Barnlitteraturens Utveckling I Sverige
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
barnlitteraturens Med tanke på att Sverige utgör ett litet språkområde måste emellertid även influenser från andra europeiska utveckling i sverige länder beaktas. Därför berörs här i någon mån också Lena Kåreland översättningar. Det bör vidare framhållas att termen barnbok och barnlitteratur även innefattar böcker ut- givna för ungdomar. Inledning Historisk utveckling Barnboken är en genre som definieras genom den Barnboken har historiskt sett haft en instrumentell tilltänkta publiken. Olika tider har gett olika svar på funktion och spelat en viktig roll i barnets uppfostran. frågan vad en barnbok är. Hur förhåller sig barnlitte- Med bokens hjälp kunde önskvärda värderingar och raturen till vuxenlitteraturen? Går det att definiera en normer präntas in i de unga, antingen det gällde reli- barnbokens särart? Eller kan och bör barnlitteraturen gion, arbetsamhet eller renlighet. Länge var barnboken behandlas och analyseras på samma sätt som vuxen- nära knuten till pedagogiken, och det var pedagoger litteratur? Relationen mellan dessa båda kategorier är som först började intressera sig för barnets läsning. liksom relationen mellan barn och vuxna överhuvud- Även den första svenska avhandlingen om barnlittera- taget en fråga om maktförhållanden och rör både lit- tur skrevs 1964 inom ämnet pedagogik, Svensk barn- terära och språkliga hierarkier. Att det litterära etablis- och ungdomslitteratur 1591–1839, av Göte Klingberg. semanget länge negligerat och nedvärderat barnboken Det pedagogiska syftet, som förr var helt dominerande, är ovedersägligt. När t.ex. vuxenförfattare också skri- gjorde att äldre barnböcker av den tilltänkta barnpubli- ver för barn är det sällan som barnböckerna tas upp ken inte alltid upplevdes som särskilt spännande eller i presentationer av deras författarskap. Barnboken har roliga. Böckerna var inte som idag anpassade till läsar- betraktats som en i flera avseenden ”enklare” litteratur. nas behov. Istället fann barn och unga nöje i böcker En sådan inställning gjorde att den engelske författaren som inte alls var utgivna med tanke på dem, t.ex. folk- Hugh Lofting krävde att hans böcker för barn i förlags- böcker av olika slag och skillingtryck. Det muntliga katalogerna skulle få betecknas som ”juveniles” endast berättandet spelade också en stor roll, inte minst med om de böcker han skrivit för vuxna kategoriserades som tanke på att böcker var dyra och därför tillgängliga en- ”seniles”. dast för de rika. Nutidens barnbok har dock mer och Barnboken är en viktig källa till hur synen på mer frigjort sig från den pedagogiska tvångströja som barnet har förändrats genom tiderna. Barnet har ofta den tidigare varit så hårt instängd i. Den ses numera setts som ”den andra”, den koloniserade, som befinner inte huvudsakligen som ett didaktiskt hjälpmedel. Det sig i den vuxnes skugga. I ett historiskt perspektiv har är inte texternas ideologi och tendens som i första hand barnet både demoniserats och romantiserats. Det har bedöms utan böckerna diskuteras främst utifrån este- betraktats än som något vilt och djuriskt, än som en tiska kriterier. i positiv mening primitiv och av kulturen ofördärvad Barnboken rymmer och har rymt ett flertal gen- varelse. Barnbokens utveckling behöver ses i ett sådant rer, genrer som är unika och knappast återfinns inom historiskt sammanhang, där hänsyn tas till både barns vuxenlitteraturen: skolskildringar, texter avsedda för villkor och vuxnas syn på barn under olika tider. So- enbart det ena könet såsom pojk- respektive flickböck- ciala förhållanden i samhället, såsom barns möjligheter er, religiösa propagandatexter, folk- och konstsagor, till skolgång, är bl.a. grundläggande för barnbokens ut- s.k. taktila böcker avsedda för små och för blinda barn, veckling. Om det inte finns en någorlunda stor grupp tolkningar och återberättelser av myter och legender. läskunniga barn är det överhuvudtaget inte särskilt me- Därtill kommer bilderböcker, vilka utgör en särskild ningsfullt att trycka barnböcker, även om man inte ska kategori som bör särskiljas från illustrerade böcker. En- bortse från barnbokens roll vid högläsning. ligt den ovan nämnde Göte Klingberg kom den första I denna översikt över barnbokens utveckling svenska barnboken ut år 1591: En sköön och härligh jung- i Sverige ligger koncentrationen på svenska författare. frw speghel, skriven av prästen Conrad Porta. Boken var 1 Lena Kåreland | Barnlitteraturens utveckling i Sverige | litteraturbanken.se | litteraturbanken.se i Sverige utveckling | Barnlitteraturens Lena Kåreland en översättning från tyskan och riktade sig som framgår dessa fabler på uppmaning av kungen Adolf Fredrik, av titeln till unga flickor. Det var den första svenska som ville ge sin son några kopparstick och