DOCSLIB.ORG

Reformgrupper

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Reformgrupper REFORMGRUPPER REFORMGRUPPER 1 REFORMGRUPPER 2 REFORMGRUPPER och en fortsatt ansvarsfull ekonomisk politik med Ansvar för ekonomin fokus på minskade bidragskostnader. Det är tydligt att arbetslinjen måste stärkas. med minskade bidrags- För utanförskapet drabbar alla. Först släcks kostnader drömmarna för dem som står utanför. Därefter kommer bidragen och tränger undan jobben och välfärden. Genom våra befintliga reformer, såsom att kvalificera till bidrag och sociala förmåner via jobb eller permanent bosättning, införandet av ett bidragstak och begräsningar av föräldrapenningen på grundnivå, har vi tagit viktiga steg för att eget jobb ska vara vägledande och för att bryta bidragsberoendet. Det arbetet måste fortsätta och utvecklas. Det handlar om att öppna upp arbetsmarknaden genom strukturreformer, och möjliggöra för fler i arbete, Moderaternas plan för ett starkare Sverige börjar såväl som nödvändiga besparingar för att säkra den med en stark ekonomi. Ansvar för ekonomin och gemensamma välfärden. stabila offentliga finanser är och ska fortsatt vara grunden för vår politik. Styrkan i det finanspolitiska En tydlig arbetslinje i sjukförsäkring och a-kassa ramverket ska värnas. måste fortsatt värnas. Insatser för att minska särskilt de långa sjukfallen är avgörande. Driv- I dag ställer ett osäkert omvärldsläge, globalisering, krafterna till omställning och att komma tillbaka i digitalisering och ökad internationell konkurrens arbete bör vara starka. samt utmaningar inom EU-samarbetet nya krav på en ansvarsfull ekonomisk politik. Vår ekonomiska politik tar sin utgångspunkt i principen om att göra rätt för sig. Att arbete och Sveriges offentliga finanser pressas samtidigt ansträngningar alltid ska löna sig. Vi tror att kraften fortsatt av stora utgiftsökningar till följd av att göra något bra med sitt liv finns hos oss alla. framför allt flyktingkrisen och hög sjukfrånvaro. Därför ska vår ekonomiska politik också möjliggöra En problembild som förstärks av ett växande för stärkt social rörlighet i Sverige. Barn och unga utanförskap och dåligt fungerande integration. ska inte behöva riskera fortsatt utanförskap på grund av deras föräldrars livssituation. För trots att Sverige nu är mitt i en högkonjunktur så befinner sig upp emot motsvarande en miljon En stark ekonomi ställer krav på att man prioriterar. människor i utanförskap och bidragsberoende. Moderaterna ska därför våga leverera tuffa besked; Unga som saknar gymnasieutbildning och utrikes för att det är vad som krävs för rättvisa för dem födda drabbas särskilt hårt. Utomeuropeiskt födda som gör rätt för sig och för ett starkt Sverige med står till exempel för hela 97 procent av ökningen en stark ekonomi och trygg välfärd. En tydlig av antalet arbetslösa i utsatt ställning. Endast var prioritering är därför också vårt löfte om att aldrig fjärde nyanländ har heltidssysselsättning efter åtta spara på skolan. år i Sverige. Bland utrikes födda kvinnor får en av tio ekonomiskt bistånd, jämfört med en av hundra Även om antalet asylsökande som kommer inrikes födda kvinnor. Samtidigt står vi i ett läge där till Sverige har minskat befinner sig fortsatt ett Sverige under två år, 2014-2015, tagit emot över historiskt stort antal människor i världen på flykt. 240 000 asylsökande. EU har ännu inte presenterat några verkningsfulla gemensamma lösningar. Prognoserna är mycket Det kan sammanfattas i att integration är nästa osäkra. Därför är det avgörande att säkerställa stora utmaning vad gäller att bryta utanförskapet kontroll över kostnaderna kopplade till migration. 