EDWARDs Hörna MOTSTÅNDET mot lyxen Bullens pilsnerkorv, arkiverad whisky Lanthandeln riskerade att släppa lös en flod och Edwards egen vapensköld. av onödig konsumtion av socker och sprit.

no 5 2012 MAGASINET OM NÄRINGSLIVETS HISTORIA pris 59 kr näringsfrihet 1860-talet blev årtiondet som utvecklar förändrade allt

ABB med stort socialt ansvar Den politiskt aktiva organisten Johan August Gripenstedt

Näringsfrihetens + motpol Japan Optionshandelns fader Ledare | per dahl Även förlorarna var övertygade när denna tidskrift trycktes sam- Avreglering av apoteksmarknaden? lade Centrum för Näringslivshistoria Nej, verkligen inte! Vi måste säkra att till seminarium om de reformer som allmänheten inte möter outbildad per- kom till stånd 1864 på initiativ av poli- sonal. Vi måste se till att läkemedels- tikern Johan August Gripenstedt. Två försörjningen faktiskt fungerar även på år senare skulle han åter utmärka sig i småorter. Vi kan inte låta storkoncerner politiken, denna gång som reformtalare slå ut lokala företag. under den kända riksdagsdebatten 1865 Ska vem som helst kunna äga och om representations- driva skolor? Tja, reformen. ”Hur kunde det ta vad händer när Men nu, ett år räntesnurror och tidigare, gällde det hela hundra år för snillrik bokföring avskaffandet av för pengar som Lilla skeppsdockan i Stockholm år 1873, den ekonomiska träsnitt. Finnboda varvs historiska arkiv hos lagreglerna kring tidigare har varit Centrum för Näringslivshistoria. de sista resterna gemensamma skat- av medeltidens upplysningen att temedel ut ur vårt skråbestämmelser. bryta igenom?” nationalhushåll, Ansvarig utgivare: Alexander Husebye,­ Hindren hade stått bort till avlägsna [email protected], under debatt sedan hundra år; präs- skatteparadis? Ska man verkligen 08-634 99 14 ten Anders Chydenius hade satt in kunna göra okontrollerad vinst på Redaktör: Per Dahl, per.t.h.dahl@­ den första stöten mot dem genom sin barns behov av lärande? Hur går det naringslivshistoria.se, 08-634 99 52 kampanj mot det bottniska stapel- då med utbildningskvaliteten? Bildredaktör: Margarita Feldman tvånget under 1765–1766 års riksdag. Samma resonemang möter vi i dis- Projektledare: Anna Linderoth Det är lätt för oss i dag att se vil- kussionen om andra välfärdstjänster, ken sida som hade framtiden för sig, från äldreomsorg till sjukvård. Redaktionsråd: Per-Ola­ Karlsson vem som stod för förnuft och vem Jag tror att många av näringsfri- och Eva Ersson Åbom som företrädde bakåtsträveriet. Hur hetens motståndare för 148 år sedan Grafisk form och produktion: Matts Hildén­ kunde det ta hela hundra år för den skulle ha känt igen sig. Vi måste ta och Elin Thomson, www.silviamedia.se ekonomiska upplysningen att bryta ansvar. Nationens resurser bör förbli Repro & tryck: åtta.45, tel: 08-55 33 48 00 igenom vallarna? Varför greps inte nationens. Vi måste kunna garantera Kontakt: Centrum för Näringslivs­historia motståndarna av sådan skam inför att människor inte möter skojare i sina Grindstuvägen 48—50, 167 33 Bromma, sin egen ologiska hållning att ekonomiska transaktioner. Vi måste tel: 08-634 99 00, www.naringslivshistoria.se

de tystnade tidigare? skydda småföretagarna. Företagsminnen på Facebook: Det är lätt att i efter- Vi bör också betänka att det i www.facebook.com/foretagsminnen hand se de stora linjerna. Sverige år 1860 bara levde omkring ISSN: 1101-7473 Men näringsfriheten 3,9 miljoner människor. Den grad av är ju faktiskt inte genom- anonymitet i ekonomiska relationer förd än, fullt ut. Lyssnar som vi tar för given i dag måste då ha vi till aktuella debat- varit långt mindre. Skor köptes inte i ter i dag är den billigaste butiken, utan av skoma- det lättare kar Andersson, som man alltid hade CENTRUM FÖR NÄRINGSLIVSHISTORIA att förstå köpt av. Vad hade abstrakta tankar CENTRE FOR BUSINESS HISTORY IN STOCKHOLM Företagsminnen ges ut av ­Centrum för klimatet om konkurrens och arbetsfördelning Näringslivshistoria, världens största då, för med honom att göra? ­näringslivsarkiv. Bli företagsmedlem på 148 år Vi bör inse att argumenten och de- www.naringslivshistoria.se! sedan. batten då inte var så olik diskussionen i dag. Och att människor på båda sidor i avgörande historiska förlopp ofta är lika prenumerera! genuint övertygade om att deras syn- Företagsminnen utkommer med fem num- punkter är de ansvarsfulla och goda. mer per år. Prenumerations­avgiften är 280 kr inklusive moms. Beställ ditt eget exemplar på Per Dahl, redaktör www.naringslivshistoria.se

2 företagsminnen 2012:5 26 Japan blev närings­ frihetens motpol

Johan August Gripenstedt — närings- 8 frihetens huvudperson

ABB tar ett sid 14: stort socialt Organisten ansvar i Indien och telegrafis­ 30 ten som agerade politiskt

UR INNEHÅLLET alltid i företagsminnen 12 Vad ansåg reformens motståndare? 4 Ögonblicket 18 1860-talets mest hyllade författare 5 Krönikan 6 Noterat 21 Konkurrens gav glansperiod i Florens 40 Aktuell forskning 33 Mannen som introducerade 42 Recensioner optionshandeln 44 Edwards Hörna 46 Fråga Företagsminnen 35 Debatt: Sveriges historia utan företagare 48 Medlemmar 37 Så var det på Eli Heckschers tid 50 Korsord företagsminnen 2012:5 3 ÖGONBLICKET­ Samlade ögonblick! I november 1970 lanserades Nummerlotteriet Lagom till jul utkommer boken Ögonblicket, av Svenska Spels föregångare Penning­ där vi kan följa de företagshistoriska nedslagen lotteriet. Vinstnumren drogs i TV1, först i ett från 1997 och framåt. Ögonblicket är nämligen eget program men senare i Sveriges Magasin. Företagsminnens äldsta vinjett. Här möter vi vardagen så som vi en gång såg den — från brick­ Till en början använde man sig av tärningar, vil­ serveringens knapp för matbeställning till miss ket orsakade stora protester eftersom tärning­ Universum med arna var för små för att tittarna skulle kunna en kobratelefon i se vilka nummer som föll ut. Det ryktades om handen. De många fusk och manipulerade dragningar. Allmänna ögonblicksbilder­ Ingenjörsbyrån konstruerade då ett lycko­ na blir därför inte bara en tidsresa i hjul likt det som användes i Hylands Hörna, Företagsminnen som senare ersattes av maskinen som vi ser utan lika mycket på bilden. i vår vardags På bilden syns även programledaren och historia. Beställ producenten Karin Falck, som bland annat boken på vår ledde Eurovision Song Contest i Stockholm webbplats www.naringslivs­ 1975. Svenska Spels arkiv hos Centrum för historia.se! Näringslivshistoria.

4 företagsminnen 2012:5 Krönika | carl-johan westholm foto: timbro foto:

Handeln är som kärleken fri

”ni är kända för er fria kärlek i Sverige”, sa en ameri- saknade maskiner och kylskåp. I Chicago hade vart femte kansk journalist till den unga prinsessan Christina när hushåll hembiträde, en profession som fram till 1920 var hon på 1960-talet kom till Harvard. ”Är inte all kärlek det vanligaste yrket för amerikanska kvinnor. fri”, blev hennes motfråga. Vilka slags varor och tjänster som inte finns i dag kom- Handeln är också alltid fri, men frihandeln finns inte mer att finnas i morgon? Och vad kommer de att kosta alltid och överallt. Tullar och skatter, regleringar och för- att producera, och att köpa? Tekniska uppfinningar banar bud kan hindra. vägen, skatter och lagar som motverkar arbetsdelning hin- I Sverige motiverades det gamla förbudet för bönder att drar. Tullar är skatter på varor som säljs över nationsgrän- fiska och sälja med att det fanns risk att de skulle överge ser. Skatter på varor och tjänster som säljs inom ett land jordbruket och därmed orsaka brist på mat. Länge fanns kallas inte tullar, men har samma effekter. Då frihandels- det stadstullar i många länder. Bibelns tulluppsyningsman idéerna var nya och vann anhängare, var tullarna höga och Sackeus tog in pengar vid stadsgränsen, inte statsgränsen. inkomstskatterna låga. Richard Cobden ivrade för frihandeln i Storbritannien Sverige hade länge västvärldens högsta skatter. Det bi- omkring 1830. Han var övertygad om att handel skapade drog troligen till att Sverige på senare år har blivit världs- fred. Frihandel blev handel över nationsgränser, inte inom. ledande i att minska deras skadliga biverkningar. Två stora Adam Smiths epokgörande The Wealth of Nations utkom frihandelsreformer inom landet har genomförts, med stort 1776. Den betonade arbetsdelningens betydelse; specia- motstånd i början men sedan alltmer populära. lisering lyfter ekonomin. Boken översattes samma år till Den första var vårdpengen, som också finns på flera tyska, till franska 1778, spanska 1792, ryska 1802, japanska håll i Europa, och skolpengen – en idé som Milton på 1870-talet och kinesiska 1902 – men till arabiska först Friedman lanserade som ”school vouchers”. Den andra är 1959. I Sverige kom delar som artiklar omkring 1800. rot- och rutavdragen. Även välinformerade i andra länder Idéer har konsekvenser. De är mycket praktiska. kan häpna över att höra att just Sverige har gått i spetsen Nu går vi troligen igenom ett teknologiskt skifte på ar- för dessa frihetsreformer. Utan dem hade skatterna hin- betsmarknaden vars omfattning vi inte har sett sedan den drat denna tjänstehandel, och levnadsstandarden varit industriella revolutionen – en ny slags arbetsdelning. De lägre. flesta i till exempel USA arbetade i jordbruk 1850. Femtio Handel skapar arbete, välstånd, fred på jorden – och år senare var den största gruppen där tjänstefolk i hushål- frid i hemmet. len. Jordbruket producerade mer med färre anställda, de arbetslösa flyttade till städerna, där de och många outbil- carl-johan westholm Fil.dr., vice president i Mont dade invandrare fick arbete i hushållen som på den tiden Pelerin Society företagsminnen 2012:5 5 Noterat

Swedish design history Den 21 november fick svenska designer och formgivare en helt ny arena: SwedishDesign.org. Här kan de informera om sina uppdrag och ge prov på sina produkter och sitt formspråk. Presumtiva uppdragsgivare över hela världen kan bekanta sig med deras tematiska profiler och göra ett första urval när de söker motparter. Den engelskspråkiga webbsidan presenterar ny svensk design för omvärlden och ger samtidigt dagens formgi- vare en möjlighet att bli en del av den svenska design- historien genom kopplingen till arkivet hos Centrum för Näringslivshistoria. SwedishDesign.org är ett samarbetsprojekt mellan fören- ingen Svensk Form och Centrum för Näringslivshistoria.

Extra veckolön till de AGA-anställda För 100 år sedan betalades en extra veckolön ut till de anställda. Gustaf Dalén, som erhållit nobelpriset i fysik 1912, donerade näm- ligen en stor del av prissumman till det ändamålet. Del av pengarna fick också Chalmers i Göteborg, där en fond inrättades. Modebibeln är här Dalén fick priset samma år han förlorade sin syn i en svår olycka Har du koll på vad som hänt inom med exploderande acetylentuber. Det är lite främmande att tänka sig svenskt mode sedan 1867? En gan- att fysikpristagaren, som visserligen var praktiskt lagd, hade börjat sitt ska stor fråga kan tyckas, och denna liv med att gå i lära för trädgårdsarbete och sysslor i ett mejeri. har Karina Ericsson Wärn tagit sig I år firar AGA, det företag där Dalén var ledande, hundraårsju- an med hull och hår i Modebibeln bileum. En utställning har öppnats i Lidingö stadshus, Centrum för – den svenska. Boken är utgiven av Näringslivshistoria sänder poddradio från AGA, och i Dalénium Bonnier Fakta och innehåller vackra ­möter barn vetenskap och teknik i lekens och upplevelsens form. bilder, bland annat ut NK:s arkiv och Hundraårsjubileum är det också för Blockhusuddens MEA:s arkiv som finns hos oss på fyr, i Stockholms inre inlopp. År 1912 var den först i Centrum för Näringslivshistoria. Läs världen med att utrustas med den solventil Dalén kon- och njut! struerat.

6 Mig äger ingen Ett oförskyllt offer — filmen och rekvisitan Säg ”Socialstyrelsen” och många kommer nog snabbt att svara ”6–8 Filmatiseringen av kulturredaktören brödskivor om dagen”. Myndigheten har sedan många år för många Åsa Linderborgs ungdomsskildring varit en urbild för förnumstigt förmynderi. Mig äger ingen, med Mikael Persbrandt Dock utan egen förskyllan i detta fall. För går man tillbaka till ar- i en roll, tog sin början i september i kiven finner man att det inte alls var Socialstyrelsen som sjösatte den Trollhättan med bolaget Filmlance beryktade affischkampanjen under 1976, utan bageribranschens egen International. Men var finner man ex- företrädare Brödinstitutet, med reklambyrån Hall & Cederquist som empelvis skattemärken för rätt år till ve- hjälp. På affischerna hänvisades till en kostrekommendation som levt teranbilarnas nummerskyltar? Ölburkar sitt liv i skymundan. Fram tills då. modell 1973 och tvättmedelspaket à la Mer om sådant vi tror att vi vet säkert men som kanske är precis 1979? Centrum för Näringslivshistoria tvärtom kan vi läsa på sajten www.faktoider.nu. kunde ställa upp med detaljer med rätt utseende för rätta tidsstämningen. LoS-film blev SoL-film Det började för 75 år sedan: Föreningen Lantbruks- och Skogsbruks­ film startade sin verksamhet. Lantbruksrörelsen hade stort behov av Företag i Tsarryssland utbildnings- och organisationsfilm, och tillsammans med LT:s (alltså Centrum för Näringslivshistoria do- förlaget Lantbruksförbundets Tidskriftsförlags) avdelning för film tog kumenterar nu svenska företags histo- produktionen sin början. Efter tio år byttes emellertid namnet. ”LoS- ria i Tsarryssland. Med generöst stöd film” fungerar inte, konstaterade agronomen Börje Jonsson. ”LoS bety- från Riksbankens Jubileumsfond och der förlora på engelska. Kasta om från ’Lantbruks- och Skogsbruksfilm’ Marianne och Marcus Wallenbergs till ’Skogs- och Lantbruksfilm’, så tappar ni ett ’-bruks-’ och får det stiftelse öppnas nu upp ett källmaterial i gladare SoL-Film.” såväl svenska som ryska arkiv. För många Och så blev det. Efter diverse turer, då namnet såldes, har för- forskare blir detta första gången som eningen i år bytt tillbaka till det gamla Föreningen SoL-Film, och man kommer kunna följa hur har nu webbadressen www.foreningensolfilm.se och filmutgivning Ericsson, Atlas Diesel, för bland annat naturbruksutbildningar. Alfa Laval och andra Det minskar inte tittarvärdet hos exempelvis ”Bonden vaknar”, etablerade sig på den en stumfilm i två delar från trettiotalet, som man kan se i datorn via marknad som man be- den nämnda hemsidan. De scener den innehåller ger blixtbilder av ett traktade som framtiden samhällsklimat där organisation, kollektiv solidaritet och – ända tills revolutionen konfrontation med motparter inte var enbart arbetarrörel- slog till och verksamhe- sens vardag. terna konfiskerades.

7 JAG & HANS VERK näringsfrihet utvecklar: Om två år firar näringsfriheten 150 år i Sverige. År 1864 kom den förordning som slog fast allas rätt att bedriva handel och produktion. Per T Ohlsson, som medverkade i Centrum för Näringslivshistorias symposium i november om reformerna, inleder här Företagsminnens temaartiklar. Per T Ohlssons biografi över J A Gripenstedt — 100 år av tillväxt — har nyligen utkommit i en tredje upplaga.

8 företagsminnen 2012:5 ormuleringen var tidstypiskt iska frihandelssystem som bildats kring den så kallade snårig, men anslaget desto mäkti- Cobdentraktaten, uppkallad efter Richard Cobden, en av gare: Manchesterliberalismens förgrundsgestalter. Det medel­ tida sockensystemet moderniserades med en ny kommu- Svensk man eller kvinna är […] berät- nallag. Ståndsriksdagen, med sin otympliga indelning i tigad att i stad eller å landet idka han- adel, präster, borgare och bönder, ersattes av ett tvåkam- dels- eller fabriksrörelse, hantverk eller marsystem, vilket skapade förutsättningar för en mer annan hantering; att till utrikes ort utföra eller ­rationell politisk process. därifrån införa samt inrikes orter emellan fort- Sammantaget innebar allt detta att grunden lades till skaffa varor. det svenska välståndet: de hundra åren mellan 1870 och 1970 hade Sverige, näst efter Japan, världens snabbaste Så löd portalparagrafen i den förordning från juni 1864 BNP-ökning per capita. som fastslog näringsfrihetens princip i Sverige. I dessa Huvudpersonen bakom dessa omvälvningar hette Johan ordvändningar kan man nästan höra rasslet från när ett August Gripenstedt. Han föddes i Holstein 1813 i en adlig folk frigör sig från merkantilismens och protektionismens familj, där fadern snart kom på obestånd. Utan tillgång till järnkedjor. förmögenhet slog den unge Gripenstedt in på den militära Redan 1846 hade en näringsfrihetsreform genom- banan och var löjtnant när han 1840 efterträdde sin far förts. Den avskaffade skråtvånget, men var bara partiell. som ättens representant på Riddarhuset, där adelsståndet Handlare från landsbygden fick inte etablera sig mindre möttes. Han gjorde intryck på Carl Henrik Anckarsvärd, än tre mil från närmaste stad. Särskilt i södra Sverige, med en av Karl XIV Johans fränaste kritiker, och gifte sig se- många städer på kort avstånd från varandra, var det en dan med Anckarsvärds brorsdotter. hämmande begränsning som myndigheterna upprätthöll med repressiva metoder; 1856 drabbades skånska lanthand- I karriären lare av en stor razzia. Särskilda inskränkningar gällde för I och med äktenskapet säkrade Gripenstedt en social och kvinnor. Fragment av skråväsendet levde vidare i form av ekonomisk ställning som gjorde det möjligt för honom att mästerskaps- och burskapstvång. prioritera politiken. Efter oroligheterna i mars 1848, då Frågan är om Sverige har haft en mer effektiv och långsiktigt fram- gångsrik finansminister.

