Andreas Alm Mattias Hildingh Examensarbete Våren 2004 Medie Och Kommunikationsvetenskap Konst, Kultur Och Kommunikation Malmö Högskola
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
mockumentären andreas alm mattias hildingh examensarbete våren 2004 medie och kommunikationsvetenskap konst, kultur och kommunikation malmö högskola 1 2 Mokumentären i media fiktiv text i faktuell diskurs Av Andreas Alm & Mattias Hildingh Inledning 5 Problemformulering, frågeställning och syfte 6 Metoddiskussion 6 Validitetsdiskussion 8 Genre: Dokumentärfilm 9 Dokumentärfilmen definierad 10 Dokumentärfilmens representationsformer 11 Verkligheten representerad 12 Mockumentären 14 Digital teknik 14 Publik Service 15 Mockumentärens topografi 16 Parodi 17 Nostalgitext 17 Kritik och Bluff 17 Dämpad kritik av Mediapraktik 17 Politisk kritik 17 Bluff (Hoax) 18 Dekonstruktion 18 3 Konspiration 58 av Andreas Alm 19 Resumé 19 Karaktärer 20 Konspiratorikerna 20 Försvararna 21 ”Bevisen” 22 Mytbildningen 24 Bluffen avslöjas 24 Tolkning 25 Forgotten Silver av Mattias Hildingh 27 ”The Buzz” 27 Representationsform 29 Trovärdighet 29 Invävd sanning 30 Förkunskap 31 Mockumentära nivåer 31 Parodi, kritik och ren bluff 32 Dekonstruktion 34 Självbiografi 35 Gemensam slutdiskussion 36 Referenslista 38 Bilagor 1. Föreslagen genreologi 2. Granskningsnämnden 3. Receptionsmodellen 4. The Distance - Om det gestaltande arbetet 4 Inledning Dokumentärfilm och spelfilm, fakta och fiktion, har sedan filmens begynnelse ansetts som varandras mot- poler. Dokumentären med syftet att representera verkligheten och spelfilmen att representera fantasin och dikten. Ett intressant stilgrepp inom filmen är just blandningen av dessa två motpoler. Detta är nu ingen ny företeelse inom filmmediet, framför allt inte inom fiktionen där man ofta använder sig av dokumentära stil- grepp inom vissa genrer, oftast med en historisk anknytning såsom krigsfilmer eller rekonstruktioner av olika slag. Men även inom dokumentärfilmen använder man sig av fiktionalisering för att dramatisera en händelse med verklighetsanknytning, åtminstone inom ett par av dokumentärgenrens representationsformer. Men vad händer när den ena parten är så pass dominerande att den överskuggar den andra? Eller sna- rare, vad sker med filmmediet som sådant när den synliga genren döljer den egentliga? Och följdfrågan blir då självfallet; Vad innebär det för tolkningen av texten när den egentliga genren slutligen uppenbarar sig? Plötsligt förändras förutsättningarna för tolkning av texten man tagit del av. Det man först såg, avkoda- de och tolkade visade sig vara fel, och textens innebörd blir nu en annan. Man ges nu möjlighet, eller sna- rare tvingas, till att ytterligare reflektera över det man har tagit del av. Textens syfte blir nu en annan och vikten av eftertanke får en annan tyngd än vad den först till synes hade. En ny dimension i texten framträ- der. För somliga väcker det nyfikenhet och beundran medan det för andra endast väcker förtret och ilska. Efter en genomgående bakgrundsforskning beträffande mockumentära texter fann vi slutligen två fil- mer, som var intressantast för vår studie. Filmer som väckt stor uppståndelse i sina respektive hemland, och som har gemensamt att de visats i det forum som har störst publik och högst trovärdighet, nämligen statlig public service. Dessa filmer är Johan Löfstedts Konspiration 58 och Peter Jacksons Forgotten Silver. Denna studie är således en antologi med två separata analyser, uppdelade efter film och person. 5 Problemformulering, frågeställning och syfte Med hjälp av dokumentärfilmens representationsformer och dess specifika egenskaper i sitt sätt att förmedla sin bild av verkligheten ämnar vi i denna studie analysera två filmer som till synes befinner sig i dokumentärgenren, men i själva verket är rena fiktioner. Dessa fejkade dokumentärer kallas för mock- documentaries, eller mockumentärer. Problemformuleringen som kommer att genomsyra hela analysen är: • Vad innebär det när man blandar filmgenrer, med så pass olika föreställningar om vad de är, som dokumen tärfilm och spelfilm? Vad innebär det, inte bara för den nya formen av berättande, utan även för dess bud skap och tolkningen av detta? För att komma tillrätta med denna problemformulering har vi valt två stycken vägledande frågor som hjälp för att synliggöra problematiken kring denna filmform: 1. På vilka sätt döljer man fiktionen? - Vilka moment, specifika för dokumentärfilmen vad gäller ljud- och bildspråk och karaktärer, används i de båda filmerna för att maskera fiktionen, samt i vilken utsträckning används de? 2. Vad innebär det för tolkningen av texten när den egentliga genren slutligen uppenbarar sig? – Vad blir fil mens syfte, vad uppnår man genom denna genrehybrid? Ett viktigt verktyg i vår analys blir genreteori, vad som skrivits och debatterats i ämnet rent generellt, och mer specifikt och