Bedömnings- handboken för antagning till högskoleutbildning 2007/2008 Produktion: Verket för högskoleservice, VHS Original: Birgitta Klingsäter Tryck: AB Danagårds Grafiska, mars 2007 Bedömningshandboken 2007/2008
Vi överlämnar härmed en ny upplaga av bedömningshandbok för svensk förutbildning till landets hög- skolor och universitet inför läsåret 2007/2008. Bedömningshandboken är framtagen av en arbetsgrupp utsedd av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och utgör underlag för antagning till grund- utbildning vid högskolor och universitet. Arbetsgruppen utarbetar också en bedömningshandbok för utländska betyg. Vi har under året fortsatt arbetet med att se över innehållet utifrån de krav som det gemensamma antag- ningssystem, NyA, ställer på oss. Vi som utgör bedömningshandboksgruppen representerar högskolor, universitet och Verket för hög- skoleservice (VHS). Vi är:
Anders Arnebert, Lunds universitet Ewa Chatti-Plass, Stockholms universitet Katarina Forssner, Uppsala universitet Lena Fries, Karlstads universitet, (ordförande) Ove Johansson, Högskolan Väst, Lisbeth Lidjan, Verket för Högskoleservice, VHS Elisabeth Lind-Marklund, Luleå tekniska universitet Karin Sikström, Mälardalens högskola Elisabeth Svensk, Verket för högskoleservice, VHS
Elisabet Bäckström, Verket för högskoleservice, VHS, adjungerad Kerstin Alverholt, Verket för högskoleservice, VHS, adjungerad Erica Finnerman, Verket för högskoleservice, VHS, adjungerad Petra Brundell, Verket för högskoleservice, VHS, adjungerad
Denna bedömningshandboksgrupp utgör tillsammans med motsvarigheten för utländska betyg bilaga till den överenskommelse som VHS har med de universitet och högskolor, som uppdrar åt VHS att göra antagning. Den är också norm för den lokala antagning till grundläggande högskoleutbildning, som äger rum vid respektive universitet och högskola. Kompletterande regler och eventuella avvikelser framgår av respektive antagningsmyndighets antagningsordning och för den genom VHS samordnade antagningen i VHS anmälningskatalog. Mötesanteckningar och beslut från bedömningshandboksgruppen dokumenteras på VHS hemsida för högskolor, www.uh.vhs.se. Där finns också den e-postadress som högskolorna kan använda för synpunk- ter och frågor på bedömningshandböckerna.
För bedömningshandboksgruppen Lena Fries
INNEHÅLL
Innehåll
behörighet 4 exempel på meritvärdering 1 Grundläggande behörighet 4 av betyg 86 Slutbetyg från gymnasieskolans program 4 Slutbetyg 86 Slutbeyg från komvux 4 Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer 88 Samlat betygsdokument från komvux 5 Mellanårsprogram 91 Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer, mellanårsprogram, tvååriga specialkurser Urval 92 och komvux 5 3 Fördelning av platser 92 Folkhögskola 5 Behöriga sökande med lika meriter 92 Utländsk förutbildning 5 Betygsurval 92 25:4 5 Provurval 92 Särskild behörighet 6 Av högskolan beslutade urvalsgrunder 92 Övriga behöriga sökande 93 andra behörighetsgrunder 7 Särskilda prov för urval 93 Undantag 7 Reservantagning 93 Motsvarandebedömning 7 Efteranmälan 93 Ersättningskrav 7 Reell kompetens 7 skolformer 94 Tillämpningar 8 4 Fackskola 94 Slutbetyg från gymnasieskolan 8 Folkhögskoleutbildning 94 Avgångsbetyg från gymnasieskolan 8 Grundläggande behörighet 94 Avgångsbetyg från gymnasieskolans program Allmän behöriget 94 vt 95 och vt 96 (mellanårsprogram) 9 Meritvärdering 95 Friskolor 95 tabell för behörighetsbedömning 11 Waldorfskolor 95 Gymnasieskolans linjer 96 tabell över nt-basår/collegeår 45 Mindre studiekurs 97 Utökad studiekurs 97 tabell över utländska Treåriga yrkesinriktade linjer 97 språkkurser 51 Frivilliga val 97 Gymnasieskolans nationella program 97 meritvärdering av betyg 55 Slutbetyg – gymnasieskola 2000 97 2 Kompletteringsbetyg som kan påverka Slutbetyg – gymnasieskola 1994/95-1999/00 97 meritvärdet av betyg 55 Reducerat program 98 Slutbetyg från gymnasieskolans program Utökat program 98 och komvux – bokstavsbetyg 56 Avgångsbetyg (mellanårsprogram) 98 Avgångsbetyg från gymnasieskolan och Specialutformat program 98 komvux med sifferbetyg eller blandbetyg 56 Individuellt program 98 Mellanårsbetyg 57 Internationell Baccalaureat-IB 98 Samlat betygsdokument från komvux 59 Kommunal vuxenutbildning 98 Utländsk förutbildning 59 Slutbetyg i komvux – enbart nya kurser 99 Tabell över jämförelsetal för betygspoäng 61 Slutbetyg i komvux – blandat gamla och nya kurser 99 tabell för utbyteskomplettering 62 Slutbetyg i komvux utfärdat t o m Utbyteskomplettering av 30 juni 2002 99 gamla och nya kurser 62 Avgångsbetyg från komvux 99 Utbyteskomplettering av ämnesbetyg 74 Korrespondensstudier 99 Utbyteskompletteringar av etappbetyg 78 Lärlingsutbildning 99 Förteckning över B/C-språk för utbyte 80 Normalskolekompetens 99 Påbyggnadsutbildning inom gymnasieskolan 99 jämförelse – högskolemeriter 85 Specialkurser 100
INNEHÅLL
Studentexamen 100 Kontrollbesked 136 Studieförbund 100 Antagningsbesked ht06 136 Svensk gymnasieutbildning på annat språk 100 Svarskrav 136 1 Engelskspråkig 100 Strykningar 136 Finskspråkig 100 Urval 2 137 Tyskspråkig 101 Anstånd 137 Franskspråkig 101 Totalförsvarstjänstgöring 137 Utländsk förutbildning 101 Särskilda stödåtgärder 137 Test i svenska för sökande med Viktiga datum 137 2 utländsk förutbildning 101 Övrigt 101 arbetslivserfarenhet 138 Ämneskoder, förteckning 102 Halvtid 138 Waldorfskolans kurskoder, förteckning 103 7 Timanställning/oregelbunden tjänstgöring 138 Tjänstledighet, sjukdom mm 138 tabell över förutbildningar för Tjänstgöringsintyg 138 3 5 grundläggande behörighet 105 Anställningsbevis 138 Nationella program utfärdade fr o m vt 2003 105 Pågående anställning 138 Specialutformade program utfärdade Särskilda regler för vissa typer av arbete 138 fr o m vt 2003 105 Nationella program utfärdade högskoleprovet 141 4 t o m vt 2002 och Mellanårsprogram 8 Högskoleprov utomlands 141 utfärdade vt95-vt96 106 Anpassade högskoleprov 141 Tre- och fyraåriga teoretiska linjer 107 Provet som urvalsinstrument 141 Tvååriga linjer 107 Giltiga prov inför respektive Treåriga yrkesinriktade linjer 108 antagningstillfälle 141 Kommunal vuxenutbildning 108 Folkhögskolor 109 överklagande 143 5 Studentexamen 109 9 Rutin för hantering av Fackskolan 109 överklaganden i NyA 143 Normalskolekompetens (flickskola) 109 Specialgymnasium 110 bilagor 144 Övriga utbildningar 111 Utdrag ur högskoleförordningen 144 6 Specialkurser 113 10 Högskoleverkets författningssamling 148 Standardbehörigheter 151 utländsk förutbildnings Standardbehörighet: yrkesexamina 155 förteckning 116 Utländska förutbildningar fr o m ht 2006 116 rekommendationer för arbetet Utländska förutbildningar t o m vt 2004 120 med att validera reell 7 kompetens inom högskolan 156 bilaga 123 Studentexamen 123 rekommendationer för Normalskolekompetens 124 implementering av Folkhögskoleintyg 125 antagningssystemet nya 163 Slutbetyg från Waldorfskola 133 8 bakgrund till allmänt 135 rekommendationerna 167 6 Anmälan 135 I tid 135 sökordregister 169 För sent 135 Sökalternativ 135 9 Komplettering 135 Dokumentation 135 Nationell betygsdatabas 136 Betyg 136 Arbetslivserfarenhet 136 10 BEHÖRIGHET
BEHÖRIGHET
Grundläggande och särskild behörighet styrks som eller den poäng som ett program kan ha reduce- regel genom betygsdokument. Betygsdokumenten rats med. avgör hur anmälan meritvärderas och i vilken grupp sökande konkurrerar vid urval. Sökande med delat betyg i svenska B erhåller ing- en gymnasiepoäng i kursen om ett av delbetygen Under avsnittet Skolformer framgår vilka doku- är IG. ment sökande erhåller från respektive skolform. Slutbetyg utfärdat 1997 * Grundläggande behörighet Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps-, Estetiska- Kraven för grundläggande behörighet kan uppfyl- programmet las enligt följande och avgör också i vilken grupp 2 180 gyp – 90 procent minst 1962 gyp den sökande konkurrerar vid urval. Övriga program • Slutbetyg från ett nationellt eller specialutfor- 2 400 gyp – 90 procent minst 2160 gyp mat program i gymnasieskolan eller komvux med lägst betyget Godkänd på kurser som Slutbetyg utfärdat 1998–2002 * omfattar minst 90 procent av de gymnasiepo- Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps-, Estetiska- äng som krävs för ett fullständigt program. programmet • Samlat betygsdokument från komvux (för 2 150 gyp – 90 procent minst 1935 gyp sökande som saknar slutbetyg från komvux) Övriga program som omfattar lägst betyget Godkänd i kurser 2 370 gyp – 90 procent minst 2133 gyp som motsvarar minst 90 procent av vad som * För korrekt slutbetyg ska betyg i specialarbete ingå, krävs för ett slutbetyg. inget krav på godkänt betyg. • Avgångsbetyg från gymnasieskolans program vt 95, vt 96 (s.k. mellanårsprogram), gymna- Slutbetyg utfärdat 2003 sieskolans linjer, motsvarande äldre utbild- Samtliga program med enbart nya kursbetyg ningar, gymnasieskolans tvååriga specialkur- 2 500 gyp – 90 procent minst 2 250 gyp ser* och komvux. Se vidare förteckning över förutbildningar. Samtliga program med blandat gamla kursbetyg * Den tvååriga specialkursen ska i huvudsak vara upp- (konverterade) och nya kursbetyg byggd som en tvåårig linje. 2 451 gyp – 90 procent minst 2 205 gyp • Utländsk gymnasieutbildning • Folkhögskola med intyg om allmän/ grundläg- Slutbetyg från komvux gande behörighet till högskoleutbildning. För att uppfylla kraven för grundläggande behö- • 25:4 righet krävs att sökande har lägst betyget Godkänd i kurser om minst 90 procent av vad som krävs Slutbetyg från för ett slutbetyg. Som Godkänd räknas i förekom- gymnasieskolans program mande fall ej betygsatta gymnasiepoäng. Sökande ska för att uppfylla kraven för grundläg- Kraven för slutbetyg och definition av gamla gande behörighet ha lägst betyget Godkänd i minst och Nya kurser framgår i avsnittet Skolformer, 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för komvux. ett fullständigt slutbetyg. Ett fullständigt slutbe- tyg kan omfatta olika antal gymnasiepoäng (gyp) 2350 gymnasiepoäng – enbart nya kurser beroende på vilket program och enligt vilken tim- För grundläggande behörighet krävs lägst betyg plan sökande läst. Ej betygssatta gymnasiepoäng Godkänd i minst 2 115 gymnasiepoäng (90 pro- räknas som Godkända. Högst 10 procent av gym- cent av 2 350) varav minst 400 ska avse betyg i nasiepoängen får avse kurser med betyget IG och/ kärnämneskurser.
BEHÖRIGHET
2 301 gymnasiepoäng – blandat gamla och nya kurser om sökande har lägst betyget Godkänd i minst 1 773 gymnasiepoäng, 90 procent av 1970. Någon För grundläggande behörighet krävs lägst betyg omräkning av de nya kursernas gymnasiepoäng 1 Godkänd i minst 2 071 gymnasiepoäng (90 pro- görs inte. cent av 2 301) varav minst 400 ska avse betyg i kärnämneskurser. Betyg i enbart gamla kurser För grundläggande behörighet krävs lägst betyget 1 970 gymnasiepoäng – gamla kurser, Godkänd i minst 1 773 gymnasiepoäng, 90 procent nya kurser kan ingå av ett slutbetyg som omfattar minst 1 970. För grundläggande behörighet krävs lägst betyg Godkänd i minst 1 773 gymnasiepoäng (90 pro- Avgångsbetyg från gymnasieskolans cent av 1 970) varav minst 373 ska avse betyg i linjer, mellanårsprogram, tvååriga kärnämneskurser. specialkurser och komvux Sökande ska för att uppnå grundläggande behö- Samlat betygsdokument från righet ha ett fullständigt avgångsbetyg. Dessutom komvux krävs betyg i svenska motsvarande avslutad kurs Endast kurser från komvux, gamla och nya kur- om minst 2 åk (med delat betyg) utan betygskrav ser, tillgodoräknas för grundläggande behörig- alt. kurs B (med lägst betyget Godkänd) och eng- het. Möjligheten att styrka den grundläggande elska motsvarande 2 åk utan betygskrav alt kurs behörigheten genom samlat betygsdokument gäl- A (med lägst betyget Godkänd). ler sökande som saknar slutbetyg från komvux. Endast betyg i kurser, inklusive lokala kurser som Folkhögskola kan ingå i ett slutbetyg från komvux medräknas. Se avsnitt Skolformer, Folkhögskoleutbildning
Betyg i kärnämneskurser Utländsk förutbildning Sökande som styrker sin grundläggande behörig- Se avsnitt Skolformer, Utländsk förutbildning het genom samlat betygsdokument ska ha lägst betyget Godkänd i kärnämneskurser i samma 25:4 omfattning som sökande med motsvarande slut- Sökande som betyg se tabell över förutbildningar för grundläg- – fyller 25 år senast under det kalenderår som gande behörighet. utbildningen börjar – har varit yrkesverksam i minst fyra år på halv- Betyg i enbart nya kurser tid före det kalenderhalvår då utbildningen För grundläggande behörighet krävs lägst bety- börjar get Godkänd i minst 2 115 gymnasiepoäng, 90 – har kunskaper i engelska som motsvarar kurs A procent av ett slutbetyg som omfattar 2 350 gym- med lägst betyget Godkänd alt. 2 åk/etapp 2 nasiepoäng. – har kunskaper i svenska som motsvarar kurs B med lägst betyget Godkänd alt. 2 åk/etapp 2 Betyg i blandat gamla och nya kurser (med delat betyg). För grundläggande behörighet krävs lägst betyget Godkänd i minst 2 071 gymnasiepoäng, 90 % av För sökande som har sifferbetyg i svenska och/eller ett slutbetyg som omfattar 2 301 gymnasiepoäng. engelska finns inget krav på visst betyg. I det samlade betygsdokumentet finns inga kurser som har konverterade gymnasiepoäng. Gamla kur- ser ges i samband med antagning nytt värde enligt SKOLFS 2001:19.
Betyg i blandat gamla och nya kurser där betyg utfärdats senast 30 juni 2002 Sökande med betyg i gamla och nya kurser där betyg i ny kurs utfärdats senast 30 juni 2002 uppfyller kraven för grundläggande behörighet
BEHÖRIGHET
Särskild behörighet För de basårsstuderande som erhåller betyg från Standardbehörighet komvux tillämpas de vanliga reglerna för behörig- Kraven för särskild behörighet har av hetskomplettering. Högskoleverket fastställts i ett antal s.k. standard- behörigheter. Högskoleverket har också beslutat Behörighetsprov om vilken standardbehörighet som ska gälla till Till vissa utbildningar krävs godkänt provresultat de utbildningar som leder till yrkesexamen. Till för att uppfylla de särskilda behörighetskraven. övriga utbildningar och kurser beslutar respek- Godkänt provresultat kan också vara ett ersätt- tive universitet och högskola vilken standardbe- ningskrav till en kurs som krävs för särskild behö- hörighet som ska gälla. Högskolorna kan också righet. medge dispens från särskild behörighet. Se bilaga Information om vilka utbildningar där godkänt Högskoleverkets föreskrifter. behörighetsprov förekommer finns i VHS anmäl- Kurs för särskild behörighet anges alltid som ningskatalog samt i respektive universitets och hög- lägsta kurs med lägst betyg G/3. Högre kurs i skolas anmälningskatalog. ämnet godtas också för särskild behörighet. Behörighetsbesked Arbetslivserfarenhet för Utanför den samordnade antagning besvarar VHS särskild behörighet förfrågning avseende behörighet, meritvärdering Till vissa utbildningar kan krav på arbetslivs- och urval. erfarenhet för särskild behörighet finnas. Oftast krävs 12 månaders arbetslivserfarenhet på minst Bedömning av utländska meriter halvtid. Tillämpningen av vilken typ av tjänst- VHS utfärdar på uppdrag av regeringen skriftliga göring som godtas och hur deltidstjänstgöring utlåtanden av utländska meriter. Behörigheten räknas kan skilja mellan högskolorna. Se aktu- uttrycks som kurser i gymnasieskolan/komvux. ell information till respektive antagningsomgång. Det påpekas i samtliga behörighetsbesked att Arbetslivserfarenheten får även ingå i de fem år bedömningen är gjord utifrån nu gällande regler. som ger tilläggspoäng i provurvalet (HA). Beskedet innehåller personnummer/födelsedatum för kontroll vid eventuell senare anmälan. Samtliga Basår samt övriga högskoleförbere- sökande med utländsk förutbildning som fått en dande utbildningar sådan bedömning uppmanas att bifoga kopia på För den som saknar behörighet anordnas basår vid denna till anmälan. vissa universitet och högskolor. Godkända kurser ger som regel kunskaper mot- Behörighetsbevis svarande särskild behörighet under förutsättning Behörighetsbevis för grundläggande/allmän att det av utbildningsbeviset klart framgår vilka behörighet till högskolestudier för personer som kurser som ingått i basåret samt vad dessa mot- ska studera utomlands utfärdas av VHS. svarar uttryckt i årskurs/etapp eller kurs i gym- nasieskolan. Något meritvärde ges inte. Se Tabell över basår.
ANDRA BEHÖRIGHETSGRUNDER
ANDRA BEHÖRIGHETSGRUNDER 1
Sökande som inte uppfyller kraven för behörighet Motsvarandebedömning: Den sökande kan kan medges undantag (dispens) eller bedömas ha uppfylla kraven för behörighet genom motsva- motsvarande kunskaper. Sökande som formellt rande kunskaper. inte uppfyller kraven för behörighet kan bedömas Högskoleverket har i föreskrifter (HSVFS 1996: ha reell kompetens. 1) fastställt vilka ämnen med årskurs från linje, etapp samt program med vissa kurser som mot- Undantag: Sökande som inte uppfyller behörig- svarar de kurser som kan krävas för särskild hetskraven kan medges undantag (dispens) om det behörighet. föreligger särskilda skäl. Sökande kan också på annat sätt ha motsvaran- Undantag i samband med VHS samordnade de kunskaper. I tabellen för behörighetsbedömning antagning handläggs av VHS enligt överenskom- framgår vad som bedöms motsvara viss kurs som melse med varje högskola. kan krävas för särskild behörighet. Vid prövningen beaktas om den sökande har Sökande kan också genom annan utbildning förutsättningar att tillgodogöra sig sökt utbild- eller verksamhet än de som finns förtecknade ning. anses ha motsvarande kunskaper. Befrielse från visst behörighetskrav medges endast i undantagsfall och kan avse grundläg- Ersättningskrav: Till vissa utbildningar kan gande eller särskild behörighet. andra krav än vad som generellt anses ge motsva- rande kunskaper ge behörighet, s.k. ersättnings- Sökande med avgångsbetyg som tidigare gav all- krav. Sist under respektive kurs i tabellen för män behörighet och som inte uppfyller kraven behörighetsbedömning dokumenteras eventuella för grundläggande behörighet som 25:4 beviljas ersättningskrav. undantag från ålderskravet och/eller kravet på fyra års arbetslivserfarenhet. Kraven i svenska Reell kompetens: Universitet och högskolor prö- och engelska samt särskild behörighet måste var om sökande, som formellt inte uppfyller kraven styrkas. Dessa sökande konkurrerar inte i betyg- för behörighet, har förutsättningar att tillgodogöra survalet utan måste göra högskoleprovet för att sig sökt utbildning. Se SUHF:s rekommendationer delta i urval. för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan, bilaga sid 156. Undantag från särskild behörighet beslutas av res- pektive högskola och kan avse följande: Undantag som avser en sökande och ett visst sökalternativ. Undantag som respektive högskola beslutat medge från särskilt behörighetskrav som ingår i standardbehörighet till viss utbildning framgår av anmälningskatalogen.
ANDRA BEHÖRIGHETSGRUNDER
Tillämpningar Slutbetyg utfärdade 1998-2002 utan special- arbete är felaktigt utfärdade och uppfyller for- Slutbetyg från gymnasieskolan mellt inte kraven för grundläggande behörighet. Huvudregel Undantag medges om slutbetyget är utfärdat före Sökande som inte uppfyller 90-procentsgränsen år 2002. för behörighet medges endast dispens i undantags- fall. Avgångsbetyg från gymnasieskolan
Motsvarandebedömning Mindre studiekurs Motsvarandebedömning görs om sökande I avgångsbetyget dokumenteras mindre studiekurs – har kompletterat nationella kurser (ej loka- med slutsiffran 9 i studievägs- och ämneskoden. la kurser) med lägst betyg Godkänd i sådan omfattning att den sammanlagda gymnasiepo- Huvudregel ängen uppgår till 90 procent av ett fullständigt Sökande som beviljats mindre studiekurs uppfyller program inte kraven för grundläggande behörighet. samt – har lägst betyg Godkänd i kärnämneskurser Komplettering som motsvarar vad som krävs av sökande med Sökande uppfyller kraven för grundläggande behö- fullständigt slutbetyg. righet efter komplettering och hade enligt tidiga- re regler rätt att få ut ett nytt avgångsbetyg. I de Minst antal gymnasiepoäng i kärnämnen med lägst fall sökande inte har erhållit ett nytt avgångsbetyg betyget Godkänd för grundläggande behörighet ska rektor intyga att kompletteringen motsvarar det är för: som krävs för avgångsbetyg med fullständig stu- diekurs. Slutbetyg fullständigt program 2180 gyp 462 gyp kärnämnen Motsvarandebedömning 2400 gyp 440 gyp kärnämnen Motsvarandebedömning för grundläggande behö- righet ges som regel sökande där komplettering 2150 gyp 465 gyp kärnämnen saknas, bortsett från om betyg i svenska och/eller 2370 gyp 443 gyp kärnämnen engelska saknas. Vid prövningen beaktas den min- dre studiekursens omfattning och sökandes övriga 2500 gyp 500 gyp kärnämnen meriter. 2451 gyp 500 gyp kärnämnen Meritvärdering För sökande med slutbetyg med gamla kurser Om sökande har betyg i det ämnet mindre studie- som kompletterat med betyg i nya kurser räknas kurs beviljats i medräknas detta i betygspoängen. gymnasiepoängen för den nya kursen. Om sökande beviljats mindre studiekurs i ämnet för samtliga årskurser och därför inte har betyg Undantag ingår ämnet inte i beräkningen av betygspoängen. Vid komplettering av gamla kurser med betyg IG räknas normalt den nya kursens gymnasiepoäng X-markering vid beräkning av 90-procentsgränsen. Undantag I avgångsbetyg kan betyg i visst ämne utelämnas, medges om den nya kursen omfattar färre gym- x-markeras, om elev p.g.a. långvarig frånvaro, nasiepoäng och det är anledningen till att sökande försummelse eller annan särskild omständighet inte uppnår 90 procentsgränsen. Om betyg i en inte nått de kunskaper/färdigheter som krävs för gammal kurs är lägst G räknas inte en högre gym- betyg. nasiepoäng i en ny jämförbar kurs för att uppnå I avgångsbetyget dokumenteras x-markering 90-procentsgränsen. med slutsiffran 2 i studievägs- och ämneskoden. Sökande med slutbetyg utfärdat 1997 (2180 gp) uppfyller formellt inte kraven för grundläg- Huvudregel gande behörighet om betyg i fysik (220 gp) är IG. Sökande med x-markering i avgångsbetyg uppfyl- Undantag medges dock om fysikbetyget är enda ler inte kraven för grundläggande behörighet och anledningen till att den sökande inte uppnår 90%- har formellt inte rätt att få ut ett nytt avgångsbetyg gränsen. efter komplettering.
ANDRA BEHÖRIGHETSGRUNDER
Motsvarandebedömning Ej fullgjord kurs Sökande som kompletterat med betyg i det ämne/ Programmet är fullständigt. Eleven har inte full- kurs som x-markerats bedöms uppfylla kraven för gjort samtliga kurser. Ej fullgjord kurs dokumente- 1 grundläggande behörighet genom motsvarande ras med slutsiffran 2 i studievägs- och ämneskoden. bedömning. Vid kurs/er som inte fullgjorts inom ämnet ska det i klartext framgå att kursen inte är fullgjord. Sökande som inte kompletterat bedöms uppfylla Vissa elever har inte fullgjort samtliga kurser kraven för grundläggande behörighet under för- inom det fullständiga programmet men har kom- utsättning att x-markeringen inte avser svenska penserat de gymnasiepoäng som saknas med annan och/eller engelska. Vid motsvarande bedömningen kurs. I dessa fall är slutsiffran 0 i studievägsko- beaktas omfattningen av x-markeringen och sökan- den och 2 i det ämne där den ej fullgjorda kursen des övriga meriter. ingår.
Meritvärdering Undantag Vid beräkning av betygspoäng räknas ämnet som Undantag medges sökande som kompletterat med x-markerats som 0. betyg i den kurs som ej fullgjorts. Sökande som inte kompletterat medges som Avgångsbetyg från gymnasieskolans regel undantag. I undantagprövningen beaktas program vt 95 och vt 96 (mellanårs den ej fullgjorda kursens omfattning och sökan- program) des övriga betyg och meriter.
Mindre studiekurs I avgångsbetyget dokumenteras mindre studiekurs med slutsiffran 9 i studievägs- och ämneskoden.
Huvudregel Sökande som beviljats mindre studiekurs uppfyl- ler formellt inte kraven för grundläggande behö- righet.
Komplettering Sökande uppfyller kraven för behörighet efter kom- plettering.
Undantag I de fall den mindre studiekursen avser kurser som motsvarar högst 10 % av programmet och den sökande i övrigt uppfyller kraven för grundläg- gande behörighet medges undantag. Sökande som p.g.a. medicinska skäl inte kunnat delta i idrott fick ett ofullständigt avgångsbetyg, eftersom möjligheten till befrielse i ämnet Idrott och hälsa inte fanns. Det går inte att utläsa av bety- get om det är ofullständigt p.g.a. medicinska eller andra skäl, t.ex. skolk. Om elev genom läkarin- tyg eller intyg från rektor kan styrka att kursen i Idrott och hälsa är ofullständig p.g.a. medicinska skäl, medges undantag för grundläggande/allmän behörighet.
10 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING
1
Tabell för behörighetsbedömning motsvarandebedömning och ersättningskrav
I denna tabell förtecknas de ämnen som kan krävas för grundläggande eller särskild behörighet uttryckt i kurser där kurskod och kursens omfattning i gymnasiepoäng framgår. Lägst betyget G/3. Under respektive kurs anges ämneskoden. För att ett betyg från gymnasie- skolans linjer (motsv) ska ge behörighet krävs att den sökande läst angiven årskurs och linje och har lägst betyget G/3. I tabell över förutbildningar finns de koder som används för respektive linje. Betyg från komvux är uttryckt i etapper. Lägst betyget 3.
BILD/KONSTNÄRLIG UTBILDNING 12 BILD OCH FORM 12 BIOLOGI 13 ENGELSKA 16 FORMGIVNING – TEXTIL 19 FRANSKA 22 FYSIK 23 HISTORIA 25 IDROTT OCH HÄLSA 26 KEMI 27 MATEMATIK 28 MODERNA SPRÅK 32 MUSIK 33 NATURKUNSKAP 33 PSYKOLOGI 37 RELIGIONSKUNSKAP 37 SAMHÄLLSKUNSKAP 38 SPANSKA 39 SVENSKA 40 TYSKA 43
11 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING
BILD/KONSTNÄRLIG UTBILDNING slutbetyg från estetiskt program, gren konst och formgivning eller medieprogrammet
Åk 2 från 2-årig estetisk-praktisk linje, gren bild (221)
Ersättningskrav för Lärarprogrammet, ingång estetisk kommunikation, inriktning bild vid Umeå universitet:
Fullgjord förberedande konstnärlig ämnesutbildning om minst ett år (heltidsstudier) med inriktning mot främst teckning, målning, skulptur, foto och konsthistoria. eller Godkända arbetsprover
Ersättningskrav för Lärarutbildning med konstnärlig inriktning bild och visuell kultur vid Konstfack och Lärarutbildning, bild (bild, konst och media eller design) vid Lärarhögskolan i Stockholm:
Fullgjord förberedande konstnärlig ämnesutbildning om minst ett år motsvarande heltidsstudier eller ca 1000 timmar med inriktning mot bild. och Datakunskap – grundläggande färdigheter i ordbehandling, kurs A eller motsvarande. och Foto – grundläggande färdigheter i fotografering inklusive mörkrumsteknik (sv/v framkallning och kopiering), minst grundkurs om 30 timmar eller motsvarande.
Ersättningskrav för Lärarprogrammet, estetisk inriktning (bild)vid Lärarhögskolan i Stockholm:
Godkända arbetsprover
BILD OCH FORM Kurs B, BL201/40
Samma utbildningar som bild/konstnärlig utbildning
Ämnet bild/teckning från Åk 2 på 2-årig social linje (213) 2-årig konsumtionslinje, konsument-ekonomisk eller textil gren (208)
Åk 2 på 2-årig linje med estetisk specialisering (201-222, 274)
12 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING forts BILD OCH FORM
Åk 3 på 3-årig linje (hela 700-serien) 1 Formgivning åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren (208) Beklädnadsteknik åk 2 på 2-årig beklädnadsteknisk linje (202) Åk 2 från 2-årig träteknisk linje m bild som tillval (215)
Åk 2 från fackskolan (227-229) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)
Fackteckning på vävlinjen, 32 veckor, vid Gotlands läns folkhögskola Komvuxkurs i bild/teckning Formgivning, kursen I-II, på textil gren, åk 1 och 2 på komvux Teckning från normalskolekompetens (512, 540) Fackteckning som ingår i specialkurs Sammanhållen textilutbildning 2 terminer Bild från specialkurs i textilkunskap, sömnad Formgivning från specialkurs i textilkunskap, vävning Färg och form eller teckning eller formgivning på textil linje, 34 veckor, vid Vadstena folkhögskola Konsthantverkslinjen vid konstindustriskolan vid Göteborgs univ Teckningslärarutbildning (536)
BIOLOGI Kurs B, BI1202/50, BI201/60
Naturbruksprogrammet (gy2000) med kurserna: Ekologi (BI1204/50), Växt- och djurliv (BI1208/50), Kretslopp (BI1205/50), Mikrobiologi och ge- netik (BI1206/50) Naturbruksprogrammet med kurserna: Ekologi (NAM200/30), Kretslopp i mark, vatten och luft (NAM202/40), Miljö och naturvård (NAM205/40), Mikrobiologi och genetik (NAM204/50), Växt- och djurliv (NAM208/30)
Ämneskod 30100 linje/åk se nedan:
Etapp 2 (3010002) från komvux
2 åk från Naturvetenskaplig linje (750)
Utökad studiekurs på 3-årig teknisk linje (755) – ej 1 åk
13 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING
forts BIOLOGI
Åk 3 från folkskollärarexamen (840) studentexamen från Försvarets läroverk (894) avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) studentexamen på: allmän linje, social eller språklig gren (811, 812) latinlinjen, halvklassisk, helklassisk eller nyspråklig gren samt enligt 1933 års stadga (823, 824, 825, 890) reallinjen, biologisk, matematisk, nyspråklig eller social gren samt enligt 1933 års stadga (836, 837, 838, 839, 891)
Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, biologi (S3 79:4) Naturvetenskaplig kurs, N22 Teoretisk kompletteringskurs (NT) Lägst betyget 3 t.o.m. åk 12 (överkurs) från Waldorfskola (523) På Katrinelunds skola i Sundsvall kan avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med delvis andra ämnen än på ”vanlig” N-linje förekomma. Kemi och biologi avslutade i åk 2 ger samma behörighet som åk 3 enligt normaltimplanen för N-linjen.
Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Gymnastiklärarutbildning (535) Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i biologi motsvarar 2 eller 3 åk i ämnet på na- turvetenskaplig linje i gymnasieskolan. Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. Godkänd kurs ger behörighet enligt tabell för basår. Sommarkurs vid högskolan i Borås. Godkänd kurs ger behörighet enligt förteckning över hög- skoleförberedande utbildningar.
Ersättningskrav till utbildningar inom vårdsektorn: Medicinsk grundkurs (OMV1209/100) och Vård och Omsorgsarbete (OMV1215/200)
Medicinsk grundkurs B (MÄNK202/90) och Omvårdnad B (OKU205/180)
Treårig omvårdnadslinje, grenarna för hälso- och sjukvård, omvårdnad eller psykiatri. Godkänd kompetens krävs i relevanta moduler
Gren för omvårdnad på komvux
Anatomi och fysiologi, Farmakologi, Mikrobiologi och hygien, Sjukdomslära, Vårdkunskap, Vårdpraktik från Omvårdnadslinje, gren för hälso- och sjukvård, 5 terminer (femhundra-försöket Vilhelmina) Kurs för utbildning till skötare i psykiatrisk vård (303) Utbildning till undersköterska/underskötare (302) Ettårig vårdinriktad kompletteringskurs Tvåårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård, gren för hälso- och sjukvård samt åldrings- vård eller gren för psykiatrisk vård Treårig samordnad vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård och social servicelinje, praktisk variant Treårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård med inriktning mot omsorger om psykiskt utvecklingsstörda (femhundra-försöket Ängelholm)
14 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING forts BIOLOGI
Kurserna II-IX från 1 Hälso- och sjukvård, komvux
Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Arbetsterapeut (501, 503) Gymnastiklärarutbildning (535) Laboratorieassistent (509, 511) Oftamologassistent (261) Radioterapiassistent (264) Röntgenassistent (266) Sjukgymnast (513, 514) Sjuksköterska (515, 516) Skötareutbildning, 20-24 månader Social servicelinje, 100 p (526) Treårig utbildning till ålderdomshemsföreståndare (524, 526) (motsvarande högskoleutbildningar ger också behörighet)
Avkortad utbildning till underskötare inom hälso- och sjukvård för militärsjukvårdare
Ersättningskrav för agronomutbildning: följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav:
Avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje (207) Jordbruk – grundutbildning 40 v, specialkurs (286) 2-årig förberedande och grundläggande praktisk-teoretisk yrkeskurs vid lantbruksskola (Berga m fl) Avgångsbetyg från 3-årig naturbrukslinje (431)
Ersättningskrav för hortonomutbildning: följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav:
Avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinjev207) Avgångsbetyg från 3-årig naturbrukslinje (431) Avgångsbetyg från 2-årig trädgårdslinje (274) Trädgård – grundutbildning 40 v, specialkurs (289)
Ersättningskrav för landskapsarkitektutbildning: följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav:
Avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje (207) Avgångsbetyg från 2-årig trädgårdslinje (274) Trädgård – grundutbildning 40 v, specialkurs (289)
15 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING
forts BIOLOGI
Ersättningskrav för landskapsingenjör
Istället för Bi B godtas Biologi kurs A med kurskod Bi1201 Genomgången 3-årig naturbrukslinje inriktning trädgård Genomgången grundutbildning inom trädgårdsområdet om 40 veckor (EJ FLORIST) Avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje Avgångsbetyg från 2-årig trädgårdslinje KY-utbildning vid DaCapo – hantverksskolan i Mariestad – Trädgårdens hantverk och design, 100 poäng
Kurs A, BI1201/50, BI200/50
Samma utbildningar som kurs B
Ämneskod 30100 linje/åk se nedan:
1 åk på Teknisk linje (755)
Ersättningskrav för trädgårdsingenjör
Naturkunskap B Naturbrukslinjen Naturbruksprogrammet Trädgårdslinjen samt godkänt antagningsprov KY-utbildning vid DaCapo – hantverksskolan i Mariestad – Trädgårdens hantverk och design, 100 poäng Genomgången grundutbildning inom trädgårdsområdet om 40 veckor
ENGELSKA Kurs B, EN1202/100, EN201/40 Kurs C (gy2000) EN1203/100 Engelska för döva kurs B, ENDV1202 kurs C ENDV1203
Modersmålkurs A (EN1402/100) och B (EN1403/100)
Hemspråk kurs A (ENH401/60) och B (ENH402/100)
Ämneskod 60300 linje/åk se nedan
Etapp 3 (6030003) på komvux 16 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING forts ENGELSKA
Åk 3 på 1 3-årig humanistisk linje (705) 3-årig samhällsvetenskaplig linje (720) 3-årig ekonomisk linje (730) 3-årig naturvetenskaplig linje (750)
Åk 2 på humanistisk linje, helklassisk variant (712) Åk 2 på humanistisk linje, halvklassisk variant (711) (för avgångsbetyg från 1984 eller tidigare) Åk 3 som hemspråk med markeringen H i ämneskoden på 3-årig teoretisk linje (Hela 700-serien) Åk 3 från 3-årigt handelsgymnasium (881) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837,838, 839, 890, 891) 3-årigt tekniskt gymnasium (850)
Åk 2 på 2-årig musiklinje i gymnasieskolan + högre specialkurs i musik (S2 77:4 eller S2 79:6)
Engelska från engelskspråkig gymnasieutbildning studentexamen från Försvarets läroverk (894) avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893)
Högre ekonomisk specialkurs, terminskurs 2 med betyg i engelskt affärsspråk (inget betygskrav) Genomgången behörighetsutbildning i engelska för lågstadielärare (inget betygskrav) Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Lägst betyget 3 t.o.m. åk 12 från Waldorfskola (523)
University of Cambridge/Oxford: Certificate in Advanced English Certificate of Proficiency Diploma of English Studies General Cert of Education Ord Level in English (GCE O-level) General Certificate of Secondary Education (GCSE) International Certificate of Secondary Education (IGCSE) Oxford Delegacy Higher Examination
International English Language Testing System (IELTS) med totalt resultat 6.0 och inget moment under 5.0 Test of English as a Foreign Language (TOEFL), internetbaserat med totalt resultat på 79 Test of English as a Foreign Language (TOEFL), pappersbaserat med totalt resultat 550 samt betygs- krav 4 på delprov Written Test of English as a Foreign Language (TOEFL), datorbaserad med totalt resultat 213 Folkuniversitetet (tidigare KV): English for foreign students (EFFS-examen) fr o m vt -97: Higher (pass) Michigan English Language Assessment Battery (MELAB) lägst 90 p
17 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING
forts ENGELSKA
Studier vid High School: varierar från 1-4 år beroende på förkunskaper Ersättningskrav:
2 åk på 3-årig teoretisk linje i gymnasieskolan med fullständig studiekurs, gäller dock inte till utbildningar med inriktning mot engelska.
Kurs A, EN1201/100, EN200/110 Engelska för döva kurs A, ENDV1201/100
Samma utbildningar som kurs B
Ämneskod 60300, 6030A, 6030S linje/åk se nedan
Etapp 2 (6030002) på komvux 2 åk på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Hemspråk med markeringen H i ämneskoden på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201-222, 274) 2 åk på 2-årig linje (201-222, 274) 3-årig yrkesinriktad linje (hela 400-serien)
Åk 2 från fackskolan (227-229) studentexamen vid Försvarets läroverk (894) folkskollärarexamen (840) 2- eller 3-årigt handelsgymnasium (881, 882) avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) småskollärarexamen (3-årig utbildning) (843) 2-årig specialkurs studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891, 850)
Engelska från: sista årskursen för normalskolekompetens (512, 540) sjöingenjörs- eller sjökaptensexamen (517) teknisk kompletteringskurs, påbyggnutb 3-årig teknisk påbyggnadsutbildning vid Bandhagens gymnasium i Stockholm (motsvarar 2 åk på social linje)
Engelska från korrespondenskurs 39 v + kurs för läkarsekreterare 20 v vid AMU. OBS! Utbildningen i sig ger inte allmän behörighet Engelska på 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan i Malmö, Västberga gymn i Stockholm, Aschebergsgymnasiet och Hvitfeldtska gymn i Göteborg (kursen är densamma som på 2-årig social linje, gäller även ämnena svenska, matematik och idrott) University of Cambridge/Oxford: First Certificate in English, GradeA eller B International English Language Testing System (IELTS) med totalt resultat 5,5 och inget delmoment under 4,5 Test of English as a Foreign Language (TOEFL), internetbaserat med totalt resultat på 61
18 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING forts ENGELSKA
Test of English as a Foreign Language (TOEFL) pappersbaserat med totalt resultat 500 samt betygs- 1 krav 4 på delprov Written Test of English as a Foreign Language (TOEFL) datorbaserat med totalt resultat 173 Michigan English Language Assessment Battery (MELAB) lägst 85 p Studier vid High School: minst 1 år
Grundläggande behörighet
Samma utbildningar som kurs A
Avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833, 834) finskspråkig gymnasieutbildning franskspråkig gymnasieutbildning tyskspråkig gymnasieutbilfning Waldorfskola omfattande endast omdöme (527)
Folkhögskola med intyg över grundläggande behörighet eller SÖ:s intyg om allmän behörighet utfärdat senast 980630
Folkuniversitetet (tidigare KV): Engelska för utländska studenter (E 2), samtliga delmoment uppfyllda i Lund: Engelska 3 B English for foreign students (EFFS-examen) fr o m vt -97 Lower (pass)
Lower Certificate in English International English Language Testing System (IELTS) med totalt resultat 5.0 och inget delmoment under 4.5 Michigan English Language Assessment Battery (MELAB) lägst 80 p
FORMGIVNING – TEXTIL Kurs formgivning – Textil, Mode, FGTX200/120 och Kurs formgivning – Textil, Vävning, FGTV200/120
Slöjd/textilslöjd/mjuk slöjd åk 2 på 2-årig estetisk-praktisk linje (204, 210, 213, 221) Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, gren för konsumtion med textil inriktning (208) Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren (208) Textilkunskap, sömnad åk 1 och textilkunskap, vävning åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gr (208) näst sista årskursen för normalskolekompetens Textilkunskap, konsumtionsutb specialinriktn T, 1 läsår Blekinge läns lanthushållsskola, textil inriktn, 1 läsår Sammanhållen textilutbildning, 2 terminer Textil linje, 34 v, vid Vadstena folkhögskola
19 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING
forts FORMGIVNING – TEXTIL
Textil linje, 34 v, vid Väddö folkhögskola
2-årig estetisk-praktisk linje med inriktning mot mjuk slöjd (221) och
Textil kompletteringskurs, sömnad, 2 Pu 10 v och Textil kompletteringskurs,vävning, 2 Pu 10 v Textilkunskap, sömnad 1 termin och
Textilkunskap, vävning 1 termin – på specialkurs i gymnasieskolan eller motsvarande utbildning på komvux Textil gren, åk 1 och 2, på komvux, 936-1092 timmar bestående av: sömnad, textila material 80-90 timmar konstruktion och förändring av kläder 90-105 timmar sömnad, provning av kläder 90-105 timmar och vävning, textila material 160-190 timmar vävning, inredning1 70-200 timmar vävning, arbetsteknik 90-100 timmar
Forsa folkhögskola, 2 x 34 v samt kortkurs i sömnad, 2x100 tim Gamleby folkhögskola, textil linje, gren 1 och 2, 2 x 34 v Mora folkhögskola, textil linje, 2 x 34 v
Ersättningskrav för kurs formgivning-textil, mode:
Högre kurs i beklädnadsteknik om 1 läsår 2-årig beklädnadsteknisk linje, oavsett gren Hantverksprogrammet med textilteknik Industriprogrammet, gren textil och konfektion Konsumentekonomisk kurs (specialkurs), 1 läsår Konfektionssömnad vid verkstadsskola, 2 läsår Konfektionsteknik, kurs om 1 läsår Textilkunskap, sömnad, åk 1 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren (208) Textilkunskap, sömnad, på komvux, 430-502 timmar bestående av: sömnad med materialkunskap 96-112 timmar sömnad med mönsterkännedom 125-145 timmar sömnad med mode och klädkunskap 125-145 timmar Yrkeskurs i sömnad med fackteckning på komvux, 1 termin, 304-488 timmar bestående av sömnad med textilkunskap I 70-80 timmar sömnad med textilkunskap II 70-80 timmar sömnad, barnkläder 70-80 timmar sömnad, vuxenkläder 70-80 timmar sömnad, hemtextilier 40 timmar
20 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING forts FORMGIVNING – TEXTIL
Verkstadsskola, påbyggnadskurs om 1 läsår, för 1 damskräddare eller herrskräddare eller klänningssömmerskor Textilkunskap, sömnad, kurserna i I-IV från textil gren, åk 1 och 2 på komvux Specialkurs i textilkunskap, sömnad, 1 termin i gymnasieskolan eller motsv på komvux Ersättningskrav för lärarprogrammet med ingång textilslöjd vid Umeå universitet:
Estetiskt program med inriktning mot bild och form eller textilslöjd eller Godkänt behörighetsprov
Ersättningskrav för Lärarprogrammet grundskolans senare år, slöjd, vid Göteborgs universitet:
Godkänt färdighetsprov
Ersättningskrav för kurs formgivning-textil, vävning:
Konsumentekonomisk kurs (specialkurs), 1 läsår (om särskilt intyg om vävning finns) Grundläggande konstnärlig utbildning för formgivare, linje 3 Textilkunskap,vävning åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren (208) Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, gren för konsumtion med textil inriktning (208) Nyckelviksskolan (textil linje), 2 terminer
2-årig konsumtionslinje med textil inriktning Textilkunskap, vävning, kurserna I-V från textil gren, åk 1-2 på komvux Specialkurs i textilkunskap, vävning, 1 termin i gymnasieskolan eller motsv på komvux Textilkunskap, vävning, på komvux 456-532 tim som består av vävning med materialkunskap 170-200 timmar textilkunskap, vävning 190-200 timmar
Yrkeskurs i vävning med fackteckning, 1 termin, 509-568 tim bestående av: handvävning, grundkurs 160-200 timmar och kurs i dekorativ vävning/kurs i linnevävning 120 timmar
1-årig kurs i vävning för personal till institutioner och företag Kurs i vävning med växtfärgning och spånad, 13 vsamt en av följande kurser handvävning, grundkurs 160-200 timmar handvävning, påbyggnadskurs 160-200 timmar vävning med materialkunskap 195-200 timmar
Grundkurs i textil formgivning, Capellagården, 1 läsår Grundläggande konstnärlig utbildning för formgivare, linje 3 (textil), Nyckelviksskolan, 1 läsår Textilkunskap, vävning, högre kurs (påbyggn utb), 1 år (har kurs i textilkunskap, sömnad som tillträdeskrav) Handvävning , högre kurs (påbyggn utb), 1 år (Borås) (har kurs i textilkunskap, sömnad som tillträdeskrav) Linnehantering och linnevävning, påbyggn utb, 1 år (Järvsö)
21 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING
forts FORMGIVNING – TEXTIL
Kurs i textilkunskap, vävning, 18 eller 22 veckor vid Sätergläntan-Hemslöjdens gård Wiks folkhögskola, vävkurs 10 veckor Kurs i textilkunskap, vävning, 1 termin (Handarbetets vänner i Stockholm) Gotlands läns folkhögskola, vävlinje, 32 v Östra Grevie folkhögskola, vävlinje 2 x 17 v, om konstsömnad som tillval Önnestads folhögskola, vävkurs, 34 v Väddö folkhögskola, vävkurs, 34 v Grebbestads folkhögskola, vävinr allmän kurs, 2 x 34 v Hållands folkhögskola, textilkurs, 2 år
FRANSKA B-språk kurs B, FR200/190, FR208/130
Steg 4 FR1304/100 Steg 5 FR1305/100 Steg 6 FR1306/100 Steg 7 FR1307/100
Modersmålkurs A (FR1402/100) och B (FR1403/100)
Hemspråk kurs A (FRH401/60) och (FRH402/100)
Ämneskod 6130B linje/åk se nedan
Etapp 4 (6130004) på komvux B-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Hemspråk med markeringen H i ämneskoden från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)
Åk 3 från 3-årigt handelsgymnasium (881) studentexamen från Försvarets läroverk (894) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)
Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Högre specialkurs med franska som huvudämne vid Tycho Braheskolan i Helsingborg Dubbelt antal timmar i ett C-språk i gymnasieskolan (markeras med D i ämneskoden) motsvarar 3 åk B-språk
22 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING forts FRANSKA
Steg 3, FR1303/100 1 C-språk kurs B FR206/130 B-språk kurs A FR207/60
Samma utbildningar som B-språk kurs B
Ämneskod 6130C/6130B linje/åk se nedan
Etapp 3 (6130003) på komvux C-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) B-språk från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201-222, 236, 274) Hemspråk med markeringen H i ämneskoden från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201-222, 274)
Åk 2 från 2-årig dekoratörsutbildning (236) 2-årigt handelsgymnasium (882) fackskola, B-språk (227-229)
Franska motsvarande C-språk från åk 3 eller B-språk från åk 2: i studentexamen från Försvarets läroverk (894) på 3-årigt handelsgymnasium (882) i studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)
Högre ekonomisk specialkurs, språklig gren,terminskurs 2 med betyg i franskt affärsspråk
Turism och reseliv, påbyggnadsutb, med betyg i franska
FYSIK KURS B FY1202/150, FY202/130, FY200/220
Ämneskod 31300 linje/åk se nedan
Etapp 4 (3130004) på komvux Åk 3 på 3-årig naturvetenskaplig linje (750) 3-årig teknisk linje (755, 756, 765, 775, 785) Åk 3 från studentexamen, reallinjen, på teknisk gren (835) biologisk gren (836) matematisk gren (837) enligt 1933 års stadga (891) Åk 3 från avgångsexamen från Hvilans specialgymn (893) Åk 2 från 3-årigt tekniskt gymnasium (850)
23 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING
forts FYSIK
Fysik från 3-årig teknisk påbyggn utb vid Bandhagens gymn i Stockholm (motsv 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig eller teknisk linje) Fackingenjörsexamen vid Hermods Hässsleholms tekniska skola: Teknisk kompletteringskurs termin 1-3 eller teknisk specialkurs åk 1 Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs (S3 79:4) Naturvetenskaplig kurs, N22 2 el 3-årig teknisk specialkurs (åk 1 i 2-årig kurs, åk 2 i 3-årig 268, 269 kurs, maskin-, byggnads- el kemiteknisk gren, åk 1 från elteknisk gren) Stockholms tekniska institut (STI) enl 1957,1970 el 1974 års läroplan Teknisk kompletteringskurs (påbyggnadsutbildn) Teoretisk kompletteringskurs (NT) Lägst bet 3 t.o.m. åk 12 (överkurs) från Waldorfskola (523)
Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833) Driftingenjörslinjen, 80 p, ovanpå drifttekniker, 80p Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i fysik motsvarar 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig linje Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. Godkänd kurs ger behörighet enligt tabell för basår. Teknisk basårstermin. Godkänt resultat ger behörighet enligt förteckning över högskole- förberedande utbildningar
Kurs A, FY1201/100, FY201/90
Samma utbildningar som kurs B Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet, Industriprogrammet (gy2000) med kurserna: Ellära A (ELL1201/50), Ellära B (ELL1202/50), Elektronik – grundkurs (ENK1205/50) Elprogrammet med kurserna: Likström och enfas växelström (ELKU203/90), Trefas växelström (ELKU204/30), Elektronik – grundkurs (ENK202/40) Fordonsprogrammet, gren flygteknik med kurserna: Likström och enfas växelström (ELKU203/90), Trefas växelström (ELKU204/30), Elektronik – grundkurs (ENK202/40), Digitalteknik grundkurs (ENK201/50), Flygavionik (ENSY203/70), Flygavionik – service och underhåll (ENSY204/90), Flyginstrument (ENSY205/90), Flygteknik – grundkurs (FLYRK202/90), Underhåll (FLYRK200/120), Flygsystemteknikk (FLYRK201/155)
Ämneskod 31300 linje/åk se nedan
Etapp 3 (3130003) på komvux Åk 2 på 2-årig teknisk linje (214, 220) Åk 2 på 2-årig teknisk linje i fackskolan (229)
24 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING forts FYSIK
Fysik från 1 Yrkeskurs för drifttekniker, högre specialkurs Hässleholms tekniska skola Katrineholms tekniska skola Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs), teleteknisk linje (851) Tekniska institutet i Stockholm (TI) Telereparatörer 80 v (specialkurs) + högre specialkursen Påbyggnadskurs i kommunikationselektronik för telereparatörer, 1 år
Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Laboratorieassistentutbildning (509, 511) Högre kurs på maskinteknisk linje (sjöing kurs) vid sjöbefälsskola
HISTORIA Kurs B, HI1202/100, HI201/110
Ämneskod 02300 linje/åk se nedan
Etapp 2 (0230002) på komvux Åk 3 på 3-årig humanistisk linje (705, 711, 712, 713, 714) 3-årig samhällsvetenskaplig linje (720, 723, 724) 3-årig naturvetenskaplig linje (750) 3-årig teknisk linje (755, 756, 765) Åk 2 på 3-årig naturvetenskaplig eller teknisk linje (avgångs betyg från 1984 eller tidigare) (775, 785) Åk 2 på naturvetenskaplig linje med alternativämne (750) Åk 2 på 3-årig ekonomisk linje (åk 3 för avgångsbetyg från 1985-87) (730, 733, 734, 740, 743-748) Åk 2 på 2-årig social eller estetisk-praktisk linje eller musiklinje (210, 213, 221) Åk 3 från studentexamen från Försvarets läroverk (894) avgångsexamen från Hvilans specialgymn (893) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) 3-årigt tekniskt gymnasium (850) Åk 2 från 2-årig social linje i fackskolan (228) 3-årigt handelsgymnasium Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Lägst betyget 3 t.o.m. åk 12 från Waldorfskola (523)
25 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING
forts HISTORIA
Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav Folkskollärarexamen (840) Missionsinstitutet Johannelund (Evangeliska fosterlandsstiftelsen), 3-årig kurs Svenska Missionsförbundets teologiska seminarium, Lidingö, 4-årig kurs Normalskolekompetens (512, 540) Småskollärarexamen
Kurs A, HI1201/100, HI200/80
Samma utbildningar som kurs B
IDROTT OCH HÄLSA Kurs B, IDH1202/50, IDH201/50
Ämneskod 90200 linje/åk se nedan
Idrott/gymnastik 2 åk på 2-eller 3-årig linje Idrott/gymnastik 2 åk på 2-årig specialkurs Idrottslinjen vid Bosöns idrottsfolkhögskola Folkhögskola, allmän linje m särskild inriktn mot idrott Fritidsledarutbildn vid idrottsfolkhögskola (t ex Bosön) Idrott på 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan i Malmö,Västberga gymn i Stockholm, Aschebergsgymnasiet och Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg (kursen är densamma som på 2-årig social linje, gäller även svenska, engelska och matematik) Betyg i ämnet fysisk träning från militär utbildning Avgångsbetyg från Försvarets Officershögskola
Kurs A, IDH1201/100, IDH200/80
Samma utbildningar som kurs B
Ersättningskrav till sjukgymnastutbildningen: Kan variera och bedöms av respektive högskola
26 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING
KEMI Kurs B, KE1202/100, KE201/40 1 Teknologi kurs C, under förutsättning att hela B-kursen i kemi ingår och att det klart framgår av betyget Ämneskod 34400 linje/åk se nedan
Etapp 3 (3440003) på komvux Åk 3 på 3-årig naturvetenskaplig linje (åk 2 för avg bet från 85 – 87) (750) Åk 2 på 3-årig teknisk linje (755-785) Åk 1 på 2-årig teknisk linje, kemiteknisk gren (220) Åk 2 på 3-årig NT-linje eller naturvetenskaplig linje enligt alternativa timplaner (750)
Åk 3 från avgångsexamen från Hvilans specialgymn (893) studentexamen på reallinjen, biologisk gren (836) matematisk gren (837) enligt 1933 års stadga (891)
Åk 2 från studentexamen på reallinjen teknisk gren (835)
Åk 1 från 2-årig teknisk linje i fackskolan, kemiteknisk gren (229) 3-årigt tekniskt gymnasium (850)
Kemi från 3-årig teknisk påbyggnadsutb vid Bandhagens gymn (under förutsättning av kompletterande kemikurs avslutad m särskild prövning) Fackingenjörsexamen vid Hermods, kemiteknisk gren Hässleholms tekniska skola: teknisk kompletteringskurs termin 1-3 Ingenjörsexamen, kemiteknisk gren, vid kommunala tekniska aftonskolor (teknikerkurs + högre fackkurs) Ingenjörsexamen, kemiteknisk gren (teknikerkurs 3 terminer högre fackkurs 2 terminer) vid kommunal teknisk dagskola med undantag av Katrineholms och Hässleholms tekniska skolor. Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, (S3 79:4) Naturvetenskaplig kurs, N22 Stockholms tekniska institut (STI), kemiteknisk gren, enligt 1957 eller 1970 års läroplan eller samtliga grenar enligt 1974 års läroplan Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs), kemiteknisk gren (851) Tekniska institutet i Stockholm (TI), kemiteknisk gren Teknisk kompletteringskurs (påbyggnadsutb) Teoretisk kompletteringskurs (NT) 2- eller 3-årig teknisk specialkurs, kemiteknisk gren
Lägst betyget 3 t.o.m. åk 12 (överkurs) vid Waldorfskola (523) På Katrinelunds skola i Sundsvall kan avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med delvis andra ämnen än på ”vanlig” N-linje förekomma. Kemi och biologi avslutade i åk 2 ger samma behörighet som åk 3 enligt normaltimplanen för N-linjen.
