DOCSLIB.ORG

Кино! Sovjetisk Film 1924–1930

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Кино! Sovjetisk Film 1924–1930 Stockholm Кино! Sovjetisk film 1924–1930 November 2018–januari 2019: Film noir, Isabel Coixet, Jirí Trnka, Djibril Diop Mambéty, Sickan Carlsson 2 Inledning november–januari Omslag: Vera Baranovskaja i Omslag: Vera etta program sträcker sig över tre PROGRAMTIDNINGEN månader, ända in i 2019, och domineras CINEMATEKET av sovjetiska stumfilmer. Under några år D ANSVARIG UTGIVARE lyckades en grupp filmare i Sovjetunionen skapa Danial Brännström verk som än idag anses vara några av de bästa och för filmmediets utveckling viktigaste. De CINEMATEKETS REDAKTION var inte bara filmare, utan även filmteoretiker Danial Brännström, Cinematekschef En moder och kritiker som skrev lika insiktsfullt som de Tora Berg, programredaktör filmade. De var också en del av den sovjetiska Sebastian Lindvall, programredaktör . Baksida: Phillips Holmes i Stefan Ramstedt, programredaktör statens propa gandamaskin och fick närmast fria Catherine Jarl, marknadsansvarig händer och stora resurser för att nå massorna. Anders Annikas, programredaktör Men det fria utrymmet var kortvarigt och de kom (föräldraledig) nästan alla att bli offer för det system de propagerade för. Socialrealismen blev den förhärskande riktningen inom den sovjetiska konsten och BIOGRAFANSVARIG FILMHUSET Vsevolod Pudovkin, Aleksandr Dovzjenko och Sergej Eisenstein fick göra Jerry Axelsson Den brustna melodien avbön för sina formalistiska filmer och lova en kursändring. Boris Barnet MASKINISTER FILMHUSET och Lev Kulesjov hade svårt att göra filmer under 30-talet. Dziga Vertov Ivar Andersson blev reducerad till klippare. Ivan Pravov arresterades, vilket gjorde att Janine Andersson Olga Preobrazjenskaja inte vågade göra fler filmer. Thomas Berg Det hårda klimatet för filmare fortsatte fram till Sovjetunion ens samman- brott, med korta perioder av töväder, vilket visas av exemplet Kommissarien MASKINIST ZITA Maldonado Lizarazu. Danial Brännström: Johanna Persson/Sami Christer Pellerud från 1968. Den är regisserad av Aleksandr Askoldov, som nyligen gick bort i Uddevalla där han bodde under många år. Filmen stoppades av sovjetiska FORMGIVARE filmcensorer och släpptes först under perestrojkan 1988. Då hade han sedan Anna Tribelhorn länge avslutat sin karriär på grund av motgångarna och Kommissarien kom annatribelhorn.com att bli hans enda film. TRYCK Under oktober fram till mitten av januari pågår en utställning med sovjet- Lenanders Grafiska AB iska filmaffischer på Liljevalchs och vi rekommenderar starkt att ni besöker utställningen. Affischerna är konstverk i sig som är starkt bundna till BILDER utvecklingen hos filmen. Filminstitutets bildarkiv Detta program är också det sista under Bergmanåret 2018. Vi var försik- tigt skeptiska till det publika intresset för Ingmar Bergman, men vi har blivit KONTAKT överväldigade av både intresset och de samtal om Bergman som förts under [email protected] cinemateket.se året. Vi kommer officiellt avsluta Bergmanåret med Stiftelsen Ingmar Bergman facebook.com/cinemateket.se och Norstedts i sam band med visningen av Fanny och Alexander. Postadress: Från och med januari äger alla våra måndagsvisningar rum i Filmhuset. Cinemateket Bristen på analoga kopior tillgängliga för visning utanför Filmhuset och Svenska Filminstitutet möjligheten till visning i en större salong ligger bakom beslutet. Vi på Box 27 126 102 52 Stockholm Cinemateket vill tacka Biografen Zita som varit värd för våra visningar Besöksadress: de senaste 18 månaderna. Filmhuset, Borgvägen 1 Nytt för detta program är att vi tipsar om böcker som i Filmhusets Filminstitutets telefonväxel: bibliotek som anknyter till de filmer vi visar. Under varje längre text 08-665 11 00 finns ett boktips. Jag hoppas att ni besöker Cinemateket de närmsta tre månaderna och då även passar på att besöka vårt bibliotek. Danial Brännström, Cinematekschef Analoga och digitala kopior från Svenska Filminstitutet om inte annat anges. Övrigt filmmaterial från arkiv: Archivo Val del Omar (Madrid), Cinémathèque royale (Bryssel), Cineteca di Bologna, Etablissement de Communication et de Production Audiovisuelle de la Défense (Paris), Imperial War Museum (London), Instituto de la Cinematografía y de las Artes Audiovisuales (Madrid), Kansallinen audiovisuaalinen instituutti (Helsingfors), Library of Congress (Washington), Lobster Film (Paris), Národní