DOCSLIB.ORG

Place Branding Strategies for Alvesta Municipality

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Place Branding Strategies for Alvesta Municipality Place Branding Strategies for Alvesta Municipality Bachelor degree project in marketing 15 ECTS Spring term 2008 Course: FE3923 Group 3 Authors: Jungmin Choi 840929 Jesper Persson 841004 Examiner: Mosad Zineldin Abstract Title: Place Branding Strategies for Alvesta Municipality Date of Seminar: June 5th 2008 Course: FE3923 Bachelor Thesis in Marketing Program Authors: Jesper Persson, Jungmin Choi Tutor: Mosad Zineldin Examiner: Mosad Zineldin Keywords: Place branding, Place marketing, Gap analysis, Co-opetition, Thesis Purpose: The purpose of this study is to develop an increased knowledge of place branding, study the perception of inhabitants’ regarding Alvesta as a place and to explore an extended relationship between Alvesta and Växjö municipality. Methodology: The methodology of the study is conducted with qualitative and quantitative approach. There were two interviews in Alvesta and Växjö municipality office. A total number of 216 questionnaires were gathered in three urban areas in Alvesta municipality. Theoretical Framework: For this study place branding theory has been used as a guideline and SWOT, Gap analysis and Co-opetition theory were used to analyze Alvesta municipality as a place and its inhabitant’s perception. Empirical Finding: A total of 210 questionnaires were analyzed statistically through SPSS with functions such as cross tabulation, compare means, and scale reliability analysis. Also the results of two interviews with the Alvesta and Växjö municipality are written in this chapter regarding the theories used in this thesis. Analysis: The analysis chapter integrates the theory and the results of the empirical findings. Alvesta’s brand and service were evaluated based on SWOT and gap analysis. A co-opetition relationship was suggested between Växjö and Alvesta municipality in different issues such as branding, infrastructure and education. Conclusion: From this study we have attained insight that Alvesta municipality is in the initial stage in branding and there is a service gap in the inhabitants’ perception. Finally this study contributes how Alvesta municipality can create mutual value by cooperating and competing with Växjö municipality. 2 Table of Content 1. INTRODUCTION ............................................................................................................... 5 1.1 Background ....................................................................................................................................5 1.2 Problem discussion .........................................................................................................................6 1.3 Purpose ...........................................................................................................................................7 2. THEORY ............................................................................................................................... 8 2.1 Place as a brand ..............................................................................................................................8 2.2 SWOT Model .................................................................................................................................9 2.3 GAP Analysis ...............................................................................................................................11 2.4 Co-opetition ..................................................................................................................................15 2.4.1 Advantages of Co-opetition ...................................................................................................16 2.4.2 Disadvantages of Co-opetition ..............................................................................................17 3. METHOD ........................................................................................................................... 18 3.1 Qualitative and Quantitative Characteristics and Usage ..............................................................18 3.2 Data collection ..............................................................................................................................19 3.2.1 Primary Data .........................................................................................................................19 3.2.2 Secondary Data .....................................................................................................................21 3.3 Reliability .....................................................................................................................................21 3.4 Validity .........................................................................................................................................22 4. DELIMITATION ............................................................................................................... 23 5. EMPRICAL FINDINGS .................................................................................................... 