27 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING
forts KEMI
Kemi från följande avslutade utb ger behörighet utan betygskrav: Avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833) Hushållslärarutbildning (530) Laboratorieassistentutbildning (509, 511) 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan i Malmö, Åsö gymn, Västberga gymn i Stockholm, Aschebergsgymn och Hvitfeldtska gymn i Göteborg Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i kemi motsvarar 3 åk i ämnet på naturveten- skaplig linje Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. Godkänd kurs ger behörighet enligt tabell för basår.
Kurs A, KE1201/100, KE200/140
Samma utbildningar som kurs B
Industriprogrammet (gy2000) med kurserna: Kemi process A (KIP1201/50), Kemi process B (KIP1202/100)
Energiprogrammet med kursen: Energi B (ENTE1202/150)
Industriprogrammet med kurserna: Likström och enfas växelström (ELKU203/90), Trefas växelström (ELKU204/30), Elektronik – grundkurs (ENK202/40), Kemi process A (PRC205/60), Kemi process B (PRC206/100), Massa- och pappersteknik – grundkurs (PRC213/120), Miljö – process (PRC218/60)
MATEMATIK Kurs E, MA1205/50, MA205/60
Ämneskod 3550N linje/åk se nedan
Etapp 4 (3550004) på komvux Åk 3 på 3-årig naturvetenskaplig linje (750) 3-årig teknisk linje (755, 756, 765, 775, 785)
Åk 3 från studentexamen på reallinjen, teknisk gren (835) matematisk gren (837) enligt 1933 års stadga (specialmatematik) (891)
Åk 2 på 3-årigt tekniskt gymnasium (850) Åk 1 på 2-årig mätteknisk specialkurs (260) Lägst bet 3 t.o.m. åk 12 (överkurs) fr Waldorfskola (523) Godkänt betyg på 10-poängskursen MA 002, specialkurs vid Lunds universitet
28 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING forts MATEMATIK
Matematik från 1 3-årig teknisk påbyggnadsutb vid Bandhagens gymn i Stockholm (motsv 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig eller teknisk linje) Fackingenjörsexamen vid Hermods Hässleholms tekniska skola Katrineholms tekniska skola Högre kurs på maskinteknisk linje (sjöingenjörskurs) vid sjöbefälsskola Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, matematik (S3 79:4) Stockholms tekniska institut (STI) Tekniska fackskolan i Eskilstuna Tekniska institutet i Stockholm (TI) Teknisk kompletteringskurs (påbyggnadsutb) Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs) (851) 2- eller 3-årig teknisk specialkurs (268, 269)
Naturvetenskaplig kurs (N22) Teoretisk kompletteringskurs (NT) Hässleholms tekniska skola: teknisk kompletteringskurs termin 1-3 eller teknisk specialkurs åk 1
Följande avslutade utb ger behörighet utan betygskrav: Avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833) Driftingenjörslinjen 80 p, genomgången tidigast 1984 Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i matematik motsvarar 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig linje. Sjökaptensexamen avlagd 1983-1995 Sjöingenjörsexamen Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. Godkänd kurs ger behörighet enligt tabell för basår. Teknisk basårstermin. Godkänd kurs ger behörighet enligt förteckning över högskole- förberedande utbildningar
Kurs D, MA1204/100, MA204/40
Samma utbildningar som kurs E
Högskoleförberedande kurser vid högskolan i Gävle; Godkänd kurs ger behörighet enligt förteckning över högskoleförberedande utbildningar
Kurs C, MA1203/100, MA203/50, MA 202/50
Samma utbildningar som kurs D
Ämneskod 35500, 3550S linje/åk se nedan
Etapp 3 (3550003) på komvux Åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) 2 åk på 2-årig teknisk linje (214, 220) 2 åk från 2 -årig teknisk linje i fackskolan (229) 29 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING
forts MATEMATIK
Åk 3 från studentexamen på allmän linje, social gren (811) reallinjen, biologisk gren (836) social gren (839)
Åk 3 från avgångsexamen från Hvilans specialgymn (893) Åk 3 från studentexamen från Försvarets läroverk (894) Lägst betyget 3 t.o.m. åk 12 vid Waldorfskola (523) Sjöingenjörs- /sjökaptensexamen (ger behörighet utan betygskrav) (517) Teoretisk kompletteringskurs (SE)
Ersättningskrav för arkitektutbildning vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg och Kungl Tekniska Högskolan i Stockholm:
Avgångsbetyg från 2-årig teknisk linje i fackskolan (229) Avgångsbetyg från 2-årig teknisk linje i gymn (214, 220) Utbildningarna ger behörighet utan betygskrav
Kurs B, MA1202/50, MA201/40
Samma utbildningar som kurs C
Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet, Industriprogrammet (gy2000) med kurserna: Ellära A (ELL1201/50), Ellära B (ELL1202/50), Växelström trefas (ELL1203/50) Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet med kurserna: Likström och enfas växelström (ELKU203/90), Trefas växelström (ELKU204/30), Elektronik – grundkurs (ENK202/40) Industriprogrammet med kurserna: Likström och enfas växelström (ELKU203/90), Trefas växelström (ELKU204/30), Elektronik – grundkurs (ENK202/40), Kemi process A (PRC205/60), Kemi process B (PRC206/100), Massa- och pappersteknik – grundkurs (PRC213/120), Miljö – process (PRC218/60)
Ämneskod 35500 linje/åk se nedan
Etapp 2 (3550002) på komvux Åk 2 på 2-årig linje (201-213, 215-219, 221, 222, 274) 2 åk på 2-årig specialkurs Åk 1 på 3-årig linje (hela 700-serien) Betyg i matematik från åk 3 på 3-årig linje ger behörighet, utan krav på visst betyg (hela 700-serien) Åk 1 på 2-årig teknisk linje (214, 220) Treåriga yrkesinriktade linjer med matematik (tillval)
30 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING forts MATEMATIK
Åk 2 från 1 2-årig elinstallatörsutbildning (sjöpers) (240) 2-årig expeditionspersonalutbildning (241) fackskolan (227-229) 2- eller 3-årig fartygselektrikerutbildning varv (242) 2-årig fartygsteknisk kurs (243) 2-årig hissmontörsutbildning (249) 2-årig industrielektrikerutbildning (251) 2-årig installationselektrikerutbildning (252) 2-årig maskinelektrikerutbildning (258) 2-årig skorstensfejarutbildning (267) 2-årig telereparatörsutbildning (270)
Åk 1 från studentexamen (utom 4-årig latinlinje) (811, 812, 823, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)
Åk 1 från studentexamen från Försvarets läroverk (894) 3-årigt handelsgymnasium (881) avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) 3-årigt tekniskt gymnasium (850) 2-årigt tekniskt gymnasium (specialkurs) (851)
Teoretisk kompletteringskurs (H) Lägst betyget 3 t.o.m. åk 10 eller 11 från Waldorfskola (523) Matematik från Yrkeskurs för drifttekniker, högre specialkurs 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan i Malmö, Åsö gymnasium, Västberga gymn i Stockholm, Aschebergsgymn och Hvitfeldtska gymn i Göteborg (kursen är densamma som på 2-årig social linje, gäller även ämnena svenska, engelska och idrott)
Ingenjörsexamen, (teknikerkurs 3 terminer+högre fackkurs 2 terminer) vid kommunal teknisk dags- kola med undantag av Katrineholms och Hässleholms tekniska skolor. Ingenjörsexamen vid kommunala tekniska aftonskolor (teknikerkurs+högre fackkurs) Utbildning för polisaspiranter, 2 läsår Maskinteknikerutbildning vid sjöbefälsskola Storhushållsteknisk påbyggnadsutb vid Härnösands gymnasium Följande avslutade utb ger behörighet utan betygskrav: Yrkeskurs för driftmaskinister Utbildning vid laborantskola Laboratorieassistentutbildning (509, 511) Normalskolekompetens reallinje A (540) humanistisk linje B (512) allmän linje A (512) 1-årig kurs för ritbiträden, byggnadslinjen, vid yrkesskola (ger inte allmän behörighet) Styrmansutbildning (538)
31 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING
forts MATEMATIK
Kurs A, MA1201/100, MA200/110
Samma utbildningar som kurs B
moderna språk Steg 3 XX1303/100 C-språk kurs B XX206/130 B-språk kurs A XX207/100
Kursplanen för steg 1 och 2 är samma för grundskolan och gymnasieskolan. Betyg från grundskolan ingår inte i beräkning av jämförelsetal.
Moderna språk: Steg 4 XX1304/100 Steg 5 XX1305/100 Steg 6 XX1306/100 Steg 7 XX1307/100
Modersmålskurs A (XX1402 /100) och B (XX1403/100) Gäller inte engelska som modersmål
Hemspråkskurs A (XX401/60) och B (XX402/100) Gäller inte engelska som hemspråk
Etapp 3 från komvux
C-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)
B-språk från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201-222, 236, 274)
Hemspråk (ej engelska) med markeringen H i ämneskoden från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201-222, 274)
Franska eller annat språk motsvarande C-språk från åk 3 eller tyska från åk 2: från studentexamen från Försvarets läroverk (894) på 3-årigt handelsgymnasium (882) från avgångsbetyg från Hvilans specialgymnasium från studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) på 3-årigt tekniskt gymnasium (850)
Åk 2 från: 2-årig dekoratörsutbildning (236) fackskola, B-språk (227-229) 2-årigt handelsgymnasium (882) 2-årigt tekniskt gymnasium (851)
Högre ekonomisk specialkurs, språklig gren, terminskurs 2 med betyg i franskt eller tyskt affärsspråk
32 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING forts MODERNA SPRÅK
Teoretisk kompletteringskurs (HSE) 1 Turism och reseliv, påbyggnadsutb, med betyg i franska eller tyska Tyska B-språk åk 2 från specialkurs Högre specialkurs med franska som huvudämne vid Tycho Braheskolan i Helsingborg. Franska motsvarar 3 åk i ämnet som B-språk i gymnasieskolan (svenskan och engelskan ger inte behörighet) Lägst betyget 3 t.o.m. åk 12 från Waldorfskola (523)
MUSIK Behörighet till Lärarprogrammet, praktiskt-estetisk inriktning (musik) vid Lärarhögskolan i Stockholm: Slutbetyg från estetiskt program, gren musik
Godkänt antagningsprov
NATURKUNSKAP Kurs B, NK1202/100, NK201/70
Fysik A (FY1201/100, FY201/90), Kemi A (KE1201/100, KE200/140), Biologi A (BI1201/100, BI200/50) Naturbruksprogrammet (gy2000) med kurserna: Ekologi (BI1204/50), Kretslopp (BI1205/50), Växt- och djurliv (BI1208/50) Omvårdnadsprogrammet (gy2000) med kurserna: Medicinsk grundkurs (OMV1209/100), Vård och omsorgsarbete (OMV1215/200) Teknikprogrammet (gy2000) med kurserna: Ergonomi (IDH1203/50), Miljöteknik (MKU1205/50) Naturbruksprogrammet med kurserna: Ekologi (NAM200/30), Kretslopp i mark, vatten och luft (NAM202/40), Miljö och naturvård (NAM205/40), Mikrobiologi och genetik (NAM204/50), Växt- och djurliv (NAM208/30) Omvårdnadsprogrammet med kurserna: Medicinsk grundkurs A (MÄNK201/55), Medicinsk grundkurs B (MÄNK202/90), Omvårdnad A (OKU204/120), Omvårdnad B (OKU205/180) Kurser från komvux Nya kurser Etik och livsfrågor (SOMS1201/100), Medicinsk grundkurs (OMV1209/100), Människa socialt och kulturellt (SOMS1202/100), Vård och omsorgsarbete (OMV1215/200), samt minst 700 gyp valbara kurser inom vårdområdet varav en kurs ska omfatta 200 gyp.
33 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING
forts NATURKUNSKAP
Gamla kurser Medicinsk grundkurs A (MÄNK201/55), Medicinsk grundkurs B (MÄNK202/90), Omvårdnad A (OKU204/120), Omvårdnad B (OKU205/180), Människa socialt och kulturellt (MÄNK203/50), Social omsorg A (SOO202/120), Social omsorg B (SOO203/180), Etik och livsfrågor (MÄNK200/30), Hälsa (HÄ200/30), Hälso- och omsorgskunskap (HÄ201/80), samt en valbar kurs inom vårdområdet omfattande 205 gyp.
Ämneskod 38450 linje/åk se nedan
Etapp 3 (3845003) på komvux 2 åk på 3-årig humanistisk eller samhällsvetenskaplig linje (705-724) 2 åk på 2-årig linje (213, 221, 208) 2 åk på 2-årig specialkurs 3-årig vårdlinje, gren för omsorger om barn och ungdom (med lägst betyget 3 i naturkunskap) (428) eller
Avgångsbetyg från 3-årig naturbrukslinje (godkänd kompetens krävs i relevanta moduler) (431) Treårig omvårdnadslinje, grenarna hälso- och sjukvård, omvårdnad eller psykiatri, godkänd kompetens krävs i relevanta moduler Gren för omvårdnad på komvux Avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med betyg i biologi, fysik och kemi (utan krav på visst betyg) 2 åk biologi, fysik och kemi (lägst betyget 3) från fackskolans sociala linje (naturvetenskapl variant) Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Lägst bet 3 i biologi t.o.m. åk 12 från Waldorfskola (523)
Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Utbildning till: arbetsterapeut (501, 503) laboratorieassistent (509, 511) oftalmologassistent (261) operationsassistent (262) radioterapiassistent (264) röntgenassistent (266) sjukgymnast (513, 514) sjuksköterska (515, 516) (motsv högskoleutbildningar ger också behörighet)
Avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833) Folkskollärarexamen (840) Normalskolekompetens, reallinje A (540) Studentexamen allmän linje, social gren (811) reallinjen, social gren (839) 34 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING forts NATURKUNSKAP
Ersättningskrav för arkitektutbildning: 1 Kemi kurs A (KE1201/100, KE200/40) och Fysik kurs A (FY1201/100, FY201/90)
Ersättningskrav för Lärarprogrammet, Hälsopedagogprogrammet och Tränarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), samt Lärarprogrammet med inriktning mot Idrott och hälsa med didaktisk inriktning vid Lärarhögskolan i Stockholm: Kemi kurs A (KE1201/100, KE200/40) och Biologi kurs A (BI1201/50, BI200/60)
Ersättningskrav för sjuksköterskeutbildning: Medicinsk grundkurs (OMV1209/100) och Vård och omsorgsarbete (OMV1215/200)
eller
Medicinsk grundkurs B (Mänk 202/90) och Omvårdnad B (OKU 205/180) Anatomi och fysiologi, Farmakologi, Mikrobiologi och hygien, Sjukdomslära, Vårdkunskap, Vårdpraktik från Omvårdnadslinje, gren för hälso- och sjukvård, 5 terminer (femhundra-försöket Vilhelmina) Kurs för utbildning till skötare i psykiatrisk vård (303) Utbildning till undersköterska/underskötare (302) Ettårig vårdinriktad kompletteringskurs Tvåårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård, gren för hälso- och sjukvård samt åldrings- vård eller gren för psykiatrisk vård Treårig samordnad vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård och gren för social servicelinje, praktisk variant Treårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård med inriktning mot omsorger om psykiskt utvecklingsstörda (femhundra- försöket Ängelholm)
Kurserna II-IX från Hälso- och sjukvård, komvux
Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Avgångsbetyg från Skötareutbildning, 20-24 mån Utbildning till ålderdomshemsföreståndare, treårig utbildning (524, 526) Social servicelinje, 100 p (526)
Ersättningskrav för tandhygienistutbildning:
Samma ersättningskrav som för sjuksköterskeutbildning
Medicinsk grundkurs A (MÄNK201/55) och Tandhälsovård B (TDH201/205) eller Tandsjukvård B (TDSJ201/205)
Anatomi och fysiologi, Farmakologi, Tandsjukdomslära, Tandvårdskunskap, Röntgenkunskap och Dental röntgenteknik från Tvåårig kurs för utbildning till tandsköterska Utbildning till tandsköterska, tre terminer
Kurs för utbildning till tandsköterska, två terminer
35 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING
forts NATURKUNSKAP
Ersättningskrav för kemi kurs A (i delkrav för naturkunskap kurs B)
åk 1 på 2-årig teknisk linje (214, 220) Etapp 2 (3845002) på komvux Åk 1 på 2-årig linje i fackskolan (229) Åk 2 från studentexamen på: reallinjen, social gren (839) allmän linje, social gren (811)
Lägst betyget 3 t.o.m. åk 12 från Waldorfskola (523)
Kemi från Yrkeskurs för drifttekniker, högre specialkurs Fackingenjörsexamen vid Hermods Hässleholms tekniska skola Ingenjörsexamen (teknikerkurs 3 terminer + högre fackkurs 2 terminer) vid kommunal tek- nisk dagskola Ingenjörsexamen vid kommunal teknisk aftonskola (teknikerkurs högre fackkurs) Katrineholms tekniska skola Stockholms tekniska institut (STI) enl 1957 eller 1970 års läroplan Tekniska institutet i Stockholm (TI) Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs) (851) 2- eller 3-årig teknisk specialkurs (268, 269)
Kurs A, NK1201/50, NK200/30
Samma utbildningar som kurs B
Ämneskod 38450 linje/åk se nedan
1 åk på 3-årig humanistisk linje (705) 3-årig ekonomisk linje (730)
36 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING
PSYKOLOGi PS1201/50, PS200/40 1 Ämneskod 05500 linje/åk se nedan
Etapp 3 (0550003) på komvux Åk 2 på 2-årig vårdlinje (216) 2-årig social servicelinje (218)
Åk 1 som tillvalsämne på 2-åriga linjer (201-207, 209-213, 215, 217, 221, 222) 3-årig vårdlinje, gren för omsorger om barn och ungdom (med lägst betyget 3 i psykologi) (428) 3-årig omvårdnadslinje (med lägst betyg 3 i psykologi) (421-425)
Följande avslutade utbildningar som ger behörighet utan betygskrav Förskollärarutbildning (533) Fritidspedagogutbildning (506) Påbyggnadskurs för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda
RELIGIONSKUNSKAP Kurs B, RE1202/50, RE201/30
Ämneskod 06700 linje/åk se nedan
Etapp 2 (0670002) på komvux 1 åk på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201-222, 274) Åk 3 från folkskollärarexamen (840) studentexamen från Försvarets läroverk (894) småskollärarexamen (843) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Åk 2 från fackskolan (227-229) Sista årskursen för normalskolekompetens (512, 540) Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Lägst betyget 3 t.o.m. åk 12 från Waldorfskola (523) Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav Missionsinstitutet Johannelund (Evangeliska fosterlandsstiftelsen), 3-årig kurs Svenska Missionsförbundets teologiska seminarium, Lidingö, 4-årig kurs
Kurs A, RE1201/50, RE200/30
Samma utbildningar som kurs B 37 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING
SAMHÄLLSKUNSKAP Kurs B, SH1202/100, SH201/110
Kurs C, SH1203/100, SH202/100
Ämneskod 54800 linje/åk se nedan
Etapp 2 (5480003, 5480002) på komvux
Minst 2 åk på 2- eller 3-årig teoretisk linje (Hela 700-serien, 200-serien utom 220, 214, 222) 2 åk på 2-årig specialkurs Observera att : Handels- och kontorslinjen och 2-årig teknisk linje omfattade endast 1 åk vilket inte ger behörighet. Ämneskod 5480K avser kortkurs i samhällskunskap och ger motsvarande samhällskunskap A. 3-årig yrkesinriktad linje (Hela 400-serien)
Åk 2 på ekonomisk eller social linje i fackskolan (227-228) Lägst betyget 3 t.o.m. åk 12 från Waldorfskola (523) Samhällskunskap från yrkesdansarutbildning (285)
Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) Studentexamen från Försvarets läroverk (894) Studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)
Examen från 3-årigt handelsgymnasium (881) 3-årigt tekniskt gymnasium (850)
Utbildning till: arbetsterapeut (501, 503) barnavårdslärare (829) hushållslärare (530) sjuksköterska (515, 516) sjöingenjör eller sjökapten (517) socialpedagog (518, 519) föreståndare inom social service och omvårdnad (avgångsbetyg från 1986 eller senare) (526) ålderdomshemsföreståndare (524, 526) (motsvarande högskoleutbildningar ger behörighet)
Folkskollärarexamen (840) Normalskolekompetens (512, 540) Kurs för utbildning av ungdomsledare, 1-årig specialkurs (i Västerås och Östersund t.o.m. vårterminen 1977). Utbildningen i sig ger inte allmän behörighet.
Kurs A, SH1201/100, SH200/90
Samma utbildningar som kurs B
38 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING forts SAMHÄLLSKUNSKAP
Ämneskod 54800 linje/åk se nedan 1
1 åk på 2- el 3-årig linje (hela 700-serien, hela 200-serien) 1 åk på 2-årig specialkurs Fullständig kurs i samhällskunskap från 3-årig yrkesinriktad linje (hela 400-serien) Betyg i samhällskunskap från 2- el 3-årig linje/specialkurs (utan krav på visst betyg) samt 5 års arbetslivserfarenhet.
SPANSKA Steg 3 SP1303/100 C-språk kurs B SP206/130 B-språk kurs A SP207/60 B-språk kurs B SP208/130
SP1304/100 SP1305/100 SP1306/100 SP1307/100 Modersmål kurs A (SP1402/100) och B (SP1403/100) Hemspråk kurs A (SPH401/60) och B (SPH402/100) Ämneskod 64700 linje/åk se nedan
Åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Hemspråk (med markeringen H i ämneskoden) från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Etapp 3 (6470003) på komvux
Åk 3 från handelsgymnasium (881) studentexamen från Försvarets läroverk (894) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 890, 891)
Dubbelt antal timmar i ett C-språk i gymnasieskolan (markeras med D i ämneskoden) motsvarar 3 åk B-språk
39 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING
SVENSKA Kurs B, SV1202/100, SV204/120, SV200S, SV200L/200, SV201S, SV201L/120 Svenska som andraspråk kurs B, SVA1202/100, SV2202/120 Svenska för döva kurs B, SVD1202/100
Ämneskod 6560S, 6560L linje/åk se nedan
Etapp 3 (6560S03, 6560L03) på komvux Svenska språket åk 3 på 3 årig teoretisk linje och litteraturkunskap och språklig orientering åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Svenska från 3-årig yrkesinriktad linje motsvarar inte Svenska B Åk 2 från 2-årig musiklinje + högre specialkurs i musik (S2 77:4 eller S2 79:6)
Motsvarande betyg i svenska från: Försvarets läroverk Hvilans specialgymn (893) Studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Tyska skolan i Stockholm (554)
Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Lägst betyget 3 t.o.m. åk 12 från Waldorfskola (523) Test i svenska för universitetsstudier (TISUS) Folkskollärarexamen (840) Examen från 3-årigt handelsgymnasium (881) lågstadielärarlinjen mellanstadielärarlinjen Missionsinstitutet Johannelund (Evangeliska fosterlandsstiftelsen), 3-årig kurs Svenska Missionsförbundets teologiska seminarium, Lidingö, 4-årig kurs 3-årigt tekniskt gymnasium (850)
3-årig teknisk påbyggnadsutbildning vid Bandhagens gymnasium i Stockholm (svenska motsv 3 åk på humanistisk, samhällsvetenskapl, ekonomisk, naturvetenskapl eller teknisk linje)
Göteborgs universitet: SV1900 Swedish for beginners Semester 1, 20 poäng och SV2000, Svenska för nybörjare termin 2, 20 poäng, Termin 2 avslutas med ”Behörighetsprov i svenska” motsvarar TI- SUS. Ger också behörighet i Samhällskunskap kurs A.
Linköpings universitet: College utbildning i svenska, Termin 1-2, 40 poäng, Termin 1, 20 poäng inklusive behörighetsgivande prov i svenska (motsvarande TISUS). Ger också behörighet i Samhälls- kunskap kurs A.
Luleå Tekniska Högskola: Svenska för nybörjare och Svenska språket och kulturen (20 p + 10 p) eller Svenska för nybörjare 30 poäng samt Svenska på avancerad nivå 10 poäng motsvarar TISUS/ Svenska kurs B.
40 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING forts SVENSKA
Lund: Kurserna SUS101-108 vid Folkuniversitetet inklusive godkänt slutprov. 1
Lärarhögskolan i Stockholm: Språkligt basår, 40p
Malmö högskola: Introduktionsutbildning i svenska med engelska och samhällskunskap, 40p. Ger även Engelska kurs A och Samhällskunskap kurs A.
Stockholms universitet: Svenska som främmande språk/Svenska III/termin 3, 20 poäng, fr o m 1995. Ger också behörighet i samhällskunskap kurs A.
Umeå universitet: Basutbildning III i svenska och samhällskunskap, 41-60 poäng, från och med 2000. Avslutas med test i svenska som motsvarar TISUS. Ger också behörighet i Samhällskunskap kurs A.
Uppsala universitet: Förberedande kurs i svenska inkl TISUS, Svenska för utländska studerande, 20 poäng
Utländska studier/tester Nordisk sökande som har danska eller norska och svenska/danska/norska från slutförd treårig gymnasieutbildning. Sökande med svenskspråkig gymnasieutbildning från Finland med svenska som modersmål i studentexamen Allmänna språkexamina (Utbildningsstyrelsen Finland) nivå 7 (av 9), från 1 februari 2002 nivå 5 (av 6) (motsvarar tidigare högsta nivå) IB-examen, Swedish A, A1 och A2 EB-examen, modersmål i examen GCE med A Level i svenska Prov i svenska för utländsk vårdpersonal (läkare, sjukgymnast, tandläkare, sjuksköterska, kiropraktor, apotekare samt tandhygienist) vid Folkuniversitetet i Stockholm, Lund, Umeå, Uppsala och Göteborgs universitet. Prov i svenska för utländska veterinärer. Institutionen för svenska språk vid Göteborgs universitet är huvudansvarig anordnare för provet.
Kurser som inte ger grundläggande eller särskild behörighet
Swedish as a Second Language, part 1, Umeå universitet Swedish as a Second Language, part 2, Umeå universitet Svenska som andra/främmande språk, etapp 2 Svenska som andra/främmande språk i avgångsbetyg från gymnasieskola Svenska som C-språk från svenskt gymnasium Svenska kurs C från svenskt gymnasium GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET
Samma utbildningar som kurs B
Ämneskod 6560S, 6560L linje/åk se nedan
Etapp 2 (6560S02, 6560L02) på komvux Svenska språket åk 2 på 2- el 3-årig linje och
41 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING
forts SVENSKA
litteraturkunskap och språklig orientering åk 2 på 2- eller 3-årig linje (201-222, 274, hela 700-serien, hela 400-serien)
Motsvarande betyg i svenska från fackskolan (227, 228) Svenska på 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan i Malmö, Västberga gymn i Stock- holm, Aschebergsgymn och Hvitfeldtska gymn i Göteborg (kursen är densamma som på 2-årig social linje, gäller även engelska, matematik och idrott) Svenska språket 2 åk på 2-årig specialkurs och litteraturkunskap och språklig orientering 2 åk på 2-årig specialkurs Svenska på teknisk kompletteringskurs, påbyggn utb
Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833) Folkhögskola med intyg över grundläggande behörighet eller SÖ:s intyg om allmän behörighet utfärdat senast 980630 Studentexamen från Försvarets läroverk (894) Avgångsbetyg från Hvilans specialgymnasium (839) Normalskolekompetens (512, 540) Sjöingenjörs- eller sjökaptensexamen (517) Småskollärarexamen (843) Studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Avgångsbetyg från 3-årigt tekniskt gymnasium (850) Waldorfskola (523, 527)
Följande utbildningar ger endast grundläggande behörighet: Preparandutbildning i svenska med godkänt resultat Rikstest Test i svenska för universitetsstudier (TISUS). Ger även särskild behörighet i svenska kurs B. Diplom i Svenska III, enl UKÄ:s studieplan 68-09-20 (upphörde i samband med införande av Rikstestet, SLTAP) Swedish Language Test for Academic Purposes (SLTAP) Svenska åk 2 med lägst bet 3 i vardera svenska språket och litteraturkunskap och språklig orientering. (Betygskravet gäller inte om svenska ingår i avgångsbetyg från svensk gymnasieskola.) Svenska etapp 2 med lägst bet 3 i vardera svenska språket och litteraturkunskap och språklig orientering. (Betygskravet gäller inte om svenska ingår i av gångsbetyg från komvux.) Den som har danska, norska, isländska eller färöiska som modersmål och har en avslutad gymnasieutb från hemlandet måste ha modersmålet dokumenterat i avgångsbetyget. Den som har gymnasieutbildn från Finland måste ha läst svenska som A- eller B-språk. Den som är behörig enligt 25:4-regeln och som har annat modersmål än svenska, danska, norska, isländska eller färöiska måste styrka kunskaper i svenska enligt de allmänna behörighetskraven ovan. Svenska som andra språk (tidigare svenska som främmande språk) och svenska som C-språk från svenskt gymnasium/komvux ger varken grundläggande eller särskild behörighet. Svenska för nybörjare AI/AII, 20 poäng samt svenska språket och kulturen I-II, 10 p (Luleå tekniska universitet) Svenska på avancerad nivå, 10 poäng (totalt 40 poäng), Luleå tekniska universitet.
42 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING forts SVENSKA
Utländska gymnasiestudier 1 Sökande med finsk gymnasieutbildning och minst 3 års studier i svenska under gymnasietiden, minst 5 kurser IB-examen, Swedish B EB-examen, språk 1 eller 2 GCSE (tidigare GCE) med O Level i svenska IGCSE i svenska
Svenska yrkesinriktade språktester Socialstyrelsens språkprov för utländsk hälso- och sjukvårdspersonal Yrkesförberedande kurs i svenska för utländska veterinärer
TYSKA B-språk kurs B, TY200/190, TY208/130
Steg 4 TY1304/100 Steg 5 TY1305/100 Steg 6 TY1306/100 Steg 7 TY1307/100
Modersmålkurs A (TY1402/100) och B (TY1403/100)
Hemspråk kurs A (TYH401/60) och B (TYH402/100)
Ämneskod 6680B linje/åk se nedan
Etapp 4 (6680004) på komvux B-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Hemspråk (med markeringen H i ämneskoden) från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)
Åk 3 från 3-årigt handelsgymnasium (881) avgångsexamen från Hvilans specialgymn (893) studentexamen från Försvarets läroverk (894) från studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)
Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Lägst betyget 3 t.o.m. åk 12 från Waldorfskola (523) Dubbelt antal timmar i ett C-språk i gymnasieskolan (markeras med D i ämneskoden) motsvarar 3 åk B-språk
43 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING
forts TYSKA
Steg 3 TY1303/100 C-språk kurs B TY206/130 B-språk kurs A TY207/60
Samma utbildningar som B-språk kurs B
Ämneskod 6680C/6680B linje/åk se nedan
Etapp 3 (6680003) på komvux C-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) B-språk från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201-222, 236, 271, 274) Hemspråk (med markeringen H i ämneskoden) från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201-222, 274)
åk 2 från fackskola, B-språk (227-229) studentexamen från Försvarets läroverk (894) 2-eller 3-årigt handelsgymnasium (881, 882) avgångsexamen från Hvilans specialgymn (893) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) 2- eller 3-årigt tekniskt gymnasium (850, 851) 2-årig transportledningsutb (lastbilsföretag), specialkurs (271)
Högre ekonomisk specialkurs, språklig gren, terminskurs 2 med betyg i tyskt affärsspråk Turism och reseliv, påbyggnadsutb, med betyg i tyska
44 Sid 045-050 07-02-26 21.50 Sida 45
TABELL ÖVER BASÅR
TABELL ÖVER NT-BASÅR /COLLEGEÅR Tabell över tekniska och naturvetenskapliga basår. Av tabellen framgår poäng i respektive ämne och 1 vad studierna i ämnet motsvarar i kurs eller komvux etappsystem. Vissa basår har anordnats i samar- bete med komvux. När kurser erbjudits utöver de obligatoriska kurserna i basåret och ytterligare behö- righet kunnat uppnås står den fördjupade behörigheten inom parentes. Tomma rutor betyder att uppgift saknas eller att ämnet inte ingår i basåret.
T=Tekniskt basår N=Naturvetenskapligt basår v= veckor e= etapp k= kurs Basår Matematik Fysik Kemi Biologi Teknologi Högskola T N v e k v e k v e k v e k v e k Blekinge (BTH) (tid. Karlskrona/Ronneby) 2004-t.v. x 10 D 13 B 5 A 2001-2004. x 10 E 13 B 5 A 94-t.v. x 10 E 12 B 6 A 92-94 x 10 4 12 4 4 3 Borås 2005-t.v. x 16 E 14 B 10 B 2005-t.v. x 9 E 14 B 10 B 7 B 2000-t.v. x 15 E 15 B 10 B 2000-t.v. x x 10 E 15 B 10 B 5 B 96-t.v. x 10 E 15 B 10 B 5 B 95-t.v. x 10 E 15 B 10 A -94 x 10 4 15 4 10 3 Chalmers 04-05 x 20 E 15 B 5 A Ej beh.värd 01-t.v. x 18 E 13 B 8 A 00-01 x 15 E 10 B 8 A 00-01 x 19 E 10 B 8 A 95-00 x 14 E 10 B 8 A 4 Ej beh.värd Ej beh.värd 95-00 x 20 E 12 B 8 A 94-95 x 12 E 10 B 8 A 6 Ej beh.värd 93-94 x 13 4 12 4 9 3 6 Ej beh.värd 92-93 x 14 4 11 4 9 3 6 Ej beh.värd Dalarna x 16(19) D(E) 16 B 8(11) A(B) 6 B Gotland 2002-t.v. 5(10)(13) C(D)(E) 5(13) A(B) 5(10) A(B) 5(8) A(B) Basår/Collegeår 2001 x x 8(11) D(E) 14(18) B 8(11) A(B) 3(7) A(B) 98-2000 x 11 E 18 B 11 A 95-97 x 11 E 13 B 9 A 6 B 95-97 x 11 E 13 B 9 A 92-95 x 12 4 7 4 3 3 Gävle ** 2004-t v. BasMa 2 C BasFy 1 A BasKe 1 A BasBi 1 A BasMa 3 D BasFy 2 B BasKe 2 B BasBi 2 B BasMa 4 E 2003-t.v. x x 8(12)* C(D) 5(10) A(B) 3(6) A(B) 8(12)* D(E) 2001-t.v. x x 12 E 12 B 10 B 6 B 99-t.v. x x 9(12) D(E) 12 B 8(10) A(B) 3(6) A(B) 98-t.v. x 9(12) D(E) 12 B 8(10) A(B) 3 A 6(8) Ej beh.värd 98-t.v. x 9(12) D(E) 12 B 10 B 6 B 3 Ej beh.värd 94-97 x 12 E 12 B 8 A 94-97 x 12 E 12 B 10 B 6 B * Beroende på olika förkunskapskrav 45 ** Se även högskoleförberedande utbildningar sist i detta avsnitt Sid 045-050 07-02-26 21.50 Sida 46
TABELL ÖVER BASÅR
Basår Matematik Fysik Kemi Biologi Teknologi Högskola T N v e k v e k v e k v e k v e k
forts. Gävle 92-94 x 12 4 12 4 8 2 92-94 x 12 4 12 4 10 3 6 2 Göteborgs universitet 02-t.v. x 10 E 10 B 10 B 10 B 94-02 x 10 E 12 B 10 B 8 B 92-94 x 10 4 10 4 10 3 10 2 lärarvariant 02-t.v. x 10 E 10 B 10 B 10 B 99-02 (gym.l.) x 10 E 12 B 10 B 8 B 99-t.v. (1-7) x 7 D 15 B 10 A 8 B 99-t.v. (4-9) x 7 D 14 B 12 B 7 B 94-98 x 7 D 15 B 10 A 8 B 92-94 x 7 4 15 4 10 3 8 2 Halmstad 98-t.v. x x I samarbete med komvux 95-t.v. x I samarbete med komvux 93-t.v. x I samarbete med komvux lärarvariant 98-01 I samarbete med komvux Jönköping 2001-t.v. x 8 D 12 B 11 B 9 B 2000-2001 X 5 D 15 B 11 B 9 B 93-99 x I samarbete med komvux Kalmar 2002-t.v. x C(D) A(B) Collegeår TC Valbara kurser. Behörighet framgår av utbildningsbevis 2002-t.v. x C(D) A(B) A(B) A(B) Collegeår NC Valbara kurser. Behörighet framgår av utbildningsbevis 2000-2002 x D B B B 95-t.v. x E B A(B) A 95-t.v. x D(E) B B B 94-95 x D(E) B B B 94-95 x E B A A 92-94 x 4 D(E) 4 3 2 92-94 x 4 4 Karlstads universitet 95-t.v. x x 9(12) D(E) 12 B 7(10) A(B) 6 B 3 A 88-95 x 11 4 13 4 10 3 6 2 Kristianstad 2001-t.v. x I samarbete med komvux 98-2000 x x I samarbete med komvux -97 x I samarbete med komvux 93-96 x x I samarbete med komvux 92-93 x 4 4 3 Basår Canterbury 97-t.v. x D B B B 96-t.v. x x D B B B
46 Sid 045-050 07-02-26 21.50 Sida 47
TABELL ÖVER BASÅR
Basår Matematik Fysik Kemi Biologi Teknologi Högskola T N v e k v e k v e k v e k v e k 1 KTH ** 04-t.v. (bastermin) x 8 D 12 B 03-t.v. x 15 D 18 B 7 A 98-t.v. x 11 E 18 B 11 A 95-98 x 11 E 13 B 9 A 92-95 x 12 4 7 4 3 3 Linköpings universitet ** Ht-05-t.v. x x 13(17) E(F) 13 B 5(9) A(B) 5(7) A(B) bastermin Vt-07 t.v. 6 D 10 B 4 A Vt-06 t.v. 10 E 10 B sommartermin 05 10 E 94-t.v. x x 12 E 12 B 9 B 7 B 4 A 92-93 x x 12 4 10 4 8 3 7 2 3(7) 3 Lärarvariant x x 10 D 12 B 10 B 7 B Luleå 2003-t.v. x 10DI+DII D 5(12,5) A(B) 5AI+AII A 12,5 E Behörighet framgår av ladok-utdrag 2001-t.v. x 9(13) D(E) 10 B 7(10) A(B) 5(10) A(B) Behörighet framgår av utbildningsbevis 2001-2001 x 9(13) D(E) 10 B 7(10) A(B) x 12 E 10 B 8 B 4(7) Ej beh.värd x12 E 10B 8 B10B Datateknisk ingång x 16 E 10 B 8 B Lunds universitet**/ LTH 98-t.v. Individuella val. Behörighet framgår av utbildningsbevis (ej ladok-utdrag) 94-97 E B B A -94 4 4 3 3 Lunds universitet/ Lärarhögskolan i Malmö -98 x I samarbete med komvux eller gymnasieskolan (särskild prövning) Lärarhögskolan i Stockholm ** 2002-t.v. x x 5(10) B(C) 5(12,5) A(B) 5(10) A(B) 5(7,5) A(B) 15 D 94-t.v. x 8 D 14 B 11 B 7 B 92-94 x 8 4 14 4 11 3 7 2 Malmö Högskola ** 2003-t.v. MaI C FyA/I A KeI A BiI A MaII D FyB/II B KeII B BiII B MaIII E 2002 14 D 16 B 10 B 4 B 2000-2002 x x 13 D 15 B 9 A 3 A 99- x x 11(14) D(E) 13 B 7(10) A(B) 3(7) A(B) 98- x x 11 E 13 B 11 B 5 B Mittuniversitetet (Mitthögskolan) 2005-tv x Ma B, 3p B Fy A, 5p A Ke A, 6p A Bi A, 4p A Ma C, 5p C Fy B, 8p B Ke B, 4p B Bi B, 3p B Ma D, 5p D Ma E, 3p E 2003-t.v. x Ma 0,3p B FyI, 5p A KeI, 6p A Bi 1,4p A ** Se även högskoleförberedande utbildningar sist i detta avsnitt 47 Sid 045-050 07-02-26 21.50 Sida 48
TABELL ÖVER BASÅR
Basår Matematik Fysik Kemi Biologi Teknologi Högskola T N v e k v e k v e k v e k v e k
forts, Mittuniversitetet forts. 2003-tv. MaIA, 5p C FyII, 8p B KeII, 4p B BiII, 3p B MaIB, 5p D MaII, 3p E 2002-t.v. x 3(8) B(C) 5(13) A(B) 6(10) A(B) 4(7) A(B) 13(16) D(E) 2001 x 3(8) B(C) 4(11) A(B) 5(9) A(B) 5(9) A(B) 13(16) D(E) Sundsvall 98-2000 x 10(13) D(E) 13 B 7(10) A(B) 7 B 94-97 x 13 E 12 B 10 B 5 B 91-94 x 13 4 12 4 10 3 5 2 96-97 Basår USA x 10 D 13 B 7 A 5 A Härnösand 98-2000 Basår ES x 10(13) D(E) 13 B 7(10) A(B) 7 B 94-97 Basår ES x 10 E 10 B 10 B 10 B 93-94 Basår ES x 10 4 10 4 10 3 10 2 98-2000 Basår Y x 10 D 13 B 10 (B) 7 B 94-97 Basår Y x 10 E 10 B 10 B 5 A 93-94 Basår Y x 10 4 10 4 10 3 5 1T Örnsköldsvik 98-2000 x 10(13) D(E) 13 B 7(10) A(B) 7 B 98-2000 Basår Y x 10 D 13 B 10 (B) 7 B 94-97 x 10 E 10 B 10 B 10 B -94 x 10 4 10 4 10 3 10 2 Östersund 98-2000 x 10(13) D(E) 13 B 7(10) A(B) 7 B 98-2000 Basår Y x 10 D 13 B 10 (B) 7 B 96-97 x 12 E 13 B 10 B 5 B 94-96 x 10 E 10 B 10 B 10 B 92-94 x 10 4 10 4 10 3 10 2 Bispgården 2001 x 13 11 9 7 98-2000 x 10(13) D(E) 10 B 7(10) A(B) 10 B Mälardalens högskola ** 01-03. (20 v) x x 5(10) D(E) 10 B 5 A 7 B 01-03 (40/50 v) x x 10(15)(20) C(D)(E) 12 B 11 B 97-00 x x 5(10) D(E) 12 B 8(11) A(B) 7 B 94-97 x x 10 E 13 B 10 A 7 B 7 A 92-94 x x 10 4 13 4 10 3 7 2 7 3 Skövde ** 2004-t.v. x 5(10) C(D) 5(12,5) A(B) 2003-t.v. x x 5(10) C(D) 5(12,5) A(B) 5(10) A(B) 5(7,5) A(B) 2000-2003 x 10 D 12 B 10 B 6 B 2000-2003 x 18 E 12 B 8 A 98-2000 x x 22 E 15 B 97-98 x x 15 E 12 B 10 B 94-97 x x 18 E 15 B 93-94 x x 16 4 14 4 92-93 x x 18 4 12 4 ** Se även högskoleförberedande utbildningar sist i detta avsnitt 48 Sid 045-050 07-02-26 21.50 Sida 49
TABELL ÖVER BASÅR
Basår Matematik Fysik Kemi Biologi Teknologi Högskola T N v e k v e k v e k v e k v e k 1 Stockholms universitet 2004-t.v. x 6 D 6(14) A(B) 6(11) A(B) 6(9) A(B) 2001-2004 x 8 E 13 B 11 B 8 B 97-2001 x 11 E 17 B 12 B 96-97 x 11 E 13 B 10 B 6 B 93-94 x 8 4 14 4 11 4 7 4 Södertörn 2003-t.v. x 9 D 13 B 11 B 7 B 98-t.v. x 8(11) D(E) 13 B 11 B 5 B 96-97 x 11 E 13 B 11 B 5 B Umeå universitet ** 2001-t.v. x x Baskurs B B Baskurs A A Baskurs A A Baskurs A A Baskurs C C Baskurs B B Baskurs B B Baskurs B B Baskurs D D Baskurs E E 98-t.v. x x 8(13) D(E) 12 B 7(10) A(B) 5(10) A(B) 97-97 x x 10(15) D(E) 10 B 10 B 5(10) A(B) 5(10) A(B) 95-96 x x 10 E 10 B 5(10) A(B) 10 B 5(10) A(B) -94 x x 10 4 10 4 10 3 10 2 Uppsala universitet 03-t.v. x x Baskurs C C Baskurs A A Baskurs A A Baskurs A A Baskurs D D Baskurs B B Baskurs B B Baskurs B B Baskurs E E 2002 x x 10(14) D(E) 13 B 5(10) A(B) 5(8) A(B) 2001 x x 10(14) D(E) 12 B 8(11) A(B) 3(6) A(B) 4 A 94-2000 x x 10(13) D(E) 11 B 7(10) A(B) 3(6) A(B) 3 A 92-93 x x 10 4 10 4 10 3 10 2 Högskolan Väst (Trollhättan/Uddevalla)** 2005-t.v. x 15 E 14 B 6 A 2001-t.v. x 14 E 12 B 8 A 00-t.v, x 9 E 15 B 9 A 4 A 99-t.v. x 10 E 12 B 8 A 6 A 95-98 x 10 E 12 B 6 A 5 A 94-95 x 10 E 10 B 3 10 B 93-94 x 12 4 10 4 2 11 3 92-93 x 10 4 10 4 10 3 Växjö universitet ** -98-t.v. x x 11 E 12 B 10 B 7 B 7 Ej beh.värd -98 x x 10 E 10 B 10 B 10 B 10 Ej beh.värd Örebro universitet 2004-t.v. x 5 C 5 A 5 A 5 A 10 D 12 B 10 B 8 B 15 E 2003-t.v. x 14 E 13 B 5(10) A(B) 8 A 2001-t.v. x 12 E 15 B 7(9) A(B 6 B 2001-t.v. x 12 E 15 B 7(9) A(B) 6 A NT-Svux-98 x 18 E 15 B 7 A 94-t.v. x 12 E 15 B 7(2) A(B) 6 B 92-93 x 10 4 10 4 10 3 10 2 ** Se även högskoleförberedande utbildningar sist i detta avsnitt
49 Sid 045-050 07-02-26 21.50 Sida 50
TABELL ÖVER BASÅR
Högskoleförberedande utbildningar Basutbildning i svenska med engelska och samhällskunskap, Umeå universitet Godkänd basutbildning III t.o.m. vt 1999 ger motsvarande behörighet i svenska kurs B, engelska kurs B samt samhällskunskap kurs A. Godkänd basutbildning III fr.o.m. vt 2000 ger motsvarande behörighet i svenska kurs B och samhällskunskap kurs A. TISUS ingår som slutprov och måste vara godkänt för att basutbildning- en ska godkännas.
Collegeutbildning i svenska, Linköpings universitet Godkänd utbildning ger motsvarande behörighet i svenska kurs B och samhällskunskap kurs A.
