sign in sign up
<<
Home , Robert Rauschenberg

Lärarhandledning Robert Rauschenberg: Combines 17.2–6.5 2007

Avsikten är att ge ett underlag till lärare som besöker utställningen Robert Rauschenberg: Combines med sin klass. Materialet riktar sig främst till högstadiet och gymnasiet, men kan givetvis användas av andra besökare. Här finns även förslag till diskussionsfrågor, som kan utgöra utgångspunkt både vid besöket och för uppföljning i klassrummet.

2 Trivselregler 3 Faktablad 4 Introduktion 6 Robert Rauschenberg och Intendent Anna Tellgren

Presentation av verk: 7 Minutiae, 1954 8 Charlene, 1954 9 Untitled, ca 1954 (Man with White Shoes) 10 Odalisk, 1955–58 11 Factum I och Factum II, 1957 12 , 1955–59 13 Black Market, 1961 14 Second Time Painting, 1961

15 Plats för egna anteckningar Trivselregler

Välkomna till Moderna Museet! För att besöket ska bli så bra som möjligt, tänk på följande:

Ansvar för gruppen Varför får man inte röra konsten? Läraren ansvarar för klassen under besöket i museet. Det är inte tillåtet att röra vid konstverken. Att försiktigt Vi rekommenderar att elevgrupper t.o.m. högstadiet ta på något verk innebär stora skador genom att saltet går tillsammans med lärare. och fettet på fingrarna alltid orsakar märken på alla material. Museets uppdrag är att bevara konstverken Skolmaterial för kommande generationer av museibesökare. Använd gärna Moderna Museets skolmaterial ”Moderna Museet på egen hand” eller fråga museivärdarna om Var kan vi äta matsäck? vägledning. Det finns skrivplattor att låna. Använd inte Matsäcksplats finns vid entrén på sjösidan (plan 1). väggar eller skulptursocklar som skrivunderlag efter- Kom ihåg att lämna platsen i gott skick. Ingen förtäring som det blir märken. Använd endast blyertspennor i i salarna. utställningssalarna om eleverna behöver teckna eller anteckna. Fotografering förbjuden Det är inte tillåtet att fotografera och filma i utställnings- Var försiktig i salarna salarna av upphovsrättsliga skäl. Upprepade blixtar Eftersom det är lätt att stöta till konstverk i salarna är heller inte bra ur bevarandesynpunkt. ska ryggsäckar, större väskor, paraplyer etc. lämnas i garderoben eller i förvaringsboxarna. För att inte Museivärdar riskera spill på konstverk får man inte dricka eller äta Under ert besök på Moderna Museet kommer ni att i salarna eller i korridoren utanför. träffa museivärdar i informationsdisken eller i utställ- ningarna. Vänd er gärna till dem om ni har frågor om Rör er lugnt i salarna. Visa hänsyn till pågående vis- konstverk, utställningar, program eller vill lämna tips ningar. Grupper under ledning av Moderna Museets och synpunkter. personal har företräde i utställningssalarna. Använd gärna de hopfällbara svarta pallarna som finns i museet men bär dem försiktigt så konsten omkring inte skadas. Kom ihåg att sätta tillbaka pallen på ställningen.

2 Lärarhandledning: Robert Rauschenberg: Combines Faktablad

Teman Lärarkväll Utställningen Robert Rauschenberg: Combines 20.2 kl 17.30 (1953–1964) omfattar ca 50 verk. De visas i sal 02 Robert Rauschenberg: Combines och den pedagogiska på plan 4. verksamheten presenteras. Kostnadsfritt. Begränsat antal platser. Obligatorisk föranmälan. Valda verk Se www.modernamuseet.se Handledningen utgår ifrån nio verk i utställningen. I planen över utställningsrummet framgår var dessa Seminarium är placerade. 31.3 kl 10–18 Seminariet fokuserar på Rauschenbergs combines Filmprogram och läshörna men också på hans intresse för performance och lång- med utställningskatalogen finns tillgängliga i utställ- variga relation till Pontus Hultén och Moderna Museet. ningen. Plats: Auditoriet. Fri entré. Språk: Engelska. Se www.modernamuseet.se Planera ditt besök Besöker du museet på egen hand med din klass – Katalog vänligen anmäl er vid kassadisken. Där kan du även Till utställningen produceras en rikt illustrerad katalog få information om vår skolverksamhet. med texter av bland andra utställningens chefsinten- dent Paul Schimmel och intendent Anna Tellgren, Bokade visningar Moderna Museet. Den kommer under utställningen Vill du att en konstpedagog från Moderna Museet att finnas till försäljning i Butiken på Moderna Museet visar utställningen? Kontakta bokningen via för 380 kr (efter utställningen 450 kr). Som lärare har Tel 08-5195 5264 (telefontid tis–fre kl 10–12), du 20% rabatt. Visa dokumentation att du är fulltids- fax 08-5195 5201, [email protected] lärare. Butiken kan fakturera din skola. Kostnad: 825 kr, max 30 elever. Öppettider När du kontaktar oss via fax eller mail, vänligen Tisdag 10–20 invänta en bekräftelse från Moderna Museet att vi Onsdag–söndag 10–18 tagit emot din förfrågan. Måndagar stängt Vid kontakt vänligen ange Fri entré till och med 18 år och för lärare som • Namn, e-post, telefon och bekräftelse- följer med sin klass. /fakturaadress • Deltagarnas antal och ålder/årskurs Hitta till museet • Datum och tid för besök (gärna några alternativ) Museet ligger på Skeppsholmen, Stockholm • Utställning eller temavisning Buss 65 från T-centralen Bokningen är bindande. Avbeställning/ändring T-bana: Kungsträdgården måste göras senast 10 dagar innan bokat besök. Djurgårdsfärjan

