DOCSLIB.ORG

Stadskollegiets Utlåtanden Och Memorial Bihang

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Stadskollegiets Utlåtanden Och Memorial Bihang STADSKOLLEGIETS UTLÅTANDEN OCH MEMORIAL BIHANG 1959 Nr 43 BERÄTTELSE ÖVER USEINÄMNDENS VERKSAMHET UNDER ÄR 1958. Stockholms stads museinämnd får härmed avlämna redogörelse för sin verksamhet under år 1958. Nämnden har under året hållit sju sammanträden. Stadskollegiet har den 19 juni 1958 medgivit stadsantikvarie Gösta Selling rätt till oavkortad lön under tjänstledighet för deltagande såsom svensk observatör i en kongress, Ilie ConUrence Internationale de Protec- tion Civile, i Gen6Te den 12 17 maj 1958. Antikvarie Brita Englund har deltagit i en internationell konsthistoriker- kongress i Paris den 8 13 september 1958 med rätt till oavkortad lön enligt stadskollegiets beslut den 25 september 1958. Vid ett internationellt möte av restaureringsexperter, som anordnats i Stockholm i samband med en skandinavisk utställning i Statens Historiska Museum och stadsmuseet, ledde stadsmuseet den 29 maj en visning av restaureringsobjekt i Staden mellan broarna, vilken avslutades med besök och lunch på Sturehov. Oslo Kommunes Kulturutvalg besökte Stockholm den 12-14 juni till- sammans med Oslos nye stadsantikvarie, varvid stadsmuseets organisation och arbete studerades. En rundtur gjordes dels i Staden mellan broarna och dels i ytterområdena, där restaurering och användning av staden till- höriga; äldre anläggningar och gårdar demonstrerades. De deltagande hade inviterats av byggmästare 011e Engkvist till lunch i Hässelby Familjehotell och av staden till middag på Sturehov. Vid kansliet ha tjänstgjort förste kontorsskrivaren fru Anna-Lisa Koff- man och kanslibiträdet fru Maud Petzold. 1-1699 59 Bih. nr 43 år 1959 Byggnadsavdelningen. I samband med ombyggnader och rivningar ha undersökningar, upp- mätningar och fotografering utförts samt byggnadsdetaljer och andra före- mål av kulturhistoriskt värde tillvaratagits för museets samlingar. Anvis- ningar och förslag till framtagande och restaurering av äldre inredningar, dekorerade tak och väggar eller andra detaljer ha lämnats efter företagna undersökningar och forskningar. Restaurerings- och konserveringsarbeten ha följts och kontrollerats. Rivningarna i samband med omdaningen av Nedre Norrmalm ha fort- satts för Klarabergsledens framdragande. Av fastigheten kvarteret Fyr- mörsaren 8 revs gatuhuset Hamngatan 17. Bakom den tidstypiska 1800- talsfasaden blottades vid undersökningarna den ursprungliga lilla 1600- talsbyggnaden av tre fönsteraxlars längd mot gatan. Det gamla dekorerade bjälktaket från byggnadstiden fanns bevarat i trossbottnen. Mellan och under bjälkarna påträffades rester av en på den putsade väggen målad fris. Tomten ägdes 1664 av bokhållaren på Skeppsholmen Erik Svart, och förmodligen var det denne som byggde huset. År 1734 tillbyggde hatt- makaren Johan Högberg, som då ägde fastigheten, en våning på det gamla huset. Under 1700-talets senare hälft om- och påbyggdes huset och sträckte sig nu över tomtens hela längd. Huset hade under 1800-talet flera gånger ombyggts och förändrats. Den på granntomten, kvarteret Fyrmörsaren 6 och 7, Hamngatan 19-- Beridarebansgatan belägna stora anläggningen, Gymnastiska Centralinsti- tutets gamla byggnad, har också jämnats med marken. På denna plats låg troligen redan under medeltiden styckgjutare- eller bösskyttaregården. Här residerade under 1600-talet styckgjutaresläkten Meyer, som emeller- tid 1756 sålde fastigheten till kungl. maj :t och kronan. År 1815 uppläts styckgjutaregården till Gymnastiska Centralinstitutet, och i samband här- med genomfördes en ombyggnad. Omfattande om- och nybyggnader för Gymnastiska Centralinstitutet ha sedan verkställts på 1860- och 1890-talen, varigenom anläggningen i huvudsak fick sitt utseende. I längan