da Red rs ¦ I ig ¦ M Nummer 1 • 2009 Sveriges största musiktidning sta ic h ad at e e li D a ¦ i ¦ l

i K

h n

i

i l

v i

d

C

e

¦

r

b

n

y

a

¦

i

b R

a

o

s B

i

¦ e

S n t r a u ¦ f B

ANNA JÄRVINEN Andras öden och egna Behöver inte göra sig till

Hammerfall Fever Ray Fight Like Apes Djuret Knivderby Momofoko Henok Achido Jonathan Johansson The Prodigy Björn Yttling Franke 18 JULI - FOLKETS PARK - HULTSFRED

+SPECIAL GUESTS FLER BAND KOMMER ATT ANNONSERAS

COMING SOON TO YOUR WORLD... WWW.SONISPHEREFESTIVALS.COM

Biljetter fi nns att köpa via www.ticnet.se, tel: 077-170 70 70 samt alla Ticnet- och ATG-ombud. Foto: Märta Thisner Grafisk form: Bold Faces 4 Groove 1•2009 innehåll 22 20 16 15 12 10 8 8 7 7 , DVD+ Böcker 31 Live: Franke 18 Jonathan Momofoko Johansson Djuret Groove CD1•2009 Recensioner Anna Järvinen Knivderby Mando Diao The Prodigy Hammerfall Blågult guld Henok Achido Fever Ray Livet föredöden 6 frågortill Fight LikeApes BjörnYttling ▲ ▲ ▲

JH ENGSTRÖ M CAROLINE ROOSMARK ELIN BERGE ledare mikrochip ihjärnan? vägen efterdet, liksom?Raktiniett via webben. Vart skautvecklingenta alla kanfåutsinmusikihelavärlden nu ärvälbaraomdeslåritaketnär genomslag påmarknaden. Frågan innebär omnågotoftastettänstörre stärkt urkriserna, teknikutveckling därmed artister)harsnarastkommit pelvis intemusiken. Branschen(och terna, kassettbandendödadeexem- teknikskiften harjufunkatförartis- den tekniskautvecklingen. Alla andra en övergångstid, ennödvändigfasi 00-talet sannoliktattrefererastillsom I historieböckernakommer 20 år? kommer detegentligenattfunkaom guldfat finnsjuiallafallchansen. Hur så gigantisksomteknikenserveratpå sionens bakvatten?Medenmarknad framtidsbranschen idenglobalareces- det tillochmedsåattartistyrketär att kunnafåbetaltförsinmusik? Är eras framöver. Kommerallaartister se hurmusikkommerattdistribu- Alltså, jagärotroligtnyfikenpåatt Framtiden är nära som gesutav MusiktidningiGöteborg AB. Groove ärenoberoende musiktidning Annonser &Groove-CD Redaktör svensk musik Gary Landström, Gary Chefredaktör &ansvarigutgivare myspace.com/magazinegroove Per Lundberg GB [email protected] Elpost Johan Lothsson Telefon 0735–43 5966 Plusgiro [email protected] 404 26Göteborg groove.9mv.com www.groove.se Box 11291 [email protected] Henrik Strömberg Layout [email protected] Groove 031–833 855 184912-4 [email protected]

gammal… jag migväldigt Plötsligt känner det om20år? Och vemhar na kalladeCD-skivorochLP-skivor. älskade gamlaartefakteribokhyllor- media, menjagharettbragängandra ”stenkaka”, dåtidensutskrattade Jagharnogaldrigsettenriktig sakna låtsamlingarkalladealbum? kommer baravi60-och70-talisteratt i fokusigen. Merännågonsin. Kanske kallades ”arecord”. Låtenärtillbaka 1900-talet, attenlåtpåplastbit ju sådetstartadeengång, imittenav fysiska produkternaärborta. Detvar slags singelmarknadigenävenomde säger, ochvipssåärvitillbakainån ifrån albumtänketvadartisternaän Hursomhelst–viverkarjugå Christian Andersson detta måste göras före publicering. Tävlingsdeltagare Mathilda Dahlgren Groove Allarättigheter ärreserverade. För somkälla. nödvändigtvis inte denansvarigeutgivarens,nödvändigtvis redak- Torbjörn Hallgren och publiceras påinternet, eventuellt förbehåll mot Mattias Elgemark Praktikanter Roger Bengtsson beställt material köper MusiktidningiGöteborg AB Oscar Anderberg Anna Gustafsson material ansvarasej. Citera ossgärna,menangedå all förfoganderätt. Alltmaterialall förfoganderätt. lagras elektroniskt Fredrik Franzén tionens ellerannonsörers åsikter. För ickebeställt Dan Andersson Mats Almegård Åsikter uttryckta i denna publikation ärantingen idennapublikation Åsikter uttryckta Nina Einarsson skribenternas eller de intervjuades ochspeglar ellerdeintervjuades skribenternas Julia Dinome Ysabel Arias Klara Grape Mattias Elgemark Omslagsbild Groovearbetare idettanummer svarar självaför eventuell vinstskatt. Tryck Camilla Käck,Fredrik Wetter ISSN 1401-7091 VTT Grafiska VTT GARY LANDSTRÖM Andreas Häggström Björn Schagerström Mathias Skeppstedt Robert Lagerström Robert Daniel Magnusson Mattias Lindeblad Mikael MalmborgMikael Magnus Sjöberg Maria Petersson Emma Rastbäck Anders Teglund [email protected] Thomas Rödin Daniel Swedin Carl Thunman Just nu på Åhléns! Välkommen in.

Morrissey. CD 179·

Mando Diao. CD 185· Markus Krunegård. CD 159· . CD 185· White Lies. CD 185· Släpps 25/2

PS. Du kan även ladda din mobiltelefon från 100·

Priserna gäller t.o.m. 20/3 så länge lagret räcker. Tusen möjligheter Album ute 18 mars FIGHT LIKE APES ssexex frågor till

Som en bra replik i en usel film Björn Yttling… som har producerat skivor åt artister som Anna Ternheim, Lykke Li, Primal Scream och Sahara Hotnights. Den 27 mars släpper han albumet Living thing med det egna bandet Peter, Bjorn and John. En skiva bandet har producerat ihop.

Vad händer just nu? – Vi håller på att repetera inför vår kommande världsturné. Och det är lite komplicerat när man har en ny skiva. Vi är bara tre personer live på scenen och ibland kan det vara lite lurigt med vem som ska spela vad. Jamie sitter på McDonald’s Hinner du ha någon i studion nu? och jag hör inte ett ord av – Jag håller på att spela in en australiensisk vad han säger. Men han tjej som heter Sara Braston och förutom det skri- knallar ut i Londontraffiken ver jag lite låtar. Hur får du tid över till dina egna musikprojekt? och samtalet kan börja. – Ja, det är… övermänsklighet. Jag hittade ett – Vi spelade här igår, rik- piller som gör att jag kan jobba hur mycket som tigt bra spelning, men nu är helst. Jag hittade det i Jocke Åhlunds väska. Han man lite sliten. är min mentor. Berätta lite om nya skivan! – Den är lite mer tysk än förut och med det menar jag lite mer synthverkstad. Det är även en mörkare skiva och kanske lite mer sväng. Tror du att Nothing to worry about kommer

LILI FORBERGLILI att bli en ny Young folks? – Nej, jag tror det kommer att bli en helt egen Fight Like Apes genre. Abnal beat hiphopindie. består förutom Jamie på folk slutade lämna spelningar utan kom Fight Like Apes har en tendens att ha Om du var ett musikinstrument, vilket skulle keyboard av Adrian på trummor, May- till dom istället. långa och ofta väldigt ironiska låt- och du vara då? kay på sång och Tom på bas. Året efter kom två EP:s och 2008 skivtitlar, ta till exempel EP:n David Car- – Jag skulle vara en mungiga. Med en stabil – Vi har provat med gitarr men det ytterligare två innan debutplattan Fight radine is a bounty hunter whose robotic ram och en distad ganska enformig touch. Jag funkade inte, det lät faktiskt mycket mil- Like Apes and the mystery of the golden arm hates your crotch, eller varför inte har en väldigt selektiv musiksmak. Jag vet vad dare med gitarr så vi har fortsatt att köra medallion släpptes i slutet av året. låten I’m beginning to think you prefer jag gillar. utan. Det är inte så att det är en grej att – John Goodmanson är en av våra Beverly Hills 90210 to me. CAMILLA KÄCK vi inte ska ha gitarr, det är mer att vi har favoritproducenter, han har producerat – Vi tycker bara att det är kul att ingen aning vad en gitarrist skulle spela. band vi älskar som Bikini Kill och Sle- tvinga folk på radion att säga dom Vi älskar gitarrband, och jag började ater-Kinney och han ville vara i sakerna. Och sen kommer frågan, kom- köra min keyboard genom en massa så vi åkte dit. Vilket var bra för då var mer dom att förkorta dom och i så fall gitarrpedelar så den låter väl lite som en vi tvungna att leva ett annat liv och bara till vad? Men det är bara ett skämt för gitarr kanske. Och nu slipper vi lyssna leva skivan i en månad, vilket jag tror oss och nåt vi definitivt kommer att fort- Fler artiklar på nån som stämmer och slipper bära gjorde den bättre. Alltid bra att vara sätta med. högtalare. tvingad till nåt. Var fick ni namnet Fight Like Apes ifrån? & recensioner Fight Like Apes bildades 2006 i Vad är skillnaden mellan den och era – Nyinspelnigen av Apornas planet är av medlemmar från flera lokala EP:s? en fruktansvärt usel film och vi är svaga band. De hade tröttnat på sina band – Våra EP:s är något helt annat, dom för dåliga filmer, men även trots den var och bestämde sig för att försöka tillsam- är inspelade live när vi haft tid, dom är så dålig så fanns det en bra replik i den: mans. helt och hållet gjorda för att säljas på ”Fight like apes”. Och om det finns en www.groove.se – Vi spelade runt lite och alla hatade konserter så vi har nåt att leva på. Men riktigt, riktigt bra replik i en annars rik- oss vilket var anledning nog för oss att det är egentligen bara demos. tigt usel film så är det nåt vi vill vara. fortsätta. Men det tog ett bra tag innan MATHIAS SKEPPSTEDT

www.groove.se 7 Livet före döden FEVER RAY

Vid årsskiften ska det alltid summeras musi- kår. Jag gillar det inte. Jag vill bort från summeringarna eftersom de påminner mig Släpper inte in, om döden. En summering kräver att något är över, dött, förbi. Jag ogillar döden. Den är hemsk. Hemskare än livet. Men på något stänger inte ute sätt kan döden ge oss perspektiv på livet före döden, ett perspektiv som är livsviktigt. Fjolåret var ett bedrövligt och underbart musikår. Underbart för att e.s.t släppte den oerhörda skivan Leucocyte. Bedrövligt för att det blev deras sista. Det är så tragiskt att jag saknar ord. Jag saknar sällan ord. Leucocyte får mig att tystna. Ski- Krönika vans livstema kunde knappast varit mer slående. När jag lyss- nar på den tänker jag bara på livet och den hjälper mig att han- tera det förgängliga. Den får mig att tänka på vår vardag, på hur vi stretar på jämte en ständigt växande klädhög; och hur det är när man har Anders Teglund tvättat och sorterat strumporna – att de aldrig går ut jämnt i par – och då fnissar man åt Seinfelds skämt om hur strumpor alltid försvinner i tvätten, och så känner man sig vardagsduktig och fylld av referenshumor. När jag lyssnar på Leucocyte kan jag inte stänga av. Den är inte menad att stängas av, det går bara inte. Livet ska inte stängas av innan sista tonerna ljudit klart, liksom. Slu- tet av Premonition påminner om Mayhems senaste album Ordo ad chao, lika hårt och När syskonen Karin och Olof Dreijer återvände hem med samma märkliga ekon. Albumets ond- 2006 hade de investerat sju år av sina liv i , ska drar ner mig i livsångest; avslutande låten vilket resulterat i tre album, guldskivor, Grammisar och Leucocyte är en resa från helvetet till snöfal- spektakulära konserter. Att båda behövde lite tid för len, efter pianots undervattenseko gör basen sig själva behöver man inte ens ha syskon för att förstå. sträva sirenljud, och jag får ont i magen och ELIN BERGEELIN försöker tränga bort dödstankarna… Och det är viktigt att byta tandborste Atttt vvaraara lite trtröttött ärär dockdock inte det-det- realistisk,re fast mer på ett känslomässigt Men det är väl ändå fantastiskt att du med jämna mellanrum. samma som att ha tröttnat, och det bevi- plan.l IställetI äll förfö att fförklaraökl att jjag gårå till kan göra precis den musik du vill, släp- Och hos frisören masserar de in scham- sar nu syster Dreijer i rollen som Fever Ray, affären och köper ett paket mjölk, försöker pa den på ditt eget skivbolag och likväl jag göra musik om hur det känns att gå till ha pengar att betala hyran? pot i hårbotten och först är det svårt att soloprojektet som snarare framstår som en logisk utveckling av hennes tidigare affären dag efter dag. – Jo, men så är vi ju också bara två per- slappna av för porslinet är kallt i nacken, erfarenheter än en brytning med dem. Och man kan dra paralleller mellan hur soner i The Knife, som båda jobbar dygnet men sedan blundar man och mmm-ar lite – Man lär ju sig med tiden att ta vara på Karin pratar, hur hon presenterar sig själv runt, skrattar hon. Vi har inte så lång fram- grann åt frisören och säger åh så skönt med sina idéer på ett mer effektivt sätt, att för- och hur hennes musik låter. Det löper en förhållning heller. Vi tar ett halvår i taget. lite massage, det behövde jag verkligen och fina sitt uttryck så att säga, förklarar Karin röd tråd från tankeväckande snarare än Karin vägrar dock låta det påverka hen- får till svar att det ingår i priset. då jag ringer och stör mitt under pågå- förklarande svar, vidare genom den mas- nes engagemang. Och man orkar inte hata så mycket som ende repetitioner inför den kommande kerade scenpersonligheten, till de kryp- – Det här måste vara min heltidssyssel- man skulle vilja, men det finns lite hat kvar turnén. tiska texterna och den förvridna rösten, sättning, speciellt eftersom jag har barn. så det räcker nätt och jämnt åt Connex, som Så du tycker alltså att du blir bättre och omsorgsfullt dränkt i elektroniska effekter. Jag skulle aldrig kunna ha ett brödjobb – Jag tycker själv att jag är tydlig, men och göra musik samtidigt. Det skulle det nu bytt namn till Veolia för att slippa undan, bättre? – Jag tycker det ja, säger hon och jag kan jag vill ju samtidigt att det ska vara möjligt inte finnas tid till, så jag gör bara det här så de djävlarna. Och man zappar förbi något nästan höra hennes leende genom luren. att ta sig in i musiken, att det ska finnas länge det går runt. från England och tackar gudarna för att eng- Denna utveckling har medfört att The öppningar för andra människors upplevel- Jag frågar vad hennes barn tycker elsk vardag verkar värre. Knifes musik med åren blivit alltmer skev ser också. om musiken, som ju ofta beskrivits som Och inom en växer drömmar som dödas och ljusfattig, och i Fever Rays skepnad Det handlar alltså om en varsamhet för spöklik, men ångrar mig i samma sekund, av världen utanför, och förr eller senare dör tar nu Karin konceptet ytterligare ett steg att inte utesluta eventuella tolkningsmöj- orolig för att ha trampat över. Karin verkar också ens närmaste. Och när man lägger sig eller två. ligheter. Det rör sig om en ovilja att ta ifrån dock snarast mindre reserverad och svarar om kvällarna undrar man hur folk har det – Jag tror att det där är något jag alltid lyssnaren möjligheten att placera sig själv hjärtligt: egentligen, men när man vaknar så tänker varit intresserad av, men inte riktigt vetat i musiken, att bli en del av den, och just – Dom har ju varit med om det här det förklarar kanske också varför fler och sedan dom föddes, så dom är rätt vana vid man bara på sig själv igen. hur jag ska göra, vilka medel jag ska använda för att komma dit. Men, som sagt: fler faller för hennes musik, trots att den det här laget. Dom säger väl mest: ”Men Jag gillar inte att summera. Att summera ju mer man arbetar med det, desto bättre blivit alltmer snårig med åren. mamma, ska du klä ut dig nu igen?”. är att acceptera att något är över. blir man på att få saker i linje med dom – Jag tror att i och med att man hållit Så videon till If I had a heart är inte Ad mortem. Ad infinitum. idéer man har i huvudet. på så länge, så har det också funnits mer barnförbjuden där hemma? tid för folk att hitta till en. Tror jag… Eller – Nej. Min yngsta dotter tyckte att jag Anders Teglund spelar i Hon vill dock inte gå så långt som att du, jag vet faktiskt inte riktigt… Skivan är såg ut som någon i Kiss, och det tyckte hon Convoj och Cult of Luna kalla sin musik för surrealistisk. – Nej, det här är nog min bild av verk- ju inte ens släppt än. Jag vet inte vad som ju så klart var väldigt häftigt. ligheten ändå. Jag tycker att den är väldigt kommer att hända med den. FREDRIK FRANZÉN

8 Groove 1 • 2009 olle ljungström

NYTT ALBUM sju. CD och download. 4 mars 2009.

olle ljungström Sju · Blända livet · En förgiftad man · Svenskt stål Jag äger något du inte har · Uppröra · MC 7 Hjältar · Försökskanin · Kastrull sju. Mina blommors mamma blågult guld HENRIK STRÖMBERG HENRIK Djuret Motvillig göteborgspop

ERIK SVENSSON Den förträffliga orkestern Djuret gör risten Antonio Hallongren, basisten Alex spretig popmusik på svenska och kom- Jubell och batteristen Jonas Abrahams- Henok Achido mer, förstås, från Göteborg. Och de har son. Officiell konsertdebut begick man ärats genom fin uppmärksamhet på hösten 2008. Ingen färsking Subculture, en musiksajt kopplad till – Vi har legat lite lågt med konserter Stödhjulen har kommit av för Henok Achido och Det har varit mycket påtryckningar genom klädmärket Fred Perry. Ja, ni vet vad jag ett tag för att kunna spela in lite nya låtar, han har nått en tidpunkt där allt verkar gå som åren om att Henok skulle släppa en skiva. Men pratar om. Ett klädmärke som får glädje- men nu har vi ett par halvklara bokning- det ska. Efter en sju år lång dvala är han tillbaka, han har tagit det i sin egen takt och verkar nöjd tårarna att svämma i ögonen på genera- ar på klubbarna i stan. Vi har inte gjort med sitt jämna och tajta flow över genreöver- med resultatet. tioner av popoffer, mods och punkare. så stor grej av bandet, vi har varken haft skridande beats visar Henok Achido att han är – Jag har tagit och använt tiden till att slipa – Den uppmärksamheten har nog någon form av relesepartaj eller tryckt någon att räkna med. på min stil. Det har varit väldigt viktigt för mig förvånat oss mer än någon annat. Men upp någon EP utan vi har bara slängt upp Singeln Fly fresh kom förra året och blev att släppa musik som jag tror på och inte bara visst, det har betytt ganska mycket också, låtar på Myspace och låtit folk få lyssna genast hypad, inte bara här hemma där den för att synas. Det är något jag måste kunna leva säger Erik Berndtsson. där. spelades mycket på radio och blev veckans med. Jag är glad att det tog så lång tid för jag är Det är han som är Djurets mun och En klok strategi verkar det. Nebras- hitvarning på ZTV, amerikansk bloggmedia blev jävligt nöjd. även de Henok Achido-frälsta. Almaz charming child är en titel med en liten hjärta. Textförfattaren, sångaren. Hjär- kabaserade alternativbolaget Series 2 har – Det känns stort att hamna på samma sidor twist enligt Henok. En bild från hans barndom nan i gänget, om ni så vill. Den här unge med Djuret-låten Island på sin senaste som artister man själv ser upp till. Att man har gav honom idén och debutplattan är allt ige- mannen har en penna lika tuschsvärtad samlingsskiva och bandets albumdebut samma trovärdighet. nom självbiografisk. och välvässad som vilken Håkan Hell- sker med största sannolikhet på ett Lon- Andra singeln Pusher som gästas av Sophia – Istället för att skivan bara skulle heta Henok ström-figur som helst. Vi har alltså att don-baserat indiebolag. Somajo kom nyligen ut och debutskivan Almaz Achido efter mig själv så valde jag att kalla den göra med ett band som bjuder oss bit- – Ja, det är lite konstigt eftersom vi charming child släpps snart. Skivan har tagit mer Almaz charming child, för det är ju jag. terljuv lyrik om alkohol, brustna hjärtan sjunger på svenska. Men det verkar fin- än två år att färdigställa. Några av de som pro- Musiken har alltid funnits i familjen och och trasiga festnätter i horkvarteren. nas en ganska stor indiepopscen i Lon- ducerat är Dj Large, Filthy från duon Afasi och Henok har alltid haft det som en dröm att jobba – Jag har aldrig riktigt förstått det där. don, även för svenska band. Men roligast Filthy, Sakis och Stoffe från Fattaru. med. Varför just hiphop? – Vi har suttit tillsammans och gjort beats, – Varför inte? Det är något som faller sig Men om en etikett är absolut nödvändig hittills var när en snubbe från Filippi- men jag har alltid varit hjärnan bakom. Skivan naturligt, kanske inte alltid min favoritmusik, så tillhör vi väl den där på något sätt, nerna ville spela våra låtar på sin The är strukturerad så att varje låt inte låter lik den men det är framför allt något jag kan och gör säger Berndtsson inte helt utan motvilja. Clash-radiostation. Han frågade om vi andra. Det är olika musikstilar som blandas. Från bra. Djuret var från början tänkt som hans ville komma ner dit och gäst-DJ:a också. pop, electro till alternativt och psykedeliskt. YSABEL ARIAS soloprojekt, men har nu vuxit med gitar- DANIEL SWEDIN

10 Groove 1 • 2009 Momofoko Sväng för dansgolvet

Det mesta vad det gäller det Malmöbaserade sexmannabandet handlar om att det ska kän- nas bra. – Det vi vill förmedla med vår musik är att man ska vilja dansa. Själva ursprungsidén bakom musiken är ju att det ska gå att röra sig till den, säger basisten Calle Tuvesson. Den där speciella danskänslan har Momofoko lyckats bra med. De låter mer som en elektronisk dansgrupp än ett rockband. Samtidigt hör man klart och tydligt att musiken inte är gjord med hjälp av någon dator, utan på det gamla klas- siska viset. I replokalen. Med gitarr, trummor och Jonathan Johansson sånt. Gitarrerna gör helt klart soundet skitigare och låten Control som ligger uppe på bandets MySpace låter roligare än namnet som känns en Andlig popsynt som träffar rätt smula sökt. Men det är inte helt enkelt för Momofoko Jonathan Johanssons En hand i himlen gitarrplatta, om ungdomsångest. Nu i en frikyrka är en ganska krånglig ekva- att få den tid de behöver till att repa. Några av är en av de finaste svenska popsinglarna utgörs det musikaliska fundamentet av tion att få ihop. Kampen däremellan har medlemmarna pluggar, en av dem jobbar på andra sidan sundet. Percussionisten Samuel på länge: 80-talstintade syntar, skånskt syntar och trummor. betytt mycket för vad man grubblar på Öhrn studerar till sjökapten och befinner sig klingande allvarsam sång och självklar När jag lyssnar på din musik får jag känslan och skriver om. för närvarande på en båt mellan Trelleborg och melodikänsla. av att texterna är väldigt viktiga för dig? Jonathan Johansson gillar inte pla- Travemünde. – Vi hade hållit på länge, länge, länge – Det är dom verkligen. Jag har arbe- katkonst, vare sig det handlar om politik Hittills har Momofoko spelat in tre låtar, varav i studion och kört fullständigt fast. Så tat länge för att få rätt anslag, känsla i eller religion. två ligger på deras MySpace. I skrivande stund en dag släpade jag med mig en gammal dom. Det finns en undergångstematik – För mig är det ingen skillnad mel- befinner de sig i studion. Senare i vår ska debut- Yamaha DX7:a och då lossnade det. som smugit sig in. En känsla av att vi hål- lan The (International) Noise Conspiracy skivan vara klar och den kommer att släppas Det färgade av sig på hela skivan. ler på att paja det här stället, samtidigt och ett kristet missionsband. Dom skulle på bandets egna etikett. Skivan kommer enligt – Ja, jag skyller på synten, den är ju som det finns en andlig dimension. Tex- lika gärna kunna gå och dela ut pamflet- bandet själva bygga mycket på trummorna. – Percussion kommer vara en viktig ingredi- ändå från 80-talet. terna handlar väldigt mycket om mänsk- ter på tunnelbanan, det är inget jag går ens i låtarna, det är dom som ger oss mycket av Det är hans andra fullängdare, den lig oförmåga till allt möjligt. igång på. vårt sound, säger sångaren Mårten Holst. första heter Ok, ge mig timmarna, och Finns det något hopp i låtarna? Men var går gränsen mellan personligt Det finns ett speciellt driv både vad det gäller finns inte att få tag på längre. – Ja, det finns mycket rytm, mycket politiska texter och när det blir för mycket? musiken och idén bakom bandet. Mårten och Känns den nya skivan som en omstart från ljus i musiken, så jag tror att eftersmaken – Jag tror att man känner det när Calle ger båda intrycket av att det är nu det gäl- noll? kommer vara hoppfull, även fast texterna någon gjort någonting och åsikterna tar ler. Skivan är på gång, sedan vill de ut och spela – Ja. Det är nu det händer på riktigt. är ganska svarta. över. Om man pratar om Bob Dylan och på klubbar runt om i landet. Momofoko hoppas Den förra skivan var väldigt nyttig, jag Jonathan Johansson är uppväxt i en hans låt Masters of war så är ju det en innerligt att DJ:s kommer vilja spela deras låtar lärde mig mycket och eftersom det inte religiös miljö i Malmö. Bakgrunden inom oerhört politisk låt som uppviglar en ute på dansgolven. – Vi vill gärna göra remixer och tolkningar av blev ett break då så har jag fått trampa kyrkan har bidragit till att musiken bli- massa känslor och ger uttryck för en andras låtar någon gång. Sen hade det också vatten och mogna för att kunna göra rik- vit ett självklart inslag i hans liv och givit enorm vrede över sakers tillstånd men varit skoj om någon artist ville göra techomixer tigt bra grejer nu. honom andra perspektiv. den får inte mig att tänka på Lars Ohly. av vår musik, säger Calle Tuvesson. Jonathan Johansson beskriver Ok, – Kluvenheten som det innebär att ha BJÖRN SCHAGERSTRÖM KLARA GRAPE ge mig timmarna som en klassisk indie- en fot i en postmodern tid och den andra

www.groove.se 11 HAMMERFALL

Förändras precis lagom

Det var två händelserika år sen sist. Hammerfall, ett av Sveriges mest framgångsrika hårdrocksband, är tillbaka med albumet No sacrifice, no victory. Trots världsturnéer, folkliga framgångar och avhopp är målet fortfarande det samma som när bandet bildades inför en rocktävling 1993; att göra den ultimata heavy metal-plattan. CAROLINE ROOSMARK CAROLINE

