Nedläggningar Och Nyetableringar Av Bibliotek

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Nedläggningar Och Nyetableringar Av Bibliotek MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2003:109 Nedläggningar och nyetableringar av bibliotek En argumentationsanalytisk studie av hur folkbibliotekssituationen förändrats i Göteborg under 90-talet med hänsyn till stadsdelsnämndsreformen MARIA ROSENGREN © Författaren/Författarna Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande av författaren/författarna. Svensk titel Nedläggningar och nyetableringar. En studie av hur folkbiblioteks- situationen förändrats i Göteborg under 90-talet med hänsyn till stadsdelsnämndsreformen. Engelsk titel Library Closures and Establishments. A study of changes to the library situation in Gothenburg during the 90’s considering the city community reform. Författare Maria Rosengren Färdigställt 2003 Handledare Christian Swalander, kollegium 1 Abstract The purpose of this master's thesis is to examine the arguments that are being used when closing and establishing peoples libraries. During the 90:ies, in the community of Gothenburg, 4 public libraries were closed and another 3 public libraries were opened. A possible reason for this change lies in the reform from the city Committee that split the community of Gothenburg into 21 pieces; all with one centrally appointed political Committee. The library activity has since the reform was implemented got worse in some areas, foremost in the already neglected city sections, and better in some areas, which where abled to establish new libraries. Argu- mentation analysis indicates that the arguments used at closure where mainly economical and neither the number nor relevance and validity of the arguments where good. Two of the new estab- lishments would probably have been carried out regardless of the city committee reform, while one is entirely dependent on it. Since there was an economic crisis in Sweden during the 90’s it is hard to decide what influence the city committee reform has had on the development of the libraries and also what the crisis is guilty of. The conclusion is that the library activity in the community of Gothenburg would have been better off with the former central control, which was the predecessor to the city committee reform. Nyckelord folkbibliotek, nedläggning, etablering, integrering, Göteborg, 1990-talet 2 Innehållsförteckning 1. Inledning...................................................................................................................................................4 1.1 Bakgrund ............................................................................................................................................4 1.2 Syfte och frågeställningar ...................................................................................................................5 1.3 Avgränsningar ....................................................................................................................................6 1.4 Presentation av materialet...................................................................................................................6 1.5 Disposition..........................................................................................................................................7 2. Metod och material...................................................................................................................................8 2.1 Argumentationsanalys ........................................................................................................................8 2.2 Intervju som metod...........................................................................................................................11 2.3 Nedläggningarna...............................................................................................................................12 2.3.1 Askim.........................................................................................................................................12 2.3.2 Biskopsgården ...........................................................................................................................15 2.3.3 Gunnared ...................................................................................................................................17 2.3.4 Tynnered....................................................................................................................................20 2.4 Nyetableringar ..................................................................................................................................22 2.4.1 Lärjedalen..................................................................................................................................22 2.4.2 Linnéstaden................................................................................................................................24 2.4.3 Lundby.......................................................................................................................................25 3. Teoretiska perspektiv och tidigare forskning..........................................................................................28 3.1 Teori .................................................................................................................................................28 3.1.1 Övrigt.........................................................................................................................................30 3.2 Tidigare forskning ............................................................................................................................32 4. Göteborg och bibliotekens utveckling ....................................................................................................34 4.1 Historik kring etablerandet av folkbibliotek och bibliotekslagen.....................................................35 4.2 Stadsdelsnämndsreformen och biblioteken i Göteborg.....................................................................37 4.3 Kommunfullmäktiges budget för kultur i Göteborgs stad 1993-1999 ..............................................39 5.1 Vilka argument användes vid nedläggningar?..................................................................................43 5.1.1 