This Is Our Dynasty.” Hur Rollkaraktärerna I Såpoperan Dynastin Har Förändrats Över Tid Med Fokus På Kön, Genus, Sexualitet, Etnicitet Och Makt

Home , Adam Carrington, Blake Carrington, Jeff Colby, Joseph Anders, Krystle Carrington, Michael Culhane

Examensarbete i historia.

”This is our Dynasty.” Hur rollkaraktärerna i såpoperan Dynastin har förändrats över tid med fokus på kön, genus, sexualitet, etnicitet och makt. Författare: Elina Lefvenhjelm

Examensarbete i historia V, 15 hp. Examinator: Jonas Sjölander Handledare: Hans Hägerdal Termin: HT/VT 2020/2021 Ämne: Historia Nivå: Avancerad Kurskod: 4HIÄ2E

Abstract

Master thesis in history.

Title: “This is our Dynasty.”

How the characters in Soap Opera Dynasty have changed over time with focus on sex, gender, sexuality, ethnicity and power.

When the Soap Opera Dynasty first appeared in the 80´s it was not so popular as Dallas or Falcon Crest. But the aim of Dynasty was to do things more provocative. Thus, one character was homosexual, one was a “bitch”, and there was more focus on the females. The characters lived a luxury life with much drama, love, and expectations. After one season it became increasingly popular and was awarded several times. In 1989 Dynasty ended after nine seasons, and in 2016 news about a reboot was appeared on the CW and Netflix. The producers of the reboot chosed to take the best pieces of the originals and make a modern twist on the new version; there were new actors with the same characters, except that they now chosed to change certain characters regarding sex, ethnicity and sexuality.

The aim of this study is to compare the original with the reboot and se how the characters have changed over time with focus on sex, gender, sexuality, ethnicity and power; and also, to relate these alterations to societal change. To undertake this study, I use the theory of social constructionism, gender studies, media analyses, and role and identity. The methods are content analysis.

Keywords: Soap Opera, Dynasty, sex, gender, sexuality, etnicity, power, change.

Innehåll 1. Inledning ...... 5 1.2 Syfte och frågeställning ...... 6 2. Tidigare forskning ...... 7 3. Teoretiska utgångspunkter ...... 9 3.1 Socialkonstruktivism ...... 9 3.2 Genusvetenskap ...... 10 3.3 Mediaanalys ...... 11 3.4 Roll och identitet ...... 12 4. Material och metod ...... 14 4.1 Avgränsning och material ...... 14 4.2 Innehållsanalys ...... 14 5. Bakgrund ...... 16 5.1 Såpoperans historia och innehåll ...... 16 5.2 Dynastins uppkomst ...... 17 6. Resultat av Dynastin...... 20 6.1 Hur framställs de centrala rollfigurerna i såpoperan Dynastin från 1980-talet i jämförelse med rebooten som kom år 2017 och framåt? ...... 20 6.2 Hur har rollkaraktärerna förändrats med avseende på kön, genus, etnicitet, sexualitet och makt i tv-serien? ...... 24 7. Analys och diskussion ...... 33 7.1 Diskussion om rollernas framställning i originalserien samt rebooten...... 33 7.2 Hur har rollkaraktärerna förändrats med avseende på kön, genus, etnicitet, sexualitet och makt i tv-serien? ...... 34 7.3 Hur har den förändrade tidsandan påverkat förskjutningarna av rollkaraktärerna i serien? ...... 38 9. Didaktisk reflektion ...... 40 10. Referenser ...... 42

1. Inledning

Under 1940-talet myntades begreppet såpopera eftersom det finansierades av ett tvålföretag och uttrycket kom att bli permanent.1 Programmen sändes via radio och syftet var att nå ut till hemmafruarna så de kunde lyssna samtidigt som de arbetade med sina sysslor i hemmet. Under 1950–1960 talet utvecklades programkonceptet från att sändas i radion till att programmen sändes i tv. Genren kom att bli mer populär under 1970–1980 talet eftersom de påkostade och lyxiga programmen som Dallas, Falcon Crest och Dynastin förgyllde tv- kvällarna.

Syftet med Dynastin var främst att konkurrera ut både Dallas och tv-serien Falcon Crest. Dynastin var mer provokativ, och fokuserade mer på kvinnornas roll i serien. Kvinnorna hamnade ofta i slagsmål – de hade inte sällan specifika rollkaraktärer och kunde exempelvis ha en homosexuell framtoning eller framställas som häxor eller ”bitchiga”. Tv-serien sändes mellan åren 1981 till1989 och därefter gjordes två långfilmsavsnitt som sändes i början på 1990-talet. Blake Carrington, Chrystle Carrington och Alexis Carrington Colby var bara några av de centrala och långvariga rollkaraktärerna som följde med under tv-seriens gång och varje vecka satt miljontals framför soffan för att följa med hur familjen Carrington och Colby levde ett påkostat och lyxigt liv med både otrohet, drama och förväntningar på varandra.

Sveriges Television(SVT) hade tv-monopol och valde att sluta sända Dynastin efter tre säsonger, trots höga tittarsiffor. Tittarna fick därmed inte se hela serien förrän senare på 1990- talet när TV-monopolet hade upphört och den nytillkomna kanalen TV4 började sända hela serien.2 År 2017 kom en reboot av såpoperan där producenterna till serien valde att plocka de mest vinnande koncepten ur originalserien, för att sedan uppdatera den nya med en modernare tvist.3 Den nya versionen har uppdaterats med nya skådespelare och några karaktärer har nu annat kön, sexuell läggning samt etnicitet. Uppsatsens syfte är att analysera vilka förändringar som har gjorts av rollfigurerna i respektive serie, samt hur denna förändring kan relateras till den västerländska samhällsutvecklingen utifrån aspekterna kön, genus, etnicitet, sexualitet och makt.

1Fagerström, Linda & Nilson, Maria, Genus, medier och masskultur, Gleerup, Malmö,2008, s.91. 2Tv på 1980-talet. https://80-talet.se/tv-80-talet/ 3Intervju med producenterna kring rebooten av Dynastin. https://www.emmys.com/news/mix/first-sight 5

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet är att jämföra såpoperan Dynastins originalversion som kom i början på 1980-talet med rebooten som kom ut på The CW och Netflix år 2017 och framåt. Jag vill se hur rollkaraktärerna har förändrats över tid och hur den förändrade tidsandan kan ha påverkat karaktärerna under de decennier som har passerat mellan de två versionerna av Dynastin. Undersökningen av rollkaraktärerna och framställningen genomförs framför allt med fokus på kön, genus, sexualitet, etnicitet och makt. På så vis utgör uppsatsen en sociokulturell kartläggning hur av hur dessa samhällsförändringar avspeglas i de två olika versionerna av såpoperan.

De centrala rollkaraktärerna som är aktuella för en jämförelse är Blake Carrington, Krystle/Christal/Christle Carrington(Flores/Jennings) Alexis Carrington, Steven Carrington, Fallon Carrington(Colby), Sammy Jo ”Sam”(Samantha/ Samuel), Jeff Colby, Cecil Colby samt Michael Culhane.

Undersökningens frågeställningar lyder enligt följande:

- Hur framställs de centrala rollfigurerna i såpoperan Dynastin från 1980-talet i jämförelse med rebooten som kom år 2017 och framåt?

- Hur har rollkaraktärerna förändrats med avseende på kön, genus, etnicitet, sexualitet och makt i tv-serien?

- Hur har den förändrade tidsandan påverkat förskjutningarna av rollkaraktärerna i serien?

2. Tidigare forskning

I Medier, genus och makt fokuserar Gunilla Jarlbro på hur kvinnor och män framställs och gestaltas i media såsom tv-serier, tidningar samt reklam. Hon undersöker bland annat hur genuspresentationen ser ut i verkligheten och hon inleder sin bok med en övergripande genusforskning samt feministisk forskning.4 Jarlbros resultat visar att genuspresentationen är manligt dominerad när det gäller hur könsfördelningen i media. Hennes slutsats är att medieinnehållet inte har förändrats utan fortsätter att skildra världen från männens perspektiv. Anledningen till detta är genusslentrianen, det vill säga det som slentrianmässigt definierar vad som är typiskt kvinnligt och manligt. Jarlbro konstaterar att det krävs en förändring och det första vi människor måste göra är att sätta på ”sig genusglasögon och analysera dessa genusslentrianmässiga fällor man har gått i.”5

I Genus, Medier och masskultur har författarna Linda Fagerström och Maria Nilsson fokuserat på hur genusperspektiv framställs inom media och hur media skapar både identiteter och gemenskaper. Författarna analyserar såpoperor ur ett genusperspektiv med exempel som Dallas, Dynastin och Vänner. De förklarar även grundligt hur såpan är uppbyggd innehållsmässigt och hur genus framställs.6 Deras resultat är att den klassiska såpan förmodligen kommer att försvinna med tiden och att vi kommer få se nya hybrider. Frågan Fagerström och Nilson ställer sig är om det kommer komma såpor med ett icke stereotypiskt genusmönster? Deras slutsats blir alltså att det får tiden utvisa.7

Marianne Liliequist fokuserar i sin studie Våp, Bitchor och moderliga män- kvinnligt och manligt i såpoperans värld på genusmönster och olika kvinnliga förhållningssätt i olika tv- serier. Hon analyserar tv-seriers budskap med personer (brukare) som följer tv-serierna Dallas, Rederiet, Ally McBeacl, Dr Quinn samt Melrose Place.8 Resultat visar att brukarna avnjuter det sensuella i såpan såsom de vackra kropparna, sminket, moderiktiga kläder, lyxiga miljöerna. Liljequist menar att det finns två strategier som fungerar som skydd mot objektifieringen kring detta. Den första strategin handlar om tv-tittarnas användning av tv-

4Jarlbro, Gunilla, Medier, genus och makt, Studentlitteratur, Lund,2006. 5Jarlbro, Gunilla, Medier, genus och makt, Studentlitteratur, Lund,2006, s.148. 6Fagerström, Linda & Nilson, Maria,2008, s.5. 7 Fagerström, Linda & Nilson, Maria,2008, s.116. 8Liljequist, Marianne, Våp, bitchor och moderliga män: kvinnligt och manligt i såpoperans värld, 1. uppl., Boréa, Umeå,2000, s.18. 7

seriens budskap och hur de undviker att jämföra sig själva med rollkaraktärerna. Den andra strategin handlar om ungdomarnas utseende. Liljequist menar att oavsett hur ungdomarna ser ut, älskar de att titta på den postmoderna såpoperan. Dessa ungdomar visar att de blandar symbolerna från det traditionella kvinnliga respektive manliga formerna som finns, och bryter därmed genusmönstret.9

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns en omfattande forskning om hur publiken (individuella personer) blir påverkade av att titta på olika tv-såpor och hur deras relation är till rollkaraktärerna. Forskningen är mer begränsad när det gäller hur rollkaraktärer framställs i tv-serier. Däremot har jag inte funnit någon forskning om hur tv-serier har förändrats över tid, inte heller någon jämförelse av rollkaraktärer från olika tidpunkter med avseende på kön, genus, makt, etnicitet, sexualitet.

9Liljequist, Marianne,2000, s.136–137. 8

3. Teoretiska utgångspunkter

I det teoretiska avsnittet presenteras socialkonstruktivism framför allt med tonvikt på sexualitet och etnicitet. Därefter går vi djupare in i genusvetenskapen och förklarar skillnaden mellan kön och genus samt hur dessa begrepp kan kopplas samman med en maktdimension. Det avslutas med en medieanalys som lyfter fram hur framställningar relaterar till tid, rum och personer som sedan kopplas till roll och identitet.