”Det är verkligen jättekul att ni är med”, – Det låter kanske lite självgott att För första gången på länge har basen gen bandet. Tänk dig själv om du är ihop ropar P3:s Pia Kalischer från parkettplats säga det själv, men vi har integritet. Det fått en tydlig roll i ljudbilden. Det är med samma tjej i tio år, ni gör slut och så till bandmedlemmarna uppe på scen. har vi haft ända sedan starten. andra gången som Fredrik Larsson trak- träffar du en ny tjej. Man är nykär och Det är dagen innan Sveriges Radios För ett par år sen fick Hammerfall terar de fyra strängarna på en platta till- allting känns roligt… stora fest P3 Guld och musikchefen ver- en vapensköld i present av sitt tyska sammans med Hammerfall. 2007 valde Och man vill ligga mycket … kar mer än nöjd med sin bokning. Det skivbolag. ”En miljon sålda album”, löd Magnus Rosén att lämna bandet och då – Det är faktiskt sant, skrattar gitar- är ett rutinerat gäng som spelar igenom inskriptionen. Även om bandet turnerar stod platsen till originalbasistens förfo- risten. Vi hånglar i varje fall mycket på nya alstret inför i stora delar av världen så är det just i gande. I april 2008 var det gitarristen Ste- ett musikaliskt plan. morgondagens världspremiär. En gång Tyskland och Sverige som deras patente- fan Elmgrens tur att lämna sin post för Vi går in till de andra i den lilla logen för ljudet, en för ljuset och en gång för rade melodiska heavy metal med maffiga en karriär som pilot, för att ersättas av märkt HAMMERFALL, bestående av fyra att kameraåkningarna ska sitta. Att upp- körer går hem bäst. Framgångskonceptet från . vita skärmar. Stämningen är uppsluppen. träda inför publiken på Scandinavium verkar vara det samma som hos kolle- Vem var svårast att ersätta av Stefan och Scenkläderna ska på för att tv-fotogra- och svenska folket hemma i tv-sofforna gorna AC/DC och Slayer, att inte laga det Magnus? ferna ska veta hur mycket de kommer att är något stort för många av artisterna på som inte är trasigt. – Stefan. Tveklöst, svarar Oscar blänka under själva sändningen. Joacim galan, men för HammerFall har den här Kan du bli sugen på att tänja gränserna för bestämt. Hans solon var en så pass viktig nöjer sig dock med sin rock. Oscar visar typen av framträdande blivit en naturlig hur Hammerfall ska låta? del av soundet. Men det är lite som ett stolt upp sina senaste förvärv. En svart del av det de gör. – Jag tycker att vi gör det. Målet sedan förhållande, efter tio år går saker och ting skinnväst med texten NO SACRIFICE i – Vi har inte ägnat en tanke åt att dag ett har varit att göra den ultimata på slentrian. En positiv effekt med Stefans små pyramidnitar längst ned på ryggen, anpassa vår musik för att nå en bredare heavy metal-plattan. Jag tycker att vi har avhopp var att vi fick en sådan fantastisk och en likadan fast röd med orden NO publik, säger bandets gitarrist Oscar lyckats ganska bra, men ingen är ultimat. gitarrist och skön snubbe som Pontus. VICTORY på samma ställe. Dronjak när vi sitter i en soffa backstage No sacrifice, no victory är faktiskt vår Han är ju även aktiv som producent och – Vi har gjort det vi trodde på, fick med varsin mineralvatten i en ödslig del sjunde skiva, så det är klart att det blir har jobbat som ljudtekniker, så han har framgång och har hållit oss kvar i tio år. av arenan efter genrepet. svårare att inte upprepa sig. Vi försöker tillfört mycket även på det planet. Han Jag trodde aldrig att vi skulle uppnå hälf- Han syftar på No sacrifice, no vic- förändras precis lagom mycket så att det gör en paus innan han fortsätter. ten av det vi gjort. Man ska inte säga så, tory, som är bandets första skiva sedan känns fräscht, men att man samtidigt – Fredrik var en helt klockren ersät- men jag skulle kunna dö lycklig. sångaren seger i TV4:s folk- känner igen sig, säger Oscar. Om man tare för Magnus. Vår trummis Anders Han blir tyst en millisekund och fort- liga lördagsunderhållning Körslaget i maj experimenterar för mycket förlorar man spelar verkligen tillsammans med Fredrik sätter med ett skratt. förra året. ofta dom gamla fansen och vinner inga på ett sätt som inte var möjligt med Mag- – Fast helst inte nu då förstås… nya. nus. Våra nya medlemmar lyfter verkli- MATTIAS LINDEBLAD

12 Groove 1 • 2009 proudly presents

In association with The Agency Group & Flagstone

GIVE ME FIRE TOUR 2009

23 APRIL LUND MEJERIET 6 APRIL CIRKUS 24 APRIL GÖTEBORG LISEBERGSHALLEN 7 APRIL UPPSALA KONSERT & KONGRESS 25 APRIL STOCKHOLM ANNEXET SAMT PÅ TURNÉ

By arrangement with X-ray Touring

THE HURRICANE TOUR

´THE EMBODIMENT OF INFINITE COOL´ METRO UK ´AMAZING GRACE´ THE GUARDIAN ´POWERFUL AND UNIQUE´ THE TELEGRAPH

21 & 23 MARS STOCKHOLM RIVAL 28 MARS STOCKHOLM CIRKUS SAMT PÅ TURNÉ

Bob Dylan • Coldplay Danko Jones • David Byrne Jackson Browne • Kleerup No Way To Treat A Lady Parken • Reel Big Fish Sahara Hotnights • Titiyo extra- Ulf Lundell konsert! 20 april Fler konserter på LiveNation.se

Biljetter: LiveNation.se, Ticnet 077-170 70 70, Cirkus Biljettkassa 08-660 10 20, 19 & 20 APRIL STOCKHOLM ERICSSON GLOBE Stockholm Globe Arenas 077-131 00 00

Köp dina biljetter på LiveNation.se

THE PRODIGY ”Vi har blivit kära i rave igen!”

Bandet som reflekterade ungdomens rastlöshet i sina texter och sina vilda beats är tillbaka. Genom att ta in rock och punk i sin dansmusik så har The Prodigy berett vägen för en elektronisk världsdo- minans och rockar på som om det fortfarande var 90-tal.

– Alla band säger att deras nya skiva är intensivt. Ibland när jag gick på kvällen det är bara kul att dagens musikscen har – Vi är i vår essens ett liveband, det deras bästa, men den här känns verkligen och kom tillbaka på morgonen så satt återknytit sin kärlek till electromusik. är vad vi gör och det speglas i albumet. som en triumf för oss. Den brinner. Allt Keith fortfarande där, berättar han. Blandningen av rock och techno visar Det är vad musiken är skriven för, att handlar om att det är vi tre igen som gör Detta är The Prodigys femte studio- att James Rushent, från bandet Does It komma ut och bang it. Den är smashing! vad vi alltid gjort. Skivan är en best, till album och det första sedan The fat of Offend You, Yeah!, inflytande har varit Den låter väldigt fräsch. Det har varit en största del i elektronisk stil och med helt the land där de tre grundmedlemmarna betydande. väldigt spännande men naturlig process. fucked-up gitarrer, berättar Liam How- är med. Ganska naturligt så är det nya – James är med på produktionen på Liam berättar vidare att det inte lett nöjt. materialet gjutet i det old school ravevax några låtar. Jag mötte honom i somras egentligen finns ett underliggande tema. När jag möter bandet i Londons kul- som sköt Liam Howlett och hans band in och han berättade att han var ett fan och Varje låt har sin egen historia att berätta turtäta Portobellokvarter så slås jag av i det elektroniska rampljuset. Skivan är att han hade försökt sno mitt sound i åra- med olika identiteter som keyboardkro- hur Keith Flint liknar en fågelskrämma fylld av kraft, fortfarande besinningslöst tal. Skitkul, smilar Liam. kar och breakcoreattityd. Det påminner som blivit stucken av en punksäkerhets- hård och tung. The Prodigy har jobbat med stor- om en vild familj av ostyrliga tonåringar nål och förvandlats till en muskulös, Det har aldrig funnits en bättre tid för hajar i musikens korridorer som Liam – alla med en grund i 90-talets rave för ultrablond varelse i röda skinnpumps The Prodigy att återta sin old school tech- Gallagher, Juliette Lewis med flera. Den att sedan anamma olika influenser från med en förkärlek till fraserna “bang it” notron. Den elektroniska återståndelsen här gången är det David Grohl från Foo hardcore techno till electropunk, från och “smashing”. Maxim ligger tyvärr är fullständig tack vare artister som fran- Fighters som spelar trummor på låten rock till garage. hemma sjuk, men huvudaktören, den ska Justice som har uppvaktat den ame- Run with the wolves. The Prodigy har nu en publik som de läderjacksklädde Liam Howlett, tar av rikanska publiken flitigt det senaste året – David kontaktade mig och sa att skulle kunna vara fäder till. Keith minns sig solglasögonen och redovisar samlat och som tillsammans med The Pendulum han hade ett par trumslingor som han en av upplevelse som sammanfattar deras om en skiva som varit på startbanan har försökt efterlikna, eller överträffa, undrade om vi ville använda. Vi blev långa betydelsefulla tid. sedan 2006. Albumet är deras första på The Prodigys sound. uppenbarligen smickrade. Jag lyssnade – Vi har spelat på många fantastiska det egna skivbolaget men det har inte – Det är tillbaka till där vi började. på dom och det resulterade i en snabb, ställen under vår nästan 20-åriga karriär. ändrat inspelningen nämnvärt. Nu är många band inspirerade av dans- vild låt med Keef som vokalist. Som att spela i Östeuropa precis nästan – Det är viktigt att ha någon eller musik igen, vilket är bra. Allt handlar om Det nya material har fått blandad kri- efter Berlinmuren föll. Att ha ett helt hav något som driver en och får en att avsluta energi och vi utsöndrar energi till max, tik, speciellt den första låten som kunde av till synes bekymmerslösa tonåringar ett projekt. Vi satte mål även om vi valde konstaterar Liam medan Keith lutar sig laddas ner gratis från nätet, Invaders must som ger sig hän till vår musik under en reglerna själva så processen blev inte så fram och rabblar på mer febrilt: die, och som även är titeln på albumet. omskakande tillvaro var bara en sådan annorlunda än vad vi är vana vid. Vi satt – Många av låtarna tog sin inspira- – Vi ville att detta albumet skulle vara skön känsla och absolut en höjdpunkt! mycket i replokalen, jammade och drack tion från dom första två albumen. Det till 90 procent ett livealbum, förklarar JULIA DINOME öl hela nätterna. Det kunde bli väldigt är klart att man känner av sin ålder, men Liam och Keith fyller i:

www.groove.se 15 MANDO DIAO

Vuxna, snälla, kaxiga

Mando Diao har klivit ut ur garaget och medger i förbifarten att både Michael Jackson och Wu-Tang Clan har spenderat det senaste året i Dalarna. På bandets femte album gäller inte längre några för- bestämda referensramar – nu skiter de i allt.

När jag äntligen hittat dit ingen annan och året efter hamnade han i slagsmål gjort en intervju kan dom hittar, har någon annan redan hun- med radioprogramledaren Agnes-Lo säga “Fan, det blev ju en nit före. Det är på en pizzeria bredvid Åkerlind. skitbra intervju, jag trodde Mando Diaos förtäckta studio i Trång- Mando Diao hade därmed presente- ni skulle vara mycket mer sund, utanför Stockholm, som tre pizza- rat sig. dumma i huvudet”, säger bagare gömmer sig och försiktigt iakttar – Vi fick råd i början från äldre band trummisen Samuel Giers. det som pågår. som sa vad man skulle göra och inte göra. På riktigt? Mando Diaos sångare och gitarrist, Men vi sa bara: Vad då råd? Vad snackar – Ja. Men det är den Björn Dixgård, sitter för dagen på en du om? Vilket band kommer du ifrån? Vi bilden som blir när man flerfärgad pinnstol och framför singeln vill inte bli som dig, vad du än tror. Du säger vad man tycker som Dance with somebody akustiskt. Inga kan inte hjälpa mig i den här branschen, vi gjorde i början. Nu andra gäster syns till. säger Gustav Norén om bandets upp- tänker jag att jag inte vill SVT:s webb-tv-program PSL följer växtår. såra människor i onödan, tillställningen på ett högst pretentiöst vis Slutsatsen? Ett rebelliskt år och ett och så skulle jag aldrig ha med smakfulla kameravinklar och märk- kapitel i berättelsen om Mando Diao. tänkt då, säger Dixgård bar rörelseentusiasm, som bäddat för Men som i sanningens namn döljer mer och vrider sig i stolen, svartvit videokonst. Jag ombeds hålla mig än det förtäljer. innan han förvånansvärt i bakgrunden. Får inte störa ljudbilden. – Under Bring ’em in spelade vi en roll uppriktigt tillägger: – Räcker det där, eller? frågar Dix- mycket mer än vi gör idag. Vi gick in i en – Vi är inte dom bästa gård kamerateamet när sista refrängen roll, det var liksom mer teater och image. personerna. Ibland säger dött ut. Nu behöver vi inte göra oss till, säger folk till mig att jag är en – Jag tror att det blir skitbra, svarar sångaren Gustaf Norén, och minns: förebild för ungdomar, men jag vet inte – Vi hade bestämt att vi inte skulle tur- en man i kamerateamet, och antyder – Du vet när man var sex år, stod om jag är tillräckligt bra för att vara det. nera så vi skickade bara ut mig istället. givetvis att det är den bästa inspelningen framför spegeln med tennisracken och Musikaliskt – gärna. Men mina åsikter… Jag känner mig lurad. de någonsin gjort. mimade till någon låt? 2002 var vi mer så jag är inte Barack Obama, direkt. – Tanken från början var att det skulle Det är nämligen i Trångsund Mando än vi är idag. Och 1999 var vi ännu mer 2008 höll på att bli slutet för Mando vara väldigt opretentiöst och Björn skul- Diaos resa till något ännu större ska ta fart. så. Man gick upp på scenen och gjorde Diao. le typ åka till någon stad i Europa och Det var med debutalbumet Bring ‘em “en grej” av det. Vi var så jävla unga i Trots att bandet spelade på musikfes- knacka på och spela i ett hörn. Men så in som Mando Diao snabbt tog steget början. Det fanns ingen övergång mellan tivaler runtom i landet under sommaren, fort någon som tjänar pengar på en får från Sverige till Japan och Tyskland, och att stå framför spegeln och när vi startade passade sångaren Björn Dixgård även på nys om sånt vill de slå mynt av det. Så vidare till platser som få svenska band Mando, vi var ju fan bara 15 år gamla. att kliva åt sidan för att genomföra en fort man omgärdar sig av folk som orga- ens kan peka ut på kartan. Säger inte alla band så, att “vi var så unga kort men uppmärksammad solokarriär. niserar hela ens liv blir det inte lika char- Samtidigt, på hemmaplan, fick ban- då“? Under tiden han befann sig på turné i migt, förklarar Samuel Giers en aningen det chansen att följa med storebröderna – Men vi kanske har samma roller nu Tyskland eskalerade ryktesflödet om en uppgivet, nästan lite sorgset. Kent, Thåström och på också, men vi tänker inte på att vi spelar eventuell splittring av bandet hemma i – Men vi bestämmer ju vad som är den sommarens Kalasturné. Det var då dom eftersom man växer in i rollerna. Sverige, och… Mando Diao. Vi, eller jag, körde ju bara Mando Diaos första, stora rubriker i fet Men säger vi något nu så är det i alla fall – Vänta, jag har aldrig fattat vad det Mando, men i en annan form. Det är som stil kom att gå i tryck. verkligen så, säger Norén. där kom ifrån? Jag gick aldrig solo, säger om du går på Wu-Tang Clan, då kan du Sångaren och gitarristen Björn Dix- Jag kan tycka att ni verkar ganska snälla. Dixgård och avbryter min på förhand få Ghostface eller någon annan. Det var gård kallade Kent för ”ett trött dans- – Journalister tror att vi är så otrevli- bestämda dramaturgi. därifrån vi fick idén, dom gör det hela band” strax efter att turnén avslutats, ga och dumma i huvudet. Ibland när man Inte? tiden, säger Dixgård själv.

16 Groove 1 • 2009 MATTIAS ELGEMARK MATTIAS

En alldeles för varm sommardag 2005. anonym tillvaro ända fram till Young kille satt och snackade om att han köpt – Det blev så när vi började arbeta De svenska rockslynglarna Mando Diao folks. Det kan bevisligen hända vem som en ny villa på 300 kvadrat i Hollywood. med Salla och dom och hängde i deras äntrar en gigantisk scen under Rock Am helst – och när som helst. Han tänkte ju att vi var på samma nivå vinylrum. Man fick verkligen upp ögo- Ring-festivalen i Tyskland. Jag står längst – Vi är extremt indie i USA. Men eftersom vi typ är lika stora i Japan. Det nen för den musiken då. Vi har lyssnat bak, vid en undangömd vägg, och förvå- händer det där så händer det, då vet alla var verkligen en bisarr känsla. jättemycket på svart musik det senaste nas framför ett solblekt spelschema. garanterat om det. Jag lovar, då läser man Med sitt femte album på sju år är pla- året. Alltså, från 70-talet, typ soul, funk, I stora, feta versaler lyder “Mando Diao om det. Och för oss har det inte hänt och nen att Mando Diao ska få fansen att för- Motown och hela den scenen. Mycket (SE)”. Bredvid, och i betydligt mindre bok- vi har ändå sålt ganska bra i USA, men stå vilka de egentligen har att göra med. Michael Jackson har det blivit, säger key- stäver, går det att utläsa “R.E.M. (US)”. ja: det har inte hänt än, helt enkelt, säger Beatles och Sex Pistols i all ära, men nya boardisten Mats Björke. I publikhavet har 30 000 personer Norén. Give me fire har producerats av de ruti- Vad säger ”garagefansen” nu? redan gjort sitt val för dagen. Det är näm- Men hur stor är ni i Japan, egentligen? nerade hiphopbröderna Salla och Massa, – Jag tror att fansen skulle bli ännu ligen utomlands man förstår storheten – Tja, det som är så befriande och kul och leder bekvämt in Mando Diao i helt mer skraja om vi bara gjorde som alla med Mando Diao. Men så är det ju det med Japan är att alla journalister jäm- nya referensramar, och bort från det ski- andra band och gjorde samma skiva om här med Billboardlistor, Hollywood, USA för en med internationella, stora band i tiga garaget. och om igen. Att glöden bara blir mindre och angenäma dollarkurser. stället för typ The Sounds. Det är vi och Den dansanta singeln Dance with och mindre, säger Gustav Norén. Medan andra svenska, och betydligt White Stripes, Strokes och allt vad det är, somebody är de nyfunna vännernas – Och vi måste ta ett ganska stort steg mindre, band turnerar i Nordamerika var säger Giers, och fortsätter: förstfödde tillsammans. En kontrastrik på varje skiva för vår egen skull. Annars och varannan månad, väntar Borlängesö- – När vi var i Japan för ett par år sen förlossning, kan tyckas, men det hela tröttnar vi på oss själva, säger Mats Björke. nerna fortfarande på en ärlig chans i väst. så hamnade vi på en efterfest. På festen skedde längs en högst naturlig väg in i ett ANDREAS HÄGGSTRÖM Peter, Bjorn and John förde ju en relativt var även ett par snubbar från Sum 41. En bortglömt LP-arkiv i Norsborg. KNIVDERBY Hårdaste katterna i stan CHRISTIAN ANDERSSON

De har totalt givit fem konserter och är redan Sveriges intressantaste band. I Jönköping finns ett gäng som inte tummar på något men som med skarp själv- klarhet formulerar sin desperation. Med en stångande ljudbild, sylvassa gitarrer och träffsäker mörk poesi låter Knivderby ruska om den som är redo.

Popband bildas av en av två anledningar. – Mother Superior, Silverbullit, Mon- dare. Så hårt att resultatet paketerades Etiketten punk har bandet svårt för. De Som en hyllning till idolerna – eller som ster Magnet, Mazarine Street och tidiga mellan två kakelskivor. föredrar ”skattesmitarrock”. Helt begrip- en reaktion mot allt och alla som har The Soundtrack Of Our Lives. Band vi Sedan dess har bandet släppt en ligt. Men till skillnad från andra svenska kommit före. Blytunga punkkvartetten lyssnade på när man började upptäcka andra, till och med bättre EP, även den punkband kommer du aldrig att behöva Knivderby från Sveriges Jerusalem har bra musik i 20-årsåldern. inspelad och utgiven enligt DIY-princi- skämmas för att du älskar Knivderby. tagit det ett steg längre. De vill inte bara Hur ser ni till att ”rätt” personer får höra er då? pen, och gick i dagarna in i studion på De ingjuter nämligen någonting i hylla sina idoler. – Addar dem på Myspace! nytt och spelade in fem nya låtar till en svensk punk som genren alltid har sak- De vill bli hyllade av sina idoler. Ego Boy skrattar generat och bedyrar kommande platta. nat: en osviklig känsla för stil. Minutiös – Det finns för lite elitism i svensk musik – inte särskilt övertygande – att, nej, de detaljkontroll genomsyrar allt från huliga- i dag. Vi vill inte att så många som möjligt stalkar inte sina idoler. Men: Broder Daniel-medgrundaren Daniel ”Albert nismflirtar och ett sparsmakat liveschema ska gilla oss. Vi vill att rätt personer ska – Håkan Hellströms gitarrist Daniel Herbert” Gilbert om Knivderby: för att behålla intensiteten i konserterna, Hur fick du nys om Knivderby? gilla oss, säger sångaren, gitarristen tillika Gilbert mejlade och ville ha skivorna. Då till kläderna, texterna och skivomslagen, – Nån liten illvillig punkare kom in i skivaf- chefsideologen Ego Boy (”Jag tog namnet tänkte vi att det vi gör är i alla fall inte färn när jag jobbade med deras tygpatch ja, till och med bandnamnet. från en häst – det finns många bra band- dåligt. på sig, vilken väckte mitt intresse med sin – Allt ska kännas rätt. Allt. Jag kan namn i travprogrammen.”) över kaffe och Knivderby bildades för två år sedan otroligt stilfulla layout, några veckor senare inget om fotboll men vem skulle inte vilja semlor i hans enrummare i Jönköping. ur spillrorna av gamla Groovefavoriterna slamsög jag myspace och stötte på dom där. spela i ett band som heter Knivderby?, – Band som vill nå så många som King Of Kongo. Ego Boy tog över mikro- Vad var det som gjorde att du fastnade? säger Ego Boy. möjligt, vad är det för jävla inställning? fonen och engelskan övergavs för moders- – Det är väl nån form av trettioårskris som Vad är ett knivderby? Dom försöker ge folk vad dom vill ha. Vi målet. Sedan gick det undan. Redan på gjort att jag börjat brinna så för dom. Det – Det är väl jävligt tydligt? Man får en ger folk vad dom inte visste att dom ville första spåret på första EP-skivan – Hår- börjar ju så fantastiskt med gitarrerna, sen inre bild och kan föreställa sig hur musi- kommer sången som kräver sin lyssnare, kan ha, säger gitarristen Karens (”Det är okej daste katterna i stan – föll alla bitar på ken låter direkt när man hör namnet. man ta till sig den så är man hemma. Man att ta en karensdag på jobbet om man är plats: en lika självklar signaturmelodi har ju en böjelse för svartsynta människor. – Ska vi ha lite självdistans nu så är vi bakfull”). tillika programförklaring för Knivderby Vad tycker du om Knivderby? nog våra egna största fans. Vi vill skriva – Jag såg ett program om en klädde- som Känn ingen sorg för mig Göteborg – Svetsa fast Radio Birdman, Fugazi och lite världens bästa låt – och sen lägga av. Ju signer som la så mycket tid på sina klä- eller Gotta get some action var för Håkan Richard Lloyd på en cykel med punktering. äldre man blir, desto mindre kickar får der att han inte ville att någon jävla sopa Hellström och The Hellacopters. Låt sen en poet som ställt sig utanför sam- man av andras musik. Vi gör musiken vi skulle gå runt i dom. Precis så känner vi, Som alla deras idoler samlade på ett hället frivilligt cykla på den med en ögon- saknar i våra egna skivsamlingar, och jag säger Ego Boy. blandband, sönderspelat på en berg- bindel nerför Mölndals kråka. tycker vi står oss jävligt bra jämte dom. Men vilka är ”rätt” personer? sprängare – nedmosad i en cementblan- JOHAN LOTHSSON DAN ANDERSSON

18 Groove 1 • 2009 UNITED STAGE ARTIST PRESENTERAR

13 MARS LUND OLYMPEN / 14 MARS STOCKHOLM CIRKUS 15 MARS STOCKHOLM CIRKUS 18 MARS SKÖVDE ARENA SKÖVDE / 19 MARS OSLO ROCKEFELLER / 20 MARS GÖTEBORG LISEBERGSHALLEN 26 MARS VÄSTERÅS BOMBARDIER ARENA / 27 MARS LINKÖPING SPORTHALLEN 28 MARS KRISTIANSTAD IDROTTSHALLEN / 3 APRIL HUSKVARNA FOLKETS PARK 4 APRIL KARLSTAD NÖJESFABRIKEN TICNET 077-170 70 70 WWW.TICNET.SE ATG-OMBUD WWW.THASTROM.SE WWW.UNITEDSTAGE.SE ANNA JÄRVINEN Melodier som måste ut

