ale Historisk tidskrift för Skåneland Nr 2 1988

m % CO

\ #l '( 1 > ale Historisk tidskrift för Skåneland utges av De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening.

Redaktör Docent Sten Skansjö

Redaktionskommitté

Länsantikvarie Carin Bunte, Malmö Professor Erik Cinthio, Lund Fil. lic. Gert Jeppsson, Lund Fil. kand. Allan Persson, Lund Landsarkivarie Anna-Christina Ulf- sparre, Lund innehåll

Sid. Curt Wallin: S:ta Birgitta och Skåne 1 Klas Hyltén-Cavallius: En fransk dansk-svensk vetenskaplig expedition år 1671 24 Aktuellt om antikvariskt: [.ars Hansen: Esse Ericssons flygfotoarkiv 26

BLOMS BOKTRYCKERI AB, LUND 198S S:ta Birgitta och Skåne

Av Curt Wallin

Skåne var i birgittinska sammanhang en betydligt mera särpräglad region än vad som är känt genom tidigare forskning. Det framgår klart av följande presentation av resultat från ett mångårigt forskningsarbete rörande skånsk senmedeltid.

Forskningen kring birgittinemas bety¬ de Skåne till en särpräglad provins i birgit¬ delse för det medeltida Danmark har tinska sammanhang. länge varit koncentrerad till klosterstiftel¬ Förf. har tidigare från kyrkohistorisk serna på och Mariager i synpunkt behandlat några utslag av birgit- Jylland samt till andaktslitteratur skriven tinsk fromhet i det medeltida Danmark. på »birgittindansk». För Skånes del har Men även i allmänt kulturhistoriska sam¬ uppmärksamheten huvudsakligen varit manhang visar det sig nödvändigt att ha riktad på Birgittas inställning till den på kännedom om Birgittavördnaden och hennes tid politiskt viktiga Skånelandsfrå- »birgittinerkulturen» i Skåne. Förf. vill gan. Ett närmare studium av det »birgit¬ närmast rikta uppmärksamheten på det tinska» materialet visar emellertid, att så¬ senmedeltida kalkmåleriet med den redan väl riket i stort som delprovinsen Skåne tidigare rikt omskrivna »Vittskövlesko- kan insättas i mycket intressanta samman¬ lan» samt målningssviterna med de tre hang. nordiska helgonkungarna. Välkänt är att Kapell- och altarstiftelserna i Danmark de här aktuella kyrkorna huvudsakligen är är sålunda lika talrika som i Sverige,1 me¬ koncentrerade till östra Skåne. Inom dan de till Birgitta helgade präst- och lek- detta område kan förf. påvisa mycket rika mannagillena utgör en rent dansk före¬ birgittinska kontakter. Andra forskare teelse.2 Skåne med Nordens primas bosatt kan brottas med problem, där känne¬ i Lund och med ett mäktigt, i unionsför- domen om birgittinskt inflytande bör handlingarna djupt engagerat frälse låg kunna ge nya infallsvinklar. Förf. har där¬ mitt i spänningsfältet mellan tvenne birgit¬ för sett det som en icke oviktig uppgift att tinska kraftcentra: Vadstena och Maribo- publicera resultatet av sitt mångåriga ex- Mariager. Medan övriga klosterordnar i cerperingsarbete kring »S:ta Birgitta och Skåne kunde koncentrera sin verksamhet Skåne». Denna studie får sålunda närmast till klosterstiftelserna inom provinsen, betraktas som en »materialsamling» i äm¬ hade den skånska Birgittafromhetcn en¬ net. För att underlätta studiet av lokala dast tillgång till det jämförelsevis obetyd¬ problem och för att vara till hjälp icke liga Börringe, och detta därtill blott under minst för lokal hembygdsforskning har en kort period vid mitten av 1400-talet. materialet uppdelats på olika geografiska Dessa och andra påvisbara faktorer gjor¬ områden, där speciella birgittinska aktivi-

1 teter, med Birgittastiftelser samarbetande varje månadsmässa. Oktobermässan skulle kloster (Tommarp, Vä och Bosjö), till i form av den högtidliga Birgittamässan lokalaområden koncentreradeoch av Bir- helt ägnas åt Birgitta. Försummelser här- gittavördnad präglade frälsesläkter etc. är utinnan liksom underlåtenhet att återbära särskilt framträdande. »Birgittas bok» till dess förvaringsplats De geografiska områden, som här sär¬ straffades med böter. skiljes, är följande: 1. ärkebiskoparnas Såsom ärkebiskop erhåller Niels Jensen Lund; 2. handelsstaden Malmö; 3. södra en mångfald uppdrag i birgittinska sam¬ Skåne; 4. sydöstra Skåne; 5. Gärds och manhang. 1375 13/11 får han sålunda på¬ Villands härader; 6. Göinge; 7. nord¬ ven Gregorius XI:s uppdrag att tillsam¬ västra Skåne; 8. Onsjö, Frosta och Färs mans med biskop Valdemar Henningsen härader. Redan här kan framhållas att av Podebusk i Odense undersöka pålitlighe¬ dessa framstår nr 1, 2, 4 och i viss mån nr 5 ten i de märkliga berättelserna om Birgit¬ som huvudområden, medan nr 7 och 8 är tas levnad och underverk. 13773/3ger han särskilt fattiga på birgittinska kontakter. biskop Valdemar i uppdrag att ensam ut¬ föra undersökningen.1 Enligt ett nota- rialintyg av 22/3 s.å. har han dock själv kommit till Vadstena med anledning av 1. Ärkebiskoparnas Lund undersökningen.2 Ärkebiskopsstolen i Lund innehades åren Andra besök av lundensiska ärkebisko¬ 1361-1379 av Niels Jensen [Bild], Förf. par i Vadstena är belagda 1413 17/5, 1414 har kunnat belägga honom som introduk¬ 21/3-22/3, 1415 13/5 och 1455 23/2.3 Klos¬ tör av Birgittakulten i det medeltida Dan¬ terstiftelsen beviljas rätt att utdela 40 da¬ mark. Beviset utgöres av de birgittinskt gars avlat till alla besökare inklusive pil¬ färgade stadgar han någon gång under grimer från Lunds stift 1411 3/8,4 1414 perioden 1373-1379 fastställde för Stora 22/3,5 1439 1/116 och 1444 10/7.7 prästgillet ( Sodalitium sacerdotum majus) 1418 18/2 får ärkebiskopen påvens upp¬ i Lund. Reformeringen i Birgittas anda av drag att återförskaffa från klostret bortrö¬ det åtminstone sedan 1337 verksamma vat gods.8 Vid besöket i Vadstena 1414 prästgillet framstår som ett målmedvetet 21/3 anhåller han tillsammans med konung försök att till ärkestiftet förmedla känne¬ Erik av Pommern å svenska folkets vägnar dom om den nya fromhetsriktningen med hos påven Johannes XXIII, att bisko¬ dess om pastoral vishet vittnande princip parna Nicolaus av Linköping och Brynolf att predika för lekmännen på moders¬ av Skara samt nunnan Ingrid av Skän- målet och med dess allvarliga krav på ninge må bli kanoniserade.9 väckelse och fördjupat andaktsliv. En De lundensiska ärkebiskoparna har aktivisering av prästerskapet i birgittinsk även att handlägga en mängd ärenden rö¬ anda kunde för evangelisationen i stiftet rande Maribo birgittinerkloster. [1417] visa sig vara ett effektivt men föga kost¬ 3/2 ansöker sålunda Peder Kruse hos den nadskrävande alternativ till ett kloster¬ blivande påven, att denne må taga icke grundande. För att prästgillet i sin nya blott Vadstena utan även Maribo under skepnad skulle bli en birgittinsk kraft¬ sitt beskydd.10 Sannolikt är det i samma central stadgades bl.a. att en »bordslista» månad han ger generalkonfessorn i Maribo skulle läsas i Birgittas Uppenbarelser vid tillåtelse att meddela 40 dagars avlat åt

2 dem, som på vissa uppräknade dagar be¬ upplåter Børge Gunnersen till det åt Bir¬ söker klostret och utför vissa fromma gitta helgade »Lilla prästgillet» i Lund handlingar.11 1417 28/4 utfärdar konung nyttjande- och presentationsrätten till S:t Erik tillsammans med Peder Kruse upp¬ Nicolai kyrka nordväst om domkyrkan. maning till invånarna i alla de tre nordiska Han har en bild av Birgitta i sitt sigill och rikena att - med hänvisning till Birgittas försummar icke att upptaga henne bland uppenbarelse om Vårfrupenningen - väl mångfalden av dedikationshelgon i sin mottaga och frikostigt gynna defrån Mari¬ stora gudstjänststiftelse i domkyrkans bo utsända uppbördsmännen, när de drar krypta. Beläggen visar, att Birgitta tillhör landet runt för att insamla gåvor till klos¬ kretsen av då allmänt kända och dyrkade terbyggnaden.12 1431 12/1 medger påven helgon i ärkestiftet. Martinus V bröderna i Maribo rättighet Förbindelserna mellan Vadstena, Lund att begagna den lundensiska kyrkans och Maribo befrämjas också därav, att gudstjänstritual. De hade klagat över svå¬ Vadstenamunkarna på sina resor till och righeten att följa Odense katedralkyrkas från Rom resp. Baseloch Konstanz lägger ordning, som var helt olika alla övriga resrouten över Lund och Maribo. Belägg danska kyrkors.13 Bullan är visserligen härför föreligger från 1417, 1418, 1425, ställd till biskopen av Roskilde, men i för¬ 1444, 1445, 1505, 1506 och 1508.19 handlingarna måste helt naturligt ärkebi¬ Utom dessa birgittinska förbindelser skopen ha tagit verksam del. 1478u.d. har över stads- och stiftsgräns noteras birgit¬ han att handlägga något så trivialt som tinska centra med lokal förankring i sta¬ striderna kring klostergodset i Borrby i den Lund. De båda till Birgitta helgade sydöstra Skåne.14 prästgillena har redan nämnts. Det finns Men ärkebiskoparnas insatser berör dock anledningatt ytterligare stanna inför även birgittinska aktiviteter utanför bir- Stora prästgillet beträffande medlemmar¬ gittinerklostrens miljö. 1434 11/7 utfärdar nas donationer. För tiden 1379 4/9-1523 Peder Lykke sålunda avlatsbrev för dem, 13/7 är 8 namngivna präster kända som som på bl.a. Birgittas och Katarinas dagar donatorer, nämligen två dekaner, fyra ka- vallfärdar till S:ta Gertruds kyrka i Kø¬ niker, en ständig vikarie och en notarie vid ge.15 Tue Nielsen Juul utfärdar 1466 25/6 domkyrkan. Vanligen är det fråga om tes- avlatsbrev för Birgittas altare i Vor Frue tamentsgåvor, vilket vittnar om speciellt kyrka i København 16 samt 1457 27/6 den intresse för stiftelsen. Ständige vikarien »forordningsskrift», enligt vilken det bir¬ Hans Horn hade sålunda före 1523 13/7 gittinerkloster, som sedan en tid verkat i skänkt en gård i Malmö mot löfte om en det tidigare benediktinerklostret i Bör- evig mässa av prästgillet. Av lekmännens ringe, skall läggas ned och klosterfolket insats bör framhållas det mageskifte rid¬ återvända till Maribo.17 daren Hindrik Hartvigsen Krummedigc År 1414 är biskopen i Ribe (sedermera till de skånska sätesgårdarna Månstorp ärkebiskopen) Peder Lykke ambassadör och Ellinge 1523 13/7 gör med gillets för konung Erik av Pommern vid konciliet prost, kaniken Hans Ulf. Såsom mellan- i Konstanz och håller där ett mycket upp¬ gift i jordbytet betingar sig herr Hindrik märksammat tal till Birgittas ära.18 mässa varje måndag till evig tid för sig Ärkebiskoparnas intresse för Birgitta¬ själv, sin hustru och sina närmaste anför¬ kulten varar medeltiden ut. 1511 16/12 vanter. Dessutom erhåller han den ovan-

