Andersson, Thorsten
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Kristianstads rådstugubok 1616-1637 : Rådhusrättens äldsta protokoll. D. 2, Registerdelen Ejder, Bertil; Andersson, Thorsten 2004 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Ejder, B., & Andersson, T. (Red.) (2004). Kristianstads rådstugubok 1616-1637 : Rådhusrättens äldsta protokoll. D. 2, Registerdelen. (Skånsk senmedeltid och renässans; Vol. 20). [Publisher information missing]. Total number of authors: 2 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 0 SKANSK SENMEDE TID OCH RENÄSSANS SKRIFTSERIE UTGIVEN AV VETENSKAPSSOCIETETEN I LUND 20 Kristianstads Rådstugubok 1616-1637 Rådhusrättens äldsta protokoll Registerdelen UTGIVEN AV THORSTEN ANDERSSON, BERTIL EJDER, MATS PETTERSSON, BIRGITTA TUVESTRAND Vetenskapssocieteten i Lund SKÅNSK SENMEDELTID OCH RENÄSSANS Skriftserie utgiven av Vetenskapssocieteten i Lund i samarbete med Landsarkivet i Lund Volymen ingår även i Landsarkivets i Lund skriftserie 12 ISBN: 91-974863-0-2 Grafisk form Stilbildama i Malmö, Frederic Täckström Tryck Bjärnums Bokproduktion AB, Bjärnum 2004 SKÅNSK SENMEDELTID OCH RENÄSSANS Skriftserie utgiven av Vetenskapssocieteten i Lund i samarbete med Landsarkivet i Lund 20 Kristianstads Rådstugubok 1616-1637 Rådhusrättens äldsta protokoll Registerdelen UTGIVEN AV THORSTEN ANDERSSON, BERTIL EJDER, MATS PETTERSSON, BIRGITTA TUVESTRAND REDAKTIONSKOMMITTE MATS RIDDERSPORRE SIEGRUN FERNLUND GÖTE PAULSSON ERIK CINTHIO JAN DAHLIN STEN SKANSJÖ Innehåll Förord 7 I. PERSONNAMN 9 Förnamn och efternamn 9 Inhemska och lånade namn 9 A. Mansnamn 9 Adel 9 Präster m.fl. 11 Borgare och bönder 12 Tyska namn 12 Tyskaförnamn 13 Andra namn än tyska 17 Ortnamn som personbinamn 17 Nordöstskånska namn 18 Yrkesbeteckningar 19 B. Kvinnonamn 19 Anförd litteratur 22 Il. ORTNAMN 23 Namnens vittnesbörd om kontakter 23 Några svåridentifierade namn 25 FÖRVALTNING OCH RÄTTSKIPNING I DET ÄLDSTA KRISTIANSTAD 27 IV. KOMMENTARER 32 Om mått och vikt i 1600-talets Danmark 32 Myntförvirringen i Danmark under 1600-talets första hälft 33 De vanligaste danska myntslagen i av 1600-talet 34 Slottsherrarna och länsorganisationen 1614-1637 35 Bedragaren och poeten LarsWivallius 36 Skötning och skötebrev 37 Takbeklädnad och brandsäkerhet 37 37 V. PERS0NREGISTER 39 Förkortningar 124 VI. ORTNAMNSREGISTER 125 VII. SAKREGISTER 138 Byggnader och anläggningar, inredning, möbler 138 Markbeteckningar och platsangivelser 140 Vilda djur och boskap 141 Fortskaffningsmedel och fartyg 142 Handelsvaror, djurfoder, råvaror, livsmedel, klädedräkter och textilier 142 Hantverk, arbetsredskap och yrkestermer 147 Yrken, ämbeten, sysselsättningar och personnamn bildade från hantverksyrken 148 Juridiska ämbeten knutna till stadens rättsinstanser 152 Militära begrepp och beteckningar 153 Mått, vikt och myntslag 153 Våldsbrott, okvädande, dryckenskap och skörlevnad 155 Kroppsdelar 156 Helgondagar, märkesdagar och marknader 156 VIII. KATEGORIER AV MÅL 158 Arv, testamente, tvister om kvarlåtenskap och förmynderskapsärenden 158 Familje- och äktenskapsärenden 158 Stadens och kyrkans angelägenheter, skatter, ordningsregler, utnämning av kommitteer m.m. 158 Borgareder och edgång för rådmän 159 Befallningar och framställningar till och från slottsherren 159 Ekonomiska mål 159 Våld, osämja, slagsmål, stölder och andra ordningsbrott 159 Skörlevnad, sedlighetsbrott, våldtäkt m.m. 160 Övriga mål 160 IX. INDEX ÖVER RÅDHUSRÄTTENS MÅL (13 MAJ 1616 - 16 MAJ 1637) 161 X. ORDFÖRKLARINGAR 178 Föremål, företeelser, yrkesbeteckningar och begrepp 178 Stående uttryck, okvädningsord och svordomar 213 Dagangivelser 215 Klockslagsangivelser 217 Förord Utgåvan av Kristianstads rådstugubok i skriftserien Skånsk senmedeltid och renässans (1998) var resultatet av ett omfattande arbete av professor Bertil Ejder och fil.dr. Thorsten Andersson, tidi gare länsmuseichef i Kristianstad. Till sin hjälp hade de en rad specialister. Staden Kristianstads äldsta rådstugubok för åren 1616 - 1637 ger en unik inblick i ett spän• nande skede av Skånes historia. Skåne var fortfarande danskt och utgåvan ger var och en till fälle att studera stadens tillblivelse och utveckling som en del av dansk administration och rättsvä• sende. Samtidigt berör rådstuguboken nästan alla sidor av samhället. Här behandlas