3 Lärarhandledning: Robert Rauschenberg: Combines Introduktion

En skulptur på väggen, en målning på golvet. Upp- biografiska inslag, främst i de tidiga verken, med barn- stoppade fåglar, tidningsurklipp, speglar, lådor på teckningar och familjefotografier. hjul... Är det konst? Ja, om man som konstnären Det man kan urskilja är intresset för hur rörelse Robert Rauschenberg menar att konst inte skall före- och tid, samtid och minne kan gestaltas. Verkligheten ställa verkligheten utan vara verkligheten. Världen är framstår som en utmaning både konstnärligt och ”en enda gigantisk målning”, sa han, och konst och liv tekniskt: hur till exempel integrera en uppstoppad get hör ihop. När de först visades visste betraktarna inte i någon slags konstnärlig konstellation? Det tog honom riktigt vad de skulle kalla verken, var de måleri eller flera år av bearbetningar för att komma underfund med skulptur? En kritiker kallade dem ”skulpturkonstruk- det. Flera tidiga verk är också försvunna eller förstör- tioner”. Rauschenberg kallade dem för combines, en da bland annat för att de hela eller i delar återanvänts passande benämning för konstverk som snarast var i andra verk. Men valen av material var inte tänkta som ett slags fristående måleri. Eller som mångårige vän- dokumentation och sättet han sammanfogade dem på nen och konstnären formulerade det, skulle inte heller symbolisera något. De olika delarna ”målning som leker skulptur”. Av Rauschenbergs i verken är vad de är och Rauschenberg inbjuder varje ca 160 combines visas 47 stycken i den här utställ- betraktare till sin individuella upplevelse av dem. Han ningen, och av dessa sitter nästan alla på väggen, skapar inte synteser och helheter utan snarare mång- men några av dem står på golvet. Ett av de senare fald och motsägelser som gör betraktarna delaktiga i kanske redan är bekant, det är geten med bildäck runt verkens betydelser. magen med titeln Monogram, i museets ägo sedan Robert Rauschenberg föddes i Port Arthur, Texas, 1965 och som nu efter turné med utställningen i Los 1925. När han var 22 år började han studera vid Kansas Angeles, New York och Paris är åter i Stockholm igen. City Art Institute and School of Design, och 1948 vista- Den här utställningen är den första som fokuserar des han även sex månader i Paris där han studerade vid på en särskild period, 1953–1964, och specifika verk Académie Julian. Rauschenberg återvände till USA och i Rauschenbergs mångåriga konstnärskarriär. Det 1948/1949 studerade han för bland andra Josef och är Paul Schimmel, som är chefscurator på Museum Anni Albers vid . 1949 flyttade of i Los Angeles, som gjort utställ- han till New York och fortsatte studierna vid Art Stu- ningen, och den har även visats på Metropolitan dents League fram till 1952. Han fortsatte dock att Museum of Art i New York och i besöka Black Mountain College och det var där han Paris. När den nu visas i Stockholm är det Anna Tell- studerade för och blev vän med tonsättaren gren som är ansvarig intendent. Hennes text i utställ- (1912–1992) och koreografen ningskatalogen om Rauschenbergs kontakter med (f. 1919). Tillsammans med dem kunde han utveckla Moderna Museet finns också med i den här handled- sina idéer om slumpen som metod, vardagslivets hän- ningen. Där berättas bland annat om hur han arbetade delser och upphittat material för sin konst. Rauschen- på ytterligare ett sätt, nämligen med performance, en berg samarbetade i många år med Merce Cunningham konstform där konstnären framför verket direkt fram- och gjorde ljussättning, kostym och scendekor till för publiken. I samband med utställningen 5 New York- föreställningarna med Cunninghams Dance Company. kvällar på museet 1964 gled konstnären ner på en lina Tillsammans med John Cage gjorde de experiment från museets tak, landade i en tunna med vatten och med konst, musik och dans. Cage är känd bland annat följde sedan en livs levande ko ut ur salen. för att 1952 ha ”komponerat” ett tyst verk, 4m33, För Rauschenberg fanns det alltså praktiskt taget där de tysta minuterna som går skall få publiken att ingenting som inte kunde vara konst, och därmed upptäcka ljuden i rummet som man annars inte lägger samsas färg, bilder, föremål och andra material i märke till. hans verk. Det mest uppseendeväckande är kanske Flera konstriktningar och kontakter i både den ame- de uppstoppade fåglarna och geten. Verken blir som rikanska och europeiska konstvärlden var betydelse- ett slags prismor med fragment från det samhälle fulla för Rauschenbergs arbete. Den riktning som han han levde och verkade i, med dess serier, vägskyltar, och andra konstnärer med liknande idéer förknippades vykort med reproduktioner från konstens historia, med var dadaismen. Det var en litterär och konstnärlig upphittade saker och bortkastat skräp och bilder av rörelse som startade under 1910-talet som en protest såväl pinuppor som idrottsmän. Det finns även själv- mot kriget, all rationell logik och alla konventioner. Den

