Kommunomfattande Översiktsplan Gislaveds Kommun

Jönköping

Borås/Göteborg

Hestra

27 Karlskrona

GISLAVED Gnosjö 604 Anderstorp

Burseryd Värnamo/Växjö Reftele Nässjö Värnamo/Växjö 153 153 26 Smålandsstenar Skeppshult Broaryd Varberg

Halmstad

Halmstad Kommunomfattande översiktsplan ÖP16 Gislaveds kommun UTSTÄLLNINGSVERSION Antagen av Kf Reviderad av 2016-12-15 §208 Ks §385 20161130 Innehåll

Plandokument 3 Utvecklingsområden - Vatten 35 Översiktsplan för Gislaveds kommun 4 Allmänt 35 Översiktsplanens funktion 5 Ytvatten 36 Inledning 6 Grundvatten 39 Vision 2040 6 Vatten och avlopp -VA 40

Gislaveds kommun 2016-2030 7 Risker 42 Region 8 Allmänt 42 Klimatanpassning 43 Grannar 8 Landskap 9 Allmänt 43 Kommunstruktur 11 Skred och ras 43 DemograÀ 12 Översvämningar 43 Skyfall 43 Utvecklingsområden - Förorenade områden 44 Miljöfarlig verksamhet 45 Social hållbarhet 13 Allmänt 13 Kultur- och fritidsaktiviteter 13 &DNFQ@kRJ@TSUDBJKHMFRNLQęCDM Boende 14 Inledning 47 Utbildning 15 Toppen 48 Allmänt 15 Nissandalen 50 Skolor 15 Majsjöbygden 54 Samhällstjänster/offentlig service 17 Anderstorpsbygden 56 Allmänt 17 Fegenområdet 58 Individ- och familjeomsorg 17 Bolmenområdet 60 Barnomsorg 17 Reftelebygden 62 Vård- och omsorg 18 Räddningstjänst 19 Bilagor 64 Arbetsförmedling 19 1.Vad är en översiktsplan 64 Polis 19 2. Så här görs ÖP16 65 Sjukvård 20 3. Antagna fördjupningar för delar av KollektivtraÀk 20 Gislaveds kommun 66 4. Riktlinjer skyddsavstånd ÖP16 Utvecklingsområden - Mark 21 Sammanhållenbebyggelse 67 Bebyggelse 21 5. Sammanfattning av miljö- Allmänt 21 konsekvensbeskrivning 68 Tätorter 22 6. Ordlista 70 Landsbygd 22 Infrastruktur 23 Kartor: Allmänt 23 Intresseområden Vägar 24 Vatten Gc-vägar 25 Utvecklingsområden Järnvägar 26 Flyg 26 Länsstyrelsens granskningsyttrande Bredband 27 Avfallshantering 27 Styrgrupp Ledningar 28 Kommunstyrelsens allmänna utskott - Marie Johansson (S) Näringsliv 29 - Niclas Palmgren (M) Allmänt 29 - Marie-Louise Dinäss (S) Jord-/skogsbruk 30 - Agneta Karlsson (M) Besöksnäring 31 - Peter Bruhn (MP) Industriverksamheter 32 - Carina Johansson (C) Kommersiell service 33 - Anders Gustafsson (SD) Energi 34 2 Plandokument

Planen som antas av kommunfullmäktige består av en textdel och tre kartor Karta 1 visar olika intressen som bl a är utpekade av staten.

Karta 2 handlar om vatten med många frågor i EU:s vat- tendirektiv.

Karta 3 innehåller geograÀska utvecklingsområden. Dessa Ànns mera utförligt beskrivna i plandokumentet.

Plandokumentet har en beskrivande text som i stort handlar om dagsläget. Politikens viljeinriktning redovisas under ”Ställningstagande” i gula rutor.

För att få en bredare kunskap om alla de aspekter som ligger till grund för den kommunomfattande översiktspla- nen hänvisas till de framtagna underlagshäftena samt till av kommunfullmäktige tidigare antagna strategier, planer och program.

När planen antagits ska en handlingsplan upprättas. Den kommer att ange hur de olika ställningstagandena ska genomföras och vem som förväntas göra det.

3 Översiktsplan för Gislaveds kommun Regional utvecklingsplan för Integrationsstrategi Region Jönköping 2025 20141023 RUS Vision 2040 20140120 Folkhälsostrategi Infrastrukturstrategi 20110929 20130624 Biblioteksplan 20151116 Mål- och strategier Tillgänglighets- Natur för gång- och strategi Naturre- cykelvägar 20100421 Kultur surser 20140227 Friluftsliv

Omvärldsanalys Handlingsprogram 2013 för räddningstjänst Risk- 20130624 Lands- Byggande analys bygdsut- veckling i strandnä- Land- ra lägen skaps- Mötes- analys platser Förore- Riktlinjer Klimat nade för områden Bostads- försörjning 20151029 VA - Gislaved översikt idag Mark- Vatten försörjningsstrategi Kollektiv- 20111215 trafikstrategi Industri 20110929 Avfallsplan och 20111215 service Vindkraft Klimatstrategi 20080918

Bredbandsstrategi 20140623 Jord- och VA-policy Strategi för skogsbruk 20150827 besöksnäringen Energistrategi 20140623 20110929 Underlagshäften

Av kommunfullmäktige antagna • Plandokument antas av kommunfullmäktige. strategier och planer • Underlagshäften antas inte och kan efterhand kom- pletteras med Áer. bndringar kan komma göras i de nu redovisade för hålla materialet aktuellt.

4 Översiktsplanens funktion

Vision 2040 ÖP16

Handlingsplan

Geografiska Ämnesvisa fördjupningar fördjupningar

Handlingsplaner Handlingsplaner

Detaljplan Budget

Översiktsplanen ska var ett redskap för att nå visionen. För att kunna hantera hur olika ställningstagande ska prioriteras görs en handlingsplan. Denna blir sedan ett underlag för hur budgeten ska hanteras. En uppföljning av handlingsplanen görs i kommunens årsredovisning.

För att förtydlga bl.a. den fysiska markanvändningen görs fördjupningar av översiktsplanen. Dessa ska i sin tur stödja fortsatt detaljplanering. BeÀntliga fördjupningar fortsätter att gälla tills nya antagits. I vilken ordning de ska göras om hanteras i handlingsplanen.

Olika ämnesvisa fördjupningar tillkommer och redan antagna strategier kan komma att tas bort. Underlagshäftena ska kontinuerligt ajourföras.

5 Inledning

Planen strävar efter en hållbar utveckling. Detta innebär bland annat att ge förutsättningar för exploatering, bevara för att kunna visa upp och behålla livsmiljö för människor, djur och växter. För att detta ska kunna ske måste olika hänsynstagande ske vid planering, bygglovgivning och ge- nomförande av olika åtgärder. Ett hållbart samhälle kräver kunskap, handlingskraft, uthållighet och samarbete.

Hållbarhetsbegreppet innehåller ekologisk hållbarhet, social hållbarhet, kulturell hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.

Underlagshäften • Klimat • Landskapsanalys Vision 2040

Visionen har antagits av kommunfullmäktige och ligger till grund för den kommunomfattande översiktsplanen.

Gislaveds kommun är platsen HESTRA L@MFĖQM@HCDMSHkDQ@QRHFLDC och har en god relation till.

GISLAVED Översiktsplanen ska vara ett redskap ANDERSTORP för att uppnå visionen.

BURSERYD REFTELE SMÅLANDSSTENAR BROARYD SKEPPSHULT

6 Gislaveds kommun 2016 – 2030

Översiktsplanen har ett starkt utvecklingsperspektiv och kommunen fokuserar på fem områden för att Ställningstagande uppnå visionen. En planeringsförutsättning är att det - Kommunen ska arbeta för ett breddat Ànnas Áer än 30.000 invånare i kommunen 2030. näringsliv. Fem viktigaste frågorna - Kommunen ska tillskapa utbildningar som • Rikt näringsliv attraherar olika branscher och ger nya • Bredare utbildningsmöjligheter möjligheter. • Utbyggd och förstärkt infrastruktur - Infrastruktur i form av bredband, vägar • Fler och attraktiva bostäder och järnvägar ska stärka hela kommunen. • Inkluderande samhälle - Förutsättningar för att kunna bygga Alla frågor hänger samman och vissa är bostäder, som är attraktiva för olika förutsättningar för varandra. JUXSSHUVNDÀQQDVLKHODNRPPXQHQ

För att skapa innovativa miljöer och ett breddat nä- - Gislaveds kommun ska vara en kommun ringsliv är det viktigt att ta tillvara naturmiljöer, främja som inkluderar alla invånare. kultur- och fritidssektorn samt kulturarvet.

Tillgången till bredband är en förutsättning för att öka

it-användningen och därmed för att kunna bo och Matmarknaden 2014,Gislaved driva företag i hela kommunen samt för att kunna ta tillvara de möjligheter till ökad konkurrens och inno- vationskraft som utvecklingen ger. Det är även viktigt för att kunna utöva sina medborgliga rättigheter och skyldigheter.

Bostäder är en förutsättning för att människor ska kunna leva och verka i kommunen.

Ett rikt näringsliv är beroende av kompetens, vilket bredare utbildningsmöjligheter kan bidra till.

Det inkluderade samhället tar tillvara alla invånare i kommunen. Reftele station Törås/Jonsbo, Anderstorp Törås/Jonsbo,

Underlagshäften • Klimat • Landskapsanalys

7 Gislaveds kommun 2016 – 2030

Region Ställningstagande Gislaveds kommun ingår i Region Jönköpings län i Direkt koppling till Regionala utvecklings- landskapet Småland. planen: - Gislaveds kommun ska arbeta för att Kommunens översiktsplan relaterar till den Regionala bibehålla en konkurrenskraftig industri. utvecklingsstrategin RUS. RUSen har två målområden: Mål för näringsliv och mål - Näringslivet ska breddas. för livsmiljö. Den består vidare av fyra delstrategier - Översiktsplanen ska präglas av ekologiskt, som är de mest avgörande för länets fortsatta utveck- socialt och kulturellt ansvarstagande. ling:

• En internationellt ledande industriregion • Ett breddat näringsliv med betoning på kunskapsin- tensiva företag • Ett inkluderande samhälle • En global livsmiljö

Utredning om ny regiondelning i Sverige pågår.

Grannar Ställningstagande Beskrivning - Kommunen ska samverka/samråda i alla Kommunen har nio grannkommuner och tre grannlän. frågor som berör relation med annan Grannkommunerna är Vaggeryd, Gnosjö, Värnamo, kommun. Jönköping (i Jönköpings län), Ljungby (i Kronobergs - Kommunen strävar efter att överbrygga län), Hylte, Falkenberg (i Hallands län) samt Svenljunga administrativa gränser. och Tranemo (i Västra Götalands län).

Underlagshäften • Gislaved idag

8 Gislaveds kommun 2016 – 2030

Landskap Höjdmodell Gislaveds kommun är en typisk skogskommun. Norra Hög 345,13 delen tillhör Småländska sköldens högland och den södra Låg 96,29 till Södra Smålands urbergsslätt. Kommunens norra del är mer höglänt medan den södra delen är låglänt. Större delen av terrängen är kuperad, men höjden över havet varierar kraftigt från partier över 250 m ö h i norr till mellan 100 och 150 m ö h i söder.

NaturgeograÀskt tillhör kommunen ”Sydsvenska hög- landet och Smålandsterrängens myrrika västsida” och domineras av skogar, sjöar och mossar på en näringsfattig berggrund.

Faktaruta Kommunens areal är 1225 kvadratkilometer varav cirka 74 är skogsmark, 19 våtmarker, 7 sjöyta, 5 åkermark och 2 tätorter. Den högsta punkten i kommunen är Karlbergsåsen i Stengårds- hults församling med 342 m ö h. Kommunens mest kända topp är Isaberg utanför Hestra med sina 309 meter över havet. Kommunen har hela 388 sjöar. De största är Bolmen, Fegen, Stengårdshultasjön, Majsjön och Nissasjöarna.

Berggrundskarta, SGU Gnejs Amfibolit Granit Slingrig väg till Hedenstorp Granitoid till syenitoid

Underlagshäften • Landskapsanalys

9 Gislaveds kommun 2016 – 2030

Jordartskarta, SGU Morän är den dominerande jordarten i kommunen följt av organiska jordarter så som torv. Stråk av isälvssediment, Isälvssediment främst sand och grus, framträder också tydligt längs med Morän vattendragens dalgångar. En grov indelning av kommunens Berg geograÀ och karaktär kan beskrivas i tre områden: den norra delen med sina karga barrskogar och myrlandskap, Torv den sydvästra delen med sitt småbrutna skogs- och sjö- landskap och den sydöstra delen med bördigare jordbruk- Älvsediment, sand skaraktär. Lera, silt Kommunen berörs av tre av de västsvenska Áodsystemen Ätran, Nissan och Lagan som delar kommunen i tre hu- vudavrinningsområden, som i sin tur delas upp i totalt sex delavrinningsområden. Vattnets väg genom kommunen har haft stor betydelse för landskapets utformning. Under istiden utövade vattnet direkt påverkan på landskapet när isen rörde sig genom landskapet.

Ett landskap är ett område så som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Landskapets kultur och natur har alltid varit och är viktigt för människors välbeÀnnande och möjlighet att leva.

Naturmiljöer och grönstrukturer utgör allt från större skogsområden, till parker, alléer, vattenmiljöer och närna- tur. De är viktiga för att värna den biologiska mångfalden och bevara rekreationsvärden. De kan också ge ekosys- temtjänster som kan bidra till ett mer robust samhälle. Bevarande och rätt användande av naturmiljöer och naturresurser utgör en viktig del i den hållbara utvecklingen. Avrinningsområden Det är alltid människor som gör kulturarvet. Nuvarande och kommande generationer bör ha tillgång till en mång- fald av kulturmiljöer. Kulturmiljövärden ger förutsättningar för attraktiva boende- och livsmiljöer. Det kan handla om bebyggelsens utformning eller landskapets karaktär.

HestraHestra

Ätrans avrinningsområde

GislavedGislaved Ställningstagande

Andersto rp Anderstorp - Natur- och kulturmiljön ska utvecklas Nissans som en resurs för folkhälsa, rekreation avrinningsområde och grund för besöksnäringen.

BurserydBu r s e r y d

Reftele - Kulturmiljön ska värnas och vara en del SmålandsstenarSm ål an ds st e na r i att människor ska känna sig hemma i

Sk ep ps hu lt

Br o ar y d Skeppshult Gislaveds kommun. Broaryd Lagans avrinningsområde

10 Gislaveds kommun 2016 – 2030 Kommunstruktur I kommunen Ànns åtta tätorter och en stor landsbygd. Ställningstagande Tätorterna är Anderstorp, Broaryd, Burseryd, Gislaved, - Kommunens struktur med många Hestra, Reftele, Skeppshult och Smålandsstenar. tätorter ska bibehållas och förstärkas.

81 av befolkningen bor i tätorterna. Cirka en tredje- - Gislaved är centralorten i kommunen. del bor i Gislaved, som är kommunens centralort med huvuddelen av den kommunala organisationen. Anderstorp - Basservice i form av dagligvaror, driv- är den påtagliga industriorten och kompletterar Gislaved medel, post, grundläggande betaltjänster i många avseende när det gäller service m.m. Smålands- och apoteksombud ska eftersträvas i alla stenar karaktäriseras av Áer större industrier som också tätorterna. är moderbolag i koncerner. Orten fungerar som ett undercentrum för den södra delen av kommunen. Reftele - Anderstorp och Gislaved samplaneras. är tätorten i kommunens mest framträdande jordbruks- - Smålandsstenar är servicecentrum för område och präglas av industrin. Hestra med omgivningar är kommunens besöksområde men har också livskraftig den södra delen av kommunen. industri. Burseryd är kommunens mest särpräglade bruks- - Smålandsstenar och Skeppshult ort. Broaryd är ett litet villasamhälle med industrier som samplaneras. expanderar starkt. Skeppshult är ett mindre villasamhälle med Áera industrier. - De tre större orternas centrum ska Utöver de åtta tätorterna och den rena landsbygden Ànns förstärkas för att upplevas som kreativa, följande lite större bebyggelsekoncentrationer; Sunna- trivsamma och trygga. ryd, Hällabäck, Arnåsholm, Öreryd, Ås, Tallberga, Sporda, - Hestra/Isabergsområdet vidareutvecklas Gryteryd, Vä, Nennesmo, Valdshult, Stengårdshult, Våthult, Bosebo, Båraryd, Villstad och Kållerstad. som kommunens besökscentrum. Kommunens landsbygdsdelar har olika karaktär, allt från - Reftele utgör navet i utvecklingsområdet större sammanhängande jordbruksområde i sydöst till Reftelebygden. småbruksområden i sydväst och stora skogsområden i norr. Alla delar har koppling till arella näringar. - Burseryd är centrum i Fegenområdet. Vissa tätorter har Áer samband med varandra än andra. - Broaryd är en expanderande industriort Reftele, Burseryd och Broaryd dras mot Smålandsstenar. som förstärker sitt marknadsläge i Boende i Smålandsstenar liksom i Hestra söker sig också förhållande till väg 153. till Gislaved. - Landsbygd och tätorter ska stärka Gislaved-Anderstorp ligger nära varandra. De växer mer varandra. och mer samman genom de verksamhetsområden som Ànns mellan och i anslutning till orterna. Servicenäringarna - Jord- och skogsbruk är landsbygdens i Gislaved och Anderstorp kompletterar varandra, vilket grundpelare. gör dem starka i förhållande till andra orter. Orterna har också gemensam arbetsmarknad, bostadsmarknad och - Kommunens tätorter planeras i fördjup- teknisk försörjning. ningar av översiktsplanen. Avståndet mellan Smålandsstenar och Skeppshult har - Fördjupningarna för tätorterna ska minst krympt allt eftersom Södra Industriområdet har vuxit hantera följande ämnesområden: söderut. Orterna ses i ett sammanhang från planerings- • Grundläggande förutsättningar för markens användbarhet synpunkt. Storleksrelationerna mellan orterna gör att * Geotekniska förhållanden Smålandsstenar dominerar. Arbetspendling sker i båda * Översvämningsrisker och instängda områden riktningarna. * Markföroreningar * Arkelogi Inom kommunen Ànns också en delningspunkt där den • Infrastruktur södra delen har ett stort utbyte med Hylte och Halm- • Områden för bostadsbyggande stad medan den norra delen har naturligare kontakt med * Förtätningar av centrala delar Gnosjö, Jönköping och Borås. Största delen av kommunen • Områden för verksamheter vänder sig också mot Värnamo bland annat beroende på att • Grönstruktur sjukhuset är lokaliserat där. • Bevarandevärda områden, vegetation, bebyggelse m m Underlagshäften • Översyn av beÀntliga detaljplaner • Gislaved idag