Först med 1864 års reform blev näringsfriheten i princip ­revolutionära svallvågor bröt in över Sverige från konti- fullständig – även för kvinnor. Det senare var ett tecken i nenten och kung Oscar I behövde bredda regeringen, blev tiden. Debatten kring Fredrika Bremers roman Hertha hade han statsråd: först konsult, sedan finansminister 1856. 1858 bidragit till beslutet att ogifta kvinnor blev myndiga vid Det är svårt att jämföra Gripenstedts fördemokratiska 25 års ålder, det första lilla, lilla steget mot ökad jämställdhet. epok med vår egen, men frågan är om Sverige har haft en mer effektiv och långsiktigt framgångsrik finansminister, Reformperiod låt vara att det dröjde innan hans insatser blev rätt värde- Näringsfriheten var bara en av många reformer un- rade. Av sin samtid uppfattades han emellertid inte odelat der dessa år i mitten av 1800-talet. Nya banker, främst positivt. Han var en av 1800-talets mest kontroversiella bland dem André Oscar Wallenbergs Stockholms politiker. Delvis berodde det på att han utmanade starka Enskilda Bank, beviljades koncession och räntan släpp- krafter, inte bara med sina politiska initiativ, utan också tes fri. Därmed kunde ett modernt kreditväsende växa med sin magnifika talekonst. fram. Järnvägsutbyggnaden tog fart. Sverige anslöt Han avfärdades som ”blomstermålare” efter sina stora sig, via ett avtal med Frankrike 1865, till det europe- orationer i riksdagen 1857, då han pläderade för en forcerad och lånefinansierad utbyggnad av järnvägsnätet. Många Motstående sida: Johan August Gripenstedt revolutions- såg det som statsfinansiellt vansinne, men Gripenstedt året 1848, avporträtterad av Johannes Rosenbrock. Han var övertygad om att järnvägar, liksom större frihet i det blev under den riksdagen utnämnd till statsråd, och bär ekonomiska livet, var en investering för framtiden. Han på porträttet sin nya statsrådsuniform. jämförde Sverige med Amerika och åhörarna häpnade: företagsminnen 2012:5 9 1800-talets politiska centrum låg ungefär där dagens finns. Före 1866 skedde viktiga debatter på riddarhuset och i de övriga ständernas sammanträdeslokaler i Gamla stan och på Riddarholmen. Upphovsman O.A. Mankell omkring 1878, Atlas Copcos arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Även vi kan med visshet förutse en utveckling, vartill bemötte motståndare med någon spotskhet. Med en stark måhända inget annat land i Europa kan uppvisa ett självkänsla var han icke heller okänslig för beröm av motstycke. Härtill fordras dock, att de hjälpkällor vi äger, andra. Mod fattades honom aldrig. men som ännu till största delen, såsom slumrande krafter, ligger obegagnade, skall bli behörigen tillvaratagna. Modet demonstrerade Gripenstedt inte minst i sep- tember 1863 när han, med stöd av De Geer, fronderade Men misstron mot Gripenstedt underblåstes också av mot kung Karl XV:s planer på att alliera Sverige – Norge honom själv. Fysiskt elegant och överlägset begåvad var med Danmark inför ett stundande krig med Preussen han ytterst självmedveten och hade inget emot att under- och Österrike. Gripenstedt insåg att krig skulle innebära teckna handlingar med sina initialer: JAG. Han kunde i ekonomisk katastrof. Under ett regeringsmöte med Karl ena stunden vara passionerat principfast för att i nästa ägna XV på slottet Ulriksdal hotade han indirekt kungen med sig åt machiavelliska intriger. revolution genom att hänvisa till Gustav IV Adolf, som avsatts 1809. Gripenstedt uttryckte sig, enligt De Geer, Mötte motstånd ”stundom i ord, som icke var fullt passande att använda till Politiskt vacklade han mellan dåtidens vänster och center sin konung”. Sverige gick, lyckligtvis, aldrig i krig mot de och drog därför på sig både liberal och konservativ vrede. tyska stormakter som 1864 krossade Danmark. Hans kollega och vapendragare Louis De Geer, justi- Gripenstedts intensiva verksamhet ter sig särskilt im- tiestatsministern som med Gripenstedts retoriska hjälp ponerande mot bakgrund av att han under större delen av drev igenom representationsreformen 1865, tecknade i sina sitt liv var plågad av en sjukdom som aldrig blev diagnos- Minnen ett utsökt porträtt av finansministern: tiserad och vars symptom han av och till sökte dämpa på tyska kurorter: återkommande feberfrossa och matthet. Han var vad man kallar en vacker karl med ett ener- Enligt modern medicinsk expertis rörde det sig troligen giskt uttryck, ehuru hans kroppskonstitution var något om en form av malaria som förekom i Sverige i början av klen. Också vårdade han sitt yttre och gick alltid klädd 1800-talet och som Gripenstedt kan ha smittats av när han i vit halsduk […] Han hade många ovänner, därför att låg i fält. Efter hans avgång ur regeringen 1866 förvärrades han aldrig skonade vad han ansåg dumt och stundom tillståndet successivt. Han avled 1874.

10 företagsminnen 2012:5 Harmoniliberal Framför allt under sin sista tid som finansminister, när han med ganska självsvåldiga metoder drev igenom handelsav- talet med Frankrike, uppfattades Johan August Gripenstedt som doktrinärt liberal i sin ekonomiska politik. Han var, het- te det, ”ultra-radikal” och ”bländad av frihandelns irrbloss”. Gripenstedt var påverkad av den harmoniliberala skolan som menade att maximal ekonomisk frihet var enda vägen till samhällelig harmoni. Det speglades ibland i retoriken. När han 1866 försvarade avtalet med Frankrike hänvisade han till ”en stor mäktig och sann drivkraft” som möjlig- gjorde ekonomiska framsteg ”utan våld, utan förtryck”:

Och denna stora grundsats, denna fruktbärande tanke, som allena förmått frambringa allt detta, den heter: ­frihet – frihet i avtal – frihet i tanke.

Men Gripenstedts tillämpade liberalism var tempererad; han var i allra högsta grad resultatpolitiker. Han lät staten finansiera bygget av stambanorna, av den Sveriges modernisering pågick på många plan. Författaren enkla anledningen att endast staten kunde hävda allmän- Fredrika Bremer, aktiv under åren före 1864, har blivit intresset i ett så väldigt projekt. Han undantog ungskogen en symbol för kvinnans frigörelse. Skiss till eller replik av från sina frihandelsprinciper; inga lycksökare skulle til�- porträtt målat av Johan Gustaf Sandberg. Wikimedia. låtas skövla denna nationella tillgång som, bokstavligt talat, växte in i framtiden. Och han ansåg att staten måste kompromisser, samverkan och breda lösningar som senare kunna reglera bankerna, eftersom ”en rubbning i detta skulle prägla ett demokratiskt och egalitärt Sverige: avseende verkar på ett helt annat sätt än rubbningar i an- ”I nästan alla det mänskliga livets praktiska förhål- dra rörelsegrenar”. Det senare bekräftade han i konkret landen ligger det rätta i en förståndig medelväg mellan handling när han under en akut bank- och kreditkris 1857 ytterligheterna.” ingrep för att rädda Skånes Enskilda Bank. Så kanske ska Johan August Gripenstedts på många sätt per t ohlsson, journalist, författare och Senior Columnist­ revolutionerande gärning sammanfattas i en principförkla- i Sydsvenskan. Författare till bland annat 100 år av tillväxt, ring som han avgav 1850, ett förebud om den strävan efter en biografi över Johan August Gripenstedt.

Hållpunkter på vägen mot näringsfriheten Kravet på burskap i stad avskaffas för ständerna avskaffar det så kallade 1752 den som driver manufaktur (d.v.s. en 1765 bottniska handelstvånget, och ger tidig form av fabrik). städer norr om Gävle och Åbo rätt att bedriva utrikeshandel Prästen och riksdagsmannen Anders 1765 Chydenius ger ut pamflettenVeder - Anders Chydenius argumenterar för läggning av de skäl, varmed man söker bestrida 1795 landsortsbefolkningens rätt till att öster- och vesterbottniska samt vesternorrländska idka fri handel i ”Hvilka äro de hinder som fjättra städerne fri seglation, på staden Gamla Karlebys finska landtmännens idoghet?” bekostnad. Georg Adlersparre Anders Chydenius ger ut pamfletten 1797 — 1801 pu blicerar översätt­ 1765 Källan til rikets vanmagt där 1724 års ningar av Adam Smith i tidskriften Läsning i blan- förbud mot utländska fartyg import av tredje lands dade ämnen. produkter till Sverige kritiseras. En ny Fabriks- och hantverksordning Anders Chydenius ger ut stridsskriften 1846 avskaffar de obligatoriska skråsam­ 1765 Den nationnale winsten, där offentliga manslutningarna, men ersätter dem med lika obli­ regleringar av ekonomi och näringsliv bemöts. gatorisk föreningsanslutning.

företagsminnen 2012:5 11 Vad ansåg reformens motståndare? näringsfrihet utvecklar: De som vände sig mot näringsfrihetsreformerna kom från skilda samhällsskikt. Hantverkare oroades över ökad konkurrens, andra över lanthandelns fördärvliga inflytande. theresa johnsson och erik lindberg

1846 års omtalade näringsfrihetsreform innebar bland annat skicklighetsprov samt genomgången lärlings- och annat att myndiga svenska män, ogifta kvinnor som fyllt gesällutbildning fastställts som villkor för att få utöva något 25 år, gifta kvinnor, änkor och frånskilda hustrur under av de egentliga hantverksyrkena. På Riddarhuset talade sig vissa omständigheter kunde ges rätten att försörja sig själva August von Hartmansdorff varm för det preussiska exemplet. genom enklare hantverkstillverkningar trots att de av sin I borgarståndet framfördes argument som gjorde gällande att samtid inte kunde klassificeras som ”egentliga”, burskapsä- en ny tid krävde en ny form för arbetets organisation – och gande, hantverkare. denna nya form måste bygga på det gamla skråväsendet. Villkoren för att få en sådan rättighet var begränsade; ex- Även i bondeståndet fanns motstånd mot en ökad nä- empelvis skulle ansökningar om att utöva hantverk som själv- ringsfrihet. Detta gällde i första hand tillåtelse för att ha försörjning godkännas av magistraten i staden och av socken- handelsbodar på landet. Många bonderiksdagsmän klaga- nämnden på landet. Städernas hantverkare och handlare var de över att socknarna inte fick rätt att vägra lanthandlare reformens främsta – men inte enda – motståndare. Dessa be- att öppna bod. Handelsbodarna ansågs förstöra allmogen farade, såsom någon uttryckte sig, att ”lata och sturska tjänare, genom att förse den med lyxartiklar och sprit vilket skulle motvilliga och vårdslösa lärlingar och arbetare” skulle ägna sig leda till ökade kostnader för socknarnas fattigvård. Annars åt hantverk på egen hand i stället för att ta tjänst. var bönderna i allmänhet positiva till att handelsbodar fick förläggas på landet. Snarare ville man att handelsbodar En aktiv minoritet skulle tillåtas ligga närmare städerna än de tre mil som Motståndet försvann ingalunda efter 1846, men det var en 1846 års förordning hade bestämt som gräns. minoritet som tid efter annan gjorde sig hörd både i och Också på Riddarhuset fanns de vilka argumenterade utanför riksdagen och som strävade efter att inga ytterli- mot ökad handelsfrihet på landsbygden. Tvärtemot vad gare liberaliseringar av lagstiftningen skulle genomföras. som var fallet i bondeståndet, förespråkades dock i första Debatten kretsade främst omkring tre frågor: mäster- hand bevarandet av förbud mot anläggande av handelsbod skapstvånget inom hantverket, rätten att bedriva hantverk i närheten av städerna. Orsaken angavs vara att handels- i syfte att försörja sig själv, och handelsbodars anläggande bodar i närheten av städer skulle leda till olovlig bränn- på landet. Redan strax efter 1846 hade protester kom- vinsförsäljning och annat oskick. Riksdagen 1850/51 ledde mit från enstaka hantverkarföreningar, representerande emellertid inte till några förändringar i lagstiftningen. enskilda städer. Snart därpå samlade sig hantverkarna till landsomfattande opinionsyttringar. Hantverksföreningar blir motståndscentra Genom ett initiativ från Västerås hantverkarförening Landets hantverkarföreningar fortsatte sin politiska kamp, inbjöds hela landets hantverkarföreningar till ett möte i och 1853 skulle den största samlade opinionsyttringen Stockholm 1850, och hantverkare från hela 48 städer deltog. gå av stapeln. En bidragande orsak till att hantverkar­ Det främsta irritationsmomentet var konkurrensen från föreningarna vädrade morgonluft var sannolikt att kung- självförsörjarna vars antal på några få år hade blivit nästan ens liberala sympatier hade svalnat och flera konservativa hälften mot de ”riktiga” mästarnas. Hantverkarna krävde att ministrar hade tagit plats i regeringen. Vid riksdagen rätten att bedriva hantverk i självförsörjningssyfte kraftigt 1853/54 togs ett kraftfullt initiativ av Stockholms enskilda skulle begränsas. Krav framfördes också på att mästerskaps- hantverksförening som bestod av flera hundra hantver- tvånget skulle återinföras och gälla samtliga hantverk. Efter kare. Föreningen hade bildats just i syfte att få igång en 1846 hade en rad hantverk undantagits från detta tvång. aktion mot näringsfriheten. Flera skärpningar föreslogs; bland annat skulle kravet Preussen ett exempel på mästarprov utsträckas till fler hantverk, och hantver- Vid riksdagens överläggningar 1850/51 framhölls i flera stånd karföreningarna skulle ha rätt att kontrollera gesällernas utvecklingen i Preussen – där en restriktiv hantverkslagstift- skicklighet. Återigen ville hantverkarföreningarna kring- ning nyligen införts – som förebild. I Preussen hade bland skära möjligheterna att bedriva hantverk under självför-

12 företagsminnen 2012:5 Den farliga lanthandeln skulle få fritt fram, menade närings- frihetens motståndare. Den skulle kunna släppa lös en flod av onödig konsumtion — exem- pelvis socker, som fortfarande var dyrt. Och vilka garantier fanns att handelsbodar inte blev centra för illegal sprit- hantering? Kommers på landsbydgen var dessutom ett hot mot städernas butiker. Foto av brännvinsflaska som tillhört just en lanthandlare, Upplandsmuseet. Foto av sockertoppen, Centrum för Näringslivshistoria.

sörjningsflagg. Kraven formulerades i form av en petition Den farliga lanthandeln som skrevs under av hantverkarföreningar i 50 städer Lanthandelsfrågan – också den av stor vikt för närings- och omkring 4 000 mästare och gesäller. Under ledning friheten – diskuterades av ett stort antal ledamöter. Det av Stockholms enskilda hantverkarförenings ordförande var främst handlare från mindre städer runt om i landet Hesselgren fördes en mycket aggressiv agitation. som motsatte sig alla förändringar i liberal riktning. Inom bondeståndet hade dock den fattigvårdsbetingade miss- Hård kampanj tänksamheten mot handelsbodar på landet nu avtagit; inte Just denna aggressivitet främjade sannolikt inte hantverkar- minst bönderna i det tättbefolkade Skåne krävde också nas sak; många i riksdagen ansåg att de krav som hade fram- att den ovan nämnda tremilsgränsen skulle tas bort. Det förts var reaktionära och alltför långtgående. I riksdagen fick fattades inte heller vid denna riksdag några nya beslut i hantverkarnas petition litet stöd, och inte heller denna gång frågan. åstadkoms några förändringar i den befintliga ordningen. Motståndarna mot utvidgad näringsfrihet hade under Vid riksdagen 1859/60 blottades en klyfta mellan hant- de 18 år som passerat sedan 1846 fram till 1864 förvisso verkare och handlare. Endast enstaka hantverkare hade varit högljudda, välorganiserade och representerade i lan- denna gång valts in i borgarståndet som därför dominerades dets lagstiftande församling. De hade emellertid också av handlare. Diskussioner om inskränkningar i näringsfri- under alla dessa år och riksdagar utgjort en liten minoritet. heten på det sätt som vanligen brukade föras uteblev, men Motståndet mot reformen avtog avsevärt precis innan hantverkarna beklagade sig över den ringaktning de tyckte den genomfördes. Kommunalreformen 1862 innebar att sig ha mött vid tidigare riksdagar. De gick till angrepp mot borger­skapets särställning inom den svenska stadsstyrelsen handlarna som beskylldes för att bara se till sitt eget bästa. försvann, och i kombination med en övermäktig majoritet i Hantverkarna framförde sin vid det här laget kända riksdagen för införande av näringsfrihet var motståndarna önskelista om ökade restriktioner; de ville ha inskränk- tvungna att ge vika. ningar av landsbygdsbefolkningens rätt att bedriva hant- verk, mästerskapstvångets utsträckning till samtliga hant- theresa johnsson är doktorand i historia vid Uppsala verk, skärpt kvalitetskontroll över mästerstyckena, dryga universitet. erik lindberg är docent i ekonomisk historia, böter för olovlig varutillverkning med mera. även han i Uppsala. företagsminnen 2012:5 13 ”Vi flickor skola då förtryckas på alla sätt!” näringsfrihet utvecklar: ”Lättare vore att rycka en bit ur klippan än att från mig rycka min idealidé: det kvinnliga släktets höjande”. (Elfrida Andrée, skrivet 1870 — 1871) | eva öhrström