3 REFORMGRUPPER Ett starkare Sverige kräver att svensk konkurrens- Ordförande: kraft stärks. Villkoren för att driva företag och Ulf Kristersson, ekonomisk-politisk skapa jobb här ska vara goda. Industri, nya talesperson, Södermanland tjänster och exportprodukter ska kunna utvecklas. Det kräver förståelse för och anpassning till Reformgruppens deltagare: rådande förutsättningar som är mer digitaliserade, Maria Malmer Stenergard (skattepolitisk automatiserade och internationaliserade, med talesperson, Skåne) hård konkurrens från andra länder. Branscher och Joakim Larsson (oppositionsråd och FO, yrken kommer fortsätta att förändras, omvandlas Stockholms stad) och växa fram samt även försvinna. Detta kan inte mötas med tillfälliga åtgärder utan ställer Bertil Persson (ordförande Moderata seniorer) krav på långsiktighet som bejakar och bidrar till Johan Forssell (talesperson migration, att det ska utgöra en positiv utveckling. Vi ska sjukförsäkring och pensioner, Stockholms stad) ha en ekonomisk politik som svarar upp mot Rasmus Törnblom (FO, MUF) att Sverige fortsatt ska vara en kunskapsnation. Entreprenörskap, investeringar och forskning ska Ulrica Schenström (2:e v. ordförande MQ) främjas. Lars-Ingvar Ljungman (FO, Skåne) Lena Asplund (riksdagsledamot, Västernorrland) I en plan för starkare offentliga finanser ska skattepengar användas effektivt och rätt. Det har Jonas Ransgård (oppositionsråd Göteborg, bäring på att dyra och ineffektiva åtgärder ska Västra Götaland) slopas och att resurser ska användas på rätt sätt Anna Tenje (kommunalråd Växjö och FO, till det de är avsedda för. Vi ska agera skarpare mot Kronoberg) fusk och felaktiga utbetalningar. Frågor om statens organisering och ägande är också relevanta. Mikael T. Eriksson (kommunalråd Sundbyberg, Stockholms län) Stabila offentliga finanser förutsätter också en stabil Fredrik Ahlstedt (oppositionsråd, Uppsala) och motståndskraftig finansiell sektor och finansiell Emma Feldman (oppositionsråd Järfälla, stabilitet. Stockholms län) Exempel på frågeställningar för reformgruppen: Inger Källgren Sawela (kommunalråd Gävle, Gävleborg) • Hur ska överskottsmålet nås? Pär Jönsson (oppositionsråd Östersund, • Hur ska den övergripande inriktningen på Jämtland) finanspolitiken och budgetpolitiken utformas? Malin Wengholm (regionråd, Jönköping) • Principiell syn kring och avvägningar inom skattepolitiken. Pehr Granfalk (kommunalråd Solna, Stockholms län) Moderaterna ska ha de bästa och mest trovärdiga svaren vad gäller ansvar för Sveriges ekonomi. Andreas Norlén (ordförande i riksdagens Partistyrelsen ger därför reformgruppen uppdrag att konstitutionsutskott) uppdatera och utveckla Moderaternas ekonomiska politik inför partistämman hösten 2017 och lägga Sekretariat: grunden för reformer, för ett starkare Sverige, att Huvudsekreterare: Laura Tham, budgetchef genomföra i regeringsställning. Jesper Ahlgren, chefsekonom Johanna Hornberger, politiskt sakkunnig skattefrågor 4 REFORMGRUPPER såsom matematik, samt förkunskaper som behövs En trygg gemensam för att klara sig på den framtida arbetsmarknaden eller som företagare och i ett alltmer digitaliserat välfärd med nolltolerans samhälle. mot dåliga skolor Elever i svensk grundskola går också nästan ett helt år mindre i skolan sett till den samlade undervisningstiden jämfört med elever i andra länder. Att mindre tid läggs på skolan gäller också sett till läxläsningstid. PISA visar även att elever i svensk skola är mindre motiverade. Att utöka undervisningstiden med en timme per dag är ett viktigt första steg men mer finns att göra för att fler elever ska lära sig mer. 2015 kom det över 70 000 asylsökande barn till Sverige. Att skolan står rustad för att klara integrationen och för att utgöra vägen in i det svenska samhället är därför avgörande. Det kräver flertalet reformer som även svarar upp Moderaternas plan för ett starkare Sverige ska mot att många nyanlända elever kommer till de säkra att alla elever har rätt till bra kunskaper och högre årskurserna i grundskolan samt även till att ingen utsätter någon elev för en dålig skola. gymnasiet. Det ska vara tydligt att Moderaterna inte kommer kompromissa med kunskapskraven och Kunskapsresultaten i svensk skola faller. En ambitionerna i skolan när det kommer många nya utveckling som pågått sedan 1990-talet. Vad