4 Lärarhandledning: Robert Rauschenberg: Combines började i Zürich, men konstnärer i , Hannover, popkonsten i USA på 1960-talet. Den senare riktning- Paris och New York arbetade också i samma anda. ens användning av populärkulturens massproduce- De arbetade med ljud, ord och bild, med det slump- rade alster och konsumtionsvaror i verken var både en mässiga, det meningslösa och det triviala som utgångs- reaktion och ett gensvar på det tidigare decenniets punkter. , fotomontage och assemblage1 var konstnärliga uttryckssätt. Rauschenberg har aldrig tekniker som ofta användes av dadaisterna i kombina- upphört att tänja gränserna för den visuella konsten, tion med måleri och teckning. Rauschenberg inspire- och genom sitt arbetssätt har han öppnat talrika vägar rades bland andra av (1887–1948), för nutida konstnärligt skapande. Robert Rauschen- som samlade upphittade saker och skräp som han berg bor och arbetar idag i Captiva i Florida. använde i sina verk. En annan var (1887–1968) som bland annat gjorde det han kallade 1 Collage är en komposition sammansatt av t.ex. kartong, snören, readymades, det vill säga fabrikstillverkade föremål tyg, tidningsurklipp, fotografier uppklistrade på duk eller kartong. som han ställde ut som konstverk. På Moderna museet Fotomontage är ett collage av fotografier och tidningsurklipp. finns repliker (kopior) av sådana verk, som ett cykel- Även är en variant av collage, där upphittat, hjul på en pall och en urinoar som Duchamp ursprung- tredimensionellt material används i verket. ligen ställde ut 1913 respektive 1917. Dessa konst- närliga uttryck och tekniker sågs som upprinnelse till den konst som utvecklades under 1950-talet, och som kom att kallas neo-dadaistisk. Det var framförallt i det sätt som skräp och bortkastade föremål användes på som var kännetecknande, men nu integrerades de i konstverken så obearbetade som möjligt. De skulle, som John Cage hade påpekat, ”ändra sättet att se, öppna ögonen så att vi ser det som finns att se, var- ken mer eller mindre”. Tankarna om att praktiskt taget allt blir konst när det sätts in i ett passande inramning hörde till det som senare under 1980-talet togs upp i de postmoderna diskussionerna om konstbegreppet. Den konstriktning som dominerade i USA när Robert Rauschenberg började sin konstnärsbana i början av 1950-talet var den abstrakta expressionismen. Den började på 1940-talet och Jackson Pollock och är bland de mest kända. Jackson Pollock bredde ut duken på golvet och kastade, droppade och stänkte färg på den så att det blev olika färgmönster som inte föreställde något. Willem de Kooning använde våldsamma penseldrag men i hans målningar fanns det en del figurativa inslag. Verken fick ett starkt person- ligt och spontant uttryck genom det sättet att arbeta med färgen. Rauschenberg kunde använda färgen på ett liknande sätt, men han förhöll sig kritisk gente- mot det fokus som låg på det inåtvända och impulsiva Robert Rauschenberg: Combines är organiserad av The Museum i konstskapandet. Han menade att det var en bland- of Contemporary Art, Los Angeles. Utställningen har gjorts möjlig ning av intention och slump, impulsiva gester och tanke- med stöd av Jane and Marc Nathanson Family Foundation; Herta och Paul Amir; mr. and mrs. Willem Mesdag; the Brotman Founda- verksamhet. Han ville föra in världen, verkligheten tion of ; Audrey M. Irmas; Carla och Fred Sands; The och livet i konsten igen. Jamie and Steve Tisch Foundation; Lenore S. och Bernard A. Robert Rauschenberg är utan tvekan en central- Greenberg; Brenda Potter och Micahel Sandler; Janet och Tom Unterman; Betye Monell Burton; East West Bank; W.L.S. Spencer gestalt bland de konstnärer som knöt samman den Foundation, Terra Foundation for American Art; samt anonyma abstrakta expressionismen och den efterföljande donatorer.