filmový archiv (Prag), UCLA Film & Television Archive (Los Angeles), Österreichisches Filmmuseum (Wien). Övrigt filmmaterial från: Ciné-Tamaris, Films 13, Imagina World Sales, Lucky Dogs, Netflix/Contemporary Films, Park Circus, Thelma Film, Wim Wenders Foundation. Texter: Anders Annikas (AA), Tora Berg (TB), Danial Brännström (DB), Sebastian Lindvall (SL), Stefan Ramstedt (SR), Astrid Söderbergh Widding, Jon Wengström, Nina Widerberg (NW). Cinemateket är en del av Tack till: Afrikultur, Leyla Assaf-Tengroth, Linn Claar Stenberg, Clara Gustavsson, Lotta Hasselquist Svenska Filminstitutet. Nilsson, Petteri Kalliomäki, Dani Kouyaté, Jonas Mosskin, Norstedts, Magnus Rosborn, Kristina Sandberg, Michael Stenberg, Stiftelsen Ingmar Bergman, Svensk Filmindustri, Iiris Viljanen, Edward Läs mer på filminstitutet.se. von Past. november–januari Innehåll 3 Det här är Cinemateket ........................................................................................................................................... 4 5 Om vårt uppdrag och våra biljetter På begäran ................................................................................................................................................................................. 5 Filmer publiken önskat. Ingmar Bergman ............................................................................................................................................................... 6 Festlig avslutning på Bergmanåret. Noir: Amerikanskt mörker .............................................................................................................................. 10 Rariteter från arkivet. 10 Jean-Louis Trintignant .......................................................................................................................................... 13 Mångsidig nya vågen-stjärna. Sickan Carlsson .............................................................................................................................................................. 16 En av Sveriges mest folkkära filmstjärnor. Alain Tanner .......................................................................................................................................................................... 19 Revolutionär romantiker. 26 Кино! ............................................................................................................................................................................................. 22 Sovjetisk film från guldperioden 1924–1930. Isabel Coixet ........................................................................................................................................................................ 26 Intima och genreöverskridande porträtt. Djibril Diop Mambéty ............................................................................................................................................. 28 Postkolonial excentriker. Första världskriget .................................................................................................................................................... 30 28 Hundra år senare. Jirí Trnka ...................................................................................................................................................................................... 32 Dockanimationens mästare. Nyrestaurerat ..................................................................................................................................................................... 34 Räddade filmer. Närbilder .................................................................................................................................................................................... 35 Delar av konstnärskap, strömningar och genrer. 32 Unga Cinemateket ..................................................................................................................................................... 39 För unga filmälskare. 35 Visningsschema november 2018–januari 2019 på mittuppslaget. Riv ut och sätt upp på väggen! 