3.1 Socialkonstruktivism

Markus Andersson och Sara Johansson lyfter fram socialpsykologen Viven Burr i boken Roll och identitet – en socialpsykologisk introduktion. Burr menade att det finns olika antaganden som har en gemensam nämnare när det gäller socialkonstruktivism med fokus på kunskap. En av teserna ”handlar om att kunskap formas utifrån kulturella och historiska processer.”10 Det gäller frågan om vilka föreställningar vi människor har haft, när det gäller synen på heterosexualitet och homosexualitet i samband med värderingar och normer, och hur dessa har utvecklats i samband med samhällsförändringar. Andersson och Johansson menar att föreställningarna kan associeras till filosofen Georg Simmels perspektiv kring kulturella och historiska processer där fenomen och processer hela tiden står i rullning.11 Detta kan kopplas till vad författarna Carl Martin Allwod och Martin G. Erikson diskuterar i Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra vetenskaper när de pratar om att ”de sociala konstruktionerna har en viktig funktion när det gäller att skapa vår bild av vad som är normalt och onormalt.”12 Heterosexualitet ansågs sålunda vara normalt medan homosexualitet ansågs vara en sjukdom, något avvikande.

Inom socialkonstruktivism ses etnicitet som ”en aspekt av en social relation mellan grupper av människor som ser sig själva som kulturellt avgränsande i relation till andra grupper.”13 Den konstruktivistiska synen handlar om att frikoppla begreppen etnicitet och kultur från varandra. Den sätter fokus på etnicitet som en social läroprocess, snarare än ett ursprung hos olika

10Arvidson, Markus & Johansson, Sara, Roll och identitet: en socialpsykologisk introduktion, Första upplagan, Gleerups, Malmö,2017, s.124–125. 11Arvidson, Markus & Johansson,2017, s.124–125. 12Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin G., Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper, Andra upplagan, Studentlitteratur, Lund,2017, s.146. 13Wikström, Hanna, Etnicitet, 1. uppl., Liber, Malmö,2009, s.28. 9

grupper. Skillnaden mellan detta och den postkoloniala strukturen kring etnicitet, menar Hanna Wikström i boken Etnicitet, är att postkoloniala forskares syn kring begreppet tenderar till att rama in grupper och märka grupperna med ord. Språk och makt har således en betydande roll när det gäller att kategorisera grupper. Wikström menar att det spelar roll om vi säger ”blatte, neger, människor av afroamerikansk ursprung eller svarta, eftersom dessa begrepp har olika social och kulturell betydelse.”14 Detsamma gäller debatten och diskrimineringen rörande vi och dem, där en maktrelation uppträder vid uppdelningen av människor och grupper. Wikström hävdar att etnicitet kopplas oftast samman med fler kategorier som kön, sexualitet och klass. Dessa kategorier kan verka tillsammans och ”ger i sin tur alltså social mening genom språket, genom de ord vi använder för att beteckna något.”15

3.2 Genusvetenskap

I Medier, Genus och makt förklarar Gunilla Jarlbro att begreppet genus handlar om det sociala könet, där könskategorierna kvinna och man är sociala konstruktioner medan begreppet kön betyder biologisk kön.16 I Genus, medier och masskultur säger Linda Fagerström och Maria Nilson att genusforskare använder orden feminint och maskulint snarare än kvinnligt och manligt. De menar att det senare ofta uppfattas som relaterade till självklara egenskaper som finns hos kvinnor och män. Dessa egenskaper är oftast inlärda och ”socialt och kulturellt tillkomna, snarare än att de sitter i det biologiska generna.”17

Fagerström och Nilson lyfter fram Yvonne Hirdman som lanserade under 1980-talet begreppet genuskontrakt. Hirdman förklarar i antologin Genushistoria att kontraktet handlar om arbetsfördelningen mellan kvinnor och män, såsom hur de ska vara mot varandra.18 Männen framställs som normen, det vill säga att de är en standardmänniska och kvinnan framställs som avvikande. Även om kvinnor och män upprätthåller det hierarkiska samhället tillsammans, har mannen ändå fler fördelar av det ojämställda samhället.19 Det bildas därför en maktdimension. Fagerström och Nilson använder Michael Foucaults diskussioner när de

14Wikström, Hanna,2009, s.37–38. 15Wikström, Hanna,2009, s.38–39. 16Jarlbro, Gunilla,2006, s.12. 17Fagerström, Linda & Nilson, Maria,2008, s.7. 18Carlsson Wetterberg, Christina & Jansdotter, Anna (red.), Genushistoria: en historiografisk exposé, Studentlitteratur, Lund,2004, s.121. 19Carlsson Wetterberg, Jansdotter, (red.),2004, s 121, men se även Fagerström, Linda & Nilson, Maria,2008, s.9. 10

fördjupar sitt resonemang om makt. Foucault menar att ”makt kan inte innehas, med däremot utövas. Ingen äger makt, men alla kan utöva makt eller agera utifrån en maktposition.”20 Foucault konstaterar att makt finns överallt, i det vi säger och tänker, samt hur vi väljer att göra våra handlingar.21

När det gäller könsfördelningen i media framställs kvinnor mindre än vad män gör, däremot syns kvinnorna mer i veckotidningar. När det gäller hur könen framställs så representerar männen styrka och presterande medan kvinnorna ska vara vackra och unga.22 Denna könsmaktsordning och genusrepresentation har kritiserats, inte minst inom såpoperor och dokusåpor där genusslentrianer ofta förekommer i handlingen.23 Det gör att vi blir blinda av de stereotypiska framställningarna som sker mellan, av män och kvinnor.24 Jarlbro lyfter fram medieforskaren Bonnie J. Dow som har studerat såpor från 1980-talet däribland Dynastin. Dow menar att det inte finns något systerskap mellan kvinnorna i såporna och att det endast är kvinnor som vet sin plats i hemmet och på sin arbetsplats som framställs som lyckliga.25 Kvinnans plats i såpans värld är stor men inte tillräckligt stor i jämförelse med mannens.26 Fagerströms och Nilsons slutsats är att om kvinnorna väljer att lämna de traditionella rollerna och väljer att gå in mer på männens områden, kommer en del av deras femininitet att förloras.27 Jarlbros slutsats är att ingen förändring har skett när det gäller skildringen mellan män och kvinnor och deras relationer. Däremot konstaterar Jarlbro att en förändring bör ske och det handlar om hur vi människor väljer att uppfatta oss själva.28

3.3 Mediaanalys

Författarna Kirsten Drotner, Klaus Bruhn Jensen, Ib Poulsen och Kim Schrøder diskuterar i Medier och kultur- en grundbok i medieanalys och medieteori att framställning handlar om hur en historia berättas och att personer, skeenden och miljöer iscensätts, där fokuseringen handlar om hur detta genomförs. Det finns två olika framställningsvarianter där den första

20Fagerström, Linda & Nilson, Maria,2008, s.12. 21Fagerström, Linda & Nilson, Maria,2008, s.13. 22Jarlbro, Gunilla,2006, s.17.112. 23Jarlbro, Gunilla,2006, s.114–115. 24Fagerström, Linda & Nilson, Maria,2008, s.43. 25Jarlbro, Gunilla,2006, s.114. 26Fagerström, Linda & Nilson, Maria,2008, s.101. 27Fagerström, Linda & Nilson, Maria,2008, s.101. 28Jarlbro, Gunilla,2006, s.114.148. 11

varianten, mimetiska, handlar om det som visas exempelvis på en scen, såsom avbildning eller imitation. Den andra varianten, den diegetiska, handlar om det som berättas, exempelvis i en serie eller film. Varianterna kan samspela och det är det som formar framställningen i en film eller serie. Formen består av “bestämda händelser, handlingar och handlingsmönster, scener och händelseförlopp.”29 Dessa bestämda handlingar berättas antingen via berättartid och berättad tid. Berättartid är det som sker när historien berättas, berättad tid är det som har skett. Det är viktigt att dessa överlappas för att tv-tittarna ska kunna följa med i en serie.30

Om handlingar bestäms genom tid, så bestäms personer och situationer till rummets miljö. Rummen består av en scen och scenen kan bestå av olika funktioner, såsom neutraliserad, nedtonad men även symbolisk och nära förbunden med handlingen. För att rummet ska få en innebörd, krävs det personer som gör att handlingen kommer till uttryck. Personerna framställs som aktörer och rollkaraktärerna är oftast fiktiva, där de antingen karaktäriseras som runda eller platta karaktärer. Platta karaktärer har oftast få egenskaper och förändras inte i större omfattning. Deras motsats, de runda karaktärerna framställs oftast som mer levande, öppna och med motstridiga egenskaper. Dessa är med andra ord mer oförutsägbara.31

3.4 Roll och identitet

Begreppet roll har en bred betydelse, inte minst inom skådespelaryrket. Andersson och Johansson förklarar att roller är något vi människor går in i när det gäller olika sociala sammanhang. Aktörerna har en viss förväntan på personen/personerna som framträder i en viss roll. Likväl förekommer det att rollen inte uppnår sitt mål och då tappar omgivningen sina förväntningar på den som bär rollen.32 Rollen justeras i samband med förflyttningar beroende på var vi är.33

Begreppet identitet har också en bred betydelse men i detta sammanhang karakteriseras det av att en person är det den ger sig ut för att vara. Andersson och Johansson påpekar att identitet är viktigt eftersom vi behöver ett sätt att beskriva människor på, dels för att kunna särskilja

29Drotner, Kirsten (red.), Medier och kultur: en grundbok i medieanalys och medieteori, Studentlitteratur, Lund, 2000, s.240.244. 30Drotner, Kirsten (red.),2000, s.249. 31Drotner, Kirsten (red.),2000, s.251–254. 32Arvidson, Markus & Johansson, Sara,2017, s.13. 33Arvidson, Markus & Johansson, Sara,2017, s.20 12

varandra.34 Det är dock inte lika lätt att ändra sin identitet som det är att ändra sin roll. Däremot förekommer det ständiga förändringar eller omformationer såsom identitetsbyten. Det kan gå så långt att människor gör ett könsbyte och därmed ändras identiteten på ett högst påtagligt sätt. Detta kallas för byte av könsidentitet och denna förändringsprocess tar dock längre tid.35

Andersson och Johansson lyfter fram sociologen Erving Goffman, som bland annat ägnade sig åt det teoretiska ramverket kring begreppet roll.36 Goffman hävdar att roll och identitet hänger samman. Rollen existerar mellan identiteten och situationen i övrigt mellan människor, intuitioner och samhällsnormer. En person har olika roller och detta blir ett sätt att hantera sin identitet på.37 Hit går det att koppla in begreppet stereotyp som handlar om att en person eller grupp kan identifieras utifrån en egenskap såsom yrken, utseende, beteende, etcetera. Detta kan påverka hur omgivningen ser på ens egen identitet såsom att helheten av ens personifiering kan ändras efter hur en person framställer sig för att vara.38 Denna framställning av identitet påverkar givetvis vad som anses vara normalt och avvikande; ”I samhället och i möte mellan andra människor skapas föreställningar om likhet och olikhet och de som definieras som avvikande kan känna stark förväntan på sig att leva upp med detta.”39 Detta kallas för definitionsmakt och det handlar om att människor som har makt kan avgöra vad som är normalt eller avvikande, exempelvis kan det vara om någon är högt uppsatt i ett samhälle. Det kan även gälla regler om vad som är acceptabelt och inte accepterat.40 Sammanfattningsvis är socialkonstruktivism och genusvetenskap användbara teorier vid undersökningen av såpoperan då begreppen kön, genus, sexualitet, etnicitet och makt skall undersökas i relation till rollkaraktärerna. Men för att urskilja begreppsfaktorerna i serien krävs det att en medieanalys finns med, eftersom framställningen av personerna är det viktiga samt att både rummet och tiden är grunden till undersökningen. Teorin om roll och identitet är användbar eftersom syftet är att se hur framställningen av rollkaraktärerna syns och hörs.