5 Lärarhandledning: Robert Rauschenberg: Combines Robert Rauschenberg och Moderna Museet Intendent Anna Tellgren

Ur utställningskatalogen Robert Rauschenberg: Combines

Konstnären Robert Rauschenbergs kontakter med Moderna Museet. Detta var också första mötet med Moderna Museet inleddes redan 1961 i samband Monogram (1955–59) och det var ”geten” som fick med den legendariska utställningen Rörelse i konsten. mest uppmärksamhet i recensionerna av utställningen. Pontus Hultén (1924–2006) hade tagit över chef- Två år senare, 1964, arrangerade museet tillsam- skapet på Moderna Museet 1960, två år efter museets mans med Fylkingen 5 New York-kvällar med balett, öppnande. Rauschenbergs konst hade Hultén sett konsert och . Till Stockholm kom Merce Cun- i Paris. Rörelse i konsten var resultatet av flera års ningham Dance Company tillsammans med John Cage, arbete, och ett samarbete med Willem Sandberg på David Tudor, Yvonne Rainer, Robert Morris och Robert Stedelijk Museum i Amsterdam, där utställningen Rauschenberg. Rauschenberg reste med Cunningham- visades under titeln Bewogen Beweging. truppen på deras världsturné och arbetade med kos- Till Rörelse i konsten skapade Rauschenberg ett tym, ljussättning och scendekor. Han hade vid denna nytt verk, en ny combine som han kallade för Black tid börjat intressera sig för performance och skapade Market (Svarta börsen). Verket var en specialbeställ- för sin kväll den 13 september ett nytt program som ning från Billy Klüver (1927–2004) till utställningen. blev det berömda Elgin Tie. Konstnären gled ner på en Klüver, ingenjör bosatt i New York, var en gammal lina från museets tak, landade i en tunna med vatten vän till Hultén med många kontakter i det amerikanska och följde sedan en livs levande ko ut ur salen. Det var konstlivet. Black Market är en målning fäst vid en res- enda gången denna performance framfördes. väska liggande på golvet. I väskan fanns fyra föremål, Redan 1965 kunde man återigen möta konstnären fyra gummistämplar och en stämpeldyna. Black Market i utställningen Robert Rauschenberg – illustrationer visades också i samband med Önskemuseet 1964 till Dantes Divina Commedia (Inferno). Den presente- men blev inte en del av det stora inköpet till samlingen rade hans tolkning av diktverket och visade också på för 5 miljoner kronor. hans intresse för att pröva olika tekniker och material. Rauschenberg kom till Stockholm för att installera Tillsammans med teckningarna visades Monogram Black Market och erbjöd sig också att hjälpa till med och det var första gången efter inköpet till samlingen installationen av andra verk. Han gjorde dessutom 1964. Sedan dess har den funnits med i museets olika under tiden i Stockholm ytterligare en målning som samlingspresentationer och upplevts av generationer placerades intill Black Market i utställningen. Historien av museibesökare. Rauschenberg kom tillbaka till bakom denna förtäljer att Rauschenberg i samband museet 1973 och ingick i utställningen The New York med öppningen gick bredvid en ung kvinna som, när Collection. Projektet som hade inletts 1971 var återi- de passerade hans verk, anmärkte på detta med gen ett samarbete mellan Klüver och Hultén. Tanken kommentaren att den där kunde Ingemar Johansson var att försöka få ihop en samling betydelsefulla verk (boxaren) lika gärna ha gjort. Det resulterade i att av konstnärer verksamma i New York under 1960- Rauschenberg gick fram och skrev med penna direkt talet. Klüver hade tillsammans med ett antal konst- på målningen ”This is Johanson’s Painting” vilket den närer under samma period byggt upp organisationen heter än idag. Experiments in Art and Technology (E.A.T.) som Året efter, 1962, visades utställningen 4 amerika- arbetade för att föra ihop konst och vetenskap. Man nare: Jasper Johns, Alfred Leslie, Robert Rauschen- lyckades få medel från Utbildningsdepartementet berg, Richard Stankiewicz. Även den hör till Moderna och resultatet blev att ett trettiotal verk införlivades i Museets mest omskrivna, omdebatterade och väl- Moderna Museets samling; däribland Rauschenbergs besökta tidiga utställningar. Pontus Hultén konstate- Mud Muse (Lermusan) (1968–71). rade i katalogens förord att efter andra världskriget Under våren 1982 arrangerades en fotoutställning hade de största äventyren i bildkonsten utspelat sig med fotografier av , Robert Rauschen- i Amerika och att Rauschenberg var den mest omta- berg och . Rauschenberg gjorde slutli- lade amerikanske konstnären i sin generation. Det gen det spännande omslaget till jubileumskatalogen finns flera kopplingar mellan förordet anno 1962 och Moderna Museet 1958–1983 (1983). Under vår- det efterord han skrivit för denna katalog. Rauschen- vintern 2007 har Moderna Museets publik äntligen berg presenterade då 17 combines och två teckning- möjlighet att uppleva Monogram i sitt sammanhang – ar. Bland dem fanns Charlene (1954), Odalisk (1955– tillsammans med andra liknande verk i utställningen 58) och Pilgrim (1960) – alla kommer nu tillbaka till Robert Rauschenberg: Combines.