Askim.........................................................................................................................................43 5.1.2 Biskopsgården ...........................................................................................................................47 5.1.3 Gunnared ...................................................................................................................................48 5.1.4 Tynnered....................................................................................................................................50 5.2 Vilka argument har använts vid nyetableringar? ..............................................................................52 5.2.1 Lärjedalen..................................................................................................................................52 5.2.2 Linnéstaden................................................................................................................................53 5.2.3 Lundby.......................................................................................................................................54 5.3 Sammanfattning................................................................................................................................56 6. Diskussion ..............................................................................................................................................58 6.1 Går det att se något mönster i valet av argument? ............................................................................58 6.2 Hur har stadsdelsnämndsreformen påverkat situationen för biblioteken i Göteborg? ......................59 7. Sammanfattning......................................................................................................................................64 8. Käll- och litteraturförteckning ................................................................................................................66 3 1. Inledning I detta inledande kapitel tar jag upp den situation som motiverade mig att skriva om nedläggning och etablering av bibliotek. Därefter följer en introduktion till Göteborg och den speciella situationen gällande nedläggningar och nyetableringar som uppstått där under 90-talet. Uppsatsens syfte och frågeställningar tydliggörs och preciseras när- mare i nästa avsnitt. Därefter presenteras det empiriska materialet som uppsatsens undersökning baseras på och avslutningsvis följer en disposition över uppsatsen alla delar. 1.1 Bakgrund Under åren 1989-1999 minskade det totala antalet folkbiblioteksfilialer i Sverige från 1455 stycken till 1183 stycken, en total minskning med 272 stycken. En femtedel av Sveriges biblioteksfilialer försvann under en period av 10 år. Inkluderas dessutom antalet integrerade filialer – filialer sammankopplade med en skola, i direkt anslutning till skolans lokaler vilket gör den mindre användarvänlig för övriga biblioteksbesökare så är minskningen 36 % eller 391 bibliotek (Kulturen i siffror – Folkbiblioteken, 1989- 1999). Följande tabell är sammanställd ur Kulturen i siffror mellan åren 1989-1999: Årtal Antal Antal Antal Antal varav Antal varav Antal ej öppet- öppet-
Recommended publications
  • Swedish Parishes
    A Socken (Parish) Härad (District) Län (County) Notes Acklinga Vartofta Skaraborg Adelöv Norra Vedbo Jönköping Adelsö Färentuna Stockholm Adolf Fredrik see Stockholm City Agnetorp Vartofta Skaraborg also known as Ångarp Agunnaryd Sunnerbo Kronoberg Akebäck Gotland Norra Gotland also known as Follingbo Ala Gotland Norra Gotland Alanäs Hammerdal Jämtland Alboga Gäsene Älvsborg Alböke Slättbo Kalmar Ale-Skövde Ale Älvsborg Alfshög Faurås Halland Alfta Bollnäs Gävleborg Algutsboda Uppvidinge Kronoberg after 1969 see Kalmar län Algutsrum Algutsrum Kalmar Algutstorp Kulling Älvsborg Alia Helgona see Nyköping City Alingsås City - Alingsås Älvsborg Landsförsamling Alingsås City - Alingsås Älvsborg Stadsförsamling Allerum Luggude Malmöhus Allhelgona Göstring Östergötland Allhelgona Malmöhus see Lund City Allmänna see Stockholm City Barnbördshuset Almby Örebro Örebro after 1943 see Örebro City Almesåkra Västra Jönköping Almundsryd Kinnevald Kronoberg Almunge Närdinghundra Stockholm after 1971 see Uppsala län Alnö Skön Västernorrland Alseda Östra Jönköping Alsen Undersåker Jämtland many records destroyed in a fire in 1919 Alsike Ärlinghundra Stockholm after 1971 see Uppsala län Alskog Gotland S. Gotland Alstad before 1980 see Fru Alstad Alster Väse Värmland Altuna Simtuna Västmanland after 1971 see Uppsala län Alunda Oland Uppsala Alva Gotland S. Gotland Alvastra see Heda Alvesta Allbo Kronoberg before 1945 see Aringsås Ambjörnarp Kind Älvsborg Amnehärad Vadsbo Skaraborg Amsberg Falu södra Kopparberg many records destroyed in a fire 1848 after 1929
    [Show full text]
  • Sommarlovet Börjar Här!
    Mängder av sommarlovsaktiviteter väntar på dig över hela staden. Nästan allt är gratis. Sommarlovet börjar här! www.kalendarium.goteborg.se Mäng der av vänta s r på om d m ig Hej! ö a v r Nä e l sta r o n v Under sommarlovet a h s händer massa roligt i Göteborg! Göteborgs Stad l e lt a l k och många av stadens föreningar satsar tillsammans för att göra sommar­ ä a t r s i lovet till något alldeles extra. v g t a i r t d I detta häfte hittar du a e en del av allt som händer runt om i Göteborg i t e t i e n s sommar. När du bläddrar i det hoppas vi att du ska hitta mycket spän­ r . nande och kul att göra. Ofta är det bara att komma, men till en del av aktivi- teterna måste du anmäla dig i förväg för att vara säker på att få en plats. De är märkta med här i häftet. Tänk också på att vissa läger och heldagsaktiviteter kan kräva anmälan redan när sommarlovet börjar. Så ta gärna en titt direkt och se om det www.kalendarium.goteborg.se finns något du vill anmäla dig till! I Göteborgs Stads kalendarium hittar du ännu fler aktiviteter och får uppdaterad information om eventuella ändringar. Så missa inte att gå in på kalendarium.goteborg.se och sök på sommarlov! Innehåll sida Program dag för dag ............................................. .................................... 4 Läger Workshops Kurser ................................................................................. 13 Läger och heldagsaktiviteter som kräver anmälan och i en del fall avgift Festivaler och aktiviteter .................................................................................