24 5.1 Questionnaire answers ..................................................................................................................24 5.1.1Demographics of the respondents ..........................................................................................25 5.1.2 Questions 7-17 Service Gap ..................................................................................................26 5.1.3 Questions 21-23 Perception about Växjö municipality .........................................................29 5.1.4 Questions 24-25 Co-opetition with Växjö municipality ........................................................31 5.1.5 Question 26 ...........................................................................................................................32 5.2 Interview with Alvesta municipality ............................................................................................33 5.3 Interview with Växjö municipality ...............................................................................................38 3 6. ANALYSIS .......................................................................................................................... 41 6.1 SWOT Analysis of Alvesta municipality .....................................................................................41 6.2 Alvesta Service Gap Analysis ......................................................................................................42 6.3 Alvesta municipality as a brand ...................................................................................................45 6.4 Co- opetition with Växjö municipality ........................................................................................48 6.4.1 SWOT of Växjö municipality ...............................................................................................48 6.4.2 Cooperation and Competition with Växjö municipality .......................................................50 6.4.3 Implementation of Co-opetition Strategy ..............................................................................52 7. CONCLUSION ................................................................................................................... 55 7.1 Conclusion of the Study ...............................................................................................................55 7.2 Suggestion for Further Research ..................................................................................................56 8. REFERNECE LIST ........................................................................................................... 57 Appendix Appendix 1 Data collection from the questionnaire .......................................................................59 Appendix 2 Demographic case processing summary .....................................................................59 Appendix 3 Demographic Cross tabulation analysis......................................................................60 Appendix 4 Reliability Analysis – Scale (Alpha) ..........................................................................61 Appendix 5 Questionnaire ..............................................................................................................62 Figure Index Figure 1 Brand positioning ...............................................................................................................8 Figure 2 Conceptual Model of Service Quality .............................................................................12 Figure 3 The Expansive Växjö Network ........................................................................................39 Table Index Table 1 SWOT Model ....................................................................................................................10 Table 2 Q7-16 Case processing summary ......................................................................................26 Table 3 Q7-16 Compare means analysis ........................................................................................27 Table 4 Q7-16 Reliability analysis - Scale .....................................................................................28 Table 5 Q17 Overpromised service perception ..............................................................................29 Table 6 Q21 & 22 Moving possibility to Växjö & Reasons ..........................................................29 Table 7 Q23 Perception of Växjö municipality ..............................................................................30
Load more

Recommended publications
  • Bilaga 2. Översvämningskänsliga Områden I Alvesta Kommun 2010
    Bilaga 2. Översvämningskänsliga områden i Alvesta kommun 2010. Översiktskarta för översvämningskänsliga områden i Alvesta kommun. Innehåll 201. Lidnäs.................................................................................. 3 202. Torpsbruk........................................................................... 4 203. Moheda............................................................................... 4 204. Grännaforsa, Lekarydsån................................................. 5 205. Gåvetorp, Dansjön............................................................. 6 210. Lekaryd, Lekarydsån........................................................ 7 211. Alvesta gamla vattentäkt.................................................. 7 212. Tvärån, norr om Alvesta................................................... 8 213. Alvesta norra industriområde, Lekarydsån.................. 8 214. Alvesta C, Lekarydsån...................................................... 8 220. Hjortsberga, Skaddeån...................................................... 9 221. Skaddeån.......................................................................... 10 222. Södra Alvesta, Skaddeån................................................ 11 223. Västra industriområdet Alvesta, Ilabäcken................. 11 230. Blendabaden, Salen......................................................... 12 233. Utlopp Salen, Helige å, Huseby.................................... 13 234. Huseby, Helige å............................................................. 13 240. Kojtasjön..........................................................................