gäller elever och är krävande tider. Reformer krävs för att läsförståelse, matematik och naturvetenskap så möta barn och unga som kommer till Sverige efter ligger svenska elever under snittet i OECD enligt tio års ålder och saknar grundläggande kunskaper. PISA-resultaten. Läsåret 2014/2015 nådde 14 procent av eleverna, som gick ut grundskolan, Skillnaden mellan skolor växer. Ansvarsstrukturen inte gymnasiebehörighet. Det finns också skolor för den svenska skolan är otydlig. Det är inte i Sverige där det är mer än hälften av eleverna acceptabelt. I Sverige ska det inte spela roll i vilken som inte når tillräckliga kunskaper i årskurs nio. skola du går. Samtidigt är det lite som tyder på att kommande PISA-mätning, som presenteras i december 2016, Ett ökat statligt stöd och möjligheten att ytterst ska visa på resultatförbättringar. kunna lägga ned en skola är en grundförutsättning för att det inte ska finnas skolor som inte ger Det är tydligt att det behövs en bred politik som eleverna fullgod utbildning. Samtidigt behövs stärker svensk skola och ser till att alla elever får fler insatser för att nolltolerans mot dåliga skolor det stöd de har rätt till för att nå kunskapsmålen. ska gälla i hela Sverige. Förutsättningarna för Först och främst för att ge alla barn och unga bästa mer blandade klasser bör ses över ytterligare. möjliga start i livet men också för att läget i skolan Fler särskilt riktade insatser till skolor i berör oss alla. Det definierar vilket land Sverige är utanförskapsområden bör också övervägas. och vill vara. Mobbning, trakasserier och sexuella kränkningar samt stökiga och bråkiga miljöer är allvarliga En starkare skola – från förskola till grundskola problem i svensk
Load more

Recommended publications
  • Birgitta Sellén Vill Att Staten Ska Kunna Avlyssna Alla Dina Telefonsamtal, Läsa All Din Epost Och Se Alla Webbsidor Du Kollar På
    Birgitta Sellén vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 2 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Liselott Hagberg vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 3 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Mauricio Rojas vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Han sitter på plats 4 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen genom kvittning. Peder Wachtmeister vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Han sitter på plats 6 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Yvonne Andersson vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 11 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Jeppe Johnsson vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Han sitter på plats 12 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Annicka Engblom vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 14 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Alf Svensson vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på.
    [Show full text]
  • Handlingsplan För Publicitet
    Naturskyddsföreningens valenkät 2014 Fråga om ägardirektiv för Vattenfall Genomförd inom ramen för Westanders ”Stora Valenkäten 2014” 2014-08-20 Innehåll 1. Sammanfattning .................................................................................................................. 3 2. Samlat resultat .................................................................................................................... 4 3. Svaren per parti ................................................................................................................... 5 4. Svaren per län ..................................................................................................................... 6 4.1. Svarsfrekvens per län .................................................................................................... 6 4.2. Svar per län och kandidat med kommentarer: Vattenfall .............................................. 7 1. Sammanfattning Westander genomförde våren 2014 Stora valenkäten till 510 riksdagskandidater på valbar plats. Totalt deltog 22 aktörer i enkäten. Naturskyddsföreningen deltog bland annat med följande fråga: Statliga Vattenfall är en stor ägare av kolkraftverk och miljardsatsar för att planera för nya kärnkraftverk i Sverige. Anser du att Vattenfall ska få nya ägardirektiv som anger att bolaget ska fasa ut användningen av fossila bränslen, avbryta satsningen på nya kärnkraftverk och bli ledande i omställningen till ett helt förnybart energisystem? Med svarsalternativen: Ja Nej Tveksam/vet ej/vill ej svara 354