djupgående beträffande dokumentärfilmen och dess konventioner. För att ytterligare skapa förståelse och förmedla en djupare inblick i ämnet anser vi det vara av stor vikt att delge läsaren en kort historik, en bakgrundsbeskrivning för dessa fejkade dokumentärer. Detta blir även en vägledning för läsaren att få en inblick i hur vi tänkt i själva urvalsprocessen, varför vi valt de filmer vi valt. I denna studien handlar det om användandet av dokumentärfilmens konventioner och stilgrepp i för- medlingen av en fiktiv berättelse, en berättelse som dock utger sig för att vara sann. Vårt syfte är att åskåd- liggöra problematiken i denna typ av genrehybrid. Metoddiskussion Med hjälp av för dokumentärfilmen specifika genreteoretikers diskussioner och problematiseringar ämnar vi närma oss denna genrehybrid kallad mockumentärfilm. Vi har använt oss av vad vi anser är relevant och erkänd litteratur angående genreteori. Dessa är filmteoretikerna Bill Nichols, Stella Bruzzi, och Steve Neale eftersom deras perspektiv, anser vi, är särskilt lämpade för analys utifrån den problemformulering samt frågeställning vi har som grund för studien. Bruzzi är inte helt överens med Nichols teorier, utan eftersträvar en mer nyanserad och flexibel tillämpning av teorier kring dokumentärgenren. Dock anser vi att Nichols indelning och kartläggning av dokumentärfilmens olika representationsformer är till stor hjälp i våra respektive analyser. En del av vår metod är att i vår närläsning av filmerna utgå från Nichols klassificering av dokumentärgenrens representationsformer och stilgrepp. Med Bruzzis teorier som komplement till Nichols angående dessa, anser vi oss i denna kombination funnit ett bra verktyg för våra analyser. Beträffande teori angående mockumentärfilm vill vi även klargöra för läsaren skillnader olika filmer emellan inom genren som sådan. Denna teoridel stödjer vi till stor del på Jane Roscoes och Craig Hights bok Faking It, då vi anser denna vara den mest omfattande och djupgående i ämnet mockumentärfilm. Med dessa analysverktyg samt utförliga kartläggning av genrehybridens historia, förser vi läsaren med tillräckligt god förkunskap för att förstå våra resonemang i de båda filmanalyserna. Analyserna kommer att bestå i närläsning av filmerna Konspiration 58 och Forgotten Silver. Urvalsprocessen som lett fram till detta filmval har utgått från följande resonemang: I biomörkret finns det en överenskommelse att fiktionen där och då är vår verklighet. Men vi räknar inte med att se något som är verkligt. 6 Vi kunde därför i göra en distinktion mellan mockumentärfilmer som är avsedda för bio och mockumentärfilmer som är avsedda för TV. Ett exempel på en mockumentär som visats på bio är Spinal Tap. Av de mockumentärer som sänts på TV kan vi för övrigt nämna Conspiracy Theory – Did we Land on the Moon? Som har väckt många känslor, skapat en enorm uppstånde och är fortfarande ett stort samtalsämne på otalet sidor på Internet. Men denna film sändes i Sverige på den kommersiellt styrda Kanal 5. Och filmen är för övrigt en Fox Television produktion, som är en amerikansk kommersiell TV kanal. Konspiration 58 och Forgotten Silver sändes däremot på Sveriges Television. Forgotten Silver sändes i sitt hemland på TVNZ som är ett public service-företag. Vi kunde därför inom mockumentärer avsedda för TV göra ytterligare en distinktion: Kommersiellt producerade TV-mockumentärer och public service- producerade TV-mockumentärer. Därför har vi valt att närmare analysera Peter Jacksons Forgotten Silver och Johan Löfstedts Konspiration 58. Dessa filmer är nämligen producerade av, eller i samarbete med, public service och även visade på deras kanaler. Därför vill vi även lägga vikt vid betydelsen av det forum i vilken de båda filmerna visades, nämligen SVT och TVNZ. För att komma till insikt om detta har vi utgått från Torsten Thuréns bok Medier i blåsväder (1997) och hans diskussion kring public service och dess förhållande till allmänheten, publiken. Inledningsvis gjorde vi en gemensam grovanalys av de båda filmerna, varvid vi diskuterade innehåll samt utförande i filmernas grundstruktur. Vi diskuterade även likheter och skillnader filmerna emellan och jämförde även dem med andra mockumentärer, såsom Conspiracy Theory - Did We Land on the Moon?, Spinal Tap, Waiting for Guffman samt spelfilmer med mockumentära inslag, exempelvis Forrest Gump och Woody Allens Zelig. Även den brittiska varianten av parodi, då representerat av exempelvis Monty Python’s Flying Circus och Ricky Gervais The Office kom upp i diskussionerna kring de båda filmerna. I enlighet med antologiupplägget valde vi sedan varsin film att koncentrera våra respektive analyser kring. Under tiden för de separata analyserna hade vi kontinuerlig kontakt då vi delgav varandra tankar och synpunkter kring vad vi hade uppmärksammat under själva närläsningen. Med närläsning menar vi ett särskilt