Vislanda Tätort

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Vislanda Tätort Karaktärisering av bebyggelse i Vislanda tätort Alvesta kommun Kronobergs län Smålands museum rapport 2018:17 Josefi ne Ahlqvist Produktion och distribution: Kulturparken Småland, Södra Järnvägsgatan 2, SE-352 29 Växjö Tel: 0470-70 42 00 E-post: [email protected] www.kulturparkensmaland.se ©2018 Kulturparken Småland, Växjö Rapport och foto: Tryckt hos Kulturparken Småland/Smålands museum ISSN 1403-2902 Innehåll Inledning ........................... 5 Administrativa uppgifter ............... 5 Byggnadshistorik ..................... 6 Vislanda väster om järnvägen. 8 Vislanda centum ..................... 8 Kungsgatan, Trädgårdsgatan, Fabriksgatan och Skogsvägen .......... 15 Västra Vislanda, Kvarnabacken ......... 19 Dalvägen och Gärdesvägen ............ 29 Lindås, Vislanda kyrkby ............... 33 Kvarnholmen och Fabriksgatan ......... 40 Vislanda öster om järnvägen ........... 46 Husebyvägen ...................... 46 Byvägen, Gårdsvägen och Torpvägen ..... 50 Bostadsområdet kring Elnarydsvägen ....... 54 Källor ............................ 60 4 • SMÅLANDS MUSEUM RAPPORT 2018:17 N 6295067 E 467232 Koordinatsystem SWEREF 99 TM E 465320 N 6292439 1:9 753 Fastighetsgränser i kartan är översiktliga och saknar rättsverkan, jämför beslut i lantmäterihandlingar och fastighetsrättslig karta/kartor. © Lantmäteriet Utdrag ur digitala topografiska kartan © Lantmäteriet. 4 • SMÅLANDS MUSEUM RAPPORT 2018:17 SMÅLANDS MUSEUM RAPPORT 2018:17 • 5 Inledning Förvaltningen för Samhällsplanering i Alvesta kommun har önskemål om ett bättre kunskapsläge kring bebyggelsemiljöns kulturhistoriska värden i Vislanda tätort samt vilka riktlinjer som bör tillgodoses i arbetet med nya detaljplaner och andra programinstrument. Kommunen har presenterat en prioriteringslista där berörda kvarter anges. Arbetet inbegriper en kort arkivgenomgång varefter kvarteren studeras på plats. Informationen sammanställs avslutningsvis i ett karaktäriseringsunderlag där specifika värden och utmärkande kvartersdrag preciseras. Naturligtvis möjliggör upplägget inga djupgående analyser av byggnadshistorien och de händelser vilka är kopplade till kvarteret och dess människor. Administrativa uppgifter Län: . Kronobergs län Kommun: ������������������������������� Alvesta kommun Socken: . Vislanda socken Beställare: . Alvesta kommun Projektledare: ������������������������� Patrik Karlsson, Alvesta kommun Antikvarisk medverkande: . Josefine Ahlqvist, Kulkturparken Småland Kulturparken Smålands dnr: ����� 150-2018-00050 6 • SMÅLANDS MUSEUM RAPPORT 2018:17 Bebyggelsehistorik Vislanda samhälle är ett direkt resultat av beslutet att dra Södra stambanan så rakt som möjligt genom Vislanda socken. Placeringen av stationen ligger långt från båda de platser som varit socknens tidigare centrum. Vislanda kyrkby låg ursprungligen ca 3 km öster om nuvarande centrum men flyttades på 1790-talet till byn Lindås som ligger ca 2 km väster om nuvarande centrum. Man kan förstå att Södra stambanans dragning orsakat en del bekymmer för Vislandaborna. Själva stationen lokaliserades till det så kallade Kärrhålet i Hönetorps hage, en plats vars bebyggelse bestod av baracker för rallare och liknande. När järnvägen mellan Alvesta och Malmö började trafikeras 1863 kom bebyggelsen emellertid snabbt att förändras. Redan efter fem år hade stationssamhället växt så mycket att marknaden i Gottåsa, vilken låg en mil syd öst om Vislanda flyttades till stationssamhället. Marknadsplatsen låg först utmed Husebyvägen, men kom sedan att lokaliseras till platsen där Vislandaskolan ligger idag. Marknaden kom så småningom att utvecklas till det årliga evenemanget Vislanda marknad. Under 1870-talet öppnades två nya järnvägar, KWJ och ViBJ, vilka trafikerade sträckan Vislanda -Karlshamn