önskade en flickboken, skulle man kunna hävda, men knappast en lämplig beledsagande text. Dalin skrev även fabler på flickbok av det slag som vi idag lägger in i begreppet. prosa för den blivande regentens räkning. Också Anna Målgruppen var inte flickor i alla samhällsklasser utan Maria Lenngren liksom riksrådet C. G. Tessin skrev i första hand högadliga fröknar som med exempel från fabler. Fru Lenngren finns representerad i samlingen Bibeln gavs förhållningsregler i syfte att bibringas reli- Fabler för Sveriges ungdom af berömde swenska författare giösa och även världsliga dygder. Ett år senare, 1592, var (1832). Tessins namn har sin plats i svensk barnlitteratur det pojkarnas tur att få en bok där de kunde lära sig ett främst på grund av samlingen En gammal mans utvalda gott uppträdande. En gyldenne book, om unga personers bref til en ung Prins, en bok i levnadsvett och kunskap sedhers höffweligheet var även den en översättning av ett som han skrev 1785 och tillägnade den blivande kung- verk av den kände humanisten och pedagogen Erasmus en. Den äldre barnlitteraturen var ofta skriven för spe- av Rotterdam. ciella personer, särskilt de blivande regenterna. År 1780 Den svenska barnboksutgivningen var under utgavs t.ex. Kronprinsens Barnabok med verser av Johan 1600-talet ytterst sparsam. Under hela århundradet pu- Wellander, avsedd för Gustaf IIIs son, den då tvåårige blicerades inte mer än ett fyrtiotal titlar, alla med hu- prins Gustaf Adolf. vudsakligen religiös prägel och av utländskt ursprung. Andra genrer och barnbokstyper som kan ledas Först en bit in på 1700-talet fick vi i Sverige en barn- tillbaka till 1700-talet är exotiska äventyrs- och rese- 2008 boksproduktion av något större omfattning. Upplys- skildringar, fackböcker och moraliserande vardagsbe- ningstidens ideal – kunskap och förnuft – banade väg rättelser. Innehållet i sådana böcker låg i linje med upp- för en litteratur där man försökte förena det nyttiga lysningstidens intresse för andra världsdelar, för historia med det nöjsamma. Ett åttital titlar, inte lika religiöst och geografi och för det vardagliga. Under 1700-talet präglade som tidigare barnböcker, kom ut under detta skapades också ett nytt barnlitterärt medium, barntid- sekel. Men syftet var alltjämt att bibringa barnen de ningen. Sverige var här, även internationellt sett, tidigt ”rätta” kunskaperna. 1700-talsförfattarna, som ofta var ute med Wecko-blad till barns nytta och nöje som kom pedagoger, ville lära barnen att använda sitt förnuft så ut 1766. Barntidningens storhetstid inföll dock senare, att de i framtiden skulle kunna fullgöra sina plikter som under senare delen av 1800-talet. Ett exempel är On- goda samhällsmedborgare på ett bra sätt. kel Adams (C. A. Wetterberghs) Linnea (1861–71), en En genre som var särskilt framträdande under tidning som är värd att uppmärksammas bl.a. för sin 1700-talet var fabeln, som då blev barnläsning i upp- kvinnovänliga inställning. Flickor betraktades som fostrande syfte. I samband med införandet av allmän jämställda med pojkar, och Onkel Adam månade även skolplikt år 1842 uppstod ett ökat behov av litteratur, om flickornas andliga aktivitet. och fablerna ingick ofta i skolans läseböcker och nådde Synen på barnet och därmed också på barnlit- på så sätt ut till barn i alla samhällsklasser. På grund teraturen förändrades radikalt när upplysningens ideal av att de var korta och dramatiska i sin uppbyggnad, ersattes av romantikens. Honnörsord för romantikerna och inte minst därför att de var didaktiska och ville var känsla och fantasi istället för förnuft och kunskap. lära ut ett gott uppförande, passade fablerna väl in i Barnet, som ännu inte hade korrumperats av samhällets läseböckerna. Under 1700-talet hade bl.a. Olof von förljugenhet, ansågs ha kvaliteter som den vuxne sak- Dalin i sin egenskap av kronprinsens guvernör skrivit nade eller hade förlorat i och med anpassningen till kul- fabler för den blivande monarken Gustaf III. Dalin var turen och samhället. Barnet stod alltjämt nära naturen inspirerad av den franska fabeldiktningen, och det var och det naturliga samt även det gudomliga. Sagor, rim till kronprins Gustafs femårsdag 1751 som den första av och ramsor med rötter i den muntliga berättartraditio- hans fabler trycktes. Det är en moralisk djurfabel om nen var därför genrer som särskilt lämpade sig för barn. ett lejon som modigt räddar några får undan vargarna. Dessa berättelser, som man menade hade sitt ursprung År 1752 gav Dalin ut Sedolärande fabler innehållande i folkens barndom, kunde bidra till att utveckla barns tolv versfabler, där olika djur uppträder. Av samlingen fantasi och känsloliv. I så gott som hela Europa insamla- framgår inte explicit att det skulle röra sig om barnlit- des under 1800-talet olika typer av folklore såsom sagor, teratur. Men enligt Göte Klingberg hade