34Arvidson, Markus & Johansson, Sara,2017, s.15–16 35Arvidson, Markus & Johansson, Sara,2017, s.20. 36Arvidson, Markus & Johansson, Sara,2017, s.13. 37Arvidson, Markus & Johansson, Sara,2017, s.20–21. 38Arvidson, Markus & Johansson, Sara,2017, s.62–64. 39Arvidson, Markus & Johansson, Sara,2017, s.143. 40Arvidson, Markus & Johansson, Sara,2017, s.148.152. 13

4. Material och metod

Originalserien finns att tillgå via dvd -boxar och den består av nio säsonger som sändes mellan åren 1981 fram till 1989. Rebooten av serien sänds via streamingtjänsten Netflix. För att se serien där, krävs det ett abonnemang. Produktionen som gör serien har endast släppt tre säsonger, men en fjärde är på gång. Serien började sändas år 2017 på Netflix och The CW.41 Metodvalet blir en innehållsanalys eftersom en jämförelse skall göras mellan tv-serierna samt för att jag ska se hur rollkaraktärerna framställs i relation till bakomliggande faktorer.

4.1 Avgränsning och material

Rebooten har inte lika många säsonger som originalet och därför analyseras två säsonger av respektive serie som innehåller cirka tjugo avsnitt vardera. Varje avsnitt är ungefär fyrtiofem minuter långt och det är tidskrävande att se alla avsnitt, vilket gör att det krävs en avgränsning för analysen. Det är inte heller nödvändigt att använda mer än två säsonger per respektive serie eftersom de rollkaraktärer som skall analyseras finns med i de första säsongerna.

4.2 Innehållsanalys

För att undersöka hur rollkaraktärerna framställs, hur de skiljer sig åt och huruvida de har förändrats i takt med samhällsförändringar och förändrad tidsanda, är det lämpligt att använda en kvalitativ innehållsanalys. Författarna Kristina Boréus och Göran Bergström diskuterar i boken Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys att det kan medföra urvalsproblem om alla avsnitten ses på en gång men eftersom jag använder både dvd-boxar med originalserien och kan se rebooten på Netflix, ger det mig fördelen att jag har möjlighet att stoppa, spola fram och upprepande gånger.42

Jag har använt kodningar som en metod för att undersöka hur strukturen kring rollkaraktärernas uppföranden och uttalanden är i relation till bakomliggande faktorer som sexualitet, kön, genus, etnicitet och makt. Det kan uppstå tolkningsproblem med koderna, men eftersom rollkaraktärerna oftast har samma tendenser till uppförande och sätt att tala blir deras

41The CW är ett amerikanskt nätverk, med stationer över hela landet och kan endast tillgå i USA. 42Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Fjärde [omarbetade och aktualiserade] upplagan, Studentlitteratur, Lund,2018, s.56. 14

framställning tydligare.43 Jag har valt att se rebooten först eftersom de bakomliggande faktorerna framstår tydligare här än i originalversionen.44 Detta görs trots att Boréus och Bergström förklarar att man bör växla mellan serierna för att få ett vidare perspektiv på skildringarna.45

43Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red),2018, s.59.83. 44Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red),2018, s.62. 45Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red),2018, s.62. 15

5. Bakgrund

Nedan presenteras hur såpoperan uppkom, dess historia samt hur en såpopera är uppbyggd innehållsmässigt. Därefter avslutas avsnittet med en presentation av Dynastins uppkomst och varför det blev en reboot av serien.

5.1 Såpoperans historia och innehåll

När såpoperan kom under 1920-talet var målgruppen hemmafruarna eftersom de var hemma och skötte hushållet. Programmen sändes via radio och sponsrades av tvåltillverkade företag som annonserade sina produkter under sändningstid och det var så begreppet kom till.46 Såpoperan förflyttades från radion till televisionen och under 1970–1980 talet när Dallas och Dynastin började sändas, började allt fler program att använda begreppet såpopera.47

Såpoperan ”sågs som sentimental, melodramatisk och av låg kvalitet och blev en del av den illa ansedda masskultur som riktades till kvinnor.”48 Det finns två typer av såpoperor och den första är daytime. Programmen går på dagtid och denna typ av såpa är långsam, miljöerna är simpla och spelas vanligtvis i en studiomiljö. Den andra typen är primetime och programmen sänds vid bästa sändningstid, det vill sägs kvällstid. Primetime- begreppet myntades under 1980-talet då tv-bolagen ville locka till sig både kvinnor och män som konsumenter. Såporna som sänds under primetime är oftast påkostade och lyxiga. Denna typ av såpa sänds i regel med ett avsnitt i veckan.49

Den klassiska såpoperans uppbyggnad är att den aldrig tar slut utan fortsätter med nya konflikter och intriger. Rollkaraktärerna byts antingen ut, försvinner med tiden och dessutom tillkommer kontinuerligt nya karaktärer. Berättelsen i en såpopera är alltid hackig eftersom scenerna skiftas i avsnitten och avslutas aldrig. Detta är en berättarteknik som syftar till att tv- tittarna ska kunna gå iväg en stund inte utan att missa något betydelsebärande i serien.50 Såpoperan innehåller alla möjliga relationer och familjen är ofta en viktig beståndsdel i programmet. Det förekommer att familjerna ”bråkar, interagerar och manipulerar varandra,

46Fagerström, Linda & Nilson, Maria,2008, s.91. 47Jarlbro, Gunilla,2006, s.111. 48Fagerström, Linda & Nilson, Maria,2008, s.91. 49Fagerström, Linda & Nilson, Maria,2008, s.100. 50Fagerström, Linda & Nilson, Maria,2008, s.92–93. 16

men familjebanden ses som livsnödvändiga och familjen måste hålla ihop.”51 Ibland dyker förlorade familjemedlemmar upp och då sätts ett detektivarbete igång för att se om personen ingår i familjen. Varje avsnitt avslutas alltid med cliffhangers, det vill säga att vi aldrig får veta vad som sker förrän i nästa avsnitt. Syftet blir därmed att locka tv-tittaren att följa avsnitt efter avsnitt.52

5.2 Dynastins uppkomst

Skaparna och producenterna bakom såpoperan Dynastin var paret Richard och Ester Shaprio, Aron Spelling samt Douglas Schoolfield Cramer. Spelling, som var den framträdande producenten bakom såpoperan, ville använda paret Shapiros manus som handlade om en rik och mäktig familj som levde på en stor herrgård med fyrtioåtta rum i Denver.53 Esther Shapiro säger i en intervju att manuset är baserat på och inspirerat av författaren Robert Graves bok I, Cladiuis som handlar den julisk-Claudiska dynastin som regerade under det romanska imperiet.54 Ester menade att de ville skapa något roligt - en amerikansk fantasi med en färgstark familj under 1900-talet där karaktärerna ständigt är i konflikt med varandra och samtidigt älskar varandra över allt annat.55

Serien döptes först till Oil och det var Shapiros respons efter oljekrisen som skedde under slutet av 1970-talet, eftersom paret spenderade tiden med att skriva och producera filmer som idén med Dynastin utvecklades.56 Serien sändes på The American Broadcasting Company (ABC) men den fick en trög start till skillnad från megasuccén Dallas som sändes på Columbia Broadcasting System (CBS). Ester Shapiro hävdade att tv-publiken inte var intresserade av en berättelse om oljearbetare, utan ville se vad som hände inne på Carringtons herrgård. Serien var påkostad med dyra bilar, smycken och kläder, mat och möbler.57 Dynastin började framstå som en kopia av såpoperan Dallas med familjen Ewing i spetsen

51Fagerström, Linda & Nilson, Maria,2008, s.97. 52Fagerström, Linda & Nilson, Maria,2008, s.94. 96–97. 53Schemering, Christopher, The soap opera encyclopedia, 1. ed., Ballantine Books, New York,1985, s.80-81. 54Sturges, Fiona, The good, the bad and the wildly bitchy, Independent,2011-01-27. https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/tv/features/the-good-the-bad-and-the-wildly-bitchy- 2192378.html 55Klein Joe, The real star of Dynasty, Esher Shapiro and her dynasty, New York, 1985-09-02, s.35. https://books.google.se/books?id=KxMCAAAAMBAJ&q=pamela+sue+martin+leave+dynasty&pg=PA32&redi r_esc=y#v=onepage&q=pamela%20sue%20martin%20leave%20dynasty&f=false 56Klein Joe,1985, s.35. 57Klein Joe,1985, s.36. 17

och blev en konkurrent bland såpoperautbudet. Dynastin var emellertid mer provokativ än Dallas och Falcon Crest eftersom man i serien valde att ha en homosexuell rollkaraktär (Steven), men också en kvinnlig rollkaraktär (Alexis) som framställdes som en häxa/bitch. Kvinnorna fick också en större representation i serien. Esther Shapiro förklarar:

Dynasty isn´t about oil; it´s about family and furs. Dallas it seems to me is more male-oriented and rural (..) it has a lot more to do with business wheeling and dealing than wit family. The women tend to be pretty passive. Our women, though, are anything but passive… and anything but victims.58

Dynastin blev Golden Globe- nominerad åren 1981–1986 för bästa dramaserie och vann år 1983.59 Med totalt tvåhundratjugo avsnitt (nio säsonger) kunde mer än åttio länder och cirka hundratjugo miljoner människor världen över följa dynastinimperiet med Blake Carrington, Chrystle Carrington och Alexis Carrington Colby i spetsen. Sverige visade bara tre säsonger då SVT valde att plocka bort serien. Sedan tv-monopolet brutits under 1990-talet valde tv4 att sända hela serien.60 Dynastin fick ett abrupt avslut i den sista säsongen, och därför tillkom två längre avsnitt under 1990-talet som förklarade tiden efter seriens avslut.

Paret Shapiro meddelade år 2012 att de hade skrivit ett nytt filmmanus kring familjen Carrington/Colby. Fokuset var flyttat från 1980-talet till 1960-talet. Storyn skulle vara en tidsmässig föregångare till serien och fokusera på hur Blake byggde upp Carringtons- imperiet och hans kärleksaffär med Alexis. Det färdigskrivna manuset låg ute till försäljning.61 Fem år senare, år 2016, meddelade The CW att en reboot av serien var på gång, skriven av Josh Swartz, Stephanie Savage samt Sallie Patrick. Idén med att göra reboots har blivit vanligare under åren då produktionsbolagen försöker att tjäna pengar på äldre populära tv-såpor. Producenterna valde att plockade ut de bästa från originalserien för att senare uppdatera rebooten med en modernare tvist. Bland annat förändrades vissa rollkaraktärers kön, etnicitet och sexualitet vartill serien förflyttades från Denver till Atlanta. Paret Shapiro blev exekutiva producenter för rebooten.62 Rebooten släpptes år 2017 på The CW samt streamingtjänsten Netflix. Responsen på rebooten blev varierad. Granskningshemsidan Rotten

58Klein Joe,1885, s.37. 59Dynastin, Vinnare av en Golden Globe1984. https://www.goldenglobes.com/winners-nominees/1984?page=3 60Tv på 1980-talet. 61Filmmanus klart för en Dynastin film https://www.eonline.com/news/220158/shoulder-pad-alert-another- classic-prime-time-soap-is-headed-for-the-big-screen 62Intervju med producenterna kring rebooten av Dynastin. 18

Tomatoes kommenterade att rebooten Dynastin behåller sin föregångares överdrivna lockelse med att erbjuda glamourösa nöjen men att den inte riktigt motsvarar originalets magi.63 Serien fick positiva kommentarer från sajten E!64 Rebooten har även blivit nominerad totalt fyra gånger mellan åren 2018 och 2019. År 2018 vann serien inom kategorin ”The Revival show of 2018.”65 Hittills finns endast tre säsonger av rebooten ute på marknaden, men den fjärde säsongen förväntas att släppas under våren 2021.