samt Vislanda – Bolmen via Ljungby, och på så vis blev samhället en knutpunkt. Bebyggelsen växte kraftigt kring sekelskiftet 1900 och 1914 blev Vislanda ett municipalsamhälle. Samhällsformen upplöstes 1962 och sedan 1971 är Vislanda en del av Alvesta kommun. Under 1920-talets början utarbetades ambitiösa förslag till stadsplaner för stationssamhället men dessa kom bara att realiseras till viss del. Speciellt bebyggelseutvecklingen öster om Södra stambanan gick i stå. Befolkningen i Vislanda växte emellertid, för att kring 1980 vara ca 1900 personer i tätorten, men där efter har befolkningen minskat något. Under 1960-talet började KWJ och ViBJ att avvecklas och 1970 slutade tågen för persontrafik på Södra stambanan att stanna i Vislanda. Sedan december 2013 stannar åter tåg på orten, och in- och utpendling är åter möjligt. Det är emellertid påtagligt att samhällsutvecklingen gick i stå under slutet av 1900-talet och mycket av Vislandas närservice har försvunnit. Man kan tydligt se att bebyggelsen i samhället är mycket förvanskad och att kulturhistoriska värden inte har prioriterats på andra platser än i Lindås. 1970-talets oljekris medförde en våg av tilläggsisoleringar på äldre hus och vid nyrenovering av äldre bebyggelse får husen ett närmast pastischartat utseende, då materialvalen vad gäller tak och fönster är helt moderna. Likt kommunens två andra större stationssamhällen Alvesta och Moheda kan man se på bebyggelsen att en kraftig expansion skett under 1960- och 1970-talet med flera nyetablerade, renodlade bostadsområden. Husen i områdena består av kataloghus från flera olika småländska hustillverkare exempelvis Myresjöhus, Mockfjärds, Hultsfredsindustrierna, Fogelforsbruk och Aneby hus. Lokala arkitekter som Paul Ström, Claes Knutson, Ebbe Regebro, Åke Hedberg och Ib Wibroe finns också representerade. Men den arkitektritade bebyggelsen i Vislanda utgörs i regel av flerbostadshus. Nybyggnation i Vislanda förekommer men i liten omfattning. Exploateringen förekommer främst i ortens nordvästra del kallad Kvarnholmen, där flera villatomter står redo för byggnation. 6 • SMÅLANDS MUSEUM RAPPORT 2018:17 SMÅLANDS MUSEUM RAPPORT 2018:17 • 7 Förslag till stadsplan för Vislanda municipalsamhälle från 1922. © Lantmäteriet. 8 • SMÅLANDS MUSEUM RAPPORT 2018:17 Vislanda väster om järnvägen Kulturhistorisk karaktärisering av Vislanda centrum mellan Trädgårdsgatan och Glasmästaregatan De kvarter runt Storgatan, vilka idag utgör centrumbebyggelsen i Vislanda, var fram till 1960-talet ett område bebyggt med ett relativt homogent byggnadsbestånd bestående av stadsgårdar. Stadsgårdarna var planerade med bostadshus ut mot gatan och ekonomibyggnader på fastighetens baksida. Bebyggelsemönstret var vanligt i stationssamhällena i Alvesta kommun och ett fåtal fastigheter med denna bebyggelsetyp finns bevarade i Vislanda (19:2, 19:3 samt 19:4). Längs järnvägen och de östra delarna av Storgatan uppfördes lite finare stadskaraktäristisk bebyggelse runt sekelskiftet 1900. Byggnaderna var så kallade stenstadshus, vilka fick tidstypisk arkitektonisk utformning i jugendstil och materialrealism med drag av nationalromantik. Stenstadshusen väster om järnvägen knöt ihop stationssamhället genom att vara en fortsättning på det centrum som utvecklats på östra sidan vid järnvägsstationen och Östra torget vid Husebyvägen. Efter andra väldskriget uppfördes då tidstypisk småhusbebyggelse i längs Gröna gatan och Glasmästaregatans västra delar och bebyggelsen ändrade sakta karaktär mot ett villaområde. Husen var i regel reveterade i ljusa kulörer med tegelklädda sadeltak. I slutet av 1940-talet uppfördes de första lite större flerbostadshusen i Vislanda (48:11-48:14), varav 48:14 var ett av de första husen som Alvestas stadsarkitekt Claes Knutson ritade i kommunen. Samtliga hus är idag kraftigt förvanskade. Under 