Regionstyrelsen

Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

REGIONSTYRELSEN

Tid onsdag 03 juni 2015 09:00

Plats Lokal Oden, Sigridsområdet, Emil Lindells väg 15, Växjö

Kallade Ordinarie ledamöter Anna Fransson (S), ordförande Robert Olesen (S), vice ordförande Suzanne Frank (M), 2:e vice ordförande Helen Bengtsson (S) Magnus Carlberg (S) Martina Gustafsson (S) Henrietta Serrate (S) Lennart Värmby (V) Michael Öberg (MP) Roland Gustbée (M) Göran Giselsson (M) Sven Sunesson (C) Britt-Louise Berndtsson (C) John Hed (SD) Eva Johnsson (KD)

Ersättare Charlotta Svanberg (S) RosMarie Jönsson Neckö (S) Peter Freij (S) Ragnar Lindberg (S) Joakim Pohlman (S) Olof Björkmarker (S) Daniel Liffner (V) Cheryl Jones Fur (MP) Mikael Johansson (M) Pernilla Tornéus (M) Viktor Emilsson (M) Elizabet Peltola (C) Ingrid Hugosson (C) Maria Sitomaniemi (SD) Yngve Filipsson (FP)

Utskriftsdatum: 2015-05-28 1 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

Övriga kallade Johan Jarl, Sekreterare Katarina Jonasson Per-Henrik Nilsson Martin Myrskog Jens Karlsson Maria Granath Anna Widströmer Marianne Johansson Hellström Ulrika J Gustafsson Lillemor Ahlgren Styrbjörn Östberg

Utskriftsdatum: 2015-05-28 2 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

1. Val av justerare samt tid för justering

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta

att utse Suzanne Frank att jämte ordförande justera mötets protokoll samt

att justering sker 2015-06-05.

2. Godkännande av föredragningslista

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta

att godkänna föredragningslista enligt förslag daterat 2015-05-28.

3. Regiondirektörens rapport

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta

att notera informationen till protokollet.

Sammanfattning Regiondirektören rapporterar om aktuella frågor.

Övrigt Föredragande

Martin Myrskog, regiondirektör

Utskriftsdatum: 2015-05-28 3 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

4. Budget 2016 med flerårsplan 2017-2018 Region Kronoberg 14LTK1381

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår att regionstyrelsen rekommendera regionfullmäktige besluta

att fastställa upprättat förslag till Budget 2016 med flerårsplan 2017-2018, de uppdrag som följer av denna, samt prognosantaganden, driftbudgetram 5 381 mnkr och investeringsram 611 mnkr för år 2016,

att fördela driftbudgetram 2016 på 5 381 mnkr enligt följande:

- hälso- och sjukvårdsnämnd 3 514 mnkr

- trafiknämnd 303 mnkr

- regional utvecklingsnämnd 50 mnkr

- kulturnämnd 51 mnkr

- styrelsen för Grimslövs folkhögskola 10 mnkr

- vårdval 854 mnkr

- regionservice 26 mnkr

- regionstab 69 mnkr

- regiongemensamt 333 mnkr

- förtroendemannaorganisation 32 mnkr

- generell prisuppräkning 140 mnkr (som fördelas senare),

att fastställa vårdersättning primärvård för 2016 till 3 794 kr exklusive moms per listad och år,

att fastställa barntandvårdspengen för 2016 till 1 316 kr per barn och år 3 -19 år för behandlingsansvar och för barn 0-2 år 266 kr per barn och år och för barn- och ungdomar 3 -19 år 166 kr per barn och år för områdesansvar,

att hänskjuta beslut avseende skattesats, resultat-, finansierings- och balansbudget för år 2016 till regionfullmäktiges sammanträde i november 2015 samt

att regionstyrelsen ger hälso- och sjukvårdsnämnden, trafiknämnden, regional utvecklingsnämnden, kulturnämnden och styrelsen för Grimslövs folkhögskola i

Utskriftsdatum: 2015-05-28 4 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

uppdrag att ta fram verksamhetsplaner samt fördela och fastställa driftbudgetram för underliggande driftsnivå.

Sammanfattning Budget för Region Kronoberg är inte bara en ekonomisk plan, utan även en målsättning för den verksamhet som Region Kronoberg bedriver. Budgeten beskriver också en omvärldsanalys där de trender och händelser i vår omvärld lyfts fram som kan påverka Region Kronobergs verksamhet. Den här budgeten är en treårsplan som utgår från nuläget och ger en tydlig målsättning fram till 2018. Region Kronobergs ledning och styrning ska kännetecknas av en tydlig inriktning om vad som ska göras och en beskrivning av hur inriktningen ska genomföras. Därigenom skapas en långsiktig strategi som kan mätas och följas upp under hela perioden.

Som ett led för att uppnå en hållbar ekonomi har fullmäktige beslutat att Region Kronoberg ska ha ett resultatmål över tid om 2 procent. Det medför sammantaget årligen ett resultatkrav på cirka 100 miljoner kronor, motsvarande 2 procent av de samlade intäkterna för skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag.

Hälso- och sjukvården har sedan centrumbildningen haft sanktionerade budgetunderskott. Revisorerna har påtalat att denna typ av överenskommelser i budgeten är olämpliga. För att ge hälso- och sjukvårdsnämnden förutsättningar att åstadkomma en ekonomi i balans görs i 2016 års budget och flerårsplan 2017- 2018 kraftiga resursförstärkningar. Detta tillsammans med långsiktigt strategiskt arbete för att klara personal- och kompetensförsörjning utgör merparten av de drygt 100 miljoner kronor som tillförs hälso- och sjukvårdsnämnden.

I Region Kronobergs budgetprocess tar fullmäktige beslut om uppdragsdelen av budgeten i juni. Eftersom skatteprognoser och nivåer på statsbidrag förändras under hösten beslutar fullmäktige om finansiering i november. För att uppnå en ekonomi i balans och överskottsmålet om 2 procent indikerar dock denna budget ett behov av inkomstförstärkning i form av skattehöjning på 40 öre.

Regionstyrelsens arbetsutskotts beredning

Suzanne Frank (M) meddelar att budgetförslag från Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet kommer att lämnas vid regionstyrelsen 2015- 06-03 samt att dessa partier inte deltar i arbetsutskottets förslag till beslut till regionstyrelsen.

Beslutsunderlag

Utskriftsdatum: 2015-05-28 5 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

 Budget 2016 med flerårsplan 2017-2018 Region Kronoberg  Budget 2016 med flerårsplan 2017-2018 från arbetsutskottet

Utskriftsdatum: 2015-05-28 6 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

5. Gröna Kronoberg 2025 – regional utvecklingsstrategi (RUS) 14LTK948

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår att regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta

att fastställa Gröna Kronoberg 2025, regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län, i enlighet med upprättad skrivelse.

Sammanfattning Ärendet gäller fastställande av Gröna Kronoberg 2025, regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län 2015-2025. Den ersätter nuvarande regionala utvecklingsprogrammet och ska aktualitetsprövas vart fjärde år.

Strategin har tagits fram i en bred process där 950 deltagare från offentlig, privat och ideell sektor har deltagit i dialogfasen (54 % kvinnor/46 % män). Strategin har också varit på remiss.

Slutlig layout och språkgranskning görs i samråd med kommunikationsavdelningen efter beslut om fastställande.

Tidigare beredning

Regionala utvecklingsnämnden beslutade § 63/15 att rekommendera regionstyrelsen rekommendera regionfullmäktige besluta

att fastställa Gröna Kronoberg 2025, regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län, i enlighet med upprättad och kompletterad skrivelse.

Regionstyrelsens arbetsutskotts beredning

Vid regionstyrelsens arbetsutskotts beredning yrkar Olof Björkmarker (S), Lennart Värmby (V), Michael Öberg (MP) och Roland Gustbée (M) bifall till föreliggande förslag till regional utvecklingsstrategi.

Beslutsunderlag  Gröna Kronoberg 2025 - regional utvecklingsstrategi (RUS)

Utskriftsdatum: 2015-05-28 7 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

 §63 Gröna Kronoberg 2025 – regional utvecklingsstrategi (RUS)  Gröna Kronoberg 2025_Till RS_RUNs ändringar  Gröna Kronoberg 2025 - Sammanfattning

Utskriftsdatum: 2015-05-28 8 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

6. Regional Innovationsstrategi 14LTK1171

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår att regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta

att fastställa Regional Innovationsstrategi för Kronobergs län i enlighet med upprättad skrivelse.

Sammanfattning Ärendet gäller beslut om Regional Innovationsstrategi för Kronobergs län. Strategin har tagits fram i en bred process där ca 300 personer runt om i länet deltagit. Strategin har även varit ute på remiss. Regionala Utvecklingsnämnden har diskuterat strategins innehåll och fattade beslut om nuvarande version vid nämndens möte den 7 maj 2015.

Slutlig layout och språkgranskning görs i samråd med Kommunikationsavdelningen efter beslut om fastställande.

Tidigare beredning

Regionala utvecklingsnämnden beslutade § 64/15 föreslå regionstyrelsen att rekommendera regionfullmäktige besluta

att fastställa Regional Innovationsstrategi för Kronobergs län i enlighet med upprättad skrivelse.

Beslutsunderlag  Regional Innovationsstrategi  §64 Regional Innovationsstrategi  RIS - slutdokument beslutad RUN  Sammanfattning Regional Innovationsstrategi för Kronobergs län

Utskriftsdatum: 2015-05-28 9 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

7. Riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i nämnder, bolag, stiftelser och föreningar 14LTK1257

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår att regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta

att komplettera Riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i bolag, stiftelser och föreningar med Riktlinjer för regionstyrelsens uppsiktsplikt i nämnder samt

att fastställa Riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i nämnder, bolag, stiftelser och föreningar.

Landstingsfullmäktige fastställde 2014-04-29 Riktlinje för landstingsstyrelsens uppsiktsplikt i bolag, stiftelser och föreningar. Riktlinjen reviderades 2015-02-25 för att anpassas till lagändringar som trädde i kraft 1 januari 2015.

I riktlinjen fastslogs att landstingsfullmäktige även skulle fastställa en riktlinje för landstingsstyrelsens uppsikt över nämnder. Förslaget är att Riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i bolag, stiftelser och föreningar kompletteras med anvisningar för regionstyrelsens uppsiktsplikt i nämnder till ett dokument Riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i nämnder, bolag och stiftelser.

Beslutsunderlag  Revidering av Riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i bolag, stiftelser och föreningar med tillägg av regionstyrelsens uppsiktsplikt i nämnder  Revidering av Riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i nämnder, bolag, stiftelser och föreningar

Utskriftsdatum: 2015-05-28 10 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

Utskriftsdatum: 2015-05-28 11 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

8. Reglemente för intern styrning och kontroll för Region Kronoberg 15RK820

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår att regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta

att fastställa reglemente för intern styrning och kontroll för Region Kronoberg.

Sammanfattning Mot bakgrund av bildande av Region Kronoberg föreslås revidering av Region Kronobergs reglemente för intern styrning och kontroll.

Detta reglemente syftar till att säkerställa att regionstyrelsen, nämnderna, samt de majoritetsägda bolagens styrelser upprätthåller en god intern styrning och kontroll för att med rimlig grad säkerställa att följande uppnås:

- Fastställda mål i budget och verksamhetsplan uppfylls.

- Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m.

- Ändamålsenliga och väl dokumenterade system och rutiner för styrning.

- En rättvisande och tillförlitlig redovisning och information om verksamheten.

- Säkerställande av att lagar, policyer, reglementen mm tillämpas.

- Skydd mot förluster eller förstörelse av Region Kronobergs tillgångar.

- Eliminering och upptäckt av allvarliga fel.

- Ge underlag för kontinuerliga förbättringar.

Beslutsunderlag  Reglemente för intern styrning och kontroll  Reglemente intern styrning och kontroll med tillämpningsanvisningar

Utskriftsdatum: 2015-05-28 12 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

Utskriftsdatum: 2015-05-28 13 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

9. Förslag till reviderad budgetprocess för Region Kronobergs budget 2017 med flerårsplan 2018-2019 15RK947

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta

att fastställa budgetprocess för Region Kronobergs budget 2017 med flerårsplan 2018-2019 i enlighet med upprättad handling.

Sammanfattning Region Kronoberg bildades den 1 januari 2015. Under 2014 fastställde dåvarande landstingsfullmäktige och regionfullmäktige en sammanläggningsbudget för Region Kronoberg 2015. Under tidig vår 2015 påbörjades budgetprocessen inför 2016 för fastställande av budget i juni 2015.

Regionstyrelsen uppdrog § 59/15 till regiondirektören att till regionstyrelsens sammanträde i juni 2015 arbeta fram en plan för budgetprocessen 2017. Förslag till reviderad budgetprocess bygger på en dialogbaserad budgetprocess.

Region Kronobergs budgetprocess ska kännetecknas av hög delaktighet och bra beslutsunderlag. Processen ska vara tydlig, enkel att förstå och ska utgå från en analys av omvärld, behov, ekonomi och verksamhet.

Föreslås att regionstyrelsen fastställer budgetprocess för beredning av Region Kronobergs budget i enlighet med upprättad handling att gälla från och med att arbetet med budget 2017 inleds.

Övrigt Föredragande

Ulrika J Gustafsson, planeringsdirektör

Jens Karlsson, ekonomidirektör

Beslutsunderlag  Förslag till budgetprocess för Region Kronoberg 2017 med flerårsplan  Förslag till budgetprocess efter arbetsutskottets beredning

Utskriftsdatum: 2015-05-28 14 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

Utskriftsdatum: 2015-05-28 15 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

10. Trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län 2015-2025 15RK312

Förslag till beslut Regionstyrelsen arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta

att återremittera Trafikförsörjningsprogrammet med målsättningen att fastställa programmet vid regionfullmäktiges sammanträde i november 2015,

att angränsande län ges möjlighet att remissbehandla programmet,

att målformuleringarna arbetas om så att det tydliggörs hur dessa överensstämmer med måluppfyllelsen i den regionala utvecklingsstrategin,

att diskussion förs med kommunerna (lämpligen på kommunalt forum) om på vilket sätt hållplatserna ska skötas framöver, kopplat till förslag i hållplatshandboken,

att tydligare kostnadsredovisa förslag och målsättningar i programmet (t.ex att utbytespunkter ska vara åtgärdade 2025) samt

att genomföra en avstämning av det fortsatta arbetet i regionstyrelsen under hösten 2015.

Sammanfattning Region Kronoberg är Kollektivtrafikmyndighet i Kronobergs län. Kollektivtrafiklagen (SFS 2010:1065) ställer krav på att alla län ska upprätta ett trafikförsörjningsprogram som beskriver hur kollektivtrafiken ska utvecklas och fungera på 15-20 års sikt. Trafikförsörjningsprogrammet ska identifiera behovet av kollektivtrafik inom länet och till viktiga resmål utanför länsgränsen. Det ska beskriva det utbud av kollektivtrafik som förtroendevalda i Kronobergs län långsiktigt vill erbjuda medborgare och näringsliv och därmed ta ansvar för att trafiken kommer att utföras.

Tidigare beredning

Inkomna remissvar har redovisats för trafiknämnden § 33/15, regionala utvecklingsnämnden § 42/15 och § 65/15 samt regionstyrelsen § 101/15. Förslaget har även diskuterats vid ett seminarium i regionstyrelsen 2015-05-13.

Regionstyrelsens arbetsutskotts beredning

Yrkanden

Utskriftsdatum: 2015-05-28 16 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

Vid regionstyrelsens arbetsutskotts beredning görs följande yrkanden:

- Sven Sunesson (C) yrkar att arbetsutskottet ska lämna följande förslag till beslut till regionstyrelsen:

"att återremittera Trafikförsörjningsprogrammet med målsättningen att fastställa programmet vid regionfullmäktiges sammanträde i mars 2016, att angränsande län ges möjlighet att remissbehandla programmet, att diskussion förs med kommunerna (lämpligen på kommunalt forum) om på vilket sätt hållplatserna ska skötas framöver, kopplat till förslag i hållplatshandboken, att tydligare kostnadsredovisa förslag och målsättningar i programmet (t.ex att utbytespunkter ska vara åtgärdade 2025) samt att genomföra en avstämning av det fortsatta arbetet i regionstyrelsen under hösten 2015."

- Regionstyrelsens ordförande Anna Fransson (S) yrkar att Sven Sunessons (C) förslag korrigeras så att programmet istället kan fastställas av regionfullmäktige i november 2015 samt att tillägg görs av följande att-sats: att målformuleringarna arbetas om så att det tydliggörs hur dessa överensstämmer med måluppfyllelsen i den regionala utvecklingsstrategin.

Beslutsordning

Regionstyrelsens arbetsutskott tillstyrker Sven Sunessons (C) förslag till beslut med Anna Franssons (S) korrigeringar.

Beslutsunderlag  Missiv Trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län 2015-2025 efter arbetsutskottets beredning  RS Trafikförsörjningsprogrammet 150306  RS TFP Bilaga1 Behovsanalys 150306  RS TFP Bilaga 2 Hållplatshandbok

Utskriftsdatum: 2015-05-28 17 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

11. Öresundståg - Underhållsverkstad 15RK615

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår att regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta

att godkänna att Öresundståg AB ingår ramavtal och 25 årigt hyresavtal med Region Skåne avseende nyttjande av verkstadsdepå till självkostnad,

att uppdra åt Öresundståg AB att företräda övriga parter gentemot Region Skåne i arbetet med Verkstadsdepån samt

att under förutsättning av beslut enligt ovan ge stämmoombud i uppdrag att på bolagstämma i Öresundståg AB rösta i enlighet med fullmäktiges beslut.

Beslut enligt ovanstående punkter förutsätter att Region Skåne fattar beslut om verkstadsdepå.

Sammanfattning Sedan den upphandlade Öresundstågtrafiken startades i januari 2009 har fordonsunderhållet utförts i Danmark av DSB i deras underhållsverkstad på Helgoland. Avtalet som för närvarande gäller, sträcker sig fram till tidtabellsskiftet i december 2016. Verkstaden är från tidigt 1900 tal och har sina brister i modernitet och plats. Utöver detta läggs det årligen mycket pengar på körningar till och från verkstaden samt att lönenivån i Danmark är ca 10 % högre än i Sverige.

Allt detta sammantaget medförde att styrelsen gav Vd för Öresundståg i uppdrag att undersöka möjligheten att anlägga en verkstadsdepå i södra Sverige med en ur trafiksynpunkt strategisk placering. Initialt togs en kontakt med Jernhusen för att efterhöra deras intresse av att bygga samt äga en verkstads depå för vidare uthyrning till Öresundståg. Intresse fanns för att upprätta en anläggning i Hässleholm, men efter att kostnadsnivåer för hyran över en 25 årig avtals tid samt att ingen möjlighet till rimligt övertagande fanns efter denna tid, så avslutades resonemanget med Jernhusen.

Därefter har Region Skåne kommit in i bilden som en tänkbar ägare till anläggningen. Man har under en tid fört resonemang med övriga regioner/län om kostnadsfördelning och avtalsinnehåll. Positionerna har nu flyttats fram och kommer att kräva ett ställningstagande av respektive region/län avseende avrop och ekonomiska garantier.

Tidigare beredning

Utskriftsdatum: 2015-05-28 18 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

Trafiknämnden beslutade § 35/2015 att rekommendera regionstyrelsen rekommendera regionfullmäktige besluta att godkänna att Öresundståg AB ingår ramavtal och 25-årigt hyresavtal med Region Skåne avseende nyttjande av verkstadsdepå till självkostnad, att uppdra åt Öresundståg AB att företräda övriga parter gentemot Region Skåne i arbetet med verkstadsdepån samt att under förutsättning av beslut enligt ovan ge stämmoombud i uppdrag att på bolagstämma i Öresundståg AB rösta i enlighet med fullmäktiges beslut.

Beslut enligt punkt 1 – 3 ovan förutsätter att Region Skåne fattar beslut om verkstadsdepå.

Beslutsunderlag  Öresundståg Underhållsverkstad missiv till regionstyrelsen  §35 Öresundståg - Underhållsverkstad  Verkstadsdepå för Öresundståg i Skåne, skrivelse från Region Skåne  Svar på skrivelse från Region Skåne

Utskriftsdatum: 2015-05-28 19 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

12. Upphandling Krösatågstrafik 15RK866

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta

att uppdra åt trafiknämnden att medverka i en gemensam upphandling av all Krösatågstrafik.

Sammanfattning Orginalsystemet för Krösatågstrafiken ska nu upphandlas. Nuvarande avtal är en så kallad open book lösning med Transdev (f.d Veolia Transport).

Avtalet är resultatet av en direktupphandling när DSB/Småland lämnade avtalet efter skiljedomsförfarandet 2013. Avtalet omfattar följande sträckor:

- Tranås-Nässjö

- Näsjö-Halmstad

- Nässjö-Växjö

- Växjö-Värnamo-Jönköping

- Nässjö-Jönköping

- Nässjö-Vetlanda

- Nässjö-Eksjö

Avtalstiden är förhållandevis kort, 2017 med möjlighet till förlängning i 12 månader. Trafiken utförs av Transdev Sverige AB (f.d Veolia Transport).

Utöver Krösatågssystemets originalavtal finns också ett avtal för den ”nya” Krösatågstrafiken:

- Växjö-Hässleholm

- Kalmar-Emmaboda

- Karlskrona-Emmaboda

Den trafiken är upphandlad i ett senare skede. Transdev (samma operatör) är entreprenör. Avtalet sträcker sig till december 2018 med möjlighet till två års förlängning. Avtalen bör samordnas i en ny gemensam upphandling för att

Utskriftsdatum: 2015-05-28 20 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

erhålla en större konkurrens, en bättre prisbild men framförallt samma entreprenör för trafik med samma fordonstyp. Trafiken mellan Alvesta och Växjö måste också samordnas i avvaktan på ett dubbelspår.

Beslutsunderlag  Upphandling Krösatågstrafik  Upphandling av Krösatågstrafik(22577)_TMP

Utskriftsdatum: 2015-05-28 21 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

13. Barnbokslut Landstinget Kronoberg 2014 15RK909

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta

att för sin del godkänna barnbokslutet för Landstinget Kronoberg 2014 och att överlämna det till regionfullmäktige

Sammanfattning Landstinget Kronoberg beslutade i mars 2012 att ta fram ett landstingsövergripande barnbokslut. Landstinget har ett ansvar för att förverkliga barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvården. Landstinget ska också se till att verksamhet är barnrättsbaserad samt att barn som far illa uppmärksammas och får den hjälp och det stöd de behöver. Barnbokslutet följer upp landstingets ansvar för att omsätta barnkonventionen inom hälso- och sjukvården.

Detta är det första barnbokslutet för hälso- och sjukvården i Landstinget Kronoberg. Det bygger på Landstinget Kronobergs årsredovisning för 2014. Barnbokslutet för 2015 kommer att integreras i årsredovisningen för Region Kronoberg 2015.

Hälso- och sjukvården för barn i visar många positiva resultat i nationella jämförelser. Det finns en god grund för en barnrättsbaserad verksamhet. Närmare hälften av landstingets medarbetare har utbildats i praktisk barnrättskunskap sedan 2012. Handlingsplanen vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa har antagits och har bidragit till att öka medvetenheten om bland annat anmälningsplikten när man inom hälso- och sjukvården misstänker att barn far illa.

Övrigt Föredragande

Susanne Swärd, människorättsstrateg

Beslutsunderlag  Barnbokslut Landstinget Kronoberg 2014  Barnbokslut 2014 reviderat 150518

Utskriftsdatum: 2015-05-28 22 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

Utskriftsdatum: 2015-05-28 23 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

14. Uppföljning av projektplanen för Landstinget Kronobergs barnrättsarbete 2012-2014 15RK910

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta

att godkänna uppföljning av projektplanen för Landstinget Kronobergs barnrättsarbete 2012-2014

Sammanfattning Den 1 december 2010 antog riksdagen ”Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige” (proposition 2009/10:232). När strategin presenterades offentliggjordes också en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) om att utveckla arbetet med barns rättigheter. Med utgångspunkt från den nationella strategin antog Landstinget Kronoberg en projektplan för barnrättsarbetet under perioden 2012-2014.

Målet med arbetet med barns och ungas rättigheter i Landstinget Kronoberg var att det skulle ta sin utgångspunkt i Barnkonventionens fyra huvudprinciper. Det övergripande målet var att anställda och förtroendevalda inom Landstinget Kronoberg ska kunna omsätta barnkonventionen i praktisk handling.

Under de tre år som barnrättsprojektet har genomförts har det lagts en god grund för det fortsatta barnrättsarbetet i Region Kronoberg.

Övrigt Föredragande

Susanne Swärd, människorättsstrateg

Beslutsunderlag  Uppföljning av projektplanen för Landstinget Kronobergs barnrättsarbete  Uppföljning av projektplanen för Landstinget Kronobergs barnrättsarbete 2012-2014  21b) Projektplan barnrättsarbete

Utskriftsdatum: 2015-05-28 24 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

15. Ideella föreningen High Performance Center i Växjö 15RK1018

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta

att utse Suzanne Frank som stämmombud till föreningsstämma i den ideella föreningen High Performance Center i Växjö, med Olof Björkmarker som ersättare,

att ge ombudet instruktioner att vid föreningsstämman bemyndiga föreningens styrelse att vidta de åtgärder som erfordras för att upplösa och avveckla den ideella föreningen High Performance Center i Växjö.

Sammanfattning Landstingsstyrelsen beslutade §248/12 att ingå som medlem i den ideella föreningen High Performance Center i Växjö tillsammans med Växjö kommun och Linnéuniversitetet. Föreningens ändamål har varit att främja dels utvecklingen av High Performance Center i Växjö till ett nationellt och internationellt utvecklingscenter för idrottslig och därmed sammanhängande verksamhet, dels folkhälsa och regional utveckling.

Den ideella föreningen High Performance Center i Växjö har nu inkommit med en skrivelse till medlemmarna om att upplösa och avveckla den ideella föreningen och den tillhörande verksamheten. Föreningen har genom sitt helägda aktiebolag genomfört olika projekt. Erfarenheterna från den verksamhet som har bedrivits har dock visat att utveckling och drift av ett high performance center kräver idrottslig kompetens och ekonomiska medel i en omfattning som medlemmarna i föreningen saknar. En annan aktör har övertagit ansvaret för att bedriva och bekosta verksamheten i Växjö High Performance Center. Då den ideella föreningen och dess bolag inte längre har något ansvar för verksamheten som bedrivs i High Performance Center har ändamålet med föreningens verksamhet upphört och den, med tillhörande verksamhet, bör därför upplösas och avvecklas.

Beslutsunderlag  Ideella föreningen High Performance Center  Skrivelse från den ideella föreningen High Performance Centers styrelse

Utskriftsdatum: 2015-05-28 25 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

 Stadgar Ideella föreningen 13.05.03

Utskriftsdatum: 2015-05-28 26 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

16. Hemställan från Regionteatern Blekinge Kronoberg om förändrat grunduppdrag 15RK752

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta

att avvakta diskussionen med övriga ägare i kommande ägarsamråd oktober 2015, i samband med detta bör också grunduppdrag, ägardirektiv och bolagsordning ses över.

Sammanfattning Regionteatern Blekinge Kronoberg föreslår i en hemställan till ägarna att omformulera grunduppdraget till Regionteatern från och med 2016. Regionteatern bedriver verksamhet i enlighet med det uppdrag från ägarna som formulerats i bolagsordningen.

Sedan 2012 har ett omfattande arbete bedrivits i syfte att utveckla Regionteatern till en modern regional scenkonstinstitutionen. Med stöd i kultursamverkansmodellen; nationella målsättningar och de två regionala kulturplanerna i Blekinge och Kronoberg, har dansens utveckling prioriterats. I Regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017 anges att den professionella dansen i länet ska främjas genom att förtydliga och förstärka grunduppdraget gällande Regionteatern Blekinge Kronobergs verksamhet inom dansområdet.

Regionteatern har sedan flera år tillbaka aviserat att det allt större ansvaret att också omfatta dans ökar kraven på personalkostnader, produktionskostnader, inköp, marknadsföring och behovet av ändamålsenliga lokaler.

Verksamhetsutvecklingen har skett inom ramen för utvecklingsprojekt med stöd från Statens Kulturråd, Regionförbundet södra Småland, Region Blekinge och Växjö kommun, vilket avslutas 2015. Dialog med ägarna har förts löpande och ägarrepresentanterna har sett positivt på att dansen tydligare kan formuleras i regionteaterns grunduppdrag. Regionteatern uppmanades vid ägardialog 2014- 04-16 att inkomma med en hemställan om förändrat uppdrag.

Ett förändrat grunduppdrag förutsätter att samtliga ägare ställer sig bakom detta och att bolagsordningen revideras. Reviderad bolagsordning ska fastställas av regionfullmäktige.

Inkommen hemställan ligger i linje med Kulturnämndens yttrande och förslag till övergripande budget och verksamhetsplan 2016 med flerårsplan 2017-2018. Ett utökat driftanslag till Regionteatern Blekinge Kronoberg är motiverat utifrån

Utskriftsdatum: 2015-05-28 27 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

utvecklingen till en modern scenkonstinstitution. Det är även motiverat utifrån att regionen tar ett fortsatt ansvar för den satsning som har initierats i den regionala kulturplanen gällande utveckling av dansverksamheten. Därigenom stärks förutsättningarna för kulturens egenvärde och ökar den konstnärliga förnyelsen i länet. Om ett ägartillskott uteblir får det konsekvenser för Regionteaterns fortsatta utveckling och för måluppfyllelsen i den regionala kulturplanen.

I kulturnämndens budgetyttrande föreslås därför en volymförändring med 1,1 miljoner kr i utökat driftanslag till Regionteatern Blekinge Kronoberg (se Bilaga).

Regionstyrelsens arbetsutskotts beredning

Yrkande

Vid regionstyrelsens arbetsutskotts beredning görs följande yrkande:

- Regionstyrelsens ordförande Anna Fransson (S) yrkar att följande förslag till beslut lämnas till regionstyrelsen:

" att avvakta diskussionen med övriga ägare i kommande ägarsamråd under oktober 2015, i samband med detta bör också grunduppdrag, bolagsordning och ägardirektiv ses över."

Beslutsordning

Regionstyrelsens arbetsutskott tillstyrker Anna Fransson (S) yrkande.

Övrigt

Beslutsunderlag  Förslag till beslut efter arbetsutskottets beredning Hemställan från Regionteatern Blekinge Kronoberg om förändrat uppdrag  §22 Yttrande och förslag på övergripande budget och verksamhetsplan 2016 med flerårsplan 2017- 2018(21139)_TMP  Utdrag_Ekonomi_KN_Yttrande och förslag till övergripande budget och verksamhetsplan 2016 med flerårsplan 2017-2018  Hemställan till ägarna av Regionteatern Blekinge Kronoberg om förändrat uppdrag

Utskriftsdatum: 2015-05-28 28 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

17. Svar på motion – Likvärdig vård 15RK489

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår att regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta

att motionen därmed anses besvarad.

Sammanfattning Yngve Filipsson (FP) och Rolf Andersson (FP) har inkommit med en motion till regionfullmäktige där de föreslår:

– att en utredning tillsätts för att se över vilka lokalmässiga rockader som skulle möjliggöra att samordna psykiatrisk och somatisk vård i Växjö. Utgångspunkten för utredningen kan vara att se lokalerna på Sigfridsområdet och Centrallasarettet som en enhet.

– att möjligheterna att samordna akutmottagning och jourläkarmottagning ses över. Detta kan till exempel innebära att vissa platser inom akutvårdsavdelningen är särskilt avsedda för psykiatripatienter.

– att psykiatriläkare på samma villkor som andra specialister ingår i regionens medicinska ledningsorganisation.

– att en kartläggning görs av tillgången på psykiatrikompetens inom primärvården.

Vuxenpsykiatrins verksamhet har under de senaste åren genomgått en omfattande utveckling och från 2009 är det en länsgemensam klinik. Vården har omstrukturerats från slutenvård till mer öppenvård, vilket följer den nationella vårdutvecklingen. För närvarande finns det 52 slutenvårdsplatser i Växjö, vilket motsvarar riksgenomsnittet/1000 invånare. Specialistmottagningar finns i Ljungby och Växjö. Nu pågår arbetet med att planera för nya ändamålsenliga och flexibla lokaler i Växjö på Sigfridsområdet.

För vissa patientgrupper är vårdsamband mellan psykiatrisk och somatisk specialistvård/lasarettsvård avgörande medan det för andra är viktigt med samverkan i patientens närmiljö, primärvård, missbruks- och beroendevård och kommunernas socialtjänst. Bland psykiatrins patientgrupper är förekomsten av samsjuklighet med somatiska sjukdomstillstånd vanligt förekommande, vilket motiverar en samverkan mellan somatisk sluten och öppenvård, primärvård, och psykiatrisk specialistvård. Med denna bakgrund är det viktigt att utreda förutsättningarna för en förbättrad samverkan och sammanhängande processer

Utskriftsdatum: 2015-05-28 29 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

med patienten i centrum. Avseende lokalerna har fullmäktige beslutat att lokaler för ny vuxenpsykiatrisk klinik ska uppföras på Sigfridsområdet.

Utifrån förslaget om samordning mellan akutmottagningen och jourläkarmottagning kan konstateras att en sådan utredning pågår. Huruvida detta kan innebära att akutvårdsavdelningen även kan hantera vissa psykiatripatienter får utredningen återkomma till.

I och med att en hel del lättare psykiatri idag hanteras inom primärvården är en kartläggning av tillgång på psykiatrikompetens inom primärvården rimlig att genomföra. Psykiatriläkare har samma möjlighet till inflytande i hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp som andra medicinska professioner. Samtliga centrum är representerade i ledningsgruppen.

Regionstyrelsens arbetsutskotts beredning

Yrkanden

Följande yrkande görs vid regionstyrelsens arbetsutskotts beredning av ärendet:

- Suzanne Frank (M) yrkar bifall till motionen.

Yttrande

Ersättaren Yngve Filipsson (FP) yttrar sig under ärendets beredning.

Beslutsordning

Ordförande finner att två förslag till beslut finns:

- Majoritetsberedningens förslag att motionen ska anses som besvarad.

- Suzanne Franks (M) yrkande om att motionen ska bifallas.

Hon ställer proposition på förslagen och finner att regionstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med majoritetsberedningens förslag.

Suzanne Frank (M) begär votering. Votering verkställs enligt följande:

- Ledamot som bifaller majoritetsberedningens förslag röstar Ja.

- Ledamot som bifaller Suzanne Franks (M) yrkande röstar Nej.

Voteringen utfaller med följande resultat:

Ledamot JaNejAvstår Suzanne Frank (M), 2:e vice ordförande Nej Roland Gustbée (M) Nej

Utskriftsdatum: 2015-05-28 30 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

Sven Sunesson (C) Nej Lennart Värmby (V) Ja Michael Öberg (MP) Ja Olof Björkmarker (S) Ja Anna Fransson (S), ordförande Ja Resultat 4 3 0

Regionstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med majoritetsberedningens förslag.

Beslutsunderlag  Likvärdig vård  Motion. Likvärdig vård.

Utskriftsdatum: 2015-05-28 31 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

18. Svar på motion – Fördjupad uppföljning och redovisning av läkarnas kompensationstid för jour och beredskap mm 15RK548

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår att regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta

att berörda verksamheter i delårsrapporter, till hälso- och sjukvårdsnämnden, redovisar läkarnas kompensationstid för jour- och beredskap och reglering av denna,

att berörda verksamheter i delårsrapporter, utöver totalkostnaden redovisar eventuell merkostnad för hyrläkare per specialist område samt

att därmed bifalla motionen.

Sammanfattning Yngve Filipsson (FP) har påtalat behovet av fördjupad redovisning av läkarnas kompensationstid för jour och beredskap.

Motionären menar att många landsting har infört gränser om hur stor kompskulden för enskilda läkare får bli och är i grunden en fråga kring arbetsmiljöansvar, patientsäkerhet och strategisk läkarförsörjning.

Folkpartiet Liberalerna föreslår därför att Region Kronoberg gör en fördjupad redovisning av läkarnas arbetstid enligt följande:

- Vid delårsbokslut redovisa komptiden, skuldens storlek och vilka läkarspecialiteter som är särskilt berörda.

- En fördjupad analys till årsbokslutet.

- En analys och en rutin som garanterar att Region Kronoberg följer gällande arbetslagstiftning.

- Att hyrläkarkostnaden, och den eventuella merkostnad detta innebär, redovisas för varje specialitetsområde.

Regionstyrelsens arbetsutskotts beredning

Yrkande

Vid regionstyrelsens arbetsutskotts beredning görs följande yrkande:

Utskriftsdatum: 2015-05-28 32 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

- Suzanne Frank (M) yrkar bifall till motionen.

Regionstyrelsens ordförande Anna Fransson (S) begär att mötet ajourneras. När förhandlingarna återupptas yrkar Anna Fransson (S) bifall till Suzanne Franks (M) yrkande.

Beslutsordning

Regionstyrelsens arbetsutskott tillstyrker Suzanne Franks (M) yrkande

Beslutsunderlag  Svar på motion efter beredning i arbetsutskottet Fördjupad uppföljning och redovisning av läkarnas kompensationstid för jour och beredskap  Motion. Fördjupad uppföljning och redovisning av läkarnas kompensationstid för jour och beredskap m.m.  Lokalt kollektivavtal om uttag av jourkompensation för läkare.

Utskriftsdatum: 2015-05-28 33 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

19. Svar på motion – Angående uppstart av undersköterskeutbildning i egen regi 15RK605

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår att regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta

att ge regionstyrelsen i uppdrag att tillsammans med kommunerna i länet utreda hur vi kan garantera tillgången till utbildade undersköterskor framöver samt

att motionen därmed anses besvarad.

Sammanfattning Sven Sunesson (C) och Carina Bengtsson (C) har i en motion påtalat att behovet av undersköterskor är stort på grund av omfattande pensionsavgångar och att gymnasiets omsorgsprogram och vuxenutbildningar inte tillfredsställer behovet av framtida undersköterskor.

Vård- och omsorgscollege Kronoberg är en del i ett nationellt samverkansprojekt för utbildningsanordnare och arbetsgivare för att tillsammans höja kompetensen och kvaliteten samt öka attraktionskraften för arbete och utbildningar inom vård och omsorg.

I Vård- och omsorgscollege Kronoberg samverkar länets åtta kommuner, Region Kronoberg, privata vårdföretag, fackliga organisationer samt privata och kommunala utbildningsanordnare.

Region Kronoberg arbetar, tillsammans med övriga samverkanspartners i Vård- och omsorgscollege, för att skapa ett relevant och brett utbud av vård- och omsorgsutbildningar med hög kvalitet. Men det rör även omfattningen av utbildningsbehov, inriktningar och behörighetskrav som t.ex. möjligheter för äldre, med gymnasieutbildning, att kunna delta.

Utvecklingen av vård- och omsorgscollege i Kronoberg har varit mycket positiv och Region Kronoberg fortsätter sitt arbete inom vård- och omsorgscollege för att skapa ett brett utbud av utbildningar inom vård och omsorg.

Utskriftsdatum: 2015-05-28 34 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

Regionstyrelsens arbetsutskotts beredning

Yrkande

Vid regionstyrelsens arbetsutskotts beredning görs följande yrkande:

- Sven Sunesson (C) yrkar att följande tillägg görs till arbetsutskottets förslag till beslut till regionstyrelsen:

" att ge regionstyrelsen i uppdrag att tillsammans med kommunerna i länet utreda hur vi kan garantera tillgången till utbildade undersköterskor framöver."

Beslutsordning

Regionstyrelsens arbetsutskott tillstyrker Sven Sunessons (C) yrkande.

Beslutsunderlag  Motionssvar efter arbetsutskottets beredning Angående Uppstart av undersköterskeutbildning i egen regi(22629)_TMP  Motion Angående Uppstart av Undersköterskeutbildning i egen regi.

Utskriftsdatum: 2015-05-28 35 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

20. Återremitterat ärende medicinsk fördjupad granskning vårdcentralen HälsoRingen Älmhult 15RK730

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta

att godkänna medicinsk fördjupad granskning Vc HälsoRingen Älmhult, med kompletterade uppgifter om vidtagna åtgärder från HälsoRingen.

Sammanfattning Den första mars 2009 införde Landstinget Kronoberg Vårdval Kronoberg, en medborgarstyrd vårdvalsmodell enligt Lag (2008:962) om Valfrihetssystem.

Landstingsstyrelsen beslutade i nov 2011 om förstärkt uppföljning av Vårdval Kronoberg. För att säkerställa bästa möjliga vård krävs ett systematiskt uppföljningsarbete för att öka patientsäkerheten och minska kvalitetsbrister.

För att säkerställa att vårdaktörerna i vårdvalet lever upp till det som regleras i uppdraget görs fördjupad medicinsk granskning enligt fastställd uppföljningsplan.

Granskning av Vc HälsoRingen Älmhult påbörjades i oktober 2014 och resultatet återfördes i december. Kvaliteten på journalanteckningar och diagnoskodning uppfyllde inte vårdvalets krav, men vid en kompletterande granskning 2015-01-27 hade dessa brister korrigerats.Samtliga obligatoriska medicinska rutiner saknades vid första genomgången. Tidsfristen för att inkomma med kompletterande uppgifter var satt till 2015-03-31. Efter detta datum saknades fortfarande ändamålsenliga rutiner för ”Bevakning av inkommande och utgående remisser”, samt ” Kontroll och förvaring av läkemedel, inkl. narkotikakontroll”.

I samband med att ärendet behandlades i regionstyrelsen 2015-05-13 beslutades om återremiss till nästa sammanträde för redovisning av åtgärder från HälsoRingen.

Efter regionstyrelsens sammanträde har Vc HälsoRingen Älmhult levererat de begärda medicinska rutinerna och uppfyller nu vårdvalets krav.

Tidigare beredning

Regionstyrelsen beslutade § 122/15

Utskriftsdatum: 2015-05-28 36 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

att återremittera ärendet till nästa sammanträde för redovisning av åtgärder från Hälsoringen. Skulle inte åtgärder då kunna redovisas på ett tillfredsställande sätt bör Region Kronoberg överväga sanktioner enligt reglementet.

Beslutsunderlag  Återremiss, medicinsk fördjupad granskning vårdcentralen HälsoRingen Älmhult  §122 Rapport medicinsk fördjupad granskning vårdcentralen HälsoRingen Älmhult

Utskriftsdatum: 2015-05-28 37 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

21. Ansökan om godkännande för Vårdval Kronoberg Specialiserad hudsjukvård i öppen vård (Vårdval hud) 15RK900

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta

att godkänna Avonova Specialistvård AB som leverantör i Vårdval hud samt

att planerat datum för driftstart för Avonova Specialistvård AB i Vårdval hud i Växjö är 2015-09-01.

Sammanfattning Ansökan om godkännande för att bedriva Vårdval hud har inkommit från följande leverantör: Avonova Specialistvård AB.

Dåvarande landstingsfullmäktige tog i november 2013 beslut om Vårdval Kronoberg, specialiserad hudsjukvård i öppen vård, en medborgarstyrd vårdvalsmodell enligt LOV 2008:962 (lag om valfrihetssystem). Varje år fastställer regionfullmäktige Regelbok och ekonomisk ram.

Efter det att en leverantör godkänts ska verifiering ske innan verksamheten får starta upp. Verifiering innebär att Region Kronoberg kontrollerar att de avtalsmässiga förutsättningarna är uppfyllda såsom tillgänglighet, lokaler och utrustning. Leverantören anger i sin ansökan tidpunkten för planerad driftstart, vilket ska vara senast sex månader efter det att avtal tecknats.

Avtalstiden för Vårdval hud är fyra år med option på att förlänga avtalet två år i taget så länge vårdenheten uppfyller Region Kronobergs uppställda krav.

Beslutsunderlag  Ansökan om godkännande Vårdval hud

Utskriftsdatum: 2015-05-28 38 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

22. Nybyggnad av folktandvård på Teleborg – ny kostnad 14LTK1372

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta

att godkänna investeringen som efter inkomna anbud visar på en bedömd totalkostnad om 20 miljoner kronor.

Sammanfattning Beslut om nybyggnad av folktandvård på Teleborg fattades i regionstyrelsen 2015-01-14 §9. Fastighetsinvesteringen var bedömd till 16 miljoner kronor. Inkomna anbud visar att den bedömda totalkostnaden för fastighetsinvesteringen uppgår till 20 miljoner kronor.

Beslutsunderlag  Nybyggnad av folktandvård på Teleborg ny kostnad  §9 Nybyggnad av folktandvård på Teleborg

Utskriftsdatum: 2015-05-28 39 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

23. Remissyttrande – SOU 2015:21. Mer trygghet och bättre försäkring 15RK690

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta

att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är regionstyrelsen eget svar till Socialdepartementet.

Sammanfattning Region Kronoberg har av socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss.

2010 påbörjades den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Det övergripande syftet med utredningen var att uppnå en bred politisk samsyn och inriktning för framtidens socialförsäkringar. Sammanfattningsvis berör flera av förslagen samverkan, tydlig och koordinerad planering för patienten, mätning och uppföljning av vidtagna åtgärder som lett till återgång i arbete samt datainsamling för kunskapsbaserade insatser. Flera av förslagen är lovvärda och i rätt riktning, men något för vagt formulerade.

När det är nödvändigt för att en patient att så snart som möjligt återgå i arbete föreslås att landstinget, om patienten medger det, ska samverka med patientens arbetsgivare, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Samverkansskyldigheten ska även gälla i de fall en sjukskrivning kan undvikas genom samverkan. Region Kronoberg anser att denna del av förslaget är otydligt och otillräckligt beskrivet och därmed svårt att ta ställning till.

När en patient är i behov av samordnade behandlings- och rehabiliteringsinsatser inom hälso- och sjukvården, för att så snart som möjligt kunna återgå i arbete, föreslås att landstinget ska göra en rehabiliteringsplan för återgång i arbete. Region Kronoberg är positiv till att hälso- och sjukvården ska upprätta behandlings- och rehabiliteringsplaner där planerade och samordnade vårdinsatser gärna får tidsplaneras bl. a med vårdgarantin som utgångspunkt. Region Kronoberg anser dock att det är viktigt att en eventuell ramlag formuleras övergripande och inte innehåller detaljregleringar vilket förslaget riskerar att mynna ut i.

Förslaget innebär att ett permanent statsbidrag införs för koordineringsfunktioner inom hälso- och sjukvården. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om villkor för att ta del av statsbidraget. Det vore önskvärt med en nationell standard och formulerat grunduppdrag för funktionen. Likaså vore det önskvärt om det nationellt togs

Utskriftsdatum: 2015-05-28 40 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

fram kvalitetsindikatorer för koordinatorfunktionens förväntade insatser och utfall av desamma.

Region Kronoberg är positiv till nyttjande av öppna jämförelser, men anser att det bör vara efterlevnad av t ex vårdgarantin och/eller en utveckling av densamma som mäts. Vad som ska mätas, jämföras och följas upp måste dessutom definieras med mål och mätvärden som ger svar på rätt, säker, lagom och jämställd sjukskrivning.

Försäkringskassan ska, om den försäkrade så medger, samverka med den försäkrades arbetsgivare och arbetstagarorganisation, hälso- och sjukvården. Region Kronoberg anser att förslaget i detta avseende är otydligt och otillräckligt beskrivet och därmed svår att ta ställning till. Region Kronoberg ser hellre att samordningsfunktionen vidareutvecklas samt tydligare definieras för Försäkringskassan.

Remiss redovisas i separat bilaga.

Beslutsunderlag  Remiss. SOU 2015:21. Mer trygghet och bättre försäkring .  Remissyttrande - SOU 2015:21. Mer trygghet och bättre försäkring. Dnr 15RK690

Utskriftsdatum: 2015-05-28 41 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

24. Svar på revisionsrapport – Granskning av årsredovisning, bokslut och intern kontroll 2014-12-21 15RK498

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta

att ställa sig bakom svar till revisorerna samt

att informera regionfullmäktige om rapport och svar.

Sammanfattning Revisorerna har som bilaga till revisionsberättelse för år 2014 överlämnat rapporten ”Granskning av årsredovisning, bokslut och intern kontroll 2014-12- 31” till regionfullmäktige.

Revisorerna har granskat landstingets årsredovisning och bokslut och gjort bedömningar om räkenskaperna är rättvisande, om resultatanalysen är korrekt och om mål för god ekonomisk hushållning, omfattande både finansiella mål och verksamhetsmål, uppfyllts.

Revisorerna konstaterar att:

- årsredovisningen ger en rättvisande bild av 2014 års resultat och ställning per 2014-12-31.

- mål för god ekonomisk hushållning har fastställts av landstingsfullmäktige och följts upp av landstingsstyrelsen.

- det lagstadgade balanskravet uppnåtts.

- landstinget uppnår de finansiella målangivelserna men att kärnverksamheterna fortsatt redovisar en ekonomisk obalans.

- landstingets ledning står inför fortsatta utmaningar med att anpassa verksamhetens kostnadsramar till den finansiering som finns att tillgå.

- det på ett övergripande plan föreligger god ordning i Landstingets förvaltning av redovisningsrelaterade arbetsområden, men att arbetet med att utveckla och förstärka kontrollaktiviteterna och dess kvalitet har blivit eftersatt.

Revisorerna bedömer även att det gjorts förbättringar beträffande landstingets återredovisning av uppnådda verksamhetsresultat i förvaltningsberättelsen, men

Utskriftsdatum: 2015-05-28 42 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

konstaterar att förbättringsmöjligheter fortfarande föreligger avseende en ökad stingens och tydlighet.

Revisorerna har också granskat och gjort bedömning av den interna kontrollen avseende redovisningsrelaterade kontrollaktiviteter.

Beslutsunderlag  Svar på revisionsrapport  LT Kronoberg Granskning av årsbokslut årsredovisning och intern kontroll 2014_Slutlig

Utskriftsdatum: 2015-05-28 43 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

25. Svar på revisionsrapport – Kostnadskontroll av köpt vård 15RK268

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta

att ställa sig bakom svar till revisorerna samt

att informera regionfullmäktige om rapport och svar.

Sammanfattning EY har på uppdrag av revisorerna i Landstinget Kronoberg genomfört en granskning av kostnadskontroll av köpt vård. Syftet med granskningen har varit att bedöma om den interna kontrollen är tillräcklig vid region-, utomläns- och utlandssjukvård.

En slutsats i granskningen är att det i grunden finns en ändamålsenlig kontroll av den köpta vården. Mot bakgrund av vad som framkommit i granskningen ges följande rekommendationer till fortsatt utvecklingsarbete:

- Utse en processägare med ett övergripande ansvar för hela processen.

- Upprätta en samlad processbeskrivning för hela flödet.

- Uppdatera remissreglementet och upprätta landstingsövergripande riktlinjer.

- Inför ett mer formellt stöd i budgetprocessen för att säkerställa att man tar hänsyn till samtliga faktorer som påverkar kostnaden.

- Tillse att informationen säkras såväl till ledning som till verksamheterna.

- Likforma och nedteckna rutiner som säkerställer en effektiv uppföljning och kontroll.

Synpunkterna kommer att beaktas och inarbetas i rutinerna.

Övrigt Föredragande

Jens Karlsson, ekonomidirektör (rapport och svar)

Utskriftsdatum: 2015-05-28 44 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

Beslutsunderlag  Svar på revisionsrapport - kostnadskontroll av köpt vård  Kostnadskontroll av köpt vård

Utskriftsdatum: 2015-05-28 45 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

26. Anmälningsärenden Regionstyrelsen 2015- 06-03. 15RK145

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta

att notera informationen till protokollet.

Sammanfattning Nedanstående ärenden anmäls till regionstyrelsen för kännedom. Handlingar redovisas i särskild bilaga.

- Protokoll från årsstämma 2015-03-26 (Institutet för lokal och regional demokrati)

- Protokoll från årsstämma 2015-04-20 (Smaland Airport AB)

- Protokoll från konstituerande styrelsesammanträde 2015-04-20 (Smaland Airport AB)

- Protokoll från bolagsstämma 2015-04-24 (Kulturparken Småland AB)

- Information till regionstyrelsen om Energikontor Sydost

- Överenskommelse mellan staten och SKL om tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 (Sveriges Kommuner och Landsting)

- Tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård (Socialdepartementet - Sveriges Kommuner och Landsting)

- Cirkulär 15:16 Övergångsbestämmelser för lärare och förskollärare som saknar legitimation upphör den 30 juni 2015 (Sverige Kommuner och Landsting)

- Protokoll från bolagsstämma 2015-04-10 (Regionteatern Blekinge-Kronoberg)

- Protokoll från bolagsstämma 2015-03-31 (RyssbyGymnasiet AB)

Utskriftsdatum: 2015-05-28 46 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

27. Redovisning av delegationsbeslut

Ärendet i korthet Regionstyrelsen har överlämnat beslutsrätten i vissa ärenden till regionstyrelsens ordförande eller 1:e vice ordförande samt tjänstemän enligt en fastställd delegationsordning. Beslut fattade på delegation ska återredovisas till regionstyrelsen vid närmast följande sammanträde.

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta

att godkänna redovisningen samt

att notera informationen till protokollet.

Delegationsbeslut  15RK535-3 Delegationsbeslut för verksamhetschefen FoU nr 3/2015. Fördelning av medel till FoU-projekt och förbättringsarbeten samt för Temaområden våren 2015.  15RK247-3 Regiondirektörens delegationsbeslut nr 3. Ansökan om projektmedel från Linnéuniversitetet ang. projektet "Förstudie SMÅLEA - en småländsk ledarskapsarena"  15RK247-4 Regiondirektörens delegationsbeslut nr 4. Ansökan om investeringsstöd till kommersiell service från HB Grimslövs Livsmedel  15RK249-21 Upphandlingschefens delegationsbeslut nr 22/2015. Tilldelningsbeslut. Psykoterapeutiska tjänster för Region Kronoberg.

28. Övriga beslutsärenden

29. Information om flytten till Regionens hus på Nygatan

Utskriftsdatum: 2015-05-28 47 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-05-28

Övrigt Föredragande

Ylva Bengtsson och Barbro Svensson, flyttkoordinatorer

30. Övriga informationsärenden

Utskriftsdatum: 2015-05-28 48 4 Budget 2016 med flerårsplan 2017-2018 Region Kronoberg 14LTK1381

49 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1381 Handläggare: Jens Karlsson, Datum: 2015-05-26

Regionstyrelsen

Budget 2016 med flerårsplan 2017-2018 Region Kronoberg

Förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att fastställa upprättat förslag till Budget 2016 med flerårsplan 2017-2018, de uppdrag som följer av denna, samt prognosantaganden, driftbudgetram 5 381 mnkr och investeringsram 611 mnkr för år 2016. att fördela driftbudgetram 2016 på 5 381 mnkr enligt följande:  hälso- och sjukvårdsnämnd 3 514 mnkr  trafiknämnd 303 mnkr  regional utvecklingsnämnd 50 mnkr  kulturnämnd 51 mnkr  styrelsen för Grimslövs folkhögskola 10 mnkr  vårdval 854 mnkr  regionservice 26 mnkr  regionstab 69 mnkr  regiongemensamt 333 mnkr  förtroendemannaorganisation 32 mnkr  generell prisuppräkning 140 mnkr (som fördelas senare) att fastställa vårdersättning primärvård för 2016 till 3 794 kr exklusive moms per listad och år att fastställa barntandvårdspengen för 2016 till 1 316 kr per barn och år 3 -19 år för behandlingsansvar och för barn 0-2 år 266 kr per barn och år och för barn- och ungdomar 3 -19 år 166 kr per barn och år för områdesansvar att hänskjuta beslut avseende skattesats, resultat-, finansierings- och balansbudget för år 2016 till regionfullmäktiges sammanträde i november 2015 att regionstyrelsen ger hälso- och sjukvårdsnämnden, trafiknämnden, regional utvecklingsnämnden, kulturnämnden och styrelsen för Grimslövs folkhögskola i uppdrag att ta fram verksamhetsplaner samt fördela och fastställa driftbudgetram för underliggande driftsnivå.

Sida 1 av 2 50 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1381 Handläggare: Jens Karlsson, Datum: 2015-05-26

Hälso- och sjukvården har sedan centrumbildningen haft sanktionerade budgetunderskott. Revisorerna har påtalat att denna typ av överenskommelser i budgeten är olämpliga. För att ge hälso- och sjukvårdsnämnden förutsättningar att åstadkomma en ekonomi i balans görs i 2016 års budget och flerårsplan 2017-2018 kraftiga resursförstärkningar. Detta tillsammans med långsiktigt strategiskt arbete för att klara personal- och kompetensförsörjning utgör merparten av de drygt 100 miljoner kronor som tillförs hälso- och sjukvårdsnämnden.

Martin Myrskog Jens Karlsson Regiondirektör Ekonomidirektör

Bilaga: Budget 2016 med flerårsplan 2017-2018 Region Kronoberg- budgetförslag från S, MP och V

Sida 2 av 2 51 BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN 2017–2018 REGION KRONOBERG 1 52 BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN 2017–2018 Den 1 januari 2015 gick landstinget och regionförbundet samman och bildade Region Kronoberg.

2 53 INVÅNARE

MEDARBETARE

VERKSAMHETSUTVECKLING

EKONOMI

INNEHÅLL EN HÅLLBAR REGION MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN 4 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE MED REGIONDIREKTÖRENS ORD 5 MEDARBETARE SOM TRIVS OCH UTVECKLAS 16 SAMMANFATTNING 6 REGION KRONOBERG SKA VARA EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE 16 STRATEGIKARTA 7 MEDARBETARNAS DELAKTIGHET SKA ÖKA 17 NÅGRA BILDER AV KRONOBERGS LÄN 8 ORGANISATIONEN HAR SAMMANFATTNING AV VÅRA MÅL 10 EN GEMENSAM VÄRDEGRUND 17

NÖJDA INVÅNARE MED EN EFFEKTIV VERKSAMHET STORT FÖRTROENDE FÖR VÅR VERKSAMHET 12 MED HÖG KVALITET 18 ETT GOTT LIV I ETT LIVSKRAFTIGT LÄN 12 KVALITETEN I VERKSAMHETEN SKA ÖKA 18 DEN JÄMLIKA OCH REGION KRONOBERG SKA VARA EN JÄMSTÄLLDA HÄLSAN SKA ÖKA 12 DRIVANDE REGIONAL UTVECKLINGSAKTÖR 19 FÖRTROENDET FÖR VERKSAMHETEN SKA ÖKA 13 REGION KRONOBERG SKA STORT FÖRTROENDE FÖR VARA KLIMAT- OCH MILJÖSMART 21 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 13 DELAKTIGHET I VÅRDEN 13 EN EKONOMI I BALANS 22 HÖG PATIENTSÄKERHET 13 FÖRSLAG PRIORITERINGAR 2016–2018 23 NÖJDA RESENÄRER I KOLLEKTIVTRAFIKEN 13 KAPITERINGSERSÄTTNING TILLGÄNGLIGHETEN TILL VÅRDVAL OCH BARNTANDVÅRD 24 REGION KRONOBERGS VERKSAMHETER 15 INVESTERINGSRAM 29 INVÅNARNA SKA HA KÄNNEDOM OM REGIONFULLMÄKTIGES RESULTATMÅL 30 REGION KRONOBERGS ANSVARSOMRÅDEN 15 INVESTERINGAR 31

BILAGOR 33

3 54 EN HÅLLBAR REGION MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN Kronoberg ska vara en livskraftig region där människor utvecklingen och möjlighet att påverka sin livssituation. vill leva och arbeta. Vi vill se ett samhälle som bygger på Att ha ett arbete att gå till eller på annat sätt känna att solidaritet, tillit och samarbete - där människors livskvali- man har en meningsfull vardag är grundläggande för alla tet ökar utan att det skadar vår gemensamma miljö. Vi vill individer. Framför allt handlar en god folkhälsa om att se ett samhälle där varje människa får möjlighet att bidra känna en tro på möjligheten att kunna förverkliga sina efter sin förmåga och där individen kan känna trygghet livsdrömmar. i att man i livets skiften får den hjälp man behöver, när man behöver den. Det är välfärd!

ALL UTVECKLING MÅSTE VARA HÅLLBAR MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN I alla investeringar för nya jobb måste vi ha ett genom- gripande perspektiv för att skapa ett hållbart och klimats- mart samhälle. Det handlar om infrastrukturinvesteringar och fossilbränslefri kollektivtrafik och vägen mot Europas grönaste region, det handlar också om människors möjlig- het och önskan att vara med och påverka sin livssituation. Ett av de viktigaste verktygen för att utjämna skillnader i samhället är den gemensamt finansierade hälso- och sjukvården. Den största utmaningen i allt folkhälsoarbete är att ge varje människa möjlighet att utifrån sina förut- sättningar leva ett så gott liv som möjligt. Hälso- och sjukvården har länge talat om att vi ska erbjuda vård med patienten i fokus. Jag vill att vi byter perspektiv. Vården ska ges på ett effektivt sätt ur patientens fokus. Det handlar om tillgänglighet, delaktighet och möjlighet att påverka vilken vård man får. Anna Fransson Alla människor har behov av att känna delaktighet i Regionstyrelsens ordförande

4 55 REGIONDIREKTÖRENS ORD Budget för Region Kronoberg är inte bara en ekonomisk fastställa verksamhetsplaner som beskriver hur strategier- plan, utan även en målsättning för den verksamhet som na ska genomföras och hur målen ska uppnås. Region Kronoberg bedriver. Budgeten beskriver också Budget 2016 med tillhörande verksamhetsplaner: en omvärldsanalys där de trender och händelser i vår omvärld lyfts fram som kan påverka Region Kronobergs •ger en strategisk inriktning i hela verksamheten verksamhet. Den här budgeten är en treårsplan som utgår •ger en tydlig bild av vart vi ska och vad som från nuläget och ger en tydlig målsättning fram till 2018. Region Kronobergs ledning och styrning ska känneteck- •krävs för att nå uppsatta mål nas av en tydlig inriktning om vad som ska göras och en •översätter våra mål i konkreta handlingsplaner beskrivning av hur inriktningen ska genomföras. Däri- styr så att vi använder våra resurser rätt genom skapas en långsiktig strategi som kan mätas och • följas upp under hela perioden. •styr så att vi följer upp våra strategier. Budgetdokumentet bygger på det balanserade styrkortet för att bredda fokus från ekonomi till övriga målområden. För att få en fokusering av hela organisationen används ett fåtal nyckelfaktorer. Budgeten kan beskrivas utifrån den strategikarta som tagits fram. Den är uttryckt i det balanserade styrkortets fyra olika perspektiv. Perspekti- ven skapar en helhet där strategier och mål ger en tydlig koppling till Region Kronobergs vision. Mot bakgrund av bildande av Region Kronoberg kommer arbetet med det balanserade styrkortet vidareutvecklas för de verksamheter som tidigare inte arbetat efter samma modell. Invånarperspektivet talar om på vilket sätt vi ska möta in- vånarnas behov och förväntningar. Medarbetarperspekti- vet beskriver vad vi behöver göra för att rekrytera, behålla och utveckla våra medarbetare. Verksamhetsperspektivet beskriver hur vi ska använda våra resurser för att få en effektiv ledning och styrning med hög kvalitet. Ekonomi- perspektivet beskriver vad som krävs för en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. Med utgångspunkt från budgetdokumentet som beskriver Martin Myrskog vad som ska göras, ska regionstyrelsen och nämnderna Regiondirektör

5 56 VISION Ett gott liv i ett livskraftigt Kronoberg

SAMMANFATTNING Region Kronoberg bildades 1 januari 2015 då landstinget och regionförbundet gick samman i en ny gemensam organisation. Den politiska viljan bakom beslutet är att skapa ett tydligt och starkt regionalt ledarskap, där hållbar regional utveckling och en god hälso- och sjukvård, ska möta människors behov. Region Kronoberg har ansvar för hälso- och sjukvård, folkhälsa, kultur, kollektivtrafik och områden som handlar om regional utveckling och tillväxt. STRATEGI LÅNGSIKTIGA MÅL 2018 Genom att: Målen i den regionala utvecklingsstrategin ”Gröna Kro- under treårsperioden. Som ett led i att jämställdhetssäkra noberg” (RUS) är vägledande för hela länets utveckling Region Kronobergs budget ska individbaserade styrtal men också för Region Kronoberg som har det regionala redovisas könsuppdelade. utvecklingsansvaret i länet. Region Kronobergs långsiktiga mål 2018 är: I juni 2015 fastställs en ny RUS för Kronobergs län. Stra- •Nöjda invånare med fortsatt stort förtroende för vår tegin sträcker sig mellan 2015-2025 och är vägledande för verksamhet. arbetet med regional utveckling. Den regionala utveck- •Attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs lingsstrategin är ett verktyg som ska bidra till att uppnå och utvecklas. målen med den regionala tillväxtpolitiken genom att ska- •En effektiv verksamhet med hög kvalitet. pa bättre förutsättningar för hållbar regional utveckling, •Hållbar ekonomi i balans. en utveckling som ska komma invånarna i Kronoberg till NULÄGE godo i form av till exempel minskad arbetslöshet, FAKTA OM REGION KRONOBERG Vi har: bättre utbildning och bättre folkhälsa. I Budget En av länets största arbetsgivare med Erbjuder hälso- och sjukvård cirka 5 700 medarbetare 2016 med flerårsplan 3 sjukhus och 3 akutmottagningar Omsätter 5,2 miljarder kronor på ett år 2017-2018 ingår den regi- 33 vårdcentraler varav 11 privatdrivna Huvudman för länets kulturinstitutioner onala utvecklingsstrategin 24 folktandvårdskliniker Regionalt tillväxtansvar i Kronobergs län och dess målsättningar Rättspsykiatrisk regionklinik Regional kollektivtrafikmyndighet som ett underlag för att Vuxen, samt barn- och ungdomspsykiatri Erbjuder kollektivtrafik och utför mer än formulera konkreta mål Majoritetsägare i Växjö - Smaland Airport 10 miljoner resor med buss, tåg och flyg. och prioriteringar för or- ganisationens verksamhet

6 57 STRATEGIKARTA FÖR ATT NÅ VÅR VISION OCH VÅRA MÅL

ETT GOTT LIV I ETT LIVSKRAFTIGT LÄN

MÅL Vi ska ha: Nöjda invånare med Hållbar ekonomi stort förtroende i balans för vår Attraktiv arbetsgivare verksamhet En effektiv med verksamhet med medarbetare hög kvalitet som trivs och STRATEGI utvecklas Genom att:

Långsiktigt planera Öka kvalitet och och investera för tillgänglighet i mötet framtiden. Effektivt med invånaren Skapa ett gott nyttja våra resurser arbetsklimat där Utveckla enkla medarbetarna är system för ledning och delaktiga i utvecklingen, styrning, samt effekti- samt utveckla vår visera processer och förmåga att attrahera verksamhetsplanering nya medarbetare

NULÄGE Vi har:

INVÅNARE MEDARBETARE VERKSAMHETSUTVECKLING EKONOMI Stort förtroende för Hög kunskap och Goda resultat i öppna jämförelser Stora framtida vår verksamhet kompetens hos våra Svag styrning och dålig koppling till investeringar God tillgänglighet i medarbetare verksamhetens mål Obalans i relation flertalet verksamheter Rekryteringsbehov Kollektivtrafikens marknadsandel är till resultatmål med God hälsa i Behov av att utveckla låg i relation till genomsnittet underskott i vissa verksamheter befolkningen våra mål och skapa Minskat klimatpåverkande utsläpp Flera varumärken ska delaktighet bli ett

7 58 NÅGRA BILDER AV KRONOBERGS LÄN LÄNET VÄXER – MEN INTE ALLA DELAR ningstillväxten i länet högre än riksgenomsnittet. OCH BEFOLKNINGEN BLIR ÄLDRE Historiskt sett har sysselsättningsgraden i Kronobergs län Befolkningstillväxten i länet har följt samma trend som varit hög och den är fortsatt över riksgenomsnittet. Den i riket– allt fler bor i städer, allt färre i mindre orter eller senaste lågkonjunkturen har slagit extra hårt i Kronobergs på landsbygden. För en landsbygdsregion likt Kronoberg län. Under 2008 var arbetslösheten i länet 4 procent och sätter utvecklingen tydliga spår. Befolkningstillväxten sker år 2014 8,4 procent, vilket är den tolfte högsta nivån i främst i Växjö, samtidigt som de minsta kommunerna i riket. länet har en påtaglig befolkningsminskning. En paradox i sammanhanget är att en stor del av arbets- SKILLNADER I OHÄLSOTAL givarna, både inom den privata och offentliga sektorn, MELLAN KVINNOR OCH MÄN menar att de har svårt för att hitta personer som de vill Historiskt sett har ohälsotalet i Kronobergs län varit lågt anställa, trots att utbudet på arbetskraft har ökat. och legat under riksgenomsnittet. Under senare år har dock ohälsotalet ökat och gapet mellan kvinnor och män RÖRLIGHETEN ÖKAR ökar. Kvinnor upplever i lägre utsträckning än män ett OCH MÖJLIGGÖR ARBETSPENDLING allmänt psykiskt välbefinnande. Rörligheten i riket, sett till arbetspendlare, har under de senaste decennierna ökat successivt och arbetsmark- EN HISTORISKT SETT HÖG MEN MINSKANDE nadsregionerna har blivit allt större och färre till antal. SYSSELSÄTTNINGSGRAD – STORA SKILLNADER Kronobergs län har över tid haft en hög inpendling och MELLAN OLIKA GRUPPER I LÄNET ett positivt pendlingsnetto, inte minst som en följd av Tillväxten i länet, sett till sysselsättning och befolkning, att samtliga kommuner i länet gränsar till ett annat län. har under de senaste decennierna varit god. Efter nittio- Rörligheten ökar inom länets arbetsmarknadsregioner och talskrisen fram till tiden före finanskrisen var sysselsätt- mellan de större arbetsmarknaderna i södra Sverige.

8 59 Trafikförsörjningsprogrammet har som målsättning att liga körsträckan i Kronobergs län är den högsta i södra skapa en hållbar kollektivtrafik. Det innebär att kollektiv- Sverige, likaså är marknadsandelen för kollektivtrafiken trafiken ska vara attraktiv för att så många som möjligt låg. De klimatpåverkande utsläppen i länet har mellan ska välja att resa med den. Kollektivtrafiken ska sam- 1990-2012 minskat med 31,2 procent. Främst beror ordnas med övrig samhällsplanering för att uppnå ökad minskningen på en omställning inom energisektorn, geografisk tillgänglighet. medan minskningen inom transportsektorn, som är den största utsläppskällan, varit betydligt mer begränsad och DE KLIMATPÅVERKANDE UTSLÄPPEN endast långsamt sjunkande. MINSKAR De glesa strukturerna i länet medför att den genomsnitt-

9 60 SAMMANFATTNING AV VÅRA MÅL

INVÅNARE Långsiktigt mål Mål och indikatorer Nuläge 2015 Målvärde 2016 2018 KRONOBERGS LÄN UTVECKLAS I LINJE MED DEN REGIONALA UTVECKLINGSTRATEGIN Basvärde Måluppfyllelse RUS saknas FÖRTROENDET FÖR VERKSAMHETEN SKA ÖKA Förtroende för hälso- och sjukvården enligt 71 % 73 % 75 % Vårdbarometern NKI buss/tåg enligt Kollektivtrafikbarometern 66 % 68 % 70 % TILLGÄNGLIGHETEN TILL REGION KRONOBERGS VERKSAMHETER SKA VARA GOD Upplevd tillgänglighet enligt Vårdbarometern; - kännedom om 1177 85 % 85 % 85 % - rimliga väntetider 69 % 71 % 73 % KRONOBERGARNAS HÄLSA SKA FÖRBÄTTRAS Plats 4 i Sverige Ohälsotalet Plats 3 Plats 1 (26,4 dgr) Självskattad hälsa hos befolkningen 16-84 år Kvinnor 69 % Kvinnor 71 % Kvinnor 73 % enligt Folkhälsoenkäten; Män 77 % Män 77 % Män 78 % andel som anger ”god” eller ”mycket god” INVÅNARNA SKA HA KÄNNEDOM OM REGION KRONOBERGS ANSVARSOMRÅDEN Kännedom om Region Kronobergs Basmätning 30 % 80 % ansvarsområden

MEDARBETARE Långsiktigt mål Mål och indikatorer Nuläge 2015 Målvärde 2016 2018 REGION KRONOBERG SKA VARA EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Antal timmar för bemanningsföretag/helår (läkare, 66 474 < 50 000 < 40 000 sjuksköterskor) (jan-dec 2014) Ledarskapsprofilen enligt medarbetarenkäten 65 67,5 >67,5 Medarbetarprofilen enligt medarbetarenkäten 77,3 ≥77,3 >77,3 Stressprofilen enligt medarbetarenkäten 48,3 ≤48,3 <48,3 ORGANISATIONEN HAR EN GEMENSAM VÄRDEGRUND Andel av medarbetarna som Basvärde 50 % 100 % har kännedom om värdegrunden saknas Andel av medarbetarna som har Basvärde 50 % 100 % kännedom om Region Kronobergs varumärke saknas

10 61 VERKSAMHETSUTVECKLING Långsiktigt mål Mål och indikatorer Nuläge 2015 Målvärde 2016 2018 KVALITETEN I VERKSAMHETEN SKA ÖKA Öppna jämförelser, totalindex Plats 6 i Sverige Plats 3 Plats 2 Antalet resor i linjetrafik ska öka 9 100 000 9 400 000 10 000 000 Flera olika led- Delvis Implementerat ledningssystem för kvalitetsstyrning Fullt implementerat ningssystem men implementerat i och verksamhetsutveckling i verksamheterna inget gemensamt verksamheterna TILLGÄNGLIGHETEN I VERKSAMHETEN SKA VARA GOD Läkarbesök inom primärvård – 7 dagar 94 % (feb 2014) 95 % 97 % Läkarbesök inom planerad 69 % (feb 2014) 75 % 85 % specialiserad vård – 60 dagar1 Behandling inom planerad 81 % (feb 2014) 85 % 90 % specialiserad vård – 60 dagar 62 % (baserat på Andel besökare regionala kulturverksamheter Ökat värde jämfört Ökat värde jämfört 2013 års siffror i (övriga kommuner i förhållande till Växjö) med 2015 med 2016 Kulturdatabasen) Andel av länets befolkning som bor inom 1000 m 86 % >86 % >86 % från en hållplats i den regionala kollektivtrafiken REGION KRONOBERG SKA VARA EN DRIVANDE UTVECKLINGSAKTÖR Nöjd organisationsindex; hög grad av nöjdhet hos Basvärde saknas Mätning genomförs >60 våra intressenter REGION KRONOBERGS KLIMATPÅVERKANDE UTSLÄPP SKA MINSKA Andel av resorna med fordon från bilpoolen som 53 % av resorna 65 % av resorna 75 % av resorna sker med förnyelsebart bränsle Samtliga bussar i Samtliga bussar Samtliga fordon ska Förnyelsebara drivmedel inom kollektivtrafikens kollektivtrafiken i kollektivtrafiken köras med förnyel- samtliga fordon (buss, bil och minibuss) framförs med förny- framförs med förny- sebart drivmedel elsebart drivmedel. elsebart drivmedel. Andel av energiförbrukningen (uppvärmning) inom 89 % 93 % 95 % verksamheten som kommer från icke-fossila källor 60 % av den totala Andelen ekologiska livsmedel av det totala inköpet 50 % 53 % livsmedelskostna- den

EKONOMI Nuläge 2015 Långsiktigt mål Mål och indikatorer Målvärde 2016 (2014-12-31) 2018 BOKSLUT I BALANS Resultat i förhållande till intäkter 3,1 % 2,0 % 2,0 % Självfinansiering investeringar 132 % 100 % 100 % Pensionsförvaltning 3 % 3 % 3 % Genomsnittlig likviditet 1 087 mnkr 700 mnkr 700 mnkr

1 Vid beräkning enligt vårdgarantin 11 62 INVÅNARE

NÖJDA INVÅNARE MED STORT FÖRTROENDE FÖR VÅR VERKSAMHET Den långsiktiga visionen för Region Kronoberg är ”Ett gott liv i ett livskraftigt län”. Kronobergs ska vara en öppen och välkomnande region som är attraktiv för boende, företag och besökare. Mångfalden i vårt län är en tillgång för den regionala tillväxten.

ETT GOTT LIV I ETT LIVSKRAFTIGT LÄN sjukvård som strävar efter att uppnå en god hälsa och en Nöjda invånare med stort förtroende för Region Krono- vård på lika villkor för hela befolkningen prioritera de bergs verksamhet är vårt viktigaste mål. Att människor som har störst behov. Vi ska utveckla nya arbetssätt som väljer att bo och verka i vårt län är avgörande för den ska bidra till att skapa en mer jämlik vård. Förebyggande regionala utvecklingen. En regions attraktionskraft hand- och riktade insatser ska bidra till en jämlik hälsa. Det fö- lar om förmågan att locka och behålla invånare, besökare rebyggande folkhälsoarbetet måste ske nära medborgarna och företagare genom att erbjuda och skapa attraktiva på vård- och familjecentraler. Vi ska fortsätta arbetet med miljöer för bland annat arbete, utbildning, boende, fritid, fysiska och kulturella aktiviteter som en del i folkhälsoar- näringsverksamhet, forskning och kultur. betet. Region Kronobergs övergripande folkhälsomål är att DEN JÄMLIKA OCH medverka till att skapa förutsättningar för en god och JÄMSTÄLLDA HÄLSAN SKA ÖKA jämlik hälsa i Kronobergs län. Folkhälsouppdraget ska Befolkningens hälsa är viktig för utvecklingen av den löpa som en röd tråd genom hela Region Kronobergs sociala hållbarheten. Faktorer som sysselsättning, utbild- verksamhet. Från det regionala utvecklingsuppdragets ning, bostäder, tillit, tolerans, sociala nätverk, kultur och fokus på hållbar och social utveckling, som skapar för- miljöfrågor har stor betydelse för befolkningens hälsa. En utsättningar för befolkningens hälsa och livsvillkor, till jämlik vård som är inriktad på hälsofrämjande och sjuk- hälso- och sjukvården. Under 2015 görs en revidering av domsförebyggande arbete stärker den sociala hållbarheten den länsgemensamma folkhälsopolicyn tillsammans med i vår region. Kronobergarna skattar sin hälsa överlag som länets kommuner och andra aktörer. god eller mycket god, men skillnader mellan män och kvinnor, samt mellan olika socioekonomiska grupper Region Kronobergs likabehandlingsarbete ska utgå från kvarstår dock. grundvärderingen av alla människors lika värde. Vi ska ha likvärdiga villkor, likvärdigt bemötande och likvärdig Eftersom hälsan inte är jämlikt fördelad bör en hälso- och tillgänglighet för alla länsinvånare.

12 63 INVÅNARE

FÖRTROENDET FÖR Om patienten önskar ska närstående ges möjlighet att VERKSAMHETEN SKA ÖKA delta i vården, vilket stärks i en ny patientlag som införs Invånarna i Kronobergs län är Region Kronobergs 2015. Lagen stärker även barns inflytande över sin vård: uppdragsgivare och finansierar i huvudsak verksam- barnets bästa ska beaktas där hälso- och sjukvård ges till heten. Därför är det viktigt att invånarna i Kronobergs barn. län känner stort förtroende för Region Kronoberg och Anhörigvården är en viktig och stor del av den nära vår- att skattemedel används på bästa sätt. Både invånare den. Den avlastar hälso- och sjukvården och omsorgen. och samarbetspartner ska uppleva att kvalitén på våra Region Kronoberg ska tillsammans med kommunerna samhällstjänster är god. Vi ska förvalta ett fortsatt högt utveckla stödet för vården av närstående. förtroende för vår verksamhet genom att förbättra både tillgänglighet och kvalitet. HÖG PATIENTSÄKERHET Vi ska ha en hög patientsäkerhet i all verksamhet för att STORT FÖRTROENDE patienter inte ska drabbas av undvikbara vårdskador. FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Patienter och närståendes medverkan i patientsäkerhets- Med ett fortsatt stort förtroende för vår hälso- och arbetet ska stärkas och deras erfarenheter ska tillvaratas. sjukvård är det sannolikt att kronobergarna väljer vård i Vi arbetar med multiprofessionella team för en ökad Kronobergs län. Region Kronoberg ska bedriva en patientsäkerhet. Avvikelser analyseras hälso- och sjukvård med hög kvalitet, hög grad och utgör underlag i det förebyggan- av tillgänglighet och ett gott bemötande så att de kvalitetsarbetet. vård i Kronobergs län blir förstahandsvalet för kronobergarna. Vårdval Kronoberg ger Patientnämnden har en betydelsefull invånarna möjlighet att välja var de vill ha FLER SKA VILJA roll och bidrar genom sitt arbete till sin basala hälso- och sjukvård. BO, ARBETA OCH kvalitetsutveckling inom hälso- och sjukvården. Kronobergarnas möjlighet att ta del av DRIVA FÖRETAG kvalitetsuppföljningar av Vårdval Krono- I KRONOBERG Genom konsekvent arbete med berg ska utvecklas för att underlätta det hygienregler ska vi minimera vård- aktiva valet. Syftet är att invånarna ska kun- relaterade infektioner. IT-stödet na ta del av kvalitetsresultat på 1177.se. Infektionsverktyget ska säkerhetsställa uppföljning, identifiera risker och fram- Primärvården som är specialiserade på att gångsrika arbetssätt inom området. Hälso- och se hela människan ska vara den naturliga första vårdkon- sjukvårdens lokaler ska vara välstädade för att minska takten för medborgarna. Vid behov slussas patienten risken för smittspridning. vidare till länssjukvården. Kravet på läkarbemanningens specialistkompetens inom allmänmedicin ska vara minst Patienterna ska få bästa möjliga läkemedelsbehandling på 75 procent. rätt indikation, med hög kostnadseffektivitet och med så få biverkningar som möjligt. Äldres läkemedelsbehand- Under 2015 görs en utredning av ersättningssystemet ling är en stor utmaning. Regionen ska regelbundet göra inom Vårdval Kronoberg. Ersättningssystemet ska ut- en sammanvägd bedömning av den äldres totala medici- formas så att det bidrar till att utjämna skillnader i hälsa nering och dess nytta i förhållande till risk oavsett patien- mellan olika grupper i samhället. tens aktuella vårdform. En annan utmaning är att minska antibiotikaförskrivningen för att minska utvecklingen av DELAKTIGHET I VÅRDEN resistenta bakterier. Vi ska följa läkemedelskommitténs Varje människa ska bemötas med respekt och behandlas rekommendationer om det inte finns skäl för undantag. på lika villkor oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, NÖJDA RESENÄRER I KOLLEKTIVTRAFIKEN sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk el- Invånarnas resebehov är ett av de viktigaste skälen i ut- ler religiös tillhörighet. Vården ska ges på ett effektivt sätt formningen av framtidens kollektivtrafik. Kollektivtrafi- ur patientens fokus. Integritet, helhetssyn, självbestäm- ken i Kronoberg ska vara så bra att människor väljer den mande och delaktighet ska genomsyra hela hälso- och i första hand. sjukvården. Denna inriktning förstärks genom att Region Kronoberg gör det möjligt för invånarna att ta del av sin Under den senaste tioårsperioden har både kommuner journal via nätet från 1 januari 2016. och Region Kronoberg satsat på infrastrukturinveste-

13 64 INVÅNARE

ringar i länet i enlighet med Länstransportplanen för Den sammanvägda nöjdheten bland resenärer med kol- Kronobergs län. Vi har därmed lagt grunden till en god lektivtrafiken i vårt län är förhållandevis hög. Vi har där- transportinfrastruktur. En utbyggd infrastruktur med en med att bra utgångsläge som vi ska förvalta och utveckla fungerande kollektivtrafik skapar förutsättningar för att för att invånare och besökare ska nyttja kollektivtrafiken i människor ska kunna leva, arbeta och studera i regionen. högre grad och för att minska klimatpåverkande utsläpp.

14 65 INVÅNARE

EN JÄMLIK VÅRD ÄR VIKTIG FÖR DEN ” SOCIALA HÅLLBARHETEN I VÅR REGION TILLGÄNGLIGHETEN TILL Men att stärka individernas möjligheter att leva ett fortsatt REGION KRONOBERGS VERKSAMHETER aktivt liv trots stigande ålder och därmed krämpor och TILLGÄNGLIGHET INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN sjukdomar är inte bara en fråga om IT, e-tjänster och Kraven och förväntningar på välfärden ökar i allt högre e-Hälsa. Region Kronoberg avser att stödja en utveckling grad. Hög kvalitet, öppenhet och tillgänglighet är faktorer av ett centrum för forskning och utveckling av hjälpme- som är avgörande för en regions attraktionskraft. Till- del i samverkan med i första hand Linnéuniversitetet och gängligheten vid länets vårdcentraler och sjukhus ska vara näringslivet. hög så att kronobergarna erbjuds vård på rätt vårdnivå TILLGÄNGLIGHET I KOLLEKTIVTRAFIKEN och i rätt tid. Förutom att fokusera på väntetider för ny- I trafikförsörjningsprogrammet för Kronobergs län 2015- besök och behandling måste vi också mäta väntetider för 2025 beskrivs mål och utveckling för både den samhälls- kroniskt sjuka patienter. finansierade och kommersiella kollektivtrafiken. Utgångs- När det gäller tillgänglighet ur patientens perspektiv, är punkten för den regionala kollektivtrafiken är ”Bäst för den intressanta tiden att mäta från man blir sjuk till man flest”. blir frisk eller får den hjälp man behöver. Därför ska vi Kollektivtrafiken medverkar till att binda ihop Kronoberg arbeta fram den typen av mål inför budget 2017. med omvärlden. Tillgängligheten till kollektivtrafiken För att effektivisera vården och på så sätt göra den mer är en viktig faktor för arbetspendling och betydelsefull tillgänglig ska vi förbättra vårdprocesserna och se dessa när företag och invånare väljer lokalisering Med fler ur patientens perspektiv. Vi kommer att börja med de fem människor i arbete ges regionen ökade skatteintäkter som vårdprocesser som pekats ut nationellt för cancervården. kan bidra till välfärden. Vårt trafikutbud ska uppfattas När det gäller vårdprocessen för bröstcancer är Krono- som förutsägbart och bestående över tid av såväl resenä- berg bland de bästa i Sverige. Nu ska vi använda denna rer som övriga samhällsaktörer. kunskap till de andra cancerprocesserna. TILLGÄNGLIGHET TILL LÄNETS KULTURLIV Region Kronoberg står inom den närmaste tioårspe- Inträdet i kultursamverkansmodellen har medfört positi- rioden inför omfattande förnyelse, förändringar och va effekter i Kronobergs län. Kulturpolitiska frågor har nybyggnationer avseende de tre sjukhusområdena; hamnat högre upp på den politiska dagordningen både Centrallasarettet i Växjö, Sigfridsområdet och Ljungby lokalt och regionalt. Lasarett. Vi ska förbättra tillgängligheten genom att utforma fastigheter och lokaler för att våra patienter ska få en I den regionala kulturplanen för Kronobergs län fast- högkvalitativ och framtidsanpassad hälso- och sjukvård. ställs att den regionala kulturpolitiken ska arbeta för det Våra medarbetare ska verka i ändamålsenliga lokaler med övergripande målet ett innovativt kulturliv med bredd och god arbetsmiljö. spets. Detta ska kulturpolitiken göra genom att stötta den konstnärliga utvecklingen och arbeta för att kulturen ska Med e-hälsa och e-tjänster utvecklar vi välfärden. Genom nå länets invånare. att ta till vara på digitaliseringens möjligheter kan vi öka kvaliteten, få en mer jämlik vård och använda resurserna INVÅNARNA SKA HA KÄNNEDOM OM mer effektivt. Satsningen på e-hälsa och e-tjänster är en REGION KRONOBERGS ANSVARSOMRÅDEN del av regeringens arbete med att uppnå målet i den digi- Sammanslagningen av två organisationer innebär att tala agendan - en agenda som syftar till att Sverige ska bli minst två varumärken ska blir ett. En utmaning i varu- bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. märkesarbetet är att alla delar i verksamheten ska utgå Med en strategisk IT-utveckling kommer nya lösningar från samma varumärke. Vi behöver utveckla och etablera för vård på distans. Kronobergs län deltar i ett nationellt varumärket Region Kronoberg både inom invånarper- samarbete om e-Hälsa för att stärka invånarnas möjlighet spektivet och medarbetarperspektivet. att bli mer delaktig i den egna vården. Under 2016 ska det bli möjligt för Kronobergarna att få tillgång till sin patientjournal via nätet. 15 66 MEDARBETARE

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE MED MEDARBETARE SOM TRIVS OCH UTVECKLAS Region Kronoberg är en av länets största arbetsgivare med ca 5 700 medarbetare med många olika befattningar. Medarbetarna är Region Kronobergs viktigaste resurs. Trots att arbetslösheten fortsätter att vara hög har både det offentliga och näringslivet svårt att rekrytera rätt kompetenser. Det innebär att vi i Kronoberg har en strukturell matchningsproblematik som vi behöver rätta till. Kompetensförsörjning är en högt prioriterad och strategisk fråga för Region Kronoberg.

REGION KRONOBERG SKA VARA EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Region Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare med Det pågår ett arbete för att fler ska välja Region Kro- medarbetare som trivs och utvecklas. Att vara och uppfat- noberg som arbetsgivare. Regionen ska erbjuda heltids- tas som en attraktiv arbetsgivare ställer krav på aktiviteter tjänster med heltidsschema inom hälso- och sjukvården. under hela medarbetarens arbetsliv. Region Kronoberg Schemaläggning ses över för att ta bort delade turer och arbetar efter modellen: Attrahera - rekrytera - introduce- rotationstjänstgöring. I samband med detta ska en över- ra - utveckla/behålla - avveckla. Region Kronoberg ska syn av grundbemanningen göras. inom ramen för sin verksamhet arbeta målinriktad för Region Kronoberg har, på samma sätt som stora delar att främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. av övriga län, stort behov av ett antal nyckelkompetenser Region Kronoberg ska vara en jämställd arbetsplats där inom hälso- och sjukvården. Specialistläkare och sjukskö- samverkan genom delaktighet och en levande dialog är en terskor är några av de yrkesgrupper där Region Kro- självklarhet. noberg har ett stort rekryteringsbehov. Vi ska stimulera I Region Kronobergs verksamhet finns värdeskapande AT-läkare till fortsatt ST-utbildning och erbjuda sjukskö- och utvecklande arbeten, yrkes- och karriärmöjligheterna terskor möjlighet till specialistutbildning. är många. Vi behöver utveckla vår förmåga att attrahera Genom utvecklad ledning och styrning möter vi de fram- nya medarbetare att vilja arbeta hos oss. Våra medarbeta- tida utmaningarna för vår personal- och kompetensför- re är våra viktigaste ambassadörer. Genom en anpassad sörjning. Alla medarbetare ska ges möjlighet till kompe- introduktion, med bland annat mentorskap och trai- tensutveckling och/eller fortbildning varje år. Vi ska öka neeprogram, ska våra nya medarbetare få en bra start i vår samverkan med Landstinget i Kalmar län och Linnéuni- verksamhet. versitetet avseende vårt kompetensbehov.

16 67 MEDARBETARE

PERSONAL- OCH KOMPETENS- FÖRSÖRJNING ÄR EN AV VÅRA VIKTIGASTE UTMANINGAR

Tillsammans med länets kommuner arbetar vi idag för att MEDARBETARNAS DELAKTIGHET SKA ÖKA öka intresset bland ungdomar för framtida utbildning och Våra chefer har en viktig roll att tillsammans med med- arbete inom vård och omsorg. Samverkan med universi- arbetarna utveckla verksamhetens innehåll, medverka till tet, högskolor, yrkeshögskolor och andra utbildningsar- god arbetsmiljö och därmed skapa en attraktiv och häl- rangörer är viktigt i syfte att stimulera till utbildning och sofrämjande arbetsplats. En framgångsfaktor är välfunge- forskning både för våra egna medarbetare och framtida rande kommunikation som bygger på dialog mellan chef medarbetare. Vi ska årligen erbjuda praktikplatser för och medarbetare. studenter på olika utbildningsnivåer för att öka intresset för arbete inom vård och omsorg. Genom att erbjuda ORGANISATIONEN HAR prao och minst 200 sommarjobb visar vi ungdomar vilka EN GEMENSAM VÄRDEGRUND yrkesmöjligheter som finns inom vår verksamhet. Region Kronoberg ska vila på en gemensam värdegrund som ska vara tydlig för både chefer, medarbetare och Med start 2015 ska Region Kronoberg tillsammans med invånare. Mot bakgrund av regionbildningen behöver vi länets kommuner arbeta för att underlätta rekrytering formulera en gemensam värdegrund för den nya organi- av nyanlända med sjukvårdsutbildning. Vi ska erbjuda sationen. Värdegrundsarbetet involverar alla medarbetare utbildning i svenska språket och praktikplatser inom vår och initieras under 2015. verksamhet. ”Västra Götalandsmodellen” kan tjäna som förebild i detta arbete. Här kan studieförbunden, fören- ingslivet och det civila samhället bidra.

17 68 VERKSAMHETSUTVECKLING

EN EFFEKTIV VERKSAMHET MED HÖG KVALITET KVALITETEN I VERKSAMHETEN SKA ÖKA ningar för hälso- och sjukvård i rätt tid, och en tillgänglig KVALITETEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN hälso- och sjukvård. Region Kronoberg ligger bra till i många av de kvalitets- Asylprocessen ställer krav på att människor som anländer register som vi rapporterar till. Produktions- och kapa- till Sverige för att söka asyl ska genomgå en hälsounder- citetsplanering är ett verktyg för ledning och styrning sökning. Asylsökande barn under 18 år har enligt lag rätt av verksamheten inom hälso- och sjukvården som ger till samma vård som svenska medborgare. Många nyan- möjlighet till högre effektivitet. lända är ensamkommande barn som är i stort behov av Vi behöver bli bättre på att överblicka och planera till- stöd och hjälp, vilket kräver ett professionellt omhänder- gänglig kapacitet i relation till de produktionskrav som tagande och särskilda resurser. finns. Vår verksamhet är inte fullt ut organiserad för KVALITETEN I DEN REGIONALA KOLLEKTIVTRAFIKEN att stödja patientens väg genom vården därför krävs ett Att kollektivtrafiken ska vara det självklara valet för fortsatt arbete med patientprocessorientering till exempel arbetspendlare och besökare gynnar både Kronobergs ut- ledtidssatssningen vid cancer. veckling och miljön. Vi ska bygga en hållbar kollektivtra- För att effektivisera vården och på så sätt göra den mer fik för alla. Vi ska arbeta för att öka resandet med kollek- tillgänglig ska vi förbättra vårdprocesserna och se dessa tivtrafiken med särskilda insatser mot valda målgrupper ur patientens perspektiv. Vi kommer att börja med de fem och specifika geografiska områden. vårdprocesser som pekats ut nationellt för cancervården. När det gäller vårdprocessen för bröstcancer är Krono- SYSTEMATISKT KVALITETS- OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE berg bland de bästa i Sverige. Nu ska vi använda denna Region Kronoberg ska ha en tydlig kvalitetsstyrning som kunskap till de andra cancerprocesserna. utgår från invånarnas behov. Samhället står inför stora förändringar vad det gäller invånarnas krav och förvänt- Samtliga verksamheter inom vår hälso- och sjukvård ska ningar på välfärden. Hög kvalitet, valfrihet, direkt tillgång, genomföra produktions- och kapacitetsplanering för att snabb service och flexibla lösningar är exempel på krav utveckla sin verksamhetsplanering på kort och lång sikt och förväntningar som Region Kronoberg ska leva upp utifrån beräknat vårdbehov och tillgängliga resurser. Ge- till. nom en effektiv verksamhetsplanering skapar vi förutsätt-

18 69 VERKSAMHETSUTVECKLING

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN ÄR EN VIKTIG MOTOR FÖR DEN REGIONALA UTVECKLINGEN

Genom ett systematiskt förbättringsarbete ska vi utveckla systematiskt arbete med avtalstrohet av stor vikt för att verksamheten. Vi arbetar processorienterat, följer upp inte besparingen ska försvinna över tid. och utvärderar. Vi vill skapa en förbättringskultur som genomsyrar hela vår verksamhet där varje medarbetare REGION KRONOBERG SKA VARA EN känner sig delaktig och bidrar till kvalitetsutvecklingen DRIVANDE REGIONAL UTVECKLINGSAKTÖR för att nå våra gemensamma mål. Vi ska arbeta med enkla Grunden för arbetet är den regionala utvecklingsstrategin och effektiva verksamhetssystem som underlättar för (RUS). Samtidigt bygger regional utveckling på samhand- chefer och medarbetare i vardagen. ling, där olika intressenter i regionen såsom kommuner, myndigheter, näringsliv, och civila samhället, bidrar till STRATEGISK UPPHANDLING att målet nås. Därmed är dessa intressenters ställning till Upphandling har kommit att bli ett alltmer strategisk in- Region Kronoberg avgörande för att nå målen i RUS. strument för nå verksamhetsmål. Region Kronoberg upphandlar årligen varor och tjänster för miljardbelopp. Med FORSKNING OCH UTVECKLING FÖR BÄTTRE KVALITET strategiska val i upphandlingen bidrar Region Kronoberg Kronobergarna ska erbjudas en hälso- och sjukvård med till miljömässig och social hållbarhet. hög kvalitet. Forskning, utveckling och ett kontinuerligt En målsättning är att effektivisera upphandlingsproces- förbättringsarbete ska vara en naturlig del i verksamheten. sen genom god framförhållning och samplanering, samt Införandet av ny kunskap och nya metoder ska ske struk- följa upp och utvärdera löpande. Av den anledningen är turerat i hela organisationen så att det omsätts i praktisk

19 70 VERKSAMHETSUTVECKLING

20 71 VERKSAMHETSUTVECKLING

ATT KOLLEKTIVTRAFIKEN SKA VARA DET SJÄLVKLARA VALET FÖR ARBETSPENDLARE ”OCH BESÖKARE GYNNAR BÅDE KRONOBERGS UTVECKLING OCH MILJÖN. VI SKA BYGGA EN HÅLLBAR KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ALLA.

handling och kommer invånarna till godo. Medarbetarna ett aktivt miljöarbete på alla nivåer. ska stimuleras till att bedriva forskning och utvecklingsar- För att uppnå uppsatt mål i den regionala utvecklingsstra- bete. tegin (RUS) om den största minskningen av koldioxid- Regionens forsknings- och utvecklingsenhet (FoU Kro- utsläppen i riket till 2025 (i jämförelse med 1990) ska ett noberg), utvecklingsavdelningen och den medicinska strategiskt arbete sättas igång tillsammans med näringsliv, kommittén är viktiga resurser i vårt samlade kvalitets- Länsstyrelsen och andra regionala aktörer. arbete. Region Kronoberg innebär ett vidgat ansvar för Vi ska fortsatt minska vår egen användning av fossila regional utveckling, infrastruktur och kultur. Det betyder drivmedel i Region Kronobergs fordon och inom kollek- att FoU också får ett annat ansvar och en organisation tivtrafikens samtliga fordon. Vid resor i tjänsten ska det som motsvarar detta ansvar. kollektiva resandet vara det självklara valet. Region Kro- noberg ska eftersträva ett bra produktval genom bland REGION KRONOBERG SKA VARA annat en minskning av farliga kemikalier och plaster från KLIMAT- OCH MILJÖSMART fossila bränslen. För Region Kronoberg ska hållbarhet gå som en grön tråd genom alla led i arbetet. Region Kronoberg ska driva Maten är en viktig del av vår verksamhet eftersom näring- på utvecklingen av en hållbar region, där framtidens kli- en från maten är grundläggande för vår hälsa och miljö. matutmaningar är centrala tillsammans med en välmående Inköp av ekologiska livsmedel ska öka till 53 procent befolkning. Verksamheten ska bedrivas så att klimat- och 2016 och 60 procent 2018. Region Kronobergs produk- miljöpåverkan minimeras. Detta ska bidra till att nationel- tionskök är KRAV-certifierade. la och regionala miljömål uppnås. Under 2015 tar Region Kronoberg fram ett nytt klimat- och miljöprogram. Regionens verksamheter ska bedriva

21 72 EKONOMI

EN HÅLLBAR EKONOMI I BALANS Region Kronoberg ska ha en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. En långsiktigt stark ekonomi är en förutsättning för att trygga verksamheten och därmed ge regioninvånarna en god service i form av en säker och lättillgänglig hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik. Landsting och regioner ansvarar för två av de mest ex- Hälso- och sjukvården har sedan centrumbildningen pansiva verksamheterna i det offentliga Sverige, kollektiv- haft sanktionerade budgetunderskott. Revisorerna har trafik och hälso- och sjukvård. Resurserna i form av per- påtalat att denna typ av överenskommelser i budgeten är sonalens kompetens, utrustning, med mera ska användas olämpliga. För att ge hälso- och sjukvårdsnämnden för- på ett sådant sätt att de ger största möjliga bidrag till att utsättningar att åstadkomma en ekonomi i balans görs i nå målen nöjda invånare med stort förtroen- 2016 års budget och flerårsplan 2017-2018 de för Region Kronobergs verksamhet. kraftiga resursförstärkningar. Detta tillsammans med långsiktigt strategiskt arbete Region Kronoberg står inför ett inves- för att klara personal- och kompetensför- teringsbehov på närmare 3 miljarder REGION KRONOBERG sörjning utgör merparten av de drygt 100 de kommande åren, framförallt för SKA HA EN STABIL miljoner kronor som tillförs hälso- och sjukhusbyggnader. Målet är att investe- EKONOMI SOM sjukvårdsnämnden. ringar långsiktigt ska vara självfinansie- KÄNNETECKNAS AV rade, det vill säga att självfinansierings- LÅNGSIKTIGHET OCH I Region Kronobergs budgetprocess tar graden av investeringar långsiktigt ska HÅLLBARHET fullmäktige beslut om uppdragsdelen av vara 100 procent. budgeten i juni. Eftersom skatteprognoser och nivåer på statsbidrag förändras under Som ett led för att uppnå en hållbar hösten beslutar fullmäktige om finansiering i ekonomi har fullmäktige beslutat att november. För att uppnå en ekonomi i balans och Region Kronoberg ska ha ett resultatmål över tid om 2 överskottsmålet om 2 procent indikerar dock denna bud- procent Det medför sammantaget årligen ett resultatkrav get ett behov av inkomstförstärkning i form av skattehöj- på 100 miljoner kronor, motsvarande 2 procent av de ning på 40 öre. samlade intäkterna för skatt, kommunalekonomisk utjäm- ning och generella statsbidrag.