63Rankning av reboot, Dynastin. https://www.rottentomatoes.com/tv/dynasty/s01 64Here for it! I won't say the pilot's perfect—it's a little underwhelming in terms of the outrageousness associated with the original—but I'm very much invested anyway. Great cast, great clothes, great scenes with people dramatically showing up, and lots of sex. What more do I need? Recension av Lauren Piester på sajten E! https://www.eonline.com/news/879808/rapid-fire-reviews-all-hail-dynasty-s-soapy-return-on-the- cw 65Nomineringar och vinnare för kategorin Revival Show of 2018. https://www.eonline.com/news/963752/2018- people-s-choice-awards-complete-list-of-nominations 19

6. Resultat av Dynastin.

I resultatdelen kommer mina två första frågeställningar att besvaras. Den tredje frågan kommer att besvaras i analysdelen. Jag har valt att sammanställa och presentera originalversionen först och sedan rebooten.

6.1 Hur framställs de centrala rollfigurerna i såpoperan Dynastin från 1980-talet i jämförelse med rebooten som kom år 2017 och framåt?

Blake Carrington framställs i originalet som en mäktig man som grundade oljeimperiet Denver Carrington. Han tror att allt går att köpa för pengar, men det är inte priset i sig utan jakten på framgång som är avgörande.66 Han framställs som en hård, komplicerad och besvärlig man som anser sig ha svaret på det mesta. Folk i hans omgivning förväntas rätta sig efter vad han tycker, säger och tänker. Hans personlighet varierar från att vara “ömsint och känslig ena stunden för att vara förrädisk och brutal i nästa.”67 Han är gift med Krystle och har tre barn tillsammans med Alexis.68

I rebooten har Blake tagit över företaget CarringtonAtlantic(CA) efter sin far. Blake framställs som en egoistisk gammaldags man med dåliga vanor.69 Det visas både i hans sätt att vara och hur han resonerar, bland annat genom att “han vägrar att acceptera att världen förändras.”70 Blake är manipulativ och gör allt för att få mer makt och kontroll. Således betalar han andra människor att mörklägga hans problem genom att avlägsna fiender som gör intrång i hans liv och som försöker ta över hans maktposition. Detta gör han för familjens säkerhet oavsett hur olagligt det än är. Han var tidigare gift med Alexis Carrington och tillsammans har de tre barn. I säsong ett gifter han sig med Christal Carrington(Celia Machado) och i säsong två förlovar han sig med Christle Jennings, Flores.

Krystle Carrington (Jennings) framställs i originalet som en godhjärtad, vis, snäll, känslig och vacker kvinna. Hon vill alla väl, trots att hon får en tuff start i Carringtonfamiljen. Gift med Blake Carrington, men har hemliga romanser med Matthew Blaisdel och Nick Toscani. Kommer från Dayton, Ohio.

66OS-S1, av. 6. S2.av. 8. 67OS-S1, av. 13. 68OS-Det tredje barnet Adam Carrington är inte med i de två första säsongerna. 69RB-S2, av. 6. 70RB-S1, av. 1. 20

I rebooten utger hon för att vara Christal Carrington (Miss Celia Machado ”Miss Flores”) men egentligen har hon kapat en annan persons identitet. Hon framställs som det svarta fåret som har många hemligheter. Christal börjar allt mer komma in i sin nya roll som lyxhustru och som operativchef på CarringtonAtlantic där hon ”kan förvränga skandaler till sitt yrke. Det är en värdefull färdighet för en Carrington, men bara om man kan bemästra den.”71Hon gifter sig med Blake och har även haft ett hemligt förhållande med Matthew Blaisdel men hon har ingen bra relation med sin styvdotter Fallon. Christal kommer från Venezuela men omkommer i säsong ett i en brand.

Den riktiga Christle Jennings (Carrington) framställs som en förståndig, snäll och omtänksam kvinna som vill ha en bra relation med alla. Hennes identitet blev kapad av Celia i rebooten, säsong ett. Hon blir accepterad av fler Carringtonmedlemmar än Celia och får en bättre relation med Fallon. Christle kommer egentligen ifrån México och från en priviligierad rik familj som hon till en början döljer för Carringtons.72 Hon förlovar sig och gifter sig med Blake i säsong två.

Alexis Carrington framställs både i originalet och i rebooten som en överklassbitch(häxa) som gör allt för att sabotera, ljuga, muta och för att det ska vara till hennes fördel samt att hon utnyttjar människor för att undkomma händelser som hon är ansvarigt för. I originalet är Alexis elak och smaklös och ”ingen kan vara så rutten och ond utan att vara sjuk.”73 Hon är född i England och exfru till Blake som hon har tre barn med samt blir förlovad med Cecil Colby. I rebooten framställs Alexis mer som en egoist.74 Hon är exfru till Blake och de har tre barn ihop.

Fallon Carrington framställs i originalet som en bortskämd bitch som inte arbetar. Hon är pappas flicka och mäter sig alltid med honom. Fallon driver med folk i sin omgivning och hittar alltid något elakt och sarkastiskt att säga om dem, bland annat gentemot Krystle vars roll hon inte kan acceptera är Blakes nya hustru.75 Fallon framställs som en kopia av sin mamma.76 Enligt sig själv är hon Colorados skandal som har intima relationer med flera män,

71RB-S1,Citerat av Joseph Anders i av. 2. 72RB-S2, av. 15. 73OS-S2,Citerat av Fallon i av. 20&22. 74RB-S2, av. 13. 75OS-S1, av. 6. 76OS-S2, av. 2. 21

bland annat med flera spelare i Blakes fotbollslag, med Michael Culhane, Nick Toscani, Cecil Colby. Därtill gifter sig med Jeff Colby och får en son, lille Blake.77 Hon är dotter till Blake och Alexis och syster till Steven.78

I rebooten är Fallon en modemedveten, “statement”- kvinna med sexigt yttre. Hon är kunnig inom entreprenörskap och eftersom hon “har Carringtonblod är det de enda som krävs för att ta över världen.”79 Fallon framställs som en självupptagen bitch som tror att världen snurrar endast runt henne och är lika tuff som sin mamma Alexis när det gäller viljestyrka. Hon kan vara hjärtlös och lömsk i vissa situationer. Fallon avskyr sin nya styvmamma Christal då Fallon inte vill att Blake har en ny kvinna i sitt liv, men börjar allt mer acceptera den riktiga Christle, när Blake är tillsammans med henne. Fallon är dotter till Blake och Alexis och syster till Steven och Adam. Hon har relation och är förlovad med Michael Culhane men förlovar sig med Jeff Colby och gifter sig med Liam Van Kirk.

Steven Carrington framställs i originalet som en snäll, söt och arbetsam kille men är också olycklig, deprimerad och känslig.80 Han känner att han inte passar in i Carringtonfamiljen eftersom han är “Blakes misstag” som inte kan leva upp till sin fars förväntningar då han är homosexuell.81 Han har haft romanser med Ted Dinard, Claudia Blaisdel och trots att han gifter sig med Samantha (Sammy Jo) blir hans val inte accepterat av familjen. Han är son till Blake och Alexis och bror till Fallon.82

I rebooten framställs Steven som familjens svarta får och vänder ryggen mot familjen och vägrar jobba inom familjeföretaget. Steven menar själv att han är ”den som skapar omärkliga saker inom familjen.”83 Samtidigt är han en idealist och försöker alltid framställa att allt ska vara rätt eller fel och vill alla väl. Steven är homosexuell och har haft relation med bland annat Ted Dinard, gifter med Sammy Jo och har haft en sexuell relation med senatorns fru. Han är son till Alexis och Blake samt bror till Fallon och Adam.

77OS-S1, av. 9. 78OS-Hon vet inte att Adam Carrington existerar. 79RB-S1, av. 1. 80OS-S1, av. 6&9&10. 81OS-S1, av. 9. 82OS-Han vet inte om att Adam Carrington existerar. 83RB-S1, av. 1. 22

Michael Culhane är familjen Carringtons chaufför. Framställs i originalet som en vit, lat och oduglig man som är nyfiken och skvallrig då han både hör och ser allt vilket resulterar till att han blir en spion åt Blake. Har en hemlig romans med Fallon som Blake inte accepterar.84

I rebooten är Michael chaufför men blir senare Blakes partner för fotbollslaget. Han framställs som en svart, omtyckt man som har god relation till de flesta rollkaraktärerna i serien, men har även dolda hemligheter. Han är förlovad med Fallon och har en relation med Jeffs syster, Monica Colby.

Samantha Josephine (Sammy Jo Carrington) är Krystles brorsdotter. Hon framställs i originalet som en trevlig tjej men är girig och falsk. Hon blir inte accepterad av Carringtonfamiljen när hon gifter sig med Steven eftersom hon inte tillhör deras krets. Hon anses vara Stevens” största misstag. Du kan försöka ändra på det och bli en hygglig människa och leva upp till vad det betyder att vara en Carrington.”85

I rebooten är det Samuel Josiah Jones(Sammy Jo ”Sam”). Han framställs i sin familj som det svarta fåret samtidigt som han är respektfull mot sina nära och kära. Sam är kortsynt och egoistisk och har ett bekräftelsebehov då han gillar att ta många foton på sig själv.86 Sam är Christals systerson och kommer från Venezuela. Han är homosexuell och gifter sig med Steven.

Jeff Colby framställs i originalet som en snäll, arbetsam och ”lillgammal” man som har en fin relation med alla. Lite nobel, allt ska vara fint och bra. Är förälskad i Fallon och gifter sig sedan med henne och de får en son, lille Blake. Har också en romans med Claudia Blaisdel. Är brorson till Cecil Colby.

I rebooten är Jeff en nybliven miljardär som har startat oljeföretaget ColbyCo. Han är rival till Blake. Jeff framställs som en smart afroamerikansk man som vet vad han vill och är förlovad med Fallon; bror till Monica och son till Cecil Colby.

84OS-S2, av. 2. 85OS-S2, av. 15. 86RB-S2, av. 19. 23

Cecil Colby framställs i originalet som en mäktig snobb men är inte intresserad av pengars värde. Han har ett” hjärta som en skallerorm och hans själ är som en gatuflicka.”87 Farbror till Jeff Colby och är ägare till Colbyco. Har haft en romans med Fallon och är förlovad med Alexis. I rebooten framställs Cecil som en sur och arg person som hyser agg mot Carringtonfamiljen. Afroamerikan som sitter inne men som blir senare frisläppt. Far till Jeff och gillar inte att Jeff ska gifta sig med Fallon.