    [Show full text]
  • Växjö Älmhult
    2015-10-19 Deltagarförteckning: Diplomutbildning – Anläggande av små avlopp Nedan följer en lista över deltagare som gått de två utbildningsdagarna i Diplomutbildningen - Anläggande av små avlopp. För att få diplom krävs att man deltagit under både den första dagen och fältdagen samt att man fått sin referensanläggning godkänd (del 3) av miljökontoret genom besök på plats eller fotodokumentation. Diplomet är personligt och utfärdas till respektive deltagare som klarat alla tre delarna. Diplomerade deltagare är markerade med grönt i kolumnen längst till höger. Utbildningen genomförs av Maskinentreprenörerna i samarbete med Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge som består av länens miljökontor. Utbildningen är frivillig för gräventreprenörer och VVS-firmor i länet och syftet är att öka kunskapen om miljö, lagstiftning och teknik som berör enskilda avlopp. Denna lista representerar de gräventreprenörer/VVS-firmor som gått utbildningen och därmed har en dokumenterad sakkunskap. Det finns andra företag i länen än de på listan som anlägger enskilda avlopp som har motsvarande sakkunskap. Direktlänkar till respektive kommuns lista här i dokumentet Kronobergs läns kommuner Blekinge läns kommuner Alvesta Karlshamn Lessebo Karlskrona Ljungby Olofström Markaryd Ronneby Tingsryd Sölvesborg Uppvidinge Växjö Älmhult Andra län 2015-10-19 KRONOBERGS LÄN ALVESTA KOMMUN Entramo AB 0472 – 712 91 Petter Ragnarsson Industrigatan 4 Jonas Johansson 342 60 MOHEDA Härlövs Gräv AB 070 – 664 09 01 Stig Svensson Borshult 1 070 – 594 09 02 Göte Svensson 342 92 ALVESTA
    [Show full text]
  • Welcome out – Into the Nature of Kronoberg!
    Welcome out – into the nature of Kronoberg! – Your guide to 35 beautiful nature reserves Production: The County Council Administrative Board, Kronoberg County, 2019. Cover picture: Tobias Ivarsson. Photographers: Tobias Ivarsson: golden plover, pg. 9; black grouse lekking, pg. 11; witch’s hair lichen, pg. 32; wood grouse, pg. 36; fritillary, pg. 44; common tern, pg. 54; osprey, pg. 92; black-throated loon, pg. 96. Ljungby Municipality: pine plant, pg. 98. Småland pictures: Kronoskogen, pg. 97; outdoor gym, pg. 98; coffee break “fika”, pg. 99.The County Administrative Board: Eva Elfgren: cross-leaf heath, pg. 12; leafy verdure, pg. 81; Per Ekerholm: marsh gentian, pg. 18; Thomas Hultquist: crane, pg. 39; Magnus Strindell: ox-tongue fungus, pg. 47; Elin Åkelius: cowslip, pg. 51; The County Council Administrative Board: dalmatian spot, pg. 53; Peter Mattiasson: Mörrumsån, ppg. 56–57; Börge Pettersson: soprano pipistrelles, pg. 65; Mats Wilhelm Pettersson: hay meadow, pg. 69; Emil Persson: scarlet waxcap, pg. 75; Peter Wredin: hazel dormouse nest, pg. 80; Heléne Petterson: view over Toftasjön, pg. 87; Martin Unell: fireplace, pg. 92.Other photos: Ellen Flygare and Martin Wargren, The County Council Administrative Board. Text: Ellen Flygare, except Kronoskogen, where the author is Naturcentrum AB. Maps: Peter Mattiasson. Background map: © Lantmäteriet Geodatasamverkan. The guide is available at the County Council web site, www.lansstyrelsen.se/kronoberg Welcome out into nature! The book you are holding in your hand is a guide to the nature of Kronoberg. We have chosen 35 nature reserves with beautiful scenery, well worth a visit, and present them in words and pictures. The book also includes a cultural reserve, Linneaus’ Råshult.
    [Show full text]
  • Underlag Till Trafikförsörjnings-Programmet
    Region Kronoberg Underlag till Trafikförsörjnings- programmet Bilaga 1 1 Innehåll Riket................................................................................................................................................................. 8 Folkmängd och befolkningstäthet 2013, länen....................................................................................... 8 Folkmängd och befolkningstäthet 2013, kommunerna .......................................................................... 9 Andel av befolkningen som bor utanför tätort 2013, länen ................................................................. 10 Orter med fler än 3000 invånare (2010) och befolkningstäthet i länen (2013) .................................... 11 Befolkningsutveckling 1990-2010 i tätorter med fler än 10 000 invånare ........................................... 12 Befolkningsutveckling i tätorter (2000-2010) och sysselsättningsutveckling i kommunerna (1990- 2013) ..................................................................................................................................................... 13 Folkmängd i tätorter (2010) och befolkningsutveckling i kommunerna (1990-2013 ........................... 14 Antal invånare i tätorter (2010) och koncentrering av länsbefolkningen till den största staden i länet (2010) .................................................................................................................................................... 15 Befolkningsutveckling 1990-2013, länen .............................................................................................