22 73 EKONOMI

FÖRSLAG PRIORITERINGAR 2016-2018

TABELL: SAMMANSTÄLLNING NETTOKOSTNAD, FINANSIERING OCH RESULTAT

MILJONER KRONOR (MNKR) 2016 2017 2018 Budgeterad nettokostnad föregående år 5 077 5 381 5 579 Generell uppräkning 140 158 170 Prioriteringar Hälso- och sjukvård 108 -17 -15 Trafik 12 2 -2 Regional utveckling 1 0 0 Kultur 1 0 0 Grimslövs folkhögskola 0 0 0 Regiongemensamt 22 47 27 Vårdval 14 8 6 Tandvård 7 0 0 Summa prioriteringar 164 40 15 BUDGETERAD NETTOKOSTNAD 5 381 5 579 5 764 Prognos finansiering 5 395 5 581 5 768 Statsbidrag - tillgänglighet/professionmiljard 17 17 17 Statsbidrag - cancersatsning 8 8 8 Statsbidrag - glasögonbidrag 3 3 3 Finansnetto 11 11 11 Finansiell kostnad pensioner -27 -58 -86 Justering skattesats 150 151 157 PROGNOS FINANSIERING 5 558 5 713 5 879 RESULTAT 176 135 115 3,2 % 2,4 % 2,0 % Resultatmål 102 108 112

23 74 EKONOMI

BUDGET BUDGET BUDGET BUDGET NÄMND / REGIONGEMENSAMT 2015 2016 2017 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnd 3 406 3 514 3 497 3 482 Trafiknämnd 291 303 305 303 Regional utvecklingsnämnd 49 50 50 50 Kulturnämnd 50 51 51 51 Styrelsen för Grimslövs folkhögskola 10 10 10 10 Summa nämnder 3 806 3 928 3 913 3 896 Vårdval 839 854 861 867 SUMMA NÄMNDER OCH VÅRDVAL 4 646 4 782 4 775 4 763 Regionservice 24 26 26 26 Regionstab 69 69 69 69 Regiongemensamt 306 333 379 406 Förtroendemannaorganisation 32 32 32 32 Summa ledning och stöd 431 459 506 533 Generell prisuppräkning 140 298 468 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD 5 077 5 381 5 579 5 764 Finansiering 5 158 5 558 5 713 5 879 RESULTAT 81 176 135 115

KAPITERINGSERSÄTTNING TABELL: VÅRDERSÄTTNING KRONOBERG 2016 VÅRDVAL OCH BARNTANDVÅRD

VÅRDERSÄTTNING VÅRDVAL KRONOBERG VÅRDERSÄTTNING KRONOBERG Vårdersättningen2 för år 2015, uppgår till 3 694 kronor KRONOR PER LISTAD OCH ÅR exklusive momsersättning per listad och år. Prisuppräk- Vårdersättning 2015-01-01 3 694 ning för år 2016 görs med 2,7 procent enligt LPI inklu- Indexuppräkning, LPI inklusive 100 sive läkemedel. Därmed uppgår vårdersättningen för år läkemedel 2,7 procent 2016 till 3 794 kronor. VÅRDERSÄTTNING 2016 3 794 När vårdersättningen för år 2016 inkluderas med mom- Inklusive 2 procent momsersättning 3 870 sersättning (2 procent) uppgår vårdersättningen till 3 870 kronor per listad och år. TABELL: BARNTANDVÅRDSPENG 2016

BARNTANDVÅRDSPENG BARNTANDVÅRDSPENG Á-PRIS UPPRÄK- Á-PRIS Uppräkning av barntandvårdspengen KRONOR PER BARN OCH ÅR 2015 NING 2016 görs med 3,0 procent (LPI exklusive Behandlingsansvar 3-19 år 1 278 38 1 316 läkemedel). Barntandvårdspengen för år 2016 uppgår därmed till följande, Områdesansvar 0-2 år 258 8 266 uttryckt i kronor per barn och år: Områdesansvar 3-19 år 162 5 166

2 Vårdersättningen är viktad till 90 procent efter vårdtyngd, ACG (Adjuster Clinical Groups) och 10 procent efter risk för ohälsa baserat på sju olika socioekonomiska variabler, CNI (Care Need Index).

24 75 EKONOMI

TABELL: HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMND

FÖRSLAG TILL VOLYMFÖRÄNDRINGAR I DRIFTRAM (MNKR) 2016 2017 2018 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN, PRIORITERADE OMRÅDEN Centralt underskott (kvar sedan centrumbildningen) 22,0 22,0 22,0 Överskott div mindre centrala anslag -10,0 -10,0 -10,0 Överskott privata vårdgivare -5,0 -5,0 -5,0 Överskott anslag pensionskostnader 2016 -7,0 -7,0 -7,0

Ej genomförda effektiviseringar 2014 (av 47 mnkr) 8,0 8,0 8,0 Ej genomförda effektiviseringar 2015 12,0 12,0 12,0 Överskott anslag avskrivningar 2016 -20,0 -20,0 -20,0

Attraktiv arbetsgivare enligt budget 2015-2017* 35,0 35,0 35,0 Hyrpersonal/bemanning exkl primärvård 50,0 35,0 20,0 Nytt avtal Obekväm arbetstid (OB) 6,0 6,0 6,0 Strukturella löneprioriteringar enligt budget 2015-2017 2,9 2,9 2,9 Allmän till specialistsjuksköterskor, trainee (AT för sjuksköterska) 2,0 3,0 3,0 enligt budget 2015-2017

Läkemedelskostnader (bl a Hepatit C) och nya behandlingsmetoder 10,0 20,0 30,0 Operationsmaterial / medicinskt material 7,0 7,0 7,0 Köpt vård (prishöjning i avtal med Region Skåne) 4,0 4,0 4,0 Serviceavtal Medicinsk fysik och teknik 1,5 4,4 4,4

Neonathal - resterande behov enligt budget 2015-2017 2,0 2,0 2,0 Samordnare asylsökande (50 % sjuksköterska) 0,3 0,3 0,3 STRAMA (rationell antibiotikabehandling) 0,4 0,4 0,4 Öppenvårdsurologi (prostatacancer) enligt budget 2015-2017 0,5 0,5 0,5

Barnahus 50 % av lokalkostnad (hyra, städ etc) 0,3 0,3 0,3

Processarbeten - vårdlogistik 2,0 2,0 2,0 Summa prioriterade områden 123,9 122,8 117,8 EFFEKTIVISERINGSKRAV Minskad sjukfrånvaro enligt budget 2015-2017* -6,0 -12,0 -12,0 Effektiviseringar -10,0 -20,0 -30,0 TOTAL VOLYMFÖRÄNDRING 107,9 90,8 75,8

25 76 EKONOMI

TABELL: TRAFIKNÄMND

FÖRSLAG TILL VOLYMFÖRÄNDRINGAR I DRIFTRAM (MNKR) 2016 2017 2018 LÄNSTRAFIK, PRIORITERADE OMRÅDEN Indexuppräkning nuvarande verksamhet 10,8 21,5 32,3 Ökade trafikintäkter (resandeökning) från 2016 -3,0 -6,0 -9,0 Förslag prishöjning av biljettpriser (del av indexuppräkning) -3,7 -7,5 -11,0

Utökad tågtrafik Krösatåg Nord Nässjö – Alvesta – Växjö 5,0 5,0 5,0 enligt budget 2015-2017, bruttokostnad Intäkter utökad tågtrafik Krösatåg Nord Nässjö – Alvesta – Växjö -1,8 -1,8 -1,8 enligt budget 2015-2017

Höjd skatt på förnyelsebara drivmedel, regiontrafik buss från 2015-01-01 3,8 3,8 3,8 Intäkter i Växjö stadstrafik lägre än Bokslut 2014 och Budget 2015 3,5 2,5 1,5 Höjda banavgifter från 2015-01-01 2,0 2,0 2,0 ERTMS – europeiskt styrsystem för järnvägstrafik 1,5 3,0 APC – Automatiskt passagerarräkningssystem – Öresundståg 0,4 0,4 0,4 Nya upphandlingar 0,1 2,4 2,4 Förbättrad täckningsgrad Öresundståg (92%, 94%, 97%) -4,0 -8,0 -14,0

Summa prioriterade områden 13,1 15,8 14,6 EFFEKTIVISERINGSKRAV System- och processförbättringar -1,0 -2,0 -3,0 TOTAL VOLYMFÖRÄNDRING 12,1 13,8 11,6

26 77 EKONOMI

TABELL: REGIONAL UTVECKLINGSÄMND

FÖRSLAG TILL VOLYMFÖRÄNDRINGAR I DRIFTRAM (MNKR) 2016 2017 2018 REGIONAL UTVECKLING, PRIORITERADE OMRÅDEN Kompetetensförsörjning (1 tjänst) 0,7 0,7 0,7 Bortfall av intäkt (delar idag kostnader med annan hyresgäst) 0,4 0,4 0,4 Summa prioriterade områden 1,1 1,1 1,1 EFFEKTIVISERINGSKRAV Åtgärder som bidrar till nettokostnadsminskning 0,0 0,0 0,0 TOTAL VOLYMFÖRÄNDRING 1,1 1,1 1,1

TABELL: KULTURNÄMND

FÖRSLAG TILL VOLYMFÖRÄNDRINGAR I DRIFTRAM (MNKR) 2016 2017 2018 KULTUR, PRIORITERADE OMRÅDEN Etableringsstöd Kulturarvscentrum södra Småland enligt budget 2015-2017 0,2 0,4 0,4 Utökat stöd till Musica Vitae enligt budget 2015-2017 0,2 0,4 0,4 Kulturparken -verksamhet emigrantinstitutet 0,3 0,3 0,3 Summa prioriterade områden 0,7 1,1 1,1 EFFEKTIVISERINGSKRAV Åtgärder som bidrar till nettokostnadsminskning 0,0 0,0 0,0 TOTAL VOLYMFÖRÄNDRING 0,7 1,1 1,1

27 78 EKONOMI

TABELL: REGIONSTYRELSEN

FÖRSLAG TILL VOLYMFÖRÄNDRINGAR I DRIFTRAM (MNKR) 2016 2017 2018 REGIONGEMENSAMT Pensionskostnader 5,0 15,0 47,0 Avskrivningar 0,0 40,0 40,0

Finansieringsbehov vårdval när sjukskrivningsmiljarden upphör 11,0 11,0 11,0 enligt budget 2015-2017 FoU /Universitet enligt budget 2015-2017 2,0 2,0 2,0 Sociala investeringar enligt budget 2015-2017 1,0 1,0 1,0 Ökade IT-kostnader för vårdinformationssystem och eHälsa 1,5 3,0 3,0 enligt budget 2015-2017 IT projekt och förvaltning 1,7 1,7 1,7 Rakel och GSM täckning (investering ca 10 mnkr) 1,5 1,5 1,5 E-arkiv 1,7 1,5 1,5 Upphandlingskompetens generalplanen 0,7 0,7 0,7 Ekologiska livsmedel (inklusive Grimslövs folkhögskola) enligt budget 2015- 0,3 0,6 0,6 2017 Fastighetsinvesteringar - planeringskostnader m m enligt budget 2015-2017 0,3 0,4 0,4 Summa regiongemensamt 26,7 78,4 110,4 VÅRDVAL Befolkningsökning 9,5 17,3 22,8 Kompensation utökat uppdrag BVC med ett andra hembesök 1,4 1,4 1,4 Mobil läkare primärvården enligt budget 2015 3,0 3,0 3,0 Vårdval Kronoberg primärvården - tillgång till Medibas 0,3 0,3 0,3 Summa vårdval 14,2 22,0 27,5 TANDVÅRD Tandvård - nödvändig tandvård, barntandvårdspeng m m 6,6 6,6 6,7 Summa tandvård 6,6 6,6 6,7 FÖRTROENDEMANNAORGANISATION Summa förtroendemannaorganisation 0,0 0,0 0,0 EFFEKTIVISERINGSKRAV Regionservice och administration -5,0 -10,0 -15,0 TOTAL VOLYMFÖRÄNDRING 42,5 97,0 129,6

28 79 EKONOMI

INVESTERINGSRAM Regionfullmäktige beslutar i juni året innan budgetåret Investeringsram3 för investeringar år 2016 uppgår till om investeringsram för budgetåret. I början på aktuellt totalt 611 miljoner kronor. budgetår beslutar regionstyrelsen om en mer detaljerad De kommande åren står Region Kronoberg inför stora investeringsplan. Det görs även en tilläggsbudgetering investeringar. I bilaga 6 framgår den långsiktiga investe- av oförbrukade anslag från föregående år som beräknas ringsplaneringen fram till och med år 2020. utföras kommande år istället.

TABELL: SAMMANSTÄLLNING INVESTERINGSRAM 2016 MED PLAN 2017–2018

INVESTERINGSRAM (MILJONER KRONOR) 2015 2016 2017 2018 Fastigheter 272 475 599 396 Utrustning i samband med fastighetsinvesteringar 77 45 38 40 Investering medicinteknik (MT) och återanskaffning 36 36 36 37 Investering informationsteknik (IT) 22 23 33 24 Inventarier intäktsfinansierad verksamhet 15 15 15 15 Övriga inventarier 17 17 17 17 SUMMA 438 611 738 528

DIAGRAM: TOTAL INVESTERINGSNIVÅ I FÖRHÅLLANDE TILL AVSKRIVNINGAR, MILJONER KRONOR

800 738 700 611 600 528 500

400 376 323 290 300 285

200

100

0 Utfall 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Kalkyl 2019 Kalkyl 2020

Utfall/planerade investeringar Avskrivningar Självfinansieringsgrad

3 I investeringsramen ingår även investeringar i inventarier och fastighetsinventarier för de intäktsfinansierade verksamheterna. För närvarande gäller det rättspsykiatriska regionkliniken, Vårdval Kronoberg, del av tandvårdscentrum (konkurrensutsatt vuxentandvård), mikrobiologin inom medicinskt servicecentrum samt hjälpmedelscentralen inom primär- och rehabcentrum. Dessa verksamheter ska resultatmässigt finansiera sina egna investeringar i utrustning och övriga inventarier och äger därmed en större självständighet i investeringsbesluten. Investeringsramen ska spegla landstingets totala investeringar och vara underlag för behov av finansering, varför dessa investeringar måste ingå som underlag som en del i helheten.

29 80 EKONOMI

REGIONFULLMÄKTIGES RESULTATMÅL

TABELL: RESULTATBUDGET 2016–2018 JÄMFÖRT MED 2014 OCH 2015

UTFALL BUDGET BUDGET PLAN PLAN RESULTATBUDGET (MNKR) 2014 2015 2016 2017 2018 Verksamhetens intäkter och kostnader, netto* -4 480 -4 865 -5 180 -5 358 -5 543 Avskrivningar -186 -212 -201 -221 -221 Jämförelsestörande poster 7 0 0 0 Verksamhetens nettokostnader -4 659 -5 077 -5 381 -5 579 -5 764 Skatteintäkter 3 847 4 149 4 353 4 533 4 714 Justering skattesats 150 151 157 Generella statsbidrag och utjämning 954 1 016 1 070 1 075 1 082 Finansiella intäkter 42 26 12 12 12 Finansiella kostnader* -28 -33 -28 -59 -87 -varav finansiell del pensioner -18 -25 -27 -58 -86 Summa finansiering 4 815 5 158 5 558 5 713 5 879 ÅRETS RESULTAT* 156 81 176 135 115 JUSTERAT RESULTAT enligt balanskravet 149 81 176 135 115

DIAGRAM: LANDSTINGET KRONOBERGS RESULTATUTVECKLING I FÖRHÅLLANDE TILL LANDSTINGSFULLMÄKTIGES RESULTATMÅL

200 176 156 160 149 135 120 108 115 112 100 100 100 102 81 81 71 80 64

0 Utfall 2014 Prognos 2015 Prel Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018

Budget (Finansplanen) Bokslut/Prognos

Landstingsfullmäktiges resultatmål Justerat resultat enligt balanskravet

30 81 EKONOMI

INVESTERINGAR 2016 års planerade investeringar uppgår till 611 miljoner kronor. Sett till hela planperioden och mer långsiktigt ända fram till år 2020, är det ett antal stora investeringsprojekt som är planerade. Nedan kommenteras kortfattat de olika investeringarna.

BESLUTADE OCH PÅGÅENDE HÖG INVESTERINGSNIVÅ GER De beslutade projekt som kommer att färdigställas under HÖGA AVSKRIVNINGAR 2016–2017 är följande: Investeringsramen för 2016 och plan för 2017-2018 enligt ovan visar på stora investeringar under de närmaste åren. Ombyggnad av skopienheten, på CLV Det påverkar avskrivningarna som då ökar och utgör en Nybyggnad av Folktandvården Teleborg större andel av verksamhetens nettokostnad. Eftersom Ombyggnad av kliniskt träningscentrum, scopimot- avskrivningen inte påbörjas förrän byggnaden är färdig- tagning, ögonmottagning, röntgen och klinisk kemi ställd kommer dock den högre avskrivningskostnaden på centrallasarettet Växjö. först i slutet av planperioden. Från 2017 och framåt beräknas avskrivningarna öka med 20 mnkr. LÖPANDE ÅRLIGEN Från och med 2014 inför regionen komponentavskriv- Det årliga investeringsbehov som finns är i samma nivå ning4, vilket innebär att fler komponenter i exempelvis en som tidigare år förutom fastighetsinvesteringar som även byggnad aktiveras men med olika nyttjandeperioder. Det innefattar reinvesteringar efter övergång till komponent- innebär bland annat att den årliga kostnaden för långsik- avskrivning, vilket minskar det långtidsplanerade plane- tigt planerat underhåll (LPU) minskar och istället aktive- rade underhållet i driftbudgeten. Dessutom ökas anslaget ras på aktuell fastighet. Effekten blir att avskrivningsni- 2016–2018 på grund av omfattande behov av tekniska vån, trots hög investeringsnivå i fastigheter, dämpas de reinvesteringar. Detaljer kommer att beskrivas i den årliga första åren för att sedan öka ytterligare från 2018. investeringsplanen 2016–2020. GENOMFÖRANDE AV GENERALPLANERNA PLANERING FÖR BESLUT (INVESTERINGSBUDGET) För att garantera och bibehålla en hög patientsäkerhet Region Kronoberg står inom den närmaste tioårsperio- och en god vårdmiljö krävs investeringar som stöd för den inför omfattande förnyelse, förändringar och ny- den framtida verksamhetsutvecklingen. Generalplan är byggnationer avseende de tre sjukhusområdena; Växjö framtagen som beskriver vårdmiljön för den framtida Centrallasarett, St. Sigfrids område och Ljungby Lasarett. psykiatriska vården och den somatiska vården. Vi ska förbättra tillgängligheten genom att utforma fastig- Under 2015/2016 fortsätter planering för beslut på föl- heter och lokaler för att våra patienter ska få en högkvali- jande projekt: tativ och framtidsanpassad hälso- och sjukvård. Ombyggnad för specialisttandvård på centrallasaret- Den fysiska utformningen ska gå hand i hand med tet Växjö utvecklingen av vår organisation och arbetssätt. Investe- ringarna i de tre generalplanerna är de största som Region Nya lokaler för hjälpmedelscentral, habilitering samt Kronoberg någonsin genomfört och kräver noggrann vuxenpsykiatri på Sigfridsområdet i Växjö och övergripande planering inom flera områden. För Nybyggnad av hus L (innehållande fyslab, vårdavdel- genomförandet av generalplanearbetet förstärker vi de ningar och neonatal) inklusive ombyggnad BB/för- personella resurserna med ytterligare två tjänster under lossning i hus G vid centrallasarettet Växjö genomförandetiden. Resurserna bedöms finansieras inom ramen för fastställd investeringsbudget. Ombyggnad av sterilcentral och operationslokal på Ljungby lasarett Ombyggnad för ambulans, akutmottagning och vård- avdelningar på Ljungby lasarett Nybyggnad av Barnens hus på centrallasarettet i Växjö Generellt gäller att samtliga större investeringsprojekt kräver enskilda beslut av landstingsstyrelsen.

4 Se Rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar, december 2013, Rådet för kommunal redovisning. 31 82 EKONOMI

TABELL: INVESTERINGSPLANERING 2016–2020 FASTIGHETER UNDERLAG LÅNGSIKTIG INVESTERINGSPLANERING 2015-2020 År/miljoner kronor 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Summa BESLUTADE OCH PÅGÅENDE 110 85 51 0 0 0 246 CLV Strålbehandling 20 20 VC Tingsryd 3 3 Nybyggnad av VC Strandbjörket 0 0 0 CLV kliniskt träningscentrum 19 19 CLV ombyggnad scopienhet 38 4 42 CLV ombyggnad ögon 3 25 10 38 CLV ombyggnad röntgen 10 20 20 50 CLV och LL klinisk kemi 7 30 21 58 Nybyggnad folktandvård Teleborg 10 6 16 LÖPANDE ÅRLIGEN 126 150 161 150 131 133 851 Mindre ombyggnad fastigheter inkl reinvestering 34 59 60 57 38 39 287 MT-investeringar 20 20 20 20 20 20 120 Övr inventarier/återanskaffning 16 16 16 17 17 17 99 IT-investeringar 22 23 33 24 24 25 151 Oförutsett (inkl konstnärlig utsmyckning) 17 17 17 17 17 17 102 Inventarier/utrustning intäktsfinans vsh 17 15 15 15 15 15 92 GENERALPLAN CENTRALLASARETTET VÄXJÖ 15 136 305 301 208 140 1 105 Nybyggnad L-huset samt BB/förlossning 5 60 120 95 20 300 Dagvård onkologi 11 11 Ombyggnad avd 13 24 24 Ombyggnad avd 33+gynmott 25 28 53 Ombyggnad MFT 11 11 Ombyggnad plan 9 specialisttandvård 1 15 16 Nybyggnad av barnens hus 5 10 30 95 90 230 Nybyggnad patologi 10 70 80 Nybyggnad P-hus 40 30 70 Flytt av jourrum + omklädningsrum 11 11 Ombyggnad vårdavdelningar 1,3,4,5 40 40 40 120 Ombyggnad IVA 4 20 30 54 Ombyggnad ortopedmottagning 10 15 25 Ej detaljplanerat 100 100 GENERALPLAN SIGFRIDSOMRÅDET OCH ÖVRIGT 21 175 164 50 0 0 410 Vuxenpsykiatrin 15 150 150 315 Habiliteringen 5 50 55 Hjälpmedelscentralen 5 15 20 Ombyggnad vårdcentralen Teleborg 1 10 9 20 GENERALPLAN LJUNGBY LASARETT 18 65 57 28 37 50 255 Ombyggnad sterilcentral+operation 5 25 20 50 Ombyggnad vårdavdelningar 2,3,4, 5, 6 8 25 25 25 25 108 Omdisponering mottagning 2 3 12 17 Omdisponering ambulans och akutmottagning 5 15 10 30 Ej detaljplanerat 50 50 SUMMA 290 611 738 528 376 323 2 866

32 83 BILAGOR

ÖVRIGA BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

TABELL: UPPRÄKNING AV DRIFTRAMENS INTÄKTER OCH KOSTNADER

PROGNOSANTAGANDEN BUDGET BUDGET PLAN PLAN VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD 2015 2016 2017 2018 Landstingsprisindex (LPI) inklusive läkemedel 2,2 % 2,7 % 2,8 % 3,3 % Landstingsprisindex (LPI) exklusive läkemedel 2,9 % 3,0 % 3,3 % 3,9 % Lönekostnader 3,2 % 3,5 % 3,7 % 3,8 % Patientavgifter 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Läkemedelskostnader* 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Köpt vård 2,2 % 2,7 % 2,9 % 3,5 % Regionvårdsintäkter 2,2 % 2,7 % 2,9 % 3,5 % Övriga driftkostnader och intäkter 1,9 % 1,9 % 2,2 % 2,3 %

* Eget resurstillskott, se volymförändringar Nettokostnadens uppräkning utgår ifrån SKL:s sammanvägda landstingsprisindex (LPI) 5.

TABELL: BEFOLKNINGSUTVECKLING 2016–2018 JÄMFÖRT MED 2014 OCH 2015

UTFALL BUDGET BUDGET PLAN PLAN INVÅNARE 2014 2015 2016 2017 2018 Invånare Kronoberg per 1 november 188 793 190 596 192 298 193 741 195 050 Ökning Kronoberg jämfört med 1,0 0,9 0,8 0,7 föregående år (procent) Ökning landet jämfört med 1,1 1,1 1,1 0,9 föregående år (procent) För Region Kronoberg förväntas en befolkningsökning på strax under 1 procent för planperioden. Detta är något under riksgenomsnittet som ligger på drygt 1 procent.

5 Enligt SKL:s Ekonominytt nr 8/2014, 2014-04-29.

33 84 INTÄKTSUTVECKLING 2016–2018 I denna budget används Sveriges Kommuner och Lands- het kring nya dyra läkemedel. I nedanstående tabell ligger tings (SKL) prognostiserade uppräkningsfaktorer för riket bidraget enligt överenskommelsen för 2015 som prognos och Kronoberg avseende skatteunderlaget för perioden för 2016-2018. Regeringen har slutit en överenskommel- 2016-2018. se med Läkemedelsindustriföreningen om att införa en takprismodell för äldre läkemedel som medför att kostna- I dagsläget finns endast en överenskommelse om läke- derna och därmed bidraget förväntas minska med 4 mnkr medelsbidraget för 2015. För 2016 och framåt finns det per år 2016 och 2017. Prognosen för 2015 år 418 mnkr. ingen överenskommelse, och det finns därmed en osäker-

TABELL: INTÄKTSUTVECKLING 2016–2018 JÄMFÖRT MED 2014 OCH 2015 UTFALL BUDGET BUDGET PLAN PLAN INTÄKTSUTVECKLING 2014 2015 2016 2017 2018 Skatteintäkter (mnkr) 3 847 4 149 4 353 4 533 4 714 Justering skattesats 150 151 157 Skattesats kr per skattekrona 11,21 11,60 12,00 12,00 12,00 Skatteintäkt kr per invånare 20 555 21 769 22 639 23 400 24 169 Skatteunderlagsutveckling (procent) 7,9 8,5 4,0 4,3 Utjämning (mnkr) 537 610 628 637 644 Inkomstutjämningsbidrag (mnkr) 707 794 849 884 921 Kostnadsutjämning (mnkr) -169 -164 -159 -165 -171 Strukturbidrag (mnkr) 46 46 47 47 47 Regleringsavgift (mnkr) -47 -66 -109 -129 -154 Generella statliga bidrag (mnkr) 417 406 442 438 438 Läkemedelsförmånen (mnkr) 417 406 414 410 410 Nytt statsbidrag 28 28 28 SUMMA SKATT, UTJÄMNING 4 801 5 165 5 373 5 760 5 953 OCH GENERELLA STATLIGA BIDRAG Intäktsökning jämfört med föregående år 7,3 7,6 7,9 3,3 3,4 (procent) Intäktsökning exklusive skattehöjning 2,9 4,0 4,9 3,3 3,4 (procent)

34 85 KOSTNADSUTVECKLING Landstinget Kronobergs ekonomiska resultat för 2014 en nyckelfråga för att nå en ekonomi i balans. Det finns uppgår totalt till 156 miljoner kronor. Exklusive engångs- också en central obalans på 30 mnkr som kvarstår sedan poster uppgår resultatet till 149 miljoner kronor. Hälso- centrumbildningen inom Region Kronoberg. och sjukvården har dock en fortsatt ekonomisk obalans Resultatet för 2014 förbättras av tillfälliga statsbidrag, med en kostnadsnivå som överstiger den budgeterade överskott på centrala anslag för bland annat pensioner ramen. De ingående centrumen redovisar 2014 ett samlat och en positiv finansiering jämfört med budget. Exklude- resultat på -76 mkr och för 2015 finns överenskommel- rat för detta har kärnverksamheten en ekonomisk obalans se på centrumnivå om ett underskott på -65 mnkr. De som kräver åtgärder för att uppnå en långsiktigt ekono- kraftigaste kostnadsökningarna noteras för hyrpersonal misk balans. och övertid. Personalförsörjningen är därmed utan tvivel

TABELL: KOSTNADSUTVECKLING 2016–2018 JÄMFÖRT MED 2014 OCH 2015

UTFALL BUDGET BUDGET PLAN PLAN KOSTNADSUTVECKLING 2014 2015 2016 2017 2017 Nettokostnader (mnkr) 4 666 5 077 5 381 5 579 5 764 Nettokostnadsutveckling (procent) 4,8 8,8 6,0 3,7 3,3 Varav skatteväxling (procent) 3,7 Landstingsprisindex (LPI) 2,2 1,9 2,4 2,7 2,8 Landstingsprisindex (LPI) exklusive läkemedel 2,9 2,5 2,8 3,2 3,2

Enligt Öppna jämförelser ligger Kronobergs totala försörjningsprogram 2015-2025 fattas i juni av region- kostnader för hälso- och sjukvård/invånare strax under fullmäktige. Utmaningen för Region Kronoberg är att genomsnittet. Kostnaderna för primärvård och läkemedel prioritera och balansera de ekonomiska resurserna med är låga, medan kostnaderna för den specialiserade soma- de växande behoven. tiska vården ligger över genomsnitt. I jämförelsen finns Region Kronobergs pensionskostnader har ökat mycket inte någon möjlighet att justera för strukturella skillnader. de senaste åren, och det är flera faktorer som detta beror Nationella studier visar att Kronoberg har en hög andel på. I likhet med andra kommuner och landsting har re- vårdrelaterade infektioner. Här finns en förbättringspo- gionen kostnader från två olika system. Pension intjänad tential avseende resursutnyttjande. före 1998 kostnadsförs först vid utbetalning. Och pension Ambitionsnivån i utbyggnaden av kollektivtrafiken intjänad efter 1998 kostnadsförs samtidigt som den intjä- kommer att påverka Region Kronobergs ekonomiska nas. Bedömningen för kommande planeringsperiod är att förutsättningar. Beslut om Region Kronobergs trafik- pensionskostnader fortsätter att öka kraftigt.

TABELL: PROGNOS PENSIONSKOSTNADER 2015–2018

PROGNOSANTAGANDEN BUDGET BUDGET PLAN PLAN PENSIONSKOSTNADER (MNKR) 2015 2016 2017 2018 Pensionskostnader exklusive finansiella poster 400 414 439 488 Finansiella kostnader pensioner 25 27 58 86 Pensionskostnad totalt 425 441 497 574 PARAMETRAR FÖR BERÄKNINGEN Inflationsuppräkning 0,2 % 0,2 % 2,0 % 3,3 % Prisbasbelopp 44 500 44 589 45 481 46 982 Inkomstbasbelopp 58 100 59 494 61 755 64 472

35 86 36 87 37 88 38 89 5 Gröna Kronoberg 2025 – regional utvecklingsstrategi (RUS) 14LTK948

90 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 14LTK948 Handläggare: Sunny Sandström, Regional utveckling Datum: 2015-05-13

Regionstyrelsen

Gröna Kronoberg 2025 – regional utvecklingsstrategi (RUS)

Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden föreslår att regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att fastställa Gröna Kronoberg 2025, regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län, i enlighet med upprättad skrivelse.

Strategin har tagits fram i en bred process där 950 deltagare från offentlig, privat och ideell sektor har deltagit i dialogfasen (54% kvinnor/46% män). Strategin har också varit på remiss.

Slutlig layout och språkgranskning görs i samråd med kommunikationsavdelningen efter beslut om fastställande.

Martin Myrskog Sara Nilsson Regiondirektör Tf regional utvecklingsdirektör

Bilaga: Gröna Kronoberg 2025 – regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län. Sammanfattning

Sida 1 av 1 91 Protokoll Datum: 2015-05-07

Regionala utvecklingsnämnden Tid 2015-05-07 10:00 – 13:55 Plats Centrum för informationslogistik, Stationsvägen 2, Ljungby

Beslutande ledamöter Olof Björkmarker (S), ordförande Joakim Pohlman (S), vice ordförande Carina Bengtsson (C), 2:e vice ordförande Helen Bengtsson (S) Martina Gustafsson (S) Jerker Nilsson (V) Marita Bengtsson (MP) Anna Johansson (C) Gunnar Nordmark (FP) Pontus Nordfjell (SD) Anne Karlsson (S), ersättare Patrick Ståhlgren (M), ersättare Patrik Davidsson (C), ersättare

Ej tjänstgörande ersättare

Övriga närvarande Patric Littorin Sekreterare Sara Nilsson Lena Eriksson Sunny Sandström Diana Unander Nordle Jonas Mokvist Lotta Nydahl Frånberg Camilla Jönsson Lisa Eriksson Christoffer Moberg Lisa Öberg

Utses att justera Carina Bengtsson

Justeringens plats och tid Region Kronoberg , 2015-05-13 00:00

Protokollet omfattar §63

Underskrifter Sekreterare ......

Ordförande ...... ……………………………………..

192 Protokoll Datum: 2015-05-07

Justerande ...... ……………………………………..

293 Protokoll Datum: 2015-05-07

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Regionala utvecklingsnämnden Sammanträdesdatum 2015-05-07

Datum för anslags 2015-05-19 Datum för anslags 2015-06-12 uppsättande nedtagande

Förvaringsplats för Region Kronobergs arkiv protokollet

Underskrift ......

Patric Littorin

394 Protokoll Datum: 2015-05-07

§. 63 Gröna Kronoberg 2025 – regional utvecklingsstrategi (RUS) 14LTK948

Beslut Regionala utvecklingsnämnden beslutar

att till texten på s. 22 "...flera större regionala centrumstäder – Malmö, Lund, Karlskrona, Kalmar, Halmstad och Jönköping – inom en rimlig nåbarhetstid." lägga till Helsingborg.

Regionala utvecklingsnämnden rekommenderar regionstyrelsen rekommendera regionfullmäktige besluta

att fastställa Gröna Kronoberg 2025, regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län, i enlighet med upprättad och kompletterad skrivelse.

Sammanfattning Ärendet gäller fastställande av Gröna Kronoberg 2025, regional utvecklingsstrategi för Kronoberg 2015-2025. Den ersätter nuvarande regionala utvecklingsprogrammet och ska aktualitetsprövas vart fjärde år.

Det slutliga innehållet har justerats i enlighet med nämndens diskussion 2014-04- 09 om inkomna remissvar.

Slutlig layout och språkgranskning görs i samråd med kommunikationsavdelningen efter beslut om fastställande.

Anne Karlsson yrkar om tillägg i texten på s. 22 "...flera större regionala centrumstäder – Malmö, Lund, Karlskrona, Kalmar, Halmstad och Jönköping – inom en rimlig nåbarhetstid." att lägga till Helsingborg.

Ordförande ställer proposition på Anne Karlssons tilläggsyrkande och finner att regionala utvecklingsnämnden beslutar i enlighet med föreslaget tillägg.

Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår regionala utvecklingsnämnden rekommendera regionstyrelsen rekommendera regionfullmäktige besluta

att fastställa Gröna Kronoberg 2025, regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län, i enlighet med upprättad skrivelse.

495 Protokoll Datum: 2015-05-07

Beslutsunderlag  Gröna Kronoberg 2025 - regional utvecklingsstrategi (RUS)  Gröna Kronoberg 2025 - Sammanfattning

596 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

INNEHÅLL

Introduktion ...... 2

Arbetsmetod: Gröna tråden ...... 6

Varför ska vi arbeta med ”en grön tråd”? ...... 7

Vad ska vi arbeta med? ...... 7

Hur ska vi arbeta? ...... 9

Uppföljning och lärande ...... 11

Målbild: Gröna Kronoberg 2025 ...... 13

Nulägesbild ...... 14

Målområde: Vi växer i öppna och hållbara livsmiljöer ...... 20

Centrala utmaningar på området ...... 20

Mål ...... 21

Prioritering: Utveckla platser, orter, städer och regioner genom att komplettera och dra nytta av varandra ...... 21

Bakgrund ...... 21

Möjligheter ...... 22

Samhandling ...... 24

Program ...... 24

Prioritering: Utveckla miljöer där människor känner sig välkomna och delaktiga ...... 25

Bakgrund ...... 25

Möjligheter ...... 26

Samhandling ...... 29

Program ...... 29

Målområde: Vi växer av en cikulär ekonomi med förnyelseförmåga ...... 30

Centrala utmaningar på området ...... 30

Mål 2025 ...... 31

Prioritering: Utveckla diversifiering och innovationsförmåga...... 32

97 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

Bakgrund ...... 32

Möjligheter ...... 33

Samhandling ...... 35

Program ...... 35

Prioritering: Utveckla livslångt lärande och jämlik hälsa ...... 36

Bakgrund ...... 36

Möjligheter ...... 38

Samhandling ...... 39

Program ...... 40

Bilagor ...... 41

Sammanfattning ...... 41

Målbilaga: Gröna Kronoberg 2025 ...... 42

Nulägesanalys för Kronobergs län ...... 47

INTRODUKTION

Den regionala utvecklingsstrategin för Kronoberg län 2015-2025 (RUS) är vägledande för arbetet med hållbar regional utveckling. Strategins aktualitet prövas vart fjärde år. Strategin ersätter det tidigare Mötesplats södra Småland - regionalt utvecklingsprogram, en strategi för Kronobergs län (rev 2009).

SYFTE

Utgångspunkten är att RUS är ett verktyg som ska bidra till att uppnå målen med den regionala tillväxtpolitiken genom att skapa bättre förutsättningar för hållbar regional utveckling. EU 2020 och den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020 är vägledande för RUS. Samordning mellan RUS och kommunernas översiktsplanering eftersträvas särskilt.

BAKGRUND

Med regionalt tillväxtarbete avses insatser för att skapa hållbar regional tillväxt och utveckling. Region Kronoberg har ansvaret för det regionala tillväxtarbetet i länet. Arbetet innebär enligt den statliga förordningen om regionalt tillväxtarbete (2007:713) att: 1) utarbeta ett regionalt utvecklingsprogram och samordna genomförandet av programmet 2) löpande följa utvecklingen i länet och de funktionella

98 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

analysregionerna i länet i förhållande till regionala och nationella mål, och 3) följa upp, låta utvärdera och till regeringen årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet.

RIKTLINJER

Enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete 2007:713) är en regional utvecklingsstrategi en samlad strategi för ett eller flera läns regionala tillväxtarbete,

· binder samman planeringsprocesser med betydelse för en hållbar regional utveckling och underlättar samverkan mellan länen, · ligger till grund för regionala strukturfondsprogram, territoriella program, regionala tillväxtprogram samt andra relevanta regionala program och insatser, · upprättas utifrån en analys av de särskilda utvecklingsförutsättningarna i länet, · ska ange mål, inriktningar och prioriteringar i arbetet, · ska innehålla en plan för uppföljning och utvärdering, · ska utarbetas i samråd med kommuner och landsting. Samråd bör också ske med näringsliv och organisationer. Programmet ska ligga till grund för samverkan mellan kommuner, landsting, statliga myndigheter, näringsliv och organisationer. · det organ som ansvarar för programmet ska samordna insatserna för genomförandet. Samordningen ska ske i samverkan med kommuner och landsting. Samordning bör även ske med näringsliv, organisationer och statliga myndigheter. · det organ som har ansvaret för det regionala tillväxtarbetet ska löpande följa upp det regionala utvecklingsprogrammet och se till att det utvärderas på ett ändamålsenligt sätt. · när ett regionalt utvecklingsprogram har fastställts eller ändrats ska det gällande programmet ges in till regeringen.

INNEHÅLL OCH STRUKTUR

Bilden nedan visar strukturen i den regionala utvecklingsstrategin.

Arbetsmetod

Nulägesanalys

Målbild

Vi växer i... Vi växer av...

Utmaningar

Prioriteringar

SamhandlingÅtgärder

99 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

Bild 1: RUS struktur.

För att skapa förutsättningar för ett effektivt regionalt utvecklingsarbete krävs en hållbar arbetsmetod. Arbetsmetoden för RUS, ”Gröna tråden”, beskrivs i det inledande kapitlet. Därefter följer en beskrivning av den övergripande målbilden, Gröna Kronoberg 2025. Målbilden beskriver det Kronoberg som strategin eftersträvar.

Efter beskrivningen av målbilden presenteras en nulägesanalys, vilken är en sammanfattande beskrivning av nuläget och utvecklingen i länet. Utmaningarna som tas upp i nulägesanalysen utgör grunden för målen och prioriteringarna i strategin.

Strategin är uppdelad i två målområden: ”Vi växer i hållbara och öppna livsmiljöer” och ”Vi växer av en cirkulär ekonomi med förnyelseförmåga”. Dessa är gränsöverskridande och spänner över flera sakområden. Detta sektorsövergripande arbetssätt skapar förutsättningar för samhandling och effektivare användning av resurser. Under respektive målområde beskrivs vilka utmaningar som finns inom området samt vilka mätbara mål strategin eftersträvar.

För att nå de uppsatta målen behöver prioriteringar göras gällande hur våra resurser ska användas mest effektivt. Under respektive målområde pekar strategin därför ut de övergripande prioriteringar som behöver göras för att bemöta de presenterade utmaningarna inom området. Under respektive prioritering ges även förslag på vad aktörer bör samhandla kring inom prioriteringen för att på sikt nå de uppsatta målen.

KOPPLING MELLAN STRATEGIER

Den regionala utvecklingsstrategin kan ses som Region Kronobergs - de förtroendevaldas - beställning till den egna organisationen, i syfte att definiera de övergripande målen och prioriteringarna för regionen fram till 2025. Sammantaget ger strategin en övergripande inriktning över vad som ska uppnås och vilka åtgärder, baserat på utgångsläget och bedömningar av framtiden, som behöver genomföras för att nå målbilden.

Då den regionala utvecklingsstrategin är långsiktig och övergripande behöver understrategier och handlingsplaner kopplas till den. Dessa ska, utifrån prioriteringar, åtgärdsförslag och mål i RUS, konkretisera vilka insatser som ska genomföras i det kortare perspektivet för att nå RUS-målen. Det är i dessa strategier och planer som aktörer inom olika områden får möjlighet att samverka runt hur målen i RUS ska uppnås. Exempel på understrategier är Kompetensförsörjningsstrategin, Trafikförsörjningsprogrammet, Folkhälsopolicyn, Innovationsstrategin och Kulturplanen. Handlingsplaner kan i sin tur kopplas till en understrategi för att beskriva än mer konkret vad som ska genomföras för att uppnå målen i respektive understrategi.

100 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

Gröna Kronoberg 2025

Målområde: Målområde: Växa i Växa av

Prioriteringar

Samordning

Under- strategi

Bild 2: Koppling mellan RUS och andra strategier.

Modellen nedan visar ett konkret exempel på hur RUS hänger samman med understrategier och handlingsplaner. I fallet med kollektivtrafiken är det upp till Trafikförsörjningsprogrammet att precisera hur kollektivtrafiken bör utvecklas för att öka resandet, för att på sikt bidra till RUS-målet om att sänka de klimatpåverkande utsläppen.

Bilden illustrerar vilka effekter på kort, medellång och lång sikt som förväntas uppnås av insatser inom Trafikförsörjningsprogrammet, samt hur dessa effekter bidrar till att uppnå den sluteffekt som beskrivs i RUS.

Effekt på kort Effekt på Effekt på lång Sluteffekt sikt medellång sikt sikt

De klimat- påverkande De totala Insatser för att Kollektiv- Ökad vilja att utsläppen klimat- öka resandet trafikens åka med inom påverkande med kollektiv- marknads- kollektivt transport- utsläppen trafiken andel ökar sektorn minskar minskar

Trafikförsörjningsprogrammet/Handlingsplaner RUS

Arena för samhandling om hur utmaningar ska bemötas och RUS:ens mål uppnås

101 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

Bild 3. Exempel på koppling mellan Trafikförsörjningsprogrammet och RUS.

AVGRÄNSNING

RUS tar upp utmaningar och mål kopplade till regional tillväxtpolitik och de berör hela samhällsutvecklingen. För att avgränsa RUS inriktas strategin på utmaningsdriven utveckling och på prioriteringar som kräver samhandling. Det innebär att RUS inte sammanfattar allt regionalt utvecklingsarbete. Istället prioriteras utmaningar och möjligheter som kräver samhandling över gränser, mellan olika områden och aktörer.

ARBETSMETOD: GRÖNA TRÅDEN

Arbetsmetoden består av ett antal delar som tillsammans lägger grunden för ett hållbart regionalt utvecklingsarbete. Det handlar om att skapa förutsättningar för vad aktörerna arbetar med och hur de arbetar. Region Kronoberg ansvarar för samordningen av det regionala tillväxtarbetet.

Gröna tråden - arbetsmetod för hållbar utveckling.

Gröna Nulägesanalys Prioriteringar Kronoberg 2025

•Gröna Kronoberg är En nulägesanalys beskriver målbilden. För att nå målen görs ett antal specifika utmaningar och prioriteringar. De beskriver •Målbilden har brutits ner i två möjligheter för Kronobergs län. vilken samhandling som ska områden. Denna leder till formuleringen leda till målet. •Kopplat till varje område finns av mål. mätbara mål som indikerar om utvecklingen går i rätt riktning.

Bild 4. Gröna tråden.

102 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

VARFÖR SKA VI ARBETA MED ”EN GRÖN TRÅD”?

HÅLLBAR UTVECKLING

Regionalt utvecklingsarbete är en kontinuerlig process. För att arbetet kopplat till Gröna Kronoberg 2025 ska ske på ett hållbart sätt behövs en arbetsmetod som leder från mål till handling. Gröna Kronoberg 2025 är en samlande strategi för utvecklingen av Kronobergs län - vad vi ska arbeta med och hur. Hållbarhet ska gå som en grön tråd genom alla led i arbetet. Som vägledning används Ledningssystem för hållbarutveckling i kommuner, landsting och regioner, Svensk Standard SS 854000:2014.

Vår arbetsmetod ska hjälpa oss att nå de regionala utvecklingsmålen. Syftet är hållbar regional utveckling, att Kronobergs län ska arbeta för utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov och att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till samhällets resurser. Arbetet ska präglas av respekt för de mänskliga rättigheterna och ett erkännande av deras betydelse och allmängiltighet. Kommunerna och Region Kronoberg är viktiga plattformar för samhandling mellan många olika samhällsaktörer som var och en påverkar den hållbara utvecklingens tre dimensioner – den sociala, den ekonomiska och den ekologiska. Det handlar om att skapa förutsättningar både för hur aktörerna arbetar (process) och vad de arbetar med.

Arbetsmetoden formas och utvecklas i dialog och samråd mellan Region Kronoberg och samhällets intressenter. Med en tydlig arbetsmetod kan samhandlingsformerna bli ändamålsenliga och ge förutsättningar för olika intressenter att delta. För en gles region som Kronoberg – liten befolkning på en relativt stor yta - spelar det roll när, var och hur aktörernas möts för att skapa ett hållbart upplägg. Arbetsmetoden innebär att den regionala utvecklingsstrategins framtagande, genomförande och uppföljning lyfts in på agendan i de former för samhandling som redan finns i länet – som exempelvis strategier, planer och program, strategiska samtal och nätverksmöten.

VAD SKA VI ARBETA MED?

UTMANINGSDRIVEN UTVECKLING

Kronoberg står liksom andra regioner inför ett antal globala och lokala samhällsutmaningar för att nå en hållbar samhällsutveckling. Utmärkande för dessa utmaningar är att de skär genom många sektoriella gränser och att de har flyttat sig högst upp på politiska agendor lokalt, regionalt och globalt. Gröna Kronoberg 2025 ska prioritera utmaningsdriven regional utveckling som ett sätt att skapa hållbarhet. Det betyder att sätta utmaningarna i centrum och prioritera ett sektorsövergripande arbetssätt (jämfört med en självcentrerad och sektorsbunden planering). Det ska öppna möjligheterna för en mångfald av intressenter att bidra till regional utveckling. Intressenterna ska kunna ta olika roller och ansvar i utvecklingsarbetet över tid och kliva in och kliva av utvecklingsprocesser beroende på vad utmaningen är och på vilka lösningar som behövs. Utmaningsdriven regional utveckling kräver ett målinriktat och processorienterat arbetssätt samt ett kompetent ledarskap.

MÅLARBETE

103 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

Målen i RUS är satta på en övergripande nivå och ska visa vad vi ytterst vill uppnå med det regionala utvecklingsarbetet. Att sätta mätbara mål och indikatorer för komplexa samhällsföreteelser är inte enkelt, dels för att det finns en rad omvärldsfaktorer som påverkar utfallet, dels för att det inte alltid är givet hur utveckling mäts på bästa sätt.

För att säkra det regionala utvecklingsarbetets inriktning och prioriteringar används verktyg som förändringslogik, intressent- och konsekvensanalyser samt SMART:a mål. Prioriteringarna och målen i strategin är baserade på en nulägesanalys, vilket säkrar att de föreslagna prioriteringarna och målen har en grund i fakta. Förändringslogik används som ett verktyg för att synliggöra hur utmaningar, insatser och mål samspelar med varandra, i syfte att synliggöra om det vi gör kommer att leda till samhällsförändring. Enkelt sagt handlar förändringslogik om att tydliggöra vad som ska förändras och hur det ska gå till, samt vilka resurser som finns tillgängliga för arbetet.

Bild 5: Modell för förändringslogik.

Indikatorerna i RUS, som används för att mäta graden av måluppfyllelse, är i huvudsak satta i relation till andra län. Förhoppningen är att såväl ta hänsyn till omvärldsfaktorer som de specifika förutsättningar som finns i Kronoberg. En indikator signalerar endast vad som har hänt, inte varför något händer. Därför är det viktigt att använda indikatorerna som en ingång till lärande diskussioner om varför utvecklingen i länet ser ut som den gör. Indikatorerna och är valda utifrån följande kriterier: Indikatorn är kopplad till en politisk målsättning; Indikatorn mäts regelbundet; Indikatorn mäts på oberoende basis; Mätningen baseras på tillförlitliga data; Korrekta tidsseriedata tillgängliga; Kostnadseffektivitet; Relevanta och begripliga för användare; Användbara i stor och liten skala.

Ovan kriterier har inneburit att en mängd andra indikatorer har valts bort. För att komplettera bilden av länets utveckling kommer en rad andra indikatorer att användas för att öka kunskapen om olika frågor, utöver de nyckelindikatorer som anges i RUS. Fördelen med att använda färre indikatorer är att det blir enkelt för medborgare och användare att få en bild av regionens utveckling.

Understrategier kopplade till RUS ska innehålla indikatorer på en nivå som gör det möjligt att mäta effekter på kort och medellång sikt och ska fungera som en brygga mellan den konkreta verksamheten och RUS (se introduktionen för utförligare beskrivning av RUS koppling till andra strategier). Uppföljningen av indikatorer på alla nivåer ska i de fall det är relevant och möjligt göras utifrån kön, bransch, ålder, utbildning, socioekonomisk bakgrund osv.

104 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

HUR SKA VI ARBETA?

INTRESSENTERNA

En viktig princip för hållbar utveckling är att beakta intressenterna och deras intressen. Intressenterna är de som äger, är involverade i, påverkas av eller berörs av RUS. Intressenterna är regionens främsta resurser i att skapa utveckling. Exempel på intressenter är kommuninvånare, föreningar, statliga myndigheter, lokalt näringsliv, akademi och utbildningsaktörer. Det är därför viktigt att intressenter med kunskaper om olika gruppers förhållanden inkluderas i det regionala utvecklingsarbetet.

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSINTEGRERING

Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Jämställdhets- och mångfaldsintegrering är verktyg som vi använder i alla led i beslutsfattandet och processerna för regionalt utvecklingsarbete - från formulering av utmaningar till utformande av aktiviteter, indikatorer och mål samt vid det operativa genomförandet. Utgångspunkten är att få syn på eventuella skillnader i utmaningar och behov mellan flickor och pojkar, kvinnor och män, för att på så sätt kunna rikta insatser till olika målgrupper.

Ett sätt att upptäcka skillnader mellan könen är att använda sig av könsuppdelad statistik. I arbetet med könsuppdelad statistik används det juridiska könet som indelningsgrund. Samtidigt finns det personer som varken kategoriserar sig som kvinnor eller män, personer som biologiskt inte entydigt kan kategoriseras som kvinnor eller män och personer som upplever sig vara av ett annat kön än det som tilldelats dem vid födseln. Alla människor, oavsett könsidentitet och könsuttryck, tillhör dessutom flera sociala kategorier som samspelar med varandra, såsom etnicitet, ålder och utbildningsbakkgrund. När utvecklingsinsatser utformas är det viktigt att se till hur dessa faktorer samspelar.

Barn och ungdomar ska ges inflytande i frågor som berör dem. Barnets bästa ska komma i första hand vid alla slags åtgärder och beslut som berör barnet. I det regionala utvecklingsarbetet som rör barn och ungdomar ska dessa komma till tals, och prioriteringar ska göras utifrån vad som är barnens bästa.

SAMHANDLING

Regionalt utvecklingsarbete ska bygga på samhandling i syfte att nå målen. Samhällsutmaningarna kan inte lösas av en enskild aktör utan kräver en effektiv samhandling mellan politik, näringsliv, forskning och civilsamhälle. Det innebär att föra samtal, om nuläge och mål, att skapa samsyn om vad som bör göras och hur. I denna process behöver en strategi finnas för hur olika grupper i samhället får möjlighet att komma till tals.

Det finns tre huvudsakliga skäl till samhandling. Det första är att det leder till högre kostnadseffektivitet. Det i sin tur leder till bättre och effektivare verksamheter som även minskar samhällets totala kostnader. Det andra skälet är att samhället genom en samhandling mellan myndigheter och/eller aktörer kan bemöta utsatta gruppers behov. Det tredje skälet är att inflytandet hos medborgare och andra aktörer ökar, vilket gynnar de aktörer som samhandlar.

Samhandlingstrappan nedan illustrerar hur samhandlingen kan gå till; skapa samtal, samsyn, samarbete och samhandling.

105 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

4) Samhandling - hur ska det 3) Samarbete - göras och av vilka behövs vilka? 2) Samsyn - vad föra att göra? bör göras? 1) Samtal - vem vill göra något och varför?

Bild 6: Samhandlingstrappa. Gröna Kronoberg 2025 kan användas som ett stöd i olika faser fram till samhandling.

Intressenterna kan bidra till och vara aktörer i regionalt utvecklingsarbete på olika sätt. Därför behövs en aktiv och kontinuerlig intressentanalys för att inkludera och aktivera olika kompetenser, perspektiv och resurser. Det behöver också finnas ändamålsenliga samhandlingsformer. Till exempel kan befintliga strategier och nätverk/möten nyttjas för att skapa samsyn och ett strategiskt arbete runt en viss utvecklingsfråga. Exempel på samhandlingsformer är: Kommunalt forum (för förtroendevalda), strategiska samtal, nätverk och projekt. De används för att skapa möten mellan olika intressenter inom offentlig, privat och civil sektor i syfte att nå samhandling och rikta olika resurser till gemensamma mål.

LEDARSKAP

Utmaningsdriven utveckling behöver ledas för att bli målinriktad på både kort och på lång sikt. Det kräver ett processorienterat arbetssätt och ett kompetent ledarskap. Ledarskapet blir ett medel för att skapa kreativitet, förnyelse och innovation. Gröna Kronoberg lägger stor vikt vid ett kompetent ledarskap som stärker förmågan till innovation hos både individer och organisationer. På regional nivå har Region Kronoberg tillväxtansvaret och rollen att samordna RUS. Länsstyrelsen har rollen att bevaka statens intressen och bidra till regional utveckling. Bägge organisationerna leder olika former av samhandling kring regional utveckling. På lokal nivå har kommunerna ansvaret för förvaltningen av kommunala resurser och för utvecklingen i lokalt. Kommunerna är också intressenter i regional samhandling. Ledarskap är en avgörande faktor för hållbar utveckling och därmed en kritisk framgångsfaktor för alla aktörer som leder utveckling på regional och lokal nivå.

106 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

UPPFÖLJNING OCH LÄRANDE

LÄRANDECYKEL

Ett viktigt led i att säkra ett systematiskt lärande är att ha en plan för hur kunskapen ska förvaltas. Utan spridning av kunskaperna finns det inget värde i att följa upp olika insatser. Därför är det viktigt att planera för hur lärandet återkopplas in i beslutsfattandet och att succesivt utforma mer effektiva insatser baserade på tidigare erfarenheter.

Det regionala utvecklingsarbetet ska kopplas till dels en ettårscykel, dels en fyraårscykel för uppföljning, lärande och dialog. Ettårscykeln innebär löpande uppföljning, medan en fördjupad uppföljning och prövning av strategins aktualitet sker vart fjärde år. Lärandecykeln är en del av hållbarhetsarbetet. Syftet är att skapa ansvarighet, öppenhet och transparens: Ansvar i att beakta kvaliteten i beslut och uppföljningen av dem; Öppenhet och transparens kring beslutens kända och förväntade påverkan på samhället, ekonomin och miljön. Lärandecykeln ska stödja de samhandlingsformer och planeringsprocesser som finns kopplade till Kronoberg 2025. Den regionala utvecklingsstrategin följs upp i sin helhet i ett årligt regionalt forum och genom tematiska fördjupningar vår och höst.

Lärandecykeln ska underlätta flernivåstyrning, eller det som i Gröna Kronobergs kallas för samhandling, och en ökad växelverkan mellan regional utveckling och kommunal översiktsplanering. Det ska skapa förutsättningar för att sammanbinda olika planeringsprocesser på nationell, regional och lokal nivå (att planera, införa och tillämpa, utvärdera och rapportera, analysera och förbättra).

Som tidigare beskrivits är RUS en politisk beställning, med en rad mål och prioriteringar, som sedan konkretiseras genom understrategier och handlingsplaner. Utifrån understrategierna tas beslut om lämpliga insatser som på sikt ska leda till RUS mål. Insatser kan till exempel genomföras i form av olika projekt, som även de ska innehålla indikatorer på projektnivå som kopplar till understrategierna och RUS. Modellen nedan visar på den lärandecykel ska användas för att följa upp målen i RUS, understrategier och handlingsplaner.

107 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

RUS Innehåller uppföljningsbara nyckelmål.

Understrategier Innehåller uppföljningsbara mål på kort- och medellång sikt.

Beslut

Genomförande

Återkoppling

Analys Toecxh t Diskussion pppföljning och revidering

Bild 7: lärandecykel.

I analys och uppföljningssteget ingår att göra regelrätta utvärderingar av olika insatser som genomförts, exempelvis projekt, men även att analysera utvecklingen i samhället som helhet.

Ett viktigt steg i lärandecykeln är ”Diskussionssteget”. När vi väl har följt upp målen och utvärderat våra egna insatser är det viktigt att vi diskuterar resultaten. Det är i detta skede vi lär oss av utvecklingen och dragna slutsatser, för att slutligen revidera våra insatser, om så krävs. Här finns även möjlighet att göra fördjupande analyser inom aktuellt område för att klargöra förutsättningarna för tillväxt i regionen.

Slutligen, innan nya beslut fattas, sker en återkoppling till den politiska nivån. Denna baseras på de lärdomar som har dragits och utifrån den diskussion som har förts utifrån dessa. Ambitionen är att lärandesystemet ska bidra till ett kvalitetssäkrat beslutsunderlag och att en kontinuerlig uppföljning av våra egna insatser.

108 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

MÅLBILD: GRÖNA KRONOBERG 2025

Målbilden för Kronobergs län kallas Gröna Kronoberg 2025 och handlar om att ”Kronoberg växer i öppna och hållbara livsmiljöer med förnyelseförmåga”. Nedan följer en beskrivning av Gröna Kronoberg 2025.

GRÖNA KRONOBERG – VI VÄXER I ÖPPNA OCH HÅLLBARA LIVMILJÖER MED FÖRNYELSEFÖRMÅGA.

Det är flickor och pojkar, kvinnor och män i olika åldrar som skapar utveckling och förnyelse inom alla sektorer - offentlig, privat och ideell. De påverkas av och påverkar utvecklingen. De är Gröna Kronobergs intressenter och målgruppen för det regionala utvecklingsarbetet. Alla behövs för att skapa öppna och hållbara livsmiljöer som är attraktiva att bo, arbeta och vistas i. Tillsammans ser vi möjligheter i globala och lokala utmaningar. Samhandling kring social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet gör Gröna Kronoberg framgångsrik. Samhandling genom öppna och transparenta processer och kompetent ledarskap är den gröna tråden fram till målen i Gröna Kronoberg.

Gröna Kronoberg är en växande landsbygdsregion mitt i södra Sverige mellan storstadsregionerna. Regionen är både liten och stor – en liten befolkning på en relativt stor yta. Många små orter växer i och kring en stark stråkstruktur där vägarna möts i en stark regional kärna. Orterna och landsbygderna drar nytta av strukturen och kompletterar varandra så att livsmiljöerna känns öppna och hållbara. Landskapets skogar, jord och sjöar är nära och närvarande i människors vardag genom att producera ekologiska, sociala och ekonomiska värden. Gröna Kronoberg utvecklar det ömsesidiga beroendet mellan stad och land genom att stärka funktionella samband och genom att förvalta och utveckla landskapets natur- och kulturvärden som en grund för utvecklingen.

Gröna Kronoberg har en stark förnyelseförmåga och växer av en cirkulär ekonomi. Näringslivet breddas från sin bas i tillverkande industri till fler tjänste- och serviceföretag och många små och medelstora företag verkar här. Många leder företag vilket ger en stor samlad erfarenhet av att arbeta entreprenöriellt. En stark ideell sektor skapar arenor som tar vara på människors engagemang och idéer och som bidrar till en mångkulturell infrastruktur i hela regionen. Vilja och förmåga finns i privat, ideell och offentlig sektor att möta efterfrågan av hållbara lösningar på utmaningar som klimat, energi, miljö, demografi, social trygghet, hälsa och utbildning. En välutvecklad högskolestruktur i regionen och närheten till Linnéuniversitet skapar grund för framgångsrika samarbeten som kombinerar olika kunskaper och skapar innovation.

Gröna Kronoberg satsar på att bli en ledande hållbar region. Vi möter efterfrågan på hållbara lösningar av lokala och globala utmaningar. Det ger tillväxt och jobb att leva av och bra miljöer för människor att växa i. Genom att påskynda utvecklingen i riktning mot en cirkulär ekonomi så återuppbygger vi resurser oavsett om det är socialt (mänskligt), ekologiskt (miljö) eller ekonomiskt (tillverkande). Gröna Kronoberg 2025 har för avsikt att påverka omgivningen positivt, att uppnå positiva fotavtryck, att skapa en helhetssyn för kloka beslut avseende systemoptimering, att se allt avfall som näring för nästa tillverkningsprocess, att använda förnyelsebar energi, att främja mångfald för styrka och resiliens och skapa fungerande marknader. Gröna Kronoberg satsar på förnyelsebar energi och på att bli ett plusenergilän som producerar mer energi än det förbrukar. Den gröna profilen bygger på ett ansvar både för en helhetssyn och för enskilda satsningar - våra förtroendevaldas mål och prioriteringar kombineras med små och stora initiativ av regionens flickor och pojkar, kvinnor och män, inom alla delar av samhället - offentlig, privat och ideell sektor. På så vis leder Kronoberg 2025 en hållbar utveckling i framkant - som Europas grönaste region.

109 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

NULÄGESBILD

Länet har haft en god utveckling men står inför stora utmaningar…

Tillväxten i länet, sett till sysselsättning och befolkning, har under de senaste decennierna varit god. Efter nittiotalskrisen fram till tiden före finanskrisen var sysselsättningstillväxten i länet högre än riksgenomsnittet. Den över tid goda konkurrensförmågan beror på hög omställningsförmåga inom industrisektorn och att nya näringar, exempelvis IT-sektorn, har haft en god tillväxt. Detta har resulterat att länet har haft en hög sysselsättningsgrad och en konkurrenskraft över snittet för regioner med en liknande struktur.

Men de senaste åren har visat att länet står inför stora utmaningar. Efter finanskrisen har sysselsättningsutvecklingen varit en av de svagare i riket och sysselsättningsgraden har minskat. Främst beror utvecklingen på att antalet anställda inom industrisektorn, som är den största privata näringen i länet, har haft en svag utveckling.

Länet växer – men inte alla delar och befolkningen blir äldre…

Befolkningstillväxten i länet har följt samma trend som i riket– allt fler bor i städer, allt färre i mindre orter eller på landsbygden. För en landsbygdsregion likt Kronoberg sätter utvecklingen tydliga spår. Sedan nittiotalet har länets befolkningstillväxt främst skett i Växjö, samtidigt som de minsta kommunerna i länet har haft en påtaglig befolkningsminskning, medan de mellanstora kommunerna har haft en mer stabil utveckling.

Anledningen till att Kronobergs läns folkmängd har ökat beror främst på ett positivt utrikes flyttnetto men även på ett, om än i mindre utsträckning, positivt födelsenetto, samtidigt som det inrikes flyttnettot under längre tid varit negativt. Invandringen har under de senaste åren bidragit till att balansera befolkningsutvecklingen i flera av länets kommuner, över tid är det nämligen bara Växjö kommun som har haft ett positivt födelsenetto och ett positivt inrikes flyttnetto, mycket beroende på inflyttningen från övriga kommuner i länet.

Ur ett åldersperspektiv utgör ungdomar och yngre vuxna en stor del av de som väljer att flytta från länet. Ofta sker en flytt i samband med eftergymnasiala studier eller arbete och främst är det storstadsregionerna som lockar – flyttningarna präglas generellt av en ortshierarki; från mindre till större. Att utflyttningarna från länet under senare år ökat hänger till viss del samman med att invandringen ökat, då en relativt stor andel av de utlandsfödda efter något eller några år väljer att flytta från länet, särskilt genomslag får detta i de mindre kommunerna.

Att en stor del av utflyttarna, som i stor utsträckning är i arbetsför ålder, väljer att flytta till och att bo i städer innebär att det blir stora skillnader i åldersstrukturerna mellan stad och land. De mindre kommunerna får det därmed svårare att hantera att andelen äldre av befolkningen som helhet har ökat och ökar som en följd av stora pensionskullar och att vi lever allt längre. Med en minskad andel i arbetsför ålder blir det svårare att klara kompetensförsörjningen, inte minst inom vården, samtidigt som skattekraften minskar och vårdbehoven kan förväntas att öka. Redan idag är det stora skillnader sett till åldersstrukturerna mellan stad och land prognoserna tyder på att dessa, om trenden är konstant, kommer att öka.

Utsläppen har minskat och rörligheten ökat, men glesheten i länet bär med sig framtidsutmaningar…

Det finns ett starkt samband mellan täthet och ekonomisk tillväxt i och med att den växande tjänstesektorn främst finns i städer. Befolkningstätheten i Kronobergs län är en av de lägsta i södra Sverige och avstånden är i flera fall

110 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

långa, vilket innebär utmaningar för framtiden när det gäller att främja framväxten av större arbetsmarknadsregioner och en ökad tillväxt.

Tillväxten i och runt större städer har medfört att bostadspriserna i dessa områden har ökat drastiskt och att många har svårt att få en bostad där. I sammanhanget är det storstäder, regionala centrumstäder och förortskommuner till dessa platser som har haft den största tillväxten. Mer perifera kommuner har haft en betydligt svagare utveckling och trenden tyder på att den ekonomiska koncentreringen till större städer kommer att fortsätta.

För att skapa goda spridningseffekter av tillväxten i städerna är det viktigt med goda kommunikationer ut till omlandet – särskilt i ett län med en gles struktur likt Kronoberg. Goda kommunikationer till och från större städer ger möjlighet för omkringliggande orter att dra nytta av städernas mer diversifierade arbetsmarknader, nöjen och kulturutbud. Mindre orter runt städerna erbjuder attraktiva livsmiljöer, prisvärda boenden och har ofta särskilda specialiseringar – ofta inom ytkrävande verksamheter – som kompletterar näringslivet i städerna och som är en viktig del av en regions värdekedja.

Rörligheten i riket, sett till arbetspendlare, har under de senaste decennierna ökat successivt och arbetsmarknadsregionerna har blivit allt större och färre till antal. Kronobergs län har över tid haft en hög inpendling och ett positivt pendlingsnetto, inte minst som en följd av att samtliga kommuner i länet gränsar till ett annat län och att länet haft flera olika starka arbetsmarknader i kommunerna, särskilt inom industrin. Detta är en förklaring till varför rörligheten i Kronobergs län är, relativt sett, låg men ökande – inte minst mellan de större arbetsmarknaderna i regionen och till andra regionala centrumstäder utanför länet.

De glesa strukturerna i länet medför att den genomsnittliga körsträckan i Kronobergs län är den högsta i södra Sverige, likaså är marknadsandelen för kollektivtrafiken låg. Sedan nittiotalet har minskningen av klimatpåverkande utsläpp i Kronobergs län varit bland de större i riket. Främst beror minskningen på en omställning inom energisektorn, där tillgång till och högt kunnande om skog och biobränsle varit en avgörande faktor. Däremot har minskningen inom transportsektorn, som är den största utsläppskällan, varit betydligt mer begränsad och endast långsamt sjunkande.

Kronobergs län är ett av de mest internationaliserade, vilket innebär stora möjligheter men även en hög konjunkturkänslighet och behov av ständig förnyelse…

Sverige är en liten och öppen ekonomi där exporten har stått för en stor del av välståndet i landet. Kronobergs län är ett av de mer internationaliserade länen i riket, vilket till stor del beror på den omfattande industrisektorn i länet. En hög internationaliseringsgrad innebär ett inflöde av externt kapital som kan återinvesteras i regionen. Globaliseringen har inneburit att marknadsmöjligheterna har ökat men även att konkurrensen hårdnat – det finns fler potentiella köpare, men även fler konkurrenter.

När finanskrisen slog till drabbades Kronobergs län, som är det tredje mest industriberoende i riket, hårt och flertalet arbetstillfällen försvann inom industrisektorn. Sysselsättningstillväxten inom övriga näringar har inte balanserat nedgången och sett till nettosiffran har antalet arbetstillfällen i Kronobergs län minskat mellan tidsperioden 2008-2013. Men sett till den ekonomiska produktionen var den under 2013 lika hög som den var tiden före krisen.

Att många yrken försvunnit inom industrin beror på minskad efterfrågan, ökad konkurrens från låglöneländer och ökad grad av automatisering. Sett till den relativt höga produktivitetsutvecklingen i länet under de senaste åren

111 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

tyder den på att industrin är i en rationaliseringsprocess – enklare yrken ersätts med maskiner eller outsourcas till lågkostnadsländer. Yrkena som blir kvar här blir alltmer kunskapskrävande. På sikt är justeringarna nödvändiga för att kunna upprätthålla konkurrenskraften på en global marknad, men på kort sikt kan omställningen leda till strukturella problem när många yrken inom en stor sektor försvinner inom en kort tidsrymd. Det är ingen självklarhet att yrken inom andra näringar växer fram på de ställen där yrken inom andra branscher har försvunnit.

Ur ett geografiskt perspektiv har finanskrisen och påföljande lågkonjunktur främst drabbat mindre folkrika län med exportdrivna ekonomier. Storstadsregionerna har haft en starkare tillväxt som burits av den inhemska konsumtionen. I Kronobergs län är det de mindre kommunerna, som har en hög andel anställda inom industrin, som generellt sett drabbats hårdast, och sett ur ett längre perspektiv har sysselsättningstillväxten i länet skett i Växjö- och Älmhults kommun där tjänstesektorn är mer dominerande än i de övriga kommunerna. Att industrisektorn minskar får därmed tydliga ekonomiskgeografiska konsekvenser, då sektorn är den primära näringen i de flesta av kommunerna i länet.

Sett till arbetsmarknadens förändring är det troligt att antalet yrken inom industrin kommer att fortsätta att minska, men fortsatt är och kommer sektorn att vara en viktig bas för den regionala ekonomin. En styrka i länet är att specialiseringsgraden inom sektorn är hög och att det därför finns incitament för företag inom sektorn att lokalisera sig i eller stanna kvar i länet, då tillgången till adekvat kompetens och underleverantörer skapar unika konkurrensfördelar – specialiseringen blir som en form av klister i en global verklighet.

För att bibehålla konkurrenskraften inom industrisektorn krävs innovationer, att produktionen i länet hamnar högre upp i värdekedjan samt att nya exportmarknader växer fram. Här är det en fördel att det inom sektorn i länet finns en mix mellan storföretag och flertalet små- och medelstora företag, samt en ökad mix av arbetskraft med olika kön, ålder och bakgrund på företagen Större företag öppnar upp dörrar för export även för de mindre företagen och bidrar även med lärande och kunskap som på sikt kan leda till innovationer. Små- och medelstora företag är å sin sida mer anpassningsbara, vilket är en allt mer betydelsefull egenskap i den moderna ekonomin. En ökad jämställdhet på arbetsmarknaden ökar förutsättningarna för innovation.

Men för att mildra konjunkturkänsligheten i framtiden behöver nya arbeten inom omogna näringar växa fram. För att så ska ske krävs det att kvinnor och män har lika förutsättningar attstarta företag i regionen och att det finns en vilja och möjlighet till att företaget ska växa i omsättning och antalet anställda. Såväl i riket som i Kronobergs län finns det grupper bland företagarna som är underrepresenterade och särskilt framträdande är skillnaden mellan kvinnor och män. Könsskillnaderna syns även i de olika branscherna i länet, då män i betydligt högre utsträckning än kvinnor arbetar inom den privata sektorn. Motsatt gäller att kvinnor i långt högre utsträckning än män är verksamma inom den offentliga sektorn.

Tillväxten under de senaste åren har primärt skett inom service, turism och den privata tjänstesektorn. Till stor del är dessa näringar lokaliserade till folktäta geografier eller till geografier där sektorn funnits representerad sedan tidigare, exempelvis har IT-sektorn i länet främst växt fram i Älmhults- och Växjö kommun. En utmaning för framtiden, särskilt i ett glest län likt Kronoberg, är därför att utveckla dessa näringar även i mindre kommuner. Exempelvis innebär tillgång till bredband och digitaliseringen nya möjligheter vad gäller näringar oberoende av fysiskt avstånd.

En annan näring med potential i mindre geografier är turistsektorn som till sin natur ofta är platsbunden då den kretsar runt tillgångar som finns förankrade på den aktuella platsen.

112 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

En förutsättning för att lyckas med att ställa om näringslivet är en god tillgång till humankapital. Generellt sett har befolkningen i Kronobergs län, jämfört med län utanför storstadsregionerna, en hög utbildningsnivå, om än under riksgenomsnittet. Men skillnaderna inom regionen är stora, delvis som en konsekvens av att ungdomar från de mindre kommunerna väljer att flytta till större städer för att studera och blir sedan kvar där. På sikt kan detta leda till att det i de mindre kommunerna i länet blir svårt att hitta den kompetens som krävs för att utveckla näringslivet till att bli mer kunskapsdrivet och att försörja den offentliga sektorn med specialistkompetens.

En historiskt sett hög men minskande sysselsättningsgrad – stora skillnader mellan olika grupper i länet…

Historiskt sett har sysselsättningsgraden i Kronobergs län varit hög och den är fortsatt över riksgenomsnittet. Men med finanskrisen kom den att minska kraftigt och sett till arbetslöshetsnivån, som relaterar till den registerbaserade arbetskraften och inte hela befolkningen i arbetsför ålder, har den under de senaste åren ökat och varit högre än i riket – en markant ökning sedan tiden före krisen då nivån var den fjärde lägsta i riket. Ökningen av arbetslöshetsnivån och den minskade sysselsättningsgraden i Kronobergs län under den senaste femårsperioden är bland de största i riket.

Orsakerna till utvecklingen är flera. Den ökade kunskapsnivån inom industrin tillsammans med automatiseringar och outsourcing har bidragit till att antalet yrken utan krav på eftergymnasial utbildning har minskat samtidigt som mer avancerade tjänster inom sektorn växer fram, exempelvis råder efterfrågan på ingenjörer och tekniker. Samtidigt är flera av de yrken som växer fram inom privata tjänstesektorn, exempelvis IT-sektorn, avancerade och kräver en eftergymnasial utbildning. Tillväxten av yrken som i regel inte kräver en längre utbildning, exempelvis inom personliga tjänster och servicenäringar, har inte varit tillräcklig för att hålla tillbaka arbetslösheten i länet, utan konkurrensen om dessa yrken är hög då potentiella arbetstagare till dem är många.

En paradox i sammanhanget är att en stor del av arbetsgivarna, både inom den privata och offentliga sektorn, menar att de har svårt för att hitta personer som de vill anställa, trots att utbudet på arbetskraft har ökat. Detta antyder att det finns en matchningsproblematik på länets arbetsmarknad; det finns arbeten men den tillgängliga arbetskraften har inte den kompetens arbetsgivarna efterfrågar eller saknar de information om varandra.Den könssegregerade arbetsmarknaden i länet bidrar till att försvåra matchningen.

Ur ett regionalt perspektiv kan situationen, bristande matchning, på sikt innebära minskad konkurrenskraft och att arbetsgivare lämnar regionen, då bristen på lämplig arbetskraft kan begränsa deras utvecklingsförmåga. För den enskilde kan brist på utbildning eller innehav av en utbildning som inte efterfrågas på arbetsmarknaden leda till att personen hamnar utanför arbetsmarknaden och blir oförmögen till ekonomisk självständighet. Under 2012 hade 72 % av den sysselsatta befolkningen i Kronobergs län ett yrke som motsvarade individens utbildningsinriktning, vilket var något under riksgenomsnittet.

Sett till vilka grupper som står utanför arbetsmarknaden är det påfallande, särskilt sedan finanskrisen, att personer utan minst en gymnasial utbildning har svårt att komma in på den regionala arbetsmarknaden jämfört med övriga utbildningsgrupper. Det råder även stora skillnader i sysselsättning, differensen uppgick under 2013 till 28,7 procentenheter, mellan inrikes och utrikes födda och skillnaden i länet är större än den som finns på riksnivå. Denna skillnad är en stor utmaning för länet då utlandsfödda stått för tillväxten av arbetskraften i länet samtidigt som antalet inrikes födda i arbetsför ålder minskat. Utan invandringen till länet hade arbetskraften under 2000- talet minskat, istället har den ökat. Det finns även skillnader i sysselsättningsgraden mellan kvinnor och män, om än inte lika stora som mellan övriga grupper, men skillnaden är även här större i länet än på riksnivå.

113 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

Bakomliggande delorsaker till skillnader mellan olika grupper är förstås flera. Om vi ser till skillnaden mellan inrikes och utrikes födda beror den på att en viss etableringstid oftast föregår inträdet på arbetsmarknaden. Under denna fas lär en sig b.la. språket som är en viktig faktor vid jobbsökande, och givet att immigrationsnettot varit historiskt högt den senaste femårsperioden har andelen av de utlandsfödda i etableringsfasen ökat och påverkat sysselsättningsgraden för gruppen som helhet. Till detta hör även att nyinvandrade i regel har ett mindre kontaktnät än andra, vilket är en försvårande faktor när en söker arbete. Studier har även visat att etableringstiden för nyinvandrade påverkas av det rådande konjunkturläget i den region de bosätter sig i, och sett till Kronobergs län har den under de senaste fem åren varit relativt svag.

Självfallet är utbildningsnivån, precis som för inrikes födda, av stor betydelse när det gäller utlandsföddas möjligheter till att inträda på den lokala arbetsmarknaden. Här är det viktigt att inte generalisera – matchningsproblematiken för utlandsfödda är tudelad; å ena sidan saknar en viss andel av dem en gymnasial utbildning, å andra sidan har en viss andel av dem en eftergymnasial utbildning men de får inte ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivå. Ser vi till förvärvsfrekvensen för utlandsfödda som bott i länet i mer än fem år är det tydligt att en gymnasial utbildning eller högre främjar introduktionstiden på arbetsmarknaden.

Skillnaderna i sysselsättningsgrad mellan könen har flera orsaker. Kvinnor är i högre utsträckning än män föräldralediga, sjukskrivna eller i studier. Sett till hur lågkonjunkturen drabbade kvinnor och män var det dock främst män som drabbades, då de i högre utsträckning än kvinnor arbetar inom industrisektorn. Men variationerna i sysselsättningsgrad mellan könen påverkar den genomsnittliga livsinkomsten, som är lägre för kvinnor och skillnaderna är större i länet än i riket, detta trots att kvinnorna i länet har en högre utbildningsnivå än männen. Orsaken till inkomstskillnaderna är att eftergymnasialt utbildade kvinnor i högre utsträckning än män med motsvarande utbildningsnivå i högre utsträckning arbetar deltid och inom den offentliga sektorn, som generellt sett har ett lägre löneläge än den privata sektorn.

Utbildningsgapet mellan kvinnor och män är stort och fortsätter att öka. En anledning till detta är att kvinnor i högre utsträckning än män är verksamma inom den offentliga sektorn, vars yrken ofta har krav på en eftergymnasial utbildning. Men skillnaderna finns även längre ner i åldrarna. Under de senaste åren har meritvärdena för länets grundskoleelever minskat, och det är pojkarna som står för minskningen. Även på gymnasienivå har män sämre betyg än kvinnor, och sett till andelen i åldern 20-24 år utan en gymnasial utbildning är männen överrepresenterade. Sett till andelen 20-åringar med en gymnasial utbildning i länet är denna högre än i riket, men fortsatt saknar nästan var femte 20-åring i länet en gymnasieutbildning.

Oavsett orsakerna bakom att en person hamnar utanför arbetsmarknaden eller inte genomgår en gymnasial utbildning får det konsekvenser för den enskilde och samhället i stort. Ett arbete ger möjlighet till ekonomisk stabilitet och ett socialt sammanhang, vilket är faktorer som i hög utsträckning påverkar den allmänna hälsan. Under 2012 hade personer i länet med en förgymnasial utbildning långt fler ohälsodagar än de med en eftergymnasial utbildning. Även sett till den självskattade hälsan, på nationell nivå, har utbildningsnivån betydelse; 80–90 procent av dem med eftergymnasial utbildning upplever god hälsa, men endast 60–70 procent av dem med förgymnasial utbildning.

En god folkhälsa handlar om att skapa samhälleliga förutsättningar för en hälsa på lika villkor. En god och jämlikt fördelad hälsa är centralt för en hållbar utveckling då den är ett resultat av ett samhälles sociala, ekonomiska och ekologiska utveckling, men en bra fördelning är har även betydelse för den framtida utvecklingen av samhället. Hälsan är inte jämlikt fördelad i befolkningen. Historiskt sett har ohälsotalet i länet varit lågt och under riksgenomsnittet, men under senare år har gapet minskat och under 2013 hade kvinnorna i länet ett högre

114 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

ohälsotal än riksgenomsnittet för kvinnor. Men sett till tidsperioden 2000-2013 har ohälsotalet både i länet och i riket minskat både för kvinnor och för män. Däremot kvarstår stora könsskillnader, under 2013 hade kvinnorna i länet 12.4 fler ohälsodagar än männen, och vid den senaste mätningen av den självskattade i hälsan i regionen uppgav 73 procent av männen och 68 procent av kvinnorna att de hade en god eller mycket god hälsa. Samma mätning visar att kvinnor i lägre utsträckning än män upplever ett allmänt psykiskt välbefinnande. Men sett till fysiska levnadsvanor är könsförhållandet omvänt; männen i Kronobergs län är i högre utsträckning än kvinnorna överviktiga och konsumerar mer alkohol, tobak samt narkotika.

115 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

MÅLOMRÅDE: VI VÄXER I ÖPPNA OCH HÅLLBARA LIVSMILJÖER

Gröna Kronoberg 2025 bryts ned i två målområden som beskriver utmaningar, mål och prioriteringar. Målområdena är gränsöverskridande och spänner över flera sakområden, vilket skapar förutsättningar för samhandling. Här är en beskrivning av första målområdet som handlar om de livmiljöer vi vill leva och växa i.

All regional utveckling sker inom en viss geografisk yta som har en uppsättning förutsättningar som både kan vara främjande och hindrande. Tidigare har rummet, eller den fysiska dimensionen i regional utveckling blivit placerad i bakgrunden. För att kunna hantera den framtida utvecklingen behöver vi binda samman åtgärder för tillväxt med fysisk planering.

Målområdet “Vi växer i öppna och hållbara livsmiljöer” handlar om attraktivitet, det vill säga hur vi ska få människor att vilja leva sina liv i Kronobergs län. Med de utmaningar som Kronoberg har är det än viktigare att planera tillsammans och att involvera människor som berörs i utvecklingsarbetet eftersom lokala och globala utmaningar kräver nya lösningar och sätt att arbeta på än tidigare. Idag är konkurrensen om invånare större än någonsin förut och det är ingen självklarhet att enväljer att leva sitt liv i födelseregionen. För att få flickor och pojkar, kvinnor och män att vilja stanna kvar i och flytta eller återvända till regionen behöver vi arbeta med att utveckla attraktiva livsmiljöer, där alla kan hitta sin plats.

Attraktivitet är ett mångbottnat begrepp – vad som är attraktivt beror på vem som tillfrågas. Därför kräver ett attraktivitetsarbete ett brett anslag som riktar sig till människor i olika livsskeden och med olika bakgrunder. På ett övergripande plan har vi valt att dela in attraktivitet i två olika dimensioner; den “mjuka” och den “hårda”.

Den hårda dimensionen handlar om hur vi bygger och planerar våra samhällen. Det rör utvecklingen av de tre hållbarhetsdimensionerna, som att hantera tillgång och efterfrågan på attraktiva boendemiljöer, exploateringsbar mark, ökade transportbehov och utsläpp av trafik, utbyggnad av bredband, tillgång till service såväl offentlig som privat - det handlar om de grundläggande komponenterna i en attraktiv region. Men vi behöver arbeta för att se över respektive kommungräns för att dra nytta av varandra när det gäller dessa delar.

Den mjuka dimensionen handlar om hur vi får människor att känna sig hemma, delaktiga och känna välbefinnande i Kronobergs län. Tillgång till god samhällsservice är sådant som ingår i de förväntningar vi har på en plats. Men för att få människor att trivas så är det också viktigt hur en plats ”känns”. Att det finns miljöer som är inkluderande genom att erbjuda social delaktighet, kreativa möten, ett utvecklat föreningsliv, rekreation, upplevd trygghet och ett rikt kultur- och fritidsutbud för olika intressen.

CENTRALA UTMANINGAR PÅ OMRÅDET

1. HÖG KONKURRENS OM INVÅNARE OCH EN ÅLDRANDE BEFOLKNING…

Vi flyttar mer än någonsin förut. Främst är det staden som lockar, vilket fått till konsekvens att befolkningen på landsbygden och mindre orter minskat. Invandringen gör att länet växer. Men en allt större del av befolkningen blir allt äldre och det finns en underrepresentation av barn och unga på landsbygden. För områden som haft en hög utflyttning är denna utveckling än mer påtaglig. På sikt kan utvecklingen leda till kompetensförsörjningssvårigheter och minskade skatteintäkter samtidigt som kostnaderna ökar. Det leder till en obalans mellan olika delar i

116 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

regionen, och skapar ett högt förändringstryck både i stad och landsbygd exempelvis brist på bostäder när fler väljer att bo i tätorter vilket leder till behov av bostadsplanering.

2. STORA AVSTÅND OCH EN GLES BEFOLKNINGSSTRUKTUR…

En allt större del av tillväxten sker i tätbefolkade områden. För ett landsbygdslän likt Kronoberg är det därför en utmaning att stärka kommunikationerna och därmed nå täthetens vinster trots en gles struktur. En annan följd av glesheten är höga utsläpp från transporter och en låg marknadsandel för kollektivtrafiken. Det påverkar miljön negativt.

3. SKILLNADER I DELAKTIGHET OCH HÄLSA…

Det finns stora skillnader i b.la. vilken utsträckning olika grupper deltar i samhället exempelvis i demokratiska val eller tar del av kulturutbudet i regionen, eller kan bidra med idéer och engagemang. Även den upplevda hälsan skiljer sig åt, särskilt hos kvinnor. Alla är alltså inte med och utvecklar samhället och vi går därmed miste om att använda potentialen i människor. Det kan leda till att våra livsmiljöer inte utvecklas i den takt de behöver och att människor känner sig utanför samhället.

MÅL

BEFOLKNINGEN SKA ÖKA. Mellan 2014-2025 ska befolkningstillväxten i länet överstiga medianen för riket

EN GOD SOCIOEKONOMISK UTVECKLING. År 2025 ska medianinkomsten i Kronobergs län överstiga riksgenomsnittet

EN GOD HÄLSA HOS BEFOLKNINGEN. År 2025 ska den självskattade hälsan hos flickor och pojkar, kvinnor och män i Kronobergs län vara högre än riksgenomsnittet

KLIMATPÅVERKAN SKA MINSKA. Mellan 1990-2025 ska minskningen av klimatpåverkande utsläpp i länet vara den största i riket

PRIORITERING: UTVECKLA PLATSER, ORTER, STÄDER OCH REGIONER GENOM ATT KOMPLETTERA OCH DRA NYTTA AV VARANDRA

Prioriteringen handlar om att främja hållbar utveckling i hela regionen. Att vi ska planera vårt samhälle med en helhetssyn för att systemoptimera och få hållbara lösningar för kommunikation, infrastruktur och samhällsbyggnad som kan stärka tillväxten och tillgängligheten i hela regionen. För att vara en attraktiv region behöver vi dessutom utveckla boende- och livsmiljöer som människor tycker om. Prioriteringen syftar till att platser, orter, städer och regioner arbetar mer strategiskt utifrån ett komplementärt synsätt för att komplettera och dra nytta av varandras kvalitéer.

BAKGRUND

117 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

Platser, orter, städer och regioner konkurrerar i hög grad om resurserna. En allt större resurskoncentrering går till städer. I Kronoberg har utvecklingen inneburit att befolkningen i de mindre kommunerna minskat samtidigt som den ökat kraftigt i Växjö. Förhållandet ser likadant ut om vi ser till relationen mellan Kronobergs län och storstadsregionerna, och till utvecklingen i riket som helhet. Med andra ord är utvecklingen i Kronobergs län inte unik – över hela landet pågår en ekonomiskgeografisk förändring, där städerna och det intilliggande omlandet generellt sett varit vinnarna och mindre orter och kommuner förlorarna.

Givet den ökade koncentreringen till städer har diskussionen kommit att handla om hur vi i framtiden kan främja en hållbar utveckling både i större och mindre orter. Ett svar är en ökad rörlighet, en regionförstoring, där orter drar nytta av varandra. Större städer erbjuder stora arbetsmarknader och ett omfattande nöjesutbud, mindre orter natursköna och attraktiva boendemiljöer till en lägre kostnad än i staden, där bostadsbrist kommit att uppstå. Med goda kommunikationer kan orterna komplettera varandra. Resonemanget är förstås förenklat och i verkligheten beror ortsrelationer och möjliga handlingsvägar på de specifika förutsättningarna som föreligger – även i mindre orter kan det finnas starka arbetsmarknader, om än mer sårbara.

Kronobergs län har glesa strukturer. Vi är, sett till folkmängden, det fjärde minsta i riket och tillsammans med Kalmar det glesaste i södra Sverige. Samtidigt är kopplingen mellan olika orter i Kronobergs län, och till orter utanför länet, stark. Länet genomkorsas av en stambana, en europaväg och flertalet riksvägar, och beroende på var i länet man befinner sig finns flera större regionala centrumstäder – Malmö, Lund, Helsingborg, Karlskrona, Kalmar, Halmstad och Jönköping – inom en rimlig nåbarhetstid. Kronoberg har en tydlig stråkstruktur där 87 % av människor bor utmed stråken och 91 % arbetar i stråken.

De tre största arbetsmarknaderna i länet finns idag i Växjö, Ljungby samt Älmhult. Att Växjö är den största framkommer bland annat genom att en stor del av pendlingsresorna i länet sker i relation till kommunen. Kopplingarna mellan de övriga arbetsmarknaderna inom länet är förhållandevis svag och strukturen är typisk för en region där en stad är betydligt större än övriga. I litteraturen brukar en region likt Kronoberg, med en större stad, benämnas som monocentrisk. Det betyder inte att regionen inte har flera betydande orter, endast att en större stad står för en stor del av regionens samlade tillväxt.

MÖJLIGHETER

Alla kommuner gränsar till ett annat län. Att länet ingår i ett interregionalt sammanhang innebär möjligheter att dels dra nytta av arbetsmarknaderna inom länet, men även till de utanför länsgränserna. Redan idag är kopplingen till orter utanför länet av stor betydelse, vilket inte minst kommer till uttryck genom en hög inpendling från andra län. Inom länet finns redan idag en tydlig formering av befolkningen runt de större stråken i regionen. Koncentrationen runt de regionala stråken innebär möjligheter att planera en effektiv kollektivtrafik som sammanbinder viktiga målpunkter i länet. Regionens tydliga och starka stråkstruktur är således en möjlighet att dra nytta av och komplettera.

Utvecklingen tyder på att städer fortsatt kommer att stå för den största delen av tillväxten. Det är något regional planering behöver ta hänsyn till, och slutsatsen av detta är att det i framtiden kommer att vara viktigt med goda

118 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

kommunikationer dels mellan större städer, dels mellan större städer och det omgivande omlandet. Med omland menas att staden är som en nod i ett lokalt och globalt nätverk av resurser som krävs för att försörja en stad med varor och tjänster. I Kronobergs län innebär detta att kopplingen mellan de större arbetsmarknaderna inom länet kommer att vara av stor betydelse, men även den mellan orter i Kronobergs län och större orter utanför regionen. Kronobergstriangeln är en benämning av Kronobergs tre funktionella arbetsmarknadsregioner och här finns funktionella samband som vi kan dra nytta av och förstärka på ett proaktivt sätt.

Över tid har expansionen i Växjö varit viktig för den samlade tillväxten i regionen, men expansionen har varit både positiv och negativ för omlandet. Positiv i den meningen att en del orter kunnat dra nytta av den växande arbetsmarknaden i staden, negativ i den meningen att befolkningstillväxten i Växjö till viss del har skett på bekostnad av övriga kommuner i länet, främst de som ligger närmast staden.

Genom att ha en stor och växande stad i regionen ökar möjligheterna att locka människor från övriga delar av Sverige och på sikt kan de positiva spridningseffekterna från Växjö till det omgivande omlandet öka. Det finns således möjligheter att dra fördel av de tillväxtförstärkande krafterna. Redan idag finns tätorter utanför Växjö kommun som förr var mer beroende av arbetsmarknaden i orten men som idag, efter att antalet arbetstillfällen på orten minskat, kommit att bli mer av boendeorter där pendling in till Växjö sker. En liknande relation finns på kommunnivå mellan Växjö och kommunerna Alvesta och Lessebo. När huspriserna stiger och befolkningen ökar inne i städerna ökar även incitamenten för många människor att söka ett billigare hus utanför staden, dels för att det kan vara ekonomiskt gynnsamt, dels för att boende utanför staden erbjuder andra livsmiljöer.

Det finns anledning att belysa att det finns viktiga delkärnor i länet. Mindre arbetsmarknader, om än stora i förhållande till folkmängden på de aktuella platserna, brukar kännetecknas av en hög specialiseringsgrad. Inte sällan står något eller några större företag för en relativt stor del av sysselsättningen. Fördelen med detta är att det över tid växer fram en platsbunden specialisering med hög konkurrenskraft inom den aktuella branschen, mindre avknoppnings- och stödföretag till dessa större aktörer brukar sedan växa fram. Ur ett regionalt perspektiv är en hög specialisering positivt, men för den aktuella orten kan det innebära en sårbarhet om ett av de större företagen eller den aktuella branschen drabbas av en nedgång. Goda kommunikationer ger möjligheter till större arbetsmarknader, som kan avlasta den lokala konjunkturnedgången.

Ljungby och Älmhult är två orter i länet med stor betydelse för orter som ligger nära dem; båda orterna har många arbetstillfällen sett till folkmängden. I Älmhult är detta särskilt tydligt, då den utomregionala inpendlingen till kommunen är, givet folkmängden, mycket hög. Ett liknande förhållande finns i Markaryds kommun, där större arbetsplatser bidrar till en hög inpendling från orter utanför Kronobergs län. Förhållandet ser likadant ut, om än i något mindre omfattning, i Uppvidinge kommun. Dessa orter har möjlighet till ett större service- och tjänsteutbud – exempelvis restauranger, personliga tjänster och så vidare – än vad det permanenta befolkningsunderlaget egentligen tillåter, då inpendlarna bidrar till ett ökat marknadsunderlag under dagtid. Bland pendlarna finns även potentiella inflyttare då dessa redan har en koppling till orten.

Att det idag finns flera mindre starka arbetsmarknader i regionen innebär goda möjligheter för människor att bo och verka i alla delar av den. Men det finns anledning att se till hur snabbt arbetsmarknaden kan förändras i samband med nedläggningar, och detta slår oftast som hårdast mot mindre orter. Därför är det viktigt att främja en ökad regionförstoring och en stärkt regional identitet, då detta leder till ett större utbud av kompetens för arbetsgivarna, tillgång till fler jobb för arbetstagarna samt fler boenden och livsmiljöer att välja mellan. Beroende på geografiskt läge kan en sådan förstoring ske inom Kronobergs län eller genom att stärka relationen till en större stad utanför länet. Möjligheten är således att öka rörligheten och därmed dra fördelar av en större region.

119 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

Även om de större orterna i länet fyller en viktig funktion sett till service och arbeten utgör landsbygden en stor del av Kronobergs län – drygt var femte invånare bor utanför en tätort. Den stora landsbygden i länet innebär att det finns ett stort utbud av olika boendemöjligheter på landsbygden, som erbjuder kvalitéer som är svåra att hitta inne i staden. För att ta tillvara på landsbygdens potential är det viktigt att det i närliggande orter finns ett visst serviceutbud i form av dagligvarubutiker, drivmedelsstationer och offentliga verksamheter.

För att främja regional utveckling i hela länet behöver vi planera efter våra specifika förutsättningar. Det kräver att vi ständigt uppdaterar vår kunskap och relaterar den till omvärldsförändringar. I Kronobergs län finns stora möjligheter till att främja en god rörlighet som möjliggör för människor att bo och verka utifrån deras preferenser och sociala nätverk. Att upprätthålla en god offentlig och privat service och en ändamålsenlig infrastruktur i ett stort och glest län likt Kronoberg ställer höga krav på planeringen och insatser. Vi behöver sätta in insatser som gynna ekonomisk tillväxt och som förstärker den potential som finns i de olika delarna i länet, detta samtidigt som vi behöver hitta lösningar för hur vi kan bevara och utveckla även mer glesbefolkade delar av länet. Frågorna som pekas ut hanteras i många fall inom ramen för kommunernas mandat och som centrala delar i kommunala översiktsplaner. Här finns en möjlighet att använda en helhetssyn och systemoptimera genom samordnad regional planering.

SAMHANDLING

Genom samhandling bidrar aktörer med att

● Dra nytta av och komplettera regionens starka stråkstruktur. ● Samarbeta över organisationsgränserna kring gemensamma policyer och förvaltning. ● Samordna fysisk planering och hållbar tillväxt på regional och kommunal nivå, mellankommunalt och mellanregionalt. ● Stärk förbindelserna mellan mindre orter i Kronobergs län och större centrumstäder inom ett rimligt pendlingsavstånd, inom- och utanför länet. ● Stärk förbindelserna mellan större orter inom Kronobergs län, primärt de tre arbetsmarknaderna som utgör Kronobergstriangeln. ● Utveckla kollektivtrafiken ur ett resenärs- och hela-resan perspektiv. ● Främja förnyelsebara fordonsbränslen inom vägtransporter. ● Stärk tillgången till bredband och service på landsbygden.