6 Lärarhandledning: Robert Rauschenberg: Combines Minutiae, 1954 Filmvisning Läshörna

Olja, papper, tyg, tidningspapper, trä, metall och plast med spegel på flätad ståltråd på träkonstruktion 214,63 x 205,74 x 77,47 cm Privat ägo, Schweiz

Entré

Rauschenbergs tidiga combines var ofta personliga, poetiska och självbiografiska, men det här verket är speciellt. Det är gjort till en dansföreställning med sam- ma titel av Merce Cunningham med musik av John Cage och hade premiär på Brooklyn Academy of Music den 8 december 1954. Minutiae betyder ”detaljer” och Cunningham har förklarat titeln: ”Rörelserna var små- skaliga, bara detaljer. Jag hittade dem genom att iaktta människor på gatan genom ateljéfönstret”. Cunningham hade bett Rauschenberg att göra något som dansarna kunde röra sig i, under och runt om. Först gjorde han ett förslag där scenografin likt en kuliss skulle hänga i taket, en idé som fick förkastas av tekniska skäl. Därför gjorde han verket fristående, och en del har ansett att Minutiae därmed är den för- sta verkliga combinen. Verket består av vertikala paneler i olika storlekar, fästa vid varandra. Trä, metall och plast finns med i kompositionen, som är täckt i färg som stänkts eller målats på ytorna och som domineras av färgerna gult, rött och blått. Ytorna är oregelbundna som i hans första vita, svarta och röda målningar, med uppklist- rade skämtserier, gamla foton och bitar av affischer. I föreställningen ingick att en av dansarna läste högt Robert Rauschenberg, Minutiae, 1954 från skämtserien på baksidan. Mellan panelerna finns © Robert Rauschenberg/Untitled Press, Inc./BUS 2007 en passage där en flerfärgad gardin sammanbinder de olika delarna. Tyget har fästs på överdelen av panelerna så att dansarna kan röra sig genom verket. Gardinen böljade när kropparna rörde sig bakom den, och både ljus och dansare reflekterades i den lilla rakspegeln på framsidan som rörde sig under före- ställningen. I panelerna finns genomskinliga partier där delar av dansarnas kroppar också syntes. De var klädda i färgade trikåer som matchade bestånds- delarna i verket, och smälte samman med konstruktio- nen så att verket förvandlades till ett levande collage.

Hur tycker du att Rauschenberg löste uppgiften att göra en scenografi som man kan röra sig i, under och runt om?

7 Lärarhandledning: Robert Rauschenberg: Combines Charlene, 1954 Filmvisning Läshörna

Olja, kol, papper, tyg, tidningspapper, trä, plast, spegel och metall på fyra träfiberplattor monterade på trä med elektrisk lampa 226,06 x 284,48 x 8,89 cm Stedelijk Museum, Amsterdam

Entré

I början av 1950-talet arbetade Rauschenberg med en serie monokroma (enfärgade) målningar: de vita, där skuggorna från rörelserna i rummet och dagslju- sets skiftningar kunde spela på ytan, och de svarta, där ytan bestod av hopknycklat tidningspapper som täcktes med blank svart färg. Sedan följde de röda målningarna, där ytans struktur var uppbyggd på samma sätt, och som påminde om stadens avfall och gatuliv. Det är med de röda målningarna som de första combines utvecklas, då han förutom tidningspapper börjar införa olika sorters material på dukarna. Char- lene har en rikt belamrad yta och en komplex arkitek- tonisk uppbyggnad. Verket består av fyra vertikala pannåer. Den första pannån har tre avdelningar, där mittsektionen innehål- Robert Rauschenberg, Charlene, 1954 ler en elektrisk lampa som förebådar Rauschenbergs © Robert Rauschenberg/Untitled Press, Inc./BUS 2007 intresse för tidsdimensionen. Den andra pannån består av en stor yta som bildats av en heltäckande blandning av målade partier i olika färger och upp- klistrade tidningssidor. Den tredje pannån består av tre sektioner. Den översta har ett ”fönster” som visar väggen bakom konstverket, nästa innehåller en vit bomullströja som klistrats fast på ytan och bemålats. Den vita färgen rinner ned över den tredje sektionen som täcks av en scarf från tidigt 1950-tal med tryckta bilder av konstverk från Metropolitan Museum of Art i New York. Den fjärde pannån domineras av ett utplattat paraply som omges av ett målat fält i skilda färger. Nedanför paraplyet finns tre vertikala avdel- ningar. Den vänstra kröns av två färgburkslock, och längst ned finns ett inramat vykort som föreställer Frihetsgudinnan mot en strålande solnedgång. Mitt- rektangeln är täckt med reflekterande material som för in åskådaren i kompositionen. Den högra rektang- eln innehåller spetsar, band och ett rött tyg. Vissa självbiografiska inslag ingår i verket. Ett exempel är det brev från hans mor till honom, där hon skriver om systern Janets deltagande i en skönhets- tävling. Att Janet vann skönhetstävlingen framgår av ett annat tidningsurklipp som återfinns i verket Untitled från omkring 1954, även kallat Man with White Shoes.

Diskutera på vilket sätt Rauschenberg har fört samman verklighet och måleri i Charlene.