    [Show full text]
  • Protokoll Slutlig Sammanräkning Västra Götalands
    1/1 Länsstyrelsen i PROTOKOLL Västra Götalands län 2014-09-15 — 09-19 Dnr: 201-32222-2014 Slutlig sammanräkning Val till riksdagen 2014-09-14 Valkrets: Västra Götalands läns södra Plats: Nova Arena, Innovatumområdet, Nohabgatan, Trollhättan Sammanräkningen har skett enligt reglerna i 13 kap. vallagen. Länsstyrelsen beslutar att fastställa resultaten så att Valmyndigheten kan utse ledamöter och ersättare. • Bilaga 1 Röster för partierna • Bilaga 2 Förteckning över antalet röster per parti och lista • Bilaga 3 Valsedlar med kandidater för partier som tagit mandat • Bilaga 4 Kandidater som klarat spärren för inval på personliga röstetal Vid protokollet: Agnetha Ericsson Justerat: Elin Hagström Bilaga 1 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Val till riksdagen 2014-09-14 Röster för partierna Röster Personröster Parti antal % antal % Moderaterna 27 795 22,26 5 292 19,04 Centerpartiet 9 423 7,54 2 231 23,68 Folkpartiet liberalerna 6 145 4,92 1 352 22,00 Kristdemokraterna 6 376 5,11 1 375 21,57 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 38 791 31,06 7 520 19,39 Vänsterpartiet 6 520 5,22 1 794 27,52 Miljöpartiet de gröna 7 534 6,03 1 455 19,31 Sverigedemokraterna 18 773 15,03 5 246 27,94 Feministiskt initiativ 2 484 1,99 1 057 42,55 Övriga partier 1 051 0,84 338 32,16 Summa giltiga röster 124 892 27 660 22,15 Ogiltiga röster 1 346 1,07 (varav blanka 1 314 1,04) Summa avgivna röster 126 238 Röstberättigade 147 255 Valdeltagande 85,73 % 1/2 Bilaga 2 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Val till riksdagen 2014-09-14 Förteckning över antalet röster per parti och lista Listnumret 90000 avser valsedlar som räknas som partiröster.
    [Show full text]
  • Plikt Att Förhindra Radikalisering
    M156 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3290 av Andreas Norlén m.fl. (M) Plikt att förhindra radikalisering Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga att främja demokratiska värderingar och motverka extremistiska värderingar och tillkännager detta för regeringen. 2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om innebörden av ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga att upptäcka och motverka radikalisering och tillkännager detta för regeringen. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kunskapen i kommuner och skolor och hos andra aktörer om hur radikalisering kan upptäckas och motverkas på ett tidigt stadium och tillkännager detta för regeringen. Inledning En viktig del i arbetet mot extremism och terrorism är förebyggande insatser. Riksdagen tillkännagav den 3 februari 2016, på förslag av allianspartierna i konstitutionsutskottet, för regeringen att det finns anledning att se över behovet av ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga att motverka radikalisering, liksom formerna för ett sådant ansvar. Den här motionen syftar till att närmare beskriva vad detta ansvar bör innebära. Allianspartiernas förslag var inspirerat av den så kallade prevent duty (”plikt att förhindra”) som lagreglerades i Storbritannien 2015. Här nedan följer därför först en beskrivning av den brittiska lagstiftningen och därefter följer en diskussion om vad som bör göras i Sverige. Prevent duty i Storbritannien Beskrivningen här nedan bygger på rapporten ”Prevent duty” i Storbritanninen från riksdagens utredningstjänst (dnr 2015:1960).
