Deconstructing the Deviant Burials
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Life and Cult of Cnut the Holy the First Royal Saint of Denmark
Life and cult of Cnut the Holy The first royal saint of Denmark Edited by: Steffen Hope, Mikael Manøe Bjerregaard, Anne Hedeager Krag & Mads Runge Life and cult of Cnut the Holy The first royal saint of Denmark Report from an interdisciplinary research seminar in Odense. November 6th to 7th 2017 Edited by: Steffen Hope, Mikael Manøe Bjerregaard, Anne Hedeager Krag & Mads Runge Kulturhistoriske studier i centralitet – Archaeological and Historical Studies in Centrality, vol. 4, 2019 Forskningscenter Centrum – Odense Bys Museer Syddansk Univeristetsforlag/University Press of Southern Denmark KING CNUT’S DONATION LETTER AND SETTLEMENT STRUCTURE IN DENMARK, 1085 – NEW PERSPECTIVES ON AN OLD DOCUMENT King Cnut’s donation letter and settle- ment structure in Denmark, 1085 – new perspectives on an old document By Jesper Hansen One of the most important sources to the history of donated to the Church of St Laurentius, the cathedral medieval Denmark is the donation letter of Cnut IV, church in Lund, and it represents the first written re- dated 21st of May 1085 and signed in Lund (fig. 1). cord of rural administration and fiscal rights in Den- This letter is a public affirmation of the royal gifts mark (Latin text, appendix 1). Cnut’s donation letter Skälshög, two hides. In Flädie, five this agreed-upon decree against the to the church in Lund and a half hides which Håkon gave to command of holy religion, he is to be the king. In Hilleshög, half a hide. In excommunicated upon the Return of (Dipl. Dan 1.2:21) Håstad, one hide. In Gärd. In Venestad, our Lord and to be consigned to eternal In the name of the indivisible Trinity, one hide. -
ALE 1991 Nr 4
ale Nr 4 1991 C an ab <D 3 0 ðö a a ale Historisk tidskrift för Skåneland utges av De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening och Landsarkivet i Lund. Redaktionskommitté Länsantikvarie Carin Bunte, Malmö Professor Erik Cinthio. Lund Arkivarie Bengt Danielson, Lund, redaktör Högskolelektor Gert Jeppsson, Lund Docent Sten Skansjö, Lund Landsarkivarie Anna-Christina Ulf- sparre. Lund innehåll Sid. Georg Weltn: Dalby kyrkas grundläggning Ett byggnadsarkeologiskt försök 1 Lars Olsson: Tryckerier som industriella etablissementer i Lund, II 19 Aktuellt om arkivaliskt Företagsarkiv från Euroc på landsarkivet 27 Skånska Brands arkiv 28 Omslagsbild Heligkorskyrkan i Dalby. Efter S. Anjou. BLOMS BOKTRYCKERI AB, LUND 1991 Dalby kyrkas grundläggning Ett byggnadsarkeologiskt försök Av Georg Welin Aspakullvägen 5, 241 95 Billinge Erik Cinthio tillägnas denna studie 1991 Kyrkan i Dalby är märklig såväl genom sin höga ålder och särpräglade arkitektur som genom uppgiften att Dalby under en kort period på 1060-talet varit ett eget biskopssäte jämte Lund. Enligt gängse uppfattning skall den äldsta kyrkan i Dalby ha uppförts av den danske kungen Sven Estridsen omkr. 1060 som cn trcskeppig biskopskyrka. 1föreliggande artikel påvisas emellertid att denna kyrka sannolikt haft en enklare, enskeppig före¬ gångare. Grundläggningen av denna äldsta och hittills okända Dalbykyrka sätts har i samband med de politiska förhållandena under Sven Estridsens kamp för Danmarks krona under 1040-talet. Problemet Dalby På krönet av en västlig utlöpare till teorier om de båda sätenas skilda funk¬ Romeleåsen reser Dalby kyrka sina tioner. Så har Lund bl.a. setts som ett till- vitlimmade murar mot skyn. I byggnads¬ ämnat, självständigt danskt ärkebiskops¬ verket ingår ännu ansenliga delar av en säte. -
Byggnadsnämndens Protokoll Den 16 December 2014