3 nämnda gård i Malmö, som ständige vika¬ De kaniker vid domkyrkan, som inne¬ rien Hans Horn tidigare skänkt till gillet hade kanikkyrkor ute i stiftet, har haft mot själamässor.20 möjlighet att förmedla stiftsstadens Bir- I staden Lund fanns vidare minst två till gittavördnad till menigheten i dessa för¬ S:ta Birgitta stiftade altaren. 1412 13/2 in¬ samlingar. För sydöstra Skåne kan näm¬ tygar ärkebiskop Peder [Kruse], att pros¬ nas kaniken Oluf Esbernsen i samband ten Folkvin [Degnersen] i Lund skänkt med Ingelstorp och Ingelstads härads närmare förtecknat gods till ett av honom prästgille. (Se nedan.) stiftat Kristi lekamens altare i domkyrkan. Man bör kunna förutsätta, att socken¬ Enligt Folkvins 1415 24/4 upprättade tes¬ prästerna ute i stiftet på sina färder i olika tamente har altaret Birgitta som sidopat- ärenden till stiftsstaden genom självsyn ron. 1475 8/5 beviljar påven Sixtus IV in- och självupplevelse påverkats av den bir- dulgens för besökarna på Birgittas och gittinskt färgade fromheten där. På sam¬ Katarinas dagar vid det av Barbara Thor- ma sätt bör ärkebiskopen under sina visi- kilsdatter Brahe till Bollerup stiftade Bir- tationsresor ute i stiftet ha förmedlat kän¬ gittaaltaret i domkyrkan. Sedan Lilla nedom om den väckelse den birgittinska prästgillet 1511 16/12 erhållit nyttjande- fromhetsrörelsen ville skapa. och presentationsrätten till S:t Nicolai Bland de många helgonrelikerna i sockenkyrka nordväst om domkyrkan (se Lunds domkyrka fanns en bit av ett av Bir¬ ovan), bör den ha kompletterats med ett gittas fingrar (pars digiti).24 Tvenne pil- Birgittaaltare och hela kyrkan börjat be¬ grimsmärken med Birgittas bild har på¬ traktas som en birgittinsk stiftelse. träffats i staden, det ena i samband med Dessa lokala prästgillen och altarstiftel- restaureringsarbeten i domkyrkan, det ser till Birgittas ära måste på olika sätt ha andra under arkeologiska undersökningar vidmakthållit och fördjupat Birgittavörd- på platsen för det forna Allhelgonaklost¬ naden hos stadsbefolkningen. Kaniken ret.25 Bo Sommar testamenterar 1458 11/3 en bok till Maribo kloster, där anniversarier ärligen skall firas för honom och hans för¬ 2. Handelsstaden Malmö äldrar med mässor och vigilier.211sitt tes¬ tamente av 1505 9/5 betänker kaniken Även den under senmedeltiden betydan¬ Oluf Esbernsen bl.a. Birgittas hus i de staden Malmö är indragen i det birgit¬ Rom.22 Niels Christiernsen, vikarie i tinska kraftfältet. Ett Birgittaaltare är så¬ Lund, blir så påverkad av den speciella lunda 1522 21/7 belagt i S:t Petri kyrkas Birgittafromheten, att han omkr. 1518 in¬ torn. Möjligen har den till altaret knutna träder som munk i Mariager birgittiner¬ stiftelsen varit ett prästgille. Även kloster.23 Rcpvindarlagct, ett av stadens lckmanna- En tidig och mera perifer anknytning gillen, var helgat åt Birgitta. Som »S:ta mellan Birgitta och Lund utgöres av Bir¬ Birgittas lag» upptages det i S:t Petri kyr- gittas biktfader magister Petrus Olavi av koräkenskaper fr.o.m. 1532 samt i Lunds Skänninge, på mödernet härstammande stifts landebok (1569). Maribo kloster från Lund. Morfadern var borgare där. ägde ett ickeobetydligt godskomplex i sta¬ Petrus blev Vadstena klosters förste gene- den, vilket icke sällan omnämnes i urkun¬ ralkonfessor. derna.1 Klostret hade officiellt börjat sin

4 verksamhet 1417. Redan 1421 [u.d.] är 3. Södra Skåne Malmöborgmästaren Bent Pedersen redo att skänka en gård.2 1425 u.d. upplåter Oxic, Skytts, Bara, Vemmenhögs och Jens Ingemarsen i Malmö på nytt en del av Ljunits härader i södra Skåne tillhör lik¬ sin gård.3 1466 28/5 (?) gör »Sisse Bents» som nordvästra och inre delarna av Skåne en större donation, närmare känd genom de på kända »Birgittaminnen» och Birgit- en av kung Hans 1492 o. 18/5 utfärdad tainfluenser fattigaste i landskapet. stadfästelse. Sisse har utvalt sitt gravställe Den enda birgittinska stiftelsen är Bör- i klostret. Testamentet omfattar den gård ringe (Vemmenhögs hd). Det tidigare be- hon bebor i Malmö jämte en angränsande ncdiktincrklostret där hade liksom de till jord och ett ölkar. Abbedissan samt samma orden hörande Munkaliv i Norge namngivna nunnor, munkar och altarstif- samt Glenstrup och Nørre kloster i Ran¬ telser i klosterkyrkan erhåller kontantbi¬ ders i Jylland under 1400-talets förra hälft drag samt persedlar.4 kommit in i en krissituation. På samma 1494 22/4 donerar Jep Jensens änka, sätt som de nämnda klostren såg man Dorotea Hindriksdatter Dringenberg i räddningen i att omgestalta Börringe till Malmö, sin gård Tilljtze på Lolland under ett birgittinerkloster. Initiativet överläm¬ villkor, att Maribo håller två årliga be¬ nades till Maribo. Försöket misslyckades. gangener med vigilier och själamässor för 1457 27/6 förordnade ärkebiskop Tue henne, hennes man och deras föräldrar. Nielsen Juul, att klostrets Birgittabild - i 1511 22/7 förbinder hon sig att till klostret detta sammanhang en symbol för det från överlämna alla de egendomsbrev hon har Maribo utsända klosterfolket - skulle på gården.5 återgå till Maribo. Som ovan nämnts överlåter ständige vi¬ Även på annat sätt har Maribo utövat karien vid Lunds domkyrka, Hans Horn, inflytande inom området. Av klostrets före 1523 13/7 en gård i Malmö till Stora omkring 25 skånska gårdar låg över hälf¬ prästgillet i Lund mot själamässor. ten i Bara och Ljunits häTader.1 1458 u.d. skänker Peder Torbernsen i Gässie medeltidskyrka (Oxie hd) revs Malmö 6 lödiga mark till Maribo kloster.6 åren 1886-1887. 1samband med rivningen Malmöborna har även haft förbindelser avtecknades de från omkr. 1500 stam¬ med Vadstena kloster. 1416 15/7 invigdes mande kalkmålningarna. Bland dessa Acho Johannis till prästmunk i Vadstena fanns en bild av ett kvinnligt helgon med för att 1442 29/4 vigas till biskop i Västerås huvuddok och en bok i handen. Med viss stift. Han torde ha varit son till Johan tvekan har den tolkats som en bild av Ågesen [Bugge], känd som fogde i Mal¬ Birgitta.2 mö. När Vadstenamunken Thorirus And¬ Man möter stundom uppgiften, att ett rere 1418 var på återfärd från kyrkomötet i pilgrimsmärke med Birgittas bild påträf¬ Konstanz, ställde han färden över Malmö. fats i Skanör. Detta är felaktigt.3 Han insjuknade under besöket men fort¬ Vad beträffar adelsgods och frälsesläk- satte till Jönköping, där han avled 9/9. ter skall främst nämnas Torsjö (Solberga Fragment av 10 pergamentsblad av Bir¬ sn, Vemmenhögs hd), som fr.o.m. 1456 gittas Uppenbarelser har påträffats som innehades av riddaren Johan Pedersen omslag om räkenskaper i Malmö rådhus¬ Oxe och hans hustru Berete Bondesdatter arkiv.7 Thott. Herr Johan hadestiftat ett Birgitta-

5 altare i Roskilde domkyrka, till vilket på¬ 4. Sydöstra Skåne ven Sixtus IV 1475 8/5 beviljade avlat. För detta område - Albo, Järrestads, 1473 9/12 skänkte makarna fru Beretcs Ingelstads och Herrestads härader - har systerdel i Fuglsang (Musse hd) till Mari¬ förf. lyckats samla ett särskilt rikt birgit- bo kloster för själagagn för sig och sina tinskt färgat material. föräldrar. Fr.o.m. 1492 ägdes Torsjö av Som introduktörer av Birgittavördna- riksmarsken Eskil Mogensen Gøye, även den framträder här adelsdamerna fru Ide han känd för sina omfattande birgittinska Pedersdatter Falk (d. 1399) till 'Gladsax kontakter. och hennes »franka», fru Anne Gcrhards- Riksrådet Niels Mogensen Hak på datter Snakenborg (d. 1414) till Bjärsjö- Häckeberga hade 1508 blivit dräpt av rid¬ holm. Fru Ide kallar i sitt testamente av daren Anders Bentsen Bille till Søholm. 1398 11/8 drottning Margrethe för »min För att rädda dråparen från hotande intimaste vän» och gör henne till testa¬ dödsstraff, hjälpa den dräptes barn till mentsexekutör. Franciskanermunken Ni¬ skadestånd och söka åstadkomma förlik¬ colaus i Ystad besökte personligen Vad¬ ning mellan de båda inblandade släkterna stena och lånade där 6:e och 7:e böckerna utses riddaren Hindrik Hartvigsen Krum¬ av Birgittas Uppenbarelser för fru Ides medige på Ellinge till värjomålsman. När räkning. Hennes sekreterare, prästen Pet¬ denne 1523 13/7 såsom medlem av det till rus Johannis, medförde böckerna på sin Birgitta helgade Stora prästgillet i Lund resa till Rom för att få dem avskrivna i ingår sitt stora mageskifte med prästgillel, Tyskland. Skeppet förliste, och böckerna gör han även sin olyckligt omkomne släk¬ gick förlorade. 1404 9/8 intygar general- ting Niels Hak delaktig i åtnjutandet av de konfessorn Ericus Johannis i Vadstena, själamässor, som varje måndag skall hål¬ att klostret erhållit full ersättning för den las framför prästgillets altare. lidna förlusten.1 Redan i slutet av 1300- I de inför Katarinas av Vadstena för¬ talet har sålunda Uppenbarelserna varit väntade helgonförklaring upptecknade kända i sydöstra Skåne. Fru Ide testamen¬ mirakelberättelserna relateras följande i terar icke mindre än 5 mark silver till april 1477 till abbedissan i Vadstena an¬ Vadstena kloster. mälda händelse: En man från Häckeberga Anne Gerhardsdatter Snakenborg är i Genarps sn (Bara hd) hade under träd¬ den enda kvinna från sydöstra Skåne, som fällning 1475 svårt skadats i ena armen av upptages i Vadstcnadiariet. I den 1414 en nedfallande gren. I en dröm uppenba¬ 29/4 daterade dödsnotisen lämnas ingen rade sig en vitklädd kvinna för mannen motivering för annotationen. Det är så¬ och uppmanade honom att tillverka två lunda okänt på vad sätt hon gynnat klost¬ armar av vax och med dessa vallfärda till ret. Där antecknas emellertid att hon var Vadstena och där offra ett av vaxföremå- syster till riddarna Heyne och Gerhard len till Birgittas reliker och ett till Katari¬ Snakenborg. Dessa är urkundsmässigt nas. Mannen gjorde så och blev frisk. kända som klostrets välgörare. Miraklet intygas av två riddare, Bengt Under tre generationer-från början av Ågesen Thott (d. 1500), hövitsman på 1300-talet och fram till 1400-talets mitt - Varberg, och Arvid Trolle (d. 1505) till innehar medlemmar av släkten Grim Tos- Bergkvara och Lillö.4 terups sätesgård. Den siste var riddaren och riksrådet Jens Andersen Grim. Han

6 åtnjöt drottning Margrethes stora för¬ niseras» hennes tidigare stiftade Birgitta- troende. 1425 2/6 arrenderar han av Vad¬ kapell, och i detta nya kapell ordnas hen¬ stena kloster 2 tomteri staden.1“ 1427 u.d. nes vilostad och firas själamässor för skänker han det omdebatterade Borr¬ henne och maken, lensmannen Lyder bygodset i Järrestads härad till Maribo Kabel. Hennes syster, Anne Jensdatter kloster.2 Hans halvsyskon har nära förbin¬ Due, har upptagits som nunna och hennes delser med såväl Maribo kloster som till namnet nu okände broder som munk i Vadstena. Halvbrodern Anders Nielsen klostret. Annes provent erlägges gemen¬ Jernskæg till Dronningholm och Herlev samt av fru Mette och hennes kusin, Jens (N. Sjælland) betänker sålunda i sitt 1447 Bondesen[Due]Thott på Krageholm. Fru 14/10 upprättade testamente såväl nunnan Mette donerar 1467 u.d. också särskilt Ingeborg i Vadstena som klosterstiftelsen gods, för att hennes båda syskon skall er¬ i Maribo.3 Halvsystern Sidsel Nielsdatter hålla vardera en vetekaka i veckan såsom Jernskæg - i sitt första äktenskap förenad extraförplägnad. med Bonde Jepsen Thott på Krageholm - En av medlemmarna i släkten Ulfstand kommer genom sitt senare gifte med den var Oluf Holgersen (d. 1529) till Örup, namnkunnige riddaren Abraham Broder¬ halvbroder till Glimmingehus byggherre sen Baad i nära kontakt med Vadstena. Jens Holgersen. Som lensman på Nykø¬ Makarnas dotter, Birgitte Abrahamsdat- bing har han dubbla lojaliteter beträf¬ ter Baad, ingår gifte med riddaren Thure fande Maribo. Å ena sidan är han klost¬ Stensson Bielke till Fågelvik och Kråke- rets ombudsman, å andra sidan represen¬ rum. Hon inlemnas därmed i den svenska terar han konungen i dennes angelägenhe¬ adelssläkt, som framför alla andra står ter visavi klostret. Han har därför ofta an¬ som Vadstena klosters gynnare. 1420 24/7 ledning att besöka Maribo. Själv framträ¬ och 11/11 bebrevas godsdonationer till der han dock icke som donator. Liksom klostret för hennes själamässor och grav¬ halvbrodern Jens är han en typisk renäs¬ ställe.4 sansgestalt med föga påtagliga kyrkliga in¬ Medlemmarna av släkten Due har sin tressen. starkaste anknytning till Maribo. Mette Den ovannämndeJens Bondesen[Due] Jensdatter Dueskrev sig vanligen till Fugl- Thott på Krageholm skötar 1453 u.d. och sang på Mors men ägde också de skånska 1473 u.d. gods till Maribo (förutom pro¬ godsen Torsjö, Sjörup och Gyllebo samt ventet för Anne Jensdatter Due). Ytterli¬ betydande strögods i Albo och Järrestads gare sex dokument berör hans godstran¬ härader. Jämte drottning Margrethe och saktioner med klostret.5 De gäller ären¬ riksmarsken Eskil Mogensen Gøye (se ne¬ den av sådan natur, att han på rättartinget dan) ingår hon i den treklöver, som utgör 1478 23/4 får böta till såväl konungen som Maribo klosters största donatorer och väl¬ klostret för orättrådighet. görare. Själv svarar hon för 7 donations¬ Från mitten av 1400-talet är politiskt brev, utfärdade 1446 18/11, 1446 u.d., framstående medlemmar av släkten Brahe 1449 18/10, 1449 u.d., 1452 28/8 (2 brev) ägare till sätesgårdarna Krageholm och och 1457 25/3.4a Dessa donationer blir av Tostcrup. Denna släktkrets är utan tve¬ största betydelse för de då pågående, om¬ kan den, som i dåtidensSkåne visar störst fattande byggnadsarbetena på klosterkyr¬ intresse för och gerdet rikligastestödet till kan. På förnämlig plats i kyrkan »moder- Birgittakulten. Riddaren och riksrådet