14 företagsminnen 2012:5 nte någon grupp i samhället Stockholm. Med några få avbrott stannade hon som pri- påverkades så starkt av de lagänd- madonna vid operan i Stockholm fram till sin död 1880. ringar som gjordes mellan 1845 och 1921 som kvinnorna. Inom musiklivet fanns det Syster till underbarn en kvinnlig pionjär: Elfrida Andrée, född För Elfrida hade Andreas Andrée andra planer. Sommaren i Visby 1841, domkyrkoorganist i Göteborg 1851 hade han varit i London på världsutställningen, och i 1867 och död i Göteborg 1929. England hade han mött kvinnor som spelade orgel i kyrkor- Elfrida Andrée medverkade till att ge- na och som kopplade samtal vid de nya telefonstationerna. nomföra två lagändringar, så att kvinnor Elfrida Andrée hade troligen inte samma vackra röst som kunde söka och erhålla organisttjänster år 1861, och systern. Sannolikt var hon också låghalt, vilket omöjliggjorde så att kvinnor kunde erhålla tjänster som telegrafister en karriär på scenen. Efter pappans Englandsresa började vid Telegrafverket 1865. Från att ha varit i princip ute- Elfrida spela orgel i Visby, och 1857 reste hon till Stockholm stängda från musiklivet, kom det under 1850-talet några och tog som första kvinna organistexamen vid Kungl. öppningar. År 1845 ändrades arvslagen som innebar Musikaliska akademien, som privatist eftersom klassen för att kvinnor fick ärva, 1846 genomfördes lagen om nä- orgel öppnades för flickor först några år senare. ringsfrihet för kvinnor och 1856 – 58 föreslogs att ogifta Med examensbetyget i hand, skickade Elfrida Andrée kvinnor som fyllt 25 år kunde bli myndiga efter anmälan en ansökan till Kungl. Maj:t och anhöll om rättighet att få till domstol. År 1854 öppnade Musikaliska akademien söka och upprätthålla en organisttjänst. I brevet hänvisade sina portar för kvinnliga elever. Under senare delen av hon till att det fanns kvinnliga organister i både England 1800-talet genomfördes en rad lagändringar för att för- och Frankrike. Hennes ansökan skickades vidare till ärke­ bättra kvinnornas situation, men först 1921 fick kvinnor biskopen Henrik Reuterdahl, som tillhörde riksdagens allmän rösträtt. Perioden kallas inom kvinnohistoria mest konservativa falang och som gjorde allt för att förhin- talande nog för emancipationsepoken. dra alla liberalistiska förslag, bland annat dem som innebar ökade möjligheter för kvinnor att försörja sig. Detta var Från handelsstaden Visby första gången Elfrida Andrée agerade politiskt. Elfrida Andrée växte upp i en politiskt liberal miljö. Hennes far, provinsialläkaren i Visby, Andreas Andrée Agerar politiskt var radikalt liberal och insåg tidigt att kvinnornas situa- Våren 1859, två år efter att ansökan hade skickats in, fick tion i landet var omöjlig. Inga utbildningsvägar stod hon ett svar och mycket upprört skrev hon till Gotland. öppna för dem, yrken som hushållerska, guvernant el- ler sångerska var de enda möjliga. Alla kvinnor utom Har Pappa läst i Tidningarne att min ansökan om rät- änkor var omyndiga. I familjen Andrée föddes tre barn: tighet att söka Organistplats är afslagen? På Erke Bi- Fredrika (1836 – 1880), Elfrida (1841 – 1929) och sonen Tor skopens inrådan blef den afslagen! Att detta ska förarga (1849 – 1901), och det är möjligt att Andreas Andrée pla- mig och alla fruntimmer som har ambition, är naturligt. nerade att hans två döttrar skulle vara pionjärer. […] Vi flickor skola då förtryckas på alla sätt! Utan att Miljön i Visby är inte ointressant i sammanhanget. I bli sömmerska eller lärarinna, så är artistbanan det enda Visby var sjöfarten i fokus, och även om kvinnoöverskottet som står oss öppet. Jag vill verka och sträfva efter ett var stort i hela Sverige, var det extremt stort på Gotland mål, men hvad skall man göra, när det finns ett så litet och i Visby. År 1815 var elva kvinnor och en man intagna fält att verka på? på fattighuset, och under 1840-talet hade inte någon för- ändring till det bättre skett. Andreas Andrée var väl insatt Diskussionerna om kvinnors rätt att söka och få inneha i de politiska resonemangen, han hade rest utomlands och organisttjänster pågick, och inom prästeståndet menade höll sig informerad om de politiska händelserna i länder man bland annat att: ”Paulus har sagt: Kvinnan tige i som England, Tyskland och Frankrike. Under 1840-talet församlingen.” Våren 1861 genomfördes lagändringen och vidgades debatten i Visby om kvinnornas situation. C.J.L. Elfrida fick sin första tjänst som organist i Finska kyrkan i Almqvists bok Det går an kom ut i december 1839, och Stockholm. den följdes av en rad motskrifter av anonyma författare, allt annonserades i Visby Weckoblad och diskussionens Utbildad telegrafist vågor gick höga. I samband med avslaget för organistyrket, föreslog Andreas Andreas Andrée ”upptäckte” den äldsta dottern Andrée att Elfrida också skulle utbilda sig till telegrafist. Fredrikas musikalitet när hon var fyra eller fem år gam- Hösten 1862 skickade hon en ansökan till Kungl. Maj:t och mal, och hon behandlades sedan som ett underbarn. År ansökte om att få vara verksam som telegrafist. I februari 1851 reste Fredrika till Leipzig för att studera vid kon- 1863 fick hon ett 14 sidor långt brev från generaldirektören servatoriet, och här stannade hon till 1855. Sommaren för Telegrafverket, Pehr Brändström, där han förklarade att 1855 debuterade hon som operasångerska vid operan i Telegrafverket varken ville eller behövde anställa kvinnor. företagsminnen 2012:5 15 Elfrida Andrée dirigerar orkestern under en ”folkkonsert ” i Göteborgs konserthus år 1905. Statens musikbibliotek.

Hösten 1864 startade ändå en kurs för kvinnor som ville den mycket liberale politikern och skribenten S.A. Hedlund utbilda sig till telegrafister. Elfrida Andrée blev antagen (1821 – 1900). Sju personer hade sökt tjänsten, Elfrida som elev vid telefonstationen i Strömstad sommaren 1865. I Andrée och sex män. När Elfrida Andrée några dagar efter september fick en mycket motvillig Pehr Brändström skriva provspelningen fick meddelandet att hon blivit enhälligt det slutgiltiga intyget som gav henne rätt att söka tjänster i vald till domkyrkoorganist i Göteborg föll hon medvetslös Stockholm. Även om Elfrida Andrée aldrig utövade yrket, ner på golvet. Hon var därmed den första kvinnan inte blev det snabbt ett mycket populärt yrke för kvinnor. År bara i Sverige utan i Europa som blev domkyrkoorganist. 1875 var de kvinnliga telegrafisterna i majoritet, av de ordi- Det kan vara intressant att nämna att den andra kvinnliga narie telegrafisterna var fyra män och 112 kvinnor, och av de domkyrkoorganisten i Sverige var Kerstin Ek i Skara, som extra ordinarie var 91 män och 177 kvinnor. tillträdde 1987, alltså 120 år efter Elfrida Andrée. År 1865 hade Elfrida Andrée medverkat till två lagänd- Under åren i Göteborg ökade hennes insikt om att vara ringar. Under tiden hade hon komponerat friskt, en pia- pionjär. När hennes första symfoni uruppfördes i Stockholm notrio, två ouvertyrer för orkester, en stråkkvartett och en 1869 blev hon våldsamt kritiserad i en recension, och pianokvintett. Den senare fick hon utgiven på Musikaliska Andreas Andrée föreslog i ett brev att hon i stället skulle Konstföreningen hösten 1865. Till Musikaliska Konst­ kunna skriva pianostycken. Men Elfrida Andrée gick en föreningen lämnades kompositionerna in anonymt, och annan väg och utvecklade syftet med sina kompositioner, förvåningen blev stor när det upptäcktes att tonsättaren var att vara förebild för andra kvinnor – ”det kvinnliga släktets en kvinna. höjande” var ett mantra hon höll högt hela livet.

Domkyrkoorganist Kvinnliga släktets höjande Vintern 1867 blev tjänsten som domkyrkoorganist i Detta mantra yttrade sig på två sätt: genom hennes kom- Göteborg ledig, och Andreas Andrée uppmanade Elfrida positioner och framföranden av dem samt genom utbild- att söka. Göteborg skilde sig från Stockholm genom att ning av unga kvinnliga organister. Om man kan tala om vara ett liberalt centrum i Sverige. Domprost var den kände genombrott som tonsättare för Elfrida Andrée, så skedde nykterhetskämpen Peter Wieselgren (1800 – 1877), och chef- det i maj 1878 vid framförandet av hennes kör- och orkes- redaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning var terverk Snöfrid. Intrigerna mot henne var våldsamma före

16 företagsminnen 2012:5 konserten. Kapellmästaren för orkestern föreslog att mu- sikerna inte skulle komma till repetitionen, och sångleda- ren föreslog att kören skulle vägra sjunga. Men alla kom. Kören blev större än någonsin tidigare och musikerna ställde upp. Framförandet blev en succé och Snöfrid gavs sedan av många musiksällskap runt om i Sverige. Under sommaren komponerade hon sitt största verk, symfoni nr 2 i g-moll. ”Mendelssohn lefver” har hon skrivit i partituret, och musiken har en mendelssohnsk glans. Hon dirigerade verken själv och även som orkesterdirigent var hon pionjär. Till domkyrkoorganistens plikter hörde också att utbil- da och examinera organister. Redan under de första åren i Göteborg samlade Elfrida Andrée en grupp unga kvinnor kring sig som hon utbildade till organister. Bland dem var Alice Brattberg, organist i Tyska kyrkan som ligger nära domkyrkan, en av de första eleverna och en av de mest framgångsrika. Utbildningen och examinationerna skötte Elfrida Andrée så bra, att det framgår av en matrikel från 1889 över landets organister, klockare och kantorer att flera kvinnor hade fasta tjänster som organister i trakterna runt Göteborg och i Bohuslän. Även om det utexaminera- des kvinnliga organister i Stockholm, fanns det inte någon kvinna där som hade fast tjänst.

Mentor Elfrida Andrée vid 1890-talets mitt. Statens musikbibliotek. När Elfrida började komponera kammarmusik och sym- fonisk musik på 1860-talet var hon ensam i de genrerna. Det fanns kvinnor som komponerade korta sånger, men inga som ägnade sig åt större verk. Norska pianisten Agathe Backer Gröndahl (1847 – 1907) var känd som ton- Lyssna och läs! sättare av sånger och pianostycken, och Elfrida Andrée På CD: Elfrida Andrée, föreslog henne under 1870-talet att komponera även sym- samlade orgelverk. Organist fonisk musik, men Agathe Backer Gröndahl vägrade. Ralph Gustafsson, musiker Laura Netzel (f. Pistolekors, 1839 – 1927), Helena Munktell från Kungl Hovkapellet, m fl. Swedish society discofil, (1852 – 1919) och Valborg Aulin (1860 – 1928) kompone- SCD-1085. rade alla från mitten av 1880 och därefter. Valborg Aulin Elfrida Andrée, svensk mässa var den enda som inte hade kontakt med Elfrida Andrée. nr 1. Intim musik, 2006. Hon komponerade bland annat två stråkkvartetter och en stor pianosonat under 1880-talets senare hälft men slutade På youtube kan man finna komponera 1903 och flyttade till Örebro. Laura Netzel några verk i skiftande och Helena Munktell var båda franskinspirerade. Båda inspelningskvalitet: hade kontakt med Elfrida Andrée och såg henne som den Symfoni nr 2. föregångskvinna hon var. De komponerade båda större Pianotrio nr 2. verk, kammarmusik och symfonisk musik, med början Orgelsymfoni, final. kring mitten av 1880-talet fram till tiden vid första världs- Sången En vacker höst­ krigets slut, då även Elfrida Andrée slutade komponera. dag. Man finner dem enklast När Elfrida Andrée i början av 1900-talet fick en orgel om man söker på ”El­ med elektrisk fläkt i domkyrkan, kunde hon själv gå till frida Andrée”. kyrkan och sätta sig ner och spela. Vid ett av dessa tillfäl- len spelade hon för fullt verk och orgeln brusade i kyr- Mer att läsa: Eva Öhr­ kan. När orgeln tystnade utbrast hon: ”Där fick du, lille ström: Elfrida Andrée: Paulus!” ett levnadsöde (485 s). Stockholm: Prisma, 1999. eva öhrström, Professor emeritus vid Kungl. Musik- Eva Öhrström: Borgerliga kvinnors musicerande högskolan, musikhistoriker med svensk musikhistoria som i 1800-talets Sverige (avhandling) Göteborg, 1987. specialitet. företagsminnen 2012:5 17 ”Raskheten av hennes pensel…” näringsfrihet utvecklar: Emelie Flygare-Carlén skildrade ett samhälle där näringsfriheten tränger in mellan traditionens spjälor. Och hennes egen levnadsbana visar villkoren för en kreativ kvinna i 1800-talets Sverige. | ulrika knutson

vid slutet av 1860-talet var Emilie Flygare-Carlén Pappa Smith hade även erfarenhet av smuggling, eller Sveriges mest hyllade författare, den svenska romanens lurendrejande, som det kallades. Smuggling var en av de moder. Hon var också en av de första moderna skriftstäl- stora näringarna längs kusterna, och smuggling utgör ett larna, tvingade att leva på sin penna. starkt tema hos Emilie Flygare-Carlén. I hennes berömda Biskopen C.A. Agardh i Svenska Akademien berömde roman Rosen på Tistelön (1842) får en kapten Rosengren ”Raskheten av hennes pensel, friheten från allt pjunk [...] smuggla med ädla avsikter, som en sorts primitiv frihan- och den i Sverige sällsynta förmågan att skriva ett arbete del: ”Jag kommer och reser, köper och säljer, utan att de i flera toner utan att dessa bliva mördande genom sin trå- förb- tullsnokarne ligga mig på hälarne och jaga mig som kighet”. ett lumpet villebråd. Lefve friheten! Jag är ingen vän av Hans litterära omdöme står sig. Nyckeln till Emilie tvång och pålagor.” Flygare-Carléns framgångar ligger både i hennes språk Man kan inte tvivla på att även författaren är en vän och i tidsandan: ”En romanförfattare bör snoka omkring av frihandel. Det är inte smugglingen i sig hon kritiserar, åt alla håll”, skrev hon i sina memoarer, något som låter utan den våldsamma och moraliskt förkastliga kulturen. som ett gott motto för den som skulle nå den växande, Lurendrejandet leder undantagslöst till ond, bråd död och läsande medelklassen. Vi möter fattiga fiskare i Bohuslän, brott mot Guds bud. Men i den mogna succén Ett köp- krögare, köpmän och kaptener, smugglare och tullare; manshus i skärgården (1859) nagelfar hon även tullverket ­kikar in i adelns salonger, småländska prästgårdar och som ett näste för ”bedrägeri, snikenhet och det aldrig ut- kvinnornas kök och förmak. döda mutningssystemet”. I hennes romaner ekar det liberala genombrottets äm- nen, näringsfrihet, frihandel och skråtvång, adelns privile- Ung änka gier, kvinnans självständighet och myndighet. Som ung änka efter en provinsialläkare i Småland kom Emilie Flygare till Stockholm, och hamnade hos förlägga- Köpmansdotter ren Niklas Thomson, en av Lars Johan Hiertas värsta kon- Hon föddes i Strömstad 1807, som yngsta barnet i en stor kurrenter. Både Hierta och Thomson hade näsa för ämnen familj. Fadern Rutger Smith var köpman och redare. i tiden och startade var sitt framgångsrikt lånebibliotek. I den sista stora sill-kampanjen på 1790-talet startade Som frisinnade affärsmän insåg de också att kvinnliga för- Smith trankokeri och blev förmögen. Men sillen blixtra- fattare hade den stora kvinnliga publikens öra. de till och försvann lika snabbt. Smiths affärer krängde Emilie Flygare-Carlén var extremt produktiv. På fjorton efter storm och stiltje. Faderns yrke gav i alla fall rik år, mellan 1838 och 1851, skrev hon tjugo romaner. Detta inspiration: gör henne till den i särklass flitigaste författaren i Sverige. ”Jag var köpmansdotter och förstod fullkomligt värdet Johan Svedjedal har räknat ut att hon under 1840-talet gav och nödvändigheten af penningen såsom medel för andra ut 11 196 sidor tryckt text, vilket är dubbelt så mycket som ändamål, och aldrig kom mig någon romantik att förblan- tvåan Crusenstolpe, som har ytterligare två tusen sidor da lifvets praktiska och poetiska sidor.” tillgodo på tredje man, Carl Jonas Love Almqvist. Som tolvåring fick Emilie följa med fadern och ett par Eftersom författarna betalades per tryckark betyder det sjöbussar på en kustsegling från Strömstad till Göteborg, att Flygare-Carléns arvoden under denna tid var enorma. med strandhugg längs vägen. Både på illa beryktade kro- Kollegan August Blanche ansåg, med en högaktuell kom- gar i havsbandet och hos de adliga vännerna Bildt på mentar, att ”näppeligen någon svensk författare åtnjutit så Morlanda säteri, på Orust. höga honorarier som Emilie Flygare-Carlén, och ändå är

18 företagsminnen 2012:5 Emelie Flygare-Carlén. Daguerrotypi av J.W. Bergström. Nordiska museet inv.nr 23133. företagsminnen 2012:5 19 det småsaker mot vad hon skulle hava fått, om hon levat i De var mycket lyckliga tillsammans, men drabbades av något av de stora kulturländerna, eller om endast den lit- andra motgångar. Felaktiga spekulationer och en bolags- terära äganderätten förr varit mer skyddad.” konkurs gjorde att familjen förlorade en stor del av förmö- Inkomsterna rann förstås inte till utan ansträngning. Så genheten 1869. Värre var den älskade, ende sonen Edvards här skriver hon själv i Minnen: död i tuberkulos vid 21 års ålder. Emilie Flygare-Carlén ”Var hon riktigt inne i inspirationen, så kunde hon helt gick in i en lång tystnad. och hållet isolera sig från sin omgivning; hon fick maten År 1875 blev maken sjuk. Han hittades irrande omkring insänd i sitt rum ja hon gaf sig ibland icke ens tid att stiga hos vänner i Östergötland, skyldrande med en lövruska, upp på flere dagar för att icke under påklädningen förlora sjungande Marseljäsen. Han fördes tillbaka till Stockholm tråden af berättelsen, utan satt upprätt i sängen och skref.” där han avled på Billberga hospital samma år. Dödsrunan i kalendern Svea berättade att han ”helt snällt fann sig i Skrivandets villkor att vara fru Carléns man”, och att denne i fantasien blod- Mycket har skrivits om hennes beroende av manliga med- drypande republikan var den beskedligaste karl som gått i hjälpare. Monica Lauritzen visar i sin biografi att mycket två skor. är rena lögner, ett försök att svärta ned hennes rykte. Men För att bekosta en vacker gravsten över honom lät brodern Edvard, konstnärligt begåvad jurist, bidrog – sär- Emilie Flygare-Carlén sälja guldmedaljen hon fått av skilt med faktaavsnitt om sjöfolk och fiskare. Emilie skri- Svenska Akademien, berättar Monica Lauritzen. Den för- ver på ålderdomen i brev till brorsdottern Bertha: ”Minns nämsta utmärkelse hon fått som författare delade hon med du Köpmanshuset, jag författade, du renskrev och ’Far’ sig åt den man som i så många år varit hennes make och korrigerade?” lojale medarbetare. ”Far” var hennes tredje make, poeten Johan Gabriel Emilie Flygare-Carlén skulle överleva sitt älskade revo- Carlén. lutionsfår ända till 1892. När änkan Emilie Flygare kom till Stockholm på 1840-talet stod friarna i kö. Hon överraskade alla genom ulrika knutson är författare och journalist. att välja den beskedlige Carlén, som hade dåliga affärer, hölls för kuf och tittade för djupt i punchglaset. Kretsarna bestod av radikala liberaler som Almqvist, Att läsa! Hierta och kungaskändaren Anders Lindeberg. Men Monica Lauritzen: En kvinnas röst: Emilie Flyga- Carlén var rödast. Han hyllade verkligen den franska revo- re-Carléns liv och dikt. 2007. lutionens motto, frihet, jämlikhet och broderskap, särskilt Emelie Flygare-Carléns romanutgivning omfat­ när han var på lyran. Han kallades ”revolutionsfåret”, och tar ett trettiotal romaner, dessutom noveller och en besökare i salongen berättar att ”han upprepade för en- texter i andra genrer. Bland romanerna återfin­ var som ville höra på honom, att han var en revolutionär av ner vi Rosen på Tiselön, från 1842, En natt vid rödaste blod [...] i själva verket skulle han inte varit i stånd Bullarsjön (1847) och Ett köp­ manshus i skärgården (1859). att slakta en höna.” De senaste utgåvorna av Kanske var han fåraktigt fridsam, men sant radikal som hennes verk utkom i detta år­ prestigelöst underordnade sig en intelligentare kvinna. tionde. En TV-serie och filmer Detta kunde Almqvist aldrig förlåta honom. Han som var har spelats in med hennes radikalast av dem alla – i teorin. verk som manus; böcker av henne har översatts till tyska, Revolutionsfåret danska, tjeckiska, engelska, Men Emilie ville ha honom. Att hon gifte sig med den sju nederländska, franska, finska, år yngre Carlén var det smartaste hon gjort. I trettio år ungerska, polska, italienska, stödde han lojalt hennes författarskap, hjälpte henne med lettiska, norska, bulgariska korrespondensen, inredde hemmet trivsamt och vattnade och i ett fall till esperanto. krukväxterna.