11 Gislaveds kommun 2016 – 2030

Demografi Ställningstagande Kommunen hade efter kommunsammanslagningen 1974 - Fler än 30.000 invånare i Gislaveds en positiv befolkningsutveckling fram till sekelskiftet. Där- kommun 2030 är en planerings- efter har trenden varit negativ. 2014 vände kurvan med förutsättning. en liten ökning för att 2015 stiga med ca 500 personer. Befolkningsökningen genom tiderna beror till största - Utrikes födda och personer med utländsk delen på inÁyttningen även om Gislaveds kommun under bakgrund ska ses som individer och inte långa tider haft födelseöverskott. Medelåldern ökar för som en homogen grupp. både kvinnor och män i kommunen. - Ökad mångfald i orternas boendemiljöer Invånarna i kommunen kommer från ca 100 olika länder ska eftersträvas. runt om i världen och andelen med utländsk bakgrund är omkring 24 . Tätorterna har en högre andel invånare .RPPXQHQVNDPHGYHUNDWLOODWWGHWÀQQV med utländsk bakgrund än landsbygden. De Áesta som öppna mötesplatser som uppmuntrar till invandrar till Sverige är i yrkesaktiv ålder samtidigt som initiativ och möjliggör aktiviteter. andelen äldre är mycket lägre än befolkningen i övrigt. Ca 10 av invånarna utgörs av Ànsktalande medborgare. - Kommunen ska verka för att Gislaveds De tillhör en av Sveriges fem minioritetsgrupper som har pekats ut av staten. NRPPXQEOLUHWWÀQVNWI|UYDOWQLQJV område eller motsvarande. En befolkningsprognos har tagits fram för åren 2015-2025 och den anger att antalet invånare 2025 kommer att vara runt 29.300 och 2030 ca 29 100. Grundskoleelever och äldre kommer att bli Áera medan antalet personer mellan 19 och 64 år kommer att minska mycket.

Ambitionen är att kommunen ska växa för att komma över 30.000 invånarstrecket och därmed förbättra möjligheterna för att utveckla ett hållbart samhälle. Emigration expo 2015

Underlagshäften • Integrationsstrategi • Mötesplatser • Tillgänglighetsstrategi • Folkhälsostrategi • Gislaved idag

12 Utvecklingsområden-Social hållbarhet

Allmänt Ställningstagande Människorna i kommunen är utgångspunkt för plane- - Samhällsplaneringen ska utgå från ringen. Möjligheten för hur de ska kunna ha ett gott liv individerna i kommunen. påverkas i många stycken av den planering som kommunen gör. För att uppnå en social hållbarhet krävs bostäder, - Kommunen ska arbeta för en hälsovänlig mötesplatser, aktiviteter, arbetstillfällen, trygghet och samhällsmiljö med förutsättningar för tillgänglighet. För att detta ska bli verklighet krävs att allt individen att få det stöd den behöver. samverkar och att det skapas ett inkluderande samhälle. - Alla oavsett bakgrund ska ges möjlighet att ingå i ett inkluderande samhälle. - Barn och ungdomar ska få trygga och goda uppväxtförhållanden.

Kultur- och fritids- Ställningstagande aktiviteter - Kulturens och föreningslivets betydelse Ett levande kulturliv är viktigt för välfärden och demokra- och potential för kommunens tillväxt ska tin. Kulturens och föreningslivets betydelse är stor för en vidareutvecklas och synliggöras. hållbar samhällsutveckling vad gäller mångfald, jämställdhet, miljö och social sammanhållning. Kultur- och fritidsaktivite- - Mötesplatser för kulturella och fysiska ter främjar och utvecklar människors kreativitet, vilket har aktiviteter ska stimuleras. betydelse för förnyelse och innovationsförmåga. 'HWVNDÀQQDVHQQ\VLPDUHQDVRP I kommunen Ànns ett rikt utbud av kultur- och fritidsak- betjänar hela kommunen. tiviteter. Mycket är baserat på ett aktivt föreningsliv. - Folkbiblioteken i Gislaveds kommun ska Musik, dans och olika sportaktiviteter är kännetecknande bidra till såväl enskilda människors för Gislaveds kommun. En prioriterad grupp i kommunens satsningar är ungdomar. Speciell ungdomssatsningar personliga utveckling som samhälls- Ànns på Kulturplatån i Glashuset och på olika sport- och utveckling. idrottsanläggningar.

Det Ànns många olika typer av anläggningar för både kulturella och andra fritidsaktiviteter i kommunen. Intreör, Gislaveds Bibliotek Intreör,

Underlagshäften • Mötesplatser • Biblioteksplan

13 Utvecklingsområden-Social hållbarhet

Boende Ställningstagande I kommunen Ànns ca 13 500 bostäder. Ca 58 är privata 'HWEHÀQWOLJDERVWDGVEHVWnQGHWVND villor och 32 är hyresrätter och ca 10 bostadsrätter. förvaltas och förädlas. Största andelen hyresbostäder ägs av det kommunala bostadsbolaget Gislavedshus AB. I slutet av 2015 fanns få - Planeringen för bostadsbyggandet ska lediga lägenheter. ske ur ett hållbarhetsperspektiv såväl ur ekonomiska, ekologiska, kulturella som Bostadsbyggandet har varit lågt de senaste åren. Lägenhe- ter behöver byggas för att Áyttkedjor ska komma igång. sociala aspekter. I kommunen Ànns byggklar tomtmark både för villa- och .RPPXQHQVNDLQQHKnOODÁHUERVWlGHU hyreshusbyggande. med olika upplåtelseformer, storlekar och typer av boenden för människor med olika behov. - Tillgängligheten i bostadsbeståndet och utemiljön ska öka för att stimulera kvarboende. - Minst 800 nya bostäder ska tillkomma varav 200 av dessa ska vara i form av VHQLRUERHQGHRFKÀQQDVLKHODNRP- munen. Exempel på lägenhetslösning i kv Gripen, i Gislaved

Underlagshäften • Bostadsförsörjningsriktlinjer

14 Utvecklingsområden-Social hållbarhet

Utbildning Allmänt Gymnasieskolor Utbildning är ett prioriterat område och handlar om både På Gislaveds gymnasium Ànns samlat: gymnasieskola, barns lärande och vuxenutbildning. Gislaveds kommun gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild saknar i stort eftergymnasiala utbildningar och ser behov utbildning för vuxna och svenska för invandrare samt av samverkan med universitet, högskolor och andra högskoleutbildningar (inkl yrkeshögskoleutbildningar) och aktörer. uppdragsutbildningar.

Näringslivet efterfrågar nya kompetenser och behovet av Gislaveds gymnasium erbjuder utbildningar på 14 natio- både grund- och vidareutbildningar är stor. nella program, nio yrkesförberedande och fem studieför- beredande program samt introduktionsprogram. Läsåret Grund- och gymnasieskolan är styrd av staten genom 2015/16 har skolan ca 1000 ungdomar inom gymnasiet skollag och läroplan mm. Den statliga styrningen har två och ca 400 vuxenstuderande. Gymnasiesärskolan erbjuder mål; kunskapsmål och sociala mål. Den kommunala uppgif- nationella program och individuella program. ten är att ge förutsättningar för att de nationella styrdo- kumenten kan följas. Motorsportsgymnasiet i Anderstorp erbjuder tre olika inriktningar inom fordon- och transportprogrammet samt Skolor introduktionsprogrammet. Grundskolor Stora Segerstad Naturbrukscentrum har gymnasieut- Det Ànns 17 grundskolor i nio orter i Gislaveds kommun. bildning på naturbruksprogrammet inom lantbruk, skog, I 14 av skolorna Ànns även förskoleklass . Grundsärskolan maskinmekanik och hund. Här Ànns även gymnasiesärskola är integrerad i grundskolan. I anslutning till alla skolor och utbildningar för vuxna, t.ex. yrkeshögskoleutbildningar, med lägre årskurser Ànns också fritidshem. I anslutning till uppdragsutbildningar och fortbildningar. högstadieskolorna Ànns fritidsgårdar. Stora Segerstad Naturbrukscentrum Nordinskolan, Smålandsstenar

15 Drum & Drill Corps Utvecklingsområden-Social hållbarhet verksamhet inombild-, konstområdet saknas. verksamhet.ramen förkulturförvaltningens Liknande Utbildning inomdansochdrama Övriga kulturutbildningar olika åldrar. olika orkestrar ochkörer. Musikskolan har850elever i som ärintresserade harmöjlighetattingåikommunens 3 möjlighetattsjungaellerspelaettinstrument. Deelever Musikskolan ärenverksamhet somgerbarnfrånårskurs Musikskola med näringslivet. livets kompetensbehov ochsombedrivsinärasamarbete Yrkeshögskola ärutbildningarsombaseradepåarbets- samarbete medhögskolor ochuniversitet ihelaSverige. gram, högskoleprogram ochfriståendekurser på distans, i Högskolan påhemmaplan erbjuderyrkeshögskolepro- ka förinvandrare (SFI). nivå.gymnasial Inomvuxenutbildningen Kommunal vuxenutbildning Vuxenutbildning • Gislaved idag Underlagshäften À nns pågrundläggandeoch À nns ochdrivsinom À nns ocksåsvens- 16 - Ungaskastimuleras tillentreprenörskap. - Lärmiljön skainbjudatillskapande och 0XVLNVNRODQGDQVGUDPDRFKELOGNRQVW utbildning. - Ett ökatfokus skaske påvuxen- utbildningar. framföralltgenom eftergymnasiala - Utbildningsutbudet skaförstärkas ,QVSLUHUDQGHI\VLVNPLOM|VNDÀQQDVGlU arbetsmarknadskastärkas. - Kopplingen mellanutbildningoch samhälle. - Samverkan skaske medomgivande Ställningstagande lärande. kreativitet samttillett entreprenöriellt da kulturskola. ska utvecklas inomramenförenframti- utbildning sker. Utvecklingsområden-Social hållbarhet

Samhällstjänster/ Ställningstagande 6WDWOLJDP\QGLJKHWHUVNDÀQQDVUHSUH- offentlig service senterade lokalt i Gislaveds kommun. Allmänt Samhällstjänster innehåller funktioner som ger vård, omsorg, trygghet och service till individer i olika skeden i livet.

Individ- och familjeomsorg Målsättningen är att garantera den enskilde en skälig Ställningstagande levnadsnivå och goda levnadsvillkor och att säkerställa att - Förebyggande verksamhet ska barn och ungdomar i Gislaveds kommun ges möjlighet till prioriteras. trygga uppväxtvillkor. - Stöd till barn, unga och familjer ska ut- Arbetet består bland annat av förebyggande och stödjan- vecklas. de insatser, ofta i samarbete med andra delar i samhället som skolan, sjukvården, arbetsförmedlingen och försäk- - Familjecentralerna ska utgöra en viktig ringskassan. Verksamheten innefattar även arbete med del i det förebyggande arbetet. integration och arbetsmarknadsinsatser.

Det Ànns två familjecentraler i kommunen. En i Gislaved och en i Smålandsstenar från och med 2017.

Underlagshäften • Gislaved idag

Barnomsorg Barnen i förskolan ska få del av en god pedagogisk verk- Ställningstagande samhet. Kommunen ansvarar för att det Ànns förskolor - Fler öppna förskolor ska stimuleras. och att barn får erbjudande om plats. Förskolans verksamhet riktar sig till barn från ett år till och med att de börjar %DUQRPVRUJVNDÀQQDVHIWHUEHKRY förskoleklass. - Barnomsorg ska erbjudas de som arbetar I Gislaveds kommun bedrivs förskoleverksamhet i förskola på obekväma arbetstider. och i pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare). Kommunen .RPPXQHQVNDGlUXQGHUODJÀQQVGnQ\D erbjuder även omsorg på kvällar, nätter och helger. Det förskolor etableras, sträva efter förskolor Ànns både kommunala och fristående förskolor i Gislaveds kommun. Öppna förskolor Ànns i familjecentraler som är med minst 3-4 avdelningar för att kunna ett samarbete mellan kommunen och Region Jönköpings YDUDPHUÁH[LEODRFKHUEMXGDEUDNYDOL- län. tet och service. Förskola Ekbacken, Burseryd

Underlagshäften • Gislaved idag

17 Gruppboende Regeringsgatan, Gislaved Mariagården, Smålandsstenar funktionsnedsättning ska ha möjlighet till ska ha möjlighet till funktionsnedsättning livskvalite. en tillfredsställande med invånare att tillgå för kommunens EHKRYRFKPHGHQJHRJUDÀVNVSULGQLQJ att kunna bo kvar hemma. få möjligheten för att förstärka utvecklas ska e-hälsa, trygghet kvalite. och samhet. Ställningstagande alla oavsett för att verka ska Kommunen - 9nUGRFKRPVRUJVERHQGHQVNDÀQQDV +HPYnUGHQVNDXWYHFNODVI|UDWWÁHUVND inklusive Den digitala delaktigheten, - verk- på förebyggande ska ske Satsning - Senior- av i form 200 lägenheter Minst - 70+ ska tillkomma. boende 18 nns lägenheter som är nns lägenheter som är À ertal be- olika boenden för att den som har Á nns 7 gruppbostäder. Solbacken i Burseryd Solbacken är ett nns 7 gruppbostäder. À

yttning till kommunens vård- och omsorgsboenden och omsorgsboenden vård- yttning till kommunens Á Underlagshäften idag • Gislaved • Tillgänglighetsstrategi nns 9 vård- och omsorgsboende med sammanlagt ca 320 med sammanlagt ca 320 och omsorgsboende nns 9 vård-

privat boende med daglig verksamhet för vuxna. privat boende med daglig verksamhet Gislaveds kommuns verksamhet för funktionsnedsatta för funktionsnedsatta verksamhet kommuns Gislaveds omfattar ett Kommunens hemsjukvård kan innefatta insatser från från kan innefatta insatser hemsjukvård Kommunens sjukgymnast eller arbetste- distrikts- eller sjuksköterska, och erbjuds till personer i det egna hemmet som rapeut sjukdom och/eller funktionsnedsättning inte på grund av vårdcentral. på egen hand eller med stöd kan uppsöka med ingår i team tillsammans hemsjukvård Kommunens hemtjänsten. Hemtjänst erbjuds till den som behöver hjälp men inte men inte hjälp till den som behöver Hemtjänst erbjuds I boende. eller inte vill bo på ett särskilt av är i behov Hem- i två områden. organiseras hemtjänsten kommunen (enligt andra än kommunen erbjudas av tjänsten kan även lagen om valfrihet). lägenheter. stöd ska kunna bo i en egen lägenhet och samtidigt av hov I gruppbostäderna känna sig trygg. kan ske när omvårdnad i eget boende, med insatser som med insatser som i eget boende, när omvårdnad kan ske I kommunen anses tillräckligt. längre inte hjälp i hemmet, À In Vård- och omsorg och Vård- (hem- hemvård erbjuder omsorg för äldre Kommunens och omsorgsboende. samt vård- hemsjukvård) tjänst, anpassade efter olika behov och förutsättningar. I kommu- och förutsättningar. anpassade efter olika behov nal regi Utvecklingsområden-Social hållbarhet Utvecklingsområden-Social Blomstervägen, Gislaved Blomstervägen, Utvecklingsområden-Social hållbarhet

Räddningstjänst Räddningstjänsten arbetar för att minska risken för olyck- Ställningstagande or och bränder i kommunen samt minska verkningarna av %HÀQWOLJDGHOWLGVVWDWLRQHUVNDÀQQDV olyckor eller bränder som ändå inträffar. Räddningstjäns- kvar. ten har gemensam nämnd Gislaved - Gnosjö. - Förebyggande arbete ska prioriteras för Huvudräddningsstationen ligger i Mossarp mellan Gislaved att alla som bor, verkar eller vistas i och Anderstorp. Deltidsstationer Ànns i Smålandsstenar, Gislaveds kommun ska känna trygghet Burseryd, Reftele och Hestra. Gislaved är en industrikom- och ha kunskap om hur man hanterar mun med stor geograÀsk yta varför det är viktigt med en olyckor om de uppstår. decentraliserad räddningstjänst. - Samarbetet i RäddSam-F ska fortsätta RäddSam-F är ett samarbete mellan räddningstjänsten i och vidareutvecklas. Jönköpings län, Ydre kommun och SOS. Underlagshäften • Risker • Handlingsprogram för räddningstjänst i Gislaveds och Gnosjö kommuner.

Arbetsförmedling Arbetsförmedlingens uppdrag handlar om att bidra till Ställningstagande en väl fungerande arbetsmarknad både för arbetssökan- - Kommunen ska samverka med arbetsför- de och för arbetsgivare. Den statliga organisationen är medlingen i olika organiserade former. indelad i marknadsområden. Gislaved ingår i marknadsom- råde Småland/Blekinge. Kontoret Ànns i centrala delen av Gislaveds tätort.