    [Show full text]
  • Att Släktforska I Göteborg
    Att släktforska i Göteborg En hjälpande hand…… ATT SLÄKTFORSKA I GÖTEBORG FÖRSAMLINGAR I GÖTEBORG De ursprungliga församlingarna i Göteborg var: Gustavi eller Domkyrkoförsamlingen, Kristine församling, Garnisons- eller Kronhusförsamlingen, Amiralitetsvarvsförsamlingen och Mariebergs församling (de två senare slogs samman år 1820 till Karl Johans församling). ATT SLÄKTFORSKA I GÖTEBORG Fram till år 1883 kunde man skriva sig i vilken man församling man ville, oavsett var i staden man bodde. Stadens första två församlingar – den svenska (senare Domkyrkoförsamlingen) och den tyska Kristine/ Christine församling – förde inga husförhörslängder, utan personalförteckningar. Dessa var som en inflytt- ningslängd där personer sorterades efter inflyttningsår. ATT SLÄKTFORSKA I GÖTEBORG För några av församlingarna finns saker att känna till: Domkyrkoförsamlingen: In- och utflyttningslängder innehåller luckor. Flyttningsattester, serie HII är ett bra komplement (personregister finns). ATT SLÄKTFORSKA I GÖTEBORG För några av församlingarna finns saker att känna till: Karl Johans församling: Husförhörslängder fördes inte år 1869-1882. I stället får man se på ersättningen till dessa i serie HIb. För åren 1873-1882 finns uppgifter i flyttningslängden 1870-1882 (volym BI:4) och konfirmationsboken 1828- 1886 (volym DI:2) – personregister finns. ATT SLÄKTFORSKA I GÖTEBORG År 1883 började Göteborg med att man blev skriven i den församling man geografiskt tillhörde. Församlingarna var Gustavi eller Domkyrkoförsamling, Kristine församling, Gamlestads församling, Haga församling, Karl Johans församling och Masthuggs församling. Medlemmarna i Kristine Tyska församling och Garnisonsförsamlingen var befriade från den geografiska indelningen och var alltså inte knutna till en viss adress. ATT SLÄKTFORSKA I GÖTEBORG Husförhörslängderna i Karl Johans församling (efter 1883) har blå och röda noteringar. Blått betyder att personen/hushållet överförts till Masthuggs eller Haga församling och rött betyder att personen/hushållet stannat kvar i Karl Johans församling.
    [Show full text]
  • Aktivitets Katalogen Aktivitets2021 Katalog
    Aktivitets katalogen aktivitets2021 katalog Knapparna fungerar enbart i Acrobat Reader. Programmet finns installerad som standard på de flesta datorer, eller går att ladda ned gratis på https://get.adobe.com/se/reader/ Januari 2021 © Centrum för fysisk aktivitet Göteborg Grafisk form: Rickard Örtegren innehåll Fysisk aktivitet i coronatider 4 Så här läser du katalogen 5 Aktivitetskatalogen 6 FaR-mottagningen 7 Ekonomiskt stöd 8 Platser för hälsa 8 Träffpunkter 9 Ute 10 Snö och is 15 Vatten 16 Gym och gympa 20 Gymnastik och idrott 26 Dans och musik 28 Yoga och avspänning 32 Kamp och självförsvar 36 Boll och racket 40 Prick och precision 44 Appar, webb och teknik 46 Aktivitetsväljaren 48 Register 49 Fysisk aktivitet i coronatider Det är viktigt att fortsätta med goda levnadsvanor och det finns många sätt att hålla sig fysiskt aktiv som minimerar risk för smitt spridning. Här hittar du rekommendationer och inspiration till hur du kan röra på dig. Rekommendationer: Sätt ihop egna fysisk aktivitet i coronatider rörelsepauser Folkhälsomyndigheten uppdaterar sina rikt­ Vi behöver alla röra på oss, men utifrån linjer kontinuerligt på www.folk halso mynd­ våra egna förutsättningar! Fundera på hur ig heten.se/covid­19. Där kan du hitta rekom­ du sätter ihop ett eget, unikt program där mendationer om hur man kan anpassa den hjärtat och musklerna får jobba, rörlighet fysiska aktiviteten för att minimera risk för tas ut, balans och koordination utmanas smittspridning. Att hålla avstånd, gärna röra på bästa sätt. Försök få in moment som på sig utomhus, hålla sig hemma vid sym­ främjar olika rörelse förmågor; gå, hoppa, tom känning gäller alla.