20 företagsminnen 2012:5 Konstnärer konkurrerar – gav glansperiod näringsfrihet utvecklar: Kulturens blomstring sammanfaller nästan alltid med ekonomisk tillväxt. Rika och krävande kunder med i eftervärl- dens tycke god smak var avgörande för bildkonstens utveckling i renässansens norra Italien och särskilt i Florens. Innovativ produkt- utveckling och intensiv konkurrens mellan konstnärerna manade fram oanade prestationer. | gunnar eliasson & ulla eliasson närhet har varit ett återkommande tema i studier av Kunden dominerade bildindustrins utveckling i renäs- industriell utveckling. Lokala kluster, framväxten av städer sansens Italien. Till skillnad mot i dag arbetade den tidens och skapandet av marknader har betonats. Men framför allt konstnärer inte mot lager, utan mot (kundens) specifika- har närhetens betydelse för teknikens spridning framhållits. tion. Kunden lade sig därför från början i produktens Vetenskapens företrädare har dock alltför lätt överdrivit utformning, och ofta så mycket att det ibland är omöjligt enskilda faktorers betydelse för utvecklingsförloppen. Så är att bestämma upphovsmannen till ett mästerverk, kunden exempelvis geografisk närhet inte alls kännetecknande för eller konstnären själv. Kyrkan använde medvetet bilden vår egen svenska industriella revolution, och den teknologi som ett propagandaverktyg och var värst när det gällde att (industriella kompetens) den byggts på, har i mycket stor tvinga in sin symbolik i konstverken. utsträckning hämtats hem från omvärlden. Den kunskap Det var först superkändisar som Leonardo och som möjliggör industriell utveckling är också mycket breda- Michelangelo som lyckades tillskansa sig den unika po- re än den teknologi (kunskap om teknik) som alla talar om. sitionen att någorlunda få måla efter eget huvud. Och Det är särskilt två avgörande kompetensfaktorer som det var den nya och sekulära kundkrets av rika köpmän nästan helt tappats bort i den industrihistoria som skri- och förmögna adelsmän med god smak som möjliggjorde vits, faktorer där närhet spelat en mycket större roll än för detta. Konkurrensen mellan dem om uppmärksamhet var själva teknologin. De kan sammanfattas som närheten till intensiv. Dyr och fin konst på väggarna och i trädgården kompetenta och betalningsvilliga kunder, och konsten att var ett medel att hävda sig mot grannarna. Och alla kun- kommersialisera ny teknologi. der gjorde sitt bästa att få staden Florens att framstå som Renässansens kulturindustri i norra Italien, särskilt den rikaste, mäktigaste och kulturellt förnämsta staden i i Florens, handlar mycket om detta och speglar därför hela norra Italien. Bildkonsten blev också renässanskultu- Sveriges framtida industriella möjligheter och problem rens främsta kännetecken. bättre än tillbakablickar på den egna industriella historien. Renässansen var faktiskt något nytt och positivt i männis- Med Cimabue (ca 1240– efter 1302) som målade kans historia. Renässansen var ”one of the few times in hu- på grekiskt manér, och hans elev och rival Giotto (ca man history”, skriver den brittiske historikern Paul Johnson, 1267 – 1337) skapades den nya konststil som tog väster- ” when success […] in the struggle for political dominion, landet ur sin bysantinska inlåsning, med bilder utan was judged at least in part on cultural performance”. perspektiv och människor utan liv. Denna inlåsning hade i sin tur sitt ursprung i den tidiga kristna kyrkans bild- Konstnärliga tekniker kommersialiseras fientlighet, som renässansens nya och betalningsvilliga Renässanskonstnären var en mångsysslare och egenföreta- kunder övertrumfade med sina sekulära ambitioner och gare som arbetade för vinst i konkurrens med andra konst- – i eftervärldens ögon – goda smak. närer. Han (det var nästan alltid en han) var en innovativ produktutvecklare som introducerade ny teknik som oftast Kunden uppfunnits någon annanstans. På lång sikt kommer det aldrig fram bättre produkter än Det konstindustriella kompetensblocket i Florens utöva- det finns kunder som begriper sig på dem och är villiga att de en stark attraktionskraft på konstnärliga talanger. När betala för dem. alla konstärerna tävlade med varandra om kundernas upp- företagsminnen 2012:5 21 22 företagsminnen 2012:5 Den olyckliga Lucretia, hustru till Lucius Tarquinius Col- latinus, blev enligt historieskrivaren Livius våldtagen av en av Roms siste kung Tarquinius Superbus söner, och tog därför sitt liv. Berättelsen har ofta använts i konsthis- torien. Bredvid på denna sida ser vi en skiss av Rafael av henne, på motstående sida ett kopparstick med Rafaels skiss som förlaga av Marcantonio Raimondi. Skissen finns i en privatsamling i London, kopparsticket vid Rijksmuse- um-Stichting, Amsterdam.

märksamhet blev konkurrensen intensiv. Det är därför inte ”världsberömd” och ett förträffligt varumärke. Se bilderna alls underligt att stor konst skapades i renässansens norra på detta uppslag. Italien. Det märkliga är snarare att Florens, då en stad av Det hör också till saken att förläggaren/marknadsföraren Borlänges storlek, kommit att dominera konsthistorien så tog en så stor del av vinsten att Rafael och Raimondo bör- till den milda grad. jade privatkopiera sina egna verk. Kyrkan försökte naturligt- De florentinska konstnärerna excellerade i nyskapande, vis motverka det grafiska bladets spridning, som hotade dess och tog ny teknik till sin hjälp. Oljemåleriet (som anses ”bildmonopol” . Liksom på internet i dag blev pornografi ha uppfunnits i 1400-talets Flandern) slog igenom under en lönsam produkt, som kyrkan inte heller uppskattade. renässansen, och introducerades under dramatiska former Religiösa motiv som ansågs skydda mot pest och andra i Florens (bl.a. ingick mord enligt renässansmålaren och olyckor blev med grafiken en lönsam privat marknad – tidi- konsthistorikern Vasari). Oljemåleriet blev en kostnads- gare hade de varit en av kyrkan kontrollerad inkomstkälla. effektiv dekorationsform jämfört med skulpturer och Liksom modern dator- och kommunikationsteknologi mosaik, och dessutom mindre tekniskt krävande än mu- har berövat statsmakten kontrollen över radio- och TV- ralmålningar. Bilder av hög kvalitet blev tillgängliga för en budskapens innehåll, förlorade kyrkan under renässansen mycket bredare kundkrets än tidigare. kontrollen över den tidens mest kraftfulla propagandame- Grafiken är en storskalig industriell form av bildska- del: bilden. Flera konstnärer, särskilt den flamländske må- pande, som uppfanns runt Colmar och Strasbourg vid övre laren Rubens, blev drivna marknadsförare av sin egen konst Rhen, där bl.a. Gutenberg verkade. Det avgörande teknik- genom att sälja grafiska ”reproduktioner”. steget vad gäller såväl boktryckeriet som konstens mång- Byggnadstekniken revolutionerades av Brunelleschi – faldigande var utvecklandet av en färg som inte klibbade. guldsmeden, skulptören, ingenjören och byggmästaren Den förste store konstnären som använde sig av grafiken var som med sin enorma kupol till katedralen i Florens förde dock Mantegna i Mantua nära Florens. Rafael tog snabbt upp arkitekturen till en av de tre stora konstformerna. till sig grafiken och startade en ateljé i Rom där Raimondo, Brunelleschi var också instrumentell när det gällde att föra efter Rafaels förlagor, graverade bilder som sedan förläg- in perspektivet i måleriet, en teknik som redan grekerna garen il Baviera sålde över hela Europa. Rafael var redan då behärskade, men som nu återupptäcktes. företagsminnen 2012:5 23 Den medeltide freskmålaren har avbildat påven Sylvesters möte med Den helige Franciscus som Giotto såg kejsar Konstantin utan djupperspektiv i Sylvesteroratoriet i Santi honom under 1200-talets sista år, i tre Quattro Coronati i Rom. Freskerna dateras till 1246. dimensioner. Assisi, övre basilikan.

Konkurrens mellan konstnärerna var en viktig fram- tre stora konstformerna. Nästan alla bokens konstnärer gångsfaktor, och särskilt i Florens. Kunderna var mästare fanns i Florens. Florenskonstnärerna var tillsammans så på att organisera tävlingar mellan konkurrerande konstnä- framgångsrika att staden Ferrara genomförde en utred- rer för att få dem att prestera sitt yttersta. Så t. ex. kontrak- ning i syfte att motverka att den egna staden jämfört med terades Leonardo och Michelangelo att måla motstående Florens skulle framstå som en simpel landsortsstad. väggar i Sala del Gran Consiglio i Florens Palazzo della Republica. Skråväsendet i Florens var svagare än på andra gunnar eliasson är professor emeritus vid KTH i håll i Italien, och togs framför allt inte på allvar av de duk- industriell ekonomi tigaste konstnärerna. När den tyske renässanskonstnären ulla eliasson är adjunkt i engelska, tyska och svenska. Albrecht Dürer besökte Venedig hade stadens myndigheter utnämnt en undermålig konstnär till att övervaka att han inte konkurrerade med stadens konstnärer på ett otillbör- ligt sätt. I ett brev till en bekant i Florens noterade Dürer att Florens konstnärer inte behövde oroa sig för konkurrens Att läsa! från Venedig. Alberti, Leon Battista, 1436, Om målarkonsten (Della Pictura/Bella Pictura). Brutus Östlings Affärsmannen, konstnären Förlag Symposion, 1996. och marknadsföraren Alberti, Leon Battista, 1485, De re ædificatoria. Gemensamt för såväl konstnärlig som industriell framgång Svensk översättning: Tio böcker om byggnads- är att finna de rätta och betalande kunderna. Den s.k. konsten. kompetensblockteorin visar hur uppmärksamheten fångas Eliasson, Gunnar, & Åsa, 1996, ”The biotechno- hos de kunder som förstår sig på de produkter som erbjuds logical competence bloc”, i Revue d'Economie Industrielle, 78—40.Trimestre: 7—26 och är villiga att betala. Florens konstnärer var mästare i Eliasson, Gunnar & Ulla, 1997, Företagandets att marknadsföra sig själva. När Florens kunder förlorade konst — om konstproduktionen i renässansens sin goda smak och blev mindre betalningsvilliga, valde Florens. Stockholm: City University Press, 1997. konstnärerna att lämna staden i stället för att anpassa sin Eliasson Gunnar & Ulla, 2009, ”Domen i Florens: konst till de nya kunderna. Både Michelangelo och Rafael ett unikt konstverk byggt på säkrad ingenjörsve- flyttade till Rom. tenskaplig grund” , i Frankelius & Vogel (red.), Florens store marknadsförare på sin tid och i dag var 2009, Värdeskapande möten, Malmö: Liber. Vasari, själv konstnär men inte den störste, som 1550 Vasari,G., 1550, Berömda renässanskonstnärers ­publicerade sin bok om berömda målares, skulptörers liv. Göteborg: Pontes, 1984. och arkitekters liv, och därmed också definierade de

24 företagsminnen 2012:5 Brunelleschis monumentala kupol Renässanskonstnären var en mångsysslare. Renäs­ han på att förlora kontraktet till rivalen Ghiberti. sansens människor beundrade universalgeniet, och Lösningen bestod av att bygga två kupoler, den respekten för specialister var minimal. Kunderna ena sfärisk under den andra åttkantiga. Bägge mu­ ställde stora krav på konstnärlig utformning och rades varv efter varv enligt ett fiskbensmönster. var villiga både att ta stora risker och att betala. Hur man kunde träffa rätt på toppen utan dagens Guldsmeden, klockmakaren, skulptören, ingenjören, mätinstrument är ett under. Brunelleschis krav, byggmästaren och entreprenören Filippo Brunelle­ både när det gällde val av arbetare och material schis liv och hans kupol — eller dom — till katedralen var stora. För att alla skulle vara på plats samtidigt Santa Maria del Fiore i Florens sammanfattar allt. vid domens bas 55 meter över marken konstru­ Märkligast av allt är att kunden, yllehandlarskrå­ erade han en klocka som ringde i god tid i förväg. et i Florens, år 1426 vågade anförtro byggandet Tack vare hans förutseende och uppmärksamhet till Brunelleschi, med endast obetydlig erfarenhet var olyckorna ytterst få. från arbetsledning och uppförandet av stora kyrko­ byggnader, och dennes rival Ghiberti, som kunde Utan stöd ännu mindre om byggnation. Kraven på organisation och arbetsledning var dock enorma. Mängder av material skulle föras upp till Två rivaler arbetsplatsen mellan 55 och 90 meter över mar­ Domen skulle bli ett evigt äreminne till Gud och ken. För att få upp allt krävdes maskiner som inte staden Florens. Den fick kosta. Den arkitektoniska fanns. Brunelleschi konstruerade dem själv och utformningen var dock inte Brunelleschis. Den hyrde, när uppdragsgivaren krånglade med finan­ åttkantiga lökformen, som ansågs omöjlig att för­ sieringen, ut dem till katedralen. verkliga, hade designats av en murarmästare Neri För att hålla nere kostnaderna föreslog Brunel­ redan 60 år tidigare och fastställts av katedralens leschi en särskild pråm som skulle frakta mar­ arbetsutskott. Marknivån hade redan sänkts för att mor från Carrara både på floden Arno och över katedralens mäktighet skulle framstå för alla. land. Det gick inte så bra och han förlorade Det var också ett krav från beställaren att en tredjedel av sin privata förmögenhet. hela konstruktionen skulle utföras utan strävbå­ Värst av allt var dock att ärkerivalen och gar, alltså utan de byggnadsställningsliknande samarbetsparten Ghiberti försökte få sig stöttepelare som höll ihop gotiska katedraler själv att framstå som den främste. Han var hos Florens ärkefiender Tyskland, Frankrike en hårdför affärsman, och lyckades få lika och Milano. mycket betalt som den försynte Brunel­ Det verkliga genidraget var att Bru­ leschi. Även efter Brunelleschis död nelleschi lyckades uppföra domen utan försökte Ghiberti på alla sätt få histo­ centrering, det vill säga utan en tillfällig rieskrivningen utformad till sin fördel. stödkonstruktion i trä tills man slutit Men tack vare Leon Battista Albertis kupolen längst upp, nästan 90 meter bokverk om byggnadskonsten från över marken. Eftersom Brunelleschi 1485 stod det klart att domen helt och vägrade avslöja hur han tänkt göra höll hållet var geniet Brunelleschis.

The Science Museum of London. Bilden är redigerad.

företagsminnen 2012:5 25 Landet som blev näringsfrihetens motpol näringsfrihet utvecklar: Japan kunde militär diktatur (bakufu). Länsherrarna i söder, flera var kristna, var ett hot eftersom de kunde få hjälp, teknik och ha blivit världens stora sjö­ vapen från utlandet. fararnation och japanskan ett Det ena gav det andra. Han började med att beordra en helt ny huvudstad för att bryta traditioner. Edo (nuvarande världsspråk. Varför blev det Tokyo) blev ett mäktigt anläggningsprojekt. Bebyggelsen planerades i detalj. Länsherrarna fick dela sitt boende; inte så? | ronald fagerfjäll deras familjer skulle leva i Tokyo, som gisslan. De själva engelsmännen som hade hav åt alla håll ”ruled the wa- skulle infinna sig i huvudstaden vartannat år. ves” från mitten av 1600-talet. Men det fanns en liknande Samurajlivet förändrades också, samurajerna blev grad- nation borta i Asien, Japan. Varför kom inte de ledande vis tjänstemän i en väldig och kostsam byråkrati. handelsmännen, piraterna, slavhandlarna och kolonisterna Japan levde efter fysiokratiska övertygelser: allt värde från dessa öar i stället? År 1600 när engelsmännen hade skapades i jordbruket. Böndernas arbete värderades högre börjat sitt äventyr, var de bara 6 miljoner att jämföra med än stadsbefolkningens, det vill säga hantverkarnas och 19 miljoner japaner. Hundra år senare fanns det visserligen köpmännens. I Edo bodde dessa senare i särskilda hus, 8 – 9 miljoner engelsmän, men då bodde redan 27 miljoner längor med bostäder på knappt tio kvadratmeter. på de japanska öarna! På Nihonbashibron av trä över floden Kanda, cirka 8 me- Det fanns tidiga paralleller mellan Skandinavien, ter bred och 150 meter lång, möttes de fyra stora riksvägar- England och Japan. Feodala system växte fram, starkast na. Här skramlade dragkärrorna med last av ris och råvaror i Japan och svagast i Skandinavien. I England tog adeln in tillsammans med förnämt folk i bärstolar och deras följen. nästan kål på sig själv under Rosornas krig, i Japan rasade För att skydda sitt centraliserade och regelstyrda rike under mer än hundra år inbördeskrig, vi svenskar minns genomförde Tokugawa hänsynslösa förändringar. Starka Stockholms blodbad. buddistsekter slogs ned. Kristendomen utrotades. De Så bildades rikena på 1500-talet. Japans Gustav Vasa kristnade japaner som inte avsade sig sin tro avrättades, hette Ieyasu Tokugawa med vår namnföljd. Företrädaren ibland genom korsfästning. Utlänningar utvisades. Endast Hideyoshi hade haft stora ambitioner och sänt en krigs- holländare och koreaner fick handla med militärdiktatu- flotta mot Kina. Att ta makten över hela Sydostasien var ren under reglerade former. inte en främmande tanke. Japanska handelskolonier fanns Japaner utomlands förbjöds att återvända. Den som av på en rad öar. Japanska köpmän och pirater hade en oho- olika skäl vistades i utlandet skulle avrättas vid återkoms- tad ställning på grund av kinesernas frånvaro från haven. ten, även om han var en fiskare som hade råkat driva bort Den japanska varianten av feodalism med starka person- i en storm. liga lojalitetsband kopierades bland piraterna. Japaner slogs Så försvann på kort tid alla japanska ambitioner till sista man, det visste den som blev anfallen. att erövra andra länder eller ens ha kontakt med dem. Till bilden av den här tidens Japan hör kontakterna med Holländare och engelsmän kunde utan japansk medtävlan handelsmän och missionärer från Europa, särskilt i de göra upp med spanjorer och portugiser om herraväldet södra länen. Hundratusentals hade gått över till den nya över Asiens hav. läran. Men mäktigare ändå var buddismen från Kina. Freden och riset En nation hamras fram Vad hände inom landet? Fredsperioden fick ekonomin att Hur skapar man ett hållbart imperium av ett land med blomstra. Edo växte. Länsherrarnas duglighet bedömdes många impulser utifrån? Tokugawa hade nog från början efter hur mycket ris de kunde leverera till centralmakten. ingen plan att avskärma sitt land. Tvärtom skickade han Jordbruket utvecklades till världens mest sofistikerade. ut emissarien Tsunaga som seglade till Mexiko och vidare Shogun hade makten att snabbt byta ut den som inte höll till Sydeuropa 1613 – 1620. Japanerna möttes av stor respekt måttet. eftersom man visste att de representerade världens kanske mest sofistikerade samhälle vid den här tiden. Men steg för steg hårdnade diktatorns grepp. Han hade Motstående sida: Gatuliv i 1800-talets Japan. Träsnitt, tagit den gamla titeln shogun och stod i spetsen för en sannolikt av Hiroshige II. Östasiatiska museet.

