№ 1, mes-ot 2014 Jiva

• Personale lingwa-anubav • Aktuale eventa: 100 yar depos beginsa de Un-ney Munde Gwer • Investiga: kosmike ritma e stasa de jen • Simple texta

1 Swasti! Martín Rincón Botero Walaa un-ney chuka de un-ney jurnal pa . Nu he nami it «Jiva» - sim bikos olo es jiva. Pa May anubav om jurnal yu mog findi koy rakontas e makalas skriben bay planetistas, yoshi koy simple texta fo ke yu mog tamrini jengun-ney lingwas yur lidepla, yoshi koy joka e geim fo amusi. Si yu yao ke pa sekwi-she edita nu adi makala skriben Sedey me wud yao rakonti idyen om may bay yu, dan sendi ba it a nu, pa Faskitaba to Facebook o personale historia gwansi-yen jengun-ney lingwas e pa Lideplandia-sait lidepla.org. om koy may duma pa sey tema. Kom fo mucho jen, Nu gro-nadi ke yu pri it! olo begin-te kun . Mucho yar bak me audi om sey lingwa via may patra kel shwo a me, ke ye „universale lingwa“ nami- ney „Esperanto“. Lu he audi sol nam e konsepta, bat bu mog shwo pa it. Lu lekti-te om it shayad pa koy Lidepla-sait: http://lidepla.org jurnal. Lu dumi pa toy taim ke it es ya koysa nove, Lidepla in Faskitaba: https://www.facebook.com/groups/lidepla kwasi nove inventa, kom wan kel lekti om nove auto- Lidepla in VK: http://vk.com/lingwa prototip - toy sorta de teknologia, kel es tanto novem Lidepla in LJ: http://lingwadeplaneta.livejournal.com gaoley, ke it existi haishi sol pa menta de suy kreater. Lu bu jan-te ke it es koysa yo aika lao, fon prelaste sekla.

Jawaba a pazla e enigma (paja 10) Afte mucho yar, al ke me yo es pa universitet

in Bogota studi-yen komposa, sey tema ek-lai a

1 3) luk 2) Jimmi 4.1)

10.surya may kapa. Me turan yao-te lerni koy nove suoni-

9.audi 8.stara 7.skola 6.kloka 5.dafta 4.shop 3.moneta 2.somni 1.bebi Krosworda:

3. she wordaful kosa. Me shuki dan om Esperanto pa mushkile fasile,

jamile, safari, kan, audi, kitaba, kinda, son, docha, gun, jawabi, syao, shwo, ridi,

2. kitabaguan, ewalaa lao lernikitaba den kel-ney nam

patra syao, yunge, surya,

flor, molya, somni, mursha, chi, kitaba, kinda, nam, lerni, skay, mata, janmi, talimi, 1. me bu remembi al nau. In beginsa to bin muy amusi-she, tu lerni sey 2 lingwa. Toy lerning bin yoshi aika talimi-she, sikom me en-samaji mucho om gramatika, por oli sey distintive Himna de Esperanto finika (examplem -a, -e, -i, -o, -u, -as, -is, -os, etf.) ke (beginsa) oni sempre yusi fo marki farke gramatike elementa. Me pri-te Esperanto kom kwasi arta-gunsa. Me to Inu munda lai un nove senta komposer fasilem mog imajini komo doktor Zamengof E pa munda go un forte voka; kom vere artista selekti-pren wordas fon westa-ney E bay alas de ajile feng nau lingwas al gro-mediti-analisi li-ney prope karakteres e Hay it flai fon lok’ a otre loko. ti li hunti mutu na resulta. Bu a duszian toy hema-pyase Den familia jen-ney it atrakti, Esperanto es al nau zuy shwo-ney jengun-ney Bat a munda kel dushmani sempre lingwa in munda: sirke 50 mil jen janmog shwo it e Den harmonia, libritaa it wadi. oftem yusi it, e pyu kem 1 milion jen janmog pyu o meno lekti it. Doktor Zamengof publiki un-ney syao kitaba om Esperanto pa yar 1887, afte pluri-yar-ney gunsa. Toy Yedoh afte para mes me findi mushkilitaa pa kitaba konteni introdukta, fule gramatika do 16 regula sey lingwa. Ye kelke kosa kel es simplem mushkile. e worda-lista (pyu pravem, riza-lista) do sirke haf-mil Pa exampla, sey fakta, ke oni mus sim memorisi worda (riza). transitive e butransitive verbas, dabe pravem yusi Un-ney kitaba es publiken in Rusia, bat versu akusativa, it bin mucho pyu kem to ke may kapa mog- beginsa de 20-ney sekla esperantista ye yo in mucho te duyfu pa toy taim. Sertem simile problema mog en- landa. Depos 1905 ol-munda-ney esperantista-asembla ye al lerni otre lingwa, examplem, doiche (me jivi al gei fai hampi kada yar. nau in Lubek e majbur lerni it), bat den Esperanto me Al nau ye aika mucho jurnal, kitaba, radio etf. pa pri-te sol fo amusa, e si it hev sey dela ke oni bu hev Esperanto. vaika pa espaniol, may mata-lingwa, - se bu es koysa ni fasile ni drole...