1960-talet påbörjades en rivningsvåg genom de äldre stadsgårdarna väster om järnvägen, vilka ersattes med betydligt större flerbostadshus. Det första huset som byggdes i kvarteren närmast järnvägen var Vislanda 21:6 ritat av Ebbe Regebro 1958. Vid Glasmästaregatan uppfördes ett u-format radhus ritat av Claes Knutson 1965 (21:18 och 21:19) och två år senare uppfördes nästa Knutsonhus på fastigheten 17:17 vid samma gata. Längs Storgatan uppfördes ett flerbostadshus ritat av Ebbe Regebro 1962 (17:13) och 1973 byggde Skanska lägenhetshuset på fastigheten 17:18. Flerbostadshuset på fastigheten 23:14 söder om Storgatan uppfördes 1978 efter ritningar av arkitekterna Gunnarsson och Spangenberg. samtliga hus uppfördes med två till tre våningsplan och fasderna försågs med balkonglängor- 1975 byggdes ett ”affärshus” på södra sidan av Storgatan. Huset ritades av arkitekten Lena Johansson, vilket är anmärkningsvärt i sammanhanget, då nästan samtliga hus i Vislanda har manliga upphovsmän. 8 • SMÅLANDS MUSEUM RAPPORT 2018:17 SMÅLANDS MUSEUM RAPPORT 2018:17 • 9 Flygfoto över Vislanda centrum / Storgatan från 1951.Fotograf Olle Lilljeqvist, Flygfoto över delar av Vislanda centrum och Kvarnabacken från 1978. Fotograf Olle Lilljeqvist. 10 • SMÅLANDS MUSEUM RAPPORT 2018:17 Utmärkande byggnader och grönstråk Vislanda 25:2 är ett stenstadshus från tidigt 1900-tal i jugendstil med tegelfasad och högt brutet tak med flera takkupor. Huset har genomgått förvanskande fönsterbyte men är trots detta ett av de mer karaktärsstarka och välbevarade äldre husen i Vislanda. Söder om Storgatan ligger ett helt kvarter med äldre bebyggelse Vislanda 19:1- 19:11. Kvarteret utgörs av stadsgårdar och är den enda resten av hur bebyggelsen såg ut när den växte fram efter järnvägens tillkomst. I princip all bebyggelse i kvarteret är delvis förvanskad i högre eller lägre grad, men som helhet har det ett högt kulturhistoriskt värde för orten. Detta värde skulle kunna vara mycket högre om bebyggelsen skyddats
Recommended publications
  • Welcome out – Into the Nature of Kronoberg!
    Welcome out – into the nature of Kronoberg! – Your guide to 35 beautiful nature reserves Production: The County Council Administrative Board, Kronoberg County, 2019. Cover picture: Tobias Ivarsson. Photographers: Tobias Ivarsson: golden plover, pg. 9; black grouse lekking, pg. 11; witch’s hair lichen, pg. 32; wood grouse, pg. 36; fritillary, pg. 44; common tern, pg. 54; osprey, pg. 92; black-throated loon, pg. 96. Ljungby Municipality: pine plant, pg. 98. Småland pictures: Kronoskogen, pg. 97; outdoor gym, pg. 98; coffee break “fika”, pg. 99.The County Administrative Board: Eva Elfgren: cross-leaf heath, pg. 12; leafy verdure, pg. 81; Per Ekerholm: marsh gentian, pg. 18; Thomas Hultquist: crane, pg. 39; Magnus Strindell: ox-tongue fungus, pg. 47; Elin Åkelius: cowslip, pg. 51; The County Council Administrative Board: dalmatian spot, pg. 53; Peter Mattiasson: Mörrumsån, ppg. 56–57; Börge Pettersson: soprano pipistrelles, pg. 65; Mats Wilhelm Pettersson: hay meadow, pg. 69; Emil Persson: scarlet waxcap, pg. 75; Peter Wredin: hazel dormouse nest, pg. 80; Heléne Petterson: view over Toftasjön, pg. 87; Martin Unell: fireplace, pg. 92.Other photos: Ellen Flygare and Martin Wargren, The County Council Administrative Board. Text: Ellen Flygare, except Kronoskogen, where the author is Naturcentrum AB. Maps: Peter Mattiasson. Background map: © Lantmäteriet Geodatasamverkan. The guide is available at the County Council web site, www.lansstyrelsen.se/kronoberg Welcome out into nature! The book you are holding in your hand is a guide to the nature of Kronoberg. We have chosen 35 nature reserves with beautiful scenery, well worth a visit, and present them in words and pictures. The book also includes a cultural reserve, Linneaus’ Råshult.
