Från: Kommunen Skickat: den 24 september 2020 09:57 Till: Registrator BMN; Registrator KOF; Registrator KS; Registrator SN; Registrator TN; Registrator UN Ämne: VB: Budgetpropositionen för 2021 och Höständringsbudgeten för 2020 | Viktig information från SKR, cirkulär 20:37

-----Ursprungligt meddelande----- Från: Sveriges Kommuner och Regioner Skickat: den 24 september 2020 09:43 Till: Kommunen Ämne: Budgetpropositionen för 2021 och Höständringsbudgeten för 2020 | Viktig information från SKR, cirkulär 20:37

Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Personalfrågor Funktionshinderområdet Äldreomsorg Invandrar- och flyktingfrågor Arbetsmarknad Barnomsorg och utbildning Plan- och stadsbyggnad Miljö- och naturskydd

Sammanfattning: I detta cirkulär presenterar vi budgetpropositionen för 2021. Den syftar till att ange politikens inriktning för perioden 2021–2023. Höständringsbudgeten anger förändringar i årets budget. Några av satsningarna: ytterligare 10 miljarder kronor satsas på generella medel till kommuner och regioner för 2021, ett riktat statsbidrag till äldreomsorgen på 4 miljarder införs, omsorgslyftet inom äldreomsorgen utökas till 1,7 miljarder. https://skr.se/5.30233521174b9d2f82a38a3.html?utm_source=notifiering&utm_medium=email&utm_c ampaign=cirkular

--- Så hanterar SKR dina personuppgifter: Den nya dataskyddsförordningen (GDPR) innebär bland annat ett större skydd för dina personuppgifter och rätten att radera eller begränsa andras tillgång till din data. Vi på SKR eftersträvar en hög nivå av dataskydd för de personuppgifter som behandlas hos SKR, i enlighet med den nya lagen. Mer information: https://skr.se/dataskydd-skr

Du har valt att prenumerera på information från SKR:s webbplats. Vill du ändra dina inställningar klickar du här: https://skr.se/hanterapren — FINANSIELL PROFIL SVEDALA KOMMUN 2017–2019

En fi nansiell jämförelse av kommunerna i Skåne län Innehåll

Inledning – syfte med rapporten ...... 3

Finansiell analys av kommunerna i Skåne ...... 4

Så tolkar du den finansiella profilen!...... 16

Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen ...... 17

Finansiell profil över kommunen 2017–2019 ...... 18

Finansiella profiler 2017–2019...... 24

Finansiella nyckeltal 2019...... 33

Koncernanalys...... 36

KFi Finansiell profil 2017–2019 2 Inledning – syfte med rapporten

Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella eller ­ekonomiska analys som återfinns i varje kommuns årsredovisning. Till skillnad från den traditionella analysen i årsredovisningen, som huvudsakligen beskriver utvecklingen över tid, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera var din kommun befinner sig finansiellt och hur den har utvecklats i förhållande till övriga 32 kommuner i Skåne län de senaste tre åren.

Jämförelsen bygger på en speciellt framtagen finansiell profil. Den är konstruerad som ett polärdiagram. Diagram- met innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra finansiella perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra per- spektiven är långsiktig betalningsberedskap eller kapacitet, kortsiktig betalningsberedskap, riskförhållande samt kon- troll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckel- talen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. En närmare beskrivning av den finansiella profilen görs på sidorna 16–17.

För att få en ökad jämförbarhet mellan de 33 kommunerna i Skåne har följande justeringar gjorts i resultaträkningen och balansräkningen: • De kommuner som tillämpar fullfonderingsmodell för pensionerna har justerats till blandmodell. gentemot den genomsnittliga utvecklingen för Skåne kom- • Internbanker har eliminerats på tillgång och skuldsidan. muner under samma period. Detta görs både via traditio- nella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella Inledningsvis i rapporten redovisas en traditionell finansiell profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen är att analys av hur kommunerna i Skåne har utvecklats finansiellt belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen. under perioden 2017–2019. Analysen kretsar kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella profilen Sedan följer en redovisning av samtliga Skåne läns kommu- längre fram i rapporten. ners finansiella profiler för 2019. Därefter redovisas ett antal finansiella nyckeltal för 2019 sorterad per kommun i bok- Därefter följer en beskrivning och en förklaring av den stavsordning. finansiella profilen och av de nyckeltal och perspektiv som ingår i den. Allra sist rapporten följer en koncernanalys med utgångs- punkt från en koncernprofil. I anslutning till detta görs en genomgång av just din kom- muns finansiella ställning och utveckling under 2017–2019. Hans Petersson Analysen fokuserar på att jämföra kommunens utveckling Kommunforskning i Västsverige

KFi Finansiell profil 2017–2019 3 Finansiell analys av kommunerna i Skåne

Kommunerna i Skåne län, till skillnad från de flesta andra län, bibehöll sin resultatnivå under den granskade perioden mellan 2017 till 2019. Kommunernas genomsnittliga resultat i förhållande till verksamhetens kostnader försvagades mellan 2017 och 2018 med 0,5 procentenheter från 2,5% till 2,0%, för att återigen uppgå till 2,5% under 2019. Trots den goda resultatnivån under perioden ökade skuldsättningen i många kommuner, vilket berodde på en historiskt hög investeringsvolym.

Syfte med denna analys är att kortfattat beskriva den genom- högst resultat redovisade med 5,8%, följt av Käv- snittliga finansiella utvecklingen och ställningen under linge med 5,4%. På femte plats kom Höör med 4,9%. Av dessa perioden 2017 till 2019 bland de 33 kommunerna som ingår i kommuner fanns Burlöv, Kävlinge och med i toppen Skåne län. Analysen skall ses som ett komplement till den av resultatlistan också under 2018. finansiella profil som presenteras längre fram i denna rap- port. Lägst resultat under 2019 redovisade Hörby och med –0,5%, följda av Bromölla och med –0,3%. Det var Kommunerna i Skåne omsatte 90 miljarder dessa fyra kommuner som redovisade negativa resultat I Skånes län finns 33 kommuner. De omsatte 90 miljarder under 2019. Under 1,0% i resultat låg , Båstad och . under 2019. Balansomslutningen uppgick till 114 miljarder. Samtliga dessa sju uppräknade kommuner måste också Investeringsvolymen var uppgick till nästan 11 miljarder. ovillkorligen förbättra sina resultatnivåer kommande år. Den klart största kommunen är Malmö som omsatte ca 23 miljarder och hade en balansomslutning på 29 miljarder. Resultat före extraordinära poster* Resultat före extraordinära poster försvagades marginellt­ Procent 2017 2018 2019 Snitt Förändr Kommuner ska sedan år 1992 bedriva sin verksamhet enligt 17–19 17–19 god ekonomisk hushållning. En grundläggande förutsätt- Burlöv 9,7 6,7 7,5 8,0 –2,2 Lomma 5,3 4,9 6,9 5,7 1,6 ning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk Vellinge 2,7 1,7 5,8 3,4 3,1 hushållning ur ett finansiellt perspektiv är att balansen Kävlinge 0,9 4,7 5,4 3,7 4,5 mellan kommunens löpande intäkter och kostnader är god. Höör –1,6 1,9 4,9 1,7 6,5 4,4 4,1 4,5 4,3 0,1 Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och Malmö 5,2 3,9 3,8 4,3 –1,4 kostnaderna är resultat före extraordinära poster. Detta Åstorp 0,0 2,2 3,4 1,9 3,4 benämns också som resultat efter finansiella poster. Detta Örkelljunga 2,0 1,4 3,4 2,3 1,4 2,6 2,3 3,1 2,7 0,5 resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och Klippan 2,3 3,4 2,9 2,9 0,6 intäkter och bör i förhållande till verksamhetens kostnader 3,4 1,2 2,9 2,5 –0,5 ligga mellan 2% och 3% över en längre tidsperiod. Med en 2,8 4,0 2,7 3,2 –0,1 sådan resultatnivå klarar en genomsnittlig kommun av att 2,8 0,9 2,7 2,1 –0,1 finansiera större delen av sina investeringar med skattein- 1,8 1,5 2,5 1,9 0,7 täkter, vilket i sin tur leder till att kommunen kan behålla sin Hässleholm 1,7 1,2 2,1 1,7 0,4 finansiella handlingsberedskap på kort och lång sikt. För 3,2 0,6 2,1 2,0 –1,1 Sjöbo 2,0 –0,2 2,1 1,3 0,1 expansiva kommuner med stor investeringsvolym bör Eslöv 3,3 1,7 2,0 2,3 –1,3 resultatet i de flesta fall ligga på mellan 3% och 5% om Höganäs 1,5 2,5 1,8 1,9 0,3 kommunens finansiella handlingsutrymme ska behållas. För Svalöv 0,1 0,5 1,8 0,8 1,7 kommuner med befolkningsminskning kan det däremot Svedala 2,4 1,4 1,8 1,9 –0,6 räcka med 1–2% i resultat. Ängelholm 2,2 1,5 1,8 1,8 –0,4 Östra Göinge 2,0 2,0 1,6 1,9 –0,4 Det genomsnittliga resultatet före extraordinära poster i 1,6 0,5 1,3 1,1 –0,3 3,0 1,8 1,2 2,0 –1,8 förhållande till verksamhetens kostnader i länet uppgick till Ystad 1,9 –0,1 0,8 0,9 –1,1 2,5% under 2017. Det försvagades under 2018 till 2,0%, för Bjuv 1,3 0,6 0,4 0,8 –0,9 att under 2019 förbättras till 2,5% igen. Det innebar ett Båstad 1,7 1,5 0,4 1,2 –1,3 oförändrat resultat under perioden om 2017 och 2019 jäm- Bromölla 2,1 1,6 –0,3 1,1 –2,4 förs med varandra. En god utveckling jämfört med många Lund 2,2 0,6 –0,3 0,8 –2,5 andra län i Sverige. Många län har tappat 1 till 2 procenten- Hörby 2,5 0,6 –0,5 0,9 –3,0 heter mellan 2017 och 2019. Skurup 2,5 1,4 –0,5 1,1 –3,0 Medel 2,5 2,0 2,5 2,3 0,1 Högst resultat före extraordinära poster i relation till verk- * Resultat före extraordinära poster relaterat till verksamhetens brutto­ samhetens kostnader under 2019 redovisade Burlöv med kostnader. 7,5%. Näst högst resultat hade Lomma med 6,9%. Tredje

KFi Finansiell profil 2017–2019 4 Den genomsnittliga resultatnivån i länet under de tre senaste högre än många andra län och grupper där finansiella åren låg på 2,3% per år, vilket kan betraktas som god ekono- profiler också har tagits fram. Det flesta grupper eller län misk hushållning ur ett generellt perspektiv; nämligen att ligger runt 11–12% per år, förutom förortskommuner och skatteintäkterna klarar av att finansiera större delen av storstäder som i allmänhet ligger på en högre investerings- kommunernas investeringar. Konsekvensen blir att kommu- volym på runt 12–14%. nernas skuldsättning begränsas och framtida finansiellt handlingsutrymme ökar. Nivån på 2,3% är dock ett medel- Investeringsvolymen har ökat under de senaste åren i svens- värde för länet. När det gäller den genomsnittliga resultatni- ka kommuner och en förklaring till detta är att de större vån och även övriga nyckeltal i rapporten är variationen stor investeringar som gjordes under 1960- och 1970-talen i i länet. Det skall man vara medveten om, när genomsnittet infrastruktur och lokaler nu måste ersättas. I många kom- studeras i rapporten. muner ökar också befolkningen, vilket kräver nya investe- ringar i skolor med mera. Högst genomsnittligt resultat under de tre senaste åren mellan 2017 och 2019 redovisade Burlöv med 8,0% I genom- Investeringsvolym * snitt per år. Därefter kom Lomma på 5,7% samt Staffanstorp och Malmö med 4,3% per år. Därefter följde Kävlinge med 3,7% per år. Över 2% i genomsnitt per år låg också Vellinge, Procent 2017 2018 2019 Snitt Helsingborg, Klippan, Perstorp, Osby, Eslöv, Örkelljunga, 17–19 Landskrona, Kristianstad och Simrishamn. En resultatnivå Ystad 17 16 44 26 på 2% av verksamhetens kostnader bör generellt betraktas Trelleborg 18 26 32 25 Båstad 17 21 20 19 som god ekonomisk hushållning. Kristianstad 16 20 21 19 Helsingborg 17 18 19 18 Det var ingen kommun som redovisade ett genomsnittligt Bjuv 18 23 12 18 negativt resultat under perioden. Lägst resultat redovisade Hörby 12 22 16 17 Bjuv, Lund och Svalöv med 0,8% i genomsnitt per år. Däref- Landskrona 14 18 17 16 ter kom Hörby och Skurup med 0,9% i snitt per år . Under Osby 12 12 25 16 eller på 1,5% låg Sjöbo, Båstad, Tomelilla, Bromölla och Lomma 22 15 10 16 Lund 15 18 14 16 Skurup. I samtliga dessa kommuner bör den långsiktiga Vellinge 17 15 14 15 resultatnivån stärkas och stabiliseras i framtiden. Östra Göinge 14 17 14 15 Svedala 10 19 10 13 Starkast resultatutveckling under perioden redovisade Höör Hässleholm 13 12 13 13 med 6,5 procentenheter. Därefter kom Kävlinge med 4,5 Malmö 12 14 12 13 procentenheter och sedan Åstorp med 3,4 procentenheter. Klippan 7 10 20 12 Svagast resultatutveckling redovisade Hörby och Skurup Burlöv 13 13 9 12 Perstorp 12 17 6 12 med –3,0%. Tredje störst försvagning redovisade Lund med Ängelholm 14 13 8 12 –2,5% och fjärde svagast var Bromölla med –2,4%. Samtliga Tomelilla 11 14 9 11 dessa kommuner föll från resultatnivåer på runt 2% under Simrishamn 11 13 9 11 2017 till svagt negativa resultat under 2019. Höganäs 8 13 10 10 Skurup 8 12 11 10 Ökande investeringsvolym Eslöv 8 12 9 10 Investeringsvolymen ingår inte som nyckeltal i den finan- Bromölla 7 9 9 8 Kävlinge 8 10 4 7 siella profilen, men den är viktig att lyfta fram i analysen. Staffanstorp 5 7 10 7 Detta eftersom investeringarna till viss del förklarar utveck- Åstorp 6 6 10 7 lingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, som Örkelljunga 5 9 7 7 exempelvis kassalikviditet, soliditet och finansiella nettotill- Höör 7 5 8 7 gångar. Svalöv 5 6 8 6 Sjöbo 5 7 5 6 För att investeringsvolymen ska bli jämförbar mellan kom- Medel 12 14 14 13 munerna i länen har investeringarna relaterats till verksam- * Investeringar i relation till verksamhetens nettokostnader. hetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 5–10 år, runt 8–10% när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är De kommuner som investerade mest i förhållande till sina dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större nettokostnader under 2017 till 2019 var Ystad, Trelleborg, investeringar kraftigt påverkar de enskilda åren. Nyckeltalet Båstad, Kristiansand, Helsingborg och Bjuv. Samliga dessa kan också påverkas om en kommun har mycket av sin kommuner låg på 18% eller högre i genomsnitt per år. Det investeringstyngda verksamhet i bolagsform. fanns ytterligare ett antal kommuner som alla investerade mellan 14% till 17% i genomsnitt per år. Dessa var Hörby, Relateras årets investeringar till verksamhetens nettokostna- Landskrona, Osby, Lomma, Lund, Vellinge och Östra der redovisade länet ett genomsnittsvärde som uppgick till Göinge. En investeringsvolym på 14% per år eller högre 12% under 2017. Under 2018 och 2019 ökade den till 14%. under en längre tidsperiod är ett historiskt högt värde. Detta gav ett genomsnittligt värde för länet på 13% per år under perioden. Allra minst under perioden investerade Sjöbo, Svalöv, Höör, Örkelljunga, Kävlinge, Staffanstorp och Åstorp. Dessa sju En genomsnittlig investeringsvolym på 13% per år mellan kommuner låg mellan 6% och 7% i genomsnitt per år. Flera 2018 och 2019 för kommunerna i Skånes län ligger något av kommunerna har dock stor del av sin investeringstyngda