26 företagsminnen 2012:5 Landet som blev näringsfrihetens motpol

företagsminnen 2012:5 27 Gatuvy av butiker från 1840-talet. De blå förhängena är dekorerade med symboler för ägarfamiljen Mitsui, vars han- delshus bl.a. ägnade sig åt kimonohandel. Träsnitt av Hiroshige. Östasiatiska museet.

Det dubbla boendet skapade inte bara ett informations- Hantverkarna, som levde i reglerade skrån, strävade nät mellan huvudstad och periferi utan också starkare efter perfektion och traderade kunskaper från generation efterfrågan på varor och tjänster. Hantverkarna fick strå- till generation i samma familj. Till exempel lackarbeten lande tider, och de föraktade köpmännen var de enda som blev utsökta. Nöjen och kärlek förpassades till särskilda kunde ta hand om ris och byta det mot varor, pengar eller stadsdistrikt. Geishan, en utbildad underhållare och säll- skuldbevis. Ungefär 40 procent av böndernas skördar blev skapsdam, blev centrum i denna drömvärld som inte fick skatt och såldes på marknad i Edo. blandas med vardagen. Under den här perioden studerade japaner teknik och Bland bönderna uppstod skillnader mellan rika och fat- naturvetenskap förmedlad genom holländska köpmän. tiga. Ett skäl till att befolkningen snart inte ökade längre var Genroku-perioden i slutet på 1600-talet räknas också som troligen att så många småbönder levde på existensminimum. en kulturell blomstringsperiod för teater, konst och poesi. Inte mindre än tjugo perioder av hungersnöd registrerades, Och den nya zenbuddismen från Kina tog sig in, trots av- 1732 till exempel beräknar man att 1,6 miljoner var drabbade. skildheten. Det var alltså inget helt omodernt samhälle som väster- Befolkningen växte till över 30 miljoner, och nya Edo länningarna mötte på 1850-talet, bara annorlunda. Nära växte till att bli större än London och Paris. hälften av alla japanska män var läskunniga och många välutbildade i sådant som matematik och astronomi. En Köpmän i reservat sjättedel av kvinnorna kunde läsa. Populärlitteratur gick ut i I denna miljö växte en särpräglad ny köpmannaklass upp stora upplagor med spännande historier om kärlek och bråd i städerna. Storköpmännen kunde inte som i Europa eller död. Och konstnärer som Hokusai och Hiroshige hade fört Kina sträva efter politisk makt. De utvecklade en kultur träsnittskonsten till höjder som väckte beundran bland kol- som gick ut på att utan yttre åthävor förkovra sina familje- legerna i väst. företag. De liknade brittiska puritaner i sin inrutade strä- Japansk kultur handlade ofta om lojalitetskonflikter som van och i sitt svärmeri för ren religion och etik. De levde västerlandet knappt erkände längre. Det var rätt att reagera och bildade familj efter familjens krav. Eftersom de inte mot orättvisor men om man samtidigt bröt viktiga lojali- fick sticka ut med praktfulla kläder eller palats, utvecklade tetsband måste detta sonas med rituellt självmord. Likadant de ett mode som kännetecknades både av enkelhet i färg var det när kärlek utanför äktenskapet, som ofta var arrang- och form, förenad med dyr sofistikation i detaljer. erat av familjen, inte kunde kontrolleras. Perspektivet var

28 företagsminnen 2012:5 Det kända träsnittet Under vågen utanför Kanagawa av Katsushika Hokusai kan symbolisera både Japan som kustnation och landets frambrytande bildmarknad. Men hårda lagar förbjöd japansk sjöfart till andra länder. Och handelsmän sågs med skepsis. Wikimedia. kollektivets krav snarare än individens. Japanen blev ingen Militära utgifter som tidigare hade stått för halva BNP individualist, men han hade olika kollektiv att välja på. försvann. Japansk ekonomi kunde sätta fart igen. Ända Men precis som i Kina blossade efter hand bondeuppror fram till mitten av 1990-talet var Japan ett föredöme när och finansiella problem upp när landet hade exploaterat det gällde industrialisering och tillväxt, särskilt under sina odlingsarealer. Avskildhet under hundratals år häm- 1960-talet då ekonomin växte med 10 procent om året. made kreativiteten. Så kom vändningen. En tillgångsbubbla blåstes upp i Till slut tog en junta unga samurajer makten och landet, och den ledde till att Tokyobörsen började falla överlämnade företagandet till oligarker. Kejsaren dam- från 1989; tillväxten försvann några år senare. År 1996 mades av som en slags påve för ett reformerat shinto år kom en bankkris, och ekonomin gick in i deflation när 1868. Den gamla, ganska primitiva, folkreligionen försågs ­balansräkningarna krymptes för att minska risken. med tempel och kultplatser. Japan fick uppifrån en ny Japan står i dag inför en rad utmaningar. Det kommer författning och parlament, med förebilder i Preussen och att behövs större öppenhet mot utlandets kapitalmarkna- Österrike. Europeiska idéer om nationalism och kolonia- der, invandrare och metoder att leda företag. Det kommer lism anammades. Japansk industri tog fart med engelsk att behövas skattehöjningar, socialpolitik och jämställd- textilteknik, svensk tändsticksteknik och tysk stålteknik. hetspolitik för att häva befolkningsminskningen. Under det första världskriget hade japanerna kunnat fylla Samtidigt är Japan en av världens mest sofistikerade ut det vakuum som européerna hade lämnat med sina ekonomier med hög service, många företag av världsklass, fartyg och produkter. År 1920 var Japan med i världseko- låg arbetslöshet och relativ trygghet för medborgarna. nomin på allvar. Japan blev alltså inte som England men ett intressant Sedan följde den ena motgången och felbedömningen praktikfall på hur länder kan haka på välfärdsutvecklingen efter den andra. Angreppet på Pearl Harbor och de ameri- på olika sätt. Japans ekonomi är i dag ungefär dubbelt så kanska bombningarna samverkade till att Japan förvandla- stor som Englands. Men det är engelska och inte japanska des till en andrarangsnation ekonomiskt. som talas i en fjärdedel av världsekonomin. Japanska för- blir ett exotiskt språk i alla länder utom Japan. Från USA-fiende till USA-allierad Det kalla kriget förvandlade ockupationsmakten USA ronald fagerfjäll är journalist och har bland annat till allierad och krigsskadestånd till uppbyggnadskrediter. varit ledarskribent vid Dagens Industri. företagsminnen 2012:5 29 ABBSVENSKT OCH INDISKT näringsfrihet utvecklar: Bjärta färger far förbi. I Indien marknadsförs varumärken ofta med handmålad reklam, på sidor av bostadshus eller butiker. En hel yrkes­kår av konstnärer livnär sig på reklam- målning, som vanligen utformas på fri hand och med starka och klara färger. | johanna sommansson under en resa på den indiska landsvägen svischar jag tillbaka till det samhälle i vilket det är verksamt. ABB förbi skyltarna Saraswati Cement, Krishna Enterprises, bidrar med elförsörjning till avlägsna byar, sponsrar skolor, Pepsi Cola, ABB … finansierar förebyggande hälsocenter och inkorporerar Vänta nu! ABB, det svenska företaget, gör reklam in- handikappverksamhet i sin leverantörskedja. till en vägkorsning? Mannen bredvid mig på bussen till Chennai, han som har tagit på sig uppdraget att guida mig Ett indiskt ABB som ensam kvinna under min resa i Sydindien, förklarar Jag frågar Olof Heyman vad han tyckte om att vara place- stolt att Kingfisher, Tata och ABB är Indiens mest fram- rad i Indien. Heyman arbetade två år i Indien för att starta gångsrika företag. ABB:s verksamhet i Chennai. Han svarar att det var en Jag drar mig genast till minnes en seminariedag anord- fantastisk upplevelse och att uppdraget var jättekul. nad av Amnesty Business Forum på temat företag, Indien Upplevde han då kulturkrockar i samarbetet med indier? och mänskliga rättigheter för ett par år sedan i Stockholm. – Det är en stor skillnad i kulturellt beteende. I Indien Då inledde presentatören med att berätta att många indier säger man inte ”nej”, man säger ”kanske” eller ”jag skall se faktiskt uppfattar ABB som ett indiskt företag. Så väleta- vad jag kan göra”. Som svensk förstår man först inte detta blerat och kulturellt integrerat är alltså ABB i Indien. Men språk utan irriteras när saker som man upplever att man vilken är egentligen hemligheten bakom? har kommit överens om inte blir gjorda. Indiern tycker Västerländska industrier har länge sett Indien som en af- dock att han sagt nej. Detta tror jag är den vanligaste färsmöjlighet, eftersom arbetskraften är billig, liksom råvaror krocken. Således är det viktigt att man förstår detta språk. och kostnaden för underleverantörer i exempelvis kompo- – Har du exempel på vad ABB gör för samhället i nenttillverkning. Industrijätten ABB har varit med sedan im- Chennai? Jag vet att ABB bl.a. sponsrar skolor i områden periets tid; redan 1928 startade Asea sin verksamhet i landet. nära sina fabriker. ABB driver i dag industrier i Indien och arbetar sam- – Under min tid i Chennai hann vi inte komma igång med tidigt med miljöfrågor och tar sitt sociala ansvar gent- sådant. Jag kom dit med två tomma händer och hade fullt fo- emot landet. Företaget har noggranna policyer kring kus på att bygga. Jag var med om att anställa 250 människor vad som i företagsvärlden kallas CSR, Corporate Social och inreda två kontor, det första för 150 platser och det andra Responsibility, som i praktiken innebär att företaget ger för 400 personer. Men nu har det kommit i gång.

30 företagsminnen 2012:5 Kvinnorna i Indiens byar har ofta större förutsättningar än männen att bli framgångsrika företagare. De sociala normer de växt upp med har betonat arbete och långsiktigt ansvarstagande. Foto: privat.

Olof Heyman berättar vidare att han märker stor skill- Hand. Han bor i London, och jag intervjuar honom vintern nad mellan svenska och indiska ingenjörer: 2012 om hans Indienerfarenheter. Hand in Hands projekt – Indiska ingenjörer är teoretiskt mer kompetenta än i Sydindien hjälper hundratusentals kastlösa kvinnor att svenska, men har svårare att omsätta det till att se helhe- starta egna entreprenörsverksamheter. Man driver skolor ter. Svenska ingenjörer är mera lagspelare och har bättre för barn som tidigare har varit i barnarbete, hälsoprogram, tillgång till specialister och chefer i sin dagliga miljö. medborgarcenter för spridning av demokratiska rättigheter – Summa summarum kompenserar svenska ingenjörer till fattiga, och miljöprojekt kring vatten och avfall. väl den ibland något sämre teoretiska basen med mycket – Jag föredrar att se kvinnor som ansvariga låntagare för bättre kommunikation och lagspel. Man kan säga att en små företag eftersom de inte dricker, spelar eller överger blandning av kulturerna blir en framgångsrik mix på ar- familjen. De är också företagsamma och inte lata, som så betsplatsen, fortsätter han. många män är, berättar Percy Barnevik när jag frågar om Hand in Hands policy att ge lån enbart till kvinnor. Slum och lyx sida vid sida Indien är en ekonomisk stormakt, rik på naturtillgångar, Kvinnor med ansvarskänsla och har en folkmängd på över miljarden. Landets växande När var han då för första gången i Indien och vad var hans medelklass är välutbildad och framgångsrik. Men Indien första intryck? Barnevik berättar att det var 1970 och att han har också stora miljöproblem, och fattigdomen är utbredd. då slogs av hur många välutbildade unga människor i landet Intill nybyggda tjugofemvåningshus och massiva köpcen- som stod arbetslösa eller hade okvalificerade arbeten. tra, där medelklassen och övre medelklassen konsumerar Men det skulle ASEA och ABB komma att ändra på – i sann amerikansk anda, bor fortfarande fattiga i slum, i han berättar att när han först började på ASEA 1980 fanns lerhus med komockstrampade golv. Familjerna i slummen det bara ett par hundra anställda i Indien, men när han sluta- hjälps åt att samla ved och sopor som bränsle, och alla de på ABB hade antalet växt till över 10 000. Percy Barnevik eldar bidrar till Indiens miljöproblem, liksom de många drar sig till minnes sina tidiga år på ABB och hur det gick industriutsläppen. till under åren då verksamheten tog fart på riktigt i Indien: Percy Barnevik är före detta VD för ABB-koncernen – Vi var pionjärer med att flytta. Inte bara arbetskrafts- och numera engagerad i välgörenhetsstiftelsen Hand in intensiv produktion, utan också ingenjörsarbete och även företagsminnen 2012:5 31 Ofta betonar biståndsprojekt vikten av infrastruktur- Aseas gamla kontor i Västerås blickar med sin tegelar- investeringar. Percy Barnevik menar för sin del att det kitektur och tornspira bakåt mot den svenska historien. viktiga är att företagandet kommer i gång, med de för- Men det som sker i lokalerna är framåtblickande hög- utsättningar som finns, även om dessa är knappa. Foto: teknologi. Svenska Handelsbankens historiska arkiv hos Hand in hand. Centrum för Näringslivshistoria. forsknings- och utbildningsenheter. I mitten av 80-talet Indien. Arbetet som storföretag med socialt ansvar är väl påbörjade vi ett automationsarbete i Bangalore. Det var värt att belysa; storföretag sammankopplas ofta med ut- ovanligt på den tiden. sugning och utnyttjande. Ja, jag känner mig stolt över hur Percy Barnevik minns att ABB arbetade med CSR ABB, som för mig är svenskt, har gett tillbaka samhällsin- ­redan från början och att företaget inför etableringen av satser till Indien. fabriker tog hänsyn till lokalsamhällenas liv och kul- tur. Han pratar med värme om landet och är en flitig Indienresenär – resorna är i dag uppe i ett 60-tal. johanna sommansson är redaktör för Sydasien, en nät- Efter mina intervjuer med Olof Heyman och Percy tidskrift för reportage om samhälle och kultur som ger läsaren Barnevik känns det att ABB är starkt närvarande i södra fördjupning.

I Indien sedan 1928 ASEA, Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, ABB omsätter ca 1 miljard USD årligen i Indien och bildades 1890. Bolaget Brown Boveri bildades i har fler än 5 000 anställda. Samtliga ABB:s fabriker i Baden, Schweiz, 1891. År 1988 gick Asea och Brown landet är certifierade enligt OHSAS 18001 för hälsa Boveri samman och bildade ABB (Asea Brown Bo­ och säkerhet och miljöcertifierade enligt ISO 14001. veri Ltd.). ABB i Indien arbetar med CSR (Corporate Social ABB är en verkstadskoncern inom kraft- och Responsibility) vilket innebär att de tar hänsyn till automationsteknik. ABB-koncernen finns etable­ naturresurser och miljö. rad i ett hundratal länder och har ungefär 130 000 ABB:s verksamhet i Indien inkluderar bl.a. järn­ medarbetare. väg, byggnader och infrastruktur, cement, minera­ ABB har funnits verksamt i Indien sedan 1928 ler och gruvor, energieffektivitet, olja och gas, samt (dåvarande bolagsnamn ASEA). sol- och vindkraftslösningar.

32 företagsminnen 2012:5 Köpa på börsen — eller köpa själva börsen företagarsamtal: I mitten av oktober mötte Företagsminnen Olof Sten- hammar, vars memoarer ”Det ordnar sig” just utkommit. Stenham- mar är mannen som introducerade optionshandeln, grundade en enskilt ägd vinstdrivande börs och med tiden köpte Stockholms- börsen och omskapade formerna för värdepappershandeln inter- nationellt. | per dahl

– hans werthén sa en gång till mig att det jag gjorde bonus på två timmar extra. Han följer fullt ut den gamla skulle betyda mer för vår bransch än vad exempelvis IKEA sentensen om hur man kör stridsvagn över Norrlandssjöars betytt för sin. ”Men det kommer aldrig att bli lika känt, där- smältande vårisar: det som är lätt i dag, är möjligt i mor- för att möbler kan man ta på. Ingen förstår vad en option är.” gon, men omöjligt i övermorgon. För att hålla det tempot Olof Stenhammar verkar ändå inte nedslagen över att behövs ett engagemang på 110 procent, oavbrutet. vara mer känd som general över ett Stockholms-OS som Ändå misstänker jag att han tonar ned sin kreativa blick aldrig blev av, än som den som omskapat stora delar av alltför mycket. värdepappershandeln här hemma och utomlands. Vi ses i – Det hjälper inte alltid att ha folk som kan branschen, samband med publicerandet av hans memoarer, skrivna i konstaterar han om den finansmarknad han förändrade, korta kapitel lika rappa som hans repliker. utan det är väldigt viktigt att få influenser utifrån. Man Ekonomen Israel Kirzner har en gång anmärkt att en- kommer in utan att ha en förutfattad mening om hur saker treprenören – nyskaparen – är den som ser myntet på trot- bör vara. Jag tror att det var en förutsättning. Ett av skälen toaren ingen annan ser. Att plocka upp det är lätt för ho- till att vi kunde lösa tekniken bakom den opitionshan- nom, varför skulle inte andra kunna göra detsamma? Men delsplats vi skapade på ett så udda sätt, var att jag inte var det sker inte. Han är den som driver förändringen. Var det inskolad i hur allt ”skulle vara”. Den ende jag kände i den så lätt för Olof Stenhammar, som såg det effektiva sätt att svenska finansbranschen var direktören för sparbanken i handla med optioner som ingen annan såg? Vittsjö i Skåne. Det smällde inte högt i Stockholm… – Jag tror att det är en förenklad beskrivning. Att hitta en – Vi har inte bara förändrat scenen på och organisationen enkrona är inte problemet, det är ju vad man ska göra med av börshandel och värdepappersmarknader i Sverige, vi har den sen. De flesta är ju beredda att plocka upp en enkrona varit föregångare för hela världen. Jag har funderat på hur om man ser den, men liknelsen förenklar alltför mycket. det blev så. Jag var börsmäklare i USA i början på 70-talet när aktieoptionerna kom till Chicagobörsen. Jag fick gå en Att göra något av sin upptäckt kurs när jag började det jobbet och skulle få min legitima- Svaret är inte oväntat. Den som tar del av Stenhammars tion, men det var ingen annan på aktiemäklarkontoret som minnen undrar till slut om hans dygn hade en exklusiv ville röra vid aktieoptioner. Därför kunde jag berätta­ någon- företagsminnen 2012:5 33 ting som ingen annan visste om, och därför blev det naturligt att tänka nytt.