    [Show full text]
  • The Future Water Supply of Växjö Municipality
    This paper is English translation of : FRAMTIDA VATTENFÖRSÖRJNING FÖR VÄXJÖ KOMMUN - BEDÖMNING AV OLIKA ALTERNATIV. VATTEN 63:299–311. Lund 2007 The Future Water Supply of Växjö Municipality – Evaluation of different alternatives by Nasik Al-Najjar, School of Technology and Design/Civil Engineering, Växjö University, S-351 95 Växjö e-mail: [email protected] Abstract The water supply in Växjö municipality has since 1887 been based on surface water from Lake Helgasjön. A water treatment plant was built in 1957 and was extensively reconstructed in 1969 but there are still problems to accomplish with drinking water quality, mainly related to temperature, smell and taste, manganese and aluminium rest. The present water consumption has periodically approached the water treatment plant maximum capacity. A performed risk analysis showed that catastrophic consequences for the water supply could occur due to an accident in a nearby traffic route or discharges from an industrial area. In 1997 Växjö municipality decided to perform a comprehensive investigation of different alternatives for future water supply. Seven alternatives were evaluated including remedial measures at the present water treatment plant. The chosen alternative was based on supply and conveying ground water from the Berga Esker in Ljungby municipality. Re-infiltration of ground water will be used to guarantee the required water quality and quantity and will be implemented in autumn 2008 with a planned supply of 200 l per second delivered to about 70,000 persons in the municipalities of Växjö and Alvesta. The article describes the different alternatives, motives for the chosen alternative and the evaluation procedure. Key words – Ground water, infiltration, water supply, water treatment, Växjö municipality Sammanfattning Dricksvattenförsörjning i Växjö kommun har sedan 1887 baserats på ytvatten från Helgasjön.
    [Show full text]
  • Nyhetsbrev För Hjortsberga & Kvenneberga Nr 2-2017 Foto: Jan-Ingmar Magnusson Jan-Ingmar Foto
    Nyhetsbrev för Hjortsberga & Kvenneberga nr 2-2017 Foto: Jan-Ingmar Magnusson Vårfesten med Hjortsbergaskolans förskoleelever upp till sjätteklassare, bjöd på en härlig dans- uppvisning på en lite lätt regnvåt plan efter nattens regn. Grannsamverkan … Mickes engagemang gör oss tryggare Är det månne Nemo i egen hög person (öh…fisk) som simmar omkring så fridfullt i Niklas Petterssons akvarium? Han har hittat hem nu i alla fall… Michael Ljunggren bor i Torsten Sunds gamla hus som gått från gul till diskret ljusgrå färgskala. Hej på er där ute! Jag börjar med område, så båda pojkarna hade har haft ett par olika chefsroller, en liten presentation av min själv, tidigare gått i skolan här. med ansvar framförallt inom ren­ då säkert inte alla vet vem jag är: hållningsverksamheten. EFTER ETT PAR ÅR träffade jag JAG HETER MICHAEL LJUNGGREN min sambo, så med hennes son JAG FICK FRÅGAN UNDER förra och bor på Åvägen 3, i Tors ten sedan tidigare är vi nu fem per­ året om jag skulle vilja ta på mig Sunds gamla hus, så vet alla vilket soner som lever tillsammans in­ rollen som kontaktansvarig för jag menar. Jag flyttade till Hjorts­ nanför dessa numera gråa väggar. grannsamverkan, och jag funde­ berga samhälle 2008, tillsammans Tidigare var ju huset gult om ni rade inte alls utan sa ja direkt. med mina två barn Ted och Tim. kommer ihåg. Självklart såg jag möjligheter att Jag valde detta samhälle då vi ti­ engagera mig i samhället, lära digare bott i Forsdala, som tillhör JAG JOBBAR I TEKNISKA förvalt­ känna några fler av oss alla som Hjortsbergaskolans upptagnings­ ningen i Växjö kommun, där jag bor här med mera.