    [Show full text]
  • Lokal Handlingsplan Fo R Bioenergi – Alvesta Kommun
    Eva Gustafsson Energikontor Sydost 2012-05-09 Lokal handlingsplan fo r bioenergi – Alvesta kommun Sammanfattning Bioenergi är i högsta grad en lokal energikälla vilket innebär att varje enskild kommun har stora möjligheter att påverka användningen av bioenergi inom kommunen. Naturligtvis måste samordning ske, både med andra kommuner och med regionen men även nationellt och internationellt. Bioenergi står redan idag för en stor del av energiförsörjningen till Alvesta kommun. Framför allt är det primära skogsbränslen och restprodukter från skogs- och trädindustrin som används för värmeproduktion i stor och liten skala. Även i framtiden kan bioenergi förväntas spela en avgörande roll med ett ökat bidrag till både elproduktion och biodrivmedel, framför allt från skogsråvaror men även från andra typer av biomassa. Klart är att bioenergi kommer att spela en avgörande roll i att uppfylla målet om fossilbränslefri kommun till år 2030. För att nå de uppsatta målen kan en lokal handlingsplan för bioenergi vara ett steg på vägen. Syftet med den lokala handlingsplanen för bioenergi är dels att analysera nuläget och bedöma hur stor potentialen för ökning är, men även att utifrån nuläge och potential sätta upp mål för bioenergi till år 2014 och år 2020 samt att ta fram ett åtgärdsprogram för att nå målen. Alvesta kommun har stora biomassaresurser, framför allt primära skogsbränslen och restprodukter från skogs- och träindustrin, men det finns också en outnyttjad potential när det gäller energigrödor och restprodukter från djurhållning - gödsel. Biobränsleproduktionen i Alvesta kommun består framför allt av fasta bränslen från primära skogsbränslen samt restprodukter från skogs- och trädindustrin. Med tanke på de skogsresurser som finns inom kommunen är potentialen för ytterligare förädling av fasta bränslen möjlig.
    [Show full text]
  • Travel Guide Regulations and Prices for Journeys by Bus and Train in Kronoberg County
    Valid from 11 December 2016 Travel guide Regulations and prices for journeys by bus and train in Kronoberg County. 1 Contents Zone and route map 4 Your journey 6 Tickets and travelcards 8 Single tickets 8 Resekort (Travelcard) - Discount Card (top-up card) 8 - Period Card (monthly) 10 - Fritid (leisure) 11 - Annual Season Card 12 Night fares 12 Buying tickets 13 Bus and train tickets Resekortet Mobile tickets Timetables 14 Travel terms and conditions 14 Useful information 15 We are happy to help you Our Customer Service Centre will provide you with Länstrafiken Kronoberg is responsible for public personal service and assistance with everything you transport in Kronoberg County. need to know about times, prices, tickets and our Resekortet (travelcard). You can also visit our sales This travel guide contains everything you need to outlets and website. know before you make a journey using our services. Customer Service Centre 0771 767076 Welcome on board and enjoy your trip. lanstrafikenkron.se Subject2 to possible errors and amendments to fees and regulations during the year. 3 ZONE/ROUTE MAP Zones and routes in Kronoberg County Kronoberg County is divided up into zones. Fares for journeys with Länstrafiken Kronoberg are determined by the number of zones in which you travel. This means that the further you travel, the higher the fare. You will never have to pay for more than NÄSSJÖ 12 zones for journeys in Kronoberg County. 985 SÄVSJÖ/VETLANDA 986 VETLANDA Zon- och linjekarta JÖNKÖPING 986 981 VÄSTERVIK 352 2095 Länstrafiken Kronoberg LINDSHAMMAR HULTANÄS från 11 december 2016 VÄRNAMO 704 769 987 779 LAMMHULT ASA ÅSEDA RAMKVILLA LINDHULT 707 FAGERHULT MÖSJÖHULT KLAVRESTRÖM 720 141 OSKARSHAMN BOR NORRHULT 311 EKHORVA 719 VIÅS 2061 ÅBODA TOLG 770 BREDHULT BÖKSHOLM 778 NOTTEBÄCKS 873 722 703 TERMINAL BRAÅS 350 776 771 730 718 706 355 BOLMSÖ TORPSBRUK ORMESBERGA 358 SLÄTTHÖG ÅBY 754 JONSBODA ROTTNE EKE TERMINAL ÄLGHULT 772 737 DÖRARP RYDAHOLM MOHEDA GA DÄDESJÖ ÖR LENHOVDA SÄVSJÖSTRÖM 276 738 331 TSBER 702 VITTARYD 284 705 280 HÄRLÖV N.