Anna Järvinen har alltid haft ett starkt melodisinne. När hon var liten fick hon rysningar av den sovjetiska nationalsången och fick upp bilder bakom ögonlocken när mamman spelade klassisk musik för henne. Snart kommer hennes andra solos- kiva, med fokus på just melodierna. JH ENGSTRÖ M ENGSTRÖ JH

Snön faller glest över Götgatan. Fling- Det var någon som sade att berodde på stora känslor, liksom. Det var det jag för- – Nej. Det var en ganska extrem karu- orna smälter så snart de landar och mitt att det var just Råttans år förra året. sökte göra. sell i mitt liv när skivan kom ut. Jag har ju bland stressade fotgängare dyker Anna Låtarna utgår alltså från andra personer Mattias Glavå hade varit involverad i små barn, hade nästan aldrig tid för mitt Järvinen upp. Hon bär en stor mapp med än dig också? alla Granadas skivor och peppade Anna. vanliga jobb och var aldrig hemma. Runt teckningar under armen och föreslår ett – Ja, man kan belysa saker med Han hade också producerat Dungens jul blev det förstås lugnare några veckor. fikaställe på Söder. Därinne täcks ena andras öden fast någonstans handlar det Stadsvandringar. Anna Järvinen var för- Men då var jag så uppe i varv och det var väggen av fotografier på stamkunder. Ett ändå om en själv. tjust i den skivan och ville gärna arbeta då jag skrev dom flesta av låtarna. Sedan urklippt omdöme ur en tidning prokla- Anna Järvinen har ett förflutet i det med bandet ”för svänget, som vi aldrig började vi repa. Det fanns ingen tid att merar att caféet har de bästa semlorna i ganska stillsamma popbandet Granada. hade i Granada”. Men den dåliga själv- tänka så, det var melodier som skulle ut. Stockholm. Vid några bord längre in sit- Bandet hade enligt Anna ett inbyggt mot- känslan satt till en början i. Anna Järvinen spelade in demos med ter män i blå arbetsbyxor, diskuterandes. stånd mot att vara för känslosamma och – Första gången jag träffade dom några melodistämmor och gav dem till Anna Järvinen häller upp en kopp kaffe utlevande i sin musik. repade vi innan vi skulle åka till Göte- Gustav Ejstes för att han skulle gå loss och väljer en kanelbulle ur cafémenyn. – Det var mycket dra i ärmarna och borg och spela in. Jag satt bara och ska- på låtarna. I slutet av mars släpps uppföljaren till blicken i golvet. Men det var ingen image kade. Jag kände att jag inte kan ta dom – Känslan och melodierna fanns redan hennes unisont hyllade debut Jag fick fee- från vårt håll, vi var sådana på riktigt. här människornas tid, det är fel. Så kän- där men så kom genierna i Dungen och ling som kom 2007. Skivan har fått titeln Hon hade till en början svårt att moti- ner jag inte längre. Men jag pendlar mel- gjorde något riktigt bra av det. Man var bland molnen och är produce- vera att hon hade rätt att stiga ur ramar- lan att tycka att min musik är skit och att Jag upplever det som att det ofta finns rad av Dungens Gustav Ejstes. na och göra sina egna låtar. När hon kom tycka att det är det bästa som någonsin kontraster mellan olika känslolägen i – Min förra skiva var nog mer direkt, på sig själv med att tänka på det sättet gjorts. Det finns ingen stabil grund men din musik. Allt från stark kärlek till sorg i här och nu. Den nya är mer intrikat och blev hon irriterad och bestämde sig för jag är inte sådär självutplånande osäker samma låt. genomarbetad in i det minsta. att satsa fullt ut. längre. – Ja, det är väl så det ser ut, gör det När jag lyssnar på skivan får jag intrycket – Jag började med att lista de musika- Man var bland molnen är till stor del inte det? När man till exempel målar en av att det handlar mycket om uppgörelser liska höjdpunkterna i mitt liv, till exem- inspelad i småländska Alsterbo, i Gustav bild och det blir för sockersött blir man med olika saker. pel musiken till tv-serien Brideshead Ejstes mammas hus. Låtarna skrev Anna ju galen. Då måste man paja något, riva – Ja, det kan man säga, och ingången revisited som fått mig att gråta, The Car- Järvinen bara några månader efter Jag sönder pappret lite. Det är samma sak till det är en total frustration som jag tror penters som mamma lyssnade på när jag fick feeling gavs ut. när jag gör musik, det blir inte på riktigt finns med i alla låtarna på skivan. Kan du var liten och den eufori jag som sexåring Kände du någon större press när du skulle annars. något om kinesiska år? Det var ett gan- upplevde av ABBA. Starka melodier och göra nya låtar? BJÖRN SCHAGERSTRÖM ska krisigt år för många omkring mig.

20 Groove 1 • 2009 CHECK OUT! +++ DOWNLOAD EXCLUSIVE PRE-RELEASED TRACKS AT WWW.NUCLEARBLAST-MUSICSHOP.DE +++ PRE-LISTENING, MERCHANDISE AND MORE: WWW.NUCLEARBLAST.DE REPEATER PRESENTERAR: live

FRANKE Storan, Göteborg 090117 5/3 ANIMAL COLLECTIVE (US) GG Stämningen i luften: Våld och förgäves väntan på en musikalisk käftsmäll. 6/3 VERONICA MAGGIO

31/3 SQUAREPUSHER (UK)

3/4 SAHARA HOTNIGHTS KOMMANDE: 20/2 HELLO SAFERIDE 21/2 ANNA TERNHEIM 26/2 THE (INTERNATIONAL) NOISE CONSPIRACY 27/2 FREDDIE WADLING 4/3 FRIDA HYVÖNEN 7/3 SEBASTIAN KARLSSON 27/3 LORDI (FIN) 23/4 MANDO DIAO 24/4 bob hund 5/5 Woven Hand (us) STORA SÖDERGATAN 64 27/5 MSTRKRFT (CAN) LUND

BILJETTER FINNS ATT KÖPA PÅ WWW.TICNET.SE MER INFORMATION FINNS PÅ WWW.KULTURMEJERIET.SE

'FCSVBSJ F 1JOHJTLMVCCFO F 881FUF.PMJOBSJ 6, F 8PPEZ8FTU+BNFT  :PSLTUPO 6, OSCAR ANDERBERG F $MVC4MBDLFS Tänk, det är nästan sex är sedan Franke bara några sprickor för att skapa ett Franke, som sjunger på de flesta låtarna, släppte debutalbumet, Optimismens mönster. tittar på gitarrhalsen så mycket att han F 5PL%JTDP hån. En samling låtar komprimerade av I samma stund som den svenska missar att sjunga i micken, och det är F 1JOHJTLMVCCFO ett okuvligt avståndstagande till konfor- musikbranschen och artisteliten skålar i inte på jag-bryr-mig-inte-ett-skit mane- F8PPEZ8FTU+VTUJO mismen och lindrande inåtvänd sympati. champagne uppe på Avenyn under radi- ret som brorsan ibland använder.  5PXOFT&BSM 64 I form av en så resolut ljudvägg av dis- ons P3 Guld-efterfest står Franke inför Efter ett par låtar börjar plötsligt ett torsion, rundgång och texter fyllda av att konfrontera sin, av åldern att döma slagsmål bryta ut. De mest råbarkade F'SJEBZ*N*O-PWF kurage att den i sina bästa stunder gjor- delvis nya, publik på Storan. fansen börjar veva knytnävar mot var- F-PDVT de att man med Franke i lurarna stärkt Bandet kickar igång med på skivan andra i hopen mitt framför sångaren. kunde korsa Nordstadstorget med huvu- så svängiga manifestet Skinnad. Magra Popflickorna backar med förskräckta F+FEJ.JOE5SJDLT 64 det högt och med hedern i behåll. Den Niklas Franke ser James Dean-farlig ut blickar. Det är precis som om Franke F1VOLZ3FHHBFQBSUZ var ett skydd och värn mot det kommer- där han går omkring i svart skinnpaj upptäcker att de har en publik och visar F8PPEZ8FTU siella och individualistiskt armbågande och boots på sin kant med tamburinen. pondus när Niklas Franke tar tag i mik- marknaden till samhälle. Trummisen Ramo Spatalovic bankar rofonen med båda händerna och sjunger F1JOHJTLMVCCFO Av förståliga skäl är det publika rytmiskt och hårt på pukor och trasiga gamla Ensamhetens anlete samt adress F1,.VTJL8JMECJSET underlaget – och tydligen även utgi- cymbaler. Frånsett lite väl mycket ljus på med distinktion och eftertryck.  BOE1FBDFESVNT varintresset – begränsat för ett sådant scenen ser det fantastiskt ut. Högre volym och med den viljan här integritetsfyllt konstnärligt uttryck. Hade det inte varit för musiken ur att beröra genom hela konserten hade F8PPEZ8FTU1FMMF Franke tystnade, länge. Myten bygg- högtalarna hade det varit hur grymt upplevelsen kunnat bli så mycket mer  0TTMFS 4UFHFU des sakta upp. Lilla Göteborgsbolaget som helst. För det låter illa, inte är det än bara estetisk; ty det är väl inte något F'SJEBZ*N*O-PWF Luxury köpte, för i sammanhanget stora i innebörden av oljud, tyvärr. Franke gammalt Service-ideal som spökar nu F4PVMBTUBUJD pengar, loss bandet från Service och står är lika otajta som ett par hiphopbyxor. när det finns ännu fler bra låtar att närmast för en kulturgärning nu när de Även ljudet är under all kritik: lågt och knocka publiken med. .FESFTFSWBUJPOGÚSÊOESJOHBS precis har givit ut uppföljaren Det krävs tunt bortsett från trummorna. Fredrik JOHAN LOTHSSON #JMKFUUFS XXXQVTUFSWJLHPUFCPSHTF 22 Groove 1 • 2009 skivor

16 redan vara glömd och därmed förbigången. CARL BELUGA AND HIS ORCHESTRA känner att man är i trygga händer då. För Bridges to burn Synd, för jag gissar att detta är ett av årets Starswinger trots att Cattle Decapitation trycker gasen i RELAPSE RECORDS bästa svenska hiphopalbum. CARBEL/BENGANS.SE botten direkt och man kastas mellan tempon GGGG GARY LANDSTRÖM GGGG och sinnesstämningar så känns det tryggt. Men man måste vara vaken hela resan. Som 16 splittrades 2003 och jorden blev ett mycket AIDAN MOFFAT + THE BEST-OFS Jag vet inte, men det är något med mig och extra fi n krydda medverkar även Jarboe från lättare, snällare och poppigare ställe att leva How to get to heaven from storbandsjazz. Något som gör att jag töar bort Swans. Helt klart en upplyftande skiva. på. 16 är blytung och svänging sludgerock från CHEMICAL UNDERGROUND/BORDER alla kyliga och apart avoga känslor och låter PER LUNDBERG GB Kalifornien och Bridges to burn är deras mag- GGGG mig plyschas upp. Det där tidlöst crooniga, nifi ka comeback. Texterna är lika svarta som loungeiga – det där Frank Sinatra-trippandet. CILIHILI alltid och musiken svänger något så för jävligt. Skäggig och butter? Visst är han det. Men framför Carl Beluga är allt det där, dessutom med Not listening Det får mig nästan att glömma de plattor som allt vresig, oberäknelig och egensinnig – och inte ett knippe nyskrivna låtar som, i alla fall ett MARGIT/BORDER Helmet skapat sen de återbildades. Allt sitter minst en talangfull låtskrivare, sångare och mu- par av dem, man defi nitivt tror att man hört GGG precis där det ska, gitarrerna är knastertorra siker. Aidan Moffat är med andra ord en mycket förut, något som ligger så nära the great och tuggar sig igenom riff efter riff medan speciell herre, som efter åren med bandet Arab american songbook att de närmast borde vara Vi som känner Cecilia Nordlunds kvaliteter trummor och bas låser fast svänget långt ner i Strap har spelat in en platta med tonsatt poesi klyschor och standard och utnötta och sega, från så långt tillbaka i tiden som Souls alltför underjorden. Bridges to burn är ett guldkorn! och nu kommer med sitt andra soloalbum. men står fast och skimrande i dunklet. Snygga korta rockkarriär vet att vänta oss en massa MATHIAS SKEPPSTEDT Den här gången kommer nog ett och arrangemang, elegant och medryckande. Carl när denna rocktant levererar ny musik. Men annat fan ändå att höja lite på ögonbrynen. Beluga heter egentligen Tord Komsell och har detta faktum färgar också upplevelsen i förtid, A CAMP Moffat har nämligen utmanat sig själv genom ett förfl utet i Royal Beat Conspiracy och Cry, i mitt fall hoppas jag på massvis av tuffa rock- Colonia att hålla igen på svärtan och i stället skriva ett men här är han helt egen och strålar som en låtar med Cecilias karaktäristiska desperation UNIVERSAL knippe positiva kärlekslåtar. Han har sällan nattklubbssol. Ett par låtar känns lite trötta och i rösten. Senast vi hörde av henne hade hon GGG låtit såpass uppåt, vilket fungerar hur bra som oinspirerade i sammanhanget och sällskapet, och vapendragaren Johan ”Monkeyman” helst, även om han också passar på att göra men i övrigt är det riktigt kul att lyssna på. Och Karlsson bandet Monkeystrikes, men med nya Åtta år senare. New York-baserade A Camp upp med sin tro (Atheist’s lament) och sjunger titta; riktigt snygg platta. A touch of class. alter egot Cilihili styr Cecilia sig mot utpräglat gör en debutuppföljare, nu som trio. Förutom om skräcken för det stundande faderskapet MAGNUS SJÖBERG poppigare marker. bandets ursprungliga kärna Nina Persson från (Lullaby for unborn child). Medmusikerna Till sin hjälp tar hon nu istället kompisen Cardigans och Niclas Frisk från Atomic Swing kommer från grupper som Delgados, Mogwai NEKO CASE Lotta Wenglén och superproducenten Christoffer ingår även Nathan Larsson, fi lmmusikkompo- och Mark Lanegans band och skapar en varm Middle cyclone Lundqvist. Vilket höjer förväntningarna än mer sitör och make till Nina. och dynamisk ljudbild. Men det är personer ANTI/BONNIERAMIGO på ett sätt, perfekt produktion är garanterad Albumet har idémässigt utgått från orätt- som förmodligen inte får vara med på nästa GGGG men jag hoppas fortfarande att låtmaterialet färdiga erövringar genom historien, allt från skiva med Aidan Moffat. Just nu är skotten håller måttet. Och singeln PC rape är precis upp kolonialvärlden till USA:s utrikespolitik. Skivan nämligen övertygad om att han inte kommer Jag gillar smarta artister. Som har smarta min allé. Frenesi, fl yktig gitarrslinga, slammer sträcker sig från A Camps älskade New York att spela in plattor med samma musiker eller låttitlar och texter som liknar mina litterära och melodiös refräng leder fram till fantastiska med brasspopiga My America till Kina med ens under samma artistnamn. favoriter handling, ordval och satsbyggnad. och dubbeltydiga raden ”They spam our cookies/ balladen Chinatown. Fascinationen för USA ROBERT LAGERSTRÖM Neko Case är smart. Neko Case har en with their itching dicks” – vem kan motstå detta märks också på singeln Stronger than Jesus, ett klassisk röst som låter Motown och för många i vår nya härliga dataålder? av skivans bästa spår. ALVA NOTO koppar kaffe. Middle cyclone är Cases tredje Plattan inleds annars också lysande med Jag älskar Nina Persons röst. Den är sårbar Xerrox vol. 2 album och albumet är bra. Neko är så smart innerliga balladen Little angry lady där Cecilia och stark på samma gång. Duetten Golden teeth RASTER-NOTON/IMPORT att hon gör cover på Sparks Never turn your visar att man inte måste höja volymen för att and silver medals med Nicolai Dunger fi nns med GGGGG back on mother earth och Harry Nilssons Don’t fånga uppmärksamhet. Stämningen byggs på skivan men den är lite slätstruken. Även Anna forget me. Medlemmar från Calexico, Los effektivt upp mot ett snyggt och lite kusligt Ternheim är med och bakgrundskörar på skivan. Hur låter det om man kör ljud genom en Lobos, New Pornographers, M Ward och Giant crescendo. I am a dragon är sedan en rejäl Skivan känns lite fashion á la New York. kopieringsmaskin? Igen och igen? Särskilt om Sand, men framförallt hennes egna band, noisefylld käftsmäll där Lundqvist är mil ifrån Välproducerad och jämn men fortfarande kopieringsmaskinen har dåligt med toner? sätter prägel och patina på låtarna. Neko Case Gessle-käckhet vilket är skönt att höra som om- detaljrik med fi na blås- och stråkarrangemang, Alva Noto samplar bland annat Stephen låtar stannar kvar länge. växling, och även Mad girl rycker mig i kragen men trots det blir jag inte särskilt överraskad. O’Malley, Michael Nyman och Ryuichi Sakamoto, PER LUNDBERG GB och skakar om ordentligt. Men sedan hittar jag CAMILLA KÄCK han processar ljuden tills de är hans egna, inte så många fl er spår som berör mig. han skapar en egen värld av dem. Lika delar CATTLE DECAPITATION Cilihili tar helt enkelt inte så mycket plats HENOK ACHIDO brus och klassiska instrument, resultatet är The harvest fl oor efter att dessa höjdarlåtar tagit kommandot. Almaz charming child paradoxalt nog både melankoliskt och hopp- METAL BLADE/BORDER Plattan lunkar på och jag börjar se mig om DLX/BONNIERAMIGO ingivande, lågmält och bombastiskt. Vol. 1 var GGGG efter annat att göra, vilket aldrig är ett bra GGGG ”Gamla världen”, Vol. 2 är ”Till nya världen” tecken. Bottennappet är plojiga kärlekslåten – trancendentalism och framåtanda, men Fastnar i pressreleasen. Bra namn som A square block som får mig att stänga av. Tillsammans med diverse tunga namn i bran- också nostalgi. Xerrox har inte Trans-seriens nämns. Billy Anderson som jobbat med Mr GARY LANDSTRÖM schen såsom Astma, Filthy, DJ Large, Rocwell hårda sinustoner eller Unitxt-projektets något Bungle, Melvins, Neurosis och Swans. Man och Rah Balder har Henok Achido med Almaz derivativa dansbeat, utan är vänligare och ligger charming child karvat ut en stark och proffsig närmare stämningen i Alva Notos släpp på platta som påminner om något Kanye West eller svenska Ideal, Aleph-1, men känns mer livfullt LILY ALLEN Jay-Z skulle kunnat leverera. Och jag säger där Aleph-1 tenderade till anonymitet. It’s not me, it’s you inte de fula orden ”bra för att vara svenskt”, Med Xerrox visar Alva Noto att han fortfa- REGAL/EMI jag bara konstaterar att detta är internationellt rande ligger på topp när det gäller innovativ GGGG gångbar hiphop på hög nivå, både vad gäller men samtidigt underbar elektronisk musik. produktion och rap. I vissa spår går mina HENRIK STRÖMBERG Tyckte Lily Allens debut var lite ojämn, men tankar också till Rusiaks gitarrbaserade det som lyfte kompenserade med råge de produktioner, och detta är en minst lika bra BONNIE ’PRINCE’ BILLY låtar som kändes trötta. Jag kan inte komma referens som de föregående. Beware ifrån att intrycket består på uppföljaren, fram- Enda orosmomentet är att man ibland DRAG CITY/BORDER för allt för att en del av melodierna känns lite sitter och undrar vem Henok påminner om GGG irriterande på något sätt. Men det känns också (Jay-Z i Stones in my shoe, Kanye i High on petigt, för det fi nns också en mängd låtar som charm som är oemotståndlig. life), vilket stör. Men sedan inser jag också att Beware är inte särskilt upphetsande på något går direkt till hjärtat, som så enkelt och så Explicita texter, javisst, hon vore ju anledningen att jag tänker så faktiskt är att sätt. Det känns som att Bonnie ’Prince’ Billy, självklart är så bra, och som nästan alltid, en inte Lily Allen annars. Det är inte bara Henok är så tajt att det låter totalt fett – och a.k.a. Will Oldham, går på halvfart, och som överrumplande charm hos Lily Allen, i hennes en gång man refl ekterar över det öde att hur kan man racka ner på en snubbe för att att han på det här albumet aldrig riktigt kommer texter. Det är helt omöjligt att värja sig mot uppriktigheten och det ekivoka men aldrig han låter för bra? Det är bara att kapitulera igång. Rösten är vacker och följsam, han har berättelser och refl exioner kring tablettbero- malplacerade språket hindrar många av och inse att Almaz charming child har en sjukt en otrolig känsla för melodier och normalt sett ende, ignorans, försoning, både med nära och ens favoriter att höras i det offentliga rum- hög lägstanivå och kommer att följa med mig är det en kombination som är svår att slå. Jag kära och före detta partners, och män som är met. Det går liksom inte att stå kallsinnig, länge. Synd bara att plattan släpps så här tidigt förstår inte varför det nu helt plötsligt känns otillräckliga i sängen. Hela kitet, gjort med en om man nu skulle vilja… på året, vid diverse årliga prisutdelningar lite trött. Varför det inte gnistrar till. underbar glimt i ögat och stor dos humor och MAGNUS SJÖBERG kommer Almaz charming child sannolikt EMMA RASTBÄCK

www.groove.se 23 dvd

MOONSPELL levande och de lugnare spåren rent lysande: intressanta artister, de utstrålar en ojämför- Lusitanian metal Til death do us party Someday I’ll be forgiven for this, Midnight at lig konstnärlig integritet, deras obundna METAL MIND PRODUCTIONS GMR the movies och Mama’s eyes. Justin Townes skivbolag har snyggt stakat ut GGG GGG Earle följer fotspåren från Townes van Zandt, vägen för en hel generation fria musiker, deras Jimmy Reed och Woody Guthrie och förtjänar musik är ett strålande exempel på hur man Om kvantitet gått före kvalitet vore det snudd Andra plattan från Stockholmskvartetten är verkligen ett genombrott. med enkla medel kan formulera ett unikt på högsta betyg för portugisernas dubbla DVD. hårdrockig någonstans mellan 1980-90-tal och ROBERT LAGERSTRÖM uttryckssätt, och låtar som Heartbeats, Pass Över sex timmar konsertmaterial måste ge full det är ju en ganska trevlig era att syssla med this on, Marble house och The captain tillhör tillfredställelse även åt de mest hårdhudade och lyssna på. Tycker mest det är singellåten ERASURE verkligen 2000-talets bästa svenska poplåtar Moonspellfansen, men för oss andra blir det i Sex action som sticker ut men om anledningen Pop! Remixed – låtar som kompromisslöst krafsat sig in i mesta laget. är den rätt fåniga lyriken eller den medryckande MUTE/EMI otaliga hjärtan världen över. Så, The Knife har Om vi börjar med disk två får vi se mängder melodin som gör det låter jag vara osagt. Mats GGG redan åstadkommit mer än vad de fl esta band med material ända från deras första spelning i Levén som producent får det att vattnas lite ens vågar drömma om, men när det kommer början på 90-talet och fram till turnén Spreading extra och att de tre G jag delat ut inte istället Tanken med den här remix-samlingen är väl till att göra ett jämnt och rakt igenom njutbart the eclipse tour som avslutades 2005. Den ljud- blev två tillräknar jag honom. att den ska stilla värsta klådan i väntan på album, då tycker jag faktiskt att de har en del och bildmässiga kvaliteten är sisådär och i Visst fi nns det fl er spår än singellåten, till ex- den maffi ga boxen Total pop! Deluxe box. kvar att uträtta. Och det hoppas jag att de huvudsak känns det som rejäl överkurs. Annat empel Feels like death, som (sleaze)hårdrockar, I vanlig ordning när det gäller remixsam- också tycker, för den dagen de är belåtna och är det med den första disken där en 13-låtars men en stor del av haussen kring detta band lingar är det blandad konfekt som bjuds. Vissa slutar göra musik, då kommer musikklimatet spelning från Katowice 2004 står på programmet. kan ju inte annat än bero på att medlemmarna spår får en ny, snyggare skrud – andra får en ofrånkomligen att svalna en aning. Inledningen med de kraftfulla In and above men inte är pojkar som den hårdare rocken ju jämnt mindre varsam behandling. Extra tydligt blir Lyckligtvis verkar de ännu inte vara nöjda, och From lowering skies är rent av imponerande domineras av. denna ambivalens med Always som fi nns med och sålunda signas vi nu med syster Dreijers och trots att deras mörkergoth såsar ihop sig ROGER BENGTSSON i två versioner. 2009-mixen är fi n och gör låten soloprojekt Fever Rays självbetitlade debutalbum en bit in i programmet gör de bra ifrån sig. Scen- full rättvisa: ljudbilden är luftigare än originalets – ett album som på både gott och ont faktiskt showen har många lampor att skryta med men och det känns som en uppdatering. Den upp- är just jämnare än något syskonen spelat in inte så mycket mer. Hade väntat mig lite mer av Night electric night pitchade Manhattan Clique-remixens pumpande tillsammans. Det tar tydligt avstamp i duons ett band så laddat med symboler. /WARNER eurotakter gör däremot Always en rejäl otjänst. senaste album , men undviker Kan dock inte se att Lusitanian metal är GGGG Och så fortsätter det. Mark Pichiottis Strumapella mullrande basgångar och plötsliga utbrott och något annat än ett måste för fansen. Remix på Freedom är enkelt elegant – bort med grottar istället ner sig i suggestiva stämningar ROGER BENGTSSON Vi snackar gotisk industrimetall här. När några beats och fokus på snabba fl amencogitarrerna och spöklikt skeva harmonier. Fever Ray är alltså dödsmanglare från band som Dissection och som i originalet ligger längre bak i ljudbilden. ett allvarligare album, konstant utstrålandes Ophthalamia, precis när det nya millenniet Komputermixen på Victim of love klarar sig också ett varmt, varmt vemod. Tempot bergatrolls- infunnit sig, bestämde sig för att även de på- fi nt. Den handskas ömt med originalspåret. Men lunkar konsekvent långsamt, och Dreijer börja något helt nytt och fräscht, då uppstod A little respect i hejdlöst dåliga tranceversionen sjunger sina bisarra texter om hundtungor och Deathstars. När de tre år senare behövde en Avantara Remix hade jag klarat mig utan. bokstavlig hjärtlöshet på ett androgynt, släpigt ny basist slutade det med att sleazerockaren Originalspåren är fi n syntpop. Remixarna och utdraaaget vis. Skinny från bandet Revolution Riot fi ck jobbet. vinglar hit och dit. När det funkar är det rätt Resultatet är ett The Knife på Prozac: mod- Deathstars har hela vägen varit konsekvent bra, när det inte gör det är det bara att skippa fällt, återhållsamt, utan dalar, utan toppar trogna sina gotiska industriideal och folk vidare. Är man inte inbiten Erasurefan är det och konsekvent bra, riktigt bra till och med, som egentligen börjat på andra musikaliska bara att fortsätta vänta på den där boxen. även om det aldrig riktigt når upp till duons områden har strålat samman och skapat något MATS ALMEGÅRD största stunder. Det är det ju dock få artister som kanske innerst legat dem varmast om som gör, och för att vara ett sido/soloprojekt hjärtat. Det råder inte heller några tvivel om att FEVER RAY är det här minst sagt imponerande. Det fi nns Deathstars hela tiden haft och fortfarande har Fever Ray verkligen inte någon ursäkt för The Knife-fans ambitionen att göra kommersiell musik. Vilket RABID/BORDER att inte genast införskaffa sig ett exemplar av de också lyckas med. Nuclear Blast är då också GGGG Fever Ray – inte det bästa, men kanske det naturligtvis det perfekta skivbolaget. Här fi nns jämnaste album The Knife ännu inte gjort. alla resurser att lyckas på bred front. Låtar, Det här uttalandet kan eventuellt vara någon FREDRIK FRANZÉN image och ett bolag som har pengar och vill form av musikjournalistiskt harakiri, men jag satsa dem på att marknadsföra sina akter. tycker faktiskt inte att The Knife gjort något Det har tagit Dödsstjärnorna tre år att riktigt helgjutet album. Än. Visst, det råder komma upp med denna uppföljare till sitt andra inte någon tvekan om att Karin och Olof Dreijer KLAUS SCHULZE FEAT LISA GERRARD album Termination bliss, så det är sannerligen är två av vårt avlånga lands mest säregna och Rheingold inget hafsverk. Att plattan heter Night electric SYNTHETIC SYMPHONY/BORDER night är efter en genomkörning ganska självklart, GGGGG då det lätt är plattans bästa låt. Men det är FRANKE fullmatat med bra låtar. Att Deathstars sångare Det krävs bara några sprickor för att skapa Bakom ett mängd av syntar och elektronisk kallar sig för Whiplasher Bernadotte tyder i min ett mönster apparatur sitter en grånad lång tysk i vit linne- smak på smakfull smaklöshet, stor humor och LUXURY/BORDER kostym. Han sitter i en till synes dyr kontors- punkig provokation. GGGG stol, typ VD-stolen med hög rygg. Tysken heter Det fi nns sedan några år tillbaks en stark Klaus Schulze, tidigare medlem i legendariska scen för denna genre och den verkar bara växa Det fräser och sprakar om göteborgsbandet Tangerine Dream. Klaus skruvar lite här och sig större och mer populär. Det är som om Franke. På sin uppföljare till debutplattan där och vackra toner strömmar ur högtalarna. Sisters Of Mercy ynglat av sig med en metallisk Optimismens hån har de grävt djupt i sin Klaus är en stor Wagner-fantast och Rheingold hydra och fött fram en uppsjö av liknade akter. skivsamling. 90-60-90 hade nästan kunnat ett projekt han länge velat göra. Tillsammans med norske och fi nska vara hämtad från The Stooges platta Fun- Historien skulle kunna ha slutat här. En 69Eyes har vi med Deathstars här en bred house, Handfull stoft och det dunkla titel- grånad tysk electronicahjälte som gillar opera. skandinavisk front som drar fram över världens spåret skriker det The Cramps om och även ni lyssnar på skivan, för dessa män har Men till höger om honom på scenen står en gotiska wastelands. avtryck av Thåström tycks tränga in i spår mycket klokt att säga om människan och kvinna med majestätisk hållning, som en drott- CARL THUNMAN både här och där, liksom en föreställning dagens läge, vilket inte riktigt framgår när ning. Lisa Gerrard. Tidigare sångerska i Dead om hur Broder Daniel hade låtit om de man samtidigt ska vältra sig i den ljuvligt Can Dance. Klaus berättar att han alltid velat JUSTIN TOWNES EARLE levde ut all det kaos de sägs ha inom sig. anfallande punk/indie/blues/garage/rockabil- jobba med Lisa men att det aldrig blivit av. Midnight at the movies Men Franke lever ändå sitt eget liv, de ly-känslomixen. Av några sprickor kan det Den 18:e juli i somras blev Klaus dröm sann BLOODSHOT/BORDER blandar explosiva ämnen men lyckas ändå skapas de allra vackraste mönster, mönster på en proggfestival nånstans i södra Tyskland. GGGG hålla dem inom kontroll. För att inte tala som suddar ut gamla vanor och bildar en Lisa Gerrards röst är utomjordiskt vacker. Att om det ylande munspelet som ekar i bak- ny modell att leva efter, eller snarare en beskriva den som något annat än det vackraste Americana, country, blues och soul. Och till grunden och får mig att le igenkännande. styrka att våga vägra leva efter bestämda du hört är svårt. Tillsammans med Klaus Schul- och med lite ragtime. Låter det rörigt? Det är Det behärskade svenska folket behöver mallar. Och det är när det spricker som det zes atmosfäriska och elektroniska tolkning av det inte. I stället har Justin Townes Earle följt väckas upp av Frankes skönt operfekta händer något – skitigt, skevt och rätt. Wagner är detta stor konst och fantastiskt bra. upp debutalbumet The good life med en strå- knockout-väckarklocka. Läs texterna innan MATHILDA DAHLGREN PER LUNDBERG GB lande samling låtar. Det är ärligt, naket och

24 Groove 1 • 2009 utvecklas som pro- jektledare, promo- tor, A&R, manager,arrangör bokare, eventprodu- cent eller turnéle- dare inom musik och eventindustrin

Sista ansökningsdag: 20 maj www.kymusikevent.se

CMM Group är specialister på CD, DVD kopiering och tryck.

Pressa eller kopiera? CD eller DVD? Eller duodisc? Vi har allt för ditt CD projekt.

NY WEBB! www.cmmgroup.se

Torshamnsgatan 39 B i Kista, 08-545 706 70, [email protected] böcker

CHRIS CICCONE & WENDY LEIGH FRANZ FERDINAND öppningslåtar. ”Vi lyfter nu i en annan rymd” Östersunds fi naste postrockare Komas Mida Livet med min syster Madonna Tonight: Franz Ferdinand sjunger Jonathan Johansson och rymd är just bygger stämningar och exploderar sedan i TIVOLIBOK DOMINO/PLAYGROUND vad skivan har. Det känns som en föränderlig känslor så att du inte tillåts tvivla på att saker GGGG GGGG och bottenlös tavla i en fast ram. Och mitt i har Betydelse och Mening. Vad det betyder tavlan står en naken och sårbar Jonathan Jo- och menas är sekundärt. Just nu vet jag bara Lillebror har följt syrrans väg till toppen ända Jag har ända sedan mitt första och enda besök hansson och sträcker upp handen mot himlen. att mitt Komas Mida-behov växer och växer. från start och redan från början i karriären i Skottland 2004 haft ett gott öga till Franz Fer- CAMILLA KÄCK Ge mig mer magiska gitarrslingor. Ge mig mer fanns han med som dansare bakom Madonna dinand. Då överväldigades jag av deras genom- ödesmättade trummor. Ge mig mer vackert vid klubbuppträdanden. Större framgång ge- brott på hemmaplan, detta för mig rätt okända DANKO JONES trasig dist. Ge mig mer. Det Betyder. nererade andra uppgifter som påklädare, art bands hitstinna debutplatta syntes och hördes B-sides ANNA GUSTAFSSON director och regissör vid några av de största överallt i och Edinburgh och jag smälte. BAD TASTE/BORDER turnéerna, inredare av ett antal av hennes Med nya plattan visar de att de fortfarande är GGGG LALEH olika bostäder och så vidare. Lite elakt kan att räkna med i genren cerebral och stapplig vit Me and Simon man nog se honom som lite av en fi xare som funkrock. Även om deras gig på Jag har alltid tyckt att Danko Jones är en grym WARNER Madonna (ut)nyttjade som billig arbetskraft. i somras inte var spektakulärt på något sätt så showman, frontfi gur, anförare, sångare, låtskri- GGGG Det verkar gräma honom rätt rejält och hans kommer de mer till sin rätt i hemmastereon. vare, entertainer och så vidare. Har sett honom försök att släta över bitterheten lyckas nästan, Spetsen denna gång utgörs av singeln Ulysses live minst fem gånger på olika håll och kanter Laleh tog hela Sverige med storm och Live men bara nästan. Hur som helst läste jag hans (Max Tundras remix är också het) och ett koppel i Sverige under årens lopp. Även som spoken tomorrow kom att bli en av 2005 års allra berättelse med nöje. humörhöjare till, som Can’t stop feeling med word-artist på Debaser Slussens uteservering största hitlåtar. Genom att ge ut en skiva med ROGER BENGTSSON sin djupa syntslinga i refrängen och den pigga har jag låtit mig underhållas av denne karisma- låtar sjungna på såväl svenska, engelska och popkaramellen Turn it on. På det stora hela tiske och sympatiske kanadensare. persiska så var hon redan från början tämligen TONY ERNST är albumet skönt gött med en fi n avvägning När nu mannens svenska skivbolag släpper unik och egensinnig, och jämfördes i pressen 6 miljoner sätt att jaga en älg på mellan coolt och trallvänligt, mysigt och kantigt, ett 27-låtars samlingsalbum med b-sidor, så slår med såväl Cornelis Vreeswijk som Dungen. REVERB snärjande och unikt. Som popalbum väldigt det mig att Dankos b-sidor oftast är bättre än Mycket av charmen ligger ju också just i det GGGG lyckat således. De har lyckats igen. många andras a-sidor. Men trots detta så lyfter att man aldrig riktigt vet vad den här damen GARY LANDSTRÖM det inte helt och hållet här. Helhetsintrycket är ska hitta på härnäst. Men uppföljaren På baksidan läses: ”Det här är en berättelse trots allt att detta är en ”hålla intresset vid liv- saknade en hitsingel och sålde trots hyggliga om musikindustrins långa och strapatsrika HACIENDA release” fram till nästa nya riktiga studioalbum. recensioner inte i närheten av debuten. Därför resa, dess uppgång och eventuella fall. Om Loud is the night Ungefär som The Hellacopters Cream of the känns det här som lite av en comeback trots att fi ldelning, nerladdning och upphovsrätt. ALIVE/NATURAL SOUND crap så är det naturligtvis också en möjlighet hon egentligen aldrig varit borta. Om The Pirate Bay, EU-direktiv och den nya GGGG att på ett snabbt och enkelt sätt få tag på en del Även här fortsätter hon att blanda olika streaming-tekniken...” På tio kapitel och 300 ovanliga låtar som annars bara fi nns på olika språk, men det känns som om kanterna suddats sidor bringar författaren viss reda i oredan Som en rova på Texas-ranchen har Haciendas vinyler och udda utgivningar. ut lite grann och kontrasten mellan de engelska och det är inga svårigheter att hänga med. debutplatta Loud is the night legat och mognat Materialet är sammanställt från 1997-2007 och svenska låtarna är inte alls lika stor. Och Dels är han en duktig skribent med stort i min hög av recensionsskivor. Nu är den redo och favoritlåten är relativt färska och punkiga jag tror det är ett vinnande koncept. Jag var ordförråd och humor och dels lättas texten att dras upp. De tre bröderna med sin kusin My problems (are your problems now). Eftersom en av dem som redan från början föredrog upp av tjugoen intervjuer med artister och som tillskott frambringar en 60-tals revival av låtarna spänner över en så pass lång period så hennes svenskspråkiga låtar framför de engelska, bolagsfolk som svarar på frågor kring skivkö- en sort som låter allt annat än dammig. Här visar denna utgivning också på att Danko Jones lite mer listanpassade, och här känns det som pande och nedladdning. råder full harmoni och inga syskonbråk. har en dynamik och mångfacetterad stil med om hon skalat bort lite av sin lillgamla ton I större utsträckning än i Anders Rydells Sångaren sjunger på ett liknande sätt infl uenser från många håll. Även om den röda och istället växt ut till ett kvinnligt svar på och Sam Sundbergs aktuella bok Piraterna som vår egen Sylvester Schlegel, sångare i tråden simpelt och enkelt stavas rock’n’roll. Håkan Hellström. Lyssna bara på Bjurö klubb fokuserar 6 miljoner sätt att jaga en älg på folkrockbandet The Guild, även om Hacienda Men hur man än vrider och vänder på som lika gärna skulle kunna vara signerad hur läget ser ut för skivbranschen och de däri också till viss del påminner om Beach Boys, saker så ska Mr Jones ändå helst upplevas live, mäster Håkan själv. Det är välproducerat, verksamma. Personligen tycker jag båda böck- men utan glättig surfstämning. Första låten She inte på skiva. Detta är dessutom sagt som en smakfullt arrangerat och som album betraktat erna är läsvärda och kompletterar varandra has got a hold on me fångar mig direkt. Den har komplimang. Artister som är bättre på skiva än så är Me and Simon enligt mitt tycke det klart väl utan att överlappningen är alltför stor. nästan lite av stonerkänsla över sig, rullar fram live är de som bör oroa sig idag, inte tvärtom. starkaste album Laleh levererat hittills. Samtidigt ligger denna boks vinkling närmare utan hinder. Useless and tired är en annan låt CARL THUNMAN THOMAS RÖDIN mitt intresseområde och tänker du bara läsa som lätt sprider sig i mitt sinne och dessutom en av de två rekommenderas därför denna. inte lever upp till sin titel. Resten av skivan har ANNA JÄRVINEN JONNA LEE ROGER BENGTSSON ett mer tyngdlöst popsound. Visslingsvänliga Man var bland molnen This is Jonna Lee melodier i soluppgångens strålar, som trots sin HÄPNA/DOTSHOP.SE RAZZIA/BONNIERAMIGO PIETER THAM förankring i det förgångna har en naturlighet GGGG GGGG The Sebastians – 60-talsgruppen gud glömde som får mig vilja sola i dess sken. Köp skivan på PREMIUM vinyl så blir känslan ännu mer rätt. Hacienda Det är så lätt för recensenter att hylla debut- Ibland blir man lycklig av att ha det ytterligt GGGG fortsätter odla sina friska toner under tiden! plattor, som till exempel Anna Järvinens Jag fi ck glamourösa uppdraget att skriva om sin post. MATHILDA DAHLGREN feeling. Desto svårare blir det då för artisten att När man får This is Jonna Lee i brevlådan är Författarens förord börjar med: ”Tror du följa upp det som höjts till skyarna. Tänker jag. ett typiskt sådant tillfälle. Debuten 10 pieces, någon skulle vilja läsa en bok om ett svenskt JONATHAN JOHANSSON Anna Järvinen har valt att inte göra det så himla 10 bruises från 2007 var något tyst men fi nt. band som spelade popmusik på 1960-talt, En hand i himlen svårt för sig. Hon fi ck mer feeling. Men den här This war EP kom hösten 2008 med ökad styrka uppträdde på en scen högst tio gånger, aldrig BORDER gången får elgitarren ibland vara med och leka och ökat hopp. Nu kommer This is Jonna Lee fi ck skriva autografer och inte ens var i när- GGGGG med den akustiska samt det försynta pianot. och allting känns bara rätt. heten av att få skivkontrakt?”. Samma förord Anna Järvinen kommer så nära så nära att Mjuk akustisk gitarr. Magiska klockspel. avslutas med följande: ”För sanningen är att Kanske är det svagheten för hans vackra skånska man inte riktigt vet vart man ska ta vägen. Dyster basgång. Glättigt piano. Tickande klocka. sagan om The Sebastians, faktiskt, innehåller eller de popelektriska Familjen-vibbarna. Hennes söta spröda röst hittar in. Järvinen har Lyckligast: In the mood for you. Svängigast: My åtminstone en dimension av allmängiltigt Annars är det hans likgiltiga ansiktsuttryck á fattat vad popmusik handlar om – melodier. high. Valsigast: This is 2009. Skönast: The light. intresse. Det handlar om vikten av att ge sig la Jocke Berg på skivfodralet eller de allvar- Ljuva toner och handen i hjärtat-texter. Singeln Eftertänksammast: Question:. Vackrast: Lake hän, att våga drömma – att stämma gitarren samma djupa textraderna. Någonting är det Äppelöga får det att kännas som vår i min Chermain. och sedan med ett hjärta fyllt av glädje lyssna och det liknar magi. Även texterna för mina mage, med behagliga munspelspartier och Jonna, Jonna, du är sann och du är pop och till den sträng som brast.”. tankar till Kent, mest på grund av det hög- charmigt gitarrintro. Hoppfullt. det är så fantastiskt. Plattan fl yter på och är Givetvis vill någon läsa denna bok, synd vore frekventa användandet av pronomen, vilket ANNA GUSTAFSSON precis så öppen och varm, vemodig och glad det annars. För trots att få kände till dem, skapar en direktkontakt med lyssnaren. som jag vill. Att nämna Annika Norlin som kanske 300, så blir jag onekligen på bra hu- Det märks att texterna är viktiga för Jonathan KOMAS MIDA referens känns aningen förutsägbart när Jonna mör när bandet går från resväskor till riktiga Johansson. Många av dem har en religiös under- Komas Mida EP backas upp av dels Annika och dels Andrea trummor, repar in allt fl er låtar och att när väl ton, däribland avskalade Du sa som bara består EGENUTGIVET Kellerman (Firefox AK), men känslorna jag får spelglädjen infann sig var det bättre än det av fyra textrader och sammanfattar skivans GGGG påminner onekligen om den totala tillfreds- sex tonåringarna ännu inte haft. Dessutom tema: ”Du sa något om, den andra sidan/Du ställelsen när Introducing… Hello Saferide vävs dåtidsaktuella händelser in i handlingen sa något, du sa något om oss/Du sa något som, ”What you don’t understand you can make släpptes back in 2006. En platta där alla låtar och ger en ytterliggare dimension till berät- aldrig lämnade mig/Du sa något som, stannade”. mean anything” skriver Chuck Palahniuk i boken lyser lika starkt, vars melodier känns helande, telsen om The Sebastians. Singeln En hand i himlen och Innan vi Diary och sätter därmed fi ngret på exakt vad som man längtar efter att få lyssna på. ROGER BENGTSSON faller följer också temat och är två riktigt bra som är så underbart med instrumental musik. ANNA GUSTAFSSON

26 Groove 1 • 2009 SOLNA 7/3 (Sveriges största!) Solnahallen, kl 10-16 HUSKVARNA 11/4 Folkets Park, Påskafton kl 10-15

Läs ännu mer och tävla på www.groove.se groove.9mv.com www.myspace.com/magazinegroove www.last.fm/group/Groove+Magazine Vårens nyheter från Bonnier Amigo & ADA Global

WHISPERTOWN 2000 BEN KWELLER MATT DUKE SWIM CHANGING HORSES KINGDOM UNDERGROUND Vackra drömlika stämmor från En charmig country platta, helt Debutplatta från singer- LA-bandet som skriver text och analogt inspelad, som kommer Matt Duke, ett musik som låter både modern älskas av fans av Josh Rouse känslosamt album, redan och nostalgisk. och Ryan Adams. kritikerrosat i England.

thewhispertown2000.com kweller.net mattdukemusic.net

GREG COPELAND NICKEL EYE THE RIFLES DIANA AND JAMES THE TIME OF THE ASSASSINS GREAT ESCAPE Ett album som omfattar allt från Solo projekt från Nicolai Tippade att bli Englands nästa traditionell folk till modern coun- Fraiture från The Strokes, genombrott. Kaxig brittisk rock tryrock. Albumet har fått fatastis- med musikaliska influenser som fastnar. NME skriver ”det ka recensioner och ligger 1:a på från Neil Young, Frank Black första bandet på länge som är flera av radions countrylistor. och Leonard Cohen. värt att tatuera på sitt bröst”.

insiderecordings.com myspace.com/officialnickeleye sixsevenine therifles.net

bonnieramigo.com ada-global.com skivor S#!2, */(!. 6!,,'2%. l+5.:%,-!.+5.:%,-!.l MANDO DIAO THE PAINS OF BEING PURE AT HEART på min nostalgi genom att köra på i sina redan Give me fi re The pains of being pure at heart breda hjulspår. /.3 UNIVERSAL FORTUNA POP FREDRIK WETTER GGG GGGG RAZORLIGHT (!..%"/%, Jag ska vara helt ärlig nu. Jag har alltid haft en Det är melodierna som gör det. Det är de som Slipway fi res 4/2 smula abnormt förhållande till Mando Diao; ger The Pains Of Being Pure At Heart det där UNIVERSAL kärleksfullt yrat om skinnjackor och Kinks, extra, det som får dem att lyfta lite högre. GGG Gustafs smala underarmar och hur de uttryckte New York-bandets svängiga retropop är kryddad 0%4%2 "*/2. att jämförelsen mellan dem och ”är av välkända infl uenser som Belle & Sebastian, Razorlights självbetitlade förra album var en rik- som att jämföra champagne och urin”. Allt sånt. The och The Stone Roses, men även tig smällkaramell. Det innehöll hits som America */(. Älskade det. Vad denna besatthet bottnar i är om resultatet inte låter jättenytt har The Pains och In the morning som satte sig på hjärnan. Än en smula oklart, men istället för att kontemplera Of Being Pure At Heart ett behagligt driv och har jag inte hittat några solklara hits på Slipway &2% om tonårskärlekar och förlorade minnen, låt tempo som förför genom hela skivan. De spelar fi res, men så känns det inte heller som den oss tala om deras nya skiva. musik som inte kräver lyssnarens uppmärksam- typen av platta. Give me fi re är producerad av två Latin Kings- het, men får den ändå. Med drömska ljudbilder, Det låter lite mjukare när den brittisk-svenska %,%'!.4 medlemmar och visst, det känns. Kanske inte körer och låttitlar som This love is fucking right kvartetten släpper sitt tredje album. Sångaren så mycket på hiphopfronten, men det hela får de mig på fall. Det är snällpop utan att bli Johnny Borrell lät betydligt kaxigare på förra -!#().%29 har fått en mörk, lite smutsig karibisk touch. mesigt – det är musik att bli kär i. skivan och jag kan sakna det lite. Första låten 4(%-/"),%(/-%3 %--/. Lite som jag tänker mig att ett Motown- MARIA PETERSSON Wire to wire fungerar utmärkt som öppningslåt. inspirerat garageband från Kuba skulle låta. Den är en vädjan om kärlek som senare på plat- -2*/.%3-!#().% Det femte spåret Mean Street är en helt THE PRODIGY tan övergår till att handla om barrikader och om fantastisk sak med pianoklinkande än hit, än Invaders must die svårigheten att lära känna någon. Det är något ,«2 dit med en nästan musikalpassande refräng TAKE ME TO THE HOSPITAL/BONNIERAMIGO som fångar mig med texterna. Enkelheten och vilket passar ett band som tenderar att fastna GG överanvändandet av pronomen gör att det är lätt 4)-/2™)3™.%. i rockandrollslentrianen. Crystal låter som att både förstå och defi niera sig med texterna. en perfekt girlgroupcover, Gloria som det där Det fanns en tid i slutet av det förra seklet då Men trots att halva bandet är från Sverige /.3 souliga vi älskade från Bring ’em in. Jävligt bra The Prodigy var det absolut hetaste som fanns tror jag snarare att de har sin karriär i England alltså. Förutom det här med wailande kvinnor i musikvärlden. Deras ogenerade lånande än i Sverige. ',!36%'!3 i bakgrunden. Lägg ner det. från andra genrer gjorde att fl er och fl er fi ck CAMILLA KÄCK Inte helt otippat sväljer jag detta album, upp ögonen för deras egenskapade form av 3500/244"! men kanske mer på de grunder som inledde drum’n’bass. Med albumet The fat of the land BRUCE SPRINGSTEEN denna recension än andra. För vi som gillar från 1998 befäst de sin position som världens Working on a dream ,«2 Mando, vi kommer gilla det här. Ja, as simple främsta drum’n’bass-akt med fl era topp tio- COLUMBIA/SONYBMG as that. Till er andra kan det sägas att det singlar. Med dessa i bagaget äntrade de även GGG förutom nyss nämnda spår hittas lite hederliga musikens fi nrum som huvudakter på stora -)+!%,7)%(% Mandoalster som är trevliga, men kanske festivaler som tidigare hade varit vigda åt Trots att det egentligen är en rätt sammanhållen framför allt safe. Generellt är allt melodiöst rockens giganter. Men längs vägen gick något platta, så växlar mitt humör ordentligt när jag 4/2 och helt okej, men hade alla låtar varit lika snett och intresset för gruppen svalnade. lyssnar till Working on a dream – både plattan daring som hälften hade de varit helt och När de nu är tillbaka med sin andra fulläng- som helhet och även själva titelsången. För &%6%22!9 hållet i hamn. Även för folk som inte får något dare sedan 1998, Invaders must die, så kan man jag förstår inte Bruce riktigt här. Visst fi nns vilt i blicken vid åsynen av en Norén. inte annat än att känna att de försöker hitta det låtar som skiljer sig från varandra, det är ,«2 NINA EINARSSON tillbaka till sina rötter. De försöker desperat defi nitivt ingen temaplatta på det sättet, men hitta tillbaka till sitt ursprung i underground- det är väl sättet. Vi har Outlaw Pete, något som #(2)34)!. MASTODON kulturen men det går sådär. Efter att de två för- både minner om Bruces utfl ykter i folkland Crack the skye sta singlarna, titelspåret Invaders must die samt och hans berättarförmågor, vi har Queen of the 7!,: WARNER Omen, rivits av återstår mestadels en kavalkad supermarket som äntligen för honom in i det GGGGG av medelmåtta, och som om inte det var nog fack som han tangerat många gånger, det som återkommer dessutom Omen en andra gång bär salig Harry Chapins signum, både i text 4/2 Wow! Det här blåser bort allt annat ur havet helt utan poäng. När man väl lyssnat igenom och musik, utan att därför också bli explicit för tillfället. Nog visste jag att Mastodon var hela skivan lämnas man med en tryckande politisk. 3!(!2! bra – men så här bra? Från inledande Oblivion känsla av att man har hört det förut. Och det är Det är väl någonstans där dilemmat har till avslutande The last baron är Crack the skye kanske just det som är problemet? Mycket har sin rot. För jag känner att det fi nns två teman (/4.)'(43 ett enda äventyr. Jag är full av respekt för hänt de senaste tio åren och The Prodigy är inte här som är starkare än någon annan, även om detta mästerverk. längre varken underground eller cutting edge den ena egentligen inte är uttalad. Titellåten, 3500/2447/7()4%(/23%3 Att lyssna på Mastodons fjärde album är utan snarare medelmåttor som försöker spela Working on a dream, inbillar jag mig har ett som att åka berg-och-dalbana med förbundna ,«2 ögon. Oförutsägbart och spännande. Eller för att ta en mindre obehaglig liknelse – som att MORRISSEY 3)2153!,&/. sugas in i ett konstverk. Years of refusal Det är dessutom så himla bra gjort. På UNIVERSAL &2% Crack the skye är övergångarna mellan varje GGGGG riff väldigt subtila. Som om inget riff kom till i ensamhet, utan bara i kombination med riffet Efter några mindre framgångsrika år i slutet ./7!94/ innan. Ja, ni fattar. Stort bidrag till det är sång- på 90-talet så gjorde Morrissey storstilad slingorna som snyggt klistrar ihop låtpartierna. comeback med 2003 års You are the quarry 42%!4!,!$9 Jag kan inte utse några favoriter, men låt som är hans bäst säljande platta hittills. inte året passera utan att ha lyssnat på refräng- Genom åren har hans dessutom lyckats skapa 4/2 catchiga Quintessence, The czar och trollska sig en så stor fanbase och mystifi erat sin per- Ghost of Karelia. Eller inledande Oblivion och sonlighet till den grad att han nu måste anses &2)$!(96«.%. Divinations. Eller avslutningen med Crack the som en av de största manliga rockikonerna. och punkigare infl uenser. Helt ärligt så måste skye och The last baron. Det vara alla sju spår Därför är förväntningarna ganska höga jag påstå att här inte fi nns en enda svag låt 3500/244"! det. Vilken skiva, inte en enda spricka! när jag slänger in Years of refusal i spelaren och redan invigda fans kommer knappast TORBJÖRN HALLGREN för en första lyssning. Men det visar sig att bli besvikna. Särskilt imponerar singelsläp- ,«2 jag aldrig behövt vara orolig, för det här pet I’m throwing my arms around Paris och mina damer och herrar är det mest innerliga inledande Something is squeezing my skull. "!,+!."%!4"/8 och medryckande Morrissey levererat genom Återstår bara att konstatera att kungen av åren. Det är ömsint, men samtidigt kaxigt svårmodspop sitter säkert på sin tron. ,«2 och han pendlar hela tiden mellan pop, rock THOMAS RÖDIN