De okända optionerna Stenhammar flyttade tillbaka till Sverige. Efter några år på Bonniers blev det åter ­finansbranschen, nu här hemma. – Optionshandel, derivathandel, beräkna säkerheter och balanser är komplicerade företeelser. Bankerna hade inte tid och möjlighet och lust att utveckla egna system för detta, och då fick vi lösa det själva. Att registrera transaktionerna och ”boka” varje enskild post på respektive aktör ställde Per Dahl samtalade med Olof Stenhammar när dennes memoarer Det höga tekniska krav. Vi krävde också en data­ ordnar sig publicerades i oktober. Foto Kajsa Rydergård. dokumentation som var mer detaljerad än vad som varit brukligt. Tack vare att jag kom utifrån kunde jag, tror jag, tänka out of the box. Hade jag jobbat mig upp inom bankvärlden eller mäklarbranschen och Den känsligheten för andras attityder och reaktioner lärt mig vara på börsen så hade jag säkert inte gjort det jag gäller inte bara de rena affärsmötena, utan lika mycket nu gjorde. Men att jag kom luftlandsatt ned i branschen var i relationer inom politiken. Olof Stenhammar kom- en förutsättning, vilket jag tror är viktigt att komma ihåg. mer in på hur han bemötte LO:s starkt kritiska hållning Att vara inskolad i den traditionella värdepappershan- till finansbranschen, då Stig Malm myntade begreppet delns alla normer och tågordningar var snarast ett handi- ”finansvalpar”.­ kapp, tänker den som lyssnar till Stenhammars skildring av – Jag skrev ett brev till honom och sa att det vore bra om de amerikanska börsgolven, där affärerna snabbnoterades vi fick informera. Vi blev inbjudna till LO-borgen, vilket i anteckningsblock och handeln krävde ögonkontakt mel- var en rätt stor sensation. Jag hade bl.a. med mig professor lan parterna. Han förvånas över den etablerade börsvärl- Johan Lybeck, som en mer neutral part. Där satt P-O Edin, dens konservatism. Men så svårbegriplig är den nog inte. Dan Andersson och några till. Och vi nådde resultat! ”Vi Framgång under de villkor som fanns innan OM och OMX gillar kanske inte vad ni håller på med men nu förstår vi i skapades, krävde otaliga kompetenser och färdigheter av alla fall lite bättre vad det här innebär”, blev deras slutsats. mäklaren, mödosamt förvärvade egenskaper som med ens Efter det mötet så ställde alltså aldrig fackföreningen LO blev helt onödiga med Stenhammars långt effektivare han- över huvud taget någon kritisk fråga mot oss längre. del via datakommunikation, vilken sannolikt gynnar andra personliga egenskaper. Här är Olof Stenhammars insats ett Känslan av att skapa nytt skolexempel på det ekonomen Joseph Schumpeter benämnt Olof Stenhammars bana ger en god illustration till en som ”creative destruction”. Förnyelsen kan sällan ske utan annan av entreprenörens egenskaper: det är vägen som konflikter med det etablerade. är mödan värd. Här kan nya möjligheter skapas, här kan förändringar förbättra. Här kan man ta risker för att få Skolad av julgranshandel nya institutioner att fungera. Ofta kommer han in på den För att driva fram den vågen av förändring måste man kun- egna osäkerheten inför det nya och okända, när alla till- na övertyga. Stenhammar framställer det själv som konsten gångar, professionellt och privat, måste satsas. Men här är att sälja, en förmåga som han lade grunden till redan tidigt. det ungefär som när han skildrar ungdomens tillvaro som – Det började 1959 när jag sålde julgranar på Kungstorget i marinofficer. Man kan vara hur sjösjuk som helst till havs, Norrköping. Att sälja granar är nämligen bland de bästa sko- vackla ned på kajen med tanken att aldrig trampa ett däck lorna som finns för att lära sig läsa köpsignaler, möta tvek- igen. Men nästa morgon längtar man ut på nytt. samheter och parera invändningar. Julgranar är – eller var Har något materiellt drivit honom är det nog möjlighe- då – en oerhört känslig produkt. Normalt skickades mannen ten att åter få bo på en egen gård, anar jag, liksom viljan ned för att köpa en gran. Vi såg hur rädd han var att komma att visa vad han går för. Resten är goda ting som kommit i hem med fel. Han tar en gran, går i väg, men kom ofta till- hans väg, som följd av affärerna. På så vis blir berättelsen baka med både granen och hustrun. Så det gick naturligt att som Olof Stenhammar en berättelse om marknadsekono- lära sig tolka köpsignaler och människors drivkrafter. mins moral, även om han själv nog skulle tycka att den Sedan blev det swimmingpooler, Algaspel, fritidsutrust- slutsatsen var för högtravande. ning och så slutligen finansiella instrument för att väga risker mot avkastning. Erfarenheterna från Kungstorgets granmarknad höll. per dahl är redaktör för Företagsminnen.

34 företagsminnen 2012:5 Sveriges historia utan företagare

debatt: Det svenska näringslivets bidrag till samhällsutvecklingen är en blind fläck för det stora projektet kring en ny svensk his- toria. Framställningen blir där- för föråldrad i samma ögon- blick som den föds. | anders johnson just nu pågår ett mycket omfattande projekt om Sveriges historia under ledning av Dick Harrison. Det består av tre delar: en serie program i TV4, en stor basutställning på Historiska museet i Stockholm och ett åttabandsverk utgivet på Norstedts. Ingen har beskyllt Dick Harrison för att hysa något större intresse för näringslivshistoria. Följaktligen är både TV-serien och basutställ- ningen mycket bristfälliga i detta avseende. Jag kommenterade utställningen i Företagsminnen 4/2010. De övergripande texterna är skrivna av Harrison, och han har inte ett gott ord att säga om industrialiseringen. Hur skildras då näringslivets historia i Norstedts bokserie? Hittills har sju av de åtta banden utkommit. De två senaste avser perio- den 1830 – 1920 respektive 1920 – 1965. Varje bok är på cirka 700 sidor och har egna förfat- tare. Dessutom innehåller böckerna fristående artiklar skrivna av olika experter. Reformernas skördetid Källa: Norstedts förlag. Det sjätte bandet av Sveriges historia är författat av Stråth berättar utförligt om de tre första ledarna av Bo Stråth, historieprofessor i Helsingfors. Han har på ett Wallenbergdynastin, André Oscar, Knut och Marcus skickligt sätt behandlat en mångfacetterad period. Stråth senior. Han redogör för sågverksrevolutionen i Norrland, skriver om den liberala reformvågen i mitten av 1800-talet hur Hjalmar Lundbohm byggde upp gruvverksamheten med bland annat näringsfrihet, aktiebolagslag och frihan- och samhället i Kiruna, hur det svenska bankväsendet del, vilka lade grunden till en snabb ekonomisk tillväxt. utvecklades samt hur landet elektrifierades. Vi får läsa Den store reformatorn, finansminister Johan August om de tekniska genombrotten inom stål- och skogsin- Gripenstedt, porträtteras. dustrin med namn som Göran Fredrik Göransson res- företagsminnen 2012:5 35 pektive Carl Daniel Ekman. Vi får veta en hel del om Politiken ges försteg Sigfrid Edström i Asea, om Gnosjöföretagarna samt om Wallenbergsfären omnämns och ett antal företag i den klassiska industrisnillen, däribland Gustaf de Laval och räknas upp. Men inget sägs om Wallenbergs betydelse för Alfred Nobel. Allt sätts in i ett ekonomisk-historiskt den industriella utvecklingen. Sfären får i stället tjäna som sammanhang. illustration till kommunistledaren C.H. Hermanssons tes Särskilt förtjänstfullt är att Bo Stråth uppmärksammar om ”de 15 familjerna” som styrde näringslivet. flera viktiga invandrare och deras betydelse för näringslivets Kooperativa Förbundet är det företag som förekom- utveckling, bland annat inom bokbranschen, restaurangli- mer flest gånger i boken, men nästan överallt som ett vet, bryggerierna, finansväsendet och skogsindustrin. exempel på en socialdemokratiskt dominerad folkrörelse. Det sjunde bandet av Sveriges historia är däremot en KF-ledaren Albin Johansson, som var en av periodens vik- skandal vad gäller näringslivshistoria. Yvonne Hirdman tigaste företagsbyggare, omnämns inte. ansvarar för tiden fram till andra världskriget och Urban ICA finns visserligen inte med i registret men väl i texten Lundberg för efterkrigstiden. Båda är verksamma vid på ett ställe: ”Terrorbalansen mellan (socialdemokratiska) Den enda företagare om bestås med en utförligare skildring är — naturligtvis — riksskurken Ivar Kreuger. Stockholms universitet. Den enda seriösa beskrivning i Konsum och (borgerliga) Ica, som under flera decennier boken av näringslivets betydelse för Sveriges utveckling höll förortstorg och småsamhällen runt om i Sverige i ett är en kultur-, teknik- och näringslivshistorisk artikel om järngrepp, kunde ta sin början.” elbelysningens utveckling, författad av Jan Garnert vid Formuleringen är signifikativ för Urban Lundbergs Stockholms stadsmuseum. nedlåtande och raljanta attityd till näringslivet i allmänhet och handeln i synnerhet. Bristande akribi Om man studerar registret till band sju finner man för- Var är vår vardag? visso namnen på ett stort antal företag och företagare. Jag har i andra sammanhang granskat skolornas läroböcker Därtill ska läggas att registret är sammanställt av en riktig i historia och då noterat att näringslivets utveckling oftast slarver. Många namn som finns i texten har nämligen tap- försvinner i beskrivningarna när man kommer fram till pats bort i registret. Men om man läser de olika textställen 1920-talet. Det sista konkreta exemplet på en ny produkt där företag eller företagare nämns, handlar det oftast om eller en ny teknologi brukar vara den första Volvobilen från när näringslivet agerar biroller i politiska processer, inte 1927. Därefter tycks inget nytt av intresse ha tillkommit i om någon beskrivning av entreprenörers eller företags be- svenskt näringsliv. tydelse för samhällsutvecklingen. Så förhåller det sig också med Sveriges Historia. Den Sålunda finns tre uppräkningar av sammanlagt 25 före- första Volvobilen får några raders beskrivning. Sedan är tagare som har deltagit i olika politiska upprop, bland an- det praktiskt taget slut på konkreta exempel. Visserligen dra Marcus Wallenberg den äldre och Kaj Bonnier. Detta finns en bild på Saabs ”Flygande tunnan” men det är som är enda gången som någon representant för dessa ägar­ illustration till avsnittet om svensk försvarspolitik. När familjer förekommer i boken, förutom ett antal passager företag som Asea och Ericsson nämns, är det ofta som om Raoul Wallenberg. medspelare i exempelvis energi- eller försvarspolitiken el- Hugo Hammar omnämns i texten (men har tappats ler som exempel på fackliga aktiviteter. bort i registret) för att han skrev en politisk debattbok, inte Ingvar Kamprad och ett par andra företagare får korta för att han byggde upp Götaverken till en världsledande omnämnanden som företagsgrundare, men det sägs inget varvsindustri. Axel Wenner-Gren nämns för att han var om vilka nydanande insatser de gjorde. Den enda företagare inblandad i två politiska tidningsprojekt, inte för att han om bestås med en utförligare skildring är – naturligtvis – gjorde Electrolux till ett världsföretag. Sigfrid Edström riksskurken Ivar Kreuger. nämns därför att han undertecknade ett politiskt upprop och skrev under Saltsjöbadsavtalet, inte för att han gjorde anders johnson är skriftställare med inriktning mot Asea till ett storföretag i starkströmsbranschen. svensk näringslivshistoria

36 företagsminnen 2012:5 Ekonomisk historia föddes som akademisk disciplin under början av 1900-talet. En begåvning som Eli Heckscher, här i kate- dern, hade stor frihet att definiera ämnets gränser. Handelhögskolans historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria. Så var det på Eli Heckschers tid — en personlig betraktelse business history del 3: Eli F. Heckscher (1879 — 1952) är givetvis portalfiguren i Sverige när det gäller organiserandet av ekonomisk historia som ett självständigt akademiskt ämne. | bengt svensson jag hade tillfälle att arbeta för Heckscher 1952 och rättades en professur i ekonomisk historia vid Stockholms senare också med nyutgivningen av hans verk Svenskt ar- högskola med Ernst Söderlund som innehavare; vid övriga bete och liv 1957 samt med utgivningen av detta arbete på universitet inrättades precepturer, som blev professurer 1959. engelska 1954. År 1963 blev ekonomisk historia ett ämne inom samhälls- År 1911 inrättades en professur i statskunskap och vetenskaplig fakultet. År 1966 fick också Umeå en professur ekonomisk historia vid Handelshögskolan med Carl i ekonomisk historia. Eli Heckschers ambitioner hade där- Hallendorf som innehavare. Vid dennes död 1929 fick med förverkligats efter lång och ofta konfliktfylld kamp. Eli Heckscher en personlig forskningsprofessur vid sko- Heckscher var också en framstående nationalekonom lan i nationalekonomi med statistik. Samtidigt blev han och internationellt välkänd bl. a. för Heckscher/Ohlin- föreståndare för ett nytt ekonomisk-historiskt institut. teoremet om internationell handel. Här uppehåller jag mig Bland dem som engagerade sig i institutet återfanns Bertil dock huvudsakligen vid honom som ekonomihistoriker. Boëthius och Arthur Montgomery. Höstterminen 1951 studerade jag historia i Stockholm. Vi underrättades då om att professorn i ekonomisk historia En brygga mellan lärosäten gav en kurs i ämnet för dem som inte avsåg att fördjupa sig Institutet blev något av ett dynamiskt centrum för i området. Jag nappade på erbjudandet och fann att detta ekonomisk-historisk forskning och en brygga mellan var mitt ämne. Medan jag slutförde studierna i historia och Handelshögskolan och Stockholms högskola. År 1947 in- statskunskap blev ekonomisk historia mitt stora intresse. företagsminnen 2012:5 37 Stockholms Handelshögskola låg ursprungligen vid Brunkebergs torg, en stockholmsmiljö som utraderades när Klara- kvarteren revs. I dag står Riksbanken ungefär där handelshögskolan hade sina lokaler. Handelhögskolans historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Det var till att börja med en märklig upplevelse. I mina tet. Det påstås att han också avrådde dem från att fortsätta tidigare ämnen fanns det en skillnad mellan seminarier studierna. Även Ernst Söderlund kunde vara tämligen i grundutbildningen och i forskarutbildningen. Men få skarp i sin kritik. studenter ville läsa ekonomisk historia. Detta innebar att Studenterna förutsattes då ha studerat historia och na- det bara fanns ett seminarium, och det var under Ernst tionalekonomi. Om inte, erbjöds kurser i dessa ämnen. Söderlunds utmärkta ledning. Vi nya studenter konfron- Småningom började jag tycka att kursen i nationaleko- terades med inte bara doktorander utan också med Bertil nomi inte var tillräcklig, så jag studerade ämnet med Erik Boëthius, Kurt Samuelsson och professorer från London Lundberg som lärare. Jag behövde också ha ett visst statis- School of Economics – och förväntades göra begåvade in- tiskt kunnande när jag skrev min licentiatavhandling. Det lägg. Det var mycket nyttigt om än en smula skrämmande. fanns handböcker för självstudier, så avhandlingen blev en numerisk orgie. Söderlund gav avhandlingen högsta betyg. För vettenskapen Han ansåg att den var ”scholarly written men inte rolig Ulf Olsson noterar att när Heckscher arbetade med att precis”. Jag kunde bara hålla med. Numera är läget annor- etablera Handelshögskolan i Stockholm, hävdade han att lunda. Doktoranderna i Stockholm ges ordentliga kurser i studenterna måste lära sig att använda vetenskaplig metodo- national­ekonomi och statistik. logi i sina studier. Seminarierna var viktiga, där kunde man fritt diskutera intressanta frågor i motsats till repeterandet Som assistent av vad man hade läst i läroböcker. Vi uppmuntrades att Heckscher återfanns naturligtvis i kurslitteraturen. År 1952 tänka. Ernst Söderlund framhöll att vem som helst kunde fick jag ett uppdrag som jag då fann intressant – men inte läsa en bok och sedan vid en tentamen tala om vad som stod märkligt, vilket jag borde ha tyckt. Heckschers Svenskt ar- i boken. Skriva något vettigt och vara aktiv på seminarierna bete och liv skulle ges ut på engelska på Harvard University kunde däremot inte vem som helst. Professor Boëthius fö- Press. Sonen Gunnar Heckscher skrev ett nytt avsnitt om redrog för sin del ofta ordet ”vettenskap” framför vetenskap ”The Disintegration of the Nineteenth Century Society”. och fick alltid avsluta seminarierna med kloka kommentarer. Professor Alexander Gerschenkron höll i det hela och Såvitt jag minns deltog Eli Heckscher aldrig i semina- skrev också ett företal som var en biografi över Heckscher. rierna, men uppenbarligen var han andligen närvarande. Min uppgift var att förse verket med en notapparat. Det Ryktet gör gällande att han under sin professorstid hade handlade alltså om att forska baklänges. Jag anställdes av föga tålamod med studenter som han ansåg inte höll måt�- Heckscher, och tursamt nog visste jag inte så mycket om