    [Show full text]
  • Marknadsföringsstrategier I Personvalskampanjer
    Marknadsföringsstrategier i en personvalskampanj Sammanfattning Marknadsföringsstrategier i personvalskampanjer Kandidatuppsats i marknadsföring, 15 hp 2008-06-02 Författare: Linda Andersson - 830721 Lars Püss - 660215 Handledare: Navid Ghannad Examinator: Navid Ghannad i Förord Vi tycker att detta uppsatsarbete har varit lärorikt genom att vi inte bara undersökt ett rent marknadsföringsrelaterat ämne utan att det även inkluderat statsvetenskapen. Vi vill speciellt tacka de personer som har ställt upp som underlag i vår empiri, Rolf Gunnars- son, Birgitta Ohlsson, Gustav Fridolin, Mattias Goldmann, Henrik von Sydow, Thomas Idergaard och Carl Fredrik Graf. Detta arbete hade inte varit möjligt att genomföra utan den hjälp vi har fått från våra familjer att kontrolläsa vår text och ifrågasätta våra resonemang, så vi vill rikta ett stort tack till dem! Slutligen vill vi rikta ett stort tack till vår handledare, Navid Ghannad, utan vars hjälp och stora engagemang hade gjort vårt arbete med denna uppsats betydligt svårare. Halmstad 2 juni, 2008 Linda Andersson Lars Püss Omslag: Riksdagshuset i Stockholm. Foto: Holger Staffansson. i Sammanfattning Uppsatsens titel: Marknadsföringsstrategier i personvalskampanjer Seminariedatum: 2008-06-02 Ämne/kurs: FÖ6015 – Självständigt uppsatsarbete, 15 hp Författare: Linda Andersson och Lars Püss Handledare: Navid Ghannad Nyckelord: Politik, marknadsföring, personvalskampanjer, personligt va- rumärke och marknadsföringsstrategi Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att studera hur man skulle kunna utforma en marknadsföringsstrategi för personvalskandidater i Sverige. Vidare vill vi även studera hur man kan applicera de traditionella marknadsföringsstrategierna som normalt används till att marknadsföra produkter och tjänster även till att positio- nera idéer och människor. Frågeställning: Beskriva hur man kan använda sig av marknadsföringsstrategi- er i personvalskampanjer.
    [Show full text]
  • 80 År För Öppenhet Och Frihet
    80 år för öppenhet och frihet 80 år för öppenhet och frihet Copyright © Moderata Ungdomsförbundet Redaktör: Erik Bengtzboe Formgivning: Hellsten Kommunikation AB Illustration: Emy Eriksson / Hellsten Kommunikation AB Tryck: Livonia Print, Lettland 2014 ISBN: 978-91-637-7112-5 Förord 7 Gunnar Hökmark: Fred har den frie och ingen annan 9 Beatrice Ask: Politik som verktyg, inte som mål 21 Ulf Kristersson: Blicka framåt! 31 Fredrik Reinfeldt: Vi har valt öppenheten och friheten 39 Gunnar Strömmer: När skickade du en blomsterkvast till SSU senast? 47 Tove Lifvendahl: Frihet, kärlek och kapitalism 55 Christofer Fjellner: Politik handlar om konflikter 63 Johan Forssell: Att bygga ett nytt land 73 Niklas Wykman: Friheten behöver alla sina vänner 83 Erik Bengtzboe: Ett moderat ungdomsförbund som vill mer 95 ör 80 år sedan bildades det som i dag har blivit Sve- riges största politiska ungdomsförbund. Ända sedan 1934 har vi stått upp för frihet, för öppenhet och för individen; mot tvång, protektionism och kollektiv- Fism. Genom åren har den kampen sett olika ut, men vår tilltro till människor har alltid varit okuvad. Vi tror på människor och på framtiden, och vi är övertygade om att om människor bara får chansen, ja då kan vi också skapa stordåd. Stordåd kräver dock att kropp, plånbok, själ och hjärna är fri. I din hand håller du en samling med texter från några av oss som fått den fantastiska möjligheten att leda denna spänstiga och alltid lika pigga 80-åring genom tiderna och vara förbundsordförande för Moderata Ungdomsförbun- det. Jag är otroligt glad att så många tidigare förbundsord- föranden hade möjlighet att delta och bidra med sina per- spektiv på Moderata Ungdomsförbundet och sin tid som förbundsordförande.