Introduktionsutbildning i svenska med engelska och samhällskunskap, Malmö högskola Kursen ger behörighet i Sv B, En A och Sh A förutsatt att studerande har betyg på vissa delkurser inom block 2: Betygsatt delkurs i Engelska om 4 p ger behörighet i Engelska A. Betygsatt delkurs i Samhällskunskap om 2p ger Samhällskunskap A. Betyg på delkurserna »Skriftlig framställning och grammatik 4p«, »Muntlig framställning och uttal 2p«, »Textläsning och ordkunskap 4« ges först när den studerande godkänts på TISUS-testet. Därmed utfaller behörighet i svenska B.
Språkligt basår, Lärarhögskolan i Stockholm Godkänt resultat på basåret ger motsvarande behörighet i svenska kurs B.
Basårstermin, Växjö universitet Godkänt resultat på basårsterminen ger motsvarande behörighet i matematik E (11 veckotimmar). Fysik (12 veckotimmar) och IT (10 veckotimmar) är valbara kurser. Godkända studier i fysik ger motsvarande behörighet i fysik kurs B.
Basårstermin, KTH Godkänt resultat på basårstermin ger motsvarande bedömning i Matematik D samt Fysik B (kemi A fordras för att antas)
Teknisk bastermin vid högskolan i Skövde Godkänt resultat på Teknisk bastermin ger motsvarande matematik D samt Fysik B.
Startår till högskolestudier, Mälardalens högskola Startår till högskolestudier vid Mälardalens högskola ges i samarbete med KomVux. Utbildningen innehåller, förutom kurser från KomVux, en obligatorisk och en valbar kurs om vardera 10p. Godkänt Startår för högskoleutbildning ger grundläggande behörighet.
Naturvetenskaplig introduktionstermin 20p/introduktionsår 40 p, Lunds universitet Avklarad Naturvetenskaplig introduktionstermin 20p/introduktionsår 40p ger behörighet till Naturvetenskaplig utbildning vid Lunds universitet.
Teknisk bastermin, Högskolan Väst Godkänt resultat på Teknisk bastermin ger motsvarande behörighet i Matematik E samt Fysik B.
Bastermin, Högskolan i Gävle Kursbevis på bastermin ger motsvarande behörighet i Fy B, Ma D och Ke A.
Högskoleförberedande kurser vid Högskolan i Gävle 3ME01A Matematik tema industriell ekonomi, motsvarar Ma D 3ME04A Grundkurs i matematisk analys, motsvarar Ma D 3MX04A Förberedande kurs i matematik för högskolestudier, motsvarar Ma D 3MX07A Grundkurs i matematik, motsvarar Ma D
Basårskurser vid högskolan i Borås Sommarkurs motsvarande gymnasieskolans Biologi B, 5 p Sommarkurs motsvarande gymnasieskolans Kemi B, 3 p
50 Sid 051-054 07-02-27 14.07 Sida 51
TABELL ÖVER UTLÄNDSKA SPRÅKKURSER
TABELL ÖVER UTLÄNDSKA SPRÅKKURSER Förteckning över språkkurser/diplom som kan förekomma 1
Språk Språkkurs/ Anordnare Behörighet motsvarande Nivå enl Diplom steg 3 el C/B-språk Europarådet A1-C2 * (steg 3=B2)
Tyska Zentrale Mittelstufen Prüfung ZMP Goethe Institut ja B2 Kleines Deutsches Goethe Institut ja C1 Sprachdiplom KDS Univ München Grosses Deutsches Goethe Institut ja C2 Sprachdiplom GDS Univ München Deutsch für den Beruf ICC/Goethe Institut ja (Yrkesinriktat) B2 Grundbaustein Deutsch als ICC= International nej A2 Fremdsprache GBS DaF Certificate Conference Zertifikat Deutsch als ICC/Goethe Institut nej B1 Fremdsprach ZD
Franska Diplôme d´Études de Franska utbildnings- B2 Langue Française DELF 1 ministeriet Diplôme d´Études de Franska utbildnings- DELF 1 + DELF 2 ger C1 Langue Française ministeriet behörighet för arbets- DELF 2 marknaden i Frankrike Diplôme Approfondi Franska utbildnings- Franska universitetsstudier C2 de Langue Française DALF ministeriet Diplôme Supérieur Alliance Française d´Études Française Moderne DS Diplôme de Hautes Alliance Française Études Françaises DHEF Certificat de Francaise ICC nej B1 Module Prepatoire ICC nej A2 Francaise à Usage ICC nej B1 Professionnel Certificat d’aptitudes Organisation des nej - Linguistiques Nation Union Certificate d’Étudesde nej - Francais pratique 1 CEFP 1 Certificate d’Études de nej - Francais pratique 2 CEFP 2
Spanska Diploma Superior de Instituto Cervantes Spanska universitetsstudier C2 Español DSE (DELE) Nivel Elemental ICC nej A2 Certificado de Espanol ICC nej B1 Certificado Inicial de nej - Espanol CIE
51 Sid 051-054 07-03-06 13.18 Sida 52
TABELL ÖVER UTLÄNDSKA SPRÅKKURSER
Språk Språkkurs/ Anordnare Behörighet motsvarande Nivå enl Diplom steg 3 el C/B-språk Europarådet A1-C2 * (steg 3=B2)
Italienska Cert di Conoscenza B2 och C1 della Lingua Italiano Livello 4 CELI 4 och Liv 5 CELI 5 Livello Elementare ICC nej A2 Certificado d’Italiano ICC nej B1 Cert di Conoscenza della nej - Lingua Italiana, Livello 1 CELI 1 Cert di Conoscenza della nej - Lingua Italiana, Livello 2 CELI 2
Portugal Diploma de Lingua Portugesa DILP ja B2
*A1 =nybörjarnivå, C2=avancerad nivå
52 Sid 051-054 07-02-27 14.07 Sida 53
TABELL ÖVER UTLÄNDSKA SPRÅKKURSER
Kurser/diplom som ger grundläggande och särskild behörighet i engelska 1 Språkkurser / Diplom Motsvarande behörighetsnivå
Kursverksamheten Kv/Folkuniversitetet Engelska för utländska studerande (E2) Kurs A KV Lund: engelska 3 B Kurs A EFFS-examen (English for foreign students) från och med vt97 Lower (pass) Kurs A Higher (pass) Kurs B
Test of English as a Foreign Language (TOEFL), pappersbaserat totalt 500 poäng Kurs A totalt 550 poäng Kurs B
Test of English as a Foreign Language (TOEFL), databaserat totalt 173 poäng Kurs A totalt 213 poäng Kurs B
International English Language Testing Service (IELTS) totalt 5,0 och inget delmoment under 4,5 Kurs A totalt 6,0 och inget delmoment under 5,0 Kurs B
University of Cambridge/Oxford First Certificate in English Kurs A
Lower Certificate in English Grade A och B Kurs A
Certificate in Advanced English Kurs B
Certificate of Proficiency Kurs B
Diploma of English Studies Kurs B
General Certificate of Education, Ordinary Level (GCE O level) Kurs B
General Certificate of Secondary Education, (GCSE) Kurs B
International General Certificate of Secondary Education (IGCSE) Kurs B
Oxford Delegacy Higher Examination Kurs B
Michigan English Language Assesment Batt (MELAB) lägst 85 poäng Kurs A lägst 90 poäng Kurs B
Advanced Placement Intenational English Language (APIEL) Kurs B
53 Sid 051-054 07-02-27 14.07 Sida 54
TABELL ÖVER UTLÄNDSKA SPRÅKKURSER
Forts kurser/diplom som ger grundläggande och särskild behörighet i engelska
Språkkurs/ Diplom Anordnare Grundläggande/särskild Särskild behörighet Nivå Europa- Kommentar behörighet motsv. motsv. Eng B/et 3 rådet 1-6
Advanced Placement International English Language APIEL ja ja Engelska för utl stud Folkuniv. ja nej (E2) Engelska 3B Folkuniv (KV) Lund ja English for foreign ja nej students EFFS-examen Lower (pass) fr vt 97 English for foreign ja ja students EFFS-examen Higher (pass) fr vt 97 Basutbildning i svenska Umeå univ. ja ja och engelska (t o m ht 99) TISUS ingår
Följande engelska språkkurser/tester ger INTE behörighet för universitetsstudier
Språktest Anordnare Kommentar Nivå Europa- Nivå rådet 1-6 ALTE 1-5
Key English Test KET 1 Preliminary English Test PET Cambridge 3 2 TOEIC = Test of ej avsett för akademiska ändamål English for International Comm Institutional TOEFL ges ej under korrekta former
54 Sid 055-061 07-02-26 21.52 Sida 55
MERITVÄRDERING AV BETYG
MERITVÄRDERING AV BETYG
Beräkning av ett meritvärde görs endast då Se Tabell för utbyteskomplettering av gamla sökande uppfyller kraven för såväl den grund- och nya kurser. 2 läggande som den särskilda behörigheten. Ämnesbetyg kan ersättas av nytt betyg i Motsvarandebedömningar och undantag samma ämne eller motsvarande kurs. Betyget påverkar inte meritvärdet. ska vara på motsvarande nivå eller högre, se Jämförelsetalet/betygspoängen anges med tabell för utbyteskomplettering av ämnesbetyg. två decimaler. Om den tredje decimalen är fem Den 1 juli 2006 upphörde möjligheten att eller högre ska den andra decimalen höjas till pröva i kurser enligt äldre kursplaner. närmaste högre tal. Betyg i etapp som ingår i avgångsbetyg Sökande med slut- och avgångsbetyg med från komvux kan ersättas av nytt betyg i bokstavsbetyg, sifferbetyg eller blandat bok- samma etapp eller motsvarande årskurs eller stavs- och sifferbetyg rangordnas i en gemen- kurs, se tabell för utbyteskomplettering av sam urvalsgrupp (BG). etappbetyg.
Bokstavsbetyg Tilläggskomplettering Jämförelsetal för sökande med bokstavsbetyg Betyg i kurser/ämnen som inte ingår i slut- beräknas enligt nedan. /avgångsbetyget kan medräknas om det är till fördel för den sökande. Sifferbetyg och blandbetyg Betygpoängen för sökande med sifferbetyg Tilläggskomplettering kan avse betyg i kur- eller blandbetyg beräknas enligt nedan i skala ser, etapper från komvux samt ämnesbetyg 1-5. Jämförelsetalet ges efter det att sökande som kan ingå i två- eller treåriga linjer i gym- kompletteringsbetyg beräknats. Betygspoäng- nasieskolan. en överförs till 20-skalan enligt Tabell för jäm- förelsetal för betygspoäng. Till ett slutbetyg kan samtliga nya nationella kurser med bokstavsbetyg medräknas. Kompletteringsbetyg som kan påver- ka meritvärdet av betyg Till ett avgångsbetyg kan kurser i ämnen som Nedan en förklaring av de olika begreppen inte ingår i avgångsbetyget medräknas. för kompletteringar. Under avsnitt för beräk- Kurser i ämnen som ingår i avgångsbetyget ning av respektive betygsdokument framgår kan endast medräknas om det är på högre vidare i detalj vad som gäller. nivå, se tabell för utbyteskomplettering av ämnesbetyg. Observera att tillägg i ett ämne Behörighetskomplettering som ingår i avgångsbetyget endast kan göras Betyg i kurs/ämne som krävs för behörighet om ett utbyte gjorts. Om sökande för behö- medräknas alltid. Om sökande i sitt slut-/av- righet har kompletterat medräknas inte betyg gångsbetyg har betyg som räcker för behörig- på lägre nivå. het i kursen/ämnet och vill tillgodoräkna komplettering ersätts betyget i kursen/ämnet Kurser från gymnasieskolan/komvux med det nya betyget. Samtliga nationella kurser (200- och 400- koder samt 1200-, 1300- och 1400-koder) Utbyteskomplettering godtas. Betyg i kurs/ämne som i konkurrenssyfte Lokala kurser (500- och 1500-koder) godtas ersätter betyg i slut-/avgångsbetyg. Betyg i inte. kurs kan ersättas av nytt betyg i samma kurs Påbyggnadskurser (600- och 1600-koder) eller jämförbar kurs. Vid utbyte mot kurs med godtas inte. annan poäng ändras också gymnasiepoängen. Påbyggnadskurser, lokala (700- och 1700- koder) godtas inte.
55 Sid 055-061 07-02-26 21.52 Sida 56
MERITVÄRDERING AV BETYG
Etapper från komvux nadskurs eller kurs med sifferbetyg) som inte Etapper med slutsiffra 02-04 godtas ingår i slutbetyget medräknas om det höjer Etappbetyg som avser yrkesinriktade kurser jämförelsetalet (tilläggskomplettering). och påbyggnadskurser godtas inte. När tilläggskompletteringar medräknas görs det utifrån det jämförelsetal den Ämnesbetyg sökande har per sökalternativ när behörig- Ämnesbetyg som avser årskurs på två- eller hetskompletteringar och utbyteskomplet- treårig linje i gymnasieskolan godtas. teringar medräknats. Fyraårig teknisk linje – fjärde året 5 Betygsvärdet och gymnasiepoängen avse- Ämnesbetyg från fjärde året tillgodoräknas ende idrott och hälsa (A och B) medräknas inte som utbytes- eller tilläggskompletteringar. därefter endast om detta höjer jämförelseta- let, eller kurserna krävs för särskild behörig- När det gäller betyg från t.ex. påbyggnads- het. Gäller ej lokala kurser i Idrott och hälsa. utbildningar som tredje året, som motsvarar Betyg i delkurser som ingår i slutbetyg kurser etapper från komvux eller ämnesbetyg medräknas inte vid beräkning av jämförelsetal. från två- eller treåriga linjer förutsätts att det av betygsdokumenten klart framgår vad visst Övriga kompletteringar ämnesbetyg motsvarar i kurs/etapp/ämnesnivå. Ämnen/kurser med sifferbetyg godtas för behörighet men påverkar inte jämförelsetalet. Slutbetyg från gymnasieskolans pro- gram och komvux – bokstavsbetyg Studentbetyg, normalskolekompe- Jämförelsetalet beräknas enligt exemplen tens, avgångsbetyg från gymnasiesko- nedan då sökande har slutbetyg som enbart lans två- och treåriga linjer, tvååriga innehåller de nya bokstavsbetygen. specialkurser, mellanårsprogram samt Betygen på de kurser och specialarbetet avgångs-/slutbetyg från komvux med (gäller inte komvux) som ingår i slutbetyget sifferbetyg i skala 1-5 eller blandbetyg ges följande siffervärden: Betygspoängen beräknas enligt nedan när Icke godkänd (IG) 0 sökande har sifferbetyg eller har både siffer- Godkänd (G) 10 betyg och nya bokstavsbetyg (blandbetyg). Väl godkänd (VG) 15 För sökande med sifferbetyg i skala 1-5 ges Mycket väl godkänd (MVG) 20 motsvarande siffervärde för respektive betyg.
Beräkning av jämförelsetal görs i följande För nya bokstavsbetyg ges följande värden: ordning: Icke godkänd (IG) 0 1 Siffervärdet för varje betyg multipliceras Godkänd (G) 3 med kursens eller specialarbetets gymna- Väl godkänd (VG) 4 sie-poäng, varvid betygsvärdet för kursen Mycket väl godkänd (MVG) 5 eller specialarbetet/projektarbete erhålls. Svenska B med delat betyg ger 60 gp för För sökande med studentbetyg, normalskole- svenska språket och 60 gp för litteratur- kompetens eller motsvarande eller med gamla kunskap. Båda betygen medräknas i merit- bokstavsbetyg ges följande värden: värdet oavsett betygsvärde. Berömlig (A) 5 Det sammanlagda betygsvärdet för alla Med utmärkt beröm godkänd (a) 5 kurser och specialarbetet/projektarbete Med beröm godkänd (AB) 4 som ingår i slutbetyget divideras med det Icke utan beröm godkänd (Ba) 3 antal gymnasiepoäng för kurser och speci- Godkänd (B) 3 alarbetet som ingår i slutbetyget, varvid det Icke fullt godkänd (BC) 1 s.k. jämförelsetalet erhålls. Icke godkänd (C) 1 2 Betyg i kurs som krävs för behörighet med- räknas alltid (behörighetskomplettering). I underlag för betygspoängen ingår: 3 Betyg i kurs som ingår i slutbetyget ersätts • Betyg i samtliga obligatoriska ämnen/kur- med kompletteringsbetyg i motsvarande ser utom idrott/idrott och hälsa. eller jämförbar kurs om betyget är högre • Betyg i utökade (frivilliga) ämnen/kurser (utbyteskomplettering). om de höjer betygspoängen eller krävs för 4 Betyg i kurs (gäller ej lokal eller påbygg- särskild behörighet.
56 Sid 055-061 07-02-26 21.52 Sida 57
MERITVÄRDERING AV BETYG
• Betyg i ämne/kurs (gäller ej lokal kurs) Sökande som kompletterat ämnesbetyg som inte ingår i avgångs-/slutbetyget och med nytt betyg från komvux etapper eller som krävs för behörighet eller höjer gymnasieskolans nya kurser får byta ut betyg betygspoängen. (Kompletteringsbetyg). i avgångsbetyg som avser lägst motsvarande • Betyg i idrott/ idrott och hälsa om det höjer nivå. Se Tabell för utbyteskomplettering. betygspoängen eller krävs för särskild Observera att betyg i Bild/Musik inte kan behörighet. ersättas av Estetisk verksamhet och att Maskinskrivning inte kan ersättas av Tan- För sökande med avgångsbetyg från fyraårig gentbordsteknik. 2 teknisk linje beräknas betygspoängen på avgångsbetyg från årskurs 3. Om sökande Exempel saknar avgångsbetyg från årskurs 3 görs Sökande har i sitt avgångsbetyg betyg 3 i uträkning av de betyg som satts i årskurs 3. matematik 3 åk SE. Sökande kompletterar med betyget MVG från kurs C. Betyget 3 Beräkning av kompletteringsbetyg ersätts med 5, siffervärdet för MVG. Utbyteskompletteringar och tilläggskomp- letteringar kan aldrig avse betyg på lägre nivå Tilläggskomplettering än vad som ingår i avgångsbetyget eller krävs Komplettering med betyg i ämnen/kurser för behörighet. som inte krävs för behörighet och som inte Ämnesbetyg kan aldrig ersättas av betyg i ingår i avgångsbetyg läggs till i meritvärder- lokal kurs. Det gäller även om gymnasiesko- ingen om de höjer betygsvärdet som den lan intygar att betyg i kursen motsvarar aktu- sökande erhållit per sökalternativ när behö- ellt ämne. righetskompletteringar och utbyteskomplet- teringar medräknats. Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer Tilläggskomplettering kan avse betyg i Behörighetskomplettering (komplettering i kurser, etapper från komvux samt ämnesbe- ämne/kurs som krävs för behörighet) tyg som kan ingå i avgångsbetyg från två- Komplettering med betyg i ämnen/kurser eller treåriga linjer i gymnasieskolan. När det som krävs för behörighet. gäller betyg från t.ex. påbyggnadsutbildning- • Om ämnet/kursen inte ingår i avgångsbe- ar som tredje året, som motsvarar kurser, tyget läggs betygsvärdet till. etapper från komvux eller ämnesbetyg från • Om betyg i ämnet ingår i avgångsbetyget två- eller treåriga linjer förutsätts att det av ersätts betygsvärdet om det nya komplet- betygsdokumenten klart framgår vad visst teringsbetyget krävs för särskild behörig- ämnesbetyg motsvarar uttryckt i kurs/ het, oavsett nivå. etapp/årskurs.
Exempel: Avgångsbetyg från mellanårsprogram Den sökande har i sitt avgångsbetyg erhål- Betyg i lokala kurser som ingår i avgångsbe- lit betyget 2 i samhällskunskap 3 åk. För tyg medräknas i betygsvärdet. behörighet krävs samhällskunskap 2 åk/ Behörighetskomplettering (komplettering i kurs A. Sökande kompletterar med bety- ämne som krävs för behörighet) get VG i samhällskunskap A. Betyget 2 Komplettering med betyg i ämnen /kurser ersätts med 4 (siffervärdet för VG). som krävs för behörighet. Utbyteskomplettering • Om ämnet/kursen inte ingår i avgångsbe- Komplettering med betyg i ämnen/kurser tyget läggs betygsvärdet till. som ingår i avgångsbetyget. Betygsvärdena • Om betyg i ämnet ingår i avgångsbetyget byts ut. ersätts betygsvärdet om det nya komplet- Betyget byts ut i de fall sökande erhållit ett teringsbetyget krävs för särskild behörig- nytt högre betyg i det ämne, motsvarande het, oavsett nivå. kurs eller etapp som ingår i avgångsbetyget. Om den sökande uppfyller behörigheten i Utbyteskomplettering sitt avgångsbetyg men erhåller en högre För att byta ut ett ämnesbetyg i ett avgångs- betygspoäng genom komplettering byts det betyg från mellanårsprogram krävs att den gamla betyget ut mot det nya. sökande för de ämnen där kurserna bygger
57 Sid 055-061 07-02-26 21.52 Sida 58
MERITVÄRDERING AV BETYG
på varandra har ett nytt betyg i lägst den för ämnesbetyg, behöver inte kompletteras. sökande högsta kursen. Betyg som endast omfattar lokala kurs/er får endast bytas ut mot betyg i samma lokala Exempel: kurs/er. Sökande med betyg i matematik, som läst Ämnesbetyget tas bort och kursbetygen kurserna A-C, måste för att ämnesbetyget läggs till. ska bytas ut komplettera med ett nytt betyg i lägst kurs C. Exempel: Sökande med betyg i ämnet företagseko- Från naturvetenskaps- och samhällsveten- nomi, som läst kurserna företagsekonomi skapsprogrammen gäller det följande ämnen: A, rättskunskap samt lokal kurs, måste för – svenska ersätts av kurs B * att byta ut ämnesbetyg i företagsekonomi – engelska ** komplettera i både företagsekonomi A – samhällskunskap och rättskunskap. – matematik Både det nya betyget i företagsekonomi – religionskunskap A och i rättskunskap medräknas i betygs- – biologi poängen. – C-språk ersätts av C-språk kurs B – B-språk ersätts av B-språk kurs B Tilläggskomplettering – fysik ersätts av fysik B Komplettering med betyg i kurser som inte krävs – historia för behörighet och som inte ingår i avgångsbetyg – kemi läggs till i meritvärderingen om de höjer – teknologi betygspoängen som den sökande erhållit per – företagsekonomi *** sökalternativ när behörighetskompletteringar samt naturkunskap och utbyteskompletteringar medräknats. Kompletteringsbetyg i kurs inom ämne där * Sökande med betyg i svenska där kurs C, kurserna bygger på varandra får läggas till SV203, ingår ska komplettera med svenska om kompletteringsbetyget avser kurs på kurs B för att ersätta ämnesbetyget. Nytt samma nivå eller högre nivå än ämnesbetyget betyg i kurs Svenska kurs C SV203/SV1205 om utbyte först gjorts. räknas som tilläggskomplettering. Exempel 1 ** Sökande med betyg i engelska där kurs C, En sökande har betyg 3 i matematik som EN204, ingår ska för att ersätta ämnesbetyget omfattar kurs A-C och söker en utbildning i engelska med den för sökande högsta kur- där matematik inte krävs för behörighet. sen av kurs A eller kurs B. Nytt betyg i eng- Sökande kompletterar med kurs C, D elska C, kurs EN204, räknas som tilläggs- och E. Betyg i samtliga kurser är VG. komplettering. Betygsvärdet 3 i avgångsbetyget byts ut Om sökande kompletterat med engelska C, mot kurs C VG=4. Dessutom kommer både EN1203, kan betyget ersätta ämnesbetyg i betyget i kurs D och E att räknas som till- engelska. läggskompletteringar om de höjer betygs- poängen. *** Om ämnesbetyget i företagsekonomi omfattar fler nationella kurser än kurser som Exempel 2 benämns företagsekonomi måste sökande för Sökande har betyg 5 i matematik som att ersätta ämnesbetyg också komplettera omfattar kurs A-C och söker en utbildning med betyg i dessa kurser. där Matematik D krävs för behörighet. Sökande kompletterar med kurs C, D och För att byta ut ett ämnesbetyg där kurserna E. Betyg i samtliga kurser är VG. inte bygger på varandra krävs att sökande läst Betyg 5 i avgångsbetyget byts ut mot 4 samtliga de nationella kurser som ingår i den (VG) kurs D eftersom D krävs för behörighet. sökandes ämnesbetyg. Kurs C och E medräknas som tilläggskom- Betyg i lokala kurser, som kan ingå i ett plettering om den höjer betygspoängen.
58 Sid 055-061 07-02-26 21.52 Sida 59
MERITVÄRDERING AV BETYG
Samlat betygsdokument från Övriga kurser komvux Kurser som inte får ingå i ett slutbetyg från Meritvärdering av samlat betygsdokument komvux (se avsnitt Skolformer) och kurser från komvux görs då den sökande saknar från gymnasieskolan räknas endast om de slutbetyg från komvux. krävs för särskild behörighet. Gammal kurs I underlaget för beräkning av jämförelse- konverteras enligt SKOLFS 2001:19. Lokala tal/betygspoäng medräknas betyg i samtliga kurser mulitipliceras med 1,0. poängsatta kurser, inklusive lokala kurser som kan ingå för grundläggande behörighet. Betyg i ämnen och etapper kan ge behörighet 2 Om sökande uppfyller den grundläggande men medräknas inte i meritvärderingen. behörigheten genom 90-procentsregeln av fler slutbetyg, se avsnitt Behörighet, görs 3. Gamla kurser och eventuellt nya kurser. meritvärderingen i ordning 1 till 3 nedan. Kursbetyg utfärdade senast 2002-06-30 – minst 1773 gymnasiepoäng (SABP 1. Betyg i enbart nya kurser – minst 2115 eller SABM) gymnasiepoäng (SANBP) Sökande med siffer- eller blandat siffer- och Jämförbara kurser bokstavsbetyg (SABM). Om antalet gymna- Det är alltid den nya komvuxkursen som räk- siepoäng med enbart kurser med bokstavsbe- nas, jämförbar gammal komvuxkurs kan inte tyg uppgår till minst 1773 gymnasiepoäng byta ut den nya kursen. konkurrerar sökande enbart på dessa kurser Övriga kurser (SABP). Betyg i – gamla komvuxkurser Jämförbara kurser – kurser som inte får ingå i ett slutbetyg från Om jämförbara komvuxkurser finns, utfärda- komvux (se avsnitt Skolformer) de senast 2002-06-30, är det alltid den nya – kurser från gymnasieskolan kursen som ska räknas. Vid två jämförbara räknas endast om de krävs för särskild behö- gamla komvuxkurser räknas alltid den senas- righet. Gammal kurs konverteras enligt te (vilka kurser som är jämförbara framgår av SKOLFS 2001:19. Tabell för utbyteskomplettering).
Betyg i ämnen och/eller etapper kan ge behö- Övriga kurser righet men medräknas inte vid beräkning av Betyg i jämförelsetalet. – gamla eller nya komvuxkurser utfärdade efter 2002-06-30 2. Gamla kurser och eventuellt nya kurser – kurser som inte får ingå i ett slutbetyg från – minst 2071 gymnasiepoäng (SAMBP komvux (se avsnitt Skolformer, kommunal eller SAMBL) vuxenutbildning) – kurser från gymnasieskolan Sökande med siffer- eller blandat siffer- och räknas endast om de krävs för särskild behö- bokstavsbetyg (SAMBL). Om antalet gym- righet. Gammal kurs räknas med sin rätta nasiepoäng med enbart kurser med bokstavs- poäng (dvs ej konverterad). betyg uppgår till minst 2071 gymnasiepoäng konkurrerar sökande enbart på dessa kurser Betyg i ämnen och etapper kan ge behörighet (SAMBP). men medräknas inte i meritvärderingen.
Jämförbara kurser Utländsk förutbildning Om jämförbara komvuxkurser finns är det Det utländska gymnasiebetyget omräknas i alltid den nya komvuxkursen som ska räknas. skala 12,00-20,00. Jämförelsetalet beräknas Vid två jämförbara gamla komvuxkurser räk- enligt fastställd formel eller genom värde nas alltid den senaste (vilka kurser som är enligt tabell, Högskoleverkets föreskrifter jämförbara framgår av Tabell för utby- HSVFS 2003:2. teskomplettering). Nya föreskrifter vad gäller skala, tilläggs- komplettering och omräkningstabeller tilläm-
59 Sid 055-061 07-02-26 21.52 Sida 60
MERITVÄRDERING AV BETYG
pas inför antagningen ht -08, Högskole- Beräkning av jämförelsetal efter komplet- verkets föreskrifter HSVFS 2006:2 tering När värdet för det utländska betyget har räk- Behörighetskomplettering (komplettering i nats fram enligt formel eller tabell multiplice- ämne/kurs som krävs för behörighet) ras betyget med 2 500. Kompletteringsbetyg Behörighetskompletteringar från svensk gymna- för behörighet och tillägg räknas sedan på sieutbildning eller komvux medräknas alltid. samma sätt som för sökande med ett slutbetyg Undantaget är betyg i svenska från svensk gym- från gymnasieskolan omfattande 2 500 gym- nasieutbildning eller komvux som endast nasiepoäng. Betyg i samtliga nationella kur- medräknas om det höjer betygspoängen. ser kan medräknas för behörighet eller som tilläggskomplettering. Betyg i gamla kurser Utbyteskomplettering konverteras enligt Skolverkets föreskrifter, På grund av olikheter i utbildningssystem, SKOLFS 2001:19. ämnesinnehåll och betygssystem kan regeln Om sökande har kursbetyg med sifferbetyg om utbyteskomplettering inte tillämpas. (komvux 92-94) räknas de om så att betyg 3= G, 4 = VG och 5 = MVG. Tilläggskomplettering Om sökande för behörighet i engelska åbe- Kompletteringar i nationella kurser från ropar kurs med sifferbetyg 1 eller 2 räknas svensk gymnasieskola eller gymnasial vuxen- detta som G. utbildning medräknas om det höjer betygs- poängen.
Oavslutade utländska gymnasieutbildningar Sökande som inte uppfyller kraven för grundläggande behörighet kan efter kompletteringsstudi- er vid svensk gymnasieskola/komvux medges undantag (dispens) vid ansökan till högskoleut- bildning. Det gäller sökande som saknar sista året av sin gymnasieutbildning alternativt hela eller delar av en examen. Kompletteringsstudierna ska omfatta minst 800 poäng i kärnämnesliknande och nationella kurser. Svenska kurs A och b, engelska kurs A och kurser i modersmålet/undervisningsspråket får inte ingå i de 800 poängen. Se tabell nedan.
Kursnamn Kurskod Gymnasiepoäng Kursnamn Kurskod Gymnasiepoäng Biologi A BI1201 100 Matematik A MA1201 100 Biologi B BI1202 50 Matematik B MA1202 50 Biologi – breddning BI1203 50 Matematik C MA1203 100 Matematik D MA1204 100 Datorkunskap DAA1201 50 Matematik E MA1205 50 Engelska B EN1202 100 Matematik – breddning MA1206 50 Engelska C EN1203 100 Matematik – diskret MA1207 50 Moderna språk – steg 1 MSPR1201 100 Filosofi A FS1201 50 Moderna språk – steg 2 MSPR1202 100 Filosofi B FS1202 50 Moderna språk – steg 3 MSPR1203 100 Fysik A FY1201 100 Moderna språk – steg 4 MSPR1204 100 Fysik B FY1202 150 Moderna språk – steg 5 MSPR1205 100 Fysik – breddning FY1203 50 Moderna språk – steg 6 MSPR1206 100 Företagsekonomi A FE1202 50 Moderna språk – steg 7 MSPR1207 100 Företagsekonomi B FE1203 150 Naturkunskap A NK1201 50 Geografi A GE1201 100 Naturkunskap B NK1202 100 Geografi B GE1202 50 Psykologi A PS1201 50 Historia A HI1201 100 Psykologi B PS1202 50 Historia B HI1202 100 Historia C HI1203 100 Religionskunskap A RE1201 50 Religionskunskap B RE1202 50 Kemi A KE1201 100 Kemi B KE1202 100 Samhällskunskap A SH1201 100 Kemi – breddning KE1203 50 Samhällskunskap B SH1202 100 Samhällskunskap C SH1203 100 Svenska C SV1205 50
60 Sid 055-061 07-02-26 21.52 Sida 61
MERITVÄRDERING AV BETYG Tabell för jämförelsetal för betygspoäng Tabellen ska användas när betygspoäng från avgångsbetyg från svensk gymnasieskola (sifferbetyg) ska omvandlas till 20-skalan, HSVFS 2003:2. Kompletteringsbetyg ska medräknas innan omvandling görs. Betygs- Jämfö- Betygs- Jämfö- Betygs- Jämfö- Betygs- Jämfö- Betygs- Jämfö- Betygs- Jämfö- poäng relsetal poäng relsetal poäng relsetal poäng relsetal poäng relsetal poäng relsetal 1,00 0,97 1,65 5,21 2,30 9,03 2,95 12,42 3,60 15,38 4,25 17,92 1,01 1,04 1,66 5,28 2,31 9,08 2,96 12,47 3,61 15,42 4,26 17,96 1,02 1,11 1,67 5,34 2,32 9,14 2,97 12,51 3,62 15,47 4,27 17,99 1,03 1,18 1,68 5,40 2,33 9,19 2,98 12,56 3,63 15,51 4,28 18,03 1,04 1,25 1,69 5,46 2,34 9,25 2,99 12,61 3,64 15,55 4,29 18,06 1,05 1,32 1,70 5,52 2,35 9,30 3,00 12,66 3,65 15,59 4,30 18,10 1,06 1,38 1,71 5,58 2,36 9,36 3,01 12,71 3,66 15,63 4,31 18,13 2 1,07 1,45 1,72 5,64 2,37 9,41 3,02 12,76 3,67 15,68 4,32 18,17 1,08 1,52 1,73 5,71 2,38 9,47 3,03 12,80 3,68 15,72 4,33 18,20 1,09 1,59 1,74 5,77 2,39 9,52 3,04 12,85 3,69 15,76 4,34 18,24 1,10 1,65 1,75 5,83 2,40 9,58 3,05 12,90 3,70 15,80 4,35 18,27 1,11 1,72 1,76 5,89 2,41 9,63 3,06 12,95 3,71 15,84 4,36 18,31 1,12 1,79 1,77 5,95 2,42 9,69 3,07 13,00 3,72 15,88 4,37 18,34 1,13 1,86 1,78 6,01 2,43 9,74 3,08 13,04 3,73 15,92 4,38 18,38 1,14 1,92 1,79 6,07 2,44 9,79 3,09 13,09 3,74 15,96 4,39 18,41 1,15 1,99 1,80 6,13 2,45 9,85 3,10 13,14 3,75 16,01 4,40 18,45 1,16 2,06 1,81 6,19 2,46 9,90 3,11 13,19 3,76 16,05 4,41 18,48 1,17 2,12 1,82 6,25 2,47 9,95 3,12 13,23 3,77 16,09 4,42 18,52 1,18 2,19 1,83 6,31 2,48 10,01 3,13 13,28 3,78 16,13 4,43 18,55 1,19 2,26 1,84 6,37 2,49 10,06 3,14 13,33 3,79 16,17 4,44 18,58 1,20 2,32 1,85 6,43 2,50 10,12 3,15 13,37 3,80 16,21 4,45 18,62 1,21 2,39 1,86 6,49 2,51 10,17 3,16 13,42 3,81 16,25 4,46 18,65 1,22 2,46 1,87 6,55 2,52 10,22 3,17 13,47 3,82 16,29 4,47 18,68 1,23 2,52 1,88 6,61 2,53 10,28 3,18 13,51 3,83 16,33 4,48 18,72 1,24 2,59 1,89 6,67 2,54 10,33 3,19 13,56 3,84 16,37 4,49 18,75 1,25 2,65 1,90 6,73 2,55 10,38 3,20 13,61 3,85 16,41 4,50 18,78 1,26 2,72 1,91 6,79 2,56 10,43 3,21 13,65 3,86 16,45 4,51 18,82 1,27 2,79 1,92 6,85 2,57 10,49 3,22 13,70 3,87 16,49 4,52 18,85 1,28 2,85 1,93 6,91 2,58 10,54 3,23 13,75 3,88 16,53 4,53 18,88 1,29 2,92 1,94 6,97 2,59 10,59 3,24 13,79 3,89 16,57 4,54 18,92 1,30 2,98 1,95 7,03 2,60 10,64 3,25 13,84 3,90 16,61 4,55 18,95 1,31 3,05 1,96 7,09 2,61 10,70 3,26 13,88 3,91 16,65 4,56 18,98 1,32 3,11 1,97 7,14 2,62 10,75 3,27 13,93 3,92 16,68 4,57 19,02 1,33 3,18 1,98 7,20 2,63 10,80 3,28 13,98 3,93 16,72 4,58 19,05 1,34 3,24 1,99 7,26 2,64 10,85 3,29 14,02 3,94 16,76 4,59 19,08 1,35 3,31 2,00 7,32 2,65 10,91 3,30 14,07 3,95 16,80 4,60 19,11 1,36 3,37 2,01 7,38 2,66 10,96 3,31 14,11 3,96 16,84 4,61 19,14 1,37 3,44 2,02 7,44 2,67 11,01 3,32 14,16 3,97 16,88 4,62 19,18 1,38 3,50 2,03 7,49 2,68 11,06 3,33 14,20 3,98 16,92 4,63 19,21 1,39 3,57 2,04 7,55 2,69 11,11 3,34 14,25 3,99 16,96 4,64 19,24 1,40 3,63 2,05 7,61 2,70 11,16 3,35 14,29 4,00 16,99 4,65 19,27 1,41 3,70 2,06 7,67 2,71 11,21 3,36 14,34 4,01 17,03 4,66 19,30 1,42 3,76 2,07 7,73 2,72 11,27 3,37 14,38 4,02 17,07 4,67 19,34 1,43 3,83 2,08 7,78 2,73 11,32 3,38 14,43 4,03 17,11 4,68 19,37 1,44 3,89 2,09 7,84 2,74 11,37 3,39 14,47 4,04 17,15 4,69 19,40 1,45 3,95 2,10 7,90 2,75 11,42 3,40 14,51 4,05 17,18 4,70 19,43 1,46 4,02 2,11 7,96 2,76 11,47 3,41 14,56 4,06 17,22 4,71 19,46 1,47 4,08 2,12 8,01 2,77 11,52 3,42 14,60 4,07 17,26 4,72 19,49 1,48 4,15 2,13 8,07 2,78 11,57 3,43 14,65 4,08 17,30 4,73 19,52 1,49 4,21 2,14 8,13 2,79 11,62 3,44 14,69 4,09 17,34 4,74 19,55 1,50 4,27 2,15 8,18 2,80 11,67 3,45 14,74 4,10 17,37 4,75 19,59 1,51 4,34 2,16 8,24 2,81 11,72 3,46 14,78 4,11 17,41 4,76 19,62 1,52 4,40 2,17 8,30 2,82 11,77 3,47 14,82 4,12 17,45 4,77 19,65 1,53 4,46 2,18 8,36 2,83 11,82 3,48 14,87 4,13 17,48 4,78 19,68 1,54 4,53 2,19 8,41 2,84 11,87 3,49 14,91 4,14 17,52 4,79 19,71 1,55 4,59 2,20 8,47 2,85 11,92 3,50 14,95 4,15 17,56 4,80 19,74 1,56 4,65 2,21 8,52 2,86 11,97 3,51 15,00 4,16 17,59 4,81 19,77 1,57 4,71 2,22 8,58 2,87 12,02 3,52 15,04 4,17 17,63 4,82 19,80 1,58 4,78 2,23 8,64 2,88 12,07 3,53 15,08 4,18 17,67 4,83 19,83 1,59 4,84 2,24 8,69 2,89 12,12 3,54 15,13 4,19 17,70 4,84 19,86 1,60 4,90 2,25 8,75 2,90 12,17 3,55 15,17 4,20 17,74 4,85 19,89 1,61 4,96 2,26 8,80 2,91 12,22 3,56 15,21 4,21 17,78 4,86 19,92 1,62 5,03 2,27 8,86 2,92 12,27 3,57 15,25 4,22 17,81 4,87 19,95 1,63 5,09 2,28 8,92 2,93 12,32 3,58 15,30 4,23 17,85 4,88 19,98 1,64 5,15 2,29 8,97 2,94 12,37 3,59 15,34 4,24 17,89 4,89–5,00 20,00 61 Sid 062-073 07-03-06 13.22 Sida 62
TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING Tabell för utbyteskomplettering av gamla och nya kurser i slutbetyg I tabellen listas de gamla kurser i slutbetyg 1997-2002 som vid utbyteskomplettering i slutbetyg kan ersättas av nya kurser (gy 2000). Ämnena enligt den gamla timplanen är sorterade i bokstavsordning. Vid meritvärdering räknas både betyget och gymnasiepoängen för den nya kursen. Kurser, där kursplanen tidigare reviderats, och som vid meritvärdering är utbytbara finns med i förteckningen. Se t ex kursen Datakunskap under ämnet Datoranvänd- ning. Den äldre kursen finns under den streckade linjen. Betyg i lokal kurs kan endast ersättas mot nytt betyg i exakt samma lokala kurs. Kurskod samt kurspoäng måste vara identisk för att utbyte ska ske.
Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn kurskod poäng kurskod poäng Administration Administrativ service A ADM200 30 Administration A ADM1201 50 Administrativ service B ADM201 90 Administration B ADM1202 200 Affärskommunikation – Språk Engelska ADM207 40 Affärskommunikation engelska ADM1203 50 Affärskommunikation moderna språk Franska ADM208 40 Franska FR1404 50 Spanska ADM209 40 Spanska SP1404 50 Tyska ADM210 40 Tyska TY1404 50 Anteckningsstenografi ADM203 40 Anteckningsstenografi ADM1210 50 Textbehandling A ADM211 30 Information och layout A ADM1205 50 Textbehandling C ADM213 60 Information och layout B ADM1206 100 Konferensadministration ADM215 40 Konferens och reception ADM1208 100 Arbetsmiljö- Arbetsmiljö – yrkesliv ARB201 30 Arbetsmiljö och säkerhet ARL1201 50 kunskap Arrangering och Arrangering och ARKO200 60 Arrangering och komposition MUPR1201 50 komposition komposition Bagerikunskap Bageri – grundkurs BAK200 90 Bageri A BAK1201 100 Barn-, kultur- och Badverksamhet BKF200 250 Badverksamhet BKF1201 200 fritidsverksamhet Barn i förskola, skola BKF201 250 Förskola skola fritidshem BKF1204 200 och fritidshem Fritid för BKF203 50 Fritid för funktionshindrade BKF1206 50 funktionshindrade Kultur och folkbildning BKF204 200 Kultur och fortbildning BKF1205 200 Beredningsteknik Färgning och beredning BRT200 50 Färgning och beredning BRT1201 50 Garvning BRT201 50 Garvning BRT1202 50 Bild Bild BL200 160 Bild BF1201 150 Biologi Biologi A BI200 50 Biologi A BI1201 100 Biologi B BI201 60 Biologi B BI1202 50 Byggteknik Löd- och svetsteknik BYT223 85 Lödning och skärning A SVST1206 50 Charkuterikunskap Charkuteri – grundkurs CHK200 70 Charkuteri A CHK1201 100 CNC-teknik CAD/CAM-teknik CNC200 40 CAD/CAM teknik CNC1201 50 CNC-teknik A CNC201 30 CNC-teknik A CNC1202 50 CNC-teknik B CNC202 60 CNC-teknik B CNC1203 100 CNC-teknik C CNC203 130 CNC-teknik C CNC1204 150 CNC-teknik D CNC204 130 CNC-teknik D CNC1205 100 FMS-teknik A CNC205 130 FMS-teknik A CNC1207 100 FMS-teknik B CNC206 130 FMS-teknik B CNC1208 150 Dansimprovisation Dansimprovisation och DSIK200 60 Dansimprovisation och DNS1204 150 och komposition komposition komposition Dansträning Dansträning DST200 80 Dansträning DNS1205 100
62 Sid 062-073 07-02-26 21.53 Sida 63
TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING
Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn kurskod poäng kurskod poäng Datakunskap Programmering C/C++ DTR207 90 Programmering C/C++ DA209 80 Datoranvändning Datorkunskap DAA200 50 Datorkunskap DAA1201 50 ------Datorkunskap, grundkurs DA200 30 Datorkunskap DAA200 50 Datakunskap, grundkurs DA200 30 Datakunskap DAA1201 50 Datorteknik Databashantering DTR200 60 Databashantering DTR1211 100 2 Datorkommunikation DTR201 90 Datorkommunikation DTR1201 100 IT-samordning DTR202 180 IT-samordning DTR1202 200 Lokala nätverk – DTR203 80 Lokala nätverk A DTR1203 100 administration Lokala nätverk – DTR204 170 Lokala nätverk B DTR1204 150 teknologier Persondatorer DTR205 60 Persondatorer DTR1206 100 Programmering – DTR206 60 Programmering A DTR1207 50 Basic/Pascal Webbdesign DTR209 80 Webbdesign DTR1210 100 Dirigering och Dirigering och DIR200 60 Ensembleledning MUPR1202 50 ensembleledning ensembleledning Djurkunskap Djurhållning i park DJR202 200 Djurhållning i park DJR1203 200 Djurkunskap – grundkurs DJR203 50 Djurkunskap grundkurs DJR1204 50 Djursjukvård DJR204 200 Djursjukvård DJR1205 150 Etologi DJR205 30 Etologi DJR1206 50 Lantbruksdjurs skötsel DJR208 150 Lantbruksdjurs skötsel DJR1212 150 Sällskapsdjur DJR209 100 Sällskapsdjur DJR1215 200 Yrkesmässig stall och DJR210 200 Arbete med häst DJR1201 200 hästskötsel Eldistribution Drift och underhåll ELD206 150 Drift och underhåll ELD1201 150 ------ELD200 150 Drift och underhåll ELD1201 150 ELD200 150 Drift och underhåll ELD206 150 Högspänningsnät ELD207 100 Högspänningsnät ELD1202 100 ------ELD201 100 Högspänningsnät ELD1202 100 ELD201 100 Högspänningsnät ELD207 100 Kontrollanläggningar ELD208 70 Kontrollanläggningar ELD1203 100 ------ELD202 70 Kontrollanläggningar ELD1203 100 ELD202 70 Kontrollanläggningar ELD208 70 Lågspänningsnät ELD209 120 Lågspänningsnät ELD1204 150 ------ELD203 120 Lågspänningsnät ELD1204 150 ELD203 120 Lågspänningsnät ELD209 120 Nätstationer i ELD210 50 Nätstationer i jordkabelnät ELD1205 50 jordkabelnät ------ELD204 50 Nätstationer i jordkabelnät ELD1205 50 ELD204 50 Nätstationer i jordkabelnät ELD210 50 Transformatorstationer ELD211 50 Transformatorstationer ELD1206 50 ------ELD205 50 Transformatorstationer ELD1206 50 ELD205 50 Transformatorstationer ELD211 50
63 Sid 062-073 07-02-26 21.53 Sida 64
TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING
Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn kurskod poäng kurskod poäng Elektronik Analoga elektronikkretsar ENK209 100 Analoga kretsar A ENK1201 100 – lågfrekvensteknik Analoga elektronikkretsar ENK208 50 Analoga kretsar B ENK1202 50 – högfrekvensteknik Digitalteknik A ENK210 50 Digitalteknik A ENK1203 50 Digitalteknik B ENK211 50 Digitalteknik B ENK1204 50 Elektronik grundkurs ENK212 50 Elektronik grundkurs ENK1205 50 ------ENK202 50 Elektronik grundkurs ENK1205 50 ENK202 50 Elektronik grundkurs ENK212 50 Industri- och kraft- ENK213 60 Kraftelektronikkretsar ENK1206 50 elektronikkretsar Mikroprocessorteknik ENK214 70 Mikroprocessorteknik A ENK1207 50 Ytmonteringsteknik ENK216 30 Ytmonteringsteknik ENK1209 50 ------ENK207 30 Ytmonteringsteknik ENK1209 50 ENK207 30 Ytmonteringsteknik ENK216 30 Elektroniksystem Fax- och kopiatorservice ENSY220 40 Fax, skrivare, kopiatorer ENSY1205 50 Hemsatellitanläggningar ENSY222 60 Hemsatellitanläggningar ENSY1210 50 Antenn-, mobiltelefon- ENSY217 30 Kommunikationssystem i fordon ENSY1212 50 och kommunikations- radioinstallation Ljud- och hifianläggningar ENSY225 90 Ljudanläggningar ENSY1213 100 Ljudproduktionsteknik ENSY226 130 Ljudproduktionsteknik ENSY1214 150 Marinelektronik ENSY227 130 Marinelektronik ENSY1215 150 Mikrovågsutrustning ENSY228 60 Mikrovågsutrustning ENSY1216 50 Videoanläggningar ENSY229 50 Videoanläggning ENSY1217 50 Videobandspelare och ENSY230 120 Videobandspelare och ENSY1218 100 videokameror videokamera Videoproduktionsteknik ENSY231 130 Videoproduktionsteknik ENSY1219 150 Industriell elektronik ENSY223 130 Elektroniksystemreparation ENSY1204 150 ------ENSY208 130 Elektroniksystemreparation ENSY1204 150 ENSY208 130 Industriell elektronik ENSY223 130 Kommunikationsradio- ENSY224 130 Kommunikationsradioservice ENSY1211 150 service ------ENSY209 130 Kommunikationsradioservice ENSY1211 150 ENSY209 130 Kommunikationsradioservice ENSY224 130 Elinstallation Belysningsteknik ELI204 50 Belysningsteknik ELI1201 50 Elinstallation ELI206 120 Elinstallation motorstyrningELI1204 100 motorstyrning Elkunskap Elkompetens A ELKU205 50 Elkompetens A ELKU1201 50 Elkompetens B ELKU206 80 Elkompetens B ELKU1202 50 Elmekanik ELKU207 70 Elmekanik ELKU1203 100 Ellära Likström och enfas ELL200 60 Ellära A ELL1201 50 växelström A Likström och enfas ELL201 60 Ellära B ELL1202 50 växelström B Växelström trefas ELL202 30 Växelström trefas ELL1203 50
64 Sid 062-073 07-02-26 21.53 Sida 65
TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING
Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn kurskod poäng kurskod poäng Energiteknik Energi A ENETE200 90 Energi A ENTE1201 100 Energi B ENETE201 120 Energi B ENTE1202 150 Energiomvandling ENETE202 50 Energiomvandling ENTE1203 50 Engelska Engelska A EN200 110 Engelska A EN1201 100 Engelska B EN201 40 Engelska B EN1202 100 Ensemble Ensemble ENS200 130 Ensemble A MU1201 100 2 Estetisk verksamhet Estetisk verksamhet ESV200 30 Estetisk verksamhet ESV1201 50 Expo Expo A EXPO200 120 Expo A EXPO1201 100 Expo B EXPO201 150 Expo C EXPO1203 200 Fartygsteknik Brandskydd ombord FTT206 40 Brandskydd ombord FTT1201 50 Fartygsbefäl FTT209 100 Fartygsbefäl FTT1203 100 Maskinbefäl FTT213 100 Maskinbefäl FTT1205 100 Miljö och säkerhet FTT214 40 Miljö och säkerhet FTT1207 100 Roro/passagerarfartyg FTT215 30 Roro/passagerarfartyg FTT1208 50 Tanklasthantering FTT216 100 Tanklasthantering FTT1209 50 Vakttjänst däck FTT217 100 Vakttjänst däck FTT1210 100 Fastighetsteknik Byggnader och utrustning FASTE200 130 Byggnader och utrustningar FATE1201 150 Köks- och tvättutrustning FASTE202 80 Köks- och tvättutrustning FATE1203 50 Städning och rengöring FASTE203 110 Städning och rengöring FATE1204 100 Yttre miljö FASTE204 150 Yttre miljö FATE1207 100 Filosofi Filosofi FS200 40 Filosofi A FS1201 50 Fordonsyrkesteknik Fordonsteknik grundkurs FYRK204 110 Basmaskin service NABT1202 100 Småmaskiner – skötsel FYRK207 30 Småmaskiner service MTK1206 50 och underhåll Form Form FRM200 160 Form BF1204 150 Fotografisk bild Fotografisk bild A FBL200 120 Fotografisk bild A FBL1201 100 Fotografisk Bild B FBL201 150 Fotografisk bild C FBL1203 200 Fritidsanläggningar Fritidsanläggningar FAF200 150 Fritidsanläggning och FAF1201 150 och fritidsmiljöer och fritidsmiljöer A fritidsmiljö A Fritidsanläggningar och FAF201 150 Fritidsanläggning och FAF1202 150 fritidsmiljöer B fritidsmiljö B Fysik Fysik A FY201 90 Fysik A FY1201 100 Fysik B FY202 130 Fysik B FY1202 150 Fysik ------FY200 220 Fysik B FY1202 150 FY200 220 Fysik B FY202 130 Fysisk träning Fysisk träning FYTRÄ200 80 Röst och rörelse TEA1203 100 Förbränningsmotor- Dieselmotorer FÖMT200 100 Dieselmotorer- tunga fordon FOR1201 150 teknik Företagsekonomi Export och import FE202 60 Export och import FE1209 50 Finansiering och FE207 50 Finansiering och kalkylering FE1201 50 kalkylering Företagsekonomi A FE201 30 Företagsekonomi A FE1202 50 Företagsekonomi B FE203 160 Företagsekonomi B FE1203 150 Internationell ekonomi FE204 40 Internationell ekonomi FE1210 50 Marknadsföring MRKFÖ200 100 Marknadsföring FE1204 100 Organisation och ledarskap FE205 40 Organisation och ledarskap FE1205 50
65 Sid 062-073 07-02-26 21.53 Sida 66
TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING
Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn kurskod poäng kurskod poäng forts Redovisning och RD200 100 Redovisning och beskattning FE1206 100 Företagsekonomi beskattning Småföretagande FE200 60 Småföretagare A FE1207 50 Personaladministration FE206 60 Personaladministration ADM1209 50 Gehörs- och Gehörs- och musiklära GEMU200 130 Gehörs och musiklära A MU1203 100 musiklära Geografi Geografi A GE200 50 Geografi A GE1201 100 Geografi B GE201 90 Geografi B GE1202 50 Gjuteriteknik Gjuteriteknik A GJU204 70 Gjuteriteknik A GJU1201 50 Gjuteriteknik B GJU205 140 Gjuteriteknik B GJU1202 150 Gjuteriteknik C GJU206 140 Gjuteriteknik C GJU1203 150 Gjuteriteknik – GJU201 140 Handformning GJU1204 150 handformning Gjuteriteknik – GJU202 140 Maskinformning GJU1205 150 maskinformning Gjuteriteknik – GJU203 140 Pressgjutning GJU1206 150 pressgjutning Grekiska Grekiska A GRK200 110 Grekiska GRK1201 100 Handel Bransch- och HNDL200 60 Bransch och produktkunskap HNDL1202 50 produktkunskap Försäljning och service HNDL201 60 Försäljning och service HNDL1203 50 Inköp och varuhantering HNDL202 90 Inköp och varuhantering HNDL1205 100 Praktisk marknadsföring A HNDL207 30 Praktisk marknadsföring A HNDL1210 50 Praktisk marknadsföring B HNDL208 60 Praktisk marknadsföring B HNDL1211 100 Reklam i butik HNDL205 60 Praktisk marknadsföring C HNDL1212 50 Personlig försäljning HDNL203 60 Personlig försäljning HNDL1209 50 Ledarskap i butik HNDL209 40 Affärsutveckling HNDL1201 50 Transport och spedition HNDL206 60 Transport och spedition HNDL1214 50 Hantverksteknik Hantverksteknik – HNT200 130 Hantverksteknik A HNT1201 200 grundkurs Hantverksteknik A HNT201 130 Hantverksteknik B HNT1202 200 Hantverksteknik B HNT202 190 Hantverksteknik C HNT1203 200 Hantverksteknik C HNT203 145 Hantverksteknik D HNT1204 200 Hantverksteknik D HNT204 130 Hantverksteknik E HNT1205 100 Hantverksteknik – HNT205 190 Hantverksteknik F HNT1206 100 fördjupningskurs Historia Historia A HI200 80 Historia A HI1201 100 Historia B HI201 110 Historia B HI1202 100 Hotellkunskap Hotell A HOTKU201 50 Hotell A HOK1202 50 Hotell B HOTKU202 200 Hotell B HOK1203 150 Hotell C HOTKU203 170 Hotell C HOK1204 200 Blommor och dekorationer HOTKU200 50 Bordsdekorationer SERK1204 50 Husfru HOTKU204 110 Våningsservice HOK1207 100 Konferens HOTKU205 110 Konferens HOK1205 100 Idrott och hälsa Idrott och hälsa A IDH200 80 Idrott och Hälsa A IDH1201 100 Idrott och hälsa B IDH201 50 Idrott och Hälsa B IDH1202 50 Individ och Barn, ungdomar och vuxna IOS200 200 Människor i behov av stöd IOS1203 200 samhälle i behov av särskilt stöd Utveckling, livsvillkor IOS202 200 Utveckling, livsvillkor och IOS1205 200 och socialisation socialisation
66 Sid 062-073 07-02-26 21.53 Sida 67
TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING
Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn kurskod poäng kurskod poäng Instrument/sång Instrument/sång A INSÅ201 30 Instrument/sång, nivå 1 MU1205 50 Instrument/sång B INSÅ202 30 Instrument/sång, nivå 2 MU1206 50 Instrument/sång C INSÅ204 30 Instrument/sång, nivå 3 MU1207 50 ------INSÅ203 30 Instrument/sång, nivå 3 MU1207 50 INSÅ203 30 Instrument/sång C INSÅ204 50 2 Karossteknik Chassikomponenter KASK200 120 Chassikomponenter PBTE1202 100 Luftkonditioneringssystem KASK211 60 Luftkonditionering KATE1203 50 Kemi Kemi A KE200 140 Kemi A KE1201 100 Kemi B KE201 40 Kemi B KE1202 100 Kemiska Produktionsutrustning A KIP201 45 Produktionsutrustning A KIP1205 50 industriprocesser Produktionsutrustning B KIP202 200 Produktionsutrustning B KIP1206 200 Konditorikunskap Choklad och konfektyr KOND200 100 Choklad och konfektyr KOND1201 100 Konditori – grundkurs KOND201 70 Konditori A KOND1202 100 Kraftöverförings- Drivlina – tunga fordon KÖT201 190 Drivlina – arbetsmaskiner MTK1202 150 teknik Kraft- och Alternativ energihantering KRV200 100 Alternativ energihantering KRV1201 100 värmeteknik Kulturhistoria Kultur- och idéhistoria KUHI201 60 Kultur och idéhistoria KUHI1202 100 Samtida konst KUHI202 50 Nutida konst KUHI1205 50 Kultur och konstanalys KUHI200 40 Kultur och konstanalys KUHI1203 50 Kultur- och Kultur och stilhistoria KSHI200 80 Kultur- och stilhistoria HVK1202 50 stilhistoria Körsång Körsång KÖR200 40 Körsång A MU1208 50 Latin med allmän Latin med allmän LAS 200 240 Latin B LAS1202 100 språkkunskap språkkunskap Livsmedelskunskap Drycker LMK200 60 Drycker LMK1201 50 Livsmedel A LMK201 40 Livsmedel A LMK1202 50 Ljudmedier Ljudmedier A LJUM200 120 Ljudmedier A LJUM1201 100 Ljudmedier B LJUM201 150 Ljudmedel C LJUM1203 200 Lärande och peda- Arbetssätt och lärande LPL200 50 Arbetssätt och lärande LPL1201 50 gogiskt ledarskap Fritidens aktiviteter LPL201 50 Fritidens aktiviteter LPL1202 50 Ledarskap inom lek LPL204 50 Ledarskap inom lek och idrott LPL1205 50 och idrott Natur och friluftsliv A LPL205 50 Natur och friluftsliv A LPL1206 50 Natur och friluftsliv B LPL206 50 Natur och friluftsliv B LPL1207 50 Pedagogiskt ledarskap LPL207 100 Pedagogiskt ledarskap LPL1208 100 Mark- och Beskärning MRVX200 40 Beskärning TDG1201 50 växtkunskap Massa och papper Returfiber MOP208 30 Fiberråvaror MOP1201 50 Kartongtillverkning MOP201 150 Kartongtillverkning MOP1202 150 Massa och papper MOP202 120 Massa och papper grundkurs MOP1203 100 grundkurs Massatillverkning MOP203 250 Massatillverkning MOP1204 200 Mekanisk MOP204 150 Mekanisk massatillverkningMOP1205 150 massatillverkning Mäldberedning MOP205 50 Mäldberedning MOP1206 50 Pappers- och MOP206 225 Pappers- och kartongtillverkning MOP1207 200 kartongtillverkning
67 Sid 062-073 07-02-26 21.53 Sida 68
TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING
Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn kurskod poäng kurskod poäng forts Papperstillverkning MOP207 150 Papperstillverkning MOP1208 150 Massa och papper Sulfatmassa MOP209 150 Sulfatmassa MOP1209 150 Sulfitmassa MOP210 150 Sulfitmassa MOP1210 150 Wellpapp och solidpapp MOP211 100 Wellpapp och solidpapp MOP1211 100 Vidarebehandling av massa MOP212 150 Vidarebehandling av massa MOP1212 150 Vätskekartong och grafisk MOP213 100 Vätskekartong och grafisk kartong MOP1213 100 Ytbehandling MOP214 50 Ytbehandling papper/kartongMOP1214 50 papper/kartong Matematik Matematik A MA200 110 Matematik A MA1201 100 Matematik B MA201 40 Matematik B MA1202 50 Matematik C MA203 50 Matematik C MA1203 100 Matematik D MA204 40 Matematik D MA1204 100 Matematik E MA205 60 Matematik E MA1205 50 Matlagning Kallkök grundkurs MATL203 80 Kallkök MAKU1204 100 Medicinsk teknik Elektromedicinsk MEDTE206 65 Elektromedicinsk utrustning METE1201 50 utrustning Gas- och vätsketeknik MEDTE207 50 Gas- och vätsketeknik METE1202 50 Kemisk analysteknik MEDTE208 80 Kemisk analysteknik METE1203 100 Medicin för tekniker MEDTE209 120 Medicin för tekniker METE1204 150 Medicinsk elektronik MEDTE210 65 Medicinsk elektronik METE1205 50 Radiologisk utrustning MEDTE211 50 Radiologisk utrustning METE1206 50 Mediekommuni- Mediekommunikation A MDK200 80 Mediekommunikation A MDK1201 100 kation Mediekommunikation B MDK201 150 Mediekommunikation C MDK1203 100 Mediekunskap Mediekunskap MDE200 Mediekunskap MDK1204 100 Miljökunskap Miljö – process MILJÖ202 50 Miljöteknik MKU1205 50 Miljökunskap MILJÖ201 60 Miljökunskap MKU1202 100 Modersmål HEMSP201 XXX401 60 Koden för resp språk ska anges XXX1402 100 HEMSP202 XXX402 100 Koden för resp språk ska anges XXX1403 100 HEMSP203 XXX403 30 Koden för resp språk ska anges XXX1401 50 Modedesign Dator – design MODE200 60 Datordesign FOG1201 50 Fackteckning och design A MODE201 60 Fackteckning och design A FOG1202 50 Fackteckning och design B MODE202 30 Fackteckning och design B FOG1206 50 Modellteknik Designmodeller MOD207 120 Designmodeller MOD1201 150 Industrimodeller MOD208 120 Industrimodeller MOD1202 150 Modellteknik A MOD209 190 Modellteknik A MOD1203 150 Modellteknik B MOD210 60 Modellteknik B MOD1204 100 Modellteknik C MOD211 170 Modellteknik C MOD1205 200 Modellteknik D MOD212 235 Modellteknik D MOD1206 200 Moderna språk SPRÅC200 XXX205 60 Steg 1 XXX1301 100 C-språk kurs A Koden för resp språk ska anges SPRÅC201 XXX206 130 Steg 2 XXX1302 100 C-språk kurs B -- -- Koden för resp språk ska anges XXX201 190 SPRÅB200 XXX207 60 Steg 3 XXX1303 100 B-språk kurs A Koden för resp språk ska anges SPRÅB201 XXX208 130 Steg 4 XXX1304 100 B-språk kurs B -- -- Koden för resp språk ska anges XXX200 190 Multimedia Multimedia A MUM200 100 Multimedia A MUM1201 100 Multimedia B MUM201 100 Multimedia B MUM1202 100
68 Sid 062-073 07-02-26 21.53 Sida 69
TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING
Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn kurskod poäng kurskod poäng Musik och Musik och kommunikation MUKO200 60 Musik och kommunikation MUPR1205 50 kommunikation Människokunskap Medicinsk grundkurs B MÄNK202 90 Medicinsk grundkurs OMV1209 100 Etik och livsfrågor MÄNK200 30 Etik och livsfrågor SOMS1201 100 Människan socialt och MÄNK203 50 Människan socialt och kulturellt SOMS1202 100 kulturellt 2 Mät- och reglerteknik Fastighetsautomation A MÄTE209 50 Fastighetsautomation A MÄTE1201 50 Fastighetsautomation B MÄTE210 60 Fastighetsautomation B MÄTE1202 50 Flerloopsreglering MÄTE211 140 Flerloopsreglering MÄTE1203 150 Industriell mätteknik A MÄTE213 50 Mätteknik A MÄTE1204 50 Industriell mätteknik B MÄTE214 60 Mätteknik B MÄTE1205 50 Övervakningssystem MÄTE218 80 Processdatorsystem MÄTE1208 50 Processkunskap MÄTE215 80 Processkunskap MÄTE1209 50 Reglerteknik A MÄTE216 40 Reglerteknik A MÄTE1210 50 Reglerteknik B MÄTE217 90 Reglerteknik B MÄTE1211 100 Mönster- Datoriserad MKO200 60 Datoriserad mönsterhantering AMKO1201 50 konstruktion mönsterhantering A Datoriserad MKO201 130 Datoriserad mönsterhantering B MKO1202 100 mönsterhantering B Datoriserad MKO202 130 Datoriserad mönsterhantering C MKO1203 100 mönsterhantering C Mönsterkonstruktion A MKO203 60 Mönsterkonstruktion A MKO1204 50 Mönsterkonstruktion B MKO204 60 Mönsterkonstruktion B MKO1205 50 Mönsterkonstruktion C MKO205 30 Mönsterkonstruktion C MKO1206 50 Natur- och Viltvård NAM207 50 Viltvård NAM1214 50 miljökunskap Mikrobiologi och genetik NAM204 50 Mikrobiologi och genetik BI1206 50 Växt- och djurliv NAM208 30 Växt-och djurliv BI1208 50 Ekologi NAM200 30 Ekologi BI1204 50 Kretslopp i mark, vatten NAM202 40 Kretslopp BI1205 50 och luft Naturbruks- Arbete med avverknings- NAP200 150 Avverkningsmaskiner SKOG1203 150 produktion maskiner Avverkningsaggregat för NAP202 80 Avverkningsaggregat för traktor SKOG1202 50 jordbrukstraktor Avverkningsarbete med NAP201 120 Avverkning med motorsåg SKOG1201 100 motorsåg Beståndsanläggning och NAP204 100 Skogsskötsel A SKOG1205 100 beståndsvård Blomsterbinderi NAP235 50 Blomsterbinderier ODL1211 50 Ekologisk odling NAP205 40 Ekologisk odling ODL1201 50 Frukt- och bärodling NAP208 30 Frukt och bärodling ODL1202 50 Golfbaneskötsel NAP209 60 Golfbanor TDG1202 100 Grovfoderproduktion NAP210 60 Grovfoderproduktion ODL1203 50 Inomhusplantering NAP211 50 Inomhusplanteringar TDG1203 50 Mjölk- och NAP214 100 Mjölk- och nötköttsproduktion DJR1213 100 nötköttproduktion Motorsåg och röjmotorsåg NAP215 65 Motor- och röjmotorsåg NABT1204 100 Naturbrukets yrkesmiljöer NAP216 100 Arbetsliv naturbruk NAM1201 100 Odling av grönsaker NAP217 50 Odling av grönsaker ODL1204 50 på friland
69 Sid 062-073 07-02-26 21.53 Sida 70
TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING
Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn kurskod poäng kurskod poäng forts Odlingsplanering och NAP220 50 Odling planering ODL1205 50 Naturbruks- specialisering produktion Odling på åker NAP219 80 Odling på åker ODL1207 150 Plantskoleskötsel NAP221 50 Plantskoleskötsel ODL1208 50 Produktion av energi- och NAP222 30 Energiråvara NAM1203 50 industriråvara Naturbruks- Röjningsarbete NAP223 35 Röjningsarbete SKOG1204 50 produktion Skogskötsel – fördjupning NAP224 150 Skogsskötsel C SKOG1207 150 Skogskötsel – grundkurs NAP225 150 Skogsskötsel B SKOG1206 150 Transport med småskalig NAP227 30 Småskalig transportteknik NABT1206 50 teknik Trädgårdsanläggning NAP228 100 Trädgårdsanläggning grundkurs TDG1209 150 Virkesmätning NAP232 150 Virkesmätning SKOG1211 150 Virkestransport med NAP233 60 Virkestransport B SKOG1213 50 jordbrukstraktor Virkestransport med NAP234 140 Virkestransport A SKOG1212 150 skotare Naturbruksteknik Körning med basmaskin NABT201 60 Basmaskin körning NABT1201 50 Reparationsteknik NABT202 100 Naturbruksmaskiner reparation NABT1205 100 Växthusteknik NABT203 40 Växthusteknik NABT1207 50 Naturkunskap Naturkunskap A NK200 30 Naturkunskap A NK1201 50 Naturkunskap B NK201 70 Naturkunskap B NK1202 100 Näringskunskap Näringslära A NÄR201 30 Näringslära A NÄR1202 50 Omvårdnad Omvårdnad – sjuka barn OKU203 205 Barn- och ungdomssjukvård OMV1202 200 Omvårdnad – psykiatri OKU202 205 Psykiatri OMV1211 200 Omvårdnad A OKU204 120 Omvårdnad OMV1210 150 Omvårdnad -akutsjukvård OKU200 205 Sjukvård OMV1212 200 Plastteknik Plastteknik – härdplast PLT201 200 Härdplast PLT1201 200 Plastteknik – termoplast PLT200 200 Termoplast PLT1202 200 Plåtteknik Plåtbearbetning A PLÅ203 40 Plåtbearbetning A PLÅ1201 50 Plåtbearbetning B PLÅ204 180 Plåtbearbetning B PLÅ1202 200 Plåtbearbetning C PLÅ205 180 Plåtbearbetning C PLÅ1203 150 Produktionsteknik Kvalitetsteknik PRT202 30 Kvalitetsteknik PRT1201 50 Produktionsteknik PRT203 30 Produktionsteknik PRT1203 50 Psykologi Psykologi PS200 40 Psykologi A PS1201 50 Religionskunskap Religionskunskap A RE200 30 Religionskunskap A RE1201 50 Religionskunskap B RE201 30 Religionskunskap B RE1202 50 Rytmik och dans Rytmik och dans RYDS200 40 Rytmik och dans MU1210 50 Rättskunskap Affärsjuridik RK200 40 Affärsjuridik RK1201 50 Rättskunskap RK201 40 Rättskunskap RK1203 50 Rörlig bild Rörlig Bild A RBL200 120 Rörlig bild A RBL1201 100 Rörlig Bild B RBL201 150 Rörlig bild C RBL1203 200 Samhällskunskap Samhällskunskap A SH200 90 Samhällskunskap A SH1201 100 Samhällskunskap B SH201 110 Samhällskunskap B SH1202 100 Samhällskunskap C SH202 100 Samhällskunskap C SH1203 100 Scenisk gestaltning Scenisk gestaltning A SCGE200 130 Scenisk gestaltning A TEA1204 100 Scenisk gestaltning B SCGE201 100 Scenisk gestaltning B TEA1205 150 Scenisk gestaltning C SCGE202 70 Scenisk gestaltning C TEA1206 100 Servering Servering A SERV200 60 Servering A SERK1205 50 Servering B SERV201 90 Servering B SERK1206 100
70 Sid 062-073 07-02-26 21.53 Sida 71
TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING
Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn kurskod poäng kurskod poäng Social Social omsorg A SOO202 120 Social omsorg SOMS1204 150 omsorgskunskap Omsorg om person med SOO200 205 Utvecklingsstörning/ SOMS1207 200 utvecklingsstörning funktionshinder Specialarbete SA301 20 Projektarbete PA1201 100 -- -- 2 SA200 30 Specialidrott Specialidrott A SC200 190 Specialidrott A SC1201 200 Specialidrott B SC201 100 Specialidrott B SC1202 100 Styckningskunskap Styckning gris STYK201 120 Styckning gris STYK1202 100 Styckning nöt STYK203 160 Styckning nöt STYK1204 100 Styckning andra djurslag STYK200 60 Styckning övriga djurslag STYK1205 50 Styrteknik Automationsenheter STR206 110 Automationsenheter STR1201 100 Avancerade styrsystem STR207 90 Avancerad styrsystem STR1202 100 CNC-teknik – service STR208 70 CNC- maskiner STR1203 50 och underhåll Servoteknik STR210 50 Serviceteknik STR1208 50 Styrteknik B STR212 80 Styrteknik B STR1210 100 Stål- och Efterbehandling SMF201 50 Efterbehandling MTE1201 50 metallframställning Metallografi SMF204 100 Metallografi MTE1204 100 Metallurgi – grundkurs SMF205 80 Metallurgi grundkurs MTE1205 100 Processmetallurgi SMF207 120 Processmetallurgi MTE1207 150 Pulvermetallurgi SMF208 60 Pulvermetallurgi MTE1208 100 Värmelära och ugnsteknik SMF211 80 Värmelära – och ugnsteknik MTE1209 100 Svenska Svenska A SV203 80 Svenska A SV1201 100 Svenska B SV204 120 Svenska B SV1202 100 -- -- SV201S 60 SV201L 60 -- -- SV200S 100 SV200L 100 Svenska C SV202 50 Svenska C muntlig och skriftlig SV1205 50 kommunikation Svenska som Svenska som andraspråk A SV2201 80 Svenska som andraspråk A SVA1201 100 andra språk Svenska som andraspråk B SV2202 120 Svenska som andraspråk B SVA1202 100 Svetsteknik Bågsvetsmetoder SVSTE226 40 Svetsmetoder grundkursSVST1221 50 grundkurs Lödning och skärning A SVSTE227 30 Lödning och skärning A SVST1206 50 Lödning och skärning B SVSTE228 50 Lödning och skärning B SVST1207 50 Manuell metallbågs- SVSTE229 75 Manuell metallbågssvetsning A1 SVST1208 100 svetsning A1 Manuell metallbågs- SVSTE230 75 Manuell metallbågssvetsning A2 SVST1209 50 svetsning A2 Manuell metallbågs- SVSTE231 100 Manuell metallbågssvetsning B1 SVST1210 100 svetsning B1 Manuell metallbågs- SVSTE232 100 Manuell metallbågssvetsning B2 SVST1211 100 svetsning B2
71 Sid 062-073 07-02-26 21.53 Sida 72
TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING
Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn kurskod poäng kurskod poäng forts Manuell metallbågs- SVSTE233 60 Manuell metallbågssvetsning C1 SVST1212 50 Svetsteknik svetsning C1 Manuell metallbågs- SVSTE234 60 Manuell metallbågssvetsning C2 SVST1213 50 svetsning C2 Manuell metallbågs- SVSTE235 160 Manuell metallbågssvetsning C3 SVST1214 200 svetsning C3 MIG/MAG-svetsning A1 SVSTE236 60 MIG/MAG-svetsning A1 SVST1215 50 MIG/MAG-svetsning A2 SVSTE237 60 MIG/MAG-svetsning A2 SVST1216 50 MIG/MAG-svetsning B1 SVSTE238 60 MIG/MAG-svetsning B1 SVST1217 100 MIG/MAG-svetsning B2 SVSTE239 60 MIG/MAG-svetsning B2 SVST1218 50 MIG/MAG-svetsning C SVSTE240 80 MIG/MAG-svetsning C SVST1219 100 Svetsarprövning SVSTE241 40 Svetsarprövning SVST1220 50 TIG-svetsning A1 SVSTE242 50 TIG-svetsning A1 SVST1222 50 TIG-svetsning A2 SVSTE243 50 TIG-svetsning A2 SVST1223 50 TIG-svetsning B1 SVSTE244 50 TIG-svetsning B1 SVST1224 50 TIG-svetsning B2 SVSTE245 50 TIG-svetsning B2 SVST1225 50 TIG-svetsning C1 SVSTE246 50 TIG-svetsning C1 SVST1226 50 TIG-svetsning C2 SVSTE247 50 TIG-svetsning C2 SVST1227 50 Teaterproduktion Teaterproduktion TEAP200 80 Scenisk produktion TEA1207 100 Teaterteknik Teaterteknik TEAT200 80 Ljus och ljudteknik TEA1202 100 Teckenspråk Teckenspråk C-språk TN201 60 Teckenspråk för hörande steg 1 TNH1201 100 kurs A Teckenspråk C-språk TN202 130 Teckenspråk för hörande steg 2 TNH1202 100 kurs B Teleinstallation Antenninstallation TEI206 40 Antenninstallation TEI1201 50 Installation och TEI207 60 Installation och registrering TEI1202 50 registrering Kabel-tv-teknik TEI208 40 Kabel tv-teknik TEI1203 50 Lokala datanät TEI209 60 Lokala datanät TEI1204 50 Säkerhetssystem TEI210 60 Säkerhetssystem TEI1205 100 Teknologi CAD-teknik A TL206 50 CAD – teknik A TEU1201 50 CAD-teknik B TL207 30 CAD – teknik B TEU1202 50 Textil och Textil och konfektion – TKF202 240 Textil och konfektion A TKF1202 200 konfektion grundkurs Textproduktion Textproduktion A TEXT200 120 Textkommunikation A TEXK1201 100 Textproduktion B TEXT201 150 Textkommunikation C TEXK1203 100 Transportteknik Distributionstransporter TRTTE212 190 Distributionstransporter TRTE1202 150 Flyggods TRTTE203 80 Flyggods TRTE1203 100 Fordonskombinationer TRTTE204 80 Fordonskombinationer TRTE1204 100 Hamn- och terminalarbete TRTTE214 180 Hamn- och terminalarbete TRTE1209 200 Skogstransporter TRTTE207 120 Skogstransporter TRTE1214 100 Transportfordon – TRTTE209 90 Transportfordon grundkurs TRTE1216 150 grundkurs Truck TRTTE210 60 Truck A TRTE1217 50 Tryckteknik Grafisk mätteknik TRYK202 40 Grafisk kvalitet- och miljöteknik TRYK1201 50 Offsettryckning A TRYK203 80 Tryckteknik A TRYK1202 100 Träförädling Byggvaror TRÄF200 100 Byggvaror TRÄF1201 100 Hyvling grundkurs TRÄF201 100 Hyvling grundkurs TRÄF1202 100 Hyvling profil TRÄF202 100 Hyvling profil TRÄF1203 100 Komponenttillverkning TRÄF203 100 Komponenttillverkning TRÄF1204 100 Logistik TRÄF204 50 Logistik TRÄF1205 50
72 Sid 062-073 07-02-26 21.53 Sida 73
TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING
Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn kurskod poäng kurskod poäng forts Sågning – kantverk TRÄF205 100 Sågning kantverk TRÄF1206 100 Träförädling Sågning – reducer TRÄF206 100 Sågning reducerare TRÄF1207 100 Sågning – sortering TRÄF207 100 Sågning sortering TRÄF1208 100 Sågning – stock TRÄF208 200 Sågning stock TRÄF1209 200 Verktygsunderhåll TRÄF209 150 Verktygsunderhåll TRÄF1210 150 Virkestorkning TRÄF210 50 Virkestorkning TRÄF1211 50 2 Träteknik Fanering TRÄ200 80 Fanering TRÄ1201 100 Planmöbler TRÄ202 130 Planmöbler TRÄ1205 150 Träbearbetning A TRÄ204 100 Träbearbetning A TRÄ1206 100 Träbearbetning B TRÄ205 300 Träbearbetning B TRÄ1207 200 Träbearbetning C TRÄ206 300 Träbearbetning C TRÄ1208 200 Träbearbetning D TRÄ207 200 Träbearbetning D TRÄ1209 200 Ytbehandling TRÄ209 40 Ytbehandling TRÄ1210 50 Turism och Turism och reseservice TURE200 100 Turism och resor TURI1207 50 reseservice Underhållsteknik Hydraulik UNDTE208 50 Hydralik UND1201 50 Lager A UNDTE209 60 Lager A UND1202 50 Lager B UNDTE210 50 Lager B UND1203 50 Reparationsteknik UNDTE211 70 Reparationsteknik UND1204 100 Tribologi UNDTE212 50 Tribologi UND1205 50 Underhåll A UNDTE213 30 Underhåll A UND1206 50 Underhåll B UNDTE214 70 Underhåll B UND1207 50 Underhåll C UNDTE215 150 Underhåll C UND1208 150 Uppriktning UNDTE216 50 Uppriktning UND1209 50 Vibrationsteknik UNDTE217 50 Vibrationsteknik UND1210 50 Verkstadsteknik Teknologi – industri TL208 50 Industriell teknologi VER1208 50 Montering A VER215 65 Montering A VER1201 50 Montering B VER216 130 Montering B VER1202 150 Skärande bearbetning A VER217 80 Skärande bearbetning A VER1203 100 Skärande bearbetning B VER218 190 Skärande bearbetning B VER1204 100 Slipning A VER219 50 Slipning A VER1206 50 Slipning B VER220 80 Slipning B VER1207 100 Verkstadsteknisk grundkurs VER221 60 Verkstadsteknisk grundkurs VER1209 50 Verktygsteknik Formverktyg A VERK211 130 Formverktyg A VERK1201 200 Formverktyg B VERK212 210 Formverktyg B VERK1202 200 Gnistbearbetning VERK213 90 Gnistbearbetning VERK1203 100 Jiggar och fixturer VERK214 90 Jiggar och fixturer VERK1204 150 Pressverktyg A VERK216 130 Pressverktyg A VERK1205 200 Pressverktyg B VERK217 210 Pressverktyg B VERK1206 200 Verktygsteknik – VERK218 300 Verktygsteknik grundkurs VERK1207 150 grundkurs VVS-teknik VVS svets A VVT203 90 VVS svets A VVT1205 100 VVS svets B VVT204 100 VVS svets B VVT1206 100
73 Sid 074-079 07-02-26 21.55 Sida 74
TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING
TABELL för utbyteskomplettering av ämnesbetyg i avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer
Tabell för ämne som ingår i avgångsbetyg och som kan bytas ut vid meritvärdering av betyg.
I ämne som krävs för behörighet ersätts betyg med nytt betyg på lägst den nivå som krävs för särskild behörighet. Se vidare under rubriken Meritvärdering av betyg.
För att betyg i avgångsbetyg ska bytas ut ska kompletteringsbetyget avse ämne/etapp/kurs på motsvaran- de nivå eller högre enligt nedanstående tabell. Nivå 1 är den lägsta nivån inom respektive ämne.
Ämnesbeteckning Nivå Årskurs/ämne (motsv) Etapp Gammal kurskod Ny kurskod Ämneskod (kurskod) Kursbenämning – Kursbenämning – kan ersätta ämnes- kan ersätta ämnes- betyg betyg Gymnasie- skolan 1 juli 2000 Komvux 1 juli 2001
Allmän språkkunskap 1 åk gymnasieskolan etapp 2 – – 68030 Biologi 2 2 åk N 3010002 Biologi B Biologi B 30100 3 åk studentexamen B1201 BI1202 -allmän linje,social eller språklig gren -latinlinjen (halv- el helklassisk eller nyspråklig gren) 1 1 åk T – Biologi A Biologi A BI200 BI1201 Gemensam ämnesgrupp 7 – – – Moderna språk, steg 7 för B-/C-språk Xxx1307 6 – – – Moderna språk, steg 6 Xxx1306 5 – – – Moderna språk, steg 5 Xxx1305 4 3 åk B-språk etapp 4 B-språk Xxx200 Moderna språk, steg 4 B-språk kurs B Xxx1304 Xxx208 3 2 åk B-språk etapp 3 C-språk Xxx201 Moderna språk, steg 3 3 åk C-språk C-språk kurs B Xxx1303 Xxx206 2 1 åk B-språk etapp 2 B-språk kurs A Moderna språk, steg 2 2 åk C-språk xxx207 Xxx1302 1 1 åk C-språk – C-språk kurs A Moderna språk, steg 1 xxx205 Xxx1301 Elektronik Åk 3 T elteknisk gren 7224002 – – 72240 Ellära Åk 3 T elteknisk gren 7228002 – – 72280
74 Sid 074-079 07-02-26 21.55 Sida 75
TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING
Ämnesbeteckning Nivå Årskurs/ämne (motsv) Etapp Gammal kurskod Ny kurskod Ämneskod (kurskod) Kursbenämning – Kursbenämning – kan ersätta ämnes- kan ersätta ämnes- betyg betyg Gymnasie- skolan 1 juli 2000 Komvux 1 juli 2001 2 Engelska 3 – – – Engelska C, EN1203 60300 2 3 åk HSEN 6030003 Engelska B, EN201 Engelska B, EN1202 Åk 3 studentexamen 1 2 åk två- el treårig linje 6030002 Engelska A, EN200 Engelska A, EN1201 Filosofi 3-årig yrkesinriktad linje 01240 1 åk gymnasieskolan 0124002 Filosofi FS200 Filosofi FS1201
Fysik 2 3 åk NT 3130004 Fysik B, FY200 Fysik B, FY1202 31300 Åk 3 studentexamen Fysik B, FY202 - reallinjen (teknisk, biologisk, matematisk gren) Åk 2 från treårigt tekniskt gymn. 1 2 åk tvåårig teknisk linje 3130003 Fysik A, FY201 Fysik A, FY1201 Åk 2 fackskolan, teknisk linje Företagsekonomi 3 2 åk två- el treårig ekonomisk linje 2024003 Företagsekonomi B Företagsekonomi B 20240 FE203 FE1203 2 2 åk Distributions- o kontorslinje 2024002 – – 1 1 åk gymnasieskolan – Företagsekonomi A Företagsekonomi A FE201 FE1202 Grekiska 2 – – – Grekiska B, 62300 GRK1202 1 1 åk H – Grekiska, Grekiska A, GRK200 GRK1201 Hemspråk 3 3 åk hemspråk etapp 3 Hemspråk, Xxx402 Modersmål B 0000H0 Xxx1403 B-språk, Xxx200 Moderna språk, steg 4 B-språk B, Xxx208 Xxx1304 2 2 åk hemspråk etapp 2 – – 1 1 åk hemspråk – Hemspråk, Xxx401 Modersmål A Xxx1402 B-språk A Moderna språk, steg 2 xxx207 Xxx1302 Historia 2 3 åk gymnasieskolan 0230003 Historia B, HI201 Historia B, HI1202 02300 1 2 åk gymnasieskolan, 3 åk T 0230002 Historia A, HI200 Historia A, HI1201 Kemi 3 – Kemi B, KE201 Kemi B, KE1202 34400 2 Åk 3 N 3440003 Kemi A, KE200 Kemi A, KE1201 Studentexamen – reallinjen (biologisk gren, matematisk gren) 1 Åk 2 T 3440002
75 Sid 074-079 07-02-26 21.55 Sida 76
TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING
Ämnesbeteckning Nivå Årskurs/ämne (motsv) Etapp Gammal kurskod Ny kurskod Ämneskod (kurskod) Kursbenämning – Kursbenämning – kan ersätta ämnes- kan ersätta ämnes- betyg betyg Gymnasie- skolan 1 juli 2000 Komvux 1 juli 2001
Matematik 5 3 åk NT 3550004 Matematik E, MA205 Matematik E, 3550N Åk 3 studentexamen MA1205 35500 – reallinjen, (teknisk gren, matematisk gren) 4 – – Matematik D, MA204 Matematik D, MA1204 3 3 åk SE 3550003 Matematik C, MA203 Matematik C MA1203 Matematik C1 MA202 2 åk Te – Åk 3 studentexamen – allmän linje (social gren) – reallinjen (biologisk gren, social gren) 2 2 åk från 3-årig linje – Matematik B Matematik B MA201 MA1202 1 2 åk 2-årig linje/specialkurser 3550002 Matematik A Matematik A 1 åk 3-årig linje MA200 MA1201 treåriga yrkesinriktade linjer Åk 2 fackskolan Åk 1 studentexamen Naturkunskap 3 2 åk gymnasieskolan 3845003 Naturkunskap B Naturkunskap B 38450 NK201 NK1202 2 1 åk gymnasieskolan 3845002 – – 1 – – Naturkunskap A Naturkunskap A NK200 NK1201 Produktion M, 78680 Åk 3 T maskinteknisk gren 7868002 – – Psykologi 3 – – – Psykologi B, PS1202 05500 2 2 åk tvåårig vårdlinje 0550003 Psykologi A, PS200 Psykologi A, PS1201 1 1 åk gymnasieskolan 0550002 – – Religionskunskap 2 – – Religionskunskap B Religionskunskap B 06700 RE201 RE1202 1 1 åk gymnasieskolan 0670002 Religionskunskap A Religionskunskap A RE200 RE1201 Rättskunskap, 53720 1 åk E 5372002 Rättskunskap, Rättskunskap, RK201 RK1203 Samhällskunskap 4 – – Samhällskunskap C Samhällskunskap C 54800 SH202 SH1203 3 3 åk HSE 5480003 Samhällskunskap B Samhällskunskap B SH201 SH1202 2 2 åk gymnasieskolan 5480002 Samhällskunskap A Samhällskunskap A SH200 SH1201 1 1 åk gymnasieskolan – – –
76 Sid 074-079 07-02-26 21.55 Sida 77
TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING
Ämnesbeteckning Nivå Årskurs/ämne (motsv) Etapp Gammal kurskod Ny kurskod Ämneskod (kurskod) Kursbenämning – Kursbenämning – kan ersätta ämnes- kan ersätta ämnes- betyg betyg Gymnasie- skolan 1 juli 2000 Komvux 1 juli 2001
Svenska språket 6560S 3 3 åk HSENT 6560S03 Svenska B, SV204 Svenska B, SV1202 2 Svenska litteratur 6560L Åk 3 studentexamen 6560L03 Svenska, SV200S * och SV200L SV201S och SV201L 2 2 åk tvåårig linje/specialkurs 6560S02 – – 3-årigt yrkesinriktad linje 6560L02 1 – Svenska A, SV203 Svenska A, SV1201 Svenska som 1 oavsett åk – Svenska som andra Svenska som andra främmande språk språk, SVA2202 språk, SVA1202 Teknologi 3 – 8875003 Teknologi C, TL204 – 88750 2 Åk 2 T 8875002 Teknologi B, TL203 – Åk 1 Te maskinteknisk gren 1 – Teknologi A, TL202 –
* Om sökande kompletterar med svenska B (kurs SV204) ersätts båda betygen av ett.
77 Sid 074-079 07-02-26 21.55 Sida 78
TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING
TABELL för utbyteskomplettering av etapper i avgångsbetyg från komvux
Tabell för utbyte av betyg i etapper som ingår i avgångsbetyg från komvux och som kan bytas ut mot kurs- eller ämnesbetyg.
För att etappbetyg ska bytas ut ska kompletteringsbetyget avse ämne/etapp/kurs på motsvarande nivå enligt nedanstående tabell.
Ämnesbeteckning Kurskod (etapp) Ämnesbetyg Kurs Allmän språkkunskap, etapp 2 68030 02 1 åk gymnasieskolan - Biologi , etapp 2 30100 02 2 åk N Biologi B 3 åk studentexamen BI1202 -allmän linje, social eller språklig gren BI201 -latinlinjen (halv- el helklassisk eller ny- --språklig gren) Språk, etapp 4 Etapp 4 3 åk B-språk Moderna språk, steg 4 Xxx1304 B-språk kurs B Xxx208 B-språk Xxx200 Språk, etapp 3 Etapp 3 2 åk B-språk Moderna språk, steg 3 3 åk C-språk Xxx1303 C-språk kurs B Xxx206 C-språk Xxx201 Språk, etapp 2 Etapp 2 1 åk B-språk Moderna språk, steg 2 2-åk C-språk Xxx1302 B-språk kurs A Xxx207 Elektronik, etapp 2 72240 02 Åk 3 T elteknisk gren - Ellära, ellära etapp 2 72280 02 Åk 3 T elteknisk gren - Engelska, etapp 3 60300 03 3 åk HSEN Engelska B Åk 3 studentexamen EN1202 EN201 Engelska, etapp 2 60300 02 2 åk två- el treårig linje Engelska A EN1201 EN200 Filosofi, etapp 2 01240 02 3-årig yrkesinriktad linje Filosofi 1 åk gymnasieskolan FS1201 FS200 Fysik, etapp 4 31300 04 3 åk NT Fysik B Åk 3 studentexamen FY1202 – reallinjen (teknisk, biologisk, FY200 matematisk gren) FY202 Åk 2 från treårigt tekniskt gymnasium Fysik, etapp 3 31300 03 2 åk tvåårig teknisk linje Fysik A Åk 2 fackskolan, teknisk linje FY1201 FY201 Företagsekonomi, etapp 3 20240 03 2 åk två- el treårig ekonomisk linje Företagsekonomi B FE1203 FE203 Hemspråk, etapp 3 Etapp 3 3 åk hemspråk Modersmål B Xxx1403 Hemspråk Xxx402 Historia, etapp 3 02300 03 3 åk gymnasieskolan Historia B HI1202 HI201 78 Sid 074-079 07-02-26 21.55 Sida 79
TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING
Ämnesbeteckning Kurskod (etapp) Ämnesbetyg Kurs
Historia, etapp 2 02300 02 2 åk gymnasieskolan, 3 åk T Historia A HI1201 HI200 Kemi, etapp 3 34400 03 Åk 3 N Kemi A Studentexamen KE1201 – reallinjen (biologisk gren, matematisk KE200 gren) 2 Matematik, etapp 4 35500 04 3 åk NT Matematik E Åk 3 studentexamen MA1205 – reallinjen (teknisk gren, matematisk MA205 gren) Matematik, etapp 3 35500 03 3 åk SE Matematik C 2 åk Te MA1203 Åk 3 studentexamen MA203 – allmän linje (social gren) Matematik C1 – reallinjen (biologisk gren, social gren) MA202 Matematik, etapp 2 35500 02 2 åk 2-årig linje/specialkurs Matematik A 1 åk 3-årig linje MA1201 treåriga yrkesinriktade linjer MA200 Åk 2 fackskolan Åk 1 studentexamen Naturkunskap, etapp 3 38450 03 2 åk gymnasieskolan Naturkunskap B NK1202 Produktion, etapp 2 78680 02 Åk 3 T maskinteknisk gren - Psykologi, etapp 3 05500 03 2 åk tvåårig vårdlinje Psykologi A PS1201 PS200 Religionskunskap, etapp 2 06700 02 1 åk gymnasieskolan Religionskunskap A RE1201 RE200 Rättskunskap, etapp 2 53720 02 1 åk E Rättskunskap RK1203 RK201 Samhällskunskap, etapp 3 54800 03 3 åk HSE Samhällskunskap B SH1202 SH201 Samhällskunskap, etapp 2 54800 02 2 åk gymnasieskolan Samhällskunskap A SH1201 SH200 Svenska språket, etapp 3 6560S 03 3 åk HSENT Svenska B Svenska litteratur, etapp 3 6560L 03 Åk 3 studentexamen SV1202* SV204*
SV200S SV201S
SV200L SV201L Teknologi, etapp 3 88750 03 - Teknologi C TL204 Teknologi. etapp 2 88750 02 Åk 2 T Teknologi B Åk 1 Te maskinteknisk gren TL203
* Om sökande kompletterat med Svenska B, SV1202 eller SV204, ersätts båda betygen av ett.
79 Sid 080-085 07-02-26 21.56 Sida 80
FÖRTECKNING ÖVER B/C-SPRÅK
Förteckning över B/C-språk med kurs/ämneskoder I tabellen finns de gamla språkkurser som vid utbyteskomplettering kan ersättas av nya språkkurser.
B/C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gammal kurskod Gymnasieskolan 1 juli 2000 Komvux 1 juli 2001 Arabiska 69030 ARB1301 – steg 1 C-språk kurs A – ARA205 ARB1302 – steg 2 C-språk kurs B - ARA206 ARB1303 – steg 3 B-språk kurs A – ARA207 ARB1304 – steg 4 B-språk kurs B - ARA208 ARB1305 – steg 5 ARB1306 – steg 6 ARB1307 – steg 7
Bosniska/kroatiska/ 69096 BOS1301 – steg 1 C-språk kurs A – BKS205 serbiska BOS1302 – steg 2 C-språk kurs B – BKS206 BOS1303 – steg 3 B-språk kurs A – BKS207 BOS1304 – steg 4 B-språk kurs B – BKS208 BOS1305 – steg 5 BOS1306 – steg 6 BOS1307 – steg 7
KRO1301 – steg 1 C-språk kurs A – BKS205 KRO1302 – steg 2 C-språk kurs B – BKS206 KRO1303 – steg 3 B-språk kurs A – BKS207 KRO1304 – steg 4 B-språk kurs B – BKS208 KRO1305 – steg 5 KRO1306 – steg 6 KRO1307 – steg 7
SER1301 – steg 1 C-språk kurs A – BKS205 SER1302 – steg 2 C-språk kurs B – BKS206 SER1303 – steg 3 B-språk kurs A – BKS207 SER1304 – steg 4 B-språk kurs B – BKS208 SER1305 – steg 5 SER1306 – steg 6 SER1307 – steg 7
Danska 65070 DAN1301 – steg 1 C-språk kurs A – DAN205 DAN1302 – steg 2 C-språk kurs B - DAN206 DAN1303 – steg 3 DAN1304 – steg 4 DAN1305 – steg 5 DAN1306 – steg 6 DAN1307 – steg 7
80 Sid 080-085 07-02-26 21.56 Sida 81
FÖRTECKNING ÖVER B/C-SPRÅK
B/C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gammal kurskod Gymnasieskolan 1 juli 2000 Komvux 1 juli 2001 Engelska 60300 EN1301 – steg 1 C-språk kurs A – EN205 EN1302 – steg 2 C-språk kurs B – EN206 EN1303 – steg 3 2 EN1304 – steg 4 EN1305 – steg 5 EN1306 – steg 6 EN1307 – steg 7
Estniska 69140 EST1301 – steg 1 C-språk kurs A – EST205 EST1302 – steg 2 C-språk kurs B – EST206 EST1303 – steg 3 EST1304 – steg 4 EST1305 – steg 5 EST1306 – steg 6 EST1307 – steg 7
Finska 6919B FI1301 – steg 1 C-språk kurs A - FI205 FI1302 – steg 2 C-språk kurs B - FI206 FI1303 – steg 3 B-språk kurs A - FI207 FI1304 – steg 4 B-språk kurs B - FI208 FI1305 – steg 5 FI1306 – steg 6 FI1307 – steg 7
Flamländska/ 69196 FLA1301 – steg 1 C-språk kurs A – FLA205 nederländska FLA1302 – steg 2 C-språk kurs B – FLA206 FLA1303 – steg 3 FLA1304 – steg 4 FLA1305 – steg 5 FLA1306 – steg 6 FLA1307 – steg 7
Franska 6130B FR1301 – steg 1 C-språk kurs A – FR205 FR1302 – steg 2 C-språk kurs B – FR206 FR1303 – steg 3 B-språk kurs A - FR207 FR1304 – steg 4 B-språk kurs B - FR208 FR1305 – steg 5 FR1306 – steg 6 FR1307 – steg 7
Hebreiska 69210 HEB1301 – steg 1 C-språk kurs A – HEB205 HEB1302 – steg 2 C-språk kurs B – HEB206 HEB1303 – steg 3 HEB1304 – steg 4 HEB1305 – steg 5 HEB1306 – steg 6 HEB1307 – steg 7
81 Sid 080-085 07-02-26 21.56 Sida 82
FÖRTECKNING ÖVER B/C-SPRÅK
B/C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gammal kurskod Gymnasieskolan 1 juli 2000 Komvux 1 juli 2001 Isländska 65150 ISL1301 – steg 1 C-språk kurs A – ISL205 ISL1302 – steg 2 C-språk kurs B – ISL206 ISL1303 – steg 3 ISL1304 – steg 4 ISL1305 – steg 5 ISL1306 – steg 6 ISL1307 – steg 7
Italienska 6928B IT1301 – steg 1 C-språk kurs A – IT205 IT1302 – steg 2 C-språk kurs B – IT206 IT1303 – steg 3 B-språk kurs A - IT207 IT1304 – steg 4 B-språk kurs B - IT208 IT1305 – steg 5 IT1306 – steg 6 IT1307 – steg 7
Japanska 6930C JAP1301 – steg 1 C-språk kurs A – JAP205 69300 JAP1302 – steg 2 C-språk kurs B – JAP206 JAP1303 – steg 3 JAP1304 – steg 4 JAP1305 – steg 5 JAP1306 – steg 6 JAP1307 – steg 7
Kinesiska 6934C KI1301 – steg 1 C-språk kurs A – KI205 69340 KI1302 – steg 2 C-språk kurs B – KI206 KI1303 – steg 3 KI1304 – steg 4 KI1305 – steg 5 KI1306 – steg 6 KI1307 – steg 7
Lulesamiska 65705 LSM1301 – steg 1 C-språk kurs A – LSM205 LSM1302 – steg 2 C-språk kurs B - LSM206 LSM1303 – steg 3 B-språk kurs A – LSM207 LSM1304 – steg 4 B-språk kurs B - LSM208 LSM1305 – steg 5 LSM1306 – steg 6 LSM1307 – steg 7
Nordsamiska 65700 NSM1301 – steg 1 C-språk kurs A – NSM205 NSM1302 – steg 2 C-språk kurs B – NSM206 NSM1303 – steg 3 B-språk kurs A – NSM207 NSM1304 – steg 4 B-språk kurs B – NSM208 NSM1305 – steg 5 NSM1306 – steg 6 NSM1307 – steg 7
82 Sid 080-085 07-02-26 21.56 Sida 83
FÖRTECKNING ÖVER B/C-SPRÅK
B/C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gammal kurskod Gymnasieskolan 1 juli 2000 Komvux 1 juli 2001 Persiska 69520 PER1301 – steg 1 C-språk kurs A – PER205 PER1302 – steg 2 C-språk kurs B – PER206 PER1303 – steg 3 2 PER1304 – steg 4 PER1305 – steg 5 PER1306 – steg 6 PER1307 – steg 7
Polska 69530 POL1301 – steg 1 POL1302 – steg 2 POL1303 – steg 3 B-språk kurs A – POL207 POL1304 – steg 4 B-språk kurs B – POL208 POL1305 – steg 5 POL1306 – steg 6 POL1307 – steg 7
Portugisiska 69550 PO1301 – steg 1 C-språk kurs A – PO205 6955C PO1302 – steg 2 C-språk kurs B – PO206 PO1303 – steg 3 B-språk kurs A – PO207 PO1304 – steg 4 B-språk kurs B – PO208 PO1305 – steg 5 PO1306 – steg 6 PO1307 – steg 7
Ryska 63700 RY1301 – steg 1 C-språk kurs A – RY205 RY1302 – steg 2 C-språk kurs B – RY206 RY1303 – steg 3 B-språk kurs A – RY207 RY1304 – steg 4 B-språk kurs B – RY208 RY1305 – steg 5 RY1306 – steg 6 RY1307 – steg 7
Spanska 6470B SP1301 – steg 1 C-språk kurs A – SP205 6470C SP1302 – steg 2 C-språk kurs B – SP206 64700 SP1303 – steg 3 B-språk kurs A - SP207 SP1304 – steg 4 B-språk kurs B - SP208 SP1305 – steg 5 SP1306 – steg 6 SP1307 – steg 7
Swahili 69760 SWA1301 – steg 1 C-språk kurs A – SWA205 SWA1302 – steg 2 C-språk kurs B – SWA206 SWA1303 – steg 3 SWA1304 – steg 4 SWA1305 – steg 5 SWA1306 - steg 6 SWA1307 – steg 7
83 Sid 080-085 07-02-26 21.56 Sida 84
FÖRTECKNING ÖVER B/C-SPRÅK
B/C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gammal kurskod Gymnasieskolan 1 juli 2000 Komvux 1 juli 2001 Sydsamiska 65710 SSM1301 – steg 1 C-språk kurs A – SSM205 SSM1302 – steg 2 C-språk kurs B – SSM206 SSM1303 – steg 3 B-språk kurs A – SSM207 SSM1304 – steg 4 B-språk kurs B – SSM208 SSM1305 – steg 5 SSM1306 – steg 6 SSM1307 – steg 7
Teckenspråk 68800 C-språk kurs A – TN201 C-språk kurs B - TN202
Tornedalsfinska 65720 TFI1301 – steg 1 C-språk kurs A – TFI205 TFI1302 – steg 2 C-språk kurs B – TFI206 TFI1303 – steg 3 B-språk Kurs A – TFI207 TFI1304 – steg 4 B-språk kurs B – TFI208 TFI1305 – steg 5 TFI1306 – steg 6 TFI1307 – steg 7
Tyska 6680B TY1301 – steg 1 C-språk kurs A – TY205 6680C TY1302 – steg 2 C-språk kurs B – TY206 TY1303 – steg 3 B-språk kurs A - TY207 TY1304 – steg 4 B-språk kurs B - TY208 TY1305 – steg 5 TY1306 – steg 6 TY1307 – steg 7
Ungerska 69900 UNG1301 – steg 1 C-språk kurs A – UNG205 UNG1302 – steg 2 C-språk kurs B – UNG206 UNG1303 – steg 3 UNG1304 – steg 4 UNG1305 – steg 5 UNG1306 – steg 6 UNG1307 – steg 7
84 Sid 080-085 07-02-26 21.56 Sida 85
BILAGA: JÄMFÖRELSE – HÖGSKOLEMERITER
Jämförelse mellan universitets- och högskolebetyg och poäng vid universitet och högskolor
Översättningstabell mellan 1953 års och tidigare stadgar ang filosofiska examina och 1969 års och senare studieordning. 2
Betygsenheter enligt 1953 års Poäng enligt 1969 års och tidigare stadgar studieordning fram till år 2006
Försvarlig (1/2 betyg) 10 poäng godkänd
Godkänd (1 betyg) 20 poäng godkänd Icke utan beröm godkänd (1 betyg med spets) 20 poäng väl godkänd
Med beröm godkänd (2 betyg) 40 poäng godkänd Med utmärkt beröm godkänd (2 betyg med spets) 40 poäng väl godkänd
Berömlig (3 betyg) 60 poäng godkänd Mycket berömlig (3 betyg med spets) 60 poäng väl godkänd
Utmärkt (4 betyg) 80 poäng godkänd Särskilt utmärkt (4 betyg med spets) 80 poäng väl godkänd
85 BILAGA: EXEMPEL MERITVÄRDERING AV BETYG
Beräkning av jämförelsetal.