På samma adress Ànns servicekontor för försäkringskas- san, skatteverket och pensionsmyndigheten. Samarbete sker mellan myndigheterna.

Underlagshäften • Gislaved idag

Polis Polisverksamheten är indelad i regioner. Polisområde Ställningstagande Jönköping ingår i polisregion Öst. Polisområdet är i sin tur 1lUYDUDQGHSROLVVNDÀQQDVLKHOD indelat i tre lokalpolisområden. Gislaved ingår i Värnamo kommunen. lokalpolisområde. - Polisens service ska öka på lokal nivå. I varje kommun ska det Ànnas en polisiär funktion som på uppdrag av chefen för lokalpolisområdet driver samverkan - Samverkan ska ske mellan polisen och med kommunen och lokalsamhället i övrigt. kommunen.

Lokalpolisen ska arbeta trygghetsskapande och brottsfö- rebyggande, med åtgärder mot ungdomsbrottslighet och med brottsofferstöd.

Områdespoliser ska Ànnas i alla lokalpolisområden En bemannad station Ànns i Gislaveds tätort

Underlagshäften • Gislaved idag

19 Utvecklingsområden-Social hållbarhet

Sjukvård Sjukvård bedrivs i kommunen både i Region Jönköpings Ställningstagande regi samt i privat regi. Detta gäller både vårdcentraler och - Förutsättningarna för att få vård och råd- tandläkarmottagningar samt sjukgymnaster. Fem vård- JLYQLQJVNDÀQQDVVnQlUDLQGLYLGHQVRP centraler Ànns i kommunen och närmaste sjukhus är i möjligt. Värnamo.

Företagshälsovård Ànns i hela kommunen och drivs av Fö- retagshälsan i Västbo. Mottagningar Ànns i sex av kommunens tätorter. Kommunhälsan Ànns i Gislaved.

Sjukvård bedrivs också i kommunal regi genom hemsjuk- vården. Underlagshäften • Gislaved idag

Kollektivtrafik Region Jönköpings län ansvarar för kollektivtraÀken. Ställningstagande Genom Jönköpings LänstraÀk traÀkeras kommunens - Resmöjligheterna inom kommunen och tätorter av buss med lite olika avgångsintervaller. Gislaved, länet ska förbättras. Anderstorp, Smålandsstenar tillsammans med Gnosjö och Värnamo ingår i linjer med avgångar från orterna minst - Resmöjligheter för att ta del av regionens en gång per timma. Busslinjer Ànns också till Jönköping, resurser som t.ex. regionala kulturinstitu- Tranemo och Grimsås. tioner och sjukvård ska förstärkas.

För närtraÀken ansvarar också Jönköpings LänstraÀk. - Tidtabeller mellan buss och tåg inom Den är till för de som bor på landsbygden utanför tätort kommun ska samordnas. och har mer än 1 km till närmaste hållplats. Jönköpings LänstraÀk ansvarar dessutom för serviceresor, dvs färd- - Turtätheten till och från alla kommunens tjänst och sjukresor. tätorter ska utökas.

Ungefär 2 000 skolbarn transporteras dagligen till skolan (QXWYHFNODGQlUWUDÀNlUYLNWLJI|UNRP- med kollektivtraÀk. För grundskolan används till största munens landsbygd. delen skolskjutsar upphandlade av Gislaveds kommun. För - Utvecklad länsöverskridande båt, buss gymnasieeleverna och för mindre grupper från grundskolan används länstraÀkens linjetraÀk. RFKWnJWUDÀNJlOODQGHWLGWDEHOOHURFK ELOMHWWV\VWHPVNDÀQQDV Kommunen har två järnvägslinjer dels Halmstad-Nässjö - Färjan mellan Sunnaryd och Bolmsö är Järnväg och dels Kust- till kustbanan. På sträckorna inom kommunen Ànns järnvägsstationer i Smålandsstenar, en viktig länk mellan grannkommunerna Reftele och Hestra. Från Smålandsstenar/Reftele kan man WLOOYLONHQ|YULJNROOHNWLYWUDÀNVNDNRSSODV i dagsläget åka till Stockholm på drygt fyra timmar. Med t.ex. mot Reftele. tåget från Hestra når man snabbt Borås, Göteborg och Karlskrona. - Kommunen ska sträva efter en förbätt- UDGWlWRUWVWUDÀN

Underlagshäften • Gislaved idag • KollektivtraÀkstrategi

20 Utvecklingsområden – Mark

Bebyggelse Ställningstagande Allmänt 'HWEHÀQWOLJDERVWDGVEHVWnQGHWVNDI|U- Översiktsplanen ska ta ställning till utvecklingsstrategier YDOWDVRFKI|UlGODV för utbyggnad av tätorterna och hur landsbygden kan bebyggas i framtiden. Den byggda miljön är en viktig faktor .RPPXQHQVNDJHQRPIUDPI|UKnOOQLQJL för kommunens attraktivitet. PDUNLQQHKDYRFKSODQOlJJQLQJWLOOJRGRVH E\JJNODUDWRPWHULGHnWWDWlWRUWHUQD Det är viktigt i alla områden att tillkommande bebyggelse eller förändringar av beÀntlig sker på ett sådant sätt att 6WLPXOHUDQGHXWHPLOM|LDQVOXWQLQJWLOO det passar in på respektive plats och att det inte förstör EHE\JJHOVHVNDKDK|JSULRULWHWI|UDWW landskapsbilden. Detta gäller inte bara bostadsbebyggelse VWlUNDDWWUDNWLYLWHWHQ utan också lokaler för olika verksamheter. 7LOOJlQJOLJKHWVWU\JJKHWVVlNHUKHWV Största andelen av bebyggelsen Ànns i kommunens tätor- RFKIRONKlOVRDVSHNWHUVNDEHDNWDV ter. Spridd bebyggelse Ànns i stort sett över hela kommunens yta. Sammanhållen bebyggelse Ànns i ett Áertal byar. .RPPXQHQVNDYHUNDI|UHQHUJLHIIHNWLYL- WHWRFKPLOM|PlVVLJWKnOOEDUXSSYlUPQLQJ Bebyggelsen i kommunen är relativt ung. Det Ànns därför LEHÀQWOLJEHE\JJHOVHRFKQ\SURGXNWLRQ få byggnadsobjekt som har hög ålder, endast några enstaka är över 100 år. I kommunen är det därför viktigt att inte - Kulturhistoriskt och arkitektoniskt bara värna om den riktigt gamla bebyggelsen utan också LQWUHVVDQWEHE\JJHOVHVNDYlUQDV den yngre som utgör det byggda kulturarv som visar på kommunens utveckling. Fyra byggnadsminnen Ànns i kom- 0|MOLJKHWI|UGLVSHQVIUnQVWUDQGVN\GGHW munen; Tingshuset i Reftele, Hökabo soldattorp i Kåller- HQOLJW/DQGVE\JGVXWYHFNOLQJLVWUDQGQlUD stad, Hembygdsgården i Hestra och Nybron i Båraryd. OlJHQ /,6 VNDÀQQDVLRPUnGHQUHGRYLV- VDGHSnNDUWDQHQOLJWI|OMDQGHNULWHULHU Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen och *\QQDUEHÀQWOLJRFKQ\NRPPHUVLHOOVHUYLFH områden för sammanhållen bebyggelse Ànns utpekade i *\QQDUEHÀQWOLJRFKQ\NRPPXQDOVHUYLFH planen. I områden med sammanhållen bebyggelse krävs *\QQDUEHÀQWOLJRFKQ\NRPPXQLNDWLRQRFK bygglov. Utanför detaljplanelagda områden krävs inte NROOHNWLYWUDÀN bygglov för jord- och skogsbrukets ekonomibyggnader. *\QQDUEHÀQWOLJRFKQ\YHUNVDPKHWVnVRP WXULVPIULOXIWVOLYVNRJVRFKMRUGEUXN Att ett område är utpekat som LIS-område innebär inte *\QQDUEHÀQWOLJRFKQ\LQIUDVWUXNWXUVnVRP att det är garanterat att dispens från strandskyddet ges. DYORSSVUHQLQJÀEHUQlWRFKWHOHIRQL *HUJRGDI|UXWVlWWQLQJDUPHGDYVHHQGHSnUH- LIS är endast ett av skälen som kan prövas vid dispensgiv- NUHDWLRQVRFKQDWXUYlUGHQ ning.

Vid framtida planering och prövning ska särskild hänsyn tas till strandzonens tillgänglighet och lokaliseringspröv- ning via detaljplanering kan behöva övervägas även vid mindre exploateringar än normalt. Hembygdsgården, Hestra

Underlagshäften • Underlagshäfte • Landskapsanalys • Byggande • LIS • Kultur • Förorenad mark • Risker • VA-plan

21 Utvecklingsområden – Mark

7lWRUWHU I kommunen Ànns åtta tätorter; Gislaved, Anderstorp, Ställningstagande Smålandsstenar, Burseryd, Reftele, Hestra, Broaryd och 8WJnQJVSXQNWHQLIRUWVDWWSODQHULQJVND Skeppshult. Detta är en av kommunens styrkor. Alla YDUDRUWHQVVSHFLÀNDI|UXWVlWWQLQJDU tätorterna har olika karaktär dels beroende naturgivna förutsättningar men också på historiska utvecklingsfaser. %\JJNODUDWRPWHUVNDÀQQDVLDOODnWWD De olika orterna erbjuder olika kvaliteter i boendemiljöer WlWRUWHUQD och typer av arbetstillfällen. För att utveckling ska kunna läggas fast för respektive tätort behöver detaljeringsnivån *U|QVWUXNWXUVNDXWJ|UDVWRPPHYLGQ\ vara större och därför görs planeringen i form av fördjup- RFKRPE\JJQDGDYGDJYDWWHQKDQWHULQJ ningar av den kommunomfattande översiktsplanen. 'HQWlWRUWVQlUDQDWXURFKNXOWXUPLOM|Q VNDJ|UDVPHUWLOOJlQJOLJ ,RPUnGHQPHGI|URUHQDGPDUNVNDQRJD SU|YDVRPVDQHULQJlUHNRQRPLVNULPOLJL I|UKnOODQGHWLOOGHQWlQNWDH[SORDWHULQJHQ 2WLGVHQOLJDGHWDOMSODQHUVNDlQGUDV (QVDPPDQKnOOHQVWUXNWXUI|UJDWXRFK F\NHOYlJV\VWHPHWVNDÀQQDVLDOODWlWRU-

Snedbild över Burseryd 2014 WHU - Fortsatt utveckling av bebyggelse utmed YDWWHQGUDJRFKVM|DULWlWRUWHUQDVNDVNH GRFNPHGKlQV\QWDJHQWLOO|YHUVYlP- QLQJVULVN

Landsbygd En förutsättning för en levande landsbygd är att där bor Ställningstagande människor. Förutsättningar Ànns för både bostadsbyggande %\JJDQGHLQRPXWSHNDGH/,6RPUnGHQ och byggande av lokaler för verksamheter i hela kommu- VNDVWLPXOHUDV nen. De senaste åren har den mesta bostadsbyggnationen i kommunen skett på landsbygden. Det är viktigt att stimu- .XOWXUKLVWRULVNWVN\GGVYlUGDPLOM|HUVND lera byggandet på landsbygd i Lis-områdern och utanför. XSSPlUNVDPPDV

Nya näringar som bland annat bidrar till besöksnäringen )|URPUnGHQVRPHIWHUE\JJQDWLRQ har börjat etableras och potentialen för Áer är stor. En NRPPHUDWWRPIDWWDKXVVNDDOOWLG förutsättning för vidareutveckling på landsbygden är ett EHKRYDYGHWDOMSODQ|YHUYlJDV väl utbyggt bredbandsnät. 3nODQGVE\JGHQXWDQI|UGHWDOMSODQHODJGD områden och områden med sammanhål- OHQEHE\JJHOVHInUWLOOE\JJQDGPHG DYKXYXGE\JJQDGHQGRFNK|JVWNYP och mindre komplementbyggnader byg- JDVXWDQE\JJORY Flahult

22 Utvecklingsområden – Mark

Infrastruktur Ställningstagande Allmänt - Gislaveds kommun ska skapa förutsätt- För att människor ska kunna bo och leva i kommunen ningar för medborgarna att kunna färdas krävs en väl fungerande infrastruktur. Kontakten med på ett tryggt och miljövänligt sätt. omvärlden liksom livet i kommunen är beroende av olika typer av infrastruktur. Det handlar om vägar och järnvägar - Infrastrukturen ska göra det möjligt att men också om bredband, energiförsörjning, vatten- och resa både kollektivt och individuellt och avloppsförsörjning samt möjligheter för telefoni m.m. göra det lätt att samordna transportsla- För att bygdens näringsliv ska blomstra och för att lands- gen. bygden ska leva måste infrastrukturen vara funktionell. En fungerande infrastruktur är en trygghetsfaktor och kan - Infrastrukturen ska fungera för de små också bidra till miljöförbättringar. och stora sammanhangen – de vardagliga och långväga resorna och transporterna Dialoger med TraÀkverket är viktigt för att bibehålla och utveckla standarden på beÀntlig infrastruktur i kommunen. till, från och igenom kommunen. Detta då TraÀkverkets nationella och regionala transport- - Kommunen ska sträva efter korta resti- planer är grunden till beslut om nybyggnation, drift och der inom kommunen och till närliggande underhåll. städer. De planerade höghastighetsbanorna Götalands- och - Koldioxidutsläppen från transportsektorn Europabanan innebär att Gislaveds kommun bör ta ställ- ska minska med 30% jämfört med 2004 ning till framtida stråk som leder till stationslägen. fram till 2030.

)OHUSHQGHOSDUNHULQJDUI|UROLNDWUDÀN- slag ska tillkomma inom kommunen. Järnvägen, Hestra Järnvägen, e Jönköping Landvetter Götalandsbanan

E u e r Kust till kust o p a 26 k o r r i 27 d Hestra o r

Värnamo Gislaved

Smålandsstenar E4 Halmstad/Nässjö

23 Nissastigen, väg 26 annat utnyttjas fördagligpendlingochyrkestra Landsvägarnas kvalitébehöver förbättraseftersomdebland struktur förolikatyperav drivmedelplaneras. I kombination meddeolikavägstråken måsteocksåinfra- pusselbit. 604 (Gnosjövägen)tillväg26söderomGislaved enviktig För attfåenkoppling tillE4:anärenförlängningav väg Väg 27ärettmycket viktigtstråkiöst-/västligsträckning. Varberg/Värnamo kunnalösas. skulle även kopplingen mellanväg26och153mot 2+1-väg. Smålandsstenar/Skeppshult Medenförbifart Gislaved ochSmålandsstenargenommittseparering och stenar/Skeppshult samtenbreddning av sträckanmellan Smålands- De viktigasteframtidaåtgärderna ärförbifart och Gislaved. är störstomkringGislaved ochmellanSmålandsstenar är idagenvarierandestandard påstråket. Tra längsvägenärarbetspendlingen stor.Mellan orterna Det till Stockholm. Väg 26ingåristråket Inlandsvägensyd. ten. DenärocksåenviktiglänkmotJönköpingochvidare ² Riksväg 26medkoppling motE6ochjärnvägen Halmstad Vägar Utvecklingsområden –Mark Nässjö/Jönköpingärav betydelseförtra À k tillvästkus- À À kmängden k. 24 • Infrastrukturstrategi Underlagshäften 2OLNDW\SHUDYGULYPHGHOVNDÀQQDVWLOO - Ombyggnad av större vägarskasamord- 0|MOLJKHWHQWLOOVSnUEXQGHQHOHNWULÀHUDG - Vägförbindelser somkopplas tillframtida - Vägplanering skaske istråktänkandeför Ställningstagande 6lNUDXWIDUWHUWLOOEHÀQWOLJWYlJQlWIUnQ - Påhelasträckningen av väg27genom - Landsbygdsvägarna skaförbättras. - FörbindelsemellanRefteleochGislaved somkopplar- Ettvägreservat samman 6NHSSVKXOWVNDÀQQDV - förenöstligdragningVägreservat av för- medviltstängsel. - Helaväg26frånSkeppshult tillväg40 huvudstråken. ä 27 - Väg 26 - Väg Riksintresse nas medcykelvägar. utredas. WUDÀNPHOODQ$QGHUVWRUS*LVODYHGVND na skautredas. stationsområden påhöghastighetsbanor- 151,153, 597och604. de funktionelltutpekadevägarna26, 27, lingsmöjligheter. för attinteförhindrakommunens utveck- exploateringområden skakunnaskapas *LVODYHGVNRPPXQVNDYLOWVWlQJVHOÀQQDV mellanDyereservat ochNennesmo. 597 och599, samtmedettmarkerat väg- ska stärkasgenom upprustning av väg YlJDUQDRFKRFKVNDÀQQDV utanförSmålandsstenar/ bifarten ska byggas omtillmittseparerad väg gängliga istrategiskalägen utefter - Utvecklingsområden – Mark