www.groove.se 29 album

politiskt syfte, efter att han också funnits med Dahlgren och Louise Hoffsten softat till sig Men melodierna är så varma och uppriktigt WILLIAM ELLIOT WHITEMORE på Barack Obamas väg till presidentskapet i och blivit snudd på tråkiga på äldre dagar så framförda och hans säreget hesa röst fångar Animals in the dark USA, att det är en metafor, en arbetsbeskrivning. behöver vi en ny stark kvinnlig rockröst på in mig nästan jämt. ANTI/BONNIERAMIGO Och det fi nns också, och har alltid funnits hos den svenska musikscenen. Och jag tror att Låten Save me tar sin början i en You never GGGG Bruce, en ådra av gammal folksångare, som Caroline af Ugglas är mogen att ta över den can tell med Chuck Berry-minnande harmoni, genomsyrar albumet, med något att berätta, rollen nu. Själv så kan jag inte se annat än att innan M Ward tippar över låten i ren eufori, Med det fantastiska mini-albumet Hallways of med ett syfte, som spåret till fi lmen The wrestler det här är upplagt för ännu en skivsuccé. jag faller direkt och fjärilarna på skivomslaget always från 2006, vilket William Elliot Whitemore eller någon av de mer personligt hållna låtarna. THOMAS RÖDIN fl addrar inuti. Stars of Leo är en uppvisning spelade in tillsammans med Jenny Hoyston, i Det andra känns mer tröttsamt, och det är att i popkänsla, inledande spåret For beginners tankarna tar jag mig an nya skiva Animals in det fi nns en tendens att låta samma fras och THE VIRGINS ett självklart och fjäderlätt intro. Zooey the dark. Whitemores röst är livskraftig som om melodi ältas till oändlighet i många låtar. Det The Virgins Deschanel, som tillsammans med M Ward den genomlevt fl era liv. Den står sig väl genom är naturligtvis underbart att utnyttja till allsång ATLANTIC/WARNER utgör den hyllade duon She & Him sjunger på eld och vatten, river skönt in under skinnet och vid konserter, men på platta känns det nästan GGGG två spår, Grandaddy-Jason Lytle på ett annat får en att orka upprätthålla kampen mot onda provocerande fantasi- och viljelöst. och Lucinda Williams lånar ut sin stämma på makter. Mannen är född med en karaktär som är Det är ett par spår som ändå räddar Bruce, En smutsig New York-trio med en blogghajp Oh lonesome men. Hold time är ytterligare en ett med sången och inte går att efterlikna. Instru- hallå – det är ändå Springsteen vi snackar om i ryggen och cosmobrudar i armarna. Låter skruv i M Wards stabila grund, där dock det menten är få, huvudsakligen sparsmakad gitarr – men jag måste tillstå att jag är mer besviken onekligen hipsterdrygt, men jag får verkligen underbara konceptalbumet Transistor radio och monoton trumma, nästan som i en religiös än jag trodde jag skulle vara. anstränga mig för att inte skriva hela denna fortfarande utgör den starkaste bulten. ritual. Trots de mörka undertonerna blir jag allt MAGNUS SJÖBERG recension i caps lock. För detta är en sån BJÖRN SCHAGERSTRÖM annat än nedtyngd. Långa stunder är det gospel debut som får en att yra om Is This It, Talking som träder fram genom skuggorna, uppblandad CAROLINE AF UGGLAS Heads om de varit unga och snygga brooklyners SCOTT WEILAND med ursprungliga folktoner av blues och soul. Så gör jag det igen och underbara diffusa termer som kåtslags- Happy in galoshes Whitemore rensar luften från demoner SILOTON/UNIVERSAL funkig rock. Vi kan ana lite Strokes, lite funk NEW WEST/PLAYGROUND och obehagliga varelser. Han passar väl in i GGGG och 80-talsfl örtande, men på en solid bas av G min armé av djävulsförintare, där band som smart rock. Det hela är kort sammanfattat ett Woven Hand och Murder By Death ingår. Caroline af Ugglas följer upp 2007 års stor- knippe låtar – mest om tjejer som är dyra och Det här väger lätt. Lättare än knyckligt papper i Det enda negativa är att melodierna blir lite säljare Joplin på svenska med att släppa sin rika eller trashsnygga och vill hångla på madras- en papperskorg. Och likheterna är påfallande. sega och enformiga mot slutet av en samling första skiva med eget material på svenska. ser – med en underbar bas, tonårssnuskighet Jag har alltid annars stöttat Scott Weiland. annars fi na spår, vilka Whitemore stolt kan Och det ska visa sig att det var ett riktigt smart och en extremt hög hitnivå. Casablancas är Som sångare i Stone Temple Pilots var han lämna kvar likt hällristningar, in i framtiden. beslut, för även om hon kändes helgjuten i förlegad, Jonathan Richman passiv och resten exceptionell. Som soloartist släppte han 12 Hur Whitemore än bär sig åt tillhör han topp- tolkningarna av Joplins låtar så blir det här så bryr jag mig inte om när jag kan lyssna på bar blues som var usel i elva fall av tolv, men skiktet i världens ocean av singer/. mycket mer personligt. Teen lovers med 80-talskeyboards och en jag höll tummen upp i snålblåsten. Nu stoppar MATHILDA DAHLGREN De nya låtarna har även de rötterna i 60- refräng som skulle kunna få vem som helst jag mina händer i fi ckorna. och 70-talets soul och rockmusik, men här på rygg på repeat i en halvtimme. Giv rum för Scott Weiland lämnade Velvet Revolver i JENNY WILSON fi nns en styrka och jämnhet som hon aldrig de som (ironiskt nog) kommer få fl est ligg i år mars 2008. Några månader senare har han vips Hardships varit i närheten av förut. I stort sett varje låt och rädda din vår på kuppen: The Virgins. spelat in ett helt dubbelalbum. Sånt brukar tyda GOLD MEDAL/PLAYGROUND på plattan har potential att bli en radiohit och NINA EINARSSON på en enda sak – ingen i produktionen har vågat GGGG såväl produktion som arrangemang är smakfullt ta ansvar och skära bort fettet. Så typiskt, att genomförda. Kul också att höra Caroline och M WARD en kille som klassifi ceras ”rockstjärna” får fria Jag kan tänka mig att en eller annan poptönt Tommy Nilsson göra en oväntad i duett i Du var Hold time händer och nickedockor att samarbeta med. blir besviken på Hardships efter betydligt mer mitt hjärta, specialskriven av Markus Krunegård. 4AD/PLAYGROUND Visst fi nns det stunder av fi n musik. Många poppiga debuten Love and youth samt tidigare Carolines röst är tämligen unik i det här GGGG melodier är just fi na. Refrängen i Paralysis är bravader med First Floor Power. På detta landet och hon har en personlighet som säkert kul att lyssna på. Men det fi nns så mycket annat andra album tar fröken Wilson nämligen fl era sticker i ögonen hos en del, men som tack Matt Ward har en ovanlig förmåga att få mig på Happy in galoshes som får mig att rycka upp steg mot r’n’b. Det gungar och fl yter med vare medverkan i ett fl ertal stora TV-produktio- att lyssna på musikaliska tricks som i de fl esta händerna ur fi ckorna och ta mig för pannan. ett stundtals jazzigt sväng. En kombination ner numera även älskas av många. När Eva andra fall skulle kännas mossiga och gubbiga. Tänk om Scott Weiland istället valde ut TIO som kan låta underlig, men mot popgrunden låtar, och jobbade DUBBELT så hårt med dem tillsammans med pling och blipp och klapp innan han gick in i studion. Då, kanske. fungerar det riktigt väl. Intressant och behagligt FREDDIE WADLING TORBJÖRN HALLGREN och faktiskt precis lagom nyskapande. The dark fl ower/Den mörka blomman ANNA GUSTAFSSON CAPITOL/EMI THE WHITEST BOY ALIVE GGGG Rules WOLFBRIGADE BUBBLES/BORDER Comalive Det har inte hörts särskilt mycket från Freddie GGGG FAREWELL/SOUND POLLUTION Wadling på ett tag. Det är fyra år sedan albu- GGGGG met Jag är monstret gavs ut där han sjöng lå- Att lyssna på The Whitest Boy Alive är som att tar av bland andra Mauro Scocco, Jocke Berg äta popcorn. Alla låtar smakar lika gott och Stockholmsbaserade råpunkarna Wolfbrigade och Per Gessle. Den här gången har skivbola- jag vill bara poppa mer. Debutskivan Dreams visar här med sitt åttonde (!) fullängdsalbum get fortsatt på den inslagna vägen och anlitat var underbar och om Rules får snurra ett par exakt vart skåpet ska stå. Det är klockrent från låtskrivare som Stina Nordenstam, Peter många infall och improvisationer som varv till kan den bli lika bra. inledande Hour of the wolf och hela vägen tills LeMarc och Anna Ternheim. Och samtidigt ständigt kommer från Freddie Wadling. Den här skivan vill jag dricka öl till, shoppa avslutande Reality lashes klingar ut i evigheten. gett Freddie mer utrymme. Albumet är Och på ett sätt är det här nästan lika en t-shirt med en närbild på Erland Øyes Sjunde spåret Skulls of doom är tillsammans nämligen en dubbel utgåva med en skiva på mycket Johan Lindströms album som Fred- popbågar och fi ka på ett kvällsöppet café till. med blytunga Phoenix rising bland det bästa svenska och en på engelska. Och det är bara dies. Den fi na produktionen och de utsökta När den Berlinbaserade kvartetten spelade jag hört i genren sedan Rudimentary Peni ren- att tacka och ta emot. För hur innerlig och arrangemangen är varma och dynamiska in Rules i en studio i var reglerna att sade som värst på Crass Records tidigt 80-tal! hudnära Freddie än kan låta på svenska är samtidigt som den sparsmakade ljudbilden allt skulle spelas in live på en tagning. 300 Comalive är också ett levande bevis på vilken det trots allt engelskan som är hans mest får liv av störande småljud som till exempel tagningar av elva låtar resulterade i en välpro- enormt massiv, stilbildande och bestående naturliga uttrycksmedel. förvränga röster, klappret från skor och tick- ducerad indiepop-disco-skiva. påverkan Discharge haft på scenen. De satte Så är det också på The dark fl ower som andet från en klocka. Det skapar en orolig Att skivan heter Rules beror på att varje standarden långt innan någon fattade vad Sveriges bästa rockröst tillåts blomma ut. känsla som ger en fördjupning. Överlag spår beskriver varsin regel. Keep a secret. de sysslade med och tiden har gett dem rätt. Han har skrivit materialet på egen hand känns albumet mer melankoliskt, och betyd- Promise less or do more. Courage. De bästa Wolfbrigades tyska skivbolag Farewell Records (samt tillsammans med producenten Johan ligt mer personligt, än Jag är monstret vilket reglerna är också de bästa låtarna. Det fi nns hävdar att detta är ”the Swedish punk album Lindström) och bland mina favoriter hör lyfter fram Wadling i ett fördelaktigt ljus. inga hits som Burning på Dreams och det är of the year”. Jag är benägen att hålla med den Edgar Allan Poe-inspirerade Annabel Men visst kan man sakna lite ösigare det enda jag saknar. dem. Det är en fullträff utan like. Lee, med sånghjälp av Meja, och den över och nervigare spår. Höra Freddie skrika ut CAMILLA KÄCK CARL THUNMAN 24 minuter långa skissartade Kira-Kira. ordentligt. Men å andra sidan kanske en sång- Att den sistnämnda håller ihop torde vara are som börjar närma sig 60-årsåldern inte Lindströms förtjänst. Man kan riktigt se längre behöver gapa lika högt. honom lägga ett musikaliskt pussel av de ROBERT LAGERSTRÖM

30 Groove 1 • 2009 CD 1 • 2009

Efter en visit på Eurosonicfestivalen i Holland med en fantastisk best of Sverige 2008-platta är det så dags att köra igång 2009. Med en grym Groove-CD så klart! För att få 10 nummer av Groove inklusive skiva hemskickad: betala in 319 kr på PG 18 49 12-4 och uppge både post- och mailadress. Välkommen i familjen!

1 Thus:Owls 9 Knivderby också en trio och bygger låtar på samma sätt Climbing the fjelds of Norway Mörkrets hjärta där en uttrycksfull sång kompas av sylvass och Erika Alexandersson styr skutan i denna stock- Vet inte riktigt hur jag på ett begåvat sätt ska benhård samhällskritisk rock. Muse och Kent lis- holmsinflyttade kvintett som på kommande kunna fortsätta att missionera om detta lysande tar de själva som några influenser. Så de är både debuten Cardiac malformations vill leverera och knivskarpa band. I min bok har de alla rätt. intressanta och intensiva. enastående och unik popmusik. Vackert på ett Anledningen till att de inte regerar ljudvågorna i www.quench.se bräckligt och nästan spöklikt sätt är det hur som Sverige totalt är så enkel att de inte är till för alla. helst. Jazzanslaget i tanken kring musik känns Jag får trösta mig med att det ibland kommer 15 Deathstars och musikerna är alla begåvade och erfarna, och fram band som gör mig till elitist. Och jag anslu- Death dies hard som det verkar, nyfikna. ter mig gladeligen till den lilla klick människor Dödsglammiga Deathstars nya platta heter www.thusowls.com som avgudar dessa galanta gentlemen. För de är Night electric night och är en maffig sak innehål- helt enkelt hårdaste katterna i stan. landes tyngd, djup, sex och rock. Storslaget 5 Nikkybends www.myspace.com/knivderby är bara förnamnet, soundet och imagen ger Techboys öststatsvibbar och hela skapelsen sväller upp till Yep, denna Eskilstunatrio format något granit- 10 Micadelia sjukt stora dimensioner som är svåra att värja sig hårt av ljudet från trummor, bas, gitarrer och Free ride mot. Och framgången verkar redan vara på väg i syntar bakom en enväldig och mäktig sång av Mika Sundqvist är en musikaliskt begåvad samma omfång. Niklas Strand. Det låter ljuvt, men samtidigt tonåring från Skellefteå som började spela in www.deathstars.net avgrundsdjupt, energiskt, men även hyfsat Neil Young-låtar tillsammans med pappa Johan kontrollerat. Som ett tyngre Jane’s Addiction, Nilson (med förflutet i This Perfect Day). Sedan typ. För melodier finns här mitt i den industriella gick de vidare med Led Zeppelin, Beatles, Nick bråten. Drake och Nirvana. Och så blev det en platta. Att www.myspace.com/nikkybends Micadelia kommer att bli berömd är lika säkert som att i morgon är en annan dag. 6 Gypsy Juice www.micadelia.com 2 Patrick Rydman Poseidon I will do it Denna Varbergskvartett snackar om nån slags 11 Rosie Staf Denne göteborgske jazzsångare lyckas få mig ”naiv ur-rock” och inspiration från ”vinet och kär- Wintery march att slappna av totalt. Med sin klassiska begåv- lek till sanningen”. Fantastisk boogierock i rakt Nomaden Rosie Staf har nu landat i Bagarmos- ning, mjukrunda röst och croonigt klubbrökiga nedstigande led från Jimi och andra semigudar sen där hon komponerar musik fjäderlätt som 16 Sleeping Beauty stil får han irritation att lägga sig, ojämnheter att hör jag. Eller som bandet så träffande formulerar ett snöfall en kall kväll. Influenser finns från både Dance for me, my love slätas ut och månen att se extra vacker ut. Gub- det: ”Ur motsättningen mellan andlig renhet lugn, berättande musik och mer orkestrerad. Med inblandning från andra Göteborgsartister bigt? Nej! Coolt, soft, världsvant och Sade-sexigt och köttets begär slår gnistor som väntar på att Och hon bemästrar allt däremellan. Hennes inti- som Kristian Anttila och Fibes, Oh Fibes! har snarare. Vuxet som lagrad single malt whisky. få antända något”. ma sång är kronan på verket, den suger tag i mig denna kvintett frammanat en entusiastisk och www.patrickrydman.com www.myspace.com/gypsyjuice och lindar in mig i ett bylte jag aldrig vill lämna. elixirliknande musikalisk brygd innehållande www.rosiestaf.com enorma doser glädje. Resultatet är radiovänlig 7 Miranda Gjerstad upptempovårpop att älska och vårda. Polly Pocket says good bye www.sleepingbeautyrocks.se Herregud, vilken PJ Harvey-flashback jag får när Miranda Gjerstad ekar i mina hörlurar. Samma råa och kalla ljudbild som den jag först fastnade för hos Harvey, samma melankoli, men även samma obändiga styrka och stolthet. Man kom- mer i kontakt med hur komplext livet faktiskt är, en dos eftertänksamhet klädd i skönt svajig varietédräkt serveras till oss utsvultna. Jag är betagen! 12 Ida Redig www.myspace.com/mirandagjerstad Again, again and again Ännu mer hudnära och känslosam singer/ songwriterpop från tjej med briljant artistfram- tid. Det verkar poppa upp hur många som helst 17 The Dora Steins 3 Two White Horses nuförtiden vilket är otroligt efterlängtat, 2009 Shame on us (island mix) Good times are gone forever ser ut att bli tjejernas år ännu mer än 2008. Ida Från elektronisk musik med Midaircondo till Oj, vilken CV de får ihop tillsammans, Umeåsys- Redig är sensuell, romantisk och lättillgänglig i familjepopsväng med The Dora Steins. Ungefär konen Nyström. Jakob sjunger i Isolation Years sitt musikskapande. Fullängdare är på gång. så ser blonda sångerskan Malin Dahlströms resa medan Lovisa körar hos Frida Hyvönen och www.myspace.com/idaredigmusic ut. Och jag har svårt att inte charmas av bandets David Sandström Overdrive samtidigt som de utlevelse och sprittande livskraft. Det verkligen båda turnerat med Säkert!. Denna Equals-cover 13 Cilihili gnistrar och sprakar när de pluggar in och drar är en riktigt fart- och lustfylld historia man gärna PC raped igång. Och nu kom solen fram också. Kan det kör på repeat. Det enkla kompet är framförallt En bona fide hit har vi här, gott folk! En knappt hänga ihop? otroligt imponerande. 8 Burn två minuters gitarrdriven poppärla med intel- www.myspace.com/thedorasteins www.myspace.com/2whitehorses Try to get home ligent och underhållande text samt fläskig Full fräs framåt med detta ”riktiga rock’n’roll- refräng värd att nå ut till alla med en radio i när- 18 Babian 4 Small Boobie Band band” är vad som bjuds här. Riffglad rockabilly- heten. För den är så snygg, så ärtig, så färgglad Säger upp mig igen Honey I’m home – oh! rotad stökrock presterad av tre killar med energi att man har svårt att inte fånle resten av dagen. Ja, jag kan tänka mig att denna Malmökvartett Fan, vad kul man kan ha om man är fyra skol- och vilja att rocka röven av folk på varje pub, Inget överflödigt eller fånigt, bara kompakt och kan vara ett grymt liveband, de påminner faktiskt kompisar som startar ett band! För Lovisa, Cicely, krog och inrökt klubb de kan ta sig till. En sex- klatschigt. Mumma. en hel del om ett annat lysande sådant med Skåne- Hanna och Linda får det i alla fall att kännas askul spårsskiva är på väg, men det är på scen de trivs www.cilihili.com rötter: Bob Hund. Frenesi, galenskap och total när man lyssnar på deras smått anarkistiska och allra bäst, det är där slaget står och det är där de dedikation till sin frifräsande och hårt rockande maxsvängiga popmusik. Det är en fröjd att dyka kommer att gå vinnande ur striden. Rock on! 14 Quench musik är ledord man gärna vill att ens favorit- in i deras musikaliska universum som inte verkar www.myspace.com/burngbg The blind man band ska ha. Och Babian levererar. Ibland skönjer bestå av några begränsningar. Bara utmaningar. Jag får Placebo-vibbar av Quenchs svartklädda jag även MC5 i attacken. Vad mer behövs? www.myspace.com/smallboobieband alternativrock. Dessa grabbar från Varberg är www.babian.nu