4 Det här är Cinemateket november–januari Det här är Cinemateket Cinematekets uppgift är att tillgängliggöra och levandegöra filmhistorien, att bidra till ett ökat intresse för filmhistorien och för filmen som konstform. Vi erbjuder vägledning till filmens historia och gör den samtidigt mer inklude- rande genom att visa allt från stora klassiker till smalare filmer. För att öka förståelsen för filmen och dess historia, och för att bidra till att den skrivs om, placeras de filmer vi visar i ett filmhistoriskt eller samhälleligt sammanhang. Filmhistorien är mer än bara själva filmerna, det är också den kultur och teknik som omgett och format filmen sedan dess födelse: biografen som visningsplats, den analoga filmen som bärare, de människor som skapat och visat filmerna, filmernas mottagande hos publik och kritiker. Vi visar film på biograf, i första hand på dess originalformat, i bästa möjliga skick och med levande musik till stumfilm. Cinemateket är en del av Svenska Filminstitutet. Filminstitutet är medlem i Fédération Internationale des Archives du Film (FIAF), en internationell sammanslutning av filmarkiv och cinematek som tillsammans
Load more

Recommended publications
  • 1. Eva Dahlbeck - “Pansarskeppet Kvinnligheten”
    “Pansarskeppet kvinnligheten” deconstructed A study of Eva Dahlbeck’s stardom in the intersection between Swedish post-war popular film culture and the auteur Ingmar Bergman Saki Kobayashi Department of Media Studies Master’s Thesis 30 ECTS credits Cinema Studies Master’s Programme in Cinema Studies 120 ECTS credits Spring 2018 Supervisor: Maaret Koskinen “Pansarskeppet kvinnligheten” deconstructed A study of Eva Dahlbeck’s stardom in the intersection between Swedish post-war popular film culture and the auteur Ingmar Bergman Saki Kobayashi Abstract Eva Dahlbeck was one of Sweden’s most respected and popular actresses from the 1940s to the 1960s and is now remembered for her work with Ingmar Bergman, who allegedly nicknamed her “Pansarskeppet kvinnligheten” (“H.M.S. Femininity”). However, Dahlbeck had already established herself as a star long before her collaborations with Bergman. The popularity of Bergman’s three comedies (Waiting Women (Kvinnors väntan, 1952), A Lesson in Love (En lektion i kärlek, 1954), and Smiles of a Summer Night (Sommarnattens leende, 1955)) suggests that they catered to the Swedish audience’s desire to see the star Dahlbeck. To explore the interrelation between Swedish post-war popular film culture and the auteur Bergman, this thesis examines the stardom of Dahlbeck, who can, as inter-texts between various films, bridge the gap between popular film and auteur film. Focusing on the decade from 1946 to 1956, the process whereby her star image was created, the aspects that constructed it, and its relation to her characters in three Bergman titles will be analysed. In doing so, this thesis will illustrate how the concept “Pansarskeppet kvinnligheten” was interactively constructed by Bergman’s films, the post-war Swedish film industry, and the media discourses which cultivated the star cult as a part of popular culture.
    [Show full text]
  • Genealogía Y Esperanza En La Filosofía De La Existencia De Ingmar Bergman
    Genealogía y esperanza en la Filosofía de la Existencia de Ingmar Bergman Jordi Puigdomènech López Marta Al meu pare 2 Í N D I C E INTRODUCCIÓN .............................................................................................................. 4 I. INGMAR BERGMAN Y LA CINEMATOGRAFÍA NÓRDICA 1.1 La tradición nórdica: de Snörri Sturlsson a Ingmar Bergman .......... 22 1.2 Ingmar Bergman: arte y metafísica .................................................. 36 1.2.1 Bergman y su mundo ....................................................... 37 1.2.2 Elementos para una clasificación de la obra bergmaniana .. 46 1.2.2.1 La obra literaria ................................................ 48 1.2.2.2 La obra escénica .............................................. 52 1.2.2.3 La obra cinematográfica ................................... 58 II. ANÁLISIS DEL DISCURSO FÍLMICO BERGMANIANO 2.1 Poética fílmica: imágenes y símbolos .............................................. 90 2.1.1 Estética fílmica: la tragedia y el romanticismo nórdico ........ 91 2.1.2 La metafísica del artista ..................................................... 102 2.2 Filosofía de la imagen: estructura del discurso fílmico ..................... 109 2.2.1 Producción y guión ............................................................. 110 2.2.2 Imagen y encuadre .............................................................. 118 2.2.3 Ambientación y decorados ................................................... 124 2.2.4 Montaje y banda sonora ......................................................