GC-vägar I Gislaveds kommun Ànns omkring 100 kilometer gång- Ställningstagande och cykelväg. - Gislaveds kommun ska sträva efter att bli en cykelkommun och skapa bättre De större orterna i kommunen har ganska väl utbyggda förutsättningar för cyklister. gång- och cykelvägnät. De mindre orterna har däremot inte lika väl utbyggda system. Det saknas även på Áera - Grundkriterier för utbyggnad av nya cy- ställen lämpliga alternativ för cyklister att ta sig mellan de kelvägar är: olika tätorterna och besöksmålen i kommunen. • Skolvägar • Vägar mot centrum och service Det Ànns både statliga och kommunala gång- och cykelvä- • Arbetspendlingsvägar gar. Det som skiljer de statliga gång- och cykelvägarna från • Motionsvägar och turiststråk de kommunala är att TraÀkverket generellt är väghållare - Infrastruktur i form av servicepunkter för gång- och cykelvägar utmed allmän väg och i stort för cyklister ska byggas för att ge be- ansvarar för att åtgärder på det statliga vägnätet utförs. kvämlighet och trygghet. Inom tätorterna hanteras gång- och cykelvägfrågorna i - Cykelleder ska planeras och märkas ut. fördjupningarna av översiktsplanen. - Tätorter ska bindas samman med cykelvägar och samverkan ske mellan 7UDÀNYHUNHWRFKJUDQQNRPPXQHU (WWF\NHOVWUnNVNDÀQQDVPHOODQ+HVWUD och Nissafors i Gnosjö kommun. Cykelbana utmed Södra Storgatan, Gislaved

Underlagshäften • Mål och strategier för cykelvägar • Energistrategin

25 Utvecklingsområden – Mark

Järnvägar Kust till kustbanan, som omfattar sträckan Göteborg Ställningstagande - Kalmar/Karlskrona, är viktig för den öst-västliga per- - Halmstad/Nässjö järnväg ska förstärkas son- och godstraÀken. Järnvägen utgör också matarbana genom förutsättningar för ökad till Södra stambanan i Alvesta. Vid en framtida utbyggnad JRGVRFKSHUVRQWUDÀNRFKVWUlFNDQ av höghastighetsbanor kan banan komma att ansluta både Halmstad-Värnamo ska prioriteras. mot Götalandsbanan och mot Europabanan. - Möjliga stickspår för gods ska utredas. Halmstad-Nässjö järnväg har länge haft en låg standard som skapar långa restider. En förbättring av järnvägs- 3HUVRQWUDÀNHQVNDVWLPXOHUDVJHQRP stråket Nässjö/Jönköping-Värnamo-Halmstad med ökad öppna och trygga stationer. kapacitet, kortare restider och på sikt elektriÀering av hela sträckan har stor framtida betydelse. Förbättringarna - De fysiska förutsättningarna för en god kan ge goda möjligheter för ökad dagspendling över regi- resestandard i kommunens tre stationslä- onsgränserna. Det kan också ge möjligheter till avlastning gen ska utvecklas. som alternativ transportväg för gods i det nationella järn- vägssystemet och ge möjligheter till hantering av de lokala 3HUVRQWUDÀNHQSn.XVWWLOONXVWEDQDQ företagens godsströmmar. ska förstärkas och förutsättningar för ett resecentrum i anslutning till riksintresset Järnvägarnas koppling till hamnarna i Göteborg och Halm- Hestra station, i Hestra utredas. stad har stor betydelse för näringslivets godshantering i framtiden. 'HQEHÀQWOLJDVWUXNWXUHQDYDQVOXWQLQJDU mot kommande höghastighetsbanor ska I|UVWlUNDVVRPWH[PHGHOHNWULÀHULQJDY Riksintresse Halmstad-Nässjöbanan. - Kust- till kustbanan med Hestra station. - Ett stationsläge i Värnamo ska stödjas. Flyg Inom drygt en timmes bilväg från Gislaved Ànns fyra Áygplatser. Landvetter utanför Göteborg är den största. Ställningstagande Dessutom Ànns Jönköpings Airport, Växjö Småland Air- - Flygplatsen i Smålandsstenar skyddas och port och Halmstads Airport. ges möjlighet till utökning.

Flygfältet i Smålandsstenar är lokaliserad på industrimark - Järnvägsanslutning till Landvetters och används som sportÁygfält. Runt Áygplatsen Ànns om- Á\JSODWVVNDXQGHUVW|GMDV råden som skyddas så Áygsäkerheten inte ska äventyras. Byggnadsverk får inte överstiga angivna höjdbegränsningar.

Tidigare har det varit Áygplats på Anderstorps motorbana. Ny verksamhet kan bli aktuellt vid ny tillståndsprövning. Flygfältet, Smålandsstenar

26 Utvecklingsområden – Mark

Bredband Snabbt bredband är en av grundförutsättningarna för att Ställningstagande e-samhället ska kunna bli verklighet. Med snabbt bred- - Kommunen eftersträva att alla hushåll band avses i första hand optoÀbernät medan mobilnäten och arbetsställen ska ha möjlighet att kommer att utgöra komplement. Kommunen anser att ansluta sig till höghastighetsnät. ansvarig myndighet ska förbättra mobiltäckningen. )RNXVVNDOLJJDSnÀEHUEDVHUDGHQlW - Lokala initiativ på landsbygden ska stöttas. - Utbyggnad av nät i tätorterna ska prioriteras. - Kommunen ska verka för att tillgången WLOOÀEHUQlWVlNHUVWlOOVYLGQ\H[SORDWHULQJ av bostads- och industriområden samt Underlagshäften vid ut- eller ombyggnad av kommunal • Bredbandsstrategin infrastruktur.

Avfallshantering Gislaveds kommuns avfallshantering ska utgå från precise- Ställningstagande ringen under miljömålet God bebyggd miljö: ”Avfallshan- $YIDOOVPlQJGHUQDVNDPLQVND teringen är effektiv för samhället, enkelt att använda för - Hantering av farligt avfall ska vara säker. konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög $YIDOOVNDWDVRPKDQGVRPHQUHVXUV grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.” $YIDOOVKDQWHULQJHQVNDYDUDDQYlQGDUYlQ- lig och miljöriktig (lätt att göra rätt). I nuläget hämtas ett blandat säck- och kärlavfall hos hushållen varannan vecka. Hushållens grovavfall och andra återvinningsbara fraktioner hanteras via två återvinnings- centraler och en mobil återvinningscentral. Farligt avfall kan lämnas vid miljöstation på ÅVC eller till kringkö- rande miljöbil en gång per år. Avloppsslam tas om hand i kommunens avloppsreningsverk eller skickas till extern behandling. Förpackningar och tidningar samlas in via åter- vinningsstationer på 19 platser i kommunen.

27 Utvecklingsområden – Mark

Ledningar El Ställningstagande Gislaveds kommuns regionnät, 130 kV, matas i norra delen (WWDYEURWWVVlNHUWHOQlWVNDÀQQDVLKHOD från Vattenfalls 400/130 kV–ledningar i Tranemo och södra kommunen. delen via E:ONs ledningar i Breared. Elen transformeras ned till 40 kV i Mossarp respektive Smålandsstenar. - Hög grad av mobiltelefonitäckning ska Inga delar av luftledningsnätet på 130 kv eller 40 kV går eftersträvas. nära bostäder i dagsläget. Efter stormarna Gudrun och Per har stora delar av ledningsnätet lagts som jordkabel. Ledningsgatorna kan vara begränsande för olika åtgärder, men bildar också en grön infrastruktur som kan ha stor betydelse för den biologiska mångfalden.

I kommunen är E:ON och Gislaveds Energi AB de största eldistributörerna. Övriga aktörer är Östra Kinds Elkraft och Vaggeryds kommuns elverk. E:ON, Hestra

Kommunen ingår i elområdena 3 och 4. Gränsen mellan dem delar kommunen.

VA-nät Ortssammanbindande vatten- och avloppsledningar Ànns mellan Gislaved-Anderstorp, Reftele-Anderstorp och Gi- slaved-Hestra. Vattenledning Ànns mellan Smålandsstenar och Skeppshult. Detta ger fördelar genom att mindre recipienter inte belastas och antalet vatten- och avloppsverk blir färre. Sårbarheten ökar dock.

Fastigheter i närheten av överföringsledningarna kan kopplas på och få kommunalt vatten- och avlopp, vilket kan innebära att Áer dåliga avloppslösningar åtgärdas.

Gas En stamledning för gas Ànns utbyggd från Tronebo i kommunens södra gräns till Segerstad sydväst om Reftele. En ledning går från Segerstad till Gislaved. Distributionsled- ningar Ànns i Gislaved, Anderstorp och Smålandsstenar

Master Mobiltelefonitekniken bidrar i stort till samhällsutveckling- en och leder bland annat till ökad trygghet för individen. Täckningsgraden för mobiltelefonin är ur många aspekter viktig.

Ansökningar om master över 20 m utanför tätorter och 45 m inom tätorter ska godkännas av Försvaret.

Underlagshäften • Byggande • Energistrategin

28 Utvecklingsområden – Mark

Näringsliv Ställningstagande Allmänt - Kompetens, kreativitet och erfarenhet Näringslivet i Gislaveds kommun bidrar med arbetstillfäl- från hela arbetskraften, oavsett len, utbud i produkter och tjänster för såväl privat som bakgrund och härkomst, kön, ålder eller offentlig sektor, samt utbud av produkter och tjänster för bostadsort ska tas tillvara. invånare och besökare. - Satsning ska ske på utveckling av nya Företagen i Gislaveds kommun är till stor del fortfarande branscher för att stödja och komplettera lokalt ägda, och är till största delen baserade på tillverk- EHÀQWOLJDEUDQVFKHU ningsindustri med underleverantörsfokus. Idag sker en kraftig automatisering vilket har resulterat i industrier - Samarbete med högskolor och univer- med färre arbetstillfällen än tidigare. Det Ànns inga företag VLWHWVNDLQWHQVLÀHUDVI|UDWWXQGHUOlWWD med över 500 anställda, förutom de koncerner och kedjor nyskapande av företag. som har moderbolag i Gislaveds kommun. Det sker en utveckling mot företagstjänster och en ny typ av kompe- tensförsörjning.

Behovet av kulturella och kreativa näringar ökar allt mer när upplevelsebaserade tjänster och behovet av att kunna kommunicera utvecklas. De digitala kulturella tjänsterna växer och skapar särskilda behov av tillgång till t.ex. lokaler, och verktyg. Besöksnäringen är liksom kulturella och kreativa näringar ingen egen isolerad bransch utan hör samman med olika branscher som t.ex. jord- och skogs- Affärsracet, Anderstorp bruk, detaljhandel och ortsservice, hotell och restaurang samt fritidsutbud.

Miljötekniksektorn innehåller produktion av både varor och tjänster och är en ny sektor som är kunskapsintensiv och är beroende av såväl kompetensförsörjning, innova- tionsplattformar, infrastruktur och produktmix för att kunna utvecklas lokalt. Det Ànns en relativt liten andel miljöteknikföretag i kommunen och regionen.

Jord och skogsbruk utgör 1/3 av andelen arbetsställen, men har idag mycket få anställda.

Underlagshäften • Näringsliv

29 Spabo, Burseryd vilket motsvarartvåtredjedelar av landarealen. Det Skogsmarksarealen iGislaveds kommun ärca74000ha Skogen iGislaveds kommun dominerasav granochtall. t.ex. besöksnäringen. betydelse fördenbiologiskamångfaldenochnäringarsom Ett aktivtjordbruk medblandannatbetandedjurharstor i kommunen. grad hållasöppna. Det ocksåattihögminskar mendeöppnaytornafortsätter rådet ikommunen 8 sedan 1981ocharealen betesmarkharminskatmed realen). Åkerarealen ikommunen harminskatmed13 av landarealen) och3000habetesmark(3 I Gislaveds kommun Jord- ochskogsbruk sive jaktsysselsätterknappt 300personer. ca 950skogsbruksföretag ikommunen. Skogsbruket inklu- Utvecklingsområden –Mark sedan2003. Detstörstasammanhållnajordbruksom- À nns söderomReftele. Åkermarken À nns idagca6500haåkermark (6 À nns ungefär300jordbruksföretag av landa- av À nns

30 • Näringsliv Näringsliv Jord- ochskogsbruk • Underlagshäften - Envarieradträslagsfördelning iskogen - Förädlingsledetinomdeareella näringar- - Bebyggelse påjordbruksmark skaund- jord- ochskogsbruk- Hållbart medett - Ettaktivtjordbruk skastimuleras. Ställningstagande ska eftersträvas. na skastimuleras. smark tillskapas. vikas. Omsåsker ska annan jordbruk- eftersträvas. ökat inslag av ekologisk produktion ska Utvecklingsområden – Mark

Besöksnäring Majoriteten av turisterna som besöker Gislaveds kommun Ställningstagande är familjer. Under vintern är den främsta reseanledningen - Aktiviteter och evenemang som speglar Isaberg för utförsåkning, men även andra utomhusaktivite- natur, kultur och sport året om ska vara ter, både sommar och vinter attraherar. Under sommaren grunden för besöksnäringen. är shopping, utomhusaktiviteter och avgiftsbelagda attrak- tioner som muséer och Anderstorps motorbana, Isaberg - Möjligheten att vara cykelturist i och Reftele golfbana samt många Àskevatten populära kommunen ska öka. aktiviteter. Det unika med Anderstorps motorbana är att den har varit Sveriges enda formel 1 bana och är känd i - Isaberg är en attraktiv destination som stora delar av världen. ska utvecklas.

Sol och bad samt sightseeing är attraktiva aktiviter hos - Motorbanan i Anderstorp ska utvecklas kommunens utländska besökare under sommaren. Svensk- med motoranknutna verksamheter. arna har svårare att deÀniera sina aktiviteter och är inte lika aktiva. Svensken stannar i regel bara under dagen medan den utländska besökaren har Áer övernattningar. Isaberg, Hestra

Underlagshäften • Besöksnäringsstrategin • Näringsliv

31 Utvecklingsområden – Mark

Industriverksamheter I Gislaveds kommun Ànns produktion av råvara, kompo- Ställningstagande nenter, halvfabrikat samt produktion av slutprodukt och - Gislaveds kommun ska fortsatt vara en olika former av ytbehandling. Det Ànns även industrier i stark industrikommun. kommunen som tillverkar verktyg och maskiner för andra industrier. Generellt så anses Gislaveds kommuns närings- - Byggklara tomter för verksamheter ska liv ha en rik produktmix och även innehålla olika delar av ÀQQDVLNRPPXQHQ förädlingskedjan.

Det Ànns många underleverantörer i Gislaveds kommun, men även många företag med slutprodukter och kända varumärken. Metall, polymer och trä är idag de största in- riktningarna. Nästan 10 av jobben inom branschen plast och gummi Ànns i Gislaveds kommun. Snedbild över industriområde, Smålandsstenar 2014

32 Utvecklingsområden – Mark

Kommersiell service Det Ànns olika typer av handel. Partihandel som tradi- Ställningstagande tionellt säljer stora partier till företag, detaljhandel som ,KHODNRPPXQHQVNDÀQQDVEDVVHUYLFHL säljer direkt till konsument och e-handel, som har både form av livsmedel och drivmedel. företag och konsument som målgrupp. Partihandel är en växande bransch, inte minst som service till tillverknings- - Möjligheter att tillskapa olika samlande industrin och byggsektorn. Handeln i stort är beroende av servicepunkter ska utredas. infrastruktur och marktillgänglighet.

Detaljhandel har behov av markläge och lokaler för att kunna vara attraktiv och tillgänglig för konsumenter. De- taljhandeln har stor betydelse för orternas centrum men även för tillgång till service på landsbygden. Partihandel, detaljhandel och e-handel utgör tillsammans den tredje största arbetsgivaren i kommunen.

IT/Data-tjänster, marknadsföring/reklam, juridisk, ekonomisk och teknisk support är de stora områdena vid sidan om bemanning och maskinuthyrning.

I Gislaveds kommun Ànns många skönhetssalonger. Skön- hetsvård är en växande bransch och fungerar idag i klus- ter för att bli attraktiva genom att komplettera varandra. Behov av konsumenttjänster för service ökar.

Besöksnäring generellt och detaljhandel, hotell & restaurang, service till konsument etc., är beroende av såväl turister som invånare samt dagbefolkning på de olika orterna. Smålandiaområdet

Underlagshäften • Gislaved idag

33 Utvecklingsområden – Mark

Energi Industrisektorn är den sektor i kommunen som använder Ställningstagande mest energi. Tillverkningsindustrin är stor och använder - Biogas ska utgöra 1/3 av den totala mest elenergi. Även naturgas är en viktig energikälla för gasanvändningen i kommunen. industrin. Lokala naturgasnät Ànns i tätorterna, Gislaved, Anderstorp, Smålandsstenar och Skeppshult och natur- - Lokalt producerad förnyelsebar energi gasen används primärt till processer i industrin men även ska utgöra minst 30 % av den totalt om- som uppvärmning i såväl företag som Áerbostadshus och i satta energin. enskilda bostadshus. - Möjlighet till produktion av solenergi i Den sektor som använder mest fossil energi är transport- både stor och liten skala ska stimuleras. sektorn och Gislaveds kommun har en mer bränsleslukan- de fordonspark än Sverige generellt. - En fortsatt utveckling av nät för fjärrvär- me ska stimuleras. Hushållssektorn har sakta minskat sin energianvändning - Försörjning och produktion av förnyelse- och detta beror bland annat på förändringar i uppvärm- ningssystem. bar energi ska främjas. - Infrastruktur för energieffektiva och mil- Energiproduktionen i Gislaveds kommun är inte stor. Den jövänliga transporter ska byggas upp. energi som produceras kommer främst i form av bio- bränsle från skogen. Fjärrvärmeanläggningar Ànns i Hestra, - Gislaveds kommun är positiv till vindbruk. Burseryd och Reftele i form av närvärme. I Gislaveds tätort är fjärrvärmenätet utbyggt. • Vindkraft ska lokaliseras till områden där det råder bra förutsättningar för vindbruk; där det Ett 50-tal anläggningar med solfångare Ànns på villor och blåser bra, där andra väsentliga intressen inte Áerfamiljshus. Gislaved Energi har sedan 2007 ett solkraft- störs eller i redan påverkade områden. verk. Vid Gislaveds reningsverk produceras biogas genom • Etableringar av vindkraftsverk i naturreservat och Natura 2000-områden ska undvikas. rötning av slam. • Vindkraft ska inte etableras i anslutning till riksintresse där områdets riksintressevärden påverkas. Den lokala produktionen av vattenkraft i kommunen sker • Vindkraftsetableringar tillåts inte närmare tätor- dels i Gislaved Energis regi, via verket Gyllenfors och dels ter och värdefulla kulturmiljöer än 1000 meter. via två privata verk som är anslutna till Gislaved Energis • Vindkraft ska lokaliseras efter landskapets för- nät, Vikafors och Våthultström. I kommunen Ànns privata utsättningar och så att intrång i naturmiljöer mindre verk som är kopplade till Eon. begränsas och störningar minimeras • Behovsstyrd hinderbelysning för vitt ljus ska använ- Två vindkraftverk Ànns i Reftele (Klämman) das. 9LQGNUDIWHWDEOHULQJVRPEU\WHUHQÁ\JSODWVKLQ- derfria zon tillåts inte. Olämpliga områden för Olämpliga områden för etablering, Jönköpings • Vindkraft ska lokaliseras med hänsyn till besöks- kommunn vindbrukschematisk översikt näringens och friluftslivets intressen och så att andra regionala och lokala intressen inte störs.