www.groove.se 31

skivor

inte alltid så känslomässigt upplyftande. På börja förstå, då kan du sluta leta nu. Liedgut man även spåra liknelser med Terry Callier Analogue Mindfield samma sätt känner jag för New York-arna är nämligen ett precis så revitaliserande och den nyss avlidne skotten John Martyn. Visions in sonic sense i Asobi Seksu och deras tredje fullängdare frågetecken som bara Uwe Schmidt kan trolla Det gläder mig att höra att en skiva, trots Malicious Damage Hush. Inga överraskningar här, inga djuriska fram. Jag tror till och med att albumet tillhör tre decennier på nacken, fortfarande lever lekar eller extravaganta åtaganden. Det här hans bästa, vilket i det här sällsamma fallet och känns unik. Den dämpade stämningen GG är helt enkelt slentriansex i obesvärad drömsk alltså betyder bra mycket mer än vanligt. ligger som en tät dimma över alla vitt skilda Allt sedan 80-talet har reggaens frontlinjer popform. Plain fun, villkorslöst och, ja, det Fredrik Franzén influenser inom jazz, blues, folk, bossanova funnit lite överallt. Medan Jamaica har fnyst funkar. Men inte i längden. och salsa. Eric Bibb levererar traditionella åt sina rötter och utvecklat den moderna dan- Bland de klara favoriterna på Hush (läs: Bad Habit låtar som vore de hans egna. Cyndee Peters cehallen har Europa i regel vårdat 70-talets Familiar light, Me & Mary) pumpar pophjärtat Above and beyond är med på ett hörn. Encuentro en la estación tradition och utvecklat UK roots. I Irland har i dubbelt tempo, till skillnad mot de andra AOR Heaven/Sound Pollution är bland den finaste instrumentala jazzen jag man tydligen skruvat det hela ett varv till. spårens trevande kräftgång. Glacially är hört på år och dagar. Regnbågen börjar där På Visions in sonic sense presenterar också en given låt att ta till sig. Här har vi ett GGG det finns guld, det bevisar Eric Bibb i Rainbow Analogue Mindfield sin version av modern stycke som Stereolab hade kunnat framställa AOR från Lund, kan det verkligen vara något? people. avantgardistisk reggae. Ett hopkok av bra röt- med Kevin Shields vid gitarren. Samtidigt är Ja, faktiskt är det inte så tokigt. Det tunga Daniel Magnusson ter och nyskapande meningslöshet. De vårdar Glacially det yttersta exemplet på varför Asobi riffet i I believe uppskattas lika mycket som arvet efter 70-talets jamaicanska vokalgrup- Seksu fortfarande bör ses som ett dreampop- det sköna drivet i Don’t want to say goodbye Blitzkid per hävdar de, men det är bara vid några få band i mängden. De saknar ett eget uttryck och överlag är det refräng- och melodistarkt. Anatomy of reanimation tillfällen på albumet som det faktiskt märks. och någon utveckling av soundet är inte att Så klart kan de inte hålla sig ifrån en riktigt Fiend Force/Border Vid de korta stunderna låter det ganska bra tala om. Det trampas helt enkelt vidare på pekoral ballad som Let me be the one men och Analogue Mindfield framstår som ett bra samma fält som The Cocteau Twins en gång i det kan vi bortse ifrån. Om man tvunget vill GGGG reggaeband med en drogad producent. Däre- tiden plöjde upp. lyssna på AOR, trots att listan på intressantare Jag hade aldrig hört talas om dessa amerika- mellan smulas soundet sönder av elektroniska Mitt råd till alla ihärdiga dreampopare är musikstilar är kilometerlång, då är Bad Habit ner förr. Om jag heller aldrig hört Misfits tidi- influenser och meningslösa effektbox-orgier. istället att tills vidare låta sig hänges av den ett ganska bra val. gare så hade jag förmodligen älskat Blitzkid När det är som bäst är det långsamt, svä- nya skolans shoegaze, som Deerhunter och Roger Bengtsson av hela mitt hjärta och inte tvekat inför att ge vande och närmare triphop än reggae medan dess soloprojekt Atlas Sound och Lotus Plaza. högsta betyg. det i värsta fall bjuds på högtempo-reggae Åtminstone i väntan på att Asobi Seksu har Behemoth De låter nämligen som en polerad och mer med så mycket barnsliga infall att det inte går kommit ikapp 90-talet. Ezkaton välproducerad version av tidiga Misfits. Speci- att ta på allvar. Daniel Magnusson Regain ellt de melodiösa harmonierna och körerna. Björn Owen Johansson Horror-punk deluxe skulle man kunna säga. Atom™ GG Enligt uppgift ska detta även vara bandets Antony And The Johnsons Tapes Behemoth, världsmästare i extremmetal, släp- femte (!) album. Så några duvungar är det inte The crying light Raster-Noton/Dotshop.se per i väntan på nytt album både en liveplatta vi har att göra med här. De är signade och Rough Trade/Border (At the Arena ov Aion) och denna EP. Ezkaton utgivna av och på det lilla tyska independent- GGGGG innehåller sju låtar: till att börja med tre bolaget Fiend Force. Som namnet antyder så GGGG Jag tycker om att inte förstå. Det är befriande. livelåtar och två covers. De sistnämnda, av ger dessa enbart ut nischad musik av detta Animism, hmm... Måste kolla i en ordbok. Livet känns mer spännande när man inte kan tjeckiska Master’s Hammer och The Ramones, slag. Aha: tron att allt i naturen har en själ. Antony förklara allt. Tillvaron känns större när den tycker jag tyvärr bara vattnar ur Behemoths i sjunde spåret A hopeless night blir det Hegarty använder ofta det ovanliga ordet när tillåts rymma obesvarade frågor. Man mår mustiga kalk. riktigt 50-talssväng med saxofoner och grejor. han pratar om The crying light, en skiva som ju bra av att förundras. Man mår bra av att albumets behållning är istället nyin- Och i tunga As the ropebridge sways påminner många nästan längtat ihjäl sig efter. Fullt ruskas om och häpna. Det är, med hudkräms- spelningen på Chant for Eschaton 2000 från de om ett Type O Negative på syra. Med sitar rimligt, texterna vimlar av metaforer hämtade reklamens ord, revitaliserande. albumet Satanica, och tidigare osläppta och allt. Men utöver den så är det snabbt från skogen, parken eller var som helst där enter: Uwe Schmidt, en småkufisk, stän- låten Qadosh. En låt som börjar i tungt mak, och hårt hela vägen. Utan att göra avkall på man blir jordig om fötterna om man skulle digt nyfiken mustasch från Frankfurt som gör exploderar i verser och refränger och sedan melodierna. trampa runt utan skor. Kiss my name är ögon- musik under fler alias än du äger strumpor. faller in en snygg episk avslutning. Med stor och det här är faktiskt riktigt bra. Blitzkid blicket som är mest upbeat på skivan. Stabila Som Atom Heart konstruerar han kosmisk am- sannolikhet något som blev över från förra är en konstellation jag lätt kan rekommen- trummor driver låten framåt och vackra bient, som Schnittstelle hysteriskt avancerad plattan, men som lika gärna kunde ha varit dera till fans av band som Misfits, AFI, 69Eyes stråk­melodier virvlar runt Antonys piano och electronica, som ena halvan av duon Flanger med. och Wednesday 13. fantastiska röst. Saxofonen som smyger sig gör han ibland futuristisk electrojazz, ibland som släpp är detta egentligen bara kuriosa Carl Thunman genom One dove är ett annat exempel på den träskdoftande begravningselegier, och som för Behemoth-nördar som köper allt gruppen oerhört lyhörda orkestreringen. Denna gång Señor Coconut tramsar han fram salsafierade ger ut. Vi andra väntar lika otåligt på nästa Klas Bohlin är Antony och bandet mer återhållsamma än Kraftwerk-covers. Och det är bara några exem- fullängdare som andra väntar på lönefredag. Klas Bohlin tidigare. Another world med sitt dova piano, pel. Exakt hur många album Schmidt släppt Torbjörn Hallgren Egenproducerad mörkt vinande fioler och en rörande text om vid det här laget, det har han nog inte ens en sönderfallande värld passar så mycket själv koll på. Två saker vet jag dock: det rör sig Eric Bibb GGG bättre här, mitt i skivan än som huvudspår på om ett tresiffrigt antal, och de jag hört (med Rainbow people Denna Borås-sångare, som sjungit i den EP som kom i höstas. undantag för herr Kokosnöt) har alla hållit en Opus 3 rock’n’rollbandet Depressive Art, har här Den föregående skivan I am a bird now är svindlande hög klass. samlat några dramatiska och vemodigt alster. inget annat än ett fullständigt fantastiskt stycke schmidts senaste album Liedgut är signerat GGGG Det är tre välskrivna och välproducerade låtar musik. Så även om det här är en ruskigt fin Atom™, och jag vet inte om det är någon idé En introduktion av Eric Bibb kan låta ungefär med mörka texter på svenska. Med massor samling låtar och albumet är fyllt av glimrande att ens försöka beskriva vad för slag musik det så här: född i New York 1951. Fick sin första av 60-talsdoftande orglar, stråkar och körer detaljer blir jag inte lika berörd. Kanske just för rör sig om den här gången. Titeln refererar gitarr när han var sju år. Flyttade till Europa skapar han ångestfulla stämningar som går att I am a bird now, när den kom slog ner som i alla fall till 1800-talets tyska musikrö- vid 19 års ålder. Hamnade i Stockholm. åt det filmiska och teatrala. Klas djupa och en blixt i mig och jag fortfarande kan känna relse ”lied”, och visst ger också Liedgut små Upptäckte världsmusiken. Debuterade 1977 släpande sångstil inger trygghetskänslor och elektriciteten väckas i kroppen när jag lyssnar. blinkningar till genren med sin svärmiska med Rainbow people och där stannar vi för en är på ett sätt väldigt tilltalande. Men samtidigt Men för att citera Brooklynduon High Places, solosång och sina återhållsamma arrang- stund tack vare Opus 3 Records, som nu, 32 år tenderar sången också att bli aningen tråkig är Antony som kung Midas när det kommer till emang i Schuberts anda. Tro dock för den senare, valt att ge ut skivan på nytt, krispigt och enformig. musik. Hans namn fungerar som en kvalitets- skull inte att du har en aning om hur albumet nymastrad. En kulturgärning, minst sagt. soundet är oerhört fylligt och frodigt och stämpel, var det än dyker upp. The crying light låter, för jag lovar: det har du inte. Schmidts Tio år innan musikern Roger Armstrong därför tror jag det finns en risk för att man är som en skogsglänta i toner, ibland samlas lied har nämligen lika mycket gemensamt och några smarta affärsmän beslutade sig för blir mätt på Klas Bohlin ganska fort. Men mörka moln ovanför men oftast letar sig med hårlösa androider från framtiden som att sätta en world music-stämpel på allt som likväl finns det något i hans lugna musik som solkatter igenom och blänker i lövverket. polisongprydda tyskar från dåtiden. Schmidts inte föll inom ramen av västvärldens pop- och gör att jag vill ha mer. Bästa spåret är Maktlös- Björn Schagerström lied är lika mycket elektronisk pop som pop- konstmusik, satt Eric Bibb i en lokal i Stock- hetens tid, vilket jag gärna lyssnar på om och pig electronica som klassisk konstmusik. Hans holm och improviserade fram Rainbow people om igen. Asobi Seksu lied är befriande obegriplig och skönt omöjlig med nära vänner och musiker. Han var då 26 Mikael Malmborg Hush att förklara. år och en talang inom blues- och folkscenen. One Little Indian/Border så vad säger man då? Tja, letar du efter Bibbs debut är en lågmäld historia som tar ett lämpligt album att läsa eller koka kaffe avstamp från blues och jazz men upptäcker GGG till, då får du nog fortsätta att leta. Letar du nya vägar för varje spår som går. Hans största Asobi Seksu är japanska för casual sex, fritt däremot efter att album att förundras inför, inspirationskällor var latinokungen Milton översatt: ledig, otvungen sex. Jag tänker ett märkligt men gränslöst vackert album det Nasciamento och A.C. Jobim, Brasiliens svar avslappnat, trevligt men i längden kanske kanske kommer att ta livstider för dig att ens på George Gershwin. Men på sina håll kan

www.groove.se 33 skivor

som för att inte berätta för någon att de Det finns många spännande duetter faktiskt spelar där. På Robert Johnson väger Dex Romweber Duo och den svenska popen finns representerad Kiss/Kick nämligen tolvorna alltid tyngre än personen Ruins of Berlin genom The Books featuring José Gonzalez. Blank Wav/Border som lägger dem på skivspelaren. På Robert Bloodshot/Border Bäst på skivan är öppningslåten Knotty Johnson är musiken alltid viktigare än allt pine med Dirty Projectors och David Byrne GGG annat (vilket väl också är det enda klubben GGG och Brackett W9 med Bon Iver. Amerikanska enmansbandet Broken Spindles, har gemensamt med bluesmusikern den tagit Gravallvar och tungsinne? Nix, det är ingen- Camilla Käck Joel Petersen från indierock/dancepunkban- sitt namn ifrån). ting som ligger för Dexter Romweber och hans det Faint, låter som en blandning av Depeche Nåväl. I juni i år firar man tvåsiffrigt, och syster Sara. Istället håller duon liv i den tidiga Diverse artister Mode och Mew. Depeche-känslan kommer det firar man med att låta Paris egen DJ-drott- rock’n’rollens glöd och blandar lekfullt genrer Radio resistencia särskilt fram i A beat down break up. Själv ning Chloé sula ihop fyra liveinspelningar från – från rock och ballader till rockabilly och Enfant Terrible/Import väljer han att kalla sin musik för experimen- klubben, vilka de frälsta sedan kan samla i surfgitarrer. Det är charmigt och avväpnande tell electronica. En brummig bas driver som en alldeles otroligt speciell och limiterad låda och gästartister som Cat Power, Neko Case och GGGG en motor genom hela skivan. Petersen ville (som säljs separat). Och all heder åt kufiska Exene Cervenka gör inte saken sämre. Kort Det holländska kärleksbarnet Enfant Ter- göra en skiva där han hittar en balans mellan klubbar och konstnärliga lådor – i slutändan sagt en skiva som lyser upp vintermörkret. rible jubilerar. I fem års tid har skivbolagets människa och maskin, det vill säga akustiskt är det ju trots allt musiken som avgör, och Robert Lagerström ljungande eldsjälar likt fryntliga jultomtar och elektroniskt och det tycker jag att han har den är dessvärre inte lika spektakulär. i lederhosen och njurbälte slungat ut sina lyckats med. chloé spär ofta ut sina DJ-set med mer Dimmz kompromisslösa, brinnande entusiastiska Camilla Käck oväntade inslag, och sålunda är det inte sär- This is life artisters alster till en begränsad men gränslöst skilt överraskande att hon gör detsamma på Blue Topaz Recordings lojal skara fans. Katalogen rymmer vid det här Burning Point Live at Robert Johnson vol. 1. Tid och tempo laget ett brett spektrum av genrer och stilar, Empyre skiftar, stilar kommer och går, den gamle G men har ändå alltid varit sina grundläggande Metal Heaven/Sound Pollution räven Larry Heard mixas med excentrikern Här har vi ett relativt okänt, sleazigt hård- övertygelser trogna – vinylplattor är större än DJ Koze med heta färskingar som Kalabrese rockband från Kristianstad som gör sitt bästa CD-skivor, analoga inspelningar håller längre GGG och Shinedoe. Det är konsekvent bra men på detta hyfsade debutalbum. Utgivet på ett än digitala, en synt och ett mixerbord väger Inledningen med en hårdrocksversion av The lossnar aldrig riktigt, låtvalet är oklanderligt skivbolag vid namn Blue Topaz, som inte alltid tyngre än en Pro Tools-ask, och det är godfather theme är mäktigt och stämnings- men blekt, mixarna i sig utförs proffsigt men ens verkar ha distribution i Sverige (?). Rent svart och inte vitt man får fram om man blan- skapande. Sedan fortsätter finnarna med att pliktskyldigt, och när Seventeen Evergreens musikaliskt är det bitvis schysst hårdrock med dar alla färger på en och samma gång. fyra av en strid ström av melodiös AOR-hård- avslutande spår till slut tystnat, ja, då minns stänk av Mötley Crüe, Crash Diet och Guns’N Jubileet firar man dock ironiskt nog med rock någonstans mellan Kansas (bandet) och man knappt vad det var man precis lyssnade Roses. samlings-CD:n Radio resistencia, på vilken landsmännen Stratovarius. Kompetent och på. Killarna lirar klart godkänt (utom när ett 20-tal artister från ett tiotal olika länder musikaliskt. Mycket bra gitarrspel och suverän så. Live at Robert Johnson vol. 1 är ett basisten hela tiden katastrofalt tappar bort sig medverkar. Somliga artister borde vara be- sång både lead, kör och stämmor. Men lite habilt men anonymt hantverk. Kanske låter och är ute och valsar i fjärde spåret Memories. kanta för skivbolagets fans, somliga inte, och slätstruket och ingen riktig dunderlåt som gol- jag klubbens och Chloés goda rykte förbittra Vart höll producenten hus? Hört talas om om- materialet de bidrar med är såklart befriande var en. Det vill säga, musiken ligger och glid- mina sinnen, men jag kan ju inte annat än att tagning?) och sångaren Sonny är klart bättre variationsrikt. Luisa La Chouf gör exempel- flyger lite soft och skönt sådär, men det lyfter känna mig lite besviken. Å andra sidan har ju än genomsnittet vad gäller band som lirar i vis någon form av skev varieté-pop, Flying aldrig ovan molnen. Man vill se och höra en Chloé tre chanser till på sig… denna liga. Låtarna är också helt okej. Bodies bidrag låter som något Miss Kittin blev raket som bränner iväg mot stjärnorna! Men Fredrik Franzén Men tittar man på bandbilderna ur en alltför rädd för och grävde ner i jordkällaren, den lyser dessvärre med sin frånvaro. A&R-synvinkel ser man också att skåningarna svenska Agent Side Grinders ångande industri Carl Thunman Crowpath skulle behöva tänka över och slipa lite på är lika skönt manisk som vanligt, och stycket One with filth sin image. De ser verkligen inte ut som det Wermut medverkar med påminner mest om Cannibal Corpse SPD/Candlelight låter. I detta läge skulle de tjäna på att inte ledmotivet till någon oförtjänt bortglömd sci- Evisceration plague ha någon bild alls på bandet i skivkonvolutet. fi-rulle från 80-talet. Metal Blade/Border GGG Presentationsbilden förmedlar inte hur bra de Sammantaget är Radio resistencia en Skånska Crowpath har spelat in sin senaste kan låta. Tvärtom. strålande introduktion till ett mångsidigt GG platta i Berno Studio i Malmö, samma studio sen blir det generande pinsamt med tjej- skivbolag som i all sin obetydlighet känns Cannibal Corpse är som alla vet en institution som Amon Amarth stormade i sin ungdom. rösten i femte låten When beauty fails. Med oumbärligt i dagar som dessa, då korpulenta när det gäller death metal. Bandet var ett av Där slutar liknelserna, för när Amon Amarth sådan knagglig engelska är det bättre utan karlar i kostym försöker lura i oss att musiken de första i sitt slag och har funnits i över 20 år spelar lättillgänglig dödmetall spelar Crow- prat. kommer att tyna bort och dö om de inte får samt släppt över tio hårda studioalbum. Med path svårtillgänglig metalcore. Överlag så luktar det i ärlighetens namn lite de pengar de inbillar sig att de förtjänar. medvetet smaklösa titlar som Dismembered One with filth är ett tekniskt virrvarr där för mycket orutin och demoband om hela Radio resistencia är helt enkelt – precis som and molested, Entrails ripped from a virgin’s enkla riff och lösningar aldrig får företräde. denna historia. Dimmz kan dock jobba på sin skivbolaget som ger ut skivan – ett kärleks- cunt, Fucked with a knife, Meat hook sodomy, Att lyssna på musiken är som att stå i ett grej och bli bättre. De har många bra idéer barn. Hammer smashed face och Necropedophile regn av metalldamm. Om man pratar om och egentligen förmåga att genomföra dem Fredrik Franzén har de ständigt upprört, skrämt upp och gradskillnad på låtarna så är Septic monarch också. Men en producent/rådgivare/stylist provocerat vissa människor. Icke desto mindre och I gryningen duggregnet, medan Cleansed som kan stoppa vissa orutinerade misstag DJ Olive även tilltalat stora skaror av fans. Och än idag in chlorine och Plague bearer ösregnet – för att och felsteg skulle garanterat hjälpa dem på Triage följer de samma linje vad det gäller morbida ta några exempel ur högen. traven. Room 40/Dotshop.se texter och stenhård death metal. crowpath tar tid att lyssna på – så ge det På en talangjaktstävling på fritidsgården angående texterna så har Cannibal Corpse tid, och låt regnet komma. skulle Dimmz säkert kunna vinna och vara GGGG alltid hävdat att de ska ses som fiktiv konst, Torbjörn Hallgren bäst. Men ska man recensera dem sida vid Det här är ett sömnpiller. Lyssna lågmält. Ja, eller likställas med en skräckfilm. Att de bara sida med etablerade, kända och proffsiga det står faktiskt så på omslaget. Visserligen är skildrar våld. Definitivt inte glorifierar och Daedalus band så blir det inte riktigt rättvist. ”sömnpiller” vanligare som negativ beskriv- rättfärdigar det. Ungefär samma sak som Alice The never ending illusion Carl Thunman ning i svenskan än i engelskan, men ändå. DJ Cooper sa om sin “konst” på 1970-talet. Galileo/Border Olive var en gång en tredjedel av innovativa hur som helst så är det “inga konstigheter” Diverse artister illbientgruppen We™, och har sedan dess eller överraskningar med bandets nya album. GG Dark was the night bland annat gett ut två tidigare album i Same same but different skulle jag säga. Can- Inom mytologin är Daedalus känd som ska- 4AD/Playground denna serie med sömnpiller. Med på resan nibal Corpse har liksom aldrig varit min “kopp paren av labyrinten på Kreta där minotauren finns dessutom Christian Fennesz. te” helt enkelt. Och de kommer nog aldrig att höll till. Vidare var hans son den mer kände GGGG Triage är, precis som du tror, ett mjukt bli det heller. Icarus vars vingar, som hans far konstruerat, Det brittiska indiebolaget 4AD har gett ut en ambientverk. Funktionen är att finnas i bak- Carl Thunman fattade eld när han kom för nära solen. samlingsskiva där överskottet går till Red Hot grunden och ge karaktär åt omgivningen. Det italienska proggrockarna som kommit till Organization och deras forskning och stöd har getts ut en hel del sådana skivor, och det Chloé sitt andra album har en bit kvar till solen. till HIV och AIDS. Det är ingen dålig skara är svårt att bryta ny mark i genren. Vilket inte Live at Robert Johnson vol. 1 En väldigt lång bit faktiskt. Det känns aldrig artister som finns samlade på den 32-spå- Triage heller gör. Extremt långsamma toner, Kompakt/Dotshop.se som att The never ending illusion lyfter. Lite riga dubbelskivan där dovheten känns som mjukt brus som kanske är havet, lite knaster, olyckligt då deras textstoff är klart intressant, den gemensamma nämnaren. Allt från The nåt slags hummmande – allting är väldigt GGG artwork och konvolut ligger över genomsnittet National och Iron & Wine till Sufjan Stevens vagt. Det är inte så där jätteintressant, men Strax utanför Frankfurt ligger den smått och medlemmarna är duktiga på att spela. och Beirut. Både Belle & Sebastians sångare det ska det inte heller vara. Triage får god- legendariska, måttfullt hämningslösa klubben Låtmaterialet är det stora bristen och det är ju Stuart Murdoch och finns med känt. Ett extra plus för ett snyggt omslag som Robert Johnson – lika känd för att husera en ganska viktig bit i sammanhanget. på skivan och levererar myspop. lyckas vara både miljövänligt och praktiskt. några av house- och technoscenens största Roger Bengtsson Henrik Strömberg