3 Naturalem me geti inu lekting om otre simile lingwa-proyektas, dabe may amusa wud mog fai for. Interlingwa fasilem mog bi pyu riche kem Tak me lerni shwo idyen e me lekti om e me fransejen shwo na inglish, pyu elegante kem findi mucho tal proyekta, mucho pyu kem me imajini- danskejen shwo na franse, pyu vigorful kem te. Den Novial me pri osobem, bat it bin buposible doiche de koy italianos, pyu jamile kem italiano findi jenta kel shwo it, e proyekta es maistegrad frosten. de inglish-jenta, pyu nuansaful kem ruski de Dan me findi Lingwa de Planeta. Sey proyekta es doiches e pyu «domlik» kem may janmalingwa fo me muy interes-ney. It bin un-ney ves ke me vidi shwo-ney bay ruskis. Sikom nuy lingwa es Asia-ney wordas inklusen, e se dai tak-tu-shwo exotike helpalingwa, oni mog justem kompari it sol masala a lingwa. Wordas es hir generalem kurte e kun naturale lingwa shwo-ney bay auslander. sonore. It suoni a may aures muy hao e gramatika es Dan ye nixa fo shami. muy fasile. (autor de Novial)

Objeta kontra interlingwa Atarafi-yen toy kwasi fanatike sentas kel ye pa Esperanto-munda, me dumi ke it wud bi muy Oni shwo oftem ke konstrukti-ney lingwa hao si mucho pyu jenta wud lerni koy jengun-ney bu mog bi sam hao kom naturale-la. Ver, nuy lingwa. Bu es muy muhim kwel. Si 6 miliarda jen internasion-ney lingwa bu es tanto riche kom lerni kolektiva-nem vaika 5 „internasionale lingwa“, inglish, ni tanto elegante kom franse, ni tanto problema de internasionale komunika wud bi vigorful kom doiche, ni tanto jamile kom italiano, maistem paliaten. ni tanto nuansaful kom ruski, bu es tanto «domlik» kom nuy janmalingwa. Oni laudi e valorisi oli sey Sey tema mah me remembi lingwistike halat in hao kwalitaa de nasion-ney lingwa, bat oni fogeti Lubek inter auslander. It es maistem drole e konfusi- ke lingwa hev sey kwalitaa sol wen janma-shwoer she pa same taim tu shwo pa doiche kun otre yusi it. auslander, osobem kun Asia-jen. Me kwesti swa kwo li wud dumi om tal lingwa...