Tranemo kommun

Vaggeeryd kommun

Gnosjö kommun

Svenljunga kommun

Värnamo Falkenbergs kommun kommun

Hylte Underlagshäften kommun • Energistrategin

Ljunng´by • Vindkraft kommmun

34 Utvecklingsområden – Vatten

Allmänt Ställningstagande Vattnet är i ständig rörelse och fungerar som ett utmärkt - Kommunens 388 sjöar är ett av lösningsmedel. Det innebär att såväl mängd som kvali- kommunens varumärken. te varierar. Marken och hur den används påverkar tre betydelsefulla egenskaper hos vattnet; Áöde, kvalite och - Sjöar och vattendrag ska synliggöras i naturvärde. kommunens tätorter. Vatten är livsmedel, biotop, kultur, naturupplevelser och transportmedel och förutsättning för friluftsliv.

Tre av de västsvenska Áodsystemen berör Gislaveds kommun; Ätran i de västra delarna med sjön Fegen, Lagan i sydost med Bolmens tillrinningsområde och Gislaveds Hestra kommuns karaktärsvattendrag Nissan som med sitt 8 mil Teckenförklaring Avrinningsområde Lagan långa vindlande lopp har präglat en stor del av kom- Avrinningsområde Nissan munens utveckling. Nissans avrinningsområde täcker in Avrinningsområde Ätran större delen av kommunens yta. GISLAVED Anderstorp Många av kommunens vattendrag har varit förutsättning för industriutvecklingen i kommunen och rymmer kultur- Burseryd Reftele historiska värden. Smålandsstenar ´

Broaryd Skeppshult Gemensamt för alla vattenområden i kommunen, såväl grund- som ytvatten, är en kraftig försurningspåverkan.

Fokus på vattenfrågorna är satt genom EU:s ramdirektiv för vatten. Avrinningsområden Algustorpasjön och Isabergstoppen

Foto av Patrik Leornardsson Underlagshäften • Vatten • VA-översikt

35 Utvecklingsområden – Vatten

Ytvatten Ställningstagande Kommunen indelas i följande avrinningsområden: - Kommunen ska stimulera ett hållbart Lagan ÀVNH 1. Bolmen och dess mindre Áöden Nissan - Försurningens effekter ska minskas 2. Västerån och Österån genom fortsatt kalkning. 3. Nissans nedre del (nedströms Nissasjöarna) 4. Anderstorpaån - Kommunens ska aktivt arbeta för att 5. Nissasjöarna och deras tillÁöden god ekologisk och kemisk ytvattenstatus 6. Nissans övre del ska uppnås och prioriterade områden är Ätran Anderstorpsån och Lillån. 7. Ätran

Det Ànns 388 sjöar som upptar ca 7 av kommunens yta. Fiske och bad har en stor betydelse för både kommunin- vånare och turister.

Sjöarna över 20 ha (84 sjöar) är naturvärdesbedömda och sex av dessa har ”särskilt högt naturvärde” och tio ”högt Svanån naturvärde”. Radan RadanStengårds- Västerån 44 vattendrag i kommunen är naturvärdesbedömda varav Nissan hultasjön tre bedömdes ha ”mycket högt naturvärde” och åtta ha Gärdessjön ”högt naturvärde”. Norra Vallsjön Övergödning är ett miljöproblem i Bolmen och Draven Hestra och i vattendragen Lillån, Segerstadån och Viskeån samt Hestrasjön i Broaryd. Anderstorpaån utmärker sig som Teckenförklaring särskilt belastad av föroreningar. Värdefulla vatten Flanka- Nissa- Värdefulla vatten Inom vattenförvaltningen klassas större ytvattenförekom- bäcken sjöarna ster (sjöar större än en km2 och vattendrag med tillrin- Moa sågbäck ningsområden på mer än 10 km2) utifrån ekologisk och kemisk status. I den preliminära statusklassningen uppnår ´ ingen av de 24 klassade sjöarna hög ekologisk status. 12 av sjöarna har god ekologisk status medan resterande Maj- GISLAVED 12 sjöar har måttlig status. Ingen av sjöarna anses sjön ha otillfredsställande eller dålig ekologisk status. Löbbosjön Anderstorp Ingen av sjöarna uppnår god kemisk status mest beroende på höga kvicksilverhalter. Spaden

Nissan Miljökvalitetsnormerna ska beaktas i planering och lovgivning. Burseryd Fegen Reftele Smålandsstenar Draven Hurven Broaryd Skeppshult

Flinteryds- Västerån bäcken Bolmen

Miljökvalitetsnormer • Sjöar och vattendrag ska uppnå god kemisk och ekologisk status enlig EU:s ramdirektiv för vatten. Värdefulla vatten 36 Utvecklingsområden – Vatten

Statusklassning Preliminär 2015 Rasjön Teckenförklaring

Vattendrag Hög ekologisk status God ekologisk status Måttlig ekologisk status Norra Vallsjön Otillfredsställande ekologisk status Valån Dålig ekologisk status Valån Hestra Södra Vallsjön Sjöar Nissan Hög ekologisk status Algustorpasjön Vikaresjön God ekologisk status Måttlig ekologisk status FlankabäckenSödra Gussjön Otillfredsställande ekologisk status ´ Dålig ekologisk status

Älgeå

GISLAVED Majsjön Anderstorp

Sävsjön

Nissan

Burseryd Reftele Stålebobäcken

Smålandsstenar Viskeån Segerstadån Hurven BolånBroaryd Skeppshult Ängån Örsjön

Belån

Träppjaån Flaten

Tannsjön

37 Utvecklingsområden – Vatten

Kemisk status utan överallt överskridande Statusklassning ämnen Preliminär 2015 I Sverige Ànns för höga halter av kvicksilver och bromera- de difenyleter (PBDE) i alla sjöar och vattendrag och god kemisk status uppnås inte för dessa ämnen någonstans. Utöver dessa ämnen så uppnås inte god kemisk status i Gislaveds kommun i en sjö och ett vattendrag:

Bolmen uppnår inte god kemisk status exklusive överallt överskridande ämnen p.g.a förhöjda halter i sediment av nickel och polyaromtiska kolväten (PAH). Även förhöjda halter av tenn har uppmätts i bottensedimenten.

Anderstorpaån uppnår inte god status på grund av förhöj- da nickelhalter.

Hestra

Teckenförklaring

Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus

GISLAVED

Anderstorp

Anderstorpaån

Burseryd

Reftele ´ Smålandsstenar

Broaryd Skeppshult

Bolmen

38 Utvecklingsområden – Vatten

Grundvatten Ställningstagande Tillgången på grundvatten är mycket god i Gislaveds kom- - Grundvattenresurserna ska skyddas. mun. SGU har identiÀerat geologiska formationer av na- tionell betydelse för vattenförsörjning. I kommunen Ànns - Grundvatten ska ges prioritet vid två sådana områden; Nissadalen och delar av Finnvedens avvägning mot andra intressen. Folkland. - Grundvattenskyddet i anslutning till Gislaveds kommun baserar sin vattenförsörjning på grund- vägar ska förbättras. vatten och tillgången är god. Vissa grundvattenförande lager är mer känsliga för föroreningar än andra beroende på inÀltrationshastigheten i marken. Råvattenkvaliteten i de kommunala vattentäkterna varierar. De problem som Ànns är förhöjda järn- och manganhalter samt lågt pH. Miljökvalitetsnormer • Grundvattenförekomsten ska uppnå god kemisk och Fem av kommunens grundvattenförekomster riskerar att kvantitativ status. inte uppnå god kemisk status beroende på förekomsten av förorenade områden, nitrat eller kvicksilver i vattentäkter eller risker förknippade med infrastruktur och transporter.

Miljökvalitetsnormerna ska beaktas i planering och lovgivning.

HestraHest ra

Teckenförklaring

Kommunyta Grundvattentillgångar Grundvattentillgångar känsliga för föroreningar

GISLAVEDGisla ved AnderstorpAn de rs t or p

BurserydBu rs er y d

RefteleReft ele

Sm å lan dss ten ar Smålandsstenar

Sk ep ps h ul t BroarydBr oa ry d Skeppshult

Underlagshäften • Vatten ´ • VA-översikt Grundvattentillgångar 39 Utvecklingsområden – Vatten

Vatten och avlopp -VA I Gislaveds kommun Ànns 8 allmänna vattenverk och 30 Ställningstagande - Gislaveds kommun ska ha en säker, mil allmänna vattenledningar. De allmänna vattenverken försörjer 23 700 invånare med 2,0 miljoner mó dricksvat- klimatanpassad och hållbar VA-för- ten per år. Samtliga vattenverk använder grundvatten som sörjning som bidrar till bebyggelseut- bas för dricksvattenproduktionen. vecklingen i kommunen. VA-hantering ska utformas och skötas så att männi- För att trygga vattenförsörjningen långsiktigt Ànns vatten- skors hälsa tryggas och att påverkan på skyddsområden för de Áesta av de allmänna dricksvatten- miljön minimeras. täkterna. För närvarande pågår uppdatering och utökning av skyddsbestämmelserna för samtliga allmänna vattentäk- - Klimatförändringarnas effekter ska ter. Förslag till nya områdesavgränsningar och skyddsfö- begränsas genom att anpassa planering reskrifter har tagits fram och kommunen har ansökt hos och hantering av vatten och avlopp till länsstyrelsen om fastställelse av dessa föreslagna områden. ett förändrat klimat. Alla hushåll i kommunen har inte allmänt dricksvatten. Totalt är det cirka 5 000 personer som har enskilt dricks- - Verksamhetsområde för allmänt VA ska vatten. PLQVWÀQQDVGlUYDWWHQWMlQVWODJHQNUlYHU det. Om det gynnar kommunens Avloppsvatten är ett samlingsnamn för vatten som på utveckling kan verksamhetsområdet något sätt är påverkat av samhället. I Gislaveds kommun utökas ytterligare. Ànns 9 allmänna avloppsreningsanläggningar som renar totalt 5,2 miljoner m3 vatten varje år. Det Ànns ca 50 mil - Kommunen ska samverka med andra avloppsledningar. I kommunen Ànns det ca 3 200 enskilda kommuner. Samverkan ska leda till avlopp, varav ca 1 600 är byggda före 1974. En stor del av hållbara och kostnadseffektiva de gamla anläggningarna är inte godkända. VA-lösningar samt samstämmiga När enskilda avloppsanläggningar ska anläggas i anslutning bedömningar av regelverket. till sjöar och vattendrag krävs särskild hänsyn till påverkan - Utökning av verksamhetsområdet för på bland annat vattenkvaliten. Kommunen ska ta ställning allmänt VA kan ske både via överförings- till om hög skyddsnivå ska gälla i vissa fall. Det handlar om hög skyddsnivå för hälsoskydd och hög skyddsnivå för ledningar och lokala anläggningar. miljöskydd. - Den allmänna dricksvattenförsörjningen ska i första hand baseras på grundvatten. - Stora vattentäkter i kommunen ska ges formellt skydd. - I områden där allmänt VA planeras inom en 10-årsperiod ska kraven på enskilda anläggningar vara rimliga i relation till omfattningen av problemet och tiden tills att allmänt VA blir tillgängligt enligt VA-planen. 'DJYDWWHQÁ|GHQVNDUHGXFHUDVI|UGU|MDV och regleras så att belastning på ledningsnät och recipienter begränsas. - Föroreningar i dagvattnet ska avskiljas innan de når recipienten om möjligt redan vid föroreningskällan.

40 Södra Gussjön uppnår god ekologisk status med avseende på på med avseende status ekologisk uppnår god näringsämnen. vatten. nas som värdefulla riskerar eller där belastningen lastning från avlopp hög i framtiden. bli känsliga hyser och naturvärde, har högt kultur- näringsämnen eller där har hög belastning av arter, andra särskilda förhållanden råder. Ställningstagande ska gälla vid Hög skyddsnivå enskilda avloppsan- lokalisering av läggningar: sjöar och vattendrag. • Inom 50 m från alla som inte sjöar och vattendrag • Inom 100 m från som beteck- sjöar och vattendrag • Inom 100 m från för dricksvattentäkt. • Inom skyddsområden allmänna badplatser. • Inom 100 m från vattentäkter. • Inom 50 m från större be- har en hög sammanlagd • Inom områden som som i övrigt • Inom 100 m från sjöar och vattendrag 41 Utvecklingsområden – Vatten – Utvecklingsområden Underlagshäften • Vatten • VA-översikt Vid följande sjöar och vattendrag bedöms och vattendrag följande sjöar Vid gälla: hög skyddsnivå • Nissan • Rasjön • Radan • Stengårdshultasjön • Svanån (norra) • Västerån • Valån • Trollsjöån Vallsjön • Norra Vallsjön • Södra • Hylteån • Flankabäcken • Nissasjöarna • Kyrkesjön Sågbäck • Moa • Västerån • Majsjön • Storasjön/Sävsjön • Löbbosjön • Spaden • Fegen • Lången • Värsjön • Betarpsbäcken • Yxabäcken • Samserydssjön • Anderstorpaån • Flahultasjön • Viskeån • Annebergssjön • Segerstadsån/Ölmestadsån • Draven • Lillån • Belån • Flaten • Stumsjön • Agnsjön • Sunneråsbäcken • Hurven • Bolån • Hestrasjön • Flinterydsbäcken • Jällunden • Bolmen Risker Allmänt I Jönköpings län bedöms pandemier, farliga utsläpp och Ställningstagande - Kommunen ska verka för att traÀ k- värmeböljor medföra störst risk för människors liv och hälsa. Naturolyckor, pandemier och avbrott eller störning- olyckor med vilt kontinuerligt minskar. ar i infrastruktur bedöms ge störst risk för störningar i - Kommunen ska verka för att inga järn- samhället. vägsrelaterade traÀ kolyckor inträffar i I stort sett hela samhället är beroende av el, IT, kommu- kommunen. nalteknisk försörjning, transporter och personal. Samhäl- - Förebyggande arbete kring transporter lets risker, sårbarheter och beroenden hänger ihop och de med farligt gods ska utvecklas. sammanfaller ofta. - För att IT-säkerheten ska vara hög ska Gislaveds kommun präglas av industriverksamhet, i stor ett förebyggande arbetssätt utvecklats. och mindre skala. Plastindustrin utgör en central del i företagsamheten men även metallbearbetning tillsammans - Fokus ska läggas på att förebygga risker i med annan tillverknings- och bearbetningsindustri. Riks- samband med brand i närheten av vägarna 26 och 27, länsvägarna 151 och 153 samt 604 ut- vattendrag. gör viktiga delar i infrastrukturen eftersom transporterna med lastbil är dominerande. På dessa vägar transporteras dessutom en stor mängd farliga ämnen varje år. Kommu- nen korsas även av järnväg genom Kust-till-kust-banan i den norra delen och i den södra delen À nns järnvägsför- bindelse med Halmstad och Värnamo.

Den dominerande orsaken till att personer från kommunen vårdas på sjukhus är fallolyckor. Sett till antalet räddningsinsatser så är det i traÀ ken som Á est skadas.

Behovet av godstransporter och arbetspendling inom och genom kommunen tillgodoses till allra största delen genom fordonstransporter på väg vilket skapar risker i traÀ ken. Industribrand är också en dominerande risk, vilket kan får stora konsekvenser på personer men också på omgivning, miljö och sysselsättning beroende på verksamhet.

TraÀ ken är den största källan till föroreningar i luften. För utomhusluft À nns fastställda miljökvalitetsnormer som ska avspegla den lägsta godtagbara miljökvaliteten som människa och miljö tål. Dessa normer är gränsvärden som inte får överskridas. De mätningar och modelleringar som gjorts visar inte på att några miljökvalitetsnormer för luft överskridits.

Underlagshäften Miljökvalitetsnormer • Risker • Kontinuerlig uppföljning ska ske av miljökvalitetsnor- men för luft. 42 Risker

Klimatanpassning Ställningstagande Allmänt - Kartläggning av översvämningsrisker ska Enligt framtaget klimatscenario för länet kommer somrar- fortsätta. na bli längre, varmare och torrare. Vintrarna kommer att bli kortare, mildare och fuktigare med mer nederbörd i - Arbete med att förhindra effekter av form av regn snarare än snö. Kortare och mildare vintrar skyfall och översvämmning ska intensi- kommer att innebära kortare och tunnare beläggning av is, À eras. snö och tjäle. Avrinning och höga Á öden kommer att öka främst i de västra delarna av länet. Extrema väderhändel- - BeÀ ntliga detaljplaner ska ses över med ser förväntas bli vanligare. avseende på klimatanpassning.