    [Show full text]
  • Skriv Ut Layout 1
    inlaga-svenskfilm 05-04-18 00.46 Sida 1 NICOTEXT inlaga-svenskfilm 05-04-18 00.46 Sida 2 inlaga-svenskfilm 05-04-18 00.46 Sida 3 NICOS SVENSKA FilmReplikBok NICOTEXT inlaga-svenskfilm 05-04-18 00.46 Sida 4 Det är författarnas uppriktiga önskan att denna bok ska locka till ett ökat intresse för film. Vi vill dessutom uttrycka vår tacksamhet mot alla filmbolag, manusförfattare och skådespelare. Utan dem hade denna bok inte varit möjlig att skriva. Om ni hittar fel eller vill bidra med citat, vänligen kontakta oss, så kan vi ändra till nästa tryck. M.V.H NICOTEXT Fredrik Colting Carl-Johan Gadd Alexander Andersson © NICOTEXT2005 www.nicotext.com [email protected] Tryck: WS. Bookwell, Finnland ISBN:91-975397-6-7 inlaga-svenskfilm 05-04-18 00.46 Sida 5 Förord Filmkosten introducerades i Sverige redan 1896, bara ett år efter Bröderna Lumiéres första filmförevisningar i Paris. Svensk film hade faktiskt sin första – och enda - riktiga guldålder på stumfilmstiden, 1917 till 1923. Naturlyriska melodramer, ofta baserad på höglitterära förlagor, som Victor Sjöströms Terje Vigen (1917), efter manus av Gustaf Molander. Sjöström svarade också för ett av de centrala verken i filmkonstens utvecklings historia - Körkarlen efter Selma Lagerlöfs roman. Poetisk, vacker och tekniskt nyskapande med avancerad trickfilmning. Den svenska filmens storhet låg mycket i ett antal briljanta regissörer. Victor Sjöström och inte minst Mauritz Stiller. Gösta Berlings Saga (1923) blev Stillers sista film i Sverige. Tillsammans med Greta Gustavsson, som blev Garbo, flyttade dom till Amerika, där hon blev en stjärna av mytiska proportioner. Filmen gick samtidigt från att vara överklassnöje, till stor folklig underhållning.
    [Show full text]
  • Tutta Rolf” an Analysis of a Star Image in Early 1930S Swedish Cinema
    ”Hela Sveriges Tutta Rolf” An analysis of a star image in early 1930s Swedish cinema Jesper Larsson Department of Media Studies Master’s Thesis 30 ECTS credits Cinema Studies Master’s Programme in Cinema Studies 120 ECTS credits Spring 2018 Supervisor: Tytti Soila ”Hela Sveriges Tutta Rolf” An analysis of a star image in early 1930s Swedish cinema Jesper Larsson Abstract Tutta Rolf’s career. Rolf was one of the greatest stars in 1930s Swedish cinema. She was also a popular stage actress, vaudeville performer and recording artist. Despite her prominence she has been largely neglected in scholarly work. This thesis aim to bring new knowledge about this under- researched star by conducting basic research. I situate her within the field of star studies by deploying Richard Dyer’s influential theory to abstract a method on how to look at the praxis of Tutta Rolf’s stardom. Thus, I deploy her films, newspapers, Filmjournalen and archival material to tell the story of her early career. My basic assumption, i.e. hypothesis is that there existed a Swedish star system in the 1930s. Earlier there has been a lack of research regarding a potential Swedish star system. Hence, this is an inductive study that will try to bring forward new knowledge about Tutta Rolf, Swedish stardom and its star system that may be used for future research. Keywords Tutta Rolf, Star studies, Swedish stardom, Swedish star system, Svensk Filmindustri, Filmjournalen, Swedish cinema, 1930s Swedish cinema, Archival research Acknowledgment In over a year, Tutta Rolf has been a constant fixture in my life following my decision to make her my research object.