6.2 Hur har rollkaraktärerna förändrats med avseende på kön, genus, etnicitet, sexualitet och makt i tv-serien?

Kön: När det gäller jobbrelaterade positioner kopplat till kön i originalserien är kvinnorna hemma medan männen jobbar. Krystle säger till Blake att hon vill ha jobbet tillbaka men han säger ”du vill inte tillbaka dit, där jag hittade dig, att skriva borrningsrapporter, fylla på kopiatorer.”88 Krystle menar att hon inte gör något vettigt med sitt liv och vill gärna träffa sina vänner igen, varvid Blake påpekar att hennes vänner lär komma över att de sällan ses. Men när Blake är misstänkt för mord och sitter i rättegång, ska bolagsstämman på Denver Carrington samlas för ett styrelsemöte. Blake utnämner Krystle till att bli tillfällig styrelseordförande. På styrelsemötet dumförklarar männen henne med att viktiga uppgifter inte kan skjutas upp vid ett senare tillfälle. Krystle svarar att hon har auktoritet att göra det som krävs för företaget och om någon av männen motsäger henne, kan hon välja att sparka personen i fråga.89

Ett annat exempel är bröllopsmottagningen för Blake och Krystle. Där Cecil och Fallon spelar biljard och Cecil erbjuder Fallon ett företag, då hennes önskan är att ta över Blakes företag i framtiden hindras av att kvinnor inte får inneha toppositionen:

Cecil: Jag kan ge dig ett företag. Jag har nog något litet bolag jag kan ge bort. Fallon: Säg inte att du är feminist. Cecil: Nej jag är ingen feminist, jag är ingen maskulinast. Jag bryr mig inte om personen knäpper gylfen till höger eller vänster. Men om han är smart, och tjänar en dollar åt mig. Då anställer jag honom eller henne.90

87OS-S1, citerat av Blake i av. 6. 88OS-S1, pilotavsnitt. 89OS-S1, av. 14. 90OS-S1, pilotavsnitt. 24

När det gäller jobbpositioner relaterat till kön i rebooten jobbar både kvinnor och män. Christal har fått sin jobbposition som operativ chef på CA och hon frågar den PR- ansvariga Kylie om vad hon tycker om Christal. Kylie säger att hon inte bryr sig vem Christal sätter på, då det är hennes ensak:

Kylie: Men när man pratar om kvinnor på ens arbetsplats som ligger med ens chef och att bröllopet du får blir större och lyxigare, känns det som att alla som pratar bakom ryggen på dig har rätt. Hade Fallon fått ditt jobb så hade ingen anklagat henne för att gå sängkammarvägen. Detta sätter Blake i ett dåligt dager, det gör inte ett helt kön.91

Ytterligare ett exempel som är jobbrelaterat är när Fallon bestämmer sig för att skriva en biografi. Chefen på förlaget utnyttjar henne för att komma åt Blake. Han hellre vill göra en biografi om honom. Fallon får reda på detta och hon blir trött på att bli dåligt behandlad av otacksamma män. Hon väljer att köpa förlaget och sparka chefen. Fallon döper förlaget till Femperical och väljer att lyfta fram kvinnliga författare i förlaget.92 Men när Blake blir gripen av FBI och den enda som kan tala Carringtonspråk är Fallon, ber han henne styra fotbollslaget AtlantixFC som han har köpt till Christle i förlovningspresent. Det uppstår demonstrationer utanför förlagets portar och många läsare vill att de kvinnliga författarna ska bojkotta förlaget. I samband med detta vill Blake att han och Fallon ska skapa en egen dynasti och bli jämlika partners.93 Ett annat exempel i val av kön är att Sammy Jo framställs som en man.

Genus: Genusframställningen av rollkaraktärerna i originalet visar att kvinnorna bär dressade set till vardags, såsom dräkter och matchande set. De aftonklänningar som kvinnorna bär är mer urringade och figursydda. Männen klär sig lite mer gammaldags och dressat (uppklätt). Originalserien har få exempel på genusframställningar men det syns främst när Sammy Jo har kommit på besök till familjen Carrington. I flera scener möter Steven henne vid hans bil och Sammy Jo tittar på motorn:

Sammy Jo: Bilen behöver en finjustering. Steven: Du vet, jag kunde inte veta bara genom att titta. Sammy Jo: Några tjejer vet om spis eller kläder. Jag vet om motorer. Pappa brukade säga att jag kunde höra ett ljud och veta vart jag ska kolla.94

91RB-S1, av. 5. 92RB-S2, av. 16. 93RB-S2, av. 21&22. 94OS-S2, av. 8. 25

Vid ett annat tillfälle meckar Sammy Jo med Stevens Porsche:

Sammy Jo: Jag ville överraska dig. När jag lyckas sätta ihop allt igen. Steven: Är du säker på att du vet hur? Sammy Jo: kom tillbaka om två timmar får du se(-)Steven: Vad gjorde du? Sammy Jo: Fixade fjädringen, bytte förgasaren, bytte cylindrar och fixade fördelaren. Steven: Jag är imponerad. Sammy Jo: Hur imponerad? Då kysser Steven henne.95

I rebooten visar genusperspektivet på olika exempel. Bland annat klär kvinnorna sig väldigt sexigt och utmanande såsom att ha djupa urringningar och korta figursydda klänningar/kjolar med mycket smink medan männen klär sig dressat och uppklätt och är muskulösa. Ett exempel på genusaspektens förändring är när Thanksgiving ska firas och det är dags för middagen. Christal sitter på Blakes plats och han ber henne flytta på sig:

Christal: Det är 2017 och nu kan väl en kvinna får sitta där. Blake: Det går, men pappa var alltid den som styckade kalkonen från den platsen. Det är ju ändå Thanksgiving och traditioner bör hållas.96

Andra exempel som visar på genusrelaterade framställningar är jobbrelaterade. När Fallon är påväg upp till sitt och Jeffs kontor, möts hon av Tim Myers vid hissen. Fallon inte vet att hon ska ha ett möte med denna person angående ett kontrakt. Han tittar på hennes rumpa:

Fallon: Tittade du just på min rumpa, din perversa typ? Helt otroligt. Du har inte ens hunnit dricka ditt kaffe och du börjar med att glo på en främlings häck. (..) Tim: Jag ville bara säga att. Fallon: Rör mig inte, jag kommer aldrig vilja ha sex med dig din perversa typ. Jag kan självförsvar och jag kan ta mina Loboutions och spara dem i röven på dig. Tim: Jag försöker bara säga att du har en baconbit på rumpan. (Fallon kollar på sin rumpa och ser baconbiten.) Fallon: Jag tar trapporna.97

Affären på mötet blir först av vid ett senare tillfälle då Fallon och Tim möts vid ett pokerspel. Han vill ha henne för en kväll om han vinner och om hon vinner, vill hon ha kontraktet på affären som inte blev av vid mötet. Fallon vinner och Tim frågar vilka kort hon hade varpå hon svarar; ”mer stake än dig Tim, det är därför jag alltid vinner.”98

95OS-S2, av. 9. 96RB-S1, av. 7. 97RB-S1, av. 12. 98RB-S1, av. 12. 26

Etnicitet: I Dynastin-originalet förekommer få etniska aspekter eftersom de flesta rollkaraktärerna kommer från olika delstater i USA. Dock är Alexis från England och några av männen som syns i serien är afroamerikaner, såsom en pianist, polisman, rättegångsdomaren samt några i rättegångsjuryn.99 Oljeshejken Rashid Ahmed som medverkar i säsong två kommer från Mellanöstern

Ett ytterligare exempel som kan kopplas till både jobb och etnicitet är när Fallon spelar biljard tillsammans med Cecil på Blakes och Chrystles bröllopsdag. Cecil frågar Fallon:

Kommer du ta över familjeföretaget en dag? Fallon: Det finns en oskriven lag hos Denver- Carrington. I företagsledningen finns inga svarta, inga judar, inga eskimåer och inga kvinnor.100

I rebooten finns det betydligt fler mångkulturella inslag än i originalet. Bland annat är familjen Colby afroamerikaner som härstammar från Nigeria. När Jeff träffar sin pappa Cecil Colby i fängelset talar de Yoruba. Detta är för att inga andra människor i omgivningen ska veta vad de samtalar om, och när Jeff ska gifta sig med Fallon bär han klassiska nigerianska bröllopskläder som består av vita byxor tillsammans med en vit mantel.101 Chauffören Michael Culhane är mörkhyad och Miss Celia Flores (Christal Carrington) och Sam är latinamerikaner och de kommer från Venezuela. Även de samtalar på spanska när de inte vill att omgivningen ska veta vad de pratar om. Den riktiga Christle Jennings, senare Carrington, kommer ifrån México och även hon talar spanska, både med sin familj i México och med Sam. Husherren Joseph Anders kommer från Nya Zeeland.

Etniska aspekter uppmärksammas när farfar Thomas Carrington dyker upp. Han är inte förtjust i Christal eftersom hennes etniska bakgrund inte är god nog för Blake. När julfirandet är igång så vill Thomas att Fallon ska sjunga en jullåt och Steven spela piano. Sam säger till Christal:

De tillför verkligen det vita i en vit jul. Nu är det dags för något annat (Sam sätter på spansk musik och bjuder då upp Christal så visar de resten av Carringtonfamiljen hur en jul ska firas.

99OS-S1, av. 12&14. 100OS-S1, pilotavsnitt. 101RB-S1, av. 15.

Blake hejdar sin pappa och säger) Vad än för rasistiskt tänk du än har, så håll det för dig själv. Thomas: Jag är inte rasist. jag skulle säga att homograbben verkligen kan dansa.102

Sexualitet: Blake visar i Dynastin original att han har svårt för Stevens homosexualitet och vill att han ska ändra på sig. Vid Blakes bröllopsdag samtalar Blake och Steven:

Blake: Hur tusan kan någon respektera åsikten från en man som lägger händerna på en annan man? (-) Jag menade inte att säga så. Jag hoppades bara att du skulle komma hem och börja jobba så allt bara skulle försvinna. Steven: Jag ville säga det till dig, men kunde inte komma dig nära. Blake: Steven, jag är lika freudiansk som man kan tro att en kapitalistisk exploatör från arbetarklassen är. När jag inte är upptagen med att krossa de fattiga så läser jag till och med lite. Jag förstår sublimering. Jag förstå hur man kan försöka gömma sexuell dysfunktion bakom fientlighet mot ens far. Jag är till och med villig att säga att jag kan tycka att homosexuellt experimenterande är acceptabelt så länge man inte tar med det hem. (-) Självklart, jag glömde. Den amerikanska psykiatriföreningen har bestämts att det inte längre är en sjukdom. Det är synd. Jag kunde ha gjort en donation. ”Steven Carrington institutet för behandling och studier av bögighet.” Nå om du nu ursäktar mig, så ska jag gå och gifta mig.103

När det gäller Stevens homosexuella läggning tycker flera personer att han bör ändra på detta. Bland annat hans chef Walter Lankershim som tar Steven till en bordell:

Walter: Bilar och kvinnor är viktiga saker. Om du går till graven utan dem, då är hela livet bortslösat. Jag menar det är den naturliga vägen. Det är så GUD gjorde den. Det är så det ska vara, en man och en kvinna. Därför skapade han dem så. De passar ihop. Steven: Jag uppskattar det du försöker göra, men jag är trött och känner inte för det. Walter: Man kan inte skjuta på det och det med tjejer är som att lära sig simma. Man måste bara hoppa i. (Efter att Steven har fått träffa en tjej som han däremot inte hade samlag med och Walter tror det, säger Walter): Jag visste att jag hade rätt och kunde fixa det.104

Steven inleder en kort relation med den gifta kvinnan Claudia Blaisdel. Fallon är hemma hos Steven och hittar Claudias nattlinne i garderoben:

Fallon: Jag visste inte att du träffade en dam. Steven: Vem säger att jag har gjort det? Fallon: Bevis Mr Watson, Bevis.(.) Men du tänker väl berätta för pappa? Steven: Pappa, varför skulle jag? Fallon: För att allt skulle kännas lättare för honom. Steven: Jaså? Han kanske skulle sätta in en annons i tidningen ”Min son låg med en kvinna. Han är inte störd trots allt.” Fallon: Kom

102RB-S1, av. 9. 103OS-S1, pilotavsnitt. 104OS-S1, av. 8. 28

igen Steven, ge honom lite erkännande. Det skulle bara få honom. Steven: Vad. Älska mig? Fallon: Det skulle inte skada. Steven: Han borde älska mig och inte för vem jag träffar.105

När Stevens före detta, Ted Dinard kommer på besök slutar det med en olycka. Ted dör efter att Blake olyckligt har knuffat honom. Vid rättegången fokuseras det på Stevens sexualitet och Blakes syn på hans läggning. Blakes advokat Andrew Laird förhör Blake och frågar honom:

Älskar du din son, Mr. Carrington? Blake: Ja, jag älskar Steven väldigt mycket. Andrew: På grund av att du älskade din son, så försökte du skydda honom från ett onormalt liv, ett liv som homosexuell. En livsstil som han experimenterade med under en kort tid och som han nu vänt sig bort ifrån? Blake: Ja. Steven hade haft en relation med Ted Dinard i New York, men han hade kommit hem för att rätta till sitt liv och förverkliga sig själv som man. (Vid korsförhöret med Mr. Dunham frågar han Blake) Mr. Carrington har du hört ordet homofobi? Blake: Ja. Dunham: Kan du förklara det för rätten? Blake: Jag tror det betyder ogillande av homosexuella. Dunham: Jag tror det betyder lite mer än så. Det är ett patologiskt hat mot homosexuella, av bögar. Är du inte egentligen en homofob? Blake: Nej.106

Steven gifter sig med Sammy Jo vilket inte accepteras av de andra familjemedlemmarna eftersom hon inte anses vara en av dem. Alexis mutar Sammy Jo med en check och vill att hon ska skriva på ett papper och därefter lämna Steven. Sammy Jo åker till Hollywood för att bli känd modell och när Steven får veta var hon är, åker han dit för att träffa henne.