utefter Beridarebansgatan fram till hörnet av Hamngatan funnos dock murarna av den gamla styckgjutaregårdens hus. Den omedelbart söder härom med gaveln mot Beridarebansgatan belägna gymnastiksalsbyggnaden utgjorde det gamla »Stora gjuthuset», senare påbyggt och delvis förändrat. På norra sidan av Hamngatan revos fastigheterna nris 1, 7 och 8 i kvarteret Häst- ryggen och nr 1 i kvarteret Hoven med gatunumren 30-36 vid Hamngatan. År 1799 byggdes ett fyra våningar högt stenhus i hörnet av Malmskill- nadsgatan och Hamngatan (nr 30). Ett tvåvånings trähus med brutet tak låg kvar norr om detta utefter Malmskillnadsgatan och revs först 1860. Den dåvarande ägaren, överstelöjtnant F. W. Lode, lät om- och tillbygga stenhuset. 1 stort sett behöll det sitt 1860-talsutseende till rivningen. Hamn- Bih. nr 43 år 1959 3 gatan 32 utgjorde tidigare en typisk hantverksgård, som ägdes av mästare i olika yrken, handskmakare,• kakelugnsmakare och gelbgjutare. Är 1843 uppförde gelbgjutareåldermannen J. W. Boström ett fyravåningshus ut- efter Hamngatan. 1874 kom fastigheten i Numa Petterssons ägo, varvid vissa förändringar och reparationer utfördes. Tomten nr 8 i kvarteret Häst- ryggen (Hamngatan 34) var länge bebyggd med ett hus av trä utefter gatan. Först 1879 uppfördes det nuvarande stenhuset i tre våningar efter ritningar av C. Cederström, sedan bagare Sven Engdahl några år tidigare inköpt fastigheten. Här var under många år före rivningen bl.a. polisens hittegods- magasin inrymt. (En förödande brand härjade huset före rivningen.) Tomten därinvid, Hamngatan 36, bebyggdes på västra sidan med ett sten- hus i två våningar redan 1759. Ägare var då handelsmannen ölmenström. Denne byggde år 1771 till huset mot öster utefter Hamngatan. Från denna tid funnos bevarade taklister i bottenvåningen. I stort sett stod huset i sin 1700-talsform ända till rivningen. På motsatta sidan av Beridarebansgatan har den stora anläggningen kvarteret Skansen nr 14 i hörnet av Klarabergsgatan och Beridarebansgatan rivits. På denna tomt hade den kände språkmannen och resenären Johan Gabriel Sparfwenfelt, sedan de äldre här belägna byggnaderna rivits, år 1713 uppfört en stor träbyggnad i två våningar med säteritak och fasad mot Klarabergsgatan. Denna träbyggnad ersattes senare av ett stenhus, vilket sistnämnda år 1771 tillbyggdes med en länga mot Beridarebansgatan. Under 1800-talet skedde upprepade om- och nybyggnader på tomten, och av 1700-talsanläggningen funnos vid rivningen knappast några iakttagbara spår. I kvarteret Kajan nere vid Vasagatan har den återstående delen av Hotell Continental (nr 4 i kvarteret Kajan, Vasagatan 22) rivits. Hotell- byggnaden uppfördes år 1883 efter ritningar av arkitekten M. Isaeus, var- vid murverk från gamla Hotell W6 delvis användes. Efter en ombyggnad år 1906, då husets yttre förändrades och i det inre en rad förnämliga inred- ningar med ny matsal och café i jugendstil tillkommo under ledning av arkitekten Gustaf Wickman, blev hotellet under de första decennierna av 1900-talet ett av de förnämsta i Stockholm och restaurangen en träffpunkt för kända stockholmare. I kvarteret Gripen ha de i föregående årsberättelse omnämnda riv- ningarna mellan Klarabergsgatan och Mästersamuelsgatan för genomfarts- leden fortsatts med den från 1800-talet stammande fastigheten Gripen nr 10, Mäster Samuelsgatan 59, där Klara polisstation var inrymd. Vid Mäster Samuelsgatan och i Hötorgstrakten ha också ett antal bygg- nader rivits. Konstfackskolan (kvarteret Beridarebanan 2, Mäster Samuels- gatan 44) var den sista av de statliga och offentliga institutioner, som nu fått flytta sina penater från Stockholms centrum och lämna plats för varu- 4 Bih. nr 43 år 1959 hus och affärskontor. Byggnaden uppfördes för Slöjdskolan efter ritningar av C. Ståhl och J. A. Hawerman samt invigdes 1868. På platsen låg tidigare kungl. Lantbruksakademiens byggnad, uppförd efter ritningar av Fredrik Blom 1819. I sistnämnda hus ingick den efter ritningar av Nic. Tessin d.