Moderna Människor. Folkhemmet Och Jazzen (Modern People: Jazz and the Swedish Welfare State)
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Fornäs inlaga 04-03-05 15.24 Sida 1 Moderna människor Folkhemmet och jazzen Fornäs inlaga 04-03-05 15.24 Sida 2 Fornäs inlaga 04-03-05 15.24 Sida 3 Moderna människor Folkhemmet och jazzen Johan Fornäs Fornäs inlaga 04-03-05 15.24 Sida 4 Tryckt med stöd av Vetenskapsrådet ISBN 91-1-301272-x © Johan Fornäs 2004 Norstedts Förlag, Stockholm Omslag: Sara R. Acedo Omslagsbilder från nothäftet ”Det farliga könet” (© Edition Sylvain/ Ehrlingförlagen) samt affisch för The 5 Kentucky Singers (foto Stockholms stadsmuseum) Tryck: ScandBook AB, Falun 2004 www.norstedts.se Norstedts Förlag ingår i P.A. Norstedt & Söner, grundat 1823 Fornäs inlaga 04-03-05 15.24 Sida 5 Innehåll Förord 7 Identiteter på spel 11 I den svenska jazzens ungdom 14 Texternas sammanhang 15 Tjugotalets genombrott 19 Trettiotalets svängningar 24 Fyrtiotalets förgreningar 27 Platser 31 Aktörer 35 Identitetsteman 39 Det nya 45 Antimodern moralpanik 47 Jazzmedier 57 Mediespeglingar 70 Nyheternas behag 74 Modernistisk kluvenhet 82 Radikal vitalism 84 Kluven kritik 92 Folkhemsk saklighet 100 Det nya i förbindelse med det som alltid varit 105 Fornäs inlaga 04-03-05 15.24 Sida 6 Det unga 109 Åldrandets generationer 110 Modernitetens ungdomliga nyhet 115 Unga och gamla tillsammans 120 Tidens ungdom 122 Nya ungdomsstilar 128 Gäng, klubbar och föreningar 131 Jazzens åldrande 136 Det låga 141 Klassläger 142 Krig och klasskamp 143 Blåblusarnas agitprop 149 Skilda världar 159 Kulturklyftor 164 Jazzgränser 168 Konststrategier 170 Populärstrategier 175 Ambivalenser och nyanser 179 Det främmande 193 Rasism och xenofobi 197 Rastänkandets vardag 203 Svartvita recensioner 209 Exotism och xenofili 218 Jazzens egna raser 224 Litterära primitivister 227 I mörkrets hjärta 230 Från Amerika till Sverige 239 Assimileringsvägar 249 Joddling 253 Swingkapell i svenska fjäll 258 Bland tomtar och troll 262 Bonnjazz 265 Fornäs inlaga 04-03-05 15.24 Sida 7 Transformerande dialoger 273 Röster från andra sidan 273 Kontakt och identifikation 278 Främlingsrespekt som självkritik 282 Det främmandes plats 290 Det kvinnliga 293 Jazzens kön 295 Den fria sexualiteten och den dolda 319 Kvinnans natur 333 Varan som vaknade 338 Röster som gjorde skillnad 355 Noter 367 Referenser 385 Litteratur 385 Intervjuer 407 Talinspelningar 407 Populära sånger 408 Blåblusrepertoar 419 Filmer 428 Bilder 429 Källkommentarer 431 Pseudonymer 445 Index 447 Abstract 467 Tack 469 Fornäs inlaga 04-03-05 15.24 Sida 8 Fornäs inlaga 04-03-05 15.24 Sida 7 Förord Populärmusiken ger lödiga uttryck för människors sätt att leva och deras plats i samhället, för härskande ideal men också för tankemönster som i andra sammanhang brukar censureras. I vår tids rap håller man exempel- vis reda på hudfärger. Är skinnet ljust får man jobba lite extra på sin ”cred”, och många tänker att svartas rytm kan ligga i blodet. Invandrade artister särbehandlas av branschen, medierna och publiken – på gott men oftast på ont. Kvinnor väljer företrädesvis vissa musikgenrer men släpps knappast ens in i andra. Flera stjärnor kommer ut som lite ”queer”, sam- tidigt som den heterosexuella kärnfamiljen förblir en rådande norm i de flesta poptexter. Generationsklyftorna tycks ha slutat växa nu när unga och gamla samlas runt allsång på Skansen. Meningarna är delade om dansband eller black metal ska ses som suspekta yttringar som bör mot- verkas, kommersiella former som får klara sig på den fria marknaden, el- ler konstnärliga uttryck som förtjänar – och behöver – samhällsstöd. Det tidiga tjugohundratalet vimlar av frågor om identitetspolitik och nya sätt att vara människa. Människan som cyborg – cybernetiska orga- nismer som smälter samman levande kroppar och avancerad teknik – rör sig inte bara i science fiction utan också i vardagslivet med dess datorstress och mobilmani. Att leva i samhället är att tänka och handla i samspel med medier och texter av oräkneliga slag. För att förstå oss själva och vår tid är sådana kommunikativa uttryck en oundgänglig utgångspunkt. En hel del av sådana diskussioner känns nya, som om något stabilt nu för första gången kastas omkull av tidens obarmhärtiga vindar. Men hur grundlades egentligen de föreställningar som idag ifrågasätts och föråldras på löpande band? På en sådan fråga finns tusentals svar, men några vikti- ga trådar leder tillbaka till det svenska folkhemmet så som det grundlades under mellankrigstiden. Idag föds vi alla som självklart moderna varelser, 7 Fornäs inlaga 04-03-05 15.24 Sida 8 Moderna människor och vi vet i grova drag vad det innebär. På tjugotalet höll man just på att bli modern. Då togs de första stapplande och trevande stegen in i den till- varo som nu blivit vana och tradition. Hur blev det som det blev? Allt ställdes på ända och inget var längre självklart, men vad var det som se- dan blev en ny normalitet? Det ”mångkulturella välfärdssamhället” är folkhemmets nutida arvta- gare, men hur långt har egentligen äpplet fallit från trädet? Folkhemmet har många gånger dödförklarats, men lever ännu starkt i människors med- vetanden, som en ram för hur förhållandet mellan individ och samhälle bör utformas. Det var socialdemokraternas partiordförande och sederme- ra statsministern Per Albin Hansson som vid ett tal i andra kammaren 1928 myntade uttrycket. ”Folkhemstalet” sändes även i radio och blev ge- nast en klassiker, med sin omhändertagande vision. ”Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan. Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffa sig för- del på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den sva- ge. I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. […] Det är den stora uppgiften för en ärlig demokratisk politik att göra sam- hället till det goda medborgarhemmet.” Bilden av det goda hemmet där alla skulle få plats var oerhört tidsty- pisk men känns samtidigt så väl igen i väldigt mycket av dagens debatt. Vad var det då för platser och positioner som erbjöds människor av olika slag i detta folkets nya hem? Det gamla bondesamhället var för alltid pas- serat, och strömmar av människor och medier gjorde alla fasta gränser genomsläppliga. Då som nu var det nya kulturella former som skakade om i såväl de enskilda hemmen som den övergripande samhällsdebatten. Fun- kishus, djärva kjolmoden och Hollywoodfilmer fick folk att se, höra, kän- na, tänka och handla på nya sätt. I spetsen för dessa provocerande nya kulturformer klingade jazzen – så mycket att tiden ibland fick smeknam- net ”jazzåldern”. Först trodde man att denna jazz bara var en av många kortlivade flugor, men så blev det inte. Den gav istället bestående effekter på folkhemmets livsformer. Jazzen trängde in utifrån med röster om något radikalt annorlunda, nytt och främmande. Där hördes det unga utmana vuxna auktoriteter, det populära strunta i finkulturens ideal, det svarta amerikanska överglänsa Europas kulturarv och lägga ljushyllta nordbor i färgbad, de nya kvinnorna omdefiniera kärlekens och arbetets grundvalar. 8 Fornäs inlaga 04-03-05 15.24 Sida 9 Förord Så fanns i själva verket en mångkulturell utmaning med redan när folk- hemmet byggdes upp! När också jazzen och dess anhängare skulle integre- ras i det goda medborgarhemmet sattes dess vidsynthet på prov. Trots all konservativ längtan efter en homogen och sammanhållen familj kunde man inte längre undgå att erkänna olikheter och finna sätt att leva med dem. Den här boken handlar om vad som hände med människors olika iden- titetssträvanden när folkhemmet och jazzen föddes och växte upp tillsam- mans i Sverige från 1920 till 1950. Då utmejslades de huvudformer som idag råder för att vara gammal och ung, hög och låg, svensk och främman- de, man och kvinna. Då som nu ackompanjerades individernas samspel i samhället av musik, och svenskarna tog de darrande kliven in i det mo- derna livet till synkoperade toner av en saxofon. 9 Fornäs inlaga 04-03-05 15.24 Sida 10 Fornäs inlaga 04-03-05 15.24 Sida 11 Identiteter på spel Jazzen är en hemsk infektionssjukdom som med stora steg närmar sig våra friska kuster. Hjalmar Meissner: ”Varning för jazz!”, 1921 ”Moderna människor” – så gammalmodigt det låter! Det fanns en tid då det ännu kändes nytt och fräscht att vara modern – en tid då Framtiden med stort F ännu förmådde ”hägra”. Under decennierna efter första världskriget utmejslades futuristiska visioner som ännu idag väcks till nytt liv när bilder av framtiden målas upp. Fortfarande griper många filmer tillbaka på stilmässiga uttryck från tjugo- och trettiotalen när nästa år- hundrade skildras i skapelser av glas, stål och betong eller tekniska under- verk som förflyttar folk blixtsnabbt över stora sträckor. I Sverige var 1920–50 en tid som tyckte sig äga en framtid så pirrande modern att det idag är svårt att föreställa sig dess hetta, och dess utopier formade det som blev vår samtid. Då utformades samtidigt grundläggande drag i hur moderna männi- skor såg ut och borde vara. Dessa människobilder ger inte bara inblickar i en framtid som flytt och gått förlorad för alltid, utan också i tendenser och mönster som förblivit giltiga. Årtiondena efter första världskriget var en formerande period där en serie centrala tekniska, ekonomiska och po- litiska företeelser i vårt samhälle etablerades, i samspel med nya kulturel- la former och föreställningar om människors relationer. Massor har hänt och förändrats sedan dess, men flera huvuddrag i hur identiteter uttrycks i ord, bild och toner kvarstår, om än i renoverad kostym. Vad innebär det att vara människa i en tid som vår? Vad är normalt och hur förhåller man sig till dem som är annorlunda? Vad har den nya tiden med ungdom att göra? Stiger kulturen stadigt uppåt eller pågår ett förfall där det låga tar överhanden? Är främmande folkgrupper ett hot eller ett löfte om vår egen förnyelse? Släpper moderniteten fram en ny kvinnlighet och hur skiljer den sig i så fall från den gamla? Svaren skiftar, men flera huvudfrågor har be- stått.