    [Show full text]
  • Chapter 1. Migration Insights: Flows, Stock and Nationality
    PART I .MIGRATION SNAPSHOT: NATIONAL LEVEL AND IN THE CITY OF GOTHENBURG 29 │ Chapter 1. Migration insights: Flows, stock and nationality Migration flows and approach Sweden has a longstanding history of migration. People have migrated to Sweden since the 1500s. Gothenburg has a history as a city of commerce, trade, shipyard and manufacturing. The Swedish East India Company was settled in Gothenburg in the 18th century. It has been characterised by immigration since the 1600s, with Dutch architecture helping construct the canal system and the British contributing to trade and industrialisation of the city during the 1700s and 1800s. During almost a century (between the 1850s to the 1930s), Sweden was a country of large-scale emigration as poor peasants and workers made the hazardous journey across the Atlantic for economic as well as political reasons and in order to try to find better living conditions. Between 1860 and 1930 approximately 1.4 million individuals left Sweden (OECD, 2016b[2]). Gothenburg was, during the time of the great emigration, the main port of departure. Since World War II, Sweden has been a country of immigration (see Strömbäck 2016). Refugees (many from the Baltic states) and war survivors arrived in the aftermath of World War II. In parallel, from the 1950s and until the early 1970s, there was a fairly large inflow of labour migrants, in particular from Finland, Greece, Italy, Turkey and the former Yugoslavia. In Gothenburg, many worked in car production (Volvo), but also in bearings manufacturing (SKF) and in the leading shipyard industry. For more details on history of migration in Sweden please see (OECD, 2016[11]).
    [Show full text]
  • Working Together for Local Integration of Migrants and Refugees in Gothenburg Working Together for Local Integration of Migrants and Refugees in Gothenburg
    Working Together for Local Integration of Migrants and s in burg Refugee Gothen Working Together for Together Working Local Integration of Integration Local Migrants and Migrants Refugees in Refugees Gothenburg N C H U A L N O I ŽͲĨƵŶĚĞĚ ďLJ ƚŚĞ V S ƵƌŽƉĞĂŶhŶŝŽŶ E R Working Together for Local Integration of Migrants and Refugees in Gothenburg N C H U A L N O V I E R S This document, as well as any data and any map included herein, are without prejudice to the status of or sovereignty over any territory, to the delimitation of international frontiers and boundaries and to the name of any territory, city or area. Please cite this publication as: OECD (2018), Working Together for Local Integration of Migrants and Refugees in Gothenburg, OECD Publishing, Paris. http://dx.doi.org/10.1787/9789264299603-en ISBN 978-92-64-29959-7 (print) ISBN 978-92-64-29960-3 (PDF) The statistical data for Israel are supplied by and under the responsibility of the relevant Israeli authorities. The use of such data by the OECD is without prejudice to the status of the Golan Heights, East Jerusalem and Israeli settlements in the West Bank under the terms of international law. Photo credits: Cover © Marianne Colombani Corrigenda to OECD publications may be found on line at: www.oecd.org/about/publishing/corrigenda.htm. © OECD 2018 You can copy, download or print OECD content for your own use, and you can include excerpts from OECD publications, databases and multimedia products in your own documents, presentations, blogs, websites and teaching materials, provided that suitable acknowledgment of the source and copyright owner(s) is given.