7 Axel Pedersen Brahe (d. 1487) måste bl.a. omfattande testamente av 1505 22/8 bely¬ genom modem, Birgitte Bondesdatter ser även sydostskånska förhållanden med Thott, och hennes kusin, den ovan¬ legat till bl.a. de släktingar, som intagits i nämnda Mette Jensdatter Due, ha varit Maribo. Hans besök i Vadstena kloster starkt knuten till Maribo och bör ha varit 1498 17/1 och närmast följande dagar bör en inflytelserik medlem av stiftelsen för avsevärt ha fördjupat hans intresse för Birgittakapellet i Ystad. (Se nedan.) Birgittakulten. Han ingick då i det kung¬ Märkligt nog saknar urkundsmaterialet liga följe, som med kung Hans i spetsen uppgifter härom. Först som änka skänker märkligt nog trenne gånger fick inträda hans hustru, Maren Tygesdatter Lunge, genom gallergrinden till klosterbrödernas 1511 u.d. två gårdar till Maribo.6 Det är bostad och matsal för att avhandla för genom den stora barnskaran familjens bir- klostret viktiga frågor. gittinska intressen åskådliggöres. Två av Elsebe Brahe ingick gifte med riddaren döttrarna inges sålunda som nunnor i Ma¬ Hans Jepsen Skovgaard. Tillsammans ribo. 1488 u.d. erlades provent för dottern med maken besökte hon 1545 Maribo och Anne.7 Hon blev namnkunnig genom mottog då som gåva av sin syster, abbedis¬ »Anne Brahes bönbok», som låg färdig¬ san Birgitte, derasdå avlidna syster Annes skriven 1497 och bl.a. innehåller ett antal bönbok. Birgitta-böner m.m. Den utgör en av de System Helveg blev först gift med sven¬ viktigaste källorna till kännedomen om ska riksrådet Bengt Fadersson Sparre (d. birgittinskt andaktsliv i det medeltida före 1494) till Ängsö samt därefter med Danmark. Enligt en sekundär anteckning riksrådet Tönne Eriksson Thott (d. 1522) av 1545 i Bönboken var Anne då död och till Skedebo och Benhammar. Båda dessa hade varit klostrets priorinna.8 - Systern frälsemän tillhörde svenska släkter med Birgitte nämnes 1505 22/8 första gången nära anknytning till Vadstena. som nunna i samma kloster och är dess Av Axel Pedersens söner blev riksrådet abbedissa under perioden 1538—1 546.9 Tyge Axelsen Brahe till Tosterup och Även de övriga systrarna hade birgittin- Vittskövle genom äktenskapet med Sophie ska kontakter. Jørgensdatter Rud (d. 1555) svåger med Margarethe Brahes dotter, Agnete abbedissan Elsebe Jørgensdatter Rud i Eriksdatter Urup, blev nunna i Maribo, Mariager. I dennas efterlämnade brev¬ och hennes ingift erlades 1509 9/6. samling - bl.a. med några brev ställda till Sidsel Brahe blev gift med riksmarsken fru Sophie -förmedlas en sällsynt god in¬ Eskil Mogensen Gøye, ägare till de skån¬ blick i de vardagliga förhållandena i klost¬ ska sätesgårdarna [Ö.] Herrestad, Tunby- ret.10 Tyge Axelsen erlade 1509 9/6 till holm och Torsjö. Genom sin första hustru, Maribo kloster ingiften för den ovan¬ Mette Eriksdatter Rosencrantz, fick han nämnda systerdottern Agnete Eriksdatter en mängd anknytningar till Mariager klos¬ Urup. ter i Jylland. Som ägare till fädernegodset Genom sitt äktenskap med Sophie Hol- får han emellertid närmast gcrsdatter Rosencrantz blev Tyges bro¬ räknas som lolländare (lollik), vilket för¬ der, riksrådet Axel Axelsen till Krage- klarar hans många urkundsmässigt be¬ holm - liksom svågern Eskil Gøye i den¬ lagda aktiviteter visavi Maribo kloster gäl¬ nes första äktenskap - ingift i den jylländ¬ lande gravplats, mässläsning m.m. Hans ska släktgrenen av ätten Rosencrantz,

8 HHH| » li € ♦* ♦ . * *• / * » * ## t *• t > fe M + % '4 \ » ' iir*; *. ♦ ; si r fj 1% s * m » * "f Ir 4 ♦* V * / tv; lffli i AV ,1 < *\ ■ S , . ; i . v Á *1 I -y ’ •r, ®»L J,•I 11 i ■Me mm - < ; * *«S-A Fig. 1. Sittande Birgitta vidm.bokstol. Kalkmålning från omkr. 1475 i Tosterups kyrka. (Foto: Borrby fotoatelier, C. F. Ohlsson.)

Mariager klosters främsta befrämjare. Holger Tønnesen Viffert får tillåtelse att Den tredje brodern, riddaren Åge inlösa pantgodset. Om så skett år oklart. (Ofve) Axelsen till Tostrup (Lolland), Enligt kungligt brev av 1567 18/3 uppma¬ hade godstransaktioner med Maribo klos¬ nas abbedissan i Maribo att låta riksrådet ter, vilka dock endast dunkelt kan skön¬ Otte [Tygesen] Brahe (d. 1571) på Knuts¬ jas.10* torp få de 12 gårdar i förläning, som [det Av kungabrev 1558 3/5 framgår att Ma¬ 5/3 s.å. avlidna] riksrådet Lave [Axelsen] ribo till den braheska släktkretsen pant¬ Brahe på Krageholm tidigare innehaft. satt 13 gårdar av sitt gods i Skåne och att Arrendeavgiften skulle vara oföränd-

9 PPt.lK - *ÿ " mmi ÉiiiKi:

SåLte-*,' ■KnÆ;

Z?‘*Uÿv

F = £ - _ - : -V* S*fp 7* * ili 1 »Tlr m t.W*L E| fr-, ; ’’ * /feja ) / PiSär I 4 ■■* f; i? iP«KBW>. -,-js i i 1 k- j ■- \ il ■ ".-f j •:ÿ ■; I ■Ä. V

p=;fte F r !

sÿr jr« '-f, TF-- IjgOfey . $ÿS8|Ía *

■a

i:

:ÿ ; fe Fig. 2. Birgitta som pilgrim stående framför Jerusalems stadsport. Kalkmålning från början av 1500-talet i Bollerups mcdcitidsborg. Den förbisedda bilden har aldrig tidigare varit publicerad. (Foto: Borrby fotoatelier, C. F. Ohlsson.)

rad.11 Kontakten med Maribo har således Typiskt nog har denna Birgittaälskande åtminstone på det ekonomiska området släktkrets cn Birgittabild (kalkmålning) t fortsatt ända in på senare delen av 1500- sin sockenkyrka, Tosterup. talet. De birgittinska traditioner, som genom

10

II J

Fig. 3. Stående Birgitta med bok. Flygel¬ bild (trä) i ett från 1400-talets senare hälft stammande Mariaaltare i S:t Olofs kyrka. (Foto: Borrby fotoatelier, C. F. Ohlsson.)

Mette Jensdatter Due knutits mellan Gyl- Urkunder av 1407 6/7 och 1441 u.d. lebo och Maribo, levde vidare genom hen¬ visar, att premonstratenserklostret i Tom- nes släkting, väpnaren Laurens Follertsen marp upprätthöll broderskapsförbindel¬ Knob (belagd ännu 1510). Hans insats gäl¬ ser med munkkonventet i Vadstena. ler dock Vadstena. Vid nu okänd tidpunkt Tommarpsmunkarna bar ansvaret för stiftar han prebendet »Magdalene», vars gudstjänstlivet och själasorgen i de 9 av rika avkastning vittnar om en insats av be¬ klostret annekterade kyrkorna i bygden. tydande donationsmedel.12 Klostret var också bygdens prästutbild- Ett av Birgittavördnad överflödande ningsanstalt. Sekulära präster i Albo och rikt material med lokal anknytning fram¬ Ingelstads härader kallas stundom att häver ytterligare bilden av sydöstra Skåne tjänstgöra som sigillanter för viktiga klos¬ som den kanske intressantaste »birgittin- terbrev. Detta vittnar om intima förbin¬ ska bygden» i provinsen. delser även med det sekulära prästerska-

11 pet, vilket synbarligen räknade klostret tergivningen hade han gjort sig känd som som sitt andliga hem. Det 1489 14/10 be- aktiv avskrivare och författare av predik- lagda prästgillet i Tommarp bör för de ningar och kan då ha konfronterats med båda kategorierna präster ha varit en den birgittinska fromheten. Man måste gemensam organisation, vilken genom förutsätta en stark övertygelse hos honom prästmunkarnas broderskap med Vad- om den birgittinska fromhetens företrä¬ stena blivit påverkad av de birgittinska den, när han utbyter en välavlönad präst- fromhetsidealen. befattning i den då ganska betydande sta- Också prästerskapet i grannhäradet den Ystad mot en oavlönad tjänst som Ingelstad hade ett prästgille. 147719/5 och klosterbroder i Vadstena. Med honom 1478 6/7 nämnes Oluf Esbernsen som brevväxlar den i Ystad verkande prästen sockenpräst i Ingelstorp. Även om sock- Ingvar, vilken före 1489 19/10 varit kapel- nen redan under medeltiden hade Valle- lan hos den ovan nämnde, för sina birgit- berga som annex, kan det synas märkligt, tinska kontakter kände riddaren Axel Pe- att han håller sig med kapellan. Detta för- dersen Brahe på Tosterup och Krage¬ hållande är ett av flera andra i förf:s argu- holm.13 Genom dessa notiser framstår det mentering för att sockenprästen Oluf senmedeltida Ystad som en betydelsefull Esbernsen är identisk med den samtida kraftcentral i sydöstra Skåne för den bir- lundakaniken Oluf Esbernsen. Den sist- gittinskafromhetsriktningen. Här kan till¬ nämnde gjorde sig känd för birgittinska läggas att en eljest okänd Hans Kock 1474 aktiviteter. I sitt testamente av 1505 9/5 u.d. skänker Maribo en gård i Ystad.14 ihågkommer han alla vikarierna i det till Men ytterligare prästnotiser kan an¬ Birgitta helgade Stora prästgillet i Lund föras. 15216/2 har föreståndaren för Stora samt Birgittas hus i Rom. Hans årliga prästgillet i Lund, Johannes de Ingelstorp, minnesgudstjänst firas framför Stora avlidit. Av namnet att döma härstammade prästgillets altare i domkyrkan. Han har han från Ingelstorps socken och kan så¬ även urkundsmässigt belagdaförbindelser lunda genom sin tjänstgöring i detta Bir- med det likaledes tillBirgitta helgade Lilla gittagille ha haft möjligheten att fortsätta prästgillet i stiftsstaden samt detta gilles det av kaniken-sockenprästen Oluf Es¬ kyrka, S:t Nicolai. Men i testamentet be¬ bernsen påbörjade arbetet att bland präst¬ tänker denne starkt Birgittapåverkade ka- kolleger, släktingar och vänner i sydöstra nik varje enskild prästbroder och tjänare i Skåne uppmuntra till fördjupade kontak¬ Ingelstads härads prästgille. Han bör ha ter med Birgittafromheten. De till namnet kunnat inspirera dessa prästkolleger till okända sockenprästerna i Spjutstorp har studium av birgittinsk fromhet. haft ständiga, nära kontakter av detta slag. I birgittinsk miljö uppträder även några Sockenkyrkan var - troligen efter en till namnet kända präster i sydöstra Skåne, brand - helgad till S:ta Birgitta, den enda Keld Persen presenterar sig 1510 18/6som nu belagda Birgittakyrkan i det medeltida vikarie till S:ta Birgittas kapell i Ystad i Danmark.15 Birgittadagarna måste här ha sitt gåvobrev till ärkebiskop Børge Gun- firats som speciella kyrkhelger, vilka kan nerscns gudstjänststiftclsc i Lund. Johan- ha samlat pilgrimer i mängd. I närheten av nes Svenonis hade varit sockenpräst i kyrkan låg S:ta Birgittas källa, den enda Ystad, när han 1486 27/8 invigdes som nu dokumenterade i Skåne. Namnet ut- prästmunk i Vadstena. Redan före klos- byttes senare mot »Skittekälla». Man kan