34 Groove 1 • 2009 skivor

på Balls to the wall! Denna slagdänga lägger Ian Gillan har självklart inte längre den röst och Avril Lavigne. Det tar inte så lång tid att Eldsken raskt på det fjärde G:t i recensionen. Med han en gång tiden ägde och trollband med. konstatera att den här skivan framför allt är I stjärntimman beröm godkänt! Men det borde väl ändå för guds skull finnas riktad mot den målgrupp som uppskattar Mowinde Carl Thunman något litet uns kvar av den i 2009 års version? High school musical-filmerna, och trots ett G Svaret är nej. flertal lyssningar så lyckas jag inte ta den till Friday Bridge Per Lundberg GB mig. Låtmaterialet håller över lag helt enkelt Bo Sundström och Frida Öhrn släppte för ett Bite my tongue inte tillräckligt hög klass och även om rösten par år sen en skiva med tolkningar av Pär But Is It Art/Border Jesse Harris absolut inte är sämre än Britneys så sticker Lagerkvists dikter som blev så lyckad just för Feel den heller inte ut på minsta sätt. Här finns att den kändes så lekfull, glad och opreten- GGG Velour/Border förvisso guldkorn som den Madonnainflu- tiös. Mattias Windemo och Frida Augustsson i Du blundar och vänder proletärsmutsig erade titellåten som får mig att sukta efter Eldsken ger sig här också på att tonsätta olika lo-fi-estetik och pinsamt intim innerlighet GGG dansgolvet, men i övrigt känns det här mest diktare, men väljer istället att gå in för upp- ryggen och färdas så långt du bara kan åt Under tio år har Jesse Harris outtröttligt som ett att försöka mjölka ur ännu lite mer giften med högstämdhet och fullaste allvar. det andra hållet, och du når så småningom släppt soloalbum efter soloalbum som blivit pengar ur fansen. Resultatet blir en skiva som är ungefär lika den skimrande neonregnbågens slut, där den mottagna med blandade känslor. Men det är Thomas Rödin kul att lyssna på som om telefonkatalogen blaserade Stockholmsduon Friday Bridge står som musiker åt andra som han blivit mest tonsatts av Göran Söllscher. och Silvia-vinkar välkomnande, men Niklas uppmärksammad. Samarbetet med Norah Jem Det är egentligen inget fel på vare sig Gustavsson återgår snart till att kärleksfullt Jones under Come away with me resulterade Down to earth Mattias gitarrspel eller Fridas röst, men det polera sin pastellfärgade MacBook, medan i en Grammis och som hjälpande gitarrhand Dramatico/BonnierAmigo här blir helt enkelt bara för högtravande och Ylva Lindberg lutar sig mot en kantstött cem- i Conor Obersts projekt Bright Eyes har hans livlöst. Det känns dessutom som om man inte balo, sippar Chablis ur en bucklig plastmugg musik nått ut till indiepubliken. 2006 var han GG kunnat komma överens om sången eller gitar- och förföriskt viskar artighetsfraser till dig, ute på vägarna som förband åt Ani DiFranco För några år sen så var det nästan omöjligt ren ska ligga i förgrunden, vilket gör att man vilka du visserligen finner vara fascinerande och med det var även en klick jazzgeneration att se en amerikansk TV-serie eller TV-reklam nu istället tävlar om uppmärksamheten hela innehållslösa på något slags Bret Easton inringad. Valet att hänga med artister som utan att mötas av Jem Griffiths stämma.H en- tiden. Efter min fjärde lyssning så orkar jag Ellis-vis, men du kan ändå inte riktigt skaka redan skapat sig ett namn kan tyckas vara ett nes debutalbum togs emot med helt enkelt inte längre. Sammanfattat: mycket av dig känslan av att allt bara är på låtsas, så smart beslut för att själv nå ut, men Harris får öppna armar världen över och hon spåddes väsen för absolut ingenting. till slut – i ett desperat försök att väcka någon nog fortsätta leta efter sin plats i spotlightsen. en lysande framtid. Nu är det dags att följa Thomas Rödin slags känsla till liv – frågar du henne om hon Feel är lite av en besvikelse. upp succén, men tyvärr tvingas jag konstatera föredrar Human League eller Pet Shop Boys, Feel hamnar i något slags limbouniversum att det här inte är särskilt mycket att hetsa Anna Frank Kylie Minogue eller Paris Hilton, men hon där alla ovannämnda samarbetspartners upp sig över. Förutom ett par undantag så Harriets’ grief viskar ju bara lakoniskt att hon väl tycker un- musik får samsas. Slutresultatet blir indiepop känns det här i det stora hela som en ganska Magpie Hollow Recordings gefär lika bra om allihop, och du kan såklart för P4-generationen, eller modern jazz/folk oinspirerad platta. Både röstmässigt och inte riktigt avgöra om hon skojar eller inte, för stuprörsjeansanhängarna. genremässigt så påminner Jem en hel del GGG men när du 45 minuter senare vaknar i din Det bästa av två världar, men för vem? om Dido, och liksom den senare så gör hon Harriets’ grief är den experimentella singer/ blekslitna Klippan-soffa och slungas tillbaka han må jämföras med erkända artister sig bäst i små doser eftersom det annars lätt songwritern Anna Franks skivdebut. Trots det in i verkligheten, tänker du i alla fall efter och som Andrew Bird, Josh Rouse och Dean Ware- tenderar att bli för mycket av samma sak. Att har jag hört henne förut då hon för ett par år inser att även ett hämningslöst ytligt möte ham, men med facit i hand och Feel i öronen hon dessutom låter hopplöst uttråkad när sedan medverkade på soundtracket till Anna kan lämna djupa spår. hör man bara en bättre sida av James Blunt. hon sjunger gör knappast det hela bättre. Jörgensdotters roman Änglarnas syster med och sedan så somnar du om. Lite olyckligt är det med tanke på all potential Genremässigt så är det annars mer av samma låten Happy story. Det är vackert lågmält och Fredrik Franzén som finns i Harris fingrar. vara som på debuten, men utan särskilt känns filmiskt. Det märks att hon tidigare Daniel Magnusson klistriga eller minnesvärda refränger. Dock har gjort musik till TV. Melodica och piano Gamma Ray har Jem säkert alla chanser att få med sina bidrar till det lugn som skivan andas. Anna Hell yeah!!! The awesome foursome Hindenburg låtar i såväl Cityakuten som Grey’s anatomy Frank påminner både om Tori Amos med sin Steamhammer/Border Sound of a birth och House. TV-muzak för dig som tycker Duffy smekande sång och Sigur Rós med sin experi- GGG Misty Meadow Records är alldeles för utmanande. mentella musik och det känns som en väldigt Thomas Rödin skön blandning. , en gång i Helloween, har nu G Camilla Käck spelat i sitt Gamma Ray i över 20 år. Power Min Zozo-tatuering tunnas ut när Östersunds- Diana Jones metal-bandet firar detta med både CD och bandet Hindenburg spelar sin tragiska rock. Better times will come Herman Frank DVD i kategorin live. Rent tekniskt rör det sig Bandet som vunnit SM i tribute. Alltså när ett Proper Loyal to none om bra ljud på CD:n, nästan lite väl bra ljud band låter så likt sitt favoritband som möjligt. Metal Heaven/Sound Pollution för publikbruset släpps bara fram när det Klart är att det inte är ett studentikost GG behövs. upptåg utan på fullaste allvar. Bandet blev ko- Det hjälper inte att Diana Jones kan skriva GGGG Hell yeah!!! The awesome foursome är ren rade på förra årets . Ja, bra låtar. Och det spelar ingen roll att Nancy Inte bara en utan två gamla hjältar från 80-ta- och skär bonus till bandets fans – de som inte det är sant. John Bonham vrider sig i graven Griffith och Mary Gauthier gästsjunger. Inte let har sammanstrålat igen. fick nog av livealbumet Skeletons in the closet av skratt. när man som jag har så svårt för Diana Jones I’m a rebel, Breaker, Restless & wild och som kom för bara fem år sedan. The awesome Tycker det känns obehagligt och fantasi- röst. Står bara inte ut med den. Men musiken Balls to the wall var fyra album mellan 1980 foursome är inspelad i 2006, när löst. Likheterna med Zepp slutar gudskelov är det absolut inget fel på, americana av hög och 1983 som fick mig att uppsöka både Gamma Ray för första gången headlinade i vid att de också visst är fyra personer i bandet. klass. skivbutiker och konsertlokaler. Tyska Accept Nordamerika. Om du kikar noga på låtlistorna Ett smaklöst skämt. Robert Lagerström var tillsammans med NWOBHM-band som krockar de båda albumen på bara sju låtar av Per Lundberg GB Iron Maiden och Saxon tidigt i bräschen av 22. Det är godkänt. Kim den nya våg av hårdare metal-band som kom som kuriosa kan nämnas att både Hel- Vanessa Hudgens Kim att revolutionera 80-talet ett bra tag. loween och Gamma Ray spelar klassikern I Identified Meriola/NSM herman Frank var gitarrist i Accept och på want out live – eftersom Kai Hansen skrev den Hollywood/EMI sitt rykande färska soloalbum Loyal to none under sin tid i Helloween. Min favoritlåt med GG har han även gamle polaren och Accept-batte- Gamma Ray är dock Empress, som är en flört GG Debutsingeln har toppat Sverigelistorna och risten Stefan Kaufmann med sig på trummor. till Accepts Princess of the dawn. Egentligen så är jag ju ganska så allergisk nu släpper han sitt första album. Med mjuka Naturligtvis så är det ofrånkomligt att man Torbjörn Hallgren när det kommer till allt som har med diverse ballader och svängiga popdängor vinner han saknar Udo Dirkschneiders karaktäristiska Idol- och talangprogram att göra, men ibland alla flickors hjärtan. Tyvärr har vi hört det sångstämma. Hur bra än Jiotis Parachidis Ian Gillan så dyker det trots allt upp ett och annat förut. Precis som alla Idol-killar så är han presterar. För faktum är att Udos originella One eye to Morocco guldkorn så jag bestämmer mig för att lyssna duktig men det som får oss att fastna är hans sångröst var ett element som gjorde Accept Edel/Playground igenom Identified och att försöka bortse från pojkaktiga charm. Musiken är dock något unika. Franks nya soloalbum låter i mångt mina förutfattade meningar. rockigare än tidigare förlagor och hans röst och mycket som ”allt annat” och sticker inte G i Sverige är Vanessa Hudgens antagligen kan jämföras med Bon Jovis senare material. ut. Låtmaterialet är inte heller helgjutet, Det är precis så fruktansvärt som jag föreställ- mest känd som en av stjärnorna från High Annars är Kim Fransson ingen nyhet utan även om det blixtrar till ordentligt i mitten de mig när jag såg att den här skivan skulle school musical, och för att några gamla bara en i mängden av talangfulla popsångare. av albumet med tunga och starka Heal me, släppas. Att Jesus Christ Superstar-sångaren nakenbilder av henne ”råkade” läcka ut på Louise Olsson uppföljd av tillika utomordentligt slagkraftiga och Deep Purples frontman gör soloskivor är internet. På sin andra soloplatta Identified och minnesvärda Hero. Näst sista låten Metal i sig inget att lyfta på ögonbrynet åt. Det här fortsätter hon hur som helst att utforska Gods är också en anthem-like, groovy och bra är gubbrock när den är som allra styggast. de territorier som tidigare exploaterats av boogie-rockare som lätt platsat till och med Petrifierad och tandlös. kollegor som Britney Spears, Kylie Minogue

www.groove.se 35 skivor

det amerikanska presidentvalet för några ett av världens bästa hårdrockband under Kriss Norris Projekt månader sedan, trots att den tydligt syftar på Little Green den tiden. Innan vi raskt glömde det när Icons of the illogical George W Bush. Crossing lanes de började vissla i svenneballaden Winds of Magna Charta Björn Schagerström Rootsy change (det däremot vill man glömma). Allt med detta band, från den stilrena logotypen GG Letzte Instanz GGG till den piskande musiken är så old school så Före detta huvudgitarrist i Darkest Hour tar Schuldig Avsikten med musik kan vara så olika. På man tappar alla tidsbegrepp. Bra grejor. hjälp av några kompisar för att få till en so- omslaget till sin debutskiva sitter Little Green Carl Thunman loplatta. Randy Blythe, som vanligtvis sjunger G uppkrupna i vardagsrummets soffa, långt i Lamb Of God, är en av dem som nyttjas. ifrån glamour och upplysta scener. Det kan Marshall Law Tyvärr bara i två låtar, Ghostly shell removal The Sorrow tyckas tråkigt, men jag tror att det är så de Razorhead och Remaining foolish, resterande spår på Origin of the storm vill ha det. Toner från vardagen ska lugnt DR2/Sound Pollution skivan är instrumentala. Synd. Visst funkar Drakkar och trivsamt spridas in i lyssnarens eget rum det i perioder men allt för ofta blir saknande och där ska man känna igen sig – mötas på GGGG efter sång påtaglig och låtarnas likartade GGG samma våglängd. Musiken låter en stanna Ett av Englands mest underskattade band har skiftningar i tempo håller inte riktigt för ett Smyggoth på tyska står för årets första bot- precis där man är, mitt i livet hos Little Green Marshall Law kallats. Av vem då undrar ni helt album. tennapp. Precis allt med Schuldig kan jag vara som även har en förankring i det förgångna kanske? Jo, självaste KK Downing, gitarristen Roger Bengtsson utan och jag är det mer än gärna. Vill ni veta och en känsla av att samtidigt vara på väg i legendariska Judas Priest. Detta förvånar mer? Nej, jag skulle inte tro det. någonstans. Speciellt Give me a reason får mig inte mig. Varken hans påstående eller att det Lafayette Afro Rock Band göteborg och västra Österrike ligger att behagligt tänka på den gamle countryle- kommer från honom. Razorhead presenterar Darkest light/The best of the Lafayette Afro närmre varandra än man kan tro. The Sorrow genden Hank Williams, vars sångers mänskliga den mest kompetenta, tajta, välspelade, mest Rock Band nosar allt mer på ”the sound” och teman alltid är lika aktuella. Avslutningen catchy och medryckande heavy metal du kan Strut vill man ha (ännu) en variant på är The Crop is ripe, där bluegrassen accelererar i tänka dig. Och att Judas Priest står för en del de ett hyggligt försök. Raising the devil rockar någon form av 100m-lopp, hade jag däremot av Marshall Laws influenser råder det inga GGG mest. kunnat undvara. som helst tveksamheter om. Med tanke på Lafayette Afro Rock Band var på sin tid, mit- Roger Bengtsson little Green har deltagit i Country-SM flera att detta är gruppens sjunde album, och de ten av 70-talet, ett hårt arbetande och flitigt gånger, vilket faktiskt gör mig lite besviken. är inte större och kändare än vad de är, så får anlitat funkband i Paris. Sättningen bestod Lilak Jag vill behålla illusionen om bandet som mr Downings uttalande än mer berättigande av emigrerade amerikanska musiker som Birds, water and days bara existerar här och nu med rötternas eko under tiden jag lyssnar. tröttnat på konkurrensen på USA:s funkscen The Hour Is Late/Dotshop.se på fikabesök. Det här är en fin och alldeles Det har tagit tre år att skriva materialet till och sökte nya vägar i Europa. De släppte två lagom melankolisk folk/americana/bluegrass- och spela in detta album och slutresultatet är album under men fick aldrig något nämnvärt GGG skiva från det blågula mellanmjölkens land, verkligen häpnadsväckande bra. Världsklass. genombrott hos den breda allmänheten. Trots Andreas Eklöf och Cecilia Liljelands musik men något lite mer oväntat hade jag önskat En så klar fyra det kan bli, på gränsen till en detta är bandet idag ett av de mest samplade låter stundtals så vacker att ögonen tåras. Luf- mig, hur mysigt man än har det med mul- femma i betyg. Alla fans av bra hårdrock och inom hiphop och r’n’b med sekundlånga stöl- tigt, akustiskt och drömskt. Som valfri platta tiinstrumentala spelemännen Little Green i heavy metal i allmänhet och Judas Priest i der av såväl Jay-Z, Wu-Tang Clan och Nas. från 4AD under 80-talet. Det som om möjligt soffan. synnerhet, spring till din närmaste skivbutik! På Darkest light har Strut samlat det bästa drar ned omdömet är just att det blir ganska Mathilda Dahlgren Carl Thunman från bandets båda album samt en handfull enahanda. Cecilia Liljeland har inte röst som spår från bandets förlaga Ice och deras ja- håller en hel platta och samma gäller Andreas Lucksmiths Micadelia panska pseudonymer Crispy & Co och Captain Eklöfs låtar. Hade detta varit en EP hade det First frost Free ride Dax. Lafayettes funk är av traditionellt snitt doftat mästerverk. Nu luktar det ”bara” som- Fortuna Pop/Border Playground med högt tempo, fantastiska blåsarrang- mar vilket inte är dumt det heller. GGG GGGG emang och individuella prestationer som var Per Lundberg GB den tidens självklarhet i genren. Samtidigt är Tali White med sin kombination av trumspel Mika Sundqvists debutplatta är en samling det en smula okänsligt och odynamiskt. Det Daniel Lindström och lätt vibratosång har tillsammans med personliga tolkningar av hennes favoritlåt- hastar vidare i ett onödigt högt tempo och D-day de andra medlemmarna i australiensiska skrivare som hon delvis skaffat sig genom med smärtsamt jämn intensitet och lämnar LaLuff/Playground Lucksmiths hållit sig aktiva i över 15 år. sin pappas skivsamling. Med sin behagligt väldigt lite tid till eftertanke. First frost är inspelad på ön Tasmanien sträva och sensuella röst och med det norr- i första hand är detta förstås musik som GG söder om deras hemkontinent. Det är en ländska lugnet levererar det blott 19-åriga ska dansas till och som sådan funkar den lika Precis som för så många andra Idol-vinnare sympatisk samling poplåtar, som vanligt när Skellefteå-fenomenet Micadelia tidvis riktigt bra idag som för drygt 30 år sedan, men det så visade sig succén med debutsingeln svår bandet levererar. Namnet på den gamla fina sköna versioner på låtar av bland annat Nick är trots allt i de allt för få lugna stunderna att följa upp och andra nybakade stjärnor Lucksmiths-låten Music to hold hands to Drake, Neil Young, Beatles och Led Zeppelin. som Lafayette Afro Rock Band kommer till sin har förpassat Daniel Lindström bort från det är en bra definition på deras musik. Det är Nirvanas Polly har ett skönt driv och Kleerups rätt. starkast skinande rampljuset. För mig var vackert på ett klassikt indiepopvis men inte With every heartbeat gör sig förvånansvärt Björn Owen Johansson han dock något av en favorit under hela den så spännande. Vissa låtar utmärker sig, som bra med slide guitar. Och tolkning av Beatles första säsongen av programserien och med sin jangliga Good light, skivans ösigaste spår Long long long är riktigt vackert. Det lågmälda Leathermouth naturliga röst och sina sköna soulinfluenser så Never and always och ovanligt distade och fint och countryinfluerade genomsyrar hela XO kändes det som om den sjungande brevbära- melodiösa Up with the sun men mycket tassar plattan även om hon också bjuder på en del Epitaph/BonnierAmigo ren från Umeå hade potential att bli en riktig tyvärr förbi relativt obemärkt. mer riviga arrangemang som i Led Zeppelins artist och inte bara en produkt. Björn Schagerström Bron-Y-Aur stomp. Plattans enda egenkom- GGG Men tyvärr så har han inte riktigt haft ponerade låt Sadness är tillräckligt bra för att Leathermouth är en dramatisk vändning för turen att få några riktigt bra låtar att jobba Mantic Ritual få mig nyfiken på hur en platta med enbart Frank Iero om man jämför med dennes gitarr- med och även om D-day är ett stort steg på Executioner Micadelia-kompositioner skulle låta. spelande i emobandet My Chemical Romance. vägen mot att hitta en egen identitet och Nuclear Blast/Warner Mikael Malmborg Här står han för halsrivande skriksång. ett personligt uttryckssätt, så känns det här Trots skivtiteln är XO det mest förbannade tyvärr mer som lättviktig Craig David-pop än GGG Molotov Jive albumet jag hört på länge. Ordningsmak- genuin soul á la Stevie Wonder. Nämnas bör De unga amerikanerna i nya thrash-skvadro- Songs for the fallen apart ten, korrumperade politiker, ja, egentligen dock snygga balladen It’s not right som skrivits nen Mantic Ritual lyckas här med det omöj- BonnierAmigo samhället i stort, får kängor. Låtarna är tillsammans med Stephen Simmonds, en låt liga. Att färdas drygt 25 år tillbaka i tiden utan korta, nästan galet aggressiva urladdningar som har all den passion och känsla som en att mellanlanda. Deras färska debutalbum GG och förmedlar stark desperation. This song del av det övriga materialet saknar. När Mick låter precis som det kunde ha varit samtida De unga männen som alltid spelar på alla is about being attacked by monsters har ett Hucknall gubbat till sig och inte längre orkar med Metallicas debut Kill ’em all från 1983. festivaler och gör vilken Razorlightunge som nästan hittigt sväng och får mig att tänka på skriva samma smittande refränger så såg jag Jämte band som Exodus, Slayer, Testament helst helt loco släpper nytt. Och det är rart, ett ursinnigt At The Drive-in. ”Life is a fight” för ett ögonblick Daniel Lindström som den och Anthrax. helt okej ur tonårssynvinkel men känns… skriks i Sunsets are for muggings med en sådan som kanske skulle kunna ta över stafettpin- en uppmuntrande grej är att när man förutsägbart. De har turnerat, (« tusentals övertygelse att man tror honom. Uttalandet nen och föra den slicka brittiska soulen vidare kollar på deras Myspace-sida så listar de som mil motorväg skulle göra oss från pojkar till skulle kunna vara Leathermouths slogan. in i nästa årtionde. Kanske kommer det en influenser, utöver tidigare band, även punk- män » säger de själva), hängt i autobahn och XO vinner på sin energi trots att allting dag också bli så, men det är en lång väg kvar. band som Ramones och Sham 69. Respekt. spelat in jätteanalogt. Levde säkert på cigg under skivans knappa halvtimme inte smäller Thomas Rödin ett kul inslag med albumet är även att och smuggelvodka och hade bara alldeles för lika högt. Ett förslag bara, en låttitel som I am de kör en ruskigt bra och skitig version av små skinnjackor att värma sig med under de going to kill the president of the United States Scorpions slagdänga Blackout från 1982. Det kalla Berlinnätterna. Men de lärde sig. Allt of America känns inte särskilt klockren efter påminner oss om att dessa tyskar faktiskt var om kvinnor, allt om rock and roll, allt kärlek

36 Groove 1 • 2009 skivor

och vänskap. Allt om livet. Har vi hört det är så skickligt virtuost spelat och framfört, och väl kallblodigt. Att lyssna på albumet jande biografin band som Neurosis, Converge, förr? Eh, ja. Gillar jag ändå skivan lite ändå? att om det var det enda jag skulle recensera, påminner sålunda lite om att dra fingrarna Mastodon, Dillinger Escape Plan med flera Eh, ja. För det är rätt melodiöst, rätt ambitöst så hade Obscura fått fem G. Men denna slags genom sval cigarettrök och se hur slingorna som snarlik musik. Det kan ha sitt berät- och spelar lite på ens teenriotsympatier. Men oheliga hybrid av fusion-jazz-death-grind blir dansar runt fingrarna. Det är virvlande, skört tigande. Jag kommer dock mest att tänka på där tar också min lovsång slut, för det känns bara jobbig. och fint, men personligen har jag nog rökt lite Meshuggah när jag skummar igenom This city inte tufft, rått eller hälften så insiktsfullt som Tänk er själva att folk från Mahavishnu för mycket i mina dagar för att inte tröttna speaks in tongues. Det är tekniskt utvecklat Songs for the fallen apart verkar sträcka sig Orchestra och Yes bildade ett band med ganska så fort. och det är hårt och tungt, med brutal sång. efter, tyvärr. dödsmetallarna i Nile och Obituary. Så tar de Fredrik Franzén Ett koncept som gjorde Meshuggah till ett Nina Einarsson in Steve Vai och Mike Oldfield på gitarr och unikt band för över 15 år sedan. She Said Tony Levin på bas. Och produceras av Devin September Destroy är inte på något sätt unika eller ny- Van Morrison Townsend. Obscura är inte allt detta. Men det Gold skapande. Men det är rätt så schysst ändå. Astral weeks – Live at the låter precis som om det vore så. Och ni hör ju CatchyTunes/Bonnier Carl Thunman Listen To The Lion/EMI själva att det inte låter som att det skulle vara en vidare bra idé. Inte i min värld i alla fall. GGG Sirenia GGGG sorry. Progressiviteten och perfektionis- Lite i skymundan så har September, alias The 13th floor Astral weeks är från den allra tidigaste tidi- men blir mig övermäktig i detta kaos av pre- Petra Marklund, etablerat sig som en av våra Nuclear Blast/Warner gaste tiden i Van Morrisons solokarriär efter cision (vilken kontradiktion!) och matematisk internationellt sett bäst säljande artister och Them, och är en av hans allra bästa plattor, fusion-prog-metal. Jag är inte riktigt redo för i tider som dessa när det svenska popundret GGG kanske, kanske, den allra bästa. I alla fall detta. Jag erkänner… ebbat ut lite så är det konstigt att hon inte fått Norska Sirenia med Morten Veland (ex- kommer jag på mig att komma tillbaka till Carl Thunman mer uppskattning på hemmaplan. Kanske är Tristania) i spetsen imponerade med 2007 års den kärleksfull och längtande gång efter gång. det helt enkelt så att den här typen av trall- Nine destinies and a downfall. Sen dess har För första gången framför Mannen hela Al Rose vänlig 80-talsinfluerad disco inte är tillräckligt en ny gitarrist tillkommit och den kvinnliga albumet live här på Hollowood Bowl; det My first posthomous release kreddig för att uppmärksammas av landets sångerskan plats har nu spanska Ailyn fått. skedde ifjol, 2008, och det innebär ju också Wheel Sea Music seriösa tyckare? Det är en bra platta, inget snack om att vi får hela karriären i ett, typ: den eldige, själv är jag dock varken för fin i kanten el- den saken. Alla inblandade kan sina saker. ivrige, passionerade Van Morrison från GGGG ler för seriös för att här öppet erkänna att jag Men mer än på föregångaren tänker jag på 60-talet möter den mumlande gurun som han Alla självkomponerande musiker är ju så kal- faller pladask för de här insmickrande synts- Nightwish flera gånger under lyssningen och kommit att bli, i fraseringar, i melodiernas lade singer/songwriters i någon mening. De lingorna och klistriga refrängerna. Måhända det är inte ett positivt omdöme i min bok. framförande, i hela uppenbarelsen. flesta har någon gång börjat klinka gitarr på att studioalbumen inte hållit hela vägen fram, Klart bättre när de drar mer åt goth än åt det Jag minns den tid då Van Morrison bara kammaren. Men vad är det som får vissa att men på samlingsskivor som denna där endast symfoniska hållet. var sur på sina framträdanden, när han i bäs- gå längre än andra? Oftast är det personlig- guldkornen och hitsen getts plats så är det Roger Bengtsson ta fall sa någonting alls mellan låtarna. Okej, heterna som sätter sina märken i låtarna. omöjligt att inte imponeras. Här finns för att han gör det inte här heller, men det märks Övning javisst, men utan en unik personlighet nämna några, massiva radio- och klubbhits Gustaf Spetz att det är en nästan uppsluppen stämning blir musiken inte levande. som Cry for you, Can’t get over och Sacrifice. En Good night Mr Spetz på scen, ibland till förtret för medmusiker, al Rose startade en gång med flöjt, vilket stor del av äran bör även tillskrivas låtskrivart- Imperial/Playground ibland eggande och triggande mellan alla. man har svårt att tro när han idag uppvisar rion von der Burg/Bhagavan/von der Burg, De filosofiska partierna passar den äldre Van ett mustigare sound. Han har ett stort enga- som står bakom samtliga låtar. GG Morrison som hand i handske, medan, tyvärr, gemang i rösten, artikulerar varje ord väl och september kommer troligtvis aldrig bli Eskju Divines frontman Gustaf Spetz har på so- en av mina favoritlåtar The way young lovers flöjten har han lagt på hyllan för länge sedan. hyllad som någon banbrytande och ”viktig” lodebuten Good night Mr Spetz valt att gå en do tappar nästan allt av den intensitet och det Det verkar viktigt för honom att förmedla, artist, men jag tror knappast att hon bryr bred, upptrampad och bombastisk väg som är driv originalet har, trots att den nedmixade förmedla en text, en känsla, en tanke, ibland sig. Det är trots allt till musik som den här väl upplyst. Jag är inte säker på att det är ett basen verkar lika vital och extatisk som då. rentav för viktigt. Stundtals är han ganska som folk gymmar, förfestar och glider över helt lyckat vägval. Allt smälter samman till en På något sätt blir det som att lyssna på lik merparten av de flesta andra musiker av dansgolven därute i mellanmjölkens land. mjäkig enhet, för all del inte oäven, men den samma album med nya öron, eller att få samma sort, men då och då hugger han till Och det om nåt är väl ett erkännande och lider av Coldplay-syndromet. På rak arm kan en märklig deja vu-upplevelse, men det går lite extra, som i bluesiga Luck and circums- en kärleksförklaring som verkligen betyder jag inte påminna mig hur en enda Coldplay- inte att komma ifrån att det är ett fantastiskt tance blues och lätt reggae-inspirerade All the något. låt går, och det är en evig fråga huruvida allt album som framförs. trains are gone och då är han något utöver det Thomas Rödin är refränger eller om de saknas helt. När Good Magnus Sjöberg vanliga. Dessa två låtar har en sådan kraft att night mr Spetz tystnat känner jag mig lika de förhöjer skivans helhetsintryck flera steg. Sepultura osäker på hur det faktiskt låter som innan jag Motionfield Mathilda Dahlgren A-Lex började, och jag önskar att han vågat göra Optical flow Border avstickare in på mer outforskade stigar. Superstereo Rumpelskin Grinder Emma Rastbäck Living for death, destroying the rest G GGG Relapse Roots är fortfarande en av mina absoluta Square Jag har svårt för att hitta riktigt bra tillfäl- favoritskivor, men tyvärr har Sepultura inte SQR ML 019 len att lyssna på ambient. Den svävande, GG gjort mycket som är värt att lyssna på sen Übersee Records förföriska och lugnande musiken som Petter Vet inte om jag tycker titeln är fyndig eller di- dess. Visst, det finns riff, stycken och en del Friberg i Motionfield gör funkar inte i min rekt dum, men jag vet att den här skivan har refränger som sticker ut, men det största pro- GG överbelamrade lilla etta. Jag behöver ett spa, övertygat mig om en sak: ibland måste man blemet är Derrick Green som tog över när Max Square är en udda fågel på den svenska en lounge eller en takterass för att kunna göra titta framåt. Det räcker inte att vara duktiga la av. Han har helt enkelt inte den personlig- scenen. Helt okända för de flesta, trots en skivan rättvisa. Mitt bästa forum hittills har på sina instrument och kunna sin skivsamling het som Sepultura behöver. handfull internationella framgångar. Samti- vart kollektivtrafik eftersom Optical flow har utantill. Blandar man det bästa från det man A-Lex är en konceptplatta baserad på fil- digt tycks de göra allt som står i deras makt förmågan att skapa en bubbla kring lyssnaren lyssnar på utan egen personlighet blir det men A clockwork orange och den är väl så där. för att förbli udda och obegripliga. Det märks där verkligheten blir lite mer avslappnad och bara platt. Den här skivan är väldigt platt. Det fins inte direkt några låtar som sticker inte minst på bandets tredje album med den drömsk. Trash, döds och speed från 80-talet, blandat i ut, och personligen tycker jag hela konceptet outtalbara titeln SQR ML 019. skivan väver ett hängmatta av electroniska en cementblandare. Trist och fantasilöst. känns lite väl krystat. Låtarna är lite väl korta Musiken beskrivs som ”snabb, lustfylld rytmer, susande naturljud och långsamma Mathias Skeppstedt och hinner inte riktigt mogna och bli nåt. boogie garage ska” och det kanske stämmer. melodier. Det är svårt att värja sig från att Nej, jag tror det är dags att grabbarna börjar Bortsett ifrån att det inte är särskilt lustfyllt. vaggas in i Motionsfields trygga hypnos. Även Sekten fundera på att gräva ner stridsyxan med Max Kopplingar kan göras till såväl tredje vågen- om skivan är välproducerad och snygg får jag Mäktiga vingar och Igor och återförenas, för så här kan de ska, The Hives-attityd och till det oväsen som myror i benen. Men så har jag ingen takterass ILK inte hålla på länge till. kan uppstå när bestick i stort antal skrapas heller. GGG Mathias Skeppstedt mot en griffeltavla. Dessutom finns här fantas- Maria Petersson tiska blåsarrangemang och en genomgående Svensk-danska sextetten Sekten är tillbaka She Said Destroy bra produktion. Obscura med uppföljaren till Annars är det tyst, de- This city speaks in tongues är det bra då? Det är omöjligt att säga. Cosmogenesis buten som omfamnades av alla de som gillar Tabu/BonnierAmigo Snarare obegripligt, fartfyllt och festligt. Ro- Relapse/Border lekfullt jazzig pop, och som i Danmark vann GGG ligt kanske, men inte bra och knappast någon GG pris för årets bästa vokaljazz. Mäktiga vingar succé. fortsätter i samma spår, och Sektens musik rör Experimentell extrem-metal, skulle man Björn Owen Johansson Jag är ledsen, men jag kan inte till fullo sig fortfarande reptillikt smidigt mellan intim kunna benämna musiken som She Said uppskatta detta hur mycket jag än försöker. jazz och experimentell pop – oftast leklystet Destroy presenterar på sitt nya album. Norska Det spelar ingen roll att det musikaliskt sett slingrandes, men stundom liksom undvikande skivbolaget Tabu namedroppar i den medföl-

