillval i viss försöksverksamhet (Hvitfeldtska och Aschebergska i Göteborg, Värnhemsskolan i Malmö och Västbergagymn, framgår av ämnesförteckningen)

Lärlingsutbildning (äldre) Dokumenteras genom utbildningsbevis över slutförd gymnasial lärlingsutbildning. Kan vara 2 eller 3-årig

Marinens gymnasieskola Gymnasiekurs 2 eller marinens tekniska skola, åk 2. Har sv och eng

Metodistkyrkans teologiska skola Även kallad Metodistkyrkans teologiska seminarium, 3-årig kurs Militär utbildning gymnasiekurs 2 Har sv och eng teknikerskola Har sv och eng

Missionsinstitutet, Johannelund Evangeliska fosterlandsstiftelsen, 3-årig kurs

Småskollärarexamen 3-årig har sv och eng

BEHÖRIGHET Sid 1 3 9 Utbildningens namn Kommentar

Stockholms tekniska institut, STI Enl 1957 års läroplan 7-gradig skala t o m 1970

STI 5-gradig skala fr o m 1971 Engelska högre kurs krävs för behörighet – STI enligt 1974 års läroplan enligt 1970 och 1974 års läroplan Svenska från 1974 års läroplan ger grundläggande behörighet

Svenska missionsförbundets 4-årig kurs (Utanför urvalsgrupp) teologiska seminarium, Lidingö

Teknisk specialkurs 2- eller 3-årig utbildning kemiteknisk gren

Teknisk specialkurs 2- eller 3-årig utbildning övriga grenar

BEHÖRIGHET Sid 1 4 0 SPECIALKURSER Nedan förtecknade specialkurser ger grundläggande behörighet om sökande i sitt avgångsbetyg eller genom samlat ­betygsdokument har betyg i svenska 2 åk (delat betyg)/svenska B och engelska 2 åk/­ engelska A.

För de specialkurser som saknar egen förutbildningskod används följande förutbildningskoder: 666 ger placering i betygsurvalet samt grundläggande behörighet i svenska 777 ger placering i betygsurvalet samt grundläggade behörighet i engelska 888 ger placering i betygsurvalet samt grundläggande behörighet i svenska och engelska 999 ger placering i betygsurvalet

Specialkurser som placeras i betygsurvalet

Utbildning Kod för Kursplanen Förutbild- Kommentar studieväg fastställd ningskod

Apotekstekniker Bad- och idrottshallspersonal ÖV13 1985 277 Bilskadereparationer FO14 1973 233 Byggnadsträarbetare Dekoratör 67 235 Dekoratör 74 236 Detaljhandel 237 Djurvårdare JO10 1981 279 Elmekaniker VE111 1986 Fartygsteknisk kurs Fastighetsskötsel BA12 1972 244 Fiske och fiskeberedning ÖV14 1984 280 Fotopersonal ÖV18 1975 245 Frisörer ÖV10 1984 234 (dam) Utbildningslängd 3 år 248 (herr) Glastillverkning ÖV110 1978 276 Åk 1 är gemensam – gren hyttarbete ÖV111 sedan väljs gren. – gren glasslipning och ÖV112 förädlingsarbete Grafisk tecknare ÖV19 Grafisk utbildning, gren för: 246, 247 – tryckmedia ÖV125 1985 – tryckning ÖV126 1985 – bokbinderiteknik ÖV127 1985 – bokbinderi, varuförpackn ÖV128 1985 Guldsmedsteknik ÖV117 1983 Handel och kontor

BEHÖRIGHET Sid 1 4 1 Utbildning Kod för Kursplanen Förutbild- Kommentar studieväg fastställd ningskod

Hantverksteknik ÖV17 1983 Inriktning, bl a – foto – segelmakare – tandtekniker – maskör – perukmakare Hissmontör ET14 249 Hushållstekniker Ko Industrielektriker Jord- och skogsbruk JO16 1986 Jordbruk, skogsbruk och trädgård JO11 1985 Knäckebrödsmaskinoperatör LI14 1972 254 Kustfiske och vattenbruk ÖV15 1984 Kvarn-, foder- och spannmålspersonal LI16 1972 256 Laboratorietekniker TE10 1984 618, 619 Laboratorietekniker för industrilaboranter ÖV153 Lackering FO15 1986 257 Livsmedels- och konsumentekonomisk kurs Mikromekanik ÖV118 1974 259 Musik MU10 1983 278 Optiker ÖV119 1971 263 Intagningen till denna utbildning upphörde 1987. Från och med 1986 blev det påbyggnadsutbildning. Parti och detaljhandel Pianotekniker ÖV120 1968 Pälsteknisk utbildning BE11 1977 Åk 1 är gemensam – gren skärning BE12 sedan väljs gren. – gren sömnad BE13 Reklam och dekoration DK13 1984 282 Rennäring JO12 1974 265 Reparatörer, smeder, svetsare VE14 Sanerings-, rengörings- och miljötekniker ÖV121 1983 283 Skorstensfejare BA13 1969 267 Intagning till denna utbildning upphörde 1987.

BEHÖRIGHET Sid 1 4 2 Utbildning Kod för Kursplanen Förutbild- Kommentar studieväg fastställd ningskod

Skoteknisk kurs ÖV122 1982 Tandsköterska VD11 294 Finns även som 23-veckors samt 3-terminers utbildning, vilka inte ger urvalsgrupps- placering. Tandtekniker VD10 1983 Utbildningslängd 3 år Tapetserare ÖV123 1975 Trafikteknisk kurs Träbaserad produktteknik TR16 1986 291 Trädgårdsskötsel/ trädgårdskurs Träförädling TR12 1973 272 Åk 1 är gemensam – gren trävarutillverkning TR13 sedan väljs gren. – gren verktygsunderhåll TR14 Turisthotellbranschen LI17 1977 275 Turisthotellutbildning finns även som specialkurs på gymnasial vuxenutbildning. Varuhantering och kontorsservice DK19 1986 292 Vattenbruk, fiskeodling med vattenvård ÖV16 1984 284 Yrkesdansare ÖV124 1982 285

BEHÖRIGHET Sid 1 4 3 Förteckning över utländska förutbildningskoder fr o m ht 2006

Förutbildningskod UMAN gällde t o m ht 2005. UMAN var en gemensam förutbildningskod för länder som inte hade en landspecifik förutbildningskod. UMAN ersattes av landspecifika koder till vt 2006. T ex AUSXX (Australien) eller BELXX (Belgien). Förutbildningskod UUNI betyder att betygsmedelvärdet grundas på universitetsutbildning, detta görs i undantagsfall

Förutbildningskod Land Skala

AFG50 Afghanistan 50 – 100 ALB5 Albanien 5 – 10 ALG10 Algeriet 10 – 20 ANG20 Angola 10 – 20 ARGGP Argentina 1 – 4 ARG4 Argentina 4 – 10 ARG6 Argentina 6 – 10 ARM35 Armenien 3 – 5 ARMXX Armenien AUSXX Australien 7 – 10 AZE35 Azerbajdzjan 3 – 5 BAHXX Bahrein BANXX Bangladesh BAN5 Bangladesh 1 – 5 BAN33 Bangladesh 33 – 100 BAN330 Bangladesh 330 – 1000 BARXX Barbados BELXX Belgien 50 – 100 BEN20 Benin 10 – 20 BOL3 Bolivia 3,6 – 7 BOL51 Bolivia 51 – 100 BOLXX Bolivia BOS25 Bosnien o Hercegovina 2 – 5 BOSXX Bosnien-Hercegovina 2 – 5 BOTXX Botswana BRAGP Brasilien 1 – 4 BRA5 Brasilien 5 – 10 BN50 Brasilien 50 – 100 BRAXX Brasilien BUF20 Burkina faso 10 – 20 BUL36 Bulgarien 3 – 6 BUR50 Burundi 50 – 100 BURXX Burundi CEN10 Centralafrikanska republiken 10 – 20 SRIXX Sri Lanka 6 – 10 CHI47 Chile 4 – 7 COL50 Colombia 50 – 100 COL6 Colombia 6 – 10

BILAGA: UTL. FÖRUTBILDNINGSFÖRTECKNING Sid 1 4 4 Förutbildningskod Land Skala

COLXX Colombia COS65 Costa Rica 65 – 100 CUB70 Cuba 70 – 100 CXCXX Karibien CYP10 Cypern 10 – 20 DAN Danmark 6 – 13 DJIXX Djibouti DOM59 Dominikanska republiken 59 – 100 EB Europeisk baccalaureat 60 – 100 ECU12 Ecuador 12 – 20 ECU6 Ecuador 6 – 10 EGY50 Egypten 50 – 100 ELF10 Elfenbenskusten 10 – 20 ELS5 El salvador 5 – 10 ERIGP Eritrea 1 – 4 EST35 Estland 3 – 5 ETIGP Etiopien 1 – 4 FIJXX Fiji FILXX Filippinerna 1 – 4 FIF Finland, finskspråkig Studentexamen 5 – 10 FIF08 Finland FIF96- Finland, finskspråkig Studentexamen 5 – 10 FIF-95 Finland, finskspråkig Studentexamen 5 – 10 FIM Finland, studentex. Merkonom inr 1 – 5 FIN Finland, gymnasieutbildning/motsv 5 – 10 FIS Finland, svenskspråkig Studentexamen 5 – 10 FIS08 Finland FIS96- Finland, svenskspråkig Studentexamen 5 – 10 FIS-95 Finland, svenskspråkig Studentexamen 5 – 10 FIT Finland, studentexamen, teknisk inr. 1 – 5 FITY Finland, yrkesutbildning 120 sv 1 – 5 FITY10 Finland 1 – 3 FRA Frankrike 10 – 20 FRASE Frankrike FAEXX Förenade Arabemiraten GAB9 Gabon GAM3 Gambia 3 – 10 GAM8 Gambia 8 – 1 GEO10 Georgien 5 – 10 GEO35 Georgien 3 – 5 GHAXX Ghana GHA3 Ghana 3 – 10 GHA5 Ghana 1 – 5 GHA8 Ghana 8 – 1 GRE10 Grekland 10 – 20

BILAGA: UTL. FÖRUTBILDNINGSFÖRTECKNING Sid 1 4 5 Förutbildningskod Land Skala

GUA51 Guatemala 51 – 100 GBI20 Guinea-Bissau 10 – 20 GUI20 Guinea (conakry) 10 – 20 GUYXX Guyana HAIXX Haiti HON61 Honduras 61 – 100 HONXX Hong Kong IBGG Internationell Baccalaureat IBPG Internationell Baccalaureat IBNY Internationell baccalaureat 24 – 45 INTXX Internationella gymnasieutbildningar INDXX Indien INOXX Indonesien 6 – 10 IRLXX Irland IRK50 Irak 50 – 100 IRN10 Iran 10 – 20 ISLGP Island 1 – 4 ISL5 Island 5 – 10 ISR45 Israel 45 – 100 ITA36 Italien 36 – 60 ITA6 Italien 60 – 100 JAM6 Jamaica 6 – 10 JAP25 Japan 2 – 5 JOR50 Jordanien 50 – 100 JUG25 Fd Jugoslavien 2 – 5 KAGP Kambodja 1 – 4 KAMGB Kamerun 6 – 10 KAM10 Kamerun 10 – 20 KANXX Kanada 6 – 10 KAP10 Kap Verde 10 – 20 KAZ35 Kazakstan 3 – 5 KEN10 Kenya 6 – 10 KENGP Kenya 1 – 4 KIGP Kina 1 – 4 KIN50 Kina 50 – 100 KIN60 Kina 60 – 100 KIR35 Kirgizistan 3 – 5 KOB10 Kongo/Brazzav 10 – 20 KOS25 Kosovo 2 – 5 KOK50 Zaire/Kongo 50 – 100 KORGP Korea 1 – 4 KOR91 Korea 9 – 1 KOR25 Korea 2 – 5 KRO25 Kroatien 2 – 5 KUW50 Kuwait 50 – 100

BILAGA: UTL. FÖRUTBILDNINGSFÖRTECKNING Sid 1 4 6 Förutbildningskod Land Skala

LET35 Lettland 3 – 5 LET5 Lettland 4 – 10 LIB50 Libyen 50 – 100 LIB3 Liberia 3 – 10 LIB60 Liberia 60 – 100 LIBXX Libanon 50 – 100 el 10 – 20 LIB10 Libanon LIB100 Libanon LICXX Lichtenstein LIT35 Litauen 3 – 5 LIT5 Litauen 5 – 10 LUXXX Luxemburg MAD20 Madagaskar 10 – 20 MAK25 Makedonien 2 – 5 MALI1 Mali 10 – 20 MAL06 Malaysia 6 – 10 MAL08 Malawi 8 – 1 MALXX Marocko MAR20 Marocko 10 – 20 MAUGB Mauritius 6 – 10 MAUFR Mauritius 10 – 20 MEX6 Mexico 6 – 10 MOL10 Moldavien 5 – 10 MOL35 Moldavien 3 – 5 MONXX Mongoliet 2 – 5 MOZ10 Mocambique 10 – 20 MYAXX Burma/Myanmar 45 – 100 NAMXX Namibia 1 – 7 NED6 Nederländerna NEDXX Nederländerna 6 – 10 NEPXX Nepal NIC51 Nicaragua 51 – 100 NIC60 Nicaragua 60 – 100 NIGA3 Nigeria 3 – 10 NIGA8 Nigeria 8 – 1 NIG20 Niger 10 – 20 NOKUN Norge NOA1 Norge, allmänfaglig 2 – 6 NOH Norge, handel och kontorfag 2 – 6 NYNOA Norge, vitnemål vidergående oppläring 2 – 6 NZEXX Nya Zeeland 50 – 100 el 6 – 10 GGBU Ospec OMAXX Oman OSS35 Oss fd Sovjetunionen 3 – 5 PAKXX Pakistan 33% – 100%

BILAGA: UTL. FÖRUTBILDNINGSFÖRTECKNING Sid 1 4 7 Förutbildningskod Land Skala

PAK363 Pakistan 363 – 1,1 PAL50 Palestina 50 – 100 PAN35 Panama 3 – 5 PAR25 Paraguay 2 – 5 PAR5 Paraguay 5 – 10 PER11 Peru 11 – 20 PLN35 Polen 3 – 5 PLN36 Polen 2 – 6 POR10 Portugal 10 – 20 QAT50 Qatar 50 – 100 RUM10 Rumänien 5 – 10 RUM5 Rumänien 5 – 10 RWA50 Rwanda 50 – 100 RWAGP Rwanda 1 – 4 RYS35 Ryssland 3 – 5 OSS35 Ryssland 3 – 5 SAUXX Saudarabien SCH36 Schweiz 3 – 6 SCH46 Schweiz 4 – 6 SCHXX Schweiz SEM25 Serbien och Montenegro 2 – 5 SEN20 Senegal 10 – 20 SEYXX Seychellerna SIEXX Sierra leone SIE3 Sierra leone 3 – 10 SIE8 Sierra leone 8 – 1 SINXX Singapore 6 – 10 SLO25 Slovenien 2 – 5 SOM50 Somalia 50 – 100 SOM60 Somalia 60 – 100 SPA3 Spanien 3 – 6 SRIXX Sri Lanka STOXX Storbritannien 6 – 10 SUD50 Sudan 50 – 100 SLK4 Slovakien 4 – 1 SVK41 Slovakien 4 – 1 SWAXX Swaziland SYDXX Sydafrika SYD05 Sydafrika 5 – 10 SYD06 Sydafrika 6 – 10 SYRXX Syrien TAD35 Tadzjikistan 3 – 5 TAIXX Taiwan 50 – 100 TANXX Tanzania 6 – 10 TONXX Tonga

BILAGA: UTL. FÖRUTBILDNINGSFÖRTECKNING Sid 1 4 8 Förutbildningskod Land Skala

TCH1 Tchad 10 – 20 THAGP Thailand 1 – 4 TJE4 Tjeckiska rep. 4 – 1 TOG1 Togo 10 – 20 TUN10 Tunisien 10 – 20 TUR25 Turkiet 2 – 5 TUR5 Turkiet 5 – 10 TUR45 Turkiet 45 – 100 TRK35 Turkmenistan 3 – 5 TYV4 Tyskland 4 – 1 UGAXX Uganda 6 – 10 UKR12 Ukraina 4 – 12 UKR25 Ukraina 2 – 5 UKR35 Ukraina 3 – 5 UNG2 Ungern 2 – 5 URG06 Uruguay 6 – 10 URG03 Uruguay 3 – 6 URG05 Uruguay 5 – 12 USAXX USA USGED USA USAGP USA 1 – 4 USA70 USA 70 – 100 USA65 USA 65 – 100 UZB35 Uzbekistan 3 – 5 VEN1 Venezuela 10 – 20 VIEXX Vietnam 5 – 10 VIRXX Vitryssland VIR35 Vitryssland 3 – 5 VIR10 Vitryssland 3 – 10 VITXX Vitryssland YEM5 Yemen 5 – 10 ZAMXX Zambia 8 – 1 ZIMXX Zimbabwe 6 – 10 ÅLA Åland 1 – 5 ÅLA08 Åland, yrkesutb. 1 – 5 ÅLA98 – Åland, yrkesutb 1 – 5 ÅLV10 Åland 1 – 3 ÅLS Åland, studentlinjen 5 – 10 ÅLX Åland, studentexamen 5 – 10 ÖST4 Österrike 4 – 1 INTXX Internationell gymnasieutbildning UMAN UUNI Utländskt universitetsutbildning UOAG Utländskt oavslutad gymnasieutbildning

BILAGA: UTL. FÖRUTBILDNINGSFÖRTECKNING Sid 1 4 9 Förutbildningsförteckning över utländska förutbildningar t o m vt 2004

Kod Land Kod Land

ÅLA Åland gymnasieutbildning /motsvarande FIS96 Finland, svenskspråkig studentexamen ÅLS Åland studentlinjen FIT Finland, studentexamen teknisk inriktning ÅLSE Åland studentlinjen FRA Frankrike gymnasieutbildning/motsvarande ÅLX Åland med studentexamensbetyg FRAY Frankrike gymnasieutbildning/motsvarande ÅLXE Åland med studentexamensbetyg FRAYE Frankrike gymnasieutbildning/motsvarande ÅLX6 Åland gymnasieexamen GRB Storbritannien gymnasieutbildning/mot­ ÅLX96 Åland gymnasieexamen svarande ÖST Österrike gymnasieutbildning/motsvarande GRBE Storbritannien gymnasieutbildning/mot­ ÖSTA Österrike gymnasieutbildning/motsvarande svarande ÖSTE Österrike gymnasieutbildning/motsvarande GRE Grekland gymnasieutbildning/motsvarande AK2 Utländsk gymnasieutbildning GREA Grekland gymnasieutbildning/motsvarande AK3 Utländsk gymnasieutbildning GREE Grekland gymnasieutbildning/motsvarande ALG Algeriet gymnasieutbildning/motsvarande IBI Internationell Baccalaureat ARG Argentina gymnasieutbildning/motsvarande IBIE Internationell Baccalaureat AUS Australien gymnasieutbildning/motsvarande IBN Internationell Baccalaureat BELA Belgien gymnasieutbildning/motsvarande IBNY Internationell Baccalaureat BELE Belgien gymnasieutbildning/motsvarande IBNYE Internationell Baccalaureat BOL Bolivia gymnasieutbildning/motsvarande INO Indonesien gymnasieutbildning/motsvarande BRN Brasilien gymnasieutbildning/motsvarande IRK Irak gymnasieutbildning/motsvarande BUL Bulgarien gymnasieutbildning/motsvarande IRN Iran gymnasieutbildning/motsvarande CEY Sri Lanka gymnasieutbildning/motsvarande IRNY Iran gymnasieutbildning/motsvarande CHI Chile gymnasieutbildning/motsvarande ISL Island gymnasieutbildning/motsvarande COL Colombia gymnasieutbildning/motsvarande ISLA Island gymnasieutbildning/motsvarande CYP Cypern gymnasieutbildning/motsvarande ISLE Island gymnasieutbildning/motsvarande CYPA Cypern gymnasieutbildning/motsvarande ISR Israel gymnasieutbildning/motsvarande CYPE Cypern gymnasieutbildning/motsvarande ISRA Israel gymnasieutbildning/motsvarande DAN Danmark gymnasieutbildning/motsvarande ISRAE Israel gymnasieutbildning/motsvarande DANA Danmark gymnasieutbildning/motsvarande ITA Italien gymnasieutbildning/motsvarande DANE Danmark gymnasieutbildning/motsvarande ITAA Italien gymnasieutbildning/motsvarande EB Europeisk Baccalaureat ITAE Italien gymnasieutbildning/motsvarande ECU Ecuador gymnasieutbildning/motsvarande JAP Japan gymnasieutbildning/motsvarande EGY Egypten gymnasieutbildning/motsvarande JOR Jordanien gymnasieutbildning/motsvarande EST Estland gymnasieutbildning/motsvarande JUG Jugoslavien gymnasieutbildning/motsvarande ESTA Estland gymnasieutbildning/motsvarande JUGA Jugoslavien gymnasieutbildning/motsvarande ESTE Estland gymnasieutbildning/motsvarande JUGE Jugoslavien gymnasieutbildning/motsvarande ETI Etiopien gymnasieutbildning/motsvarande KAN Kanada gymnasieutbildning/motsvarande FIF Finland, finskspråkig studentexamen KANA Kanada gymnasieutbildning/motsvarande FIFE Finland, finskspråkig studentexamen KANAE Kanada gymnasieutbildning/motsvarande FIF96 Finland, finskspråkig studentexamen KANB Kanada gymnasieutbildning/motsvarande FIM Finland, Studentexamen, merkonom inriktning KANBE Kanada gymnasieutbildning/motsvarande FIN Finland gymnasieutbildning/motsvarande KANQ Kanada/Br Colombia gymnasieutbildning/ FIP Filippinerna gymnasieutbildning/motsvarande motsvarande FIS Finland, svenskspråkig studentexamen KANQE Kanada/Quebec gymnasieutbildning/mot- FISE Finland, svenskspråkig studentexamen svarande

BILAGA: UTL. FÖRUTBILDNINGSFÖRTECKNING Sid 1 5 0 Kod Land Kod Land

KIN Kina gymnasieutbildning/motsvarande TJEE Tjeckiska rep. och Slovakien gymnasieutb./ KOR Korea gymnasieutbildning/motsvarande motsvarande KUW Kuwait gymnasieutbildning/motsvarande TUN Tunisien gymnasieutbildning/motsvarande LIN Libanon gymnasieutbildning/motsvarande TUR Turkiet gymnasieutbildning/motsvarande MAR Marocko gymnasieutbildning/motsvarande TYÖ Tyskland gymnasieutbildning/motsvarande MEX Mexico gymnasieutbildning/motsvarande TYV Tyskland gymnasieutbildning/motsvarande MYS Malaysia gymnasieutbildning/motsvarande TYVE Tyskland gymnasieutbildning/motsvarande NEDA Nederländerna gymnasieutbildning/mot­ TYVY Tyskland gymnasieutbildning/motsvarande svarande UNG Ungern gymnasieutbildning/motsvarande NEDE Nederländerna gymnasieutbildning/mot­ UNGA Ungern gymnasieutbildning/motsvarande svarande UNGE Ungern gymnasieutbildning/motsvarande NOA Norge, Allmänna fag UNT Ungern gymnasieutbildning/motsvarande NOA1 Norge, Allmänfaglig URG Uruguay gymnasieutbildning/motsvarande NOA2 Norge, Allmänfaglig USA USA gymnasieutbildning/motsvarande NYNOA Norge, Vitnemål vidaregående opplärning USB USA gymnasieutbildning/motsvarande NOH Norge. Handels och kontorsfag USC USA gymnasieutbildning/motsvarande NON Norge, Naturfaglinje US1 USA gymnasieutbildning/motsvarande NOR Norge gymnasieutbildning/motsvarande USX High school 1 år NOS Norge, Samfundsfaglig linje UUP Utländsk utbildning utan poäng NYZA Nya Zeeland gymnasieutbildning/motsva- VEN Venezuela gymnasieutbildning/motsvarande rande ÖST Österrike NYZE Nya Zeeland gymnasieutbildning/motsva- 808 Utomnordisk gymnasieutbildning rande 809 Utomnordisk gymnasieutbildning OSS OSS gymnasieutbildning/motsvarande 895 Nordisk gymnasieutbildning PER PERU gymnasieutbildning/motsvarande 896 Finsk gymnasieutbildning PGL Portugal gymnasieutbildning/motsvarande 898 Nordisk gymnasieutbildning PGLA Portugal gymnasieutbildning/motsvarande PGLE Portugal gymnasieutbildning/motsvarande POY Polen yrkeslinje PO1 Polen, Matematisk-fysisk linje PO2 Polen, Biologisk- kemisk linje PO3 Polen, Allmän linje PO4 Polen, Humanistisk linje RUM Rumänien gymnasieutbildning/motsvarande RUMA Rumänien gymnasieutbildning/motsvarande RUME Rumänien gymnasieutbildning/motsvarande SCHA Schweiz gymnasieutbildning/motsvarande SCHE Schweiz gymnasieutbildning/motsvarande SOM Somalia gymnasieutbildning/motsvarande SPB Spanien gymnasieutbildning/motsvarande SPC Spanien gymnasieutbildning/motsvarande SPCA Spanien gymnasieutbildning/motsvarande SPCE Spanien gymnasieutbildning/motsvarande SYD Sydafrika gymnasieutbildning/motsvarande THA Thailand gymnasieutbildning/motsvarande TJE Tjeckoslovakien gymnasieutbildning/motsva- rande TJEA Tjeckiska rep. och Slovakien gymnasieutb./ motsv.