ä. på 1660-talet i sten murade huvudportalen till den kungliga Rännarebanan och de vid början av 1700-talet på ömse sidor härom uppförda dragon- stallarna. I kvarteret Adam och Eva ha de s.k. Stuartska husen (tomten nr 7 och 11, Drottninggatan 64, Slöjdgatan 3 och 5) skattat åt förgängelsen. »Porthuset» mot Slöjdgatan (nr 5) och det av förgyllaren John Örn år 1751 uppförda tvåvåningshuset (Slöjdgatan 3) bevarade ända till rivningen till väsentliga delar sin 1700-talskaraktär. Huvudbyggnaden mot Drott- ninggatan (nr 64) uppfördes av hökaren och spannmålshandlaren Fredrik Lund vid slutet av 1750-talet samt ombyggdes och nyinreddes delvis av kommerserådet Johan Reinhold Berg 1796. Sedan auditören Ludvig Stuart år 1867 förvärvat fastigheten, påbörjades omedelbart ombyggnads- och renoveringsarbeten. Det Stuartska hemmet, ett förnämligt och synnerligen tidstypiskt exempel på en stockholmsk ämbetsmannabostad, stod orubbat ända till år 1947, då den yngste sonen avled. Även fastigheten nr 1 och 2 i kvarteret Adam och Eva, i hörnet av Beri- darebansgatan och Mäster Samuelsgatan, har rivits. Denna tomt härjades liksom hela kvarteret av den stora branden i Klara 1751. De nya byggnader som uppfördes här efter branden hade under 1800-talet ombyggts och för- ändrats. Den provisoriska saluhallen vid Hötorget, uppförd år 1954, hade tjänat ut, när den nya underjordiska hallen togs i bruk. Bland övriga rivningar på Norrmalm och i Vasastaden må nämnas fastig- heterna kvarteret Fyrkanten 6, Apelbergsgatan 38, en trevåningsbyggnad uppförd 1854 och nästan helt bevarad i ursprungligt skick; kvarteret Becka- sinen 14, Valhallavägen 16; kvarteret Geten 11, 13 och 15, Döbelnsgatan 58-62; kvarteret Geten 14, Tulegatan 49; kvarteret Geten 23, Surbrunns- gatan 32; kvarteret Morkullan 26, Surbrunnsgatan 12; kvarteret Nebulosan 24-25, Dalagatan 32-34; kvarteret Staren 8, Roslagsgatan 60; kvarteret Vingråen 6, Kammakargatan
Load more

Recommended publications
  • Nobel Week Stockholm 2018 – Detailed Information for the Media
    Nobel Week Stockholm • 2018 Detailed information for the media December 5, 2018 Content The 2018 Nobel Laureates 3 The 2018 Nobel Week 6 Press Conferences 6 Nobel Lectures 8 Nobel Prize Concert 9 Nobel Day at the Nobel Museum 9 Nobel Week Dialogue – Water Matters 10 The Nobel Prize Award Ceremony in Stockholm 12 Presentation Speeches 12 Musical Interludes 13 This Year’s Floral Decorations, Concert Hall 13 The Nobel Banquet in Stockholm 14 Divertissement 16 This Year’s Floral Decorations, City Hall 20 Speeches of Thanks 20 End of the Evening 20 Nobel Diplomas and Medals 21 Previous Nobel Laureates 21 The Nobel Week Concludes 22 Follow the Nobel Prize 24 The Nobel Prize Digital Channels 24 Nobelprize org 24 Broadcasts on SVT 25 International Distribution of the Programmes 25 The Nobel Museum and the Nobel Center 25 Historical Background 27 Preliminary Timetable for the 2018 Nobel Prize Award Ceremony 30 Seating Plan on the Stage, 2018 Nobel Prize Award Ceremony 32 Preliminary Time Schedule for the 2018 Nobel Banquet 34 Seating Plan for the 2018 Nobel Banquet, City Hall 35 Contact Details 36 the nobel prize 2 press MeMo 2018 The 2018 Nobel Laureates The 2018 Laureates are 12 in number, including Denis Mukwege and Nadia Murad, who have been awarded the Nobel Peace Prize Since 1901, the Nobel Prize has been awarded 590 times to 935 Laureates Because some have been awarded the prize twice, a total of 904 individuals and 24 organisations have received a Nobel Prize or the Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel
    [Show full text]
  • Svenskt Musikhistoriskt Arkiv Bulletin 29