Exempel 1 Den sökande har slutbetyg från ett program vt 05 och uppfyller samtliga krav för behörighet och har inga kompletteringsbetyg. Den sökande har läst ett fullständigt program som inne- håller 2 500 gymnasiepoäng. Samtliga gymnasiepoäng är betygsatta.
Idrott och hälsa medräknas inte i första steget.
Betyget innehåller 100 gp med IG = 100 x 0 = 0 600 gp med G = 600 x 0 = 6 000 950 gp med VG = 950 x 15 = 14 250 750 gp med MVG = 750 x 20 = 15 000 = 2 400 = 35 250
Den sökandes jämförelsetal: -utan idrott: 35 250 / 2 400 = (14,687) 14,69 -med idrott, betyg VG: (100 x 15 = 1 500) = 36 750 / 2 500 = 14,70
Exempel 2 Behörighetskomplettering Se exempel 1. Den sökande saknar betyg i Fysik B och uppfyller därför inte särskild behö- righet. Den sökande har kompletterat
VG i Fysik B, 150 x 15 = 2 250 35 250 + 2 250 = 37 500 gp divideras med 2 400 + 150 = 2 550
Den sökandes jämförelsetal: • utan idrott: 37 500 / 2 550 = (14,705) = 14,71 • med idrott: 39 000 / 2 650 = (14,716) = 14,72
Exempel 3 Utbyteskomplettering Se exempel 1 och 2. Den sökande har också kompletterat med betyg i kurser som ingår i slutbetyget och ska ersätta ett lägre betyg i slutbetyget.
Följande ersättning görs: 50 gp med IG ersätts med betyg G 200 gp med G ersätts med betyg i VG i 150 gp och MVG i 50 gp 100 gp med VG ersätts med betyget MVG
100 IG - 50 IG = 50 x 0 = 0 600 G - 200 G + 50 G (tidigare IG) = 450 x 10 = 4 500 950 VG - 100 VG + 150 VG (tidigare G) + 150 (Fysik B) = 1 150 x 15 = 17 250 750 MVG + 50 MVG (tidigare G) + 100 (tidigare VG) = 900 x 20 = 18 000 2 550 39 750 Den sökandes jämförelsetal: • utan idrott: 39 750 / 2 550 = (15,588) 15,59 • med idrott: 41 250 / 2 650 = (15,566) 15,57
86 BILAGA: EXEMPEL MERITVÄRDERING AV BETYG
Exempel 4 Tilläggskomplettering Fortsättning på exempel 3. Den sökande har också kompletterat med betyg i kurser som inte ingår i slutbetyget.
Kurserna omfattar följande gymnasiepoäng och betyg: 100 gp med betyg G 150 gp med betyg VG 300 gp med betyg MVG 2 Jämförelsetalet beräknas enligt nedan: Först tas de gymnasiepoäng där den sökande erhållit betyget MVG med i beräkningen.
Uträknat från ex 3 (utan idrott) 2 550 39 750 300 MVG 300 x 20 = 6 000 2 850 45 750 Den sökandes jämförelsetal: • 45 750 / 2 850 = (16,052) 16,05
Eftersom gymnasiepoäng med betyg VG och G inte kommer att höja jämförelsetalet med- räknas dessa inte.
Exempel 5 Reducerat program Den sökande har slutbetyg från vt05 (2 500 gp). Programmet är reducerat med 100 gp.
100 gp med betyg IG 100 x 0 = 0 1 500 gp med betyg G 1 500 x 10 = 15 000 800 gp med betyg VG (inkl idrott) 800 x 15 = 12 000 2 400 27 000
Den sökandes jämförelsetal: • 27 000 / 2 400 = 11,25
Exempel 6 Utländska gymnasiebetyg (HSVFS 2003:2) En sökande har ett utländskt gymnasiebetyg som värderats till 14,37. Vid beräkning av kompletteringsbetyg ges betyget 2 500 gp. Endast behörighets- och tilläggskomplettering medräknas. Inga utbyteskompletteringar.
Det utländska betyget ges värdet 14,37 x 2500 = 35925
Sökande har kompletterat med 300 gp i kurser som krävs för behörighet. 100 gp med G 100 x 10 = 1 000 100 gp med VG 100 x 15 = 1 500 100 gp med MVG 100 x 20 = 2 500 4 500 (35925+4500)/(2500+300) = 14,43
Kompletteringar i kurser som inte krävs för behörighet 300 gp med G – 200 gp med VG 200 x 15 = 3 000 300 gp med MVG 300 x 20 = 6 000 9 000 (35 935+4 500+9 000)/(2 500+300+500) = 14,98 87 BILAGA: EXEMPEL MERITVÄRDERING AV BETYG
Avgångsbetyg från gymnasie- skaplig linje med 3 årskurser matematik med skolans linjer. betyg 2. Betygspoängen är 57/17 = 3,36 Betyg i kompletteringsämnet finns i Sökande kompletterar med matematik kurs A betyget = G, kurs B = MVG, kurs C = VG och kurs D = VG och kurs E = G. Exempel 1 Sökande har avgångsbetyg från social linje med a) Matematik kurs C krävs för behörighet. 2 årskurser matematik med betyg 2. Betyg i kurser som krävs för behörighet med Betygspoängen är 47/14 = 3,36 räknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i Sökande kompletterar med matematik kurs A matematik i avgångsbetyget ersätts detta med = G, kurs B = MVG, kurs C = VG och betyget i kurs C. kurs D = VG och kurs E = G. Inga ytterligare kurser medräknas som til a) Matematik kurs A krävs för behörighet. läggskompletteringar eftersom endast betyg Betyg i kurser som krävs för behörighet med på samma nivå som i avgångsbetyget eller räknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i högre nivå kan medräknas som tilläggskomplet matematik i avgångsbetyget ersätts detta med teringar om de höjer betygspoängen efter det betyget i kurs B som är den kurs med bäst betyg att behörighetskomplettering gjorts. på behörighetsnivå eller högre. b) Matematik kurs E krävs för behörighet. Kurs C och D medräknas som tilläggskomp Betyg i kurser som krävs för behörighet med letteringar eftersom de höjer betygspoängen. räknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångsbetyget ersätts detta med b) Matematik kurs E krävs för behörighet. betyget i matematik kurs E. Betyg i kurser som krävs för behörighet med räknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i Inga ytterligare kurser medräknas som til matematik i avgångsbetyget ersätts detta med läggskompletteringar eftersom endast betyg betyget i matematik kurs E. på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskomplet Kurs B, C och D medräknas som tilläggskom teringar om de höjer betygspoängen efter det pletteringar eftersom betyg på samma nivå som att behörighetskomplettering gjorts. i avgångsbetyget eller högre nivå kan med räknas som tilläggskompletteringar om de höjer Exempel 3 betygspoängen efter det att behörighetskomp Sökande har avgångsbetyg från social linje med lettering gjorts. 2 årskurser matematik med betyg 2. Betygspoängen är 55/14 = 3,93 c) Matematik kurs C krävs för behörighet. Sökande kompletterar med matematik kurs A Betyg i kurser som krävs för behörighet med = G, kurs B = MVG, kurs C = VG och räknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i kurs D = VG och kurs E = G. matematik i avgångsbetyget ersätts detta med betyget i matematik kurs C. a) Matematik kurs A krävs för behörighet. Betyg i kurser som krävs för behörighet med Kurs B och D medräknas som tilläggskomp räknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i letteringar eftersom betyg på samma nivå som matematik i avgångsbetyget ersätts detta med i avgångsbetyget eller högre nivå kan med betyget i kurs B som är den kurs med bäst betyg räknas som tilläggskompletteringar om de höjer på behörighetsnivå eller högre. betygspoängen efter det att behörighetskomp lettering gjorts. Kurs A och E medräknas inte Inga ytterligare kurser medräknas som tilläggs eftersom de inte höjer betygspoängen. kompletteringar eftersom betygspoängen efter behörighetskomplettering blir 4,15 och Exempel 2 då höjer inte kurser med betyget VG betygs Sökande har avgångsbetyg från naturveten poängen.
88 BILAGA: EXEMPEL MERITVÄRDERING AV BETYG
Exempel 4 Betygspoängen är 47/14 = 3,36 Sökande har avgångsbetyg från samhällsve- Sökande kompletterar med engelska kurs A = tenskaplig linje med 3 årskurser matematik MVG, kurs B = VG med betyg 3. Betygspoängen är 47/14 = 3,36 Engelska kurs B krävs för behörighet. Sökande kompletterar med matematik kurs A = MVG, kurs B = MVG, kurs C = MVG och Betyg i kurser som krävs för behörighet med- kurs D = VG och kurs E = G. räknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i engelska i avgångsbetyget ersätts detta med 2 a) Matematik kurs A krävs för behörighet. betyget i kurs B. Betyg i kurser som krävs för behörighet med- räknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i Kurs A medräknas som tilläggskomplettering matematik i avgångsbetyget ersätts detta med eftersom betyg på samma nivå som i avgångs- betyget i kurs A, trots att behörigheten uppnås betyget kan medräknas som tilläggskomp i avgångsbetyget, eftersom betygspoängen då letteringar om de höjer betygspoängen efter blir högre. det att behörighetskomplettering gjorts.
Kurs C och D medräknas som tilläggskomplet Exempel 6 teringar eftersom betyg på samma nivå som i Sökande har avgångsbetyg från naturveten- avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas skaplig linje med 3 årskurser engelska med som tilläggskompletteringar om de höjer be- betyg 2. tygspoängen efter det att behörighetskomp Betygspoängen är 57/17 = 3,36 lettering gjorts. Sökande kompletterar med engelska kurs A = MVG, kurs B = G b) Matematik kurs E krävs för behörighet. Betyg i kurser som krävs för behörighet med- Engelska krävs inte för särskild behörighet. räknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångsbetyget ersätts detta med Betyg i kurser på samma nivå som i avgångs- betyget i matematik kurs E. betyget eller högre nivå räknas som utbytes- kompletteringar om de höjer betygspoängen. Kurs C och D medräknas som tilläggskomp Betyget i engelska i avgångsbetyget ersätts med letteringar eftersom betyg på samma nivå som i betyget i kurs B. avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de höjer be- Kurs A medräknas inte som tilläggskomp tygspoängen efter det att behörighetskomp lettering eftersom endast betyg på samma lettering gjorts. nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de c) Matematik krävs inte för behörighet höjer betygspoängen efter det att utbyteskomp Betyg i kurser på samma nivå som i avgångs- lettering gjorts. betyget eller högre nivå räknas som utbytes- kompletteringar om de höjer betygspoängen. Betyget i matematik i avgångsbetyget ersätts med betyget i kurs C. Betyg i kompletteringsämnet saknas i betyget Kurs D medräknas som tilläggskomplettering eftersom betyg på högre nivå än i avgångsbe Exempel 1 tyget kan medräknas som tilläggskomplettering Sökande har avgångsbetyg från distributions- om det höjer betygspoängen. och kontorslinje och saknar betyg i matematik. Betygspoängen är 47/14 = 3,36 Exempel 5 Sökande kompletterar med matematik kurs A Sökande har avgångsbetyg från social linje med = G, kurs B = MVG, kurs C = VG och 2 årskurser engelska med betyg 2. kurs D = VG och kurs E = G.
89 BILAGA: EXEMPEL MERITVÄRDERING AV BETYG
a) Matematik kurs A krävs för behörighet. Kurs A medräknas inte eftersom kurser på lägre Betyg i kurser som krävs för behörighet med- nivå än vad som krävs för behörighet inte kan räknas alltid. Eftersom sökande saknar betyg medräknas som tilläggskomplettering om betyg i matematik i avgångsbetyget läggs betyget i i behörighetsämnet saknas i avgångsbetyget. kurs B till eftersom det är den kurs med bäst betyg på behörighetsnivå eller högre.
Kurs C och D medräknas som tilläggskomplet teringar eftersom kurser på högre nivå än vad som krävs för behörighet medräknas om de höjer betygspoängen.
b) Matematik kurs E krävs för behörighet. Betyg i kurser som krävs för behörighet med- räknas alltid. Eftersom sökande saknar betyg i matematik i avgångsbetyget läggs betyget i matematik kurs E till.
Inga ytterligare kurser medräknas eftersom kurser på lägre nivå än vad som krävs för be- hörighet inte kan medräknas som tilläggskomp letteringar om betyg i behörighetsämnet saknas i avgångsbetyget.
c) Matematik krävs inte för behörighet. Kurs B, C och D medräknas som tilläggskomp letteringar eftersom nya kurser medräknas om de höjer betygspoängen.
d) Matematik kurs C krävs för behörighet. Betyg i kurser som krävs för behörighet med- räknas alltid. Eftersom sökande saknar betyg i matematik i avgångsbetyget läggs betyget i matematik kurs C till.
Kurs D medräknas som tilläggskompletteringar eftersom kurser på högre nivå än vad som krävs för behörighet medräknas om de höjer betygs- poängen.
Exempel 2 Sökande har avgångsbetyg från distributions- och kontorslinje och saknar betyg i engelska. Betygspoängen är 47/14 = 3,36 Sökande kompletterar med engelska kurs A = MVG, kurs B = G
Engelska kurs B krävs för behörighet.
Betyg i kurser som krävs för behörighet med- räknas alltid. Eftersom sökande saknar betyg i engelska i avgångsbetyget läggs betyget i kurs B till.
90 BILAGA: EXEMPEL MERITVÄRDERING AV BETYG
Mellanårsprogram, omvård- Mellanårsprogram, naturveten- nadsprogrammet skapsprogrammet
Exempel 1 Behörighetskomplettering Exempel 1 Behörighetskomplettering Sökande har avgångsbetyg från mellanårs- Sökande har avgångsbetyg från mellanårs- program vt 96. Samtliga ämnen medräknas, även program vt 96. Betygspoängen är 71/18 = eventuella lokala kurser som har separat betyg. 3,94. Den sökande har betyg i Kemi A, men Betygspoängen är 82/19 = 4,32. Den sökande för särskild behörighet krävs Kemi B. Den saknar betyg i fysik och uppfyller därmed inte sökande har kompletterat med G i Kemi B. G 2 särskild behörighet. Den sökande har komplet- i detta fall motsvarar betygsvärde 3. Eftersom terat med VG i Fysik B. VG motsvarar i detta kursen krävs för behörighet byts ämnesbetyget fall betygsvärde 4. Eftersom ämnet inte ingår i i avgångsbetyget ut mot betyget i Kemi A trots avgångsbetyget läggs betygsvärdet till. att betygspoängen sänks.
Exempel 2 Utbyteskomplettering Exempel 2 Utbyteskomplettering Sökande har i sitt avgångsbetyg ämnet före- Sökande har i sitt avgångsbetyg ämnet mate- tagsekonomi med betyg 4 där kurserna Före- matik med betyg 3 där kurserna matematik A, B, tagsekonomi A och Organisation och ledarskap C1, D och E ingått. Sökande har nu kompletterat ingår. Sökande har nu kompletterat med dessa med betyg i Matematik E och erhållit betyget 5. och fått betyget MVG i båda kurserna. Eftersom Eftersom kurserna bygger på varandra byts det kurserna inte bygger på varandra läggs dessa till ursprungliga ämnesbetyget i matematik ut och och det tidigare ämnesbetyget tas bort. ersätts med det nya kursbetyget.
Exempel 3 Tilläggskomplettering Exempel 3 Tilläggskomplettering Sökande har kompletterat med betyg i nationella Sökande har kompletterat med betyg i natio- kurser som inte ingår i avgångsbetyget: Mattor och nella och lokala kurser som inte ingår i avgångs plattor i torra utrymmen, Odling av grönsaker på betyget: Matlagning (lokal kurs) och Geografi friland, Ledarskap i butik och Golfbaneskötsel. I A och B (nationella kurser). I samtliga kurser samtliga kurser har den sökande erhållit betyget har den sökande erhållit betyget 5. Endast de MVG. Samtliga kurser läggs till i meritvärderingen nationella kurserna läggs till i meritvärderingen eftersom de höjer betygspoängen. eftersom det inte går att tilläggskomplettera med lokala kurser. Exempel 4 Motsvarandebedömning Sökande har läst på folkhögskola och erhållit behörighet i Kemi A och Matematik D. Den sökande uppfyller därmed särskild behörighet i Kemi A och Matematik D. Den sökandes be- tygspoäng påverkas inte.
91 URVAL
URVAL
Till utbildningar där antalet behöriga sökande Betygsurval är större än antalet tillgängliga platser måste ett Vid betygsurvalet fördelas platserna i förhål- urval göras. Urvalet görs bland sökande som lande till antalet behöriga sökande i följande uppfyller såväl den grundläggande som den två grupper: särskilda behörigheten. Urval kan grundas på betyg, högskoleprov m.m. BG jämförelsetal i 20-skalan Fördelning av platser Slutbetyg från gymnasieskolans program, I högskoleförordningens 7 kap. 13§ anges att komvux eller samlat betygsdokument från platserna i urvalet ska fördelas med minst en komvux. tredjedel på grundval av betyg och minst en tredjedel på grundval av resultat från högsko- Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer leprov i kombination med arbetslivserfarenhet. (eller motsvarande), avgångsbetyg från gym- Högst en femtedel av platserna får tillsät- nasieskolans sk mellanårsprogram, komvux tas på av högskolan beslutade urvalsrunder. eller utländsk förutbildning. I provurvalet ska hälften av platserna fördelas på grundval av poäng för enbart högskoleprovet BF och hälften på grundval av poäng för högsko- omdöme leprov och eventuell arbetslivserfarenhet. En Avslutad folkhögskoleutbildning med intyg sökande med enbart högskoleprovspoäng kan om grundläggande/allmän behörighet och konkurrera i båda provgrupperna om inte an- studieomdöme. nat framgår av anmälningskatalogen. Sökande som deltar i flera av dessa grupper räknas i Provurval underlaget för varje grupp. I provurvalet deltar alla behöriga sökande med I betygsgrupperna BG och BF fördelas giltigt högskoleprov. Lägsta godkända resultat platserna i proportion till antalet behöriga sö- för att delta i provurvalet är 0,1 poäng om inte kande om inget annat anges. Då fördelningen annat framgår av anmälningskatalogen. av platserna mellan BG och BF inte går jämt Platserna i provurvalet fördelas i följande två upp tillfaller den sista platsen den grupp som grupper: har den största delen av platsen. HP högskoleprovsresultat En ny kvotering av platserna görs i urval HA högskoleprovsresultat samt poäng för 2 vilket innebär att det kan bli förändring av eventuell arbetslivserfarenhet (minst 5 antalet platser per grupp mellan urvalen. år på minst halvtid)
Behöriga sökande med Av högskolan beslutade urvals- lika meriter grunder Om två eller flera sökande i en urvalsgrupp till Urvalsgrunderna kan bestå av visst sökalternativ har lika meritvärde går plats 1. Andra särskilda prov än högskoleprovet. i första hand till underrepresenterat kön. 2. Kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan Vid lika meriter får urval göras genom prov erfarenhet som är särskilt värdefull för den eller intervjuer. Urval genom prov eller inter- sökta utbildningen. vjuer får inte göras efter det att urval har gjorts 3. Andra för utbildningen sakliga omständig- med hänsyn till kön. Högskolan beslutar om heter. urval vid lika meriter till viss utbildning görs genom prov, t ex högskoleprov.
92 URVAL
Övriga behöriga sökande Sökande som inte kan konkurrera i betygs- eller provurvalet kan antas om det efter urval finns platser kvar. Detta gäller sökande med någon av följande bakgrunder • utbildning med avgångsbetyg utan betyg i fem- eller sjugradig skala (motsvarande gymnasiekompetens), • viss folkhögskoleutbildning utan studieom- döme, • enbart 25:4-behörighet utan giltigt högsko- leprov (se avsnitt Högskoleprov).
Särskilda prov för urval Andra särskilda prov än högskoleprovet får 3 användas som urvalsgrund endast i fråga om: • utbildningar som förbereder för yrkesom- råden som ställer krav på vissa personliga egenskaper eller särskild kompetens. Hög- skoleverket beslutar om tillstånd för hög- skolan att använda prov och om de villkor som ska gälla. • utbildningar med konstnärlig inriktning. Respektive högskola beslutar.
Andra grupper Vid antagning till kurser kan andra urvalsgrup- per förekomma t.ex. för akademiska meriter och arbetslivserfarenhet.
Reservantagning I antagningsomgång görs normalt två maski- nella urval. Reservantagningen görs därefter vid varje högskola i turordningen enligt re- servlista.
Efteranmälan Vid antagning av sökande som anmält sig efter sista dag för anmälan görs urval av respektive högskola.
93 SKOLFORMER
SKOLFORMER
I tabell över förutbildningar för grundläg- Grundläggande behörighet gande behörighet visas utbildningar som kan Grundläggande behörighet har den som genom- ge grundläggande/allmän behörighet. De flesta gått folkhögskoleutbildning om han har gått utbildningar ger placering i betygsurvalet. 1. en treårig utbildning, eller 2. en tvåårig utbildning som bygger på minst Fackskola ett års studier vid gymnasieskolan eller på Fackskolan var en tvåårig utbildning med tre grundskolan och minst ett års yrkesverk- grenar, social, ekonomisk och teknisk. samhet, eller Fackskolan ersattes av gymnasieskolans två- 3. en ettårig utbildning som bygger på minst åriga linjer. Eleven erhöll avgångsbetyg där två års studier vid gymnasieskola, ämnesbetygen utfärdades i skala 1–5 (siffer- samt betyg). har av folkhögskolan intygade kunskaper motsvarande Godkänd i gymnasieskolans Folkhögskoleutbildning kärnämnen svenska/svenska som andra språk, Sökande kan genom studier vid folkhögskola engelska, samhällskunskap, religionskunskap, uppfylla kraven för behörighet till högskole- matematik och naturkunskap. utbildning. Folkhögskolekurser kan både vara av teoretisk karaktär (allmän) eller vara mer Sökande som i sin folkhögskoleutbildning inte yrkesinriktade. har läst de kärnämneskurser som krävs för den För att en kurs ska ge grundläggande behö- grundläggande behörigheten kan styrka dessa righet ska den omfatta minst 30 veckor. För kunskaper på annat sätt, t.ex. genom prövning att erhålla grundläggande behörighet krävs att i komvux med lägst betyget Godkänd (motsva- det är en allmän kurs eller en allmän kurs med rande) eller motsvarande kurs på högre nivå. särskild inriktning. För att eleven ska erhålla Kärnämnena är svenska/svenska som andra ett studieomdöme krävs att kursen till hälften språk, engelska, samhällskunskap, religions- består av allmänna ämnen. kunskap, matematik och naturkunskap. Elev vid folkhögskola avgör själv om den vill ha studieomdöme eller inte. Sökande med Allmän behörighet intyg om grundläggande behörighet som saknar För allmän behörighet krävs att den sökande studieomdöme ingår inte i BF-gruppen. För uppfyller följande tre delkrav: att delta i urval utanför betygsgruppen måste 1) en avslutad, minst 2-årig, utbildning som sökande ha godkänt högskoleprovsresultat. bygger på grundskolan 2) ämnet svenska i en omfattning som mot- Grundläggande behörighet genom folk- svarar minst två årskurser på någon linje högskolestudier ska styrkas genom intyg om i gymnasieskolan alternativt lägst betyget grundläggande behörighet. Godkänd i Svenska B Sökande med intyg om allmän behörighet 3) ämnet engelska i en omfattning som mot- från utbildning som avslutats före 1998-07-01 svarar två årskurser på någon linje i gymna- uppfyller kraven för grundläggande behörig- sieskolan alternativ lägst betyget Godkänd het. i engelska A
Särskilt intyg, utarbetat av Folkbildnings- Den studerande kan uppfylla kraven för allmän rådet och VHS, ska användas för att styrka behörighet i kombination med studier i andra grundläggande/allmän behörighet som uppfylls skolformer. Kurs/kurser på folkhögskola ska genom studier vid folkhögskola, se bilaga. dock alltid omfatta minst 30 veckor.
94 SKOLFORMER
Uppgifter om särskild behörighet som sö- Friskolor kande erhållit genom studier vid folkhögskola Studier vid friskolor som godkänts av Skol- ska också styrkas med det särskilda intyget verket ger grundläggande/allmän behörighet från rektor. och särskild behörighet under förutsättning att Särskild prövning vid folkhögskola godtas eleverna erhåller avgångs-/slutbetyg motsva- inte. rande gymnasieskolans.
Meritvärdering Waldorfskolor För att konkurrera i folkhögskolegruppen (BF) Elev med slutbetyg från 12-årig Waldorfskola inom betygsurvalet ska sökande ha erhållit som läst enligt studieplan WK10–12/ WK2 studieomdöme. 10–12 och har motsvarande Godkänd i 90 procent av ett fullständigt slutbetyg uppfyl- Studieomdöme har följande poängvärde: ler kraven för grundläggande behörighet på Utmärkt = 4 samma sätt som sökande med slutbetyg från Mycket god = 3 gymnasieskolan. Elev kan erhålla slutbetyg God = 2 med betyg med bokstavsbetyg IG-MVG. Varje Mindre god = 1 ämne omfattar en viss gymnasiepoäng och meritvärderas som kurser i ett slutbetyg från I äldre folkhögskoleintyg förekommer ibland gymnasieskolan. fler än ett omdöme från samma kurs och kurs- Slutbetyg ska utfärdas på särskild blankett tillfälle. I dessa fall används det lägre värdet som fastställts av VHS och Waldorfskolefe- 4 vid urval. derationen (se bilaga). Av blanketten framgår Behöriga sökande från folkhögskola som vad studierna i respektive ämne motsvarar i saknar studieomdöme deltar inte i urvalsgrupp gymnasieskolans kursplaner. Slutbetyg utfär- BF. das tidigast för elever som avslutar sin 12-åriga Poängvärdet påverkas inte av ämnes- eller skolgång vårterminen 1999. kursbetyg som erhållits i gymnasieskolan eller komvux.
Nedan en jämförelse av Waldorfskolans kursplaner för vissa ämnen med motsvarande ämnen i gym- nasieskolan när det gäller avgångsbetyg från 12-årig lärokurs med femgradig skala. Om inte annat anges avser samtliga betyg klass 12. (Se även Tabell för behörighetsbedömning, ämnesvis)
Betyg från Waldorfskola Motsv nivå från gymnasieskola Biologi, utan angivelse av att överkurs avses Naturkunskap kurs B Biologi, överkurs kurs B Engelska kurs B Fysik, utan angivelse av att överkurs avses Ger ej särskild behörighet till någon högskole- utbildning Fysik, överkurs kurs B Historia kurs B
Kemi, utan angivelse av att överkurs avses Kemi 1 åk Te / – Kemi, överkurs kurs B Matematik (avslutad i kl 10 el 11) kurs B Matematik (t.o.m. klass 12 utan angivelse av kurs C att överkurs avses) Matematik (t.o.m. klass 12) överkurs kurs E Religionskunskap kurs A
Samhällskunskap kurs B
Svenska kurs B Tyska steg 3
95 SKOLFORMER
För elever som inte läst samtliga kurser som Biologi = Naturkunskap B ingår i studieplanen för WK10-12/WK2 10-12 Biologi överkurs = Biologi B kan skolan utfärda slutbetyg från reducerad Engelska = Engelska B studiegång. Reduceringen kan uppgå till max Fysik = ingen jämförelse (fysik A + B tillåts 10 procent av ett fullständigt slutbetyg. Reg- som tilläggskomplettering) lerna är de samma som för reducerat program Fysik överkurs = Fysik B i gymnasieskolan. Historia = Historia B Elever som läst moderna språk motsvarande Kemi = ingen jämförelse (kemi A + B tillåts steg 1 och 2 istället för steg 3 och 4 kan inte som tilläggskomplettering) erhålla slutbetyg från fullständigt program. Kemi överkurs = kemi B Elev med avgångsbetyg från 12-årig Wal- Matematik avslutad åk 10 el 11 = Matematik A dorfskola utfärdat t.o.m. vårterminen 1998 upp- Matematik avslutad åk 12 = Matematik C fyller kraven för grundläggande behörighet. Matematik överkurs = Matematik E Om betyget satts enligt femgradig skala Religion = Religion A meritvärderas betyg som avgångsbetyg från Samhällskunskap = Samhällskunskap B gymnasieskolan. Sökande som endast har be- Svenska = Svenska B tyg med omdöme placeras i provgruppen om Tyska = Tyska B-språk B giltigt högskoleprov finns. Om endast betyg med omdöme finns måste den särskilda behö- Slutbetyg med bokstavsbetyg enl WK 10–12 righeten styrkas genom särskild prövning. För (fr.o.m. vt 99 t.o.m vt 02) och WK2 10–12 särskild behörighet krävs lägst betyg 3/G. Se (fr.o.m vt 03) förteckning över Waldorfskolans kurskoder sist Samtliga betyg utom idrott och hälsa med- i detta avsnitt. räknas. Betyg i idrott och hälsa medräknas dock om det krävs för behörighet eller höjer Avgångsbetyg med sifferbetyg (t.o.m. vt 98) jämförelsetalet. Samtliga betyg utom idrott medräknas. Betyg i idrott medräknas dock om det krävs för be- Behörighetskomplettering hörighet eller höjer betygspoängen. Komplettering med betyg i ämne/kurs som krävs för behörighet medräknas alltid. Behörighetskomplettering Komplettering med betyg i ämne/kurs som Utbyteskomplettering krävs för behörighet medräknas alltid oavsett Betyg i ämne ersätts med nytt betyg som erhål- nivå. lits efter prövning vid Waldorfskola. Kompletteringsbetyg från gymnasieskola eller Utbyteskomplettering komvux kan inte ersätta betyg i slutbetyg från Betyg kan ersättas av nytt betyg i samma ämne Waldorfskola. efter prövning vid Waldorfskola. Kompletteringsbetyg från gymnasieskola eller Tilläggskomplettering komvux kan inte ersätta betyget i avgångsbetyg Betyg i kurs från gymnasieskolan eller komvux från Waldorfskola. som inte krävs för behörighet medräknas – om det höjer betygspoängen och betyget avser Tilläggskomplettering kurs i ämne som inte ingår i slutbetyget eller om Betyg i ämne/kurser från gymnasieskolan det erhållits på samma nivå eller högre nivå än eller komvux som inte krävs för behörighet vad betyget från Waldorfskola motsvarar. medräknas om det höjer betygspoängen och betyget erhållits i Gymnasieskolans linjer – kurser i ämnen som inte finns med i av- Gymnasieskolans två- och treåriga linjer har gångsbetyget ersatts av gymnasieskolans program. Elev som – kurser i ämne som ingår i avgångsbetyget genomgått gymnasieskolans linjer erhöll av- på motsvarande nivå eller högre nivå än gångsbetyg med ämnesbetyg utfärdade i skala vad betyget från Waldorfskola bedömts 1–5 (sifferbetyg). Se förteckning över de vanli- motsvara. gaste ämneskoderna längre fram i avsnittet.
96 SKOLFORMER
Mindre studiekurs linjer och specialkurser ersatts av nationella al- Se avsnitt Andra urvalsgrunder/Mindre studie- ternativt specialutformade program. Program- kurs/Meritvärdering under flik 1. men, som är treåriga, saknar årskurser och är uppbyggda av kurser. Utökad studiekurs Elev med avgångsbetyg från gymnasieskolans Gemensamt för alla fullständiga program är linjer kan ha deltagit i undervisning i ett eller att eleven har betyg i samtliga kärnämnen och flera ämnen som inte är obligatoriska för den stu- i ett specialarbete/projektarbete. Kärnämnena dieväg som eleven går, s.k. utökad studiekurs. i gymnasieskolan är: I avgångsbetyget dokumenteras utökad – Svenska A+B/Svenska som andra språk studiekurs med slutsiffran 8 i studievägs- och A+B ämneskoden. – Engelska A Vid beräkning av betygspoäng jämställs – Samhällskunskap A betyg i utökad studiekurs med komplette- – Religionskunskap A ringsbetyg. – Matematik A – Naturkunskap A Treåriga yrkesinriktade linjer – Idrott och hälsa A Treåriga linjer där yrkesämnena läses i mo- – Estetisk verksamhet duler. Av avgångsbetyget framgår hur många moduler som erbjudits eleven och hur många Slutbetyg som godkänts. Antalet erbjudna och godkända När elev fått betyg på alla kurser som ingår i 4 moduler påverkar inte den grundläggande elevens studieväg och specialarbete/projekt- behörigheten. Godkända moduler räknas inte arbete ska slutbetyg utfärdas. Betyg sätts efter med i meritvärderingen. varje avslutad kurs och ges bokstavsbetyg Obligatoriska ämnen för samtliga linjer: (MVG, VG, G, IG). svenska, samhällskunskap, engelska allmän/ Ett slutbetyg från ett fullständigt program särskild kurs, idrott samt ett tillvalsämne. omfattar ett bestämt antal gymnasiepoäng. Hur Fördelningen av timmar på olika årskurser många gymnasiepoäng ett fullständigt slutbe- beslutades lokalt och fullständig kurs i ämnet tyg ska omfatta avgörs av efter vilken timplan motsvarar 2 åk social linje. studierna bedrivits. Efter årskurs två kunde elev som tredje år välja teoretisk kompletteringskurs – HSE eller Slutbetyg – Gymnasieskola 2000 NT. Ämnesbetyg från årskurs tre motsvarar då Ett slutbetyg för elever som påbörjat sina gym- ämne från treårig teoretisk linje. Betyg i ma- nasiestudier fr o m den 1 juli 2000 omfattar tematik motsvarande S- respektive N/T-linjen 2 500 gymnasiepoäng, oavsett om det avser anges med S resp N i ämneskoden. något av de 17 nationella programmen eller ett specialutformat program. Kärnämneskurserna Frivilliga val omfattar 750 gymnasiepoäng. En kurs omfattar Elever med avgångsbetyg från gymnasie- minst 50 gymnasiepoäng. skolans tvååriga yrkesinriktade linjer och Elever som har betyg i blandat gamla och specialkurser kan ha bytt ut undervisning i ett nya kurser får slutbetyg som omfattar lägst eller flera yrkesinriktade ämnen mot ämne på 2 451 gymnasiepoäng. Gymnasiepoängen en annan studieväg än den eleven själv tillhör för gamla kurser konverteras enligt SKOL: (inbytesämne/fritt tillval). Fritt tillval är ett FS 2000:165. obligatoriskt ämne (alltså inte frivilligt ämne eller utökad studiekurs). Detta innebär att i Slutbetyg – Gymnasieskola 1994/95 – vissa fall kan betyg från årskurs 2 innehålla 1999/00 två betyg i samma ämne. Båda ämnena räknas Ett slutbetyg för elever som påbörjat sina med i medelvärdet. studier i programgymnasiet åren 1995 till 1999 har för ett slutbetyg från ett fullständigt Gymnasieskolans nationella program från N- S- eller E-programmet 2 150 program gymnasiepoäng och från övriga program 2 370 Fr o m höstterminen 1992 har gymnasieskolans gymnasiepoäng.
97 SKOLFORMER
För elever som påbörjade sina studier högskolestudier under samma förutsättningar 1994 var gymnasiepoängen 2 180 respektive som ett nationellt program. 2 400. Kärnämneskurserna omfattar 680 gymnasie- Individuellt program poäng. En kurs omfattar minst 30 gymnasie- Motsvarar inte ett nationellt eller specialut- poäng. format program och ger inte grundläggande behörighet för högskolestudier. Reducerat program Elev kan befrias från undervisningen i en el- Internationell Baccalaureat – IB ler flera kurser, om eleven önskar det och har IB-utbildning är en internationell utbildning. påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas I Sverige ges IB-utbildning vid 29 gymnasie- på annat sätt. Eleven får befrias från kurser skolor. Den examen som ges är Internationell som motsvarar högst tio procent av det antal Baccalaureat Diploma – IB. Examen omfattar gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt sex ämnen, varav tre på Higher Level och tre på nationellt eller specialutformat program. Rek- Subsidiary Level eller Standard Level. Poäng- tor fattar beslut. skalan (Total Points) är mellan 24 – 44 poäng. Eftersom reduceringen högst får omfatta tio Det krävs 24 päng för godkänd examen. Enligt procent uppfylls den grundläggande behörighet gällande föreskrifter från Högskoleverket ger när eleven har maximal reducering om samt- 24 poäng 12,00 och 38 poäng 20,00. Beslut om liga betygsatta kurser är godkända. ny skala och tabell för IB fattas under våren 2007, träder i kraft ht 2008. Utökat program Sökande som inte klarat IB-examen kan få Elev kan läsa kurser som tillsammans omfattar ett IB certifikat. Certifikatet ger inte grundläg- fler gymnasiepoäng än vad som krävs för ett gande behörighet, men behörighet kan ges i fullständigt program och får då slutbetyg från enstaka ämnen. ett utökat program. Det framgår inte av slutbe- Omprövning inom IB kallas för ”retake”. tyget vad som är utökat. Eleven kan också välja Elev får efter prövning nytt diplom. att få ett slutbetyg från fullständigt program och Sökande som har IB-examen har inte rätt ett samlat betygsdokument där övriga kurser att tillgodoräkna sig slutbetyg som avser dokumenteras. gymnasiestudier som bedrivits parallellt med Om sökande åberopar slutbetyg från utökat pro- IB-utbildning. gram medräknas samtliga kurser vid beräkning av jämförelsetal. Kommunal vuxenutbildning Komvuxsystemet är utformat på samma sätt Avgångsbetyg (mellanårsprogram) som gymnasieskolans program. Komvuxstu- Elever som påbörjade gymnasieskolans pro- derande läser dock inte ett speciellt program gram läsåret 92/93 och 93/94, s.k. mellanårs- utan bestämmer själva vilka kurser utöver program, erhöll ett avgångsbetyg. Ett avgångs- kärnämnena som ska ingå i slutbetyget. betyg omfattar för N-, S- och E-programmet 2 180 gymnasiepoäng och övriga program Kärnämnena i komvux är: 2 400 gymnasiepoäng. Avgångsbetygen utfär- – svenska A+B/svenska som andra språk dades med fullständig, mindre eller utökad stu- A+B diekurs på samma sätt som avgångsbetyg från – engelska A gymnasieskolans linjer. Ett sammanfattande – samhällskunskap A betyg (skala 1–5) i de kurser som ingick i ett – religionskunskap A ämne utfärdades. I avgångsbetyget redovisas – matematik A lokala kurser antingen i ett sammanfattande – naturkunskap A. ämnesbetyg eller separat. Nya kursplaner infördes i komvux 1 juli 2001. Specialutformat program Gymnasiepoängen kan variera beroende på när Specialutformat program utformas individu- elevens slutbetyg är utfärdat. ellt för en elev eller gemensamt för en grupp I ett slutbetyg kan ingå både kurser enligt de elever. Programmet motsvarar ett nationellt timplaner som gällde före 1 juli 2001, nedan program och ger grundläggande behörighet för kallat gamla kurser (minst 30 gymnasiepoäng),
98 SKOLFORMER och kurser enligt de kursplaner som infördes i ett slutbetyg. Detta gäller också betyg i spe- 1 juli 2001, nedan kallat nya kurser (minst 50 cialarbete. gymnasiepoäng). Ett slutbetyg från komvux kan inte, som för Avgångsbetyg från komvux slutbetyg från gymnasieskolans program, vara Komvuxsystemet byggde tidigare på etappläs- reducerat eller utökat. ning som var relaterad till gymnasieskolan. Elever som läst kurser under läsåren 92/93 Komvuxelev erhöll efter avslutade studier ett och 93/94 har erhållit sifferbetyg i respektive s.k. avgångsbetyg 3 alternativt avgångsbetyg 2 kurs. Fr.o.m. 1 juli 1994 ges bokstavsbetyg. vilket motsvarar treårig respektive tvåårig Sökande som inte har slut- eller avgångs- teoretisk linje. Ett avgångsbetyg från kom- betyg dokumenterar studierna med samlat vux är alltid fullständigt. Mindre eller utökad betygsdokument. studiekurs finns inte. Samtliga betyg i etapper Sökande med slutbetyg som innehåller sif- (ämneskurser) medräknas vid beräkning av ferbetyg meritvärderas i skala 1-5. meritvärde.
Slutbetyg i komvux fr.o.m. den Korrespondensstudier 1 juli 2001 Intyg över korrespondensundervisning ger 2 350 gymnasiepoäng – enbart nya kurser normalt inte behörighet. Studierna per korre- Slutbetyget ska omfatta samtliga kärnämnen spondens måste dokumenteras genom särskild (600 gymnasiepoäng) bortsett från betyg i prövning. Idrott och hälsa A och Estetisk verksamhet, Hermods har examensrätt och kan ut- 4 som inte kan ingå i slutbetyget. Betyg i speci- färda betyg. Dessa betyg värderas som alidrott kan inte heller ingå i ett slutbetyg från gymnasiebetyg. komvux. Projektarbetet är inte obligatoriskt Detsamma gäller för Centrum för flexibelt men kan ingå i slutbetyget. lärande (CFL), tidigare Statens skola för vuxna (SSV) i Norrköping och Härnösand. 2 301 gymnasiepoäng – blandat gamla och nya kurser Lärlingsutbildning Skolverket har föreskrivit om hur gamla kur- Lärlingsutbildning som dokumenterats genom ser ska omräknas i ett nytt slutbetyg, SKOLFS utbildningsbevis över slutförd gymnasial lär- 2001:19. För ett slutbetyg som innehåller både lingsutbildning kan ge grundläggande/allmän gamla (omräknade) kursbetyg och nya kurs- behörighet om den sökande uppfyller kraven för betyg är omfattningen för ett slutbetyg minst grundläggande/allmän behörighet i svenska och 2 301 gymnasiepoäng. engelska. Vid meritvärdering ska betyget från den praktiska lärlingsutbildningen medräknas. 1 970 gymnasiepoäng – t.o.m. 30 juni 2002 Behörighet i ämnen som ingått i utbildningen Slutbetyg om 1 970 gymnasiepoäng får utfär- förlagd till skola kan endast bedömas om det das senast den 30 juni 2002. I slutbetyget ska framgår vilken kurs den sökande läst. ingå betyg i gamla kurser och eventuellt nya kurser. Gymnasiepoängen för de nya kurserna Normalskolekompetens omräknas inte. Om betyg i Idrott och hälsa B Skolform fram till slutet av sextiotalet. Elev er- ingår ska slutbetyget omfatta minst 2 020 höll ämnesbetyg utfärdade med bokstavsbetyg. gymnasiepoäng. Betyg översätts till skala 1–5 (sifferbetyg). Se avsnitt Meritvärdering av betyg Studentbetyg Fr.o.m. 1 januari 2000 får i ett slutbetyg från osv. samt bilaga Normalskolekompetens. komvux ingå betyg från gymnasial vuxenut- bildning i komvux, Statens skolor för vuxna Påbyggnadsutbildning inom samt från gymnasieskolan. Undantaget är be- gymnasieskolan tyg i kurserna Estetisk verksamhet och Idrott Påbyggnadsutbildning (tidigare högre special- och hälsa A som inte får ingå i slutbetyg från kurs) bygger på gymnasieutbildning och utgör komvux. vanligtvis inte grund för grundläggande/allmän Betyg i kurser i ämnet specialidrott får inte behörighet. förekomma i komvux och kan därför inte ingå
99 SKOLFORMER
Det s.k. tredje året allt från hobbykurser till cirklar på universi- Elever med tvåårig gymnasieutbildning och ett tetsnivå. tredje påbyggnadsår har därigenom Utbildning inom studieförbund kan inte 1 teoretisk kompletteringsutbildning för såväl ge behörighet i visst ämne. För att få denna grundläggande/ allmän som särskild behö- behörighet måste sökande genomgå särskild righet för högskolestudier prövning. 2 bredd, fördjupning och komplettering av den tvååriga utbildningen Svensk gymnasieutbildning på 3 utbildning för ny yrkeskompetens annat språk Svensk gymnasieutbildning som lästs på an- Tredje året kan ha mycket olika innehåll be- nat språk än svenska behandlas som annan roende på vilken utbildning kommunen valt motsvarande svensk gymnasieutbildning. Un- att ge. dervisningsspråken är finska, engelska, tyska Endast betyg där det klart framgår vad visst och franska. Svensk gymnasieutbildning på ämnesbetyg motsvarar uttryckt i kurs/ etapp/ finska upphörde fr.o.m. ht 1995. Svenska för ämnesnivå kan beaktas och meritvärderas. grundläggande/allmän behörighet måste alltid Utbildningen är inte urvalsgruppsplacerande kontrolleras. Om dessa gymnasieutbildningar men kan ge behörighet i ämnen för högsko- dokumenteras på annat sätt än som svenskt slut- lestudier. /avgångsbetyg ska de behandlas som utländska förutbildningar. Specialkurser Specialkurser är en gemensam benämning på Engelskspråkig studievägar i gymnasieskolans linjesystem som Flera skolor har gymnasieskolans program med inte ingick i någon linje. Specialkursernas ut- engelska som huvudspråk (tidigare samhälls- bildningar knyter ofta an till ett bestämt yrke. vetenskaplig och/eller naturvetenskaplig linje Kurslängderna varierar från någon vecka till och även tvåårig linje). Tvådelat betyg ges i flera läsår. Specialkurser som bygger på två- engelska. Eleverna har antingen svenska två årig utbildning i gymnasieskolan benämns resp tre årskurser med delat betyg eller svenska högre specialkurs. För att en specialkurs ska A+B. Det förekommer även att eleverna har ge grundläggande behörighet krävs att kursen följt kurser i svenska som tillhör International är minst två läsår och att kursen i huvudsak är Baccalauréate-undervisningen. I sådana fall utformad som gymnasieskolans tvååriga linjer. anges svenskan som Swedish B vilket ger Högre specialkurs är en påbyggnadsutbildning grundläggande behörighet eller Swedish A, och ger inte grundläggande behörighet. A1 eller A2 vilket ger motsvarande Svenska Sökande måste om han/hon i sin specialkurs B. På ett flertal skolor i Sverige finns möjlighet saknar 2 årskurser svenska (delat betyg) och att avlägga International Baccalauréate. För yt- 2 årskurser engelska styrka dessa kunskaper terligare upplysning om behörighet och betygs- med lägsta betyget Godkänd i svenska B och skala se Handbok för bedömning av utländsk engleska A eller 2 åk/etapp2. gymnasieutbildning under Internationella ut- Se vidare tabellen över förutbildningar för bildningar. Svenska som B- eller C-språk (tidi- grundläggande behörighet där de specialkurser gare svenska som andra eller främmande språk) som kan ge grundläggande behörighet finns ger inte grundläggande/allmän behörighet. förtecknade. Finskspråkig Studentexamen Finskspråkig treårig gymnasieutbildning Skolform som ersattes av gymnasiets treåriga blandad H, S och N-linje samt tidigare tvåårig linjer i slutet av sextiotalet. Elev erhöll äm- linje finns i Stockholm. Där läses finska som nesbetyg utfärdade med bokstavsbetyg. Betyg huvudspråk och tvådelat betyg ges i finska. översätts till skala 1–5 (sifferbetyg). Se avsnitt Eleverna har svenska två resp tre årskurser Meritvärdering av betyg, Studentbetyg och med delat betyg. Svenska som B- eller C-språk bilaga Studentbetyg. (tidigare svenska som andra eller främmande språk) ger inte grundläggande/allmän behörig- Studieförbund het. Den finskspråkiga gymnasieutbildningen Kurserna i studieförbundens regi kan omfatta upphörde vårterminen 1995.
100 SKOLFORMER
Tyskspråkig Sökande med förutbildning från länder Vid Tyska skolan i Stockholm kan eleverna få inom EU uppfyller ofta kraven för särskild både tysk studentexamen (Abitur) och fullstän- behörighet. För övriga sökande med utländsk digt svenskt avgångsbetyg (under förutsättning förutbildning krävs som regel omfattande att hela gymnasiet genomgåtts i Sverige). Ut- kompletteringsstudier. bildningen är 13-årig som i Tyskland. Sökande med universitetsstudier under ett till två år i relevanta ämnen kan dock uppfylla Franskspråkig kravet för särskild behörighet. Vid Lycée Français de Stockholm kan eleverna För ytterligare uppgifter om bedömning ta fransk studentexamen (Baccalauréat). Man av grundläggande och särskild behörighet för kan även vid skolan välja att avlägga OIB (Op- sökande med utländsk utbildning hänvisas till: tion International Baccalauréat) som innefattar “Handbok för bedömning av utländsk gymna- undervisning i Svenska motsvarande kurs B sieutbildning“. och svensk Samhällskunskap motsvarande kurs A. T.o.m. vårterminen 1997 hade skolan Test i svenska för sökande med utländsk även rätt att utfärda svenska avgångsbetyg. förutbildning Studenter med utländsk förutbildning kan Utländsk förutbildning dokumentera sina kunskaper i svenska genom Sökande med avslutad utländsk gymnasieut- att göra Test i svenska för universitetsstudier bildning som motsvarar ett nationellt (svenskt) (TISUS). Provet ges vid universiteten i Göte- program eller en två/treårig linje inom gym- borg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och 4 nasieskolan i Sverige och som ger behörighet Uppsala. till högre studier i hemlandet uppfyller kravet Godkänt resultat på detta prov ger grundläg- för grundläggande behörighet till högskole- gande och särskild behörighet i svenska. studier i Sverige. Den sökande ska dessutom Godkänt resultat från rikstest och SLTAP dokumentera kunskaper i svenska motsvarande (Swedish Language Test for Academic Pur- svenska kurs B eller svenska som andra språk poses) kommer även i fortsättningen att ge kurs B med lägst betyget Godkänd/alternativt grundläggande behörighet i svenska. godkänt resultat på TISUS (test i svenska för universitetsstudier) samt kunskaper i engelska Övrigt motsvarande kurs A med lägst betyget God- Utbildningarna: känd. Se även IB. – realexamen, – praktisk realexamen, Finsk gymnasieutbildning – enhetsskola och Sökande med finskspråkig gymnasieutbildning – grundskola med minst tre års studier i svenska uppfyller ger inte gymnasiekompetens och kan därför grundläggande behörighet i svenska. Allmän aldrig ge grundläggande/allmän behörighet. språkexamen (Utbildningsstyrelsen, Finland) på högsta nivå ger Svenska B. För examina tagna till och med år 2001 krävs minst nivå 7, från och med 2002 krävs minst nivå 5. Sökande med svenskspråkig gymnasieut- bildning uppfyller kraven för Svenska B. För särskild behörighet krävs lägst betyg 5.