12 därav draga slutsatsen, att vidskepelsen 5. Gärds ochVillands härader med källdrickning etc. varit så stor, att För Gärds härad spelar premonstraten- evangeliska präster-här som på flera stäl¬ serklostret Vä-Bäckaskogsamma roll som len i Danmark - tvingats förvandla källan Tommarps kloster för sydöstra Skåne. till en kyrklig latrin. I samband med kyrk¬ Det var bygdens andliga centralpunkt och besöken blev det sed att här »göra sina prästutbildningsanstalt. Några socknar behov», synbarligen med prästens väl¬ var genom annexion direkt underlagda signelse. klostret. Icke mindre än tre bilder av Birgitta är 1 papperskodexen Cod. Ups. C 56, 4:o nu kända i sydöstra Skåne. I kalkmålning finns en anteckning, att den tillhört Gärds möter hon sålunda vid sin bokstol i Toste- härads prästgille. Den anses ha tillkommit rups kyrka (Fig. 1) och i Bollerups borg i Backaskogs kloster omkr. 1450-1460. som pilgrim i det heliga landet (Fig. 2). En Handskriften innehåller en dansk över¬ träskulptur av Birgitta förekommer i ett sättning av en svensk medeltidspostilla. Mariaskåp i S:t Olofs kyrka (Fig. 3). Place¬ Med undantag för ett avsnitt om fem pre¬ ringen är i högsta grad birgittinsk. Hon dikningar, som föreligger på danskt ö-mål står med sin bok vid Jungfru Marias med vissa skånska inskott och möjligen »hjärtesida». förts i pennan av en birgittinermunk från Som birgittinska »monument» och Maribo, har översättningen förlänats »Birgittaminnen» är alltså att anteckna skånsk, enkannerligen nordostskånsk Birgittakapellet i Ystad, Birgittakyrkan språkform. Postillans birgittinska påver¬ och Birgittakällan i Spjutstorp samt de tre kan är omisskännlig. Den kommer till nämnda Birgittabilderna. uttryck i det typiska »birgittinerspråket» I mirakelberättelserna kring Katarina och de många citaten ur Birgittas Uppen¬ av Vadstena ingår en gripanderelation om barelser. fru Katherine från Ö. Ingelstads by. Hen¬ Gärds härads präster, som räknade nes lilla dotter har drunknat i en djup Backaskogs kloster som sitt andliga hem, brunn, och liket har svårt skadats av en har sålunda liksom kollegerna i Tommarp nedfallen sten. Dagen efter för hon liket haft möjlighet att konfronteras med bir- till kyrkan i Lunkende för att anropa S:t gittinskt fromhetsliv. Möjligen har ko- Olof om hjälp. Trenne andra små barn dexen anskaffats för att prästgillets med¬ återför helgonet till livet, men för fru lemmar - på samma sätt som medlem¬ Katherine ges ingen hjälp. En francis¬ marna i Stora prästgillet i Lund - skulle kanermunk från Jönköping uppmanar använda den under högläsningen vid gil¬ henne att anropa sin namne, Katarina av lets måltider. Vadstena. Barnet vaknar åter till liv. Mor Bland mirakelberättelserna, som in¬ och dotter vallfärdar sedan till Vadstena samlades inför Birgittas kanonisering, för att frambära sin tacksamhet för den omnamnes tvenne kvinnor från Åhus på förunderliga hjälpen.15 Syftet med mira¬ pilgrimsfärd till Vadstena. En beryktad kelberättelsen bör ha varit att visa, hur rövare försätter dem i livsfara. De anropar mycket mäktigare helgonet i Vadstena var Birgitta och får helgonets hjälp.1 än den gamle helgonkungen. Liksom i sydöstra Skåne är frälseätter- nas insats beträffande Birgittakulten bety¬ dande. Väpnaren Erik Jensen Urup till

13 Ugerup och hans maka, Margarethe Danmark» ( nobilis et magna domina de Axelsdatter Brahe, hade avlidit omkr. år Dacia). I notisen rörande hennes begrav¬ 1505. Deras föräldralösa dotter, Agnete ning 1416 10/5 förekommer samma ut¬ Eriksdatter Urup, upptogs som nunna i tryck: »syster Christina Pethars Hcecla Maribo. Hennes morbror, Tyge Axelsen dotter nobilis et magna domina de Dacia. Brahe till Tosterup och Vittskövle, erlade Hon förde många ägodelar med sig till 1509 9/6 ingiften för henne. Agnetes mor¬ klostret, levde mycket strängt efter regeln fars syster, Anne Pedersdatter Brahe till och avsomnade i Herren». Om hennes in¬ Vittskövle, gav 1491 u.d. gods i S. Villie gift och andra gåvor är ingenting känt. till Maribo.2 Näst »Katarina av Halland» är hon den Den Thott-Trolleska släktkretsens do¬ äldsta kända Vadstenanunnan av dansk mäner i Gärds och Villands härader var börd. Om hennes tidiga anknytning till betydande och dess förbindelser med Vadstena vittnar ytterligareen notisi Dia- Vadstena mångskiftande. En mängd ur- riet. 1411 9/8 vigdes till nunna »en flicka kundsnotiser visar, hur man färdades dit (puella) vid namn Botild, som var född på för egendomsaffärer, till politiska möten, Sjælland och som den ädla frun fru (nobi¬ bröllop och begravningar. Släktkoren var lis domina domina ) Christina Pcethars- belägna i klosterkyrkan, och här förrätta¬ dottir hade uppfostrat,1vilken 4år tidigare des anniversarier och själamässor. En pas¬ blev intagen och vigd, såsom synes under sus i den i Sverige verksamme adelsman¬ år 1407». nen Erik AxelsenThotts brev145512/6 till Under1447 2/4 meddelar Diariet, att bi¬ en svåger kunde lika gärna ha skrivits av skopen i Linköping vigde fru Bente från någon av de i Nordostskåne bosatta släk¬ Skåne till klostersyster inom klausuren tingarna. Brevmottagaren bör »med maka (dominam Benedictam de Skania in soro- jämte flera adelsfolk företaga [den sed¬ rem ad intra). Dödsnotisen under 1477 vanliga] pilgrimsfärden till Vadstena».3 15/10 är kortfattad: avled syster Bente Också de i Gualöv besuttna Biliarna, Eskilsdatter ( obiit soror Benedicta Eskils Krognosarna på Karsholm och Braharna dotter). på Vittskövle samt medlemmarna av släk¬ Enligt känt urkundsmaterial skriver sig ten Galen på Araslöv bör här omnämnas. väpnaren Peder Ågesen [Hegle] 1440 14/2 till Olinge i Gryts sn och uppträder 1446 16/1 som riddare. I förstnämnda urkund tjänstgör väpnaren Eskil Ågesen [Hegle] 6. Göinge härader till Vanås såsom sigillant. Synbarligen är För Östra och Västra Göinge härader Peder och Eskil bröder.2 Ett brev av 1455 föreligger ett antal notiser, som visar att 27/4 visar, att nunnan Bente Eskilsdatter den birgittinska fromhetsriktningen är är dotter till Eskil Ågesen. Han ger då känd i bygden. De viktigaste har anknyt¬ gården Lärby (Lärby sn av Vartofta hd i ning till den föga kända ätten Hegle. Ett Västergötland) till Vadstena kloster. Går¬ av beläggen är f.ö. av mycket tidigt den har han ärvt efter sin avlidna dotter¬ datum. dotter, jungfru Eline Jönsdotter. Elines Enligt Vadstenadiariet inviges Chris¬ till namnet okända moder nämnes icke i tina Pœtharsdottir 1407 6/11 till nunna och brevet och bör vid tiden för brevets utfär¬ kallas då »en adlig och mäktig fru från dande ännu vara i livet. Gården skänkes

14 1

' w % t) 'J- SS vi.

v i ' O S I % ft 3) I \ / \ IMA «V, % ) ■ M \ I ol r A - » V 7 yj v \\ \ ' V (1 . V \9

w ! \ 0.1 I 1 w \1 ILOJ i ÉM t ■. V\ •. w : m v Fig. 4. Stående Birgitta med skrivdon. Kalkmålning från 14(X)-talets mitt i Brönnestads kyrka. (Efter foto i LUHM.)

nu dels för Elines och hennes avlidne med dottern Elise Eskilsdatter. En annan faders, Jönis Skulassons, själarykt, dels dotter, Anne Eskilsdatter till Vanås, god¬ som tillökning av proventet och under- känner 1465 2/12 faderns ovannämnda hållet för brevskrivarens dotter, »syster godsgåva av 1455 till klostret. Bengta Eskilsdotter». Brevet sigilleras av Det hade legat nära till hands att räkna brevskrivarens son, Jep Hegle, och svär- den 1407 6/11 i Vadstena intagna nunnan son, riddaren Olof Nilsson [Skanke], gift Christina Pætharsdottir resp. Christina

15 Pethars Hœcla dotter som dotter till Peder från 1400-talets mitt en unik bild av Bir¬ Ågesen på Olingesamt nunnorna Kristine gitta (Fig. 4).5 och Bente som kusiner. Så kan dock knap¬ 1563 8/9 håller Anne Eriksdatter Har¬ past vara förhållandet. Eftersom Peder denberg, änka efter Knud Ebbesen Ulfeld Ågesen är väpnare 1440 och riddare 1446, till Kogsbølle (=nuv. Holkenhavn),skifte kan han knappast redan 1407 ha en vuxen med sina barn.6 Först i godsförteckningen dotter, vars förnämliga ställning så starkt har placerats »Birgittas gård, liggande i betonas i Diariet. »Pethar Hækle» och Skåne i Göinge hd». Den har alltså utgjort Peder Ågesen kan icke vara identiska. en viktig del av den västansunds boende Den förstnämnde bör vara farfar eller adelsdamens egendom. Gårdens funktion annan äldre släkting till herr Peder. är okänd. Eftersom övriga kända Bir- Eskil Ågesens son, Jep Eskilsen till gittastiftelser icke enligt känt urkunds- Vanås, har en svägerska, Margrethe material har ägt gods i Göinge, kan det Mogensdatter Glob, som är nunna i Man¬ vara fråga om en birgittinsk altarstiftelse i ager kloster. 1465 u.d, skötar han tillsam¬ Göinge. mans med sin släkting, riddaren Morthen En av mirakelberättelserna till Birgittas Krabbe till Bustrup, en gård i Gudum sn i kanonisationsprocess handlar om Kirstine Jylland till klostret för hennes uppehälle.3 från Havraljunga i Vittsjö socken, som Ännu en notis rörande släkten Hegle med hjälp av en grannkvinna bar sin lame och Vadstena är här aktuell. Men icke hel¬ och stumme son till Vadstena och erhöll ler i detta fall kan de agerande exakt insät¬ förväntad hjälp.7 tas i sitt släktsammanhang. Märta Nilsson (kluven sköld) skänker 1472 12/6 till sin son, Axel (tre ström¬ Pedersen [Hegle] 7. Nordvästra Skåne mar), sitt kor i Vadstena kloster som tack för att han å hennes vägnar gjort pilgrims¬ För nordvästra Skåne kan en absolut unik färder till »Warfrustadh» och till »det he¬ uppgift noteras beträffande ämnet »Skåne liga blodet» i Wilsnack.4 Här avses det och Birgitta». Förf. har utifrån ett omfat¬ utan dedikationshelgon upptagna pre- tande urkundsmaterial kunnat påvisa, att bcndet nr 30 i »listan Över prebendestiftel- Birgitta Birgersdotter i sällskap med sin ser» i Vadstena. make, riddaren och riksrådet Ulf Gud- Eskil Ågesen Hegles ovannämnda dot¬ marsson, under flera sommarmånader så¬ ter, Elise Eskilsdatter, var gift med ridda¬ väl 1340 som 1343 vistats i Helsingborg.l ren Olof Nilsson av den norska släkten Besöken har skett i samband med för¬ Skanke. Deras dotter, Magdalene Olufs- handlingarna mellan konung Magnus datter Skanke, skrev sig till Vanås. Hon Eriksson av Sverige och konung Valde¬ ingick gifte med riddaren Niels Pedersen mar Atterdag av Danmark om den för Brahe (var död 1487) till Vittskövle och båda rikena viktiga Skånelandsfrågan.2 Bjärsjölagård. Genom henne kom Vanås i Från Helsingborg kan ytterligare ett be¬ Brahamas ägo. lägg med birgittinsk anknytning noteras. Ytterligare några »Birgittaminnen» Den unge Jørgen Olufsen Gøye är i tjänst från Göinge kan här antecknas. hos lensmannen Johan Pedersen Oxe på Vid restaureringen av Brönnestads Helsingborg. På sitt dödsläger skriver Jør¬ kyrka 1980 blottlädes i kalkmålningarna gen 1474 14/6 sitt testamente. Bl.a. betän-