    [Show full text]
  • Önskade Cykelvägsobjekt I Kronoberg 2017-03-28.Pdf
    Önskade cykelvägsobjekt i Kronoberg En sammanställning av kommunernas önskemål om cykelvägar 2017‐03‐28 Sandra Arvidsson Framtagen som ett samarbete mellan Trafikverket och Region Kronober Inledning I samband med den nya inriktning för cykel i Kronoberg som togs fram under hösten 2016 fick kommunerna i länet i uppdrag att identifiera, beskriva och prioritera de önskemål av cykelvägar som fanns i kommunen. Nedan följer en sammanställning av den information kommunerna skickade in kompletterad med uppgifter från andra källor. Detta ger för första gången en samlad bild av vilka önskemål som finns i regionen. Totalt identifierades 129 objekt, inkluderat både kommunala och statliga vägar. Sammanställningen användes av Trafikverket och Region Kronoberg som ett av underlagen för att välja ut 31 prioriterade objekt. Materialet har sammanställts av praktikant Sandra Arvidsson. 2 Förklaringar Varje objekt har ett id där de två första bokstäverna står för den berörda kommunen som följs av en siffra. Den efterföljande namngivningen är gjord av Trafikverket med vägnummer/gatunamn på bilvägen som objektet följer och ortnamn/vägnamn där objektet börjar samt slutar. I rött står, i de fall den berörda vägen inte är statlig, väghållaren. I kartbilden är det kommunen som ritat ut den önskade sträckningen för cykelvägen. Markerat i grönt är även om objektet är bland de 31 prioriterade. Kommunens prioritering: Respektive kommun har på en skala 1-3 fyllt i hur cykelvägen är prioriterad. Läge: Det samhälle objektet ligger i, eller i närheten av. *Hastighet: Hämtad från Stigfinnaren (som i sin tur hämtat informationen från NVDB). Denna varierar i många fall på olika delar av sträckan vilket skrivits som ett hastighetsspann.
    [Show full text]
  • Strategies, Processes, and Results for the Future Water Supply Of
    water Article Strategies, Processes, and Results for the Future Water Supply of the Växjö Municipality: Evaluation of an Evidence-Based Case Study of Long-Term Strategies within the Water and Wastewater Sector in Sweden Nasik Najar 1,* and Kenneth M Persson 2 1 Department of Construction Engineering and Lighting Science, School of Engineering, Jönköping University, 551 11 Jönköping, Sweden 2 Division of Water Resources Engineering, Lund University, Box 118, S-221 00 Lund, Sweden; [email protected] * Correspondence: [email protected]; Tel.: +46-736-556-581 Received: 10 July 2019; Accepted: 8 October 2019; Published: 16 October 2019 Abstract: In 2009, the Bergaåsen Water Supply Scheme was put into operation to ensure the future drinking water supply of two municipalities in southern Sweden. Bergaåsen replaced two vulnerable water treatment plants. It was implemented in an environment that was characterized by sensitive recipients and limited access to water. This article aims to analyze how strategies were developed to meet sustainability requirements, if this solution has ensured good quantity and high quality after ten years of operation, and the extent of the project’s economic impact on consumers. The project was analyzed as an evidence-based case study using semi-structured interviews, surveys, and document analyses. The study found that the chosen options succeeded in guaranteeing outstanding quality and secure delivery. Over 90% of water users were satisfied and had trust in it, and less than 3% were dissatisfied. The design time for withdrawal capacity has been extended from 30 to 50 years through planned measures. The study clarifies also that, due to some externalities, there has been virtually no economic impact on users.
    [Show full text]
  • Place Branding Strategies for Alvesta Municipality
    Place Branding Strategies for Alvesta Municipality Bachelor degree project in marketing 15 ECTS Spring term 2008 Course: FE3923 Group 3 Authors: Jungmin Choi 840929 Jesper Persson 841004 Examiner: Mosad Zineldin Abstract Title: Place Branding Strategies for Alvesta Municipality Date of Seminar: June 5th 2008 Course: FE3923 Bachelor Thesis in Marketing Program Authors: Jesper Persson, Jungmin Choi Tutor: Mosad Zineldin Examiner: Mosad Zineldin Keywords: Place branding, Place marketing, Gap analysis, Co-opetition, Thesis Purpose: The purpose of this study is to develop an increased knowledge of place branding, study the perception of inhabitants’ regarding Alvesta as a place and to explore an extended relationship between Alvesta and Växjö municipality. Methodology: The methodology of the study is conducted with qualitative and quantitative approach. There were two interviews in Alvesta and Växjö municipality office. A total number of 216 questionnaires were gathered in three urban areas in Alvesta municipality. Theoretical Framework: For this study place branding theory has been used as a guideline and SWOT, Gap analysis and Co-opetition theory were used to analyze Alvesta municipality as a place and its inhabitant’s perception. Empirical Finding: A total of 210 questionnaires were analyzed statistically through SPSS with functions such as cross tabulation, compare means, and scale reliability analysis. Also the results of two interviews with the Alvesta and Växjö municipality are written in this chapter regarding the theories used in this thesis. Analysis: The analysis chapter integrates the theory and the results of the empirical findings. Alvesta’s brand and service were evaluated based on SWOT and gap analysis. A co-opetition relationship was suggested between Växjö and Alvesta municipality in different issues such as branding, infrastructure and education.