KFi Finansiell profil 2017–2019 5 verksamhet i bolagsform. Detta är en svårighet när investe- Skattefinansieringsgrad av investeringarna* ringsnivåer jämförs. Det påverkar olika nyckeltal i analyser och bör därför beaktas vid jämförelser. Investerings­ volym** Skattefinansieringsgrad av investeringar Procent 2017 2018 2019 Snitt Snitt ­försvagades något under perioden 17–19 17–19 Burlöv 136 103 155 131 12 När kommunens löpande driftverksamhet har finansierats, Staffanstorp 194 115 82 130 7 bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för Kävlinge 60 96 195 117 7 att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom Örkelljunga 145 74 122 114 7 nyckeltalet ”skattefinansieringsgraden av investeringarna”. Perstorp 104 58 148 103 12 Redovisades ett värde för nyckeltalet på 100% eller mer, Lomma 59 90 144 98 16 innebar det att kommunen kunde skattefinansiera samtliga Malmö 100 76 89 88 13 investeringar som genomfördes under året. Detta stärker då Åstorp 52 100 96 83 7 Klippan 108 92 42 81 12 kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100% Höör 11 105 119 78 7 kan användas till att amortera av kommunens skulder och/ Höganäs 85 61 73 73 10 eller stärka kommunens likviditet. Sjöbo 96 28 95 73 6 Eslöv 101 48 64 71 10 Ett värde under 100% innebär att kommunen antingen måste Bromölla 96 73 41 70 8 använda sin likviditet och/eller via skulder finansiera sina Vellinge 52 48 96 65 15 investeringar. Detta försvagar kommunens finansiella hand- Osby 89 60 40 63 16 Simrishamn 77 38 71 62 11 lingsutrymme och innebär att framtida generationers kon- Tomelilla 59 40 80 60 11 sumtionsutrymme påverkas. Det är dock viktigt att nyckelta- Skurup 90 50 33 58 10 let studeras över en längre tidsperiod för få en sammanhållen Svalöv 54 53 61 56 6 bild av utvecklingen. Enskilda år kan påverkas av stora Helsingborg 53 60 50 54 18 enskilda investeringar, speciellt i mindre kommuner. Svedala 68 32 62 54 13 Ystad 74 62 25 54 26 Skattefinansieringsgraden av investeringarna behöver inte Hässleholm 52 49 59 53 13 Landskrona 63 37 56 52 16 alltid ligga över 100%, utan en lämplig nivå beror lite på Ängelholm 42 36 70 49 12 vilket finansiellt handlingsutrymme kommunen har. Det Hörby 82 27 32 47 17 finns ett antal kommuner med god finansiell kapacitet och Lund 59 36 45 47 16 de kan periodvis öka sin skuldsättning. För de flesta svenska Båstad 55 45 35 45 19 kommuner krävs dock en god skattefinansieringsgrad av Östra Göinge 50 38 45 44 15 investeringarna, närmare 100%, så att inte skulderna ökar Kristianstad 57 40 35 44 19 mer inför framtiden och därigenom minskar framtida Trelleborg 46 31 30 36 25 Bjuv 30 20 40 30 18 skattebetalares konsumtionsutrymme. Medel 76 58 74 69 13 Skånes läns genomsnittliga skattefinansieringsgrad av * Resultat före extraordinära poster plus avskrivningar i relation till investeringarna varierade under den granskade perioden. ­investeringar. ** Investeringar i relation till verksamhetens nettokostnader. Kommunerna i länet kunde under 2017 i genomsnitt finan- siera 76% av årets investeringsvolym med skatteintäkter. Under 2018 försvagades nyckeltalet till 58%, för att under gör det lättare att uppnå en hög skattefinansieringsgrad av 2019 förbättras till 74%. Totalt innebar det att kommunerna i investeringarna. länet i genomsnitt under perioden likvidmässigt kunde finansiera 69% av sina investeringar med skatteintäkter. Det Många av de kommuner som ligger under 50% i genomsnittlig innebar att många kommuner var tvungna att finansiera skattefinansieringsgrad under perioden är sådana kommuner sina investeringar med ökad skuldsättning och/eller mins- som hade hög investeringsvolym under perioden. Det ser vi kad likviditet, vilket också framkommer om nyckeltalet tabellen för ”Skattefinansieringsgrad av investeringarna”. finansiella nettotillgångar studeras. Förbättrad soliditet Skattefinansieringsgraden av investeringarna varierar Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella liksom övriga nyckeltal kraftigt mellan olika kommuner i handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens länet. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och av tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Det är också soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I på det viset att de olika kommunerna befinner sig i olika denna rapport används ”soliditet inkl. samtliga pensionsför- investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden pliktelser och särskild löneskatt” för att få med de pensions- bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser förpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns utan- skall kunna dras. för balansräkningen. Det ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Mellan 2017 till 2019 var det 5 kommuner eller 15% av länets kommuner som kunde skattefinansiera samtliga investe- Skåne läns genomsnittliga soliditet inklusive samtliga ringar. De kommuner som kunde skattefinansiera sina pensionsförpliktelser och särskild löneskatt förbättrades investeringar under perioden var Burlöv, Staffanstorp, mellan 2017 och 2019 med 2 procentenheter från 34% till Kävlinge, Lomma, Örkelljunga och Perstorp. Det bör poäng- 36%. En viktig förklaring till att soliditeten inklusive samt- teras att flera av dessa kommuner redovisar en lägre investe- liga pensionsförpliktelser ökade i länet var att pensionsför- ringsvolym än genomsnittet i länet under perioden, vilket pliktelserna utanför balansräkningen sjönk under perioden.

KFi Finansiell profil 2017–2019 6 Starkast soliditet under 2019 hade Landskrona med 61%, omsättningstillgångar, som skall omsättas inom ett år, till de följda av Sjöbo med 59%. Därefter kom Helsingborg och skulder som skall omsättas inom ett år. Kassalikviditeten Kävlinge med 56% samt Örkelljunga med 51%. bör aldrig analyseras som ett eget nyckeltal utan ställas i relation till soliditetens utveckling. En förbättrad kassalikvi- Lägst soliditet redovisade Bjuv med 3%. Det innebar att ditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad ingen kommunen hade negativ soliditet i Skåne under 2019. soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella Näst lägst värde redovisade Svalöv med 18% och därefter handlingsutrymme har stärkts. Nyckeltalet innefattar inte kom Båstad med 19%. Fjärde lägst soliditet hade Tomelilla exploateringstillgångar samt lager och förråd. och Hörby med 21%. Länets genomsnittliga kassalikviditet försvagades margi- Soliditet nellt under perioden med 2 procentenheter från 130% till 128%. Den genomsnittliga nivån på kassalikviditeten i länen är mer än tillfredsställande ur risksynpunkt, eftersom det i Procent 2017 2018 2019 Förändr kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöne- 17–19 skuld som utgör ca 30–40% av de kortfristiga skulderna. Landskrona 62 62 61 –1 Den förändras normalt inte i någon större omfattning under Sjöbo 62 58 59 –3 året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Helsingborg 56 57 56 0 Kävlinge 40 43 56 16 En tumregel är dock att om en kommun hamnar under 50% Örkelljunga 47 47 51 4 måste kommunen ibland nyttja en eventuell checkkredit, d v Höör 47 45 50 3 s låna kortsiktigt. Kommunen blir då mer känslig för even- Höganäs 44 43 48 4 tuella snabba ränteförändringar. Åstorp 53 48 46 –7 Burlöv 61 62 45 –16 Kassalikviditeten varierade under 2019 mellan 308% och Ängelholm 44 44 45 1 22%. Högst kassalikviditet hade Burlöv med 308%, därefter Lomma 36 38 43 7 Malmö 39 44 43 4 följde Staffanstorp med 287%, Örkelljunga med 270%, Eslöv 41 41 41 0 Vellinge med 261% och Hässleholm med 256%. Hässleholm 36 36 37 1 Osby 37 37 37 0 Lägst likviditet redovisade Helsingborg med 22% och näst Vellinge 32 32 36 4 lägst hade Lund med 36%. I dessa kommuner och ett antal Östra Göinge 30 34 36 6 kommuner till anpassas dock kreditutnyttjande och upplå- Kristianstad 34 35 34 0 Simrishamn 25 25 30 5 Kassalikviditet Skurup 28 30 30 2 Bromölla 24 27 28 4 Klippan 19 25 28 9 Procent 2017 2018 2019 Förändr Svedala 26 25 28 2 17–19 Perstorp 16 22 27 11 Burlöv 318 302 308 –10 Trelleborg 23 28 27 4 Staffanstorp 267 240 287 20 Staffanstorp 21 24 26 5 Örkelljunga 260 232 270 10 Lund 25 23 23 –2 Vellinge 165 172 261 96 Ystad 30 29 23 –7 Hässleholm 221 219 256 35 Hörby 26 23 21 –5 Kävlinge 183 190 245 62 Tomelilla 17 20 21 4 Landskrona 296 240 212 –84 Båstad 20 21 19 –1 Svedala 222 164 185 –37 Svalöv 11 13 18 7 Lomma 136 154 182 46 Bjuv 4 5 3 –1 Simrishamn 166 148 170 4 Medel 34 35 36 2 Höör 65 131 154 89 Ystad 68 65 144 76 Störst förbättring av soliditeten under perioden uppvisade Sjöbo 136 126 123 –13 Åstorp 79 111 116 37 Kävlinge med 16 procentenheter och Perstorp med 11 pro- Hörby 97 113 115 18 centenheter. Därefter kom Klippan med 9 procentenheter Osby 131 110 107 –24 samt Lomma och Svalöv med 7 procentenheter. Totalt 60% Svalöv 106 77 106 0 av kommunerna förbättrade sin soliditet mellan 2017 och Tomelilla 109 72 97 –12 2019 i länet. Ängelholm 97 90 91 –6 Malmö 90 57 81 –9 Det var nio kommuner eller 28% av kommunerna i länet Bromölla 113 102 78 –35 Skurup 121 103 78 –43 som försvagade sin soliditet under samma period. De var Eslöv 72 55 66 –6 Burlöv, Åstorp, Ystad, Hörby, Sjöbo, Lund, Landskrona, Östra Göinge 73 47 64 –9 Båstad och Bjuv. Flera av dessa kommuner hade dock höga Båstad 71 49 62 –9 investeringar under perioden och då är det svårt att behålla Perstorp 146 103 58 –88 soliditetsnivån. Flera av dessa kommuner ligger också på Klippan 102 102 57 –45 höga soliditetsnivåer och då är det också svårare att behålla Höganäs 109 78 51 –58 sin soliditet. Kristianstad 66 48 51 –15 Bjuv 72 55 47 –25 Trelleborg 71 80 42 –29 Marginellt försvagad likviditet Lund 31 32 36 5 Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga Helsingborg 39 19 22 –17 handlingsberedskap. I detta nyckeltal relateras kommunens Medel 130 118 128 2

KFi Finansiell profil 2017–2019 7 ning löpande. Dessa kommunernas inriktning är att likvida Mellan 2017 till 2019 försvagades länets genomsnittliga medel ska vara så låga som möjligt. Istället utnyttjas korta finansiella nettotillgångar relaterade till verksamhet-ens krediter av olika slag. Detta innebär inte kommunerna har kostnader med 8 procentenheter från –13% till –21%. Förkla- problem att finansiera sig, utan att de har valt som strategi ringen till detta var, framför allt, en ökad lånefinansiering av att arbeta med korta krediter. investeringarna i ett antal av kommunerna i länet.