    ISSN 0586-0709 SVENSKT MUSIKHISTORISKT ARKIV BULLETIN 29 Silhuetter ur det gustavianska musiklivet STOCKHOLM 1995 – 1 – INNEHÅLL: Silhuetter ur det gustavianska musiklivet Av Leif Jonsson SVENSKT MUSIKHISTORISKT ARKIV (SMA) Postadress: Box 16326 103 26 STOCKHOLM Besöksadress: Nybrokajen 13, Stockholm Expeditionstid: Vardagar 9-12, 13-15 Telefoner: Expedition 666 45 60 Arkivchef 666 45 62 Arkivavdelning 666 45 67 Bibliografiskt avdelning 666 45 63 Bildavdelning 666 45 66 Telefax: 666 45 65 SMA Bulletin nr 29, Juni 1995. Red. Peter Söderbäck – 2 – Silhuetter ur det gustavianska musiklivet en preliminär inventering av Leif Jonsson Ett antal silhuetter av sångare, musiker och dansare i 1780-talets Stockholm påträffades vid SMA:s inventering av Stockholms stadsarkiv i J. H. A. Flodmarks okatalogiserade arkiv (se SMA:s Bulletin 28). Dessa påminner om andra silhuetter från samma tidsperiod och musikmiljö som finns återgivna i ett par klassiska handböcker om den gustavianska epoken: Flodmark, Stenborgska skådebanorna (1893) och Personne, Svenska teatern (1– 2, 1913–14). Detta väckte min nyfikenhet och ledde till en inventering av andra silhuett- bestånd. Huvudparten av de silhuetter som jag därvid fann i olika bibliotek och arkiv tycktes vara tillkomna inom en relativt kort tidsrymd – främst 1780-talet.1 En ansenlig del av dessa visade sig också återge sångare, musiker och dansare knutna till Kungl. teatern och Stenborgs teater. Ett typiskt drag i sammanhanget är att kopior av en och samma silhuett ofta förekommer i skilda samlingar. Dessa är aldrig helt identiska men man kan ändå sluta sig till att de – i olika led – är kopierade från en enda ursprunglig silhuett. Flest bevarade sådana finns det enligt mina noteringar så långt av en speciell Bellmansilhuett (sju stycken) och en efter dansösen Giovanna Bassi (sex stycken).
    [Show full text]
  • Musikkultur Och Musiksmak I 1700-Talets Sverige Ett Bidrag Till Lyssnandets Historia
    420 CHARLOTTA WOLFF Musikkultur och musiksmak i 1700-talets Sverige Ett bidrag till lyssnandets historia de tidigmoderna samhällena, där en stor del av befolkningen inte var läs- och skrivkunnig, spelade musik och sång en betydande roll i traderingen av kollektiva föreställningar, identiteter och begrepp. IUr ett kulturhistoriskt perspektiv kan ljuden och musiken betraktas som en del av de sociala praktiker och föreställningar som strukturerar vardagen. Hur vi upplever ljud och musik är inte heller någon historisk konstant, utan påverkas av det omgivande ljudlandskapet och samtida uppfattningar om hur oljud och välljud påverkar människan. Det är dock först under de senaste årtiondena som den sonora världen blivit föremål för mer systematisk kulturhistorisk forskning.1 1. Artikeln är producerad som en del av författarens arbete som forskare vid Finlands Akademi, som fnansierat projektet Comic Opera and Society in France and Northern Europe, ca. 1760–1790 (Helsingfors universitet 2013–2018, nr 273395). 1. Den kulturhistoriska forskningen om 1700-talets ljudlandskap lyfer bl.a. fram ljud och buller i en vardaglig, ofa urban kontext. Denna typ av ljudens kulturhistoria är besläktad med lukternas och andra störande sinnesintrycks historia. Exempelvis Emily Cockayne beskriver allehanda förargelser, stök och urbant tumult i 1700-talets Lon- don såsom skrikande försäljare och medelmåttiga gatumusikanter, skällande hundar, tjutande och bökande grisar, smuts, ojämna gator, trafkbuller, oljud från hantver- karbodar, tiggare, larmande nattsvirare och högljudda grannar. Det tidigmoderna ljudlandskapet har också analyserats i en senannalistisk studie av Jean-Pierre Gutton, som påpekat sambandet mellan en stark muntlig kultur och hörselsinnets och de ljudliga, icke-visuella signalernas betydelse. Utöver arbetets och stadens buller lyfer Gutton fram det kontrollerade och samhällsstrukturerande ljudet från kyrkklockor och religiös sång.