Byggnadsnämnden PROTOKOLL 2014-12-16 § 314 Ny medarbetare § 315 Sammanträde för januari och februari 2015 § 316 Revidering av Byggnadsnämndens reglemente § 317 Rapport – intern kontrollplan 2014 § 318 Information om nämndenkät 2014 – byggnadsnämnden § 319 RS remiss – förslag på nytt strandskydd i socknarna Lau, När och Grötlingbo § 320 Bro Eriks 1:13 – detaljplan granskning § 321 Fårö Dämba 1:45 – program (Klintsbrovik) § 322 Ardre Kaupungs 1:11 – planbesked för upprättande av detaljplan § 323 Visby Fänriken 1 – planbesked § 324 Visby kv. Sergeanten – markanvisning § 325 Visby Skepparen 2 – fasadändring av flerbostadshus (fyra balkongen) § 326 Fårö Vinor 1:64 – uppförande av fritidshus § 327 Tofta Krokstäde 1:37 – förhandsbesked för uppförande av bostadshus (fyra nya tomter för bostadshus, skifte 1) § 328 Stenkumla Kviungs 1:17 – nybyggnad av enbostadshus och carport/förråd § 329 Fårö Vinor 1:18 – tillbyggnad av gästhus samt VA-installation och anslutning till allmänt VA-nät § 330 Hejnum Riddare 1:17 – nybyggnad av fritidshus § 331 Visby Galgberget 1:1 – uppställning av husvagn med förtält, tidsbegränsat bygglov t o m 2019-12-31. Förlängning av tidsbegränsat bygglov ärende nr BN 2012/1978 § 332 Visby Skäran 1 – tillbyggnad av flerbostadshus med glasrum § 333 Östergarn Sysne 1:9 – anmälan för uppförande av komplementbyggnad (attefallshus) § 334 Östergarn Sysne 1:6 – anmälan för tillbyggnad av fritidshus (attefallsåtgärd) § 335 Tofta Rangstäde 2:5 – uppförande av plank § 336 Vamlingbo Kastelle 1:7 – förhandsbesked för uppförande av fyra -
Om Kalkindustrin På Gotland 2
Om kalkindustrin på Gotland 2 Ur den gotländska kalkindustrins historia, åren 1942-2015 Uppsala universitet Campus Gotland 2015 Examensarbete i kulturvård Författare: Marcus Bengtsson Handledare: Kristin Balksten Författare Author Marcus Bengtsson (Förnamn Efternamn) Titel och undertitel Om kalkindustrin på Gotland 2 - Ur den gotländska (på svenska) kalkindustrins historia, åren 1942-2015 Institutionen för Konstvetenskap Title and subtitle About the lime industry on Gotland 2 - From the lime Kulturvård (in English) industry of Gotland, 1942-2015 Department of Art History Integrated Conservation SE-621 67 Visby Handledare Tutor Kristin Balksten Telefon Phone (Förnamn Efternamn) 018-471 82 00 +46 18 471 82 00 Examensarbete i kulturvård (Kandidatexamen) 180hp www.campusgotland.uu.se Thesis in Integrated Conservation (Bachelor Degree) 180ECTS Ven tilerad 3 juni 2015 Hösttermin (år) 20åå Vårtermin (år) 2015 Defended june 3 2015 Fall term (year) 20yy Spring term (year) 2015 Sam manfattning Gotland har en mycket lång tradition av kalkbränning. Spår av kalkbränning sträcker sig på ön tillbaks till 1100 -talet. En inventering av samtliga kalkugnar och kalkmilor på Gotland gjordes år 1942. Sedan dess har marknaden, användningen och traditionen av kalkbränning förändrats kraftigt. Vid andra världskrigets början uppstod en bristsituation på stenkol. Detta medförde att de stora, traditionella kalkugnarna inte längre kunde drivas med samma kapacitet. De mindre, vedeldade ugnarna var de enda ugnarna som överlevde. Med cementens intåg minskade även efterfrågan på kalkbruk, vilket i sin tur betydde slutet för de sista kalkugnarna. Cementen visade sig snabbt vara bristfällig i flera situationer, särskilt inom kulturvårdens praktik, och efterfrågan på traditionellt kalkbruk ökade igen redan på 1960-talet. -
Pilgrimsleden På Gotland
PILGRIMSLEDEN PÅ GOTLAND Vad du ser och möter längs leden S:t Olofsholm – Othem I början av 1200-talet uppfördes här (1) det kapell som först omnämns som Akergarns kapell och senare S:t Olavs kapell. Det sägs enligt Gutasagan byggts på samma plats som ett bönehus som skall ha uppförts i samband med Olav Haraldssons besök på ön år 1029. Kapellets västra murverk ingår i den byggnad som nu står på platsen. S:t Olavs kapell var större än många sockenkyrkor, grundmurarna var 13x30 meter och höjden 17-18 meter. Inne i Hideviken (2) ligger Hide kalkbrott som vittnar om den sedan 1600-talet viktiga kalkindustrin. Vägen går genom syrénbuskage som idag är det enda som minner om stenarbetarnas tidigare boställen. Vägume (3) med dess vik bär namn som vittnar om att detta var en viktig knutpunkt. Mellan Vägume och Kappelshamn i norr fanns under tidig forntid ett sund som var en viktig farled. Vid Hammars (4) finns ett av Gotlands bäst bevarade ängen. Othems kyrka (5) äger målningar av intresse och prästgården har delvis medeltida murverk. Othem - Hejnum Vid Klints (6), en gård med marker som varit bebodda sedan forntid, tar Hejnum hällar (7) vid, ett hällmarksområde med stora natur- och kulturvärden, inte minst som orkidélokal. Bjärs Högård (8) heter ett frodigt lövänge under klintkanten med utsikt mot Hejnumdalen. Kyrkebys i Hejnum (10) läser ni mer om under rubriken Om S:t Olav. I Hejnum kyrkas (9) kor, till höger om koringången, finns bland andra S:t Olav avbildad. Hejnum - Lokrume Vägen (11) mellan Hejnum och Lokrume har fornlämningar som tyder på förhistoriskt ursprung. -
