Snabbprotokoll 2008/09:119, Fredagen Den 15 Maj-Kl. 09.00
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Riksdagens protokoll 2008/09:119 Fredagen den 15 maj Protokoll Kl. 09.00 – 12.23 2008/09:119 1 § Svar på interpellation 2008/09:411 om undsättningslån Svar på interpellationer Anf. 1 Näringsminister MAUD OLOFSSON (c): Herr talman! Ulla Andersson har frågat mig om jag avser att snabbt ta initiativ till en ändring av regelverket för undsättningslån för att under- lätta för de berörda företagen att kunna ta lånen hos Riksgälden eller hos annan instans. Regeringens politik i den här frågan torde vara väl känd i riksdagen eftersom jag flera gånger har debatterat och svarat på frågor om for- donsindustrins framtid. Utgångspunkten för arbetet är att använda våra resurser och skattebetalarnas pengar på ett ansvarsfullt sätt för att ha möjligheter att utveckla välfärden framöver. När regeringen presenterade fordonspropositionen i vintras var Sve- rige det första landet i EU som tog fram konkreta åtgärder riktade till sektorn. Undsättningslånen är bara en del av paketet. Även forskningsbo- laget Fouriertransform och de statliga garantierna för fordonsindustrins lån i EIB är viktiga för helheten. Undsättningslånen har högt ställda krav, där löptiden på maximalt sex månader kommer från de EG-regler för statsstöd som propositionen byg- ger på. Efter det att regeringen hade presenterat sin proposition lade Eu- ropeiska kommissionen fram temporära bestämmelser för statsstöd. Dessa regler ger utökade möjligheter för stödprogram, och regeringen undersöker därför möjligheterna att förändra det nuvarande systemet. Företagens problem är starkt kopplade till svårigheter att ta upp lån på de öppna marknaderna. Mot bakgrund av detta har regeringen genom- fört en rad åtgärder för att förbättra situationen på bank- och finansmark- naderna – åtgärder som väntas ge positiva effekter för näringslivet i stort och även för fordonsindustrin. Ett tydligt exempel är de förbättrade möj- ligheterna för små och medelstora företag att få lån sedan regeringen i november 2008 tillförde 2 miljarder kronor till Almi Företagspartner AB. Det är uppenbart att det har varit positivt för fordonsindustrin, då Almis utlåning till branschen har tredubblats sedan september 2008. Den största delen av ökningen skedde i januari och februari i år, och totalt hade 275 underleverantörer då fått lån genom Almi. Regeringen kommer att fortsätta arbeta offensivt med fordonsindu- strin för att den även fortsättningsvis ska kunna bidra till vår konkurrens- kraft och vår välfärd. Det är viktigt att komma ihåg att en lyckad politik 1 Prot. 2008/09:119 inte mäts i hur mycket pengar som betalas ut utan i om den leder till bra 15 maj resultat och till att pengarna används på ett ansvarsfullt sätt. Svar på Anf. 2 ULLA ANDERSSON (v): interpellationer Herr talman! Redan för ungefär sex månader sedan gick det samman- satta närings- och finansutskottet tillsammans med statsrådet igenom läget i fordonsindustrin. Då var också fordonsindustrin närvarande. Re- dan på det mötet meddelade ett flertal underleverantörer att de behövde hjälp av regeringen på grund av den situation som rådde. De behövde undsättningslån; det var det tydliga budskapet. Det tog sedan ungefär två månader för regeringen att ta fram ett re- gelverk för dessa lån. Fortfarande har inte en krona utbetalats – detta trots att vi vet alla vet att fordonsindustrin har en oerhört stor betydelse för Sveriges bnp, för Sveriges teknikutveckling och för jobben. Vi är alla mer eller mindre beroende av den. Därför, herr talman, är det så tragiskt att regeringen inte bryr sig mer än den faktiskt gör. Om jag nu ska förhålla mig till det regelverk för undsättningslånen som jag har interpellerat om kan man ganska tydligt se att det nog aldrig riktigt var meningen att lånen skulle användas. Regelverket säger att företagen ska vara i akut likviditetskris, det vill säga under någon form av rekonstruktion eller konkursförfarande. Pengarna ska betalas tillbaka inom sex månader, och man ska ha fullgoda garantier. Vilket företag i den situationen klarar av fullgoda garantier och betala tillbaka pengarna på sex månader? Det säger sig självt att det inte går. Redan när regelverket kom i januari skickade Fordonskomponent- gruppen ett brev till regeringen om att lånen troligtvis inte kommer att fungera på grund av regelverkets utformning. I mars kunde vi läsa om att Riksgäldens generaldirektör Bo Lundgren utdömde regelverken för lå- nen. Även han meddelade att ingenting hade betalats ut därför att regel- verken omöjliggjorde detta. Som svar meddelade regeringen att den jobbar med att se över dessa regelverk. Detta är nu två månader sedan. I mars kunde vi också läsa i en intervju i E 24, där Fordonskompo- nentgruppens vd säger så här som svar på en direkt fråga om lånen: ”De är fullständigt värdelösa.” Han får medhåll av andra inom fordonsindu- strin. Jag skrev min