38 företagsminnen 2012:5 hans krav på studenter och hans konflikter med andra pro- hänseende visade sig i Heckschers fall vara att aldrig an- fessorer som t.ex. eleven Bertil Ohlin. Hade jag vetat detta vända ytterrock. Ulf Olsson anser att detta berodde på att skulle jag naturligtvis ha varit vettskrämd. han inte önskade bli kontaktad på gatan av personer som År 1956 fick jag ett annat intressant uppdrag. Svenskt ville samtala om oväsentligheter. Utan ytterrock ville han arbetet och liv skulle ges ut i ny upplaga. Givetvis hade ge intryck av att vara på väg in i en port och inte ha tid för ny forskning kommit fram sedan första utgåvan 1941. Det långa samtal. Jag har faktiskt sett Eli Heckscher en kall stod tidigt klart att det knappast var möjligt att skriva in vinterdag utan ytterrock på Handelshögskolans trappa. denna forskning i Heckschers originaltext. I stället be- En annan egenhet var att han oftast arbetade ensam stämde man sig för att förse varje kapitel med ett tillägg med hjälp av en sekreterare och tydligen ibland med hjälp där det nya redovisades. Jag var då sysselsatt med att skriva av en student. Mot denna bakgrund är det närmast ofatt- min licentiatavhandling efter att ha klarat av den munt- bart att hans bibliografi omfattar över tusen noteringar. liga tvådagarstentamen och var följaktligen på bettet när Om jag skulle välja några av hans skrifter som har haft det gällde det aktuella. Jag fick uppdraget medan Arthur stor aktuell betydelse för min nuvarande ekonomisk-histo- Montgomery skrev ett nytt avsnitt om tiden efter 1914. riska forskningsinriktning på Sovjetunionen och Ryssland, Heckscher var pensionerad och fortsatte forskningen så handlar det om två uppsatser. Den ena analyserar det från hemmet på Baldersgatan i Stockholm. Han var då svenska penningväsendets öden (Heckscher, 1944, s 291) energiskt sysselsatt med det monumentala verket Sveriges där han diskuterar Keynes´ general theory. Keynes hävdar ekonomiska historia från Gustav Vasa, vars första volym där att det alltid har förekommit en tendens till arbets- publicerades 1935. Han hann aldrig slutföra detta arbete löshetsskapande brist på betalningsmedel. Detta stämmer före sin död 1952. Heckscher hann med perioderna fram inte med den äldre historiska verkligheten utan förefaller till 1815. Jag träffade en vänlig äldre herre som var mycket vara en projicering bakåt i tiden av 1920-talets engelska hjälpsam och gärna diskuterade andra aktuella ämnen med förhållanden. I Ekonomisk tidskrift utvecklar Heckscher den unge studenten. I efterhand har jag förstått vilken fan- denna tankegång ytterligare och anser att det inte är möj- tastisk fördel jag fick genom detta uppdrag, och jag upp- ligt att konstruera en allmän ekonomisk teori för alla tids- skattade mycket Heckschers intresse och vänlighet. Jag var skeenden. ju knappast torr bakom mina ekonomisk-historiska öron, Heckscher menade enligt min mening på goda grunder men samarbetet fungerade trots detta väl. att även om ekonomiska mekanismer var stabila, så var Jag fick en god kunskap om källmaterialet till den svens- de villkor under vilka de fungerade varierande. Detta är ka ekonomiska historien, och samtalen om andra ämnen tankegångar som i mer utvecklad form har framförts av var givande, i varje fall för mig. Söderlund var en förträfflig Douglass North, och vilka numera benämns institutional handledare bl.a. med sin betoning på vikten av källkritik. economics. För flera av oss som har diskuterat chockterapin i Sovjetunionen och i andra socialistiska länder är detta en Originaliteten insikt. Det hörde på något sätt till i den genrationen att professo- rer förväntades vara något av original. Originalitet i detta bengt svensson är fil. dr. i ekonomisk historia.

Läs mer om ekonomisk historia! Bennich-Björkman, Li, 1985, Nationalekonomi och eko- Heckscher, Eli F., 1957, Svenskt arbete och liv: från nomisk historia: inställningen hos nationalekonomer medeltiden till nutiden: med kompletterande tillägg till ämnet ekonomisk historia 1929­ — 1947. Uppsala: Inst av professor Arthur Montgomery och fil. lic. Bengt för Ekonomisk historia (Uppsala Papers in Economic Svensson. Stockholm: Bonniers, 1957. History, Research report nr 6). Tillgänglig på internet: Hettne, Björn, 1980, Ekonomisk historia i Sve- http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-2250 rige: en översikt av institutionell utveckling, Heckscher, Eli F, 1944, Historieuppfattning: mate- forskningsinriktning och vetenskaplig produk- rialistisk och annan. Stockholm: Bonniers, 1944. tion. Lund: Historiska institutionen (Delrapport 4 Heckscher, Eli F., 1946, Något on Keynes’ General inom UHÄ-projektet Forskarutbildningens resultat Theory ur ekonomisk-historisk synpunkt, i Ekono- 1890 — 1975), 1980. misk tidskrift, 1946, Olsson, Ulf, 2007, A tribute to the memory of Eli Heckscher, Eli F., 1954, An economic history of F. Heckscher (1879 — 1952): presented at the 2007 Sweden: translated by Göran Ohlin with a supp- Annual Meeting of the Royal Swedish Academy of lement by Gunnar Heckscher and a preface by Engineering Sciences. Stockholm: Ingenjörsveten­ Alexander Gerschenkron. Cambridge [MA]: Harvard skapsakademien (IVA), 2007. University Press, 1954

företagsminnen 2012:5 39 mats larsson är professor i ekonomisk historia i Uppsala

Kontrollen av finansmarknaden mikael wendschlag: Theoretical and empirical accounts of Swedish financial supervision in the twentieth century. (225 s.). linköping: linköpings universitet, institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2012. få myndigheter har ägnats så har bara diskuterat inspektionen un- en övergripande analys av nyckelfak- mycket uppmärksamhet de senaste der kriser. Med Mikael Wendschlags torer som antalet bankenheter under decennierna som bank- och finans- avhandling Theoretical and empirical kontroll, antalet sysselsatta och anta- inspektionen. Det är lätt att förstå accounts of Swedish financial super- let platsbesök på bankerna. varför. Under både 1990-talets och de vision in the twentieth century tas Man kanske skulle förvänta sig att senaste årens finanskris har statens emellertid ett viktigt steg i riktning statens intresse för och reglering av kontroll av finansmarknaden stått i mot en större förståelse för inspek- bankinspektionen skulle vara störst fokus. Kritik har riktats mot bristfäl- tionens verksamhet. Arbetet är en så under krisperioder. Men så verkar inte liga kontrollrutiner och svårigheter kallad sammanläggningsavhandling alltid vara fallet. Kontrollen utveck- med att förutse kommande utveck- i ekonomisk historia vid Linköpings lades även under ekonomiska upp- ling på finansmarknaden. universitet. Den består av fyra special- gångar. Däremot var det framför allt Vid varje finansiell kris under studier – tänkta för internationell pu- under krisperioder som inspektionen 1900-talet har statens kontroll fun- blicering – och en inledande ”kappa”. var aktiv både för att rädda det finan- nits på dagordningen. Bankinspektör Tidsmässigt täcker undersökningen siella systemet och för att se till att Benckert kände ett behov av att möta perioden från tidigt 1900-tal till 1991 regelverken var anpassade till kontroll- kritiken i samband med bankkrisen då bank- och försäkringsinspektionen behovet. Wendschlag konstaterar att 1907 – 1908, och författade en vitbok slogs samman till finansinspektionen. bankinspektionen var en mycket aktiv som i detalj förklarade inspektionens spelare i det finansiella systemet fram övervägande. Bankinspektör von Hur inspekterar till 1930-talets slut. Under den nya reg- Krusenstierna gjorde samma sak efter inspektionen? leringsregim som då växte fram tap- 1920-talets kris. Efter 1930-talets fi- Den inledande och tämligen omfat- pade man emellertid initiativet. Den nanskris som främst var en konsekvens tande översikten ger en bra samman- politiska styrningen blev tydligare, av Kreugerkoncernens ekonomiska fattning av inspektionens verksamhet. och riksbanken växte fram som yt- problem, var det emellertid finans- Här diskuteras bildande och verk- terst ansvarig myndighet för systemets minister Wigforss som skyndade att samhet i ett långsiktigt perspektiv, stabilitet. Det regimskifte som sedan förklara hur en socialdemokratisk re- som en del av det svenska finansiella skedde under början av 1980-talet öpp- gering kunde stödja privata storbanker. systemet. Analysen bygger framför nade åter för en mer aktiv inspektion. Även 1990-talets finansiella kris har allt på tryckt offentligt material och Problemet var att myndigheten då inte varit föremål för personliga kommen- på hur tidigare forskning har upp- var redo att ta ansvaret. tarer från framför allt politiker. märksammat inspektionens aktivitet. Trots det stora allmänna intresset Kapitlet ger en bild av de arbetsupp- Kväv inte utvecklingen för bank- och finansinspektionens gifter som bankinspektionen har I de följande två kapitlen diskuterar verksamhet har forskningen varit be- ålagts. I detta sammanhang är det Mikael Wendschlag bankinspektio- gränsad. De mest inträngande skild- naturligt med fördjupningar i tidigare nens roll i det finansiella systemet ringarna av kontrollmyndighetens bankkriser eftersom inspektionens utifrån teoretiska aspekter. I det första, verksamhet är de som bankinspektö- manöverutrymme och förmåga har Bureaucratic agencies as third-party rerna själva har författat, men dessa testats då. Kapitlet innehåller också enforcers, är utgångspunkten den

40 företagsminnen 2012:5 institutionella teorins syn på olika by- fokus från regelverkens betydelse bekräftas även i bokens sista kapitel, råkratiska organisationers roll som den och tillämpning till de bankin- A suspended referee in a new game – som genomför regleringsförändringar. spektionsanställdas kompetens. the Swedish Bank Inspection Board Diskussionen är framför allt teoretisk Grundtanken bakom denna analys in the 1980s and the early 1990s. och principiell, och referenserna till är att erfarenhet – inte minst från Här pekar Wendschlag särskilt på den svenska finansmarknaden­ är inte den privata sektorn av finansmark- två problem: dålig organisatorisk alltid särskilt tydliga. Som teoretisk naden – är avgörande för kvaliteten i anpassning till den nya finans- bakgrund till den fortsatta analysen kontrollen. En internationell jämfö- marknaden samt brist på och dålig fungerar dock framställningen bra. relse från början av 2000-talet visar disponering av de medel man erhöll I Rigid regulation, dynamic mar- att de anställdas erfarenheter från för kontrollverksamheten. Detta kets and adaptive enforcement tar finanssektorn var mindre vid bank- tillsammans med kompetensbrister Wendschlag upp den problematiska inspektionen i Sverige än i sju andra hos de anställda kan i sin tur för- relationen mellan innovationer och jämförbara länder. Den svenska klaras av att inspektionen under den regleringar. Hur åstadkommer man inspektionens erfarenheter från fi- starka statkontrollens tid – fram ett regelsystem som är långsiktigt nansmarknaden var också tämligen till slutet av 1970-talet – till stor del tillräckligt stabilt utan att det hindrar små under den finansiella krisen frikopplades från utvecklingen på dynamiken på marknaden? Detta dis- 1907 – 1908, men ökade därefter på- ­finansmarknaden och från den stat- kuteras utifrån 1910- och 1920-talets tagligt till följd av rekrytering från liga styrningen. svenska finansmarknad, som präglades den privata sektorn. Under den star- Wendschlags avhandling är ett av såväl snabb expansion som spekula- ka statliga regleringsperioden från välkommet bidrag till forskningen tion och kris. Författaren konstaterar 1930-talets slut till 1970-talets slut kring det svenska finansiella syste- att det svenska systemet innehåller varierade visserligen yrkeserfaren- met. Han öppnar dörren till bank- både element av stabilitet och flexibi- heten hos de anställda, men den var inspektionen, en avgörande aktör litet och att inspektionen under den ändå förhållandevis stabil. Därefter för utformningen av det svenska aktuella perioden var en aktiv spelare – i samband med ­finansmarknadens finansiella systemet. Analysen är i händelseutvecklingen. Grundlagar, avreglering – skedde ett tapp av inte heltäckande, men de frågor som vanlig lagstiftning och äganderättsreg- personal till den privata marknaden. diskuteras är både relevanta och in- ler är stabila, medan de regelverk som Wendschlag drar den sannolika slut- tressanta. Arbetet tillför utan tvivel tolkas och hanteras av bankinspek- satsen att detta kan ha bidragit till ny kunskap, vilket en bra avhandling tionen är betydligt mer föränderliga. att personalen vid inspektionen hade ska göra. Som läsare saknar man Inspektionens pragmatiska agerande ”fel” kompetens under 1990-talets emellertid en sammanhållen käll- bidrog till att ge den svenska finans- finansiella kris. och litteraturförteckning, vilken marknaden en flexibilitet som bidrog skulle ha underlättat fortsatt forsk- till att öppna marknaden. Kan de sitt jobb? ning. Wendschlags undersökning I kapitel fem, The competence of Bankinspektionens bristande förmåga ger oss mycket nytt, men kan inte financial supervisors and changing att anpassa sig till den dynamiska helt ersätta en sammanhållen histo- regulatory regimes, byter författaren marknaden på 1980- och 1990-talen rik. Den väntar vi fortfarande på. företagsminnen 2012:5 41 börje isakson är journalist och författare och har bl. a. medverkat i tidningar som Teknikens Värld, Månadsjournalen och Dagens Industri. Han har skrivit flera böcker om historia, den senast utgivna heter Två dygn som förändrade Sverige. 1809 års revolution.

Sin tids Hallandsåstunnel willy svahn och brita nordholm: Göta kanal, votum

Denna bok skildrar dels Sveriges för- 10 år höll inte alls. Men kanalbygget levas finns presenterat i bokens bilder sta stora infrastrukturprojekt, Göta överlevde. och texter, men den bärande delen är kanal, dels vad resenären kan uppleva År 1815 var det dags för ny kritik. ändå den faktarika och underhållande under en färd på ”den blå vattenvägen Då hade man bara byggt en sluss och skildringen av själva kanalbygget. genom Sverige”. grävt och sprängt en fjärdedel av den År 1801 beslöt den förre marinof- totala sträckan. Men kostnaderna ficeren Baltzar von Platen att försöka hade skenat och var uppe i närmare driva igenom ett kanalbygge. Genom 2,5 miljoner riksdaler. idogt lobbyarbete fick han riksdagen Kanalbygget fick emellertid fort- 1809 att fatta beslut om projektet, och sätta. År 1822 invigdes den första de- 1810 satte omkring 7 000 man spa- len, mellan Vänern och Vättern, och darna i jorden. 1832 var hela kanalen klar. Men redan efter något år höjdes På köpet hade landet då fått sin för- röster om att skrota projektet. Det sta riktiga industri, Motala Verkstad. blev för dyrt – de ursprungliga be- Och sedan dess kan vi båtledes färdas räkningarna om en kostnad på 1,6 mellan Göteborg och Stockholm. miljoner riksdaler och en byggtid på Mycket av det som kan ses och upp-

Studentmössor från Estland eije fasth: Från torparson till storföretagare, atremi

Detta är en success story om Oscar till de anställda, en unik händelse i Wigg, som år 1900 kom till Tranås svensk företagshistoria. för att arbeta som snickare, men i Många spådde kaos, men spådo- stället hamnade i Fångs mösstill- marna kom på skam. År 1951 hade verkning. Wigéns 225 anställda och omsatte 10 Efter några år hade han övertagit miljoner kronor. Och efter ännu en ledningen och utökat verksamheten brand kunde företaget 1955 flytta in i till att också omfatta pälsvaror. en helt ny fabrik. Och företaget växte, blev 1912 Eije Fasths rikt illustrerade skildring AB Oscar Wigén (Oscar hade änd- sträcker sig fram till 1971 och tar upp rat efternamnet) med 30 anställda stort som smått. Men de intressanta och nådde 1919 en omsättning på frågorna om hur det gick till och fung- en miljon kronor. Under 1920-talet erade sedan de anställda hade blivit började man också tillverka pälskap- ägare, och hur Wigéns klarade 1970-ta- por, och trots att fabriken brann ner lets textilkris, behandlar han tyvärr inte. och kriget kom gick allt ganska bra Men AB Oscar Wigén finns – till 1944 då Oscar Wigén avled. I fortfarande, nu med 14 anställda i sitt testamente överlät han företaget Sverige och 42 i Estland.

42 företagsminnen 2012:5 Med okuvlig energi percy barnevik: jag vill förändra världen, albert bonniers förlag

Percy Barnevik tar med läsaren på nor och fick medierna att förvandla en hisnande resa. Karriären startar honom från geniförklarad företags­ i Datema, ett Johnson-företag, fort- ledare till ”mannen som gav girighe- sätter i Sandvik, går raskt vidare till ten ett ansikte”. Asea, senare ABB, och förgrenar Avslöjandet var ett verk av den sig till styrelseposter – och senare schweiziske bankmannen, styrelse­ ordförandeposter – i Sandvik, ABB, medlemmen och storägaren i Skanska, Investor, AstraZeneca, GM ABB, Martin Ebner, som jagade samt DuPont – och slutar med ersätt- syndabockar. Men även om ersätt- ningskraschen år 2002. ningen var hög, följde avtalet – enligt Det blir en rask odyssé genom Barnevik – gällande regler. Och det de senaste drygt 40 årens svenska hade i flera omgångar undertecknats storföretagshistoria, befolkad av av ABB:s styrelseordförande, bl. a. kända företagsledare som P.G. Peter Wallenberg. Gyllenhammar, Curt Nicolin, Jan Här luftar författaren en viss bit- Stenbeck, Marcus Wallenberg och terhet mot Peter Wallenberg som Peter Wallenberg. ”gömde sig… då ’pensionsstormen’ Här avverkas raskt fusioner, ned- drog fram”. läggningar och rationaliseringar. När Percy Barnevik avgick från Aseas moderbolag vänder förlust till ABB hade han redan börjat samar- vinst sedan Barnevik tagit över styret. beta med biståndsföreningen Hand Fusionen med ABB – och den se- in Hand. diska delstater samt i Afghanistan, nare framgången – skildras utförligt Den har sedan dess, med Brasilien, Sydafrika, Namibia, liksom slutet, ABB:s kris i början Barneviks ”organisationsfilosofi Swaziland och Kenya. av 2000-talet och avslöjandet om made in Sandviken and Västerås”, Skildringen av det arbetet är minst Barneviks avtal om en engångsersätt- vuxit till en organisation med 4 000 lika intressant som den hisnande ning då han 1996 avgick som VD i anställda och 47 000 frivilliga som resan genom den svenska näringslivs- ABB. Det var värt 800 miljoner kro- driver biståndsprojekt i ett antal in- historien.