    [Show full text]
  • The Future Water Supply of Växjö Municipality
    This paper is English translation of : FRAMTIDA VATTENFÖRSÖRJNING FÖR VÄXJÖ KOMMUN - BEDÖMNING AV OLIKA ALTERNATIV. VATTEN 63:299–311. Lund 2007 The Future Water Supply of Växjö Municipality – Evaluation of different alternatives by Nasik Al-Najjar, School of Technology and Design/Civil Engineering, Växjö University, S-351 95 Växjö e-mail: [email protected] Abstract The water supply in Växjö municipality has since 1887 been based on surface water from Lake Helgasjön. A water treatment plant was built in 1957 and was extensively reconstructed in 1969 but there are still problems to accomplish with drinking water quality, mainly related to temperature, smell and taste, manganese and aluminium rest. The present water consumption has periodically approached the water treatment plant maximum capacity. A performed risk analysis showed that catastrophic consequences for the water supply could occur due to an accident in a nearby traffic route or discharges from an industrial area. In 1997 Växjö municipality decided to perform a comprehensive investigation of different alternatives for future water supply. Seven alternatives were evaluated including remedial measures at the present water treatment plant. The chosen alternative was based on supply and conveying ground water from the Berga Esker in Ljungby municipality. Re-infiltration of ground water will be used to guarantee the required water quality and quantity and will be implemented in autumn 2008 with a planned supply of 200 l per second delivered to about 70,000 persons in the municipalities of Växjö and Alvesta. The article describes the different alternatives, motives for the chosen alternative and the evaluation procedure. Key words – Ground water, infiltration, water supply, water treatment, Växjö municipality Sammanfattning Dricksvattenförsörjning i Växjö kommun har sedan 1887 baserats på ytvatten från Helgasjön.
    [Show full text]
  • Government Communication 2011/12:56 a Coordinated Long-Term Strategy for Roma Skr
    Government communication 2011/12:56 A coordinated long-term strategy for Roma Skr. inclusion 2012–2032 2011/12:56 The Government hereby submits this communication to the Riksdag. Stockholm, 16 February 2012 Fredrik Reinfeldt Erik Ullenhag (Ministry of Employment) Key contents of the communication This communication presents a coordinated and long-term strategy for Roma inclusion for the period 2012–2032. The strategy includes investment in development work from 2012–2015, particularly in the areas of education and employment, for which the Government has earmarked funding (Govt. Bill. 2011/12:1, Report 2011/12:KU1, Riksdag Communication 2011/12:62). The twenty-year strategy forms part of the minority policy strategy (prop. 2008/09:158) and is to be regarded as a strengthening of this minority policy (Govt. Bill 1998/99:143). The target group is above all those Roma who are living in social and economic exclusion and are subjected to discrimination. The whole implementation of the strategy should be characterised by Roma participation and Roma influence, focusing on enhancing and continuously monitoring Roma access to human rights at the local, regional and national level. The overall goal of the twenty-year strategy is for a Roma who turns 20 years old in 2032 to have the same opportunities in life as a non-Roma. The rights of Roma who are then twenty should be safeguarded within regular structures and areas of activity to the same extent as are the rights for twenty-year-olds in the rest of the population. This communication broadly follows proposals from the Delegation for Roma Issues in its report ‘Roma rights — a strategy for Roma in Sweden’ (SOU 2010:55), and is therefore also based on various rights laid down in international agreements on human rights, i.e.