    [Show full text]
  • Markaryd Station Avgångsplatser Och Service
    Markaryd station Avgångsplatser och service Coop Konsum Drottninggatan 28 Järnvägsgatan Drottninggatan Kungsgatan Spår 2 Spår 1 [c Hässleholm Information Biljettautomat Parkering Informationstavla Regionbussar Försäljningställe (Coop) Ersättningsbuss Cykelparkering Om tåget av någon anledning inte kommer, körs ersättningstrafik med Trappa buss från markerad hållplats. Hiss [T Toalett If the train for some reason is canceled, replacement bus services will be provided [X Anpassad from the selected stop. [c Restaurang Giltig fr.o.m. 1/12 2016 Kundcenter 0771-76 70 76 | lanstrafikenkron.se Lessebo station Avgångsplatser och service Alvesta, Malmö Järnvägsgatan Spår 1 Spår 2 Coop Konsum Storgatan 71 Stationsgatan Emmaboda, Kalmar Information Biljettautomat Parkering Informationstavla Regionbussar Väntsal Ersättningsbuss Toalett Om tåget av någon anledning inte kommer, körs ersättningstrafik med Cykelparkerng buss från markerad hållplats. If the train for some reason is canceled, replacement bus services will be provided from the selected stop. Giltig fr.o.m. 1/12 2016 Kundcenter 0771-76 70 76 | lanstrafikenkron.se Hovmantorp station Avgångsplatser och service Alvesta, Malmö Storgatan Spår 1 Spår 2 A B Emmaboda, Kalmar Information Regionbussar Hållplas Linje Destinaton Biljettautomat Parkering A 218/219 Växjö Informationstavla Ersättningsbuss B 218/219 Lessebo, Kosta, Skruv Väntsal Om tåget av någon anledning inte kommer, körs ersättningstrafik med Cykelparkerng buss från markerad hållplats. If the train for some reason is canceled, replacement bus services will be provided from the selected stop. Giltig fr.o.m. 1/12 2016 Kundcenter 0771-76 70 76 | lanstrafikenkron.se Lammhult station Avgångsplatser och service Nässjö, Jönköping Nässjö, Spår 2 Spår Spår 1 Spår Köpmannagatan Järnvägsgatan Växjö, Kalmar Växjö, Information Biljettautomat Parkering Informationstavla Regionbussar Trappa Ersättningsbuss Anpassad Om tåget av någon anledning inte kommer, körs ersättningstrafik med Gångtunnel buss från markerad hållplats.