www.groove.se 37 skivor

från att få fem nödvändiga spår att kännas Texterna är väldigt speciella. Okomplice- inledande Life of birds. När These Are Powers Rosie Staf alldeles onödiga. rad tragikomisk vardagslyrik. Det är som små abstrakta, tunga och nästan lite spökpunkiga The little orchestra Andreas Häggström kloka ord eller uppmaningar. Även musiken industrielectro möter Les Georges Leningrad Seed Songs är enkel. Tam Tapir säger själva att de spelar och Chicks On Speed kan man inte låta bli att Tadeo på toppen av sin förmåga och att de inte är konstatera att New York alltmer är en stad GGG Contacto några musikaliska underbarn. För mig är Tam som borgmästare Michael Bloomberg bör vara De blygsamma tonerna från dragspelet som N28/Dotshop.se Tapirs recept en deciliter Bob Hund blandat stolt över. öppnar skivan påminner om Yann Tiersen med två matskeder Vapnet. Men energilöst. Andreas Häggström som gjorde soundtracket till filmen Amélie GGGG Min personliga favorit på skivan är Glöm från Montmartre och tillhör Rosie Stafs Det här är måhända första gången du hör ditt huvud som handlar om någon som precis Titte Carlsson And The Last influenser. talas om Madrid-sonen Miguel Sars alter vågat sätta ord på sina känslor. Och på Var det Band Standing cello, fiol, klarinett, dragspel, piano, ego Tadeo, men om du har ett större än så här det var tänkt? kommer en kvinnoröst klockspel… Rosie tar hjälp av sju musiker för genomsnittligt intresse för slipad, supersträng in, vilken bara låter som en kvinnlig variant Just a little hurricane att kunna få med alla instrument hon vill. The techno, då vågar jag nog nästan lova att det av Niklas Rasmussens stämma. Fast Future Records little orchestra är enligt Rosie perfekt, då den inte är den sista. Tadeos namn har ju redan Det är lite som att köpa en fulsnygg tröja. är stor nog att ge utrymme för variation men prytt ett antal minutiöst välpolerade tolvor Jag tycker egentligen inte om det, men jag GG samtidigt tillräckligt liten för att uppnå en de senaste åren – tolvor som bland annat köper det ändå. Okej. De låter okej, dessa fem spår av coun- känsla av intimitet. dansgolvsoraklen Luciano och Richie Hawtin Camilla Käck trybetonad singer/songwriterpop, men mer är Det hörs att Rosie Staf är klassiskt skolad. smort sina församlingars spetsade öron och det inte. Det låter väldigt snällt och minst lika Instrumentala partier och solon är var- sprittande fötter med – men nu är alltså Tankard ointressant. Vidare tillägg är överflödigt. dagsmat på skivan. Lugnt, harmoniskt och fullängdsdebuten Contacto här, och det är Thirst Anna Gustafsson välproducerat. Rosie Staf får gärna bli det ett album som inte någon vems hjärta slår i AFM sista jag lyssnar på innan jag sluter mina ögon fyrtakt får missa. Tvivelfront om kvällarna. Contactos storhet ligger kort uttryckt i GG About you Camilla Käck Tadeos förmåga att förena motsatser. Albumet Då. Högstadium och ett ständigt tjat från Sound And Vision Unit framstår först som relativt simpelt, men alla håll om oslagbara fyllor och helglånga Stajnas Lobos visar sig så småningom rymma ett oanat minnesluckor som definitivt varit fantastiska. GG Brain waves searching heart beats djup. Samtliga av albumets tio spår gungar Tyska Tankard körde sin thrashiga alcoholic Tvivelfront ger mig alldeles för höga förvänt- Lupa Recordings i enkla, liksom självklara basgångar, men metal på flaggskeppet Noise och Meaning of ningar på sig själva när de nämner The Cure lyssnar man mer ingående, inser man snart life från 1990 var bland det bästa man kunde och Broder Daniel som influenser. Hur kan GG att strukturen är allt annat än självklar, och lyssna på. summan av två fantastiska band bli en så “Med smocka efter smocka av tuggummiklad- följaktligen fungerar musiken precis lika bra Nu. Långt ifrån skolåldern och de fulla menlös produkt? Allt jag hör låter bekant, dig refrängpunk som torde få vem som helst när den viskas fram ur hörlurarna som när kidsen är mest irriterande så snart man gör men på ett dåligt sätt. Det här poppiga med de musikaliska smaklökarna hyfsat högtalarna hamrar in den i bröstkorgen. Det stan en helgkväll. Tankard håller fortfarande tamburinavslutet. Det här gitarrsolot. Den här kalibrerade att salivrera gillande” skriver som imponerar mest är dock hur Tadeo med på men storhetstiden på Noise är ett minne mörka basgången. De här ljusa ooh-ooh- Lupa Recordings om sina “eviga underbarn” i så små rörelser lyckas göra ett så stort album, blott. Nu är det tråkiga AFM som ansvarar för körerna. Bristfällig och släpig sång kan jag Stajnas Lobos. Och jag mår rätt illa av formu- hur han med Jeff Mills och Plastikmans re- att hålla buskislyriken om ryggen. verkligen vara utan. Och varför börjar de leringar av den kalibern. Milt uttryckt. duktionistiska tekniker konstruerar musik av Roger Bengtsson spela introt till London calling mitt i plattan? skivan leverar en del kladdiga smockor kosmiska proportioner – musik som fint illus- Texterna skulle kunna vara skrivna av en blek ja, men de känns mer som när mangopuré- trerar hur det skulle kunna låta om mexaren Telepathe piratkopia av Henrik Berggren. kletiga barn sträcker sig efter en, trycker sina Murcof bestämde sig för att göra smattrande Dance mother Jag kan höra att Tvivelfront försöker. Och tjocka smutsiga händer mot din vita t-shirt, dunka-dunka. V2/BonnierAmigo vill. Jättemycket. Och de kan säkert vara skriker och välter mjölkglas. Och du ler för att Tadeo inspirerats av just sitt intresse jättebra om man är 15 år, dricker förbjuden syns skull men tänker att skrikiga kladdungar för kosmologi är alltså inte överraskande. På G öl och vill dö på en spelning utan öronprop- kan du vara utan och längtar hem till kaffe Contacto har han utifrån provocerande enkla Hipsters, beware. Det kanske mest anmärk- par. Säkert. Men snurrandes i min CD-spelare och vuxna, civiliserade människor. Precis så är principer skapat något stort och obegripligt, ningsvärda med Telepathe är att de först är den största behållningen av About you det. Och Lupa Recordings kan snacka om teen något oändligt och ihåligt, i vilket själen turnerade med Diplo, !!!, The Kills och No det träffande ordet ”tonårsångestorkester” i riot och “adhd-poppig nihilism” allt de förmår återfinns i tomrummet mellan de sällsynta, Age, och sedan lyckades knyta till sig TV On biografin. men så är det. döda tingen. Och han har sålunda lagt 2009 The Radios gitarrist David Sitek som produ- Anna Gustafsson Nina Einarsson års techno-ribba jäkligt högt. cent. Efter att Sitek polerat indiepokaler som Fredrik Franzén Yeah Yeah Yeahs, Liars och brittiska Foals Unlight Suburban Kids With Biblical kunde man givetvis inte låta bli att klä upp sig Death consecrates with blood Names Takara i diverse förväntningar. Massacre/Sound Pollution Invitation to forever och absolut, det börjar lovande för Busy #4 ProgRockRecords Gangnes och Melissa Livaudais, som båda GGG Labrador/Border sjunger på sin andra skiva, och den lagom Tysk . Med schyssta inslag av både GGG gotiska, nästan domedagsinspirerade, ljud- ”vanlig metal” såväl som gammal ohederlig GG Melodisk rock är inga fel om det görs bra. mattan känns alltjämt bekväm bland slagverk, thrash och death. I och med detta tredje När Suburban Kids with Biblical Names Takara, som är en ny bekantskap för mig, har experimentella snaror och klassiska hiphop- album så avancerar Unlight från lilla okända nu återvänder till den svenska popscenen släppt skivor sen början av 90-talet men när beats som mer än gärna slår över till crunk. Heavy Horses Records till större och välkända räddar de inte bara en turnésommar, de gör de nu kommer tillbaka efter sex års albumup- Kanske ett Crystal Castles på nedåttjack, bolaget Massacre. det dessutom delvis på svenska och med pehåll är det nya mannar i sättningen. Patrik tänker jag inledningsvis, men ändrar mig Jag blev klart positivt överraskad av detta, fler influenser än tidigare. Det bjuds på Jens Johansson (trummor) och Björn Englen (bas) ganska så snart. För det här är betydligt mer som är både bättre än de genomsnittliga tyska Lekman möter Pet Shop Boys i Studenter på som är bekanta från Yngwie Malmsteens band avtändande än så. “Som om Ying Yang möter banden i genren, såväl som mycket bättre än flak, och samplade röster, flöjtar, trumpeter, och sångaren Gustavo Monsanto gör samtliga Cocteau Twins”, beskriver bandet sig själva. mina förväntningar. Unlight hade tydligen sydeuropeiska beats och annan alldeles för bra ifrån sig. Sångaresset finns Men frågan är om det mötet någonsin kom- en keyboardist med tidigare och i mina öron medveten galenskap som känns sådär uppen- med som bakgrundssångare, men visst hade mer – eller borde – äga rum, eller om den känns det skönt att detta inte bestått. Denna bart påtänkt och onödigt genomtänkt. det varit kul om han hörts lite mer. Det är här skivan ens existerar. För jag har dessvärre thrashiga black metal skulle förmodligen ha Produktionen är visserligen vassare, väl egentligen bara smörballaden This pho- redan glömt vad som precis hände. blivit förorenad och förmildrad med en massa bättre och ger intrycket av att ha förflyttats tograph som inte faller mig i smaken, annars Andreas Häggström gotiska keyboardmattor. Nu känns den istället från sängkammaren och in i en riktig studio, är det prima AOR åt det håll Van Halen i sin enkel och rå på ett bra sätt. men borta är även charmen och det retfullt mest kommersiella era sysslade med. These Are Powers Carl Thunman lekfulla som tidigare EP-utgivningar stod för. Roger Bengtsson All aboard future Men det var antagligen bara en tidsfråga. Saddle Creek/Border Vaka På något vis kändes det redan från början, Tam Tapir Kappa delta phi och precis som i fallet med band som I’m Nordpol GGG Murkhouse/Sound Pollution From Barcelona, att ljudbilden var ytterst Vesper/Ssschuitt Det var på tiden att Chicks On Speed klev ut ur limiterad för kidsen från förorten. Detta är sin lyxförpackning och flyttade till Brooklyn, GGG synnerligen ett försök att frigöra sig, eller på- GGG och in i något betydligt mer dovt och obe- Karl Daniel Lidén var under tre års tid trum- kalla förnyelse, men härligt vemodiga Marry Det är synd att texterna fastnar någonstans kvämt. Även om bandet inte deltar på skivan slagare i ”stenade” Borlänge-kvartetten Dozer. me räddar dessvärre inte denna EP-comeback bakom Niklas Rasmussens nasala röst för i egen hög person, så är de i allra högsta grad Ett band som fortfarande existerar och verkar orden komponerar varandra väldigt bra. närvarade när det tillåts, synnerligen under

38 Groove 1 • 2009 skivor

i samma genre som till exempel Unida, Fu Vi tar det en gång till. Vad har hänt? Manchu, Kyuss, Slo Burn med flera. Bob Wiseman Jo, Nick Drake och en rumsren Aphex Twin i sitt nya projekt Vaka tar Lidén det hela The legend möttes på halva vägen och tog in på motellet ännu ett steg längre. Där Dozer blickade till- Blocks Recording Club James Yuill. Jag lovar. Jag var där, jag såg baka på Black Sabbath, lånar man numera ett hur det hände någonstans mitt i No pins al- vakande öga (öra?) till progressiv 70-talsrock GGG lowed, men även i No surprise. Efter en stund såsom King Crimson, Yes, Genesis, Gentle Om jag säger att Bob Wiseman tidigare var en knackade Postal Service på och delade med Giant och liknande legendarer. Detta blandas av medlemmarna i det kanadensiska bandet sig. She said in jest sjöng de och drog sedan uppenbarligen upp med fascination av hårda- Hidden Cameras ringer det nog en klocka hos Over the hills. Aphex Twin muttrade till efter re, brutalare och senare progressiva pionjärer de flesta. Han har även haft en lätt dold so- detta lilla infall, släppte knirrknorrandet och som Neurosis. Eller varför inte ännu färskare lokarriär sedan 80-talet, denne konstnär som lät för en stund det akustiska få mer plats. namn som Isis, Khanathe, eller Pelican? också är filmskapare och producent åt andra Det skulle han nog, så här i efterhand, inte Förutom Daniel Lidén, som har skrivit rub- artister. Det känns som om han trivs med att ha gjort. Avslutningen blev lite väl, ursäkta, bet av musiken på plattan, och även utöver testa gränser – mellan ord och musik, mel- bakTunng och ingen av parterna gick ut ur trummorna också trakterar piano, mellotron lan bra och dåligt etc. På nya skivan varvas rummet med hedern i behåll. Förutom den och orgel, så hörs tillika diverse manskap i intensiva, gitarrakustiska utspel med ironiska som en bra stund efter allt ståhej fortfarande studion från band som Dozer, I Are Droid, spoken word-moment, där han bland annat satt kvar, inbitet fastnålad i spår tre och Landberk och Morte Macabre. driver med rika skivbolagsdirektörer tillsam- dess fuktiga, distade och puttriga basslinga. ett innovativt och lössläppt album som mans med en liten intim, men engagerad Någonting hände där som var värt att fastna kräver ett engagerat lyssnande. publik som viker sig av skratt – ett liknande i. En oförklarlig händelse som gärna hade fått Carl Thunman upplägg som Derek Meins hade på senaste ta över mer än några få spår. Till nästa gång plattan, men med betydligt mindre dramatik. krävs fler sådana fyrverkerier för att James Votum På plats hade det säkerligen varit en lustfylld Yuills motell inte ska falla ihop till ett billigt Time must have a stop afton, men på skiva vill jag helst sålla bort dussinkrypin. Insanity/Border pratpartierna efter första genomlyssningen, Daniel Magnusson för när gitarren kommer i gång och rösten GGG tar sig ton är Wiseman en singer/songwriter Zion I Polska Votum får till en behaglig mix av som heter duga. Han tar plats med samma The TakeOver Riverside, Pink Floyd och de progressivare direkthet och härliga brist på anpassning som Gold Dust delarna av Opeth. Oj tänker du, är det så Conor Oberst. GGG bra? Nej, men tendenserna finns där och det Mathilda Dahlgren räcker faktikst en ganska bra bit på väg. Ett Oakland-duon Zion I har gjort experimentell sammanhängande koncept med texter och Wizard och gränstänjande hiphop sedan millennie- artwork ger pluspoäng. Annars är det The Thor skiftet. Med inslag av allt möjligt har de hållit pun, som påminner lite om gamla favoriterna Massacre/Sound Pollution stilen och levererat album, EP:s och mixtape i Kohllapse, och den lite lugnare Train som av hög kvalitet och sakta men säkert byggt gör sig bäst. Svag även för den hårdare Look GG upp en hängiven publik. at me now där det till och med growlas en Inledningsvis så låter, som de kallas av sitt grunden är, nu precis som tidigare, stund. En liten slipning på de engelska uttalen skivbolag, ”Tysklands ledande speed/true traditionell hiphop med tyngd och texter är utmaningen framöver. metal band” mycket lovande, med kraftfull, om tillvarons väsentligheter snarare än bilar Roger Bengtsson imponerande och slagkraftig musik. Man och champagne. Den kombinationen – bra tänker för sig själv att ”ja nu jävlar”. Men sen hiphop med influenser från alla tänkbara håll The Walkmen öppnar sångaren Sven D’Anna kakhålet… och betydelsefulla texter – har varit Zion I:s You & Me Och där man väntar sig en krutrökig och signum och styrka. Talitres/Border knivskarp Rob Halford-aktig stämma, blottar På The TakeOver bjuder de på samma sak sig istället en misstänkt italiensk kastratsång fast med något fler, eller sämre, inslag av GGG utan kraft, magstöd och inget jävlar anamma drum’n’bass, techno och elektroniska oljud. Indiemännen från New York kör en trevlig någonstans. Hmm… Där slaknade plötsligt Det drar ner helheten i en spretig och otydlig back to basics-grej på sitt nya album. Det udden på den tuffa låten. Och så fortsätter form som ligger rätt i tiden men knappast kan hela känns gubbigt men på det där andakts- det dessvärre. Missförstå mig rätt. Denne tyske bli klassisk. fulla, fina och rena sättet, mer än något som Sven är inte någon ärkesopa á la Blaze Bailey. Björn Owen Johansson luktar öldränkt skägg och honky tonk-brudar. Men han uppfyller inte riktigt kraven ett Det andas Presley, Orbison och Dylan men metal-band av Wizards kaliber borde ställa. Zombina And The Skeletones utan för att för den skull kännas drygt och För musiken är verkligen kanon. Out of the crypt and into your heart prententiöst. Till You & me vill du liksom jag en annan relevant fråga idag är hur länge Fiend Force/Border helst sitta med en Guinness i en sunkig bar till tyska metalband ska få vanhedra vår nord- med 50+are, sjunga med i de darriga refräng- iska mytologi med albumutgivningar betitlade GGG erna och tänka på den där piggögda flickan Thor och med en fet Mjölner på omslagsbil- Zombina och hennes gäng är ett rätt kul du lämnade när du skulle läsa stadsvetenskap den, innan det blir straffbart. Skaffa en egen band. Sammanfattat så handlar det om någon i Lund. Kan tänkas låta sentimentalt, förutsäg- mytologi, fåniga germaner. sorts horror-punk. Men det är influerat lika bart och förlegat – vilket det stundom tyvärr Carl Thunman mycket av shockabilly som Misfits, Doors, 50- är – men nog fan gör det mig gråtmild och och 60-talsrock, diverse hårdrock och punk. bitterljuvt leende en ensam januarikväll. James Yuill Låten Vincent Price är exakt en blandning av Nina Einarsson Turning down water for air Doors, skräckfilm och . I en låt Moshi Moshi/BonnierAmigo som Raised in hell, låter de däremot mer som Kristina Westin ett punkigt Mötley Crüe, och så vidare. Trots A better life GGG dessa vida vyer så håller plattan ändå balan- PB8/CDA Balladisco? Songtronica? Bleepadour? Enligt sen på en röd tråd av fokuserad produktion. James Yuill är hans musik allt annat än Carl Thunman GG folktronisk, men ändå rör vi oss otroligt nära Hon är uppvuxen i Östersund men bor i Stock- Tunng i synnerhet och mossbeklädda laptops holm. Har en bra röst och sjunger radiovänlig i allmänhet. Tills att sticket i No pins allowed countrypop. Det hela är kompetent genomfört säger något helt annat. Fuktigt distad och men samtidigt ganska uddlöst och utslätat. puttrig basslinga i bästa Justice-stil skjuter Det finns för många artister som låter ungefär bort allt som tidigare visslade akustiskt. I som Kristina Westin. samma stund visar James Yuill att det faktiskt Men kanske kommer bitarna att falla på finns liv efter Tunngs, The Books, Khonnors plats. Westin spelar gitarr, skriver sina egna och Efterklangs fina men ibland lite väl hög- låtar och har möjligheter att utvecklas. travande folktronica. Det är numera tillåtet Robert Lagerström att rejva loss totalt med några fingrar på den akustiska gitarren och resten på mixerbordets intressanta rattar.

www.groove.se 39 böcker dvd

Leif Eriksson Diverse Artister Livets band Rock school III Prisma SPV/Border GGG G Blev lite förvånad redan efter att läst på Det första som slår mig är att det kan inte bokens baksida om innehållet; en bok som vara möjligt att samla så här mycket skit på faktiskt verkar ta det här med dansbands- en och samma samling. Det faktum som spar- musik ganska seriöst. Trodde nog att det kar mig i skrevet är att det var det visst det. skulle vara mer åt Jan Stolpes underhållande alltså, jag vet inte om musikvideon i sig är vykortsamling Svenska dansband (2008) eller het eller inte 2009. Men att se en video med kanske Jerry Prütz Vägspan (2007) men istället det portugisiska bandet Moonspell känns beskriver Leif Eriksson dansbandskulturens som att förlora i armbrytning mot Carl Bildt, framväxt och scenens svårigheter att hävda sig otrevligt med andra ord. I det här fallet så är på senare år med en seriös grundton. den som konstart stendöd och kommer så att Fina bilder, lagom nivå på texterna och ett förbli. presentvänligt A4-format ger ett bra födelse- Det verkar som om Gamma Ray, Type O dagstips åt någon ur de äldre generationerna. Negative, Riverside, Engel, Kameleont och Roger Bengtsson Iced Earth har hittat Tools gamla manus för hur man gör otäcka men samtidigt medvetna Pontus Lundkvist (Redaktör) videor. Alla misslyckas kapitalt. Och det känns Det grymma svärdet nr 3. extra sorgligt att se favoriter som Unleashed, Lystring Sepultura och Henry Rollins namn på den GGGG DVD:n. Per Lundberg GB Yes, då var det dags igen för en omgång obskyr kultur. Har gått ett tag och smålängtat efter ännu ett nytt nummer och det blev Magic circle festival 2008 II en extra trevlig tilldragelse denna gång Magic Circle Films/Playground med ännu intressantare texter än tidigare. Hela tolv sidor ägnas åt det undanskymda GG industribandet Enhänta Bödlar – bara en sån Som man förstår av titeln är detta en upptag- sak. Vidare kan man ta del av lite stoff om ning från fjolårets Magic Circle Festival med Municipal Waste samt en rolig text betitlad Manowar i spetsen. Det fanns några andra När jag var black metal för att nämna något. band som uppträdde – Cassock, Sixth Sense Enda egentliga smolken i bägaren är de ack och Holy Hell för att nämna några – men de så trista seriestripparna med sitt ack så puber- återges här endast med varsin låt som inte i tala snusk. I övrigt är det en kraftig tumme något fall lämnade något bestående minne. upp för denna bokblaska. Mest är det Manowar och deras fans för hela Roger Bengtsson. slanten. En hel del låtar och några The making of-dokumentärer av några av deras album Tom Wolfe som sprängts in bland de nyare konsertklip- Trippen pen på ett inte helt lyckat sätt. En sak som jag Norstedts gillar är när The crown and the ring (Lament of the kings) framförs med fullskalig kör, det är GGGG mäktigt och låter gåshudsframkallande bra. Läste en recension av Mötley Crüe-biografin annars är det som vanligt så mycket Spinal The dirt där recensenten skrev att han tidigare Tap över detta gäng att det inte går att ta på trott att bandet var musiker som då och då allvar. Tjatet om true metal bla bla bla, den ägnade sig åt narkotika men att efter läsning- ruttna kvinnosynen som exemplifieras med en kommit fram till att förhållandena var de onödiga bröstexponeringar och textrader som motsatta. Åt samma håll verkar det varit med ”Woman be my slave/that’s your reason to kollektivet The Merry Pranksters med Ken live” (ur Pleasure slave). Sen går det inte heller Kesey i spetsen. Det genomgående sökandet att komma ifrån det faktum att bland de tuffa efter synkronism är kantat av alla upptänkliga heavy metal-låtarna finns en hel del högst droger där LSD står i spetsen. Tom Wolfes tveksamma alster av riktigt pinsam kvalitet. reportage från 1968 är ett intensivt porträtt av Roger Bengtsson en genomgående idé om sinnets utvidgande och med fascination följer läsaren den psyke- deliskt färgade bussen med AB Oförskräckta Resor där Kesey plöjde ner alla intäkter från sina båda romaner, ögonblicksbilder från acid-tests och vi får även ta en tur till Mexico dit Kesey flydde efter misstänkt marijuana- smuggling. Grateful Dead finns med som husband men så mycket mer musik, förutom kortare kopplingar till Beatles, Dylan, Stones, Country Joe & The Fish etc, blir det tyvärr inte. Trodde på förhand att hippierörelsen skulle skildras med mer musikaliska inslag men istället har drogerna stort fokus. Hur som helst en läsvärd klassiker i ny översättning. Roger Bengtsson

40 Groove 1 • 2009