PROGRAM

Exempel på program som bidrar till genomförandet:

● Trafikförsörjningsprogrammet. Samordningsansvar: Region Kronoberg ● Länstransportplanen. Samordningsansvar: Region Kronoberg ● Digital agenda. Samordningsansvar: Region Kronoberg

120 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

● Bredbandsstrategi. Samordningsansvar: Länsstyrelsen i Kronobergs län ● Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen. Samordningsansvar: Länsstyrelsen i Kronobergs län ● Kulturmiljöstrategi. Samordningsansvar: Länsstyrelsen i Kronobergs län ● Regionalt serviceprogram. Samordningsansvar: Region Kronoberg. ● Kommunala översiktsplaner: Samordningsansvar: Respektive kommun

PRIORITERING: UTVECKLA MILJÖER DÄR MÄNNISKOR KÄNNER SIG VÄLKOMNA OCH DELAKTIGA

Prioriteringen handlar om att utveckla öppna och hållbara livsmiljöer för alla - flickor och pojkar, kvinnor och män oavsett bakgrund. Dels handlar det om människor som bor här och vad som får dem att trivas och dels handlar det om att attrahera kompetenser, besökare och inflyttare. För att nå dit vi vill så behöver alla vara med i förändringsarbetet. Prioriteringen syftar till att arbeta mer strategiskt med värdskap och inkludering.

BAKGRUND

Vi flyttar allt oftare och konkurrensen om invånare hög. För att attrahera människor att flytta till Kronobergs län behöver vi framhålla de fördelar som finns med att leva här. Främst är det ungdomar som flyttar för att studera och många av dem väljer sedan att flytta vidare till en storstadsregion. Inom regionen finns ett liknande mönster – ungdomar från de mindre kommunerna flyttar in till Växjö, eller någon annan näraliggande större stad, för att studera och blir sedan kvar där. Det är inget negativt med att människor utvecklar sina kunskaper och förmågor genom studier. Men på sikt kan kompetensförsörjningsproblem uppstå i de orter där utflyttningen inte kompenseras genom återflyttning eller invandring.

Återflyttningen i senare åldrar är begränsad. Den är inte tillräcklig för att balansera den utflyttning som sker av unga. Det innebär att många i yngre åldrar som väljer att flytta till en annan stad inte väljer att flytta tillbaka efter att de har avklarat sina studier. Det finns flera anledningar till detta, exempelvis att städerna erbjuder stora och breda arbetsmarknader tillsammans med ett rikt utbud av nöje och kultur. Här är det förstås positivt att det finns en större stad i länet, men det är även viktigt att de mindre orterna i länet har goda kommunikationer in till större städer – med en god tillgänglighet kan även de som bor utanför staden nyttja stadens utbud.

Det finns flera olika målgrupper som berörs av prioriteringen. Givet utmaningen att vi blir allt äldre är barn och unga dock en central målgrupp. 2013 bodde 58 771 personer i åldrarna 0-25 år i Kronobergs län, 31,4% av befolkningen. Gruppen omfattar både myndiga och omyndiga som är underrepresenterade i beslutande församlingar och ges begränsade möjligheter till inflytande lokalt och regionalt. De är generellt mer beroende av vuxna och av offentlig verksamhet. Barns och ungas hälsa har flera perspektiv. Det finns ett socialt perspektiv som handlar om hur det sociala nätverket ser ut med kamrater, vuxenkontakter och om de upplever gemenskap. Det finns ett psykiskt perspektiv som handlar om känsla av sammanhang, tilltro, självkänsla och meningsfullhet och slutligen ett fysiskt perspektiv. Barns och ungas hälsa påverkas också av hemförhållanden, föräldrar och livsvillkor.

121 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

De utmaningar som individen möter kan se olika ut under olika perioder av livet. Barn och unga är ingen enhetlig grupp utan ska betraktas som en mångfald av individer med olika intressen, behov och förutsättningar. Kan barn och unga erbjudas en god uppväxt i regionen ökar chanserna att fler vill stanna eller återvända till regionen även i framtiden.

En annan viktig grupp i sammanhanget, som stått för befolkningstillväxten i länet under de senaste åren, och som dessutom har en låg medelålder, är utlandsfödda som flyttat till regionen. Utan invandringen hade den underliggande befolkningsminskningen som finns i de flesta av länets kommuner varit än tydligare under det senaste decenniet. Dock är det många ur denna grupp som efter en kort tid väljer att flytta från regionen till en storstadsregion, särskilt tydligt är detta i de mindre kommunerna i länet.

Utöver de mer hårda faktorerna som är i fokus för en komplementär region, det vill säga planeringen av samhällets strukturer, så finns det mängder av faktorer som påverkar var en person väljer att bo. Många vill eller kan tänka sig att bo på landet, trots att nuvarande flyttströmmar tyder på någonting annat. Detta kan bero på att det finns vissa faktorer som hindrar en åter- eller utflyttning till mindre orter. En sak kan vara stora avstånd eller bristande tillgänglighet till en stark arbetsmarknad. Men utöver detta spelar även mjukare faktorer in som bilden av en viss plats, synen på återvändare eller de som väljer att stanna kvar på en ort, möjligheten att vara med och påverka och vara delaktig, tillgängliga natur- och kulturmiljöer på orten, tillgången till service på orten, den sociala ”andan” på orten, tillgången till kultur och föreningsliv på orten, kvaliteten på skolan på orten och så vidare. Vad som avgör attraktivitet är med andra ord inte endast huspriser och avstånd, utan även rad andra faktorer som är svårare att mäta. En orts attraktivitet avgörs av både den ”hårda” och den ”mjuka” dimensionen.

Sociala relationer mellan människor och grupper av människor har betydelse för både hälsa och hållbar tillväxt. Socialt kapital används ofta när vi talar om människors sociala deltagande, nätverk och tillit. Det går att se en neråtgående trend i samhället angående nivån för socialt kapital. Fler vuxna har ett lågt socialt deltagande, framförallt bland äldre och bland utrikesfödda. Det går att se samband mellan lågt socialt deltagande, ohälsosammare levnadsvanor och en sämre trygghet. Folkbildningen, med studieförbund och folkhögskolor, är betydelsefulla aktörer inom det civila samhället och spelar en roll för utvecklingen av socialt kapital, lokal kulturutveckling och möjligheter till eget skapande genom att bedriva verksamhet på många platser runtom i Kronobergs län. De utgör en infrastruktur med kompetenser kring arrangörskap, delaktighet och deltagarkultur, tillgänglighet och mångfald. Det lokala föreningslivet och folkrörelserna är i hög grad beroende av studieförbunden som erbjuder pedagogiskt stöd och andra folkbildningstjänster till föreningsaktiva.

På sikt är attraktivitet en avgörande fråga för kommunerna och regionen. Om människor inte vill bo i länet kommer försörjningsproblematiken, både vad gäller skatteunderlag och tillgång till arbetskraft, att få stort genomslag i framtiden. Förutsättningarna och eventuella handlingsvägar när det gäller att attrahera invånare skiftar förstås mellan de olika orterna i länet. Oavsett om det gäller en krympande eller växande kommun så är detta frågor som inte de kan lösas framgångsrikt enbart inom ramen för de kommunala resurserna. Men för att nå en hållbar tillväxt i hela länet är utmaningen gemensam för alla och hur människor involveras i att hitta lösningarna utifrån sina förutsättningar är en framgångsfaktor.

MÖJLIGHETER

122 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

Det finns stora möjligheter att stärka attraktiviteten för Kronobergs län. Om vi ser till de ”hårda” faktorerna som sysselsättningsutveckling över tid och geografiskt läge är förutsättningarna här gynnsamma. Redan idag väljer många boende i andra län att pendla in till länet för att arbeta, vilket är ett tecken på goda kommunikationer och en stark arbetsmarknad. Detta är en grupp som i högre utsträckning skulle kunna välja att bosätta sig i länet, vilket skulle vara gynnsamt för den regionala skattekraften.

Regionens ortsstruktur erbjuder flera möjligheter kopplade till attraktivitet. I Växjö, som är den största staden i sydöstra Sverige, finns tillgång till stadspuls och stadens stora utbud. Här finns möjlighet att samla större evenemang och funktioner som kommer stora delar av regionen till dels. I övriga centralorter finns även där tillgång till handel, nöje, kultur och service, om än inte i samma omfattning som i Växjö. Men dessa orter har sin egen karaktär och fyller en viktig funktion för de mindre orter som ligger intill och den omkringliggande landsbygden. Även utanför centralorterna i kommunerna finns flera mindre orter som har ett viktigt serviceutbud, både offentlig och privat, för människorna som bor där eller i den omgivande landsbygden. För att se potentialen i verksamheter eller platser så behöver vi ställa frågan: Vilka konkurrensfördelar och värden finns i förhållande till vad som efterfrågas? En möjlighet är att utveckla vår förmåga och kompetens att upptäcka eller skapa möjligheter, bedöma dem, samla resurser och utnyttja dess möjligheter

Funktionella samband mellan platser innebär möjligheter. Det är svårt att på ett övergripande plan återge den mångfald av livsmiljöer och utvecklingsmöjligheter som finns i de olika orterna och på landsbygden i Kronobergs län. Däremot kan vi förhålla oss till att det i viss utsträckning finns gemensamma drag för vilken praktisk funktion centralorterna och mindre orter fyller i de respektive kommunerna när det gäller service och utbud – respektive ort fyller en grundläggande funktion för omlandet. Växjö stad har ur ett funktionellt perspektiv, med hänvisning till utbud, lokaliseringar och befolkningsunderlag, en funktion för regionen som sträcker sig bortom kommungränsen och är därför en regional angelägenhet. Utbudet i Växjö är, ur ett attraktivitetsperspektiv, viktigt även för övriga orter i regionen, detta för att locka inflyttare från andra län. Utifrån detta resonemang kan förstås även andra regionala centrumstäder, som ligger utanför Kronobergs län, fylla en viktig funktion för orter i länet som har närmre till dessa.

Givet att de olika orterna i regionen har olika förutsättningar, rent geografiskt och befolkningsmässigt, att arbeta med attraktivitet är det viktigt att belysa den regionala dimensionen i sammanhanget – den enskilda orten ingår i ett sammanhang bortom orts-, och kommun- och länsgränsen som har direkt bäring på dess attraktivitet. Ur detta följer att arbeta med attraktivitet handlar till viss del om att hitta sin roll, sin unicitet och inriktning i relation till andra. Detta arbete kräver analys och samsyn, för att på sikt hitta handlingsvägar som leder till att potentialen på den aktuella platsen nyttjas till fullo. Hur detta ska gå till beror förstås på vilka förutsättningar som finns på platsen och hur den förhåller sig till andra platser. För en mindre ort med närhet till en större ort kanske det viktigaste är att framhäva unika naturmiljöer och fina bostäder snarare än att ha ett fullskaligt serviceutbud. I en mindre ort med långt avstånd till en annan ort kanske det är desto viktigare med tillgång till skola och affär. Möjligheterna för att skapa attraktivitet varierar mellan de olika orterna, och ett viktigt led i arbetet är att identifiera olikheterna inom regionen och hur dessa tillsammans kan utgöra en stark helhet.

Även om förutsättningarna skiftar så finns det ett antal generella faktorer som är viktiga att beakta oavsett plats, för att skapa attraktivitet. Oavsett var du bor vill du känna dig välkomnad och inkluderad i samhället och gemenskapen. Tillgång till kultur och föreningsliv är viktiga delar för att få människor i vår region att känna detta. Det handlar om att involvera människor i utformningen av den lokala samhällsutvecklingen, såväl den offentliga som den civila. När människor känner delaktighet och samhörighet stärks banden till platsen och viljan till att leva där ökar. Här utgör de starka frivilliga krafterna i mindre orter och på landsbygden en ytterst viktig del av arbetet,

123 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

men även etablerade kulturverksamheter. Närvaron av kultur stärker människor och kan bidra till ett öppet, kreativt och tillitsfullt klimat. Kultur kan ses som en drivkraft till en hållbar utveckling av våra livsmiljöer. Det handlar om att arbeta medvetet och aktivt för att öka regionens konkurrens och attraktionskraft är en överlevnadsfråga inte minst för landsbygden och de mindre tätorterna. Det handlar om att identifiera och utveckla kvalitéerna i våra livsmiljöer. Tillgång till god privat och offentlig service, närhet till utbildning, ett innovativt kulturliv med både bredd och spets, tillgängliga mötesplatser samt gästfrihet, ett gott bemötande och goda förutsättningar för socialt deltagande påverkar livsvillkoren för de individer som bor på en plats och för dem som besöker den, att tillsammans med flickor och pojkar, kvinnor och män i skapa livsmiljöer att trivas i.

En viktig målgrupp för lokal och regional utveckling är de barn och unga som idag lever här och nu. Att de känner sig hemma och välbefinnande är den främsta garantin för att de ska vilja bo kvar här eller en dag flytta tillbaka. Regionalt och lokalt utvecklingsarbete kan bidra till barns och ungas livsvillkor avseende vardag och framtid. Kommunerna och regionen är betydelsefulla aktörer eftersom en stor del av ansvaret för att genomföra insatser som påverkar barn och unga ligger här. Men även aktörer inom privat och ideell sektor är viktiga intressenter och kan påverka. Genom samhandling kan vi stärka kunskapen om barn- och ungdomsperspektiv och dialogen med barn och unga i frågor som rör långsiktig utveckling och samhällsplanering. Frågor som påverkar ungas levnadsvillkor inom områden som utbildning, arbete, försörjning, bostad, hälsa, inflytande, kultur och fritid, behöver behandlas sektorsövergripande. Det kan exempelvis handla om att göra konsekvensanalyser för olika ålderskategorier vid beslut och insatser i trafik- och samhällsplaneringen. Vi kan också öka förutsättningarna för inflytande genom tillgång till information. När det gäller möjligheten för gruppen barn och unga att komma till tals och få inflytande är informationsfrågan central. Information kring vad saken gäller måste anpassas. Detsamma gäller formerna för att inhämta barns och ungas synpunkter.

Människor som känner social inkludering mår i regel bättre. Det hänger samman med den allmänna upplevelsen av hälsan. För att människor ska trivas på en plats krävs utöver en social delaktighet även tillgång till en god skolgång och vård. Detta är grundläggande faktorer som dels handlar om ett lokaliseringsperspektiv – att inte ha för långt till vårdcentraler och skolor – dels om ett utförarperspektiv; innehållet i vården och skolan är i förlängningen kritiska faktorer när det gäller attraktivitet och människors välbefinnande. Den kulturella infrastrukturen erbjuder mötesplatser. Folkbildningen, det civila samhällets organisationer och lokalsamhällenas mötesplatser har stor potential att vara en framgångsfaktor för hållbar tillväxt och social sammanhållning lokalt och regionalt exempelvis genom sociala investeringar. Det civila samhällets organisationer är många gånger drivande aktörer i den utveckling som sker lokalt men står, precis som näringslivet, inför utmaningar som bland annat generationsväxling och innovationsutveckling. Det påverkar förutsättningarna för sammanhållning och socialt deltagande i lokalt ledd utveckling. Det kan till exempel handla om att förhålla sig till förändrade former för socialt engagemang eller att möta och inkludera nya målgrupper.

Många frågor om attraktivitet faller inom ramen för kommunernas ansvar. Kommunerna kan inte hitta lösningarna på egen hand men kan söka former för lokal samverkan kring utvecklingsfrågor där individer, företag och organisationer bidrar till och inkluderas i utvecklingsarbetet. Lokalt ledd utveckling, Leader, är en metod och ett beprövat exempel på hur lokal utveckling kan ledas i bred samverkan. Men formerna för samverkan mellan offentliga, privata och civila aktörer är inte givna och kan behöva utforskas och utvecklas.

En annan möjlighet är att arbeta aktivt med värdskap för att få människor att känna sig välkomna - som praktikanter, kunder, klienter, studenter eller kollegor. Här kan både individer och organisationer påverka direkt genom ett välkomnande och öppet förhållningssätt.

124 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

SAMHANDLING

Genom samhandling bidrar aktörer med att

● Utveckla orterna utifrån sina geografiska förutsättningar, funktioner och kvaliteter. ● Utveckla värdskapet lokalt och regionalt. ● Utveckla strategier för inflyttning som riktar sig till kvinnor och män i olika livsstadier. ● Utveckla förutsättningarna för delaktighet i politiska beslutsprocesser för människor oavsett kön, ålder och bakgrund. ● Utforska metoder för entreprenöriell samverkan lokalt för att inkludera kvinnor och män, företag och organisationer i arbete med nya servicelösningar. ● Utveckla förutsättningarna för civila samhällets aktörer att delta i planering och genomförande av lokalt och regionalt utvecklingsarbete. ● Skapa ett mer levande offentligt rum som en arena för kultur, aktivitet och evenemang. ● Stärk dialogen mellan regionen och kommunerna kring folkhälsa. ● Öka kunskapen om barns och ungas livsvillkor i regionen.

PROGRAM

Exempel på program som bidrar till genomförande:

 Regional kulturplan. Samordande aktör: Region Kronoberg  Folkhälsopolicyn. Samordnande aktör: Region Kronoberg  Regionalt serviceprogram. Samordningsansvar: Region Kronoberg  Utvecklingsstrategier för lokalt ledd utveckling (Leader)  Kommunala översiktplaner. Samordnande aktörer: Respektive kommun  Kompetensförsörjningsstrategin. Samordnande aktörer: Region Kronoberg

125 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

MÅLOMRÅDE: VI VÄXER AV EN CIKULÄR EKONOMI MED FÖRNYELSEFÖRMÅGA

Gröna Kronoberg 2025 bryts ned i två målområden som beskriver utmaningar, mål och prioriteringar. Målområdena är gränsöverskridande och spänner över flera sakområden, vilket skapar förutsättningar för samhandling. Här är en beskrivning av andra målområdet som handlar om vad vi ska leva och växa av.

Regional tillväxt handlar om en balans mellan tillväxt i produktivitet, sysselsättning och befolkning. Att vi är effektiva och produktiva är en förutsättning i dagens globaliserade värld, där konkurrensen är hårdare än någonsin förut. Men det är ingen självklarhet att effektivitet alltid leder till nya jobb, ibland är det, vid större omställningar, tvärtom. Om befolkningen samtidigt ökar finns risk att arbetslöshet och sociala klyftor uppstår. Därför är det av grundläggande betydelse att ständigt hitta nya vägar för att nya arbeten ska växa fram i regionen.

Förnyelse och tillväxt sker inte ur ett vakuum. Det är flickor och pojkar, kvinnor och män som skapar detta. Den snabba teknikförändringen på arbetsmarknaden har inneburit att människans kunskaper blir allt viktigare. Vi behöver vara kreativa, flexibla och påhittiga för att klara de framtida utmaningarna på arbetsmarknaden. Både för samhället och individen är det därför av stor betydelse att vi kan erbjuda ett livslångt lärande, där flickor och pojkar, kvinnor och män får chans att utvecklas och bidra till sin egen och regionens utveckling.

Förändringstakten blir allt högre. Nya tekniska landvinningar, förändrad efterfrågan och ökad konkurrens bär med sig nya förutsättningar. Som en följd av omvärldsförändringar minskar en del branscher, samtidigt som andra växer. För att nå en hållbar tillväxt behöver vi en hög förnyelseförmåga som gör att vi anpassar oss efter utvecklingen. God samordning mellan akademi, näringsliv, ideell och offentlig sektor är en förutsättning för att skapa ett gott utvecklingsklimat som på sikt kan skapa tillväxt i regionen. Här är det även viktigt att främja framväxten av nya företag som kan bidra till regionens utveckling.

Ekonomi handlar om hur vi hushåller med resurser. Gröna Kronoberg 2025 satsar på möjligheterna med en cirkulär ekonomi, som är ett industriellt produktions- och konsumtionssystem som formas för att ge positiva fotavtryck genom ett självförnyande samspel mellan ekonomi, samhälle och ekosystem. Det står i kontrast till linjär ekonomi som har fokus på att optimera endast det ekonomiska systemet. Genom att applicera cirkulära processer på vårt samhälle så möjliggör vi en kvalitativ ekonomisk tillväxt.

CENTRALA UTMANINGAR PÅ OMRÅDET

1. EN SVAG SYSSELSÄTTNINGSTILLVÄXT SOM FÖLJD AV HÖG KONJUNKTURKÄNSLIGHET OCH ÖKAD GLOBAL KONKURRENS…

Under den senaste femårsperioden har sysselsättningsutvecklingen i Kronobergs län varit en av de svagaste i riket. Detta beror på att finanskrisen slog mycket hårt mot länet, som har en hög sysselsättningskoncentration till den

126 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

värdebringande men mycket konkurrensutsatta industrisektorn. Samtidigt har produktiviteten ökat, det vill säga att vi producerar till ett ekonomiskt värde motsvarande nivåerna innan krisen – men med färre anställda.

2. SYSSELSÄTTNINGSGRADEN HAR MINSKAT MEN FORTSATT UPPLEVER ARBETSGIVARE SVÅRIGHETER ATT HITTA RÄTT KOMPETENS…

En följdverkning av lågkonjunkturen och att antalet i arbetsför ålder ökat under 2000-talet är att sysselsättningsgraden i länet har minskat. Men trots att fler idag saknar arbete än innan krisen, och att fler är i arbetsför ålder, har vissa arbetsgivare svårt att hitta den kompetens de söker. Utlandsfödda är en viktig resurs för att möta arbetskraftsbristen. Samtidigt är sysselsättningsgraden för utlandsfödda långt lägre än för inrikes födda. Förhållandet pekar på att det finns en matchningsproblematik i länet. Delvis beror problematiken på att utbildningsnivån i Kronobergs län generellt sett är relativt låg, att arbetsmarknaden är könssegregerat och att många väljer att inte studera till ett yrke det råder hög efterfrågan på. Den minskade sysselsättningsgraden och låga utbildningsnivån innebär också utmaningar kopplade till folkhälsan, då utbildning och sysselsättning är de viktigaste faktorerna för en god hälsa hos befolkningen. I Kronberg är hälsan inte jämlikt fördelad. Kvinnor är i högre grad än män är sjukskrivna. Kvinnors ohälsotal ligger något över genomsnittet för riket och på regional nivå är skillnaderna i ohälsotal mellan kvinnor och män stora. Ökande skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper.

3. ATT FÅ FLER INNOVATIVA OCH VÄXANDE FÖRETAG

Länet har en låg andel företag inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn. För att klara den långsiktiga sysselsättningstillväxten i länet krävs att befintliga företag växer och att nya startas. Idag är medelåldern hos regionens företagare hög och det är viktigt att nya entreprenörer, inte minst unga kvinnor och män samt kvinnor generellt, träder fram. Men samtidigt är de befintliga företagen i regionen av stor betydelse men också i behov av att förnya sig genom att utveckla innovationer som stärker konkurrenskraften för företagen. Kraftigt stigande råvarupriser har förändrat den globala affärslogiken och gjort övergång till cirkulär ekonomi fördelaktig. Cirkulära affärsmodeller bygger på att minimera resursförbrukningen och att nyttja förnyelsebarenergi, för att på så sätt minska beroendet av ändliga resurser samt förhindra skadliga klimatpåverkande utsläpp.

MÅL 2025

PRODUKTIVITETEN SKA ÖKA. Mellan 2014-2025 ska BRP/Sysselsatt i Kronobergs län öka mer än i riket

BALANSERAD TILLVÄXT – FLER ARBETEN. Mellan 2014-2025 ska den sysselsatta dagbefolkningen i länet öka mer än medianen för riket

FÖRBÄTTRAD MATCHNING – FLER I ARBETE. År 2025 ska sysselsättningsgraden för kvinnor och män i länet uppgå till minst 80 %

ÖKAD FÖRNYELSEFÖRMÅGA. År 2025 ska länet ligga över medianen sett till antal arbetsställen med minst 1 sysselsatt per 1000 invånare

127 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

ETT ÖKAT HUMANKAPITAL. Andelen kvinnor och män med minst en gymnasial utbildning ska överstiga riksgenomsnittet. Ohälsotalet hos kvinnor och män i Kronobergs län ska understiga riksgenomsnittet.

PÅ VÄG MOT ETT PLUSENERGILÄN. 80 % av den totala energianvändningen i Kronobergs län kommer år 2025 från förnybara källor.

PRIORITERING: UTVECKLA DIVERSIFIERING OCH INNOVATIONSFÖRMÅGA

Prioriteringen handlar dels om att bredda länets näringsliv för att minska konjunkturkänsligheten, dels om att utveckla länets innovationsförmåga. Förnyelse, både i form av innovationer i befintliga företag, offentlig sektor och det civila samhället, samt i form av nya företag är ett av de främsta verktygen för att stärka länets tillväxt och sysselsättning. Mångfald och innovation är dessutom principer som genomsyrar en cirkulär ekonomi, där resurser används mer effektivt genom att hela kretsloppet tas i beaktande för produkter och tjänster. Prioriteringen syftar till att öka länets konkurrenskraft.

BAKGRUND

Kronobergs län har en omfattande industrisektor med en av de högsta internationaliseringsgraderna i riket. Ekonomin i Kronobergs län är, jämfört med många andra län, till stor del exportdriven och i mindre utsträckning – givet det begränsade befolkningsunderlaget – driven av inhemsk konsumtion, särskilt i de mindre kommunerna. Detta innebär en utmaning, både för de enskilda kommunerna och länet som helhet. Å ena sidan är tillverkningsindustrin den största privata näringen i länet och den genererar ett stort inflöde av kapital i och med hög export, å andra sidan är den ytterst konjunkturkänslig, inte minst som en följd av en ökad global konkurrens, vilket skapar hög sårbarhet.

Tjänste- och serviceföretag tenderar till att lokaliseras i städer. Där är marknadsunderlaget stort och närheten till andra företag genererar ofta mervärden vad gäller kunskapsutbyten och kundkontakter. Motsatt gäller att den varuproducerande sektorn traditionellt sett haft en större närvaro i mindre orter och kommuner där kostnaderna för lokaler och mark ofta är lägre. I Kronobergs län syns denna fördelning genom att en stor del av service- och tjänstesektorn är förlagd till Växjö, samtidigt som övriga kommuner, särskilt de med under 15 000 invånare, har en stor varuproducerande sektor. I sammanhanget utgör Älmhults kommun ett undantag i och med en större företagsetablering inom tjänstesektorn.

De olika näringslivsförutsättningarna i kommunerna innebär att de reagerar olika på förändringar i den globala ekonomin. När den senaste finanskrisen slog till kom de mindre kommunerna att drabbas hårt, eftersom lågkonjunkturen främst drabbade industrin – undantaget i sammanhanget är Markaryds kommun, där snarare tjänstesektorn stod för nedgången. Återhämtningen i länet har varit svag, och det är endast Växjö som haft en större sysselsättningstillväxt sedan krisen. Anledningen till detta är att sysselsättningstillväxten inom den offentliga sektorn tillsammans med näringar inom service och tjänster varit tillräckligt stor för att balansera nedgången i industrin. I samband med krisen minskade antalet anställda inom industrin och återhämtningen sett till antalet sysselsatta har inte kommit utan snarare har rationaliseringsprocesser, bland annat automatiseringar och outsourcing, satts igång som förvisso är ett tecken på omställningsförmåga och konkurrenskraft, men som kan leda

128 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

till strukturella problem. För att skapa en balanserad tillväxt krävs därför att länets stora andel industriföretag utvecklas positivt, men också att fler arbetstillfällen inom andra näringar växer fram.

Förnyelse är avgörande både för befintliga och nya företag. För att bli mindre sårbara, har stora delar av länets näringsliv ett behov av att höja förädlingsvärdet i varor och tjänster genom att t.ex. bygga in mer kunskap, ett starkare varumärke eller andra innovativa mervärden. Ledarskap, kultur, struktur och incitamentsystem är inte alltid anpassade för innovationsfrämjande verksamhet och kunskapen om innovation är ofta låg. Detta gäller även offentlig sektor, där förnyelse dels kan innebära ett effektivare nyttjande av skattemedel, dels användas som ett verktyg för att stimulera utveckling i näringslivet.

Kronobergs län strävar efter att bli ett plusenergilän 2050. Målet är positionerande – Kronobergs län ska vara den grönaste regionen samt accelerera utvecklingen mot en cirkulär ekonomi, där en av principerna är att använda principerna för förnyelsebar energi samt att uppnå ett positivt fotavtryck i fråga om resursutnyttjande. Nyttjandet av ändliga resurser är dessutom troligtvis kopplat till en framtida kostnadsökning efterhand som råvarupriserna stiger vilket, gör denna inriktning till en konkurrensfördel för länet.

MÖJLIGHETER

Länet har idag en hög specialisering inom industrin, särskilt inom maskin- och träindustrin. En hög specialiseringsgrad innebär ofta en hög internationell konkurrenskraft inom de specifika branscherna, då detta innebär att platserna kan erbjuda unika nätverk sett till underleverantörer och kompetens. Möjligheten finns att konkurrera med kvalitet, starka nätverk, flexibilitet och tidsmässig precision, vilket i framtiden kan vara en stor fördel inom industrin.

Den höga närvaron av medelstora- och stora industriföretag i regionen är också en gynnsam struktur för att öka innovationsgraden inom sektorn. Större företag kan fungera som dörröppnare när det gäller internationella kontakter och utveckling av nya produkter och värdekedjor. De små- och medelstora företagen har fördelen att vara mer flexibla och omställningsbara, egenskaper som blir allt viktigare och som förklarar varför företag i denna storlek står för en stor del av sysselsättningstillväxten i riket som helhet. Det finns en stor potential i att hitta nya gränssnitt mellan den tillverkande industrin, oavsett bransch, och andra sektorer. Ett ökat teknik- och tjänsteinnehåll i produktionen kan leda till innovationer och att nya marknader öppnas upp. Detta skulle möjliggöra att länet kan dra nytta både av den stora industrin och framväxande tjänstebranscher.

Möjligheterna till innovation och förnyelse kan främjas ytterligare, genom utmaningsdriven innovation. Utmaningsdriven innovationsutveckling sätter en specifik problemställning i centrum. Typiskt för lokala och globala utmaningar är att de inte kan lösas av enskilda insatser utan kräver sektorsövergripande innovationsutveckling. Utifrån denna identifieras kompetenser och resurser som på bästa sätt kan bidra till att lösa problemställningen – samverkan bör ske i nya gränssnitt, bortom branschvisa, sektoriella och geografiska gränser. Möjligheten finns att föra samman olika kompetenser, för att skapa tillväxt, där också forskning nyttiggörs.

För att nyttja dessa möjligheter krävs riktade satsningar på strategiskt utpekade fokusområden, inom vilka regionen har styrka nog att skapa konkurrenskraft internationellt. Ett lyckat genomförande av prioriteringen kräver ett samlat regionalt ledarskap som skapar utrymme för innovation och sätter utmaningarna högt på agendan.

129 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

Samhandling och samverkan kopplat till regionalt prioriterade områden, innovationsmiljöer och innovationsutveckling är avgörande framgångsfaktorer. Här är också samverkan mellan näringsliv, offentlighet, akademi och det civila Samhället en viktig förutsättning som skapar utvecklingsmöjligheter.

Prioriteringen handlar därmed även om att bredda innovationsagendan till att omfatta inte bara näringslivet utan också offentlig sektor. Nya arbetssätt inom offentlig sektor kan öka effektiviteten och kvalitén i våra välfärdstjänster och regional utveckling, och offentliga sektorn kan även via sina inköp kan bidra till skapa större efterfrågan på innovativa lösningar. Offentlig sektor är en stor arbetsmarknad för kvinnor vilket ger potential till att stödja innovation bland just kvinnor som annars är underrepresenterade i många innovationsinsatser. Även det civila samhället kan spela en roll inom innovationsutveckling, inte minst i form av användare av produkter och tjänster.

För att näringslivet ska breddas, krävs att fler företag startas. Då en stor andel av länets företagare närmar sig pensionsåldern är det av vikt att möjliggöra för fler att bli företagare, särskilt underrepresenterade grupper som utrikes födda kvinnor och män och unga kvinnor och män då ett breddat företagande innebär ett breddat näringsliv. Den sociala ekonomin och dess driftsformer kan vara ett verktyg för att öka företagandet i länet. En diversifiering av näringslivet är en möjlighet till en bredare arbetsmarknad, som också kan attrahera ny kompetens till regionen.

Länet har en stor variation av miljöer att verka i för företag vilket kan locka olika sorters företagsetableringar. Växande branscher som exempelvis IKT-sektorn har stor potential. Besöksnäringen, framförallt inom hotell och restaurang, växer i hela länet och OECD-studien från 2012 konstaterar att länet har outnyttjade natur- och kulturtillgångar vilket innebär än större potential för denna och andra branscher som förmår nyttja dessa tillgångar på ett hållbart sätt.

För att företag ska växa och nya produkt- och tjänsteinnovationer ska växa fram behöver viljan till förändring öka. Det måste finnas ett intresse för och kunskap om entreprenörskap och företagande, och ett stödsystem som främjar framväxten av nya företag, tjänster och produkter på lika villkor för kvinnor och män. Det är viktigt att företagarna vill och har möjlighet att växa både sett till omsättning och anställda, men också att det finns en positiv inställning till förändring i olika verksamheter i regionen. Här spelar b.la. näringslivsklimatet i de olika kommunerna stor roll, men även de värderingar och kulturer vi förmedlar i olika nätverk och organisationer. För att öka innovationskraften inom företag och organisationer krävs också ett bättre nyttjande av konkreta verktyg för innovationsutveckling - verktyg så som till exempel öppen innovation, kund och marknadsorientering, jämställdhetsintegrering, processdesign och innovationsupphandling.

Ett sätt att angripa både globala och lokala utmaningar är att arbeta utifrån principerna för cirkulär ekonomi. Ett angreppssätt där både hållbar utveckling tas i beaktande samtidigt som det skapar förutsättningar för att på nya sätt möta marknadens behov och skapa innovativa och konkurrenskraftiga produkter och tjänster. En konkurrensfördel för företag är därför att arbeta mot en cirkulär ekonomi där resurserna används mer effektivt i form av en kretsloppsidé där återanvändning, reparation och återvinning blir normen. I en cirkulär ekonomi minskar miljöbelastningen genom att produkter designas för att kunna återanvändas eller brytas ned och komposteras. Om exempelvis råvaran i en produkt går att återanvända innebär det billigare råvarupriser. Förändringen gäller inte enbart teknik utan även organisation, samhälle och finansierings- och affärsmodeller. Cirkulär ekonomi är ett innovativt sätt att förhålla sig till resurshushållning och en ökad grad av resurseffektivitet är en möjlighet att minska kostnader och främja resiliens, d.v.s. ett systems kapacitet att hantera påfrestningar.

130 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

En av de cirkulära principerna handlar om att främja mångfald för att systemet ska stå starkare och bli mindre sårbart, det vill säga diversifiering och innovation. Goda metoder för samverkan bland alla parter i produktions- och konsumtionsprocesser krävs för att få maximal utväxling. En framgångsfaktor är dynamiska samarbeten och partnerskap mellan samhälle, näringsliv och akademi som engagerar berörda intressenter kring behov, resursflöden och regionspecifika lösningar. Detta är en av utgångspunkterna även för innovationsarbetet, vilket skapar möjligheter för en hållbar regional utveckling.

I Sverige satsar många företag på att införa cirkulära processer i sina verksamheter, exempelvis IKEA. Även offentliga organisationer anammar cirkulära strategier, däribland Ronneby i vårt grannlän som prövar cirkulär ekonomi i kommunal skala i samarbete med industrin, även i Växjö kommun pågår satsningar kring återbruk. I regionen finns ett antal initiativ och erfarenheter att lära av och många av dem har samlats kring initiativet om att göra Kronoberg till Europas grönaste region.

SAMHANDLING

Genom samhandling bidrar aktörer med att

 Främja processer för att ställa om till en cirkulär ekonomi.  Utveckla innovationsfrämjande ledarskap, arbetskulturer och former för samverkan.  Utveckla utmaningsdriven innovation och samverkan i nya gränssnitt.  Utveckla regionala fokusområden med stark internationell konkurrenskraft.  Främja nyföretagande och etablering som breddar regionens näringsliv.  Utveckla insatser som höjer kunskapsinnehållet inom industrin.  Främja internationalisering i näringslivet för att nå nya marknader.  Utveckla den regionala näringslivsarenan.  Samordna och tillgängliggör ett företags- och innovationsstödsystem som kvinnor och män kan ta del av på lika villkor.  Stärka det entreprenöriella lärandet genom hela utbildningssystemet.

PROGRAM

Exempel på program som bidrar med genomförandet av denna prioritering:

 Strategi för besöksnäringen. Samordningsansvar: Region Kronoberg  Innovationsstrategi. Samordningsansvar: Region Kronoberg  Kulturplan. Samordningsansvar: Region Kronoberg  Trästrategi Småland. Samordningsansvar: Regionförbundet i Kalmar län  Strategi för jämställdhetsintegrering. Samordningsansvar: Länsstyrelsen  Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen. Samordningsansvar: Länsstyrelsen  Kommunala näringslivsstrategier. Samordningsansvar: Respektive kommun

131 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

PRIORITERING: UTVECKLA LIVSLÅNGT LÄRANDE OCH JÄMLIK HÄLSA

Prioriteringen handlar om människor som regionens främsta resurser - att ta tillvara och öka flickor och pojkars, kvinnor och mäns kunskaper och färdigheter genom hela livet och att arbeta för en ökad och jämlik hälsa. De utgör regionens humankapital och är en förutsättning för att skapa förnyelse. Prioriteringen syftar till att utveckla humankapitalet som en viktig framgångsfaktor för hållbar tillväxt.

BAKGRUND

I en ekonomi som alltmer kretsar kring kunskapsintensiva sysslor, både inom industri och andra sektorer, är tillgången till kvinnor och män med utbildning därför en grundläggande faktor för att bibehålla en regions konkurrenskraft. Ser vi till dagens arbetsmarknad i länet är sysselsättningsgraden för ungdomar med en yrkesgymnasial utbildning högre än för många med eftergymnasiala utbildningar. Frågan om vad en individ studerar är alltså av betydelse, inte bara nivån på utbildningen. En generell slutsats är dock att de förmågor som följer med en högre utbildning – kunskapen att lära – är en god grund att stå på i framtiden där kunskaper kommer att behöva uppdateras och ställas om allt oftare. En annan slutsats är att sysselsättningsgraden för ungdomar med endast förgymnasial utbildning är långt lägre än för de med minst en gymnasial utbildning, och denna skillnad kan förväntas att öka i framtiden.

Många högutbildade yngre vuxna återvänder aldrig till hemkommunerna efter studierna, då jobbmarknaden för eftergymnasialt utbildade ofta är mer begränsad där. Förhållandet kan på sikt leda till omställningsproblem för de mindre geografierna som kan få det svårt att attrahera eftergymnasial kompetens därför att där finns få eftergymnasiala yrken, som bara kan växa fram med tillgång till rätt kompetens. Förhållandet går även att översätta till relationen mellan Kronobergs län och storstadsregionerna. Här är det uppenbart att det finns en stark koppling mellan attraktivitetsarbete, kommunikationer och kompetensförsörjningsförmåga. Ur ett geografiskt perspektiv är det uppenbart att den övergripande utvecklingen satt tydliga avtryck i hur utbildningsnivån ser ut i de olika kommunerna och orterna i länet. I de mindre kommunerna där utflyttningen av ungdomar varit hög är utbildningsnivån generellt sett lägre, i Växjö dit inflyttningen varit hög är förhållandet det motsatta. Detta hänger förstås samman med att universiteten är lokaliserade i större städer, samtidigt som allt fler ungdomar väljer att studera vidare.

Att ungefär var femte 20-åring inte har en gymnasieutbildning innebär att en relativt stor grupp är i riskzonen för att hamna utanför arbetsmarknaden. Det finns flera orsaker till varför genomströmningen i gymnasieskolan varierar; variationer i stöd hemifrån, olikartade studiekulturer mellan orterna, bristande kunskaper om kraven på arbetsmarknaden eller generell skoltrötthet. Riskfaktorerna brukar uppenbara sig redan i grundskolan, och sett till de senaste årens utveckling är det framträdande att pojkarna i länet presterar sämre än flickorna i skolan och har en lägre utbildningsnivå. Vidare är resultaten generellt sett något högre i Älmhult, Ljungby samt Växjö, där även andelen högutbildade är högre än i övriga kommuner. En anledning till detta är att barn till föräldrar med akademisk utbildning i långt högre utsträckning än barn till föräldrar med lägre utbildningsnivå väljer att studera vidare på eftergymnasial nivå – vilket den lägre övergångsfrekvensen till högskola i de mindre kommunerna vittnar

132 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

om. Med andra ord inverkar studiekulturer och socioekonomisk bakgrund på skolresultaten, och i takt med att antalet yrken med endast förgymnasiala krav minskar innebär detta en risk för framtida arbetslöshet.

Arbetsmarknaden består av inflöde och utflöde; en del går i pension samtidigt som andra inträder i arbetsför ålder eller flyttar/pendlar hit. Stora pensionskullar, med stor informell kompetens, har nu gått i pension – de sista fyrtiotalisterna lämnade arbetsmarknaden under 2014 – samtidigt som stora delar av den stora kull barn födda under nittiotalet har inträtt i arbetsför ålder. Generellt sett tenderar arbetsgivare att ersätta utgående kompetenser med en högre kompetensgrad. Om inte den tillträdande arbetskraften innehar denna kompetensnivå, både vad gäller nivå och inriktning, finns risk att det uppstår en stor brist inom vissa yrkesområden och att utvecklingsförmågan hämmas. Idag finns en hög efterfrågan på bl.a. sjuksköterskor, civilingenjörer och olika sorter IT-tekniker, men det motsvaras inte av tillgång, trots att arbetskraften i länet under 2000-talet har ökat till antalet och att fler än innan krisen kan ta ett arbete. Det här är en matchningsproblematik som dels hänger samman med förmågan att attrahera människor att flytta hit, dels att få barn och unga att läsa utbildningar inom de områden som den regionala arbetsmarknaden efterfrågar.

Givet att vi blir allt äldre och att unga i hög grad flyttar till större orter är risken för kompetensbrist i de mindre kommunerna överhängande, inte minst inom vårdsektorn. Redan idag har länet som helhet svårigheter med att tillsätta vissa tjänster inom sektorn. En viktig resurs för att möta arbetskraftsbristen är de utlandsfödda som har stått för hela tillväxten av den arbetsföra delen av befolkningen och den faktiska sysselsättningen i länet under 2000-talet. Särskilt tydligt har denna demografiska utjämning varit i de mindre kommunerna i länet. Samtidigt är sysselsättningsgraden för utrikes födda långt lägre än för inrikes födda. Detta har flera anledningar, t.ex.; svaga sociala nätverk, otillräckliga språkkunskaper, svårigheter att matcha och validera tidigare utbildningar och yrkeserfarenheter med den nya arbetsmarknaden och att andelen med förgymnasial utbildning är högre jämfört med inrikes födda. Därtill bidrar ovana, brist på erfarenheter och fördomar hos arbetsgivare till att försvåra inträdet av utlandsfödda på arbetsmarknaden.

Uppdelningen i traditionellt kvinnliga och manliga utbildningar/branscher skapar problem på både individnivå och samhällsnivå. För individen betyder det att deras val är begränsade; istället för att välja det hen är bra på görs valet utifrån samhällets förväntningar. För samhället innebär det ett ineffektivt resursutnyttjande; en jämlik arbetsmarknad fungerar bättre som resursfördelningsinstrument och skapar ökade förutsättningar för innovationer, vilket i sin tur kan främja tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. För att öka individers möjligheter att välja utifrån sina egna intressen och för att klara den framtida kompetensförsörjningen inom vården och förnyelsebehovet av industrin, är det därför av stor betydelse att främja ett inriktningsval som inte påverkas av könstillhörighet.

Utbildning och sysselsättning är de viktigaste faktorerna för en god hälsa. Detta framkommer på flera olika sätt – förgymnasialt utbildade i länet har ett långt högre ohälsotal än övriga utbildningsgrupper, människor med en eftergymnasial utbildning har överlag ett högre välbefinnande än övriga utbildningsgrupper och större möjligheter till självförsörjning, vilket är en faktor som i hög grad påverkar individens välbefinnande.

En god folkhälsa handlar om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är också det övergripande målet för det nationella folkhälsoarbetet. För att underlätta arbetet att nå målet har elva målområden utvecklats. De elva målområdena grupperar hälsans bestämningsfaktorer, dvs. de faktorer i människors livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan. Bestämningsfaktorernas utveckling mäts via olika indikatorer. En god och jämlikt fördelad folkhälsa är centralt för en hållbar utveckling då den är ett resultat av ett samhälles sociala, ekonomiska och ekologiska utveckling, men en bra fördelning har även

133 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

betydelse för den framtida utvecklingen av samhället. Hälsan är inte jämlikt fördelad i befolkningen. Ett sätt att mäta allmänt hälsotillstånd är att fråga om självskattad allmän hälsa. Det är en viktig indikator som vilar på WHO:s klassiska definition som inkluderar fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Undersökningar visar att den självskattade hälsan har försämrats bland kvinnor med låg utbildning. I Kronobergs län anger fler män än kvinnor att de har ett bra eller mycket bra hälsotillstånd, män skattar sin hälsa högre i Kronoberg än män i riket, medan kvinnor anger att de har ett sämre allmänt hälsotillstånd än kvinnor i riket. Det finns även en skillnad mellan utbildningsnivå och självskattad hälsa där de med lägst utbildningsnivå anger att de har en sämre hälsa jämfört med de med högre utbildning.

MÖJLIGHETER

Med perspektivet livslångt lärande uppmärksammas vi på att lärandet inte är avslutat i barn- och ungdomsåren, utan att det fortsätter hela livet ut. Den ökande förändringstakten på arbetsmarknaden gör att vi inte längre kan förutsätta att en individs ursprungliga kunskaper är tillräckliga, utan vi måste ständigt vara beredda på att lära nytt; både genom formella och informella kanaler. För att ge människor nya möjligheter att utvecklas så behöver det livslånga lärandet förstärkas.

Det icke formella lärandets betydelse behöver tas tillvara mer. Det kan handla om lärande och kompetensöverföring på arbetsplatserna och arbetsgivare som stödjer och förstärker det kan på så vis skapa kreativa miljöer. Likaså behövs möjligheter till fortbildning och vidareutbildning för sysselsatta genom hela arbetslivet och det ger också möjligheter för arbetsgivare att bli attraktiva i konkurrensen om kompetenser. En annan arena för livslångt lärande finns i den infrastruktur som folkbildningen utgör med studieförbund och folkhögskolor. De är betydelsefulla aktörer inom det civila samhället med nätverk i hela regionen.

Idag utgör gruppen utlandsfödda flickor och pojkar, kvinnor och män i länet en vilande potential, inte minst för de mindre kommunerna som har en besvärlig demografisk struktur som kommer att medföra kompetensförsörjningssvårigheter i framtiden. En ökad grad av integration på arbetsmarknaden är därför en nyckelfråga för regionens framtida konkurrenskraft, och lösningarna och möjligheterna varierar då gruppen är heterogen. För delar av gruppen utlandsfödda handlar det om att ta till vara på befintliga eftergymnasiala kunskaper, här är en möjlighet validering och andra insatser som kan bestyrka deras kunskaper och möjligheter att bidra till kompetensförsörjningen i länet. En annan grupp är utlandsfödda som saknar gymnasial utbildning. Här kan insatser handla om exempelvis ämnesundervisning på hemspråket parallellt med svenskundervisning. Att hitta metoder för att främja den gymnasiala genomströmningen för denna grupp skulle innebära stora möjligheter för länet då etableringstiden för utlandsfödda med en gymnasial utbildning är betydligt kortare än för de med en förgymnasial. För att öka möjligheterna till inträde på arbetsmarknaden för utlandsfödda kvinnor och män behöver också det formella systemet granskas för att upptäcka eventuella strukturella hinder som hindrar utlandsfödda att ta del av arbetsmarknaden, såsom fördomar, orimliga språkkrav eller andra villkor som ställs av arbetsgivare och företagsfrämjande system. Ytterligare en grupp som innebär en möjlighet är idag de unga kvinnor och män som varken arbetar eller studerar. Några saknar gymnasial utbildning medan andra står utanför av andra anledningar, exempelvis psykisk ohälsa. Fördjupande analyser om denna grupp tillsammans med förebyggande insatser och stärkt samverkan mellan det offentliga och näringsliv, exempelvis arbetspraktik i kombination med utbildning, skulle stärka möjligheterna för fler att inträda på arbetsmarknaden.

134 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

För att möta grupperna som står utanför arbetsmarknaden kan det finnas behov av att utveckla nya metoder. Idag finns flera sociala företag, med idéburna verksamheter, som dagligen ger personer ur denna grupp en meningsfull sysselsättning och ett socialt sammanhang. Dylika lösningar kan främja ett närmande till arbetsmarknaden men inte minst vara av stor betydelse för den enskildes välbefinnande.

Flexibla utbildningssystem skulle skapa möjligheter. På den eftergymnasiala nivån är yrkesutbildningar som erbjuds via YH-utbildningar ett beprövat sätt för att möta kompetensbehoven i regionen. Denna utbildningsform är också tilltalande i och med att utbildningarna i regel är kortare än vanliga universitetsutbildningar, vilket kan vara positivt för personer som får ställa om mitt i livet som en följd av nedläggning av den tidigare arbetsplatsen eller andra omständigheter. Ett samordnat arbete mellan offentlighet och näringsliv för att få fler YH-utbildningar som matchar behovet i regionen skulle på sikt främja möjligheterna till en ökad kompetensförsörjning i regionen. Människor utvecklar sin kompetens på olika sätt – formellt och informellt. Därför är även validering en process som ger möjlighet att värdera och erkänna kunskap och kompetenser som en människa har förvärvat på olika sätt.

Matchningsproblematiken i länet beror på flera olika faktorer, men det finns stora möjligheter att påverka den i positiv riktning. Närvaron av ett ungt, expanderande universitet med noder och nätverk i hela regionen, som under det senaste decenniet växt både till geografiskt område och antalet anställda, erbjuder möjligheter att dels attrahera kompetens till regionen men även till ökad samverkan mellan utbildningssystemet och den regionala arbetsmarknaden. Ökade inslag av dialog och samverkan mellan parterna skulle på sikt kunna ge studenter incitament att stanna kvar i regionen efter slutförda studier. Här finns även möjligheter för kommunerna utanför Växjö att medverka för att visa på det näringsliv som finns bortom universitetsstaden, och därmed stärka förmågan till den framtida kompetensförsörjningen.

Könsskillnaderna mellan olika sektorer i Kronobergs län är omfattande, och en stark skiljelinje går mellan privat och offentlig sektor, där industri- och vårdsektorn kan tjäna som ytterlighetsexempel där fördelningen mellan anställd kvinnor och män uppgår till 80/20 procent. Detta försvårar matchningen på arbetsmarknaden och insatser bör därför också riktas mot att öka jämställdheten på arbetsmarknaden. Stora utvecklingsmöjligheter finns dock redan på grundskole- och gymnasial nivå. En relativt stor del av eleverna på denna nivå gör felval och får sedan byta utbildningsinriktning. Detta fördröjer genomströmningstiden och därmed arbetslivsintroduktionen. På denna nivå finns även möjligheter att stärka kopplingen till arbetsmarknaden så att eleverna kan göra upplysta val som sammanhänger med arbetsmöjligheter efter genomgången utbildning. Exempelvis upplever många tekniska inriktningar att de idag har svårt att locka elever till utbildningen då kunskapen om möjligheterna inom sektorn är begränsad och präglad av fördomar. Liknande tendenser finns även inom vårdutbildningar. Idag präglas studievalen också av könsstereotypa föreställningar och normer om vad flickor och pojkar är bra på och förväntas göra.

Ett högt humankapital bygger på en god folkhälsa och är en investering för Kronoberg. En god hälsa är avgörande för ekonomisk och social utveckling. Folkhälsan påverkas av samhällsfaktorer som hälso- och sjukvård, omsorg, skola och utbildning, integration, arbetsmarknad och samhällsplanering. Dessa faktorer styrs av politiska beslut på lokal, regional och nationell nivå. Folkhälsoarbete är ett arbete på befolkningsnivå som innefattar både generella insatser till hela befolkningen och riktade insatser mot olika befolkningsgrupper. Folkhälsoarbetet bygger på samverkan mellan olika aktörer så som offentlig sektor, idéburen sektor och näringsliv. Inom hälso- och sjukvården handlar det bland annat om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Folkhälsa är centralt för hållbar samhällsutveckling. En god och jämlik hälsa gynnar alla sektorer och är därför en värdefull resurs.

SAMHANDLING

135 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

Genom samhandling bidrar aktörer med att

 Kompetensutveckla sysselsatta under hela arbetslivet och utveckla lärande och kompetensöverföring på arbetsplatser.  Arbeta för fler YH-utbildningar som matchar behovet i regionen.  Främja informerade studieval och intresse för bristyrken.  Stärka samverkan mellan utbildningsaktörer och den regionala arbetsmarknaden.  Utveckla verktyg och metoder för att förhindra tidiga studieavhopp.  Utveckla tidiga insatser för etablering och återinträde på arbetsmarknaden.  Utveckla valideringslösningar.  Utveckla jämställda arbetsplatser.  Utveckla det länsgemensamma folkhälsoarbetet.

PROGRAM

Exempel på program som bidrar till genomförandet:

● Kompetensförsörjningsstrategin. Samordnande aktör: Region Kronoberg ● Folkhälsopolicyn. Samordnande aktör: Region Kronoberg ● Regionala kulturplanen. Samordnande aktör: Region Kronoberg ● Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen. Samordnande aktör: Länsstyrelsen i Kronobergs län

136 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

BILAGOR

SAMMANFATTNING

Målområde Utmaning Prioritering Samhandling Mål

Vi växer i Hög konkurrens om Utveckla en Vad aktörer samhandlar Befolkningen ska öka öppna och invånare och en komplementär region kring för att nå målen hållbara åldrande befolkning specificeras under En god socioekonomisk livsmiljöer Utveckla miljöer där respektive prioritering utveckling Stora avstånd och en människor känner sig gles befolkningsstruktur välkomna och God hälsa hos delaktiga befolkningen Skillnader i delaktighet och hälsa Klimatpåverkan ska minska

En svag sysselsättnings- Utveckla diversifiering tillväxt som följd av hög och innovations- Produktiviteten ska öka konjunktur-känslighet förmåga Vi växer av en och ökad global Balanserad tillväxt – fler cirkulär konkurrens arbeten ekonomi med förnyelse- Sysselsättnings-graden Utveckla livslångt Förbättrad matchning – förmåga har minskat men fortsatt lärande och jämlik fler i arbete upplever arbetsgivare hälsa svårigheter att hitta rätt Ökad förnyelseförmåga kompetens Ett ökat humankapital Att få fler innovativa och växande företag På väg mot ett plusenergilän

137 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

MÅLBILAGA: GRÖNA KRONOBERG 2025

En positiv regional utveckling kännetecknas av en situation där tillväxt i produktion, sysselsättning och befolkning går hand i hand, och att utvecklingen är hållbar i relation till den sociala-, miljömässiga och ekonomiska dimensionen. Uppsättningen av indikatorer nedan syftar till att belysa dessa olika fält. Nedan indikatorer kommer att kompletteras med en rad andra indikatorer när vi sedan följer upp utvecklingen i länet. Men indikatorerna vi har valt nedan har vi bedömt uppfyller kraven om jämförbarhet, källsäkerhet, nedbrytbarhet och att data kommer att tas fram även i framtiden.

Vi växer i öppna och hållbara livsmiljöer…

Indikator Motivering till indikator Mål Kommentar till målvärde

Befolkningsa En ökande befolkning är en av de Mellan 2014- Ökningen i länet har under de senaste åren varit ntalet främsta indikatorerna för en plats 2025 ska historiskt hög främst beroende på invandring. attraktivitet och framtida befolkningstill Inflyttningen till storstäderna kan förväntas att försörjningsförmåga. Historiskt sett växten i länet fortsätta och den stora nittiotalistkullen kommer sammanhänger en positiv överstiga snart ha lämnat flyttningsintensiv ålder. Under en befolkningsutveckling med andra medianen för längre tid har regionens befolkningsutveckling vida centrala faktorer som ett gott klimat, riket överstigit snittet för regioner utanför storstäderna, goda arbetsmöjligheter och attraktiva men varit lägre än riksgenomsnittet som en följd av livsmiljöer. Indikatorn kan brytas ned i den massiva befolkningstillväxten i storstäderna. en rad olika komponenter; Främst är det länen runt storstäderna som växer, födelsenetto, utrikes flyttnetto, och en rimlig positionering är att vara bland de tio inrikes flyttnetto osv. län med högst befolkningsökning givet länets förutsättningar som ett glest län men närhet till storstadsregioner.

Klimatpåverk Indikatorn mäter länets totala Mellan 1990- Målvärdet är i viss utsträckning normativt och ande utsläpp klimatutsläpp sorterat utifrån olika 2025 ska positionerande - Kronobergs län ska vara den sektorer (transport, energi, jordbruk minskningen grönaste regionen i Sverige. Ett sätt att göra denna mm.). En minskning av utsläppen av strävan mätbar är att minskningen av de indikerar en hållbar utveckling. Målet klimatpåverka klimatpåverkande utsläppen ska vara som högst i bör vägas i relation till den nde utsläpp i Kronobergs län jämfört med övriga. Mellan 1990- ekonomiska tillväxten. Indikatorn länet vara den 2012 minskade utsläppen i länet med drygt 31 %, finns även med i EU2020-strategin och högsta i riket den sjätte högsta minskningen i riket. Den högsta utgår där från basåret 1990. minskningen under samma period uppgick till 39 %. För att uppnå målet är en stor utmaning att minska, trots glesa strukturer, utsläppen från

138 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

transportsektorn i länet.

Medianinko Medianinkomsten indikerar År 2025 ska Innan finanskrisen slog till var medianinkomsten i mst (20-64 befolkningens försörjningsförmåga medianinkoms länet högre än i riket, men under 2012 var den 1 % år) och allmänna ekonomiska välfärd. Att ten i under och trenden negativ. Här är det viktigt att använda medianinkomst istället för Kronobergs uppmärksamma att det finns stora könsskillnader i medelinkomst gör att indikatorn på län överstiga länet, större än de som finns på riksnivå. Målvärdet ett tydligare sätt blir ett riksgenomsnit är positionerande i den meningen att en socioekonomiskt mått, och även ser tet medianinkomst överstigande riksgenomsnittet visar till fördelningen av inkomster i på att regionen har en konkurrenskraft och samhället. Den sociala dimensionen försörjningsförmåga som är högre än i länet som av indikatorn går att tydliggöra genom helhet. att följa upp den utifrån olika grupper och geografier i samhället.

Självskattad Indikatorn självskattad hälsa har i en År 2025 ska Målet är i viss utsträckning normativt och hälsa mängd studier visats vara en stark den positionerande – Kronobergs län ska kännetecknas prediktor för dödlighet och har därför självskattade av att människor som bor här har ett got liv. ett stort värde för att följa hälsan hos hälsoutvecklingen över tid i olika flickor och befolkningsgrupper. Allmän hälsa pojkar, mäts i en femgradig skala som kvinnor och används internationellt och grundar män i sig på definitioner kring begreppet Kronobergs hälsa. län vara högre än riksgenomsnit tet

Vi växer av en cirkulär ekonomi med förnyelseförmåga…

BRP per BRP per sysselsatt är ett mått på Mellan 2014- Över tid har produktiviteten i Kronobergs län varit sysselsatt produktiviteten i en region. BRP är ett 2025 ska relativt låg. En förklaring till detta är att den aktivitetsrelaterat mått som visar hur produktivitete arbetsintensiva industrin. Men sedan finanskrisen stor produktionen är inom en region. n i regionen har produktivitetsökningen i Kronobergs län varit En hög produktivitet indikerar en god öka mer än i den högsta i riket. Utvecklingen tyder på konkurrenskraft. BRP är inte ett mått riket rationaliseringar inom industrin - vi producerar ett på regional välfärd eller regionala allt större värde i förhållande till antalet anställda. Å inkomster. Summan av regionernas ena sidan är detta ett tecken på

139 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

BRP är, per definition, lika med rikets omställningsförmåga, å andra sidan kan BNP. Ett problem med BRP sysselsättningsproblem uppstå om inte nya jobb skapas eller att de nya jobb som växer fram inte är att de inte tar hänsyn till externa motsvarar de kvalifikationer arbetskraften har. Att effekter såsom socialt produktiviteten i länet ska ökar mer än riket utgår från antagandet att detta är nödvändigt för att välbefinnande och effekter på miljön. behålla industrin i länet, som främst konkurrerar Att komplettera mått på ekonomisk med kunskap och effektivitet. utveckling med

mått från den sociala dimensionen och miljödimensionen är därför väl motiverat.

Antal Denna indikator mäter, till skillnad Mellan 2014- Mellan 1990-2013 var sysselsättningstillväxten i sysselsatta från BRP per sysselsatt, om 2025 ska länet den sjätte högsta i riket. Men sedan (dagbefolknin produktivitetsutvecklingen även sysselsättnin finanskrisen har den varit en av de svagaste i riket. g 20-64 år) genererar jobb. Det kan vara så att Denna dubbla bild, tillsammans med den starka gstillväxten i automatiseringar, särskilt i produktivitetsutvecklingen under senare år, tyder länet vara industriberoende län, leder till att på att länet är inne i en omställningsprocess vars antalet jobb minskar trots att över framtida konsekvenser är svår att överblicka. produktiviteten ökar. Men för att medianen Målvärdet utgår dock från att för att länet ska ha en utvecklingen ska vara hållbar är det för riket balanserad utveckling, där produktivitets- viktigt att även antalet yrken som sysselsättnings- och befolkningstillväxt går hand i helhet ökar, annars finns risk för hand är en förutsättning att ökade sociala klyftor. Att antalet sysselsättningstillväxten är bland den övre halvan i sysselsatta i länet som helhet ökar riket. indikerar att näringslivet diversifieras.

Sysselsättnin Denna indikator uppmärksammar År 2025 ska Detta målvärde är inte relativt utan absolut - gsgrad (andel balansen mellan produktivitets-, sysselsättnin sysselsättningsgraden ska minst uppgå till 80 % av sysselsättnings- och gsgraden i 2025. Anledningen till att det är absolut är för att nattbefolknin befolkningstillväxt. Om dessa tre länet minst måttet är grundläggande för en god regional gen 20-64 år i dimensioner kommer i otakt är det utveckling och därmed förtjänas att vara uppgå till 80 sysselsättnin fullt möjligt att de två förstnämnda "normativt". En annan motivering till målet är att g) ökar samtidigt som den senare % det anknyter till EU2020-strategin och den minskar. Måttet belyser även om den nationella tolkningen av sysselsättningsmålet (att tillgängliga arbetskraften matchar de 80 % av befolkningen ska ha ett arbete). Historiskt jobb som finns att tillgå i regionen. sett har sysselsättningsgraden i länet varit hög och innan finanskrisen över det aktuella målvärdet. Men sedan krisen har minskningen i länet varit en av de högsta i riket och numera är nivån under målvärdet.

Antal Den regionala utvecklingen präglas av År 2025 ska Under 2013 låg länet under medianen (13/21) inom arbetsställen en ständig förnyelse. Företag läggs ner länet ligga denna indikator. Anledningen till att länet ligger

140 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

med minst 1 samtidigt som nya startar. När något över förhållandevis lågt är delvis att en hög andel av sysselsatt per läggs ner frigörs resurser som vid en medianen företagen i länet är soloföretag och medelstora 1000 god regional utveckling går vidare till sett till antal företag. Men för att få en tillräcklig invånare någonting annat. Indikatorn är på så sysselsättningstillväxt i länet är det viktigt med nya arbetsställen vis ett mått på förnyelseförmåga. För företag med en vilja att anställda. Sett till tillväxten med minst 1 det är inte självklart att nya av företag med minst 1 anställda i Kronobergs län arbetsställen uppkommer där de sysselsatt har den varit svagast i hela riket under perioden gamla försvinner. Genom att titta på per 1000 2010-2014. Då en stor del av sysselsättningen i både startade och nedlagda invånare framtiden spås att ske inom mindre företag bör arbetställen får vi en god bild av därför länet ligga över medianen 2025, givet denna dynamik. Och genom att sätta utgångsläget. kriteriet minst 1 anställd tar vi även höjd för att arbetställena uppnått en viss lönsamhet.

Andel av Trösklarna in till arbetsmarknaden har År 2025 ska Under 2013 låg länet långt under medianen (17/21) befolkningen ökat. Störst skillnader finns mellan andelen av sett till denna indikator. Anledningen är b.la att 25-64 år med olika utbildningsgrupper. De utan befolkningen historiskt sett har utbildningsnivån i länet varit låg minst en minst en gymnasial utbildning löper med minst en då industrin erbjudit arbeten som inte krävt en gymnasial hög risk att hamna i arbetslöshet. Med gymnasial formell gymnasial utbildning. Men då den äldre utbildning en gymnasial utbildning, särskilt en utbildning delen av åldersgruppen under de närmsta åren yrkesinriktad, leder i hög utsträckning överstiga kommer att inträda i pension bör målet vara, för att till arbete i länet. Indikatorn ger ett riksgenomsnit länet ska kunna ställa om och med hänvisning till grovt mått på tillgången till tet arbetsmarknadens utveckling, att en så stor del av humankapital i regionen, som är en befolkningen som möjligt har en gymnasial allt viktigare komponent, men även en utbildning. Målvärdet är i viss mån satt utifrån att bild av hur många som löper risk att genomströmningen i länets gymnasieskola är högre hamna utanför arbetsmarknaden. än på riksnivå, och att över tid bör detta leda till en högre ökningstakt än i riket. Vidare menar OECD att inte endast de mest högutbildade (här förstått som personer med eftergymnasial utbildning) är väsentliga för en regions utveckling utan även de med en mellanhög utbildning.

Ohälsodagar Ohälsotalet mäter nettodagar av År 2025 ska Innan finanskrisen var ohälsotalet i regionen lägre per invånare i utbetald sjukpenning, ohälsotalet i än, både för kvinnor och män, riksgenomsnittet. arbetsför rehabiliteringspenning, sjukersättning länet, både för Men under senare år gapet krympt som en följd av ålder och aktivitetsersättning. Ett ökande kvinnor och att antalet ohälsodagar i riket minskat mer än i ohälsotal indikerar att fler står utanför män, vara Kronobergs län och 2013 hade kvinnorna i länet fler arbetskraften och att den allmänna under ohälsodagar än riksgenomsnittet. Målvärdet är en sjukfrånvaron ökar. Indikatorn är riksgenomsnit positionering i den meningen att ett lägre ohälsotal intressant att använda för att få en tet än riksgenomsnittet indikerar en hälsosam region. bild av den socioekonomiska situationen i länet, då ohälsotalet

141 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

uppvisar en hög variation mellan olika geografier och utbildningsgrupper. Indikatorn är även intressant ur ett genusperspektiv, då det råder stora skillnader mellan kvinnor och män. Ett lågt ohälsotal är även sammankopplat med en rad andra faktorer som utbildningsnivå och sysselsättning.

80 % av den Indikatorn visar steg på väg mot ett Plusenergilän Målvärdet är positionerande – Kronobergs län ska totala plusenergilän. Indikatorn finns även vara den grönaste regionen samt accelerera energianvänd med i de regionala miljömålen (År utvecklingen mot en cirkulär ekonomi. Målvärdet ningen i 2050 är Kronobergs län ett syftar till inriktningen mot en cirkulär ekonomi där Kronobergs Plusenergilän samt även målet 70 en av principerna är att använda förnyelsebar län kommer procent av den totala energi samt att uppnå ett positivt fotavtryck i fråga år 2025 från energianvändningen i Kronobergs län om resursutnyttjande. Plusenergilän innebär att förnybara kommer år 2020 från förnybara produktionen av förnybar energi och biobränsle källor. källor.). Indikatorn finns även med i överstiger den totala energianvändningen i länet, EU2020-strategin (andelen förnybar dvs. blir självförsörjande och kan exportera energi ska motsvara 20 % av all förnybar energi. Andelen producerad energi i länet energianvändning i EU år 2020). 2010 var 28 procent, vilket är en ökning med 11 procent från 1990. För att nå målet behöver takten öka. De energikällor som bedöms ha störst potential är vindkraft och kraftvärme (länsstyrelsens bedömning via miljömåls uppföljning).

Brist på aktuell data gör att nyare data än 2010 inte kan presenteras. 2012 togs en energibalans fram i samverkan mellan regionförbunden och Länsstyrelserna i Kronoberg, Kalmar, Jönköping och Blekinge. Energibalansen är en kartläggning över energiflödena i regionen. Balansen visar vilken och hur mycket energi som förbrukas, var den används, hur mycket el och fjärrvärme som produceras regionalt. Hur mycket el tillförs utifrån. Hur mycket bensin och diesel som används. Hur stora koldioxidutsläppen blir. Balansen ger underlag för att följa upp mål och prioritera åtgärder gällande tex regional energiproduktion, energieffektiviseringar, transportsystemets energiförbrukning och minskning av fossila bränslen. Energibalansen visar hur energiflödena såg ut i stora drag 2010 samt den utveckling som skett från år 1990.

Energibalansen (2010) 55 % förnybart har ökat från 45 % 2000 (på 10 år ökat 10%)

142 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

NULÄGESANALYS FÖR KRONOBERGS LÄN

143 Beslutsunderlag till RS: Gröna Kronoberg 2025 - Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS) www.ruskronoberg.se

144 Datum: Dubbelklicka på sidhuvudet. Klicka sedan här för att välja datum Identifierare: 23589 Handläggare: Sunny Sandström, Regional utveckling

Gröna Kronoberg 2025 - Sammanfattning

Kronobergs målbild är att vi ska växa i öppna och hållbara livsmiljöer med förnyelseförmåga.

Gröna Kronoberg 2025 är den nya regionala utvecklingsstrategin för Kronobergs län (RUS). Strategins funktion är att vara vägledande för aktörer som arbetar med utveckling inom offentlig, privat och civil sektor och som vill medverka i regionalt förändringsarbete och bidra till länets utveckling. Syftet är hållbar utveckling. För Region Kronoberg är Gröna Kronoberg 2025 styrande.

Gröna Kronoberg 2025 innehåller en arbetsmetod för hållbart regionalt utvecklingsarbete som kallas gröna tråden. Gröna tråden beskriver viktiga delar i regionalt utvecklingsarbete – varför, vad och hur – och är styrande för region Kronobergs regionala utvecklingsarbete. Här beskrivs bland annat intressenternas roller och ansvar, jämställdhets- och mångfaldsintegrering, samhandling, ledarskap och en lärandecykel för uppföljning och lärande.

Målen är:

Område 1”Växa i”

1.Befolkningen ska öka. Mellan 2014-2025 ska befolkningstillväxten i länet överstiga medianen för riket

2.Klimatpåverkan ska minska. Mellan 1990-2025 ska minskningen av klimatpåverkande utsläpp i länet vara den största i riket

3.En god socioekonomisk utveckling. År 2025 ska medianinkomsten i Kronobergs län överstiga riksgenomsnittet

4.Ökat välmående hos befolkningen. År 2025 ska den självskattade hälsan hos flickor och pojkar, kvinnor och män i Kronobergs län vara högre än riksgenomsnittet

Område 2 ”Växa av”

5.Produktiviteten ska öka. Mellan 2014-2025 ska BRP/Sysselsatt i Kronobergs län öka mer än i riket.

6.Balanserad tillväxt – ökad produktion. Mellan 2014-2025 ska den sysselsatta dagbefolkningen i länet öka mer än medianen för riket

7.Förbättrad matchning – fler i arbete. År 2025 ska sysselsättningsgraden för kvinnor och män i länet uppgå till minst 80 %

8.Ökad förnyelseförmåga. År 2025 ska länet ligga över medianen sett till antal arbetsställen med minst 1 sysselsatt per 1000 invånare

145 Datum: Dubbelklicka på sidhuvudet. Klicka sedan här för att välja datum Identifierare: 23589 Handläggare: Sunny Sandström, Regional utveckling

9.Ett ökat humankapital. Andelen kvinnor och män med minst en gymnasial utbildning ska överstiga riksgenomsnittet. Ohälsotalet hos kvinnor och män i Kronobergs län ska understiga riksgenomsnittet.

10.På väg mot ett plusenergilän. 80 % av den totala energianvändningen i Kronobergs län kommer år 2025 från förnybara källor. Plusenergilän 2050.

Prioriteringarna är

Område 1 ”Växa i”

1. Utveckla platser, orter, städer och regioner genom att komplettera och dra nytta av varandra

2. Utveckla miljöer där människor känner sig välkomna och delaktiga

Prioriteringen handlar om att utveckla öppna och hållbara livsmiljöer för alla - flickor och pojkar, kvinnor och män oavsett bakgrund och ålder. Dels handlar prioriteringen om människor som bor här och vad som får dem att trivas och dels handlar det om att attrahera kompetenser, besökare och inflyttare. Prioriteringen syftar till att arbeta mer strategiskt med värdskap och inkludering.

Område 2 ”Växa av”

3. Utveckla diversifiering och innovationsförmåga

Prioriteringen handlar dels om att bredda länets näringsliv för att minska konjunkturkänsligheten, dels om att utveckla länets innovationsförmåga. Förnyelse, både i form av innovationer i befintliga företag, offentlig sektor och det civila samhället, samt i form av nya företag är ett av de främsta verktygen för att öka länets konkurrenskraft och därmed stärka tillväxt och sysselsättning. Mångfald och innovation är dessutom principer som genomsyrar en cirkulär ekonomi, där resurser används mer effektivt genom att hela kretsloppet tas i beaktande för produkter och tjänster.

4. Utveckla livslångt lärande och jämlik hälsa

Prioriteringen handlar om människor som regionens främsta resurser - att ta tillvara och öka flickor och pojkars, kvinnor och mäns kunskaper och färdigheter genom hela livet och arbeta för en ökad och jämlik hälsa. Sammantaget handlar det om vårt humankapital och förmågan att skapa förnyelse och omställning i

146 Datum: Dubbelklicka på sidhuvudet. Klicka sedan här för att välja datum Identifierare: 23589 Handläggare: Sunny Sandström, Regional utveckling

regionen. Prioriteringen syftar till att utveckla humankapitalet som en viktig framgångsfaktor för hållbar tillväxt.

147 6 Regional Innovationsstrategi 14LTK1171

148 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1171 Handläggare: Lisa Öberg, Hållbar Tillväxt Datum: 2015-05-08

Regionstyrelsen

Regional Innovationsstrategi

Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden föreslår att regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att fastställa Regional Innovationsstrategi för Kronobergs län i enlighet med upprättad skrivelse.

Slutlig layout och språkgranskning görs i samråd med Kommunikations- avdelningen efter beslut om fastställande.

Martin Myrskog Sara Nilsson Regiondirektör Tf regional utvecklingsdirektör

Bilaga: Regional Innovationsstrategi för Kronobergs län Sammanfattning av Regional Innovationsstrategi för Kronobergs län

Sida 1 av 1 149 Protokoll Datum: 2015-05-07

Regionala utvecklingsnämnden Tid 2015-05-07 10:00 – 13:55 Plats Centrum för informationslogistik, Stationsvägen 2, Ljungby

Ej tjänstgörande ersättare

Utses att justera Carina Bengtsson

Justeringens plats och tid Region Kronoberg , 2015-05-13 00:00

Protokollet omfattar §64

Underskrifter Sekreterare ......

Ordförande ...... ……………………………………..

1150 Protokoll Datum: 2015-05-07

Justerande ...... ……………………………………..

2151 Protokoll Datum: 2015-05-07

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Regionala utvecklingsnämnden Sammanträdesdatum 2015-05-07

Datum för anslags 2015-05-19 Datum för anslags 2015-06-12 uppsättande nedtagande

Förvaringsplats för Region Kronobergs arkiv protokollet

Underskrift ......

Patric Littorin

3152 Protokoll Datum: 2015-05-07

§. 64 Regional Innovationsstrategi 14LTK1171

Beslut Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionstyrelsen att rekommendera regionfullmäktige besluta

att fastställa Regional Innovationsstrategi för Kronobergs län i enlighet med upprättad skrivelse.

Sammanfattning Ärendet gäller slutlig version av Regional Innovationsstrategi för Kronobergs län. Inkomna remissvar och förslag till hur dokumentet kan omarbetas presenterades och diskuterades på regionala utvecklingsnämndens sammanträde 2015-04-09. Dokumentet är nu omarbetat i enlighet med nämndens diskussion.

Slutlig layout och språkgranskning görs i samråd med Kommunikations- avdelningen efter beslut om fastställande.

Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår regionala utvecklingsnämnden föreslå regionstyrelsen att rekommendera regionfullmäktige besluta

att fastställa Regional Innovationsstrategi för Kronobergs län i enlighet med upprättad skrivelse.

Beslutsunderlag  Regional Innovationsstrategi  RIS - slutdokument

4153

Regional Innovationsstrategi för Kronobergs län

154 FÖRORD

XXX

Skrivs under av ledningarna för de regionala aktörer som har ett särskilt ansvar för den Regionala Innovationsstrategins genomförande – Region Kronoberg, Linnéuniversitetet och Länsstyrelsen i Kronobergs län.

155 INNEHÅLL

Förord ...... 2 Kapitel 1. UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN REGIONALA INNOVATIONSSTRATEGIN ...... 4 Vad är innovation? ...... 4 Varför behöver Kronoberg en innovationsstrategi? ...... 4 Samhällsutmaningar ...... 4 Regionala utmaningar ...... 6 Nyttja Kronobergs styrkor ...... 7 Kapitel 2. REGIONALA INNOVATIONSSTRATEGINS MÅL OCH PRIOTERINGAR ...... 9 Innovationsutveckling i samhandling mellan företag och organisationer ...... 10 Mål 1: Kronoberg ska 2025 utveckla länets styrkor genom utmaningsdriven samhandling mellan akademi, näringsliv, offentlig och civil sektor ...... 10 Innovationsutveckling inom företag och organisationer ...... 14 Mål 2: Kronoberg har 2025 en förbättrad tillgång till och nyttjandegrad av olika sorters kompetens samt en ökad förändringsvilja och innovationsförmåga ...... 14 Stöd för utveckling av innovationer ...... 16 Mål 3: Kronoberg har 2025 ett ökat antal nya konkurrenskraftiga företag och ett ökat antal innovativa idéer ...... 16 Kapitel 3. STRATEGINS GENOMFÖRANDE ...... 19 Utmaningsdriven innovation i fokus för samarbetet ...... 19 Ansvar och roller ...... 19 Uppföljning och utvärdering ...... 21 Hur går vi till väga? ...... 22 Ordlista - Innovation...... 24 Indikatorer för Regionala Innovationsstrategin ...... 25

156 KAPITEL 1. UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN REGIONALA INNOVATIONSSTRATEGIN

Utgångspunkterna för den Regionala Innovationsstrategin är en bred definition av innovation samt de samhällsutmaningar vi står inför i Kronoberg och världen. Dessa samhällsutmaningar löses bäst genom att koppla samman länets styrkor och arbeta utmaningsdrivet i nya konstellationer.

VAD ÄR INNOVATION?

Innovation är allt från nya tekniska lösningar och tjänster till nya sätt att organisera arbetsprocesser. IKEAs platta paket som Innovation definieras av OECD som: omvälvde möbelbranschen var en tydlig “Införandet eller genomförandet av en ny processinnovation som sedermera låg till grund eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller för Sveriges kanske största exportsuccé. För att process, nya marknadsföringsmetoder eller kallas innovation ska idén ha omsatts till verklig nya sätt att organisera affärsverksamhet, nytta för samhälle, användare eller för kunder. arbetsorganisation eller externa relationer”.

I en region som Kronoberg som bland annat Med andra ord handlar innovation om att kännetecknas av många underleverantörs- skapa nya idéer och omsätta dem till nytta! företag utan egen produkt, kan begreppet (Kallas ibland även ”Oslomanualen”) innovation även inrymma frågor som att identifiera och implementera nya material, tjänster eller produktionsmetoder. Det kan också handla om sätt att öka flexibilitet och samarbeten mellan företag för att möta nya kundförväntningar eller att addera nya tjänster till befintliga produkter.

Innovation har numera en bredare betydelse än tidigare. Innovationer är inte bara uppfinningar, utan kan stå för något är nytt för organisationen, nytt för marknaden eller nytt för en bransch men också något som är nytt för hela världen. Idéer till innovationer kan födas överallt. Här vill vi öppna för att ta tillvara idéer som kan bli lösningar på uttalade behov och samhällsutmaningar.

VARFÖR BEHÖVER KRONOBERG EN INNOVATIONSSTRATEGI?

För att Sverige ska kunna behålla och stärka sin välfärdsnivå måste landets konkurrenskraft på globala marknader förbättras. En stärkt innovationsförmåga är vägen till ökad konkurrenskraft för svenskt näringsliv men också för ett ökat förädlingsvärde på alla våra arbetsplatser så att mer nytta kan tillföras till kunder, medborgare eller användare. Ett annat skäl till behovet av innovation är de samhällsutmaningar vi står inför.

SAMHÄLLSUTMANINGAR Stora globala utmaningar är bland annat kopplade till klimat, energi, miljö och den demografiska utvecklingen, men också till social trygghet och delaktighet, god hälsa och folkhälsa samt utbildning. Samhällsutmaningar har blivit en allt starkare drivkraft för nya innovativa lösningar och därigenom också nya affärsmöjligheter. Det är avgörande att även den offentliga sektorn blir mer innovativ, dels eftersom nya arbetssätt kan öka effektiviteten och kvalitén i våra välfärdstjänster och dels eftersom den offentliga sektorn genom sina inköp kan skapa större efterfrågan på innovativa lösningar.

157 Aktörer i vår region står inför utmaningar som inte alltid kan lösas av ett enskilt företag, universitet eller organisation utan kräver en effektiv samverkan mellan politik, näringsliv och forskning. Det är i skärningspunkterna mellan olika kompetenser som innovation sker bäst.

Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har identifierat fyra samhällsutmaningar utifrån uppgiften att främja hållbar tillväxt i Sverige; Hållbara och attraktiva städer, Framtidens hälsa och sjukvård, Konkurrenskraftig produktion och Informationssamhället 3.0. Dessa bygger på att Sverige i flera avseenden har goda förutsättningar att vara i framkant när det gäller innovativa lösningar.

Regionala Innovationsstrategin lyfter fram behovet av innovation överallt där samhället måste tackla nya utmaningar, stora som små. Sådana utmaningar finns inom alla fyra sektorer; näringslivet, offentliga och civila sektorn samt akademin.

UTMANINGSDRIVEN INNOVATION Regionala Innovationsstrategin pekar ut utmaningsdriven innovation som en nyckelfaktor för innovationsutveckling i Kronoberg. Utmaningsdriven innovation sätter utmaningen i centrum. Utifrån detta identifieras kompetenser och talanger som på bästa sätt kan bidra till att lösa problem-ställningen – oberoende av bransch, forskningsområde eller organisations- tillhörighet.

Innovationsutveckling bör ske i gräns- överskridande samverkan där man ser bortom geografiska, branschvisa och sektoriella gränser. De kompetenser och resurser som bäst bidrar till att lösa den specifika utmaningen och bemöta utpekade problemställningar är de som ska Figur 1: Utmaningsdriven innovation kopplas på. Heterogena grupper och team avseende ålder, kön, bakgrund och erfarenheter är utgångspunkten.

Att ta itu med specifika samhälls- och kundupplevda utmaningar innebär att man både hittar lösningar på problemen och genererar hållbar tillväxt och samhällsnytta. Nya värderingar, demografiska förändringar, globala miljöutmaningar, lagar och regler driver efterfrågan av allt mer resurssmarta, individualiserade produkter, tjänster och system. Eftersom utmaningarna spänner över Social innovation definieras av VINNOVA som: flera gränser för såväl kompetensområden ”Nya tjänster, varor, metoder och arbetssätt som som organisationer så krävs bred samverkan bidrar till ett inkluderande och välmående mellan akademi, näringsliv, offentlig och civil samhälle. Det handlar om idéer som i sektor. förlängningen förbättrar människors välstånd och förnyar sättet att tänka som individ, En variant på utmaningsdriven innovation är organisation och samhälle. ” social innovation. Social innovation sätter ett inkluderande och välmående samhälle i centrum.

158 REGIONALA UTMANINGAR Kronoberg står inför ett antal utmaningar med koppling till länets innovationsförmåga. Dessa utmaningar utgör grunden för mål och prioriteringar i Regionala Innovationsstrategin.

BRISTANDE Det finns bristande erfarenhet och kultur i flera offentliga och privata ERFARENHET AV organisationer gällande innovationsfrämjande verksamhet. Inte minst FORSKNINGS- OCH gällande samverkan med forskning. Den offentliga och privata sektorn står INNOVATIONS- inför stora utmaningar och behovet av innovativa lösningar är stort. SAMVERKAN

SVAG LÄNK MELLAN Det finns en svag koppling mellan kompetensbehovet på länets LÄNETS FORSKNING arbetsmarknad och de utbildningar som erbjuds på gymnasie- och OCH UTBILDNING OCH universitetsnivå. T.ex. saknas en högre ingenjörsutbildning. NÄRINGSLIVETS BEHOV Linnéuniversitetets internationella spetsområden (excellence centers) matchar det regionala näringslivet dåligt vilket skapar svagare förutsättningar för gränsöverskridande samarbete mellan universitetet och länets aktörer.

OTYDLIGA REGIONALA Länet saknar tydligt utpekade styrkor med volym och internationell STYRKOR OCH SVAGT konkurrenskraft. Därmed finns en otydlighet i regionala prioriteringar i PROFILERADE innovationsarbetet. Det råder brist på internationellt starka INNOVATIONSMILJÖER innovationsmiljöer som kan tjäna som arenor för innovation mellan företag och innovatörer. Vinnväxt-initiativet Smart Housing Småland är en innovationsmiljö under uppbyggnad som visar på positiv utveckling.

SVAGA KLUSTER MED Det råder en avsaknad av starka kluster och klusterinitiativ där nära TRIPLE HELIX samverkan sker mellan näringsliv, offentlig sektor och akademi. Tunga fordon SAMVERKAN undantaget. Länets aktörer har inte upparbetat ett samlat arbetssätt för att få fram och vidareutveckla klusterbildningar.

SVAGA Kronoberg är ett landsbygdslän och har en låg nivå av kunskaps- och KONKURRENSMEDEL tjänsteintensiva företag. Risken är att innovativa och växande företag samt OM TALANG unga talanger söker sig mot svenska och internationella storstadsområden med snabbare ekonomisk utveckling och förnyelseförmåga. Lönenivåerna i länet är ofta förhållandevis låga och det finns relativt små arbetsmarknader vilket håller tillbaka inflyttning.

LÅG UTBILDNINGSNIVÅ Näringslivet uttrycker att det finns en brist på personer med relevant utbildningsbakgrund. Utbildningsnivån i länet, sett till andelen av befolkningen med en förgymnasial utbildning, är lägre än riksgenom-snittet och snittet för regioner utanför storstadsregionerna. Årligen flyttar fler med en hög utbildning från än till länet.

DEMOGRAFISK Kronoberg står inför en demografisk utmaning med en allt högre andel äldre UTMANING OCH STORA invånare vilket ställer krav på utveckling av den offentliga sektorn. Kronoberg BEHOV AV har även bland Sveriges äldsta företagsledningar och det finns stora behov av GENERATIONSVÄXLING att hitta nya personer som kan ta över och vidareutveckla verksamheterna. Motsvarande behov av att ersätta äldre medarbetare och ledare finns i alla sektorer.

FÖRETAGS- OCH Det finns en bristande vilja till förändring och innovation. Ledarskap och ORGANISATIONS- organisationskulturer är inte anpassade för innovationsfrämjande KULTURER SOM verksamhet och kunskapen om innovation är ofta låg. Incitament-systemen MOTVERKAR inom akademin är inte fullt understödjande för samverkan med det INNOVATIVA IDÉER omgivande samhället och för innovationsorienterad verksamhet.

159

LÅGT I länet finns ett utbrett produktions- och produktkunnande inom flera FÖRÄDLINGSVÄRDE, områden. Stora delar av länets näringsliv har dock behov av att höja INNOVATIONSGRAD förädlingsvärdet och innovationsgraden i varor och tjänster. T.ex. genom

att bygga in mer kunskap, ett starkare varumärke, strategier kopplade till kund- och marknadsbehov, addera digitala tjänster eller andra innovativa mervärden.

DÅLIGT KOORDINERAT De aktörer i länet som har som uppgift att stödja innovatörer och INNOVATIONSSTÖDS- företagare är inte fullt koordinerade med varandra. Systemet upplevs SYSTEM snårigt av många och det är svårt att veta var man ska vända sig som innovatör. Samordningen av innovationsstödssystemet försvåras av att aktörerna har olika huvudmän och finansieringskällor.

OFFENTLIG SEKTOR Sättet att upphandla varor och tjänster inverkar på förnyelse och SVAG PÅ innovation i alla sektorer. I synnerhet är det viktigt att öppna upp för INNOVATIONS- nyskapande lösningar på existerande behov och utmaningar. Det finns UPPHANDLING ambitioner och initiativ i länet när det gäller upphandling av innovationer men mycket återstår.

BRISTANDE Innovatörer och företagare har ofta behov av kapital för att utveckla och MATCHNING MELLAN förverkliga en innovation. Flera vittnar om svårighet att få tillgång till INNOVATIONER OCH kapital. Omvänt vittnas det om att kapital finns men det är brist på RISKKAPITAL utvecklingsbara innovationer. En bättre matchning mellan innovationer

och riskkapital måste till.

NYTTJA KRONOBERGS STYRKOR Med hjälp av utmaningsdriven innovationsutveckling som kopplar samman länets styrkor kan Kronoberg tackla globala samhällsutmaningar och de utpekade regionala utmaningarna.

Kronoberg har på många sätt ett bra utgångsläge med ett antal styrkor som redan skapat innovation och som har fortsatta möjligheter till tillväxt. Länets starka bas av små och medelstora företag lämpar sig väl för att få till stånd en modern kunskapsbaserad ekonomi. Små och medelstora företag har ofta en fördel jämte stora företag när det gäller hastighet i att anpassa sig till nya marknader och möjligheter. Med det sagt har dock länets större företag en viktig roll att spela som dragare och möjliggörare och bidrar till länets attraktivitet på ett avgörande sätt.

Kronobergs näringsliv är särskilt starkt inom:

SKOG OCH TRÄVARUINDUSTRIN I Småland finns 75 % av Sveriges trärelaterade industri. Från små designföretag och snickerier till stora producerande företag. Forskning, utbildning och utveckling finns också. Småländskt samarbete sker inom ramen för Träregion Småland samt Vinnväxt-miljön Smart Housing Småland. I Smart Housing kopplas även länets styrka inom trä samman med den inom glas då glasforskningsinstitutet Glafo ingår i miljön.

160 TILLVERKANDE INDUSTRIN 20 % av länets sysselsatta arbetade 2013 inom tillverkning och utvinning vilket är 7 procentenheter fler än i riket. Glasbruk, skogsbruk och sågverk har länge varit basen, men kompletteras med en styrka inom t.ex. fordon-, plast- och aluminiumindustri. Tunga fordon är landets största kluster inom just tunga fordon och Linnéuniversitetet huserar Linneus Technical Centre där akademi och företag med koppling till teknik samverkar. Noder finns i Ljungby och Älmhult.

INFORMATIONS OCH KOMMUNKATIONSTEKNOLOGI (IKT) IKT är en av de branscher som utvecklats starkast de senaste tio åren. Med en särskild koncentration till Växjö och Älmhult är länets andel anställda inom näringslivet verksamma i IT-relaterade tjänsteföretag näst högst av Sveriges län näst efter Stockholm. Branschen har även en snabb tillväxt på 20 % mellan 2007-2012. På Linnéuniversitetet finns Information Engineering Centre som samlar nära 200 företag och organisationer inom branschen.

Ser man till vilka branscher som kan anses vara länets mest innovativa stämmer det väl överens med ovanstående. Vid en sammanvägning av specialiseringskvot, förekomsten av stora företag som bidrar med internationella nätverk och spridningseffekt till underleverantörer, andelen anställda med hög utbildning, hög produktivitet samt huruvida branschen är bunden till länet som plats så märker tre branscher ut sig: maskintillverkning, IKT-sektorn samt Träindustrin.

I Kronoberg finns, relativt andra län, även en stor andel sysselsatta inom kulturella och kreativa näringar (KKN) – framförallt i Växjö och Älmhults kommuner. Länets kulturella och kreativa näringar ser dock annorlunda ut än rikets med en tydlig koncentration till industri- och produktionsdesign. IKEA spelar självklart en stor roll här, men länet har flera starka varumärken inom framförallt möbler och glas. Det finns även koppling till forskning och utbildningar på Linnéuniversitetet och länets folkhögskolor. Den största tillväxten av nya företag inom näringarna har under perioden 2007-2012 skett bland enskilda utövare av någon form av kulturellt- eller konstnärligt uttryck. En styrka för länets kulturutbud, men också en kompetens som kan bidra till utveckling och innovation i andra branscher.

Länet har en till stora delar outnyttjad styrka i besöksnäringen - vår orörda natur, kommande nationalpark kring sjön Åsnen, skogar och sjöar. Miljöer som lockar turister från Europa till Kronoberg och som lyftes som ett område med stor utvecklingspotential av OECD. Möbelriket och Glasriket är starka varumärken på området. Kronoberg har även den senaste femårsperioden haft den, relativt sett, största ökningen av antalet gästnätter jämfört med övriga län.

En annan stark bransch i länet är logistik som utvecklats i en positiv riktning de senaste åren. På Linnéuniversitetet, med placering till Ljungby, finns Centrum för Informationslogistik och på senare år har ett flertal logistikinriktade företag etablerat sig i länet. Kronoberg har även förhållandevis stark social ekonomi med nationellt goda exempel som kooperativet Macken samt en lång erfarenhet av att arbeta med hållbarhet. Det finns även en stark vilja i länet att utvecklas inom området mat.

Kronobergs goda samarbete med grannlänen i Småland och Blekinge är även det en styrka som möjliggör större satsningar än vad som varit möjligt om varje län arbetat var för sig. Några exempel är t.ex. de satsningar som görs inom ramen för Smart Housing Småland, Trästrategin och inom besöksnäringen.

161 KAPITEL 2. REGIONALA INNOVATIONSSTRATEGINS MÅL OCH PRIOTERINGAR

Den Regionala Innovationsstrategin har tre mål. Målen visar i vilken riktning länet ska gå och har sin grund i utpekade utmaningar och styrkor.

Utmaningar

-Bristande erfarenhet av Prioriteringar Forsknings- och innovationssamverkan -Utvecklad samverkan Mål mellan akademi och -Svag länk mellan omgivande samhälle Kronoberg ska 2025 forskning och utbildning - utveckla länets styrkor och näringslivets behov - Utveckla miljöer som främjar utmaningsdriven genom utmaningsdriven -Otydliga regionala innovation samhandling mellan styrkor och svagt akademi, näringsliv, profilerade -Utveckla starka offentlig och civil sektor

företag och organisationer innovationsmiljöer utmaningsdrivna fokusområden Innovation samhandlingi mellan -Svaga kluster med triple helix-samverkan

Utmaningar Prioriteringar -Svaga konkurrensmedel

-Utveckla företag och om talang organisationers förmåga Mål -Låg utbildningsnivå att nyttja, attrahera och Kronoberg har 2025 en -Demografisk utmaning tillvarata olika sorters - förbättrad tillgång till och stora behov av kompetens och nyttjandegrad av generationsväxling -Utveckla företag och olika sorters kompetens -Företags- och organisationers -ökad förändringsvilja och och organisationer organisationskulturer innovationsfrämjande innovationsförmåga Innovation inom företag som motverkar ledarskap och innovativa idéer organisationskultur

Prioriteringar Utmaningar -Utveckla kunskapen om och nyttjandegraden av -Lågt förädlingsvärde och verktyg för Mål innovationsgrad innovationsutveckling Kronoberg har 2025 ett -Dåligt koordinerat -Förbättra matchningen innovationsstödsystem mellan innovationer och - ökat antal nya -Offentlig sektor svag på riskvilligt kapital konkurrenskraftiga företag innovationer innovationsupphandling - Utveckla ett samordnat -Bristande matchning företagsfrämjande och - ökat antal nyttiggjorda Stöd för utveckling av mellan innovationer och innovationsstödjande- innovativa idéer. riskkapital system tillgängligt för näringsliv, akademi samt offentlig och civil sektor.

162 INNOVATIONSUTVECKLING I SAMHANDLING MELLAN FÖRETAG OCH ORGANISATIONER

MÅL 1: KRONOBERG SKA 2025 UTVECKLA LÄNETS STYRKOR GENOM UTMANINGSDRIVEN SAMHANDLING MELLAN AKADEMI, NÄRINGSLIV, OFFENTLIG OCH CIVIL SEKTOR Mål ett rör prioriteringar och åtgärder som är kopplade till behovet av innovationsarbete i samhandling mellan akademi, näringsliv, offentlig och civil sektor. Bland annat behöver vägar finnas för att koppla forskning och utbildning närmare det omgivande samhället. Kronobergs förutsättningar kräver också ett fokuserat arbete kring innovation. Resurser och kompetenser finns inte för att kunna kraftsamla på alla områden. Två utmaningsdrivna fokusområden utses därför. Det är dock viktigt att påpeka att val av fokusområden inte utesluter vikten av att även andra områden arbetar med innovationer.

PRIORITERING: UTVECKLAD SAMVERKAN MELLAN AKADEMI OCH OMGIVANDE SAMHÄLLE Prioriteringen bemöter följande utmaningar:

- Bristande erfarenhet av Forsknings- och innovationssamverkan - Svag länk mellan forskning och utbildning och näringslivets behov

Prioriteringen innebär:

Samspelet mellan forskning, utbildning och det omgivande samhället är centralt för länets innovationsförmåga. Den forskning som bedrivs på Linnéuniversitetet och andra forskningsinstitut i länet bör vara starkt kopplad till de utmaningsdrivna fokusområden som länet prioriterar och till de behov som det omgivande näringslivet och samhället har. Kringliggande samhälle och näringsliv bör i sin tur bli bättre på att se möjligheterna med den kompetens som Linnéuniversitetet erbjuder. Matchningen mellan de kompetensbehov som finns och utbudet bör med andra ord förbättras.

Fler effektiva gränsöverskridande processer krävs för att lyckas med detta. Linneaus Technical Centre (LTC) och Information Engineering Centre (IEC) är föregångare vad gäller akademins samverkan med näringslivet, men dessa initiativ behöver utvecklas vidare. En möjlig framtida utveckling av LTC är t.ex. inrättandet av så kallade Teknikplattformar där forskning och utveckling samverkar med näringslivet. Ett exempel där IEC samverkat i quadro-helix och med en gemensam utmaning i centrum är uppstarten av CoderDojo i Växjö. Coder Dojo är en rörelse med mål att lära barn och ungdomar att programmera och det har i Kronoberg skett i samverkan mellan IEC, frivilliga programmerare och AV-Media. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning är inte minst viktig när det kommer till länets behov av innovation av nya arbetssätt, tjänster och processer och här har samverkan inte kommit lika långt som inom teknik och IKT. Inom skola finns t.ex. Regionalt utvecklingscenter för skola (RUC) som ett gott exempel. Med koppling till vården finns bl.a. det avtal som FoU-avdelningen på Region Kronoberg har tillsammans med Linnéuniversitetet. Det finns även behov av miljöer där aktörer kan träffas över bransch- och ämnesgränser.

163 En utmaning att lösa är att akademins roll i samhällsutvecklingen i första hand är att bidra med forskning Vinnova definierar samverkan och utbildning. Samverkansuppdraget är en viktig tredje som ”en interaktiv process som uppgift, men i dagens meriteringssystem inte lika belönande. skapar ömsesidig nytta, både för Därför utreder staten för närvarande, med VINNOVA som universitet och högskolor och ansvarig myndighet, formerna för att bedöma, värdera och samverkanspartners.” belöna lärosätenas samverkan.

Insatser ska vidtas för att göra företag och organisationer mer öppna för att samverka med forskare i samband med innovationsprocesser och verksamhetsutveckling. På samma sätt ska vägar sökas för att studenter och doktorander i större utsträckning används som förändringsagenter som kan bidra till förnyelse i näringslivet och i offentlig sektor. Ett exempel på möjliga dörröppnare för kontakter mellan Linnéuniversitet och övriga samhället är Studentmedarbetare och den portal för kontakter mellan länets näringsliv och studenter som öppnades hösten 2014, My Career. Ett annat exempel är de insatser som görs inom ramen för projektet TvärdraG Next Step. Samverkan ska ske på ett sätt som är till vinning för alla inblandade parter.