    [Show full text]
  • Dokumenterat – Bulletin Från Musik- Och Teaterbiblioteket Nr 45/2013
    DOKUMENTERAT 45 1 DOKUMENTERAT BULLETIN FRÅN MUSIK- OCH TEATERBIBLIOTEKET DOKUMENTERAT 45 2 Dokumenterat 45/2013 Utges av Musik- och teaterbiblioteket vid Statens musikverk Postadress: Box 16326, 103 26 Stockholm Besöksadress, låneexpedition: Torsgatan 19, Stockholm Telefon: Överbibliotekarie/arkivchef: 08-519 554 04 arkiv: 08-519 554 17 rariteter: 08-519 554 15 teater: 08-519 554 47 iSSn 1404-9899 Redaktörer: Inger Enquist ([email protected]) och Rikard Larsson ([email protected]) Omslagfoto: Lars-Gunnar Bodin Grafisk form: Jonas André http://statensmusikverk.se/musikochteaterbiblioteket/ DOKUMENTERAT 45 3 Innehåll Elektronmusikarkiv i Statens musikverks samlingar 4 Pär Johansson Marys koffert 17 Magnus Blomkvist Moderna Dansteaterns arkiv 25 Onna Heinonen Grétry and the Gustavian musical theatre 29 Alan Swanson Man tager vad man haver 50 – historien om 1600-talets teatrar i Sverige Virve Polsa Nyförvärv 2011-2012 64 – bestånd i arkiv, bibliotek och museer Inger Enquist DOKUMENTERAT 45 4 Elektronmusikarkiv i Statens musikverks samlingar Pär Johansson¹ i StatenS muSikverkS Samlingar finns arkiv av stort intresse för den som vill forska om Sveriges nutida konstmusik, och särskilt den elektro- akustiska musiken (EAM).2 Här ska jag behandla några av dessa arkiv, med tonvikt på Fylkingens och Elektronmusikstudion emS, vilkas betydelse för svensk elektronmusik knappast kan överskattas. Fylkingen är Sveriges viktigaste scen för både inhemsk och utländsk EAM, och bedriver en betydande skivutgivning. EMS har länge varit fristående från statliga radiostationer, musikhögskolor och universitet, vilket gör den unik ur ett internationellt perspektiv. Studion driver en internationell gästtonsättarverksamhet samt en populär kursverksamhet som erbjuder en alternativ väg in i musiklivet. Inte så få komponister har, precis som denna artikels författare, gått emS utbildningar och varit aktiva i Fylkingen för att senare bli invalda i Föreningen svenska tonsättare (fSt).
    [Show full text]
  • Stm1950sundstrom.Pdf
    51 LARS SAMUEL LALIN¹ ges ha resulterat i en riklig skörd av musikalier, som bl. a. ))kommuni- cerades)) allmänheten vid konserter i Riddarhuset och stadshuset på ES INTERIOR FRÅN DEN GUSTAVIANSKA Södermalm. Lalin var själv delvis entreprenör för dessa konserter. An- tagligen som bevis på kungligt välbehag Över Lalins musikaliska folk- OPERANS FÖRSTA ÅR bildningsnit erhöll han 1770 för sig och arvingarna rättighet att jämte biljarden driva kaffehusnäring under en tid av fyrtio år. Av EINAR SUNDSTRÖM Kontraktet med den nya Operan gav honom ställning som sång- mästare och sångare. Men i teateralmanackan för 1779 är han endast uppförd under de s. k. »Öfningsmagasinen för sången» och betitlas ))in- formations mästare)). Hans ställning vid teatern kan sålunda synas från sistnämnda år vara klart avgränsad. Men befattningen som in- NÄR BOLLHUSTEATERNpå Slottsbacken den 18 januari 1773 slog formationsmästare, vilken i våra dagar ungefär kan jämställas med upp portarna för Gustav III:s nyinstiftade Opera befann sig bland en repetitörs åligganden, täcker åtminstone tidvis endast ofullständigt de uppträdande på scenen Lars Samuel Lalin, som i Thetis och Pélée hans mångsyssleri vid teatern. Under repetitionerna för invignings- uppträdde i Jupiters roll. Hans medverkan som lyrisk skådespelare stycket, Thetis och Pélée, var Lalin sålunda på en gång repetitör och blev emellertid icke långvarig. Någon annan roll än Jupiters anför- vad vi kalla inspicient, men gjorde tillika tjänst som en slags ordonans, troddes honom icke, och han räknades aldrig till de prominenta scen- villigt brevledes bärande bud till Patrick Alströmer, som efter att hös- artisterna. I stället gjorde han under de första tio åren av teaterns ten 1772 ha medverkat vid engagerandet av artister lämnat Stock- tillvaro en insats bakom ridån, som är värd att ihågkomma.