Det viktigt att kommunens likviditet studeras ihop med Högst värde avseende finansiella nettotillgångar relaterat till soliditeten, eftersom likviditeten kan förbättras via upplå- verksamhetens kostnader under 2019 uppvisade Burlöv med ning eller försvagas via att amorteringar görs på kommu- 50%, Kävlinge med 25% och Örkelljunga med 15%. På fjärde nens skulder. Detta påverkar kommunens kortsiktiga betal- plats kom Landskrona med 14% och därefter Åstorp med 0%. ningsberedskap, men påverkar samtidigt den långsiktiga Totalt fem kommuner eller 15%, redovisade ett positivt värde, betalningsberedskapen i form av soliditeten. vilket innebar att de finansiella tillgångarna översteg de kort- och långfristiga skulderna. En kommun med goda finansiella Försvagade finansiella nettotillgångar nettotillgångar karaktäriseras ofta också av en god soliditet, I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla de finansiella även om det finns kommuner som har goda finansiella netto- tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas tillgångar trots att soliditeten är genomsnittlig. Dessa utmärks omsätta på tio års sikt, nämligen samtliga omsättningstill- av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i långfristiga gångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kort- fordringar och omsättningstillgångar. Kommuner som sålt och långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats delar av sina materiella anläggningstillgångar inom koncernen till verksamhetens kostnader för att en jämförelse skall utmärks oftast av goda finansiella nettotillgångar. kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan Lägst värde under 2019 redovisade Ystad med –84%, följt av likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna ut- Båstad med –67%, Bjuv med –66% samt Lund med –53%. trycka det som ”medellång betalningsberedskap”. I måttet Totalt 28 kommuner eller 85%, redovisade ett negativt värde. elimineras också vidareutlåning inom kommunkoncernen. Med dessa kommuner är det oftast tvärtom. De utmärks av Genom att analysera finansiella nettotillgångar tillsammans att de har en stor del av sina tillgångar som materiell anlägg- med soliditet och kassalikviditet får man en bra bild av ningstillgångar. Svaga finansiella nettotillgångar behöver kommunernas finansiella handlingsutrymme. inte betyda att kommunen har en låg soliditet. Det har ingen av de ovan uppräknade kommunerna.

Finansiella nettotillgångar Primärkommunal skattesats

Procent 2017 2018 2019 Förändr Procent 2017 2018 2019 Förändr 17–19 17–19 Burlöv 52 52 50 –2 Vellinge 18,50 18,50 18,50 0,00 Kävlinge 15 16 25 10 Kävlinge 18,51 18,51 18,51 0,00 Örkelljunga 12 10 15 3 Örkelljunga 19,06 19,06 19,06 0,00 Landskrona 30 22 14 –16 Staffanstorp 19,14 19,14 19,54 0,40 Åstorp 1 0 0 –1 Lomma 19,64 19,64 19,64 0,00 Sjöbo 3 –1 –1 –4 Höganäs 19,73 19,73 19,73 0,00 Eslöv 1 –3 –4 –5 Burlöv 20,09 20,09 20,09 0,00 Höör –9 –9 –5 4 Ystad 20,11 20,11 20,11 0,00 Svalöv –6 –8 –7 –1 Helsingborg 20,21 20,21 20,21 0,00 Hässleholm –1 –6 –9 –8 Båstad 20,23 20,23 20,23 0,00 Skurup –1 –11 –16 –15 Landskrona 20,24 20,24 20,24 0,00 Bromölla –12 –14 –17 –5 Svedala 20,24 20,24 20,24 0,00 Ängelholm –10 –17 –17 –7 Åstorp 20,29 20,29 20,29 0,00 Höganäs –8 –17 –18 –10 Skurup 20,42 20,42 20,42 0,00 Klippan –11 –10 –18 –7 Simrishamn 20,51 20,51 20,51 0,00 Malmö –18 –19 –18 0 Eslöv 20,54 20,54 20,54 0,00 Simrishamn –15 –20 –19 –4 Trelleborg 20,60 20,60 20,60 0,00 Svedala –13 –22 –20 –7 Tomelilla 20,61 20,61 20,61 0,00 Perstorp –5 –10 –21 –16 Svalöv 20,74 20,74 20,74 0,00 Vellinge –18 –25 –21 –3 Klippan 20,75 20,75 20,75 0,00 Staffanstorp –8 –20 –22 –14 Ängelholm 20,24 20,24 20,79 0,55 Lomma –44 –43 –23 21 Perstorp 20,81 20,81 20,81 0,00 Östra Göinge –17 –24 –26 –9 Sjöbo 20,92 20,92 20,92 0,00 Tomelilla –24 –31 –31 –7 Hässleholm 20,96 20,96 20,96 0,00 Hörby –18 –30 –39 –21 Bjuv 20,99 20,99 20,99 0,00 Osby –22 –26 –39 –17 Östra Göinge 20,99 20,99 20,99 0,00 Helsingborg –31 –34 –40 –9 Hörby 21,08 21,08 21,08 0,00 Kristianstad –25 –34 –42 –17 Lund 21,24 21,24 21,24 0,00 Trelleborg –24 –31 –48 –24 Malmö 21,24 21,24 21,24 0,00 Lund –45 –51 –53 –8 Kristianstad 21,46 21,46 21,46 0,00 Bjuv –26 –41 –66 –40 Bromölla 21,76 21,76 21,76 0,00 Båstad –51 –59 –67 –16 Höör 20,93 21,88 21,88 0,95 Ystad –59 –60 –84 –25 Osby 22,26 22,26 22,26 0,00 Medel –13 –17 –21 –8 Medel 20,46 20,48 20,50 0,07

KFi Finansiell profil 2017–2019 8 Det var fyra eller 12% av kommunerna som stärkte sina Ökande borgensåtagande finansiella nettotillgångar mellan 2017 och 2019. Det var Borgensåtagande i förhållande till verksamhetens kostnader Lomma, Kävlinge, Höör och Örkelljunga. Det var 88% av är ett risknyckeltal. Kommuner med högt borgensåtagande kommunerna som försvagade de under samma period. En bör ha god kontroll på de kommunala bolag som kommunen viktig förklaring till försvagningarna, var att de flesta av dessa har gått i borgen för. Nyckeltalet finns inte med i den finan- kommuner hade investeringar under perioden, som inte kunde siella profilen. finansieras fullt ut med skatteintäkter, utan kommunerna var tvungna att tära på likvida medel och/eller öka sina skulder. Relateras beviljade kommunernas borgensåtagande till verksamhetens kostnader, redovisade länet ett genomsnitt- Ökande skattesats ligt värde under 2017 på 52%. Under 2018 ökade det till 54% Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsik- för att under 2019 öka till 56%. De kommuner i länet som tiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner hade beviljat mest i borgensåtaganden i relation till verk- i länet, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en samhetens kostnader under 2019 var Ystad (163%), Bromölla potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. (121%) och Skurup (102%). Minst hade beviljats av Malmö Det är samtidigt viktigt att klargöra att det redovisade och Helsingborg (4%) och Lomma (11%). betraktelsesättet är tämligen pragmatiskt och därmed kan ha begränsad betydelse i praktiken. Storleken på skatteutta- Försvagad budgetföljsamhet get är ju till stor del en ideologisk fråga. Budgetföljsamheten är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Forskning visar att ju lägre budgetavvikelse kom- Den genomsnittliga skattesatsen i länet steg under 2017 till munen redovisar, desto större möjlighet har organisationen 2019 med 4 öre från 20,46 kronor till 20,50 kronor på grund att kontrollera sin ekonomi. av skattehöjningar i Höör, Staffanstorp och Ängelholm. När det gäller budgetföljsamhet, mäts den i driftsredovisning- Skatten varierade under 2019 mellan 18,50 kronor och 22,26 en mot nämndernas resultat exklusive centralt redovisade kronor i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal verksamhetsrelaterade finansiella poster. Avvikelsen ställs skatt hade Vellinge med 18,50 kronor följt av Kävlinge med sedan i relation till verksamhetens kostnader för att det skall gå 18,51 kronor. Högst skatt hade Osby med 22,26 kronor och att jämföra kommunerna i gruppen. Budgetavvikelsen bör Höör med 21,88 kronor. ligga så nära noll som möjligt. En avvikelse på plus eller minus 1% utgör normalt inga större problem, utan det är stora Borgensåtagande * negativa budgetavvikelser på nämndnivå som bör undvikas.

Procent 2017 2018 2019 Förändr Budgetföljsamhet * 17–19 Ystad 124 117 163 39 Procent 2017 2018 2019 Bromölla 126 129 121 –5 Bjuv 0,6 –1,9 –1,6 Skurup 80 95 102 22 Bromölla –0,8 –0,8 –2,6 Svedala 90 107 100 10 Burlöv 2,5 2,9 –1,7 Ängelholm 82 86 93 11 Båstad –3,4 –3,3 –3,5 Staffanstorp 81 81 80 –1 Eslöv 1,6 1,4 0,2 Trelleborg 71 70 77 6 Helsingborg 0,7 0,5 1,5 Kristianstad 76 77 76 0 Hässleholm –1,7 –0,8 –1,1 Höör 76 76 74 –2 Höganäs 1,6 0,4 –0,2 Kävlinge 44 49 70 26 Hörby 0,5 –2,1 –3,7 Landskrona 55 65 70 15 Höör –2,7 0,9 4,1 Båstad 62 60 68 6 Klippan –0,2 0,5 1,5 Sjöbo 71 68 66 –5 Kristianstad 0,6 0,1 0,1 Svalöv 64 65 65 1 Kävlinge –0,3 0,5 0,1 Höganäs 38 43 60 22 Landskrona 2,0 0,8 0,8 Simrishamn 58 59 57 –1 Lomma 1,1 0,3 1,0 Östra Göinge 44 48 51 7 Lund 0,5 –0,1 –0,5 Eslöv 50 48 49 –1 Malmö 1,9 2,0 1,0 Hörby 48 46 48 0 Osby –3,3 –2,5 0,4 Perstorp 48 49 46 –2 Perstorp 1,6 0,2 0,1 Hässleholm 44 43 45 1 Simrishamn 0,1 –0,7 –5,4 Bjuv 39 38 38 –1 Sjöbo 0,3 –1,8 0,9 Åstorp 26 33 37 11 Skurup –0,2 –1,5 –2,2 Tomelilla 42 44 36 –6 Staffanstorp 2,2 3,4 2,8 Lund 20 26 34 14 Svalöv –1,1 –0,7 0,2 Osby 29 31 31 2 Svedala –0,2 –0,9 –1,0 Klippan 23 22 25 2 Tomelilla –0,7 –0,9 –0,8 Örkelljunga 16 16 16 0 Trelleborg –1,2 0,5 –0,9 Burlöv 47 44 15 –32 Vellinge 0,2 2,2 2,3 Vellinge 13 13 12 –1 Ystad 0,1 –1,6 –0,7 Lomma 12 12 11 –1 Åstorp –4,7 –2,7 –0,7 Helsingborg 4 4 4 0 Ängelholm 0,0 0,3 0,5 Malmö 7 4 4 –3 Örkelljunga 3,2 –2,1 –1,7 Medel 52 54 56 4 ÖstraGöinge 1,9 0,1 –1,4 * Borgensåtagande relaterat till verksamhetens bruttokostnader. Medel 0,1 –0,2 –0,4