Åtgärdsförslag:

- Vidareutveckla gemensamma satsningar mellan akademi, näringsliv, offentlig och civil sektor - Genom långsiktiga insatser verka för ökade kontakter mellan studenter och doktorander samt länets företag och organisationer

PRIORITERING: UTVECKLA MILJÖER SOM FRÄMJAR UTMANINGSDRIVEN INNOVATION Prioriteringen bemöter följande utmaningar:

- Otydliga regionala styrkor och svagt profilerade innovationsmiljöer - Svaga kluster med triple helix-samverkan

Prioriteringen innebär:

Att möta de utmaningar regionen står inför kräver gränsöverskridande samarbete som tillvaratar kompetenser från olika sektorer, organisationer och erfarenhetsbakgrunder. Nationell och internationell samverkan, omvärldsbevakning och erfarenhetsutbyten bör ökas i omfattning eftersom det utgör verktyg för lärande och innovation i regionen. Det handlar inte om att imitera utan att agera tidigt utifrån förändringar i omvärlden. Det utmaningsdrivna innovationsarbete som beskrivs i den här strategin bör inbegripa samverkan med kompetenser utanför länet.

Miljöer som främjar utmaningsdriven innovation behövs – mötesplatser och forum där företagare kan kopplas samman över branschgränser tillsammans med akademin och offentliga aktörer och där civilsamhällets, användarens och kundens innovationsförmåga tas tillvara. Innovationsfrämjande miljöer bör vara tillgängliga för aktörer från hela regionen. Åtgärdsförslag:

- Verka för att utveckla innovationsfrämjande miljöer som utgör mötesplats för akademi, näringsliv, offentlig och civil sektor och att dessa finns tillgängliga i hela länet.

164 PRIORITERING: UTVECKLA STARKA UTMANINGSDDRIVNA FOKUSOMRÅDEN Prioriteringen bemöter följande utmaningar:

- Otydliga regionala styrkor och svagt profilerade innovationsmiljöer - Svaga kluster med triple helix-samverkan

Prioriteringen innebär:

I syfte att koncentrera länets insatser till utmaningar som har en koppling till länet och där flera för länet starka branscher, forskningsområden och aktörer inom offentlig och civil sektor kan samverka och samhandla utses två utmaningsdrivna fokusområden. De berör utmaningarna Hållbart boende och Konkurrenskraftig produktion.

För båda dessa områden är digitaliseringen en kraft som påverkar förutsättningarna och möjligheterna. Digitaliseringen har skapat och skapar ständigt nya affärsmöjligheter och ger upphov till nya produkter, nya produktionsmönster, förändrade leverantörskedjor och rationaliseringar. Det finns därmed stora möjligheter i att koppla samman länets styrkor inom skog- och trävaruindustri, tillverkande industri och IKT-företag.

Det finns även vinster att göra genom att sträva mot en cirkulär ekonomi med kretsloppstänk. Att gå ifrån en Cirkulär ekonomi handlar om produktionsmodell som innebär att utvinna en resurs, förädla att hålla jordens resurser den till en produkt, och sedan slänga den, och istället gå till en intakta på ett lönsamt sätt. cirkulär modell som innebär att produkter antingen är biologiskt nedbrytbara, eller kan återinföras i det tekniska kretsloppet – d v s återanvänd, minimera, återvinn. Återanvändning, reparation och återvinning blir normen - konsumenter blir användare och produkter blir funktioner. Inriktningen mot en cirkulär ekonomi (kretsloppssamhälle) innebär en förändring längs hela värdekedjan, vilket kräver innovation, inte bara i fråga om teknik.

HÅLLBART BOENDE Efterfrågan på lösningar för ett hållbart boende växer världen över. Sverige har en påtaglig bostadsbrist vilket ställer krav på hållbara, smarta och kostnadseffektiva bostäder och boendelösningar. Ute i världen liksom i Sverige ökar urbaniseringen. Andelen människor med krav och behov av ett kvalitativt boende i världen beräknas bli miljarder fler. Det får konsekvenser både för stad och landsbygd. Exportmöjligheterna är stora.

Hållbart boende hanterar flera utmaningar som rör utvecklingen av Kronobergs län där t.ex. lösningar för att möta demografiska utmaningar som en åldrande befolkning med nya, breda, kostnadsbesparande boendelösningar som ändå främjar välbefinnande har stor betydelse. Hur skapar vi framtidens boende för att äldre personer ska kunna bo kvar hemma och klara sig på egen hand så länge som möjligt? I länets växande orter finns en bostadsbrist som hämmar utvecklingen och på delar av landsbygden hämmas nybyggnation då byggkostnaderna överstiger värdet på det färdiga huset.

165 Hållbart boende handlar även om tjänsteförsörjning och service kopplat till boendet; till exempel service inom äldreboenden eller IKT-tjänster (även kallat IT-tjänster eller e-tjänster) direkt in till boendet som kopplar personen till samhället och underlättar i vardagen. Energiförsörjning och sophantering är andra exempel. Sociala aspekter kring hur vi utvecklar våra boendemiljöer är även det utmaningar att hantera.

Hållbart boende uppfyller uppställda kriterier för ett utmaningsdrivet fokusområde väl. Länet har, tillsammans med övriga Smålandslän, som beskrivits en rad styrkor och andra stödjande kompetenser att tillgå som resurser. Linnéuniversitetet har även matchande forskning inom bl.a. trä, glas, energi, design, sociologi, social ekonomi, hälsa och IT. Fokusområdet ligger även väl i linje med de nationellt prioriterade fokusområdena Hållbara attraktiva städer och Informationssamhället 3.0.

Fokusområdets finansieringsmöjligheter är goda. Vinnväxtmiljön Smart Housing Smålands stöd från Vinnova är ett bevis på det. EUs ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, har också identifierat områden inom bl. a. miljö och hållbarhet, råmaterial och hälsa som fokusområden. Inom Europeiska Regionalfonden för Småland och Öarna (ERUF) finns också prioriteringar som stämmer väl med fokusområdet.

KONKURRENSKRAFTIG PRODUKTION Våra samhällsutmaningar ger upphov till nya krav på flexibilitet och kundorientering i produktionsprocesser i näringslivet och i andra sektorer. Efterfrågan på alltmer resurssmarta produkter, tjänster och system ökar. Småskalighet utgör en framtida möjlighet, rentav en konkurrensfördel. En konkurrenskraftig produktion är en nyckelfaktor. På den nationella nivån diskuteras begrepp som nyindustrialisering och reindustrialisering flitigt och den nationella satsningen på Produktionslyftet innebär möjligheter för länet. Parallellt med den här utvecklingen ställs ökade krav på socialt ansvarstagande och goda arbetsvillkor genom hela förädlingskedjan.

I Kronobergs län finns många tillverkande företag varav flera verkar på en internationell marknad. Länet har även högteknologiska tillverkande företag, men ett stort antal av länets tillverkande företag klassificeras som låg- eller medelteknologiska. Här finns möjlighet att genom förnyelse och samverkan utveckla tillverkande industri från underleverantörsnivå med prisfokus till teknologisk och kunskapsintensiv tillverkning. De tillverkande företagen kan liknas vid ”en sovande jätte”. Metaforen pekar på erfarenheter som dragits internationellt. En något förhöjd innovationsgrad i en stor sektor kan ge stora ekonomiska effekter, inte minst i form av nya arbetstillfällen.

Konkurrenskraftig produktion som ett fokusområde har bärkraft på många olika plan utifrån de identifierade kriterierna. Tillverkande industri och IKT är verkligt unika styrkor för regionen. Samverkan dessa branscher emellan är en nyckel i att utveckla nya konkurrenskraftiga produkter och produktionsprocesser. Kronoberg har även en förhållandevis stark social ekonomi med stor kompetens inom socialt ansvarstagande som bör nyttjas i större utsträckning. Information Engineering Centre och Linneus Technical Centre liksom initiativ inom yrkeshögskolor är bevis på akademisk kraft som kan stärka fokusområdet. Ett av klustret Tunga fordons egna fokusområden är Effektivitet i produktutveckling och produktion.

Konkurrenskraftig produktion är även ett av Vinnovas fyra utmaningsdrivna innovationsområden och är en nationell angelägenhet vilket stärker argumenten för fokusområdet. Även EUs Horisont 2020- program välkomnar initiativ för stärk konkurrenskraft för europeisk tillverkande industri. Inom

166 Europeiska Regionalfonden för Småland och Öarna (ERUF) finns också prioriteringar som stämmer väl med fokusområdet. Finansieringsmöjligheterna anses därmed som goda. Den mindre delen storföretag som kan stödja finansiellt kan kompenseras av en ökad regional sammanhållning. Kampradstiftelsens fokus på såväl entreprenörskap som initiativ i glesbygd är också en möjlighet.

Åtgärdsförslag:

- Utveckla Hållbart boende och Konkurrenskraftig produktion till utmaningsorienterade och starka fokusområden med internationell konkurrenskraft. - Utveckla nya samt vidareutveckla befintliga innovationsmiljöer med koppling till Hållbart boende och Konkurrenskraftig produktion

INNOVATIONSUTVECKLING INOM FÖRETAG OCH ORGANISATIONER

MÅL 2: KRONOBERG HAR 2025 EN FÖRBÄTTRAD TILLGÅNG TILL OCH NYTTJANDEGRAD AV OLIKA SORTERS KOMPETENS SAMT EN ÖKAD FÖRÄNDRINGSVILJA OCH INNOVATIONSFÖRMÅGA Mål två rör prioriteringar och åtgärder för innovation inom länets företag och organisationer. Det handlar om trögrörliga faktorer som värderingar, kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden. Nyckelorden är mångfald, tolerans, öppenhet, kompetent arbetskraft samt dynamik för lärande och nya idéer. Behovet finns i alla delar av samhället – näringsliv, offentlig och civil sektor samt akademin.

PRIORITERING: UTVECKLA FÖRETAG OCH ORGANISATIONERS FÖRMÅGA ATT NYTTJA, ATTRAHERA OCH TILLVARATA OLIKA SORTERS KOMPETENS Prioriteringen bemöter följande utmaningar: - Svaga konkurrensmedel om talang - Låg utbildningsnivå - Stora behov av generationsväxling

Prioriteringen innebär:

Prioriteringen innebär att företag och organisationer bör stärka sin innovationsförmåga genom att öka mångfalden bland medarbetare utifrån till exempel kompetens, erfarenheter, ursprung, kön och ålder. Ett heterogent team har bättre förutsättningar för innovation än ett homogent team. Bland nya svenskar finns en vilja och förmåga att bidra med yrkes- och marknadskunskaper som idag inte utnyttjas i tillräcklig utsträckning. En ytterligare nyckel till stärkt innovationsförmåga är jämställdhet – att män och kvinnor ges samma förutsättningar att fullt ut tillvarata sina personliga resurser och förverkliga sina idéer och mål.

Tillgången till kreativa och kompetenta människor är en förutsättning för stärkt innovationskraft i Kronobergs län. Länet måste alltså ha en samlad förmåga att attrahera dagens och morgondagens arbetskraft. Det förutsätter att företag och organisationer uppfattas som attraktiva arbetsgivare med goda möjligheter till personlig utveckling, kreativitet och bra arbetsvillkor. I allt högre grad måste länets arbetsgivare också vara internationellt konkurrenskraftiga i kampen om talangerna.

167 Utbildningsystemet måste också bättre matcha ett föränderligt arbetsliv i Kronobergs län genom en starkare koppling till arbetsgivarnas efterfrågan på kompetens.

Länets attraktivitet, kompetensförsörjnings behov och behov av ökad mångfald och jämställdhet i arbetslivet behandlas även i den Regionala Utvecklingsstrategin (RUS) och i Kompetensförsörjnings- strategin.

Åtgärdsförslag:

- Lyfta goda exempel och på andra sätt verka för en ökad inflyttning av personer med efterfrågad kompetens. - Kompetensutveckling gällande mervärdet av heterogena team och möjligheter av ett ökat nyttjande av anställdas kompetens

PRIORITERING: UTVECKLA FÖRETAG OCH ORGANISATIONERS INNOVATIONSFRÄMJANDE LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTURER Prioriteringen bemöter följande utmaningar:

- Företags- och organisationskulturer som motverkar innovativa idéer - Svaga konkurrensmedel om talang

Prioriteringen innebär:

Stärkta förutsättningar för innovation i länets företag och organisationer förutsätter att chefer och ledare sätter innovation högt på agendan. Ledarskapets betydelse för innovation är centralt. Ledare kan verka för en hållbar utveckling i sina organisationer genom att investera i goda förutsättningar för innovativ utveckling av processer, system, tjänster och varor. De kan utveckla incitamentsystem och en kultur som bidrar till att idéer tas om hand och vidareutvecklas till faktisk nytta för kunder och användare. En innovationsfrämjande kultur i ett företag eller en organisation är inte endast beroende av ett gott ledarskap utan medskapas i hög utsträckning av medarbetarna.

En innovativ organisationskultur är också en viktig faktor när man ska attrahera nya medarbetare. Medarbetare väljer allt oftare arbetsplatser där de får utrymme för sitt personliga utvecklingsbehov och meningsfull sysselsättning.

Genomförda fokusgrupper med ledare från länet visar på behov av att samlas och reflektera, lära av varandra och akademin i syfte att utveckla ett innovationsdrivande ledarskap. Plattformar och arenor som binder samman erfarenheter från människor från olika sektorer i samhället efterfrågas.

Åtgärdsförslag:

- Akademi, näringsliv, offentlig och civil sektor arbetar tillsammans för att utveckla en Småländsk ledarskapsarena för innovationsdrivande ledarskap. Den kan t.ex. innehålla ledarutvecklingsgrupper, en regional chefsdag, anpassade utbildningar och spridning av goda exempel.

168 STÖD FÖR UTVECKLING AV INNOVATIONER

MÅL 3: KRONOBERG HAR 2025 ETT ÖKAT ANTAL NYA KONKURRENSKRAFTIGA FÖRETAG OCH ETT ÖKAT ANTAL INNOVATIVA IDÉER Mål tre rör prioriteringar och åtgärder som bidrar till att en idé ska bli en innovation. För att en idé ska komma till marknaden eller nyttiggöras på annat sätt så finns faktorer som underlättar – t.ex. tillgång till och kunskap om arbetsmetoder och verktyg för innovation, tillgång till kapital samt ett ändamålsenligt stödsystem.

PRIORITERING: UTVECKLA KUNSKAPEN OM OCH NYTTJANDEGRADEN AV VERKTYG FÖR INNOVATIONSUTVECKLING Prioriteringen bemöter följande utmaningar: - Lågt förädlingsvärde och innovationsgrad - Offentlig sektor svag på innovationsupphandling

Prioriteringen innebär:

Omvärlden ställer allt större krav på nyskapande och effektiva innovationsprocesser. En innovationsprocess är interaktiv och inte i första hand en linjär kedja från idé till innovation. De flesta innovationer sker genom lärprocesser där en mängd aktörer är inblandade på olika sätt, ofta inkluderande såväl partners, leverantörer och slutanvändare. Rum för experimenterande måste finnas.

Det finns flera metoder och verktyg att använda sig av – bland annat digitalisering samt utveckling och nyttjande av informations och kommunikationsteknlogi. Några övriga exempel är: Öppen innovation, användardrivna processer, kund- och marknadsorientering, innovationsupphandling, system för en cirkulär ekonomi, designprocess, sociala innovationer och internationalisering. Verktyg för innovation kan med fördel införlivas i det ordinarie förnyelse- och förbättringsprocesser inom verksamheter för att ytterligare stärka detta arbete. Mer information om metoder finns i den trycksak som tagits fram kallad Verktygslåda för innovation.

Kunskapsnivån om olika metoder och verktyg för utveckling av innovativa idéer och innovationsförnyelse inom verksamheter i länet bör ökas. Det företagsfrämjande och innovationsstödjande systemet i Kronoberg kan stötta entreprenörer och innovatörer i hur dessa metoder och verktyg kan nyttjas. Likaså finns olika offentliga aktörer tillgängliga på både nationell och regional nivå som kan stötta i detta arbete så som Vinnova, Tillväxtverket, SKL, Upphandlingsmyndigheten/Konkurrensverket, Region Kronoberg, Länsstyrelsen och Linnéuniversitetet.

Åtgärdsförslag:

- Kompetensutveckling kring metoder och verktyg för innovationsutveckling - Lyfta fram goda exempel på företag och organisationer som arbetat strategiskt med innovationsutveckling.

169 PRIORITERING: FÖRBÄTTRA MATCHNINGEN MELLAN INNOVATIONER OCH RISKVILLIGT KAPITAL Prioriteringen bemöter följande utmaningar:

- Bristande matchning mellan innovationer och riskkapital

Prioriteringen innebär:

För att idéer ska kunna utvecklas fullt ut till konkurrenskraftiga innovationer på en kommersiell marknad eller till nytta för användare, krävs finansiering i alla faser av innovationsprocessen.

Aktörerna i innovationsstödssystemet påtalar vikten av att innovatörens eller företagarens fokus behöver förskjutas från bidrag till ägarkapital eller lån. Riskkapitalister påtalar ofta bristen på tillräckligt utvecklade och marknadsbeprövade innovationer att investera i. Ett större fokus på affärsplanering och involverande av kunder i innovationsprocessen efterlyses. Matchning med riskvilligt kapital måste därmed förbättras.

Två exempel på aktörer som finns med koppling till Kronoberg är nätverket Investerare Sydost och Almi Invest Småland och Öarna. Investerare Sydost sammanför investerare och affärsänglar med intresse att investera i bolag från Sydostregionen med företag som står inför tillväxt och är i behov av kapital och kompetens. Almi Invest Småland och Öarna är ett regionalt riskkapitalbolag och är ett dotterbolag till Almi Företagspartner AB som investerar i unga tillväxtbolag. Bolagen kan få stöd i både en uppstartsfas och i en expansionsfas.

Åtgärdsförslag:

- Guide till kapital för utveckling av innovationer i företag, offentlig sektor och civila samhället. - Informera om aktuella investeringsmöjligheter

PRIORITERING: UTVECKLA ETT SAMORDNAT FÖRETAGSFRÄMJANDE OCH INNOVATIONSSTÖDJANDESYSTEM TILLGÄNGLIGT FÖR NÄRINGSLIV, AKADEMI SAMT OFFENTLIG OCH CIVIL SEKTOR Prioriteringen bemöter följande utmaningar:

- Dåligt koordinerat innovationsstödsystem

Prioriteringen innebär:

Aktörerna inom det regionala företagsfrämjande och innovationsstödjandesystemet ska samverka för att hitta gemensamma arbetsformer och målsättningar. Gemensamma arbetssätt och verktyg ska eftersträvas liksom en förbättrad informationsdelning mellan aktörerna. Kunderna i form av innovatörer och entreprenörer ska tas om hand i en sammanhållen stödprocess, från entré till exit ur systemet.

170 Innovatörer och nyföretagare vittnar om snårigheten i de bidragsmöjligheter som finns. Det förekommer också att innovatörer söker bidrag parallellt i olika delar av innovationsstödssystemet. En förbättrad samordning bör ske för att undvika dubbelt sökande samt för att öka tydligheten i bidragssystemet.

Det finns även behov av er större samstämmighet gällande arbetsmodeller och mellan ägarna till systemets aktörer. T.ex. gällande att utforma av ägardirektiv och mätinstrument på ett sätt som gynnar samverkan mellan aktörerna.

Det företagsfrämjande och innovationsstödjandesystemet måste också i högre utsträckning än idag vara attraktivt och tillgängligt för innovatörer oberoende var man är verksam – i näringslivet, akademin, offentlig sektor eller civilsamhället.

Åtgärdsförslag:

- Det företagsfrämjande och innovationsstödjande systemet samordnar sina funktioner och utvecklar nya gemensamma arbetsformer. Till exempel innovationsråd, mentorskapsprogram och finansieringsmöjligheter. Ägardirektiv och andra styrformer samordnas och ses över av systemets ägare. - Det företagsfrämjande och innovationsstödjande systemet tar gemensamt ansvar för personer som tagit kontakt med någon av aktörerna i systemet.

171 KAPITEL 3. STRATEGINS GENOMFÖRANDE

Den Regionala Innovationsstrategin (RIS) är en del av genomförandet av den Regionala Utvecklingsstrategin för Kronobergs län (RUS). I RIS specificeras vilka prioriteringar som görs för att höja innovationsgraden i länet.

UTMANINGSDRIVEN INNOVATION I FOKUS FÖR SAMARBETET

Aktörer i vår region står inför utmaningar som inte alltid kan lösas av ett enskilt företag, universitet eller organisation utan kräver en effektiv samverkan mellan politik, näringsliv, civilsamhälle och forskning. Att möta de utmaningar regionen står inför kräver gränsöverskridande samarbete som tillvaratar kompetenser från olika sektorer, organisationer och erfarenhetsbakgrunder. Chefer och medarbetare bör kunna experimentera och byta erfarenheter med personer utanför organisationen.

RIS framhäver vikten av att arbeta i heterogena grupper för att lösa utmaningar av gemensamt intressegrupper med god representation med hänsyn till kompetens, ålder, kön, bakgrund, Figur 2: Utmaningsdriven innovation användare, beställare, producenter, utförare, ledning, entreprenörer, innovatörer etc från så väl näringsliv, akademi, offentlig sektor som civil sektor.

Nationell och internationell samverkan, omvärldsbevakning och erfarenhetsutbyten bör ökas i omfattning eftersom det utgör verktyg för lärande och innovation i regionen. Det handlar inte om att imitera utan att agera tidigt utifrån förändringar i omvärlden. Det utmaningsdrivna innovationsarbetet bör inbegripa samverkan med kompetenser utanför länet.

ANSVAR OCH ROLLER

Implementeringen och uppföljningen av RIS kommer att bygga vidare på den arbetsmodell som har lett fram till detta strategidokument, där samverkan mellan offentliga sektor, näringsliv, akademi och civilsamhället stått i fokus. För att möta utmaningarna och driva utvecklingsarbetet framåt behöver regionens olika aktörer samhandla och samarbeta på ett målinriktat och systematiskt sätt. Samlade resurser och kompetenser ger bättre resultat. En framgångsrik implementering av RIS är beroende av en kombination av gemensamt ansvarstagande, finansiella resurser och kompetenser; att varje aktör i regionen tydliggör sitt åtagande kopplat till RIS och resurssätter detta enligt behov och möjligheter i den egna verksamheten.

172 Exempel på genomförandeaktörer i Kronoberg är:

 Näringsliv och klusterinitiativ: lokala näringslivsarenor, Tvärdrag, ett framtida Småland Business Region, Smart Housing Småland, Tunga fordon, Information Engineering Centre, Linneaus Technical Centre, Teknikcentrum Kronoberg, Sustainable Småland, Bioenergkluster Sweden, Goda Hus, Interior Cluster Sweden, Möbelriket, Polymernet, Centrum för informationslogistik samt Glasriket.  Akademi, högskola och forskningsinstitut: Linnéuniversitetet, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP Trä, Glafo), yrkeshögskolor  Offentlig sektor: Region Kronoberg, länets kommuner, Länsstyrelsen samt övriga statliga myndigheter med representationskontor i Kronoberg län, Energikontor Sydost  Civila sektorn: Nätverket SIP, Mackens vänner, Socialt Regionalt Innovationsystem – SORIS, föreningsverksamhet, studieförbund  Det företagsfrämjande och innovationsstödjande systemet: ALMI Företagspartner Kronoberg, ALMI Invest, Företagsfabriken, Linnéuniversitetet, Drivhuset, Videum Science Park, Nyföretagarcentrum, Enterprise Europe Network, Coompanion, Macken Företagscentrum

Genomförandet av aktiviteter kopplade till prioriteringar i RIS bör ske i samverkan och samhandling med relevanta aktörer utanför länets och landets gränser. Regioner där samverkansmöjligheter betonas är exempelvis Småland-Blekinge samt Linnéregionen. Ett särskilt samverkansavtal mellan Region Kronoberg, Linnéuniversitetet samt Regionförbundet och Landstinget i Kalmar län kommer att utvecklas där samarbete kring bl.a. innovationsfrågor av gemensamt intresse kommer att lyftas fram.

Två grupperingar identifieras med syfte att diskutera innovationsfrågor och driva RISens genomförande:

RIS ledningsforum består av representanter för akademi, näringsliv och offentlig samt civil sektor. Nyckelaktörer från lokal, regional och nationell nivå – t.ex. Kampradstiftelsen, Tillväxtverket, Vinnova – bjuds in beroende på vilka ärenden som behandlas eller som permanent medlem. RIS ledningsforum ansvarar för att driva RIS genomförande i länet samt diskutera innovationsfrågor av både praktisk och strategisk karaktär. Sammankallande för RIS ledningsforum är innovationssamordnaren på Region Kronoberg. Ordförande- posten innehas av Region Kronobergs Figur 3: RIS årscykel (yttre cykeln) i förhållande till RUS lärandecykel (inre cykeln) regionala utvecklingsdirektör.

173

RIS arbetsgrupp består av innovationsansvariga tjänstemän på Region Kronoberg, Länsstyrelsen samt Linnéuniversitetet. Representanter för näringslivet och civila sektorn bjuds in beroende vilka ärenden som behandlas. RIS arbetsgrupp ansvarar för att bereda ärenden inför RIS ledningsforum samt för att initiera initiativ i linje med strategins prioriteringar i samverkan och samhandling med relevanta aktörer. Sammankallande för RIS arbetsgrupp är innovationssamordnaren på Region Kronoberg.

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

RIS årscykel ingår i RUS lärandecykel där arbetet årligen följs upp och aktualitets prövas vart fjärde år. Den regionala styrningen sker genom att organisationer med regionalt och statligt stöd (i första hand Region Kronoberg, Länsstyrelsen Kronoberg och Linnéuniversitetet samt de bolag dessa äger i det företagsfrämjande och innovationsstödjande systemet) har ett grunduppdrag. Arbetet tydliggörs och följs upp i ovanstående organisationers separata verksamhets- och budgetplaner samt verksamhetsberättelser och årsredovisningar. Innovationsarbetet kommer att följas upp enligt de indikatorer som finns kopplade till respektive mål i RIS och RUS.

174 HUR GÅR VI TILL VÄGA?

Hur innovationsarbetet ska bedrivas avgörs av respektive organisation med utgångspunkt i de samtal som förs i RIS ledningsforum och RIS arbetsgrupp. De regionala innovationsaktörer som har ett övergripande ansvar, dvs. Region Kronoberg, Länsstyrelsen i Kronobergs län samt Linnéuniversitetet, har utvecklat en flerstegsmodell för stöd till innovationsutveckling har arbetats fram med avsikt att tydliggöra för klusterinitiativ och övriga potentiella projektägare på vilket sätt den regionala offentliga sektorn kan stötta idéer och initiativ beroende på vilken nivå de befinner sig.

Figur 4: Flerstegsmodell för offentligt stöd till innovationsutveckling i Kronobergs län

Modellen beskriver hur en idé eller ett initiativ kan avancera i utvecklingen från idéskiss till ett utmaningsdrivet fokusområde med stark internationell konkurrenskraft. Betoning ligger på utmaningsdriven, gränsöverskridande samverkan. Koppling till existerande fokusområden samt utvecklingen av eventuella framtida fokusområden lyfts fram.

175 Följande kriterier kommer nyttjas för att bedöma styrkan i potentiella utmaningsdrivna fokusområden:

1. Regionala kompetenser och internationella styrkor Har aktörerna i Kronoberg internationell konkurrenskraft, kompetenser och entreprenöriell förmåga inom området? 2. Nationellt utpekade utmaningsdrivna fokusområden Ligger området i linje med de som utpekats av Vinnova som nationellt prioriterade fokusområden, inom vilka Sveriges näringsliv bedöms ha särskilt god konkurrensförmåga på den internationella marknaden? 3. Utmaningar i Kronobergs län Överensstämmer området med de specifika utmaningar, styrkor och intressen som finns i Kronobergs län? 4. Närliggande regioners inriktning Figur 5: Fem kriterier för utmaningsdrivna fokusområden Finns det likheter och synergier med fokusområden som pekats ut i närliggande regioner? 5. Finansieringsmöjligheter Svarar området mot intentioner och målsättningar som finns hos finansierande aktörer såsom EU, Vinnova, Tillväxtverket, KK-stiftelsen eller exempelvis Kampradstiftelsen?

Nya prioriteringar kan behöva göras i takt med att vi ställs inför nya förutsättningar och nya utmaningar. De valda fokusområdena ska vara flexibla och kan kompletteras över tiden. Nya fokusområden kan mogna fram och uppfylla uppsatta kriterier.

Arbetet kommer att resurssättas med tid (t.ex. Innovationssamordnare, Projektkontoret på Region Kronoberg, Grants and innovation office på Linnéuniversitetet, Innovationskontoret Fyrklövern, Innovationssupport på Länsstyrelsen) och pengar (t.ex. regionala 1:1-medel). Finansieringen av innovationsarbetet bör växlas upp med hjälp av tillgängliga medel. EUs program för regional utveckling så som Landsbygdsprogrammet, ERUF Småland och Öarna, Europeiska Socialfonden samt Kampradstiftelsens har prioriteringar som ligger i linje med Kronobergs regionala innovationsstrategi. Utöver detta finns tillgängliga medel från aktörer så som Vinnova, Tillväxtverket, KK-stiftelsen och EU (Interreg och Horisont2020) samt regionala och lokala stiftelser och fonder som riktar sig mot näringsliv, akademi och civila sektorn.

176 ORDLISTA - INNOVATION

CIRKULÄR EKONOMI Cirkulär ekonomi handlar om att hålla jordens resurser intakta på ett lönsamt sätt. Begreppet lyfter fram affärsmöjligheter där cirkulära kretslopp används snarare än linjära processer som hittills har varit dominerande. I en cirkulär ekonomi designas produkter för att kunna återanvändas med hög kvalitet i ett tekniskt och/eller biologiskt kretslopp. Produktion och transporter sker med förnyelsebara bränslen.

FÖRETAGSFRÄMJANDE I det företagsfrämjande och innovationsstödjande systemet ingår aktörer som på OCH INNOVATIONS- olika sätt är finansierade av offentliga medel och har direktkontakt med STÖDJANDE SYSTEMET entreprenören. I Kronobergs län ingår Almi, Företagsfabriken, Videum Science Park, Linnéuniversitetets Externa Relationer, Drivhuset, Ung Företagssamhet, Coompanion, Nyföretagarcentrum och Macken Företagscenter.

IKT Informations- och kommunikationsteknologi

INNOVATION Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder eller nya sätt att organisera affärsverksamhet, arbetsorganisation eller externa relationer

KLUSTER Ett kluster består av företag, offentliga aktörer och universitet/högskolor från samma geografiska område som samverkar för att nå konkurrensfördelar. Kärnan i flertalet kluster utgörs av affärsdrivande företagsnätverk som samverkar kring konkreta aktiviteter som inköpssamverkan, gemensam produktutveckling etc.

KLUSTERINITIATIV Ett klusterinitiativ är ett samarbetsprojekt mellan företag och myndigheter och/eller forsknings- och utbildningsinstitutioner som sker i syfte att stärka ett klusters tillväxt och konkurrenskraft.

QUADRO HELIX Samverkan mellan näringsliv, akademi samt offentlig och civil sektor SAMVERKAN

SEKTORSÖVERGRIPANDE Samverkan mellan olika sektorer så som näringslivssektorn, akademiska sektorn, SAMVERKAN offentliga sektorn och civila sektorn.

SMART SPECIALISERINGS Smart specialisering innebär att en region väljer ut ett begränsat antal STRATEGI prioriteringar baserat på sina egna styrkor och komparativa fördelar och där det finns störst potential för en bestående effekt. Denna strategi hjälper regionerna att hitta sin verkliga innovationspotential och sedan rikta sina industri- och kunskapsstrukturer mot nya industrier och tjänster samt internationella marknader.

SOCIAL INNOVATION Social innovation sätter det inkluderande och välmående samhället i fokus. Social innovation handlar om utveckling av nya tjänster, varor, metoder och arbetssätt som bidrar till ett inkluderande och välmående samhälle - idéer som i förlängningen förbättrar människors välstånd och förnyar sättet att tänka som individ, organisation och samhälle.

TRIPLE HELIX Samverkan mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor SAMVERKAN

UTMANINGSDRIVEN Utmaningsdriven innovation sätter utmaningen i centrum. Utifrån detta INNOVATION identifieras kompetenser och talanger som på bästa sätt kan bidra till att lösa problemställningen – oberoende av bransch, forskningsområde eller organisationstillhörighet.

UTMANINGSDRIVNA Länets fokusområden pekar ut några för länet specifika utmaningar – Hållbart FOKUSOMRÅDEN boende och Konkurrenskraftig produktion. Inom dessa områden finns regionala styrkor och kompetenser hos näringsliv, forskning samt offentlig och civil sektor som kan bidra till att lösa de utpekade utmaningarna.

177 INDIKATORER FÖR REGIONALA INNOVATIONSSTRATEGIN

Utmaningar RIS mål och Under- RIS indikatorer RUS indikatorer prioriteringar indikatorer RUS: Kronoberg ska 2025 - FoU/BRP - Fler sysselsatta - Ökat antal - En svag sysselsättningstillväxt utveckla länets styrkor - Andel företag inom valda arbetstillfällen som följd av en hög genom utmaningsdriven som samverkar fokusområden (Mellan 2014-2025 konjunkturkänslighet och samhandling mellan med andra (Sysselsatt ska den sysselsatta ökad global konkurrens akademi, näringsliv, företag dagbefolkning 20- dagbefolkningen i RIS: offentlig och civil sektor 64 år inom valda länet öka mer än - Bristande erfarenhet av - Utvecklad samverkan fokusområden) medianen för riket) forsknings- och mellan akademi och - Ökad produktivitet - Ökad innovationssamverkan omgivande samhälle inom den varu- produktivitet - Svag länk mellan forskning - Utveckla miljöer som producerande (Mellan 2014-2025 och utbildning och främjar utmaningsdriven sektorn ska BRP/Sysselsatt i näringslivets behov innovation (BRP/Sysselsatt Kronobergs län - Otydliga regionala styrkor - Utveckla starka inom varu- ökad mer än i riket) och svagt profilerade utmaningsdrivna producerande innovationsmiljöer fokusområden sektorn) - Svaga klusterinitiativ RUS: Kronoberg har 2025 ökad - Andel företag - Fler utlandsfödda i - Ökad - Sysselsättningsgraden har förändringsvilja och som vill växa sett arbete produktivitet minskat, men fortsatt innovationsförmåga samt till anställda och (Sysselsättningsgra (Mellan 2014-2025 upplever arbetsgivare förbättrad tillgång till och omsättning d utlandsfödda) ska BRP/Sysselsatt i svårigheter att hitta rätt nyttjandegrad av olika - Andel företag - Ökad Kronobergs län kompetens sorters kompetens som uppger att utbildningsnivå ökad mer än i riket) RIS: - Utveckla företag och utveckla nya varor (Andelen - Förbättrad - Svaga konkurrensmedel om organisationers förmåga och tjänster som eftergymnasialt matchning – fler i talang att nyttja, attrahera och en viktig åtgärd utbildade av arbete (År 2025 ska - Låg utbildningsnivå tillvarata olika sorters för att växa befolkningen) sysselsättningsgrad - Demografisk utmaning och kompetens - Andel företag en i länet uppgå till stora behov av - Utveckla företag och som uppger att de minst 80 %) generationsväxling organisationers anser att intern -Utbildningsnivån - Företags- och innovationsfrämjande kompetens- ska öka (År 2025 organisationskultur som ledarskap och utveckling är en ska andelen av motverkar innovativa idéer organisationskulturer viktig åtgärd för befolkningen med att växa minst en gymnasial - Företagens utbildning överstiga upplevda riksgenomsnittet) kompetensbrist RUS: Kronoberg har 2025 - Andel innovativa - Fler sysselsatta - Ökat antal - Att få fler innovativa och ökat antal nya konkurrens- företag inom kunskaps- arbetstillfällen växande företag kraftiga företag samt ökat - Andel av intensiva (Mellan 2014-2025 RIS: antal nyttiggjorda befolkningen som näringslivet ska den sysselsatta - Lågt förädlingsvärde och innovativa idéer helst vill vara (Sysselsatt dagbefolkningen i innovationsgrad - Utveckla kunskapen om entreprenör dagbefolkning 20- länet öka mer än - Offentlig sektor svag på och nyttjandegraden av - Andel företag 64 år inom valda medianen för riket) innovationsupphandling verktyg för som har tagit fokusområden) - Ökad förnyelse- - Dåligt koordinerat innovationsutveckling fram en - Nya arbetsställen förmåga (År 2025 företagsfrämjande- och - Förbättra matchningen innovation under inom kunskaps- ska länet ligga över innovationsstödjande system mellan innovationer och de tre senaste intensiva medianen sett till - Bristande matchning mellan riskvilligt kapital åren branscher (Antal antal arbetsställen innovationer och riskkapital - Utveckla ett samordnat arbetsställen med med minst 1 företagsfrämjande- och minst 1 sysselsatt sysselsatt per 1000 innovationsstödjande per 1000 invånare invånare) system tillgängligt för inom det kunskaps- näringsliv, akademi samt intensiva offentlig och civil sektor. näringslivet)

178 SAMMANFATTNING REGIONAL INNOVATIONSSTRATEGI FÖR KRONOBERGS LÄN

INNOVATIONSUTVECKLING I SAMHANDLING MELLAN FÖRETAG OCH ORGANISATIONER

Mål 1: Kronoberg ska 2025 utveckla länets styrkor genom utmaningsdriven samhandling mellan akademi, näringsliv, offentlig och civil sektor

Prioriteringar:

• Utvecklad samverkan mellan akademi och omgivande samhälle Samspelet mellan forskning, utbildning och det omgivande samhället är centralt för länets innovationsförmåga. Matchningen mellan de kompetensbehov som finns och utbudet bör förbättras. Insatser ska vidtas för att göra företag och organisationer mer öppna för att samverka med forskare i samband med innovationsprocesser och verksamhetsutveckling. På samma sätt ska vägar sökas för att studenter och doktorander i större utsträckning används som förändringsagenter som kan bidra till förnyelse i näringslivet och i offentlig sektor. Fler effektiva gränsöverskridande processer krävs för att lyckas med detta. Samverkan ska ske på ett sätt som är till vinning för alla inblandade parter.

• Utveckla miljöer som främjar utmaningsdriven innovation Miljöer som främjar utmaningsdriven innovation behövs – mötesplatser och forum där företagare kan kopplas samman över branschgränser tillsammans med akademin och offentliga aktörer och där civilsamhällets, användarens och kundens innovationsförmåga tas tillvara. Innovationsfrämjande miljöer ska vara tillgängliga för aktörer från hela regionen.

• Utveckla starka utmaningsdrivna fokusområden I syfte att koncentrera länets insatser till utmaningar som har en koppling till länet och där flera för länet starka branscher, forskningsområden och aktörer inom offentlig och civil sektor kan samverka och samhandla utses två utmaningsdrivna fokusområden. De berör utmaningarna Hållbart boende och Konkurrenskraftig produktion. För båda dessa områden är digitaliseringen en kraft som påverkar förutsättningarna och möjligheterna. Det finns därmed stora möjligheter i att koppla samman länets styrkor inom skog- och trävaruindustri, tillverkande industri och IKT-företag.

INNOVATIONSUTVECKLING INOM FÖRETAG OCH ORGANISATIONER

Mål 2: Kronoberg har 2025 en förbättrad tillgång till och nyttjandegrad av olika sorters kompetens samt en ökad förändringsvilja och innovationsförmåga

Prioriteringar:

• Utveckla företag och organisationers förmåga att nyttja, attrahera och tillvarata olika sorters kompetens Prioriteringen innebär att företag och organisationer bör stärka sin innovationsförmåga genom att öka mångfalden bland medarbetare utifrån till exempel kompetens, erfarenheter, ursprung, kön och ålder. Ett heterogent team har bättre förutsättningar för innovation än ett homogent team. Tillgången till kreativa och kompetenta människor är en förutsättning för stärkt innovationskraft i Kronobergs län. Länet måste

179 alltså ha en samlad förmåga att attrahera dagens och morgondagens arbetskraft. Det förutsätter att företag och organisationer uppfattas som attraktiva arbetsgivare med goda möjligheter till personlig utveckling, kreativitet och bra arbetsvillkor.

• Utveckla företag och organisationers innovationsfrämjande ledarskap och organisationskultur Stärkta förutsättningar för innovation i länets företag och organisationer förutsätter att chefer och ledare sätter innovation högt på agendan. Ledarskapets betydelse för innovation är centralt. En innovativ organisationskultur är också en viktig faktor när man ska attrahera nya medarbetare. Genomförda fokusgrupper med ledare från länet visar på behov av att samlas och reflektera, lära av varandra och akademin i syfte att utveckla ett innovationsdrivande ledarskap. Plattformar och arenor som binder samman erfarenheter från människor från olika sektorer i samhället efterfrågas.

STÖD FÖR UTVECKLING AV INNOVATIONER

Mål 3: Kronoberg har 2025 ett ökat antal nya konkurrenskraftiga företag och ett ökat antal innovativa idéer

Prioriteringar:

• Utveckla kunskapen om och nyttjandegraden av verktyg för innovationsutveckling Omvärlden ställer allt större krav på nyskapande och effektiva innovationsprocesser. De flesta innovationer sker genom lärprocesser där en mängd aktörer är inblandade på olika sätt, ofta inkluderande såväl partners, leverantörer och slutanvändare. Det finns flera metoder och verktyg att använda sig av. Mer information om metoder finns i den trycksak som tagits fram kallad Verktygslåda för innovation. Kunskapsnivån om olika metoder och verktyg för utveckling av innovativa idéer och innovationsförnyelse inom verksamheter i länet bör ökas.

• Förbättra matchningen mellan innovationer och riskvilligt kapital För att idéer ska kunna utvecklas fullt ut till konkurrenskraftiga innovationer på en kommersiell marknad eller till nytta för användare, krävs finansiering i alla faser av innovationsprocessen. Aktörerna i innovationsstödssystemet påtalar vikten av att innovatörens eller företagarens fokus behöver förskjutas från bidrag till ägarkapital eller lån. Riskkapitalister påtalar ofta bristen på tillräckligt utvecklade och marknadsbeprövade innovationer att investera i. Ett större fokus på affärsplanering och involverande av kunder i innovationsprocessen efterlyses. Matchning med riskvilligt kapital måste därmed förbättras.

• Utveckla ett samordnat företagsfrämjande och innovationsstödjandesystem tillgängligt för näringsliv, akademi samt offentlig och civil sektor. Aktörerna inom det regionala företagsfrämjande och innovationsstödjandesystemet ska samverka för att hitta gemensamma arbetsformer och målsättningar. Kunderna i form av innovatörer och entreprenörer ska tas om hand i en sammanhållen stödprocess, från entré till exit ur systemet. Det finns även behov av en större samstämmighet gällande arbetsmodeller och mellan ägarna till systemets aktörer. T.ex. gällande att utforma ägardirektiv och mätinstrument på ett sätt som gynnar samverkan mellan aktörerna. Det företagsfrämjande och innovationsstödjandesystemet måste också i högre utsträckning än idag vara attraktivt och tillgängligt för innovatörer oberoende var man är verksam – i näringslivet, akademin, offentlig sektor eller civilsamhället.

180 7 Riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i nämnder, bolag, stiftelser och föreningar 14LTK1257

181 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1257 Handläggare: Katarina Jonasson, kansliavd Datum: 2015-05-13

Regionstyrelsen

Revidering av riktlinje för Regionstyrelsens uppsiktsplikt i bolag, stiftelser och föreningar med tillägg av Regionstyrelsens uppsiktsplikt i nämnder

Förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att komplettera Riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i bolag, stiftelser och föreningar med riktlinjer för regionstyrelsens uppsiktsplikt i nämnder att fastställa Riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i nämnder, bolag, stiftelser och föreningar

Sammanfattning Kommunallagen (1991:900) 6 kap 1§ innehåller regler om styrelsens uppsiktsplikt. För Region Kronoberg innebär detta att regionstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av Region Kronobergs angelägenheter och ha uppsikt över nämndernas och gemensamma nämnders verksamhet. Regionstyrelsen ska även ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 3 kap. 16 a -18 b §§ och sådana kommunalförbund som Region Kronoberg är medlem i. Landstingsfullmäktige fastställde 2014-04-29 Riktlinje för landstingsstyrelsens uppsiktsplikt i bolag, stiftelser och föreningar. Riktlinjen reviderades 2015-02-25 för att anpassas till lagändringar som trädde i kraft 1 januari 2015.

I riktlinjen fastslogs att landstingsfullmäktige även skulle fastställa en riktlinje för landstingsstyrelsens uppsikt över nämnder. Förslaget är att riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i bolag, stiftelser och föreningar kompletteras med anvisningar för regionstyrelsens uppsiktsplikt i nämnder till ett dokument Riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i nämnder, bolag och stiftelser.

Martin Myrskog Katarina Jonasson Regiondirektör Kanslidirektör

Bilaga: Reviderad Riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i nämnder, bolag, stiftelser och föreningar

Sida 1 av 1 182 Riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i bolag, stiftelser och föreningar Diarienr: 14LTK1257 , Datum: 2015-05-18

Riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i nämnder, bolag, stiftelser och föreningar

Fastställd av landstingsfullmäktige 2014-04-29

Reviderad av regionfullmäktige 2015-02-25

Reviderad av regionfullmäktige 2015-06-17

Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-05-20 Sida 1 av 6 183 Riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i nämnder, bolag, stiftelser och föreningar

Bakgrund Kommunallagen (1991:900) 6 kap 1§ innehåller regler om styrelsens uppsiktsplikt. när vården av en kommunal angelägenhet överlämnas till en juridisk person eller en enskild individ. Av 6 kap 1a-b § kommunallagen (KL) framgår att: För Region Kronoberg innebär detta att:  Regionstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av Region Kronobergs angelägenheter och ha uppsikt över nämndernas och gemensamma nämnders verksamhet.  Regionstyrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 3 kap. 16 a -18 b §§ och sådana kommunalförbund som Region Kronoberg är medlem i. Från och med den 1 januari 2013 infördes en ny bestämmelse i kommunallagen (6 kap 1 a§) med innebörden att Regionstyrelsen ska i årliga beslut för varje hel- eller delägt aktiebolag ska pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna (KL6 kap 1a§). Syftet är att regionstyrelsens uppsikt redovisas och att de beslut som fattas kan överklagas i form av laglighetsprövning enligt kommunallagen.

Om regionstyrelsen vid sin årliga prövning finner att bolagens verksamhet inte uppfyller kraven i kommunallagen ska regionstyrelsen lämna förslag till regionfullmäktige om nödvändiga åtgärder samt även vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att kraven som anges i KL 3 kap. 17, 18 och 18 a §§ är uppfyllda.

Uppsiktspliktens syfte

Nämnder Regionstyrelsens uppsikt över Region Kronobergs nämnder syftar till att säkerställa att dessa uppfyller det uppdrag de givits av regionfullmäktige inom budgetramen, samt att verksamheten utförs inom ramen för de kommunala befogenheterna

I kommentarerna till 6 kap. 1§ framgår att: ”Med styrelsens ledande ställning följer att den har till uppgift att skaffa sig överblick över hela kommunalförvaltningen. Styrelsen ska ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nänmnders verksamhet.” samt vidare ”Uppsikten måste i princip anses vara begränsad till en rätt att göra påpekanden, lämna råd och anvisningar samt, om det är nödvändigt, se till att fullmäktige i sin egenskap av högsta beslutande organ ingriper.”1

1 Kommunallagen – kommentarer och praxis, 2011, s. 398

Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-05-20 Sida 2 av 6 184 Uppsiktsplikten är ett ansvar som vilar på hela regionstyrelsen och uppsikten ska pågå löpande under hela året. Varje ledamot har ansvar för att hålla sig informerad om de frågor som kan påverka Region Kronobergs utveckling och dess ekonomiska ställning.

Varje nämnd och styrelse har enligt kommunallagen2 ett ansvar för att se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har fastställt, det så kallade revisionsansvaret. Vidare ska varje nämnd och styrelse se till att det finns en internkontroll, att den är tillräcklig och att den bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Regionstyrelsens uppsiktsplikt och nämndernas interna styrning och kontroll är inte likställda och ersätter inte varandra. Regionstyrelsens uppsikt syftar till att garantera att nämnder och styrelser bedriver verksamheten i enlighet med regionfullmäktiges mål och riktlinjer, att lagar och förordningar efterlevs samt att den ekonomiska förvaltningen är effektiv och säker.

Bolag, stiftelser och föreningar Regionstyrelsens uppsikt över Region Kronobergs hel- och delägda bolags verksamhet syftar till att säkerställa att de uppfyller det ändamål med verksamheten som har fastställts, samt att verksamheten utförs inom ramen för de kommunala befogenheterna. Motsvarande gäller för av Region Kronobergs bildade stiftelser (ensamt eller tillsammans med någon annan) och föreningar där Region Kronoberg bestämmer tillsammans med någon annan.

Riktlinjens omfattning

Nämnder Riktlinjen omfattar dels regionstyrelsens uppsiktsplikt över hälso- och sjukvårdsnämnden, kulturnämnden, regionala utvecklingsnämnden, trafiknämnden, patientnämnden, Grimslövs folkhögskolas styrelse, samt samverkansnämnden Landstinget Blekinge- Region Kronoberg.

Bolag, stiftelser och föreningar Riktlinjen omfattar regionstyrelsens uppsiktsplikt gentemot över hel- och delägda bolag, bildade stiftelser och föreningar där Region Kronoberg bestämmer tillsammans med någon annan. I delägda bolag, bildade stiftelser (tillsammans med någon annan) och föreningar ska regionsstyrelsen utöva uppsikt i den omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt. En personunion (när regionstyrelsens ledamöter också är ledamöter i bolagens respektive stiftelsernas styrelser) fritar inte regionstyrelsen från skyldigheten att utöva uppsikt.

För nämnder och samverkansorgan fastställs regionstyrelsens uppsiktsplikt i en separat riktlinje. Även regionstyrelsens uppsiktsplikt gentemot privata utförare fastställs i en separat riktlinje. Uppsiktsplikten för dessa omfattas därmed inte av denna riktlinje.

2 KL 6 kap. 7 §

Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-05-20 Sida 3 av 6 185 Uppsiktspliktens innehåll

Nämnder Uppsiktsplikten omfattar både ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning.

I regionstyrelsens uppsiktsplikt över nämnderna ingår att:

 ansvara för att verksamheten i Region Kornoberg bedrivs effektivt och i enlighet med policy, mål, program, reglementen och inom de ekonomiska ramar som fullmäktige beslutat  utfärda anvisningar till nämnderna för upprättande av nämndernas förslag till verksamhetsplaner  utfärda anvisningar till nämnderna för uppföljning av verksamhetsplaner genom månads- och delårsrapporter samt årsrapporter  följa upp resultat-, kvalitets- och produktivitetsutvecklingen i Region Kronobergs verksamheter  löpande följa upp och analysera Region Kronobergs styrmodell samt föreslå korrigeringar  om det är nödvändigt, se till att regionfullmäktige i sin egenskap av högsta beslutande organ ingriper

Regionstyrelsen uppsikt över nämnderna utövas i första hand genom att ta del av:

 protokoll från nämndernas möten (publiceras på Region Kronobergs hemsida)  nämndernas verksamhetsplaner  månads-, delårs- och årsrapporter  revisorernas granskningsrapporter av nämndernas verksamhet  nämndernas årliga uppföljning av den interna kontrollen

Bolag, stiftelser och föreningar Uppsiktsplikten omfattar både ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning. Uppsiktsplikten innehåll som anges nedan kan begränsas i omfattning om det bedöms rimligt med hänsyn till andelsförhållanden, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt.

Regionstyrelsen uppsikt över bolag, bildade stiftelser och föreningar utövas i första hand genom att ta del av:

 styrelseprotokoll  protokoll från bolagsstämma eller motsvarande  protokoll från ägarsamråd eller motsvarande  budget och verksamhetsplan  delårsrapport  årsredovisning  revisorernas granskningsrapport

Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-05-20 Sida 4 av 6 186  årlig redovisning av verksamheten i förhållande till fastställt ändamål för verksamheten  årlig redovisning av hur den interna kontrollen fungerar

Ovanstående dokument redovisas löpande till regionstyrelsen som anmälningsärenden – undantag är dokument som omfattas av sekretess genom lagstiftning. Vid behov ges också särskild information vid regionstyrelsens sammanträde.

Årligen ska bolagets respektive stiftelsens VD, ordförande och vice ordförande redovisa respektives verksamhet under året i förhållande till det fastställda ändamålet för verksamheten.

I aktieägaravtal eller konsortialavtal har ägarna kommit överens om hur de ska samverka inom ramen för det gemensamma ägandet. Ägarsamråd bör genomföras regelbundet i delägda bolag.

I Region Kronobergs reglemente för intern styrning och kontroll framgår att regionstyrelsen också ska informera sig om hur den interna kontrollen fungerar i Region Kronobergs ägda bolag och bildade stiftelser.

För att uppfylla informationskravet ska de av Region Kronoberg ägda bolagen och bildade stiftelserna årligen avge en redovisning där VD, ordförande och vice ordförande beskriver:

 bolagets interna kontroll och organisering  hur man under året har följt upp den interna kontrollen  utvärdering av hur den interna kontrollen fungerar

Bolagens och stiftelsernas redovisning av den interna kontrollen för aktuellt verksamhetsår lämnas in till kansliet tillsammans med årsredovisningen. Regiondirektören ansvarar för att internkontrollen redovisas för regionstyrelsen.

Bolagen, stiftelserna och aktuella föreningar förpliktigas att löpande utan dröjsmål sända de ovan angivna dokumenten till Region Kronobergs diarium.

Region Kronobergs kanslidirektör och ekonomidirektör ansvarar för att informationen analyseras med hänsyn till verksamhetens ändamål och ekonomi samt att de löpande delges regionstyrelsen som anmälningsärenden.

Regionstyrelsens årliga beslut

Regiondirektörens yttrande till regionstyrelsen Regiondirektören ska årligen avge ett yttrande till regionstyrelsen där det för varje enskilt aktiebolag framgår om verksamheten som bedrivits under föregående kalenderår bedöms varit förenligt med det fastställda ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.

Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-05-20 Sida 5 av 6 187 Regionstyrelsens årliga beslut om verksamheten i av Region Kronoberg ägda aktiebolag enligt KL 6 kap 1 a§ Baserat på regiondirektörens yttrande fattar regionstyrelsens årligen beslut om verksamheten i av Region Kronoberg hel- och delägda aktiebolag under föregående kalenderår bedrivits i enlighet med fastställt ändamål och inom ramen för de kommunala befogenheterna.

Regiondirektörens yttrande och regionstyrelsens beslut behandlas senast på regionstyrelsens sammanträde i sepember året efter aktuellt verksamhetsår. Regionstyrelsens beslut lämnas som skriftlig information till regionfullmäktige.

Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-05-20 Sida 6 av 6 188 8 Reglemente för intern styrning och kontroll för Region Kronoberg 15RK820

189 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK820 Handläggare: Emma Stewén, Planeringsavdelningen Datum: 2015-05-13

Regionstyrelsen

Reglemente för intern styrning och kontroll för Region Kronoberg

Förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att fastställa reglemente för intern styrning och kontroll för Region Kronoberg.

Sammanfattning Mot bakgrund av bildande av Region Kronoberg föreslås revidering av Region Kronobergs reglemente för intern styrning och kontroll.

- Fastställda mål i budget och verksamhetsplan uppfylls. - Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m. - Ändamålsenliga och väl dokumenterade system och rutiner för styrning - En rättvisande och tillförlitlig redovisning och information om verksamheten - Säkerställande av att lagar, policyer, reglementen mm tillämpas - Skydd mot förluster eller förstörelse av Region Kronobergs tillgångar - Eliminering och upptäckt av allvarliga fel - Ge underlag för kontinuerliga förbättringar.

Martin Myrskog Ulrika J Gustafsson Regiondirektör Planeringsdirektör

Bilaga: Reglemente för intern styrning och kontroll för Region Kronoberg

Sida 1 av 1 190 Intern styrning och kontroll

Reglemente och tillämpningsanvisningar

Fastställs av regionfullmäktige 2015-06-17

6021bf5c-a27b-4c84-aa57- Sida 1 av 6 3cb2a86d3856.docx 191 REGION KRONOBERG

Innehåll

1 Inledning...... 3 1.1 Region Kronobergs interna kontroll och styrning ...... 3 1.2 Balanserad styrning...... 3 1.3 Syfte ...... 3 2 Intern styrning och kontroll utifrån roller och ansvar...... 3 2.1 Regionstyrelsens ansvar...... 4 Tillämpningsanvisningar ...... 4 2.2 Nämndernas ansvar...... 4 Tillämpningsanvisningar ...... 4 2.3 Regiondirektörens ansvar...... 5 Tillämpningsanvisningar ...... 5 2.4 Förvaltningsdirektörernas ansvar...... 5 Tillämpningsanvisningar ...... 5 2.5 Verksamhetschefernas och avdelningschefernas ansvar ...... 6 Tillämpningsanvisningar ...... 6 2.6 Medarbetarnas ansvar ...... 6

Sida 2 av 6 192 REGION KRONOBERG

1 Inledning Reglemente för intern kontroll och styrning beskriver fördelning av ansvar och hur reglementet ska tillämpas. Dessa tillämpningsanvisningar syftar till att i vissa avseenden förtydliga reglementet.

Som bilaga till detta dokument finns konkreta anvisningar för hur arbetet ska genomföras och följas upp.

1.1 Region Kronobergs interna kontroll och styrning Den interna kontrollen ska bygga på en helhetssyn avseende Region Kronobergs verksamhet och mål. Detta innebär att den interna kontrollen ska omfatta mål, strategier, styrning, uppföljning samt skydd av tillgångar. Inom dessa områden ska det finnas inbyggda kontroll- och uppföljningssystem som säkrar en effektiv förvaltning och förebygger allvarliga fel eller förluster. Intern kontroll och styrning är en process där den politiska ledningen, tjänstemannaledningen och övrig personal samverkar.

1.2 Balanserad styrning Region Kronobergs budget med tillhörande verksamhetsplaner bygger på modellen för balanserad styrning. Det innebär att processer för ledning och styrning – verksamhetsplanering, budgetprocess och intern kontroll – som initieras utifrån Region Kronobergs styrande dokument ska när så är möjligt samordnas för att uppnå maximal effektivitet och undvika parallellt arbete. Genom att samordna dessa processer utifrån de fyra perspektiven i balanserat styrkort – invånare, medarbetare, verksamhetsutveckling, ekonomi - kan effektivisering av hela styrprocessen uppnås.

1.3 Syfte Syftet med en god intern kontroll är att säkra en effektiv förvaltning och att undgå allvarliga fel. En god intern kontroll ska bidra till att ändamålsenligheten stärks och att verksamheten med invånarnas bästa för ögonen bedrivs effektivt och säkert.

Detta reglemente syftar till att säkerställa att regionstyrelsen, nämnderna, samt de majoritetsägda bolagens styrelser upprätthåller en god intern kontroll och styrning för att med rimlig grad säkerställa att följande uppnås:

 Fastställda mål i budget och verksamhetsplan uppfylls.  Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m.  Ändamålsenliga och väl dokumenterade system och rutiner för styrning  En rättvisande och tillförlitlig redovisning och information om verksamheten  Säkerställande av att lagar, policyer, reglementen mm tillämpas  Skydd mot förluster eller förstörelse av Region Kronobergs tillgångar  Eliminering och upptäckt av allvarliga fel  Ge underlag för kontinuerliga förbättringar.

2 Intern styrning och kontroll utifrån roller och ansvar Ansvaret för intern styrning och kontroll regleras i kommunallagen kap 6 och 9. Nedan beskrivs ansvar, roll och tillämpningsanvisningar för de olika nivåerna för intern kontroll.

Sida 3 av 6 193 REGION KRONOBERG

2.1 Regionstyrelsens ansvar Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll. Regionstyrelsen ansvarar för att:

 den interna kontrollen i Region Kronoberg är tillräcklig  utfärda anvisningar till nämnderna för upprättande av internkontrollplan och uppföljnings av densamma  upprätta intern kontrollplan för regionstyrelsens arbete

Tillämpningsanvisningar

Regionstyrelsen ska tillse att en intern kontrollorganisation upprättas i syfte att den utvecklas utifrån Region Kronobergs interna kontroll och styrning.

Regionstyrelsen ska årligen utfärda anvisningar till nämnderna. Anvisningarna innehåller en modell för utformning, riskbedömning, granskning och uppföljning av den interna kontrollen.

Den interna kontrollen ska löpande följas upp genom att internkontrollplaner fastställs varje år för styrelsen och nämnderna, samt genom att resultatet av uppföljningen rapporteras till styrelsen/nämnderna. Internkontrollplanerna ska årligen ses över med utgångspunkt från en riskbedömning.

Regionstyrelsen fastställer senast vid utfärdande av anvisningar för årsredovisning när rapport senast ska avlämnas. Rapporten ska innehålla omfattning av utförd uppföljning, utfallet och eventuellt vidtagna åtgärder. Rapporten ska också vid behov innehålla förslag på åtgärder för förbättring av rutiner. Allvarligare brott mot eller brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till regionstyrelsen.

Regionstyrelsen ska med utgångspunkt från regiondirektörens uppföljningsrapport utvärdera Region Kronobergs samlade system för intern kontroll. I de fall förbättringar behövs ska regionstyrelsen besluta om sådana förändringar. Regionstyrelsen ska även informera sig om hur den interna kontrollen fungerar i de av Region Kronoberg helägda och delägda bolagen.

2.2 Nämndernas ansvar

Nämnden ansvarar för att:

 den interna kontrollen inom respektive nämnds verksamhetsområde är tillräcklig  efter regionstyrelsens anvisningar upprätta intern kontrollplan för respektive nämnds verksamhetsområde samt årligen utvärdera planen och rapportera till regionstyrelsen  att regler och anvisningar för den interna kontrollen efterlevs

Tillämpningsanvisningar Nämnderna ska inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Respektive nämnd har

Sida 4 av 6 194 REGION KRONOBERG det yttersta ansvaret för en god intern kontroll d.v.s. att den interna kontrollen följs upp och att korrigeringsåtgärder vidtas.

Nämnderna ska årligen efter anvisningar från regionstyrelsen upprätta en internkontrollplan för sitt verksamhetsområde. Nämnden ska årligen upprätta en uppföljningsrapport av den interna kontrollen inom ramen för sitt verksamhetsområde. Rapporten ska innehålla omfattning av utförd uppföljning, utfallet och eventuellt vidtagna åtgärder. Rapporten ska också vid behov innehålla förslag på åtgärder för förbättring av rutiner. Allvarligare brott mot eller brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till nämnden och regionstyrelsen.

2.3 Regiondirektörens ansvar

Regiondirektören ansvar:

 Inför regionstyrelsen för att god intern kontroll upprätthålls.  För att en organisation för den interna kontrollen upprätthålls.  För att enhetligt arbetssätt tillämpas inom Region Kronoberg d.v.s. att det finns konkreta regler och anvisningar för den interna kontrollen.

Regiondirektören ska senast i samband med årsrapporten rapportera resultatet av granskningen av den interna kontrollen till regionstyrelsen. Rapporteringen ska samtidigt ske till regionens revisorer.

Tillämpningsanvisningar Regiondirektören ansvarar för att utforma en god intern kontroll. I detta ansvar ligger att, utifrån principerna för den interna kontrollen, vid behov utfärda regler och anvisningar för den interna kontrollens organisation, utformning och funktion.

Regiondirektören ska minst ha fastställt en rutin för:  Hur planering och rapportering av internkontrollsarbete ska gå till  Introduktion till nyanställd om vad intern kontroll innebär.

Regiondirektören rapporterar till regionstyrelsen som därmed blir slutlig adressat för merparten av den information som härrör från respektive verksamhetsområdes uppföljningsarbete.

2.4 Förvaltningsdirektörernas ansvar

Förvaltningsdirektörerna ansvarar för:

 att förslag till internkontrollplan upprättas enligt regionstyrelsens anvisningar  följa upp internkontrollplanen enligt regionstyrelsens anvisningar

Tillämpningsanvisningar Förvaltningsdirektörerna ansvarar för att minst en gång om året skriftligt rapportera till aktuell nämnd, samt ge en samlad bedömning av hur den interna kontrollen fungerar. Allvarligare brott mot den interna kontrollen rapporteras omedelbart till nämnden och regiondirektören.

Sida 5 av 6 195 REGION KRONOBERG

Denne ska som grund för sin styrning genomföra riskdömningar för sin verksamhet. Förvaltningsdirektörerna ska inom sitt verksamhetsområde tydliggöra ansvaret för den interna kontrollen och innebörden av denna. Förvaltningsdirektörerna ska också planera och prioritera arbetet med utveckling av rutiner för att stärka den interna kontrollen. Som grund för planering, prioritering och uppföljning av intern kontroll ska riskanalys göras.

2.5 Verksamhetschefernas och avdelningschefernas ansvar

De verksamhetsansvariga cheferna i organisationen ansvarar för att:

 den interna kontrollen inom respektive verksamhet och att fortlöpande rapportera brister till berörd direktör  tillämpa regler och anvisningar om intern kontroll  informera medarbetare om vad intern kontroll innebär för dem  verka för att medarbetare arbetar mot uppställda mål och att de arbetsmetoder som används bidrar till en god intern kontroll

Tillämpningsanvisningar Avsikten med den interna kontrollen är att eventuella tveksamheter eller direkta felaktigheter ska kunna undanröjas eller stoppas. Syftet med den omedelbara rapporteringen är att verksamhetschefer och avdelningschefer inom verksamheten omgående ska kunna vidta åtgärder för att komma tillrätta med de fel och brister som uppmärksammas. Fel och brister som noteras ska omedelbart bli föremål för utredning och dokumenteras. Brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till närmsta chef.

2.6 Medarbetarnas ansvar

Alla medarbetare är skyldiga att följa antagna regler och anvisningar i sin arbetsutövning. Brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till närmsta chef.

Sida 6 av 6 196 9 Förslag till reviderad budgetprocess för Region Kronobergs budget 2017 med flerårsplan 2018-2019 15RK947

197 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK947 Handläggare: Ulrika Gustafsson, Planeringsavdelningen Datum: 2015-05-03

Regionstyrelsen

Förslag till reviderad budgetprocess för Region Kronobergs budget 2017 med flerårsplan 2018-2019

Förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att fastställa budgetprocess för Region Kronobergs budget 2017 med flerårsplan 2018-2019 i enlighet med upprättad handling.

Föreslås att regionstyrelsen fastställer budgetprocess för beredning av Region Kronobergs budget i enlighet med upprättad handling att gälla från och med att arbetet med budget 2017 inleds.

Martin Myrskog Jens Karlsson Regiondirektör Ekonomidirektör

Bilaga: Förslag till process för beredning av budget och verksamhetsplan för Region Kronoberg 2017 och framåt - diskussionsunderlag

Sida 1 av 1 198 PM

2015-05-27 Region Kronoberg Planeringsavdelningen Ulrika J Gustafsson

Förslag till process för beredning av budget och verksamhetsplan för Region Kronoberg 2017 och framåt

1 Uppdrag Region Kronoberg bildades den 1 januari 2015. Under 2014 fastställde dåvarande landstingsfullmäktige och regionfullmäktige en sammanläggningsbudget för Region Kronoberg 2015. Under tidig vår 2015 påbörjades budgetprocessen inför 2016 för fastställande av uppdragsbudget i juni 2015, verksamhetsplaner i september/oktober 2015 samt beslut om finansiering i november 2015.

Regionstyrelsen har uppdragit åt regiondirektören att lämna förslag på reviderad budgetprocess för Region Kronoberg inför budget 2017, med flerårsplan.

2 Förutsättningar

2.1 Region Kronobergs politiska organisation Region Kronobergs politiska organisation är uppdelad på en regionstyrelse, fyra nämnder och en styrelse för Grimslövs folkhögskola. Förvaltningen speglar den politiska organisationen med en regionstab, avdelningar kopplade till respektive nämnd och en förvaltning kopplad till Grimslövs folkhögskola. Regionservice lyder direkt under regionstyrelsen.

2.2 Ansvar och befogenheter Regionstyrelsen ansvarar på fullmäktiges uppdrag för att verksamheten i Region Kronoberg bedrivs effektivt och i enlighet med policy, mål, program, reglementen och inom de ekonomiska ramar som fullmäktige har beslutat. Regionstyrelsen ska till regionfullmäktige upprätta förslag till budget, verksamhetsplan och finansplan för Region Kronoberg, samt utfärda anvisningar till nämnderna för upprättande av nämndernas förslag till verksamhetsplaner.

Nämnderna och Grimslövs folkhögskola ansvarar för att verksamheten inom nämndens ansvarsområde bedrivs effektivt och i enlighet med policy, mål, program, reglementen och inom de ekonomiska ramar som fullmäktige har beslutat. Nämnderna ansvarar för att verksamheten inom nämndens ansvarsområde bedrivs i enlighet med anvisningar och direktiv från regionstyrelse, samt efter regionstyrelsens anvisningar utarbeta förslag till verksamhetsplan för verksamheten inom nämndens ansvarsområde.

2.3 Balanserad styrning Budget och verksamhetsstyrning bygger på det balanserade styrkortet för att bredda fokus från ekonomi till övriga målområden. För att få en fokusering av hela organisationen används ett fåtal nyckelfaktorer. Budgeten beskrivs utifrån en

6bfb68be-7bfe-46c7-a842- Sida 1 av 6 17617e52a51f.docx 199 REGION KRONOBERG strategikarta som är uttryckt i det balanserade styrkortets fyra olika perspektiv. Perspektiven skapar en helhet där strategier och mål ger en tydlig koppling till den regionala utvecklingsstrategin och Region Kronobergs övergripande vision.

3 Förslag till reviderad budgetprocess och verksamhetsstyrning

3.1 Kännetecken för budgetprocess och verksamhetsstyrning Region Kronobergs budgetprocess kännetecknas av hög delaktighet och bra beslutsunderlag. Processen ska vara tydlig, enkel att förstå och ska utgå från en analys av omvärld, behov, ekonomi och verksamhet. Budget med tillhörande verksamhetsplaner:

 ger en strategisk inriktning i hela verksamheten  ger en tydlig bild av vart vi ska och  vad som krävs för att nå uppsatta mål  översätter våra mål i konkreta handlingsplaner  styr så att vi använder våra resurser rätt  styr så att vi följer upp våra strategier

3.2 Struktur för Region Kronobergs budget Regionfullmäktige fastställer rambudget med flerårsplan för Region Kronoberg med ekonomiska ramar för regionstyrelsen och nämnderna, samt Grimslövs folkhögskola.

Nämnderna och styrelserna upprättar därefter årliga verksamhetsplaner och budget för respektive styrelse/nämnd där nämndens eller styrelsens åtagande formuleras för att bidra till regionfullmäktiges mål med de resurser man har.

Styrelsernas och nämndernas budget och verksamhetsplaner är planeringsverktyg för det kommande verksamhetsåret. Varje nämnd och styrelse bryter ned regionfullmäktiges mål i verksamhetsmål som formuleras som vad nämnden/styrelsen ska uppnå under året.

Nämnder och styrelser bör även tillföra till sin verksamhetsplan sina egna unika mål. Varje nämnd och styrelse beaktar de övergripande målområdena i planeringen av sin verksamhet och bidrar till de mål som är meningsfulla ur ett regionövergripande perspektiv.

Nämndens verksamhet skall bedrivas inom befintlig budgetram. Inom driftramen har nämnden rätt att prioritera för att nå uppsatta resultatmål. Den budgeterade driftsramen ska hållas.

Sida 2 av 6 200 REGION KRONOBERG

3.3 Uppföljning av budget och verksamhetsplaner

3.3.1 Månadsrapporter Regionstyrelsen och nämnderna upprättar kortfattade ekonomiska månadsrapporter. Nämndernas månadsrapporter överlämnas till regionstyrelsen för information och eventuella åtgärdande. Styrtalen i regionstyrelsens och nämndernas verksamhetsplaner följs upp månadsvis.

3.3.2 Delårsrapporter Regionstyrelsen och nämnder upprättar två delårsrapporter under året. Nämndernas delårsrapport per mars månad innehåller en uppföljning av budget, verksamhetsplaner och styrtal med kommentarer fördelad på de fyra perspektiven i det balanserade styrkortet. Regionstyrelsens delårsrapport per mars ger en övergripande och samlad uppföljning av regionstyrelsens och nämndernas verksamhetsplan och styrtal fördelad på de fyra perspektiven i det balanserade styrkortet.

Delårsrapporten per augusti månad innehåller samma information som ovan, kompletterad med en redogörelse för sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av Region Kronobergs resultat eller ställning, och händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under rapportperioden eller efter dennas slut.

3.3.3 Avvikelser Innan nämnden tar ställning till månadsrapporter och delårsrapporter skall avvikelser i förhållande till budget och mål skriftligen förklaras av förvaltningsdirektörerna respektive regiondirektören. Detta är ett led i regionstyrelsens uppsiktsplikt över nämnderna.

I de fall månadsrapporten och delårsrapporten visar på prognostiserat underskott eller avvikelser i förhållande till budget ska nämnden vidta åtgärder för att nå ett budgeterat resultat. Förvaltningsdirektören respektive regiondirektören presentera förslag till åtgärder för nämnden/styrelsen. Dessa skall vara så utformade att nämnden, senast till utgången av innevarande budgetår åter når ett resultat i överensstämmelse med budget.

3.3.4 Årsredovisning Nämnderna och regionstyrelsen upprättar årsredovisningar utifrån de anvisningar som regionstyrelsen lämnar och enligt vad som anges i lagen om kommunal redovisning. Årsredovisningen innehåller resultatredovisning i form av måluppfyllelse redovisat enligt de fyra perspektiven i det balanserade styrkortet.

3.4 Förslag till budgetprocess

3.4.1 Politiska ledningens avsiktsförklaring Den politiska ledningen formulerar en långsiktig avsiktsförklaring för mandatperioden som ett underlag för budgetarbetet med flerårsplaner.

Avsiktsförklaringen formuleras i samband med det att regionfullmäktige fastställer budget i november det år då det nya regionfullmäktige tillträder.

Sida 3 av 6 201 REGION KRONOBERG

3.4.2 Dialogdag – budgetuppstart Den årliga budgetprocessen börjar med en dialogdag som syftar till att:

 Beskriva nuläge inom regionstyrelsens, nämndernas, folkhögskolans verksamheter och deras förutsättningar att bidra till regionfullmäktiges mål på ett tillfredsställande sätt.  Beskriva utmaningar inom regionstyrelsens, nämndernas, folkhögskolans verksamheter.  Beskriva önskat läge inom regionstyrelsens, nämndernas, folkhögskolans verksamheter.  Beskriva de preliminära ekonomiska ramarna, samt den preliminära finansieringen.  Budgetdialogen är en förebyggande del av regionstyrelsens uppsiktsplikt genom att tidigt identifiera risker som kan försvåra för nämnd att effektivt genomföra sitt uppdrag. Målgrupp:

 Regionstyrelsens arbetsutskott  Nämndernas presidier  En ledamot från de partier som ej finns representerade i arbetsutskottet eller nämndernas presidier (och som finns representerade i regionfullmäktige).  Regiondirektören, förvaltningsdirektörerna och stabsdirektörerna, chef regionservice, samt ev. övriga föredragande. Tidplan:

 Uppstart för budget föreslås äga rum i november månad. Underlag:

 Månadsrapporter och delårsrapport per augusti – vart är vi på väg?  Planeringsförutsättningar - demografisk och ekonomisk prognos.  Budgetpropositionen och skatteprognos.  Hel och delägda bolag – resultat av ägarsamråd

3.4.3 Dialogdagar - Årsredovisning Dialogdagar avseende årsredovisningar syftar till att ge regionstyrelsen och presidier i nämnder och styrelser en gemensam helhetsbild av årets bokslut och uppnådda resultat, uppföljning av regionfullmäktiges mål och styrtal, samt viktiga händelser under året samt viktiga framtidsfrågor. ”Dialogdagar Årsredovisning” är ett underlag för budgetarbetet med regionfullmäktiges budget.

Målgrupp:

Sida 4 av 6 202 REGION KRONOBERG

 Dialogdag Årsredovisning föreslås äga rum i mars månad. Underlag:

 Årsredovisning – hur blev det?

3.4.4 Budgetberedning Budgetberedningen är ett politiskt forum som syftar till att ta fram förslag till budget. Inför budgetberedningarna ska regiondirektören lämna ett tjänstemannaunderlag, med utgångspunkt ur den politiska ledningens avsiktsförklaring, innehållande planeringsförutsättningar för det kommande verksamhetsåret med flerårsplan.

Planeringsförutsättningarna är en del av det material som utgör grund för budgetberedning och verksamhetsplanering. Planeringsförutsättningar består av förra årets resultat genom årsredovisning, måluppfyllelse m.m. Därtill kommer ekonomiska och demografiska prognoser för det kommande året/åren.

Målgrupp:

 Regionstyrelsens arbetsutskott  Partiernas gruppledare  Regiondirektören och ekonomidirektören Tidplan:

 Budgetberedning äger rum mellan april- maj månad. Underlag:

 Planeringsförutsättningar, skatteprognoser.  Vårpropositionen

3.4.5 Fastställande av budget och verksamhetsplaner Regionfullmäktige fastställer en budget för Region Kronoberg i juni månad innan det år som budget avser, inklusive fastställande av driftsbudgetram, finansiering och ekonomisk resultat. Taxor, skattesats och avgifter fastställs i juni månad, bortsett från tandvårdstaxan. Tandvårdstaxan fastställs i november månad.

Regionfullmäktige fastställer i november månad en slutlig finansiering av budget för Region Kronoberg med hänsyn tagen till regeringens budgetproposition.

Nämnderna och styrelserna fastställer budget med verksamhetsplaner för respektive styrelse/nämnd där nämndens eller styrelsens åtagande formuleras för att bidra till regionfullmäktiges mål med de resurser som regionfullmäktige anslagit i rambudget. Regionstyrelsen, nämnderna och Grimslövs folkhögskola fastställer budget med verksamhetsplaner mellan september-oktober.

Sida 5 av 6 203 REGION KRONOBERG

Årscykel budgetprocess

Sida 6 av 6 204 10 Trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län 2015-2025 15RK312

205 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK312 Handläggare: Ann Mårtensson, Datum: 2015-05-27

Regionstyrelsen

Trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län 2015-2025

Förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att återremittera Trafikförsörjningsprogrammet med målsättningen att fastställa programmet vid regionfullmäktiges sammanträde i november 2015, att angränsande län ges möjlighet att remissbehandla programmet, att målformuleringarna arbetas om så att det tydliggörs hur dessa överensstämmer med måluppfyllelsen i den regionala utvecklingsstrategin, att diskussion förs med kommunerna (lämpligen på kommunalt forum) om på vilket sätt hållplatserna ska skötas framöver, kopplat till förslag i hållplatshandboken, att tydligare kostnadsredovisa förslag och målsättningar i programmet (t.ex att utbytespunkter ska vara åtgärdade 2025) samt att genomföra en avstämning av det fortsatta arbetet i regionstyrelsen under hösten 2015

Martin Myrskog Sara Nilsson Regiondirektör Tf regional utvecklingsdirektör

Bilaga: Trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län inkl bilagor

Sida 1 av 1 206

Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg 2015-2025

207 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

SAMMANFATTNING Region Kronoberg är regional kollektivtrafikmyndighet i Kronobergs län. Detta innebär politiskt och ekonomiskt ansvar för den samhällsfinansierade regionala kollektivtrafiken i länet. Trafikförsörjningsprogrammet ska identifiera behovet av kollektivtrafik inom länet och till viktiga resmål utanför länsgränsen för att kunna tillgodose en regional kollektivtrafik.

Trafikförsörjningsprogrammet ska utgå från den Regionala utvecklingsstrategin för Kronobergs län (RUS). Detta innebär att kollektivtrafikens strategiska inriktning bestäms av vilka mål och strategier som RUS pekar ut för Region Kronoberg. RUS är Trafikförsörjningsprogrammets styrdokument. Trafikförsörjningsprogrammet ska bidra till att uppfylla de målsättningar som formulerats i Kronoberg och därmed kopplas till den Regionala utvecklingsstrategin för Kronoberg, Länstransportplanen samt de regionala miljömålen för Kronobergs län och de kommunala översiktsplanerna. Trafikförsörjningsprogrammet har upprättats i samråd med berörda aktörer och ska revideras en gång per mandatperiod i enlighet med den Regionala utvecklingsstrategins lärandecykel.

Programmet har en målbild som sträcker sig till 2025: Gröna Kronoberg- Hållbar kollektivtrafik för alla. Målbilen är indelad i två områden: Resan skapar mervärde för alla vilket innebär att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig och attraktiv för alla oavsett kön, ålder, etnicitet, bakgrund, funktionsvariation. Kollektivtrafiken- en del av attraktiva livsmiljöer innebär att kollektivtrafiken ska samordnas med övrig samhällsplanering, skapa tillgänglighet till arbetsmarknad och service och samtidigt vara ekonomiskt och miljömässigt hållbar.

För att nå dessa mål finns ett antal mätbara mål, prioriteringar och åtgärder uppsatta. Målen är:

 Nöjd kund index (NKI) ska ligga över riksgenomsnittet.  Samtliga bytespunkter och hållplatser ska åtgärdas så att de, utifrån sin klassificering, uppfyller krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning  Samtliga bytespunkter och hållplatser i linjetrafik där resenärerna består av en hög andel barn- och ungdomar ska ha hög säkerhet  Marknadsandel ska vara 13,5% 2025.  Marknadsandelen ska vara 12,5% (delmål 2020)  Restidskvoten mellan för länet viktiga målpunkter ska minska i relation till bilen.  Alla fordon ska köras med förnyelsebara drivmedel 2020.  Självfinansieringsgraden för kollektivtrafiken ska ligga på 50 %.

Programmets innehåller förutom uppsatta mål, prioriteringar och åtgärder för kollektivtrafiken också en nulägesbild, riktlinjer för respektive trafikslag, avsnitt om ekonomi samt konsekvensanalys utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Till programmet hör två bilagor: Behovsanalys med underlagsmaterial samt Hållplatshandbok med tillgänglighetsplan.

208 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING ...... 2 1. OM TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAMMET ...... 5

1.1 RAMVERK ...... 6

1.2 TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM KRONOBERG 2025 ...... 7

1.3 ARBETSMETOD-DEN GRÖNA TRÅDEN ...... 8

2. NULÄGESANALYS ...... 15

2.1 KRONOBERGS RUMSLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR ...... 15

2.2 KOLLEKTIVTRAFIKENS MARKNADSANDEL ...... 20

2.3 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN ...... 21

2.4 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH UTMANINGAR KOPPLADE TILL KOLLEKTIVTRAFIKEN ...... 22

3. MÅLBILD ...... 26

3.1 TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAMMETS KOPPLING TILL DEN REGIONALA UTVECKLINGSSTRATEGIN ...... 26

3.2 TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAMMETS MÅLBILD: GRÖNA KRONOBERG-HÅLLBAR KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ALLA ...... 27

3.3 MÅLOMRÅDE: RESAN SKAPAR MERVÄRDE FÖR ALLA ...... 27

3.4 MÅLOMÅRDE: KOLLEKTIVTRAFIKEN - EN DEL AV ATTRAKTIVA LIVSMILJÖER ...... 30

3.5 SAMMANFATTNING KOLLEKTIVTRAFIKENS MÅLBILD ...... 34

4. RIKTLINJER FÖR OLIKA TRAFIKSLAG ...... 36

4.1 HÅLLPLATSER OCH BYTESPUNKTER ...... 36

4.2 STADSTRAFIK ...... 39

4.3 TÅGTRAFIK...... 40

4.4 REGIONAL BUSSTRAFIK ...... 41

4.5 SKOLSKJUTSTRAFIK ...... 42

4.6 KOMPLETTERINGSTRAFIK/NÄRTRAFIK...... 43

4.7 SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK ...... 44

4.8 FLYG OCH SNABBTÅG (SJ2000) ...... 44

4.9 KLASSIFICERING AV STRÅK ...... 45

5. EKONOMI ...... 49

5.1 SKATTEVÄXLING 2015 ...... 49

209 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

5.2 SUBVENTIONSGRAD ...... 49

5.3 KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER I LÄNSTRANSPORTPLANEN ...... 49

5.4 PRINCIP FÖR PRISSYSTEM ...... 50

5.5 SJÄLVFINANSIERINGSGRAD ...... 51

6. KONSEKVENSBEDÖMNING UTIFRÅN ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV ...... 54

6.1 KONSEKVENSER FÖR MÄNNISKOR, MILJÖ OCH EKONOMI ...... 54

7. LITTERATURFÖRTECKNING ...... 60 8. BILAGOR...... 61

210 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

1. OM TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAMMET

Kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att nå regional utveckling. Kronobergs län har en gles struktur varför det är viktigt att skapa en stark infrastruktur för att koppla samman länet, då det är främst i tätbefolkade områden den ekonomiska tillväxten har skett under de senaste decennierna.

Människor ska kunna bo och verka i hela Kronoberg och goda transportmöjligheter är en avgörande faktor för att främja den regionala rörligheten i en mer sammanbunden arbetsmarknad och därmed skapa en komplementär region.1 I takt med att allt fler jobb växer fram i länets urbana områden är det än viktigare att tillgodose att människor som bor utanför dessa områden kan bo kvar och samtidigt arbeta i en annan ort. En mer sammanbunden arbetsmarknad innebär således att arbetsgivarna i länet ökar möjligheterna till långsiktig kompetensförsörjning och för arbetstagarna vidgas den tillgängliga arbetsmarknaden.

Givet länets glesa struktur och industriella prägel, som medför många tunga transporter, är transportsektorn en källa till stora delar av länets klimatpåverkande utsläpp. Över tid har Kronoberg minskat de klimatpåverkande utsläppen främst genom att ställa om energisektorns produktion. Däremot kvarstår höga utsläpp från transportsektorn. För att skapa en miljömässigt hållbar region är ett ökat kollektivt resande, tillsammans med mer klimatvänliga bilar och andra samåkningslösningar, en avgörande utmaning för att minska länets samlade klimatpåverkande utsläpp och därmed bidra till uppfyllelsen av EU 2020- målen.

En effektiv och ändamålsenlig trafikförsörjning är, givet resonemanget ovan, ett av de främsta redskapen för att uppnå en hållbar regional utveckling. Trafikförsörjnings- programmet ska därför peka ut viktiga prioriteringar som kan bidra till en långsiktig regional utveckling i Kronobergs län. Uppdraget inbegriper allt från effektiva linjeläggningar till tillgänglighetsanpassade hållplatser. De sammantagna resultaten av insatserna ska bidra till att skapa ett grönt och hållbart Kronoberg, där människor kan bo och verka i hela regionen.

Målbilden som ska styra kollektivtrafikens utveckling mot 2025 är:

GRÖNA KRONOBERG 2025 - HÅLLBAR KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ALLA.

1 För mer information om begreppet komplementär region se s. 26

211 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

1.1 RAMVERK

KOLLEKTIVTRAFIKLAGEN Sedan den 1 januari 2012 gäller en ny kollektivtrafiklag i Sverige (SFS 2010:1065). Införandet av ny kollektivtrafiklag innebär att varje län ska ha en REGIONAL KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHET, härefter benämnd RKM Kronoberg, som ska upprätta ett trafikförsörjningsprogram, där den strategiska inriktningen och mål för kollektivtrafiken ska presenteras.

Kollektivtrafikens ansvar beträffande trafikförsörjningsprogrammet regleras i 2 kapitlet 8 § och 9 §. Detta innebär att RKM Kronoberg regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram ska fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken och att programmet ska uppdateras vid behov. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska upprättas efter samråd med motsvarande myndigheter i angränsande län. Samråd ska även ske med övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer. RKM Kronoberg fäster stor vikt vid att trafikförsörjningsprogrammet är väl förankrat i enlighet med lagen och enligt de samverkansformer kring kollektivtrafiken som kommunerna och regionen gemensamt utarbetat.

BEGREPP OCH REGELVERK

Regional kollektivtrafik Regional kollektivtrafik betyder enligt lagen all kollektivtrafik inom länet (både allmän och kommersiell trafik), samt trafik över länsgräns där det huvudsakliga resandet utgörs av vardagsresor, det vill säga den trafik som betjänar ett dagligt resande till arbete och studier.

Särskild kollektivtrafik Särskild kollektivtrafik betyder samhällsbetald trafik som inte är öppen för alla utan kräver någon form av tillstånd. Till särskild kollektivtrafik räknas färdtjänst, riksfärdtjänst, vissa sjukresor samt skolskjuts.

Trafikplikt Trafikplikten grundar sig på förhållandet att det offentliga har ett legitimt intresse av att kunna tillhandahålla kollektivtrafik, som kommersiella aktörer inte skulle erbjuda. Beslut om trafikplikt fattas således för sådan regional trafik som samhället avser ta ansvar för och teckna avtal om. Observera dock att RKM Kronoberg inte i någon särskild form behöver undersöka det kommersiella intresset eller visa att sådant intresse finns eller saknas för att ha rätt att organisera trafik.

Beslut om trafikplikt får endast fattas av den regionala Kollektivtrafikmyndigheten och får endast omfatta regional trafik. Alla beslut om trafikplikt ska kunna härledas ur det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Efter överenskommelse med en eller flera andra RKM får beslut om trafikplikt fattas för det gemensamma området. Beslutet ska visa utbudet i form av linjer och geografiskt område och innebär att myndigheten slår fast vilka krav, till exempel på kvalitet, omfattning eller prissättning, som ska uppfyllas avseende en viss trafik och ska fattas innan nytt anbudsförfarande påbörjas eller inför att nya avtal ska tecknas.

212 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

I Kronobergs län upphandlades ny trafik innan den nya kollektivtrafiklagen trädde i kraft. I sådana fall gäller särskilda övergångsbestämmelser. Dessa innebär i realiteten att beslut om trafikplikt inte behöver fattas retroaktivt för den nu pågående upphandlade trafiken i Kronoberg. Från 1 januari 2012 står det trafikföretag fritt att etablera kommersiell trafik genom anmälan till RKM Kronoberg. Detta gäller oberoende av om RKM Kronoberg har fattat beslut om trafikplikt eller ej.2

Marknadstillträde – Kommersiell trafik Från den 1 januari 2012 kan vilket kollektivtrafikföretag som helst starta och upphöra med trafik med 21 dagars varsel efter anmälan till RKM Kronoberg. Den kommersiella trafiken utgör i nuläget en i princip obefintlig del av det totala kollektivtrafikutbudet i Kronoberg.

RKM i Kronobergs län har en grundläggande positiv hållning till kommersiell trafik och ser den som ett värdefullt komplement till den upphandlade trafiken. Kronobergs struktur och den genomlysning av behov och utbud som genomförts visar emellertid inte på omfattande möjligheter att bedriva kollektivtrafik på kommersiella grunder i Kronobergs län. Etableringen av kommersiell trafik ska oaktat detta underlättas, bland annat genom tillgång till funktioner som gör att hela resan fungerar för resenären. Det handlar om tillgång till bytespunkter, informationssystem, biljettsamordning, marknadsföring, trafikledning, depåer med mera. Det är alltid resenären som ska vara i centrum när upphandlad och kommersiell trafik ska samverka och fungera bra tillsammans.

Tillsammans med myndigheterna i Region Kronobergs grannlän förs resonemang kring samsyn i denna fråga utifrån en strävan mot ett gemensamt förhållningssätt och likartade erbjudanden till den kommersiella trafiken. Målsättningen är att arbeta vidare med frågan under 2015.

1.2 TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM KRONOBERG 2025 Trafikförsörjningsprogrammet ska utgå från den Regionala utvecklingsstrategin för Kronobergs län (RUS). Detta innebär att kollektivtrafikens strategiska inriktning bestäms av vilka mål och strategier som RUS pekar ut för Region Kronoberg. RUS är Trafikförsörjningsprogrammets styrdokument. Trafikförsörjningsprogrammet ska bidra till att uppfylla de målsättningar som formulerats i Kronoberg och därmed kopplas till den Regionala utvecklingsstrategin för Kronoberg, Länstransportplanen samt de regionala miljömålen för Kronobergs län och de kommunala översiktsplanerna. Vägledande för Trafikförsörjningsprogrammet är också de nationella Transportpolitiska målen. Mot bakgrund av detta ska programmet visa utförarorganisationerna hur kollektivtrafiken ska

2 Under remissperioden kommer det tas fram en karta över var i länet det har beslutats om Trafikplikt.

213 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

utvecklas långsiktigt och strategiskt. Detta innebär att utförarorganisationerna ska använda Trafikförsörjningsprogrammets mål och insatsområden när kollektivtrafiken planeras.

Syftet med Trafikförsörjningsprogrammet är att identifiera behovet av kollektivtrafik inom länet och till viktiga resmål utanför länsgränsen samt beskriva det utbud av kollektivtrafik som förtroendevalda i Kronobergs län långsiktigt vill erbjuda medborgare och näringsliv. För att som medborgare i Region Kronoberg kunna göra rationella val i frågan om boendeort, arbetsställe och utbildningsort är det viktigt att veta den strategiska inriktningen och hur kollektivtrafiken ska utvecklas i regionen. Det handlar även om att näringslivet ska kunna se var lokalisering av företag kan ske på bästa sätt.

Trafikförsörjningsprogrammet ska påvisa förutsättningar och utmaningar för kollektivtrafik i Kronoberg oberoende av trafikslag. Beslut om kollektivtrafiken ska kunna tas mot bakgrund av de faktiska omständigheterna och behov som fastställs i programmet. Målbilden är inriktningen som ska styra kollektivtrafikens utveckling mot 2025.

 Utbudet ska beskrivas och planeras så att de olika trafikslagen samverkar med varandra och används på ett sätt så att de gör störst nytta.  Trafikförsörjningsprogrammet ska sätta upp tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning.  De mål som ingår i Trafikförsörjningsprogrammet ska följas upp årligen.

FRAMTAGANDEPROCESSEN Trafikförsörjningsprogrammet har tagits fram i samråd med kommuner, myndigheter och organisationer som har koppling till kollektivtrafikens utveckling. Befintliga nätverk för kollektivtrafikfrågor, där Trafikverket, Länsstyrelsen och de åtta kommunerna ingår, har använts som en plattform för processen. En blogg, WWW.RKMKRONOBERG.SE, har upprättats där information om processen kring framtagandet av programmet har kunnat följas av invånare och övriga intressenter. Remissversionen har funnits på bloggen under remisstiden med möjlighet för alla att lämna remissvar genom bloggen. Detta för att säkerhetsställa att processen är transparent och öppen. Processen har samordnats med framtagandet av den Regionala utvecklingsstrategin - Kronoberg 2025.

1.3 ARBETSMETOD-DEN GRÖNA TRÅDEN Den regionala utvecklingsstrategin Kronoberg 2025 är en strategi för utvecklingen av Kronobergs län - vad vi ska arbeta med och hur. ”Gröna tråden” är en arbetsmetod för att nå de regionala utvecklingsmålen. Syftet är hållbar regional utveckling, att Kronobergs län ska arbeta för en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov och att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurserna. Kommunerna och Region Kronoberg är viktiga plattformar för samhandling mellan många olika samhällsaktörer som var och en påverkar den hållbara utvecklingens tre dimensioner – den sociala, den ekonomiska och den ekologiska.

214 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

Kronoberg 2025 prioriterar utmaningsdriven regional utveckling som ett sätt att skapa hållbarhet. Det innebär att sätta utmaningarna i centrum och prioritera ett sektorsövergripande arbetssätt, istället för en självcentrerad och sektorbunden planering. Avsikten är att öppna upp för många olika intressenter att bidra till regional utveckling, beroende av vad som är relevant för en intressent att göra och samhandla kring. Intressenter kan då ta olika roller och ansvar i utvecklingsarbetet över tid och kliva in och kliva av utvecklingsprocesser beroende av vad utmaningen är och vilka resurser som krävs för att möta den. Det kräver ett målinriktat och processorienterat arbetssätt samt ett kompetent ledarskap.3

För att säkra Trafikförsörjningsprogrammets inriktning och prioriteringar används verktyg som förändringslogik, intressent- och konsekvensanalyser samt SMART:a mål. Prioriteringarna och målen i programmet är baserade på en nulägesanalys, vilket säkrar att de föreslagna prioriteringarna och målen har en grund i fakta. Förändringslogik används som ett verktyg för att synliggöra hur utmaningar, insatser och mål samspelar med varandra, för att se om det vi gör kommer att leda till samhällsförändring. På så vis skapas ett underlag för beslut och arbete med mål. Enkelt sagt handlar förändringslogik om att tydliggöra vad som ska förändras och hur det är tänkt att gå till, samt vilka resurser som finns tillgängliga för arbetet.

Modell för förändringslogik

Behovsanalyser kopplade till rumsliga förutsättningar och kollektivtrafik har tagits fram och jämförts med kollektivtrafikens nuläge. Detta för att tydliggöra var potential för kollektivtrafiken finns för kommersiella aktörer. Den starka stråkstrukturen i Kronoberg ligger till grund för åtgärderna som är utarbetade för kollektivtrafikens fortsatta utveckling.

AKTÖRER OCH INTRESSENTER En förutsättning för regionalt hållbar utveckling är samhandling, vilket innebär att det krävs fler än en intressent för att skapa den förändring som krävs för att nå målbilden. I upprättandet och genomförandet av Trafikförsörjningsprogrammet finns många aktörer inblandade, på lokal, regional och nationell nivå. Region Kronoberg har som mål att fortsätta

3 Läs mer i RUS Kronoberg 2025

215 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

utveckla redan etablerade samhandlingsformer. RKM Kronoberg har upprättat ett nätverk tillsammans med kommunerna, Trafikverket, Länsstyrelsen och Länstrafiken Kronoberg, där frågor som berör Infrastruktur och Kollektivtrafik diskuteras gemensamt. Detta är en viktig del i processen mot att nå samhandling och koppla Trafikförsörjningsprogrammet till andra viktiga strategiska dokument, lokalt, regionalt, nationellt och på EU-nivå.

Nedan följer en beskrivning av relevanta intressenter för samhandling.

Regionala Kollektivtrafikmyndigheten Region Kronoberg är regional Kollektivtrafikmyndighet (RKM) i Kronobergs län. RKMs uppgift är att se till att invånarna i länet har en god tillgång till kollektivtrafik och att kollektivtrafiken hela tiden utvecklas i enlighet med invånarnas resbehov och länets politiska målsättningar. I egenskap av styrelse för Region Kronoberg är det regionstyrelsen som ansvarar för Kollektivtrafikmyndigheten och på så sätt styrning och finansiering av den upphandlade trafiken. Den upphandlade trafiken sköts därefter politiskt av Trafiknämnden vars ansvar är den beslutade, upphandlade och finansierade trafiken. Trafiknämndens tjänstemannaorganisation är Länstrafiken Kronoberg.

Länstrafiken Kronoberg Länstrafiken Kronoberg har det övergripande ansvaret att utföra kollektivtrafiken i länet. I uppgiften ingår att samordna, planera, utveckla och marknadsföra kollektivtrafik och anropsstyrd trafik i länet.

Länstrafiken Kronoberg ansvarar även för samordning av andra trafikuppdrag efter särskild överenskommelse med respektive kommun eller landsting. Länstrafiken Kronobergs verksamhet innefattar:

 Linjelagd busstrafik i hela länet  Skolskjuts för sju kommuner  Färdtjänst i Alvesta, Lessebo, Ljungby, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö  Sjukresor i Kronobergs län  Kompletteringstrafik  Tågtrafik inom Öresundstågssystemet, Krösatåg och Pågatåg Länstrafiken Kronoberg omsätter ca 750 miljoner om året och genomför ca 10 miljoner resor om året. Den linjelagda busstrafiken är den största delen av verksamheten och den består av både regiontrafik och stadstrafik.

Ungefär hälften av Länstrafiken Kronobergs intäkter kommer från biljettintäkter och resten kommer från skattesubventioner.

Entreprenörer Länstrafiken Kronoberg kör inte själv bussar och tåg, utan all trafik utförs av fristående entreprenörer som upphandlas i konkurrens. 2014 körde sammanlagt 34 olika företag för Länstrafiken Kronoberg, cirka 350 fordon var upphandlade och de två största entreprenörerna var Bergkvarabuss och Grimslövsbuss.

216 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

Serviceresor Kronoberg Serviceresor Kronoberg kör färdtjänst i Alvesta, Lessebo, Ljungby, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö kommuner. Serviceresor kör även sjukresor inom länet. Resorna utförs av olika entreprenörer som kör med mindre fordon, så kallade servicefordon, speciellt anpassade för resenärer med funktionshinder.

Växjö Småland Airport Flygplatsen i Växjö, Växjö Småland Airport, ägs till 55 % av Region Kronoberg, 42 % av Växjö kommun samt 3 % av Alvesta kommun.

Kommunerna i Kronoberg Region Kronoberg består av 8 kommuner, Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö och Älmhult. Kommunerna spelar en viktig roll i arbetet med infrastruktur och kollektivtrafik och framtagandet av strategier och program. Gällande hållplatser och bytespunkter är det ett kommunalt ansvar i de fall Trafikverket inte ansvarar.

Trafikverket Region Syd Trafikverket Region Syd är Trafikverkets områdesindelning där Region Kronoberg ingår tillsammans med Skåne, Blekinge, Kalmar och Jönköping. Inom Trafikverket Region Syd finns olika nätverk där Region Kronoberg är delaktiga bl. a. inom kollektivtrafikfrågor, där de olika regionernas RKM samverkar. Detta nätverk är viktigt för att samhällsplaneringen sker i samverkan och är gränsöverskridande.