    [Show full text]
  • Riksdagens Protokoll 2018/19:62 Fredagen Den 8 Mars
    Riksdagens protokoll 2018/19:62 Fredagen den 8 mars Kl. 09.00–13.16 § 1 Justering av protokoll Protokollet för den 15 februari justerades. § 2 Avsägelser Talmannen meddelade att Jens Holm (V) avsagt sig uppdraget som ledamot i EU-nämnden och att Ilona Szatmari Waldau (V) avsagt sig uppdraget som suppleant i EU-nämnden. Kammaren biföll dessa avsägelser. § 3 Anmälan om kompletteringsval Talmannen meddelade att Vänsterpartiets riksdagsgrupp anmält Ilona Szatmari Waldau som ledamot i EU-nämnden och Jens Holm som supple- ant i EU-nämnden. Talmannen förklarade valda till ledamot i EU-nämnden Ilona Szatmari Waldau (V) suppleant i EU-nämnden Jens Holm (V) 1 Prot. 2018/19:62 § 4 Anmälan om vice ordförande i utskott 8 mars ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Talmannen anmälde att Per Åsling (C) valts till förste vice ordförande i skatteutskottet från och med den 5 mars, att Niklas Wykman (M) valts till andre vice ordförande i skatteutskottet från och med den 5 mars, att Gulan Avci (L) valts till förste vice ordförande i arbetsmarknadsut- skottet från och med den 5 mars och att Erik Bengtzboe (M) valts till andre vice ordförande i arbetsmark- nadsutskottet från och med den 5 mars. § 5 Anmälan om faktapromemoria Talmannen anmälde att följande faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen hade kommit in och överlämnats till utskott: 2018/19:FPM37 Diskussionsunderlag om ett hållbart Europa 2030 COM(2019) 22 till utrikesutskottet § 6 Ärenden för hänvisning till utskott Följande dokument hänvisades till utskott: Proposition 2018/19:55 till socialförsäkringsutskottet Skrivelse 2018/19:49 till näringsutskottet Svar på § 7 Svar på interpellation 2018/19:77 om rekryteringen av politiska interpellationer tjänstemän Anf.
    [Show full text]
  • Protokoll Slutlig Sammanräkning Hallands
    1/1 Länsstyrelsen i PROTOKOLL Hallands län 2014-09-15 — 09-19 Dnr: 201-6909-14-1 Slutlig sammanräkning Val till riksdagen 2014-09-14 Valkrets: Hallands län Plats: Landstatshuset, Halmstad Sammanräkningen har skett enligt reglerna i 13 kap. vallagen. Länsstyrelsen beslutar att fastställa resultaten så att Valmyndigheten kan utse ledamöter och ersättare. • Bilaga 1 Röster för partierna • Bilaga 2 Förteckning över antalet röster per parti och lista • Bilaga 3 Valsedlar med kandidater för partier som tagit mandat • Bilaga 4 Kandidater som klarat spärren för inval på personliga röstetal Vid protokollet: Sigrid Josefson Justerat: Julia Westerling Bilaga 1 Länsstyrelsen i Hallands län Val till riksdagen 2014-09-14 Röster för partierna Röster Personröster Parti antal % antal % Moderaterna 57 261 27,72 11 728 20,48 Centerpartiet 17 367 8,41 4 193 24,14 Folkpartiet liberalerna 11 807 5,72 2 363 20,01 Kristdemokraterna 8 988 4,35 2 120 23,59 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 58 562 28,35 14 174 24,20 Vänsterpartiet 7 785 3,77 1 470 18,88 Miljöpartiet de gröna 12 184 5,90 2 361 19,38 Sverigedemokraterna 26 555 12,86 7 914 29,80 Feministiskt initiativ 3 766 1,82 1 623 43,10 Övriga partier 2 284 1,11 594 26,01 Summa giltiga röster 206 559 48 540 23,50 Ogiltiga röster 2 099 1,01 (varav blanka 2 039 0,98) Summa avgivna röster 208 658 Röstberättigade 238 402 Valdeltagande 87,52 % 1/2 Bilaga 2 Länsstyrelsen i Hallands län Val till riksdagen 2014-09-14 Förteckning över antalet röster per parti och lista Listnumret 90000 avser valsedlar som räknas som partiröster.