16 ker han Maribo kloster med »4 pund korn, sin maka, Elsebe Axelsdatter Brahe, be¬ som ligger i Tordropp». Som motpresta¬ sökte han 1545 Maribo kloster. De ärvde tion utber han sig av klostret en årsmässa då »Anne Brahes bönbok». Ända till i maj ochenbegängelse.3 1558 har han två gårdar i pant av klostret.B Inom nordvästra Skåne med dess 6 hä¬ rader (Bjäre, N. Åsbo,S. Åsbo, Luggude, Rönneberg och Harjager) har ytterligare 8. Onsjö, Frosta och Färs härader endast fem notiser med anknytning till bir- De inre delarna av Skåne utgöres av gittinskt fromhetsliv påträffats i urkunds- Onsjö, Frosta och Färs härader. Endast materialet. Klostren i såväl Vadstena som tre birgittinska belägg har påträffats, ett Mariager och Maribo aktualiseras. rörande Maribo och ett Mariager. Peder Mattisen Saxtrup i Halmstad 1481 25/5 utfärdar Maribo kloster indul- (Luggude hd) erkänner i brev av 1433 gensbrev för nunnorna i Bosjö kloster, 28/10, att han är skyldig Eine Mogens- vilka göres delaktiga av all den gudomliga datter, Eskil Clemensens änka, sex lödiga nåd, som flödar genom birgittinernun- mark. Han förbinder sig att av skulden nomas gudstjänster och fromma övningar.i först utbetala en lödig mark till Vadstena En motsvarande åtgärd bör ha vidtagits av kloster.4 nunnorna i Bosjö visavi Maribo. Christopher Ovesen Saxtrup skötar Else Holgersdatter Krognos, dotter till 1475 u.d. och 1476 u.d. en gård i vardera riddaren Holger Gregersen Krognos på Tarstad (Tirups sn) och Stolparp (båda i Heireholm (Färs hd), erkänner 1425 u.d., Rönnebergs hd) till Mariager kloster.5 att hon till Mariager birgittinerkloster Riddaren Hindrik Hartvigsen Krum¬ upplåtit den pant och rättighet hon hade i medige (d. 1530) till Ellinge får 1520 av en gård i Glenstrup sn i Jylland.2 svågern Knud Jørgensen Rud till Vedby- En intressant litania från Holmby kyrka gård underrättelse om att dennes broder, (1552) innehåller Birgittas namn.3 Mikkel Rud, dött av pest i Sverige. I sitt testamente hade Mikkel utvalt sitt grav¬ ställe i Mariager kloster. Herr Hindrik an¬ Liturgiskt material modas att komma till begravningen.6 - Det senmedeltida liturgiska materialet för Hindrik Krummedige var som ovan an¬ Lunds stift utgör en säker värdemätare på förtsen betydande medlem av Stora präst¬ den birgittinska fromhetens ställning i gillet i Lund och tillerkändes i samband Skåne. Som regel firas Birgitta med offi¬ med godsbytet 1523 13/7 för sig och sina cium och mässa på kanonisationsdagen närmaste anförvanter en mässa vid gilles¬ den 7 oktober. Birgittafestens höga anse¬ altaret varje måndag till evig tid. ende markeras av att festgraden är duplex Riksmarsken Tyge Mogensen Krabbe och att namnet återgivits med röd färg.1 (d. 1541) till Vegeholm (S. Åsbo hd) ingår Den höga festgraden accentueras också 1527 u.d. mageskifte med sin hustrus fas¬ av att Birgittamässan i det 1517 tryckta ter, abbedissan Karine Eriksdatter Ro¬ missalet har Gaudeamus med sekvensen sencrantz i Mariager kloster.7 Surgit mundi vergente. I de svenska missa¬ Även riddaren Hans Jepsen Skovgaard lena har helt naturligt upptagits ett antal (d. 1564) till Vrams Gunnarstorp tillhörde helgon, som i livstiden verkat i Sverige. Stora prästgillet i Lund. Tillsammans med Av intresse är att konstatera att av dem

17 var det endast Birgitta och Erik (national- negativ inställning till frågan om Birgittas helgonen), som vann insteg i Missale Lun¬ betydelse för det medeltida Danmark.2 dense.2 Efter att endast ha kunnat redovisa ett Enligt det otryckta Breviarium Lun- fåtal birgittinska nedslag resolverar hon, dense, som av förf. omdaterats från 1477 att »iøvrigt betød St. Birgitta ikke meget till 1474,3 och det tryckta från 1517 sjöngs for de danske, en Kultus ud over Landet vid medeltidens slut Birgitte matris indite. fik hun ikke». Hela Lunds stifts prästerskap har så¬ I tidigare publicerade utredningar om lunda under senmedeltiden genom det Birgittagillen samt birgittinska kapell- och liturgiska materialet varit väl förtroget altarstiftelser i det medeltida Danmark med Birgittakulten. Detta har helt natur¬ har förf. kunnat påvisa, hur felaktigt Jør¬ ligt varit av stor betydelse för de tongi¬ gensens omdöme är. Genom en likaledes vande samhällsklassernas fromhetsliv. av förf. utarbetad undersökning om per¬ sonnamnet Birgittas genomslagskraft (med de kronologiskt ordnade namnen Vid mitten av 1400-talet fick skåningarna uppdelade på geografiska områden och för en kort tid sitt eget birgittinerkloster i stånd) faller också sanningshalten i hen¬ Börringe. Varken det befintliga kloster¬ nes konstaterande, att »den ny Helgen¬ godset (övertaget från ett äldre benedik¬ inde øvede ingen Indflydelse paa Navne¬ tinerkloster på platsen) eller tillström¬ skik i Danmark». ningen av nyinträdande noviser torde ha Detsamma gäller om man studerar bir¬ varit tillräckligt för att bygga upp och vid¬ gittinerkulturen inom avgränsade geogra¬ makthålla ett birgittinskt dubbelkloster av fiska områden. För den, som är väl insatt i sedvanlig omfattning. Det skånska frälset de medeltida danska frälseätterna, utgör fortsatte att räkna Maribo som naturlig sålunda läsningen av de till synes torra mottagare av nya inträdare till klosterkon- Maribo- och Mariagerregistraturen en in¬ venten, även om unionsstriderna stundom tressant läsning. Man finner, hur ett oänd¬ skapade tillfälligt hinder för dessa förbin¬ ligt antal trådar löper mellan klostren och delser. 15062/6 befinner sig sålunda drott¬ frälsegårdarna. Förf:s här publicerade ut¬ ning Christine i Maribooch måste anmoda redning om birgittinerkulturen i Skåne sin son Christiern, utvald konung av Dan¬ visar en likartad bild, även om avståndet mark, att hjälpa Vadstenamunken Petrus till dessa kloster är stort och förbindel¬ Ingemari på hans resa genom Skåne till serna med Vadstena även är många och Vadstena.1 Men trots skåningarnas an¬ mångskiftande.3 knytning till Maribo - i viss utsträckning Att enbart utifrån här presenterade ut¬ även till Mariager - kom Vadstena att ut¬ redning söka teckna det birgittinska from- öva det största inflytandet och förblev hetslivet i medeltida skånska bygder kan medeltiden ut den speciella mötesplatsen vara förhastat. Det får anstå, tills samtliga för det skånska frälset. specialundersökningar om »Birgitta och det medeltida Danmark» föreligger och ger tillräcklig översyn. Såsom särskilt be¬ Den danska historikern Ellen Jørgen¬ tydelsefullt kan dock i detta sammanhang sen hävdar i sin gradualavhandling »Hel¬ pekas på de många skånska, birgittinskt gendyrkelsen i Danmark» en mycket färgade prästgillena med deras möjlighet

18 att utgöra en kraftcentral i sin bygd och Dues i Maribo kloster s. 29 f, Birgittaaltaret i Bör- hålla skyddspatronens minne levande. ringe s. 35 f, Johan Pedersen Oxes i Roskilde dom¬ kyrka s. 41, Birgittakapellet i Ystad s. 46 tf, Birgitta- Såsom redan inledningsvis påpekades altarel i Malmö S:t Petri s. 48, i Göinge (?) s. 49 f aktualiseras däremot nu en annan viktig samt ärkebiskop Børge Gunnersens gudstjänststif¬ uppgift, nämligen att undersöka, om här telse i Lunds domkyrkas krypta s. 51. föreliggande material - förutom att ge en Birgitta- och Katarina-mirakler, publicerade i samlad bild av birgittinerkulturen i Skåne Wallin 1980b: Ö. Ingelstad s. 13 ff; i Wallin 1986: Havraljunga s. 23 ff och Wallin 1987 s. 97 f. - kan utgöra en ny vid infallsvinkel studiet Av Birgitta påverkade adelssläkter i sydöstra Skåne: av tvenne redan tidigare ofta omskrivna Wallin 1961 och 1986-1987: Släkterna Bing, Brahe, spörsmål. Varför är kalkmålningssviterna Due, Grim, Gøye och Thott. med de tre nordiska helgonkungarna samt Medlemmar av frälset i övrigt: DA A och DBL. den s.k. »Vittskövleskolans» bildfram¬ Klosterfolket i Vadstena: Silfverstolpe 1898, Diar. Vaz., VKM och Wallin 1972. ställningar så gott som helt koncentrerade till kyrkor i östra Skåne? Noter Problemen behandlas i kommande upp¬ satser. Inledningen 1 Se Wallin 1974 s 143 och Wallin 1976 b s. 64. Sedan detta skrevs har förf. kunnat belägga ytterli¬ och Källor litteratur gare ett danskt Birgittakapell. En förteckning u.d. Ulredntngen bygger på del medeltida nordiska ur¬ [1513-1523] över »De rige Bønder i Nordsjælland» kundsmaterial, som förf. sedan mitten av 1940-talet upptager för »Nørre Herløffwe soghen» bl.a. »Per excerperat. Utöver originalbrev. avskriftssamlingar, Hemyngssen i sancte Berette kapell». (DM V:2 diplomatarier och regestverk har även genomgåtts s. 41). Här avses alltså ett friliggande landsbygdska- Diplomatariekommitténs omfattande excerptsam¬ pell i Nørre Herlev vid Hillerød på Nordsjælland. ling i Sv, RA. Notapparaten skulle bli oändligt lång, 2 Wallin 1974 s. 143 och 148. om källorna för samtliga notiser även i de tryckta diplomatarierna och regestverken skulle redovisas. Ä rkebiskoparnas Lund Eftersom fullständigt urkundsdatum anges, torde ' APD nr 5165; Cotlijn 1924-1931 s. 61 f och 573; det vara lätt att återfinna dessa brev i Repcrtoriet Höjers. 103. (tvenne serier), Dipl. Dan. och DRB. De jäm¬ 2 Dipl. Langebek; Suhm XIV s 44, förelsevis få brevtexterna i APD, LÅU och Sv. Dipl. 1 Diar. Vaz. s. 132, 136 och 172; VKM s. 79, 88 och redovisas däremot. Detta gäller också samtliga 177; Örnhjälm IX s. 1239; Silfverstolpes avskrifts- använda regester i Mariboregistraturet (ÆA 111 samling s. 32 och 51; Sv. Dipl. nr 1931. s. 251 ff) och Mariagerregistraturet (ÆA V: 1 s. 4 Avskr. i C 46 fol. 88 v och A 19 fol. 125 r; Celsc 643 ff),eftersom de endast är försedda med årtal och s. 165 nr 11: Höjers. 149. icke är förtecknade i kronologisk ordning. 5 Örnhjälm IX s. 1239. För att ytterligare nedbringa notapparatens om¬ 6 SMR s. 314 nr 991. Se även A 21 fol. 67 v. fång hänvisasen gång lör alla till de specialundersök¬ 7 Orig. på perg. i Sv. RA. ningar (med noggranna källuppgifter) förf. tidigare 8 APD nr 1243; Sv. Dipl. nr 2443. publicerat inom här aktuella ämnesområden. Det 9 Sv. Dipl. nr 1931. gäller: ADP nr 5172; Friedlaender s. 106. Birgittagillen, publicerade i Wallin 1974: Stora 11 Odat. avskr. i Palmskiöld s. 517 nr 108. prästgillet i Lund s, 104 ff och Lilla prästgillet där s. 12 Avskr. i C 6 fol. 88 r-v; Rasmussen s. 63f; Höjer 125 ff, prästgillcna i Gärds hd s. 129 ff, Tommarp s. s. 262. 132 ff och Ingelstads hd s. 134 ff samt prästgillet i 11 LÄU 111 s. 93 ff nr 97; Höjer s 264. Malmö s. 127 ff och Repvindarlaget där s. 139 ff . 14 ÆA 111 s. 288 nr A: 482. 15 Kapell- och altarsliftelser, publicerade dels i Wallin Dipl. Norv. VI s. 485 f nr 456. 1961: Ystad s. 3ff, dels i Wallin 1976 b: prosten Folk 16 Dipl. Kbhvn IV s. 94 nr 108. vins i Lunds domkyrka s. 25 f och Barbara Thorkils- 17 LÄU III s. 385 nr 378. datter Brahes sammastädes s. 39 f. Mette Jensdatter 18 Losman s. 20.