4 Pa sey yar es 100 yar depos beginsa de Olivier Simon Un-ney Munde Gwer. Es hao kausa fo mah Un-ney swa remembi om sey gro-disasta de 20- ney sekla. Munde Gwer Munde Gwer Un oposi dwa sistema de aliansas: pa un taraf, Triple Antanta (Frans, Rusia, Unifen Regilanda), pa otre - «Sentre Imperias» (Doichland, Osterraih-Majarorsag). In kada koalisia un stata es Neutrale statas tayar fo riski arma-ney konflikta dabe resolvi swa-ney Sentre statas inen-ney krisa: Imperia Rusia blisifi a revolusion, e Aliansa-ney statas Imperia Osterraih-Majarorsag es vaste konglomerat de jenmines Dunay-ney, feblisen bay interne problemas. Krisa explosi pa 28 mes-sit 1914, afte kila de Franz Ferdinand, hereder de tron Osterraih-Majarorsag- ney in Sarayevo (Bosna), kila om kel kabinet Wien- ney mah-responsi direktem Serpska. Afte ultimatum refusen, Osterraih-Majarorsag ataki Serpska. It-ney alianser Rusia desidi suporti it, kunpren-yen Frans e poy Unifen Regilanda, al ke Doiche Imperia hunti a swa-ney alianser Osterraih-Majarorsag. Pa 2 mes- ot 1914, Europa es agnisi-ney. Duran sekwi-meses, turk-Osmanli-Imperia hunti a sentre Imperias, e Italia zin Antanta. Farke stabas expekti kurte gwer, do ajile armee muvas. Nulwan gesi komo mucho da agni- mahta de moderne armas mog shanji olo. 5 torpedi-yen nochauke komerse shipes de landas i gwer-ney i neutrale, also gwer gwansi oltaim pyu mucho landa e fa verem munda-ney. In 1917 fatiga e falta de kuraja fa-gran. Por li en- ye gunstopas in Frans, e revolusion in Rusia mah sey landa stopi batali in mes-tri de 1918. Bat Rusia-ney lusa es kompensi-ney fo Antanta bay ke Unifen Statas zin gwer pa swa-ney tur (mes-char 1917). US suporti Antanta, un-nem ekonomikem, poy armee-nem, al ke exosta de Doichland fa-gran e disturbas in Osterraih-Majarorsag ribegin. Sub In westa, doiche armee probi invadi Frans fon unisi-ney komanda de franse general Fosh, Antanta- norda, tra Belgie, yedoh sun gei bloki pa Marne riva membas rupti doiche fronta in saif 1918. Pa mes-shi- (mes-nin 1914). Pa mes-shi ambi armee oltaim trai un Osterraih-Majarorsag stopi batali, al sta pa fule sirkumi mutu al fai handak, til ateni Norde Mar. Duran krusha. Revolusion dan explosi in Doichland al mah yar 1915 oni trai rupti sey fronta, bat oli traisa fali, e imperia-ney staba demandi gwer-stopa kel eventi pa muchos gei kili. 11 mes-shi-un 1918. In esta, buhao tayaren Rusia subi grave hasimas, bat grantaa de it-ney teritoria mah-buposible a sentre Al nau situasion pa nuy planeta es snova aika Imperias den fin-ney jita. mushkile, iven danjaful: it mog dukti ya iven a nukleare Fon 1915 a 1918 ye gwer do exosta, osobem kruele munda-gwer. por nove armas, kom toxin-gases. In 1916, probas de Generalem, organisa de nuy sivilisasion es buhao. fronta-rupta kili, sin resulta, kelke sto mil jen (batalas Kada landa konkuri kun kada otre-la e yao pai pyu profit, de Verdun, de Somme). In gwer-ney landas sarwe pyu resursa. Pa sey dao jenley mog tabahi. Oni nidi mobilisa de ekonomike medias gwansi ol populasion humanistike transforma de sosietaa, dabe farke landa bu luchi kun mutu bat helpi mutu. Sol unifen jenley mog e mah-degradi jiva-kondision. Gwer gwansi mar-ney ausjivi e sigurem go inu futur. pin-daos toshi. Unifen Regilanda e Frans trai mar- Por se devisa de lidepla es «Pro unitaa de Arda!» bloki Doichland, ewalaa it jawabi bay submarine gwer, 6 Dmitri Ivanov Kosmike ritma e stasa de jen

Jen-ney stasa dependi fon mucho faktor, partikularem fon stasa de surya, fon stasa de ol surya-sistema. Walaa un interes-ney graf. Kalkula es basi-ney on sertene astronomike data e reflekti shanja de pluri fisike parametra de surya-sistema. On graf ye dwa kurva: blu-la e rude-la. Blu kurva karakterisi interne HARMONIA de surya- sistema, rude kurva deskribi ENERGIA, aktivenesa. Wen blu kurva es sobre nol, stasa es harmonike e stabile. Es sirke dwa trifen (2/3) de taim. Wen valu de blu kurva es negative, stasa de eni organisma bikam noharmonike, nostabile. Wen rude kurva es sobre nol, stasa es aktive, ful de energia. Ye vigor, kreativitaa. In tal perioda es hao tu fai kreative gunsa. Wen rude kurva es sub nol, jiva-aktivitaa lwo. Es kwasi perioda de reposa. Tu fai kreative gunsa in tal perioda es mushkile. 20.07. 30.07. 9.08. 19.08 29.08 08.09. 18.09. 28.09. 08.10 18.10 Oni vidi ke mes-ot e mes-nin de yar 2014 es ambi mes do positive harmonia e do maistem positive energia (exepte beginsa de mes-ot). Fon graf bu es klare ob energia es positive in beginsa de mes-nin (kurva es ga bli nol); data shwo ke energia es idyen sobre nol.