Skred och ras Höga Á öden ökar erosionen längs vattendrag och sjö- ar samtidigt som ökad avrinning och erosion påverkar släntstabiliteten. Förändrad risk gäller främst längs vattendrag för jordtyper som lättrörlig jord eller sand. Längs med Nissan består ytlagret av erosionskänsliga jordarter, vilket innebär att risk kan À nnas för ras och skred.

Översvämningar Översvämning drabbar samhället hårt genom översväm- made bostäder och verksamheter. Infrastruktur som broar, vägar, järnvägar och elförsörjning påverkas ofta och fördämningar kan riskera att brista vid alltför höga Á öden. VA-system är också känsliga för översvämning. Ökad nederbörd och översvämningar kan ge ökad risk för ur- lakning av föroreningar, som kan hota dricksvattentäkter. Den ökade belastningen kan också leda till att dagvatten- avledningen fungerar sämre och att avloppsreningsverken tvingas brädda orenat vatten oftare.

Översvämning som drabbar olika typer av miljöfarliga verksamheter och av förorenad mark kan leda till att förorenande ämnen sprids i miljön.

Skyfall Skyfall deÀ nieras enligt SMHI som minst 50 mm neder- börd på en timme eller minst 1 mm på en minut. Kraftiga skyfall får en mycket stor påverkan i tätorterna eftersom beÀ ntliga dagvattenledningar inte är dimen- sionerade för att klara av dem. När det gäller skyfall med intensiteter som är större än 10-årsregn faller ansvaret på fastighetsägaren såvida de kommunala VA-ledningarna klarar av att avleda ett 10-årsregn.

Ett känt problem är ”instängda områden”. Det är områ- den som är lågt belägna. De är beroende av att avledningen av dagvatten fungerar för att översvämning inte ska ske. Översvämmningskartering Anderstorpaån

Underlagshäften • Klimat • Risker • Vatten • VA-översikt

43 Risker

Förorenade områden Ställningstagande De Á esta förorenade områdena har uppkommit från - Nedlagda kommunala deponier ska risk- 1940-talet fram till 1980-talet, huvudsakligen genom ut- klassas och efterbehandlas utifrån behov. släpp, deponering, utfyllnad, spill eller olyckshändelser vid olika typer av industriell verksamhet. - Kommunen ska medverka till att potentiellt förorende områden utreds. En stor branchsektor i kommunen är metallindustrin som använt klorerade lösningsmedel för avfettning samt - Kommunen ska driva på att efterbehand- bedrivit ytbehandling av metaller. Detta gör att kommunen lingar genomförs. har förhållandevis många objekt där det À nns stor risk att området är förorenat eller där det konstaterats vara - Kommunen ska eftersträva att ha förorenat vid undersökning. markreserv där föroreningssituationen är utredd. Hittills har genom inventeringar drygt 500 objekt regist- rerats som potentiellt förorenade områden i kommunen. Objekten utgörs både av pågående verksamheter och av områden där ingen verksamhet bedrivs. Det À nns också ett 30-tal nerlagda deponier, som kommunen är ansvarig för. # #

Hestra # Teckenförklaring Förorenade områden # Riskklass enligt MIFO # 1 # 2 # 3 # GISLAVED# ###### ## ###### ######### ## Anderstorp

## Burseryd Reftele ##### #### Smålandsstenar##### Skeppshult## Broaryd ## # # # ´

Underlagshäften • Förorenad mark

44 Skeppshults Bruk tillgängliga teknik. IED, därsärskildakrav ställsbl.a. påtillämpningenav bästa Vissa verksamheter omfattasav industriutsläppsdirektivet, följderna av allvarligakemikalieolyckor. vill sägalagenomåtgärder förattförebygga ochbegränsa - kanomfattasav densåkalladesevesolagstiftningen, det lier -tillexempel mycket giftiga, explosivaellermiljöfarliga Verksamheter somharstoramängderav farligakemika- Dominerade brancherärverkstads- ochplastindustrier. antal företag och Kommunen präglasav attdetärettförhållandevis stort avfall, samtbuller, vibrationer, luktetc. tillomgivningen. vattenområde, utsläpptillluft, hanteringav kemikalier och Med miljöfarligverksamhet avses utsläpptillavlopp eller Miljöfarlig verksamhet Á ärmedelstoraellermindre.ertalet 45 - Kommunen skaunderlätta förmiljö- - Kommunen skasträvaefteratthaplan- Ställningstagande • Risker Underlagshäften placerade, att omlokalisera. farliga verksamheter, somärolämpligt lagd markförmiljöfarligaverksamheter. Risker Geografiska utvecklingsområden

Utvecklingsområden LIS-områden TOPPEN Sammanhållenbebyggelse Gällande fördjupningar Befintliga detaljplaneområden utanför tätort

!!!! Framtida vägar

"""""" Framtida cykelvägar Befintliga cykelvägar

MAJSJÖ- NISSADALEN BYGDEN

ANDERSTORPS- BYGDEN

FEGEN- OMRÅDET REFTELE- BYGDEN

BOLMEN- OMRÅDET

46 Södra Gussjön nns nns À nitivt. De följer De följer nitivt. À ka förutsättningar och varje del varje del ka förutsättningar och À ytande och ska inte ses som något de ses som något ytande och ska inte inte några sockengränser eller några andra administrativa några andra administrativa eller inte några sockengränser Idéer är gränslösa och överlappningar indelningar. Inledning är Det delats in i olika bygder/områden. har Kommunen för olika huvudutvecklingsidéer att presentera ett försök mellan områdena är Gränserna kommunen. olika delar av Á överallt. har sina speci bygd Varje i framti- att upplevas kommer bidrar till hur kommunen antagit innebär att Visionen som kommunfullmäktige den. bli en plats som man vill bo och ska hela kommunen sig i. till och känna igen komma i, verka 47

Geografiska utvecklingsområden Geografiska Vy Gislaved Vy Karta: INTRESSEOMRÅDEN upprättade bevarandeplaner. råde”. FörNatura2000-områdenaansvararstatengenom Området ärutpekatav opåverkat statensom”Stort om- området. Rika kulturlämningarkopplade tilljärnframställning aktivt. Bredband iform av Jönköping, vilket görattarbetspendlingtillstanärmöjlig. sjöar. Områdetharettstrategisktlägeiförhållandetill området, ärmeraöppenmedbyar ochutblickarmot vägar. DelenruntNissastigenväg26, somlöpergenom landskap liggersamlatiolikabyar ochstråklängsmed vildmarksområde. Bebyggelse, åkermark ochandraöppna Området kantillstoradelarkaraktäriserassomett Toppen Geografiska utvecklingsområden Teckenförklaring • Landskapsanalys • VA-översikt • Vatten Natur, naturreservat, friluftsliv • • Byggande • LIS Underlagshäften Värdefull våtmark utanförtätort detaljplaneområden Befintliga Riksintresse yrkesfiske Riksintresse väg Riksintresse naturvård Riksintresse kulturmiljövård Riksintresse järnväg Riksintresse friluftsliv Utvidgat strandskydd 2000 Natura Stora opåverkadeområden Naturreservat À ber À nns utbyggt. Föreningslivet är """""" ! ^_ " Gasledning Överföringsledning Riksintresse Riksintresse Stoppområde Influensområde Vattenskyddsområde Skjutbanor Motorsportsanläggningar Byggnadsminnen Vandringsled

för

höga

VA luftrum

objekt À nns i 48 Teckenförklaring Skogsbruk Bredband Vildmark Bostäder förpendlare Värdefulla vatten Värdefulla vattendrag uppfyller miljökvalitetsnormer Prioriterade vattensomej uppfyller miljökvalitetsnormer Prioriterade vattendragsomej strandskydd Utvidgat Kommunyta

Delavrinningsområden Ätran Lagan Nissan vattenskyddsområden nya till Föreslagna föroreningar för känsliga Grundvattentillgångar Grundvattentillgångar Karta: VATTEN Karta: Lidernas kvarn och såg olika typer av natur- och kulturbaserade och kulturbaserade natur- olika typer av anläggningar. som och utvecklas intresse att stor genom hultasjön ska skyddas som försiktighet ska gälla vid åtgärder vattenkvaliten. påverkar och att inga bygglovgivning restriktiv och närliggande mossar ska byggnation, nydikning, väg- och ledningsdragning, skogsplantering, upplag, täktverksamhet, gödsling och kalkning undvikas. inte och skogsbruk det ska rationellt jord- av försvåras och inte heller tillkomsten gles bebyggelse. Ställningstagande ska stimuleras. - Bostadsbyggande av utveckling stärks genom - Friluftslivet ska bibehållas som riks- - Ranneboområdet med vildmarkskaraktär. turismområde Radan/Svanån/Stengårds- - Riksintresset gäller Vattlasjöområdet - För riksintresset som skadar de geologiska åtgärder är tillåtna. värdena Mossjön Kättesjömossen, - I riksintressena områ- - I det utpekade stora opåverkade 49 Geografiska utvecklingsområden Geografiska - Mossebo - Svinhultsåsen - Södra Svinhult - Tunnabo Natura 2000 LIS-områden Gussjön E8 Badplats Norra E9 Öreryd Nissan Vallsjön E10 Badplats Norra E11 Badplats Stengårdshultasjön E12 Sandsebo Stengårdshultasjön E13 Sandsebo Lillesjön E15 Radaholm Riksintresse för infrastruktur Riksintresse Väg 26 - Riksintresse friluftsliv Riksintresse - Isaberg/Ranneboområdet Riksintresse naturvård för Riksintresse - Radan/Svanån/Stengårdshultasjön mossar - Mossjön och närliggande - Kättesjömossen - Vattlasjöområdet Sandsebo (Under bildande) Naturreservat Stora opåverkade områden och Mosseboområdet. Stengårdshult- - Rannebo-, • Stengårdshult • Backa • Öreryd • Fagerberg Sammanhållen bebyggelse Hängbron över Nissan vid Ettö Turistmagnet tätorter Expansiva Kommunikationsled Vatten Historia 50 nns nns À nns tre noder: Hestra/Isabergsom- noder: nns tre À nnas i Nissafors Bruk. nnas i Nissafors

À nns kommunens mest destinationsmogna, etablera- mest destinationsmogna, nns kommunens À

Underlagshäften • LIS • Byggande • Kultur friluftsliv • naturresurser, Natur, • Risker mark • Förorenad • Vatten • VA-översikt skogsbruk • Jord-och (Näringsliv) • Verksamheter • Infrastrukturstrategi • Besöksstrategi • Landskapsanalys nns stora utvecklingsmöjligheter, inte minst besöksnäring, inte minst besöksnäring, nns stora utvecklingsmöjligheter, För Natura 2000-områdena som är utpekade ansvarar För Natura 2000-områdena som är utpekade ansvarar staten genom upprättade bevarandeplaner. Nissastigen väg 26 behöver förbättras i hela sin sträckning förbättras i hela sin sträckning Nissastigen väg 26 behöver och en förbifart förbi Smålandsstenar/ genom kommunen Förutsättningarna för att byg- byggas. behöver Skeppshult är goda. ga attraktiva bostäder på landsbygden också i naturreservatet Anderstorps Stormosse. också i naturreservatet För att vattendragen och sjöarna fortsättningsvis ska vara krävs stor aktsamhet när det en tillgång för utvecklingen gäller naturvärden och vattenkvaliten. Många spår och också pågående industriverksamheter kan kan Många spår och också pågående industriverksamheter besöksnäringen i området. av vara en grund för utveckling för turism och friluftsliv En stor utvecklingspotential Igenom hela utvecklingsområdet löper en blå och en svart Igenom hela utvecklingsområdet med Nissansjöarna och Nissastigen väg 26. Nissan tråd; men för områdets utveckling viktiga Dessa är mycket också för hela kommunen. Smålandsstenar/Skeppshult är kommunens port konti- mot är kommunens Smålandsstenar/Skeppshult Området är också serviceort för den södra delen. nenten. dessa tätorters framtid planeras i fördjupningar. Även Gislaved är kommunens centralort och är den del i om- är kommunens Gislaved handeln och servicen rådet som står för en stor del av och Gislaved samman Nissadalen. och är den som kopplar klargörs i en fördjupning. dess framtida utveckling de turistområde med både sommar och vinteraktiviteter. både sommar och vinteraktiviteter. de turistområde med kan industriutvecklingen stor del av vagga för Kommunens sägas gemensam för- har en kommun Tillsammans med Gnosjö tagits fram. för Isabergsområden översiktsplanen djupning av Hestra/Isabergsområdet är kommunens inkörsport i norr. inkörsport i norr. är kommunens Hestra/Isabergsområdet Här Nissadalen om- dess sjösystem samt omfattar Nissan och Området I området givningarna. I området Smålandsstenar/Skeppshult. och Gislaved rådet, À och byggande. tätortsutveckling rörligt friluftsliv, Geografiska utvecklingsområden Geografiska Karta: INTRESSEOMRÅDEN 51 objekt

luftrum VA

höga

för

Vandringsled Byggnadsminnen Motorsportsanläggningar Skjutbanor Vattenskyddsområde Influensområde Stoppområde Riksintresse Riksintresse Överföringsledning Gasledning " ^_ ! """""" Naturreservat Stora opåverkade områden Stora opåverkade Riksintresse väg Riksintresse yrkesfiske Riksintresse Befintliga detaljplaneområden utanför tätort våtmark Värdefull Natura 2000 Utvidgat strandskydd friluftsliv Riksintresse järnväg Riksintresse Riksintresse kulturmiljövård naturvård Riksintresse Geografiska utvecklingsområden Geografiska Teckenförklaring Karta: VATTEN Geografiska utvecklingsområden 52 Teckenförklaring Värdefulla vatten Värdefulla vattendrag uppfyller miljökvalitetsnormer Prioriterade vattensomej uppfyller miljökvalitetsnormer Prioriterade vattendragsomej strandskydd Utvidgat Kommunyta

Delavrinningsområden Ätran Lagan Nissan vattenskyddsområden nya till Föreslagna föroreningar för känsliga Grundvattentillgångar Grundvattentillgångar Geografiska utvecklingsområden

Riksintresse Ställningstagande Riksintresse för naturvård - Nissadalen ska vara en besöksmagnet - Ettö – (Naturreservat) genom hela kommunen för både turister - Ingelsbo fältspatsgruva - Nissan nedströms Nissasjöarna och kommunens egna invånare. - Anderstorps stormosse (Naturreservat) - Sandserydssjöns våtmark - 700.000 besökare per år ska ha Isabergs- - Isberga området som destination. - Risamossen Riksintresse för friluftsliv - Tätorterna Gislaved, Hestra, Smålands- - Isaberg/Rannebo-området stenar och Skeppshult utvecklas enligt (Isaberg och Värö naturreservat) fördjupningar av översiktsplanen. Riksintresse för kulturvård - Villstads kyrkby - Kulturturismen i området ska stärkas (Naturreservat) med utgångspunkt i de rika lämningarna Riksintresse för infrastruktur VRPÀQQVDYYDWWHQNUDIWWLGLJWMlUQEUXN - Väg 27 tidigt entreprenörskap, tidigt friluftslivs- - Väg 26 turism m.m. - Kust- till kustbanan - Anderstorps Stormosse utvecklas till ett tillgängligt närströvområde och attrak- tivt besöksmål. Natura 2000 - Ettö (naturreservat) - I det geologiska riksintresset Nissan får - Äspås inte ravinens sidor och botten med åfåra, - Anderstorps stormosse (naturreservat) meandrar och korvsjöar förändras. - Gräfthult - Isberga - I närhet till de utpekade riksintressena - Villstad (naturreservat) för järnväg och vägar ska hänsyn tas till riksintresset vid exploatering eller annan förändring. LIS-områden E14 Hestra Agnsjön - I riksintresset Ingelsbo gruva ska gruv- E1 Norlida Södra Gussjön drift, väg- eller bebyggelseexploatering E2 Vik Vikaresjön samt borttagande av bergarter och E3 Östervik Vikaresjön E4 Hestraviken Algustorpasjön mineraler undvikas. E5 Udden Algustorpasjön E6 Isaberg Algustorpasjön - I riksintressena Sandserydssjöns våtmark, E7 Hestra Kroksjön Isberga och Risamossen ska byggnation, D3 Badplats Kyrksjön väg- och ledningsdragning, nydikning, A5 Badplats Borlången täktverksamhet, upplag, skogsplantering, A6 Villstad Nissan gödsling och kalkning undvikas. A7 Skeppshult Nissan A10 Smålandsstenar Hörsjön - I riksintresset Rannebo ska större an- Länsstyrelsen delar inte kommunens uppfattning om läggningar och bebyggelsekoncentration att LIS-områden är lämpliga vid sjöarna Illeråsasjön, Karshultasjön, Kyrksjön och Majsjön. Enligt Länsstyrel- undvikas. sen uppfyller områdena inte kriterierna för LIS-om- råden. En dispensansökan kan alltid överprövas av - Riksintresset Villstads kyrkby skyddas Länsstyrelsen. genom naturreservatsbestämmelser.

