Karaktärisering av bebyggelse i Vislanda tätort Alvesta kommun Kronobergs län Smålands museum rapport 2018:17 Josefi ne Ahlqvist Produktion och distribution: Kulturparken Småland, Södra Järnvägsgatan 2, SE-352 29 Växjö Tel: 0470-70 42 00 E-post: [email protected] www.kulturparkensmaland.se ©2018 Kulturparken Småland, Växjö Rapport och foto: Tryckt hos Kulturparken Småland/Smålands museum ISSN 1403-2902 Innehåll Inledning ........................... 5 Administrativa uppgifter ............... 5 Byggnadshistorik ..................... 6 Vislanda väster om järnvägen. 8 Vislanda centum ..................... 8 Kungsgatan, Trädgårdsgatan, Fabriksgatan och Skogsvägen .......... 15 Västra Vislanda, Kvarnabacken ......... 19 Dalvägen och Gärdesvägen ............ 29 Lindås, Vislanda kyrkby ............... 33 Kvarnholmen och Fabriksgatan ......... 40 Vislanda öster om järnvägen ........... 46 Husebyvägen ...................... 46 Byvägen, Gårdsvägen och Torpvägen ..... 50 Bostadsområdet kring Elnarydsvägen ....... 54 Källor ............................ 60 4 • SMÅLANDS MUSEUM RAPPORT 2018:17 N 6295067 E 467232 Koordinatsystem SWEREF 99 TM E 465320 N 6292439 1:9 753 Fastighetsgränser i kartan är översiktliga och saknar rättsverkan, jämför beslut i lantmäterihandlingar och fastighetsrättslig karta/kartor. © Lantmäteriet Utdrag ur digitala topografiska kartan © Lantmäteriet. 4 • SMÅLANDS MUSEUM RAPPORT 2018:17 SMÅLANDS MUSEUM RAPPORT 2018:17 • 5 Inledning Förvaltningen för Samhällsplanering i Alvesta kommun har önskemål om ett bättre kunskapsläge kring bebyggelsemiljöns kulturhistoriska värden i Vislanda tätort samt vilka riktlinjer som bör tillgodoses i arbetet med nya detaljplaner och andra programinstrument. Kommunen har presenterat en prioriteringslista där berörda kvarter anges. Arbetet inbegriper en kort arkivgenomgång varefter kvarteren studeras på plats. Informationen sammanställs avslutningsvis i ett karaktäriseringsunderlag där specifika värden och utmärkande kvartersdrag preciseras. Naturligtvis möjliggör upplägget inga djupgående analyser av byggnadshistorien och de händelser vilka är kopplade till kvarteret och dess människor. Administrativa uppgifter Län: . Kronobergs län Kommun: ������������������������������� Alvesta kommun Socken: . Vislanda socken Beställare: . Alvesta kommun Projektledare: ������������������������� Patrik Karlsson, Alvesta kommun Antikvarisk medverkande: . Josefine Ahlqvist, Kulkturparken Småland Kulturparken Smålands dnr: ����� 150-2018-00050 6 • SMÅLANDS MUSEUM RAPPORT 2018:17 Bebyggelsehistorik Vislanda samhälle är ett direkt resultat av beslutet att dra Södra stambanan så rakt som möjligt genom Vislanda socken. Placeringen av stationen ligger långt från båda de platser som varit socknens tidigare centrum. Vislanda kyrkby låg ursprungligen ca 3 km öster om nuvarande centrum men flyttades på 1790-talet till byn Lindås som ligger ca 2 km väster om nuvarande centrum. Man kan förstå att Södra stambanans dragning orsakat en del bekymmer för Vislandaborna. Själva stationen lokaliserades till det så kallade Kärrhålet i Hönetorps hage, en plats vars bebyggelse bestod av baracker för rallare och liknande. När järnvägen mellan Alvesta och Malmö började trafikeras 1863 kom bebyggelsen emellertid snabbt att förändras. Redan efter fem år hade stationssamhället växt så mycket att marknaden i Gottåsa, vilken låg en mil syd öst om Vislanda flyttades till stationssamhället. Marknadsplatsen låg först utmed Husebyvägen, men kom sedan att lokaliseras till platsen där Vislandaskolan ligger idag. Marknaden kom så småningom att utvecklas till det årliga evenemanget Vislanda marknad. Under 1870-talet öppnades två nya järnvägar, KWJ och ViBJ, vilka trafikerade sträckan Vislanda -Karlshamn samt Vislanda – Bolmen via Ljungby, och på så vis blev samhället en knutpunkt. Bebyggelsen växte kraftigt kring sekelskiftet 1900 och 1914 blev Vislanda ett municipalsamhälle. Samhällsformen upplöstes 1962 och sedan 1971 är Vislanda en del av Alvesta kommun. Under 1920-talets början utarbetades ambitiösa förslag till stadsplaner för stationssamhället men dessa kom bara att realiseras till viss del. Speciellt bebyggelseutvecklingen öster om Södra stambanan gick i stå. Befolkningen i Vislanda växte emellertid, för att kring 1980 vara ca 1900 personer i tätorten, men där efter har befolkningen minskat något. Under 1960-talet började KWJ och ViBJ att avvecklas och 1970 slutade tågen för persontrafik på Södra stambanan att stanna i Vislanda. Sedan december 2013 stannar åter tåg på orten, och in- och utpendling är åter möjligt. Det är emellertid påtagligt att samhällsutvecklingen gick i stå under slutet av 1900-talet och mycket av Vislandas närservice har försvunnit. Man kan tydligt se att bebyggelsen i samhället är mycket förvanskad och att kulturhistoriska värden inte har prioriterats på andra platser än i Lindås. 