Pilgrimsleden På Gotland
PILGRIMSLEDEN PÅ GOTLAND Vad du ser och möter längs leden S:t Olofsholm – Othem I början av 1200-talet uppfördes här (1) det kapell som först omnämns som Akergarns kapell och senare S:t Olavs kapell. Det sägs enligt Gutasagan byggts på samma plats som ett bönehus som skall ha uppförts i samband med Olav Haraldssons besök på ön år 1029. Kapellets västra murverk ingår i den byggnad som nu står på platsen. S:t Olavs kapell var större än många sockenkyrkor, grundmurarna var 13x30 meter och höjden 17-18 meter. Inne i Hideviken (2) ligger Hide kalkbrott som vittnar om den sedan 1600-talet viktiga kalkindustrin. Vägen går genom syrénbuskage som idag är det enda som minner om stenarbetarnas tidigare boställen. Vägume (3) med dess vik bär namn som vittnar om att detta var en viktig knutpunkt. Mellan Vägume och Kappelshamn i norr fanns under tidig forntid ett sund som var en viktig farled. Vid Hammars (4) finns ett av Gotlands bäst bevarade ängen. Othems kyrka (5) äger målningar av intresse och prästgården har delvis medeltida murverk. Othem - Hejnum Vid Klints (6), en gård med marker som varit bebodda sedan forntid, tar Hejnum hällar (7) vid, ett hällmarksområde med stora natur- och kulturvärden, inte minst som orkidélokal. Bjärs Högård (8) heter ett frodigt lövänge under klintkanten med utsikt mot Hejnumdalen. Kyrkebys i Hejnum (10) läser ni mer om under rubriken Om S:t Olav. I Hejnum kyrkas (9) kor, till höger om koringången, finns bland andra S:t Olav avbildad. Hejnum - Lokrume Vägen (11) mellan Hejnum och Lokrume har fornlämningar som tyder på förhistoriskt ursprung. -
Creating Holy People and Places on the Periphery
Creating Holy People and People Places Holy on theCreating Periphery Creating Holy People and Places on the Periphery A Study of the Emergence of Cults of Native Saints in the Ecclesiastical Provinces of Lund and Uppsala from the Eleventh to the Thirteenth Centuries During the medieval period, the introduction of a new belief system brought profound societal change to Scandinavia. One of the elements of this new religion was the cult of saints. This thesis examines the emergence of new cults of saints native to the region that became the ecclesiastical provinces of Lund and Uppsala in the twelfth century. The study examines theearliest, extant evidence for these cults, in particular that found in liturgical fragments. By analyzing and then comparing the relationship that each native saint’s cult had to the Christianization, the study reveals a mutually beneficial bond between these cults and a newly emerging Christian society. Sara E. EllisSara Nilsson Sara E. Ellis Nilsson Dissertation from the Department of Historical Studies ISBN 978-91-628-9274-6 Creating Holy People and Places on the Periphery Dissertation from the Department of Historical Studies Creating Holy People and Places on the Periphery A Study of the Emergence of Cults of Native Saints in the Ecclesiastical Provinces of Lund and Uppsala from the Eleventh to the Th irteenth Centuries Sara E. Ellis Nilsson med en svensk sammanfattning Avhandling för fi losofi e doktorsexamen i historia Göteborgs universitet, den 20 februari 2015 Institutionen för historiska studier (Department of Historical Studies) ISBN: 978-91-628-9274-6 ISBN: 978-91-628-9275-3 (e-publikation) Distribution: Sara Ellis Nilsson, [email protected] © Sara E. -
Öländsk Tegellav Psora Vallesiaca På Öland Och Gotland 2007