    [Show full text]
  • 104 Nordic Theatre Studies Vol. 27: No. 1 ABSTRACT Te Transnationalism
    ABSTRACT !e Transnationalism of Swedish and Russian National !eatres in the Second Half of the Eighteenth Century: How Foreign Performative Art Sharpened the Aesthetics of National Identity In this article, I consider the formation of national theatres in Sweden and Russia under the guidance of King Gustav III and Empress Catherine II. Both Swedish and Russian theatres in the second half of the eighteenth century consolidated their nationalism by appealing to various national cultures and absorbing them. One of the achievements of the Enlightenment was the rise in popularity of thea- tre and its transnationalism. Several European countries, like Russia, Sweden, Po- land, Hungary and others, decided to follow France and Italy’s example with their older traditions, and participate in the revival of the theatrical arts, while aiming at the same time to preserve their national identities. !e general tendency in all European countries of “second theatre culture” was toward transnationalism, i.e. the acceptance of the inter-penetration between the various European cultures with the unavoidable impact of French and Italian theatres. !e historical plays of the two royal dramatists – Gustav III and Catherine II – were based on nation- al history and formulated following models of mainly French and English drama. !e monarchs resorted to the help of French, Italian and German composers, stage designers, architects, choreographers and actors to produce their plays. However, such cooperation only emphasized Swedish as well as Russian national- ism. Despite many similarities, Gustav III and Catherine II di"ered somewhat in how each positioned their own brand of nationalism. By delving deeper into the details of the formation of the national theatres by these monarchs, I will explore similarities and di"erences between their two theatres.
    [Show full text]
  • Annales Historiques De La Révolution Française
    Annales historiques de la Révolution française 379 | janvier-mars 2015 Nouvelles perspectives pour l'histoire de la musique (1770-1830) Édition électronique URL : https://journals.openedition.org/ahrf/13406 DOI : 10.4000/ahrf.13406 ISSN : 1952-403X Éditeur : Armand Colin, Société des études robespierristes Édition imprimée Date de publication : 15 février 2015 ISBN : 978-2-200-92958-9 ISSN : 0003-4436 Référence électronique Annales historiques de la Révolution française, 379 | janvier-mars 2015, « Nouvelles perspectives pour l'histoire de la musique (1770-1830) » [En ligne], mis en ligne le 15 février 2018, consulté le 01 juillet 2021. URL : https://journals.openedition.org/ahrf/13406 ; DOI : https://doi.org/10.4000/ahrf.13406 Ce document a été généré automatiquement le 1 juillet 2021. Tous droits réservés 1 SOMMAIRE Revisiter l’histoire sociale et politique de la musique années 1770 – années 1830 Mélanie Traversier Articles La musique des spectacles en Suède, 1770 – 1810 : opéra-comique français et politique de l’appropriation Charlotta Wolff Le rendez-vous manqué entre Mozart et l’aristocratie parisienne (1778) David Hennebelle Dynamiques de professionnalisation et jeux de protection : pratiques et enjeux de l’examen des maîtres de chapelle à Rome (1784) Élodie Oriol Trois batailles pour la République dans les concerts parisiens (1789-1794) : Ivry, Jemappes et Fleurus Joann Élart Les fantômes de l’Opéra ou les abandons du Directoire Philippe Bourdin Des fêtes anniversaires royales aux fêtes nationales ? Pratique musicale et politique
    [Show full text]
  • Bih. Nr 43 År 1959 Bilaga. KVARTEREN PYGMALION OCH
    Bih. nr 43 år 1959 1 Bilaga. KVARTEREN PYGMALION OCH EUROPA, DEN KUNGL. TRADGARDEN OCH TRAKTEN DAROMKRING. Av Tord 0:son Nordberg. l Medeltidsstaden och slottet. På södra sidan av den kungliga borgen låg under medeltiden »Sanden», en bred obebyggd grusbacke, som från Storkyrkans kor sträckte sig ned till saltsjöstranden. »Sanden» hade ungefär samma omfattning som den nuvarande Slottsbacken men har tydligen haft sin gränslinje något längre mot söder. Det var med hänsyn till slottets försvar, som detta område skulle vara öppet och obebyggt. Borgens innehavare och stadens borgerskap kunde ligga i öppen fejd; under unionstiden var detta ofta fallet. Har må endast erinras om upproret mot konung Hans år 1501, då borgarna i Stockholni ställde sig på de svenska belagringshararnas sida och lat timra en barfred på Stortorget, vilken släpades över »Sanden» fram mot slottsmuren. På södra delen av denna konungsallmanning låg under medeltiden slottets kålgård eller den kungliga örtagården, omnämnd i åtskilliga handlingar från medeltidens senare del. Här funnos också »stallbacken» och längst i väster invid nuvarande Kallargrand några slaktarbodar. Stortorget var hjärtpunkten i medeltidens Stockholm. Har samman- strålade huvudgatorna i det aldsta stadssamhallet, som endast omfattade stadsholmens höjdplatå. Mot norr förde Trångsund, mot söder och hamnen vid Mälaren Svartmangatan och Skomakaregatan. Den förnämsta av dem var kanske Köpmangatan, soin från Stortorget förde österut ned mot den stora skeppshamnen vid Saltsjön. Kring torget och vid dessa gator byggdes de aldsta borgarhusen. På norra sidan om Köpmangatan ha tomterna ursprungligen tydligen sträckt sig anda fram till »Sanden». I jordeboken namnes sålunda 1422 en tomt som från Köpmangatan »upp gen sandenom» hade en längd av 1173/4 alnar.