    [Show full text]
  • Grattis Stefan Jarl!
    Teaterförbundets tidning NR: 4-2017 Fullt ösFullt bland blommor och blad i skrädderiet Hedda vill uppdatera vår bild av Sydafrika Grattis Stefan Jarl! LEDARE Tack alla ni som spridit kunskap på Scenkonstbiennalen! Stolt, omåttligt stolt känner jag mig efter veckan i Norr- mycket mer att göra.” Vackra ord som det nu gäller att stå upp för köping där den 13:e Scenkonstbiennalen gick av stapeln. Alla och förverkliga. Teaterförbundets yrkesavdelningar (inom scenkonstområdet) Det som lyfts fram som de stora kulturpolitiska satsningarna, arrangerade spännande och viktiga seminarier. Många passade menar jag är ofta riktade till publiken. Fritt inträde på museer, också på att hålla sina årsmöten på plats i den värmande försom- låga avgifter för kulturskolorna och skapande skola. Jag har na- marsolen. Scenkonstbiennalen samlar cirka 1 500 personer, och turligtvis inget emot dessa satsningar men välkomnar en tydlig denna gång var det verkligen en nytändning vad gäller formerna kulturpolitik som gagnar de yrkesverksamma, och förbättrar för olika seminarier. Regissörsföreningen arrangerade på temat villkoren för att kunna försörja sig på sitt yrke inom scen och Att verka i periferin. Vi blev presenterade åtta föreställningar från film. norra Sverige dit inga recensenter hade kommit. Inte nog med att man fick bra scenkonst presentad via innehållsbeskrivning, bild- När det gäller den nya helstatliga filmpolitiken fortsätter spel och filmad teaser. Lars Ring (SvD)och Pia Huss (DN) hade kulturministern: ”Nu är det för första gången på väldigt länge sedan två minuter på sig att äntligen göra en recension. En spän- en filmpolitik som ger långsiktiga, stabila villkor. (…) Jag är nande och lyckad form! övertygad om att när vi får se effekterna av den nya filmpoliti- Dans- och skådespelaravdelningen ställde den viktiga frågan ken om några år, då kommer vi att se att det är mycket bättre än Ska praktikanter finansiera scenkonsten? Ett viktigt samtal, inte minst tidigare.” Här är det oerhört viktigt att inte tappa finansiering inför kommande arbete med att se över vårt praktikantavtal.
    [Show full text]
  • Fredrik Gustafsson Phd Thesis
    HASSE EKMAN : A QUESTION OF AUTHORSHIP IN A NATIONAL CONTEXT Fredrik Gustafsson A Thesis Submitted for the Degree of PhD at the University of St Andrews 2013 Full metadata for this item is available in St Andrews Research Repository at: http://research-repository.st-andrews.ac.uk/ Please use this identifier to cite or link to this item: http://hdl.handle.net/10023/3421 This item is protected by original copyright Hasse Ekman – a Question of Authorship in a National Context Fredrik Gustafsson 1. Candidate’s declarations: I, Fredrik Gustafsson, hereby certify that this thesis, which is approximately 70 000 words in length, has been written by me, that it is the record of work carried out by me and that it has not been submitted in any previous application for a higher degree. I was admitted as a research student in September, 2009 and as a candidate for the degree of PhD in September, 2009; the higher study for which this is a record was carried out in the University of St Andrews between 2009 and 2012. (If you received assistance in writing from anyone other than your supervisor/s): I, …..., received assistance in the writing of this thesis in respect of [language, grammar, spelling or syntax], which was provided by …… Date ……… signature of candidate ……… 2. Supervisor’s declaration: I hereby certify that the candidate has fulfilled the conditions of the Resolution and Regulations appropriate for the degree of PhD in the University of St Andrews and that the candidate is qualified to submit this thesis in application for that degree.