Sökande som är behörig till högre utbildning i det nordiska land som han/hon är bosatt i skall enligt ett nordiskt avtal även uppfylla den grundläggande behörigheten till högskolestu- dier i Sverige. Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska måste dokumentera kunskaper i svenska för grundläggande behörighet.
101 SKOLFORMER
Förteckning över de vanligaste ämneskoderna
Teoretiska ämnen Yrkesinriktade ämnen Allmän språkkunskap 68030 Barnavårdspraktik 92090 Bild/teckning 13800 Barn- o ungdomskunskap 92070 Biologi 30100 Bostads o miljökunskap 91110 Engelska 60300 Byggteknik 70300 Filosofi 01240 Datateknik 52260 Finska 69190 Datakunskap 52233 Franska (B) 6130B Eldriftteknik 72160 Fysik 31300 Elektronik 72240 Geografi 32300 Elkraft 72260 Historia 02300 Ellära 72280 Idrott/gymnastik 90200 El-teleteknik 72110 Kemi 34400 Elteknik 72300 Latin 62500 Fartygsteknik 79180 Matematik 35500 Fordonsteknik 75200 Matematik (N) 3550N Formgivning 13200 Musik 12100 Konsumentkunskap 91420 Naturkunskap 38450 Kostkunskap 91460 Psykologi 05500 Konstruktion (maskin) 75350 Religionskunskap 06700 (bygg) 70060 Samhällskunskap 54800 Maskinteknik 75560 Slöjd (mjuk) 12490 Organisk kemi 34600 Spanska (C) 6470C Processteknik 78660 Svenska 65600 Produktion 78680 Svenska språket 6560S Social o familjekunskap 55710 Svenska litteratur 6560L Teknologi 88750 Tyska 66800 Textilkunskap (sömnad) 91880 Textilkunskap (vävning) 91888 Verkstadsteknik 78900
Vårdämnen Anatomi o fysiologi 42050 Mikrobiologi o hygien 42665 Sjukdomslära 41750 Farmakologi 40240 Vårdkunskap 41850 Social servicekunskap 92675 Tandsjukdomslära 43880 Tandvårdskunskap 43910 Rötgenkunskap 48750
102 SKOLFORMER
Förteckning över Waldorfskolans kurskoder enligt kursplan WK 10-12
I tabellen finns interna kurskoder framtagna av VHS samt kurskoder och poäng som fastställts av Skolver- ket. De interna kurskoderna är endast avsedda för internt bruk och återfinns inte på betygsdokumenten.
WK10-12 WK2 10-12 Kurskoder och poäng Motsvarande kurs (fullständigt (fullständigt motsvarande gymnasie- i gymnasieskolan program 2 240 gyp) program 2 500 gyp) skola 2000 fastställda Interna kurskoder Interna kurskoder av Skolverket 2006 och poäng och poäng
Svenska och dramatik WALSV01 180 WAL2SV01 150 SV1351 150 Svenska A+B Litteratur och litteraturhistoria WALSV02 120 WAL2SV02 150 SV1352 150 Svenska A+B Engelska – grundläggande kurs WALEN01 110 WAL2EN01 100 EN1351 100 Engelska A Engelska – fortsättningskurs WALEN02 40 WAL2EN02 100 EN1352 100 Engelska B Filosofi FS1351 50 Religionskunskap och WALRE01 50 WAL2RE01 50 RE1351 50 Religionskunskap A livsåskådning 1) 1) Religionskunskap A+B 4 Religionskunskap – RE1352 50 Religionskunskap B fördjupningskurs Samhällskunskap WALSH01 90 WAL2SH01 100 SH1351 100 Samhällskunskap A Idrott och hälsa WALIDH01 90 WAL2IDH01 100 IDH1351 100 Idrott och hälsa A Datakunskap DAA1351 50 Biologi* WALBI01 110 WAL2BI01 150 BI1351 150 Biologi A+B Kemi* WALKE01 80 WAL2KE01 100 KE1351 100 Fysik* och astronomi WAL2FY01 100 FY1351 100 Fysik A Fysik* WALFY01 80 Fysik A Matematik – WALMA01 110 WAL2MA01 100 MA1351 100 Matematik A grundläggande kurs Matematik – fortsättningskurs 1 WALMA02 40 WAL2MA02 50 MA1352 50 Matematik B Matematik – fortsättningskurs 2 WALMA03 50 WAL2MA03 100 MA1353 100 Matematik C Matematik – fortsättningskurs 3 WALMA04 40 MA1354 100 Matematik D Projektiv geometri och WALMA05 40 WAL2MA05 50 MA1355 50 utvidgad algebra Moderna språk** WAL2TY01 100 Moderna språk, steg 3 Moderna språk** WAL2TY02 100 Moderna språk, steg 4 Moderna språk 1 MPR1351 100 Moderna språk, steg 1 Moderna språk 2 MPR1351 100 Moderna språk, steg 2 Moderna språk 3 MPR1351 100 Moderna språk, steg 3 Moderna språk 4 MPR1351 100 Moderna språk, steg 4 Historia WALHI01 80 WAL2HI02 150 HI1351 150 Historia A Musik och musikhistoria WALMUHI01 150 WAL2MUH01 100 MU1351 100 Eurytmi WALIDH03 110 WAL2IDH03 100 DNS1351 100 Bildkonst WALMUHI01 100 BL1351 100 Bildkonst och konsthistoria WAL2BL01 100 Hantverk HVK501, WAL2HV01 200 HNT1351 200 HVK502 osv. * Godkänd i fysik, kemi och biologi motsvarar Naturkunskap A+B ** Alternativ för franska WAL2FR01, WAL2FR02 och Spanska WAL2SP01, WAL2SP02 103 SKOLFORMER
WK10-12 WK2 10-12 Kurskoder och poäng Motsvarande kurs (fullständigt (fullständigt motsvarande gymnasie- i gymnasieskolan program 2 240 gyp) program 2 500 gyp) skola 2000 fastställda Interna kurskoder Interna kurskoder av Skolverket 2006 och poäng och poäng
Arkitektur och arkitekturhistoria WALESV01 50 WAL2ESV01 50 KUHI1351 50 Introduktion språk 3 WALTY03/ 60 WALFR03/ WALSP03/ WALIT03 Tyska/ Franska – WALTY01/60 B-språk kurs A grundläggande kurs WALFR01 Tyska/ Franska – WALTY02/90 B-språk kurs B fortsättningskurs WALFR02 Estetisk – Aktuellt ämne praktiska fortsättningskurser med 500-kod Projektarbete WAL2EA01 100 Projektarbete Enskilt årsarbete…. WALEA01 60 PA1351**** 100 Projektarbete (****endast PA1351) Lokalt tillägg….. WAL1500, 100 WAL1501 osv. Lokalt tillägg/ praktik 150 Aktuellt ämne med nästa 500-kod Övriga kurser… Ersättningskurser
104 Sid 105-112 07-02-26 22.01 Sida 105
TABELL ÖVER FÖRUTBILDNINGAR FÖR GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET
GYMNASIESKOLAN Förutbild- Utbildningens namn nationella program ningskod Kommentar
Förutbildningskoder (studievägskoder) för slutbe- HR Hotell- occh restaurangprogrammet tyg från gymnasieskolans program fr o m vt 2003. HRHO HR Inr Hotell Studievägskoden anges med prefix 1 för slutbetyg HRRM HR Inr Restaurang och måltidsservice som omfattar minst 2 451 gymnasiepoäng och 2 för slutbetyg som omfattar minst 2 500 gymnasie- IP Industriprogrammet poäng, SKOLFS 2003:15. Se även avsnittet Skolformer. Placeras i urvalsgrupp BG. LP Livsmedelsprogrammet
Förutbild- Utbildningens namn MP Medieprogrammet ningskod Kommentar MPME MP Inr Medieproduktion MPTT MP Inr Tryckteknik BF Barn- och fritidsprogrammet BFFD BF Inr Fritid NP Naturbruksprogrammet BFPD BF Inr Pedagogisk och social verksamhet NPLDJ NP Inr Djurvård NPLHH NP Inr Hästhållning BP Byggprogrammet NPLJO NP Inr Jord BPAN BP Inr Anläggning NPLMN NP Inr Miljö- och naturvård BPHU BP Inr Husbyggnad NPLSG NP Inr Skog BPML BP Inr Måleri NPLTD NP Inr Trädgård BPPC BP Inr Plåtslageri NV Naturvetenskapsprogrammet EC Elprogrammet NVNA NV Inr Naturvetenskap ECAU EC Inr Automation NVMD NV Inr Matematik och datavetenskap 5 ECDT EC Inr Datorteknik NVMV NV Inr Miljövetenskap ECET EC Inr Elektronik ECEL EC Inr Elteknik OP Omvårdnadsprogrammet
EN Energiprogrammet SP Samhällsvetenskapsprogrammet ENDU EN inr Drift- coh underhållsteknik SPEK SP Inr Ekonomi ENSF EN inr Sjöfartsteknik SPKU SP Inr Kultur ENVK EN inr VVS- och kylteknik SPSA SP Inr Samhällsvetenskap SPSK SP Inr Språk ES Estetiska programmet ESBD ES Inr Bild och formgivning TE Teknikprogrammet ESDN ES Inr Dans TELIT TE Inr Informationsteknik ESMU ES Inr Musik TELMT TE Inr Människa och teknik ESTA ES Inr Teater TELTF TE Inr Teknik och företagande TELMS TE Inr Teknik, miljö och samhällsbyggande FP Fordonsprogrammet TELVD TE Inr Virtuell design FPFG FP Inr Flygteknik FPKA FP Inr Karosseri studievägskoder för special- FPMA FP Inr Maskin- och lastbilsteknik utformade program FPPB FP Inr Personbilsteknik FPTS FP Inr Transport SM Specialutformat program SMBF SM Specialutformat program närliggande BF HP Handels- och administrationsprogrammet SMBP SM Specialutformat program närliggande BP HPHS HP Inr Handel och service SMEC SM Specialutformat program närliggande EC HPTU HP Inr Turism och resor SMEN SM Specialutformat program närliggande EN SMES SM Specialutformat program närliggande ES HV Hantverksprogrammet SMFP SM Specialutformat program närliggande FP SMHP SM Specialutformat program närliggande HP
105 Sid 105-112 07-02-26 22.01 Sida 106
TABELL ÖVER FÖRUTBILDNINGAR FÖR GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET
Förutbild- Utbildningens namn Förutbild- Utbildningens namn ningskod Kommentar ningskod Kommentar
SMHV SM Specialutformat program närliggande HV ESDT ES Gren dans och teater SMHR SM Specialutformat program närliggande HR ESK ES Gren konst och formgivning SMIP SM Specialutformat program närliggande IP ESKF ES Gren konst och formgivning SMLP SM Specialutformat program närliggande LP ESM ES Gren musik SMMP SM Specialutformat program närliggande MP ESMU ES Gren musik SMNP SM Specialutformat program närliggande NP SMNV SM Specialutformat program närliggande NV FP Fordonsprogrammet SMOP SM Specialutformat program närliggande OP FPF FP Gren flygteknik SMSP SM Specialutformat program närliggande SP FPFU FP Gren flygteknik SMTE SM Specialutformat program närliggande TE FPK FP Gren karosseri FPKA FP Gren karosseri FPR FP Gren fordonsteknik Slutbetyg från gymnasieskolans program fr o m FPRP FP Gren fordonsteknik vt 1997 t o m vt 2002. Placeras i urvalsgrupp BG. FPT FP Gren transport Avgångsbetyg från vt 1995 och vt 1996 (mellan- FPTS FP Gren transport årsbetyg) har prefix M före studievägskoden och placeras i urvalsgrupp BG. HP Handels- och adm programmet
BF Barn- och fritidsprogrammet HR Hotell- o restaurangprogrammet BF02 Barn- och fritidsprogrammet HR017 HR Gren restaurang/storhushåll BP Byggprogrammet HR02 HR Gren storhushåll o restaurang BPB BP Gren byggplåt HRH HR Gren hotell BPH BP Gren hus och anläggning HRHO HR Gren hotell BPHB BP Gren hus och anläggning HRR HR Gren restaurang BPM BP Gren måleri HRRE HR Gren restaurang BPML BP Gren måleri HRS HR Gren storhushåll BPPL BP Gren byggnadsplåt HRSH HR Gren storhushåll
EC Elprogrammet HV Hantverksprogrammet ECA EC Gren automation HVFR HV - frisör ECAU EC Gren automation HVTX HV Gren textil ECE EC Gren elektronik ECEI EC Gren installation IP Industriprogrammet ECEK EC Gren elektronik IPI IP Gren industri ECI EC Gren installation IPIN IP Gren industri ECO11 EC Lokal gren elektronik/optronik IPK IP Gren textil och konfektion IPP IP Gren process EN Energiprogrammet IPPR IP Gren process ENE EN Gren energi IPT IP Gren trä ENEN EN Gren energi IPTK IP Gren textil och konfektion ENF EN Gren fartygsteknik IPTÄ IP Gren trä ENFG EN Gren fartygsteknik ENV EN Gren vvs LP Livsmedelsprogrammet ENVV EN Gren vvs LPB LP Gren bageri och konditori LPBK LP Gren bageri och konditori ES Estetiska programmet LPK LP Gren kött och charkuteri ES01 ES Gren drama LPKC LP Gren kött och charkuteri ES021 ES Gren bild och form MP Medieprogrammet ESD ES Gren dans och teater MP08 MP, radio/video/kommunikation ESDN ES - dans MPI MP Gren information och reklam
106 Sid 105-112 07-02-26 22.01 Sida 107
TABELL ÖVER FÖRUTBILDNINGAR FÖR GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET
Förutbild- Utbildningens namn Förutbild- Utbildningens namn ningskod Kommentar ningskod Kommentar
MPIR MP Gren information och reklam OP Omvårdnadsprogrammet MPRTV MP Gren radio och television OPO OP Gren omvårdnad MPT MP Gren tryckmedia OPOM OP Gren omvårdnad MPTR MP Gren tryckmedia OPT OP Gren tandvård OPTN OP Gren tandvård NP Naturbruksprogrammet NV Naturvetenskapsprogrammet SM Specialutformade program NV04 NV, lokal miljögren NVN NV Gren naturvetenskap SP Samhällsvetenskapsprogrammet NVNA NV Gren naturvetenskap SP013 SP, ekonomi/interclass NVNA-EN natural sciences programme SP015 SP, sp international class NVNAEN natural sciences programme SPE SP Gren ekonomi NVT NV Gren teknik SPEK SP Gren ekonomi NVTE NV Gren teknik SPH SP Gren humaniora SPHU SP Gren humaniora SPS SP Gren samhällsvetenskap SPSA SP Gren samhällsvetenskap
5
tre- och fyraåriga teoretiska linjer 203 Distributions- och kontorslinje Placeras i urvalsgrupp BG. 219 Drift- och underhållstekn linje 204 Ekonomisk linje 705 Humanistisk linje 205 El-tele teknisk linje 712 helklassisk variant 221 Estetisk-praktisk linje 711 halvklassisk variant 206 Fordonsteknisk linje 720 Samhällsvetenskaplig linje 222 Handels- och kontorslinje 730 Ekonomisk linje 207 Jordbrukslinje 750 Naturvetenskaplig linje 208 Konsumtionslinje 755 Teknisk linje 209 Livsmedelsteknisk linje 210 Musiklinje 211 Processteknisk linje 212 Skogsbrukslinje 213 Social linje tvååriga linjer 218 Social servicelinje Tvååriga linjer med 2 åk svenska med delat 220 Teknisk linje, kemiteknisk gren betyg och 2 åk engelska, allmän eller särskild 214 övriga grenar kurs, ger grundläggande behörighet. 274 Trädgårdslinje Placeras i urvalsgrupp BG. 215 Träteknisk linje 217 Verkstadsteknisk linje 202 Beklädnadsteknisk linje 216 Vårdlinje 201 Bygg- och anläggningstekn linje
107 Sid 105-112 07-02-26 22.01 Sida 108
TABELL ÖVER FÖRUTBILDNINGAR FÖR GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET
Förutbild- Utbildningens namn Förutbild- Utbildningens namn ningskod Kommentar ningskod Kommentar
treåriga yrkesinriktade linjer I försöksverksamhetens första skede (det s.k. KOMMUNAL VUXENUTBILDNING femhundraförsöket) har vissa elever inte haft Placeras i urvalsgrupp BG. 2 åk engelska och måste därför komplettera för grundläggande behörighet. Linjerna är el- VUXNP Slutbetyg med enbart nya kurser. teleteknisk, industriell teknisk, vvs-teknisk, Omfattar minst 2350 gyp. omvårdnads- och vårdlinjen. Studievägskoder är ELIA, ELIE, ELIS, INEM, VT, OSSC, VUXMP Slutbetyg med gamla eller blandat OSOM, VIHS, VIBU. gamla och nya kurser. Enbart bokstavs- Placeras i urvalsgrupp BG. betyg. Gamla kurser konverterade. Omfattar minst 2301 gyp. 441 Byggnads-, plåt- och ventilations- teknisk linje VUXNL Slutbetyg med siffer- eller blandat siffer- 442 Byggnads- och anläggnings- och bokstavsbetyg. Gamla kurser kon- teknisk linje verterade. Omfattar minst 2301 gyp. 443 El-teleteknisk linje 402 gren för elinstallation VUXP Slutbetyg med enbart bokstavsbetyg. 403 gren för industriell elektronik Utfärdat senast 2002-06-30. 404 gren för industriell automation Omfattar minst 1970 gyp. 444 Frisörteknisk linje 445 Fordons- o transportteknisk linje VUXL Slut-/Avgångsbetyg med siffer- eller 446 Grafisk linje blandat siffer- och bokstavsbetyg. 411 Handelslinje Utfärdat senast 2002-06-30. 447 Hantverksteknisk linje Omfattar minst 1970 gyp. 448 Industriell teknisk linje VUXA Slut-/Avgångsbetyg med siffer- eller 401 elmekanisk gren blandat siffer- och bokstavsbetyg. 449 Livsmedelsteknisk linje Innehåller både kurser och etapper. 450 Måleriteknisk linje 431 Naturbrukslinje Kurser på samlade betygsdokument för grundläggan- de behörighet, se avsnittet Behörighet. Omvårdnadslinje 421 gren hälso- och sjukvård SANBP Endast nya kurser. Omfattar minst 2115 422 gren omvårdnad gyp varav lägst betyget Godkänd i minst 423 gren psykiatri 400 gyp i kärnämneskurser. 424 gren omsorg om psykiskt utvecklingsstörda SAMBP Gamla och eventuellt nya kurser. Gamla 425 gren social service kurser konverteras. Omfattar minst 2071 451 Processteknisk linje gyp varav lägst betyg Godkänd i minst 452 Restauranglinje 400 gyp i kärnämneskurser. 453 Textil- och beklädnadsteknisk linje 454 Träteknisk linje SAMBL Gamla och eventuellt nya kurser. Gamla 428 Vårdlinje kurser konverteras. Sifferbetyg- eller gren för omsorger om barn blandat siffer- och bokstavsbetyg. och ungdom Omfattar minst 2071 gyp varav lägst 455 Värme- o sanitetsteknisk linje betyget Godkänd i minst 400 gyp i 460 Teoretisk kompletteringskurs kärnämneskurser. 461 Teoretisk kompletteringskurs SABP Gamla och eventuellt nya kurser. Enbart bokstavsbetyg. Kursbetyg utfärdade senast 2002-06-30. Omfattar minst 1773 gyp varav lägst betyget Godkänd i minst 373 gyp i kärnämneskurser.
108 Sid 105-112 07-02-26 22.01 Sida 109
TABELL ÖVER FÖRUTBILDNINGAR FÖR GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET
Förutbild- Utbildningens namn Förutbild- Utbildningens namn ningskod Kommentar ningskod Kommentar
SABM Gamla och eventuellt nya kurser. Siffer- 823 latinlinjens halvklassiska gren eller blandat siffer- och bokstavsbetyg. 824 latinlinjens helklassiska gren Kursbetyg ufärdat senast 2002-06-30. 825 latinlinjens nyspråkliga gren Omfattar minst 1773 gyp varav lägst Även enl 1933 års stadga el äldre betyget Godkänd i minst 373 gyp i 890 latinlinjen kärnämneskurser. Enl 1933 års stadga eller äldre 799 Avgångsbetyg 3 835 reallinjen, teknisk gren 299 Avgångsbetyg 2 836 reallinjen, biologisk gren 837 reallinjen, matematisk gren 838 reallinjen, nyspråklig gren 839 reallinjen, social gren 891 reallinjen VUX1–VUX3, t o m vt 97 slutbetyg från kom- Enl 1933 års stadga eller äldre vux. Dessa förutbildningkoder används inte handelsgymnasium fr.o.m. antagningen ht 97 881 3-årigt VUX 1 motsv Naturvetenskapligt och Sam- 882 2-årigt hällsvetenskapligt program VUX 2 motsv alla program utom Naturveten- skapligt, Samhällsvetenskapligt tekniskt gymnasium eller Estetiskt program 850 3-årigt VUX3 motsv Estetiska programmet 851 2-årigt (specialkurs)* 5 Försvarets läroverk 894 normallinje FOLKHÖGSKOLOR 836 speciallinjens biologiska gren Placeras i urvalsgrupp BF. 837 speciallinjens matemat gren
504 Folkhögskola som ger allmän behörighet samt sv och eng
505 Folkhögskola som ger allmän behörighet FACKSKOLAN utom sv och eng Placeras i urvalsgrupp BG. Gäller före 1998-07-01 227 ekonomisk linje 594 Folkhögskola med intyg som styrker 228 social linje den grundläggande behörigheten 229 teknisk linje* inklusive samtliga kärnämnen
595 Folkhögskola med intyg som styrker den grundläggande behörigheten bortsett från kärnämnen NORMALSKOLEKOMPETENS (flickskola) Placeras i urvalsgrupp BG. STUDENTEXAMEN Placeras i urvalsgrupp BG. 540 reallinje A 512 övriga linjer 811 allmänna linjen social gren 812 allmänna linjens språkliga gren 1954 års gymnasieordning * Ger allmän behörighet efter komplettering i sv, eng
109 Sid 105-112 07-02-26 22.01 Sida 110
TABELL ÖVER FÖRUTBILDNINGAR FÖR GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET
Förutbild- Utbildningens namn Förutbild- Utbildningens namn ningskod Kommentar ningskod Kommentar
SPECIALGYMNASIUM UTLÄNDSK UTBILDNING Placeras i urvalsgrupp BG. Utländsk gymnasieutbildning kan ge behörighet till högskoleutbildning oftast efter komplettering 833 Bergsskolan i Filipstad 3-årig med svenska och engelska. 834 Bergsskolan i Filipstad 2-årig Urvalsgruppsplacering i BG. Se utländska Finskspråkig gymnasial utbildn bedömningshandboken. Ger allmän behörighet efter komplettering i sv Svenskan måste kompletteras om det lästs som andra språk Engelskspråkig gymnasial utb Ger allmän behörighet efter komplettering i sv Svenskan måste kompletteras om det lästs som andra språk 893 Hvilans specialgymnasium Lycée Francais Saint-Louis, Stockholm Tyska skolan i Stockholm (avg bet efter 13-årig utb, 5-gradig betygsskala) Tyska skolan i Stockholm (utländsk betygsskala) 523 Waldorfskola (avg bet från svensk 12-årig utbildn 5-gradig betygsskala) 527 Waldorfskola (annan bet skala)*) Waldorfskola med slutbetyg WALP WK 10–12 2 WALP WK2 10–12
*) utanför urvalsgrupp
110 Sid 105-112 07-02-26 22.01 Sida 111
TABELL ÖVER FÖRUTBILDNINGAR FÖR GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET
ÖVRIGA UTBILDNINGAR
Vissa av utbildningarna i förteckningen är behörighetsgrundande endast för dem som påbörjade utbildningarna när de byggde på grundskola eller motsvarande. Utbildningarna måste oftast kompletteras med svenska och engelska. Om något eller båda kraven uppfylls kan detta framgå av kommentaren. I annat fall tillämpas ovanstående grundregel. Koderna är endast avsedda för internt bruk och återfinns inte på betygsdokumenten.
Följande förutbildningskoder används: 666 ger placering i urvalsgrupp BG samt grundläggande behörighet i svenska 777 ger placering i urvalsgrupp BG samt grundläggade behörighet i engelska 888 ger placering i urvalsgrupp BG samt grundläggande behörighet i svenska och engelska 999 ger placering i urvalsgrupp BG
Utbildningens namn Kommentar
Betelseminariet 4-årig kurs. Har sv o eng Folkskollärarexamen, 4-årig linje Har sv och eng Industriskolor Finns vid AGA, ASEA, Bofors, Motala verkstads (MV), SAAB, SKF (Hofors) SSAB samt VOLVO. Omfattar 2 – 3 läsår. Ibland samläsning med Komvux. Framgår av dokumenten. Ingenjörsutbildning vid kommunal Ingenjörsexamen (teknikerkurs 3 term +högre fackkurs 5 teknisk skola 2 terminer) vid kommunal teknisk skola. Svenska behöver ej kompletteras om ämnet lästs under hela utbildningen. Laboratorietekniker G4 84:47 Kan ha svenska och engelska som tillval i viss försöksverksamhet (Hvitfeldtska och Aschebergska i Göteborg, Värnhemsskolan i Malmö och Västbergagymn, framgår av ämnesförteckningen) Lärlingsutbildning Dokumenteras genom utbildningsbevis över slutförd gymnasial lärlingsutbildning. kan vara 2 eller 3-årig Marinens gymnasieskola Gymnasiekurs 2 el marinens tekniska skola, åk 2. Har sv och eng Metodistkyrkans teologiska skola Även kallad Metodistkyrkans teologiska seminarium, 3-årig kurs Militär utbildning gymnasiekurs 2 Har sv och eng teknikerskola Har sv och eng Missionsinstitutet, Johannelund Evangeliska fosterlandsstiftelsen, 3-årig kurs Småskollärarexamen, 3-årig Har sv och eng Sthlms tekniska institut, STI Enl 1957 års läroplan 7-gradig skala tom 1970
111 Sid 105-112 07-02-26 22.01 Sida 112
TABELL ÖVER FÖRUTBILDNINGAR FÖR GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET
Utbildningens namn Kommentar
STI 5 gradig skala fr o m 1971 Engelska högre kurs krävs för behörighet – enl 1970 och STI enl 1974 års läroplan 1974 års läroplan Svenska missionsförbundets teologiska seminarium, Lidingö 4-årig kurs (Utanför urvalsgrupp) Teknisk specialkurs, 2- eller 3-årig utbildning kemiteknisk gren Teknisk specialkurs, 2- eller 3-årig utbildning övriga grenar
112 Sid 113-115 07-02-26 22.03 Sida 113
TABELL ÖVER FÖRUTBILDNINGAR FÖR GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET
SPECIALKURSER
Nedan förtecknade specialkurser ger grundläggande behörighet om sökande i sitt avgångsbetyg eller genom samlat betygsdokument har betyg i svenska 2 åk (delat betyg)/svenska B och engels- ka 2 åk/engelska A.
För de specialkurser som saknar egen förutbildningskod används följande förutbildningskoder: 666 ger placering i urvalsgrupp BG samt grundläggande behörighet i svenska 777 ger placering i urvalsgrupp BG samt grundläggade behörighet i engelska 888 ger placering i urvalsgrupp BG samt grundläggande behörighet i svenska och engelska 999 ger placering i urvalsgrupp BG
Specialkurser som placeras i BG
Utbildning Kod för Kursplanen Förutbild- Kommentar studieväg fastställd ningskod Apotekstekniker Bad- och idrottshallspersonal ÖV13 1985 277 Bilskadereparationer FO14 1973 233 Byggnadsträarbetare Dekoratör 67 235 Dekoratör 74 236 5 Detaljhandel 237 Djurvårdare JO10 1981 279 Elmekaniker VE111 1986 Fartygsteknisk kurs Fastighetsskötsel BA12 1972 244 Fiske och fiskeberedning ÖV14 1984 280 Fotopersonal ÖV18 1975 245 Frisörer ÖV10 1984 234 (dam) Utbildningslängd 3 år 248 (herr) Glastillverkning ÖV110 1978 276 Åk 1 är gemensam – gren hyttarbete ÖV111 sedan väljs gren. – gren glasslipning och ÖV112 förädlingsarbete Grafisk tecknare ÖV19 Grafisk utbildning, gren för: 246, 247 – tryckmedia ÖV125 1985 – tryckning ÖV126 1985 – bokbinderiteknik ÖV127 1985 – bokbinderi, varuförpackn ÖV128 1985 Guldsmedsteknik ÖV117 1983 Handel och kontor Hantverksteknik ÖV17 1983 Inriktning, bl. a – foto – segelmakare – tandtekniker – maskör – perukmakare 113 Sid 113-115 07-02-26 22.03 Sida 114
TABELL ÖVER FÖRUTBILDNINGAR FÖR GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET
Utbildning Kod för Kursplanen Förutbild- Kommentar studieväg fastställd ningskod Hissmontör ET14 249 Hushållstekniker Ko Industrielektriker Jord- och skogsbruk JO16 1986 Jordbruk, skogsbruk och trädgård JO11 1985 Knäckebrödsmaskin- operatör LI14 1972 254 Kustfiske och vattenbruk ÖV15 1984 Kvarn-, foder- och spannmålspersonal LI16 1972 256 Laboratorietekniker TE10 1984 Laboratorietekniker för industrilaboranter ÖV153 Lackering FO15 1986 257 Livsmedels- och konsumentekonomisk kurs Mikromekanik ÖV118 1974 259 Musik MU10 1983 278 Optiker ÖV119 1971 263 Intagningen till denna utbildning upphörde 1987. Från och med 1986 blev det påbyggnads- utbildning. Parti och detaljhandel Pianotekniker ÖV120 1968 Pälsteknisk utbildning BE11 1977 Åk 1 är gemensam – gren skärning BE12 sedan väljs gren. – gren sömnad BE13 Reklam och dekoration DK13 1984 282 Rennäring JO12 1974 265 Reparatörer, smeder, svetsare VE14 Sanerings-, rengörings- och miljötekniker ÖV121 1983 283 Skorstensfejare BA13 1969 267 Intagning till denna utbildning upphörde 1987. Skoteknisk kurs ÖV122 1982 Tandsköterska VD11 294 Finns även som 23 – veckors samt 3-terminers utbildning, vilka inte ger urvalsgruppsplacering. Tandtekniker VD10 1983 Utbildningslängd 3 år Tapetserare ÖV123 1975 Trafikteknisk kurs Träbaserad produktteknik TR16 1986 291 Trädgårdsskötsel/ trädgårdskurs
114 Sid 113-115 07-02-26 22.03 Sida 115
TABELL ÖVER FÖRUTBILDNINGAR FÖR GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET
Utbildning Kod för Kursplanen Förutbild- Kommentar studieväg fastställd ningskod Träförädling TR12 1973 272 Åk 1 är gemensam – gren trävarutillverkning TR13 sedan väljs gren. – gren verktygsunderhåll TR14 Turisthotellbranschen LI17 1977 275 Turisthotellutbildning finns även som special- kurs på komvux. Varuhantering och kontorsservice DK19 1986 292 Vattenbruk, fiskeodling med vattenvård ÖV16 1984 284 Yrkesdansare ÖV124 1982 285
5
115 Sid 116-122 07-02-26 22.04 Sida 116
BILAGA: UTL. FÖRUTBILDNINGSFÖRTECKNING
Förteckning över utländska förutbildningskoder fr.o.m ht2006
Förutbildningskod som slutar på xx benämndes tidigare uman (ändring till vt-06) Förutbildningskod uuni betyder att betygsmedelvärdet grundas på universitetsutbildning, detta görs i undan- tagsfall
Förutbildningskod Land Skala
AFG50 Afghanistan 50-100 ALB5 Albanien 5-10 ALG10 Algeriet 10-20 ANG20 Angola 10-20 ARGGP Argentina 1-4 ARG6 Argentina 6-10 AUSXX Australien 7-10 AZE35 Azerbajdzjan 3-5 BELXX Belgien 50-100 BEN20 Benin 10-20 BOL3 Bolivia 3,6-7 BOL51 Bolivia 51-100 BOS25 Bosnien o hercegovina 2-5 BRAGP Brasilien 1-4 BRA5 Brasilien 5-10 BN50 Brasilien 50-100 BUF20 Burkina faso 10-20 BUL36 Bulgarien 3-6 BUR50 Burundi 50-100 CEN10 Centralafrikanska rep. 10-20 SRIXX Sri lanka 6-10 CHI47 Chile 4-7 COL50 Colombia 50-100 COL6 Colombia 6-10 COS65 Costa rica 65-100 CUB70 Cuba 70-100 CYP10 Cypern 10-20 DAN Danmark 6-13 DOM59 Dominikanska rep. 59-100 EB Europeisk baccalaureat 60-100 ECU12 Ecuador 12-20 ECU6 Ecuador 6-10 EGY50 Egypten 50-100 ELF10 Elfenbenskusten 10-20 ELS5 El salvador 5-10 ERIGP Eritrea 1-4 EST35 Estland 3-5
116 Sid 116-122 07-02-26 22.04 Sida 117
BILAGA: UTL. FÖRUTBILDNINGSFÖRTECKNING
Förutbildningskod Land Skala
ETIGP Etiopien 1-4 FILXX Filippinerna 1-4 FIF Finland, finskspråkig studentexamen 5-10 FIF96 Finland, finskspråkig studentexamen 5-10 FIF95 Finland, finskspråkig Studentexamen 5-10 FIM Finland, studentex. Merkonom inr 1-5 FIN Finland, gymnasieutbildning/motsv 5-10 FIS Finland, svenskspråkig studentexamen 5-10 FIS96 Finland, svenskspråkig studentexamen 5-10 FIS95 Finland, svenskspråkig Studentexamen 5-10 FIT Finland, studentexamen, teknisk inr. 1-5 FRA Frankrike 10-20 GAB9 Gabon GAM8 Gambia 8-1 GHA8 Ghana 8-1 GRE10 Grekland 10-20 GUA51 Guatemala 51-100 GUI20 Guinea (conakry) 10-20 HON61 Honduras 61-100 5 IBNY Internationell baccalaureat 24-45
INDXX Indien INOXX Indonesien 6-10 IRK50 Irak 50-100 IRN10 Iran 10-20 ISLGP Island 1-4 ISL5 Island 5-10 ISR45 Israel 45-100 ITA6 Italien 60-100 JAP25 Japan 2-5 JOR50 Jordanien 50-100 JUG25 Fd jugoslavien 2-5 KAGP Kambodja 1-4 KAM10 Kamerun 10-20 KANXX Kanada 6-10 KAP10 Kap verde 10-20 KENGP Kenya 1-4 KIGP Kina 1-4 KIN60 Kina 60-100 KOB10 Kongo/brazzav 10-20 KOK50 Zaire/kongo 50-100 KORGP Korea 1-4 KRO25 Kroatien 2-5
117 Sid 116-122 07-02-26 22.04 Sida 118
BILAGA: UTL. FÖRUTBILDNINGSFÖRTECKNING
Förutbildningskod Land Skala
KUW50 Kuwait 50-100 LET35 Lettland 3-5 LET5 Lettland 5-10 LIB50 Libyen 50-100 LIB60 Liberia 60-100 LIBXX Libanon 50-100 el 10-20 LIT35 Litauen 3-5 LIT5 Litauen 5-10 MAD20 Madagaskar 10-20 MAK25 Makedonien 2-5 MALI1 Mali 10-20 MAL06 Malaysia 6-10 MAL08 Malawi 8-1 MAR20 Marocko 10-20 MEX6 Mexico 6-10 MONXX Mongoliet 2-5 MOZ10 Mocambique 10-20 NAMXX Namibia 1-7 NEDXX Nederländerna 6-10 NIC51 Nicaragua 51-100 NIC60 Nicaragua 60-100 NIGA8 Nigeria 8-1 NIG20 Niger 10-20 NOA1 Norge, allmänfaglig 2-6 NOH Norge, handel och kontorfag 2-6 NYNOA Norge, vitnemål vidergående oppläring 2-6 NZEXX Nya zeeland 50-100 el 6-10 OMAXX Oman ? OSS35 Oss fd sovjetunionen 3-5 PAKXX Pakistan 33%-100% PAL50 Palestina 50-100 PAN35 Panama 3-5 PAR25 Paraguay 2-5 PAR5 Paraguay 5-10 PER11 Peru 11-20 PLN35 Polen 3-5 PLN36 Polen 3-6 POR10 Portugal 10-20 QAT50 Qatar 50-100 RUM5 Rumänien 5-100 RWA50 Rwanda 50-100 SCH36 Schweiz 3-6 SEM25 Serbien och montenegro 2-5 SEN20 Senegal 10-20
118 Sid 116-122 07-02-26 22.04 Sida 119
BILAGA: UTL. FÖRUTBILDNINGSFÖRTECKNING
Förutbildningskod Land Skala
SEYXX Seychellerna ? SIE8 Sierra leone 8-1 SINXX Singapore ? SLO25 Slovenien 2-5 SOM60 Somalia 60-100 SPA3 Spanien 3-6 STOXX Storbritannien 6-10 SUD50 Sudan 50-100 SVK41 Slovakien 4-1 SWAXX Swaziland ? SYD06 Sydafrika 6-10 SYRXX Syrien ? TAIXX Taiwan ? TONXX Tonga ? TCH1 Tchad 10-20 THAGP Thailand 1-4 TJE4 Tjeckiska rep. 4-1 TOG1 Togo 10-20 TUN10 Tunisien 10-20 TUR25 Turkiet 2-5 TUR5 Turkiet 5-10 5 TYV4 Tyskland 4-1 UGAXX Uganda 6-10 UKR25 Ukraina 2-5 UNG2 Ungern 2-5 URG06 Uruguay 6-10 USAGP Usa 1-4 USA70 Usa 70-100 USA65 Usa 65-100 VEN1 Venezuela 10-20 YEM5 Yemen 5-10 ÅLA Åland 1-5 ÅLS Åland, studentlinjen 5-10 ÅLX Åland, studentexamen 5-10 ÖST4 Österrike 4-1 UMAN
119 Sid 116-122 07-02-26 22.04 Sida 120
BILAGA: UTL. FÖRUTBILDNINGSFÖRTECKNING
Förutbildningsförteckning över utländska förutbildningar t.o.m. vt 2004
Kod Land ÅLA Åland gymnasieutbildning /motsvarande ÅLS Åland studentlinjen ÅLSE Åland studentlinjen ÅLX Åland med studentexamensbetyg ÅLXE Åland med studentexamensbetyg ÅLX6 Åland gymnasieexamen ÅLX96 Åland gymnasieexamen ÖST Österrike gymnasieutbildning/motsvarande ÖSTA Österrike gymnasieutbildning/motsvarande ÖSTE Österrike gymnasieutbildning/motsvarande AK2 Utländsk gymnasieutbildning AK3 Utländsk gymnasieutbildning ALG Algeriet gymnasieutbildning/ motsvarande ARG Argentina gymnasieutbildning/motsvarande AUS Australien gymnasieutbildning/motsvarande BELA Belgien gymnasieutbildning/motsvarande BELE Belgien gymnasieutbildning/motsvarande BOL Bolivia gymnasieutbildning/motsvarande BRN Brasilien gymnasieutbildning/motsvarande BUL Bulgarien gymnasieutbildning/motsvarande CEY Sri lanka gymnasieutbildning/motsvarande CHI Chile gymnasieutbildning/motsvarande COL Colombia gymnasieutbildning/motsvarande CYP Cypern gymnasieutbildning/motsvarande CYPA Cypern gymnasieutbildning/motsvarande CYPE Cypern gymnasieutbildning/motsvarande DAN Danmark gymnasieutbildning/motsvarande DANA Danmark gymnasieutbildning/motsvarande DANE Danmark gymnasieutbildning/motsvarande EB Europeisk Baccalaureat ECU Ecuador gymnasieutbildning/motsvarande EGY Egypten gymnasieutbildning/motsvarande EST Estland gymnasieutbildning/motsvarande ESTA Estland gymnasieutbildning/motsvarande ESTE Estland gymnasieutbildning/motsvarande ETI Etiopien gymnasieutbildning/motsvarande FIF Finland, finskspråkig studentexamen FIFE Finland, finskspråkig studentexamen FIF96 Finland, finskspråkig studentexamen FIM Finland, Studentexamen, merkonom inr. FIN Finland gymnasieutbildning/motsvarande FIP Filippinerna gymnasieutbildning/motsvarande FIS Finland, svenskspråkig studentexamen FISE Finland, svenskspråkig studentexamen FIS96 Finland, svenskspråkig studentexamen FIT Finland, studentexamen teknisk inriktning FRA Frankrike gymnasieutbildning/motsvarande FRAY Frankrike gymnasieutbildning/motsvarande
120 Sid 116-122 07-02-26 22.04 Sida 121
BILAGA: UTL. FÖRUTBILDNINGSFÖRTECKNING
Kod Land
FRAYE Frankrike gymnasieutbildning/motsvarande GRB Storbritannien gymnasieutbildning/motsvarande GRBE Storbritannien gymnasieutbildning/motsvarande GRE Grekland gymnasieutbildning/motsvarande GREA Grekland gymnasieutbildning/motsvarande GREE Grekland gymnasieutbildning/motsvarande IBI Internationell Baccalaureat IBIE Internationell Baccalaureat IBN Internationell Baccalaureat IBNY Internationell Baccalaureat IBNYE Internationell Baccalaureat INO Indonesien gymnasieutbildning/motsvarande IRK Irak gymnasieutbildning/motsvarande IRN Iran gymnasieutbildning/motsvarande IRNY Iran gymnasieutbildning/motsvarande ISL Island gymnasieutbildning/motsvarande ISLA Island gymnasieutbildning/motsvarande ISLE Island gymnasieutbildning/motsvarande ISR Israel gymnasieutbildning/motsvarande ISRA Israel gymnasieutbildning/motsvarande ISRAE Israel gymnasieutbildning/motsvarande ITA Italien gymnasieutbildning/motsvarande ITAA Italien gymnasieutbildning/motsvarande ITAE Italien gymnasieutbildning/motsvarande 5 JAP Japan gymnasieutbildning/motsvarande JOR Jordanien gymnasieutbildning/motsvarande JUG Jugoslavien gymnasieutbildning/motsvarande JUGA Jugoslavien gymnasieutbildning/motsvarande JUGE Jugoslavien gymnasieutbildning/motsvarande KAN Kanada gymnasieutbildning/motsvarande KANA Kanada gymnasieutbildning/motsvarande KANAE Kanada gymnasieutbildning/motsvarande KANB Kanada gymnasieutbildning/motsvarande KANBE Kanada gymnasieutbildning/motsvarande KANQ Kanada/Br Colombia gymnasieutbildning/mots. KANQE Kanada/Quebec gymnasieutbildning/motsvarande KIN Kina gymnasieutbildning/motsvarande KOR Korea gymnasieutbildning/motsvarande KUW Kuwait gymnasieutbildning/motsvarande LIN Libanon gymnasieutbildning/motsvarande MAR Marocko gymnasieutbildning/motsvarande MEX Mexico gymnasieutbildning/motsvarande MYS Malaysia gymnasieutbildning/motsvarande NEDA Nederländerna gymnasieutbildning/motsvarande NEDE Nederländerna gymnasieutbildning/motsvarande NOA Norge, Allmänna fag NOA1 Norge, Allmänfaglig NOA2 Norge, Allmänfaglig NYNOA Norge, Vitnemål vidaregående opplärning NOH Norge. Handels och kontorsfag NON Norge, Naturfaglinje NOR Norge gymnasieutbildning/motsvarande
121 Sid 116-122 07-02-26 22.04 Sida 122
BILAGA: UTL. FÖRUTBILDNINGSFÖRTECKNING
Kod Land
NOS Norge, Samfundsfaglig linje NYZA Nya Zeeland gymnasieutbildning/motsvarande NYZE Nya Zeeland gymnasieutbildning/motsvarande OSS OSS gymnasieutbildning/motsvarande PER PERU gymnasieutbildning/motsvarande PGL Portugal gymnasieutbildning/motsvarande PGLA Portugal gymnasieutbildning/motsvarande PGLE Portugal gymnasieutbildning/motsvarande POY Polen yrkeslinje PO1 Polen, Matematisk-fysisk linje PO2 Polen, Biologisk- kemisk linje PO3 Polen, Allmän linje PO4 Polen, Humanistisk linje RUM Rumänien gymnasieutbildning/motsvarande RUMA Rumänien gymnasieutbildning/motsvarande RUME Rumänien gymnasieutbildning/motsvarande SCHA Schweiz gymnasieutbildning/motsvarande SCHE Schweiz gymnasieutbildning/motsvarande SOM Somalia gymnasieutbildning/motsvarande SPB Spanien gymnasieutbildning/motsvarande SPC Spanien gymnasieutbildning/motsvarande SPCA Spanien gymnasieutbildning/motsvarande SPCE Spanien gymnasieutbildning/motsvarande SYD Sydafrika gymnasieutbildning/motsvarande THA Thailand gymnasieutbildning/motsvarande TJE Tjeckoslovakien gymnasieutbildning/motsvarande TJEA Tjeckiska rep. och Slovakien gymnasieutb./motsv. TJEE Tjeckiska rep. och Slovakien gymnasieutb./motsv. TUN Tunisien gymnasieutbildning/motsvarande TUR Turkiet gymnasieutbildning/motsvarande TYÖ Tyskland gymnasieutbildning/motsvarande TYV Tyskland gymnasieutbildning/motsvarande TYVE Tyskland gymnasieutbildning/motsvarande TYVY Tyskland gymnasieutbildning/motsvarande UNG Ungern gymnasieutbildning/motsvarande UNGA Ungern gymnasieutbildning/motsvarande UNGE Ungern gymnasieutbildning/motsvarande UNT Ungern gymnasieutbildning/motsvarande URG Uruguay gymnasieutbildning/motsvarande USA USA gymnasieutbildning/motsvarande USB USA gymnasieutbildning/motsvarande USC USA gymnasieutbildning/motsvarande US1 USA gymnasieutbildning/motsvarande USX High school 1 år UUP Utländsk utbildning- utan poäng VEN Venezuela gymnasieutbildning/motsvarande ÖST Österike 808 Utomnordisk gymnasieutbildning 809 Utomnordisk gymnasieutbildning 895 Nordisk gymnasieutbildning 896 Finsk gymnasieutbildning 898 Nordisk gymnasieutbildning
122 Sid 123-124 07-02-26 22.05 Sida 123
BILAGA: STUDENTEXAMEN
STUDENTEXAMEN (Betyg utfärdat t.o.m. 1968)
De olika linjerna och grenarna
1954 års gymnasieordning som nu är avvecklad hade tre olika linjer, nämligen allmänna linjen med en social och en språklig gren, latinlinjen med en helklasisk och en halvklassisk gren och reallinjen med en biologisk, en matematisk och en teknisk gren. Ämnena på de olika linjerna framgår av nedanstående uppställning.
allmänna linjen latinlinjen reallinjen Social Språklig Halvklassisk Helklassisk Biologisk Matematisk Teknisk
Studentbetyg kristendom kristendom kristendom kristendom kristendom kristendom svenska t o m högsta svenska svenska svenska svenska svenska svenska engelska ringens kurs engelska engelska engelska latin engelska engelska historia *) sam- historia*) historia*) historia*) grekiska historia*) historia*) hällsk *) mate- samhällsk *) samhällsk *) samhällsk *) engelska samhällsk *) samhällsk *) matik fysik geografi filosofi tyska latin historia*) matematik matematik fysik kemi matematik franska geografi franska samhällsk *) biologi kemi ellära o biologi filosofi filosofi filosofi fysik mättekn kemi materiallära mekanik Betyg för franska tyska franska franska franska tyska flyttn till kemi ritteknik högsta ring projektionslära Betyg för tyska matematik geografi tyska tyska tyska franska flyttn till näst fysik biologi biologi geografi geografi geografi kristendom högsta ringen fysik biologi biologi geografi 5 kemi biologi Realexamens matematik matematik betyg eller fysik fysik motsvarande kemi kemi Tillvalsämnen fransk tilläggs- biologi tyska fransk tilläggs- fransk tilläggs- fransk tilläggs- = frivilliga kurs geografi kurs kurs kurs ämnen t o m fysik biologi geografi geografi filosofi geografi filosofi högsta ringen biologi biologi (högst två) Tillvalsämnen tysk tilläggs- tysk tilläggs- tysk tilläggs- tysk tilläggs- = frivilliga kurs kurs kurs kurs ämnen t o m näst högsta ringen *) Dessa två ämnen kan ersättas av ämnet historia med samhällslära ENLIGT SKOLSTADGAN GÄLLANDE FRAM TILL 1950 ÄR:
à latingymnasium eller latinlyceum à realgymnasium eller reallyceum Obligatoriska ämnen Tillvalsgrupp Obligatoriska ämnen Tillvalsgrupp (i högsta ring) (en komb obligatorisk) Kristendomskunskap 1 tyska, engelska, geografi Kristendomskunskap 1 tyska, franska, geografi Modersmålet 2 tyska, engelska, filosofi Modersmål 2 tyska, franska, filosofi Latin 3 engelska, geografi, biologi Engelska 3 franska, geografi, biologi Franska 4 grekiska, tyska Historia m samhällslära 4 tyska, franska, fysik Historia med samhällslära 5 grekiska, engelska Matematik, allmän kurs 5 franska, tyska, kemi 6 greksika, filosofi 6 biologi, fysik, kemi 7 tyska, engelska, matematik 7 matematik spec, fysik, kemi 8 engelska, matematik, fysik 9 engelska, matematik, fysik Dessutom, om rektor och lärare så bedömer rimligt, kan elev 10 tyska, engelska, biologi efter fritt val läsa ytterligare ett ämne i de två högsta ringar- 11 engelska, biologi, kemi na/kretsarna (tilläggsämne)
123 Sid 123-124 07-02-26 22.05 Sida 124
BILAGA: NORMALSKOLEKOMPETENS
NORMALSKOLEKOMPETENS
OBLIGATORISKA ÄMNEN PÅ ALLA LINJER Läroämnen: Kristendomskunskap, modersmålet, engelska, historia med samhällslära, geografi, biologi med hälsolära (näst högsta klassen) samt kemi (näst högsta klassen) Anm: På allmänna linjen och reallinjen kan under vissa förutsättningar ett främmande språk bytas ut mot ett annat. Övningsämnen: Teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, slöjd (på reallinje B i båda klasserna, eljest endast i högsta klassen), hemkunskap och hushållsgöromål samt barnavård (näst högsta klas- sen).
SPECIELLA LÄROÄMNEN FÖR RESPEKTIVE LINJER Humanistisk linje A Humanistisk linje B Allmän linje A Allmän linje B Reallinje A Reallinje B Andra språket Andra språket Andra språket Andra språket Matematik 3 tim Psykologi Tredje språket Tredje språket Psykologi Psykologi Biologi m hälsolära Matematik 2 tim Psykologi Matematik 3 tim Matematik 3 tim Biologi m hälsolära (större kurs) Biologi m hälsolära (större kurs) eller Fysik (näst högsta (större kurs) eller fysik (näst klassen) och fysik (näst högsta högsta klassen) och kemi (högsta klassen) och kemi (högsta klassen) klassen) kemi (högsta klassen)
Anm: Andra språket kan få bytas Dessutom utökade ut mot tredje språket kurser i hushålls- inriktade övningsämnen
TILLVALSÄMNEN = frivilliga ämnen (Endast ett tillvalsämne får väljas) Matematik 2 tim Fysik (näst högsta Fysik (näst högsta Matematik 2 tim Andra språket Fysik (näst högsta klassen) klassen) Fysik (näst högsta Tredje språket klassen) klassen) Psykologi
Estetisk variant: Vid vissa flickskolor kan man välja estetiska varianter av linjerna – dock ej av reallinje B – med något av följande ämnen (3 veckotimmar): teckning (större kurs), musik (större kurs), dramatik, konstnärlig dans, filmkunskap eller teckning (1 vt) + slöjd (2 vt). Den som väjer sådan variant avstår i näst högsta klassen från tre av klassens fem timmar i hushållsgöromål och hemkunskap och kan i högsta klassen inte ha tillvalsämne. Även estetisk variant ger normalskolekompetens.