BILAGA: UTL. FÖRUTBILDNINGSFÖRTECKNING Sid 1 5 1 STUDENTEXAMEN (Betyg utfärdat t o m 1968)

De olika linjerna och grenarna

1954 års gymnasieordning hade tre olika linjer, nämligen allmänna linjen med en social och en språklig gren, latinlinjen med en helklassisk och en halvklassisk gren och reallinjen med en biologisk, en matematisk och en teknisk gren. Ämnena på de olika linjerna framgår av nedanstående uppställning. allmänna linjen latinlinjen reallinjen Social Språklig Halvklassisk Helklassisk Biologisk Matematisk Teknisk Studentbetyg kristendom kristendom kristendom kristendom kristendom kristendom svenska t o m högsta svenska svenska svenska svenska svenska svenska engelska ringens kurs engelska engelska engelska latin engelska engelska historia*) sam- historia*) historia*) historia*) grekiska historia*) historia*) hällsk*) mate- samhällsk*) samhällsk*) samhällsk*) samhällsk*) samhällsk*) matik fysik geografi filosofi tyska latin historia*) matematik matematik fysik kemi matematik franska geografi franska samhällsk*) biologi kemi ellära o biologi filosofi filosofi filosofi fysik mättekn kemi materiallära mekanik

Betyg för franska tyska franska franska franska tyska flyttn till kemi ritteknik högsta ring projektionslära

Betyg för tyska matematik geografi tyska tyska tyska franska flyttn till näst fysik biologi biologi geografi geografi geografi kristendom högsta ringen fysik biologi biologi geografi kemi biologi

Realexamens matematik matematik betyg eller fysik fysik motsvarande kemi kemi

Tillvalsämnen fransk tilläggs- biologi tyska fransk tilläggs- fransk tilläggs- fransk tilläggs- = frivilliga kurs geografi kurs kurs kurs ämnen t o m fysik geografi geografi filosofi geografi filosofi högsta ringen biologi biologi (högst två)

Tillvalsämnen tysk tilläggs- tysk tilläggs- tysk tilläggs- tysk tilläggs- = frivilliga kurs kurs kurs kurs ämnen t o m näst högsta ringen *) Dessa två ämnen kan ersättas av ämnet historia med samhällslära

Enligt skolstadgan gällande fram till 1950 är:

à latingymnasium eller latinlyceum à realgymnasium eller reallyceum Obligatoriska ämnen Tillvalsgrupp Obligatoriska ämnen Tillvalsgrupp (i högsta ring) (en komb obligatorisk) Kristendomskunskap 1 tyska, engelska, geografi Kristendomskunskap 1 tyska, franska, geografi Modersmål 2 tyska, engelska, filosofi Modersmål 1 tyska, franska, filosofi Latin 3 engelska, geografi, biologi Engelska 3 franska, geografi, biologi Franska 4 grekiska, tyska Historia m samhällslära 4 tyska, franska, fysik Historia med samhällslära 5 grekiska, engelska Matematik, allmän kurs 5 franska, tyska, kemi 6 greksika, filosofi 6 biologi, fysik, kemi 7 tyska, engelska, matematik 7 matematik spec, fysik, kemi 8 engelska, matematik, fysik 9 engelska, matematik, fysik Dessutom, om rektor och lärare så bedömer rimligt, kan elev 10 tyska, engelska, biologi efter fritt val läsa ytterligare ett ämne i de två högsta ringarna/ kretsarna (tilläggsämne) 11 engelska, biologi, kemi

BILAGA: STUDENTEXAMEN Sid 1 5 2 NORMALSKOLEKOMPETENS

OBLIGATORISKA ÄMNEN PÅ ALLA LINJER

Läroämnen: Kristendomskunskap, modersmålet, engelska, historia med samhällslära, geografi, biologi med hälsolära (näst högsta klassen) samt kemi (näst högsta klassen) Anm: På allmänna linjen och reallinjen kan under vissa förutsättningar ett främmande språk bytas ut mot ett annat. Övningsämnen: Teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, slöjd (på reallinje B i båda klasserna, eljest endast i högsta klassen), hemkunskap och hushållsgöromål samt barnavård (näst högsta klassen).

SPECIELLA LÄROÄMNEN FÖR RESPEKTIVE LINJER

Humanistisk Humanistisk Allmän linje A Allmän linje B Reallinje A Reallinje B linje A linje B Andra språket Andra språket Andra språket Andra språket Matematik 3 tim Psykologi Tredje språket Tredje språket Psykologi Psykologi Biologi m hälsolära Matematik 2 tim Psykologi Matematik 3 tim Matematik 3 tim Biologi m hälsolära (större kurs) Biologi m hälsolära (större kurs) eller Fysik (näst högsta (större kurs) eller fysik (näst klassen) och fysik (näst högsta högsta klassen) och kemi (högsta klassen) och kemi (högsta klassen) klassen) kemi (högsta klassen) Anm: Andra språket kan få bytas Dessutom utökade ut mot tredje språket kurser i hushålls- inriktade övningsämnen

TILLVALSÄMNEN = frivilliga ämnen (Endast ett tillvalsämne får väljas)

Matematik 2 tim Fysik (näst Fysik (näst Matematik 2 tim Andra språket Fysik (näst högsta klassen) högsta klassen) Fysik (näst Tredje språket högsta klassen) högsta klassen) Psykologi

Estetisk variant: Vid vissa flickskolor kan man välja estetiska varianter av linjerna – dock ej av reallinje B – med något av följande ämnen (3 veckotimmar): teckning (större kurs), musik (större kurs), dramatik, konstnärlig dans, filmkunskap eller teckning (1 vt) + slöjd (2 vt). Den som väjer sådan variant avstår i näst högsta klassen från tre av klassens fem timmar i hushållsgöromål och hemkunskap och kan i högsta klassen inte ha tillvalsämne. Även estetisk variant ger normalskolekompetens.

OBS! Matematik på humanistisk linje B och allmän linje A = matematik från reallinje A

BILAGA: NORMALSKOLEKOMPETENS Sid 1 5 3 Sida 1 av 2

Folkhögskola INTYG Adress för behörighet till högskolestudier

Datum

Telefon

Webb Plats för logotyp E-post

Namn Personnummer

Den studerande har vid denna folkhögskola genomgått följande folkhögskolekurser:

Kursens namn Kurstid

1

2

3

4

5

Grundläggande behörighet* Delkrav 1: Omfattning Studieomdöme: Den studerande uppfyller efter ovanstående Den studerande har erhållit följande samman- folkhögskolekurs/kurser kraven för fattande studieomdöme: grundläggande behörighet vad gäller studiernas tidsomfattning.

Delkrav 2: Innehåll Den studerande har på folkhögskolan inhämtat kunskaper motsvarande godkänd nivå i följande gymnasiala kurser:

Svenska 1 Svenska som andraspråk 3 Matematik 1c Svenska 2 Engelska 5 Samhällskunskap 1a1 Svenska 3 Engelska 6 Naturkunskap 1a1 Svenska som andraspråk 1 Matematik 1a Religionskunskap 1 Svenska som andraspråk 2 Matematik 1b Historia 1a1

Övriga särskilda behörigheter** Den studerande har på folkhögskolan inhämtat kunskaper motsvarande godkänd nivå i följande gymnasiala kurser utöver de som intygats ovan:

1 2 3

4 5 6

7 8 9

10 11 12

13 14 15

Plats för stämpel Rektors underskrift

Namnförtydligande Folkbildningsrådet/Universitets- och högskolerådet 2013 * Förklaringar, se baksidan

BILAGA Sid 1 5 4 Förklaringar till INTYG för behörighet till högskolestudier Sida 2 av 2

*GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET FRÅN FOLKHÖGSKOLA

Grundläggande behörighet för högskolestudier, enligt folkhögskolans modell, har den som uppfyller dels ett omfattningskrav, dels ett innehållskrav:

1) Omfattningskravet kan uppnås genom något av följande alternativ - tre år på folkhögskola, - två år på folkhögskola som bygger på minst ett års gymnasiestudier, - två år på folkhögskola som bygger på grundskola och minst 1 års yrkesverksamhet eller - ett år på folkhögskola som bygger på minst två års gymnasiestudie

Längden på studierna på folkhögskola varierar beroende på tidigare studie- och arbetslivserfarenhet. Folkhögskolan intygar att omfattningen totalt motsvarar tre års gymnasiestudier. Varje år på folkhögskolan omfattar minst 30 veckors heltidsstudier.

2) Innehållskravet uppnås genom kunskaper motsvarande godkänd nivå i 10 gymnasiala kurser Svenska 1, 2 och 3 alternativt Svenska som andraspråk 1, 2 och 3 Engelska 5 och 6 Matematik 1 a, b eller c Historia 1a1 Naturkunskap 1a1 Religionskunskap 1 Samhällskunskap 1a1

Dessa ämnesstudier kan fullgöras på folkhögskola eller inom annan skolform.

**SÄRSKILDA BEHÖRIGHETER FRÅN FOLKHÖGSKOLA Särskild behörighet har den som deltagit i folkhögskolekurs och inhämtat kunskaper motsvarande godkänd nivå i gymnasiala kurser. Detta gäller även de gymnasiala kurser som för folkhögskolans del ingår i den grundläggande behörigheten.

STUDIEOMDÖME På folkhögskolans Allmänna kurs erhåller de studerande som så önskar ett sammanfattande studieomdöme. Studieomdömet avser den studerandes studieförmåga och grundar sig på en gemensam bedömning från all pedagogisk personal.

Följande studieomdömen används: Utmärkt studieförmåga (4) Mycket god studieförmåga (3) God studieförmåga (2) Mindre god studieförmåga (1)

Följande faktorer beaktas vid omdömessättningen: Kunskaper och färdigheter och utveckling av dessa Förmåga till analys, bearbetning och överblick Ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier Social förmåga

Som stöd för omdömessättningen har Folkbildningsrådet fastställt särskilda riktlinjer. Av dessa framgår vilka kriterier som gäller för omdömet Utmärkt studieförmåga. Vidare framgår att genomsnittet av de studieomdömen som sätts på skolan under ett läsår skall ligga inom intervallet 2,7 plus/minus 5%. Genomsnittet beräknas utifrån de siffervärden som anges ovan för respektive skalsteg.

Folkbildningsrådet/Universitets- och högskolerådet 2013

BILAGA Sid 1 5 5 BILAGA Sid 1 5 6 BILAGA Sid 1 5 7 BILAGA Sid 1 5 8 ser

BILAGA Sid 1 5 9 BILAGA Sid 1 6 0 BILAGA Sid 1 6 1 BILAGA Sid 1 6 2 BILAGA Sid 1 6 3 Plats för skolans namn SLUTBETYG adress m m komplement till avgångsbetyg (Beskrivande betyg)

Elevens tilltalsnamn Personnummer

Waldorfskolornas kursplan WK2 10 – 12 Programmets omfattning Programmets omfattning i poäng 2 500 Elevens studieplan ...... program

Ämne Poäng Betyg Motsvarande kurs i gymnasieskolan Svenska och dramatik 150 Svenska A+B Litteratur och litteraturhistoria 150 Engelska-grundläggande kurs 100 Engelska A Religionskunskap och livsåskådning 50 Religionskunskap A Samhällskunskap 100 Samhällskunskap A Idrott och hälsa 100 Idrott och hälsa A Biologi* 150 Biologi A+B Kemi* 100 Fysik* och astronomi 100 Fysik A Matematik-grundläggande kurs 100 Matematik A Matematik-fortsättningskurs 1 50 Matematik B Matematik-fortsättningskurs 2 100 Matematik C Projektiv geometri och utvidgad algebra 50 Engelska-fortsättningskurs 100 Engelska B Moderna språk 100 Moderna språk, steg 3 Moderna språk 100 Moderna språk, steg 4 Historia 150 Historia A Musik och musikhistoria 100 Eurytmi 100 Bildkonst och konsthistoria 100 Estetisk verksamhet Hantverk 200 Arkitektur och arkitekturhistoria 50 Enskilt årsarbete:………………………...... 100 Projektarbete Lokalt tillägg: ……………………….………………………. ……………………….………………………. Övriga kurser: ……………………….………………………. ……………………….………………………. Ersättningskurser:……………………….....

*Godkänd i fysik, kemi och biologi motsvarar naturkunskap A + B

...... Namnunderskrift/tjänstetitel

BILAGA Sid 1 6 4 Plats för skolans namn SLUTBETYG adress m m komplement till skriftligt intyg

...... Datum för utfärdande

Efternamn tilltalsnamn Personnummer

Waldorfskolornas kursplan WK 10 – 12 Programmets omfattning Programmets omfattning i poäng 2 240 – Fullständigt program Elevens studieplan – Reducerat program – Utökat program

Ämne Motsvarande Betyg Motsvarande kurs gymn poäng i gymnasieskolan Svenska Svenska och dramatik 180 Litteratur 120 Kurs A + B Engelska - grundläggande kurs 110 Kurs A Engelska - fortsättningskurs 40 Kurs B Samhällskunskap 90 Kurs A Religionskunskap och livsåskådning 60 Kurs A + B Matematik - grundläggande kurs 110 Kurs A Matematik - fortsättningskurs 1 40 Kurs B Matematik - fortsättningskurs 2 50 Kurs C Matematik - fortsättningskurs 3 40 Kurs D Projektiv geometri och utvidgad algebra 40 Idrott och hälsa 90 Kurs A Historia 80 Kurs A Tyska/Franska- grundläggande kurs 60 B-språk kursA Tyska/Franska - fortsättningskurs 90 B-språk kurs B Fysik * 80 Kurs A Kemi * 80 Biologi * 110 Kurs A + B Musik och musikhistoria 150 Bildkonst 100 Hantverk 190 ...... Arkitektur och arkitekturshistoria 50 Eurytmi 110 Estetisk-praktiska fortsättningskurser 90-180 ...... Introduktion språk 3 ...... 60 Lokalt tillägg/praktik 150 ...... Enskilt årsarbete ...... 60 * Godkänd i fysik, kemi och biologi motsvarar naturkunskap A+B.

...... Namnunderskrift/tjänstetitel

BILAGA Sid 1 6 5 6. Antagningsprocessen

Avsnittet berör främst de nationella antagningsomgångarna • är familjemedlem till en medborgare i ett EU/EES-land till vår, sommar och höst. För lokala antagningar kan det och har uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt i vara andra rutiner. Sverige • är familjemedlem till en schweizisk medborgare och har Anmälan uppehållstillstånd i Sverige Enligt Högskoleförordningens 7 kap 4§ ska den som vill • har ställning som varaktigt bosatt i Sverige antas till högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad • har ställning som varaktigt bosatt i ett annat EU/EES- nivå anmäla det inom den tid och i den ordning som hög- land och har uppehållstillstånd i Sverige skolan bestämmer. • är student vid en utländsk högskola men genomför en begränsad del av din utbildning vid en svensk högskola I tid inom ramen för ett utbytesavtal som innebär att studieav- Inkommen i tid anses den anmälan som inkommit senast gift inte ska tas ut av den mottagande svenska högskolan sista anmälningsdag. Anmälan som görs via www.antagning.se • studerar inom ramen för ett sådant utbytesprogram som kan göras fram till kl 24.00 sista dag för anmälan. Infaller sista studieavgift enligt beslut av regeringen inte ska tas ut för anmälningsdag på en lördag, söndag eller helgdag godtas anmälan som inkommit närmast följande vardag. Anmälan Sökande behöver inte betala anmälningsavgift om han/hon via www.antagning.se kan göras senast kl 24.00 samma dag. är registrerad på en utbildning vid ett svenskt lärosäte vid tidpunkten för anmälan. Däremot ska studieavgift betalas. För sent Skälet till att en anmälan inkommit för sent prövas på den Övergångsregler: sökandes begäran. Om skälen godtas hanteras anmälan som • Om den sökande är student vid ett svenskt universitet om den inkommit i tid. Godtagbara skäl kan t ex vara om eller högskola och har påbörjat en kurs eller ett program sökande genom olyckshändelse (motsvarande) förhindrats före den 1 juli 2011, har den sökande rätt att slutföra lämna in anmälan i tid. Skälet ska styrkas med intyg i gör- kursen eller programmet utan att betala studieavgift. Om ligaste mån. studierna inte har slutförts den 31 december 2018 kom- mer sökande att behöva betala avgift för tiden därefter. Sen anmälan • Sökande har rätt att antas till en kurs utan att betala avgift När sista anmälningsdag har passerat finns möjlighet att förutsatt att kursen påbörjas efter den 1 juni 2011 men göra en sen anmälan till de flesta program, kurser och kurser avslutas senast den 31 augusti 2011 (avser sommarter- inom program. Sökande som är behöriga rangordnas i en minen 2011). särskild urvalsgrupp efter det datum som de sena anmäl- ningarna kom in. Sökande med sen anmälan kan antas först Sökande som har uppehållstillstånd eller uppehållsrätt och när samtliga i tid inkomna behöriga sökande erbjudits plats. saknar svenskt personnummer måste skicka in dokument som styrker detta. Dokumenten måste vara vidimerade. Anmälnings- och studieavgifter Medborgare i de nordiska länderna, i ett EU / EES-land eller Anmälnings- och studieavgifter ska betalas av sökande som Schweiz måste styrka sin avgiftsfrihet genom att skicka in inte har medborgarskap i EU / EES-länderna eller Schweiz. dokument som intygar sitt medborgarskap. Medborgarska- Avgifterna införs vid anmälan till utbildningar på grund- pet ska styrkas med vidimerade kopior av giltigt pass eller och avancerad nivå som startar efter den 31 juli 2011. An- identitetskort eller andra officiellt utfärdade dokument som mälningsavgiften är 900 svenska kronor. Studieavgifternas styrker medborgarskap (t ex personbevis). De vidimerade storlek beslutas av respektive universitet och högskola. dokumenten skickas per post till Antagningen, Strömsund. Vissa undantag från kravet på att betala anmälnings- och/ Det är viktigt att handlingarna inkommer senast sista dag för eller studieavgift finns: att styrka avgiftsfrihet. Sent inkomna handlingar behandlas • har permanent uppehållstillstånd i Sverige endast i mån av tid. • har tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige av andra skäl än studier

A n ta gningsprocessen Sid 1 6 6 Komplettering Notarisera – Försvenskning av uttrycket ”to notarise” det vill Vid handläggning av anmälan tas hänsyn till de meriter som säga en Notarius Publicus som bestyrker en kopias riktighet. den sökande har skaffat sig före anmälningstidens utgång. Begreppet finns inte i den svenska ordlistan. Följande kompletteringar får dock göras om komplette- Granskning av handlingarna och stickprovskontroller av ringstid finns angiven: betygsdokument görs vid varje nationell antagningsomgång. • behörighetskompletteringar Om kontrollen­ visar bristande överensstämmelse mellan • utbyteskompletteringar åberopat dokument och de faktiska omständigheterna görs • tilläggskompletteringar polisanmälan. Beslut om antagning kan återkallas. • intyg över anställning som påbörjats efter anmäl­nings­ tidens utgång. Nationell betygsdatabas UHR (tidigare VHS), fick 1997 i uppdrag av regeringen att Begäran om komplettering utveckla en nationell betygsdatabas för inhämtning, kontroll Om en anmälan har brister eller om det är påtagligt att någon och lagring av betyg från gymnasieskolan, och vara huvud- uppgift av betydelse saknas ska den sökande upp­lysas om man för denna. Sedan 1999 har Sveriges gymnasieskolor detta och ges en möjlighet att komplettera ­anmälan. möjlighet att leverera slutbetyg till databasen. Vuxenutbild- ningsenheterna har kunnat leverera slutbetyg sedan hösten Kontrolluppgift/kontrollbesked 2011. Från och med våren 2012 har de dessutom möjlighet Kontrolluppgifterna meddelas den sökande vartefter anmäl- att leverera betyg i enstaka kurser. ningarna handläggs. Den som gjort en webbanmälan får ett Det kostar inget för gymnasieskolorna eller vuxenut- e-postmeddelande när det är dags att gå in på antagning.se bildningen att ansluta sig till betygsdatabasen och de deltar för att granska kontrolluppgifterna och den som har gjort i insamlingen på frivillig basis genom att teckna avtal med en pappersanmälan får kontrollbesked via post. UHR. Skolorna har därmed förbundit sig att skicka samtliga Kontrolluppgifterna redovisar registrerade uppgifter, betyg som utfärdas under avtalsperioden. De betyg som meri­ter och preliminära bedömningar som gäller den sö- skolorna skickar skall vara korrekta. Kontroller av betygs- kandes anmälan. Kontrolluppgifterna kan också innehålla filer görs utifrån Skolverkets föreskrifter om utformning information till den sökande om att det är nödvändigt med av betygsdokument. kompletterande handlingar eller uppgifter för att anmälan ska behandlas korrekt. Sista dag för sådan komplettering En rättssäker leverans av betyg, betygen kommer direkt från framgår av kontrolluppgifterna. skolan, minimerar risken för förfalskningar. Det är också Sökande som är bekräftade användare kan följa sin an- en enklare och mindre kostsam hantering av meriter då mälan på antagning.se från och med att sista anmälningsdag betygen kommer på fil direkt från skolan – eleven behöver har passerats till och med att antagningsomgången avslutas. inte skicka post och man reducerar omfattningen av manuell registrering av betyg. Dokumentation Betygsdatabasen är inget offentligt register utan betygen i Alla meriter som åberopas och som har betydelse för an- betygsdatabasen blir offentliga först när en anmälan till hög- tagningen ska dokumenteras genom kopior av betyg, in- skola eller universitet från eleven/den sökande registrerats tyg o dyl. Den sökande ska även vara beredd att uppvisa i antagningssystemet och betyget överförts. Det går inte att original­handling om så krävs. Då utdrag ur betygsdagbok begära utdrag ur betygsdatabasen eller begära information (eller liknande) förekommer måste varje kopia ha namn om enskilda personers betyg. och personnummeruppgift. Kopior och avskrifter ska vara Efter insamling vidarebefordrar UHR betygsfiler från vidimerade av minst en person. anslutna skolor till SCB. Icke anslutna skolor måste själva skicka in filer till SCB. Olika uttryck för att styrka handlingar Betygsdatabasens hemsida är generellt öppen för inrap- Vidimera – Bestyrka till exempel en kopias riktighet. Intygar portering av betyg följande perioder: kopians överensstämmelse med originalet. 12 december – 30 april, 13 maj – 19 juni och 15 augusti – Attestera – Skriftligen intyga riktighet av innehållet i ett do- 2 december 2013. kument. Certifiera – har använts som en försvenskning av uttrycket På UHRs webbplats kan man se vilka gymnasieskolor och ”certified true copy”. Används på svenska i samband med vuxenutbildningsenheterna som är anslutna till betygs­ till exempel ISO-certifiering. databasen och när de anslöt sig. Det är endast fr o m det år

A n ta gningsprocessen Sid 1 6 7 skolan anslöts sig som slutbetyg kan levereras och överfö- Bedömning av utländska gymnasiebetyg ras till antagningssystemet. Samlade betygsdokument från UHR utfärdar på uppdrag av regeringen skriftliga utlåtanden gymnasiet levereras också men överförs inte till antagnings- av utländska gymnasiebetyg. Be­hö­righeten uttrycks som systemet. Fr.o.m. våren 2012 överförs även enstaka kurser kurser i gymnasieskolan/gymnasial vuxenutbildning. Det från vuxenutbildningsenheterna från betygsdatabasen till påpekas i samtliga behörig­hetsbesked att bedömningen är antagningssystemet. gjord utifrån nu gällande regler. Beskedet innehåller person- nummer/födelsedatum för kontroll vid eventuell senare Rättelse av slutbetyg i betygsdatabasen anmälan. Samtliga sökande med utländsk förutbildning som I de fall sökande hävdar att betyget inte stämmer i betygs- fått en sådan bedömning uppmanas att bifoga kopia på databasen ska de sökande kontakta sin skola, då det är sko- denna till anmälan. lans ansvar att skicka in ett korrekt betyg. I de fall skolan uppmärksammar att betyget inte stämmer, kontaktar de Svårigheten att verifiera betyg från vissa länder gör att hand- ansvariga handläggare för betygsdatabasen. läggningstiden för bedömning av utländska gymnasiebetyg I Skollagen (2010:800) framgår vad som gäller vid rättelse kan vara lång. Sökande bör därför uppmanas att i god tid före av skrivfel och liknande förbiseende. anmälan till utbildning skicka sina handlingar för bedömning. Begäran om rättelse ska innehålla kopia av det nya slut- betyget och en kopia av rektors underskrivna beslut om Arbetslivserfarenhet rättelse. Vid skrivfel eller liknande ska utfärdandedatum Hur olika typer av verksamhet ska dokumenteras framgår vara detsamma som det felaktiga betyget. Eftersom UHR av avsnitt Arbetslivserfarenhet. för statistik bör skolan uppge orsaken till rättelsen. För att underlätta handläggningen på UHR bör skolan även uppge Användarkonto på antagning.se vad som rättats (t ex vilken kurs rättelsen gäller eller om det För att kunna göra en webbanmälan och få tillgång till övriga gäller utökade kurser, utfärdandedatum etc). funktioner på sökandewebben krävs ett användarkonto på antagning.se. Sökande med svenskt personnummer skapar ett Behörighetsbevis användarkonto med personnummer. Till de som är folk- Behörighetsbevis för grundläggande behörighet till högsko- bokförda i Sverige skickas då en aktiveringskod till folkbok­ lestudier för personer som ska studera utomlands utfärdas föringsadressen. Användaridentiteten bekräftas genom att av UHR och universitet och högskolor. aktiveringskoden anges vid endast ett tillfälle. Därefter an- vänds personnummer och det lösenord den sökande själv Dokumentation av utländska gymnasiebetyg valt. Som bekräftad användare är det möjligt att följa sin Bevisbördan för äkthetsbevisning av betygshandlingar ligger anmälan, granska sina kontrolluppgifter, kontrollera sina på den sökande. Kontroll och verifiering av dokumenten ska meriter, ändra personuppgifter samt svara på sitt antag- vid behov ske före registrering. Ett falskt betyg i anmälan ningsbesked. ska kunna stoppa vidare behandling av anmälan. Verifiering Sökande utan svenskt personnummer har möjlighet att kan ske genom online-kontroll, kontakt med myndigheter i skapa ett användarkonto med inloggning via e-postadress. landet eller att betyget skickas direkt från skolan. Om kon- De har då tillgång till samtliga funktioner på sökandewebben trollen visar bristande överensstämmelse mellan åberopat utom att kunna kontrollera sina meriter. dokument och de faktiska omständigheterna görs polis- De flesta studenter kan logga in via sitt universitets/hög- anmälan. Polisanmälan görs för sökande från EU-, EES- skolas studentportal och genom det bli bekräftade användare. länder och sökande som är folkbokförda i Sverige. Beslut Det är möjligt att göra en webbanmälan utan att vara bekräftad om antagning återkallas. användare och det krävs heller ingen aktiveringskod.

Dokumentation av utländska akademiska Antagnings- och urvalsresultat ­meriter Resultatet av antagningen meddelas den sökande på det Äkthetsgranskning av betygshandlingar följer det som fast- sätt som anmälan gjorts. De som gjort en webbanmälan ställts i Bedömningshandboken för utländska akademiska får ett e-postmeddelande att antagningsresultatet finns på meriter. Kontroll och verifiering av dokument ska ske före antagning.se och de som gjort en pappersanmälan får sitt registrering. antagnings­besked via post.