interpellation i mars. Det är nu två månader sedan. På två månader har regeringen sagt att den jobbar med frågan och att den ska se över regelverket. Men ingenting har hänt. Det är samma sak i det svar jag har fått i dag, herr talman: Vi tittar över regelverket, säger rege- ringen. En snigel framstår som rena sprintern i jämförelse med statsrådet och Näringsdepartementet. Det finns ett talesätt som passar väl in i den här situationen: I nöden prövas vännen. Det är tråkigt att konstatera att den här vännen, det vill säga regeringen, inte är den vän som fordonsindustrin och näringslivet så väl behöver just nu. Ni klarar inte den prövningen. Det kom en undersökning för ett tag sedan som visar att det går unge- fär 2,6 jobb på varje anställd inom biltillverkningen. Det är alltså en multiplikatoreffekt på 2,6. Det är en bra investering att då satsa på for- donsindustrin eftersom det är fler som berörs och får behålla eller får jobb när den går bra. När regeringen inget gör låter den alltså finanskri- 2 sen spela domino med fordonsföretagen, och jobb på jobb går förlorade. I mars månad fördes en aktuell debatt här om fordonsindustrin. Även Prot. 2008/09:119 då sade statsrådet att det absolut inte ligger någon prestige i frågan och 15 maj att regeringen ständigt jobbar med att se över verktygen. Nu står vi här i maj månad, statsrådet och jag, och debatterar återigen frågan. Svaret är: Svar på Vi jobbar med den. interpellationer När kommer ändringen av regelverket, statsrådet? När får vi se att det faktiskt händer något? När kommer den första kronan att betalas ut? Anf. 3 Näringsminister MAUD OLOFSSON (c): Herr talman! Först och främst är det viktigt att se helheten. När vi presenterade förslaget gjorde vi det utifrån det program och det regelverk som EU hade. Där fanns bland annat möjligheter till undsättningslån, och det förslag vi lade fram följde regelverket. Dels fanns där kreditgarantier till EIB, dels fanns ett forskningsbolag för att hjälpa till med forskning och utveckling av nya produkter för att ställa om till en hållbar transport- sektor. Utöver det finns utbildningsinsatser och satsningar på infrastruktur i de områden som är särskilt drabbade. Här fanns också pengar till social- fonden så att vi kunde utbilda arbetskraft som blir arbetslös. Här finns resurser till Almi för att kunna möta företag som behöver lån. Vi har även gjort kraftfulla insatser för att stärka banksektorn. Det går inte att se åtgärderna separat och enskilt, utan man måste se helheten. För mig är det viktigaste vad det är för hjälp som företagen har fått. Om vi börjar med EIB-lånen gjorde det faktum att Sverige var först ut med vårt program att både Volvo och Scania snabbt kunde få besked från EIB om lånegarantier. Nu behöver de inte garantier från staten, men det faktum att vi agerade snabbt gjorde att Sverige låg först i kön när det gällde att fördela EIB-lån. Volvo Personvagnar har också fått ett lån från EIB, men behöver en statlig garanti. Då säger Ford: Vi avvaktar med en sådan lånegaranti från staten eftersom vi är en försäljningsprocess. Vi har tillfört Almi ökade resurser – 2 miljarder kronor ytterligare jämfört med tidigare. Det jag säger i svaret måste vara svar på det som Ulla Andersson frågar, nämligen om företagen får någon hjälp. Nästan 300 företag har fått hjälp från Almi. Det är många. Och detta är fordons- relaterade företag – alltså de företag som Ulla Andersson pratar om. Jag tror att det är väldigt viktigt att det finns en bred verktygslåda som kan möta olika behov. Det viktigaste för mig är att de företag som behöver lån har någonstans att gå. Almi är den tydligaste och viktigaste aktören i det här sammanhanget för alla dessa små företag. Att nästan 300 företag har fått den här hjälpen visar att det verktyget också har fun- gerat. Om vi ska klara den här omställningen måste vi också satsa på nya produkter, hitta nya sätt att producera på och göra omställningen till ett hållbart transportsystem. Där kommer det här forskningsbolaget som nu är på plats att spela en mycket viktig roll. De har använt den här tiden till att ta fram olika projekt. Det pågår ett intensivt arbete för att hitta bra projekt för svenskt vidkommande. Till sist vill jag säga att det är klart att det kommer att vara helt avgö- rande för svensk fordonsindustri vad som händer med Volvo och Saab. Där är regeringen mycket aktiv och pratar med eventuella köpare av både Volvo och Saab för att se hur vi med våra verktyg kan finnas med så att 3 Prot. 2008/09:119 de verkligen tycker att det är bra att köpa både Volvo och Saab och eta- 15 maj blerar sin verksamhet här och ser till att det skapas jobb här i Sverige. Det är oerhört viktigt att regeringen har tuffa krav. Vi vill inte skicka Svar på pengar till USA. Vi vill inte skicka skattebetalarnas pengar till multinat- interpellationer ionella företag. Ska vi gå in med garantier och annat ska det ske utifrån att det blir jobb här hemma.