KFi Finansiell profil 2017–2019 9 Den genomsnittliga budgetavvikelsen i länet försvagades Matrisen visar också förändringar från föregående år i form och blev negativ under den studerade treårsperioden. Relate- av fyra pilar som skall illustrerar rörelseriktning mellan ras budgetavvikelsen till verksamhetens kostnader uppgick boxarna gentemot förgående år. Observera att det är rörelse- avvikelsen till 0,1% under 2017 och till –0,2% under 2018. riktning inom boxarna som redovisas och inte om kommu- Under 2019 noterades en negativ budgetavvikelse på –0,4%. nen har haft en ökad eller minskad resultat- eller soliditets- utveckling. Detta kan ha skett, men inte i tillräckligt stor Under 2019 redovisade 17 av 33 kommuner en negativ omfattning för att kommunen skall byta box. budgetavvikelse, vilket skall jämföras med 13 kommuner under 2017. Den allt svagare budgetavvikelsen är ett resultat Av matrisen kan utläsas att det var 42% kommunerna i länet av ett tuffare ekonomiskt läge för nämnderna. Speciellt inom som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste vård- och omsorg syns detta. åren som var högre än 2% i kombination med en soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser som under 2019 var En avslutande kommentar högre än 25%. De kommuner som kan inordnas i denna Kommunerna i Skåne län bibehöll sin resultatnivå under grupp var i bokstavsordning; Burlöv , Eslöv, Helsingborg, den granskade perioden. Detta är bra, men trots den goda Kristianstad, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Malmö, Osby, resultatnivån under perioden, ökade skuldsättningen i Perstorp, Staffanstorp, Simrishamn, Vellinge och Örkel- många kommuner. Detta berodde på en historiskt hög ljunga. Det går inte generellt att uttala sig om god ekono- investeringsvolym. En ökad skuldsättning minskar det misk hushållning, men de flesta av dessa kommuner torde finansiella handlingsutrymmet inför framtiden. En viktig leva upp till de generella kriterier som lagstiftaren diskute- fråga i de flesta kommuner blir och är hur mycket kommu- rade i förarbeten till kommunallagen i samband med att nen vill och kan skuldsätta sig inför framtiden, utan att begreppet god ekonomisk hushållning infördes eller revide- övervältra en börda på framtida generationer? Vilket ansvar rades. har nuvarande generationer att lämna över en ekonomi i balans till nästa generation? En annan grupp var de 36% av kommunerna som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg Den aktuella frågan är ju förstås också hur Corona-krisen mellan 1% och 2%, men en soliditet som var högre än 25% kommer att påverka kommunerna i Skånes län de närmaste under 2019. Dessa var Bromölla, Hässleholm, Höganäs, åren? Prognoser från olika prognosmakare visar att det Höör, Klippan, Sjöbo, Skurup, Svedala, Trelleborg, Åstorp, starka verksamhetstrycket de kommande åren och den Ängelholm och Östra Göinge . Dessa kommuner har en samtidiga beräknade försvagningen av skatteunderlagsök- tillfredställande finansiell ställning, men bör generellt på ningen ställer kommunerna inför stora utmaningar. Det lång sikt stärka sin resultatnivå med någon procentenhet. kommer kräva åtgärder på såväl kostnads- som intäktssidan. En viktig del för att minimera skattehöjningar och/eller En tredje grupp är de kommuner som hade ett genomsnitt- minimera besparingar är att effektivisera verksamheten ligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1-2% genom att göra kvalitativa analyser som visar på olika och soliditet som låg mellan 0% till 25%. I denna grupp låg effektiveringsmöjligheter. Båstad och Tomelilla under 2019. Kommunerna bör förbätt- ra sin resultatnivå med 1–2 procentenheter i relation till Vilket tidigare har nämnts, har kommunerna i länet väldigt verksamhetens kostnader för att stärka sin soliditet. olika finansiella förutsättningar att möta framtida utma- ningar. De kommuner som har starkast finansiella hand- De fem återstående kommunerna eller 15% av kommunerna, lingsutrymme har goda förutsättningar att anpassa sig till Bjuv, Hörby, Lund, Svalöv och Ystad, placerades i matrisen i framtiden utan skattehöjningar och alltför omfattande rutan som innehåller ett genomsnittligt resultat under de tre neddragningar i verksamheten. Värre är det för de kommu- senaste åren som låg under 1% och soliditet som låg mellan ner som har svagast finansiellt handlingsutrymme. Här 0% till 25%. Dessa fem kommuner måste arbeta aktivt med krävs verkligen en aktiv ekonomistyrning om skattehöjning- att stärka sin resultatnivå och indirekt sitt finansiella hand- ar skall kunna undvikas. Därför bör dessa kommuner redan lingsutrymme. nu fortsätta att utveckla mål och riktlinjer för god ekono- misk hushållning. Det viktiga är dock att man inte tummar Avslutningsvis kan poängteras att det finns två andra matri- på dessa mål och riktlinjer, utan även följer de när inte ser längre fram i rapporten. Den ena av matrisen inordnar skatteintäkterna utvecklas i takt med verksamhetens kostna- kommunerna i nio olika rutor utifrån hur god soliditet och der. Klarar man inte detta, kommer det oundvikligen inne- kassalikviditet kommunen har. Här Burlöv, Hässleholm, bära skattehöjningar. Höör, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Osby, Simrishamn, Sjöbo, Staffanstorp, Svedala, Vellinge, Åstorp och Örkel- När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrym- ljunga i rutan med god soliditet och god kassalikviditet. me finns det alltså i Skåne stora skillnader mellan enskilda kommuner. De 33 kommunerna har utifrån 2017–2019 års Den andra matrisen inordnar kommunerna utifrån nyckel- räkenskaper inordnats i en matris på nästa sida som innehål- talen skattefinansieringsgrad av investeringarna och investe- ler nio grupper, utan att någon inbördes ranking inom ringsvolym. grupperna. Matrisen är subjektiv och bygger på vad förfat- taren anser vara starkt och svagt finansiellt resultat och ställning. Matrisen skall därför läsas och tolkas utifrån detta. Den bygger dels på kommunens finansiella resultat under de tre senaste åren och kommunens finansiella ställ- ning 2019 i form av soliditet.

KFi Finansiell profil 2017–2019 10 Tabell 1: Finansiellt resultat och ställning för kommunerna i Skåne 2017–2019

I denna tabell har kommunerna i Skåne placerats in utifrån två dimensioner, resultat i form av det genomsnittliga resultatet under 2017–2019 och finansiell ställning i form av soliditet under 2019. Varje dimension har sedan delats upp i tre olika under delar; ”stark”, ”varken stark eller svag” samt ”svag”. Det innebär att det finns nio olika rutor som en kommun kan placeras in i. Ju starkare ekonomi, ju längre upp till vänster hamnar kommunen. Kommunerna i respektive ruta har dock inte ordnats i finansiell ordning, utan ligger i bokstavsordning.

Stark finansiell ställning Varken stark eller svag Svag finansiell ställning (En soliditet som är starkare än 25% finansiell ställning (En soliditet som är svagare än 0% under 2019 *) (En soliditet som ligger mellan under 2019 *) 0–25% under 2019 *)

Starkt resultat Burlöv (Resultatet var högre än 2 % Eslöv av verksamhetens bruttokostnader Helsingborg under perioden 2017–2019) Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Malmö Osby Perstorp Staffanstorp Simrishamn Vellinge Örkelljunga Varken starkt eller svagt Bromölla Båstad resultat Hässleholm Tomelilla (Resultatet låg mellan 1%–2 % av Höganäs verksamhetens bruttokostnader Höör under perioden 2017–2019) Klippan Sjöbo Skurup Svedala Trelleborg Åstorp Ängelholm Östra Göinge Svagt resultat Bjuv (Resultatet var svagare än 1% Hörby av verksamhetens bruttokostnader Lund under perioden 2017–2019.) Svalöv Ystad

* Soliditeten innefattar samtliga pensionsförpliktelser.

= Kommunen har försvagat sin resultatbox jämfört med föregående år

= Kommunen har förbättrat sin resultatbox jämfört med föregående år

= Kommunen har förbättrat sin solditetsbox jämfört med föregående år

= Kommunen har försvagat sin solditetsbox jämfört med föregående år

KFi Finansiell profil 2017–2019 11 Tabell 2: Kassalikviditet och soliditet under 2019

I denna tabell har kommunerna i Skånes län placerats in utifrån två dimensioner, kassalikviditet och soliditet. Varje dimen- sion har sedan delats upp i tre olika under delar; ”hög”, ”varken hög eller svag” samt ”svag”. Det innebär att det finns nio olika scenarier/rutor som en kommun kan placeras in i. Ju starkare ekonomi, desto längre till vänster hamnar kommunen.

Hög soliditet Varken hög eller svag soliditet Svag soliditet (En soliditet som är högre än 25% (En soliditet som ligger mellan (En soliditet som är lägre än 0% under 2019 *) 0–25% under 2019 *) ­under 2019 *)

Hög kassalikviditet Burlöv Hörby (Högre än 100% under 2019) Hässleholm Svalöv Höör Ystad Kävlinge Landskrona Lomma Osby Simrishamn Sjöbo Staffanstorp Svedala Vellinge Åstorp Örkelljunga Varken hög eller låg Bromölla Tomelilla kassalikviditet Eslöv Båstad (Mellan 99% till 60% under 2019) Malmö Perstorp Skurup Ängelholm Östra Göinge Låg kassalikviditet Helsingborg Bjuv (Lägre än 60% under 2019) Höganäs Lund Klippan Kristianstad Perstorp Trelleborg

* Soliditeten innefattar samtliga pensionsförpliktelser.

KFi Finansiell profil 2017–2019 12 Tabell 3: Skattefinansieringsgrad av investeringar och investeringsvolym under 2017–2019

I denna tabell har kommunerna i Skånes län placerats in utifrån två dimensioner, skattefinansieringsgrad av investeringar och investeringsvolym. Varje dimension har sedan delats upp i tre olika under delar; ”hög”, ”varken hög eller låg” samt ”låg”. Det innebär att det finns nio olika scenarier/rutor som en kommun kan placeras in i. Höga investeringar Varken höga eller låga Låga investeringar (Investeringar i förhållande till investeringar­ (Investeringar i förhållande till ­verksamhetens nettokostnader som (Investeringar i förhållande till ­verksamhetens nettokostnader som var högre än 10% i genomsnitt un­ ­verksamhetens nettokostnader som är lägre än 6% i genomsnitt under der 2017–2019) låg mellan 6% till 10% i genomsnitt 2017–2019) under 2017–2019)

Hög skattefinansieringsgrad Burlöv Kävlinge av investeringarna Perstorp Staffanstorp (Skattefinansieringsgrad av Örkelljunga ­investeringarna var högre än 100% under perioden 2017–2019) Varken hög eller låg skattefinan­ Eslöv Bromölla sieringsgrad av investeringarna Höganäs Höör (Skattefinansieringsgrad av investe­ Klippan Sjöbo ringarna var mellan 99% till 70% Lomma Åstorp ­under perioden 2017–2019) Malmö Låg skattefinansieringsgrad Bjuv Svalöv av investeringarna Båstad (Skattefinansieringsgrad av Helsingborg ­investeringarna var lägre än 70% Hässleholm ­under ­perioden 2017–2019) Hörby Kristianstad Landskrona Lund Osby Simrishamn Skurup Svedala Tomelilla Trelleborg Ystad Vellinge Ängelholm Östra Göinge

Tabell 4: Genomsnittliga finansiella nyckeltal hos kommunerna i Skåne 2017–2019

I denna tabell har redovisats hur ett antal genomsnittliga finansiella nyckeltal har utvecklats för kommunerna Skåne mellan 2017–2019. Förklaringar och definitioner av nyckeltalen återfinns i ett eget avsnitt i rapporten.

Nyckeltalen redovisas i procent 2017 2018 2019

Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 92,9 94,2 94,2 Avskrivningar/skatteintäkter 4,8 4,8 4,9 Finansnetto/skatteintäkter –0,7 –1,4 –2,0 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 97,0 97,6 97,1 Skattefinansieringsgrad av investeringar 76 58 74 Investeringar/verksamhetens nettokostnader 12 14 14

Resultat före extraordinära poster/verksamhetens bruttokostnader 2,5 2,0 2,5 Årets resultat/verksamhetens bruttokostnader 2,8 2,2 1,4

Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren/verksamhetens bruttokostnader 2,1 2,2 2,3

Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt 34 35 36

Finansiella nettotillgångar/verksamhetens bruttokostnader –13 –17 –21

Kassalikviditet 130 118 128

Primärkommunal skattesats (kr) 20,46 20,48 20,50

Borgensåtagande/verksamhetens bruttokostnader 52 54 56

Budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader/verksamhetens bruttokostnader 0,1 –0,2 –0,4

KFi Finansiell profil 2017–2019 13 Tabell 5: Finansiella styrkor och svagheter hos kommunerna i Skåne län under 2019

Denna tabell försöker beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekono- misk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningar i grova drag. Graderingen är gjord utifrån 2019 års räkenskaper.

FINANSIELLA MÅTT Starkt värde1) Varken starkt eller svagt1) Svagt värde1)

Skattesats 2019 20,20 kr eller lägre 20,21 till 20,80kr 20,81 kr eller högre

För samtliga fyra nyckeltal i denna ta­ Vellinge Helsingborg Perstorp bell gäller att ”ju högre upp i tabellen Kävlinge Båstad Sjöbo kommunen befinner sig desto starkare Örkelljunga Landskrona Hässleholm värde har kommunen på nyckeltalet”. Staffanstorp Svedala Bjuv Lomma Åstorp Östra Göinge Exempelvis: Vellinge har den lägsta Höganäs Skurup Hörby skatten bland de kommuner som ligger Burlöv Simrishamn Lund i kolumnen med starkt värde längst till Ystad Eslöv Malmö vänster. Den placeras därför högst upp. Trelleborg Kristianstad Tomelilla Bromölla Osby är den kommun som har det sva­ Svalöv Höör gaste värdet bland de kommuner som Klippan Osby ligger i mittkolumnen med varken starkt Ängelholm eller svagt värde. Den placeras därför längst ned.