Öländsk tegellav Psora vallesiaca på Öland och Gotland 2007 Rapporter om natur och miljö – nr 2008: 4 Öländsk tegellav Psora vallesiaca på Öland och Gotland AREK Biokonsult AB Ulf Arup, Martin Westberg & Lars Fröberg Omslagsbild: Hall-Hangvar naturreservat (lokal 2) ISSN 1653-7041 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN – VISBY 2008 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 4 Bakgrund 6 Metoder 6 Resultat 8 Översiktliga resultat 8 Lokaler för öländsk tegellav 10 Öland 11 Gotland 12 Lokaler utan öländsk tegellav 21 Ekologi 22 Hot och åtgärder 22 Framtida åtgärder i åtgärdsprogrammet 23 Andra funna rödlistade arter 24 Gyttrad kalkspricklav Acarospora cervina 24 Liten kraterlav Gyalecta subclausa 24 Stor stjärnfruktlav Petractis clausa 24 Liten stjärnfruktlav Petractis hypoleuca 25 Röd guldskivlav Protoblastenia cyclospora 25 Falsk guldskivlav Psora testacea 26 Alvarplacodlav Squamarina gypsacea 29 Trind enlav Vulpicida tubulosus 29 Gotlandsknagglav Toninia tumidula 30 Andra registrerade arter 30 Svavellav Fulgensia fugens 30 Vitpudrad kantlav Squamarina lentigera 31 Referenser 31 Appendix 1. Besökta områden 32 3 SAMMANFATTNING Öländsk tegellav Psora vallesiaca är rödlistad som akut hotad (CR). Arten var fram till 2005 känd från en lokal på Öland, där den blev funnen 1970. Under 2004–2006 hittades fyra nya lokaler på Gotland under samma period togs ett åtgärdsprogram fram för att säkerställa artens fortlevnad i landet. I åtgärdsprogrammet föreslogs en inventering på Öland och Gotland för att försöka finna nya lokaler i landet och för att få ett bättre grepp om ekologi, status och utbredning. I denna rapport redovisas resultaten av denna inventering, som utfördes 2007. Inga nya lokaler hittades på Öland och chansen att finna nya lokaler där får nu anses som små. -
Fängslande Begravningar En Studie Av Påmage-Gravar På Gravfälten På Gotland Under Vikingatiden
Fängslande begravningar En studie av påmage-gravar på gravfälten på Gotland under vikingatiden Kandidatuppsats i Arkeologi Stockholms universitet HT 2012 Oscar Funegård Viberg Handledare: Torun Zachrisson Innehållsförteckning 1.1.1. InInIntroduktionIn troduktion 111 1.1. Inledning 1 1.2. Syfte 1 1.3. Frågeställningar 2 1.4. Metod 2 2.2.2. Gravfälten 333 2.1. Översikt av gravfälten 3 2.2. Bottarve 5 2.3. Ire 6 2.4. Bjärs 7 2.5. Butter 8 2.6. Bjärge 9 2.7. Pejnarve 10 2.8. Grodde 11 2.9. Paviken 12 2.10. Kopparsvik 12 3.3.3. Tolkning 22212111 3.1. Kontexten 21 3.2. Bebyggelse 21 3.3. Individerna 22 4.4.4. Slutsats 282828 5.5.5. Sammanfattning 292929 6.6.6. Referenser 303030 Abstract: This paper deals with the prone burials from the Viking Age on Gotland, Sweden. The conclusion to what kind of social status these individuals that were buried prone might have had was that anyone could have been buried prone. It did not matter if the individual had a higher or lower social status, if they were a man or a woman, old or young. OmslagsbildOmslagsbild:::: Illustration av anläggning A52 på Bjärge gravfält på Gotland, gjord av Eric Östergren. 1.1.1. Introduktion 1.1 Inledning På Gotland finns det ett flertal gravfält som är daterade till vikingatid där en del av de döda gravlagts på mage, det finns gravfält som är placerade vid kusten och det finns de som är placerade i det centrala Gotland. Vissa av de som är gravlagda på gravfälten har flera saker gemensamt med människor begravda på andra gravfält på Gotland. -
Locality Designations in Old Collections from the Silurian of Gotland
LOCALITY DESIGNA TIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND By Valdar Jaanusson 1986 Department of Palaeozoo#ogy, Swedlah Muaeum of Natural Hlatory, S·f 04 06 Stockholm. l LOCALITY DESIGNATIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND Valdar Jaanusson The Silurian bedrock is exposed on Gotland in hundreds or even thousands of localities, ranging from high and extenstve cliffs to shallow temporary ditohes and patche s of bare rock on the surface. The smaller and ephemeral exposures are troportant in areas where outcrops are few. The problem has been to define and name localities in a consistent manner, to enable the same designat lon to be used for a particular locality by every scientist who collected fossils or samples. On Gotland , collecting of fossils for scientific purposes goes back to Bromell (1738) and Linnaeus (1745), hut for many years "Gotland" was deemed satisfaotory as information for the source of the material. This is true for most collections m ade on Gotland during