    [Show full text]
  • Travel Guide Regulations and Prices for Travelling by Bus and Train in Kronoberg County
    Valid from 31 August 2020 Travel guide Regulations and prices for travelling by bus and train in Kronoberg County. Tillsammans. Till en hållbar framtid. 1 We are happy to help At our Customer Centre, you receive personalised service and help with anything from times, prices to travel cards. You are also welcome to visit our sales outlets and our website. Customer Centre +46 (0)771-76 70 76 lanstrafikenkron.se These offers and terms may be subject to corrections or amendments during the year. 2 Contents Zone and route map 4 Your journey 6 Tickets and cards 8 Single ticket 8 Resekort Travel card 8 -Discount Card 8 Travel app 9 - Discounts 9 Period tickets 12 - 30-day ticket 12 - Leisure ticket 14 - 365-day ticket 15 Buying tickets Train tickets 16 Bus tickets 17 Plan your journey 18 Travel terms and conditions 18 Useful information 19 Länstrafiken Kronoberg is responsible for public trans- port in the County of Kronoberg. There are many of us working to make it as easier as possible for you to travel with us. In this travel guide you can find what you need to know before travelling with us. Welcome aboard and have a pleasant journey! Did you know that half your ticket is paid for with taxes? Read more about how public transport is funded and works at lanstrafikenkron.se 3 ZONE AND ROUTE MAP NÄSSJÖ 985 SÄVSJÖ/VETLANDA 986 VETLANDA Zon- och linjekarta JÖNKÖPING 986 981 VÄSTERVIK 352 JLT 2095 Länstrafiken Kronoberg LINDSHAMMAR HULTANÄS från 15 december 2019 350 VÄRNAMO 345 JLT 704 769 320 KLTZones and routes in 987 779 LAMMHULT ASA ÅSEDA RAMKVILLA LINDHULT 707 FAGERHULT MÖSJÖHULT 720 KLAVRESTRÖM 310 KLT BOR 141 KronobergOSKARSHAMN County NORRHULT 311 EKHORVA 719 VIÅS 2061 ÅBODA TOLG 770 BREDHULT BÖKSHOLM 778 NOTTEBÄCKS 873 722 703 TERMINAL We have divided Kronoberg County into zones.
    [Show full text]
  • Växjö Municipality Transport Plan Passed by City Council 2014-10-21
    Växjö Municipality Transport Plan Passed by city council 2014-10-21 Växjö Municipality Transport Plan 1 Table of contents Foreword 3 Strategy area: walking 26 Comprehensive goals for walking 26 Summary 4 Current status 26 About the transport plan 6 The purpose of the transport plan 6 What improvements do pedestrians need? How do we convince more people to walk? 26 The transport related targets governing the transport plan 7 Strategies and measures regarding the improvement of pedestrian routes 26 The benefits of an efficient and sustainable transport system in Växjö 8 Strategies and measures regarding the operation and maintenance of pedestrian routes 27 Current status 10 The travel patterns of Växjö residents 10 Strategy area: public transport 28 Comprehensive goals for public transport 28 Freight transport 11 Current status 28 Regional trips 12 Strategies and measures regarding traffic Accessibility 12 planning and accessibility 29 The character of the city 13 Strategies and measures at transfer stations 31 The environmental impact of transport 13 Strategies and measures regarding operations Traffic safety 14 and quality 31 Strategy area: sustainable vehicle traffic 16 Strategy area: mobility management 32 Comprehensive goals for Comprehensive goals for mobility management 32 sustainable vehicle traffic 16 Current status 32 Challenges within urban planning 16 The potential for changing modes of travel 33 Current status: freight transport 18 Strategies and measures within IT 33 Current status: electric vehicles 18 Strategy and measures
    [Show full text]
  • Alvesta Case Study Report
    Alvesta Case Study Report Industrial Symbiosis (TKMJ38) Erik Johannes erijo972 Andreas Palm andpa325 Miguel Vidal Castelló migvi915 Sabrina Brunner sabbr806 HT1 2017 TKMJ38 Case study report - Alvesta Oct. 12, 17 Abstract This document describes the findings of an industrial symbiosis field study project in the area of Alvesta, a small town in Småland, Sweden. Main goal of the project was to apply theoretical knowledge acquired during a course at Linköpings University by mapping and analyzing any existing symbiotic linkages and their future potentials in Alvesta region giving answer to the following two questions: ● What are the existing and possible future symbiotic networks in the area? ● How did the symbiotic networks come about and what were the driving forces behind these? Central to carrying out the project was a field visit and personal as well as telephone interviews with actors that the authors identified as potential contributors to a symbiotic network. Main findings of the field study are the symbiotic network around a biogas plant founded by local farmers (Alvesta Biogas AB) as well as the linkages around the area’s sawmills. It was found that especially details about the history and emerge of the biogas plant can be seen as special. Four factors about the plant are forming a crucial combination of assets and support without which the plant might not have succeeded in such an unusual way: ● Being owned by farmers which both are suppliers and customers to the plant, securing both a certain amount of supply and purchase at the same time. ● The plant’s business relations with a large group like E.ON.
