Snabbprotokoll 2011/12:69, Tisdagen Den 14 Februari-Kl. 13.00 – 15.59
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Riksdagens protokoll 2011/12:69 Tisdagen den 14 februari Protokoll Kl. 13.00 – 15.59 2011/12:69 18.00 – 20.34 1 § Avsägelser Förste vice talmannen meddelade att Lars Ohly (V) avsagt sig uppdragen som ledamot i Utrikesnämn- den och i krigsdelegationen samt att Göran Lennmarker avsagt sig uppdraget som personlig ersättare för Maria Abrahamsson (M) i Domarnämnden. Kammaren biföll dessa avsägelser. 2 § Ledighet Förste vice talmannen meddelade att Ann Arleklo (S) ansökt om le- dighet under tiden den 14 februari–31 mars. Kammaren biföll denna ansökan. Förste vice talmannen anmälde att Christin Hagberg (S) skulle tjänstgöra som ersättare för Ann Arleklo. 3 § Anmälan om kompletteringsval Förste vice talmannen meddelade att Vänsterpartiets riksdagsgrupp på grund av uppkomna vakanser anmält Jonas Sjöstedt som ledamot i Utrikesnämnden och i krigsdelegat- ionen, att Moderata samlingspartiets riksdagsgrupp på grund av uppkommen vakans anmält Andreas Norlén som personlig ersättare för Maria Abra- hamsson i Domarnämnden samt att Socialdemokraternas riksdagsgrupp anmält Christin Hagberg som suppleant i civilutskottet och i socialutskottet under Ann Arleklos ledig- het. 1 Prot. 2011/12:69 Förste vice talmannen förklarade valda till 14 februari ledamot i Utrikesnämnden Jonas Sjöstedt (V) ledamot i krigsdelegationen Jonas Sjöstedt (V) personlig ersättare för Maria Abrahamsson (M) i Domarnämnden Andreas Norlén (M) Förste vice talmannen förklarade vald under tiden den 15 februari– 31 mars till suppleant i civilutskottet Christin Hagberg (S) suppleant i socialutskottet Christin Hagberg (S) 4 § Anmälan om fördröjda svar på interpellationer Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser: Interpellation 2011/12:202 Till riksdagen Interpellation 2011/12:202 Näringslivets förutsättningar i Västerbot- ten av Ibrahim Baylan (S) Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 21 februari 2012. Skälet till dröjsmålet är tidigare inbokade arrangemang och resor. Stockholm den 10 februari 2012 Näringsdepartementet Annie Lööf (C) Enligt uppdrag Fredrik Ahlén Expeditionschef Interpellation 2011/12:222 Till riksdagen Interpellation 2011/12:222 Nationellt kompetenscentrum Anhöriga av Lena Hallengren (S) Interpellationen kommer att besvaras torsdagen den 1 mars 2012. 2 Skälet till dröjsmålet är redan inbokade engagemang. Prot. 2011/12:69 Stockholm den 6 februari 2012 14 februari Socialdepartementet Maria Larsson (KD) Enligt uppdrag Marianne Jenryd Expeditionschef 5 § Hänvisning av ärenden till utskott Föredrogs och hänvisades Propositioner 2011/12:55 och 63 till justitieutskottet 2011/12:68 till näringsutskottet 2011/12:70 till finansutskottet Skrivelse 2011/12:65 till konstitutionsutskottet EU-dokument KOM(2012)7 till arbetsmarknadsutskottet 6 § Förnyad bordläggning Föredrogs och bordlades åter Trafikutskottets betänkande 2011/12:TU6 Skatteutskottets betänkande 2011/12:SkU11 Konstitutionsutskottets betänkanden 2011/12:KU2 och KU3 Näringsutskottets betänkande 2011/12:NU9 Justitieutskottets betänkanden 2011/12:JuU14 och JuU18 7 § Svar på interpellationerna 2011/12:181 och 183 om den ekono- Svar på miska ojämlikheten interpellationer Anf. 1 Finansminister ANDERS BORG (M): Fru talman! Monica Green har frågat mig vad jag avser att göra för att minska klyftorna i samhället och för att stödja dem som har det sämst ställt. Peter Persson har frågat mig genom vilka åtgärder jag avser att minska Gini-koefficienten i Sverige. Jag väljer att ge ett gemensamt svar på dessa interpellationer. Inkomstspridningen har ökat i många länder under de senaste decen- nierna. Internationellt sett är ökade löneskillnader en av de viktigaste förklaringarna, men kapitalinkomsternas betydelse har också ökat. För Sveriges del kan i stort sett hela den långsiktiga uppgången förklaras av kapitalinkomsterna. 3 Prot. 2011/12:69 Trots att inkomstskillnaderna i Sverige har ökat under de senaste 20 14 februari åren har Sverige enligt alla källor en av de jämnaste inkomstfördelning- arna i världen. Svar på En aktuell OECD-rapport, Divided We Stand, konstaterar att det inte interpellationer är tillräckligt effektivt att enbart utjämna med skatter och transfereringar. Utmaningen ligger i att också uppmuntra och underlätta möjligheter till sysselsättning för grupper med svag anknytning till arbetsmarknaden. Regeringen har sedan den tillträdde fört en politik för att stärka arbetslin- jen och bryta de senaste decenniernas växande utanförskap. Genom jobb- skatteavdragen och reformerna inom arbetsmarknadspolitiken och sjuk- försäkringen har regeringen sänkt trösklarna in på arbetsmarknaden. Jobbpolitiken har sedan den kraftiga internationella lågkonjunkturen inriktats på att motverka att arbetslösheten biter sig fast. Regeringens