OBS! Matematik på humanistisk linje B och allmän linje A = matematik från reallinje A
124 125 126 127 ser
128 129 130 131 132 Sid 133 07-02-26 22.09 Sida 133
SLUTBETYG Plats för skolans namn och komplement till avgångsbetyg stämpel (beskrivande betyg)
Elevens tilltalsnamn Personnummer
Waldorfskolans kursplan WK2 10–12 Programmets omfattning: Poängantal för fullständigt program 2500 Elevens studieplan: …………………. program
Ämne Poäng Betyg Motsvarande kurs i gymnasieskolan Svenska och dramatik 150 Svenska A+B Litteratur och litteraturhistoria 150 Engelska-grundläggande kurs 100 Engelska A Religionskunskap och livsåskådning 50 Religionskunskap A Samhällskunskap 100 Samhällskunskap A Idrott och hälsa 100 Idrott och hälsa A Biologi* 150 Biologi A+B Kemi* 100 Fysik* och astronomi 100 Fysik A Matematik-grundläggande kurs 100 Matematik A Matematik-fortsättningskurs 1 50 Matematik B Matematik-fortsättningskurs 2 100 Matematik C 5 Projektiv geometri och utvidgad algebra 50 Engelska-fortsättningskurs 100 Engelska B Moderna språk 100 Moderna språk, steg 3 Moderna språk 100 Moderna språk, steg 4 Historia 150 Historia A Musik och musikhistoria 100 Eurytmi 100 Bildkonst och konsthistoria 100 Estetisk verksamhet Hantverk 200 Arkitektur och arkitekturhistoria 50 Enskilt årsarbete:………………………. 100 Projektarbete Lokalt tillägg: ...... Övriga kurser: ...... Ersättningskurser: ...... *Godkänd i fysik, kemi och biologi motsvarar naturkunskap A + B
...... Namnunderskrift/tjänstetitel
133 Plats för skolans namn SLUTBETYG adress m m komplement till skriftligt intyg
...... Datum för utfärdande Efternamn tilltalsnamn Personnummer
Waldorfskolornas kursplan WK 10-12 Programmets omfattning Programmets omfattning i poäng 2 240 – Fullständigt program Elevens studieplan – Reducerat program – Utökat program
Ämne Motsvarande Betyg Motsvarande kurs gymn poäng i gymnasieskolan Svenska Svenska och dramatik 180 Litteratur 120 Kurs A + B Engelska - grundläggande kurs 110 Kurs A Engelska - fortsättningskurs 40 Kurs B Samhällskunskap 90 Kurs A Religionskunskap och livsåskådning 60 Kurs A + B Matematik - grundläggande kurs 110 Kurs A Matematik - fortsättningskurs 1 40 Kurs B Matematik - fortsättningskurs 2 50 Kurs C Matematik - fortsättningskurs 3 40 Kurs D Projektiv geometri och utvidgad algebra 40 Idrott och hälsa 90 Kurs A Historia 80 Kurs A Tyska/Franska- grundläggande kurs 60 B-språk kursA Tyska/Franska - fortsättningskurs 90 B-språk kurs B Fysik * 80 Kurs A Kemi * 80 Biologi * 110 Kurs A + B Musik och musikhistoria 150 Bildkonst 100 Hantverk 190 ...... Arkitektur och arkitekturshistoria 50 Eurytmi 110 Estetisk-praktiska fortsättningskurser 90-180 ...... Introduktion språk 3 ...... 60 Lokalt tillägg/praktik 150 ...... Enskilt årsarbete ...... 60 * Godkänd i fysik, kemi och biologi motsvarar naturkunskap A+B.
...... Namnunderskrift/tjänstetitel
134 ALLMÄNT
ALLMÄNT
Anmälan Enligt Högskoleförordningens 7 kap 19§ ska den Senast sista dag för komplettering, 15 juni res- som vill antas till grundläggande högskoleutbild- pektive 1 december kan man komplettera anmä- ning anmäla det inom den tid och i den ordning lan med handlingar som är utfärdade efter sista som högskolan bestämmer. anmälningsdag. (tex betyg från komvux). Efter dessa datum betraktas handlingar som försent I tid inkomna. Inkommen i tid anses den anmälan som inkommit till VHS alternativt högskola senast sista anmäl- Begäran om komplettering ningsdag. Anmälan som görs via internet www. Om en anmälan har brister eller om det är påtag- studera.nu kan göras fram till kl 24.00 sista dag ligt att någon uppgift av betydelse saknas ska den för anmälan. Infaller sista anmälningsdag på en sökande upplysas om detta och ges en möjlig- lördag, söndag eller helgdag godtas anmälan som het att komplettera. Detta görs i VHS antagning inkommit till VHS alternativt högskola närmast genom kontrollbesked, där registrerade uppgifter följande vardag. Anmälan via www.studera.nu och preliminära bedömningar redovisas. kan göras senast kl 24.00 samma dag. Komplettering av utländska För sent gymnasiebetyg efter sista komplet- Skälet till att en anmälan inkommit för sent prö- teringsdag vas. Om skälen är godtagbara hanteras anmälan I vissa länder pågår vårterminen längre än i som den inkommit i tid. Godtagbara skäl kan Sverige, vilket innebär att vissa sökande inte kan t ex vara om sökande genom olyckshändelse skicka in sina avgångsbetyg förrän efter den 15 (motsvarande) förhindrats lämna in anmälan i juni. Avgångsbetyg från Norge och Frankrike tid. Styrks genom läkarintyg. som är utfärdade efter 15 juni och inkomna i god tid före urval godtas. 6 Sen anmälan Avgångsbetyg som inkommer efter urval 1 Anmälningar som inte inkommit i tid kommer godtas inte. först att prövas för antagning om det blir lediga platser i urval. IB-examen Final grades från IB-examen ska vara VHS till- Sökalternativ handa senast den 2 juli 2007 på förmiddagen. Om en sökande före urval 1 vill stryka ett/ flera Final grades skickas från IB-skolan på överens- sökalternativ flyttas de efterföljande alternativen kommen blankett. automatiskt fram i prioritetsordningen. Denna Retakes (omprövning) som inkommer efter 15 framflyttning görs också då den sökande är obe- juni godtas inte. hörig till något alternativ. Dokumentation Komplettering Alla meriter som åberopas och som har betydelse Vid handläggning av anmälan tas hänsyn till för antagningen ska dokumenteras genom kopior de meriter som den sökande har skaffat sig före av betyg, intyg o.d. Den sökande ska även vara anmälningstidens utgång. Följande komplette- beredd att uppvisa originalhandling om så krävs. ringar får dock göras om kompletteringstid finns Kopior och avskrifter ska vara vidimerade av angiven: minst en person. • behörighetskompletteringar Tidigare registrerade betyg i NyA och de betyg • utbyteskompletteringar som överförts från H97 och de som överförts • tilläggskompletteringar till LANT (t o m ht 2005) ingår i VHS antag- • intyg över anställning som påbörjats efter ningen. anmälningstidens utgång. Granskning av handlingarna görs. Om kontrollen
135 ALLMÄNT
visar bristande överensstämmelse mellan åbero Kontrollbesked pat dokument och de faktiska omständigheterna Kontrollbesked skickas ut vartefter anmälning görs polisanmälan. Beslut om antagning kan åter arna meritvärderas. I kontrollbeskedet redovisas kallas. vilka uppgifter som finns registrerade avseen de den sökande samt preliminära bedömningar. Nationell betygsdatabas Kontrollbeskedet innehåller även information till VHS administrerar sedan 1999 en nationell den sökande om eventuella behov av komplette betygsdatabas bestående av slutbetyg från gym ringar. Sista dag för sådan komplettering framgår nasieskolorna. De gymnasieskolor som har skrivit av beskedet. kontrakt med VHS skall föra över samtliga slut betyg till denna databas. Antagningsbesked Felaktigt utfärdade slutbetyg som t ex inte Resultatet av antagningen i urval 1 meddelas den omfattar minst 2500/2451 gymnasiepoäng över sökande på ett gemensamt antagningsbesked i förs inte till NyA. Fullständiga slutbetyg utfär mitten av juli respektive december. dade 1997–2002, där högst 29 gymnasiepoäng Sökande som uppfyller kraven för behörig saknas, godtas och överförs till NyA. Sökande het får besked om antagning och/eller reserv från gymnasieskolor som är anslutna till betygs placering. Sökande som inte uppfyller kraven databasen behöver inte bifoga eller komplettera för grundläggande behörighet meddelas detta och slutbetyg till anmälan. Observera att kurser som stryks från samtliga alternativ. Den som inte upp lästs som utökade och utfärdats på samlat betygs fyller kraven för särskild behörighet till ett visst dokument inte läggs upp i databasen. Vill sökande sökalternativ stryks från detta alternativ. åberopa kurser som inte finns i slutbetyget skall det samlade betygsdokumentet sändas till VHS Svarskrav och/eller respektive högskola. Antagna och reserver måste, för att bekräfta att Sökande från de gymnasieskolor som inte är anmälan fortfarande ska gälla, svara via webb anslutna till betygsdatabasen måste själva se eller skicka in sitt svarskort. Sökande som avstår till att komplettering av slutbetyg inkommer till från utbildningsplats/reservalternativ ska inte Antagningen. svara alls. Svar som lämnas via det svarskort, som finns Tidplan för gymnasieskolornas leverans av med på antagningsbeskedet, ska vara inkommet slutbetyg våren 2007 senast sista svarsdag. Svarskort som inkommer 18 maj – 15 juni – Första leverans av slutbetyg för sent kommer inte att beaktas. Ej ifyllda svars till betygsdatabasen kort tolkas som nej-svar. Svarskorten skannas 16 juni – 21 juni – Korrigeringsperiod för tidigare och finns tillgängliga i NyA. Även svarskort som insända betyg inkommer för sent skannas och finns tillgängliga i NyA. Svar inlämnat via studera.nu gäller före Från och med den 22 juni kan inga korrigeringar inskickat svarskort. göras inför antagningen till höstterminen 2007. Betygsdatabasen öppnar igen den 1 september Strykningar 2007, och då kan korrigeringar av felaktigt utfär Sökande som skickar in svarskort som inte dade betyg göras. Betygsdatabasen kommer sedan överensstämmer med de regler för svar, som finns att vara öppen under hela hösten. beskrivet ovan under rubriken Svarskrav, kom mer inte att kontaktas för utredning. I de fall det Betyg finns felaktiga svar hanteras dessa enligt följande Då utdrag ur betygsbok (eller liknande) förekom strykningsmodell: mer måste varje kopia ha namn och personnum Först kontrolleras om den sökande har blivit meruppgift. antagen till något sökalternativ. Strykningen av sökalternativen sker från det lägst prioriterade Arbetslivserfarenhet alternativet och uppåt till 45 högskolepoäng kvar Hur olika typer av verksamhet ska dokumenteras står. se avsnitt Arbetslivserfarenhet. Har den sökande endast reservalternativ sker strykning från det lägst prioriterade alternativet och uppåt till 210 högskolepoäng kvarstår.
136 ALLMÄNT
Urval 2 sökande som antas i urval 1 eller 2. Beslut om Sökande erhåller antagningsbesked från urval 2. att anstånd beviljas samt information om att ny För de som inte blivit antagna framgår reserv anmälan måste lämnas inför den termin platsen nummer. Sökande som inte skickat in svarskort ska tas i anspråk meddelas den sökande. Anstånd får besked om att anmälan strukits. gäller till första antagningstillfälle då utbildning en anordnas efter det utryckningsdatum som angi Anstånd vits på inkallelseordern. Högskolorna får besked Beslut om anstånd för den som antagits till utbild om vilka som fått anstånd p.g.a. totalförsvars ning genom VHS fattas av respektive universitet/ utbildning genom en speciell förteckning över högskola dit ansökan ska inlämnas. Undantag: antagna. anstånd p.g.a. totalförsvarsutbildning, militär och I antagningssystemet finns ännu inget maski civil grundutbildning, se nedan. nellt stöd för anstånd utan en manuell rutin ska utarbetas. Detta hanteras manuellt av VHS. VHS hanterar beviljade anstånd enligt följande: Högskolan uppmanar dem som fått anstånd Särskilda stödåtgärder att göra en ny anmälan och till anmälan bifoga Personer som har behov av stöd i undervisning anståndsbeslut. en bör i god tid ta kontakt med högskolan för att diskutera sin situation. Att anskaffa teckentolk Totalförsvarstjänstgöring eller vissa tekniska hjälpmedel kan ta mycket Sökande måste bifoga ”Beslut om inskrivning” lång tid. till sin anmälan och ska alltså inte invänta inkal Vid varje universitet/högskola finns en särskild lelseordern. Endast den som efter mönstring eller kontaktperson för studenter med funktionshinder. genom militära myndigheter påkallad ändring Studenter på högskolan kan t.ex. få lektörshjälp, av tidigare beslut efter sista kompletteringsdag teckentolk och personlig assistans. kan få lokalt beslut om anstånd. Anstånd beviljas
6 Viktiga datum
Ht 2007 Vt 2008 Sista dag för anmälan 2007-04-15 2008-10-15 Sista dag för komplettering 2007-06-15 2008-12-01 Sista dag för svar 2007-07-28 2008-12-28
Högskoleprovet Ht 2007 Vt 2008 Sista dag för anmälan 2007-09-15 2008-02-15 Provdag 2007-10-27 2008-04-05
Anmälningsavgiften ska vara bokförd på högskolans postgiro konto senast vid angivet datum.
137 Sid 138-140 07-02-26 22.35 Sida 138
ARBETSLIVSERFARENHET
ARBETSLIVSERFARENHET
Arbetslivserfarenhet ger behörighet för s.k. Tjänstledighet, sjukdom m m 25:4 samt poäng i provurvalet. All arbetslivs- Tid när sökande varit tjänstledig eller lång- erfarenhet räknas oavsett längd. tidssjukskriven frånräknas den aktuella perio- den. Av praktiska skäl frånräknas inte kortare Poänggrundande arbetslivserfarenhet kan perioder. förvärvas genom arbete i Sverige eller utom- lands i • anställning, • eget företag eller som fri yrkesutövare, Tjänstgöringsintyg • eget hem med vård av barn Arbetslivserfarenhet ska styrkas med tjänst- eller annan anhörig, göringsintyg. Om omfattningen inte framgår • au pair-anställning, av intyget tolkas det som heltid om det verkar • värnpliktstjänstgöring eller motsvarande. rimligt. Vid deltidsarbete och timanställning måste arbetets omfattning alltid framgå av Arbetslivserfarenhet får godtas fr.o.m. det intyget. kalenderår då sökande fyller 16 år. För sökande som är 35 år eller äldre vid Anställningsbevis anmälningstillfället görs en generös bedöm- Anställningsbevis godtas inte som intyg utom ning av arbetslivserfarenheten. Om sökande vid pågående anställning vid arbete som inte kan styrka arbetslivserfarenhet om 5 år påbörjats efter 1 januari inför höstterminen godtas bristande dokumentation. och 1 juli inför vårterminen. Arbetslivserfarenhet som uppgår till minst fem år på minst halvtid ger 0,5 poäng i Pågående anställning provurvalet. Anställning som pågår vid anmälningstillfället får tillgodoräknas till 06-30 respektive 12-31 Halvtid under förutsättning att den beräknas pågå till Normal arbetstid för heltidsarbete är 38 detta datum och att det i övrigt verkar rimligt. tim/vecka, för halvtid alltså 19 tim/vecka (undantag: lärartjänst, kyrkomusiker, sjuk- Särskilda regler för vissa vårdsarbete, se vidare under resp omr). typer av arbete Kravet på minst halvtidssysselsättning kan • ALU uppfyllas genom flera samtidiga arbeten om Arbetslivsutveckling för vuxna under högst sex arbetstiden sammanlagt uppgår till minst månader får godtas som arbetslivserfarenhet. halvtid. • Beredskapsarbete Timanställning/oregelbunden Beredskapsarbete godtas enligt de vanliga tjänstgöring reglerna för arbetslivserfarenhet. Vid timanställning räknas omfattningen i genomsnitt för hela perioden. Om den totala • Det diakonala året perioden ger ett genomsnitt som understiger Inom svenska kyrkan förekommer utbild- halvtid kan man istället räkna med de ev kor- ning, kallad det diakonala året, där en del av tare perioder som uppgår till minst halvtid för tiden innehåller teori och en del praktiktjänst- att ett så positivt resultat som möjligt ska göring. Denna tid godtas i sin helhet som komma den sökande tillgodo. poänggrundande arbetslivserfarenhet. Liknande verksamhet finns även inom frikyr- korna. Bedömning får göras i varje enskilt fall.
138 Sid 138-140 07-02-26 22.35 Sida 139
ARBETSLIVSERFARENHET
• Eget företag Vid beräkning av sysselsättningsgraden för Uppgifter om egen verksamhet kan styrkas lärartjänstgöring gäller följande veckotim- genom intyg från t.ex. kommunal myndighet, mar: företagarförening, revisor eller redovisare (eller två personer som känner till sökandes långtidsvikariat heltid = 19 vt verksamhet och arbetsförhållanden), eventu- långtidsvikariat halvtid = 9,5 vt ellt kompletterat med utdrag ur länsstyrelsens handelsregister. korttidsvikariat (timanst.) heltid = hösttermin vårtermin • Elevassistent aug 40 t jan 60 t Se Lärarassistent. sep 80 t feb 80 t okt 80 t mar 80 t • Elitidrott nov 80 t apr 80 t Utövande av elitidrott kan ge poäng endast dec 60 t maj 80 t om det förelegat ett anställningsförhållande jun 40 t och övriga krav för tillgodoräknande av 340 t 420 t arbetslivserfarenhet uppfylls. halvtid = halva antalet arbetade timmar. • Feriearbete och arbete under terminstid Arbete parallellt med studier i grund- eller • Praktik gymnasieskolan godtas endast under tid för Praktik som ingår i gymnasieutbildning (mot- sommarlov. Arbete parallellt med studier svarande) tillgodoräknas inte som arbetslivs- inom andra skolformer godtas. erfarenhet. Den praktik (minst nio månader) som krävdes för att få börja i årskurs 2 på 2- • Frilansarbete årig teknisk linje ingick inte i utbildningen Frilansarbete måste styrkas genom intyg t.ex. och godtas alltså som arbetslivserfarenhet på från uppdragsgivare eller liknande som kän- vanligt sätt. ner till sökandes verksamhet och dennas Praktik som ingår i annan utbildning t.ex. omfattning. högskoleutbildning/KY-utbildning godtas enligt de vanliga reglerna för arbetslivserfarenhet • Fängelsetid oavsett om praktiken varit avlönad eller inte. Den sökande kan endast tillgodoräkna sig Praktiken måste dokumenteras antingen i poäng för faktisk arbetslivserfarenhet under utbildningsbevis eller genom separat intyg. fängelsetid eller under s.k. frigång med arbe- te utanför fängelset. • Praktikplats Arbetsförhållandet måste styrkas med intyg. För ungdomar 18–25 år. Arbetsplatsförlagd utbildning godtas som arbetslivserfarenhet. • Kyrkomusiker Arbetets omfattning kan variera. Varje period 7 Heltid för kyrkomusiker är 30 tim/vecka. omfattar högst 6 månader. Om perioden är längre har den övergått till vanlig anställning. • Lärarassistent Omfattningen för lärarassistenter är vanligtvis • Sandöskolan 75 %. I annat fall ska det framgå av intyget. Bistånds- och katastrofutbildning vid Sandö- skolan o d jämställs med värnpliktsutbildning • Lärartjänstgöring och godtas som arbetslivserfarenhet. Vid lärartjänstgöring som pågått samman- hängande under hel termin på minst halvtid • Sjukvårdsarbete anses anställningen ha pågått i 6 månader. Olika anställningsformer: Poäng för arbetslivserfarenhet ges alltså för gr 1 a = heltid, tillsvidareanst. en vårtermin under tiden 01-01–06-30 och för gr 1 b = deltid, tillsvidareanst. en hösttermin 07-01–12-31. gr 2 = timanställning eller kortare månads- Då lärartjänstgöringen inte pågått hela ter- anställning (högst 3 mån) t.ex. semestervikarie. minen poängberäknas endast den faktiska Heltid vid nattjänstgöring inom sjukvården är tjänstgöringstiden (lov medräknas inte). 145 tim/mån.
139 Sid 138-140 07-02-26 22.35 Sida 140
ARBETSLIVSERFARENHET
• Totalförsvarsutbildning • Vård av annan person All militär och civil utbildning godtas som Vård av person som p.g.a. sjukdom, ålder arbetslivserfarenhet. eller handikapp är i behov av särskild omvårdnad, ska styrkas genom intyg av läka- • Ungdomslag re, distriktssköterska, kommunal nämnd eller Gäller ungdomar 18–20 år. Arbetet omfattar liknande. Av intyget ska framgå personens oftast 50 % då det enligt bestämmelserna ska behov av vård samt omfattningen av arbetet. kombineras med studier på halvtid. Har upp- hört och ersatts av ungdomsplats, se nedan. • Vård av barn Vård av barn fram till den dagen barnet fyller • Ungdomsplats 10 år får tillgodoräknas. Styrks genom egen För ungdomar 16–20 år. Ska kombineras med uppgift samt personbevis för sökande och studier i någon omfattning, varför arbetets barnet. omfattning kan variera. • Vård av syskon • Ungdomspraktik Vård av syskon godtas som arbetslivserfaren- Gäller ungdomar under 25 år. Varje period het om övriga vuxna i familjen arbetar och omfattar högst 6 månader. barnet (under tio år) inte har plats i barnom- sorgen och den sökande inte studerar eller har • Utbildning annat arbete. Ett anställningsförhållande bör Utbildning som utgör ett mer eller mindre råda. obligatoriskt inslag i anställningen ska inte frånräknas, t.ex. 10 veckors utbildning av • Värnpliktstjänstgöring vårdbiträden. Utbildningstiden för postkas- All militär utbildning såsom värnpliktstjänst- sör, tulltjänsteman och arbetsförmedlare god- göring, militär grundutbildning för kvinnor tas p.g.a. den speciella anställningsformen. och vapenfri tjänst godtas som arbetslivserfa- Äldre polisutbildning som ej är högskoleba- renhet. serad godtas också som arbetslivserfarenhet.
• Utlandstjänstgöring Arbetslivserfarenhet från utlandet godtas.
140 Sid 141-142 07-02-26 22.36 Sida 141
HÖGSKOLEPROVET
HÖGSKOLEPROVET
Högskoleprovet är ett allmänt studiefärdig- Provet som urvalsinstrument hetsprov, som ger ett mått på förmåga att Sökande med lägst 0,1 poäng i provresultatet klara av högskolestudier, genom att mäta och som i övrigt uppfyller kraven för behö- sådana kunskaper och färdigheter som är vik- righet deltar i provurvalet. Undantag kan fin- tiga i alla högskoleutbildningar. Högskole- nas. provet genomförs två gånger om året, på en Resultatet av högskoleprovet gäller i tio lördag. kalenderhalvår efter det kalenderhalvår då provet genomförts, d.v.s. 11 provresultat är Den som har handikapp som kräver särskilda giltiga. arrangemang vid provtillfället, ska anmäla Vid antagning i NyA sker automatisk över- detta i god tid till den högskola där provet ska föring av högskoleprovsresultaten efter varje genomföras. provtillfälle och den sökande konkurrerar på Om någon av religiösa skäl inte kan det bästa giltiga resultatet. genomföra provet en lördag, finns möjlighet De som inte har svenskt personnummer att göra det på en annan veckodag. Eftersom måste själv skicka in en kopia av sitt resultat- detta prov är sekretessbelagt, får provet besked. endast genomföras vid ett tillfälle. Provet Se även under Urval. äger endast rum under våren. Högskoleprov utomlands För den som är permanent bosatt utomlands eller studerar utomlands, finns möjlighet att göra högskoleprovet på vissa svenska eller skandinaviska skolor i Europa. Det går inte att göra provet på ambassader eller konsulat. Provet genomförs inte i andra världsdelar bl.a. på grund av tidsskillnaderna. Anpassade högskoleprov För gravt synskadade finns anpassade prov på Giltiga prov inför respektive antag- DAISY punktskrift. De kan göra provet totalt ningstillfälle fyra gånger. Synsvaga kan göra det ordinarie högskole- Högskoleprov Gäller för provet med 50% längre provtid. Intyg från Gjort tidigast: anmälan till: syncentral krävs. vt 2001 ht 2006 Personer med dyslexi kan också göra det ht 2001 vt 2007 ordinarie högskoleprovet med 50 % längre vt 2002 ht 2007 8 tid. För att få göra provet måste sökande styr- ht 2002 vt 2008 ka sin dyslexi med intyg som är utfärdat av en vt 2003 ht 2008 av Högskoleverket godkänd intygsgivare.
141 Sid 141-142 07-02-26 22.36 Sida 142
142 Sid 143 07-02-26 22.38 Sida 143
ÖVERKLAGANDE
ÖVERKLAGANDE
Enligt 12 kap 2 § Högskoleförordningen får Rutiner för hantering av över- beslut om att en sökande inte uppfyller kraven klaganden i NyA på behörighet för att bli antagen till grundläg- Överklagandeskrivelsen med bilagor skannas. gande högskoleutbildning och beslut att inte VHS omfördelar ärendet till respektive göra undantag från behörighetsvillkoren i fall högskola. Om högskolan för sin omprövning som avses i 7 kap 3 § andra meningen över- av beslutet och yttrande till ÖNH önskar klagas. information utöver de som framgår i NyA lämnar VHS efter uppmaning från respektive Detta innebär att beslut som universitetet/ högskola ytterligare kommentarer. högskolan fattar mellan antagningsperioderna (förhandsbesked) om att inte göra undantag från behörighetsvillkoren inte får överklagas. Beslut i samband med antagning, som avser annat än behörighet, får inte heller överklagas. Överklagandet ska ställas till Överklagan- denämnden för högskolan (ÖNH) och sändas till Antagningen. Överklagandet ska ha inkommit tre veckor efter det att den klagan- de tagit del av beslutet. Om ett uppenbart fel begåtts ändras beslutet och den sökande får ett nytt besked.
Chalmers tekniska högskola, Handelshög- skolan i Stockholm, Högskolan i Jönköping, Ersta Sköndal högskola, Röda Korsets Sjuk- sköterskeskola och Sophiahemmets sjukskö- terskehögskola tar slutligt beslut i sina egna Ett önskemål från Överklagandenämnden överklagandeärenden. för att vinna tid är att högskolorna skickar Överklagandeskrivelsen ska ställas till kopia av sitt yttrandet till sökande och Rektor vid aktuell högskola. Skrivelsen sänds informerar den sökande om att synpunkter till VHS om överklagandet rör den samordna- i ärendet ska vara ÖNH tillhanda senast de antagningen. inom en vecka. Textförslag: Du har överklagat ett beslut Adress och telefon till ÖNH: fattat av NN. NN har till Överklagande- Överklagandenämnden för högskolan nämnden för högskolan skickat bifogat ytt- Box 7249 rande. Om du har några kompletterande 103 89 STOCKHOLM upplysningar att lämna, ska du meddela Tfn: 08-563 087 00 dessa till Överklagandenämnden senast Fax: 08-563 087 10 xxxx-xx-xx. 9
143 BILAGA: UTDRAG UR HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN
Högskoleförordningen på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg, (utdrag) 3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2, 7 kap. 4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning, eller Tillträde till utbildningen 5. genom svensk eller utländsk utbildning, prak- tisk erfarenhet eller på grund av någon annan Gemensamma bestämmelser för tillträde omständighet har förutsättningar att tillgodogöra till utbildning på grundnivå eller avance- sig utbildningen. rad nivå 1 § Antagning till utbildning på grundnivå eller Högskoleverket får meddela närmare föreskrif- avancerad nivå skall avse en kurs eller ett utbild- ter om kraven i första stycket 3. Förordning ningsprogram. Förordning (2006:1053). (2006:1053).
2 § För att bli antagen krävs det att sökanden 6 § Den som har annat modersmål än svenska, har grundläggande behörighet och dessutom den danska, färöiska, isländska eller norska skall ha särskilda behörighet som kan vara föreskriven. de kunskaper i svenska som behövs. Förordning (2006:1053). Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter 3 § Om det finns särskilda skäl, får högskolan om kravet i första stycket. Den som har finska besluta om undantag från något eller några behö- som modersmål och har haft svenska som ämne righetsvillkor. En högskola skall göra undantag i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skol- från något eller några behörighetsvillkor, om form under tre år eller mer skall dock anses ha sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig de kunskaper i svenska som behövs. Förordning utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillko- (2006:1053). ren. Förordning (2006:1053). 7 § Trots vad som anges i 5 och 6 §§ skall också 4 § Den som vill antas till utbildning på grundnivå den anses ha grundläggande behörighet som eller avancerad nivå skall anmäla det inom den tid 1. fyller 25 år senast under det kalenderår då ut- och i den ordning som högskolan bestämmer. bildningen börjar, 2. har arbetat under sammanlagt minst fyra år Frågor om antagning avgörs av högskolan. Där- före det kalenderhalvår då utbildningen börjar el- vid gäller ett maskinellt framtaget besked om ler på något annat sätt har förvärvat motsvarande antagning såsom högskolans beslut. Förordning erfarenhet, och (2006:1053). 3. har kunskaper i kärnämneskurserna svenska eller svenska som andraspråk och engelska som motsvarar ett fullföljt nationellt program i gym- Tillträde till utbildning som påbörjas nasieskolan. på grundnivå och som vänder sig till nybörjare Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om beräkning av arbetslivserfarenhet. Förordning Grundläggande behörighet (2006:1053). 5 § Grundläggande behörighet till utbildning som Särskild behörighet påbörjas på grundnivå och som vänder sig till 8 § De krav på särskild behörighet som ställs skall nybörjare har den som vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna 1. fått slutbetyg från ett nationellt eller spe- tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse cialutformat program i gymnasieskolan och 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasie- har lägst betyget Godkänt på kurser som om- skolans nationella eller specialutformade program fattar minst 90 procent av de gymnasiepo- eller motsvarande kunskaper, och äng som krävs för ett fullständigt program, 2. andra villkor som betingas av utbildningen eller 2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning är av betydelse för det yrkesområde som utbild- eller fått samlat betygsdokument från gymnasial ningen förbereder för. vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt
144 BILAGA: UTDRAG UR HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN
Särskild behörighet har också den som genom av poäng för enbart högskoleprovet och hälften på svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfaren- grundval av poäng för högskoleprovet i kombina- het eller på grund av någon annan omständighet tion med arbetslivserfarenhet, och har förutsättningar att tillgodogöra sig utbild- 3. högst en femtedel på grundval av de av hög- ningen. Förordning (2006:1053). skolan enligt 23 § bestämda urvalsgrunderna.
9 § De krav som avses i 8 § första stycket skall Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt anges i en standardbehörighet. om fördelningen av de platser som avses i första stycket 1 mellan olika grupper av sökande. För- Högskoleverket får meddela föreskrifter om ordning (2006:1053). vilka standardbehörigheter som finns. Förordning (2006:1053). 14 § Vid antagning till en utbildning som leder till en konstnärlig examen får högskolan trots vad som 10 § Högskoleverket får meddela föreskrifter om anges i 13 § fördela samtliga platser på grundval vilken standardbehörighet som skall gälla för en av sådana andra särskilda prov som avses i 23 § 1, utbildning som leder till en sådan yrkesexamen som eventuellt i kombination med andra urvalsgrunder anges i bilaga 2 till denna förordning (examensord- enligt 12 §. Förordning (2006:1053). ningen) och som vänder sig till nybörjare. 15 § Om det finns särskilda skäl, får Högsko- Högskolan får bestämma vilka standardbehörighe- leverket medge att en högskola vid urval till en ter som skall gälla för övriga utbildningar som vän- viss utbildning får göra en annan platsfördelning der sig till nybörjare. Förordning (2006:1053). än den som anges i 13 § och fördela platserna på grundval av någon eller några av de urvalsgrunder 11 § Om det finns särskilda skäl, får Högskolever- som anges i 12 §. Ett medgivande skall avse ett el- ket medge att högskolan för tillträde till en viss ler flera bestämda antagningstillfällen. Förordning utbildning ställer upp andra krav enligt 8 § första (2006:1053). stycket än de som följer av standardbehörigheter som behövs för den utbildningen. Förordning 16 § En högskola får i enstaka fall göra avsteg från (2006:1053). 12 och 13 §§. Detta får dock ske bara om en sökan- des meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt Urval – urvalsgrunder de urvalsgrunder som anges i 12 § och om sökan- 12 § Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes den genom tidigare utbildning, arbetslivserfaren- meriter. Urvalsgrunder är het eller någon annan omständighet har särskilda 1. betyg, kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för 2. resultat från högskoleprovet som avses i 20 §, i utbildningen. Förordning (2006:1053). vissa fall i kombination med arbetslivserfarenhet, och Urval – förtur 3. urvalsgrunder som avses i 23 §. 17 § Vid antagning till en kurs som vänder sig till Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också nybörjare får högskolan utan hinder av 12 och 13 göras dels genom prov eller intervjuer, dels med §§ ge förtur åt sökande som redan är studenter vid hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryteringen den högskolan. Förordning (2006:1053). av studenter från det underrepresenterade könet. Urval genom prov eller intervjuer får dock inte Urval – betyg göras efter det att urval har gjorts med hänsyn 18 § Vissa bestämmelser om hur betyg skall till kön. Vid i övrigt likvärdiga meriter får vidare värderas finns i bilaga 3 till denna förordning. lottning användas, om urval med hänsyn till kön I övrigt får Högskoleverket meddela föreskrifter inte kan göras. Förordning (2006:1053). om värdering av betyg. Förordning (2006:1053).
Urval – platsfördelning 19 § Högskoleverket får meddela föreskrifter om 13 § Vid urval till en utbildning skall platserna vad avgångsbetyg för elever som påbörjade gym- fördelas som följer: nasiestudier före 1994, samlat betygsdokument 1. minst en tredjedel på grundval av betyg, med sifferbetyg eller blandbetyg från gymnasial 2. minst en tredjedel på grundval av resultat från vuxenutbildning eller utländsk förutbildning skall högskoleprovet, varav hälften fördelas på grundval anses motsvara i förhållande till slutbetyg från 10 145 BILAGA: UTDRAG UR HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN
gymnasieskolans program, gymnasial vuxenut- andra än nybörjare har den som uppfyller kraven bildning eller samlat betygsdokument från gymna- på grundläggande behörighet enligt 5-7 §§. För- sial vuxenutbildning. Förordning (2006:1053). ordning (2006:1053).
Urval – högskoleprovet Särskild behörighet 20 § För alla högskolor i Sverige skall det finnas ett 25 § De krav på särskild behörighet som ställs skall gemensamt högskoleprov. Högskoleverket svarar vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna för att ta fram provet. tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasie- De högskolor som skall använda provet som skolans nationella eller specialutformade program urvalsgrund skall anordna provet. Det får ske i eller motsvarande kunskaper, samverkan mellan högskolorna. 2. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och 3. andra villkor som betingas av utbildningen eller Resultatet av högskoleprovet är giltigt till utgången är av betydelse för det yrkesområde som utbild- av det kalenderhalvår som infaller fem år efter ningen förbereder för. provtillfället. Förordning (2006:1053). Högskolan får bestämma vilka krav enligt första 21 § Den som vill delta i högskoleprovet skall stycket som skall ställas. betala en avgift på 350 kronor i samband med anmälan till provet. Förordning (2006:1053). Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfaren- Urval – arbetslivserfarenhet het eller på grund av någon annan omständighet 22 § Sökande som i merithänseende åberopar har förutsättningar att tillgodogöra sig utbild- arbetslivserfarenhet i kombination med resultat ningen. Förordning (2006:1053). från högskoleprovet skall ges poäng för arbets- livserfarenhet efter fem års arbete på minst halvtid Urval och med en fjärdedel av maximal poäng för hög- 26 § Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter. skoleprovet. Högskoleverket får meddela närmare Urvalsgrunder är föreskrifter om beräkning av arbetslivserfarenhet. 1. betyg, Förordning (2006:1053). 2. resultat från högskoleprovet som avses i 20 §, 3. tidigare utbildning, och Urval – av högskolan bestämda urvals- 4. urvalsgrunder som avses i 23 §. grunder 23 § En högskola får, i den utsträckning som anges Högskolan får bestämma vilka urvalsgrunder en- i 13 §, bestämma urvalsgrunder bestående av ligt andra stycket som skall användas och vilken 1. andra särskilda prov än högskoleprovet, platsfördelning som skall göras. 2. kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också utbildningen, och göras enligt vad som anges i 12 § tredje stycket. 3. andra för utbildningen sakliga omständigheter. Förordning (2006:1053). Förordning (2006:1053). 27 § En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 26 §. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de Tillträde till utbildning som påbörjas urvalsgrunder som anges i 26 § och om sökanden på grundnivå och som vänder sig till genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet andra än nybörjare eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar Grundläggande behörighet för utbildningen. Förordning (2006:1053). 24 § Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till
146 BILAGA: UTDRAG UR HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN
Bilaga 3 Vissa andra sökande 7. Vad som sägs i denna punkt gäller sökande Meritvärdering av betyg med I denna bilaga finns, i enlighet med vad som sägs i a. sådana slutbetyg och samlade betygsdokument 7 kap. 13 § första stycket, vissa bestämmelser om från gymnasial vuxenutbildning som inte avses i hur betyg skall värderas. 6 ovan, b. avgångsbetyg enligt punkt 2 övergångsbestäm- De sökande med slutbetyg från program melserna till förordningen (1994:35) om ändring i i gymnasieskolan som har endast bok- gymnasieförordningen (1992:394), och stavsbetyg c. motsvarigheter till slutbetyg från äldre utbild- 1. Betygen på de kurser och specialarbetet som ningar i gymnasieskolan och statlig eller kom- ingår i slutbetyget ges följande siffervärden: munal vuxenutbildning. Den s.k. betygspoängen används. Den utgörs av Icke godkänd (IG) 0 medelvärdet av följande betyg: Godkänd (G) 10 a. betygen i de obligatoriska ämnena/kurserna Väl godkänd (VG) 15 utom idrott/idrott och hälsa, Mycket väl godkänd (MVG) 20 b. betyget i idrott/idrott och hälsa, om det höjer betygspoängen eller ämnet/kursen utgör särskild 2. Siffervärdet för varje betyg multipliceras med behörighet för den sökta utbildningen, kursens eller specialarbetets gymnasie-poäng, c. betygen i de frivilliga ämnena/kurserna, om de varvid betygsvärdet för kursen eller specialarbetet höjer betygspoängen eller ämnena/kurserna utgör erhålls. särskild behörighet för den sökta utbildningen, 3. Det sammanlagda betygsvärdet för alla kurser och och specialarbetet som ingår i slutbetyget divi- d. betyg som inte ingår i slutbetyget eller motsva- deras med det antal gymnasiepoäng för kurser rande, om ämnet/kursen utgör särskild behörighet och specialarbetet som ingår i slutbetyget, varvid för den sökta utbildningen, eller med undantag det s. k. jämförelsetalet erhålls. Betygsvärdet för betyg på lokala kurser, om det höjer betygs- och gymnasiepoängen avseende idrott och hälsa poängen. (1997:21) medräknas dock endast såvida detta höjer jämfö- För bokstavsbetyg skall följande siffervärden relsetalet eller kursen utgör särskild behörighet användas: för utbildningen. Jämförelsetalet anges med två decimaler. Icke godkänd 0 4. Det som sägs i 3 om idrott och hälsa gäller också Godkänd 3 i fråga om en kurs, dock inte en lokal kurs, som Väl godkänd 4 inte ingår i slutbetyget. Mycket väl godkänd 5 5. Ett betyg på en kurs som ingår i slutbetyget skall ersättas av ett betyg som den sökande har på Ett betyg i ett ämne som ingår i slutbetyget eller samma eller motsvarande kurs, om sistnämnda motsvarande skall ersättas av ett betyg som den betyg är högre. sökande har i ämnet på lägst samma nivå, om sistnämnda betyg är högre. I fråga om kurser til�- De sökande med slutbetyg eller samlat lämpas 5. betygsdokument från gymnasial vuxen- utbildning som har endast bokstavsbetyg Betygspoängen anges med två decimaler. 6. Vad som sägs i 1-5, med undantag av vad som sägs om specialarbete och idrott och hälsa, gäller också i fråga om sökande med slutbetyg eller sam- lat betygsdokument från gymnasial vuxenutbild- ning som har endast bokstavsbetyg. (1997:21)
10 147 BILAGA: HÖGSKOLEVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING
Högskoleverkets författnings- Grundläggande behörighet
samling Svensk eller utländsk utbildning
Föreskrifter av Högskoleverket 1 § Den som har gått igenom sådan svensk om standarbehörigheter; utbildning som anges i bilaga 1 har grundläg beslutade 1996-10-29 gande behörighet. Regler om vem som skall anses ha grundläggande behörighet finns även i HSVFS 1996:21 ikraftträdandebestämmelserna till förordningen (1996:984) om ändring i högskoleförordningen Med stöd av 8 kap. 8 § andra stycket och 9 (1993:100). § första stycket förordningen (1996:984) om ändring i högskoleförordningen (1993:100) 2 § Den som har gått igenom utbildning vid föreskriver Högskoleverket följande. folkhögskola har grundläggande behörighet om han har gått 1 § Standardbehörigheterna är de som anges i 1. en treårig utbildning, eller bilaga 1 (Se bilaga sid 109 i bedömningshand 2. en tvåårig utbildning som bygger på minst boken). Den sökande skall ha fått lägst betyget ett års studier vid gymnasieskolan eller på Godkänd på de kurser på gymnasieskolans grundskolan och minst ett års yrkesverk program och inom gymnasial vuxenutbildning samhet, eller som anges i standardbehörigheterna. I ämnen 3. en ettårig utbildning som bygger på minst på linje i gymnasieskolan, etappindelade ämnen två års studier vid gymnasieskolan, på gymnasieskolenivå inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen och ämnen på samt har av folkhögskolan intygade kunskaper program i gymnasieskolan som har betygsatts motsvarande godkänd nivå på gymnasieskolans med stöd av punkt 2 övergångsbestämmelserna kärnämnen svenska eller svenska som andra till förordningen (1994:35) om ändring i gym språk, engelska, samhällskunskap, religions nasieförordningen (1992:394), skall den sö kunskap, matematik och naturkunskap. kande ha fått lägst betyget 3. 3 § Den som har gått igenom en utländsk I bilaga 2 (Se sid 111 i bedömningshandboken) gymnasieutbildning (motsvarande) har anges de program i gymnasieskolan som un grundläggande behörighet om utbildningen der angivna förutsättningar får ersätta vissa av ger behörighet att bedriva högskolestudier kurserna i standardbehörigheterna. eller motsvarande studier i det land, där han har gått igenom gymnasieutbildningen och har 2 § I bilaga 3 anges vilken standardbehörighet kunskaper i engelska som motsvarar ett fullföljt som gäller för en utbildning som leder till en nationellt program i gymnasieskolan. sådan yrkesexamen enligt Bilaga 3 till hög Kunskaper i svenska skoleförordningen som inte har en konstnärlig inriktning. 4 § Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska skall Föreskrifter om grundläggande ha 1. lägst betyget Godkänd i kärnämnet svenska behörighet samt urval kurs B eller kärnämnet svenska som andra (1996:22) språk kurs B vid gymnasial vuxenutbildning, eller Omtryck. HSVFS 2003:2. Beslutade 2. gått igenom av högskolorna anordnad den 3 april 2003. undervisning i svenska för utomnordiska gäststudenter och invandrarstudenter med Med stöd av 7 kap. 4 § andra stycket, 5 § andra godkänt resultat, eller stycket, 6 § andra stycket, 13 § andra och tredje 3. godkänt resultat på prov i svenska som av styckena, 14 § och 16 § högskoleförordningen slutar den undervisning som avses i punkt (1993:100) föreskriver Högskoleverket föl 2, eller jande. 4. motsvarande kunskaper.
148 BILAGA: HÖGSKOLEVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING
Arbetslivserfarenhet Värdering av betyg från Waldorfskola 5 § Med arbetslivserfarenhet förstås följande 8 § Slutbetyg från svensk 12-årig utbildning i verksamhet på minst halvtid, Waldorfskola meritvärderas enligt bestämmel 1. arbete i en eller flera anställningar, serna i punkterna 1–5 bilaga 3 till högs-koleför 2. arbete i eget företag eller som fri yrkes ordningen (1993:100, omtryck 1998:1003). utövare, Avgångsbetyg från svensk 12-årig utbildning 3. arbete i eget hem med vård av barn under tio i Waldorfskola meritvärderas enligt bestäm år, melserna i punkt 7 bilaga 3 till högskoleför 4. arbete i eget eller den vårdbehövandes hem ordningen (1993:100, omtryck 1998:1003). med vård av en eller flera personer som på Värdering av betyg från utländsk utbildning grund av sjukdom, ålder eller handikapp är i behov av särskild omvårdnad, samt 9 § Betyg från en utländsk gymnasieutbildning 5. värnplikt och civilplikt. (motsvarande) skall värderas på sätt som anges i 11 §. Arbetslivserfarenhet tillgodoräknas från och Betyg i svenska från gymnasieskolan eller med det kalenderår den sökande fyller 16 år. gymnasial vuxenutbildning som krävs för Arbete parallellt med studier i grund- eller grundläggande behörighet medräknas endast gymnasieskolan tillgodoräknas endast om det om betyget höjer jämförelsetalet. Betyg i gäller arbete under sommarlovet. engelska från gymnasieskolan eller gymnasial Arbetslivserfarenhet skall dokumenteras av vuxenutbildning som krävs för grundläggande den sökande med intyg eller annan godtagbar behörighet medräknas alltid. handling. Betyg i svenska från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som krävs för sär Urval skild behörighet medräknas endast om betyget höjer jämförelsetalet. Betyg i övriga kurser Värdering av betyg i kärnämnet svenska kurs B från gymnasieskolan eller gymnasial vuxen utbildning som krävs för särskild behörighet 6 § Siffervärdena för de två betygen i kärnäm medräknas alltid. net svenska kurs B läggs samman och delas Betyg i kurser, dock inte lokala kurser, från med 2, varefter betygsvärdet för kursen erhålls gymnasieskolan eller gymnasial vuxenut genom att det framräknade siffervärdet multip bildning som inte avses i andra och tredje liceras med kursens gymnasiepoäng. styckena medräknas endast om betyget höjer Värdering av studieomdöme från folkhög jämförelsetalet. skola 10 § Vid beräkningen av jämförelsetalet efter 7 § Studieomdöme på folkhögskolekurs ges komplettering enligt 9 § andra–fjärde styckena följande siffervärden: skall följande formel användas. Mindre god 1 J x 2500 + B God 2 Jnytt = Mycket god 3 2500 + GP Utmärkt 4 J nytt = jämförelsetalet efter komplettering Om en sökande har fler än ett studieomdöme J = det utländska betygets jämförelsetal före på en folkhögskolekurs skall siffervärdet utgöra komplettering medelvärdet av studieomdömena. Om den B = det sammanlagda betygsvärdet enligt punkt sökande har genomgått fler än en folkhög 2 i bilaga 3 till högskoleförordningen för de skolekurs som ger grundläggande behörighet, kompletterade kurserna skall det bästa studieomdömet användas vid GP = det sammanlagda antalet gymnasiepoäng meritvärderingen. Meritvärdet anges med två för de kompletterade kurserna. decimaler.
10 149 BILAGA: HÖGSKOLEVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING
11 § Betyg från en utländsk gymnasieutbildning Grupp II: sökande som har grundläggande (motsvarande) skall överföras till skalan 12,00– behörighet på grund av att han eller hon har 20,00, varvid jämförelsetalet erhålls. avslutat en utbildning vid folkhögskola och Överföringen skall göras enligt följande for erhållit studieomdöme. mel. 13 § Sådana betyg som avses i 12 § 4–7 skall 8(Nmax-Nd) överföras i enlighet med vad som anges i bi J = 20 - laga 3. Nmax-Nmin Poäng för arbetslivserfarenhet där J = jämförelsetalet 14 § Poäng för arbetslivserfarenhet erhålls ge Nmax = det utländska betygssystemets högsta nom sådan verksamhet som anges i 5 § första värde stycket. Nd = det utländska betygets medelvärde och Nmin = det utländska betygssystemets lägsta värde för godkänt resultat. Särskilda skäl 15 § Särskilda skäl som urvalsgrund kan avse Jämförelsetalet och det utländska betygets t.ex. funktionshinder eller annan synnerlig om medelvärde anges med två decimaler. ständighet eller att den sökande har kunskaper Vad som sägs i andra stycket gäller inte de eller erfarenheter som är särskilt värdefulla för betyg som anges i bilaga 2, som i stället skall den sökta utbildningen och/eller är särskilt vär överföras till jämförelsetal i enlighet med vad defulla för det yrkesområde som utbildningen som anges där. förbereder för.