Sammanhållen bebyggelse Sammanhållen bebyggelse • Kyrkobol • Norra Släthult • Vik • Åtterås • Hestraviken • Haghult • Henja by • Fållinge • Mossarp • Södra infarten Smålandsstenar • Gräfthult • Kallset

53 Karta: VATTEN Grundvattentillgångar känsliga för föroreningar för känsliga Grundvattentillgångar Föreslagna till nya vattenskyddsområden Nissan Lagan Ätran Delavrinningsområden Grundvattentillgångar

Utvidgat strandskydd Utvidgat Prioriterade vattendrag som ej uppfyller miljökvalitetsnormer Prioriterade vatten som ej uppfyller miljökvalitetsnormer vattendrag Värdefulla vatten Värdefulla Kommunyta Fritidshus näringsliv Småskaligt Vattenkraft Teckenförklaring 54 objekt

luftrum VA

höga

för

Motorsportsanläggningar Skjutbanor Vattenskyddsområde Vandringsled Byggnadsminnen Influensområde Stoppområde Riksintresse Riksintresse Överföringsledning Gasledning ertalet sjöar. Flera olika Flera olika ertalet sjöar. " ^_ ! Á """""" nns i sjösystemet; Vika och Våthults- Vika och nns i sjösystemet; nns för vidareutveckling av olika olika av nns för vidareutveckling À À skodling i Majsjön. skodling À

nns i olika omfattning vid nns i olika omfattning À

Naturreservat Stora opåverkade områden Befintliga detaljplaneområden utanför tätort våtmark Värdefull Riksintresse kulturmiljövård Riksintresse naturvård Riksintresse väg Riksintresse yrkesfiske Riksintresse Utvidgat strandskydd Utvidgat friluftsliv Riksintresse järnväg Riksintresse Natura 2000 • LIS • Landskapsanalys • Vatten • VA-översikt Underlagshäften

Teckenförklaring

Geografiska utvecklingsområden Geografiska Majsjöbygden och många sjöar av karaktäriseras framförallt Området Majsjön av löper på västsidan Gislavedsleden små byar. Fritidshusbebyg- upp via Bårarydoch vidare till Isaberg. gelse småskaliga näringsverksamheter kännetecknar området. kännetecknar området. småskaliga näringsverksamheter Små vattenkraftverk ström och God förutsättningar och fritidshusboende. permanentboende verksamheter, Karta: Karta: INTRESSEOMRÅDEN Gäddviken, Majsjön Länsstyrelsen. råden. Endispensansökankanalltidöverprövas av sen uppfyllerområdenaintekriteriernaförLIS-om- Karshultasjön, Kyrksjön ochMajsjön. EnligtLänsstyrel- att LIS-områdenärlämpligavidsjöarnaIlleråsasjön, D3 BadplatsKyrksjön C12 KarshultKarshultasjön C10 SandshultlIleråsasjön C9 IlleråsIlleråsasjön C8 SjölidIlleråsasjön Majsjön C7 Våthultström C6 Bollbynäs Majsjön C5 MängsboMajsjön LIS-områden • Hulu • Börtebohult • Karshult • Våthult • Båraryd • Kyrkesjön • Sebjörnarp • Hedenstorp Sammanhållen bebyggelse - Örnaholm Riksintresse förnaturvård Riksintresse Länsstyrelsen delarintekommunens uppfattningom Geografiska utvecklingsområden

55 Iriksintresset Örnaholmskabyggnation, - - Vattenkraftverken skabibehållasochde - Fritidshusbyggande skastimuleras. Ställningstagande

gödsling ochkalkningundvikas. täktverksamhet, upplag, skogsplantering, väg- ochledningsdragning, nydikning, historiska perspektiven värnas. Hällabäck Karta: INTRESSEOMRÅDEN Både denochomgivandelandsbygd harenrik benämnas ”Racecity”. Områdetdomineras av tätorten. på motorbananochdesshistorik. Områdetskullekunna Anderstorp ärettvarumärke somärvidakäntberoende Anderstorpsbygden genom upprättadebevarandeplaner. För utpekadeNatura2000-områdenaansvararstaten området. väg 26söderomGislaved kanförändratillgänglighetentill området förandrasporter. En förlängningav väg604till trum skullekunnavaraengrundförvidareutveckling av utveckling. Motorbanan, Speedwaybanan ochSkyttecen- Området harstorpotentialförbostads-ochnäringsliv- som ebjuderettöppetjordbrukslandskap. ligheter förkommunikationer. IområdetingårNennesmo ved och Värnamo samtväg604motGnosjögergoda möj- är bådeenkvaliteochettbekymmer. Väg 27motGisla- industrier. Anderstorpaån rinnergenomområdetochden Geografiska utvecklingsområden Á ora av 56 Teckenförklaring banan Speedway- Skyttecentrum Värdefull våtmark utanförtätort detaljplaneområden Befintliga Riksintresse yrkesfiske Riksintresse väg Riksintresse naturvård Riksintresse kulturmiljövård Riksintresse järnväg Riksintresse friluftsliv strandskydd Utvidgat 2000 Natura Stora opåverkadeområden Naturreservat motorbana Anderstorps Ny vägsträckning Ny kommunikationsled Expansiv tätort Race City """""" ! ^_ " Gasledning Överföringsledning Riksintresse Riksintresse Stoppområde Influensområde Skjutbanor Motorsportsanläggningar Byggnadsminnen Vandringsled Vattenskyddsområde

för

höga

VA luftrum

objekt Karta: VATTEN Teckenförklaring • Landskapsanalys • VA-översikt • Vatten • LIS • Byggande • Kultur • Gislaved idag Underlagshäften Geografiska utvecklingsområden Värdefulla vatten Värdefulla vattendrag uppfyller miljökvalitetsnormer Prioriterade vattensomej uppfyller miljökvalitetsnormer Prioriterade vattendragsomej strandskydd Utvidgat Kommunyta

Delavrinningsområden Ätran Lagan Nissan Föreslagna till nya vattenskyddsområden föroreningar för känsliga Grundvattentillgångar Grundvattentillgångar 57 • Stjärnehult/Tokarp • Törås • Ryd • Lövås • Nennesmo Sammanhållen bebyggelse - Inärhetenav riksintresset väg27ska Rövamossenskabyggnation, väg-och - ochI riksintresset Härydsmossen - Anderstorps motorbana, Speedwayba- - skautvecklasAnderstorps tätort som Ställningstagande - Stenbrohult Natura 2000 ä 27 - Väg Riksintresse infrastruktur ochRövamossen. - Härydsmossen Riksintresse förnaturvård Riksintresse D2 TokarpsbadetBråarpasjön D1 GläntanSvarvaretorpasjön LIS-områden

ring ellerannanförändring. hänsyn tastillriksintresset videxploate- och kalkningundvikas. samhet, upplag, skogsplantering, gödsling ledningsdragning, nydikning, täktverk- om Gislaved. vägen mellanväg604och26söder Området ärkopplat tilldenplanerade utvecklingsområde förolikaaktiviteter. nan ochSkyttecentrumärbaseniett tätort. för Anderstorps den ienfördjupning av översiktsplanen genom ställningstagan-och bostadsort en grönochattraktivindustri-, service- Motorbanan, Anderstorp Motorbanan, Sandviks kyrka objekt

luftrum VA

höga

för

Vandringsled Byggnadsminnen Motorsportsanläggningar Skjutbanor Vattenskyddsområde Influensområde Stoppområde Riksintresse Riksintresse Överföringsledning Gasledning " ^_ ! """""" Naturreservat Stora opåverkade områden Natura 2000 Utvidgat strandskydd friluftsliv Riksintresse järnväg Riksintresse Riksintresse kulturmiljövård naturvård Riksintresse väg Riksintresse yrkesfiske Riksintresse Befintliga detaljplaneområden utanför tätort våtmark Värdefull Naturturism gränsen Dansk-svenska Industritätorter Teckenförklaring 58 nns stor nns stor À nns med utgångspunkt nns med utgångspunkt À

nns också ett rikt fågelliv. Sedan 1980-ta- nns också ett rikt fågelliv.

À nns i anslutning till väg 153, som är en av huvud- som är en av väg 153, nns i anslutning till À

Geografiska utvecklingsområden Geografiska I den allra sydvästligaste delen av kommunen kommunen delen av I den allra sydvästligaste Fegenområdet Kom- västra del. är ett gränsland i kommunens Området Turistpär- är glest befolkat. Fegenområdet del av munens Vandrings- kyrka. är Sandviks sjön i sig själv, förutom lan, ligger I området löper längs sjön. leden Gislavedsleden Tätorten i området. Burseryds tätort som utgör navet Broaryd underlag till vägen ger Anknytningen vägarna till Ullared. läggs Orternas framtida utveckling ut orten. för att bygga översiktsplanen. av fast i fördjupningar Sjön Fegen är av stort vetenskapligt intresse, främst främst intresse, stort vetenskapligt är av Sjön Fegen siklöjan, den akut hotade vårlekande av förekomsten p.g.a men i området för kulturmiljö- är riksintresse Sandviks sockencentrum staten och ingår i Fegens och området är inköpt av vården För utpekade Natura 2000-områdena naturreservat. ansvarar staten genom upprättade bevarandeplaner. samhörighet med Hylte kommun både vad det gäller både vad det gäller kommun samhörighet med Hylte service och arbetstillfällen. sociala kontakter, och Falkenbergs mellan Gislaveds, let har samarbete skett En området. att utveckla med syfte kommuner Svenljunga sam- i Fegens har skapats turistbyrå kommungemensam Stora utvecklingsmöjligheter hälle. gränsen. och historien kring dansk/svenska från naturen både i tätorten Möjligheterna för bostadsbyggande och på är stora. landsbygden Karta: Karta: INTRESSEOMRÅDEN Karta: VATTEN Teckenförklaring • Landskapsanalys • Kultur • VA-översikt • Vatten Natur, naturresurser,• friluftsliv Underlagshäften - Sandvikssockencentrum (Naturreservat). Riksintresse kulturvård - Fegen (Naturreservat). Riksintresse förnaturvård Riksintresse Geografiska utvecklingsområden Värdefulla vatten Värdefulla vattendrag uppfyller miljökvalitetsnormer Prioriterade vattensomej uppfyller miljökvalitetsnormer Prioriterade vattendragsomej Utvidgat strandskydd Kommunyta

Delavrinningsområden Ätran Lagan Nissan Föreslagna till nya vattenskyddsområden Grundvattentillgångar känsliga för föroreningar Grundvattentillgångar 59 - Degamlasmåskaligakvarn-, industri-och utvecklas genom ställningsstagande i - tätorter ochBroaryds Burseryd länsväg153skaförbättras. - marknadslägeBroaryds ianslutningtill - Samverkan skaske medFalkenbergs, - Riksintressen ochbestämmelsernai friluftslivskastimuleras. - Anläggningar somförstärker rörligt Ställningstagande - Fegen Natura 2000 C4 Arnåsholm Sävsjön&Harasjön C11 Mörkebo Västerån A4 BadplatsHensjön Hestrasjön A3 Broaryd A2 DanhultÖrsjön A1 Hörebo Hurven A9 Burseryd Tyngeln A8 Granbacken Västerån LIS-områden • Eldshestra • Gryteryd • Björkelund • Bröttjaryd • Stenbrohult • Betarp • Lida • Götsbo • Hällabäck • N. Långhult • Kruvebo • Arnåsholm Sammanhållenbebyggelse kraftverksanläggningarna skavärnas. fördjupningar av översikstplanen. utveckling av området. Svenljunga ochHyltekommuner om EHÀQWOLJWQDWXUUHVHUYDW Natura 2000-områdenskyddas genom Karta: INTRESSEOMRÅDEN rättade bevarandeplaner. För Natura2000-områdenaansvararstatengenomupp- Sunnaryd. Smålands sjörike skaetableraengemensamturistbyrå i Berörda länsstyrelser haraktivtdeltagit. Turismsamarbetet lan kommunerna Värnamo, Ljungby, HylteochGislaved. och samplaneringharsedan1970-taletbedrivitsmel- av ettvattenskyddsområde förBolmenpågår. Samarbete Sjön ärvattentäktför16Skånekommuner ochbildande À Sjön ärmycket attraktivförbesöksnäringen, fritidsboende, ochBolmsö.Sunnaryd kommunens sydöstradel. Färjeförbindelse Bolmen ärSveriges tiondestörstasjöochengränssjöi Bolmenområdet Geografiska utvecklingsområden ske ochbåtliv. Ensmåbåtshamn • Besöksstrategi • VA-plan • Vatten • Jord-skogsbruk • Byggande • LIS Natur,• naturresurser, friluftsliv Underlagshäften À nns påSunnarydshalvön. À nns mellan 60 Teckenförklaring Småskaligt näringsliv Bostäder Friluftslivsturism Värdefull våtmark utanförtätort detaljplaneområden Befintliga Riksintresse yrkesfiske Riksintresse väg Riksintresse naturvård kulturmiljövård Riksintresse Riksintresse järnväg Riksintresse friluftsliv strandskydd Utvidgat 2000 Natura Stora opåverkadeområden Naturreservat """""" ! ^_ " Gasledning Överföringsledning Riksintresse Riksintresse Stoppområde Influensområde Skjutbanor Motorsportsanläggningar Byggnadsminnen Vandringsled Vattenskyddsområde

Färjeläget

för

höga

VA luftrum

objekt Bolmenfärjan Karta: VATTEN Teckenförklaring • Lunden • Kållerstad • Tallberga • Svanaholm • Sporda • Källerudd • Sunnaryd Sammanhållen bebyggelse Geografiska utvecklingsområden Värdefulla vatten Värdefulla vattendrag uppfyller miljökvalitetsnormer Prioriterade vattensomej uppfyller miljökvalitetsnormer Prioriterade vattendragsomej Utvidgat strandskydd Kommunyta

Delavrinningsområden Ätran Lagan Nissan vattenskyddsområden nya till Föreslagna Grundvattentillgångar känsliga för föroreningar Grundvattentillgångar 61 tillåtna. - Inom försvarets riksintresse, (stoppom- vidareutvecklas. - Samarbetet medSydvattenska - Samverkan medBolmenkommunerna näringsgren.

för

höga

VA luftrum

objekt Á era 62 Teckenförklaring • VA-plan • Kultur Industrioch service • Jord ochskogsbruk • Natur, naturresurser,• friluftsliv Underlagshäften Industritätort Natur- ochkulturturism Jordbruk Värdefulla vatten Värdefulla vattendrag Värdefulla uppfyller miljökvalitetsnormer Prioriterade vattensomej uppfyller miljökvalitetsnormer Prioriterade vattendragsomej Utvidgat strandskydd Kommunyta

Delavrinningsområden Ätran Lagan Nissan Föreslagna till nya vattenskyddsområden Grundvattentillgångar känsliga för föroreningar Grundvattentillgångar Karta: VATTEN Karta: Tingshuset, Reftele Reftelebygden genom ställningstaganden ställningstaganden genom Reftelebygden för översiktsplanen av i en fördjupning Reftele tätort. anpassas noga bebyggelse tillkommande ombyggnad och till omgivande landskap med ska ske byggnader äldre av i samverkan bör ske folkland Finnvedens med Värnamo kommun. Ställningstagande i nav som ett Reftele tätort utvecklas - ska värnas. Jordbrukslandskapet - till ett Området ska utvecklas - industri-, besöksområde med QDWXURFKNXOWXUKLVWRULVNSURÀO ska folkland Finnvedens I riksintresset - varsamhet. inom riksintresset Utvecklingsfrågor - 63 Geografiska utvecklingsområden Geografiska - Draven - Nennesmo (Kyrkoreservat) Natura 2000 - Finnvedens folkland - Finnvedens för naturvård Riksintresse (Natura 2000) (Naturreservat) - Draven Riksintresse kulturvård för Riksintresse B12 Agnetaryd Mellansjön LIS-områden Sammanhållen bebyggelse Ås Draftinge Dravö Väcklinge Stora Segerstad Mällby Ölmestad Reftele Kyrkby Vä Bilaga 1

Vad är en översiktsplan? Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen är ett inriktningsdokument för en långsiktig utveckling mot en enklare vardag, fungerande bostads- och arbetsmarknad, klimatsmart utveckling och god resurshushållning – en attraktiv kommun. Översiktsplanen ska vara både strategiskt och praktiskt tillämpbar och som utöver mark- och vattenanvändning ska användas som det centrala utvecklingsverktyget för kommunen.

För att översiktplanen ska bli användbar och tjäna sitt syfte behöver den fokusera på de frågor som är angelägna för den egna kommunen.

Utdrag ur Plan- och bygglagen 5 § Av översiktsplanen ska framgå 1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, 2. kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvali- tetsnormer, 4. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, 5. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder, och 6. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken. Lag (2014:224)

Länsstyrelsen ska i översiktsplaneprocessen tillhandahålla underlag och ta tillvara och samordna statens intressen. Under utställningstiden ska länsstyrelsen avge ett granskningsyttrande där det ska framgå: * Om planen inte tillgodoser ett riksintresse. * Om förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm inte följs. * Om redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med miljöbalkens bestämmelser. * Om inte samordning rörande mark- och vattenanvändning mellan grannkommuner är gjord på lämpligt sätt. * Om bebyggelse eller byggnadsverk blir olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller till säker- het eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

En översiktsplan ska samrådas med berörda myndigheter och allmänheten under upprättandet samt ställas ut för granskning innan den antas av kommunfullmäktige.