A n ta gningsprocessen Sid 1 6 8 Sökande som uppfyller kraven för behörighet får besked Har den sökande endast reservalternativ sker strykning om antagning och/eller reservplacering. Sökande som inte från det lägst prioriterade alternativet och uppåt till 210 uppfyller kraven för grundläggande behörighet meddelas högskolepoäng kvarstår. detta och stryks från samtliga alternativ. Den som inte upp- fyller kraven för särskild behörighet till ett visst sökalternativ Anstånd stryks från detta alternativ. Beslut om anstånd till utbildning fattas av respektive uni- För antagningsomgångar med svarskrav framgår sista versitet/högskola dit ansökan ska inlämnas. svarsdag av antagningsbeskedet. I antagningsomgångar med två urval och där svarskrav När den sökande gör en ny anmälan ska beslutet om an- finns får sökande som inte lämnat svar besked om att an- stånd bifogas. mälan strukits i det andra antagningsbeskedet. Särskilda stödåtgärder Svarskrav Personer som har behov av stöd i undervisningen bör i god För antagningsomgångar med två urval måste antagna och tid ta kontakt med högskolan för att diskutera sin situation. reserver bekräfta att anmälan fortfarande ska gälla inför Att anlita teckentolk eller anskaffa vissa tekniska hjälpmedel det andra urvalet genom att svara på antagningsbeskedet. kan ta mycket lång tid. Det kan göras via Antagning.se eller genom att skicka in Vid varje universitet/högskola finns en särskild kontakt­ det svarskort som finns med på antagningsbeskedet (gäl- person för studenter med funktionshinder. Studenter på ler endast de som får sitt antagningsbesked per post). Svar högskolan kan t ex få lektörshjälp, teckentolk och personlig inlämnat via Antagning.se gäller före inskickat svarskort om assistans. sökande svarar på båda sätten. Svar ska ha inkommit senast sista svarsdag. Svarskort som inkommer för sent kommer ÖVERKLAGANDE inte att beaktas. Enligt 12 kap 2 § Högskoleförordningen får beslut om att en Sökande som avstår från utbildningsplats/reservplats ska sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen svara nej. Ej ifyllda svarskort tolkas som nej-svar. till utbildningpå grundnivå eller avancerad nivå och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i Svarsregler 7 kap 3 § andra meningen eller 28 § andra stycket överklagas. Följande svarsregler gäller för höst- och vårterminen samt även för IKHT13 och IKVT14*: Sökande kan bli antagen Detta innebär att beslut som universitetet/högskolan fattar till 45 poäng och stå kvar som reservplacerad till 165 poäng. mellan antagningsperioderna (förhandsbesked) om att inte Om sökande inte är antagen kan sökande stå kvar som reserv göra undantag från behörighetsvillkoren inte får överkla- till 210 poäng. gas. Beslut i samband med antagning, som avser annat än För MasterHT13 och MasterVT14* gäller följande: behörighet, får inte heller överklagas. Sökande kan bli antagen till 30 poäng och stå kvar som Överklagandet ska ställas till Överklagande­nämnden för reservplacerad till 90 poäng. Om sökande inte är antagen högskolan (ÖNH) och sändas till Antagningen, Strömsund. kan sökande stå kvar som reserv till 120 poäng. Överklagandet ska ha inkommit tre veckor efter det att den Till sommartermin kan sökande bli antagen till 23 poäng klagande tagit del av beslutet. Om ett uppenbart fel begåtts (endast ett urval). ändras beslutet och den sökande får ett nytt besked. * Preliminära uppgifter, kan komma att ändras. Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i Stock- Strykningar holm, Högskolan i Jönköping, Ersta Sköndal högskola, Sökande som skickar in svarskort som inte överens­stämmer Röda Korsets Sjuksköterskeskola och Sophiahemmets med de regler för svar, som finns beskrivet ovan under rub- sjuksköterskehögskola tar slutligt beslut i sina egna över- riken Svarskrav, kommer inte att kontaktas för utredning. klagandeärenden. I de fall det finns felaktiga svar hanteras dessa enligt följande Överklagandeskrivelsen ska ställas till Rektor vid aktuell strykningsmodell: högskola. Först kontrolleras om den sökande har blivit antagen till något sökalternativ. Strykningen av sökalternativen sker från det lägst prioriterade alternativet och uppåt till 45 hög- skolepoäng kvarstår.

A n ta gningsprocessen Sid 1 6 9 Adress och telefon till ÖNH: Överklagandenämnden för högskolan Ett önskemål från Överklagandenämnden för att vinna Box 7249 tid är att högskolorna skickar kopia av sitt yttrande 103 89 STOCKHOLM till sökande och informerar den sökande om att syn- Tfn: 08-563 087 00 punkter i ärendet ska vara ÖNH tillhanda senast inom Fax: 08-563 087 10 en vecka. Textförslag: Du har överklagat ett beslut fattat av NN. Rutiner för hantering av överklaganden i NyA NN har till Överklagandenämnden för högskolan skick- Överklagandeskrivelsen med bilagor skannas. UHR omför- at bifogat yttrande. Om du har några kompletterande delar ärendet till respektive högskola. Om högskolan för sin upplysningar att lämna, ska du meddela dessa till omprövning av beslutet och yttrande till ÖNH önskar in- Överklagandenämnden senast xxxx-xx-xx. formation utöver de som framgår i NyA lämnar UHR efter uppmaning från respektive högskola ytterligare kommentarer.

preliminär Tidplan för nationella antagningsomgångar

MASTER HT13 MASTER vt14 ST 2013 IKHT 2013 HT 2013 IKVT 2014 VT 2014 Webbanmälan öppnar 21 februari 15 mars 16 september Sista anmälningsdag 15 mars 15 januari 15 april 15 augusti 15 oktober Meddelande om kontrolluppgifter 20 mars – 11 april maj – juni november Sista kompletteringsdag 1 februari 20 juni/5 juli * 2 december Antagningsbesked 1 slutet av april slutet av mars mitten av juli början av december Sista svarsdag 30 juli 20 december Antagningsbesked 2 början av augusti början av januari

ST – Sommartermin HT – Hösttermin VT – Vårtermin

* 21 juni – slutbetyg från svensk gymnasieskola och betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning och avgångsbetyg från EU/EES-länder med terminsslut t o m 21 juni. 5 juli – ­avgångsbetyg och diplom från gymnasieutbildning i EU/EES-länder och examen från IB och EB som avslutas efter 21 juni.

A n ta gningsprocessen Sid 1 7 0 7. ARBETSLIVSERFARENHET

Dessa regler tillämpas för beräkning av arbetslivserfarenhet Tjänstgöringsintyg för behörighet enligt övergångsregeln för 25:4-or. Om inga Arbetslivserfarenhet ska styrkas med tjänstgöringsintyg. Om specifika krav anges tillämpas även dessa regler för beräkning omfattningen inte framgår av intyget tolkas det som heltid av yrkeslivserfarenhet för särskild behörighet och i samband om det verkar rimligt. Vid deltidsarbete och timanställning med bedömning av reell kompetens. måste arbetets omfattning alltid framgå av intyget. All arbetslivserfarenhet medräknas oavsett längd. Anställningsbevis Arbetslivserfarenhet kan förvärvas genom arbete i Sverige Anställningsbevis godtas inte som intyg utom vid pågående eller utomlands anställning vid arbete som påbörjats efter 1 januari inför • i anställning, höstterminen och 1 juli inför vårterminen. • i eget företag eller som fri yrkesutövare, • med vård av barn eller annan anhörig, Pågående anställning • som au pair, Anställning som pågår vid anmälningstillfället godkänns t o m • genom värnpliktstjänstgöring eller motsvarande. 06 – 30 respektive 12 – 31 under förutsättning att den beräknas pågå till detta datum och att det i övrigt verkar rimligt. Arbetslivserfarenhet godtas fr o m det kalenderår då sökande Intyg om pågående anställning måste vara daterat tidi- fyller 16 år. Arbetslivserfarenhet parallellt med studier i gym- gast 1/1 inför en höstantagning och tidigast 1/7 inför en nasieskolan, inklusive lärlingsutbildning, godtas inte. Vid be- vårantagning. dömning av grundläggande behörighet enligt SUHF:s rekom- mendation kan arbetslivserfarenhet tillgodoräknas tidigast Särskilda regler för vissa typer av efter det att han/hon normalt skulle ha lämnat gymnasiet. arbete För sökande som är 35 år eller äldre vid anmälningstillfäl- • ALU let görs en generös bedömning av arbetslivserfarenheten. Arbetslivsutveckling för vuxna under högst sex månader Om sökande inte kan styrka arbetslivserfarenhet godtas godtas som arbetslivserfarenhet. bristande dokumentation. • Beredskapsarbete Halvtid Beredskapsarbete godtas enligt de vanliga reglerna för ar- Normal arbetstid för heltidsarbete är 38 tim/vecka, för halv- betslivserfarenhet. tid alltså 19 tim/vecka (undantag: lärartjänst, kyrkomusiker, sjukvårdsarbete, se vidare under respektive område). Kravet • Det diakonala året på minst halvtidssysselsättning kan uppfyllas genom flera Inom svenska kyrkan förekommer utbildning, kallad det samtidiga arbeten om arbetstiden sammanlagt uppgår till diakonala året, där en del av tiden innehåller teori och en minst halvtid. del praktiktjänstgöring. Denna tid godtas i sin helhet som arbetslivserfarenhet. Timanställning/oregelbunden Liknande verksamhet finns även inom frikyrkorna. Be- ­tjänstgöring dömning får göras i varje enskilt fall. Vid timanställning räknas omfattningen i genomsnitt för hela perioden. Om den totala perioden ger ett genomsnitt som • Doktorandtjänst understiger halvtid kan man istället räkna med de ev kortare Doktorandtjänst godtas enligt regler för arbetslivser­farenhet. perioder som uppgår till minst halvtid för att ett så positivt Utgörs främst i form av anställning på institutionen. De resultat som möjligt ska komma den sökande tillgodo. flesta doktorander är sedan 1997/98 anställda för forskar- studier i 2 – 4 år. Tjänstledighet, sjukdom Tid när sökande varit tjänstledig eller långtidssjukskriven frånräknas den aktuella perioden. Av praktiska skäl från- räknas inte kortare perioder.

A R B e t s L I V s e r FA r e n H e t Sid 1 7 1 • Eget företag • Lärartjänstgöring Uppgifter om egen verksamhet kan styrkas genom intyg Vid lärartjänstgöring som pågått sammanhängande under från t ex kommunal myndighet, företagarförening, revisor hel termin på minst halvtid anses anställningen ha pågått i 6 eller redovisare (eller två personer som känner till sökandes månader. Arbetslivserfarenhet medges då för en vårtermin verksamhet och arbetsförhållanden), eventuellt kompletterat under perioden 1 januari till 30 juni och för en hösttermin med utdrag ur länsstyrelsens handelsregister. 1 juli till 31 december. Då lärartjänstgöringen inte pågått hela terminen godtas • Elevassistent endast den faktiska tjänstgöringstiden (lov medräknas inte). Se Lärarassistent. Vid beräkning av sysselsättningsgraden för lärartjänst­göring gäller följande veckotimmar: • Elitidrott Utövande av elitidrott godtas endast om det föreligger ett långtidsvikariat heltid = 19 vt anställningsförhållande och övriga krav för tillgodoräknande långtidsvikariat halvtid = 9,5 vt av arbetslivserfarenhet uppfylls. korttidsvikariat (timanst.) heltid = • Feriearbete och arbete under terminstid Arbete parallellt med studier i grund- eller gymnasieskolan hösttermin vårtermin godtas endast under tid för sommarlov. Arbete parallellt aug 40 t jan 60 t med studier inom andra skolformer godtas. sep 80 t feb 80 t okt 80 t mar 80 t • Frilansarbete nov 80 t apr 80 t Frilansarbete måste styrkas genom intyg t ex från upp­ dec 60 t maj 80 t dragsgivare eller liknande som känner till sökandes verk- jun 40 t samhet och dess omfattning. 340 t 420 t • Fängelsetid Den sökande kan endast tillgodoräkna sig faktisk arbets- halvtid = halva antalet arbetade timmar. livserfarenhet under fängelsetid eller under s k frigång med arbete utanför fängelset. ­Arbetsförhållandet måste styrkas • Praktik med intyg. Praktik som ingår i gymnasieutbildning (motsvarande) god- tas inte som arbetslivserfarenhet. Den praktik (minst nio • Instegsjobb månader) som krävdes för att få börja i årskurs 2 på 2-årig Instegsjobb finns från och med 2007. Anställningen ska teknisk linje ingick inte i utbildningen och godtas alltså som vara kopplad till studier i svenska för invandrare, sfi, och arbetslivserfarenhet på vanligt sätt. den anställde måste ha fyllt 20 år. Arbetet kan vara på heltid, Praktik som ingår i annan utbildning, t ex högskole­ deltid, tillsvidareanställning, provanställning eller tidsbe- utbildning/KY-utbildning, godtas enligt de vanliga reglerna gränsad anställning. för arbetslivserfarenhet oavsett om praktiken varit avlönad eller inte. Praktiken måste dokumenteras antingen i utbild- • Kyrkomusiker ningsbevis eller genom separat intyg. Heltid för kyrkomusiker är 30 tim/vecka. • Praktikplats • Lärarassistent Arbetsplatsförlagd utbildning för ungdomar 18 – 25 år god- Omfattningen för lärarassistenter är vanligtvis 75 %. I annat tas som arbetslivserfarenhet. Arbetets omfattning kan va- fall ska det framgå av intyget. riera. Varje period omfattar högst 6 månader. Om perioden är längre har den övergått till vanlig anställning.

• Sandöskolan Bistånds- och katastrofutbildning vid Sandöskolan o dyl jämställs med militär/civil grundutbildning under totalför- svarsplikt (värnplikt) och godtas som arbetslivserfarenhet.

A R B e t s L I V s e r FA r e n H e t Sid 1 7 2 • Sjukvårdsarbete • Vård av syskon Olika anställningsformer: Vård av syskon godtas som arbetslivserfarenhet om övriga gr 1 a = heltid, tillsvidareanst. vuxna i familjen arbetar och barnet (under tio år) inte har gr 1 b = deltid, tillsvidareanst. plats i barnomsorgen och den sökande inte studerar eller har gr 2 = timanställning eller kortare månads­anställning annat arbete. Ett anställningsförhållande bör råda. (högst 3 mån) t ex semestervikarie. Heltid vid nattjänstgöring inom sjukvården är • Värnpliktstjänstgöring 145 tim/mån. All militär utbildning såsom värnpliktstjänstgöring, militär grundutbildning för kvinnor och vapenfri tjänst godtas som • Totalförsvarsutbildning arbetslivserfarenhet. All militär och civil utbildning godtas som arbetslivs­ erfarenhet.

• Ungdomslag Gäller ungdomar 18 – 20 år. Arbetet omfattar oftast 50 % då det enligt bestämmelserna ska kombineras med studier på halvtid. Har upphört och ersatts av ungdomsplats, se nedan.

• Ungdomsplats För ungdomar 16 – 20 år. Ska kombineras med studier i någon omfattning, varför arbetets omfattning kan variera.

• Ungdomspraktik Gäller ungdomar under 25 år. Varje period omfattar högst 6 månader.

• Utbildning Utbildning som utgör ett mer eller mindre obligatoriskt inslag i anställningen ska inte frånräknas, t ex 10 veckors utbildning av vårdbiträden. Utbildningstiden för post­kassör, tulltjänsteman och arbetsförmedlare godtas p g a den spe- ciella anställningsformen. Äldre polisutbildning som ej är högskolebaserad godtas också som arbetslivserfarenhet.

• Utlandstjänstgöring Arbetslivserfarenhet från utlandet godtas.

• Vård av annan person Vård av person som p g a sjukdom, ålder eller handikapp är i behov av särskild omvårdnad, ska styrkas genom intyg av läkare, distriktssköterska, kommunal nämnd eller liknande. Av intyget ska framgå personens behov av vård samt om- fattningen av arbetet.

• Vård av barn Vård av barn fram till den dagen barnet fyller 10 år godtas. Styrks genom egen uppgift samt personbevis för sökande och barnet.

A R B e t s L I V s e r FA r e n H e t Sid 1 7 3 8. Gymnasieskola 2011

Den reformerade gymnasieskolan Gy11 infördes höstter- Gymnasieskola 2011 – Gy11 minen 2011 och inom kommunal gymnasial vuxenutbild- Gymnasieskola 2011 – Gy11 är indelad i 18 nationella pro- ning Vux12 höstterminen 2012. För elever som påbörjat gram. Studierna avslutas med en gymnasieexamen. sin gymnasieutbildning före den 1 juli 2011 gäller äldre bestämmelser. Sex högskoleförberedande program Den första stora kullen med examen från gymnasieskolan Ekonomprogrammet kommer i juni 2014. Betyg från komvux kommer redan som Estetiska programmet komplettering till anmälan till högskoleutbildning med start Humanistiska programmet vårterminen 2013. Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Betygsdokumentation Teknikprogrammet Elev som avslutat sina gymnasiestudier med examen er- håller ett examensbevis. Hur examensbevis ska utformas Tolv yrkesprogram finns beslutat i SKOLFS 2011:145 för gymnasieskolan och Barn- och fritidsprogrammet SKOLF 2012:9 för komvux. Bygg- och anläggningsprogrammet I en gymnasieexamen får endast Gy11/Vux12-kurser El- och energiprogrammet med betyg i skala A–F ingå. Se vidare Skolverkets före- Fordons- och transportprogrammet skrifter om vilka kurser enligt kursplaner som motsvaras av Handels- och administrationsprogrammet kurser enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen, Hantverksprogrammet SKOLFS 2011:196. Hotell- och turismprogrammet Elev som avslutat sina gymnasiestudier utan examen Industritekniska programmet erhåller Studiebevis, SKOLFS 2011:148. Naturbruksprogrammet Betyg i enstaka betyg redovisas i Utdrag ur betygskata- Restaurang- och livsmedelsprogrammet log, SKOLFS 2012:21 för gymnasieskolan och SKOLFS VVS- och fastighetsprogrammet 2012:88 för komvux. Vård- och omsorgsprogrammet

Ny betygsskala Examen En ny betygsskala A–F införs. A–E är godkända betyg, En högskoleförberedande examen omfattar 2 500 gym- F är underkänt. nasiepoäng. Eleven ska ha godkänt betyg (lägst betyget E) i minst 2 250 gymnasiepoäng. I de godkända betygen A = 20 måste kurserna i svenska eller svenska som andraspråk på B = 17,5 sammanlagt 300 gymnasiepoäng (svenska 1–3, alternativt C = 15 svenska som andraspråk 1–3), engelska på sammanlagt 200 D = 12,5 gymnasiepoäng (engelska 5 och 6) samt matematik på sam- E = 10 manlagt 100 gymnasiepoäng (matematik 1b eller 1c) ingå. F = 0 Godkänt betyg på gymnasiearbetet krävs.

Grundläggande behörighet En yrkesexamen omfattar 2 500 gymnasiepoäng. Eleven För grundläggande behörighet krävs ska godkänt betyg (lägst betyget E) i minst 2 250 • Examen från ett högskoleförberedande program, se gymnasiepoäng inklusive godkänt i svenska eller svenska nedan. som andra språk 1, engelska 5 och matematik 1a. Eleven • Examen från ett yrkesprogram (yrkesexamen). Sökande ska dessutom ha gjort ett godkänt gymnasiearbete och även måste också styrka godkänt betyg i svenska 2–3 och ha godkända betyg på kurser som omfattar 400 poäng inom engelska 6. de programgemensamma karaktärsämnena.

Folkhögskola Ändringar som påverkas av Gy11, se kapitel om Skolformer.

G YM N A s i e s KO LA Sid 1 7 4 Kommunal gymnasial vuxenutbildning Beräkning av meritvärde – Vux12 • Betyg i samtliga kurser som ingår i en examen räknas. Inom kommunal gymnasial vuxenutbildning införs Vux12- • Betyget i gymnasiearbetet räknas inte. kurser fr o m den 1 juli 2012. Gymnasieexamen från ett hög- • Betyg i kurser som inte ingår i examen (utökade) med- skoleförberedande program eller yrkesexamen kan utfärdas. räknas om den krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. En högskoleförberedande examen omfattar 2 400 gym- • Betyg i kurser som sökande kompletterat för särskild nasiepoäng. Ingen programindelning. Eleven ska ha godkänt behörighet medräknas, behörighetskomplettering. betyg (lägst betyget E) i minst 2 250 gymnasiepoäng. I de • Meritpoäng för meritkurser i moderna språk, engelska godkända betygen måste kurserna i svenska eller svenska och matematik läggs till jämförelsetalet. som andraspråk på sammanlagt 300 gymnasiepoäng (svens- • Högre betyg i en kurs ersätter ett lägre betyg i sammakurs ka 1–3, alternativt svenska som andraspråk 1–3), engelska som ingår i gymnasieexamen, utbyteskomplettering. på sammanlagt 200 gymnasiepoäng (engelska 5 och 6) samt • Om sökande har betyg i fler kurser som kan ge merit- matematik på sammanlagt 100 gymnasiepoäng (matematik poäng än de som ingår i examen räknas de kurser som 1b eller 1c) ingå. Godkänt betyg på gymnasiearbetet krävs. ger bästa meritvärde (utökade kurser och/eller komplet- En examen ska dessutom innefatta betyg på en eller flera kur- teringsbetyg). ser i matematik, historia, samhällskunskap, religionskunskap • Komplettering med betyg som inte ingår i examen med- och naturkunskap med sammanlagt minst 450 gymnasiepo- räknas inte i jämförelsetalet, tilläggskomplettering. äng. Betyg i naturkunskap får ersättas med betyg på kurser i biologi, fysik och kemi. Övriga betyg som ingår i examen ska Meritpoäng för meritkurser till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i Meritpoäng ett och samma nationella högskoleföreberedande program. Sökande får tillgodoräkna meritpoäng för vissa kurser i mo- derna språk, engelska och matematik. Lägst betyg E krävs. En yrkesexamen omfattar 2 400 gymnasiepoäng. Högre betyg ger inte fler meritpoäng. Sökande kan maximalt Eleven ska godkänt betyg (lägst betyget E) i minst 2 250 få 2,5 meritpoäng. Kurser som krävs för behörighet ger inte gymnasiepoäng inklusive godkänt i svenska eller svenska meritpoäng. För motsvarande kunskaper ges inte meritpoäng som andra språk 1, engelska 5 och matematik 1 a. Godkänt utan endast då sökande har godkänt betyg i de kurser som betyg på gymnasiearbetet krävs. kan ge meritpoäng.

En yrkesexamen ska dessutom innefatta Meritpoäng för moderna språk – max 1,5 me- • betyg på en eller flera kurser historia, samhällskunskap, ritpoäng religionskunskap och naturkunskap med sammanlagt Språk 1 50 gymnasiepoäng i varje ämne och • Moderna språk 3 ger 0,5 meritpoäng. • betyg som till övervägande del är satta på kurser som får • Moderna språk 4 ger 1,0 meritpoäng. ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymna- • Moderna språk 5 ger 0,5 meritpoäng. sieskolan med sammanlagt högst 1 800 gymnasiepoäng. Sökande kan få maximala 1,5 meritpoäng genom godkänt Gemensamt för Gy11 och Vux 12 betyg i Moderna språk 3 och 4. Om moderna språk 3 krävs Särskild behörighet – områdesbehörigheter för särskild behörighet krävs Moderna språk 4 och 5 för Kraven förs särskild behörighet anges i områdesbehörighe- 1,5 meritpoäng. ter, se Högskoleverket föreskrifter (HSVFS 2011:10, 2011:11 – kommer under våren 2013 att ersättas av UHRs Språk 2 föreskrifter). Lägst betyg E krävs i kurser för särskild be- Moderna språk 2 i ett ytterligare modernt språk ger 0,5 me- hörighet. ritpoäng förutsatt att sökande redan uppnått 1,0 poäng från språk 1 men inte fått 1,5 meritpoäng. Med moderna språk Meritvärde menas inte svenska, engelska, eller modersmål. Meritvärdet utgörs av ett jämförelsetal där sökandes betyg värderas samt av meritpoäng för meritkurser i moderna språk, engelska och matematik.

G YM N A s i e s KO LA Sid 1 7 5 Meritpoäng för engelska – max 1,0 poäng Behörighetskomplettering • Engelska 7 ger 1,0 meritpoäng. Sökande med gymnasieexamen Komplettering med kurs som inte ingår i examen läggs till Meritpoäng för matematik – max 1,5 meritpo- och betyget medräknas i jämförelsetalet. äng • 0,5 meritpoäng – en kurs som ligger en nivå över vad Sökande med slutbetyg (motsv äldre utbildningar) som krävs för behörighet Komplettering med kurs för särskild behörighet som inte • 1,0 meritpoäng – två nivåer utöver vad som krävs för ingår i slutbetyg (motsv) läggs till och betyget medräknas behörighet i jämförelsetalet. Betyg i ny Gy11/Vux12-kurs som krävs • 1,5 meritpoäng – tre nivåer utöver vad som krävs för för att sökande ska nå 2 250 gyp eller 90% medräknas inte behörighet. i jämförelsetalet. • Matematik specialisering ger 0,5 meritpoäng om sökande inte redan uppnått 1,5 meritpoäng. Meritpoängskomplettering Sökande med gymnasieexamen En förutsättning är att specialiseringskursen ligger på en Om sökande har betyg i fler kurser som kan ge meritpoäng än kursnivå över behörighetskraven eller att den innebär en de som ingår i examen räknas de kurser som ger bästa merit- breddning på samma kursnivå som behörighetskraven. värde (utökade kurser och/eller kompletteringsbetyg). Betyg • Matematik 5 – 1,0 meritpoäng (max 1,5) i kursen som ger meritpoäng medräknas i jämförelsetalet.

Exempel matematik 5: Sökande med slutbetyg (motsv äldre utbildningar) • 1,0 meritpoäng om sökande har matematik 5 och söker Sökande som inte har 2,5 meritpoäng i sitt slutbetyg kan en utbildning där matematik 4 krävs för särskild behörig- komplettera med Gy11/Vux12-kurser för meritpoäng i mo- het. derna språk, engelska och matematik. Gy11/Vux-kurserna • 1,5 meritpoäng om matematik 3 krävs för behörighet omvandlas till motsvarande äldre kurs, och meritpoängen och sökande har betyg i matematik 4 (0,5) och 5 (1,0) beräknas enligt äldre regler.