    [Show full text]
  • Opéra-Comique, Cultural Politics and Identity in Scandinavia 1760–1800
    Scandinavian Journal of History ISSN: 0346-8755 (Print) 1502-7716 (Online) Journal homepage: http://www.tandfonline.com/loi/shis20 OPÉRA-COMIQUE, CULTURAL POLITICS AND IDENTITY IN SCANDINAVIA 1760–1800 Charlotta Wolff To cite this article: Charlotta Wolff (2018) OPÉRA-COMIQUE, CULTURAL POLITICS AND IDENTITY IN SCANDINAVIA 1760–1800, Scandinavian Journal of History, 43:3, 387-409, DOI: 10.1080/03468755.2018.1464631 To link to this article: https://doi.org/10.1080/03468755.2018.1464631 © 2018 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group. Published online: 15 May 2018. Submit your article to this journal Article views: 175 View Crossmark data Full Terms & Conditions of access and use can be found at http://www.tandfonline.com/action/journalInformation?journalCode=shis20 Scandinavian Journal of History, 2018 Vol. 43, No. 3, 387–409, https://doi.org/10.1080/03468755.2018.1464631 Charlotta Wolff OPÉRA-COMIQUE, CULTURAL POLITICS AND IDENTITY IN SCANDINAVIA 1760–1800 As a contribution to the history of public life and cultural practice, this article examines the political and social implications of the fondness for French comic opera in Scandinavia between 1760 and 1800. The urban elites’ interest in opéra-comique is examined as a part of the self-fashioning processes of mimetism and distinction, but also as a way to consolidate the community. Opéra-comique was promoted by the literary and diplomatic elites. It became important for the cultural politics of the Scandinavian monarchies as well as for intellectual milieus able to propose alternative models for life in society. The appropriation of opéra-comique by an expanding public transformed the nature of the supposedly aristocratic and cosmopolitan genre, which became an element in the defining of new bourgeois and patriotic identities.
    [Show full text]
  • Musik Und Theater in Der Sommerresidenz Drottningholm (1744–1791)
    Inga Lewenhaupt Musik und Theater in der Sommerresidenz Drottningholm (1744–1791) Schloss Drottningholm liegt 12 km von Stockholm entfernt und ist seit 1981 Hauptresidenz der königlichen Familie. Früher war Drottningholm vor allem eine Sommerresidenz. Das dritte Theatergebäude auf Drottningholm von 1766 wird immer noch jeden Sommer bespielt – mit Originalmaschinerie. Seit 1991 ist Schloss Drottningholm inklusive Theater, Barockgarten, Englischer Garten und Chinesischer Pavillon auf der UNESCO World Heritage List. Zwei Epochen Die erste bedeutende Epoche des 18. Jahrhunderts begann im Jahre 1744. Das Besitzrecht für das Schloss Drottningholm wurde dann von dem regierenden König Fredrik I. auf die neue Kronprinzessin Lovisa Ulrica, der jüngeren Schwester von Friedrich dem Großen, übertra- gen, als sie den in Schweden neu gewählten Kronprinz Adolf Fredrik von Holstein-Gottorp heiratete. Fredrik I. hatte keine legitimen Kinder. Lovisa Ulrica bewohnte ihr Sommerschloss bis 1771, dem Jahr, in dem ihr Gemahl starb. Er besaß seinerseits das Schloss Ulriksdal, wo sie Weihnachten und Ostern verbrachten. Bis zur Fertigstellung des gegenwärtigen Königlichen Schlosses in Stockholm im Jahre 1754, war das sogenannte Königshaus dort die Hauptresidenz. Weitere Schlösser waren Ekolsund, Carlberg, Svartsjö und Gripsholm. Ich werde mich aber hier auf Drottningholm beschränken. Eine zweite, noch bedeutendere Epoche begann 1777, als ihr Sohn König Gustaf III. Drottningholm übernahm. Die Epoche endete mit seiner Ermordung beim Maskenball im Stockholmer Opernhaus 1792. Wenn man sich mit den höfischen Musikalien und Theaterstücken von Schweden während dieser Zeit beschäftigt, sind die höfischen Festkalender sehr hilfreich, die zahlreiche Feiertage im Sommer verzeichnen: 14. Mai Geburtstag von Adolf Fredrik 6. Juni Namenstag Gustaf 4. Juli Namenstag Ulrica 175 Lewenhaupt, Inga: Musik und Theater in der Sommerresidenz Drottningholm (1744–1791), in: Silke Leopold und Bärbel Pelker (Hrsg.), Fürstliches Arkadien: Sommerresidenzen im 18.