19 19 A 20fol. 168 v och 312 r-v; A 21fol. 87v-88 r,92 r 7 ÆA III s. 288 nr A: 470. och 116 r; Silfverstolpes avskriftssamling s. 99 nr 21; 8 Middelalderens danske Bønnebøger I s. XXXI ff Sv. Dipl. nr 2412-2414, 2426 och 2528. och II s. 1 ff. 20 Nyrop T s. 514 ff nr 81. 9 ÆA III s. 284 nr A: 418 och s. 305 nr A: 742; Ny 21 LÄU Ills. 390 nr 385. kgl. Sami. 2091, 4:o; DM IV:1 s. 200; Rasmussen 22 LÄUVls. 173 nr 191. s. 151f; Barner-Heise II s. 16; Kirkehist. Saml. IV: 3 23 DM 1: 6 s. 265. s. 571 nr 9. 24 SRD VTII s. 446 ff; Hylander s. 23. Den s.k. bir- 10 DM I: 6 s. 270 ff. gittarelik (ett höger armbågsben), som nu förvaras i 10 a Rep. (Ser. I) nr 7926 och 7945; (Ser. II) nr 7356 LUHM, har under 1800-talets förra hälft kommit och 12780-12782. från Birgittas relikskrin i Vadstena. Se Fürst s. 5 f. 11 Kanc. Brevb. 1556-1560 s. 177 f och 1566-1570 I 25 Rydbeck s. 110 f (fig. 70: 1); Brandel s. 110 nr 82; s. 161. Rosén s. 278 ff; af Ugglas s. 81 not 31. 12 Lindblom s. 74, 232 och 237. 13 Wallin 1972. Handelsstaden Malmö 14 ÆA Ills. 271 nr A:222. 15 i ÆA Ilf s. 258 nr A: 40; s. 273 f nr A: 263 och 264; Wallin 1961 s. 37 och Wallin 1976 bs. 19. 16 s. 277 nr A:315; s. 282 nr A: 381 och s. 284 nr A: 419 Lundén 1950a s. 144 f och Lunden 1950b s. 57; och 420. Wallin 1980 b s. 13 ff. 2 ÆA III s. 273 nr A: 257. 3 ÆA Til s. 277 nr A: 315. Gärds och Villands härader 4 ÆA III s. 294 nr A: 555; LÄU V s. 166 f nr 203. 5 LÄU V s. 222 nr 272 och VI s. 333 nr 388. i Collijn 1924-1931 s. 126 f. 6 ÆA Ills. 300 nr A: 662. 2 Orig. på papper i Da.RA.; Rasmussen s. 112. i 7 Jørgensen 1912-1913s. 54 not 1; Nyrop I s. 479. 3 ÆA III s. 272 nr A: 240. Se härtill ÆA III s. 288 nr A:470. Såväl person- som godsnamn är likaly- Södra Skåne dande. Men regesten A: 470 bor gälla nunnan Anne i ÆA III s. 283 nr A: 404, s. 288 nr A: 470 och s. 300 Axelsdatter från Tosterup, som intogs i Maribo och nr A: 661; Kanc. Brevb. 1621-1623 s. 750. avancerade till priorinna. Regesten A: 240 åsyftar en 2 A Catalogue of Wall-Paintings II s. 142. vanlig godsdonation och bör avse fastern, Anne 3 T sin bok om den medeltida borgen i Skanör be¬ Pedersdatter i Vittskövle. Jfr DAA 1950: II s. 9. 4 Orig, på papper i Sv. RA, 1 handlar Otto Rydbeck (s. 110 f) bl.a. kyrkliga kon¬ trollmärken och avbildar (fig. 70: 1) dc! i Lunds dom¬ kyrka påträffade pilgrimsmärket. Synbarligen haren missuppfattning ägt rum i så måtto, att man räknat Göinge med att ett liknande märke hittats under utgrävning¬ i Enligt Glossarium till medeltidslatinet i Sverige arna av borgen i Skanör. (vol. I s. 340) kan domina bl.a. betyda »fru» i bety¬ 4 Coilijn 1942-1946 s. 177 f. delsen »nunna» samt »fru» i betydelsen »dam av hög börd, särskilt hustru till konung, hertig, jarl, riddare, Sydöstra Skåne rådman». I sistnämnda fall hänvisas till Vadstenadia- 1 Wallin 1986-1987 s. 19. riets notis av 1407 12/11 om »Domina Katarina la VKJs. 5. Knwtsdottir», S:ta Birgittas dotterdotter. 2 ÆA III s. 264 nr A: 124. 2 Jan Raneke (Bd I s. 175) publicerar en släkttavla 3 Erslev s. 211:5 och 21 1: 7 nr 91. över bröderna Peder och Eskil Ågesen jämte 2 * Wallin 1986-1987 s. 31. (Anne och Elise) av den sistnämndes döttrar. De 4> ÆA III s. 262 nr A:95; s. 269 nr A: 195; s. 272 båda nunnorna Kirstine och Bente Hegle upptages nr A: 244; s. 275 nr A: 285; s. 286 nr A: 451 saml (de icke. bada breven av 1452 28/8) orig. på perg. i Da.RA. - 3 ÆA V: 1 s. 702 nr Y: 1 och 3. Se även dok. av 1467 u.d. (ÆA III s. 257 nr A: 32) 4 Lars Eriksson Sparres kopiebok 3 (sign. B 16) fol. och 1479 3/6 (Rasmussen s. 99). 145; Norborg 1958 s. 100 f; Lindblom 1965 s. 74 och 5 ÆA III s. 267 nr A: 176 och 177; s. 270 nr A: 218; 238 nr 30. s. 274 nr A: 275; s. 277 nr A: 314; s. 283 nr A: 404- 5 Avbildad hos Wallin 1980 a s. 52 och 61. 406. 6 Orig. påperg. i Da.RA.; Wallin 1976 b s. 49. 6 ÆA Ills. 291 nr A: 522.' 7 Wallin 1986 s. 23ff.

20 Nordvästra Skåne 1/6. När Katarina, Birgittas dotter, begrovs i Vad¬ 23/3, även danskar varit i Wallin 1980 s. 51 ff. stena 1381 uppges många ha (Diar. s. 107 f; VKM s. 20; Suhm 2 Om Birgittas engagemang i denna fråga se Wallin närvarande. Vaz. förutsättas, även 1976a s. 45 ff med där anförd litteratur. XIV s. 103 f). Det torde kunna att 2 DM 1: 6 s. 125. många skåningar vid dessa tillfällen kommit tillstä¬ att hållas Vad¬ 4 LAU III s. 133 f nr 140. des. Ett unionsmöte var planerat i stena med Katarinas 1489 5 ÆA V:1 s. 746 nr 1: 2 och 3. i samband skrinläggning förvecklingar sig b DM 1: 6 s. 269 f. 31/7. På grund av politiska infann 1 DM 1: 6 s. 137 och 139 ff; Barner-Heise II s. 174. dock aldrig den lundensiske ärkebiskopen i spetsen (Diar. Vaz. s. 8 Kane. Brevb. 1556-1560 s. 177 f, för de skånsk-danska herremännen. 197 f; VKM s. 140 f; HT 31 (1911) s. 258). Onsjö, Frosta och Färs härader Även genom litterära alster slås brygga mellan konstaterat, 1 LAU IV s. 334 nr 382. Vadstena och Skåne. Filologerna har av¬ 2 ÆA V:1s. 665 nr D: 14. att handskriften UUB C 56 är en i Skåne gjord 1 skrift av i Vadstena vid slutet av 1400-talet till¬ Bring s. 269; Johansson s. 52. den komna Linköpingshandskriften T 181. (Utg. i Sven¬ ska medeltidspostillor 3, SFSS 23:3s. 121). Av dia¬ Liturgiskt material lekten att döma måste några på danska författade 1 Wallin-Andersen 1978 sp. 1 14 ff. »Fragmenta» vara skrivna av en skåning. (Diderich- 2 Se Lindberg s. 205. sen s. 321). I helgeandshusets arkiv i Lund har ingått j Wallin 1972 s. 22. ett nu förlorat pergamentsbrev av 1405 11/5, enligt vilket borgarna i Lund anhåller hos påven om skydd A vslutningen för denna anläggning. Brevet är känt i en samtida 1 Missiver I s. 185 nr 259. kopia, vilken använts som pergamentsomslag kring 2 Jørgensen 1909 s. 42 f. en bok. Denna skänktes 1487 till Vadstena kloster. ’ Helt annorlunda blir bilden, om man söker sig (Se Sv. Dipl. Is. 454, kommentaren till dok. nr591). längre österut, till de på frälsegårdar fattiga Blekinge Johannes Svenonis hade varit sockenpräst i Ystad, och Bornholm. För sistnämnda ö har icke påträffats när han 1486 27/8 invigdes till prästmunk i Vadstena. ett enda birgittinskt nedslag. Beträffande Blekinge 1 hans litterära kvarlåtenskap ingår bl.a. följande, inskränker det sig till en kultbild (träskulptur) i som han fört med sig från Ystad: ett för honom av Edestads kyrka (bild hos Wallin 1976as. 53) samten ärkebiskop Tue [Nielsen Juul] i Lund utfärdat väg- notis om riddaren på Sölvesborg, Knut Folkason brev av 1465 5/2 samt delar av den av honom skrivna (d. o. 1349), i mirakelsamlingen kring Birgittas Cod, Ups. C 447, 8:o med Breviarium Lundense kanonisation. (Collijn 1924-1931 s. 492). 1474 och en åldrig variant av Skånelagens stadga om cdsbeviset. En pappersremsa, som använts som in- »Udda » notiser bindningsmaterial för den av honom skrivna Cod. Som komplettering till utredningen om förbindel¬ Ups. C 295, 4:o, utgör fragment av ett brev, som serna Vadstena-Skäne kan några »udda» notiser för¬ prästen Ingvar i Ystad omkr. 1489 skrivit till honom . tecknas. (Wallin 1972 s. 21 ff, 44 ff och 61 ff). Ovan har note¬ Kapitel 81 i IV:e boken av Birgittas Uppenbarel¬ rats att i Malmö rådhusarkiv påträffats 10 perga¬ ser (II s. 153ff) handlar om tre riddare, av vilka enär mentsblad av Birgittas Uppenbarelser, vilka sekun¬ från Skåne, en från Halland och en från Sverige. därt använts som omslag kring Malinöräkenskaper. Deras namn meddelas icke, men deras förhållande till Kristus tecknas däremot utförligt. Vadstenadiariet meddelar, att 1407 24/1 begrovs i Otryckta källor Vadstena »riddaren herr Klaus Davidsson från Skåne (dominus Claus Davidzon, miles de Skania), Dansk Rigsarkiv (Da. RA.) vilken mycket älskade klostret». (Diar. Vaz. s. 123; Dipi. Langebek=Langebeks Diplomatarium. VKM s. 58). Tyvärr har denne riddare icke kunnat Ny kgl. Sami. 2091, 4:o. identifieras. Riksarkivet, Sthlm (Sv. RA.) Enligt Vadstenadiariet var en överväldigande Medeltidens kopieböcker: skara människor från de tre nordiska rikena när¬ A 19 ( = Kopiebok från Vadstena kloster; äldre varande vid Birgittas skrinläggning i Vadstena 1393 sign. A 23).