Urval Utbyteskomplettering Sökande med gymnasieexamen ingår i betygsurvalet i BI/ Sökande med gymnasieexamen BII. Den som kompletterat en yrkesexamen i svenska och Sökande som kan höja sitt jämförelsetal med ett högre betyg engelska för grundläggande behörighet ingår i BI. Reger- i samma kurs. Det lägre betyget ersätts med högre betyget. ingen har aviserat en egen urvalsgrupp för sökande med gymnasieexamen fr o m 2014 och under en övergångspe- Sökande med slutbetyg (motsv äldre utbildningar) riod. Någon förordningsändring finns ännu inte beslutad Sökande kan höja sitt jämförelsetal med ett högre betyg i (jan 2013). motsvarande Gy11/Vux12-kurs. Det gäller betyg i äldre kurser som kan jämföras/valideras och ingå med en enligt Komplettering med Gy11/Vux12-kurser Skolverkets jämförelselista. Det gäller bara om jämförelse Sökande som uppfyller grundläggande behörighet enligt avser betyg i en äldre kurs mot nytt högre betyg i en Gy11/ äldre bestämmelser kan komplettera med Gy11/Vux12- Vux12-kurs. I kurser som inte finns med i förteckningen kurser. måste sökande för att höja sitt betyg pröva i samma kurs. Prövning inom komvux kan göras före 1 juli 2016. Se ut- Så här omvandlas betygen vid meritvärderingen: bytestabellen för Gy11/Vux 12-kurser. Slutbetyg/Examen Avgångsbetyg A 20 5 B 17,5 4,5 C 15 4 D 12,5 3,5 E 10 3 F 0 0

G YM N A s i e s KO LA Sid 1 7 6 Tilläggskomplettering Slutbetyg för elev som läst Gy11/Vux12-kurser Sökande med gymnasieexamen I ett slutbetyg kan det ingå blandat betyg i äldre kurser med Betyg i Gy11/Vux12-kurs som inte ingår i examen med­ bokstavsbetyg och Gy11/Vux12-kurs räknas endast om kursen krävs behörighet eller kan ge med betyg i skala A–F. meritpoäng. Se ovan. Betyg i Gy11/Vux12-kurs kan aldrig medräknas som tilläggskomplettering. Hur betyg i Gy11/Vux12-kurser får ingå i slutbetyg finns reglerat i SKOLFS 2012:92. I föreskriften finns också för- Sökande med slutbetyg (motsv äldre utbildningar) tecknat vilka Gy11/Vux12-kurser som kan som kan ingå i Betyg i Gy11/Vux12-kurs kan aldrig medräknas som til�- slutbetyg som kärnämneskurs. läggskomplettering.

Jämförelse av meritpoäng för examen och slutbetyg/samlade betygsdokument/mellanårsbetyg

Engelska Examen Meritpoäng max Slutbetyg/samlade betygsdokument/ Meritpoäng max 1,0 mellanår 1,0 Engelska 6 ---- Engelska B 0,5

Engelska 7 1,0 Engelska C* (EN1203) 1,0

*Om engelska B/6 krävs för behörighet ger Engelska C/7 0,5 meritpoäng

Matematik Examen Meritpoäng max Slutbetyg/samlade betygsdokument/ Meritpoäng max 1,5 mellanår 1,0* Matematik 2 a-c 0,5 Matematik B 0,5 Matematik 3 b-c 0,5 Matematik C 0,5 Matematik 4 0,5 Matematik D 0,5 Matematik 5 1,0 Matematik E 0,5 Matematik specialisering 0,5 ------*0,5 meritpoäng per kurs

Moderna språk Examen Meritpoäng max Slutbetyg/samlade betygsdokument/ Meritpoäng max 1,5 mellanår 1,5 Moderna språk 3 0,5** Moderna språk steg 3 0,5 Moderna språk 4 1,0** Moderna språk steg 4*** 1,0 Moderna språk 5 alt 0,5** Moderna språk steg 5 alt 1,5 språk 2 eller högre steg 2 eller högre i ytterligare ett språk* i ytterligare ett språk* *gäller under förutsättning att sökande uppnått 1,0 poäng från språk 1 men inte fått 1,5 meritpoäng ** För meritpoäng krävs betyg i respektive kurs ***Sökande med steg 4 får alltid max 1,0 om steg 3 krävs för behörighet

G YM N A s i e s KO LA Sid 1 7 7 Gymnasieskola -11 programstruktur i jämförelse med Gy2000

Yrkesprogram Högskoleförberedande Gy 2000 program program

Gymnasiegemensamma ämnen Kärnämnen Gymnasiegemensamma ämnen Programgemensamma karaktärsämnen Programgemensamma Inriktningar karaktärsämnen Karaktärsämnen, inriktning och valbara kurser Inriktningar Programfördjupning

Programfördjupning Projektarbete Gymnasiearbete Gymnasiearbete Individuellt val Individuellt val Individuellt val

G YM N A s i e s KO LA Sid 1 7 8 Svensk författningssamling

SFS 2011:1020 Förordning Utkom från trycket om ändring i högskoleförordningen (1993:100); den 20 september 2011 utfärdad den 8 september 2011.

Regeringen föreskriver i fråga om högskoleförordningen (1993:100)1 dels att 7 kap. 18 a § ska upphöra att gälla, dels att 7 kap. 8, 18 och 25 §§ samt bilaga 3 ska ha följande lydelse.

7 kap. 8 §2 De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper, och 2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

18 §3 Vissa bestämmelser om hur betyg ska värderas finns i bilaga 3. I varje områdesbehörighet ska det utöver sådana behörighetskurser som avses i 9 § ingå meritkurser. Meritkurser är sådana kurser från gymnasial utbildning som är särskilt meriterande vid urval och som inte utgör krav på grundläggande eller särskild behörighet. Meritkurser är 1. fördjupning i ämnet moderna språk, 2. fördjupning i ämnet engelska, och 3. fördjupning i ämnet matematik. Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om meritvärdering av betyg.

25 §4 De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse

1 Förordningen omtryckt 1998:1003. Senaste lydelse av 7 kap. 18 a § 2007:666. 2 Senaste lydelse 2006:1053. 3 Senaste lydelse 2007:666. 4 Senaste lydelse 2006:1053. 1

S F S Sid 1 7 9 SFS 2011:1020 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper, 2. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och 3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som ska ställas. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013. 2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj 2013. 3. De äldre bestämmelserna i 7 kap. 18 § och bilaga 3 ska fortsätta att gälla för den som har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxen- utbildning. Detta gäller dock inte vid meritvärdering av betyg i kurser enligt de ämnesplaner som gäller i gymnasieskolan från och med den 1 juli 2011 och i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå från och med den 1 juli 2012. 4. Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka områdeskurser enligt de äldre bestämmelserna i 7 kap. 18 § tredje stycket 4 som för varje om- rådesbehörighet enligt de äldre bestämmelserna ska vara meritkurser.

På regeringens vägnar

JAN BJÖRKLUND Charlotte Abrahamsson (Utbildningsdepartementet)

2

S F S Sid 1 8 0 S F S Sid 1 8 1 S F S Sid 1 8 2 Bilaga 35 SFS 2011:1020

PLATSFÖRDELNING PÅ GRUNDVAL AV BETYG OCH MERITVÄRDERING AV BETYG I denna bilaga finns det enligt 7 kap. 13 § andra stycket och 18 § första stycket vissa bestämmelser om hur platser ska fördelas vid urval på grundval av betyg och hur betyg ska värderas. Med betyg från gymnasieskolan avses i fråga om platsfördelning på grundval av betyg i denna bilaga även betyg från Europaskolan (European baccalaureate) och utbildning som leder fram till International Baccalaure- ate. Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om meritvärdering av be- tyg från Europaskolan (European baccalaureate) och utbildning som leder fram till International Baccalaureate samt om hur sådana betyg ska ge merit- poäng.

Platsfördelning på grundval av betyg 1. Vid urval på grundval av betyg enligt 7 kap. 13 § första stycket 1 ska plat- serna fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i en betygsgrupp som indelas i I och II respektive i en folkhögskolegrupp enligt följande. Betygsgrupp: I. sökande med – betyg från gymnasieskolan, – betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser sådan utbildning, och – betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkesexamen i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning på gymna- sial nivå som ger grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå, II. sökande med – betyg från gymnasieskolan i kombination med betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller i kombination med betyg förvärva- de genom prövning i gymnasieskolan av den som inte är elev där eller, i frå- ga om betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkes- examen, i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som leder till mer än grundläggande behörighet till utbild- ning som påbörjas på grundnivå, om betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan tillsammans eller var för sig utgör mindre än två tredjedelar av gymnasie- poängen, och – betyg från gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning på gymna- sial nivå i kombination med intyg enligt förordningen (2007:432) om behö- righetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor eller i kombina- tion med dokumenterat studieresultat från folkhögskola.

5 Senaste lydelse 2011:946. 3

S F S Sid 1 8 3 SFS 2011:1020 Folkhögskolegrupp: sökande med studieomdöme från folkhögskola.

2. Sedan platserna har fördelats i respektive grupp ska platserna i betygs- gruppen fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i I respektive II. Därefter ska antalet platser i II reduceras med en tredjedel. Denna andel ska tillföras I.

Meritvärdering av betyg 3. Meritvärdering ska göras i två steg. Först meritvärderas de betyg som den sökande åberopar för behörighet och de betyg för meritkurser som enligt 7 ska meritvärderas enligt 4 och 5. Därefter ska poäng för meritkurser läggas till.

Sökande med gymnasieexamen från gymnasieskolan Siffervärde 4. Betygen i de kurser som ingår i ett program från gymnasieskolan ska ges följande siffervärden: F 0 E 10,0 D 12,5 C 15,0 B 17,5 A 20,0

Betygsvärde 5. Siffervärdet för varje betyg i en kurs ska multipliceras med det antal gym- nasiepoäng som det betyget omfattar, varvid ett betygsvärde fås. Vid uträkning av ett betygsvärde ska betyg i en kurs ersättas av ett betyg som den sökande har i samma eller motsvarande kurs, om sistnämnda betyg är högre och omfattar samma antal gymnasiepoäng.

Sammanlagt betygsvärde och jämförelsetal 6. Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg i de kurser som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska divideras med 2 400, varvid ett jämförelsetal fås. Jämförelsetalet ska anges med två decimaler.

Betyg i kurser som ger behörighet eller i meritkurser 7. Betyg i kurser som inte ingår i ett fullständigt program från gymnasie- skolan ska meritvärderas enligt 4 och 5 om kurserna 1. krävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbör- jas på grundnivå, 2. är behörighetskurser som avses i 7 kap. 9 §, eller 4

S F S Sid 1 8 4 3. är meritkurser som avses i 7 kap. 18 § och ger meritpoäng enligt 8. SFS 2011:1020 Det sammanlagda betygsvärdet ska, för att få jämförelsetalet i stället för det som anges i 6, divideras med det samlade antal gymnasiepoäng som har meritvärderats.

Meritpoäng 8. Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska betyg i sådana meritkurser som anges i 7 kap. 18 § tillgodoräknas som meritpoäng. Högst får två och en halv (2,5) meritpoäng adderas till jämförelsetalet, varav högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse moderna språk, högst en (1,0) meritpoäng får avse engelska och högst en och en halv (1,5) merit- poäng får avse matematik. Betyg i meritkurser ger meritpoäng enligt följande: a) lägst betyget E i Moderna språk, steg 3, ger en halv (0,5) meritpoäng, b) lägst betyget E i Moderna språk, steg 4, ger en (1,0) meritpoäng, c) lägst betyget E i Moderna språk, steg 5, ger en halv (0,5) meritpoäng, d) lägst betyget E i Moderna språk, steg 2, i ytterligare ett språk ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande har fått meritpoäng enligt b, e) lägst betyget E i Engelska 7 ger en (1,0) meritpoäng, f) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över den kurs- nivå som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. 8–11 §§ eller, om sådant krav inte har ställts, kursnivån över vad som enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng och om den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt f, g) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som anges i f ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt g, h) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som anges i g ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt h, i) lägst betyget E i Matematik 5 ger utöver det som anges i f, g eller h en halv (0,5) meritpoäng, j) lägst betyget E i Matematik – specialisering på lägst den kursnivå som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. 8–11 §§ eller, om sådant krav inte har ställts, är närmast över kursnivån som enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng.

Sökande med gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå 9. Det som anges i 4, 5, 7 och 8 gäller också sökande med examen från kom- munal vuxenutbildning på gymnasial nivå. För att få ett jämförelsetal ska det sammanlagda betygsvärdet divideras med det antal gymnasiepoäng som ingår i examen, dock med lägst 2 300.

5

S F S Sid 1 8 5 9. områdesbehörigheter

Högskoleverket har föreskrivit (HSVFS 2011:1) om vilka områdesbehörigheter som ska finnas och till vilken examen res­ pektive områdesbehörighet gäller. En områdesbehörighet består av kurser (motsv) som krävs för särskild behörighet och i förekommande fall kurser som kan ge meritpoäng (områdeskurser). Områdesbehörigheterna redovisas i tre avsnitt 1 – 3.

Avsnitt 1 Områdesbehörigheter gällande för ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011, Gy11, samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den 1 juli 2012, Vux12.

Humaniora/Juridik/Teologi Beteendevetenskap/Ekonomi/ Samhälls­vetenskap Områdesbehörighet A1 Behörighetskurser Meritkurser Områdesbehörighet A4 Historia 1b Meritkurser enligt 7 Behörighetskurser Meritkurser alternativt kap. 18 § högskoleför­ Matematik 3b alternativt Meritkurser enligt 7 kap. Historia 1a1 + 1a2 ordningen (1993:100) Matematik 3c 18 § högskoleförord­ Samhällskunskap 1b Samhällskunskap 1b ningen (1993:100) alternativt alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Samhällskunskap 1a1 + 1a2

Områdesbehörighet A2 Områdesbehörighet A5 Behörighetskurser Meritkurser Behörighetskurser Meritkurser Moderna språk – Meritkurser enligt 7 kap. Matematik 2a Meritkurser enligt aktuellt språk 3 18 § högskoleförord­ alternativt 7 kap. 18 § hög­ ningen (1993:100) Matematik 2b skoleförordningen alternativt (1993:100) Arkitektur/Naturresurser Matematik 2c Samhällskunskap 1b Områdesbehörighet A3 alternativt Behörighetskurser. Meritkurser Samhällskunskap Matematik 3b Meritkurser enligt 7 kap. 1a1 + 1a2 alternativt 18 § högskoleförord­ Matematik 3c ningen (1993:100) Naturkunskap 2 Undervisning Samhällskunskap 1b alternativt Områdesbehörighet A6 Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Behörighetskurser Meritkurser (Biologi 1 +Fysik 1a Samhällskunskap 1b Meritkurser enligt 7 kap. alternativt Fysik 1b1 + 1b2 + alternativt 18 § högskoleförord­ Kemi 1 ersätter Samhällskunskap ningen (1993:100) Naturkunskap 2) 1a1 + 1a2

1 Senaste lydelse HSVFS 2011:1

BILAGA: OMRÅDESBEHÖRIGHET Sid 1 8 6 Områdesbehörighet A6 a Behörighetskurser för undervisningsämnet Biologi Behörighetskurser Meritkurser Biologi 2 Naturkunskap 1b Meritkurser enligt 7 kap. Kemi 1 alternativt 18 § högskoleförord­ Matematik 3b Naturkunskap 1a1 + 1a2 ningen (1993:100) alternativt Matematik 3c Samhällskunskap 1b alternativt Behörighetskurser för undervisningsämnena Filosofi, His­ Samhällskunskap toria, Juridik och Religions­kunskap 1a1 + 1a2 Historia 1b (Biologi 1 + Fysik 1a alternativt Historia 1a1 + 1a2 alternativt Fysik 1b1 + 1b2 + Kemi 1 Behörighetskurser för undervisningsämnena Fysik och Tek­ ersätter Naturkunskap 1b nik (i gymnasieskola) alternativt Fysik 2 Naturkunskap 1a1 + 1a2) Matematik 4

Behörighetskurser för undervisningsämnet Företagseko­ Områdesbehörighet A6 b nomi Behörighetskurser Meritkurser Matematik 3b Matematik 2a Meritkurser enligt 7 kap. alternativt alternativt 18 § högskoleförordningen Matematik 3c Matematik 2b (1993:100) alternativt Behörighetskurser för undervisningsämnena Geografi och Matematik 2c Psykologi Naturkunskap 1b Matematik 2a alternativt alternativt Naturkunskap 1a1 + 1a2 Matematik 2b Samhällskunskap 1b alternativt alternativt Matematik 2c Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Behörighetskurs för undervisningsämnet ­Grekiska (Biologi 1 + Fysik 1a alter­ Klassisk grekiska – språk och kultur 2 nativt Fysik 1b1 + 1b2 + Kemi 1 ersätter Naturkun­ Behörighetskurser för undervisningsämnet Idrott och hälsa skap 1b alternativt Natur­ Idrott och hälsa 2 kunskap 1a1 + 1a2) eller motsvarande kunskaper Matematik 2a Områdesbehörighet A6 c alternativt Behörighetskurser Meritkurser Matematik 2b Samhällskunskap 1b Meritkurser enligt 7 kap. alternativt alternativt 18 § högskoleförordningen Matematik 2c Samhällskunskap (1993:100) Naturkunskap 2 1a1 + 1a2 (Biologi 1 + Fysik 1a alternativt Utöver ovanstående behörighetskurser gäller följande Fysik 1b1 + 1b2 + behörighetskurser beroende på den sökandes val av Kemi 1 undervisningsämne eller undervisningsämnen. ersätter Naturkunskap 2)

BILAGA: OMRÅDESBEHÖRIGHET Sid 1 8 7 Behörighetskurser för undervisningsämnet Kemi Fysik/Matematik/Teknik Biologi 1 Kemi 2 Områdesbehörighet A7 Matematik 4 Behörighetskurser Meritkurser Fysik 1b1 Meritkurser enligt 7 kap. Behörighetskurs för undervisningsämnet Latin alternativt 18 § högskoleförord­ Latin – språk och kultur 2 Fysik 1a ningen (1993:100) Matematik 2a Behörighetskurs för undervisningsämnet Matematik alternativt Matematik 4 Matematik 2b alternativt Behörighetskurser för undervisningsämnet Moderna språk Matematik 2c Moderna språk – aktuellt språk 3 Områdesbehörighet A8 Behörighetskurser för undervisningsämnet Modersmål Behörighetskurser Meritkurser Modersmål 2 Fysik 2 Meritkurser enligt 7 kap. eller motsvarande kunskaper Kemi 1 18 § högskoleförord­ Matematik 3c ningen (1993:100) Behörighetskurser för undervisningsämnena Naturkunskap och Teknik (i grundskolans ­årskurs 7–9) Områdesbehörighet A9 Matematik 3b Behörighetskurser Meritkurser alternativt Fysik 2 Meritkurser enligt 7 kap. Matematik 3c Kemi 1 18 § högskoleförord­ Naturkunskap 2 Matematik 4 ningen (1993:100) (Biologi 1 + Fysik 1a alternativt Områdesbehörighet A10 Fysik 1b1 + 1b2 + Behörighetskurser Meritkurser Kemi 1 Biologi 1 Meritkurser enligt 7 kap. ersätter Fysik 2 18 § högskoleförordning­ Naturkunskap 2) Kemi 2 en (1993:100) Matematik 4 Behörighetskurser för undervisningsämnet Samhällskun­ skap Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Samhällskunskap 2

Behörighetskurs för undervisningsämnet ­Teckenspråk Svenskt teckenspråk för hörande 3 eller motsvarande kunskaper

BILAGA: OMRÅDESBEHÖRIGHET Sid 1 8 8 Farmaci/Medicin/Naturresurser/Na­ Områdesbehörighet A15 turvetenskap/ Odontologi/Omsorg/ Behörighetskurser Meritkurser Vård Idrott och hälsa 1 Meritkurser enligt 7 kap. Matematik 2a 18 § högskoleförord­ Områdesbehörighet A11 alternativt ningen (1993:100) Behörighetskurser Meritkurser Matematik 2b Biologi 2 Meritkurser enligt 7 kap. alternativt Fysik 1a 18 § högskoleförord­ Matematik 2c alternativt ningen (1993:100) Naturkunskap 2 Fysik 1b1 + 1b2 Samhällskunskap 1b Kemi 2 alternativt Matematik 4 Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Områdesbehörighet A12 (Biologi 1 + Fysik 1a Behörighetskurser Meritkurser alternativt Fysik 1b1 + Biologi 2 Meritkurser enligt 7 kap. 1b2 + Kemi 1 ersätter Fysik 1a 18 § högskoleförord­ Naturkunskap 2) alternativt ningen (1993:100) Fysik 1b1 + 1b2 Kemi 2 Matematik 3b alternativt Matematik 3c

Områdesbehörighet A13 Behörighetskurser Meritkurser Biologi 2 Meritkurser enligt 7 kap. Fysik 2 18 § högskoleförord­ Kemi 2 ningen (1993:100) Matematik 4

Områdesbehörighet A14 Behörighetskurser Meritkurser Matematik 2a Meritkurser enligt 7 kap. alternativt 18 § högskoleförord­ Matematik 2b ningen (1993:100) alternativt Matematik 2c Naturkunskap 2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 (Biologi 1 + Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2 + Kemi 1 ersätter Naturkunskap 2)

BILAGA: OMRÅDESBEHÖRIGHET Sid 1 8 9 Avsnitt 2 Områdesbehörigheter för kurser enligt kursplaner som infördes i 2000/2001 resp 1992/1994. Meritpoäng för om­ rådeskurser gäller för alla kurser med bokstavsbetyg och införs till utbildning som påbörjas efter maj månads utgång 2012. För s k mellanårsprogram (ämnesbetyg med kurser) och kurser från gymnasial vuxenutbildning med sifferbetyg kommer områdeskurser att införas för utbildning som påbörjas efter maj månads utgång 2013.

Humaniora/Juridik/Teologi

Områdesbehörighet 1 Kursplaner Kursplaner Merit­ 2000/2001 1992/1994 poäng

Behörighetskurser Modersmål B (om Språk – kultur – annat språk än det samhälle Historia A som tagits i anspråk 0,5 Samhällskunskap A ovan) Svenska C Svenska C 0,25 Områdeskurser Teckenspråk för Teckenspråk A hörande, steg 1 0,5 Kursplaner Kursplaner Merit­ 2000/2001 1992/1994 poäng Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5 Filosofi A Filosofi 0,25 Arkitektur/Naturresurser Historia B Historia B 0,5 Historia C – 0,5 Områdesbehörighet 3 Kultur och idéhis­ Kultur och idéhis­ 0,5 toria toria Behörighetskurser Latin A Latin med allm. 0,5 Matematik C språkkunskap Naturkunskap B Pedagogiskt ledar­ Pedagogiskt ledar­ 0,5 Samhällskunskap A skap skap Biologi A+Kemi A+Fysik A motsvarar Naturkunskap A+B Psykologi A Psykologi 0,25 Religionskunskap B Religionskunskap B 0,25 Områdeskurser Rättskunskap Rättskunskap 0,25 Kursplaner Kursplaner Merit­ Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5 2000/2001 1992/1994 poäng Svenska C Svenska C 0,25 Bild och form fördjup­ Bild och form B 0,5 ning Biologi B Biologi B 0,25 Områdesbehörighet 2 Fysik B Fysik B 0,5 Företagsekonomi B Företagsekonomi B 0,5 Behörighetskurser Geografi B Geografi B 0,25 Aktuellt språk Steg 3 Hållbart samhälls­ – 0,5 Engelska B byggande Kemi B Kemi B 0,5 Områdeskurser Konstruktion A Teknologi B 0,5 Kursplaner Kursplaner Merit­ Miljökunskap Miljökunskap 0,5 2000/2001 1992/1994 poäng Naturbruket och Miljö­- och naturvård 0,5 Affärskommunikation Affärskommunika­ 0,25 miljön engelska tion engelska Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5 Affärskommunikation Affärskommunika­ Småföretagande A Småföretagande 0,25 moderna språk tion fr/ty/sp 0,25 Svenska C Svenska C 0,25 Grekiska A Grekiska 0,5 Latin A Latin med allm. 0,5 språkkunskap Litteratur och littera­ – turvetenskap 0,25 >> BILAGA: OMRÅDESBEHÖRIGHET Sid 1 9 0 Beteendevetenskap/Ekonomi/­ Kursplaner Kursplaner Merit­ Samhällsvetenskap 2000/2001 1992/1994 poäng Psykologi B – 0,25 Områdesbehörighet 4 Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5 Svenska C Svenska C 0,25 Behörighetskurser Utveckling, livsvillkor Utveckling, livs­ Engelska B och socialisation villkor och sociali­ 0,5 sation Matematik C Samhällskunskap A

Områdeskurser Undervisning Kursplaner Kursplaner Merit­ 2000/2001 1992/1994 poäng Företagsekonomi B Företagsekonomi B 0,5 Områdesbehörighet 6 Marknadsföring Marknadsföring 0,5 Behörighetskurser Mediekommunika­ Mediekommunika­ 0,5 tion C tion B Engelska B Praktisk marknads­ Handel och admini­ 0,5 Samhällskunskap A föring B stration Redovisning och Redovisning och 0,5 Områdeskurser beskattning beskattning Kursplaner Kursplaner Merit­ Rättskunskap Rättskunskap 0,25 2000/2001 1992/1994 poäng Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5 Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5 Småföretagande A Småföretagande 0,25 Filosofi A Filosofi 0,25 Svenska C Svenska C 0,25 Kultur och idé­ Kultur och idéhistoria 0,5 Teknikutveckling och Teknologi A historia företagande 0,5 Mediekommunika­ Mediekommunika­ 0,5 tion A tion Människan socialt Människan socialt 0,5 Områdesbehörighet 5 och kulturellt och kulturellt Pedagogiskt ledar­ Pedagogiskt ledar­ 0,5 skap skap Behörighetskurser Psykologi A Psykologi 0,25 Matematik B Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5 Samhällskunskap A Skapande verksam­ Bild och form A 0,5 het Områdeskurser Svenska C Svenska C 0,25 Kursplaner Kursplaner Merit­ Utveckling, livsvillkor Utveckling, livsvillkor 2000/2001 1992/1994 poäng och socialisation och socialisation 0,5 Biologi A Biologi A 0,5 Virtuella miljöer Programmering 0,5 Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5 C/C++ Filosofi A Filosofi 0,25 Människan socialt Människan socialt 0,5 och kulturellt och kulturellt Människor i behov Barn och ungdomar av stöd med behov av sär­ 0,5 skilt stöd Naturkunskap B Naturkunskap B 0,5 Omvårdnad Omvårdnad B 0,5 Psykiatri Omvårdnad – 0,5 ­psykiatri Psykologi A Psykologi 0,25 >>