    [Show full text]
  • A Systems Perspective on Sustainability Measures Aimed to Reduce Greenhouse Gas Emissions in Three Swedish Municipalities
    A systems perspective on sustainability measures aimed to reduce greenhouse gas emissions in three Swedish municipalities By: Malin Redmo Supervisor: Monica Hammer Södertörn University Master’s dissertation 30 credits Master’s program in Environmental science | spring semester 2021 Abstract 2019 was the year with the highest measured amount of GHG emissions in history, indicating that our existing way of living is unsustainable and demands substantial changes. New ways of governing environmental issues are therefore being called upon in which the local level has great potential to create change. Sustainability measures involving integrated social dimensions which questions the motive for performing or engaging in emission demanding activities are found leading to a more long-lasting change. In Sweden, the decentralized decision model makes municipalities have a large responsibility for creating change in crucial emission demanding areas. Recognizing these concerns, this study applies a multi- dimensional system perspective with a broad range of cultural, habitual and technological aspects by Jensen et al. (2019) on three front-running municipalities (Tyresö, Växjö and Lund) working to reduce emission levels. The study focuses on distinguishing between different drivers for change among sustainability measures regarding energy and mobility functions, with a specific focus on the account of incorporated social dimensions. The results indicate that there is a lack of integrated social dimensions among the selected municipalities, in which only 26% of the grand total of 220 analyzed measures involve integrated social elements which enables a system-wide change. Technical and individual behavioural changes are far more prioritized than changes which are linked to collective lifestyle aspects and involve a mixture of technology, norms, cultures and organizations within the society, which are aspects proven more likely to lead to a system-wide change.
    [Show full text]
  • Nyhetsbrev För Hjortsberga & Kvenneberga Nr 2-2017 Foto: Jan-Ingmar Magnusson Jan-Ingmar Foto
    Nyhetsbrev för Hjortsberga & Kvenneberga nr 2-2017 Foto: Jan-Ingmar Magnusson Vårfesten med Hjortsbergaskolans förskoleelever upp till sjätteklassare, bjöd på en härlig dans- uppvisning på en lite lätt regnvåt plan efter nattens regn. Grannsamverkan … Mickes engagemang gör oss tryggare Är det månne Nemo i egen hög person (öh…fisk) som simmar omkring så fridfullt i Niklas Petterssons akvarium? Han har hittat hem nu i alla fall… Michael Ljunggren bor i Torsten Sunds gamla hus som gått från gul till diskret ljusgrå färgskala. Hej på er där ute! Jag börjar med område, så båda pojkarna hade har haft ett par olika chefsroller, en liten presentation av min själv, tidigare gått i skolan här. med ansvar framförallt inom ren­ då säkert inte alla vet vem jag är: hållningsverksamheten. EFTER ETT PAR ÅR träffade jag JAG HETER MICHAEL LJUNGGREN min sambo, så med hennes son JAG FICK FRÅGAN UNDER förra och bor på Åvägen 3, i Tors ten sedan tidigare är vi nu fem per­ året om jag skulle vilja ta på mig Sunds gamla hus, så vet alla vilket soner som lever tillsammans in­ rollen som kontaktansvarig för jag menar. Jag flyttade till Hjorts­ nanför dessa numera gråa väggar. grannsamverkan, och jag funde­ berga samhälle 2008, tillsammans Tidigare var ju huset gult om ni rade inte alls utan sa ja direkt. med mina två barn Ted och Tim. kommer ihåg. Självklart såg jag möjligheter att Jag valde detta samhälle då vi ti­ engagera mig i samhället, lära digare bott i Forsdala, som tillhör JAG JOBBAR I TEKNISKA förvalt­ känna några fler av oss alla som Hjortsbergaskolans upptagnings­ ningen i Växjö kommun, där jag bor här med mera.