Sammy Jo: Vet du vad det stod på pappret? Att du är bög. Steven: vad pratar du om? Sammy Jo: Jo, jag minns inte de fina orden, men Alexis ville att jag skulle berätta för hela världen att vi aldrig har haft sex med varandra. Steven: Skrev du inte på? Sammy Jo: Jag vägrade.107

Detta resulterar i att Steven åker hem till herrgården och känner inte att han är accepterad i familjen:

Steven: Ni fick göra om mig för att passa er bild av en Carrington. Blake: Jag vill att du ska vara en man. Steven: Det är jag, bara inte din sort! Jag bemöter äntligen något här. Jag försökte leva för att glädja dig. Men inte längre. Från och med nu ska jag leva livet på mitt sätt. Jag är homosexuell, pappa. jag är gay, jag vill att du finner dig i det. Säg det! Steven är gay. Säg det

105OS-S1, av. 12. 106OS-S1, av. 15. 107OS-S2, av. 8. 29

någon! Fallon: Steven är gay. (-)Steven: Jag hatar allt ni står för. Jag hatar era värderingar, er moral och er blindhet. Men jag älskar er.108

I rebooten har Blake en accepterad syn rörande Stevens homosexualitet. När Stevens ex, Ted Dinard ligger på sjukhus, besöker Steven och Blake sjukhuset men Steven tillåts inte att besöka Ted då han inte anses vara familj. Blake ställer till med en scen och säger:

Är detta 1952? Får inte min son trösta en döende man, hans livs kärlek. På grund av sin sexuella läggning? (Sjuksköterskan som hör detta stannar till) Blake: Detta är oförlåtligt och förolämpligt mot homosexuella. Mot LBTZ grupperna. Steven: Nästan rätt. Sjuksköterskan: Sir, jag visste inte om att han var Mr. Dinards partner. Han sa inte. Blake: Ja, men då lyssnade du inte på grund av att han var homosexuell? Sjuksköterskan: Följ med mig, jag bryter dock mot besökstiderna.109

Ett annat exempel är då Steven och Sam ska gifta sig. På deras svensexa, som firas på en Texasinspirerad klubb, står Sam och samtalar med sina vänner. Då vänder sig en man mot dem och avbryter:

Är du på rätt ställe, prinsessan? Sam: Ursäkta? Mannen: Det är inte Pride vecka och din regnbåge syns. Du och dina gayvänner kanske borde sticka. Sam: Jaså? Vill du få en bögnäve i ansiktet? Mannen: Gör ditt bästa.110

Makt: I Dynastin original präglar många olika maktsituationer. Bland annat vill Blake vill veta hur mycket Krystle älskar honom:

Krystle: Det handlar om hur du är. Allt handlar om pengar. Jag växte upp i en stad mindre än ditt vardagsrum och när min far dog, lämnade han inte ens 200 dollar till begravningen. Blake: Är det bättre att jag avstår från alla tillgångar? Krystle: Det spelar ingen roll. Blake: Nej det gör det ej. För om jag började om imorgon skulle jag ha en miljon dollar i slutet av året och tio miljoner året efter. Det har inget att göra med vad eller vem jag är. Måste jag verkligen vara fattig för att du ska gilla mig? Krystle: Det är inte rättvist. Jag älskar dig till 100%. Blake: Bevisa det. 111

Trots att Krystle ska visa sin kärlek till Blake har han höga förväntningar på sin fru och tror att han kan behandla henne precis som han vill även om det leder till våldtäkt. En kväll är Blake full och råkar hitta Krystles p-piller, trots att de försöker skaffa barn, och han kräver då

108OS-S2, av. 21. 109RB-S1, av. 14. 110RB-S1, av. 21. 111OS-S1, pilotavsnitt. 30

att hon som kvinna och fru att tillfredsställa honom denna kväll. Krystle vägrar men Blake ger sig inte: ”Du gör det som jag säger, när jag säger till dig att göra det.”112 Han har då sex med henne mot hennes vilja, men ber senare om ursäkt för det han har gjort och skäms.113

Andra maktföreställningar som drabbar Krystle synliggörs genom att hon försöker känna sig hemma i den nya miljön men nobbas vad hon än gör. Krystle berättar för Blake att hon har fått nog:

Det låter korkat, men det gör dumt när pigan vägrar servera en på altanen, När jag viker mina egna kläder och en piga blir arg. Kockens menyer står huggna i sten. När jag frågar blir jag nobbad. Jag får inte ens trägårdmästaren att hänga blommor utan dina order. Jag skulle känna mig mer bekväm här som personal.114

Blake tillkallar hela personalstyrkan och presenterar Krystle som den nya husmodern på herrgården som de ska lyda och säger:

Ni är utbytbara för mig, men det är inte min fru. Är det förstått? Krystle vet inte hur allt i huset ska drivas, vem som kommer på besök med mera, men syftet är att hon ska lära sig.115

I rebooten förekommer det flera aspekter av makt som i första hand kretsar kring familjen Carrington och deras framgångar. Fallon säger:

CarringtonAtlantic(CA) är inte bara ett familjeföretag, det är ren dynasti (Samtidigt ska CA säljas och Fallon menar att genom att sälja av det och börja om från början kan man skapa nya dynastier.) Blake: Det är såhär man krossar dynastier. Fallon: Nej, det är såhär nya dynastier föds.”116

Familjen Carrington lever ett gott och lyxigt liv och kan köpa det dem vill ha. Blake menar att ”vår förmögenhet och makt ger oss privilegier att göra mycket gott. För att bidra, måste vi skydda det vi har.”117 Blake visar detta genom att bland annat köpa folks förtroende. När Christal är med sina väninnor, kommer en servitris in med en hel låda Champagne och hälsar att den är från Mr. Carrington. Christal som vill skicka tillbaka lådan kontras av sina

112OS-S1, av. 9. 113OS-S1, av. 9&10. 114OS-S1, av. 4. 115OS-S1, av. 4. 116RB-S1, av. 22. 117RB-S1, av. 7. 31

väninnor som säger att även om Christal inte kan köpas, så kan hennes väninnor göra det. Blake har även köpt en polis, Stansfield som ser till att skydda Blake vid incidenter och mörklägga allt han gör.118

Ett annat exempel är när Blake ska kontraktera en fotbollsspelare till sitt fotbollslag, som han försöker muta med tillgångar för att få honom med i laget.

Blake: Du kan köpa vad du vill i hela världen, det är makt. Jag har den makten och jag älskar det. Spelaren: Jag har redan makt och jag vill inte bli styrd av en rik snubbe som vill ha med mig i ett lag.119

Culhane som inte längre är chaufför till Blake är nu en partner inom fotbollslaget. Culhane är med på mötet och ber att få tala enskilt med spelaren. Culhane tilltalar spelaren på deras eget ”språk” och nämner att båda gick på samma skola i tonåren och bodde i samma kvarter som barn. Detta resulterar i att spelaren sedan godkänner att vara med i laget, men endast för att Culhane jobbar med laget.

118RB-S1, av. 1. 119RB-S2, av. 11. 32

7. Analys och diskussion Efter att ha jämfört originalserien med rebooten kan man urskilja en röd tråd mellan karaktärernas framställning, samtidigt som vissa aspekter lagts till, finslipats eller plockats bort. Rebooten har ett snabbare tempo i handlingen eftersom flera rollkaraktärer dyker upp på ett tidigare stadium jämfört med originalserien. Frågan är hur de centrala rollfigurerna framställs i såpoperan Dynastin från 1980-talet i jämförelse med rebooten som kom år 2017 och framåt?

7.1 Diskussion om rollernas framställning i originalserien samt rebooten.

Det vi kan konstatera är att rollkaraktärerna har förändrats på ett ojämnt sätt när det gäller deras framställning från originalet till rebooten. Blake och Alexis är de rollkaraktärer som har förändrats minst. Detta kan bero på tre faktorer. Det första faktorn är att de kännetecknas som platta karaktärer och inte förändras i större utsträckning. Den andra faktorn är att aktörerna som ser på serien förväntar sig att Blake och Alexis fortfarande har samma framställning från originalet till rebooten såsom att Blake ska vara bestämd, arrogant och mäktig medan Alexis ska vara en bitch(häxa) som gillar att sabotera för andra. Den tredje faktorn handlar om den stereotypiska framställning Blake och Alexis har, såsom att deras egenskaper som beteende och yrke kan identifiera hur omgivningen väljer att se på dem. Skulle deras roller och identitet förändras skulle aktörerna tappa sina förväntningar på deras framställning.

Krystle/Christal/Christle, Fallon, Steven Michael, Sammy Jo, Jeff och Cecil är de karaktärer som har förändrats mest och ses som runda karaktärer. Förändringen har gjort dem mer öppna, levande och fått fler motstridiga egenskaper, både i sitt sätt att vara och aspekter som kön, genus, sexualitet och etnicitet. Till teorin om roll och identitet kan Christal och Christle lyftas in, då Christal utgav sig för att vara en person hon egentligen inte var. Identiteten är, precis som Andersson och Johansson menar, viktig då den behövs för att beskriva hur människor särskiljs. Teorin lämpar sig även till Sammy Jos könsidentitet eftersom karaktären går från att vara en kvinna till en man med olika egenskaper och personligheter. Denna identitetsprocess stämmer överens med tidsuppfattningen som Andersson och Johansson diskuterar. När det gäller Stevens sexuella framställning och identitet kan även den kopplas till teorin om vad som anses vara normalt och avvikande. Hans sexuella läggning går nämligen från att vara avvikande, ovälkommen i familjen till att vara normal och känna sig

som en familjemedlem. Denna definitionsmakt kommer från Blake som avgör hur andra skall se på Stevens sexualitet, samt hur Blake själv valde att acceptera hans sons sexuella läggning. Denna koppling kan även göras till Sammy Jo som i originalet inte blev accepterad som Stevens fru, men som blir accepterad som Stevens man i rebooten.