7 E nau yo silensa ye Budavem un-ney papir-kitaba pa lidepla es e fabula begin, publiken. Es «Alisa-ney Aventura in Divalanda». e gela chaukem zai go Hir nu wud yao prisenti poema to preworda. tra diva-ney shulin, amigem shwo kun farke wan e inu garden zin.

On akwa lentem glidi nu Walaa, fantasia fa-wek, sub golde surya-ray. suy kwan yo suhefai. Dwa syao bracha bukushal «Me finrakonti olo poy,» - zai remi ga bukway, ajorni fin me trai. e syao handas bu oltaim Bat «Es yo poy, kontinu ba!» dirigi bota pai. felise voses krai.

Tri wan sin pita! Garme es, Tak kresi sey rakonta for, me yao somni gro. pyu longe it bikam, Yedoh yu pregi dabe me eventa chu, un afte un, koy fabula wud shwo. ajib e nopinchan. E kontra tri pa hunta vos A dom zai go alegre tim un sole vos mog kwo? sub surya do aksham.

E Un-ney wan sin dera fai Alisa! Pren kitaba sey edikta de «Begin ya!» e pon a plasa tal, E Dwa-ney pregi dabe ye wo kinda-drima jivi for «absurdika in it ya!» sub taim-ney vual, E Tri-ney interrupti me kom wander kipi faden flor bat bu oltaim. Merit’ ya. fon blage landa dal.

8 Si es haishi mushkile fo yu tu lekti gran texta pa lidepla, Simple texta hir yu mog lekti dwa syao fasile yuma-rakonta. In sey dwa texta oli zwo-worda es marken rude e oli kwo-worda marken blu. «Simple texta» es originalem bay L.A.Hill, piktura bay Anna Veltfort

Al bi skola-gela, Meri Smit yao-te bikam talimer, bikos ela gro-lubi kindas. Ewalaa al hev dwashi-un yar, ela begin talimi in syao skola. Ela es hao talimer, ela ridi mucho kun kindas tuhun. Li pri ela. Undey un gela de elay klas shwo: «Mis Smit, way man- ney har fa-grey bifoo ta-ney mustash e barba?» Meri ridi e jawabi: «Me bu jan, Helena. Way suy har fa-grey bifoo mustash e barba?» Jinni safari pa Nyu-Ingland bay auto. Unves ela «Me toshi bu jan, mis Smit», Helena jawabi, «bat he stopi in syao vilaja dabe kan jamile lao kirka. Bifoo eventi tak an may patra». Otre kindas in klas ridi al it ye kabralok, e un lao man zai rasti herba sirkum audi se. kabras. Poy un boy shwo: «Me jan, mis Smit. Man-ney har Jinni chu auto, zin kabralok e kan kelke kabra. sempre fa-grey pa un-ney bikos it es pa shi-sit yar pyu Poy ela go-lai a lao man e shwo a ta: «Hao sabah! Sey lao kem mustash e barba». vilaja, ob jenta oftem morti hir?» Lao man stopi gun fo kelke sekunda, kan Jinni atentem, poy shwo: «Non, li morti un ves». Jinni ridi al audi se, poy shwo a lao man: «Skusi. Me bu he shwo se pravem. Me sal kwesti otrem: sey vilaja, ob mucho jenta morti hir?» Lao man snova stopi gun. «Ya», ta shwo, «li oli morti». Poy ta en-rasti herba snova.

9 Nu plei ba! 1. Findi ba 17 lidepla-worda! 2. reposi al klosen okos 1 6. kosa kel konti taim H T A L I M I Y V Z 7. wo kindas lerni J A N M I W M A T A 8. oni vidi it in skay pa nocha 2 3 S K A Y L E R N I R 9. kan - vidi, slu - ... N A M K I N D A P Y 1. muy syao kinda l x G K I T A B A V 3. un-ge mani c H I M U R S H A K 4 4. wo oni kupi koysa S O M N I M O L Y A 5 5. oni skribi in it S F L O R S U R Y A 7 6 10 10. it dai a nu luma e Y U N G E S Y A O c warma Y L P A T R A H P U 8

2. Kwel worda es? 9 Un yar hev 12 mes. idri abatik 7 mes hev 31 dey. hows idau Jimmi-ney mata hev 4 kinda. Un- Kwanto mes hev 28 ayso ank dey? bjaaiw asfair ney-la nami Undi, dwa-ney-la nami ugn liemaj Dwadi, e tri-ney-la nami Tridi. Kwel ahodc ilefas es nam de char-ney kinda? Wen yu mah may derma wek, ons emiuklhs me bu plaki. Bat yu plaki gro. kdnai atam Me es kwo?

10