8 Lärarhandledning: Robert Rauschenberg: Combines Untitled, ca 1954 Filmvisning Läshörna [Utan titel]

Olja, blyerts, krita, papper, duk, tyg, tidningspapper, fotografier, trä, glas, spegel, bleckplåt, kork och funnen målning, ett par målade läderskor, torkat gräs och höna på träkonstruktion på fem hjul 219,71 x 93,98 x 66,68 cm

The Museum of Contemporary Art, Los Angeles Entré The Panza Collection

Förutom abstrakt måleri introducerade Rauschenberg i sina tidiga combines collage med bilder som öppnade mot det figurativa och det självbiografiska. Untitled från omkring 1954, som också ibland kallas Man with White Shoes, kan ses som en summering av hans liv och verk fram till det ögonblick det gjordes. Verket har också setts som den manliga motsvarigheten till Odalisk, och är den första combine där han spikade ihop tvådimensionella plan till en fristående tredimen- sionell konstruktion. Verket består av två delar som ser ut som öppna lådor på en hjulförsedd bas, en antydan om rörelse. Bilderna på sidorna skapar ett nät av associationer till hans liv, bland andra av barndomshemmet i Texas och ett tidningsurklipp om föräldrarnas silverbröllop där han själv omnämns som konststuderande i New York. Här finns också notisen om hur systern Janet kröns till skönhetsdrottning (i tävlingen som modern nämner i det brev som finns med i Charlene). Den har klistrats på undersidan av lådan ovanför hönans huvud, men syns även ur vissa vinklar i spegeln som ligger framför bilden av mannen i den vita kostymen. Speglingen frammanar en association till myten om Narcissus som speglade sig i vattenytan, och kan- hända kommenterar konstnären både skönhet och konkurrens mellan syskonen. Bland bilderna av den konstnärliga verksamheten dittills finns de som Robert Rauschenberg, Untitled, ca 1954 påminner om de vita, svarta och röda målningarna. © Robert Rauschenberg/Untitled Press, Inc./BUS 2007 Den nedre delen domineras av det stora fotografiet av den elegante unge mannen klädd i vitt och den upp- stoppade hönan intill. Det antogs länge att hönan var av rasen Plymouth Rock, som Rauschenberg själv brukade kalla verket (senare efterforskningar visade att den är av rasen Dominique). Men Plymouth Rock är även namnet på den plats där de engelska utvand- rarna landsteg i Amerika. Ett vertikalt bordsben sepa- rerar likt en kolumn utrymmet mellan mannen och hönan. Bilden av den unge mannen, dandyn, upprepas i de många bilder som är klistrade på den övre delen av verket.

Verket väcker tankar om minne och tid. Säger place- ringen av de olika bilderna och föremålen något om vad Rauschenberg tyckte var viktigast att berätta om, familjen, sig själv eller konsten?

9 Lärarhandledning: Robert Rauschenberg: Combines Odalisk, 1955–58 Filmvisning Läshörna

Olja, akvarell, blyerts, krita, papper, tyg, fotografier, reproduktioner, blåkopia i miniatyr, tidningspapper, metall, glas, torkat gräs och stålull med kudde, trästolpe, elektriska lampor och tupp på träkonstruktion på fyra hjul 210,82 x 64,14 x 63,82 cm , Köln

Entré

Odalisk och Untitled ca 1954, eller Man with White Shoes, kan båda ses som självporträtt och kanske också som symboler för de maskulina och feminina sidorna av konstnärens personlighet. Liksom Untitled är Odalisk en lådliknande konstruktion monterad på en pelare som bottnar i en kudde och verket har en hjul- försedd bas. Titeln Odalisk pekar på en hel tradition av kvinnliga nakenakter i konsthistorien. En odalisk var en österländsk haremsslavinna, som blev ett vanligt motiv i västerländsk konst framförallt under 1800- talet. I konsten blev hon mest en erotiserad fantasi- figur, något som inte stämde så mycket med verklig- heten. Men titeln indikerar de sexuella undertonerna i detta verk. Verket är ett upprättstående, påtagligt falliskt monument krönt med en tupp, medan dess titel och dess bilder utgör det kvinnliga temat. Åskådaren kan titta in i lådan genom ytor täckta av transparent silduk, inuti finns dolda glödlampor. På lådans utsidor har Rauschenberg klistrat ett stort antal bilder. Här finns en blåkopia av en naken kvinna som Rauschenberg gjorde tillsammans med sin före detta hustru , fotografier av nakna kvinnliga modeller ur mjuk- porrtidningar, reproduktioner av erotiska målningar som Francois-Edouard Picots Amor och Psyke (1817) och Tizians Den lantliga konserten (1509), och slutli- Robert Rauschenberg, Odalisk, 1955–58 gen en bild av hans mor. Andra bilder hänvisar till familj © Robert Rauschenberg/Untitled Press, Inc./BUS 2007 och uppväxt: en leende äldre kvinna, en liten pojke i blåställ, en man som står bredvid en häst, en liten flicka på trehjuling, ett kyssande par, konstnärens syster och konstnären själv.

Diskutera hur eller om Odalisk och Untitled/Man with White Shoes kan ses som manliga och kvinnliga mot- svarigheter.