    [Show full text]
  • Le Cinéma Suédois
    culture suédoise Publié par l’Institut suédois Mai 2007 FD 112 d Le cinéma suédois Le premier nom qui vient à l’esprit quand on évoque le cinéma suédois est celui d’Ingmar Bergman, mais aujourd’hui une nouvelle génération de cinéastes est en voie de reprendre le flambeau. Dans les premières années de ce siècle, la Suède a déjà enregistré trois nominations aux Academy Awards (Oscars) dans la catégorie du meilleur film étranger. 2 CULTURE SUÉDOISE LE CINÉMA SUÉDOIS BRÈVE HISTOIRE DU CINÉMA SUÉDOIS festivals de cinéma et par un regain d’intérêt ques nouveaux. La grande ombre au tableau L’art cinématographique fait son entrée en pour le film d’art et d’essai. Des documenta- est la baisse de fréquentation des salles qui se Suède en 1897, à l’exposition des arts et de ristes comme Arne Sucksdorff accumulent les poursuit, particulièrement pour les films sué- l’industrie de Stockholm. C’est aussi là qu’ont succès internationaux et les films de fiction dois. été tournés les premiers courts métrages docu- suédois sont de plus en plus remarqués. En Les années 1970 et 80 voient les femmes pas- mentaires. Filmé à son arrivée à l’exposition, le 1951, Alf Sjöberg remporte le Grand Prix du ser de l’autre côté de la caméra. La vedette de roi Oscar II a été ainsi la première vedette de festival de Venise pour Mademoiselle Julie (Frö- cinéma Mai Zetterling s’était reconvertie à la cinéma suédoise. ken Julie). L’année suivante, Arne Mattsson fait mise en scène dès les années 1960, entraînant Vers 1920, à l’époque du muet, la Suède était l’événement au Festival de Berlin avec Elle n’a à sa suite plusieurs jeunes réalisatrices avides parmi les grands pays de cinéma.
    [Show full text]
  • El Canto Del Cisne Del Artista Bergman
    PERSONALIDADES ( I) Ltí ütscusión de la personalidad oe Ingmar Bergman; uno de los nombres más notorios del cine del último cuarto de siglo puede parecer más bien supérfluo o accidental. Puede ser resultado de una moda critica. Sin embargo importa más indagar la evolución que la obra de Bergman aporta para la comprensión del artista. Esa carrera ha transitado por experiencias dramáticas, ha intentado descubrir la presencia de Dios para tropezar con su silencio ahora parece volcarse hacia una autodestrucción del propio Bergman. Sus fantasmas personales se han convertido progresivamente en un reemplazo de la realidad, dando pie a quienes lo acusan de Individualista y traumatizado, dos reproches que pueden ser ciertos. Más en profundidad el arte de Bergman testimonia el ocaso de una forma de cultura que el director presiente muere con el. Este artícub Intenta ser un apunte de esas vetas que descubren los films de uno de los maestros del cine El canto del cisne del artista Bergman La última moda de la crítica consiste e'n demostrar que el cine del sueco Ingmar Bergman es más bien despreciable, una Opinión como cualquier otra que puede ser cierta en la medida que el arte de Bergman es resultado de una concepción individualista y traumatizada y de una ex­ tracción social que en Europa agoniza desde hace un tiempo. En un cuarto de siglo Bergman fue descubierto como un talento Joven, después se lo convirtió en el nombre mayor de la cultura sueca de este siglo, después alguien notó que esta­ ba envejeciendo y en los últimos años se ha intentado explicar que al fin y al cabo todos sus films son más o menos evasi­ vos, falsos, artificiales, individualistas, enajenados y viejos.
    [Show full text]