the first half of the nineteenth cent ury , for example the extensive rnaorofossil material brought home hy Gabriel Marklin (1777-1857) which is now housed in the museum of the Departm ent of Palaeontology, Uppsala University. Nils Petter Angelin (1805-1876), Head of the Department of Palaeontology at Riksmuseum hetween 1864-1876, was also careless with regard to locality :i.nformation in his collections from Gotland. The situation improved when Gustaf Lindström (1829-1901) entered the scene. Lindström, a native of Gotland, was not only an outstanding collector of fossils since his early yo uth, hut he obviously acted as a coordinator for much of the field work on Gotland, at least until the GeologicaJ Survey of Sweden started mappi.ng the island in 1892. -
In 100 Meters Turn Left by the Runestone”
”In 100 meters turn left by the runestone” -A least cost path and spatial statistics study, of the Scanian runestones; in relation to Viking Age infrastructure. @ Lantmäteriet Dnr: i2012/927 Department of Archaeology and Ancient History Masters thesis in Archaeology (ARKM21, spring 2013) Author: Gabriel B. N. Norburg Supervisor: Fredrik Ekengren Assistant Supervisor: Nicolò Dell’Unto Examiner: Kristina Jennbert 1 A son is better, though late he be born, And his father to death have fared; Memory-stones seldom stand by the road, save when kinsman honors his kin. —Hávamál 1:72 Abstract This thesis concerns the patterns of organization visible within the context that is the Scanian runestones in relation to roads, organized clustering and energy-conservativity. As well as the digital methods increasingly used to analyze such patterns. Using FMIS databases and LIDAR-elevation data it analyses the long, spread out lines of runestones visible in the landscape through GIS spatial- statistics analysis, as well as least cost path analysis, and simultaneously evaluates the combination of the runestones and said tools, as a method for studying Viking Age infrastructure. The statistical part of the analysis includes all of the Scanian runestones, and compares the organization grade (z-score and k-function) of the Scanian runestones to the organization grade of the Scanian milestones; the organization grade of the Gotland mile- and runestones are briefly discussed as a comparative material. The results of this analysis indicate a very high level of organized clustering within Scanian runestone context, one comparable to the level of organization we see among the Gotland Milestones. -
Lund University Students, Christianity and Lund Cathedral I
Lund University students, Christianity and Lund Cathedral Author: Ana Carolina Donetto de Lima Master of Applied Cultural Analysis Supervisor Department of Arts and Cultural Sciences Jessica Enevold TKAM02 - Spring 2015 Lund University students, Christianity and Lund Cathedral i Lund University students, Christianity and Lund Cathedral ii Acknowledgments I would like to thank my family, specially my parents Sandra and Nelson, my grandparents Nilcéa and Antonio, my uncle Carlos Eduardo and my aunt Simone, for all the support and love I received throughout my life. They have always been there for me, making me believe in my capacities and fight for my dreams. I would like to thank my boyfriend Gabriel for being by my side for the past two years, for all his love, support and patience in the moments I felt stressed with my studies. I would like to thank my friend/Finnish sister Kaisu for her friendship and for the good moments spent when writing our thesis together. I would like to thank my friend Kasia for taking her time to read my thesis and for giving me insights on how to improve it. I would like to thank my supervisor Jessica Enevold, for guiding me in the writing process of this paper; and to a greater extent, all the professors from MACA for their interesting courses, accessibility and kindness towards us, students. Ana Carolina Donetto de Lima Lund, 27th May, 2015 Lund University students, Christianity and Lund Cathedral iii Lund University students, Christianity and Lund Cathedral iv "I would say that it's easy to neglect religion in Sweden; it's something cultural (…).