10 Lärarhandledning: Robert Rauschenberg: Combines Factum I, 1957 Filmvisning Läshörna

Olja, bläck, blyerts, krita, papper, tyg, tidningspapper, reproduktioner och papper med tryck på duk 156,21 x 90,81 cm The Museum of Contemporary Art, Los Angeles The Panza Collection

Factum II, 1957 Entré

Olja, bläck, blyerts, krita, papper, tyg, tidningspapper, reproduktioner och papper med tryck på duk 155,89 x 90,17 cm The Museum of , New York Inköp och anonym gåva och Louise Reinhardt Smiths Testamentarisk gåva (båda genom byte), 1999

1957 gjorde Rauschenberg två tvillingverk, Factum I och Factum II. Målet var att parodiera den abstrakta expressionismen, både dess teknik och dess strävan mot en absolut enhet. Tekniken innebar att i en repeti- tiv och till synes spontan process stänka och kasta färg på en duk som kunde vara utbredd på golvet. Själva akten att applicera färgen på detta sätt och det slutliga resultatet sågs som ett unikt spår av konst- närens kropp och inneboende skapande förmåga. Rauschenberg ifrågasatte denna, som han ansåg, skenbara spontanitet och uppfattningen om konst- närsjagets uttryck, och i tvillingverken förvandlade han dem till stereotypa uttryck genom en repetitiv men kontrollerad arbetsprocess. Factum I och Factum II är de mest konceptuella av konstnärens verk. Det ena verket är en upprepning av det andra, så att uppfattningen om verkets origina- litet sätts på spel. Det finns två bilder av Eisenhower, två av träd och två av en brinnande byggnad. Det finns också en markör för en geometrisk stränghet i verken genom användandet av versalen T i det högre nedre hörnet, något som kontrasterar mot de till synes slump- visa penseldragen och dropparna av färg, och som ger kompositionen en stark känsla av balans. Rauschenbergs inställning till expressionismen var komplicerad. Fastän hans måleri delvis faller inom den abstrakta expressionismens ramar har han kritiserat dess maniska repetition. Ett exempel på det är hans teckning Erased De Kooning Drawing (Raderad De Kooningteckning) från 1953, då han bad De Kooning, en målare som han beundrade, att ge honom en teck- ning så att han kunde radera den. Det handlade inte om att helt utplåna De Koonings expressionistiska uttryck, utan om att bearbeta och omvandla det. Spåren efter raderingen blev uttrycket för rörelse i verket liksom för rörelserna i livet.

Jämför målningarna. Vad skiljer dem åt? Har skillna- derna någon betydelse för hur målningarna kan upp- Robert Rauschenberg levas? Factum I, 1957 och Factum II, 1957 © Robert Rauschenberg/Untitled Press, Inc./BUS 2007

11 Lärarhandledning: Robert Rauschenberg: Combines Monogram, 1955–59 Filmvisning Läshörna

Olja, papper, tyg, papper med tryck, reproduktioner, metall, trä, gummi- klack och tennisboll på duk med olja på uppstoppad angoraget och gummidäck på träplattform med fyra hjul 106,68 x 160,66 x 163,83 cm Moderna Museet, Stockholm Entré

Monogram är en av de mest berömda combines som Rauschenberg bearbetade flera gånger innan han var nöjd med kompositionen. Det är en kombination av omaka och osammanhängande delar: en träplatt- form med fyra hjul, som liknar en abstrakt målning och som lagts på golvet, en uppstoppad angoraget med en färgfläckad nos och en bilring runt magen, en tennis- boll. Rauschenberg köpte geten för 15 dollar i en antikaffär 1955. Den hade skador på nosen, så han målade den i ansiktet för att täcka dem. Ursprungligen satte han geten, utan bildäck, på en hylla i ett verk som skulle hänga på väggen, men tyckte att det skulle se för tungt ut så han beslöt att ställa den på golvet. Nu placerade han den i bildäcket på en bas framför en vertikal målning, men ansåg att geten fick ett alltför dystert uttryck. Den slutliga placeringen blev ett sätt försöka tjudra den vid bildplanet. Sammanflätningen med bildäcket kom att likna bokstäver i ett monogram, Robert Rauschenberg, Monogram, 1955–59 därav dess titel. © Robert Rauschenberg/Untitled Press, Inc./BUS 2007 Bildäckets slityta, som målats vit, kan ses som en referens till ett tidigare verk, nämligen Automobile Tire Print från 1953. Det tillkom så att John Cage körde ett däck, infärgat med svart, efter Rauschenbergs anvisningar över tjugo pappersark som sattes ihop och monterades på tyg. Däcket kan på det sättet associeras både med tid och med rörelse, något som även betonas av de svarta fotavtryck som syns på plattformen framför getens ansikte och tennisbollen bakom den. Om bollen berättas i en anekdot att Jasper Johns gick till Rauschenberg i ateljén och frågade om de skulle gå och spela tennis. När Rauschenberg avböjde då han inte hade tid eftersom han målade, kastade Johns bollen mot Rauschenberg som fångade den, doppade den i färg och la den på plattformen. Anekdoten fångar på ett träffande vad verket repre- senterar såväl personligt, begreppsmässigt som konstnärligt.

Geten står på en målning. Att lägga en målning på golvet innebär att ”upp-och-ner” blir annorlunda. På vilket sätt har Rauschenberg lekt med den tanken i den här målningen?