Detta innebär att rangordningen när det gäller samtliga nyckeltal går från vän­ ster till höger kolumnvis. Resultatnivå 2019 2,0% eller starkare 1,9% till 1,0% 0,99% eller svagare

(Resultat före extraordinäraposter i Burlöv Höganäs Ystad för­hållande till verksamhetens Lomma Svalöv Bjuv bruttokostnader)­ Vellinge Svedala Båstad Kävlinge Ängelholm Bromölla Höör Östra Göinge Lund Staffanstorp Tomelilla Hörby Kristianstad Skurup Malmö Åstorp Örkelljunga Perstorp Klippan Osby Helsingborg Landskrona Trelleborg Hässleholm Simrishamn Sjöbo Eslöv Långsiktigresultatnivå 2,0% eller starkare 1,9% till 1,0% 0,99% eller svagare 2017–2019 Burlöv Höganäs Hörby (Genomsnittligtresultatföre Lomma Trelleborg Lund extraordinäraposterunder3år/verksam­ Malmö Åstorp Ystad hetensbruttokostnader) Staffanstorp Östra Göinge Bjuv Kävlinge Svedala Svalöv Vellinge Ängelholm Hässleholm Helsingborg Höör Klippan Sjöbo Perstorp Båstad Osby Bromölla Eslöv Skurup Örkelljunga Tomelilla Landskrona Kristianstad Simrishamn

KFi Finansiell profil 2017–2019 14 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde1) Varken starkt eller svagt1) Svagt värde1)

Kortsiktigt finansiellt 75% eller högre 74,9% till 55% 54,9% eller lägre ­handlingsutrymme 2019 Burlöv Eslöv Höganäs (Kassalikviditet) Staffanstorp Östra Göinge Kristianstad Örkelljunga Båstad Bjuv Vellinge Perstorp Trelleborg Hässleholm Klippan Lund Kävlinge Helsingborg Landskrona Svedala Lomma Simrishamn Höör Ystad Sjöbo Åstorp Hörby Osby Svalöv Tomelilla Ängelholm Malmö Bromölla Skurup Långsiktigt finansiellt 25% eller högre 24,99% till 0% –0,1% eller lägre ­handlingsutrymme 2019 (Soliditet inklusive pensions­ Landskrona Lund förpliktelser) Sjöbo Ystad Helsingborg Hörby Kävlinge Tomelilla Örkelljunga Båstad Höör Svalöv Höganäs Bjuv Åstorp Burlöv Ängelholm Lomma Malmö Eslöv Hässleholm Osby Vellinge Östra Göinge Kristianstad Simrishamn Skurup Bromölla Klippan Svedala Perstorp Trelleborg Staffanstorp

1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god eko­ nomisk hushållning för kommuner över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort– och långsiktig överlevnadsförmåga.

KFi Finansiell profil 2017–2019 15 Så tolkar du den finansiella profilen!

Den finansiella profil i form av ett så kallat spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva ­kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i ­exemplet är fingerad.

Åtta nyckeltal Skalan Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta Diagrammet har skalan 1–5. Poängskalan är relativ. Det axlar. Nyckeltalen speglar olika dimensioner av den analyse- finns 33 kommuner i Skåne och poängen har fördelats enligt rade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa följande: De tre kommunerna som har de starkaste observa- nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att tionen inom varje nyckeltal får en femma, de sex kommuner de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckelta- som följer får en fyra. De 15 kommuner som ligger i mitten len beskrivs på sidan 17. får en trea. Därefter följer sex kommuner som får en tvåa och de tre svagaste kommunerna får följaktligen en etta.

Lång sikt, kapacitet Skatte n. av 5 investeringar Skattesats 4 3 Genomsnittligt Soliditet resultat – 3 år 2 1 Kontroll Risk

Resultat före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap

Fyra axlar/perspektiv Poäng och genomsnitt Diagrammet innehåller fyra axlar som ska ge en samlad Den heldragna linjen visar de olika poäng som den analyse- bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje rade kommunen har fått för varje enskilt nyckeltal resp. för perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i närmast intill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kom- i bedömningen. Exempelvis är Risk summan av nyckeltalen munen utanför den streckade ringen har den ett starkare primärkommunal skatt, soliditet, finansiella nettotillgångar värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Den heldrag- och kassalikviditet. na linjen redovisar den finansiella profilen för den analyse- rade kommunen.

KFi Finansiell profil 2017–2019 16 Förklaringar av de fyra perspektiven och de ­finansiella nyckeltalen

De fyra perspektiven Finansiella nettotillgångar – omfattar alla finansiella tillgång- Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport ar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: Kontrollen över finan- fordringar + långfristiga placeringar – kortfristiga och siella utvecklingen, långsiktig handlingsberedskap, riskför- långfristiga skulder). Måttet divideras med verksamhetens hållande och kortsiktig handlingsberedskap. Varje aspekt bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och solidite- två perspektiv. ten. Man skulle kunna uttrycka det som ”medellång betal- ningsberedskap”. Långsiktig handlingsberedskap – Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft Kassalikviditet – ett mått på hur god kommunens kortsiktiga kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommu- betalningsberedskap är. Måttet räknas fram genom att likvida ner i grupperna. Alla perspektiv i profilen är relaterade till medel och kortfristiga fordringar divideras med kortfristiga hur kommunen befinner sig i förhållande övriga kommuner skulder. Nyckeltalet innefattar inte lager och förråd. i grupperna. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden av investeringarna och Nettokostnadsandelen – visar hur stor andel av skatteintäk- ”genomsnittligt resultat under de tre senaste åren”. terna och de generella statsbidragen som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskriv- Kortsiktig handlingsberedskap – Det andra perspektivet redo- ningar och finansnetto. 100% innebär att skatteintäkter och visar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. kort sikt. Det närmaste 1–2 åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella nettotillgångar, kassalikviditet, Investeringsvolym – Årets investeringar har ställts i förhål- budgetföljsamhet och resultat före extraordinära poster. lande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna emellan. Riskförhållande – Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk Resultat före extraordinära poster – summan av kommunens hushållning innefattar att kommunen i kort– och medel- samtliga intäkter och kostnader under året exklusive extra- långt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att ordinära poster (poster av engångskaraktär som uppgår till möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksam- skattesats, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalik- heten att göra). Resultatet har dividerats med verksamhetens viditet. bruttokostnader för att jämförelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. Kontroll över det finansiella utvecklingen – med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunen Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre klarar av att kontrollera sitt finansiella resultat. I perspekti- senaste åren – beskriver kommunens genomsnittliga resul- vet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraor- tat under de tre senaste åren. Resultatet har dividerats med dinära poster, skattefinansieringsgraden av investeringarna verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser mellan och ”genomsnittligt resultat under de tre senaste åren”. de analyserade kommunerna ska kunna göras.

Finansiella nyckeltal Skattefinansieringsgrad av investeringarna– beskriver hur Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna före- stor andel av årets investeringar som kommunen kan finan- kommande finansiella nyckeltalen. siera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordi- Borgensåtagande – redovisar de borgensåtaganden som nära poster tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland självfi- kommunen redovisar inom linjen. Borgensåtagandena nansieringsgrad. divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämfö- relser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Soliditet – eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt hand- Budgetföljsamhet – nämndernas budgetavvikelse exklusive lingsutrymme. kommuncentrala finansiella poster som divideras med verksamhetens bruttokostnader. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. Positiv budgetavvikelse medför dock minst en 3:a.

KFi Finansiell profil 2017–2019 17 Finansiella profiler för Svedala kommun

Syftet med den här analysen är att redovisa var Svedala kommun befinner sig och hur kommunen har utvecklats finansiellt under 2017–2019 i förhållande till övriga kommuner i Skånes län. Detta görs i form av en finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen i förhållande till kommunerna i länet.

Vad är den finansiella profilen? rats för kommunen mellan 2017 och 2019. Till sist ges en Utgångspunkten för analysen, som presenteras på de föl- avslutande kommentar till Svedalas finansiella ställning och jande sidorna, är de finansiella profiler i form av polärdia- utveckling under de tre senaste åren. gram som redovisas nedan på denna sida. De innehåller åtta finansiella nyckeltal och fyra perspektiv som är viktiga när Finansiella nyckeltal under 2017–2019 en kommuns ekonomi analyseras. De åtta nyckeltalen är skattesats, soliditet, finansiella nettotillgångar, kassalikvidi- Resultat före extraordinära poster tet, budgetföljsamhet, resultat före extraordinära poster, det Kommuner ska sedan år 1992 bedriva sin verksamhet enligt genomsnittliga resultatet under de tre senaste åren och god ekonomisk hushållning. En grundläggande förutsätt- skattefinansieringsgrad av investeringarna. De fyra perspek- ning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk tiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig hand- hushållning ur ett finansiellt perspektiv är att balansen lingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den mellan kommunens löpande intäkter och kostnader är god. finansiella utvecklingen. En mer djuplodad förklaring av ”nyckeltal” och ”perspektiv” finns under avsnittet i denna Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och rapport som förklarar den finansiella profilen. kostnaderna är resultat före extraordinära poster. Detta benämns också som resultat efter finansiella poster. Detta Genom att ta fram finansiella profiler för Svedala kommun resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och för 2017–2019 kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken intäkter och bör i förhållande till verksamhetens kostnader finansiell utveckling och ställning kommunen hade i förhål- ligga mellan 2% och 3% över en längre tidsperiod. Med en lande till övriga kommuner i länet under de tre granskade sådan resultatnivå klarar en genomsnittlig kommun av att åren. Den finansiella profilen är relativ, vilket innebär att om finansiera större delen av sina investeringar med skattein- kommunen redovisar en 5:a i profilen har man visserligen det täkter, vilket i sin tur leder till att kommunen kan behålla sin starkaste värdet för nyckeltalet i det granskade länet, men finansiella handlingsberedskap på kort och lång sikt. För värdet kan behöva förbättras för att nå till exempel god expansiva kommuner med stor investeringsvolym bör ekonomisk hushållning. Generellt gäller dock att om kom- resultatet i de flesta fall ligga på mellan 3% och 5% om munen får en 4:a eller en 5:a för ett nyckeltal, är styrkan på kommunens finansiella handlingsutrymme ska behållas. För nyckeltalet oftast tillfredsställande. Vill du veta mer om den kommuner med befolkningsminskning kan det däremot finansiella profilen, finns ett särskilt avsnitt i denna rapport räcka med 1–2% i resultat. som förklarar profilens konstruktion och uppbyggnad. Svedala redovisade under 2017 ett resultat före extraordinära Inledningsvis i denna analys analyseras hur de åtta nyckeltal poster i förhållande till verksamhetens kostnader på 2,4%. som ingår i den finansiella profilen har utvecklats över tid Det försvagades till 1,4% under 2018, för att under 2019 både för Svedala och snittet i länet. Därefter följer en kortfat- förbättras till 1,8%. Det innebar en försvagning under tad analys av hur de fyra perspektiven i profilen har föränd- perioden med 0,6 procentenheter.

Svedala 2017 Svedala 2018 Svedala 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