Fördelning av platser vid urval på betyg Ikraftträdande och övergångs 12 § Vid urval på betyg (motsvarande) skall bestämmelser platserna fördelas i förhållande till antalet HSVFS 2003:2 behöriga sökande i var och en av följande två grupper, Dessa föreskrifter träder i kraft den 10 juni Grupp I: sökande som har grundläggande be 2003. hörighet på grund av att han eller hon har Bestämmelserna i 9-13 §§ samt bilaga 2 och 3 tillämpas första gången vid antagning till 1. slutbetyg från program i gymnasieskolan grundläggande högskoleutbildning höstter som har endast bokstavsbetyg, eller minen 2004. 2. slutbetyg eller samlat betygsdokument från Bestämmelserna i 9-11 §§ och bilaga 2 tilläm gymnasial vuxenutbildning som har endast pas sista gången vid antagning till grundläg bokstavsbetyg, eller gande högskoleutbildning vårterminen 2006. 3. slutbetyg från svensk Waldorfskola, eller 4. sådana slutbetyg och samlade betygs ______dokument från gymnasial vuxenutbildning som inte hänförs till 1–3, eller Dessa föreskrifter träder i kraft den 15 januari 5. avgångsbetyg enligt punkt 2 övergångs 1997 och tillämpas första gången vid antagning bestämmelserna till förordningen (1994:35) till högskoleutbildning höstterminen 1997. om ändring i gymnasieförordningen (1992: 394), eller
6. motsvarigheter till slutbetyg från äldre ut bildningar i gymnasieskolan och statlig eller kommunal vuxenutbildning, eller 7. avgångsbetyg från svensk Waldorfskola, eller 8. avslutat en utländsk gymnasieutbildning (motsvarande), och
150 BILAGA: STANDARDBEHÖRIGHETER
Standardbehörighet E Standardbehörigheter E.1 Matematik kurs D el 3 åk NT el etapp 4 Betygskravet från programgymnasiet är alltid lägst Godkänt. Fysik kurs B el 3 åk NT el etapp 4 Betygskravet från linjegymnasiet är alltid lägst 3. Kemi kurs B el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el etapp 3 Standardbehörighet A Biologi kurs B el 2 åk N el etapp 2 inga särskilda behörighetskrav E.2.1 Standardbehörighet B Matematik kurs E el 3 åk NT el etapp 4 B.1 Fysik kurs B el 3 åk NT el etapp 4 Svenska kurs B el Svenska som andraspråk kurs B el Kemi kurs A el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el 3 åk HSENT el etapp 3 etapp 3 Historia kurs A el 3 åk HSN el 2 åk ETN (med alter- nativt ämne) MuSoEp el etapp 2 E.2.2 Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2 Samma förkunskapskrav som i E.2.1 åk på treårig linje el etapp 2 samt Engelska kurs B el 3 åk HSEN el 2 åk HHe el etapp 3 Standardbehörighet C C.1 E.2.3 Svenska kurs B el Svenska som andraspråk kurs B el Samma förkunskapskrav som i E.2.1 3 åk HSENT el etapp 3 samt Engelska kurs B el 3 åk HSEN el 2 åk HHe el etapp 3 aktuellt språk lägst C-språk kurs B/steg 3 el 2 åk B-språk el 3 åk C-språk el etapp 3 C.2 Svenska kurs B el Svenska som andraspråk kurs B el E.2:4 3 åk HSENT el etapp 3 Samma förkunskapskrav som i E.2.1 Aktuellt språk lägst C-språk kurs B/steg 3 el 2 åk B el 3 åk samt C-språk el etapp 3 Ett språk lägst C-språk kurs B/steg 3 el 2 åk B-språk el 3 åk C-språk el etapp 3 C.3 Svenska kurs B el Svenska som andraspråk kurs B el E.3 3 åk HSENT el etapp 3 Matematik kurs D el 3 åk NT el etapp 4 Ett språk lägst C-språk kurs B/steg 3 el 2 åk B-språk Fysik kurs B el 3 åk NT el etapp 4 el 3 åk C-språk el etapp 3 Kemi kurs A el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el etapp 3 Standardbehörighet D D.1 E.4.1 Matematik kurs A el 1 åk HSENTTe el 2 åk Matematik kurs C el 3 åk SENT el 2 åk Te el etapp 3 MuSoEkDu el etapp 2 Fysik kurs B el 3 åk NT el etapp 4 Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2 Kemi kurs B el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el åk på treårig linje el etapp 2 etapp 3 Biologi kurs B el 2 åk N el etapp 2 D.2 Matematik kurs B el 1 åk HSENTTe el 2 åk E.4.2 MuSoEkDu el etapp 2 Samma förkunskapskrav som E.4.1 med Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2 undantag för åk på treårig linje el etapp 2 Fysik kurs B el 3 åk NT el etapp 4 Godkänt audiogram E.5.5 D.3 Engelska kurs A el 2 åk el etapp 2 Matematik kurs B el 1 åk HSENTTe el 2 åk Matematik kurs C el 3 åk SENT el 2 åk Te el etapp 3 MuSoEkDu el etapp 2 Fysik kurs A el 3 åk NT el etapp 3 alternativt Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2 Energiprogrammet gren för fartygsteknik åk på treårig linje el etapp 2 Ett års arbetslivserfarenhet E.5.6 D.4.1 Engelska kurs A el 2 åk el etapp 2 Matematik kurs C el 3 åk SENT el 2 åk Te el etapp 3 Matematik kurs D el 3 åk NT el etapp 4 Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2 Fysik kurs A el 3 åk NT el etapp 3 alternativt åk på treårig linje el etapp 2 Energiprogrammet gren för fartygsteknik D.4.2 Samma förkunskapskrav som i D.4.1 E.6 samt Två års yrkesutbildning och fyra års yrkesverksamhet inom Fysik kurs A el 3 åk NT el etapp 3 det aktuella området eller sex års yrkesverksamhet inom det Kemi kurs A el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el aktuella området etapp 3 alternativt Naturkunskap kurs B el 2 åk HSSoEpKo el etapp 3
10 151 BILAGA: STANDARDBEHÖRIGHETER
Standardbehörighet F G.6 F.1.1 Svenska kurs B el Svenska som andraspråk kurs B el Matematik kurs B el 1 åk HSENTTe el 2 åk 3 åk HSENT el etapp 3 MuSoEkDu el etapp 2 aktuellt ämne högsta kurs/etapp med undantag för sam- Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2 hällskunskap för vilket Kurs B el 2 åk åk på treårig linje el etapp 2 från tvåårig linje el minst 2 åk från treårig Naturkunskap Kurs B el 2 åk HSSoKoEp el etapp 3 linje el etapp 2 är tillräckligt Istället för naturkunskap Fysik kurs A el 3 åk NT el etapp 3 G.7 Kemi kurs A el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2 etapp 3 åk på treårig linje el etapp 2 Biologi kurs A el 2 åk N el 1 åk T el etapp 2 Ett års arbetslivserfarenhet
F.1.2 G.8 Samma förkunskapskrav som i F.1.1 Svenska kurs B el Svenska som andraspråk kurs B el samt 3 åk HSENT el etapp 3 Idrott och hälsa kurs A el Idrott 3 åk HSENT el 2 åk på Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2 tvåårig linje åk på treårig linje el etapp 2 Naturkunskap kurs A el 2 åk HSSoKoEp el 1 åk E el Standardbehörighet G etapp 2 G.1 Svenska kurs B el Svenska som andraspråk kurs B el G.9 3 åk HSENT el etapp 3 Förkunskapskrav i G.1-G.6 för det teoretiska ämnet och kurser Engelska kurs B el 3 åk HSEN el 2 åk HHe el etapp 3 eller program för det praktiskt-estetiska ämnet samt/eller Matematik kurs C el 3 åk SENT el 2 åk Te el etapp 3 färdighetsprov Naturkunskap Kurs B el 2 åk HSSoKoEp el etapp 3 Historia kurs A el 3 åk HSN el 2 åk ETN (med G.10.1 alternativt ämne) MuSoEp el etapp 2 Förkunskapskrav i form av kurser eller program för det prak- Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2 tiskt-estetiska ämnet och/eller färdighetsprov åk på treårig linje el etapp 2 Istället för naturkunskap G.10.2 Fysik kurs A el 3 åk NT el etapp 3 Samma förkunskapskrav som i G.10.1 Kemi kurs A el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el samt etapp 3 Idrott och hälsa kurs B el Idrott 3 åk HSENT el 2 åk från Biologi kurs A el 2 åk N el 1 åk T el etapp 2 tvåårig linje Naturkunskap kurs B el 2 åk HSSOKoEp el etapp 3 G.2 Svenska kurs B el Svenska som andraspråk kurs B el Istället för naturkunskap 3 åk HSENT el etapp 3 Fysik kurs A el 3 åk NT el etapp 3 Engelska kurs B el 3 åk HSEN el 2 åk HHe el etapp 3 Kemi kurs A el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el Matematik kurs B el 1 åk HSENTTe el 2 åk etapp 3 MuSoEkDu el etapp 2 Biologi kurs A el 2 åk N el 1 åk T el etapp 2 Historia kurs A el 3 åk HSN el 2 åk ETN (med alternativt ämne) MuSoEp el etapp 2 G.11 Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2 Svenska kurs B el Svenska som andra språk kurs B åk på treårig linje el etapp 2 el 3 åk HSENT el etapp 3 Engelska kurs B el 3 åk HSENT el 2 åk HHe el etapp 3 G.3 Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2 Svenska kurs B el Svenska som andraspråk kurs B el åk på treårig linje el etapp 2 3 åk HSENT el etapp 3 Matematik kurs A el 1 åk HSENTTe el 2 åk Engelska kurs B el 3 åk HSEN el 2 åk HHe el etapp 3 MuSoEkDu el etapp 2 aktuellt språklägst C-språk kurs B el 2 åk B-språk el 3 åk C-språk el etapp 3 G.12 Svenska kurs B el Svenska som andra språk kurs B G.4 el 3 åk HSENT el etapp 3 Svenska kurs B el Svenska som andraspråk kurs B el Engelska kurs B el 3 åk HSENT el 2 åk HHe el etapp 3 3 åk HSENT el etapp 3 Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2 Engelska kurs B el 3 åk HSEN el 2 åk HHe el etapp 3 åk på treårig linje el etapp 2 Matematik kurs D el 3 åk NT el etapp 4 Matematik kurs C el 3 åk SENT el 2 åk Te el etapp 3 Fysik kurs B el 3 åk NT el etapp 4 Naturkunskap kurs B el 2 åk HSSoKoEp el etapp 3 Kemi kurs A el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el Historia kurs A el 3 åk HSN el 2 åk ETN(med etapp 3 alternativämne)MuSoEp el etapp 2 Biologi kurs A el 2 åk N el 1 ål T etapp 2 Historia Kurs A el 3 åk HSN el 2 åk ETN (med Istället för naturkunskap alternativt ämne) MuSoEp el etapp 2 Fysik kurs A el 3 åk NT el etapp 3 G.5 Kemi kurs A el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el Svenska kurs B el Svenska som andraspråk kurs B el etapp 3 3 åk HSENT el etapp 3 Biologi kurs A el 2 åk N el 1 åk T el etapp 2 Engelska kurs B el 3 åk HSEN el 2 åk HHe el etapp 3 Matematik kurs D el 3 åk NT el etapp 4 Fysik kurs B el 3 åk NT el etapp 4 Kemi kurs B el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el etapp 3 Biologi kurs B el 2 åk N el etapp 2
152 BILAGA: STANDARDBEHÖRIGHETER
G.13 KURSER I STANDARDBEHÖRIGHETER Svenska kurs B el Svenska som andra språk kurs B el 3 åk HSENT el etapp 3 SOM FÅR ERSÄTTAS MED PROGRAM Engelska kurs B el 3 åk HSENT el 2 åk HHe el etapp 3 MED VISSA KURSER I GYMNASIESKOLAN Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2 åk på treårig linje el etapp 2 Kurs eller kurser Program Matematik kurs B el 1 åk HSENTTe el 2 åk Biologi kurs A MuSoEkDu el etapp 2 och kurs B Historia kurs A el 3 åk HSN el 2 åk ETN (med eller alternativämne)MuSoEp el etapp 2 Naturkunskap kurs B Naturbruksprogrammet med kurserna G.14 Ekologi, Kretslopp i mark, vatten och luft, Svenska kurs B el Svenska som andra språk kurs B Miljö- och naturvård, Mikrobiologi och el 3 åk HSENT el etapp 3 genteknik samt Växt- och djurliv Engelska kurs B el 3 åk HSENT el 2 åk HHe el etapp 3 Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2 Matematik kurs B åk på treårig linje el etapp 2 eller Matematik kurs A el 1 åk HSENTTe el 2 åk Kemi kurs A Industriprogrammet med kurserna Likström MuSoEkDu el etapp 2 och 1-fas växelström, Växelström 3-fas, Aktuell språk lägst C-språk kurs B/steg 3 el 2 åk B-språk Elektronik - grundkurs, Kemi - process A, el 3 åk C-språk el etapp 3 Kemi - process B, Massa- och pappers- teknik - grundkurs samt Miljöprocess G.15 Svenska kurs B el Svenska som andra språk kurs B Matematik kurs B el 3 åk HSENT el etapp 3 eller Engelska kurs B el 3 åk HSENT el 2 åk HHe el etapp 3 Fysik kurs A Elprogrammet med kurserna Likström och Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2 1-fas växelström, Växelström 3-fas samt åk på treårig linje el etapp 2 Elektronik - grundkurs Matematik kurs D el 3 åk NT el etapp 4 Historia kurs A el 3 åk HSN el 2 åk ETN(med alter- Matematik kurs B Energiprogrammet med kurserna Likström nativämne) MuSoEp el etapp 2 och 1-fas växelström, Växelström 3-fas Fysik kurs B el 3 åk NT el etapp 4 samt Elektronik - grundkurs Kemi kurs A el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el etapp 3 Matematik kurs B Fordonsprogrammet med kurserna Biologi kurs A el 2 åk N el 1 åk T el etapp 2 Likström och 1-fas växelström, Växelström 3-fas samt Elektronik - grundkurs G.16 Svenska kurs B el Svenska som andra språk kurs B Fysik kurs A Fordonsprogrammet gren Flygteknik med el 3 åk HSENT el etapp 3 kurserna Likström och 1-fas växelström, Engelska kurs B el 3 åk HSENT el 2 åk HHe el etapp 3 Elektronik - grundkurs, Digitalteknik Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2 - grundkurs, Flygavionik, Flygavionik åk på treårig linje el etapp 2 - service och underhåll, Flyginstrument, Matematik kurs D el 3 åk NT el etapp 4 Flygteknik - grundkurs, Flygplan och Fysik kurs B el 3 åk NT el etapp 4 helikopterservice och underhåll samt Kemi kurs B el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el Flygsystemteknik etapp 3 Biologi kurs B el 2 åk N el etapp 2 Naturkunskap kurs B Omvårdnadsprogrammet med kurserna G.17 Medicinsk grundkurs A, Medicinsk grund- Förkunskaper i G.11-G.16 och kurser och program samt/eller kurs B, Omvårdnad A och Omvårdnad B färdighetsprov för det praktiskt-estetiska ämnet. Utbildning som har påbörjats efter den 1 juli 2000 G.18 Matematik kurs B Elprogrammet, energiprogrammet, fordons- Samma förkunskapskrav som G.17 programmet eller industriprogrammet med samt kurserna Ellära A, Naturkunskap kurs B el 2 åk HSSoKoEp el etapp 3 Ellära B samt Växelström trefas Idrott och hälsa kurs B el Idrott 3 åk HSENT el åk 2 från tvåårig linje Fysik kurs A Elprogrammet, energiprogrammet, fordons- programmet eller industriprogrammet med Istället för naturkunskap kurserna Ellära A, Fysik kurs A el 3 åk NT el etapp 3 Ellära B samt Elektronik grundkurs Kemi kurs A el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el etapp 3 Kemi kurs A Industriprogrammet med kurserna Kemi Biologi kurs A el 2 åk N el 1 åk T el etapp 2 - process A och Kemi - process B eller ener- giprogrammet med kursen Energi B G.19 Engelska kurs B el 3 åk HSEN el 2 åk HHe el etapp 3 Biologi kurs A Matematik kurs C el 3 åk SENT el åk 2 Te el etapp 3 och Fysik kurs B el 3 åk NT el etapp 4 Biologi kurs B Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Växt- och djurliv, Kretslopp samt Samt uppfylla de behörighetskrav som framgår av Luftfarts Mikrobiologi och genetik verkets föreskrifter BCL-C och JAR-FCL 1 (LFS 1999:168) och 3 (LFS 1999:169) 10 153 BILAGA: STANDARDBEHÖRIGHETER
Naturkunskap kurs B Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Kretslopp samt Växt- och djurliv eller Omvårdnadsprogrammet med kur- serna Medicinsk grundkurs och Vård och omsorgsarbete eller teknikprogrammet med kurserna Ergonomi och Miljöteknik
FÖRKORTNINGAR Du drift- och underhållsteknisk linje E treårig ekonomisk linje Ep estetisk-praktisk linje Ek tvåårig ekonomisk linje H humanistisk linje Hhe humanistisk linje helklassisk variant Ko konsumtionslinje Mu musiklinje N naturvetenskaplig linje S samhällsvetenskaplig linje So social linje T treårig teknisk linje/fyraårig teknisk linje Te tvåårig teknisk linje TeKe tvåårig teknisk linje kemiteknisk gren
154 BILAGA: STANDARDBEHÖRIGHETER, YRKESEXAMINA
Standardbehörigheter för vissa utbildningar som leder till yrkesexamen
Utbildning som leder till apotekarexamen: standardbehörighet E.4.1 Utbildning som leder till arbetsterapeutexamen: standardbehörighet F.1.1 Utbildning som leder till arkitektexamen: standardbehörighet D.4.2 Utbildning som leder till audionomexamen: standardbehörighet F.1.1 Utbildning som leder till biomedicinsk analytikerexamen: standardbehörighet E.1 Utbildning som leder till brandingenjörsexamen: standardbehörighet E.3 Utbildning som leder till civilingenjörsexamen: standardbehörighet E.2.1, E.2.2, E.2.3, E.2.4 Utbildning som leder till dietistexamen: standardbehörighet F.1.1 Utbildning som leder till flygledarexamen: standardbehörighet G.19 Utbildning som leder till högskoleingenjörsexamen: standardbehörighet E.3 Utbildning som leder till juris kandidatexamen: standardbehörighet B.1 Utbildning som leder till logopedexamen: standardbehörighet D.2 Utbildning som leder till läkarexamen: standardbehörighet E.1 Utbildning som leder till lärarexamen: standardbehörighet G.11, G.12, G.13, G.14, G.15, G.16, G.17, G.18 Utbildning som leder till optikerexamen: standardbehörighet E.1 Utbildning som leder till ortopedingenjörsexamen: standardbehörighet E.3 Utbildning som leder till psykologexamen: standardbehörighet D.3 Utbildning som leder till receptarieexamen: standardbehörighet E.4.2 Utbildning som leder till röntgensjuksköterskeexamen: standardbehörighet F.1.1 Utbildning som leder till sjukgymnastexamen: standardbehörighet F.1.2 Utbildning som leder till sjukhusfysikerexamen: standardbehörighet E.2.1 Utbildning som leder till sjuksköterskeexamen: standardbehörighet F.1.1 Utbildning som leder till sjöingenjörs- och maskinteknikerexamen: standardbehörighet E.5.6 Utbildning som leder till sjökaptens- och styrmansexamen: standardbehörighet E.5.5 Utbildning som leder till social omsorgsexamen: standardbehörighet D.1 Utbildning som leder till socionomexamen: standardbehörighet D.1 Utbildning som leder till studie- och yrkesvägledarexamen: standardbehörighet G.7 Utbildning som leder till tandhygienistexamen: standardbehörighet F.1.1 Utbildning som leder till tandläkarexamen: standardbehörighet E.1 Utbildning som leder till tandteknikerexamen: standardbehörighet F.1.1 Utbildning som leder till teologie kandidatexamen: standardbehörighet B.1 Utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen: standardbehörighet A Utbildning som leder till yrkesteknisk examen: standardbehörighet E.6
10 155 Sveriges Universitets 2003-10-30 dnr 42/03 & Högskoleförbund
Universitet och högskolor
Rekommendationer för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan
Inom SUHF har ett projekt bedrivits om validering av reell kompetens inom högskolan. Till ordförande utsågs Lars Lustig, Umeå universitet och Gunni Öhlund, Mälardalens högskola har fungerat som projektledare. Till projektet har funnits knuten en referensgrupp med representanter för administratörer, lärare och studenter inom högskolan samt berörda myndigheter.
Syftet med projektet var att initiera och samordna universitets och högskolors arbete med att utveckla metoder för bedömning (validering) av reell kompetens. Ett syfte var att finna ett gemensamt förhållningssätt i grundläggande frågor som rör validering och ett förslag till rekommendationer lämnades till SUHF:s styrelse i september 2003. Rekommendationerna har remissbehandlats och diskuterats vid SUHF:s förbundsförsamlings sammanträde den 15 oktober 2003.
Förbundsförsamlingen beslutade att ställa sig bakom rekommendationerna för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan efter en slutjustering av styrelsen. Styrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 30 oktober 2003 att anta rekommendationerna och överlämna dem till medlemmarna.
Christina Ullenius
Bengt Karlsson
156 1 Rekommendationer för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan Inledning Den 1 januari 2003 trädde vissa nya bestämmelser i högskoleförordningen i kraft som reglerar behörighet till högre utbildning. Sedan tidigare finns bestämmelser som reglerar tillgodoräknande.
Förändringen innebär att en persons reella kompetens nu skall värderas när han/hon söker till grundläggande högskoleutbildning och inte som tidigare bara den formella, dvs. den kompetens som personen har formella betyg på.
I högskoleförordningen uttrycks förändringen i
7 kap. 4 § punkt 6:
Grundläggande behörighet har den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig grundläggande högskoleutbildning. och 7 kap. 7 § andra stycket: Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen. Vid en bedömning av den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig grundläggande högskoleutbildning kan nedanstående utdrag ur högskolelagen tjäna som ledstjärna. Enligt högskolelagen skall grundläggande högskoleutbildning ge studenterna x förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, x förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt x beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
x söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, x följa kunskapsutvecklingen, och x utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Ett slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan med lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program är ett exempel på en formell kompetens som förutsätts ge den uppsättning verktyg som gör det möjligt att ta emot och utveckla det som en högskoleutbildning enligt högskolelagen skall ge.
2 10 157 Detta dokument innehåller dels definitioner av några grundläggande begrepp, dels ett antal rekommendationer för universitetens och högskolornas (nedan kallade högskolor) arbete med att validera reell kompetens.
Definitioner
Formell behörighet De förkunskapskrav för grundläggande högskoleutbildning som finns uppställda i hög- skoleförordningens sjunde kapitel samt i Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 1996:21 resp. HSVFS 1996:22) Dessa utgörs av: x grundläggande behörighet, som uttrycks i termer av behörighetsgivande betygs- dokument (slutbetyg eller samlat betygsdokument), motsvarande svensk eller utländsk utbildning eller ålder och yrkesverksamhet (25:4), respektive x särskild behörighet, som uttrycks i termer av kurser/ämnen/etapper från gymnasial nivå eller som kunskaper från en eller flera högskolekurser.
Motsvarandebedömning En sökande har bedömts ha likvärdiga kunskaper som den som uppfyller ovanstående formella behörighet. Det rör sig som regel om kunskaper som uppnåtts via äldre utbildningsformer, andra gymnasiala eller eftergymnasiala utbildningar, utländska utbildningar och i några fall via test. En förteckning över ”motsvarande” utbildningar/kurser/tester återfinns i SUHF:s/VHS bedömningshandböcker.
Reell kompetens Med reell kompetens menas den samlade kompetens en person har, oavsett hur han/hon har skaffat den och oavsett om han/hon har formella betyg på den eller inte. Den reella kompetensen prövas i samband med x att en sökandes behörighet till en viss utbildning prövas x att en person begär tillgodoräknande av annan utbildning än högskoleutbildning eller av yrkesverksamhet
En person som bedöms ha grundläggande behörighet till grundläggande högskoleutbildning och/eller särskild behörighet till en specifik utbildning på grundval av sin reella kompetens är ”lika mycket” behörig som en person som har fått sin behörighet på ett mer traditionellt/formellt sätt. Reell kompetens utgör en alldeles egen behörighetsgrund parallell till den formella behörigheten via betyg och skall inte förknippas med undantag (7 kap. 4 § punkt 6 och 7 § högskoleförordningen).
Undantag Då ett undantag görs befrias en sökande från ett eller flera behörighetsvillkor för en specifik utbildning vid ett specifikt tillfälle. Om den sökande kan tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren vare sig genom sina formella meriter eller sin reella kompetens skall högskolan göra undantag.
3
158 Rekommendationer för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan
1. Behörighet
1.1 Åldersgräns En bedömning av den reella kompetensen grundar sig normalt på kunskaper och erfarenheter som förvärvats utanför eller efter avslutad utbildning på ungdomsgymnasiet eller motsvarande. Någon fast åldersgräns för när en person kan sägas ha uppnått reell kompetens bör inte ställas upp men som en riktlinje kan sägas att minst ett par år bör ha förflutit efter avslutat ungdomsgymnasium för att nödvändiga förutsättningar för reell kompetens ska anses föreligga. Det är också viktigt att högskolorna är tydliga på denna punkt i sin information till presumtiva sökande och till gymnasieskolorna
1.2 Behörighetsbedömning i samband med en anmälan till en utbildning När en person lämnat in en anmälan till en utbildning görs en prövning av behörigheten till den aktuella utbildningen. Om inga handlingar finns som styrker personens behörighet till utbildningen i fråga skall personen få ett meddelande som talar om att han/hon är obehörig till den sökta utbildningen. Personen får då inom en bestämd tid möjlighet att komplettera sin anmälan. I meddelandet bör personen få information om att både formella meriter och reell kompetens värderas och hur han/hon skall gå till väga för att den reella kompetensen skall kunna bedömas. Så långt det är möjligt skall även kompetens som inte kan styrkas skriftligt beaktas.
1.3 Behörighetsbedömning fristående från en anmälan, dvs. skild från en antagningsomgång En sökande med formella meriter kan relativt lätt själv avgöra om han/hon är behörig till en viss utbildning eller inte. Detta är näst intill omöjligt för en sökande med reell kompetens eftersom det är den högskola personen söker till som har avgörandet i sin hand.
1.3.1 Förhandsbesked Frågan om behörighet är viktig för en persons studieplanering. En sökande skall därför så långt det är möjligt kunna få sin behörighet till en utbildning prövad vid sidan av en antagningsomgång och därmed kunna få ett förhandsbesked.
Om den enskilda högskolan beslutat att det finns ett senaste datum då ansökan om förhandsbesked ska ha inkommit för att beskedet ska kunna utnyttjas till specifika antagningsomgångar bör det finnas information lätt tillgänglig om detta.
I förhandsbeskedet skall det tydligt framgå vilken utbildning och för anmälan till vilken/vilka termin/er beskedet gäller. Det skall också framgå att beskedet skall bifogas när personen i fråga söker till den utbildning som förhandsbeskedet gäller.
4 10 159 1.3.2 Tillvägagångssätt Den person som begär en behörighetsprövning utifrån sin reella kompetens skall alltid ges tillfälle att skriftligen själv utförligt beskriva sin kompetens, hur han/hon har förvärvat den och hur den kan ge förutsättningar att tillgodogöra sig den aktuella utbildningen. Han/hon skall i möjligaste mån bifoga intyg/betyg m.m., som styrker uppgifterna. Högskolan skall så långt det är möjligt erbjuda studievägledning till den person som saknar dokument som styrker kompetensen. Den som begär en behörighetsprövning skall få information om hur prövningen går till.
Lätt tillgängligt, t.ex. i anmälningsmaterial och på högskolans webbplats, bör det finnas information om tillvägagångssättet vid ett förhandsbesked, dvs. x hur man ansöker om förhandsbesked x vad man skall bifoga ansökan x när man senast skall ansöka för att förhandsbeskedet skall kunna utnyttjas x vart man vänder sig för att få vägledning och hjälp inför sin ansökan x hur arbetsgången är när ansökan inkommit och exempel på hur värderingen/erkännandet av kompetensen kan gå till x hur länge ett förhandsbesked är giltigt
1.4 Nationell giltighet 1.4.1 Grundläggande behörighet till grundläggande högskoleutbildning Om en person utifrån sin reella kompetens har bedömts vara grundläggande behörig till grundläggande högskoleutbildning vid en högskola skall denna bedömning godtas av andra högskolor.
1.4.2 Behörighet för viss utbildning Om en sökande utifrån sin reella kompetens bedömts ha grundläggande och särskild behörighet för en viss utbildning vid en högskola skall denna bedömning normalt godtas av andra högskolor för behörighet till utbildning med likartat innehåll.
2. Tillgodoräknande En student har rätt att tillgodoräkna annan utbildning än grundläggande högskoleutbild- ning om de kunskaper och färdigheter som åberopas är av sådan beskaffenhet och om- fattning att de i huvudsak motsvarar den utbildning för vilka de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som förvärvats i yrkeslivet (6 kap. 13 § högskoleförordningen).
Rätten att tillgodoräkna är viktig för det livslånga lärandet. Högskolan skall i såväl studieorganisation som lokala föreskrifter främja ett generöst förhållningssätt till tillgodoräknande.
2.1 Förhållandet tillgodoräknande – behörighetsbedömning En person som utifrån sin reella kompetens bedöms behörig till en utbildning, och vars kompetens också skulle kunna leda till ett tillgodoräknande för examen, skall skriftligen på antagningsbeskedet informeras om att någon prövning av tillgodoräknande inte
5
160 gjorts. Skriftlig information skall samtidigt lämnas om hur personen går till väga för att få ett tillgodoräknande prövat.
2.2 Tillgodoräknandeordning I de föreskrifter och den arbetsordning som högskolan tillämpar i fråga om tillgodoräknande skall högskolan ange exempel på vilka metoder som kan användas vid prövning om tillgodoräknande av annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet.
2.3 Tillgodoräknande – betyg Tillgodoräknanden som gjorts utifrån annan utbildning än grundläggande högskoleutbildning eller utifrån yrkesverksamhet betygssätts inte.
2.4 Examensbevis I examensbeviset skall tillgodoräknandet dokumenteras med en tydlig koppling till den utbildning eller yrkesverksamhet som utgör grunden för tillgodoräknandet.
2.5 Nationell giltighet Ett tillgodoräknande för examen som gjorts vid en högskola skall normalt godtas av andra högskolor. En annan högskola kan dock komma till ett annat beslut om de båda högskolornas examensinnehåll skiljer sig åt väsentligt.
2.6 Samverkan mellan högskolor i bedömningar Högskolor skall så långt det är möjligt hjälpa varandra att göra prövningar då en person begär prövning av tillgodoräknande för examen av annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet vid en högskola där kompetens för att utföra prövningen saknas.
3. Dokumentation Att pröva en behörighet utifrån reell kompetens eller att pröva ett tillgodoräknande av annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet kan kräva en stor arbetsinsats. För att effektivisera detta arbete men framför allt för att uppfylla kraven på rättssäkerhet för dem som är föremål för prövningarna bör högskolorna på ett öppet och tydligt sätt dokumentera inte bara sina beslut utan också grunden för dessa.
Många personalkategorier inom högskolan kan bli berörda, och prövningarna kan göras vid flera tillfällen under en persons livslånga lärande. Dokumentationen behöver synas och vara tillgänglig under en persons hela högskoletid.
10 1616 3.1 Dokumentation i Ladok Behörighetsprövningar utifrån reell kompetens samt tillgodoräknandeprövningar av annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet bör dokumenteras i Ladok eller med länk i Ladok till dokumenthanteringssystem.
Av dokumentationen skall det framgå x vad prövningen gäller, x personens kompetens, x hur kompetens som inte kunnat styrkas skriftligt erkänts, x vad prövningen resulterade i,
4. Anmälningsmaterial I högskolans anmälningsmaterial bör det t.ex. finnas information om x hur man begär en prövning av reell kompetens för behörighet i samband med anmälan till högskolan x vad man bifogar sin anmälan x vart man vänder sig för att få svar på sina frågor om prövning av reell kompetens x hur arbetsgången är när anmälan kommit in och exempel på hur värderingen/erkännandet av kompetensen kan gå till x hur man får besked om resultatet av prövningen x hur man ansöker om förhandsbesked x vad som skall bifogas ansökan om förhandsbesked x vart man vänder sig för att få vägledning och hjälp inför sin ansökan om förhandsbesked x när man senast skall ansöka för att förhandsbeskedet skall kunna utnyttjas vid de anmälningstillfällen som materialet gäller x hur arbetsgången är när ansökan om förhandsbesked kommit in och exempel på hur värderingen/erkännandet av kompetensen kan gå till x giltighetstiden för ett förhandsbesked x hur man som student ansöker om tillgodoräknande
7
162 Sveriges Universitets- 2005-01-31 Dnr 46/02 & Högskoleförbund
SUHF:s medlemmar
Rekommendationer för implementering av antagningssystemet NyA - reviderade januari 2005
Bakgrund SUHF:s förbundsförsamling beslutade september 2002 att inrätta en arbetsgrupp med uppdraget att utreda möjligheter till samordning och effektivisering i det lokala antagningsarbetet i samband med implementering av NyA. SUHF:s styrelse tillkallade en arbetsgrupp med uppdraget att: - bedöma och lämna förslag till hur NyA bäst implementeras så att de mål som satts för projektet uppfylls, - lämna förslag till rekommendationer hur NyA bäst kan användas med avseende på samordning av antagningsarbetet mellan högskolor så att effektiviseringsvinster uppnås samt - samverka med VHS förvaltningsgrupp i arbetet. Arbetsgruppen består av följande personer: Mats Arwidson, Linköpings universitet, ordförande, Erik Hedberg, Lunds universitet, Einar Lauritzen, Uppsala universitet och Elisabeth Lind-Marklund, Luleå tekniska universitet. VHS har utsett Anita Johansson som sedermera ersatts av Pierre Bastin att ingå i gruppen. SFS har utsett Jens Christian Berlin att ingå. NyA:s projektledare Gun Djerf har adjungerats till gruppen. Lars Eriksson, SUHF har bistått som sekreterare.
Beredning av rekommendationerna Styrelsen beslutade vid sitt sammanträde i juni 2004 att anta ett antal rekommendationer och överlämna dem till medlemmarna. Rekommendationerna har därefter underställts förbundsförsamlingen i oktober 2004 som uppdrog åt styrelsen att efter justering fastställa dessa. Vid sitt möte i januari 2005 beslutade styrelsen om justeringar samt kompletteringar av rekommendationerna (punkterna 9-12). Rekommendationerna överlämnas härmed. Frågor dyker kontinuerligt upp i NyA-projektet som behöver diskuteras med högskoleföreträdare. NyA:s projektledning anmäler löpande till SUHF:s arbetsgrupp olika frågor där behov finns av ett gemensamt förhållningssätt från universitet och högskolor. Det behovet kommer att kvarstå åtminstone fram till att NyA-systemet är i drift och eventuellt kan de nu överlämnade rekommendationerna behöva kompletteras på någon punkt.
Enligt uppdrag
Bengt Karlsson Generalsekreterare SUHF 10 163 Juni 2004, reviderade januari 2005
Rekommendationer för implementering av antagningssystemet NyA
Rekommendationerna baseras på en genomgång av antagningsordningarna vid universitet och högskolor och kan i vissa fall medföra behov av förändringar i desamma. Dessa rekommendationer kommer att kompletteras ytterligare under det fortsatta NyA-projektet.
1. Nybörjarbegreppet: Med "kurs som vänder sig till nybörjare i högskolan" menas i antagningssammanhang utbildning där den särskilda behörigheten ej avser krav på kunskaper från en eller flera högskolekurser.
2. Utökat samarbete vid antagning till påbyggnadsutbildningar: Universitet och högskolor som anordnar fortbildning och vidareutbildning bör överväga att samarbeta vid antagning till utbildningar med gemensam målgrupp.
3. Anstånd: Om det finns särskilda skäl, får en högskola medge att den som är antagen till grundläggande högskoleutbildning vid högskolan får anstånd med att påbörja studierna. Anstånd bör endast beviljas för utbildningsprogram. Anstånd beviljas normalt för högst ett år, men i undantagsfall kan längre anstånd medges.
4. Särskilda skäl: Med hänsyn till att ett stort antal lokala antagningsomgångar och en samordnad antagningsomgång där ansökningar om beaktande av särskilda skäl bedömts var för sig kommer att sammanföras till en enda antagningsomgång i NyA, rekommenderas att bedömningen av icke- högskolespecifika särskilda skäl som sökande anför skall ske var för sig på åtminstone två av de universitet/högskolor som ansökan gäller.
5. Akademiska meriter: - Lägsta poäng för meritprövning: Principiellt bör ingen lägsta poäng gälla, men om platser skall fördelas med proportionalitet bör en lägsta poäng för inplacering i urvalsgrupp för akademiska meriter tillämpas, förslagsvis 5 poäng. - Högsta möjliga poäng för meritprövning: Högsta möjliga poäng för meritprövning bör vara 150 poäng. Undantag: Inom utbildningsprogram som omfattar mer än 160 poäng kan ett högre poängtal tillämpas. - Poäng från kurs respektive program: Vid meritprövning bör ingen åtskillnad göras mellan poäng från fristående kurs och poäng från kurs inom program. - Poäng från egen eller annan högskola: Vid meritprövning bör ingen åtskillnad göras mellan poäng från egen högskola och poäng från annan högskola. - Datumgränser: Akademiska meriter ska vara avklarade senast vid sista anmälningsdag och antagningsmyndigheten tillhanda senast en månad efter.
2
164 6. Anmälningsblanketter och webbanmälan: - Anmälan skall i första hand ske via webb. - Ansökan till kurs inom program kommer enbart att kunna ske via webb, inte via pappersblankett. - Blankett för anmälan till utbildning skall enbart finnas i en grundversion vilket innebär att lokal anpassning av blanketter enbart kan omfatta information som ej kan tolkas maskinellt.
7. Fortsatt rekrytering: Det är förhållandevis vanligt att sökande lämnar in anmälan till utbildning trots att sista datum för anmälan är passerat. En skriftlig anmälan kan aldrig avvisas utan måste registreras, men om det inte finns särskilda skäl behandlas den efter alla övriga sökande, dvs antagning kan bli aktuell först sedan alla reserver erbjudits plats. Att möjliggöra sen anmälan även på sökandewebben kan komma att medföra att flera sökande utnyttjar denna möjlighet, men eftersom en pappersanmälan genererar mera manuellt arbete än en webbanmälan bör möjlighet till sen webbanmälan finnas med följande tillämpning: - Det kommer att vara möjligt att anmäla sig till utbildning via webb även efter sista anmälningsdag. - En skriftlig anmälan kan aldrig avvisas utan måste registreras. Om det inte finns särskilda skäl behandlas den dock först efter det att alla övriga sökande, inkl reserver, har erbjudits plats. - Det kommer inte att vara möjligt att göra omprioriteringar bland sökta utbildningar efter sista anmälningsdag. - En högskola kan välja hur sena anmälningar skall handläggas.
8. Bedömning av behörighet: Det är viktigt att nå samsyn om principerna för hur grundläggande och särskild behörighet, motsvarandebedömningar och undantag från behörighetskrav tillämpas och dokumenteras. Här pågår kontinuerligt ett arbete inom SUHF:s Expertgrupp för behörighet och urval och den s.k. bedömningshandboksgruppen. Ett förankringsarbete pågår också inom ramen för NyA-projektet. En avgörande faktor för hur väl det nya antagningssystemet skall lyckas medföra ökat samarbete och minskat dubbelarbete är att universitet och högskolor har tillit till varandras bedömningar och att beslut dokumenteras på ett korrekt och tydligt sätt.
Grundläggande behörighet: Grundläggande behörighet kan enligt Högskoleförordningen och Högskoleverkets föreskrifter uppnås genom formell behörighet, motsvarandebedömning och reell kompetens. Dessa begrepp finns definierade i SUHF:s rekommendationer 2003-10-20 för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan (SUHF dnr 42/03).
Om en sökande bedömts vara grundläggande behörig vid en högskola, skall denna bedömning godtas av andra högskolor.
Särskild behörighet: Särskild behörighet för viss utbildning kan också uppnås genom formell behörighet, motsvarandebedömning och reell kompetens (se ovan).
3 10 165 Om en sökande bedömts vara särskilt behörig för en viss utbildning på grundval av formella meriter eller motsvarandebedömning, skall denna bedömning godtas av andra högskolor.
Om en sökande bedömts vara särskilt behörig för en viss utbildning på grundval av en bedömning av den reella kompetensen, skall denna behörighet normalt godtas av andra högskolor för behörighet till utbildning med likartat innehåll. Grunden för bedömningen bör dokumenteras i antagningssystemet.
9. Underrepresenterat kön: Skiljekriteriet ”underrepresenterat kön” skall beaktas genom att s.k. viktad slumpning används vid lottning. Vikten beräknas utifrån könsfördelningen bland de sökande.
10. Högskoleprovet: För att en sökande skall kunna tillhöra den urvalsgrupp där rangordning sker med hjälp av resultat på högskoleprovet skall krävas att hon/han har ett sådant resultat om minst 0,1 poäng.
11. Alternativt urval: Stöd för s.k. alternativt urval i NyA skall kunna erhållas genom att resultat från lokal meritvärdering, särskilda prov eller dylikt kan rapporteras och behandlas. Stöd för prioritering mellan parallella urvalsgrupper finns dock inte i NyA:s leveranspaket 1 och 2.
12. Takvärden: Fr.o.m. antagningen till ht 2006, då NyA tillämpas fullt ut, får en sökande antas till 30 poäng och kvarstå i andra urval till högst 140 poäng (vari ingår poäng dit antagning skett). Hittillsvarande regler gäller t.o.m. antagningen inför vt 2006.
4 166 Sveriges Universitets- 2005-11-11 & Högskoleförbund
Bakgrund till några av SUHF-rekommendationerna om tillämp- ningen av NyA
Till SUHF:s arbetsgrupp för implementeringen av NyA har framkommit önskemål om ytterligare bakgrundsmaterial kring de rekommendationer gruppen tagit fram. Man önskar fylligare redovis- ning av argumenten för rekommendationerna om akademiska meriter(golvet och taket) och om hanteringen av särskilda skäl. Nedan följer en sammanställning av de diskussioner som föregått gruppens ställningstagande.
1. Särskilda skäl
Rekommendationen ”4. Särskilda skäl: Med hänsyn till att ett stort antal lokala antagningsomgångar och en samordnad antagningsomgång där ansökningar om beaktande av särskilda skäl bedömts var för sig kommer att sammanföras till en enda antagningsomgång i NyA, rekommenderas att bedömningen av icke- högskolespecifika särskilda skäl som sökande anför skall ske var för sig på åtminstone två av de universitet/högskolor som ansökan gäller.”
Bakgrund och argument till rekommendationen Idag sker bedömning av särskilda skäl i allmänhet för den sökandes högst prioriterade sökalternativ vid varje högskola och i den samordnade antagningen. Med den raka anmälan som används i NyA, skulle samma tillämpning innebära att endast en högskola prövar de skäl en sökande åberopat. Det är dock rimligt att en sökande kan få sina skäl prövade av mer än en högskola (under förutsättning att man anmält sig till flera högskolor) och gruppen enades därför om skrivningen ”minst två”. Detta hindrar naturligtvis inte flera högskolor att pröva skälen.
2. Akademiska meriter
Rekommendationen ”5. Akademiska meriter: – Lägsta poäng för meritprövning: Principiellt bör ingen lägsta poäng gälla, men om platser skall fördelas med proportionalitet bör en lägsta poäng för inplacering i urvalsgrupp för akademiska meriter tillämpas, förslagsvis 5 poäng. – Högsta möjliga poäng för meritprövning: Högsta möjliga poäng för meritprövning bör vara 150 poäng. Undantag: Inom utbildningsprogram som omfattar mer än 160 poäng kan ett högre poängtal tillämpas. – Poäng från kurs respektive program: Vid meritprövning bör ingen åtskillnad göras mellan poäng från fristående kurs och poäng från kurs inom program. – Poäng från egen eller annan högskola: Vid meritprövning bör ingen åtskillnad göras mellan poäng från egen högskola och poäng från annan högskola. – Datumgränser: Akademiska meriter ska vara avklarade senast vid sista anmälningsdag och vara antagningsmyndigheten tillhanda senast en månad efter.”
10 167 Bakgrund och argument till rekommendationen Rekommendationerna handlar framför allt om hur vi ska kunna möjliggöra en sammanhållen studiegång för studenter som läser fristående kurser med sikte på examen. Med hänvisning till de ambitioner som den s.k. Bolognaprocessen redovisar när det gäller europeiska studenters rörlighet bedömer gruppen att det inte är motiverat att begränsa möjligheterna att tillgodoräkna akademiska meriter vid meritprövning för fortsatta studier inom Sverige. Det kan finnas skäl att för enskilda utbildningar förfara på annat sätt vilket i så fall tydligt måste framgå i information till den sökande.
En fråga som inte har diskuterats men som har påpekats från högskolorna är att rekommendatio- nerna inte anger någon tidsgräns för hur gammalt ett betyg som meritvärderas får vara. Avsikten med meritvärdering på akademiska meriter är att underlätta för en studerande att kombinera kurser till en hel utbildning. Detta kan inte vara förbehållet enbart sökande med nya högskolemeriter utan även de som tidigare påbörjat högre studier bör ha den möjligheten. Det bör dock noteras att äldre akademiska meriter kan saknas i Ladok och att det kan finnas stora olikheter mellan högskolorna varför ansökan i dessa fall måste kompletteras med meriter.
Högsta poäng för deltagande i urval grundat på akademiska meriter (150 p) motiveras av att akademisk utbildning på 160 poäng och däröver, normalt bör vara tillräckligt för erhållande av examen. En lägsta poänggräns måste sättas för att inte samtliga sökande skall ingå i urvalgruppen ”Akademiska meriter”.
168 SÖKORDSREGISTER
Sökordsregister
25:4, grundläggande behörighet 4, 5 Bedömning utländska meriter 6 Behöriga sökande med lika meriter 92 A Behörighet 4-6 ALU, arbetslivserfarenhet 138 Behörighetsbedömning, tabell för Andra behörighetsgrunder 7-9 motsvarandebedömning och Andra grupper, urval 93 ersättningskrav, register 11 Anmälan 135 Behörighetsbesked 6 Anmälningsdag, högskoleprovet, Behörighetsbevis, grundläggande behörighet 6 se Viktiga datum 137 Behörighetskomplettering, Anmälningsdag, se Viktiga datum 137 se Meritvärdering 55-60 Anpassade högskoleprov 141 Behörighetsprov 6 Anstånd 137 Beredskapsarbete, arbetslivserfarenhet 138 Anstånd, totalförsvarstjänstgöring 137 Betyg, dokumentation 135 Anställningsbevis, arbetslivserfarenhet 138 Betyg i kärnämneskurs 5 Antagningsbesked, Urval 1 136 Betygsdatabas, nationell 136 Antagningsbesked, Urval 2 137 Betygspoäng, tabell för översättning Arbetslivserfarenhet för särskild behörighet 6 till jämförelsetal 61 Arbetslivserfarenhet 138-140 Betygsurval 92 Arbetslivserfarenhet, dokumentation 136 BF, betygsurval 92 Arbetslivserfarenhet, provurvalet 92 BG, betygsurval 92 Avgångbetyg från sk mellanårsprogram – ej fullgjord kurs – undantag 9 C Avgångsbetyg från gymnasieskolan linjer, Centrum för flexibelt lärande (CFL), meritvärdering av betyg 56 se Korrespondensgymnasium 99 Avgångsbetyg från gymnasieskolan, – mindre studiekurs – komplettering 8 D Avgångsbetyg från gymnasieskolan, Diakonala året, arbetslivserfarenhet 138 – mindre studiekurs – meritvärdering 8 Dispens (undantag) 7 Avgångsbetyg från gymnasieskolan, – Dokumentation 135 mindre studiekurs – motsvarandebedömning 8 Dyslektiker, högskoleprovet 141 Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer, mellanårsprogram och tvååriga specialkurser, E grundläggande behörighet 4, 5 Efteranmälan 93 Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer – Eget företag, arbetslivserfarenhet 139 x-markering – meritvärdering 9 Elevassistent, arbetslivserfarenhet 139 Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer – Elitidrott, arbetslivserfarenhet 139 x-markering – motsvarandebedömning 9 Engelskspråkig svensk gymnasieutbildning 100 Avgångsbetyg (mellanårsprogram), Enhetsskola 101 gymnasieskolans nationella program 98 Ersättningskrav 7 Avgångsbetyg från s.k. mellanårsprogram, – mindre studiekurs – undantag 9 F Avgångsbetyg från s.k. mellanårsprogram, Fackskola 94 meritvärdering av betyg 57 Feriearbete, arbetslivserfarenhet 139 Finsk gymnasieutbildning 101 B Finskspråkig svensk gymnasieutbildning 100 Basår samt övriga högskoleförberedande Folkhögskola 4 utbildningar 6 Folkhögskoleintyg, exempel 127-132 Basår, behörighetstabell 45-49 Folkhögskoleutbildning 94 B/C-språk, förteckning över ämnen Franskspråkig svensk gymnasieutbildning 101 och kurser 80-84 Frilansarbete, arbetslivserfarenhet 139
169 SÖKORDSREGISTER
Friskolor 95 L Frivilliga val 97 Lärarassistent, arbetslivserfarenhet 139 Fängelsetid, arbetslivserfarenhet 139 Lärartjänstgöring, arbetslivserfarenhet 139 För sent inkommen Lärlingsutbildning 99 anmälan 135 kompletteringar 135 M svarskort 136 Meritvärdering av betyg 55-60 Fördelning av platser 92 Meritvärdering av betyg, exempel 86-91 Förutbildningar för grundläggande Mindre studiekurs 8, 9 behörighet, tabell 105-115 Motsvarandebedömning 7
G N Grundläggande behörighet 4 Nationell betygsdatabas, dokumentation 136 Grundskola 101 Nationell betygsdatabas, tidsplan 136 Gymnasieskolans linjer 96 Normalskolekompetens 99, 124 Gymnasieskolans nationella program 97 O H Oavslutade utländska HA, provurvalet 92 gymnasieutbildningar, meritvärdering 60 Halvtid, arbetslivserfarenhet 138 Omprioritering av sökalternativ Hermods, se Korrespondensstudier 99 se Sökalternativ 135 HP, provurvalet 92 Oregelbunden tjänstgöring, Högre specialkurs, se Påbyggnadsutbildning 100 arbetslivserfarenhet 138 Högskoleförordningen, utdrag 144-147 Högskoleförberedande utbildningar, P tabell över basår 50 Praktik, arbetslivserfarenhet 139 Högskoleprovet som urvalsinstrument 141 Praktikplats, arbetslivserfarenhet 139 Högskoleprovet 141 Praktisk realexamen 101 Högskoleprov utomlands 141 Provurval 92 Högskoleverkets författningssamling 148-150 Påbyggnadsutbildning 99 Pågående anställning, arbetslivserfarenhet 138 I Implementering av NyA R SUHF:s rekommendationer 163 Realexamen 101 Individuellt program, gymnasieskolans Reell kompetens 7 nationella program 98 SUHF:s rekommendationer 156 Internationell Baccalaureat – IB 98 Reducerat program, gymnasieskolans I tid inkommen anmälan 135 nationella program 98 Reservantagning 93 J Rikstest 101 Jämförelsetal, se Meritvärdering 55 Jämförelsetal, tabell för översättning S av betygspoäng 61 Samlat betygsdokument från komvux, grundläggande behörighet 4 K enbart nya kurser 5 Kommunal vuxenutbildning 98 blandat gamla och nya kurser 5 Kommunal vuxenutbildning, blandat gamla och nya kurser, etappsystem, skolformer 99 senast 30 juni 2002 5 Komplettering till anmälan 135 enbart gamla kurser 5 Komplettering, begäran 135 Samlat betygsdokument från komvux, Komplettering, IB / EB examen 135 meritvärdering 59 Komplettering, se Viktiga datum 137 Sandöskolan, arbetslivserfarenhet 139 Komplettering, utländska betyg 135 Sista dag för anmälan, se Viktiga datum 137 Kompletteringsbetyg 55 Sista dag för komplettering, Kontrollbesked 136 se Viktiga datum 137 Korrespondensstudier 99 Sista dag för svar, se Viktiga datum 137 Kyrkomusiker, arbetslivserfarenhet 139 Sjukvårdsarbete, arbetslivserfarenhet 139 Kärnämnen, gymnasieskolan 97 Skolformer 94-101 Kärnämnen, komvux 98 170 SÖKORDSREGISTER
Slutbetyg från gymnasieskolan, Urval 92 motsvarandebedömning 8 Urvalsgrunder, av högskolan beslutade 92 Slutbetyg från gymnasieskolan, undantag 8 Utbildning, arbetslivserfarenhet 144 Slutbetyg från gymnasieskolans program, Utbyteskomplettering, se Meritvärdering 55-60 grundläggande behörighet 4 Utbyteskomplettering, tabell för utbyte av Slutbetyg, gymnasieskolans nationella gamla och nya kurser i slutbetyg 62-73 program 97 Utbyteskomplettering, tabell för Slutbetyg från gymnasieskolans utbyte av ämnen 74-77 program/komvux, meritvärdering av betyg 56 Utbyteskomplettering, tabell för Slutbetyg från komvux, utbyte av etapper och kurser 78-79 grundläggande behörighet 4 Utlandstjänstgöring, arbetslivserfarenhet 140 2350 gymnasiepoäng 4 Utländsk förutbildning 4, 101 2301 gymnasiepoäng 5 Utländsk förutbildning, meritvädering 59 1970 gymnasiepoäng 5 Utländska förutbildningskoder – Specialkurser 113-115 förteckning 116-122 Specialutformat program, Utländska språkkurser, behörighetstabell 51-54 gymnasieskolans nationella program 98 Utökat program, gymnasieskolans Sommarjobb, feriearbete 139 nationella program 98 Standardbehörighet 6 Utökad studiekurs 97 Standardbehörigheter, tabell 151-154 Standardbehörigheter, yrkesexamina 155 W Statens skola för vuxna, Waldorfskolor 95 se Korrespondensstudier 99 Waldorfskola, exempel på slutbetyg 133-134 Studentexamen 100, 123 Waldorfsskolans kurskoder, förteckning 103-104 Studieförbund 100 Studieomdöme, folkhögskola 95 V Stöd till studenter med funktionshinder 137 Vidimerade kopior 135 Svar, strykningar 136 Viktiga datum 137 Svarskrav 136 Vård av annan person, arbetslivserfarenhet 140 Swedish Language Test for Academic Vård av barn, arbetslivserfarenhet 140 Purposes, SLTAP 101 Vård av syskon, arbetslivserfarenhet 140 Svensk gymnasieutbildning på annat språk 100 Värnpliktstjänstgöring, arbetslivserfarenhet 140 Synskadade, högskoleprovet 141 Särskild behörighet 6 X Särskild behörighet, undantag 7 X-markering 8 Särskilda prov för urval 93 Särskilda skäl 93 Ä Särskilda stödåtgärder 137 Ämneskoder, förteckning 102 Sökalternativ 135 Ändring av sökalternativ 135
T Ö Teoretisk kompletteringskurs 99 Överklagande 143 Test i svenska för universitetsstudier Överklagandenämnden 143 (TISUS) 101 Överklagande, rutin i NyA 143 Tilläggskomplettering, se Meritvärdering 55-60 Övriga behöriga sökande 93 Timanställning, arbetslivserfarenhet 138 Tjänstgöringsintyg, arbetslivserfarenhet 138 Tjänstledighet, arbetslivserfarenhet 138 Totalförsvarsutbildning, arbetslivserfarenhet 140 Tredje året, se Påbyggnadsutbildning 100 Treåriga yrkesinriktade linjer 97 Tyskspråkig svensk gymnasieutbildning 101
U Undantag (dispens) 7 Ungdomslag, arbetslivserfarenhet 140 Ungdomsplats, arbetslivserfarenhet 140 Ungdomspraktik, arbetslivserfarenhet 140 Universitets- och högskolebetyg och poäng 85
171 Egna anteckningar
172 Egna anteckningar
173 Egna anteckningar
174 Egna anteckningar
175
Produktion: Verket för högskoleservice, VHS Original: Birgitta Klingsäter Tryck: AB Danagårds Grafiska, mars 2007 Verket för högskoleservice Box 24070 • 104 50 Stockolm • Besöksadress: Karlavägen 108 Tfn: 08-725 96 00 Fax: 08-725 96 01