12 Lärarhandledning: Robert Rauschenberg: Combines Black Market, 1961 Filmvisning Läshörna [Svarta börsen]

Olja, akvarell, blyerts, papper, tyg, tidningspapper, papper med tryck, reproduktioner, trä, metall, bleckplåt och fyra skrivunderlägg av metall på duk med rep, gummistämplar, stämpeldyna och diverse objekt i väska av trä som slumpmässigt ges och tas av besökarna Duk: 127 x 150,18 x 10,16 cm Entré Väska: 16,51 x 61,60 x 41,59 cm Museum Ludwig, Köln

Black Market gjordes för utställningen Rörelse i kon- sten 1961. Som i de övriga verken från 1960-talet, där måleri och skulptur kombinerades, hänger verket på väggen och fortsätter ned på golvet genom att ett snöre fästs på en resväska som bär inskriptionen ”Open”. Fyra anteckningsblock med metallomslag som kan lyftas och en trafikskylt, ”One Way” (enkel- riktat) drar till sig uppmärksamheten och leder tolk- ningen av verket från vänster till höger. Färg, som applicerats på ett sätt som påminner om abstrakt expressionism, sammanlänkar och betonar objekten som klistrats fast på verkets yta. Verket var i egentlig mening inte rörligt, men tänkt att fungera på följande sätt: Inuti resväskan fanns fyra relativt intetsägande föremål, som en ficklampa, ett fotografi, en näsduk, en tratt eller, vid ett tillfälle, en glödlampa delvis täckt av musslor som hittats på någon havsstrand. Inuti resväskan fanns också en träsnittskliché med en stämpeldyna, ett antal blyerts- pennor och fyra gummistämplar med Rauschenbergs namn numrerade ett till fyra. På insidan av locket, upphängt från två skruvöglor, fanns ett kort (som Rauschenberg utfört på tio språk) med instruktioner till utställningsbesökaren: ”Föremål l, 2, 3 och 4 kan ni ta med er om ett annat föremål lämnas i stället. Var vänliga och stämpla det nya föremålet med dess rätta nummer och teckna av det eller dra upp dess konturer Robert Rauschenberg, Black Market, 1961 i boken med samma nummer och underteckna med © Robert Rauschenberg/Untitled Press, Inc./BUS 2007 ert namn”. Otillåtna föremål kunde alltså smugglas in på museet genom besökarnas medverkan och de blev delaktiga i skapandet av verket som förändrades efter hand. Rauschenberg öppnade på det sättet en dialog som handlade om konstnärliga innebörder, hur de både underminerades och förstärktes i ett samspel och en växelverkan. Verket tålde dock inte besökarnas omilda behandling, Rauschenberg stängde lådan och utbytes- verksamheten upphörde. Uppmaningen i utställningen, ”Förbjudet att inte röra”, hade uppenbarligen sina gränser.

Varför tror du att verket inte fungerade som Rauschenberg ville? Rauschenberg ville gärna att besökarna skulle lägga något som de satte värde på i lådan. Skulle du kunna tänka dig att lägga dit något som var värdefullt för dig?

13 Lärarhandledning: Robert Rauschenberg: Combines Second Time painting, 1961 Filmvisning Läshörna [Målning, andra gången]

Olja, tyg och metall på duk med väckarklocka och snöre 167,32 x 106,68 x 5,72 cm The , Brandeis University, Waltham, Massachusetts

Gevirtz-Mnuchin Purchase Fund Entré

Den här målningen är del av en serie i vilken tids- begreppet, som titeln visar på, är utgångspunkten för dess tillkomst. De tre verken i serien, First Time painting, Second Time painting och Third Time pain- ting skapades i samband med en performance som ägde rum på amerikanska ambassadens teater i Paris 1961. Målningen sattes upp med baksidan mot publiken så att ingen skulle kunna se arbetsprocessen med den. Men en mikrofon hade fästs vid målningen så publiken kunde istället höra konstnären när han arbe- tade. En väckarklocka som också fästs vid målningen ringde när den var färdig. I det ögonblicket steg konst- nären fram och bar ut den bakom kulisserna medan han dolde den för betraktarnas blickar. Det enda publi- ken såg av målningen var det som man normalt inte får se, nämligen tiden det tar att skapa den. Konstverket kom också att bestå av ljudet av konstnärens arbete, något som alltså ersatte betraktandet av verket. Här åskådliggjordes både tidsbegreppet och realtiden direkt i verket. När verken slutligen visades hade de alla tre en väckarklocka placerad centralt på dem. I Second Time painting är det färgen som dominerar kring väckar- klockan som kastar en svag, dubbel skugga. Färgerna som anbragts i skiftande ytor och överflödande stänk Robert Rauschenberg, Second Time Painting, 1961 tränger in överallt, från rosa och rött, grönt blandat i © Robert Rauschenberg/Untitled Press, Inc./BUS 2007 vitt och de grundläggande kontrasterna svart och vitt.

Diskutera olika sätt att fånga tid och rörelse i en målning.

14 Lärarhandledning: Robert Rauschenberg: Combines Anteckningar

15 Lärarhandledning: Robert Rauschenberg: Combines