    [Show full text]
  • 3Rd Report on Results of Task Force Interventions
    WP4 – Task Forces’ Interventions D.4.1.3 Final report on results of task force interventions Aim of the Task Forces is to provide support to little and medium-sized purchasing organizations (P.O.) for the implementation of interventions of Green Public Procurement related to the energy sector, in order to obtain energy efficiency and CO2 reductions and to build – up skills among local staff so to promote further replication of GPP in the public sector. The results obtained in terms of energy savings and CO2 reduction will contribute to reach the targets of the EU 2020 strategy and, in the long run, the promotion of the GPP approach in the target regions will positively influence the development of the local markets towards sustainable development. The Task Forces of the 6 target regions are composed by staff members of the project partners with the participation of external experts and stakeholders (aimed to provide training, technical support and to promote networking), this means in general 5-15 people directly working together under the coordination of the TF leaders (LEIF, REA, RAEE, ESS, ZEA, LIG) benefiting from further support provided by ICLEI. According to the specific situation, the Task Forces have carried on different activities aimed to the implementation of the interventions which, beyond specific technical activities (like identification of environmental criteria to be inserted in the tenders and evaluation of effective solutions for implementation of energy efficiency), varied from awareness rising and GPP training, to legal support, to collaboration with suppliers and existing GPP networks. Preparatory activities for interventions Engagement of project beneficiaries During the first project period the list of beneficiaries selected at the beginning of Primes has been revised according to the ongoing situation in the partners’ territories so that new participants have been involved and are now committed to the project activities (see the list below).
    [Show full text]
  • Önskade Cykelvägsobjekt I Kronoberg 2017-03-28.Pdf
    Önskade cykelvägsobjekt i Kronoberg En sammanställning av kommunernas önskemål om cykelvägar 2017‐03‐28 Sandra Arvidsson Framtagen som ett samarbete mellan Trafikverket och Region Kronober Inledning I samband med den nya inriktning för cykel i Kronoberg som togs fram under hösten 2016 fick kommunerna i länet i uppdrag att identifiera, beskriva och prioritera de önskemål av cykelvägar som fanns i kommunen. Nedan följer en sammanställning av den information kommunerna skickade in kompletterad med uppgifter från andra källor. Detta ger för första gången en samlad bild av vilka önskemål som finns i regionen. Totalt identifierades 129 objekt, inkluderat både kommunala och statliga vägar. Sammanställningen användes av Trafikverket och Region Kronoberg som ett av underlagen för att välja ut 31 prioriterade objekt. Materialet har sammanställts av praktikant Sandra Arvidsson. 2 Förklaringar Varje objekt har ett id där de två första bokstäverna står för den berörda kommunen som följs av en siffra. Den efterföljande namngivningen är gjord av Trafikverket med vägnummer/gatunamn på bilvägen som objektet följer och ortnamn/vägnamn där objektet börjar samt slutar. I rött står, i de fall den berörda vägen inte är statlig, väghållaren. I kartbilden är det kommunen som ritat ut den önskade sträckningen för cykelvägen. Markerat i grönt är även om objektet är bland de 31 prioriterade. Kommunens prioritering: Respektive kommun har på en skala 1-3 fyllt i hur cykelvägen är prioriterad. Läge: Det samhälle objektet ligger i, eller i närheten av. *Hastighet: Hämtad från Stigfinnaren (som i sin tur hämtat informationen från NVDB). Denna varierar i många fall på olika delar av sträckan vilket skrivits som ett hastighetsspann.
    [Show full text]