    [Show full text]
  • Dokumenterat 50/2018
    DOKUMENTERAT 50 1 DOKUMENTERAT BULLETIN FRÅN MUSIK- OCH TEATERBIBLIOTEKET DOKUMENTERAT 50 2 Dokumenterat 50/2018 Utges av Musik- och teaterbiblioteket vid Musikverket Postadress: Box 16326, 103 26 Stockholm Besöksadress: Torsgatan 19, Stockholm Telefon: Överbibliotekarie/arkivchef: 08-519 554 04 arkiv: 08-519 554 17 rariteter: 08-519 554 15 teater: 08-519 554 47 iSSn 1404-9899 Redaktör: Rikard Larsson ([email protected]) Korrekturgranskning: Susanne Haglund Omslagsbild: Birgit Cullberg som Avund (Foto: Anna Riwkin / Moderna Museet) Grafisk form: Jonas André http://musikverket.se/musikochteaterbiblioteket/ DOKUMENTERAT 50 3 Innehåll »Ett nödvändigt vapen« Leningradsymfonins skandinaviska premiär och efterspel Marina Demina 4 En tidig politisk balett av Birgit Cullberg Magnus Blomkvist 18 Jean Kullin – en svensk romantiker Göran Tegnér 28 Ödesåret 1798 Början på slutet för Carl Stenborg och den Stenborgska teatern Virve Polsa 40 DOKUMENTERAT 50 4 »Ett nödvändigt vapen« Leningradsymfonins skandinaviska premiär och efterspel Marina Demina1 Dmitrij Sjostakovitj. Fotografi med Sjostakovitjs egenhändiga påskrift, (Carl von Garagulys arkiv, MTB). Dmitrij Sjostakovitjs liv och verk har ständigt getts en politisk inramning. Ett typiskt exempel på det är hans sjunde symfoni, den så kallade »Le- ningradsymfonin«. Komponerad under den nazityska belägringen av Leningrad på hösten 1941, sågs den som en symbol för hjältemod, som ett antifascistiskt dokument och som ett politiskt redskap långt innan man ens fick höra dess första ton. Mottagandet av symfonin utanför Sovjets gränser, med början i England och uSa 1942, var mycket entusiastiskt, och bland de första som fick slå upp det märkliga partituret på kontinenten var musikerna i det svenska Göteborg. Den skandinaviska premiären utfördes av Göteborgs orkesterförening den 8 april 1943 under ledning av Carl von Garaguly.
    [Show full text]
  • Tekst Alan Swanson [Tvs 2/93]
    Alan Swanson KELLGREN THE LIBRETTIST It is hard to say just when Gustaf III got the idea that there would be a national theatre in Sweden. It is, indeed, likely that he had been thinking about it all his life. Certainly, he had inherited his mother's taste for plays and, apparently, spent a good part of his childhood organizing performances in which he and his brother, Carl, would play the leading parts. It was, I suppose, merely a natural extension of that play which lead him, in one of his first acts as King, to dismiss the French troupe resident in Stockholm and make plans to "restore the Swedish theatre".1 When, toward the end of 1771, Petter Stenborg (1719-81), sought royal permission to play in Stockholm during the coming Parliament, the King noted on the paper at some time, "Förste anledningen till Svenska operans instickelse [first idea for the creation of Swedish opera]."2 That this opera would not merely take place in Sweden but in Swedish, as well, was taken for granted. Opera, in the places where opera was done, was always expected to be in the local language. This presented a problem. For reasons not apparent today, but ap- parently obvious in the eighteenth century, the Swedish language, and, indeed, most non-Romance languages apart from English, was considered, even—perhaps especially—by Swedes, to be rude and unsatisfactory for sensitive literary expression. Despite the poetry of Stjernhielm, Lucidor, Messenius, Creutz, Nordenflycht, and others, and the energetic prose of de la Gardie and Dalin, the King and his court had the notion that this was a raw language which would, in some literal sense, damage the ears of its listeners.
    [Show full text]