    [Show full text]
  • Kulturhistoriskt Värdefull Bebyggelse I Göteborg Del Ii
    Detta kapitel är ett utdrag ur KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG ETT PROGRAM FÖR BEVARANDE DEL II Redaktör Foto 1965–98 Gudrun Lönnroth, Stadsmuseet Arkivfoto, Staffan Westergren, Stadsmuseet Övrigt, Gudrun Lönnroth, Stadsmuseet Projektgrupp Hans Ander, Stadsbyggnadskontoret Flygfoto Maria Lundgren, Stadsbyggnadskontoret Stadsbebyggelse, Gösta Rydvall, Stadsbyggnadskontoret Gudrun Lönnroth, Stadsmuseet Landsbygd, Lars Nord, Stadsmuseet Kartor Utskrifter Lillemor Bankel, Stadsbyggnadskontoret Kristina Carlefred, Stadsbyggnadskontoret Foto före 1965 Grafisk form och produktion Joe Brig Art AB, Göteborg Stadsmuseets arkiv Textoriginalen är satta med Caslon 540 och ITC Garamond. NÄSET 59, ÖNNERED 62 Näset 59 Önnered 62 STADSDELARNAS HISTORIA Före 1945 Den mark som stadsdelarna Näset och Önnered upptar var tidigare en del av Västra Frölunda socken. (Se stadsdelen Älvsborg.) Jordbruk var områdets viktigaste närings- fång och här låg bl a byarna och gårdarna Önnered, Åkered, Hammar och Backa. Fiske i större omfattning har drivits både från Önnered och Näset. I Önnered anlades Inom och intill området tillkom skolor från också ett varv för mindre båtar på 1920-talet. 1800-talets mitt och Åkeredsskolans första Tullens kustbevakning sköttes bl a från skolhus är från 1863. Frikyrkorörelsen var höjdpartiet på Valeberget, ”Västergårds vale” från slutet av 1800-talet stark här liksom i och här uppfördes en liten vaktstuga vid övriga delar av Västra Frölunda och 1927 sekelskiftet 1900. byggdes ett litet kapell vid Önnereds by. I slutet av 1800-talet började berget längs stranden att utnyttjas för stenbrytning. Den Efter 1945 pågick i stor skala fram till första världskriget De första 20 åren efter införlivningen med och fortsatte de följande åren, men hade då Göteborg fortsatte utbyggnaden med en mindre omfattning.
    [Show full text]
  • Västsverige 2006
    SAMHÄLLE OPINION MASSMEDIA VÄSTSVERIGE 2006 Bengts- fors Åmål Gullspång Dals-Ed Strömstad Tanum Töre- Färge- Karlsborg boda landa Mariestad Mellerud Götene Skövde Munkedal Tibro Vänersborg Lidköping Sotenäs Skara Hjo Uddevalla Lysekil Grästorp Vara Tida- Trollhättan Essunga holm Orust Falköping Stenungsund Lilla Edet Vår- Herrljunga Tjörn gårda Ale Alingsås Ulricehamn Kungälv Lerum Borås Göteborg Partille Bollebygd Öckerö Härryda Mölndal Tranemo Mark Sven- ljunga Information om Väst-SOM 2006 Användaranvisningar Väst-SOM 2006 har genomförts som en undersökning, baserad på ett urval, men med två olika enkätformulär: ett (aprikos) till invånarna i Göteborg med kranskommuner1 (motsvarande gamla Väst-SOM-området) och ett (gult) till dem hemmahörande i resterande delar av Västra Götaland2. Totalt omfattar undersökningens obundna, slumpmässiga urval 6 000 individer. I dokumentationen av SOM-institutets regionala studier 2006 förekommer flera olika begrepp för att beskriva geografiska områden i västra Sverige. Dessa områden förhåller sig till varandra och de regionala undersökningarna på följande sätt: Västsverige (VS) – kommuner i Västra Götalands län och Kungsbacka kommun. Västra Götaland (VG) – Västsverige förutom Kungsbacka kommun. Göteborgsregionen (GR) – Göteborg med tolv kranskommuner3 (det område i vilket aprikos enkät använts). Observera att Kungsbacka kommun ingår i göteborgsregionen (GR). Västra Götaland exklusive Göteborgsregionen (VGE) – Västra Götaland förutom Göteborg med kranskommuner (det område i vilket gul enkät använts). Undersökningen går under namnet Samhälle Opinion Massmedia — Västra Götaland 2006 eller kortare Väst-SOM 2006 (trots att urvalet alltså omfattar även Kungsbacka kommun). Årets båda enkätformulär innehåller till största delen gemensamma frågor. Några frågor är dock enbart ställda i en av de två enkäterna; framför allt handlar det om frågor enbart ställda i formuläret till invånarna i Göteborgsregionen.
    [Show full text]