Samarbetspartners i närliggande regioner Samarbetet mellan de olika länens utförarorganisationer är viktigt och sker inom en rad olika områden, t.ex.:

 Öresundståg. Sex olika län samarbetar kring tågtrafiken. Västra Götaland, Halland, Skåne, Kronoberg, Kalmar och Blekinge.  Pågatåg och Krösatågsystem. Samarbete med Skåne, Jönköping, Kalmar, Blekinge.  Sydtaxa. Fokus på att ha samma regelverk samt adderad taxa för resor över länsgräns. Västra Götaland, Halland, Skåne, Kronoberg, Kalmar, Blekinge och Jönköping.  ASCAN, (Användarföreningen för taxesystem Scanpint ekonomisk förening) Omfattar Halland, Blekinge, Skåne, Jönköping och Kronoberg.

Universitet Linnéuniversitetet med sina lärosäten i Växjö och Kalmar är viktigt för regionens utveckling. Det är viktigt att tillvarata och att fortsätta att utveckla dialogen med universitetet kring kollektivtrafikåtgärder som kan påverka verksamheten.

Näringsliv Ett starkt näringsliv är viktigt för regionens utveckling. Näringslivet representeras i sakfrågor och genom regionens näringslivssamordning. Kollektivtrafiken är en förutsättning för var företag väljer att lokalisera sina verksamheter för att få störst tillgänglighet till arbetskraft och/eller kunder.

217 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

Intresseorganisationer Intresseorganisationer som t.ex. handikapporganisationerna ska vara delaktiga i kollektivtrafikens utveckling. Detta för att säkerhetsställa att kollektivtrafiken är jämlik och öppen för alla.

Invånare Som invånare ska det vara tryggt och säkert att resa med kollektivtrafik i Region Kronoberg. Oavsett om du bor, arbetar eller studerar i regionen ska resan vara en positiv upplevelse. Trafikförsörjningsprogrammet ska visa vilken tillgänglighet som finns i länet ur ett geografiskt perspektiv men också genom en tillgänglighetsplan säkerhetsställa att alla ska kunna åka med kollektivtrafiken, oberoende funktionsnedsättning.

Jämställdhets- och mångfaldsintegrering Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Jämställdhets- och mångfaldsintegrering är verktyg som används i alla led i beslutsfattandet och processerna för regionalt utvecklingsarbete - från formulering av utmaningar till utformande av aktiviteter, indikatorer och mål samt vid det operativa genomförandet. Utgångspunkten är att få syn på eventuella skillnader i utmaningar och behov mellan flickor och pojkar, kvinnor och män, för att på så sätt kunna rikta insatser till olika målgrupper.

Ett sätt att upptäcka skillnader mellan könen är att använda sig av könsuppdelad statistik. I arbetet med könsuppdelad statistik används det juridiska könet som indelningsgrund. Det är dock viktigt att understryka att människor tillhör flera sociala kategorier som samspelar med varandra. En kvinna eller en man har till exempel också en ålder, en etnicitet och en könsidentitet. När utvecklingsinsatser utformas är det viktigt att se till hur dessa faktorer samspelar. För Trafikförsörjningsprogrammet innebär jämställdhets- och mångfaldsintegrering t.ex. att analysera statistik över kvinnors och mäns resmönster och att använda analyserna i utvecklingen av kollektivtrafiken.

BARN- OCH UNGDOMSPERSPEKTIV Barn och ungdomar ska ges inflytande i frågor som berör dem. Barnets bästa ska komma i första hand vid alla slags åtgärder och beslut som berör barnet. I det regionala utvecklingsarbetet som rör barn och ungdomar ska dessa komma till tals, och prioriteringar ska göras utifrån vad som är barnens bästa.

218 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

Resenärsperspektivet Utvecklingen av kollektivtrafiken ska utgå från ett resenärsperspektiv. Nationell statistik från kollektivtrafikbarometern4 visar att yngre personer väljer kollektivtrafiken i högre grad än övriga. Dock minskar resandet i kollektivtrafiken redan i 20-årsåldern, vilket kan bero på att många slutar gymnasiet och påbörjar arbetslivet. Nästa större tapp inträffar i 25-årsåldern då de eftergymnasiala studierna är klara. Många skaffar barn i 25–30-årsåldern och det kan upplevas som komplicerat att åka kollektivt när barnen går på förskola och skola. För att bibehålla ungdomar i kollektivtrafiken även efter att de avslutat sin utbildning, behöver kollektivtrafiken fånga in ungdomars önskemål om en attraktiv kollektivtrafik.

Kvinnor reser kollektivt i större utsträckning än män men det är inte alltid som kollektivtrafikplanering tar hänsyn till var kvinnodominerade arbetsplatser och utbildningar finns.5 Fortfarande är mycket av planeringen fokuserad till industrier där fler män än kvinnor arbetar. Det är mindre vanligt att hänsyn tas till att kvinnor i större utsträckning lämnar och hämtar på förskola/skola. Detta innebär att kollektivtrafiken i vissa fall borde vara anpassad till tider och med hållplatslägen i nära anslutning till målpunkter för kvinnor. Behovet skiljer sig dock för olika åldersgrupper och bakgrunder. Högutbildade är mer benägna att pendla långt. Det beror bland annat på att det ger bättre ekonomisk utdelning. Forskning visar att män pendlar längre och därmed använder transportsystemet i större utsträckning, dock inte kollektivtrafiken. Kvinnor har mindre och fler arbetsmarknadsregioner och pendlar därmed kortare sträckor och i större grad med kollektivtrafik.

Att öka sitt pendlingsavstånd ökar också urvalet av välbetalda jobb. Utvecklingen från år 2002 till 2011 visar dock att skillnaden i pendlingsavstånd och därmed antal arbetsmarknadsregioner mellan män och kvinnor har minskat.6 För att säkerhetsställa en jämställd kollektivtrafik behöver analyser av kvinnors och mäns behov i kollektivtrafiken göras.

I dag är knappt 16 % av Sveriges befolkning födda i ett annat land.7 I Kronoberg utgjorde detta knappt 13,5% av den totala befolkningen på drygt 183 000. Det har gjorts få analyser om nyanländas behov av kollektivtrafik. Forskning pekar dock på att många nyanlända upplever otrygghet i kollektivtrafiksituationer. De har också sämre möjlighet till resor med personbil i och med att körkortsinnehav och fordonsinnehav är många gånger lägre i denna del av befolkningen. Utlandsfödda kvinnor har i mindre utsträckning körkort än utlandsfödda män.8 Många nyanlända svenskar är därför hänvisade till kollektivtrafiken. Detta ställer krav på en kollektivtrafik som uppfyller nyanlända kvinnor och mäns behov att ta sig till och från

4 Kollektivtrafikbarometern 2013 5 Genusperspektiv på utveckling av kollektivtrafik, 2011 6 Trafikanalys:2014 7 SCB 2014 8 Utlandsföddas mobilitet och resvanor i svensk trafikmiljö, VTI: 2006

219 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

arbete och utbildning, både i fråga om viktiga målpunkter men också att informationen är tydlig och på fler språk än svenska.

220 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

2. NULÄGESANALYS En regions territoriella förutsättningar utgör en ram för regionens handlingsutrymme. Avstånd, infrastruktur, naturmiljöer, naturtillgångar och relationer till andra administrativa enheter, utgör väsentliga strukturer som både möjliggör och begränsar utvecklingsarbetet. En till ytan liten och tätbefolkad region med flera städer, har i allt väsentligt andra förutsättningar än en till ytan stor region med låg befolkningstäthet och endast en större stad.

I detta kapitel följer en sammanfattande beskrivning av Kronobergs rumsliga förutsättningar och demografiska utveckling. Syftet är att visa vilka förutsättningar och utmaningar kollektivtrafiken har i Kronobergs län.

2.1 KRONOBERGS RUMSLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR Kronoberg består av åtta kommuner och tre arbetsmarknadsregioner. Växjö är den mest befolkningstäta arbetsmarknadsregionen i länet, i vilken kommunerna Växjö, Alvesta, Tingsryd, Uppvidinge samt Lessebo ingår. Näst störst, utifrån befolkningsmängd, är Ljungby arbetsmarknadsregion som består av Ljungby- och Markaryds kommuner. Minst är Älmhults arbetsmarknadsregion, vilken urskiljer sig från de övriga genom att även inbegripa Osby kommun i Skåne län.

KRONOBERG- EN STARK STRÅKSTRUKTUR Kronobergs län är glesbefolkat, 2013 bodde det 22,2 inv./km2 och tillsammans med övriga län i Småland har länet den mest utpräglade glesheten i de södra delarna av Sverige. I regionen finns en europaväg och åtta riksvägar. Europavägen är länets mest trafikerade och sträcker sig genom Markaryd och Ljungby. Att regionens största stad Växjö utgör en central knutpunkt har under lång tid kännetecknat regionen. Det starkaste trafikstråket i regionen sträcker sig mellan Ljungby, Alvesta och Växjö, och stora delar av de inomregionala pendlingsrörelserna sker i relation till Växjö. De större trafikstråken präglar hur befolkningen lever och verkar i regionen. Ungefär 87 % av länets befolkning bor utmed stråken.

221 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

Karta Kronobergs stråk

KRONOBERG - BRA LÄGE I SÖDRA SVERIGE Med grannlän i nord, väst, öst och syd är Kronobergs län inplacerat i ett interregionalt sammanhang med stor strategisk betydelse. Närmsta större städer är Karlskrona, Kalmar, Jönköping, Halmstad, Lund och Malmö. Störst pendlingsrörelser, i rangordning, sker i relation till Skåne-, Jönköpings-, Kalmar-, Blekinge-, Stockholms samt Hallands län. Alla åtta kommuner i länet angränsar till ett annat län, och inpendlingen till länet är av stor betydelse för näringslivets arbetskraftsförsörjning.

Pendlingsnetto är ett mått som visar vilken betydelse ett län eller en kommun har för sitt omland dvs. närområde. Kronoberg är ett av fyra län i riket som har ett positivt pendlingsnetto (fler inpendlare än utpendlare). Relativt sett har endast Stockholm ett högre netto och sedan 1990-talet har inpendlingen till Kronoberg från andra län nästan fördubblats och utpendlingen till andra län från Kronoberg har ökat med 33,7 %. Totalt har de interregionala pendlingsrörelserna sedan 1990 ökat med 58 %.

Sex av länets åtta kommuner har ett positivt utomregionalt pendlingsnetto (fler från andra regioner pendlar in än vad kommuninvånarna pendlar ut), med endast Lessebo och Alvesta kommuner med ett negativt pendlingsnetto. Kommunerna Älmhult och Markaryd har det högsta nettot och tillsammans med Växjö står de tre kommunerna för 83 % av länets positiva pendlingsnetto. De utomregionala förbindelserna, här förstått som totala pendlingsrörelser med kommuner utanför länet, har mellan 2000-2012 ökat i samtliga kommuner. För några av länets kommuner är de utomregionala förbindelserna särskilt viktiga.

År 2012 utgjorde de utomregionala pendlingsrörelserna av den totala pendlingen 72 % i Markaryds kommun, 62 % i Älmhults kommun, 51 % i Ljungby kommun, 48 %, i Tingsryds kommun, 45 % i Uppvidinge kommun, 29 % i Alvesta kommun och 15 % i Lessebo kommun. Alvesta och Lessebo kommuner urskilde sig således relativt markant från övriga.

222 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

14000

12000

10000

8000

6000

4000

2000

0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Utomregional inpendling Utomregional utpendling Inomregional pendling

Diagram: Utom- och inomregional pendling, 2000-2012, Kronobergs län

EN ARBETSMARKNADSREGION Pendlingsresorna inom regionen har en stark centrering till Växjö och under 2012 skedde 81 % av de inomregionala pendlingsresorna i relation till Växjö kommun. Antalet pendlingsrörelser mellan Växjö och övriga kommuner i länet har mellan 2000-2012 ökat med 29 %. Även pendlingsrörelserna mellan övriga kommuner i länet har under samma tidsperiod ökat med 25 %. Sett till det totala antalet inomregionala pendlingsrörelser har de under perioden ökat mest i kommunerna Uppvidinge, Ljungby samt Älmhult. Om utpendlingen från kommunerna Älmhult och Ljungby fortsätter att öka i samma takt som under de senaste åren kommer de att upphöra som centrum för en arbetsmarknadsregion och istället uppgå i Växjö arbetsmarknadsregion. För en regional utveckling är en ökad rörlighet positiv då det minskar risken för sårbarhet, kommunerna har olika styrkor och kompletterar varandra med olika branschspecialiseringar. För en ökad rörlighet krävs en kollektivtrafik som binder samman länets orter inomregionalt samt interregionalt.

PENDLINGSMÖNSTER Totalt, oberoende av trafikslag, arbetspendlade 20,7 % av den sysselsatta nattbefolkningen i Kronobergs län under 2012. Av de som bodde i Kronobergs län och arbetspendlade till ett annat län under 2012 var 63 % män, och av de inomregionala arbetspendlarna var 55 % män. Könsförhållandet såg likadant ut vad gäller de som arbetspendlade in till Kronobergs län under 2012, även i denna grupp utgjordes 63 % av män. Av de sysselsatta kvinnorna i länet under samma år arbetspendlade 19 %, motsvarande frekvens för männen var 23 %.

Pendlingsfrekvensen är högre hos yngre personer. 2012 arbetspendlade 25 % av den sysselsatta nattbefolkningen i åldersgruppen 20-29 år medan motsvarande siffra för åldersgruppen 30-64 år var 20 %. Samma mönster återfinns sett till olika utbildningsgrupper, 2012 pendlade 24 % av den sysselsatta nattbefolkningen med en eftergymnasial utbildning, men endast 19 % av dem med en gymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå.

223 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

Att kvinnor pendlar i lägre utsträckning än män har flera olika delförklaringar, men en avgörande faktor är att kvinnor i långt högre utsträckning än män arbetar deltid inom den offentliga sektorn, vars arbetsmarknad ofta finns representerad i den aktuella boendeorten. Männen i länet arbetar däremot i högre utsträckning heltid inom den privata sektorn, och rör sig oftare över kommungräns till jobbet. En heltidsanställning ökar incitamenten för att pendla, då restid med påföljande tidsförlust vägs gentemot vilka ekonomiska intäkter som arbetet genererar. Då deltid är betydligt vanligare inom kvinnodominerade branscher minskar incitamenten för att pendla. Detta hör också samman med att kvinnor i högre utsträckning arbetar deltid och tar ett större ansvar i hemmet än män. Vid planering av infrastruktur och kollektivtrafik innebär detta även att ett genusperspektiv kan appliceras på skötseln av vägnätet och prioritering i kollektivtrafiksystemet.

60,0%

50,0% Diagram: Andel av den sysselsatta 40,0% nattbefolkningen som arbetspendlar över kommungräns 2012. 30,0%

20,0%

10,0%

0,0% Riket Skåne län Örebro län Örebro län Kalmar Uppsala län Uppsala Blekinge län Dalarnas län Dalarnas Hallands län Hallands Gotlands län Gotlands Jämtlands län Jämtlands Värmlands län Gävleborgs län Gävleborgs Jönköpings län Jönköpings Kronobergs län Kronobergs Stockholms län Stockholms Norrbottens län Norrbottens Västerbottens län Västerbottens Östergötlands län Östergötlands Västmanlands län Västmanlands Södermanlands län Västernorrlands län Västernorrlands Västra Götalands län Västra Götalands

FORTSATT LÅG RÖRLIGHET I KRONOBERG Trots en ökad rörlighet på länets arbetsmarknad är den aggregerade rörligheten på länets arbetsmarknad, jämfört med övriga län, låg. I regioner med en hög befolkningskoncentration är arbetspendling över kommungräns betydligt vanligare än vad som är fallet i Kronobergs län. Det råder stora skillnader i pendlingsintensiteten mellan de olika kommunerna i länet.9 Även om frekvensen generellt ökat är det endast två kommuner i länet, Lessebo och Alvesta, som kan benämnas pendlingskommuner, och främst har rörligheten ökat i de kommuner

9 För mer information se bilaga 1, Behovsanalys Trafikförsörjningsprogrammet

224 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

som ingår i Växjö arbetsmarknadsregion, däremot är intensiteten fortfarande låg i Markaryd, Älmhult och Ljungby. Andelen pendlare av den sysselsatta nattbefolkningen har mellan 2000-2012 ökat mest i kommunerna Lessebo, Uppvidinge samt Alvesta.

Karta: Pendlingsflöden i Kronobergs län och dess omnejd

SERVICE OCH UTBILDNING I Kronobergs län finns många mindre orter. Vid val av bostadsort är orternas tillgång till skola och annan service en viktig parameter. Grundskolor finns i ett stort antal orter varav många ligger längs de utpekade stråken. Gymnasieskolor finns i kommunernas huvudorter, förutom i Alvesta och Lessebo där eleverna i första hand pendlar till Växjö. Linnéuniversitetet, som ligger i Växjö och Kalmar, är av mycket stor betydelse för hela regionens utveckling och en viktig målpunkt för alla kommunerna i länet. Större centrum med ett bredare utbud finns enbart i Växjö, Älmhult och Ljungby.

Ett mer glesbefolkat län har generellt sett inneburit en minskad tillgång till service på landsbygden. På nationell nivå har antalet dagligvarubutiker i landet minskat med över 25 % sedan mitten av 1990-talet. Främst är det mindre butiker på landsbygd som har försvunnit. I Kronobergs län har utvecklingen följt samma mönster. År 2013 hade över 7 000 invånare i länet mer än 10 km till närmsta dagligvarubutik. Med hänsyn till befolknings- och näringslivsmässiga förutsättningar är den generella servicetillgången tillfredsställande, men enstaka nedläggningar kan i framtiden orsaka en betydande nedgång i tillgänglighet. Redan idag finns glesbefolkade områden i länet med en långt lägre servicegrad än vad som är fallet inom mer tätbefolkade områden.

NATURMILJÖ OCH FRILUFTSLIV Ur naturmiljöperspektiv finns ett antal dokumenterade naturområden med höga värden (natura 2000, naturreservat och riksintresse för naturmiljö) inom Kronoberg läns gränser. Ur

225 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

ett besöksperspektiv bedöms riksintresseområdena Möckelnområdet och Åsnenområdet inneha ett stort värde. Åsnen blir också nationalpark år 2016. Områdena ligger längs med väg 23, söder om Växjö och mellan väg 23 och väg 27, söder om Växjö.

I Kronobergs län finns också fyra riksintressen för friluftsliv. Till dessa hör, förutom Möckelnområdet och Åsnen, Bolmenområdet som ligger i anslutning till väg 25 väster om Ljungby. Sjöns betydelse för turismen är stor. Här finns många aktiviteter och sevärdheter, vilket gör att Bolmenområdet är populärt för sommarturister. Vidösternområdet ligger längs med E4 och området har stora värden. Turistverksamheten är relativt utbyggd i dessa områden och riksintresseområdena har bl.a. ett värdefullt fågelliv, vilket gör att många fågelskådare söker sig hit.

KULTURMILJÖ Inom Kronobergs län finns ett antal riksintresseområden för kulturmiljö. Ett exempel på riksintresse som kan vara intressant ur ett turism- och besöksperspektiv är ”Huseby- Skatelöv”. Området ligger längs med väg 23 ca 2 mil öster om Alvesta och 2 mil söder om Växjö. På Huseby bruk arrangeras varje år nordens största julmässa med över 30 000 besökare.

STÖRRE BESÖKSMÅL Det utan jämförelse största enskilda besöksmålet i länet är IKEA i Älmhult. Som största stad inom ett ganska stort område och med bl.a. Linnéuniversitetet är antalet besökare i Växjö också förhållandevis stort. I övrigt är besöksnäringen framför allt knuten till natur- och kulturmiljön på landsbygden, inklusive glasbruken i den östra delen av länet. Den absolut största andelen turister kommer från utlandet, till skillnad från turisterna på Öland och västkusten. Många kommer hit för att fiska i regionens många sjöar och vattendrag.

2.2 KOLLEKTIVTRAFIKENS MARKNADSANDEL

Kollektivtrafikens totala marknadsandel i Kronoberg var 2013 10,24 %. Marknadsandelen beräknas som andelen resor med kollektivtrafik, linjelagd buss, spårvagn, tunnelbana, pendeltåg, tåg och båt och Taxi. Den samlade kollektivtrafikbranschen har med start 2009 kommit överens om att ange marknadsandelar som andelar av motorburna resor. Detta för att visa riktningen för kollektivtrafikens utveckling och kunna jämföra på nationell nivå. Nedan diagram visar utvecklingen för Kronobergs län från 2009 till 2013.

226 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

Marknadsandel Kronoberg

11,6 11,4 9,9 10,24 Utvecklingen för kollektivtrafikens marknadsandel 7,7 i Kronoberg sedan 2009. (Källa: Kollektivtrafikbarometern 2013)

2009 2010 2011 2012 2013 ÅR

Marknadsandel

JÄMFÖRELSE MED ÖVRIGA LÄN I Sverige är kollektivtrafikens marknadsandel i genomsnitt 26 %. Andelen varierar mellan 8 % (Dalarnas län) och 50 % (Stockholms län). Hälften av länen har en andel mellan 11 och 15 %. Det län som har den högsta marknadsandelen är alltså Stockholms län. Därefter kommer Västra Götalands län, Skåne län och Uppsala län med en marknadsandel på mellan 24 och 27 %. De län som har lägst marknadsandel är Dalarnas län, Gotlands län, Västernorrlands län, Kalmar län och Norrbottens län, alla med en marknadsandel under 11 %.10.

2.3 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Kollektivtrafikbarometern är en landsomfattande attityd- och resvaneundersökning som genomförs av landets kollektivtrafikföretag genom Svensk Kollektivtrafik. Sedan ett antal år är Länstrafiken Kronoberg med i Kollektivtrafikbarometerns undersökningar.

RESANDESTATISTIK 8,2 % av alla resor sker med kollektivtrafik i Kronobergs län. Kvinnor reser i något större - utsträckning kollektivt än män; av de som säger sig vara regelbundna resenärer i kollektivtrafiken är drygt sex av tio kvinnor. Yngre personers resor utgörs i stor utsträckning av kollektivtrafik, men redan från 20 års ålder ökar andelen resor med bil.

Två tredjedelar av alla resor sker med förare i bil. I åldern 26-64 år används bilen för drygt sju av tio resor. Dryga sju av tio resor görs av förare i bil i gruppen 45-75 år. Kronobergaren

10 Öppna Jämförelser, SKL, 2014

227 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

reser framförallt till arbetet och för dagliga inköp vilket innebär att drygt en tredjedel av alla resor är till arbetet. I kollektivtrafiken är de vanligaste ärenden arbete och skola.

2013 var fördelningen av resors längd i kilometer i princip desamma oavsett färdmedel, förutom cykel, moped/MC och gång, där majoriteten av resorna är fem kilometer eller kortare. Dock har resandet ökat i kollektivtrafiken när det gäller resor i sträckan 1-5 km, från 12,3 % 2012 till 17,1 % 2013.

Drygt hälften av alla resor är mellan 1,1-5 km långa. De motoriserade resorna är lika långa i kilometer oavsett färdmedel, men restiden i kollektivtrafiken är längre. Nästan 60 % av alla resor som görs med bil, är 20 minuter eller kortare. Kvinnor har en något större andel korta resor jämfört med män. Drygt 7 % av alla resor under 1 km görs med bil. Inom kollektivtrafiken ligger motsvarade siffra på 0,9 %.

NÖJDKUNDINDEX (NKI) LÄNSTRAFIKEN KRONOBERG NKI ligger på 62 % i Kronobergs län för år 2013, vilket är en minskning på 3 procentenheter jämfört med år 2012. Länstrafiken Kronoberg ligger strax över riket i genomsnitt, som ligger på 61 %. Både allmänhet och kunder är nöjda med sin senaste resa. Däremot är nöjdheten med Länstrafiken Kronoberg som trafikhuvudman lägre, vilket tyder på ett image-eller statusproblem. Andel resenärer som är nöjda med sin senaste resa har dock ökat med 3 procentenheter sedan 2012 och ligger på 81 %.

När det gäller hur prisvärt det är att resa med Länstrafiken Kronoberg har nöjdheten ökat bland resenärerna med 2 procentenheter från 49 % 2012 till 51 % 2013. Riket ligger på 44 %.

Resenärer tycker att det är lätt att få information. Nöjdheten 2013 hos Länstrafiken Kronobergs kunder ligger på 80 %, vilket är en ökning med 6 procentenheter jämfört med 2012. Ett tapp på 5 procentenheter när det gäller huruvida det är enkelt att köpa biljetter och kort skedde 2013 jämfört med föregående år. Värdet ligger dock fortfarande 15 procentenheter över riket.

Nöjdheten i stadstrafiken ligger kvar på samma nivå som 2012 men ökar i regiontrafiken under samma period.

2.4 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH UTMANINGAR KOPPLADE TILL KOLLEKTIVTRAFIKEN

Nedan följer en beskrivning av utmaningarna som utgör grunden för målbilden och åtgärderna i programmet.

URBANISERINGEN EN UTMANING Under de senaste decennierna har den demografiska utvecklingen i Kronoberg, både inom- och utomregionalt, präglats av en stark urbaniseringsvåg och en ökad flyttintensitet. Utvecklingen har medfört regionala obalanser och utflyttningen till större städer är hög. Det negativa inrikes flyttnettot har emellertid under 2000-talet kompenserats med ett positivt utrikes flyttnetto.

228 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

Kronoberg har till ytan stora delar landsbygd. Under de senaste decennierna lever emellertid en allt större andel av länets befolkning i tätorter, parallellt som antalet invånare på landsbygden minskar. Den alltmer tilltagande urbaniseringen har gjort tydliga avtryck även i Kronobergs län. Länets befolkningsutveckling under 1990-2013 har präglats av stora asymmetrier mellan kommunerna. I de mindre kommunerna, Tingsryd, Lessebo, Uppvidinge och Markaryd, har befolkningsantalet minskat med 10 % eller mer. I länets mellanstora kommuner, Alvesta, Älmhult och Ljungby, har utvecklingen varit mer stabil. Men det är i Växjö kommun som länets befolkningstillväxt har skett. Under drygt tre decennier har antalet invånare i kommunen ökat med drygt 23 %, vilket är i nivå med Linköping- och Uppsala kommuner. Tillväxten i Växjö kommun har delvis skett på bekostnad av länets övriga kommunerna. Utvecklingen har medfört att mellan 1990-2013 har andelen av länets befolkning som bor i Växjö kommun ökat från 39 procent till 46 procent. Om samma genomsnittliga ökningstakt håller i sig kommer över hälften av länets befolkning att bo i Växjö under senare delen av 2020-talet.11

Den ökade urbaniseringen ställer höga krav på en kollektivtrafik som är flexibel men samtidigt strategiskt långsiktig. För kollektivtrafiken innebär det att planera utifrån olika kontexter och målgrupper, för att skapa en attraktiv kollektivtrafik som kan möjliggöra en regionförstoring i Kronoberg.

TILLGÄNGLIGHET OCH SÄKERHET I KOLLEKTIVTRAFIKEN I Region Kronoberg ökade tillgängligheten till kollektivtrafiken väsentligt när nya bussar togs i bruk sommaren 2013. Samtliga stads- och regionbussar är utrustade med ramp för att underlätta av- och påstigning. Dock finns en hel del utmaningar vad gäller tillgänglighetsanpassning av bytespunkter och hållplatser. En förutsättning för ett lyckat resultat är att det finns ett ”Hela Resan”- perspektiv i vårt och våra samhandlingspartners synsätt. Hållplatsernas utformning är en viktig del i detta arbete. Många hållplatser är redan tillgänglighetsanpassade men samtidigt har kraven successivt höjts.

Det finns grupper i samhället med särskilda behov som pga. individuella omständigheter är beroende av en funktionell och tillgänglig infrastruktur och kollektivtrafik. Barn och ungdomar har inte möjligheten att ta sig fram i eget fordon och är därför hänvisade till cykel och kollektivtrafik när målsman inte har möjlighet att köra. Det är viktigt att miljön vid busshållplatser och bytespunkter är utformad så att barn och unga kan ta sig fram på ett tryggt och säkert sätt i trafiken. Denna grupps behov är också inriktat på att samhället tillgodoser transporter till och från utbildning. Äldre och personer med funktionsnedsättning

11 För mer information om länets utmaningar se RUS 2025

229 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

har behov som ställer krav på en trygg, säker och tillgänglig kollektivtrafik, oavsett mobilitetsnedsättning.

Nyanlända svenskar har i stor utsträckning inte tillgång till bil eller ekonomisk möjlighet att ta körkort. För att en hållbar utveckling ska vara möjlig krävs att dessa grupper upplever sig inkluderade i samhället och har möjlighet att ta sig till och från utbildning, arbete, sjukvård och sociala aktiviteter. Ett jämställt transportsystem som planeras utifrån både män och kvinnors lika rättigheter är en viktig del. Genom att förbättra infrastrukturen och kollektivtrafiken och göra den tillgänglig för alla, oavsett ålder, kön, födelseland och funktionsnedsättning, skapas en social inkludering och en ekonomisk utveckling som bidrar till tillväxt och som motverkar utanförskap.

KOLLEKTIVTRAFIKENS ROLL I SAMHÄLLSPLANERINGEN BEHÖVER STÄRKAS För att säkerhetsställa en hållbar kollektivtrafik för alla måste resenärens behov vara i centrum i planering och genomförande. Det krävs att hela resan är trafikslagsövergripande och sammanhängande så att resenären ska känna trygghet och få en positiv upplevelse av den kollektiva resan, oavsett ålder, kön, nationalitet eller funktionsnedsättning. En viktig utmaning för Kronoberg och kollektivtrafiken är att möjliggöra för att utgå från ett ”hela- resan perspektiv” där samhällsplaneringen mellan kommunal, regional och nationell nivå samverkar.

KOLLEKTIVTRAFIKENS ATTRAKTIVITET BEHÖVER STÄRKAS Kollektivtrafiken har generellt en låg marknadsandel och behöver nå ut till fler grupper för att den ska kunna öka. Kollektivtrafiken har generellt blivit dyrare i hela landet. För att en hållbar kollektivtrafik ska tillgodoses är det viktigt att hänsyn tas till alla grupper i samhället och att samhällsekonomiska analyser görs vid eventuella prishöjningar av biljetter. Priserna för kollektivtrafiken måste ligga på en nivå som gör den attraktiv i förhållande till den egna bilen. De senaste tio åren har priserna för ett 30-dagars länskort ökat med ungefär 40 procent i snitt i landet. Prisökningen är alltså långt större än inflationen och kan motverka en större övergång till kollektivtrafik.

HÖG BILANVÄNDNING I KRONOBERG Idag är bilanvändningen hög i Kronoberg. Internationella transportlänkar är grundläggande för att en region ska engageras i globala handelsnätverk. Medverkan i globala logistiknätverk är viktigt för att attrahera utländska investerare och skapa ett positivt näringsliv i regionen. Strategiska internationella länkar är därför viktiga för den ekonomiska utvecklingen av Kronoberg som region. Ett näringsliv utan förbindelser med den internationella marknaden har i dag svårigheter att växa. Den geografiska positionen är därför viktig för tillgängligheten till den globala handelsmarknaden. Men också i syfte att attrahera kompetent arbetskraft krävs god tillgänglighet. Detta är något som måste tas hänsyn till vid planering av kollektivtrafik i länet. Det finns potential att öka kollektivtrafikens attraktivitet för länets näringsliv.

Utifrån ovan nämnda har följande utmaningar formulerats:

230 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

1. Länets glesa struktur skapar inom vissa områden, särskilt landsbygden, låg tillgänglighet

2. Personer med funktionsnedsättning har idag en begränsad tillgänglighet till håll- platser och bytespunkter

3. Det finns osäkerhetsfaktorer vad gäller trafiksäkerhet på hållplatser och bytespunkter som används av många barn och ungdomar

4. Kollektivtrafiken har inte en tydlig roll i övrig samhällsplanering 5. Kollektivtrafiken har en relativt låg marknadsandel och når inte ut till alla grupper 6. Bilanvändningen och den genomsnittliga körsträckan i länet är hög

231 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

3. MÅLBILD

3.1 TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAMMETS KOPPLING TILL DEN REGIONALA UTVECKLINGSSTRATEGIN Trafikförsörjningsprogrammet ska stärka utvecklingen i den riktning som regionen har beslutat genom den Regionala utvecklingsstrategin Kronoberg 2025. Detta innebär att formulering av mål och val av inriktning baseras på målbilden som finns i RUS:

KRONOBERG VÄXER I ÖPPNA OCH HÅLLBARA LIVSMILJÖER MED FÖRNYELSEFÖRMÅGA – GRÖNA KRONOBERG.

RUS målbild är uppdelad i två gränsöverskridande områden:

1 Kronoberg växer i öppna och hållbara livsmiljöer

2 Kronoberg växer av en cirkulär ekonomi med förnyelseförmåga

Trafikförsörjningsprogrammet resurssätter främst område 1, vilken innebär prioriteringar kring den fysiska och rumsliga strukturen i regionen.

MÅL I RUS RUS har också ett antal mätbara mål kopplade till respektive område. Trafikförsörjningsprogrammet är främst inriktat på att bidra till uppfyllande av följande mål:

 Klimatpåverkan ska minska

Mellan 1990-2025 ska minskningen av klimatpåverkande utsläpp i länet vara den största i riket

PRIORITERINGAR I RUS RUS 2025 innefattar fyra olika prioriteringar varav Trafikförsörjningsprogrammet främst resurssätter prioriteringen:

 Att utveckla platser, orter och regioner som kompletterar och drar nytta av varandra

Denna prioritering innebär att platser, orter, städer och regioner kompletterar varandra. En komplementär strategi innebär att dessa förhåller sig till varandra på ett synergiskapande sätt och bildar en komplementär region med flera nischade kärnor. De olika orterna i och utanför länet kompletterar redan varandra på olika sätt. Såväl Kronobergs län som ”storregionen” länet ligger i är redan idag flerkärnig, eller komplementär. Genom att arbeta komplementärt kan effektiviseringar och fördelar skapas i strategiska samarbeten vad bl.a. gäller policyinsatser och förvaltning. På så vis kan regionen skapa en mer balanserad regional utveckling med minskad dominans och minskad koncentration.

232 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

Kronobergstriangeln är benämningen på de tre funktionella arbetsmarknadsregionerna i Kronoberg. Dessa är Växjö (Alvesta, Lessebo, Uppvidinge och Tingsryd) Ljungby (Markaryd) och Älmhult (Älmhult-Osby). De har flera kompletterande tätorter inom näravstånd. Här finns funktionella samband som kan förstärkas på ett proaktivt sätt.

Delregionerna kan dra nytta av och komplettera regionens starka stråkstruktur i planeringen av trafik, infrastruktur och bebyggelse. Det innebär också att dra fördel av de tillväxtförstärkande krafterna i regionen, i synnerhet med Växjö som tillväxtmotor. Prioriteringen innebär således att stärka både sambanden i länet och inom delregionerna, inklusive de delar som sträcker sig in i grannlänen. Med andra ord kan länet utvecklas som en komplementär region i sin helhet och kan samtidigt innehålla tydliga delregioner.

3.2 TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAMMETS MÅLBILD: GRÖNA KRONOBERG- HÅLLBAR KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ALLA Gröna Kronoberg - Hållbar kollektivtrafik för alla, är RKM Kronobergs målbild för kollektivtrafikens utveckling mot 2025. Målbilden är uppdelad i två målområden: Resan skapar mervärde för alla och Kollektivtrafiken- en del av attraktiva livsmiljöer. Inom respektive område finns ett antal mätbara mål som visar på att utvecklingen går i rätt riktning. Varje område är också nedbrutet i prioriteringar och åtgärder som kräver samhandling mellan olika aktörer. Konkret innebär målbilden Gröna Kronoberg - Hållbar kollektivtrafik för alla att arbetet för att utveckla kollektivtrafiken i Kronobergs län ska gå i linje med nedan resonemang.

3.3 MÅLOMRÅDE: RESAN SKAPAR MERVÄRDE FÖR ALLA Detta målområde innebär att kollektivtrafiken ska vara attraktivt i så stor utsträckning som det är möjligt för alla. En attraktiv kollektivtrafik är en förutsättning för att fler ska välja att resa kollektivt. För en attraktiv kollektivtrafik är tillgänglighet viktigt. Tillgänglighet definieras här utifrån både geografisk tillgänglighet12 - nåbarhet, och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. En attraktiv kollektivtrafik ska också få fler att välja att resa kollektivt framför att använda bilen. För att möjliggöra detta krävs att kollektivtrafiken är trafikslagsövergripande och kopplas till cykel som komplement. En kollektivtrafik som skapar mervärde för alla kännetecknas av:

Kollektivtrafiken ska vara trafikslagsövergripande

12 Geografisk tillgänglighet definieras av hur nåbar en plats är via trafiksystemet samt vilket utbud som nås från en viss plats.

233 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

Grundläggande för en god kollektivtrafik som tillgodoser samhällets behov och är attraktiv, är att den är trafikslagsövergripande. Detta innebär att kollektivtrafiken ska genomsyras av ett ”hela-resan perspektiv” där alla trafikslag räknas in - tåg, buss, båt, taxi, flyg samt gång och cykel. Konkret handlar det om smart infrastruktur som gör att människor kan ta sig till och från hållplatser och bytespunkter i länet till större målpunkter och noder intraregionalt och internationellt. Kollektivtrafiken ska också planeras utifrån ett resenärsperspektiv för att ta hänsyn till olika gruppers villkor och behov.

Tillgänglighetsanpassade bussar och hållplatser/bytespunkter Kriterierna för ett tillgänglighetsanpassat fordon är att det ska vara utrustat med ramp eller lift, audiovisuellt utrop och rullstolsplats. Alla tre kriterierna måste vara uppfyllda. Andel tillgänglighetsanpassade bussar i Kronobergs län är 100 % sedan den nya trafiken startade 2013. I Sverige var andelen i genomsnitt 61 % 2012.

Om ett hela-resan-perspektiv ska anläggas bör också hållplatsernas och bytespunkternas tillgänglighetsanpassning undersökas, samt hur vägen till och från dessa är utformade. Vid en tillgänglighetsanpassning av hållplatser och bytespunkter gynnas inte bara personer med funktionsnedsättning utan även personer som reser med tunga väskor, barnvagnar, barn och sällanresenärer. Ansvaret för dessa frågor delar de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och de trafikupphandlande bolagen med bl.a. Trafikverket, kommunerna och fastighetsägarna.13

Innovation och tekniska lösningar I kollektivtrafiksammanhang är det oftast målpunkten som räknas eftersom resan i sig inte har något egenvärde. Med nya tekniska lösningar kan detta ändras och framtidens kollektivtrafik kan bli något mer än en resa.

RKM Kronoberg anser det vara viktigt att nya innovationer och tekniska lösningar finns med som en viktig aspekt inför upphandling av ny trafik. Nya tekniska lösningar och innovationer kan innebära att fler kan arbetspendla och nyttja den tiden som resan tar för att göra ärenden som annars hade tagit en del av fritiden. Det kan också innebära smart infrastruktur, som nya IT-lösningar, i syfte att förenkla för resenären att köpa en resa eller hålla sig uppdaterad om kollektivtrafiken i realtid.

Pendlarparkeringar med realtidsuppdateringar av busstrafiken skulle kunna underlätta för pendlare och göra kollektivtrafiken till ett tryggt och säkert val. Smart infrastruktur är också ett exempel på hur en attraktiv kollektivtrafik kan kopplas samman med andra samhällstjänster, som t.ex. busstationer med laddningsstationer för cyklar och bilar eller möjligheter att låsa barnvagnar i skydd för väder. Det är viktigt att göra kvalitetsförbättringar

13 Öppna Jämförelser, SKL, 2014

234 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

för att locka fler att resa kollektivt. Detta ställer också krav på en marknadsföring som tar hänsyn till nya innovativa idéer och möjligheter. Inför upphandlingar ska innovation vara en viktig aspekt att ta hänsyn till gällande tekniska lösningar som gör kollektivtrafiken mer attraktiv för resenären och som har fokus på miljöeffektiva fordon.

Cykel som transportmedel RKM Kronoberg har valt att redovisa cykel som transportmedel och som ett viktigt komplement till kollektivtrafiken och dess utveckling. En resa med kollektivtrafiken inleds alltid med en annan kortare eller längre resa för att nå hållplats eller resecentrum. Vanligtvis sker den inledande resan till fots eller med cykel. För att planera för hela resan är det därför viktigt att underlätta för kombinerade resor med gång, cykel och kollektivtrafik. Cykel är också ett viktigt komplement till kollektivtrafiken i tätorterna. Cykelresenären är dessutom en flitig så kallad växlare, som skiftar transportalternativ ganska ofta och då både till buss och bil.

För att åstadkomma en attraktiv kollektivtrafik som skapar mervärde för alla krävs att kollektivtrafiken är:

 Jämställd och inkluderande  Tillgänglig för alla  Långsiktig och pålitlig  Attraktiv och nyskapande  Trafikslagsövergripande

UTMANINGAR MÅLOMRÅDET BEMÖTER  Kollektivtrafiken har en relativt låg marknadsandel och når inte ut till alla grupper  Personer med funktionsnedsättning har idag en begränsad tillgänglighet till hållplatser och bytespunkter  Det finns osäkerhetsfaktorer vad gäller trafiksäkerhet på hållplatser och bytespunkter som används av många barn och ungdomar

MÅL 2025  Nöjd Kund Index (NKI) ska ligga över riksgenomsnittet  Samtliga bytespunkter och hållplatser ska åtgärdas så att de, utifrån sin kategorisering, uppfyller krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning  Samtliga bytespunkter och hållplatser i linjetrafik där resenärerna består av en hög andel barn- och ungdomar ska ha hög säkerhet

3.3.1 ÅTGÄRDER INOM MÅLOMÅRDET ”RESAN SKAPAR MERVÄRDE FÖR ALLA” Nedan presenteras åtgärder som syftar till att bemöta utmaningarna inom målområdet och bidra till att uppfylla områdets mål.

ÅTGÄRD: UTVECKLA HELA-RESAN OCH PLANERING UR ETT RESENÄRSPERSPEKTIV

235 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

 Målen i Trafikförsörjningsprogrammet ska årligen följas upp genom utförarorganisationernas verksamhetsplaner  Kollektivtrafiken ska planeras utifrån långsiktiga strategier  Analysera olika gruppers villkor och behov inför trafikplanering  Trafikplaneringen ska i ökad grad fungera som ett system snarare än som enskilda linjer och avgångar  Utveckla arbetet för ett sammanhållet biljett- och taxesystem  Främja nya satsningar av samhällsaktörer kring samåkning

ÅTGÄRD: CYKEL SOM KOMPLEMENT  Utforma säkra och trygga cykelvägar till centrala bytespunkterna i länets tätorter och till bytespunkter med många resenärer  Varje resecentrum, bytespunkter och hållplatser med många resenärer, ska utrustas med väl upplysta cykelparkeringsplatser under tak med goda möjligheter till fastlåsning av cyklar 14  Utveckla möjligheten att medta cykel i kollektivtrafik i stadstrafik  Upprätta en länsgemensam plan för utbyggnad av pendelparkeringar med god cykelparkeringsmöjlighet i regionen

ÅTGÄRD: TILLGÄNGLIGA OCH SÄKRA HÅLLPLATSER OCH BYTESPUNKTER  Fortsatt tillgänglighetsanpassning av busshållplatser och bytespunkter  Avlägsna eller ersätt undermåliga, osäkra eller dåligt fungerande väderskydd senast 2017  Fortsatt dialog om möjligheter till extern finansiering av tillgänglighetsanpassning  Genomföra åtgärder enligt Hållplatshandbok med tillgänglighetsplan  Genomför säkerhetshöjande åtgärder vid hållplatser och bytespunkter där resenärerna består av en hög andel barn och ungdomar

3.4 MÅLOMÅRDE: KOLLEKTIVTRAFIKEN - EN DEL AV ATTRAKTIVA LIVSMILJÖER Detta målområde innebär att kollektivtrafiken ska samordnas med övrig samhällsplanering, skapa tillgänglighet till arbetsmarknad och service och samtidigt vara ekonomiskt och miljömässigt hållbar. Var bebyggelsen ligger och vilken infrastruktur och trafik som finns påverkar i stor utsträckning människors dagliga val av resor och livsval om jobb, utbildning och boplats. En kollektivtrafik som är en del av attraktiva livsmiljöer kännetecknas av:

14 Se Hållplatshandbok Bilaga 2.

236 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

Kollektivtrafiken ska samordnas med övrig samhällsplanering Kollektivtrafiken är idag endast delvis samordnad med övrig samhällsplanering. Nya bostäder, handel och verksamheter efterfrågas och planeras både i lägen nära befintlig kollektivtrafik och i lägen där det idag inte går att skapa kollektivtrafik som är attraktiv och resurseffektiv. Bebyggelse i lägen utan attraktiv och resurseffektiv kollektivtrafik bidrar i betydligt mindre grad till att stärka den regionala tillgängligheten, arbetsmarknadsvidgningen, tillväxten och hållbarheten. För att skapa en attraktiv och resurseffektiv kollektivtrafik krävs en samordnad planering och en stark koppling mellan det strategiska arbetet på den regionala nivån och kommunernas fysiska planering.

Regionala kollektivtrafikmyndigheten och Region Kronobergs roll är att säkerhetsställa en långsiktig kollektivtrafik och skapa en tydlig regional grundstruktur för kollektivtrafiken. Staten har i uppdrag att genom Trafikverket säkerhetsställa att en god infrastruktur finns tillgänglig och att satsningar görs utifrån ett samhällsperspektiv. Kommunerna har en nyckelroll eftersom ansvaret för den fysiska planeringen och gaturummets utformning finns på den lokala nivån. Gatunätets utformning är avgörande för vilken framkomlighet och turtäthet som kollektivtrafiken får. Varje kommun är ålagd att ta fram en översiktsplan vilken behandlar mark-vattenanvändning och strategisk inriktning för bostadsförsörjning.

Målsättning är att hanteringen av planer som påverkar kollektivtrafiken följer rutiner som bidrar till ett mer sektorsövergripande arbetssätt. För att nya områden ska kollektivtrafikeras eller befintlig trafik utökas, krävs att hållbarhet, säkerhet och ekonomi kan uppfyllas.

Kollektivtrafiken ska vara gränsöverskridande Det är lika viktigt att kunna ta sig inom regionen som till angränsande regioner och viktiga noder i andra städer. Samarbete mellan regionerna är därför av stor vikt för att kunna skapa en kollektivtrafik som är enkel, attraktiv, trygg och pålitlig för resenären. RKM Kronoberg har tillsammans med angränsande läns regionala kollektivtrafikmyndigheter i uppdrag att se till att resenären inte ska behöva påverkas av de administrativa indelningarna. Ett gränsöverskridande samarbete är viktigt med utgångspunkt från medborgarnas resbehov men också från ett samhällsekonomiskt perspektiv. Invånarna i regionen som bor på gränsen till andra regioner ska ha möjlighet att välja serviceutbudet som är närmast boendeorten, även om det finns på andra sidan länsgränsen. Detta innebär att samarbete ska ske mellan RKM Kronoberg och närliggande regioners RKM.

UTMANINGAR MÅLOMRÅDET BEMÖTER  Kollektivtrafiken har en relativt låg marknadsandel och når inte ut till alla grupper  Länets glesa struktur skapar inom vissa områden, särskilt på landsbygden, låg tillgänglighet  Kollektivtrafiken har inte en tydlig roll i övrig samhällsplanering  Bilanvändningen och den genomsnittliga körsträckan i länet är hög

237 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

MÅL 2025  Marknadsandel ska vara 13,5 %15 år 2025  Marknadsandelen ska vara 12,5% år (delmål 2020)  Alla fordon ska köras med förnyelsebara drivmedel16  Självfinansieringsgraden ska vara minst 50 %17

 Restidskvoten mellan för länet viktiga målpunkter ska minska i relation till bilen18

3.4.1 ÅTGÄRDER INOM MÅLOMRÅDET KOLLEKTIVTRAFIKEN- EN DEL AV ATTRAKTIVA LIVSMILJÖER Nedan presenteras åtgärder som syftar till att bemöta utmaningarna inom målområdet och bidra till att uppfylla områdets mål.

ÅTGÄRD: SAMORDNAD PLANERING FÖR BEBYGGELSEUTVECKLING OCH KOLLEKTIVTRAFIKFÖRSÖRJNING  Utveckla en arena för dialog kring kollektivtrafik och planhantering  Bebyggelseplaneringen bör i startskedet se till kollektivtrafikens behov och förutsättningar  RKM Kronoberg och Länstrafiken Kronoberg ska tillhandahålla och utveckla metoder för inhämtning och kvalitetssäkring av statistik  Vid framtagande av nya detaljplaner bör hänsyn tas till hållplatsernas läge och utformning

För att säkerhetsställa en hållbar kollektivtrafik bör följande tas i beaktande vid hantering av kommunala planer som påverkar kollektivtrafiken: Inför programsamråd bör det finnas ett förslag till linjesträckning, hållplatslägen och belysning av effekter (KTG), resor per invånare, tillgänglighet för olika grupper. Det bör göras ett val av alternativ för kollektivtrafiken inför programsamråd och om flera alternativ

15 För mer information om marknadsandelen och de ekonomiska konsekvenserna det medför se kap. 6.1 16 Sedan 2013 framförs alla bussar i kollektivtrafiken av förnyelsebart drivmedel 17 Självfinansieringsgraden anges som trafikintäkternas del av trafikkostnaderna.

18 Restidskvot är förhållandet mellan restid för kollektivtrafik jämfört med bil i en bestämd reserelation. Beräknas som den totala tiden för förflyttningen, dvs. inklusive gångtid till hållplats etc.

238 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

kvarstår bör de som är robusta (om hållplatser kan placeras där i alla alternativ) pekas ut men samtidigt bör varje alternativ som finns kvar beskrivas tydligt.

Inför programantagande bör hållplatstyper (exakta lägen a och b lägen, väderskydd) GC- säkring av korsningspunkter tas i beaktning. Av korsningstyperna ska framgå hur framkomligheten för kollektivtrafiken påverkas.

Under detaljplaneprocessen bör en löpande genomgång av hur långt exploateringarna har kommit samt aktiv diskussion kring ny trafik föras. Detta ska samtidigt kopplas till den årliga verksamhetsplanen för infrastrukturinvesteringar i Länstransportplanen, vilken regionen har som uppdrag att upprätta.

Fortsatt samarbete kring bebyggelseutveckling och kollektivtrafikförsörjning är prioriterat arbete. Vid översiktsplanering är det önskvärt om dialog kring kollektivtrafikens utveckling i kommunen förs.

ÅTGÄRD: UTVECKLA NÄRTRAFIK TILL OMRÅDEN SOM IDAG HAR LÅG TÄCKNINGSGRAD  Ta fram en strategi för närtrafiken samt fördjupade stråkanalyser  Utveckla möjligheter att ta sig till och från olika besöksmål i regionen under turistsäsong.  Utveckla samarbetet över länsgränsen kopplat till närtrafiken.

ÅTGÄRD: UTVECKLA STRÅKSTRUKTUREN  Förlägg merparten av resurserna och satsningarna för kollektivtrafiken till viktiga strategiska stråk  Utveckla tillgängligheten till viktiga målpunkter. så som sjukhus, utbildningsinstitutioner och arbetsplatser  Analysera utbudet av kollektivtrafik i områden där migrationsverket har sina boendeplaceringar.  Stråkstrukturen ska användas i analyser vid bostadsplanering.  Uppdatera grundutbudet för de mindre orterna.  Ta fram fördjupade stråkanalyser för varje enskilt stråk i regionen.  Förvalta och utveckla tidigare satsningar som har gjorts på tåg- och busstrafik

ÅTGÄRD: UTVECKLA SAMHANDLING MELLAN LÄNEN  Utveckla samarbetet mellan RKM Kronoberg och närliggande regioners RKM för att underlätta för resande över länsgränsen.

239 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

3.5 SAMMANFATTNING KOLLEKTIVTRAFIKENS MÅLBILD

Bilden nedan beskriver hur utmaningar, åtgärder och mål i Trafikförsörjningsprogrammet hänger samman med varandra och med målen i den Regionala utvecklingsstrategin

Utmaning Åtgärder Mål i TFP Mål i RUS

Bilanvändningen och Cykel som komplement  NKI ska ligga över den genom-snittliga riksgenomsnittet. körsträckan i länet är Utveckla Hela-Resan hög och planering ur ett  Samtliga bytespunkter

resenärsperspektiv och hållplatser ska åtgärdas så att de, Kollektivtrafiken har Tillgängliga och säkra utifrån sin en relativt låg Hållplatser och kategorisering, marknadsandel och bytespunkter når inte ut till alla uppfyller krav på grupper Utveckla närtrafik till tillgänglighet för områden som idag har personer med Klimatpåverkan låg täckningsgrad funktionsnedsättning Länets glesa struktur ska minska skapar inom vissa Utveckla  Samtliga bytespunkter områden, särskilt Mellan 1990- stråkstrukturen och hållplatser i landsbygden, låg linjetrafik där 2025 ska tillgänglighet Utveckla samhandling resenärerna består av minskningen av mellan länen en hög andel barn- och klimatpåverkande Kollektivtrafikens roll ungdomar ska ha hög utsläpp i länet i Samordnad planering säkerhet vara den största i samhällsplaneringen för riket bebyggelseutveckling  Marknadsandel ska vara och 13,5% 2025. kollektivtrafikförsörjning

 Marknadsandelen ska Personer med Hållbar kollektivtrafik vara 12,5% 2020. funktionsnedsättning (Delmål) har idag en begränsad till-  Restidskvoten mellan gänglighet till håll- för länet viktiga platser och bytes- målpunkter ska minska i punkter relation till bilen. Det finns  Alla Fordon ska köras osäkerhetsfaktorer med förnyelsebara vad gäller drivmedel 2020. trafiksäkerhet på hållplatser och  Självfinansieringsgraden bytespunkter som för kollektivtrafiken ska används av många ligga på 50 %. barn och ungdomar

240 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

3.5.1 KOLLEKTIVTRAFIKENS SAMHÄLLSEFFEKTER

Kollektivtrafiken ska anses vara ett medel mot att nå positiva samhällseffekter i regionen. 19 Sammanfattningsvis bidrar satsningarna och åtgärderna på kollektivtrafiken till: • Att Kronoberg blir en mer attraktiv region att bo och verka i • Att växande lokala, regionala och interregionala resbehov tillgodoses • En sammanhållen region avseende boende, arbete och utbildning • Ökad tillgänglighet, rörlighet och sysselsättning • Att tillväxten i tillväxtmotorerna sprids till andra delar av regionen, Kronobergstriangeln binds samman • Stora positiva effekter på miljön, ökad trafiksäkerhet samt minskad trängsel och bättre framkomlighet för trafiken i stort • Balans mellan olika befolkningsgrupper oavsett ålder och ekonomiska förutsättningar • Stärkta samband med grannregionerna • Bidra till att målen i RUS uppnås • Förbättrade förbindelser med omvärlden genom bättre tillgänglighet till den långväga kollektivtrafiken och flygplatser

19 För mer information om kollektivtrafikens samhällseffekter se kap.6

241 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

4. RIKTLINJER FÖR OLIKA TRAFIKSLAG Detta kapitel beskriver Kronobergs kollektivtrafik: resurser, ansvar och riktlinjer med utgångspunkt i trafikslag och system. I Kronoberg finns kollektivtrafik i form av tågtrafik, busstrafik både regional och stadstrafik i Växjö stad Älmhult samt flyg. Hållplatserna och bytespunkterna är en viktig del av kollektivtrafikens infrastruktur.

4.1 HÅLLPLATSER OCH BYTESPUNKTER I Kronoberg finns cirka 3 000 bytespunkter av olika standard och med mycket varierande antal påstigande. Hållplatsens utformning och lokalisering har stor betydelse för resenärerna och kan i hög grad påverka valet av färdmedel. Tillsammans med åtgärder som ökad punktlighet, större trafikutbud och snabbare resor, kan hållplatsens utformning hjälpa till att skapa en attraktiv och effektiv kollektivtrafik.

242 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

Det konkreta ansvaret för bytespunkter och hållplatser beror på vem som är väghållare. Länstrafiken Kronoberg ansvarar alltid för hållplatstoppar och information, utom i de fall detta ansvar är Trafikverkets, i regel på tågstationer. Kommunerna ansvarar för anläggande, drift och underhåll av bytespunkter på de vägar och gator de själva ansvarar för. Trafikverket ansvarar för anläggande, drift och underhåll av bytespunkter på det statliga vägnätet. Markägare/Vägsamfällighet ansvarar för anläggande, drift och underhåll vid enskilda vägar.

Hållplatsdel Ansvaret omfattar Ansvar vid Ansvar vid statligt vägnät kommunalt vägnät

Körytor, markytor Renhållning, snöröjning, Trafikverket Kommunen halkbekämpning, underhåll

Planteringar, pendlarparkering, Renhållning, skötsel och Trafikverket Kommunen allmän belysning underhåll

Äldre väderskydd Renhållning, skötsel och Kommunen Kommunen underhåll

Glasväderskydd Renhållning, skötsel och Kommunen Kommunen underhåll

Fristående möbler och bänkar Renhållning, skötsel och Kommunen Kommunen underhåll

Informationsbärare Renhållning, skötsel och Länstrafiken Länstrafiken underhåll

Anslutande gång- och cykelväg Renhållning, snöröjning, drift Trafikverket Kommunen och underhåll

RIKTLINJE Det är viktigt att platsen där man väntar upplevs som säker och trygg för alla resenärer, vana eller ovana, med eller utan funktionsnedsättning. God tillgänglighet innebär också att man som resenär ska kunna nå bytespunkten på ett säkert och bra sätt. Andra viktiga faktorer är att det ska gå att parkera sin cykel eller bil i närheten eller i direkt anslutning till bytespunkten.

Attraktiva bytespunkter måste utvecklas i nära samverkan med omgivande samhälle. Lokalisering av bostäder, verksamheter och service kring bytespunkten, ökar tillgängligheten till kollektiva resor och bidrar därmed till ett hållbart transportsystem och en hållbar samhällsutveckling.

Det är emellertid inte rimligt eller ekonomiskt hållbart att alla bytespunkter och hållplatser har samma standard eller tillgänglighet. Vissa bytespunkter används av ett stort antal resenärer varje dag medan andra används av betydligt färre. Detta framgår av den stråkindelning som finns i Trafikförsörjningsprogrammet och som är vägledande för hur bytespunkter och hållplatser klassificeras och hur åtgärder ska prioriteras.

243 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

Ur ett ekonomiskt perspektiv är det därför viktigt att de medel som finns till förfogande används där de ger optimal effekt. Därför har samtliga bytespunkter och hållplatser i regionen inventerats och klassificerats, som ett led i arbetet att prioritera nödvändiga åtgärder. Det ska dock påpekas att oavsett standard ska samtliga bytespunkter och hållplatser underhållas med samma kvalitet.

KATEGORISERING AV HÅLLPLATSER OCH BYTESPUNKTER20 För mer information och fördjupning hänvisas till bilaga 2 ”Hållplatshandbok med tillgänglighetsplan och prioriterade åtgärder”.

Hållplatserna är indelade i fyra huvudgrupper vilka baseras på ett antal kriterier, bland annat geografisk belägenhet och antal påstigande resenärer per dygn. Angivna kriterier innebär att hållplatserna, beroende på kategorisering, ska anses vara anpassade för äldre, rollatoranvändare, rullstolsburna och synskadade. Vid hållplatser som nyttjas av skolbarn ska säkerhetsaspekterna särskilt beaktas.

KATEGORI A: RESECENTRUM ELLER STATION MED BYTE BUSS/BUSS ELLER BUSS/TÅG Resecentrum. Bytespunkt med både tåg och buss. Personlig service för köp av biljetter och information, minst dagtid. Fysisk tillgänglighet i enlighet med VGU (Vägars och gators utformning; Trafikverket och SKL). Station. Bytespunkt med både tåg och buss. Biljettköp i automat. Låg eller ingen personlig service. Fysiskt tillgänglig i enlighet med VGU.

KATEGORI B: TERMINAL BUSS/BUSS ELLER HUVUDHÅLLPLATS Terminal. Bytespunkt mellan bussar/busslinjer och/eller huvudhållplats i tätort. Biljettköp i automat vid terminal i kommunhuvudort senast 2020. Fysisk tillgänglighet i enlighet med VGU.

KATEGORI C: HÅLLPLATS Större hållplats på statlig eller kommunal väg. Minst 20 påstigande per dygn eller drygt 4 000 per år. Fysisk tillgänglighet i enlighet med VGU.

KATEGORI D: HÅLLPLATS Mindre hållplats. (D1): Minst 250 påstigande per år. Enklare utrustning. Hållplats ska vara trafiksäkert utformad i enlighet med VGU. Fullständig fysisk tillgänglighet kan inte garanteras.

20 För mer information om klassificeringen av hållplatser och bytepunkter se bilaga 2, Hållplatshandbok med tillgänglighetsplan..

244 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

Mindre hållplats (D2): Mindre än 250 påstigande per år. Hållplatsen når inte kravet att tillhöra kategori D utifrån antalet påstigande, men är trots det bedömd som viktig hållplats. Enklare utrustning. Hållplats ska vara trafiksäkert utformad i enlighet med VGU. Fullständig fysisk tillgänglighet kan inte garanteras.

O KATEGORISERADE: HÅLLPLATSER Mindre hållplats: En bedömning ska göras om hållplatsen ska finnas kvar, flyttas eller läggas ner. Om nerläggning föreslås kommer samråd att ske med kommunen. Är bedömningen är att hållplatsen ska finnas kvar ska den kategoriseras till D och samtliga grundläggande utformningskriterier uppfyllas.

Skolhållplats: Hållplatsen är en tillfällig hållplats för skolelever med skolskjuts och tillhör ej någon linjetrafik. Denna hållplatshandbok ger ej några riktlinjer för dessa hållplatsers utformning.

4.2 STADSTRAFIK Ansvar för kollektivtrafiken ligger hos Region Kronoberg genom RKM Kronoberg och Länstrafiken Kronoberg. Ansvaret för gatunätets utformning, hållplatser och bebyggelseutveckling i översiktsplaneringen är ett komunalt ansvarsområde. Region Kronoberg är ansvarig för Växjö och Älmhults stadstrafik. Detta innebär att stadstrafiken är av regionalt intresse och inriktningen för trafiken ska finnas med i Trafikförsörjningsprogrammet. Växjö stadstrafik har genomgått stor förändring de senaste åren med nya linjer och nya bussar, vilka drivs på biogas.

Växjö stad har en struktur med fyra kärnor som också i fallande ordning är viktiga regionala målpunkter: Centrum, Samarkand/I11, Teleborg C/Universitetet och Östra Norremark. Det är viktigt att stärka kopplingarna mellan dessa kärnor för att öka tillgängligheten, både inom tätorten och regionalt. Älmhults kommun är i framtagandeprocess av en ny översiktsplan och dialog ska ske angående bebyggelseutveckling och kollektivtrafik.

Att göra investeringar i framkomligheten i Växjö kan vara en av de största potentialerna för att minska restiden i de regionala busstråken. Det är troligen också det effektivaste sättet då flera linjer strålar samman och kan få nytta av samma åtgärder. Fokus bör vara på de längre resorna i staden.

RIKTLINJE Övergripande princip som ska gälla för stadstrafik kontra regiontrafik är att den regionala busstrafiken ska passera genom kärnorna med en entydig sträckning samt genom en central och attraktiv hållplats. Genom att öka samlokalisering av fler linjer till samma gata kan troligen tillgängligheten för hela regionen ökas till en större del av tätorten. Detta ska utredas vidare för att lösningen ska stärka kollektivtrafiken.

245 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

4.3 TÅGTRAFIK Tågtrafiken går i huvudsak i starka stråk. Trafiken har med sin karaktär och uppbyggnad en stor strukturbildande roll. Tågtrafik används på långa avstånd med många resande där snabbhet är avgörande.

RIKTLINJE Fortsatt utveckling av tågtrafiken ska ske i dagens starka stråk och med den uppehållsbild/tågstationer som i dag finns i regionen. Det är inte ekonomiskt och miljömässigt hållbart att tågtrafik och busstrafik kör samma sträckor samtidigt. Där stora satsningar görs på tågtrafik bör därför parallell busstrafik granskas och reduceras. Detta för att tågtrafik generellt sett är mer kostsamt än övrig kollektivtrafik och resandet bör därför successivt överföras till denna trafik. Dock är det viktigt att ta i beaktande varje orts relation till sitt omland samt anpassningen av bussar till tåg för skolelever.

Öresundstågssytemet Riktlinjer för nuvarande Öresundstågssystemet är att täckningsgraden ska vara ca 85 %. Snabbhet ska prioriteras i Öresundstågsystemet till för regionen viktiga interregionala målpunkter, som residensstäderna i södra Sverige. Viktigt att poängtera är att detta inte sker på bekostnad av tågtrafiken vid de mindre orternas tågstationer, dvs. tågtrafiken mellan Växjö och Kalmar bör också fortsättningsvis fokuseras på målet om att nå 60 min samt med fortsatt uppehåll vid Lessebo och Hovmantorps tågstationer. Detta är grundläggande för att Lessebo ska kunna utvecklas som viktig pendlarkommun men också för att anställda och studenter vid Linnésuniversitetet ska kunna ta sig snabbt mellan de båda universitetsstäderna Växjö och Kalmar. De framtida mötesstationerna som byggs i stråket mellan Växjö och Kalmar bör därför användas för att skapa ett robust system med samma uppehållsbild för Öresundstågen samtidigt som restiden kortas.

Markarydsbanan För att utveckla pågatågtrafik på Markarydsbanan bör infrastrukturinvesteringar göras i stråket. Det är önskvärt att fotsätta utveckla Pågatågstrafiken på Markarydsbanan till den viktiga interregionala målpunkten Halmstad. De nya pågatågstationerna som nu har startat, är ett första steg i den processen. Markarydsbanan är ett exempel på en sådan satsning där Kronoberg och Skåne gemensamt har valt att investera för den framtida tågtrafiken i syfte att på sikt öka resandet mellan regionerna från Skåne till Halland. Markarydsbanan har stor betydelse för kontakten mellan Halland/Västkustbanan och Nordöstraskåne/Blekinge. En satsning inom den Halländska sidan skulle för Hallands del innebära en utvidgning av arbetsmarknaden mot Markaryd/Hässleholm/Kristianstad och vara positivt för utbytet mellan länen.

Pågatåg och Krösatåg Riktlinjer för Krösatåg-och Pågatågstrafiken är att täckningsgraden ska vara ca 40 %. En fortsatt utbyggnad av tågsystemen Krösatåg Syd och/eller Pågatåg sker efter samråd med Region Skåne. Trafiken planeras att utvecklas i takt med att resandet ökar.

246 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

4.4 REGIONAL BUSSTRAFIK Regional busstrafik utförs mellan orter till kommunhuvudorter och regionala centra inom och utom länet. Huvuddelen av antalet linjer i regiontrafiken utgörs av ordinära linjer. De betjänar ett stort område och fyller funktionen av uppsamling för det område den passerar..

RIKTLINJE Där resandet är stort kan snabblinjer inrättas för att korta restiden och därmed minska restidskvoten. Detta framförallt i starka och prioriterade stråk. Antalet stopp på snabblinjer är färre än i ordinär regional busstrafik och körvägarna i allmänhet genare

Busstrafiken ska så långt det är möjligt anpassas efter tågtiderna. Antalet personer som gör omstigning mellan buss och tåg är liten i förhållande till samtliga resenärer. Därför ska hänsyn tas till tågtiderna, dock prioriteras bussresenärernas restid.

Den svaga trafiken kännetecknas av låg marknadsandel, lågt resande och låg kostnadstäckningsgrad. Vid bristande resandeunderlag ska möjligheter att omarbeta trafiken till närtrafik undersökas. Samordning med övriga former av samhällsbetalda resor, till exempel skolskjuts, är nödvändig för att trafiken ska utvecklas. I relationer där trafiken är svag utgår kollektivtrafiken från det fastlagda grundutbudet.

Grundutbud för regional busstrafik RKM Kronoberg utgår från basutbud och mål för tätorter, beroende på befolkningsunderlag. Ju färre invånare i en ort desto mindre linjelagt trafikutbud och mer närtrafik. För att grundutbudet ska modifieras behöver också faktorerna ändras. Faktorer som påverkar resandeunderlaget och efterfrågan redovisas nedan. För mer detaljerad information och pendlingsrörelser per kommun, se bilaga 1 Behovsanalys.

Folkmängd orter i Kronobergs län 2014

247 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

GRUNDUTBUD Orter mellan 50-199 invånare bedöms utifrån nedan faktorer.

ORT BEDÖMS UTIFRÅN NEDAN FAKTORER Tätorter mellan 199-499 invånare Grundläggande utbud om minst två dubbelturer per vardag samt närtrafik Tätorter mellan 500-999 invånare Grundläggande utbud om minst fem dubbelturer per vardag samt närtrafik Tätorter mellan 1000 invånare-2999 invånare Grundläggande utbud om minst tio dubbelturer per vardag och tre dubbelturer per helg

Faktorer som påverkar grundutbudet:  Invånarantal  Befolkningstäthet  Åldersstruktur (ex. andel skolbarn, äldre)  Arbetsplatser (hur många pendlar till/från)  Geografi (i förhållande till andra orter, stråk)  Målpunkter i omgivningarna (ex. besöksmål)  Bilinnehav, körkortsinnehav  Samordningsmöjligheter med andra samhällsuppgifter (ex. skolskjuts för grundskolan)

4.5 SKOLSKJUTSTRAFIK Länstrafiken Kronoberg upphandlar skolskjutstrafiken på uppdrag av kommunerna Markaryd, Alvesta, Lessebo, Ljungby, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö. Skolskjutstrafiken består av linjelagd och abbonnerad trafik. Många elever reser med linjelagd trafik, vilket innebär att fler människor har tillgång till trafiken, samtidigt som skoleleverna får fler resmöjligheter att välja på. Abbonerad skolskjutstrafik bekostas av kommunerna och trafikutbud och förutsättningar beslutas av respektive kommun.

248 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

4.6 KOMPLETTERINGSTRAFIK/NÄRTRAFIK

KOMPLETTERINGSTRAFIK Kompletteringstrafik ska ses som ett komplement till den ordinarie linjetrafiken. För varje kommun finns ett antal områden som är berättigade till kompletteringstrafik. Inom dessa områden får boende resa med kompletteringstrafiken i enlighet med de regler som gäller. För varje område finns minst en målort angiven. Resorna går till den angivna målorten enligt de regler och tider som gäller för området.

För varje område finns det angivet vilken eller vilka resdagar som gäller. Resorna från och till området sker samtidigt för resenärerna. I normalfallet reser man till den angivna tätorten mellan kl. 9-9.30 och hem strax före lunch. Resenärerna kan till en viss del styra tiderna men grundprincipen är inresa på förmiddagen och återresa runt lunch. Är inte resenärerna överens om tiderna gäller ovan nämnda princip. Resenärer har även möjlighet att utnyttja tomturen, det vill säga resa tillbaka till området på förmiddagen och in till tätorten runt lunch, men endast under förutsättning att den planerade turen ska gå. 21 Varje område har en till två resdagar. Priset är detsamma som för ordinarie linjetrafik (zontaxa). Periodkort gäller mot uppvisande av kvitto. Resekort reskassa gäller inte.

NÄRTRAFIK På landsbygden och i mindre orter ska det finnas möjlighet att åka med närtrafik. Det är en anropsstyrd form av trafik som beställs av resenären ca 1,5 timme i förväg och som tar resenären till viktiga målpunkter i närmaste serviceort. Syftet med närtrafik är att möjliggöra resor för de som inte har tillgång till bil eller inte har körkort och bor på landsbygden utanför de starka stråken. I de projektförsök som hittills har gjorts har denna trafik främst riktats till äldre och ungdomar, med syfte att nå service i de större orterna. Närtrafik är en del av arbetet mot att skapa en hållbar utveckling. Turer körs enbart om det finns resenärer som har bokat resan, vilket innebär att miljö och ekonomi sparas. Resorna är också samplanerade med färdtjänst, vilket innebär att fordonen ofta är tillgänglighetsanpassade. RKM Kronoberg bedömer att närtrafik kommer att bli en viktig del av kollektivtrafiken i framtiden, för att tillgodose behoven på mindre orter och i tätorter där det inte finns stadstrafik.

RIKTLINJE Konceptet Närtrafik är ett prioriterat utvecklingsarbete de närmaste åren. För mer information om utvecklingsarbetet för Närtrafik se kap. 3.4.

21 För mer information och tidtabeller för kompletteringstrafiken se Länstrafiken Kronobergs hemsida

249 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

4.7 SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK

SERVICERESOR Serviceresor samordnar färdtjänst på uppdrag av kommunerna Alvesta, Lessebo, Ljungby, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö. Serviceresor samordnar även sjukresor. Resorna utförs av olika entreprenörer med mindre fordon, så kallade servicefordon, speciellt anpassade för resenärer med funktionsnedsättning.

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Färdtjänst är en transportform som är avsedd att komplettera kollektivtrafiken. Färdtjänst skall vara tillgänglig för personer som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmän kollektivtrafik. Tillstånd att nyttja färdtjänst beviljas efter behovsprövning. Färdtjänsten regleras i Lag om färdtjänst (1997:736). Med färdtjänst avses arbetsresor, fritidsresor, resor till daglig verksamhet och omsorgsresor. Behandlingsresor (resor till läkare, tandläkare och sjukgymnast) liksom resor till grundskola (skolskjuts) omfattas ej då detta är transporter som av andra anledningar redan bekostas av det allmänna.

Riksfärdtjänst är en transportform som i huvudsak avser resor mellan kommuner i och utanför länet. Kommunen är tillståndsansvarig och lämnar ersättning för kostnader utöver normala reskostnader för personer som till följd av ett stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt. Riksfärdtjänsten regleras i Lag om riksfärdtjänst (1997:735).

Region Kronoberg ansvarar för och beviljar tillstånd för färdtjänst i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Växjö. I övriga kommuner beviljas färdtjänst av kommunen.

4.8 FLYG OCH SNABBTÅG (SJ2000)

Regionens flygplats, Växjö Småland Airport, ägs till 55 % av Region Kronoberg, 42 % av Växjö kommun samt 3 % av Alvesta kommun. RKM Kronoberg har ingen rådighet över flygplatsens utbud.

Växjö Småland Airport har haft en minskande utveckling av antalet resande med inrikesflyget under de senaste åren. Antalet resande, dvs. av- och påstigande, har dock legat relativt konstant på cirka 175 000 resenärer per år under de senaste tio åren, tack vare en ökning av internationella resor (främst charter). Förändringen från inrikes till utrikes flyg innebär förändring av behovet av förbindelse till flygplatsen. Sedan en tid kan flygplatsen nås med Växjö stadstrafik. I nuläget är det fyra förbindelser per timme från Växjö resecentrum.

Kronobergs län med omnejd har ett stort resbehov till och från Stockholm. Det finns en viss arbetspendling men huvudsakligen består resandet av tjänsteresor till och från framförallt Bromma flygplats. För Kronobergs näringsliv är flygplatsen viktig för att kunna tillgodose näringslivet bra förutsättningar att nå intraregionalt viktiga målpunkter.

250 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

Den summerade restiden från Växjö till Stockholm är lägst med flyg, 2 timmar och 40 minuter till Centrala Stockholm. Tåget tar knappt en timma längre, 3 timmar och 30 minuter. Den summerade restiden från t.ex. Ljungby till Stockholm med färdsätten flyg, buss/tåg och bil är jämbördig med tåg, med en restid på cirka 4 timmar. 2014 finns från Växjö Småland Airport sex flygavgångar till Stockholm, företrädelsevis till Bromma. Den interregionala tågtrafiken kan erbjuda 15 avgångar.

RIKTLINJE RKM Kronoberg arbetar för att flyget fortsatt ska utvecklas positivt, särskilt för näringslivet i regionen samt att tågtrafiken fortsatt ska utvecklas i starka relationer viktiga för regional utveckling.

4.9 KLASSIFICERING AV STRÅK Regionala utvecklingsstrategin Kronoberg 2025 påvisar värdet av att stärka stråkstrukturen i regionen. Detta avsnitt pekar ut de viktiga stråken i Kronobergs län. Ett stråk är i detta avseende inte enbart kopplat till kollektivtrafiken utan ska ses som en del i ett större sammanhang där övrig samhällsplanering ingår. I Trafikförsörjningsprogrammet definieras därför stråk som -En förbindelse mellan flera målpunkter men inte avgränsat till en exakt sträckning.

Stråken klassificeras utifrån pendlingsunderlag, kollektivtrafikens nuläge samt regional betydelse och tillväxtpotential. Underlagsmaterial för analyserna har varit resandestatistik, in- och utpendling tätortsvis, inomkommunalt och interregionalt, tätortsstorlekar inomregionalt samt interregionalt och arbetstillfällens geografiska fördelning.22

A. Prioriterade stråk binder ihop regionens arbetsmarknadsregioner, d.v.s. den Kronobergska triangeln B. Starka interregionala stråk som sammanbinder större arbetsmarknader, utgör tillsammans med transportstråken och järnvägsnätet huvudlinjenät C. Svagare interregionala stråk som sammanbinder större arbetsmarknader D. Interregionala stråk mellan mindre orter E. Inomregionalt starka men korta stråk, med god potential för ökat kollektivtrafikresande

STRÅKENS BETYDELSE

22 För mer information se bilaga 1, Behovsanalys.

251 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

Prioriterade stråk innebär att de överensstämmer med RUS målbild 2025 och prioriteras för att utveckla en komplementär region, vilket innebär att stärka tillgängligheten mellan de tre arbetsmarknadsregionerna genom kollektivtrafik och infrastruktursatsningar.

Kartan visar stråken och dagens tre arbetsmarknadsregioner, länets 51 orter och viktiga utomregionala målpunkter.

STRÅK I TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAMMET

A. PRIORITERADE STRÅK FÖR ATT STÄRKA DEN INTERNA ARBETSMARKNADEN Under denna kategori återfinns de inomregionala stråk som sammanbinder länets tre största arbetsmarknader - Växjö, Ljungby och Älmhult.

Antal Förändring Stråk Antal sysselsatta arbetspendlare 2008-2013 1. Älmhult-Vislanda-/Alvesta/-Gemla-Växjö 3 242 145 46991 2. Ljungby-Ryssby-Hjortsberga-Alvesta-Växjö 2 625 90 47546 3. Älmhult - Liatorp - Agunnaryd - Ljungby 313 -22 17180

B. STARKA INTERREGIONALA STRÅK SOM SAMMANBINDER STÖRRE ARBETSMARKNADER Under denna kategori återfinns de stråk som sammanbinder de större orterna i länet med större noder utanför länsgränserna. För att återfinnas under denna kategori krävs att pendlingsströmmarna mellan de aktuella orterna längs med stråket är, relativt sett, starka redan idag.

252 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

Antal Förändring Stråk Antal sysselsatta arbetspendlare 2008-2013 1. Köpenhamn-Malmö-Lund-Hässleholm-Osby- Älmhult-Alvesta-Växjö 3 241 -54 263702 2. Växjö-Hovmantorp-Lessebo-Emmaboda- /Karlskrona/-Nybro-Kalmar 1 729 11 93173 3. Halmstad-Ljungby-Alvesta-Växjö 819* 56 80155 *Exkl. Alvesta-Växjö

C. SVAGARE INTERREGIONALA STRÅK SOM SAMMANBINDER STÖRRE ARBETSMARKNADER

Under denna kategori återfinns stråk som sammanbinder större arbetsmarknader med varandra, men där relationen mellan orterna längs med dessa stråk idag är, relativt sett, svaga.

Antal Förändring Stråk Antal sysselsatta arbetspendlare 2008-2013 1. Växjö-Alvesta-Värnamo-Borås-Göteborg 496* 48 413240 2. Helsingborg-Markaryd-Ljungby-Värnamo- Jönköping 334 -8 122928 3. Hässleholm-Bjärnum-Vittsjö-Markaryd-Knäred- 51464 Laholm-Halmstad 397 15 4. Växjö-Alvesta-Nässjö-Jönköping 190* 18 95004 *Exkl. Alvesta-Växjö

D. INTERREGIONALA STRÅK MELLAN MINDRE ORTER Under denna kategori återfinns stråk mellan mindre orter i länet och orter utanför länet. Dessa relationer är, ur ett regionalt perspektiv, förhållandevis svaga men viktiga för den aktuella orten.

Antal Förändring Stråk Antal sysselsatta arbetspendlare 2008-2013 1. Hässleholm-Killeberg-Osby-Älmhult 618 -48 20909 2. Tingsryd-Ryd-Olofström 153 -57 7579 3. Tingsryd-Karlshamn 68 7 10515 4. Lidhult-Halmstad 66 -30 33619 5. Tingsryd - Hallabro- Backaryd - Ronneby 59 15 7921 6. Åseda-Högsby-Oskarshamn 38 1 12585 7. Åseda-Vetlanda 25 -13 8523

E. INOMREGIONALT STARKA OCH KORTA STRÅK Under denna kategori återfinns kortare stråk som idag har en stark relation mellan orterna och på dessa sträckor finns redan i dagsläget god potential för att öka kollektrafikens marknadsandel.

253 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

Antal Förändring Stråk Antal sysselsatta arbetspendlare 2008-2013 1. Växjö-Rottne-Braås-Lenhovda-Åseda 1 953 66 38533 2. Tingsryd-Väckelsång-Ingelstad-Växjö 1 109 -22 37101 3. Lammhult-Moheda-Alvesta-Gemla-Växjö 947** -2 39761 4. Markaryd-Timsfors-Strömsnäsbruk-Traryd- Ljungby 896 -124 3446 5. Lagan-Ljungby 612 -34 10098 6. Älmhult-Diö 288 0 8147 7. Tingsryd-Urshult-Ryd 221 -61 3352 8. Lidhult-Ljungby 131 66 9843 **Exkl. Alvesta-Växjö, Växjö-Gemla

254 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

5. EKONOMI

5.1 SKATTEVÄXLING 2015 När Region Kronoberg bildas sker en skatteväxling vilket innebär att all kollektivtrafik tas över i den regionala regin. Budget 2015 är beräknad i enlighet med den underskottsfinansiering som gäller enligt nuvarande förbundsordning. Budget 2015 ligger till grund för skatteväxlingen.

Generellt gäller, eftersom skatteväxling är genomförd, att Region Kronoberg finansierar all kollektivtrafik som bedöms vara av regional betydelse. All kollektivtrafik som är av regional betydelse ska gå att härleda ur Trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafiklagen öppnar dock för en kommun att finansiera viss regional kollektivtrafik som är av bättre kvalitet eller billigare för resenärerna än vad den regionala Kollektivtrafikmyndigheten annars skulle tillhandahålla. Eventuella tillköp av regional kollektivtrafik kräver en överenskommelse mellan Kollektivtrafikmyndigheten och berörd kommun.

5.2 SUBVENTIONSGRAD Trafikanalys gör varje år en studie av den lokala och regionala kollektivtrafiken i landet. De senaste siffrorna är från 2012 och visar att Kronobergs län lägger 1 077 kronor/invånare och år i bidrag. Enligt Regionförbundets bokslut 2012 var beloppet 1 074 kronor/invånare och år i bidrag. Skillnaden beror på att Trafikanalys avrundar sina beräkningar.

5.3 KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER I LÄNSTRANSPORTPLANEN Länstransportplanen 2014-2025 för Kronobergs län har en tilldelad ram för infrastrukturinvesteringar i länet på 773 miljoner kronor. Länstransportplanen utformades med ett antal namngivna, större betydelsefulla objekt för att genomföra standardhöjningar på järnväg och väg. När det gäller mindre åtgärder, under 25 miljoner kronor, behandlas de i Länstransportplanen i en gemensam så kallad Pott för anpassning av transportinfrastrukturen. Potten avser kompletterande investeringar i transportsystemet för att understödja de tidigare stråkinvesteringarna och därmed erhålla ett komplett och samspelande trafiksystem i länet. Pottens storlek uppgår för perioden till 316 miljoner kronor. Av dessa har 80 miljoner kronor reserverats för kollektivtrafik och cykelåtgärder.

Inom ramen för Länstransportplanen hanteras också bidrag till regionala kollektivtrafikanläggningar, vilket länets kommuner kan söka bidrag för upp till 50 % av investeringskostnaden. För bidrag till kollektivtrafikanläggningar är det avsatt cirka 2,5 miljoner kronor per år. Kollektivtrafikåtgärder i regionen kommer att kopplas starkare till den regionala infrastrukturplanen genom Trafikförsörjningsprogrammet.

Det är viktigt att den årliga verksamhetsplanen för infrastrukturen överensstämmer med kollektivtrafikens strategiska inriktning. För att underlätta Trafikverkets samordning av

255 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

medlen i länstransportplanen och således till kollektivtrafikåtgärder, är det viktigt med några års framförhållning.

En prioriterad åtgärdsförteckning tas fram för satsningar inom område hållplatser och bytespunkter, med tidsbestämda mål, tillgänglighet samt cykel i anslutning till kollektivtrafik. Detta ska ske i dialog med kommunerna, Trafikverket och Region Kronoberg.

Ett prioriterat område för kollektivtrafiken i Kronoberg är satsningar som underlättar för utvecklingen av stationsnära lägen. Detta kan konkret innebära utbyggnad av gång- och cykelvägar i anslutning till stationer och terminaler, vägar och tillgänglighetsanpassning av hållplatser och bytespunkter.

5.4 PRINCIP FÖR PRISSYSTEM

REGIONAL KOLLEKTIVTRAFIK Länstrafiken Kronobergs taxa är en integrerad del av Sydtaxan, ett samarbete mellan länstrafikbolagen i Sydsverige, vilket har sitt ursprung i upphandlingen av ett gemensamt biljettsystem som togs i bruk 2009 och där det chipbaserade Resekortet är en central komponent. Detta fick extra kraft genom starten av Öresundståg i länstrafikbolagens regi samma år.

Sydtaxan är ett överenskommet sätt att prissätta och ställa ut färdbevis för buss och tågresor och bygger på en modell för adderad zontaxa, där respektive huvudman själv beslutar om zonpriser i det egna länet men där övergripande produkter som 30-dagars periodkort och biljetter som kan betalas med en förladdad reskassa är gemensamma överenskommelser. Likaså är enhetliga ålderskategorier för biljetterna överenskomna gemensamt.

Principen för Sydtaxan innebär att ett pris fastställs för en resa inom en viss zon. En längre resa som företas genom flera, sinsemellan angränsande zoner, prissätts till det adderade priset av dessa zoner. Grundprincipen är att man betalar för den sträcka man reser.

En annan bärande princip är att enkelbiljetten har ett fast pris, dvs. resenären vet i förväg vad resan kostar och priset beror inte på exempelvis bokning i förväg eller in/utcheckning. Det behöver däremot inte betyda att buss- eller tågresandet alltid kostar lika.

Länstrafiken Kronobergs prispolicy bör stimulera till ökat resande, dvs. den som ofta använder sig av kollektiv resande i länet betalar mindre per resa än den som bara reser någon gång ibland.

Resenärer som alltid pendlar samma sträcka använder sig av periodkort, där kostnaden per resa blir lägre ju oftare man reser. Den som reser kollektivt någon gång då och då kan ladda Resekortet och betala med reskassa och reser då rabatterat jämfört med ordinarie enkelbiljett.

256 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

Generellt kan sägas att kostnaden för att resa med Länstrafiken Kronoberg står i stark kontrast till den långväga sällanresan på så sätt att resenären i det senare fallet i högre utsträckning kan vara flexibel med såväl tidpunkt som avreseort och därmed kan få ett annat (lägre) pris. Detta är oftast vare sig är önskvärt eller ens möjligt i den regionala kollektivtrafiken.

I Kronobergs län är det möjligt att betala kontant ombord på bussen, dock mot ett tillägg om 20 kronor. Länstrafiken Kronoberg har under många år, men hjälp av en prisdifferentieringsstrategi, arbetat med att minska andelen kontanter ombord på bussarna för att på så sätt stävja riskerna för hot och våld mot chaufförerna. Flera andra sätt att köpa biljetter och ladda Resekort har stegvis erbjudits och kontantandelen är nu nere på en mycket låg nivå. Att helt ta bort kontanterna ombord skulle kunna förfela syftet samtidigt som det är önskvärt att i alla delar av länet kunna erbjuda möjligheten att sköta sina resetransaktioner, även där det inte finns fasta försäljningsställen.

Principerna för prisdifferentieringen är att det ska vara enkelt, rättvist och styrande. Det ska vara enkelt att förstå för kunden varför det kostar mer på ett ställe jämfört med ett annat. De allra flesta ska ha möjlighet att erhålla lägsta pris, vilket idag sker genom att reskassa laddas via webbtjänsten Mina sidor. Försäljningskanalerna ska bidra till att styra försäljningen bort från bussen, vilket möjliggörs av att flera olika sätt att köpa biljetter och kort erbjuds.

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Egenavgiften för resan utgår från Länstrafiken Kronobergs prissättning och zonsystem inom kollektivtrafiken. En färdtjänstresa erbjuder en högre service än en kollektivtrafikresa och är därför något dyrare. Priset är också relaterat till reslängden. En färdtjänstresa är alltid 10 kronor dyrare än en resa med kollektivtrafiken och priset avrundas till närmast högre 5- eller 10-tal. Det tillkommer en extra avgift på minimum 10 kronor (beroende på antalet zoner) om resan bokas efter kl. 17.00 dag för resdag samt vid bokning samma dag resan ska utföras.

Beslut om förändringar av priserna inleds i Trafiknämnden och fastställs slutgiltigt i Regionfullmäktige. I dagsläget är det möjligt att betala både kontakt och med betalkort, däremot ses möjligheten över att framöver kunna betala med reskassakort även i en Servicebil.

Ovanstående gäller för den färdtjänst Region Kronoberg ansvarar för.

5.5 SJÄLVFINANSIERINGSGRAD Förbundsfullmäktige beslutade 2011-10-07 om trafikeringsprinciper m.m. för "Framtidens kollektivtrafik" och fastställde samtidigt att självfinansieringsgraden för kollektivtrafiken totalt ska vara minst 50 %. Självfinansieringsgraden redovisas enligt Trafikanalys definition av linjetrafik, d.v.s. exklusive skolskjuts, färdtjänst, sjukresor och all form av anropsstyrd trafik. Självfinansieringsgraden anger andelen trafikintäkter jämfört med trafikkostnaderna. Under 2014 var den totala självfinansieringsgraden 55,3 % vilket var 2,2 procentenheter lägre än 2013.

257 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

Självfinansieringsgrad 2009 – 2015 Budget Budget Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009

Trafikslag

Öresundståg 85,7 83,2 90,5 90,7 84,5 89,2 90,3

Krösatåg Syd 35,0 35,0 *) - - - -

Regiontrafik buss 45,2 45,9 44,8 45,5 47,4 51,3 49,1

Växjö stadstrafik 42,2 42,7 42,1 54,5 56,5 55,2 55,6

Pågatåg 30,0 30,0 *) - - - -

Krösatåg Nord 38,0 40,0 37,8 43,4 36,5 - -

Älmhults stadstrafik 26,8 25,3 37,6 33,1 - - -

Ljungby stadstrafik - - - 10,0 16,7 20,0 19,9

Kompletteringstrafik 9,1 9,1 7,0 6,9 6,3 6,9 7,3

TOTALT 53,4 53,5 57,2 60,6 59,6 60,7 59,3

*) endast väldigt kort del av året

258 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

2014 Trafikslag Intäkter tkr Kostnader tkr Självfinansieringsgrad Öresundståg 111 778 109 607 102,0% Regiontrafik buss 84 551 183 682 46,0% Älmhults stadstrafik 939 2 423 38,8% Växjö stadstrafik 37 885 99 833 37,9% Krösatåg Nord 7 134 22 562 31,6% Krösatåg Syd 10 026 37 225 26,9% Pågatåg 522 1 960 26,6% SUMMA 252 835 457 292 55,3%

2013 Trafikslag Intäkter tkr Kostnader tkr Självfinansieringsgrad Öresundståg 109 223 120 679 90,5% Krösatåg Syd 4 389 8 745 50,2% Regiontrafik buss 80 743 180 421 44,8% Växjö stadstrafik 31 765 75 431 42,1% Pågatåg 22 54 40,7% Krösatåg Nord 7 849 20 786 37,8% Älmhults stadstrafik 797 2 118 37,6% SUMMA 234 788 408 234 57,5%

2012 Trafikslag Intäkter tkr Kostnader tkr Självfinansieringsgrad Öresundståg 103 490 114 122 90,7% Växjö stadstrafik 30 215 55 394 54,5% Regiontrafik buss 79 829 175 286 45,5% Krösatåg 7 723 17 794 43,4% Älmhults stadstrafik 152 459 33,1% Ljungby stadstrafik 65 650 10,0% SUMMA 221 474 363 705 60,9%

259 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

6. KONSEKVENSBEDÖMNING UTIFRÅN ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV Som en del i arbetet mot en Hållbar Kollektivtrafik för alla 2025, görs konsekvensbedömningar utifrån ett hållbarhetsperspektiv där Trafikförsörjningsprogrammet bedöms utifrån vilka konsekvenser programmet har på den ekonomiska, sociala och ekologiska utvecklingen i Kronoberg. Bedömningen ska redogöra för om kollektivtrafiken, utifrån fastställda resonemang i programmet, utvecklas i en hållbar riktning. Detta enligt arbetsmetoden Den Gröna Tråden.23

6.1 KONSEKVENSER FÖR MÄNNISKOR, MILJÖ OCH EKONOMI

ARBETSMETOD – DEN GRÖNA TRÅDEN RUS är trafikförsörjningsprogrammets styrdokument vilket innebär att verktyg som förändringslogik, SMARTa mål och intressent och konsekvensanalyser ska användas i genomförandet av trafikförsörjningsprogrammet. Arbetsmetoden Gröna tråden, som beskrivs i kapitel 1, är därmed ett strategiskt viktigt verktyg för att kollektivtrafiken utvecklas i en hållbar riktning, ekonomiskt, socialt och miljömässigt.

NYTTOEFFEKTER FÖR SAMHÄLLET Det är lätt att betrakta kollektivtrafiken endast som en kostnadspost. En väl utbyggd kollektivtrafik som svarar mot de behov som finns, genererar emellertid en viktig ekonomisk tillgång i form av samhällsnytta. Den största samhällsnyttan kommer sannolikt genom att kollektivtrafiken är ett verktyg som binder samman Kronoberg och de dynamiska effekter detta innebär. Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) pekar på vikten av att knyta länets tre arbetsmarknadsregioner tätare samman och visar långsiktigt mot en gemensam arbetsmarknadsregion.

Med Kronobergs geografi gränsar samtliga kommuner till något av våra grannlän varför i stort sett hela länet på ett eller annat sätt även ingår i och drar nytta av de gränsöverskridande delregioner som finns. Det innebär att möjligheten att hitta arbete eller utbildning på pendlingsavstånd inte begränsas av administrativa gränser. Kollektivtrafiken medverkar således i hög grad till att binda ihop Kronoberg med omvärlden. Med fler människor i arbete ges regionen ökade skatteintäkter som kan bidra till välfärden. God

23För mer information se kap. 4

260 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

tillgänglighet bidrar också i hög grad till att Kronoberg blir en mer attraktiv region med ökad livskraft och kvalitet för både invånare och besökare.

För att skapa största möjliga nyttoeffekt för samhället behöver kollektivtrafiken utformas utifrån ett resenärsperspektiv. Kvinnor och män, flickor och pojkar har olika resmönster, vilket måste beaktas i utformningen av linjedragningar, tidtabeller etc. Analyser måste också göras utifrån olika socioekonomiska gruppers resmönster och behov.

Ett av de områden som står för en stor del av våra utsläpp av klimatpåverkandegaser är transporterna. Det finns fler miljömässiga skäl till att överföra enskilda transporter till kollektiva trafikslag än bara klimat- och energiaspekter, t.ex. trängsel- och bullerproblematik. Trafikförsörjningsprogrammets strategiska ställningstagande vad gäller miljöaspekter är att göra kollektivtrafiken så attraktiv som möjligt för att öka dess marknadsandel samt att alla fordon ska köras med förnyelsebara drivmedel 2020.

RESURSBEHOV Trafikförsörjningsprogrammets mål och strategiska ställningstaganden ska knytas samman till en bild av vilka ekonomiska konsekvenser dessa leder till och vilka behov av resurser som krävs på kort och lång sikt. En bedömning av dessa effekter görs i följande avsnitt.

Intäkter och kostnader baseras på en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken i enlighet med Trafikförsörjningsprogrammet, att planerad utökning i främst tågtrafiken genomförs samt ett fortsatt ökat resande med kollektivtrafik i Kronoberg.

UPPHANDLING Upphandling av varor och tjänster är ett strategiskt viktigt verktyg för att nå hållbar regional utveckling. Genom att ställa hållbarhetskrav vid upphandling kan utvecklingen påverkas i en hållbar riktning både miljömässigt, socialt och ekonomiskt. Ur ett miljöperspektiv ställs krav utifrån uppsatta mål i TFP gällande fossilbränslefri kollektivtrafik. Utifrån ett socialt perspektiv ställs krav på etiskt och socialt ansvarstagande för leverantörer. Det innebär att leverantörer ska garantera att krav på mänskliga rättigheter, miljöhänsyn, föreningsfrihet och arbetsvillkor uppfylls. När det gäller upphandlingar kopplade till kollektivtrafiken rekommenderas även att krav ställs på behovsanalyser utifrån ett jämställdhets- och resenärsperspektiv.

Upphandling av färdtjänst, sjukresor, skolskjuts, kompletteringstrafik och närtrafik påbörjas under 2015 med planerad trafikstart 2018. Denna upphandling genomförs delvis på uppdrag av kommunerna. Kostnaderna avseende färdtjänst och skolskjuts påverkar inte Region Kronobergs budget.

I början av 2020 påbörjas nästa stora upphandling av buss för region- och stadstrafik. Denna trafik planeras kunna starta 2023.

Region Kronoberg har inte egen rådighet över tågtrafiken vilket innebär att resultatet av gjorda satsningar kan leda till kapacitetsbrist som i sin tur riskerar medföra ett minskat resande, vilket naturligtvis inte är önskvärt. Denna utveckling måste noggrant följas så att

261 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

nödvändiga insatser kan planeras tidigt. Det kan i detta sammanhang konstateras att en gemensam tågstrategi för hur regionerna i södra Sverige önskar utveckla tågtrafiken och vilka konsekvenser detta medför, skulle vara högst användbar.

BEDÖMNINGAR OCH OSÄKERHETSFAKTORER Det är många faktorer som påverkar det ekonomiska, sociala och miljömässiga utfallet och det måste här poängteras att de bedömningar som görs innehåller flera osäkerhetsfaktorer. Ett antal parametrar är ännu inte beslutade och endast en del av dessa är kända idag. Självklart är det också så att ju längre fram i tiden vi rör oss, desto större osäkerhet kring de bedömningar som görs idag.

Samtidigt som kollektivtrafiken är ett av de viktigaste verktygen för tillväxt och utveckling ska strävan att få mer och bättre kollektivtrafik för pengarna genomsyra utvecklingsarbetet. Utvecklingen ska vara ekonomiskt hållbar och långsiktig. Detta ställer stora krav på utförarorganisationen. Det är därför av stor vikt att insatser nödvändiga för fortsatt utveckling av en kostnadseffektiv kollektivtrafik inte begränsas av kortsiktiga ekonomiska restriktioner.

Trafikförsörjningsprogrammet ska endast visa vägen men vill ändå i detta sammanhang peka på exempel som medverkar till en god utveckling. Investeringen i Länstrafiken Kronobergs trafikledning i Alvesta är ett sådant även satsning på biogasbussar. Andra exempel som skulle underlätta framtida långsiktig planering, även för kommande Trafikförsörjningsprogram, är utvecklade metoder för inhämtning och kvalitetssäkring av statistik och ett modernt GIS-baserat trafikplaneringssystem, samt att regelbundet genomföra analyser av olika målgruppers resmönster och behov.

MÅLVÄRDE OCH KONSEKVENSER Trafikförsörjningsprogrammes målbild är Gröna Kronoberg - Hållbar kollektivtrafik för alla. En utgångspunkt är att - utveckla en komplementär region. Trafikförsörjningsprogrammet har pekat ut och analyserat viktiga stråk i regionen. Prioritering av trafik i starka stråk, kompletterat med närtrafik, ger förutsättningar för en effektivare kollektivtrafik. Vilken miljöpåverkan trafiken sedan ger bestäms till större delen av det bränsle som används i fordonsflottan.

Utsläppen av fossil koldioxid från trafik låg år 2012 på 554 000 ton i Kronoberg, vilket i jämförelse med år 1990 (607 000 ton) visar en minskning med 8,7 procent. 24Även om tendensen går åt rätt håll, krävs det snabbare minskning och därför kraftigare åtgärder för

24 Statistik miljömålsportalen gällande Kronoberg.

262 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

utfasning av fossila och ökad användning av förnybara bränslen. Länstrafiken Kronoberg har 2013 ställt om stadstrafiken till biogasbussar med 39 bussar. Regiontrafiken drivs med biodiesel med 123 bussar. Målet i TFP är att alla fordon inklusive bil/minibuss ska köras med förnyelsebara drivmedel 2020.