    [Show full text]
  • Tidningsnotiser M.M. Hämtade Ur Smålandsposten 1964 – 1965
    Tidningsnotiser m.m. hämtade ur Smålandsposten 1964 – 1965. Sammanställda av Anders Ring, Vislanda. Ur Smålandsposten N:o 1 Torsdagen den 2 Januari 1964. FÖRLOVADE Carl-Gustaf Carlsson Kerstin Berggren Jan-Ove Fredriksson Vislanda. Ljungby. Gunilla Viderström Nyårsafton 1963. Vislanda. Hovmantorp. Waldemar Olofsson Ronneby Brunnshotell nyårsafton 1963. Siv Windstedt Håkan Lindahl Alvesta. Vislanda. Ulla Axelsson Malmö den 31/12 1963. Grimslöv. Vislanda. Nyårsafton 1963. Ur Smålandsposten N:o 2 Lördagen den 4 Januari 1964. FÖRLOVADE Villy Jonasson Ritva Edvardsson Min käre son, vår käre broder Vislanda. Vislanda. Nyårsafton 1963. Gunnar Andersson har i dag hastigt lämnat oss i sitt Alf Rydström 34:de levnadsår. Djupt sörjd och Kerstin Bengtsson saknad men i ljust och tacksamt minne bevarad av far, syskon, Vislanda. svåger, samt släkt och vänner. Vislanda den 1/1 1964. SVEN ANDERSSON Karl-Olof Gustav Britta och Olle Per-Erik Sv. ps. 594. För dem som önskar följa den avlidne till hans sista vilorum, meddelas att jordfästningen äger rum i Vislanda kyrka den 9 jan. 1964 kl. 14.00. Efter jordfästningen inbjudes till kaffe å Centrumbaren, Vislanda. Meddelas endast på detta sätt. 1 Dödsfall. Karin Gustavsson †. I sitt hem i Tubbamåla, Vislanda, har änkefru Karin Gustavsson avlidit i sitt 85:e levnadsår. Vår kära mor, Den avlidna var född Vislandabo och har hela mormor och farmor livet varit hemförsamlingen trogen. Vid 20-års- Karin Gustafsson åldern ingick hon äktenskap med lantbrukaren Karl Gustavsson, Röshult, och makarna arren- har i dag stilla insomnat i sitt 85:e levnadsår. Djupt sörjd och saknad av derade en gård i Värmanshult, Vislanda. Några år oss, syskon, släkt och vänner.
    [Show full text]
  • Travel Guide Regulations and Prices for Journeys by Bus and Train in Kronoberg County
    Valid from 10 December 2017 Travel guide Regulations and prices for journeys by bus and train in Kronoberg County. 1 We are happy to help you Our Customer Service Centre will provide you with personal service and assistance with everything you need to know about times, prices, tickets and our Resekortet (travelcard). You can also visit our sales outlets and website. Customer Service Centre 0771 767076 lanstrafikenkron.se Subject2 to possible errors and amendments to fees and regulations during the year. Contents Zone and route map 4 Your journey 6 Tickets and travelcards 8 Single tickets 8 Resekort (Travelcard) - Discount Card (top-up card) 8 - Period Card (monthly) 10 - Fritid (leisure) 11 - Annual Season Card 12 Buying tickets 13 Bus and train tickets Resekortet Mobile tickets Timetables 14 Travel terms and conditions 14 Useful information 15 Länstrafiken Kronoberg is responsible for public transport in Kronoberg County. This travel guide contains everything you need to know before you make a journey using our services. Welcome on board and enjoy your trip. 3 NÄSSJÖ 985 SÄVSJÖ/VETLANDA 986 VETLANDA Zone- och routemap JÖNKÖPING 986 981 VÄSTERVIK 352 2095 ZONE/ROUTE MAP Länstrafiken Kronoberg LINDSHAMMAR HULTANÄS from 10 december 2017 350 VÄRNAMO 704 769 987 LAMMHULT 779 ASA ÅSEDA RAMKVILLA LINDHULT 707 FAGERHULT MÖSJÖHULT KLAVRESTRÖM 720 141 OSKARSHAMN BOR NORRHULT 311 EKHORVA 719 VIÅS Zones2061 and routes in ÅBODA TOLG 770 BREDHULT BÖKSHOLM 778 NOTTEBÄCKS 873 722 703 TERMINAL BRAÅS Kronoberg County 350 776 771 730 718 706 355 BOLMSÖ TORPSBRUK ORMESBERGA 358 SLÄTTHÖG ÅBY 754 JONSBODA ROTTNE EKE TERMINAL ÄLGHULT 737 MOHEDA Kronoberg772 County is divided up into zones.
    [Show full text]