samfärdsel, näringar och olika ekonomiska förhållanden, social misär, brott och straff, tänkesätt och myck et annat. En stor del av stadens befolkning passerar revy och alla samhällsgrupper finns repre senterade alltifrån landshövdingen till bödeln. Den omfattande utgåvan om nära 800 sidor kräver en hel del information för att bli begriplig för läsaren. Ejder och Andersson förutskickade i förordet till rådstuguboken att en kommentar och registerdel förbereddes. Redan i utgåvan finner man en omfattande notapparat, som ger korta upplysningar om texten och olika företeelser, som inte längre är omedelbart begripliga för nuti da läsare. Den registerdel som här publiceras når av olika skäl inte riktigt upp till de ursprungliga ambi tionerna. Denna del har fått prioritera de väsentligaste registren, vilka krävs för att rådstugubo• ken skall bli hanterlig. Kommentarer och förklaringar har blivit mer kortfattade. Åtskilliga personer har på olika sätt biträtt Ejder och Andersson för att möjliggöra denna volym. Bertil Ejder har sammanställt avsnittet om person- och ortnamn och Thorsten Andersson har skrivit kapitlet om förvaltning och rättskipning. Han har även gått igenom personregistret och genom sina insikter i arkivmaterialet från 1600-talet varit istånd att tillfoga personalia om ca 500 av de nämnda personerna i rådstuguboken. De mycket omfattande person- och omamnsregist ren har upprättats av fil.dr. Birgitta Tuvestrand vid Landsarkivet i Lund efter Bertil Ejders anvis ningar. Ekonomichef Mats Petterson har i samarbete med Thorsten Andersson sammanställt ett sakregister och register över målen i rådstuguboken. Han svarar också för ordförklaringar och kommentarer. Frederic Täckström på Stilbildarna i Malmö har med stor tålmodighet sammanställt alla manu skript och förmedlat dem till trycket. Hela arbetet har för Vetenskapssocietetens i Lund räkning samordnats av docent Göte Pauls son, redaktionssekreterare för Skånsk senmedeltid och renässans med biträde av landsarkivarie Jan Dahlin och förste arkivarie Bengt Danielsson vid Landsarkivet i Lund. Lund och Kristianstad i januari 2004 Utgivarna 7 I. Personnamn [Anm. Sidhänvisningar i detta kapitel avser handskrifts sidorna i den tryckta utgåvan.] FÖRNAMN (DOPNAMN) OCH EFTERNAMN I äldsta och äldre tid hade varje människa endast ett namn. Småningom uppstod behovet och bru ket att till detta foga ett tillnamn ( efternamn). Dettas art varierar. Det finns sålunda härstamnings• namn, '-son eller dotter av', yrkesbeteckningar, karakteriserande adjektiv m. m. De rätt fåtaliga kvinnonamnen får samsas i en och samma avdelning på slutet. INHEMSKA OCH LÅNADE NAMN Personnamnsskatten från ett visst språkområde är en god spegel av kontakter med andra. Poli tiska, kulturella, ekonomiska och andra inflytelser avsätter alltid språkliga spår. Detta har gällt i alla tider och drabbar också personnamnen. Förhållandet kan i Norden ia._1<:ttagas alltifrån tidig run-tid och alltjämt. Vi möter numera dagligen Kent, Kennet, Clark, någon gång uttalat "Slark", Tyrone (uttalat efter bokstaven!). De utgör reflexer av händelser och förhållanden ute i världen, f. n. övervägande den anglosaxiska delen därav. A. MANSNAMN Hela personnamnsvetenskapen sysslar i övervägande grad med mansnamn. Orsaken är källornas av sakförhållandena frarr1kalladc skeva redovisning på denna punkt. Det är mannen som äger den fasta egendomen och innehar tjänster, det är mannen som i olika roller agerar inför domstol etc. Undantag finns naturligtvis. Personnamn blir därför inom personnamnsvetenskapen ofta liktydigt med mansnamn. ADEL 1600-talets danska adel är i KRb företrädd genom ämbetsmän, militärer och godsägare. Ofta är dessa ställningar förenade. En vanlig medlem av adelsståndet har det stående epitetet Velbyrdig ( e) eller Velboren, Velborne framför sitt namn. Om det är tätt mellan förekomsterna eller för stör• re korthets skull kan Velbyrdig( e) ofta representeras av enbart initialen V. Några få gånger sak nas det, troiigen till följd av brådska eller slarv. Detta förfarande kan nyttjas t. o. m. flera gång• er i samma textstycke. En enda gång står Erlig och Velbiurdig Mand, Jörgen Vrne (217: 18). Av ex. i ODS framgår att cerlig i denna sammanställning var föråldrat hundra år senare. Högadligt grevligt stånd markerat medelst former av hpjvelboren, förekommer