    [Show full text]
  • Riksdagens Protokoll 2018/19:5 Tisdagen Den 2 Oktober
    Riksdagens protokoll 2018/19:5 Tisdagen den 2 oktober Kl. 11.00–11.10 § 1 Val Val Anf. 1 KATARINA BRÄNNSTRÖM (M): Fru talman! Valberedningen har enhälligt godkänt gemensamma listor för valen av ledamöter och suppleanter i utskotten, EU-nämnden, Utrikes- nämnden och riksdagsstyrelsen. I egenskap av ordförande ber jag att få lämna över listorna för fastställande. § 2 Val av ledamöter i samtliga utskott Val av 17 ledamöter i samtliga utskott företogs. Kammaren godkände de avlämnade gemensamma listorna. Därmed var följande personer för riksdagens innevarande valperiod valda till leda- möter i konstitutionsutskottet Hans Ekström (S) Marta Obminska (M) Ida Karkiainen (S) Ida Drougge (M) Jonas Millard (SD) Per-Arne Håkansson (S) Linda Ylivainio (C) Mia Sydow Mölleby (V) Erik Ottoson (M) Matheus Enholm (SD) Laila Naraghi (S) Tuve Skånberg (KD) Erik Ezelius (S) Bengt Eliasson (L) Fredrik Lindahl (SD) Jonas Eriksson (MP) Louise Meijer (M) 1 Prot. 2018/19:5 finansutskottet 2 oktober Fredrik Olovsson (S) ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Elisabeth Svantesson (M) Gunilla Carlsson (S) Niklas Wykman (M) Oscar Sjöstedt (SD) Adnan Dibrani (S) Emil Källström (C) Ulla Andersson (V) Jessika Roswall (M) Dennis Dioukarev (SD) Ingela Nylund Watz (S) Jakob Forssmed (KD) Ingemar Nilsson (S) Mats Persson (L) Sven-Olof Sällström (SD) Janine Alm Ericson (MP) Jan Ericson (M) skatteutskottet Jörgen Hellman (S) Cecilia Widegren (M) Hillevi Larsson (S) Helena Bouveng (M) Bo Broman (SD) Peter Persson (S) Per Åsling (C) Tony Haddou (V) Boriana Åberg (M) David Lång (SD) Patrik Lundqvist (S) Hampus Hagman (KD) Anna Vikström (S) Joar Forssell (L) Eric Westroth (SD) Rebecka Le Moine (MP) Kjell Jansson (M) justitieutskottet Fredrik Lundh Sammeli (S) Tomas Tobé (M) Petter Löberg (S) Carl-Oskar Bohlin (M) Adam Marttinen (SD) Maria Strömkvist (S) Johan Hedin (C) Linda Westerlund Snecker (V) Kristina Axén Olin (M) Katja Nyberg (SD) Joakim Sandell (S) 2 Andreas Carlson (KD) Carina Ödebrink (S) Prot.
    [Show full text]
  • Sven Wimnell 11 Maj 2015: Hur Sverige Styrs. Socialdemokraternas Politik
    Sven Wimnell 11 maj 2015: Hur Sverige styrs. Socialdemokraternas politik. Politiska problem. Regeringens bostadspolitik. Boverket och SCB m m. Sven Wimnell om boende och byggande. Sven Wimnell 11 maj 2015: 17 Kapitel 2. Socialdemokraternas politik och Hur Sverige styrs. Socialdemokraternas politik. Politiska problem. ansvaret för den. Regeringens bostadspolitik. Boverket och SCB m m. Sven Wimnell om boende och byggande. 18 Socialdemokraterna har inte skött informationen om sin http://wimnell.com/omrzzza.pdf politik 20 Nyvald partistyrelse 32 Nya verkställande utskottet 22 Socialdemokratiska ministrar. Innehåll: 29 Gruppledare Sida 34 Regeringen styr Sverige. 7 Kapitel 1. Regeringen och politiska partier styr 36 Regeringens ministrar från miljöpartiet Sverige. 37 Miljöpartiet ger upp kampen om Fi-väljarna 39 Oklart om fokus på två frågor fungerar 8 Sveriges regeringar under 100 år 40 Makthavare i världen efter andra världskriget. 10 22 politikområden. 11 Politiska problem i de 22 politikområdena 42 DN/Ipsos: Dyster högtidsdag för S 13 Gammalmoderaterna måste hålla fingrarna i styr 45 Ett uttryck för väljarnas grusade förhoppningar 15 Ett omöjligt samarbete 47 Stefan Löfven. Tal på första maj i Sundsvall. 54 Första maj-tal 2015 av LOs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson 67 På marsch mot okänt mål 68 S säger nej till LO:s nya krav 70 Vilka är Stefan Löfvens största utmaningar? 71 Oppositionen hoppas på färre höjda skatter 72 Sjöstedt pressar S om jobben 73 Löfvens seger leder mot permanent försvagning. 75 Låt DÖ dö 77 DÖ-snack ska inte få styra 78 En tredje väg i svensk invandringspolitik 80 Innovationspolitiken måste samlas i egen proposition 82 Ankare i ett hav av kaos 84 Kapitel 3: Politiska problem betald av staten, samtidigt som jobbskatteavdragen minskas med 100 kr per månad utom för de lägsta inkomsterna.