KFi Finansiell profil 2017–2019 18 För kommunerna i länet uppgick motsvarande genomsnitt- Investeringsvolymen har ökat under de senaste åren i svens- ligt resultat till 2,5% under 2017. Under 2018 försvagades det ka kommuner och en förklaring till detta är att de större till 2,0%, för att under 2019 förbättras till 2,5%. Det innebar investeringar som gjordes under 1960- och 1970-talen i ett oförändrat resultat under perioden om åren 2017 och infrastruktur och lokaler nu måste ersättas. I många kom- 2019 jämförs med varandra. muner ökar också befolkningen, vilket kräver nya investe- ringar i skolor med mera. Slutsatsen av ovanstående är att Svedala uppvisade en sva- gare resultatutveckling mellan 2017 och 2019, och ett svagare Skattefinansieringsgrad av investeringarna resultat under 2019 jämfört med snittet i länet. Svedalas När kommunens löpande driftverksamhet har finansierats, resultat på 1,8% under 2019 är på gränsen till att anses som bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för god ekonomisk hushållning ur ett resultatperspektiv. att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet ”skattefinansieringsgraden av investeringarna”. Svedala redovisade under 2019 det 12:e svagaste resultatet i Redovisades ett värde för nyckeltalet på 100% eller mer, länet. Detta innebar en 3:a i den finansiella profilen, vilket innebar det att kommunen kunde skattefinansiera samtliga var samma som under 2018 och under 2017. investeringar som genomfördes under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100% Svedala redovisade under de tre senaste åren mellan 2017 till kan användas till att amortera av kommunens skulder och/ 2019 ett genomsnittligt resultat per år i förhållande till eller stärka kommunens likviditet. verksamhetens kostnader på 1,9% vilket är på gränsen till att uppfylla kommunallagens krav på god ekonomisk hushåll- Ett värde under 100% innebär att kommunen antingen ning. Snittet i länet under perioden uppgick till 2,3% per år. måste använda sin likviditet och/eller via ökade skulder Svedalas genomsnittliga resultat under de tre senaste åren på finansiera sina investeringar. Detta försvagar kommunens 1,9% gav en 3:a i den finansiella profilen under 2019. Detta finansiella handlingsutrymme och innebär att framtida var samma som under 2017 och 2018. generationers konsumtionsutrymme påverkas. Det är dock viktigt att nyckeltalet studeras över en längre tidsperiod för Investeringar få en sammanhållen bild av utvecklingen. Enskilda år kan Investeringsvolymen ingår inte som nyckeltal i den finan- påverkas av stora enskilda investeringar, speciellt i mindre siella profilen, men den är viktig att lyfta fram i analysen. kommuner. Detta eftersom investeringarna till viss del förklarar utveck- lingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, som Skattefinansieringsgraden av investeringarna behöver inte exempelvis soliditet och finansiella nettotillgångar. Dessa alltid ligga över 100%, utan en lämplig nivå beror lite på nyckeltal återfinns i profilen. vilket finansiellt handlingsutrymme kommunen har. Det finns ett antal kommuner med god finansiell kapacitet och För att investeringsvolymen skall bli jämförbar mellan de kan periodvis öka sin skuldsättning. För de flesta svenska kommunerna i länet har investeringarna relaterats till kommuner krävs dock en god skattefinansieringsgrad av verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk investeringarna, närmare 100%, så att inte skulderna ökar kommun ligger numera under en längre period runt 9–10%, mer inför framtiden och därigenom minskar framtida när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda skattebetalares konsumtionsutrymme. år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar kraftigt påverkar de enskilda åren. För länets kommuner uppgick den genomsnittliga skattefi- Nyckeltalet kan också påverkas om en kommun har mycket nansieringsgraden av årets investeringar till 76%, 58% samt av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. 74% under de tre åren mellan 2017 och 2019. Detta gav en genomsnittlig länsskattefinansieringsgrad på 69% under de Relateras Svedalas investeringar till verksamhetens netto- tre senaste åren. kostnader framgår det att kommunen investerade för 10% under 2017 och under 2018 ökade investeringsvolymen till Svedalas skattefinansieringsgrad av investeringarna uppgick 19%. Under 2019 landade investeringsvolymen på 10%. under samma period till 68%, 32% och 62% respektive år. Detta gav ett genomsnittligt värde för Svedala på 13% per år Det innebar en genomsnittlig skattefinansieringsgrad på under perioden. Genomsnittsvärdet för länet uppgick till 54%. Trots att investeringsvolymen var genomsnittlig var 12% under 2017 och ökade till 14% under 2018 och 2019. Svedalas skattefinansieringsgrad lägre än länets snitt under Detta gav ett genomsnittligt värde för länet på 13% per år perioden. Förklaringen till detta var att kommunen uppvi- under perioden. Detta innebär att Svedala sammanlagt sade ett lägre resultat än genomsnittet under perioden. under de tre åren mellan 2017 och 2019 hade en investerings- volym som var genomsnittlig under den granskade perio- Ovanstående innebär att Svedala inte kunde finansiera den. samtliga sina investeringar med skatteintäkter under den granskade perioden. Detta innebar bl a försvagade finan- En genomsnittlig investeringsvolym på 13% per år mellan siella nettotillgångar. 2017 och 2019 för kommunerna i Skånes län överensstäm- mer ganska väl med andra kommungrupper där finansiella Poängen för skattefinansieringsgraden av investeringarna profiler också har tagits fram. Det flesta grupper eller län har för Svedala varierat under perioden, från en 3:a under ligger runt 10–11% per år, förutom förortskommuner och 2017 till en 2:a under 2018. Under 2019 erhöll kommunen storstäder som i allmänhet ligger på en högre investerings- återigen en 3:a i den finansiella profilen. volym, runt 12–14%.

KFi Finansiell profil 2017–2019 19 Soliditet inklusive pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen skulder. Det är viktigt att kassalikviditeten analyseras Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella tillsammans med soliditetens utveckling. En ökande kassa- handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens likviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad tillgångar som har finansierats med egna medel. Ju högre soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. Detta handlingsutrymme har stärkts. ökar kommunens framtida finansiella handlingsutrymme. I denna rapport används ”soliditet inklusive samtliga pen- Nyckeltalet innefattar inte exploateringstillgångar och sionsförpliktelser och särskild löneskatt” för att få med de förråd som har bokförts som omsättningstillgångar. pensionsförpliktelser inklusive löneskatt som återfinns som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Detta mått ger Mellan 2017 och 2019 försvagades Svedalas kassalikviditet en mer korrekt bild av kommunens totala långsiktiga finan- med 37 procentenheter från 222% till 185%. Den genom- siella handlingsutrymme. snittliga kassalikviditeten bland kommunerna i länet försva- gades marginellt under perioden med 2 procentenheter från Svedala hade 2019 en soliditet som var lägre än genomsnittet 130% till 128%. Detta innebar att likviditeten under perio- i länet. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser den i Svedala utvecklades svagare än snittet i länet men låg och särskild löneskatt uppgick till 28% för Svedala, medan på en högre nivå under 2019 om jämförelse görs med genom- snittet i länet låg på 36%. snittet i länet.

Mellan 2017 och 2019 uppvisade Svedala samma utveck- Normalt eftersträvas ett riktvärde på 100% för kassalikvidi- lingsmässiga trend som snittet i länet. Kommunen redovi- teten. Det innebär att korta tillgångar är lika stora som korta sade en förstärkt soliditet med 2 procentenheter, från 26% skulder. I kommunernas kortfristiga skulder ingår emeller- till 28%, medan den genomsnittliga soliditeten i länet för- tid en semesterlöneskuld som utgör cirka 30–40% av de bättrades med 2 procentenheter, från 34% till 36%. En viktig kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon förklaring till ökningen av soliditeten inklusive samtliga större omfattning under året och utgör därför ingen större pensionsförpliktelser i länet var att pensionsförpliktelserna belastning på likviditeten. Detta innebär att en nivå på över utanför balansräkningen sjönk under perioden. 60% tryggar den kortsiktiga betalningsberedskapen för kommuner med ett normalt likviditetsflöde. Svedalas nivå Svedala hade 2019 den 11:e svagaste soliditeten i länet. Detta på 185% innebär att kommunen med råge klarar av att innebar en 3:a i den finansiella profilen, vilket var samma finansiera oväntade finansiella utgifter på kort sikt utan att som under 2018 och 2017. behöva låna och detta är en trygghet som är viktig för en kommun. Kassalikviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga Svedalas likviditetsutveckling och -nivå innebär att kommu- handlingsberedskap. Det speglar relationen mellan kommu- nen i den finansiella profilen under den granskade perioden nens omsättningstillgångar exklusive lager och kortfristiga låg på en 4:a.

Finansiella nyckeltal

Nyckeltalen redovisas i procent om inget att anges 2017 2018 2019 Skåne Svedala Skåne Svedala Skåne Svedala kommun kommun kommun

Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 92,9 93,3 94,2 95,3 94,2 96,8 Avskrivningar/skatteintäkter 4,8 4,2 4,8 4,3 4,9 4,4 Finansnetto/skatteintäkter –0,7 –0,3 –1,4 –1,3 –2,0 –3,3 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 97,0 97,2 97,6 98,3 97,1 97,9 Skattefinansieringsgrad av investeringar 76 68 58 32 74 62 Investeringar/verksamhetens nettokostnader 12 10 14 19 14 10

Resultat före extraordinära poster/verksamhetens bruttokostnader 2,5 2,4 2,0 1,4 2,5 1,8 Årets resultat/verksamhetens bruttokostnader 2,8 2,4 2,2 1,4 1,4 1,8

Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste 2,1 2,5 2,2 2,3 2,3 1,8 åren/verksamhetens bruttokostnader

Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt 34 26 35 25 36 28

Finansiella nettotillgångar/verksamhetens bruttokostnader –13 –13 –17 –22 –21 –20

Kassalikviditet 130 222 118 164 128 185

Primärkommunal skattesats (kr) 20,46 20,24 20,48 20,24 20,50 20,24

Borgensåtagande/verksamhetens bruttokostnader 52 90 54 107 56 100

Budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader/verksamhetens bruttokostnader 0,1 –0,2 –0,2 –0,9 –0,4 –1,0

KFi Finansiell profil 2017–2019 20 Det är dock viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med Den genomsnittliga skattesatsen i länet steg under 2017 till nyckeltalet soliditet, eftersom kassalikviditeten kan förbätt- 2019 med 4 öre från 20,46 kronor till 20,50 kronor på grund ras via upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga av skattehöjningar i Höör, Staffanstorp och Ängelholm. betalningsberedskap, men försvagar samtidigt den långsik- tiga betalningsberedskapen. För Svedala förstärktes solidite- Skatten varierade under 2019 mellan 18,50 kronor och 22,26 ten medan kassalikviditeten försvagades under perioden. kronor i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Vellinge med 18,50 kronor följt av Kävlinge med Finansiella nettotillgångar 18,51 kronor. Högst skatt hade Osby med 22,26 kronor och I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella Höör med 21,88 kronor. tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 10 till 20 års sikt, nämligen långfristiga Budgetföljsamhet fordringar och placeringar, omsättningstillgångar samt Budgetföljsamheten är ett mått på kommunens finansiella kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan kontroll. Forskning visar att ju lägre budgetavvikelse kom- till verksamhetens kostnader för att det skall bli jämförbart munen redovisar, desto större möjlighet har organisationen kommunerna emellan. Måttet är intressant, eftersom det att kontrollera sin ekonomi. speglar den finansiella handlingsberedskap som ligger någonstans mellan det kortsiktiga kassalikviditetsmåttet När det gäller budgetföljsamhet, mäts den i driftsredovis- och det långsiktiga soliditetsmåttet. Till skillnad från många ningen mot ”nämndernas resultat exklusive centralt redovi- andra balansräkningsinriktade mått elimineras vidareutlå- sade verksamhetsrelaterade finansiella poster. Avvikelsen ning inom koncernen i nyckeltalet, eftersom såväl fordrings- ställs sedan i relation till verksamhetens kostnader för att det som skuldsidan inkluderas i måttet. skall gå att jämföra kommunerna i länet. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. En avvikelse på plus eller En kommun med goda finansiella nettotillgångar karaktäri- minus 1% utgör normalt inga större problem, utan det är seras ofta också av en god soliditet, men det finns också stora negativa budgetavvikelser på nämndnivå som bör kommuner som har goda finansiella nettotillgångar även om undvikas. soliditeten är mer genomsnittlig. Dessa utmärks då av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i långfristiga För Svedala uppgick detta mått 2019 till –1,0%, vilket var en fordringar och omsättningstillgångar. Kommuner som sålt högre budgetavvikelse än under 2018, då avvikelsen uppgick delar av sina anläggningstillgångar inom koncernen ut- till –0,9%. Under 2017 redovisades en avvikelse på –0,2%. märks oftast av goda finansiella nettotillgångar. Den genomsnittliga budgetavvikelsen i länet blev alltmer Kommuner med svaga finansiella nettotillgångar har på negativ under den studerade treårsperioden. Relateras motsvarande sätt oftast också en svag soliditet, men det finns budgetavvikelsen till verksamhetens kostnader uppgick ett antal kommuner som har genomsnittlig soliditet även om avvikelsen till 0,1% under 2017, för att falla till –0,2% under kommunen uppvisar svaga finansiella nettotillgångar. Då 2018. Under 2019 noterades en negativ budgetavvikelse på gäller att de har en stor andel av sina tillgångar i bundna –0,4%. anläggningstillgångar. Under 2019 redovisade 17 av 33 kommuner en negativ Svedala försvagade under perioden sina finansiella nettotill- budgetavvikelse, vilket skall jämföras med 13 kommuner gångar i relation till verksamhetens kostnader med 7 pro- under 2017. centenheter från –13% till –20%. Nivån på måttet innebär att kommunens skulder överstiger kommunens finansiella Poängen för budgetföljsamhet har för Svedala under perio- tillgångar. Genomsnittet i länet för finansiella nettotillgång- den försvagats från en 4:a under 2017 till en 3:a under 2018 ar i relation till verksamhetens kostnader försvagades med 8 och under 2019. procentenheter från –13% till –21%. Ställs detta mot Svedala utveckling innebär det att kommunens poäng för nyckeltalet Den finansiella profilens utveckling 2017–2019 förblev oförändrad i den finansiella profilen då kommunen Den finansiella profilen innehåller, förutom åtta nyckeltal, erhöll 3:or samtliga tre år. också fyra perspektiv som var för sig är viktiga när en kom- muns finansiella ställning och utveckling analyseras. De Skattesats fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsik- Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsik- tig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över tiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner den finansiella utvecklingen. Perspektivens poäng utgörs av i länet, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en de fyra nyckeltalen som är placerade närmast perspektivet i potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. den finansiella profilen. Det innebär att varje nyckeltal i Det är samtidigt viktigt att klargöra att det redovisade profilen ingår i två olika perspektiv. betraktelsesättet är tämligen pragmatiskt och därmed kan ha begränsad betydelse i praktiken. Storleken på skatteutta- Svedalas finansiella profil visade att kommunen under 2019 get är ju till stor del en ideologisk fråga. låg på genomsnittet för två av fyra perspektiv. Dessa är långsiktig kapacitet och kontroll över den finansiella utveck- Svedala skattesats låg 2019 på 20,24 kronor. Det var 26 öre lingen. För de två andra perspektiven, riskförhållande och lägre än genomsnittet bland Skånes läns kommuner, vilket kortsiktig handlingsberedskap låg Svedala kommun margi- uppgick till 20,50 kronor. Svedala hade under 2019 den 12:e nellt över genomsnittet i länet. lägsta skatten i länet. Detta innebar att kommunen fick en 3:a i den finansiella profilen, vilket var samma som under Kommunens poäng för den kortsiktiga handlingsberedska- 2018 och under 2017. pen har marginellt försvagats under perioden, det beror på

KFi Finansiell profil 2017–2019 21 att poängen för budgetföljsamhet har försvagats under den granskade perioden De sju resterande nyckeltalen, skatte- sats, soliditet, finansiella nettotillgångar, kassalikviditet, resultat före extraordinära poster, genomsnittligt resultat de tre senaste åren samt skattefinansieringsgrad av investering- ar, förblev poängmässigt oförändrade under den granskade perioden.