Sammanfattningsvis har rollkaraktärerna en mixad förändring när det gäller hur de framställs över tid. En minoritet av karaktärerna har här samma egenskaper, men majoriteten har finslipats, justerats och tillkommit medan andra egenskaper har plockats bort. Detta kan med fördel ha blivit till det ”bättre” om vi ser hur rebooten framställer rollkaraktärerna. Trots att originalet är en klassiker så finns det kommersiella skäl till att framhäva fler egenskaper bland karaktärerna, men också till att göra handlingen mer humoristisk, då det har varit något som publiken efterfrågar.

7.2 Hur har rollkaraktärerna förändrats med avseende på kön, genus, etnicitet, sexualitet och makt i tv-serien?

Kön: Förändringen som kan relateras till kön är att kvinnorna har gått från att vara hemmafruar till att ha ett jobb och vara karriärkvinnor. Bland annat nekas Krystle till att få jobba i originalet men blir operativchef i rebooten. Använder vi Hirdmans begrepp om genuskontrakt visar detta hur arbetsfördelningen mellan könen ter sig, där normen har varit att det är mannen som ska vara den som arbetar och kvinnan bör vara hemma. Trots att kvinnan vill arbeta ses det som ett avvikande element. Denna typ av maktdimension ses tydligt eftersom männen har högre positioner i serierna. Däremot får kvinnorna en större roll när det gäller akutsituationer. Bland annat när Blake hamnar i knipa; då ber han Krystle i originalserien och Fallon i rebooten att ta över hans position. Detta skulle han aldrig be Fallon göra i originalserien. Men i rebooten blir Fallon en framgångsrik kvinna som driver flera bolag. Med andra ord är det kvinnan en man kan förlita sig på. Samtidigt sker det förändringar när det handlar om jämlikhet. Blake vill i rebooten att han och Fallon ska bli partners och driva ett nytt imperie och här visar genusvetenskapen att även om män och kvinnor driver ett samhället tillsammans, så kommer mannen alltid ha fler fördelar av det icke- jämställda samhället. Trots detta går förändringen åt rätt håll; även om de kvinnliga rollkaraktärernas jobbposition inte går att jämföra med männens når kvinnorna framgång successivt.

Samtidigt visar förändringen av könsnormer att Sammy Jo numera har gått från att vara kvinna till en man och precis som tidigare diskussion om könsidentitet tar den processen tid. Det visar sig även att könsidentiteten för den kvinnliga karaktärens egenskaper och personlighet är långt ifrån vad som gäller för den manliga karaktären. Samtidigt visar förändringen att begreppet kön något biologiskt. Fagerström och Nilson har därmed rätt när det gäller att kvinnorna framställs mindre än män när det gäller mediepresentationen. Denna könsmaktsordning har inte fört något positivt med sig när det gäller förändringen av kön i serien. Trots att Sam numera har fler positiva egenskaper såsom personlighet så handlar det om att det är fler män än kvinnor som har större könsfördelningen i media.

Genus: När det gäller genusframställningen av könen visar den på en tydlig stereotypisk genusslentrian där det sker av vana och upprepningar hur kvinnor och män bör framställas. Exempelvis framhäver kvinnorna i rebooten numera sina kroppar med urringade och korta outfits; trots att de redan i originalet framhävde sina kroppar, syns det mer i rebooten, likaså är de vackra och unga. När det gäller männens klädsel och utseende har den däremot förändrats från att vara lite mer gubbigare till mer trendigt. Däremot visar männen stereotypt mer i rebooten att de är hälsosamma och muskulösa. Liljequist forskningsresultat visar dock att det sensuella är något som publiken brukar avnjuta antingen genom att sluta jämföra sig med rollkaraktärerna eller genom att bryta genusmönstret och gilla serien oavsett hur de själva ser ut.

Sammy Jo är den rollkaraktär som mest förändras i relation till genus i originalet. Hennes bakgrund är att mecka med bilmotorer snarare än att hålla på med smink och shopping. Dessa egenskaper blir inte självklara eftersom normen att en kvinna endast bör vara intresserad av sådant som är kvinnligt och män intresserade av manliga saker blir att de socialt inlärda egenskaperna bryts rörande könet.

Ser vi till hur genusmönstret är så bryter Christal det genom att sitta på Blakes stol men han kontrar denna maktaspiration med att hänvisa att det är tradition att han ska stycka kalkonen vid den platsen och det gör han alltid. Det är ett visst tecken på genusslentrian. Ett annat exempel är att Fallon är en av de rollkaraktärer som bryter genusmönstret i rebooten genom att säga ifrån och stå för det hon säger och gör. Inte minst ses detta när hon möter Tim Myers vid hissen. Kontraktet hon vill ha av honom får hon inte förrän de spelar om det på pokerkvällen. Där vinner Fallon spelet och utrycker att hon har mer stake än honom, det är

därför hon vinner. Trots att Jarlsbro i sin forskning drar slutsatsen att kvinnans plats i en såpopera är mindre än mannens så motsäger Fallon detta genom att spela poker för att få makt och vågar för sig genom att vara en karriärkvinna och uttala sig vågat. Det är möjligt att när Jarlbro forskade om genus så hade ingen förändring skett men eftersom samhällsutvecklingen går framåt så visar det numera att kvinnor vågar ta för sig och stå för sina ord, såsom att våga ta mer plats ute i samhället. Däremot har Jarlbro en poäng när hon menar att vi bör sluta sätta kvinnor och män i stereotypiska fällor och istället våga bryta genusmönstret.

Etnicitet: Förändringen rörande de etniska aspekterna har gått från att knappt ha några etniska variationer i originalet till att de blir mer mångkulturellt i rebooten. Detta syns främst då de icke-vita rollkaraktärerna i rebooten har fått en större plats, såsom att de är afroamerikaner, latinamerikaner, nyzeeländare samt vita och mörkhyade. Förändringen visar att det är accepterat med mer mångfald oavsett etnicitet och nationalitet. Detta är något som originalet till en början tog avstånd ifrån med sin bristande mångfald. Trots det, visar även rebooten på inslag av rasism såsom diskussionen om vi och dem när farfar Thomas kommer på besök. Även om rebooten gör ställningstagandet att variera de sociala relationerna mellan grupper som är kulturellt avgränsade till varandra, så väljer de att framhäva det mångkulturella mer. Wikström som fokuserar på etnicitet har en poäng att begreppet etnicitet får en helt annan innebörd om vi kopplar ihop det tillsammans med kön eller sexualitet. Dessa exempel syns tydligt i rebooten, bland annat på Sam som är latinamerikan och homosexuell man eller Jeff och Cecil Colby som är manliga afroamerikaner. Detta utmärker sättet hur de framställs. Frågan är bara hur avgörande det är att framställningen av dem kombinerar flera aspekter/kombinationer. Den diskussionen blir inte djupare än såhär.

Sexualitet: När det gäller förändringen kring sexualitet i serierna har det gått från att homosexualitet sågs som avvikande till att bli mer acceptabelt och normalt. Steven var den rollkaraktär som präglades av både förnedring och avsky på grund av hans sexuella läggning. Både Blake och hans chef Walter Lankershim försökte med makt att förändra hans inställning till att bli heterosexuell. Här kan de sociala konstruktionerna kring faktorerna ligga bakom, såsom att ens verklighetssyn påverkar hur människors värderingar, åsikter och normer är. Precis som Allwood och Erikson syftar till, påverkar det ens roll och beteende. Blake visade i originalserien ingen acceptans kring sonens sexualitet men den förändrades i rebooten. Denna förändring har skett i samband med hur samhället utvecklas. Precis som Andersson och

Johansson syftar på i teorin om socialkonstruktivism, så handlar det om synen på hur kunskapen förändras. Både de när de gäller vilka föreställningar, värderingar och normer människor har, så ser vi att föreställningarna har förändrats under historiens gång och denna process kommer alltid att stå i rullning. Däremot anses homosexualitet inte alltid som det normala. Det kommer alltid finnas människor som anser att homosexualitet är något avvikande. Det exemplet finns med i rebooten när Steven och Sam har svensexa.

Makt: Vid analysen av makt finns de inga tecken på att det har förändrat rollkaraktärerna då Dynastin präglar av olika maktsituationer. Exemplen som gavs i originalserien visar att Krystle är den som hamnar i dessa maktsituationer. Det är inte så konstigt eftersom hon inte är van vid lyxen och att hon kommer från en arbetsklassfamilj. Trots att hon försöker komma in i familjen blir hon nobbad av tjänstepersonalen. Detta resulterar till att Blake samlar personalen och instruerar dem att hädanefter rätta sig efter Krystle. Denna typ av makt kan relateras till Fagerström och Nilsons diskussion när de använde Foucaults maktdimension. De menar att ingen kan äga makt och i detta fall äger varken Krystle, Blake eller tjänstepersonalen makt men den kan utövas och i detta fall handlar det om hur valet av handlingarna sköts. Denna typ av handling ser vi tydligt när Blake utgör en våldtäkt på Krystle trots mot hennes vilja att ha samlag.

I rebooten fortsätter makten att utövas, bland annat köper Blake folk för pengar, detta är ingen förändring mot tidigare, däremot lyckas han inte alltid vinna trots de maktresurser han besitter. När han ska köpa en fotbollsspelare blir han nobbad av spelaren som inte vill bli köpt av en rikemanssnubbe men när Michael talar med spelaren ändrar spelaren sitt beslut. Det spelar alltså ingen roll hur mycket makt som finns. Foucault har en poäng här eftersom det enda som avgör hur makten förmedlas, är det vi säger och tänker samt hur vi utformar våra handlingar. Culhane talade samma klarspråk som spelaren, det var därför hans beslut ändrades. Samtidigt hanterade Culhane bättre makt än Blake.

Sammanfattningsvis går det att konstatera att aspekterna kön, genus, etnicitet, sexualitet och makt har förändrat rollkaraktärerna mer eller mindre. Frågan är bara om den västerländska samhällsförändringen kan ha påverkat rollfigurernas framställning.

7.3 Hur har den förändrade tidsandan påverkat förskjutningarna av rollkaraktärerna i serien?

Ser vi till tidigare diskussion så har rollkaraktärerna förändrats mer i vissa aspekter än andra. Frågan vad som har påverkat detta handlar givetvis om vad vi människor har för verklighetssyn, vilka värderingar, normer och åsikter vi har. Detta gäller inte minst diskussioner om sexualitet, etnicitet och genusframställning med avseende på jämlikhet i samhället. Relaterat till de egna erfarenheterna och de kontraster som har framkommit vid analysen följer här en kort diskussion kring några aspekter av den västerländska samhällsförändringen

Uttrycket ”det var bättre förr” kan inte relateras till denna diskussion då originalserien visade att kvinnornas plats fanns i hemmet och de inte förväntades arbeta. Originalserien visar att majoriteten av rollfigurerna kommer från olika delstater i USA, förutom Alexis som var från England. Resterande rollkaraktärer med etnisk/icke- vitt påbrå utgjorde minimal framställning i serien och fick inte större position än det. Samtidigt visade även originalseriens första säsonger på att homosexualitet var något avvikande och något som skulle botas. Förändringarna har påverkat rollkaraktärernas framställning till det ”bättre” i rebooten då producenterna valt att framhäva variationerna mer, exempelvis genom att kvinnans position är mer än att vara hemma. Här visas det att kvinnor kan ha en jobbkarriär och lyckas med framgång även om det har en roll som hustru och sköter andra familjeangelägenheter. Den hierarkiska skillnaden mellan män och kvinnor visas här på en minimal nivå jämfört med i originalserien.

När det gäller den etniska faktorn har det påverkat framställningen av rollkaraktärerna genom att olika samhällsrörelser sen tidigare decennier har lyft upp frågor som gör att flera etniska grupper får bli en del i samhället genom att synas och höras.120 Detta hypotetiska antagande visar och stärker även den mångkulturella gruppsammansättningen. Det har blivit mer accepterat att blanda etniciteter och nationaliteter genom att flera karaktärer härstammar från olika länder i världen. Den etniska förändringen har även påverkat rollkaraktärernas yrkesval så att de kan jobba med vad de vill.