21 I

A 20 (=Vadstena klosters kopiebok; äldre sign. Diar. Vaz. = Diarium Wazstcncnsc ab anno 1344 ad A 26). annum 1545, i SRS 1: 1 (ed. E. M. Fant, 1818) A 21 (=fragment aven Vadstena klosters kopie¬ s. 99-229. Upsaliæ. bok; äldre sign. F.e. 11). Diderichsen, Paul. 1931-1937: Fragmenter af gam¬ B 16 (=Lars Eriksson Sparres kopiebok 3). meldanske Haandskrifter (udg. for Universitets- D 13 (=Förteckning över prebenden i Vadstena Jubilæets danske Samfund). Kbhvn. kloster). Dipi. Dan. = Diplomatarium Danicum.Ser IV (1984 Örnhjälms diplomatarium IX. ff). Kbhvn. Carl Silfverstolpes avskriftssamling. Dipi. Kbhvn=Kjøbenhavns Diplomatarium (ed. O. Pergamentsbrev i orig. Nielsen) I-V1II (1872-1887). Kbhvn. Uppsala universitetsbibliotek (UUB) Dipi. Norveg.= Diplomatarium Norvegicum (ed. C. C-samlingen: l ange m 11.) 1847-1903. Kria. C 6 (=Johannes Hildebrandis kopiebok, Vad¬ DM -- Danske Magazin, I ff (1745 ff). Kbhvn. stena kloster). DRB=Danmarks Riges Breve, Ser. ÍV (1984 ff). C 46 (=Kopiebok från Vadstena kloster). Kbhvn. C 56 Erslev=Testamenter fra Danmarks Middelalder Palmskiöldska samlingen. indtil 1450 (ed. Kr. Erslev). 1901. Kbhvn. Linköpings stifts- och landsbibliotek ( LSB) Fornvännen. Meddelanden från K. Vitterhets His¬ T 181 (tillkommen i Vadstena kloster i slutet av torie och Antikvitets Akademien. I ff (1906 ff). 1400-talet). Sthlm. Friedlaender, Ina, 1963: Suppliker från Vadstena kloster och dess gynnare 1416-1419, i KÅ s. 86- Tryckta källor och anförd litteratur 144. A Catalogue of Wall-Paintings in the Churches of Fürst, Carl M. 1918: Birgittas reliker, i Birgitta Medieval 1100-1600, I-IV (1976- Utställningen 1918 s. 5-12. 1982). Kbhvn. HT=[Svensk] Historisk tidskrift. Sthlm. APD= Acta Pontificum Danica (ed. I. Moltesen, A. Hylander, Sven. 1820: Catalogus reliquiarum sanc¬ Krarup og J. Lindbæk) I— VII (1904-1943). torum in ecclcsia Lundensi. Lund. Kbhvn. Höjer, Torvald. 1905: Studier i Vadstena klosters Barner-Heise=Familien Roscnkrantz’s Historie och birgitlinordens historia. Upsala. (ed. K. Barner og A. Heise) I— II (1874-1882). Johansson, Hilding. 1955: Vattenvigningen i Sverige Kbhvn. efter reformationen, i Arv 11. Uppsala 1956. Birgitta Utställningen 1918 (ed. I. Collijn och A. Jørgensen, Ellen. 1909: Helgendyrkclse i Danmark. Lindblom). Uppsala. Studier over Kirkekultur og kirkeligt Liv fra det Birgittas Uppenbarelser=Den heliga Birgittas him¬ 11. Aarhundredes Midte til Reformationen. melska uppenbarelser (ed. T. Lundén) I-IV Kbhvn. (1957-1959). Malmö. — 1912-1913: Studier over danske middelalderlige Brandel, Sven. 1918: Birgittas kista . . . pilgrimsmar¬ Bogsamlinger, i D HT VIII: 4 s. 1-67. ken . . ., i Birgitta Utställningen 1918 s. 103-111. Kane. Brevb.=Kancclliets Brevbøger vedrørende Bring, Sven. 1744: Monumenta Scancnsia I. Lon- Danmarks Indre Forhold 1551 ff (1885 ff). dini Gothorum. Kbhvn. Celse = Apparatus ad historiam Sveo-Gothicam (ed. Kirkehist. Saml. = Kirkehistoriske Samlinger, ff M. von Celse). 1782-1854. Sthlm. (1849 ff). Kbhvn. Collijn 1924-1931= Acta et processuscanonizacionis KLNM=Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medel¬ beate Birgitte (ed. I. Collijn) SFSS, Ser. 2: Latin¬ tid. Malmö. ska skrifter bd I. Uppsala. KA Kyrkohistorisk årsskrift. Uppsala. :! = Collijn 1942-1946= Processus scu negocium canoni¬ Lindberg, Gustaf. 1923: Die schwedischen Missalien zacionis B. Katerine de Vadstenis (ed. I. Collijn) des Mittelalters. Uppsala. SFSS, Ser. 2: Latinska skrifter bd III. Uppsala. Lindblom, Andreas. 1965: Kult och Konst i Vad¬ DAA=Danmarks Adels Aarbog. stena Kloster. Sthlm. DBL=Dan$k biografisk Lexikon, udg. 3, bd 1-16 Losman, Beata. 1970: Norden och reformkonsi (1979-1984). Kbhvn. lierna 1408-1449. Göteborg. DHT=[Dansk] Historisk Tidsskrift. Kbhvn. Lundén, Tryggve. 1950a: Den heliga Katarinas av

22 Vadstena liv och underverk efter medeltida ur¬ af Ugglas, Carl R. 1943: Den »extatiska» Birgitta i kunder översatta, i Credo 31:2. Uppsala. Vadstena klosterkyrka, i Fomvännen 1943s. 65- — 1950 h: Om de medeltida svenska mirakelsam¬ 90. lingarna, i KÅ 1950 s. 33-60. Wallin, Curt. 1954: Ide Pedersdatter Falk till Glad- LÄU = Lunds ärkestifts urkundsbok (ed. L. Wei- sax. Ett bidrag till den nordiska senmedeltidens bull) I1I-VI (1900-1939). Lund. kultur- och personhistoria. Lund. MDB= Middelalderens danske Bønnebøger (ed. K. — 1961: Sankta Birgittas kapell i Ystad. Kring en M Nielsen) l-II (1946-1949). Kbhvn. märklig stiftelse, en omdebatterad stadsplan och Missiver = Missiver fra Kongerne Christiern l:s og ett autentiskt »Karl XII-hus». Lund. Hans’ Tid (ed. W. Christensen) I-II (1912- ■ 1972: Johannes Svenonis d.y.-en litterär dansk i 1914). Kbhvn. — Vadstena kloster. Tomelilla. ML.UHM= Meddelanden från Lunds universitets — 1974: Birgittagillen i det medeltida Danmark, i historiska museum. Lund. KÅ s. 18-66. (Även separat med underrubriken Norborg, Lars-Arne. 1958: Storföretaget Vadstena »Till frågan om tidpunkten för Birgittakultcns kloster. Lund. introduktion i Danmark»). Nyrop, C. 1899-1904: Danmarks Gilde- og Lavs- — 1976a: Skåneland i Birgittas Uppenbarelser, i skraaerfra Middelalderen. I-II. Kbhvn. Lunds stifts julbok s. 45-65. Raneke, Jan. 1982-1985: Svenska medeltidsvapen, — 1976 b: Birgittinska kapell- och altarstiftelser i I III. Lund. det medeltida Danmark, i KÅ s. 18-66. (Även Rasmussen, A. Kali. 1866: Historisk-topographiske separat med underrubriken »Ett försök till kart¬ Efterretninger om Musse Herred paa Laaland, i läggning av fluktuationerna inom Birgittavörd- J. H. Larsen: Laaland og Falster, topographisk naden under olika perioder»), beskrevne, Bd II: 1 (Maribo Sogn). — 1978: Birgitta i Danmark, i KLNM XXI sp. 114- Rep. = Repertorium Diplomaticum Regni Danici 121. (Tillsammans med Merete Geert-Andcr- Mediævalis. Ser. I (ed, Kr. Erslev) och II (ed. W, scn). Christensen). 1894-1939. Kbhvn. — 1979: Birgittinska stiftelser i det medeltida Sve¬ Rosén, Börje. 1953: Pilgerabzeichen in einem Grab¬ rige, i KÅ s. 61-97. fund von Helgonabacken in Lund, i MLUHM — 1980a: Birgitta Birgersdotter och hennes make, 1953 s. 278-283. Lund. riddaren och riksrådet Ulf Gudmarsson, på be¬ Rydbeck, Otto. 1935: Den medeltida borgen i Ska¬ sök i Helsingborg, i Kring Kärnan 13, s. 51-66. nör. Lund. — 1980 b: Katarina från Ö. lngelstad på pilgrims¬ SFSS=Samlingar utgifna af Svenska Fornskrift Säll¬ färd till S:t Olof i Lunkcnde och S:ta Katarina i skapet.Sthlm. Vadstena. En glimt från 1400-talets folkfromhet Silfverstolpe, Carl. 1898-1899: Klosterfolket i Vad¬ och religiösa övertro, i THÅ s. 13-23. stena. Sthlm. — 1986: När 1300-talets Havraljunga blev känt ute i SMR=Svenska medeltidsregester 1434-1441 (ed. S. Europa Kring ett göingskt Birgittamira kel, i Tunberg). 1937. Sthlm. Wittsjö hembygdsförening. Årsskrift s. 23-26 SRD=Scriptores Rerum Danicarum medii ævi (ed. (samt 1987 s. 97-98). J. Langebek) MX (1772-1878). Kbhvn. — 1986-1987: Sankta Birgitta och sydöstra Skåne, i SRS=Scriptores Rerum Suecicarum medii ævi (ed. THÅ s. 16-39. E. M. Fant m.fl.) I-III (1818-1876). Upsaliæ. VK.I = Vadstena klosters jordebok. 1500. Historiska Suhm, P. F. 1782-1828: Historie af Danmark, I- Handlingar XVI: 1. (1897-1898). Sthlm. XIV. Kbhvn. VKM = Vadstena klosters Minnesbok (ed. A. Lind¬ Sv. Dipl.=Svenskt Diplomatarium fr.o.m. 1401 (ed. blom). 1918. Sthlm. C. Silfverstolpe, H. Rosman, K. H. Karlsson ÆA=De ældste danske Archivrcgistraturer, I-V m.fl.). 1875-1904. Sthlm. (ed. T. A. Becker m.fl.) 1854-1910. Kbhvn. THÅ=Tomelilla hembygdskrets. Årsbok (cd. C. Wallin) 1967 ff. Tomelilla.

23 En fransk-dansk-svensk vetenskaplig expedition år 1671

Av Klas Hyltén-Cavallius

I samband med det pågående arbetet inom projektet för restaurering av Tycho Brahe- minnena på Ven, har följande historiska episod observerats.

Bakgrund rige deltog vetenskapligt i expeditionen, Efter Tycho Brahes död i Prag år 1601 var man ändå lite avvaktande. En major bearbetades hans observationsmaterial sändes från Landskrona till Ven för att av Johannes Kepler. Det blev Kepler undersöka om det som skedde där möjli¬ som formulerade de berömda lagarna för gen var av militär natur. planeternas rörelser. Kepler gav sedan Under arbetet på Ven fick man flera ut de s.k. Rudolfinska tabellerna, den gånger besök av professor Anders Spole tidens bästa underlag för beräkning av från det nyinrättade universitetet i Lund. planeternas lägen. Dessa tabeller byggde Spole deltog i det vetenskapliga arbetet på Tycho Brahesobservationer och gällde och var bl.a. med om att mäta upp en bas¬ för meridianen genom Uraniborg pä Ven. linje längs Vens östkust. Längs denna fick 1 Frankrike fanns på 1600-talet ett stort man en ca 2 km lång sträcka som användes intresse av att kunna utnyttja Tychos för avståndsbestämningar till Helsingör, observationsmaterial på bästa sätt. Man Helsingborg och Landskrona. Avstånds- behövde därför en ny och noggrannare bestämningen till Landskrona var särskilt bestämning av Uraniborgs läge. Bland viktig för Picard eftersom han skulle ledande astronomer rådde nämligen delade använda den i beräkningen av avståndet meningar om longitudskillnaden Paris- Uraniborg-Rundetårn i Köpenhamn. Uraniborg. Vetenskapsakademin i Paris sände därför Jean Picard på en expedition Rundetårn till Ven. Rundetårn uppfördes 1637-42 av Chris¬ tian IV. Avsikten var att man på tornets Expeditionen 167] topp skulle anlägga ett observatorium av Jean Picard anlände tillsammans med exakt samma slag som Tychos Stjärne- adelsmannen Villiard och tvä tjänare till borg. PicaTd kallade tornet »Stellæbur- Köpenhamn i augusti 1671. Med sig hade gum regium Hafniense». Tornets dia¬ han en skrivelse till Frankrikes Köpcn- meter valdes för att passa dessa planer hamnsambassadör om att denne skulle men det är osäkert om de genomfördes så skaffa tillstånd för expeditionen att få resa som det var tänkt. Astronomisk chef för till Ven. I Paris hade man förbisett att Ven Rundetårn blev emellertid Tychos gamle blivit svenskt! Detta visade sig emellertid elev och medhjälpare Kristen Sorensen vara ett hinder som snabbt kunde undan¬ Longberg (Longomontanus). Denne an¬ röjas. Den svenska regeringen gav sitt till¬ såg att de nyuppfunna linsteleskopen var stånd och expeditionen kunde fortsätta till odugliga och att astronomi skulle bedrivas Ven. Från Danmark medföljde Rasmus som på Tychos tid, med siktinstrument Bartholin och Ole Rømer. Även om Sve- utan linser. Senare kom den nämnde Ole 24 '} V I ‘ . I L .. d* «IJk :!«B xA * I

Fig. 1. Parisobservatoriet flankerat av Uraniborg och Rundetårn. Illustration ur Picards bok om expeditionen till Ven.