64 Bilaga 2

Så här görs ÖP16

65 Bilaga 3 Antagna fördjupningar för delar av Gislaveds kommun

1998.02.26 2012.12.13

2011.06.20

2005.06.22

1994.06.14

1998.06.17

1999.08.19

2008.05.22

66 Bilaga 4

Riktlinjer skyddsav- Sammanhållen- stånd ÖP16 bebyggelse Skyddsavstånd till ledningar I dessa områden med sammanhållenbebyggelse Gasledningar: krävs bygglov: - Distributionsledning och byggnad inom tätbebyggt • Stengårdshult • Draftinge område – 2 m (E.ON) • Backa • Dravö - Distributionsledning utanför tätbebyggelse – 12 m • Öreryd • Väcklinge (E.ON) • Fagerberg • Stora Segerstad • Kyrkobol Elanläggningar: • Mällby • Vik • Ölmestad - Vid byggnation och bygglov eller annan exploatering • Hestraviken • Reftele Kyrkby - Kontakt E.ON Elnät eller annan berörd lednings- • Henja by • Vä ägare. • Mossarp • Gräfthult • Norra Släthult Skyddsavstånd till vindkraftverk • Åtterås Vindkraftverk under 50 m – Minst 100 m från kraft- • Haghult ledning (Transportstyrelsen) • Fållinge Vindkraftverk över 50 m – Minst 200 m från kraft- • Södra infarten Smålandsstenar ledning (Transportstyrelsen) • Kallset • Hedenstorp Master och vindkraftverk och master med stag – • Sebjörnarp Minst 200 m från kraftledning (Transportstyrelsen) • Kyrkesjön Inom 200 m från gasledning – kontakt med E.ON • Båraryd GAS • Våthult Avstånd till kraftledning ska vara så stort att ett • Karshult • Börtebohult haveri av verket inte skadar ledningen. (Svenska • Hulu kraftnät) • Nennesmo • Lövås Skyddsavstånd till vägar • Ryd Byggnadsfritt avstånd generellt på statliga vägar – 12 • Törås P 7UDÀNYHUNHW • Stjärnehult/Tokarp Byggnadsfritt avstånd på väg 26, 151, 153 och • Arnåsholm ²P 7UDÀNYHUNHW • Kruvebo Byggnadsfritt avstånd för vissa delar av väg 27 – 50 • N. Långhult • Hällabäck P UHVWHQP 7UDÀNYHUNHW • Götsbo Vid byggnation inom 150 m från vägarna 26, 27 och • Lida 153 – bör riskbedömning för farligt gods tas fram • Betarp 7UDÀNYHUNHW • Stenbrohult • Bröttjaryd Skyddsavstånd till järnvägar • Björkelund %\JJQDGVIUL]RQ²PIUnQVSnUPLWW 7UDÀNYHUNHW • Gryteryd Vid byggnation inom 150 m – bör riskbedömning för • Eldshestra IDUOLJWJRGVWDVIUDP 7UDÀNYHUNHW • Sunnaryd • Källerudd • Sporda 6N\GGVDYVWnQGÁ\J • Svanaholm Hinderfrihet – Samråd för alla objekt över 20 m • Tallberga utanför sammanhållen bebyggelse. (Försvarsmakten) • Kållerstad – Samråd för alla objekt högre än 45 m inom sam- • Lunden manhållen bebyggelse. (Försvarsmakten) • Ås

67 Bilaga 5

• Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Sammanfattning av -LIS. miljökonsekvensbe- Landsbygdsutveckling i strandnära lägen ger en ökad möjlighet för utveckling av landsbygden, skrivning är positiv från ett socialt perspektiv och ger möjlighet till attraktiva bostadslägen eller till att Miljökonsekvensbeskrivningen, MKB, beskriver utveckla verksamheter inom turism/friluftsliv. den miljöpåverkan som kan tänkas bli av genom- förandet av Gislaveds nya översiktplan ÖP16. Det Ànns en viss risk att allmänhetens tillgänglig- Planen är generellt hållen och består av ställ- het till stränderna i Gislaveds kommun minskar ningstaganden av olika karaktär och detaljerings- totalt sett. Samtidigt är omfattningen av LIS-om- grad. Den övergripande ambitionen är att en råden i förhållande till beÀntligt strandlängd i hållbar utveckling ska gynnas. De största utveck- kommunen liten. Det Ànns också en risk att till- lingsfrågorna angående markanvändning handlar gängligheten minskar vid särskilt attraktiva sjöar om bebyggelse och infrastruktur. eller att förutsättningarna för djur- och växtlivet försämras i det enskilda fallet. Urvalsprocessen Analysen i MKB:n är baserad på preciseringarna av LIS- områden, hänsyntagande till djur- och i miljömålet God bebyggd miljö. De förslag som växtlivet i avgränsningen av områden och att enligt analysen har potentiellt betydande mil- varje områdes särskilda krav på tillgänglighet jöpåverkan är förslag om: och skydd prövas i det enskilda fallet, minskar risken för sådana effekter. • Utveckling av de åtta tätorterna. En utveckling av alla tätorter i kommunen uti- • Bygga vid vatten i tätorter. från sina egna förutsättningar med exempelvis Planen har en ambition om att utveckla bebyg- bostadsbyggande, kollektivtraÀk, samhällsservi- gelse utmed vattendrag och sjöar i tätorterna. ce utgör förutsättningarna för ett mer socialt Vattenära lägen för bostäder är i sig attraktiva hållbart inkluderande samhälle. Ambitionen om men medför också andra, psykologiska, positiva 800 nya bostäder kan tillgodose de olika behov effekter med att bo vid vatten och ha fri utsikt. som Ànns hos olika grupper i samhället. Sam- tidigt krävs att lokaliseringar i tätorterna inte Byggande vid vatten kan medföra risker för inkräktar på grönstruktur och rekreationsområ- översvämning och erosion eller att man gör in- den att de är lokaliserade för att undvika över- trång i värdefulla natur- eller rekreationsmiljöer. svämningar och andra risker och att de har god Men om dessa risker beaktas så kan en omvand- tillgänglighet till service av olika slag. Det Ànns ling av vanligt förekommande industriområden idag avsatt mark i fördjupade översiktsplaner i vattenära lägen till bostadsområden medföra och färdiga detaljplaner i kommunen som be- att tillgängligheten till strandområden ökar i döms kunna rymma en utbyggnad av föreslagen tätorterna. Förorenade områden i anslutning till omfattning. Däremot så kanske det inte Ànns gammal industrimark i vattennära lägen är van- planlagd eller utpekad mark för bostäder i alla ligt förekommande i kommunen. Ett långsiktigt tätorter som uppfyller dagens krav på exempel- arbete med att omvandla sådana områden kan vis klimatanpassning eller är tillräcklig utredd också medföra minskad föroreningsbelastning på föroreningssituation. mark och vatten.

Ett utökat byggande i kommunens alla tätorter • Mark för miljöfarlig verksamhet. förstärker transportbehovet i kommunen och Planförslaget anger att kommunen ska ha plan- medför risk för ökad klimatpåverkan. Planens lagd mark för miljöfarliga verksamheter och ska ställningstaganden om kollektivtraÀk, spårbun- underlätta för miljöfarliga verksamheter som är den traÀk, cykelvägar m.m. är mycket viktiga för olämpligt placerade, att omlokalisera. Det gyn- att minska risken för ökad klimatpåverkan. nar både hälsa och miljö att se till att verksam-

68 Bilaga 5 heter med miljöpåverkan lokaliseras på platser där vindkrafteblering ska undvikas. Förslaget om där störningarna är som minst. Riktlinjerna för generella krav på radarstyrd hinderbelysning hur industrietableringar ska hanteras i fördju- kan medföra att vindkraftsutbyggnad begränsas. pade översiktsplaner bör stärkas för att inte Vidare så kan frånvaron av utpekande lämpliga negativa miljö- och hälsopåverkande effekter ska områden också minska intresset för att bygga ut uppstå. vindkraft i kommunen och minskar möjligheten att nå klimatmålen. • Förbifart Smålandsstenar. Planförslaget om en förbifart Smålandsstenar på Planens nollalternativ väg 26 har uppenbara positiva miljö- och hälso- Nollalternativet utgörs av den nuvarande över- effekter i tätorten. Minskat antal människor som siktplanen, ÖP06. Noll- och planalternativ skiljer blir bullerstörda, mindre utsläpp inne i tätorten, sig inte nämnvärt men en del inriktningar i säkrare traÀkmiljö, minskade barriäreffekter och ÖP16 mot klimatanpassning, sociala frågor samt mindre risk för påverkan på viktiga grundvat- att utvecklingsområdena täcker in hela kommu- tenförekomster. En ny väg innebär ett intrång i nens yta gör att planalternativet har en större landskapet med nya barriäreffekter och risk för bredd och eventuellt bättre styrning mot vissa ökad traÀkmängd med ökade koldioxidutsläpp. mål. Förslaget bedöms medföra total sett positiva miljö- och hälsoeffekter. Miljökvalitetsnormer Planens bedöms inte negativt påverka miljök- • Väg mellan Väg 604/27 och väg 26. valitetsnormer för luft eller vatten. I kommu- En förbindelse mellan väg 604/27 och väg 26 i nen bedöms inga miljökvalitetsnormer för luft en sträckning söder om Gislaveds tätort föreslås överskridas. När det gäller miljökvalitetsnormer för att få goda vägkommunikationer från väg 26 för vatten så uppfylls inte god vattenstatus i ett och mot Anderstorp och Gnosjö. Vägen skulle stort antal vattenförekomster men planförslaget också tillgängliggöra de östra industriområdena i bedöms inte medverka till någon försämring. Gislaved för traÀk söderifrån och avlasta tätor- Däremot så bedöms ett antal ställningstaganden ten från tung traÀk. En förbifart skulle medföra exempelvis inom vatten- och avlopp och föro- minskade miljö- och störningseffekter från traÀk rende områden att medverka till en förbättrad inne i Gislaved. vattenstatus.

En ny vägsträckning medför intrång i landskapet och innebär också en barriär mellan tätorten och naturområdena söder om tätorten. Tillgång till grönområden skapar vardagskvalitet och rekreationsmöjligheter samt har positiva häl- soeffekter. En sträckning söder om Gislaveds tätort innebär att orten innesluts av vägar. Hur stor barriäreffekten blir beror bland annat på hur nära orten som vägen dras.

• Riktlinjer för vindkraftsutbyggnad. Planen föreslår ett antal riktlinjer för hur vindkraft ska etableras. Vindkraftsutveckling utgör en viktig del i hur kommunens mål om ökad produktion av förnyelsebar energi ska uppnås. Riktlinjerna syftar till att kunna etablera vindkraft men undvika negativa effekter av lokalise- ringen. Förslaget presenterar också områden

69 Bilaga 6

Kulturell hållbarhet = Kulturen förändras över Ordlista tid och hållbar kulturell utveckling innebär att Allmänt VA = Kallas ofta kommunalt VA. vanor, traditioner, seder och bruk måste respekt- VA-försörjning som kommunen är ansvarig för. eras och värnas.

Besöksnäring = Turism 'HPRJUDÀ = studier av befolkningens storlek, sammansättning och geograÀska fördelning, samt Biobränsle = Bränsle som till stor del är baserat av förändringar i befolkningsstrukturen. på trä. Deponi = Avfallsupplag. Biogas = Den gas som bildas när organiskt ma- terial, såsom gödsel, avföring, avloppsvatten från Detaljhandel = distributionskedjan för varor industrier, slam från reningsverk, hushållsavfall och från producent till konsument. Detaljhandeln växter bryts ner. innehåller två huvudvarugrupper: sällanköpsvaror och dagligvaror Biologisk mångfald = Rikedom av arter; gene- tisk variation inom arter och mångfald av livsmil- Drivmedel = Bensin, diesel, gas, el m.m. jöer. Ekologisk hållbarhet = Innebär att långsiktigt Bostadsrätt = Upplåtelseform av bostad där upprätthålla ekosystemens produktionsförmå- rätten att nyttja en bostadslägenhet för obegrän- ga och minska negativ påverkan på natur och sad tid men äger inte fastigheten utan ingår i en människor. bostadsrättsförening. Ekonomisk hållbarhet = Innebär att hushålla Bredband = Radiolänk, kabel, optisk Àber eller med och effektivt ta vara på mänskliga och mate- kommunikationssatellit för överföring av bred- riella resurser. bandiga elektriska signaler. Ekosystemtjänster = tjänster som naturen Brädda = Avleda överÁödsvatten i magasin, tillhandahåller och som människan är direkt be- bassäng eller ledning roende av.

Cykelled = Markerade leder, som är lämpliga för Energieffektivitet = Att med en viss insats av cykelturer på beÀntligt vägsystem. energi åstadkomma så stor mängd energitjänster som möjligt. Cykelstråk = Kombination av separata GC-väg- ar och mindre landsbygdsvägar. Erosion = Nötning av berggrund och jordtäcke genom rinnande vatten, vind, vågor eller is. Dagvatten = Regn och smältvatten från t.ex. tak och asfaltytor. EU:s ramdirektiv för vatten = EU-direktiv som har målet att uppnå god vattenkvalitet i alla Kulturella och kreativa näringar = Arkitek- unionens sjöar, vattendrag och grundvatten. tur, dataspel, design och formgivning, Àlm, foto, konst, kulturarv, litteratur, media och marknads- Exploatering = inom samhällsplaneringen: kommunikation, mode, musik, måltid, scenkonst, ianspråktagande av obebyggd mark eller annan slöjd och konsthantverk, upplevelsebaserat naturresurs för bebyggelse eller anläggning. lärande. Fördjupning = Planinstrument som används för ett större område som t.ex. en hel tätort, vilken kan planeras genom en fördjupning av översikts- planen. 70 Bilaga 6

Företagstjänster = Tjänster inom ekonomi, Natura 2000 = Nätverk av EU:s mest skydds- juridik, teknik, Ànans, reklam, marknadsföring värda naturområden. samt bemanning, resetjänster, säkerhetstjänster, fastighetstjänster till företag inklusive städning. Ortstjänster = All service på en ort som utförs till stor del i privat regi: detaljhandel (ej motor- Förorenad områden = Mark- och vattenom- handel och motorservice) inkl. bensinstationer, råden som är så förorenade att det kan medföra bankkontor, hotell och restaurang, kultur och skada eller olägenhet för människors hälsa eller fritid, personliga tjänster. miljön. PBL = Plan och bygglagen. Lag som innehåller Förskola = Pedagogisk verksamhet för inskrivna regler om planläggning av mark, vatten och byg- barn i åldern 1–5 år. gande.

GC-väg = Gång- och cykelväg. Planlagd mark = Mark som omfattas av detaljplan. Grundvatten = Vatten i den del av jorden eller berggrunden där hålrummen är helt vattenfyllda. Detaljplan = Juridiskt planinstrument med detaljerade regler som talar om vad, var och hur Grönstruktur = Innefattar all grön mark som man får bygga inom aktuellt område. inte är hårdgjord, såväl inne i tätorten som utan- för. Det handlar inte bara om offentlig mark utan Riksintresse = GeograÀskt område som är av även privat grönska i tätorten, rekreationsområ- mycket stor betydelse i nationellt perspektiv. dena. Sammanhållen bebyggelse = Begrepp i PBL. Hyresrätt = Upplåtelseform av en bostad som Område som innehåller sammanhållen bebyggel- hyresgästen inte äger själv men hyr av en hyres- segrupp med minst 10-20 hus som gränsar till värd. varandra eller bara åtskiljs av väg, park eller dylikt.

Infrastruktur = ett system av anläggningar, som Sanering = Befria mark och byggnader från utgör grund för försörjningen och förutsättning- skadliga ämnen, ofta gifter m.m. en för att produktionen skall fungera: bl.a. vägar och järnvägar, Áygplatser och hamnar, kraftverk, SGU = Sveriges Geologiska Undersökningar. eldistribution och andra anordningar för energi- försörjningen, vatten- och avloppssystem, teleför- Seniorboende 70+ = (tidigare ”Trygghetsboende bindelser och utbildningsväsen. Gislavedsmodell”) Kriterier för Gislaveds kommuns och AB Gislavedshus .ROOHNWLYWUDÀN = TraÀk där resenärer i organi- seniorboende 70+ för äldre och funktionsnedsatta serad form tillsammans använder ett fordon. personer samt tillämpningsregler. - Lägenheterna är avsedda för personer som är över 70 år (minst en i hushållet) och för personer med Komplementbyggnad = Mindre byggnad, t.ex. biståndsbedömd funktionsnedsättning i mån av ledi- uthus eller garage, i anslutning till ett småhus. ga lägenheter. - Lägenheterna ska ha god tillgänglighet i yttre och Mötesplatser = Läs underlagshäfte Mötesplat- inre miljö. ser. - Det ska vara lätt att ta sig till träffpunkter och ge- mensamhetslokaler där det Ànns aktiviteter och där Miljökvalitetsnorm = Nivå på miljökvalitet man kan få närhet och trygghet. fastslagen i lagstiftning och som ska avspegla den - Personalen på träffpunkterna ska medverka till soci- lägsta godtagbara miljökvaliteten som människa ala kontakter, samvaro och gemensamma måltider. och miljö tål. - ”För enklare sysslor” hänvisas till Fixartjänsten. - Hyreslagens villkor gäller. 71 Bilaga 6

- Om det inte Ànns personer i kö för lägenheterna enligt första punkten kan ledig lägenhet erbjudas andra bostadssökande, dock efter en särskild prövning i det enskilda fallet och varvid hänsyn ska tas till den sökandes ålder. - Hantering av bostadskö, tillämpningsregler m.m. ska samordnas mellan AB Gislavedshus och fastighets- nämnden och vid behov i samråd med socialnämn- den och kommunstyrelsen.

Social hållbarhet = Människors möjlighet till goda livsvillkor.

Solceller = Fotoceller som är optimerade för att omvandla solstrålning till el.

Solfångare = anordning som omvandlar energi i solinstrålningen till värme.

Spillvatten = Spillvatten är den typ av avloppsvatten som är förorenat av bad, disk, tvätt och toalett.

Strandskydd = Lag som syftar till att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv samt till att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.

VA =Vatten och avlopp.

VA–verksamhetsområde = Ett verksamhets- område för allmänt vatten och/eller avlopp är ett avgränsat geograÀskt område inom vilket VA-för- sörjningen ska ske genom allmän VA-anläggning.

Vägreservat = Markerad sträckning för framtida vägdragning.

Ytvatten = Vattnet i en sjö eller i ett vattendrag.

Övergödning = Övergödning orsakas av att näringsämnen, särskilt kväve och fosfor, frigörs eller tillförs mark eller vatten i så stor mängd att ekosystemens förmåga att positivt tillgodogöra sig näringen överskrids.