Sammanfattningsvis kan konstateras att Svedalas finansiella utveckling under den studerade treårsperioden resulterade i en marginellt försvagad finansiell profil. Detta innebär att Svedala, utifrån profilen, hade ett marginellt försvagat utgångsläge vid utgången av 2017 än vid 2019 om jämförelse görs med den genomsnittliga utvecklingen i länet

Avslutande kommentar Svedala har ett stabilt finansiellt läge trots att skattefinansie- ringsgraden av investeringar var något låg under perioden och investeringsvolymen genomsnittlig. Det är viktigt att kommunen vänder den nedåtgående trend i resultatutveck- lingen som observerats under den granskade perioden. För att möta förväntade investeringar och framtida utmaningar bör Svedala kommun landa på ett resultat om minst 2,5% i förhållande till verksamhetens kostnader.

Det är av största vikt att Svedala, om det är möjligt, inte försvagar sitt finansiella utrymme, eftersom de närmaste åren förväntas bli tuffa på grund av att kommunerna står inför utmaningar som fortsatt ökade investeringar och ökade behov hänförliga till befolkningsförändringar. Detta innebär att kostnaderna för kommunala tjänster kommer att öka betydligt snabbare än tidigare. Vi vet också att Corona- krisen kommer påverka framtiden i form av minskade skatteintäkter och ökade kostnader för t ex försörjningsstöd. Med största säkerhet kommer inte skatteunderlagets tillväxt att räcka för att möta uppräknade faktorer. En viktig del för att minimera skattehöjningar och/eller minimera bespa- ringar är att effektivisera verksamheten genom att göra goda analyser som visar på olika effektiveringsmöjligheter. Detta får vi alla hjälpas åt med och denna rapport är ett litet bidrag till detta.

KFi Finansiell profil 2017–2019 22 Finansiella profiler för Svedala kommun…

…i förhållande till Skåne län

2017 2018 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

…i förhållande till riket

2017 2018 2019

KFi Finansiell profil 2017–2019 23 Finansiella profiler 2017–2019

Kommunerna i Skåne län

Bjuv 2017 Bjuv 2018 Bjuv 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

Bromölla 2017 Bromölla 2018 Bromölla 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

Burlöv 2017 Burlöv 2018 Burlöv 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

Båstad 2017 Båstad 2018 Båstad 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

KFi Finansiell profil 2017–2019 24 Eslöv 2017 Eslöv 2018 Eslöv 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

Helsingborg 2017 Helsingborg 2018 Helsingborg 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

Hässleholm 2017 Hässleholm 2018 Hässleholm 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

Höganäs 2017 Höganäs 2018 Höganäs 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

KFi Finansiell profil 2017–2019 25 Hörby 2017 Hörby 2018 Hörby 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

Höör 2017 Höör 2018 Höör 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

Klippan 2017 Klippan 2018 Klippan 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

Kristianstad 2017 Kristianstad 2018 Kristianstad 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

KFi Finansiell profil 2017–2019 26 Kävlinge 2017 Kävlinge 2018 Kävlinge 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

Landskrona 2017 Landskrona 2018 Landskrona 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

Lomma 2017 Lomma 2018 Lomma 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

Lund 2017 Lund 2018 Lund 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

KFi Finansiell profil 2017–2019 27 Malmö 2017 Malmö 2018 Malmö 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

Osby 2017 Osby 2018 Osby 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

Perstorp 2017 Perstorp 2018 Perstorp 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

Simrishamn 2017 Simrishamn 2018 Simrishamn 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

KFi Finansiell profil 2017–2019 28 Sjöbo 2017 Sjöbo 2018 Sjöbo 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

Skurup 2017 Skurup 2018 Skurup 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

Staffanstorp 2017 Staffanstorp 2018 Staffanstorp 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

Svalöv 2017 Svalöv 2018 Svalöv 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

KFi Finansiell profil 2017–2019 29 Svedala 2017 Svedala 2018 Svedala 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

Tomelilla 2017 Tomelilla 2018 Tomelilla 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

Trelleborg 2017 Trelleborg 2018 Trelleborg 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

Vellinge 2017 Vellinge 2018 Vellinge 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

KFi Finansiell profil 2017–2019 30 Ystad 2017 Ystad 2018 Ystad 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

Åstorp 2017 Åstorp 2018 Åstorp 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

Ängelholm 2017 Ängelholm 2018 Ängelholm 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

Örkeljunga 2017 Örkeljunga 2018 Örkeljunga 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

KFi Finansiell profil 2017–2019 31 Östra Göinge 2017 Östra Göinge 2018 Östra Göinge 2019

5 5 5

4 4 4

3 3 3

2 2 2

1 1 1

KFi Finansiell profil 2017–2019 32 Finansiella nyckeltal 2019

Skattesats (kr) Budgetavvikelse verksamhetens nettokostnader i relation till verksamhetens bruttokostnader (%) Bjuv 20,99 Bjuv –1,6 Bromölla 21,76 Bromölla –2,6 Burlöv 20,09 Burlöv –1,7 Båstad 20,23 Båstad –3,5 Eslöv 20,54 Eslöv 0,2 Helsingborg 20,21 Helsingborg 1,5 Hässleholm 20,96 Hässleholm –1,1 Höganäs 19,73 Höganäs –0,2 Hörby 21,08 Hörby –3,7 Höör 21,88 Höör 4,1 Klippan 20,75 Klippan 1,5 Kristianstad 21,46 Kristianstad 0,1 Kävlinge 18,51 Kävlinge 0,1 Landskrona 20,24 Landskrona 0,8 Lomma 19,64 Lomma 1,0 Lund 21,24 Lund –0,5 Malmö 21,24 Malmö 1,0 Osby 22,26 Osby 0,4 Perstorp 20,81 Perstorp 0,1 Simrishamn 20,51 Simrishamn –5,4 Sjöbo 20,92 Sjöbo 0,9 Skurup 20,42 Skurup –2,2 Staffanstorp 19,54 Staffanstorp 2,8 Svalöv 20,74 Svalöv 0,2 Svedala 20,24 Svedala –1,0 Tomelilla 20,61 Tomelilla –0,8 Trelleborg 20,60 Trelleborg –0,9 Vellinge 18,50 Vellinge 2,3 Ystad 20,11 Ystad –0,7 Åstorp 20,29 Åstorp –0,7 Ängelholm 20,79 Ängelholm 0,5 Örkelljunga 19,06 Örkelljunga –1,7 Östra Göinge 20,99 ÖstraGöinge –1,4 Medel 20,51 Medel –0,4

Samtliga nyckeltal förklaras på sidan 17.

Fler tabeller på nästa sida.

KFi Finansiell profil 2017–2019 33 Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser (%) Resultat före extraordinära poster/verksamhetens kostnader (%)

Bjuv 3 Bjuv 0,4 Bromölla 28 Bromölla –0,3 Burlöv 45 Burlöv 7,5 Båstad 19 Båstad 0,4 Eslöv 41 Eslöv 2,0 Helsingborg 56 Helsingborg 2,7 Hässleholm 37 Hässleholm 2,1 Höganäs 48 Höganäs 1,8 Hörby 21 Hörby –0,5 Höör 50 Höör 4,9 Klippan 28 Klippan 2,9 Kristianstad 34 Kristianstad 1,2 Kävlinge 56 Kävlinge 5,4 Landskrona 61 Landskrona 2,7 Lomma 43 Lomma 6,9 Lund 23 Lund –0,3 Malmö 43 Malmö 3,8 Osby 37 Osby 2,9 Perstorp 27 Perstorp 3,1 Simrishamn 30 Simrishamn 2,1 Sjöbo 59 Sjöbo 2,1 Skurup 30 Skurup –0,5 Staffanstorp 26 Staffanstorp 4,5 Svalöv 18 Svalöv 1,8 Svedala 28 Svedala 1,8 Tomelilla 21 Tomelilla 1,3 Trelleborg 27 Trelleborg 2,5 Vellinge 36 Vellinge 5,8 Ystad 23 Ystad 0,8 Åstorp 46 Åstorp 3,4 Ängelholm 45 Ängelholm 1,8 Örkelljunga 51 Örkelljunga 3,4 Östra Göinge 36 Östra Göinge 1,6 Medel 36 Medel 2,5

Finansiella nettotilgångar (%) Resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren/­ verksamhetens kostnader tre senaste åren (%) Bjuv –66 Bjuv 0,8 Bromölla –17 Bromölla 1,1 Burlöv 50 Burlöv 8,0 Båstad –67 Båstad 1,2 Eslöv –4 Eslöv 2,3 Helsingborg –40 Helsingborg 3,2 Hässleholm –9 Hässleholm 1,7 Höganäs –18 Höganäs 1,9 Hörby –39 Hörby 0,9 Höör –5 Höör 1,7 Klippan –18 Klippan 2,8 Kristianstad –42 Kristianstad 2,0 Kävlinge 25 Kävlinge 3,7 Landskrona 14 Landskrona 2,1 Lomma –23 Lomma 5,7 Lund –53 Lund 0,9 Malmö –18 Malmö 4,3 Osby –39 Osby 2,5 Perstorp –21 Perstorp 2,7 Simrishamn –19 Simrishamn 2,0 Sjöbo –1 Sjöbo 1,3 Skurup –16 Skurup 1,1 Staffanstorp –22 Staffanstorp 4,3 Svalöv –7 Svalöv 0,8 Svedala –20 Svedala 1,8 Tomelilla –31 Tomelilla 1,1 Trelleborg –48 Trelleborg 1,9 Vellinge –21 Vellinge 3,4 Ystad –84 Ystad 0,9 Åstorp 0 Åstorp 1,9 Ängelholm –17 Ängelholm 1,8 Örkelljunga 15 Örkelljunga 2,3 Östra Göinge –26 Östra Göinge 1,9 Medel –21 Medel 2,3

KFi Finansiell profil 2017–2019 34 Kassalikviditet (%) Skattefinansieringsgrad av investeringarna (%)

Bjuv 47 Bjuv 40 Bromölla 78 Bromölla 41 Burlöv 308 Burlöv 155 Båstad 62 Båstad 35 Eslöv 66 Eslöv 64 Helsingborg 22 Helsingborg 50 Hässleholm 256 Hässleholm 59 Höganäs 51 Höganäs 73 Hörby 115 Hörby 32 Höör 154 Höör 119 Klippan 57 Klippan 42 Kristianstad 51 Kristianstad 35 Kävlinge 245 Kävlinge 195 Landskrona 212 Landskrona 56 Lomma 182 Lomma 144 Lund 36 Lund 45 Malmö 81 Malmö 89 Osby 107 Osby 40 Perstorp 58 Perstorp 148 Simrishamn 170 Simrishamn 71 Sjöbo 123 Sjöbo 95 Skurup 78 Skurup 33 Staffanstorp 287 Staffanstorp 82 Svalöv 106 Svalöv 61 Svedala 185 Svedala 62 Tomelilla 97 Tomelilla 80 Trelleborg 42 Trelleborg 30 Vellinge 261 Vellinge 96 Ystad 144 Ystad 25 Åstorp 116 Åstorp 96 Ängelholm 91 Ängelholm 70 Örkelljunga 270 Örkelljunga 122 Östra Göinge 64 ÖstraGöinge 45 Medel 128 Medel 74

Borgensåtagande (%) Investeringsvolym (%)

Bjuv 38 Bjuv 12 Bromölla 121 Bromölla 9 Burlöv 15 Burlöv 9 Båstad 68 Båstad 20 Eslöv 49 Eslöv 9 Helsingborg 4 Helsingborg 19 Hässleholm 45 Hässleholm 13 Höganäs 60 Höganäs 10 Hörby 48 Hörby 16 Höör 74 Höör 8 Klippan 25 Klippan 20 Kristianstad 76 Kristianstad 21 Kävlinge 70 Kävlinge 4 Landskrona 70 Landskrona 17 Lomma 11 Lomma 10 Lund 34 Lund 14 Malmö 4 Malmö 12 Osby 31 Osby 25 Perstorp 46 Perstorp 6 Simrishamn 57 Simrishamn 9 Sjöbo 66 Sjöbo 5 Skurup 102 Skurup 11 Staffanstorp 80 Staffanstorp 10 Svalöv 65 Svalöv 8 Svedala 100 Svedala 10 Tomelilla 36 Tomelilla 9 Trelleborg 77 Trelleborg 32 Vellinge 12 Vellinge 14 Ystad 163 Ystad 44 Åstorp 37 Åstorp 10 Ängelholm 93 Ängelholm 8 Örkelljunga 16 Örkelljunga 7 Östra Göinge 51 Östra Göinge 14 Medel 56 Medel 13,5 Samtliga nyckeltal förklaras på sidan 17. KFi Finansiell profil 2017–2019 35 Koncernanalys av Svedala kommunkoncern

Denna analys syftar till att kortfattat beskriva de finansiella förutsättningarna som finns för Svedala kommunkoncern i förhållande till övriga kommun­koncerner i ­Skånes län. Detta görs genom att fyra viktiga nyckeltal jämförs för ­kommun och koncern för Svedala mot övriga kommuner i länet. Dessa redovisas tabellform och poängsätts i den finansiella profilen enligt den modell som tidigare har använts i rapporten.