BILAGA: OMRÅDESBEHÖRIGHET Sid 1 9 1 Områdesbehörighet 6 a Kursplaner Kursplaner Merit­ 2000/2001 1992/1994 poäng Behörighetskurser Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5 Engelska B Skapande verksam­ Bild och form A 0,5 Naturkunskap A het Samhällskunskap A Svenska C Svenska C 0,25 Utveckling, livsvillkor Utveckling, livs­ och socialisation villkor och socialisa­ 0,5 Områdeskurser tion Kursplaner Kursplaner Merit­ Virtuella miljöer Programmering 0,5 2000/2001 1992/1994 poäng C/C++ Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5 Filosofi A Filosofi 0,25 Kultur och idéhistoria Kultur och idé­ 0,5 Områdesbehörighet 6 c historia Mediekommunika­ Mediekommunika­ 0,5 tion A tion Behörighetskurser Engelska B Människan socialt Människan socialt 0,5 och kulturellt och kulturellt Samhällskunskap A Pedagogiskt ledar­ Pedagogiskt ledar­ 0,5 skap skap Områdeskurser Psykologi A Psykologi 0,25 Kursplaner Kursplaner Merit­ Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5 2000/2001 1992/1994 poäng Skapande verksam­ Bild och form A 0,5 Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5 het Filosofi A Filosofi 0,25 Svenska C Svenska C 0,25 Kultur och idéhistoria Kultur och idéhistoria 0,5 Utveckling, livsvillkor Utveckling, livsvillkor Mediekommunika­ Mediekommunika­ 0,5 och socialisation och socialisation 0,5 tion A tion Virtuella miljöer Programmering 0,5 Människan socialt Människan socialt 0,5 C/C++ och kulturellt och kulturellt Pedagogiskt ledar­ Pedagogiskt ledar­ 0,5 skap skap Områdesbehörighet 6 b Psykologi A Psykologi 0,25 Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5 Behörighetskurser (utom när Samhälls­ (utom när Samhälls­ kunskap B är ett kunskap B är ett Engelska B behörighetskrav) behörighetskrav) Matematik B Skapande verksam­ Bild och form A 0,5 Naturkunskap A het Samhällskunskap A Svenska C Svenska C 0,25 Utveckling, livsvillkor Utveckling, livsvillkor 0,5 Områdeskurser och socialisation och socialisation Virtuella miljöer Programmering 0,5 Kursplaner Kursplaner Merit­ C/C++ 2000/2001 1992/1994 poäng Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5 Filosofi A Filosofi 0,25 Kultur och idéhistoria Kultur och idé­ 0,5 historia Mediekommunika­ Mediekommunika­ 0,5 tion A tion Människan socialt Människan socialt 0,5 och kulturellt och kulturellt Pedagogiskt ledar­ Pedagogiskt ledar­ 0,5 skap skap Psykologi A Psykologi 0,25 >>

BILAGA: OMRÅDESBEHÖRIGHET Sid 1 9 2 Utöver ovanstående behörighetskurser gäller följande Behörighetskurs för undervisningsämnet Modersmål behörighetskurser beroende på den sökandes val av Modersmål B eller motsvarande kunskaper undervisningsämne eller undervisningsämnen. Behörighetskurser för undervisningsämnena Teknik Behörighetskurser för undervisningsämnet Biologi (i grundskolans årskurs 7–9) och Naturkunskap Biologi B Matematik C Kemi A Naturkunskap B Matematik C (Biologi A + Kemi A + Behörighetskurs för undervisningsämnena Filosofi, Historia, Fysik A motsvarar Juridik och Religionskunskap Naturkunskap A + B) Historia A Behörighetskurs för undervisningsämnet Psykologi Behörighetskurser för undervisningsämnena Teknik Matematik B (i gymnasieskola) och Fysik Fysik B Behörighetskurser för undervisningsämnet Samhälls­ Matematik D kunskap Matematik B Behörighetskurs för undervisningsämnet Företagsekonomi Samhällskunskap B Matematik C Behörighetskurs för undervisningsämnet Teckenspråk Behörighetskurs för undervisningsämnet Geografi Teckenspråk för hörande steg 3 eller motsvarande Matematik B kunskaper

Behörighetskurs för undervisningsämnet Grekiska Grekiska B Fysik/Matematik/Teknik

Behörighetskurser för undervisningsämnet Idrott och hälsa Områdesbehörighet 7 Idrott och hälsa B eller motsvarande kunskaper Matematik B Behörighetskurser Naturkunskap B Fysik A (Biologi A + Matematik B Kemi A + Fysik A Områdeskurser motsvarar Kursplaner Kursplaner Merit­ Naturkunskap A + B) 2000/2001 1992/1994 poäng Fartygsbefäl Fartyg – drift 0,5 Behörighetskurser för undervisningsämnet Kemi Fysik B Fysik B 0,5 Biologi A Kemi A Kemi A 0,5 Kemi B Maskinbefäl Fartyg – underhåll 0,5 Matematik D Miljö och säkerhet Fartyg – säkerhet 0,5 Naturkunskap B Naturkunskap B 0,5 Behörighetskurs för undervisningsämnet Latin Svenska C Svenska C 0,25 Latin B

Behörighetskurs för undervisningsämnet Matematik Matematik D

Behörighetskurs för undervisningsämnet Moderna språk Aktuellt språk steg 3

BILAGA: OMRÅDESBEHÖRIGHET Sid 1 9 3 Områdesbehörighet 8 Kursplaner Kursplaner Merit­ 2000/2001 1992/1994 poäng Behörighetskurser Hus och anläggnings­ Byggkunskap 0,5 Fysik B byggnad Kemi A Kemi B Kemi B 0,5 Matematik D Kemi breddning – 0,25 Konstruktion A Teknologi B 0,5 Områdeskurser Kvalitetsteknik Teknologi – industri 0,25 Kursplaner Kursplaner Merit­ Medicinsk elektronik Medicinsk elektronik 0,25 2000/2001 1992/1994 poäng Programmering B Programmering 0,25 Biologi A Biologi A 0,5 Basic/Pascal Biologi breddning Biologi B 0,25 Svenska C Svenska C 0,25 CAD-teknik A CAD/CAM-teknik 0,25 Teknikutveckling och Teknologi A företagande 0,5 Datorkommunikation Datakommunikation 0,5 Virtuella miljöer Programmering 0,5 Fordonsvård och Fordonsteknik – 0,5 C/C++ service grundkurs Fysik breddning Teknologi C 0,25 Hus och anläggnings­ Byggkunskap 0,5 Områdesbehörighet 10 byggnad Kemi B Kemi B 0,5 Behörighetskurser Kemi breddning – 0,25 Biologi A Konstruktion A Teknologi B 0,5 Fysik B Kvalitetsteknik Teknologi – industri 0,25 Kemi B Medicinsk elektronik Medicinsk elektro­ 0,25 Matematik E nik Programmering B Programmering 0,25 Basic/Pascal Områdeskurser Svenska C Svenska C 0,25 Kursplaner Kursplaner Merit­ Teknikutveckling och Teknologi A 2000/2001 1992/1994 poäng företagande 0,5 Biologi B Biologi B 0,25 Virtuella miljöer Programmering 0,5 Biologi breddning – 0,25 C/C++ CAD-teknik A CAD/CAM-teknik 0,25 Datorkommunikation Datakommunikation 0,5 Fordonsvård och Fordonsteknik – 0,5 Områdesbehörighet 9 service grundkurs Fysik breddning Teknologi C 0,25 Behörighetskurser Hus och anläggnings­ Byggkunskap 0,5 Fysik B byggnad Kemi A Kemi breddning – 0,25 Matematik E Konstruktion A Teknologi B 0,5 Kvalitetsteknik Teknologi – industri 0,25 Områdeskurser Medicinsk elektronik Medicinsk elektronik 0,25 Kursplaner Kursplaner Merit­ Programmering B Programmering 0,25 2000/2001 1992/1994 poäng ­Basic/Pascal Biologi A Biologi A 0,5 Svenska C Svenska C 0,25 Biologi breddning Biologi B 0,25 Teknikutveckling och Teknologi A CAD-teknik A CAD/CAM-teknik 0,25 företagande 0,5 Datorkommunikation Datakommunikation 0,5 Virtuella miljöer Programmering 0,5 C/C++ Fordonsvård och Fordonsteknik – 0,5 service grundkurs Fysik breddning Teknologi C 0,25 >>

BILAGA: OMRÅDESBEHÖRIGHET Sid 1 9 4 Farmaci/Medicin/Naturresurser/­ Områdesbehörighet 13 Naturvetenskap/Odontologi Behörighetskurser Områdesbehörighet 11 Biologi B Fysik B Behörighetskurser Kemi B Biologi B Matematik D Fysik A Kemi B Områdeskurser Matematik D Kursplaner Kursplaner Merit­ 2000/2001 1992/1994 poäng Områdeskurser Biologi breddning – 0,25 Kursplaner Kursplaner Merit­ Djursjukvård Djursjukvård 0,5 2000/2001 1992/1994 poäng Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5 Biologi breddning – 0,25 Fysik breddning Teknologi C 0,25 Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5 Hälsopedagogik Hälsopedagogik 0,25 Fysik B Fysik B 0,5 Kemi breddning – 0,25 Fysik breddning Teknologi C 0,25 Omvårdnad Omvårdnad B 0,5 Kemi breddning – 0,25 Psykologi A Psykologi 0,25 Omvårdnad Omvårdnad B 0,5 Svenska C Svenska C 0,25 Psykologi A Psykologi 0,25 Svenska C Svenska C 0,25 Områdesbehörighet 14

Områdesbehörighet 12 Behörighetskurser Biologi B Behörighetskurser Fysik A Biologi B Kemi B Fysik A Matematik D Kemi B Matematik C Områdeskurser Kursplaner Kursplaner Merit­ Områdeskurser 2000/2001 1992/1994 poäng Kursplaner Kursplaner Merit­ Arbetsliv naturbruk Naturbrukets yrkes­ 0,5 2000/2001 1992/1994 poäng miljöer Biologi breddning – 0,25 Biologi breddning – 0,25 Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5 Fysik B Fysik B 0,5 Fysik B Fysik B 0,5 Kemi breddning – 0,25 Fysik breddning Teknologi C 0,25 Miljökunskap Miljökunskap 0,5 Kemi breddning – 0,25 Miljöteknik Miljökunskap energi 0,25 Omvårdnad Omvårdnad B 0,5 Naturbruket och miljön Miljö och naturvård 0,5 Psykologi A Psykologi 0,25 Svenska C Svenska C 0,25 Svenska C Svenska C 0,25

BILAGA: OMRÅDESBEHÖRIGHET Sid 1 9 5 Områdesbehörighet 15 Kursplaner Kursplaner Merit­ 2000/2001 1992/1994 poäng Behörighetskurser Kemi B Kemi B 0,5 Matematik B Kemi breddning – 0,25 Naturkunskap B (alternativt Fysik A, Kemi A och Biologi A) Pedagogiskt ledarskap Pedagogiskt ledar­ 0,5 Samhällskunskap A skap Psykologi A Psykologi 0,25 Områdeskurser Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5 Kursplaner Kursplaner Merit­ Social omsorg Social omsorg 0,5 2000/2001 1992/1994 poäng Svenska C Svensk C 0,25 Arbetsliv naturbruk Naturbrukets yrkes­ 0,5 Utveckling, livsvillkor Utveckling, livsvillkor 0,5 miljöer och socialisation och socialisation Arbetsmiljö och Arbetsmiljö – 0,25 ­säkerhet ­yrkesliv Basmaskin körning Handredskap och 0,25 verktyg Områdesbehörighet 17 Biologi B Biologi B 0,25 Biologi breddning – 0,25 Behörighetskurser Idrott och hälsa A Djurkunskap Djurkunskap 0,25 Matematik B Djursjukvård Djursjukvård 0,5 Naturkunskap B (alternativt Fysik A, Kemi A och Biologi A) Fysik B Fysik B 0,5 Samhällskunskap A Fysik breddning Teknologi C 0,25 Kemi B Kemi B 0,5 Områdeskurser Kemi breddning – 0,25 Kursplaner Kursplaner Merit­ Naturbruket och miljön Miljö och naturvård 0,5 2000/2001 1992/1994 poäng Projekt och före­ Företagsekonomi A 0,25 tagande Biologi B Biologi B 0,25 Svenska C Svenska C 0,25 Biologi breddning – 0,25 Etik och livsfrågor Etik och livfrågor 0,5 Fysik B Fysik B 0,5 Fysik breddning Teknologi C 0,25 Omsorg/Vård Hälsopedagogik Hälsopedagogik 0,25 Idrott och hälsa B Idrott och hälsa B 0,25 Områdesbehörighet 16 Kemi B Kemi B 0,5 Kemi breddning – 0,25 Behörighetskurser Pedagogiskt ledarskap Pedagogiskt ledar­ 0,5 Matematik B skap Naturkunskap B (alternativt Fysik A, Kemi A och Biologi A) Psykologi A Psykologi 0,25 Samhällskunskap A Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5 Specialidrott A Specialidrott A 0,5 Områdeskurser Svenska C Svensk C 0,25 Kursplaner Kursplaner Merit­ Utveckling, livsvillkor Utveckling, livsvillkor 2000/2001 1992/1994 poäng och socialisation och socialisation 0,5 Bild och form, fördjup­ Bild och form B 0,5 ning Biologi B Biologi B 0,25 Biologi breddning – 0,25 Etik och livsfrågor Etik och livfrågor 0,5 Fysik B Fysik B 0,5 Fysik breddning Teknologi C 0,25 Hälsopedagogik Hälsopedagogik 0,25 >>

BILAGA: OMRÅDESBEHÖRIGHET Sid 1 9 6 Områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer

Avsnitt 3 Områdesbehörigheter för ämnen/etapper på gymnasienivå. Områdesbehörigheten består endast av behörighetskurser. Någon meritpoäng ges inte.

Kurser på program i Ämnen på linje i gymnasieskolan Etappindelade ämnen på gymnasieskolan och gymnasieskolnivå inom kom­ inom gymnasial vuxen­ munala och statliga vuxen­ utbildning utbildningen

Humaniora/Juridik/Teologi Områdesbehörighet 1 Historia A Historia tre årskurser HSN eller två årskurser ET N Historia etapp 2 Samhällskunskap A (med alternativt ämne) MuSoEp Samhällskunskap etapp 2 Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje

Områdesbehörighet 2 Aktuellt språk steg 3, Aktuellt språk två årskurser B-språk eller tre årskurser Aktuellt språk etapp 3 lägst C-språk kurs B C-språk Engelska etapp 3 Engelska B Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe

Arkitektur/Naturresurser Områdesbehörighet 3 Matematik C Samhällskunskap A Matematik tre årskurser SENT eller två Matematik etapp 3 Naturkunskap B årskurser Te Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik kurs A, Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik (alternativt Fysik etapp 3, Kemi kurs A och Biologi tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T Kemi etapp 3 och Biologi kurs A) eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) etapp 2) Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst Samhällskunskap etapp 2 två årskurser från treårig linje

Beteendevetenskap/Ekonomi/Samhällsvetenskap Områdesbehörighet 4 Engelska B Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Engelska etapp 3 Matematik C Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Matematik etapp 3 Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst Samhällskunskap etapp två årskurser från treårig linje

Områdesbehörighet 5 Matematik B Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSo­ Matematik etapp 2 Samhällskunskap A EkDu Samhällskunskap etapp 2 Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje

BILAGA: OMRÅDESBEHÖRIGHET Sid 1 9 7 Undervisning Områdesbehörighet 6 Engelska B Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Engelska etapp 3 Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst Samhällskunskap etapp 2 två årskurser från treårig linje

Områdesbehörighet 6 a Engelska B Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Natur­ Engelska etapp 3 Naturkunskap A kunskap två årskurser HSSoKo- Ep eller en årskurs E Naturkunskap etapp 2 Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst Samhällskunskap etapp 2 två årskurser från treårig linje

Områdesbehörighet 6 b Engelska B Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Engelska etapp 3 Matematik B Matematik en årskurs HSENTTe eller Matematik etapp 2 Naturkunskap A två årskurser MuSo- EkDu Naturkunskap etapp 2 Samhällskunskap A Naturkunskap två årskurser HSSoKo- Ep eller en årskurs E Samhällskunskap etapp 2 Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje

Områdesbehörighet 6 c Engelska B Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Engelska etapp 3 Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller Samhällskunskap etapp 2 minst två årskurser från treårig linje

Utöver ovanstående behörighetskurser gäller följande behörighetskurser beroende på den sökandes val av undervis­ ningsämne eller undervisningsämnen.

Behörighetskurser för undervisningsämnet Biologi Biologi B Biologi två årskurser N Biologi etapp 2 Kemi A Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller Kemi etapp 3 en årskurs TeKe Matematik C Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Matematik etapp 3

Behörighetskurser för undervisningsämnena Filosofi, Historia, Juridik ochR eligionskunskap Historia A Historia tre årskurser HSN eller två årskurser ET N Historia etapp 2 (med alternativt ämne) MuSoEp A

Behörighetskurser för undervisningsämnena Teknik (i gymnasieskola) och Fysik Fysik B Fysik tre årskurser NT Fysik etapp 4 Matematik D Matematik tre årskurser NT Matematik etapp 4

Behörighetskurser för undervisningsämnet Företagsekonomi Matematik C Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Matematik etapp 3

Behörighetskurser för undervisningsämnet Geografi Matematik B Matematik en årskurs HSENTTe eller Matematik etapp 2 två årskurser MuSo- EkDu

Behörighetskurser för undervisningsämnet Grekiska Grekiska B Grekiska en årskurs H Grekiska

BILAGA: OMRÅDESBEHÖRIGHET Sid 1 9 8 Behörighetskurser för undervisningsämnet Idrott och hälsa Idrott och hälsa B eller Idrott tre årskurser HSENT eller Behörighetskravet kunde motsvarande kunskaper Idrott två årskurser från tvåårig linje inte uppfyllas inom vuxen­ Matematik B Matematik en årskurs HSENTTe eller utbildningen Naturkunskap B två årskurser MuSo- EkDu Matematik etapp 2 (Biologi A + Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik Naturkunskap etapp 3 Kemi A + tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T (alternativt Fysik etapp 3, Fysik A motsvarar Natur­ eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Kemi etapp 3 och kunskap A + B) Biologi etapp 2)

Behörighetskurser för undervisningsämnet Kemi Biologi A Biologi två årskurser N Biologi etapp 2 Kemi B Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller Kemi etapp 3 Matematik D en årskurs TeKe Matematik etapp 4 Matematik tre årskurser NT

Behörighetskurser för undervisningsämnet Latin Latin B Latin två årskurser H Latin

Behörighetskurser för undervisningsämnet Matematik Matematik D Matematik tre årskurser NT Matematik etapp 4

Behörighetskurser för undervisningsämnet Moderna språk Aktuellt språk steg 3, Aktuellt språk två årskurser B-språk eller Aktuellt språk etapp 3 lägst C-språk kurs B tre årskurser C-språk

Behörighetskurser för undervisningsämnet Modersmål Modersmål B eller mot­ Hemspråk Hemspråk svarande kunskaper

Behörighetskurser för undervisningsämnena Teknik (i grundskolans årskurs 7–9) och Naturkunskap Matematik C Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Matematik etapp 3 Naturkunskap B Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik Naturkunskap etapp 3 (al­ (Biologi A +Kemi A + tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T ternativt Fysik etapp 3, Kemi Fysik A motsvarar Natur­ eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) etapp 3 och Biologi etapp 2) kunskap A + B)

Behörighetskurser för undervisningsämnet Psykologi Matematik B Matematik en årskurs HSENTTe eller Matematik etapp 2 två årskurser MuSo- EkDu

Behörighetskurser för undervisningsämnet Samhällskunskap Matematik B Matematik en årskurs HSENTTe eller Matematik etapp 2 Samhällskunskap B två årskurser MuSo- EkDu Samhällskunskap etapp 3 Samhällskunskap tre årskurser HSN

Behörighetskurser för undervisningsämnet Teckenspråk Teckenspråk för höran­ Behörighetskravet kunde inte uppfyllas inom ämnen på linje Behörighetskravet kunde inte de steg 3, Teckenspråk i gymnasieskolan uppfyllas inom vuxenutbild­ C-språk kurs B eller ningen motsvarande

BILAGA: OMRÅDESBEHÖRIGHET Sid 1 9 9 Fysik/Matematik/Teknik Områdesbehörighet 7 Fysik A Fysik treårskurser NT Fysik etapp 3 Matematik B Matematik en årskurs HSENTTe eller Matematik etapp 2 två årskurser MuSoEkDu

Områdesbehörighet 8 Fysik B Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N Fysik etapp 4 Kemi A eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Kemi etapp 3 Matematik D Matematik tre årskurser NT Matematik etapp 4

Områdesbehörighet 9 Fysik B Fysik tre årskurser NT Fysik etapp 4 Kemi A Kemi tre årskurser N eller två årskurser T Kemi etapp 3 Matematik E eller en årskurs TeKe Matematik etapp 4 Matematik tre årskurser NT

Områdesbehörighet 10 Biologi A Biologi två årskurser N Biologi etapp 2 Fysik B Fysik tre årskurser NT Fysik etapp 4 Kemi B Kemi tre årskurser N eller två årskurser T Kemi etapp 3 Matematik E eller en årskurs TeKe Matematik etapp 4 Matematik tre årskurser NT

Farmaci/Medicin/Naturresurser/Naturvetenskap/Odontologi Områdesbehörighet 11 Biologi B Biologi två årskurser N Biologi etapp 2 Fysik A Fysik tre årskurser NT Fysik etapp 3 Kemi B Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs Kemi etapp 3 Matematik D TeKe Matematik etapp 4 Matematik tre årskurser NT

Områdesbehörighet 12 Biologi B Biologi två årskurser N Biologi etapp 2 Fysik A Fysik tre årskurser NT Fysik etapp 3 Kemi B Kemi tre årskurser N eller två årskurser T Kemi etapp 3 Matematik C eller en årskurs TeKe Matematik etapp 3 Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te

Områdesbehörighet 13 Biologi B Biologi två årskurser N Biologi etapp 2 Fysik B Fysik tre årskurser NT Fysik etapp 4 Kemi B Kemi tre årskurser N eller två årskurser T Kemi etapp 3 Matematik D eller en årskurs TeKe Matematik etapp 4 Matematik tre årskurser NT

BILAGA: OMRÅDESBEHÖRIGHET Sid 2 0 0 Områdesbehörighet 14 Biologi B Biologi två årskurser N Biologi etapp 2 Fysik A Fysik tre årskurser NT Fysik etapp 3 Kemi B Kemi tre årskurser N eller två årskurser T Kemi etapp 3 Matematik D eller en årskurs TeKe Matematik etapp 4 Matematik tre årskurser NT

Områdesbehörighet 15 Matematik B Matematik en årskurs HSENTTe Matematik etapp 2 Naturkunskap B eller två årskurser MuSoEkDu Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik kurs A, Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik (alternativt Fysik etapp 3, Kemi kurs A och tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T Kemi etapp 3 och Biologi kurs A) eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Biologi etapp 2) Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje Samhällskunskap etapp eller minst två årskurser från treårig linje

Omsorg/Vård Områdesbehörighet 16 Matematik B Matematik en årskurs HSENTTe Matematik etapp 2 Naturkunskap B eller två årskurser MuSoEkDu Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik kurs A, Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik (alternativt Fysik etapp 3, Kemi kurs A och tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T Kemi etapp 3 och Biologi kurs A) eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Biologi etapp 2) Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje Samhällskunskap etapp 2 eller minst två årskurser från treårig linje

Områdesbehörighet 17 Idrott och hälsa A Idrott tre årskurser HSENT eller två årskurser från tvåårig Kravet på idrott kunde inte Matematik B linje uppfyllas inom vuxenutbild­ Naturkunskap B Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSo­ ning (alternativt Fysik kurs A, EkDu Matematik etapp 2 Kemi kurs A och Biologi Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik Naturkunskap etapp 3 kurs A) tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T alternativt Fysik etapp 3 och Samhällskunskap A eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Biologi etapp 2 och Kemi Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst etapp 3 två årskurser från treårig linje Samhällskunskap etapp 2

BILAGA: OMRÅDESBEHÖRIGHET Sid 2 0 1 Kurser i områdesbehörigheterna som får ersättas med program med vissa kurser i gymnasieskolan

Gäller för den som påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som tillämpades för dem som påbörjade gymnasiala studier under perioden hösten 1992 – hösten 1999. För gymnasial vuxenutbildning gäller perioden hösten 1992 – hösten 2000.

Kurs eller kurser Program Biologi kurs A och kurs B eller Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Kretslopp i mark vatten och Naturkunskap kurs B luft, Miljö- och naturvård, Mikrobiologi och genteknik samt Växt- och djurliv

Matematik Kurs B eller Kemi kurs A Industriprogrammet med kursernacLikström och 1-fas växelström, Växelströmc3-fas, Elektronik-grundkurs, Kemi – process A, Kemi-process B, Massa- och pappersteknik-grundkurs samt Miljöprocess

Matematik kurs B eller Fysik kurs A Elprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växelström, 3-fas samt Elektronik – grundkurs Matematik kurs B Energiprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växel­ ström, 3-fas samt Elektronik – grundkurs Matematik kurs B Fordonsprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växel­ ström, 3-fas samt Elektronik – grundkurs Fysik kurs A Fordonsprogrammet gren Flygteknik med kurserna likström och 1-fas växelström, Elektronik – grundkurs, Flygavionik, Flygavionik – service och underhåll, Flyginstrument, Flygteknik –grundkurs, Flygteknik och helikopter­ service och underhåll samt Flygsystemteknik

Naturkunskap kurs A + B Omvårdnadsprogrammet med kurserna Medicinsk grundkurs A, Medicinsk grundkurs B, Omvårdnad A och omvårdnad B

Gäller för den som påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes hösten 2000 eller gymnasial vuxen- utbildning enligt de kursplaner som infördes den 1 juli 2001. Matematik kurs B Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet eller Industripro­ grammet med kurserna Ellära A, Ellära B samt Växelström 3-fas

Fysik kurs A Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet eller Industri­ programmet med kurserna Ellära A, Ellära B samt Elektronik grundkurs alternativt Ellära för flygmekaniker A, Ellära för flygmekaniker B samt flygelektronik Kemi kurs A Industriprogrammet med kurserna Kemi – process A och Kemi – process B eller Energiprogrammet med kursen Energi B Biologi kurs A + B Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Växt- och djurliv, Kretslopp samt Mikrobiologi och genetik Naturkunskap kurs A + B Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Växt- och djurliv samt Kretslopp eller Omvårdnadsprogrammet med kurserna Medicinsk grund­ kurs och Vård och omsorgsarbete eller Teknikprogrammet med kurserna Ergonomi och Miljöteknik

BILAGA: OMRÅDESBEHÖRIGHET Sid 2 0 2 HSVFS 2011:10 Områdesbehörigheter för utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan yrkesexa­ men som anges i bilagan 2 (examensordningen) till högskoleförordningen (1993:100) och bilagan till förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Utbildning som leder till Områdesbehörigheter Områdesbehörigheter för för avsnitt 1 avsnitt 2 och 3 (avdelning A i HSVFS (avdelning B, C och D i 2011:10) HSVFS 2011:10) agronomexamen A3 eller A11 3 eller 14 apotekarexamen A13 13 arbetsterapeutexamen A14 16 arkitektexamen A3 3 audionomexamen A14 16 biomedicinsk analytikerexamen A12 12 brandingenjörsexamen A9 9 civilekonomexamen A4 4 civilingenjörsexamen A9 eller A10 9 eller 10 dietistexamen A14 16 djursjukvårdarexamen A14 15 hippologexamen A14 15 hortonomexamen A11 14 högskoleingenjörsexamen A8 8 juristexamen A1 1 jägmästarexamen A11 14 lanskapsarkitektexamen A3 eller A11 3 eller 14 landskapsingenjörsexamen A14 15 lantmästarexamen A14 15 logopedexamen A14 16 läkarexamen A13 13 förskollärarexamen och utbildning som leder till A6 a 6 a grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem grundlärarexamen med inriktning mot arbete i A6 b 6 b förskoleklass och grundskolans årskurs 1 – 3 och utbildning som grundlärarexamen med in­ riktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 – 6 ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i A6 c 6 c grundskolans årskurs 7– 9 och utbildning som leder till ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

BILAGA: OMRÅDESBEHÖRIGHET Sid 2 0 3 Utbildning som leder till Områdesbehörigheter Områdesbehörigheter för för avsnitt 1 avsnitt 2 och 3 (avdelning A i HSVFS (avdelning B, C och D i 2011:10) HSVFS 2011:10) optikerexamen A13 13 ortopedingenjörsexamen A8 8 psykologexamen A5 5 receptarieexamen A11 11 röntgensjuksköterskeexamen A14 16 sjukgymnastexamen A15 17 sjukhusfysikerexamen A10 10 sjuksköterskeexamen A14 16 sjöingenjörs- och maskinteknikerexamen A7 7 sjökaptens- och styrmansexamen A7 7 skogsmästarexamen A14 15 skogsteknikerexamen A14 15 socionomexamen A5 5 studie- och yrkesvägledarexamen A6 6 tandhygienistexamen A14 16 tandläkarexamen A13 13 tandteknikerexamen A14 16 trädgårdsingenjörsexamen A14 15 veterinärexamen A13 13

BILAGA: OMRÅDESBEHÖRIGHET Sid 2 0 4 10. Bilagor

Högskoleförordningen 3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar 7 kap. Tillträde till utbildningen kraven i 1 eller 2, 4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på är behörig till högre utbildning, eller grundnivå eller avancerade nivå, 1 – 4 §§. 5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfa­ Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som renhet eller på grund av någon annan omständighet har vänder sig till nybörjare, 5 – 23 §§. förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om kraven vänder sig till andra än nybörjare, 24 – 27 §§. i första stycket 3. Förordning (2010:2020). Tillträde till utbildning på avancerad nivå 28 – 33 §§. Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras genom Gemensamma bestämmelser för tillträde till prov eller intervjuer eller genom lottning. Urval genom prov utbildning på grundnivå eller avancerad nivå eller intervjuer får dock inte göras efter det att lottning har 1 § Antagning till utbildning på grundnivå eller avancerad använts. Förordning (2010:700). nivå skall avse en kurs eller ett utbildningsprogram. Förord­ ning (2006:1053). 6 § Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska skall ha de kunskaper i 2 § För att bli antagen krävs det att sökanden har grundläg­ svenska som behövs. Högskoleverket får meddela närmare gande behörighet och dessutom den särskilda behörighet föreskrifter om kravet i första stycket. Den som har finska som kan vara föreskriven. Förordning (2006:1053). som modersmål och har haft svenska som ämne i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skolform under tre år 3 § Om det finns särskilda skäl, får högskolan besluta eller mer skall dock anses ha de kunskaper i svenska som om undantag från något eller några behörighetsvillkor. behövs. Förordning (2006:1053). En högskola skall göra undantag från något eller några behörighetsvillkor, om sökanden har förutsättningar att 7 § Har upphävts genom förordning (2007:644). tillgodogöra sig utbildningen utan att uppfylla behörighets­ villkoren. Förordning (2006:1053). Särskild behörighet 8 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara 4 § Den som vill antas till utbildning på grundnivå eller helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra avancerad nivå skall anmäla det inom den tid och i den sig utbildningen. Kraven får avse ordning som högskolan bestämmer. Frågor om antagning 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans avgörs av högskolan. Därvid gäller ett maskinellt framtaget nationella eller specialutformade program eller motsva­ besked om antagning såsom högskolans beslut. Förord­ rande kunskaper, och ning (2006:1053). 2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av bety­ delse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Tillträde till utbildning som påbörjas på grund- Särskild behörighet har också den som genom svensk el­ nivå och som vänder sig till ny­börjare ler utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund Grundläggande behörighet av någon annan omständighet har förutsättningar att till­ 5 § /Träder i kraft I:2013-01-01/ godogöra sig utbildningen. Förordning (2006:1053). Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som 9 § De krav på särskild behörighet som ställs skall anges i 1. avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasiesko­ områdesbehörigheter. Var och en av dessa områdesbehörig­ lan eller inom gymnasial vuxenutbildning, heter består av behörighetskurser och sådana meritkurser 2. avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom gym­ som avses i 18 §. Behörighetskurser är de kurser i ett nasial vuxenutbildning samt har lägst betyget E i de kurser visst ämne som ställs som krav enligt 8 § första stycket 1. i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som Områdesbehörigheter kan också omfatta sådana krav som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan, anges i 8 § första stycket 2. Förordning (2007:666).

BILAGA: UTDRAG UR HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN Sid 2 0 5 9 a § Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka 15 § Om det finns särskilda skäl, får Högskoleverket medge områdesbehörigheter som skall finnas. att en högskola vid urval till en viss utbildning får göra en annan platsfördelning än den som anges i 13 § och 10 § Högskolan får, i den mån krav på särskild behörighet fördela platserna på grundval av någon eller några av de ställs, bestämma vilka områdesbehörigheter som skall urvalsgrunder som anges i 12 §. Ett medgivande skall gälla för andra utbildningar än de som avses i 10 a §. avse ett eller flera bestämda antagningstillfällen. Förord­ Förordning (2007:666). ning (2006:1053).

10 a § Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilken 16 § En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 12 och områdesbehörighet som skall gälla för ett utbildningspro­ 13 §§. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte gram som vänder sig till nybörjare och som leder till en kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som sådan yrkesexamen som anges i bilaga 2 till denna förord­ anges i 12 § och om sökanden genom tidigare utbildning, ning (examensordningen). arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar 11 § Om det finns särskilda skäl, får Högskoleverket medge för utbildningen. Förordning (2006:1053). att högskolan för tillträde till en viss utbildning ställer upp andra krav enligt 8 § första stycket än de som följer av Urval – förtur den områdesbehörighet som behövs för den utbildningen. 17 § Vid antagning till en kurs som vänder sig till nybör­ Förordning (2006:1054). jare får högskolan utan hinder av 12 och 13 §§ ge förtur åt sökande som redan är studenter vid den högskolan. Urval – urvalsgrunder Förordning (2006:1053). 12 § Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter. Urvalsgrunder är Urval – betyg 1. betyg, 18 § Vissa bestämmelser om hur betyg skall värderas finns 2. resultat från högskoleprovet som avses i 20 §, och i bilaga 3. 3. urvalsgrunder som avses i 23 §. I varje områdesbehörighet skall det utöver sådana behörig­ Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras dels hetskurser som avses i 9 § ingå meritkurser. Merit­kurser genom prov, intervjuer eller genom lottning. Urval ­genom är sådana nationellt fastställda kurser i ett ämne från gym­ prov eller intervjuer får dock inte göras efter det att lottning nasial utbildning som är särskilt meriterande vid urval och använts. Förordning (2010:700). som inte är kärnämneskurser i svenska, svenska som andraspråk, engelska eller matematik eller utgör krav på Urval – platsfördelning särskild behörighet. 13 § Vid urval till en utbild­ning skall platserna fördelas Meritkurser är som följer: 1. fördjupning i ämnet moderna språk, 1. minst en tredjedel på grundval av betyg, 2. fördjupning i ämnet engelska, 2. minst en tredjedel på grundval av resultat från högsko­ 3. fördjupning i ämnet matematik, och leprovet, och 4. kurser i andra ämnen än 1 – 3 som är särskilt värdefulla 3. högst en tredjedel på grundval av de av högskolan enligt för den sökta utbildningen och som innebär en fördjupning 23 § bestämda urvalsgrunderna. eller en specialisering (områdeskurser). Vissa närmare bestämmelser om platsfördelning på grund­ Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om värde­ val av betyg finns i bilaga 3 till denna förordning. För övriga ring av betyg. Förordning (2007:666). sökande med betyg som inte omfattas av bilagan får Hög­ skoleverket meddela föreskrifter om i vilken av de grupper 18 a § Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka som anges i bilaga 3 punkten 1 som platsfördelning skall områdeskurser enligt 18 § tredje stycket 4 som för varje ske. Förordning (2007:666). områdesbehörighet skall vara meritkurser. Förordning (2007:666). 14 § Vid antagning till en utbildning som leder till en konst­ närlig examen får högskolan trots vad som anges i 13 § fördela samtliga platser på grundval av sådana andra sär­ skilda prov som avses i 23 § 1, eventuellt i kombination med andra urvalsgrunder enligt 12 §. Förordning (2006:1053).

BILAGA: UTDRAG UR HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN Sid 2 0 6 19 § Högskoleverket får meddela föreskrifter om vad be­ Särskild behörighet har också den som genom svensk eller tyg utfärdade enligt äldre bestämmelser och betyg från utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av utländsk utbildning skall anses motsvara i förhållande till någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodo­ de krav som anges i 5 § första stycket 1 och 2. Förordning göra sig utbildningen. Förordning (2006:1053). (2007:666). Urval Urval – högskoleprovet 26 § Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter. 20 § För alla högskolor i Sverige skall det finnas ett ge­ Urvalsgrunder är mensamt högskoleprov. Högskoleverket svarar för att ta 1. betyg, fram provet. De högskolor som skall använda provet som 2. resultat från högskoleprovet som avses i 20 §, urvalsgrund skall anordna provet. Det får ske i samverkan 3. tidigare utbildning, och mellan högskolorna. Resultatet av högskoleprovet är giltigt 4. urvalsgrunder som avses i 23 §. till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter Högskolan får bestämma vilka urvalsgrunder enligt andra provtillfället. Förordning (2006:1053). stycket som skall användas och vilken platsfördelning som skall göras. 21 § Den som vill delta i högskoleprovet skall betala en Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras enligt vad avgift på 350 kronor i samband med anmälan till provet. som anges i 12 § tredje stycket. Förordning (2006:1053). Förordning (2006:1053). 27 § En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 26 §. Urval – av högskolan bestämda urvalsgrunder Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan 23 § En högskola får, i den utsträckning som anges i 13 bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som §, bestämma urvalsgrunder bestående av anges i 26 § och om sökanden genom tidigare utbildning, 1. andra särskilda prov än högskoleprovet, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har 2. kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen, och för utbildningen. Förordning (2006:1053). 3. andra för utbildningen sakliga omständigheter. Förord­ ning (2006:1053). Tillträde till utbildning på avancerad nivå Grundläggande behörighet Tillträde till utbildning som påbörjas på grund- Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som nivå och som vänder sig till andra än nybör- leder till en generell eller konstnärlig examen på avancerad jare. nivå har den som Grundläggande behörighet 1. har en examen på grundnivå som omfattar minst 180 24 § Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen, eller på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare 2. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfa­ har den som uppfyller kraven på grundläggande behörighet renhet eller på grund av någon annan omständighet har enligt 5 och 6 §§. förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Undantag får göras från kravet på en examen i första stycket Särskild behörighet 1, om en sökande bedöms kunna uppfylla fordringarna 25 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara för en sådan examen men examensbevis på grund av sär­ helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra skilda omständigheter inte har hunnit utfärdas. Förordning sig utbildningen. Kraven får avse (2006:1053). 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella eller specialutformade program eller motsva­ 29 § Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram rande kunskaper, som leder till en sådan yrkesexamen på avancerad nivå 2. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och som enligt examensordningen förutsätter viss legitimation 3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av bety­ eller viss tidigare avlagd examen har den som fått angiven delse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. legitimation eller avlagt angiven examen. Grundläggande Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket behörighet har även den som har förutsättningar enligt 28 som skall ställas. § första stycket 2. Detta gäller dock inte i fråga om utbild­ ningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen som förutsätter legitimation. Förordning (2006:1053).

BILAGA: UTDRAG UR HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN Sid 2 0 7 30 § Grundläggande behörighet till annan utbildning på Högskoleförordningen avancerad nivå än som avses i 28 och 29 §§ har den som Ikraftträdande- och övergångs­bestämmelser genomgått utbildning på grundnivå eller har förutsättningar enligt 28 § första stycket 2. Förordning (2006:1053). 1. Denna förordning träder i kraft den 15 januari 2011 i fråga om bilaga 3 till högskoleförordningen och punkt 5 i Särskild behörighet ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förord­ 31 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara ningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra och i övrigt den 1 januari 2013. sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och 2. De nya bestämmelserna i bilaga 3 till högskoleförordning­ 2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av bety­ en och punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmel­ delse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. serna till förordningen (2006:1054) om ändring i högskole­ Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket förordningen ska tillämpas första gången vid antagning som skall ställas. till utbildning som börjar efter den 31 maj 2011. I övrigt Särskild behörighet har också den som genom svensk eller ska de nya bestämmelserna tillämpas första gången vid utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj 2013. någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodo­ göra sig utbildningen. Förordning (2006:1053). 3. De äldre bestämmelserna om grundläggande behörighet ska fortsätta att gälla för den som före den 1 juli 2015 har Urval fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller special­ 32 § Urval skall göras enligt vad som anges i 26 och 27 §§. utformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial Förordning (2006:1053). vuxenutbildning. Anstånd med studier och studieuppehåll för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå 4. Utöver vad som anges i 3 gäller att den som före den 1 januari 2013 uppfyller kraven på grundläggande behörig­ 33 § Om det finns särskilda skäl, får en högskola i enskilda het för tillträde till grundläggande högskoleutbildning eller fall besluta att den som är antagen till utbildning på grund­ utbildning som påbörjas på grundnivå, även därefter ska nivå eller avancerad nivå vid högskolan anses ha grundläggande behörighet till utbildning som 1. får anstånd med att påbörja studierna, eller påbörjas på grundnivå. För den som före den 1 juli 2008 2. får fortsätta sina studier efter studieuppehåll. anses ha sådan grundläggande behörighet som avses i Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om an­ 7 kap. 7 § i dess lydelse före den 1 januari 2008 gäller stånd och om studieuppehåll. Förordning (2006:1053). detta dock längst till och med den 31 december 2011. (Kommentar: Sista meningen avser 25:4).

5. De nya bestämmelserna i punkterna 3 och 8 i bilaga 3 ska tillämpas på betyg som åberopas av den som har påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan hösten 2000 eller senare och i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 2001 eller senare. Förordning (2008:433). Högskoleverket får meddela föreskrifter om att även äldre betyg får tillgodoräknas som meritpoäng

BILAGA: UTDRAG UR HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN Sid 2 0 8 Platsfördelning på grundval av betyg – sökande med betyg från gymnasieskolan eller gymnasial och meritvärdering av betyg vuxenutbildning i kombination med intyg enligt förord­ Högskoleförordningen ningen (2007:432) om behörighetsgivande förutbildning Bilaga 3 vid universitet och högskolor eller i kombination med dokumenterat studieresultat från folkhögskola. I denna bilaga finns det enligt 7 kap. 13 § andra stycket och 18 § första stycket vissa bestämmelser om hur platser Grupp III: sökande med betyg från annan utbildning än som ska fördelas vid urval på grundval av betyg och hur betyg anges i grupp I eller grupp II och som motsvarar kraven i ska värderas. 7 kap. 5 § första stycket 1 eller 2.

Med betyg från gymnasieskolan avses i denna bilaga även Grupp IV: sökande med studieomdöme från folkhögskola. betyg från fristående skolor och riksinternatskolor med motsvarande utbildning samt i fråga om platsfördelning på Platserna ska fördelas i förhållande till antalet behöriga grundval av betyg i denna bilaga även betyg från Europasko­ sökande i var och en av följande tre mängder, varvid en lan (European baccalaureate), utbildning som leder fram sökande räknas endast en gång per mängd. till International Baccalaureate, åländsk gymnasieutbild­ ning och gymnasieutbildning vid utländska (internationella) Mängd i: sökande i grupp I eller grupp II skolor för vilken statsbidrag betalas ut enligt förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssven­ Mängd ii: sökande i grupp III ska barn och ungdomar. Mängd iii: sökande i grupp IV Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om ­meritvärdering av betyg från Europaskolan (European 2. Sedan platserna har fördelats i respektive mängd ska ­baccalaureate), utbildning som leder fram till International platserna i mängd i fördelas i förhållande till antalet behö­ Baccalaureate, åländsk gymnasieutbildning eller gymnasie­ riga sökande i grupp I respektive i grupp II. Därefter ska utbildning vid utländska (internationella) skolor för vilken antalet platser i grupp II reduceras med en tredjedel. Denna statsbidrag betalas ut enligt förordningen om statsbidrag andel ska tillföras grupp I. till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar samt om hur sådana betyg ska ge meritpoäng. Meritvärdering av betyg Grupp A 3. Meritvärdering skall ske i två steg. Först meritvärderas Platsfördelning på grundval av betyg de betyg som den sökande åberopar för behörighet och 1. Vid urval på grundval av betyg enligt 7 kap. 13 § första därefter skall poäng för meritkurser läggas till. stycket 1 ska platserna fördelas i följande fyra grupper. Sökande med slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller Grupp I: sökande med specialutformat program i gymnasieskolan – betyg från gymnasieskolan, och – betyg från gymnasial vuxenutbildning, om minst två Siffervärde tredjedelar av gymnasiepoängen avser gymnasial 4. Betygen som ingår i ett fullständigt program från gym­ ­vuxenutbildning. nasieskolan skall ges följande siffervärden: Icke godkänd (IG) 0 Grupp II: Godkänt (G) 10 – sökande med betyg från gymnasieskolan i kombina­ Väl godkänt (VG) 15 tion med betyg från gymnasial vuxenutbildning eller i Mycket väl godkänt (MVG) 20 kombination med betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan eller motsvarande skola av den som inte är elev där, om betyg från gymnasial vuxenutbildning eller betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan eller motsvarande skola tillsammans eller var för sig utgör mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen, och

BILAGA: UTDRAG UR HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN Sid 2 0 9 Betygsvärde e) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 2, i ytter­ 5. Siffervärdet för varje betyg i en kurs eller ett projektarbete ligare ett språk ger en halv (0,5) meritpoäng, om den skall multipliceras med det antal gymnasiepoäng som det sökande kan få meritpoäng enligt b eller c och inte redan betyget omfattar, varvid ett betygsvärde fås. har fått meritpoäng enligt d eller e, Vid uträkning av ett betygsvärde skall betyg i en kurs som f) lägst betyget Godkänt i Engelska B ger en halv (0,5) ingår i ett fullständigt program i gymnasieskolan ersättas av meritpoäng, ett betyg som den sökande har i samma eller motsvarande g) lägst betyget Godkänt i Engelska C ger en halv (0,5) kurs, om sistnämnda betyg är högre och omfattar samma meritpoäng, antal gymnasie­poäng. h) lägst betyget Godkänt i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över den kursnivå som krävs för särskild behö­ Sammanlagt betygsvärde och jämförelsetal righet enligt 7 kap. 8 – 11 §§ eller, om sådant krav inte har 6. Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg som ingår i ställts, kursnivån över vad som enligt 7 kap. 5 § krävs för ett fullständigt program från gymnasieskolan skall divideras grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng, med 2 500, varvid ett jämförelsetal fås. i) lägst betyget Godkänt i en kurs i ämnet matematik Jämförelsetalet skall anges med två decimaler. på kursnivån över vad som anges i h ger en halv (0,5) meritpoäng, Betyg i behörighetskurser j) lägst betyget Godkänt i en områdeskurs som omfattar 7. Betyg i behörighetskurser som avses i 7 kap. 9 § och minst 100 gymnasiepoäng och som ingår i områdes­ som inte ingår i ett fullständigt program från gymnasiesko­ behörigheten ger en halv (0,5) meritpoäng, lan skall meritvärderas enligt 4 och 5. Det sammanlagda k) lägst betyget Godkänt i en områdeskurs som omfat­ betygsvärdet skall, för att få jämförelsetalet i stället för tar 50 gymnasiepoäng och som ingår i områdesbehö­ vad som anges i 6, divideras med det samlade antal gym­ righeten ger en fjärdedels (0,25) meritpoäng, om den nasiepoäng som har meritvärderats. sökande inte redan har fått en halv (0,5) meritpoäng Betyg som inte avser behörighetskurser och som inte enligt k. ingår i ett fullständigt program skall inte meritvärderas enligt 4 och 5. Sökande med slutbetyg eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning Meritpoäng 8. Sedan jämförelsetalet har räknats ut skall betyg i så­ 9. Det som anges i 4, 5, 7 och 8 gäller också sökande med dana meritkurser som anges i 7 kap. 18 § tillgodoräknas slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning. som meritpoäng. För att få ett jämförelsetal skall det sammanlagda be­ tygsvärdet divideras med det antal gymnasiepoäng som Högst får två och en halv (2,5) meritpoäng adderas till ingår i slutbetyget, dock med lägst 2 350. jämförelsetalet, varav högst en (1,0) meritpoäng får avse områdeskurser enligt j och k. Meritvärdering av betyg Grupp B och C (enligt övergångs- regler) För meritpoäng grupp B se 14 § s. 164. Betyg i meritkurser ger meritpoäng enligt följande: De sökande med slutbetyg från program i gymnasieskolan a) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 3, ger en som har endast bokstavsbetyg halv (0,5) meritpoäng, b) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 4, ger en 1. Betygen på de kurser och specialarbetet som ingår i halv (0,5) meritpoäng, om den sökande kan få merit­ slutbetyget ges följande siffervärden: poäng enligt a, c) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 4, ger en Icke godkänd (IG) 0 (1,0) meritpoäng, om den sökande inte kan få meritpo­ Godkänd (G) 10 äng enligt a eller b, Väl godkänd (VG) 15 d) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 5, ger en Mycket väl godkänd (MVG) 20 halv (0,5) meritpoäng, om den sökande kan få merit­ poäng enligt b eller c, 2. Siffervärdet för varje betyg multipliceras med kursens eller specialarbetets gymnasiepoäng, varvid betygsvärdet för kursen eller specialarbetet erhålls.

BILAGA: UTDRAG UR HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN Sid 2 1 0 3. Det sammanlagda betygsvärdet för alla kurser och För bokstavsbetyg skall följande siffervärden användas: special­arbetet som ingår i slutbetyget divideras med det Icke godkänd 0 antal gymnasiepoäng för kurser och specialarbetet som Godkänd 3 ingår i slutbetyget, varvid det s k jämförelsetalet erhålls. Be­ Väl godkänd 4 tygsvärdet och gymnasiepoängen avseende idrott och hälsa Mycket väl godkänd 5 medräknas dock endast såvida detta höjer jämförelse­talet eller kursen utgör särskild behörighet för utbildningen. Ett betyg i ett ämne som ingår i slutbetyget eller motsva­ Jämförelsetalet anges med två decimaler. rande skall ersättas av ett betyg som den sökande har i ämnet på lägst samma nivå, om sistnämnda betyg är högre. 4. Det som sägs i 3 om idrott och hälsa gäller också i I fråga om kurser tillämpas 5. Betygspoängen anges med fråga om en kurs, dock inte en lokal kurs, som inte ingår två decimaler. Förordning (1998:1003). i slutbetyget.

5. Ett betyg på en kurs som ingår i slutbetyget skall ersät­ tas av ett betyg som den sökande har på samma eller motsvarande kurs, om sistnämnda betyg är högre.

De sökande med slutbetyg eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som har endast bokstavs- betyg

6. Vad som sägs i 1 – 5, med undantag av vad som sägs om specialarbetet och idrott och hälsa, gäller också i fråga om sökande med slutbetyg eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som har endast bokstavsbetyg.

7. Vad som sägs i denna punkt gäller sökande med a) sådana slutbetyg och samlade betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som inte avses i 6 ovan, b) avgångsbetyg enligt punkt 2 övergångsbestämmelserna till förordningen (1994:35) om ändring i gymnasieför­ ordningen (1992:394), och c) motsvarigheter till slutbetyg från äldre utbildningar i gymnasieskolan och statlig eller kommunal vuxenutbild­ ning.

Den s k betygspoängen används. Den utgörs av medelvär­ det av följande betyg: a) betygen i de obligatoriska ämnena/kurserna utom ­idrott/idrott och hälsa, b) betyget i idrott/idrott och hälsa, om det höjer betygs­ poängen eller ämnet/kursen utgör särskild behörighet för den sökta utbildningen, c) betygen i de frivilliga ämnena/kurserna, om de höjer betygspoängen eller ämnena/kurserna utgör särskild behörighet för den sökta utbildningen, och d) betyg som inte ingår i slutbetyget eller motsvarande, om ämnet/kursen utgör särskild behörighet för den sökta utbildningen, eller med undantag för betyg på lokala kurser, om det höjer betygspoängen.

BILAGA: UTDRAG UR HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN Sid 2 1 1 Bilaga 4 /Träder i kraft I:2011-07-01/ Ämneskombinationerna för inriktningen mot arbete i gym- nasieskolan är följande: ÄMNESKOMBINATIONER FÖR LÄRARUTBILD- 1. ett ämne ur ämnesgrupp 1 och ett annat ämne ur äm­ NING nesgrupp 2, 3 eller 4, 2. två ämnen ur ämnesgrupp 2, 3 eller 4, alternativt ur 1. Innehåll ämnesgrupp 2 två olika språk inom ämnet moderna I denna bilaga anges det enligt 6 kap. 5 § andra stycket språk, vilka ämnen som får kombineras i en ämneslärarexamen. 3. idrott och hälsa och ett ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3 2. Grundskolans årskurs 7–9 eller 4, Ämnen för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4. ett ämne ur ämnesgrupp 6 och ett ämne ur ämnesgrupp 7–9 delas in i följande ämnesgrupper: 1, 2, 3 eller 4, och 1. engelska, matematik, modersmål och svenska, 5. ett ämne ur ämnesgrupp 6 och ytterligare 90 högskole­ 2. bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, poäng inom det i ämnesgrupp 6 valda ämnesområdet. musik och slöjd, 3. engelska, moderna språk, modersmål och svenska som Förordning (2010:544). andraspråk, 4. geografi, historia, religionskunskap och samhällskun­ skap, 5. biologi, fysik, kemi och teknik, 6. engelska, moderna språk, modersmål, svenska, svens­ ka som andraspråk och teckenspråk, och 7. biologi, fysik, kemi, matematik och teknik.

Ämneskombinationerna för inriktning mot arbete i grund- skolans årskurs 7–9 är följande: 1. ett ämne ur ämnesgrupp 1 och två andra ämnen ur ämnesgrupp 3, 4 eller 5, alternativt ur ämnesgrupp 3 två olika språk inom ämnet moderna språk, 2. ett ämne ur ämnesgrupp 2 och två ämnen ur ämnes­ grupp 4, 6 eller 7, 3. ämnena bild och slöjd ur ämnesgrupp 2 och ett ämne ur ämnesgrupp 4, 6 eller 7, 4. tre ämnen ur ämnesgrupp 4 eller ämnesgrupp 5, och 5. två av ämnena svenska, samhällskunskap och musik. 3. Gymnasieskolan

Ämnen för inriktning mot arbete i gymnasieskolan delas in i följande ämnesgrupper: 1. engelska, matematik, modersmål och svenska, 2. engelska, grekiska, latin, moderna språk, modersmål, svenska som andraspråk och teckenspråk, 3. filosofi, företagsekonomi, geografi, historia, juridik, psy­ kologi, religionskunskap och samhällskunskap, 4. biologi, fysik, kemi, naturkunskap och teknik, 5. idrott och hälsa, och 6. bild, dans, musik och teater.

BILAGA: UTDRAG UR HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN Sid 2 1 2 BILAGA Sid 2 1 3 BILAGA Sid 2 1 4 BILAGA Sid 2 1 5 BILAGA Sid 2 1 6 BILAGA Sid 2 1 7

Rekommendationer för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan

Inledning Den 1 januari 2003 trädde vissa nya bestämmelser i högskoleförordningen i kraft som reglerar behörighet till högre utbildning. Sedan tidigare finns bestämmelser som reglerar tillgodoräknande.

Förändringen innebär att en persons reella kompetens nu skall värderas när han/hon söker till grundläggande högskoleutbildning och inte som tidigare bara den formella, dvs. den kompetens som personen har formella betyg på.

I högskoleförordningen uttrycks förändringen i

7 kap. 4 § punkt 6:

Grundläggande behörighet har den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig grundläggande högskoleutbildning. och 7 kap. 7 § andra stycket: Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen. Vid en bedömning av den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig grundläggande högskoleutbildning kan nedanstående utdrag ur högskolelagen tjäna som ledstjärna. Enligt högskolelagen skall grundläggande högskoleutbildning ge studenterna • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, • följa kunskapsutvecklingen, och • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Ett slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan med lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program är ett exempel på en formell kompetens som förutsätts ge den uppsättning verktyg som gör det möjligt att ta emot och utveckla det som en högskoleutbildning enligt högskolelagen skall ge.

BILAGA 2 Sid 2 1 8 Detta dokument innehåller dels definitioner av några grundläggande begrepp, dels ett antal rekommendationer för universitetens och högskolornas (nedan kallade högskolor) arbete med att validera reell kompetens.

Definitioner

Formell behörighet De förkunskapskrav för grundläggande högskoleutbildning som finns uppställda i hög- skoleförordningens sjunde kapitel samt i Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 1996:21 resp. HSVFS 1996:22) Dessa utgörs av: • grundläggande behörighet, som uttrycks i termer av behörighetsgivande betygs- dokument (slutbetyg eller samlat betygsdokument), motsvarande svensk eller utländsk utbildning eller ålder och yrkesverksamhet (25:4), respektive • särskild behörighet, som uttrycks i termer av kurser/ämnen/etapper från gymnasial nivå eller som kunskaper från en eller flera högskolekurser.

Motsvarandebedömning En sökande har bedömts ha likvärdiga kunskaper som den som uppfyller ovanstående formella behörighet. Det rör sig som regel om kunskaper som uppnåtts via äldre utbildningsformer, andra gymnasiala eller eftergymnasiala utbildningar, utländska utbildningar och i några fall via test. En förteckning över ”motsvarande” utbildningar/kurser/tester återfinns i SUHF:s/VHS bedömningshandböcker.

Reell kompetens Med reell kompetens menas den samlade kompetens en person har, oavsett hur han/hon har skaffat den och oavsett om han/hon har formella betyg på den eller inte. Den reella kompetensen prövas i samband med • att en sökandes behörighet till en viss utbildning prövas • att en person begär tillgodoräknande av annan utbildning än högskoleutbildning eller av yrkesverksamhet

En person som bedöms ha grundläggande behörighet till grundläggande högskoleutbildning och/eller särskild behörighet till en specifik utbildning på grundval av sin reella kompetens är ”lika mycket” behörig som en person som har fått sin behörighet på ett mer traditionellt/formellt sätt. Reell kompetens utgör en alldeles egen behörighetsgrund parallell till den formella behörigheten via betyg och skall inte förknippas med undantag (7 kap. 4 § punkt 6 och 7 § högskoleförordningen).

Undantag Då ett undantag görs befrias en sökande från ett eller flera behörighetsvillkor för en specifik utbildning vid ett specifikt tillfälle. Om den sökande kan tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren vare sig genom sina formella meriter eller sin reella kompetens skall högskolan göra undantag.

3BILAGA Sid 2 1 9 Rekommendationer för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan

1. Behörighet

1.1 Åldersgräns En bedömning av den reella kompetensen grundar sig normalt på kunskaper och erfarenheter som förvärvats utanför eller efter avslutad utbildning på ungdomsgymnasiet eller motsvarande. Någon fast åldersgräns för när en person kan sägas ha uppnått reell kompetens bör inte ställas upp men som en riktlinje kan sägas att minst ett par år bör ha förflutit efter avslutat ungdomsgymnasium för att nödvändiga förutsättningar för reell kompetens ska anses föreligga. Det är också viktigt att högskolorna är tydliga på denna punkt i sin information till presumtiva sökande och till gymnasieskolorna

1.2 Behörighetsbedömning i samband med en anmälan till en utbildning När en person lämnat in en anmälan till en utbildning görs en prövning av behörigheten till den aktuella utbildningen. Om inga handlingar finns som styrker personens behörighet till utbildningen i fråga skall personen få ett meddelande som talar om att han/hon är obehörig till den sökta utbildningen. Personen får då inom en bestämd tid möjlighet att komplettera sin anmälan. I meddelandet bör personen få information om att både formella meriter och reell kompetens värderas och hur han/hon skall gå till väga för att den reella kompetensen skall kunna bedömas. Så långt det är möjligt skall även kompetens som inte kan styrkas skriftligt beaktas.

1.3 Behörighetsbedömning fristående från en anmälan, dvs. skild från en antagningsomgång En sökande med formella meriter kan relativt lätt själv avgöra om han/hon är behörig till en viss utbildning eller inte. Detta är näst intill omöjligt för en sökande med reell kompetens eftersom det är den högskola personen söker till som har avgörandet i sin hand.

1.3.1 Förhandsbesked Frågan om behörighet är viktig för en persons studieplanering. En sökande skall därför så långt det är möjligt kunna få sin behörighet till en utbildning prövad vid sidan av en antagningsomgång och därmed kunna få ett förhandsbesked.

Om den enskilda högskolan beslutat att det finns ett senaste datum då ansökan om förhandsbesked ska ha inkommit för att beskedet ska kunna utnyttjas till specifika antagningsomgångar bör det finnas information lätt tillgänglig om detta.

I förhandsbeskedet skall det tydligt framgå vilken utbildning och för anmälan till vilken/vilka termin/er beskedet gäller. Det skall också framgå att beskedet skall bifogas när personen i fråga söker till den utbildning som förhandsbeskedet gäller.

BILAGA 4 Sid 2 2 0

1.3.2 Tillvägagångssätt Den person som begär en behörighetsprövning utifrån sin reella kompetens skall alltid ges tillfälle att skriftligen själv utförligt beskriva sin kompetens, hur han/hon har förvärvat den och hur den kan ge förutsättningar att tillgodogöra sig den aktuella utbildningen. Han/hon skall i möjligaste mån bifoga intyg/betyg m.m., som styrker uppgifterna. Högskolan skall så långt det är möjligt erbjuda studievägledning till den person som saknar dokument som styrker kompetensen. Den som begär en behörighetsprövning skall få information om hur prövningen går till.

Lätt tillgängligt, t.ex. i anmälningsmaterial och på högskolans webbplats, bör det finnas information om tillvägagångssättet vid ett förhandsbesked, dvs. • hur man ansöker om förhandsbesked • vad man skall bifoga ansökan • när man senast skall ansöka för att förhandsbeskedet skall kunna utnyttjas • vart man vänder sig för att få vägledning och hjälp inför sin ansökan • hur arbetsgången är när ansökan inkommit och exempel på hur värderingen/erkännandet av kompetensen kan gå till • hur länge ett förhandsbesked är giltigt

1.4 Nationell giltighet 1.4.1 Grundläggande behörighet till grundläggande högskoleutbildning Om en person utifrån sin reella kompetens har bedömts vara grundläggande behörig till grundläggande högskoleutbildning vid en högskola skall denna bedömning godtas av andra högskolor.

1.4.2 Behörighet för viss utbildning Om en sökande utifrån sin reella kompetens bedömts ha grundläggande och särskild behörighet för en viss utbildning vid en högskola skall denna bedömning normalt godtas av andra högskolor för behörighet till utbildning med likartat innehåll.

2. Tillgodoräknande En student har rätt att tillgodoräkna annan utbildning än grundläggande högskoleutbild- ning om de kunskaper och färdigheter som åberopas är av sådan beskaffenhet och om- fattning att de i huvudsak motsvarar den utbildning för vilka de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som förvärvats i yrkeslivet (6 kap. 13 § högskoleförordningen).

Rätten att tillgodoräkna är viktig för det livslånga lärandet. Högskolan skall i såväl studieorganisation som lokala föreskrifter främja ett generöst förhållningssätt till tillgodoräknande.

2.1 Förhållandet tillgodoräknande – behörighetsbedömning En person som utifrån sin reella kompetens bedöms behörig till en utbildning, och vars kompetens också skulle kunna leda till ett tillgodoräknande för examen, skall skriftligen på antagningsbeskedet informeras om att någon prövning av tillgodoräknande inte

5

BILAGA Sid 2 2 1 gjorts. Skriftlig information skall samtidigt lämnas om hur personen går till väga för att få ett tillgodoräknande prövat.

2.2 Tillgodoräknandeordning I de föreskrifter och den arbetsordning som högskolan tillämpar i fråga om tillgodoräknande skall högskolan ange exempel på vilka metoder som kan användas vid prövning om tillgodoräknande av annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet.

2.3 Tillgodoräknande – betyg Tillgodoräknanden som gjorts utifrån annan utbildning än grundläggande högskoleutbildning eller utifrån yrkesverksamhet betygssätts inte.

2.4 Examensbevis I examensbeviset skall tillgodoräknandet dokumenteras med en tydlig koppling till den utbildning eller yrkesverksamhet som utgör grunden för tillgodoräknandet.

2.5 Nationell giltighet Ett tillgodoräknande för examen som gjorts vid en högskola skall normalt godtas av andra högskolor. En annan högskola kan dock komma till ett annat beslut om de båda högskolornas examensinnehåll skiljer sig åt väsentligt.

2.6 Samverkan mellan högskolor i bedömningar Högskolor skall så långt det är möjligt hjälpa varandra att göra prövningar då en person begär prövning av tillgodoräknande för examen av annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet vid en högskola där kompetens för att utföra prövningen saknas.

3. Dokumentation Att pröva en behörighet utifrån reell kompetens eller att pröva ett tillgodoräknande av annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet kan kräva en stor arbetsinsats. För att effektivisera detta arbete men framför allt för att uppfylla kraven på rättssäkerhet för dem som är föremål för prövningarna bör högskolorna på ett öppet och tydligt sätt dokumentera inte bara sina beslut utan också grunden för dessa.

Många personalkategorier inom högskolan kan bli berörda, och prövningarna kan göras vid flera tillfällen under en persons livslånga lärande. Dokumentationen behöver synas och vara tillgänglig under en persons hela högskoletid.

BILAGA 6 Sid 2 2 2 3.1 Dokumentation i Ladok Behörighetsprövningar utifrån reell kompetens samt tillgodoräknandeprövningar av annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet bör dokumenteras i Ladok eller med länk i Ladok till dokumenthanteringssystem.

Av dokumentationen skall det framgå • vad prövningen gäller, • personens kompetens, • hur kompetens som inte kunnat styrkas skriftligt erkänts, • vad prövningen resulterade i,

4. Anmälningsmaterial I högskolans anmälningsmaterial bör det t.ex. finnas information om • hur man begär en prövning av reell kompetens för behörighet i samband med anmälan till högskolan • vad man bifogar sin anmälan • vart man vänder sig för att få svar på sina frågor om prövning av reell kompetens • hur arbetsgången är när anmälan kommit in och exempel på hur värderingen/erkännandet av kompetensen kan gå till • hur man får besked om resultatet av prövningen • hur man ansöker om förhandsbesked • vad som skall bifogas ansökan om förhandsbesked • vart man vänder sig för att få vägledning och hjälp inför sin ansökan om förhandsbesked • när man senast skall ansöka för att förhandsbeskedet skall kunna utnyttjas vid de anmälningstillfällen som materialet gäller • hur arbetsgången är när ansökan om förhandsbesked kommit in och exempel på hur värderingen/erkännandet av kompetensen kan gå till • giltighetstiden för ett förhandsbesked • hur man som student ansöker om tillgodoräknande

BILAGA7 Sid 2 2 3 BILAGA Sid 2 2 4 BILAGA Sid 2 2 5 BILAGA Sid 2 2 6 BILAGA Sid 2 2 7 BILAGA Sid 2 2 8 BILAGA Sid 2 2 9 BILAGA Sid 2 3 0 BILAGA Sid 2 3 1 BILAGA Sid 2 3 2 Bilaga Utdrag ur PM från Arbetsutskottet för Expertgruppen för studieadministrativa frågor om anmälningstider från läsåret 2012/2013 och framåt, 9 november 2011

Expertgruppen för studieadministrativa frågor diskuterade vid sammanträde 2011-09-13 huruvida det vore möjligt att i rekommendationer frångå den del av rekommendationer om anmälningstider från läsåret 2010/11 och framåt (REK 2009:1) som avsåg utlysande av engelskspråkig utbildning på studera.nu:s engelskspråkiga webbplats i andra antagningsomgångar än omgångar med sista anmälningsdag 15:e januari (utbildning med start hösttermin) respektive 15:e augusti (utbildning med start vårtermin). En enig expertgrupp beslutade föreslå gruppens presidium att utforma förslag till SUHF:s styrelse i denna del. Bakgrunden till rekommendationen var att det inte var möjligt att på annat sätt än just genom utbildningens språk – svenska eller engelska – avgöra när ansökan och antagning skulle ske. Expertgruppen hade tidigare försökt att föreslå olika tidpunkter för sökande med meriter från svensk högskola och sökande med utländska meriter, men kunnat konstatera att detta enligt bl a sektorns tillsynsmyndighet och annan juridisk expertis inte var möjligt. Antalet sökande till engelskspråkig utbildning har minskat markant som konsekvens av avgiftsplikten för sökande och studenter som inte kommer från EU27 och EES-området fr o m höstterminen 2012. Antalet sökande är hanterbart i relation till tidigare läsår. Det är en ambition bland svenska lärosäten att också öka antalet sökande från länder inom EU27 och EES-området och dessa sökande har inte nödvändigtvis samma behov av tidiga antagningsbesked på samma sätt som sökande från tredje land även om naturligtvis tidsaspekten är en väsentlig faktor i beslut om mobilitet också för denna grupp. Det ska dock understrykas att de lärosätesinterna processerna måste ses över och att reviderade rekommendationer i denna riktning har stor betydelse för hur informationen utformas avseende målgrupper m m och att det i vissa delar bygger på ett ökat risktagande i planeringshänseende på lärosätesnivå.

Denna rekommendation innebär att REK 2009:1 utgår utom för rekommendationen avseende sista dag för anmälan till sommarkurs.

BILAGA Sid 2 3 3 BILAGA Sid 2 3 4 Bilaga 1

Utdrag ur Minnesanteckningar från möte med Expertgruppen för avgiftsfrågor den 8 november 2010 på SUHF:s kansli

Deltagare: Agneta Stark, ordförande Lars Burstedt, t o m § 6 Elisabeth Gehrke Lars Holberg Tuula Kuosmanen Einar Lauritzen Fredrik Andersson, sekreterare

Sten Alstander, Migrationsverket, § 2 Anita Engström, Migrationsverket, § 2

2. Diskussion med Migrationsverket

Sista betalningsdag för första terminens studieavgift Anita Engström och Sten Alstander var inbjuden till Expertgruppen för en diskussion om fastställande av sista betalningsdag för första terminens avgift för att Migrationsverket ska hinna handlägga ansökningar om uppehållstillstånd innan terminsstart. Samrådet sker i enlighet med i Förordningen om anmälnings- och studieavgift (SFS 2010:543), 7 §, om att högskolan ska höra Migrationsverket i samband med att betalningsdatum för avgifterna bestäms.

Expertgruppen föreslår, efter samråd med Migrationsverket, att SUHF rekommenderar medlemmarna att fastställa sista betalningsdatum för första terminens studieavgift på utbildningar som inte i sin helhet ges på distans till senast den 15 juni, om inte högskolan gjort en särskild överenskommelse med Migrationsverket om ett senare datum.

BILAGA Sid 2 3 5 Bilaga 2

Utdrag ur Minnesanteckningar från möte med Expertgruppen för avgiftsfrågor den 8 mars 2011 på SUHF:s kansli

Deltagare: Agneta Stark, ordförande Lars Burstedt Elisabeth Gehrke Lars Holberg Tuula Kuosmanen Einar Lauritzen Eva Malmström Jonsson Fredrik Andersson, sekreterare

Sten Alstander, Migrationsverket, § 3

3 Samråd med Migrationsverket om sista betalningsdag Sten Alstander var inbjuden för samråd kring sista betalningsdag för första terminens avgift för de utbildningar som börjar på vårterminen. Sista betalningsdag för höstterminen har tidigare reglerats i REK 2010:5. (efter samråd i Avgiftsgruppen 101108, § 2).

I diskussionen konstaterade Expertgruppen att det finns skäl att revidera formuleringen av de redan fastställda rekommendationerna. Det datum som fastställs i rekommendationen är det sista datum som lärosätena ska kommunicera med Migrationsverket om vilka som antagits och betalat in sin avgift. Eftersom många studerande kommer att betala med banköverföring, där det tar ett antal betaldagar för pengarna att nå lärosätet, bör den faktiska sista betaldagen vara några dagar tidigare.

Expertgruppen konstaterade samtidigt att det bör poängteras såväl i rekommendationen som i den information som går ut till lärosätena att man har full frihet att sätta ett tidigare sista betalningsdatum. Det är gruppens intryck att detta inte tydligt har framgått på alla håll.

Expertgruppen och Migrationsverket kom också fram till att det inte finns orsak att fastställa någon motsvarande sista betalningsdag för sommarterminer. De avgiftsskyldiga studenterna på sommarterminer kan antas vara så pass få att de kan hanteras inom Migrationsverkets ordinarie verksamhet.

Expertgruppen diskuterade vidare några utestående frågor, t ex statusen på det system som ska föra över information mellan Ladok och Migrationsverket.

Expertgruppen beslutade att föreslå SUHF:s styrelse att, efter fört samråd med Migrationsverket, revidera REK 2010:5 och rekommendera den 15 december som ett lämpligt sista datum för första terminens avgift för de utbildningar som påbörjas på vårterminen. I denna revision bör också formuleringarna korrigeras på så sätt att det framkommer att de datum som fastställs är det sista datum som informationen om vilka som antagits och betalat studieavgift ska kommuniceras till Migrationsverket.

BILAGA Sid 2 3 6 Förordning (2010:543) om anmälnings- 3 § Om anmälningsavgiften inte betalas senast vid den tid- avgift och studieavgift punkt som högskolan bestämmer, ska anmälan inte prövas.

1 § I denna förordning finns det bestämmelser om anmäl- 4 § Högskolan får betala tillbaka anmälningsavgiften om det ningsavgift och studieavgift för studenter vid de universitet finns särskilda skäl. och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434). Studieavgift Med högskola avses i denna förordning både universitet 5 § En högskola ska ta ut en studieavgift för utbildning på och högskolor. grundnivå och avancerad nivå av den som inte är medborgare i en stat inom EES eller i Schweiz (tredjelandsmedborgare). Anmälningsavgift Studieavgift ska dock inte tas ut av tredjelandsmedborgare 2 § För sin prövning av en anmälan om utbildning på grund- som avses i 2 § andra stycket 1 – 8. nivå och avancerad nivå ska högskolan ta ut en anmälnings- avgift om 900 kronor av den som vid tidpunkten för anmälan 6 § Högskolan ska beräkna studieavgifterna så att full inte är medborgare i en stat som omfattas av avtalet om kostnadstäckning uppnås för den studieavgiftsfinansierade Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i verksamheten i sin helhet. Studieavgiften ska vara densamma Schweiz (tredjelandsmedborgare). för alla studieavgiftsskyldiga studenter som går samma ut- bildning vid samma tillfälle. Anmälningsavgift ska dock inte tas ut av en tredjelandsmed- borgare som vid tidpunkten för anmälan Om högskolan har tilldelat en sökande eller en student ett stipendium som avser studieavgiften, får studieavgiften sät- 1. är familjemedlem till en medborgare i en EES-stat och har tas ned med ett belopp som motsvarar stipendiet. uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt i Sverige enligt 3 a kap. 4 eller 7 § utlänningslagen (2005:716), Högskolan får meddela föreskrifter om studieavgiftens storlek. 2. är familjemedlem till en schweizisk medborgare och har uppehållstillstånd i Sverige enligt 4 kap. 16 § utlännings­ 7 § Högskolan ska efter att ha hört Migrationsverket be- förordningen (2006:97), stämma tidpunkt för betalning av studieavgiften.

3. har permanent uppehållstillstånd i Sverige, 8 § För att bli antagen till utbildningen ska en studieavgifts- skyldig sökande betala studieavgiften senast vid den tidpunkt 4. av andra skäl än studier har tidsbegränsat uppehållstill- som avses i 7 §. stånd i Sverige, Om utbildningen omfattar mer än 30 högskolepoäng, får 5. har ställning som varaktigt bosatt i Sverige enligt 5 a kap. högskolan besluta att studieavgiften får betalas genom del- utlänningslagen, betalningar och att en första delbetalning är tillräcklig för att bli antagen. Den första delbetalningen ska inte understiga 6. har ställning som varaktigt bosatt i en annan stat inom studieavgiften för utbildningens första 30 högskolepoäng. Europeiska unionen och har uppehållstillstånd i Sverige enligt 4 kap. 9 § utlänningsförordningen, 9 § En student som har betalat en sådan första delbetalning som avses i 8 § andra stycket och har påbörjat utbildningen, 7. är student vid en utländsk högskola men genomför en ska betala återstående delar av studieavgiften inom den tid begränsad del av sin utbildning vid en svensk högskola inom som högskolan beslutar. ramen för ett utbytesavtal som innebär att studieavgift inte ska tas ut av den mottagande högskolan, 10 § Om återstående delar av studieavgiften inte betalas inom angiven tid, ska högskolan påminna studenten om att 8. studerar inom ramen för ett sådant utbytesprogram som betala avgiften inom en viss tid. Betalas inte avgiften inom studieavgift enligt beslut av regeringen inte ska tas ut för, eller den tid som anges i påminnelsen, ska högskolan stänga av studenten från utbildningen till dess att avgiften har betalats. 9. är registrerad på en utbildning vid en svensk högskola. Studenten ska upplysas om detta i påminnelsen.

BILAGA Sid 2 3 7 Ett beslut om avstängning innebär att studenten inte får delta 2. En student som ska betala studieavgift enligt 5 § får slut- i undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för föra en kurs eller ett utbildningsprogram utan att betala utbildningen vid högskolan. Högskolan får även i ett enskilt studieavgift, om kursen eller utbildningsprogrammet har fall besluta att examensbevis och kursbevis inte får lämnas ut påbörjats före den 1 juli 2011. Om studierna inte har slut- förrän avgiften har betalats. förts den 31 december 2018, ska avgift dock betalas för tid därefter. 11 § Beslut om avstängning av en student som inte har betalat studieavgiften gäller omedelbart. 3. En student som ska betala anmälningsavgift enligt 2 § eller studieavgift enligt 5 § får antas till och slutföra en kurs 12 § Om en student har betalat studieavgiften men inte utan att betala anmälningsavgift eller studieavgift, om kursen längre är avgiftsskyldig enligt 5 §, får högskolan betala tillbaka påbörjas efter den 1 juni 2011 men ska avslutas senast den den del av avgiften som avser den del av utbildningen som 31 augusti 2011. studenten inte är avgiftsskyldig för.

Högskolan får även i andra fall betala tillbaka hela eller en del av studieavgiften om studenten av särskilda skäl är förhindrad att delta i utbildningen.

13 § Beslut att avstänga en student som inte har betalat studieavgiften får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Nämndens beslut får inte överklagas.

Utlämnande av uppgifter 14 § Migrationsverket ska på begäran av högskolan eller Verket för högskoleservice, utifrån de uppgifter som finns i Migrationsverkets verksamhetsregister, lämna ut uppgift om huruvida en sökande eller student tillhör den person- krets som enligt 2 eller 5 § ska betala anmälningsavgift eller studieavgift.

Undantag från avgiftsförordningen 15 § För anmälningsavgifter och studieavgifter gäller inte 7 § första stycket avgiftsförordningen (1992:191).

Övergångsbestämmelser 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2010 och til�- lämpas första gången på utbildning som avses bedrivas efter den 31 juli 2011.

BILAGA Sid 2 3 8 Tillämpningsbeslut – sammanställning Sökande med slutbetyg from 2010 som saknar grundläg- gande behörighet i svenska och engelska kan komplettera Grundläggande behörighet med godkänt betyg i Svenska 1+2 och Engelska 5 för att Sökande med slutbetyg från gymnasieskolan, som saknar uppfylla kraven för grundläggande behörighet. godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik, kan för Sökande med avgångsbetyg som saknar grundläggande grundläggande behörighet styrka kunskaperna genom mot- behörighet i svenska och engleska kan komplettera med svarande kurser från folkhögskola. Sökande placeras i BII. Gy11/Vux12 kurser, godkänt betyg i Svenska 2 eller Svenska Folkhögskolestudier kan inte kompensera ett slutbetyg där 3 och Engelska 5 för att uppfylla kraven. sökande inte uppfyller kraven om lägst betyget Godkänt i (Bedömningshandboksgruppen 2012-03-26) minst 2 250 gymnasiepoäng. (Bedömningshandboksgruppen 2010-02-15) Sökande med slutbetyg som inte uppfyller kravet för 90 % / 2250 gymnasiepoäng kan komplettera med Gy11/vux 12 Sökande som har IG i kärnämnen som krävs för grundläg- kurser för att uppnå grundläggande behörighet. Gymnasie- gande behörighet kan tillgodoräkna kurser på överliggande arbete godtas inte. Gy11/Vux12 kurser medräknas alltid om nivå i matematik och engelska för att uppnå den grundläg- kursen krävs för särskild behörighet och vid utbyte. Gy11/ gande behörigheten. För svenska gäller lägst betyg godkänt Vux12 kan inte bli tilläggskomplettering. i både Svenska A och B. (Bedömningshandboksgruppen 2012-08-29)

(Bedömningshandboksgruppen 2010-03-30 samt 2009-05-13) Sökande med avgångsbetyg saknar grundläggande behörig- Sökande med konverterade slutbetyg utfärdade 1 januari het i svenska kan komplettera med Svenska 3 för grundläg- 2010 och senare uppfyller kraven för grundläggande be- gande behörighet. Svenska C godtas inte. hörighet om sökande har lägst betyg godkänt i minst 2 250 (Bedömningshandboksgruppen 2012-08-29) gymnasiepoäng samt har lägst betyg godkänt i Svenska / Svenska som andra språk A och B, Engelska A samt Ma- Sökande med äldre intyg från folkhögskola som saknar tematik A. grundläggande behörighet i svenska och engelska måste (Bedömningshandboksgruppen 2011-01-19) efter 1 juli 2015 komplettera med Svenska 3, Engelska 6 och Historia 1a1. För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning, (Bedömningshandboksgruppen 2012-08-29, 2012-10-03 och 2012-11-07) utfärdade fr o m den 1 januari 2010,som inte uppfyller kra- vet på lägst betyg Godkänt i 2 250 gymnasiepoäng gäller Sökande med intyg från folkhögskola där den sökande sak- samma tillämpningar som för sökande med slutbetyg från nar några kärnämnen/gymnasiegemensamma ämnen kan gymnasieskolan. Betyg i kurser som inte får ingå i slutbe- komplettera med Gy11-kurser på samma nivå eller högre. tyg från kommunal vuxenutbildning, t ex specialarbete och Underliggande nivåer behöver inte styrkas. Om sökande idrott och hälsa A, får sökande tillgodoräkna för att uppfylla saknar Samhällskunskap 1a1, Naturkunskap 1a1, Historia kraven för grundläggande behörighet. Betyget i dessa kurser 1a1 kan han/hon komplettera med överliggande kurs 2 eller medräknas inte i jämförelsetalet. Den sökande placeras i BII. kurs 1b. 1a2 räknas inte som överliggande kurs.

(Bedömningshandboksgruppen 2010-06-15) (Bedömningshandboksgruppen 2013-01-08)

För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning, Om den sökande sedan tidigare har Svenska B och sedan utfärdade före den 1 januari 2010,som inte uppfyller 90-pro- läser på folkhögskolan och får ett nytt intyg om behörighet centskravet, tillämpas samma praxis vid motsvarandebe- med Gy11-kurser där Svenska 3 saknas (dvs efter den 1 dömning som vid bedömning av sökande med slutbetyg från juli 2015) så måste han/hon komplettera med Svenska 3. gymnasieskolan. Betyg i kursersom inte får ingå i slutbetyg Underliggande nivåer behöver inte redovisas (Sv1 och sv2). från kommunal vuxenutbildning, t ex specialarbete och idrott (Bedömningshandboksgruppen 2013-01-08) och hälsa A, får sökande tillgodoräkna för att uppfylla kraven för grundläggande behörighet. Den sökande placeras i BII. Sökande med yrkesexamen som saknar Engelska 6 för (Bedömningshandboksgruppen 2010-06-15) grundläggande behörighet, kan komplettera med överlig- gande kurs Engelska 7.

(Bedömningshandboksgruppen 2013-01-08)

BILAGA Sid 2 3 9 Meritvärdering Sökande med betyg från Waldorfskolor med 12-årig ut- Till utbildningar där det inte finns krav på särskild behörig- bildning enligt kursplanen WK10 – 12 (WK2) omfattande het får sökande tillgodoräkna meritpoäng för meritkurser i 2 500 gymnasiepoäng kommer att få meritpoäng för sådana moderna språk, engelska och matematik. kurser som bedömts motsvara nationella kurser från gym- (Bedömningshandboksgruppen 2008-01-10.) nasieskolan/gymnasial vuxenutbildning. Beslutet avser både meritkurser i moderna språk, engelska och matematik och Motsvarande kunskaper (motsvarandebedömningar) ger områdeskurser som fastställts av Högskoleverket. Betyg skall inte meritpoäng. ha utfärdats med de kurskoder som Skolverket fastställde (Bedömningshandboksgruppen 2008-01-10.) år 2006. För äldre betyg kommer kurskoder fastställda av högskolorna internt att användas och de kodas WAL2xxxx. Betyg i utökade kurser som inte krävs för behörighet (Bedömningshandboksgruppen 2009-01-15.) – ger meritpoäng men får inte ingå i jämförelsetalet – grupp A Betyg i Matematik 4 ersätter betyg i slutbetyg i Matematik D – ger meritpoäng och kan tillgodoräknas som tilläggs- om det höjer jämförelsetalet. Om det sänker ger Matematik komplettering – grupp B (betyget utfärdat i ett samlat 4 behörighet men medräknas inte i jämförelsetalet. betygsdokument). (Bedömningshandboksgruppen 2012-01-26)

(Bedömningshandboksgruppen 2007-12-11). Sökande med slutbetyg med betyg i skala IG-MVG och för Betyg i ämne i utökad studiekurs (avgångsbetyg) sökande med avgångsbetyg med i sifferbetyg i skala 1-5 som – ger inte meritpoäng men kan tillgodoräknas som til�- komplettar med betyg i skala A-F omräknas enligt följande: läggskomplettering – grupp C. (Bedömningshandboksgruppen 2007-12-11). Gy11/Vux12 Slutbetyg Avgångsbetyg A 20 5 Om högskolan beslutat om generellt undantag från en i om- B 17,5 4,5 rådesbehörighet fastställd behörighetskurs, ger nivån över C 15 4 den faktiska kursen som krävs för behörighet meritpoäng D 12,5 3,5 i ämnena moderna språk, matematik och engelska. E 10 3

(Bedömningshandboksgruppen 2007-12-11). (Bedömningshandboksgruppen 2012-03-26)

Om högskola sänkt av Högskoleverket fastställt särskilt För sökande som har betyg i fler kurser som kan ge merit- behörighetskrav i annat ämne än moderna språk, engelska poäng räknas de kurser som ger bästa meritvärde (kurser eller matematik ges inga ytterligare meritpoäng än för de i examen, utökade kurser och/eller kompletteringsbetyg). områdeskurser som ingår i områdesbehörigheten. (Bedömningshandboksgruppen 2012-05-22)

(Bedömningshandboksgruppen 2008-05-13--14). Vid beräkning av meritpoäng för sökande med examen ska Sökande som styrkt grundläggande behörighet genom sam- alltid de kurser räknas med som ger högsta jämförelsetal. lat betygsdokument med kursbetyg utfärdade före 1 januari Det gäller oavsett om kurserna ingår i gymnasieexamen 2010 får medräkna betyg utfärdade 2010 och senare om det eller om det är kompletterande betyg. Detta innebär att krävs för särskild behörighet. sökande som har kompletterande betyg i kurser som ger (Bedömningshandboksgruppen 2008-05-13--14.) meritpoäng, får medräkna dessa meritpoäng istället för de som ingår i examen, även om full meritpoäng uppnåtts. En Sökande som styrkt grundläggande behörighet genom sökande som har 2,0 meritpoäng ska kunna tillgodoräkna samlat betygsdokument med kursbetyg utfärdade före 1 en meritpoängskurs som ger 1,0 meritpoäng, även om den januari 2010 får medräkna betyg utfärdade 2010 och senare sökande då slår i taket, om detta ger ett högre jämförelsetal. m meritkurs/områdeskurs. Betygsvärdet kommer inte att Maximal meritpoäng är dock alltid 2,5. Om kurserna ingår medräknas i jämförelsetalet. i gymnasieexamen eller den sökande har läst en meritkurs (Bedömningshandboksgruppen 2008-05-13-14) som utökad kurs så ingår sökande i BI. Om en kompletterad kurs ingår i meritvärdet (jämförelsetal+meritpoäng) så ingår sökande i grupp BII.

(Bedömningshandboksgruppen 2012-05-22)

BILAGA Sid 2 4 0 Sökande som har Matematik 3b men behöver Matematik Sökande med slutbetyg från vuxenutbildningen, som styrker 3c för behörighet, som kompletterar med Matematik 4, får kraven för särskild behörighet i Idrott och hälsa med betyg meritpoäng (och behörighet) för Matematik 4. från gymnasieskolan, ingår i BI. (Bedömningshandboksgruppen 2012-08-29) Betyg i andra kurser från gymnasieskolan som inte finns med i slutbetyg från komvux får inte tillgodoräknas i BI. Sökande med slutbetyg får tillgodoräkna meritpoäng för (Bedömningshandboksgruppen 2008-11-26, 2010-06-15, 2010-10-18) underliggande Gy11-kurser även om betyg i underliggande kurser saknas. Betyg i kurserna medräknas inte i jämförelse- Sökande som styrker grundläggande behörighet genom talet. Exempel en sökande med slutbetyg som kompletterar samlat betygsdokument från vuxenutbildning och styrker med Matematik 4 för meritpoäng. Sökande har i slutbetyget särskild behörighet genom motsvarande bedömning ingår endast Matematik A. Matematik 4 räknas som Matematik D i BII. och ger då 1,0. Mellanliggande nivåer behöver inte redovisas. (Bedömningshandboksgruppen 2008-11-26). Betyget i Matematik 4 medräknas inte i jämförelsetalet (en Gy11-kurs kan aldrig bli en tilläggskomplettering). Detta Sökande som styrker grundläggande behörighet genom gäller under förutsättning att Matematik C inte krävs för samlat betygsdokument från vuxenutbildning får tillgodo- behörighet. räkna sig kompletteringar för meritpoäng 2010 och senare (Bedömningshandboksgruppen 2012-08-29) och ingår då i BII.

(Bedömningshandboksgruppen 2008-11-26). En sökande med slutbetyg som saknar 90 % godkända kur- ser som kompletterar med Gy11-kurser för att uppnå 90 % Sökande med slutbetyg från försöksverksamhet med lär- medräknas inte i jämförelsetalet. Gy11-kurser medräknas lingsutbildning som i efterhand kompletterar med Svenska endast vid särskild behörighet och utbyte. Gy11-kurser kan B/Svenska som andra språk B ingår i B II. inte bli tilläggskompletteringar. (Bedömningshandboksgruppen2008-11-26.)

(Bedömningshandboksgruppen 2012-08-29) Sökande som har slutbetyg från vuxenutbildning och efter Sökande som uppfyller kravet för grundläggande behörighet det att slutbetyget utfärdats har kompletterat med ytterligare genom slutbetyg/samlat betygsdokument med bokstavs- betyg från vuxenutbildningen ingår i BII. Betyg i kurser betyg kan vid komplettering tillgodoräkna meritpoäng för från vuxenutbildningen som inte ingår i slutbetyget från meritkurser som har sifferbetyg. vuxenutbildningen och som utfärdats senast samma dag (Bedömningshandboksgruppen 2012-11-07) som slutbetyget kan sökanden tillgodoräkna sig BI.

(Bedömningshandboksgruppen 2008-05-13--14.) Matematik 5 ger ingen meritpoäng för sökande med slutbe- tyg om Matematik 4/Matematik E är ett behörighetskrav. Sökande i BI som genom komplettering höjer sitt meritvärde Sökande med slutbetyg kan aldrig få meritpoäng för mate- deltar med det högre meritvärdet också i BII. Komplet- matik om Matematik E är ett behörighetskrav. teringsbetyget kan avse utbytes- (Grupp A, B och C) och (Bedömningshandboksgruppen 2013-01-08) tilläggskomplettering (Grupp B och C) samt betyg i kurser för meritpoäng (Grupp A och B). Komplettering ska bara Urval räknas om sökande höjer sitt meritvärde. I slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning ska minst 2/3 (Bedömningshandboksgruppen 2007-12-11). av gymnasiepoäng avse betyg i kurser från gymnasial vux- enutbildning för att sökande ska ingå i BI. Sökande som tillgodoräknar sig ämnesbetyg i utökad stu- Minst 1 600 gymnasiepoäng för slutbetyg om 2 350 diekurs ingår i BI. gymnasiepoäng(enbart nya kurser). (Bedömningshandboksgruppen 2007-12-11.) Minst 1 534 gymnasiepoäng för slutbetyg om 2 301 gymna- siepoäng (konverterade och nya kurser). Sökande med yrkesexamen som kompletterar för grundläg- Minst 1 314 gymnasiepoäng för slutbetyg om 1 970 gande behörighet med Svenska 2 och 3 och/eller Engelska gymnasiepoäng(enbart gamla kurser). 6 från folkhögskola placeras i urvalsgrupp BI.

(Bedömningshandboksgruppen 2008). (Bedömningshandboksgruppen 2012-10-03)

BILAGA Sid 2 4 1 11. Sökordsregister

25:4, grundläggande behörighet 8 Basår, behörighetstabell 47 – 53 800 poäng 14, 69 B/C-språk, förteckning över ämnen och kurser 103 – 106 A Bedömning av utländska meriter 168 Akademiska meriter för grundläggande Bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut behörighet 8 – behörighet 8 ALU, arbetslivserfarenhet 171 – meritvärdering 67 Andra urvalsgrupper 117 – urval 118 Anmälan 166 – sammanställning 239 Anmälningsavgifter 166 Behöriga sökande med lika meriter 117 Anmälningsavgifter förordning 237 Behörighet 6 – 15 Anmälningsdag, se Nationella Behörighetsbedömning, tabell för motsvarande-­ Antagningsomgångar, tidplan 170 bedömning och ersättningskrav, register 17 – 45 Antagningssystemet NyA SUHF:s Behörighet för studier på grundnivå 6 rekommendationer 224 – 226 Behörighet för studier på avancerad nivå 11 Antagnings- och urvalsresultat 168 Behörighetsbevis, grundläggande behörighet 168 Anpassade högskoleprov 119 Behörighetskomplettering 58 Anstånd 169 Behörighetsprov 11 Anställningsbevis, arbetslivserfarenhet 171 Beredskapsarbete, arbetslivserfarenhet 171 Användarkonto på antagning.se 168 Betyg, dokumentation 167 Arbetslivserfarenhet/yrkeslivserfarenhet Betygsdatabas, nationell 167 för särskild behörighet 10 Betygspoäng, tabell för översättning Arbetslivserfarenhet 171 – 173 till jämförelsetal 70 Arbetslivserfarenhet, dokumentation 171 Betygsurval 116 Avgångsbetyg från gymnasieskolan – mindre studiekurs 13 C – x-markering 13 Centrum för flexibelt lärande (CFL), Avgångsbetyg från gymnasieskolan linjer, se Korrespondensstudier 128 meritvärdering av betyg 64 Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer, D mellanårsprogram och tvååriga specialkurser, Diakonala året, arbetslivserfarenhet 171 grundläggande behörighet 7 Dispens (undantag) 12 Avgångsbetyg (mellanårsprogram), Doktorandtjänst, arbetslivserfarenhet 171 gymnasieskolans nationella program 125 Dokumentation 167 Avgångsbetyg från gymnasieskolans Dubbla betyg, tyska och franska skolan 118 program, mellanårsprogram Dyslektiker, högskoleprovet 119 – mindre studiekurs 14 – ej fullgjord kurs 14 E Avgångsbetyg från s k mellanårsprogram, ECTS-skala 11 meritvärdering av betyg 65 Efteranmälan 117 Avgångsbetyg/slutbetyg Komvux, Eget företag, arbetslivserfarenhet 172 meritvärdering 64 Elevassistent, arbetslivserfarenhet 172 Elitidrott, arbetslivserfarenhet 172 B Engelskspråkig svensk gymnasieutbildning 129 Basår samt övriga högskoleförberedande Enhetsskola 129 utbildningar 10 Ersättningskrav 12, 17

SÖKORDSREGISTER Sid 2 4 2 F Högskoleförordningen, utdrag 205 – 212 Fackskola 120 – platsfördelning på grundval av betyg 209 Feriearbete, arbetslivserfarenhet 172 – bilaga 3 Grupp A 209 Finskspråkig svensk gymnasieutbildning 129 – bilaga 3 Grupp B och C 210 Folkhögskola, grundläggande behörighet 7, 120 Högskoleprovet 118 Folkhögskoleintyg, exempel 154 – 163 Högskoleprovet, giltiga prov 119 Folkhögskoleutbildning Högskoleprovet som urvalsinstrument 119 Grundläggande behörighet Högskoleprov, tidplan 119 Allmän behörighet Högskoleprov utomlands 118 Meritvärdering 121 Franskspråkig svensk gymnasieutbildning 129 I Frilansarbete, arbetslivserfarenhet 172 Individuellt program, gymnasieskolans Friskolor 121 nationella program 125 Frivilliga val 126 Instegsjobb 172 Fängelsetid, arbetslivserfarenhet 172 Internationell Baccalaureat – IB 126 För sent inkommen anmälan 166 I tid inkommen anmälan 166 Fördelning av platser 116 Försöksverksamhet lärlingsutbildning 125 J Förutbildningar för grundläggande Jämförelsetal, se Meritvärdering 58, 64 behörighet, tabell 133 – 143 Jämförelsetal, tabell för översättning av betygspoäng 70 G Grundläggande behörighet K – betyg från gymnasieskola eller gymnasial Kommunal vuxenutbildning, ­vuxenutbildning fr o m 1 jan 2010 6, 7 avgångsbetyg, skolformer 128 – betyg från gymnasieskola eller gymnasial Komplettering till anmälan 167 ­vuxenutbildning före 1 jan 2010 6, 7 Komplettering, begäran 167 – sökande med folkhögskolestudier 7, 120 Komplettering, se Nationella – 25:4 8 antagningsomgångar, tidplan 170 – utländsk utbildning 8 Kompletteringsbetyg 58 Bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut 8 Kontrollbesked/Kontrolluppgift 167 Grundläggande behörighet för grundnivå Korrespondensstudier 128 baserad på akademiska meriter 9 Komplettering av kurser för meritpoäng 59 Grundläggande behörighet till Kyrkomusiker, arbetslivserfarenhet 172 utbildning på avancerad nivå 11 Kärnämnen, gymnasieskolan 124 Grundskola 129 Kärnämnen, komvux 127 Grupp A – C 60 – 61 Grupp BI – BF 116 L Gymnasieskola 11, Gy11 123, 174 Lärarassistent, arbetslivserfarenhet 172 Gymnasieskolans linjer 126 Lärartjänstgöring, arbetslivserfarenhet 172 Gymnasieskolan före Gy11 124 Lärlingsutbildning 128 Gymnasial vuxenutbildning före Vux12, Lärlingsutbildning, försöksverksamhet 125 skolformer, slutbetyg 127 M H Meritkurser, Halvtid, arbetslivserfarenhet 171 – Moderna språk 59, 62 Hermods, se Korrespondensstudier 128 – B/C språk 59, 62 HP, provurvalet 117 – Engelska 59, 62 Högre specialkurs, se Påbyggnadsutbildning 128 – Matematik 59, 62

SÖKORDSREGISTER Sid 2 4 3 Meritpoäng 59, 62 betyg i kärnämneskurser 7 Meritvärde 58 enbart nya kurser 7 Meritvärdering av betyg 58 – 70 blandat gamla och nya kurser 7 Meritvärdering, Bedömningshandboksgruppens blandat gamla och nya kurser, senast tillämpningsbeslut 67 30 juni 2002 7 Meritvärdering Grupp A + B 59 – 66 enbart gamla kurser 7 Meritvärdering avgångsbetyg Grupp C 61 – 67 Samlat betygsdokument från gymnasial Meritvärdering av betyg, exempel 65 – 66, 108 – 115 vuxenutbildning, meritvärdering 66 Meritvärdering, beräkning 58 Samordnad antagning till engelskspråkiga Meritvärdering magister- och masterprogram – tillämpningsbeslut meritpoäng 67 – 69 SUHF:s rekommendationer 227 Mindre studiekurs 13, 14 Sandöskolan, arbetslivserfarenhet 172 Motsvarandebedömning 12, 17 Sen anmälan 166 Sista dag för anmälan, se Nationell N antagningsomgång, tidplan 170 Nationella antagningsomgångar, tidplan 170 Sista dag för komplettering, Nationell betygsdatabas 167 se Nationell antagningsomgång, tidplan 170 Nationell betygsdatabas, tidsplan 167 Sista dag för svar, se Nationell Normalskolekompetens 128, 153 antagningsomgång, tidplan 170 Sjukvårdsarbete, arbetslivserfarenhet 173 O Skolformer 120 – 129 Oavslutade utländska gymnasieutbildningar, Slutbetyg, brister i slutbetyg 12 – 13 800-poängsregeln 14, 69 Slutbetyg från gymnasieskolans program, Oregelbunden tjänstgöring, grundläggande behörighet 6 arbetslivserfarenhet 171 Slutbetyg, gymnasieskolans nationella Områdesbehörigheter, tabell 186 – 204 program 124 Områdesbehörigheter 10 Slutbetyg från gymnasieskolans Områdeskurser 62 program/gymnasial vuxenutbildning, meritvärdering av betyg 64 P Slutbetyg från komvux, Platsfördelning på grundval av betyg 116 grundläggande behörighet 6, 7 Praktik, arbetslivserfarenhet 172 utfärdat fr o m 1 jan 2010 6 Praktikplats, arbetslivserfarenhet 172 utfärdat före 1 jan 2010 6, 7 Praktisk realexamen 129 2350 gymnasiepoäng 7 Provurval 117 2301 gymnasiepoäng 7 Påbyggnadsutbildning 128 1970 gymnasiepoäng 7 Pågående anställning, arbetslivserfarenhet 171 Slutbetyg utfärdat 1997 6 R utfärdat 1998 – 2002 6 Realexamen 129 utfärdat 2003 6 Reell kompetens 7 utfärdat fr o m 1 jan 2010 6 Reducerat program, gymnasieskolans utfärdat före 1 jan 2010 6 nationella program 125 Specialkurser 7, 128 Reservantagning 117 Specialkurser, tabell 141 – 143 Specialutformat program, S gymnasieskolans nationella program 125 SA, Sent anmälda 117 Sommarjobb, feriearbete 172 Samlat betygsdokument från gymnasial Statens skola för vuxna, vuxenutbildning, grundläggande behörighet 7 se Korrespondensstudier 128 Samlat betygsdokument från gymnasial Studentexamen 128, 152 vuxenutbildning före 1 jan 2010 Studieavgifter 166

SÖKORDSREGISTER Sid 2 4 4 Studieavgifter förordning 237 – 238 Utbyteskomplettering, tabell för Studieförbund 129 utbyte av ämnen 97 – 100 Studieomdöme, folkhögskola 121 Utbyteskomplettering, tabell för Stöd till studenter med funktionshinder 169 utbyte av etapper 101 – 102 SUHF:s rekommendationer 213 – 236 Utlandstjänstgöring, arbetslivserfarenhet 173 Svar, strykningar 169 Utländsk förutbildning 8 Svarskrav 169 Utländsk förutbildning, oavslutad 14 Svarsregler 169 Utländsk förutbildning, meritvädering 69 Svensk gymnasieutbildning på annat språk 129 Utländska akademiska meriter, Svenska akademiska meriter för dokumentation 168 grundläggande behörighet 9 Utländska förutbildningskoder Synskadade, högskoleprovet 119 – förteckning 144 – 151 Särskild behörighet, jämförelse Gy11/äldre 46 Utländska gymnasiebetyg, dokumentation 168 Särskild behörighet för utbildning på grundnivå 10 Utländska gymnasieutbildning 8 Särskild behörighet till utbildning Utländska språkkurser, behörighetstabell 55 – 57 på avancerad nivå 11 – europarådets betygsskala 54 Särskild behörighet, undantag 12 Utökat program, gymnasieskolans Särskilda prov för urval 117 nationella program 125 Särskilda stödåtgärder 169 Utökat program/kurs, meritvärdering 60, 61 Utökad studiekurs 126 T Utökad studiekurs, meritvärdering 60, 61 Teoretisk kompletteringskurs 128 Tilläggskomplettering 58 W Timanställning, arbetslivserfarenhet 171 Waldorfskolor 121 – 123 Tjänstgöringsintyg, arbetslivserfarenhet 171 avgångsbetyg med sifferbetyg 122 Tjänstledighet, arbetslivserfarenhet 171 slutbetyg med bokstavsbetyg 123 Totalförsvarsutbildning, arbetslivserfarenhet 173 Waldorfskola, exempel på slutbetyg 164 – 165 Tredje året, se Påbyggnadsutbildning 128 Waldorfsskolans kurskoder, förteckning 131 – 132 Treåriga yrkesinriktade linjer 126 Tyskspråkig svensk gymnasieutbildning 129 V Vidimerade kopior 167 U Vuxenutbildning 12, Vux12 175 Undantag (dispens) 12 Vård av annan person, arbetslivserfarenhet 173 Ungdomslag, arbetslivserfarenhet 173 Vård av barn, arbetslivserfarenhet 173 Ungdomsplats, arbetslivserfarenhet 173 Vård av syskon, arbetslivserfarenhet 173 Ungdomspraktik, arbetslivserfarenhet 173 Värnpliktstjänstgöring, arbetslivserfarenhet 173 Universitets- och högskolebetyg och poäng, översättningstabell 107 X Urval 116 X-markering 13 Urval, Bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut 118 Ä Urval till grundnivå 116 Ämneskoder, förteckning 130 Urval – tillämpningsbeslut BI och BII 118 Urvalsgrunder, av högskolan beslutade 117 Ö Urval, betygsurval BI – BF 116, 117 ÖV72 128 Urval till utbildning på avancerad nivå 117 Överklagande 169 Utbildning, arbetslivserfarenhet 173 Överklagandenämnden 170 Utbyteskomplettering 58 Överklagande, rutin i NyA 170 Utbyteskomplettering, tabell för utbyte av Övriga behöriga sökande 117 gamla och nya kurser i slutbetyg 71 – 96

SÖKORDSREGISTER Sid 2 4 5 Universitets- och högskolerådet, UHR Box 45093, 104 30 Stockholm Besöksadress: Wallingatan 2 Telefon: 010-470 03 00 Antagningsservice: 0771-550 720