Ljusglimtar över skogsbygden maths isacson: Fram träder Bergslagen, mats lundmark, cecilia mörner och inger orre, mälardalens högskola eskilstuna västerås

Inom ramen för ”Bergslagssatsningen större än schablonbilden visar – fram- – Kultur och Turism” kastar en för allt bland kvinnor – satsningar grupp forskare ”Nytt ljus över gam- på upplevelseindustri har skapat nya mal region”. De granskar en krisre- arbetstillfällen, och holländska före- gion med sjunkande sysselsättning tagare har kommit med nytt blod till och jämför verkligheten med scha- regionen. blonbilderna. Boken kastar nytt ljus över avgrän- De stämmer, föga överraskande, sade områden – av vilka några känns inte alltid. De unga männen bryter perifera – men någon helhetsbild av upp från de gamla bruksorterna i Bergslagen och dess framtid ger den nästan lika stor utsträckning som inte. Och det var kanske inte me- kvinnorna, andelen nya företagare är ningen heller. företagsminnen 2012:5 43 hörna Edward Blom är en välkänd tv- och radiopersonlighet, engagerad i allt som rör mat, dryck och historia. Han är knuten till Centrum för Näringslivshistoria, där han har ett långt förflutet bl.a. som Företagsminnens chefredaktör i tio år.

min vapensköld

Uppmärksamma läsare har noterat att bakgrunden på dessa sidor pryds av små vapensköldar och undrat vad det är för vapen. Det är mitt eget. Ett familjevapen är inte något som bara adel kan anta. Sedan medeltiden har det varit möjligt även för andra. Jag började fantisera kring ett sådant redan under studentåren, även om det på den tiden kanske passade bättre att sjunga som Karl Gerhard: ”Ett förskingrat arv, / dryckenskap och slarv / är den vapensköld som jag får bära”. Men 2010 började jag göra konkreta skisser. Utifrån mitt underlag hjälpte mig sedan den heraldiske konstnären Davor Zovko med att utforma ett heraldiskt korrekt och vackert vapen. Lagerkransen valde jag för att den symboliserar kultur, bildning, litteratur, konst och det akademiska livet. Det brinnande hjärtat står för hängivenhet, vil- ket jag tycker man ska tillämpa i allt från arbete till nöjen – men det är också en traditionell Kristussymbol, vilket jag som troende katolik önskade ha i mitt vapen. Dryckesbägaren valde jag främst som en symbol för fest, vänskap och livsglädje, men den kan även tolkas som en kalk och blir då en symbol för Kristus och självutgivelse. Gentianan är tänkt som "romantikens blå blomma" och illustrerar efternamnet Blom. Den har använts som en symbol för en tidigare existerande blomsk släktförening och var ”min blomma” som jag fick när jag var nyfödd, och därefter har den följt mig genom livet. Korset under skölden ingår inte som en del av själva vapnet, utan visar att jag är riddare av Den Heliga Gravens av Jerusalem Orden.

44 företagsminnen 2012:5 bullens pilsnerkorv

Bullens pilsnerkorv står tillsammans med Kalles Kaviar och den saligen insomnade Raketosten i en kategori för sig som svenska kultmärken. Men vad är egentligen en pilsnerkorv? Det är lättare att svara på vem Bullen är. Erik ”Bullen” Berglund var en av dåtidens mest folkkära skåde- spelare – men han var även kock, utbildad i Frankrike, och fick därför även göra mat-tv och kokböcker. Hans pilsnerkorv hade dock en tragisk förhistoria. År 1953 dog 90 personer i en av vårt lands största matförgift- ningar i modern tid. Det dröjde månader innan man spå- rat smittkällan, som visade sig vara Alvesta-slakteriet vars kött såldes över hela landet. Anläggningen fick stänga helt ett år, och efteråt gick det knappast att använda det gamla varumärket. Lösningen blev att kalla in Bullen. Han betalades för att pryda förpackningarna och vara garant för kvaliteten. Erik Berglund tog sitt uppdrag på stort all- var. Han åkte regelbundet ner till Småland och provsmakade de varor som bar hans porträtt. Han ville dock aldrig ha med sig några konserver hem – men bad alltid om att i stället få en oxfilé ur kylrummet innan han for hem till Stockholm … Än i dag lockar Bullens varma, triv- samma uppsyn nya generationer att köpa de feta små korvarna, som sägs bli blom tippar och reser bäst uppvärmda i sitt spad, men egent- ligen är ännu godare grillade. Och pils- På tal om Blom hittade en kollega det här lilla kåseriet nern? Ja, ingen vet faktiskt med säker- av Kar de Mumma i Carlsbergs arkiv. Det ingick i ett re- het varför det heter pilsnerkorv, men den klamtryck: Drycker hela da'n ... utgivet av Bryggeri AB troligaste grunden är att de smakade bra Falkenberg (Falcon) 1939. Historien är rätt tramsig, och att äta till dåtidens pilsnerdricka. lång, så ni får nöja er med första sidan. arkiverad whisky

I somras besökte jag William Grant & Söners destillerier uppbringa. Man följde helt de gamla metoderna och i Dufftown, Skottland. Där berättades att de genom åren klarnade t.o.m. whiskyn med äggvita! Resultatet aldrig haft någon arkivarie anställd – trots att de är ett blev 100 flaskor – varav hälften genast hamnade i familjeföretag i femte generationen. Men för tre år sedan arkivet! Whiskyn var inte främst tänkt att drickas kom Paul Kendall och började gå igenom högarna i stu- utan utgöra en minnesbank för framtiden. gan där allt gammalt förvarades. Snart kunde mytiska Och de övriga 50 flaskorna? Ja, en av dem avnjöts historier befästas eller motbevisas, ett historiskt rum med av en utvald skara på Savoy inför Björn Ranelids föremål inrättas och arkivet börja förtecknas. utdelande av Grants kultur- En dag under arbetet hittade Paul Kendall en journal stipendium True Tales. Och som visade­ på hur mycket av olika whiskysorter William då undertecknad var där och Grant använt när han komponerade sin blended whisky berättade Grants företags- år 1912. En blended består av ett antal olika sorters whisky historia hörde även han till de och blandas vanligen efter smak och inte recept. Men nu utvalda. Dropparna var kanske fanns det plötsligt något som liknande ett recept till grun- inte godare än dagens, men väldigt darens originalversion. Familjen Grant bestämde sig för intressanta – med få men distinkta att återskapa denna. Flera av sorterna som ingick kom från och tilltalande sma- numera nedlagda destillerier, men enstaka flaskor gick att ker. företagsminnen 2012:5 45 Fråga Företagsminnen

Var låg Stockholms slakthus- område innan man flyttade till Johanneshov? Kristina Nielsen, Årsta

Fotografiet kommer ur SARA:s Stockholms Allmänna Restaurang Aktiebolags arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

företagsminnen sände frågan vidare till Anders Johnson, liga sanitära förhållanden. Största koncentrationen låg vår medarbetare i tidskriften som nu sysslat med ämnet: runt Årstaviken söder om Södermalm. När slakthuset Under 1600-talet byggdes Södra slaktarhuset vid nuva- i Johanneshov öppnade 1912 infördes sedan kommunalt rande Slussen och Norra slaktarhuset vid Norrström. Det slaktmonopol. senare ersattes 1785 med ett slakthus på Nationalmuseums nuvarande plats, alltså på Blasieholmen. Bägge slakthusen revs därefter på 1840-talet. anders johnson har skrivit om stadens livsmedelshistoria I stadens perifera delar etablerades i stället en rad i boken Kött & Blod, som utgivits till 100-årsminnet av privata slakterier, många av dem präglade av undermå- Slakthusets invigning.

STÄLL EN FRÅGA: Har du en fråga om näringslivets historia, om personer, företag eller produkter. Mejla den till [email protected] så får du svar från Centrum för Näringslivshistorias team av arkivarier och historiker.

46 företagsminnen 2012:5 Läs Företagsminnen på din smartphone eller läsplatta med appen från Paperton!

Dra nytta av din historia Varje företags historia är unik och en viktig del i Vi har världens största näringslivsarkiv. Här varumärket. Historien hjälper dig att tolka samtiden finns material från fler än 7 000 företag – doku- och bättre förstå framtiden, och ger värdefull kun- ment och böcker, fyra miljoner fotografier, filmer, skap om såväl näringsliv som samhällsutveckling. hundratusentals ritningar och tiotusentals föremål, Centrum för Näringslivshistoria hjälper svenska reklamprodukter och designmaterial. och internationella företag att använda sin historia Låt våra experter ta hand om ditt företags his- till nytta för sig själva, journalister, forskare och toria. Bli medlem redan i dag i den ideella fören- alla andra som är nyfikna på det som varit. Vi ger ingen Centrum för Näringslivshistoria och stöd aktuella skeenden ett historiskt sammanhang i allt bevarande och berättande av den svenska närings- från föredrag och seminarier till böcker, utställ- livshistorien. ningar och webbplatser.

företagsminnenBesök 2012:5gärna www.naringslivshistoria.se47 medlemmar i centrum för näringslivshistoria

AC-Gruppen AB Cellwoodgruppen AB Handelshögskolan i Stockholm Advokat ASW AB Centralarkivet i Markaryds kommun Heidelberg Sverige Advokatfirman Cederquist KB Chefsekreterarna Stockholm Henkel Norden Advokat Christenson AB Christenson & Roth Advokater Hornmark KK Advokatfirman Delphi Clas Ohlson HSB Riksförbund Advokatfirman Lindberg & Saxon CorpNordic Sweden AB HSB Stockholm Advokatfirman MarLaw D. Carnegie & Co Hufvudstaden AB Advokatfirman Nova AB Daar Strandberg Advokatbyrå Hushållningssällskapens Förbund Advokatfirman SBB Partners KB Danowsky & Partners Advokatbyrå Husqvarna Advokatfirman Södermark HB Deutsche Gesellschaft zu Stockholm Hökerberg & Söderqvist Advokatbyrå Advokatfirman Thomas Tendorf Dometic Holding ICA AB Advokatfirman W&Ö Ekhagastiftelsen ICA-handlarnas Förbund AGA Gas AB Electrolux IFL vid Handelshögskolan i Stockholm AGRIA Djurförsäkring Elekta Ifu Ahlbins Zacco AB Entreprenörföretagen f d Plåtslageriernas IKEA Ahlsell Riksförbund Industri- och Kemigruppen Ajasto Almanacksförlaget AB Ericsson Industriarbetsgivarna Akzo Nobel Ersta Diakoni Industrivärden AB Alecta Esselte Informationsförlaget Heimdahls Alfa Laval Estrella AB Institutet för Näringslivsforskning Allmänna Änke- och Pupillkassan Exportrådet Institutet för värdering av fastigheter ALMI Företagspartners Stockholm FABEGE Investment AB Kinnevik Anders Otto Swärds Stiftelse Falu Gruva IR Bolaget APL AB Familjebostäder Ivar Lundh & Co Apotekarsocieteten FAR SRS J A Lindblads Förlag AB Apoteket AB FAR SRS Förlag AB JCDecaux Sverige AB Arbio AB Fastighetsarbetsgivarna Jehander Sand o Grus AB Arla Foods AB Flood Herslow Holme Advokatbyrå Jernhusen AB Arvid Nordqvist Flygtekniska Föreningen John Mattson Fastighets AB Astra Zeneca Forma Publishing Group Juridiska Biblioteket Atlas Copco Fritidsbranschernas Service AB Juristfirman Wieståhl AB Autoliv AB Färg- och Lacktekniska Föreningen Järnhandelns Intresseförening Axfood Föreningsarkiven i Stockholms län KAK - Kungliga Automobil Klubben BEEP Försäkringsbranschens Arbetsgivareorga- Kemira Kemi Belysab, Belysningsbranschens Service AB nisation Keolis Nordic AB Berns Salonger Garpco AB Komm! Sveriges Kommunikationsbyråer Bilprovningen Gekås Ullared Konstnärernas Riksorganisation Björk & Berries Grafiska Företagen Kooperativa Förbundet Blomsterfonden Grand Hotel Holdings AB Kraft Foods Sverige AB Bokbinderimästareföreningen i Stockholm Grant Thornton Sweden Kreab Gavin Anderson Bonnier AB Gröna Lunds Tivoli Kris- och Traumacentrum AB Brandkontoret Gylling & Co KTH Executive School AB Bruzaholms Bruk H & M Hennes & Mauritz Köttbranschens Riksförbund B. Wahlströms Bokförlag Hakon Invest AB Landahl Öhman Advokatbyrå KB Bygdegårdarnas Riksförbund Hald & Tesch Brand Landshypotek Byggnadsämnesförbundet Hamilton & Co Advokatbyrå Lantbrukarnas Riksförbund LRF Carlsberg Sverige Handelns Utredningsinstitut Lantmännen Cederroth International Handelsbanken Lernia AB nya medlemmar december 2012

Föreningen SoL-Film

Föreningen Sol-Film Intrum Justitia Nexxt Företagsmäklare AB Föreningen SoL- Film i Gamleby har sjuttiofem Kredithanteringsföretaget Intrum Justitia Nexxt Företagsmäklare bildades 2006 och års erfarenhet av utbildnings- och organisa- grundades 1923. Affärsidén är att bidra till att arbetar med att finna nya ägare till små- till tionsfilm. Produktionen riktar sig främst till betalningsflöden i affärstransaktioner fungerar medelstora företag. Sedan starten har Nexxt bi- lantbrukssektorn och gröna näringar. prickfritt. dragit till att knappt 200 företag fått nya ägare.

48 företagsminnen 2012:5 medlemmar i centrum för näringslivshistoria CENTRUM FÖR NÄRINGSLIVSHISTORIA CENTRE FOR BUSINESS HISTORY IN STOCKHOLM

Lind & Co Sackemark Brantheim Björck, KB, Advo- Svensk förening för informationsspecia- Lind & Co Tidskrifter katfirma lister Livsmedelsföretagen (Li) Salus Ansvar Svensk Handel Lokaltidningen Mitt i Stockholm Sandrew Metronome AB Svensk Handelstidning Justitia AB Länsförsäkringar AB SAPA Svensk Kärnbränslehantering Länsförsäkringar Stockholm SBAB Svensk Mjölk Magnusson Advokatbyrå SCA Hygiene Products Svenska Bankföreningen Mama Mia Scandinavian Airlines System (SAS) Svenska Bokhandlareföreningen MAQS Law Firm Advokatbyrå AB Scania Svenska Bussbranschens Riksförbund Mariebergs Arkivbyrå SEB Svenska Fotbollförbundet Martin & Servera AB Sefina Svensk Pantbelåning AB Svenska Försäkringsföreningen Mats Dahlström Revision AB Semper Svenska Hundskyddsföreningen Micasa Setterwalls Advokatbyrå Svenska kyrkans Församlingsförbund MQ/Jaller Klädcenter AB SFS – Svensk Försäkring AB Svenska Pappers- och Cellulosaingenjörs- Nasdaq OMX SIAR, Forskningsstiftelsen föreningen Natur & Kultur Sievert AB Svenska Shell AB NCC Sinf Konsult AB Svenska Spel Nordea Sirius International Insurance Corp. Svenska Uppfinnareföreningen Nordia Law Advokatfirma Skandia Svenskt Näringsliv Nordiska Kompaniet Skanska AB Sveriges Advokatsamfund, Stockholmsavd. Nordstjernan Skogsindustrierna Sveriges Aktiesparares Riksförbund Norma Sweden AB Skolfastigheter i Stockholm AB Sveriges Bagare & Konditorer Norstedts Förlagsgrupp Snickers Workwear, Hultafors Group AB Sveriges Bryggerier Norstedts Juridik Sollentuna Kommun Sveriges Bygg & Järnhandlareförbund Odhner & Co Belysning Sophiahemmet Sveriges Kommuner och Landsting OK, ekonomisk förening Sparinstitutens Pensionskassa Sveriges MarknadsUndersökningsköpares Oriflame Cosmetics AB Spendrups Bryggeri AB Förening, SMUF Osram Springtime Svetsteknik AB Packhuslaget Spritmuseum Swedbank Pensionsstiftelsen Mervärde SSAB Systembolaget Pensionsstiftelsen Optimal Stampen Sällskapet för Folkundervisningens Be- Pernod Ricard Sweden Stiftelsen Bokbranschens Understöds- och främjande Peter Roth Advokatbyrå Utbildningsfond Sällskapet Järn, Maskin, Metall Petrus och Augusta Hedlunds stiftelse Stiftelsen Borgerskapets Enkehus och Sällskapet Trädgårdsamatörerna, STA Pri Pensionsgaranti Gubbhus Taxi Stockholm PricewaterhouseCoopers AB Stiftelsen Branschorganisationernas kansli Teknikföretagen Primus Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare Teko Sveriges textil och modeföretag Procordias Pensionsstiftelse Stiftelsen Telefondirektören H.T. Ceder- TeliaSonera Procordias Pensionsstiftelse II grens Uppfostringsfond The Linde Group PWC Stiftelsen Tornspiran Thure och Karin Forsbergs Stiftelse Pålkommissionen Stockholm Business Region AB Tibnor Ratos Stockholm Saltsjön Timbro Rasklubben för portugisisk vattenhund Stockholm stads Äldreförvaltning Tore Ulff Chartering AB Ricoh AB Stockholms Bleck & Plåtslagarmästare- Transportgruppen Rottneros AB förening Trygg-Hansa Röda Korsets Sjuksköterskekårs Intres- Stockholms borgenskap Trygghetsfonden seförening Stockholms Byggmästareförening Trygghetsrådet SAAB Stockholms Hamnar Ung Företagsamhet Stockholms Handelskammare Unga Kvinnors Värn, UKV Stockholms Hantverksförening Unilever Sverige Stockholms Jernkramhandlareförening Uppfinnarkollegiet Stockholms Läns Hemslöjdsförening Vamlingsbolaget Stockholms Stads Bostadsförmedling AB Vasakronan Stockholms Stadsmission Vasaterminalen Stockholmshem Veteranklubben Alfa Stockholmsmässan Wilhelm Becker AB Stokab Visita Strängbetong ÅF AB Strömma Turism & Sjöfart AB Praktikertjänst Åhléns Mer vård och mindre administration, det var Svensk Energi tanken när medlemsägda Praktikertjänst star- Svensk Fastighetsförmedling Genom medlemskapet visar företag och tades år 1960. I dag är bolaget Sveriges största Svensk Filmindustri organisationer sitt stöd för näringslivets inom privat, entreprenörsdriven tandvård och Svensk Fjärrvärme historia. Många är både medlemmar och hälso- och sjukvård. Svensk Form använder våra tjänster.

företagsminnen 2012:5 49 Av Hans G. Svensson

Lös korsordet och vinn böcker! Skicka in korsordet till: info@naringslivshisto- ria.se eller Företagsminnen korsord, Centrum för Näringslivshistoria, Grindstuvägen 48 – 50, 167 33 Bromma. Glöm inte att bifoga ditt namn och din adress. Dragning bland de rätta svaren sker 22 januari 2013. Vinnaren får ett bokpaket be- stående av Bubblan som sprack – Byggboomen i Stockholm 1896 – 1908 av Anders Perlinge och På spaning efter en svensk modell. Ideer och vägval i arbetsgivarpolitiken 1897 – 1909 av Jan O. Berg. Förra numrets vinnare och rätta svar hittar du på Baksidan: Annons för Wettergrens www.naringslivshistoria.se/korsord Alla böcker kappor vintern 1951 — 1952, källa finns även till salu på www.naringslivshistoria.se Centrum för Näringslivshistoria.

50 företagsminnen 2012:5 i nästa nummer av företagsminnen

Då stod den digitala framtiden för dörren! Företagen saknas på Wikipedia Kor vinner på datorisering!

försäkra dig om ditt eget spännande magasin. För 280 kr inklusive moms får du 5 nummer av Företagsminnen. Beställföretagsminnen på www.naringslivshistoria.se.2012:5 51 Företagsminnen utges av Centrum för Näringslivshistoria