1970-talets oljekris medförde en våg av tilläggsisoleringar på äldre hus och vid nyrenovering av äldre bebyggelse får husen ett närmast pastischartat utseende, då materialvalen vad gäller tak och fönster är helt moderna. Likt kommunens två andra större stationssamhällen Alvesta och Moheda kan man se på bebyggelsen att en kraftig expansion skett under 1960- och 1970-talet med flera nyetablerade, renodlade bostadsområden. Husen i områdena består av kataloghus från flera olika småländska hustillverkare exempelvis Myresjöhus, Mockfjärds, Hultsfredsindustrierna, Fogelforsbruk och Aneby hus. Lokala arkitekter som Paul Ström, Claes Knutson, Ebbe Regebro, Åke Hedberg och Ib Wibroe finns också representerade. Men den arkitektritade bebyggelsen i Vislanda utgörs i regel av flerbostadshus. Nybyggnation i Vislanda förekommer men i liten omfattning. Exploateringen förekommer främst i ortens nordvästra del kallad Kvarnholmen, där flera villatomter står redo för byggnation. 6 • SMÅLANDS MUSEUM RAPPORT 2018:17 SMÅLANDS MUSEUM RAPPORT 2018:17 • 7 Förslag till stadsplan för Vislanda municipalsamhälle från 1922. © Lantmäteriet. 8 • SMÅLANDS MUSEUM RAPPORT 2018:17 Vislanda väster om järnvägen Kulturhistorisk karaktärisering av Vislanda centrum mellan Trädgårdsgatan och Glasmästaregatan De kvarter runt Storgatan, vilka idag utgör centrumbebyggelsen i Vislanda, var fram till 1960-talet ett område bebyggt med ett relativt homogent byggnadsbestånd bestående av stadsgårdar. Stadsgårdarna var planerade med bostadshus ut mot gatan och ekonomibyggnader på fastighetens baksida. Bebyggelsemönstret var vanligt i stationssamhällena i Alvesta kommun och ett fåtal fastigheter med denna bebyggelsetyp finns bevarade i Vislanda (19:2, 19:3 samt 19:4). Längs järnvägen och de östra delarna av Storgatan uppfördes lite finare stadskaraktäristisk bebyggelse runt sekelskiftet 1900. Byggnaderna var så kallade stenstadshus, vilka fick tidstypisk arkitektonisk utformning i jugendstil och materialrealism med drag av nationalromantik. Stenstadshusen väster om järnvägen knöt ihop stationssamhället genom att vara en fortsättning på det centrum som utvecklats på östra sidan vid järnvägsstationen och Östra torget vid Husebyvägen. Efter andra väldskriget uppfördes då tidstypisk småhusbebyggelse i längs Gröna gatan och Glasmästaregatans västra delar och bebyggelsen ändrade sakta karaktär mot ett villaområde. Husen var i regel reveterade i ljusa kulörer med tegelklädda sadeltak. I slutet av 1940-talet uppfördes de första lite större flerbostadshusen i Vislanda (48:11-48:14), varav 48:14 var ett av de första husen som Alvestas stadsarkitekt Claes Knutson ritade i kommunen. Samtliga hus är idag kraftigt förvanskade. Under 1960-talet påbörjades en rivningsvåg genom de äldre stadsgårdarna väster om järnvägen, vilka ersattes med betydligt större flerbostadshus. Det första huset som byggdes i kvarteren närmast järnvägen var Vislanda 21:6 ritat av Ebbe Regebro 1958. Vid Glasmästaregatan uppfördes ett u-format radhus ritat av Claes Knutson 1965 (21:18 och 21:19) och två år senare uppfördes nästa Knutsonhus på fastigheten 17:17 vid samma gata. Längs Storgatan uppfördes ett flerbostadshus ritat av Ebbe Regebro 1962 (17:13) och 1973 byggde Skanska lägenhetshuset på fastigheten 17:18. Flerbostadshuset på fastigheten 23:14 söder om Storgatan uppfördes 1978 efter ritningar av arkitekterna Gunnarsson och Spangenberg. samtliga hus uppfördes med två till tre våningsplan och fasderna försågs med balkonglängor- 1975 byggdes ett ”affärshus” på södra sidan av Storgatan. Huset ritades av arkitekten Lena Johansson, vilket är anmärkningsvärt i sammanhanget, då nästan samtliga hus i Vislanda har manliga upphovsmän. 8 • SMÅLANDS MUSEUM RAPPORT 2018:17 SMÅLANDS MUSEUM RAPPORT 2018:17 • 9 Flygfoto över Vislanda centrum / Storgatan från 1951.Fotograf Olle Lilljeqvist, Flygfoto över delar av Vislanda centrum och Kvarnabacken från 1978. Fotograf Olle Lilljeqvist. 10 • SMÅLANDS MUSEUM RAPPORT 2018:17 Utmärkande byggnader och grönstråk Vislanda 25:2 är ett stenstadshus från tidigt 1900-tal i jugendstil med tegelfasad och högt brutet tak med flera takkupor. Huset har genomgått förvanskande fönsterbyte men är trots detta ett av de mer karaktärsstarka och välbevarade äldre husen i Vislanda. Söder om Storgatan ligger ett helt kvarter med äldre bebyggelse Vislanda 19:1- 19:11. Kvarteret utgörs av stadsgårdar och är den enda resten av hur bebyggelsen såg ut när den växte fram efter järnvägens tillkomst. I princip all bebyggelse i kvarteret är delvis förvanskad i högre eller lägre grad, men som helhet har det ett högt kulturhistoriskt värde för orten. Detta värde skulle kunna vara mycket högre om bebyggelsen skyddats