Trafikförsörjningsprogrammet lyfter även fram vikten av att öka kollektivtrafikens marknadsandel. Målet är kortsiktigt 12,5 % år 2020 och långsiktigt 13,4 % år 2025. Stora satsningar har gjorts de senaste åren för att öka kollektivtrafikens attraktivitet. Prioritering för de närmaste åren är att förvalta och förfina dessa satsningar så att kollektivtrafiken håller den nivå som gör den attraktiv. Detta förutsätter ett ökat fokus på analyser av olika målgruppers resmönster. Att öka kollektivtrafikens marknadsandel bidrar, förutsatt att ökningen lockas från kategorin bilister och inte från gruppen cyklister/fotgängare, bidrar till att minska de klimatpåverkande utsläppen i länet.

Bedömd resandeutveckling till 2030 per affärsområde framgår av diagrammet nedan. Effekterna av den bedömda resandeutvecklingen innebär konsekvenser för kostnadsutvecklingen totalt sett.

+2,5 % / år

+4,5 % / år

+1,0 % / år

+1,5 % / år

Bedömningen av den upphandlade kollektivtrafikens kostnadsutveckling utgår från en beräkning av bedömd bruttoinvestering i trafik, exklusive utbyte fordon tåg, de kommande tio åren. Denna beräkning har valts då den, bortsett från investeringar i tågfordon, utgör den tyngsta delen i kostnadsutvecklingen och därmed ger en relativt tydlig bild. Ytterligare parametrar måste dock beaktas för att uppfyllandet av målbilden ska kunna verkställas. Exempelvis kan upphandlingar under perioden ge både högre och lägre kostnader.

263 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

Vad gäller busstrafik så ligger denna relativt konstant de närmaste åren för att eventuellt kompletteras längre fram i innevarande avtalsperiod. I förbindelse med ny avtalsperiod 2023-2024 konstateras en mer omfattande ökning i kostnadsbilden.

När det gäller tågtrafiken utgår bedömningen från en tillväxt kopplad till resandeutvecklingen. Eventuellt helt ny tillkommande trafik och nya fordon omfattas således inte av bedömningen. Det är dock känt att efter år 2020 måste investeringar göras i Krösatågstrafikens fordon.

Givet dagens målvärde, övriga strategiska ställningstaganden och kommande upphandlingar, blir kostnadskurvan brantare från 2018-2019.

Som en konsekvens av att kunna nå målet om ökad marknadsandel till 2025 (13,5 %) behöver trafikutbudet för både buss och tåg utökas under denna period. Följande kostnader (ökade intäkter ej medräknat) bedöms behöva göras för buss resp. tåg under perioden.

Tillkommande bruttokostnad/år (Mkr) 16

0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Buss Tåg

264 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

Ökad bruttokostnad kapital/drift jämfört med Budget 2014 (Mkr) 70

0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Buss Tåg

Total bruttokostnad kapital/drift (Mkr) 400

350

300

250

200

150

100

0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Buss Tåg

265 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

7. LITTERATURFÖRTECKNING

Trafikanalys. (2014). Rapport 2014:5 Uppföljninga av de Transportpolitiska målen.

Elvin, L., & Faith-Ell, C. (2011). Genusperspektiv på utveckling av kollektivtrafik. VTI .

SCB. (2014). Statistiska centralbyrån.

SKL. (2014). Öppna Jämförelser.

Svensk Kollektivtrafik. (2013). Kollektivtrafikbarometern .

WSP. (2014). Stråkanalys för Kronobergs län. Regionförbundet södra Småland.

266 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025 www.rkmkronoberg.se

8. BILAGOR

1. Behovsanalys

2. Hållplatshandbok med tillgänglighetsplan

267

Region Kronoberg Underlag till Trafikförsörjnings- programmet

Bilaga 1

268

269 Innehåll

Riket...... 8 Folkmängd och befolkningstäthet 2013, länen...... 8 Folkmängd och befolkningstäthet 2013, kommunerna ...... 9 Andel av befolkningen som bor utanför tätort 2013, länen ...... 10 Orter med fler än 3000 invånare (2010) och befolkningstäthet i länen (2013) ...... 11 Befolkningsutveckling 1990-2010 i tätorter med fler än 10 000 invånare ...... 12 Befolkningsutveckling i tätorter (2000-2010) och sysselsättningsutveckling i kommunerna (1990- 2013) ...... 13 Folkmängd i tätorter (2010) och befolkningsutveckling i kommunerna (1990-2013 ...... 14 Antal invånare i tätorter (2010) och koncentrering av länsbefolkningen till den största staden i länet (2010) ...... 15 Befolkningsutveckling 1990-2013, länen ...... 16 Befolkningsutveckling 1990-2013, kommunerna ...... 17 Sysselsättningsutveckling 1990-2013, länen...... 18 Antal sysselsatta 2012, länen ...... 19 Pendlingsnetto 2012, länen ...... 20 Andel av den sysselsatta nattbefolkningen som pendlar över kommungräns 2012, länen ...... 21 Andel av den sysselsatta nattbefolkningen som pendlar över kommungräns 2012, kommunerna .... 22 Pendlingsnetto 2012, kommunerna ...... 23 Kronobergs län ...... 24 Arbetspendling Kronobergs län 1993-2013 ...... 24 Största pendlingsrelationerna Kronobergs län (2013) ...... 25 Största utomregionala pendlingsrelationerna (2013) ...... 26 Folkmängd 2013, kommunerna ...... 27 Antal invånare 20-64 år, tätorterna ...... 28 Andel av befolkningen som bor utan tätort 2013, kommunerna ...... 28 Befolkningsutveckling 1990-2013, kommunerna ...... 29 Befolkningsutveckling utanför tätorterna 1990-2013, kommunerna ...... 29 Befolkningsutveckling i tätorter 1990-2013, kommunerna ...... 30 Andel av befolkningen över 65 år 2013, kommunerna ...... 30 Andel av befolkningen över 65 år 2013, församlingarna ...... 31

270 Befolkningsutveckling 1990-2013, tätorterna ...... 31 Befolkningsutveckling 2000-2013, tätorterna ...... 32 Ortsstruktur och befolkningstäthet 2013, tätorterna ...... 32 Sysselsatt dagbefolkning 2012, kommunerna ...... 33 Sysselsatt dagbefolkning 20-64 år 2012, tätorterna ...... 33 Branschstruktur 2012, tätorterna ...... 34 Sysselsatt dagbefolkning 2012, 500 m2 ...... 35 Sysselsatt dagbefolkning 2012 större arbetsställen, 500 m2 ...... 35 Andel av den sysselsatta nattbefolkningen som pendlar över kommungräns 2012, kommunerna .... 36 Andel av den sysselsatta nattbefolkningen som pendlar över tätortsgräns 2012, tätorterna ...... 37 Andel av pendlarna som pendlar över kommungräns eller inom kommunen 2012, tätorterna ...... 37 Andel av pendlarna som pendlar över länsgräns 2012, tätorterna ...... 38 Pendlingsnetto 2012, tätorterna ...... 38 Andel av befolkningen som bor i småhus eller flerbostadshus 2012, tätorterna ...... 39 Utomregionala pendlingsflöden 2012, länen ...... 40 Pendlingsrörelser mellan Kronobergs läns kommuner och kommuner utanför länsgräns 2012 ...... 41 Pendlingsrörelser mellan tätorter inom Kronobergs län 2012 ...... 42 Inom- och utomregionala pendlingsrelationer (över 100 in- och utpendlare) mellan tätorter i Kronobergs län (2012) ...... 43 Befolkning med 1 km till närmsta busshållsplats (2013) ...... 44 Total trafik (ÅDT) Kronobergs län ...... 45 Uppvidinge kommun ...... 46 Arbetspendling i Uppvidinge kommun 1993-2013 ...... 46 Största pendlingsrelationerna i Uppvidinge kommun (2013) ...... 47 Totala pendlingsrörelser 2013, kommunnivå ...... 48 Pendlingsnetto 2013, kommunnivå ...... 49 Inpendling 2013, kommunnivå ...... 50 Utpendling 2013, kommunnivå ...... 51 Arbetspendling tätortsnivå (2013) ...... 52 Alstermo, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 53 Lenhovda, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 54 Norrhult-Klavreström, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 55 Åseda, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 56

271 Älghult, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 57 Lessebo kommun ...... 58 Arbetspendling i Lessebo kommun 1993-2013 ...... 58 Största pendlingsrelationerna i Lessebo kommun...... 59 Totala pendlingsrörelser 2013, kommunnivå ...... 60 Pendlingsnetto 2013, kommunnivå ...... 61 Inpendling 2013, kommunnivå ...... 62 Utpendling 2013, kommunnivå ...... 63 Arbetspendling tätortnivå (2013) ...... 64 Lessebo, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 65 Hovmantorp, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 66 Kosta, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 67 Skruv, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 68 Tingsryd kommun ...... 69 Arbetspendling i Tingsryd kommun 1993-2013 ...... 69 Största pendlingsrelationerna i Tingsryd kommun (2013) ...... 70 Totala pendlingsrörelser 2013, kommunnivå ...... 71 Pendlingsnetto 2013, kommunnivå ...... 72 Inpendling 2013, kommunnivå ...... 73 Utpendling 2013, kommunnivå ...... 74 Arbetspendling tätortsnivå (2013) ...... 75 Tingsryd, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 76 Konga, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 77 Fridafors, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 78 Ryd, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 79 Rävemåla, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 80 Urshult, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 81 Väckelsång, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 82 Alvesta kommun ...... 83 Arbetspendling i Alvesta kommun 1993-2003 ...... 83 Största pendlingsrelationerna i Alvesta kommun (2013) ...... 84 Totala pendlingsrörelser 2013, kommunnivå ...... 85 Pendlingsnetto 2013, kommunnivå ...... 86

272 Inpendling 2013, kommunnivå ...... 87 Utpendling 2013, kommunnivå ...... 88 Arbetspendling tätortsnivå (2013) ...... 89 Alvesta, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 90 Grimslöv, totala pendlingsrörelser 2013...... 91 Hjortsberga, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 92 Moheda, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 92 Torpsbruk, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 94 Vislanda, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 95 Älmhults kommun ...... 96 Arbetspendling Älmhult kommun 1993-2013 ...... 96 Största pendlingsrörelserna Älmhult kommun (2013) ...... 97 Totala pendlingsrörelser 2013, kommunnivå ...... 98 Pendlingsnetto 2013, kommunnivå ...... 99 Inpendling 2013, kommunnivå ...... 100 Utpendling 2013, kommunnivå ...... 101 Arbetspendling tätortsnivå (2013) ...... 102 Älmhult, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 103 Delary, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 104 Diö, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 105 Eneryda, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 106 Liatorp, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 107 Markaryds kommun ...... 108 Arbetspendling i Markaryd kommun 1993-2013 ...... 108 Största pendlingsrelationerna i Markaryds kommun (2013) ...... 109 Totala pendlingsrörelser 2013, kommunnivå ...... 110 Pendlingsnetto 2013, kommunnivå ...... 111 Inpendling 2013, kommunnivå ...... 112 Utpendling 2013, kommunnivå ...... 113 Arbetspendling tätortsnivå( 2013) ...... 114 Markaryd, totala pendlingsrörelser ...... 115 Strömsnäsbruk, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 116 Timsfors, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 117

273 Traryd, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 118 Växjö kommun ...... 119 Arbetspendling i Växjö kommun 1993-2013 ...... 119 Största pendlingsrelationerna i Växjö kommun (2013) ...... 120 Totala pendlingsrörelser 2013, kommunnivå ...... 121 Pendlingsnetto 2013, kommunnivå ...... 122 Inpendling 2013, kommunnivå ...... 123 Utpendling 2013, kommunnivå ...... 124 Arbetspendling tätortsnivå (2013) ...... 125 Växjö, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 126 Björnö, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 127 Braås, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 128 Gemla, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 129 Furuby, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 130 Ingelstad, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 131 Lammhult, totala pendlingsrörelser 2013...... 132 Nöbbele, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 133 Rottne, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 134 Tävelsås, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 135 Åryd, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 136 Åby, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 137 Ljungby kommun ...... 138 Arbetspendling i Ljungby kommun 1993-2013 ...... 138 Största pendlingsrelationerna i Ljungby kommun (2013) ...... 139 Totala pendlingsrörelser 2013, kommunnivå ...... 140 Nettopendling 2013, kommunnivå ...... 141 Inpendling 2013, kommunnivå ...... 142 Utpendling 2013, kommunnivå ...... 143 Arbetspendling tätortsnivå( 2013) ...... 144 Ljungby, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 145 Kånna, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 146 Lagan, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 147 Ryssby, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 148

274 Agunnaryd, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 149 Lidhult, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 150 Vittaryd, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 151 Angelstad, totala pendlingsrörelser 2013 ...... 152

275 Riket Folkmängd och befolkningstäthet 2013, länen

276 Folkmängd och befolkningstäthet 2013, kommunerna

277 Andel av befolkningen som bor utanför tätort 2013, länen

278 Orter med fler än 3000 invånare (2010) och befolkningstäthet i länen

(2013)

279 Befolkningsutveckling 1990-2010 i tätorter med fler än 10 000 invånare

280

Befolkningsutveckling i tätorter (2000-2010) och sysselsättningsutveckling i kommunerna (1990-2013)

281 Folkmängd i tätorter (2010) och befolkningsutveckling i kommunerna

(1990-2013)

282 Antal invånare i tätorter (2010) och koncentrering av länsbefolkningen

till den största staden i länet (2010)

283 Befolkningsutveckling 1990-2013, länen

284 Befolkningsutveckling 1990-2013, kommunerna

285 Sysselsättningsutveckling 1990-2013, länen

286 Antal sysselsatta 2012, länen

287 Pendlingsnetto 2012, länen

288 Andel av den sysselsatta nattbefolkningen som pendlar över

kommungräns 2012, länen

289 Andel av den sysselsatta nattbefolkningen som pendlar över

kommungräns 2012, kommunerna

290 Pendlingsnetto 2012, kommunerna

291 Kronobergs län Arbetspendling Kronobergs län 1993-2013

Inpendlare Utpendlare Netto Nattbefolkning Andel Andel bor utpendlare och arbetar i kommunen

1993 4965 4624 341 78193 5,9% 94,1%

1994 5676 4918 758 79977 6,1% 93,9%

1995 6143 5118 1025 81497 6,3% 93,7%

1996 6193 5305 888 80543 6,6% 93,4%

1997 5665 5090 575 80226 6,3% 93,7%

1998 6338 5863 475 82451 7,1% 92,9%

1999 6884 5803 1081 81989 7,1% 92,9%

2000 7136 6141 995 83595 7,3% 92,7%

2001 7094 5990 1104 83875 7,1% 92,9%

2002 7395 6049 1346 84961 7,1% 92,9%

2003 7635 5885 1750 83902 7,0% 93,0%

2004 8439 6221 2218 85996 7,2% 92,8%

2005 9055 6243 2812 86234 7,2% 92,8%

2006 9476 6353 3123 88267 7,2% 92,8%

2007 10309 6690 3619 89962 7,4% 92,6%

2008 10552 6816 3736 90254 7,6% 92,4%

2009 10072 6600 3472 86090 7,7% 92,3%

2010 10534 6901 3633 87621 7,9% 92,1%

2011 10422 6876 3546 89926 7,6% 92,4%

2012 10235 6827 3408 90238 7,6% 92,4%

2013 10108 6856 3252 90036 7,6% 92,4%

292 Största pendlingsrelationerna Kronobergs län (2013) Ort Ort Område Antal Tid Tid med Restidskvot Viktiga vägar arbetspendlare med Kollektivtrafik bil min min

Växjö Alvesta Utomkommunal 1701 20 14 0,70 Väg 25/27

Växjö Rottne Inomkommunal 669 20 27 1,35 Väg 23/37

Braås Växjö Inomkommunal 664 27 53 1,96 Väg 23/37

Hovmantorp Växjö Utomkommunal 619 21 22 1,05 Väg 25

Lagan Ljungby Inomkommunal 612 11 17 1,55 Ljungbyvägen

Växjö Stockholm Utomregional 546 270 210 0,78 E4

Ingelstad Växjö Inomkommunal 500 20 24 1,20 Väg 27/29

Gemla Växjö Inomkommunal 488 16 10 0,63 Växjövägen/23

Växjö Ljungby Utomkommunal 457 45 50 1,11 Väg 25/27

Växjö Älmhult Utomkommunalt 387 50 42 0,84 Väg 23

Älmhult Osby Utomregional 384 22 12 0,55 Väg 23

Växjö Moheda Utomkommunalt 332 24 44 1,83 Väg 25/ 27 och 126

Lessebo Växjö Utomkommunal 330 29 22 0,76 Väg 25

Diö Älmhult Inomkommunal 288 16 24 1,50 Väg 23

Tingsryd Växjö Utomkommunal 273 39 58 1,49 58 min (buss)

Markaryd Strömsnäsbruk Inomkommunal 263 15 19 1,27 Ljungbyvägen/ E4

Vislanda Växjö Utomkommunal 246 30 28 0,93 Väg 23

Ljungby Ryssby Inomkommunal 222 15 24 1,60 Väg 25

Åseda Växjö Utomkommunal 217 40 50 1,25 Väg 23/37 och 25

Alvesta Moheda Inomkommunal 216 12 17 1,42 Väg 126

Alvesta Vislanda inomkommunal 199 14 8 0,57 Väg 126

Lenhovda Växjö utomkommunal 191 34 54 1,59 Väg 23/37

Markaryd Timfors Inomkommunal 186 8 20 2,50 Drottninggatan

Väckelsång Växjö utomkommunal 162 28 47 1,68 47 min (buss)

Grimslöv Växjö Utomkommunal 162 27 40 1,48 Väg 23

Hovmantorp Lessebo Inomkommunal 152 9 15 1,67 Väg 25

Norrhult Åseda Inomkommunal 144 17 30 1,76 Väg 23/37

293 Största utomregionala pendlingsrelationerna (2013) Ort Ort Område Antal Tid Tid med Restidskvot Viktiga vägar arbetspendlare med bil Kollektivtrafik min min

Växjö Stockholm Utomregional 546 270 210 0,8 E4

Älmhult Osby Utomregional 384 22 12 0,5 Väg 23

Älmhult Killeberg Utomregional 143 14 12 0,9 Väg 23

Ljungby Värnamo Utomregional 138 34 45 1,3 E4

Markaryd Hässleholm Utomregional 114 38 26 0,7 Väg 117

Älmhult Malmö Utomregional 105 105 79 0,8 Väg 23

Älmhult Lönsboda Utomregional 96 25 47 1,9 Väg 121

Älmhult Hässleholm Utomregional 91 46 31 0,7 Väg 23

Älmhult Stockholm Utomregional 76 300 217 0,7 E4

Tingsryd Karlshamn Utomregional 68 38 95 2,5 Väg 29

Ryd Olofström Utomregional 63 23 48 2,1 116/126/ Rydvägen

Markaryd Skåne- Utomregional 62 14 35 2,5 Hässleholms- Fagerhult vägen

294 Folkmängd 2013, kommunerna

Folkmängd 2013, tätorterna

295 Antal invånare 20-64 år, tätorterna

Andel av befolkningen som bor utan tätort 2013, kommunerna

296 Befolkningsutveckling 1990-2013, kommunerna

Befolkningsutveckling utanför tätorterna 1990-2013, kommunerna

297 Befolkningsutveckling i tätorter 1990-2013, kommunerna

Andel av befolkningen över 65 år 2013, kommunerna

298 Andel av befolkningen över 65 år 2013, församlingarna

Befolkningsutveckling 1990-2013, tätorterna

299 Befolkningsutveckling 2000-2013, tätorterna

Ortsstruktur och befolkningstäthet 2013, tätorterna

300 Sysselsatt dagbefolkning 2012, kommunerna

Sysselsatt dagbefolkning 20-64 år 2012, tätorterna

301 Branschstruktur 2012, tätorterna

Sysselsättningsutveckling 1990-2012, kommunerna

302 Sysselsatt dagbefolkning 2012, 500 m2

Sysselsatt dagbefolkning 2012 större arbetsställen, 500 m2

303 Andel av den sysselsatta nattbefolkningen som pendlar över kommungräns 2012, kommunerna

Andel av pendlarna som pendlar över länsgräns 2012, kommunerna

304 Andel av den sysselsatta nattbefolkningen som pendlar över tätortsgräns 2012, tätorterna

Andel av pendlarna som pendlar över kommungräns eller inom kommunen 2012, tätorterna

305 Andel av pendlarna som pendlar över länsgräns 2012, tätorterna

Pendlingsnetto 2012, tätorterna

306 Andel av befolkningen som bor i småhus eller flerbostadshus 2012, tätorterna

307 Utomregionala pendlingsflöden 2012, länen

308 Pendlingsrörelser mellan Kronobergs läns kommuner och kommuner

utanför länsgräns 2012

309 Pendlingsrörelser mellan tätorter inom Kronobergs län 2012

310

Inom- och utomregionala pendlingsrelationer (över 100 in- och utpendlare) mellan tätorter i Kronobergs län (2012)

311 Befolkning med 1 km till närmsta busshållsplats (2013)

Blå plutt = Person som bor inom 1 km till närmsta busshållsplats Röd plutt = Person som bor mer än 1 km från närmsta busshållsplats Grönt område = Busshålssplatser med 1 km buffer

312 Total trafik (ÅDT) Kronobergs län

313 Uppvidinge kommun Arbetspendling i Uppvidinge kommun 1993-2013 Inpendlare Utpendlare Netto Nattbefolkning Andel Andel som utpendlare bor och arbetar i kommunen

1993 697 756 - 59 4209 18,0% 82,0%

1994 748 761 -13 4379 17,4% 82,6%

1995 827 741 86 4450 16,7% 83,3%

1996 861 719 142 4264 16,9% 83,1%

1997 843 705 138 4305 16,4% 83,6%

1998 905 768 137 4449 17,3% 82,7%

1999 957 754 203 4413 17,1% 82,9%

2000 1041 773 268 4483 17,2% 82,8%

2001 1032 744 288 4388 17,0% 83,0%

2002 1125 782 343 4400 17,8% 82,2%

2003 1129 779 350 4322 18,0% 82,0%

2004 1275 794 481 4392 18,1% 81,9%

2005 1362 787 575 4336 18,2% 81,8%

2006 1353 827 526 4399 18,8% 81,2%

2007 1512 918 594 4515 20,3% 79,7%

2008 1481 972 509 4508 21,6% 78,4%

2009 1382 982 400 4235 23,2% 76,8%

2010 1412 1026 386 4293 23,9% 76,1%

2011 1353 1060 293 4407 24,1% 75,9%

2012 1286 1087 199 4324 25,1% 74,9%

2013 1272 1067 205 4311 24,8% 75,2%

314 Största pendlingsrelationerna i Uppvidinge kommun (2013) Ort Ort Område Antal Tid Tid med Viktiga vägar arbetspendlare med Kollektivtrafik bil

Åseda Växjö Utom- 217 40 50 min (buss) Väg 23/37 och 25 kommunal min

Lenhovda Växjö Utom- 191 34 54 min (buss) Väg 23/37 kommunal min

Norrhult Åseda Inom- 144 17 30 min (buss) Väg 23/37 kommunal min

Norrhult Växjö Utom- 132 35 1,5 h(buss) Väg 23/37 samt väg 25 kommunal min

Lenhovda Åseda Inom- 65 22 33 min (buss) Väg 28/ 31 kommunal min

Lenhovda Norrhult Inom- 56 16 59 (buss) Väg 28/31 kommunal min

Alstermo Lenhovda Inom- 47 22 59 min (buss) Väg 28/31 samt väg 23/37 kommunal min

Norrhult Braås Utom- 42 20 1,20 h (buss) Väg 28/ 31 samt väg 23/37 kommunal min

Alstermo Älghult Inom- 40 8 11 min (buss) Växjövägen kommunal min

Älghult Lenhovda Inom- 40 25 34 min (buss) Lenhovdavägen/oskarshamnvägen kommunal min

315 Totala pendlingsrörelser 2013, kommunnivå

316 Pendlingsnetto 2013, kommunnivå

317 Inpendling 2013, kommunnivå

318 Utpendling 2013, kommunnivå

319 Arbetspendling tätortsnivå (2013) Alstermo Lenhovda Norrhult Åseda Älghult Bor och arbetar i samma tätort 56% 64% 40% 64% 29% Arbetar i annan tätort 44% 36% 60% 36% 71% Andel av utpendlarna till annat län 31% 12% 16% 18% 23% Andel av utpendlarna inom länet 69% 88% 84% 82% 77% Andel av utpendlarna inom egna kommunen 51% 35% 42% 49% 70% Andel av utpendlarna inom länet men annan kommun 18% 52% 42% 33% 8% Andel av inpendlarna från annat län 42% 16% 24% 38% 25% Andel av inpendlarna från egna länet 58% 84% 76% 63% 75% Andel av inpendlarna från egna kommunen 49% 51% 52% 38% 65% Andel av inpendlarna från länet men annan kommun 8% 34% 24% 25% 10% Andel av totala rörelser i relation till annat län 39% 15% 20% 31% 24% Andel av totala rörelser i relation till egna länet 61% 85% 80% 69% 76% Andel av totala rörelser i relation till egna kommunen 50% 46% 46% 42% 67% Andel av totala rörelser i relation till andra kommuner inom länet 11% 40% 34% 27% 9% Totalt netto 159 367 -64 396 11 Utomregionalt netto 85 67 13 227 5 Inomregionalt netto 74 300 -77 169 6 Inomkommunalt netto 76 230 3 103 2 Inomregionalt netto i relation till andra kommuner -2 70 -80 66 4

320 Alstermo, totala pendlingsrörelser 2013

321 Lenhovda, totala pendlingsrörelser 2013

322 Norrhult-Klavreström, totala pendlingsrörelser 2013

323 Åseda, totala pendlingsrörelser 2013

324 Älghult, totala pendlingsrörelser 2013

325 Lessebo kommun

Arbetspendling i Lessebo kommun 1993-2013 Inpendlare Utpendlare Netto Nattbefolkning Andel som pendling pendlar ut

1993 518 1198 - 680 3889 30,8%

1994 673 1202 -529 3871 31,1%

1995 665 1196 -531 3896 30,7%

1996 568 1214 -646 3885 31,2%

1997 653 1269 -616 3858 32,9%

1998 626 1301 -675 3894 33,4%

1999 669 1302 -633 3864 33,7%

2000 689 1343 -654 3916 34,3%

2001 673 1361 -688 3888 35,0%

2002 654 1411 -757 3866 36,5%

2003 649 1381 -732 3825 36,1%

2004 687 1433 -746 3798 37,7%

2005 704 1503 -799 3761 40,0%

2006 716 1512 -796 3775 40,1%

2007 762 1549 -787 3807 40,7%

2008 811 1581 -770 3762 42,0%

2009 822 1536 -714 3608 42,6%

2010 818 1573 -755 3571 44,0%

2011 766 1569 -803 3639 43,1%

2012 783 1570 -787 3593 43,7%

2013 738 1588 -850 3496 45,4%

326 Största pendlingsrelationerna i Lessebo kommun Ort Ort Område Antal Tid Tid med Viktiga vägar arbetspendlare med bil kollektivtrafik

Hovmantorp Växjö Utomkommunal 619 21 min 22 min (tåg) Väg 25

Lessebo Växjö Utomkommunal 330 29 min 22 min (tåg) Väg 25

Hovmantorp Lessebo Inomkommunal 152 9 min 15 min (buss) Väg 25

Kosta Lessebo Inomkommunal 95 13 min 23 min (buss) Kostavägen

Kosta Växjö Utomkommunal 72 41 min 1,8 h (buss) Väg 25

Hovmantorp Kosta inomkommunal 59 22 min 42 min (buss) Väg 25

Lessebo Skruv Inomkommunal 50 14 min 17 min (buss) Storgatan/ väg 25

Skruv Emmaboda Utomregional 31 20 min 1 h ( buss, tåg) Väg 28

Lessebo Emmaboda utomregional 29 25 min 15 min( tåg) Väg 25/ 28

327 Totala pendlingsrörelser 2013, kommunnivå

328 Pendlingsnetto 2013, kommunnivå

329

Inpendling 2013, kommunnivå

330

Utpendling 2013, kommunnivå

331 Arbetspendling tätortnivå (2013) Hovmantorp Kosta Lessebo Skruv Bor och arbetar i samma tätort 21% 46% 50% 35% Arbetar i annan tätort 79% 54% 50% 65% Andel av utpendlarna till annat län 11% 23% 14% 39% Andel av utpendlarna inom länet 89% 77% 86% 61% Andel av utpendlarna inom egna kommunen 26% 35% 34% 34% Andel av utpendlarna inom länet men annan kommun 64% 42% 52% 27% Andel av inpendlarna från annat län 18% 24% 16% 24% Andel av inpendlarna från egna länet 82% 76% 84% 76% Andel av inpendlarna från egna kommunen 31% 50% 46% 59% Andel av inpendlarna från länet men annan kommun 50% 26% 37% 17% Andel av totala rörelser i relation till annat län 12% 24% 16% 32% Andel av totala rörelser i relation till egna länet 88% 76% 84% 68% Andel av totala rörelser i relation till egna kommunen 27% 44% 41% 45% Andel av totala rörelser i relation till andra kommuner inom länet 62% 32% 44% 22% Totalt netto -940 106 108 -16 Utomregionalt netto -87 27 28 -22 Inomregionalt netto -853 79 80 6 Inomkommunalt netto -232 81 114 21 Inomregionalt netto i relation till andra kommuner -621 -2 -34 -15

332 Lessebo, totala pendlingsrörelser 2013

333 Hovmantorp, totala pendlingsrörelser 2013

334

Kosta, totala pendlingsrörelser 2013

335

Skruv, totala pendlingsrörelser 2013

336

Tingsryd kommun

Arbetspendling i Tingsryd kommun 1993-2013 Inpendlare Utpendlare Netto Nattbefolkning Andel Andel som bor och utpendlare arbetar i kommunen

1993 664 1313 -649 5726 22,9% 77,1%

1994 814 1324 -510 5878 22,5% 77,5%

1995 793 1371 -578 5934 23,1% 76,9%

1996 860 1301 -441 5856 22,2% 77,8%

1997 928 1284 -356 5851 21,9% 78,1%

1998 895 1378 -483 5879 23,4% 76,6%

1999 954 1388 -434 5727 24,2% 75,8%

2000 993 1480 -487 5807 25,5% 74,5%

2001 917 1540 -623 5800 26,6% 73,4%

2002 962 1531 -569 5843 26,2% 73,8%

2003 1053 1523 -470 5679 26,8% 73,2%

2004 1102 1604 -502 5816 27,6% 72,4%

2005 1191 1584 -393 5802 27,3% 72,7%

2006 1294 1529 -235 5872 26,0% 74,0%

2007 1348 1511 -163 5898 25,6% 74,4%

2008 1525 1479 46 5853 25,3% 74,7%

2009 1394 1412 -18 5569 25,4% 74,6%

2010 1553 1490 63 5590 26,7% 73,3%

2011 1523 1561 -38 5796 26,9% 73,1%

2012 1524 1564 -40 5744 27,2% 72,8%

2013 1397 1603 -206 5699 28,1% 71,9%

337

Största pendlingsrelationerna i Tingsryd kommun (2013) Ort Ort Område Antal Tid Tid med Viktiga vägar arbetspendlare med kollektivtrafik bil

Tingsryd Växjö Utomkommunal 273 39 58 min (buss) Väg 27/29 via gamla min Växjövägen/Teleborgsvägen

Väckelsång Växjö Utomkommunal 162 28 47 min (buss) Väg 27/29 via gamla min Växjövägen/Teleborgsvägen

Tingsryd Väckelsång Inomkommunal 93 13 14 min (buss) Väg 27/29 min

Tingsryd Urshult Inomkommunal 90 11 16 min (buss) Väg 120 min

Ryd Tingsryd Inomkommunal 80 21 31 min (buss) Väg 119/120 min

Tingsryd Karlshamn Utomregional 68 38 1,35 h (buss, Väg 29 min tåg)

Ryd Olofström Utomregional 63 23 48 min (buss) Väg 126/116, Rydvägen min

Linneryd Växjö Utomkommunal 54 33 2,2 h (buss) Väg 122 och väg 27/29 min

Konga Tingsryd Inomkommunal 52 13 21 min (buss) Väg 120 min

Ryd Urshult Inomkommunal 51 17 19 min (buss) Väg 119/ Bäckaskogsvägen min

338

Totala pendlingsrörelser 2013, kommunnivå

339

Pendlingsnetto 2013, kommunnivå

340

Inpendling 2013, kommunnivå

341 Utpendling 2013, kommunnivå

342 Arbetspendling tätortsnivå (2013)

Fridafors Konga Linneryd Ryd Rävemåla Tingsryd Urshult Väckelsång

Bor och arbetar i samma tätort 19% 35% 29% 38% 38% 55% 39% 25% Arbetar i annan tätort 81% 65% 71% 62% 62% 45% 61% 75% Andel av utpendlarna till annat län 45% 13% 4% 29% 25% 16% 17% 7% Andel av utpendlarna inom länet 55% 87% 96% 71% 75% 84% 83% 93% Andel av utpendlarna inom egna kommunen 51% 73% 43% 57% 51% 55% 62% 37% Andel av utpendlarna inom länet men annan kommun 5% 15% 53% 14% 25% 29% 21% 55% Andel av inpendlarna från annat län 40% 32% 12% 38% 21% 27% 14% 5% Andel av inpendlarna från egna länet 60% 68% 88% 62% 79% 73% 86% 95% Andel av inpendlarna från egna kommunen 60% 59% 61% 46% 65% 52% 75% 59% Andel av inpendlarna från länet men annan kommun 0% 8% 27% 16% 14% 21% 11% 36% Andel av totala rörelser i relation till annat län 44% 24% 8% 33% 22% 24% 15% 7% Andel av totala rörelser i relation till egna länet 56% 76% 92% 67% 78% 76% 85% 93% Andel av totala rörelser i relation till egna kommunen 52% 65% 53% 52% 60% 53% 70% 43% Andel av totala rörelser i relation till andra kommuner inom länet 4% 11% 39% 15% 18% 23% 15% 50% Totalt netto -55 44 24 -61 43 720 89 -210 Utomregionalt netto -25 36 14 11 6 264 6 -18 Inomregionalt netto -30 8 10 -72 37 456 83 -192 Inomkommunalt netto -27 11 41 -70 38 352 93 -51 Inomregionalt netto i relation till andra kommuner -3 -3 -31 -2 -1 104 -10 -141

343 Tingsryd, totala pendlingsrörelser 2013

344 Konga, totala pendlingsrörelser 2013

345 Fridafors, totala pendlingsrörelser 2013

346 Ryd, totala pendlingsrörelser 2013

347 Rävemåla, totala pendlingsrörelser 2013

348 Urshult, totala pendlingsrörelser 2013

349 Väckelsång, totala pendlingsrörelser 2013

350 Alvesta kommun Arbetspendling i Alvesta kommun 1993-2003 Inpendlare Utpendlare Netto Nattbefolkning Andel Andel som bor och utpendlare arbetar i kommunen

1993 1320 937 383 7014 13,4% 86,6%

1994 1409 945 464 7086 13,3% 86,7%

1995 1465 979 486 7267 13,5% 86,5%

1996 1449 963 486 7064 13,6% 86,4%

1997 1452 1040 412 7008 14,8% 85,2%

1998 1579 1097 482 7208 15,2% 84,8%

1999 1765 1101 664 7169 15,4% 84,6%

2000 1933 1100 833 7312 15,0% 85,0%

2001 2004 1126 878 7383 15,3% 84,7%

2002 2070 1109 961 7495 14,8% 85,2%

2003 2188 1116 1072 7368 15,1% 84,9%

2004 2318 1158 1160 7530 15,4% 84,6%

2005 2564 1154 1410 7469 15,5% 84,5%

2006 2785 1175 1610 7669 15,3% 84,7%

2007 3148 1209 1939 7750 15,6% 84,4%

2008 3359 1256 2103 7728 16,3% 83,7%

2009 3128 1197 1931 7506 15,9% 84,1%

2010 3205 1273 1932 7629 16,7% 83,3%

2011 3257 1304 1953 7829 16,7% 83,3%

2012 2891 1365 1526 7855 17,4% 82,6%

2013 2956 1358 1598 7813 17,4% 82,6%

351 Största pendlingsrelationerna i Alvesta kommun (2013) Ort Ort Område Antal Tid med Tid med Viktiga vägar arbetspendlare bil kollektivtrafik

Alvesta Växjö Utomkommunal 1701 19 14 min (tåg) Väg 25/27

Moheda Växjö Utomkommunal 332 26 min 40min (buss) Väg 30

Vislanda Växjö Utomkommunal 246 30 min 28 min (tåg) Väg 23

Alvesta Moheda Inomkommunal 216 12 min 17 min (tåg) Väg 126

Alvesta Vislanda Inomkommunal 199 14 min 8 min (tåg) Väg 126

Grimslöv Växjö Utomkommunal 162 27 min 40 min (buss) Väg 23

Alvesta Gemla Inomkommunal 96 10 min 9 min (tåg) Växjövägen

Alvesta Ljungby Utomkommunal 90 34 min 40 min (buss) Väg 25

Alvesta Hjortsberga Inomkommunal 53 10 min 32 min (buss) Värnamovägen

Hjortsberga Växjö Utomkommunal 50 22 min 54 min (Buss, Väg 25/27 tåg)

352 Totala pendlingsrörelser 2013, kommunnivå

353 Pendlingsnetto 2013, kommunnivå

354

Inpendling 2013, kommunnivå

355 Utpendling 2013, kommunnivå

356 Arbetspendling tätortsnivå (2013)

Alvesta Grimslöv Hjortsberga Moheda Torpsbruk Vislanda

Bor och arbetar i samma tätort 46% 21% 18% 26% 13% 38%

Arbetar i annan tätort 54% 79% 82% 74% 87% 62%

Andel av utpendlarna till annat län 10% 6% 7% 9% 7% 6%

Andel av utpendlarna inom länet 90% 94% 93% 91% 93% 94%

Andel av utpendlarna inom egna kommunen 24% 38% 49% 39% 51% 51%

Andel av utpendlarna inom länet men annan kommun 66% 57% 44% 52% 41% 43%

Andel av inpendlarna från annat län 10% 11% 9% 6% 40% 6%

Andel av inpendlarna från egna länet 90% 89% 91% 94% 60% 94%

Andel av inpendlarna från egna kommunen 37% 45% 68% 55% 35% 54%

Andel av inpendlarna från länet men annan kommun 52% 44% 23% 39% 25% 41%

Andel av totala rörelser i relation till annat län 10% 8% 7% 8% 14% 6%

Andel av totala rörelser i relation till egna länet 90% 92% 93% 92% 86% 94%

Andel av totala rörelser i relation till egna kommunen 31% 41% 57% 45% 48% 52% Andel av totala rörelser i relation till andra kommuner inom länet 59% 51% 35% 48% 38% 42%

Totalt netto 379 -23 -24 -316 -107 37

Utomregionalt netto 48 10 0 -37 5 -2

Inomregionalt netto 331 -33 -24 -279 -112 39

Inomkommunalt netto 392 7 4 -66 -61 35

Inomregionalt netto i relation till andra kommuner -61 -40 -28 -213 -51 4

357 Alvesta, totala pendlingsrörelser 2013

358 Grimslöv, totala pendlingsrörelser 2013

359 Hjortsberga, totala pendlingsrörelser 2013

Moheda, totala pendlingsrörelser 2013

360

361 Torpsbruk, totala pendlingsrörelser 2013

362 Vislanda, totala pendlingsrörelser 2013

363 Älmhults kommun Arbetspendling Älmhult kommun 1993-2013 Inpendlare Utpendlare Netto Nattbefolkning Andel Andel som bor och utpendlare arbetar i kommunen

1993 1320 937 383 7014 13,4% 86,6%

1994 1409 945 464 7086 13,3% 86,7%

1995 1465 979 486 7267 13,5% 86,5%

1996 1449 963 486 7064 13,6% 86,4%

1997 1452 1040 412 7008 14,8% 85,2%

1998 1579 1097 482 7208 15,2% 84,8%

1999 1765 1101 664 7169 15,4% 84,6%

2000 1933 1100 833 7312 15,0% 85,0%

2001 2004 1126 878 7383 15,3% 84,7%

2002 2070 1109 961 7495 14,8% 85,2%

2003 2188 1116 1072 7368 15,1% 84,9%

2004 2318 1158 1160 7530 15,4% 84,6%

2005 2564 1154 1410 7469 15,5% 84,5%

2006 2785 1175 1610 7669 15,3% 84,7%

2007 3148 1209 1939 7750 15,6% 84,4%

2008 3359 1256 2103 7728 16,3% 83,7%

2009 3128 1197 1931 7506 15,9% 84,1%

2010 3205 1273 1932 7629 16,7% 83,3%

2011 3257 1304 1953 7829 16,7% 83,3%

2012 2891 1365 1526 7855 17,4% 82,6%

2013 2956 1358 1598 7813 17,4% 82,6%

364 Största pendlingsrörelserna Älmhult kommun (2013) Ort Ort Område Antal Tid med Tid med Viktiga arbetspendlare bil kollektivtrafik vägar

Älmhult Växjö Utomkommunal 387 52 min 34 min (tåg) Väg 23

Älmhult Osby Utomregional 384 22 min 12 min (tåg) Väg 23

Diö Älmhult Inomkommunal 288 16 min 24 min (tåg) Väg 23

Älmhult Killesberg Utomregional 143 14 min 12 min (tåg) Väg 23

Liatorp Älmhult Inomkommunal 128 20 min 33 min (buss) Väg 23

Älmhult Ljungby Utomkommunal 117 44 min 55 min (buss) Väg 23/24

Älmhult Malmö Utomregional 105 1,45 h 1,19 h (tåg) Väg 23

Älmhult Lönsboda Utomregional 96 25 min 47 min (tåg, buss) Väg 121

Älmhult Hässleholm Utomregional 91 46 min 31 min (tåg) Väg 23

Älmhult Stockholm Utomregional 76 5,1 h 3,37 h (tåg) E4

365 Totala pendlingsrörelser 2013, kommunnivå

366 Pendlingsnetto 2013, kommunnivå

367 Inpendling 2013, kommunnivå

100

368

Utpendling 2013, kommunnivå

101

369 Arbetspendling tätortsnivå (2013)

Delary Diö Eneryda Liatorp Älmhult

Bor och arbetar i samma tätort 5% 24% 21% 24% 75% Arbetar i annan tätort 95% 76% 79% 76% 25% Andel av utpendlarna till annat län 5% 8% 4% 4% 30% Andel av utpendlarna inom länet 95% 92% 96% 96% 70% Andel av utpendlarna inom egna kommunen 74% 78% 75% 75% 45% Andel av utpendlarna inom länet men annan kommun 21% 13% 21% 21% 25% Andel av inpendlarna från annat län 27% 15% 8% 15% 46% Andel av inpendlarna från egna länet 73% 85% 92% 85% 54% Andel av inpendlarna från egna kommunen 64% 71% 61% 68% 36% Andel av inpendlarna från länet men annan kommun 9% 15% 31% 17% 18% Andel av totala rörelser i relation till annat län 10% 11% 6% 8% 42% Andel av totala rörelser i relation till egna länet 90% 89% 94% 92% 58% Andel av totala rörelser i relation till egna kommunen 72% 75% 69% 72% 38% Andel av totala rörelser i relation till andra kommuner inom länet 19% 14% 25% 20% 20% Totalt netto -69 -43 -44 -71 2745 Utomregionalt netto 1 14 1 11 1429 Inomregionalt netto -70 -57 -45 -82 1316 Inomkommunalt netto -53 -55 -43 -62 881 Inomregionalt netto i relation till andra kommuner -17 -2 -2 -20 435

102

370 Älmhult, totala pendlingsrörelser 2013

103

371 Delary, totala pendlingsrörelser 2013

104

372 Diö, totala pendlingsrörelser 2013

105

373 Eneryda, totala pendlingsrörelser 2013

106

374

Liatorp, totala pendlingsrörelser 2013

107

375

Markaryds kommun Arbetspendling i Markaryd kommun 1993-2013 Inpendlare Utpendlare Netto Nattbefolkning Andel Andel som bor och utpendlare arbetar i kommunen

1993 828 718 110 4335 16,6% 83,4%

1994 878 720 158 4384 16,4% 83,6%

1995 930 779 151 4458 17,5% 82,5%

1996 917 737 180 4341 17,0% 83,0%

1997 957 716 241 4273 16,8% 83,2%

1998 1020 767 253 4355 17,6% 82,4%

1999 1071 785 286 4374 17,9% 82,1%

2000 1115 825 290 4466 18,5% 81,5%

2001 1178 840 338 4361 19,3% 80,7%

2002 1180 823 357 4329 19,0% 81,0%

2003 1269 821 448 4278 19,2% 80,8%

2004 1493 881 612 4389 20,1% 79,9%

2005 1574 902 672 4364 20,7% 79,3%

2006 1610 906 704 4485 20,2% 79,8%

2007 1673 956 717 4484 21,3% 78,7%

2008 1664 939 725 4434 21,2% 78,8%

2009 1593 885 708 4163 21,3% 78,7%

2010 1635 913 722 4262 21,4% 78,6%

2011 1770 871 899 4313 20,2% 79,8%

2012 1662 900 762 4300 20,9% 79,1%

2013 1603 937 666 4283 21,9% 78,1%

108

376 Största pendlingsrelationerna i Markaryds kommun (2013) Ort Ort Område Antal Tid Tid med Viktiga vägar arbetspendlare med kollektivtrafik bil

Markaryd Strömsnäsbruk Inomkommunal 263 15 min 19 min (buss) Ljungbyvägen/ E4

Markaryd Timfors Inomkommunal 186 8 min 20 min (buss) Drottninggatan

Markaryd Hässleholm Utomregional 114 38 min 26 min (tåg) Väg 117

Markaryd Ljungby Utomregional 112 36 min 1 h (buss) E4

Traryd Strömsnäsbruk Inomkommunal 83 6 min 18 min (buss) Väg 120/ Hinnerydsvägen

Markaryd Vittsjö Utomkommunal 79 14 min 16 min (buss) Väg 117

Markaryd Traryd Inomkommunal 69 15 min 35 min (buss) E4

Markaryd Osby Utomregional 67 23 min 1,25 h (buss, tåg) Väg 15

Markaryd Bjärnum Utomregional 64 21 min 24 min (buss) Väg 117

Markaryd Skåne- Utomregional 62 14 min 35 min(buss) Hässleholms- Fagerhult vägen

109

377 Totala pendlingsrörelser 2013, kommunnivå

110

378 Pendlingsnetto 2013, kommunnivå

111

379 Inpendling 2013, kommunnivå

112

380 Utpendling 2013, kommunnivå

113

381 Arbetspendling tätortsnivå( 2013) Markaryd Strömsnäsbruk Timsfors Traryd Bor och arbetar i samma tätort 63% 37% 15% 22% Arbetar i annan tätort 37% 63% 85% 78% Andel av utpendlarna till annat län 39% 13% 16% 13% Andel av utpendlarna inom länet 61% 87% 84% 87% Andel av utpendlarna inom egna kommunen 45% 58% 80% 60% Andel av utpendlarna inom länet men annan kommun 16% 29% 4% 27% Andel av inpendlarna från annat län 52% 26% 24% 20% Andel av inpendlarna från egna länet 48% 74% 76% 80% Andel av inpendlarna från egna kommunen 40% 53% 74% 57% Andel av inpendlarna från länet men annan kommun 8% 21% 3% 24% Andel av totala rörelser i relation till annat län 49% 20% 18% 15% Andel av totala rörelser i relation till egna länet 51% 80% 82% 85% Andel av totala rörelser i relation till egna kommunen 41% 56% 78% 59% Andel av totala rörelser i relation till andra kommuner inom länet 10% 25% 3% 26% Totalt netto 1259 11 -150 -127 Utomregionalt netto 732 67 -17 -10 Inomregionalt netto 527 -56 -133 -117 Inomkommunalt netto 480 -20 -127 -79

114

382 Markaryd, totala pendlingsrörelser

115

383 Strömsnäsbruk, totala pendlingsrörelser 2013

116

384 Timsfors, totala pendlingsrörelser 2013

117

385 Traryd, totala pendlingsrörelser 2013

118

386 Växjö kommun Arbetspendling i Växjö kommun 1993-2013 Inpendlare Utpendlare Netto Nattbefolkning Andel Andel som bor och utpendlare arbetar i kommunen

1993 6289 3601 2688 32099 11,2% 88,8%

1994 6527 4035 2492 33076 12,2% 87,8%

1995 6721 4209 2512 33830 12,4% 87,6%

1996 6717 4425 2292 33671 13,1% 86,9%

1997 6313 4409 1904 33660 13,1% 86,9%

1998 7071 5005 2066 34835 14,4% 85,6%

1999 7388 4987 2401 34801 14,3% 85,7%

2000 7281 5230 2051 35554 14,7% 85,3%

2001 7422 5155 2267 36004 14,3% 85,7%

2002 7492 5237 2255 36755 14,2% 85,8%

2003 7637 5282 2355 36421 14,5% 85,5%

2004 8156 5555 2601 37596 14,8% 85,2%

2005 8539 5732 2807 38045 15,1% 84,9%

2006 8693 5961 2732 39196 15,2% 84,8%

2007 9003 6322 2681 40290 15,7% 84,3%

2008 8916 6544 2372 40667 16,1% 83,9%

2009 8769 6145 2624 38845 15,8% 84,2%

2010 9139 6431 2708 39877 16,1% 83,9%

2011 9252 6392 2860 40928 15,6% 84,4%

2012 9627 6302 3325 41394 15,2% 84,8%

2013 9748 6351 3397 41644 15,3% 84,7%

119

387 Största pendlingsrelationerna i Växjö kommun (2013)

Ort Ort Område Antal Tid med Tid med Viktiga vägar arbetspendlare bil kollektivtrafik

Växjö Alvesta Utomkommunal 1701 20 min 14 min (tåg) Väg 25/27

Växjö Rottne Inomkommunal 669 20 min 27 min (buss) Väg 23/37

Braås Växjö inomkommunal 664 27 min 53 min (buss) Väg 23/37

Växjö Hovmantorp Utomkommunal 614 21 min 23 min (tåg) Väg 25

Växjö Stockholm Utomregional 546 4,5 h 3,29 h (tåg) E4

Ingelstad Växjö Inomkommunal 500 20 min 24 min (buss) Väg 27/29

Gemla Växjö inomkommunal 488 16 min 10 min (tåg) Växjövägen/23

Växjö Ljungby Utomkommunal 457 45 min 50 min (buss) Väg 25/27

Växjö Älmhult Utomkommunal 387 50 min 42 min (tåg) Väg 23

Växjö Moheda Utomkommunal 332 24 min 44 min (buss) Väg 25/ 27 och 126

120

388 Totala pendlingsrörelser 2013, kommunnivå

121

389 Pendlingsnetto 2013, kommunnivå

122

390 Inpendling 2013, kommunnivå

123

391 Utpendling 2013, kommunnivå

124

392 Arbetspendling tätortsnivå (2013)

Björnö Braås Furuby Gemla Ingelstad Lammhult Nöbbele Rottne Tävelsås Växjö Åby Åryd Bor och arbetar i samma tätort 6% 49% 9% 16% 19% 54% 12% 23% 8% 74% 7% 8% Arbetar i annan tätort 94% 51% 91% 84% 81% 46% 88% 77% 92% 26% 93% 92% Andel av utpendlarna till annat län 17% 8% 4% 5% 5% 22% 4% 6% 8% 29% 7% 4% Andel av utpendlarna inom länet 83% 92% 96% 95% 95% 78% 96% 94% 92% 71% 93% 96% Andel av utpendlarna inom egna kommunen 79% 78% 86% 75% 83% 62% 78% 88% 87% 40% 82% 88% Andel av utpendlarna inom länet men annan kommun 4% 14% 9% 19% 12% 15% 18% 6% 5% 31% 11% 7% Andel av inpendlarna från annat län 0% 10% 7% 7% 4% 38% 6% 3% 0% 21% 4% 11% Andel av inpendlarna från egna länet 0% 90% 93% 93% 96% 62% 94% 97% 100% 79% 96% 89% Andel av inpendlarna från egna kommunen 0% 75% 86% 66% 74% 47% 74% 84% 90% 40% 92% 76% Andel av inpendlarna från länet men annan kommun 0% 16% 7% 27% 22% 14% 20% 13% 10% 38% 4% 13% Andel av totala rörelser i relation till annat län 17% 9% 4% 6% 5% 33% 5% 5% 7% 24% 7% 5% Andel av totala rörelser i relation till egna länet 83% 91% 96% 94% 95% 67% 95% 95% 93% 76% 93% 95% Andel av totala rörelser i relation till egna kommunen 79% 75% 86% 72% 80% 53% 77% 87% 87% 40% 83% 86% Andel av totala rörelser i relation till andra kommuner inom länet 4% 15% 9% 22% 15% 15% 18% 8% 6% 36% 10% 8% Totalt netto -102 612 -156 -332 -367 238 -79 -474 -86 6222 -183 -279 Utomregionalt netto -17 66 -6 -15 -17 140 -3 -36 -9 777 -14 -9 Inomregionalt netto -85 546 -150 -317 -350 98 -76 -438 -77 5445 -169 -270 Inomkommunalt netto -81 443 -135 -273 -331 67 -63 -430 -74 2495 -148 -252 Inomregionalt netto i relation till andra kommuner -4 103 -15 -44 -19 31 -13 -8 -3 2950 -21 -18

125

393

Växjö, totala pendlingsrörelser 2013

126

394 Björnö, totala pendlingsrörelser 2013

127

395 Braås, totala pendlingsrörelser 2013

128

396 Gemla, totala pendlingsrörelser 2013

129

397 Furuby, totala pendlingsrörelser 2013

130

398 Ingelstad, totala pendlingsrörelser 2013

131

399

Lammhult, totala pendlingsrörelser 2013

132

400 Nöbbele, totala pendlingsrörelser 2013

133

401 Rottne, totala pendlingsrörelser 2013

134

402 Tävelsås, totala pendlingsrörelser 2013

135

403 Åryd, totala pendlingsrörelser 2013

136

404 Åby, totala pendlingsrörelser 2013

137

405 Ljungby kommun Arbetspendling i Ljungby kommun 1993-2013 Inpendlare Utpendlare Netto Nattbefolkning Andel Andel som bor och utpendlare arbetar i kommunen

1993 1171 1192 -21 12517 9,5% 90,5%

1994 1185 1228 -43 12720 9,7% 90,3%

1995 1322 1255 67 12954 9,7% 90,3%

1996 1323 1288 35 12873 10,0% 90,0%

1997 1336 1249 87 12754 9,8% 90,2%

1998 1369 1384 -15 13056 10,6% 89,4%

1999 1363 1405 -42 12926 10,9% 89,1%

2000 1565 1468 97 13142 11,2% 88,8%

2001 1447 1437 10 13096 11,0% 89,0%

2002 1568 1491 77 13193 11,3% 88,7%

2003 1498 1466 32 12999 11,3% 88,7%

2004 1627 1561 66 13322 11,7% 88,3%

2005 1627 1601 26 13342 12,0% 88,0%

2006 1738 1642 96 13619 12,1% 87,9%

2007 1899 1761 138 13862 12,7% 87,3%

2008 2005 1846 159 13977 13,2% 86,8%

2009 1850 1848 2 13267 13,9% 86,1%

2010 1988 1993 -5 13422 14,8% 85,2%

2011 1964 2076 -112 13845 15,0% 85,0%

2012 1976 2093 -117 13840 15,1% 84,9%

2013 1908 1992 -84 13653 14,6% 85,4%

138

406

Största pendlingsrelationerna i Ljungby kommun (2013) Ort Ort Område Antal Tid med Tid med Viktiga vägar arbetspendlare bil kollektivtrafik

Lagan Ljungby Inomkommunal 612 11 min 17 min (buss) Ljungbyvägen

Ljungby Växjö Utomkommunal 457 45 min 50 min (buss) Väg 25/27

Ljungby Ryssby Inomkommunal 222 15 min 24 min (buss) Väg 25

Ljungby Värnamo Utomregional 138 34 min 45 min (buss) E4

Lidhult Ljungby Inomkommunal 131 35 min 53 min (buss) Väg 25

Ljungby Vittaryd inomkommunal 117 19 min 30 min (buss) Ljungbyvägen/ Vittarydsvägen E4

Ljungby Markaryd Utomkommunal 109 37 min 45 min (buss) E4

Ljungby Alvesta Utomkommunal 90 34 min 40 min (buss) Väg 25

Angelstad Ljungby inomkommunal 87 16 min 17 min (buss) Bolmstadvägen/ Helsingborgsvägen/ Barnvallsleden

139

407 Totala pendlingsrörelser 2013, kommunnivå

140

408 Nettopendling 2013, kommunnivå

141

409

Inpendling 2013, kommunnivå

142

410

Utpendling 2013, kommunnivå

143

411 Arbetspendling tätortsnivå( 2013) Agunnaryd Angelstad Kånna Lagan Lidhult Ljungby Ryssby Vittaryd

Bor och arbetar i samma tätort 9% 7% 10% 30% 54% 73% 22% 22% Arbetar i annan tätort 91% 93% 90% 70% 46% 27% 78% 78% Andel av utpendlarna till annat län 5% 4% 5% 9% 40% 21% 5% 19% Andel av utpendlarna inom länet 95% 96% 95% 91% 60% 79% 95% 81% Andel av utpendlarna inom egna kommunen 69% 90% 89% 85% 58% 51% 77% 78% Andel av utpendlarna inom länet men annan kommun 27% 5% 5% 6% 3% 28% 18% 3% Andel av inpendlarna från annat län 4% 0% 0% 10% 34% 16% 9% 9% Andel av inpendlarna från egna länet 96% 100% 100% 90% 66% 84% 91% 91% Andel av inpendlarna från egna kommunen 70% 67% 100% 87% 63% 66% 76% 90% Andel av inpendlarna från länet men annan kommun 26% 33% 0% 4% 3% 18% 15% 1% Andel av totala rörelser i relation till annat län 5% 4% 5% 9% 35% 18% 6% 12% Andel av totala rörelser i relation till egna länet 95% 96% 95% 91% 65% 82% 94% 88% Andel av totala rörelser i relation till egna kommunen 69% 89% 90% 86% 62% 61% 77% 86% Andel av totala rörelser i relation till andra kommuner inom länet 26% 7% 5% 5% 3% 21% 17% 2% Totalt netto -60 -107 -144 -3 339 1974 -108 81 Utomregionalt netto -3 -5 -8 3 109 232 2 -3 Inomregionalt netto -57 -102 -136 -6 230 1742 -110 84 Inomkommunalt netto -41 -98 -128 10 221 1581 -84 85 Inomregionalt netto i relation till andra kommuner -16 -4 -8 -16 9 161 -26 -1

144

412 Ljungby, totala pendlingsrörelser 2013

145

413 Kånna, totala pendlingsrörelser 2013

146

414 Lagan, totala pendlingsrörelser 2013

147

415 Ryssby, totala pendlingsrörelser 2013

148

416 Agunnaryd, totala pendlingsrörelser 2013

149

417 Lidhult, totala pendlingsrörelser 2013

150

418 Vittaryd, totala pendlingsrörelser 2013

151

419 Angelstad, totala pendlingsrörelser 2013

152

420

Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg 2015 ‐ 2025

Hållplatshandbok Med tillgänglighetsplan och prioriterade åtgärder

REGIONALA KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN KRONOBERG

421 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se Förslag 2015‐05‐13

BAKGRUND Den Regionala Kollektivtrafikmyndigheten (RKM) i Region Kronoberg ansvarar för den långsiktiga, strategiska planeringen av kollektivtrafiken i länet. Denna fastslås i Trafikförsörjningsprogrammet, som är Region Kronobergs styrdokument för området. Trafikförsörjningsprogrammet (TFP) omfattar även hur bytespunkter och hållplatser ska utformas, hur tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska tillgodoses samt tillgänglighet till bytespunkter för kommersiella aktörer.

Enligt Kollektivtrafiklagen § 10, p 5 (SFS 2010: 1065) ska Trafikförsörjningsprogrammet innehålla en beskrivning av de linjer och bytespunkter som är fullt tillgängliga för alla resenärer. I Kronoberg finns cirka 3 000 bytespunkter för regional trafik. Dessa har olika standard och ett mycket varierande antal påstigande. I syfte att dels höja kollektivtrafikens attraktionskraft och dels öka säkerheten för både förare och passagerare, har en inventering och en kategorisering av länets samtliga bytespunkter genomförts. Kategoriseringen är en riktlinje för hur varje bytespunkt eller hållplats ska bedömas och värderas och därmed också för vilka åtgärder som behöver vidtas. Modellen bygger på en indelning i fyra kategorier efter den funktion bytespunkten eller hållplatsen har.

En bytespunkt i kollektivtrafiken betecknar en plats där man byter färdsätt eller färdmedel. För resenären upplevs som regel ett byte som en svag länk i den kollektiva resan. Det uppfattas ofta som en förlängning av restiden, även i de fall det inte uppstår någon egentlig tidsförlust. Bytespunkternas utformning och funktion är ett sätt att öka attraktiviteten och göra den kollektiva resan till en positiv upplevelse. Det är viktigt att platsen där man väntar upplevs som säker och trygg för alla resenärer, vana eller ovana, med eller utan funktionsnedsättning. God tillgänglighet innebär också att man som resenär ska kunna nå bytespunkten på ett säkert och bra sätt. Attraktiva bytespunkter måste utvecklas i nära samverkan med omgivande samhälle. Lokalisering av bostäder, verksamheter och service kring bytespunkten ökar tillgängligheten till kollektiva resor och bidrar därmed till ett hållbart transportsystem och en hållbar samhällsutveckling.

Hållplatshandboken är framtagen som en del av Trafikförsörjningsprogrammet men utformad som ett eget dokument, för att underlätta en eventuell revidering. Syftet med Hållplatshandboken är att tydliggöra riktlinjer, roller och ansvar gällande länets hållplatser och bytespunkter.

HÅLLPLATSHANDBOKEN INNEHÅLLER AVSNITT OM • Roller, ansvar och ansvarsfördelning • Kommersiell trafik och marknadstillträde • Trafiksäkerhet • Tillgänglighetsplan med definition av och förteckning över tillgängliga hållplatser • Kvalitetsfaktorer • Kategorisering av hållplatser med förteckning över prioriterade åtgärder

Utgångspunkten är i vilket slags stråk bytespunkten ligger kopplat till antalet resenärer som använder varje enskild bytespunkt eller hållplats.

2 422 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se Förslag 2015‐05‐13

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÅL Den 1 januari 2015 bildades Region Kronoberg varvid kollektivtrafiken skatteväxlades, dock inte bytespunkter och hållplatser. Kollektivtrafikmyndigheten ska emellertid i trafikförsörjningsprogrammet fastställa vilka krav som ställs på bytespunkter och hållplatser vad gäller funktion, tillgänglighet, utseende, drift och underhåll. I enlighet med tidigare reglering enligt förbundsordningen för Regionförbundet södra Småland, är det även fortsättningsvis respektive väghållare (kommun, stat eller vägsamfällighet) som ansvarar för drift och underhåll av bytespunkter och hållplatser.

Av flera skäl är det eftersträvansvärt att bytespunkter och hållplatser utformas efter en enhetlig och given standard. Som resenär ska man känna igen sig och veta vad man har att förvänta. En annan och inte oviktig orsak är det samlade intrycket av en attraktiv region som en förbipasserande resenär får när kollektivtrafiken ger ett enhetligt, prydligt och välskött intryck.

Hållplatshandboken är avsedd att vara ett planeringsunderlag för länets kommuner och övriga väghållare. Den ska ge riktlinjer för utformning, trafiksäkerhet och tillgänglighetsanpassning för nya och gamla bytespunkter och hållplatser samt för skötsel och underhåll. Avsikten är att Hållplatshandboken också ska fungera som underlag vid budgetering, både vad gäller kontinuerligt underhåll och för genomförande av prioriterade åtgärder.

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Ur ett ekonomiskt perspektiv är det viktigt att de medel som finns till förfogande används där de ger optimal effekt. Därför har samtliga bytespunkter och hållplatser i regionen inventerats och klassificerats, som ett led i arbetet att prioritera nödvändiga åtgärder.

Vissa bytespunkter används av ett stort antal resenärer varje dag medan andra används av betydligt färre. Detta framgår av den stråkindelning som finns i Trafikförsörjnings‐ programmet och som är vägledande för hur bytespunkter och hållplatser klassificeras och hur åtgärder ska prioriteras.

Ur ett effektivitetsperspektiv är det inte rimligt eller ekonomiskt hållbart att alla bytespunkter och hållplatser har samma standard, byggs om eller justeras efter alla krav och synpunkter. Med god planering och framförhållning kan emellertid förbättringar och utveckling mot säkrare och mer ändamålsenliga och tillgängliga bytespunkter och hållplatser succesivt genomföras. Oavsett standard ska samtliga bytespunkter och hållplatser underhållas med samma kvalitet. Både förbättringar och underhåll bör ske i samhandling mellan berörda parter.

HÅLLPLATSFAKTA Invånarna i Region Kronoberg har tillgång till ca 170 bussfordon i den linjelagda trafiken. I länet finns omkring 3000 hållplatser (hållplatsläge). I varje kommun finns minst ett resecentrum eller en station/bussterminal. Information om utrustning och material, hållplatsernas koordinater och tillgänglighet samt kategorisering, finns samlat i Länstrafiken

3 423 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se Förslag 2015‐05‐13

Kronobergs databas Rebus. Det finns även foton som visar de allra flesta hållplatser och bytespunkter.

I tabellen nedan visas antalet hållplatslägen per kommun. I dagsläget finns ingen sammanställning över hur många som är placerade på det kommunala gatunätet respektive på det statliga vägnätet. Ett arbete pågår för att ta fram korrekta uppgifter. Av Växjös 838 hållplatslägen används cirka 330 hållplatslägen till stadstrafiken.

Kommun Antal hållplatsläge Alvesta 343 Lessebo 100 Ljungby 571 Markaryd 95 Tingsryd 275 Uppvidinge 185 Växjö 839 Älmhult 227 Totalt 2 866 Under 2014 utfördes drygt 5,7 miljoner resor med länstrafikens bussar dvs. regiontrafik och stadstrafik. Genom statistik från biljettsystemen kan man se var resenärerna stiger på men inte var de stiger av. Tyvärr finns det en osäkerhet i uppgifternas exakthet. De ger dock en uppskattning av hur frekvent länets cirka 3 000 bytespunkter och hållplatser används. Hälften av länets hållplatser har färre än 100 påstigande per år, varav 5 procent har inga påstigande. Dessa kan dock vara av betydelse för avstigande. De hållplatser som utnyttjas mest dvs. fler än 7 500 påstigande per år är också 5 procent.

Intervallen för påstigande per år, i tabellen nedan, har tagits fram för att överensstämma med kategoriseringen av länets hållplatser.

Andel av totala antalet Påstigande per år hållplatsläge Fler än 20 000 2 % 7 501 – 20 000 3 % 4 001 – 7 500 4 % 366 ‐ 4000 22 % 251 ‐ 365 5 % 51 ‐ 250 20 % 1 ‐ 50 38 % 0 5 %

MÅLVÄRDE Endast ett målvärde för standarden för hållplatserna kan upprättas. Detta eftersom finansieringen av standardhöjande åtgärder kommer från olika aktörer, framförallt kommuner och Trafikverket. • År 2025 ska Samtliga bytespunkter och hållplatser ska åtgärdas så att de, utifrån sin kategorisering, uppfyller krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

4 424 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se Förslag 2015‐05‐13

• År 2025 ska Samtliga bytespunkter och hållplatser i linjetrafik där resenärerna består av en hög andel barn‐ och ungdomar ska ha hög säkerhet

Utöver angivna målvärde för 2025 ska undermåliga, osäkra eller dåligt fungerande väderskydd avlägsnas eller ersättas senast 2017.

ROLLER, ANSVAR OCH ANSVARSFÖRDELNING Det konkreta ansvaret för bytespunkter och hållplatser beror som tidigare av vem som är väghållare. Länstrafiken Kronoberg ansvarar alltid för hållplatstoppar och information utom i de fall detta ansvar är Trafikverkets, i regel på tågstationer.

Trafikverket ansvarar för anläggande, drift och underhåll av bytespunkter på det statliga vägnätet. För att Trafikverket skall hålla samma standard i hela landet har riktlinjer för hur de ser på sitt ansvar vid hållplatser och järnvägsstationer tagits fram. Riktlinjer anger en basnivå, önskas högre nivå ses detta som tillägg som bekostas av den som önskar höja nivån. Riktlinjerna för hållplatser är TDOK 2014:0073 ”Ansvarsfördelning och hantering av busshållplatser mellan Trafikverket och Trafikorganisatör alternativt kollektivtrafikmyndighet”. Riktlinjer för järnvägsstationer kommer att presenteras under våren 2015.

Kommunerna ansvarar för anläggande, drift och underhåll av bytespunkter på de vägar och gator de själva ansvarar för.

Markägare/Vägsamfällighet ansvarar för anläggande, drift och underhåll vid enskilda vägar.

Hållplatsdel Ansvaret omfattar Ansvar vid Ansvar vid statligt vägnät kommunalt vägnät

Körytor, markytor Renhållning, snöröjning, Trafikverket Kommunen halkbekämpning, underhåll

Allmän belysning Renhållning, skötsel, Trafikverket Kommunen pendlarparkering, underhåll och elabonnemang och ev. planteringar.

Väderskydd Renhållning, skötsel och Kommunen Kommunen underhåll

Belysning i Armatur och utrustning, Kommunen Kommunen väderskydd och elabonnemang och underhåll övrig utrustning samt ev. el till dessa.

Hållplatsutrustning Renhållning, skötsel och Kommunen Kommunen (Fristående möbler, underhåll

5 425 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se Förslag 2015‐05‐13 bänkar, papperskorg och cykelställ)

Informationsbärare Renhållning, skötsel och Länstrafiken Länstrafiken stolpe och hpl. topp underhåll

Anslutande gång‐ Renhållning, snöröjning, drift Trafikverket Kommunen och cykelväg och underhåll

ANSVAR I planeringsskedet av en bytespunkt eller hållplats ska det göras tydligt vem eller vilka som ska anlägga, bekosta och underhålla hållplatsen och det som hör till, t ex plattform, väderskydd, hållplatsutrustning, anslutande gångväg m.m. Riktlinjerna ska tillämpas utifrån respektive hållplats kategorisering.

OLIKA AKTÖRER INOM KOLLEKTIVTRAFIKEN Många aktörer är inblandade i planering och utförande av kollektivtrafiken inom Region Kronoberg och till gränsande regioner.

EXEMPEL PÅ AKTÖRER • Regionala Kollektivtrafikmyndigheten (RKM) i Region Kronoberg • Länstrafiken Kronoberg • Entreprenörer (buss, tåg, taxi, mm) • Väghållare (kommunala, statliga och enskilda) • Kommuner (ansvarar för fysisk planering såsom översikts‐ och detaljplanering) • Trafikverket, Jernhusen m fl

REGION KRONOBERG OCH KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN Region Kronoberg är enligt lagen om kollektivtrafik (SFS 2010:1065), regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) i Kronobergs län. Region Kronoberg ansvarar därmed för framtagande av den regionala kollektivtrafikens styrdokument, Trafikförsörjnings‐ programmet, annan övergripande planering för kollektivtrafiken, upphandling av trafik samt styrning och finansiering av den upphandlade trafiken.

Enligt lagen om kollektivtrafik är det från och med den 1 januari 2012 även möjligt att utföra kollektivtrafik på kommersiella villkor. För att företag ska kunna bedriva kommersiell kollektivtrafik krävs att anmälan om utförande av sådan trafik gjorts till RKM. Kommersiella aktörer ska beredas tillträde till bytespunkter och hållplatser.

6 426 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se Förslag 2015‐05‐13

LÄNSTRAFIKEN KRONOBERG Länstrafiken Kronoberg har det övergripande ansvaret för att utföra kollektivtrafiken i länet. I uppgiften ingår att samordna, planera, utveckla och marknadsföra kollektivtrafik och anropsstyrd trafik. Länstrafiken ansvarar även för samordning av andra trafikuppdrag efter särskild överenskommelse med respektive kommun. All trafik utförs av privata entreprenörer och upphandlas i konkurrens.

ENTREPRENÖRER Entreprenörerna utför den kollektiva trafiken med buss, taxi eller tåg via trafikavtal med Länstrafiken Kronoberg. Entreprenörerna kan ofta lämna värdefulla synpunkter vid planering och projektering av terminaler, bytespunkter och hållplatser.

KOMMUNER Kommunerna ansvarar för drift och underhåll av markanläggning vid bytespunkter och hållplatser i anslutning till det kommunala väg‐ och gatunätet. I det kommunala åtagandet ingår anslutning med säkra gång‐ och cykelvägar samt att behovet av parkering för cykel och i förekommande fall även bil, tillgodoses.

Varje kommun ska årligen budgetera för drift och underhåll i proportion till det antal bytespunkter som finns inom kommunens geografiska område samt för nödvändiga investeringar. Kommunerna kan genom RKM Kronoberg söka statliga bidrag för vissa kollektivtrafikåtgärder från Länstransportplanen. För närvarande är bidragsdelen 50 % av den totala kostnaden. Åtgärder ska utgå från Hållplatshandbokens riktlinjer och prioriteringar. När åtgärder planeras bör avstämning ske med hållplatsansvarig hos Länstrafiken Kronoberg och i förekommande fall Trafikverket, innan ansökan om bidrag lämnas till RKM Kronoberg.

En förteckning över de högst prioriterade bytespunkterna och hållplatsernas behov av åtgärder 2015‐2020 redovisas längre fram i Hållplatshandboken. Åtgärdsförteckningen kompletteras efterhand.

TRAFIKVERKET Trafikverket är ansvarig för transportsystemets långsiktiga planering vad avser vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Trafikverket svarar också för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar samt äger och underhåller alla spårområden och plattformar längs järnvägarna. Busshållplatser och terminaler är som regel lokaliserade intill järnvägsstationerna men oftast placerade på kommunal mark och därmed utanför Trafikverkets område.

JERNHUSEN Jernhusen AB äger och förvaltar bland annat järnvägsstationer och ska medverka till att stationer och verkstäder utvecklas och ställs till trafikoperatörers, resenärers och andra användares förfogande på konkurrensneutrala villkor. Resenärens behov av trygghet, säkerhet och service ska tillgodoses, så som väntsalar, belysning, förvaringsutrymmen, toaletter mm.

7 427 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se Förslag 2015‐05‐13

KOMMERSIELL TRAFIK ‐ MARKNADSTILLTRÄDE I propositionen som föregick kollektivtrafiklagen (2009/10:200) poängterar regeringen vikten av att kollektivtrafikföretag på neutrala och icke‐diskriminerande villkor ska få tillgång till infrastruktur och andra gemensamma funktioner. Inom ramen för samarbetet om en fördubblad kollektivtrafik har det tagits fram en vägledning till process och principer för tillträde till och prissättning av bytespunkter. RKM Kronoberg avser att i största möjliga utsträckning följa dessa rekommendationer.

RKM Kronoberg gör bedömningen att brist på kapacitet (angöringsplatser, ”avgångstider” etc.) endast kan komma att uppstå vid Växjö resecentrum, Alvesta Resecentrum och Ljungbys bussterminal. Det är främst för dessa bytespunkter principer bör fastställas för hur och vem som ska få tillgång till olika funktioner och därmed vilken trafik som ska prioriteras.

I KORTHET INNEBÄR REKOMMENDATIONERNA I VÄGLEDNINGEN ATT • Infrastrukturen är fri att utnyttja på allmän platsmark och på allmän väg inom ramen för gällande trafikregler • På tomtmark kan tillgången regleras genom avtal och tilldelning kan ske antingen kontinuerligt eller via en tidsstyrd process (vid vissa tidpunkter, jämför Trafikverkets tilldelning av tåglägen). Myndigheten avser ta fram ett samlat erbjudande till kommersiell trafik, i samråd med berörda kommuner och även med grannlänens RKM, då det bör vara en fördel för den kommersiella trafiken att samma riktlinjer gäller.

TRAFIKSÄKERHET En god kollektivtrafik erbjuder en trygg och säker resa för alla resenärer. Att resa med kollektivtrafik är generellt sett ett säkert sätt att färdas. Säkerheten handlar om att minimera risken för olyckor och minska konsekvenserna av fel. Svåra olyckor med oskyddade trafikanter kan inträffa vid hållplatser. Busshållplatser kan ofta byggas om till mer trafiksäkra. Av säkerhetsskäl kan det ibland vara lämpligt att förse plattformen med räcke framför bussen – något som idag är sällsynt. Av trygghets‐ och säkerhetsskäl skäl bör väder‐ skyddet utformas så att väntande resenär och bussföraren ser varandra på långt håll.

Busshållplatser på landsbygd är i stor utsträckning utformade för att utgöra minsta möjliga hinder för övrig motorfordonstrafik. Säkerhets‐ och trygghetsaspekter för kollektivtrafikanterna får för den skull inte glömmas bort vid utformning av dessa hållplatser. En avgörande betydelse för trafiksäkerheten vid hållplatser är hastigheten på vägen, antalet fordon som trafikerar samt antalet på och avstigande bussresenärer. Busshållplatser på landsbygd används ofta av barn vilket ställer högre krav på utformningen. Där barn i yngre åldrar använder hållplatsen i stor omfattning bör därför hållplatsen ligga skild från körbanan. Till osäkerheten hör också att plattformar ofta saknas och att gångpassagen över vägen upplevs som osäker. Belysning saknas i stor utsträckning på dessa hållplatser.

Trafiksäkerheten vid hållplatser berör inte enbart relationen mellan bussresenär och omgivande motorfordonstrafik. Det är också av betydelse mellan bussresenären och omgivande cykeltrafik. Hållplats och väderskydds placering i förhållande till passerande

8 428 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se Förslag 2015‐05‐13 cykelväg är av stor betydelse. Framförallt med tanke på den ökande användningen av elcyklar som oftast håller en högre hastighet.

Lokalisering av hållplats ska ske med utgångspunkt från bussresenärernas behov men trafiksäkerheten i anslutning till hållplatser ska alltid särskilt beaktas. Trafiksäkerheten är också av betydelse för bussförarnas arbetsmiljö.

Den inventering och analys av bytespunkter och hållplatser som genomförts i Kronoberg visar att det finns hållplatser som inte är optimalt placerade ur trafiksäkerhetssynpunkt. Dessa ska prioriteras för åtgärder. Placering och utformning ska ske i samråd med Länstrafiken Kronoberg. Utformningskriterierna, se nedan, för kategori D har tagits fram i första hand för att fästa avseende vid trafiksäkerheten för resenärerna.

RIKTLINJE Anvisningar i VGU om hållplatser som i ökad utsträckning beaktar trafiksäkerhet, tillgänglighet och bussprioritering finns. RKM Kronoberg slår fast att VGU ska vara styrande när åtgärder som anges i Hållplatshandboken genomförs.

VGU – VÄGARS OCH GATORS UTFORMNING Trafikverket har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit fram nya regler för Vägars och Gators utformning (VGU). Arbetet bygger på tidigare VGU. Reglerna är obligatoriska inom Trafikverket men frivilliga och rådgivande dokument för kommunerna.

Reglerna i VGU innebär att man på ett tydligt sätt beskriver den färdiga väg‐ eller gatuanläggningens egenskaper. Detta innebär att krav‐ och rådsdokumenten i VGU kan användas som underlag för upphandling av projekteringsuppdrag och totalentreprenader och även åberopas i kontrakt för dessa.

I VGU finns fyra nivåer

• Myndighetsföreskrift, författningar som gäller för alla väghållare • Övergripande krav på samhällsnytta, systemstandard och livscykelkostnader, oftast ställda på en funktionell nivå. Trafikverket ställer alltid dessa krav på egna anläggningar • Krav som åberopas i kontrakt, och används för upphandling av planering, projektering, byggande, underhåll och drift • Råd om hur krav tolkas och tillämpas.

Trafikverket uppger att VGU fortsatt kommer att användas som samlande beteckning för styrande dokument inom vägars och gators utformning. Hit hör dokumenten:

• Övergripande krav Vägars och gators utformning, Publikation 2012:181 • Krav för Vägars och gators utformning, Publikation 2012:179 • Råd för Vägars och gators utformning, Publikation 2012:180

Samtliga dokument tillhörande VGU finns tillgängliga på www.trafikverket.se

9 429 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se Förslag 2015‐05‐13

TILLGÄNGLIGHET RKM Kronobergs uppdrag är att tillhandahålla trafiklösningar som tillgodoser alla människors resebehov. Människor ska kunna leva sina liv självständigt och utan begränsande hinder. Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla och upplevas som det mest attraktiva resealternativet, även av personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet ska därför vara ett prioriterat arbetsområde. De åtgärder som är nödvändiga för vissa resenärer är aldrig till nackdel för andra.

En funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell förmåga. Syn‐ eller hörselskada, olika typer av nedsatt rörelseförmåga, allergier samt nedsatt kognitiv förmåga är alla exempel på funktionsnedsättning. Statistiska centralbyrån uppskattar att ca 20 procent av Sveriges befolkning har någon form av permanent funktionsnedsättning, där rörelsenedsättning och allergier tillhör de största grupperna. Det innebär att omkring 1,8 miljoner invånare i Sverige har någon form av funktionsnedsättning.

TILLGÄNGLIGHET OCH UTVECKLING Det kollektiva trafiksystemet ska kontinuerligt utvecklas och göras mer användbart. De åtgärder som idag kallas anpassningar ska vara norm och standard. För kollektivtrafikens aktörer innebär detta att

• Skapa förutsättningar för delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning • Arbeta för att undanröja hinder att använda det kollektiva trafiksystemet • Ställa krav på tillgänglighet och användbarhet vid all planering och upphandling av Kollektivtrafik • Ställa krav på att tillgänglighetsutrustning i framförallt bussar kontinuerligt kontroleras • Stimulera alla berörda aktörer att beakta behovet av tillgänglighet och användbarhet • Samråda med berörda organisationer som en naturlig del i det ordinarie arbetet • Informera och utbilda personalen i tillgänglighetsfrågor för att skapa motivation och engagemang kring tillgänglighetsfrågor i det dagliga arbetet

Strävan ska vara att erbjuda tillgängliga resor med allmän kollektivtrafik till de som idag väljer bilen eller har färdtjänst. Samtidigt ska den åldrande befolkningen som idag använder det allmänna kollektiva trafiksystemet kunna vara kvar i detta trafiksystem.

LAGAR, REGLER OCH RIKTLINJER Tillgängligheten till det kollektiva trafiksystemet handlar om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och kunna verka i samhället. Till stöd för detta finns lagar, regler och riktlinjer.

• FN – konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. • EU direktiv om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende funktionsnedsatta i järnvägssystemet, 2008/164/EG. Syftet med detta direktiv är att öka tillgängligheten till järnvägsresor för personer med funktionsnedsättning. Direktivet ställer krav på infrastruktur och fordon.

10 430 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se Förslag 2015‐05‐13

• EU:s förordning avseende rättigheter och skyldigheter för tågresenärer, Nr 1371/2007 Tågresenärernas rättigheter omfattar rätt till information om tjänsten före och under resan. Personer med funktionsnedsättning bör ha samma möjlighet att resa med tåg som andra medborgare • EU:s förordning avseende passagerares rättigheter vid busstransport Personer med funktionsnedsättning bör ha samma möjligheter att resa med buss som andra medborgare har. Utformning av nya terminaler bör sträva efter att ta hänsyn till de behov som personer med funktionsnedsättning har. Personal aktiva i branschen bör få lämplig utbildning och då denna utbildning planeras och/eller genomförs bör organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning konsulteras. All väsentlig information ska kunna lämnas på alternativa sätt.

KOLLEKTIVTRAFIKLAGSTIFTNINGEN I det regionala Trafikförsörjningsprogrammet ska anges tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning.

Vidare ska bytespunkter och linjer som är fullt tillgängliga för alla resenärer anges. I detta sammanhang behöver myndigheterna klart definiera vad som avses med fullt tillgänglig för alla resenärer.

DAGENS TILLGÄNGLIGHET I KOLLEKTIVTRAFIKEN I Region Kronoberg ökade tillgängligheten till kollektivtrafiken väsentligt när nya bussar togs i bruk sommaren 2013. Samtliga stads‐ och regionbussar är utrustade med ramp för att underlätta av‐ och påstigning. Dock finns en hel del utmaningar vad gäller tillgänglighetsanpassning av bytespunkter och hållplatser. En förutsättning för ett lyckat resultat är att det finns ett ”Hela Resan”‐ perspektiv i vårt och våra samhandlingspartners synsätt. Hållplatsernas utformning är en viktig del i detta arbete.

Många hållplatser är redan tillgänglighetsanpassade. Samtidigt har kraven successivt höjts. Den samlade inventeringen och analysen som genomförts av nuvarande standard är därför värdefull. Nya hållplatser byggs från början med hög tillgänglighet för funktionsnedsatta. I ett första skede prioriteras bytespunkter (terminaler och hållplatser) i de starka stråk som definieras i Trafikförsörjningsprogrammet. En ökad tillgänglighet bidrar till en mer attraktiv och användbar kollektivtrafik.

DEFINITION AV TILLGÄNGLIGA HÅLLPLATSER Det finns ingen exakt definition av tillgängliga hållplatser och som är relevant för Kronobergs län. I till exempel Trafikverkets skrift ”Användbar kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning” från 2010 anges krav på utformning och utrustning på hållplatser. Kraven från skriften återfinns också i VGU från 2012, dock omnämns de inte som krav för ökad tillgänglighet. Enligt skriften och VGU delas busshållplatser in i fyra kategorier (typ 1‐4) Den lägsta kategorin anger ett påstigande intervall på 1 till 20 personer per dag, dvs. 365 till 7 300 personer per år. Om hållplatshandboken strikt skulle följa rekommendationerna skulle det innebära att nästan 70 procent av länets hållplatser inte har något krav på

11 431 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se Förslag 2015‐05‐13 tillgänglighetsanpassning. RKM ser detta som allt för låga krav på tillgänglighets anpassning och har valt att även hållplatser med färre påstigande skall anpassas.

Utformningskriterierna, se nedan, för kategorierna A, B och C har tagits fram i första hand för att uppfylla tillgänglighetskrav. Hållplatser som uppfyller samtliga kriterier för dessa kategorier kommer av RKM att bedömas som fullt tillgängliga. För hållplatser som byggs nya eller som genomgå större ombyggnad gäller också vissa tilläggskrav. Hållplats kategori D innehåller kriterier som underlättar tillgängligheten, men har framförallt tagits fram med hänsyn till trafiksäkerhetsaspekter. Hållplatser som är kategoriserade till D kan därför inte betraktas som fullt tillgängliga.

KVALITETSFAKTORER

TRYGGHET OCH SYNBARHET De fem kvalitetsfaktorer som allmänheten rangordnar högst enligt Svensk kollektivtrafiks barometer är: • Enkelhet • Snabbhet • Lyhördhet • Avgångstider • Trygghet Hållplatsens lokalisering och utformning liksom anslutande gång‐/cykelvägar är viktiga faktorer att beakta ur ett trygghetsperspektiv. Hållplatsen ska vara överblickbar i alla ljusförhållanden. Belysning krävs för att öka tryggheten men också för att resenären ska kunna ta del av information samt att föraren tidigt ska kunna upptäcka väntande resenärer.

Såväl väderskydd som hållplats ska upplevas som inbjudande, bekväm och trygg. Hållplatsen ska vara tydligt markerad och det ska framgå vilka linjer som trafikerar hållplatsen. Det är viktigt att hållplatsen syns på långt håll, både ur förar‐ och resenärsperspektiv. Området ska således hållas rent för skymmande växtlighet och även skyltar ska placeras så att de skymmer.

Det är inte rimligt eller ekonomiskt effektiv att alla bytespunkter och hållplatser har samma standard, byggs om eller justeras efter alla krav och synpunkter. Med god planering och framförhållning kan förbättringar och utveckling mot säkrare och mer ändamålsenliga busshållplatser succesivt genomföras.

RESENÄRSINFORMATION Som resenär behöver man information före, under och efter resan. Information som hållplatsnamn, tidtabell mm är viktig. Nya informationssystem som realtidsinformation, som visar hur lång tid det är till nästa avgång, skapar säkerhet och trygghet hos resenären och inger förtroende. Utformningen och placeringen av informationen ska vara sådana att alla kan ta del av densamma. Resenärsinformation är Länstrafiken Kronobergs ansvar.

12 432 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se Förslag 2015‐05‐13

UNDERHÅLL OCH SKÖTSEL Komfort, trivsel och trygghet på hållplatsen är minst lika viktig som på bussen. Hållplatsens material, utrustning och design är åtgärdder som ökar komfort och trivsel men den viktigaste faktorn är fungerande system för underhåll och skötsel.

Snöröjning och halkbekämpning av hållplatser samt anslutande gång‐ och cykelväg är väghållarens ansvar och ska prioriteras högt. Detsamma gäller grundläggande underhåll av markytan på och runt hållplatsen samt gång‐ och cykelvägar. Vid snöröjning ska snövallar mellan hållplats och körbana tas bort i hela bussens längd. Snö som plogats in i väderskydd ska tas bbort. Väghållaren ansvarar för eventuell tvätt och städning av markytan.

SITTBÄNKAR För resenären upplevs väntetiden som en mer besvärlig än åktiden. En sittplats är betydelsefull då den ökar upplevelsen av bekvämlighet även under väntettiden. Resenärer som har relativt långt avstånd till hållplatsen tar ofta extra god tid på sig för att vara säkra på att inte missa bussen. Detsamma gäller vid låg turtäthet. Resenären värdeerar då sittbänk och väderskydd högt.

VÄDERSKYDD Resenären vill kunna skydda sig mot regn, blåst och snö. Väderskydd med sittbänk värderas högt och är motiverat om en hållplats har minst 10 påstigande per dygn. På speciellt utsatta platser eller när andelen resenärer med funktionsnedsättning är hög, kan väderskydd motiveras även med färre antal påstigandde. Rökning är inte tillåten i väderskydden.

Ekonomiskt är det en fördel med standardiserade väderskydd och annan utrustning, både när man placerar ut nya och när trasigt material ska åtgärdas. Som regel innebär upphandling av en större volym minskade kostnader. I Region Kronoberg har tre typer av väderskydd, för regiontrafik och för tätort, handlats upp och ska användas. Mer information fås från hållplatsansvarig hos Länstrafiken Kronoberg.

Foto och skiss på avtalsprodukter väderskydd. Väderskydden är ARCUS 3, NOVA 3 och Landsbygd. Avtals färg för de två första är svart, men kan också väljas grafitgrå. Utrustningen i och utanför vädeerskydden är inte rätt placerade för att visa på full tillgänglighet. Foto/skiss Per Hansson och Omni Trafikmiljö.

13 433 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se Förslag 2015‐05‐13

KATEGORISERING – UTFORMNING ‐ PRIORITERING

KATEGORISERING Hållplatserna är indelade i fyra huvudgrupper vilka baseras på ett antal kriterier, bland annat geografisk belägenhet och antal påstigande resenärer per dygn. Angivna kriterier innebär att hållplatserna, beroende på kategorisering, ska anses vara anpassade för äldre, rollatoranvändare, rullstolsburna och synskadade. Vid hållplatser som nyttjas av skolbarn ska säkerhetsaspekterna särskilt beaktas.

KATEGORI B: TERMINAL BUSS/BUSS ELLER HUVUDHÅLLPLATS Terminal. Bytespunkt mellan bussar/busslinjer och/eller huvudhållplats i tätort. Fysisk tillgänglighet i enlighet med VGU.

KATEGORI C: HÅLLPLATS Större hållplats på statlig eller kommunal väg. Minst 20 påstigande per dygn eller drygt 4 000 per år. Fysisk tillgänglighet i enlighet med VGU.

14 434 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se Förslag 2015‐05‐13

UTFORMNING Utformningskriterierna nedan är en sammanvägning av utformningsåtgärder utifrån trafiksäkerhets‐, tillgänglighets‐ och kvalitetsfaktorer. Istället för att detaljstyra hållplatsernas utformning anges ett minimum som ska uppfyllas för respektive kategori. Det görs ej någon uppdelning i om hållplatsen är placerad i tätort eller på landsbygd.

Region Kronobergs trafikförsörjningsprogram har som ambition att se till hela resan. Vägen till och från hållplatsen för gående och cyklister är därför av stor betydelse. Det finns inga exakta krav för vägen till och från hållplatsen, dock ett generellt krav för samtliga kategorier att tillgängligheten och trafiksäkerheten ska vara god för gående och cyklister till hållplatserna samt att konfliktpunkterna skall minimeras mellan cyklister och bussresenärer.

Utformningskriterierna är enbart kortfattat presenterade. Utförlig beskrivning ges i VGU, Vägar och gators utformning. Likaså gäller VGU om t.ex. en kommun väljer ytterligare utformning av hållplatser eller om ombyggnad av gaturummet sker som påverkar hållplatsen.

KATEGORI A: RESECENTRUM ELLER STATION MED BYTE BUSS/BUSS ELLER BUSS/TÅG • Hållplatstopp/hållplatstoppar med information om hållplatsensnamn och vilken/vilka linjer samt vem som trafikerar hållplatsen, vid eller mitt för påstigningsplatsen. • Plattform med fullängd och bred på minst 3 m • Markbeläggning med asfalt/plattor • Plattformshöjd/kantstöd på 17 cm • Taktil markbeläggning vid påstigning • Taktil markbeläggning längsmed plattformen • Kontrasterande kantremsa av plattor eller liknande • Allmän belysning, max 25 m från hållplatsen • Väderskydd, dimensionering efter antal påstigande • Sittbänk med ryggstöd och armstöd i väderskydd • Gångbana med jämn yta till och från hållplatsen (i dess närhet) • Max 5 % lutning till och från hållplatsen • Belyst tidtabellinformation i väderskydd med allmän info dvs. telefonnummer för upplysning och störningsinformation (även för synsvaga och rullstolsburna avseende placering) • Realtidsskylt • Papperskorg • Cykeluppställningsplats med fastlåsningsmöjlighet och tak • Bilparkering för kollektivtrafikresenärer och samåkande • Automat för biljettköp

15 435 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se Förslag 2015‐05‐13

KATEGORI B: TERMINAL BUSS/BUSS ELLER HUVUDHÅLLPLATS • Hållplatstopp/hållplatstoppar med information om hållplatsensnamn och vilken/vilka linjer samt vem som trafikerar hållplatsen, vid eller mitt för påstigningsplatsen. • Plattform med fullängd och bred på minst 2 m • Markbeläggning med asfalt/plattor • Plattformshöjd/kantstöd på 17 cm. • Taktil markbeläggning vid påstigning • Allmän belysning, max 25 m från hållplatsen • Väderskydd, dimensionering efter antal påstigande • Sittbänk med ryggstöd och armstöd i väderskydd • Belyst tidtabellinformation i väderskydd med allmän info dvs. telefonnummer för upplysning och störningsinformation (även för synsvaga och rullstolsburna avseende placering)

• Realtidsskylt • Papperskorg • Cykeluppställningsplats med fastlåsningsmöjlighet och tak Vid ny‐ och ombyggnad gäller också: • Kontrasterande kantremsa av plattor eller liknande • Gångbana med jämn yta till och från hållplatsen (i dess närhet) • Max 5 % lutning till och från hållplatsen • Bilparkering för kollektivtrafikresande eller samåkning • Taktil markbeläggning längsmed plattformen

KATEGORI C: HÅLLPLATS, STÖRRE • Hållplatstopp/hållplatstoppar med information om hållplatsensnamn och vilken/vilka linjer samt vem som trafikerar hållplatsen, vid eller mitt för påstigningsplatsen • Hållplatser i tätort ska vara timglas‐, stopp‐, klack‐, glugg‐, körbane‐ eller fickhållplats. • Hållplatser på landsbygden ska var fickhållplats eller vägrenhållplats om hastigheten är eller överskrider 60 km/h. • Plattform efter behov • Markbeläggning med asfalt/plattor • Plattformshöjd/kantstöd på 17 cm i tätort och minst 12 ca på landsbyggd. • Väderskydd med sittbänk • Tidtabellinformation i väderskydd med allmän info dvs. telefonnummer för upplysning och störningsinformation (även för synsvaga och rullstolsburna avseende placering) • Bilparkering behovsprövas av berörd väghållare (Trafikverket eller kommun) • Cykeluppställningsplats

16 436 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se Förslag 2015‐05‐13

• Blinkljus för väntande behovsprövas av Länstrafiken Kronoberg • Realtidsskylt behovsprövas av Länstrafiken Kronoberg Vid ny‐ och ombyggnad gäller också: • Hållplatser på landsbygd ska vara placerade på plan vägbana och vara väl synliga inom 1,5 x stoppsikt på ömse sidor om hållplatsen. Exempel på stoppsikt vid olika hastigheter är 60 km/h = 120 m, 80 km/h är 200 m. • Hållplatser på landsbygd kan placeras vid mindre väg korsning eller utfart om hastigheten underskrider 60 km/h • Kontrasterande kantremsa • Taktil markbeläggning vid påstigning • Gångbana eller vägren på minst 50 cm med jämn yta till och från hållplatsen (i dess närhet) • Max 5 % lutning till och från hållplatsen • Belyst tidtabellinformation (i tätort) och allmänbelysning (efter rimlighetsbedömning av kostnad).

KATEGORI D: HÅLLPLATS, MINDRE • Hållplatstopp/hållplatstoppar med information om hållplatsensnamn och vilken/vilka linjer samt vem som trafikerar hållplatsen, vid eller mitt för påstigningsplatsen • Hållplatser i tätort ska vara timglas‐, stopp‐, klack‐, glugg‐, körbane‐ eller fickhållplats. • Hållplatser på landsbygden ska vara fickhållplats eller vägrenhållplats om hastigheten är eller överskrider 60 km/h. • Information för biljettköp • Information var det går att söka avgångstider • Blinkljus för väntande behovsprövas av Länstrafiken Kronoberg • Väderskydd vid minst 10 påstigande per dygn Vid ny‐ och ombyggnad gäller också: • Hållplatser på landsbygd ska vara placerade på plan vägbana och vara väl synliga inom 1,5 x stoppsikt på ömse sidor om hållplatsen. Exempel på stoppsikt vid olika hastigheter är 60 km/h = 120 m, 80 km/h är 200 m. • Hållplatser på landsbygd kan placeras vid mindre väg korsning eller utfart om hastigheten underskrider 60 km/h • Belyst tidtabellinformation (i tätort) och/eller almen belysning (efter rimlighetsbedömning av kostnad) • Plattform • Plattformshöjd/kantstöd på 17 cm i tätort och minst 12 ca på landsbyggd.

17 437 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se Förslag 2015‐05‐13

PRIORITERING Aktuell standard på de bytespunkter och hållplatser som finns dag framgår av den inventering som genomförts. Analysen av inventeringen har resulterat i en förteckning per stråk där hållplatser som måste åtgärdas definieras. Förteckningen kopplas till kategoriseringen i den fyrgradiga skalan och prioriteras därefter. Därutöver görs en prioritering enligt en tregradig skala (1 = mest angelägen) av respektive stråk och av bytespunkter och hållplatser inom varje stråk.

RIKTLINJE Trafiksäkerhet prioriteras alltid först. Hållplatser och bytespunkter med många resenärer, många skolbarn eller stor potential prioriteras före hållplatser med färre resenärer. Hållplatser i stråk eller stadsbusstrafik prioriteras före hållplatser utanför stråk. Tillgänglighet prioriteras i enlighet med kategorisering. Länstrafiken Kronoberg svarar för prioriteringen, vilken ska utgå från målen i Trafikförsörjningsprogrammet.

SAMVERKAN OCH TIDPLAN I Trafikförsörjningsprogrammet läggs fast att samtliga bytespunkter i de utpekade stråken ska vara fullt tillgängliga i enlighet med sin kategorisering, senast år 2025. För att nå denna målsättning krävs att de åtgärder som krävs prioriteras vid revisionen av såväl nationell som regional transportplan.

För att åstadkomma den tillgänglighet som eftersträvas i Trafikförsörjningsprogrammet fordras ett nära samarbete mellan berörda parter, i första hand Trafikverket, kommunerna, och Region Kronoberg/Länstrafiken. Bytespunkter utmed det statliga vägnätet är primärt en fråga för Trafikverket men planläggning och anslutning till det lokala gång‐ och cykelvägnätet är exempel på frågor som direkt berör kommunerna.