120Edling, Christofer & Liljeros, Fredrik (red.), Ett delat samhälle: makt, intersektionalitet och social skiktning, 2. rev. och utök. uppl., Liber, Stockholm, 2016, s,83. Se även Wikström, Hanna,2009, s,89.

Tack vare mobilisering av politiska rörelser som var aktiva under 1970– och 1980-talet så har förändringar skett vilket gjort att HBTQ- personer har rätten att känna sig fria både kroppsligt, själsligt och politiskt med hjälp av den sexuella revolutionen.121 Förändringen kring sexualitet har också påverkat framställningen av rollfigurernas i accepterande riktning, och de visar sig numera att oavsett läggning skall en person kunna älska vem den vill samt bli accepterad i samhället utan att med makt och tvång känna sig avvikande.122 Förändringen visar också att det numera är viktigt att berätta och lyfta upp historier kring sexuella trakasserier och övergrepp, i form av Metoo-rörelsen. Det är något som man behöver fortsätta bekämpa ute i samhället.123 Men i det stora hela och handlar det om att sexualitet ska innebära en frihet för människan.124

Sammanfattningsvis kan konstitueringen av tv-serien Dynastin - trots att originalet har en kultstatus med starka uppmärksammade rollfigurer – visar att förändringar som gjorts blivit till det ”bättre” när det gäller framställningen av rollkaraktärerna sett i relation till kön, genus, etnicitet, sexualitet och makt.

121Löfgren-Mårtenson, Lotta, Sexualitet, första upplagan, Liber, Malmö, 2013, s,45. 122Löfgren-Mårtenson, Lotta,2013, s, 46. 123https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-kvinnor/sexuella-trakasserier/metoo Hämtad 22/1– 2021. 124Löfgren-Mårtenson, Lotta,2013, s, 46. 39

9. Didaktisk reflektion

Såpoperan Dynastin ingår i kategorin populärkultur, därför skulle tv-serien kunna användas på gymnasiet inom ämnet historia. Såpan kan användas som en examination eller i en klassrumssituation, där eleverna skulle kunna se på ett avsnitt från respektive serie för att se hur framställningen av kön, genus, etnicitet och sexualitet belyses. Eleverna skulle därefter kunna genomföra en skriftlig eller muntlig diskussion där de ska förklara vilka aspekter de har hittat och koppla dem till viktiga och stora samhällsförändringar som har skett under tidsperioden mellan serierna. Detta kan appliceras på historieämnets syfte där Skolverket skriver att ”eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse av olika tiders levnadsvillkor och förklara människors roller i samhällsförändringar.”125

Genom att använda Dynastin eller en annan tv-serie i ämnet, ska eleverna förstå att ”historia används för att både påverka samhällsförändringar och skapa olika identiteter.”126 Detta ger eleverna möjlighet att kunna utveckla och värdera en bredare förståelse, exempelvis genom att se hur rollkaraktärernas framställning ser ut i tid och rum historiskt sett men även kunna reflektera kring identitet samt verklighetsuppfattning av serien.127

Dynastin har både kvinnliga och manliga rollkaraktärer och de framställs på olika sätt. Därför hade det varit relevant att ha en examination som kan vara aktuellt att genomföra antingen i historia 1a1, historia 1a2 samt historia 1b. I det centrala innehållet på dessa tre kurser står det att undervisningen ska bidra till ett:

Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.128

125Skolverkets hemsida, Läroplan, program och ämnen i gymnasieskolan , Gymnasieprogrammen, Ämne – Historia. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3Fsubje ctCode%3DHIS%26courseCode%3DHISHIS01a1%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor _HISHIS01a1

126Skolverkets hemsida, Läroplan, program och ämnen i gymnasieskolan , Gymnasieprogrammen, Ämne – Historia. 127 Skolverkets hemsida, Läroplan, program och ämnen i gymnasieskolan , Gymnasieprogrammen, Ämne – Historia. 128Skolverkets hemsida, Läroplan, program och ämnen i gymnasieskolan , Gymnasieprogrammen, Ämne – Historia, det centrala innehållet i kurserna historia 1a1, 1a2 samt 1b. 40

Det skulle även vara lämpligt att använda serien i kurserna historia 2a och historia 2b som fokuserar endast på kultur. I båda kurserna står det att det centrala innehållet fokuserar på ”hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur.”129Arbetsområdet med serien skulle bli bredare och få större plats i relation till vad eleverna bör kunna, såsom hur historia skildras mellan tv-seriens versioner samt att se vilka samhällsförändringar som har gjorts.

Oavsett vilken examination och kurs det skulle bli, är det viktigt att belysa att eleverna har möjlighet att ” presentera resultatet av sitt arbete med hjälp av varierande uttrycksformer, såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av digitala verktyg.”130 Det digitala verktyget skulle vara att se avsnitten under lektionstid. En nackdel med att visa avsnitten i skolan är att varken dvd-boxar eller Netflix är något som får visas utan ett godkännande genom licens eller avtal. Originalserien är köpt i butik och är avsedd för privat bruk, likaså är rebooten avsedd för privat bruk då den hämtas på en laglig strömningstjänst. För att kunna visa detta i skolan krävs en upphovsrättsligande godkännande såsom att kommunen eller att en fristående skola har tecknat ett ”skolbandningsavtal med Copyswede.”131

129Skolverkets hemsida, Läroplan, program och ämnen i gymnasieskolan , Gymnasieprogrammen, centrala innehållet i kursen 2a. 130Skolverkets hemsida, Läroplan, program och ämnen i gymnasieskolan , Gymnasieprogrammen, Ämne – Historia. 131Upphovsrätt för film, radio och tv-program i skolan. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration- och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/upphovsratten-for-film-radio--tv-program-i-skolan 41

10. Referenser

Dynastin avsnitt: Originalserien – Dvd-boxar Säsong ett: Pilotavsnitt ett, två, tre – Olja. Avsnitt fyra – Smekmånaden. Avsnitt sex – Fallons bröllop. Avsnitt åtta – Bordellen. Avsnitt nio – Krystles lögn. Avsnitt tio – Halsbandet. Avsnitt tolv- Födelsedagsfesten. Avsnitt tretton – Separationen. Avsnitt fjorton – Blake hamnar i fängelse. Avsnitt femton – Testamentet. Säsong två Avsnitt två – Domstolsbeslutet. Avsnitt åtta – Mötet i mellanöstern. Avsnitt nio – Psykiatrikern. Avsnitt femton – Festen. Avsnitt tjugo – Upprensningen. Avsnitt tjugotvå – Klippan. Rebooten – Netflix hemsida. https://www.netflix.com/se/title/80179394 Säsong ett: Avsnitt ett - Jag kände knappt igen dig. Avsnitt två – Spotta bara ut det. Avsnitt fem – Bolagsslampan. Avsnitt sju - - En smak av sin egen medicin. Avsnitt nio – Ruttna saker.

Avsnitt tolv – Löften du ej kan hålla. Avsnitt fjorton – Blake Carringtons sanningar. Avsnitt femton – Det är vår tur nu. Avsnitt tjugoett – Din smutsiga lilla slampa. Avsnitt tjugotvå - Börja om från början. Säsong två: Avsnitt sex – Häxan . Avsnitt elva – Tål inte att se dig. Avsnitt tretton – Även maskar kan föröka sig. Avsnitt femton – Moderligt överbeskyddande. Avsnitt sexton – Sorgliga, otacksamma män. Avsnitt nitton – Min sjukdom. Avsnitt tjugoett -Blod är viktigare än pengar. Avsnitt tjugotvå – Svek, avundsjuka och lögner.

Tryckta Källor: Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin G., Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper, Andra upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2017.

Arvidson, Markus & Johansson, Sara, Roll och identitet: en socialpsykologisk introduktion, Första upplagan, Gleerups, Malmö, 2017. Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Fjärde [omarbetade och aktualiserade] upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2018. Carlsson Wetterberg, Christina & Jansdotter, Anna (red.), Genushistoria: en historiografisk exposé, Studentlitteratur, Lund, 2004

Edling, Christofer & Liljeros, Fredrik (red.), Ett delat samhälle: makt, intersektionalitet och social skiktning, 2. rev. och utök. uppl., Liber, Stockholm, 2016.

Fagerström, Linda & Nilson, Maria, Genus, medier och masskultur, Gleerup, Malmö, 2008. Drotner, Kirsten (red.), Medier och kultur: en grundbok i medieanalys och medieteori, Studentlitteratur, Lund, 2000.

Jarlbro, Gunilla, Medier, genus och makt, Studentlitteratur, Lund, 2006.

Liljequist, Marianne, Våp, bitchor och moderliga män: kvinnligt och manligt i såpoperans värld, 1. uppl., Boréa, Umeå, 2000.

Löfgren-Mårtenson, Lotta, Sexualitet, första upplagan, Liber, Malmö, 2013.

Schemering, Christopher, The soap opera encyclopedia, 1. ed., Ballantine Books, New York, 1985.

Wikström, Hanna, Etnicitet, 1. uppl., Liber, Malmö, 2009.

Internetbaserade källor: EOnline! Nomineringar och vinnare för kategorin Revival show of 2018. https://www.eonline.com/news/963752/2018-people-s-choice-awards-complete-list-of- nominations (Hämtad 1/12–2020.) EOnline, Recension av rebooten Dynastin. https://www.eonline.com/news/879808/rapid-fire- reviews-all-hail-dynasty-s-soapy-return-on-the-cw (Hämtad 1/12–2020.) Filmmanus klart för Dynastin. Intervju med Richard Shapiro. https://www.eonline.com/news/220158/shoulder-pad-alert-another-classic-prime-time-soap- is-headed-for-the-big-screen (Hämtad 30/11–2020.) Golden Globe- Dynastin vinnare år 1984. https://www.goldenglobes.com/winners- nominees/1984?page=3 (Hämtad 30/11–2020.) Intervju med producenterna av rebooten Dynastin. https://www.emmys.com/news/mix/first- sight (Hämtad 23/11 – 2020.)

Klein Joe, The real star of Dynasty, Esher Shapiro and her dynasty, New York, 1985-09-02. https://books.google.se/books?id=KxMCAAAAMBAJ&q=pamela+sue+martin+leave+dynast y&pg=PA32&redir_esc=y#v=onepage&q=pamela%20sue%20martin%20leave%20dynasty& f=false (Hämtad 30/11–2020.) Metoo. https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-kvinnor/sexuella- trakasserier/metoo (Hämtad 22/1–2021.)

Rotten Tomatoes, rankning av reboot dynastin säsong ett. https://www.rottentomatoes.com/tv/dynasty/s01 (Hämtad 1/12–2020.) Skolverkets hemsida, ämne historia i gymnasieskolan. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsu bject.htm%3FsubjectCode%3DHIS%26courseCode%3DHISHIS01a1%26tos%3Dgy&sv.url= 12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor_HISHIS01a1 (Hämtad 2/12–2020.)

Skolverkets hemsida, så funkar upphovsrätten för film, radio, tv-program i skolan. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/upphovsratten-for-film-radio--tv-program-i-skolan (Hämtad 2/12–2020.) Sturges, Fiona, The good, the bad and the wildly bitchy, Independent, 2011-01-27. https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/tv/features/the-good-the-bad-and-the- wildly-bitchy-2192378.html (Hämtad 30/11–2020.) Tv på 1980-talet. https://80-talet.se/tv-80-talet/ (Hämtad 23/11–2020.)