ansvarsfulla finanspolitik har skapat utrymme för att under 2009–2012 höja ett flertal transfereringar. I den senaste budgetpropositionen föreslog regeringen ett antal åtgärder som riktar sig till grupper med svag eko- nomi: höjt bostadsbidrag för unga utan barn och för barnfamiljer, en höjning av bostadstillägget till pensionärer och höjd norm för skälig levnadsnivå för pensionärer med särskilt bostadstillägg och äldreförsörj- ningsstöd. Det är regeringens fortsatta ambition att ytterligare stärka arbetslinjen och driva en effektiv fördelningspolitik som gagnar dem som har det allra sämst. Anf. 2 MONICA GREEN (S): Fru talman! Jag tackar för svaret. Anders Borg säger att regeringen har en arbetslinje, och jag vet att det är mantrat som ska försöka urholka stenen även om det inte är sant. Säger man det bara tillräckligt många gånger kanske folk tror det, och många har faktiskt trott att regeringen har en arbetslinje. Det är inte sant, det vet vi. Sysselsättningsgraden minskar. Det är inte bra, och det är inte bra att vi inte tar till vara männi- skors vilja att arbeta och människors förmåga. Många är ofrivilligt deltidsarbetslösa, och många är helt arbetslösa. Vi har en massarbetslöshet i landet. Detta innebär att många också är fattiga, eftersom regeringen har försämrat försäkringsskyddet för de arbetslösa. Det var under devisen att om man bara gör de sjuka och ar- betslösa fattigare ökar incitamentet, det vill säga skillnaden, och då kommer de att bli friska och hitta ett jobb. Nu har det i praktiken visat sig att denna politik inte har fungerat. Då undrar jag: Vill regeringen ändra denna politik? Eller vill rege- ringen ha större skillnader? Anders Borg har nämligen varit lite otydlig i fråga om det. Ibland säger han att det är bra med större skillnader ef- tersom man då får en morot och en piska. Man får jobba lite hårdare, ta tag i sig själv och rycka upp sig även om man har cancer eller någon annan svår sjukdom. Man ska rycka sig i kragen. Bara man blir lite fatti- gare kommer man säkert ut och kan hitta ett jobb. Så säger Anders Borg ibland, men inte med dessa ord utan orden är inlindade i Anders Borg-språk. Men ibland säger Anders Borg att vi ska se till att de sämst ställda har det drägligt och att vi ska se till att vi har ett jämnare samhälle eftersom det minskar oroligheterna. Därför tycker jag att Anders Borg är otydlig. Jag skulle gärna vilja ha 4 ett förtydligande på denna punkt. Antalet ensamstående mammor som lever på socialbidrag, eller eko- Prot. 2011/12:69 nomiskt bistånd, ökar. Var fjärde ensamstående mamma söker nu någon 14 februari form av ekonomiskt bistånd. Det är jättebra att vi har detta skyddsnät i Sverige. Det är fantastiskt bra. Men dessa ensamstående mammor skulle Svar på vilja ha ett arbete och en bättre ekonomisk situation. De skulle vilja ha en interpellationer heltid och ha en barnomsorg som gör att de kan ta jobb på obekväm arbetstid. Dessa ensamstående mammor får inte denna hjälp av samhället som de skulle behöva. Det motverkar arbetslinjen att de ensamstående mammorna inte kan ta de jobb som de vill eftersom barnomsorgen inte fungerar på obekväm arbetstid. Dessutom är det många av dem som tidigare har varit sjuka som har friskskrivits, inte för att de har blivit friska utan för att de har drabbats av den tidsregel som den borgerliga regeringen har satt upp. Av dessa män- niskor är det 80 procent som nu inte har ett arbete. 10 procent har hittat ett arbete, och det är vackert så, och 10 procent har någon annan form av ersättning eller stöd från Arbetsförmedlingen. Men så många som 80 procent av dem som tidigare var sjuka har ingen försörjning alls eller lever kanske på sina anhöriga eller får hanka sig fram på annat sätt, till exempel via ekonomiskt bistånd. Denna politik bidrar till ökade skillna- der i samhället. Vi socialdemokrater tycker att det är helt värdelöst. Vi är lite osäkra på vad regeringen tycker. Är det bra eller dåligt med större skillnader? Anf. 3 PETER PERSSON (S): Fru talman! Så kraschlandade Bo Lundgrens moderater. Svenska fol- ket tyckte inte om budskapet om att sänka skatterna med 120 miljarder. Retoriken behövde göras om. Anders Borg städslade åter den mode- rata partiledningen. Nu talade man annorlunda. Nu investerade man un- der tre år, från 2003 och fram till valet 2006, i att tala om utanförskap, massarbetslöshet, utanförskap, massarbetslöshet. Man sade: Det är möjligt att bryta detta tillstånd i nationen bara ge- nom att kraftigt sänka skatterna. Det skulle stimulera människor till ar- bete och försämra socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkring, ty då skulle fler välja arbete och då skulle lönerna sänkas så att en annan ar- betsmarknad blev möjlig. Det senare talar man dock något tystare om. I dag har vi skattesänkningar i 80-miljardersklassen i och med de så kallade jobbskatteavdragen – totalt 100 miljarder.