STRÅK I TRAFIKFÖRSPROGRAMMET

A. PRIORTIERADE STRÅK FÖR ATT STÄRKA DEN INTERNA ARBETSMARKNADEN Sträckor Trafikeras helt eller delvis av

Älmhult‐Vislanda‐/Alvesta/‐Gemla‐Växjö Öresundståg, Krösatåg samt 111, 123 och 129 Ljungby‐Ryssby‐Hjortsberga‐Alvesta‐Växjö 144, 145, 270 och 845 Älmhult‐Liatorp‐Ljungby 157 och 857

B. STARKA INTERREGIONALA STRÅK SOM SAMMANBINDER STÖRRE ARBETSMARKNADER Sträckor Trafikeras helt eller delvis av

Köpenhamn‐Malmö‐Lund‐Hässleholm‐Osby‐Älmhult‐ Öresundståg, Pågatåg och Alvesta‐Växjö Krösatåg samt 111, 123 och 129

18 438 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se Förslag 2015‐05‐13

Växjö‐Hovmantorp‐Lessebo‐Emmaboda‐/Karlskrona/‐ Öresundståg, samt 218 och 219 Nybro‐Kalmar Halmstad‐Ljungby‐Alvesta‐Växjö 145

C. SVAGARE INTEREGIONALA STRÅK SOM SAMMANBINDER STÖRRE ARBETSMARKNADER Sträckor Trafikeras helt eller delvis av

Växjö‐Alvesta‐Värnamo‐Borås‐Göteborg SJ‐tåg och Krösatåg Helsingborg‐Markaryd‐Ljungby‐Värnamo‐Jönköping 273 och 873 Hässleholm‐Bjärnum‐Vittsjö‐Markaryd‐Knäred‐Laholm‐ Pågatåg och samt 10, 325 och 532 Halmstad (Skånetrafiken) Växjö‐Alvesta‐Nässjö‐Jönköping SJ‐tåg och Krösatåg

D. INTERREGIONALA STRÅK MELLAN MINDRE ORTER Sträckor Trafikeras helt eller delvis av

Hässleholm‐Killeberg‐Osby‐Älmhult Öresundståg och Pågatåg Tingsryd‐Ryd‐Olofström 361 och 682 Tingsryd‐Karlshamn 370 Lidhult‐Halmstad 318 Tingsryd‐Ronneby 240 och 840 Åseda‐Högsby‐Oskarshamn 310 (KLT) Åseda‐Vetlanda 345 och 352

E. INOMREGIONALT STARKA OCH KORTA SRTÅK Sträckor Trafikeras helt eller delvis av

Växjö‐Rottne‐Braås‐Lenhovda‐Åseda 310, 320, 358, 340, 350 och 355 Tingsryd‐Väckelsång‐Ingelstad‐Växjö 240 och 840 Lammhult‐Moheda‐Alvesta‐Gemla‐Växjö Krösatåg samt 140, 141 och 142 Markaryd‐Timsfors‐Strömsnäsbruk‐Traryd‐Ljungby 150 och 850 Lagan‐Ljungby 273 Lidhult‐Ljungby 153 Älmhult‐Diö 123 och Tingsryd‐Urshult‐Ryd 361 Lidhult‐Ljungby 153

19 439 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se Förslag 2015‐05‐13

BUSSLINJER SOM INTE INGÅR I STRÅKEN Stadsbusstrafik är inte med i sammanställningen nedan.

112 Härlöv ‐ Gåvetorp ‐ Alvesta 114 Växjö ‐ Gransholm 129 Virestad ‐ Liatorp 130 Ryd ‐ Älmhult 135 (Kalmar länstrafik) Alstermo ‐ Nybro 139 Alstermo ‐ Nybro 140 Ör ‐ Åby ‐ Lammhult 146 Ljungby ‐ Bolmen 147 Ljungby ‐ Bolmsö 148 Ljungby ‐ Älmhult 149 Älmhult ‐ Traryd 152 Ljungby ‐ Hinneryd ‐ Vivljunga ‐ Markaryd 154 Vivljunga ‐ Markaryd 155 Torpa ‐ Hamneda 159 Odensjö ‐ Åsen 215 Växjö ‐ Rävemåla ‐ Tingsryd 216 Linneryd ‐ Tingsryd 217 Billa ‐ Växjö 235 Tingsryd ‐ Skärsjöhult 241 Växjö ‐ Jät/Vederslöv 276 Jonsboda ‐ Vittaryd 280 Borsna ‐ Lagan 282 Boaryd ‐ Lagan 284 Flattinge ‐ Lagan 285 Hörda ‐ Ryssby 311 Klavreström ‐ Nottebäck ‐ Klavreström 315 Nybro ‐ Åseda 331 Fröseke ‐ Växjö via Eke Terminal 332 Lenhovda ‐ Åseda 335 Klavreström ‐ Braås 431 Hyltebruk ‐ Lidhult 562 Älmhult ‐ Olofström 113, 143 Alvesta ‐ Lidnäs/Lindhult via Moheda 217, 218, 219 Billa/Åryd ‐ Växjö 315, 139, 145 Åseda ‐ Alstermo ‐ Nybro

20 440 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se Förslag 2015‐05‐13

ÅTGÄRDSFÖRTECKNING Åtgärdsförteckningen är en sammanställning av standarden på bytespunkter och hållplatser samt en förtäckning över hållplatser som behöver åtgärdas i Kronobergs län. Förteckningen bygger på uppgifter från Länstrafikens inventering av länets cirka 3 000 hållplatser i samband med byte av hållplatstoppar 2013. I och med att inventeringen genomfördes innan arbetet med Hållplatshandboken påbörjades kan justering komma att ske i åtgärdsförteckningen. Åtgärdsförteckningen är avsedd att fungera som ett eget planeringsdokument. Dokumentet finns hos Länstrafiken Kronoberg och finns tillgänglig för den som så önskar. I Hållplats‐ handboken redovisas principerna samt en enkel sammanfattning. Åtgärdsförteckningen är klar för hållplatser längs med de busslinjer som trafikera de av Trafikförsörjningsprogrammet utpekade prioriterade och starka stråken. Arbetet fortsätter med att analysera hållplatser längs med medelstarka och delregionalt viktiga stråk samt övriga hållplatser för att slutligen omfatta samtliga hållplatser i länet.

ÅTGÄRDSFÖRTÄCKINGENS UPPGIFTER I tabellen nedan redovisas en förklaring de uppgifter som finns med i åtgärdsförteckningen. I och med att förteckningen är ett eget planringsunderlag kan förändringar komma att ske.

HplNr Hållplatslägets identitetsnummer Läge Om det är A eller B läge. Vi större terminaler kan ytterligare lägen förekomma HplNamn Namn på hållplatsen Angörande linjer Vilken eller vilka busslinger som angör hållplatsen Antal påstigande Antal påstigande per år. Kommun I vilken kommun hållplatsen ligger i. Väg nr Vid vilket vägnummer eller gatunamn hållplatsen ligger vid. Anges vägnummer ligger hpl statlig väg och anges gatunamn ligger den vid kommunal gata. En noggrannare genomgång ska ske Hastighet Hastigheten vid hållplatsen Ficka Om det finns bussficka eller ej. Belysning Om det finns allmänbelysning eller ej. Väderskydd Om det finns väderskydd eller ej. FunkR Om det finns plattformshöjd (Kantstöd) på 17 cm eller högre eller ej. Trafiksäkerhet Till Hpl Om det finns gångväg eller gång och cykelväg eller ej. Hplkategori En samlad bedömning av hållplatsens nuvarande kategori tillhörighet. Åtgärd Vilka åtgärder som behövs utföras vid hållplatsen. Kostnad Uppskattad kostnad för att genomföra åtgärden. Uppgraderas till kategori Till vilken kategori hållplatsen ska uppgraderas till om bedömning har skett att den ska uppgraderas. Prio 1‐3 Vilken prioritet uppgraderingen har (1 = mest angelägen) Noteras riktlinje att trafiksäkerhet alltid prioriteras före övriga åtgärder. Antagen Om och när det finns beslut på att uppgraderingen ska ske. Budgetår Vilket budgetår åtgärden ska genomföras.

21 441 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se Förslag 2015‐05‐13

SAMMANFATTING AV UPPGIFTER FRÅN ÅTGÄTDSFÖRTECKNGEN

A. PRIORITERADE STRÅK FÖR ATT STÄRKA DEN INTERNA ARBETSMARKNADEN

Stråken är: Busslinjer som trafikera stråken är: • Ljungby‐Ryssby‐Hjortsberga‐Alvesta‐Växjö Linje 145 och 845 • Älmhult ‐ Liatorp ‐ Agunnaryd ‐ Ljungby Linje 157 och 857 • Älmhult‐Vislanda‐/Alvesta/‐Gemla‐Växjö Linje 123

Antal hållplatslägen dvs. A‐ och B‐läge i stråket: 360 Totalt antal påstigande på de 360 hållplatserna i 399 735 stråket under 2014:

Antal av nuvarande som ska uppgraderas till: Nuvarande kategori: Antal A B C D Kategori A 0 Kategori B 0 Kategori C 7 4 Kategori D 269 5 2 O kategoriserade 84 2 62 Summa: 360 9 3 2 62 Tabellen anger hållålats läge. En hållplats har vanligtvis 2 och i några fall flera hållplatslägen. För att underlätta tolkningen omnämns här berörda större hållplatser vid namn: Nuvarande C som ska uppgraderas till A är: Växjö station och Diö station Nuvarande D som ska uppgraderas till A är: Alvesta resecentrum, Älmhults station. Nuvarande D som ska uppgraderas till C är: Sammarkand norra Nuvarande O kategoriserade som ska uppgraderas till B är: Ljungby terminal Övriga uppgraderingar finns tillgängliga i Åtgärdsvalsförtäckningen.

B. STARKA REGIONALA STRÅK SOM SAMMANBINDER STÖRRE ARBETSMARKNADER

Majoriteten av hållplatserna längs med det medelstarka stråket finns analyserade i åtgärdsförteckningen. Någon sammanfattning är dock inte tagits fram.

C. SVAGARE REGIONALA STRÅK SOM SAMMANBINDER STÖRRE ARBETSMARKNADER

Majoriteten av hållplatserna längs med det medelstarka stråket finns analyserade i åtgärdsförteckningen. Någon sammanfattning är dock inte tagits fram.

22 442 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se Förslag 2015‐05‐13

D. INTERREGIONALA STRÅK MELLAN MINDRE ORTER

Inventeringen är genomförd för hållplatser längs de delregionalt viktiga stråken. Hållplatserna är dock inte analyserade i åtgärdsförtäckingen.

E. INOMREGIONALT STARKA OCH KORTA STRÅK

Hållplatser längs med de utpekade stråken är prioriterade att åtgärdas. Trots det ska samtliga hållplatser i länet analyseras.

23 443 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2015 – 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se Förslag 2015‐05‐13

INVENTERINGSMALL Inventeringsmallen togs fram i samband med att Länstrafiken genomförde byte av samtliga hållplats toppar 2013. I och med att invennteringen genomfördes innan arbetet med Hållplatshandboken påbörjades, kommer justering att ske i Åtgärdsförteckningen. Nedan visas den inventeringsmall som har använts och ligger till grund för Åtgärdsförtäckningen.

24 444 11 Öresundståg - Underhållsverkstad 15RK615

445 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK615 Handläggare: Thomas Nilsson, Datum: 2015-03-26

Regionstyrelsen

Öresundståg - Underhållsverkstad

Förslag till beslut Trafiknämnden föreslår regionstyrelsen rekommendera regionfullmäktige besluta att godkänna att Öresundståg AB ingår ramavtal och 25 årigt hyresavtal med Region Skåne avseende nyttjande av verkstadsdepå till självkostnad att uppdra åt Öresundståg AB att företräda övriga parter gentemot Region Skåne i arbetet med Verkstadsdepån att under förutsättning av beslut enligt ovan ge stämmoombud i uppdrag att på bolagstämma i Öresundståg AB rösta i enlighet med fullmäktiges beslut

Beslut enligt ovanstående punkter förutsätter att Region Skåne fattar beslut om verkstadsdepå

Sida 1 av 2 446 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK615 Handläggare: Thomas Nilsson, Datum: 2015-03-26

Martin Myrskog Thomas Nilsson Regiondirektör Trafikdirektör

Bilaga: Beslutsunderlag – Öresundståg Underhållsverkstad Protokollsutdrag – RUN §35/15

Sida 2 av 2 447 Protokoll Datum: 2015-04-16

Trafiknämnden Tid 2015-04-16 09:00 – 12:00 Plats Sessionssalen, Region Kronoberg, Växjö

Beslutande ledamöter Peter Freij (S), ordförande Helena Lagstrand (V), vice ordförande Sven Sunesson (C), 2:e vice ordförande Julia Berg (S) Viktor Emilsson (M) Eva Johnsson (KD) Marianne Nordin (S) ersätter Carl-Olof Bengtsson (S) Conny Simonsson (S) ersätter Camilla Ymer (S) Tommy Andersson (M) ersätter Ann-Charlotte Wiesel (M)

Ej tjänstgörande ersättare Erik Jansson (MP)

Övriga närvarande Patric Littorin Sekreterare Thomas Nilsson Clas Carlsson Linda Vingren Patrik Ohlsson Ulf Pettersson Ann Mårtensson Jessica Gunnarsson

Utses att justera Sven Sunesson

Justeringens plats och tid Region Kronoberg, Videum Science Park , 2015-04-27 13:00

Protokollet omfattar §35

Underskrifter Sekreterare ......

Ordförande ...... ……………………………………..

Justerande ...... ……………………………………..

1448 Protokoll Datum: 2015-04-16

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Trafiknämnden Sammanträdesdatum 2015-04-16

Datum för anslags 2015-04-28 Datum för anslags 2015-05-22 uppsättande nedtagande

Förvaringsplats för Region Kronobergs arkiv protokollet

Underskrift ......

Patric Littorin

2449 Protokoll Datum: 2015-04-16

§. 35 Öresundståg - Underhållsverkstad 15RK615

Beslut Trafiknämnden rekommenderar regionstyrelsen rekommendera regionfullmäktige besluta

att godkänna att Öresundståg AB ingår ramavtal och 25-årigt hyresavtal med Region Skåne avseende nyttjande av verkstadsdepå till självkostnad.

att uppdra åt Öresundståg AB att företräda övriga parter gentemot Region Skåne i arbetet med verkstadsdepån.

att under förutsättning av beslut enligt ovan ge stämmoombud i uppdrag att på bolagstämma i Öresundståg AB rösta i enlighet med fullmäktiges beslut.

Beslut enligt punkt 1 – 3 ovan förutsätter att Region Skåne fattar beslut om verkstadsdepå

Sammanfattning Sedan den upphandlade Öresundstågtrafiken startades i januari 2009 har fordonsunderhållet utförts i Danmark av DSB i deras underhållsverkstad på Helgoland. Avtalet som för närvarande gäller, sträcker sig fram till tidtabellsskiftet i december 2016. Verkstaden är från tidigt 1900-tal och har sina brister i modernitet och plats. Utöver detta läggs det årligen mycket pengar på körningar till och från verkstaden samt att lönenivån i Danmark är ca 10 % högre än i Sverige.

Allt detta sammantaget medförde att styrelsen gav VD för Öresundståg i uppdrag att undersöka möjligheten att anlägga en verkstadsdepå i södra Sverige med en ur trafiksynpunkt strategisk placering. Initialt togs en kontakt med Jernhusen för att efterhöra deras intresse av att bygga samt äga en verkstadsdepå för vidare uthyrning till Öresundståg. Intresse fanns för att upprätta en anläggning i Hässleholm, men efter att kostnadsnivåer för hyran över en 25-årig avtalstid samt att ingen möjlighet till rimligt övertagande fanns efter denna tid, så avslutades resonemanget med Jernhusen.

Sven Sunesson yrkar bifall till förslaget.

3450 Protokoll Datum: 2015-04-16

Förslag till beslut Trafiknämndens presidieberedning föreslår att trafiknämnden rekommenderar regionstyrelsen rekommendera regionfullmäktige besluta att godkänna att Öresundståg AB ingår ramavtal och 25-årigt hyresavtal med Region Skåne avseende nyttjande av verkstadsdepå till självkostnad. att uppdra åt Öresundståg AB att företräda övriga parter gentemot Region Skåne i arbetet med verkstadsdepån. att under förutsättning av beslut enligt ovan ge stämmoombud i uppdrag att på bolagstämma i Öresundståg AB rösta i enlighet med fullmäktiges beslut.

Beslut enligt punkt 1 – 3 ovan förutsätter att Region Skåne fattar beslut om verkstadsdepå

Expedieras till Öresundståg AB

Beslutsunderlag  Öresundståg Underhållsverkstad missiv  Öresundståg - Underhållsverkstad

4451 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK615 Handläggare: Thomas Nilsson, Datum: 2015-03-26

Trafiknämnden

Öresundståg - Underhållsverkstad

Förslag till beslut Föreslås att trafiknämnden rekommenderar regionstyrelsen rekommendera regionfullmäktige besluta att godkänna att Öresundståg AB ingår ramavtal och 25 årigt hyresavtal med Region Skåne avseende nyttjande av verkstadsdepå till självkostnad att uppdra åt Öresundståg AB att företräda övriga parter gentemot Region Skåne i arbetet med Verkstadsdepån att under förutsättning av beslut enligt ovan ge stämmoombud i uppdrag att på bolagstämma i Öresundståg AB rösta i enlighet med fullmäktiges beslut

Beslut enligt punkt 1 – 3 ovan förutsätter att Region Skåne fattar beslut om verkstadsdepå

Sida 1 av 2 5452 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK615 Handläggare: Thomas Nilsson, Datum: 2015-03-26

Thomas Nilsson Namn på ärendeansvarig Trafikdirektör Titel på ärendeansvarig

Bilaga: Beslutsunderlag – Öresundståg Underhållsverkstad

Sida 2 av 2 6453 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK615 Handläggare: Thomas Nilsson, Datum: 2015-03-26

Trafiknämnden

Öresundståg - underhållsverkstad Sedan den upphandlade Öresundstågtrafiken startades i januari 2009 har fordonsunderhållet utförts i Danmark av DSB i deras underhållsverkstad på Helgoland. Avtalet som för närvarande gäller, sträcker sig fram till tidtabellsskiftet i december 2016. Verkstaden är från tidigt 1900 tal och har sina brister i modernitet och plats. Utöver detta läggs det årligen mycket pengar på körningar till och från verkstaden samt att lönenivån i Danmark är ca 10 % högre än i Sverige.

Därefter har Region Skåne kommit in i bilden som en tänkbar ägare till anläggningen. Man har under en tid fört resonemang med övriga regioner/län om kosnadsfördelning och avtalsinnehåll. Positionerna har nu flyttats fram och kommer att kräva ett ställningstagande av respektive region/län avseende avrop och ekonomiska garantier.

Förutsättningar

 Fördelningsgrund efter trafikvolym

 Långsiktiga åtagande, 25 år eller investeringens längd-restvärdesrisk

 Koppling till samarbetsavtal

 Investering för Pågatåg berör endast Region Skåne

Garantier – alternativ

1. Region Skåne tecknar hyreskontrakt med Öresundståg som sedan garanteras av ägarna

 Avsiktsförklaring under våren, utformning beroende på garantins utformning

Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-16 Sida 1 av 4 7454 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK615 Handläggare: Thomas Nilsson, Datum: 2015-03-26

Tidsaxel

 Beslut i Skåne i april

 Beslut övriga 1 juni (håller inte fullt ut, utan sker succesivt i juni)

Ekonomi

Kostnaden för att uppföra en verkstadsdepå i Hässleholm bedöms uppgå till mellan 900 – 1200 MKR.

Dagens underhållskostnad avseende den Svenska delen 260 + 70 MKR (70 MKR, tvätt, städ, sannering)

Antal ”Svenskägda fordon” 75 varav Kronoberg 7

Kronobergs produktionsandel 7,2 % vilket motsvarar ca 19 MKR i rent underhåll

Bedömd total besparing för systemmet med anledning av läget samt övriga effektivitetsvinster, ca. 46,5 miljoner per år.

Kostanderna kan grovt delas in i två kategorier

1. Hyreskostnad för verkstaden, denna påverkas bland annat av total priset samt avskrivningstiden

2. Kostnaden för att utföra det dagliga underhållet. Denna kostnad är okänd fram till dess en upphandling har gjorts

3. I dagens avtal går det inte att urskilja hur stor del som är depåhyrå och vad som är rent underhåll. Detta innebär att en jämförelse avseende de olika delarna inte är möjlig.

Utdrag ur protokoll för det politiska samverkansorganet 2015-02-06

§ 5. Tillskapande av svensk verkstadskapacitet för Öresundstågstrafiken

Katarina Lewalska informerade angående markfrågan där parterna nu är nära ett avslut. Avsikten är att det valda markområdet förvärvas genom ett villkorat köp. Detta innebär att försäljningsvillkor förhandlas fram, men köpet genomförs först efter att Region Skåne fattat beslut om det. Region Skånes beslut bygger i sin tur på de garantier och avtal som kommer att förhandlas fram i ägardialogen. Länen utanför Skåne har alltså att svara upp så att Region Skåne kan ta beslut senast den 30 juni 2015.

Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-16 Sida 2 av 4 8455 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK615 Handläggare: Thomas Nilsson, Datum: 2015-03-26

En förnyad bedömning av hur kostnaderna förändras av verkstadsetableringen har gjorts. Det är svårt att göra en detaljerad jämförelse eftersom verkstadshyran idag ingår som en del av underhållskostnaden samt att den framtida underhållskostnaden är beroende av kommande konkurrenssituation. Det som talar för att verkstadsetableringen ger en effektivisering och kostnadsbesparing är bl a följande:

- Underhållsverksamheten blir konkurrensutsatt

- En ny skräddarsydd verkstad ger effektivitetsfördelar

- Tvätt och städ kan integreras med underhållet på ett bättre sätt

- Svensk arbetskraft är billigare än dansk

- En trafikmässigt mer strategisk placering effektiviserar vad gäller fordonsomlopp

- Hjulsvarvning kan ske effektivare

Effektivare underhåll påverkar såväl drift- som kapitalkostnaderna positivt. På den negativa sidan finns tillkommande kostnader för hyra i en ny anläggning.

Marie Jacobsson informerade om det avstämningsarbete som sker i Region Skåne samt mellan länen i syfte att få fram de formella besluten. Bedömningen är att frågan ska kunna behandlas i Region Skånes regionfullmäktige den 28 april. Det är viktigt att övriga län också kan starta sina beslutsprocesser.

Ägardialogen pågår, ett möte har genomförts den 12 december där en arbetsgrupp tillsattes med uppgift att ta fram ett förslag angående garantier gentemot Region Skåne. Tanken är att förankringen ska ske i två steg, där det inledningsvis blir en övergripande avsiktsförklaring som i nästa steg preciseras på en mer detaljerad nivå. Arbetet utgår från följande inriktning:

- Fördelningsgrund mellan ägarna ska vara trafikvolymen

- Investeringen innebär ett långsiktigt åtagande på i varje fall 25 års sikt

- En koppling görs till Samarbetsavtalet angående Öresundstågstrafiken

- Den del av investeringen som görs för Pågatågsfordonen ska endast belasta Skånetrafiken

Två huvudalternativ för utformning av garantierna diskuteras:

1. Garantierna kopplas till investeringen och lämnas av ägarna till Öresundståg AB

2. Region Skåne tecknar hyreskontrakt med Öresundståg AB vilket sedan garanteras av ägarna

En avsiktsförklaring kommer att göras klar under våren och återrapporteras då från arbetsgruppen till samtliga ägare.

Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-16 Sida 3 av 4 9456 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK615 Handläggare: Thomas Nilsson, Datum: 2015-03-26

Samverkansorganet beslöt

att godkänna informationen

Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-16 Sida 4 av 4 10457 458 459 460 12 Upphandling Krösatågstrafik 15RK866

461 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK866 Handläggare: Clas Carlsson, Datum: 2015-05-04

Regionstyrelsen

Upphandling Krösatågstrafik

Förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att uppdra till Trafiknämnden att medverka i en gemensam upphandling av all Krösatågstrafik.

Sammanfattning Orginalsystemet för Krösatågstrafiken ska nu upphandlas. Nuvarande avtal är en så kallad open book lösning med Transdev (f.d Veolia Transport).

Avtalet är resultatet av en direktupphandling när DSB/Småland lämnade avtalet efter skiljedomsförfarandet 2013. Avtalet omfattar följande sträckor:

 Tranås-Nässjö  Näsjö-Halmstad  Nässjö-Växjö  Växjö-Värnamo-Jönköping  Nässjö-Jönköping  Nässjö-Vetlanda  Nässjö-Eksjö Avtalstiden är förhållandevis kort, 2017 med möjlighet till förlängning i 12 månader. Trafiken utförs av Transdev Sverige AB (f.d Veolia Transport).

Utöver Krösatågssystemets originalavtal finns också ett avtal för den ”nya” Krösatågstrafiken.

 Växjö-Hässleholm  Kalmar-Emmaboda  Karlskrona-Emmaboda Den trafiken är upphandlad i ett senare skede. Transdev (samma operatör) är entreprenör. Avtalet sträcker sig till december 2018 med möjlighet till två års förlängning. Avtalen bör samordnas i en ny gemensam upphandling för att erhålla en större konkurrens, en bättre prisbild men framförallt samma entreprenör för trafik med samma fordonstyp. Trafiken mellan Alvesta och Växjö måste också samordnas i avvaktan på ett dubbelspår.

Sida 1 av 2 462 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK866 Handläggare: Clas Carlsson, Datum: 2015-05-04

Martin Myrskog Thomas Nilsson Regiondirektör Trafikdirektör

Sida 2 av 2 463 Beslutsunderlag Diarienr: XXX Handläggare: Clas Carlsson, Länstrafiken Datum: Dubbelklicka på sidhuvudet. Klicka sedan här för att välja datum

Gemensam trafikupphandling av Krösatågssystemet

Bakgrund

Orginalsystemet för Krösatågstrafiken måste nu upphandlas. Nuvarande avtal är en så kallad open book lösning med Transdev (f.d Veolia Transport).

Avtalet är resultatet av en direktupphandling när DSB/Småland lämnade avtalet efter skiljdomsförfarandet 2013. Avtalet omfattar följande sträckor:

 Tranås-Nässjö  Näsjö-Halmstad  Nässjö-Växjö  Växjö-Värnamo-Jönköping  Nässjö-Jönköping  Nässjö-Vetlanda  Nässjö-Eksjö Avtalstiden är förhållandevis kort, 2017 med möjlighet till förlängningn i 12 månader. Trafiken utförs av Transdev Sverige AB (f.d Veolia Transport).

Utöver Krösatågssystemets originalavtal finns också ett avtal för den ”nya” Krösatågstrafiken.

 Växjö-Hässleholm  Kalmar-Emmaboda  Karlskrona-Emmaboda Den trafiken är upphandlad i ett senare skede. Transdev (samma operatör) är entreprenör. Avtalet sträcker sig till december 2018 med möjlighet till två års förlängning. Avtlaen bör samordnas i en ny gemensam upphandling för att erhålla en större konkurrens, en bättre prisbild men framförallt samma entreprenör för trafik med samma fordonstyp. Trafiken mellan Alvesta och Växjö måste också samordnas i avvaktan på ett dubbelspår.

Upphandlingsarbetet administreras av Jönköpings länstrafik.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen uppdrar åt Trafiknämnden att medverka i en gemensam upphandling av all Krösatågstrafik.

Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-05-13 Sida 1 av 2 464 Beslutsunderlag Diarienr: XXX Handläggare: Clas Carlsson, Länstrafiken Datum: Dubbelklicka på sidhuvudet. Klicka sedan här för att välja datum

Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-05-13 Sida 2 av 2 465 13 Barnbokslut Landstinget Kronoberg 2014 15RK909

466 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK909 Handläggare: Katarina Jonasson, kansliavd Datum: 2015-05-13

Regionstyrelsen

Barnbokslut Landstinget Kronoberg 2014

Förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att för sin del godkänna barnbokslutet för Landstinget Kronoberg 2014 och att överlämna det till regionfullmäktige

Martin Myrskog Katarina Jonasson Regiondirektör Kanslidirektör

Bilaga: Barnbokslut Landstinget Kronoberg 2014

Sida 1 av 2 467 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK909 Handläggare: Katarina Jonasson, kansliavd Datum: 2015-05-13

Sida 2 av 2 468

BARNBOKSLUT FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014

469 Innehållsförteckning

1. KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...... 4

1.1 BARNS PSYKISKA HÄLSA...... 4 1.2 RECEPT PÅ ANTIBAKTERIELLA LÄKEMEDEL...... 4 1.3 ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ...... 5 2. SÄKER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ...... 5

2.1 STATISTIK KRING SÄKER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN UNDER 18 ÅR...... 5 2.2 PATIENTNÄMNDEN ...... 5 3. PATIENTFOKUSERAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ...... 6

3.1 TILLGÄNGLIGHETSÖVERSIKT ...... 6 3.2 BARN OCH KVINNOCENTRUM ...... 7 Barn- och ungdomshälsan ...... 7 Barn- och ungdomspsykiatrin...... 7 Barn- och ungdomskliniken ...... 7 Barn- och ungdomshabiliteringen ...... 8 3.3 KIRURGICENTRUM ...... 8 3.4 MEDICINCENTRUM ...... 8 Medicinkliniken Växjö...... 8 Onkologkliniken ...... 8 Ögonkliniken...... 8 3.5 PRIMÄRVÅRDS- OCH REHABCENTRUM...... 8 Habiliteringen ...... 8 Barnhälsovården...... 8 3.6 PSYKIATRICENTRUM ...... 9 3.7 TANDVÅRDSCENTRUM ...... 9 3.8 RÄTTSPSYKIATRIN ...... 9 3.9 FOLKHÄLSOENHETEN ...... 9 4. STRATEGISKT BARNRÄTTSARBETE...... 10

4.1 LANDSTINGETS BARNRÄTTSBASERADE VERKSAMHET...... 10 Strukturellt stöd...... 10 Barnrättsbaserade beslutsunderlag ...... 10 Kompetensutbildning...... 10 Barns deltagande...... 10 4.2 SAMVERKAN I LÄNET ...... 10 5. BARN SOM FAR ILLA ...... 11

5.1 HANDLINGSPLAN BARN SOM FAR ILLA ...... 11 5.2 DOKUMENTATION KRING BARN SOM FAR ILLA...... 11 BILAGA 1 BARNKONVENTIONEN- BARNETS RÄTTIGHETER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN...... 12

470 Inledning och sammanfattning Detta är det första barnbokslutet för hälso- och sjukvården i Landstinget Kronoberg. Det bygger på Landstinget Kronobergs årsredovisning för 2014. Barnbokslutet för 2015 kommer att integreras i årsredovisningen för Region Kronoberg 2015.

Landstinget Kronoberg beslutade i mars 2012 att ta fram ett landstingsövergripande barnbokslut. Landstinget har ett ansvar för att förverkliga barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvården. Landstinget ska också se till att verksamhet är barnrättsbaserad samt att barn som far illa uppmärksammas och får den hjälp och det stöd de behöver. Barnbokslutet följer upp landstingets ansvar för att omsätta barnkonventionen inom hälso- och sjukvården. Landstingets samverkan med skola och socialtjänst i länets kommuner stärker barnets skydd och lägger grunden för ett sammanhållet stöd för barnet.

Hälso- och sjukvården för barn visar många positiva resultat i nationella jämförelser. Barn har under 2014 haft god tillgänglighet till hälso- och sjukvården inom Landstinget Kronoberg och hälso- och sjukvårdslagens vårdgaranti uppfylls i hög grad för barn under 18 år. Undantaget är barn som väntar på fördjupad utredning vid barn- och ungdomspsykiatrin, där det pågående processarbetet även fortsättningsvis har hög prioritet för att minska väntetider.

Det finns en god grund för en barnrättsbaserad verksamhet med politisk förankring och en barnrättsstrateg på landstingsövergripande nivå. Närmare hälften av landstingets medarbetare har utbildats i praktisk barnrättskunskap sedan 2012. Det ger en bra kunskapsgrund för det fortsatta barnrättsarbetet. Det har saknats ett barnrättsperspektiv i övergripande styrdokument. Diskussion förs nu om en övergripande policy, som bygger på Region Kronobergs värdegrundsarbete, med en tydlig människorättsstrategi som även inkluderar barnrättsfrågor.

Barnrättsbaserade beslutsunderlag vid formella beslut som berör barn har införts i två centrum, men det är ännu få barnrättsbaserade beslut som har fattats. Det behövs ett mer systematiskt användande av barnrättsbaserade beslutsunderlag vid verksamhetsförändringar och politiska beslut som rör barn. Barns rätt till inflytande stärks ytterligare under 2015 genom den nya Patientlagen (2014:821). För att systematisera barns möjligheter till delaktighet i Region Kronobergs verksamheter kan samordnade barn- och ungdomsforum vara en möjlighet.

Det behövs riktade insatser både att finna metoder som lämpar sig för att kvalitetssäkra patientsäkerhetsarbetet för barn, samt för att kunna urskilja statistik kring barn under 18 år ur data för hela populationen. Patientnämnden noterar behov av fortsatt harmoniseringen av riktlinjer för hälso- och sjukvård för barn så att barn får likvärdig hälso- och sjukvård inom länet.

Handlingsplanen vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa har antagits och har bidragit till att öka medvetenheten om bland annat anmälningsplikten när man inom hälso- och sjukvården misstänker att barn far illa.

471 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården innebär att alla val och beslut baseras på rekommendationer med utgångspunkt från bästa tillgängliga medicinska kunskap.

1.1 Barns psykiska hälsa Barn och ungdomshälsan (BoUH) utgör första linje för barn och ungdomar med lättare och måttlig psykisk ohälsa. BoUH har under 2014 tagit emot 2287 besök (799 unika individer/ärenden). Tillgänglighet till BoUH har inte ingått i den vanliga vårdgarantimätningen.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har under 2014 aktivt arbetat med att analysera tillgänglighet, flöden och processer i syfte att öka tillgänglighet till fördjupad utredning och behandling. Verksamheten har bland annat förändrat sin organisation, ändrat ansvarsområden, förändrat chefsansvar och köpt barnutredningar av extern aktör.

En överenskommelse kring psykisk ohälsa för barn och unga har tagits fram för samverkan mellan landstinget, kommunernas socialtjänst och skolförvaltningarna. Arbete pågår parallellt med gemensamma utbildningsinsatser för att öka användningen av samordnade individuella planer (SIP). Det finns även framtagna utbildningsplaner kring kognitivt stöd i samarbete med bland annat specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Nyckelaktivitet 2014 Mål Utfall 2014

God tillgänglighet till utredning och behandling Delvis Utveckla processer för god tillgänglighet inom BUP uppnått God samverkan med skola och socialtjänst i länets Utveckla samverkan Uppnått kommuner

1.2 Recept på antibakteriella läkemedel Barn och unga upp till 19 år i Kronobergs län får något färre recept på antibakteriella läkemedel per 1000 invånare än riksgenomsnittet. Generellt följer Kronoberg den nationella trenden med minskat antal recept per 1000 invånare över tid, samt att flickor får något fler recept än pojkar.

Riket pojkar Kronoberg pojkar Riket flickor Kronoberg flickor 600

500

400

300

200

100

0 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 1: Recept per 1000 invånare gällande Antiinfektiva läkemedel för systemiskt (invärtes) bruk för barn i åldern 0-19 år. Kronobergs län och Riket, 2010-2014. Källa: Socialstyrelsens databas

472 1.3 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samlar in jämförbar information om kvalitet, resultat och kostnader inom hälso- och sjukvården. Målet är att stimulera jämförelser och att bidra till en större öppenhet när det gäller resultat och kostnader för den verksamhet som kommuner och landsting bedriver. Kronoberg ligger väl till när det gäller hälso- och sjukvård för barn under 18 år i relation till övriga landsting.

Landstinget Öppna jämförelser kring barn Riksgenomsnittet Kronoberg Vaccinationstäckning gällande MPR-vaccination av barn 97,3 % 98,3 % (mässling, påssjuka och röda hund)

Vårdrelaterade infektioner hos barn i neonetalvården 5,0 % 0,5 %

Andel barn och ungdomar som får sitt första besök på barn- 77,6 % 80,5 % och ungdomspsykiatrin inom 30 dagar

Andel barn med CP som blir bedömda av fysioterapi 87,2 % 89,7 %

Andel barn under 18 år med diabetes med HbA1c lägre än 57 46,1 % 72,3 % mmol/mol. (HbA1c speglar blodsockerkontroll) Källa: Öppna jämförelser 2014 – Hälso- och sjukvård, SKL.

2. Säker hälso- och sjukvård Patientsäkerhetsarbete handlar om att uppmärksamma risker och förebygga negativa händelser genom ett metodiskt arbete i vardagen. Arbetet ska ha ett uttalat patientfokus där patientens erfarenheter tillvaratas. Genom att minimera antalet vårdskador undviks onödigt lidande, kvalitetsbristkostnaderna minskar och resurser kan frigöras för annan vård.

2.1 Statistik kring säker hälso- och sjukvård för barn under 18 år Det saknas generellt möjlighet att bryta ut statistik om vårdrelaterade infektioner och undvikbara vårdskador för patienter under 18 år. Under 2014 har ett infektionsverktyg införts och validering av mätmetoden är delvis genomförd varför bättre mätningar kan ske 2015. Ett Lex Maria-ärende har lett till att nya rutiner för vitalparametrar på inneliggande patienter tagits fram, överrapporteringen mellan läkare har förbättrats samt att rutiner för transport mellan sjukhus har reviderats.

2.2 Patientnämnden Barn som har synpunkter och klagomål på hälso- och sjukvården kan vända sig till berörd verksamhet eller till patientnämnden. Patientnämnden har tagit fram ett informationsmaterial som vänder sig till barn. Under året har patientnämnden registrerat 65 ärenden för barn upp till 19 år (motsvarar 8 procent av alla ärenden under 2014).

Mer än hälften av barnärendena handlade om vård och behandling. Klagomålen har bland annat handlat om avsaknaden av gemensamma riktlinjer kring hur vård och behandling av barn ska genomföras. En del barn upplever sig ha fått sämre vård på grund av att vissa avdelningar inte har haft samma rutiner som barnkliniken. Lite mer än vart femte barnärende handlade om kommunikationsproblem.

Barn och vuxnas kontaktorsaker ser liknande ut. Man kan notera att barnärenden i någon högre utsträckning än vuxna handlade om den administrativa hanteringen, samt att vuxna något oftare än barn lyfte frågor kring organisation och tillgänglighet, vårdansvar och ekonomi.

473 Kontaktorsak % barn Vård och behandling 56,9 Kommunikation 21,5 Administrativ hantering 7,7 Vårdansvar 4,6 Organisation och tillgänglighet 3 Ekonomi 3 Ej vald eller övrigt 1,5 Medicinsk dokumentation och sekretess 1,5 Omvårdnad 0 Figur 2: Barns kontaktorsaker med Patientnämnden under 2014. Källa: Region Kronoberg, Patientnämnden, 2015

3. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Varje patient ska ha en tillgänglighet till hälso- och sjukvården som är rimlig med utgångspunkt i bedömt behov.

3.1 Tillgänglighetsöversikt Generellt har barn under 18 år haft en god tillgänglighet till hälso- och sjukvård i Kronoberg. I de flesta fall är barnets tillgänglighet något högre än den för alla patienter sammanslaget.

Utfall Utfall Nyckelaktivitet 2014 Mål 2013 2014

Andel patienter under 18 år av dem som omfattas av vårdgarantin som fick komma 100 % 96,8 % 97,5 % på ett läkarbesök i primärvården inom 7 dagar (Helår)

Andel patienter under 18 år som omfattas av vårdgarantin och utfört planerat 100 % 97,5 % 95 % läkarbesök i specialiserad vård inom 90 dagar (Helår)

Andel patienter under 18 år som fått träffa läkare vid landstingets barnakut >90 % - 85 % inom 4 timmar

Andel patienter 1-17 år med livshotande tillstånd (prio 1) som nås av ambulans >60 % - 63,4 % inom 10 minuter

Andel patienter under 18 år som omfattas av psykiatriöverenskommelsen som fått 80 % 96,8 % 97,5 % ett besök inom BUP inom 30 dagar (Faktisk väntetid helår)

Andel patienter under 18 år som omfattas av psykiatriöverenskommelsen som har 80 % 97,3 % 94,3 % fått behandling inom 30 dagar. (Faktisk väntetid helår)

Andel patienter under 18 år som omfattas av psykiatriöverenskommelsen som fått 80 % 58,1 % 74,4 % behandling och utredning inom BUP inom 30 dagar (Faktisk väntetid helår)

Andel patienter under 18 år som omfattas av psykiatriöverenskommelsen som fått 80 % 20 % 46,9 % fördjupad utredning inom BUP inom 30 dagar (Faktisk väntetid helår)

Andel 1- och 2-åringar som har fått en hälsobedömning av sin tandhälsa inom 95 % - 89 % tandvården.

Andel besökta årskurs 3 och 5 i skolan av tandvården i det förebyggande arbetet 100 % - > 95 % för förbättrad munhälsa.

Noteringar:  (-) anger att statistik saknas för utfallet 2013, då viss statistikinsamling är ny för verksamhetsåret 2014.

474 3.2 Barn och kvinnocentrum Barn- och ungdomshälsan Verksamheten är unik i sin utformning och har rönt nationellt intresse. Barn- och ungdomshälsan (BoUH) deltar i SKL:s nationella mätningar och pilotprojekt kring första linjen. BoUH har en fortsatt ökat inflöde av ärenden. Under 2014 har 799 barn och unga fått insatser på enheten, att jämföra med 717 under 2013. Tillgängligheten är god och efterfrågan på tjänsterna ökar.

Barn- och ungdomspsykiatrin Under 2014 har BUP samarbetat med Regionförbundet Södra Småland om kognitiva hjälpmedel och stöd utifrån slutrapporten om barn och unga med ADHD. Ett samarbete har utvecklats mellan BUP och vuxenpsykiatrin kring ätstörningsvård.

Vänteläget till fördjupad utredning har ständigt förbättrats under året och det interna processarbetet inom BUP fortsätter under 2015. När det gäller fördjupad utredning har antalet väntande minskat från 114 patienter vid årsskiftet 2013/14 till 48 väntande vid årsskiftet 2014/15. I denna förändring inkluderas köp av 40 fördjupade utredningar.

Figur 3. Utvecklingen av antalet väntande barn under 2014, fördelade på nybesök, behandling och utredning. Källa: Region Kronoberg, BUP, 2015 Av diagrammet framgår utvecklingen av antalet väntande under året. Den 31 december väntade 52 patienter på nybesök. Av dessa har 25 väntat längre än 30 dagar och 11 avser patientvald väntan. Till behandling väntade totalt 6 patienter. En av dessa hade väntat längre än 30 dagar p.g.a. patientvald väntan. För fördjupad utredning ses en minskning med 66 väntande patienter sedan förra årsskiftet. Antalet väntande var 48 patienter och av dessa hade 35 väntat längre än 30 dagar och där 4 avser patientvald väntan och en medicinsk orsakad väntan.

Barn- och ungdomskliniken Barn- och ungdomsklinikens verksamhet hade för andra gången bäst resultat i den nationella patientenkäten som mäter patienternas nöjdhet med bemötande, delaktighet, information, tillgänglighet, förtroende och upplevd nytta.

Neonatalavdelning har genomarbetat vårdprocesser med familjecentrerat arbetssätt och stort fokus på det mycket lilla barnets behov. Hemsjukvårdsteam är etablerat för patienter i palliativ vård och för hemsjukvårdsinsatser till barn med kronisk sjukdom. Erfarenheterna och resultaten hittills är övergripande positiva, föräldraintervjuer visar att insatsen är mycket uppskattad. Arbetssätt och rutiner är under utveckling.

Resurser för arbetsterapeut, dietist, kurator och sjukgymnast riktade mot barn och unga har överförts till barn- och ungdomskliniken från lasarettsrehab. Den nya organisationen möjliggör en helhetssyn på barnets situation vilket även resulterat i ett tydligare tvärprofessionellt teamarbete. Samverkan och ett gemensamt utvecklingsarbete med logopederna har påbörjats.

Inom kliniken har viss undanträngningseffekt uppstått för återbesök på grund av bemannings- svårigheter och en stor ökning av BBIC-undersökningar (Barnens Behov i Centrum). BBIC tillämpas när barn ska placeras enligt Socialtjänstlagen och Lagen om vård av unga.

475 Barn- och ungdomshabiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringen erbjuder familjer möten för att diskutera och utvärdera habiliteringsinsatser, samtala om mål och upprätta habiliteringsplan. 2014 upprättades 468 habiliteringsplaner. I samband med att planen lämnas ut får föräldrarna även en föräldraenkät, som 2014 visar på stor nöjdhet med insatsen, delaktighet och tillgänglighet.

Barn och unga med funktionsnedsättning som har en vårdkontakt med barn- och ungdomshabiliteringen ökar. En grupp som ökat är Aspergers syndrom i kombination med komplex psykiatrisk problematik, i form av ätstörning, självskadebeteende, depression och tvång.

3.3 Kirurgicentrum 2014 beslutades att planerade operationer under narkos för barn under 3 år inte ska ske vid Ljungby lasarett då dessa är relativt få och det därmed var osäkert om det gick att upprätthålla tillräcklig kompetens. En kartläggning har påbörjats avseende planerade operationer av barn under narkos i Växjö. På intensivvårdsavdelningen (IVA) vid Växjö lasarett har ett arbete med att implementera de nya riktlinjerna för en jämlik och bra barnintensivvård i Sverige.

3.4 Medicincentrum Medicinkliniken Växjö Kompetenshöjande insatser har genomförts kring barn som anhöriga. En hjärttransplanterad patient har skrivit en bok som vänder sig till barn för att bl.a. förklara vad en hjärttransplantation är, vad som kan hända, organdonation m.m. Boken används av hjärtmottagningen som stöd om den hjärtsjuke patienten har barn som anhöriga.

Onkologkliniken Barn till cancerpatienter får hjälp via barnkliniken och har möjlighet att leka där när föräldrarna får behandling. Kompetenshöjande insatser kring barn har genomförts inom bl.a. att möta barn i sorg samt barn som anhöriga. Det finns numera en grupp som driver dessa frågor på mottagning och avdelning.

Ögonkliniken Informationsmaterial är framtaget för föräldrar till barn som skelar. Behandlingen kräver mycket föräldraengagemang och man måste förstå varför det är så viktigt för att orka hålla ut. Informationsmaterialet är översatt till arabiska och somali.

3.5 Primärvårds- och rehabcentrum Habiliteringen Förbättringsarbete har genomförts för att stödja barn som närstående. Rutiner för att identifiera barn som närstående och ett utvecklat föräldrastöd har utarbetats. Kompetensutveckling har genomförts för samtlig personal om samtal med barn. En babysimulator har köpts in som en del i arbetet med att stödja föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar.

Barnhälsovården Det nya nationella barnhälsovårdsprogrammet har införts under året. Målet är en jämlik barnhälsovård för alla barn i Sverige.

Barnhälsovården erbjuder föräldrastöd eftersom föräldrars välbefinnande och kunskap om barns behov har avgörande betydelse för barns hälsa och utveckling. Tidigare har i huvudsak mammor nåtts av föräldrastödet. Eftersom pappors engagemang i föräldraskapet påverkar barns utveckling på både kort och lång sikt har barnhälsovården i Kronoberg startat ett pilotprojekt och tagit fram metoder för riktade samtal för pappor/partners. Resultatet kommer få nationell spridning.

476 3.6 Psykiatricentrum Barn som närstående har varit ett fokusområde och kompetenshöjande insatser har genomförts t.ex. Beardslees familjeutbildning (metod för att uppmärksamma barn som anhöriga) och föräldrastöd. Allmänpsykiatrin har medverkat i Barn som anhöriga – ett forskningsprojekt om föräldrabaserade interventioner på uppdrag av Socialstyrelsen som genomfört av Göteborgs universitet i samarbete med Linnéuniversitetet. Barnombudens och det klinikövergripande ”föräldra- och barnnätverkets” uppdrag har utökats till att även infatta klinikövergripande arbete med våld i nära relationer.

3.7 Tandvårdscentrum Under året har utvecklingen av munhälsoarbetet för barn i åldern 0-2 år fortsatt. Syftet är att tidigt identifiera barn med risk för dålig tandhälsa för att tillsammans med barnhälsovården sätta in stödjande och förebyggande åtgärder. Målet är att nå 95 procent av barnen 0-2 år. Trots att ett fel i datasystem medförde att uppgifter om alla barn inte fanns tillgängliga förrän i slutet av året nåddes ett resultat på 89 procent.

En utåtriktad verksamhet bedrivs mot skolor och dagis. Alla klasser i årskurs 3 och 5 har erbjudits lektion i munhälsa, men någon enstaka klass har tackat nej till besök.

Antalet patienter har ökat, men patienttiden har ökat mer d.v.s. längre behandlingstid per patient. Detta är särskilt tydligt när det gäller barnen. En av orsakerna till detta är många nya unga tandläkare som behöver längre tid per patient. En annan anledning kan vara att de barn som har mycket karies ofta också har annan problematik som tar resurser och tid i anspråk.

3.8 Rättspsykiatrin Ett barnrättsprojekt startat för att skapa förutsättningar och möjligheter att uppmärksamma barn som närstående och deras behov av information, råd och stöd. Barnrättskompetensen ska ökas hos all personal. Ett nätverk av barnombud har påbörjat en inventering av antal barn till patienter som befinner sig inom rättspsykiatrin. Initiativ har tagits för att ta fram informationsmaterial om verksamheten riktad till barn.

3.9 Folkhälsoenheten Under 2014 har två länsgemensamma handlingsplaner arbetats fram kring spel med inriktning på användningen av digitala verktyg samt barns och ungas uppväxtvillkor. Kompetenshöjande insatser har skett avseende alkohol och droger för personal från barn- och kvinnocentrum, och om matvanor för tandsköterskor som jobbar preventivt i skolan. Folkhälsoenheten har främjat barns och ungas hälsa genom bland annat föreläsningar för elever för att förhindra tobaksdebut samt information till föräldrar om konsekvenser av passiv rökning.

Folkhälsoenheten har medverkat i projektet Hälsoskolan som syftar till att stärka levnadsvillkoren för människor i Araby och Dalbo i Växjö. En viktig målgrupp för riktade insatser är unga nyanlända kvinnor eftersom de i högre grad uppvisar ohälsa än andra grupper. Ett annat projekt är Migranters hälsa i Lessebo med temat hälsosam mat och socker i maten.

Folkhälsoenheten har använt möjligheterna att inhämta barn och ungas åsikter genom landstingets kontaktklasser. Åsikterna har införlivats i pågående arbete.

477 4. Strategiskt barnrättsarbete Den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (2010) specificerar att det krävs tydlig styrning på alla nivåer för att säkerställa att barnets rättigheter genomsyrar arbets- och beslutsprocesser. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Det kan handla om sådana beslut som rör t.ex. hälso- och sjukvård för barnet.

4.1 Landstingets barnrättsbaserade verksamhet Landstinget Kronoberg arbetar utifrån ”Strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige” för att förverkliga Barnkonventionens principer och krav inom alla verksamheter där barn är berörda.

Strukturellt stöd Landstingsstyrelsen fastställde 2011 en plan för barnrättsarbetet 2012-2014. En barnrättstrateg tillsattes för att genomföra planen och stödja barnrättsarbetet i landstingets verksamheter, slutrapport lämnas till regionstyrelsen juni 2015. Inom hälso- och sjukvårdens verksamheter finns barnombud. Barnombudens fokus är oftast på barnets egen hälsa eller barn som närstående inom den egna verksamheten.

Landstingets budget 2014 med flerårsplan 2015-2016 går i vissa delar att brytas ner så att individbaserad statistik om barn under 18 år kan redovisas.

Barnrättsbaserade beslutsunderlag Prövning av barnets bästa ska göras i alla beslut som berör barn. 2014 infördes på barn- och kvinnocentrum barnrättsbaserade beslutsunderlag för formella beslut som berör barn. Landstingets övriga verksamheter har kunnat välja om man ville använda sig av barnrättsbaserat beslutsunderlag. Primärvårdscentrum och barn- och kvinnocentrum rapporterar att barnrättsbaserad beslutsprocess är implementerad under 2014. Ett fåtal beslut som rör verksamhetsförändring har haft ett barnrättsbaserade beslutsunderlag.

Kompetensutbildning Drygt 500 medarbetare har deltagit i praktisk barnrättsutbildning under året. Totalt har mer än 2 000 medarbetare, chefer och förtroendevalda fått utbildning under perioden 2012-2014. Under 2014 har särskilt fokus legat på vårdcentraler, tandvårdscentraler samt rättspsykiatrin.

Barns deltagande En rapport om arbetet med barns delaktighet inom hälso- och sjukvården sammanställdes under året. Slutsatsen var att ju tydligare hälso- och sjukvården var med vilken feedback från barn och ungdomar som önskades och hur man tänkte använda denna, desto relevantare blev barns och ungas delaktighet för alla inblandade. Barns deltagande sker ad hoc inom olika verksamheter vid övergripande beslut. Former för mer strategiskt deltagande för barn saknas.

4.2 Samverkan i länet Kronoberg uppfyller de nationella kraven på samordnade individuella planeringar (SIP). Under året har landstinget dokumenterat 72 SIP tillsammans med bl.a. socialtjänsten och skolan. Det kan antas att fler SIP har genomförts som har dokumenterats med fel åtgärdskod. För att stärka barnets rätt till en sammanhållen vårdkedja har landstinget tillsammans med andra aktörer i länet gjort följande samverkansöverenskommelser: - Samverkansavtal med skolan och socialtjänst är framtaget och godkänt av Socialstyrelsen - Länsgemensam handlingsplan för folkhälsoområdet kring barns goda uppväxtvillkor - Länsgemensam handlingsplan inom barns och ungas uppväxtvillkor och ANDTS - Länsgemensam handlingsplan kring spel med inriktning på användningen av digitala verktyg

478 5. Barn som far illa 5.1 Handlingsplan barn som far illa Handlingsplanen vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa antogs i november 2014. En länsövergripande utbildningsdag genomfördes i november tillsammans med Länsstyrelsen. Utveckling av verksamhetsstöd för att förmedla innehållet i handlingsplanen och öka kompetensen och beredskapen att upptäcka våld i nära relationer och barn som far illa har inletts i slutet av året.

5.2 Dokumentation kring barn som far illa Landstinget följer 11 koder för dokumentation kring insatser som rör våld i nära relationer och barn som misstänks fara illa. Koderna används i varierande utsträckning och statistiken är därför inte helt tillförlitlig. Det är få som har använt koden för anmälan till Socialnämnden angående barn med möjligt skyddsbehov, men användandet av blanketten för anmälan till Socialnämnden om att ett barn far illa har ökat kraftigt och bedömningen är att antalet anmälningar faktiskt har ökat under året.

Antal barn Antal barn Antal barn Koder/sökord 0-18 år 0-18 år 0-18 år 2012 2013 2014 Fysisk misshandel T74.1 7 9 3

Sexuellt övergrepp T74.2 28 33 26

Psykisk misshandel T74.3 0 0 3

Andra misshandelssyndrom T74.8 0 0 0

Misshandelssyndrom, ospecificerat T74.9 0 1 0

Undersökning/observation efter uppgiven 2 8 8 våldtäkt och uppgivet sexuellt ofredande Z04.4

Utfärdande av vissa medicinska intyg Z02.7 14 27 30

Observation/utredning för misstänkt misshandel 3 4 1 Z03.8K

Effekt av försummelse och vanvård T74.0 7 3 5

Problem som har samband med uppgiven fysisk 28 3 3 barnmisshandel Z61.6 Anmälan till Socialnämnden angående barn med 68 55 239 möjligt skyddsbehov GD008*

*Eftersom få har rapporterat in via koden GD008 har statistiken istället hämtats utifrån användandet av anmälningsblanketten i Cosmic. Detta ger en viss felmarginal eftersom det inte går att säkerställa att användandet av anmälningsblanketten blev en faktisk anmälan.

479 Bilaga 1 Barnkonventionen- Barnets rättigheter inom hälso- och sjukvården Kunskap om barnets rättigheter (art. 42 och 17) Alla som arbetar med och för barn ska ha kunskap om hur man omsätter barnkonventionen i praktiken. Barnet har rätt till information som rör barnets välfärd, fysiska och psykiska hälsa.

Barnets bästa (art. 3) Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnet ska ha det skydd och omvårdnad som barnet behöver för dess välfärd, i första hand från sina föräldrar, med stöd i sitt föräldraskap. De som ansvarar för vård eller skydd av barn ska ha fastställda normer, vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn.

Barnets rätt till delaktighet (Art. 12) Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter ska ha rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Varje barn har en inneboende rätt till livet. Vi ska till det yttersta av vår förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Vi ser till barnets hela livssituation. Där vi inte ensam klarar att tillgodose barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling ska vi samverka med andra.

Rätt till bästa uppnåeliga hälsa (art. 24) Varje barn har rätt till bästa möjliga hälsa utifrån sina förutsättningar. Alla barn har rätt till likvärdig hälso- och sjukvård och rehabilitering. Vi ska säkerställa att inget barn är berövat sin rätt att ha tillgång till hälso- och sjukvård.

Rättigheter för barn med funktionsnedsättning (art. 23) Ett barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. Barn med funktionsnedsättning har rätt till särskild omvårdnad, hälso- och sjukvård och habilitering.

Rätt till skydd mot våld och övergrepp (art. 19) Barnet ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp. Vuxna som arbetar med och för barn ska genom utbildningsinsatser få rätt kompetens för att skydda barnet. Det ska finnas effektiva förfarande samt nödvändigt stöd för förebyggande insatser och identifiering, rapportering, remittering, undersökning, behandling och uppföljning av barn som far illa, samt förfaranden för rättsligt ingripande.

Skydd mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp (art. 34) Barnet ska skyddas mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. För detta ändamål ska vi vidta alla lämpliga åtgärder för att förhindra att ett barn förmås eller tvingas delta i en olaglig sexuell handling, att barn nyttjas för prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet, att barn utnyttjas i pornografiska föreställningar och i pornografiskt material.

Rätt till rehabilitering vid trauma (Art. 39) Barn som har utsatts för vanvård, utnyttjande eller övergrepp, tortyr eller grym, förnedrande behandling eller varit med om väpnade konflikter har rätt till fysisk och psykisk rehabilitering samt social återanpassning i en miljö som främjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet.

480 14 Uppföljning av projektplanen för Landstinget Kronobergs barnrättsarbete 2012-2014 15RK910

481 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK910 Handläggare: Susann Swärd, kansliavd Datum: Dubbelklicka på sidhuvudet. Klicka sedan här för att välja datum

Regionstyrelsen

Uppföljning av projektplanen för Landstinget Kronobergs barnrättsarbete 2012-2014

Förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att godkänna uppföljning av projektplanen för Landstinget Kronobergs barnrättsarbete 2012-2014

Under de tre år som barnrättsprojektet har genomförts har det lagts en god grund för det fortsatta barnrättsarbetet i Region Kronoberg.

Martin Myrskog Katarina Jonasson Regiondirektör Kanslidirektör

Bilaga: Uppföljning av projektplan för Landstinget Kronobergs barnrättsarbete 2012-2014 Projektplan för Landstinget Kronobergs barnrättsarbete 2012-2014

Sida 1 av 1 482

2015-04-13 Kansliet

Susann Swärd

Uppföljning av Projektplan för Landstinget Kronobergs barnrättsarbete 2012-2014

Bakgrund Den 1 december 2010 antog riksdagen ”Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige” (proposition 2009/10:232). När strategin presenterades offentliggjordes också en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) om att utveckla arbetet med barns rättigheter.

Med utgångspunkt från den nationella strategin antog Landstinget Kronoberg en projektplan för barnrättsarbetet under perioden 2012-2014. I januari 2012 beslöt fullmäktige om en projektledning bestående av två heltidstjänster: en barnrättsstrateg och en utvecklingsledare. Funktionerna har organisatoriskt tillhört planeringsavdelningen, sedermera kansliav- delningen, och det sista året flyttades barnrättsarbetet in under enheten för demokratifrågor.

Hälso- och sjukvårdsberedningen har fungerat som politisk referensgrupp och barnrättsarbetet har årligen rapporterats till landstingsstyrelsen. Styrgruppen har bestått av planeringsdirektören, chefen för barn- och ungdomscentrum samt det sista året även chefen för enheten för demokratifrågor.

Utvecklingsledaren fick en annan tjänst inom landstinget redan under våren 2012 och barnrättsarbetet har därför bedrivits av enbart barnrättsstrategen på en tjänst på 80 %. Denna utvärdering fokuserar därför uteslutande på det uppdrag som barnrättsstrategen har haft inom barnrättsprojektet under de gångna tre åren.

Syfte och mål Syftet med Landstinget Kronobergs barnrättsarbete var att förverkliga barns och ungas rättigheter genom att anlägga ett barnperspektiv på alla åtgärder och beslut i Landstinget Kronoberg.

Målet med arbetet med barns och ungas rättigheter i Landstinget Kronoberg var att det skulle ta sin utgångspunkt i Barnkonventionens fyra huvudprinciper samt den så kallade genomförandeartikeln. Konventionens anda och intentioner skulle återspeglas i beslutsfattande och i all verksamheter som rör barn och unga, direkt eller indirekt. Det övergripande målet var att anställda och förtroendevalda inom Landstinget Kronoberg ska kunna omsätta barnkonventionen i praktisk handling.

Denna uppföljning Eftersom barnrättsarbetets projektplan sträcker sig till slutet av 2014 och Landstinget Kronoberg tillsammans med Regionförbundet Kronoberg bildar Region Kronoberg den 1/1- 2015 var det läge att stämma av arbetet som pågått de tre senaste åren. Denna översikt utgör även ett diskussionsunderlag för det fortsatta barnrätts- och människorättsarbetet inom Region Kronoberg.

Sida 1 av 11

483

REGION KRONOBERG

Uppföljning av barnrättsprojektet

Sakkunnig strateg

Barnrättsstrategen ansvarar för att: synliggöra, lyfta fram och analysera frågor om barns och ungas rättigheter omvärldsbevaka sakområdet, och förmedla landstingsrelevant information till berörda beslutsfattare och/eller verksamheter fungera som instans för remisser och motioner inom sakområdet vara kontaktperson för Landstinget Kronobergs fortsatta arbete med Barnkonventionen på central nivå liksom för annat regionalt och nationellt utvecklingsarbete inom barnrättsområdet

Resultat: Relevant information som rör barnets rättigheter inom hälso- och sjukvården har bevakats och kontinuerligt förmedlats till berörda förtroendevalda, chefer och personal. I takt med att rollen som barnrättsstrateg blivit känd inom landstingets verksamheter har efterfrågan på stöd och information från funktionen ökat kring frågor som rör olika aspekter av barnets rättigheter. Barnrättsstrategen har varit remissinstans för Socialstyrelsens vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet, Länsstyrelsen i Stockholms och Sametingets enkät om nationella minoriteter och minoritetsspråk, SKL:s enkät om barnets rättigheter (vid två tillfällen) samt SKL:s enkät om mänskliga rättigheter. Stöd och handledning har kontinuerligt getts till Rättspsykiatrin som har påbörjat ett omfattande barnrättsarbete med syfte att skapa förutsättningar och möjligheter att uppmärksamma barn som närstående och deras behov av information, råd och stöd. Barnrättsperspektivet har förts fram i framtagandet av en länsövergripande folkhälso- policy och handlingsplan för folkhälsofrågor för barn och ungdomar, samt för den länsgemensamma handlingsplanen för spel med inriktning på användning av digitala verktyg. Tillsammans med landstingsjuristen och informationssäkerhetsstrategen har ett underlag tagits fram för Navet kring barnets rättigheter inom deras verksamhet. Barnrättsstrategen har deltagit i en nationell genomlysning av tobakskonventionen ur ett barnrättsperspektiv.

Nätverk som barnrättsstrategen har representerat Landstinget Kronoberg i: Medicinska kommitténs Barngrupp (internt) Kvinnofrid Kronoberg SALUT (Samordning kring länets utbildningar och projekt kring barn och unga) Nätverket för ensamkommande barn i Kronobergs län SKL:s nationella nätverk för att stärka barnets rättigheter i Sverige (invald i styrgruppen 2013) Svenska Barnhälsovårdsregistret (adjungerad barnrättsexpert)

Sida 2 av 11 484 REGION KRONOBERG

Kompetensutveckling ”Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Kunskapen om barnets rättigheter och vad dessa rättigheter innebär i praktiken är en grundförutsättning för att i det dagliga arbetet leva upp till åtagandena enligt konventionen.” Nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Barnrättsstrategen ansvarar för att: kartlägga existerande kunskapsnivåer och praktiskt arbete utifrån Barnkonventionen samt behovsinventering av kompetensutvecklingsinsatser kring barnrättsfrågor utveckla och genomföra kompetensutveckling för politiskt ansvariga, all personal samt vid introduktion för nyanställda kring barnets rättigheter och barnperspektivet

Resultat: Presentationsmaterial för förtroendevalda, chefer och anställda har utvecklats, anpassats och uppdaterats kontinuerligt utifrån praktiska behov i verksamheterna. 103 förtroendevalda i landstingsfullmäktige samt presidienätverket för sociala/hälsofrågor har deltagit i barnrättsutbildning under våren 2012 182 chefer har fått utbildning i ledningsfrågor kring barnkonventionen inom hälso- och sjukvården samt tandvård under 2012 1,615 anställda och 60 psykologstudenter har fått utbildning i praktisk tillämpning av barnkonventionen inom hälso- och sjukvård samt tandvård under 2013 och 2014 Sammanlagt har 2,012 personer fått barnrättsutbildning under 2012-2014 Eftersom barnrättsutbildningen ute i verksamheterna har varit fortlöpande har utbildning för nyanställda inte varit aktuellt. Framgent kommer barnrättsutbildningar efter behov erbjudas nyanställda och övriga som behöver kunskap om barnrättsfrågor.

Utveckla dokument och metoder för barnrättsfrågor ”Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Det krävs kontinuerliga analyser av konsekvenserna av beslut, så kallade barnkonsekvensanalyser, och utvärderingar av vilka faktiska konsekvenser beslut och åtgärder har fått för barn. Det gäller både beslut och åtgärder som rör det enskilda barnet och generella beslut och åtgärder som rör barn.” Nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Barnrättsstrategen ansvarar för att: utveckla landstingsövergripande dokument och metoder för barnrättsfrågorna förankra indikatorer och uppföljningsmetoder för barnrättsfrågor inom landstingets olika verksamheter, vilket även omfattar att stödja arbetet med landstingsövergripande barnbokslut

Resultat: En barnrättsbaserad beslutsprocess har utvecklats och införts från 2014. Den har varit obligatorisk för Barn- och kvinnocentrum vid övergripande formella beslut samt verksamhetsförändringar som rör barn och ungdomar, men har inte blivit en strategisk del i beslutsprocessen som det var tänkt. Det behövs en ökad kunskap och efterfrågan för att verksamheterna ska få till barnrättsbaserade beslut. Efter en utvärdering i början av 2015 ska relevanta justeringar göras inför det tänkta införandet av barnrättsbaserade

Sida 3 av 11 485 REGION KRONOBERG

beslutsprocesser inom alla delar i landstinget som tar formella beslut eller verksamhetsförändringar som rör barn och ungdomar. En modell för ett barnbokslut har arbetats fram under våren 2014 av en arbetsgrupp med representanter från barn- och kvinnocentrum, kirurgcentrum och analysstöd, under ledning av barnrättsstategen. I arbetet ingick att ta fram indikatorer och uppföljningsmetoder. I december 2014 fastställdes formerna för barnbokslutet. Ett första barnbokslut som en del av årsberättelsen för verksamhetsåret 2014 redovisas under våren 2015. Under det första året utvecklades ett praktiskt metodstöd för att förmedla barnrätts- principer inom hälso- och sjukvården: ”Barnrättshanden”. Den är en viktig del av alla utbildningsinsatser inom barnrättsområdet som belyser hur man kan vara barnrätts- baserad i den dagliga verksamheten. En lathund/översikt av barnets rättigheter som synliggör barnkonventionens olika delar och personalens ansvar för barnets rättigheter har utvecklats. Barnvänlig information om patientnämndens uppdrag har tagits fram. Ett praktiskt material för att diskutera barnets rättigheter som en del av föräldrastödet på BVC har utvecklats. BVC-sjuksköterskor har vid två tillfällen fått barnrättsutbildning och utbildning i materialet. Materialet har utvärderats av barnrättspraktikanten och justeringar har gjorts i kompetensstärkande åtgärder.

Barnombud

Barnrättsstrategen ansvarar för att: utveckla former för barnombud i alla verksamheter samt stödja dessa i deras uppdrag

I uppdraget ingick att utveckla former för barnombud i alla verksamheter samt stödja dessa i deras uppdrag kring barn som närstående. Frågan om ansvaret för landstingsomfattande arbetet med barn som närstående har inte varit klargjord. Bristen på tydliga landstingsövergripande direktiv har medfört att verksamheter som t.ex. vuxenpsykiatrin och rättspsykiatrin har utvecklat egna former för barnombudsverksamheten som barnrättsstrategen inte varit delaktig i eller ansvarig för.

Resultat: För att få till ett landstingsövergripande och kvalitetssäkrat arbetssätt diskuterade ledningsgruppen i slutet av 2014 att införa barnrättsombud med tydligt mandat att vara stödjande interna resurser kring frågor som rör barn som närstående, barn som far illa, barnrättsbaserad beslutsprocess samt övriga barnrättsfrågor inom verksamheten. Existerande barnombud andra existerande ombudsstrukturer föreslogs bli omvandlade till barnrättsombud i samband med detta, för att bygga på etablerade kanaler för barnfrågor. Det blev inget beslut om enhetlig benämning av barnrättsombud, frågan lever vidare. Barnrättsstrategens roll gentemot existerande barnombud inom Region Kronoberg kommer att klargöras i början av 2015.

Sida 4 av 11 486 REGION KRONOBERG

Barns deltagande ”Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn som är i stånd att bilda egna åsikter ska tillförsäkras rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad.” Nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Barnrättsstrategen ansvarar för att: verka för att öka möjligheterna för barn och unga att komma till tals i landstingsangelägna frågor

Resultat: Landstinget har under tre år haft 8 kontaktklasser i länet, fördelade på låg-, mellan och högstadiet samt gymnasiet. Runt två gånger per år har eleverna i kontaktklasserna diskuterat hälso- och sjukvårdsfrågor. Resultatet har redovisats i 14 rapporter. Tre kontaktklasser har även gett feedback till 1177.se inför arbetet att ta fram webbsidor med information för barn och ungdomar om psykisk ohälsa. Vid två tillfällen har landstinget tagit emot barnrättspraktikanter från gymnasiet. De har varit ute i verksamheter som möter barn (akuten, barnakuten och barnavdelning 11 i Växjö, samt barn- och ungdomskliniken i Ljungby) och intervjuat barn och ungdomar om deras uppfattning av personalens bemötande, informationen de fått samt lokalerna de varit i. Deras praktiska rekommendationer har fått stor genomslagskraft för verksamheterna och varit mycket uppskattat. Det samlade resultatet av barns deltagande genom kontaktklasser och barnrättspraktikanter har redovisats och analyserats i augusti 2014 i rapporten ”Barns och ungas delaktighet och inflytande i hälso- och sjukvårdsfrågor inom Landstinget Kronoberg”. I två omgångar har barnrättspraktikanter från universitetet gjort sin praktik hos barnrättsstrategen under vardera sex månader. Under deras praktikperiod har de varit behjälpliga med framför allt barns och ungas delaktighet. De har även skrivit vars en rapport som del av deras praktik; en om unga människors syn på ungdomsmottagningen (utifrån ett politiskt ärende), samt en utvärdering av hur BVC har implementerat materialet kring barnrättsutbildning för föräldrar. Barnrättsstrategen har varit drivande för att få med barns och ungdomars åsikter i den länsövergripande handlingsplanen för folkhälsofrågor. Länets elevråd har deltagit med värdefull insyn kring hur barn och ungdomar resonerar och reflekterar över de områden som kom att ingå i handlingsplanen för folkhälsofrågor i länet. Barn och ungdomar inom barn- och ungdomsklinikens verksamhet, samt sommarpraktikanter, har fått besvara en enkät om hur de upplever att det är att träffa jämngamla inom vården. Rapporten kommer att användas i diskussioner om innehållet i praktiken för nästa års sommarpraktikanter. Barn och ungdomar inom lekterapin har deltagit med sina åsikter kring vilka lekmoment de uppskattar finns med i en eventuell utveckling av en utelekplats. Former för barns och ungdomars deltagande i namngivningen av tre verksamheter inom BUP har utvecklats tillsammans med berörd personal.

Sida 5 av 11 487 REGION KRONOBERG

Tillkomna arbetsuppgifter

Handlingsplan för våld i nära relationer och barn som far illa ”Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. I enlighet med barnkonventionen ska barnet skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, men även skyddas mot utnyttjande, vanvård eller försumlig behandling.” Nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Under våren 2013 fick barnrättsstrategen i uppdrag att leda arbetet i en skrivargrupp för att ta fram en handlingsplan för våld i nära relationer och barn som far illa, med tillhörande kunskapsunderlag. Skrivargruppen bestod av representanter från landstingets olika verksamheter med en stor gemensam kompetens av arbetet med våld i nära relationer och barn som far illa. De träffades vid nio produktiva tillfällen. Efter en omfattande remissomgång antogs handlingsplanen, efter granskning av den medicinska kommittén, i december 2014.

Skrivargruppen arbetade även fram en länsövergripande utbildningsdag den 20 november 2014 kring våld i nära relationer och barn som far illa, tillsammans med Länsstyrelsen och Växjö kommun. Sammanlagt deltog 224 personer, varav 195 från Landstinget Kronoberg. Dessutom sändes utbildningsdagen över webben och 25 personer/arbetsplatser var anmälda till webbsändningen.

En expertgrupp kring våld i nära relationer och barn som far illa kommer att tillsättas i början av 2015. Expertgruppen får i uppdrag att utveckla ett utbildningsmaterial för verksamheternas interna förankring av handlingsplanen, samt stöd för revidering av lokala arbetsrutiner kring våld i nära relationer och barn som far illa.

Barn som närstående Barns behov av information, råd och stöd särskilt ska beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med: • Har en psykisk sjukdom eller en psykisk funktionsnedsättning • Har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada • Är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763 HSL)

I avsaknad av en landstingsövergripande funktion med ansvar för frågor som rör lagstiftning kring barn som nårstående har barnrättsstrategen tagit på sig en koordinerande roll. Arbetet med barn som närstående har inkluderat att vara kontaktperson för övergripande frågor inom området, initiera och driva dessa frågor gentemot arbetsgruppen för barnets rättigheter och landstingsledningen, samt delta i kompetensutveckling och nationella erfarenhetsutbyten inom området. Tillsammans med två nyckelpersoner från vuxenpsykiatrin och palliativa rådgivningsteamet har barnrättsstrategen tagit fram ett förslag på en handlingsplan kring barn som närstående för Region Kronoberg inför verksamhetsåret 2015.

Arbetsgrupp för barnets rättigheter Arbetsgruppen för barnets rättigheter inom Landstinget Kronoberg har bestått av ca 20 representanter för landstingets olika verksamheter. De har träffats åtta gånger under tre år. Arbetsgruppen diskuterade landstingsövergripande frågor inom barnrättsområdet. Avsaknad av tydligt mandat för barnrättsfrågor inom den egna verksamheten ledde till att arbetsgruppen avslutades i slutet av 2014. Frågan om en ny övergripande arena för barnrättsfrågor inom Region Kronoberg kommer att lyftas under 2015.

Sida 6 av 11 488 REGION KRONOBERG

Uppföljningar av barnrättsuppdraget

Barnrättsstrategen ansvarar för att: genomföra regelbundna uppföljningar och analyser av uppdraget rapportera årligen, både skriftligt och muntligt till landstingsstyrelsen.

Resultat: Denna sammanfattande utvärdering har genomförts. En utvärdering av barns- och ungdomars delaktighet har sammanställts utifrån kontaktklassernas och barnrättspraktikanternas medverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor. En utvärdering av BVC:s material kring att utbilda föräldrar i barnkonventionen har gjorts av barnrättspraktikanten. 8 presentationer av barnrättsarbetet har gjorts för hälso- och sjukvårdsberedningen 1 presentation av barnrättsarbetet har gjorts för samverkansberedningen 3 presentationer av barnrättsarbetet har gjorts för landstingsstyrelsen 3 presentationer av barnrättsarbetet har gjorts för ledningsgruppen

Sida 7 av 11 489 REGION KRONOBERG

Slutkommentarer ”Det krävs tydlig styrning på alla nivåer i samhället för att säkerställa att barnets rättigheter genomsyrar arbets- och beslutsprocesser.” Nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Det är vanskligt att granska sin egen befattning och det vore intressant att göra en extern utvärdering för att mäta den faktiska effekten av att en barnrättsstrateg har arbetat övergripande med barnets rättigheter inom Landstinget Kronoberg.

En lärdom från dessa tre år är att det tar väldigt lång tid att förankra nya arbetsmetoder och fatta beslut som rör barnrättsarbetet. En möjlig anledning till detta är att landstingsledningen som instans har haft svårt att prioriterat barnrättsfrågor i förhållande till alla övriga viktiga frågor. Det har saknats ett övergripande strategiskt tänk och ambition för barnrättsarbetet på ledningsnivå, vilket har visat sig vara avgörande framgångsfaktorer bakom det mer framåtskridande barnrättsarbetet i t.ex. Landstinget i Jönköpings län, Region Skåne och Landstinget i Sörmlands län. Dessutom har bildandet av Region Kronoberg tagit mycket tid i anspråk och minskat utrymmet även för barnrättsfrågor på landstingsövergripande nivå.

Detta sagt kan det dock konstateras att under de tre år som barnrättsprojektet har pågått vid Landstinget Kronoberg har det lagts en solid grund för det fortsatta barnrättsarbetet. Det handlar främst om ett verksamhetsnära strukturellt stöd för det praktiska barnrättsarbetet i kombination med en ökad medvetenhet och kunskap om barnets rättigheter.

Alla som arbetar med och för barn måste kunna omsätta barnkonventionen i det praktiska arbetet (art. 42 i barnkonventionen). Den breda kompetenshöjande utbildningsinsatsen har medfört att majoriteten av de som arbetar konkret med barn och ungdomar i sina verksamheter har fått en ökad medvetenhet och kunskap om praktisk tillämpning av barnets rättigheter inom hälso- och sjukvården. Just nu händer det mycket inom barnrättsområdet nationellt och det behövs återkommande kompetenshöjande insatser som möter verksamheternas framtida behov.

Alla barn har rätt att skyddas från alla former av våld och övergrepp (art. 19 i barnkonventionen). Det är därför mycket positivt att det numera finns en handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa! Arbetet med verksamhetsnära arbetsrutiner utifrån handlingsplanen kommer ytterligare att stärka kompetensen inom området och öka möjligheten att upptäcka barn som far illa.

Det strukturella stödet för det praktiska barnrättsarbetet inkluderar numera former för att fatta barnrättsbaserade beslut, utifrån rådande lagkrav (art. 4 i barnkonventionen). Att det finns former för barnrättsbaserade beslut säger dock inget om det faktiska användandet eller effekten inom verksamheten. För att få genomslagskraft behöver både förtroendevald och chefer i högre grad än hittills efterfråga beslutsunderlag som utgått från barnrättsbaserade grundprinciper. Detta blir än viktigare i framtiden eftersom det finns en politisk majoritet för att göra Barnkonventionen till svensk lag.

Det finns ett fortsatt behov av att stödja och följa upp barnrättsbaserade beslut, inte minst i barnbokslutet, som är en annan viktig parameter för barnrättsarbetet (art. 4 i barnkonventionen). Barnbokslutet medför en unik möjlighet att granska de samlade insatserna och åtgärderna för barn inom hälso- och sjukvården utifrån barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård (art. 2, 3, 6, 19, 23, 24 och 39 i barnkonventionen).

Sida 8 av 11 490 REGION KRONOBERG

Funktionen som barnrättsstrateg är väletablerad bland förtroendevalda och chefer och många verksamheter nyttjar funktionen som bollplank i en mängd olika barnrättsliga frågor som dyker upp i deras vardag; allt från orosanmälan vid misstanke om barn far illa till mer strategiskt stöd för att få barnpatienter delaktiga i sin vård.

I och med bildandet av Region Kronoberg 1/1-2015 blir barnrättsstrategens funktion förändrad till en människorättsstrateg med ansvar för de övergripande mänskliga rättigheterna, där barnrättsfrågor kommer att ingå som en del. Förutom hälso- och sjukvård kommer även regional utveckling, länstrafiken och kulturfrågor bli aktuella arbetsområden. Olika verksamhetsrepresentanter har lyft farhågor kring att stödet för det påbörjade barnrättsarbetet ute i verksamheterna kommer att minska i och med att fler ansvarsområden tillkommer inom oförändrat tjänsteutrymme. Det blir därför viktigt att kommunicera den nya funktionens arbetsuppgifter när dessa har fastställts för att visa på det fortsatta strategiska stödet till verksamheternas barnrättsfrågor.

Det är viktigt att barnrättsarbetet fortsätter som ett prioriterat fokusområde i framtiden, inte minst med tanke på att Barnkonventionen föreslås bli svensk lag. Samtidigt kommer de utökade arbetsuppgifterna för människorättsstrategen innebära att fokus för det fortsatta barnrättsarbetet bli något mer strategiskt och mindre operativt än vad det har varit de första tre åren. För att inte minska styrfarten i det praktiska barnrättsarbetet blir det därför viktigt att finna formerna för effektiv spridning av kunskap och stöd ut i Region Kronobergs olika verksamheter, t.ex. genom nätverk av barnombud eller en övergripande arbetsgrupp med tydligt mandat att föra ut barnrättsfrågor inom sina verksamheter (art. 4 i barnkonventionen).

Likaledes medför förändringen av arbetsuppgifter för barnrättsstrategen att det omfattande arbetet med barns deltagande i kontaktklasser kommer att upphöra. För att tillgodose barns lagstiftade rätt till deltagande i beslut som berör dem (art. 12 i barnkonventionen) bör man överväga ett Barn- och ungdomsforum som ger barn och ungdomar en samlad möjlighet att t.ex. via sina elevråd få komma till tals i alla Region Kronobergs verksamheter. Behoven av att etablera sådana regionala forum lyfts fram av bland annat Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Ett gemensamt Barn- och ungdomsforum skulle även underlätta och medföra vinster i och med att inte alla verksamheter behöver utveckla egna delaktighetsformer utifrån lagkravet om barns inflytande i alla beslut som berör dem.

Avslutningsvis kan det konstateras att under de tre år som barnrättsprojektet har genomförts har det lagts en god grund för det fortsatta barnrättsarbetet. Det finns en ökad medvetenhet och kompetens, samt strukturella förutsättningar för barnrättsarbetet. Det finns dock mycket kvar att göra, inte minst i att få till barnrättsbaserade beslut inom alla verksamheter, stärka det övergripande arbetet kring barn som närstående, öka barns delaktighet inom hälso- och sjukvården samt uppmärksamma barn som far illa.

En övergripande strategi för mänskliga rättigheter med tydligt fokus på barnets rättigheter kan vara ett utmärkt sätt för förtroendevalda och ledningen för Region Kronoberg att kommunicera sina mål och ambitioner med det fortsatta rättighetsarbetet.

Sida 9 av 11 491 REGION KRONOBERG

Implementering av projektplanen för landstingets barnrättsarbete 2012 2013 2014 Synliggöra, lyfta fram och analysera frågor om Kontinuerligt Kontinuerligt Kontinuerligt barns och ungas rättigheter Omvärldsbevaka sakområdet, och förmedla landstingsrelevant information till berörda Kontinuerligt Kontinuerligt Kontinuerligt beslutsfattare och/eller verksamheter Vara kontaktpersoner för Landstinget Kronobergs fortsatta arbete med Barnkonventionen på central nivå liksom för Kontinuerligt Kontinuerligt Kontinuerligt annat regionalt och nationellt utvecklingsarbete inom barnrättsområdet Kartlägga existerande kunskapsnivåer och . Barnkonventionen praktiskt arbete utifrån Barnkonventionen Definieras Definieras . Anmälningsplikten samt behovsinventering av kompetens- kontinuerligt kontinuerligt . Barn som anhöriga utvecklingsinsatser kring barnrättsfrågor Alla politiker samt Utbildningar för Utbildningar för all personal har fått Politiskt ansvariga Politiskt ansvariga utbildning och vidareutbildning Utveckla och genomföra kompetensutveckling Utbildning på arbetsplatsen om för politiskt ansvariga, all personal samt vid Barnkonventionen i landstinget introduktion för nyanställda kring barnets Temautbildningar (anmälningsplikten, barn rättigheter och barnperspektivet som far illa, barn som närstående etc.) Utbildning av all All nyanställd personal och nyanställda nyanställd personal chefer får barnrättsutbildning som del av samt nyanställda deras introduktion chefer Utveckla Förankra och stödja det praktiska barnrättschecklista användandet av barnrättschecklistor i för beslutsärenden beslutsärenden ute i verksamheten Förankra och stödja Utveckla metodstöd det praktiska för upptäckt och användandet av Utveckla landstingsövergripande dokument anmälning av barn metod kring barn och metoder för barnrättsfrågorna som far illa som far illa Förankra och stödja Identifiera och det praktiska utveckla annat användandet av metodstöd kring metoder kring barnets rättigheter barnets rättigheter Implementera och Utveckla indikatorer stödja det praktiska Förankra indikatorer och uppföljningsmetoder och användandet av för barnrättsfrågor inom landstingets olika uppföljningsmetoder indikatorer och verksamheter, vilket även omfattar att stödja uppföljningsmetoder arbetet med landstingsövergripande Stödja det praktiska barnbokslut Utveckla metoder och stödja utvecklingen av arbetet med landstingsövergripande barnbokslut barnbokslut Utveckla former för barnombud. Utbildning och stöd till det Utveckla former för barnombud i alla Barnombud utsedda för varje praktiska arbetet som verksamheter samt stödja dessa i deras arbetsplats. Utbildning av barnombud gör ute på respektive uppdrag barnombud. arbetsplats Fungera som instans för remisser och motioner Kontinuerligt Kontinuerligt Kontinuerligt inom sakområdet Verka för att öka möjligheterna för barn och Utveckla former för Stödja arbetet med unga att komma till tals i landstingsangelägna barns deltagande barns deltagande frågor inom landstinget inom landstinget Genomföra regelbundna uppföljningar och Kontinuerligt Kontinuerligt Kontinuerligt analyser av uppdraget Rapportera årligen, både skriftligt och Årligen Årligen Årligen muntligt till Landstingsstyrelsen.

Sida 10 av 11 492 REGION KRONOBERG

Utbildningsinsatser kring praktisk barnrättskunskap

Månad / år 2012 2013 2014 Januari . Förtroendevalda . VC Lessebo . Skolhälsovården Ljungby . Folkhälsoavdelningen Februari . Presidienätverket . Barn- och ungdoms- . Primärvårdsrehab, Navet & mottagningen Växjö primärvårdens hälsoenhet, Växjö . Tandvårdscentrum, Alvesta och Ljungby . MBHV – psykologenheten . VC Strömsnäsbruk . Barnhabiliteringen . Skolhälsovården, Tingsryd, . Ögonkliniken Uppvidinge, Lessebo . Vuxenpsykiatrins barnombud . Psykologistudenter . VC Lessebo Mars . Ledningsgruppen . Akut- och remissenheten BUP . BVC Östergötland om . NU-enheten BUP Kronobergs barnrättsmaterial . Barnhälsovården Växjö . Barnhälsovården Ljungby . Personalavdelningen April . Kunskapsutveckling Syd . Kirurgicentrums chefer . VC Markaryd . Ögonkliniken . Kirurgicentrum . Onkologen . VC Alvesta . VC Moheda . VC Lammhult Maj . Planeringsavdelningen . Specialistandvården . Tandvårdscentralen i Lenhovda . Habiliteringens chefer . VC Strandbjörket . Folktandvården Norr . Kvinnokliniken . VC Braås . VC Rottne Juni . Kvinnokliniken Juli Augusti . Utvecklingsavdelningen . VC Centrum . BVC . Barn- och ungdoms- . Folkhälsoavdelningen . Rättspsyk avd. 66 mottagningen Ljungby . Patientnämndsmöte Sydsverige . Vuxenpsykiatrins föräldranätverk . Ekonomiavdelningen September . Barn- och kvinnocentrum chefer . Länstvärgruppen Barn . Folktandvården Tingsryd . Medicinklinikens chefer Växjö . Folktandvården Ryd . Barn- och ungdoms- . Folktandvården Ljungby mottagningen Växjö . Folktandvården Lagan

Oktober . Primärvårdschefer . Öron-näsa-hals . Vuxenpsykiatrins chefer . VC Lenhovda . Onkologchefer . VC Åseda . Ögonmottagningschefer . Kirurgiläkare + ÖNH-läkare . Infektionsmottagningschefer . VC Sländan November . Servicecentrumchefer . Rehabkliniken . Psykologstuderande . Rättspsykiatriska chefer . Psykologistudenter . Rättspsykiatrin avd. 58 . VC Lammhult . Hörselvårdschefer nationellt December . Medicinklinikens chefer . VC Birka . Rättspsyk barnrättsgruppen Ljungby . Resursenheten . Rättspsykiatrin avd. 59 . Tandvårdscentrumchefer . Rättspsykiatrin avd. 60 . Akutcentrumchefer TOTALT: 477 personer 1,003 personer 532 personer

Sammanlagt: 2,012 personer

Sida 11 av 11 493 Planeringsavdelningen, Susann Swärd och Jutta Qvant 2011-10-15

Projektplan för Landstinget Kronobergs barnrättsarbete 2012-2014

Bakgrund I Kronobergs län bor nästan 37 000 barn och ungdomar under 18 år. Dessa barn och ungdomar omfattas av Barnkonventionens regelverk, vilket innebär att de därmed har rätt till det särskilda stöd som konventionen ger. FN: s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling 1989. Samma år ratificerades Barnkonventionen i Sverige, vilket innebär att Sverige åtagit sig att följa Barnkonventionens bestämmelser.

För att övervaka att de stater som ratificerat Barnkonventionen lever upp till sitt åtagande finns en FN-kommitté för barns rättigheter (Barnrättskommittén). Vart femte år rapporterar regeringen till Barnrättskommittén vad som görs i Sverige för att Sverige ska leva upp till Barnkonventionens krav.

Sveriges regering har lämnat fyra rapporter (1992, 1997, 2002 och 2007) som granskats och kommenterats av kommittén. Så sent som i oktober 2011 riktade Barnrättskommittén kritik mot Sverige. Sverige får bland annat kritik för att gömda och papperslösa diskrimineras när de inte får gå i skolan eller får tillgång till grundläggande sjukvård. Kommittén efterfrågar bättre skydd för ensamkommande barn som söker asyl och papperslösa, samt ett utökat skydd till barn mellan 15 och 18 år som utnyttjas sexuellt. För att stärka det rättsliga skyddet för barn anser Barnrättskommittén också att Barnkonventionen måste bli svensk lag.

I Sverige antogs den första strategin för att förverkliga Barnkonventionen 1999. Det övergripande målet var att Barnkonventionen skulle finnas med i allt beslutsfattande som rör barn. Landsting och kommuner rekommenderades att fortbilda personal och inrätta system för att följa upp barnets bästa.

Den 1 december 2010 antog riksdagen ”Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige” (proposition 2009/10:232). När strategin presenterades offentliggjordes också en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) om att utveckla arbetet med barns rättigheter.

494 Landstinget Kronoberg Med utgångspunkt från den nationella strategin ” Strategi för att stärka barns rättigheter i Sverige” har Landstinget Kronoberg i budget 2011 och 2012 slagit fast att diskrimineringslagstiftningen och Barnkonventionens principer och krav ska förverkligas och efterlevas inom alla verksamhetsområden där barn blir berörda.

Mål Målet med Landstinget Kronobergs barnrättsarbete är att förverkliga barns och ungas rättigheter genom att konventionens anda och intentioner ska återspeglas i beslutsfattande och i alla verksamheter som rör barn och unga, direkt eller indirekt och kunna omsättas i praktisk handling.

Arbetet med barns och ungas rättigheter i Landstinget Kronoberg ska ta sin utgångspunkt i Barnkonventionens fyra huvudprinciper

 rätt att inte diskrimineras  bästa i främsta rummet  rätt till liv och utveckling  rätt att få uttrycka sina åsikter Målområden för arbetet med Barnkonventionen är att

. barnkonventionen och dess krav på beslut och verksamheter ska vara kända och beaktas av beslutsfattare (artikel 3, 4, 42) . landstinget ska sträva efter att barnets rättigheter beaktas och implementeras på ett för barnet likvärdigt sätt inom berörda verksamheter (artikel 2, 3, 4) . landstinget ska, inom ramen för sina uppdrag, verka för att på bästa sätt säkerställa barnets hälsa och utveckling (artikel 3, 4, 5, 6, 16, 19, 23, 24, 31) . barn och unga ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande i landstingsangelägna frågor som berör dem direkt eller indirekt (artikel 12, 13, 14, 15).

Organisation och roller Då Barnkonventionen är en viktig demokratifråga bör frågorna regelbundet informeras, diskuteras och följas upp i den politiska ledningen. Ett särskilt ansvar åvilar alla tjänstemän och chefer i Landstinget Kronoberg att tillse att anställda har den kompetens och de förutsättningar som krävs för att implementera Barnkonventionen i det praktiska arbetet.

Projektorganisation För att säkerställa och driva arbetet med Barnkonventionen finns för uppdraget en barnrättsstrateg och en utvecklingsledare. Dessa personer är landstingets sakkunniga vad gäller barns och ungas rättigheter samt i frågor kring begreppet barnperspektiv.

Barnrättsstrategen och utvecklingsledaren ska vara Landstinget Kronobergs kontaktpersoner för det fortsatta arbetet med Barnkonventionen. De ansvarar för att

 synliggöra, lyfta fram och analysera frågor om barns och ungas rättigheter

495  omvärldsbevaka sakområdet, och förmedla relevant information till berörda beslutsfattare och/eller verksamheter  kartlägga existerande kunskapsnivåer  inventera behovet av kompetensutveckling  utveckla och genomföra kompetensutveckling för politiskt ansvariga och all berörd personal  arbeta fram ett landstingsövergripande dokument och metoder och metoder för barnrättsfrågor  förankra indikatorer och uppföljningsmetoder  stödja arbetet med landstingsövergripande barnbokslut  utveckla former för barnombud i alla verksamheter samt stödja dessa i deras uppdrag  öka möjligheterna för barn och unga att komma till tals i landstings- angelägna frågor  genomföra regelbundna uppföljningar och analyser av uppdraget  regelbunden rapportering såväl skriftligt som muntligt till landstingsstyrelsen.

Referens- och styrgrupp Hälso- och sjukvårdsberedningen utgör den politiska referensgruppen. Styrgrupp för projektet är landstingsdirektörens ledningsgrupp. Barnrättsstrategen tillsammans med utvecklingsledaren samordnar uppdraget med utgångspunkt från handlingsplanen. Planeringsdirektören ansvarar för samordning, uppföljning, revidering och regelbunden rapportering. En arbetsgrupp ska tillsättas bestående av representanter från olika verksamheter.

496 Implementering av projektplanen för landstingets barnrättsarbete 2012 2013 2014 Synliggöra, lyfta fram och analysera frågor om Kontinuerligt Kontinuerligt Kontinuerligt barns och ungas rättigheter Omvärldsbevaka sakområdet, och förmedla landstingsrelevant information till berörda Kontinuerligt Kontinuerligt Kontinuerligt beslutsfattare och/eller verksamheter Vara kontaktpersoner för Landstinget Kronobergs fortsatta arbete med Barnkonventionen på central nivå liksom för Kontinuerligt Kontinuerligt Kontinuerligt annat regionalt och nationellt utvecklingsarbete inom barnrättsområdet Kartlägga existerande kunskapsnivåer och praktiskt arbete utifrån Barnkonventionen . Barnkonventionen Definieras Definieras samt behovsinventering av . Anmälningsplikten kontinuerligt kontinuerligt kompetensutvecklingsinsatser kring . Barn som anhöriga barnrättsfrågor Alla politiker samt Utbildningar för Utbildningar för all personal har fått Politiskt ansvariga Politiskt ansvariga utbildning och vidareutbildning Utveckla och genomföra kompetensutveckling Utbildning på arbetsplatsen om för politiskt ansvariga, all personal samt vid Barnkonventionen i landstinget introduktion för nyanställda kring barnets Temautbildningar (anmälningsplikten, barn rättigheter och barnperspektivet som far illa, barn som närstående etc.) Utbildning av all All nyanställd personal och nyanställda nyanställd personal chefer får barnrättsutbildning som del av samt nyanställda deras introduktion chefer Utveckla Förankra och stödja det praktiska barnrättschecklista användandet av barnrättschecklistor i för beslutsärenden beslutsärenden ute i verksamheten Förankra och stödja Utveckla metodstöd det praktiska för upptäckt och användandet av Utveckla landstingsövergripande dokument anmälning av barn metod kring barn och metoder för barnrättsfrågorna som far illa som far illa Förankra och stödja Identifiera och det praktiska utveckla annat användandet av metodstöd kring metoder kring barnets rättigheter barnets rättigheter Implementera och Utveckla indikatorer stödja det praktiska Förankra indikatorer och uppföljningsmetoder och användandet av för barnrättsfrågor inom landstingets olika uppföljningsmetoder indikatorer och verksamheter, vilket även omfattar att stödja uppföljningsmetoder arbetet med landstingsövergripande Stödja det praktiska barnbokslut Utveckla metoder och stödja utvecklingen av arbetet med landstingsövergripande barnbokslut barnbokslut Utveckla former för barnombud. Utbildning och stöd till det Utveckla former för barnombud i alla Barnombud utsedda för varje praktiska arbetet som verksamheter samt stödja dessa i deras arbetsplats. Utbildning av barnombud gör ute på respektive uppdrag barnombud. arbetsplats Fungera som instans för remisser och motioner Kontinuerligt Kontinuerligt Kontinuerligt inom sakområdet Verka för att öka möjligheterna för barn och Utveckla former för Stödja arbetet med unga att komma till tals i landstingsangelägna barns deltagande barns deltagande frågor inom landstinget inom landstinget Genomföra regelbundna uppföljningar och Kontinuerligt Kontinuerligt Kontinuerligt analyser av uppdraget Rapportera årligen, både skriftligt och Årligen Årligen Årligen muntligt till Landstingsstyrelsen.

497 15 Ideella föreningen High Performance Center i Växjö 15RK1018

498 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK1018 Handläggare: Katarina Jonasson, kansliavd Datum: 2015-05-27

Regionstyrelsen

Ideella föreningen High Performance Center i Växjö

Förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att utse Suzanne Frank som stämmombud till föreningsstämma i den ideella föreningen High Performance Center i Växjö, med Olof Björkmarker som ersättare att ge ombudet instruktioner att vid föreningsstämman bemyndiga föreningens styrelse att vidta de åtgärder som erfordras för att upplösa och avveckla den ideella föreningen High Performance Center i Växjö

Martin Myrskog Katarina Jonasson Regiondirektör Kanslidirektör

Bilaga: Skrivelse Angående ideella föreningen HPC i Växjö Stadgar för den ideella föreningen High Performance Center

Sida 1 av 2 499 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK1018 Handläggare: Katarina Jonasson, kansliavd Datum: 2015-05-27

Sida 2 av 2 500 501 502 Växjö kommun Bilaga 1 2013-05-03 Jan-Erik Johansson

Stadgar för den ideella föreningen

” High Performance Center i Växjö”.

§ 1 Firma Föreningens firma är High Performance Center i Växjö, ideell förening.

§ 2 Föreningens ändamål Föreningens ska främja dels utveckling av High Performance Center i Växjö till ett nationellt och internationellt utvecklingscenter för idrottslig och därmed sammanhängande verksamhet, dels folkhälsa och regional utveckling.

I sådant syfte har föreningen att själv eller genom ett av föreningen helägt aktiebolag, bedriva olika utvecklingsprojekt samt tillhandahålla olika typer av idrotts- och andra därmed sammanhängande tjänster.

Verksamheten ska bedrivas med beaktande av ett mångfaldsperspektiv.

§ 3 Säte Föreningens har sitt säte i Växjö kommun, Kronobergs län.

§ 4 Medlemskap Medlemskap i föreningen kan beviljas juridiska personer med intresse av att verka för föreningens ändamål.

Ansökan om medlemskap görs hos föreningens styrelse som beslutar om medlemskap.

Beslut om medlemskap, som skall vara enhälligt, skall omgående meddelas sökanden och föreningens medlemmar.

§ 5 Medlemsförpliktelser Medlem skall med iakttagande av föreningens stadgar, av föreningen eller dess styrelse, fattade beslut och av föreningen ingångna avtal, verka för föreningens ändamål och syfte.

Medlem skall betala avgift till föreningen och till av föreningen helägt aktiebolag, enligt grunder som bestäms vid föreningsstämma.

§ 6 Föreningens förvaltning och organ

§ 6.1 Föreningens högsta beslutande organ är föreningsstämman. Föreningen företräds av styrelsen som också bevakar föreningens intressen och har hand om dess angelägenheter samt beslutar på föreningens vägnar i alla ärenden om inget annat framgår av dessa stadgar.