    [Show full text]
  • Megafoner Och Cocktailpartyn
    Megafoner och cocktailpartyn – en granskning av riksdagsledamöters bloggar GÖTEBORGS UNIVERSITET JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Boris Vasic Examensarbete i journalistik 22,5 hp, VT/2010 Handledare: Anna Jaktén Megafoner och cocktailpartyn Sociala medier handlar om interaktivitet och tvåvägskommunikation. Både experter och riksdagspartierna själva håller med om att detta är ett gyllene tillfälle för politiker att ta direktkontakt med väljarna. Men min undersökning visar att majoriteten av riksdagsledamöternas bloggar är ingenting annat än digitala megafoner. En knapp femtedel följer partiernas riktlinjer för sociala medier. De skriver utifrån sitt personliga engagemang för politiken och uppmuntrar reaktioner från läsarna. Det finns dock ljuspunkter: Fredrick Federley (c) finns på många kanaler ute på nätet och använder dem på sätt som partierna beskriver som ideala. – Ska man förstå sociala medier måste man se det som ett cocktailparty – man kan inte stå i ett hörn och gapa ut saker, säger han. 1 Förteckning över presentationen Varför sociala medier? Syftet med artikeln är att svara på frågan i rubriken: varför satsar partierna på sociala medier? Svaren kommer från intervjuer med riksdagspartiernas ansvariga för sociala medier. Artikeln ska belysa premisserna och förväntningarna som riksdagsledamöterna har när de jobbar med sociala medier. Den nya valstugan blev en megafon Detta är själva undersökningen: 140 bloggar, men en knapp femtedel följer riktlinjerna som partierna satt upp. Här visar jag upp exempel från några av bloggarna, samt kommentarer på undersökningens resultat från partiernas ansvariga. En djupare förklaring ges även av Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. En bloggares bekännelser Fredrick Federley (c) är artikelseriens case. Som bloggande riksdagsledamot ger han en djupare bild av funderingar kring politik och sociala medier.
    [Show full text]
  • Riksdagens Protokoll 2017/18:55 Tisdagen Den 16 Januari
    Riksdagens protokoll 2017/18:55 Tisdagen den 16 januari Kl. 13.00–15.59 18.00–22.11 § 1 Justering av protokoll Protokollen för den 30 november samt för den 1, 4−8, 11−15 och 18−20 december justerades. § 2 Anmälan om återtagande av plats i riksdagen Förste vice talmannen meddelade att Andreas Norlén (M) återtagit sin plats i riksdagen från och med den 1 januari, varigenom uppdraget som ersättare upphört för John Widegren (M), att Sanne Lennström (S) återtagit sin plats i riksdagen som statsrådser- sättare för statsrådet Ardalan Shekarabi (S) från och med den 1 januari, varigenom uppdraget som statsrådsersättare upphört för Gustaf Lantz (S) samt att Jonas Gunnarsson (S) skulle återta sin plats i riksdagen från och med den 22 januari, varigenom uppdraget som ersättare skulle upphöra för Eva-Lena Gustavsson (S). § 3 Avsägelse Förste vice talmannen meddelade att Ewa Thalén Finné (M) avsagt sig uppdraget som suppleant i valberedningen. Kammaren biföll denna avsägelse. § 4 Anmälan om kompletteringsval Förste vice talmannen meddelade att Moderaternas riksdagsgrupp an- mält Jessika Roswall som suppleant i valberedningen. Förste vice talmannen förklarade vald till suppleant i valberedningen Jessika Roswall (M) 1 Prot. 2017/18:55 § 5 Anmälan om ändrad partibeteckning 16 januari ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Från Pavel Gamov hade följande skrivelse kommit in: Till Sveriges riksdag Anmälan om utträde ur Sverigedemokraterna Härmed anmäles att undertecknad den 9 november 2017 avsagt sig medlemskap i Sverigedemokraterna. Utträdet har kommit till stånd med anledning av djupa meningsskiljaktigheter med partiets nuvarande led- ning. Undertecknad ämnar under återstoden av valperioden att verka i riks- dagsarbetet som partipolitiskt oberoende. Detta arbete kommer att ske ut- ifrån ett nationalkonservativt perspektiv för Sverige och svenska folkets väl och ve.
    [Show full text]