Rømer att bli chef för Rundetårn. Han leta efter Uraniborg på själva slottsom- blev en betydande astronom som nu har rådet. hedrats med ett eget museum i Köpen¬ Picard hade det besvärligt på Ven. Han hamn. sade sig bl.a. ha fått skörbjugg av den en¬ sidiga kosten. Han kallade ön för »öde¬ Att jämföra tiden på Ven och i Paris mark» och såg till att komma tillbaka till För att kunna beräkna longitudskillnaden Köpenhamn innan isen lade hinder i Paris-Uraniborg måste man göra astrono¬ vägen. miska mätningar samtidigt på Ven och i Väl återkommen till Köpenhamn åter¬ Paris. Bästa sättet att garantera samtidig¬ hämtade han sig bl.a. tack vare den heten mellan två platser så långt ifrån var¬ motion han fick då han dagligen gick upp i andra var att utnyttja ett kortvarigt feno¬ Rundetårns spiralgång. men som man samtidigt kunde observera från båda ställena, nämligen Jupiter- Expeditionens resultat månarnas förmörkelser. Expeditionen till Ven, som alltså engage¬ Samtidigt som Picard arbetade på Ven, rade vetenskapsmän av flera nationali¬ fanns i Paris hans italienske kollega Gio¬ teter, blev vetenskapligt lyckad. Det vanni Domenico Cassini som blivit chef större arbete den skulle lägga grunden till, för Parisobservatoriet. De jämförde sina nya tabeller grundade både på Tychos mätningar i efterhand. Man hade också arbeten och på observationer från Paris- kontakt med Rundetårn i Köpenhamn. observatoriet, genomfördes emellertid Därifrån sändes ljussignaler som obser¬ aldrig. verades av Picard på Ven. Luften var så klar, vilket Picard själv påpekat och det fanns så få störande ljus att dessa signaler Källor kunde uppfattas på ca 25 km håll. Redogörelsen bygger huvudsakligen på böckema »Ole Rømer» av Axel V Nielsen, Aarhus 1944 och »Ole Rømer Et Mindeskrift», Rundetaarn, Køben¬ En problemfylld vistelse på Ven havn 1944. Båda är utgivna till 300-årsminnet av den store astronomen Rømers födelse. Dessutom finns Ett problem för expeditionen var att Tycho Jean Picards egen redogörelse »Voyage d’Urani- Brahes byggnader fullständigt raserats. bourg». Beträffande restaureringen avTycho Brahe- Picard beklagade att han blivit tvungen att minnena, se Ale 1986: 4.

25 & •i C-L ß » /,s I // 3 N» íí it jr' li / 1 N/.■'-*.] áf/ Í f*

£sie Ericssons flygfotoarkiv tillfällen eftersom det i regel är ganska Studier av flygfotografier för att upptäcka korta perioder då de speciella omständig¬ eller dokumentera fornlämningar benäm¬ heterna sammanfaller med flygfototillfäl¬ nes flygarkeologi. Genom att flygfotogra- let. fera markområden från en flyghöjd upp till ca 400 meter, vid olika vegetationspe¬ rioder och årstider och med olika typer av Europeisk flygarkeologi metodik, d.v.s. variationer av filmart, fil¬ Flygarkeologin har främst utvecklats i ter, flyghöjd, ljusförhållanden, luft- och Storbritannien där en speciell institution markfuktighet etc., kan det under spe¬ för flygfotografering, bildanalyser och ciella omständigheter på det erhållna fo¬ bildtolkning har byggts upp vid universi¬ tografiet synas spår efter fornlämningar, tetet i Cambridge (The Committee for vilka troligtvis ej skulle upptäckts genom Aerial Photography). I London finns besiktning från marken. Det som fotogra¬ inom National Monuments Record en av¬ feras, är inte fornlämningen i sig själv, delning (The Air Photographs Unit) vars utan de spår som den inducerar på mark¬ ändamål är att dokumentera och registre¬ ytan eller den på markytan växande ve¬ ra samtliga fornminnen i landet; avdel¬ getationen. Exempel på sådana spår är ningen utökar sitt flygfotoarkiv med ca kraftiga skuggor på olika slags ojämnhe¬ 25 000 bilder om året. Även ute vid de lo¬ ter i markytan, s.k. skuggverkan, eller kala County Museums sker aktiv flygspa¬ olikheter i färg och växthöjd/täthet på ve¬ ning och arkivering av fotografier. getation, s.k. partiell uttorkning/fuktning På det europeiska fastlandet arbetar av markytan (crop-marks),samt fysikalis¬ man med arkeologisk och historisk flyg- ka förändringar i jordlagrens samman¬ bildstolkning i Italien, Schweiz, Belgien, sättning/profiler som i nyplöjda åkrar kan Tyskland, Polen, Nederländerna, Spa¬ urskiljas som färgvariationer på bilden, nien, Danmark och Frankrike. I Frank¬ s.k. jordmånsmärken (soil-marks). Flyg¬ rike finns sedan början av 1960-talet en fotografering genom vatten kan under lärartjänst i flygarkeologi vid École Prati¬ gynnsamma siktdjup vara möjligt. Foto¬ que des Hautes Études - Paris universi¬ grafering av intressanta mark- och vatten¬ tet. områden bör genomföras vid upprepade Ett efterföljansvärt land med fungeran-

26 de organisering äv den flygarkeologiska flygarkeologiska verksamhet då han med verksamheten är Storbritannien, där man observans fotograferade överodlade font- sedan 1939 har utnyttjat metodiken i stör¬ lämningar i Ljungbyhedsområdet. Som re utsträckning än i något annat land. militärflygare hade han fått en gedigen ut¬ Detta kan ha sin förklaring i att land¬ bildning i flygspaning, flygfotografering skapet till mycket stora delar är uppodlat samt analys- och tolkningsarbete med flyg¬ och på så vis är lättarbetat och har goda fotografier. förutsättningar för resultatet vid analys med Ericssons speciella förmåga att prak¬ och tolkning av flygfotograferier. tiskt lokalisera och fotografera arkeolo¬ giska och historiska objekt samt att tolka de erhållna fotografierna, tillförde flygar¬ Tidig flygarkeologi i Sverige keologin i Sverige ett nytänkande i meto¬ I Sverige utgör de talrika barrskogsområ¬ dik, teknik, bildanalys och bildtolkning. dena en olägenhet för flygfotografering Fram till början av 1970-talet fortsatte eftersom de utgör en effektiv ridå gent¬ Ericsson sin flygfotografering av Skåne, emot markfotografering under hela året. Halland och Blekinge. Under dessa år Härigenom är ca 50 % av den totala land- var hans flygbilder och tolkningar många arealen ointressant ur flygarkeologisk gånger en begynnande faktor för arkeolo¬ synvinkel. Om vi från detta också tar bort giska forskningsprojekt. Ericssons tjugo¬ myrar, sjöar och berg såsom flygfotoob- åriga arbete med utveckling av foto-, ana¬ jekt återstår ca 12 % som är åker och äng lys- och tolkningsteknik har dock hittills (ca 50000 km2). Dessa återstående och endast sparsamt utnyttjats vid de arkeo¬ från flygarkeologisk uppfattning intres¬ logiska forskningsinstitutionerna i Sve¬ santa områden är till största delen beläg¬ rige. na i södra Sveriges kustområden, slätt- och fullåkersbygder. Utvidgar vi dessa områden med de marina miljöerna finns i Esse Ericssons bildsamling det i Sverige stora möjligheter för en lik¬ Esse Ericssons flygfotosamling utgör idag nande verksamhet som den vid The Com¬ antagligen den största enskilda samlingen mittee for Aerial Photography i Cam¬ av bilder vars värde inte endast ligger i de bridge. arkeologiska och historiska objekt som Under 1920- och 1930-talen gjordes en¬ avbildats utan även i en dokumentation staka försök med flygarkeologisk fotogra¬ av hur landskapen har förändrats från fering i Sverige. Det var personer som miljö- och naturhistorisk synpunkt sedan Mårten Stenberger, Egil Lönnberg och 1950-talet. Ivar Schnell som tillsammans med militä¬ Flygfotosamlingen har genom donation ra flygare företrädesvis fotograferade av Esse Ericsson tillställts forskningsstif¬ områden på Öland och Gotland, i Berg¬ telsen Institutet för Kulturforskning (IK). slagen och Skåne. Dessvärre stagnerade Donationen som i IK:s arkiv benämnes intresset och återkom inte förrän ämnet Esse Ericssons flygfotoarkiv skall, efter aktualiserades av den militäre flygaren en total genomgång av bildmaterialet, Esse Ericsson i Ljungbyhed. hållas tillgänglig för forskningsprojekt Esse (Esaias) Ericsson, major och ar¬ med väl motiverat mål inom den disciplin keolog, född 1921, påbörjade 1954 sin som projekterat verkar för. Den totäla ge-

27 : '

' i 'i '*VMV|

w ■ I * 'SM

Ett elegant exempel pá s.k. crop-marks. Ringarna markerar troligen överodlade gravhögar, som på den Skånska rekognosceringskartan (från 1812-1820) kallas för »Skattehögarne». Ca 250 m SO monumentet i Kvidinge; Kvidinge socken, Åstorps kommun. Kristianstads län. Esse Ericssons flygfotoarkiv, Institutet för Kulturforskning. nomgången innebär att bildmaterialet Esse Ericssons flygfotoarkiv beräknas delvis omfotograferas och ommonteras vara genomgånget och katalogiserat i sin samt att varje bild får ett arkivkort med helhet under 1989. IK önskar med detta uppgifter om tolkning, var och när det är bidraga till ökad tillgänglighet av bildma¬ fotograferat etc. När det grundläggande terialet för forskningsprojekt. Genom arbetet är klart kommer en katalog att IK:s egen flygfotoverksamhet kommer publiceras. ett bildarkiv med nya flygfotografier att Det har vid den primära genomgången komplettera Esse Ericssons flygfotoar¬ av bildmaterialet konstaterats att en del kiv. Ett framtida sökregister för allt bild¬ fotografier saknas. Det rör sig om mate¬ material kommer att vara till god hjälp rial som blivit utlånat till olika forsknings¬ för forskningsprojekt inom kultur- och projekt och som ej har återlämnats. Av naturhistoria. denna anledning, i anknytning till arkiv¬ arbetet, efterlyses dessa flygfotografier Lars Hansen Institutet för Kulturforskning vilka kan sändas till Institutet för Kultur¬ Box 3 forskning under nedanstående adress. 27057 Kivik

28 DE SKÅNSKA LANDSKAPENS HISTORISKA OCH ARKEOLOGISKA FÖRENING bildades 1866. Föreningen är en samlingspunkt lör en historiskt och arkeologiskt intresserad allmänhet.

Föreningen är utgivare av ALE. Historisk tidskrift för Skåneland, som utkom¬ mer med fyra häften årligen. Tidskriften utges med bidrag från Humanistisk¬ samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). Brev och manus till redak¬ tionen adresseras till docent Sten Skansjö, Historiska institutionen, Magie Lilla Kyrkogata 9 A, 223 51 Lund.

Medlem i föreningen erhåller tidskriften kostnadsfritt. Årsavgiften, 50 kronor, kan insättas på postgirokonto nr 24 68 31-2, Dc skånska landskapens historiska och arkeologiska förening. Adress till föreningens skattmästare: arkivarie Göran Larsson, Landsarkivet i Lund, Box 2016, 22002 Lund.

Äldre häften av tidigare utgivna tidskrifter kan beställas hos föreningens sekreterare, arkivarie Anders Persson, Mossavägen 8, 24017 Södra , eller hos skattmästaren (se ovan).

EFTERTRYCK, helt eller delvis, medgives endast efter redaktionenssärskilda tillstånd.

Föreningens styrelse:

Lansantikvarie Carin Bunte, Malmö, ordf., landsarkivaric Anna-Christina Ulfsparrc, Lund, v.ordf., arkivarie Anders Persson, S. Sandby, sekr., professor Lars Larsson, V. Nöbbelöv, v.sckr., arkivarie Göran Larsson, Lund. skattmästare samt professor Hans Andersson, Lund, professor Nils-Arvid Bringéus, Lund, professor Erik Cinthio, Lund, professor Bertil Fjdcr, Lund, museichef Torkel F.riksson, Helsingborg, docent Siegrun Femlund, Asmundtorp, överstelöjtn. Sven Hedin, FOrslöv, fil. lic. l.ars- Göran Kindström, Helsingborg, professor Birgitta Odén, Lund, länsmuseichef Bengt- Arne Person, Varberg, fil. kand, Allan Persson, Lund, docent Sten Skansjö, Lund, professor Sven TägiL Lund. läroverksadjunkt Curt Widenborg, Ronneby, intendent Gustaf Åberg, Simrishamn. Hedersledamot: professor Jörgen Wcibull, Göteborg. 7 i S -ir

*

ISSN 0345-0708