503 Föreningens övriga organ är revisorn och valberedningen.

§ 6.2 Föreningen kan, efter beslut vid föreningsstämma, bedriva verksamhet i ett av föreningen helägt aktiebolag.

§ 7 Föreningsstämma Ordinarie föreningsstämma hålls årligen senast före utgången av juni månad på dag och plats som styrelsen bestämmer.

För behandling av visst ärende skall extra föreningsstämma hållas när styrelsen anser att det behövs eller då det skriftligen begärs av revisorn eller minst 1/3 av medlemmarna. I en sådan begäran skall anges anledningen till att extra föreningsstämma påkallas. I ärende som skall behandlas på extra föreningsstämma skall styrelsen avge utlåtande.

Medlem som önskar få ett visst ärende behandlat på ordinarie föreningsstämma skall anmäla ärendet till styrelsen före den 1 mars. Styrelsen skall avge utlåtande över ett sådant ärende.

§ 8 Kallelse till föreningsstämma Styrelsen kallar till föreningsstämma. Kallelsen sker genom brev eller, till medlem som skriftligen meddelat att kallelse kan ske genom e-post eller telefax, via e-post eller telefax.

Kallelse skall utsändas medlemmar, till ordinarie föreningsstämma tidigast fyra och senast två veckor före stämman och till extra föreningsstämma senast en vecka före stämman. Kallelse till föreningsstämman skall innehålla uppgift om de ärenden som skall behandlas på stämman.

§ 9 Ärenden på ordinarie föreningsstämma På ordinarie föreningsstämma skall följande ärenden förekomma.

1. Styrelsens ordförande öppnar stämman 2. Upprättande och godkännande av röstlängd 3. Val av ordförande på stämman 4. Godkännande av förslaget till dagordning 5. Val av en person att jämte stämmoordföranden justera protokollet 6. Fråga om kallelse skett enligt stadgarna 7. Framläggande av årsredovisning för det gångna verksamhetsåret 8. Revisorns berättelse 9. Beslut angående - fastställelse av resultaträkning och balansräkning - dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen - ansvarsfrihet för styrelsen 10. Beslut angående - fastställelse av resultaträkning och balansräkning i av föreningen helägt aktiebolag - dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt fastställd balansräkning i av föreningen helägt aktiebolag

504 - ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören i av föreningen helägt aktiebolag 11. Val av ombud att företräda föreningen vid bolagsstämma i av föreningen helägt aktiebolag 12. Beslut om antal ledamöter i styrelsen (lägst fem, högst nio) 13. Val av ordförande och vice ordförande i föreningen, tillika ordförande och vice ordförande i styrelsen 14. Val av övriga styrelseledamöter (lägst tre, högst sju) 16. Val av revisor och revisorssuppleant 17. Val av valberedning 18. Fastställande av årsavgift och, i förekommande fall, extra avgift till föreningen 19. Fastställande av årsavgift till av föreningen helägt aktiebolag 20. Behandling av ärende som styrelsen hänskjutit till stämman eller som medlem föreslagit till behandling

§ 10 Ärende på extra föreningsstämma På extra föreningsstämma får endast förekomma de ärenden för vilka stämman utlysts och som upptagits i kallelse till stämman.

§ 11 Förfarandet vid stämma Stämmoförhandlingar leds av föreningens ordförande eller, om denne är förhindrad, av vice ordföranden. Är både ordföranden och vice ordföranden förhindrade leds stämman av den som stämman därtill utser.

Vid föreningsstämma skall föras protokoll. Protokollet justeras av ordföranden och den person som valts att justera protokollet.

Vid föreningsstämma har varje medlem en röst.

Röstberättigad är endast medlem som fullgjort sina förpliktelser mot föreningen och som inte uppsagt sig till utträde eller uteslutits.

Omröstning sker öppet utom vid val, där sluten omröstning skall ske om någon begär det. Beslut fattas, om inget annat sägs i dessa stadgar, med enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller den mening som biträds av ordföranden utom vid val, då angörandet sker genom lottning.

§ 12 Styrelsen Styrelsen består av föreningens ordförande och vice ordförande jämte lägst tre och högst sju andra ledamöter.

Varje ledamot ska ha en personlig ersättare. Vid förfall för ordinarie ledamot inträder er- sättare.

Ledamöterna väljs av ordinarie föreningsstämma för tiden intill slutet av nästa ordinarie föreningsstämma.

505 § 13 Styrelsens sammanträden Styrelsen bestämmer tid och plats för sina sammanträden. Sammanträde skall också hållas när ordförande anser att det behövs eller när minst fem styrelsemedlemmar begär det.

Ordföranden kallar till sammanträde. Kallelse med dagordning skall i god tid före ett sammanträde skickas till ledamöterna. Styrelsen bestämmer i vilken form kallelse till styrelsesammanträde skall skickas.

Styrelsen är beslutsför då mer än hälften av antalet ledamöter är närvarande. Beslut inom styrelsen fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller mening som ordföranden biträder utom vid val, då avgörandet sker genom lottning. Omröstning inom styrelsen sker öppet.

Vid styrelsesammanträde skall föras protokoll. Protokollet skall redovisas vilka ledamöter som tjänstgjort, vilka som fattats och vilka reservationer som anmälts mot besluten. Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot.

§ 14 Firmateckning Föreningens firma tecknas förutom av styrelsen, av den eller dem som styrelsen utser.

§ 15 Räkenskapsår Föreningens räkenskapsår är kalenderår.

Styrelsen skall årligen före utgången av mars månad till revisorn avge årsredovisning bestående av resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse.

§ 16 Revisor Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skall årligen granskas av en revisor med suppleant. Revisorn och suppleanten skall vara auktoriserad eller godkänd revisor.

Val av revisor och revisorssuppleant sker på ordinarie föreningsstämma för tiden intill slutet av nästa ordinarie föreningsstämma.

Revisorn skall senast den 15 maj varje år avlämna revisionsberättelse.

§ 17 Valberedning Valberedningen består av tre ledamöter och väljs av ordinarie föreningsstämma intill slutet av nästa ordinarie föreningsstämma.

Ledamot av styrelsen och revisor är inte valbara till valberedningen.

Valberedningens förslag skall vara styrelsen tillhanda i sådan tid att det kan sändas ut till medlemmarna tillsammans med kallelsen till ordinarie föreningsstämma.

506 § 18 Avgifter m.m. Medlem betalar årligen en avgift (årsavgift) till föreningen. Avgiften fastställs av ordinarie föreningsstämma för ett år i taget. Föreningsstämma kan, vid behov, besluta om uttag av en extra avgift till föreningen.

Ny medlem betalar årsavgiften vid inträdet. Övriga medlemmar betalar årsavgiften för löpande räkenskapsår före första februari månads utgång. Extra avgift betalas vid anfordran av styrelsen.

Medlem som inte betalat årsavgiften vid årets slut eller extra avgift vid anfordran, anses ha lämnat föreningen.

§ 19 Utträde m.m. Medlem som önskar utträda ur föreningen skall skriftligen anmäla detta till styrelsen. Anmälan om utträde skall ske senast 6 månader före närmast följande bokslutsdag såvida ej av särskilda skäl träffas överenskommelse om annan tidpunkt. Sker anmälan om utträde inte inom föreskriven tid förlängs medlemskapet i ytterligare ett år.

Styrelsen får besluta, att medlem som inte fullgör sina skyldigheter mot föreningen skall uteslutas. Uteslutning får inte beslutas innan medlemmen beretts tillfälle att yttra sig.

Medlem som utträder eller utesluts ur föreningen är skyldig att inom tid som styrelsen fastställer avveckla sina förpliktelser mot föreningen och Servicebolaget.

§ 20 Stadgeändringar Beslut om ändring av dessa stadgar skall ske på ordinarie föreningsstämma. För ett sådant beslut skall vara giltigt krävs antingen att samtliga närvarande medlemmar är ense om beslutet eller att beslut fattas på två på varandra följande föreningsstämmor, varav minst en ordinarie föreningsstämma. På den stämma som hålls sist skall beslutet ha biträtts av minst 2/3 av de röstande, vid första stämman gäller beslut enligt § 11.

§ 21 Föreningens upplösning Föreningen skall upplösas när förutsättningarna för en fortsatt verksamhet inte längre är för handen, vilket bl.a. anses vara fallet om antalet medlemmar gått ner så kraftigt att kvarvarande medlemmar inte längre kan anses behörigen representera de intressen som föreningen vänder sig till.

För giltigt beslut om upplösning av föreningen krävs att beslutet fattas vid två på varandra följande föreningsstämmor, därav minst en ordinarie föreningsstämma. På den stämma som hålls sist skall beslutet ha biträtts av minst 2/3 av de röstande, vid första stämman gäller beslut enligt § 11. Kallelse till den sista stämman får inte ske, innan första stämman hållits.

Den föreningsstämma som slutligt upplöser föreningen beslutar även om disposition av dess tillgångar.

507 16 Hemställan från Regionteatern Blekinge Kronoberg om förändrat grunduppdrag 15RK752

508 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK752 Handläggare: Helen Hägglund, Regional utveckling Datum: 2015-05-27

Regionstyrelsen

Hemställan från Regionteatern Blekinge Kronoberg om förändrat grunduppdrag

Förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att avvakta diskussionen med övriga ägare i kommande ägarsamråd oktober 2015, i samband med detta bör också grunduppdrag, ägardirektiv och bolagsordning ses över

Verksamhetsutvecklingen har skett inom ramen för utvecklingsprojekt med stöd från Statens Kulturråd, Regionförbundet södra Småland, Region Blekinge och Växjö kommun, vilket avslutas 2015. Dialog med ägarna har förts löpande och ägarrepresentanterna har sett positivt på att dansen tydligare kan formuleras i regionteaterns grunduppdrag. Regionteatern uppmanades vid ägardialog 2014-04- 16 att inkomma med en hemställan om förändrat uppdrag.

Ett förändrat grunduppdrag förutsätter att samtliga ägare ställer sig bakom detta och att bolagsordningen revideras. Reviderad bolagsordning ska fastställas av regionfullmäktige.

Inkommen hemställan ligger i linje med Kulturnämndens yttrande och förslag till övergripande budget och verksamhetsplan 2016 med flerårsplan 2017-2018. Ett

Sida 1 av 2 509 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK752 Handläggare: Helen Hägglund, Regional utveckling Datum: 2015-05-27

utökat driftanslag till Regionteatern Blekinge Kronoberg är motiverat utifrån utvecklingen till en modern scenkonstinstitution. Det är även motiverat utifrån att regionen tar ett fortsatt ansvar för den satsning som har initierats i den regionala kulturplanen gällande utveckling av dansverksamheten. Därigenom stärks förutsättningarna för kulturens egenvärde och ökar den konstnärliga förnyelsen i länet. Om ett ägartillskott uteblir får det konsekvenser för Regionteaterns fortsatta utveckling och för måluppfyllelsen i den regionala kulturplanen.

I kulturnämndens budgetyttrande föreslås därför en volymförändring med 1,1 miljoner kr i utökat driftanslag till Regionteatern Blekinge Kronoberg (se Bilaga).

Martin Myrskog Sara Nilsson Regiondirektör Tf Regional utvecklingsdirektör

Bilaga: Hemställan från Regionteatern Blekinge Kronoberg, daterad 2015-04- 10 Protokollsutdrag KN 2015-03-12 § 22 Utdrag ur Kulturnämndens yttrande och förslag till övergripande budget och verksamhetsplan 2016 med flerårsplan 2017-2018, avsnitt Ekonomi

Sida 2 av 2 510 Protokoll Datum: 2015-03-12

Kulturnämnden Tid 2015-03-12 13:00 – 16:00 Plats Regionteatern Blekinge Kronoberg

Beslutande ledamöter Ragnar Lindberg (S), ordförande RosMarie Jönsson Neckö (S), vice ordförande Pernilla Sjöberg (M), 2:e vice ordförande Ann-Charlotte Kakoulidou (S) Sara Rosén Andersson (S) Kerstin Axén Krag (MP) Kenneth Görtz (M) Vidar Lundbäck (C) Maria Svensson Lundin (KD)

Ej tjänstgörande ersättare Pontus Samuelsson (S) Sonia Muhlethaler Salsamendi (S) Lennart Kind Adell (FP)

Övriga närvarande Hillevi Andersson Sekreterare

Utses att justera Pernilla Sjöberg

Justeringens plats och tid ,

Protokollet omfattar §22

Underskrifter Sekreterare ......

Ordförande ...... ……………………………………..

Justerande ...... ……………………………………..

511 Protokoll Datum: 2015-03-12

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kulturnämnden Sammanträdesdatum 2015-03-12

Datum för anslags Datum för anslags uppsättande nedtagande

Förvaringsplats för protokollet

Underskrift ......

Hillevi Andersson

512 Protokoll Datum: 2015-03-12

§ 22. Yttrande och förslag på övergripande budget och verksamhetsplan 2016 med flerårsplan 2017-2018 14LTK1381

Beslut Kulturnämnden beslutar

att godkänna förslag till yttrande och övergripande budget och verksamhetsplan för kulturnämnden 2016 med flerårsplan 2017-2018,

att överlämna yttrande och budgetförslag till regionstyrelsen samt

att paragrafen förklaras som omedelbart justerad.

Sammanfattning I juni 2015 ska regionfullmäktige besluta om övergripande budget och verksamhetsplan för Region Kronoberg 2016-2018. Respektive nämnd ska senast 2015-03-15 till regionstyrelsen inkomma med yttrande och förslag på budget för denna period.

Inkomna äskanden finns tillgängliga i handlingar till kulturnämndens föregående sammanträde 2015-01-29.

Förslag till beslut Föreslås att kulturnämnden beslutar

att godkänna förslag till yttrande och övergripande budget och verksamhetsplan för kulturnämnden 2016 med flerårsplan 2017-2018.

att överlämna yttrande och budgetförslag till regionstyrelsen.

Yttranden

Vid ärendets behandling yttrar sig Maria Svensson Lundin (KD), Ros-Marie Jönsson Neckö (S) och Ragnar LIndberg (S).

Expedieras till Regionstyrelsen

513 Protokoll Datum: 2015-03-12

Beslutsunderlag  KN - Yttrande och förslag på övergripande budget och verksamhetsplan 2016 med flerårsplan 2017- 2018  KN - Förslag till Budget 2016 med flerårsplan  KN - Verksamhetsplan 2016

514 2015-03-05 REGION KRONOBERG

4 Ekonomi – En hållbar ekonomi i balans, långsiktig planering, investering för framtiden

4.1 Omvärldsanalys Kultursamverkansmodellen innebär en flernivåstyrning i praktiken där regionen tar ansvar för att uppfylla både de nationella och de regionala kulturpolitiska målen. Region Kronoberg erhåller årligen ett beslut om statlig finansiering till kultursamverkansmodellen i enlighet med förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Beslutet tas av Statens kulturråd och i beslutet anges särskilda villkor för stödet. Statlig finansiering för att genomföra strategiskt arbete enligt nationella krav och riktlinjer erhålls normalt inte. Statsbidraget får inte användas till administrativa kostnader relaterade till samverkansmodellen.

I anslagsfördelningen 2015 sänkte staten för första gången anslaget sedan modellens införande. Den totala anslagsutvecklingen av det statliga anslaget har varit låg och inte följt löne- och prisomräkningsindex. Anslagsutvecklingen på regional nivå ökat med 8 miljoner kronor sedan 2012 vilket omfattar löne- och prisomräkningsindex, utökade driftanslag och nya driftanslag.

Under föregående kulturplaneperiod har kulturplanens prioriteringar och insatser genomförts med stöd Kulturrådets utvecklingsmedel, som har varit sökbara för regionen. Dessa har bidragit till att utöka den samlade finansieringen till kultursatsningar i länet med 5 miljoner kronor under 2012-2014. Satsningarna har varit projekt som även medfinansierats med projektmedel av dåvarande Regionförbundet södra Småland. Under 2015 har de sökbara medlen för utveckling av regional kulturverksamhet minskat avsevärt hos Kulturrådet och inga ökningar har aviserats inför kommande kulturplaneperiod 2015-2017.

Regionen och kommunerna tar olika stort ansvar för olika typer av kulturinstitutioner och verksamheter och kommunerna är en viktig part i kultursamverkansmodellen. Kommunerna har huvudansvaret för många av de kulturpolitiska breddinsatserna som till exempel kulturskola och stöd till det lokala föreningslivet. Förutsättningarna på lokal nivå för att samverka om utvecklingsinsatser och att samfinansiera verksamheter med regionen skiljer sig åt. Regionen får ta ett större ansvar för att tillhandahålla kultur i hela länet.

4.1.1 Konsekvenser och påverkan Såväl ofinansierade nationella krav och förändringar i prioriteringar får ekonomiska konsekvenser för organisationen i och med att arbetet måste resurssättas. I vissa fall kan det skapas utrymme för kortsiktig finansiering genom projektmedel, men på lång sikt ska verksamheten finansieras med egna medel vilket kan innebära att omprioritering av regionens övriga verksamhet behöver göras.

Som beskrivits i omvärldsanalysen har satsningar gjorts gällande både förvaltning och utveckling av de verksamheter inom kulturområdet som regionen har ansvar för. Då staten inte följer med i anslagsutveckling innebär det att ett större ansvar faller på den regionala nivån. Detta gäller förvaltning av de bolag där regionen är ägare och övriga organisationer där regionen har ett huvudmannaskap. Det gäller

Sida 15 av 20

515 2015-03-05 REGION KRONOBERG

även de utvecklingsinsatser som ligger i linje med den nationella och den regionala kulturpolitiken där ett delat ansvar finns för de processer som inletts, exempelvis när det gäller utvecklingen av dansens närvaro i länet.

4.1.2 Utmaningar och möjligheter En central utmaning för avdelningen Regional utveckling är att resurssätta ofinansierade statliga uppdrag. Kultursamverkansmodellen är ett av dessa områden som också är en grundläggande del i verksamheten och bör därför resurssättas på lång sikt.

Projektfinansiering innebär en möjlighet att utveckla och testa nya idéer och arbetsmetoder. Alla satsningar är inte framgångsrika men även projekt som inte uppnår målen leder till lärande. Detta innebär dock också en ekonomisk risk, då det inte är säkert att projektet uppnår önskade resultat. Det ligger också en utmaning i att förvalta investeringar som gjorts i projektform, i de fall de varit lyckade och bör implementeras i ordinarie verksamhet. Här krävs en plan i god tid före avslut för hur långsiktig finansiering ska säkerställas, där driftsfinansiering är ett alternativ. Att upprätta tydliga planer för projekts avslutande innefattas också i denna förvaltning.

En utmaning på kulturområdet är också de regionägda bolagens behov av långsiktiga lösningar gällande lokaler där ekonomin påverkar verksamhetens möjligheter att svara upp mot ägarnas förväntningar. Gällande Kulturparken Småland inkl. Emigrantinstitutet, kommer ett ägarsamråd att genomföras inför kulturnämnd 2015-03-12. På ägarsamrådet kommer en långsiktig modell för drift, hyreskostnader och investeringar i byggnader att diskuteras av ägarna. Slutsatsen från ägarsamrådet kommer att tas hänsyn till på kulturnämndens sammanträde där beslut tas om yttrande och övergripande budget och verksamhetsplan för kulturnämnden 2016 med flerårsplan 2017-2018.

4.2 Nuläge Tjänstemannaorganisationen på kulturområdet förstärktes i samband med inträdet i kultursamverkansmodellen 2012. Sedan dess har dock tjänstemannaorganisationen försvagats. Detta samtidigt som kultursamverkansmodellen har inneburit en ökad administration och innebär ofinansierat strategiskt arbete för att uppnå nationella mål. Parallellt med detta har ett flertal omfattande utvecklingsprocesser startats upp med hjälp av extern finansiering för att förverkliga målen i den regionala kulturplanen. I och med regionbildningen och den nya politiska organisationen så tar också tjänstemannaorganisationen på kulturområdet ett större ansvar för det politiska arbetet jämfört med tidigare.

I nuvarande finansieringsmodell på regional nivå finns i huvudsak långsiktiga driftstöd och utvecklingsmedel för syfte att uppfylla kulturplanens målsättningar. Det råder idag obalans i fördelningen av dessa projektmedel mellan kvinnor och män. Det finns även en ökad efterfrågan på projektmedel och efterfrågan på att regionen ska tillhandahålla medel som är särskilt riktade till kulturproduktioner.

Sida 16 av 20

516 2015-03-05 REGION KRONOBERG

Sammanlagt ger regionen driftstöd till 40 st organisationer inom det professionella kulturlivet och det civila samhället. Av regionens kulturbudget är museiverksamhet, teater, musik och studieförbund de områden som får störst ekonomiskt driftstöd. De områden som får mindre ekonomiskt stöd är bibliotek och litteratur, film, dans, hemslöjd och bild och form. Från länets kulturorganisationer finns det även en önskan om utökade driftstöd och nya driftstöd.

4.3 Mål Mål för perioden 2016-2018:

 Våra resurser ska komma samhället till del kostnadseffektivt och jämlikt

 Nya uppdrag ska vara fullt finansierade

Ekonomi Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Våra resurser ska komma samhället till del kostnadseffektivt och jämlikt Fördelning av projektmedel Baslinjevärde tas fram Jämnare fördelning Jämnare fördelning mellan kvinnor och män, jämfört med 2015 jämfört med 2016 flickor och pojkar

Uppdrag ska vara fullt finansierade Basfinansiering av statliga Ej fullfinansierade statliga Alla statliga uppdrag som Alla statliga uppdrag som uppdrag uppdrag löper över ett år är fullt löper över ett år är fullt finansierade finansierade

4.4 Strategi Avdelningen kommer att arbeta med följande strategier för att uppnå de långsiktiga målen:

 Jämställdhetsintegrering av utvecklingsinsatser

 Förvalta pågående och genomförda investeringar

 Samordning av liknande verksamheter inom organisationen

 Understödja långsiktighet i förvaltning och i strategiska utvecklingsinsatser

4.5 Verksamhetens driftram Kulturområdet har jämfört med andra områden inom avdelningen Regional utveckling ett ansvar för både den interna verksamheten och de regionägda bolagen samt för ett stort antal externa verksamheter via driftanslag.

Sammanlagt har 11 st. äskanden om utökade och nya driftstöd inkommit till kulturnämnden inför budget 2016 om totalt 6 237 500 kr. 8 st. av dessa är äskanden om utökade årliga anslag och 3 st. är äskanden om nya anslag.

Sida 17 av 20

517 2015-03-05 REGION KRONOBERG

Kulturområdet arbetar inte med regelmässiga äskanden i budgetprocessen och det finns idag inga särskilda principer för konsekvensanalys eller intressentanalys i beredandet av äskanden. Det stora antalet äskanden tros delvis bero på föregående dialogprocess i framtagandet av den nya kulturplanen, delvis på att kulturorganisationerna känner till bildandet av den nya organisationen Region Kronoberg.

Av verksamheten inom nämndens ansvarsområde finns särskilt ansvar för den interna verksamheten och för de ägda bolagen. I en samlad bedömning kan konstateras att prioriteringar behöver göras gällande utvecklingsinsatser inom ramen gällande kulturpolitiska styrdokument - den regionala kulturplanen. Verksamheters möjlighet till nya driftanslag behöver tas i beaktande och till befintliga externa verksamheter att utveckla sin verksamhet genom utökade anslag.

4.5.1 Kultursamverkansmodellen – tjänstemannaorganisation Kultursamverkansmodellen har inneburit en ökad administration för tjänstemannaorganisationen. Nationella krav och prioriteringar som följer med samverkansmodellen; krav på uppföljning, analys, genomförande av funktionshinderspolitiken, jämställdhetsintegrering och mångfaldsintegrering, dialog med samverkansparterna i modellen osv. är idag ofinansierat från staten. Det innebär att de regionala resurser i tjänstemannaorganisationen som innan inträdet i modellen, gått till stöd och dialog med regionens driftsorganisationer på kulturområdet, t.ex. studieförbunden och ungdomsorganisationerna har prioriterats ned till förmån för de statliga kraven.

Bildandet av Region Kronoberg ställer också nya krav. I den nya organisationen tar kulturområdet ett större ansvar för tjänstemannastödet till det politiska arbetet jämfört med tidigare. Detta innebär att en del av resurser som finns till förfogande inom de 2,6 tjänst, har fördelats om inom förvaltningsuppdraget och i utvecklingsarbetet till stöd till nämnden.

Konsekvenserna av att tjänstemannaorganisationen inte förstärks för att väga upp de statliga kraven och stöd till det regionala politiska arbetet, är fortsatt hård prioritering inom organisationen. Det innebär också svårigheter att genom ett begränsat utvecklingsarbete nå att de målsättningar som satts upp i den regionala kulturplanen.

I verksamhetens driftram prioriteras därför volymförändring med motsvarande 1 tjänst.

4.5.2 Regionägda bolag När det gäller ansvaret för de ägda bolagen – Musik i Syd, Kulturparken Småland och Regionteatern Blekinge Kronoberg, har ägartillskott för upprätthållande av ordinarie verksamhet och långsiktig utveckling gjorts i olika stor utsträckning.

Kulturparken Småland erhåller ett extra ägartillskott till verksamheten enligt en trappstegsmodell beslutad 2015. Från 2017 och framåt uppgår utökningen av driftanslaget till 600 000 kr per år. Musik i Syd har enligt samma modell fått ett ägartillskott till verksamheten. Från 2017 och framåt uppgår utökningen av driftanslaget till 600 000 kr per år.

Sida 18 av 20

518 2015-03-05 REGION KRONOBERG

Den enda av de regionägda bolag som inte prioriterats i extra ägartillskott under de senaste åren är Regionteatern Blekinge Kronoberg. Regionteatern Blekinge Kronoberg är länets länsteaterinstitution. Bolaget ägs gemensamt av Region Kronoberg, Region Blekinge och Växjö kommun. Regionteatern producerar scenkonst för barn, unga och vuxna, och är en av Sveriges största länsteatrar.

Sedan 2012 har ett omfattande arbete bedrivits i utvecklingen av den moderna regionala scenkonstinstitutionens ordinarie uppdrag. Med stöd i kultursamverkansmodellen har dansens utveckling prioriterats i verksamheten. Regionteatern har sedan flera år tillbaka aviserat att det allt större ansvaret att också omfatta dans ökar kraven på personalkostnader, produktionskostnader, inköp, marknadsföring och behovet av ändamålsenliga lokaler.

En dialog mellan Regionteatern och samtliga ägare har förts vid flera tillfällen. Där konstateras att samtliga ägare har en positiv hållning till utvecklingen av dansen. Den statliga nivån har under 2012-2015 medfinansierat danssatsningen med utvecklingsmedel om totalt ca 2 miljoner kr där storleken på anslaget är ett av de största i landet i utdelade utvecklingsbidrag. Kulturrådet har uttrycket ett fortsatt intresse för att stödja dansutvecklingen vid Regionteatern. Satsningar på scenkonst och dans är uttryckt i regeringens regleringsbrev till Kulturrådet och i Kulturrådets budgetunderlag.

Ett utökat driftanslag till Regionteatern Blekinge Kronoberg är motiverat utifrån utvecklingen till en modern scenkonstinstitution. Det är även motiverat utifrån att regionen tar ett fortsatt ansvar för den satsning som har initierats i den regionala kulturplanen gällande utveckling av dansverksamheten. Därigenom stärks förutsättningarna för kulturens egenvärde och ökar den konstnärliga förnyelsen i länet. Om ett ägartillskott uteblir får det konsekvenser för Regionteaterns fortsatta utveckling och för måluppfyllelsen i den regionala kulturplanen. I verksamhetens driftram prioriteras därför volymförändring med 1,1 miljoner kr.

4.5.3 Projekt till process Av de utvecklingsinsatser i den regionala kulturplanen som föreslås övergå från projekt till process prioriteras Det fria ordet samt Konstområdet.

”Kronoberg utvecklar en plattform för det Fria ordet” bedrivs i projektform tillsammans med Växjö kommun och med statlig, regional och kommunal medfinansiering t. om. 2015. Växjö är fristad för förföljda författare och 2014 invigdes Det fria ordets hus som förenar det småländska litterära arvet med yttrandefrihet. Huset är en plattform för kreativ och pedagogisk verksamhet och är en resurs för författare, skribenter, litterära sällskap, skolor, bibliotek, civila samhället och många fler. I verksamhetens driftram prioriteras volymförändring med motsvarande 0,5 tjänst för fortsatt samfinansiering av verksamhetsledare.

”Kronoberg utvecklar konstområdet” har bedrivits i projektform med statlig och regional medfinansiering. Projektet har omfattat ett strategiskt utvecklingsarbete för att utveckla konstområdet i länet. Arbetet har samlat företrädare från länets konstverksamheter, berörda politiker och tjänstepersonal m.fl. Det finns behov av en regional konstutvecklare i länet för att vara en samlande resurs. En konstutvecklare tillsätts i projektets sista år 2015. I verksamhetens driftram prioriteras volymförändring med motsvarande 1 tjänst för fortsatt finansiering av konstutvecklare.

Sida 19 av 20

519 2015-03-05 REGION KRONOBERG

4.5.4 Övriga verksamheter Region Kronoberg ger årligen tre olika typer av bidrag till ett 15-tal ungdomsorganisationer i länet; i enlighet med beslutade bidragsregler. I samband med att fullmäktige i budget fastställer ett ramanslag för ungdomsorganisationerna beslutas nivåerna för Grundbidrag, Medlemsbidrag och Ledarutbildningsbidrag. Ramanslaget föreslås följa 2015-års nivå. Nivåerna för bidragen till ungdomsorganisationerna 2016 föreslås till följande: Grundbidrag 10 000 kr. Medlemsbidrag 155 kr i spannet upp till 250 medlemmar. Ledarutbildningsbidrag 200 kr/dag och deltagare.

Gällande möjlighet för verksamheter att erhålla nya driftanslag samt utökande anslag till befintliga externa verksamheter, görs bedömningen att detta inte kan prioriteras i budget 2016.

Alla verksamheter inom driftramen föreslås få en löpande uppräkning enligt löne- och prisomräkningsindex.

Förslag till volymförändringar i driftram (tkr) 2016 2017 2018 Kultursamverkansmodellen – 1,0 tjänst 800 800 800

Regionteatern Blekinge Kronoberg 1 100 1 100 1 100

Projekt till process – Konstutvecklare 1,0 tjänst 800 800 800

Projekt till process – Fria ordet 0,5 tjänst 400 400 400

Totalt 3 100 3 100 3 100

4.6 Investeringsbehov

Sida 20 av 20

520 521 522 523 524 525 526 527 17 Svar på motion – Likvärdig vård 15RK489

528 Svar på motion Diarienr: 15RK489 Handläggare: Per-Henrik Nilsson, Datum: 2015-05-05

Regionstyrelsen

Svar på motion – Likvärdig vård

Förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att motionen därmed anses besvarad.

Sammanfattning Yngve Filipsson (FP) och Rolf Andersson (FP) har inkommit med en motion till regionfullmäktige där de föreslår:

– att psykiatriläkare på samma villkor som andra specialister ingår i regionens medicinska ledningsorganisation.

–att en kartläggning görs av tillgången på psykiatrikompetens inom primärvården.

Sida 1 av 2 529 Svar på motion Diarienr: 15RK489 Handläggare: Per-Henrik Nilsson, Datum: 2015-05-05

med patienten i centrum. Avseende lokalerna har fullmäktige beslutat att lokaler för ny vuxenpsykiatrisk klinik ska uppföras på Sigfridsområdet.

Martin Myrskog Per-Henrik Nilsson Regiondirektör Hälso- och sjukvårdsdirektör

Bilaga: Motion Likvärdig vård

Sida 2 av 2 530 531 532 18 Svar på motion – Fördjupad uppföljning och redovisning av läkarnas kompensationstid för jour och beredskap mm 15RK548

533 Svar på motion Diarienr: 15RK548 Handläggare: Carl Krekola, Datum: 2015-05-27

Regionstyrelsen

Svar på motion – Fördjupad uppföljning och redovisning av läkarnas kompensationstid för jour och beredskap mm

Förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att berörda verksamheter i delårsrapporter, till hälso- och sjukvårdsnämnden, redovisar läkarnas kompensationstid för jour- och beredskap och reglering av denna att berörda verksamheter i delårsrapporter, utöver totalkostnaden redovisar eventuell merkostnad för hyrläkare per specialist område att därmed bifalla motionen

Sammanfattning Yngve Filipsson (FP) har påtalat behovet av fördjupad redovisning av läkarnas kompensationstid för jour och beredskap.

Folkpartiet Liberalerna föreslår därför att Region Kronoberg gör en fördjupad redovisning av läkarnas arbetstid enligt följande:  Vid delårsbokslut redovisa komptiden, skuldens storlek och vilka läkarspecialiteter som är särskilt berörda  En fördjupad analys till årsbokslutet  En analys och en rutin som garanterar att Region Kronoberg följer gällande arbetslagstiftning  Att hyrläkarkostnaden, och den eventuella merkostnad detta innebär, redovisas för varje specialitetsområde

Bakgrund Region Kronoberg har som många andra landsting tecknat ett kollektivavtal kring jourkompensation med Läkarförbundet 2013-11-05 (”Lokalt kollektivavtal om uttag av jourkompensation för läkare”).

Sida 1 av 2 534 Svar på motion Diarienr: 15RK548 Handläggare: Carl Krekola, Datum: 2015-05-27

Där framgår tydligt att verksamheterna, till varje årsskifte, har ett ansvar att utvärdera och reglera all intjänad jourkompensation som överstiger 200 timmar. Se vidare bifogat kollektivavtal.

Föreslås att berörda verksamheter inom hälso- och sjukvården i delårsrapporter,till hälso- och sjukvårdsnämnden, redovisar läkarnas kompensationstid för jour- och beredskap samt reglering av denna. Utöver totalkostnad för personal ska berörda verksamheter även redovisa eventuell merkostnad för hyrläkare per specialist område.

Martin Myrskog Marianne Johansson-Hellström Regiondirektör Personaldirektör

Bilaga: Motion - Fördjupad uppföljning och redovisning av läkarnas kompensationstid för jour och beredskap mm Lokalt kollektivavtal om uttag av jourkompensation för läkare; 2013- 11-05.

Sida 2 av 2 535 536 537 538 539 540 541 19 Svar på motion – Angående uppstart av undersköterskeutbildning i egen regi 15RK605

542 Svar på motion Diarienr: 15RK605 Handläggare: Carl Krekola, Datum: 2015-05-27

Regionstyrelsen

Svar på motion – Angående uppstart av undersköterskeutbildning i egen regi

Förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att ge regionstyrelsen i uppdrag att tillsammans med kommunerna i länet utreda hur vi kan garantera tillgången till utbildade undersköterskor framöver att motionen därmed anses besvarad

Motionärerna menar vidare att många med en gymnasieutbildning vill i ett senare skede i livet utbilda sig till undersköterska men inte hittar rätt forum för detta. Motionärerna yrkar därför att regionfullmäktige beslutar att utreda förutsättningarna för att starta en utbildning av undersköterskor i egen regi. Vård- och omsorgscollege Kronoberg är en del i ett nationellt samverkansprojekt för utbildningsanordnare och arbetsgivare för att tillsammans höja kompetensen och kvaliteten samt öka attraktionskraften för arbete och utbildningar inom vård och omsorg. I Vård- och omsorgscollege Kronoberg samverkar länets åtta kommuner, Region Kronoberg, privata vårdföretag, fackliga organisationer samt privata och kommunala utbildningsanordnare. Region Kronoberg arbetar, tillsammans med övriga samverkanspartners i Vård- och omsorgscollege, för att skapa ett relevant och brett utbud av vård- och omsorgsutbildningar med hög kvalitet. Men det rör även omfattningen av utbildningsbehov, inriktningar och behörighetskrav som t.ex. möjligheter för äldre, med gymnasieutbildning, att kunna delta.

Sida 1 av 2 543 Svar på motion Diarienr: 15RK605 Handläggare: Carl Krekola, Datum: 2015-05-27

Martin Myrskog Marianne Johansson-Hellström Regiondirektör Personaldirektör

Bilaga: Motion: Angående uppstart av undersköterskeutbildning i egen regi

Sida 2 av 2 544 545 20 Återremitterat ärende medicinsk fördjupad granskning vårdcentralen HälsoRingen Älmhult 15RK730

546 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK730 Handläggare: Roland Dolk, Datum: 2015-05-19

Regionstyrelsen

Återremitterat ärende medicinsk fördjupad granskning vårdcentralen HälsoRingen Älmhult

Förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att godkänna medicinsk fördjupad granskning Vc HälsoRingen Älmhult, med kompletterade uppgifter om vidtagna åtgärder från HälsoRingen

Sammanfattning Den första mars 2009 införde Landstinget Kronoberg Vårdval Kronoberg, en medborgarstyrd vårdvalsmodell enligt Lag (2008:962) om Valfrihetssystem.

För att säkerställa att vårdaktörerna i vårdvalet lever upp till det som regleras i uppdraget görs fördjupad medicinsk granskning enligt fastställd uppföljningsplan.

I samband med att ärendet behandlades i regionstyrelsen 2015-05-13 beslutades om återremiss till nästa sammanträde för redovisning av åtgärder från HälsoRingen Efter regionstyrelsens sammanträde har Vc HälsoRingen Älmhult levererat de begärda medicinska rutinerna och uppfyller nu vårdvalets krav.

Martin Myrskog Ulrika J Gustafsson Regiondirektör Planeringsdirektör

Bilaga: Medicinskt fördjupad granskning vårdcentralen HälsoRingen Älmhult Protokollsutdrag RS §122/15

Sida 1 av 1 547 Protokoll Datum: 2015-05-13

Regionstyrelsen Tid 2015-05-13 09:00 – 12:25 Plats Lokal Oden, Sigridsområdet, Emil Lindells väg 15, Växjö

Beslutande ledamöter Anna Fransson (S), ordförande Robert Olesen (S), vice ordförande Suzanne Frank (M), 2:e vice ordförande Helen Bengtsson (S) Magnus Carlberg (S) Martina Gustafsson (S) Henrietta Serrate (S) Lennart Värmby (V) Michael Öberg (MP) Roland Gustbée (M) Göran Giselsson (M) Sven Sunesson (C) Britt-Louise Berndtsson (C) John Hed (SD) Eva Johnsson (KD)

Ej tjänstgörande ersättare Charlotta Svanberg (S) RosMarie Jönsson Neckö (S) Peter Freij (S) Olof Björkmarker (S) Daniel Liffner (V) Cheryl Jones Fur (MP) Mikael Johansson (M) Pernilla Tornéus (M) Viktor Emilsson (M) Maria Sitomaniemi (SD) Yngve Filipsson (FP)

Övriga närvarande Johan Jarl Sekreterare Katarina Jonasson, kanslidirektör Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Martin Myrskog, regiondirektör Jens Karlsson, ekonomidirektör Maria Granath, kommunikationsdirektör Anna Widströmer, regionjurist Marianne Johansson Hellström, personaldirektör Ulrika J Gustafsson, stabsdirektör Lillemor Ahlgren, nämndsekreterare Styrbjörn Östberg, medicinsk rådgivare

1548 Protokoll Datum: 2015-05-13

Utses att justera Suzanne Frank

Justeringens plats och tid Regionens kansli, Ingelstadsvägen 9, Växjö , 2015-05-18 11:00

Protokollet omfattar §122

Underskrifter Sekreterare ......

Ordförande ...... ……………………………………..

Justerande ...... ……………………………………..

2549 Protokoll Datum: 2015-05-13

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Regionstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-05-13

Datum för anslags 2015-05-18 Datum för anslags 2015-06-11 uppsättande nedtagande

Förvaringsplats för Regionens kansli protokollet

Underskrift ......

Johan Jarl

3550 Protokoll Datum: 2015-05-13

§ Rapport medicinsk fördjupad granskning vårdcentralen 122. HälsoRingen Älmhult 15RK730

Beslut Regionstyrelsen beslutar

Sammanfattning Den första mars 2009 införde Landstinget Kronoberg Vårdval Kronoberg, en medborgarstyrd vårdvalsmodell enligt Lag (2008:962) om Valfrihetssystem.

För att säkerställa att vårdaktörerna i vårdvalet lever upp till det som regleras i uppdraget görs fördjupad medicinsk granskning enligt fastställd uppföljningsplan.

Granskning av Vc HälsoRingen Älmhult påbörjades i oktober 2014 och resultatet återfördes i december.

Kvaliteten på journalanteckningar och diagnoskodning uppfyllde inte vårdvalets krav, men vid en kompletterande granskning 2015-01-27 hade dessa brister korrigerats.

Samtliga obligatoriska medicinska rutiner saknades vid första genomgången. Tidsfristen för att inkomma med kompletterande uppgifter var satt till 2015-03- 31. Efter detta datum saknades fortfarande ändamålsenliga rutiner för ”Bevakning av inkommande och utgående remisser”, samt ” Kontroll och förvaring av läkemedel, inkl. narkotikakontroll”.

Vc HälsoRingen Älmhult uppfyller inte i alla delar vårdvalets krav avseende medicinska rutiner.

Regionstyrelsens behandling

Yrkanden

- 2:e vice ordföranden Suzanne Frank (M) lämnar följande yrkande:

4551 Protokoll Datum: 2015-05-13

" att återremittera ärendet till nästa sammanträde för redovisning av åtgärder från Hälsoringen. Skulle inte åtgärder då kunna redovisas på ett tillfredsställande sätt bör Region Kronoberg överväga sanktioner enligt reglementet."

- Yrkandet bifalls av Anna Fransson (S), Eva Johnsson (KD), Sven Sunesson (C), John Hed (SD), Michael Öberg (MP), Lennart Värmby (V) och Britt-Louise Berndtsson (C).

Yttrande

Under ärendet yttrar sig även ersättaren Yngve Filipsson (FP).

Beslutsordning

Ordförande finner att följande förslag till beslut finns:

- Regionstyrelsens arbetsutskotts förslag.

- Suzanne Franks (M) yrkande på återremiss.

Hon ställer proposition på förslagen enligt följande:

- Beslut i ärendet vid sammanträdet.

- Suzanne Franks (M) yrkande på återremiss.

Hon finner att regionstyrelsen beslutat i enlighet med Suzanne Franks (M) yrkande på återremiss.

Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att godkänna rapport medicinsk fördjupad granskning Vc HälsoRingen Älmhult.

Föredragande

Roland Olofsson Dolk, medicinsk rådgivare, kundvalsenheten

Expedieras till Kundvalsenheten

Regionstyrelsen juni 2015

5552 Protokoll Datum: 2015-05-13

Beslutsunderlag  Missiv medicinsk fördjupad granskning vårdcentralen HälsoRingen Älmhult  Rapport medicinsk fördjupad granskning vårdcentralen HälsoRingen Älmhult

6553 21 Ansökan om godkännande för Vårdval Kronoberg Specialiserad hudsjukvård i öppen vård (Vårdval hud) 15RK900

554 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK900 Handläggare: Agneta Ryberg, Planeringsavdelningen, Vårdval Datum: 2015-05-12

Regionstyrelsen

Ansökan om godkännande för Vårdval Kronoberg Specialiserad hudsjukvård i öppen vård (Vårdval hud)

Förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att godkänna Avonova Specialistvård AB som leverantör i Vårdval hud att planerat datum för driftstart för Avonova Specialistvård AB i Vårdval hud i Växjö är 2015-09-01

Sammanfattning Ansökan om godkännande för att bedriva Vårdval hud har inkommit från följande leverantör: Avonova Specialistvård AB.

Avtalstiden för Vårdval hud är fyra år med option på att förlänga avtalet två år i taget så länge vårdenheten uppfyller Region Kronobergs uppställda krav.

Martin Myrskog Ulrika J Gustafsson Regiondirektör Planeringsdirektör

Sida 1 av 1 555 22 Nybyggnad av folktandvård på Teleborg – ny kostnad 14LTK1372

556 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1372 Handläggare: Conny Axelsson, Datum: 2015-05-26

Regionstyrelsen

Nybyggnad av folktandvård på Teleborg – ny kostnad

Förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att godkänna investeringen som efter inkomna anbud visar på en bedömd totalkostnad om 20 miljoner kronor

Sammanfattning Beslut om nybyggnad av folktandvård på Teleborg fattades i regionstyrelsen 2015- 01-14 §9. Fastighetsinvesteringen var bedömd till 16 miljoner kronor. Inkomna anbud visar att den bedömda totalkostnaden för fastighetsinvesteringen uppgår till 20 miljoner kronor.

Martin Myrskog Per-Henrik Nilsson Regiondirektör Hälso- och sjukvårdsdirektör

Bilaga: Protokollsutdrag Regionstyrelsen 2015-01-14 §9

Sida 1 av 1 557 Protokoll Datum: 2015-01-19

§ 9. Nybyggnad av folktandvård på Teleborg 14LTK1372

Beslut Regionstyrelsen beslutar

att godkänna investeringen för nybyggnad av folktandvård på Teleborg,

att finansieringen sker inom investeringsram 2015-16 samt

att därmed undersöka möjligheten för Tandvården Teleborg ekonomisk förening att ta över hyreskontraktet för de lokaler de i, alltsedan företagets bildande.

Sammanfattning De senaste åren har vi inom Folktandvården upplevt ett ökat patienttryck. Folktandvården Klostergatan har sedan sommaren tyvärr inte haft möjlighet att ta emot nya patienter för fullständig behandling. Växjö förväntas också har en stor befolkningstillväxt. Prognosen den närmaste 10-årsperioden är en ökning med ca 10 000 invånare. Det planeras nya bostäder på ett flertal ställen i Växjö. För att möta ett befintligt hårt patienttryck och en stor befolkningstillväxt är bedömningen att behovet av ytterligare en klinik är stort. Med tanke på nuvarande klinikers placering samt planerat bostadsbyggande söderut i Växjö är Teleborg en lämplig placering av kliniken.

Förslag på ny lokal är i anslutning till nuvarande vårdcentralen på Teleborgsområdet. Lokalytan uppgår till 642 m2. Nybyggnaden bedöms vara inflyttningsklar i april 2016.

Fastighetsinvesteringen uppgår till 16 miljoner kronor. Hyreskostnaden bedöms till 1,2 miljoner kronor/år. Konstnärlig utsmyckning tillkommer med 200 000 kronor. Utrustningsinvesteringen uppgår till 5 miljoner kronor inkl moms.

Ledamöternas förslag

Göran Giselssn (M) föreslår bifall till regionstyrelsens arbetsutskotts förslag med tillägg av följande att-sats:

"att därmed undersöka möjligheten för Tandvården Teleborg ekonomisk förening att ta över hyreskontraktet för de lokaler de i, alltsedan företagets bildande."

Eva Johnsson (KD), Lennart Värmby (V) och Britt-Louise Berndtsson (C) föreslog bifall till Göran Giselssons tilläggsförslag.

Beslutsgång

Samtliga ledamöter instämmer i Göran Giselssons (M) tilläggsyrkande.

558 Protokoll Datum: 2015-01-19

Yttranden

Vid ärendet yttrar sig även ersättaren Joakim Pohlman (S).

Förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att godkänna investeringen för nybyggnad av folktandvård på Teleborg, att finansieringen sker inom investeringsram 2015-16.

Beslutsunderlag  missiv nybyggnad

559 23 Remissyttrande – SOU 2015:21. Mer trygghet och bättre försäkring 15RK690

560 Missiv remissyttrande Diarienr: 15RK690 Handläggare: Ellionor Bohman, Datum: 2015-05-13

Regionstyrelsen

Remissyttrande – SOU 2015:21. Mer trygghet och bättre försäkring

Förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är regionstyrelsen eget svar till Socialdepartementet.

Sammanfattning Region Kronoberg har av socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss.

Sida 1 av 2 561 Missiv remissyttrande Diarienr: 15RK690 Handläggare: Ellionor Bohman, Datum: 2015-05-13

Likaså vore det önskvärt om det nationellt togs fram kvalitetsindikatorer för koordinatorfunktionens förväntade insatser och utfall av desamma.

Martin Myrskog Per-Henrik Nilsson Regiondirektör Hälso- och sjukvårdsdirektör

Bilaga: Remiss SOU 2015:21. Mer trygghet och bättre försäkring . Remissyttrande över SOU 2015:21. Mer trygghet och bättre försäkring

Sida 2 av 2 562 Remissyttrande Diarienr: 15RK690 Handläggare: Ellionor Bohman, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Datum: 2015-04-24

Till Socialdepartementet [email protected] [email protected]

Remissyttrande – Mer trygghet och bättre försäkring, SOU 2015:20. Dnr SOU S2015/1554/SF

Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss.

2010 påbörjades den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Det övergripande syftet med utredningen var att uppnå en bred politisk samsyn och inriktning för framtidens socialförsäkringar. En av utredningens huvudprioritering var att arbeta fram förslag för att utveckla och förbättra åtgärder för sjukskrivna som har svårt att återgå i arbete. Flera av dessa förslag, se nedan, riktade sig mot hälso- och sjukvården.

Sammanfattningsvis berör flera av förslagen samvekan, tydlig och koordinerad planering för patienten, mätning och uppföljning av vidtagna åtgärder som lett till återgång i arbete samt datainsamling för kunskapsbaserade insatser. Flera av förslagen är lovvärda och i rätt riktning, men något för vagt formulerade.

Synpunkter 13.1 Krav på samverkan införs i hälso- och sjukvårdslagen

Förslag: När det är nödvändigt för att en patient så snart som möjligt ska kunna återgå i arbete ska landstinget, om patienten medger det, samverka med patientens arbetsgivare, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Samverkansskyldigheten gäller även i de fall en sjukskrivning kan undvikas genom samverkan.

Region Kronoberg anser att förslaget som sådant är otydligt och otillräckligt beskrivet och därmed svårt att ta ställning till. Idag sker samverkan mellan nämnda aktörer liksom även med kommunala förvaltningar. Det samverkansarbetet har utvecklats allt mer över tid bl a tack vare att Region Kronoberg har en rehabiliteringskoordinators funktion. Region Kronobergs grundhållning är att samvekan med andra aktörer, där så krävs, är positivt och dessutom är en förutsättning för en rätt och säker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess.

Lärdomar vi gjort är att ändrade och/eller tillägg i arbetssätt tar tid att införa. Samverkansarbetet får en allt mer fast grund att stå på, men det är fortfarande en

Sida 1 av 4 563 Remissyttrande Diarienr: 15RK690 Handläggare: Ellionor Bohman, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Datum: 2015-04-24

bit kvar. Det finns risk för att en lagändringen sker i en kontext där landsting och regioner inte riktigt har förutsättningarna för att uppnå dess krav. Om fortsättning sker på den väg som hälso- och sjukvården nu slagit in på och som stimulerats till genom sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin kan det vara en mer framkomlig väg. Ytterligare en faktor som talar för detta är att det idag inte finns tillräcklig forskning och inte heller evidens kring hur hälso- och sjukvården kan stärka insatserna för återgång i arbete, d v s vilka insatser bör vidtas för att patient ska kunna komma åter i arbete.

13. 1 Krav på behandlings- och rehabiliteringsplanering införs i hälso- och sjukvårdslagen

Förslag: När en patient är i behov av samordnade behandlings- och rehabiliteringsinsatser inom hälso- och sjukvården, för att så snart som möjligt kunna återgå i arbete, ska landstinget göra en rehabiliteringsplanering för återgång i arbete. Rehabiliteringsplaneringen ska omfatta planerade vårdinsatser och, om möjligt, en tidsplan för dessa.

Region Kronoberg är positiv till att hälso- och sjukvården ska upprätta behandlings- och rehabiliteringsplaner där planerade och samordnade vårdinsatser gärna får tidsplaneras bl a med vårdgarantin som utgångspunkt. Detta bör per se innebära att patient erhåller planerade, samordnade och tidsdefinierade insatser från hälso- och sjukvården som även resulterar i återgång i arbete eller återfående av arbetsförmåga.

Region Kronoberg ser inte att en ramlag bör innefatta detaljregleringar som ovan förslag kan mynna ut i. Risk finns även, om förslaget går igenom, att hälso- och sjukvårdens grunduppdrag (att patient med störst behov ges företräde) frångås och att så kallade undanträngningseffekter blir en realitet.

13. 3 Ekonomist stöd för koordineringsfunktioner inom hälso- och sjukvården

Förslag: Ett permanent statsbidrag införs för koordineringsfunktioner inom hälso- och sjukvården. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om villkor för att ta del av statsbidraget.

Region Kronoberg är positiv till förslaget. Önskvärt vore en nationell standard och formulerat grunduppdrag för funktionen. Likaså vore det önskvärt om det nationellt togs fram kvalitetsindikatorer för koordinatorsfunktionens förväntade insatser och utfall av desamma.

13. 4 En stärkt roll för Socialstyrelsen (13.4.1 Expertråd för återgång i arbetet och 13.4.2 Öppna jämförelser av sjukskrivningar)

Förslag: Ett expertråd för återgång i arbete ska inrättas vid Socialstyrelsen. Rådet ska samla och sprida kunskap om återgång i arbete så att den blir lättillgänglig inom hälso- och sjukvården. Samt Socialstyrelsen ska, i samverkan med Försäkringskassan och landstingen,

Sida 2 av 4 564 Remissyttrande Diarienr: 15RK690 Handläggare: Ellionor Bohman, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Datum: 2015-04-24

årligen jämföra och rapportera sjukskrivningar och resultatet av åtgärder för återgång i arbete för de olika landstingen.

Region Kronoberg är positiv till förslaget att samla och sprida kunskap om t ex evidensbaserade insatser som leder till återgång i arbete. Ett dylikt expertråd bör samverka med andra aktörer som idag utvecklar och forskar inom området. Positivt är om en aktör håller samman det utvecklings- och forskningsarbetet.

Region Kronoberg är positiv till öppna jämförelser, men anser att ovan förslag har felaktig utgångspunkt. Den bör istället vara efterlevnad av t ex vårdgarantin och/eller en utveckling av densamma. Vad som ska mätas, jämföras och följas upp måste dessutom definieras med mål och mätvärden som ger svar på rätt, säker, lagom och jämställd sjukskrivning.

13. 7 En förtydligad roll för Försäkringskassan (13.7.1 Samverkan i sjukförsäkringsärenden och 13.7.2 Rehabiliteringsplan och arbetshjälpmedel)

Förslag: Försäkringskassan ska, om den försäkrade medger det, samverka med den försäkrades arbetsgivare och arbetstagarorganisation, hälso- och sjukvården. Försäkringskassan ska löpande följa upp de åtgärder för återgång i arbete som vidtas och verka för att de aktörer, som berörs av rehabiliteringen av den försäkrade, så snart det är möjligt av medicinska och andra skäl, vidtar de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering. Samt Försäkringskassan ska fortlöpande verka för att en rehabiliteringsplan följs och att det vid behov görs ändringar i den.

Region Kronoberg anser att förslaget som sådant är otydligt och otillräckligt beskrivet och därmed svår att ta ställning till. Som angivits ovan är samverkan, där så medges, en förutsättning för en rätt och säker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Förslaget, om det går igenom, kan innebära att Försäkringskassan får en roll och funktion som ”kontrollant”. Frågan är vilka effekter sådan funktion får avseende god, ömsesidig dialog och gott samverkansklimat något som idag finns mellan myndigheterna? Region Kronoberg ser hellre att samordningsfunktionen vidareutvecklas samt tydligare definieras för Försäkringskassan.

13. 8 Investeringar i långsiktig kunskapsuppbyggnad

Förslag: Databas ska upprätas och ska innehålla uppgifter om vilka åtgärder som vidtas, vid vilken tidpunkt i sjukfallet detta sker och vem som vidtar åtgärden. Försäkringskassan ska ges i uppdrag att göra en årlig rapport där vidtagna åtgärder för att underläta återgång i arbete och utvecklingen av de ohälsorelaterade socialförsäkringsförmånerna sammanställs på ett systematiskt sätt.

Utveckling av dylikt metodstöd/kunskapsinhämtningsmodell sker idag med Försäkringskassan som huvudansvarig. Till det ställer sig Region Kronoberg

Sida 3 av 4 565 Remissyttrande Diarienr: 15RK690 Handläggare: Ellionor Bohman, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Datum: 2015-04-24

positiv då grunden för att vidta rätt åtgärder är kunskapen om vilka som är detsamma.

Sida 4 av 4 566 24 Svar på revisionsrapport – Granskning av årsredovisning, bokslut och intern kontroll 2014-12-21 15RK498

567 Svar på revisionsrapport Diarienr: 15RK498 Handläggare: Åsa Lupton, ekonomiavd Datum: 2015-05-26

Regionstyrelsen

Svar på revisionsrapport – Granskning av årsredovisning, bokslut och intern kontroll 2014-12-21

Förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att ställa sig bakom svar till revisorerna. att informera regionfullmäktige om rapport och svar.

Revisorerna konstaterar att:

 årsredovisningen ger en rättvisande bild av 2014 års resultat och ställning per 2014-12-31.  mål för god ekonomisk hushållning har fastställts av landstingsfullmäktige och följts upp av landstingsstyrelsen,  det lagstadgade balanskravet uppnåtts.  landstinget uppnår de finansiella målangivelserna men att kärnverksamheterna fortsatt redovisar en ekonomisk obalans.  landstingets ledning står inför fortsatta utmaningar med att anpassa verksamhetens kostnadsramar till den finansiering som finns att tillgå.  det på ett övergripande plan föreligger god ordning i Landstingets förvaltning av redovisningsrelaterade arbetsområden, men att arbetet med att utveckla och förstärka kontrollaktiviteterna och dess kvalitet har blivit eftersatt.

Revisorerna bedömer även att det gjorts förbättringar beträffande landstingets återredovisning av uppnådda verksamhetsresultat i förvaltningsberättelsen, men konstaterar att förbättringsmöjligheter fortfarande föreligger avseende en ökad stingens och tydlighet.

Sida 1 av 3 568 Svar på revisionsrapport Diarienr: 15RK498 Handläggare: Åsa Lupton, ekonomiavd Datum: 2015-05-26

Revisorerna har också granskat och gjort bedömning av den interna kontrollen avseende redovisningsrelaterade kontrollaktiviteter.

Årsredovisning Budget och verksamhetsplan för år 2015 bygger på ett balanserat styrkort. En av målsättningarna med det balanserade styrkortet är att skapa en ökad tydlighet i de av fullmäktige fastställda verksamhetsmålen. Jämfört med tidigare år har även antalet mål i budget 2015 minskat betydligt. Detta bör i sin tur möjliggöra en tydligare styrning och uppföljning av verksamheten. För att förbättra uppföljningen har även verktyget Qlickview upphandlats för en enklare webbaserad uppföljning. Dessa åtgärder bedöms även möjliggöra en ökad stringens och tydlighet i förvaltningsberättelsens återredovisning.

Att flera av kärnverksamheterna fortsatt redovisar en ekonomisk obalans beror framförallt på fortsatta överskridande avseende bemanningskostnader. För närvarande pågår ett intensivt arbete med processgenomgångar och kapacitets- och produktionsplanering. Landstingets ledningsgrupp arbetar parallellt med att arbeta fram en långsiktig strategi för att kunna öka andelen egen personal och därmed minska beroendet av bemanningsföretag.

Vi ställer oss bakom revisorernas bedömning att landstingets ledning står inför fortsatta utmaningar med att anpassa verksamhetens kostnadsramar till den finansiering som finns att tillgå. Som en del i budgetarbetet inför år 2016 görs också en utredning av om dessa utmaningar är ett finansieringsproblem eller ett kostnadsproblem och nödvändiga åtgärder kommer att föreslås efter det. Intern kontroll Under 2014 har revisorerna gjort en uppföljning av vilka åtgärder landstingsstyrelsen har vidtagit med anledning av en tidigare granskning av landstingets implementering och efterlevnad av reglemente för intern kontroll. Revisorerna konstaterar att ett flertal förbättringar har genomförts men också att några förbättringsområden kvarstår. Separat svar på den uppföljande granskningen har tidigare lämnats och innehåller en redogörelse för de åtgärder som planeras för att kvarstående förbättringsområden ska kunna åtgärdas.

Revisorerna konstaterar vidare att det på ett övergripande plan bedöms vara god ordning i landstingets förvaltning av redovisningsrelaterade arbetsområden och att de inte har några indikationer på att det förekommit väsentliga brister i det löpande arbetet. Vi ställer oss bakom revisorernas bedömning.

Regionbildning, omorganisation, personalförändringar samt vakanser har lett till att, som revisorerna också beskriver, arbetet med att utveckla och förstärka kontrollaktiviteterna har fått stå tillbaka för det löpande arbetet. Efterhand som den nya organisationen ”sätter sig” och gjorda nyrekrytteringar kommer på plats, så bedömer vi att det ska vara möjligt att få frigjort resurser att åter kunna ta upp arbetet med att utveckla och förbättra de redovisningsmässiga processerna med tillhörande kontrollaktiviteter

Sida 2 av 3 569 Svar på revisionsrapport Diarienr: 15RK498 Handläggare: Åsa Lupton, ekonomiavd Datum: 2015-05-26

Martin Myrskog Jens Karlsson Regiondirektör Ekonomidirektör

Bilagor: Revisionsrapport Granskning av årsredovisning, bokslut och intern kontroll 2014-12- 31

Sida 3 av 3 570 Landstinget Kronoberg Granskning av årsbokslut, årsredovisning och intern kontroll 2014-12-31 Genomförd på uppdrag av revisorerna mars 2015

571 Innehållsförteckning

1 SAMMANFATTNING OCH BEDÖMNING ...... 3

2 INLEDNING ...... 4 2.1 Bakgrund ...... 4 2.2 Syfte och revisionsfrågor ...... 4 2.3 Avgränsning och ansvar ...... 4 2.4 Revisionskriterier ...... 4 2.5 Metod och avgränsningar ...... 5

3 RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER ...... 7 3.1 Bokslutsprocessen ...... 7 3.2 Efterföljsamhet av riktlinjer ...... 7 3.3 Förändrade redovisningsprinciper ...... 7 3.4 Årsredovisningen ...... 8 3.5 Resultaträkningen ...... 8 3.6 Balansräkningen ...... 10 3.7 Bedömning...... 10

4 UPPFÖLJNING AV MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING12 4.1 Verksamhetsmål ...... 12 4.2 Finansiella mål ...... 13 4.3 Balanskravet ...... 13 4.4 Bedömning...... 13

5 DEN INTERNA KONTROLLEN INOM REDOVISNINGSOMRÅDET15

572 1 Sammanfattning och bedömning EY har på uppdrag av revisorerna i Landstinget Kronoberg granskat Landstinget Kronobergs (Landstingets) räkenskaper, årsbokslut och styrelsens årsredovisning per 2014-12-31. Granskningen har genomförts i enlighet med rekommendationer från normgivande organ och med beaktande av god revisionssed.

Efter genomförd granskning bedömer vi att; den finansiella redovisningen har i allt väsentligt tagits fram i enlighet med Lag om kommunal redovisning, god redovisningssed och Landstingets centrala riktlinjer, räkenskaperna och Landstingets årsredovisning ger en rättvisande bild av 2014 års resultat och ställning per 2014-12-31. mål för god ekonomisk hushållning har fastställts av Landstingsfullmäktige och följts upp av Landstingsstyrelsen, Landstinget uppnår de finansiella målangivelserna som har satts upp för 2014 dock redovisar kärnverksamheterna en fortsatt ekonomisk obalans, det lagstadgade balanskravet har uppnåtts, Landstingets ledning står inför fortsatta utmaningar med att anpassa verksamhetens kostnadsramar till den finansiering som finns att tillgå, beaktat uttalat resul- tatmål, det på ett övergripande plan föreligger god ordning i Landstingets förvaltning av redovisningsrelaterade arbetsområden, men att arbetet med att utveckla och förstärka kontrollaktiviteter och dess kvalitet har blivit eftersatt. Regionstyrelsen bör säker- ställa att rutiner och kontroller börjar fungera som tänkt samt vidta åtgärder för att säkerställa att inga fel har uppkommit.

Sammanfattning gällande granskning av måluppfyllelse: Landstingsstyrelsen gör den sammanvägda bedömningen av måluppfyllelsen för verksamhetsmål för god vård och Landstingets finansiella mål att Landstinget Kro- noberg uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Utifrån en översiktig granskning av årsredovisningens förvaltningsberättelse bedömer vi sammantaget att resultatet, i de delar som återredovisas, till stora delar är förenligt med de verksamhets- mål som Landstingsfullmäktige har fastställt. Inom flera områden redovisas en god eller godtagbar måluppfyllelse. Inom några områden är målen enligt redovisningen inte uppfyllda. Landstingsstyrelsen gör bedömningen att det i december var en fortsatt relativt god tillgänglighet inom Landstinget Kronoberg. Av årsredovisningens re- dogörelse för nyckeltal gällande tillgänglighet och produktion för 2014 framkommer såväl försämringar som förbättringar. Inget av målen för tillgänglighet och produktion har till fullo uppnåtts. Vid bedömningen av måluppfyllelsen behöver beaktas fullmäk- tiges formulering av det övergripande målet att tillgängligheten till hälso- och sjuk- vården ska vara rimlig med utgångspunkt i bedömt behov, samt även göras relativt mot den höga ambitionsnivå som Landstinget har satt upp.

Granskning av årsbokslut, årsredovisning och intern kontroll 2014, Landstinget Kronoberg 3

573 2 Inledning

2.1 Bakgrund Revisionen skall enligt kommunallagen årligen pröva om verksamheten sköts på ett ända- målsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvi- sande och om den interna kontrollen är tillräcklig. För att revisionen skall kunna uttala sig om räkenskaperna för 2014 varit rättvisande och om verksamheten sköts från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, genomförs denna granskning av årsbokslut, årsredovisning och intern kontroll för Landstinget Kronoberg 2014. Under året har vi dessutom granskat delårsbokslutet per 2014-08-31. Denna granskning avrappor- terades till revisorerna den 3 november 2014.

2.2 Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att bedöma om räkenskaperna är rättvisande och om årsredo- visningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (KRL). Därtill skall en bedömning göras om resultatet är förenligt med av fullmäktige fastställda mål för god ekonomisk hushållning. I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Har den finansiella redovisningen tagits fram i enlighet med Lag om kommunal redovisning och god redovisningssed? Föreligger rättvisande räkenskaper? Är redovisat resultat förenligt med de av fullmäktige fastställda målen för god ekonomisk hushållning? Har balanskravet uppnåtts? Föreligger en tillfredsställande intern kontroll? Rapporten innefattar väsentliga iakttagelser och sammanfattande bedömningar.

2.3 Avgränsning och ansvar Granskningen omfattar Landstingsstyrelsen och samtliga nämnder, (Patientnämnden) och verksamhetsområden inom Landstinget samt styrelsens för Grimslövs Folkhögskolas verksamhet. Ansvaret för upprättande av årsredovisningen och för att Landstinget har rättvisande räken- skaper ligger på Landstingets styrelse respektive styrelsen för Grimslövs Folkhögskola.

2.4 Revisionskriterier Granskningen har skett i enlighet med kommunallagen och andra författningar om revision, Revisionsreglementet samt enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. SKYREVs (Föreningen Sveriges Kommunala Yrkesrevisorers) utkast till ”Vägledning för re- dovisningsrevision i kommuner och Landsting” har tillämpats i allt väsentligt vid granskningen

Granskning av årsbokslut, årsredovisning och intern kontroll 2014, Landstinget Kronoberg 4

574 och beaktar vad SKYREV föreskriver med anledning av att ISA (International Standards on Auditing) kan vara vägledande och tillämpas i revisioner inom såväl privat som offentlig sektor. Standarden understryker bland annat vikten av att processgranskningar genomförs av väsentliga processer. Denna del tillgodoses i de fördjupningsgranskningar som sker av de i riskanalysen identifierade väsentliga processerna; exempelvis löneprocessen, intäktsproces- sen och utbetalningsprocessen. Den nya vägledningen framhåller vidare vikten av att förvaltningsberättelsen skall granskas med avseende på den information som lämnas. Härvid delas informationen in i finansiell information som har direkt koppling till den finansiella redovisningen i årsredovisningen, finansiell information som endast har indirekt koppling till de finansiella delarna samt icke finansiell information som inte har någon påverkan på de finansiella delarna. Vid vår granskning av årsredovisningens förvaltningsberättelse granskar vi finansiell information som har direkt koppling till den finansiella redovisningen i årsredovisningen. Övriga delar i förvaltningsberät- telsen har vi läst och bedömt med fokus på om beskrivningarna är förenliga med årsredovis- ningens övriga delar. Styrelsens ansvar för rättvisande räkenskaper och årsredovisningen regleras i följande lagar, mål och normer, vilka utgör den norm/de kriterier som granskningens resultat värderas mot:

Lag om kommunal redovisning (KRL), kap 9. Kommunallagen, kap 6,8,9 Landstingets fastställda mål för god ekonomisk hushållning God redovisningssed

2.5 Metod och avgränsningar Granskningen är utförd i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Detta inne- bär att revisionen planerats och genomförts på ett sådant sätt att den skall upptäcka om informationen i årsredovisningen innehåller väsentliga felaktigheter. Riskbedömningen är central i vår metod. Kombinationen av inneboende risk, kontrollrisk och revisionsrisk utgör grunden för vår bedömning av granskningsinsatser vad avser art och omfattning. Granskningen utgår från bokslutet som upprättats av den centrala ekonomiadministrationen och årsredovisning per 2014-12-31. Uppföljning har skett mot Landstingets samlade budget och verksamheternas budgetar samt mot prognoser lämnade under 2014. Jämförelse har även skett mot föregående års utfall. Granskning av resultaträkningen på totalnivå samt per verksamhetsområde har skett genom så kallad analytisk granskning vilket innebär att vi jämfört utfallet med såväl budget som tidigare års utfall. En dialog har härefter förts med ansvariga verksamhetscontrollers för att följa upp oväntade och oförklarade avvikelser likväl som att vi diskuterar kvalitet i redovisat utfall. Landstingets balansräkning har substansgranskats utifrån gjorda balanskontoutredningar. Vi har kontrollerat att samtliga balanskonton är avstämda och verifierade med underlag som styrker existens och värdering. Granskningsinsatsens omfattning för respektive konto är beroende av vilken risknivå som kontot har. Siffermaterialet i årsredovisningen har kontrollerats mot Landstingets huvudbok. Härtill har vår granskning tillgodosett att årsredovisningen innehåller den information som krävs enligt gällande lagtexter och god redovisningssed i kommunal verksamhet.

Granskning av årsbokslut, årsredovisning och intern kontroll 2014, Landstinget Kronoberg 5

575 Vi har översiktligt, enligt kommunallagen 9 a §, granskat om resultatet i årsredovisningen är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer. Analys har gjorts beträffande fullmäk- tiges fastställda mål i årsbudget i förhållande till avrapportering av måluppfyllelse i årsredo- visningen. Därutöver har formen på avrapporteringen och styrelsens egen analys avseende måluppfyllelse granskats. Syftet är att få en uppfattning om fullmäktige ges rimliga förutsätt- ningar för att kunna bedöma måluppfyllelsen utifrån den avrapportering som lämnas. Rapporten har kommunicerats med Landstingets centrala ekonomiledning.

Granskning av årsbokslut, årsredovisning och intern kontroll 2014, Landstinget Kronoberg 6

576 3 Rättvisande räkenskaper

3.1 Bokslutsprocessen Vår samlade bedömning efter utförd granskning är att såväl den centrala administrationen som centrumen förfogar över kompetent personal för den ekonomiska rapporteringen. Landstinget bedöms härtill ha en väl utvecklad och fungerande bokslutsprocess. Doku- mentationen och kvaliteten i bokslutet bedöms över lag hålla hög nivå och granskningen har inte påvisat något annat än att deadlines och uppsatt tidplan har efterföljts. Följande notering bör dock framhållas: Vi konstaterar att det på ett övergripande plan bedöms vara god ordning i landstingets förvaltning av redovisningsrelaterade arbetsområden, men att arbetet med att utveckla och förstärka kontrollaktiviteter och dess kvalitet har blivit eftersatt. Områ- det utvecklas vidare under kapitel 5, ”Den interna kontrollen inom redovisningsom- rådet.”

3.2 Efterföljsamhet av riktlinjer För de fall det förekommer avsteg från Lag om kommunal redovisning, KRL, och Rådet för kommunal redovisning, RKR:s rekommendationer, ska skäl för detta anges i årsredovisning- en. Avsteg avseende föreskriven dokumentation av redovisningssystemet har på vederbörligt sätt återgivits och kommenterats i den finansiella redovisningen under avsnittet Redovis- nings- och värderingsprinciper. Vidare motiveras varför Landstinget inte är skyldig att upp- rätta någon sammanställd redovisning för hel eller delägda bolag och övriga organisationer. Redovisnings- och värderingsprinciperna upplyser härtill särskilt om hur de generella och specialdestinerade/riktade statsbidragen har redovisats. Använda principer är oförändrade mot föregående år. Vår granskning har inte påvisat några ytterligare gjorda avsteg.

3.3 Förändrade redovisningsprinciper Med syfte att säkerställa jämförbarheten mellan år är det av stor vikt att oförändrade redovisnings- och värderingsprinciper för bokslutens upprättande gäller mellan år. För de fall föränd- ringar skett skall dessa, samt skälen härtill, tydligt anges i årsredovisningen. Vidare skall, i enlighet med god redovisningssed, jämförelsetal för tidigare år räknas om i enlighet med den nya tillämpade principen.

Upprättad årsredovisning ger upplysning om att statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess från och med 2014 redovisas som ett specialdestinerat bidrag under rubriken ”Verksamhetens intäkter” i resultaträkningen. Under tidigare år har bidraget redovisats under rubriken ”Generella statsbidrag och utjämning”. Förändringen, vars effekter framgår av beskrivningen i årsredovisningen, är föranledd av erhållna riktlinjer från RKR. Vi noterar dock att jämförelsetalen från 2013 inte är vederbörligt justerade med anledning av den nya tillämpade principen. Upplysning har dock lämnats om beloppets storlek.

Granskning av årsbokslut, årsredovisning och intern kontroll 2014, Landstinget Kronoberg 7

577 Vår granskning har inte identifierat några förändrade redovisningsprinciper av väsentlig ka- raktär.

En förändring, vilken i sig inte faller under förändrade redovisningsprinciper med krav på ret- roaktiv tillämpning, är att Landstinget under 2014 har anpassat sig till RKR:s krav på att kommuner och Landsting ska tillämpa komponentavskrivning för materiella anläggningstill- gångar. Använd metod och tillvägagångssätt finns återgivna i årsredovisningens avsnitt för Redovisnings- och värderingsprinciper. Vår granskning har inte föranlett någon avvikelse- notering i detta avseende.

3.4 Årsredovisningen Årsredovisningen bedöms vara upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och i överensstämmelse med god redovisningssed.

3.5 Resultaträkningen

3.5.1 Översiktlig sammanställning av resultat, budget- och prognosavvikelse

3.5.2 Utfall för helåret Årets redovisade resultat för Landstinget Kronoberg uppgår till 156 Mkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse på 56 Mkr. Den redovisade avvikelsen jämfört utfallet för 2013 uppgår till 191 Mkr. Vid en jämförelse med 2013 skall dock beaktas att föregående års resultat var belastat med betydande engångseffekter av jämförelsestörande natur. Rensat från jämförelsestörande poster uppgår den egentliga resultatförbättringen till 129 Mkr mellan åren. Skattehöjningen med 56 öre som gjordes inför 2014 har härvidlag bidragit med 193 Mkr till resultatet för 2014.

Granskning av årsbokslut, årsredovisning och intern kontroll 2014, Landstinget Kronoberg 8

578 Vid en jämförelse med budgeten för året är det av värde att studera på vilka nivåer i resultat- räkningen som avvikelserna uppkommer. Årets positiva budgetavvikelse på 56 Mkr fördelar sig enligt följande: · Verksamhetens nettokostnader + 17 Mkr o (Varav realisationsvinst + 7 Mkr) · Summa skatteintäkter och generella statsbidrag + 16 Mkr · Finansnetto, kapitalförvaltning + 23 Mkr Nettoavvikelse mot budget + 56 Mkr (49 Mkr exkl rea-vinst) Av den presenterade resultatanalysen i årsredovisningen framgår en mycket tydlig redovisning av bakomliggande faktorer till årets resultatutveckling jämfört med budget och tidigare år. Sett till verksamhetens nettokostnader, avseende den nivå i resultaträkningen som är möjlig att påverka genom effektiviseringar och åtgärder, så har denna utvecklats positivt till stor del beroende på erhållna specialdestinerade statsbidrag, ca 80 Mkr över budget. Tilldel- ningen återspeglas i redovisade positiva budgetavvikelser för de Landstingsgemensamma resultatenheterna. För flera av kärnverksamheterna redovisas en fortsatt ekonomisk obalans. Framförallt beroende på fortsatta överskridanden avseende bemanningskostnaderna, inklusive användande av hyrpersonal utöver fastställda ramar. Nedan återges den tabell i årsredovisningen som på ett informativt sätt sammanfattar de mest väsentliga budgetavvikel- serna per kostnadsslag och verksamhet:

3.5.3 Utförd granskning av resultaträkningen Förutom en genomförd analytisk granskning av intäkts- och kostnadsslagen i resultaträk- ningen har vi utfört en avstämning av Landstingets finansiering visavi staten. Vi har vidare i

Granskning av årsbokslut, årsredovisning och intern kontroll 2014, Landstinget Kronoberg 9

579 vår granskningsprocess inhämtat kommentarer från centrumledningarna angående hur verk- samhetsresultaten har utvecklats under året. Vår genomförda granskning har inte påvisat några avvikelsenoteringar i förhållande till hur Landstingets samlade resultat har redovisats och presenterats i årsredovisningen. I årsredovisningen kommenteras även kortfattat resultatutfallet för respektive centrum. Sam- manfattningarna följer väl de iakttagelser som vi har gjort i vår granskning över respektive centrum. I årsredovisningen kommenteras centrumens resultatavvikelser i förhållande till budget. Mot bakgrund av att vissa centrum har ett godkänt underskott gentemot ursprunglig budget på vissa kostnadsslag borde enligt vår uppfattning uppföljning av periodens resultat och av prognoser inte uteslutande göras mot budget utan även mot träffade överenskommelser som är beslutade av Landstingsstyrelsen inom den totala ram som fullmäktige fastställt. Bakgrunden till systemet med överenskommelser är att Landstinget har en budgetprocess där budgeten för kommande år beslutas i fullmäktige i juni året innan verksamhetsåret. Kunskap om årets utfall, vilket kan komma att påverka förutsättningar för kommande år, är därmed begränsad. För att ge verksamheterna så realistiska förutsättningar som möjligt träffas i slutet av året, då utfall och prognoser är mer kända, särskilda överenskommelser mellan centrumledning och Landstingsdirektören. Detta görs på uppdrag av Landstingsstyrelsen. Överenskommelsens innebörd är en på förhand godkänd avvikelse från ursprunglig budget. Inför 2014 tillfördes verksamheterna budgettillskott för köpt vård och läkemedel. Kvarvarande obalanser på centrumnivå hänför sig till framförallt bemanningskostnader. Enligt uppgift på- går för närvarande ett intensifierat arbete med processgenomomgångar och kapacitets- och produktionsplanering ute i verksamheterna. Härtill håller landstingets ledningsgrupp på med att arbeta fram en långsiktig strategi syftande till att kunna bemanna med egen personal för att i mindre omfattning vara beroende av bemanningsföretag.

3.6 Balansräkningen Den genomförda granskningen av balansräkningen har tagit sin utgångspunkt i att söka svar på stora och/eller oväntade avvikelser jämfört med tidigare perioder. Landstingets balansräkning har härefter substansgranskats utifrån gjorda balanskontoutredningar. Vi har kontrollerat att samtliga balanskonton är avstämda och verifierade med underlag som styrker existens och värdering. Granskningsinsatsens omfattning för respektive konto är beroende av vilken risknivå som kontot har. Utöver omnämnda verifiering har vår granskning därför fokuserats på materiella anläggningstillgångar, kundfordringar, statsbidragsfordringar, externfinansierade projekt, personalskulder samt leverantörsskulder inklusive periodiseringskontroller, med särskilt fokus på den köpta vården. Vår genomförda granskning har inte påvisat några väsentliga avvikelsenoteringar i förhål- lande till hur Landstingets redovisat substansen av tillgångar och skulder i årsredovisningen.

3.7 Bedömning Landstinget bedöms som helhet ha en väl utvecklad och fungerande bokslutsprocess.

Granskning av årsbokslut, årsredovisning och intern kontroll 2014, Landstinget Kronoberg 10

580 Vår utförda granskning har inte identifierat några förändrade redovisningsprinciper av väsentlig karaktär. Granskningen har inte påvisat några avvikelser från centrala instruktioner eller normgivning/riktlinjer som har föranlett väsentliga fel i bokslutet. Efter utförd granskning bedömer vi att Landstingets resultat- och balansräkning ger en rättvisande bild av resultatet 2014 års och ställning per 2014-12-31. För flera av kärnverksamheterna redovisas en fortsatt ekonomisk obalans. Efter att verksamheterna inför 2014 erhöll budgetförstärkningar för köpt vård och läkemedel är kvarstående obalanser framförallt hänförbara till bemanningskostnader. Åtgärder uppges vara under införande.

Granskning av årsbokslut, årsredovisning och intern kontroll 2014, Landstinget Kronoberg 11

581 4 Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning

4.1 Verksamhetsmål God ekonomisk hushållning definieras av Landstinget som att de finansiella målen är uppfyllda och att Landstinget därutöver uppnår goda verksamhetsresultat. Mot bakgrund av det justerade resultatet enligt balanskravet på 149 Mkr uppfylls enligt årsredovisningen det finansiella målet. Därutöver tas ställning till god ekonomisk hushållning utifrån ställda verksam- hetsmål kopplade till givna resurser. Även med denna utgångspunkt uppfylls enligt årsredo- visningen kravet. Landstingsstyrelsen gör den sammanvägda bedömningen av måluppfyllelsen för verksam- hetsmål för god vård och Landstingets finansiella mål att Landstinget Kronoberg uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Revisorerna ser det som positivt att det i årsredovis- ningen görs en sammanvägd bedömning av i vilken utsträckning Landstinget når kraven på god ekonomisk hushållning. Revisorerna har vid upprepade tillfällen påpekat ett antal brister i Landstingets redovisning av följsamhet och måluppfyllelse i förhållande till fullmäktiges budget. Kritik har framförts avseende avsaknad av redogörelse för samtliga mål, otillräckliga avvikelseanalyser tillsammans med redogörelse för åtgärder för att säkra måluppfyllelse samt avsaknad av analys och slutsatser med utgångspunkt i presenterade uppföljningsdata. Därutöver har förbättringsmöjlig- heter framförts gällande en ökad stringens och tydlighet i redogörelsen. Vi bedömer att Landstinget gjort vissa förbättringar, men att det fortsatt föreligger förbättringspotential i dessa avseenden. I årsredovisningen för 2014 noterar vi återigen att det föreligger svårigheter gällande uppfölj- ningen av mål på grund av att redovisningen i budget och förvaltningsberättelse inte riktigt följer samma struktur. Redogörelsen för måluppfyllelsen sker inte på ett enhetligt och över- blickbart sätt vilket försvårar bedömningen och gör att redogörelsen i årsredovisningen fortsatt upplevs mindre tydlig och stringent. Likt föregående år saknas uppföljning av vissa mål, emedan rapportering görs för måluppfyllelse som inte framgår av fullmäktiges budget. Utifrån en översiktig granskning av årsredovisningens förvaltningsberättelse bedömer vi sammantaget att resultatet, i de delar som återredovisas, till stora delar är förenligt med de verksamhetsmål som Landstingsfullmäktige har fastställt. Inom flera områden redovisas en god eller godtagbar måluppfyllelse. Inom några områden, såsom Folkhälsa och Kollektivtra- fik, är målen enligt redovisningen inte uppfyllda. Landstingsstyrelsen gör bedömningen att det i december var en fortsatt relativt god tillgänglighet inom Landstinget Kronoberg. Av års- redovisningens redogörelse för nyckeltal gällande tillgänglighet och produktion för 2014 framkommer såväl försämringar som förbättringar. Förbättringar märks för andel patienter som omfattas av vårdgarantin och som har väntat mindre än 60 dagar till läkarbesök eller behandling inom specialiserad vård, andelen patienter inom BUP som väntat mindre än 30 dagar till fördjupad utredning/behandling samt andelen patienter med livhotande tillstånd som nås av ambulans inom 10 minuter. För övriga mål märks en försämring eller en oförändrad situation. Inget av målen för tillgänglighet och produktion har till fullo uppnåtts. Vid bedöm- ningen av måluppfyllelsen behöver också beaktas fullmäktiges formulering av det övergri- pande målet att tillgängligheten till hälso- och sjukvården ska vara rimlig med utgångspunkt i bedömt behov, samt även göras relativt mot den höga ambitionsnivå som Landstinget har satt upp. Målsättningen är att uppnå 100 % tillgänglighet för merparten av de nyckeltal som är styrande för området.

Granskning av årsbokslut, årsredovisning och intern kontroll 2014, Landstinget Kronoberg 12

582 Budget för 2015 bygger på ett balanserat styrkort och beskrivs utifrån en strategikarta som har tagits fram för 2015. Strykortet bygger på fyra perspektiv där man inom respektive perspektiv har identifierat och fastställt ett antal nyckelfaktorer. I budgeten framgår tydligt Reg- ionen Kronobergs långsiktiga mål år 2017 samt vilket målvärde som gäller för det närmaste året. Det nya sättet att fastställa och presentera budgeten anser vi har ökat tydligheten och stringensen i Regionens budgetarbete. Detta borde enligt vår bedömning möjliggöra en tydligare styrning och uppföljning av Regionens verksamhet.

4.2 Finansiella mål Den finansiella analysen som görs i årsredovisningen upptar i tabellform totalt fjorton mål vars utfall under året jämförs med antagna mål. Baserat på årets utfall gör styrelsen bedöm- ningen att dessa i princip är uppfyllda.

Vi kommenterar nedan utvecklingen av vissa väsentliga och för resultatet övergripande finansiella mål där vi har synpunkter på eller vill kommentera styrelsens gjorda bedömning av måluppfyllelse.

· Lagstadgat krav på ekonomi i balans – Kravet uppfylls. Årets justerade resultat enligt balanskravet uppgår till 149 Mkr efter att uppkomna realisationsvinster vid försäljning av fastigheter på 7 Mkr har frånräknats. Det vid ingången av 2014 kvarvarande negativa balanskravsresultatet från 2012 om -8 Mkr, har därmed kunnat återställas. · Landstingsfullmäktiges resultatmål, 100 Mkr – Kravet uppfylls. 2014 års mål att det justerade resultatet enligt balanskravet, i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning ska uppgå till 2 procent, motsvarande det budgeterade resultatet för året, överträffas med 1,1 procentenheter för Landstinget som helhet. Det skall dock noteras att flera av kärnverksamheterna alltjämt redovisar en ekonomisk obalans. · Mål för investeringar – Den budgeterade investeringsvolymen är inte genomförd. Un- der senare år har väsentliga avvikelser redovisats sett till beviljade anslag och där- med en förmodad erforderlig nivå. Rådande förhållande riskerar att innebära en över- vältringseffekt samtidigt som den leder till att resultaten redovisas bättre än vad de egentligen borde, med hänsyn till följdavvikelser för avskrivningskostnader. Det lång- siktiga målet om en självfinansieringsgrad på 100 % är uppfyllt för 2014. · Mål för pensionsförvaltning – Målet är uppfyllt.

4.3 Balanskravet Kravet på balans mellan intäkter och kostnader, balanskravet, är lagstadgat enligt Kommu- nallagen 8 kap. 4 §. Avstämning av balanskravet skall göras i årsredovisningen. Styrelsen gör i sin årsredovisning denna avstämning. Kravet uppfylls, se vidare gjord kommentar ovan i punkten ”Lagstadgat krav på ekonomi i balans”.

4.4 Bedömning Verksamhetsmålen följs upp i förvaltningsberättelsen. Det är dock inte möjligt uti- från den redovisningen att göra en fullständig bedömning av om verksamheten i sin

Granskning av årsbokslut, årsredovisning och intern kontroll 2014, Landstinget Kronoberg 13

583 helhet sköts på ett ändamålsenligt sätt. Uppfyllelsen av samtliga mål har inte åter- redovisats. Slutsatsen är detta till trots, så långt det är möjligt att bedöma, att verksamheten i huvudsak har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt. Finansiella mål följs upp i årsredovisningen. En sammanvägd bedömning av måluppfyllelsen resulterar i bedömningen att Landstinget uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Det lagstadgade balanskravet är uppfyllt för året.

Granskning av årsbokslut, årsredovisning och intern kontroll 2014, Landstinget Kronoberg 14

584 5 Den interna kontrollen inom redovisningsområdet I Kommunallagen 9 kap 9 § stadgas att revisorerna skall pröva om den interna kontrollen som görs inom Landstingets verksamhet är tillräcklig. Årligen genomför Landstingets revisorer en övergripande granskning av den interna kontrollen. En uppföljning av tidigare års på- pekanden är en naturlig del i granskningen, samt att följa upp större förändringar i organisationen och i system. 2013 genomfördes ett projekt med syfte att förebygga och förhindra att Landstinget utsätts för eller används i avancerad organiserad brottslighet. Utgångspunkten var en analys av vilken sorts brottslighet av ekonomiskt slag som Landstinget riskerar att drabbas av och som det ur Landstingets synvinkel är mest angeläget att vidta åtgärder mot. Analysen resulterade i en kartläggning och en bedömning att medvetandegraden var till synes förhållandevis hög ute i organisationen. Risken bedömdes generellt vara relativt låg, i några fall varande medel med en i huvudsak bedömd tillfredsställande kontroll. Vissa brister identifierades och vi kan konstatera att ett flertal områden ingår i internkontrollplan för 2014 och kommer att rapporteras under 2015. Likt tidigare år har vi genomfört en registeranalys av Landstingets databas för lönehantering som inbegriper en mängd olika infallsvinklar. Denna har resulterat i ett antal noteringar/avvikelser för uppföljning. Noteringarna har följts upp tillsammans med ledande befatt- ningshavare inom löneavdelningen. Noteringarna har efter gjord uppföljning i allt väsentligt befunnits vara korrekta, med tillfredsställande underlag som grund. Under 2014 har revisorerna gjort en uppföljning av vilka åtgärder Landstingsstyrelsen har vidtagit med anledning av de synpunkter som lämnades i en tidigare granskning av Lands- tingets implementering och efterlevnad av reglemente för intern kontroll. Bedömningar och rekommendationer har lämnats i särskild rapport där vi konstaterat att arbetet med att utveckla interna kontrollplaner som vilar på riskanalyser/riskbedömningar har förbättrats sedan granskning genomfördes 2012. Det föreligger fortsatta förbättringsmöjligheter i systematiken i arbetssättet samt i dokumentationen härav. Vi gör denna bedömning mot bakgrund av att riskanalyser inte fullt ut genomarbetades för 2014 samt att 2015 års interna kontrollplan, i väntan på rapportering från 2014, inte föregåtts av något strukturerat eller dokumenterat arbete med riskanalyser och dess bedömningar. Vidare konstaterade vi att återrapportering från centrum till Landstingsdirektör har skett i enlighet med fastställt reglemente. Slutligen noterade vi att Landstinget har arbetat fram riktlinjer för hur den interna kontrollen i hel- och delägda bolag ska hanteras. Dessa riktlinjer bör kunna ligga till grund för en bedömning av bolagens interna kontroll. Vi har under ett flertal år rapporterat kring Landstingets redovisningsrelaterade processer och interna kontroller. Vi konstaterar att det på ett övergripande plan bedöms vara god ordning i Landstingets förvaltning av redovisningsrelaterade arbetsområden. Vi har inte några indikationer på att det förekommit väsentliga brister i det löpande arbetet och har stickprovsvis veri- fierat att grundläggande kontroller, såsom löpande betalningskontroller och kontroll av ma- nuella bokföringsordrar, har fungerat i enlighet med gällande rutiner under året. Därutöver har kontroll av nya leverantörer förstärkts med hjälp av systemet Inyett. Under ett flertal år har revisorerna påpekat behov av uppdateringar av styrande dokument och redovisningsrelaterade processer. Samtliga dokument är nu färdigställda och beslut kan fattas av styrelsen. Därefter ska de anpassas till regionbildningen. Omorganisation och personalförändringar har lett till att arbetet med att utveckla och för- stärka kontrollaktiviteter och dess kvalitet har blivit eftersatt. Situationen har enligt uppgift gjort att det löpande arbetet har måst prioriteras, vilket bekräftas av de uppgifter som fram-

Granskning av årsbokslut, årsredovisning och intern kontroll 2014, Landstinget Kronoberg 15

585 kommit i intervjuer samt det faktum att flertalet av de brister som revisorerna tidigare år har påpekat inte har blivit åtgärdade. De brister som har noterats avser främst kontroll av attest- förteckningar, brister i kunskap om attestrollens innebörd, avsaknad av kontroll av undantag från scanning samt avsaknad av kontroll av filöverföringar från försystem.

I rapportering av den interna kontrollen som sker till Landstingsstyrelsen under 2015 framgår att organisationen har tagit till sig av noteringar och påpekanden från revisionen, men att arbetet på grund av olika orsaker inte har färdigställts och att bristerna till viss del fortfarande föreligger. Landstinget gör, mot bakgrund av de kompenserande kontroller som finns samt de detaljerade månadsuppföljningar som görs, bedömningen att den interna kontrollen trots dessa brister är tillfredsställande. Till Landstingsstyrelsen rapporteras att åtgärder kommer att vidtas under 2015. Förändringar i organisationer och hård arbetsbelastning kan leda till mindre tid för kontroller som ska fånga risker för medvetna och omedvetna fel och ställer än högre krav på kontrollaktiviteter. Regionstyrelsen bör därför säkerställa att rutiner och kontroller börjar fungera som tänkt samt vidta åtgärder för att säkerställa att inga fel har uppkommit under denna period.

Vissa områden där brister har påpekats av revisionen har inte omfattats av rapporteringen till Landstingsstyrelsen. Främst avser det filöverföring från försystem och undantag från scanning. Dessa områden kommer enligt Regionens redovisningschef att hanteras i kommande riskbedömning och i fall riskerna bedöms som höga kommer de att omfattas av den interna kontrollplanen för 2016. Vi vill i detta sammanhang särskilt lyfta ett behov av att stärka kon- trollrutinerna i e-handelssystemet eBuilder där vi noterat att tilldelning av attest och behörig- hetsåtkomst inte har hanterats enligt ordinarie rutiner. Ytterligare ett område där revisionen tidigare har noterat vissa brister är avstämning av väsentliga balanskonton. Problem har varit såväl av systemmässig som av organisatorisk karaktär. Landstinget har under ett flertal år haft avstämningsdifferenser under löpande år på konton för personalrelaterade skulder. Dessa har av Landstinget härletts till avrundningsproblematik gällande redovisning av antal dagar. Under hösten 2014 har ytterligare differenser uppkommit till vilka orsakerna i dagslä- get inte är kända, och som dessutom kvarstår i bokslutet 2014-12-31. Mot bakgrund av att en väl fungerande bokslutsprocess, med avstämda balanskonton, är en förutsättning för rättvi- sande räkenskaper är det av största vikt att Regionstyrelsen tillser att orsakerna till differen- serna utreds och rättas till.

Växjö den 31 mars 2015 Peter Bjureberg Kristina Lindstedt Auktoriserad/certifierad revisor Auktoriserad/certifierad revisor

Granskning av årsbokslut, årsredovisning och intern kontroll 2014, Landstinget Kronoberg 16

586 25 Svar på revisionsrapport – Kostnadskontroll av köpt vård 15RK268

587 Svar på revisionsrapport Diarienr: 15RK268 Handläggare: Jens Karlsson, ekonomiavd Datum: 2015-05-13

Regionstyrelsen

Svar på revisionsrapport – Kostnadskontroll av köpt vård

Förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att ställa sig bakom svar till revisorerna. att informera regionfullmäktige om rapport och svar.

 Utse en processägare med ett övergripande ansvar för hela processen.  Upprätta en samlad processbeskrivning för hela flödet  Uppdatera remissreglementet och upprätta landstingsövergripande riktlinjer  Inför ett mer formellt stöd i budgetprocessen för att säkerställa att man tar hänsyn till samtliga faktorer som påverkar kostnaden.  Tillse att informationen säkras såväl till ledning som till verksamheterna.  Likforma och nedteckna rutiner som säkerställer en effektiv uppföljning och kontroll.  Synpunkterna kommer att beaktas och inarbetas i rutinerna.

Svar på revisionens synpunkter ”Många funktioner och personer är inblandade i processen för köpt vård, men någon person eller funktion som har ett delegerat övergripande ansvar för hela processen har inte identifierats”.

Svar: Vi delar synpunkten och kommer att utse en processansvarig.

Sida 1 av 3 588 Svar på revisionsrapport Diarienr: 15RK268 Handläggare: Jens Karlsson, ekonomiavd Datum: 2015-05-13

 ”Remissrutinerna inom Landstinget Kronoberg vilar på ett reglemente som är antaget 1997. Därefter har ingen uppdatering av reglementet skett och torde därför vara inaktuellt. Det finns heller inga nedtecknade landstingsövergripande rutinbeskrivningar.”

Svar: De interna remissrutinerna har granskats av IVO 2013 och har befunnits adekvata. Nya tillämpningsanvisningar för 8.0 finns. En tydlig regionövergripande rutin om vem som får skriva och hur de ska hanteras kommer att kompletteras den ekonomiska processen.

 ”Processen för att ta fram budgeten bygger dels på historiska data och dels på förutsättningar som kommuniceras till och från verksamheterna. För att minska att viktiga faktorer inte fångas upp och att budgeten blir mindre realistisk och därmed ineffektiv som styrmedel anser vi att landstinget, för att förbättra processen, bör införa ett mer formellt stöd i processen som säkerställer att samtliga faktorer och förutsättningar beaktas i budget och prognos”

Svar: Köpt vård är mycket svår att både budgetera och prognosticera. Beskrivningen av processen ovan kompletteras med att information om pris- och volymförändringar inhämtas från avtalsgruppen avseende nya behandlingsmetoder, för synpunkt och bedömning av den medicinska kommittén som har medicinska kunskaper. Upphandlingseffekter av egna avtal och förslag till hemtagningseffekter beaktas, eller tillfälliga köp med hänsyn till bemanningsläget. Modell för hantering av dyra vårdtillfällen finns och fungerar tillfredsställande. Rutinen kommer att ses över.

 ”Landstinget har utarbetat en processbeskrivning för fakturahantering av köpt vård, men har inga enhetliga eller nedtecknade rutinbeskrivningar för den samlade kontrollen av fakturor. Respektive klinik har utformat sina egna kontroller. Detta kan leda till resurskrävande dubbelarbete, att felaktiga fakturor hamnar mellan ansvarsområden samt en försämrad möjlighet till uppföljning. Därtill kommer att verksamheterna uttrycker en osäkerhet kring gällande avtal och priser.”

Svar: Landstinget Kronoberg har en processbeskrivning av den köpta vården, och kommer att uppdatera rutinen för kontroll av fakturor. Vi tar fram en kortfattad beskrivning över principerna i avtalet och ser till att informationen årligen skickas ut till verksamheten.

 ”Granskningen har noterat ett behov hos verksamheterna av bättre stöd i hantering av felaktiga debiteringar, såväl när det gäller handläggning som bevakning av ärenden.”

Svar: Det ingår i vårdsstöds uppdrag, men viktigt att verksamheten förstår vilken hjälp som man kan få. Vi kommer att informera verksamheten om detta ytterligare.

 ”Det har framkommit att det funnits vissa brister i information gällande avtal med andra vårdgivare, såväl till ledning som till verksamhetschefer. Det finns således ett behov av en

Sida 2 av 3 589 Svar på revisionsrapport Diarienr: 15RK268 Handläggare: Jens Karlsson, ekonomiavd Datum: 2015-05-13

bättre struktur i informationsflödet. I annat fall kan konsekvenserna bli stora då den köpta vården ofta uppgår till väsentliga belopp.”

Svar: Information angående gällande avtal inkluderas i rutinbeskrivningen.

 ”Det finns inga landstingsövergripande riktlinjer för hur uppföljningen av kostnader ska ske. Hur uppföljning och analys sker och vilka underlag som tas fram varierar mellan, och inom, centrumen. Bedömningen görs att det finns ett behov av att förenkla och strukturera den ekonomiska uppföljningen av köpt vård. Nedtecknade och strukturerade rutiner leder dessutom till en mer samordnad redovisning och adekvat uppföljning, vilket är en förutsättning för en effektiv styrning av verksamheten.”

Svar: Verktyg för uppföljning är ett förbättringsområde och som vi planerar att utveckla. Uppföljningen bör tillgodose informationskrav avseende pris och volymutveckling likt vanlig uppföljning.

Martin Myrskog Jens Karlsson Regiondirektör Ekonomidirektör

Bilagor: Revisionsrapport Kostnadskontroll av köpt vård

Sida 3 av 3 590 591 592 593 594 595 596 597 598 599 600 601 602 603 604 605 606 607 608