Finansiella nyckeltal för kommun och koncern

Nyckeltal (procent) Nivå på måttet Snittet i Nivå på måttet Snittet i Differens mot i Svedala länet i Svedala länet länets snitt 2018 2018 2019 2019

Långsiktig kapacitet/Risk Soliditet* för kommun 25 35 28 36 –8 Soliditet* för koncern 17 25 19 27 –8

Kortsiktig beredskap/Risk Kassalikviditet för kommun 164 118 185 128 57 Kassalikviditet för koncern 224 111 218 119 99

Kortsiktig beredskap/Kontroll Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader för kommun 2,3 2 1,8 2,5 –0,7 Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader för koncern 2,6 2,9 4,3 3,7 0,6

Långsiktig kapacitet/Kontroll Skattefinansieringsgrad av investeringar i kommun 32 58 62 74 –12 Intäktsfinansieringsgrad av investeringar i koncern 30 61 74 67 7

* Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser För definitioner se nästa sida.

2017 2018 2019

Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive av investeringar samtliga pensioner av investeringar samtliga pensioner av investeringar samtliga pensioner

Resultat före Kassa- Resultat före Kassa- Resultat före Kassa- extraordinära poster likviditet extraordinära poster likviditet extraordinära poster likviditet

Kommunen Koncernen

Svedala koncernens finansiella förutsättningar utifrån den finansiella profilen

1. Soliditet 2. Kassalikviditet Svedalas koncern har en lägre soliditet än snittet i länet. Svedalas koncern har en högre kassalikviditet jämfört med Koncernen redovisade 2018 ett värde på 17%, vilket förbätt- snittet i länet. Koncernen redovisade 2018 ett värde på 224%, rades under 2019 till 19%. Detta var 8 procentenheter lägre vilket försvagades till 218% under 2019. Detta var 99 pro- än snittet i länet som uppgick till 27%. Detta gav 2019 en 2:a centenheter högre än snittet i länet som uppgick till 119%. för koncernen i den finansiella profilen. I kommunprofilen Detta gav en 4:a för koncernen i den finansiella profilen. För låg Svedala på en 3:a. kommunen låg Svedala på en 4:a.

KFi Finansiell profil 2017–2019 36 3. Resultat före extraordinära poster 4. Egenfinansieringsgraden av investeringar Svedalas koncern redovisade under 2019 ett högre resultat i Svedalas koncern redovisade under 2019 en högre intäktsfi- förhållande till snittet i länet. Koncernen redovisade 2018 ett nansieringsgrad av investeringarna jämfört med snittet i värde på 2,6%, vilket förbättrades till 4,3% under 2019. Detta länet. Koncernen redovisade 2018 ett värde på 30%, vilket var 0,6 procentenheter högre än snittet i länet som uppgick förbättrades till 74% under 2019. Detta var 7 procentenheter till 3,7%. Detta gav en 4:a för koncernen i den finansiella högre än snittet i länet som uppgick till 67%. Detta gav en 3:a profilen. I kommunprofilen låg Svedala på en 3:a. för koncernen i den finansiella profilen. I kommunprofilen låg Svedala på en 3:a.

Sammanfattningsvis kan konstateras, att Svedala kommunkoncerns finansiella utveckling mellan 2018 och 2019, resulterade i en förbättrad finansiell profil. Detta innebär att utifrån profilen, jämfört med snittet i länet, hade Svedala vid utgången av 2019 ett något starkare utgångsläge än under 2018.

Finansiellt resultat och ställning för koncernerna i Skåne 2019

I nedanstående tabell har koncernerna i Skånes län placerats in utifrån två dimensioner, resultat i form av resultatet under 2019 och finansiell ställning i form av soliditet under 2019. Varje dimension har sedan delats upp i tre olika underkategorier; ”stark”, ”varken stark eller svag” samt ”svag”. Det innebär att det finns nio olika scenarier/rutor som en koncern kan placeras in i. Ju starkare ekonomi, desto längre upp till vänster hamnar koncernen. Koncernerna i respektive ruta har dock inte ord- nats i finansiell ordning, utan ligger i bokstavsordning. Stark finansiell ställning Varken stark eller svag Svag finansiell ställning (En soliditet som är starkare än finansiell ställning (En soliditet som är svagare än 0% 20% under 2019 *) (En soliditet som ligger mellan under 2019 *) 0–20% under 2019 *)

Starkt resultat Burlöv Bjuv (Resultatet var högre än 2 % Eslöv Kristianstad av verksamhetens bruttokostnader Helsingborg Lund under 2019) Höganäs Perstorp Höör Simrishamn Klippan Staffanstorp Kävlinge Svalöv Landskrona Svedala Lomma Trelleborg Malmö Ystad Osby Sjöbo Vellinge Åstorp Ängelholm Örkelljunga Varken starkt eller svagt resultat Hässleholm Båstad (Resultatet låg mellan 1%–1,99 % av verk­ Östra Göinge Tomelilla samhetens bruttokostnader under 2019) Svagt resultat Bromölla (Resultatet var svagare än 1% Hörby av verksamhetens bruttokostnader Skurup under 2019)

Definition av nyckeltal som används i koncernanalysen på föregående sida Soliditet under året exklusive extraordinära poster. Resultatet har Eget kapital i förhållande till totala tillgångar. I måttet dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att inkluderas samtliga pensionsförpliktelser inom linjen. jämförelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. Kassalikviditet Måttet räknas fram genom att kortfristiga fordringar, Egenfinansieringsgraden av investeringar kortfristiga placeringar samt kassa och bank divideras Beskriver hur stor andel av årets investeringar som kon- med kortfristiga skulder. Nyckeltalet innefattar inte lager cernen kan finansiera med egna medel i form av återstå- och förråd. ende intäkter. Egna medel räknas fram genom att årets resultat justeras för likvidpåverkande poster. Används för Resultat före extraordinära poster koncernen. Summan av koncernens samtliga intäkter och kostnader

KFi Finansiell profil 2017–2019 37 Skåne län koncernprofiler och nyckeltal 2019

Bjuv Bromölla Burlöv

Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive av investeringar samtliga pensioner av investeringar samtliga pensioner av investeringar samtliga pensioner

Resultat före Kassa- Resultat före Kassa- Resultat före Kassa- extraordinära poster likviditet extraordinära poster likviditet extraordinära poster likviditet

Båstad Eslöv Hässleholm

Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive av investeringar samtliga pensioner av investeringar samtliga pensioner av investeringar samtliga pensioner

Resultat före Kassa- Resultat före Kassa- Resultat före Kassa- extraordinära poster likviditet extraordinära poster likviditet extraordinära poster likviditet

Höganäs Hörby Höör

Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive av investeringar samtliga pensioner av investeringar samtliga pensioner av investeringar samtliga pensioner

Resultat före Kassa- Resultat före Kassa- Resultat före Kassa- extraordinära poster likviditet extraordinära poster likviditet extraordinära poster likviditet

Klippan Landskrona Lund

Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive av investeringar samtliga pensioner av investeringar samtliga pensioner av investeringar samtliga pensioner

Resultat före Kassa- Resultat före Kassa- Resultat före Kassa- extraordinära poster likviditet extraordinära poster likviditet extraordinära poster likviditet

KFi Finansiell profil 2017–2019 38 Malmö Osby Perstorp

Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive av investeringar samtliga pensioner av investeringar samtliga pensioner av investeringar samtliga pensioner

Resultat före Kassa- Resultat före Kassa- Resultat före Kassa- extraordinära poster likviditet extraordinära poster likviditet extraordinära poster likviditet

Simrishamn Sjöbo Skurup

Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive av investeringar samtliga pensioner av investeringar samtliga pensioner av investeringar samtliga pensioner

Resultat före Kassa- Resultat före Kassa- Resultat före Kassa- extraordinära poster likviditet extraordinära poster likviditet extraordinära poster likviditet

Staffanstorp Svedala Tomelilla

Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive av investeringar samtliga pensioner av investeringar samtliga pensioner av investeringar samtliga pensioner

Resultat före Kassa- Resultat före Kassa- Resultat före Kassa- extraordinära poster likviditet extraordinära poster likviditet extraordinära poster likviditet

Trelleborg Vellinge Ystad

Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive av investeringar samtliga pensioner av investeringar samtliga pensioner av investeringar samtliga pensioner

Resultat före Kassa- Resultat före Kassa- Resultat före Kassa- extraordinära poster likviditet extraordinära poster likviditet extraordinära poster likviditet

KFi Finansiell profil 2017–2019 39 Åstorp Ängelholm Östra Göinge

Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive Intäktsfinansieringsgrad Soliditet inklusive av investeringar samtliga pensioner av investeringar samtliga pensioner av investeringar samtliga pensioner

Resultat före Kassa- Resultat före Kassa- Resultat före Kassa- extraordinära poster likviditet extraordinära poster likviditet extraordinära poster likviditet

KFi Finansiell profil 2017–2019 40 Resultat före extraordinära poster i förhållande till Intäktfinansieringsgrad av investeringarna 2019 ­verksamhetens kostnader 2019 Bjuv 48 Bjuv 3,5 Bromölla 85 Bromölla 0,8 Burlöv 53 Burlöv 6,2 Båstad 28 Båstad 1,2 Eslöv 59 Eslöv 2,9 Hässleholm 54 Hässleholm 1,4 Höganäs 105 Höganäs 12,9 Hörby 41 Hörby –0,1 Höör 150 Höör 5,8 Klippan 44 Klippan 3,4 Landskrona 79 Landskrona 3,4 Lund 56 Lund 2,7 Malmö 44 Malmö 3,5 Osby 50 Osby 4,1 Perstorp 85 Perstorp 4,2 Simrishamn 88 Simrishamn 3,3 Sjöbo 112 Sjöbo 3,9 Skurup 34 Skurup 0,0 Staffanstorp 23 Staffanstorp 5,6 Svedala 74 Svedala 4,3 Tomelilla 56 Tomelilla 1,4 Trelleborg 50 Trelleborg 3,5 Vellinge 92 Vellinge 5,9 Ystad 32 Ystad 2,2 Åstorp 57 Åstorp 4,0 Ängelholm 35 Ängelholm 3,2 Östra Göinge 79 Östra Göinge 1,4 Medel 67 Medel 3,7

Soliditet 2019 Kassalikviditet 2019 Bjuv 14 Bjuv 53 Bromölla 12 Bromölla 127 Burlöv 49 Burlöv 195 Båstad 17 Båstad 65 Eslöv 32 Eslöv 46 Hässleholm 30 Hässleholm 223 Höganäs 46 Höganäs 73 Hörby 19 Hörby 148 Höör 26 Höör 175 Klippan 25 Klippan 71 Landskrona 43 Landskrona 131 Lund 22 Lund 36 Malmö 35 Malmö 54 Osby 33 Osby 143 Perstorp 22 Perstorp 71 Simrishamn 23 Simrishamn 75 Sjöbo 34 Sjöbo 140 Skurup 15 Skurup 80 Staffanstorp 14 Staffanstorp 226 Svedala 19 Svedala 218 Tomelilla 18 Tomelilla 118 Trelleborg 22 Trelleborg 90 Vellinge 27 Vellinge 190 Ystad 20 Ystad 154 Åstorp 25 Åstorp 138 Ängelholm 25 Ängelholm 81 Östra Göinge 28 Östra Göinge 88 Medel 27 Medel 119

KFi Finansiell profil 2017–2019 41 Kommunforskning i Västsverige är en organisation som bedriver forskning inom området ekonomi och organisation i kommuner och landsting. Organisationen och verksamheten är uppbyggd kring ett samarbetsavtal mellan kommuner och landsting samt universitet och högskolor i Väst- sverige. Syftet med samarbetsavtalet är att initiera forskning inom det nämnda området och därigenom bidra till att skapa en stark forskningsmiljö. KFi:s verksamhet idag kan delas in i områdena redovis- ning, organisering och styrning. Produktion: Newsroom Produktion: 1(1)

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum: 2020-10-12

§ 188

Delårsrapport per den 31 augusti 2020 för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Diarienummer: 2020-000294 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges delårsrapport per den 31 augusti 2020 och lägga den till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Kommunförvaltningen har upprättat förslag på delårsrapport per den 31 augusti 2020 för kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges verksamheter. Rapporten sammanfattar vad som hänt under årets första åtta månader inom kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges verksamhetsområden. Kommunstyrelsen avvikelse mot budget för perioden uppgår till nästan plus 1,8 mkr. Anledningen till avvikelse mot budgeten både vad avser kostnader och intäkter beror till stor del på att stora inköp av sjukvårdsmaterial, såsom handsprit, skyddsutrustning. Årets prognostiserade resultat Beräknat på helår kommer kommunstyrelsen uppvisa ett positivt resultat på 1,5 miljoner. Lägre kapitalkostnader samt lägre kostnader för färdtjänsten är bidragande orsaker. Under första halvåret har många projekt och utvecklingsinsatser skjutits upp med anledning av den rådande situationen med pandemin under våren. Ärendet har beretts i kommunstyrelsens budgetutskott 2020-09-29. Ekonomi- och utvecklingschef Boris Blumenfeld är föredragande. Handlingar i ärendet Kommunstyrelsens delårsrapport per den 31 augusti 2020, daterad 2020-10-05 Protokollsutdrag kommunstyrelsens budgetutskott 2020-09-29 § 22 Beslut skickas till Ekonomi- och utvecklingschef Boris Blumenfeld Kommunfullmäktige (för kännedom)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande