En Fortsättning På 36-39Zc. Politik Mm

Sven Wimnell 10 april 2010 : En fortsättning på 36-39zc. Politik mm. Grundskolan. Universitet och Högskolor. http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf Sven Wimnell 10 april 2010 : Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. En fortsättning på 36-39zc. Politik mm. Brev till universitet och högskolor 041114. Grundskolan. Universitet och Högskolor. Alla har ej svarat den 14 dec 2004. Högskoleverkets årsrapport 2004. Helårsstudenter. http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf 060220. Svar. Sortering av professorer. Klassifikationssystem för verksamheter. Kommentarer i april 2010. Innehåll: Sid Alla områden innehåller avsnitt om universitet och 68 106 Övergripande om ekonomiska verksamheter högskolor, som inte anges i innehållsförteckningen. Sammanställningar från offentlig statistik om yrken och näringar mm. 7 1 Psykologiska och filosofiska verksamheter 70 107 Övergripande filosofier om utbildning o d. Skolverkets förslag till läroplan för grundskolan. 8 10 Övergripande samhällskunskap. Övergripande 79 108 Samhällskunskap. värderingar. Skolverkets förslag till kursplan i samhällskunskap i Samhällsplaneringens problem. grundskolan Hur ska man kunna förbättra världen? 85 109 Ide- filosofi- och lärdomshistoria. Skolverkets förslag till kursplan i historia i grundskolan. SW Klassifikationssystem för verksamheter. Sven Wimnells hemsida lades in på Internet våren 1998 91 11/19 Individernas inre verkligheter. och har nu adressen http://wimnell.com Tänkesätt, moral o d i de inre verkligheterna. 15 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv. Korruption: Finlands sak är vår. 16 102 Biblioteksverksamheter. Databaser. Internetsökning. Här men inte där. Ämneskataloger och SW-klassifikationssystem. Opinionsmätningar och mediernas sju dödssynder. Länkskafferiet. Rörligare väljare kräver nya sätt att mäta opinionen. 21 103 Allmänna encyklopedier. Övergripande värderingar 11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d. Skolans värdegrund och uppdrag 12 Individens visioner, framtidsvisioner o d. Skolans övergripande mål och riktlinjer. 13 Individens känslor, värderingar od. Estetik. 29 104 Övergripande filosofiska verksamheter om samband 14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d. Om samband. 15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d. 45 105 Övergripande om forskning 16 Individens logik. Vetenskpsteori o d. Utbildningar, studenter och professorer/professurer vid 17 Individens moral och uppfattningar om moral. universitet och högskolor. En utredning. 18/19 Filosofer, äldre och senare, i öst och väst. 105 2 Religiösa verksamheter o d 208 Moderaterna. Skolverkets förslag till kursplan i religionskunskap i 214 Folkpartiet. grundskolan. 216 Centerpartiet. Min Gud dras i smutsen av präster och biskopar 220 Kristdemokraterna. 20 Övergripande religiösa verksamheter o d 36... om individernas kroppsliga förhållanden. 21 Allmän religionsvetenskap 37... om utbildning o d. 22/28 Kristna religioner 38... om fysiska miljöer o ekonomiska verks. 29 Icke kristna religioner o d 39... om sociala miljöer, nöjen, sport o d

114 3 Politikvetenskaper.Politiska verksamheter. 228 4 Sambandsforskningsverksamheter. 115 31 Statistik och demografi 40. Systemvetenskap. Infostruktur. 41- 49. 117 32 Statsvetenskap Lättare tappa fotfästet nära makten. Kaos utan partipiska. 230 5 Naturforskning. Matematikverksamheter. Vad får politikerna att tro att ändamålen helgar medlen? 231 50 Allmänt om naturforskning. Naturkunskap Dags att diskutera vem som ska efterträda Victoria. 233 51 Matematik 125 33 Nationalekonomi, internationell ekonomi Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan 128 34 Lagar o förordningar, traktat, juridik 240 52 Astronomi, rymdforskning Lagrummet. 242 53 Fysik o d 136 35 De demokratiskt valda församlingarnas verksamheter. Skolverkets förslag till kursplan i fysik i grundskolan 137 351 Sveriges riksdag (och motsvarande utomlands) 250 54 Kemi o d Riksdagens utskott och EU-nämnden. Skolverkets förslag till kursplan i kemi i grundskolan. 352 Kommun- och landstingsfullmäktige (och motsvarande 258 55 Geologi, meteorologi, hydrologi o d utomlands) 261 56 Paleontologi, arkeologi o d 353 Sveriges regering (och motsvarande utomlands) 263 57 Biologi,ekologi. Naturgeografi. Utvecklingslära, 354 Mellanfolkliga centrala organ (FN, EU o d) ärftlighet. 154 36/39 Politiska krav och politiska planeringar. Skolverkets förslag till kursplan i biologi i grundskolan 154 Socialdemokraterna. 273 58 Botanik. 181 Vänsterpartiet. 275 59 Zoologi 191 Miljöpartiet. 277 6 Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. 462 648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter o d. 278 60 Allmänt om teknologiska och ekonomiska 463 649 Personvård: barn, hemsjukvård, allm. hushållsarbete. verksamheter 279 61 Hälso- o sjukvårdsverksamheter, räddning od. 464 65 Administration, distribution, kommunikation, Veterinärverksamheter. organisation o d En resa till människans innersta. 465 651 Kontorsarbete o d. Datoranvändning Kemikalieinspektionens produktregister. 6520- 341 62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d) 469 6524 Opolitisk offentlig civil förvaltning. Skolverkets förslag till kursplan i teknik i grundskolan. 6525- KTH. Kungliga Tekniska högskolan. 471 6529 Militära verksamheter 409 63 Biologisk produktion. Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske Försvarsmakten. Regeringen om Jordbruk, skogsbruk och fiske. Försvarshögskolan. Statens jordbruksverk. Folke Bernadotteakademin. Skogsstyrelsen. Så här löser vi Sveriges problem med helikoptrarna. Fiskeriverket. Långt till en värld utan kärnvapen. 496 653 Handelsverksamheter. 449 64 Hushållsarbeten. Energi- och hygienförsörjning. Exportrådet. Swedish Trade Council. 450 641 Matlagning. 642 Måltider,servering, restauranger. 501 654 Telekommunikationsverksamheter. Området söder om Sahara hotas av svält i år. Svenskarna och Internet. Jamie Oliver möter motstånd i USA. Nytt FN-organ ska begränsa ditt Internetanvändande. 454 643 Organisation av boende, personalrum o d, hotell. 509 655 Förlagsverksamheter o d. 455 644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d. Om bokförlag. 456 645 Användning av inventarier o d. 511 656 Transportverksamheter, resbyrå, lagring o d. Skolverkets förslag till kursplan i hem- och Transportstyrelsen. konsumentkunskap i grundskolan 521 657 Penningverksamheter. Finans. Försäkring. Skatter. 459 646 Personlig hygien o d, klädvård (utom 648 tvätt o d). Riksbanken. Svenskarnas duschvanor kartlagda. Finansinspektionen. 460 647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster och utgifter Riksrevisionen. Konsumentverkets hushållsbudgetar Konjunkturinstitutet. för 2009 +bostadskostnader mm. Staten och kapitalet bör skapa nya fonder. De flesta sparar till bröllopet. Stefan de Vylder: Världens springnota 567 658 Allmän företagsekonomi, Arbetsförmedling. 611 75/77 Bildkonst.75 Måleri.76 Grafiskt, 77 Foto. Arbetsmarknad. Skolverkets förslag till kursplan i bild i grundskolan. Arbetsmiljöverket. 618 78 Musik ( konserter o d 792) Fackföreningarna, företagarna och Skolverkets förslag till kursplan i musik i grundskolan. arbetsförmedlingen. Ingen strejk inom handeln. Fakta om löner och arbetstider. 625 79 Seder o bruk, nöjen, sociala miljöer och Utgiven 2008 av Svenskt Näringsliv. verksamheter.Sport. Tillväxtverket. Något om verksamheterna i område 79. 586 659 Marknadsförings- och reklamverksamheter od. 7911- 627 7913 Seder och bruk. 588 66/68 Tillverkning av varor 7914- 66 Tillverkning av kemivaror o d 630 7919 Film, radio, TV, offentliga fester mm. 67 Tillverkning av bearbetningsvaror o d 632 792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans. 68 Tillverkning av komplexvaror Ny digital teknik förändrar teatern. 589 69 Tillverkning/ byggande av byggnader och anläggningar 641 793 Sällskapsnöjen. Sällskapsdans. Lek. 642 794 Spel. Skicklighets- och turspel Lotteri. Lotto. Tips

590 7 Formgivning av fysiska o sociala miljöer. 643 795 Sociala miljöer och sociala verksamheter. 591 70 Allmänt om konst och kultur. 644 7951 Sociologi. Socialvård. 593 71+ Övergripande planering av fysiska miljöer 7952- 72 Formgivning av byggnader och anläggningar, 649 7956 Sociala miljöer o verksamheter i fysiska miljöer. arkitektur Sverige måste återta sin roll som biståndsnation. Vägar ur kaoset. Mats Lundahl om Haiti efter 653 7957 Undervisning o d. jordbävningen. Skolverket har redovisat sina förslag till nya kursplaner för FN tar nya tag i klimatfrågan. grundskolan, specialskolan och sameskolan. KTH. Kungliga Tekniska Högskolan. 678 7958 Sociala miljöer o sociala verksamheter i boendet 603 73 Skulptur o d. Museiverksamheter, konstutställning 678 7959 Sociala miljöer o verksamheter i allmänna grupper o d 604 74 Konsthantverk, formgivning av bruksföremål. 679 796- 799 Sport, idrott o d. Inredning. Skolverkets förslag till kursplan i idrott och hälsa i Skolverkets förslag till kursplan i slöjd i grundskolan. grundskolan. 684 8 Språk. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. 717 9 Saklitterärt. Allmän geografi, allmän historia. Biografi. 685 80 Språk.Språkliga verksamheter. 718 90 Tidningar, tidkrifter, journalistik. Blandade ämnen. 802-809 motsvarar 82-89. Journalistförbundet. Skolverkets förslag till kursplan i svenska i grundskolan. 721 91 Allmän geografi, reseskildringar. Skolverkets förslag till kursplan i svenska som andraspråk 913-919 motsvarar 93-99. i grundskolan. Skolverkets förslag till kursplan i geografi i grundskolan. Skolverkets förslag till kursplan i modersmål i 727 92 Biografiska verksamheter, släkthistoria o d grundskolan. 728 93/99 Historieskrivande verksamheter, allmän historia. Skolverkets förslag till kursplan i engelska i grundskolan. Skolverkets förslag till kursplan i historia i grundskolan. Skolverkets förslag till kursplan i moderna språk i 93 Allmänt om allmän historia. Världs- och grundskolan. forntidshistoria Skolverkets förslag till kursplan i teckenspråk för hörande 94 Medeltidens o nya tidens historia i allmänhet och i i grundskolan. Europa 713 81 Litteraturvetenskap - historia. 95 Medeltidens o nya tidens historia i Asien. 812-819 motsvarar 82-89. 96 Medeltidens o nya tidens historia i Afrika. 716 82/89 Skönlitteratur på olika språk 97 Medeltidens o nya tidens historia i Nord- och 82 Engelsk skönlitteratur o d. Mellanamerika 83 Tysk, nederländsk, nordisk skönlitteratur 98 Medeltidens o nya tidens historia i Sydamerika 84 Fransk skönlitteratur o d 99 Medeltiden o nya tiden: Australien. Oceanien. Rymden 85 Italiensk skönlitteratur o d 86 Spansk och portuguisisk skönlitteratur o d 735 Innehållsförteckning till: Sven Wimnell 30 januari 2010: 87 Grekisk och latinsk skönlitteratur o d Planering, klimat och välfärdsfördelning. 88 Slavisk och baltisk skönlitteratur o d http://wimnell.com/omr36-39za.pdf 89 Skönlitteratur på orientaliska och övriga språk o d 740-745 Innehållsförteckning till:Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på 2010. Skolverkets förslag. Demonstration av klassifikationssystem för verksamheter. En fortsättning på 36-39za. http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf 1 Psykologiska och filosofiska verksamheter

Innehåll och länkar till hemsidan: SW 1 Psykologiska och ﬁlosoﬁska verksamheter.

SW 10 Samlade kunskaper och övergripande värderingar SW . 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv. SW . 102 Biblioteksverksamheter. Databaser. Internetsökning SW . 103 Allmänna encyklopedier. Övergripande värderingar. SW . 104 Övergripande filosofiska verksamheter om samband SW . 105 Övergripande om forskning SW . 106 Övergripande om ekonomiska verksamheter SW . 107 Övergripande filosofier om utbildning o d. SW . 108 Samhällskunskap. Samhällsguiden. SW . 109 Ide- filosofi- och lärdomshistoria.

SW 11/19 Individernas inre verkligheter. SW 11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d. SW 12 Individens visioner, framtidsvisioner o d. SW 13 Individens känslor, värderingar od. Estetik. SW 14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d. SW 15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d. SW 16 Individens logik. Vetenskpsteori o d. SW 17 Individens moral och uppfattningar om moral. SW 18/19 Filosofer, äldre och senare, i öst och väst. 10 Övergripande samhällskunskap. Samhällsplaneringens problem. Övergripande värderingar. Hur ska man kunna förbättra världen?

Det är problem med världens klimat. Klimatförändringarna ger redan svåra konsekvenser och det blir säkert värre om inget görs för att förbättra utvecklingen. Det finns också andra problem, om välfärds- fördelningen i världen mm. Det är bråttom att göra något. Det behövs planeringar som klargör utvecklingen och riktar in den på lämpligt sätt mot framtiden. Planeringar bör inehålla fyra moment: hur var det, hur är det, hur kan det bli och hur bör det bli. Vi i världen lever på det hela taget i ett planeringslöst tillstånd. Det finns delvis beskrivningar om hur det var, hur det är, kan bli och bör bli, men det finns inga heltäckande beskrivningar som systematiskt går igenom alla problem och sätter alla delar i relation till varandra. Det är människorna som kan göra något för att förbättra utvecklingen och människorna agerar enskilt och i grupper som finns i olika storlekar. Beskrivningar i de fyra planeringsmomenten kan vara av olika kvalitet och kan vara dåliga. Beskrivningar från vetenskapliga institutioner ligger vanligen högt på kvalitetsskalan. Planeringars uppgift är i första hand att reda ut vad man bör vilja, i andra hand att besluta om åtgärder som leder dit man vill. Vilja och åtgärder bör bedömas efter konsekvenser i viktiga avseenden, Planeringar syftar i första hand till att skaffa sig kunskaper och i andra hand till att påverka. En planeringsfilosofi och ett klassifikationssystem för världsförbättringsproblemen, dvs kunskaper om hur det var och är, kan människornas verksamheter. bli och bör bli. För att ha något att sprida ut måste man hålla igång forskningar, utredningar och planeringar. För att hålla ihop allt detta måste man hålla igång även kontinuerliga planeringar om forskning, Världen är på katastrofkurs. Vill man undvika katastroferna måste utredning, utbildning, information och planeringar. människorna i världen få kunskper och bli medvetna om hur saker hänger ihop. Planeringar bör finnas dels för en mängd ämnesområden-verksam- Det är människornas verksamheter som avgör världens framtid. För hetsområden, dels för geografiska områden av olika storlekar. För alla framtidsplaneringen har arbetats fram en planeringsfilosofi och ett planeringar bör finnas flera framtida tidshorisonter. Både tillstånd och klassifikationssystem för mänskliga verksamheter som ska ge bättre framför allt processer bör planeras. Man bör alltså ha planeringar för underlag för kunskaper om verksamheterna och deras samband - för tillstånd i rummet vid olika tidpunkter och planeringar för processer bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. som fördelar i rummet och förändrar med tiden. Klassifikationssystemet är ett beskrivningssystem som på ett syste- Samhällsplaneringsprocesserna bildar ett jättelikt informationssy- matiskt sätt redovisar eller ger en bild av världen och dess problem. I stem som rymmer alla informationsflöden. I själva verket är det så att systemet klassificeras problemen in så att de och deras samband kan de förekommande informationsprocesserna bildar eller utgör de före- förstås och så att systemet kan bli ett hjälpmedel för styrningar mot kommande planerings- och beslutsprocesserna. framtiden. Det uppgjorda klassifikationssystemet är i första hand ett Samhällsplaneringsprocessernas och beslutsprocessernas problem system för klassifikation av mänskliga verksamheter, och är uppgjort kan ses som en mängd informationsproblem med ca 7 miljarder perso- med tanke på att utvecklingen i världen huvudsakligen beror av dessa ners, dvs världsbefolkningens, inre informationsproblem i psykiska verksamheter. processer och ett yttre informationsproblem med informationsutbyten Ska man gemensamt kunna åstadkomma en bättre framtid i världen mellan alla dessa personer. Samhällsplanering innebär bl a konstruk- måste man ha gemensamma framtidsvisioner, det kräver gemensamma tion av förslag till framtider, då det konstruktiva arbetet utförs i de viljor och gemensamma planeringar. I en demokrati är alla medan- psykiska processerna med hjälp av kunskapsmaterial som tillkommer svariga för utvecklingen och får försöka bilda sig uppfattningar och ta genom både inre och yttre informationsflöden. ställning och försöka påverka verksamheterna inklusive samverkans- Vill man förbättra världen bör man i första hand förbättra individer- verksamheterna i lämplig riktning. I en demokrati är det viktigt att alla nas inre verkligheter och viljor och förbättra de politiska-demokratiska medborgare är så väl informerade att de kan delta i styrningarna mot styrningsprocesserna. Det kan man göra genom åtgärder på plane- framtiden. Det ställer stora krav på informationssystemen. rings-,forsknings-,utrednings-,utbildnings- och informationsområdena. Resonemangen leder till att man bör göra allt som är möjligt för att till alla genom utbildning och information sprida ut kunskaper om Systemet har följande avdelningar på högsta nivån: Människorna påverkar genom verksamheter i fyra olika roller i livet: 1. Psykologiska och filosofiska verksamheter. A.Huvudroll: allmän levnadsroll lekmannaroll-fritidsroll. 2. Religiösa verksamheter o d. A1: att i största allmänhet leva med kropp och psyke i de 3. Politikvetenskaper och politiska verksamheter. fysiska och sociala miljöerna med de möjligheter och 4. Sambandsforskningsverksamheter. Infostruktur. innanför de ramar som ges av de politiska styrningarna. 5. Naturforsknings- och matematikverksamheter. A2: att påverka de politiska styrningarna som direkt eller 6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. indirekt styr individernas levnadsförhållanden, som beror 7. Formgivning av fysiska och sociala miljöer. av de fyra ovan nämnda faktorerna. 8. Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. B. Biroll: förvärvslivsroll-expertroll-yrkesroll. 9. Blandade saklitterära verksamheter. Tidningar. Allmän B1: att hitta lämplig plats i de gemensamma förvärvslivssystemen geografi. Biografi. Allmän historia. och göra arbetet med hänsyn till egna egoistiska krav. B2: att sköta arbetsuppgifterna i förvärvsarbetet med hänsyn Människornas levnadsvillkor beror av fyra föränderbara fakto- till vad de övriga samhällsmedlemmarna kan begära att få rer: uträttat i den gemensamma arbetsfördelningen. * Individens kroppsliga förhållanden, dvs individens kroppsliga status och personliga hjälpmedel för de kroppsliga behoven. Individer och samhällen planerar framtiden. * Individens psykiska förhållanden, dvs individens olika psykiska Planeringar går ut på att finna vad man bör vilja och innehåller fyra tillstånd och aktiviteter, individens inre verklighet. planeringsmoment som kan redovisas på många olika sätt alltefter * Individens fysiska miljö - fysiska samhälle. omständigheterna i varje planeringsfall : * Individens sociala miljö - sociala samhälle, dvs människornas psykiska samspel, de sociala miljöerna. Hur var det ? Kunskaper och erfarenheter från det förgångna. Hur är det ? Riktiga kunskaper om rådande örhållanden. Förändringsprocesserna i världen hålls i de mest väsentliga avse- Hur kan det bli ? Vilka alternativ är möjliga i framtiden ? endena igång av människornas verksamheter : Hur bör det bli ? Vilket eller vilka alternativ bör man välja ? Individernas viljor. Kollektiva viljor. (Politik). Dessa frågor bör ställas ifråga om alla mänskliga verksamheter. Handlingar för kroppen (ekonomiska- teknologiska handlingar ). Man bör utforma svaren på frågorna om hur det bör bli med Handlingar för psyket (informationshandlingar- kulturella hand- hänsyn till effekterna, sedda i jämlikhetsperspektiv, på individer- lingar). nas levnadsvillkor: psykiska och kroppsliga förhållanden och Verksamheterna påverkar varandra i en påverkanskedja utan slut. fysiska och sociala miljöer. SW Klassifikationssystem 35 De demokratiskt valda församlingarnas verksamheter. 351 Sveriges riksdag (och motsvarande utomlands) för verksamheter. 352 Kommun- och landstingsfullmäktige (och mots utomlands) 353 Sveriges regering (och motsvarande utomlands) 1 Psykologiska och filosofiska verksamheter 354 Mellanfolkliga centrala organ (FN, EU o d)

10 Övergripande samhällskunskap. Övergripande värderingar 36/39 Politiska krav och politiska planeringar: 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv. 36... om individernas kroppsliga förhållanden. 102 Biblioteksverksamheter. Databaser. Internetsökning 37... om utbildning o d. 103 Allmänna encyklopedier. Övergripande värderingar 38... om fysiska miljöer o ekonomiska verks. 104 Övergripande filosofiska verksamheter om samband 39... om sociala miljöer, nöjen, sport o d 105 Övergripande om forskning 106 Övergripande om ekonomiska verksamheter 4 Sambandsforskningsverksamheter. 107 Övergripande filosofier om utbildning o d. 40. Systemvetenskap. Infostruktur. 41- 49. 108 Samhällskunskap. 109 Ide- filosofi- och lärdomshistoria. 5 Naturforskning. Matematikverksamheter. 50 Allmänt om naturforskning. Naturkunskap 11/19 Individernas inre verkligheter. 51 Matematik 11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d. 52 Astronomi, rymdforskning 12 Individens visioner, framtidsvisioner o d. 53 Fysik o d 13 Individens känslor, värderingar od. Estetik. 54 Kemi o d 14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d. 55 Geologi, meteorologi, hydrologi o d 15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d. 56 Paleontologi, arkeologi o d 16 Individens logik. Vetenskpsteori o d. 57 Biologi,ekologi. Naturgeografi. Utvecklingslära, ärftlighet 17 Individens moral och uppfattningar om moral. 58 Botanik. 18/19 Filosofer, äldre och senare, i öst och väst. 59 Zoologi

2 Religiösa verksamheter o d 6 Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. 20 Övergripande religiösa verksamheter o d 60 Allmänt om teknologiska och ekonomiska verksamheter 21 Allmän religionsvetenskap 61 Hälso- o sjukvårdsverks., räddning o d. Veterinärverksamheter 22/28 Kristna religioner 62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d) 29 Icke kristna religioner o d 63 Biologisk produktion. Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 64 Hushållsarbeten. Energi- och hygienförsörjning. 3 Politikvetenskaper.Politiska verksamheter. 31 Statistik och demografi 641 Matlagning. 642 Måltider,servering, restauranger. 32 Statsvetenskap 643 Organisation av boende, personalrum o d, hotell. 33 Nationalekonomi, internationell ekonomi 644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d. 34 Lagar o förordningar, traktat, juridik 645 Användning av inventarier o d. 646 Personlig hygien o d, klädvård (utom 648 tvätt o d). 794 Spel. Skicklighets- och turspel Lotteri. Lotto. Tips 647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster och utgifter 648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter o d. 795 Sociala miljöer och sociala verksamheter. 649 Personvård: barn, hemsjukvård, allm. hushållsarbete. 7951 Sociologi. Socialvård. 7952 -7956 Sociala miljöer o verksamheter i fysiska miljöer 65 Administration, distribution, kommunikation, organisation o d 7957 Undervisning o d. 651 Kontorsarbete o d. Datoranvändning 7958 Sociala miljöer o sociala verksamheter i boendet 6520 -6524 Opolitisk offentlig civil förvaltning. 7959 Sociala miljöer o verksamheter i allmänna grupper o d 6525 -6529 Militära verksamheter 653 Handelsverksamheter. 796- 799 Sport, idrott o d. 654 Telekommunikationsverksamheter. 655 Förlagsverksamheter o d. 8 Språk. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. 656 Transportverksamheter, resbyrå, lagring o d. 80 Språk.Språkliga verksamheter. 802/809 motsvarar 82/89. 657 Penningverksamheter. Finans. Försäkring. Skatter. 81 Litteraturvetenskap - historia. 812/819 motsvarar 82/89. 658 Allmän företagsekonomi, Arbetsförmedling. Arbetsmarknad. 659 Marknadsförings- och reklamverksamheter od. 82/89 Skönlitteratur på olika språk 82 Engelsk skönlitteratur o d. 66/68 Tillverkning av varor 83 Tysk, nederländsk, nordisk skönlitteratur 66 Tillverkning av kemivaror o d 84 Fransk skönlitteratur o d 67 Tillverkning av bearbetningsvaror o d 85 Italiensk skönlitteratur o d 68 Tillverkning av komplexvaror 86 Spansk och portuguisisk skönlitteratur o d 87 Grekisk och latinsk skönlitteratur o d 69 Tillverkning/ byggande av byggnader och anläggningar 88 Slavisk och baltisk skönlitteratur o d 89 Skönlitteratur på orientaliska och övriga språk o d 7 Formgivning av fysiska o sociala miljöer. 70 Allmänt om konst och kultur. 9 Saklitterärt. Allmän geografi, allmän historia. Biografi. 71 Övergripande planering av fysiska miljöer 90 Tidningar, tidkrifter, journalistik. Blandade ämnen 72 Formgivning av byggnader och anläggningar, arkitektur 91 Allm. geografi, reseskildringar 913/919 motsvarar 93/99. 73 Skulptur o d. Museiverksamheter, konstutställning 92 Biografiska verksamheter, släkthistoria o d 74 Konsthantverk, formgivning av bruksföremål.Inredning 75/77 Bildkonst.75 Måleri.76 Grafiskt, 77 Foto 93/99 Historieskrivande verksamheter, allmän historia. 78 Musik ( konserter o d 792) 93 Allmänt om allmän historia. Världs- och forntidshistoria 94 Medeltidens o nya tidens historia i allmänhet och i Europa 79 Seder o bruk, nöjen, sociala miljöer och verksamheter.Sport 95 Medeltidens o nya tidens historia i Asien. 7911 -7913 Seder och bruk . 96 Medeltidens o nya tidens historia i Afrika. 7914 -7919 Film, radio, TV, offentliga fester mm. 97 Medeltidens o nya tidens historia i Nord- o Mellanamerika 792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans. 98 Medeltidens o nya tidens historia i Sydamerika 793 Sällskapsnöjen. Sällskapsdans. Lek. 99 Medeltiden o nya tiden: Australien. Oceanien. Rymden Kompletterande bilagor Sven Wimnells hemsida lades in på Internet Det som finns på http://wimnell.com är därför till en del inaktuellt. våren 1998 och har nu adressen De 129 sidorna på hemsidan kompletteras av bilagor som finns som http://wimnell.com länkar på hemsidan, och vanligen är gjorda som pdf-dokument. Även dessa är efter en tid inte fullt aktuella. De som till äventyrs läser det som står på hemsidan och i pdf-bilagorna måste ha i minnet, att det kan ha skett förändringar sedan det skrevs. Datum på texterna finns vanligen och ger upplysning om hur aktuella de är. På hemsidan ges en relativt kort redovisning av ett forskningsarbete med titeln: ”Samhällsplaneringens problem. Hur ska man En förteckning över bilagor: kunna förbättra världen.” Med ett klassifikationssystem för Sven Wimnell 080203+100310: Samhällsplaneringens problem. Hur mänskliga verksamheter. Redovisningen omfattar sju inledande ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar dokument och 129 dokument med innehåll i verksamhetsområden och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf) som formar världens framtid. Den kompletteras vartefter, men inte varje gång något nytt kommer till. Den innehåller till en del innehållsförteckningar till bilagorna. De inledande dokumenten är: * Kort introduktion på engelska. De senaste bilagorna är * Introduktion. Sven Wimnell 090131: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man * Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem. kunna förbättra världen? Världen och Sverige i början på 2009. * Verksamheter i Sverige och i världen. (http://wimnell.com/omr36-39y.pdf) * Verksamheter i rollerna A och B. * Sven Wimnells systemtabell med länkar till de 129 områdena. Sven Wimnell 090315+090319: Globaliseringsrådets skatteutredningar * Popup-tabell med länkar till de 129 verksamhetsområdena. och andra utredningar om levnadskostnader, skatter, bidrag och Redovisningen bygger i stor utsträckning på hänvisningar till myn- välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr36-39z.pdf) digheter och organisationer som har något att framföra av betydelse för samhällsutvecklingen, och som finns på Internet. Numera finns de Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och flesta av betydelse där och förmågan att berätta om sina verksamheter välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr36-39za.pdf) har ökat. Datortekniken har utvecklats. Ändå är det svårt att hitta saker. De som finns på Internet ändrar ofta teknik, adresser och innehåll. Sven Wimnell 3 mars 2010: Konsumentverkets hushållsbudgetar för Det förändras hela tiden och det är svårt att hinna med att följa upp 2009 och bostadskostnader mm samt skatteförslag. alla ändringar. (http://wimnell.com/omr36-39zasid344-354pdf) Sven Wimnell 3 mars 2010: Sammanfattning av Sven Wimnell 30 Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. januari 2010: Planering, klimat och välfärdsfördelning. http:// Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar wimnell.com/omr36-39za.pdf samt kommentarer om världsplanering, 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf) klimatplanering och välfärdsplanering. (http://wimnell.com/omr36-39zasid365-379.pdf) Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. Sven Wimnell 31 januari 2010: Statistikområden i Statistisk årsbok för (http://wimnell.com/omr40n.pdf) Sverige 2010 och något om planering, hushållsekonomi och skatter od. (http://wimnell.com/omr36-39zb.pdf) Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW- klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på 2010. Skolverkets ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf) förslag. Demonstration av klassifikationssystem för verksamheter. En fortsättning på 36-39za. (http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf) Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW- klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. Sven Wimnell 080524+100201: Länkar i Sunets Webbkatalog, (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010. Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet (http://wimnell.com/omr102h.pdf) sverige.se lades ner 080305. arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf) Sven Wimnell 10 april 2010 : En fortsättning på 36-39zc. Politik mm. Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK Grundskolan. Universitet och Högskolor. YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW- http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Om ändringar i några klassifikationssystem: Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW- Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf) med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf) 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv. Utbildningar, studenter och professorer/ professurer vid universitet och högskolor. Exempel på verksamheter: Några delar från Libris/SAB: Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid Aa Bibliografi (74 979 titlar) universitet och högskolor i Sverige. Aa:b Bibliografisk forskning (1 051) Från en pågående, ej avslutad, undersökning. Aa:d Bibliografisk teori, filosofi och metodlära (1 121) (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Aa:k Bibliografins historia (84) Aa.0 Särskilda typer av bibliografier och förteckningar (7 753) Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Aa- Särskilda länder och områden (14 378) Uppgifterna om professorerna är äldre. Aaa -Aay Bibliografier för områdena A-Y. Ac Arkiv (8 690) Ac:bf Arkivinstitutioner (12) Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Ac:d Arkivteori, -filosofi, metodlära (7) Arkiv- och informationsvetenskap Ac:k Arkivhistoria (11) Mittuniversitetet Ac:oeArkivlagstiftning (10) Arkivvetenskap Ac- Särskilda länder och områden (7 246) Stockholms universitet Aca Arkivteknik och -organisation (837) Uppsala universitet Acb Arkivens målsättning och uppgifter (10) Acc Arkivens organisation, administration och ekonomi (55) Acd Arkivbestånd (122) Ace Specialsamlingar (80) Acf Arkivens service (92) ( DC, DK 010-019)

Länk till hemsidan: SW . 101 Bibliograﬁska verksamheter. Arkiv. 102 Biblioteksverksamheter. Databaser. Ämneskataloger och SW-klassifikationssystem.

Internetsökning. Sven Wimnells hemsida lades in på Internet den 29 april 1998. Då fanns Sunets länkkatalog på Internet ordnad som en ämneskatalog, och Exempel på verksamheter: deras länkar sorterades in i Sven Wimnells klassifikationssystem. Det fanns också ett Skoldatanät på Internet som innehöll ett Länkskafferi i Libris/SAB: en ämneskatalog och länkarna i skafferiet sorterades också in. Vid den A Bok- och biblioteksväsen (120365) (Delar.Delar även på 101, tiden fanns också många andra ämneskataloger, där utbuden var ord- 655, 75/77) nade under 10-20 ämnerubriker. Ab Bibliotek (30 232) Sedan dess har de som tillhandahåller länkar för det mesta ändrat så Ab:bf Biblioteksinstitutioner (80) att ämnesrubrikerna och ämneskatalogerna är borta och istället finns Ab:d Biblioteksteori, -filosofi, metodlära (84) bara en rad där man skriver in ett sökord. Ämneskatalogerna var en Ab:k Bibliotekshistoria (189) hjälp att få fram det man sökte. Med det nu vanligaste söksättet att Ab:oaBibliotekssociologi (78) skriva in ett ord måste man veta vad man söker och man måste veta Ab:oeBibliotekslagstiftning (60) vilket ord man ska använda, vilket inte alltid är lätt. Ab.0 Särskilda typer av bibliotek (838) På svenska tycks nu, när det gäller heltäckande kataloger, finnas Ab- Särskilda länder och områden (19 027) kvar bara Sunet, Mölndals länkkatalog, Länkskafferiet och Sven Aba Biblioteksteknik och -organisation (1 874) Wimnells klassifikationssystem. Länkskafferiet riktar sig till skolbarn, Abb Bibliotekens målsättning och uppgifter (440) skolungdomar och deras lärare och förefaller vara ofullständigare än Abc Bibliotekens organisation, administration och ekonomi (1 587) Sunet och Mölndalskatalogen. Abd Bokbestånd (3 979) Sunets huvudområden är nu samma som för tio år sedan, men nivå- Abe Specialsamlingar (968) erna därunder har naturligtvis ändrats något. Sunets katalog tillkom i Abf Bibliotekens service (4 582) Internets barndom och har ingen klar ämnesfördelning som är något Abg Bibliotekssamarbete (284) bra underlag för samhällsplanering. Adresserna är ändrade. Abh Kontaktskapande arbete och PR (357) Mölndals katalog är heltäckande eftersom den bygger på det svenska (DC 020-029. DK 020-028, 002) bibliotekssystemet SAB, som kan ta hand om all litteratur, alla dokument. Felet med SAB är att systemet har en uppbyggnad som inte helt SW . 102 Biblioteksverksamheter. Databaser. Internetsökning passar till samhällsplaneringens problem. Adresserna i katalogen är något ändrade men bygger på SAB-beteckningarna. Länkskafferiets ämnesområden passar inte heller väl till samhälls- planeringen problem. Deras adresser är också ändrade sedan början. Sunets och Länkafferiets ämnen är ordnade i alfabetsordning och vissa verksamheter i avdelning 3 har flyttats till 6-9. Flyttningen har en inte efter någon logik i fråga om ämnesinnehåll. SAB-systemet som grund i att avdelning 3 gjorts till en politisk avdelning som innehåller Mölndalskatalogen bygger på tillkom omkring 1920 och innan demo- de demokratiskt valda politiska organens verksamheter, några hjälp- krati med rösträtt för alla var införd. Maktfördelningen var annan i vetenskaper och platser för politiska krav. Sverige då än nu, och det märks i SAB-systemet, där politik och Avdelning 1 innehåller dels verksamheter som samlar det gemen- inflytande inte har satt spår i uppbyggnaden. samma vetandet och värderandet som finns i dokument och dels indi- SABsystemet är ett svenskt system som skiljer sig från system i vidernas inre verksamheter i form av kunskaper och värderingar o d. andra länder. Vanliga i världen är DC- och DK-systemen, som har en Avdelning 2 gäller religion och kan ses som bihang till avdelning 1 bättre uppbyggnad, men också de är inte helt anpassade till dagens och eftersom religion handlar om inre verkligheter. Avdelningarna 1 och 2 framtidens värld. bildar tillsammans verksamheter som gäller det som finns inne i huvu- När SAB-systemet infördes i Sverige byggde det på svenska biblio- det på individerna och i det gemensamma huvudet som bildas av tekstraditioner. Man övervägde att istället använda DC-DK-uppläggen, mänsklighetens samlade vetande, för det mesta vetande av döda perso- men en motvilja mot de systemen fanns i det förhållandet att de klassar ner som fömedlas av dokument. sjukvård ihop med teknologi. DC-DK har sjukvård på 61 och tekno- Avdelning 3 blir sedan en avdelning för de politiska verksamheter- logi på 62 i avdelning 6 för ekonomiska verksamheter. Det var för- na, dvs det gemensamma styrandet av samhällena. skräckligt menade man, att se sjukvård som ett tekniskt ämne. Men Avdelning 6 blir en avdelning av verksamheter som är till kroppslig sjukvård är teknik, vilket kommer till uttyck bl a i de organtransplan- nytta och som styrs av dels individernas verksamheter i avdelning 1+2, tationer man gör nu och all teknisk apparatur i sjukvården. dels av de gemensamma styrningarna i avdelning 3. Bibliotekssystemen sorterar dokument. I SW-systemet sorteras verk- Avdelningarna 7-9 blir avdelningar för verksamheter som är till samheter. I SW-systemet används bibliotekssystemens sorteringssy- psykisk nytta och som styrs av dels individernas verksamheter i avdel- stem för dokument i princip på så sätt att verksamheter som åstad- ning 1+2, dels av de gemensamma styrningarna i avdelning 3. kommer dokument får samma plats som dokumenten. En grisupp- Avdelning 4 är en ny avdelning där verksamheterna går ut på att födare får sålunda samma plats som ett dokument om grisuppfödning. klargöra hur alla olika verksamheter påverkar varandra. Eftersom SW-systemet ska användas för samhällsutveckling är det Den väsentliga skillnaden mellan SW-systemet och DC-DK är viktigt att man får grepp om det som påverkar utvecklingen. Det är bl alltså att det sorteras verksamheter i SW-systemet och dokument i DC- a grisuppfödare som påverkar utvecklingen, det är inte dokumenten DK, samt att några verksamheter i DC-DK-avdelning 3 i SW-systemet som påverkar. flyttats till 6-9. Samt att avdelning 4 i SW-systemet fått sin nya DC-systemet tillkommet i USA är äldst och tillkom på 1800-talet, innebörd. Omflyttningarna har gjorts så att de knappast stör dem som innan demokratins genombrott. DK är en senare variant av DC-syste- använder DC-DK-systemen. met, som tillkommit i Europa. SW-systemet har DC-DK som utgångs- Om man bläddrar igenom redovisningen av avdelningarna 1-9 i det punkt, men vissa förändringar har skett, huvudsakligen bestående i att följande och underavdelningarna kan man finna det hela enkelt. Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för Från http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf Länkskafferiet. välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf) Sunet har vad man kan tro inga ambitioner att se sin Webbkatalog En äldre sammanställning om Länkskafferiet finns i: som hjälpmedel i samhällsplaneringen och det är väl bäst att de fort- Sven Wimnell: 021231 Skoldatanätet och klassifikationssystemet för sätter med sitt upplägg. Mölndals bibliotek följer SAB-systemet i sin Länkkatalog och kan inte gärna ändra sin katalog. Sven Wimnells verksamheter. (http://wimnell.com/omr107b.html) hemsida fyller tolv år den 29 april 2010. Alla tolv åren har Sunets och Skoldatanätet tycks vara nedlagt i den form det hade 021231 och Mölndals kataloger funnits i samma upplägg, de är stabila över tiden ersatt med en sida “IT för pedagoger. IT-resurser för undervisning”, och det är ett värde. IT för pedagoger (http://itforpedagoger.skolutveckling.se/) När det gäller Länkskafferiet är det annorlunda: Skolutvecklings- verket anger att Länkskafferiet är IT för pedagoger. Det kan ställas På den sidan finns “För elever Länkskafferiet I Länkskafferiet hittar krav om att Länkskafferiet skall vara bra för lärarna och eleverna, men dina elever kvalitetsgranskade länkar för skolarbete. Länkskafferiet skafferiet är inte lämpligt uppbyggt för skolan. riktar sig främst till elever mellan 10 och 15 år, men här finns länkar även för gymnasieelever.” Många avdelningar i SW-systemet får ingen notering i länkskaffe- Att Länkskafferiet främst riktar sig till dem mellan 10 och 15 år riet, vilket tyder på att skafferiet inte är särdeles fullständigt innebär inte att det ska vara sämre än nödvändigt. Det bör naturligtvis Sven Wimnells klassifikationssystem är upplagt för att fylla de krav vara till för gymnasieelever och fylla kraven man kan ha på undervis- som kan ställas på ett informationssystem för skolan. ningen i både grundskolan och gymnasiet. Det bör också vara till hjälp Skolans problem har behandlats bl a i för lärarna. Länkskafferiet borde också vara till nytta för högskolorna och Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. universiteten och för alla som slutat skolor och börjat förvärvsarbete Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf) och behöver kunskaper för att kunna delta i samhällsutvecklingen både Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man vid valen och mellan valen till de demokratska församlingarna. Länkskafferiet bör uvecklas så att det blir anpassat efter samhälls- kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga planeringens problem. verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband Utbildningsfrågor är i stöpsleven. Högskoleverket har inget inflytan- för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. de över lärarutbildningen, högskolorna bestämmer om lärarutbildning. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf) Varken Högskoleverket eller Utbildningsdepartementet har någon för- teckning över landets professurer/professorer. Upplysande i sammanhanget är bl a: Ett försök att få ordning på professorerna/professurerna: Sven Wimnell 080203: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, un- innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf) dersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Några Länkar: Utbildningar, studenter och professorer/ Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifika- tionssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf) professurer vid universitet och högskolor.

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassiﬁkationssystem: LIBRIS - Några delar från SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf) Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40l.html) (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. (http://wimnell.com/omr40k.html) Uppgifterna om professorerna är äldre. Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http:// Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. wimnell.com/omr40x.pdf) Biblioteks- och informationsvetenskap Göteborgs universitet 000720: En jämförelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och Högskolan i Borås SAB.(http://www.wimnell.com/omr102b.pdf) Innehåller också sam- manställningar om samhällsplaneringens problem. Lunds universitet Umeå universitet Från Internet 7 juni 1999. 2 st söksystem byggda på bibliotekssyste- Uppsala universitet met DC ( söksystemet BUBL LINK) och bibliotekssystemet DK Biblioteks- och informationsvetenskap (söksystemet NISS). En jämförelse och en jämförelse också med Sven Högskolan i Borås, 80 p Wimnells systemtabell. (http://wimnell.com/omr102a.html) Växjö universitet, 120 p Några av de vanligaste sökmotorerna 1999: Sven Wimnell 080427: Sökmotorer, ämneskataloger o d på Internet Göteborgs universitet GU 1999. (http://wimnell.com/omr102i.pdf) Bibliteks- och informationsvetenskap Höglund Lars Högskolan i Borås HB. Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan (BHS) Här ges landets största och dominerande grundutbildning, forskarutbildning och forskning inom ämnet biblioteks- och informationsvetenskap.

Maj Klasson BHS [email protected] 033-4354087 MKL Professor

Louise Limberg BHS [email protected] 033-4354314 LOL Professor Diane H. Sonnenwald BHS [email protected] 033-4354200 DIS Professor

Geir Vestheim BHS [email protected] 033-4354427GEV Professor

Tom Wilson BHS [email protected] 033-4355960TOW Professor, adj.

Irene Wormell BHS [email protected] 033-4354413IWO Professor 103 Allmänna encyklopedier. Övergripande 1. Skolans värdegrund och uppdrag värderingar. Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen Libris/SAB: (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan ska utformas i överens- Ba Allmänna encyklopedier stämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var (DC 03. DK (03) ) och en som verkar inom skolan ska främja aktningen för varje männi- Nationalencyklopedin. NE skas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap. 2 §). Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos FNs förklaring om de mänskliga rättigheterna. eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar Rio-deklarationen om miljö och utveckling. Agenda 21. på. FNs millenniedeklaration 2000. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla Barnkonventionen. människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt Folkhälsomål mm. solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av En encyklopedier innehåller ett urval av vetande som speglar kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom indivi- bakomliggande värderingar. dens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev ﬁnna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Förståelse och medmänsklighet Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfi entlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rör- ligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors för- måga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mång- anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan fald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma undervisningen aldrig utformas lika för alla. kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, till- Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt sammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och arbetar där. manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella köns- mönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och Saklighet och allsidighet utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställnings- Rättigheter och skyldigheter taganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir en sidigt elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. som strider mot dem. Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedri- En likvärdig utbildning vas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskaps- personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den utveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfaren- dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och heter, språk och kunskaper. aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform skall ta ansvar. vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 2 §). Normer- na för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig Skolans uppdrag utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till tillägna sig kunskaper. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhälls- att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika medlemmar (1 kap. 2 §). Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa. Skolan ska förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran sin förmåga till dynamiskt tänkande. och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och förhållningssätt till över gripande och globala miljöfrågor. Undervis- verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper ningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt kultur och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom lan- alternativ. det. Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språk- grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställning- liga förmåga. staganden. Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att elever- den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska även sträva efter att erbjuda skap idag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kom- Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självför- mer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och troende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska främjar entreprenörskap. åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsätt- fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer ningar för ett lärande och utveckling där olika kunskapsformer är delar som gäller för respektive verksamhet. av en helhet. Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling Varje skolas utveckling och lärande. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professio- sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och nella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. livsstilsfrågor ska uppmärksammas. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till 2. Skolans övergripande mål och riktlinjer. eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. God miljö för utveckling och lärande Målen anger inriktningen på skolans arbete. Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger 2.1 Mål trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med Normer och värden många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade Skolans mål är att varje elev betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveck- • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade ling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokra- även skolan har en viktig roll därvidlag. Varje elev har rätt att i skolan tiska värderingar samt personliga erfarenheter, få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse • respekterar andra människors egenvärde, som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, perspektiv ska skolan sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skolans mål är att varje elev utvecklar sin förmåga att Skolans mål är att varje elev • använda sig av det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och • tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, nyanserat sätt,kommunicera på engelska och ytterligare något språk • successivt utövar ett allt större infl ytande över sin utbildning och på ett funktionellt sätt, det inre arbetet i skolan och • använda sig av matematiskt tänkande som redskap för att hantera • har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att problem och situationer i vardagsliv och studier, arbeta i demokratiska former. • använda kunskap från de estetiska, humanistiska, naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och tekniska kunskapsområdena för att Skolan och omvärlden förstå och hantera frågor och utmaningar i samhällsliv, vardagsliv Skolans mål är att varje elev och studier, • kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör • lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med den egna framtiden, andra och känna tillit till denna förmåga, • har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv • använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera och ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden • har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i • med kreativitet och nyfikenhet lösa problem och omsätta idéer i andra länder. handling, • samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter 2.2 Riktlinjer för alla som arbetar i skolan och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, Normer och värden • förstå sig själv och sitt sammanhang utifrån en förtrogenhet med det Alla som arbetar i skolan ska svenska, nordiska och västerländska kulturarvet och kunskaper om • medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, de nationella minoriteternas kultur språk, religion och historia, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste • ta ställning i frågor och handla i situationer som är centrala för en gruppen, hållbar utveckling, • i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan • främja den egna hälsan utifrån kunskaper om livsstilens betydelse, människor, • använda sig av modern teknik som redskap för skapande, kommu- • aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av nikation och lärande, individer eller grupper och • använda sig av och ta del av så många uttrycksformer som möjligt • visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet såsom språk, bild, musik, drama och dans, samt utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. • göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Kunskaper diskriminering och kränkande behandling, Alla som arbetar i skolan ska • tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i • uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd och den egna gruppen och • samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och • samarbeta med hemmen i elevernas fostran och därvid klargöra sko- lärande. lans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. Elevernas ansvar och inflytande Kunskaper Alla som arbetar i skolan ska Läraren ska • främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och infl ytande över • utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. och tänkande, Skola och hem • stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna för- Alla som arbetar i skolan ska mågan, • samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans • ge eleverna förutsättningar att utveckla förmågan att själva bedöma kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna, Skolan och omvärlden • ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika Alla som arbetar i skolan ska uttrycksmedel, • verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, förenings- • stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårig- liv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som heter, en lärande miljö och • samverka med andra lärare i arbetet med utbildningsmålen och • verka för att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller • organisera och genomföra arbetet så att eleven social eller kulturell bakgrund. - utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, 2.3 Riktlinjer för lärare - upplever att kunskap är meningsfull och att den egna Normer och värden kunskapsutvecklingengår framåt, Läraren ska - får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, • klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets - successivt får fl er och större självständiga uppgifter och ett värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, ökat eget ansvar, • öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar - får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sam- och problem, manhang och • uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvän- - får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. diga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av Elevernas ansvar och inflytande • medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt Läraren ska med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika • utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. inlärning och för sitt arbete i skolan, • svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbets- 2.4 Riktlinjer för studie- och yrkesvägledare former och undervisningens innehåll samt se till att detta • informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och inflytande ökar med stigande ålder och mognad, yrkesinriktningen och därvid särskilt uppmärksamma möjligheterna • verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och för elever med funktionshinder samt utrymme i undervisningen, • vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorien- • svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer, terande insatser. • tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen och • förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de 2.5 Rektors ansvar rättigheter och skyldig heter som präglar ett demokratiskt samhälle. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som Skola och hem helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att Läraren ska skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella • samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och har ansvaret för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett • hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation särskilt ansvar för att och därvid iaktta respekt för elevens integritet. • skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande Övergång och samverkan gynnas, Läraren ska • skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till • utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem, handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva • utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra gymnasieskola och gymnasiesärskola samt hjälpmedel, • i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. • undervisningen och elevvårdsverksamheten utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver, Skolan och omvärlden • kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem Läraren ska och svårigheter för eleven i skolan, • bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och • resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör, • undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får Utbildningar, studenter och professorer/ möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet, professurer vid universitet och högskolor. • ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, Några delar från jämställdhet, konsumentfrågor,sex och samlevnad samt riskerna med Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid tobak, alkohol och andra droger, universitet och högskolor i Sverige. • samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritids- Från en pågående, ej avslutad, undersökning. hemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och läran- (http://wimnell.com/omr40h.pdf) de, • samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förutsätt- Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. ningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete, Uppgifterna om professorerna är äldre. • formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ, Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. • samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att Mänskliga rättigheter (även på 7951) eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av Lunds universitet fortsatt utbildning och yrkesinriktning, Malmö högskola • den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att Teologiska Högskolan, Stockholm eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och Mänskliga rättigheter och demokrati 80 p (även på 7951) inför fortsatt utbildning, Teologiska Högskolan, Stockholm • personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sin uppgifter, För dessa skolor borde gälla samma grundläggande värderingar • skolans internationella kontakter utvecklas, som i grundskolan. • skolpersonalen får kännedom om de internationella överens- kommelser, som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen 104 Övergripande filosofiska verksamheter Om samband. om samband. Från http://wimnell.com/omr4.html

Samband och samordning av verksamheter ingår i område 4. Med sambandsforskningsverksamheter avses verksamheter som under- (Dessa verksamheter ﬁnns ej klart angivna i SAB, DC, DK.) söker samband mellan olika verksamheter 10-99, 101 - 999 etc, då sambanden inte är tydliga angelägenheter inom verksamheterna. Verk- samheterna i 4 avser opolitiska verksamheter. Politiska verksamheter utanför de demokratiskt valdas verksamheter i 35 ingår i avdelningarna 36-39 för politiska krav och politiska planeringar.

De stora sambanden. (1999. Justerat 070208 och 6 april 2010)

Innehåll: Verksamheter som formar världens framtid. Verksamheter i delområdena. Förvärvsarbetande i Sverige 1990 efter yrke (NYK). Sammanfattande schema. Ett dynamiskt nät av verksamheter. Det stora kretsloppet. Den fundamentala påverkanskedjan. Bild 1. Schema med påverkan mellan områden. Bild 2 och bild 3. Materiens kretslopp. Kulturella verksamheter. Schema över påverkans-och förändringsproblem. Bild 7. Schema med politiska och opolitiska planeringar. Bild 5. Hanteringar av förändringsprocesserna. Planeringar. Hur bör det bli ? Politiska och opolitiska planeringar. Planeringsbrister och planeringsbehov. Något om miljöplanering. Slutsatser och förslag till åtgärder. Med schema, bild 6. Verksamheter som formar världens framtid. 7. Formgivning av fysiska och sociala miljöer o d. Övergripande formgivning av fysiska miljöer (stadsplaner mm). Formgivning av byggnader och anläggningar. Formgivning och 1. Filosofiska och psykologiska verksamheter. visning av konstföremål, museiföremål. Formgivning av bruksföremål. 10. Samhällets övergripande och sammanfattande kunskaper och Grundläggande form-och bildverksamhet. Konstmåleri. Formgivning värderingar av grafisk konst, trycksaker. Fotografiskt arbete. Musikalisk 11-19. Individernas inre psykiska verksamheter . verksamhet. Artistunderållningsverksamhet, teater, sällskapsnöjen. Kunskaper, erfarenheter, visioner, känslor, värderingar, ideologier, Verksamheter med sociala miljöer, sociala relationer. Verksamheter psykiska mekanismer, logik, moral. med sport, gymnasik, utomhuslekar o d.

2. Religioner. 8. Språkliga och skönlitterära verksamheter. Språk. Språkvetenskapliga verksamheter. Litteraturvetenskap, 3. Politikvetenskaper och politiska verksamheter. litteraturhistoria. Skönlitteratur på olika språk. Statistik- och demografiverksamheter. Statsvetenskapliga verksamheter. Nationalekonomiska vetenskapliga verksamheter. 9. Saklitterära verksamheter i blandade ämnen och om allmän Juridiska lagtolkningsverksamheter. Offentlig politisk förvaltning. geografi, biografi och allmän historia. Demokratiskt valdas verksamheter. Politisk planering. Planering av Verksamheter i blandade ämnen, journalistik. Allmän geografi. politiska / demokratiska styrningar. Biografi. Allmän historia. 4. Sambandsforskningsverksamheter. Undersökningar om samband mellan olika verksamheter. Verksamheter i delområdena. I områdena 1-9 har redovisats 129 delområden betecknade med två 5. Naturforskningsverksamheter. siffror 10-99 och i en del fall beteckande med tre siffror där det varit Matematik, matematikforskning. Astronomi, geodesi. Rymdforskning. lämpligt med en uppdelning av tvåsifferområdena. Varje delområde Fysik. Kemi. Geologi, meteorologi, hydrologi . Paleontologi, innehåller verksamheter som har något gemensamt så att varje område arkeologi . Biologi. ekologi, mikrobiologi. Botanik. Zoologi . för sig bildar ett problemområde med egen karaktär. Syftet med redovisningen är i ett första steg att beskriva vilka verk- 6. Ekonomiska / teknologiska verksamheter. samheter områdena innehåller. Varje område på hemsidan börjar med Hälso-och sjukvård. Hygien- och räddningsverksamheter. en kort beskrivning av verksamheterna, med hänvisningar till biblio- Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d). Biologisk produktion, tekssystemen DC, DK och SAB mm jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske. Hushållsarbeten, energi- och Efter det olika slags beskrivningar och länkar till Internet som kan hygienförsörjning. Administration, distribution, kommunikation, medverka till förtydligande. organisation, bl a militära verksamheter. Tillverkning av kemivaror, Nästa steg gäller att antyda hur de 129 delområden samverkar med bearbetningsvaror, komplexvaror, och byggnader och anläggningar. varandra, och det kan behandlas i områdena och av verksamheterna i område 4. Förvärvsarbetande i Sverige 1990 efter yrke (NYK) ______Enligt Statistisk årsbok för Sverige (SÅS). 654-656 Telekommunikationsverksamheter, mm. Transporter, resebyrå, lagring o d. 654-656 10-99 Alla verksamheter. 654-656 Personer med ej identifierbara yrken enligt SÅS : Samtliga 413 496. Därav kvinnor 654-656______185 122. Samtliga yrken enligt SÅS : Samtliga 4 491 493. Därav kvinnor 2 157 684 . 657 Penningverksamheter o d I följande diagram motsvarar varje rad cirka 100 000 personer. Antalen i de angivna 657______områdena har avrundats till jämna 100 000 varvid personer med ej identifierade 658-659 Allmänna företagsekonomiska verksamheter od. Marknadsföring o d._____ yrken har fördelats ut på områden. Innehållet i de olika områdena framgår av 66-68 Tillverkning av varor. särskilda sammanställningar. 66-68 66-68 ______66-68 10-60 Filosofiska, religiösa, politiska verksamheter o d. Naturforskning.______66-68 61 Hälso-och sjukvård. Hygien-och räddningsverksamheter. 66-68______61 69 Byggande av byggnader och anläggningar. 61 69 61______69______62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d.) 70-78 Formgivning av fysiska miljöer. Bildkonstnärliga verksamheter mm.______62 79 Formgivning av sociala miljöer. 62______79 Beteendeverksamheter. Teater, nöjen od. 63 Biologisk produktion. Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske o d. 79 Socialt arbete. Utbildningsverksamheter. 63______79 Sport, utomhuslekar o d. 64 Hushållsarbeten. Energi-och hygienförsörjning o d. 79 64 79______64 80-99 Språkliga och litterära verksamheter______64______651 Kontorsarbete, skriv-och registreringsarbete o d NYK har senare ersatts med annat system. Förvärvsabetet har ändrats sedan 1990, 651 men tabellen för 1990 kan ge en ungefärlig uppfattning om fördelningen av de 651______förvärvsarbetande även därefter. 652 Offentlig opolitisk civil och militär förvaltning______653 Handelsverksamheter. 653 653 653______Ett dynamiskt nät av verksamheter. Delverksamheterna kan betecknas med numret för verksamhetsom- rådet med tillägg 01 till 09. Huvudområdena för verksamheterna är: 1 Flosofiska verksamheter. Psykiska verksamheter, kunskaper o d. Exempel: 792 gäller teaterverksamheter. 2 Religiösa verksamheter od. 79201 arkiv och registrering av kunskaper och erfarenheter om teater. 3 Politiska verksamheter. Demokratiska styrningar. Politikvetenskaper. 7902 Framtagning av kunskaper om teater, bibliotek om teater. 4 Sambandsforskning. Samband-påverkan mellan olika verksamheter. (Det kan alternativt vara praktiskt att samla alla bibliotek på 102) 5 Naturforskning od. Naturbeskrivning. Om naturens verksamheter. 79203 värderingar om teater. 6 Ekonomiska-teknologiska verksamheter. Till kroppslig nytta. 79204 teaterverksamheternas samband inom 792 och utåt. 7 Kulturella verksamheter utom 8-9. Till psykisk nytta. 79205 forskning om teater. 8 Språkliga och skönlitterära verksamheter. Litteraturvetenskap. 79206 ekonomiska verksamheter i samband med teater, teaterverksam- 9 Historieskrivande verksamheter. Allmän historia o geografi, biografi. heternas organisation. 79207 utbildning om teater. Inom alla verksamheter 1-9 och delverksamheter därinom, t ex 79208 sammanfattningar om teaterverksamheter gällande alla 10-99 finns verksamheter som har anknytning till verksamheterna 1-9 79201-79209. enligt följande mönster: 79209 teaterns historia och geografi, 792092 biografier med anknytning till teater. (Biografier kan också 01 Registrering och lagring av kunskaper, erfarenheter o d placeras på 92). 02 Framtagning och kombination av kunskaper o d. Visioner. Mål. 03 Värderingsverksamheter o d. Urval av det som är viktigt. Tillägget 04 avser samband. 01-09 avser förhållanden inom verk- 04 Studier av samband mellan verksamheter, inom och utåt. samheten (ex 792). Vill man ha en beteckning för samband utåt med 05 Forskning, främst generaliserande. Beskrivning av nya rön. annat område kan man efter 04 lägga till beteckningen för det yttre 06 Ekonomiska-teknologiska verksamheter. Bl a Organisation. område som avses. En teaterverksamhet som har samband med arkeo- 07 Kulturela verksamheter. Bl a utbildning. logi kan man beteckna 7920456 etersom arkeologiska verksamheter 08 Littererära verksamheter o d som sammanställer om 01-09. finns på 56. 09 Historieskrivande verksamheter, geografi, biografi o d.

Verksamheterna 01-09 motsvarar en process: lager av kunskaper, framtagning av kunskaper o d, värderingar, insättning i sammanhang, nya iakttagelser, handlande för praktisk nytta, handlande för psykisk nytta, sammanfattning av processen och historieskrivning

Det stora kretsloppet.

Det har på senare tid blivit vanligt att tala om kretslopp, och det man då menar är vanligen kretslopp i naturen och materiens kretslopp i människornas ekonomiska verksamheter, från råvaror till varuproduktion, förbrukning av varor och återanvändning av det förbrukade. Men det stora mest intressanta kretsloppet gäller det stora kretsloppet från individernas inre psykiska processer till de politiska styrningarna, som styr de ekonomiska verksamheterna, som påverkar de kulturella verksamheterna som påverkar individernas psyken, deras välbeﬁnnande och vilja att påverka de politiska styrningarna etc. För att kunna leva sitt liv på bra sätt behöver individerna kunskaper om detta stora kretslopp. Individens önskemål och handlande beror av hur riktiga hennes kunskaper är om världen.

* Individen behöver kunskaper om sitt eget psyke och hur det fungerar, behöver kunskaper om de politiska processerna och deras möj- ligheter, behöver kunskaper om hur olika verksamheter beror av varandra, hur universum och den döda och levande materien är beskaffad. Och vidare:

Ekonomiska / teknologiska verksamheter: * Individen behöver kunskaper om hur man bör sköta sin kropp, vad man bör äta och vad man bör undvika, tex alkohol och droger, kunskaper om sjukdomar och hur de botas. * Kunskaper om hur man kan konstruera hjälpmedel i form av redskap och maskiner * Kunskaper om hur man odlar jorden, håller djur till föda od och sköter naturen. * Kunskaper om hur man lagar mat och sköter ett boende, hur man sköter hygienutrustning för uppvärmning, vatten och avlopp, det sociala livet och påverkar människornas uppfattningar om hur livet sophantering, hur man sköter hushållsekonomin od. bör levas. * Kunskaper om adminstrationsverksamheter, offentliga icke-politiska Den nutida reklamen befrämjar konsumtion av varor och tjänster på verksamheter (bl a kunskaper om militära verksamheter ), handels-, ett sätt som ofta strider mot Riodeklarationens krav om återhållsamhet kommunikations- och transportverksamheter, penningverksamheter , i konsumtionen. Affärslivet i de rika länderna inbjuder till slöseri, som kunskaper om företagsledning och förhållanden på arbetsplater o d inte rimmar med den sparsamhet som behövs för att det ska bli möjligt * Kunskaper om tillverkning av varor, byggnader och anläggningar. att förbättra villkoren för folken i u-länderna. Bildkonst, musik, teater, sällskapsnöjen och sport o d kan vara källa till rika upplevelser, men Kulturella verksamheter: också vara destruktiva. Filmer med våld gör i viss mån reklam för * Individen behöver kunskaper om fysiska och social miljöer och hur våld. de påverkar individens psyke, behöver kunskaper om språk, skön- Beteenden i det sociala livet smittar av sig på gott och ont. De litteratur och tidningar och litteratur som beskriver händelser i kulturella verksamheterna, med det som händer i de sociala miljöerna, världen och världens geograﬁ och historia . påverkar individens upplevelse av livet som rikt eller eländigt, och formar hennes uppfattningar om lämpligt beteende. De fysiska och social miljöerna kan ge upplevelser, skönhetsupp- levelser o d som kan ge indidivden en känsla av ”hälsosamt och rikt liv Materiens kretslopp. i samklang med naturen”, som det står i Riodeklarationen. I deklarationen om de mänskliga rättigheterna står i artikel 27, att envar har rätt Materiens kretslopp är av två slag: kretslopp i naturen som pågår att fritt taga del i samhällets kulturella liv, att njuta av konsten. utan människornas medverkan och kretslopp som orsakas av männi- Byggnader, anläggningar och bruksföremål används vanligen i skornas verksamheter. första hand praktiskt och utformas efter det sociala liv de tjänar. De kan utformas så, att det ger sköhetsupplevelser och så att de mer eller Naturens egna kretslopp undersöks och beskrivs av naturforskarna i mindre understyker det sociala livet. avd 5. Byggnader och anläggningar från äldre tider speglar vanligen de äldre tidernas sociala liv, och speglar levnadssätt och jämlikhets-för- I avd 52 om astronomi m m undersöks universums stora kretslopp hållanden som inte stämmer med vår tids ambitioner om jämlikhet och med galaxernas, stjärnornas och planeternas bildande, förändringar allas lika värde. Äldre tiders slott och herresäten speglar de gamla och rörelser o d. tidernas ojämlikhet. Vår tids monumentala bankpalats och shopping- centra speglar den nutida kommersialismen och understödjer och I avd 53-54 om fysik od och kemi o d undersöks materiens minsta befrämjar kommersialisternas intressen. Byggnader och anläggningar delar, elementarpartiklar, atomer, molekyler och kraftspelen dem används praktiskt, men ger genom utformningen också information om emellan, elektricitet, magnetism, kemiska föreningar o d. I avd 55 om geologi, meteorologi, hydrologi o d undersöks den döda I avd 61 används bl a varor som tillverkas i avd 66-69 och i avd 61 materien i, på och närmast omkring jordklotet, jordens uppkomst, uppkommer avfall av olika slag, som tas om hand av reningsan- beskaffenhet och förändringar genom jordbävningar, vulkanaktiviteter, läggningar, sopstationer o d i avd 64 eller återgår till varuproduktionen vindar och nederbörd o d. Här undersöks bl a förekomsten av drickbart i form av skrot o d, i den mån avfallen inte tas om hand inom 61. Döda vatten och mineralerfyndigheter som är begärliga för människor. människor tas om hand och begravs i verksamheter i avd 614.

I avd 56-59 undersöks det levande på jorden, nu och under tidigare I avd 62 undersöks möjligheter att konstruera maskiner och utrust- epoker. I 56 undersöks utdöda växter och djur o d, i 57-59 undersöks ningar, transportmedel, konstruera hus och anläggningar od. Tillverk- växt- och djurliv, bl a naturens ekosystem, de levande cellerna och ning sker i avd 66-69, men undersökningarna i 62 kan ge upphov till mikroorganismer o d. avfall från experiment o d. Det finns skäl att understryka, att verksamheterna i 62 med konstruktion o d sker på materiens villkor och att I avd 5 ger forskningsverksamheterna uppohov till avfall av olika slag, formgivning med hänsyn till trevnadsvärden, skönhet, sociala krav od bl a uttjänta forskningssatelliter och raketer od, som kan sväva länge i sker i avd 7. rymden. Forskningsverksamheterna i 5 ger underlag för verksamheterna i avd 6, som handlar om människornas tillämpningar av natur- Till det materiella kretsloppet kan man kanske räkna ritningar o d till forskarnas rön. konstruktioner som görs i 62 och kommer till användning i bl a industrierna i 66-69 och i formgivningsverksamheter, bl a i 71-72. Kretslopp i materien som påverkas av människor förekommer i första hand i avd 6. I avd 63 om lantbruk, skogsbruk, jakt och fiske o d påverkar männi- skor genom att odla växter och hålla djur od. Gödselmedel, verktyg, I avd 61 undersöks och beskrivs kretsloppen i människokroppen i avd maskiner, byggnader o d hämtas från varuproduktionen i avd 66-69. 611-612 om anatomi och fysiologi. I avd 613 undersöks och beskivs människokroppens behov av näring, motion och vila od och behov av Producerade livsmedel skickas till avd 64 om bl a mathållning eller till att undvika felaktigt näringsintag, fel i kroppsarbete och fel när det livsmedelsindustierna i avd 66. Här produceras också timmer, bomull, gäller giftintag i form av alkohol, tobak , droger o d, påverkan av textilfibrer o d, som skicksas till varuproduktionen i 66-69. Avfall från stressfaktorer mm. växter och djur i form av naturgödsel och kompostmaterial kan återgå inom avd 63. Avfall från verksamheterna är bl a läckage av gödsel- Avd 614-618 gäller räddningstjänst och sjukvård o d och här påverkas medel som läcker ut i vattendrag. naturens eget kretslopp av människor för att förbättra människornas I 63 förekommer också verksamheter som avser att förbättra levnadsvillkor. 619 gäller i veterinärverksamheter motsvartande för kretsloppen i naturen, man skjuter rovdjur tex och förbättrar villkor för djuren. utrotningshotade växter och djur, kalkar sjöar o d. I avd 64 förekommer verksamheter som gäller mathållning och Verksamheterna i 65 förbrukar varor och anläggningar som kommer boende, system för energi- och hygienförsörjning, personlig hygien, från idustrierna i 66-69, bl a förbrukas transportmedel, och i krig o d fastighetsförvaltning, tvätt och rengöring, o d. Varor, byggnader od till mycket annat. verksamheterna kommer från industrier i avd 66-69 och i någon mån direkt från lantbruk od i 63. Verksamheterna i 65 ger upphov till avfall och ej önskade biverkningar, bl a utsläpp från trafiken, dödade och skadade i krig och i I 64 finns energiproducerande anläggningar som vatten- kol- och trafiken o d. Avfall och biverkningar tas om hand bl a av sjukvården i kärnkraftverk, reningsanlägningar för dricksvatten och avloppsvatten, 61 och avfallsanläggningar o d i 64, men mycket släpps ut i naturen , anläggningar för omhändertagande av sopor o d. bl a bilavgaser, som ger skador på atmosfären o d.

Verksamheterna i 64 åstadkommer avfall och gasutsläpp o d , som kan I avd 66-69 tillverkas varor och byggnader och anlägningar och åtgergå inom 64 till värmeanläggningar od eller skickas till industrier i förekommer gruvdrift o d i 679. Råvaror tas i viss mån från lantbruk o 66-69 för återanvändning, t ex metallskrot, papper, glas. En del avfall d i 63 och i viss mån i form av användbart avfall från nästan alla hamnar i naturen, och åstadkommer skador, bl a påverkas atmosfären avdelningar 10-99. Mellan avd 66-69 förekommer många slags av gasutsläpp, som ger ozonhål och påverkas klimatet på jorden så att t utväxlingar mellan tillverkare av hel-och halvfabrikat o d. ex Golfströmmen kan vända. Byggverksamheterna i 69 t ex hämtar byggnadsmaterial från industrier i 66-68. I avd 65 förekommer verksamheter som ger stora bidrag till det materiella kretsloppen. Här förekommer handelsverksamheter, i 653, Tillverkade varor skickas till alla avdelningar 10-99 med som distribuerar varor o d, och transportverksamheter, i 656, som transportverksamheter i 656 och vanligen via handeln i 653. transporterar varor och personer o d. Avfall och biverkningar i 66-69 är bl a utsläpp avgaser i luften och utsläpp av restprodukter i sjöar och vattendrag. I 652 ﬁnns militära verksamheter, som har enorm påverkan på de materiella kretsloppen, de förstör människor, växt-och djurliv och I avd 7 tillverkas bl a konstföremål, tavlor o d, som är av materiell materiell egendom. natur, men som huvudsakligen inte har till syfte att användas materiell. Här förekommer också verksamheter med museiföremål, antikviteter o I 657 ﬁnns verksamheter som sysslar med pengarnas kretslopp. d, där värdena inte grundas på materiella förhållanden.

I 658 finns bl a verksamheter som fördelar arbete och förmedlar I 71-72 formges fysiska miljöer, byggnader och anläggningar med arbetskraft i kretslopp på den s k arbetsmarknaden. hjälp av bl a ingenjörsverksamheter i 62, men tillverkning av byggnader och anläggningar o d sker i 69. Verksamheterna i avd 7-9 och 1-4 gäller i liten mån direkt beskrivningar. Sakliga beskrivningsverksamheter som gäller särskilda deltagande i de materiella kretsloppen, de har däremot mycket stor områden 10-99 ingår vanligen i respektive områden. betydelse i de stora kretsloppen om människornas kunskaper, viljor, åsikter o d, saker som i hög grad styr de materiella kretsloppen. Område 7 kan delas i två delar: 71-78 och 79. 71-78 gäller fysiska miljöer och fysiska föremål. Verksamheterna i 71-78 har ordnats efter Sammanfattningsvis om människornas direkta medverkan i de fysiska objekt. I 71 gäller det de största objekten, hela länder, materiella kretsloppen gäller följande. landsdelar, städer o d. I 72 gäller det objekt på byggnadsnivå och i * I första hand biologisk produktion i 63 och tillverkning av varor, 73-78 föremålsnivå. byggnader och anläggningar i 66-69. * I avd 64 matlagning, skötsel av boende, personlig hygien och Område 79 gäller mänskliga beteenden där den psykiska faktorn är kläder,skötsel av anlägggningar för vatten och avlopp, värme, energi, väsentlig, man kan säga, att 79 gäller sociala miljöer och sociala bete- sopor, fastighetsskötsel, skötsel av hushållsekonomin räknat i pengar, enden. I 791-794 ingår människors vardagliga beteenden och och tvätt och rengöring o d. underhållningsverksamheter o d. I 795 har sociala miljöer och sociala * Handel, transporter och krig o d i 65. verksamheter ordnats efter de fysiska miljöer där de förekommer (som * Omhändertagande av skador od på människokroppen i 61. i 72). I 795 ingår bla utbildningsverksamheter (7957). i 79 ingår också * Konstruktionsberäkningar od i 62 för konstruktion av varor och sportverksamheter (796-799) od eftersom sporten inte ses som ekono- anläggningar od misk/ teknologisk verksamhet utan något som avses påverka psyket * I liten direkt mån tillverkning av konstföremål i 7. och ge tillfredsställelse hos dem som utövar sport eller bara ser på. De nämnda verksamheterna ger upphov till avfall och skadliga För planeringsverksamheterna i 71-72 finns i Sverige lagstadgade biverkningar. Indirekt påverkan på de materiella kretsloppen har procedurer, regler och krav. För verksamheterna i 79 finns i viss mån naturforskningar i 5 och verksamheter i 1-3 och 7-9, som i hög grad lagstadgade regler od, men regler om förändringsprocedurer är illa styr dem som direkt arbetar med det materiella. utvecklade, det gäller t ex är hanteringen av problem med integaration och segregation, mobbning, hanteringen av fattigdom och s k utslagna Kulturella verksamheter. etc. De sociala miljöerna planeras i någon mån av de offentliga myndig- Områden 7-9 gäller kulturella verksamheter. Det är verksamheter heterna, men borde planeras på ett mer medvetet sätt med hjälp av de som använder det materiella, men där en väsentlig avsikt är att påverka fyra planeringsmomenten, hur var det, är det, hur kan det bli och hur psyken. Verksamheterna kan ses som informationsverksamheter. bör det bli ? Mänsklighetens största planeringsuppgift kan anses vara att planera Områden 8-9 gäller språk och verksamheter med skrivna ord. de sociala miljöerna, och planera dem med hänsyn till individernas Språk och s k skönlitteratur finns i 8. I område 9 gäller det sakliga kroppsliga och psykiska förhållanden, sedda i jämlikhetsperspektiv. Det innebär bl a att de sociala miljöerna ska stödja jämlikhets- strävanden och solidaritet så att människor når tillfredsställelse och självförtroende och hushållen får pengar till skälig levnadsstandard. Pengarnas fördelning är ett stort problemområde, som man inte lyckats särdeles väl med ens i Sverige. De mänskliga rättigheterna, FNs millenniedeklaration och Agenda 21 antyder vad som är önskvärt och vad som bör göras. På det nationella svenska planet finns bl a värderingar i läroplanerna för grundskolan som också bör gälla för dem som slutat skolan och för dem som går i andra skolor. Hanteringar av förändringsprocesserna. Planeringar. andra. Vill man förbättra världen för alla måste man ha en gemensam värderingsprincip, och den principen finns i den valda förutsättningen Det stora kretsloppet har behandlats i det föregående. Det handlar att demokratins princip är önskad och bra. Demokratins idé represen- om hur alla verksamheterna 10-99 samspelar och bl a styr materiens terar en maktfördelnings- och beslutsprincip. Demokratins fördel- kretslopp i den mån de kan och bör styras. Alla verksamheter 10-99 ningsprincip är jämlikheten. påverkar varandra direkt eller indirekt. Men det är uppenbart att världens människor inte är mogna för Verksamheterna i 1-5 och 7-9 styr i hög grad det stora kretsloppet, någon fullständig jämlikhet och därför blir principen snarare "ökad men antalet förvärvsarbetande i dess områden är litet i förhållande till jämlikhet". Under alla förhållanden bör alla förändringsåtgärder under- det stora flertalet som arbetar inom avd 6. Antalen i 1-5 och 7-9 är så sökas med hänsyn till effekterna på jämlikheten i väsentliga avse- relativt små, att statistikerna inte presenterar dem i den offentliga enden. statistiken så detaljerat, som deras betydelse motiverar. Det är också så, att verksamheterna i 1-5 och 7-9 till stor del sker som fritidsverk- Hur bör det bli ? samheter, som inte registreras i den offentliga statistiken. Det slutliga målet finns i sektor 13 med individernas inre subjektiva Klassifikationssystemet innehåller två viktiga saker: människornas upplevelser av sin situation och bl a av jämlikhet. Men de inre verksamheter inom olika områden och människornas sambandsverk- upplevelserna påverkar viljorna och blir då också medel för föränd- samheter mellan dessa områden. Klassifikationssystemet ger en ringar. Både sedda som mål och som medel bör upplevelserna vara systematisk, sammanhängande bild av samhällenas tillstånd och för- grundade på riktiga uppfattningar om världen, en mycket betydande ändringsverksamheter och en bild av hur de många olika förändrings- komplikation. Man kan få grepp om förändringskrav om man jämför verksamheterna påverkar varandra. Systemet bildar ett nät av de fyra väsentliga levnadsvillkoren: individernas kroppsliga och verksamheter som förändrar världen. psykiska förhållanden och fysiska och sociala miljöer. Klassifikationssystemet är ett hjälpmedel, men det behövs också ett Andra verksamheter än de slutliga upplevelseverksamheterna är annat hjälpmedel, planeringar. Planeringar är verksamheter som går ut både delmål och medel beroende på från vilket håll man ser dem. Det på att finna vad man bör vilja och innehåller följande fyra planerings- är inte alltid möjligt eller nödvändigt att undersöka åtgärders inverkan momentsom kan redovisas på många olika sätt alltefter omständigheter på de subjektiva slutupplevelserna, men man bör i möjligaste mån i varje planeringsfall: undersöka åtgärders inverkan på objektivt konstaterbara jämlikhets- * Hur var det ? Kunskaper och erfarenheter från det förgångna. förhållanden i de fyra väsentliga avseendena. * Hur är det ? Riktiga kunskaper om rådande förhållanden. Individens kroppsliga förhållanden och utveckling beror av de * Hur kan det bli ? Vilka alternativ är möjliga i framtiden? fysiska miljöerna och av de sociala miljöerna samt av de sociala * Hur bör det bli ? Vilket eller vilka alternativ bör man välja? miljöernas styrningar av de fysiska miljöerna och deras styrningar av Man kan förändra världen genom att förändra verksamheterna och individens plats i de fysiska miljöerna och i de sociala miljöerna. världen kan då bli bättre eller sämre, bli bättre för några och sämre för Fördelningar genom marknadsmekanismer o d kan i viss utsträck- ning vara lämpliga inom ramar för politiska styrningar. En medveten 36-39 bildar tillsammans en grupp planeringsvetenskaper. Plane- styrning av de fysiska och de sociala miljöerna kan dock ske endast i ringarna där kan ske på olika nivåer och för olika rums- och tids- liten mån genom marknadsmekanismer, varför miljöerna i hög grad avsnitt. Planeringarna i 36-39 kallas här politiska planeringar till måste styras genom politiska styrningar. skillnad från planeringar inom andra områden, som kallas opolitiska. Även om individernas viljor är grundläggande motorer i föränd- I planeringsverksamheterna i 36-39 ingår bl a det statliga utred- ringarna- förbättringarna så finns den viktigaste makten att förändra i ningsväsendet, som producerar SOU-betänkanden. Det finns redan området för de kollektiva viljorna - de politiska styrningarna. många planeringsverksamheter som ägnar sig åt frågor om hur de Individerna kommer och går, dvs de föds och dör, men de kollektiva kollektiva viljorna - de politiska-demokratiska styrningarna har varit, viljorna består och tar sig uttryck bl a i lagar som överlever indivi- är, kan vara och bör bli, men de förekommande utredningarna är för derna. Individerna är med och förändrar de kollektiva viljorna- lagarna det mesta tillfälliga och föga samordnade och tycks ofta vara alltför etc, men var och en föds in i samhällen med kollektiva viljor som ovetenskapliga. föregående generationer åstadkommit. Utredningarna i 36-39 måste använda sig av forskningar-under- Vare sig vi vill det eller inte är vi i de demokratiska länderna sökningar-planeringar som görs eller borde göras i nområdena 10-35 fångade i demokratins ambitioner att styra medborgarnas levnadsvill- och 40-99. Om det inte finns goda undersökningar i de facken blir kor genom politiska styrningar. Den viktigaste planeringsuppgiften blir planeringarna i 36-39 troligen dåliga. I områdena 10-35 och 40-99 bör att förbättra de politiska styrningarna. Dagens demokratier är alltfor bedrivas delplaneringar huvudsakligen inom ramarna för de politiska mycket grundade på blinda viljor. Demokratin bör bli mer medveten styrningarna. I de opolitiska planeringarna i 10-35 och 40-99 kan man och kunskapsbaserad. dock upptäcka behov av att ändra de politiska styrningarna, och då får man skicka impulser till de politiska planeringarna om det. Man kan Politiska och opolitiska planeringar. säga att de opolitiska planeringarna gäller detaljområden och de Huvudområde 3 gäller politik och demokratiska styrningar. Delom- politiska planeringarna övergripande samordnande planeringar som rådena 31-34 gäller statistik, statsvetenskap och juridik o d, område 35 ligger som underlag för de politiska makthavarnas beslut. gäller lagstiftningsverksamheter och andra politiska styrningsverk- De politiska planeringarna bör pågå kontinuerligt och det bör samheter. Områdena 36-39 är områden för verksamhetersom går ut på ständigt pågå ett utbyte mellan de politiska och de opolitiska att planera de politiska styrningarna, varvid gäller att planeringarna är planeringarna, så att man alltid har ett aktuellt och bra underlag för upplagda kring tillstånd och förändringar beträffande: både politiska beslut och andra beslut.

* 36 individernas kroppsliga förhållanden Planeringsbrister och planeringsbehov. * 37 individernas psykiska förhållanden Inom alla delområden 10-35 och 40-93 förekommer på olika sätt * 38 de fysiska miljöerna många opolitiska planeringar, som är fullständiga eller ofullständiga. * 39 de sociala miljöerna Planeringsverksamheterna bedrivs av enskilda men framförallt av organisationer av många olika slag, både privata och offentliga. Något om miljöplanering. Allmänt gäller att samordningarna som görs mellan de många Bland områdena skiljer sig 71-78 och 79 från de andra därigenom planeringarna tycks ofullständiga och svåröverskådliga. Det finns i att de innehåller verksamheter som planerar fysiska miljöer och som Sverige tusentals organisationer som är intressanta i sammanhanget. planerar eller snarare borde planera sociala miljöer. Bland alla organisationerna finns de politiska partierna, som kan Miljöplaneringarna i 71-78 och 79 är opolitiska och styrs genom de anses ha sin största uppgift i att planera de politiska styrningarna och politiska planeringarna i 36-39, som är överordnade alla opolitiska ge förslag om dem. De har alltså sin verksamhet främst inom planeringar. De opolitiska miljöplaneringarna i 71-78 och 79 är områdena 36-39. Men det är lätt att konstatera att de politiska partierna beroende av planeringarna i alla områdena 101-999, men har knappast både i Sverige och annorstädes har dåliga planeringar. Man kan säga några maktmedel som ger planerarna rätt att få del av planeringarna i att människorna i världen på det hela taget lever i ett planeringslöst 101-999. Genom de nämnda opolitiska miljöplaneringarna kan man tillstånd. Samtidigt står det klart att mänskligheten står inför mycket styra huvudsakligen endast byggnadsverksamheterna i 69, andra stora styrningsproblem som bara kan lösas väl med hjälp av verksamheter än 69 kan i viss mån styras indirekt genom utformningen planeringar - som alltså på det hela taget inte finns. Det i Sverige av de byggnader och anläggningar som verksamheterna behöver, men rådande s k politikerföraktet har naturligtvis sin grund i att de politiska det är mycket ofullständiga styrningar. Planeringarna av de fysiska partierna och politikerna inte löser sina uppgifter på ett bra sätt. miljöerna i 71-78 har svaga effekter på samhällsförändringarna. Mot Hur stor skickligheten än är hos dem som sköter de opolitiska detta står att alla verksamheter kan styras så mycket man önskar planeringarna kan utvecklingen inte bli bra om inte de politiska genom de politiska planeringarna i 36-39, eftersom de är underlag för planeringarna sköts väl. Det finns i Sverige inte politiska planeringar den demokratiska apparatens beslut i 34-35. som tillräckligt väl kan fånga upp impulser från de opolitiska Tragiskt nog är de politiska planeringarna i 36-39 svagt utvecklade områdena och omsätta dem i goda planeringar. Sak samma kan antas och följden av det är kriser och elände. Karakteristiskt för dem som gålla utanför landet. De politiska planeringarna bör förbättras, men planerar de politiska planeringanna är att de är dåliga på planering och också de opolitiska planeringarna behöver betydande förbättringar, så har oklara planeringshorisonter, dvs framtida tidpunkter, vanligen går att de kan ge underlag till de politiska planeringarna. de inte tillräckligt långt in i framtiden. Det går att göra listor på brister och behov. Här ska nu bara nämnas För att kunna göra goda planeringar med avlägsna tidshorisonter av att många åtgärder behövs inom områdena för forskning, utredning, svenska förhållanden måste man ha klart för sig Sveriges och planering, utbildning och information. Bland annat behövs det en svenskarnas plats i världen i framtiden, man bör därefter starta en svensk världsplanering som underlag för svenska beslut. Man bör svensk världsplanering som bakgrund till utvecklingen av Sverige. också få igång planeringar om de sociala miljöerna, planeringar som Intressant är då framför allt varor och tjänster som går över gränserna nu knappast alls finns, men som borde finnas. De politiska plane- och skapar resurser för utvecklingen i Sverige. ringarna bör rustas upp. Förekommande planeringar är ofta endast Att ta reda på exakt vad som ska undersökas i olika planeringsfall kortsiktiga och bör kompletteras med mer långsiktiga. ingår i planeringsverksamheterna. Slutsatser och förslag till åtgärder. Vill man förbättra världen måste man samtidigt arbeta på förbätt- ringar på många olika områden. De många områdena kan sammanfattas i de fyra områdena 1-2, 3-4, 5-6 och 7-9. Alla dessa fyra områden gäller medel för att nå mål, men 1-2 och endast 1-2 gäller också ett slutmål. De fyra områdena påverkar alla varandra och påverkar alla direkt och / eller indirekt slutmålet. Det finns behov av förbättringar på alla områdena. Man kan säga att områdena bildar länkar i en kedja som leder till målet, varvid som vanligt gäller att ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Man kan förenklat teckna sammanhangen på följande sätt : Schemat gäller för både individer, individgrupper, samhällen och grupper av samhällen. Det gäller också för verksamhetssektorer och för geografiska områden av olika storlekar och kan användas för tidsintervall av olika längd. Den fundamentala påverkanskedjan och viljor finns också i alla andra kulturella verksamheter: i nöjes- industrin, i reklamindustrin, i tidningar, tidskrifter, radio, TV, video etc, i konst- och designvärlden, överallt. Dessa verksamheter över- Det är viktigt att observera den fundamentala påverkanskedjan, där svämmas av informationer och program som visar livsstilar som inte individernas inre verkligheter ger viljor som styr världens utveckling. befrämjar uppkomsten av lämpliga inre verkligheter och lämpliga vil- Viljorna styr de kollektiva politiska viljorna och individernas viljor jor. och de politiska kollektiva viljorna styr tillsammans handlingarna i den yttre verkligheten. De ekonomiska/teknologiska verksamheterna är beroende av individernas inre verkligheter och viljor och av de kollektiva/politiska viljor- Handlingarna styr dels ekonomiska/teknologiska verksamheter till na. Det innebär idag fördelning av produktion och konsumtion av kroppslig nytta (eller onytta), dels kulturella verksamheter som är varor och tjänster som är mer ojämlik än den behövde vara. Den nu- informationsverksamheter med olika uttrycksmedel - till psykisk nytta varande fördelningen är resultat av de bilder av livsstilar som de (eller onytta). kulturella verksamheterna förmedlar.

De kulturella verksamheterna påverkar individernas inre verklig- Individernas inre verkligheter och deras viljor, politiken, de ekono- heter som i sin tur ger upphov till nya viljor, nya kollektiva viljor och miska verksamheterna och de kulturella verksamheterna bildar alltså och nya ekonomiska och kulturella handlingar. fyra stora problemkomplex, som påverkar varandra i ständigt pågå- ende påverkanskedjor. Vill man förbättra världen måste man se till att individernas inre Komplexen innehåller många skevheter som borde rättas till. verkligheter blir lämpliga, vilket kan göras bara med hjälp av lämpliga kulturella verksamheter. Vill man rätta till skevheterna i de fyra komplexen bör man ha lämpliga värderingar som utgångspunkt. Eftersom hela jordklotet Man kan säga att individernas inre verkligheter och viljor idag på bildar ett enda stort system bör man ha värderingar som gäller överallt. det hela taget är olämpliga, hur ska man då kunna åstadkomma lämp- Det som då finns att tillgå är bland annat FNs mänskliga rättigheter liga kulturella verksamheter? Bland de kulturella verksamheterna finns och mål med komplement som FNs Millenniedeklaration, Barnkon- de offentliga utbildningssystemen (grundskola, gymnasium etc) som ventionen o d. genom åratal av förändringar i teorin blivit tämligen bra, i Sverige. I världen för övrigt finns många dåliga utbildningssystem eller inga alls. Läroplanerna för grundskolan innehåller beaktansvärda värderingar.

Men utbildningssystemen är bara en liten del av alla kulturella verksamheter. Verksamheter som påverkar individenas inre verkligheter 105 Övergripande om forskning. Utbildningar, studenter och professorer/ professurer vid universitet och högskolor. Forskningsverksamheter ingår i alla områden men gemensamt i 7957. I områdena 10-99 har lagts in professurer/professorer och deras ämnen. I samband med det även översiktligt om studerande. Enligt: Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

På följande sidor ﬁnns först utdrag från utredningen och därefter kommentarer i april 2010. Från http://wimnell.com/40h.pdf: 48 Professorer och professurer, och hemsidor på Internet. 49 Professorer enligt Sveriges statskalender1976 (SK 76) Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid 50 Professorerna och statskalendern. universitet och högskolor i Sverige. 50 Februari 2006. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. 55 Professorer. Institutioner. Utbildningar. Ämnen. (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Jakten går vidare.

“ Innehåll 56 Klassifikationssystem för verksamheter. Sid Klassificering av professorer 3 Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. 57 1 Psykologiska och filosofiska verksamheter 4 Brev till universitet och högskolor 041114 67 2 Religiösa verksamheter o d 5 Alla har ej svarat den 14 dec 2004. 70 3 Politikvetenskaper. Politiska verksamheter. 6 Högskoleverkets årsrapport 2004. Helårsstudenter. 82 4 Sambandsforskningsverksamheter. 16 060220 Svar. 84 5 Naturforskning. Matematikverksamheter. 18 Lärosäten med forskarutbildning. 110 6 Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. 19 Sortering av professorer. 246 7 Formgivning av fysiska o sociala miljöer. 310 8 Språk. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. 20 Samhällsplaneringens problem. 320 9 Saklitterära verksamheter. Allmän geografi. Biografi. Ett klassifikationssystem för verksamheter. Allmän historia..

24 Sven Wimnell: Samhällsplaneringens problem. 328 Bilaga 1. Utbildnings- och ämnesregister Hur ska man kunna förbättra världen? 405 Bilaga 2. Universitet och högskolor. 31 Klassifikationssystem för verksamheter. 546 Bilaga 3. FoU aktörer i Sverige. 33 Människorna har olika behov av information i de olika rollerna. 587 Bilaga 4. Fördelning av professorer. 34 Informationsstress vår nya folksjukdom. Vid några universitet och högskolor. 35 Klassifikationssystemetför verksamheter och bibliotekssystemen 633 Tillägg maj 2006. 36 Åtta bilder med samband mellan områdena 1-9 mm. 45 Den fundamentala påverkanskedjan. Röda sidnummer efter kompletteringen i maj 2006. 47 Informations- och kunskapsflöden. Från Högskoleverkets årsrapport 2005: Kunskaper vid universitet och högskolor Resurserna för forskning och forskarutbildning vid universitet och i Sverige. högskolor uppgick under 2004 till nästan 23,5 miljarder kronor. De direkta statsanslagen ökade medan extern finansieringen minskade nå- Staten och kommunerna satser varje år miljardtals kronor på ut- got. Totalt ökade forskningsresurserna med 0,7 procent. bildning och forskning. Viktiga kuggar i utbildnings- och forsknings- maskineriet är professorerna, som man säger har till uppgift att forska FoU-resurserna vid universitet och högskolor 2004 fördelade på och utbilda. Professorerna ska sitta inne med de bästa kunskaperna i ämnesområden. sina fack och ska arbeta med att få bort föråldrade uppfattningar och Drygt 50 procent av resurserna för forskning och utveckling vid skaffa nya bättre. Och de ska förmedla förändringarna till dem som går universitet och högskolor går till medicin och teknik. Motsvarande an- på de högsta utbildningslinjerna och också sprida dem till del för humaniora och samhällsvetenskap är knappt 20 procent. verksamheterna i samhället, isynnerhet till viktiga beslutsfattare som har stort inflytande över utvecklingen. Alla måste i en god demokrari ha tillgång till kunskaper. Kunskaper Ämnesområde Andel (%) ska inte vara något bara för vissa grupper av personer. Kunskaper Humaniora och religionsvetenskap 6,8 kommer och går. Man måste lära sig det nya och rensa bort gamla Rättsvetenskap och juridik 0,7 fördomar. Det är en komplicerad process och de som ska svara för Samhällsvetenskap 11,5 kunskapsutvecklingen (professorerna bl a) bör inte gömma undan sig. Matematik 2,0 För demokratins skull och för välfärdsutvecklingen, måste man ha Naturvetenskap 18,8 insyn i vad professornea sysslar med och hittar på. Man måste kunna Teknikvetenskap 23,4 kontrollera vad de gör, ta åt sig förändringarna och också kunna rätta Skogs- och jordbruksvetenskap och professorerna om de går snett. landskapsplanering 4,1 Det finns mycket att säga om detta. Men för att raskt komma till något som kan förbättra situationen föreslås här att Utbildnings- och Medicin 28,6 kulturdepartementet, som delar ut pengar till forskare och professurer, Odontologi 0,9 förskriver, att universiteten och högskolorna på sina hemsidor på Farmaci 0,5 Internet ska ha tydliga och enkla redovisningar av sina professurer/- Veterinärmedicin 0,8 professorer/institutioner och på sina entrésidor ha tydliga och fattbara Övriga forskningsområden 1,9 länkar till de redovisningarna. Ej ämnesuppdelat 0,1 Det bör också föreskrivas, att hemsidorna ska göras så att de kan läsas även av något äldre datorer och så att det går att ladda hem sidor även av dem som inte har sista skriket ifråga om datorer. Handelshögskolan i Stockholm HHS 43 http://www.hhs.se Brev till universitet och högskolor 041114: Sveriges lantbruksuniversitet SLU 179 http://www.slu.se (Till alla i följande förteckning utom IH) Karlstads universitet KAU 37 http://www.kau.se Växjö universitet VXU 34 http://www.vxu.se/ För mina forskningsarbeten om samhällsplanering behöver jag en Örebro universitet ÖU 49 http://www.oru.se förteckning över landets professurer (helst också med namn på Blekinge tekniska högskola BTH 18 http://www.bth.se innehavare). Jag har bett utbildningsministern ge mig en sådan, men Högskolan i Jönköping HJ 29 http://www.hj.se/ han har ingen. Jag har också bett högskoleverket om en företeckning, Högskolan i Kalmar HK 24 http://www.hik.se/ men de kan inte hjälpa mig. Malmö högskola MAH 40 http://www.mah.se I brev till mig 040601 skriver hsv bl a: " Hej Sven ! Mitthögskolan MH 31 http://www.mh.se Högskoleverket har ingen sådan förteckning som du efterlyser.....I Mälardalens högskola MdH 32 http://www.mdh.se Högskoleverkets årsrapport kan man se det totala antalet Högskolan i Borås HB 17 http://www.hb.se professorstjänster per lärosäte, dock inte uppdelat per ämne. Den Högskolan Dalarna HDa 13 http://www.du.se/ färskaste årsrapporten offentliggörs idag och kommer då att läggas ut Högskolan på Gotland HG 2 http://www.hgo.se på vår webbplats, http://www.hsv ... Högskolan i Gävle HiG 15 http://www.hig.se Vänliga hälsningar Inga-Lill Cliffoord " Högskolan i Halmstad HH 21 http://www.hh.se/ Högskolan Kristianstad HKr 9 http://www.hkr.se Från Högskoleverkets årsrapport 2004: Högskolan i Skövde HS 10 http://www.his.se/ Nyckeltal för lärosäten. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla HTU 3 http://www.htu.se/ Antal professorer oktober 2003 (heltidsekvivalenter). Idrottshögskolan i Stockholm IH 3 http://www.ihs.se Riket 3 659 Lärarhögskolan i Stockholm LHS 16 http://www.lhs.se Uppsala universitet UU 447 http://www.uu.se/ Södertörns högskola SH 32 http://www.sh.se Lunds universitet LU 558 http://www.lu.se/ Danshögskolan DH 2 http://www.dh.se Göteborgs universitet GU 419 http://www.gu.se Dramatiska institutet DI 6 http://www.di.se Stockholms universitet SU 322 http://www.su.se http://www.draminst.se Umeå universitet UmU 232 http://www.umu.se/ Konstfack KF 13 http://www.konstfack.se Linköpings universitet LiU 240 http://www.liu.se/ Kungl. Konsthögskolan KKH 12 http://www.kkh.se Karolinska institutet KI 274 http://www.ki.se Kungl. Musikhögskolan i Sthlm KMH 20 http://www.kmh.se Kungl. Tekniska högskolan KTH 219 http://www.kth.se/ Operahögskolan i Stockholm OH 3 http://www.operahogskolan.se Chalmers tekniska högskola CTH 152 http://www.chalmers.se/ Teaterhögskolan i Stockholm TH 2 http://www.teaterhogskolan.se Luleå tekniska universitet LTU 79 http://www.luth.se/ Jag började i juni försöka få fram professurer med hjälp av universitetens och högskolornas hemsidor på Internet, men det går inte Alla har ej svarat den 14 dec 2004. särdeles bra. Jag måst nu försöka få fram det jag behöver genom att vända mig till universiteten och högskolorna. De som svarat har i en del fall lämnat hänvisningar till statskalendern eller Internet. I de fallen och för dem som inte svarat Jag ber att få en förteckning över universitetets professurer, med har förts in uppgifter från hemsidor på Internet, antingen från juni eller namn på professurerna , i möjligaste mån med (korta) från nov-dec 2004. ämnesbeskrivningar, professurernas e-postadresser och om möjligt I de fall uppgifter hämtats från Internet är redovisningen mer tillhörande professorers namn. Det är inte nödvändigt med namn på inriktad på utbildning än på forskning eftersom uppgifterna på Internet professorer om det är svårt få med det. Det är viktigt att man kan om forskning vanligen är svårfångade. utläsa vilka kunskapsproblem professurerna gäller. Beträffande hänvisningarna till Statskalendern gäller, att de inte kunnat följas eftersom Statskalendern inte är tillgänglig för arbetet. Förteckningen kan gärna vara i elektronisk form och lämnas mig Den får inte lånas hem från biblioteken och är för dyr för att köpa, per e-post. Jag ska sedan behandla (sortera) uppgifterna i min dator, kring 1400 kr. Statskalendern ägs av ett kommersiellt privat bokförlag. jag vill skaffa mig en förteckning över kunskapsproducenter, professorerna kan väl anses vara bland de kunnigaste inom sina områden. Jag vill få grepp om var man kan finna goda kunskaper .

Stockholm den 041114 Sven Wimnell Fyrverkarbacken 40 112 60 Stockholm [email protected] Högskolan i Gävle 860 Högskoleverkets årsrapport 2004. Högskolan i Halmstad 634 Helårsstudenter. Högskolan Kristianstad 406 Tabellbilaga. Tabell 3. Helårsstudenter och helårsprestationer Högskolan i Skövde 487 budgetåret 2003, exkl. uppdragsutbildning, efter utbildningsområde. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 212 Helårsstudenter. Lärarhögskolan i Stockholm 394 Södertörns högskola 2 423 Humanistiskt Teologiska Högskolan i Stockholm 64 Uppsala universitet 3 948 Ensk. Psykoterapeututb.anordnare 40 Lunds universitet 4 527 Summa 40 658 Göteborgs universitet 5 096 Stockholms universitet 7 410 Teologiskt Umeå universitet 2 315 Uppsala universitet 619 Linköpings universitet 1 624 Lunds universitet 530 Karolinska institutet 7 Göteborgs universitet 135 Kungl. Tekniska högskolan 349 Linköpings universitet 171 Chalmers tekniska högskola 114 Malmö högskola 0,4 Luleå tekniska universitet 487 Ersta Sköndal högskola 103 Handelshögskolan i Stockholm 36 Johannelunds teologiska högskola 74 Karlstads universitet 1 323 Teologiska Högskolan i Stockholm 127 Växjö universitet 1 257 Örebro teologiska högskola 126 Örebro universitet 1 111 Summa 1 885 Blekinge tekniska högskola 176 Högskolan i Jönköping 529 Juridiskt Högskolan i Kalmar 354 Uppsala universitet 1 670 Malmö högskola 1 298 Lunds universitet 2 016 Mitthögskolan 478 Göteborgs universitet 822 Mälardalens högskola 890 Stockholms universitet 2 761 Högskolan i Borås 275 Umeå universitet 247 Högskolan Dalarna 865 Linköpings universitet 493 Högskolan på Gotland 671 Kungl. Tekniska högskolan 73 Luleå tekniska universitet 372 Sveriges lantbruksuniversitet 375 Handelshögskolan i Stockholm 121 Karlstads universitet 3 141 Örebro universitet 660 Växjö universitet 3 820 Högskolan i Jönköping 313 Örebro universitet 2 981 Högskolan i Kalmar 32 Blekinge tekniska högskola 628 Malmö högskola 149 Högskolan i Jönköping 2 404 Mitthögskolan 306 Högskolan i Kalmar 1 976 Högskolan i Borås 84 Malmö högskola 2 619 Högskolan Dalarna 267 Mitthögskolan 2 681 Högskolan på Gotland 115 Mälardalens högskola 2 797 Högskolan i Gävle 269 Högskolan i Borås 1 509 Högskolan i Halmstad 137 Högskolan Dalarna 1 202 Högskolan Kristianstad 239 Högskolan på Gotland 343 Högskolan i Skövde 151 Högskolan i Gävle 1 888 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 331 Högskolan i Halmstad 2 314 Södertörns högskola 145 Högskolan Kristianstad 1 810 Ersta Sköndal högskola 25 Högskolan i Skövde 917 Summa 11 798 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 1 865 Idrottshögskolan i Stockholm 56 Samhällsvetenskapligt Lärarhögskolan i Stockholm 721 Uppsala universitet 4 687 Södertörns högskola 2 962 Lunds universitet 8 540 Ersta Sköndal högskola 193 Göteborgs universitet 7 440 Ensk. Psykoterapeututb.anordnare 7 Stockholms universitet 8 862 Summa 81 230 Umeå universitet 4 612 Linköpings universitet 4 170 Naturvetenskapligt Karolinska institutet 340 Uppsala universitet 3 025 Kungl. Tekniska högskolan 377 Lunds universitet 2 209 Chalmers tekniska högskola 95 Göteborgs universitet 4 355 Luleå tekniska universitet 1 773 Stockholms universitet 2 595 Handelshögskolan i Stockholm 1 124 Umeå universitet 2 109 Linköpings universitet 3 129 Stockholms universitet 1 273 Karolinska institutet 379 Umeå universitet 1 714 Kungl. Tekniska högskolan 2 614 Linköpings universitet 4 740 Luleå tekniska universitet 854 Karolinska institutet 107 Sveriges lantbruksuniversitet 2 454 Kungl. Tekniska högskolan 8 618 Karlstads universitet 941 Chalmers tekniska högskola 8 529 Växjö universitet 1 067 Luleå tekniska universitet 2 697 Örebro universitet 561 Karlstads universitet 1 118 Blekinge tekniska högskola 204 Växjö universitet 532 Högskolan i Jönköping 367 Örebro universitet 1 552 Högskolan i Kalmar 876 Blekinge tekniska högskola 1 411 Malmö högskola 607 Högskolan i Jönköping 1 562 Mitthögskolan 691 Högskolan i Kalmar 1 552 Mälardalens högskola 862 Malmö högskola 1 716 Högskolan i Borås 693 Mitthögskolan 1 281 Högskolan Dalarna 609 Mälardalens högskola 1 991 Högskolan på Gotland 138 Högskolan i Borås 969 Högskolan i Gävle 1 179 Högskolan Dalarna 1 079 Högskolan i Halmstad 569 Högskolan på Gotland 426 Högskolan Kristianstad 630 Högskolan i Gävle 871 Högskolan i Skövde 363 Högskolan i Halmstad 1 084 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 445 Högskolan Kristianstad 525 Lärarhögskolan i Stockholm 631 Högskolan i Skövde 1 310 Södertörns högskola 411 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 844 Gammelkroppa skogsskola 17 Södertörns högskola 333 Summa 35 585 Summa 55 109

Tekniskt Farmaceutiskt Uppsala universitet 1 922 Uppsala universitet 914 Lunds universitet 5 287 Linköpings universitet 73 Göteborgs universitet 68 Högskolan i Kalmar 0 Summa 987 Odontologiskt Vård Göteborgs universitet 354 Uppsala universitet 866 Umeå universitet 234 Lunds universitet 1 455 Karolinska institutet 333 Göteborgs universitet 1 725 Högskolan i Jönköping 18 Stockholms universitet 393 Malmö högskola 288 Umeå universitet 1 942 Summa 1 227 Linköpings universitet 1 098 Karolinska institutet 1 918 Medicinskt Luleå tekniska universitet 631 Uppsala universitet 1 278 Karlstads universitet 388 Lunds universitet 1 560 Växjö universitet 474 Göteborgs universitet 1 558 Örebro universitet 985 Stockholms universitet 454 Blekinge tekniska högskola 417 Umeå universitet 1 070 Högskolan i Jönköping 775 Linköpings universitet 925 Högskolan i Kalmar 320 Karolinska institutet 2 179 Malmö högskola 1 435 Luleå tekniska universitet 205 Mitthögskolan 1 328 Sveriges lantbruksuniversitet 395 Mälardalens högskola 1 231 Karlstads universitet 347 Högskolan i Borås 697 Växjö universitet 128 Högskolan Dalarna 430 Örebro universitet 297 Högskolan i Gävle 351 Högskolan i Jönköping 307 Högskolan i Halmstad 318 Högskolan i Kalmar 128 Högskolan Kristianstad 813 Malmö högskola 4 Högskolan i Skövde 524 Mitthögskolan 41 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 632 Mälardalens högskola 265 Södertörns högskola 1 Högskolan i Borås 194 Ersta Sköndal högskola 345 Högskolan Dalarna 172 Röda Korsets Högskola 330 Sophiahemmet Högskola 240 Högskolan i Gävle 160 Ensk. Psykoterapeututb.anordnare 20 Högskolan i Halmstad 25 Summa 22 081 Högskolan i Skövde 250 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 143 Lärarhögskolan i Stockholm 4 591 Sophiahemmet Högskola 67 Södertörns högskola 143 Ensk. Psykoterapeututb.anordnare 126 Konstfack 53 Summa 12 278 Kungl. Musikhögskolan 42 Stockholms Musikpedagogiska Undervisningsområdet Institut 16 Uppsala universitet 1 428 Summa 24 342 Lunds universitet 52 Göteborgs universitet 3 034 Dans Stockholms universitet 228 Danshögskolan 113 Umeå universitet 1 378 Linköpings universitet 1 171 Design Kungl. Tekniska högskolan 1 Lunds universitet 76 Luleå tekniska universitet 731 Göteborgs universitet 503 Karlstads universitet 1 030 Umeå universitet 170 Växjö universitet 882 Linköpings universitet 61 Örebro universitet 849 Luleå tekniska universitet 26 Blekinge tekniska högskola 0 Växjö universitet 72 Högskolan i Jönköping 872 Örebro universitet 17 Högskolan i Kalmar 789 Högskolan i Kalmar 55 Malmö högskola 2 371 Malmö högskola 76 Mitthögskolan 831 Mitthögskolan 52 Mälardalens högskola 350 Mälardalens högskola 86 Högskolan i Borås 673 Högskolan i Borås 69 Högskolan Dalarna 929 Högskolan i Gävle 41 Högskolan på Gotland 1 Högskolan i Skövde 49 Högskolan i Gävle 585 Södertörns högskola 24 Högskolan i Halmstad 204 Konstfack 436 Högskolan Kristianstad 789 Beckmans Designhögskola 132 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 237 Summa 1 944 Idrottshögskolan i Stockholm 86 Konst Stockholms Musikpedagogiska Lunds universitet 81 Institut 48 Göteborgs universitet 154 Ersta Sköndal högskola 24 Umeå universitet 72 Summa 2 132 Malmö högskola 0,3 Högskolan på Gotland 15 Opera Konstfack 117 Göteborgs universitet 18 Kungl. Konsthögskolan 218 Operahögskolan 38 Summa 656 Summa 56

Media Teater Göteborgs universitet 14 Lunds universitet 55 Luleå tekniska universitet 45 Göteborgs universitet 34 Högskolan i Kalmar 10 Luleå tekniska universitet 15 Malmö högskola 27 Mälardalens högskola 17 Högskolan Dalarna 197 Teaterhögskolan 68 Dramatiska institutet 163 Summa 189 Summa 457 Idrott Musik Göteborgs universitet 35 Lunds universitet 432 Umeå universitet 91 Göteborgs universitet 425 Växjö universitet 87 Luleå tekniska universitet 274 Örebro universitet 253 Karlstads universitet 116 Malmö högskola 46 Örebro universitet 187 Högskolan Dalarna 11 Högskolan i Jönköping 3 Högskolan i Halmstad 8 Malmö högskola 5 Högskolan Kristianstad 45 Mälardalens högskola 38 Idrottshögskolan i Stockholm 327 Högskolan på Gotland 16 Summa 902 Lärarhögskolan i Stockholm 1 Kungl. Musikhögskolan 563 Övrigt Tabell 5. Antal avlagda examina i grundläggande högskoleutbildning Uppsala universitet 301 läsåren 1998/99–2002/03, per ämnesområde och examen. 2002/03: Lunds universitet 194 Göteborgs universitet 344 Ämnesområde och examenstyp Stockholms universitet 656 Umeå universitet 393 Humaniora och teologi 2 849 (kv 71%) Linköpings universitet 317 Magisterexamen Luleå tekniska universitet 157 Magisterexamen (bredd) Sveriges lantbruksuniversitet 201 Kandidatexamen Karlstads universitet 71 Högskoleexamen Växjö universitet 442 Teologie kandidatexamen/motsv Örebro universitet 48 Äldre examina Högskolan i Jönköping 80 Information och journalistik Högskolan i Kalmar 338 Kultur och språk Malmö högskola 419 Mitthögskolan 404 Juridik och samhällsvetenskap Högskolan i Borås 740 13 205 (kv 61%) Högskolan Dalarna 163 Magisterexamen Högskolan i Gävle 110 Magisterexamen (bredd) Högskolan i Halmstad 5 Kandidatexamen Högskolan Kristianstad 110 Högskoleexamen Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 46 Juris kandidatexamen/motsv Idrottshögskolan i Stockholm 0 Psykologexamen/motsv Lärarhögskolan i Stockholm 370 Socionomexamen/motsv Södertörns högskola 176 Äldre examina Konstfack 0 ADB o systemvetenskapl. utbildn. Ericastiftelsen 38 Ekonomutbildningar Ersta Sköndal högskola 1 Förvaltningsutbildningar Summa 6 119 Påbyggnadsutb Övriga grundutbildningar Totalt 299 748 Undervisning 7 758 (kv 81%) Kandidatexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen/motsv Högskoleexamen fritidsped Arkitektexamen/motsv förskollärare Brandingenjörsexamen/motsv Bildlärarexamen/motsv Civilingenjörsexamen/motsv Flyglärarexamen/motsv automatiseringsteknik Folkhögskollärarexamen/motsv bioteknik Grundskollärarexamen 1-7/motsv datateknik Grundskollärarexamen 4-9/motsv ekosystemteknik Gymnasielärarexamen/motsv elektronikdesign Hushållslärarexamen/motsv elektroteknik Idrottslärarexamen/motsv farkostteknik Lärarexamen geoteknologi Musiklärarexamen/motsv industriell arbetsmilj Slöjdlärarexamen/motsv industriell ekonomi Specialpedagogexamen/motsv industriell kemi Studie- och yrkesvägledarexamen/motsv informationsteknologi Äldre examina - undervisningsområdet kemiteknik kommunikations-/transportsystem Naturvetenskap 2 712 (kv 63%) lantmäteri Magisterexamen maskinteknik Magisterexamen (bredd) materialfysik Kandidatexamen materialteknik Högskoleexamen materialvetenskap Apotekarexamen/motsv medieteknik Receptarieexamen/motsv miljö- o vattenteknik Äldre examina molekylär bioteknik riskhantering Teknik 9562 (kv 29%) rymdteknik Magisterexamen samhällsbyggnadsteknik Magisterexamen (bredd) teknisk biologi teknisk datavetenskap Landskapsingenjörsexamen/motsv teknisk fysik Lantmästarexamen/motsv teknisk fysik o elektr Skogsmästarexamen/motsv teknisk naturvet kemi Skogsteknikerexamen/motsv väg och vatten Trädgårdsingenjörsexamen/motsv Högskoleingenjörsexamen/motsv Äldre examina - lant- och skogsbruk bygg data Medicin och odontologi 1412 (kv 65%) drift Magisterexamen - medicin elektro Magisterexamen - odontologi energi Magisterexamen - veterinärmedicin industriell ekonomi Kandidatexamen - medicin kemi Kandidatexamen - odontologi maskin Högskoleexamen - medicin övriga inr Läkarexamen/motsv Maskinteknikerexamen/motsv Optikerexamen Sjöingenjörs- och maskinteknikerexamen/motsv Psykoterapeutexamen/motsv Sjöingenjörsexamen/motsv Tandläkarexamen/motsv Sjökaptens- och styrmansexamen/motsv Veterinärexamen/motsv Sjökaptensexamen/motsv Styrmansexamen/motsv Vård och omsorg 9242 (kv 88%) Yrkesteknisk högskoleexamen/motsv Magisterexamen Äldre examina - teknik Kandidatexamen Högskoleexamen Lant- och skogsbruk 383 (kv62%) Arbetsterapeutexamen/motsv Agronomexamen/motsv Audionomexamen/motsv Djursjukvårdarexamen Barnmorskeexamen/motsv Hippologexamen Biomedicinsk analytikerexamen/motsv Hortonomexamen/motsv Dietistexamen Jägmästarexamen/motsv Logopedexamen/motsv Landskapsarkitektexamen/motsv Ortopedingenjörsexamen/motsv Röntgensjuksköterskeexamen Antalet professorer enl. Högskoleverket Sjukgymnastexamen/motsv 060220. Svar. Sjukhusfysikerexamen Sjuksköterskeexamen/motsv Har ej svarat: Social omsorgsexamen/motsv Specialistsjuksköterskeexamen Tandhygienistexamen/motsv Uppsala universitet UU 447 Tandteknikerexamen http://www.uu.se/ [email protected] Konstnärligt område 600 (kv 61%) Magisterexamen Kungl. Tekniska högskolan KTH 219 Magisterexamen (bredd) http://www.kth.se/ Kandidatexamen [email protected] Högskoleexamen Konstn högskoleexamen dans/motsv Luleå tekniska universitet LTU 79 Konstn högskoleexamen konst o design/motsv http://www.luth.se/ Konstn högskoleexamen musik/motsv [email protected] Konstn högskoleexamen scen o medier/motsv Organistexamen/motsv Äldre examina Karlstads universitet KAU 37 http://www.kau.se Totalt 47 755 (kvinnor 64%) [email protected]

Blekinge tekniska högskola BTH 18 http://www.bth.se [email protected]

Högskolan i Jönköping HJ 29 http://www.hj.se/ [email protected] Malmö högskola MAH 40 Har svarat med hänvisning till Statskalendern: http://www.mah.se [email protected] Lunds universitet LU 558 http://www.lu.se/ Mitthögskolan MH (Mittuniversitetet) 31 [email protected] http://www.mh.se från den 1 januari 2005: www.miun.se. Umeå universitet UmU 232 [email protected] http://www.umu.se/ [email protected] Högskolan i Borås HB 17 http://www.hb.se Linköpings universitet LiU 240 [email protected] http://www.liu.se/ [email protected] Högskolan Dalarna HDa 13 http://www.du.se/ Har svarat: [email protected] Göteborgs universitet GU 419 Högskolan Kristianstad HKr 9 http://www.gu.se http://www.hkr.se [email protected] [email protected] Stockholms universitet SU 322 Teaterhögskolan i Stockholm TH 2 http://www.su.se http://www.teaterhogskolan.se [email protected] [email protected] Karolinska institutet KI 274 http://www.ki.se [email protected] Chalmers tekniska högskola CTH 152 Högskolan på Gotland HG 2 http://www.chalmers.se/ http://www.hgo.se [email protected] [email protected]

Handelshögskolan i Stockholm HHS 43 Högskolan i Gävle HiG 15 http://www.hhs.se http://www.hig.se [email protected] [email protected]

Sveriges lantbruksuniversitet SLU 179 Högskolan i Halmstad HH 21 http://www.slu.se http://www.hh.se/ [email protected] [email protected]

Växjö universitet VXU 34 Högskolan i Skövde HS 10 http://www.vxu.se/ http://www.his.se/ [email protected] [email protected]

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla HTU 3 Örebro universitet ÖU 49 http://www.htu.se/ (Högskolan Väst) http://www.oru.se [email protected] [email protected] Idrottshögskolan i Stockholm IH 3 http://www.ihs.se Högskolan i Kalmar HK 24 [email protected] http://www.hik.se/ [email protected] Lärarhögskolan i Stockholm LHS 16 http://www.lhs.se Mälardalens högskola MdH 32 [email protected] http://www.mdh.se [email protected] Forskarutbildning. Från Högskoleverkets årsrapport 2005: Södertörns högskola SH 32 Lärosäten med rätt att utfärda examina inom grundläggande http://www.sh.se högskoleutbildning och forskarutbildning [email protected] Statlig huvudman Danshögskolan DH 2 Uppsala universitet UU http://www.dh.se Lunds universitet LU [email protected] Göteborgs universitet GU Stockholms universitet SU Umeå universitet UmU Dramatiska institutet DI 6 Linköpings universitet LiU (http://www.di.se) http://www.draminst.se Karolinska institutet KI [email protected] Kungl. Tekniska högskolan KTH Luleå tekniska universitet LTU Konstfack KF 13 Sveriges lantbruksuniversitet SLU http://www.konstfack.se Karlstads universitet KaU [email protected] Mittuniversitetet MiU Växjö universitet VxU Örebro universitet ÖU Kungl. Konsthögskolan KKH 12 Högskolan i Kalmar HK http://www.kkh.se Blekinge tekniska högskola BTH [email protected] Malmö högskola MaH Mälardalens högskola MdH Kungl. Musikhögskolan i Sthlm KMH 20 http://www.kmh.se Enskild huvudman [email protected] Chalmers tekniska högskola CTH Handelshögskolan i Stockholm HHS Operahögskolan i Stockholm OH 3 Högskolan i Jönköping HJ http://www.operahogskolan.se [email protected] I det föjande kommer först en redovisning av det klassi- Sortering av professorer. fikationssystem jag sorterar professorer efter. Sedan kommer en redovisning av några problem vid klas- Svar har uteblivt för 1971 professorer av totalt 3659 (54%). sificeringarna och därefter en lång lista med de gjorda klassifice- I det följande har universitetens och högskolornas professorer/ ringarna. professurer ändå förtecknats så långt möjligt. De uteblivna svaren har i På slutet kommer bilagor: någon mån kompenserats med utdrag från skolornas hemsidor på Internet. Hemsidorna är dock ofta oklart disponerade och det är ofta Bilaga 2: En sammanställning om universiteten och högskolorna gjord 041214, där jag tagit in de svar jag fått och kompletterat dem svårt att få fram bra förteckningar över professorer/ professurer. med utdrag från skolornas hemsidor, så mycket jag kunnat för att nå I mitt brev 041114 skrev jag: målet om en professorslista. Den redovisningen har funits på Internet “ Jag ber att få en förteckning över universitetets professurer, sedan dess. Jag har väntat på ett mirakel som skulle ge mig det som med namn på professurerna , i möjligaste mån med (korta) ämnesbe- fattas. Det miraklet har inte inträffat. Sammanställningen har sidor för skrivningar, professurernas e-postadresser och om möjligt tillhörande varje skola och löper från Uppsala universitet till Teaterhögskolan. professorers namn. Det är inte nödvändigt med namn på professorer om det är svårt få med det. Det är viktigt att man kan utläsa vilka kun- Bilaga 1: Efter försök med att göra en professorslista med ledning av skapsproblem professurerna gäller. den gjorda sammanställningen har jag från Högskolverkets hemsida på Förteckningen kan gärna vara i elektronisk form och lämnas mig Internet tagit hem per e-post. Jag ska sedan behandla (sortera) uppgifterna i min dator, “ISBN 91-85027-25-1 Högskolestudier. Adresser till Sveriges jag vill skaffa mig en förteckning över kunskapsproducenter, profes- universitet och högskolor. Utbildnings- och ämnesregister .” I den sortering jag nu gör börjar jag med att sortera utbildningar sorerna kan väl anses vara bland de kunnigaste inom sina områden. och ämnen som finns i det registret och kompletterar det med några Jag vill få grepp om var man kan finna goda kunskaper. “ delar av innehållet i bilaga 2. Avsikten är alltså att göra en förteckning över kunskapsproducenter eller i varje fall kunskapsförmedlare. Bilaga 3: Jag har undersökt om jag kunde få någon hjälp av hemsidan Jag hade hoppats få förteckningar över professorer grupperade i om forskning , www.forskning.se på Internet. Där finns inget om grupper med besläktade ämnen. Att sortera 3659 professorer en i taget professorer, men där finns en förteckning över FoU aktörer i Sverige, är mycket arbetskrävande och mer än man kan begära. Universiteten som jag tagit hem och återger i bilaga 3: “www.forskning.se Från och högskolorna har vanligen avdelningar av olika slag innehållande Internet 060209. FoU aktörer i Sverige.” Där finns för varje skola likartade ämnen. Förteckningar över professorer i bokstavsordning är angivet vissa sammanfattningar om forskning, som kan ses som inte till stor hjälp. Det behövs uppdelningar efter ämnen. kompletteringar till sammanställningen i bilaga 2. Resultatet av mina förfrågningar har gjort det nödvändigt att Bilaga 4: Fördelning av professorer vid skolor som lämnat uppgifter tills vidare ändra mina ambitioner. Jag kan inte nu göra den om professorer och deras ämnen...... fullständiga professorslista jag vill ha, bara delvis. Professsorer vid Växjö universitet har fördelats på: Klassifikationssystem för verksamheter. 31, 32, 33, 51, 52, 54, 57, 61, 62, 651, 657, 658, 659, 71, 75/77, 7951, Klassificering av professorer 7952-7956, 7957, 796/799, 80, 81, 91 och 93/99.

Professorer vid Örebro universitet har fördelats på: I följande förteckning visas i varje område först de utbildningar och 11/19, 32, 32, 33, 34, 53, 54, 57, 61, 62, 641, 543, 6520, 658, 75/77, ämnen som Högskoleverket har i förteckningen i bilaga1. Benäm- 78, 7911, 7951, 7957, 796/799, 80, 81, 91, 93/99 . ningarna på utbildningarna och ämnena är sådana, att det inte alltid klart framgår vad de gäller, och klassificeringarna kan då ibland bli Professorer vid Högskolan i Kalmar har fördelats på: felaktiga eller diskutabla. På några ställen har problem med det angi- 2, 4, 51, 54, 55, 56, 57, 58, 61, 62, 658, 659, 7951 och 91. vits. Sedan införs i förekommande fall Högskoleverkets förteckning över Professorer vid Mälardalens högskola MdH har fördelats på: antalet studerande vid universitet och högskolor som är verk-samma 11/79, 51, 53, 57, 61, 62, 658, 7911, 7951, 7957, 80, 93/99 inom ämnesområdet Därefter läggs från bilaga 2 in utdrag från skolorna med sådant som Professorer vid Högskolan på Gotland HG har fördelats på: berör området. 56, 7911, 794, 93/99 Några kommentarer läggs ibland också in. Professorer vid Högskolan i Gävle HiG har fördelats på: Professsorer vid Göteborgs universitet har skrivits ut från katalogen 11/19, 2, 57, 61, 62, 658, 78, 7957, 81, 93/99 2004-2005 och har fördelats på: 102, 109, 11/19, 2, 31, 32, 33, 34, 51, 53, 54, 55, 56, 57, 58, 59, 60, Professorer vid Högskolan i Skövde HS har fördelats på: 61, 62, 6520, 658,70, 71, 74, 75/77, 78, 7911, 7914-7919, 792, 7951, 11/19, 53, 61, 62, 7957, 80, 81, 90, 91 och 93/99. Professorer vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla HTU Professorer vid Stockholms universitet har lagts in på: 11/19, 2, 31, (HögskolanVäst) har fördelats på: 32, 33, 34 4, 51, 52, 53, 54, 55, 56, 57, 58, 59, 60, 657, 658, 71, 73, 51, 53, 2, 7951, 7957 75/77, 78, 7911, 7914-7919, 792, 7951, 7952-7956, 7957, 80, 81, 90, 91, och 93-99. Professorer vid Södertörns högskola SH har fördelats på: 108, 2, 54, 56, 57, 58, 658, 70, 75/77, 7911, 7951, 80, 81, 91, 93/99. Handelshögskolans professorer har fördelats på 31, 33, 34, 653, 657, 658 och 659. Bilaga 4: Fördelning av professorer vid skolor som lämnat uppgifter om professorer och deras ämnen. “ Kommentarer i april 2010. Rapport 2009:12 R Universitet&högskolor Högskoleverkets årsrapport 2009. Utredningen påbörjades 2004 och kompletterades 2006. Det har Från tabell på sid 85. Forskande och undervisande personal varit mycket arbete med den och myndigheterna som borde ha gjort (helårspersoner) fördelade efter ämnesområde 2008. den har inte varit mycket hjälpsamma. Nu är det 2010 och hela Ämnesområde Professorer systemet med professorer lär ha ändrat sig en hel del. Men på det hela taget kan man tro att utredningen ger en tämligen riktig bild av det Humaniora och religionsvetenskap 521 hela. Det är inte av tidsskäl möjligt att nu göra om utredningen efter Rättsvetenskap/juridik 76 dagens förhållanden. Samhällsvetenskap 679 I det följande läggs utredningens resultat in på områdena 10-99 (och Matematik 137 flersiffriga områden under dessa områden). Naturvetenskap 729 På området 62 om ingenjörsverksamheter (konstruktion o d) har Teknikvetenskap 808 lagts in om KTH, Kungliga Tekniska Högskolans verksamheter, häm- Skogs- och jordbruksvetenskap 141 tat från Internet 22 mars 2010. Delar om fysisk samhällsplanering och Medicin 849 arkitektur vid KTH o d har också lagts in på områdena 71-72. Odontologi 54 Den som är intresserad kan med ledning av de lämnade uppgifterna Farmaci 24 gå in på Internet och leta efter det som gäller nu. Veterinärmedicin 38 Antal professorer Övriga forskningsområden 141 1976 1441 Ingen ämneskod 4 2003 3659 Totalt 4 201 2008 4201 Vad humaniora och religionsvetenskap och samhällsvetenskap Det är svårt att klara ut vad de gör, och vilken nytta man har av dem i planeringen för framtiden. Högskolor och universitet har stor frihet innehåller för ämnen framgår inte. De övriga ämnena är någorlunda att själva välja det de vill forska om. Höskoleverket tycks inte vilja klara. lägga sig i det och forskningsministern i utbildningsdpartementet tycks inte förstå sig på det. De politiska partierna lägger ibland till och Från Högskoleverkets årsrapport 2004: ibland drar bort anslag till forskning utan att närmare klargöra vad de vill uppnå. Det är märkligt att i en demokrati ett privat bokförlag har Antal professorer oktober 2003 (heltidsekvivalenter). Riket 3 659 monopol på att tjäna pengar på att förteckna offentliga professorer. På Internet finns forskning.se Start (Se sid 579 Aktörer inom forskning & utveckling, FoU i http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf ) Där finns nog inte några förteckningar över professorer. Men där är med också andra forskningsaktörer än högskolor och universitet. Professorer enligt Sveriges statskalender 1976 (SK 76) 66/68 Varuproduktion se 62 och 65 Antal professorer, bitr och adj professorer samt särskilda forskartjäns- 69 Produktion av byggnader och anläggningar ter motsvarande professurer. Fördelade på huvudområdena 10 - 99. se 62 och 65 7 81 1 51 70 Konst-och kulturhistoria od 10 Flosofi o d 24 71 Stadsplanering o d 18 Psykologi o d 27 72 Arkitektur, miljökonst od 17 2 Religion,teologi od 18 18 73/77 Föremåls-och bildkonst o d 9 3 101 78 Musik o d 4 31 Statistik, demografi o d 9 79 Sociologi och social miljö o d 23 32 Statsvetenskap o d 11 8 80 33 Nationalekonomi o d 19 80 Språk o d 67 34 Juridik o d 59 81 Litteraturhistoria o d 13 35 Se 32 82/89 Se 81 36/39 Socialpolitik o d 3 9 Historia o d 16 16 4 Summa 1441 5 320 51 Matematik o d 45 52 Astronomi, geodesi o d 15 53 Fysik o d 83 54 Kemi od 48 55 Geologi, hydrologi, meteorologi o d 30 56 Paleontologi, arkeologi o d 9 57 Biologi , naturgegrafi o d 58 58 Botanik o d 14 59 Zoologi o d 18 6 774 60 Ekonomisk geografi o d 8 61 Medicin, farmakologi,veterinärmedicin od 484 62 Ingeniörskonstruktioner o d 167 63 Lantbruk, skogsbruk, fiske o d 93 64 Hushållsekonomi o d o 65 Företagsekonomi o d 22 Område 7957 på Sven Wimnells hemsida Några länkar: http://wimnell.com/omr7957.html innehåller beskrivningar av olika slag som var helt aktuella i Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem mars 2008 och kollade i mars 2009. De kanske inte är helt aktuella med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, i mars 2010, det beror på om myndighetern i beskrivningarna CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN ändrat: Det om Högskoleverket och forskningsråden borde inte ha 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 ändrats mycket: näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. 2007. 2010 CPV ej aktuell.(wimnell.com/omr40t.pdf) Ny lag gör att förskolan blir mer som en vanlig skola Krav för gymnasiet kan skärpas Sven Wimnell 050101+100211: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW- systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. Nya skolinstitutioner. Obs att följande två artiklar inte är helt aktuella (http://wimnell.com/omr40ja.pdf) Skolverket Myndigheten för skolutveckling Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Barn- och elevombudet (BEO) Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf) Varannan svensk elev bestraffas kollektivt Skolan struntar i hur barns hjärnor fungerar Fri eller privat?

Högskoleverket Verket för högskoleservice

Vetenskapsrådet FAS - Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Formas - Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls- byggande

Ny myndighet krävs för allt forskningsstöd Länkar till Internet. Nya 080503.

Webbkartor för Skolverket, Skolinspektionen och Högskoleverket för början av 2010 ﬁnns på http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf 106 Övergripande om ekonomiska Sammanställningar från offentlig statistik verksamheter. om yrken och näringar mm.

Ekonomiska verksamheter ingår i område 6. Om ändringar i några klassiﬁkationssystem:

Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassiﬁkationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)

Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW- klassiﬁkationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW- klassiﬁkationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010. Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassiﬁkationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW- klassiﬁkationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW- klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf) 107 Övergripande filosofier om utbildning o d Skolverkets förslag till läroplan för grundskolan.

Utbildningsverksamheter kan ingå i alla områden men ﬁnns (I Skolverkets Bilaga 3. Förslag till läroplan för grundskolan gemensamt i 7957. 2010-03-22 Dnr 2008:741)

Nåra länkar: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW- klassiﬁkationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf) Innehåll

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Del 1 Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf) Skolans värdegrund och uppdrag. Övergripande mål och riktlinjer Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, Del 2 undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Kursplaner och kunskapskrav Bild Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man Engelska kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga Hem- och konsumentkunskap verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband Idrott och hälsa för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. Matematik (http://wimnell.com/omr40ze.pdf) Moderna språk Modersmål Sven Wimnell 040421:Utbildningar vid universitet och högskolor Musik (http://wimnell.com/omr40f.pdf) (Ej aktuell 2010) Naturorienterande ämnen - Biologi - Fysik - Kemi Samhällsorienterande ämnen - Geografi Del 1 – skolans värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer - Historia De samlade läroplanernas första del är i princip likalydande för - Religionskunskap samtliga obligatoriska skolformer och innehåller skolans värdegrund - Samhällskunskap och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer. I tillämpliga delar Slöjd omfattas även förskoleklassen och fritidshemmet av denna del. Svenska Här återfinns övergripande mål för normer och värden och kun- Svenska som andraspråk skaper. De övergripande målen för normer och värden gäller för all Teckenspråk för hörande utbildning De övergripande kunskapsmålen beskriver de kunskaper Teknik som eleverna ska utveckla genom undervisningen i enlighet med de olika ämnenas kursplaner. Förordning (SKOLFS 2010:xx) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Del 2 – kursplaner och kunskapskrav Förordning (SKOLFS 2010:xx) om kursplaner för grundskolan. Läroplanens andra del utgörs av kursplaner och kunskapskrav för de Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:yy) om kunskapskrav för olika skolformerna. Förskoleklassen och fritidshemmet omfattas inte grundskolans ämnen. av denna del. Kursplanerna innehåller ämnets syfte och centrala innehåll. Kun- Inledning skapskraven beskriver kunskapsnivån för godtagbara kunskaper och Varje obligatorisk skolform har en egen samlad läroplan. De obliga- för de olika betygsstegen. toriska skolformerna är grundskolan, den obligatoriska särskolan, I syftestexten anges motiven till varför ämnet finns i respektive specialskolan och sameskolan. skolform, syftet med och de långsiktiga målen för undervisningen i Den samlade läroplanen innehåller: ämnet. Del 1: skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och I det centrala innehållet anges vad undervisningen ska behandla. Det riktlinjer för utbildningen, samt centrala innehållet är utformat för att lämna utrymme för läraren att Del 2: kursplaner och kunskapskrav. göra egna fördjupningar eller tillägg. För grundskolan är del 1 och kursplanerna i del 2 förordningar som fastställs av regeringen. Grundskolans kunskapskrav är myndighets- 1. Skolans värdegrund och uppdrag föreskrifter som fastställs av Skolverket. Grundläggande värden För den obligatoriska särskolan, specialskolan och sameskolan är Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen del 1 förordningar som fastställs av regeringen. Den obligatoriska (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan ska utformas i överens- särskolans, specialskolans och sameskolans kursplaner och kunskaps- stämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var krav är myndighetsföreskrifter som fastställs av Skolverket. och en som verkar inom skolan ska främja aktningen för varje männi- skas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap. 2 §). Saklighet och allsidighet Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställnings- på. taganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir en sidigt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom indivi- anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det dens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. som strider mot dem. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart En likvärdig utbildning och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och ansvarig frihet. behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfaren- Förståelse och medmänsklighet heter, språk och kunskaper. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform skall inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 2 §). Normer- prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering na för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt motverkas. Främlingsfi entlighet och intolerans måste bemötas med överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar Det svenska samhällets internationalisering och den växande rör- att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika ligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors för- anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan måga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell undervisningen aldrig utformas lika för alla. mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemen- Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt samma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella köns- som arbetar där. mönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort Rättigheter och skyldigheter informationsfl öde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för alternativ. elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språk- grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedri- liga förmåga. vas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att elever- personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den na ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska även sträva efter att erbjuda dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. ta ansvar. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfi kenhet och självför- troende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna Skolans uppdrag ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska i samarbete med hemmen främja därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhälls- främjar entreprenörskap. medlemmar (1 kap. 2 §). Skolan ska präglas av omsorg om individen, I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa. Skolan ska sin förmåga till dynamiskt tänkande. därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja förhållningssätt till över gripande och globala miljöfrågor. Undervis- elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och ningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. livsstilsfrågor ska uppmärksammas. Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, kultur och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom lan- utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, det. tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställning- God miljö för utveckling och lärande staganden. Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kun- trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med skap idag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveck- sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kom- ling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men mer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och även skolan har en viktig roll därvidlag. Varje elev har rätt att i skolan förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska perspektiv ska skolan sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsätt- som gäller för respektive verksamhet. ningar för ett lärande och utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet. Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i Varje skolas utveckling förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de och lärande. nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professio- uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, nella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete liga, samhällsvetenskapliga och tekniska kunskapsområdena för att måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i förstå och hantera frågor och utmaningar i samhällsliv, vardagsliv nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. och studier, • lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med 2. Övergripande mål och riktlinjer andra och känna tillit till denna förmåga, I de övergripande målen anges de normer och värden samt de • använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden Målen anger inriktningen på skolans arbete. • med kreativitet och nyfikenhet lösa problem och omsätta idéer i handling, 2.1 Mål • samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter Normer och värden och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, Skolans mål är att varje elev • förstå sig själv och sitt sammanhang utifrån en förtrogenhet med det • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade svenska, nordiska och västerländska kulturarvet och kunskaper om på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokra- de nationella minoriteternas kultur språk, religion och historia, tiska värderingar samt personliga erfarenheter, • ta ställning i frågor och handla i situationer som är centrala för en • respekterar andra människors egenvärde, hållbar utveckling, • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande • främja den egna hälsan utifrån kunskaper om livsstilens betydelse, behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, • använda sig av modern teknik som redskap för skapande, kommu- • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar nikation och lärande, en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och • använda sig av och ta del av så många uttrycksformer som möjligt • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett såsom språk, bild, musik, drama och dans, samt vidare perspektiv. • göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.

Kunskaper Elevernas ansvar och infl ytande Skolans mål är att varje elev utvecklar sin förmåga att Skolans mål är att varje elev • använda sig av det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och • tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, nyanserat sätt,kommunicera på engelska och ytterligare något språk • successivt utövar ett allt större infl ytande över sin utbildning och på ett funktionellt sätt, det inre arbetet i skolan och • använda sig av matematiskt tänkande som redskap för att hantera • har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att problem och situationer i vardagsliv och studier, arbeta i demokratiska former. • använda kunskap från de estetiska, humanistiska, naturvetenskap- Skolan och omvärlden Skola och hem Skolans mål är att varje elev Alla som arbetar i skolan ska • kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör • samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans den egna framtiden, kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. • har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och Skolan och omvärlden • har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i Alla som arbetar i skolan ska andra länder. • verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, förenings- liv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som 2.2 Riktlinjer för alla som arbetar i skolan en lärande miljö och Normer och värden • verka för att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller Alla som arbetar i skolan ska social eller kulturell bakgrund. • medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste 2.3 Riktlinjer för lärare gruppen, Normer och värden • i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan Läraren ska människor, • klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets • aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, individer eller grupper och • öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar • visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet och problem, utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. • uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvän- diga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av Kunskaper diskriminering och kränkande behandling, Alla som arbetar i skolan ska • tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i • uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd och den egna gruppen och • samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och • samarbeta med hemmen i elevernas fostran och därvid klargöra sko- lärande. lans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. Elevernas ansvar och inflytande Kunskaper Alla som arbetar i skolan ska Läraren ska • främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och infl ytande över • utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. och tänkande, • stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna för- • tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen och mågan, • förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de • ge eleverna förutsättningar att utveckla förmågan att själva bedöma rättigheter och skyldig heter som präglar ett demokratiskt samhälle. sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna, Skola och hem • ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika Läraren ska uttrycksmedel, • samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens • stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårig- skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och heter, • hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation • samverka med andra lärare i arbetet med utbildningsmålen och och därvid iaktta respekt för elevens integritet. • organisera och genomföra arbetet så att eleven - utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras Övergång och samverkan att använda och utveckla hela sin förmåga, Läraren ska - upplever att kunskap är meningsfull och att den egna • utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem, kunskapsutvecklingengår framåt, • utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i - får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, gymnasieskola och gymnasiesärskola samt - successivt får fl er och större självständiga uppgifter och ett • i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. ökat eget ansvar, - får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sam- Skolan och omvärlden manhang och Läraren ska - får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. • bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och • medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt Elevernas ansvar och inflytande med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika Läraren ska skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. • utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan, 2.4 Riktlinjer för studie- och yrkesvägledare • svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbets- • informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och former och undervisningens innehåll samt se till att detta yrkesinriktningen och därvid särskilt uppmärksamma möjligheterna inflytande ökar med stigande ålder och mognad, för elever med funktionshinder samt • verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och • vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorien- utrymme i undervisningen, terande insatser. • svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer, 2.5 Rektors ansvar ningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete, Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i • formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att om olika valalternativ, skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella • samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av har ansvaret för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett fortsatt utbildning och yrkesinriktning, särskilt ansvar för att • den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och • skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinfl ytande inför fortsatt utbildning, gynnas, • personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de • skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till professionellt ska kunna utföra sin uppgifter, handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva • skolans internationella kontakter utvecklas, kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra • skolpersonalen får kännedom om de internationella överens- hjälpmedel, kommelser, som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen • undervisningen och elevvårdsverksamheten utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver, • kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan, • resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör, • undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet, • ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor,sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger, • samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och läran- de, • samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förutsätt- 108 Samhällskunskap. Skolverkets förslag till kursplan i samhälls- kunskap i grundskolan

Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. Idag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.

Syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för andra människors levnadsvillkor, hur olika intressen och åsikter upp- står och kommer till uttryck, samt hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen. Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier, samt kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. Eleverna ska vidare ges möjlighet att utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller. - Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och fi lmer, till Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av med de mänskliga rättigheterna, samt med demokratiska processer och människor som lever nu. arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper - Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för om, och förmågan att refl ektera över, värden och principer som utmär- orsaker och få för konsekvenser. ker ett demokratiskt samhälle. - Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån per- och orätt, kamratskap, genus och relationer. sonliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina - Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska sportsammanhang. eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet menings- - Trafikregler och hur man beter sig i trafi ken på ett säkert sätt. utbyte om samhällsfrågor. Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna ges Att leva i närområdet förutsättningar att utveckla förmågan att - Förutsättningar i naturen för befolkning och bebyggelse, till exempel - reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och mark, vatten och klimat. samverkar, - Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och - analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnads- samhällsfrågor ur olika perspektiv, villkor under olika perioder. - analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga - Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. begrepp och modeller, - Religioner och platser för religionsutövning i närområdet. - uttrycka och värdera olika ståndpunkter i samhällsfrågor och - Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, och skola. - söka information om samhället från medier och andra källor och - Yrken och verksamheter i närområdet. värdera deras relevans och trovärdighet, samt - refl ektera över demokratiska värden, principer och arbetssätt. Att leva i världen - Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Centralt innehåll Namn och läge på världsdelarna, samt på länder och platser som är Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska betydelsefulla för eleven. behandla följande centrala innehåll - Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt, samt införandet av jordbruk. I årskurserna 1–3 - Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Att leva tillsammans - Hur forntiden kan iakttas i våra dagar genom spår i naturen och i språkliga uttryck. - Samerna och de nationella minoriteterna i Sverige. Vad det kan inne- - Högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och bära att tillhöra en minoritetsgrupp. judendom. - Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, Information och kommunikation energi och matvaror. - Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. - FN:s konvention om barnets rättigheter. Alla människors lika värde. Hur sexualitet och genus framställs i medier och populärkultur. - Demokratiska beslut i skolan. - Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med - Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer ett källkritiskt förhållningssätt. och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. - Aktuella samhällsfrågor i olika medier. Rättigheter och rättsskipning - De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse. FN:s Att undersöka verkligheten konvention om barnets rättigheter. - Metoder för att söka information från olika källor genom intervjuer, - Samhällets behov av lagstiftning. Några olika lagar och påföljder, observationer och mätningar, samt hur man kan värdera och bearbeta samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och källor och information. samhället. - Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exem- Samhällsresurser och fördelning pel plats, läge och gräns. - Familjeekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och - Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid. konsumtion. - Det offentligas ekonomi. Vad skatter är, och vad kommuner, lands- Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande ting och stat använder skattepengarna till. centrala innehåll - Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom. I årskurserna 4–6 Individer och gemenskaper Beslutsfattande och politiska idéer - Barns identiteter och grupptillhörigheter. Hur barn söker och - Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala anpassar sig till olika grupper och sammanhang. beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer - Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, genusmönster och och grupper kan påverka beslut. jämställdhet. - Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och - Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor samhället. som har betydelse för eleven. I årskurserna 7–9 heter och skyldigheter. Individer och gemenskaper - Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normer i - Ungdomars identiteter och livsstilar och hur dessa påverkas, till samhället uppstår, förändras och påverkar lagstiftningen, samt hur exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. lagarna påverkar samhällets normer och värden. - Identitetsmarkörer bland ungdomar och andra grupper, till exempel språkbruk och musik. Samhällsresurser och fördelning - Immigration till Sverige förr och nu, samt dess betydelse för kulturer - Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger och samhällen. Integrationspolitik och segregation. samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka - Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjuk- effekter de kan få för individer och grupper. vårdssystemet. Skillnaden mellan offentligt respektive privat finansi- - Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika erad välfärd. regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld. - Arbetsmarknadens förändringar och villkor. Utbildningsvägar, Information och kommunikation yrkesval och entreprenör skap i ett globalt samhälle. - Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, under- - Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflyt- hållare och granskare av samhällets maktstrukturer. ande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Be- - Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en greppen jämlikhet och jämställdhet. dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper fram- Beslutsfattande och politiska idéer ställs, till exempel utifrån kön och etnicitet. - Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats. Rättigheter och rättsskipning - Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, - De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, samt landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och exempel på hur diskrimineringsgrunderna i svensk lag. besluten kan påverkaindivider, grupper och samhället. - Individers och organisationers arbete för mänskliga rättigheter. Hur - Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och mänskliga rättigheter kränks och främjas i Sverige och i andra delar samhällsutvecklingen. av världen. - Några olika stats- och styrelseskick i världen. - De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i - FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag. Sverige, samt vad deras särställning och rättigheter innebär. - Aktuella hotbilder och konfl ikter i världen. Samarbete och konflikt- - Demokratiska rättigheter och skyldigheter, åsikts- och yttrandefrihet, lösning med hjälp av FN:s internationella domstolar och konven- mötes- och föreningsfrihet samt den allmänna rösträtten. Etiska och tioner. demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättig Några länkar: Sven Wimnell 051120: Det viktigaste problemet är: välfärden och välfärdsfördelningen, inte arbetslösheten. Sven Wimnell 050121: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. (http://wimnell.com/omr40za.pdf) Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf) Sven Wimnell 060127:Samhällsplaneringens problem. Demokrati med kunskaper hos alla. Kriser ochvälfärd alla dagar. Ansvarskommittén. Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem Tsunamikatastrofen. Krisberedskap. (http://wimnell.com/omr40zc.pdf) med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband 2007. 2010 CPV ej aktuell.(wimnell.com/omr40t.pdf) för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf) Sven Wimnell 040308: Mellanöstern, hela världen, Sverige och den strategiska IT-gruppen. (http://wimnell.com/omr40e.pdf) Sven Wimnell 080201: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf) Sven Wimnell 041112 ändrad 050121: Sammanställning om samhälls- Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för planeringens problem. (http://wimnell.com/omr40g.pdf) välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf) Sven Wimnell 050224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Katastrof- och krisberedskap. Välfärdsför- Sven Wimnell 080203+081231+100211: Samhällsplaneringens delning. (http://wimnell.com/omr40u.pdf) problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf) Sven Wimnell 050510+050610: Världshistorien och framtiden. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? Sven Wimnell 051010: Folkhälsopolitik med nytt målområde: (http://wimnell.com/omr40y.pdf) Kunskaper, förmåga, erfarenheter, vilja. (http://wimnell.com/ omr61a.pdf) Sven Wimnell 051106+051109:Tillstånd och förändringar utomlands och i Sverige oroar. Vad göra ? Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40z.pdf) Utbildningar, studenter och professorer/ professurer vid universitet och högskolor.

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Samhällskunskap (även på 70) Högskolan i Jönköping Luleå tekniska universitet Örebro universitet 109 Ide- filosofi- och lärdomshistoria. Skolverkets förslag till kursplan i historia i grundskolan. Libris/SAB: Be Allmän idé- och lärdomshistoria Ämnet historia ingår i områdena 93-99. Men så som kursplanen är Be- Särskilda länder och områden skriven innehåller ämnet också idé-och lärdomshistoria, filosofihistoria Db Filosofins historia o d som ingår i område 109. Därför är det lämpligt att här upprepa det Dbb Medeltidens och renässansens filosofi som Skoverket anger om ämnet historia. Och påminna om idé- och Dbc Nya tidens filosofi (fr o m Descartes) ) filosofihistoria. Dbd Icke-västerländsk filosofi D(x) Filosofiska lexikon Historia D:d Filosofisk teori och metodlära Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställ- (DC 109. DK 1(091) ) ningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Männi- SW . 109 Ide- filosofi- och lärdomshistoria. skor har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss Sven Wimnell:Citat från Russels bok Västerlandets visdom. redskap att förstå och förändra vår egen tid. (http://wimnell.com/omr109a.pdf Syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar sitt historiemedvetande och får perspektiv på det förflutna, nuet och framtiden. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska förhållanden, historiska begrepp och metoder, samt om hur historia kan användas för olika syften. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur människor genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och - Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till kulturer. exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historien, människor som lever nu. samt bidra till att de utvecklar kunskap om hur vi kan veta något om - Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och orsaker och få för konsekvenser. människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges - Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera och orätt, kamratskap, genus och relationer. källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska - Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids sportsammanhang. människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar. - Trafikregler och hur man beter sig i trafi ken på ett säkert sätt. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Däri- Att leva i närområdet genom ska eleverna få olika perspektiv på sina egna och andras - Förutsättningar i naturen för befolkning och bebyggelse, till exempel identiteter, värderingar och föreställningar. mark, vatten och klimat. Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna ges förutsätt- - Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och ningar att utveckla förmågan att vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns - använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av levnadsvillkor under olika perioder. tidsperioder, händelser, personer, kulturmöten och utvecklingslinjer, - Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. - kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa - Religioner och platser för religionsutövning i närområdet. historisk kunskap, - Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst - reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika och skola. sammanhang och utifrån olika perspektiv, samt - Yrken och verksamheter i närområdet. - använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används. Att leva i världen - Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Centralt innehåll Namn och läge på världsdelarna, samt på länder och platser som är Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska betydelsefulla för eleven. behandla följande centrala innehåll - Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt, samt införan- det av jordbruk. I årskurserna 1–3 - Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Att leva tillsammans - Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språk- liga uttryck. kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna, samt - Högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper. judendom. - Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och - Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, konsekvenser. energi och matvaror. - Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål - FN:s konvention om barnets rättigheter. Alla människors lika värde. från andra kulturer kan berätta om kulturmöten, samt om likheter och - Demokratiska beslut i skolan. skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. - Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700 - Aktuella samhällsfrågor i olika medier. - Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur. Att undersöka verkligheten - Den svenska statens framväxt och organisation. - Metoder för att söka information från olika källor genom intervjuer, - Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konse- observationer och mätningar, samt hur man kan värdera och bearbeta kvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration källor och information. till och från, samt inom, det svenska riket. - Rumsuppfattning med hjälp av mentala och fysiska kartor. - Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Euro- - Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till pa. exempel plats, läge och gräns. - Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan - Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid. berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag. Undervisningen i historia ska behandla följande centrala innehåll. Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700–1850 - Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien. I årskurserna 4–6 - Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor. Statsbildningar, kulturmöten och kristendomens införande i - Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika Norden, cirka 800–1500 människor och grupper. - Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen - Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige. genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens - Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan resor och medeltidens handelssystem. berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnads- - De nordiska staternas bildande. villkor för barn, kvinnor och män. - Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för Historiebruk och historiska begrepp - Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers - Hur historia används i vardagen, till exempel i traditioner, minnes- strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, märken och media. till exempel genom kampen mot slaveri, uppfinningar och bildandet - Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning av fackföreningar. Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider. Kolonialism och världskrig, cirka 1800–1950 - Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak - Den europeiska dominansen, kolonialism och imperialism. och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i - Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och historiska sammanhang. i andra delar av världen. - Tidsbegreppen vikingatid, medeltid, stormaktstiden och frihetstiden - De båda världskrigen och deras följder. Förtryck och folkför- samt olika syn på deras betydelser. drivningar samt Förintelsen och andra folkmord - Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av I årskurserna 7-9 människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonial- Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700 ism, rasism eller Gulag, och motstånd mot detta. - Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Asien och Amerika. Demokratisering och efterkrigstid, cirka 1900 till nutid - Några tidiga Medelhavskulturer och betydelsen av deras idéer och - Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya ideal för nutiden. folkrörelser och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. - Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Kontinuitet och förändring i synen på genus och sexualitet. Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för - Framväxten av det svenska välfärdssamhället. barn, kvinnor och män. - Samernas och de nationella minoriteternas situation i Sverige. - Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka maktförhållanden i världen. 1700–1900 - Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa. - Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika. - Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts - Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förkla- historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvill- ringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhälls- kor. gruppers och människors levnadsvillkor i Europa, Sverige och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder. Historiebruk och historiska begrepp - Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och - Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till politiska ideologier. exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag. - Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter. Utbildningar, studenter och professorer/ - Hur historia kan användas för att förstå tidsbundenheten i människors professurer vid universitet och högskolor. villkor och värderingar - Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och Några delar från identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang. Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid - Tidsbegreppen antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden, samt olika universitet och högskolor i Sverige. syn på deras betydelser. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Se även 11/19 Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Idéhistoria/Idé- och lärdomshistoria Göteborgs universitet Högskolan i Halmstad Karlstads universitet Lunds universitet Stockholms universitet Södertörns högskola Umeå universitet Uppsala universitet Filosofi Se även Praktisk fi losofi och Teoretisk fi losofi Södertörns högskola Umeå universitet Göteborgs universitet GU Filosofi Malmgren Helge Westerståhl Dag Se även Idéhistoria på 11/19

Södertörns högskola SH Ruin Hans Filosoﬁ

Uppsala universitet UU 51900 Ide o lärdomshist, inst f JOHANNISSON KARIN MARGARET Professor, anst UU Historieämnen NYMAN MAGNUS Professor bef univlektor Historieämnen 51910 Vetenskapshistoria, avd f FRÄNGSMYR TORE Professor, gäst Historieämnen 11/19 Individernas inre verkligheter. Tänkesätt, moral o d i de inre verkligheterna. Innehåll och länkar till hemsidan: Det viktigaste i utvecklingen mot framtiden finns i områdena SW 11/19 Individernas inre verkligheter. 11-19 om individernas inre verkligheter. Det börjar med indivi- SW 11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d. dernas kunskaper och erfarenheter i område 11 och går mot område SW 12 Individens visioner, framtidsvisioner o d. 17 om moral, dvs hur individen bör handla i den yttre verkligheten. SW 13 Individens känslor, värderingar od. Estetik. Sist kommer uppfattningar om det hela hos dem som kallas filosofer och som haft olika uppfattningar under tidernas lopp. SW 14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d. I område 12 finns individernas uppfattningar om framtiden, i 13 SW 15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d. värderingar och i 14 uppfattningar om hur saker och ting hänger SW 16 Individens logik. Vetenskpsteori o d. ihop och påverkar varandra. I 15 finns individernas psykiska meka- SW 17 Individens moral och uppfattningar om moral. nismer, i 16 deras logik, dvs sätt att räkna ut. SW 18/19 Filosofer, äldre och senare, i öst och väst. Mycket av det som händer i områdena beror av arvsanlag men en stor del kan antas beror av uppfostran och traditioner, påverkan från tidiga barnaår, påverkan från omgivande enskilda människors och gruppers uppfattningar och påverkan från vad de fysiska om- givningarna tycks berätta om världen. I Sverige nu försöker makthavarna beskriva hur påverkan på barnen bör ske i skolan så att de blir så bra som möjligt. Det sker genom läroplaner, kursplaner o d. Skolverkets förslag för grundskolan har redovisats i sammanställningen 36-39zd.pdf. Värde- grunder o d finns i område 103. Där står i början:

“Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan ska utformas i överens- stämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan ska främja aktningen för varje männi- skas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap. 2 §). Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos elever- regeringen har anammat detta språkbruk och låter bidrag bli jobb- na förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. skatteavdrag och låter slaveri bli frihet när man reducerar socialför- Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla säkringar. Nog sagt om det. människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt Den kommersiella världen bygger på att man kan vända på orden solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmå kunder att köpa det de inte behöver. Det är visserligen för- och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av bjudet att vilseleda i reklam men det finns kryphål. kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom indivi- Det står att undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell, dens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. men konfessionella friskolor tillåts. Friskolor tillåts gå med vinst och Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. häromdagen fick man veta att ett amerikanskt skolbolag avser att köpa Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart upp svenska friskolor. Man kan anta att deras intresse inte främst är att och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i förmedla de grundläggande svenska värdena utan mer att tjäna pengar ansvarig frihet.” - och göra det med kommersiella metoder som framställer utländska När man sedan läser Skolverkets förslag til kursplaner kan man skolbolag som bättre än svenska. undra om verkets tjänstemän lyckats väl med planerna och undra hur I svensk TV har man nyligen fått veta, att några få människor för den politiska apparaten ställer sig till förslagen. Utbildningsministern 70000 år sedan utvandrade från södra Afrika över Arabiska halvön och talar mycket om kunskaper och betyg, men föga om demokrati och sedan befolkade hela jorden med nu 7 miljarder personer. Det har hänt jänlikhet. en hel del med människorna under dessa 70 000 år och moralen har Man kan också undra om lärarna får den utbildning de behöver för blivit bättre. Men ännu är den inte tillräckligt bra. att främja “de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på”. Människorna har utvecklat många olika kulturer med skiftande Tittar man ut i den svenska yttre verkligheten finner man inte stora värderingar och synsätt. I de nordiska länderna har man kommit långt spår av de grundläggande värdena - t ex jämställdhet mellan kvinnor i kulturen, till det bättre än på de flesta andra håll. Religionerna bildar och män samt solidaritet med svaga och utsatta. kulturer som lätt stelnar i föråldrade synsätt. På område 2 finns en Den borgerliga regeringen säger sig hata bidrag, men har infört artikel om katolska kyrkan, med krav på att den bör modernisera sina jobbskatteavdrag som är bidrag och störst bidrag till dem som minst regler. eller inte alls behöver bidrag. Under den borgerliga nuvarande mandat- I det följande härefter finns en artikel om korruption som gäller köp perioden går ett par hundra miljarder kr dylika bidrag till sådana som av röster till lagstiftande församlingar, vilket inte är bra, och en artikel inte behöver dem, pengar som gjorde bättre nytta om de gick till de “Här men inte där” som är skriven med en svårbegriplig begrepps- behövande. apparat, men som förmodligen innebär att vi i Sverige inte bör god- Därmed är man inne på område 17 om moralen. Föfattaren George känna kulturer som strider mot våra uppfattningar om grundläggande Orwell beskriver i boken “1984” hur orden kan få nya betydelser: Krig värderingar, om demokrati och jämlikhet o d. är fred, Frihet är slaveri, Okunnighet är styrka. Den borgerliga DN 10 april 2010: “Korruption: Finlands sak är vår.”

“Inget är så illa att det inte kan bli värre. I går kom Ekot med nya uppgifter om hur fastighetsbolaget Nova Group försökt köpa sig politiskt inflytande i Finland. Riksdagsledamoten Marja Tiura uppges ha fått ett bidrag på 200.000 kronor. Novadirektören Arto Merisalo försökte förmå Tiuras parti, Samlingspartiet, att reservera en ministerpost för henne. Och som för att riktigt vara på den säkra sidan uppvaktades också Centern för ett eventuellt partibyte.

Detta är långt ifrån de enda ljusskygga summor och olämplighe- ter som transfererats från näringsliv till finsk politik. Sponsringen tycks ha betalat sig. Enligt Ekot fick Nova Group in ett 40-tal av sina favoriter i riksdagen. Det som hänt i Finland kan lika gärna hända här. Kanske har det till och med hänt utan att vi vet om det. Sverige saknar lagar om öppenhet för större ekonomiska partibidrag. Och anledningen till det stavas i huvudsak Moderaterna. Men även Kristdemokraterna stretar emot. Moderaternas argument är att valhemligheten äventyras om män- niskor som vill slanta upp större belopp ska behöva göra det i dags- ljus. Men det är en konstruerad invändning. Den gräns som diskuterats ligger på 20.000 kronor och handlar alltså inte om att varje person som stöder ett politiskt parti registreras.

Förvisso är politik en förtroendebransch där väljarna ger folkvalda förtroende och där de folkvalda har att förvalta detta förtroende. Det gäller representation, resor, hur man sköter sitt uppdrag, vilka man frotterar sig med, hur man låter eller inte låter sig bjudas, vilka sidouppgifter man åtar sig och så vidare och så vidare. Omdöme kan inte regleras. Men det kan ekonomiskt stöd till partierna. DN 10 april 2010: Öppenhet har ett egenvärde. Det är ett sätt att minska eventuell misstänksamhet hos väljarna och det är ett sätt att minska frestel- “Här men inte där.” serna för politikerna. Alla har således allt att vinna. Utom möjligtvis de potentiellt “Kolumnen: Lena Andersson om det kulturrelativistiska tanke- korrupta politikerna. Märklig strid Moderaterna och Kristdemokra- skiftet.” terna tagit där. “I det offentliga samtalet ﬁnns en del förbryllande företeelser. En Hanne Kjöller sådan är att vänstern betraktar viss religionskritik som rasistisk. En [email protected] “ annan, med samma rot, är Feministiskt initiativs synbarliga ointresse för effekterna av genusproblematiken i mainstream-islam, med dess extrema särartssyn på könen. Vem hade trott att det progressiva tänkandet skulle hamna i denna intellektets återvändsgränd. I senaste numret av Axess (2/2010) beskriver forskaren Pernilla Ouis hur det kunde bli så här. Ouis kallar den franska ﬁlosofen Michel Foucaults stödjande av revolutionen i Iran 1979 för ”den mest djupgående och fundamentala ideologiska paradox jag stött på”. Hon skriver: ”Foucault är Gud i den svenska universitetsvärlden, inte profet, utan Gud fader själv. Inom socialvetenskaperna är det han som banat vägen för […] hur makten förtrycker de avvikande med sina normalitetsnormer och uteslutningsmekanismer. Foucault är far till det postmoderna tänkandet och diskursanalysen. Varje student som aspirerar på högre studier måste begripa hans storhet och förhålla sig till hans tankar. Att kritisera dem är en omöjlighet i den akademiska världen. Ändå stödde han den islamiska revolutionen och Khomeini, som praktiserade exakt det han kritiserade så briljant: det våldsamma utövandet av makt mot dem som skiljer sig från normen.”

Att ständigt söka upp och påvisa negligerade förtrycksstrukturer är en ypperlig drift, och postmodernismen har inneburit en nödvändig systemkritik. Men det finns för den skull ingen anledning vare sig nu, eller under kommunismens dagar, att i självkritisk nit hamna i försvar av system där man själv antingen skulle bli avrättad eller förbjudas att Liksom 1978 har Roland Andersson i sina kommentarer känsla för utöva sin verksamhet. de senaste årens huvudstämningar inifrån universiteten, kulturjournali- För att förstå varför Foucault stödde en revolution som ströp stiken och den politiska frontlinjen: ”Svenskar kan inte bara komma samtliga värden han höll för riktiga i det egna samhället tvingas man hit och sätta en svensk stämpel och säga att det är vi som har rätt och till antagandet att det handlade om något annat än Iran och iranierna; dom som har fel. Så enkel är inte världen.” ”Vi respekterar de regler nämligen om en strid mot upplysningens värdeliberala tankehegemoni och de levnadssätt de har [där].” När han senare pressas blir han mer i den egna kultursfären. Och striden vanns. Successivt började individ- uppgiven än postkolonialt aktivistisk: ”Nu är vi här för att spela en baserade och universalistiska synsätt ersättas med gruppbaserade och landskamp och får acceptera att det är som det är.” kulturrelativism. Klass byttes mot etnicitet som analysverktyg. Men Det har flutit många seminarier om ”Den Andre” under broarna önskan om att upphöja andra kulturer och bli medveten om sin västliga sedan Roland Andersson åkte för att vittna om fascismens Argentina självbelåtenhet formade sig samtidigt till en ängslig distansering, ett med syfte att kullkasta den. ”Självklart är det här inte ett sätt som vi främmandegörande och ett förnekande av likvärdiga behov. vill att kvinnorna i Sverige ska behandlas på”, sammanfattar Roland Andersson och vet inte hur väl han sammanfattar Foucaults cyniska Foucaults synsätt har i motsats till vad många av dess anhängare an- paradox och paradigmskifte. ser sipprat ut i det kollektiva medvetandet och förändrat det. I Niklas Orrenius reportagesamling ”Här är allt så perfekt” (Modernista) finns i Kanske skulle socialdemokratins ideologiska stampande kunna upp- ett reportage om idrott och politik en liten berättelse om hur Roland höra om den kom till full klarhet om dessa två motstridiga tanke- Andersson, landslagsspelare i fotboll, inför VM i militärdiktaturens världar och åter valde den universalistiska upplysningens, där man inte Argentina 1978 var tveksam till att åka, eftersom turneringen med av kulturell ”hänsyn” missunnar andra de frihetliga och jämlika värden Anderssons ord riskerade att bli ”en propagandaseger för fascismen”. man själv sätter högst. Om socialdemokratin inte haft en värdeliberal Han var fast besluten att använda erfarenheten i demokratins tjänst, (vilket inte är detsamma som ekonomiskt liberal) kompass under besöka regimkritiska demonstrationer, bli ett vittne för att kunna 1900-talet hade arbetarklassen suttit kvar i Lubbe Nordströms Lort- berätta när han kom hem. Sverige, stärkta av avhandlingar om hur kränkande det vore för proletärkulturen att påtvingas dusch, utbildning och barnbegränsning. Just Roland Andersson illustrerar exakt hur det politiska tänkandet generellt har svängt från upplysningsideal och värdeliberalism till Lena Andersson “ kulturrelativism. Tjugoåtta år efter Argentina-VM är Andersson bi- trädande förbundskapten när det vankas match mot Saudiarabien; en religiös diktatur där särskilt kvinnorna är totalt ofria och nedvärderade. Och på fotboll får de inte gå. som med en journalistisk tillspetsning skulle kunna kallas opinions- ”Opinionsmätningar och mediernas sju mätningsjournalistikens sju dödssynder. dödssynder” Den första synden handlar om att inte förstå vikten av att DN 2010-03-25: opinionsmätningar är baserade på ett representativt urval. Endast om “Professor i journalistik och politisk kommunikation: Medierna opinionsmätningar är baserade på ett representativt sannolikhetsurval måste ta ett större ansvar för hur de rapporterar kring egna och går det att generalisera resultaten. Därför bör alla enkäter där det inte andras opinionsmätningar. Den stora utmaningen för dem som vill finns någon kontroll över vilka som röstar, exempelvis så kallade undersöka folkets åsikter är att genomföra opinionsmätningar webbenkäter, bannlysas. Det spelar ingen roll om en webbenkät har som ger så rättvisande information som möjligt och dessutom att besvarats av 100 eller 10 000 personer. Om urvalet inte är represen- tolka resultatet på ett rättvisande sätt. Tyvärr slarvas det ofta här tativt säger resultaten ingenting om den allmänna opinionen. och det finns anledning att varna för vad man med en journalistisk tillspetsning skulle kunna kalla för opinionsmätnings-journalisti- Den andra synden handlar om att inte förstå betydelsen av kens sju dödssynder. Det handlar till exempel om representativa felmarginaler och statistiskt säkerställda förändringar. För att urval och om statistiskt säkerställda förändringar. Medierna har man ska kunna säga att en förändring skett mellan två undersök- ett eget intresse i att bevara förtroendet för rapporteringen kring ningar måste förändringen vara tillräckligt stor för att ligga utan- väljaropinionen, skriver Jesper Strömbäck.” för felmarginalen. Om förändringen inte är tillräckligt stor för att vara statistiskt säkerställd kan man inte säga att det har skett “För dem som har intresse av att veta vad folket har för åsikter i någon förändring. Ändå sker det gång på gång att medierna slår olika frågor är opinionsmätningar ett mycket kraftfullt verktyg. Det är upp nya opinionsmätningar och resonerar kring förändringar därför inte förvånande att myndigheter, intresseorganisationer, partier trots att de inte är statistiskt säkerställda. Möjligen lägger man till och medier är flitiga beställare av opinionsmätningar. Samtidigt är en mening på slutet om att förändringarna inte är säkerställda, opinionsmätningar en metod som precis som alla andra metoder kan men om man ändå resonerar som om det har skett förändringar användas på ett mer eller mindre skickligt sätt. De kan också hjälper det inte. Man ger ändå bilden av att det har skett missbrukas. Den stora utmaningen för dem som är intresserade av att förändringar. undersöka folkets åsikter är därför att genomföra opinionsmätningar som ger så rättvisande information som möjligt om folkets åsikter, och Den tredje synden handlar om brister vid redovisningen av nya att tolka resultaten på ett rättvisande sätt. opinionsmätningar. För att man ska kunna bedöma kvaliteten på en opinionsmätning behöver man känna till vissa basfakta. Enligt World Tyvärr slarvas det ofta här, och det gäller inte minst medierna. Det Association for Public Opinion Research bör medierna därför, varje är allvarligt, inte minst därför att människors åsikter kan påverkas av gång en ny mätning presenteras, publicera information om (a) namnet bilden av opinionen. Det finns därför all anledning att varna för vad på den organisation som genomförde undersökningen, (b) vilket urval som har använts, (c) hur många som har deltagit i undersökningen och att det finns opinioner av olika kvalitet, där kvaliteten handlar om dess geografiska utbredning, (d) datumen då undersökningen genom- hur genomtänkta människors svar är. fördes, (e) hur urvalet gjordes, (f) hur intervjuerna genomfördes, samt (g) de exakta frågeformuleringarna (för etermedier gäller punkterna a– Om en opinionsmätning handlar om en ny fråga, eller en fråga som d). Tyvärr visar forskning emellertid att medierna ofta inte redovisar inte har diskuterats särskilt mycket, säger resultaten mindre om den nödvändiga basinformationen. Därmed bryter man mot rekom- människors åsikter än om en mätning handlar om en välkänd fråga mendationerna. som har diskuterats mycket. Relevant i det sammanhanget är forskning som visar att människor svarar på frågor även när de handlar om Den fjärde synden begås vid försök att förklara förändringar av opin- påhittade förslag. Det visar att människor tenderar att svara på frågor ionssiffrorna mellan olika mätningar. De allra flesta partisympati- även om de inte vet särskilt mycket om dem. Sådana svar säger dock undersökningar bygger på tvärsnittsurval, där olika representativa ingenting om människors egentliga åsikter, och faktum är att i de flesta urval tillfrågas vid olika tillfällen. Oftast innehåller de få frågor utöver frågor har människor inte särskilt genomtänkta åsikter. Att inte ta frågan om vilket parti de svarande skulle rösta på om det vore val i tillräcklig hänsyn till hur mycket människor har tänkt kring eller vet dag. Därmed ger de inget underlag för att analyser av varför något om olika frågor är den sjätte synden. parti ökar eller tappar i opinionen. Ändå händer det gång efter gång att journalister drar slutsatser om orsakerna till förändringar som skett Den sjunde synden handlar paradoxalt nog om att inte ta opinions- mellan olika undersökningar. Ytterst bygger sådana slutsatser bara på mätningar på tillräckligt stor allvar. När medierna exempelvis använ- spekulationer. De kan vara mer eller mindre välgrundade, men det der sig av icke-representativa webbenkäter eller presenterar resultat handlar ändå om spekulationer. som om förändringar vore statistiskt säkerställda händer det ofta att de försvarar sig med att det inte har så stor betydelse. Sådana resone- Den femte synden begås varje gång medierna inte kritiskt granskar hur mang utgår från att medierna saknar makt och att människor inte frågorna eller svarsalternativen i opinionsmätningar är formulerade. påverkas av opinionsmätningarna, vilket är fel. Medierna kan ha Som man frågar får man svar, och vinklade frågor leder därför till betydande makt att påverka både dagordningen och hur människor missvisande resultat. Detsamma gäller om svarsalternativen är uppfattar verkligheten. Forskning visar dessutom att bilden av obalanserade, exempelvis om det finns tre negativa men bara två opinionen kan påverka opinionen. Opinionsmätningar kan också positiva svarsalternativ. Det påverkar resultaten. Därför måste både påverka stämningen inom partierna och mediernas fortsatta rappor- frågor och svarsalternativ granskas – och redovisas. tering, vilket kan leda till uppåtgående eller nedåtgående opinions- spiraler. Om mätningarna är korrekta och resultaten tillförlitliga är det Detta är inte minst viktigt när opinionsmätningarna handlar om en sak, men om de är missvisande eller om förändringarna inte är sakfrågor, där det ofta kan finnas intresse av att framställa opinio- statistiskt säkerställda är det en helt annan sak. nen på ett visst sätt. I det sammanhanget bör man också tänka på Enligt olika pressutredningar är en av mediernas viktigaste demokratiska uppgifter att tillhandahålla ”sådan information som ”Rörligare väljare kräver nya sätt att mäta människor behöver för att fritt och självständigt kunna ta ställ- opinionen” ning i samhällsfrågor”. Det är minst lika viktigt när det gäller DN 2010-03-26: opinionsmätningar som övrig rapportering. “Opinionsexpert: Opinionsinstituten måste ta sitt ansvar och Medierna har betydande makt i den politiska opinionsbildningen, redovisa metodval och andra fakta som har betydelse för under- och med makt bör alltid följa ansvar. Det är därför hög tid att sökningarnas resultat. De svenska väljarbarometrarna är bättre medierna tar ett större ansvar för hur de rapporterar kring egna än förr och det är nödvändigt eftersom det blivit allt svårare att och andras opinionsmätningar. Det borde dessutom ligga i mäta opinionen. Rörligheten mellan partierna har ökat och gamla mediernas eget intresse: om inte opinionsmätningsjournalistiken insamlingsmetoder fungerar inte som tidigare. Därför får vi vänja blir bättre är risken för sjunkande förtroende uppenbar. oss vid att olika väljarbarometrar visar olika resultat utan att någon av dem i sig behöver vara fel. En fördel med digitala under- Jesper Strömbäck professor i journalistik och sökningar är till exempel att personer utan fast telefon i bostaden politisk kommunikation Mittuniversitetet och Demokratiinstitutet blir representerade. Det är viktigt att instituten redovisar sina Demicom “ metoder så att allmänheten blir bättre på att förstå skillnader. Öppen granskning och debatt leder till att metoderna utvecklas “VÄLJARBAROMETER och förfinas, skriver Carl Melin. På uppdrag av DN och Sydsvenskan gör undersökningsföretaget Synovate regelbundet en väljarbarometer. Synovates senaste mätning Inför höstens val kommer svenska folket att kunna följa fler opinions- publicerades den 26 februari och baserades på 2 712 intervjuer utförda undersökningar än någonsin tidigare. I det stora hela har de svenska under perioden 8–24 februari med ett riksrepresentativt urval svenska väljarbarometrarna blivit bättre. De måste vara bra eftersom det blivit medborgare, 18 år och äldre. Där fick M 27,7 procent, FP 6,3, C 4,9, allt svårare att mäta opinionen. Rörligheten mellan partierna ökar KD 4,1, S 35,2, V 4,8, MP 9,7, SD 5,6 och övriga partier 1,8 procent. ständigt och gamla insamlingsmetoder fungerar inte så bra som Andelen osäkra väljare var 19,8 procent. tidigare. I dag saknar exempelvis många yngre fast telefoni. I morgon, fredag, publicerar DN nästa väljarbarometer från Syno- Opinionsinstituten var länge dåliga på att hantera dessa förändringar vate.” men de har blivit bättre på det och allt fler institut ser över sina datainsamlingsmetoder.

Vi kommer också att få vänja oss vid att olika väljarbarometrar uppvisar olika resultat. Slumpen och olika metodval kan göra att två undersökningar uppvisar helt olika resultat utan att någon av ra och innehåller data som bygger på olika metoder ger de samman- dem i sig behöver vara fel. taget en bra bild av opinionen. Det gör att de i USA numera betraktas som bra indikatorer på det samlade opinionsläget. I USA blir Under de senaste månaderna har vi sett mätningar som visar en metodskillnaderna viktiga då exempelvis undersökningar som bygger rödgrön ledning på allt mellan 2 och 10 procentenheter. Ibland kan på alla registrerade väljare kan ge en annan bild än de som bara bygger skillnaden bero på slumpfel men det kan även bero på att instituten på intervjuer med troliga väljare. hanterar urval och viktar materialet på olika sätt. Därför är det viktigt att instituten öppet redovisar sina metoder så att allmänheten blir bättre En stor förändring av undersökningsbranschen är att nästan alla på att förstå skillnader. En öppen granskning och debatt leder även till institut numera erbjuder undersökningar via internet. Det är att metoderna utvecklas och förfinas. På så sätt kan det till och med fortfarande ovanligt när det gäller väljarbarometrarna men även vara bra med stora skillnader om det är tydligt vad dessa beror på. där används digitala metoder av Sentio och United Minds. Även Novus Opinion använder tekniken i väljarbarometrar men inte i I Sverige arbetade instituten länge med nästan identiska frågor och dem som publiceras i samarbete med TV4. metoder för urvalshantering och vägning. Efter valet 2002 – där flera institut träffade väldigt fel – ändrade flera av dem sina metoder och det En skillnad mellan telefonintervjuer och digitala enkäter är att de finns numera en större mångfald mellan dessa. Den största större partierna som är ”top of mind” bland väljarna får ett högre stöd i förändringen var att Demoskop helt slutade med att väga resultatet telefon än på webben där alla alternativen är synliga för intervjuper- utifrån parti i föregående val. Det förklarar även varför deras resultat sonerna. En annan skillnad är att telefonundersökningar ofta under- ofta skiljer sig från andra institut. Vi ser nu även att flera nya aktörer skattar partier som många väljare har en negativ inställning till. Detta som norska Sentio, Novus Opinion och nu senast United Minds har då intervjupersonerna inte gärna vill uppge att de vill rösta på ett etablerat sig på marknaden. Även det har bidragit till en ökad sådant parti. Det förklarar varför exempelvis Sverigedemokraterna mångfald. Det är bra då många institut med olika metoder ”tar ut uppmäter ett lägre stöd i telefonundersökningar än vad de gör i digitala varandra” ifall någon eller några hamnar fel i sina resultat. Det är enkäter, eller för den delen på valdagen. En annan fördel med digitala därför välkommet att allt fler medier väljer att redovisa resultat från undersökningar är att personer utan fast telefon i bostaden blir flera olika institut. representerade medan en nackdel är att de äldre som har tillgång till internet skiljer från äldre som inte har det. Här har en del svenska medier, och även forskare som Henrik Oscars- son, tagit efter de i USA vanligt förekommande ”poll of polls” där de Digitala enkäter kräver också en större noggrannhet för att säkra senaste undersökningarna vägs samman till ett genomsnitt. Ibland representativiteten i urvalet. Rätt använd har dock metoden i dag fler redovisas där även metodskillnader mellan de olika mätningarna som för- än nackdelar och det är skälet till varför United Minds använder ingår i sammanställningen. Då dessa ”poll of polls” balanserar varand- metoden för sin väljarbarometer och varför även flera andra institut lättare för dem som vill uppvisa en viss bild av opinionen att vrida överväger att ta samma steg. resultaten i en viss riktning och det gör det lättare för olika företrädare att anklaga resultat som de inte gillar för att bygga på felaktiga Även om det för vissa partier uppstår skillnader mellan telefon- och metoder. Detta är inte oväsentligt då opinionsresultaten både kan webbundersökningar är skillnaden liten på blocknivån. Om vi tittar på hjälpa och stjälpa, inte minst partier som ligger nära fyraprocents- genomsnittet för samtliga väljarbarometrar har de digitala undersök- spärren. ningarna ofta hamnat i mitten. I december 2009 visade Sifo en rödgrön ledning på 11,4 procent och Skop en borgerlig ledning på 0,3 procent. Det är viktigt att opinionsundersökningarna debatteras både in- Den genomsnittliga ledningen för de rödgröna var 6,3 procent. för och i samband med höstens val. Både institut och medier måste Närmast snittet kom webbaserade United Minds med 6,2 procent och ta sitt ansvar för att öppet redovisa metodval och andra fakta som telefonbaserade Synovate med 6,4 procent. har betydelse för resultatet. Den aktiva medborgaren bör inte bara titta på resultaten och ibland förvånas över skillnader utan också Metodvalet kan dock påverka resultaten i vissa lägen och vi ser fundera över vad dessa kan bero på. bland annat att telefonundersökningar visar en större borgerlig ledning i Stockholmsområdet än vad digitala enkäter gör. Det Carl Melin förklaras främst av att de väljargrupper i storstäderna där de fil dr i statskunskap, opinionschef på analysföretaget United Minds “ rödgröna går bäst – ungdomar och låginkomsttagare – mer sällan äger sin bostad eller har ett försthandskontrakt och därför i lägre “DE PEJLAR OPINIONEN utsträckning har tillgång till fast telefoni. Något liknande kunde Opinionsinstituten Demoskop, Novus, Sentio, Sifo, Skop, Synovate ses i USA inför det förra presidentvalet då många ungdomar och United Minds publicerar regelbundet sina väljarbarometrar som saknade fast telefoni samtidigt som en överväldigande majoritet visar var de politiska sympatierna ligger. Undersökningarna grundar av dessa stödde Barack Obama. Det skilde då i snitt flera pro- sig på intervjuer med mellan 1 000 och 3 000 statistiskt representativa centenheter mellan de undersökningar som bara nådde väljare svenska medborgare. Sedan 1972 genomför också den statliga myn- med fast telefoni och de som även nådde dem som bara hade digheten Statistiska centralbyrån, SCB, sin stora partisympatiunder- mobiltelefon. sökning i maj och november varje år. Då intervjuas cirka 9 000 personer. “ Många skillnader mellan instituten kan bero på olika metodval såsom frågeformulering, urval och vägningsförfaranden. Eftersom inget institut vill vara sämre än något annat kommer det att leda till metodutveckling och förbättringar. Samtidigt finns det problem förenade med att olika metodval kan få så stor betydelse. Det gör det Linköpings universitet Utbildningar, studenter och professorer/ Umeå universitet professurer vid universitet och högskolor. Logik Göteborgs universitet Några delar från Medvetandestudier: filosofi och neuropsykologi 120 p Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid Högskolan i Skövde universitet och högskolor i Sverige. Praktisk filosofi Från en pågående, ej avslutad, undersökning. Göteborgs universitet (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Linköpings universitet Lunds universitet Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Stockholms universitet Uppgifterna om professorerna är äldre. Umeå universitet Uppsala universitet Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Psykologi Blekinge tekniska högskola Estetik Göteborgs universitet Södertörns högskola Högskolan i Borås Umeå universitet Högskolan Dalarna Uppsala universitet Högskolan i Gävle Estetik 120/160 p Högskolan i Halmstad Södertörns högskola Högskolan i Kalmar Filosofi . Genusteoretisk inriktning Högskolan Kristianstad Uppsala universitet Högskolan Väst* Filosofi och vetenskapsteori Karlstads universitet Umeå universitet Linköpings universitet Kognitionsvetenskap Luleå tekniska universitet Göteborgs universitet Lunds universitet Högskolan i Skövde Mittuniversitetet Linköpings universitet Mälardalens högskola Umeå universitet Stockholms universitet Kognitionsvetenskaplig utbildning 160 p Umeå universitet Högskolan i Skövde (120/170 p) Uppsala universitet Stockholms universitet SU Växjö universitet Carlshamre, Staffan 102 Teoretisk filosofi Örebro universitet Malmnäs, Per Erik 102 Teoretisk filosofi Psykologutbildning 200 p Murdoch, Dugald 102 Teoretisk filosofi Göteborgs universitet Needham, Paul 102 Teoretisk filosofi Linköpings universitet Ohlsson, Ragnar 102 Praktisk filosofi Luleå tekniska universitet Pagin, Peter 102 Teoretisk filosofi Lunds universitet Svensson, Gunnar 102 Teoretisk filosofi Stockholms universitet Tersman, Folke 102 Praktisk filosofi Umeå universitet Tännsjö, Torbjörn 102 Praktisk filosofi Uppsala universitet Af Klinteberg, Britt 308 Psykologi Örebro universitet Almkvist, Ove 308 Psykologi, särskilt Psykologutbildning med inriktning mot idrott 200 p neuropsykologi Umeå universitet Berglund, M Birgitta 308 Perception och psykofysik Tillämpad etik Bergman,Lars ErikRagnvald 308 Beteendevetenskaplig Linköpings universitet longitudinell forskn.metodik Teoretisk filosofi Christianson, Sven-Åke 308 Psykologi Göteborgs universitet Gunnel Backenroth-Ohsako 308 Psykologi, särskilt Högskolan i Skövde rehabilitering och handikappfrågor Linköpings universitet Hassmen, Peter 308 Psykologi, särskilt Lunds universitet idrottspsykologi Stockholms universitet Hellström, Åke 308 Psykologi Umeå universitet Johansson, Gunn N M 308 Arbetspsykologi Uppsala universitet Lundberg, Ulf 308 Humanbiologisk psykologi Vetenskapsteori Montgomery, Henry Albert Göteborgs universitet Roger 308 Kognitiv psykologi Umeå universitet Nilsson, Lars-Göran 308 Olof Eneroths professur i psykologi Ove Almkvist 308 Psykologi, särskilt neuropsykologi Preisler, Gunilla 308 Psykologi, särskilt Örebro universitet ÖU utvecklingspsykologi Håkan Stattin Psykologi Svensson, Ola 308 Kärnkraftssäkerhet o samspel Steven Linton Psykologi människa - teknik- organisation Roland Gustafson Psykologi Öst, Lars-Göran 308 Psykologi, särsk tillämpad Margaret Kerr Psykologi psykologi Kjell Kallenberg, Livsåskadning, etik och hälsa

Göteborgs universitet GU Mälardalens högskola MdH Idéhistoria och vetenskapsteori Mats Granlund Bärmark Jan Olov Peter Professor i psykologi med inriktning mot intervention, funktionshinder Dahl Eva-Lena och hälsa Elzinga Aant Forskningsprogrammet CHILD Eriksson Nils Högskolan i Gävle HiG Liedman Sven-Eric Lindberg Bo ELIASSON MONA PROF Psykologi med Nilsson Ingemar inriktning mot genusvetenskap Olausson Lennart HYGGE STAFFAN PROF Miljöpsykologi KJELLBERG ANDERS PROF Miljöpsykologi Psykologi Arcvher Trevor Högskolan i Skövde HS Gärling Tommy Kjell Törnblom, professor i socialpsykologi [personlig hemsida] Hansen Stefan Hjelmquist Erland Hwang Philip Uppsala universitet UU Johansson Boo 51700 Filosofiska inst Larsson Knut ALANEN LILLI Professor, anst UU Rubenowitz Sigvard Filosofiämnen DANIELSSON SVEN OLOV Professor, utn av reg Filosofiämnen STENLUND SÖREN NAPOLEON Professor bef univlektor Filosofiämnen ÅHLBERG LARS-OLOF Professor bef univlektor Estetiska ämnen 22600 Psykologi, inst f BOHLIN GUNILLA Professor, anst UU Psykologi BÖRJESSON ERIK ÅKE Professor bef univlektor Psykologi DIMBERG ULF Professor bef univlektor Psykologi EKEHAMMAR BO Professor, utn av reg Psykologi FREDRIKSON MATS Professor, anst UU Psykologi HAGEKULL BERIT Professor bef univlektor Psykologi JUSLIN PETER Professor, anst UU Psykologi MELIN LENNART GUSTAV Professor, utn av reg Psykologi OLSSON MATS Professor bef univlektor Psykologi SOHLBERG STAFFAN STIG Professor bef univlektor Psykologi VON HOFSTEN CLAES Professor, anst UU Psykologi 2 Religiösa verksamheter o d Skolverkets förslag till kursplan i religionskunskap i grundskolan Innehåll och länkar till hemsidan: SW 2 Religiösa verksamheter o d. Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och SW 20 Övergripande religiösa verksamheter o d. förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår SW 21 Allmän religionsvetenskap. i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den SW 22/28 Kristna religioner. mänskliga kulturen. I dagens samhälle som är präglat av mångfald, är SW 29 Icke kristna religioner o d. kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.

Syfte Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck med anknytning till religiösa traditioner. Eleverna ska också ges möjligheter att utveckla kunskap om hur man kritiskt granskar källor och samhällsfrågor med koppling till religioner och andra livsåskådningar. Undervisningen i religionskunskap ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för andra männi- skors sätt att tänka och leva. orsaker och få för konsekvenser. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om - Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, och orätt, kamratskap, genus och relationer. genus, sexualitet och relationer. Eleverna ska vidare ges förutsätt- - Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i ningar att kunna analysera och ta ställning i etiska och moraliska frå- sportsammanhang. gor. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar för- - Trafikregler och hur man beter sig i trafi ken på ett säkert sätt. ståelse för hur människors värderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar. Den ska också bidra till att eleverna Att leva i närområdet utvecklar beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva - Förutsättningar i naturen för befolkning och bebyggelse, till exempel och sin omgivning. mark, vatten och klimat. Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna ges - Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och förutsättningar att utveckla förmågan att vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnads- - analysera religioner och andra livsåskådningar samt olika tolkningar villkor under olika perioder. och bruk inom dessa, - Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. - analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och - Religioner och platser för religionsutövning i närområdet. skeenden i samhället, - Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst - reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet, och skola. - resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och - Yrken och verksamheter i närområdet. värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, samt - söka information om religioner och andra livsåskådningar, och Att leva i världen värdera källornas relevans och trovärdighet. - Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna, samt på länder och platser som är Centralt innehåll betydelsefulla för eleven. Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska - Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt, samt behandla följande centrala innehåll införandet av jordbruk. I årskurserna 1–3 - Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Att leva tillsammans - Hur forntiden kan iakttas i våra dagar genom spår i naturen och i - Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till språkliga uttryck. exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av - Högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och människor som lever nu. judendom. - Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för - Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. och nu. - FN:s konvention om barnets rättigheter. Alla människors lika värde. - Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle. - Demokratiska beslut i skolan. - Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer Identitet och livsfrågor och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. - Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad - Aktuella samhällsfrågor i olika medier. det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen. - Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som Att undersöka verkligheten händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar. - Metoder för att söka information från olika källor genom intervjuer, - Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors observationer och mätningar, samt hur man kan värdera och bearbeta identitet, livsstil och grupptillhörighet. källor och information. - Rumsuppfattning med hjälp av mentala och fysiska kartor. Storleks Etik relationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, - Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och läge och gräns. solidaritet. - Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid. - Vardagliga moraliska frågor som rör genus, sexualitet, sexuell läggning samt utanför skap och kränkning. Undervisningen i religionskunskap ska behandla följande - Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra centrala innehåll gott. I årskurserna 4–6 Religioner och andra livsåskådningar I årskurserna 7–9 - Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler, samt heliga platser Religioner och andra livsåskådningar och rum i världsreligionerna kristendom, islam, judendom, hinduism - Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen, samt och buddhism. utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestan- - Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser tism, katolicism och ortodoxi. i världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättel- - Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, ser. judendom, hinduism och buddhism. - Berättelser från fornskandinavisk och samisk religion. - Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens - Begreppen religion och livsåskådning. samhälle. - Huvuddragen i världsreligionernas historia. Religion och samhälle - Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet, samt hur - Kristendomens betydelse och ställning i det svenska samhället förr detta tar sig uttryck. - Sekulära livsåskådningar och livshållningar, till exempel humanism DN 10 april 2010: och absolutism. ”Min Gud dras i smutsen av präster och Religion och samhälle biskopar” - Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering. “Katoliken Marcus Birro: Dags att katolska kyrkan i Sverige - Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konfl ikter agerar hårt och konsekvent mot de sexuella övergreppen. Jag är utifrån ett kritiskt förhållningssätt. innerligt urförbannad på alla äckel som i den helige Guds namn - Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till systematiskt förgripit sig på barn över hela världen. Det här är exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och jämställdhet. vägs ände för min katolska tro om inte Rom på allvar inser att vi måste se på vår omvärld och oss själva på ett grundläggande nytt Identitet och livsfrågor sätt. Katolska kyrkan måste omedelbart avskaffa celibatet för - Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, prästerna. Det är direkt människovidrigt, fientligt och kärlekslöst. kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen. Kyrkan måste också sluta förtrycka homosexuella och upphäva - Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors förbudet mot preventivmedel. Den katolska kyrkan i Sverige har identiteter och livsstilar. en chans att bli fanbärare för förändring. Men var är ni? Varför - Riter, till exempel namngivning och konfi rmation, och deras funk- är ni så tysta? skriver Marcus Birro.” tion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang. “Jag är katolik. Fortfarande stolt sådan. Jag älskar den hjärtliga moralism som katolicismen är en del av. Jag älskar tydliga rättesnören. Etik Jag älskar den liberala katolicismen, den som står på gränsen till - Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån revolution, den som har en oerhörd styrka i sina fårade händer, den etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik. som faktiskt kan våga och riskera allt, även om den inte alltid gör det. - Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat Jag är en ordets man men det är precis på gränsen till vad ord kan till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik. uttrycka när jag ska försöka formulera det svek jag känner när jag läser - Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra om biskopar och präster i den katolska kyrkan på Irland, i USA, i livsåskådningar. Norge, i Danmark och i mitt andra hemland Italien, som systematiskt, - Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling och djävulskt och besinningslöst skändat, utnyttjat och dragit min Gud, mänskliga rättigheter, till exempel frihet och ansvar. min tro, och min människosyn i smutsen. Det brott som katolska kyrkan gjort sig skyldig till balanserar Jag reser till Rom och drabbas, helt oförberedd, av kraften i på gränsen till vad man kan förlåta. Och förlåtelsen är kärnan i kyrkorna, konstverken, stillheten, heligheten. Jag drabbas av den katolska tron. Alltså är det hela fundamentet som nu skälver. vanliga människornas knäfallande framför ett kors som får mitt hjärta Det är tunga dagar av sorg. Det som händer nu kan ta död på att slå lugnare. När jag reser mig upp har de gått två timmar. Jag vill den katolska kyrkan. Samtidigt har den katolska kyrkan nu en stanna där. Jag tänder ett ljus, tar nattvarden, promenerar i min kostym chans att i grunden, VERKLIGEN I GRUNDEN välta perversio- runt i en stad som alltid levt tätt inpå Gud och det tar lite tid men efter nerna över bord. ett tag kommer jag på mig själv med att be igen och det sker nästan Till skillnad från andra skandaler under årtusenden lever vi i en tid mot min vilja, det är alls inte en medveten handling utan mer som en där information färdas blixtsnabbt. Människor vägrar huka i religio- dröm, som en varsam andlig smekning, nästan som sex, eller som nens töcken. Som troende tycker jag det är av godo. Vi som tror på hångel kanske, en hastig blick när man kliver ombord på ett tåg, en Gud måste lära oss att bli rebeller. Vi måste lära oss att garva åt en stilla blick som säger ”jag tycker om dig, du är vacker, jag är upptagen teckning. Vi måste stå upp för rättvisa och solidaritet och inse att kyrka och trogen men du är vacker och här får du ett visitkort i all enkelhet och skenhelighet, tro och dubbelmoral, tyvärr är bundsförvanter med och spara den här blicken till stunder när allt kärvar, när hela världen handsvett. har gått i baklås, spara den här blicken till när du verkligen kommer att Vi som tror på Gud som en förlåtande bror eller syster i livets behöva den”. slagregn måste ta ton mot förtrycket, förtvivlan och terrorn i den kyrk- Elden brinner nu. Den katolska kyrkan riskerar att brinna ner. Ibland liga världen. Vi måste enhälligt, konsekvent och utan ett enda förbe- hoppas jag nästan på det. Är den katolska kyrkan i Sverige förbannad? håll fördöma den systematiska terror som biskopar och andra inom Har man ett program för hur vi en gång för alla måste vädra ut de här kyrkan utövat i vår tros namn. demonerna? Nej. I stället talas det om att biskopar och andra i kyrkan Deras skam är oerhörd. inte ska lämnas ensamma med barn i trånga utrymmen. Jag är uppväxt i ett ateistiskt hem. Min farsa borde väl vara katolik Skammen! eftersom han är född och uppväxt i Italien, men i kyrkan predikade Nu är det dags för den katolska kyrkan i Sverige att agera. prästerna att kommunisterna åt sina barn, allt för att hålla det för- Hårt, konsekvent, värdigt och tydligt. tryckande feodal- och patronsamhället intakt. Så han flyttade till Jag är innerligt urförbannad på alla äckel som i den helige Guds Sverige, blev kär och stannade kvar. namn förgripit sig på barn systematiskt över hela världen. Min tro har varit som grundvatten. Tyst, lågmäld, ensam. Det här är vägs ände för min tro inom den katolska kyrkan om Min tro kom tidigt mig mycket nära. Jag ber och talar med Gud som inte kyrkan på allvar inser att Guden vi tror på faktiskt satt här man talar med sin bästa vän, som alltid är avbytare som man själv hos oss på den här jorden 2010 och att vi måste se på vår omvärld medan de stora, starka pojkarna alltid får spela alla matcher från start. och oss själva på ett helt grundläggande nytt sätt. Vi står vid mittlinjen och ser vårt lag förlora, jag och Gud. Det är Några punkter som jag anser katolska kyrkan omedelbart tryggt. Gud är för mig en del av livet. måste göra till en del av sig själv: 1). Avskaffa det obligatoriska celibatet för prästerna. Det är direkt begraver våra föräldrar eller döper våra barn, när vi blir nyktra eller människovidrigt. Det är fientligt och kärlekslöst. fria från droger, när vi gifter oss eller sitter glöggstinna i julottan. Vi kanske är obekväma med att kalla den där friden för Gud, men vi rör 2). Kvinnor ska behandlas på samma sätt som män, alltså ges möj- vid honom när vi sitter på en klippa vid havet eller lägger oss på rygg ligheter att bli diakoner och präster. mitt i det öppna landskap som Ulf Lundell gjorde till Gud i sin nästan- nationalsång från 1982. Vad är väl den låten om inte en hyllning till 3). Sluta förtrycka de homosexuella. Gud? För mig är Gud en mentor, en radikal, principfast gammal 4). Upphäv förbudet mot preventivmedel. Det är stenålder och män- sosse. Som vänstern var förr. Innan alla radikala krafter köpte niskofientligt. villa och slumrade in i plaststolen under äppelträdet. Nu gräver skammen vallar runt min tro. De här fyra punkterna är inte receptet för en frisk kyrka utan åtgärder som måste vidtas nu, direkt, för att vår kyrka överhuvudtaget ska Marcus Birro överleva. katolik, poet och författare “

Sverige är ett föredöme på många områden. Nu har katolska kyrkan här hemma en chans att bli en fanbärare för förändring. “Katolska kyrkan har skakats efter avslöjanden om präster som Ta ton mot Rom. Det är inte säkert att Rom lyssnar, men det är gjort sig skyldiga till sexuella övergrepp i en rad länder, bland andra inte vårt ansvar. Däremot är det vår plikt att handla kraftigt Irland, USA, Österrike, Nederländerna, Schweiz, Italien, Norge och utifrån vårt samvete och våra ideal. Vi är en stolt kyrka, innerst Danmark. Skandalerna har också krupit närmare påven, då övergrepp inne. Katolska kyrkan i Sverige borde unisont och kraftfullt sätta uppdagats inom det tyska stift där han var ärkebiskop innan han blev samman en skrivelse och skicka den till Påven i Rom. Var är ni? påve. Nyligen bad påven offren om ursäkt för övergrepp som präster i Varför är ni så tysta? Irland gjort sig skyldiga till.” Trots de dåliga sidorna är min katolska kyrka en förlåtande, revolutionär, frimodig, värdig, vacker och tolerant kyrka. Det ﬁnns en daglig andlighet som berikar mitt liv, som gör mig till en bättre människa.

För mig är det glasklart. Gud ﬁnns i konsten, i litteraturen, i mystiken, i de små vardagliga undren. Vi väljer olika namn på det där onämnbara som gör att vi orkar när livet känns omöjligt att leva, när vi Högskolan i Jönköping Utbildningar, studenter och professorer/ Johannelunds teologiska högskola professurer vid universitet och högskolor. Karlstads universitet Linköpings universitet Några delar från Lunds universitet Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid Södertörns högskola universitet och högskolor i Sverige. Umeå universitet Från en pågående, ej avslutad, undersökning. Uppsala universitet (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Växjö universitet Örebro teologiska högskola Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Religionsvetenskaplig utbildning 140/160 p Uppgifterna om professorerna är äldre. Göteborgs universitet Johannelunds teologiska högskola (80 p) Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Linköpings universitet (160 p) Lunds universitet Islamologi Umeå universitet Lunds universitet Uppsala universitet Judaistik Örebro teologiska högskola (40 p) Lunds universitet Teologi Människa – natur – religion 120/160 p Ersta Sköndal högskola Högskolan i Gävle Johannelunds teologiska högskola Prästutbildning 120/200 p Teologiska Högskolan, Stockholm Johannelunds teologiska högskola Teologisk utbildning Religionshistoria Ersta Sköndal högskola, 80 p Lunds universitet Johannelunds teologiska högskola, 80 p Stockholms universitet Teologiska Högskolan, Stockholm (40/80/140/160 p) Uppsala universitet Örebro teologiska högskola, 40/80/140/160 p Religionskunskap/-vetenskap Tillkommande högskolor: Göteborgs universitet Ersta Sköndal högskola Stockholm Högskolan Dalarna Antal studenter: 694 kvinnor, 133 män. Totalt 827 Högskolan i Gävle Johannelunds teologiska högskola Uppsala Högskolan i Halmstad Antal studenter: 51 kvinnor, 78 män. Totalt 129 Stockholms universitet SU Teologiska Högskolan, Stockholm Berglie, Per-Arne 109 Religionshistoria Antal studenter: 262 kvinnor, 130 män. Totalt 392 Örebro teologiska högskola Antal studenter: 99 kvinnor, 100 män. Totalt 199 Högskolan i Kalmar HK Religionsvetenskap Högskoleverkets årsrapport 2004. Helårsstudenter. Roland HallgrenHumSam Tabellbilaga. Tabell 3. Helårsstudenter och helårsprestationer budgetåret 2003, exkl. uppdragsutbildning, efter utbildningsområde. Högskolan i Gävle HiG Helårsstudenter. WESTERLUND DAVID PROF Religionsvetenskap Teologiskt Uppsala universitet 619 Lunds universitet 530 Södertörns högskola SH Göteborgs universitet 135 Westerlund David Religionsvetenskap Linköpings universitet 171 Malmö högskola 0,4 Ersta Sköndal högskola 103 Uppsala universitet UU Johannelunds teologiska högskola 74 55100 Teologiska inst Teologiska Högskolan i Stockholm 127 BEXELL OLOPH Professor bef univlektor Örebro teologiska högskola 126 Religionsvetenskap/teologi Summa 1 885 BRODD SVEN-ERIK Professor, utn av reg Religionsvetenskap/teologi BRÅKENHIELM Göteborgs universitet GU CARL-REINHOLD Professor, anst UU Religionsvetenskap Religionsvetenskap/teologi Byrskog Samuel BÄCKSTRÖM ANDERS Professor bef univlektor Haglund Dick Religionsvetenskap/teologi Nilsson Bertil DE MARINIS VALERIE Professor bef univlektor Näsström Britt-Mari Religionsvetenskap/teologi Olofsson Staffan FRANZEN RUTH Professor, anst UU Religionsvetenskap/teologi GRENHOLM CARL-HENRIC Professor, utn av reg Religionsvetenskap/teologi HERRMANN EBERHARD Professor, utn av reg Religionsvetenskap/teologi LANTZ GÖRAN Professor, anst UU Religionsvetenskap/teologi NORIN STIG Professor, utn av reg Religionsvetenskap/teologi PETTERSSON THORLEIF Professor, utn av reg Religionsvetenskap/teologi SCHALK PETER Professor, utn av reg Religionsvetenskap/teologi STENMARK MIKAEL Professor bef univlektor Religionsvetenskap/teologi SYREENI KARI Professor, anst UU Religionsvetenskap/teologi WIKSTRÖM OWE Professor, utn av reg Religionsvetenskap/teologi 3 Politikvetenskaper. Politiska verksamheter.

Innehåll och länkar till hemsidan: SW 3 Politikvetenskaper och politiska verksamheter. SW 31 Statistik och demograﬁ. SW 32 Statsvetenskap. SW 33 Nationalekonomi, internationell ekonomi. SW 34 Lagar o förordningar, traktat, juridik. SW 35 De demokratiskt valda församlingarnas verksamheter. SW . 351 Sveriges riksdag (och motsvarande utomlands) SW . 352 Kommun- och landstingsfullmäktige (och mots.) SW . 353 Sveriges regering (och motsvarande utomlands) SW . 354 Mellanfolkliga centrala organ (FN, EU o d). SW 36/39 Politiska krav och politiska planeringar: SW 36 ...om individernas kroppsliga förhållanden. SW 37 ...om utbildning o d. SW 38 ...om fysiska miljöer o ekonomiska verks. SW 39 ...om sociala miljöer, nöjen, sport o d. 31 Statistik och demograﬁ Utbildningar, studenter och professorer/ professurer vid universitet och högskolor.

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Högskoleverket. Utbildningar och ämnen 2006/07. Demograﬁ Stockholms universitet Statistik Göteborgs universitet Högskolan Dalarna Högskolan i Jönköping Karlstads universitet Linköpings universitet Lunds universitet Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet Växjö universitet Örebro universitet Statistikerutbildning 120/160 p Umeå universitet Statistik och dataanalys 120/160 p Uppsala universitet UU Linköpings universitet 22700 Inform vetenskap, inst f Statistikvetenskaplig utbildning 120/160 p Örebro universitet CHRISTOFFERSSON ANDERS LARS Professor, utn av reg

Statistik Göteborgs universitet GU HAMFELT ANDREAS Professor bef univlektor Statistik Informatik, data-o systemvet Frisen Marianne HEDMAN LOWE Professor bef univlektor Övrig samhällsvetenskap Stockholms universitet SU LARSSON ROLF Professor, anst UU Bernhardt, Eva 310 Demograﬁ Statistik Thomson, Elizabeth 310 Demograﬁ Nyquist, Hans 311 Statistik Thorburn Ekman, Daniel 311 Statistik m inriktn mot allmän statistikproduktion Wretman, Jan 311 Statistik

Handelshögskolan i Stockholm HHS. 2004/2005 Timo Teräsvirta professor i ekonomisk statistik tjänstledig fr o m 041001 t o m 041031, fr o m 050101 t o m 050630 Anders Westlund professor i ekonomisk statistik

Växjö universitet VXU Se 33

Örebro universitet ÖU Lennart Bodin Statistik Jan Lanke Statistik Elisabeth Svensson Statistik med inriktning mot medicin och epidemiologi 32 Statsvetenskap DN 20100408: “Lättare tappa fotfästet nära makten." “Maktspel, valfusk, narcissism. Den föga smickrande bilden av politikernas dolda liv tecknas i en ny bok. Vad säger de unga politikerna Gustav Fridolin och Luciano Astudillo - hur har de påverkats av makten?”

“ BOKEN »DE OMÄNSKLIGA" avjournalisten Torbjörn Nilsson har väckt stor uppmärksamhet även utanför den politiska världen. Såhär börjar han sin skildring: "Sverige styrs från en ö. Riksdagen är isolerad, rent fysiskt. I fäst- ningen bakom vallgrav och huggen granit barrikaderar sig de folkvalda. Den här boken handlar om livet på den ön." Torbjörn Nilsson menar att i politiken blir det vackraste och det fu- laste hos människor synligt. Självförsakelsen, uppoffringarna för att skapa ett bättre liv åt andra framträder samtidigt som knivhuggen och sveken. Hösten 2002 blev Gustav Fridolin landets yngste riksdagsman någonsin och spåddes en lysande framtid i politiken. Därför väckte det uppståndelse när han hoppade av efter en mandatperiod. -Mycket av det i boken känner jag igen mig i. En del politiker fastnar och börjar se sitt engagemang som en möjlighet att skapa en trygg försörjning livet ut. För dem blir politiken en karriärmöjlighet - och på sikt är det ett hot mot demokratin, säger Gustav Fridolin. Han får medhåll av Luciano Astudillo, som sitter i riksdagen sedan 2002. -Risken att fastna innanför Riksdagshusets tjocka väggar är stor. För mig är det viktigt att hämta näring i mötet med andra människor, både de som valt mig och de som har en annan politiskt uppfattning. Jag måste vårda mina relationer utanför politiken. Annars är det lätt att tappa fotfästet som människa - och politiker. I "DE OMÄNSKLIGA" hänvisar Torbjörn Nilsson till den amerikan- jul tillsammans med vännerna där. Ett så ensidigt liv är naturligtvis ske statsvetaren Harold D Lasswell som hävdat att politiker har ett ex- inte bra i längden. tra stort bekräftelsebehov, en stark narcissistisk läggning. -Ju mer engagerad man blir desto svårare kan det vara ett hålla kvar Gustav Fridolin tycker inte att det finns fler narcissister bland po- vid sin politiska grunduppfattning. Det är lätt att snegla på vad partiet litiker än bland till exempel journalister. Ett allvarligare problem, tycker och vad partikamraterna vill. Därför är det aldrig bra att ägna enligt honom, är att alltför få vågar lämna politiken för att göra något sig åt politik dygnet runt även om man är riksdagsman. annat eller kanske ta en paus. Många vågar inte heller rösta mot partilinjen utan hukar sig när partipiskan viner, säger han. Korrumperar politiken? - Jag skulle snarare vilja säga att makt riskerar att begränsa synfäl- LUCIANO ASTUDILLO menar att politik ytterst handlar om att få tet. Ju närmare makten man kommer, desto lättare är det att tappa genomslag för sina idéer och tankar. Och då är det viktigt att synas i fotfästet. Jag röstade nej till EMU och många viskade i mitt öra att det medierna. skulle äventyra mina karriärmöjligheter inom socialdemokratin, svarar -Är man med i teve eller nämns i en nyhetsartikel uppfattas det ofta Luciano Astudillo. som en framgång. Det blir också en form av självbekräftelse. Ja, det Han tycker att Fredrik Reinfeldts ledarstil förändrats under åren som känns bra att få fram sitt budskap och att vara uppmärksammad. statsminister. Samtidigt är det minst lika viktigt är att möta och lyssna på väljarna. -Tidigare kritiserade han Göran Persson för att vara maktfullkomlig Om för mycket tid går åt till att "spegla sig" i medierna kan det bli och arrogant. Nu börjar han mer och mer likna Persson och har till- farligt. ägnat sig en liknande ledarstil som föregångaren. Det tycker jag är in- Gustav Fridolin menar att det finns en uppenbar risk att politiker tressant, makt påverkar. skapar sig en egen verklighet inom Riksdagshusets fyra väggar. - De glömmer hur de väljare som de representerar faktiskt lever sitt GUSTAV FRIDOLIN säger att för inte så länge sedan var fyra av tio liv. När jag suttit fyra år i riksdagen var jag rädd för att växa fast i svenskar med i ett parti - i dag är det bara tre av hundra som betalar plenisalens stolar och därför bestämde jag mig för att göra något annat, medlemsavgift till ett parti. berättar Gustav Fridolin. - När många var med i partierna fanns ett vakande öga på de för- I dag har Luciano Astudillo sambo och en åttaårig dotter från ett troendevalda. l dag är det en liten krets som best,immer vilka som tidigare förhållande. Men under några år blev det socialdemokratiska lägger fast politiken och vilka som ska representera partiet. ungdomsförbundet SSU allt i Luciano Astudillo liv - på gott och ont. Under de senaste åren har Gustav Fridolin studerat, arbetat som Hans familj hade flyttat till Chile och han hade återvänt ensam till journalist och undervisat på en folkhögskola. Inför hösten val ställer Sverige. han dock upp för att åter försöka knipa en riksdagsplats. -Jag hade förlorat kontakten med flera vänner under tiden i Chile -Men som pensionär vill jag inte sitta och minnas att jag endast och umgänget i SSU kom att betyda mycket - jag firade till och med sysslat med politik. Det är en liten fara i mitt liv. Den stora och allvarliga faran är att yrkespolitiker fattar beslut som inte är förankrade i DN 20100408: människors vardag. Vi måste därför ha fler arbetare, lärare, under- sköterskor och många andra i politiken. "Kaos utan partipiska" - Om jag börjar göra misstaget att se politiken som en karriärväg skulle säkert jag också riskera att tumma på mina värderingar för att få “FÖR UNGA POLITIKER kan det ta tid att lära sig hitta rätt bland vara kvar i det politiska finrummet. Det vill jag se upp med. de normer och oskrivna regler som gäller inom de politiska partierna. Det menar statsvetaren Katarina Barrling Hermansson, som skrivit en l "De omänskliga" nämns till exempel fiffel med röstsiffror. Har ni doktorsavhandling om vilka kulturer som präglar partierna. fuskat någon gång inom politiken? -Tidigare skolades man som regel in i politiken under ganska lång -Inte vad jag kan påminna mig, svarar Gustav Fridolin. tid innan det var dags för tyngre poster. Nu handplockas ibland perso- -Nej, inte fuskat. Någon gång har jag nog trampat lite snett. Det har ner, ofta unga. Men de kan sakna inblick i de normer som gäller i skett i alla partier, i alla människors liv, säger Luciano Astudillo. partiet. Under arbetetmed avhandlingen fann Katarina Barriing Hermansson THOMAS LERNER att Folkpartiet och Vänsterpartiet hade utpräglat individualistiska parti- [email protected] 08-73812 34 “ kulturer. Moderaterna och Socialdemokraterna var mer kollektiv- istiska och hierarkiska.

I BOKEN "DE OMÄNSKLIGA" skildras turerna kring den så kallade FRA-lagen. Riksdagsmän från ﬂera partier var tveksamma, men "tvingades" att rösta ja av sina partiledningar. - Ofta framställs det som något negativt när "partipiskan viner". I vissa fall kan det kanske vara så. Men att riksdagsledamöterna följer partilinjen är en viktig del i hur vår demokrati fungerar. Om alla röstar som de vill ökar risken för ett politiskt kaos. Katarina Barrling Hermansson menar att grupptrycket kan göra att vissa höjer sin "etiska ribba". -Inom Socialdemokraterna ska alla vara lika och ingen ha fördelar framför andra, inte ens partitoppen. Moderaterna däremot accepterar att ledningen har vissa privilegier.

THOMAS LERNER” DN 20100408: DN 20100316: Torbjörn Nilsson: "Vad får politikerna att tro att ”Dags att diskutera vem som ska efterträda ändamålen helgar medlen?" Victoria” “EFTER SJU ÅR SOM POLITISK reporter, i dag på tidningen Fokus, ville Torbjörn Nilsson beskriva det som sker bakom de stängda “Professor Thomas Hall: Sommarens bröllop är också en för- politiska dörrarna. Han granskade några uppseendeväckande händel- fattningspolitisk manifestation. Kungens ordförandeskap i utri- ser och prövade dem mot vad vi vet om mänskliga beteenden. Några kesnämnden är ett konkret demokratiproblem. Varför inte återgå folkpartisters intrång i en socialdemokratisk dator, strider inom det till det medeltida valkungadömet och i god demokratisk ordning socialdemokratiska ungdomsförbundet och spelet kring FRA-lagens välja konung med lämpliga intervall? Det är nu – innan kron- införande, bildar ramen för en resa i en värld som vanliga väljare prinsessan presenterar en ny tronpretendent – som vi kan disku- sällan får inblick i. tera statsskicket förutsättningslöst, skriver professorn i konstvetenskap Thomas Hall. Blev du förvånad över politikernas beteende? -Snarare fascinerad. Och ännu mer intresserad av de psykologiska “Den 19 juni inträffar vad som artar sig att bli århundadets mest mekanismer som gör att människor fuskar med röstlängder, bryter mot uppmärksammade peudohändelse i Sverige – kronprinsessans bröllop. lagen och hotar partikamrater om de inte röstar rätt. Vad får egentli- Det handlar om ett skickligt iscensatt och med skattepengar finansierat gen människor - i detta fall politiker - att tro att ändamålen helgar jippo med huvudsyftet att maximalt utnyttja tillfället att befästa medlen? monarkins ställning. Det rör sig inte bara om ett soligt sommarspek- takel i en festsmyckad huvudstad utan om en kraftfull författnings- Du fokuserar i första hand på unga politiker i din bok? politisk manifestation, ivrigt påhejad från många håll. -Unga har ofta ett starkt engagemang och vill se snabba resultat. Samtidigt ska de skolas in i den politiska vardagen med dess oskrivna Men är det mödan värt att irritera sig? Kan inte de som roas av det regler för vad man får göra och inte göra. Det är inte lätt att vara en ung politiker och navigera i den världen. i lugn och ro få sjunga ”Kungssången” och vifta med svenska flaggor? Givetvis. Frågetecknen kommer när monarkens roll i samhällsappa- Kan din bok leda till ett ökat politikerförakt? raten skall definieras och preciseras. Grundproblemen är ju att den -Den risken finns. Men jag tror att vi journalister måste berätta om ärftliga monarkin dels till sitt väsen är odemokratisk, dels egentligen hela verkligheten. Och en mer öppen bevakning av det som sker inom inte behövs utan har en rent kosmetisk funktion – att förläna festivitas politiken kanske ökar intresset och engagemanget bland väljarna. åt de arrangemang som bedöms kvalificera för sådan kunglig nåd. Och därmed också definierar ett slags inre cirkel av betydelsfulla personer, THOMAS LERNER “ av ett etablissemang som bär upp monarkin och befolkar dess tillställ- om svearnas rätt att ”konung taga så ock vräka”. Varför inte – om ningar. Inte minst till massmediernas fromma. vi släpper loss fantasin – återgå till det medeltida valkungadömet och i god demokratisk ordning välja konung med lämpliga inter- Bred enighet torde råda om att en förutsättning för monarkins vall? fortbestånd är att dess företrädare inte i någon form söker påverka samhällsutvecklingen. Detta torde den nuvarande kungen Få torde ifrågasätta att Victoria skall tillträda tronen den dag det i stort ha respekterat, men den är inte alldeles självklar. Ibland blir aktuellt. Hon bör givetvis få tillfälle att fullgöra den roll hon tycks man mena att monarken kan uttala sig i frågor där det fostrats att spela. Men rimligt är att anta att svenska folket inom en råder bred nationell enighet. Men detta är en oacceptabel nära framtid kommer att presenteras en ny tronpretendent som på ståndpunkt. Kungens uppgift är att tiga, antingen han gillar eller motsvarande sätt som Victoria per automatik skolas in i rollen som ogillar vad som sker. Man behöver bara gå till den strikta statschef. Om en reell möjlighet skall finns till en förutsättningslös parlamentarismens hemland Storbritannien för att se hur diskusssion om statsskicket på lite längre sikt bör den föras nu. Om principerna kan sättas ur spel av en viljestark kronprins som några år kan det vara överspelat. söker en roll i samhällsdebatten. Thomas Hall Ett konkret demokratiproblem är ordförandeskapet i utrikesnämnden. professor emeritus “ 1970 års författningsreform innebar att monarken fråntogs sina formellt sett långtgående befogenheter, i princip oförändrade sedan 1809. Kvar blev som ett slags plåster på såren ordförandeskapet i utrikesnämnden. Men det är ingen långsiktigt acceptabel lösning. Skulle Sverige hamna i en allvarlig utrikespolitisk krissituation bör ledningsansvaret ligga på en erfaren politiker med stor auktoritet. Det kungliga ordförandeskapet bör upphöra senast när Victoria blir drottning.

Sverige har varit monarki sedan 1200-talet och ett bevarande av kungadömet kan te sig som en antikvarisk och kulurhistorisk självklarhet. Men allt kan inte bevaras för evigt, och ur ett längre perspektiv är det troligt att monarkin blir allt mer urvattnad, ett slags museal relikt från en gången tid. Det måste finnas andra sätt att levandegöra vår författningshistoria. I en medeltida lag talas Mittuniversitetet Utbildningar, studenter och professorer/ Internationella programmet för politik och ekonomi 120 p professurer vid universitet och högskolor Högskolan Väst* Internationella relationer Några delar från Göteborgs universitet Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid Konfl iktlösning universitet och högskolor i Sverige. Göteborgs universitet Från en pågående, ej avslutad, undersökning. Politices kandidatutbildning (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Högskolan i Jönköping, 140 p Örebro universitet, 120 p Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Politices magisterutbildning 160 p Uppgifterna om professorerna är äldre. Göteborgs universitet Karlstads universitet (120/160 p) Linköpings universitet Högskoleverket. Utbildningar och ämnen 2006/07. Luleå tekniska universitet Fred – Konflikt – Internationella relationer 120/160 p Lunds universitet Malmö högskola Uppsala universitet Freds- och konfl iktforskning/-studier Umeå universitet (120/160 p) Umeå universitet Växjö universitet Uppsala universitet Örebro universitet Freds- och utvecklingsstudier Politices magisterutbildning. Miljöinriktning 180 p Göteborgs universitet Umeå universitet Internationell kris- och konflikthantering 140 p Politik, ekonomi och organisation 140/160 p Umeå universitet Södertörns högskola Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER) Politik och medier 120/160 p Malmö högskola Högskolan i Gävle Internationell samhällsvetarutbildning 120/160/180 p Public Entrepreneurship and politics 140 p Växjö universitet Högskolan i Jönköping Internationella samhällsstudier 120/160 p Statskunskap/Statsvetenskap Högskolan i Kalmar Se även Politologi Internationell samhällsvetarutbildning 120/160 p Göteborgs universitet Högskolan i Gävle Stockholms universitet SU Högskolan i Halmstad Dahlerup, Drude 320 Statsvetenskap m inriktn på Högskolan i Jönköping genusforskning Högskolan i Kalmar Eduards, Maud 320 Statsvetenskap Högskolan Väst* Möller, Tommy 320 Statsvetenskap m inriktn på Karlstads universitet svensk politik Linköpings universitet Sainsbury, Diane 320 Lars Hiertas professur i Luleå tekniska universitet statskunskap Lunds universitet Tarschys, Daniel 320 Statsvetenskap, särsk planering Malmö högskola o förvaltning Mittuniversitetet Premfors, Rune 321 Grundläggande forskning om Stockholms universitet offentliga sektorn Södertörns högskola Umeå universitet Uppsala universitet Växjö universitet VXU Växjö universitet BRYDER TOM Örebro universitet SVI PROF 1000 Statsvetenskaplig utbildning [email protected] Politologi Högskolan i Halmstad, 120 p Högskolan i Jönköping, 140 p Luleå tekniska universitet, 120/160 p Örebro universitet ÖU Sten Berglund Statskunskap Ingemar Elander Statskunskap Göteborgs universitet GU Gullan Gidlund, Statskunskap med inriktning Statsvetenskap mot demokrati Bjereld Ulf Mats Lindberg Statskunskap Esaiasson Peter Frank Aarebrot Statskunskap Gilljam Mikael Holmberg Sören Bernd Henningsen Statskunskap Lindahl Rutger Abdul Khakee Statskunskap Lundqvist Lennart Pierre Jon Södertörns högskola SH Rothstein Bo Westerståhl Jörgen Loftsson Elfar Statsvetenskap Uppsala universitet UU 22200 Statsvetenskapl inst CARLSNAES WALTER Professor bef univlektor Statsvetenskap

GUZZINI STEFANO Professor bef univlektor Statsvetenskap HERMANSSON BENGT JÖRGEN Professor, anst UU Statsvetenskap HOLMSTRÖM BARRY KARL OLOF Professor bef univlektor Statsvetenskap LEWIN LEIF Professor, utn av reg Statsvetenskap 21300 Freds o konﬂ forskn, inst f ALBIN CECILIA Professor, anst UU Statsvetenskap OHLSON THOMAS Professor bef univlektor Statsvetenskap SWAIN ASHOK Professor bef univlektor Statsvetenskap WALLENSTEEN PETER NILS Professor, utn av reg Statsvetenskap 80900 SCASSS WITTROCK BJÖRN Professor, utn av reg Statsvetenskap 33 Nationalekonomi, internationell ekonomi Utbildningar, studenter och professorer/ professurer vid universitet och högskolor

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Högskoleverket. Utbildningar och ämnen 2006/07. Internationell ekonomi med engelska, spanska ell tyska 160 p Högskolan i Skövde Internationell ekonomi och politik 140 p Högskolan i Jönköping Internationell ekonomisk historia Stockholms universitet Internationell ekonomutbildning Högskolan i Jönköping, 140 p Högskolan Kristianstad, 140/160 p Linköpings universitet, 180 p Lunds universitet, 160 p Södertörns högskola, 140/160 p Umeå universitet, 140/180 p Nationalekonomi Göteborgs universitet Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Stockholms universitet SU Högskolan i Halmstad Calmfors, Lars 303 Internationell ekonomi Högskolan i Jönköping Flam, Harry 303 Internationell ekonomi Högskolan i Kalmar Horn Af Ranzien, Henrik 303 Internationell ekonomi Högskolan i Skövde Persson, Mats 303 Nationalekonomi Karlstads universitet Persson, Torsten 303 Nationalekonomi m inriktn Linköpings universitet internat. ﬁnansiella o monetära Luleå tekniska universitet frågor Lunds universitet Svedberg, Peter 303 Utvecklingsekonomi Mittuniversitetet Zilibotti, Fabrizio 303 Makroekonomi Mälardalens högskola Agell, Jonas 305 Nationalekonomi SLU Arai, Mahmood 305 Nationalekonomi Stockholms universitet Dufwenberg, Martin 305 Nationalekonomi, m inr på Södertörns högskola mikroekonomi Umeå universitet Forslid, Richard 305 Nationalekonomi, med Uppsala universitet inriktning mot internationell handel Växjö universitet Jonas Häckner 305 Nationalekonomi Örebro universitet Siven, Claes-Henric 305 Nationalekonomi, särsk Nationalekonomisk utbildning ekonomisk politik Högskolan i Jönköping, 140 p Wijkander, Hans 305 Nationalekonomi, särsk den Luleå tekniska universitet, 120/160 p offentliga förvaltningen

Göteborgs universitet GU Handelshögskolan i Stockholm HHS. 2004/2005 Nationalekonomi med statistik Lars Bergman Asålund Marcus Rektor, professor i nationalekonomi, särskilt miljö- och energiekonomi Bigsten Arne Erik Berglöf Flood Lennart professor i nationalekonomi, särskilt institutionell ekonomi Hibbs Douglas Tore Ellingsen Hjalmarsson Lennart professor, innehavare av Ragnar Söderbergs professur i ekonomi Lundborg Per tjänstledig från professur i nationalekonomi, särskilt mikroteori fr o m Ohlsson Henry 040801 t o m 080731 Sandelin Bo Per-Olov Johansson Sterner Thomas professor i nationalekonomi, särskilt hälsoekonomi tjänstledig fr o m 050401 t o m 051031 Örebro universitet ÖU Bengt Jönsson Lars Hultcrantz Nationalekonomi professor i hälsoekonomi Lars Ljungqvist Pär Hansson Nationalekonomi professor i nationalekonomi, särskilt makroekonomi Lars Lundberg Nationalekonoml tjänstledig fr o m 050101 t o m 050630 Paul S Segerstrom Uppsala universitet UU professor, innehavare av Tore Browaldhs professur i internationell ekonomi 21700 Nationalekonomiska inst Örjan Sjöberg BLOMQUIST SÖREN Professor, utn av reg professor i ekonomisk geograﬁ, särskilt internationell ekonomisk Nationalekonomi geograﬁ CANNINGS KATHLEEN Professor bef univlektor Jörgen W Weibull Nationalekonomi professor, innehavare av A.O. Wallenbergs professur i EDIN PER-ANDERS Professor, anst UU nationalekonomi Nationalekonomi Hans Tson Söderström GOTTFRIES NILS Professor, utn av reg konjunkturanalys och makroekonomisk politik Nationalekonomi HOLMLUND BERTIL Professor, utn av reg Växjö universitet VXU Nationalekonomi NIKLASSON HARALD EHV PROFBL 1000 JOHANSSON PER Professor, anst UU Befordrad professor Nationalekonomi [email protected] Nationalekonomi och statistik KLEVMARKEN ANDERS Professor, utn av reg ANXO DOMINIQUE Nationalekonomi EHV PROFBL 1000 LI CHUAN-ZHONG Professor bef univlektor Befordrad professor Nationalekonomi [email protected] Nationalekonomi och statistik OHLSSON HENRY Professor, anst UU SHUKUR GHAZI Nationalekonomi EHV PROFBL 1000 SÖDERSTEN JAN Professor, utn av reg Befordrad professor [email protected] Nationalekonomi o statistik Nationalekonomi EKBERG JAN EHV PROF [email protected] Nationalekonomi och statistik 34 Lagar o förordningar, traktat, juridik Utbildningar, studenter och professorer/ professurer vid universitet och högskolor

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Affärsjuridik 120 p Linköpings universitet Affärsjuridik. Europainriktad 180 p Linköpings universitet Affärsrätt Högskolan i Jönköping Linköpings universitet Affärsrättslig utbildning. Internationell 180/200 p Högskolan i Jönköping Handelsrätt Göteborgs universitet Högskolan i Jönköping Högskolan Kristianstad Lunds universitet Mälardalens högskola Uppsala universitet Juridik Högskoleverkets årsrapport 2004. Helårsstudenter. Uppsala universitet Tabellbilaga. Tabell 3. Helårsstudenter och helårsprestationer Växjö universitet budgetåret 2003, exkl. uppdragsutbildning, efter utbildningsområde. Juris kandidatutbildning 180 p Helårsstudenter. Göteborgs universitet Lunds universitet Juridiskt Uppsala universitet Uppsala universitet 1 670 Umeå universitet Lunds universitet 2 016 Örebro universitet Göteborgs universitet 822 Juristutbildning Stockholms universitet 2 761 Högskolan i Jönköping, 180/200 p Umeå universitet 247 Stockholms universitet, 80/180 p Linköpings universitet 493 Rättssociologi Kungl. Tekniska högskolan 73 Lunds universitet Luleå tekniska universitet 372 Offentlig rätt Handelshögskolan i Stockholm 121 Södertörns högskola Örebro universitet 660 Rättsvetenskap Högskolan i Jönköping 313 Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar 32 Karlstads universitet Malmö högskola 149 Luleå tekniska universitet Mitthögskolan 306 Stockholms universitet Högskolan i Borås 84 Umeå universitet Högskolan Dalarna 267 Örebro universitet Högskolan på Gotland 115 Rättsvetenskaplig utbildning 120/160 p Högskolan i Gävle 269 Luleå tekniska universitet Högskolan i Halmstad 137 Rättsvetenskaplig utbildning. Internationell 120/160 p Högskolan Kristianstad 239 Örebro universitet Högskolan i Skövde 151 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 331 Södertörns högskola 145 Ersta Sköndal högskola 25 Summa 11 798 Stockholms universitet SU Göteborgs universitet GU Axberger Hans-Gunnar 220 Adj prof medierätt Juridik Bjarup Jes 220 allmän rättslära Cramer Per Bohlin Alf 220 offentlig rätt Dotevall Rolf Bring Ove 220 internationell rätt Påhlsson Robert Diesen Christian 220 processrätt Ramberg Christina Ebbesson Jonas 220 miljörätt Töllborg Dennis Edelstam Henrik 220 Processrätt Vahlne Westerhäll Lotta Eklund Ronnie, prefekt 220 civilrätt, arbetsrätt Heuman Lars 220 Processrätt Handelshögskolan i Stockholm HHS. 2004/2005 Johansson Svante 220 adj prof civilrätt Kleineman Jan 220 Civilrätt Johnny Herre Källström Kent 220 Civilrätt professor i rättsvetenskap Leijonhufvud Madeleine 220 Straffrätt föräldraledig höstterminen 2004 Levin Marianne, prodekanus 220 Civilrätt Erik Nerep Magnusson-Sjöberg Cecilia 220 rättsinformatik professor i svensk och internationell handelsrätt Mahmoudi Said 220 Internationell rätt Bertil Wiman Melz Peter 220 Finansrätt professor, innehavare av KPMGs professur i skatterätt Pehrson Lars 220 Civilrätt Reinhold Fahlbeck Peterson Claes 220 Rättshistoria arbetsrätt Rosén Jan 220 Civilrätt Lars Gorton Sandgren Claes 220 Civilrätt handelsrätt, särskilt med internationell inriktning Sandström Marie 220 Rättshistoria Schiratzki, Johanna 220 Rättsvetenskap Seipel Peter 220 Rättsinformatik Örebro universitet ÖU Silfverberg Christer 220 Finansrätt Joakim Nergelius Rättsvetenskap Wahl Nils 220 Europeisk integrationsrätt Wahlgren Peter 220 Rättsinformatik Warnling-Nerep Wiweka 220 offentlig rätt Wennberg Suzanne 220 Straffrätt Victorin Anders 220 Fastighets- byggnads- och värderingsrätt Uppsala universitet UU STÅHL KRISTINA Professor bef univlektor 25100 Juridiska inst o fak Övrig rätt ANDERSSON HÅKAN Professor bef univlektor WESTERLUND STAFFAN Professor, utn av reg Civilrätt Övrig rätt ANDERSSON TORBJÖRN Professor bef univlektor ÖSTERDAHL INGER Professor bef univlektor Processrätt Övrig rätt ASP PETTER Professor bef univlektor Processrätt CAMERON IAIN Professor bef univlektor Övrig rätt ERIKSSON MAJA Professor bef univlektor Övrig rätt

JÄNTERÄ-JAREBORG MAARIT Professor, anst UU Övrig rätt LEHRBERG BERT Professor, anst UU Civilrätt LINDELL BENGT Professor, utn av reg Processrätt LYSEN GÖRAN Professor bef univlektor Övrig rätt MARCUSSON LENA MARGARETA Professor, utn av reg Övrig rätt MÖLLER MIKAEL Professor, anst UU Civilrätt NYGREN ROLF OLOV Professor, utn av reg Övrig rätt OLSEN LENA Professor bef univlektor Civilrätt RYNNING ELISABETH Professor, anst UU Övrig rätt Lagrummet. Förarbeten. I gruppen förarbeten ingår • regeringens kommittédirektiv Från Internet 21 mars 2010. Startsida • regeringens utredningsbetänkanden som publiceras i Departe- mentsserien (Ds) och i Statens offentliga utredningar (SOU) • förordningsmotiv • regeringens propositioner och skrivelser till riksdagen Rättsinformation • riksdagsledamöternas motioner ◦ Författningar • riksdagsutskottens betänkanden och yttranden ◦ Förarbeten • riksdagsmyndigheternas framställningar och redogörelser ◦ Rättspraxis • riksdagens skrivelser ◦ Internationellt material • riksdagens protokoll ◦ Alla våra rättskällor • Lagrådets yttranden. Lär dig mer ◦ Vanliga frågor Författningar. I gruppen författningar ingår ◦ Ordlista A−Ö • grundlagar och andra lagar som riksdagen har beslutat ◦ Söktips • förordningar som regeringen har beslutat ◦ Vart vänder jag mig? • myndighetsföreskrifter.

Rättsinformation Rättspraxis. I gruppen rättspraxis ingår Rättsinformation är ett samlingsbegrepp för alla dokument som är • vägledande avgöranden från högre domstolar ett resultat av rättsprocessens steg. På lagrummet.se finns länkar till • vägledande avgöranden från vissa myndigheter. alla dessa dokument. Om du vill lära dig mer om rättsprocessen kan du gå till sidan Lär Internationellt material dig mer I gruppen internationellt material ingår Vill du veta mer om de olika begrepp på den här sidan? Gå då till • Sveriges internationella överenskommelser (SÖ), till exempel vår ordlista A−Ö avtal och konventioner Rättsinformationen brukar delas i fyra olika huvudgrupper: • EU-rätt (fördrag, EU-förordningar, EU-direktiv) förarbeten, författningar, rättspraxis och internationellt material. • rättspraxis från EU-domstolen och Europadomstolen. Senast ändrad: 2009-12-07 Rättsinformation / Alla våra rättskällor Domstolar Här hittar du länkar till alla våra rättskällor. Gör gärna ett bokmärke Myndigheters vägledande avgöranden till denna sida. Brottsoffermyndigheten Granskningsnämnden för radio och TV Lagar och förordningar Justitiekanslern Register över Svensk författningssamling (SFS) Riksdagens ombudsmän (JO) Svensk författningssamling (SFS) i tryckt format Rättshjälpsnämnden Svensk författningssamling (SFS) i fulltext Överklagandenämnden för högskolan Förarbeten Överklagandenämnden för studiestöd Regeringen Internationellt material Kommittédirektiv Sveriges internationella överenskommelser (SÖ) Kommittéberättelsen EUR-Lex Statens offentliga utredningar (SOU) Europadomstolen Departementsserien (Ds) Europeiska unionens domstol Förordningsmotiv Myndigheters föreskrifter Propositioner och skrivelser Affärsverket svenska kraftnäts Riksdagen författningssamling (SvKFS) Motioner Arbetsförmedlingens författningssamling (AFFS) Framställningar och redogörelser Arbetsgivarverkets författningssamling (AGVFS) Betänkanden Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) Yttranden Banverkets författningssamling (BV-FS) Protokoll Blekinge läns författningssamling (10FS) Skrivelser Bokföringsnämndens allmänna råd med mera (BFNAR) Förslag och beslut Bolagsverkets författningssamling (BOLFS) Lagrådet Boverkets författningssamling (BFS) Yttranden Centrala studiestödsnämndens Rättspraxis författningssamling (CSNFS) Domstolars vägledande avgöranden Dalarnas läns författningssamling (20FS) Datainspektionens författningssamling (DIFS) Läkemedelsverkets författningssamling (LVFS) Domstolsverkets författningssamling (DVFS) Migrationsverkets författningssamling (MIGRFS) Elsäkerhetsverkets författningssamling (ELSÄK-FS) Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps Energimarknadsinspektionens författningssamling (EIFS) författningssamling (MSBFS) Finansinspektionens författningssamling (FFFS) Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och Fiskeriverkets författningssamling (FIFS) analysers författningssamling (MTFS) Försvarets författningssamling (FFS) Myndigheten för yrkeshögskolans Försäkringskassans författningssamling (FKFS) författningssamling (MYHFS) Gotlands läns författningssamling (09FS) Naturvårdsverkets författningssamling (NFS) Gävleborgs läns författningssamling (21FS) Norrbottens läns författningssamling (25FS) Hallands läns författningssamling (13FS) Patent- och registreringsverkets Högskoleverkets författningssamling (HSVFS) författningssamling (PRVFS) Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens Pensionsmyndighetens författningssamling (PFS) författningssamling (IAFFS) Post- och telestyrelsens författningssamling (PTSFS) Jämtlands läns författningssamling (23FS) Radio- och TV-verkets författningssamling (RTVFS) Jönköpings läns författningssamling (06FS) Revisorsnämndens författningssamling (RNFS) Kalmars läns författningssamling (08FS) Riksarkivets författningssamling (RA-FS) Kammarkollegiets författningssamling (KAMFS) Riksgäldskontorets författningssamling (RGKFS) Kemikalieinspektionens författningssamling (KIFS) Rikspolisstyrelsens författningssamling (RPSFS) Kommerskollegiums författningssamling (KFS) Sametingets författningssamling (STFS) Konkurrensverkets författningssamling (KKVFS) Sjöfartsverkets författningssamling (SJÖFS) Konsumentverkets författningssamling (KOVFS) Skatteverkets författningssamling (SKVFS) Kriminalvårdens författningssamling (KVFS) Skogsstyrelsens författningssamling (SKSFS) Kronobergs läns författningssamling (07FS) Skåne läns författningssamling (12FS) Kronofogdemyndighetens författningssamling (KFMFS) Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) Lantmäteriets författningssamling (LMFS) Statens energimyndighets författningssamling (STEMFS) Livsmedelsverkets författningssamling (LIVSFS) Statens folkhälsoinstituts författningssamling (FHIFS) Lotteriinspektionens författningssamling (LIFS) Statens jordbruksverks författningssamling (SJVFS) Statens kulturråds författningssamling (KRFS) Statens skolverks författningssamling (SKOLFS) Statistiska centralbyråns författningssamling (SCB-FS) Stockholms läns författningssamling (01FS) Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling (SSMFS) Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) författningssamling (STAFS) Sveriges geologiska undersöknings författningssamling (SGU-FS) Södermanlands läns författningssamling (04FS) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets författningssamling (TLVFS) Tillväxtverkets författningssamling (TVFS) Totalförsvarets pliktverks författningssamling (TPVFS) Transportstyrelsens författningssamling (TSFS) Tullverkets författningssamling (TFS) Uppsala läns författningssamling (03FS) Valmyndighetens författningssamling (VALFS) Vetenskapsrådets författningssamling (VRFS) Vägverkets författningssamling (VVFS) Värmlands läns författningssamling (17FS) Västerbottens läns författningssamling (24FS) Västernorrlands läns författningssamling (22FS) Västmanlands läns författningssamling (19FS) Västra Götalands läns författningssamling (14FS) Åklagarmyndighetens författningssamling (ÅFS) Örebro läns författningssamling (18FS) Östergötlands läns författningssamling (05FS) 35 De demokratiskt valda församlingarnas verksamheter. 351 Sveriges riksdag Riksdagens utskott och EU-nämnden. (och motsvarande utomlands) Från Internet 19 mars 2010. Utskotten & EU-nämnden Utskotten & EU-nämnden En av riksdagens viktigaste uppgifter är att fatta beslut. För att besluten ska vara noggrant förberedda finns det 15 utskott. Vid sidan av utskotten finns det i riksdagen en EU-nämnd. Regeringen ska samråda med EU-nämnden inför beslut i EU:s ministerråd om vilken linje som Sverige slutgiltigt ska driva. Utskotten presenterar förslag till riksdagsbeslut som hela riksdagen kan ta ställning till. Utskotten följer också upp och utvärderar riksdagsbeslut och arbetar med forsknings- och framtidsfrågor. De har dessutom till uppgift att granska EU-förslag och skriva utlåtanden över vissa EU-dokument. Ibland överlägger regeringen med utskotten i EU-frågor som hör till utskottens ansvarsområden. Ut- skotten granskar också om EU-förslag strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen. Principen går ut på att beslut ska tas så nära medborgarna som möjligt. I varje utskott finns det 17 ledamöter. Varje utskott är en "mini- riksdag", vilket innebär att de större partierna får fler platser än de mindre. Riksdagsledamöterna lägger ned mycket tid på arbetet i utskotten.

EU-nämnden Riksdagen består av sju partier, ofta med olika uppfattningar om hur Sveriges politik i EU ska se ut. Regeringens samråd med EU-nämnden innebär att regeringen rådgör med riksdagen om vilken linje som Sverige slutgiltigt ska driva i EU inför beslut i EU:s ministerråd. Regeringen förväntas följa EU-nämndens ställningstaganden. EU-nämnden har 17 ledamöter, och platserna är fördelade mellan partierna efter samma princip som i utskotten.

Uppdaterad: 2009-12-07 Tillämpningen av Lissabonfördraget Så arbetar ett utskott När Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 förändrades delar av riksdagens arbete. Riksdagen fattar varje år hundratals beslut. Motorn i riksdags- • Lissabonfördraget i riksdagen arbetet är de 15 utskotten. Det är där ledamöterna förbereder • Riksdagens beslutet om Lissabonfördraget besluten. När ett utskott presenterat sitt förslag till beslut ska alla • Om Lissabonfördraget på EU-upplysningens webbplats riksdagens 349 ledamöter ta ställning till förslaget. I varje utskott sitter det 17 ledamöter. Utskotten är som en "mini- Regler för utskottens och EU-nämndens arbete riksdag", vilket innebär att sammansättningen på ledamöterna i utskot- Reglerna för utskottens och EU-nämndens arbete finns i en lag som tet speglar riksdagens utseende. heter riksdagsordningen. Riksdagsordningen Det största partiet i riksdagen har också flest platser i varje utskott. Eftersom utskotten på detta sätt speglar riksdagens utseende Så arbetar ett utskott säger riksdagen nästan alltid ja till utskottens förslag. Så arbetar EU-nämnden Öppna utfrågningar Utskotten ansvarar för olika områden Utskottens & EU-nämndens sammanträden Ledamöterna ägnar mycket tid åt arbetet i sina utskott. Varje utskott har ett antal ämnen som det behandlar. Militära frågor hamnar till Arbetsmarknadsutskottet exempel i försvarsutskottet, medan socialutskottet behandlar förslagen Civilutskottet om sjukvården. Finansutskottet När regeringen lämnar en proposition till riksdagen hamnar den - Försvarsutskottet först i ett utskott. På riksdagsspråk kallar man detta för berednings- Justitieutskottet tvång. Det är likadant med motionerna som ledamöterna skriver. Konstitutionsutskottet Utskottet tar först ställning innan det är dags för hela riksdagen att Kulturutskottet fatta sitt beslut om regeringens och ledamöternas förslag. Miljö- och jordbruksutskottet Näringsutskottet Granskad: 2009-08-18 Skatteutskottet Socialförsäkringsutskottet Socialutskottet Vilket är det största partiet i riksdagen? Trafikutskottet På avdelningen Ledamöter & partier kan du läsa mer om mandatför- Utbildningsutskottet delningen, det vill säga hur stora partierna i riksdagen är. Utrikesutskottet Ledamöter & partier Sammansatta utskott Utskott som har upphört EU-nämnden Ledamöter och tjänstemän debatteras och beslutas i kammaren. Grön- och vitböcker motsvarar svenska utredningar (SOU och Ds). Tjänstemännen är även till hjälp Riksdagsledamöterna lägger ned mycket tid på utskottsarbetet. när det gäller ledamöternas uppföljning och utvärdering av riks- De större partierna får fler utskottsplatser än de mindre partierna. dagsbeslut och deras arbete med forsknings- och framtidsfrågor. I varje utskott sitter 17 ledamöter. Partiernas antal platser i utskot- Tjänstemännen är partipolitiskt neutrala. Det innebär att de ska ten bestäms av hur stort partiet är i riksdagen. Eftersom Socialdemo- hjälpa alla sju riksdagspartier. Dessutom får tjänstemännen inte favori- kraterna är störst så får det flest platser. sera ett enskilt parti. Tjänstemännen behåller sina jobb även om I alla utskott är det sex socialdemokrater och fem moderater. Något majoritetsförhållandena i riksdagen ändras efter ett val. av de övriga borgerliga partierna - Centerpartiet, Folkpartiet eller Kristdemokraterna - har två platser. De har annars en plats vardera. Uppdaterad: 2009-08-18 Miljöpartiet och Vänsterpartiet har en plats var. Sammanträden och kontakter Borgerlig majoritet Direkt efter ett val bestämmer riksdagen, på förslag från partierna, Det är på utskottens sammanträden som ledamöterna bestäm- vilka ledamöter som ska sitta i utskotten. Efter valet 2006 har de fyra mer hur de ska ställa sig till olika förslag. Mötena är inte öppna borgerliga partierna - Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet för allmänheten. och Kristdemokraterna - majoritet i riksdagen. De har därför majoritet På tisdagar och torsdagar sammanträder utskotten. Ledamöterna i varje utskott. Partierna har tillsammans bildat en majoritetsregering. lägger ned en hel del tid på utskottsarbetet. Det tar tid att läsa igenom alla dokument som utskottet ska ta ställning till. Dessutom måste Ordförande håller i klubban ledamöterna stämma av med sina partikamrater hur partiet ska ställa Varje utskott har en ordförande och en vice ordförande. Det är sig i olika frågor. ordföranden som leder utskottssammanträdena. Om ordförande i ett utskott kommer från något av de borgerliga Besök ger kunskaper partierna brukar den vice ordföranden vara från oppositionen. Är ord- Utskottet gör studiebesök och tar emot grupper för att hålla sig förande från det socialdemokratiska partiet är vice ordförande från uppdaterat om samhällsutvecklingen inom just deras område. Leda- något av de borgerliga partierna. möternas kontakter med väljarna och partikamrater i landet har stor betydelse för arbetet i utskottet. Kanslierna hjälper till med underlagen Samhällsproblem som ledamöterna stöter på i sina kontakter med Varje utskott har ett eget kansli som består av en kanslichef och fem väljarna diskuteras ofta i utskottet. Ibland gör utskotten resor till andra till tio tjänstemän. Tjänstemännen hjälper ledamöterna att skriva de länder för att studera hur just det landet löst ett visst problem. förslag till beslut som riksdagen sedan ska besluta om. På riksdags- språk heter förslagen utskottsbetänkanden. Stängda sammanträden Tjänstemännen hjälper också till med att skriva utlåtanden över Sammanträdena i utskotten är inte offentliga. Det innebär att all- EU:s grön- och vitböcker och andra EU-dokument som sedan mänheten och massmedierna inte får vara med på mötena. Eftersom sammanträdena är stängda kan ledamöterna diskutera sig till regeringens propositioner. Ska de säga ja till förslagen eller ska känsliga politiska frågor utan åhörare. Det gör det enklare att få till de presentera egna alternativ i det som kallas för följdmotioner? överenskommelser och kompromisser mellan partierna. Den politiska vardagen handlar mycket om att ge och ta. Eftersom Utskottet sätter ned foten inget parti har egen majoritet i riksdagen kräver politiken att partierna När ledamöterna läst in sig och diskuterat med sina partikamrater är är beredda att förhandla med varandra. det dags för diskussion i utskottet. En tjänsteman på utskottskansliet presenterar ärendet. Därefter diskuterar ledamöterna hur de ska ställa Granskad: 2000-08-19 sig till propositionen och de motioner som finns i anslutning till propositionen. Utskotten bestämmer sig Vill en majoritet av ledamöterna i utskottet att riksdagen ska säga ja till förslagen från regeringen? Finns det en utskottsmajoritet för att Mycket av utskottets arbete går ut på att ta ställning till förslag. säga ja till någon av motionerna i ärendet? Är hela utskottet enigt? De flesta förslag är propositioner från regeringen och motioner Måste partierna göra kompromisser? från ledamöterna. Ibland tar ledamöterna ställning vid det första sammanträdet, men Mest tid lägger utskotten ned på att ta ställning till propositionerna. ofta behövs det flera möten innan utskottet kan presentera ett förslag Varje proposition behandlas av ett utskott. Handlar den om till exem- till riksdagsbeslut. pel järnvägar hamnar den hos trafikutskottet. Oppositionen presenterar sitt motförslag Tid att läsa in sig Utskottets förslag grundar sig på vad majoriteten i utskottet tycker. När en proposition kommit till ett utskott får ledamöterna tid på sig De som inte håller med får lämna in reservationer. I reservationerna att läsa in sig. Ledamöterna diskuterar förslagen i propositionen med redogör minoriteten för sin uppfattning i frågan. sina partikamrater. Det gör ledamöterna på sina partigruppsmöten. När utskottet är klart med sitt arbete blir betänkandet offentligt. Dessutom skriver ledamöterna följdmotioner till de propositioner Alla kan då ta del av innehållet i förslaget till riksdagsbeslut. I som regeringen lämnar. I följdmotionerna redovisar ledamöterna sin betänkandet finns också utskottsminoritetens reservationer. syn i det ämne som propositionen handlar om. Av naturliga skäl Särskilt intressanta beslut rapporterar massmedierna om. Riksda- skriver oppositionen flest följdmotioner eftersom de många gånger har gens informationsenhet skickar ut pressmeddelanden om de viktigare en annan uppfattning än regeringen. ärenden som utskotten presenterar.

Stämmer av med det egna partiet Granskad: 2009-08-18 Partigrupperna är viktiga i riksdagsarbetet. En partigrupp består av alla ledamöter från partiet. Exempelvis består Centerpartiets parti- Debatt och beslut i kammaren grupp av de 29 ledamöter som partiet har i riksdagen. När utskottet har presenterat sitt förslag till riksdagsbeslut går Partigrupperna sammanträder på tisdagseftermiddagarna. En vanlig ärendet till kammaren. Där ska alla 349 ledamöter ta ställning till frågeställning på oppositionspartiernas gruppmöten är hur de ska ställa förslaget. Det brukar ta en till två veckor från det att utskottet är klart med sitt Utskotten följer upp riksdagens beslut förslag innan det är dags för debatt och beslut i kammaren. I debatten berättar majoriteten i utskottet varför de stödjer sitt Utskotten ska följa upp de beslut som riksdagen har fattat. förslag. De ledamöter som representerar minoriteten säger varför de Tanken är att det utskott som förberett ett beslut senare ska utvär- tycker att majoritetens förslag är dåligt och presenterar sitt motförslag. dera vad som blivit resultatet av beslutet. Blev resultatet det som När debatten är avslutad är det dags för omröstning. I de allra flesta riksdagen önskade? fall vinner utskottsmajoriteten. Det beror på att utskotten speglar Utskotten arbetar hela tiden med uppföljning och utvärdering. Det riksdagens sammansättning. gör de till exempel när de arbetar med regeringens budgetproposition och regeringens rapporter om vad som har hänt på olika områden i Granskad: 2009-08-18 samhället. Utskotten kan också välja att följa upp och utvärdera ett speciellt Öppna utfrågningar ger kunskap ämne. Resultaten av en sådan tematisk uppföljning dokumenteras ofta i ett utskottsbetänkande eller i serien Rapporter från riksdagen (RFR). Utskotten håller utfrågningar som är öppna för allmänheten. Du kan läsa mer om utskottens uppföljning och utvärdering under Tanken med utfrågningarna är att riksdagsledamöterna i utskot- varje utskott. I utskottens verksamhetsberättelser redovisas också vil- ten ska få mer information i ett visst ämne. ken uppföljning och utvärdering utskottet arbetat med. Det var i slutet på 1980-talet som riksdagen började med öppna utfrågningar. I dag håller utskotten varje år ett fyrtiotal öppna utfråg- Granskad: 2009-08-19 ningar. När en utfrågning ska hållas bjuder utskottet in experter och före- Forskning och framtid trädare för olika samhällsintressen som ska svara på frågor från leda- möterna. Utbildningsutskottet kan till exempel när de behandlar en Det är viktigt att riksdagsledamöterna får kvalificerade under- proposition om högskolorna hålla en öppen utfrågning där repre- lag över samhällsutvecklingen för att kunna fatta beslut. Riks- sentanter från högskolorna medverkar. dagen har därför beslutat att mer strategiskt föra in forsknings- och framtidsfrågor i riksdagsarbetet. Granskad: 2009-08-18 Ledamöternas beslutsunderlag ska ge svar på en rad frågor. Vilka resurser behövs? Vilka prioriteringar kan göras? Vilka problem går att Alla utfrågningar direktsänds förutse? Det är här kontakterna med forskarvärlden kommer in. Ge- Alla öppna utfrågningar kan följas på plats, via webb-tv eller i tele- nom att utskotten arbetar mer strategiskt med forsknings- och fram- fon via Riksdagen direkt. Sveriges Televisions digital kanal SVT24 tidsfrågor blir underlagen och utskottsbetänkandena väl underbyggda sänder de flesta utfrågningar. Om du missat en utfrågning kan du se med kunskap. den i efterhand på riksdagens webbplats. • Kommande och genomförda öppna utfrågningar Mera forskningsrön i beslutsunderlagen • Riksdagen direkt Sveriges Television Det har blivit vanligare att ledamöterna i utskotten ställer krav på att beslutsunderlagen ska innehålla aktuell forskning och framtidsana- Utskottens EU-arbete lyser. Meningen är också att utskotten ska arbeta med så kallade teknikutvärderingar i ökad utsträckning. Med teknikutvärderingar Utskotten granskar EU-förslag på ett tidigt stadium och avgör i menar man i det här fallet att man tittar på vilka konsekvenser ny vilka EU-frågor regeringen måste överlägga med dem. Sedan teknik eller olika forskningsresultat har för samhället. Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 kan utskotten också granska vissa EU-förslag utifrån den så kallade Kontakterna med forskarvärlden subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen. Utskotten har kontakt med forskarvärlden på olika sätt. De kan Många av regeringens och ledamöternas förslag som utskotten utveckla regelbundna kontakter med olika forskningsmiljöer eller delta arbetar med handlar om EU. Förslagen får samma behandling som i seminarier och konferenser om aktuell forskning. andra förslag, i det utskott som har hand om sakfrågan. Föreslår till Utskotten ordnar ofta öppna utfrågningar till vilka forskare bjuds in exempel regeringen att skattereglerna ska ändras på grund av ett EU- att delta. Till dessa utfrågningar är alla som vill välkomna att lyssna. beslut så är det skatteutskottet som ska arbeta med förslaget. Utskotten får också möjlighet att göra forskningsöversikter inom sina ansvarsområden. Översikterna kan ta upp såväl nationell som Tidig granskning av EU-förslag internationell forskning inom ett område. Utskotten granskar förslag som kommer från EU på ett tidigt stadium. Det handlar om EU:s grön- och vitböcker och vissa andra förslag. Grön- och vitböcker är policydokument där EU-kommissionen redo- Riktlinjer för arbetet med forskning och utvärdering gör för tankar, förslag och konkreta åtgärder som är aktuella i EU-sam- Riksdagen beslutade den 1 juni 2006 om riktlinjer för hur riksdagen arbetet. Man kan säga att de motsvarar svenska utredningar (SOUoch Ds). ska arbeta mer med forsknings- och framtidsfrågor och uppföljning Regeringen ska inom fem veckor skriva så kallade faktapro- och utvärdering. En rapport och broschyr har tagits fram om hur memorior över dessa dokument. I faktapromemorian står det vad för- riktlinjerna kan konkretiseras. slaget går ut på, hur det påverkar svenska regler och vad regeringen • Riksdagsbeslutet (2005/06:KU21) tycker om förslaget. Promemoriorna skickas till ansvarigt utskott för • Rapporten (2006/07:URF3) granskning. • Broschyren När ett utskott har granskat en grön- eller vitbok, eller annat särskilt viktigt EU-dokument, ska det skriva ett utlåtande över förslaget. Det är Riksdagens framtidsdag 2008 talmannen tillsammans med riksdagspartiernas gruppledare som Den 24 januari 2008 arrangerades Riksdagens framtidsdag. Då fick bestämmer vilka andra särskilt viktiga EU-dokument som ska granskas ledamöter diskutera viktiga framtidsfrågor med forskare och experter. närmare. Tidning om Riksdagens framtidsdag 2008 I utlåtandet kommenterar utskottet frågan, och beskriver olika uppfattningar som kan finnas bland riksdagens partier. Kammaren de- Sällskapet riksdagsledamöter och forskare (Rifo) batterar och fattar beslut om utlåtandet. Beslutet får inte innehålla Rifo är en förening för forskare och riksdagsledamöter. några förslag eller uppmaningar till regeringen om att den ska göra Rifo något. Om regeländringarna Granskning utifrån subsidiaritetsprincipen permanent representant i Bryssel som följer arbetet i EU och rappor- En nyhet i Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december terar hem till riksdagen. 2009, är att riksdagen liksom övriga parlament får granska vissa utkast till lagförslag utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. KU kontrollerar regeringen Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, innebär att beslut ska Regeringen är skyldig att informera riksdagen även om sitt eget tas så nära medborgarna det är möjligt. arbete i EU. Riksdagen kontrollerar att regeringen följer riksdagens Utkastet kommer oftast från EU-kommissionen och är inget färdigt beslut. Här har konstitutionsutskottet, KU, en särskilt viktig roll. KU lagförslag. Det skickas till ansvarigt utskott. Om hela utskottet anser har flera gånger kritiserat regeringen för att den inte informerat att utkastet inte strider mot närhetsprincipen så görs bara en riksdagen tillräckligt innan besluten fattats i EU:s ministerråd. protokollsanteckning som skickas till kammaren. Skulle däremot minst fem ledamöter tycka att det strider mot principen kan de begära att Uppdaterad: 2009-12-09 utskottet ger ett utlåtande. Där kan de i en reservation förklara sin uppfattning. Utlåtandet får sedan kammaren debattera och ta ställning Så arbetar EU-nämnden till. Utlåtande skrivs också om en utskottsmajoritet tycker att förslaget Regeringen måste förankra sin EU-politik i riksdagen. Den för- strider mot principen. Om riksdagen ställer sig bakom utskottsmajo- väntas driva en politik som en majoritet i riksdagen stöder. Medan ritetens bedömning skickas riksdagens uppfattning till den institution en fråga behandlas i EU överlägger regeringen med utskotten. som lagt förslaget, vanligtvis EU-kommissionen. När det sedan är dags för beslut samråder regeringen De nationella parlamenten får inte "närhetsgranska" alla utkast till med riksdagens EU-nämnd. lagförslag. Bara förslag på områden där både unionen och medlems- Regeringen samråder med riksdagen om vilken linje Sverige slut- länderna har befogenhet att stifta lagar. Det gäller till exempel den inre giltigt ska driva i EU. Samrådet sker i riksdagens EU-nämnd. Där marknaden, miljön, energi, frihet och säkerhet. diskuterar ledamöter från riksdagens sju partier Sveriges EU-politik Är flera länder överens om att ett utkast till lagförslag strider mot med regeringen. närhetsprincipen så kan EU-kommissionen tvingas till att ompröva det. EU-nämnden Om en majoritet av parlamenten säger nej till ett förslag kan i vissa fall ministerrådet eller Europaparlamentet stoppa förslaget. Ledamöter från alla partier Det är ungefär liknande fördelning av riksdagsledamöter i EU- Överlägger med regeringen nämnden som det är i utskotten. I nämnden sitter sex socialdemokrater, Utskotten avgör i vilka EU-frågor regeringen måste överlägga med fem moderater, två folkpartister, en centerpartist, en kristdemokrat, en utskotten. Överläggningarna gör det möjligt för regeringen att tidigt vänsterpartist och en miljöpartist. stämma av om dess ståndpunkter har ett stöd i riksdagen. Utskotten Ett parti kan tillfälligt få ersätta sin ledamot/suppleant i EU- kan besluta att överläggningarna ska vara offentliga. nämnden med en ledamot från det utskott som har arbetat med den Utskotten kan som tidigare få information i olika frågor genom att fråga som ska tas upp under samrådet. kalla företrädare från regeringen eller genom kontakter med departement och myndigheter. Riksdagen har dessutom en Till skillnad från utskotten presenterar inte EU-nämnden förslag till förande. Statsminister Fredrik Reinfeldt samråder med EU-nämnden riksdagsbeslut. Den är ett rent samrådsorgan. Samråden äger oftast inför dessa möten. rum på fredagar. Överläggningar i andra frågor Samråd inför beslut i ministerrådet Om det finns särskilda skäl kan EU-nämnden begära att regeringen Regeringen företräder Sverige i Europeiska unionens råd, även kal- samråder med nämnden i andra frågor än sådana där det är dags att lat för ministerrådet. Ministerrådet är EU:s högsta beslutande organ, fatta beslut. Det kan till exempel göras under riksdagens sommar- och det består av en minister från varje medlemslands regering. uppehåll. Regeringen ska samråda med EU-nämnden om frågor som ministerrådet är klara att fatta beslut om. Innan dess ska det ansvariga KU granskar regeringens agerande utskottet ha hand om frågan och sköta överläggningarna med rege- Riksdagen har uttalat att regeringen bör handla i enlighet med EU- ringen. nämndens råd och ståndpunkter. Det anses inte tillräckligt att rege- Regeringen måste få ett slutgiltigt stöd i EU-nämnden för den stånd- ringen inte gör något som står i strid med EU-nämndens synpunkter. punkt som regeringen ska ha i ministerrådet. EU-nämndens ställ- Uttalandena grundar sig på slutsatser som konstitutionsutskottet, KU, ningstaganden är en sorts mandat. Om regeringen inte följer det riske- har kommit fram till i sina granskningar av regeringens arbete. rar den kritik i riksdagen och ytterst en misstroendeomröstning i riks- KU har framhållit att om regeringen ska göra någonting som inte dagens kammare. Misstroendeförklaring följer av det mandat den fått från EU-nämnden så måste den ha mycket goda skäl. Finansministern träffar EU-nämnden Vilka ministrar som sammanträder i ministerrådet beror på vilken Öppenhet vid samråd fråga som ministerrådet behandlar. Om beslut ska fattas om till exem- EU-nämnden kan besluta att ett samråd med regeringen ska vara pel momsfrågor så är det finansministrarna som träffas. Då besöker öppet så att allmänheten kan följa mötet, men i regel sker det bakom finansminister Anders Borg EU-nämnden några dagar innan han åker stängda dörrar. till ministermötet. Under samråden förs stenografiska uppteckningar. Efter att Vid samrådet diskuterar Anders Borg med nämndens ledamöter den de renskrivits och justerats blir de allmänna handlingar, som var och svenska ståndpunkten. Diskussionerna kan leda till att den ståndpunkt en kan ta del av. som regeringen ursprungligen tänkt sig ändras eller kompletteras. Diskussionen kring varje fråga avslutas med att ordföranden i EU- Hemliga uppgifter nämnden sammanfattar och konstaterar att det finns en majoritet för Vissa uppgifter är dock hemliga och lämnas inte ut. Exempel på regeringens ståndpunkt eller att regeringen har en majoritet emot sig. sådant som kan hemligstämplas är uppgifter om slutskedet i en känslig förhandling i rådet, andra länders ståndpunkter i förhandlingarna eller Samråd inför EU-toppmöten vilken andrahandsståndpunkt som Sverige ska inta om den första Regeringen är också skyldig att samråda med EU-nämnden inför ståndpunkten inte är framgångsrik i förhandlingarna. möten med Europeiska rådet. Europeiska rådet består av medlems- ländernas stats- eller regeringschefer och EU-kommissionens ord- EU-nämndens interna överläggningar dokumenteras inte genom Genomförda utfrågningar och öppna sammanträden 2009/10 stenografiska uppteckningar, men de protokollförs. Resultaten i svensk grundskola Uppdaterad: 2008-02-21 • Utbildningsutskottet • Tisdag 9 mars 2010 EU-upplysningen svarar på dina frågor Penningpolitiken Har du frågor om riksdagen och EU eller är det någonting annat om • Finansutskottet EU du undrar över? EU-upplysningen svarar på dina frågor. EU- • Torsdag 4 mars 2010 upplysningen har riksdagens uppdrag att ge partipolitiskt neutral Tågtrafikens problem i vinter information till allmänheten om EU och om det svenska medlem- • Trafikutskottet skapet. EU-upplysningen • Torsdag 18 februari 2010 Öppet samråd i EU-nämnden med statsministern Öppna utfrågningar • EU-nämnden • Tisdag 9 februari 2010 Utskotten håller utfrågningar som är öppna för allmänheten. Under Invandrares etablering på arbetsmarknaden - vad vet man? utfrågningarna svarar experter och företrädare för olika samhälls-n- • Arbetsmarknadsutskottet tressen på frågor från riksdagsledamöterna. Du kan följa utfrågningar • Torsdag 4 februari 2010 på plats eller via webb-tv direkt eller i efterhand från och med hösten Den ekonomiska krisen i Baltikum 2005 • Finansutskottet Kommande utfrågningar och öppna sammanträden • Tisdag 2 februari 2010 Öppet samråd i EU-nämnden med regeringen Socialtjänstlagen • EU-nämnden • Socialutskottet • Onsdag 24 mars kl. 13.00-14.00 • Torsdag 28 januari 2010 Återrapportering från Europeiska rådets möte Öppet samråd i EU-nämnden med statsministern • EU-nämnden • EU-nämnden • Tisdag 30 mars kl. 15.00-16.00 • Onsdag 9 december 2009 Höghastighetstrafik på järnväg FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med • Trafikutskottet funktionsnedsättning • Torsdag 8 april kl. 9.00-12.00 • Utrikesutskottet Jämställdhet och maktstrukturer på kulturområdet • Torsdag 3 december 2009 • Kulturutskottet Sverige och EMU • Torsdag 8 april kl. 9.00-12.00 • EU-nämnden Öppet samråd i EU-nämnden med regeringen • Onsdag 2 december 2009 • EU-nämnden Hiv/aids • Onsdag 16 juni kl. 13.00-14.00 • Utrikesutskottet och socialutskottet • Tisdag 1 december 2009 • Miljö- och jordbruksutskottet Äldrefrågor • Torsdag 22 oktober 2009 • Socialutskottet Situationen för kvinnor intagna i kriminalvårdsanstalt • Torsdag 26 november 2009 • Justitieutskottet Öppet samråd i EU-nämnden med regeringen • Tisdag 22 september 2009 • EU-nämnden Öppet samråd i EU-nämnden med statsministern • Tisdag 24 november 2009 • EU-nämnden Normkonflikter mellan Sveriges grundlagar och EU-rätten • Onsdag 16 september 2009 • Konstitutionsutskottet • Torsdag 19 november 2009 Utfrågningar ger kunskap Afghanistan Öppna utfrågningar ger riksdagsledamöterna i utskotten mer infor- • Försvarsutskottet mation i ett visst ämne. Utfrågningarna är ofta ett led i utskottens • Tisdag 17 november 2009 arbete med förbereda riksdagens beslut. Öppet samråd i EU-nämnden med statsministern Läs mer om hur ett utskott arbetar • EU-nämnden • Tisdag 17 november 2009 Funktionshindrade och scenrummet Utskottens & EU-nämndens sammanträden • Kulturutskottet • Torsdag 12 november 2009 Här ser du när utskotten och EU-nämnden sammanträder och vilka Förändringar i sjukförsäkringen frågor de ska ta upp. Sammanträdena är inte öppna för allmänhet eller • Socialförsäkringsutskottet massmedierna. Protokollen från sammanträdena finns under varje • Torsdag 5 november 2009 utskott och EU-nämnden till vänster. Penningpolitiken • Finansutskottet EU-nämndens sammanträden • Torsdag 5 november 2009 Regeringens samråd med EU-nämnden Kollektivtrafiken EU-nämndens sammanträdesplan • Trafikutskottet • Torsdag 5 november 2009 Utskottens sammanträden (utelämnas här). Öppet samråd i EU-nämnden med statsministern • EU-nämnden • Onsdag 28 oktober 2009 En ny fosterdiagnostisk metod • Socialutskottet • Torsdag 22 oktober 2009 Sveriges miljömål i halvtid Arbetsmarknadsutskottet utgiftsramar för olika utgiftsområden och till beräkning av statens inkomster. Arbetsmarknadsutskottet (AU) bereder ärenden om Vidare bereder finansutskottet ärenden om penning-, kredit-, valuta- arbetsmarknads-politik och arbetslivspolitik med arbetsrätt. Utskottet och statsskuldspolitiken, kredit- och fondväsendet, det affärsmässiga bereder också ärenden om integration och åtgärder mot diskriminering, försäkringsväsendet, Riksrevisionen, om ärendena inte tillhör konstitu- i den mån ärendena inte tillhör något annat utskotts beredning. Vidare tionsutskottets beredning, den kommunala ekonomin, statliga arbets- bereder utskottet ärenden om jämställdhet mellan kvinnor och män, i givarfrågor, statlig statistik, redovisning, revision och rationalisering, den mån ärendena inte tillhör något annat utskotts beredning. statens egendom och upphandling i allmänhet, vissa andra förvalt- Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 13 Integration och ningstekniska frågor samt budgettekniska frågor. Finansutskottet jämställdhet och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv bereds av arbets- granskar även beräkningen av statens inkomster och sammanställer marknadsutskottet. statsbudgeten. Utskottets ledamöter Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskulds- Civilutskottet räntor med mera samt 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen bereds av finansutskottet. Civilutskottet (CU) bereder ärenden om äktenskaps-, föräldra-, Utskottets ledamöter ärvda-, handels-, jorda- och utsökningsbalkarna och lagar som ersätter eller anknyter till föreskrifter i dessa balkar, i den mån ärendena inte Försvarsutskottet tillhör ett annat utskotts beredning. Civilutskottet bereder också ärenden om försäkringsavtalsrätt, Försvarsutskottet (FöU) bereder ärenden om totalförsvar, samhällets bolags- och föreningsrätt, skadeståndsrätt, transporträtt, konkursrätt, räddningstjänst, åtgärder för att minska samhällets sårbarhet, kärntek- konsumentpolitik, internationell privaträtt, lagstiftning i andra ärenden nisk säkerhet och strålningsskydd samt sjö- och kustövervakning. Allt av allmänt privaträttslig beskaffenhet, bostadspolitik, vattenrätt, be- i den mån inte ärendena tillhör ett annat utskotts beredning. byggelseplanläggning, byggnadsväsendet, fysisk planering samt ex- Ärenden om anslag inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets propriation, fastighetsbildning och lantmäteriväsendet. krisberedskap bereds av försvarsutskottet. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bo- Utskottets ledamöter stadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik bereds av civilutskottet. Justitieutskottet Utskottets ledamöter Justitieutskottet (JuU) bereder ärenden inom politikområdet Rätts- väsendet. Politikområdet innefattar bland annat myndigheter inom Finansutskottet domstolsväsendet, åklagarväsendet, polisväsendet, kriminalvården Finansutskottet (FiU) bereder ärenden om allmänna riktlinjer för samt Brottsförebyggande rådet, Rättsmedicinalverket och Brottsoffer- den ekonomiska politiken och för budgetregleringen och om Riks- myndigheten. bankens verksamhet. Finansutskottet bereder dessutom förslagen till Utskottet bereder vidare ärenden rörande brottsbalken och rätte- gångsbalken samt lagar som ersätter eller har nära samband med före- den mån de inte tillhör konstitutionsutskottets beredning. skrifter i dessa balkar. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, Ärenden om anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet bereds av trossamfund och fritid bereds av kulturutskottet. justitieutskottet. Utgiftsområdet överensstämmer i huvudsak med poli- Utskottets ledamöter tikområdet Rättsväsendet. Utskottets ledamöter Miljö- och jordbruksutskottet Konstitutionsutskottet Miljö- och jordbruksutskottet (MJU) bereder ärenden om jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt och fiske, vädertjänst. Utskottet Konstitutionsutskottet (KU) bereder ärenden om grundlagarna och bereder även ärenden om naturvård samt miljövård i övrigt som inte riksdagsordningen samt om lagstiftning i andra konstitutionella och tillhör något annat utskotts beredning. allmänt förvaltningsrättsliga ämnen och lagstiftning om radio och Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och television. Andra ärenden handlar om yttrandefrihet, opinionsbildning naturvård samt 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar och religionsfrihet samt press- och partistöd. bereds av miljö- och jordbruksutskottet. Konstitutionsutskottet bereder också ärenden om riksdagen och Utskottets ledamöter vissa myndigheter som sorterar under riksdagen, om länsförvaltningen och Sveriges administrativa indelning samt om den kommunala självstyrelsen med mera. Näringsutskottet Ärenden om anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse bereds av Näringsutskottet (NU) bereder ärenden om allmänna riktlinjer för konstitutionsutskottet. näringspolitiken och därmed sammanhängande forskningsfrågor samt Konstitutionsutskottet har också uppgiften att granska regeringens ärenden om industri och hantverk, handel, immaterialrätt, energi- och statsrådens arbete samt meddela riksdagen resultatet av sin politik, regional tillväxtpolitik, statlig företagsamhet samt pris- och granskning. konkurrensförhållanden i näringslivet. Om ett statsråd grovt åsidosatt sin tjänsteplikt kan KU besluta om Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 åtal mot statsrådet i Högsta domstolen. KU ska dessutom bereda ären- Energi och 24 Näringsliv bereds av näringsutskottet. den om medgivande från riksdagen att väcka talan mot en riksdags- Utskottets ledamöter ledamot eller att ingripa i en ledamots personliga frihet. Utskottets ledamöter Skatteutskottet

Kulturutskottet Skatteutskottet (SkU) bereder ärenden om statliga och kommunala skatter och ärenden om taxering och skattebetalning, folkbokföring Kulturutskottet (KrU) bereder ärenden om allmänna kultur- och samt exekutionsväsendet. bildningsändamål, folkbildning, ungdomsverksamhet, internationellt Ärenden om anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och kulturellt samarbete samt idrotts- och friluftsverksamhet. Utskottet bereder även ärenden om trossamfunden och om radio och television i exekutionbereds av skatteutskottet. Utskottets ledamöter Socialförsäkringsutskottet och skolbarnsomsorg, skolväsendet, högre utbildning och forskning samt studiestöd. Socialförsäkringsutskottet (SfU) bereder ärenden om allmän Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Ut- försäkring, allmän pension, arbetsskadeförsäkring, ekonomiskt stöd åt bildning och universitetsforskning bereds av utbildningsutskottet. barnfamiljer, svenskt medborgarskap samt migration. Utskottets ledamöter Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 8 Migration, 10 Ekono- misk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11 Ekonomisk trygghet vid Utrikesutskottet ålderdom och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn bereds av socialförsäkringsutskottet. Utrikesutskottet (UU) bereder ärenden om rikets förhållande till och Utskottets ledamöter överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer samt bistånd till andra länders utveckling. Utskottet bereder även Socialutskottet ärenden om utrikeshandel i övrigt och om internationellt ekonomiskt samarbete. Detta gäller om ärendena inte tillhör något annat utskotts Socialutskottet (SoU) bereder ärenden om omsorger om barn och beredning. ungdom utom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, omsorg om Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5 Internationell samver- äldre och handikappade, åtgärder mot missbruk och andra social- kan och 7 Internationellt bistånd bereds av utrikesutskottet. tjänstfrågor. Utskottet bereder även ärenden om alkoholpolitiska Utskottets ledamöter åtgärder, hälso- och sjukvård samt sociala ärenden i övrigt. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och Sammansatta utskott social omsorg bereds av socialutskottet. Utskottets ledamöter Det finns 15 utskott i riksdagen med ansvar för olika områden. I utskotten förbereder ledamöterna de beslut som riksdagen ska fatta. Trafikutskottet Ett utskott kan komma överens med ett eller flera av de andra utskotten om att arbeta med en fråga tillsammans. Det bildas då ett så Trafikutskottet (TU) bereder ärenden om vägar och vägtrafik, järn- kallat sammansatt utskott. vägar och järnvägstrafik, hamnar och sjöfart, flygplatser och luftfart, post, elektroniska kommunikationer samt IT-politik. Utskott som har upphört Ärenden om anslag inom Utgiftsområde 22 Kommunikationer bereds av trafikutskottet. Här kan du läsa mer om utskott som har upphört. Utskottets ledamöter Bostadsutskottet Utbildningsutskottet Bostadsutskottet (BoU) upphörde den 1 oktober 2006 då civilutskottet (CU) tog över BoU:s beredningsområden. Utbildningsutskottet (UbU) bereder ärenden om förskoleverksamhet Riksdagens beslut att bostadsutskottet skulle upphöra Bostadsutskottet beredde, då det upphörde, ärenden om bostads- EU-nämnden politik, hyra, bostadsrätt och tomträtt, vattenrätt, planläggning av bebyggelse, byggnadsväsendet, fysisk planering, expropriation, fastig- Regeringen ska samråda med riksdagens EU-nämnd i frågor som hetsbildning och lantmäteriväsendet samt ärenden om länsförvalt- gäller EU. Samrådet rör i första hand hur förhandlingarna i EU:s ningen, rikets administrativa indelning och sådana kommunfrågor som ministerråd ska läggas upp från svensk sida. Till skillnad från inte tillhörde något annat utskotts beredning. riksdagsutskotten behandlar nämnden inte förslag till riksdagsbeslut. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, EU-nämndens ledamöter bostadsförsörjning och byggande bereddes av bostadsutskottet.

Jordbruksutskottet Jordbruksutskottet bytte riksmötet 1998/99 namn till miljö- och jordbruksutskottet (MJU). Riksdagens beslut att jordbruksutskottet skulle byta namn

Lagutskottet Lagutskottet (LU) upphörde den 1 oktober 2006 då civilutskottet (CU) tog över LU:s beredningsområden. Riksdagens beslut att lagutskottet skulle upphöra Lagutskottet beredde, då det upphörde, ärenden om äktenskaps-, föräldra-, ärvda-, handels-, jorda- och utsökningsbalkarna och lagar som ersätter eller anknyter till föreskrifter i dessa balkar, i den mån ärendena inte tillhörde något annat utskotts beredning. Vidare beredde lagutskottet ärenden om försäkringsavtalsrätt, bolags- och föreningsrätt med undantag för bostadsrätt, växel- och checkrätt, skadeståndsrätt, immaterialrätt, transporträtt, konkursrätt, konsumenträtt, internationell privaträtt och lagstiftning i andra ärenden av allmänt privaträttslig beskaffenhet. Lagutskottet var det enda utskott som inte behandlade budget- anslag.

Sammansatta utskott Ett utskott kan komma överens med ett eller ﬂera av de andra utskotten om att arbeta med en fråga tillsammans. Det bildas då ett så kallat sammansatt utskott som är tillfälligt. 352 Kommun- och landstingsfullmäktige (och motsvarande utomlands)

Om kommuner och landsting o d se område 6520-6524. 353 Sveriges regering (och motsvarande utomlands) 354 Mellanfolkliga centrala organ (FN, EU o d)

(355-359 används tills vidare inte ) 36/39 Politiska krav och politiska Socialdemokraterna. planeringar Från Internet 14 mars 2010. http://www.socialdemokraterna.se Andra språk / Other languages 36... om individernas kroppsliga förhållanden. Lätt svenska Teckenspråk 37... om utbildning o d. Innehåll 38... om fysiska miljöer o ekonomiska verksamheter. Vår politik 39... om sociala miljöer och verksamheter, nöjen, sport o d Vårt parti Mona Sahlin Valet 2010 Internationellt Media Kontakt

Vår politik • Tre viktiga valfrågor • Vår politik A till Ö • Budget 2010 • Skolarbete • Svar direkt • Partiprogram och riktlinjer • Motioner och rapporter • Arkiv Vårt parti • Ibrahim Baylan • Partistyrelse • Partidistrikt • SKL-gruppen • Jobbkongressen • Vår historia • Sosserian • Mitt S Mona Sahlin Tre viktiga valfrågor • Pressbilder • Artiklar • Presskontakt I höstens val den 19 september är det du som avgör vilken riktning • Tal Sverige ska ta. Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land Var och • CV en oavsett bakgrund, ska få möjlighet att växa och ta sin del av ansva- Valet 2010 ret. Det gör Sverige starkt. • Valstrategin Jobben är vår viktigaste fråga. Fler jobb ger stark ekonomi och möj- • Sveriges största samtalskampanj • Tre viktiga valfrågor lighet utveckla skolan och vården, samtidigt som det ökar människors • Talarförmedling möjligheter att styra över sina egna liv. Internationellt • Internationell politik Jobb och Ekonomi • Utrikesutskottet Fler jobb är den viktigaste frågan för svensk ekonomi, tillväxt och • Nyhetsbrev utveckling. Vi vill bryta dagens utveckling där överskott förvandlats • Kontakta oss till underskott, där skatten sänks med lånade pengar och tillväxten • Other languages minskar medan klyftorna och arbetslösheten biter sig fast. Vi vill ta Media ansvar för ekonomin, skapa fler jobb och stärka tillväxten. Det handlar • Nyheter • Bildarkiv om investeringar i en grön omställning, utbildning, infrastruktur och • Logotyper ett konkurrenskraftigt näringsliv. • RSS - Senaste nytt Vi vill satsa på fler och växande företag genom att ge entreprenörer • Nyhetsarkivet (2006- ) ökad trygghet, tillgång till riskkapital och sänkt skatt för företag som Kontakt anställer. Forskning och utbildning är viktigt för ett land som Sverige • Presskontakter där kunskap, innovation och kreativitet är själva drivkraften bakom • Partidistrikt tillväxt och konkurrenskraft. Ingenting är så viktigt för att vi ska kunna • Partiexpeditionen växa som individer och nå våra drömmar som utbildning. Det är också • Lediga jobb det bästa skyddet mot arbetslöshet. Vi föreslår 100 000 nya jobb och • Socialdemokraternas hus • Våra talespersoner utbildningsplatser. • Svar direkt Vi vill investera i välfärdsjobben och anställa fler i skolan, vården • Länkar och omsorgen. Vi vill skapa fler jobb genom att öka investeringarna i • Talarförmedling infrastruktur och bygga fler bostäder, främst hyresrätter. • Besök: Sveavägen 68 105 60 Stockholm. Tel 08-700 26 00, Fax För att möta framtidens klimatutmaningar måste infrastruktur, 08-20 42 57 E-post: [email protected] Om webbplatsen bostäder och energisystem moderniseras. Därför vill vi göra satsningar engagemang att förändra är viktiga i samhällsbygget. Det måste vi på miljöfordon, energiforskning och grön infrastruktur. Vi föreslår uppmuntra och ta vara på. I dag möter allt fler unga stängda dörrar - på också att ROT avdraget utvidgas med bland annat renoveringar av väg in på arbetsmarknaden, till första bostaden eller utbildning. miljonprogramsområden och klimatrenoveringar. Det ger jobb i dag Att vi i dag har bland Europas högsta ungdomsarbetslöshet är ett och stärker ekonomin inför framtiden. tydligt bevis på det. Just som de största ungdomskullarna på decennier Läs hela förslaget för fler jobb och ansvarsfull ekonomi var på väg ut ur gymnasiet avbröts utbyggnaden av högskolan och det blev svårare att studera vidare. Vi vill korta steget in i arbetslivet Välfärd genom betydligt fler utbildningsplatser i komvux, yrkesutbildning och Vi vill ha en välfärd av hög kvalitet som finansieras gemensamt och i högskolan. En bra utbildning ökar möjligheten till ett första jobb. Vi kommer alla till del efter behov. Allas rätt till vård, omsorg och trygg- vill också öppna fler dörrar till arbetsmarknaden genom fler praktik- het när livet förändras gör att människor vågar pröva det nya och och traineeplatser, snabbare och mer riktade insatser för jobbsökande. uppmuntrar till förändring – det tjänar alla på. Vi vill sänka skatten för de företag som anställer unga arbetslösa. Det finns inga genvägar till hög kvalitet i vården, omsorgen och Utbildning, arbete och bostad hör ihop. Bristen på bostäder ska inte skolan. Det kräver välutbildade lärare, skickliga specialister och till- utgöra ett hinder. Därför vill vi mer än fördubbla bostadsbyggandet, gängliga läkare. Vi vill satsa en miljard för att höja och säkerställa särskilt hyresrätter som unga har råd att bo i. kvaliteten i vården. Delaktighet och valfrihet är självklara delar i vår Läs hela förslaget om arbete för unga välfärd. Men all verksamhet ska ha samma höga kvalitetskrav, oavsett Sidan uppdaterades senast: 2010-03-04 14:08 med vem som driver verksamheten. Därför måste kvalitetskriterierna vara tydliga, efterlevas och redovisas öppet. Vi vill införa en nationell kvalitetscertifiering för vård och omsorg. Jobben först Alla barn har rätt att nå kunskapsmålen i skolan. Så är det inte i dag. Vi sätter jobben först. För klarar vi jobben så klarar vi Sveriges Vill stärka kunskapsresultaten och genom att skärpa kvalitetskraven ekonomi, och då kan vi också utveckla välfärden och rättvisan. Här för alla skolor och öronmärka en miljard så att fler elever ska nå hittar du mer om Socialdemokratisk politik, om våra investeringar för kunskapsmålen. Vi har satsat mycket resurser för att nå en välfärd i fler jobb och våra prioriteringar för välfärden. världsklass. Det ska inte få slumpas bort till underpriser till olika Läs förslagen för fler jobb och en ansvarsfull ekonomi, välfärd av privata ägare. Vi vill införa en lag om investeringsskydd för hög kvalité och arbete för unga. Läs hela förslagen här skattefinansierad verksamhet. På initiativ av Thomas Östros har en grupp oberoende debattörer Läs hela förslaget för en välfärd av hög kvalité ombetts studera hur socialdemokratin ska möta de långsiktiga utmaningarna. Läs mer seminarieserien Unga Arbetslösheten växer snabbare i Sverige än i andra länder. Men i Tiotusentals unga vuxna ska ta plats i samhället. Det är ett fantasiskt regeringens budgetproposition prioriteras sänkta skatter. tillskott av nya idéer, kunskap och erfarenheter. En stark vilja och Läs Thomas Östros kommentar Vår politik A till Ö Budget för fler jobb Socialdemokratin är en frihetsrörelse. Vår politik handlar ytterst om att möjliggöra för var och en att göra sina egna livsval - att få ett arbete, Sverige halkar efter. Arbetslösheten stiger snabbare än i EU. BNP att kunna bilda familj, att kanske läsa den där utbildningen som man sjunker snabbare. drömt om – att kunna förverkliga sitt livs äventyr. Vi vill tackla de utmaningar Sverige står inför. Vi lägger förslag för Här finns mer information om våra viktigaste frågor: att ta Sverige ur den ekonomiska krisen, men också för att rusta • Arbete Sverige långsiktigt starkare. Vi vill möta den växande arbetslösheten • Barn med investeringar i framtidens jobb, nya resurser till välfärden, ökad • Bistånd • Bostad rättvisa och med att ta ansvar för ekonomin. • Demokrati – Vi sätter fokus på jobben, inte på att låna till skattesänkningar, • Den svenska modellen säger Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Thomas • Energi Östros. • Europa • Flyktingar • FRA-lagen Investera i framtidens jobb • Funktionshinder • Socialdemokraterna vill investera i 100 000 nya jobb och • Försvar och krisberedskap utbildningsplatser, varav 50 000 i ett brett Kunskapslyft. • HBT • Hälso- och sjukvård • Det ska bli lättare för entreprenörer att göra idéer till företag • Idrott och att expandera verksamheten. Vi föreslår därför ett nytt • Integration riskkapital-avdrag, sänkta egenavgifter för entreprenörer, sänkt • Internationellt arbetsgivaravgift för enmansföretag som anställer och en • Jämställdhet • Konsumentfrågor riskkapitalfond om fem miljar-der kronor. • Kultur • Tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet lanserar vi ett • Kyrkor och trossamfund brett ungdomspaket för att rusta de unga inför framtidens • Miljö arbetsmarknad. Unga arbetslösa mellan 18 och 24 år ska kunna • Mänskliga rättigheter • Sociala frågor erbjudas jobb, utbildning eller praktik från dag 1 - Jobbstart. • Tandvård • Satsningar på miljöfordon, energiforskning och grön infra- • Tillväxt och företagande struktur. • Trygghet i vardagen • Utökat ROT-avdrag med bland annat renoveringar av miljon- • Trygghetsförsäkringar • Unga programsområden och klimatrenoveringar. • Utbildning • Äldre Utveckla välfärden kultursektorn. Bättre trygghet vid sjukdom: successivt höjda Vi vill investera totalt 18 miljarder kronor mer än regeringen tak till 9 prisbasbelopp, 80 procent i ersättningsnivå och nej till 2010-2012 i kommunsektorn. stupstock i sjukpenningen. • 11 miljarder kronor ska användas för att behålla och anställa • Vi vill minska klyftan mellan löntagare och pensionärer. En personal och utveckla välfärden. Kommuner och landsting får normalpensionär med cirka 14 000 kr/månad får cirka 4 000 långsiktiga planeringsförutsättningar med ett kronor i sänkt skatt nästa år (inklusive regeringens förslag). sysselsättningsstöd på två miljarder kronor 2011 och tre Med Socialdemo-kraternas förslag halveras eller nära halveras miljarder 20102. En miljard kronor per år ska satsas på ökad skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare. Målet är lika kvalitet i sjukvården, och en miljard kronor per år till mer skatt. Förslaget kostar cirka tre miljarder kronor utöver personal och mindre klasser i skolan. regeringen. • 7 miljarder kronor i riktade kommunsatsningar, till exempel traineeprogram i välfärden, Komvux-platser och ROT-avdrag Ta ansvar för Sverige för skolrenoveringar. • Rättvisa skatter: Socialdemokraterna vill avskaffa förvärvs- avdraget för den som tjänar mer än en miljon kronor om året. Öka möjligheterna – minska klyftorna Avtrappningen börjar vid årsinkomster över 550 000 kronor. • Vi föreslår ett åtgärdspaket för att skydda barn och unga från Nej till sänkta inkomstskatter på lånade pengar. Förmögenhets- jobbkrisens effekter. Höjt underhållsstöd med 125 kronor/ skatt. månaden. Bättre villkor för studenter med barn – 250 kronor • Skatter för bättre miljö: Höjd koldioxidskatt med sex öre och mer i månaden för ett barn, 400 kronor för två barn. Ökade höjt reseavdrag med 50 öre. Skatt på fluorerade växthusgaser. möjligheter till barnomsorg på kvällar och helger. Mer resurser Nej till avskaffad skatt på handelsgödsel. till skolhälsovård. Stärkt missbrukar-vård för unga. • Effektivisera statliga myndigheter • Vi vill förbättra tryggheten för arbetssökande och hjälpa dem • Krafttag mot skattefusk. att snabbt komma tillbaka i arbete. A-kassan behöver • Starkare saldo än regeringen. 2010 är det finansiella sparandet moderniseras. Taket höjs till 950 kronor 2010, 970 kronor 2011 4,4 miljarder kronor starkare än regeringens. och 990 kronor 2012. Det innebär att den som tjänar 27 200 kronor i månaden 2012 får 80 procents ersättning vid Det röd-gröna samarbetet utvecklas, med nio gemensamma för- arbetslöshet. Ersättningsnivån höjs till 80 procent. Kostnaden slag: för medlemskap sänks med upp till 75 procent. • Stärkt tillgång på riskkapital. • Vi vill förbättra tryggheten för sjukskrivna och hjälpa dem att • Gemensam investering i besöksnäringen. snabbt komma tillbaka i arbete. Vi avsätter en miljard kronor • Ge unga en chans. till rehabilitering. 10 000 nya lönebidrag i ideell sektor och • Miljöfordonspaket. • Ett utvidgat ROT-avdrag för upprustade bostäder och 15 000 Motioner och rapporter jobb. • Modernisera skolans lokaler. Socialdemokraternas budgetmotioner: • En ny rättvis rödgrön fastighetsskatt. Höstbudget 2010 • Effektivisera i statliga myndigheter. Vårbudget 2009 • Bekämpa skattefusk och ekonomisk brottslighet. Höstbudget 2008 Socialdemokraternas budgetmotion 2010 Vårbudget 2008 Läs kommentaren om regeringens budget Höstbudget 2007 Sidan uppdaterades senast: 2009-10-03 14:43 Rapporter: Äldreplattformen Partiprogram och riktlinjer Ett val att dra lärdom av - valanalys av Europaparlamentsvalet Hälso- och sjukvårdspolitiskt program Åtgärder för den egna fordonsindustrin i Europas fordonsnationer Partiprogram inklusive USA ”Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins Socialdemokratiska prioriteringar inför EU-ordförandeskapet ideal och alla människors lika värde. Fria och jämlika människor i ett Rapport om integritetsfrågorna i EU solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål.” Så inleds (C)ontraktsbrottet socialdemokratins partiprogram, som antogs av partikongressen 2001. Bokslut Bildt Partiprogram (326 kb) Söker du tidigare partiprogram, gå till Arbetarrörelsens arkiv och Gemensamma rödgröna överenskommelser: bibliotek Politiska riktlinjer Gemensam rödgrön politik för en hållbar värld Antagna av Socialdemokraternas 36:e ordinarie kongress den 28 Rödgrön bostadspolitik oktober – 1 november 2009 i Stockholm. Hög tid för en ny sjukförsäkring Riktlinjer Rödgrön plattform för Sveriges säkerhets- och försvarspolitik (1 mb) Svenska folket vill ha jobb före skattesänkningar Förändringar av fastighetsskatten Sidan uppdaterades senast: 2006-04-28 11:16 Rödgröna investeringar i infrastrukturen S, V och MP investerar i skolorna Kraftigt stöd för rödgröna investeringar S, V och MP investerar för framtiden Arkiv Rotavdrag med klimatbonus Val Ge alla unga en chans Första maj Rödgrönt miljöfordonspaket Kongresser och konferenser Överenskommelse om energipolitiken Almedalen Prioritera investeringar i kommuner och landsting Rådslag Val Här hittar du information och valmaterial från tidigare valrörel- Rådslagens slutrapporter: ser. Jobben först - en starkare arbetslinje Första maj Det var 1890 som första maj firades för första gången. I Investera i skapande för framtiden 19 europeiska länder, däribland Sverige, framfördes det gemensamma Investera i välfärden kravet 8 ... Sjukvårdsprogrammet Kongresser och konferenser Här kan du få mer information om våra Miljörapporten kongresser och konferenser. Socialdemokraternas klimatplattform Almedalen En rättvis värld är möjlig Rådslag För snart tre år sedan inleddes arbetet i rådslagen. Nu är mycket av omprövningen gjord. 2010 kommer vi att ... Sidan uppdaterades senast: 2009-06-16 19:29 Mona Sahlin: Möjligheternas land bygger vi tillsammans Relaterat Vi socialdemokrater har en idé om vårt gemensamma samhälls- • När ska regeringen satsa på mindre företag? bygge. Jag har kallat det för möjligheternas land. • Fler jobb och bättre ekonomi gör Sverige till ett möjligheternas Det är ett Sverige som bygger på insikten att vi är starkare tillsam- land mans. Det handlar om den jämlikhet som skapar likvärdiga möjlighe- • Satsa på folkhögskolorna för ungdomarnas skull ter till frihet. • Öka det kvinnliga företagandet Som ger individen möjligheter att växa, nå framgång och förverk- • 70 000 fler i utanförskap med Moderaterna liga sitt livs äventyr. Arbetslösheten hindrar livsprojekt. Den gröper ur Sveriges ekonomi. Vi socialdemokrater står idag för den starkaste jobbpolitiken. En politik för full sysselsättning i en ny globaliserad ekonomi. En starkare arbetslinje. En modern syn på entreprenörskap. Vi viker inte en tum – arbete åt alla! Mona Sahlin Valet 2010 En rättvis värld är möjlig Vi socialdemokrater vill att Sverige ska göra skillnad i världen. Vi Den 19 september 2010 är det val. Den viktigaste frågan för Social- vet att en rättvis värld är möjlig. Det som behövs är mer internationellt samarbete och mer solidaritet. Vi tror på alla människors lika rätt och demokraterna i valet 2010 är jobben. - Vi har rest runt i landet och agi- värde. Och vi tror på möjligheterna att öka rättvisan och på att fördela terat och diskuterat.Vi har hämtat in förslag och fakta från entrepre- jordens välstånd så att det kommer alla människor till del. nörer, forskare, fackföreningar och yrkesfolk. Vi har hämtat in förslag • Internationell politik från medlemmar och supportrar. I dag har vi en ny och vassare politik • Utrikesutskottet för arbete åt alla, sade Mona Sahlin på jobbkongressen. • Nyhetsbrev • Valstrategin • Kontakta oss • Sveriges största samtalskampanj • Other languages • Tre viktiga valfrågor • Talarförmedling Våra talespersoner Det rödgröna samarbetet publicerar alla uppgörelser på den gemen- Sven-Erik Österberg samma bloggen rödgrön.se. Partiledarna och språkrör bloggar. Gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen Följ rödgrön.se Från Västmanlands län, född 1955 Adress: Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Telefon: 08-7864665 e-post Skolarbete Här kan du hitta information om frågor vi tycker är viktiga och varför Thomas Östros vi är socialdemokrater. Läs också mer om vår Vår politik A till Ö och Gruppledare och vice ordförande i Finansutskottet Valet 2010 Från Uppsala län, född 1965 Adress: Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm • Vad tycker socialdemokraterna? Telefon: 08-7864538 e-post • Vilka är socialdemokraterna? • Vad gör socialdemokraterna? Marie Granlund • Vår historia Gruppledare och vice ordförande i Utbildningsutskottet • Vad är socialdemokrati? Från Malmö kommun, född 1962 • Vad har socialdemokraterna gjort? Adress: Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm • Svar direkt Telefon: 08-7864751 e-post Tomas Eneroth Lena Hallengren Gruppledare och vice ordförande i Näringsutskottet Gruppledare och ordförande i Trafikutskottet Från Kronobergs län, född 1966 Från Kalmar län, född 1973 Adress: Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Adress: Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Telefon: 08-7864387 e-post Telefon: 08-7864783 e-post

Ylva Johansson Leif Pagrotsky Gruppledare och vice ordförande i Socialutskottet Gruppledare i Kulturutskottet Från Skåne län, född 1964. Från Göteborgs kommun, född 1951 Adress: Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Adress: Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Telefon:08-7864756 e-post Telefon: 08-7866315 e-post

Veronica Palm Anders Ygeman Gruppledare och vice ordförande i Socialförsäkringsutskottet Gruppledare och ordförande i Miljö- och Jordbruksutskottet Från Stockholms stad, född 1973 Från Stockholms kommun, född 1970 Adress: Sveriges riksdag Adress: Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm 100 12 Stockholm Telefon: 08-7864806 e-post Telefon: 08-7865241 E-post Berit Andnor Thomas Bodström Gruppledare och ordförande i Konstitutionsutskottet Gruppledare och ordförande i Justitieutskottet Från Jämtlands län, född 1954 Från Örebro län, född 1962 Adress: Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Adress: Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Telefon: 08-7864748 e-post Telefon: 08-7864575 e-post Urban Ahlin Carina Moberg Gruppledare och vice ordförande i Utrikesutskottet Gruppledare och ordförande i Civilutskottet Från Västra Götalands län, född 1964. Från Stockholms län, född 1966 Adress: Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Adress: Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Telefon: 08-7864723 e-post Telefon: 08-7864388 e-post Anders Karlsson Media Gruppledare och ordförande i Försvarsutskottet Från Skåne län, född 1951 Presskontakter Adress: Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Telefon: 08-7864719 e-post SOCIALDEMOKRATISKA PARTISTYRELSEN Socialdemokratiska partiexpeditionen Susanne Eberstein Sveavägen 68, Stockholm Gruppledare och vice ordförande i EU-nämnden Från Västernorrlands län, född 1948. Fredrik Kornebäck, presschef 08-700 26 33 070-246 65 03 Adress: Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm [email protected] Telefon: 08-7864303 e-post Margareta Bernhardsson, pressassistent 08-700 26 83 Lars Johansson 070-214 17 84 [email protected] Gruppledare och vice ordförande i Skatteutskottet Från Göteborgs kommun, född 1950 Adress: Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm PARTILEDARE MONA SAHLIN Telefon: 08-7864785 e-post Anna Helsén Presschef i partiledarens stab 070-698 48 58 [email protected] Berit Högman Gruppledare i Arbetsmarknadsutskottet Camila Peirone Buzaglo Pressekreterare i partiledarens stab Från Värmlands län, född 1958 070-545 32 69 [email protected] Adress: Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Telefon: 08-7865216 e-post SOCIALDEMOKRATISKA RIKSDAGSGRUPPEN Socialdemokraterna i riksdagen Riddarhustorget 7-9, Stockholm

Ömer Oguz Presschef 070-300 18 24 [email protected]

Cecilia Eklund Pressekreterare och presskontakt hos Thomas Bod- ström (JuU) 070-566 38 88 [email protected] Anette Törnqvist Pressekreterare hos Thomas Östros (FiU), Lars Länkar Johansson (SkU) och Sven-Erik Österberg (gruppledare) 070-548 76 80 [email protected] Arbetarrörelsen

Camilla Levin Pressekreterare hos Marie Granlund (UbU), Anders ABF Karlsson (FöU) och Susanne Eberstein (EU-nämnden) ABF är Sveriges största studieförbund med 55 medlemsorganisationer 070-269 00 21 [email protected] och 1 miljon cirkeldeltagare varje år. www.abf.se

Daniel Färm Pressekreterare hos Berit Högman (AU), Tomas Eneroth Aktuellt i Politiken (NU), Berit Andnor (KU) och Leif Pagrotsky (KrU) Socialdemokraternas nyhetstidning www.aip.nu 070-650 12 09 [email protected] A-lotterierna Frida Ekberg Pressekreterare hos Veronica Palm (SfU), Anders Ett ﬂertal lotterier har gjort A-lotteriernas kunder till vinnare sedan Ygeman (MJU) och Lena Hallengren (TU) 070-273 15 55 starten 1956 och företaget har genom åren även bidragit med [email protected] betydande överskott till sina ägare SAP och SSU. Idag är Kombilotteriet den största och "Drömresan" den senaste produkten i Linda Romanus (föräldraledig) 070-592 58 17 ett företag med full fart mot nya spännande spelupplevelser.Läs mer [email protected] om företaget - www.alotterierna.se

Peder Palmstierna Pressekreterare hos Ylva Johansson (SoU), Urban Arbetarrörelsens Tankesmedja Ahlin (UU) och Carina Moberg (CU) 070-610 38 55 Arbetarrörelsens Tankesmedja, som från och med 2006 drivs [email protected] gemensamt av Socialdemokraterna, LO och ABF, har som uppgift att att på olika sätt stimulera den idépolitiska debatten. SOCIALDEMOKRATERNA I EUROPAPARLAMENTET www.arbetarrorelsenstankesmedja.se Paula Burrau, presschef Tel: + 32 2 283 71 99 Mobil: +32 476 90 9157 [email protected] Bommersvik Kursgården Bommersvik ägs av SSU och SAP. Bommersvik är till för Sidan uppdaterades senast: 2009-10-03 13:40 alla som söker en oas i vardagen - en plats med ett fokus på att förmedla erfarenheter, inhämta kunskap och kläcka idéer. Bommersvik är inrättat för seriösa, kreativa och spännande kurser och konferenser. www.bommersvik.se Broderskapsrörelsen S-muslimska kvinnoklubben För oss kristna socialdemokrater är broderskap - i betydelsen Vi vill förändra synen på muslimska kvinnor. Vi vill forma en arena solidaritet - själva förutsättningen för skapandet av ett gott samhälle. för att komma i kontakt med andra kvinnor, för att utbyta tankar och www.broderskap.se idéer. Vi vill bygga på det som förenar och utbyta erfarenheter med varandra. www.s-info.nu/muslimska Handikapprörelsens s-förening Föreningen organiserar både funktionshindrade och icke-funktions- Socialdemokratiska studentförbundet hindrade. HSF ska fungera som ett komplement. Erfarenheten visar att Socialdemokratiska studentförbundet består av 28 klubbar och många söker en förening av typ HSF för att kunna diskutera sakfrågor. föreningar från Luleå i norr till Malmö i söder. Vi arrangerar kurser, www.handikapp.sap.se debatter, föreläsningar och social verksamhet. www.s-studenter.se

HBT Socialdemokraterna SSU är en socialdemokratisk förening inom Stockholms arbetarekommun, SSU(Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund) över hela landet, samtidigt är föreningen ett nätverk för homo- och bisexuella, transper- från Kiruna i norr till Trelleborg i söder. SSU är också del av den soner samt deras vänner över hela Sverige. Hbt(s) bildades 1988 och socialdemokratiska världsrörelsen med systerorganisationer i över 100 arbetar med sexualpolitik, i synnerhet för homo- och bisexuellas samt länder runt om i världen. www.ssu.se transpersoners mänskliga rättighete http://www.hbts.se Unga Örnar LO - Landsorganisationen Unga Örnar, barnens förening, är en riksorganisation som ﬁnns över LO är organiserat i ett samarbete mellan 16 medlemsförbund. Dessa hela landet. Omsorg och respekt mellan människor utvecklas i förbund organiserar arbetare inom både den privata och offentliga ömsesidiga relationer www.ungaornar.se sektorn www.lo.se (s) i EU Olof Palmes Internationella Center Svenska Socialdemokrater i Europaparlamentet Palmecentret är arbetarrörelsens gemensamma organisation för www.socialdemokraterna.se/eu internationellt utvecklingssamarbete och opinionsbildning kring internationella och säkerhetspolitiska frågor. www.palmecenter.se De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp www.socialistgroup.org S-Kvinnor S-Kvinnor är en socialdemokratisk och feministisk organisation som Europeiska socialdemokratiska partiet företräder kvinnors intressen och rättigheter www.s-kvinnor.se www.pes.org Europeiska unionen Labour Party - Storbritannien www.labour.org.uk/ Central Internetsida för information om EU:s institutioner och organ. www.europa.eu.int Labour Party - Israel www.havoda.org.il

LSAP - d'Sozialisten - Luxemburg http://www.lsap.lu/ EU Europaparlamentet Parti Socialiste - Frankrike www.parti-socialiste.fr/ Europaparlamentet i Bryssel. Där ﬁnner du information om EU och SAMAK dess institutioner. www.europarl.eu.int SAMAK samlar de socialdemokratiska partierna och landsorganisa- tionerna i de nordiska länderna. www.samak.info Europeiska kommissionen Europeiska kommissionens centrala Internetsida. SP - Schweiz http://www.sp-ps.ch/ http://europa.eu.int/comm/ Ceská strana sociálne demokratická - Tjeckien www.socdem.cz/ Europeiska unionens råd Information om rådets arbete. http://ue.eu.int Cumhuriyet Halk Partisi - Turkiet www.chp.org.tr/ Democratici di Sinistra - Italien www.dsonline.it/ Riksdagens EU-information Opartisk information om EU:s arbete. www.riksdagen.se/eu/ Finlands Socialdemokratiska Parti - Finland www.sosialidemokraatit.ﬁ Magyar Szocialista Párt - Ungern www.mszp.hu Europaportalen.se Europaportalen samlar, sorterar och analyserar nyheter, debattartiklar Malta Labour Party - Malta www.mlp.org.mt och fakta. Europaportalen ägs av fackföreningar www.europaportalen.se Olof Palmes arkiv på nätet www.olofpalme.org Parti Socialiste - Belgien - franska www.ps.be

(s) i Europa Partido Socialista - Portugal www.ps.pt Det Norske Arbeiderparti Norge www.dna.no Partido socialista Obrero - Spanien www.psoe.es Il Partito Socialista Sammarinese - San Marino www.pss.sm/ Partij van de Arbeid - Holland www.pvda.nl Pasok - Panelinio Socialistiko Kinima - Grekland www.pasok.gr/gr Social Democratic & Labour Party - Nordirland www.sdlp.ie Media Aftonbladet www.aftonbladet.se Socialdemokratiet - Danmark www.socialdemokratiet.dk Arbetarbladet, Gävle www.arbetarbladet.se Socialisti Demokcratici Italiani - Italien www.socialisti.org Dagbladet, Sundsvall www.dagbladet.nu Socialistische Partij - Belgien - ﬂamländska www.sp.be Dala-Demokraten, Falun www.dalademokraten.com Sojusz Lewicy Demokratycznej - Polen www.sdlp.ie Folket, Eskilstuna www.folket.se Sozialdemokratische Partei - Österrike www.spoe.at Gotlands Tidningar, Visby www.gotlandstidningar.se SPD - Tyskland www.spd.de Hälsinge Kuriren, Söderhamn www.halsingekuriren.se Strana Demokratickej L'avice - Slovakien www.sdl.sk Karlskoga-Kuriren www.karlskoga-kuriren.se The Irish Labour Party - Irland www.labour.ie Länstidningen Östersund www.ltz.se Unia Pracy - Polen www.sdrp.org.pl Norrländska Socialdemokraten - NSD, Luleå www.nsd.se Zdruzena lista socialnih demokratov - Slovenien www.zlsd.si Nya Folkbladet, Norrköping www.folkbladet.se (s) i världen Piteå-Tidningen www.pitea-tidningen.se Socialistinternationalen Socialistinternationalen är en världsomspännande organisation bestå- Sydöstran, Karlskronawww.sydostran.se ende av socialdemokrater, socialister och arbetarpartier. I dag ingår Tidningen Ångermanland www.tidningen.to 143 politiska partier och organisationer från alla världsdelar. www.socialistinternational.org Västerbottens Folkblad www.folkbladet.nu

IUSY Värmlands Folkblad, Karlstad www.vfb.se International Union of Socialist Youth är ungdomsinternationalen, Östra Småland, Kalmar www.ostrasmaland.se/ ung-domsförbundet till Socialistinternationalen. Svenska medlemmar är SSU och Socialdemokratiska Studentförbundet. www.iusy.org Andra nyttiga länkar som en klassanalys: En könsanalys som bryter med den manliga normen. En klassanalys som innebär att inte acceptera förändringar Anna Lindhs minnesfond som leder till ökade klasskillnader. www.feministas.se I Anna Lindhs anda ska fonden verka mot alla former av våld, för demokrati och mänskliga rättigheter samt för en hållbar utveckling för Global respekt ett gott liv. www.annalindhsminnesfond.se Aktuell information om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Man kan även delta i en nätstudiecirkel om mänskliga rättigheter. Ansvarskommittén www.globalrespekt.nu Ansvarskommittén är en parlamentarisk kommitté som undersöker den nuvarande samhällsorganisationens förutsättningar att klara de offent- Grundlagsutredningen liga välfärdsåtagandena. www.sou.gov.se/ansvar Webbplatsen innehåller aktuell information om grundlagsutredningens arbete. I utredningens uppdrag ligger att skapa debatt och stimulera det Arbetarrörelsens arkiv offentliga samtalet om författningspolitiska frågor och om det svenska Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB), är en fristående stiftelse folkstyret. Webbplatsen är en länk mellan utredningen och omvärlden, med den svenska staten, Landsorganisationen i Sverige och Sveriges där institutioner och enskilda ges möjlighet att lämna synpunkter på Socialdemokratiska Arbetareparti som huvudmän. Institutionen fyllde författningspolitiska frågor och utredningens arbete. www.sou.gov.se 100 år 2002 och därmed är den äldsta av sitt slag i Europa och sannolikt i världen. ARAB förenar arkiv, bibliotek och forskningsfrämjande Jobbare mot rasism verksamhet, med en egen tidskrift, ett forskningsråd, seminarier och Jobbare mot rasism är ett samarbete mellan SEKO, Byggnadsarbe- publikationer. www.arbarkiv.nu tareförbundet och socialdemokraterna. Syftet är att motverka främ- lingsﬁentlighet och rasism samt att sprida arbetarrörelsens värderingar Belarus.nu om solidaritet, jämlikhet och respekt för varandras olikheter. Belarus.nu är ett socialdemokratiskt demokratiprojekt som kampanjar www.jobbaremotrasism.se för ett fritt Vitryssland. www.belarus.nu

Olof Palmes minnesfond Electionworld Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam Här hittar du alla val i hela världen. www.electionworld.org säkerhet instiftades av Olof Palmes familj och den socialdemokratiska partistyrelsen för att hedra hans minne. www.palmefonden.se Feministas Feministas är ett feministiskt nätverk grundat av bland andra social- Politiker i nätverk mot rasism och nazism demokraternas partisekreterare Marita Ulvskog. Feministas vill att Det är viktigt att hotade politiker inte ger upp. Det är viktigt att politiska förslag och samhällsbyggande ska utgå från såväl en köns- rasisters och nazisters smutsiga metoder inte ger frukt. Därför ﬁnns Partiexpeditionen nätverket. Politiker som känner sig hotade kan få stöd och hjälp. Partiexpeditionen arbetar med att samordna politiken, utveckla www.motrasism.nu organisationen och kommunicera det socialdemokratiska budskapet. I samma byggnad ﬁnns också tidningen Aktuellt i Politikens redaktion, Politiskt.nu AiP-Media, Olof Palmes Internationella Centrum, Stockholms arbeta- En icke-kommersiell och partipolitiskt obunden community där vem rekommun samt S-kvinnor. som helst får säga sin mening i diskussion med riksdagsledamöter. www.politiskt.nu Förtroendevald ledning

Regeringen www.regeringen.se Ibrahim Baylan Partisekreterare telefon: 08-700 26 20 E-post Riksdagen www.riksdagen.se Stockholms läns grundutbildning Stern, Stefan Biträdande partisekreterare En nätutbildning om socialdemokratin. För att kunna genomföra telefon: 08-700 26 36 E-post utbildningen måste du ha Flash Player 6 eller senare installerat på din dator. www.utbildningsgruppen.se/sap Ohlström, Tommy Partikassör telefon: 08-700 26 50 E-post Sverige.se Sverige.se är vägvisaren till samhällsinformation och offentliga Ledningsstaben tjänster. Du kan söka på alla webbplatser inom offentliga sektorn. Du hittar länkar till riksdag, regering, landsting, kommuner, myndigheter, Harby Samuelsson, Madeleine Chef för ledningsstaben akademier, enskilda institutioner och organisationer. www.sverige.se telefon: 08-700 26 03 sms: 070-511 69 24 E-post

Valmyndigheten Larsson, Åsa Ledningsfunktionär- VU/PS och förtroenderåd Här kan du att hitta information om när, var och hur man röstar. telefon: 08-700 26 99 E-post www.val.se Sundling, Carina Upphandlingsstrateg Interna länkar telefon: 08-700 26 74 sms: 070-671 13 37 E-post Sosserian Sosserian är en intern webbplats för medlemmar hos socialdemo- Cervin, Peter Ledningsassistent kraterna. www.sosserian.sap.se telefon: 08-700 26 21 sms: 070-584 85 75 E-post Norgren, Gun Ledningsassistent - Operativa valledningen Organisationsavdelningen....(16 personer) Chef: E-post telefon: 08-700 26 79 sms: 070- 665 23 57 E-post Kommunikationsavdelning....

Eklund, Maria Ekonomiassistent Pettersson, Karin Kommunikationschef telefon: 08-700 26 11 sms: 070-30 11 704 E-post telefon: 08-700 26 39 E-post

Grönfors, Anna Controller Kornebäck, Fredrik Presschef telfon: 08-700 26 56 E-post telefon: 08-700 26 33 sms: 070-246 65 03 E-post

Dahlström, Lena IT-strateg Bernhardsson, Margareta Bitr avdelningschef telefon: 08-700 26 78 E-post telefon: 08-700 26 83 sms: 070-214 17 84 E-post Persdotter, Maria Kommunikationsombudsman Östberg, Pernilla Personalchef Utåtriktad kommunikation telefon: 08- 700 26 60 sms: 070-225 93 83 E-post telefon: 08-700 26 23 sms: 070-946 00 81 E-post Aurelius, Karin Personal- och ledningshandläggare telefon: 08-700 26 18 sms: 076-816 21 86 E-post Ulvenlöv, Charlotta Kommunikationsombudsman Nätbaserad kommunikationsutveckling Amnéus, Anna Talskrivare telefon: 08-700 27 06 sms: 070-247 22 34 E-post telefon: 08-700 26 19 E-post Korsvall, Rasmus Kommunikationsombudsman Internationella staben Sommaransvarig 070-658 27 07 E-post Josefsson, Mattias (tjl) Linde, Ann Chef för staben telefon: 08-700 26 73 sms: 070-662 91 03 E-post Johansson, Ida Kommunikationsombudsman Reklam och Form telefon: 08-700 27 74 sms: 076-816 92 10 E-post Sandgren, Martin Biträdande internationell sekreterare telefon: 08-700 26 52 E-post Lindberg, Anders Kommunikationsombudsman Omvärldsanalys telefon: 08-700 26 24 sms: 070-600 99 36 E-post Bergqvist, Anita Stabsassistent telefon: 08-700 27 21 E-post Strandberg, Maria Kommunikationsombudsman Budskapsutveckling telefon: 08-700 27 89 E-post Guteland, Odd Kommunikationsombudsman Opinion/analys Vår historia telefon: 08-700 26 89 E-post

Kangas, Carl Kommunikationsombudsman Sedan Socialdemokraterna bildades 1889 har mycket hänt. Social- Reklam och form demokraternas arbete har lett till att Sverige blivit en demokrati och en telefon: 08-700 27 38 sms: 076 - 133 29 77 E-post av världens främsta välfärdsnationer. I över hundra år har Socialdemo- kraterna stått upp för frihet, jämlikhet, solidaritet och demokrati i Brynolf, Hampus Kommunikationsombudsman Sverige och resten av världen. Sociala medier och rörlig bild telefon: 08-700 27 51 sms: 073 - 038 56 63 E-post Socialdemokraternas och den svenska arbetarrörelsens historia Det svenska välfärdssamhället är av ungt datum. Det är inte länge Gerdås, Tobias Kommunikationsombudsman sedan Sverige inte var en demokrati och alla inte ﬁck rösta i allmänna Direktkommunikation val. På den tiden, för ungefär hundra år sedan, fanns ingen välfärd utan telefon: 076 - 311 80 55 E-post då existerade bara ett kallt och rått klassamhälle. Barnarbete var vanligt förekommande och arbetarna ﬁck inte sällan jobba tio-tolv timmar Sial, Natalie Kommunikationsombudsman Webbredaktör i sträck, och det i en farlig arbetsmiljö. Bara barn som hade rika föräld- telefon: 08-700 26 12 sms: 070 - 241 35 70 E-post rar hade möjlighet att gå i skolan. Det fanns inga pensioner, barnbidrag eller studielån. Föräldraledighet var inte att tala om. Sverige präglades Godner, Boel Kommunikationsombudsman av orättvisor. Det var dessa orättvisor som stärkte dåtidens arbetar- Kontakt mot partidistrikt webbmall rörelse och socialdemokrater i tron på att samhället måste förändras. telefon: 070 - 562 80 77 E-post Därför bildades Socialdemokraterna.

Samuelsson, Linus Kommunikationsombudsman 100 år i Sverige. Vägen till Folkhemmet Omvärldsbevakning Socialdemokraternas tidigare partisekreterare Sven Aspling skriver telefon: 070 - 648 12 11 E-post om detta i sin bok ”100 år i Sverige. Vägen till Folkhemmet”. I för- ordet skriver han: ”Historien om hur ett gammalt klass- och fattig- Fridén, Björn Kommunikationsassistent Bloggkontakter samhälle under några korta decennier kunde omdanas till ett erkänt E-post välfärdssamhälle är i hög grad historien om den svenska arbetar- rörelsens framväxt, arbete och insatser.” Sedan Socialdemokraterna Axelsson, Petra Produktionsassistent bildades 1889 har också mycket hänt. Den svenska arbetarrörelsens telefon: 08-700 26 59 E-post arbete, som bestått av Socialdemokraternas partipolitiska verksamhet, LO:s och fackföreningsrörelsens arbete, de socialdemokratiska sido- organisationernas och olika kooperativa organisationers verksam-het, August Palms namn är intimt förknippat med uppkomsten av en har förändrat Sverige. Från att ha varit ett trasigt klassamhälle där bara klassmedveten arbetarrörelse i Stockholm. Inte minst genom hans egna de rika hade det bra till att bli en erkänd välfärdsnation i hög insatser fick de socialistiska idéerna en allt starkare förankring i fack- internationell klass. Vi är stolta över detta, men vi är inte nöjda. Det föreningarna som då hade börjat att bildas. Särskilt viktigt var detta finns fortfarande orättvisor i Sverige och världen och därför fortsätter inflytande i fackföreningarnas centralkommitté när det gällde att för- vi socialdemokrater vårt arbete för alla människors rätt. Precis som vi bereda marken för den socialdemokratiska partibildningen som ryckte har gjort genom hela vår historia. allt närmare.

Källa till kunskap Föregångarna Palm och Branting ”Arbetarrörelsens historia är en rik källa till kunskap om det för- August Palm var en framgångsrik agitator, fängslande och drastisk. flutna. Den kunskapen är en viktig förutsättning för att förstå och Han har karakteriserats som ett mellanting mellan lejon och demon. kunna påverka nutid och framtid.” Skriver Sven Aspling vidare i sin Trots sitt kanske något bisarra väsen ägde han en förunderlig politisk bok. Här nedan kan du läsa om den svenska socialdemokratins histo- klokhet. Från första stund vände han sig mot de doktrinära revolutio- ria. Den korta sammanställningen nedan, baserad på Sven Asplings nära idéerna och dess förespråkare. Han predikade den demokratiska bok, utger sig inte för att vara heltäckande utan snarare som en intro- socialismens väg och han slogs från början för allmän rösträtt och duktion till socialdemokratins historia. sociala reformer. Han förde arbetarrörelsen in på de principiella spår som innebär reformistiskt demokrati- och välfärdsbygge, som Socialdemokraternas och den svenska arbetarrörelsens historia. socialdemokratin därefter följt. 1800-talets andra hälft och August Palm Hjalmar Branting var en ung professorsson som i slutet av 1800- Förändringarnas vind hade allt starkare börjat blåsa över det gamla talet trädde fram på den politiska scenen för att viga sitt liv åt den svenska klass- och fattigsamhället, präglat av godsägar-, bruksägar- svenska arbetarrörelsen. Han var 25 år när han 1886 höll sitt viktiga och ämbetsmannavälde. Arbetarklassens egen frigörelseprocess hade och historiska programtal i Gävle, i vilket han motiverade varför tagit sin början under 1800-talets andra hälft. I förhållande till Dan- arbetarrörelsen måste vara socialistisk. Han drog upp riktlinjer för bil- mark var arbetarrörelsen i Sverige svag. Den svenska arbetarrörelsen dandet av Socialdemokraterna och för samarbetet med fackförenings- mottog under dessa genombrottsår ett värdefullt stöd från sina vänner i rörelsen. Danmark, ofta förmedlat av August Palm. August Palm hade inlett sin agitatoriska gärning i Sverige med sitt Facklig-politisk samverkan och reformism historiska tal ”Vad vilja socialisterna?” som han höll den 6 augusti Båda organisationerna, den fackliga och den politiska, skulle ”gå 1881 i Malmö. Redan annandag jul höll han sitt stora friluftsmöte i hand i hand och gemensamt arbeta för det stora målet: arbetarklassens Stockholm och hans verksamhet i Stockholm skulle snabbt komma att fullständiga frigörelse”. Han underströk att en första förutsättning för ge resultat. en fredlig arbetarrörelse var att den hade några medel att göra gällan- de. Och han tillade: ”Allmän rösträtt är således priset, för vilket rösträttsbestämmelserna som enbart tillät rika att rösta. Det påverkade bourgeoisien [överklassen] kan få köpa sig avveckling medelst admi- helt naturligt den politiska verksamheten eftersom det inte alltid var nistrationen, istället för konkurs, anhängiggjord vid revolutionens lätt att upprätthålla en regelbunden politisk föreningsverksamhet när domstol.” Branting gjorde därmed klart att det var den facklig-poli- man politiskt var maktlös. Partiet gav dock inte upp trots att över- tiska samverkan och den allmänna rösträtten som skulle leda vägen klassen fortsatte sina försök att tysta socialdemokratin. Den 1 maj fram till rättvisa, och inte revolution. 1889 kom den så kallade socialistlagen som angav nödvändigheten i att försöka få arbetarna att förstå sitt eget bästa och överge de social- Åtal och fängelse demokratiska idéerna. Från 1886 började de svenska myndigheterna att konsekvent under- Partiet hade vid sin start drygt 3000 medlemmar. Medlemskap i trycka den svenska arbetarrörelsen. 1888 dömdes nio socialdemo- partiet sågs inte med blida ögon och om ens arbetsgivare fick reda på kratiska ledare till sammanlagt 61 månaders fängelse och böter, bland att man var aktiv i facket eller Socialdemokraterna riskerade man att få de dömda fanns både Palm och Branting. Den svenska överklassen och sparken. Ofta svartlistades också de som fått sparken så att ingen högern fortsatte försöka skrämma socialdemokraterna från att kämpa annan skulle anställa dem heller. för demokrati, men de lyckades knappast. Partiet kom från början att svara för den organisatoriska samordningen av arbetarrörelsens båda grenar, den fackliga och den politiska. Partiets bildas Partiets krav om allmän rösträtt och åtta timmars maximal arbetsdag De socialdemokratiska partierna i världen har bildats under skilda fick ett snabbt genomslag ute på arbetsplatserna och bland arbetarna. tider och skiftande politiska förhållanden. Gemensamt för de social- Under samma år, 1889, beslutade den socialistiska internationalens demokratiska partibildningarna i Skandinavien och Norden har varit kongress att göra 1 maj till arbetarnas internationella demonstrations- det nära samarbetet mellan den politiska och fackliga arbetarrörelsen. dag. Nästa år firades 1 maj för första gången i Sverige och har sedan Detta samarbete var ihög grad bestämmande när det danska partiet dess blivit en stor samlingsdag för arbetarklassen i Sverige och världen bildades 1871 och det norska 1887. Det gällde i minst lika hög grad över. Vid mötet på Gärdet i Stockholm 1890 deltog närmare 50 000 när det svenska socialdemokratiska partiet bildades 1889. människor. Långt senare, år 1938, blev 1 maj officiellt erkänd som Den konstituerande kongressen hölls 19-22 april och av de 70 allmän helgdag. representerade organisationerna utgjordes en stor majoritet av fack- föreningsrepresentanter. Socialdemokraterna bildades således med en Socialdemokratins första ordföranden stark anknytning till fackföreningsrörelsen. Frågan om allmän rösträtt År 1896 utsåg verkställande utskottet skräddaren, Claes Emil Tholin, stod i första rummet och blev en symbol för att partiet ville arbeta till socialdemokraternas förste partiledare. Partiordföranden valdes på demokratiskt genom reformer. den här tiden inte av kongressen, utan direkt av verkställande utskottet. Den svenska arbetarklassen var vid denna tidpunkt utestängd från År 1896 fick socialdemokraterna sin första representant i riksdagen, såväl kommunal- som riksdagsval. Detta på grund av de då gällande Hjalmar Branting. Han kom in i riksdagen med stöd från vissa liberala kretsar i Stockholm. År 1908 blev han socialdemokraternas förste kon- Mackmyra vräktes arbetare på grund av en konflikt angående för- gressvalde partiordförande. Den 10 mars 1920 bildade han den första eningsrätten. När arbetarna inte fick hålla sina möten i de lokaler som socialdemokratiska regeringen. fanns byggde arbetarna sina egna Folkets Hus. Och för att kunna studera bildades folkhögskolor och Arbetarnas Bildningsförbund, LO bildas ABF. För att få ner hyrorna byggde de egna hyreshus och bostadsrätter År 1898 bildades Landsorganisationen, LO. Fackföreningsrörelsen samt bildade bland annat HSB. Arbetarna gick också ihop och bildade hade nått en sådan storlek att det var dags att skapa ett samarbets- Konsum. forum. Landsorganisationens roll är att vara en paraplyorganisation för fackförbund. Bakom bildandet av LO stod Socialdemokraterna. Nu är Kampen för allmän och lika rösträtt cirkeln sluten, representanter från fackföreningsrörelsen bildade soci- Under 1900-talets början kunde enbart rika personer rösta. Det aldemokraterna och partiet bildade LO. Till LO:s första ordförande gjorde att Socialdemokraterna i början hade svårt att få igenom sina valdes Fredrik Sterky. förslag. Därför blev kravet om lika rösträtt Socialdemokraternas första Den svenska fackföreningsrörelsens frammarsch under 1890-talet och viktigaste krav. Hjalmar Branting blev socialdemokratins första saknade egentligen motstycke i världen. Arbetsgivarna och över- representant i Riksdagen 1896. Hans val hade säkrats med stöd av klassen förhöll sig inte heller passiva utan vidtog motåtgärder. 1902 vissa liberala Stockholmskretsar. 1902 valdes ytterligare tre social- bildades SAF, Svenska Arbetsgivarföreningen, som är nuvarande demokrater. Fortfarande var dock rösträtten knuten till inkomst och Svenskt Näringsliv. De bildades som en motvikt till LO och med förmögenhet. Det stora folkflertalet som stödde Socialdemokraterna uppenbart syfte att tilldela den växande fackföreningsrörelsen ett av- var utestängda från den politiska makt som rösträtt innebar. görande slag genom att bland annat använda lockoutvapnet. Striderna År 1902 anordnades en större demonstration på Norra Bantorget i på arbetsmarkanden hårdnade och LO tvingades till slut att slå tillbaka. Stockholm med krav om en allmän rösträtt och 120 000 arbetare gick I augusti 1909 utbröt Storstrejken. Den omfattade 300 000 männi- ut i strejk den 15 maj för att ge eftertryck åt kravet på en rösträtts- skor och varade fram till i början av september, den genom-fördes reform. under lugna och disciplinerade former. Den väldiga striden slutade inte Efter omfattande opinionsyttringar i form av strejker, demonstratio- med någon seger för arbetarna och facket. I storstrejkens fotspår kom ner och en stor folkopinion lyckades Socialdemokraterna få de kon- lönesänkningar, avskedanden och svartlistning. Ändå gav arbetarna servativa att gå med på en rösträttskompromiss. Liberalerna spelade inte upp kampen för en god arbetsmiljö, åtta timmars arbetsdag och en också en framträdande roll då kompromissen kom till stånd. Den rimlig lön. Arbetsgivarna hade inte lyckats krossa facket. innebar att alla män som fyllt 24 år skulle få rösträtt till Riksdagens Under den här tiden var det inte ovanligt att en arbetare som kommit andra kammaren men inte till den första. på kant med sin arbetsgivare också blev vräkt. Arbetarna hyrde ofta Rösträtten till de kommunala församlingarna var fortfarande grade- sina bostäder av arbetsgivaren och ett ensidigt beroende skapades. Det rade efter inkomststreck något som gynnade de rika. De allra rikaste gjorde att många var rädda att säga vad de tyckte på arbetsplatsen. I kunde därmed ha upp till 40 röster! På detta sätt styrde överklassen fortfarande själva hur Riksdagens första kammare var sammansatt. välja revolutionära och ”utomparlamentariska metoder”? Brytningen Kvinnorna saknade fortfarande rösträtt. Men kompromissen innebar blev oundviklig. Den 2 maj samma år bildade gruppen som lämnat ändå att många av de människor som ville rösta på Socialdemokrater- Socialdemokraterna ett nytt parti vid namn ”Socialdemokratiska na nu kunde göra det. Kampen för allmän och lika rösträtt fortsatte vänsterpartiet” som inom några år blev ”Sveriges kommunistiska därför. parti”, nuvarande Vänsterpartiet. Under trycket av arbetarrörelsens frammarsch och de stora revolu- 1917 bildades också Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsför- tionära händelserna ute i världen tvingades de konservativa krafterna i bund, SSU, på initiativ av ungdomsklubben i Eskilstuna. Det nya Sverige till slut att ge vika för de starkare kraven på en genomgripande ungdomsförbundet kom redan från början att spela en betydelsefull rösträttsreform för både kvinnor och män. 1918 antog Riksdagen den roll, främst då det gällde insatserna på studie- och utbildningsområdet. nya stora författningsreformen om allmän och lika rösträtt. In i det Förbundets tidning Frihet fick i detta en central roll i den politiska sista gjorde högern motstånd mot reformen, men utan resultat. Genom skolningsverksamheten. ”Verklighetssynens ungdomsförbund” blev en arbetarrörelsens envisa arbete för demokrati hade Sverige äntligen fått viktig paroll i förbundets verksamhet. en rösträttsreform. På detta sätt hade socialdemokratin också bidragit till att hålla Sverige borta från revolutionens och inbördeskrigets väg. Per Albin Hansson År 1921 blev sömmerskan Agda Östlund och fotografen Nelly Per Albin Hansson fungerade som ordförande i partiets verk- Thüring de första socialdemokratiska kvinnorna i riksdagen. De valdes ställande utskott efter Brantings död 1925. Vid partikongressen 1928 in i riksdagen i samband med nyvalet, efter det att kvinnorna i Sverige valdes han till ordförande i partiet. Året innan hade han valts till fått rösträtt. Båda två var aktiva i Socialdemokratiska Kvinnoförbundet ordförande i den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Samma år höll och Agda Östlund var ordförande för Stockholms allmänna kvinno- han också det välkända folkhemstalet. Efter att ha erinrat om att man i klubb. olika sammanhang gärna talade om samhället – staten och kommunen 1919 kunde även ett annat reformkrav föras i hamn: Åtta timmars – som det gemensamma hemmet, folkhemmet, medborgarhemmet, arbetsdag. Det skulle dock ta tid innan reformen i sin helhet var ville han understryka att hemmets grundval är gemensamheten och genomförd i arbetslivet. samkänslan: ”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den Splittringen 1917 ene ner på den andre, där försöker ingen skaffa sig fördel på den När Hjalmar Branting i februari 1917 öppnade partiets tionde kon- andres bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I gress slog han fast att kongressen fick lov att ”bli en uppgörelsens det goda samhället råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet." dag”. Utgången var tämligen given. Vänsteroppositionen i partiet hade Riksdagsvalet 1928 visade att det ännu var lång väg till folkhemmet. länge förberett brytningen. Metodiskt hade man kritiserat och angripit Den borgerliga kampanjen mot socialdemokratin slog alla rekord. I partiledningen under en lång tid. I bakgrunden fanns den gamla taktik- kommunistskräckens tecken ägde valet rum som gått till historien frågan: Skulle arbetarrörelsen gå den ”parlamentariska vägen” eller under namnet Kosackvalet. Genom sin propaganda lyckades högern nå en rekordartad mobilisering av borgerliga väljare och kunde därmed Välfärdspolitiken utformas vinna valet trots att socialdemokratin registrerade en betydande Utöver kampen mot arbetslösheten inriktades reformarbetet på bar- röstökning. nen, barnfamiljerna och de gamla. Genom införandet av skatter på för- mögenheter frigjordes pengar att använda till nya jobb. Trots att det Ådalen 1931 var en ekonomisk kris så gick det att förbättra för dem som hade det Arbetslöshet och strejkbryteri bildade bakgrunden till händelserna i sämst. Folkpensionen höjdes, en arbetslöshetsförsäkring infördes och Ådalen den 14 maj 1931. Då dödades fem människor på grund av det de familjer som hade många barn fick låna pengar till att bygga bo- militära ingripandet mot en demonstration. Ådalen markerade slutet på städer. Socialt och ekonomiskt blev 1930-talet ett framgångens en samhällsepok, en process som på sitt sätt hade börjat med decennium med viktiga reformer och betydelsefulla sociala föränd- Sundsvallsstrejken 1879. ringar. Bland annat infördes förebyggande mödra- och barnavård, mödrahjälp och bidragsförskott till ensamstående mödrar. 1938 Genombrottet på 1930-talet beslutades det också om folktandvård och två veckors lagstadgad Riksdagsvalet 1932 blev historiskt, en vändpunkt i svensk politik. semester. Valet blev en seger för socialdemokratin. För första gången kom de År 1934 gav Gunnar och Alva Myrdal ut en bok med namnet "Kris i borgerliga partierna i minoritet inom väljarkåren, men behöll alltjämt befolkningsfrågan". De skrev om en helt ny fördelningspolitik. Bland majoriteten i Riksdagen. annat föreslog de att folket gemensamt skulle vara med och betala en Kampen mot arbetslösheten blev en huvuduppgift för den social- större del av kostnaden för att försörja ett barn. Boken skapade en demokratiska regeringen. Genom samverkan med Bondeförbundet i livlig debatt om barn-, familje- och bostadspolitiken och var betydelse- Riksdagen skapades underlag för ett nytt skede i svensk politik. Det full i utformningen av reformpolitiken. bidrog också till att förstärka de demokratiska krafterna i landet och förhindra att nazismen fick fotfäste i Sverige. Politiskt genombrott Som finansminister blev Ernst Wigforss huvudman för en ny ekono- Vid landstings- och kommunalvalet 1938 erövrade socialdemokratin misk politik. Genom produktiva investeringar ökade sysselsättningen. för första gången väljarmajoriteten och samlade 50,4 procent av de Arbetslöshetspolitiken förändrades till både sin utformning och sitt röstande. Det stora politiska genombrottet för socialdemokratin under innehåll. 1930-talet följdes av ett lika viktigt fackligt genombrott när LO för- De statliga insatserna mångdubblades. Bostadsfrågan lyftes sam- dubblade sitt medlemsantal under 1930-talet. tidigt fram i centrum för målmedvetna samhällspolitiska åtgärder År 1938 undertecknade LO och SAF det så kallade Saltsjöbads- eftersom bostadsstandarden för arbetarhushåll, barnfamiljer och gamla avtalet. Det syftade till att skapa stabilitet på arbetsmarknaden och att var under all kritik. Över hälften av arbetarfamiljerna med barn bodde förhindra konflikter. Avtalet var en viktig del av det som senare kom i lägenheter med högst ett rum och kök. att kallas den svenska modellen. Socialt och ekonomiskt blev 1930-talet ett genombrottets decennium allmän arbetstidsförkortning genomfördes. Dessutom blev semestern för viktiga reformer och betydelsefulla sociala förändringar. Genoms längre för arbetarna. Det här var en tid då den svenska modellen amordnade politiska och fackliga åtgärder kunde förhållandena för snabbt byggdes ut. 1947 infördes också det allmänna barnbidraget. tidigare starkt tillbakasatta grupper väsentligt förbättras. Det gällde exempelvis jordbrukets och skogsbrukets arbetare. De tidigare statarna Den generella välfärdspolitiken blev lantarbetare som fick sina löner och sociala förhållanden Socialpolitikens historia i vårt land är historien om hur vi steg för reglerade genom avtal. 1945 avskaffades också hela statarsystemet. steg förvandlat ett gammalt klass- och fattigsamhälle till ett välfärds- 1930-talet blev också ett genombrottets årtionde för betydelsefulla samhälle. Milstolparna som markerar framstegen är många. Social- aktiviteter på bildnings- och kulturplanet. Genom arbetarförfattarnas demokratins och den fackliga rörelsens stora genombrott på 1930-talet insatser inleddes en litterär guldålder. la grunden för en ny och radikal trygghetspolitik. Den svenska välfärdsmodellen har byggts upp på några grund- Tage Erlander och ATP läggande principer om solidaritet och jämlikhet. Vi möter det i vår Under andra världskriget 1939-1945 hade Sverige en samlingsre- lagstiftning och i utformningen av reformerna. Vi har till exempel en gering som leddes av Per Albin Hansson som statsminister. När kriget allmän sjukförsäkring och allmänna barnbidrag. Uppbyggnaden av var över tog en socialdemokratisk regering över som Per Albin dessa och andra reformer är grundad på principen att de ska omfatta Hansson ledde fram till sin död den 6 oktober 1946. Tage Erlander alla medborgare. Vårt försvar för den allmänna och generella välfärds- utsågs tre dagar senare av den socialdemokratiska riksdagsgruppen politiken är ytterst ett försvar för principen att det vi tillsammans har som Hanssons efterträdare. Tage Erlander var under sin tid som arbetat ihop ska också komma alla till del. partiledare, 1946-1969, med och utformade ett trygghetssystem, ATP – På 1950-talet infördes också flera viktiga försäkringar. Bland annat den allmänna tilläggspensionen – som har kommit att betyda mycket den allmänna sjukförsäkringen och moderskapsförsäkringen. Läke- ända fram till våra dagar. medelsrabattering infördes inom sjukförsäkringen. Det var stor debatt om ATP under 50-talet. Striden handlade om huruvida det skulle bli en lagfäst pensionsrätt eller inte. Tidigare hade Välfärdens utveckling under 1960- och 1970-talet bara vissa tjänstemän rätt till pension, något som alltså arbetarna Under 1960- och 1970-talen genomfördes många reformer och saknade. År 1957 anordnades en folkomröstning om ATP och året utvecklingen av välfärden fortsatte. Den gemensamma sektorn bygg- därpå röstade en borgerlig majoritet ned ett förslag om lagstadgad des kraftigt ut under denna period samtidigt som borgerligheten tilläggspension. Efter många turer och långa debatter träder ATP fortsatte att attackera den gemensamma välfärden. slutligen i kraft år 1960. Några av reformerna från denna period var att vårdbidraget för I mitten av 50-talet blev alla i Sverige sjukförsäkrade genom att den funktionshindrade barn infördes. En bättre läkemedelsrabattering allmänna sjukförsäkringen infördes. Under 50-talet infördes också infördes också. En ny sjukvårdslagstiftning kom och den öppna moderskapsförsäkringen, studiestödssystemet byggdes ut och en sjukvården byggdes ut. I början av 1970-talet infördes den allmänna tandvårdsförsäkringen och en utbyggnad av folktandvården genom- 1970 kom den nya arbetstidslagen om 40 timmars arbetsvecka och fördes. Samtidigt kom beslutet om den allmänna förskolan för alla några år senare infördes lagen om löntagarrepresentation i företagens sexåringar från och med 1975. 1974 infördes en ny abortlag och kost- styrelser (försöksverksamheten startades 1973 och permanentades nadsfri preventivrådgivning infördes. Föräldraförsäkringen infördes 1976). 1973 kom lagen om anställningsskydd. Den avskaffade arbets- 1975. givarnas rätt att fritt avskeda arbetstagare. Ny lagstiftning om arbetar- År 1964 behandlades kvinnans jämlikhet i en särskild programskrift skydd kom också som förstärkte skyddsombudens ställning. Under under den socialdemokratiska partikongressen. Partiet firade 75-års- 1970-talet infördes även studieledighetslagen. Under samma period jubileum och ett framtidsprogram antogs. Kongressens beslut om jäm- fattade Riksdagen beslutet om fem veckors semester. likhet blev startskottet för ett ökat engagemang för jämlikhetsfrågorna. Alva Myrdal presenterade på kongressen 1968 rapporten "Ökad 1970- och 1980- talen jämlikhet". Olof Palme efterträdde Tage Erlander som partiledare den I politiskt avseende blev 1970-talet ett händelserikt årtionde. Det första oktober 1969. nya decenniet inleddes med val till den nya enkammarriksdagen. För- Olof Palme var 42 år när han valdes av en enhällig partikongress. I fattningsändringen och enkammarriksdagen hade tillkommit i stor partikretsar hade han länge setts som en naturlig efterträdare till Tage politisk enighet. De val som sedan följde präglades minst av allt av Erlander. någon avmattning av de politiska striderna. I början av 1970-talet slog År 1971 infördes enkammarriksdagen. Tvåkammarsystemet hade Centern och Folkpartiet följe med Moderaterna i en förenad kamp mot visat sig vara stelt och trögjobbat. Tvåkammarsystemet innebar att ett socialdemokratin. Den borgerliga samordningen av attackerna mot förslag som vann i den andra kammaren kunde förlora i den första socialdemokratin tycktes i början framgångsrika, då de efter valet kammaren. I enkammarriksdagen är parlamentet direktvalt och har ett 1976 kunde bilda en borgerlig regering. Efter sex misslyckade eget ansvar. borgerliga regeringsår, och för landet allvarliga kris- och nedgångsår återvann socialdemokratin regeringsmakten efter ett segerrikt val Arbetslivets förnyelse 1982. Också valet 1985 blev en framgång för socialdemokratin och Under 1960- och 1970-talen fördes frågorna om arbetsmiljö och Olof Palmes regering kunde fortsätta sitt viktiga och framgångsrika dess innehåll upp på den politiska dagordningen. Ett omfattande re- arbete. formarbete för arbetslivets förnyelse och demokratisering inleddes för En dominerande fråga för Socialdemokraterna under 1970- och att åstadkomma att välfärden också omfattade arbetslivet. Det arbetet 1980-talet var kampen mot arbetslösheten och för den fulla sysselsätt- fick en direkt arbetsplatsanknytning genom bland annat den nya lag- ningen. En annan viktig fråga var löntagarfonderna vars syfte var att stiftningen för arbetsmarknaden, sammanfattad i medbestämmande- kollektivt äga aktier och därmed få inflytande i näringslivet. lagen, MBL. Borgerligheten protesterade kraftigt mot dessa föränd- Reaktorolyckan 1979 på kärnkraftverket i Harrisburg, USA, blev ringar, men lyckades inte stoppa denna nödvändiga demokratisering. startskottet till en debatt om energipolitiken i Sverige. År 1980 hölls en rådgivande folkomröstning om kärnkraften. Omröstningen gällde tre alternativ: Linje 1 innebar att kärnkraften skulle behållas, linje 2 att ”Vi vill ha en fortsatt ekonomisk tillväxt.. ..då måste vi lära oss att kärnkraften skulle avvecklas då det var möjligt och linje 3 att kärn- kombinera det materiella välståndet med varsamhet om vår natur och kraften skulle avvecklas direkt. Linje 2 fick flest röster och riksdagen vår miljö”, sa statsminister Ingvar Carlsson vid LO-kongressen 1986. beslutade senare att kärnkraften skulle vara avvecklad år 2010. Under 1980-talet blev miljöfrågan en alltmer angelägen fråga och ett samlat miljöprogram mot luftföroreningar och försurning antogs av Olof Palme riksdagen 1988. "Jag är demokratisk socialist med stolthet och med glädje. Jag blev det när jag for omkring i Indien och såg den fruktansvärda fattigdomen 1990-talet fast en del var oerhört rika; när jag for runt och såg en ännu mer Den borgerliga regeringen 1991-1994 körde Sveriges ekonomi i förnedrande fattigdom i Förenta staterna.. ". Orden är från ett av Olof botten. När Socialdemokraterna fick väljarnas förtroende att ta Sverige Palmes mest kända och klassiska tal, under en valdebatt 1982. ur den värsta krisen sedan 1930-talet var det två mål som prioriterades. Olof Palme var känd för sitt stora internationella engagemang långt Statsfinanserna skulle stabiliseras och den öppna arbetslösheten halve- utanför Sveriges gränser. Fortfarande är hans namn omtalat i många ras. internationella sammanhang, inte minst på grund av Palmecentrets Den borgerliga regeringen lämnade efter sig en ekonomi i fritt fall stora internationella verksamhet tillsammans med den svenska arbetar- och ett årligt underskott i statens budget på 200 miljarder kronor. rörelsens organisationer runt om i världen. Samma misskötsel som präglade borgerlighetens ekonomiska politik Det är en socialdemokratisk tradition att arbeta med internationellt på nationell nivå har också präglat de landsting där borgerligheten solidaritetsarbete och med fredsfrågor. Efter första världskriget fick styrt. Högern visade litet intresse av att värna en sund offentlig Hjalmar Branting Nobels fredspris. Även Alva Myrdal som bland ekonomi, istället tycks underskotten ha setts som en viktig del av det annat arbetade med fredsfrågor, speciellt med uppbyggnad under efter- systemskifte de vill genomföra. krigstiden och nedrustning av kärnvapen, fick 1982 Nobels fredspris. Socialdemokraterna tog 1994 genast itu med att få ordning på Den 28 februari 1986 mördades Olof Palme. Han sköts ner på ekonomin för att kunna säkerhetsställa välfärden på lång sikt. Vid Sveavägen i Stockholm efter att tillsammans med hustrun Lisbet ha mitten av 1990-talet tvingades Socialdemokraterna genomföra kraftiga varit på bio. nedskärningar för att sanera ekonomin. De offentliga verksamheterna sa upp personal och minskade sina ambitioner. Detta drabbade i hög Ingvar Carlsson grad vården och omsorgen. De ekonomiska problemen påskyndade Ingvar Carlsson utsågs till ny partiordförande. Han engagerade sig strukturförändringarna inom sjukvården. särskilt i att lyfta fram kvinnor i politiken. Det var under hans period Det var den höga arbetslösheten som var orsaken till den ekono- som partiledare som socialdemokraternas valsedlar utarbetades efter miska krisen. Och det var bara genom sunda statsfinanser som principen "varannan damernas" och efter valet 1994 var hälften av arbetslösheten kunde bekämpas. Det gällde att på lång sikt försvara socialdemokraterna i regeringen män och hälften kvinnor. välfärdssystemet. När samhällsekonomin åter kom i balans handlade det socialdemo- Valet 2002 blir en stor framgång för Socialdemokraterna. I riks- kratiska välfärdsuppdraget framför allt om att åstadkomma en välfärd dagsvalet ökade partiet sin andel av rösterna med 3,5 procentenheter av högsta internationella klass för att ge alla människor lika goda till 39,9 procent. Väljarna visade tydligt att de föredrog satsningar på chanser till ett gott liv. Ett omfattande reformarbete inleddes. Den välfärden framför stora skattesänkningar för höginkomsttagare. socialdemokratiska regeringen ansåg det särskilt viktigt att förbättra Den 11 september 2003 avled utrikesminister Anna Lindh, efter att kvaliteten inom skolan, vården och omsorgen om barn och gamla. dagen innan ha blivit nedstucken med kniv under ett besök på År 1993 blev Mona Sahlin partiets första kvinnliga partisekreterare. varuhuset NK i Stockholm. Mordet skedde under brinnande valrörelse Under sin tid som jämställdhetsminister bidrog hon till att jäm- inför den svenska folkomröstningen om EMU. ställdhetsfrågorna fick ett stort utrymme. År 1994 folkomröstade svenska folket om ett svenskt medlemskap i den Europeiska unionen, Valet 2006 förlorade Socialdemokraterna regeringsmakten. Göran EU. Tillsammans med Finland och Österrike blev Sverige medlem i Persson meddelar att han avgår som partiordförande. EU 1995. I början av 1990-talet avskaffades Apartheiden i Sydafrika. Social- På extrakongressen den 17 mars 2007 väljs Mona Sahlin som första demokratin hade tillsammans med övrig arbetarrörelse och stora delar kvinnliga partiordföranden för Socialdemokraterna. av svenskt samhälle kämpat för att skapa rättvisa och demokrati i Sydafrika. Olof Palme hade tidigt deltagit i arbetet mot det rasistiska systemet i Sydafrika. Socialdemokratin internationella engagemang har varit stort genom hela historien och har också fortsatt vara det. Ingvar Carlsson avgick som partiordförande 1996 och efterträddes av Göran Persson, som tidigare varit bland annat skolminister och finansminister i den socialdemokratiska regeringen. Göran Persson blev därmed Sveriges statsminister något han fortsatte som efter valet 1998 då den socialdemokratiska regeringen fick förnyat mandat.

Det nya millenniumets första år Första halvåret 2001 var Sverige ordförandeland inom EU. Det betydde att den socialdemokratiska regeringen utövade ett betydande inflytande över den europeiska politiska dagordningen. Socialdemo- kraterna valde att prioritera tre frågor; östutvidgningen, sysselsätt- ningen och miljön. Vänsterpartiet. ◦ Kalendarium ◦ Från Internet 14 mars 2010. Startsidan Nyhetsbrev • Skolarbete • Startsidan ◦ Arkiv • Vår politik ◦ Vanliga frågor ◦ Vanliga frågor ◦ Fråga oss ◦ Vårt partiprogram • Kontakt ◦ Arkiv • Kongress 2010 • VNET ◦ Internationellt ◦ Fråga oss Vanliga frågor ◦ Våra viktigaste frågor Här hittar du enkla svar på frågor om Vänsterpartiets politik på de allra • Vårt parti flesta områden: ◦ Bli medlem 1 Adoptioner ◦ Kontakta oss 2 Äldreomsorg ◦ Våra vänner 3 Alkohol och droger ◦ Vänsterpress 4 Arbetsmarknad och fackligt ◦ Partiets historia 5 Arbetsskadeförsäkring • Lars Ohly 6 Barnbidrag ◦ Óm Lars Ohly 7 Barns rättigheter ◦ Bildblogg 8 Betyg ◦ Pressekreterare 9 Bostad ◦ Kalendarium 10 Brott och straff • Press 11 Djurrätt 12 Ekonomi och skatter ◦ Presskontakter 13 Energi ◦ Nyhetsarkiv 14 EU och EMU ◦ Pressmeddelanden 15 Familjepolitik ◦ Pressbilder 16 Fiske ◦ Logotyper 17 Flyktingpolitik 18 Föräldraförsäkring Partiprogram 19 Fred och försvar Antaget av Vänsterpartiets 37:e kongress 6–8 juni 2008 20 Funktionshinder 21 Gymnasiet 22 Hälso- och sjukvård Ett socialistiskt och feministiskt parti 23 Hemlösa I alla tider har människor drömt om och kämpat för en värld där 24 Homosexuella och bisexuella ingen behöver gå hungrig, en värld utan förtryck och utan krig. Ropen 25 Integration på bröd, frihet och fred ekar genom historien. Förutsättningarna att 26 Internationellt förverkliga drömmarna har aldrig varit större än i dag. Alla skulle 27 Jakt kunna ha tillräckligt med mat, rent vatten, bostad, utbildning och 28 Jordbruk hälsovård. Ändå svälter tiotusentals barn ihjäl varje dag. Människor 29 Konsumentpolitik hålls nere i fattigdom och förnedring. Kvinnor utnyttjas och förtrycks i 30 Kultur en könsbestämd maktstruktur som genomsyrar allt och alla. Jordens 31 Kvinnopolitik och feminism resurser föröds och miljön förgiftas. Det måste inte vara så här. 32 Lärarna Världen kan och måste förändras. 33 Miljö och Natur Vänsterpartiet är ett socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk 34 Missbruk grund. Vi är en del av arbetarrörelsen och kvinnorörelsen, internatio- 35 Mobbning nellt och i Sverige. Partiets politik och verksamhet bestäms av vårt 36 Närings- och regionalpolitik mål: att förverkliga ett samhälle grundat på demokrati, jämlikhet och 37 Pensionen solidaritet, ett samhälle befriat från klass-, köns- och etniskt förtryck, 38 Polisen ett rättvist och ekologiskt hållbart samhälle där kvinnor och män 39 Privata alternativ bygger sin egen framtid i frihet och samverkan. 40 Rasism och främlingsfientlighet De socialistiska och feministiska idétraditioner, som vänsterpartiet 41 Sjukförsäkring är en del av och för vidare, bygger på övertygelsen om alla människors 42 Skog lika värde. Det är idétraditioner som hyllar förnuft och kritiskt 43 Skolan tänkande och utgår från en tilltro till alla människors skapande för- 44 Studiestöd måga. De ser kvinnor och män som självständiga, tänkande individer, 45 Tandvård kapabla att skapa sig själva som människor i samverkan med andra. 46 Underhållsstöd Vårt ekologiska förhållningssätt baseras på en insikt om att den 47 Ungdomsfrågor samtida miljöproblematiken har sin huvudsakliga orsak i de specifikt 48 Vuxenutbildning kapitalistiska sociala och ekonomiska förhållandenas dynamik. Miljö- förstöringen är idag inte främst en fråga om osäkra eller oavsedda kon- Arkiv sekvenser av produktionen, utan om att produktionen är orienterad Välkommen till Vänsterpartiets arkiv! gentemot vinstmaximering oavsett dess sociala och ekologiska konse- Här finner du ett arkiv med fördjupande material för den kvenser. Vänsterpartiet vill omsätta denna insikt i politisk handling. Vi specialintresserade. Du kan söka dig fram med hjälp av menyerna eller menar att en hållbar ekologisk utveckling är intimt förknippad med en sökmotorn. I menyn till höger finner du materialet sorterat efter typ av hållbar mänsklig utveckling. text (t.ex rapport, riksdagsmotion, partiprogram). Om du letar efter I praktisk handling prövas och stärks idéerna. Inget steg framåt får något speciellt dokument som du inte kan hitta här så går det bra avfärdas som alltför obetydligt. Vårt mål är inte ett utopiskt paradis, att höra av sig till [email protected] så ska vi försöka utan ett solidariskt samhälle som byggs av och för människor. hjälpa dig så gott vi kan. Ladda hem och läs hela partiprogrammet som pdf-fil här. • Biblioteket • Partiprogram • Stadgar Sammanfattning av partiprogram • Program och plattformar • Uttalanden Vänsterpartiets Kongress 2008 gav i uppdrag till programkommis- • Rapporter sionen att "utforma en bearbetad och kortad variant av partipro- • Studiematerial grammet som är möjlig att läsa och förstå för de flesta". I enlighet med • Riksdagsmotioner beslutet utarbetade programkommissionen under 2009 en kortare ver- • Arkiverade pressmeddelanden sion som sammanfattar de grundläggande ideologiska ställningstagan- Internationellt dena och strategiskt viktiga politikområdena i partiprogrammet. Vid bearbetningen strävade programkommissionen efter Vänstern i EU-parlamentet Vänsterpartiet har för närvarande två ledamöter i EU-parlamentet: • att behålla programmets upplägg Jens Holm och Eva-Britt Svensson. Vänsterpartiets ledamöter sitter • att i möjligaste mån behålla den språkdräkt och textkaraktär med den gemensamma vänstergruppen GUE/NGL. som finns i programmet. • Läs mer på den svenska delegationens egen hemsida. Vänsterns internationella forum Denna sammanfattning av partiprogrammet finner du när du klickar Vänsterns internationella forum arbetar med olika typer av bistånds- på länken här nedan. För utförligare resonemang kring Vänsterpartiets projekt, i första hand sådana som syftar till att främja en deltagande politik bör du gå till "fullversionen" av partiprogrammet. demokrati, stärka kvinnors ställning, främja en ekologisk och socialt • Ladda ned sammanfattningen av partiprogramet hållbar utveckling, och öka respekten för demokratiska och mänskliga fri- och rättigheter. Läs mer på VIF:s egen hemsida. Vänsterpartiets nordiska samarbete Vad har Vänsterpartiet för möjlighet att påverka? Vänsterpartiet samarbetar i Nordiska rådet genom den så kallade Med borgerlig regering blir vår möjlighet att påverka genom att delta vänstersocialistiska gröna gruppen. Den vänstersocialistiska gruppen i det breda solidaritets- och fredsarbetet som pågår i landet, till exem- består av parlamentariker från Venstrepartiet de Grönne i Island, pel den tydliga solidariteten med Gazas befolkning under israels Sosialistisk Venstreparti i Norge, Sosialistisk Folkeparti og Enheds- militäroffensiv i januari. Men målet är att vi 2010 formar en rödgrön listen i Danmark och Vänsterförbundet i Finland. regering och då kommer vi kämpa för att ta med oss våra värderingar • Läs mer på gruppens egen hemsida. om fred, om rättvisa, om jämställdhet även till utrikesdepartementet. • Vill du läsa mer om Vänsterpartiets politik i internationella frågor? Läs mer här.. Hans Linde är Vänsterpartiets representant i riksdagens Våra viktigaste frågor utrikesutskott och jobbar med internationella frågor på heltid. Varifrån kommer ditt engagemang för utrikespolitik? Jobb åt alla För mig handlar det om internationell solidaritet, insikten om att Visst är det ganska märkligt egentligen. Vi lever i ett supermodernt kampen för rättvisa och jämställdhet varken börjar eller slutar vid samhälle som faktiskt är rikare än någonsin och samtidigt kan inte alla Sveriges gräns. människor få ett jobb. Det finns ju så mycket som skulle behöva göras Vilka frågor är viktiga att uppmärksamma just nu? och samtidigt går människor sysslolösa. Vi vill ändra på det. Kampen för en rättvis och jämställd värld mot krig och förtryck står Satsa på välfärden alltid längst upp på dagordningen. Det handlar om frågor som fred i Det behövs fler lärare i skolan så att dina barn kan lära sig mer. Det mellanöstern och ett fritt Palestina. Det handlar också om att ta hem de behövs mer personal i äldreomsorgen så att du inte behöver vara orolig svenska soldaterna från Afghanistan, att stoppa vapenexporten till när mormor börjar bli skröplig. I ett sådant samhälle kan alla känna sig diktaturer och krigförande stater, att slå vakt om kvinnors rätt till sin tryggare. Vi tycker att det är viktigare än skattesänkningar. Vad tycker egen kropp och HBT- personers rättigheter i alla delar av världen. du? Varför behövs Vänsterpartiet inom svensk utrikespolitik? Klimat & miljö Därför att vi är en konsekvent och tydlig röst för fred, rättvisa och De flesta verkar förstå att hotet mot klimatet är helt avgörande för demokrati i världen. Vi står upp för alla mänskliga rättigheter oavsett oss alla. Visst vore det bättre om fler tog bussen istället för bilen? I alla var, av vem och med vilka motiv de kränks eller inskränks. fall där det går. Vi tycker att man ska bygga ut kollektivtrafiken och att Hur skulle du vilja att svensk utrikespolitik såg ut? det ska vara gratis att åka den. Det vore väl bra? Dessutom måste vind- Jag skulle vilja att Sverige hade en självständig utrikespolitik grun- kraften byggas ut och det måste satsas på andra miljövänliga energi- dad på vår alliansfrihet. Jag skulle också vilja att Sverige var en tydlig källor. röst mot krig och ockupation och för fred, för demokrati, för rättvisa • Läs mer om vad vi gör och vilka som jobbar med klimat och handelsregler och för ett högt bistånd. miljö för Vänsterpartiet. Jämställdhet & rättvisa Korta fakta ur partiets historia: Genom att satsa på skolan, äldreomsorgen och miljön skapar vi en 1917 massa viktiga jobb. Men det finns fler saker vi kan göra. Om Sverige Sveriges socialdemokratiska vänsterparti bildas efter en utbrytning ur blir mer jämställt och rättvist skapas också fler jobb. För tänk efter lite socialdemokraterna. Partiledare: Zeth Höglund 1917 - 1924 nu. Om en rik gubbe får en hundralapp till i månaden så går han 1921 Namnbyte till Sveriges kommunistiska parti, SKP, som ansluts till knappast och köper mer falukorv. Han använder pengarna till att spara Kommunistiska internationalen Komintern. Vänstersocialister utesluts. och spekulera. Om vi däremot ger pengarna till någon som inte har det 1924 så fett, då kommer hon, för det är ofta en hon, ha råd att gå till Partisplittring. Höglundfalangen lämnar partiet. frisören, gå till tandläkaren och köpa falukorv till ungarna. Och då Partiledare: Karl Kilbom 1924 - 1929 skapas det nya jobb! Bra va? 1929 Partisplittring. Majoriteten med Karl Kilbom utesluts ur Komintern, Vilka är dina viktigaste frågor? och bildar senare socialistiska partiet. Det här är några av de frågor som vi tycker är viktigast just nu. Men Partiledare; Sven Linderot 1929 -1951, Hilding Hagberg 1951 - 1964 det finns förstås andra frågor som är viktiga för oss, som du kan läsa 1967 SKP byter namn till vänsterpartiet kommunisterna, vpk. De sk. mao- mer om, på andra delar av den här hemsidan. Om du tycker att vi är isterna bryter sig ur och bildar KFML. hyfsat rätt ute, så är du mer än välkommen att hjälpa till. Du behövs! Partiledare: C H Hermansson 1964 - 1975 1977 De sovjettrogna bryter sig ur och bildar apk. Partiets historia Partiledare: Lars Werner 1975 - 1993 Vänsterpartiet kämpar för rättvisa och fred. Vi vill ha ett bättre 1990 Vpk byter namn till vänsterpartiet. Sverige, byggt på en socialistisk och feministisk grund.Vårt parti grun- Partiledare; Lars Werner 1975 - 1993, Gudrun Schyman 1993 - 2003, dades 1917 som Sverges Socialdemokratiska Vänsterparti. Mycket har Ulla Hoffmann 2003 - 2004, Lars Ohly, 2004 - hänt på vägen, men vi kämpar fortfarande vidare för att alla människor Vänsterpartiet grundades 1917 under namnet Sveriges socialdemo- ska ha ett så bra liv som möjligt och att samhällets välfärd ska komma kratiska vänsterparti, SSV, genom en utbrytning från socialdemokra- många till del. terna. De första fyra åren fanns ingen partiledare, men partisekreterare Vänsterpress nr. 4, 2007 var Fredrik Ström. Sedan slutet av 1980-talet har partiet utvecklats till Här kan du läsa om mer om vänsterpartiets historik, "90 år av ett allmänt vänsterparti. 1990 försvann "kommunisterna" ur dåvarande kamp", på sid 6-9. namnet vänsterpartiet kommunisterna, vpk. I nuvarande partiprogram Här hittar du korta fakta ur partiets historia som pdf. står att partiets ideologiska bas är socialismen.Starkaste fästeFagersta, (58,3%). Bästa valresultatet någonsin var 12,0% 1998. Sämsta valresultatet var 4,5% 1991. De fem viktigaste frågorna för v-sympatisörerna är: Kontakta oss 1. Sjukvården Partistyrelsen 2. Skolan Verkställande utskottet 3. Sysselsättningen Partikansliet 4. Äldreomsorgen Riksdagsledamöter 5. Miljön Riksdagskansliet Vänsterpartiet i EU-parlamentet Valresultat (v) riksdagsval 1921 - 2006 (%) Programkommissionen 1921 4,6 Valberedningen 1970 4,8 Vänsterpartiet där du bor: 1924 5,1 Blekinge 1973 5,3 Bohuslän 1928 6,4 Dalarna 1976 4,8 Gotland 1932 3,0 Gävleborg Göteborg 1979 5,6 Halland 1936 3,3 Jämtland 1982 5,6 Jönköpings län 1944 10,3 Kalmar län 1988 5,8 Kronobergs län 1948 6,3 Norrbotten 1991 4,5 Skaraborg 1952 4,3 Skåne 1994 6,2 Storstockholm Sörmland 1956 5,0 Uppsala län 1998 12,0 Värmland 1960 4,5 Västerbotten 2002 8,3 Västernorrland 1964 5,2 Västmanland 2006 5,9 Älvsborg 1968 3,0 Källor: Valmyndigheten, Sifo, SOM-undersökningen Örebro län Östergötland Distriktslista Lars Ohly blev så småningom tågmästare (konduktör). Jag har haft mängder av fackliga uppdrag inom Seko (tidigare Stats- Jag föddes 1957 på Karolinska. Sedan dess har jag bott på många anställdas Förbund) och jobbat med olika fackliga frågor som löner, olika ställen, men alltid i Stockholms län. Sedan 1978 bor jag på arbetstider, arbetsmiljö, internationell solidaritet och fördelningsfrågor. Södermalm, min hembygd. Jag bor tillsammans med Åsa och min son 1987 valdes jag till ersättare i vänsterpartiets partistyrelse. 1990 Max. Felicia, min dotter, har nyligen flyttat till eget. Åsa, Max och blev jag ordinarie ledamot. 1994 fick jag tjänstledigt från SJ för att bli Felicia är de viktigaste personerna för mig. Dessutom har vi två hun- partisekreterare. Jag är fortfarande tjänstledig och har kvar min anställ- dar - Vilja och Lycklig - och två katter - Kasper och Tax ning på SJ. 1998 valdes jag in i riksdagen och 2004 blev jag ord- Våra hundar Vilja och Lycklig. Vilja är en sådan där farlig förande för vänsterpartiet. kamphund, en Staffordshire Bull Terrier, och Lycklig är en Jack Russel Det jag brinner mest för i politiken är att utjämna skillnader i makt, Terrier inflytande, förmögenheter och inkomster mellan klasser, mellan män Idrotten och särskilt fotboll har stor plats i mitt liv. Jag har säsongs- och kvinnor, mellan regioner och mellan länder. En rättvis politik som kort på Djurgårdens fotbollsmatcher och missar sällan en match. Med alltid tar ställning för dem som har minst och som inser att de som har några kompisar från facket åker jag även på bortamatcher när jag kan. mest måste betala för att den ska bli verklighet, helt enkelt. Jag försöker också hålla igång själv och tränar regelbundet. Förutom idrott är film och böcker (främst skönlitteratur) några av mina fritidsintressen. Jag gillar också att lyssna på rock och hårdrock. Pressmeddelanden Några favoriter är Danko Jones, Pink Floyd, Led Zeppelin, U 2, Bob • Riksdagen erkänner folkmordet 1915 Hund, Sahara Hot Nights, Nina Ramsby och Thåström. Om somrarna • Pensionerna sänks igen - vad gör regeringen? snickrar jag gärna på torpet utanför Gnesta. • En EU-strategi uppe i det blå Det finns mörka sidor i mitt liv. Till exempel gick jag 1970, när jag • EU-parlamentet skjuter upp beslut om föräldraledighet var 13 år gammal, med i Folkpartiets ungdomsförbund. Ganska snart • Konflikten om ACTA trappas upp gick jag ur och vände mig vänsterut. Det som påverkade mig mest var • Regeringen vill tillåta uranbrytning internationella frågor; Vietnamkriget, apartheid i Sydafrika, förtrycket • Riksdagen kan idag erkänna folkmordet 1915 i Palestina och Latinamerika. Idag är Palestinas rätt till självständighet, • V-ledamöter anmäler annons för könsdiskriminering kurdernas rätt till demokrati och människovärde och motståndet mot USA:s krig i Irak och Afghanistan de viktigaste internationella frågor- Att erkänna folkmordet är ett steg mot försoning na. Riksdagsbeslutet att erkänna Turkiets folkmord 1915 uppmärksam- På sommarstället i Gnesta mades stort idag, och har utlöst diplomatisk aktivitet. Hans Linde lade Efter gymnasiet, 1976, började jag jobba på SJ. Jag arbetade först fram förslaget som nu antagits. Han menar att det nu tagits ett steg mot som spärrvakt och sedan som tågvakt. Jag gick tågmästarkursen och upprättelse och försoning. Läs mer... Kunskapen i centrum Fler nyheter När Vänsterpartiet presenterar ett nytt utbildningspolitiskt program Nyhetsarkiv är det rätten till kunskap och utvärdering som står i centrum. Pressmeddelanden - Dagens skola lyckas inte ge alla elever samma förutsättningar att Pressbilder nå målen. Det fria skolvalet, kommunaliseringen och etableringen av Presskontakter fristående skolor har försämrat skolans förmåga att kompensera för Kalendarium elevernas olika förutsättningar, säger Rossana Dinamarca. Läs mer... Eva-Britt Svensson får Roks kvinnopris Partikongressen 2010 På den internationella kvinnodagens 100-årsdag tillkännagavs att Snart kommer alla dokument läggas upp på vår kongressajt, men tills Vänsterpartiets EU-parlamentariker Eva-Britt Svensson tilldelas Roks dess laddar vi upp dem som pdf-dokument, i den takt de blir klara. (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) pris Vansterpartiet - Box 12660, 112 93 Stockholm 08-654 08 20 - ”Årets Kvinnogärning”. Priset delas enligt traditionen ut varje år till [email protected] ”någon som genom en anmärkningsvärd och signifikant gärning har bidragit till att synliggöra och påverka den verklighet som mäns våld Vanliga frågor: Bostad 2006-06-30 02:00 mot kvinnor utgör.” Läs mer... Rödgrön samling på internationella kvinnodagen Vad är grunderna i er bostadspolitik? Inför den internationella kvinnodagen framträdde de rödgröna Att bo ska vara en social rättighet, vilket det inte är idag. Vänster- partiledarna på ABF-huset i Stockholm. Mona Sahlin, Peter Eriksson partiet vill sänka hyrorna, förbättra bostadsbidragen, lösa kommunala och Lars Ohly utlovade en bättre politik för jämställdhet och kvinnors bostadsbolags problem och stimulera ekologiskt hållbar ombyggnation rättigheter efter den väntade valsegern den 19 september. Läs mer... och nybyggnation. Förslag till sjukvårdspolitiskt program Hur ska boendekostnaderna bli lägre? Förslaget till nytt Hälso- och sjukvårdspolitiskt program ska nu ut Kraven på låga boendekostnader ska skärpas. Ökad konkurrens in- på remiss. En arbetsgrupp har arbetat fram ett förslag till hälso- och om bygg- och byggmaterialbranschen. Slopad fastighetsskatt för hy- sjukvårdspolitiskt program för Vänsterpartiet. Förslaget ska nu reshus. Utvecklat bruksvärdessystem för att garantera låga hyror. remissbehandlas och beslut om programmet kommer att tas på PS- mötet i slutet på maj. Läs mer... Hur ska staten stödja byggandet? Gemensam politik för Sveriges relationer Staten ska ge investeringsbidrag så att det byggs minst 40 000 Den rödgröna arbetsgruppen för en rättvis och hållbar värld lägenheter per år de närmaste tio åren. Dessa ska byggas med rimliga presenterar idag en rödgrön politik för Sveriges bilaterala relationer boendekostnader. Jämfört med regeringen betyder det mer än en för- dubbling av statens stöd, dels genom ökat stöd, del genom en för- med omvärlden. Vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen lades längning av den tid stödet ska finnas. Fastighetsskatten för hyreshu ska fram en försvarspolitisk uppgörelse. Läs mer.... slopas. Vad tycker ni om marknadshyror? Integration 2006-06-30 02:00 Vi vill inte ha marknadshyror. Boendekostnaderna måste hållas på en rimlig nivå. Bruksvärdessystemet är det bästa sättet. Hur ska segregationen minskas? Vad tycker ni om svarthandel med hyreslägenheter? Segregation uppstår till följd av djupgående orättvisor i samhället. Svarthandel är olagligt, men förekommer ändå. Vi vill öka kon- Klyftorna djupnar och klassamhället har fått en tydlig etnisk prägel. trollen genom att använda ett lägenhetsregister för att kontrollera vilka Detta är ett samhällsproblem som kräver ett kraftfullt socialistiskt byten som görs och att de inte är olagliga. reformarbete. Vänsterpartiet kämpar för allas rätt till arbete, bostad och utbildning. Integrationspolitiken ska rikta sig till Vad vill ni göra åt hemlösheten? majoritetssamhället i samma utsträckning som mot och de som Hemlöshet ska inte finnas i ett välfärdssamhälle. Vi vill bland annat invandrat. se till att hyror hålls på en låg nivå, så att alla har råd att bo. Vi vill stärka besittningsrätten för dem som bor i andra hand. Vi vill skärpa Hur ska boendesegregation bekämpas? Socialtjänstlagen så att den ger alla rätt till bostad. Vi vill att kommu- Idag utvecklas vissa områden till etniskt segregerade områden där nerna ska ha obligatoriskt ansvar för bostadsförsörjning och bostads- personer med utländsk bakgrund hålls ute. Det som krävs för att skapa förmedling, så att alla kan få en bostad. rättvisa i boendet är en social bostadspolitik. Vi vill satsa på allmännyttiga hyresrätter med billiga hyror. Vi kräver avgiftsfria Ska bostadsbidraget höjas för ungdomar? kommunala bostadsförmedlingar som ges möjlighet att begära in Ja. Bostadsbidragen ska justerats i takt med inkomst- och hyresut- lediga lägenheter. vecklingen. Det har inte skett de senaste åren. Därför måste en höjning göras snarast. Ska man ställa krav på att kunna svenska för att få bli svensk medborgare? Hur vill ni få fart på studentbostadsbyggandet och hur ska man Nej, att kunna svenska är mycket viktigt för alla som bor i Sverige, uppnå rimliga hyror? men att villkora medborgarskapet med formella språkkrav är fel väg Genom investeringsstöd till byggande av små billiga hyresrätter. att gå och bryter mot principen om allas lika rättigheter. Statens fastighetsbolag, t ex Akademiska Hus, ska bygga studentbo- städer. Bör invandrade uppmuntras att flytta från s.k. invandrartäta områden? Vad tycker ni om fastighetsskatten? Nej, rätten att välja var man vill bo ska inte inskränkas. Den Vissa områden har drabbats av taxeringsvärden som kan betecknas bostadsbrist som finns i storstäderna, har förvärrats av ett minskat som oskäliga. Detta har lett till orimlig fastighetsskatt för vissa. bostadsbyggande och av nedskärnings- och privatiseringspolitik. Om Vänsterpartiet har därför tillsammans med socialdemokraterna och insatser ska sättas in för att "avlasta" storstäderna ska dessa rikta sig miljöpartiet infört takregler för att lösa den akuta krisen. På längre sikt även till andra än människor med utländsk bakgrund. bör man utreda hur fastighetstaxeringen ska se ut. Se faktabladet om boendeskatter Hur ska man minska skillnaderna i utbildningskvalitet mellan Hur ska man förbättra förutsättningarna för elever med utländsk skolor i socialt utsatta områden och rika innerstadsskolor? bakgrund att få behörighet till gymnasiets nationella program? Genom att motverka fristående skolor och satsa resurser på den Genom satsningar på den offentliga grundskolan. Utvecklingen av offentliga skolan. Dessutom bör särskilda resurser tillföras ytterområ- fristående skolor utarmar den offentliga skolan och bidrar till att denas skolor för att ytterligare förstärka dessa skolors kvalitet. förstärka etnisk och klassmässig segregation. Dessutom är satsningar på modersmålsundervisningen redan från förskolan viktigt som Hur ska man få in invandrade i arbetslivet? förutsättning för all inlärning och för att stärka elevernas kulturella Det viktiga är att anställa folk. Vi vill att 200 000 nya jobb ska skapas i identitet. offentlig sektor. Sedan måste diskriminering på arbetsmarknaden och samhället i övrigt bekämpas. Rekryteringsprocesser måste rensas från Hur vill ni att modersmålsundervisningen ska fungera? diskriminering, t.ex. genom avkodade ansökningshandlingar och att Goda kunskaper i modersmålet är viktigt för all inlärning. Detta ger lediga tjänster verkligen anmäls till arbetsförmedlingen. Dessutom är också eleven förutsättningarna för en bredare kulturell identitet. Vi vill arbetet med mångfaldsplaner viktigt liksom en snabb process av att ha en samlad genomtänkt tvåspråkig utbildning från förskolan till och värdera utländska meriter och betyg och komplettera med nödvändig med gymnasiet. Modersmålslärarna ska tillhöra ett arbetslag och deras utbildning och praktik. roll i skolan bör förtydligas och stärkas. På så sätt kan kunskaper i modersmålet finnas med i alla ämnen. Vad anser ni om att diskussionen om att invandrade är överrepresenterade i brottstatistiken? Hur ska man få fler människor med invandrarbakgrund att rösta? Det viktiga är att se sambanden mellan klassamhället och Vi satsar särskilt på information för invandrade. Bl.a. handlar det om brottslighetens utveckling. Ökade klassklyftor och neddragningar inom skriftligt material på flera olika språk och på lätt svenska, och den generella välfärden är avgörande grogrund för kriminalitet. Det självklart om att möta och tala med människor. Men partierna har ett som krävs är en generell och solidarisk välfärdspolitik som ökar viktigare ansvar än så. Det handlar om att personer med utländsk delaktigheten och minskar klyftorna. Det finns också aktuell forskning bakgrund ska finnas på valbar plats på listor och om att som parti vara som visare att människor med utländsk bakgrund oftare åtalas och öppet och tillgängligt så att alla kan vara med och utforma politiken. döms än infödda svenskar. Detta måste kraftfullt bekämpas. Vänsterpartiet driver dessutom att invandrade ska ges rösträtt i riksdags-, EU-parlamentsval och folkomröstningar på samma villkor Vad vill ni göra åt att ohälsan är större hos personer med utländsk som i kommun- och landstingsval. bakgrund? Integration och delaktighet är avgörande för en förbättrad folkhälsa Hur vill ni bekämpa s.k. hedersrelaterat våld? och att främja god hälsa är samtidigt att skapa nödvändiga Mäns våld mot kvinnor är det yttersta uttrycket för den ojämna förutsättningar för integration. Det är också viktigt att behovet av maktordning mellan könen som finns i samhället. Det s.k. primärvårdsenheter tillgodoses i s.k. utsatta områden vilket inte sker hedersrelaterade våldet är ett uttryck av detta våld och måste kraftfullt idag. Lika möjligheter på arbetsmarknaden skulle också innebära att bekämpas. För att kunna ge rätt skydd och stöd kräver att man tar människor med utländsk bakgrund inte är överrepresenterade i yrken hänsyn till de specifika erfarenheter som de som drabbas har. där förslitningsskador och ohälsa i yrket är vanliga. RSS Miljöpartiet. Nyhetsströmmar från mp.se Från Internet 14 mars 2010. Hem • Nyheter • Pressmeddelanden • Vår politik • Videoklipp • Engagera dig • Medlem Gröna bloggar • Partiet Följ vårt arbete • Skolarbete • Maria Wetterstrand • Språkrör • Riksdagsledamöterna • Pressrum • Gröna Bloggar

Vår politik baseras på tre solidariteter: Gröna organisationer • solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet Våra gröna syskon • solidaritet med kommande generationer • European Green Party • solidaritet med världens alla människor • Grön Ungdom • Mer om våra Grundvärderingar • Gröna Studenter

Pressmeddelanden De rödgröna har redan presenterat flera viktiga politiska överens- Ikväll: Ingen lösning för vindkraftskooperativen kommelser inför valet i september. Bra om EU skärper klimatmålen Rödgrön bostadspolitik Maria Wetterstrand på klimatturné i Falun En ny sjukförsäkring Avveckla Mauds bilforskningsbolag Försvars- och säkerhetspolitik Peter gör gröna recept för godare mat Fler överenskommelser finns på rödgrön.se Regeringen sänker järnvägen På väg mot en feministisk regering Vår politik Så vill vi stoppa datalagringen Lokalt Vi integritetssäkrar det rödgröna samarbetet Partiprogram RUT-avdraget avskaffas om vi vinner valet Rapporter Från tågkaos till ordning och reda Riksdagen Alliansen missköter tågtrafiken Partiprogram Med huvudet över partipolitiken Budgetmotion till riksdagen RSS Riksdagsmotioner från Miljöpartiet Den gröna politiken utgår ifrån alla människors lika värde, både för Deltagande demokrati – demokrati behöver engagemang. I detta oss som lever idag och för kommande generationer. kapitel utvecklar vi vår vision om direktdemokrati, analyserar varför Vi vill bygga ett långsiktigt hållbart samhälle, där vi lever inom människor känner allt mer maktlöshet i dag och visar på möjliga sätt ramarna för vad som är ekologiskt hållbart och inga kostnader flyttas att nå ökat deltagande och engagemang. Vi förklarar också vad vi över på våra barn och barnbarn. menar när vi pratar om en fungerande rättsstat. Omställningen till det gröna samhället ser vi som ett positivt steg framåt. Det kräver nya investeringar i miljöteknik, skapandet av - jobb Den skapande människan – verktygen att förändra i var och mer fokus på livskvalitet istället för kortsiktig konsumtion. människas hand. Vi tror på ett kunskapssamhälle med skapande människor. Det kräver god utbildning, aktivt kultur- och föreningsliv, växande småföretagsamhet och ett land utan regionala klyftor. I det Partiprogram gröna kunskaps-samhället ställs stora krav på utbild-ningsväsendet att • Kapitel 1 - Grön ideologi vara flexibelt, och på medborgarna att våga ta till sig nya insikter, men • Kapitel 2 - Deltagande demokrati vi tror att samhället och medborgarna klarar det. • Kapitel 3 - Den skapande människan • Kapitel 4 - Kretsloppsekonomi Kretsloppsekonomi – en ekonomi där människor får betydelse. • Kapitel 5 - Lika rätt ”Först när det sista trädet huggits ned, den sista floden förgiftats, den • Kapitel 6 - En värld sista fisken fångats, kommer den vite mannen förstå att man inte kan • Kapitel 7 - Långsiktighet äta pengar” spådde creeindianerna. Vi vill visa att de hade fel genom • Kapitel 8 - Samhällsgemenskap att sätta miljömässiga och mänskliga mål före strikt ekonomiska. • Kapitel 9 - Stigfinnarna Kretsloppsekonomin, vårt ekonomiska system, utgår från människans Rapporter skaparkraft, småföretagande och entreprenörskap. I detta kapitel för- Riksdagen klarar vi hur det kan gå till, hur man stärker konsument-makten, hur Här kan du läsa Miljöpartiets partiprogram, antaget på vår partikon- arbetstagarinflytandet ökas och vad social ekonomi är för något. gress. Eftersom detta senaste partiprogram antogs 2005 kan partiets politik ha ändrats på vissa punkter, men grundsynen är densamma. Lika rätt – rätt att växa utifrån egna förutsättningar. Frågor om Kolla gärna vår gröna A-Ö här i högerspalten, som innehåller en mer lika rätt är något som gröna i alla länder driver. Många av våra uppdaterad politik. systerpartier har grundats just av rörelser som kämpat för till exempel sexuellt likaberättigande. I Sverige har vi ett aktivt nätverk för Grön ideologi – ett krav på handling. I det här första kapitlet pre- funktionshindrades rättigheter och en aktiv samepolitik. I detta kapitel senterar vi vår ideologiska grundsyn, våra grundläggande idéer, hur vi kan du läsa om det, vårt feministiska arbete och sätt att stoppa ser på världen och vårt partis historia. diskriminering och rasism. En värld – i fred och rättvisa. Kampen för mänskliga rättigheter, Riksdagen demokrati, rättvisa och en hållbar miljöpolitik berör givetvis inte bara • Frågor och Interpellationer Sverige. Miljöpartiet är en stolt del av en växande solidaritetsrörelse • KU-anmälningar och en global grön rörelse. Därför vill vi presentera en vision om • Partimotioner världsmedborgarskap, en idé för en rättvis värld och ett arbete för ett I Riksdagen drivs vår politik av våra riksdagsledamöter. De gör det stärkt FN. bland annat genom att skriva förslag, motioner och genom att ställa frågor och interpellationer till regeringens medlemmar. Långsiktighet – allt hänger samman. Vi lever i en tid av miljöför- störing, samtidigt som medvetenheten ökar om de grundläggande Partiet ekologiska förutsättningarna för livet på jorden. Miljöpartiet arbetar Dokument för en hållbar utveckling med en resursmedveten livsstil, förnyelse- bara energikällor, bränslesnåla fordon och ny teknik. I det här kapitlet EU-parlamentet förklarar vi hur vi bygger ett långsiktigt hållbart samhälle. Grön Ungdom, Gröna Studenter och Green Forum Historia Samhällsgemenskap – vi har ansvar för varandra. Vid vissa till- Internationella gröna fällen i livet är vi särskilt utsatta, när vi föds, när vi blir sjuka och när Jobba hos oss vi blir äldre. Då är det viktigt att samhället erbjuder god vård och en Lokalt värdig omsorg. I detta kapitel berättar vi om vår syn på en vård med Riksdagen mångfald och trygghet. Riksorganisationen Miljöpartiet de gröna är en del av en global rörelse. Det finns gröna Stigfinnarna – ett parti i rörelse. Vi har tagit på oss dubbla roller. Vi partier på alla kontinenter. Partiet grundades 1981, men har funnits i fungerar både som stigfinnare och som politiskt parti i traditionell vissa kommuner redan innan dess. Istället för partiledare har vi två mening. Vi är både före vår tid och mitt i den. Kombinationen är ofta språkrör som representerar partiet i media och för ut vår politik. svår. Vi får inte vara så långt före att vi tappar kontakten med dem Här kan du läsa om vår organisation, kommunorganisationer, med som kommer efter, stigen får inte växa igen. Samtidigt vet vi att ingen mera. tid finns att förlora. Vi vågar vara steget före. Vi är stigfinnarna i Miljöpartiets jordbrukspolitik svensk politik – ett alternativ för överlevnad och solidaritet. Mat och vatten är grundläggande i alla människors liv. Att producera mat utan att föröda ekosystemen är kärnan i vår jordbrukspolitik. Låt oss tillsammans snarast söka oss fram till ett sätt att leva som Världen möter nya utmaningar som befolkningsökning, klimatför- är möjligt för alla på jorden i tusentals år utan att miljön föröds eller ändringar och energiomställning. Världen finner också nya lösningar människor missbrukas. och den världen vill Miljöpartiet vara en del av. Bostadspolitisk rapport EU-parlamentet Vid byggande ska särskild hänsyn givetvis tas till att bygga miljö- Carl Schlyter vänligt. Vi har dock valt att inte fokusera på detta i denna rapport. I en Gröna gruppen i EU-parlamentet tidigare rapport från Miljöpartiet de Gröna, Miljö ger jobb, nr 1 2006, Isabella Lövin utvecklar vi vår syn på en hållbar bygg- och bostadssektor. Kontakt Valmanifest / Valplattform Miljöpartiets ledamöter i EU-parlamentet heter Carl Schlyter och Dokument Isabella Lövin. Läs Miljöpartiets valplattform till EU-parlamentsvalet. • Partiprogram • Valplattform 2004 • Profil och logga • Valplattform 2009 • Stadgar Valmanifest 2004 Miljöpartiets verksamhet regleras av våra stadgar. Politikens grund Valmanifest 1999 finns i Partiprogrammet. Hur partiet uppfattas beror även på hur vi kommunicerar grafiskt. Riktlinjer för det finns i den grafiska profilen. Pressmeddelanden: Dessa dokument skapar ramverket för alla som arbetar för partiet EU-parlamentet kräver total öppenhet om ACTA antingen det är ideellt eller professionellt. Fritt fram för odling i Sverige av genmanipulerad potatis Miljöpartiets Carl Schlyter besöker Jönköping Gemensam intäktsanalys för riksdagspartiernas centrala verk- Visa fler RSS samhet. De sju politiska partierna i Sveriges Riksdag avviker betydligt från varandra avseende den organisatoriska uppbyggnaden. Alla par- Osäker framtid för utrotningshotad tonfisk tier kategoriseras som ideella föreningar, men verksamheten inom ett Internationell handel med blåfenad tonfisk kan komma att förbjudas. parti kan bedrivas inom en eller flera juridiska personer beroende på EU:s medlemsländer ställer sig nu bakom ett handelsförbud och att hur man internt valt att organisera verksamheten. den blåfenade tonfisken är en utrotningshotad art. En följd av detta blir att jämförelser av partiernas ekonomiska - Jag välkomnar beslutet, men är allvarligt oroad för de många förutsättningar som enbart utgår ifrån siffror i boksluten inte blir förbehåll som EU:s medlemsländer stipulerat, säger Isabella Lövin, relevanta. I syfte att underlätta jämförbarheten för hur riksdags- EU-parlamentariker för Miljöpartiet de Gröna. partierna finansierar sina verksamheter, har samtliga sju partier i riks- Carl nominerad till pris som förkämpe för djuren dagen gemensamt enats om en presentationsstruktur för hur intäkterna Djurens Rätt delar varje åt ut sitt pris Guldråttan till någon som gjort för den centrala partiverksamheten fördelar sig. Gemensam intäkts- en exceptionell insats för djuren. I år är Carl Schlyter en av de tre analys nominerade och motiveringen är hans engagemang för att stoppa den plågsamma sälslakten. Parlamentet kräver papperen på bordet om ACTA Om du vill ha svar på vad partiet tycker i en särskild fråga så re- EU-parlamentet kräver fullständig öppenhet och tillgång till alla kommenderar vi att du letar i A-Ö under Vår politik Där hittar du allt dokument i EU:s förhandlingar med bl a USA om ACTA - avtalet. ifrån Abort till Östersjön. -Kommissionen har försökt hålla parlamentet utanför, trots att vi har Om du inte hittar svaret på dina frågor på vår hemsida är du rätt till medbestämmande. Vår stora enighet idag har visat att det inte välkommen att kontakta oss. går. Det säger Carl Schlyter, EU-parlamentariker för Miljöpartiet och Lycka till med ditt skolarbete! en av initiativtagarna till dagens omröstning. Klimat Sverige stöder jakt på knölval Miljöpartiets presenterar här några av de viktigaste åtgärderna på - Det är med stor förvåning vi hör om Sveriges inställning i den hur vi ska lösa vår tids mest angelägna fråga, klimathotet. Vi har inte mycket kontroversiella frågan om Grönlands rätt att jaga knölval. Det tid att tveka, nu är det dags för ett jättekliv mot en bättre värld. skriver Isabella Lövin och Carl Schlyter i ett brev till miljöminister Lika rätt Andreas Carlgren. Miljöpartiet de Gröna vet att aktivt arbete mot diskriminering Så vill vi stoppa datalagringen förstärker tilltron till våra medmänniskor och samhället vi lever i. Ledande Miljöpartister, däribland språkröret Peter Eriksson och EU- Jämställdhet parlamentarikern Carl Schlyter, beskriver i en debattartikel hur partiet vill stoppa datalagringen. Här finner du svaren på de vanligaste frågorna från Visa fler skolungdomar.

Vad är grön ideologi? Den gröna ideologin är grunden för Miljö- Skolarbete partiets politik. Vi vill bygga ett samhälle där ekonomin utgår från Fråga Miljöpartiet social och ekologisk hänsyn, ett samhälle där resurser fördelas rättvist. Introduktion Det innebär att vi sätter den ekologiska balansen och socialt väl- Vanliga skolfrågor befinnande före kortsiktig ekonomisk vinning. Vår politik Vi vill bygga ett samhälle där makten utgår från folket och där fler Vår historia är direkt delaktiga i de beslut som fattas. När människor ges inflytande Så här tycker vi och ansvar över sina liv och det samhälle de verkar i, föds lusten att engagera sig. För att skapa engagemang och delaktighet krävs att Här finns information för dig som gör skolarbete om Miljöpartiet. samhället uppmuntrar kritiskt tänkande och ifrågasättande. Männi- Du kan läsa om vår gröna ideologi och partiets historia. Du kan få in- skans förmåga att tänka annorlunda och bryta idéer mot varandra i ett formation om våra viktigaste frågor; klimat, lika rätt och jämställdhet. fritt och jämlikt samspel är central i en deltagande demokrati. Vi vill bygga ett samhälle som är långsiktigt. Den frihet och Vad tycker Miljöpartiet om invandring? Vi tycker att människors solidaritet som vi vill ska prägla dagens samhälle ska gälla också för liv inte ska styras av gränser mellan stater, därför vill vi på sikt införa uppväxande barn, barnbarn och kommande generationer. Ingen har rätt en fri migration i Sverige och Europa. Vi tror på alla människors rätt att rycka undan livsförutsättningar för dem som kommer efter. att leva och verka fritt i hela världen. Vi vill bygga ett samhälle där alla människors lika värde tas på Fram till att det är möjligt vill vi ha en betydligt generösare regle- allvar. Ingen ska diskrimineras och alla ska ges möjlighet och utrymme ring asylpolitik arbetskraftsinvandring. Migranter ska ges goda att utvecklas till sin fulla potential. förutsättningar till ett liv av delaktighet. Det är dels det rätta och solidariska att göra, men också bra för att möta en framtida brist på Vad skiljer grön ideologi mot andra ideologier? De andra stora arbetskraft. ideologierna, såsom exempelvis socialismen eller liberalismen, föddes på 1800-talet för att möta den tidens problem. Idag möter samhället Vad tycker Miljöpartiet om tillväxt? Det beror på vad man menar nya utmaningar, och därför behövs nya idéer. Som Einstein sa ”Det med tillväxt. Normalt betyder det att mer varor och tjänster produceras krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det och konsumeras. Så som samhället ser ut idag, att det är brist på resur- gamla sättet att tänka". ser samt både energiproduktion och transport är beroende av fossila Vi delar också vissa idéer med andra ideologier, främst socialismen bränslen, så får tillväxten stora negativa konsekvenser för både miljö när det gäller solidaritet och rättvisa och liberalismen när det gäller och människor. Den typen av tillväxt, som tyvärr fortfarande är frihet och mångfald. Men när det gäller de viktigaste framtidsfrågorna dominerande, är vi kritiska till. är den gröna ideologin unik. Våra samhällen måste ta hänsyn till eko- Däremot är vi positiva till en grön tillväxt, som utvecklar samhället logins ramar och livsförutsättningarna för de kommande generatio- och ekonomin genom grön teknik, vetenskap och välfärd. nerna. Vilka är Miljöpartiets viktigaste frågor? Våra prioriterade frågor är Varför har Miljöpartiet en maskros som symbol? Vi har valt en klimat, jämställdhet och lika rätt. maskros för att den tränger genom asfalten, alltså ett bevis på att Klimat - Detta är vår generations ödesfråga. I stor utsträckning naturen är en kraft som kan övervinna det som hotar den. Det är en ligger framtiden för mänskligheten som vi känner den i denna genera- symbolik om att vi gröna kan förändra de andra betonggrå partierna tions händer. Vi är övertygade om att klimatkrisen går att lösa genom och skapa ett hållbart samhälle. grön politik, samtidigt som vi bygger ett bättre samhälle. Några lös- ningar är globala avtal om utsläppsminskningar och koldioxidskatt, Varför har Miljöpartiet språkrör istället för partiledare? Ett skäl investeringar i grön teknik och infrastruktur i Sverige och bättre förut- är jämställdhet, att det alltid ska vara en man och en kvinna som sättningar för alla människor att ta ansvar. representerar de gröna. Ett annat är maktdelningsskäl; att det inte ska Jämställdhet - Vi är ett feministiskt parti som menar att den vara en stark ledare som styr partiet, utan språkrör som förmedlar den strukturella diskrimineringen av kvinnor är ett stort samhällsproblem av kongress, partistyrelse och riksdagsgrupp beslutade politiken. som måste brytas genom aktiv politik. Vi menar också att de socialt Språkrör konstruerade könsrollerna hindrar människor oavsett kön att leva ut sin Vår organisation är byggd med tanken att alla ska kunna vara med identitet fritt. Vi vill ta bort löneskillnaderna mellan män och kvinnor och påverka politiken på alla nivåer. Avståndet mellan de som har och bryta den segregerade arbetsmarknaden. Vi vill ha mer genus- makten centralt och den enskilde medlemmen ska vara litet. perspektiv i skolan och vården samt skärpa lagstiftningen för våldtäkt Därför har vi byggt en organisation som ska vara så platt som och diskriminering på grund av kön. möjligt och motverkar maktkoncentration. Lika rätt - Vi vill att alla människors lika värde ska tas på allvar. Vi Ett sätt att visa på den icke-hierarkiska strukturen är att vi har två vill ta krafttag mot alla de grunder för diskriminering som hindrar språkrör istället för en partiledare. Tanken med detta är att de som talar människor från att leva sina liv som de vill. Vi vill ha en generös för Miljöpartiet ska vara jämställda och kunna dela på jobbet. Språk- asylpolitik som ger utsatta människor världen över en fristad och rören är inte heller ledare, de ska presentera den politik som möjlighet till ett liv i frihet och trygghet. Alla, oavsett om den är född i medlemmarna kommit fram till. Sverige eller nyanländ, ska ges goda förutsättningar till delaktighet i Våra språkrör heter Peter Eriksson och Maria Wetterstrand. alla delar av samhället. Vi står för en normkritisk politik som utgår Vi integritetssäkrar det rödgröna samarbetet från att människor är olika, en politik för mångfald. Allt för länge har För Miljöpartiet är personlig integritet i allra högsta grad en fråga politiken utgått från den vita, heterosexuella, medelålders mannen. om demokrati och mänskliga rättigheter. Vi ser som vår uppgift att integri-tetssäkra det rödgröna samarbetet, säger Peter Eriksson. Vad tycker Miljöpartiet om EU? EU kan och ska användas i arbetet Från tågkaos till ordning och reda med klimat, miljö och mänskliga rättigheter. Samtidigt finns det om- Peter Eriksson och Karin Svensson Smith presenterar en politik för råden som medlemsländerna bör få bestämma själva över. Vi tycker att ett effektivt och robust järnvägssystem. EUs makt ska minska och att medlemsländerna ska vara självständiga. Mp begär partiledaröverläggning om Afghanistan EU har stora demokratiska problem som vi vill åtgärda, genom att När USA nu för in trupper i samma område så förändras säkerhets- exempelvis stärka det folkvalda europaparlamentet och införa en läget för de svenska styrkorna. Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson starkare offentlighetsprincip. begär därför att regeringen kallar till partiledaröverläggningar för att få en samlad bild av situationen. Hur vill Miljöpartiet lösa finanskrisen? Vi vill bygga om Sverige Videodagbok från Köpenhamn för att möta framtidens utmaningar. Genom stora investeringar i grön Maria Wetterstrand rapporterar från FN:s klimatmöte COP15 i teknik och infrastruktur, samt energieffektivisera bostads- och bygg- Köpenhamn. Här kan du följa hennes videodagbok. nadssektorn. Det skapar dels jobb kortsiktigt, men skapar också Rödgrönt riskkapital till miljöteknik långsiktiga förutsättningar för ekonomisk utveckling och minskad De rödgröna vill avsätta fem miljarder från Vattenfalls vinst för att miljöpåverkan. Vi vill också stärka de sociala skyddsnäten för att klara skapa en ny fond för kapitalförsörjning till framförallt miljöteknik- omställningen till en ny ekonomi. sektorn. Maria Wetterstrand På väg mot en feministisk regering Klimatturné I år fyller Internationella kvinnodagen firar 100 år. Miljöpartiet firar Maria i riksdagen genom att ställa in siktet på en rödgrön valseger och en feministisk Om Maria regering i höst. Pressbilder Miljömäktigast 2010 Marias blogg Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand har av tidningen Miljö- Maria på Facebook aktuellt utsetts till Sveriges miljömäktigaste 2010. Videodagbok från COP15 Videodagbok från Köpenhamn Maria Wetterstrand rapporterar från FN:s klimatmöte COP15 i Marias blogg Köpenhamn. Här kan du följa hennes videodagbok. Det finns en framtid för klimatet Fighting deforestation Carlgren provocerar G77 Maria Wetterstrands tal på seminariet Fighting Deforestation i "Not that it´s anything wrong with economists" Köpenhamn i samband med COP15 den 13 december 2009. Visa fler Rödgrönt riskkapital till miljöteknik Jag är politiskt aktiv för att jag inte kan låta bli. Jag har aldrig kun- De rödgröna vill avsätta fem miljarder från Vattenfalls vinst för att nat acceptera att folk bestämmer saker som rör mig, utan att jag ens skapa en ny fond för kapitalförsörjning till framförallt miljöteknik-sek- fått vara med och säga min åsikt. torn. Som mest upprörd blir jag när människor gör varandra illa. När människor tvingas fly från sina hemländer för att de förföljs och för- trycks. När vi skickar tillbaka dem, trots att de behöver vår hjälp och vi har plats för dem här. Jag blir också upprörd över att människor slås ut av stress i arbetslivet och att barnen i skolan inte behandlas med den respekt de som individer förtjänar. För mig behövs Miljöpartiet både som påtryckare och som radikal opinionsbildare, för att visa på nya vägar i politiken. 2006 gick Miljöpartiet framåt, men våra samarbetspartners tappade. Resultatet blev fyra förlorade år för miljön. Jag vill vara med där besluten fattas och påverka dem direkt. Därför satsar jag på att Miljöpartiet ska vara med i nästa regering och kommer att driva på för att våra gröna tankar ska få genomslag. Peter Eriksson Vi integritetssäkrar det rödgröna samarbetet Om Peter För Miljöpartiet är personlig integritet i allra högsta grad en fråga Peter i riksdagen om demokrati och mänskliga rättigheter. Vi ser som vår uppgift att Pressbilder integritetssäkra det rödgröna samarbetet, säger Peter Eriksson. Jag älskar livet. Därför ställer jag upp som förtroendevald. Jag är en Från tågkaos till ordning och reda politikens hantverkare och grovarbetare. Jag har en lång yrkesut- Peter Eriksson och Karin Svensson Smith presenterar en politik för bildning. Jag vet vad jag gör. Och jag är duktig. Då kan man vara stolt ett effektivt och robust järnvägssystem. över att vara en kugge i det demokratiska systemet. Visa fler Jag hatar förljugenhet, uppblåsthet och allmänt svammel. Men politik är inte ett vänskapsspel. Det är allvar och på riktigt. Alla medel kommer att användas. Pressrum Men jag vill inte bli en cyniker. Jag kämpar för att fortsätta som Presskontakter pragmatisk pacifist och med en ohjälplig tro på folkstyret och männi- Pressbilder skors förmåga, att ändå och trots allt, ta ett ansvar. Pressmeddelanden De Gröna har en uppgift. Vi bär på en dröm och en idé som hör Profil och logga framtiden till. Nu är vår tid. Det är nu vi behövs. Jag älskar livet. vår kontaktavdelning. Därför är jag politiker.

Avveckla Mauds bilforskningsbolag Klimatkampanj I slutet av 2008 startade regeringen ett venture-capitalbolag, En Green New Deal Fouriertransform, som en del i fordonspaketetet i samband med den Engagera dig ekono-miska krisen. Miljöpartiet vill nu föra över bolagets verksamhet Klimatmöte i Köpenhamn till ett nytt bolag med bredare uppdrag. Kontakta oss Peter gör gröna recept för godare mat Material Just nu tar språkröret Peter Eriksson och Miljöpartiets klimatkam- Vad kan jag göra panj fram en kokbok om mat och politik som går under arbetsnamnet Vanliga frågor Gröna recept för godare mat. Den kommer att vara klar i april–maj. Våra viktigaste klimatkrav Så vill vi stoppa datalagringen Ledande Miljöpartister, däribland språkröret Peter Eriksson och EU-parlamentarikern Carl Schlyter, beskriver i en debattartikel hur partiet vill stoppa datalagringen. A-Ö • E-Demokrati • Abort • Egenvård • Alkoholpolitik • Ekologisk odling • Alternativ energi • Elevinflytande • Antidiskriminering • EMU • Arbete och diskriminering • Energi • Arbetskraftsinvandring • Energieffektivisering • Arbetslöshet • Entreprenörskap • Arbetsmarknad • Etiska regler för politiker • Arbetsmiljö • EU • Arbetsrätt • EU och demokratin • Arbetstidsförkortning • EU och fiskepolitiken • Avrustning • EU och flyktingpolitiken • • EU och jordbrukspolitiken • Barn och ungdom • EU och miljön • Bensinpris • EU och utvidgningen • Betyg • EU:s budget • Bibliotek och museer • EU:s nya grundlag • Bistånd och utvecklingssamarbete • EU:s utrikes- och säkerhetspolitik • Boinflytande • Euron • Bostad • Europeiska Unionen • Brottsoffer • • • Civil olydnad • Fastighetsskatt • • Feminism • Deltagande demokrati • Fildelning • Demokrati • Film och kultur • Demokrati och media • Folkhälsa • Diskriminering • Folkomröstningar • Djur i lantbruket • Forskarutbildningen • Djur och rättsligt skydd • Forskning • Djurcirkus • Freds- och konflikthantering • Djurförsök • Friskolor • Djurporr • Friår • Djurrätt • Funktionshinder och rättigheter • Dödsstraff • Förenta Nationerna (FN) • Företagande • Jämställt näringsliv • Förmögenhetsskatt • Järnväg • Förnybara bränslen • • Förskola • Klimat • Försvar • Kollektivtrafik • • Kommunal utrikespolitik • Genmanipulerad mat • Konsumenträtt • Global ekonomi • Kriminalpolitik • Global rättvisa • Kultur • Global skatt • Kultur och media • Global säkerhetspolitik • Kärnkraft • Global uppvärmning • • Globala energisystem • Landsbygd och stad • Globala miljöfrågor • Lissabonfördraget • Globalisering • Lokal livsmedelsproduktion • Graviditet och barnafödande • Läkemedel • Grön skatteväxling • Läkemedel och miljö • • Maskrosen som symbol • Handel med utsläppsrätter • Mat och miljö • HBT • Migration och flyktingar • Hemlöshet • Miljöskatter • Hemspråksundervisning • Modersmålsundervisning • Hållbar utveckling • Monarki • Hållbart jordbruk • Mäns våld mot kvinnor • Hälso- och sjukvård • • • Narkotikapolitik • Idrott • Nationella minoriteter • Inkomstskatter • Nato • Integration • Naturskydd • Integritet • • Invandring • Offentlig sektor och välfärd • • Oljeberoende • Jakt • • Jordbrukspolitik • Partiledare • Jämställdhet • Pedagogisk mångfald • Pension • Tandvård • Polisen • Terrorism och rättssäkerhet • Post- och telekommunikation • Tobinskatt • Psykisk hälsa • Trafik och miljö • Päls • Transporter • • • Regional utveckling • Ungdomar och makt • Reklam och konsumtion • Ungdomsarbetslöshet • Religionsfrihet • Universitet och högskola • Religiösa friskolor • Utrikespolitik • Representativ demokrati • • Rättsväsende • Vapenexport och avrustning • Rättvis handel • Vatten och marin miljö • Rösträttsålder • Vindkraft • • Vuxenutbildning • Sexism och könsexploatering • Välfärd • Sjukförsäkring • Väljargrupper • Sjuklön och företag • Växthuseffekten • Skatter • • Skogsbruk • Åldersdiskriminering • Skola • • Skolmat • Äldreomsorg • Skoltillsyn • Äldres boende • Skuldavskrivningar • • Småföretag • Östersjön • Socialförsäkring • • Socialpolitik • Socialt företagande • Solvärme • Språkrör • Stadsplanering • Studenters villkor • Svält • jobb. Det kommer också att skapas många arbetstillfällen genom Miljöpartiet. 2010-03-30. Valmanifest. satsningar på välfärd och offentlig sektor. Partistyrelsens förslag till valmanifest har presenterats. Valmanifestet Vi gröna står konsekvent upp för naturen när den hotas av kortsiktiga kommer att beslutas om på Miljöpartiets kongress 14-16 maj i Upp- intressen. Vårt engagemang drivs av en kärlek till naturen, en stark sala. solidaritet med människor som lever idag och med kommande generationer. Vår politik syftar till en solidarisk värld. Därför arbetar FRAMTIDEN ÄR HÄR vi för fred, mänskliga rättigheter och global nedrustning, De val vi gör idag formar det liv vi lever i framtiden. De investeringar Vår politik är frihetlig. Vi vill skapa ett jämställt samhälle där alla som vi gör idag skapar morgondagens samhälle. Kunskaperna om vad människor behandlas lika. För oss är detta är en grundläggande frihets- som krävs för att skapa en hållbar utveckling finns. Det är här och nu fråga som också främjar hälsa. Samhället blir rikare och mer dyna- som omställningen måste ske. miskt när vi bejakar olikheter i värderingar och livsstil. Människor ska Miljöpartiet går till val på en politik för en grön omställning som ska- ges nya livschanser. Trygghetssystemen ska repareras och vara till för par nya jobb, ökad trygghet och ett starkare Sverige. Vi vill skapa ett alla. långsiktigt hållbart samhälle som kan möta framtidens utmaningar. Tillsammans med våra samarbetspartier går Miljöpartiet till val på att Miljöpartiet vill se en storsatsning på en grön omställning av hela sam- bilda en rödgrön regering efter riksdagsvalet 2010. hället – en Green New Deal. Vi vill göra det enklare för människor att göra hållbara val i sin vardag. Järnvägar, förnybar energi, spårvagnar, INVESTERA I MINSKAD KLIMATPÅVERKAN OCH NYA JOBB cykelbanor och energismarta städer är framtiden. Vi gröna vill göra de investeringar som behövs. De är inte bara lönsamma, utan de ger också 1. SVERIGE SKA TA SIN DEL AV ANSVARET fler jobb. Sverige ska ta sin del av det globala ansvaret. Utsläppen av klimatpå- verkande gaser ska minska i enlighet med forskarnas rekommendatio- Vi vill modernisera Sverige. Vi behöver satsningar på utbildning, ner. Höjda miljöskatter ska göra det dyrare att använda fossila bränslen. forskning, företagande och entreprenörskap. Det ska bli enklare för människor att förverkliga sina idéer och våga ta steget från anställning 2. FÖRDUBBLA KAPACITETEN I JÄRNVÄGSNÄTET till eget företag. Vi vill lämna köp-och-släng-samhället. Det ska vara lönsamt att repa- En klimatsmart trafikpolitik i hela landet kräver stora investeringar i rera när något är trasigt. Vi vill sänka momsen på tjänster för att upp- järnvägsnätet. Kapaciteten både för person- och godstrafiken ska för- muntra till en miljöanpassad konsumtion och samtidigt skapa nya dubblas. Vi vill bygga höghastighetsbanor och knyta samman de stora svenska städerna Stockholm, Göteborg och Malmö med Köpenhamn och Oslo. Vi vill också koppla ihop stambanan med regionala spår så 7. RUSTA UPP MILJONPROGRAMMEN att de regionala anknytningarna förstärks. Det ska vara billigare att åka Vi vill införa ett särskilt investeringsstöd för att bygga nytt och rusta tåg än att köra bil eller flyga. upp nedslitna bostäder och stadsdelcentrum, framförallt i förorterna. Investeringarna ska leda till bättre boendemiljöer och minskad energi- 3. BYGG UT KOLLEKTIVTRAFIKEN användning. För att skapa mer klimatsmarta städer vill vi investera i att kraftigt bygga ut kollektivtrafik så som spårvagnar, regionala tåg, tunnelbana 8. MER GODS PÅ TÅG och buss. Vi vill fördubbla andelen kollektivtrafik till 2020. Det finns För att öka trafiksäkerheten på våra vägar och minska utsläppen vill vi inget behov av nya motorvägar. införa en skatt på tunga lastbilstransporter. Det gör det mer lönsamt att transportera varor på järnväg istället för på lastbil. 4. NYA DRIVMEDEL FÖR BILEN Många i Sverige är beroende av bilen. De fossila bränslena behöver 9. VÄRNA NATUREN OCH DEN BIOLOGISKA MÅNG- fasas ut av både miljö- och prisskäl. Därför måste alla ges möjlighet att FALDEN tanka förnybara bränslen. Det ska vara billigare att köra på förnybara Artrika ängs- och hagmarker ska värnas och strandskyddet ska stärkas. drivmedel än på bensin. Den inhemska produktionen och distribu- Värdefulla naturskogar ska skyddas. Sverige ska hysa långsiktigt livs- tionen av förnybara drivmedel ska gynnas. Det ska vara möjligt att kraftiga stammar av de fyra stora rovdjuren; varg, lo, björn och järv. tanka biogas och ladda sin elbil i hela landet. 10. JORDBRUK MED HÄNSYN TILL DJUREN 5. GÖR DIN EGEN EL Vi vill göra det lönsamt att producera sin egen el. Allt fler människor Användningen av bekämpningsmedel och handelsgödsel ska minime- vill investera i förnybar energi och bidra till att minska sin egen kli- ras. Djurskyddet ska stärkas och vi vill förbjuda pälsfarmning. Den matpåverkan. Detta innebär också att fler ska kunna leverera förnybar goda jorden ska skyddas. Vi gör det lönsamt att bedriva ett ekologiskt el in på elnätet. Vi vill införa ett system med fastpris på förnybar el hållbart jordbruk. Sverige ska vara ledande inom gröna näringar som samt möjliggöra nettomätning hos småskaliga elproducenter. ekoturism och småskalig livsmedelsförädling. 6. INVESTERA I FÖRNYBAR ENERGI OCH ENERGI- NYA JOBB, ENTREPRENÖRSKAP OCH SMÅFÖRETAG EFFEKTIVISERING Vi vill ersätta kärnkraft och fossila bränslen med vindkraft, biobräns- 11. SÄNKT MOMS FÖR TJÄNSTEFÖRETAGEN len, vågkraft och solenergi. Vi vill investera i ombyggnation som leder till minskad energianvändning. Därmed minskar kostnaderna för ener- Vi vill få tjänstesektorn att växa genom att sänka momsen inom en rad gi. Uranbrytning ska förbjudas. branscher. Det blir billigare att reparera trasiga saker, äta på restaurang, gå till frisören och att laga cykeln. Hållbar konsumtion av tjäns- HÖJ KVALITETEN INOM VÄLFÄRDEN, INVESTERA I ter måste stimuleras och vi vill ta ett första steg under mandatperioden UTBILDNING 16. INGEN SKA VARA FÖRSÄKRINGSLÖS 12. SÄNKT SKATT FÖR SMÅFÖRETAG Trygga och moderna sjukförsäkringar ska omfatta alla. Vi vill att sjuk- Vi vill sänka arbetsgivaravgiften för små företag med tio procent- penning ska kunna ges så länge personer är sjuka och att den bortre enheter. Vi vill att ensamföretagare får ytterligare sänkning för den gränsen i sjukförsäkringen slopas. Samhällets ansvar för en effektiv första anställda under det första året. rehabilitering är särskilt viktigt. En allmän arbetslöshetsförsäkring ska 13. RISKKAPITAL FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG omfatta alla. Vi vill inrätta en statlig riskkapitalfond för att underlätta för fler små- 17. KORTARE ARBETSTID OCH LÄNGRE YRKESLIV och medelstora företag att få tillgång till riskkapital. Fonden ska finan- Småbarnsföräldrar vill kombinera föräldraskap och yrkesliv. Vi vill sieras genom vinstutdelningar från de statliga företagen. sänka arbetstiden för att ge människor mer tid och ökad livskvalitet. 14. ETT NÄRINGSLIV I FRAMKANT Som ett första steg vill vi införa ett stöd för småbarnsföräldrar att gå ner i arbetstid samt återinföra friåret. Vi vill öppna för en höjd och mer Många nya entreprenörer har som drivkraft att ta ett större etiskt flexibel pensionsålder och ge bättre möjligheter att gå ner i arbetstid socialt och miljömässigt ansvar. Det bidrar till en hållbar utveckling. när man närmar sig pensionen. Ett sådant förhållningssätt ska främjas. Vi vill öka anslagen för innovationer, produktutveckling och miljöteknikutveckling i små och medel- 18. MÅNGFALD INOM SKOLAN stora företag. De statliga och kommunala bolagen ska bidra till ny Barn har rätt att i skolan få de verktyg som de behöver med sig ut i miljöteknik, förnybar energi och vara ett föredöme när det gäller att livet. Föräldrar och barn ska ha goda möjligheter att påverka undervis- minska sin klimatpåverkan. Socialt företagande ska vara en del av en ningen och kunna välja en pedagogik som passar varje barn. Alla barn grön företagarpolitik. Vi arbetar för fler företagsetableringar på lands- måste bli sedda och få tid med vuxna i skola och förskola. Vi vill värna bygden. mångfalden av skolor, pedagogik och utbildningsinriktningar. Vi vill stärka elevdemokratin och satsa på elevhälsovården. 15. JOBB OCH UTBILDNING TILL UNGDOMAR 19. LÅT BARN VARA BARN Vi vill införa ett traineeprogram i välfärdssektorn. Det behöver också En lekfull och trygg barndom borde vara alla människors rättighet. Ett satsas mer på yrkesutbildningar och lärlingsplatser. Fler högskoleut- samhälle som är bra för barn är bra för alla. Vi vill stärka barnens bildningar ska erbjuda praktik på företag och myndigheter som en del rättigheter och införliva barnkonventionen i svensk lag. av utbildningsprogrammet. 20. FÖREBYGGANDE VÅRD delar där varje förälder får en del av försäkringen och där de kan välja Ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt behöver genomsyra all att disponera den tredje delen som de önskar. Det ökar möjligheten för vård och omsorg. Vården ska vara mer jämställd, nära medborgarna män att vara hemma med barnen. Vi vill införa en lag om en kvotering och präglas av teamarbete, bred medicinsk och psykosocial kompe- till börsbolagens och de offentliga bolagens styrelser. tens. Särskilda satsningar behövs för att minska den psykiska ohälsan 24. KVINNOFRID ÄR FRIHET och förbättra vården av våra äldre. För att minska den felaktiga läkemedelsanvändningen ska kontroll och tillsyn skärpas. Vi vill ha ökade resurser till kvinnojourernas arbete för kvinnofrid. Rättsväsendets bemötande måste vara kunnigt och respektfullt. Våld- 21. DEN GODA MATEN täktslagstiftningen ska skärpas för att garantera den sexuella integri- Vi vill genomföra ett kvalitetslyft för att maten ska bli bättre i skolor, teten. Barn som bevittnat våld i hemmet ska betraktas som brottsoffer. äldreomsorg och på sjukhus. Barn, äldre och sjuka ska få nylagad mat De som döms för misshandel ska tvingas genomgå behandling. Även från lokala tillagningskök i skolor, äldreomsorg och sjukhus istället för våld i samkönade relationer måste uppmärksammas. Mer resurser uppvärmd mat som körts långa sträckor. Ekologiska råvaror och lokalt krävs för att motverka prostitution och människohandel. producerad mat ska eftersträvas i upphandlingar. En god och närings- 25. LIKA RÄTTIGHETER FÖR ALLA riktig mat är en naturlig del av välfärden. Lagstiftningen mot diskriminering ska skärpas. Vi vill främja lika 22. EN STÄRKT HÖGSKOLA OCH HÖJDA STUDIEMEDEL rättigheter hos företag och myndigheter. De lokala antidiskrimine- Utbildningsväsendet är centralt i ett modernt kunskapssamhälle. ringsbyråerna ska stärkas. Vi vill fortsätta arbeta för HBT-personers Kvaliteten i högskolan ska höjas med mer lärartid åt studenterna och rättigheter. Arbetet mot hatbrott ska intensifieras. större fokus på god pedagogik. Vi vill ge människor nya livschanser 26. LÄRA MED MODERSMÅL och göra det lättare att studera i alla skeden i livet. Därför vill vi höja studiebidraget och förbättra studenters sociala skyddsnät. Samverkan Ett av de mest effektiva sätten att förbättra studieresultaten när barn mellan universitet/högskolor och näringslivet ska stärkas. har ett annat modersmål än svenska är att satsa mer på modersmåls- undervisning. Vi vill utvidga rätten till modersmålsundervisningen till att gälla hela grundskoletiden. Vi vill också utöka ämnesundervisning ETT JÄMSTÄLLT SAMHÄLLE ÖKAR FRIHETEN på modersmålet. 27. UTBILDNING OCH ARBETE FÖR NYANLÄNDA 23. JÄMSTÄLLDHET I FAMILJ OCH STYRELSE Nyanlända ska snabbare kunna lära sig svenska, validera eller kom- Båda föräldrarna har rätt att vara hemma med sina barn och barnet har plettera sin utbildning och få jobb. Vi vill att studierna i svenska ska rätt till båda föräldrarna. Vi vill att föräldraförsäkringen ska delas i tre kombineras med praktik. Vi vill höja kvaliteten i svenska som andraspråk. Vi vill att universitet och högskolor erbjuder kurser i ska vara centralt i utrikes-, handels- och biståndspolitiken. svenska för dem som kommer till Sverige med akademisk utbildning. 32. AVVECKLA VAPENEXPORTEN 28. VÄRNA RÄTTEN TILL ETT PRIVATLIV Vi vill avveckla vapenexporten. Ett första steg är att skärpa reglerna Runt om i samhället begränsas människors rätt till privatliv. Vi vill för svensk vapenexport. Det är oacceptabelt att svenska vapen skärpa reglerna vid tillstånd för kameraövervakning så att särskild exporteras till länder som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Vi hänsyn tas till individens integritet. Staten ska inte ha möjlighet att säger nej till att investera flera miljarder i en ny, uppgraderad version registrera alla internetanvändares trafik i Sverige. Vi vill avskaffa av Jas-planen. Sverige ska stanna utanför Nato. Ansträngningarna för FRA- lagen. att skapa fred i världen måste öka. 29. ETT FRITT INTERNET OCH EN BALANSERAD 33. STOPPA ROVFISKET AV VÅRA HAV UPPHOVSRÄTT Slopa alla subventioner som bidrar till utfiskningen. Torsken och andra Vi vill värna rättssäkerheten och integriteten på nätet genom att ändra fiskarter i våra hav ska fredas från fiske om populationerna ligger IPRED-lagen. Vi vill modernisera upphovsrätten och avkriminalisera under säkra nivåer. Krafttag krävs mot det illegala fisket. fildelning för privat bruk. Nätneutraliteten är en viktig princip som ska värnas. 34. RESPEKT FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I FLYKTINGPOLITIKEN EN RÄTTVIS OCH HÅLLBAR VÄRLD ÄR MÖJLIG Vi vill skapa fler lagliga vägar för migration till EU. En mer human flyktingpolitik behövs. Barnets bästa ska sättas främst i all bedömning 30. EN AKTIV GLOBAL KLIMATPOLITIK av flyktingärenden. Papperslösa ska ha rätt till vård och skola. De globala utsläppen av klimatpåverkande gaser måste minska. Vi vill verka globalt för att avveckla alla subventioner till kol, olja och kärnkraft. Inför miljöavgifter för fossila bränslen inom internationell Miljöpartiet de grönas partistyrelse. flyg- och sjöfart för att betala klimatinsatser i fattiga länder. Det internationella stödet till klimatåtgärder i utvecklingsländer måste öka. 31. BEKÄMPA FATTIGDOMEN Vi vill arbeta för en rättvis handel som bättre tar tillvara de fattiga ländernas behov. Sveriges nivå på biståndet ska vara minst en procent av BNI. Sverige ska arbeta mot att fattiga länder hamnar i skuldfällor och för att illegitima skulder ska skrivas av. Fattigdomsbekämpning Moderaterna. Moderata Samlingspartiet. Webbkarta Moderaterna Från Internet 14 mars 2010 Nyheter Nyhetsarkiv • Lyssna 2010 • Om webbplatsen Januari • Anpassa Februari • Lättläst Mars • RSS-flöde 2009 • In English Januari • More languages Februari • Nyheter Mars • Vår Politik April • Fredrik Maj • Företrädare Juni • Om oss Juli • Bli medlem Augusti • Bloggar September • Press Oktober • Kontakt November • Återvalsfonden 2010 December • Kommunala Riks 2010 2008 • RUT Oktober • ROT November December

Vår Politik Fredrik Mer om Fredrik Nyheter Bildspel 1993:års handlingsprogram ASEM-toppmöte i Peking 1984:års Handlingsprogram Fredrik Reinfeldt i Afghanistan 1978:års Idéprogram Besök på Borås Praktiska Gymnasium 1969:års partiprogram Besök på Stora Enso i Skutskär 1956:års principprogram Fredrik och Gunnar Hökmark 1946:års handlingsprogram Fredrik och Anna Ibrisagic 1934:års partiprogram Fredrik och Christofer Fjellner 1919:års partiprogram Fredrik och Susanna Haby 1904:års partiprogram Fredrik och Hans Wallmark Valmanifest Bussturné i Västerås och Örebro 2006:års Valmanifest 2002:års Valmanifest Företrädare 1998:års Valmanifest Riksdagsledamöter 1994:års Valmanifest Europaparlamentariker 1991:års Valmanifest Statsråd 1988:års Valmanifest Partistyrelse 1985:års Valmanifest Talespersoner valet 2010 1982:års Valmanifest 1979:års Valmanifest Om oss 1976:års Valmanifest Moderata ungdomsförbundet 1973:års Valmanifest Moderata seniorer 1970:års Valmanifest Moderatkvinnorna Valaffischer Moderater i Svenska kyrkan Åren 2001 - 2006 Kommunala samrådsgruppen åren 1981 - 2000 Öppna moderater åren 1961 - 1980 Stadgar åren 1941 - 1960 Historia åren 1921 - 1940 Politiska program åren 1911 - 1920 2007:års Handlingsprogram Moderaternas valresultat 1911- 2001:års Idéprogram Intäktsredovisning Moderaternas mailsystem BBS Moderaterna är vår tids arbetarparti Bli medlem Nya moderaternas uppgift är att lösa samhällsproblem och göra Bloggar Sverige till ett bättre land för alla som bor här. Moderaterna är vår tids arbetarparti och vill ge fler människor större Press frihet och möjligheten att stå på egna ben. Vi vill att fler ska ha ett Prenumerera på pressmeddelande jobb. Därför vill vi sänka skatten för alla, men allra mest för de som Pressmeddelande tjänar lite och som därför behöver det bäst. Och därför vill vi 2010 underlätta för företag att starta, växa och stanna i Sverige. 2009 Vi slår vakt om vår gemensamma välfärd och tycker att det är viktigt att säkra resurser till välfärden genom att fler arbetar och 2008 betalar skatt. Vår jobbpolitik vilar på tre ben; det ska löna sig bättre att 2007 arbeta, fler ska våga anställa och fler företag ska vilja starta, stanna och 2006 växa i Sverige. 2005 Ett eget arbete är viktigt både för individen och för samhället. I Pressbilder dagens Sverige bär alltför många människor på känslan av att inte Grafisk profil komma till sin rätt. Fler i arbete innebär inte bara att fler människor Bloggare känner sig sedda och behövda, utan även att vi kan trygga välfärden. Presskontakt moderaterna En ansvarsfull ekonomisk politik och fler i arbete gör att vi nu till Presskontakt m-statsråd exempel kan satsa på skolan, vården, rättsväsendet och omsorgen av våra äldre. Moderaterna tar ansvar för Sverige Kontakt 2006 fick vi tillsammans med Allians för Sverige väljarnas Moderaterna där du bor förtroende att ta tag i Sveriges växande problem. Nu arbetar vi för att Förbundsordföranden återupprätta arbetets värde och sätta kvalitet i välfärdens verksamheter Politiska handläggare framför utbyggda bidragssystem. Moderater i utlandet Vi tar ansvar i världen och arbetar aktivt genom organisationer som Hjalmarsonstiftelsen EU och FN för att säkra såväl frihandel och öppenhet som utveckling Jobba hos moderaterna och trygghet för fler människor och länder runt om i världen. Vi är Chatt pådrivande när det gäller att nå internationella överenskommelser för att möta hotet om ett försämrat klimat. Sverige har en lång tradition av Återvalsfonden 2010 att vara ett litet land som tar ett stort internationellt ansvar. Det vill vi Kommunala Riks 2010 bygga vidare på. RUT Vi har valt att samarbeta med centerpartiet, folkpartiet liberalerna ROT och kristdemokraterna inom ramen för Allians för Sverige för att vi tillsammans ska kunna få väljarnas förtroende och kunna förbättra Fredrik Reinfeldt Sverige. Tillsammans tar vi ansvar för hela Sverige och vi kommer att samarbeta inför valet 2010 för att söka ett förnyat förtroende från väljarna. Det var av nyfikenhet och intresse för människan som jag valde Moderaterna sänker skatten för vanliga löntagare politiken. För mig är det där det börjar. Hos människan och i Det ska alltid löna sig bättre att arbeta än att försörjas genom olika människans relation till andra människor. former av bidrag. Skatterna ska framförallt sänkas i de fall de hindrar Jag sökte mig till moderaterna. Ett parti som bärs av en tro på nya jobb att växa fram. Syftet är att bryta bidragsberoendet och att fler människan, hennes strävan efter frihet, förmåga att skapa, uträtta och ska kunna leva på sin lön. Skatter och bidrag påverkar på ett sätt som göra både sig själv och andra rättvisa. Ett parti som ser människan som gör att det lönar sig allra sämst att arbeta för dem med låga inkomster. kapabel och med stora möjligheter. Därför har moderaterna och regeringen riktat huvuddelen av skatte- Moderaterna bärs av värden som frihet och ansvar. Vi tror på sänkningarna mot dem som tjänar minst. Det vill vi fortsätta med. människans inneboende kraft och vilja att ta ansvar. På var människas Så här tycker vi om rätt till sina egna livsval. Vi tar vår utgångspunkt i de problem och • Vårt handlingsprogram möjligheter människor upplever i sin vardag. • Alliansen Vi vill att fler människor ska kunna stå på egna ben och känna • Arbetsmarknad glädjen i att försörja sig genom eget arbete. Att fler ska känna att de • Barnomsorg och utbildning • Brottsbekämpning kan göra en insats och få lön för mödan. Det skapar möjligheter till • Demokrati makt över den egna vardagen åt var och en, men också resurser till en • Ekonomi bättre välfärd. • Energi Vi vill att våra barn ska berikas med kunskaper, bli väl behandlade • EU & världen • Försvaret och utvecklas till ansvarstagande ungdomar i vår svenska skola. Att • HBT-frågor våra äldre ska känna trygghet i omsorgen och att sjukvården ska • Hus & hem fungera bra. Vi vill få på plats ett rättsväsende som förmår stå upp mot • Hälso- och sjukvård våld, brott och droger. • Högre utbildning och forskning • Infrastruktur & kommunikation Vår idé för Sverige är att fler i vårt land ska känna att här finns en • Jordbruk och djurhållning plats för dem. Att här tas var människas potential tillvara. Att här ges • Jämställdhet alla möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Med • Kultur & Idrott tydliga värderingar, en närvaro i människors vardag och en öppenhet i • Migration och integration • Miljö och klimat fråga om politikens tekniska lösningar. Så vill vi bygga ett friare, • Näringsliv och företagande tryggare och mänskligare Sverige. • Social trygghet • Våra äldre Snabba fakta om Fredrik Om moderaterna • Gör mig glad: Mina barn • Favoriträtt: Korvgryta, pasta och skaldjur • Favoritämnen i skolan: Samhällskunskap och historia Moderaterna är en idéburen organisation. Vår uppgift är att målmed- • Skulle vilja ha ogjort: ”Att jag släppte mina franskastudier” vetet bilda opinion för och utveckla moderata idéer. Vårt mål är att • Skulle vilja träffa den här historiska personen: Abraham hela tiden vara ett parti i förändring. Ett parti som söker utmaningarna, Lincoln pekar på samhällsproblemen och som sätter resultatet för människor Visste du att Fredrik… före sakfrågorna. • Var 11 år när han blev ordförande i elevrådet på sin skola För att uppnå detta har vi en organisation som fungerar som ett (Viggbyskolan) nätverk kring värden om människans frihet och ansvar. Vårt uppdrag • Var med och satte upp flera revyer och kabaréer under sin är att sprida kunskap om moderaterna och varför vår politik är bättre gymnasietid • Har gjort lumpen i Kiruna som fjälljägare för Sverige. Vår verksamhet täcker ett brett fält och vänder sig till alla • Som ung spelade basket i klubben Tensta Tigers som delar våra värderingar oavsett bakgrund. Mer om Fredrik Moderaterna är organiserade i 26 förbund och cirka 600 föreningar spridda över hela landet. Våra företrädare Sverige är en demokratisk rättsstat. Det innebär att de som styr vårt nya moderaterna land utses av medborgarna i allmänna och fria val och att makten Valet 2006 var en framgång för de nya moderaterna. Väljarna upp- utövas under lagarna. För oss moderater är det viktigt att det förblir så. fattade vår förändring och belönade oss för den. Vi var det parti som Våra företrädare har fått ett stort förtroende. Svenska folket som gett väckte väljarnas nyfikenhet. oss uppgiften väntar sig givetvis att vi fullgör vårt uppdrag på bästa Vi fortsätter nu att utveckla moderaterna och målet är att väljarna i sätt. För oss moderater är det en självklarhet. valen 2009 och 2010 ska möta ett dynamiskt parti som har förändrats i Våra företrädare har stora möjligheter att påverka, förändra och nå takt med tiden. Därför fortsätter vi att möta väljarna som nya modera- framgång i det demokratiska arbetet. För det krävs samtidigt ett terna. Och vi ska genom vårt utvecklingsarbete visa väljarna att vi engagemang och medvetenhet om det politiska systemet. Samarbetet under de kommande fyra åren förtjänar att kallas ”nya moderaterna”. mellan Alliansens företrädare ger oss styrka att påverka. Samverkan ger tyngd och kraft bakom våra gemensamma förslag för ett bättre Sverige. Riksdagsledamöter Europaparlamentariker Kontaktuppgifter Tel: 08 - 676 80 00 Mail [email protected] Statsråd Adress Stora Nygatan 30, Box 2080, 103 12 Stockholm Partistyrelse Webbmaster [email protected] Talespersoner valet 2010 Moderaterna i... • moderat.se • Moderaterna i Stockholm • Moderaterna i Uppsala län • Moderaterna i Södermanland • Moderaterna i Östergötland • Moderaterna i Jönköpings län • Moderaterna i Kronoberg • Moderaterna i Kalmar • Moderaterna på Gotland • Moderaterna i Blekinge • Moderaterna i Skåne • Moderaterna i Halland • Moderaterna i Bohuslän • Moderaterna i Göteborg • Moderaterna i Norra Älvsborg • Moderaterna i Södra Älvsborg • Moderaterna i Skaraborg • Moderaterna i Värmland • Moderaterna i Örebro län • Moderaterna i Västmanland • Moderaterna i Dalarna • Moderaterna i Gävleborg • Moderaterna i Västernorrland • Moderaterna i Jämtland • Moderaterna i Västerbotten • Moderaterna i Norrbotten • Moderatkvinnorna • Moderata Ungdomsförbundet • Moderaterna i Europaparlamentet • Partistadgar Folkpartiet. • Arbetsgrupper inför valmanifestet http://www.folkpartiet.se Från Internet 14 mars 2010. • Rapporter • Snabba fakta Jan Björklund • Lätt svenska Vår politik • Skolarbete Folkpartiet nära dig • Liberalism Våra politiker • Nyhetsarkiv Om oss • Allians för Sverige För media • Ministrar i regeringen Bli medlem • Ledamöter av riksdagen Jans startsida • Folkpartiet där du bor Om Jan • Ledamöter av Europaparlamentet Pressmeddelanden • Aktiviteter Nyhetsbrev • Engagera dig! Debattartiklar • Färgprofil och logotyper Tal • Internationellt Kontakt • Intäktsanalys 2008 Pressbilder • Kommunalpolitiska rådet Våra viktigaste frågor • Ledarutbildning - antagna Integration • Lediga tjänster Jobb och företagande • Liberala bloggar Jämställdhet • Liberala nätverk Miljö och klimat • Partistyrelse Skola och utbildning • Politiska arbetsgrupper Sverige i världen • Stadgar och etiska riktlinjer Trygghet och brottsbekämpning • Sök stipendie Vård och omsorg • Tidningen Nu Vård och äldreomsorg • Webbshop Europaparlamentsval 2009 • Arbetsgrupper Partiprogram • Liberal mångfald • Liberala kvinnor Samverkande organisationer • Liberala ungdomsförbundet Folkpartiet liberalerna har tre samverkande organisationer: LK • Rapporter (Liberala Kvinnor), LM (Liberal Mångfald) och LUF (ungdoms- • Våra Europa- parlamentariker förbundet). LK, LIF och LUF har vardera en adjungerad representant • Våra ministrar till folkpartiets partistyrelse. LK och LIF utser två ombud vardera till • Svensk liberalism år för år folkpartiets landsmöte, LUF utser tre ombud. • Partikansliet • Riksdagskansliet Folkpartiet liberalerna Box 2253, Stora Nygatan 2A, 103 16 Stock- holm växel 08-410 242 00 fax 08-509 116 60 e-post: [email protected] Vår organisation

Lokalföreningen utgör basen i folkpartiet liberalernas organisation. Det är genom lokalföreningen som partiet håller den nära kontakten med sina medlemmar. Det är också lokalföreningens medlemmar som sköter den direkta kontakten med allmänheten. Folkpartiet har oftast ett förbund i varje län, länsförbundet. Viktiga uppgifter för länsförbundet är att anta program för länet och landstinget samt att faställa valsedel till riksdagen.

Folkpartiets riksorganisation består av följande centrala organ: landsmöte, partistyrelse, partiledning Chef för riksorganisationen är partisekreterare Erik Ullenhag. Landsmötet är partiets högsta beslutande organ och beslutar om programfrågor och väljer partistyrelse. Partistyrelsen leds av partiordförande Jan Björklund och beslutar om partiets verksamhet mellan landsmötena och drar upp riktlinjer för partiets politik. Partiledningen ansvarar för partiets löpande angelägenheter och är partistyrelsens verkställande organ.

• Press Centerpartiet. • Kontakt http://www.centerpartiet.se Från Internet 14 mars 2010. • C nära dig • Pressarkiv • Europaparlamentsval • Pressbilder • Jobb och företagande • Grafisk profil • Miljö • Välfärd • Öppenhet Politik • Idéprogram • Aborter • Partistämman 2009 • Adoption • Rapporter • A-kassa/arbetslöshetsersättning • Politik A - Ö • Alkoholpolitik • Kyrkopolitik • Alkolås • Maud Olofsson • Alliansfrihet/Neutralitet • Organisation • Alternativ/komplementär medicin • Historia • Anhöriginvandring • Centerpartiet i EU • Apoteket • Centerpartiet i kommuner, landsting och regioner • Arbetsgivaravgift • Centerpartiet i kyrkan • Arbetskraftsinvandring • Internationellt • Arbetslöshet • Centerpartiet i länet/regionen - Distriktet • Arbetsmarknadspolitik • Tidningen C. • Arbetsrätt • Mer om Centerpartiet • Val 2010 • Barn • Centerkvinnorna • Barnbidrag • Centerpartiets ungdomsförbund • Barnkonventionen • Centerstudenter • Barnomsorg • Centerpartiets internationella stiftelse • Bensinpriset • Vår politik • Betyg • Om oss • Bidrag och ersättningar • Engagera dig! • Bilen • Biologisk mångfald • Fildelning • Bistånd/Utvecklingssamarbete • Fiskepolitik • Bostad • Flygtrafik • Brottsförebyggande • Flyktingar • Buggning • FN • Byråkrati • Folkhälsa • Folkhögskolor • Centralisering • Forskning • Frihandel • Decentralisering • Fristående skolor • Demokrati • Förbifart Stockholm • Djurförsök • Företagsklimat • Djurskydd • Författningsdomstol • Djurtransporter • Förnyad välfärd • Dubbdäck • Förnybar energi (Vind/Sol) • Dödsstraff • Förnybara bränslen • Förskola • Ekonomisk politik • Försvarspolitik • Elcertifikatsystemet • Förtidspensionering • Elöverkänslighet • Föräldraledighet • EMU • Energipolitik • Genmodifierade produkter (GMO) • EU • Genus • EU En global aktör • Globaliseringen • Export av försvarsmateriel • Godstrafik • Grundskola • Facket • Gröna näringar • Familjepolitik • Gymnasieskolan • Fastighetsskatten ett minne blott • Federalism • Handikappfrågor • Feminism • Havsmiljön • Hemlöshet • Massmedier/Public Service • Hyresrätt • Mat • Högre utbildning • Mellanöstern • Miljö- och klimatfaktorer i utvecklingsarbetet • Idrott • Miljöbrott • Integration • Miljölagstiftning • Integritet • Miljöpolitik • IT • Miljöteknik • Mobbning i skolan • Jakt • Moms • Jobb - Nu och i framtiden • Monarki • Jordbruk - De gröna näringarna • Människohandel • Jämställdhet • Mänskliga rättigheter • Järnväg • Narkotikapolitik • Klimat • Nato • Koldioxidskatt • Nyföretagande • Kollektivtrafik • Kommunala skatteutjämningssystemet • Organiserad brottslighet • Konsumentpolitik • Kriminalvård • Pensioner • Kultur • Platt skatt • Kvotering • Polis • Kärnkraft • Posten • Körkort • Privat vård privata sjukförsäkringar • Privatisering av statliga bolag • Landsbygd • Prostitution • Lissabonfördraget • Psykiatri • Livsmedelsmärkning • Rovdjur • Lärare • Rättssäkerhet • Samhällsplanering och byggande • Vägsalt • Segregering • Värnplikt • Sexualbrott • Sjukpenning • Återvinning • Sjöfart • Äktenskapslagstiftningen / Homo-, bi- och transpersoner • Skatter • Äldreomsorg • Snöskoter • Socialbidrag • Öppna upp offentlig sektor • Spel • Straff Centerpartiet | Box 2200, Stora Nygatan 4, 103 15 Stockholm | växel • Strandskydd 08-617 38 00 | fax 08-617 38 10 | e-post: [email protected] • Studiemedel • Svartarbete • Säkerhet

• Tandvård • Terrorism • Transporter • Tung traﬁk/Lastbilar

• Ungdomsavtal • Ungdomsvåld • Upphovsrätten • Utrikespolitik • Utsläppsrätter

• Varg • Vattenbruk • Vuxenutbildning och KY • Våld mot kvinnor • Vård Kristdemokraterna. Webbkarta över www.kristdemokraterna.se Kristdemokraterna Från Internet 14 mars 2010 • Vår politik • Våra viktigaste områden ◦ Våra viktigaste områden • Politikområden ▪ Värdig vård och omsorg • Ideologi ▪ Valfrihet och rättvisa för barnfamiljer • Principprogram ▪ Blomstrande näringsliv ger välfärd • Lättläst ◦ Politikområden • Rapporter ▪ Bostad • Göran Hägglund ▪ Ekonomi och skatter ▪ PRINCIPPROGRAM Europasamarbetet Här finns allt för dig som undrar vad partiet tycker i grundläggande ▪ Familj frågor. Principprogram ▪ Företagande och arbete ▪ Säkerhet och försvar POLITIKOMRÅDEN ▪ Högre utbildning och forskning Här hittar du fakta om vår politik på olika områden. Politikområden ▪ Integration IDEOLOGI ▪ Internationellt Kristdemokraterna bildades för att främja idéer med grund i den ▪ Jämställdhet kristna etiken. Ett värdeorienterat idéparti ▪ Jord- och skogsbruk VÅRA VIKTIGASTE OMRÅDEN ▪ Kommunikationer och IT Värdig vård och omsorg ▪ Kultur och media Valfrihet och rättvisa för barnfamiljer ▪ Kyrka och religion Blomstrande näringsliv ger välfärd ▪ Lag och rätt ▪ Miljö och energi Rapporter ▪ Skola Här finns förutom rapporter även handlingsprogram och något manifest. Rapporter och program ▪ Vård och omsorg ◦ Ideologi ◦ Principprogram ◦ Lättläst ▪ Bostad ◦ Rapporter ▪ Europasamarbetet ◦ Göran Hägglund ▪ Familj ▪ Företagande och arbete ▪ Säkerhet och försvar • Vårt parti ▪ Högre utbildning och forskning ◦ Så är vi organiserade ▪ Internationellt ◦ På din ort ▪ Integration ◦ Historia ▪ Jord- och skogsbruk ◦ Länkar ▪ Jämställdhet ◦ Kontakta oss ▪ Kommunikationer och IT ▪ Partikansli ▪ Kultur & Media ▪ Regeringskansli ▪ Kyrka och religion ▪ Riksdagskansli ▪ Lag och rätt ▪ Europaparlamentet ▪ Miljö och energi ▪ Partistyrelse ▪ Skola ▪ Distriktsordförande ▪ Vård och omsorg ▪ Distriktskanslier ▪ Övrigt ▪ Lokalordförande ◦ Presskontakt ▪ Fasta råd och utskott ◦ Talespersoner ▪ KPL ◦ Prenumerera ▪ SKL ◦ Bilder & logotyper ◦ Lediga jobb ▪ Fotografier ◦ Bilder och logotyper ▪ Typsnitt ◦ Intäktsanalys 2008 ▪ Logotyper ▪ Dekorfärg PMS • Press & media ▪ Fyrfärg CMYK ◦ Pressmeddelanden ▪ Svartvita ▪ Ekonomi och skatter ◦ Nyhetssök Bostäder Unga och studenter behöver bostäder. Bostaden är för de allra flesta • Våra förtroendevalda människor den tryggaste platsen man vet. Det är ingen slump att ◦ Förtroendevalda uttrycket ”att känna sig hemma” är mycket positivt laddat. Vi vill ◦ Riksdagsledamöter underlätta för unga människor att komma in på bostadsmarknaden och ◦ Statsråd vi har därför infört kommunala hyresgarantier som får statligt stöd. Vi har även infört statliga kreditgarantier för dem som för första gången ◦ I Europaparlamentet köper en bostad.

• Skolarbete Civil olydnad ◦ Idéerna bakom politiken För att ett demokratiskt samhälle ska fungera måste vi följa de beslut ◦ Vår politik och lagar som ﬁnns. Men om en lag är moraliskt felaktig och strider ◦ 96 rappa frågor & svar mot de grundläggande värdena i samhället kan civil olydnad vara ◦ A till Ö riktig. Civil olydnad får ska inte innebära att andra människor eller ◦ Historia och organisation saker kommer till skada och den ska ske helt öppet. Målet ska vara att ◦ Kontakta oss väcka diskussion kring frågan och ändra beslut eller lagar. Den civilt olydige måste alltid vara beredd att ta sitt straff.

Droger Droger påverkar samhället negativt på många sätt – genom missbruk, A till Ö våld, kriminalitet, trafikolyckor med mera. Den som missbrukar kan själv drabbas hårt genom sjukdomar, förstörda relationer och andra Abort problem. Det räcker inte att stifta lagar för att minska missbruket, vi Kvinnan som bär barnet måste vara den som fattar det slutgiltiga måste också prioritera det förebyggande arbetet, inte minst bland beslutet om en eventuell abort, och hon måste få stöd oavsett vad hon ungdomar, så att så få människor som möjligt fastnar i ett beslutar. Vi önskar att det inte skulle behövas några aborter och vill drogmissbruk. därför arbeta för att ingen ska behöva göra abort av ekonomiska eller sociala skäl. Vi vill prioritera det abortförebyggande arbetet, med gott EU - EMU om ungdomsmottagningar, bra sexundervisning i skolan samt tillgång Eftersom vi vill ha fred, trygghet och en bättre miljö måste vi till billiga preventivmedel. samarbeta internationellt. Därför är vi positiva till EU. Visst finns det en hel del saker som inte är så bra med EU också, som stel byråkrati och tullmurar mot länder utanför unionen, men en förutsättning för att Homosexualitet kunna påverka EU i positiv riktning är att vara med. Alla former av diskriminering i samhället måste motverkas. Våld och Kristdemokraterna är positiva till att Sverige inför euro som valuta hot mot homosexuella måste bekämpas. Ingen ska behöva bli men en folkomröstning om detta har hållits. Omröstningen innehöll trakasserad för sin sexuella läggning och identitet. Arbetet med att två klara alternativ, ja till att Sverige skall införa euron som valuta skydda homosexuella handlar både om lagstiftning och om att respektive nej till att Sverige skall införa euron som valuta. informera och skapa opinion. Vid internationella adoptioner ska Valresultatet resulterade i ett nej och måste tolkas som att Sverige tills eftersträvas att barnet får en ny mamma och pappa som ersättning för vidare avstår från ett deltagande. de biologiska föräldrarna. Däremot anser vi att det ska vara möjligt för homosexuella att kunna bli prövade som vårdnadshavare i de fall då ett Frihandel barn vuxit upp tillsammans med sin biologiska förälders partner och Alldeles för många människor i världen är fattiga. Frihandel (att kunna den biologiska föräldern avlider eller av annat synnerligt skäl inte kan köpa och sälja på lika villkor) är det bästa sättet för u-länderna att ha vårdnaden om barnet. kunna förbättra sin ekonomi. När u-länderna blir rikare och kan bygga upp en egen välfärd, kommer många, många fler människor att få Idrott bostäder, mat, sjukvård, utbildning och framtidstro. Idrotten är Sveriges största folkrörelse och gör livet både bättre och roligare för många människor. Elitidrotten är viktig och ska stödjas, Genteknik men det största stödet från samhället ska gå till den ideella Inom gentekniken sker en snabb och spännande utveckling som ger verksamhet, främst till idrottsverksamhet för barn och ungdomar. Vi oss större och större möjlighet att påverka naturen. Kanske kan vill ge särskilt stort stöd till tjejidrott för att kompensera att den gentekniken hjälpa mot sjukdomar, svält och andra problem i världen. manliga idrotten ofta prioriterats. Samtidigt vet vi inte vilka konsekvenser genförändringar kan få, och därför måste det finnas lagstiftning kring gentekniken så att den inte Jämställdhet utnyttjas på felaktigt sätt. När det gäller mat där man förändrat generna Grunden i arbetet för jämställdhet är mäns och kvinnors lika värde. I ska det finnas tydlig märkning och kontroll så att konsumenterna både små och stora sammanhang – som i skolan, i idrotten, på själva får bestämma om de vill köpa den eller inte. Vi är i grunden arbetsmarknaden, inom politiken och i familjerna – ska kvinnor och positiva till forskningen omkring stamceller men menar att frågan om män ha samma villkor och möjlighet att utvecklas. Lika lön för att använda stamceller från embryon (foster i tidigt skede efter likvärdigt arbete måste gälla. befruktningen) måste vara föremål för djupgående etiska överväganden. Kärnkraft Den svenska kärnkraften ska fasas ut ur energisystemet först när den kan ersättas med miljövänlig energi. Miljövänlig energi med stabila priser och stor säkerhet för människor är målet. Det kan vi få genom Polis att stödja forskning på nya miljövänliga energikällor. Vi måste göra Vi vill ha ett samhälle där alla människor ska kunna känna sig trygga. oss oberoende av olja och kol som är skadligt för miljön och dessutom För det krävs en välutrustad polis som kan förebygga brott, hålla kommer att ta slut. ordning och utreda brott som har begåtts. Polisen måste ha möjlighet att alltid vara beredda på tidpunkter och platser då brottsligheten Lärling brukar vara som högst. För att klara det behövs fler poliser. Därför har Det måste finnas gott om både teoretiska och praktiska utbildningar på alliansregeringen arbetat för att vi år 2010 kommer att ha 20 000 gymnasiet. Vi vill införa ett lärlingsprogram där man dels läser i poliser. skolan men framför allt lär sig ett yrke på praktisk väg genom att vara lärling på en arbetsplats. Qué!? Att människor träffas, pratar och lär sig förstå varandra är en Mord? förutsättning för att skapa en bättre och fredligare värld. Att möta Att döda en annan människa är alltid fel. Därför kan dödsstraff aldrig människor från andra kulturer är också oerhört berikande för den vara acceptabelt, oavsett vilket brott som har begåtts. Dessutom finns enskilda personen, man får minnen och vänner för livet. Därför är det alltid risken att den som avrättas inte är skyldig. Dödsstraffet leder inte viktigt att satsa både på bra språkundervisning i skolan, och på att det till att antalet grova brott minskar. ska vara enkelt att studera och arbeta i andra länder.

Neutralitet Religion Den militära alliansfriheten kvarstår eftersom Sverige inte är medlem i Alla människor ska ha rätt att bekänna och utöva sin religion. De olika någon militär sammanslutning. Däremot har Sverige förpliktelser inom religiösa samfunden spelar en viktig roll i samhället, till exempel den europeiska krishanteringen, vilket gör att diskussionen om genom sitt sociala arbete och genom att ge människor möjlighet att Sveriges framtida säkerhetspolitiska väg behöver aktualiseras och träffas och utvecklas tillsammans. De ska därför ges goda möjligheter fördjupas. att utvecklas i frihet utan statlig inblandning.

Omoral? Skatt Utan etik och värderingar skulle samhället inte fungera. Det handlar Att anställda och företag betalar skatt ger samhället möjlighet att om att vara bra medmänniskor och inte göra saker som skadar andra erbjuda alla en bra skola, sjukvård med mera. Det är ett bra system. eller som bryter mot demokratiskt fattade beslut. Vi vill att Men skatterna får inte bli så höga att de kväver inspiration och diskussionen om etik och moral ständigt ska pågå i skolan. initiativförmåga. Därför vill vi sänka skatterna så att företagen får råd att anställa fler och öka sin produktion, och så att de som jobbar har råd att försörja sig själva. Tillsammans svenska familjer fungera som kontaktfamiljer till asylsökande. Familjen, kompisgänget, idrottsföreningen, dataklubben, klassen – det är där vi lever, trivs och utvecklas. Det ska finnas gott om utrymme för Yrke alla små gemenskaper som inte staten eller kommunen styr över. Ett yrke är inte bara ett sätt att tjäna pengar. Vi tillbringar en stor del av vårt liv på jobbet, så det är viktigt att välja ett yrke där man utvecklas, U-länder trivs och känner att man verkligen får göra det man är bra på. Ofta kan Sverige ska ge en procent av det som landet producerar i bistånd. År det verka som om vissa jobb är viktigare än andra – eller som om man 2000 skulle det ha inneburit över 20 miljarder kronor. Ännu viktigare skulle bli en bättre människa om man lyckas ta sig uppåt i karriären. är att bekämpa fattigdom, svält och miljöproblem, införa en friare Vi arbetar aktivt för att uppvärdera yrken inom exempelvis skolan och handel, avskriva skulder samt arbeta för en ekonomisk utjämning i vården, bland annat genom högre löner och större inflytande för de världen. På så sätt kan man verka för att bidragen inte ska behövas, anställda. utan att de länder som idag har svårt att klara sig på egen hand ska kunna försörja sig själva. Zebror Zebror och andra vilda djur måste få fortsätta att leva i sin naturliga Värnplikt miljö och skyddas från utrotning. De djur vi föder upp ska kunna leva De som gör värnplikt eller civilplikt är de som ska bevara freden och utan onödigt lidande. Långa djurtransporter ska undvikas och det ska se till att vi är trygga och fria. Hur många som tas ut för värnplikt ska finnas strikta regler för hur djur ska behandlas både vid transport och beslutas utifrån den aktuella hotbilden. Alla ska vara skyldiga att ingå i slakt. Djurförsök ska endast få förekomma i yttersta undantagsfall som försvaret om det skulle bli nödvändigt. Det innebär inte att alla måste när det kan hjälpa oss finna botemedel mot svåra sjukdomar. bära vapen. Sverige måste också ha ett starkt försvar i fredstid. I en Djurförsök bör vara förbjudet i samband med framtagning av internationell konflikt kan militära vapen användas då alla andra kosmetika. försök till en lösning har gjorts. Återvinning Xenofobi (främlingsrädsla) Den utveckling som vi ser är på lång sikt ohållbar för miljön. Ett Sverige är ingen isolerad ö, utan har under hela historien utvecklats problem är den enorma mängd avfall som vi producerar, och som vi genom inflytande från andra länder och kulturer. Allt detta har tillfört har svårt att ta hand om på ett bra sätt. Vi vill satsa på en oss mycket och fortsätter att göra det. Människor från andra delar av avfallshantering inriktad på källsortering, återvinning, återanvändning världen kan bli nya vänner och ge oss nya erfarenheter. Vi måste och kompostering. motverka alla former av fördomar gentemot människor från andra kulturer. Detta gör vi bäst genom att träffas och lära oss mer om varandra och lära känna varandras bakgrund. Bland annat borde fler Ämne En del elever gillar inte matte. Andra älskar matte. Trots det behöver alla en grundläggande kunskap om hur man räknar. Att kunna läsa och skriva är också nödvändigt, liksom att förstå hur samhället fungerar, och hur man kan påverka det. I grundskolan ska alla elever få pröva på alla ämnen, för att få en bred kompetens, men under gymnasiet ska det ges stort utrymme för att själv välja inriktning.

Öl Alkoholmissbruk är ett av samhällets största problem. Om konsumtionen av alkohol ökar blir ﬂer människor sjuka och skadade av alkohol. Därför arbetar vi för att sänka den totala konsumtionen av alkohol. Systembolaget och det statliga inköps- och försäljningsmonopolet av alkohol ska ﬁnnas kvar. För att handla alkohol på systembolaget ska man vara tjugo år, och åldersgränsen på pubar och restauranger ska ligga kvar på arton år.

Göran Hägglund "Ett samhälle där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter." Det är min vision. Göran Hägglund

Politikområden Här hittar du fakta om vår politik på olika områden. Politikområden

Principprogram Principprogrammet är utgångspunkten för Kristdemokraternas politik i Sverige. Vårt principprogram

Besöksadress: Munkbron 1, Postadress: Kristdemokraterna Box 2373, 103 18 Stockholm Tel: 08-723 25 00, Fax: 08-723 25 10, E-post: [email protected] 36... om individernas kroppsliga förhållanden. 37... om utbildning o d. 38... om fysiska miljöer o ekonomiska verksamheter. 39... om sociala miljöer, nöjen, sport o d 4 Sambandsforsknings- Utbildningar, studenter och professorer/ verksamheter. professurer vid universitet och högskolor Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid 40 Systemvetenskap. Infostruktur. universitet och högskolor i Sverige. 41- 49. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Detta är ett nytt område som inte finns i biliotekssystemen och inte som eget område i forskningsvärden. Ämnet systemvetenskap finns Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. vid högskolorna men som ett litet ämne vid sidan av andra. Det finns Uppgifterna om professorerna är äldre. emellertid behov av verksamheter som sysslar med samband mellan olika verksamheter. Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Se beskrivningen om samband på område 104. Användarinriktad systemutveckling 80/120 p Linköpings universitet Områdena 40 och 41-49 är inte välutvecklade när det gäller problem Data- och systemvetenskap om samband. På område 40 finns dock en lång historia om klassifika- Stockholms universitet tionssystemet som underlag för resonemang om infostruktur och något Uppsala universitet om systemvetenskap. Data- och systemvetenskap På område 40 finns en lång lista över bilagor. Blekinge tekniska högskola, 80/120/160 p Högskolan Väst*, 120 p En förteckning över bilagor: Stockholms universitet, 120/160 p Sven Wimnell 080203+100310: Samhällsplaneringens problem. Hur Uppsala universitet, 160 p ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar Data- och systemutveckling 120 p och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf) Högskolan Kristianstad Den kompletteras vartefter, men inte varje gång något nytt kommer Systemarkitekturutbildning 120/160 p till. Den innehåller till en del innehållsförteckningar till bilagorna. Högskolan i Borås Systemekonomi Växjö universitet Systemkonstruktion Högskolan Kristianstad Högskolan i Kalmar HK Växjö universitet Informatik, data- och Systemprogrammerarutbildning 120/170 p systemvetenskap Högskolan i Skövde Peter Revay BBS Systemvetenskap Luleå tekniska universitet Systemvetenskaplig utbildning 120/160 p Göteborgs universitet (160 p) Högskolan i Borås Högskolan Dalarna (120 p) Linköpings universitet (160 p) Luleå tekniska universitet Lunds universitet Mälardalens högskola Umeå universitet (120 p) Växjö universitet Örebro universitet Systemvetenskaplig utbildning. Internationell profi l 160 p Luleå tekniska universitet

Stockholms universitet SU Ekenberg, Love 323 Data- och systemvetenskap Höök, Kristina 323 Människa – maskin-interaktion Yngström, Louise 323 Data- och systemvetenskap med inriktning mot säkerhetsinformatik Palme, Jacob 323 Data- och systemvetenskap Robert Ramberg 323 Data- och systemvetenskap Wangler, Bengt 323 Data- och systemvetenskap 5 Naturforskning. Matematikverksamheter.

Innehåll och länkar till hemsidan: SW 5 Naturforsknings- och matematikverksamheter. SW 50 Allmänt om naturforskning. Naturkunskap. SW 51 Matematik. SW 52 Astronomi, rymdforskning. SW 53 Fysik o d. SW 54 Kemi o d. SW 55 Geologi, meteorologi, hydrologi o d. SW 56 Paleontologi, arkeologi o d. SW 57 Biologi, ekologi. Naturgeogr. Utv.lära, ärftlighet SW 58 Botanik. SW 59 Zoologi. 50 Allmänt om naturforskning. Utbildningar, studenter och professorer/ Naturkunskap. professurer vid universitet och högskolor

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Tematisk naturvetenskap Linköpings universitet

Högskoleverkets årsrapport 2004. Helårsstudenter. Tabellbilaga. Tabell 3. Helårsstudenter och helårsprestationer budgetåret 2003, exkl. uppdragsutbildning, efter utbildningsområde. Helårsstudenter. Naturvetenskapligt Uppsala universitet 3 025 Lunds universitet 2 209 Göteborgs universitet 4 355 Stockholms universitet 2 595 Umeå universitet 2 109 Linköpings universitet 3 129 Karolinska institutet 379 Kungl. Tekniska högskolan 2 614 Luleå tekniska universitet 854 Sveriges lantbruksuniversitet 2 454 Karlstads universitet 941 Växjö universitet 1 067 Örebro universitet 561 Blekinge tekniska högskola 204 Högskolan i Jönköping 367 Högskolan i Kalmar 876 Malmö högskola 607 Mitthögskolan 691 Mälardalens högskola 862 Högskolan i Borås 693 Högskolan Dalarna 609 Högskolan på Gotland 138 Högskolan i Gävle 1 179 Högskolan i Halmstad 569 Högskolan Kristianstad 630 Högskolan i Skövde 363 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 445 Lärarhögskolan i Stockholm 631 Södertörns högskola 411 Gammelkroppa skogsskola 17 Summa 35 585 51 Matematik Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan

Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyﬁkenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet är till sin art en skapande, reﬂekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser.

Syfte Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband. Matematikundervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem, samt refl ektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur vardagliga situationer kan formuleras matematiskt. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för - Naturliga tal och deras egenskaper, samt hur talen kan delas upp och att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att användas för att ange antal och ordning. presentera och tolka data. - Hur tal byggs upp med hjälp av positionssystemet. Symboler för tal Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien. argumentera och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom - Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och undervisningen också ges möjlighet att utveckla ett matematiskt språk, uttryckas som enkla bråk, samt hur enkla bråk förhåller sig till samt förtrogenhet med hur språket används för att kommunicera med naturliga tal. och om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang. - De fyra räknesättens egenskaper och deras samband med varandra. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kun- - Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvud- skaper om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder i räkning och överslagsräkning, vid beräkningar med skriftliga matematiken har utvecklats. Genom undervisningen ska eleverna även metoder och miniräknare samt vid val av räknesätt i olika situationer. ges möjligheter att refl ektera över matematikens betydelse, använd- - Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar. ning och begränsning i vardagslivet, andra skolämnen och under histo- - Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i riska skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang vardagliga situationer. och relevans. Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna ges förut- Algebra sättningar att utveckla förmågan att - Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. - formulera och lösa matematiska problem samt värdera valda strate- - Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan gier och metoder, konstrueras, beskrivas och uttryckas. - använda och analysera matematiska begrepp, - välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräk- Geometri ningar och lösa rutinuppgifter, - Grundläggande geometriska begrepp och de geometriska objekten - föra och följa logiska matematiska resonemang, samt kvadrat, rektangel, cirkel, klot och rätblock samt deras egenskaper. - använda ett matematiskt språk för att samtala om och redogöra för - Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och frågeställningar, beräkningar och slutsatser. förminskning. - Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet. Centralt innehåll - Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, samt hur symmetri kan Undervisningen i matematik ska behandla följande centrala konstrueras. innehåll - Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av I årskurserna 1–3 längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måtten- Taluppfattning och tals användning heter. Sannolikhet och statistik behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol. - Slumpmässiga händelser i experiment och spel. - Strategier för att tolka och skapa enkla algebraiska uttryck och - Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera ekvationer i situationer som är relevanta för eleven. data och beskriva resultat från enkla undersökningar. - Strategier för att lösa enkla ekvationer. - Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, Samband och förändringar beskrivas och uttryckas. - Olika proportionella samband samt dubbelt och hälften. Geometri Problemlösning - Vanliga geometriska begrepp och de geometriska objekten romb, - Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer. triangel och tetraeder samt deras egenskaper. - Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga - Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i situationer. vardagliga situationer. - Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen, samt hur symmetri kan I årskurserna 4–6 konstrueras. Taluppfattning och tals användning - Strategier och metoder för hur omkrets och area hos olika - Rationella tal och deras egenskaper. tvådimensionella geometriska fi gurer kan bestämmas och uppskattas. - Positionssystemet för tal i decimalform. Talsystem i olika kulturer, - Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, till exempel det babyloniska och det binära talsystemet. tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning - Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och av nutida och äldre metoder. decimalform. - Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i Sannolikhet och statistik decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning, samt vid beräk- - Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment ningar med skriftliga metoder och miniräknare. eller statistiskt material från vardagliga situationer. Jämförelser av - Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i sannolikheten vid olika slumpmässiga försök. vardagliga situationer. - Enkel kombinatorik i konkreta situationer. - Centrala strategier för beräkningar och val av metod i olika - Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. situationer. Tolkning av data i tabeller och diagram. - Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga - Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median, samt hur de kan situationer. användas i statistiska undersökningar.

Algebra Samband och förändring - Obekanta tal och deras egenskaper, samt situationer där det ﬁnns - Begreppen proportionalitet och procent,deras innebörd och samband - Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid - Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkla undersökningar. förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt. - Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar. - Likformighet och symmetri i planet. - Strategier och metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos Problemlösning geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta. - Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer. - Geometriska relationer, satser och formler. - Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga - Platonska kroppar samt de geometriska grundbegreppen punkt, linje, händelser och situationer. plan och vinkel i historisk belysning.

I årskurserna 7–9 Sannolikhet och statistik Taluppfattning och tals användning - Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i - Reella tal och deras egenskaper. vardagliga situationer. - Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för - Kombinatorik, metoder för beräkning av antal kombinationer för en beräkningar i olika historiska och kulturella sammanhang. given mängd. - Tal i potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning - Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för av preﬁx. att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel - Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform med hjälp av digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan vid överslagsräkning, huvudräkning, samt vid beräkningar med användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar. skriftliga metoder och digital teknik. - Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material. - Strategier för beräkningar och val av metoder, samt rimlighetsbe- dömning vid uppskattningar och beräkningar, i vardagliga och mate- Samband och förändring matiska situationer och inom andra ämnesområden. - Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor, samt - Reella tal och deras användning i vardagliga och matematiska beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer situationer. inom olika ämnesområden. - Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas Algebra för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband. - Begreppet variabel, dess innebörd och användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer Problemlösning - Strategier för att tolka, skapa och använda algebraiska uttryck, - Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika formler och ekvationer i situationer relevanta för eleven. ämnesområden, samt värdering av valda strategier och metoder. - Metoder för ekvationslösning. - Matematisk formulering av frågeställningar samt tolkning av matematiska formuleringar och modeller utifrån vardagliga situatio- Geometri ner och olika ämnesområden. - Geometriska begrepp och de geometriska objekten månghörning, kon och cylinder samt deras egenskaper. Mälardalens högskola Utbildningar, studenter och professorer/ Stockholms universitet professurer vid universitet och högskolor Umeå universitet Uppsala universitet Några delar från Växjö universitet Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid Örebro universitet universitet och högskolor i Sverige. Matematikekonomi Från en pågående, ej avslutad, undersökning. Karlstads universitet, 120/160 p (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Stockholms universitet, 160 p Matematik–Fysik–Datavetenskap– Kemi 120/160 p Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Lunds universitet Uppgifterna om professorerna är äldre. Matematikerutbildning Göteborgs universitet, 160 p Karlstads universitet, 120/160 p Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Linköpings universitet, 160 p Beräkningsteknik Lunds universitet, 120/160 p Stockholms universitet Örebro universitet, 120 p Matematik Matematik och modellering 120/160 p Blekinge tekniska högskola Växjö universitet Chalmers tekniska högskola Matematisk datalogi 120/160 p Göteborgs universitet Stockholms universitet Högskolan Dalarna Matematisk problemlösning Högskolan i Gävle Göteborgs universitet Högskolan i Halmstad Matematisk statistik Högskolan i Kalmar Göteborgs universitet Högskolan Kristianstad Lunds universitet Karlstads universitet Stockholms universitet Linköpings universitet Umeå universitet Luleå tekniska universitet Numerisk analys Lunds universitet Växjö universitet Mittuniversitetet Tillämpad matematik Mälardalens högskola Stockholms universitet SU Växjö universitet Björk, Jan, Erik 403 Matematik Tillämpad matematik 120/160 p Umeå universitet Britton, Tom 403 Matematik Ekedahl, Torsten 403 Matematik Fröberg, Ralph 403 Matematik Göteborgs universitet GU Hössjer, Ola 403 Matematik Beräkningsmatematik Leites, Dmitri 403 Matematik Johnson Claes Löfwall, Clas 403 Matematik Svanstedt Nils Matematik Martin-Löf, Anders 403 Matematik Andersson Mats Martin-Löf, Per 403 Matematik Arkeryd Leif Merkoulov, Serguei 403 Matematik Bergh Jöran Palmgren, Juni 403 Matematik Berndtsson Bo Passare, Mikael 403 Matematik Borell Christer Shapiro, Boris 403 Matematik Brenner Philip Sundberg, Rolf 403 Matematik Brzezinski Juliusz Svensson, Åke 403 Matematik Patriksson Michael Szulkin, Andrzej 403 Matematik Persson Ulf Rozenblioum Grigori Lansner, Anders 412 Numersik analys och Shcherbina Nikolay dataanalys Sjögren Peter, FD1 Steif Jeff Växjö universitet VXU Steingrimsson Einar Stolin Alexhander KHRENNIKOV ANDREI Matematisk statistik MSI PROF 1000 Hjorth Urban [email protected] Matematik, tillämpad Jagers Peter matematik Lindvall Torgny Mare Jacques de Nerman Olle Högskolan i Kalmar HK Rootzen Holger Algebra, geometri och analys Valeri Marenitch KoB Rudemo Mats Werrnuth Nanny Ellen Mälardalens högskola MdH Algebra, geometri och analys Kimmo Eriksson KAJ INGEMAR Professor bef univlektor Professor i matematik/tillämpad matematik med inriktning mot diskret Tillämpad matematik matematik. Personlig hemsida KLIMEK MACIEJ Professor bef univlektor Algebra, geometri och analys Kenneth Holmström PALMGREN ERIK Professor bef univlektor Professor i optimeringslära.Personlig hemsida Algebra, geometri och analys PERSSON LARS-ERIK Professor, gäst Dmitrii Silvestrov Algebra, geometri och analys Professor i matematik/tillämpad matematik med inriktning mot STOLTENBERG-HANSEN VIGGO Professor bef matematisk modellering. Personlig hemsida univlektor Algebra, geometri och analys TINTAREV KYRIL Professor bef univlektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla HTU(HögskolanVäst) Algebra, geometri och analys Kenneth Eriksson VIRO OLEG Professor, anst UU [email protected] Professor i matematik med Algebra, geometri och analys inriktning mot numerisk modellering Luleå tekniska universitet LTU. Uppsala universitet UU Matematik 10400 Matematiska inst o Forskningsämne matematik ALM SVEN ERICK Professor bef univlektor o Matematisk statistik Tillämpad matematik o Matematik & lärande GUT ALLAN Professor, utn av reg o Teknisk- Vetenskapliga beräkningar Tillämpad matematik HEJHAL DENNIS A Professor, anst UU Kruglyak Natan, Professor Algebra, geometri och analys Persson Lars-Erik, Professor JANSON SVANTE Professor, utn av reg Vännman Kerstin, Professor Algebra, geometri och analys Öberg Sven, Professor JUHL ANDREAS Professor bef univlektor Euler Norbert, Professor bef univ lektor Algebra, geometri och analys Maligranda Lech, Professor bef univ lektor JUHL-JÖRICKE BURGLIND Professor, anst UU Grevholm Barbro, Prof, gäst Algebra, geometri och analys Straesser Rudolf, Prof, gäst KAIJSER STEN GUNNAR Professor bef univlektor 52 Astronomi, rymdforskning Utbildningar, studenter och professorer/ professurer vid universitet och högskolor

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Astronomi Lunds universitet Stockholms universitet Astronomutbildning 160 p Stockholms universitet Rymdteknik Luleå tekniska universitet Umeå universitet Stockholms universitet SU Fransson, Claes 401 Astronomi Gahm, Gösta 401 Astronomi Liseau, Rene 401 Astronomi Olofsson, Göran 401 Astronomi Olofsson, Hans 401 Astronomi Sandqvist, Aage 401 Astronomi

Växjö universitet VXU THIDÉ BO MSI GÄSTPR 200 Gästprofessor e-Saknas Rymdfysik med inr mot trådlös kommunikation

Uppsala universitet UU 11600 Astronomi o Rymdfysik, inst f GUSTAFSSON BENGT Professor, utn av reg Fysik PAVLENKO VLADIMIR P Professor bef univlektor Fysik PISKOUNOV NIKOLAI Professor, anst UU Fysik RICKMAN HANS Professor bef univlektor Fysik WAHLBERG CHRISTER Professor bef univlektor Fysik

Luleå tekniska universitet LTU. Rymdinstitutionen 53 Fysik o d Skolverkets förslag till kursplan i fysik i grundskolan

Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyﬁkenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

Syfte Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsätt- ningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder. Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper och redskap för att kunna formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaperi fysik har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet - Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de artbestämmas, samt namn på några vanligt förekommande arter. formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. - Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan ekosystem. att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll. Kropp och hälsa Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna - Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. att må bra. Genom undervisningen i fysik ska eleverna ges möjlighet att utveckla - Människans kroppsdelar, deras namn och funktion. perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild, samt få - Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt påverkar hjälp av olika sinnen. varandra. Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna ges förutsätt- Kraft och rörelse ningar att utveckla förmågan att - Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera exempel i gungor och rutschbanor. och taställning i frågor som rör energi, miljö och hälsa, - Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, - genomföra systematiska undersökningar i fysik samt till exempelvid balansgång och på gungbrädor. - använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. Material och ämnen i vår omgivning - Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter Centralt innehåll egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla flyter eller sjunker i vatten. följande centrala innehåll - Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av I årskurserna 1–3 och hur de kan källsorteras. Året runt i naturen - Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan - Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. formerna: avdunstning,kokning, kondensering, smältning och stel- Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika ning. tider på året. - Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras. - Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs - Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i de- och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. ras olikabeståndsdelar,till exempel genom avdunstning och filtrering. Berättelser om natur och naturvetenskap beskrivas, till exempel vid cykling och skidåkning. - Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och männi- - Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat. skan. - Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara - Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers ljusområdens och skuggors form och storlek, samt hur ljus uppfattas strävan att förstå och förklara fenomen i naturen. av ögat.

Metoder och arbetssätt Fysiken och världsbilden - Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. - Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras - Enkla naturvetenskapliga undersökningar. betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. - Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild - Olika sätt att beskriva och förklara naturen på med hjälp av och andra uttrycksformer. naturvetenskap och olika estetiska uttrycksformer, till exempel skönlitteratur, myter och konst. Undervisningen i fysik ska behandla följande centrala - Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till innehåll varandra. Hur dag,natt, månader, år och årstider kan förklaras. - Människan i rymden och användningen av satelliter. - Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur. I årskurserna 4–6 Fysiken i samhället Fysikens metoder och arbetssätt - Energins oförstörbarhet och ﬂ öde, samt olika typer av energikällor - Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvär- och energianvändning i samhället. dering. - Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar upp- - Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och står. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid. vågar och hur de används i undersökningar.

Fysiken och vardagslivet - Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och - Energifl öde mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan enkla skriftliga rapporter. påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och - Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till husisolering. exempel i faktatexter och tidningsartiklar. - Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas, samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i I årskurserna 7–9 ficklampor. Fysiken i samhället - Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället. - Energins fl öde från solen genom naturen och samhället. Några sätt - Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. nackdelar för miljön. - Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället. Fysiken och världsbilden - Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid, samt - Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden. formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för - Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålnings- teknik, samhälle och människors levnadsvillkor. balans, växthuseffekten och klimatförändringar. - Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse - Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av med andra beskrivningar. strålning och strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika - Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjär- typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom nornas utveckling. sjukvård och informationsteknik. - Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer, - Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och samt rörelser hos och avstånd mellan dessa. fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklar- - De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begräns- nas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen. ningar, giltighet och föränderlighet. - Aktuella samhällsfrågor som rör energi, miljö och hälsa. Fysikens metoder och arbetssätt Fysiken och vardagslivet - Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, - Rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur planering, utförande och utvärdering. kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafik- - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta säkerhet. storheter, till exempel fart, tryck och effekt. - Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, - Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av spett, block och taljor. begrepp, modeller och teorier. - Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. - Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. skriftliga rapporter. - Ljusets utbredning, refl ektion och brytning i vardagliga samman- - Källkritisk granskning av information och argument som eleven hang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg. möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik. - Spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i hårtorkar och brödrostar. - Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning. - Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används Fysik. Problemlösning Utbildningar, studenter och professorer/ Göteborgs universitet Fysikerutbildning 120/160 p professurer vid universitet och högskolor Göteborgs universitet Karlstads universitet Några delar från Linköpings universitet (160 p) Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid Lunds universitet universitet och högskolor i Sverige. Stockholms universitet Från en pågående, ej avslutad, undersökning. Umeå universitet (120/160/200 p) (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Örebro universitet Nanovetenskaplig utbildning 120/160 p Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Högskolan i Kalmar Uppgifterna om professorerna är äldre.

Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Fysik Göteborgs universitet Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Karlstads universitet Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Mittuniversitetet Mälardalens högskola Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet Växjö universitet Örebro universitet Stockholms universitet SU Göteborgs universitet GU Barany, Anders 402 Fysikum Experimentell fysik Bargholtz, Christoph 402 Fysikum Andrén Hans-Olof Bengtsson, Ingemar 402 Fysikum Campbell Eleanor Bergström, Lars 402 Fysikum Hanson Maj Blomberg, Margareta 402 Fysikum Hanstorp Dag Bohm, Christian 402 Fysikum Hellsing Bo Cederquist, Henrik 402 Fysikum Jonson Blörn Elander, Nils 402 Fysikum Mellander Bengt-Erik Goobar, Ariel 402 Fysikum Nilsson Per-olof Hansson, Thors Hans 402 Fysikum Olsson Eva Hellman, Sten 402 Fysikum Pendrill Ann-Marie Holmgren, Sven-Olof 402 Fysikum Rosen Arne Hulth, Per Olof 402 Fysikum Walldén Lars Hultqvist, Klas Göran 402 Fysikum Zhukov Mikhail Johansson, Erik Karl 402 Fysikum Fysisk resursteori Jon-And, Kerstin 402 Fysikum Mehlig Berhard Karlhede, Anders 402 Fysikum Mikroelektronik och nanovetenskap Larsson, Mats 402 Fysikum Komitov Lachezar Liljeqvist, David 402 Fysikum Willande Magnus Lindroth, Eva 402 Fysikum Teoretisk fysik och mekanik Mannervik, Sven 402 Fysikum Abramowicz Marck Pettersson, Lars 402 Fysikum Brink Lars Rosquist, Kjell Olov 402 Fysikum Cederwall Martin Schuch, Reinhold 402 Fysikum Johannesson Henrik Siegbahn, Per 402 Fysikum Marnelius Robert Tegner, Per-Erik 402 Fysikum Nilsson Bengt E W Wahlgren, Ulf 402 Fysikum Östlund Stellan Åsman, Barbro 402 Fysikum Csillag, Stefan 402 Fysikum Tilläpad fysik Skeppstedt, Örjan 580 Manne Siegbahn-laboratoriet Andersson Stig Andreo, Pedro 407 Medicinsk strålningsfysik Apell Peter Börjesson Lars Uppsala universitet UU Jacobsson Per 11200 Fysiska institutionen Jonson Mats ARNESEN ARNE Professor bef univlektor Kasemo Bengt Fysik Lundqvist Bengt BADELEK BARBARA Professor bef univlektor Persson Mats Fysik Shekhter Robert EL-DAOUSHY FARID Professor bef univlektor Sjölander Alf Fysik Wahnström Göran ERICSSON TORE Professor bef univlektor Zhdanov Vladimir P Fysik ERIKSSON OLLE Professor, anst UU Örebro universitet ÖU Fysik Jan Persliden Fysik GELIUS ULRIK Professor, utn av reg Fysik HJÖRVARSSON BJÖRGVIN Professor bef univlektor Mälardalens högskola MdH Fysik Sten Lindstam HÄGGSTRÖM LENNART Professor bef univlektor Biträdande professor i fysik Fysik JOHANSSON BÖRJE Professor, anst UU Högskolan i Skövde HS Fysik Krister Karlsson, professor i fysik med inriktning mot fasta KARLSSON LEIF Professor bef univlektor Fysik tillståndens teori [personlig hemsida] LIBERMAN MIKHAIL Professor bef univlektor Fysik Högskolan i Trollhättan/Uddevalla HTU(HögskolanVäst) LINDER CEDRIC Professor, anst UU Fysik Lars Ekedahl LINDGREN BENGT Professor bef univlektor [email protected] Professor i kemisk ytfysik Fysik MÅRTENSSON NILS Professor, utn av reg Fysik NORDGREN JOSEPH Professor, utn av reg Fysik PIANCASTELLI MARIA Professor, anst UU JOHANSSON TORD Professor bef univlektor Fysik Fysik RENNIE ADRIAN ROBERT Professor bef univlektor Teknisk fysik WIEDNER ULRICH Professor bef univlektor RUBENSSON JAN-ERIK Professor bef univlektor Fysik Fysik 11860 ISV-Studsvik SIEGBAHN HANS Professor bef univlektor ALEKLETT KJELL Professor bef univlektor Fysik Fysik SVENSSON SVANTE Professor bef univlektor FOGELBERG BIRGER Professor bef univlektor Fysik Fysik WÄPPLING ROGER Professor bef univlektor 11900 Teoretisk fysik, inst f Fysik ALEXEEV ANTON Professor bef univlektor 11500 Neutronforskning, inst f Fysik BLOMGREN JAN Professor bef univlektor DANIELSSON ULF Professor bef univlektor Fysik Fysik KÄLLNE JAN Professor bef univlektor LINDSTRÖM ULF Professor bef univlektor Fysik Fysik 11810 Högenergifysik, avd f MINAHAN JOSEPH Professor bef univlektor BOTNER OLGA Professor bef univlektor Fysik Fysik NIEMI ANTTI Professor, utn av reg EKELÖF TORD Professor, anst UU Fysik Fysik 17500 Tandemlaboratoriet HALLGREN ALLAN Professor bef univlektor POSSNERT GÖRAN Professor bef univlektor Fysik Fysik INGELMAN GUNNAR Professor bef univlektor 81000 The Svedberg-Laboratoriet Fysik EKSTRÖM CURT Professor bef univlektor 11830 Kärnfysik, avd f Fysik FÄLDT GÖRAN LARS Professor bef univlektor WESTERBERG LARS Professor bef univlektor Fysik Fysik HÖISTAD BO Professor, utn av reg Fysik 54 Kemi o d Skolverkets förslag till kursplan i kemi i grundskolan.

Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyﬁ kenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, resurshushållning, materialutveckling och miljöteknik. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

Syfte Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar nyfi kenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om materiens egenskaper och uppbyggnad utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsätt- ningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska under- sökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder. Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om kemiska processer som förekommer i samhället, naturen och inuti människan. Eleverna ska genom undervisningen också ges redskap för att kunna formulera egna och granska andras argument i praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, miljö och hälsa. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med - Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och kemins begrepp, modeller och teorier och utveckla förståelse för hur artbestämmas, samt namn på några vanligt förekommande arter. dessa formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av om- - Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i världen. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ekosystem. förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll. Kropp och hälsa Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna - Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. att må bra. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att utveckla - Människans kroppsdelar, deras namn och funktion. perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild, samt - Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt har påverkat hjälp av olika sinnen. varandra. Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna ges förutsätt- Kraft och rörelse ningar att utveckla förmågan att - Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till - använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera exempel i gungor och rutschbanor. och ta ställning i frågor som rör energi, miljö och hälsa, - Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, - genomföra systematiska undersökningar i kemi, samt till exempel vid balansgång och på gungbrädor. - använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Material och ämnen i vår omgivning - Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter Centralt innehåll egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla flyter eller sjunker i vatten. följande centrala innehåll - Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av I årskurserna 1–3 och hur de kan källsorteras. Året runt i naturen - Vattnets olika former fast, fl ytande och gas. Övergångar mellan - Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stel- Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika ning. tider på året. - Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras. - Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs - Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i de- och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. ras olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering. Berättelser om natur och naturvetenskap och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet. - Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och - Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och människan. påverkan på hälsan och miljön, samt hur de är märkta och bör hante- - Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers ras. strävan att förstå och förklara fenomen i naturen. - Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvänd- ning och påverkan på klimatet. Metoder och arbetssätt - Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. Kemin och världsbilden - Enkla naturvetenskapliga undersökningar. - Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras - Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. och andra uttrycksformer. - Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring från magi och mystik till modern vetenskap. Undervisningen i kemi ska behandla följande centrala innehåll - Olika sätt att beskriva och förklara naturen på med hjälp av naturvetenskap och olika estetiska uttrycksformer, till exempel skönlittera- I årskurserna 4–6 tur, myter och konst. Kemin i naturen - Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens Kemins metoder och arbetssätt uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som - Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvär- förklaring till övergångar mellan fast form, fl ytande form och dering. gasform. - Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras - Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, olika beståndsdelar. ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt. - Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och - Vattnets egenskaper och kretslopp. enkla skriftliga rapporter. - Luftens egenskaper och sammansättning. - Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till - Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska exempel i faktatexter och tidningsartiklar. reaktioner. I årskurserna 7–9 Kemin i vardagen och samhället Kemin i naturen - Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de - Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen. kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. - Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska - Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner. Kemin och världsbilden - Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, - Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och påverkan på kultur, världsbild och människors levnadsvillkor. mark. - Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialut- - Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i veckling och nanoteknik. mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och - De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, baser samt pH-värde. giltighet och föränderlighet. - Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och - Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv. hälsosynpunkt. - Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande Kemins metoder och arbetssätt organismer. Kolatomens kretslopp. - Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, - Fotosyntes och förbränning, samt energiomvandlingar i dessa planering, utförande och utvärdering. reaktioner. - Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifi kation av ämnen Kemin i vardagen och samhället - Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av - Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och begrepp, modeller och teorier. globalt, samt vad det innebär för en hållbar utveckling. - Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och - Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, skriftliga rapporter. papper och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter. - Källkritisk granskning av information och argument som eleven - Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till ner och hur nedbrytning kan förhindras. kemi. - Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt. - Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning. - Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen, samt hur de påverkar hälsan och miljön. - Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt. - Aktuella samhällsfrågor som rör energi, miljö och hälsa. Linköpings universitet Utbildningar, studenter och professorer/ Kemisk biologi 160/180 p professurer vid universitet och högskolor Linköpings universitet Kemistutbildning 120/160 p Några delar från Göteborgs universitet Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid Karlstads universitet universitet och högskolor i Sverige. Lunds universitet Från en pågående, ej avslutad, undersökning. Stockholms universitet (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Umeå universitet Örebro universitet Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Kemiteknik Uppgifterna om professorerna är äldre. Chalmers tekniska högskola Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Högskolan i Jönköping Kemi Karlstads universitet Göteborgs universitet Linköpings universitet Högskolan i Jönköping Luleå tekniska universitet Högskolan i Kalmar Malmö högskola Karlstads universitet Mittuniversitetet Linköpings universitet Mälardalens högskola Lunds universitet Växjö universitet Mittuniversitetet Kemiteknik/Läkemedelsdesign 120/160 p Mälardalens högskola Mälardalens högskola SLU Kemiteknik med fysik Stockholms universitet Chalmers tekniska högskola Södertörns högskola Umeå universitet Uppsala universitet Örebro universitet Kemisk biologi Göteborgs universitet GU Stockholms universitet SU Kemi Colmsjö, Anders 430 Analytisk kemi Ahlberg Elisabet Josefsson, Björn 430 Analytisk kemi Ahlberg Per Andersson, Bertil 431 Biokemi och biofysik Allenmårk Stig Brzezinski, Peter 431 Biokemi och biofysik Anderson Leif Depierre, Joseph 431 Biokemi och biofysik Andreasson Lars-Erik Glaser, Elzbieta 431 Biokemi och biofysik Billeter Martin Gräslund, Astrid 431 Biokemi och biofysik Cremer Dieter Nordlund, Pär 431 Biokemi och biofysik Cremer Elfriede Nordlund, Stig 431 Biokemi och biofysik Grennfelt Peringe Wieslander, Åke 431 Biokemi och biofysik Hall Per von Heijne, Gunnar 431 Biokemi och biofysik Holmlid Leif Bergström, Lennart 432 Fysikalisk, oorganisk o Jagner Daniei strukurkemi Johansson Gunnar Bryntse, Ingrid 432 Fysikalisk, oorganisk o Karlberg Ann-Therese strukurkemi Kjellander Roland Csöregh, Ingeborg 432 Fysikalisk, oorganisk o strukurkemi Lindqvist Oliver Hovmöller, Sven Erik 432 Fysikalisk, oorganisk o Ljungström Evert strukurkemi Luthman Kristina Kowalewski, Jozef 432 Fysikalisk, oorganisk o Nilsson Lars strukurkemi Nordholm Sture Laaksonen, Aatto 432 Fysikalisk, oorganisk o Nyman Gunnar strukurkemi Pettersson Jan Lidin, Sven 432 Fysikalisk, oorganisk o Rydström Jan strukurkemi Sjölin Lennart Maliniak, Arnold 432 Fysikalisk, oorganisk o strukurkemi Turner David Nordenskiöld, Lars 432 Fysikalisk, oorganisk o Vänngård Tore strukurkemi Wedborg Margareta Noreus, Dag 432 Fysikalisk, oorganisk o strukurkemi Nygren, Mats 432 Fysikalisk, oorganisk o Uppsala universitet UU strukurkemi 13110 Biokemi, avd f Sandström, Magnus 432 Fysikalisk, oorganisk o strukurkemi DANIELSON HELENA Professor bef univlektor Svensson, Gunnar 432 Fysikalisk, oorganisk o Kemi (naturvetenskap) strukurkemi Terasaki, Osamu 432 Fysikalisk, oorganisk o MANNERVIK BENGT Professor, utn av reg strukurkemi Kemi (naturvetenskap) Bäckvall, Jan-Erling 433 Organisk kemi 13140 Organisk kemi, gem Oscarson, Stefan 433 Organisk kemi BOHMAN OVE Professor bef univlektor Pilotti, Åke 433 Organisk kemi Kemi (naturvetenskap) Stawinski, Jacek 433 Organisk kemi ENGMAN LARS Professor bef univlektor Szabo, Kalman 433 Organisk kemi Widmalm, Göran 433 Organisk kemi Kemi (naturvetenskap) GRENNBERG HELENA Professor bef univlektor Kemi (naturvetenskap) Växjö universitet VXU LÅNGSTRÖM BENGT Professor, utn av reg SANATI MEHRI Kemi (naturvetenskap) TD PROF 1000 [email protected] Kemi MATTSSON OLLE LENNART Professor bef univlektor ZETHREUS BJÖRN Kemi (naturvetenskap) TD PROF 13150 Organisk kemi, PI [email protected] Kemi ANDERSSON PHER Professor, anst UU Kemi (naturvetenskap) Örebro universitet ÖU 13170 Organisk kemi, PII Bert Allard Kemi BALTZER LARS Professor, anst UU Kemi (naturvetenskap) 13300 Fotokemi/molkylärvet. inst f Högskolan i Kalmar HK DAVIDSSON JAN Professor bef univlektor Organisk kemi Roland Isaksson KoB Kemi (naturvetenskap) HAMMARSTRÖM LEIF Professor, anst UU Södertörns högskola SH Kemi (naturvetenskap) Bergman Jan Kemi STYRING STENBJÖRN Professor, anst UU Schweda Elke Analytisk kemi Kemi (naturvetenskap) 13510 An kemi, avd f Kemi (naturvetenskap) BERGQUIST JONAS Professor bef univlektor CARLSSON JAN-OTTO Professor, utn av reg Kemi (naturvetenskap) Kemi (naturvetenskap) MARKIDES KARIN Professor, utn av reg HÅRSTA ANDERS Professor bef univlektor Kemi (naturvetenskap) Kemi (naturvetenskap) 13530 Fysikalisk kemi, avd f JANSSON ULF Professor bef univlektor ALMGREN MATS Professor, utn av reg Kemi (naturvetenskap) Kemi (naturvetenskap) LARSSON KARIN Professor bef univlektor EDWARDS KATARINA Professor bef univlektor Kemi (naturvetenskap) Kemi (naturvetenskap) NYHOLM LEIF Professor bef univlektor HAGFELDT ANDERS Professor bef univlektor Kemi (naturvetenskap) Kemi (naturvetenskap) 13730 Materialkemi, strukturkemi 13550 Ytbioteknik, avd f EDSTRÖM KRISTINA Professor bef univlektor CALDWELL KARIN Professor, anst UU Kemi (naturvetenskap) Bioteknik HERMANSSON KERSTI GUNNELA Professor bef 13570 Kvantkemi, avd f univlektor BRÄNDAS ERKKI Professor, gäst Kemi (naturvetenskap) Kemi (naturvetenskap) THOMAS JOHN OSWALD Professor, anst UU FROELICH PIOTR Professor bef univlektor Kemi (naturvetenskap) Kemi (naturvetenskap) 13740 Materialkemi, Polymerkemi LUNELL STEN GERHARD Professor, anst UU HILBORN JÖNS Professor, anst UU Kemi (naturvetenskap) Kemi (naturvetenskap) SJÖQVIST ERIK Professor bef univlektor Fysik 13700 Materialkemi, gem ANDERSSON YVONNE Professor bef univlektor Kemi (naturvetenskap) 13720 Materialkemi, oorg kemi BERGER ROLF Professor bef univlektor Kemi (naturvetenskap) BOMAN MATS Professor bef univlektor 55 Geologi, meteorologi, hydrologi o d Utbildningar, studenter och professorer/ professurer vid universitet och högskolor

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Berggrundsgeologi Göteborgs universitet Berg- och mineralteknik Högskolan Dalarna Geologi Lunds universitet Geologutbildning 120/160 p Lunds universitet Geomatik Högskolan i Gävle Geomatik 120/200 p Högskolan i Gävle Geovetenskap Göteborgs universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Stockholms universitet Göteborgs universitet GU Umeå universitet Geovetenskaper Uppsala universitet Geologi Geovetenskaplig utbildning 120/160 p Cornell David Göteborgs universitet Ingolfsson Olafur Stockholms universitet Larson Sven Åke Umeå universitet Stevens Rodney Jordartsgeologi Stig Jimmy Göteborgs universitet Oceanografi Jordens resurser 80/180 p Omstedt Anders Luleå tekniska universitet Rodhe Johan Marin geologi Rydberg Lars Göteborgs universitet Stigebrandt Anders Meteorologi Walin Gösta Stockholms universitet Marin geologi Meteorologi och biogeofysik 120/160 p Malmgren Björn Lunds universitet Schmitz Birger Meteorologutbildning 140/160 p Naturgeografi Stockholms universitet Chen Deliang Oceanografi Lindqvist Sven Göteborgs universitet Stockholms universitet SU Källen, Erland 404 Meteorologi Leck, Caroline 404 Meteorologi Lundberg, Peter 404 Meteorologi Noone, Kevin 404 Meteorologi Rodhe, Henning 404 Meteorologi Tjernström, Michael 404 Meteorologi Christiansson, Carl Gustav 463 Naturgeografi o kvartärgeologi Holmlund, Per 463 Naturgeografi o kvartärgeologi Ihse, Margareta 463 Naturgeografi o kvartärgeologi HÅKANSSON LARS Professor, utn av reg Jansson, Peter 463 Naturgeografi o kvartärgeologi Geovetenskap Kleman, Johan 463 Naturgeografi o kvartärgeologi ISRAELSSON SVEN OLOF Professor bef univlektor Kuhry, Peter 463 Naturgeografi o kvartärgeologi Geovetenskap Lidmar-Bergström, Karna 463 Naturgeografi o kvartärgeologi JUHLIN CHRISTOPHER Professor bef univlektor Stroeven, Arjen 463 Naturgeografi o kvartärgeologi Geovetenskap Wohlfarth, Barbara 463 Naturgeografi o kvartärgeologi KOLSTRUP ELSE Professor, utn av reg Backman, Jan 464 Geologi och geokemi Geovetenskap Crill, Patrick 464 Geologi och geokemi KOYI HEMIN Professor bef univlektor Holm, Nils Gunnar 464 Geologi och geokemi Geovetenskap Skelton, Alasdair 464 Geologi och geokemi LAZOR PETER Professor bef univlektor Torssander, Peter 464 Geologi och geokemi Geovetenskap LUNDIN LARS-CHRISTER Professor bef univlektor Högskolan i Kalmar HK Geovetenskap MOCZYDLOWSKA-VIDAL MALGORZATA Professor bef Miljögeologi Mats Åström BoM univlektor Geovetenskap Uppsala universitet UU MORAD SADOON Professor bef univlektor Geovetenskap 16100 Geovetenskaper, inst f PEDERSEN LAUST BÖRSTING Professor, utn av reg ALDAHAN ALA ADIN Professor bef univlektor Geovetenskap Geovetenskap PEEL JOHN S Professor, utn av reg ANNERSTEN HANS SVANTE Professor, utn av reg Geovetenskap Geovetenskap ROBERTS ROLAND Professor bef univlektor AXELSSON KENNET Professor bef univlektor Geovetenskap Geovetenskap RODHE ALLAN Professor bef univlektor BENNETT KEITH D Professor, anst UU Geovetenskap Geovetenskap SMEDMAN ANN-SOFI Professor bef univlektor HALLDIN SVEN Professor, utn av reg Geovetenskap Geovetenskap TALBOT CHRISTOPHER Professor, utn av reg HOLMER LARS Professor bef univlektor Geovetenskap Geovetenskap 56 Paleontologi, arkeologi o d Utbildningar, studenter och professorer/ professurer vid universitet och högskolor

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Arkeologi Göteborgs universitet Högskolan på Gotland Högskolan i Kalmar Lunds universitet Stockholms universitet Södertörns högskola Umeå universitet Uppsala universitet Arkeologutbildning 120 p Högskolan på Gotland Medeltidsarkeologi Lunds universitet Göteborgs universitet GU KYHLBERG OLA Professor, anst UU Arkeologi Arkeologiämnen Kristiansen Kristian NORDQUIST GULLÖG Professor bef univlektor Nordbladh Jarl Historiska kulturer SANTILLO FRIZELL BARBRO Professor bef univlektor Historiska kulturer Stockholms universitet SU SINCLAIR PAUL Professor, anst UU Andrén, Anders 108 Arkeologi, Allmän inr Arkeologiämnen Lidén, Kerstin 108 Arkeologi m laborativ analys TROY LANA Professor bef univlektor Historiska kulturer Högskolan i Kalmar HK Arkeologi Mats Larsson HumSam Arkeologiämnen Ulf Näsman HumSam

Högskolan på Gotland HG Göran Burenhult Professor, arkeologi E-post: [email protected]

Södertörns högskola SH Burström Mats Arkeologi

Uppsala universitet UU 51200 Arkeologi/Antik hist, inst f GRÄSLUND ANNA-SOFIE ELISABETH Professor bef univlektor Arkeologiämnen HERSCHEND FRANDS Professor bef univlektor Arkeologiämnen 57 Biologi, ekologi. Naturgeograﬁ. Skolverkets förslag till kursplan i biologi i Utvecklingslära, ärftlighet grundskolan

Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyﬁ kenhet och behov av att veta mer om naturen och sig själv. Kunskaper om naturen och människan har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper i biologi får människor redskap för att påverka sitt eget välbeﬁnnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

Syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper om biologins förklaringsmodeller. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Undervis- ningen ska bidra till att eleverna känner sig trygga att använda kunskaper i biologi ute i naturen och i olika situationer som de kan ställas inför i samhället. - Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar för- och växterslivscykler och anpassningar till olika årstider. trogenhet med biologins begrepp, modeller och teorier samt förståelse - Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och för hur dessa utvecklas i samspel med erfarenheter från undersök- artbestämmas,samt namn på några vanligt förekommande arter. ningar av naturen och människan. Vidare ska undervisningen bidra till - Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa ekosystem. texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll. Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna Kropp och hälsa skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. - Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för Genom undervisningen ska eleverna få inblick i naturvetenskapens att må bra. världsbild med evolutionsteorin som grund, sam perspektiv på hur den - Människans kroppsdelar, deras namn och funktion. har utvecklats och vilken kulturell påverkan den har haft. - Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna ges förut- hjälp av olika sinnen. sättningar att utveckla förmågan att - använda kunskaper i biologi för att granska information, kommu- Kraft och rörelse nicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk - Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till hållbarhet, exempel i gungor och rutschbanor. - genomföra systematiska undersökningar i biologi, samt - Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, - använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och till exempel vid balansgång och på gungbrädor. förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och sam- hället. Material och ämnen i vår omgivning - Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter Centralt innehåll egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla flyter eller sjunker i vatten. följande centrala innehåll - Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av I årskurserna 1–3 och hur de kan källsorteras. Året runt i naturen - Vattnets olika former fast, fl ytande och gas. Övergångar mellan - Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och Månens olika faser. stelning. - Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året. - Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras. - Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i - Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar deras olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och vi har när vi nyttjar den. filtrering. Kropp och hälsa Berättelser om natur och naturvetenskap - Hur hälsan påverkas av sömn, kost, motion och beroen- - Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och deframkallande medel. människan. - Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. - Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers - Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, strävan att förstå och förklara fenomen i naturen. funktion och samverkan. - Människans pubertet, sexualitet och reproduktion, samt frågor om Metoder och arbetssätt identitet, relationer, kärlek och ansvar. - Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. - Enkla naturvetenskapliga undersökningar. Biologin och världsbilden - Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild - Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och och andra uttrycksformer. deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen. - Olika sätt att beskriva och förklara naturen med hjälp av natur- Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala vetenskap och olika estetiska uttrycksformer, till exempel skön- innehåll litteratur, myter och konst. - Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

I årskurserna 4–6 Biologins metoder och arbetssätt Natur och samhälle - Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och - Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta utvärdering. innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel - Hur djur, växter och andra organismer kan identifi eras, sorteras och nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. grupperas. - Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och - Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till enkla skriftliga rapporter. exempel för jordbruk och fiske. - Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, - Ekosystem i närmiljön och några arter som lever där, samt vilka till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. samband som finns mellan dem. Samband mellan organismer och den icke levande miljön. I årskurserna 7–9 Biologin och världsbilden Natur och samhälle - Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras - Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveck- naturen och naturvetenskapen. ling. - Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling - Ekosystems energifl öde och kretslopp av materia. Fotosyntes, för- och mångfald utifrån evolutionsteorin. bränning och andra ekosystemtjänster. - De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begräns- - Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. ningar, giltighet och föränderlighet. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband Biologins metoder och arbetssätt med skogsbruk och jakt. - Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, - Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska planering, utförande och utvärdering. frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga - Hur organismer identifi eras, sorteras och grupperas utifrån släktskap resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regio- och utveckling. nala eller globala ekosystem. - Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av - Aktuella samhällsfrågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk håll- begrepp, modeller och teorier. barhet. - Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Kropp och hälsa - Källkritisk granskning av information och argument som eleven - Hälsa, sjukdomar och vård. Virus, bakterier, smittspridning och möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till infektioner. Antibiotika och resistenta bakterier. biologi. - Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer. - Reproduktion och sexualitet. Preventiva metoder och motverkan av sexuellt överförbara sjukdomar på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv. Frågor om relationer, ansvar och kärlek. - Evolutionens mekanismer och uttryck, samt förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker. Mittuniversitetet Utbildningar, studenter och professorer/ Mälardalens högskola professurer vid universitet och högskolor SLU Stockholms universitet Några delar från Södertörns högskola Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid Umeå universitet universitet och högskolor i Sverige. Uppsala universitet Från en pågående, ej avslutad, undersökning. Växjö universitet (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Örebro universitet Biologi för samhällsvetare 165 p Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Södertörns högskola Uppgifterna om professorerna är äldre. Biologisk-geovetenskaplig utbildning 120/160 p Stockholms universitet Biologutbildning 120/160 p Högskoleverket. Utbildningar och ämnen 2006/07. Göteborgs universitet Bioenergiteknik Högskolan i Halmstad (120 p) Växjö universitet Högskolan i Kalmar Bioinformatik Högskolan Kristianstad (100/130/150/170 p) Högskolan i Skövde Karlstads universitet Biologi Linköpings universitet (160 p) Göteborgs universitet Lunds universitet Högskolan Dalarna Mälardalens högskola (120 p) Högskolan på Gotland Stockholms universitet Högskolan i Gävle Södertörns högskola (165 p) Högskolan i Halmstad Umeå universitet Högskolan i Jönköping Örebro universitet Högskolan i Kalmar Biologutbildning. Idrottsfysiologi/naturvårdsbiologi 120/160 p Högskolan Kristianstad Mittuniversitetet Karlstads universitet Biomatikutbildning 160 p Linköpings universitet Stockholms universitet Lunds universitet Biomekanik Högskolan i Halmstad Molekylärbiologisk utbildning 120/160 p Biomolekylär kemi 160 p Göteborgs universitet Södertörns högskola Högskolan i Skövde (120 p) Stockholms universitet Lunds universitet Ekologi Stockholms universitet Högskolan i Skövde Södertörns högskola (160 p) Luleå tekniska universitet Umeå universitet Ekologisk utbildning Molekylärvetenskap 120 p Högskolan på Gotland, 120/160 p Mittuniversitetet Högskolan i Skövde, 120 p Naturgeografi Geoekologisk utbildning 120/160 p Göteborgs universitet Umeå universitet Karlstads universitet Humanbiologi Lunds universitet Göteborgs universitet Södertörns högskola Humanekologi Umeå universitet Göteborgs universitet Naturgeografisk utbildning 120/160 p Lunds universitet Lunds universitet Livsvetenskap. Molekylers design 120/160 p Naturresursutbildning – Biologi och mark 160 p Örebro universitet SLU Marinbiologi Naturvetenskap i ett skolperspektiv Göteborgs universitet Linköpings universitet Lunds universitet Naturvetenskaplig problemlösning 160 p Marinbiologutbildning 120/160 p Göteborgs universitet Lunds universitet Naturvetenskaplig utbildning 120/160 p Molekylärbiologi Karlstads universitet Göteborgs universitet Uppsala universitet (160 p) Högskolan i Skövde Växjö universitet Lunds universitet Naturvårdsbiologi 120/160 p Stockholms universitet Göteborgs universitet Södertörns högskola Se även 71 där det möjligen finns ämnen som är av rent Umeå universitet naturvetenskaplig karaktär. Göteborgs universitet GU Stockholms universitet SU Genetik Engström, Ylva 466 Molekylärbiol.o Levan Göran funktionsgenomik Mikrobiologi Sjöberg, Britt-Marie 466 Molekylärbiol.o Adler Lennart funktionsgenomik Blomberg Anders Wieslander, Lars 466 Molekylärbiol.o Elwing Hans-Björne funktionsgenomik Hermansson Malte Berzins, Klavs 467 Wenner-Grens institut (WGI) Hohman Stefan Cannon, Barbara 467 Wenner-Grens institut (WGI) Nyström Thomas Fernandez, Carmen 467 Wenner-Grens institut (WGI) Pedersen Karsten Karlsson, Roger 467 Wenner-Grens institut (WGI) Molekylär biologi Lindberg, Uno 467 Wenner-Grens institut (WGI) Bjursell Gunnar Nedergaard-Hansen, Jan 467 Wenner-Grens institut (WGI) Carlsson Peter Samakovlis, Christos 467 Wenner-Grens institut (WGI) Olsson olof Severinson, Eva 467 Wenner-Grens institut (WGI) Strömqvist Mats Troye, Blomberg, Elsa 467 Wenner-Grens institut (WGI) Sunnerhagen Per Bergman, Åke 469 Miljökemi Marin ekologi Jenssen, Dag 470 Genetik, mikrobiologi o Sundbäck Kristina toxikologi Wallentinus Inger Rannug, Ulf 470 Genetik, mikrobiologi o Åberg Per toxikologi Pihl Leif Elmgren, Ragnar 473 Systemekologi Rosenbcrg Rutger Elmqvist, Thomas 473 Systemekologi Strömberg Jarl-Ove Folke, Carl 473 Systemekologi Johannesson Kerstin Hansson, Sture 473 Systemekologi Jonsson Per Kautsky, Nils 473 Systemekologi Göteborgs miljövetenskapliga centrum Wulff, Fredrik 473 Systemekologi Helgesson, Claes I Isaksson, Leif 470 Genetik, mikrobiologi o Rosvall Jan toxikologi Svenskt NMR-centrum Steiner, Håkan 470 Genetik, mikrobiologi o Härd Torleif toxikologi Langel, Ulo 478 Neurokemi o neurotoxikologi Högskolan i Kalmar HK Bengtsson, Bengt-Erik 485 Institutionen f tillämpad Akvatisk ekologi Edna Graneli BoM miljöforskn (ITM) Borg, Hans Olof 485 Institutionen f tillämpad Marin mikrobiologi Åke Hagström BoM miljöforskn (ITM) Naturresurshushållning Bo Wiman BoM Broman, Dag 485 Institutionen f tillämpad Miljökemi Bo Bergbäck BoM miljöforskn (ITM) Evolutionär ekologi Anders Forsman BoM Hansson, Hans-Christen 485 Institutionen f tillämpad Biokemi Bengt Persson KoB miljöforskn (ITM) Biokemi Peter Brodelius KoB Jansson, Bo 485 Institutionen f tillämpad Tillämpad biokemi Sten Ohlson KoB miljöforskn (ITM) Bioorganisk kemi Ian A. Nicholls KoB McLachlan, Michael 485 Institutionen f tillämpad miljöforskn (ITM) Odham, Göran 485 Institutionen f tillämpad Mälardalens högskola MdH miljöforskn (ITM) Sven Oscarsson Faye, Ingrid 470 Genetik, mikrobiologi o Professor i ytbioteknik toxikologi Haggård-Ljungquist,Elisabeth 470 Genetik, mikrobiologi o toxikologi Carl Påhlson Ryman, Nils 470 Genetik, mikrobiologi o Professor i kemi med inriktning mot mikrobiologi toxikologi Växjö universitet VXU Högskolan i Gävle HiG BOOK TOMMY MAJDI HOOSHANG PROF Biologi inriktning mot SVI PROFBL 1000 Befordrad professor miljö och ekologi [email protected] Geografi/Kulturgeografi/ Södertörns högskola SH Naturgeografi Berndt Kurt Strukturbiokemi Örebro universitet ÖU Böhme Jan Molekylärbiologi Mats-Olof Mattsson Biologi med inriktning mot Cederlund Carl Olof Marinarkeologi cellbiologi Grivas Spiros Biomolekylär kemi Per-Erik Olsson Biologi Hallberg Einar Biokemi Åke Strid Molekylär biokemi Jonsson Lisbeth Botanik Kjell Hansson-Mild Biologi Wright Anthony Molekylärbiologi Gunilla Lindström Miljökemi Uppsala universitet UU 14700 Evolution, genomik o systematik, inst f 14100 Bioorganisk kemi, inst f ANDERSSON SIV Professor, anst UU CHATTOPADHYAYA JYOTI Professor, anst UU Biologi Kemi (naturvetenskap) BERG OTTO Professor bef univlektor 14600 Ekologi o evolution, inst f Biologi BERGLUND ANDERS Professor bef univlektor BERNANDER ROLF ARNE Professor bef univlektor Biologi Biologi BJÖRKLUND MATS Professor, anst UU BREMER KÅRE Professor, utn av reg Biologi Biologi EKMAN JAN Professor, anst UU ELLEGREN HANS Professor, anst UU Biologi Biologi GUSTAFSSON LARS Professor bef univlektor ENGSTRÖM PETER Professor, utn av reg Biologi Biologi HÖGLUND JACOB Professor bef univlektor JAENSON THOMAS Professor bef univlektor Biologi Biologi MILBRINK GÖRAN Professor bef univlektor JONDELIUS ULF Professor bef univlektor Biologi Biologi NILSSON ANDERS Professor bef univlektor LAGERCRANTZ ULF Professor, anst UU Biologi Biologi PETTERSSON KURT INGVAR Professor bef univlektor LASCOUX MARTIN Professor bef univlektor Biologi Biologi RYDIN HÅKAN Professor bef univlektor LINDBLAD PETER Professor bef univlektor Biologi Biologi SNOEIJS PAULI Professor bef univlektor OXELMAN BENGT Professor bef univlektor Biologi Biologi SVENSSON BO W Professor bef univlektor RONQUIST FREDRIK Professor, anst UU Biologi Biologi TRANVIK LARS Professor, anst UU THULIN MATS Professor bef univlektor Biologi Biologi ÅGREN JON Professor, anst UU TIBELL LEIF BRUNO Professor bef univlektor Biologi Biologi 14800 Fysiologi o utv biologi, inst f Biologi AHLBERG PER Professor, anst UU LILJAS LARS Professor bef univlektor Biologi Biologi BRANDT INGVAR Professor, utn av reg UNGE TORSTEN Professor bef univlektor Biologi Biologi BRUNSTRÖM BJÖRN OLA Professor bef univlektor Biologi WAGNER GERHART Professor, anst UU ERIKSSON PER Professor bef univlektor Biologi Biologi VIRTANEN ANDERS Professor bef univlektor FUNDELE REINALD Professor bef univlektor Biologi Biologi ÅQVIST JOHAN Professor bef univlektor OHLSSON ROLF Professor, utn av reg Biologi Biologi 18100 Bioinformatik, centr f SÖDERHÄLL KENNETH Professor, anst UU KOMOROWSKI JAN Professor, anst UU Biologi Biologi TOTTMAR OLOF Professor bef univlektor 18700 Biologisk masspektrometri Biologi ZUBAREV ROMAN Professor bef univlektor 15200 Cell-/Molekylärbiol, inst f Biologi EHRENBERG MÅNS Professor, anst UU Biologi HAJDU JANOS Professor, anst UU Kemi (naturvetenskap) HELLMAN LARS Professor bef univlektor Biologi HUGHES DIARMAID Professor bef univlektor Biologi JONES ALWYN Professor, anst UU Biologi KILIMANN MANFRED Professor, anst UU Biologi KIRSEBOM LEIF Professor bef univlektor 58 Botanik. Utbildningar, studenter och professorer/ professurer vid universitet och högskolor

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Göteborgs universitet GU Botanik Clarke Adrian Köljalg Urmas Fysilogisk botanik Blanck Hans Liljenberg Conny Sandelius Anna Stina Sellden Gun Sundqvist Christer Systematisk botanik Andersson lennart Eliasson Uno Molau Ulf Stockholms universitet SU Bergman, Birgitta 461 Botan Eriksson, Ove 461 Botan Jerling, Lenn 461 Botan Kautsky, Lena 461 Botan Karpinski, Stanislaw 461 Botan

Högskolan i Kalmar HK Växtfysiologi Inger Hakman BoM Vegetationshistoria/botanik Marie-José Gaillard Lemdahl BoM

Södertörns högskola SH Jonsson Lisbeth Botanik 59 Zoologi. Utbildningar, studenter och professorer/ professurer vid universitet och högskolor

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Göteborgs universitet GU Zoologi Ekologisk zoologi Andersson Malte Andren Claes Götmark Frank Stenson Jan, FD Åkesson Bertil Zoofysiologi Axelsson Michael Björnsson Björn Thrandu Boström Stig-Lennart Förlin Lars Holmgren Susanne Nilsson Stefan Sundell Kristina Wallin Peterson Margareta Zoomorfologi Enemar Anders Lindhe Ulla Nilsson Göran Silverin Bengt Sundberg Per

Stockholms universitet SU Angerbjörn, Anders 468 Zoologi Borg, Bertil 468 Zoologi Dircksen, Heinrich 468 Zoologi Enquist, Magnus 468 Zoologi Leimar, Olof 468 Zoologi Nylin, Sören 468 Zoologi Nässel, Dick 468 Zoologi Radesäter, Tommy 468 Zoologi Sillen-Tullberg, Birgitta 468 Zoologi Wiklund, Christer 468 Zoologi SW . 654 Telekommunikationsverksamheter. 6 Teknologiska / Ekonomiska SW . 655 Förlagsverksamheter o d. SW . 656 Transportverksamheter, resbyrå, lagring o d. verksamheter. SW . 657 Penningverksamheter. Finans. Försäkring. Skatter. SW . 658 Allm.företagsekonomi, Arbets-förmedling o -marknad. Innehåll och länkar till hemsidan: SW . 659 Marknadsförings- och reklamverksamheter od. SW 66/68 Tillverkning av varor. SW 6 Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. SW 69 Tillverkning/ byggande av byggnader o anläggningar. SW 60 Allmänt om teknologiska o ekonomiska verksamheter. SW 61 Hälso- o sjukvårdsverks., räddning o d. Veterinärverks. SW 62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d) SW 63 Biologisk produktion. Jordbruk, skogsbruk, jakt, ﬁske od.

SW 64 Hushållsarbeten. Energi- och hygienförsörjning. SW . 641 Matlagning. 642 Måltider, matservering. SW . 643 Organisation av boende, personalrum o d, hotell. SW . 644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d. SW . 645 Användning av inventarier o d. SW . 646 Personlig hygien o d, klädvård (utom tvätt o d) SW . 647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster o utgifter mm. SW . 648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter o d. SW . 649 Personvård: barn, hemsjukvård. Allm. hushållsarb.

SW 65 Adm, distribution, kommunikation, organisation o d. SW . 651 Kontorsarbete o d. Datoranvändning. SW . 6520-6524 Opolitisk offentlig civil förvaltning. SW . 6525-6529 Militära verksamheter. SW . 653 Handelsverksamheter. 60 Allmänt om teknologiska och ekonomiska verksamheter 6163 Matsmältningsorganen sjukdomar. 61 Hälso- o sjukvårdsverksamheter, 6164 Sjukdomar i blodbildande organ, endokrina körtlar, räddning od. Veterinärverksamheter. lymfatiska system o d. 6165 Hudsjukdomar. Dermatologi. 6166 Urogenitala systemets sjukdomar, urologi. 611 Människans anatomi. 6167 Rörelseappararatens sjukdomar. Muskuloskeletala 612 Fysiologi. sjukdomar. 613 Medicinska råd om enskild hygien. 6168 Läkare för nerv- och psykiatriska sjukdomar. Neurologi. 614 Offentliga hygienverksamheter,räddning, Psykiatri. sjukvårdsorganisation od 6169 Läkare för infektionssjukdomar o d, smittosamma 615 Läkemedelsbehandlingar, sköterskevård och fysikalisk sjukdomar. terapi o d. 617 Kirurgiläkare. Tandläkare o d. Läkare för ögon och 615A Farmakologi, läkemedelsforkning. öron- näsa-hals. Narkosläkare och operationsassistenter od 615 B Allmänna sjukvårdverksamheter. 6171/6175 Kirurgiläkare. 615 C Personal för mottagningar, laboratorier, och öppenvård, 6176 Tandläkare. utom läkare. 6177/6178 Läkare för ögon och öron-näsa-hals. Oftalmiatrik. 615 D Vårdpersonal för allm. medicinska och kirurgiska Otorinolaryngologi. vårdavd., barnavd., långvård o d 6179 Narkosläkare och operationsassistenter o d . 615 E Vård-personal för psykiatrisk vård och vård av 618 Kvinno-, barn- och ålderssjukdomar. Mödravård och vård utvecklingsstörda, utom läkare. av nyfödda o d 615 F Personal för röntgenterapi, röntgendiagnostik, fysiklisk 619 Veterinärverksamheter o d terapi od 615 G Narkoman-o alkoholistvård, förgiftning. 616/618 Läkarverksamheter od av läkare, operationsassistenter o d 616 Allmänläkare, laboratorieläkare o d, läkare för särskilda medicinska sjukdomar, nerv- och psykiatriska sjukdomar, infektionssjukdomar o d. 616 A Allmänläkare och läkare med allmänt laboratoriearbete o d 616 B Läkare för särskilda medicinska sjukdomar. (6161 /6167) 6161 Hjärt- och kärlsjukdomar (Kardiovaskulära sjukd.). 6162 Andningsorganens sjukdomar. DN 29 januari 2010: slukande hobby. När han inte fotograferade byggde han egna radio- apparater. Den några år gamle Lennart minns hur pappan med stort “En resa till människans innersta.” tålamod monterade ihop dessa moderniteter i mitten av 1920-talet. Just tålamodet har kommit att bli Lennart Nilssons kännetecken. En “I två entimmasprogram med start nu på söndag tar Lennart del bilder har tagit månader att ta. Projekt som ”Ett barn blir till” Nilsson med tittarna in i människans celler. ”En cell är som en avslutades inte förrän efter elva år. Då var Lennart Nilsson nöjd. stad, full med aktivitet”, säger Lennart Nilsson till DN.se. Bilderna publicerades 1965 över 16 sidor i tidskriften Life och fick en hel värld att häpna. För första gången hade någon kunnat beskriva Våra kroppar består av 30.000 miljarder celler, där energi tran- fostrets utveckling i livmodern i knivskarpa färgbilder. Själv har han sporteras, döda arbetar, återvinns och där själva kärnan är ett stadshus lite svårt att beskriva vad det egentligen är som driver honom. Men fyllt med information och ett ständigt flöde av nya beslut. Cellen sover kanske är det vi som förväntar oss något mera pompöst och fantastiskt. aldrig. Här finns allt vi behöver för att leva och fungera som männi- - Jag försöker sätta bilder på det som är väldigt känt av alla, säger skor även om vi aldrig märker det. han anspråkslöst. Jag vill bara berätta lite som en vanlig journalist.

Dessa för ögat osynliga celler avslöjas nu i bilder tagna av den svens- När jag frågar Lennart Nilsson om han kan nämna något som gjort ett ke fotografen Lennart Nilsson. Genom starka mikroskop tränger han in särskilt starkt intryck på honom så tvekar han inte: i vårt allra innersta och kan till och med visa hur ett fågelinfluensa- - Vid ett tillfälle filmade jag inne i Karolinska institutets 37-gradiga virus tar sig in en cell och sedan sprider sig vidare i miljoner kopior. termorum där jag skulle dokumentera hur spermier nådde fram till ett Söndagens program låter oss möta en mikroskopisk värld som på ägg. Alltså själva befruktningen. Det var bara några få spermier som många sätt liknar den vi själva lever i, men ändå helt annorlunda. fastnade på det och när ägget då började skaka trodde jag först att Lennart Nilsson har fotograferat människokroppens innersta något gått fel. Men efter en kort stund började ägget snurra motsols, hemligheter i snart femtio år. Sedan han fick sin första kamera 1933, det var livets dans jag såg, som en planet som snurrade runt. Det var och sin första bild publicerad i Dagens Nyheter 1938, har han nyfiket fullständigt oförglömligt, säger han. dokumenterat omvärlden. Kända människor, myror och foster i mam- Senare skulle han också, som första fotograf, kunna filma hur ägget mas mage har alla fångats av Lennart Nilssons nyfikna kameralins. brister och embryot lämnar det för att fastna på livmoderväggen. En ny Noggrant, tålmodigt och med en stark vilja att berätta för oss andra hur människa kan börja växa inne i mamman. Men det är bilderna på saker och ting fungerar har han förändrat vår syn på hur människan ser fostret i mammas mage som alla minns. Bilder som Lennart Nilsson ut under huden. tog med hjälp av titthålskirurgi på levande foster, bland annat en där ett foster stoppar tummen i munnen, men också av spontanaborterade Att Lennart Nilsson färgades av sin pappa Nils är lätt att förstå när foster. jag ber honom beskriva pappan. Nils var lokförare i Hagalund men också en duktig amatörfotograf med landskapsfotografering som upp- Arbetet med att fotografera människan och vår tillblivelse har påver- - Jag blev väldigt glad när forskarna på kunde se detta för första kat Lennart Nilsson som person. ”Jag kan inte låta bli att tänka på att gången, säger Lennart Nilsson som inte gärna vill lyfta fram sin egen allt också handlar om mig själv”, säger han. Den lilla cellen, ägget, insats. hjärtat eller hjärnan, som han utforskat med sin kamera, kan tillhöra vilken människa som helst. Under huden är vi alla lika. Just nu arbetar han på en bok om sina egna bilder som ska ges ut på - En gång i tiden så har också jag varit en äggcell, ett embryo som Bonnier fakta. Nästa projekt, som han också arbetar för fullt med, har delat sig och fäst sig på livmoderytan. Det är nästan så man ryser handlar om att kunna visa hur insekter kan se. Hur en trollsländas och det är lätt att tänka att det bara är en slump att just jag finns till. Att fasettögon förvandlar omvärlden till begripliga bilder då ljuset via få filma detta känns märkligt. nervimpulser når insektens hjärna. Tillsammans med forskare i Lund och Uppsala hoppas han kunna visa oss alla hur insekterna ser. Att han Lennart Nilsson brinner av upptäckarlusta. Innerst inne är han en fyllt 88 år är inget som bekymrar Lennart Nilsson. fotograferande journalist vars uppdrag har blivit att avslöja hur livet - Jag går kanske upp lite sent, vid halv sju, sju, men annars jobbar ser ut. När han fick chansen att återupprepa ett av världens mest kända, jag dag ut och dag in med trollsländan. Sedan har jag en ny idé som men också ifrågasatta experiment så tvekade han inte. Experimentet jag ska börja arbeta på efter trollsländan. Det kan bli mycket utfördes första gången 1953 av forskaren Stanley Miller och hans spännande för de flesta i världen. Det blir något som ingen har sett kollega Harold Urey. Enkelt beskrivet placerade forskarna ett slags förut! uratmosfär, som fanns i jordens tidiga historia, i ett provrör med vatten och utsattes sedan för elektriska urladdningar. Kunskapskanalen visar serien med Lennart Nilssons bilder i fyra Denna atmosfär, bestående av metan, väte och ammoniak, visade sig avsnitt. De två första är nyproducerade medan de sista två är kunna bilda aminosyror, livets grundstenar. Detta kunde Lennart repriser: Nilsson dokumentera många år senare. Livets uppkomst fanns plötsligt på bild. 31/1 kl 21.00 Resan till livets kärna: Cellstaden 1/2 kl 21.00 Resan till livets kärna: Virus är fienden I de två filmer som nu ska visas på Kunskapskanalen häpnar forskar- 2/2 kl 21.00 Sagan om livet na över det Lennart Nilsson kan visa dem. Bilder tagna med hans eget 3/2 kl 21.00 Livets mirakel svepelektronmikroskop avslöjar inte bara hur ett fågelinfluensavirus tar sig in i cellen utan också hur det förvandlar sig från ett klot till ett Clas Svahn maskliknande virus som sedan förgrenar sig som ett träd. Det hade [email protected] “ ingen tidigare känt till. På bara 35-40 minuter tog sig influensaviruset in i cellen där det började kopiera sig i miljontals kopior som efter några timmar återvände ut i kroppen. Statistik om produktregistret Kemikalieinspektionens produktregister. Uppdaterat 2010-01-28 Från Internet 23 mars 2010. Nyanmälda produkter under 2010: 293 Startsida / Produktregistret Antal produkter som tillverkades/fördes in till Sverige 2009: 75 446 Inregistrerade produkter totalt: cirka 145 000 Produktregistret För att minska hälso- och miljörisker med kemikalier krävs kunskap Nordiska produktregister om kemiska produkter – var de finns och i vilka mängder de förekom- Produktregister finns även i Norge, Danmark och Finland. De mer. nordiska produktregistren är inte kopplade till varandra men represen- Produktregistret ger en överblick över användningen av kemikalier i tanterna träffas några gånger per år för att utbyta erfarenheter. Sverige och är därför ett viktigt verktyg för att kontrollera kemikalier Uppgifter om hur kemikalier används i Norden finns i den och en hjälp till att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. gemensamma databasen SPIN. Produktregistret är ett nationellt register som förs av Kemikalie- inspektionen (KemI). Registret innehåller uppgifter om cirka 120 000 kemiska produkter och biotekniska organismer. Uppgifterna lämnas Regler till registret av cirka 2 500 anmälningspliktiga företag och ger en bild 14 kap. Miljöbalken (Kemiska produkter och biotekniska organismer). över hur kemiska ämnen och produkter används i Sverige. Förordning (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska Underlag för samhällsinformation organismer. Produktregistret samlar uppgifter om de kemiska produkternas funktion, användningsområde (bransch), hälso- och miljöfarlighetsklassi- 3 kap. Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska ficering, sammansättning och produktionsvolymer med mera. Myndig- produkter och biotekniska organismer. heter, andra organisationer, forskare, media med flera använder uppgifter ur produktregistret. Inom KemI används uppgifterna bland annat Förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter. som underlag för inspektioner och riskbedömning. Sammanställningar Kontakt: Produktregistret och sökverktyget KemI-stat nås via statistiksidorna. Alla uppgifter som hämtas ur produktregistret hanteras enligt sekre- tesslagen. Frågor om innehållet i enskilda produkter kan i första hand till- verkaren eller den som fört in produkten till Sverige besvara. Linköpings universitet Utbildningar, studenter och professorer/ Luleå tekniska universitet professurer vid universitet och högskolor Lunds universitet Umeå universitet Några delar från Örebro universitet Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid Audiologi universitet och högskolor i Sverige. Göteborgs universitet Från en pågående, ej avslutad, undersökning. Lunds universitet (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Audionomi Karolinska institutet Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Audionomutbildning 120 p Uppgifterna om professorerna är äldre. Göteborgs universitet Karolinska institutet Lunds universitet (160 p) Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Örebro universitet Apotekarutbildning 200 p Biomedicin Göteborgs universitet Högskolan i Halmstad Uppsala universitet Högskolan i Kalmar Arbetsterapeututbildning 120 p Högskolan i Skövde Göteborgs universitet Karolinska institutet Högskolan i Jönköping Karlstads universitet Karolinska institutet Lunds universitet Linköpings universitet Umeå universitet Luleå tekniska universitet Biomedicin/Fysisk träning 120 p Lunds universitet Högskolan i Halmstad Umeå universitet Biomedicinsk analytikerutbildning 120 p Örebro universitet (120/160 p) Göteborgs universitet Arbetsterapi Högskolan Dalarna Göteborgs universitet Högskolan i Jönköping Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Karolinska institutet Karlstads universitet (120/160 p) Karolinska institutet Farmaceutisk biovetenskap Malmö högskola Göteborgs universitet Umeå universitet Uppsala universitet Uppsala universitet Farmaceutisk kemi Biomedicinsk kemi 160 p Uppsala universitet Högskolan i Kalmar Farmaceututbildning 120 p Biomedicinsk laboratorievetenskap Högskolan i Kalmar Göteborgs universitet Farmaci Högskolan i Kalmar Göteborgs universitet Karlstads universitet Högskolan i Kalmar Karolinska institutet Uppsala universitet Linköpings universitet Folkhälsopedagogisk utbildning 120 p Lunds universitet Högskolan Kristianstad Malmö högskola Folkhälsovetenskap Umeå universitet Blekinge tekniska högskola Uppsala universitet Högskolan i Halmstad Örebro universitet Högskolan Kristianstad Biomedicinsk utbildning 160 p Karlstads universitet Högskolan i Skövde (120 p) Karolinska institutet Karolinska institutet Linköpings universitet Lunds universitet Lunds universitet Umeå universitet Malmö högskola Uppsala universitet Mittuniversitetet Örebro universitet Mälardalens högskola Brandingenjörsutbildning 140 p Umeå universitet Luleå tekniska universitet Örebro universitet Lunds universitet Folkhälsovetenskaplig utbildning 120/160 p Dietistutbildning 120/160 p Göteborgs universitet Göteborgs universitet Karolinska institutet (120 p) Umeå universitet Mälardalens högskola Uppsala universitet (160 p) Fysiologi Karolinska institutet Idrottsmedicin Fysioterapi Umeå universitet Göteborgs universitet Internationell hälsa Gerontologi Uppsala universitet Högskolan i Jönköping Klinisk nutrition Lunds universitet Se även Nutrition Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap Göteborgs universitet Malmö högskola Kost- och friskvårdsutbildning 120 p Historisk osteologi Göteborgs universitet Lunds universitet Kostvetenskap Hälsa och samhälle Göteborgs universitet Linköpings universitet Umeå universitet Hälsoekonomutbildning 120/160 p Kostvetenskaplig utbildning 120/160 p Högskolan i Kalmar Umeå universitet Hälso- och sjukvårdsadministration Livsstil, hälsa och teknik 120/200 p Göteborgs universitet Luleå tekniska universitet Linköpings universitet Logopedi Lunds universitet Göteborgs universitet Karlstads universitet Karolinska institutet Stockholms universitet Lunds universitet Örebro universitet Umeå universitet Hälsopedagogisk utbildning Logopedutbildning 160 p Högskolan i Gävle, 120/160 p Göteborgs universitet Gymnastik- och idrottshögskolan, 120 p Karolinska institutet Hälsopromotion 120 p Linköpings universitet Se även Management/Hälsopromotion Lunds universitet Högskolan Väst* Umeå universitet Hälsoutvecklarutbildning 120 p Uppsala universitet Örebro universitet Läkarutbildning 220 p Hörselvetenskap Göteborgs universitet Örebro universitet Karolinska institutet Linköpings universitet Södertörns högskola Lunds universitet Medicinsk informatik Umeå universitet Karolinska institutet Uppsala universitet Medicinsk informatik 160 p Läkarutbildning, forskningsinriktad 220 p Karolinska institutet Karolinska institutet Medicinsk laboratorievetenskap Läkemedelsdesign 120/160 p Göteborgs universitet Se Kemiteknik Medicinsk sekreterarutbildning 80 p Läkemedelskemi 160 p Örebro universitet Stockholms universitet Medicinteknisk ekonomutbildning 120/160 p Läkemedelskemi 120/160 p Södertörns högskola Se även Kemiteknik – Läkemedelsdesign Miljö- och hälsoskydd Göteborgs universitet Högskolan i Halmstad Management/Hälsopromotion 120 p Umeå universitet Högskolan Väst* Miljö- och hälsoskyddsutbildning 120/160 p Medicin/Medicinsk vetenskap Lunds universitet Göteborgs universitet Umeå universitet Högskolan Dalarna Missbrukarvårdsutbildning 120 p Högskolan i Gävle Mälardalens högskola Karolinska institutet Munhälsa Linköpings universitet Högskolan Dalarna Lunds universitet Nutrition Umeå universitet Se Klinisk nutrition respektive Näringslära Uppsala universitet Nutritionistutbildning 120/160 p Örebro universitet Stockholms universitet Medicinsk bildvetenskap/Röntgensjuksköterskeutbildn.120 p Nutrition och livsmedelsvetenskap 160 p Se även Röntgensjuksköterskeutbildning Högskolan i Kalmar Högskolan i Jönköping Näringslära/Nutrition Medicinsk biologi 160 p Se även Nutrition och livsmedelsvetenskap Linköpings universitet Uppsala universitet Medicinsk geografi 120 p Odontologi Göteborgs universitet Karolinska institutet Karolinska institutet Optometri Malmö högskola Högskolan i Kalmar Umeå universitet Karolinska institutet Odontologisk profylaktik Oral hälsa Karolinska institutet Göteborgs universitet Omvårdnad/Omvårdnadsvetenskap Högskolan i Jönköping Se även Vårdvetenskap Högskolan Kristianstad Ersta Sköndal högskola Karlstads universitet Göteborgs universitet Malmö högskola Högskolan i Borås Ortopedingenjörsutbildning 120 p Högskolan Dalarna Högskolan i Jönköping Högskolan i Gävle Ortopedteknik Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Jönköping Osteoarkeologi Högskolan i Kalmar Stockholms universitet Högskolan Kristianstad Osteologisk utbildning 120 p Högskolan i Skövde Högskolan på Gotland Högskolan Väst* Psykoterapi Karlstads universitet Karolinska institutet Karolinska institutet Radiofysik Luleå tekniska universitet Göteborgs universitet Lunds universitet Lunds universitet Malmö högskola Radiografi Mittuniversitetet Karolinska institutet Röda korsets högskola Radiologi Sophiahemmet Högskola Göteborgs universitet Umeå universitet Receptarieutbildning 120 p Örebro universitet Göteborgs universitet Optikerutbildning 120 p Karlstads universitet Högskolan i Kalmar Luleå tekniska universitet Umeå universitet Göteborgs universitet Uppsala universitet Karolinska institutet Rehabiliteringsvetenskap Linköpings universitet Mittuniversitetet Luleå tekniska universitet Rehabiliteringsvetenskaplig utbildning 120 p Lunds universitet Mittuniversitetet Mälardalens högskola Reproduktiv och perinatal hälsa/ omvårdnad Umeå universitet Göteborgs universitet Uppsala universitet Karolinska institutet Sjukhusfysikerutbildning 180 p Risk och säkerhet 120/180 p Göteborgs universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Röntgensjuksköterskeutbildning 120 p Stockholms universitet (160/180 p) Se även Medicinsk bildvetenskap och Sjuksköterskeutbildning Sjuksköterskeutbildning 120 p Göteborgs universitet Blekinge tekniska högskola Högskolan i Jönköping Ersta Sköndal högskola (120/160 p) Karolinska institutet Göteborgs universitet Lunds universitet Högskolan i Borås Umeå universitet Högskolan Dalarna Uppsala universitet Högskolan i Gävle Växjö universitet Högskolan i Halmstad Örebro universitet (120/160 p) Högskolan i Jönköping Sjukgymnastik Högskolan i Kalmar (120/160 p) Göteborgs universitet Högskolan Kristianstad Karolinska institutet Högskolan i Skövde Luleå tekniska universitet Högskolan Väst* Lunds universitet Karlstads universitet Mälardalens högskola Karolinska institutet Umeå universitet Linköpings universitet Uppsala universitet Luleå tekniska universitet Örebro universitet Lunds universitet Sjukgymnastutbildning 120 p Malmö högskola Mittuniversitetet Malmö högskola Mälardalens högskola Umeå universitet Röda korsets högskola Toxikologi Sophiahemmet Högskola Karolinska institutet Umeå universitet Ungdoms- och missbrukarvård 120 p Uppsala universitet Växjö universitet Växjö universitet Veterinärutbildning 220 p Örebro universitet (120/160 p) SLU Sjuksköterskeutbildning med inriktning IT 160 p Vård och omsorg Högskolan i Skövde Göteborgs universitet Tandhygienistutbildning Vård- och omsorgsadministration Göteborgs universitet, 120 p Högskolan i Borås Högskolan Dalarna, 80/120 p Vård- och omsorgsinformatik Högskolan i Jönköping, 120 p Högskolan i Borås Högskolan Kristianstad, 120 p Vårdpedagogik Karolinska institutet, 80 p Göteborgs universitet Karlstads universitet, 80/120 p Lärarhögskolan i Stockholm Umeå universitet, 80/120 p Vårdvetenskap Tandläkarutbildning 200 p Se även Omvårdnad Göteborgs universitet Blekinge tekniska högskola Karolinska institutet Högskolan Dalarna Malmö högskola Mälardalens högskola Umeå universitet Uppsala universitet Tandteknik Växjö universitet Göteborgs universitet Örebro universitet Karolinska institutet Välfärdsarbete/Rehabilitering 120 p Malmö högskola Mälardalens högskola Umeå universitet Tandteknikerutbildning 120 p YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING: Göteborgs universitet • Ambulanssjukvårdarutbildning Karolinska institutet Örebro universitet • Behandlingsassistentutbildning Högskolan Dalarna 430 Örebro universitet Högskolan i Gävle 351 • Hälso- och sjukvårdsutbildning Högskolan i Halmstad 318 Örebro universitet Högskolan Kristianstad 813 • Närvårdare inom vård och omsorg för äldre Högskolan i Skövde 524 Mittuniversitetet Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 632 Södertörns högskola 1 Högskoleverkets årsrapport 2004. Helårsstudenter. Ersta Sköndal högskola 345 Tabellbilaga. Tabell 3. Helårsstudenter och helårsprestationer Röda Korsets Högskola 330 budgetåret 2003, exkl. uppdragsutbildning, efter utbildningsområde. Sophiahemmet Högskola 240 Helårsstudenter. Ensk. Psykoterapeututb.anordnare 20 Summa 22 081 Vård Uppsala universitet 866 Farmaceutiskt Lunds universitet 1 455 Uppsala universitet 914 Göteborgs universitet 1 725 Linköpings universitet 73 Stockholms universitet 393 Högskolan i Kalmar 0 Umeå universitet 1 942 Summa 987 Linköpings universitet 1 098 Karolinska institutet 1 918 Medicinskt Luleå tekniska universitet 631 Uppsala universitet 1 278 Karlstads universitet 388 Lunds universitet 1 560 Växjö universitet 474 Göteborgs universitet 1 558 Örebro universitet 985 Stockholms universitet 454 Blekinge tekniska högskola 417 Umeå universitet 1 070 Högskolan i Jönköping 775 Linköpings universitet 925 Högskolan i Kalmar 320 Karolinska institutet 2 179 Malmö högskola 1 435 Luleå tekniska universitet 205 Mitthögskolan 1 328 Sveriges lantbruksuniversitet 395 Mälardalens högskola 1 231 Karlstads universitet 347 Högskolan i Borås 697 Växjö universitet 128 Örebro universitet 297 Karolinska institutet KI Högskolan i Jönköping 307 Högskolan i Kalmar 128 http://www.ki.se Malmö högskola 4 [email protected] Mitthögskolan 41 Mälardalens högskola 265 Karolinska institutet Högskolan i Borås 194 Professorer inom medicinska vetenskapsområdet 2004 Högskolan Dalarna 172 Utdrag, gjort av Sven Wimnell 041116, från KI:s Excel-dokument Högskolan i Gävle 160 “tjj8vpym-1.xls” daterat 04-11-16 Högskolan i Halmstad 25 Högskolan i Skövde 250 Istitutioner: Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 143 Centrum för allergiforskning Sophiahemmet Högskola 67 C1 Mikrobiologiskt- o tumörbiol, MTC Ensk. Psykoterapeututb.anordnare 126 C2 Medic biokemi o biofysik, MBB Summa 12 278 C3 Fysiologi & farmakologi C4 Neurovetenskap C5 Cell- o molekylärbiologi, CMB Odontologiskt C6 Inst för miljömedicin, IMM Göteborgs universitet 354 C7 Lärande, Informatik Management och Etik (LIME) Umeå universitet 234 C8 Inst för medicinsk epidemiologi och biostatistik, MEB Karolinska institutet 333 C9 Centrum för genomik och bioinformatik Högskolan i Jönköping 18 K1 Molekylär medicin, KS Malmö högskola 288 K2 Medicin, KS Summa 1 227 K3 Kirurgisk vetenskap, KS K6 Kvinnors & barns hälsa, KS K7 Onkologipatologi, KS K8 Klin neurovetenskap, KS K9 Folkhälsovetenskap DS Danderyds sjukhus H1 NEUROTEC H2 Biovetensk NOVUM, HS H3+ H5+H6 Laboratorie-medicin H4 Centrum för Kirurgisk Vetenskap (CFSS), HS Värdparasitinteraktion Chiodi, Fransesca H7 Medicin, HS Molekylär cell- och tumörbiologi Wiman. Klas H8 Med näringslära,HS smittskydd, ssk klinisk bakteriologi Engstrand, Lars H9 Klinisk vetenskap, HS Cellulär mikrobiologi Rhen, Mikael HA Omvårdnad Vaskulär biologi,ssk angiogenesreglering Cao, Yihai SöS Södersjukhuset Smittskydd, ssk klinisk immunologi Maeurer, Mark OF Odontologi, f d odontologisk fakultet C2 Medic biokemi o biofysik, MBB Institution Biokemi Holmgren Arne Ämne Namn Med o fysiologisk kemi Jörnvall Hans Medic o fys kemi Cronholm Tomas Centrum för allergiforskning Medic kemi Hamberg,Mats Allergiprevention Björkstén, Bengt Protein-kristallografi Lindqvist Ylva Medicinsk kemi Tryggvason Karl C1 Mikrobiologiskt- o tumörbiol, MTC Klin bakteriologi Kronvall Göran Medicinsk kemi Lindgren Jan-Åke Smittsk, ssk klin virologi Wahren Britta Medicinsk o fysiologisk kemi ssk biokemi Claesson, Hans-Erik Bakteriologi Thelestam Monica Molekylär strukturbiologi Schneider Gunter Bakteriologi Arvidson Staffan Molekylär eicosanoidforskning Haeggström, Jesper Medic mikrobiologi Jondal, Mikael Medicinsk kemi Höög, Jan-Olov Bakteriologi Möllby Roland Org och bioorg kemi Strömberg Roger Smittsk, ssk klin bakteriologi Normark, Staffan Molekylär biofysik Otting Gottfried Klin bakteriologi Granström,Marta Vaskulär biologi Betsholtz, Christer Stamcellneurobiologi Arenas, Ernest Tumörbiologi Ernberg Ingemar vävnadsbiologi Ernfors, Patrik Smittsk, ssk klin epidemiologi Giesecke Johan Immunologi Örn Anders C3 Fysiologi & farmakologi Smittsk, ssk klin parasitologi Wahlgren Mats Fysiologi Rydqvist, Bo Smittsk, ssk klin vaccinforskn Liljeström Peter Neuropsykofarmakologi Ungerstedt Urban Virologi Masucci,Maria Baromedicin Linnarsson Dag Molekylär immunologi Kärre Klas Farmakologi Fredholm Bertil Farmakologi Svensson Torgny C5 Cell- o molekylärbiologi, CMB Fysiologi, ssk arbetsfysiologi Henriksson Jan Molekylär genetik Daneholt Bertil Med cellbiologi Öbrink Björn fysiologi Gustafsson, Lars E Cell- och molekylärbiologi Thyberg Johan Fysiologi Lindbom, Lennart Cellulär muskelfysiologi Arner, Anders Utvecklingsbiologi Vennström Björn Farmakologi Brodin, Ernst Molekylär genetik Skoglund, Ulf Farmakologi Engberg, Göran Mol medic och cell-o Wrange,Örjan Hörselfysiologi Canlon, Barbara Genetik Lendahl Urban Fysiologi m inr mot integr fys Wallberg-Henriksson, Molekylärbiologi Poellinger Lorenz Harriet Molekylär utvecklingsbiologi Perlmann, Thomas Cellulär muskelfysiologi Westerblad, Håkan Cellbiologi Höög Christer Farmakologi m spec inr på NO-forskning Alving, Kjell Stamcellsforskning Frisén, Jonas Gasers farmakologi Lundberg, Jon C6 Inst för miljömedicin, IMM C4 Neurovetenskap Hygien Lindvall Thomas Histologi Fuxe Kjell Epidemiologi de Faire Ulf Histologi med cellbiologi Hökfelt Tomas Toxikologi Jernström Bengt Patologi, ssk neuropatologi Kristensson Krister Toxikologi Högberg, Johan Fysiologi, ssk kroppsöv fysiol Grillner Sten Neurobiologi Olson Lars Epidemiologi Ahlbom Anders Neurov, ssk neuroanatomi Innocenti, Giorgio Toxikologi m spec inriktn på molekylära Klin hjärnfo med positronemis Roland Per mekanismer för celldöd Zhivotovsky, Boris Fysiologi, ssk neurofysiologi Århem Peter Yrkeslungsjukdomar Larsson, Kjell Anatomi Cullheim Staffan Epidemiologi Alfredsson Lars Anatomi Ulfhake Brun Miljömed toxikologi Vahter Marie Neurovetenskap m odont inriktning Fried Kaj Nutritionsepidemiologi Kuskowska-Wolk, Alicja Neurovetenskap, särskilt fysiologi Kiehn Ole Yrkestoxikologi Johansson, Gunnar Neurovetenskap Brodin Lennart Molekylär toxikologi Ingelman-Sundberg, Mikroskopisk anatomi Meister, Björn Magnus Neurov, ssk molekylär neurobiol Ibanez Carlos Hygien Pershagen Göran Biokemisk toxikologi Grafström, Roland Medicinsk genetik,ssk cancergenetik Lindblom Annika Toxikologi m spec inr på riskbedömning Endokrinologi Östenson Claes-Göran av kemikalier Håkansson, Helen Klin genetik Nordenskjöld Magnus Biokemisk toxikologi Morgenstern, Ralf Endokrinologi Norstedt Gunnar Exp astma o allergiforskn Dahlén Sven-Erik Exp endokrinologi Berggren Per-Olof Neurotoxikologi Ceccatelli, Sandra Medicinsk genetik, ssk neurogenetik Schalling Martin Toxikologi Cotgreave, Ian Medicinsk genetik, ssk tumörgenetik Larsson Catharina

C7 Lärande, Informatik Management och Etik (LIME) K2 Medicin, KS Medicinsk etik Lynöe, Nils Infektion Britton Sven Medicinsk pedagogik Lonka, Kirsti Klin immunologi,ssk allergologi Johansson S Gunnar O Kardiologi Rydén Lars C8 Inst för medicinsk epidemiologi och biostatistik, MEB Immunokemi Lefvert Ann Kari Cancerepidemiologi Hans-Olov Adami Reumatologi Klareskog Lars Lungmedicin Eklund Anders Reproduktionsepidemiologi m inr mot Infektionssjukdomar Björkman Anders perinatalperioden Cnattingius, Sven Dermatologi och venereologi Nordlind Klas Biomedicinsk datateknik Litton, Jan Klin farmakologi Hjemdahl Paul Genetisk epidemiologi Pedersen, Nancy Epidemiologi Ekbom Anders Biostatistik Reilly, Marie Biostatistik Pawitan, Yudi Medicin Björkholm Magnus Klinisk allergiforskning Scheynius Annika C9 Centrum för genomik och bioinformatik Derm o venereologi Bäckdahl-Ståhle Mona Farmakogenomik Wahlestedt, Claes Reumatologi Lundberg Ingrid Genomforskning Brookes, Anthony Exp kardiovaskulär forskning Hansson Göran K Bioinformatik m inr mot jämförande Klinisk immunologi van Hage Hamsten genomik och analys av proteinfunktion Sonnhammer, Erik Marianne Molekylär med, ssk inriktn mot Olsson Tomas K1 Molekylär medicin, KS Kardiovaskulära sjukdomar Hamsten Anders Endokrinologi Hulting Anna-Lena Medicin, särskilt gastroenterologi och Diabetesforskning Brismar, Kerstin hepatologi Hellström Per Medicinsk genetik, särskilt endokrina Pediatrik, ssk neonatologi Lagercrantz Hugo sjukdomars genetik Wedell Anna Barn- o ungdomspsykiatri Rydelius Per-Anders

K3 Kirurgisk vetenskap, KS Barnreumatologi Andersson, Ulf Diagnostisk radiologi Ringertz Hans Basal o klin neurovetenskap Forssberg Hans Thoraxkirurgi Rådegran Kjell Experimentell klinisk andrologi Pousette Åke Kirurgi Svenberg Torgny Obstetrik och gynekologi Fried Gabriel Ortopedi Kreicbergs Andris Pediatrik Söder Olle Idrottsmedicin Renström Per Pediatrisk hematologi Henter Jan-Inge Kirurgi Hamberger Bertil Klin koagulationsforskning Rydelius, Per-Anders K7 Onkologipatologi, KS Urologi Ekman Peter Patologi, ssk tumörcytologi Zetterberg Anders Kirurgi Farnebo Lars-Ove Onkologi Ringborg Ulrik Anestesiologi o intensivvård Lindahl Sten Onkologisk bioterapi Mellstedt Håkan Med radiofysik/sjukhusfysiker Brahme Anders Diagnostisk radiologi o nukleärmedicin xx) Jacobsson Hans Matematisk strålningsfysik Belkic Dzevad Klinisk fysiologi Caidahl, Kenneth Ortopedisk kirurgi Németh, Gunnar Exp onkologi Kiessling Rolf Anestesiologi och intensivvård Weitzberg Eddie Exp patologi Larsson Olle Anestesi och intensivvård Eriksson, Lars I Patologi Nistér, Monica Urologisk kirurgi Wiklund Peter Onkologi Lewensohn Rolf Experimentell kärlkirurgi Hedin Ulf Tumörvirologi Dalianis Tina Klinisk integrativ fysiologi m inr mot Klinisk cancerepidemiologi Steineck, Gunnar hormonell reglering av skelettmuskulaturens Klinisk och molekylär onkologi Bergh Jonas metabolism Zierath Juleen Molekylär onkologi Einhorn Stefan Klinisk experimentell onkologi Pisa, Pavel K6 Kvinnors & barns hälsa, KS Molekylär cell- och tumörbiologi Wiman Klas) Obst o gynekologi Schoultz von Bo Palliativ medicin,ssk onkologi Strang, Peter Obstetrik och gynekologi Ekman-Ordeberg, Gunvor K8 Klin neurovetenskap, KS Fortplantningens endokrinol Eriksson Håkan Psykiatri, ssk behandl.forskn Åsberg Marie Nervsjukdomar Edström Lars Allmänpsykiatri och suicidologi Wasserman, Danuta Neurofysik Eriksson Lars Socialmedicin Haglund Bo J A Psykologisk alkoholforskning Bergman Hans folkhälsovetenskap, särskilt kardiovaskulär Exp beroendeforskning Terenius Lars medicin och prevention Ahnve Staffan Klin audiologi Rosenhall Ulf Internationell hälso- och sjukvårdsforskning Tomson Göran Psykologi Öhman Arne Epidemiologi Diwan Vinod Neuroradiologi Ericsson Kaj Öron-näs o halssjukdomar Bagger-Sjöbäck Dan Internationell hälsa Rosling Hans Klinisk neurofysiologi Brismar Tom Rehabiliteringsmedicin Borg, Kristian Personskadeprevention Vingård, Eva Yrkesmedicin Svartengren Magnus Experimentell alkohol- o narkotikaforskning Liljequist Sture Skadeepidemiologi och prevention Laﬂamme Lucie

Socialförsäkring Alexanderson, Kristina Neurokirurgi Langmoen Iver DS Danderyds sjukhus Oftalmiatrik med speciell inriktning mot Ortopedisk kirurgi Dalén, Nils barnoftalmologi Ygge, Jan Internmedicin Adamson, Ulf Medicinsk radiokemi Halldin Christer Medicin Lins, Per-Eric Psykiatri Farde Lars Internmedicin Henriksson, Peter Molekylär cellbiologi,ssk neuroonkologi Ekström, Tomas Urologi Bergerheim, Ulf Neurofysiologi Ingvar Martin Personskadeprevention Irene Jensen H1 NEUROTEC Oftalmiatrik Söderberg, Per Klinisk alkohol- och narkotikaforskning Rydberg Ulf Experimentell audiologi och otologi Ulfendal, Mats Sjukgymnastik Olsson, Elisabeth Molekylär neurobiologi, ssk drogmissbruk Långvårdsmedicin Winblad Bengt och relaterade psykiatriska sjukdomar Hurd, Yasmin Arbets- och träningsfysiologi Mattsson, Eva Psykiatri Ågren, Hans K9 Folkhälsovetenskap Socialgerontologi Thorslund, Mats Psykosocial miljömed ssk arbetsmed Theorell Töres Sjukgymnastik/fysioterapi Harms-Ringdahl,Karin Internationell hälsa Bergström Staffan Psykiatri, ssk socialpsykiatri Hetta, Jerker Socialmedicin Svanström Leif Samhällsmedicin Orth-Gomér Kristina Medicinsk tobaksforskning Nordberg Agneta Neuroendokrinologisk beteendeforskning Södersten, Per Klin farmakologi Rane, Anders Geriatrik Seiger Åke Patologi Hjerpe,Anders Geriatrik Wahlund, Lars-Olof Transplantationsimmunologi Ringdén Olle Geriatrik Viitanen, Mattii Patologi Eriksson Lennart Medicinsk epidemiologi m inr mot Fratiglioni-Bellander, Laura Klin virologi Vahlne Anders demenssjukdomar Basal o klin neurofysiologi Wiesenfeld-Hallin, Arbetsterapi Borell, Lena Zsuzsanna Åldrandets psykologi Bäckman, Lars Klin farmakologi Gustafsson Lars L Neurologi Hillert, Jan Neurologi Fredriksson, Sten Klin fysiologi Jansson,Eva Odontologisk vetenskap m inr mot H2 Biovetensk NOVUM, HS molekylär patogenes Flock Jan-Ingmar Strukturbiokemi Ladenstein Rudolf Bioanalys/ analytisk biokemi Jansson Per-Erik Miljömedicin Lambert Bo Klinisk immunologi Hammarström Lennart Molekylärbiologi Garoff Henrik Patologi Oldfors Anders Epidemiologi m inr på kem hälsorisker Hemminki Kari Molekylär genetik,ssk genterapivetenskap Smith Edward Biomedicinsk analys Sandström, Gunnar Miljötoxikologi Toftgård Rune Molekylär embryologi Ährlund-Richter Lars Molekylär modellering,ssk Nilsson, Lennart Lipidbiokemi Alexson, Stefan protein DNA-interaktioner Klinisk bakteriologi Weintraub Andrej Miljömedicin Möller, Lennart Patologi Andersson Göran Molekylär genetik Kere, Juha Biomedicinsk analys Sällberg Matti

H3+ H5+H6 Laboratorie-medicin H4 Centrum för Kirurgisk Vetenskap (CFSS), HS Klinisk fysiologi Ahlborg, Gunvor Ortopedisk kirurgi Lindgren Urban Klin bakteriologi Wretlind, Bengt Diagn radiologi Aspelin Peter Klin immunologi Möller Erna Urologisk kemi Tiselius, Hans-Göran Biokemisk atherosklerosforskn Björkhem Ingemar Kirurgi Larsson Jörgen Med teknik Elmqvist Håkan Minimalinvasiv kirurgi Anderberg, Bo Oral mikrobiologi Nord, Carl-Eric Klin farmakologi Bertilsson Leif Kirurgi Nordenström Jörgen Anestesi/ intensivvård m särskild inr mot Wernerman, Jan H9 Klinisk vetenskap, HS mot metabolisk intensivvårdsforskning Obst o gyn Landgren Britt-Marie Anestesiologi och intensivvård Sollevi, Alf Migrationsepidemiologi Johansson, Sven-Erik anestesiologi och intensivvård Frostell, Claes Logopedi Hammarberg Britta Kirurgi Frisell, Jan Öron-, näs- o halssjukdomar Carlsöö Bengt Transplantationskirurgi Ericzon, Bo-Göran Med njursjukdomar Alvestrand Anders Kirurgi Permert, Johan Obst o gyn m inr mot ass befruktn Hovatta Outi Allmänmedicin Strender, Lars-Erik H7 Medicin, HS Öron-, näs- och halssjukdomar Stierna, Pontus Endokrinologi Werner Sigbritt Allmänmedicin Sundquist, Jan Gastroenterologi Einarsson Kurt Pediatrik Marcus, Claude Hälsoinriktad beteendeforskning Rössner Stephan Medicin Palmblad Jan HA Omvårdnad Medicin Arner Peter Omvårdnad Waldenström,Ulla Medicin särskilt kardiologi xxx) Sylvén Christer Omvårdnad Wredling, Regina Infektionssjukdomar Weiland Ola SöS Södersjukhuset Klinisk metabolisk forskning Angelin Bo Pediatrik Winbladh Birger Infektionssjukdomar Andersson Jan Pediatrik Elinder Göran Medicin Frostegård, Johan Klinisk epidemiologi m inr mot Olof Nyrén Infektionssjukdomar m inr mot kliniska interventionsforskning kring infektioner Ljunggren, Hans-Gustaf folksjukdomar Medicin m kardiologisk inriktning Rosenqvist Mårten H8 Med näringslära,HS Anestesiologi o intensivv Hahn Robert Medic näringslära Gustafsson Jan-Åke Dermatologi och venereologi Saarialho-Kere, Ulpu

Medic laboratorievetenskap Mode Agneta OF Odontologi, f d odontologisk fakultet Medic näringslära Rafter Joseph Parodontologi Bergström Jan-Erik Molekylär endokrinologi Carlstedt-Duke Jan Cariologi Lagerlöf, Folke Molekylär endokrinologi Okret Sam Cariologi Angmar-Månsson Mitokondriell genetik Larsson, Nils-Göran Birgit Ortodonti Eva Hellsing Arner, Anders [email protected] Oral kirurgi Heimdahl Anders Arner, Peter [email protected] Pedodonti Modéer Thomas Arvidson, Staffan [email protected] Odontologisk toxikologi Ekstrand Jan Aspelin, Peter [email protected] Oral kirurgi Holmlund Anders Bagger-Sjöbäck, Dan [email protected] Klinisk oral fysiologi Kopp Sigvard Belkic, Dzevad [email protected] Parodontologi Klinge Björn Bergerheim, Ulf [email protected] Ortodonti Huggare Jan Berggren, PO [email protected] Pedodonti Dahllöf Göran Bergh, Jonas [email protected] Oral patologi Lindskog Sven Bergman, Hans [email protected] Odontologi Patarroyo Manuel Bergström, Jan-Erik [email protected] Bergström, Staffan [email protected] KI:s professorer 15 nov 2004: e-post Bertilsson, Leif [email protected] Enligt KI:s Excel-dokument “epost KI” Betsholtz, Christer [email protected] Namn e-post Björkhem, Ingemar [email protected] Adami Hans-Olov [email protected] Björkholm, Magnus [email protected] Adamson, Ulf [email protected] Björkman, Anders [email protected] Ahlbom, Anders [email protected] Björkstén, Bengt [email protected] Ahnve, Staffan [email protected] Borg, Kristian [email protected] Alexanderson, Kristina [email protected] Borell, Lena [email protected] Alexson Stefan [email protected] Brahme, Anders [email protected] Alfredsson, Lars [email protected] Brismar, Kerstin [email protected] Alvestrand, Anders [email protected] Brismar, Tom [email protected] Alving, Kjell [email protected] Britton, Sven [email protected] Anderberg, Bo [email protected] Brodin, Ernst [email protected] Andersson, Jan [email protected] Brodin, Lennart [email protected] Andersson,Göran [email protected] Brookes, Anthony [email protected] Andersson, Ulf [email protected] Bäckdahl-Ståhle, Mona [email protected] Angelin, Bo [email protected] Bäckman, Lars [email protected] Angmar-Månsson, Birgit [email protected] Caidahl, Kenneth [email protected] Arenas, Ernest [email protected] Canlon, Barbara [email protected] Cao, Yihai [email protected] Eriksson, Håkan [email protected] Carlstedt-Duke, Jan [email protected] Eriksson, Lars [email protected] Carlsöö, Bengt [email protected] Eriksson, Lars I [email protected] Ceccatelli, Sandra [email protected] Eriksson, Lennart [email protected] Chiodi, Fransesca [email protected] Ericzon, Bo Göran [email protected] Claesson, Hans-Erik [email protected] Ernberg, Ingemar [email protected] Cnattingius, Sven [email protected] Ernfors, Patrik [email protected] Cotgreave, Ian [email protected] Farde, Lars [email protected] Cronholm, Tomas [email protected] Farnebo, Lars-Ove [email protected] Cullheim, Staffan [email protected] Flock, Åke ake.fl[email protected] Dahlén, Sven-Erik [email protected] Flock, Jan-Ingmar [email protected] Dahllöf, Göran [email protected] Forssberg, Hans [email protected] Dalén, Nils [email protected] Fratiglioni, Laura [email protected] Dalianis, Tina [email protected] Fredholm, Bertil [email protected] Daneholt, Bertil [email protected] Fredriksson, Sten [email protected] De Faire, Ulf [email protected] Fried, Gabriel [email protected] Diwan, Vinod [email protected] Fried, Kaj [email protected] Edström, Lars [email protected] Frisell, Jan [email protected] Einarsson, Kurt [email protected] Frisén, Jonas [email protected] Einhorn, Stefan [email protected] Frostegård, Johan [email protected] Ekbom, Anders [email protected] Frostell, Claes [email protected] Eklund, Anders [email protected] Fuxe, Kjell [email protected] Ekman, Peter [email protected] Garoff, Henrik [email protected] Ekman-Ordeberg, Gunvor [email protected] Giesecke, Johan [email protected], [email protected] Ekustrand, Jan [email protected] Grafström, Roland [email protected] Ekström, Tomas [email protected] Granström, Marta [email protected] Elinder, Göran [email protected] Grillner, Sten [email protected] Elmqvist, Håkan [email protected] Gustafsson, Jan-Åke [email protected] Engberg, Göran [email protected] Gustafsson, Lars L [email protected] Engstrand, Lars [email protected] Gustafsson, Lars E [email protected] Ericson, Kaj [email protected] Haeggström, Jesper Z [email protected] Haglund, Bo J A [email protected] Höög, Christer [email protected] Hahn, Robert [email protected] Höög, Jan-Olov [email protected] Halldin, Christer [email protected] Ibanez, Carlos [email protected] Hamberg, Mats [email protected] Ingelman-Sundberg, Magnus Hamberger, Bertil [email protected] [email protected] Hammarberg, Britta [email protected] Ingvar, Martin [email protected] Hammarström, Lennart [email protected] Innocenti, Giorgio [email protected] Hamsten, Anders [email protected] Jacobsson, Hans [email protected] Hansson, Göran [email protected] Jansson, Per-Erik [email protected], Harms-Ringdahl,. Karin [email protected] Jansson, Eva [email protected] Hedin, Ulf [email protected] Jensen, Irene [email protected] Heimdahl, Anders [email protected] Jernström, Bengt [email protected] Hellsing, Eva [email protected] Johansson, Gunnar [email protected] Hellström, Per [email protected] Johansson, S G O [email protected] Hemminki, Kari [email protected] Johansson, Sven-Erik [email protected] Henriksson, Jan [email protected] Jondal, Mikael [email protected] Henriksson, Peter [email protected] Jörnvall, Hans [email protected] Henter, Jan-Inge [email protected] Kere, Juha [email protected] Hetta, Jerker [email protected] Kiehn Ole [email protected] Hillert, Jan [email protected] Kiessling, Rolf [email protected] Hjemdahl, Paul [email protected] Klareskog, Lars [email protected] Hjerpe, Anders [email protected] Klinge, Björn [email protected] Holmgren, Arne [email protected] Kopp, Sigvard [email protected] Holmlund, Anders [email protected] Kreicbergs, Andris [email protected] Hovatta, Outi [email protected] Kristensson Krister [email protected] Huggare, Jan [email protected] Kronvall, Göran [email protected] Hulting, Anna-Lena [email protected] Kärre, Klas [email protected] Hurd, Yasmin [email protected] Ladenstein, Rudolf [email protected] Håkansson, Helene [email protected] Laflamme, Lucie Lucie.Lafl[email protected] Högberg, Johan [email protected] Lagercrantz, Hugo [email protected] Hökfelt, Tomas [email protected] Lagerlöf, Folke [email protected] Lambert, Bo [email protected] Maeurer, Mark [email protected] Landgren, Britt-Marie [email protected] Marcus, Claude [email protected] Langmoen, Iver A [email protected] Masucci, Maria [email protected] Larsson, Catharina [email protected] Mattsson, Eva [email protected] Larsson, Jörgen [email protected] Meister, Björn [email protected] Larsson, Kjell [email protected] Mellstedt, Håkan [email protected] Larsson, Nils-Göran [email protected] Mode, Agneta [email protected], Larsson, Olle [email protected] [email protected] Lefvert, Ann-Kari [email protected] Modéer, Thomas [email protected] Lendahl, Urban [email protected] Morgenstern, Ralf [email protected] Lewensohn, Rolf [email protected] Möllby, Roland [email protected] Liljequist, Sture [email protected], Möller, Erna [email protected] [email protected] Möller, Lennart [email protected] Liljeström, Peter [email protected] Németh, Gunnar [email protected] Lindahl, Sten [email protected] Nilsson, Lennart [email protected] Lindblom, Annika [email protected] Nistér, Monica [email protected] Lindbom, Lennart [email protected] Nord, Carl-Erik [email protected] Lindgren, Jan Åke [email protected] Nordberg, Agneta [email protected] Lindgren, Urban [email protected] Nordenskjöld, Magnus [email protected] Lindqvist, Ylva [email protected] , Nordenström, Jörgen [email protected] [email protected] Nordlind, Klas [email protected] Lindskog, Sven [email protected] Normark, Staffan [email protected] Lindvall, Thomas [email protected] Norstedt, Gunnar [email protected] Linnarsson, Dag [email protected] Nyrén, Olof [email protected] Lins, Per-Eric [email protected] Okret, Sam [email protected] Litton, Jan-Erik [email protected] Oldfors, Anders [email protected] Ljunggren, Hans-Gustaf [email protected] Olson, Lars [email protected] Lonka, Kirsti [email protected] Olsson, Elisabeth [email protected] Lundberg, Ingrid [email protected] Olsson, Tomas [email protected] Lundberg, Jon [email protected] Orrenius, Sten [email protected] Lynöe, Niels [email protected] Orth-Gomér, Kristina [email protected] Otting, Gottfried [email protected] Saarialho-Kere, Ulpu [email protected] Palmblad, Jan [email protected] Sandström, Gunnar [email protected] Patarroyo, Mauel [email protected] Schalling, Martin [email protected] Pawitan, Yudi [email protected] Scheynius, Annika [email protected] Pedersen, Nancy [email protected] Schneider, Gunter [email protected], Perlmann, Thomas [email protected] [email protected] Permert, Johan [email protected] Schoultz von, Bo [email protected] Pershagen, Göran [email protected] Seiger, Åke [email protected] Pisa, Pavel [email protected] Skoglund, Ulf [email protected] Poellinger, Lorentz [email protected] Smith, C I Edvard [email protected] Pousette, Åke [email protected] Sollevi, Alf [email protected] Rafter, Joseph [email protected] Sonnhammer, Erik [email protected] Rane, Anders [email protected] Steineck, Gunnar [email protected] Reilly, Marie [email protected] Stierna, Pontus [email protected] Renström, Per [email protected], Strang, Peter [email protected] [email protected] Strender, Lars-Erik [email protected] Rhen, Mikael [email protected] Strömberg, Roger [email protected] Ringborg, Ulrik [email protected] Sundquist, Jan [email protected] Ringdén, Olle [email protected] Svanström, Leif [email protected] Ringertz, Hans [email protected], Svartengren, Magnus [email protected] [email protected] Svenberg, Torgny [email protected] Roland, Per [email protected] Svensson, Torgny [email protected] Rosenhall, Ulf [email protected] Sylvén, Christer [email protected] Rosenqvist, Mårten [email protected] Sällberg, Matti [email protected] Rosling, Hans [email protected] Söder, Olle [email protected] Rydberg, Ulf [email protected] Söderberg, Per [email protected] Rydelius, Per-Anders [email protected] Södersten, Per [email protected] Rydén, Lars [email protected] Terenius, Lars [email protected] Rydqvist, Bo [email protected] Thelestam, Monica [email protected] Rådegran, Kjell [email protected] Theorell, Töres [email protected] Rössner, Stephan [email protected] Thorslund, Mats [email protected] Thyberg, Johan [email protected] Wiesenfeld-Hallin,Zsuzsanna Tiselius, Hans-Göran [email protected] [email protected] Toftgård, Rune [email protected] Viitanen, Matti [email protected] Tomson, Göran [email protected], Wiklund, Peter [email protected] [email protected] Wiman, Björn [email protected] Tryggvason, Karl [email protected] Wiman, Klas [email protected] Ulfendahl, Mats [email protected] Winblad, Bengt [email protected] Ulfhake, Brun [email protected] Winbladh, Birger [email protected] Ungerstedt,Urban [email protected] , Vingård, Eva [email protected] [email protected] Wolk, Alicja [email protected] Wahlestedt, Claes [email protected] Wrange, Örjan [email protected] Wahlgren, Mats [email protected] Wredling, Regina [email protected] Vahlne, Anders [email protected] Wretlind, Bengt [email protected] Wahlund, Lars-Olof [email protected] Ygge, Jan [email protected] Wahren, Britta [email protected] Zetterberg, Anders [email protected] Vahter, Marie [email protected] Zhivotovsky, Boris [email protected] Waldenström, Ulla [email protected] Zierath, Juleen [email protected] Wallberg-Henriksson,Harriet Ågren, Hans [email protected] [email protected] Århem, Peter [email protected] Wasserman, Danuta [email protected] Åsberg, Marie [email protected] van Hage Hamsten, Marianne Ährlund-Richter, Lars [email protected] [email protected] Öbrink, Björn [email protected] Wedell, Anna [email protected] Öhman, Arne [email protected] Weiland, Ola [email protected] Örn, Anders [email protected] Weintraub, Andrej [email protected] Östensson, Claes-Göran [email protected] Weitzberg, Eddie [email protected], Excel-dokumenten erhållna 041116 från [email protected] [email protected] Vennström, Björn [email protected] Gunilla Lengard-Tegnér Werner, Sigbritt [email protected] Handläggare Rekryteringsenheten Wernerman, Jan [email protected] Karolinska Institutet 171 77 Stockholm Westerblad, Håkan [email protected] tel 08 524 864 88 mobil 070 639 64 88 fax 08 33 84 15 Uppsala universitet UU Uppsala universitet UU. Tillägg maj 2006. http://www.uu.se/ [email protected] 45120 An farm kemi, avd f Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet PETTERSSON CURT Professor bef univlektor * Medicinska fakulteten Farmaci * Farmaceutiska fakulteten WESTERLUND DOUGLAS Professor, utn av reg Farmaci 20 Medicinska vetenskapsområdet 45150 Farmakognosi, avd f 21 Medicinska fakulteten BOHLIN LARS Professor, utn av reg 21.1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Farmaci 21.2 Institutionen för genetik och patologi 45170 Org.farm.kemi, avd f 21.3 Institutionen för kirurgiska vetenskaper HALLBERG ANDERS Professor, utn av reg 21.4 Institutionen för kvinnors och barns hälsa Farmaci 21.5 Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi 45200 Farm biovetensk, inst f 21.6 Institutionen för medicinsk cellbiologi PERSDOTTER HOLM LENA Professor bef univlektor 21.7 Institutionen för medicinska vetenskaper Farmaci 21.8 Institutionen för neurovetenskap 45210 Biokemi, avd f 21.9 Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi LANG MATTI Professor, anst UU 21.10 Rudbecklaboratoriet Farmaci 21.11 Centrum för astma- och allergiforskning WIKVALL KJELL Professor bef univlektor 21.12 Centrum för diabetesforskning Farmaci 21.13 Centrum för klinisk forskning Dalarna 45220 Farm/biol beroendeforskn, avd f 21.14 Centrum för klinisk forskning, Västerås NYBERG FRED Professor, utn av reg 21.15 Centrum för klinisk forskning, Gävleborg Farmaci 21.16 Centrum för klinisk medicinsk forskning NYLANDER INGRID Professor bef univlektor 21.17 Centrum för klinisk prövning av livsmedel (KPL) Farmaci 21.18 Uppsala kliniskt forskningscentrum (UCR) OLIW ERNST Professor, utn av reg 21.19 Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Farmaci 22 Farmaceutiska fakulteten WIKBERG JARL Professor, utn av reg 22.1 Institutionen för farmaceutisk biovetenskap Farmaci 22.2 Institutionen för läkemedelskemi 45240 Toxikologi, avd f 22.3 Institutionen för farmaci BRITTEBO EVA B Professor bef univlektor Farmaci Vårdvetenskap HANSSON MATS GUNNAR Prof bef unlekt med fak DENCKER LENNART Professor, utn av reg Socialmedicin Farmaci LANNFELT LARS Professor/Överläkare 45250 Farmakokin Läkemed.terapi, avd f Vårdvetenskap HAMMARLUND UDENAES MARGARETA Professor, anst UU SONNANDER KARIN Prof bef unlekt med fak Farmaci Hälso- o sjukvård i samhället KARLSSON MATS Professor, anst UU SVÄRDSUDD KURT Professor/Överläkare Farmaci Socialmedicin 45300 Farmaci, inst f TYDEN TANJA Prof bef unlekt med fak ALDERBORN GÖRAN Professor, anst UU Vårdvetenskap Farmaci VON ESSEN LOUISE Prof bef unlekt med fak Vårdvetenskap ARTURSSON PER Professor, utn av reg 46200 Genetik/patologi, inst f Farmaci CLAESSON-WELSH LENA Professor, anst UU ISACSON DAG Professor bef univlektor Medicin Farmaci LENNERNÄS HANS Professor, anst UU DAHL NIKLAS Professor/Överläkare Farmaci Medicin MALMSTEN MARTIN Professor, anst UU DUMANSKI JAN Professor, anst UU Farmaci Medicin 45900 Medicinska fakulteten GYLLENSTEN ULF Professor, utn av reg MÅRDH PER-ANDERS Professor/Överläkare Medicin Farmaci HEYMAN BIRGITTA Professor, anst UU 46000 Folkhälso/Vårdvetenskap Medicin ARNETZ BENGT Professor/Överläkare KALIMO HANNU OLAVI Professor, gäst Socialmedicin Medicin CARLSSON MARIANNE Prof bef unlekt med fak LANDEGREN ULF Professor, anst UU Vårdvetenskap Medicin CEDERHOLM TOMMY Professor/Överläkare NILSSON KENNETH Professor, utn av reg Medicin RASK-ANDERSEN HELGE Prof/Överl bef ulekt öläk PETTERSSON ULF GÖSTA Professor, utn av reg Kirurgi Medicin RUBERTSSON STEN Prof/Överl bef ulekt öläk PÄÄBO SVANTE Professor, gäst Kirurgi Medicin STÅHLE ELISABETH Professor/Överläkare WADELIUS CLAES Prof bef unlekt med fak Kirurgi Medicin WIKLUND LARS Professor/Överläkare WESTERMARK Kirurgi BENGT ANDERS Professor, utn av reg ÅKERSTRÖM GÖRAN Professor/Överläkare Medicin Kirurgi WESTERMARK PER Professor/Överläkare Medicin 46400 Kvinnors o barns hälsa, inst f 46300 Kir vetenskaper, inst f AXELSSON OVE LENNART Prof/Överl bef ulekt öläk ANNIKO MATTI Professor/Överläkare Kirurgi Kirurgi GUSTAFSSON JAN Prof/Överl bef ulekt öläk BERGQVIST DAVID Professor/Överläkare Medicin Kirurgi LINDMARK GUNILLA Professor/Överläkare GERDIN BENGT Professor/Överläkare Kirurgi Kirurgi LÖNNERHOLM GUDMAR Prof/Överl bef ulekt öläk HAGLUND ULF Professor/Överläkare Medicin Kirurgi PERSSON LARS-ÅKE Professor/Överläkare HOLMBERG LARS Prof/Överl bef ulekt öläk Medicin Kirurgi SEDIN GUNNAR Professor/Överläkare LARSSON SUNE Prof/Överl bef ulekt öläk Medicin Kirurgi MALMSTRÖM PER-UNO Professor/Överläkare 46500 Med Biokemi/Mikrobiol, inst f Kirurgi AKUSJÄRVI GÖRAN Professor, anst UU NILSSON OLLE Professor/Överläkare Mikrobiologi Kirurgi ANDERSSON DAN Professor, anst UU PÅHLMAN LARS Prof/Överl bef ulekt öläk Mikrobiologi Kirurgi ANDERSSON JAN HARRY Professor, utn av reg Mikrobiologi KÄLLSKOG ÖRJAN Prof bef unlekt med fak ANDERSSON LEIF Professor, gäst Fysiologi och farmakologi Biologi PERSSON ERIK Professor, anst UU FRIES ERIK Prof bef unlekt med fak Fysiologi och farmakologi Kemi (medicin) ROOMANS JOHANSSON STAFFAN Prof bef unlekt med fak GODFRIED MAARTEN Professor, utn av reg Kemi (medicin) Morfologi JONSSON ANN-BETH Professor, anst UU SANDLER STELLAN Prof bef unlekt med fak Mikrobiologi Morfologi KJELLEN LENA Professor, anst UU SJÖQVIST Kemi (medicin) MATS INGEMAR JOHN Prof bef unlekt med fak MAGNUSSON GÖRAN Professor, utn av reg Fysiologi och farmakologi Mikrobiologi WELSH MICHAEL Prof bef unlekt med fak RASK LARS Professor, anst UU Morfologi Kemi (medicin) WELSH NILS Prof bef unlekt med fak RUBIN KRISTOFER Professor, anst UU Morfologi Kemi (medicin) 46700 Med vetenskaper, inst f SCHWARTZ STEFAN Prof bef unlekt med fak BERNE CHRISTIAN Prof/Överl bef ulekt öläk Mikrobiologi Medicin BIRGEGÅRD GUNNAR Prof/Överl bef ulekt öläk 46600 Med cellbiologi, inst f Medicin ANDERSSON ARNE Professor, anst UU BLOMBERG JONAS Professor/Överläkare Morfologi Mikrobiologi ERIKSSON ULF Prof bef unlekt med fak CARS OTTO Professor/Överläkare Morfologi Medicin GYLFE ERIK Professor, anst UU DAHL MARJA-LIISA Professor/Överläkare Morfologi Fysiologi och farmakologi HANSELL PETER Prof bef unlekt med fak FRIMAN GÖRAN Professor/Överläkare Fysiologi och farmakologi Mikrobiologi JANSSON LEIF Prof bef unlekt med fak HEDENSTIERNA GÖRAN Professor/Överläkare Morfologi Fysiologi och farmakologi HÄLLGREN ROGER Professor/Överläkare Medicin Medicin ÖBERG KJELL Professor/Överläkare KARLSSON ANDERS Professor/Överläkare Medicin Medicin 46800 Neurovetenskap, inst f KÄMPE OLLE Prof/Överl bef ulekt öläk ALDSKOGIUS HÅKAN Professor, utn av reg Medicin Morfologi LARSSON ANDERS Professor bef univlektor ALM ALBERT Professor/Överläkare Medicin Fysiologi och farmakologi LARSSON ROLF Prof/Överl bef ulekt öläk AQUILONIUS STEN-MAGNUS Professor/Överläkare Fysiologi och farmakologi Medicin LJUNGGREN ÖSTEN Prof/Överl bef ulekt öläk BORG JÖRGEN Professor/Överläkare Medicin Medicin LJUNGHALL SVERKER Professor/Överläkare EBENDAL TED Professor, utn av reg Medicin Medicin MELHUS HÅKAN Prof/Överl bef ulekt öläk EKSELIUS LISA Prof/Överl bef ulekt öläk Medicin Psykiatri RÖNNBLOM LARS Professor/Överläkare FLEMSTRÖM Medicin GUNNAR FRITIOF ADOLF Professor, utn av reg SIEGBAHN AGNETA Prof/Överl bef ulekt öläk Fysiologi och farmakologi Kemi (medicin) HALLBÖÖK FINN Prof bef unlekt med fak SKOGSEID BRITT Professor/Överläkare Medicin Medicin HALLMAN JARMILA Prof/Överl bef ulekt öläk SYVÄNEN ANN-CHRISTINE Prof bef unlekt med fak Psykiatri Medicin HAU JANN Professor, anst UU VAHLQUIST ANDERS Professor/Överläkare Fysiologi och farmakologi Medicin HILLERED LARS Prof/Överl bef ulekt öläk WALLENTIN LARS Professor/Överläkare Kirurgi Medicin LARHAMMAR DAN SIGURD Professor, anst UU VENGE PER Professor/Överläkare Fysiologi och farmakologi Kemi (medicin) LARSSON LARS Professor/Överläkare WIKBLAD KARIN Professor, gäst Medicin LINDHOLM DAN Professor, utn av reg Kirurgi Fysiologi och farmakologi RAININKO RAILI Professor/Överläkare LINDMARK BIRGITTA Professor, anst UU Fysiologi och farmakologi Vårdvetenskap TURESSON INGELA Professor/Överläkare ORELAND LARS ÅKE MARTINProfessor, utn av reg Kirurgi Fysiologi och farmakologi TÖTTERMAN THOMAS Professor/Överläkare Mikrobiologi PERSSON LENNART Professor/Överläkare 48900 Klin forsk V-ås, centr f Kirurgi LEPPERT JERZY Prof/Överl bef ulekt öläk WIESEL FRITS-AXEL Professor/Överläkare Fysiologi och farmakologi Psykiatri VON KNORRING ANNE-LIIS Professor/Överläkare Psykiatri Lunds universitet LU VON KNORRING LARS Professor/Överläkare http://www.lu.se/ [email protected] Psykiatri ÅKERMAN KARL Professor, anst UU Medicin Fysiologi och farmakologi Avdelningar (motsv): 46900 Onkologi/Radiologi klin immunologi Medicinska fakultetsstyrelsen AHLSTRÖM HÅKAN Professor/Överläkare Kansli M Fysiologi och farmakologi Medicinska institutioner CARLSSON JÖRGEN Professor, anst UU Katalogansvarig för innehållet på denna sida: Fysiologi och farmakologi Organisationsinnehållet senast uppdaterat: 2001-08-20 GLIMELIUS BENGT Prof/Överl bef ulekt öläk Kirurgi Medicinska institutioner KORSGREN OLLE Prof/Överl bef ulekt öläk Avdelningar (motsv): Fysiologi och farmakologi BMC Biomedicinskt centrum LUNDQVIST HANS Prof bef unlekt med fak Biomedicinsk analytikerutbildning Fysiologi och farmakologi Enheten för biomolekylär service (BM-enheten) MAGNUSSON ANDERS Prof/Överl bef ulekt öläk Institutionen för cell- och molekylärbiologi Fysiologi och farmakologi Experimentellt forskningscentrum NYGREN PETER Prof/Överl bef ulekt öläk Institutionen för fysiologiska vetenskaper Försöksdjursvetenskap Göteborgs universitet GU Gerontologi och äldrevård Institutionen för medicinsk mikrobiologi, dermatologi och infektion - http://www.gu.se [email protected] MMDI Jubileumsinstitutionen Sahlgrenska akademin Institutionen för kardiopulmonell och renal vetenskap samt etik, Lund Akademiförvaltningen Institutionen för klinisk neurovetenskap, Lund Akademins IT-avdelning Institutionen för laboratoriemedicin, Lund Akademin Core Facilities Institutionen för laboratoriemedicin, Malmö Fastighets- och serviceavd, Sahlgrenska akademin Institutionen för logopedi, foniatri och audiologi SamBio Core Facilities Institutionen för medicin, Lund Smågruppscentrum inom akademiförvaltningen Institutionen för medicin, kirurgi och ortopedi, Malmö Laboratoriet för experimentell biomedicin Enheten för medicinsk pedagogik Centrum fdr forskningsetik Institutionen för Medicinska Studieåret 5, Malmö Institutionen för obstetrik och gynekologi, Malmö Medicinska fakultetsnämnden Institutionen för oftalmologi, Lund Inst för anatomi och cellbiologi Institutionen för omvårdnad Inst för fysiologi och farmakologi OPUS-institutionen (Obstetrisk-Gynekologisk/Pediatrisk, och Avd för farmakologi Urologisk Storinst.) Avd för fysiologi Institutionen för radiologi och fysiologi, Malmö Avd för medicinsk fysik Enheten för rättsmedicin Hjärt-kärlinstitutionen Institutionen för rörelseorganens sjukdomar Inst för invärtesmedicin Samhällsmedicinska institutionen Avd för infektionssjukdomar Stamcellscentrum (SCC) Avd för internmedicin Tornbladinstitutet Avd för klinisk farmakologi Transgenenheten Avd för klinisk näringslära Valfria moment inom läkarutbildningen Avd för kroppssammansättning och metabolism Vårdalinstitutet, administration Avd för lungmedicin och allergologi Avd för njurmedicin Katalogansvarig för innehållet på denna sida: Avd för reumatologi och inflammationsforskning Organisationsinnehållet senast uppdaterat: 2004-03-23 Avd för yrkesmedicin Inst för de kirurgiska disciplinerna Avd för anestesiologi och intensivvård Avd för audiologi Avd för biomaterialvetenskap Avd för dermatologi och venereologi Avd för kirurgi Avd för radiologi Avd för ortopedi Avd för logopedi och foniatri Avd för gastroforskning Avd för onkologi Centrum för gastroenterologisk forskn. Avd för radiofysik Avd för plastikkirurgi Avd för öron-, näs- och halssjukdomar Avd för urologi Wallenberglaboratoriet Inst för klin neurovetenskap Vårdvetenskapliga fakultetsnämnden Inst för kvinnors och barns hälsa Inst ör arbetsterapi och fysioterapi Avd för barn- och ungdomspsykiatri Inst för omvårdnad Avd för obstetrik och gynekologi Inst för vårdpedagogik Avd för pediatrik Centrum för pediatrisk tillväxtforskning Odontologiska fakultetsnämnden Inst för laboratoriemedicin Odontologiska institutionen Avd för biomedicinsk laboratorievetenskap Odont inst administration, CDI Avd för klinisk bakteriologi Avd för oral biokemi Avd för klinisk immunologi Avd för cariologi Avd för klinisk kemi/transfusionsmedicin Avd för endodonti med oral diagnostik Avd för klinisk virologi Avd för klin bettfysiologi Avd för patologi Avd för oral och maxillofacial kirurgi Rättsmedicin Avd för oral och maxillofacial radiologi Inst för medicinsk och fysiologisk kemi Avd för oral mikrobiologi Inst för medicinsk mikrobiologi/immunologi Avd för oral patologi Inst f'ör samhällsmedicin Avd för oral protetik/odont material vetenskap Avd för allmänmedicin Avd för ortodonti Avd för geriatrik Avd för parodontologi Avd för miljömedicin Avd för pedodonti Avd för rehabiliteringsmedicin Efterutbildningsenheten Avd för socialmedicin Tandhygienistutbildningen Inst för särskilda specialiteter Tandteknikerutbildningen Professorer enligt universitetets katalogför 2004-2005: Eden Staffan Folkow Björn MEDICINSKA FAKULTETEN Gustafsson Bengt Jankowska Elzbieta INST FÖR ANATOMI OCH CELLBIOLOGI Lundberg Anders Bagge Ulf Lundgren Ove Berthold Claes-Henric Norrsell Ulf Dahlström Annica Oscarsson Jan Ericson Lars E Törnell Jan Funa Keiko Vallbo Åke Haglid Kenneth Hamberger Anders Avd för medicinsk fysik Hansson Hans-Arne Lagercrantz Carl Johansson Bengt Sandberg Mats Karlsson Jan Olof Sandblom John Nygren Hakan Wigström Holger

INST FÖR FYSIOLOGI OCH FARMAKOLOGI HJÄRT-KÄRLINSTITUTIONEN Berggren Håkan Avd för farmakologi Berglin Eva Ashton Michael Bondjers Göran Carlsson Arvid Boren Jan Ekström Jörgen Caidahl Kenneth Engel Jörgen Dellborg Mikael Eriksson Elias Ekroth Rolf Johnsson Gillis Friberg Peter Jonasson Jan Hjalmarson Ake Lundborg Per Holm Göran Nissbrandt Hans Holmäng Agneta Jern Sverker Avd för fysiologi Mannheimer Clas Nilsson Folke Avd för klinisk farmakologi Swedberg Karl Hedner Thomas Thelle Dag Waagstein Finn Avd för klinisk näringslära Wiklund Olle Hallberg Leif Wilhelmsen Lars Hulthen Lena Isaksson Björn INST FÖR INVÄRTESMEDICIN Avd för kroppssammansättning och metabolism Avd för infektionssjukdomar Sjöström Lars Alestig Kjell Sullivan Marianne Andersson Rune Hagberg Lars Avd för lungmedicin och allergologi Iwarson Sten Bake Björn Jertborn Marianne Hedner Jan Norkrans Gunnar Larsson Sven Lötvall Jan Avd för internmedicin Löwhagen Olle Andersson Ove Rak Sabina Bengtsson Bengt-Åke Skoogh Bengt-Eric Carlsson Lena Fagerberg Björn Avd för njurmedicin Isaksson Olle Attman Per-Ola Jansson John-Olov Aurell Mattias Lönnroth Peter Haraldsson Börje Nyström Ernst Ljungman Susanne Ohlsson Claes Nyberg Gudrun Rosengren Annika Westberg Gunnar Sjövall Henrik Smith Ulf Avd för reumatologi och inﬂammationsforskning Wallerstedt Sven Carlsten Hans Dahlgren Claes Olausson Michael Tarkowski Andrej Risberg Bo Soussi Bassam Avd för yrkesmedicin Barregard Lars Avd för ortopedi Hagberg Mats Friden Jan Wigaeus Tornqvist Ewa Hansson Tommy Herberts Peter INST FÖR DE KIRURGISKA DISCIPLINERNA Holm Sten Karlsson Jón Avd för anestesiologi och intensivvård Kärrholm Johan Cassuto Jean Nachemson Alf Ekström-Jodal Barbro Peterson Lars Ricksten Sven-Erik Rydevik Björn Stenqvist Ola Åneman Anders Avd för gastroforskning Fändriks Lars Avd för biomaterialvetenskap Albrektsson Tomas Avd för plastikkirurgi Jacobsson Magnus Elander Anna Lundgren Dan Holmström Hans Sennerby Lars Lauritzen Claes Thomsen Peter Avd för urologi Avd för kirurgi Damber Jan-Erik Ahlman Hakan Fall Magnus Breimer Michael Hedelin Hans Gustavsson Bengt Hugosson Jonas Haglind Eva Jonsson Olof Lundholm Kent Pettersson Silas Nordgren Svante INST FÖR KLIN NEUROVETENSKAP Bergh Christina Andersen Oluf Bergquist Christer Axelsson Rolf Brännström Mats Ben-Menachem Elinor Hagberg Henrik Beskow Jan Hamberger Lars Blennow Kaj Janson Per-Olof I)ahlöf Carl Mattsson Lars-Åke Ekman Rolf Milsom Jan Elam Mikael Wiqvist Nils Eriksson Peter Forsman Anders Avd för pediatrik Fredman Pam Albertsson Wikland Kerstin Frisen Lars Bry Kristina Gottfries Carl-Gerhard Eriksson Bengt Grimby Gunnar Fasth Anders Hansson Elisabeth Hjalmarson Ola Lindblom Bertil Jodal Ulf Rönnbäck Lars Karlberg Petter Sjöstrand Johan Kjellmer Ingemar Skoog lngmar Mellander Lotta Stenevi Ulf Marky Ildikó Wallin Anders SillenUlla Wikkelsö Carsten Strandvik Birgitta Blomstrand Christian Uvebrant Paul Wahlström Jan INST FÖR KVINNORS OCH BARNS HÄLSA Wennergren Göran Östman Ingegerd Avd för barn- och ungdomspsykiatri Gillberg Christopher INST FÖR LABORATORIEMEDICIN

Avd för obstetrik och gynekologi Avd för klinisk bakteriologi Edebo Lars Oldfors Anders Kaijser Bertil Stenman Göran Bergström Tomas Åman Pierre

Avd för klinisk immunologi INST FÖR MEDICINSK OCH FYSIOLOGISK KEMI Hanson Lars Å. Betsholtz Christer Lycke Nils Elias Per Erik Wick Mary Jo Enerbäck Sven Hansson Gunnar Avd för klinisk kemiltransfusions medicin Härd Torleif Larson Göran Karlsson Karl-Anders Lindahl Anders Lagerkvist Ulf Lindstedt Göran Nilsson Tommy Lindstedt Sven Olofsson Sven-Olof Rymo Lars, MD Pascher Irmin Samuelsson Bo Semb Henrik Sjöberg Bo Avd för klinisk virologi Hellstrand Kristoffer INST FÖR MEDICINSK MIKROBIOLOGI/IMMUNOLOGI Lycke Erik Holm Stig Olofsson Sigvard Holmgren Jan Strannegård Örjan Lagergård Teresa Svennerholm Bo Lind Arne Ouchterlony Örjan Avd för patologi Svennerholm Ann-Mari Björkerud Sören Jertborn Marianne Enerbäck Lennart Kindblom Lars-Gunnar INST FÖR SAMHÄLLSMEDICIN Meis-Kindblom Jeanne Nilsson Ola Avd för allmänmedicin Norrby Klas Björkelund Cecilia Lissner Östlund Lauren Hellström Mikael Mattsson Bengt Tylen Ulf

Avd för geriatrik Avd för logopedi och foniatri Landahl Sten Söderpalm Ewa Steen Bertil Svanborg Alvar Avd för onkologi Horvath György Avd för miljömedicin Wallgren Arne Axelsson Gösta Rylander Ragnar Avd för radiofysik Forssell-Aronsson Eva Avd för rehabiliteringsmedicin Jacobsson Lars Viikari-Juntura Eira Avd för öron-, näs- och halssjukdomar Avd för socialmedicin Granström Gösta Allebeck Peter Karlsson Göran

INST FÖR SÄRSKILDA SPECIALITETER WALLENBERGLABORATORIET Boren Jan Avd för audiologi Fagerberg Björn Möller Claes Holmäng Agneta Hurt-Camejo Eva Avd för dermatologi och venereologi Jansson John-Olov Faergemann Jan Olofsson Sven-Olof Larkö Olle Oscarsson Jan Löwhagen Gun-Britt Waagstein Finn Roupe Gösta Wiklund Olle Wikstrand John Avd för radiologi Bondjers Göran Göthlin Jan H Soussi Bassam VÅRDVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Avd för klin bettfysiologi Kahnberg Karl-Erik INST FÖR ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI Calsson Jane Avd för oral och maxillofacial kirurgi Kahnberg Karl-Erik INST FÖR OMVÅRDNAD Bergbom Ingegerd Avd för oral och maxillofacial radiologi Gaston Johansson Fannie Gröndahl Hans-Göran

INST FÖR VÅRDPEDAGOGIK Avd för oral mikrobiologi Pilhammar Andersson Ewa Dahlen Gunnar Sätterlund-Larsson Ullabeth Möller Åke

ODONTOLOGISKA FAKULTETEN Avd för oral patologi Heyden Guy ODONTOLOGISKA INSTITUTIONEN Magnusson Bengt

Avd för oral biokemi Avd för oral protetik/odont materialvetenskap Linde Anders Carlsson Gunnar E Karlsson Stig Avd för cariologi Olsson Jan Birkhed Dowen Wennerberg Ann Emilson Claes-Göran Krasse Bo Avd för ortodonti Köhler Birgitta Thilander Birgit

Avd för endodonti med oral diagnostik Avd för parodontologi Bergenholtz Gunnar Berglundh Tord Berggren Ulf Lindhe Jan Dahlgren Ulf Wennström Jan Jontell Mats Avd för pedodonti socialmedicin, tillämpad medicin, yrkesmedicin) Med fak1A, 1D, Noren Jörgen 4, 5A, 6H, 9A, 9B, 9C, 10 Efterutbildningsenheten Integrativ medicinsk biologi Jontell Mats institution (ämnen: anatomi, fysiologi, histologi med cellbiologi) Med fak H Tandhygienistutbildningen Wikström Maude Kansliet för medicin och odontologi Med fak D

Tandteknikerutbildningen Kirurgisk och perioperativ vetenskap Enhetschef Örtengren Ulf institution (ämnen: anestesiologi, handkirurgi, idrottsmedicin, kirurgi, klinisk fysiologi, ortopedi, plastikkirurgi, urologi och andrologi) Med fak1A, Umeå universitet UmU 1D,3A,3B,10,S http://www.umu.se/ [email protected] Klinisk mikrobiologi Centrum för handikappvetenskap institution (ämnen:biomedicinsk laboratorievetenskap, immunologi/ centrumbildning Sam fak B immunkemi, infektionssjukdomar, klinisk bakteriologi, klinisk immunologi, virologi) Med fak Centrum för medicinsk teknik och fysik 1A, 6, 6F, 24 centrumbildning Tek-nat fak X Klinisk vetenskap institution (ämnen: barn- och ungdomspsykiatri, Farmakologi och klinisk neurovetenskap logopedi, obstetrik och gynekologi, oftalmiatrik, institution (ämnen: farmakologi, klinisk farmakologi, pediatrik, psykiatri inkl. medicinsk psykologi, klinisk neurofysiologi, neurokirurgi, neurologi) Med fak psykoterapi, öron-, näs- och halssjukdomar) Med fak 6B, 6H, 10 5A, 25, 10, 1B Folkhälsa och klinisk medicin Kostvetenskap institution (ämnen: allmänmedicin, dermatologi och institution Sam fak Z venereologi, epidemiologi, lungmedicin, medicin, miljömedicin, näringsforskning, reumatologi, Medicinsk biovetenskap institution (ämnen: fysiologisk kemi, klinisk kemi, medicinsk genetik, patologi) Med fak 6M Umeå centrum för molekylär patogenes (UCMP) Medicinsk kemi och biofysik centrumbildning Med fak, institution (ämnen: medicinsk biofysik, Tek-nat fak 6L medicinsk kemi) Med fak K, 6M Umeå Life Science Centre (ULSC) centrumbildning Med fak Molekylärbiologi institution (ämnen: molekylärbiologi, tumörbiologi, Umeå Transgene Core Facility (UTCF) molekylär genetik, genetik, zoofysiologi) Med fak, arbetsenhet Med fak 6M Tek-nat fak KB,N,6K,6L Linköpings universitet LiU Odontologi institution (ämnen: cariologi, endodonti, farmakologi http://www.liu.se/ [email protected] (odont), klinisk oral fysiologi, käkkirurgi, odontologisk materialvetenskap, oral cellbiologi, oral diagnostisk Institutionen för biomedicin och kirurgi (IBK) radiologi, oral mikrobiologi, ortodonti, parodontologi, Ämnesområden: Cellbiologi - Dermatologi - Kirurgi - Klinisk kemi - pedodonti, protetik, tandhygien, tandteknik) Med fak Onkologi 1A,1D,5A,5B,20 Omvårdnad Institutionen för hälsa och samhälle (IHS) institution Med fak VV Ämnesområden: Allmänmedicin - Arbetslivsinriktad rehabilitering - Sjukgymnastik - Socialmedicin och folkhälsovetenskap - Tema Hälsa Samhällsmedicin och rehabilitering och samhälle - Utvärdering av medicinsk teknologi institution (ämnen: arbetsterapi, geriatrik, rehabiliteringsmedicin, rättsmedicin, sjukgymnastik) Med fak Institutionen för molekylär och klinisk medicin (IMK) 5A,9B,26,VV Ämnesområden: Allergicentrum - Barn- och ungdomspsykiatri - Strålningsvetenskaper Gastroenterologi och hepatologi - Infektionsmedicin - Klinisk institution (ämnen: diagnostisk radiologi, onkologi, immunologi - Klinisk mikrobiologi - Genus och medicin - Medicinsk radiofysik) Med fak 3A,7A mikrobiologi - Molekylär och immunologisk patologi - Molekylär virologi - Obstetrik och gynekologi - Pediatrik - Reumatologi - Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM) Rättsgenetik - Rättsmedicin - Transfusionsmedicin - Yrkes- och centrumbildning Med fak, miljömedicin Tek-nat fak 6L Institutionen för medicin och vård (IMV) Ämnesområden: Anestesiologi - Farmakologi - Invärtesmedicin - Institutionen för kemi Kardiologi - Klinisk farmakologi - Klinisk fysiologi - Lungmedicin - Biomedicin G Medicinsk radiofysik - Medicinsk radiologi - Njurmedicin - Biomedicinsk laboratorievetenskap G,K,M,Fo Thoraxkirurgi - Vårdvetenskap, ssk omvårdnad Kemi G,K,M,Fu,Fo Kemiteknik G,K,M,Fu,Fo Institutionen för medicinsk teknik (IMT) Ämnesområden: Biomedicinsk instrumentteknik - Medicinsk informatik - Medicinsk teknik Växjö universitet VXU Institutionen för nervsystem och rörelseorgan (INR) http://www.vxu.se/ [email protected] Ämnesområden: Arbetsterapi - Geriatrik - Logopedi - Neurologi - Oftalmologi - Ortopedi och idrottsmedicin - Oto-rhino-laryngologi - Länk till personalen vid Institutionen för vårdvetenskap och socialt Patologi - Psykiatri - Rehabiliterings medicin - Teknisk audiologi - arbete. http://www.ivosa.vxu.se/org/ Vårdvetenskap, ssk sjukgymnastik DAHLBERG KARIN Institutionen för vård och välfärd (IVV) IVOSA PROF 1000 Ämnesområden: Egenvård och lärande - Human biomedicin - Palliativ [email protected] Vårdvetenskap vård - Socialpedagogik i samhälle - Äldre och åldrande SALONEN TAPIO Karlstads universitet KAU IVOSA PROF 1000 http://www.kau.se [email protected] [email protected] Socialt arbete

Följande uppställning bygger på hur organisationen är strukturerad. HORNEMANN MÖLLER IVER Utbildningar ges även inom andra områden. IVOSA GÄSTPR 300 G = Grundutbildning, K = Kandidatutbildning, M = Gästprofessor Magisterutbildning, Fu = Forskarutbildning, Fo = Forskning [email protected] Socialt arbete

Institutionen för hälsa och vård SAMUELSSON GILLIS Omvårdnad G,K,M,Fu,Fo IVOSA GÄSTPR 200 Oral hälsa G Gästprofessor [email protected] Socialt arbete Örebro universitet ÖU Professorerna: http://www.oru.se [email protected] Gerd Ahlström Omvårdnadsvetenskap Margareta Ehnfors Vårdvetenskap Institutionen för idrott och hälsa. Carina Johansson Medicinsk teknik Institutionen är engagerad i undervisning och forskning inom Lasse Larsson Medicinska/kliniska ämnesområdena Idrott och Folkhälsovetenskap. Vi arbetar också med laboratorievetenskaperna kurser och projekt som spänner över dessa områden. Lars Norgren Kirurgiska vetenskaperna Karin Piehl Aulin Fysiologi Institutionen för klinisk medicin. Jens Schollin Pediatrik Institutionen för klinisk medicin inrättades juli 2002 och är placerad Thomas Skogh Medicinska vetenskaperna på Universitetssjukhuset Örebro. Vi skall bidra med att stärka det Erik Borg Hörselvetenskap medicinska vetenskapsområdet och skapa förutsättningar för att få en Ingemar Engström Medicin klinisk del av läkarutbildningen förlagd till Örebro universitet. Lennart Franzen Biomedicin Institutionen är engagerad i forskning inom ämnesområdet medicin. Lennart Hardell Onkologi med inriktning mot miljöepidemilogi Jan-Erik Johansson Urologi Institutionen för vårdvetenskap och omsorg. Torbjörn Nilsson Biomedicin Här finns utbildningar inom arbetsterapi, biomedicinsk Narinder Rawal Anestesiologi laboratorievetenskap, handikappvetenskap, hörselvetenskap, medicin Bengt Sorbe Gynekologisk onkologi och omvårdnadsvetenskap samt yrkeshögskole- utbildning inom hälso- Ulf Tidefelt Medicin med inriktning och sjukvård. hematologi Charli Eriksson Folkhälsovetenskap Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och Mona Kihlgren Omvårdnadsvetenskap ungdom NCFF. Peter Engfeldt Allmän medicin Regeringen har inrättat ett nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom, placerat vid Örebro universitet. Centrumet har till uppgift att brett stödja skolornas hälsofrämjande Blekinge tekniska högskola BTH arbete. Det ska sprida erfarenheter om goda exempel, forsknings- och http://www.bth.se [email protected] utvecklingsprojekt samt verka för ökad samverkan mellan universitet/ Sektionen för hälsa högskolor, kommuner och andra skolhuvudmän och myndigheter, Vid sektionen bedrivs utbildningar inom hälso- och sjukvård. intresseorganisationer och lokala organisationer. Väsentliga ämnesområden inom dessa utbildningar är ämnena Vårdvetenskap, Folkhälsovetenskap och Klinisk medicin. Högskolan i Jönköping HJ Vårdvetenskap http://www.hj.se/ [email protected] Vårdvetenskap är ett huvudämne som ges vid denna sektion och kan studeras 1-80 poäng. Utbildningsverksamheten riktar sig framför allt Hälsohögskolans verksamhet till studenter som önskar en yrkeskompetens som sjuksköterska med är uppdelad på fem avdelningar: kandidatexamen i vårdvetenskap (1-60 p). Möjligheten finns också att * ABS -avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete studera vidare på D- nivå i ämnet (60-80 p). Ämnet ses som ett * AFO - avdelningen för omvårdnad autonomt ämne med en humanvetenskaplig grund med egna teorier, * AFR - avdelningen för rehabilitering modeller och begrepp. Begreppet omvårdnad inkluderas i * ANB - avdelningen för naturvetenskap och biomedicin vårdvetenskap när man talar om sjuksköterskans profession. Sektionen * IFG - Institutet för gerontologi utvecklas mot alltmer IT-stöd. Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete utbildar i samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen samt forskar inom Folkhälsovetenskap motsvarande områden med tyngdpunkt på det sociala fältet. Folkhälsovetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne. Ämnet bidrar Avdelningen programansvarig för Socionomprogrammet, 140 poäng. med kunskap om befolkningens hälsa, hälsans bestämningsfaktorer och folkhälsoarbete. Den kunskapen är betydelsefull för att kunna Avdelningen för omvårdnad bedriver utbildning, forskning och initiera och delta i hälsofrämjande och förebyggande arbete. utvecklingsarbete inom huvudämnet Omvårdnad. Här utbildas Värdegrunden återfinns i WHO:s Hälsa 21 och innebär att hälsa ses sjuksköterskor med yrkesexamen såväl som magisterexamen. som en grundläggande mänsklig rättighet med utgångspunkter i jämlikhet, delaktighet, solidaritet och social rättvisa. Avdelningen för rehabilitering bedriver utbildning och forskning Folkhälsovetenskapen skall ge kunskap för folkhälsoarbetet vars framför allt inom ämnena arbetsterapi, ortopedteknik och biomekanik. övergripande mål är en god hälsa på lika villkor. På avdelningen utbildas arbetsterapeuter och ortopedingenjörer.

KLINISK MEDICIN Avdelningen för naturvetenskap och biomedicin utbildar Ämnet Klinisk Medicin har en naturvetenskaplig grund och studerar biomedicinska analytiker, tandhygienister och medicinska bildvetare människan ur ett biologiskt perspektiv med i huvudsak medicinska inom radiologi och klinisk fysiologi samt bedriver kurser inom innebörder i begreppen hälsa, sjukt och friskt. Ämnet betonar de biomedicinska och naturvetenskapliga ämnen. Forskningsområdena är kunskaper och färdigheter som är av betydelse för sjuksköterskans biologiskt åldrande, molekylärbiologi, klinisk mikrobiologi, funktionsansvar inom medicinsk vård. neurobiologi samt oral hälsa/odontologi. Ansvarig för sidan: Ylva Hellström | Sidan ändrad: 2004-05-19 Institutet för gerontologi bedriver undervising och forskning inom På Hälsa och samhälle ﬁnns 8 utbildningsprogram och ett antal området äldre och åldrande. kurser. Institutet för gerontologi, IFG, startade sin verksamhet 1970 som Program den första självständiga forskningsinstitution med inriktning mot äldre * Biomedicinsk analytiker och åldrande. Institutets målsättning är att öka kunskaperna om den * Folkhälsovetenskap åldrande människan och hennes villkor i samhället samt att verka för * Sjuksköterskeutbildning praktisk tillämpning av dessa kunskaper. * Äldrepedagogutbildning Verksamheten är inriktad på * Socionom, inriktningar: * psykologiska åldersförändringar -Socialpedagogisk * socialpsykologiskt åldrande -Mångkulturell * äldres familjemönster -Social omsorg * äldreomsorgsforskning -Verksamhetsutveckling * demens och demensvård Biomedicinsk analytiker Termin 1 Högskolan i Kalmar HK * Introduktionskurs till Hälsa och samhälle, 5 p HS6001 http://www.hik.se/ * Biomedicinsk laboratorievetenskap I, 5 p HS6211 [email protected] * Naturvetenskap I, 10 p HS6213 Termin 2 Medicin och hälsa * Biomedicin I,15 p HS6222 Professorer - Humanbiologi 5 poäng Farmakologi Sven Tågerud KoB * Biomedicinsk laboratorievetenskap II, 5 p HS6221 Immunologi Kristina Nilsson Ekdahl KoB Termin 3 (Se även naturvetenskap) * Biomedicin II, 15 p HS6232 * Biomedicinsk laboratorievetenskap III, 5 p HS6231 Termin 4 Malmö högskola MAH * Naturvetenskap II, 5 p HS6244 http://www.mah.se * Biomedicin III, 10 p HS6242 [email protected] * Biomedicinsk laboratorievetenskap IV, 5 p HS6243 Termin 5 Hälsa och samhälle * Biomedicinsk laboratorievetenskap V:I och V:II * Valbara fördjupningskurser; 2 x 5 poäng Termin 3 - Klinisk biokemisk metodik I, HS6301 * Folkhälsovetenskap 21-40 poäng HS9031 - Klinisk biokemisk metodik II, HS6302 * Samhälls och beteendevetenskap 1-30 poäng HS9015 - Mikrobiologisk metodik I HS6304, Termin 4 - Klinisk fysiologisk metodik HS6303 * Biomedicinsk grundkurs 1-15 poäng HS9016 - Morfologisk metodik I * Folkhälsovetenskap 21-40 poäng HS9031 - Klinisk biokemisk metodik II Termin 5 - Transfusionsmedicinsk metodik * Folkhälsovetenskap 41-60 poäng, HS9054 - Mikrobiologisk metodik II HS6305 * Samhälls och beteendevetenskap 1-30 poäng HS9015 - Molekylärbiologisk metodik HS6306 Termin 6 - Nuklearmedicin, ultraljud HS6310 * Folkhälsovetenskap 41-60 poäng HS9051 - Neurofysiologisk metodik * Valbar kurs - Morfologisk metodik II Termin 7-8 * Biomedicinsk laboratorievetenskap VI 20 poäng * Folkhälsovetenskap 61-80 poäng HS9057 * Tillämpad laboratoriemetodik/praktisk utbildning. Kursen anknyter * Praktisk utbildning 10 poäng HS9056 till kursvalen gjorda i kurs V:I och V:II * Valbar kurs Termin 5 * EXamensarbete, 12p HS6061 Senast uppdaterad 2004-05-14 av Mikael Matteson

Senast uppdaterad 2004-05-14 av Staffan Krook Sjuksköterskeutbildning Termin 1 och 2 Folkhälsovetenskap * Introduktion till Hälsa och samhälle, 5 p, HS6001 Termin 1 * Omvårdnad 6-10 p, OV1012 * Introduktion till Hälsa och samhälle, 1-5 p, HS6001 * Medicinsk vetenskap 1-15 poäng OV1011 * Folkhälsovetenskap 6-20 poäng HS9013 * - Humanbiologi 5 poäng * Vetenskapsteori och etik 5 poäng HS9014 * Omvårdnad 11-25 poäng OV1020 * Biomedicinsk grundkurs 1- 15 poäng, Kursplan, HS9016 * Omvårdnadshandledning Termin 1 - Humanbiologi 5 p * Omvårdnadshandledning Termin 2 Termin 2 Termin 3 och 4 * Samhälls och beteendevetenskap 1-30 poäng HS9015 * Omvårdnad 21-30 poäng OV1030 * Folkhälsovetenskap 6-20 poäng HS9013 * Omvårdnad med inriktning mot ledarskap 10 poäng OV1032 * Omvårdnad 31-40 poäng OV1040 Forskning * Omvårdnadshandledning Termin 3 Inom området Hälsa och samhälle genomförs sedan många år * Omvårdnadshandledning Termin 4 forskning inom Biomedicinsk laboratorievetenskap, Omvårdnad och Termin 5 och 6 Socialt arbete. * Medicinsk vetenskap, 16-20 poäng OV1050 * Omvårdnad 41-45 poäng OV1051 * FFu-beredningen vid Malmö högskola utlyser forskningsbidrag - * Omvårdnad 46-55 poäng OV1052 intresseanmälan senast 9 december 2004. * Omvårdnad 56-60 poäng OV1060 * Teknikbrostiftelsens idéstipendium på 100 000 kr - ansökan senast 1 * Omvårdnadshandledning Termin 5 december 2004. Mer information * Omvårdnadshandledning Termin 6 * Nationell forskarkonferens för kulturstudier i Norrköping 13-15 juni 2005 - paperförslag t o m 31 januari 2005 Senast uppdaterad 2004-05-14 av Mikael Matteson. * Hälsa, sjukdom och "det goda livet": Filosofiska teorier om centrala begrepp inom forskningsområdet hälsa och samhälle. Äldrepedagog Forskarutbildningskurs med start våren 2005 Termin 1 * Forskningsprojekt inom professionsforskning vid Malmö högskola, * Teorier och perspektiv i arbete med äldre, 20 poäng ÄP1001 intresseanmälan lämnas senast 1 december 2004 Termin 2 * Stipendier för Japanstudier för studenter och forskare, sista * Äldres livsvillkor, 20 poäng ÄP2001 ansökningsdag 1 december 2004 Termin 3 * Forskarstipendier från Stiftelsen Solstickan, sista ansökningsdag 31 * Åldrandets problem och sjukdomar, 20poäng ÄP3001 december 2004 Termin 4 * Sommarinstitutet 2005 för unga universitetslärare och doktorander - * Pedagogiskt arbete med äldre 20 poäng ÄP4001 Learners for Change, ansökan senast 10 november 2004 till Rådet för högre utbildning Socionomutbildning * Forskningsbidrag från HSF, Rådet för hälso- och sjukvårdsforskning, Vi erbjuder ett socionomprogram på 140 poäng med fyra för hösten 2004 - ansökan senast 1 november 2004 inriktningar: mångkulturell, socialpedagogisk, social omsorg och * ”Migration - Etnicitet – Hälsa – Socialt Välbefinnande” - en verksamhetsutveckling. Oavsett inriktning ger utbildningen allmän områdesövergripande seminarieserie - program hösten 2004 socionomkompetens. 80 poäng (termin 1-3 och 7) är gemensamma för * Högre seminarier i socialt arbete, höstterminen 2004 - program alla inriktningar medan resterande 60 poäng (termin 4-6) profilerar respektive inriktning. Nämnden för forsknings- och forskarutbildningsfrågor bereder samtliga ärenden till Fakultetsstyrelsen som avser forskning och forskarutbildning samt handlägger och beslutar på Fakultetsstyrelsens momenten på konstgjorda tänder i det prekliniska laboratoriet. uppdrag i övriga frågor som överlämnas till nämnden. Tandtekniker Nämnden för forsknings- och forskarutbidningsfrågor består av I ett treårigt program utbildas tandvårdsteamets materialspecialister områdets professorer och biträds i beredningen av dekanus och som tillsammans med tandläkaren löser patienternas tandtekniska kanslichefen. Ordförande och vice ordförande utses av problem - en träning i att arbeta tekniskt och manuellt med små och Fakultetsstyrelsen. En representant för områdets forskarstuderande exakta detaljer och med känsla för färg och form. Två terminers skall ingå i nämnden och utses av studentkåren / motsvarande. praktik på dentaltekniska laboratorier ingår i utbildningen. Ledamöter. Tandhygienister Professorer I den tvååriga tandhygienistutbildningen studerar tandvårdsteamets Thomas Arnebrant, ytkemi specialister på förebyggande munhälsovård. Hygienisternas arbetsfält [email protected] omfattar information, rådgivning och förebyggande vård alltifrån Sven-Axel Månsson, socialt arbete barnavårdscentralen till åldringsvården. [email protected] Giggi Udén, omvårdnad Vidareutbildning [email protected] Fakulteten medverkar i specialiseringsutbildning för tandläkare (ST) Senast uppdaterad 2004-11-22 av Mikael Matteson och arrangerar kompetensutvecklingskurser för tandvårdens personal.

Odontologiska fakulteten Senast uppdaterad 2004-03-01 av Daniel Bengmark. Enheter/Avdelningar World Health Organization (WHO) Odontologiska fakulteten är indelat i 14 avdelningar samt Odontologiska fakulteten vid Mah är ett WHO Collaborating Centre fakultetskansli. som innebär att fakulteten stödjer WHO i det globala hälsoarbetet Vid Tandvårdshögskolan i Malmö grundutbildas tandläkare, enligt överenskomna ”Terms of References”. Fakulteten ansvarar för tandtekniker och tandhygienister. Kompetensutveckling och en av WHO:s databaser för internationell global epidemiologi. vidareutbildning anordnas för personal inom tandvården. Tandläkare Senast uppdaterad 2004-07-21 av Maud Samuelsson... Tandvårdshögskolan var först i världen med en femårig utbildning som genomgående bygger på problembaserat lärande, PBL. Metoden Tandvård syftar till att utveckla studenternas förmåga till problemlösning, Allmän tandvård kritiskt tänkande och livslångt lärande. Redan från andra terminen Vid Tandvårdshögskolan i Malmö finns en studerandeklinik där träffar de regelbundet egna patienter på skolans tandvårdsklinik. Innan behandlingen utföres av studerande på tandläkarlinjen och de börjar göra "riktiga behandlingar" tränar de dock de olika tandhygienistlinjen. Vill Du bli patient på studerandekliniken kan Du Specialistklinikerna samarbetar med specialistklinikerna i Landstinget beställa tid på Avdelningen för Oral diagnostik tfn. 6658428. Alla är Skåne och patienter tas emot för speciella undersökningar och välkomna att söka som patienter på studerandekliniken. Behandling på behandlingar från hela landet. studerandekliniken tar längre tid, men som kompensation är kostnaden Tandvårdsnämnden reducerad med 50% jämfört med den vanliga tandvårdstaxan. På Tandvårdsnämnden är den övergripande instansen för tandvården på studerandekliniken sker all behandling under noggrann kontroll av Tandvårdshögskolan. Ordförande i tandvårdsnämnden har det högsta lärare. Din behandling på Tandvårdshögskolan inleds alltid med ett ansvaret för tandvården och leder även den kvalitetsuppföljningsgrupp besök på avdelningen för Oral diagnostik (plan 1), där Du först blir som inrättats för att säkerställa tandvårdens kvalitet. undersökt och sedan får förslag till vilka vidare undersökningar och behandlingar som Du är i behov av. Senast uppdaterad 2004-07-05 av Daniel Bengmark. Akuta patienter tas emot under tiden kl. 08.00 – 09.30, måndag – fredag under hela året. Behandling av akuta patienter sker på Forskning studerandekliniken på plan 4. Forskningen vid Tandvårdshögskolan spänner över ett brett register från molekylär- biologiska studier av vävnader och processer i Specialisttandvård munhålan till breda undersökningar av munhälsan hos olika För att få behandling på specialistklinikerna måste Du ha en remiss generationer och samhällsklasser. Det internationella samarbetet löper från tandläkare eller läkare. Det finns åtta olika specialistkliniker på som en röd tråd genom verksamheten, och man samarbetar även ofta Tandvårdshögskolan och dessutom finns en specialklinik för kariologi, över ämnes- och fakultetsgränser. I olika forskningsprojekt undersöks samt en smärtklinik för patienter med kronisk smärta. De olika orsaker, uppkomst- mekanismer, förebyggande och behandling av specialistklinikerna finns på: olika sjukdomsprocesser i munhålan. En forskningslinje har de Plan 1 Odontologisk röntgendiagnostik vanligaste tandsjukdomarna karies och tandlossning i fokus. Plan 2 Oral kirurgi / käkkirurgi (finns även på Käkcentralen, Inom diagnostik forskas även om beslutsprocesser i tandvården. Bl Universitetssjukhuset MAS) a undersöks hur diagnos ställs och hur patienten upplever Plan 3 Ortodonti (tandreglering) behandlingen. Olika behandlingsmetoder för att ersätta tandförluster, t Plan 3 Pedodonti (barntandvård) ex behandling med implantatförankrade ersättningar, är en annan Plan 4 Oral protetik framgångsrik forskningsinriktning. Flera forskargrupper arbetar också Plan 4 Klinisk bettfysiologi (samt smärtklinik) intensivt med att utveckla nya tandersättningsmaterial. Plan 5 Endodonti (rotbehandling) Plan 5 Kariologi Senast uppdaterad 2004-03-01 av Daniel Bengmark Plan 6 Parodontologi (tandlossning) Institutionen för vård-och hälsovetenskap Mitthögskolan MH (Mittuniversitetet) Institutionen för vård- och hälsovetenskap http://www.mh.se från den 1 januari: www.miun.se. www.mh.se/vhv [email protected] Prefekt: Univ.lektor Ann-Margret Nilsson Den 1 januari 2005 blir Mitthögskolan Mittuniversitetet! Kurser - ämnesområden och ämnen Program- och kursinformation * Vårdutbildning Mitthögskolan erbjuder ett brett utbud av kurser och program inom o info Folkhälsovetenskap områdena samhällsvetenskap, beteendevetenskap, media, vård, o info Idrottsvetenskap lärarutbildning, IT, naturvetenskap, teknik, samt språk och andra o info Omvårdnad humanistiska ämnesområden. Du kan välja mellan ett fyrtiotal o info Rehabiliteringsvetenskap program och omkring 500 kurser. o info Vårdvetenskap Förutom de utbildningar som ges på Mitthögskolans campus kan vi Program även erbjuda ett stort utbud av distansutbildningar. För dig som vill * Vårdutbildningar läsa på kvällstid och deltid finns det också mycket att välja mellan. o Laboratoriemedicinsk utbildning Mitthögskolan har en omfattande samverkan med företag, o Rehabiliteringsvetenskap organisationer, myndigheter, föreningar, skolor, privatpersoner m fl. o Sjuksköterskeutbildning Samverkan innebär samarbete för en gemensam kunskapsuppbyggnad o Specialistutbildning i akutsjukvård med inriktning mot och ett ömsesidigt kunskapsutbyte. Syftet är att stimulera regionens anestesi-, intensiv-, operations- och och landets tillväxt och att öka kvaliteten i grundutbildning och ambulanssjukvård forskning. o Specialistutbildning, distriktssköterska Mitthögskolan har fyra campus. De finns i Härnösand, Sundsvall, o Specialistutbildning, psykiatrisjuksköterska Östersund och Örnsköldsvik. De har olika karaktär och delvis olika o Specialistutbildning, äldrevårdssjuksköterska utbildningsutbud. Campus Härnösand präglas av lärarutbildning och utbildningar inom humaniora. I Sundsvall finns en stor andel tekniska Senast uppdaterad: 2004-12-13. Ansvarig för sidan: Anna Ossung. och naturvetenskapliga utbildningar liksom journalistutbildning och vård. Östersund har sin tyngdpunkt i samhällsvetenskap med viss Institutionen för socialt arbete teknikutbildning och tydliga profileringar mot vårdutbildning och Institutionen för socialt arbete socionomutbildningar. Campus Örnsköldvik har vårdutbildning, www.mh.se/soa teknikforskning och där utvecklas ett resurscentrum för lärande för att Prefekt: Univ.lektor Ulla-Britta Stenström-Jönsson underlätta studier på distans. På alla campusorter finns bostadsgaranti SOCIALT ARBETE INGÅR I OMR7951 för studenterna. Hälsovetenskap Mälardalens högskola MdH Program http://www.mdh.se Barnmorskeutbildning, 60 poäng [email protected] Sjuksköterskeutbildning, 120 poäng Specialistsjuksköterskeutbildning, ambulanssjukvård, 40 poäng Institutionen för Vård- och Folkhälsovetenskap Specialistsjuksköterskeutbildning, anestesisjukvård, 40 poäng Kyllike Christensson Specialistsjuksköterskeutbildning, distriktssköterska, 50 poäng Professor i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Specialistsjuksköterskeutbildning, intensivvård, 40 poäng Specialistsjuksköterskeutbildning, operationssjukvård, 40 poäng Margareta Grafström Kurser Professor i vårdvetenskap/ omvårdnad med inriktning mot geriatrisk Akutmedicin, 10 poäng (halvfart) omvårdnad Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 10 poäng (halvfart) Roland Svensson Anestesiologi, 5 poäng (halvfart) Professor i sociologi med inriktning mot medicinsk sociologi Begrepp och teorianalys, 5 poäng (halvfart) Examensarbete I, vårdvetenskap, 10 poäng (halvfart) Göran Frithz Examensarbete II, vårdvetenskap, 10 poäng (halvfart) Adjungerad professor i medicinsk vetenskap Familjehälsovård med inriktning mot vård av vuxna och äldre, 10 poäng (helfart) Ansvarig för informationen på sidan: Gunnar Widforss. Familjehälsovård, barnhälsovård och skolhälsovård, 10 poäng Senaste ändring: 2004-09-30. (halvfart | distans) Folkhälsa och folkhälsoarbete, 5 poäng (halvfart | distans) Förskrivning av tekniska hjälpmedel och kostnadsfria Högskolan i Borås HB förbrukningsartiklar, 5 poäng (halvfart | distans) http://www.hb.se Handledning, vårdvetenskap, 5 poäng (halvfart) [email protected] Introduktion till vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad I, 5 poäng (halvfart) Institutionen för vårdvetenskap (VHB) Introduktion till vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad II, 5 Här bedrivs utbildning, forskning, metod- och kompetensutbildning poäng (halvfart) inom vård och omsorg. Kvalitativ metod med livsvärldsteoretisk grund, 5 poäng (halvfart) Sidansvarig: [email protected] Senast uppdaterad: 2004-12-09 Kvalitetssäkring och utvecklingsarbete vid sterilcentral, 5 poäng Institutionen för vårdvetenskap (VHB) (kvartsfart) Institutionens verksamhet är utbildning, forskning, metod- och Kvantitativ metod och statistik, 5 poäng (halvfart) kompetensutveckling inom vård och omsorg. Institutionen har idag ca Ledarskap, vårdutveckling och undervisning, 5 poäng (halvfart | 1700 studenter och anordnar flera olika program och fristående kurser distans) inom vård- och omsorgsområdet. Bland dessa kan nämnas Litteraturkurs - i patientens värld, , 5 poäng (halvfart | distans) sjuksköterskeutbildning, barnmorskeutbildning, specialist- Medicinsk teknik, 5 poäng (helfart) sjuksköterskeutbildningar samt vård- och omsorgsinformatik och Obstetrik, gynekologi och neonatalogi, 10 poäng (halvfart | distans) administration. Inom institutionen kan studenten examineras upp till Omvårdnad inom ambulanssjukvård I, 5 poäng (halvfart) magisternivå i ämnet vårdvetenskap. Omvårdnad inom ambulanssjukvård II, 5 poäng (halvfart) Institutionen för vårdvetenskap är känd för att lägga stor vikt vid Omvårdnad inom ambulanssjukvård III, 10 poäng (helfart) klinisk utbildning och det betyder att i till exempel Omvårdnad inom anestesisjukvård I, 5 poäng (halvfart) sjuksköterskeprogrammet består ca 40 procent av utbildningen av Omvårdnad inom anestesisjukvård II, 15 poäng (helfart) verksamhetsförlagda studier. Ett led i den kliniska förankringen är de Omvårdnad inom intensivvård I, 5 poäng (halvfart) utbildningsvårdavdelningar som institutionen har startat i samarbete Omvårdnad inom intensivvård II, 5 poäng (halvfart) med Södra Älvsborgs Sjukhus. Sådana avdelningar planeras också i Omvårdnad inom intensivvård III, 15 poäng (helfart) samarbete med den kommunala vårdverksamheten. Omvårdnad inom operationssjukvård I, 5 poäng (halvfart) Den som är student vid VHB har stora möjligheter att genomföra Omvårdnad inom operationssjukvård II, 15 poäng (helfart) delar av studierna vid ett utländskt universitet. Vi har samarbete med Operationsteknik, 5 poäng (halvfart) universitet i ett flertal länder i Europa och alla länder i Norden. Vidare Pediatrik, 5 poäng (halvfart | distans) finns det ett etablerat samarbete med universitet i bland annat Prehospital akutsjukvård med inriktning mot barn, 5 poäng (halvfart) Jordanien, Förenta staterna, Indonesien och Australien. Prehospital akutsjukvård vid trauma, 5 poäng (halvfart) Institutionens lärare har hög ämneskompetens i vårdvetenskap och i Språk och kommunikation, 1-20 poäng (halvfart | distans) de stödämnen som ingår i många av utbildningarna, till exempel Studenthandledning, 5 poäng (halvfart) medicinsk vetenskap. Högskolan i Borås har som målsättning att år Uppsats, vårdvetenskap, 5 poäng (halvfart) 2004 ha uppnått den kvalitet som motsvarar universitetsstatus. Detta Vård- och omsorgsadministration, 21 - 40 poäng (halvfart) innebär bland annat att det i framtiden kommer att finnas ett stort antal Vård- och omsorgsadministration, 41 - 60 poäng (halvfart) disputerade lärare på institutionen. Vård- och omsorgsinformatik, 41 - 60 poäng (halvfart) Institutionens forskning är uppbyggd kring ett antal s k Vårdetik, 5 poäng (helfart) profilområden. Där bedrivs forskning utifrån bland annat Vårdforskningens teori och metod I, 5 poäng (halvfart) förebyggande hälsovård, patientundervisning, ambulanssjukvård, vård Vårdforskningens teori och metod II, 10 poäng (halvfart) i hemmet och vårdinformatik. Forskningsprofilerna genererar också ny Institutionen bedriver forskarutbildning i samverkan med Karlstads kunskap till institutionens utbildningar. universitet och Växjö universitet. Fyra doktorander är antagna vid På institutionen bedrivs två större forskningsprojekt, ACTION och Karlstads universitet och två vid Växjö universitet. Dessa doktorander PreHospen. ACTION (Assisting Carers using Telematics Interventions har sin huvudsakliga handledning och seminarieverksamhet vid to meet Older person´s Needs) är ett samarbetsprojekt med olika Högskolan i Borås. vårdorganisationer, som handlar om att med hjälp av telematik utveckla stöd till anhöriga/närstående som vårdar i hemmet. Profilområden Kunskapscentrum PreHospen började som ett projekt tillsammans med Syftet med forsknings- och utvecklingsprofilerna är att kraftsamla Västra Götalandsregionen, men har nu övergått till ett centrum inom institutionens anställda inom områden som är centrala för den fortsatta VHB. PreHospen bedriver forskning och utveckling inom prehospital vårdvetenskapliga forskningen och för vårdens verksamhetsutveckling akutsjukvård, där bland annat ambulanssjukvård är en central del. och på detta sätt bidra till ett fruktbart forsknings- och Senast uppdaterad: 2004-12-02. Sidansvarig: Andréas Bratell utvecklingsklimat för alla anställda på institutionen.

Forskning Målsättningar Sedan december 2002 är forskningen vid Institutionen för * initiera och leda forsknings- och utvecklingsprojekt vårdvetenskap organiserad i sju profilområden. * anordna fortlöpande seminarier där forskningsprojekt, litteratur och Inför 2005 kommer de olika profilområdena att föras in i två frågeställningar med anknytning till profilområdet diskutera forskningsmiljöer som på sikt ska kunna generera en mera * planera forskarutbildnings och utvecklingskurser inom profilens sammanhållen forskning vid VHB. De två miljöerna är Vårdandets område sammanhang samt Vårdande och existens. * rekrytera forskare som kan vidareutveckla profilområdet Vårdandets sammanhang fokuserar det strukturella perspektivet * bjuda in gästforskare med anknytning till profilområdet inom vård och vårdande. Här samlas de projekt som behandlar * verka för att såväl nationella som internationella kontakter i relation specifika vårdmiljöer, ledarskaps- och organisationsfrågor samt till profilområdet skapas och utvecklas strukturella förutsättningar som t.ex. berör genus, makt och kultur i * fortlöpande aktualisera profilområdet inom utbildningarna relation till vårdande, värden, begreppsbildning etc. Den forskningsmiljö som behandlar Vårdande och existens är mera Struktur individorienterad. Här bedrivs forskning som handlar om vård ur ett Det finns sju profilområden vid institutionen för vårdvetenskap. Vid patientperspektiv, t.ex. vad sjukdom, handikapp och annan form av sidan av profilområdena finns det tre temagrupper som fungerar som ohälsa innebär för den enskilda patienten och dennes närstående, samt resursgrupper för profilområdena. Dessa temagrupper är fokuserade hur en omvårdnad som bygger på deras levda erfarenheter bör kring systematisk vårdvetenskap, genus och etik. utformas. Akutsjukvård och prehospital akutsjukvård Psykiatrisk vård Profilområdet omfattar två delar som ofta är de två första länkarna i Profilområdet omfattar psykiatrisk och rättspsykiatrisk omvårdnad patientens vårdkedja. Dessa delar är prehospital akutsjukvård, där utifrån patienters, närstående och vårdares perspektiv och fokuserar på ambulanssjukvård utgör en stor del, och akutsjukvård. Med sådant som patienters lidande och välbefinnande, patienters akutsjukvård menas här den vård och behandling som patienten får på vardagstillvaro, specifika fenomen som tex. ensamhet, våldsamma en akutmottagning eller anestesi- och intensivvårdsavdelning. patienter, självmordsnära patienter m.m.

Att främja hälsa Vårdens informatik, organisation och ledarskap Det kunskapsområde som profilområdet vill utveckla innefattar ett Profilområdet behandlar strukturens roll för att få till stånd en vårdvetenskapligt förhållningssätt till hälsa och hälsofrämjande arbete. vårdmiljö som på bästa sätt uppfyller vårdens mål och är till gagn för Det finns en lång tradition inom vissa delar av hälso- och sjukvården både patienter och medarbetare. Det innebär mer konkret att profilen att arbeta hälsofrämjande. Det gäller t.ex. mödra- och barnhälsovården sysslar med möjligheter och hinder avseende IT, organisation och och distriktssköterskans arbetsfält. Forskning visar dock att det ledarskap samt språk och kommunikation. hälsofrämjande arbetet inom t.ex. mödrahälsovården är osynligt samtidigt som ett enbart medicinskt paradigm är rådande. Inom det Vård i och på hem hälsofrämjande arbetet är en förståelse av individen i samhället och Profilområdet fokuserar den vårdmiljö som utgörs av patientens anhöriga/familj centralt. fasta boende vare sig detta utgörs av ett hem i mer normal bemärkelse eller det som kallas för särskilt boende. Denna vårdmiljö skiljer sig Medicinsk vetenskap från mer institutionella vårdmiljöer med avseende på sådant som den Profilområdet omfattar gränslandet mellan biomedicin och fysiska miljön, vems territorium hemmiljön normalt är, hemmets vårdvetenskap, exempelvis livsstilsförändringars möjlighet att påverka existentiella och starka värdeladdning m.m. och har därför potential att incidensen av sjukdomsfall i arthrit, högt blodtryck, ge upphov till speciella vårdproblem. osteoporossyndrom, metabolt syndrom m.m. och forskning kring dessa områden. Sidansvarig: [email protected] Senast uppdaterad: 2004-10-26

Lärande och hälsa Högskolan i Borås HB. Tillägg maj 2006. Proﬁlområdet omfattar sjuksköterskans pedagogiska och didaktiska uppgifter i vårdandet samt hur vårdutbildningen ska kunna förmedla Institutionen för vårdvetenskap (VHB) vårdvetenskaplig kunskap till studenter på bästa sätt. Här bedrivs utbildning, forskning, metod- och kompetensutbildning inom vård och omsorg.

Johan Herlitz VHB [email protected] 033-4354380 JHZ Professor Idrott Medicinsk vetenskap Kerstin Segesten VHB Pedagogik [email protected] 033-4354736 KES Professor Psykologi Samhällskunskap Carl-magnus Stolt VHB Social omsorg [email protected] 033-4354787CMS Professor Sociologi Vårdvetenskap Vårdvetenskap med inriktning mot munhälsa Högskolan Dalarna HDa Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad http://www.du.se/ [email protected] Högskolan i Gävle HiG Hälsa och samhälle http://www.hig.se Institutionen för hälsa och samhälle utgör en kritisk, kreativ, öppen [email protected] och jämställd studie- och arbetsmiljö för ca 1700 studenter och 100 lärare. Medicin och hälsa Inom institutionen bedrivs undervisning i ämnena idrott, medicinsk FERRADA-NOLI MARCELLO PROF Folkhälsovetenskap vetenskap, pedagogik, psykologi, samhällskunskap, sociologi, social HOVELIUS LENNART ADJPRO Ortopedi omsorg, vårdvetenskap inriktning omvårdnad och vårdvetenskap MATHIASSEN SVEND ERIK GÄSTPR Arbetsfysiologi inriktning munhälsa. Kurserna kan läsas inom ramen för ﬂera av MÜTZELL STURE ADJPRO Medicinsk sociologi högskolans utbildningsprogram eller som fristående kurser. Påbyggbara kurser erbjuds i alla ämnen upp till C- alternativt D-nivå. Institutionen samverkar aktivt med övriga institutioner och Högskolan i Halmstad HH programområden för att utveckla kreativa mötesplatser för de http://www.hh.se/ samverkande disciplinernas högskola. Aktiv samverkan med det [email protected] omgivande samhället sker genom samarbetsorganen PUD, SUD och HUD. Institutionen arbetar internationellt både med inriktning på Sektionen för Hälsa och Samhälle. HOS student- och lärarutbyte samt forskning. Fridlund, Bengt Professor

Ämnen som ges på institutionen för Hälsa och samhälle Hallberg, Lillemor Professor [email protected] och inriktning idrott), sociologi och statsvetenskap. De ﬂesta ämnena ger kurser upp till magisternivå. Menckel, Ewa Adjungerad professor Forskningen är en stor och viktig del i sektionens verksamhet. Vi eftersträvar ett dynamisk forskningsklimat med starka kopplingar till Olofsson, Per-Olof Professor studenterna och grundutbildningen. Forskningen bedrivs ofta i [email protected] tvärvetenskapliga projekt tillsammans med högskolans övriga sektioner samt i nätverk med nationella och internationella aktörer. Palm, Lars Professor [email protected] Högskolan Kristianstad HKr Stambulova, Natalia Professor http://www.hkr.se [email protected] [email protected]

Tebelius, Ulla Professor Hälsovetenskaper [email protected] Hälsovetenskap är ett vidsträckt område som kan innefatta omvårdnad om de sjuka, omsorg om de äldre och svaga i samhället Sektionen för Hälsa och Samhälle samt förebyggande hälsovård och hälsofrämjande arbete. Med våra [School of Social and Health Sciences] program och fristående kurser täcker vi de ﬂesta av de Sektionen för Hälsa och Samhällee (HOS) erbjuder utbildnings- och hälsovetenskapliga inriktningarna. forskningsmiljö inom ett brett fält av vetenskaper. Vi ger både program och fristående kurser. Program Vi har kandidat- eller magisterprogram inom Arbetsvetenskap, 11 program inom Inst. för hälsovetenskaper: Idrottsvetenskap, Medie- och kommunikationsvetenskap, Sociologi Folkhälsopedagogiska programmet, 120p och Socialt utvecklingsarbete samt Statsvetenskap. Vi utbildar också Sjuksköterskeprogrammet, 130p sjuksköterskor samt erbjuder specialist- sjuksköterskeexamina inom Sjuksköterskeprogrammet, 120p områden som akutsjukvård, psykiatrisk vård, distrikt, vård av äldre Sociala omsorgsprogrammet inr. äldre och handikapp , 120p samt vård av barn och ungdom. Sociala omsorgsprogrammet, inriktning äldre och handikapp, 140p Sektionen har ett omfattande urval av fristående kurser inom Sociala omsorgsprogrammet, socialpedagogiskt arbete, 140p områden som arbetsvetenskap, folkhälsovetenskap, Sociala omsorgsprogram socialpedagogiskt behandlingsarbete, 120p handikappvetenskap, kulturgeograﬁ, medie- och Specialistsjuksköterskeutbildning inom psykiatrisk vård, 40p kommunikationsvetenskap, omvårdnad, pedagogik, psykologi (allmän Specialistsjuksköterskeutbildning inom vård av äldre, 40p Specialistutbildning till distriktssköterska inkl farmakologi med Sveriges lantbruksuniversitet SLU förskrivningsrätt, 50p Tandhygienistprogrammet, 120p http://www.slu.se [email protected]

Högskolan i Skövde HS Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap http://www.his.se/ (med bas i Uppsala) [email protected] • institutioner/enheter • kansli • webbsida Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Medicin och hälsa – Anatomi och fysiologi Björn Sjöström, professor i omvårdnad med inriktning mot smärta – Biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap [personlig hemsida] – Hippologenheten – Husdjurens miljö och hälsa – Skara – Husdjurens utfodring och vård Högskolan i Trollhättan/Uddevalla HTU – Husdjursgenetik Högskolan Väst – Idisslarmedicin och epidemiologi http://www.htu.se/ – Kirurgi och medicin, smådjur [email protected] – Kirurgi och medicin, stordjur – Molekylär biovetenskap Medicin och hälsa – Obstetrik och gynekologi

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Professurer vid fakulteten Luleå tekniska universitet LTU. för veterinärmedicin och husdjursvetenskap. Hälsovetenskap Enligt Excel-dokument från SLU 041116 Axelsson Karin, Professor Nyberg Lars, Professor Institution Ämne Innehavare Gard Gunvor, Professor bef univ lektor AFYS Anatomi o histologi, Sandvln Johans, Prof, gäst särsk biomekanik Stig Drevemo AFYS Husdjurens fysiologi m anatomi Kerstin Uvnäs-Moberg BVF Farmakologi Hans Tjälve BVF Klinisk kemi särsk radiobiologi Bernt Jones BVF Livsmedelshygien M-L Danielsson-Tham KM smådjur Smådjurskirurgi Anne-Soﬁe Lagerstedt BVF "Livsmedelshygien KM smådjur Smådjursmedicin Åke Hedhammar särsk livsmedels toxiner" Agneta Oskarsson BVF Parasitologi Arvid Uggla KV Hästens sjukdomar Johan Pringle BVF Patologi Stina Ekman KV Kirurgi f stordjur, m särsk BVF Patologi, särsk allm patologi Wilhelm Engström inriktn häst Vakant efter Plöen BVF Toxikologi Vakant efter H Tjälve KV Kirurgi f stordjur, m särsk inriktn BVF Vet med bakteriologi Karl-Erik Johansson häst Vakant efter Schantz BVF Vet med klinisk radiologi Peter Lord KV Kirurgi o oftalmologi Vakant efter Narfström BVF Virologi Sandor Belak (tjl) KV Komparativ medicin MarianneJensen-Waern KV Svinsjukdomar Claes Fellström Fakulteten Bakteriologi Stefan B Svenson MBV Immunologi Gunnar Alm HGEN Husdjursförädling Birgitta Danell MBV Medicinsk biokemi Jan Johansson HGEN Husdjursgenetik Erling Strandberg MBV Medicinsk och fysiologisk kemi Staffan Eriksson HGEN Molekylärgenetik mot husdjur Göran Andersson HGEN Renskötsel Öje Danell OG Obstetrik o gynekologi Stig Einarsson HGEN Sjukdomsgenetik Leif Andersson (tjl) OG "Obstetrik o gynekologi särsk HGEN Sjukdomsgenetik Ingemar Gustavsson reproduktionsendokrinologi" Hans Kindahl OG Obstetrik o juversjukdomar Vakant efter G Åström HMH Djurskydd Linda Keeling OG Reproduktionsbioteknologi H Rodriguez-Martinez HMH Etologi Per Jensen (tjl) HMH Husdjurens produktionssjukd. Catarina Svensson AFYS Anatomi o histologi Vakant efter Plöen HMH Husdjurshygien Bo Algers AFYS Husdjurens fysiologi Kerstin Olsson

HUV Husdjurens utfodring och vård Kjell Holtenius HUV "Husdjurens, särsk svinens HUV "Husdjurens utfodring och vård, utfodring o vård" "Vakant eft icke idisslare" Jan-Erik Lindberg Jan Håkansson" IDMED Medicin för idisslare Stefan Alenius HUV "Husdjurens, särsk fjäderfänas IDMED Vet med epidemiologi Ulf Emanuelsson utfodring och vård" Klas Elwinger

HGEN "Husdjursförädling, särsk nöt- Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Professurer vid fakulteten kreatursoch fåravel" Jan Philipsson för veterinärmedicin och husdjursvetenskap: E-post. Enligt Excel-dokument från SLU 041116 BVF Virologi Jorge-Moreno Lopez [email protected], MBV Virologi Tommy Linné [email protected], [email protected], AFYS Klinisk fysiologi Clarence Kvart [email protected], [email protected], MBV Medicinsk och fysisk kemi Ronny Lindberg [email protected], [email protected], OG Smådjursreproduktion CatharinaLinde-Forsberg [email protected], [email protected], BVF Akvatisk ekotoxikologi Leif Norrgren [email protected], BVF Vet med diagnostisk endokrino- [email protected], logi Mats Forsberg [email protected], [email protected], MBV Vet med immunologi Caroline Fossum [email protected], [email protected], OG Reproduktionsimmunologi Ulf Magnusson [email protected], [email protected], BVF Livsmedelsmikrobiologi Wilhelm Tham [email protected], [email protected], KMsmådjur Smådjursmedicin Jens Häggström [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], Anne-Soﬁ[email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected] 62 Ingenjörsverksamheter(konstruktion od) Skolverkets förslag till kursplan i teknik i

620 Allmänt. grundskolan. 621 Ingenjörsverksamheter: maskinbyggnad, kärnteknik, elektroteknik, mekanisk teknologi. Teknik 6211 Kärnteknik, kärnenergi, atomkraft, allmänt om Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan värmekraftmaskiner, ånga, ångkraft. och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutveck- 6212 Hydraulisk energi, vattenkraft. 6213 El- och telekonstruktion o d, elektronik. lingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla 6214 Värmekraftmaskiner, förbränningsmotorer od. mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i 6215 Pneumatisk energi, kylteknik, värmepumpar od. vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och 6216 Maskiner o d för lagring o transport av gaser o politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll vätskor. för individen, samhället och naturen behöver den teknik som omger 6217/ oss göras synlig och begriplig. 6219 Plastisk bearbetning, maskinelement, verktyg, verktygsmaskiner. 6217 Plastisk bearbetning, smidning, gjutteknik, valsning, Syfte dragning, värmebehandling, ytbehandling, Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sammanfogning, lödning, limning. sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan 6218 Transmissioner, växlar, kuggar, lyftdon, hissar, orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska transportdon, fästelement, smörjning. bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmågan att ta 6219 Verktyg, vektygsmaskiner, bearbetningsmetoder. sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. 622 Gruvkonstruktioner o d. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla 623 Militärkonstruktioner . kunskaper om tekniken i vardagen samt förtrogenhet med ämnets 624 Konstruktion av byggnader o d. 625 Konstruktion av trafikleder till lands. Järnvägar, specifi ka ord och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna gator, vägar o d. utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla 626 Vattenbyggnad i allmänhet, kanaler, anläggn. för behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att jordbruk, fiske. utveckla egna tekniska idéer och lösningar. 627 Anläggningar i hamnar, vattendrag och öppet hav, Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla dammar. förståelse för att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, 628 Hygienkonstruktioner, vatten o avlopp,belysning od människan, samhället och naturen. Vidare ska undervisningen ge ele- 629 Transportmedelskonstruktion o d. verna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör etik, genus, ras egenskaper och hur de kan sammanfogas. ekonomi och hållbar utveckling. - Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om Teknikundervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper tekniska lösningar. om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå Konstruktion, innovation och dokumentation dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang. Under- - Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och visningen i teknik ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik fungerar, samt hur de är utformade och kan förbättras. utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter. - Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna ges förutsätt- - Dokumentation i form av enkla tekniska skisser med förklarande ord ningar att utveckla förmågan att och begrepp, samt dokumentation med fysiska modeller. - identifi era och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, Teknik, människa, samhälle och natur - identifi era problem och behov som kan lösas med teknik och - Några föremål i elevens vardag, till exempel telefonen och cykeln. utarbeta förslag till lösningar, Hur de är anpassade efter människans behov och har förändrats över - använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, tid. - värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och - Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar natur, samt elektricitet. - analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. I årskurserna 4–6 Tekniska lösningar Centralt innehåll - Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga Undervisningen i teknik ska behandla följande centrala delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att innehåll överföra och förstärka krafter. - Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till I årskurserna 1–3 exempel hus, broar och lyftkranar. Tekniska lösningar - Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma - Några vanliga föremål som består av rörliga delar och vilken ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm, belysning och dammsugare. funktion de rörliga delarna har, till exempel i leksaker och verktyg. - Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till - Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel i ficklampor och metspön. exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl och - Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egen- fågelns vingar som förebild för flygplansvingen. skaper samt användning i stabila konstruktioner. - Några konstruktionsmaterial, till exempel tyg, papper och plast. De- - Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Konstruktion, innovation och dokumentation exempel vid produktion och distribution av elektricitet. - Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifi ering av behov, - Val av material i tekniska konstruktioner utifrån materialens undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. egenskaper. Nya material och deras möjligheter. - Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och - Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar. - Dokumentation i form av tekniska skisser och avbildningar med Konstruktion, innovation och dokumentation förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser, samt - Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifi ering av behov, dokumentation med fysiska modeller. undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Teknik, människa, samhälle och natur - Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och - Vanliga tekniska system i samhället, till exempel lokala trafi ksystem, reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik. vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i - Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar systemen och hur de samverkar. Systemens förändring över tid och med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser, samt några orsaker till detta. dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga - Olika sätt att hushålla med resurser i hemmet. rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknik- - Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med utvecklingsarbete. biltrafik. Teknik, människa, samhälle och natur I årskurserna 7–9 - Globala tekniska system, till exempel internet. Fördelar, risker och Tekniska lösningar sårbarhet med dem. - Styr- och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och - Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur kontroll av kraft och rörelse, till exempel i tvättmaskiner, tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur veten- dörröppnare och grävmaskiner. skapen har möjliggjort tekniska innovationer. - Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till - Återvinning och återanvändning av material i olika tillverknings- exempel armering och balkformer. processer. - Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till Framtida tekniska lösningar som kan bidra till hållbar utveckling. exempel lysdioder, och enkla förstärkare. - Konsekvenser av teknikval, till exempel utveckling av biobränslen - Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i och krigsmateriel utifrån ekonomiska, etiska och sociala aspekter. någon industriell process, till exempel papperstillverkning och livs- - Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns medelstillverkning. yrkesval och teknikanvändning. - Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till KTH. Kungliga Tekniska högskolan. Utbildning Forskning KTHs skolor Arkitektur och samhällsbyggnad Från Internat 22 mars 2010 Bioteknologi Datavetenskap och kommunikation Elektro- och systemteknik Industriell teknik och management Webbkarta Informations- och kommunikationsteknik Kemivetenskap Teknik och hälsa Om KTH Teknikvetenskap Fakta och siffror Enheten för vetenskaplig information och lärande Organisation Rektor Policies, planer och redovisningar Övrigt Internationellt samarbete Alumni Näringslivssamverkan Skolsamarbete Hall of Fame Studentwebben KTH för press och media Ny på KTH Kartor och adresser Mina sidor Kontakt med KTH Studiehandboken Program och kurser Schema Aktuellt Studievägledning och kontakt Nyhetsnotiser Stipendier KTH-kalendern Studera utomlands Akademiska högtider Rättigheter och skyldigheter KTH för press och media Examen och kursbevis Lediga anställningar Karriär KTH-ekot Forskarutbildning Pro et contra Bibliotek Yttranden och remissvar Bostad Stipendier Studenthälsan Pågående upphandlingar Kartor och adresser KTH i media IT-support Tillhör: Kungliga Tekniska högskolan KTHs skolor Senast ändrad: 2008-02-08 Kontakta innehållsansvarig KTH:s verksamhet är organiserad i skolor. Under dessa sorterar KTHs institutioner, centrumbildningar och grundutbildningsprogram. Dessutom finns en med skola jämställd Anpassa särskild enhet. Om webbplatsen Dekaner Webbansvariga Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad - Stellan Lundström Om cookies Skolan för bioteknologi - Stefan Ståhl RSS KTH Företagssamverkan - Eric Giertz Sök på KTHs webbplats Skolan för kemivetenskap - Christofer Leygraf Sök anställd Skolan för datavetenskap och kommunikation - Ingrid Melinder Kategorier Skolan för elektro- och systemteknik - Stefan Östlund KTHs inloggningstjänst Skolan för informations- och kommunikationsteknik- Mikael Östling Driftsinformation Skolan för industriell teknik och management - Bengt Lindberg Förbättra webben och IT på KTH Skolan för teknikvetenskap - Gustav Amberg Skolan för teknik och hälsa - Lars-Åke Brodin Enheten för vetenskaplig information och lärande - Gunnar Lager Organisation Kungliga Tekniska högskolan Adress SE-100 44 Stockholm Tillhör: Kungliga Tekniska högskolan Telefon +46 8 790 60 00 Senast ändrad: 2009-07-16 Kontaktuppgifter Kontakt med KTH KTH:s strategiska forskningsområden

KTH har tilldelats strategiska forskningsmedel inom 11 strategiska forskningsområden (SRA), och har den ledande rollen för fem av dessa; ICT, molekylär biovetenskap, transport, produktion och e- vetenskap. Bland de övriga områdena har KTH fått särskilt stor tilldelning inom energi. Tilldelningen skapar förutsättningar för KTH att satsa på en ny generation forskare, förstärka forskningen inom redan starka forskningsområden och utveckla nya starka forskningsmiljöer. Olika delar av det omgivande samhället är involverade för att garantera att forskningen bidrar till en positiv samhällsutveckling. Läs mer om satsningarna Centrumbildningar Skolan för datavetenskap och kommunikation - CSC Vid KTHs centra bedrivs forskning framför allt inom nya områden Centrum för autonoma system (CAS) och ofta i samarbete med samhälle och näringsliv. Ett centrum kan Centre for Sustainable Communications (SUS) vara knutet till en viss institution men bedriva självständig Centrum för Opera och Teknik forskning, i de flesta fall med en särskild styrelse med Parallelldatorcentrum (PDC) representanter för industri och samhälle, eller vara en fristående enhet direkt under rektor. I de flesta centra finns ett nära Skolan för elektro- och systemteknik - EES samarbete med industrin och i flera fall är också centra ACCESS Linnaeus Centre (ACCESS Linnaeus) samarbetsorgan mellan KTH och andra universitet. Centrum för elkraftteknik (EKC2) Länkarna nedan leder till respektive centrums egen webbplats. Centrumbildningen Alfvénlaboratoriet

Kompetenscentra vid KTH Skolan för informations- och kommunikationsteknik - ICT Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad - ABE Center for wireless Systems (Wireless@kth) Centrum för bank och finans (CeFin) Electrumlaboratoriet Centrum för drift och underhåll av infrastruktur (CDU) Kista Photonics Research Center (KPRC) Centrum för studier inom vetenskap och innovation (KTH VinnExcellence center for Intelligent Packing (iPACK) CESIS) Linné Center for Advanced Optics and Photonics at KTH Centrum för trafikforskning (CTR) (ADOPT) Centrum för transportstudier (CTS) Centrum Mistra Pharma Skolan för industriell teknik och management - ITM Skolan för bioteknologi - BIO Centrum för förbränningsteknik (Cicero) Centrum för molekyl- och systembiologi Centrum för hållbar utveckling (CHU) Strategiskt centrum för biomimetiska material (Biomime) Designfakulteten VinnExcellence Albanova Protein Technology Center Design and Management of Manufacturing Systems (DMMS) (ProNova) Effektivare kyl- och värmepumpssystem (EFFSYS 2) KTH-centrum inom inbyggda system (ICES) Skolan för kemivetenskap - CHE KTH China Energy Center Centrum för bränsleceller i ett uthålligt samhälle Product innovation Engineering Program (PIE-p) Centrum för Industriell NMR teknik (NMR) Strategiskt centrum i materialvetenskap (Brinell) VinnExcellence Center for Hierarchic engineering of industrial materials (HERO-M) Skolan för teknikvetenskap - SCI Skolan för arkitektur och Beräkningscentrum (KCSE) Center for Life Sciences Imaging at KTH-Karolinska (LSI) samhällsbyggnad — ABE Fordonstekniskt centrum Järnvägsgruppen (JVG) Verksamheten omfattar arkitektur, samhällsbyggnad och Linné Flow Center (FLOW) miljöteknik i en vid bemärkelse. Där ingår en syntes av Resurscentrum för nätundervisning (RCN) gestaltning, teknisk och ekonomisk kunskap till en systemsyn på Skogsindustriella forskarskolan (FPIRC) den byggda miljön, bostäderna och naturresurserna. Forskning och Strategiskt centrum för industriell och tillämpad matematik undervisning syftar till att skapa bästa möjliga förutsättningar för (CIAM) ett uthålligt samhälle. Strategisk planering, skapande och underhåll Svenskt Kärntekniskt Centrum (SKC) av infrastrukturer för transport, vatten och andra VinnExcellence Center for ECO2 Vehicle design försörjningssystem utgör centrala delar. VinnExcellence Centrum BiMaC Innovation Institutioner Skolan för teknik och hälsa - STH • Arkitektur Centrum för hälsa och byggande (CHB) • Byggvetenskap Centrum för teknik i medicin och hälsa (CTMH) • Fastigheter och byggande • Filosofi och teknikhistoria • Mark- och vattenteknik Centra med annan huvudman där KTH har • Samhällsplanering och miljö en betydande roll • Transporter och samhällsekonomi Centre of Molecular Devices Stockholm Bioinformatics Center Centra Svenskt hybridfordonscentrum • Centrum för bank och finans (CeFin) • Centrum för drift och underhåll av infrastruktur (CDU) Tillhör: KTH Intranät • Centrum för studier inom vetenskap och innovation (KTH Senast ändrad: 2010-01-29 CESIS) • Centrum för trafiksimulering (CTR) • Centrum för transportstudier (CTS) • Centrum Mistra Pharma

Grundutbildningsprogram • Arkitektur (A) • Lantmäteri (C) • Väg- och vattenbyggnadsteknik (C) Arkitektur och Samhällsbyggnad • Samhällsbyggnad (C) Namn Professors ämne • Mark- och fastighetsjuridik (M) • Spatial Planning (M) STEEN JESPER ARKITEKTUR ARB.LIV BEGYGGELSE • Real Estate Management (M) CELSING JOHAN ARKITEKTUR AVANCERAD GESTALTNING • Teknik- och vetenskapsfilosofi (M) WILHELMSON ANDERS ARKITEKTUR INR GESTALTNPROCESS • Land Management (UPP) MÅRTELIUS JOHAN ARKITEKTURHISTORIA • Enviromental Engineering and Sustainable Infrastructure JOHANSSON ROLF BEBYGGELSEANALYS HOLMGREN JONAS BETONGBYGGNAD (M) KAROUMI RAID BROBYGGNAD • Husbyggnads- och installationsteknik (M) SILFWERBRAND JOHAN BROBYGGNAD • Geodesi och geoinformatik (M) SUNDQUIST HÅKAN BROBYGGNAD • Innovations- och tillväxtekonomi (M) SÖDERSTRÖM OVE BYGGNADSMATERIALLÄRA • Fastighet och finans (K) LIND HANS FASTIGHETSEKONOMI C - civilingenjörs-, A - arkitekt-, H - högskoleingenjörs-, M - LUNDSTRÖM STELLAN FASTIGHETSEKONOMI magisterprogram, UPP - uppdragsutbildning, K – kandidatprogram. KALBRO THOMAS FASTIGHETSTEKNIK MATTSSON HANS FASTIGHETSTEKNIK KRUPINSKA JADWIGA FORMLÄRA Skolans ledning SJÖBERG LARS GEODESI Dekan - Stellan Lundström BAN YIFANG GEOINFORMATIK Prodekan - Katja Tollmar Grillner LJUNGQVIST BENGT INDUSTRIELL SKYDDSVENTILATION Grundutbildningsansvarig samhällsbyggnadsprogrammet - Ann- ASPLUND MARCUS INFRASTR.NATIONALEKONOMI STILLE HÅKAN JORD- O BERGMEKANIK Catrine Norrström JANSSON PER-ERIK MARK-O VATTENRESURSLÄRA Grundutbildningsansvarig arkitektutbildningen - Ulrika Karlsson QUIEL FRIEDRICH MILJÖ O NATURRESURSINFORMATION Forskarutbildningsansvarig - Sven Ove Hansson OLOFSSON BO MILJÖGEOLOGI Administrativ chef - Johanna Stellan SÖRLIN SVERKER MILJÖHISTORIA FINNVEDEN GÖRAN MILJÖSTRATEGISK ANALYS CARS GÖRAN REGIONAL PLANERING Funktionsansvariga inom SNICKARS FOLKE REGIONAL PLANERING skoladministrationen PONTVIK ALEXIS STADSBYGGNAD HOLMBERG STURE STRÖMNINGS- OCH KLIMATTEORI Utbildningsadministration - Johanna Stellan HANSSON SVEN OVE TEKNIKENS FILOSOFI Personal - Marie Korostenski KAIJSER ARNE TEKNIKHISTORIA Ekonomi - Susanne weideskog KAISERFELD THOMAS TEKNIK-O VETENSKAPSHISTORIA WILHELMSSON MATS TILLÄMPAD FINANSIELL EKONOMI Tillhör: Kungliga Tekniska högskolan ERIKSSON KENT TILLÄMPAD FÖRETAGSEKONOMI Senast ändrad: 2009-10-15 MATTSSON LARS-GÖRAN TRANSPORTSYSTEMANALYS KOUTSOPOULOS HARIS TRANSPORTVETENSKAP WÖRMAN ANDERS VATTENDRAGSTEKNIK CVETKOVIC VLADIMIR VATTENVÅRDSTEKNIK SSK BIRGISSON BJÖRN VÄG- OCH BANTEKNIK Skolan för bioteknologi — BIO THUNVIK ROGER Verksamheten omfattar området bioteknik, för att inom detta GÄSTPROFESSURER område skapa en stark generisk kunskapsbas inom bland annat biokemi och teoretisk kemi. Den innebär också utveckling och GOW MARCELYN ARKITEKTURTEKNIK forskning kring sambandet mellan geners och proteiners funktion KARA HANIF ARKITEKTURTEKNIK och att omsätta denna kunskap i tillämpningar inom bioteknik, WESTERBERG BO BETONGBYGGNAD riktad mot kliniska tillämpningar mot sjukvård eller mot ISACSON MATHS INDUSTRIMINNESFORSKNING tillämpningar inom skogs- och jordbruksbioteknik. MUNDT PETERSEN ELISABETH INSTALLATIONSTEKNIK BRAUNERHJELM PONTUS INTERNATIONELL AFFÄRSVERKSAMHET Institution HÅRSMAN BJÖRN REGIONAL EKONOMISK PLANERING WESTLUND HANS REGIONAL PLANERING • Bioteknologi HINTZE STAFFAN RISKHANT.V BYGGANDE I JORD O B FOLKESON LENNART TILLÄMPAD EKOLOGI ANDREASSON INGMAR TRAFIKTEKNIK OCH TRAFIKSIMULERING Centra ALGERS STAFFAN TRANSPORTANALYS, M SÄRSK INR M • Centrum för Molekyl- och systembiologi PROGNOSSYSTEM • KTH Disaster Resilience Centre (DIRECT) ELIASSON JONAS TRANSPORTSYSTEMANALYS • Strategiskt centrum för Biomimetiska material (Biomime) • Vinnexcellence Albanova Protein Technology Center Tillhör: Forskning (ProNova) Senast ändrad: 2009-09-03 Grundutbildningsprogram • Bioteknik (C) C - civilingenjörs-, A - arkitekt-, H - högskoleingenjörs-, M - masterprogram, UPP - uppdragsutbildning.

Skolans ledning Dekan - Stefan Ståhl Prodekan - Sophia Hober Grundutbildningsansvarig - Per Berglund Forskarutbildningsansvarig - Per-Åke Nygren Administrativ chef - Inger Åhlén Funktionsansvariga inom KTH Företagssamverkan — BLI skoladministrationen Utbildningsadministration - Marie Larsson (i samarbete med Skolan Verksamheten omfattar stöd för KTHs utbildning och forskning vad för kemivetenskap) avser KTHs samverkan med näringslivet, studenternas etablering Personal - Lotta Rosenfeldt på arbetsmarknaden samt kommersialisering och nyttiggörande av Ekonomi - Åke Eriksson KTHs kompetens och forskningsresultat (beslut UF-08-0255) Infrastruktur - Inger Åhlén Skolans uppgift är att bygga relationer och starka nätverk till företagsledare, HR-ansvariga, alumner och andra potentiella Tillhör: Kungliga Tekniska högskolan vänner som kan medverka till att stärka KTHs position och Senast ändrad: 2008-10-15 varumärke.

I nära anslutning till Företagssamverkan arbetar KTH Executive School AB som tillhandahåller chefsutvecklingsprogram. Genom en ökad uppdragsutbildning och uppdragsforskning kan Bioteknologi KTH göra större nytta i samhället och samtidigt skapa ökade Namn Professors ämne intäkter för KTH. HULT KARL BIOKEMI NYREN PÅL BIOKEMI LARSSON GEN BIOTEKNOLOGI BIOPROCESSTEKNIK Verksamhetsområden UHLÉN MATHIAS MIKROBIOLOGI • Affärsutveckling och tillväxt HOBER SOPHIA MOLEKYLÄR BIOTEKNIK LUNDEBERG JOAKIM MOLEKYLÄR BIOTEKNIK MM • Företagskundtjänst NYGREN PER-ÅKE MOLEKYLÄR BIOTEKNIK MM • Kommersialiseringsstöd för forskare och studenter STÅHL STEFAN MOLEKYLÄR BIOTEKNIK VACCIN MM • Karriärstöd ANDERSSON • Uppdragsutbildning SVAHN HELENE NANOBIOTEKNIK • HR-tjänster DALHAMMAR GUNNEL TEKNISK MILJÖKMIKROBIOLOGI • Alumnitjänster GELMUKHANOV FARIS TEORETISK KEMI ÅGREN HANS TEORETISK KEMI LUO YI TEORETISK KEMI FOTONIK Skolans ledning TEERI TUULA TRÄBIOTEKNIK Skolchef - Eric Giertz BULONE VINCENT VÄXTGLYKOBIOLOGI Ställföreträdande skolchef - Fredrik Lagergren Administrativ chef – Henrik Svensson Tillhör: Forskning Chef för Karriär - Henrik Svensson Senast ändrad: 2008-12-12 Chef för Innovation - Lisa Ericsson Chef för Företagskontakt och Alumni - tf Bo Karlson Chef för Uppdrag - Eric Giertz Funktionsansvariga Skolan för kemivetenskap — CHE Informationsansvarig – Emma Berglund föräldraledig, vik: Annika Suhajek Verksamheten om fattar användandet av grund- och Personaladministratör – Helena Malmenklint teknikvetenskapliga principer för design, analys och förståelse av Ekonomi – Henrik Svensson molekylära system samt tillämpningar av dessa på bland annat bioorganiska material, energiomvandlingsprocesser, Tillhör: Kungliga Tekniska högskolan miljöfrågeställningar och framställning av kemikalier och Senast ändrad: 2009-11-12 läkemedel.

Institutioner • Kemi • Kemiteknik • Fiber- och polymerteknologi

Centra • Centre of Molecular Devices • Centrum för bränsleceller i ett uthålligt samhälle • Centrum för Industriell NMR teknik (NMR)

Grundutbildningsprogram • Kemivetenskap (C) • Biomedical Materials (M) • Chemical Science and Engineering (M) • Pharmaceutical Engineering (M) • Kemiteknik (H) C - civilingenjörs-, A - arkitekt-, H - högskoleingenjörs-, M - magisterprogram, UPP - uppdragsutbildning.

Skolans ledning Dekan - Christofer Leygraf Prodekan - Ulf Gedde Grundutbildningsansvarig - Istvan Furo Forskarutbildningsansvarig - Monica Ek ODNEVALL Administrativ chef - Marie Larson WALLINDER INGER KORROSIONSLÄRA MILJÖ-HÄLSOEFF. JONSSON MATS KÄRNKEMI LINDSTRÖM MIKAEL MASSATEKNOLOGI Funktionsansvariga inom SUN LICHENG MOLEKYLÄR ELEKTRONIK KLOO LARS OORGANISK KEMI skoladministrationen MOBERG CHRISTINA OORGANISK KEMI Utbildningsadministration - Marie Larson GLASER JULIUS OORGANSIK KEMI, KOORDINATIONS. Personal - Ulla Schött SOMFAI PETER ORGANISK KEMI Ekonomi - Maria Andersz BORG- Infrastruktur - Ulla Jacobsson KARLSSON ANNA-KARIN ORGANISK KEMI, EKOLOGISK KEMI KARLSSON SIGBRITT POLYMERA MATER.MILJÖINTERAKT. GEDDE ULF POLYMERA MATERIAL Programansvariga HEDENQVIST MIKAEL POLYMERA MATERIAL Sara Naumann för högskoleingenjörsprogrammet Kemiteknik JOHANSSON MATS POLYMERTEKN.YTBEHANDLING Lars Pettersson för civilingenjörsprogrammet Kemivetenskap ALBERTSSON ANN- CHRISTINE POLYMERTEKNOLOGI BERGLUND LARS TRÄ OCH TRÄKOMPOSITER Tillhör: Kungliga Tekniska högskolan HENRIKSSON GUNNAR TRÄKEMI Senast ändrad: 2009-05-26 HULT ANDERS YTBEHANDLINGSTEKNIK MALMSTRÖM EVA YTBEHANDLINGSTEKNIK CLAESSON PER YTKEMI Kemivetenskap RUTLAND MARK YTKEMI

Namn Professors ämne GÄSTPROFESSUR ZETHRAEUS BJÖRN BIOENERGITEKNIK WÅGBERG LARS FIBERTEKNOLOGI YAN JINYUE KEMITEKN AVANC KRAFTCYKLER FURO ISTVAN FYIKALISK KEMI MISCHNICK PETRA POLYMERANALYS STILBS PETER FYSIKALISK KEMI HENRIKSSON ULF FYSIKALISK KEMI MED INRIKT NMR Tillhör: Forskning BRINCK TORE FYSIKALISK KEMI, KVANTKEMI MERENYI GABOR KEMI TERMOKEMISK KINETIK Senast ändrad: 2009-01-29 ALVFORS PER KEMI-OCH ENERGITEKNIK JÄRÅS SVEN KEMISK TEKNOLOGI PETTERSON LARS KEMITEKNIK INRIKT MILJÖKATALYS LINDBERGH GÖRAN N KEMITEKNIK, INR ELEKTROKEMI WESTERMARK MATS KEMITEKNIK, INR ENERGIPROCESS RASMUSON ÅKE KEMITEKNIK, TRANSPORTFÖRLOPP LEYGRAF CHRISTOFER KORROSIONSLÄRA • Centrum för användarorienterad IT-Design (MDI) Skolan för datavetenskap och • Centrum för talteknologi kommunikation — CSC • Parallel and Scientific Computing (NA)

Verksamheten omfattar utbildning och forskning inom Grundutbildningsprogram datavetenskapens traditionella kärnområden numerisk analys och • Datateknik (C) datalogi; från teoribildning och analys av matematiska modeller via • Medieteknik (C) algoritmutveckling till datorimplementering och simulering. Teknik • Människa-dator interaktion (M) och metoder för stöd av mänsklig kommunikation och datorstödd • Scientific Computing (M) samverkan över avstånd i tid och rum är andra kärnområden med • Datalogi (M) växande betydelse. • Medieteknik (H) C - civilingenjörs-, A - arkitekt-, H - högskoleingenjörs-, M - magisterprogram, UPP - uppdragsutbildning. Den tillämpade forskningen behandlar beräkningsvetenskap, datalogi, datorseende, robotik, neurala nätverk, människa- datorinteraktion, medieteknik och grafisk produktion samt språklig Skolans ledning och musikalisk kommunikation. Dekan - Ingrid Melinder Prodekan - Anders Askenfelt Grundutbildningsansvarig - Olle Bälter Avdelningar Forskarutbildningsansvarig - Jens Lagergren • NA (numerisk analys) Administrativ chef - Ingrid Melinder • CVAP (datalogi) • CB (datalogi) • TCS (datalogi) Funktionsansvariga inom • Media (medieteknik och grafisk produktion) skoladministrationen • MDI (människa- datorinteraktion) Utbildningsadministration - Kerstin Frenckner • Tal, musik och hörsel inkl. Avdelningen för språk och Personal - Eva-Lena Åkerman kommunikation Ekonomi - Tina Billing Infrastruktur - Johan Berglund Centra • Centrum för autonoma system (CAS) • Centre for Sustainable Communications (SUS) • Centrum för Opera och Teknik Programansvariga • Parallelldatorcentrum (PDC) Stefan Arnborg för utbildningsprogrammet datateknik Nils Enlund för utbildningsprogrammet medieteknik samt för högskoleingenjörsprogrammet medieteknik. Centra ej aktiva Verksamheten fortgår inom resp avdelnings forskargrupp på KTH Tillhör: Kungliga Tekniska högskolan CSC: Senast ändrad: 2009-01-28 Datavetenskap och kommunikation Skolan för elektro- och systemteknik Namn Professors ämne — EES JOHNSON CLAES-GÖRAN NUMERISK ANALYS HOUSE DAVID AKUSTIK, FONETISK ANALYS Verksamheten omfattar utbildning och forskning inom LAGERGREN JENS DATALOGI systemteknik, informations- och kommunikationsteknik, LINDEBERG TONY DATALOGI elektroteknik, plasmavetenskap och elektroniska system. ARNBORG STEFAN DATALOGI KANN VIGGO DATALOGI MEINKE KARL DATALOGI SUNDBLAD YNGVE DATALOGI Centra CARLSSON STEFAN DATALOGI INR DATORSEENDE • ACCESS Linnaeus Centre (ACCESS Linnaeus) KRAGIC DANICA DATALOGI INR. ROBOTPERCEPTION • Centrumbildningen Alfvénlaboratoriet HELLGREN • Centrum för elkraftteknik (EKC2) KOTALESKI JEANETTE DATALOGI INRIKT NEUROINFORMAT CHRISTENSEN HENRIK DATALOGI M INR AUTONOMA SYSTEM ENLUND NILS GRAFISK TEKNIK Grundutbildningsprogram TURPEINEN MARKO • Elektroteknik (C) SAKARI MEDIETEKNIK • Electric Power Engineering (M) TERNSTRÖM STEN OLOV MUSIKAKUSTIK,RÖSTENS AKUSTIK • Wireless Systems (M) SEVERINSON • Network Services and Systems (M) EKLUNDH KERSTIN MÄNNISKA-DATORINTERAKTION • Nuclear Fusion Science and Engineering Physics Erasmus ENGQUIST BJÖRN NUMERISK ANALYS Mundus (M) SZEPESSY ANDERS NUMERISK ANALYS CARLSON ROLF TALTEKNOL SPEC INR SVENSKA SPR • Systems, Controls and Robotics (M) GRANSTRÖM BJÖRN AXEL C - civilingenjörs-, A - arkitekt-, H - högskoleingenjörs-, M - ARVID TALÖVERFÖRING magisterprogram, UPP - uppdragsutbildning. AURELL ERIK TEORETISK BIOLOGISK FYSIK HÅSTAD JOHAN TEORETISK DATALOGI JOHNSSON LENNART TILLÄMAPAD NUMERISK ANALYS Skolans ledning Dekan - Stefan Östlund GÄSTPROFESSURER Prodekan - Mikael Skoglund Grundutbildningsansvarig - Stefan Östlund EGERSTEDT MAGNUS AUTONOMA AYSTEM Forskarutbildningsansvarig - Håkan Hjalmarsson SHAW PHILIP FACKSPRÅK Administrativ chef - Lise-Lotte Wahlberg Tillhör: Forskning Senast ändrad: 2008-12-12 Funktionsansvariga inom WAHLBERG BO REGLERTEKNIK JACOBSEN ELLING W REGLERTEKNIK skoladministrationen MARKLUND GÖRAN RYMDPLASMAFYSIK Utbildningsadministration - Cecilia Forssman HJALMARSSON HÅKAN SIGNALB IN MODELLB SIGNALB Ekonomi - Agneta Rune OTTERSTEN BJÖRN SIGNALBEHANDLING Personal - Lise-Lotte Wahlberg HÄNDEL PETER SIGNALBEHANDLING Infrastruktur - Lise-Lotte Wahlberg CEGRELL TORSTEN STYRSYSTEM F INDUSTRI UTRUSTN KLEIJN WILLEM Information - Marie Androv BASTIAAN TALSIGNALBEHANDLING KARLSSON GUNNAR TELETRAFIKSYSTEM HE SAI-LING TEORETISK ELEKTROTEKNIK Programansvarig HELLSTEN TORBJÖRN TEORETISK FUSIONSFORSKNING Joakim Lilliesköld Tillhör: Forskning Tillhör: Kungliga Tekniska högskolan Senast ändrad: 2009-08-1 Senast ändrad: 2008-12-12

Elektro- och systemteknik Namn Professors ämne NEE HANS-PETER EFFEKTELEKT. SYSTEM O HALVLEDK STEMME GÖRAN ELEKTRISK MÄTTEKNIK SÖDER LENNART ELEKTRISKA ENERGISYSTEM SADARANGANI CHANDUR ELEKTRISKA MASKINER O DRIVSYST ÖSTLUND STEFAN ELKRAFTTEKN INR ELEKT TRAKTION THOTTAPPILLIL RAJEEV ELKRAFTTEKN TEORI OCH KONSTRUK SCHEFFEL JAN FUSIONSPLASMAFYSIK DRAKE JAMES ROBERT FUSIONSPLASMAFYSIK LEIJON ARNE HÖRSELTEKNIK RASMUSSEN LARS KILDEHOJ Kommunikationsteori SKOGLUND MIKAEL KOMMUNIKATIONSTEORI ENGDAHL GÖRAN KONSTRUKTIONSTEK ELANLÄGGNING ERIKSSON ROLAND KONSTRUKTIONSTEKNIK F EL ANL JOHANSSON KARL HENRIK NÄTBASERAD REGLERTEKNIK STADLER ROLF NÄTVERKSHANTERING BRENNING NILS PLASMAFYSIK BLOMBERG LARS PLASMAFYSIK TENDLER MICHAEL PLASMAFYSIK M FUSIONSFORSKNING • Optik Skolan för informations- och • Elektroniksystem kommunikationsteknik — ICT • Kommunikationssystem • Programvaru- och datorsystem Verksamheten omfattar hela bredden av området informations- och • TsLab kommunikationsteknik och därtill hörande, möjliggörande Centra teknologier såsom nanoteknik, nya material, komponenter, • Center for wireless Systems (Wireless@kth) elektriska och optiska kretsar, via systemens tekniska infrastruktur, • Electrumlaboratoriet till de tjänster systemen förväntas erbjuda. Tillämpningarna ligger • Kista Photonics Research Center (KPRC) inom trådbundna och trådlösa informations- och • VinnExcellence center for Intelligent Packing (iPACK) kommunikationssystem. • Linné Center for Advanced Optics and Photonics at KTH (ADOPT) Verksamheten omfattar teknikvetenskaplig forskning inom tillämpad fysik, nanoelektronik, elektronikkonstruktion, distribuerade och inbäddade system, nätverksteknik, radiosystem, Grundutbildningsprogram programvaruutveckling, informationssystem, informationssäkerhet, • Informationsteknik (C) design och konstruktion av tjänster och produkter. Tillämpningarna • Informationsteknik med internationell inriktning (C) omfattar även nätbaserat lärande, IT-management smat IT- • Mikroelektronik (C) produktutveckling/entreprenörskap. • Mikroelektronik med internationell inriktning (C) • Informationssystem (H) (ingen nyantagning sker) • Informationssystem med inriktning mot industriell ekonomi Verksamhetsbaser (H) (ingen nyantagning sker) • Materialfysik • Datateknik (H) • Optik & fotonik • Elektronik och kommunikation (H) (ingen nyantagning sker) • Halvledarrkomponenter • Elektronik och datorteknik (H) • Kommunikationssystem • ICT-ingenjör, gemensam ingång (H) (ingen nyantagning • Inbyggda elektronik- och datorsystem sker) • Informations- och programvarusystem • Mekantronik & industriell IT (H) (ingen nyantagning sker) • Fotonik (M) Forskningsenheter • Informations- och kommunikationssäkerhet (M) • IT-entreprenörskap (M) (ingen antagning sker) • Materialfysik • Interaktiva system (ingen antagning sker) • Funktionella material • Internetteknik (M) (ingen antagning sker) • Halvledarmaterial • Kommunikationssystem (M) • Komponenter & Kretsar • Nanoelektronik (M) (ingen nyantagning sker) • Fotonik • Nanoteknik (M) • Kvantelektronik och - optik • Programvaruteknik för distribuerade system (M) Informations- och kommunikationsteknik • Systemkonstruktion på kisel (M) Namn Professors ämne • Teknik och ledning för informationssystem (M) • Tillämpad informationsteknik (M) (ingen nyantagning sker) JANSSON CARL-GUSTAF ARTIFICIELL INTELLIGENS • Konstruktion och realisering av IT-produkter och -system EKENBERG LOVE DATA-O SYSTEMVETENSKAP • Tekniskt basår, Kista (B) MUFTIC SEAD DATORARKITEKTUR • Teknisk bastermin (B) BRORSSON MATS DATORKOMMUNIKATION • Affärssystem (K) MAGUIRE GERALD DATORSYSTEM AYANI RASSUL DATORSYSTEM • Informations- och kommunikationsteknik (K) HARIDI SEIF ELEKTRONIKKOMP O KRETSSTRUKT C - civilingenjörs-, A - arkitekt-, H - högskoleingenjörs-, M - OLSSON HÅKAN ELEKTRONIKSYSTEMKONSTRUKTION magisterprogram, UPP - uppdragsutbildning, B - DUBROVA ELENA ELEKTRONIKSYSTEMKONSTRUKTION behörighetsgivande utbildning, K - kandidatprogram. JANTSCH AXEL ELEKTRONIKSYSTEMKONSTRUKTION TENHUNEN HANNU ELEKTRONIKSYSTEMKONSTRUKTION ZHANG SHI-LI FASTA TILLST ELEKTR HALVLEDPR Skolans ledning LINNROS JAN FASTA TILLST ELEKTRONIK. Dekan - Mikael Östling PETERSSON STURE FASTA TILLSTÅNDETS ELEKTRONIK Prodekan - Carl-Gustaf Jansson ZETTERLING CARL-MIKAEL FASTA TILLSTÅNDETS ELEKTRONIK Grundutbildningsansvarig - Anders Västberg ÖSTLING MIKAEL FASTA TILLSTÅNDETS ELEKTRONIK Forskarutbildningsansvarig - Carl-Gustaf Jansson THYLEN LARS FOTONIK MED MIKROVÅGST Administrativ chef - Thomas Sjöland BJÖRK GUNNAR FOTONIK MED MIKROVÅGSTEKNIK HAMMAR MATTIAS HALVLEDARMATERIAL LANDGREN GUNNAR HALVLEDARMATERIAL Strategisk ledningsgrupp LOURDUDOSS SEBASTIAN HALVLEDARMATERIAL Mikael Östling, dekan, ordförande JOHANNESSON PAUL INFORMATIONSSYSTEM Carl Gustaf Jansson, prodekan och forskarutbildningsansvarig, verksamhetsbaskoordinator - Kommunikation: Infrastruktur & BOMAN MAGNUS INTELLIGENTA PROGRAMVARUTJÄNST tjänser, vice ordförande GRISHIN ALEXANDER KOND MATERIENS FYSIK Anders Västberg, grundutbildningsansvarig HEMANI AHMED KONSTR O IMPL AV IT-SYSTEM Thomas Sjöland, administrativ chef KARLSSON ANDERS KVANTUMFOTONIK Gunnar Björk, verksamhetskoordinator - Fotonik & Optik KARLSSON ULF MATERIALFYSIK SSK YTFYSIK Paul Johannesson, verksamhetsbaskoordinator - Informations- och ZHENG LIRONG MEDIEELEKTRONIK programvarusystem MUHAMMED MAMOUN Ulf Karlsson, verksamhetsbaskoordinator - Materialfysik AHMED OORGANISK MATERIALKEMI Hannu Tenhunen, verksamhetsbaskoordinator - Elektroniksystem FRIBERG ARI OPTISK FYSIK Carl Mikael Zetterling, verksamhetsbaskoordinator - Integrerade MATSKIN MIHHAIL PROGRAMVARUTEKNIK komponenter & kretsar ZANDER JENS RADIOSYSTEMTEKNIK PEHRSON BJÖRN TELEKOMMUNIKATIONSSYSTEM Tillhör: Kungliga Tekniska högskolan SMITH MARK T UTVECKLING AV IT-PRODUKTER Senast ändrad: 2010-03-05 Tillhör: Forskning Senast ändrad: 2008-12-16 Skolan för teknikvetenskap — SCI • Vinnexcellence Centrum för Biofibermaterial - Innovation (BiMaC-I) Verksamheten omfattar fysik, matematik och teknisk mekanik. Utbildning och forskning bedrivs inom de grundläggande och Grundutbildningsprogram tillämpade vetenskaperna. Verksamheten inkluderar experimentellt • Teknisk fysik (C) och beräkningstekniskt tunga ingenjörstillämpningarna med en fast • Farkostteknik (C) förankring i grundvetenskaperna. • Öppen ingång (C) • Civilingenjör/lärare, matematik-fysik (C) Institutioner • Civilingenjör/lärare, matematik-IT/data (C) • Civilingenjör/lärare, matematik-kemi (C) • Teoretisk fysik • Aerospace Engineering (M) • Tillämpad fysik • Applied Physics (M) • Fysik • Engineering Mechanics (M) • Matematik • Mathematics (M) • Mekanik • Modern Physics (M) • Farkost och flyg • Nuclear Energy Engineering (M) • Hållfasthetslära • Sound and Vibration (M) C - civilingenjörs-, A - arkitekt-, H - högskoleingenjörs-, M - Centra magisterprogram, UPP - uppdragsutbildning. • Beräkningscentrum (KCSE) • Center for Life Sciences Imaging at KTH-Karolinska (LSI) • Fordonstekniskt centrum Skolans ledning Dekan - Gustav Amberg • Järnvägsgruppen (JVG) Prodekan - Anders Forsgren • Linné Flow Center Grundutbildningsansvarig - Mats Boij • Resurscentrum för nätundervisning (RCN) Forskarutbildningsansvarig - Dan Zenkert • Skogsindustriella forskarskolan (FPIRC) Administrativ chef - Helene Gester • Strategiskt centrum för industriell och tillämpad matematik (CIAM) • Svenskt Kärntekniskt Centrum (SKC) Funktionsansvariga inom • Vinnexcellence Center for ECO2 Vehicle design skoladministrationen Utbildningsadministration - Helene Gester LAURELL FREDRIK FYSIK Ekonomi - Hans Silverhag LINDBLAD THOMAS FYSIK KORENIVSKI VLADISLAV FYSIK INR MESMOSKOPISK FYSIK Redovisning - Birgitta Nordling PEARCE MARK FYSIK M INR ASTROPARTIKELFYSIK Infrastruktur - Per Berg KEREK ANDRAS FYSIK, KÄRN & STRÅLNINGSFYSIK Personal - Leena Druck DANIELSSON MATS FYSIK, MEDICINSK TEKNIK ÖSTLUND SÖREN FÖRPACKNINGSTEKNOLOGI LARSSON PER-LENNART HÅLLFASTHETSLÄRA Programansvariga NILSSON FRED HÅLLFASTHETSLÄRA BERG MATS JÄRNVÄGSTEKNIK Leif Kari för utbildningsprogrammet teknisk fysik ROSENGREN ANDERS KOND MAT TEORI Lars Filipsson för utbildningsprogrammet farkostteknik DINH TRUC-NAM KÄRNKRAFTSÄKERHET Jan Scheffel och Hans Thunberg för utbildningsprogrammet ZENKERT DAN LÄTTKONSTRUKTIONER civilingenjör och lärare samt öppen ingång. BENEDICKS MICHAEL MATEMATIK BJÖRNER ANDERS MATEMATIK DJEHICHE BOUALEM MATEMATIK Tillhör: Kungliga Tekniska högskolan FABER CAREL MATEMATIK Senast ändrad: 2009-06-15 GUSTAFSSON BJÖRN MATEMATIK HEDENMALM HÅKAN MATEMATIK HOPPE JENS MATEMATIK JOHANSSON KURT MATEMATIK Teknikvetenskap JONSSON MATTIAS MATEMATIK Namn Professors ämne KOLSRUD TORBJÖRN MATEMATIK LAPTEV ARI MATEMATIK STRÖMBERG JAN-OLOV BERÄKN ORIENT HARMONISK ANALYS SHAHGHOLIAN HENRIK MATEMATIK CARLSSON KJELL BILDFYSIK OCH FOTOGRAFI SZEPESSY ANDERS MATEMATIK NUMERISK ANALYS HERTZ HANS BIOMEDICINSK FYSIK LANGMANN EDWIN ERNST MATEMATISK FYSIK HOLZAPFEL GERHARD BIOMEKANIK INR VÄVNADERS MEKAN MICKELSSON JOUKO MATEMATISK FYSIK ERIKSSON ANDERS BYGGNADSSTATIK KOSKI TIMO MATEMATISK STATISTIK LINUSSON SVANTE DISKRET MATETMATIK GUDMUNDSON PETER MATERIALMEKANIK WIDENGREN JERKER EXP BIOLOG FYSIK BIOMOLEKYL FY JOHANSSON ARNE MEKANIK BRISMAR HJALMAR EXP BIOLOGISK FYSIK MOLEK FYS HAVILAND DAVID B NANOSTRUKTURFYSIK BERG LARS-ERIK EXPERIMENTELL FYSIK FORSGREN ANDERS OPTIMERINGSLÄRA O SYSTEMTEORI LUND-JENSEN BENGT EXPERIMENTELL FYSIK HU XIAOMING OPTIMERINGSLÄRA O SYSTEMTEORI STENSSON ANNIKA FARKOSTTEKNIK LINDQUIST ANDERS OPTIMERINGSLÄRA O SYSTEMTEORI ÅBOM MATS FLUIDAKUSTIK SVANBERG KRISTER OPTIMERINGSLÄRA O SYSTEMTEORI RINGERTZ ULF FLYGPLANSKONSTRUKTION ALFREDSSON HENRIK STRÖMNINGSFYSIK RIZZI ARTHUR FLYGTEKNIK AMBERG GUSTAV STRÖMNINGSMEKANIK SCHEFFEL JAN FUSIONSPLASMAFYSIK FUCHS LAZLO STRÖMNINGSMEKANIK INR M CEDERWALL BO FYSIK PAPPERSPROCESSTEKNIK HENNINGSON DAN STRÖMNINGSMEKANIK GÖRANSSON PETER TEKNISK AKUSTIK Skolan för teknik och hälsa — STH KARI LEIF TEKNISK AKUSTIK EDHOLM OLLE TEORETISK FYSIK Verksamheten innebär utveckling inom tvärvetenskapliga området WALLIN MATS TEORETISK FYSIK mellan teknik och medicin i en vid bemärkelse, där även teknisk OHLSSON TOMMY TEORETISK FYSIK M INR forskning med betydelse för hälsa och sjukvård ingår. ELEMENTARPARTIKELFYSIK WYSS RAMON TEORETISK KÄRNFYSIK Tyngdpunkten inom forskningen ligger på medicinsk teknik, RACHLEW- logistik, design och ergonomi som begränsar och förebygger skada KÄLLNE ELISABETH TILLÄMPAD ATOM O MOLEKYLFYSIK samt främjar hälsa. Verksamheten utgör också KTHs centralpunkt GUDOWSKI WACLAW TILLÄMPAD NEUTRONFYSIK för högskoleingenjörsutbildningen.

GÄSTPROFESSURER

KARASALO ILKKA HYDROAKUSTIK O NUMERISK SIGNAL KTH Flemingsberg och KTH Haninge SEIDEL SALLY EXPERIMENTELL PARTIKELFYSIK SAMUELSSON JACK FORDONSKOMPONENTERS TILLFÖRLIT Centra Tillhör: Forskning • Centrum för hälsa och byggande (CHB) • Centrum för teknik, medicin och hälsa (CTMH) Senast ändrad: 2009-02-12 Behörighetsgivande utbildning • Tekniskt basår • Bastermin, Temautbildningar • Bastermin 2

Grundutbildningsprogram • Byggteknik och design (H) • Datateknik (H) • Computer Networks (M) • Design och byggande (M) • Medical Imaging (M) • Architectural Lighting design (M) • Medicinsk teknik (C,H,M) • Medicinsk informatik (K) • Byggproduktion (HU) • Byggteknik och fastighetsförmedling (HU) • Teknik och ekonomi (Byggteknik och ekonomi samt Teknik och hälsa Datateknik och ekonomi) (H) Namn Professors ämne • Teknik och hälsa (Byggteknik och hälsa samt Datateknik och hälsa) (H) LARSSON TORE ARBETSSKADEPREVENTION C - civilingenjörs-, A - arkitekt-, H - högskoleingenjörs-, K - HEBERT HANS BIOTEKNIK kandidatutbildning, M - magisterprogram, HU – högskoleprogram EKLUND JÖRGEN INDUSTRIELL ERGONOMI (2 år) BRODIN LARS-ÅKE MEDICINSK TEKNIK INR BILDBEH. VON HOLST HANS PERSONSKADEPREVENTION

Skolans ledning GÄSTPROFESSURER

Dekan - Lars-Åke Brodin WIGAEUS Prodekan och Grundutbildningsansvarig - Lars Källander TORNQVIST EWA VÅRDERGONOMI Forskarutbildningsansvarig - Ewa Wigaeus Torngvist Administrativ chef - Eilert Stensson Tillhör: Forskning Senast ändrad: 2009-09-03 Funktionsansvariga inom skoladministrationen Utbildningsadministration - Elisiv Lundberg Personal – Monica Lindh Larsson Ekonomi - Birgitta Wolmer Infrastruktur - Eilert Stensson

Programansvariga Per Roald för utbildningsprogram inom byggteknik Thomas Lindh för utbildningsprogram inom datateknik Mats Nilsson för utbildningsprogram inom medicinsk teknik Sven Dahlström för utbildningsprogrammet teknik och ekonomi Agneta Ivarsson för utbildningsprogrammet teknik och hälsa Hans-Göran Ivarsson för behörighetsgivande utbildningar

Tillhör: Kungliga Tekniska högskolan Senast ändrad: 2010-01-29 Enheten för vetenskaplig information Utbildningar, studenter och professorer/ och lärande — VIL professurer vid universitet och högskolor Vetenskaplig information och lärande heter den enhet på KTH som samlar KTHB och KTH Learning Lab. Några delar från • Biblioteket, KTHB Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid • Learning Lab universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. Dekan (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Gunnar Lager Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Tillhör: Kungliga Tekniska högskolan Uppgifterna om professorerna är äldre. Senast ändrad: 2008-10-15

Vetenskaplig information och lärande Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Namn Professors ämne GÄSTPROFESSUR CIVILINGENJÖRSUTBILDNING 180 P (Enligt Högskoleverkets lista) FRANKE SIGBRIT UTVÄRDERINGSFORSKNING INR INTERNAT.KVALITET • Arkitektur Luleå tekniska universitet Tillhör: Forskning • Automation och mekatronik Senast ändrad: 2008-12-16 Chalmers tekniska högskola (180/200 p) • Biofiberteknik Mittuniversitetet • Bioinformatik Uppsala universitet (180/220 p) • Bioteknik Chalmers tekniska högskola (180/200 p) Kungl. Tekniska högskolan Lunds universitet • Energiteknik • Bioteknik och genomik Umeå universitet Umeå universitet • Farkostteknik • Bioteknik och läkemedelsdesign Kungl. Tekniska högskolan Mälardalens högskola (180/200 p) • Industriell ekonomi • Civilingenjör och lärare Blekinge tekniska högskola Kungl. Tekniska högskolan (200 p) Chalmers tekniska högskola (180/200 p) • Datateknik Karlstads universitet Chalmers tekniska högskola (180/200 p) Kungl. Tekniska högskolan Kungl. Tekniska högskolan Luleå tekniska universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Lunds universitet • Informationsteknik • Datateknik och elektronik Chalmers tekniska högskola (180/200 p) Mälardalens högskola Kungl. Tekniska högskolan • Datateknik och programvarusystem • Informations- och kommunikationsteknik Blekinge tekniska högskola Lunds universitet • Design och produktframtagning • Informationsteknologi Kungl. Tekniska högskolan Karlstads universitet • Ekosystemteknik Uppsala universitet (180/220 p) Lunds universitet Mittuniversitetet • Elektroteknik • Innovation och produktdesign Chalmers tekniska högskola (180/200 p) Mälardalens högskola Kungl. Tekniska högskolan • Innovativt företagande och processutveckling Luleå tekniska universitet Mälardalens högskola Lunds universitet • Interaktion och design • Elektroniksystem Umeå universitet Mittuniversitetet • Kemisk biologi • Energi- och miljöteknik Linköpings universitet Karlstads universitet •Kemi/Kemiteknik • Energisystem Chalmers tekniska högskola (180/200 p) Uppsala universitet (180/220 p) Karlstads universitet Kungl. Tekniska högskolan Mälardalens högskola Lunds universitet • Mikroelektronik Uppsala universitet (180/220 p) Kungl. Tekniska högskolan •Kemi/Kemiteknik. Internationell • Miljö- och vattenteknik Kungl. Tekniska högskolan Uppsala universitet (180/220 p) • Kemiteknik med fysik • Molekylär bioteknik Chalmers tekniska högskola (180/200 p) Uppsala universitet (180/220 p) • Kemiteknisk design • Robotik Luleå tekniska universitet Mälardalens högskola (160/180 p) • Kommunikations- och transportsystem • Rymdteknik Linköpings universitet Luleå tekniska universitet • Lantmäteri • Samhällsbyggnad Lunds universitet Kungl. Tekniska högskolan • Maskinteknik • Samhällsteknik Blekinge tekniska högskola Mälardalens högskola Chalmers tekniska högskola (180/200 p) • Samhällsteknik bygg – energi – miljö Kungl. Tekniska högskolan Mälardalens högskola (200 p) Luleå tekniska universitet • System i teknik och samhälle Lunds universitet Uppsala universitet (180/220 p) • Maskinteknik/teknisk design • Teknisk biologi Lunds universitet Linköpings universitet • Materialdesign • Teknisk datavetenskap Högskolan Dalarna Umeå universitet Kungl. Tekniska högskolan • Teknisk design • Materialteknik Chalmers tekniska högskola (180/200 p) Karlstads universitet Luleå tekniska universitet Luleå tekniska universitet, EEIGM (210 p) Mittuniversitetet • Medieteknik • Teknisk fysik Kungl. Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola (180/200 p) Luleå tekniska universitet Karlstads universitet • Mekatronik Kungl. Tekniska högskolan Luleå tekniska universitet HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING 120 p Lunds universitet (Enligt Högskoleverkets lista) Mittuniversitetet Umeå universitet Det finns några ingenjörsutbildningar som leder till en annan examen Uppsala universitet (180/220 p) än högskoleingenjörsexamen. Du hittar dem inte här utan i det övriga • Teknisk fysik med materialvetenskap registret. Dessa utbildningar är: brandingenjör, driftin-genjör, Uppsala universitet (180/220 p) landskapsingenjör, ljudingenör, ortopedingenjör, sjöingenjör och • Teknisk matematik trädgårdsingenjör. Lunds universitet • Automatiseringsingenjör • Teknisk nanovetenskap Högskolan i Skövde (120/180 p) Lunds universitet • Bergmaterial • Teknisk naturvetenskaplig kemi Luleå tekniska universitet (80 p) Umeå universitet • Berg- och anläggningsteknik • Träteknik Högskolan Dalarna Luleå tekniska universitet • Bergteknik • Väg- och vattenbyggnad Luleå tekniska universitet Chalmers tekniska högskola (180/200 p) • Beräkningsvetenskap Luleå tekniska universitet Mälardalens högskola Lunds universitet • Bilsystem • Bred ingång (energi- och miljöteknik, industriell ekonomi, Luleå tekniska universitet materialteknik, teknisk fysik) • Bioingenjör Karlstads universitet Högskolan i Borås (120/130/200 p) • Öppen ingång • Bioteknik – Kemiteknik Kungl. Tekniska högskolan Mälardalens högskola Luleå tekniska universitet (40 p) • Biståndsingenjör Umeå universitet Högskolan i Skövde (160 p) • Byggdesign Malmö högskola • Byggkonstruktion och projektering Högskolan i Halmstad • Byggnadsingenjör/Arkitektur och miljöanalys Högskolan i Gävle Högskolan i Gävle • Byggnadsteknik/Byggteknik Högskolan i Jönköping (120/180 p) Chalmers tekniska högskola Högskolan i Kalmar Högskolan i Borås (120/200 p) Karlstads universitet Högskolan i Gävle Kungl. Tekniska högskolan Högskolan i Halmstad Linköpings universitet Högskolan i Jönköping Luleå tekniska universitet Högskolan i Skövde Lunds universitet Karlstads universitet (120/160 p) Umeå universitet Linköpings universitet Växjö universitet Malmö högskola Örebro universitet (120/160 p) Mälardalens högskola (120/160 p) • Data- och elektroingenjör Umeå universitet Mittuniversitetet Uppsala universitet • Datasäkerhet Växjö universitet Karlstads universitet Örebro universitet • Datateknik/Elektronik • Byggproduktion och projektledning Mälardalens högskola (180 p) Högskolan i Halmstad • Datateknik/Elektroteknik • Byggteknik/Arkitektur Högskolan i Kalmar Lunds universitet Linköpings universitet • Byggteknik/Ekobygg • Datateknik/Elektroteknik. Internetbaserad Mittuniversitetet Blekinge tekniska högskola • Byggteknik/Järnvägsteknik Mittuniversitetet Lunds universitet Umeå universitet • Byggteknik och design • Datateknik. Program- och systemutveckling Kungl. Tekniska högskolan Kungl. Tekniska högskolan • Byggteknik/Väg- och trafi kteknik • Datornätverk, kommunikation och säkerhet Lunds universitet Kungl. Tekniska högskolan • Dataingenjör/Datateknik • Datorspelsutveckling Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet Högskolan Dalarna • Datorsystemteknik Högskolan i Halmstad Högskolan i Halmstad • Designingsingenjör Mälardalens högskola (120/160 p) Högskolan i Skövde (120/180 p) Umeå universitet • Design och produktutveckling • Energi- och installationsingenjör Chalmers tekniska högskola Karlstads universitet (120/160 p) • Ekonomiingenjör • Energi- och miljöingenjör Högskolan i Gävle (120/160 p) Karlstads universitet (120/160 p) • Elektronikdesign • Energiutveckling Linköpings universitet Mittuniversitetet • Elektronik och kommunikation • Flygingenjör Kungl. Tekniska högskolan Mälardalens högskola (80/120 p) • Elektronik, robotik och mekatronik • Fastighetsingenjör Kungl. Tekniska högskolan Högskolan i Halmstad •Elektroingenjör/Elektroteknik • Formgivning och tillverkning/trä Chalmers tekniska högskola Växjö universitet (120/160 p) Högskolan i Borås (120/130/200 p) • Företagsingenjör. Affärssystem och management Högskolan Dalarna Högskolan i Kalmar Högskolan i Gävle (120/200 p) • Geografi ska informationssystem/ GIS-ingenjör Högskolan i Halmstad Karlstads universitet (120/160 p) Högskolan i Jönköping (120/180 p) Umeå universitet Linköpings universitet (120/180 p) • Geomatik Umeå universitet Högskolan i Gävle (120/200 p) Uppsala universitet • Grafi sk teknik och medieproduktion Växjö universitet Malmö högskola • Elektroingenjör/Elenergisystem • Grafisk teknologi Högskolan Väst* Högskolan Dalarna • Elektro- och datoringenjör • ”Hing on-line” Karlstads universitet (120/160 p) Luleå tekniska universitet • Energiingenjör/Energiteknik • Högskoleingenjörs- och lärarutbildning Högskolan i Borås (120/130/200) Umeå universitet (180/200 p) Högskolan i Gävle (120/160 p) • Industridesign Örebro universitet • Internationell affärsingsingenjör med engelska, spanska eller • Industriell ekonomi – affärsingenjör tyska Högskolan i Borås (140/200 p) Högskolan i Skövde (160 p) • Industriell ekonomi – • Internetbaserad dataingenjörsutbildning arbetsorganisation och ledarskap Högskolan i Gävle Örebro universitet Högskolan i Borås (140/200 p) • Internetbaserad elektronikingenjö rsutbildning • Industriell ekonomi. Internationell Högskolan i Gävle Linköpings universitet Örebro universitet • Industriell ekonomi – logistik • IT-affärssystem Högskolan i Borås (140/200 p) Kungl. Tekniska högskolan • Industriell ekonomi och produktion • IT-ingenjör (gemensam ingång) Kungl. Tekniska högskolan Kungl. Tekniska högskolan • Industriell management/ Produktutveckling/Produktion • Kemi Högskolan Kristianstad (120/140 p) Karlstads universitet (120/160 p) • Industriell organisation och ekonomi • Kemi- och bioteknik Högskolan i Jönköping (120/200 p) Högskolan i Jönköping *Högskolan Väst är f.d. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla• Linköpings universitet Informationsteknik/ informationsteknologi • Kemiteknik Linköpings universitet Chalmers tekniska högskola • Inneklimatingenjör Högskolan Dalarna Mälardalens högskola Högskolan i Jönköping • Innovation och design Kungl. Tekniska högskolan Karlstads universitet (120/160 p) Uppsala universitet Kungl. Tekniska högskolan Växjö universitet (120/160 p) • Innovation och produktdesign •Konstruktion och design Högskolan i Kalmar Högskolan Kristianstad (120/140 p) Mälardalens högskola • Lantmäteriingenjör • Innovativt företagande och processutveckling Högskolan Väst* Mälardalens högskola • Ljudingenjörsutbildning • Internationell byggproduktion och projektledning Örebro universitet Högskolan i Halmstad (160 p) • Ljud- och bildingenjör Blekinge tekniska högskola Linköpings universitet •Maskiningenjör/Maskinteknik Umeå universitet Chalmers tekniska högskola • Mekatronik Högskolan i Borås (120/130/200 p) Chalmers tekniska högskola Högskolan Dalarna (180 p) Högskolan i Halmstad Högskolan i Gävle Mälardalens högskola Högskolan i Halmstad • Mekatronikingenjör/Robotik och intelligenta system Högskolan i Jönköping (120/180 p) Högskolan Väst* Högskolan Kristianstad (120/160 p) • Mekatronik och industriell IT Högskolan i Skövde Kungl. Tekniska högskolan Högskolan Väst* • Miljödriven design och management (120/160 p) Karlstads universitet (120/160 p) Högskolan i Kalmar Linköpings universitet • Miljöingenjör Malmö högskola Mälardalens högskola (120/160 p) Umeå universitet • Miljö- och kvalitets management Uppsala universitet Luleå tekniska universitet Växjö universitet • Produkt- och produktionsutveckling Örebro universitet (120/160 p) Högskolan Dalarna (180 p) • Maskinteknik/Industridesign • Produktutveckling och design Örebro universitet Malmö högskola • Materialdesign • Produktutveckling och industriell design Högskolan Dalarna Växjö universitet • Medicinsk teknik •Produktion och ledarskap Blekinge tekniska högskola Högskolan Kristianstad (120/140 p) Kungl. Tekniska högskolan (med • Rymdteknik bastermin) Umeå universitet • Medie- och kommunikationsteknik • Samhällsteknik/driftingenjör Linköpings universitet Mälardalens högskola (120/160 p) • Medieteknik • Skog och träteknik Högskolan Dalarna Växjö universitet (120/160 p) Kungl. Tekniska högskolan • Systemdesign. Musik- och audioteknik eller Intelligenta hus (120/140 p) YRKESTEKNISK HÖGSKOLEUTBILDNING 60/80 P Högskolan i Kalmar (Enligt Högskoleverkets lista) • Teknik och ekonomi med bastermin Kungl. Tekniska högskolan • Byggteknik • Teknik och hälsa med bastermin Kungl. Tekniska högskolan (60 p) Kungl. Tekniska högskolan • Livsmedelsområdet • Teknisk design Lunds universitet (80 p) Luleå tekniska universitet • Massa- och pappersteknik Lunds universitet (60 p) • Teknisk fysik Växjö universitet (120/160 p) Övrigt • Teknisk fysik och elektroteknik Linköpings universitet Automation och mekatronik • Teknisk fysik och elektroteknik. Internationell Chalmers tekniska högskola Linköpings universitet Automation och produktion 80 p • Teknisk logistik Högskolan Väst* Linköpings universitet Automatiseringsteknik • Tele- och datakommunikation Högskolan i Skövde Blekinge tekniska högskola Örebro universitet • Textilingenjör Byggnadsteknik/Byggteknik Högskolan i Borås (120/160 p) •Utvecklingsingenjör/ Högskolan i Borås Utvecklingsteknik Högskolan Dalarna Blekinge tekniska högskola (120/180 p) Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping • Öppen ingång Högskolan i Halmstad Blekinge tekniska högskola Karlstads universitet Högskolan i Halmstad Linköpings universitet Linköpings universitet Mittuniversitetet • Öppen ingång mot kemi, kemiteknik och biologi Mälardalens högskola Mälardalens högskola Umeå universitet Växjö universitet Örebro universitet Elanläggningsteknik 80 p Högskolan Väst* Karlstads universitet Elektronik Mittuniversitetet Högskolan i Gävle Mälardalens högskola Högskolan Kristianstad Umeå universitet Mälardalens högskola Växjö universitet Elektroteknik Ergonomi Blekinge tekniska högskola Linköpings universitet Chalmers tekniska högskola Ergonomisk design och produktion Högskolan i Borås Luleå tekniska universitet Högskolan Dalarna Flygteknik Högskolan i Halmstad Mälardalens högskola Högskolan i Jönköping Forsknings- och teknikpolitik Högskolan i Kalmar Lunds universitet Högskolan i Skövde Humanteknologi Högskolan Väst* Göteborgs universitet Karlstads universitet Integrerad produktutveckling Linköpings universitet Högskolan i Skövde Luleå tekniska universitet Internationell ekoteknikutbildning 120+80 p Mittuniversitetet Mittuniversitetet Umeå universitet Kart- och mätningsteknik Växjö universitet Högskolan i Gävle Örebro universitet Konstruktion Energi och el 80 p Luleå tekniska universitet Mittuniversitetet Konstruktions- och Energisystemteknik produktionsteknik 80 p Högskolan i Gävle Blekinge tekniska högskola Örebro universitet Kvalitetsteknik Energiteknik Högskolan på Gotland Högskolan i Borås Maskinteknik Högskolan i Gävle Blekinge tekniska högskola Högskolan i Halmstad Chalmers tekniska högskola Högskolan i Borås Samhällsteknik 80 p Högskolan Dalarna Se Byggplatschefsutbildning/Processteknik Högskolan i Gävle Technology Management Högskolan i Halmstad Lunds universitet Högskolan i Jönköping Teknik Uppsala universitet Högskolan i Kalmar Teknikerutbildning/kemi 80 p Högskolan Kristianstad Växjö universitet Högskolan i Skövde Teknikhistoria Högskolan Väst* Luleå tekniska universitet Karlstads universitet Teknik och samhälle Mittuniversitetet Göteborgs universitet Mälardalens högskola Teknik och social förändring Linköpings universitet Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Teknisk design Chalmers tekniska högskola Umeå universitet Teknisk fastighetsförvaltning Växjö universitet Högskolan i Gävle Örebro universitet Teknisk fysik Materialteknik Chalmers tekniska högskola Karlstads universitet Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Luleå tekniska universitet Materialvetenskap Växjö universitet Högskolan Dalarna Teknologi Mekatronik SLU Tekonomutbildning 160 p Högskolan i Halmstad Örebro universitet Högskolan Väst* Träteknik/Träteknologi Mobila tjänster/Mobila tjänster och telematik Högskolan Dalarna Göteborgs universitet Högskolan i Gävle Processteknikerutbildning 80 p Luleå tekniska universitet Se Teknikerutbildning/kemi VA- och kretsloppsteknikerutbildning 80 p Samhällsbyggnadsteknik Högskolan Kristianstad Chalmers tekniska högskola Väg- och vattenbyggnad Luleå tekniska universitet Högskoleverkets årsrapport 2004. Helårsstudenter. Kungl. Tekniska högskolan KTH Tabellbilaga. Tabell 3. Helårsstudenter och helårsprestationer http://www.kth.se/ [email protected] budgetåret 2003, exkl. uppdragsutbildning, efter utbildningsområde. KTH, Stockholm. Institutioner. Tekniskt Antal helårsstudenter Från Internet i juni 2004 Uppsala universitet 1 922 Lunds universitet 5 287 Observera att länkarna nedan leder från denna webbplats till respektive Göteborgs universitet 68 institutions egen webbplats. Stockholms universitet 1 273 Umeå universitet 1 714 * Arkitekturskolan (ARK) Linköpings universitet 4 740 Karolinska institutet 107 Kungl. Tekniska högskolan 8 618 * Biblioteket, KTHB Chalmers tekniska högskola 8 529 Luleå tekniska universitet 2 697 * Alfvénlaboratoriet (AL) Karlstads universitet 1 118 * Bioteknologi (BIO) Växjö universitet 532 * Byggvetenskap (BYV) Örebro universitet 1 552 * Data- och systemvetenskap (DSV) Blekinge tekniska högskola 1 411 Ingår i IT-universitetet Högskolan i Jönköping 1 562 * Elektrotekniska system (ETS) Högskolan i Kalmar 1 552 Malmö högskola 1 716 * Energiteknik (EGI) Mitthögskolan 1 281 * Farkost och flyg (AVE) Mälardalens högskola 1 991 * Fiber- och polymerteknologi Högskolan i Borås 969 * Fysik (FYS) Högskolan Dalarna 1 079 * Hållfasthetslära (HLF) Högskolan på Gotland 426 * Industriell ekonomi och organisation (INDEK) Högskolan i Gävle 871 * Industriell produktion (IIP) Högskolan i Halmstad 1 084 * Infrastruktur (INFRA) Högskolan Kristianstad 525 * Kemi (KEM) Högskolan i Skövde 1 310 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 844 * Kemiteknik (KET) Södertörns högskola 333 * KTH Syd Summa 55 109 * Mark och vattenteknik (LWR) * Maskinkonstruktion (MMK) Chalmers tekniska högskola CTH * Matematik (MAT) http://www.chalmers.se/ [email protected] * Materialvetenskap (MSE) * Mekanik (MEK) Professorer: * Mikroelektronik och informationsteknik (IMIT) Efternamn Förnamn Tjänsteben Institution Ingår i IT-universitetet LUND FREDRIK Konstnärlig professor * Numerisk analys och datalogi (NADA) Institutionen för Arkitektur * Signaler, sensorer och system (S3) * Tal, musik och hörsel (TMH) HÖLMEBAKK BEATE Konstnärlig professor * Tillämpad informationsteknik (2IT) Institutionen för Arkitektur Ingår i IT-universitetet CALDENBY CLAES Professor Institutionen för Arkitektur Avdelningar med särskilda uppgifter * Avdelningen för språk och kommunikation EDEN MICHAEL Professor Institutionen för Arkitektur * Filosofienheten * KTH Learning Lab HOLMDAHLBIRGITTA Professor Institutionen för Arkitektur * Teknik- och vetenskapshistoria JANSON ULF Professor Institutionen för Arkitektur Övriga KTH-relaterade enheter * IT-universitetet MALBERT BJÖRN JAN Professor Institutionen för Arkitektur * KTH Executive School * Stiftelsen Electrum ULLMARK PETER Professor Institutionen för Arkitektur * AlbaNova (SCFAB) * Teknikhöjden LINDQVIST OLIVER Professor Oorganisk miljökemi * Metallernas gjutning Tidigare avdelning under institutionen för industriell produktion. DYBJER PETER Professor Datavetenskap * Industriforskningsinstitut * Centre for Advanced Studies in Leadership HUGHES JOHN Professor Datavetenskap

Sidansvarig: Informationsenheten, KTH, [email protected] HÄHNLE Uppdaterad: 2003-08-22 REINER JÜRGEN Professor Datavetenskap NORDSTRÖM BENGT Professor Datavetenskap GUBANSKI STANISLAW Professor Elteknik

SANDS DAVID Professor Datavetenskap HAMDI ESSAM Professor Elteknik

SHEERAN MARY Professor Datavetenskap SVENSSON ARNE Professor Kommunikationssystem S2

AULIN TOR Professor Datorteknik ELGERED GUNNAR Professor Radio o rymdvetenskap

KARLSSON JOHAN Professor Datorteknik MURTAGH DONAL Professor Radio o rymdvetenskap

LARSSON-EDEFORS PER Professor Datorteknik EGARDT BO Professor Regler och Automation S2

STENSTRÖM PER Professor Datorteknik LENNARTSSON BENGT Professor Regler och Automation S2

TAFVELIN SVEN Professor Datorteknik VIBERG MATS Professor Signaler och system

SMITH JAN Professor Datavetenskap TORELL LENA Professor Experimentell fysik

GUSTAVSSON TOMAS Professor Bild och Medicin S2 WALLDEN LARS ERIK GUSTAF Professor Fasta tillståndets fysik ANDERSON DAN Professor Elektromagnetik AZAR CHRISTIAN Professor Fysisk resursteori HEDELIN PER Professor Elektromagnetik KASEMO KILDAL PER-SIMON Professor Elektromagnetik BENGT HERBERT Professor Kemisk fysik

LISAK MIETEK Professor Elektromagnetik BÖRJESSON LARS Professor Kondenserade materiens fysik WEILAND JAN Professor Elektromagnetik APELL PETER STEN Professor DAALDER JAAP Professor Elteknik Kondenserade materiens teori JONSON MATS Professor MCKELVEY MAUREEN Professor Industriell dynamik Kondenserade materiens teori WOLFF ROLF Professor Industriell dynamik PERSSON MATS Professor Material- och ytteori BERGMAN BO Professor WAHNSTRÖM GÖRAN Professor Material- och ytteori Industriell kvalitetsutveckling

ANDRÉN HANS-OLOF Professor GADDE LARS-ERIK Professor Industriell marknadsföring Mikroskopi och mikroanalys GRANSTRAND OVE Professor Industriell organisation OLSSON EVA Professor Mikroskopi och mikroanalys SJÖLANDER SÖREN Professor Innovationsteknik

PAZSIT IMRE Professor Reaktorfysik LUMSDEN KENTH Professor Logistik och transport

JONSON NORRGREN FLEMMING Professor Projektledning BJÖRN NILS GUSTAV Professor Subatomärfysik JOHANSSON BRINK MATS INGEMAR Professor Sektion I LARS ELOF GUSTAV Professor Teoretisk fysik BRÖCHNER JAN Professor Service Management NILSSON BENGT E W Professor Teoretisk fysik BJÖRNSSON HANS Professor Systemteknik ÖSTLUND STELLAN Professor Teoretisk fysik BERGLUND BENGT Professor Teknik och samhälle NILSSON PER-OLOF Professor Ytelektronspektroskopi ANDERSSON STIG EDOR Professor Ytfysik ALBINSSON BO Professor Kemi och biovetenskap

ÅHLSTRÖM PÄR Professor Arbetsorganisation LARSSON SVEN Professor Kemi och biovetenskap

JACOBSSON STAFFAN Professor Industriell dynamik NORDEN BENGT Professor Kemi och biovetenskap ORWAR OVE Professor Kemi och biovetenskap ALBERTSSON JÖRGEN Professor Material- och ytkemi

SANDBERG ANN-SOFIE Professor Kemi och biovetenskap Livs JAGNER SUSAN ELISABETH Professor Material- och ytkemi GUSTAFSSON LENA Professor Kemi och biovetenskap MBTK ALBINSSON YNGVE Professor Material- och ytkemi KK

ABRAHAMSSON SIHVER LEMBIT Professor Material- och ytkemi KK KATARINA Professor Kemi och biovetenskap OAK SKARNEMARK GUNNAR Professor Material- och ytkemi KK

ANDERSSON BENGT Professor GATENHOLM PAUL Professor Material- och ytkemi POLY Kemiteknik och miljövetenskap HJERTBERG THOMAS Professor Material- och ytkemi POLY IRANDOUST SAID Professor Kemiteknik och miljövetenskap ENGSTRÖM SVEN Professor Material- och ytkemi TYK

NIKLASSONCLAES Professor HOLMBERG KRISTER Professor Sektion KB Kemiteknik och miljövetenskap BOSTRÖM ANDERS E Professor Dynamik RASMUSON ANDERS Professor Kemiteknik och miljövetenskap KAT OLSSON PETER B A Professor Dynamik

THELIANDER HANS Professor LIU JOHAN Professor Elektronikproduktion Kemiteknik och miljövetenskap SIKT BERNTSSON LYNGFELT ANDERS J Professor Energiomvandling THORE SIXTEN Professor Kemiteknik och miljövetenskap VOM ALMSTEDT ALF-ERIK Professor Flerfasströmning

VAMLING LENNART Professor ERIKSSON LARS-ERIK Professor Kompressibel strömning Kemiteknik och miljövetenskap VOM ULFVARSON ANDERS Professor Marin konstruktionsteknik ÖRTENGREN ROLAND Professor Produkt- och produktionsutveckling LARSSON LARS ANDERSProfessor Marin teknik KINNANDER ANDERS Professor Produktionsteknik LÖVSUND PER Professor Maskin- och fordonssystem JOSEFSON LENNART Professor Sektion M JOHANSSON THOMAS Professor Maskinkonstruktion och design LÖFDAHL LENNART Professor Strömningslära

RAHE ULRIKE Professor ABRAHAMSSON Maskinkonstruktion och design THOMAS Professor Teknisk mekanik

JOHANNESSON HANS L Professor DENBRATT INGEMAR Professor Termo- och ﬂuiddynamik Maskinkonstruktion och design HÅLL ULF Professor Turbomaskiner KARLSSON BIRGER Professor Materialteknik GEORGE WILLIAM Professor Turbulens NYBORG LARS Professor Materialteknik JOHNSSON FILIP Professor Uthålliga energisystem BERBYUK VIKTOR Professor Mekaniska system DAVIDSON LARS Professor Värmöverföring SJÖBERG JONAS Professor Mekatronik ENGSTRÖM OLOF Professor Fasta tillståndets elektronik TOLL STAFFAN Professor Mikromekanik ENOKSSON PETER Professor Fasta tillståndets elektronik KLEMENT UTA Professor Mikroskopi ANDREKSON PETER Professor Fotonik RIGDAHL MIKAEL Professor Polymera material LARSSON ANDERS Professor Fotonik ROSENBLAD ELSA Professor Produkt- och produktionsutveckling CLAESON TORD CLAES Professor Kvantkomponentfysik DELSING PER Professor Kvantkomponentfysik HÄGGSTRÖM OLLE Professor Matematisk statistik

WINKLER DAG Professor Kvantkomponentfysik DE MARE JACQUES Professor Matematisk statistik

KOLLBERG ERIK Professor Mikrovågselektronik JAGERS PETER ARVID I Professor Matematisk statistik

GEVORGIANSPARTAK Professor Mikrovågselektronik NERMAN OLLE Professor Matematisk statistik

ZIRATH HERBERT Professor Mikrovågselektronik ROOTZEN HOLGER LENNART Professor Matematisk statistik BENGTSSON STEFAN Professor Sektion MC2 BLACK JOHN H Professor Onsala rymdobservatorium WENDIN PER GÖRAN Professor BOOTH ROY Professor Onsala rymdobservatorium Till kvantfysik o kompl system JOHNSON TILLMAN ANNE-MARIE Professor COMESA CLAES-GÖRAN LENNARTProfessor Beräkningsmatematik RUNESSON KENNETH Professor ANDERSSON MATS Professor Matematik Fo grupp Beräkningsmekanik

BERNDTSSON BO Professor Matematik CLAESSON JOHAN Professor Fo grupp Byggnadsfysik PATRIKSSON MICHAEL Professor Matematik GUSTAFSON GUNNAR Professor Fo grupp Geologi PERSSON ULF Professor Matematik SÄLLFORS GÖRAN BERTIL Professor Fo grupp Geoteknik ROZENBLIOUM GRIGORIProfessor Matematik FAHLÉN PER Professor Fo grupp Install teknik STEIF JEFFREY Professor Matematik KLIGER ROBERT Professor Fo grupp Stål- o träbyggnad WENNBERG BERNT Professor Matematik GYLLTOFT KENT Professor Konstruktion och mekanik (Alfabetisk lista över institutioner och avdelningar vid Chalmers) HAGENTOFT CARL-ERIC Professor Sektion V Chalmers Lindholmen * Ingenjörshögskolan KLEINER MENDEL Professor Teknisk akustik * Sjöfartshögskolan * Industrihögskolan KROPP WOLFGANG Professor Teknisk akustik IT-universitetet Onsala rymdobservatorium MORRISON GREG Professor Vatten, miljö, transport Alumni- och marknadskontakter Centrala administrationen BERGDAHL Chalmers Bibliotek LARS MAURITZ Professor WET forskargrupp LB Centrum för kunskapsbildning och kommunikation Forskningsprogram och kompetenscentra Från Internet (www.chalmers.se ) 040611: Biovetenskap - ett strategiskt programområde Alliance for Global Sustainability Chalmers organisation Facilities Management Ledning och organisation Oorganisk miljökemi Rektor och rektors kansli Tvärvetenskapliga centra Samverkan mellan Göteborgs universitet och Chalmers tekniska Chalmersfastigheter AB högkola (pdf) AB Chalmersinvest Sektioner CIP - Center for Intellectual Property Studies * Arkitektur CIT - Chalmers Industriteknik * Data- och informationsteknik Chalmers Innovation * Elektroteknik CHAMPS - Chalmers Advanced Management Programs * Fysik och teknisk fysik Fraunhofer-Chalmers centrum för industrimatematik * Kemi- och bioteknik IMIT - Institute for Management of Innovation and Technology * Maskinteknik Chalmers Teknikpark * Matematiska vetenskaper Lindholmen Science Park * Mikroteknologi och nanovetenskap Matematik- och Statistikkonsulterna * Miljövetenskap Chalmers Entreprenörskola * Teknikens ekonomi och organisation * Väg- och vattenbyggnad Uppdaterad senast: 5 april 2004 Institutioner och avdelningar: Luleå tekniska universitet LTU * Arbetsvetenskap http://www.luth.se/ [email protected] o Genus, människa & maskin o Genus & teknik Luleå tekniska universitet. o Industriell design Från Internet (http://www.luth.se) 040611: o Industriell produktionsmiljö o Ljud & vibrationer Luleå tekniska universitet är Sveriges första och enda tekniska o Teknisk psykologi universitet. * Hälsovetenskap Vi ger landets modernaste utbildningar, t ex på våra arenor där * Industriell ekonomi & samhällsvetenskap studenterna blandar tekniska kurser med kurser från det filosofiska o Ekonomistyrning området till moderna, mångvetenskapliga examina. o Industriell logistik Hos oss studerar 12 000 studenter fördelade på 5 orter i Norrbotten o Industriell marknadsföring och Västerbotten och vi har funnits i 30 år. o Industriell organisation Vi ger utbildning och bedriver forskning inom teknisk och filosofisk o Kvalitets- & miljöledning fakultet. o Nationalekonomi Merparten av våra utbildningar ges av vår filosofiska fakultet medan o Rättsvetenskap merparten av forskningen bedrivs inom den tekniska fakulteten. o Statsvetenskap & historia o Systemvetenskap Länkar: * Institutionen i Skellefteå Bild över universitetets organisation o Fritid & underhållning * Den särskilda nämnden för lärarutbildning o Mobila nätverk & programutveckling * Filosofiska fakultetsnämnden o Träteknologi * Institutioner & avdelningar * Matematik * Rektor o Forskningsämne matematik * Studenthälsan o Matematisk statistik * Tekniska fakultetsnämnden o Matematik & lärande * Universitetsbiblioteket o Teknisk- Vetenskapliga beräkningar * Universitetsförvaltning * Musikhögskolan * Universitetsstyrelse * Rymdinstitutionen * Samhällsbyggnad o Avfallsteknik o Tillämpad geologi o Bergmekanik * Tillämpad fysik, maskin- & materialteknik o Bergteknik o Datorstödd maskinkonstruktion o Byggnadsmekanik o Energiteknik o Drift & underhåll o Experimentell mekanik o Förnyelsebar energi o Materialteknik o Geografisk informationsteknik o Polymerteknik o Geoteknik o Produktionsutveckling o Konstruktionsteknik o Strömningslära o Produktionsledning o Maskinelement o Stålbyggnad o Fysik o Trafikteknik o Hållfasthetslära o Träbyggnad * Utbildningsvetenskap o VA-teknik o Yrkesteknisk högskola Luleå tekniska universitet LTU. Tillägg maj 2006. * Språk & kultur Tillämpad fysik, maskin- & materialteknik o Teaterhögskolan o Datorstödd maskinkonstruktion * Systemteknik o Energiteknik o Datorkommunikation & datalogi o Experimentell mekanik o EISlab o Materialteknik o Medieteknik o Polymerteknik o Reglerteknik o Produktionsutveckling o Signalbehandling o Strömningslära * Tillämpad Kemi & geovetenskap o Maskinelement o Biokemisk & kemisk processteknik o Fysik o Kemi o Hållfasthetslära o Kemisk teknologi o Malmgeologi Fredriksson Sverker, Professor o Mineralteknik Gustavsson Håkan, Professor o Processmetallurgi Häggblad Hans-Åke, Professor o Tillämpad geofysik Höglund Erik, Professor Jonsson Mikael, Professor Wernersson Åke, Professor Kaplan Alexander, Professor Brodnik Andrej, Professor adjungerad Karlsson Lennart, Professor Karlsson Lennart, Professor Tillämpad Kemi & geovetenskap Larsson Roland, Professor o Biokemisk & kemisk processteknik Lindgren Lars-Erik, Professor o Kemi Lundström Staffan, Professor o Kemisk teknologi Molin Nils-Erik, Professor o Malmgeologi Oden Magnus, Professor o Mineralteknik Oldenburg Mats, Professor o Processmetallurgi Prakash Braham, Professor o Tillämpad geofysik Sjödahl Mikael, Professor o Tillämpad geologi Varna Janis, Professor Grip Carl-Erik, Professor adjungerad Berglund Kris, Professor Karlsson Thommy, Prof essor adjungerad Elming Sten-Åke, Professor Norrby Thomas, Professor adjungerad Forssberg Eric, Professor Lindbäck Ture, Professor bef univ lektor Ingri Johan, Professor Paul Jan, Professor bef univ lektor Sandström Ake, Professor Soldatov Alexander, Professor bef univ lektor Weihed Pär, Professor Lugt Piet, Professor adjungerad Öhlander Björn, Professor Allen Rodney, Professor adjungerad Systemteknik Hermansson Hans-Peter, Professor adjungerad o Datorkommunikation & datalogi Lehner Theo, Professor adjungerad o EISlab Pugh Robert, Professor adjungerad o Medieteknik Wlkström Jan-Olov, Professor adjungerad o Reglerteknik Samskog Per-Olof, Professor gäst o Signalbehandling Samhällsbyggnad Gustafsson Thomas, Professor o Avfallsteknik Leblanc James, Professor o Bergmekanik Lindahl Olof, Professor o Bergteknik o Byggnadsmekanik Jonsson Jan, Professor adjungerad o Drift & underhåll Leden Lars, Professor adjungerad o Förnyelsebar energi Miskovsky Karel, Professor adjungerad o Geografisk informationsteknik Ranhagen Ulf, Professor adjungerad o Geoteknik Sandesten Stefan, Professor adjungerad o Konstruktionsteknik Wååk Olof, Professor adjungerad o Produktionsledning Kumar Uday, Professor bef univ lektor o Stålbyggnad Lagerqvlst Ove, Professor bef univ lektor o Trafikteknik Olofsson Thomas, Professor bef univ lektor o Träbyggnad Ronin Vladimlr, Professor gäst o VA-teknik o Yrkesteknisk högskola Lunds universitet LU Bengs Christer, Professor http://www.lu.se/ [email protected] Borgbrant Jan, Professor Elfgren Lennart, Professor Lunds Tekniska Högskola, LTH Emborg Mats, Professor Från Internet i juni 2004: Hanaeus Jörgen, Professor Johansson Bernt, Professor Institutioner: Jonasson Jan-Erik, Professor Institutioner etc i bokstavsordning Knutsson Sven, Professor Centrumbildningar Lagerkvist Anders, Professor Bibliotek Lindqvist Per-Arne, Professor Nordell Bo, Professor Institution/avdelning Webbadress Nordlund Erling, Professor Arkitektur http://www.arkitektur.lth.se/ Ouchterlony Finn, Professor Arkitektur -utlandsbyggande http://www.ark3.lth.se/ Sellgren Anders, Professor Arkitektur I Täljsten Björn, Professor Arkitektur II Apleberger Lennart, Prof ad Arkitekturhistoria http://www.arkitekturhistoria. Collin Peter, Professor adjungerad Byggnadsfunktion http://www.byggfunk.lth.se/ Dahlström Lars-Olof, Professor adjungerad Formlära http://www.formlara.lth.se/ Miljöpsykologi http://www.ahus.lth.se/mpe/mpe Stadsbyggnad http://www.stadsbyggnad.lth.se Elektrisk mätteknik http://www.elmat.lth.se/ Bygg- och miljöteknik Elektrovetenskap http://www.es.lth.se Brandteknik http://www.brand.lth.se/ Fysik http://www.fysik.lth.se/ Byggnadsfysik http://www.byfy.lth.se Atomfysik http://www-atom.fysik.lth.se/ Byggnadsmaterial http://www.byggnadsmaterial.lt Fasta tillståndets fysik http://www.ftf.lth.se/ Byggnadsmekanik http://www.byggmek.lth.se/ Förbränningsfysik http://www.forbrf.lth.se/ Geoteknik http://www.tg.lth.se/geot.htm Kärnfysik http://nuclearphysics.pixe.lth Installationsteknik http://www.installation.lth.se Matematisk fysik http://www.matfys.lth.se/ Konstruktionsteknik http://www.kstr.lth.se Industriell elektroteknik Teknisk akustik http://www.akustik.lth.se/ och automation http://www.iea.lth.se/ Teknisk geologi http://www.tg.lth.se/geol.htm Informationsteknologi http://www.it.lth.se/ Vattenförsörjnings- och Ingenjörshögskolan vid avloppsteknik http://www.vateknik.lth.se/ Campus Helsingborg http://www.hbg.lth.se/ Vattenresurslära http://aqua.tvrl.lth.se/ Yrkesteknisk högskoleutbild- Byggande och arkitektur http://www.byggark.lth.se/ ning inom livsmedelsområdethttp://www.yth.lth.se/ Bebyggelsevård http://www.bv.lth.se/ Inst för Kemiteknik http://www.chemeng.lth.se Byggnadsekonomi http://www.bekon.lth.se/ Inst.i för livsmedelsteknik Energi och Byggnadsdesign http://www.ebd.lth.se Industriell näringslära och HDM - Housing Development livsmedelskemi http://www.inl.lth.se/index_sv & Management (Boende och Livsmedelsteknik http://www.livstek.lth.se/ bostadsutveckling) http://www.hdm.lth.se Livsmedelsteknologi http://www.livsteki.lth.se/Def Projekteringsmetodik http://www.caad.lth.se/ Kemiska institutionen http://www.kc.lu.se Datavetenskap http://www.cs.lth.se/ Biofysikalisk kemi http://www.bpc.lu.se/ Designvetenskaper http://www.design.lth.se/ Bioorganisk kemi http://www.bioorganic.lth.se CERTEC - Avdelningen för Bioteknik http://www.biotek.lu.se/svensk rehabiliteringsteknik http://www.certec.lth.se/ Immunteknologi http://www.immun.lth.se/ Ergonomi o Aerosolteknologihttp://www.eat.lth.se Materialkemi http://www.materialkemi.lth.se Förpackningslogistik http://www.plog.lth.se Polymerteknologi http://www.polymer.lth.se/ Industridesign http://www.ide.lth.se Teknisk analytisk kemi http://www.teknlk.lth.se/ Innovation http://www.innovation.lth.se/ Teknisk mikrobiologi http://www.tmb.lth.se/ Maskinkonstruktion http://www.mkon.lth.se/ Tillämpad biokemi http://www.tbiokem.lth.se/ Maskinteknologi http://www.mecheng.lth.se/se/ Centrumbildning Webbadress Hållfasthetslära http://www.solid.lth.se/ Arbetsvetenskapligt centrum Maskinelement http://www.mel.lth.se/ vid Lunds universitet http://www.kanslis.lu.se/aclu/ Materialteknik http://www.material.lth.se/ Biomikroskopiska enheten http://www.materialkemi.lth.se Mekanik http://www.mek.lth.se/ CECOST - Centre for Combus- Mekanisk teknologi och tion Science and Technology http://www.cecost.lth.se verkstygsmaskiner http://www.mtov.lth.se/index_s Centrum for Forskning inom Robotteknik http://www.robotics.lu.se/ Biomolekylar Struktur och Matematikcentrum http://www.maths.lth.se/ dynamik http://www.cbsd.lth.se/ Matematik http://www.maths.lth.se/matema Centrum för högupplösande Matematisk statistik http://www.maths.lth.se/matsta elektronmikroskopi http://www.oorg2.lth.se/ Numerisk analys http://www.maths.lth.se/na/ Centrum för informationstek- Reglerteknik http://www.control.lth.se/ nik i samhällsbyggnad - CITShttp://www.caad.lth.se/cits/st Teknik och samhälle http://www.tft.lth.se/svindex. Centrum för membranteknik http://www.cmt.lth.se Fastighetsvetenskap http://www.lantm.lth.se Change@Work http://www.cw.lu.se Miljö- och energisystem http://www.miljo.lth.se/ CPDC - Center for Chemical Trafikplanering http://www.tft.lth.se/sv/index Process Design and Control http://www.control.lth.se/cpdc Trafikteknik http://www.tft.lth.se/sv/index Energigasinstitutet http://vok-lpd.vok.lth.se/EEP/ Vägbyggnad http://www.tft.lth.se/sv/index Förbränningstekniskt centrum http://www.forbrf.lth.se/combu Teknisk ekonomi och Fuktcentrum, LTH http://www.fuktcentrum.lth.se/ logistik Functional Food Science Centre http://www.ffsc.lu.se Produktionsekonomi http://www.iml.lth.se/pm/ Gasturbinkonsortiet (GTC) http://www.chalmers.se/forskni Teknisk logistik http://www.tlog.lth.se/ GIS-centrum http://www.giscentrum.lu.se/ Telekommunikationssystem http://www.tts.lth.se/ Internationella miljöinstitutet - Värme- och kraftteknik http://www.vok.lth.se/index.ht IIIEE http://www.iiiee.lu.se/ Energihushållning http://www.vok.lth.se/eep/inde Kompetenscentrum Biosepa- Förbränningsmotorer http://www.vok.lth.se/~ce/i_va ration, CBioSep http://www.cbiosep.lth.se/ Kraftverksteknik http://www.vok.lth.se/~tpe/ind Kompetenscentrum för Strömningsteknik http://www.fm.vok.lth.se/index Amfifila polymerer från Värmeöverföring http://www.vok.lth.se/~ht/ förnyelsebara råvaror (CAP) http://www.amphipol.lth.se Kompetenscentrum Kretskonstruktion, CCCD http://www.tde.lth.se/cccd/ Stiftelsen för membranteknikhttp://www.membfound.lth.se/ Kretsloppsanpassad Sund Electric Energy Network massafabrik http://www.stfi.se/mistra/kamp - SEEN http://www.iau.dtu.dk/seen/ Livsmedelscentrum Lund http://www.lu.se/lcl Technolution http://www.technolution.lth.se LUCAS - Centre for Applied Visual Information Technolo- Software Research @ Lund http://www.lucas.lth.se gy - VISIT http://visit.cb.uu.se/ Lunarc - Centrum för tekniska Yt- och kolloidcentrum mailto:[email protected]. /vetenskapliga beräkningar vid Lunds universitet http://www.lunarc.lu.se/ Bibliotek Webbadress Lund Laser Centre - LLC http://www-llc.fysik.lth.se/LL Biblioteket för arkitektur, Lund University Network for bygg & design http://bibliotek.arkitektur.lt International Development Biblioteket för brandteknik http://www.brand.lth.se/bibl/i Activities - LUNIDA http://www.lu.se/u-centrum/ Biblioteket för datavetenskap http://www2.cs.lth.se/Bibliote Lunds universitets centrum för Biblioteket för Trafik och riskanalys och riskhantering - samhällsplanering http://www.tft.lth.se/Biblio.h LUCRAM http://www.lucram.lu.se/ Campus Helsingborg, Medicinskt lasercentrum http://www-lmlc.fysik.lth.se/ biblioteket http://www.campus.hbg.lu.se/om Nanometerkonsortiet (innefat- E-husets bibliotek http://www.ehus.lth.se/bibliot tar SSF-satsningarna Quantum Fysik o astronomibiblioteket http://www.fysik.lu.se/library Materials och Nanoscience for Kemicentrums bibliotek http://www.bibliotek.kc.lu.se future electronic devices http://www.nano.ftf.lth.se LTHs studiecentrum och Nationell nätverk i tillämpad bibliotek http://www.studiecentrum.lth.s matematik http://www.itm.se/ntm.html Matematiska biblioteket http://www.maths.lth.se/matsta Nationellt resurscentrum för fysik http://elin.pixe.lth.se/fysik/ © LTH 2002. [email protected]. Ändrad 2004-01-27 Personal Communication and Computing - PCC http://www.pcc.lth.se/ Polymercentrum mailto:[email protected] Lunds tekniska högskola, LTH Re-Flex (Flexible Reality Internetadress: http://www.lth.se Centre) http://www.reflex.lth.se/refle Avdelningar (motsv): SocWare http://www.tde.lth.se/socware/ Styrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH Ledningsgruppen för Lunds Tekniska Högskola, LTH Institutionen för reglerteknik Infrastrukturberedningen, LTH Institutionen för teknik och samhälle Forskningsberedningen, LTH Institutionen för teknisk ekonomi och logistik Utbildningsberedningen, LTH Institutionen för telekommunikationssystem Forskningsnämnder, LTH Institutionen för värme- och kraftteknik Forskarutbildningsnämnden, LTH LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Utbildningsnämnder, LTH Lärarförslagsnämnder, LTH Katalogansvarig för innehållet på denna sida: LTHs kansli Organisationsinnehållet senast uppdaterat: 2004-02-19 Husstyrelser, LTH Institutioner vid LTH Umeå universitet UmU Forskningscentra, kompetenscentra och konsortia Pappers- och pappersmasseindustriutbildning http://www.umu.se/ [email protected] Katalogansvarig för innehållet på denna sida:Marianne Mårtensson Organisationsinnehållet senast uppdaterat: 2002-03-20 Tekniska högskolan Tek-nat fak X

Institutioner vid LT Tillämpad fysik och elektronik Avdelningar (motsv): institution (ämnen: byggteknik, energiteknik, Institutionen för arkitektur elektronik, maskinteknik, rymdteknik) Tek-nat fak X Byggnadskonstruktion Geodetisk mätningsteknik Transportforskningsenheten (TRUM) Institutionen för bygg- och miljöteknologi arbetsenhet Sam fak B Institutionen för byggande och arkitektur Institutionen för designvetenskaper Umeå Centre for Interaction Technology (UCIT) Institutionen för elektrisk mätteknik centrumbildning Tek-nat fak V Institutionen för elektrovetenskap Umeå marina forskningscentrum (UMF) Institutionen för industriell elektroteknik och automation centrumbildning (Tek-nat fak) Institutionen för informationsteknologi utanför campus Institutionen för maskinteknologi Institutionen för mekanik och material Umeå Plant Science Centre centrumbildning Tek-nat fak Linköpings universitet LiU Karlstads universitet KAU http://www.liu.se/ http://www.kau.se [email protected] [email protected] Tekniska högskolan vid Linköpings universitet LiU Följande uppställning bygger på hur organisationen är strukturerad. Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik (IKP) Utbildningar ges även inom andra områden. Ämnesområden: Elektroteknik - Energisystem - Fluid och mekanisk G = Grundutbildning, K = Kandidatutbildning, M = systemteknik - Hållfasthetslära - Industriell arbetsvetenskap - Magisterutbildning, Fu = Forskarutbildning, Fo = Forskning Industriell miljöteknik - Konstruktionsmaterial - Kvalitetsteknik - Maskinkonstruktion - Mekanik - Mekanisk värmeteori och Institutionen för informationsteknologi strömningslära - Monteringsteknik - Produktionssystem - Träteknik Datavetenskap G,K,M,Fu,Fo och design Elektroteknik G,K,M Informatik G,K,M,Fu,Fo Institutionen för produktionsekonomi (IPE) Statistik G,K Ämnesområden: Produktionsekonomi Institutionen för ingenjörsvetenskap, fysik och matematik Institutionen för systemteknik (ISY) Fysik G,K,M,Fu,Fo Ämnesområden: Bildbehandling - Bildkodning - Datatransmission - Maskinteknik G,K,M Elautomatik och datamskinteknik - Elektroniksystem - Elektroniska Matematik G,K,M,Fu,Fo komponenter - Fordonssystem - Informationsteori - Reglerteknik Materialteknik Fu,Fo Miljö- och energisystem G,K,M,Fu,Fo Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) Ämnesområden: Datalogi - Elektronik: produktion, byggsätt, design - Infrainformatik - Medieteknik - Organisk elektronik - Organisk fysik - Växjö universitet VXU Tillämpad matematisk fysik - Vetenskaplig visualisering http://www.vxu.se/ [email protected]

Länk till peronalen på Teknik och Design. http://www.vxu.se/td/personal/index.html SANATI MEHRI PERSSON STELLAN TD PROF 1000 TD ADJPRO 400 [email protected] Kemi Adjungerad professor [email protected] Kemi glas PETERSSON HANS TD PROF 500 KÄLLSNER BO [email protected] Byggteknik TD ADJPRO 500 [email protected] BAUDIN ANDERS Adjungeradprofessor Skog och TD PROF 1000 träteknik bärande träkonstruktioner [email protected] Skog och träteknik ALSMARKER TOMAS BJÖRHEDEN ROLF TD ADJPRO 200 TD PROF 1000 Adjungerad professor [email protected] Skog och [email protected] Skog och träteknik träteknikSkogsteknik träbyggnadskonst ROSLING KAJ JOHANSSON CARL-JOHAN TD PROF 1000 TD ADJPRO 200 [email protected] Skog och träteknik Adjungerad professor e-Saknas Skog och träteknik THÖRNQVIST THOMAS konstruktionsteknik träbyggnad TD PROF 1000 [email protected] Skog och träteknik THIDÉ BO MSI ÖRLANDER GÖRAN GÄSTPR 200 TD PROF 1000 Gästprofessor e-Saknas Rymdfysik med inr mot trådlös [email protected] Skog och träteknik skogsskötsel kommunikation

AL-NAJJAR BASIM BLECHSCHMIDT JÜRGEN TD PROFBL 1000 TD GÄSTPR 200 Befordrad professor Gästprofessor [email protected] Systemekonomi [email protected] Maskinteknik SILFVERHIELM MAGNUS [email protected] Informatik TD GÄSTPR 100 Gästprofessor KHRENNIKOV ANDREI [email protected] Design arkitekt MSI PROF 1000 [email protected] Matematik, tillämpad BENGTSSON SUNE CHRISS matematik GÄSTPR 1000 Gästprofessor NORDEBO SVEN [email protected] Bioenergiteknik MSI PROF 1000 [email protected] Signalbehandling med inr ZETHREUS BJÖRN mot trådlös kommunikation TD PROF HOPPE ULRICH [email protected] Kemi MSI GÄSTPR 200 Gästprofessor STERTE JOHAN [email protected] Mediateknologi, Rektor på univ. PROF 1000 datavetenskap [email protected] Kemisk teknologi Örebro universitet ÖU Länk till personalen vid matematiska och systemtekniska http://www.oru.se institutionen . http://www.msi.vxu.se/ [email protected]

LÖWE WELF Institutionen för teknik. MSI PROF 1000 Institutionen för teknik utbildar främst högskoleingenjörer på ett [email protected] Datalogi tiotal olika program, som leder till ingenjörsexamen, tekn kand eller tekn magisterexamen. Det finns även möjlighet att läsa fristående NIVRE JOAKIM kurser. MSI PROF 1000 Professorer: [email protected] Datalingvistik Dimiter Driankov Datateknik Christer Harrysson Byggteknik FLENSBURG PER Ivan Kalaykov Reglersystem MSI PROF 1000 Alessandro Saffiotti Datavetenskap Dag Stranneby Elektronikproduktion * Avdelningen för maskinteknik (AMT) Peter Wide Industriell mätteknik * Avdelningen för programvarusystem (APS) Georg Fodor Datateknik med inriktning mot * Avdelningen för signalbehandling (ASB) datorarkitekturer * Avdelningen för telekommunikationssystem (ATS) Hans Keife Maskinteknik Rainer Palm Mätteknik Snabbfakta om TEK Göran Stridh Byggteknik * Beräknad omsättning 2004 är cirka 101 Mkr - forskningsverksamheten motsvarar ungefär 60 % - grundutbildningen omfattar cirka 40 % Blekinge tekniska högskola BTH * Ansvar för ca 35 utbildningsprogram http://www.bth.se [email protected] * Bedriver forskarutbildning inom 9 forskarutbildningsämnen * Knappt 200 anställda Sektionen för teknik Sektionen för Teknik (TEK) är med sina knappt 200 anställda den Ansvarig för sidan: Karin Jakobsson | Sidan ändrad: 2004-06-01 största av Blekinge Tekniska Högskolas fyra sektioner. Vi finns i Karlskrona, Ronneby och Karlshamn. Sektionen har ansvar för Sektionen för Teknik består av sex avdelningar. merparten av den verksamhet inom området teknik som bedrivs vid * Avdelningen för Interaktion och Systemdesign (AIS) BTH. Detta innefattar bland annat arbetsvetenskap, datavetenskap, Avdelningschef: Olle Lindeberg elektroteknik med fokus på telekommunikation och signalbehandling, * Avdelningen för Maskinteknik (AMT) matematik och naturvetenskap, maskinteknik och programvaruteknik. Avdelningschef: Mats Walter I Karlskrona hittar du oss mitt i TelecomCity, i Ronneby sitter vi i * Avdelningen för Matematik och Naturvetenskap (AMN) Soft Centers lokaler och i Karlshamn i högskolans nya lokaler på Östra Avdelningschef: Eva Pettersson Piren. Denna omgivning ger goda förutsättningar för både lärare, * Avdelningen för Programvarusystem (APS) forskare och studenter att bedriva sin verksamhet i nära samverkan Avdelningschef: Michael Mattsson med näringslivet. Ansvarig för sektionens verksamhet är Jan-Olof * Avdelningen för Signalbehandling (ASB) Gustavsson, sektionschef. Avdelningschef: Sven Johansson * Avdelningen för Telekommunikationssystem (ATS) TEK är indelad i sex avdelningar Avdelningschef: Anders Nelsson

* Avdelningen för interaktion och systemdesign (AIS) * Avdelningen för matematik och naturvetenskap (AMN) Högskolan i Jönköping HJ Högskolan i Kalmar HK http://www.hj.se/ [email protected] http://www.hik.se/ [email protected]

Ingenjörshögskolan Teknik Ingenjörshögskolan är organiserad i 10 avdelningar. Utbildningarna Miljöteknik och återbruk William Hogland Teknik bedrivs inom avdelningarna för Belysning, Byggnadsteknik, Data- och Mätteknik Wlodek Kulesza Teknik elektroteknik, Fysik, Kemiteknik, Maskinteknik och Industriell Eco-Design Reine Karlsson Teknik organisation samt Matematik. De fokuserade forskningsområdena är framförallt organiserade inom avdelningarna för Data- och elektroteknik samt Maskinteknik Malmö högskola MAH och Industriell organisation. Viss forskning bedrivs även inom andra http://www.mah.se [email protected] avdelningar. Avdelningen för Näringslivssamverkan är en kontaktyta gentemot Teknik och samhälle det omgivande samhällets olika aktörer som Ingenjörshögskolan Teknik och teknikutveckling påverkar samhället på en mängd samverkar med i olika sammanhang. De administrativa funktionerna är områden och nivåer. På samma sätt påverkar och driver samhället den organiserade i två olika avdelningar, Utbildningsadministration och tekniska utvecklingen i olika riktningar. För att förstå samspelet VD-kansli. mellan teknik och samhälle måste utbildningar vara flervetenskapliga Avdelningar samt integrera olika aspekter av teknik och samhällsvetenskap. o Byggnadsteknik Utbildningarna skall vara av hög kvalitet och anpassade till en o Belysningslära internationaliserad värld. Verksamheten skall präglas av nytänkande o Data- och Elektroteknik och förnyelse avseende såväl grundutbildning som forskning. o Kemiteknik Grundutbildning ges i form av ämnes- och programstudier. o Maskinteknik och Industriell org. Utbildningen planeras och genomförs med beaktande av studenternas o Fysik och samhällets behov. De ämnen som utvecklas skall ha relevans för o Matematik studier av samspelet mellan teknik och samhälle. Stor vikt skall läggas o Näringslivssamv. vid att bredda rekryteringsunderlaget till högskolestudier. Program o Utbildningsadm. skall vara flervetenskapliga och sträva efter att ge ett helhetsperspektiv o VD:s kansli på samhälls- och teknikutveckling. (Senast uppdaterad: Tisdag 04 november 2003 | Sidansvarig: Anna Pedagogiskt nytänkande skall prägla undervisningen, inte minst för Rönnecke) att ge studerandegrupper med olika bakgrund bästa möjliga förutsättningar för lyckade studier. Alla lärare skall kunna bidra till ett följande där varje grupp har en ämnesledare GU: studentaktivt lärande genom att bl.a. utnyttja de möjligheter som * Design: Jerker Brandt problembaserat lärande och projektorganiserad undervisning ger. * Ekonomi: Rolf Mörnlid Teknik och samhälle skall aktivt satsa på pedagogiskt utvecklings- och * Grafisk teknik: Henriette Lucander kvalitetsarbete. * Juridik: Per-Henning Grauers Forskningen skall ta sin utgångspunkt i aktuella problemområden i * Maskinkonstruktion: Rolf Martinsson samhället men också i de frågeställningar som uppkommer inom * Maskinteknik: vakant etablerade forskningsområden. Forskningen skall bygga på ämnesdjup Särskild forskningsverksamhet på enheten men skall också sträva efter flervetenskaplighet. * Materialvetenskap: Per Ståhle von Schwerin Teknik och samhälle skall aktivt satsa på samverkan med det Övrig verksamhet som sorterar under enheten omgivande samhället. Centrumbildningar som exempelvis Centrum * Verkstad: Torbjörn Svensson för fastighetsföretagande och Stadsekologiskt kunskaps- och Senast uppdaterad 2004-08-25 av Mats Berg. utvecklingscentrum skall stödjas tillsammans med andra initiativ där högskola, näringsliv och offentliga myndigheter samverkar. IT OCH ARBETSLIVETS LÄRANDE Division of IT, Organization and Learning Senast uppdaterad 2004-12-09 av Birgitta Morell. Enheten ansvarar för genomförandet av såväl fristående kurser som kurser som ingår i utbildningsprogram. Kurserna är grupperade enligt Enheter följande där varje grupp har en ämnesledare GU: Teknik och samhälle är indelat i fyra flervetenskapliga enheter för * Arbetsvetenskap: Mikael Ottosson undervisning och forskning: * Automation och elektroteknik: Kristian Fridh IPF - Innovation, Produktion och Företagande * Datavetenskap: Bengt J. Nilsson ITAL - Informationsteknologi och Arbetslivets Lärande * Genusvetenskap: Monika Edgren MATNAS - Matematik, Naturvetenskap och Språk * Statsvetenskap: Kristian Sjövik STEN - Stadsutveckling och Energi Särskild forskningsverksamhet på enheten * Öresundsregionen Senast uppdaterad 2004-03-01 av Birgitta Morell * Svensk IT-politik - styrning, makt, demokrati

INNOVATION, PRODUKTION OCH FÖRETAGANDE Senast uppdaterad 2004-08-16 av Mats Berg. Division of Innovation, Production and Management Enheten ansvarar för genomförandet av såväl fristående kurser som kurser som ingår i utbildningsprogram. Kurserna är grupperade enligt MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH SPRÅK Mitthögskolan MH (Mittuniversitetet) Division of Mathematics, Natural Sciences and Language http://www.mh.se från den 1 januari: www.miun.se. Enheten ansvarar för genomförandet av grundläggande kurser som [email protected] ingår i de flesta av utbildningsprogrammen vid Teknik och samhälle. Den 1 januari 2005 blir Mitthögskolan Mittuniversitetet! Kurserna är grupperade enligt följande där varje grupp har en ämnesledare GU: Institutionen för informationsteknologi och medier * Fysik: Johan Helgesson Institutionen för teknik, fysik och matematik * Kemi: Bertil Hagberg * Matematik, statistik: Yuanji Cheng Kurser - ämnesområden och ämnen * Språk: Craig Marshall * Naturvetenskap och Teknik Forskning inom Teknik och samhälle o info Biologi o info Byggnadsteknik Senast uppdaterad 2003-09-01 av Stefan Diehl. o info Datavetenskap o info Energiteknik STADSUTVECKLING OCH ENERGI o info Elektroteknik Energy, Environment and Urban Planning o info Fysik Enheten ansvarar för genomförandet av såväl fristående kurser som o info Grafisk design kurser som ingår i utbildningsprogram. Kurserna är grupperade enligt o info Geografi följande där varje grupp har en ämnesledare GU: o info Kemi * Byggteknik: Susanne Sjöström-Hermansson o info Kemiteknik * Energisystem: Sören Dahlin o info Kvalitetsteknik * Fastighetsvetenskap: vakant o info Matematik/Tillämpad matematik * Miljövetenskap: Per Hillbur o info Matematisk statistik Särskild forskningsverksamhet på enheten o info Maskinteknik * Miljövetenskaplig forskningsplattform o info Miljövetenskap o info Skogshushållning Senast uppdaterad 2004-09-24 av Monica Cederholm. o info Teknik Program * Civilingenjörsutbildningar o Civilingenjörsutbildning, informationsteknologi o Civilingenjörsutbildning, teknisk design * Ingenjörsutbildningar Mälardalens högskola MdH o Byggingenjör http://www.mdh.se o Data- och elektroingenjör [email protected] o Driftingenjör o Elektroingenjör Institutionen för Datavetenskap o Internetbaserad högskoleingenjörsutbildning i Lars Asplund datateknik/elektroteknik Professor i datorteknik med inriktning mot System-on-Chip * IT- och datautbildningar o Arkivvetenskaplig utbildning med inriktning mot elektronisk Mats Björkman informationsförvaltning Professor i datakommunikation o Bachelor Courses in Computer Science & Electrical Engineering, given in English. Year One Package Ivica Crnkovic o Bachelor Courses in Computer Science & Electrical ABB-professuren i industriell programvaruteknik Engineering, given in English. Year two Package Personlig hemsida o Datateknik, introduktion o Datateknikutbildning Gerhard Fohler o Magisterutbildning i datateknik Professor i datateknik o Magisterutbildning med inriktning elektronikkonstruktion o Magisterutbildning med inriktning mot ICT (Information, Hans A. Hansson Communication and Technology) Professor i datateknik med inriktning mot realtidssystem o Magisterutbildning med inriktning nätverk och Personlig hemsida kommunikationssystem o Master's Programme in Electrical Engineering Lennart Lindh o Medieteknikutbildning Biträdande professor i datateknik o Programutveckling, introduktion Personlig hemsida o Programvaruteknikutbildning Björn Lisper o Systemvetenskaplig utbildning Professor i datateknik med inriktning mot systemarkitektur för o Webbdesign realtidssystem * Teknikerutbildningar Personlig hemsida o Högskoletekniker Christer Norström Professor i datateknik Adjungerad professor i limnisk närsaltsomsättning

Ansvarig för informationen på sidan: Gunnar Widforss. Erik Dahlquist Senaste ändring: 2004-09-27. Professor i energiteknik

Hans G Lundberg Institutionen för Elektronik Adjungerad professor i internationell miljökommunikation Ylva Bäcklund Professor i elektroteknik Jafar Mahmoudi Personlig hemsida Adjungerad professor i ﬂuiddynamik och värmeöverföring vid metallurgiska processer Lennart Harnefors Professor i elektroteknik Ansvarig för informationen på sidan: Gunnar Widforss. med inriktning mot tillämpad signal- och reglerteknik Senaste ändring: 2004-09-30. Bertil Hök Adjungerad professor i elektrisk mätteknik Institutionen för Innovation, Design och Produktutveckling med inriktning mot medicinsk teknik Roland Andersson Professor i innovationsteknik Göran Nilsson Adjungerad professor i medicinsk teknik med inriktning mot teknisk- Roland Heickerö kardiologisk vetenskap Professor i innovationsteknik

Ansvarig för informationen på sidan: Gunnar Widforss. Mats Jackson Senaste ändring: 2003-04-23. Professor i innovativ produktion

Kaj Mickos Institutionen för Samhällsteknik Adjungerad professor i innovationsteknik Rebei Bel Fdhila Adjungerad professor i CFD och modellering av processystem Rune Pettersson Professor i informationsdesign Bengt Boström Personlig hemsida * Tekniskt basår, 40 veckor Carl Rollenhagen * Tekniskt/Naturvetenskapligt basår, 40 veckor Adjungerad professor i innovationsteknik * Teknisk bastermin, 20 veckor

Yvonne Waern Högskoleingenjörsutbildningar Adjungerad professor i informationsdesign med inriktning mot * Öppen ingång till högskoleingenjörsutbildning kognintion och kommunikation * Byggingenjörsutbildning, 120 p * Dataingenjörsutbildning, 120 p Bengt-Arne Vedin * Elektroingenjörsutbildning - Elektronik, 120/130 p Adjungerad professor i innovationsteknik * Elektroingenjörsutbildning - Elkraft- och värmeteknik, 120/130 p * Energiingenjör, 120/130 p Ansvarig för informationen på sidan: Gunnar Widforss. * Industriell ekonomi - Affärsingenjör, 140 p Senaste ändring: 2004-09-30. * Industriell ekonomi - Logistikingenjör, 140 p (Varberg) * Kemi - Bioingenjör, 120/130 p * Maskiningenjörsutbildning - Logstik, 120/130 p Högskolan i Borås HB * Maskiningenjörsutbildning - Industriell produktion, 120/130 p http://www.hb.se * Maskiningenjörsutbildning - Produktdesign, 120/130 p [email protected] Magisterutbildningar 121-200 poäng * Teknologie magisterutbildning i byggteknik - innemiljö Institutionen Ingenjörshögskolan (IH) * Teknologie magisterutbilding i elektroteknik - Datorstyrd * Stor valfrihet är karaktäristiskt för ingenjörsutbildningen i Borås – Teknologie magisterutbilding i elektroteknik - Elkraft- och värmteknik både när det gäller kompetensproﬁl, vidareutbildning efter examen * Teknologie magisterutbilding i elektroteknik - Kommunikation och eller utlandsstudier. signalbehandling * Teknologie magisterutbilding i kemiteknik - Bioteknik Ingenjörshögskolan * Teknologie magisterutbilding i kemiteknik - Miljöteknik Program och kurser * Teknologie magisterutbilding i maskinteknik - Datorstyrd Yrkeshögskoleutbildningar automation * Yrkeshögskoleutbildning - Byggteknik, 80 p * Teknologie magisterutbilding i maskinteknik - Logistik * Yrkeshögskoleutbildning - Elkraft- och värmeteknik, 80 p * Teknologie magisterutbilding i maskinteknik - Kvalitetsteknik * Waste Management and Resource Recovery Technology Basårsutbildningar * Implementation of Sustainable Technology (Asia Link) Institutionen Textilhögskolan (THS) Teknologie magisterutbildning i elektroteknik - datorstyrd automation, Kan även kallas Sveriges Textilhögskola. Institutionen tillhör det 121 - 200 poäng fåtal europeiska högskole- och universitetssäten med en egen Teknologie magisterutbildning i elektroteknik - elkraft- och textilindustriell fullskalemiljö. värmeteknik, 121 - 200 poäng Teknologie magisterutbildning i elektroteknik - kommunikation och Teknik signalbehandling, 121 - 200 poäng Program Teknologie magisterutbildning i kemiteknik - bioteknik, 121 - 200 Bioingenjör - Kemiteknik, 120/130/200 poäng poäng Byggingenjörsutbildning, 120/200 poäng Teknologie magisterutbildning i maskinteknik - datorstyrd automation, Dataingenjörsutbildning, 120 poäng 121 - 200 poäng Designteknikerutbildning inom konfektion, med inriktning mot Teknologie magisterutbildning i maskinteknik - logistik, 121 - 200 internationell tillverkning, 80 poäng poäng Elektroingenjörsutbildning - elektronik, 120/130/200 poäng Textilingenjörsutbildning, 120 poäng Elektroingenjörsutbildning - elkraft- och värmeteknik, 120/130/200 Textilvetenskap med inriktning mot handvävning, 120 poäng poäng Waste Management and Resource Recovery Technology, 121 - 200 Energiingenjör, 120/130/200 poäng poäng Fastighetsmäklarutbildning uppdragsutbildning, 80 poäng Yrkeshögskoleutbildning - Byggteknik, 80 poäng Fastighetsmäklarutbildning, 80 poäng Yrkeshögskoleutbildning - Elkraft- och värmeteknik, 80 poäng Industriell ekonomi - affärsingenjör 140/200 poäng Öppen ingång ingenjörsutbildning, 120 poäng Industriell ekonomi - logistik, 140/200 poäng Öppen ingång med valfri inriktning, 120 poäng Magisterutbildning i textilteknologi, 40 poäng Kurser Maskiningenjör - logistik, 120/130/200 poäng Byggnadsteknik för fastighetsmäklare, 5 poäng (halvfart) Maskiningenjörsutbildning - industriell produktion, 120/130/200 Textil materiallära, 5 poäng (kvartsfart | distans) poäng Textil Maskiningenjörsutbildning - produktdesign, 120/130/200 poäng Program Teknisk bastermin, 20 veckor. Designteknikerutbildning inom konfektion, med inriktning mot Tekniskt basår, 40 veckor internationell tillverkning, 80 poäng Tekniskt/Naturvetenskapligt basår, 40 veckor Magisterutbildning för textilekonomer, 40 poäng Teknologie magisterutbildning i byggteknik - innemiljö, 121 - 200 Magisterutbildning i mode- och textildesign, 80 poäng poäng Magisterutbildning i textilteknologi, 40 poäng Master’s Degree Programme in Fashion and Textile Design, 80 credits Modedesignutbildning, 120 p Textildesignutbildning, 120 p. Tekniskt basår för sökande till textilingenjörsutbildning, 40 veckor Textilekonomutbildning, 120 p. Textildesignutbildning, 120 poäng Textilingenjörsutbildning, 120 p. Textilekonomutbildning, 120 poäng Textilvetenskap med inriktning mot handvävning, 120 p. Textilingenjörsutbildning, 120 poäng Till alfabetisk lista över alla program Textilvetenskap med inriktning mot handvävning, 120 poäng Kurser Kurser Designteori och designmetodik, 5 p Advanced tools and methods for demand driven supply chain Färglära, 5 p. management, 5 poäng (helfart) Konst- och designhistoria, 10 p. Design management, 10 poäng (halvfart) Textil Digital Design, 1 - 10 p. Designteori och designmetodik, 5 p (halvfart) Textil materiallära, 5 p. Färglära, 5 poäng (halvfart | distans) Advanced tools and methods for demand driven supply chain Konst- och designhistoria, 10 poäng (halvfart) management, 5 p. Textil Digital Design, 1 - 10 poäng (halvfart) Design management, 10 p. Textil materiallära, 5 poäng (kvartsfart | distans) Textil materiallära, 5 p. Textil- och dräkthistoria, 10 poäng (halvfart) Textil- och dräkthistoria, 10 p. Textil översiktskurs, 5 poäng (halvfart | distans) Textil översiktskurs, 5 p.

Högskolan i Borås | Sidansvarig: [email protected] Sidansvarig: [email protected] Senast uppdaterad: 2004-10-01 Högskolan i Borås HB. Tillägg maj 2006. Institutionen Textilhögskolan (THS) Program Institutionen Ingenjörshögskolan (IH) Designteknikerutbildning inom konfektion, med inriktning mot Stor valfrihet är karaktäristiskt för ingenjörsutbildningen i Borås – internationell tillverkning, 80 p. både när det gäller kompetensprofil, vidareutbildning efter examen Magisterutbildning för textilekonomer, 40 p. eller utlandsstudier. Magisterutbildning i mode- och textildesign, 80 p. Magisterutbildning i textilteknologi, 40 p. Dragu Atanasiu IH Master’s Degree Programme in Fashion and Textile Design, 80 credits [email protected] 033-4354659 DAT Professor Modedesignutbildning, 120 p Tekniskt basår för sökande till textilingenjörsutbildning, 40 veckor Ingemar Samuelson IH [email protected] 033-4354683 INS Professor Institutionen har idag drygt 100 anställda och 2000 studenter. Vår Ian Sillitoe IH målbild är π, att antalet ingenjörsstudenter och lärarstudenter inom [email protected] 033-4354207ISI Professor Naturvetenskap skall bli ungefär tre gånger fler inom tre år. Ämnen som ges på institutionen för Matematik, naturvetenskap Mikael Skrifvars IH och teknik [email protected] 033-4354497MSK Professor Berg- och mineralteknik Biologi Mohammad Taherzadeh IH Byggteknik [email protected] 033-4355908MJT Professor Fysik Fysikdidaktik Håkan Torstensson IH Kemi [email protected] 033-4355971HOT Professor Kemiteknik Maskinteknik Johan Wikander IH Matematik/tillämpad matematik [email protected] 033-4354653JWI Gästprofessor Matematikdidaktik Materialteknik Materialvetenskap Miljöteknik Högskolan Dalarna HDa Träteknologi http://www.du.se/ Vetenskapskommunikation [email protected] Matematik, naturvetenskap och teknik Institutionen för Matematik, naturvetenskap och teknik utbildar Högskolan i Gävle HiG ingenjörer inom Material-, Maskin-, Bygg-, Kemi-, Miljö- samt Berg- http://www.hig.se och Mineralteknik. Dessutom utbildas lärare inom ämnena Matematik, [email protected] Fysik och Biologi. Den största delen forskning på institutionen görs inom Naturvetenskap och teknik Materialvetenskap, Miljöteknik och Träteknologi, men också BECKMAN CLAES PROF Elektronik/ Kemiteknik är under uppsegling med sin Malariaforskning. Forskningen har en spännvidd från Malaria till LCD och Ytteknik till Mikrovågsteknik Avfallshantering och syntetiska bränslen. BENGTSSON LARS PROF Innovation HAAGENRUD SVEIN ADJPRO Materialensnedbrytning [email protected] KESKITALO NICLAS ADJPRO Elektronik LENNER MATZ PROF Maskinteknik Bigun, Josef Professor inriktning [email protected] produktionsteknik MOSHFEGH BAHRAM PROF Värmeöverföring med Bordag, Ljudmila Professor inriktning mot inneklmat-och Bååth, Lars Professor energiteknik [email protected] NORDLANDER EDVARD PROF Elektronik OTTOSSON ALLAN ADJPRO Bellysningsteknik Hammerstrom, Daniel Wayne Gästprofessor RYSTEDT BENGT ADJPRO Geografisk informationsteknik Holmberg, Ulf Professor SANDBERG MATS PROF Inomhusmiljö, strömningslära Jonsson, Magnus Professor SEIPEL STEFAN PROF Datorgrafik [email protected] SJÖSTRÖM CHRISTER PROF Byggnadskvalitet SKYTTNER LARS PROF Informationsteknik Larsson, Tony Professor inriktning [email protected] systemvetenskap SÖDERSTRÖM OVE PROF Trämaterialteknik Pettersson, Håkan Professor ÖSTMAN ANDERS PROF Geomatik [email protected]

Svensson, Bertil Professor [email protected] Högskolan i Halmstad HH http://www.hh.se/ [email protected] Verikas, Antanas Professor [email protected] Sektionen för Informationsvetenskap, Data- och Elektroteknik. IDE Sektionen för Ekonomi och Teknik. SET Baerveldt, Albert Jan Professor Edgren, Jan Adjungerad professor [email protected] Arbetet vid sektionen finansieras till lika delar med forskningsmedel och medel för grundutbildning. Fleischer, Siegfried Professor siegfried.fl[email protected] IDE-sektionen är en forskningsintensiv enhet och forskningen bedrivs vid följande fyra laboratorier: Franzen Lars-Gunnar Professor CC-lab (Computing and Communication) där forskning inom [email protected] området Inbyggda system bedrivs EF/MA-lab (Electro-Physics/Mathematics) där forskning inom Hofmaier, Bernd Professor områdena Industriell fysik, Fotonik samt Tillämpad matematik [email protected] bedrivs IS-lab (Intelligent Systems) där forskning inom området Hörte, Sven Åke Professor Intelligenta system bedrivs [email protected] MI-lab (Man and Information technology) där forskning inom Informatikområdet bedrivs. Larsson, Bengt Professor [email protected] Sektionen för Ekonomi och Teknik [School of Business and Engineering] Rosén Bengt-Göran Professor På sektionen för Ekonomi och Teknik ansvarar vi för utbildning och [email protected] forskning i de ekonomiska vetenskaperna, ingenjörsvetenskap och naturvetenskap. Weisner, Stefan Professor Flera av våra utbildningar är unika i landet. De kämmetecknas av [email protected] handlingsinriktning, projektarbeten, internationellt utbyte och möjgheter till företagspraktik. Vi erbjuder utbildningar på kandidat- Sektionen för Informationsvetenskap, Data- och Elektroteknik och magisternivå och har också ett stort utbud av friståede kurser. IDE-sektionen är den mest forskningsintensiva sektionen vid Forskning bedrivs inom bl a innovation och produktutveckling, Högskolan i Halmstad. internationellt företagande, finansiering, småföretag och Inom IDE-sektionen bedrivs forskning och undervisning inom entreprenörskap, byggprocesser, vindkraft och våtmarker. datorteknik, datalogi, datakommunikation, elektroteknik, bildanalys, mekatronik, fotonik, realtidssystem, signalanalys, fysik, intelligenta system, matematik och informatik. Högskoleingenjörsprogrammet Maskinteknik 120/140 p/ Högskolan Kristianstad HKr Mechanical Engineering http://www.hkr.se [email protected] Industriell management med eller utan integrerad ingenjörspraktik Teknik (120ht-intag/140vt-intag), 120/140p leder till examen som "Teknik i människans tjänst" Högskoleingenjör altenativt Teknologie kandidat./ Välkommen att lära mer om teknik, data, och/eller miljö! Industrial Management with or without Work Integrated Learning Utveckling och anpassning av den teknik, som är en del av vår vardag, kan du vara med och påverka. Vi kan erbjuda flera olika Magisterprogram med ämnesbredd, inriktning inbyggda datorsystem, ingenjörsutbildningar liksom fristående kurser, ofta med ett 60p / internationellt perspektiv. Master programme in Embedded Systems I det breda utbudet kan nämnas kurser inom data, digital musik och bild, elektronik, maskinteknik, produktion och ledarskap, plastteknik Magisterprogram med ämnesbredd, inriktning digital liksom vatten- och miljöteknik. Vi sätter fokus på områden som kommunikationsdesign, 50/60p / innovation, utveckling och entreprenörskap. Master programme in Digital Communication Design Du får med andra ord kunskaper inom olika teknikområden, som är användbara, oavsett vilka planer du har inför framtiden. Magisterprogram med ämnesdjup i maskinteknik med inriktning Examensarbeten och praktik på företag och förvaltningar skapar polymerteknik, 80p / Master programme in Mechanical Engineering möjligheter till en kommande anställning. with specialization in Polymer Engineering

Program Magister med ämnesbredd, inriktning matsäkerhet och Data- och elektronikingenjörsprogrammet (120ht-intag/140vt-intag), livsmedelskvalitet, 60p / 120/140p leder till examen som Högskoleingenjör altenativt Degree of Master in Food Quality Management Teknologie kandidat./ Electronics and Computer Science Magisterprogram med ämnesbredd, inriktning miljö- och Datasystemutvecklingsprogrammet 120p leder till examen som kvalitetsmanagement , 60p / Degree of Master in Environmental and Kandidat./ Bachelor programme in Computer Software Development Quality Management

Högskoleingenjörsprogrammet Industriell Ekonomi Maskiningenjörsprogrammet med eller utan integrerad 120/140 p/ ingenjörspraktik (120ht-intag/140vt-intag), 120/140p leder till examen Industrial Engineering and Management som Högskoleingenjör altenativt Teknologie kandidat./ Mechanical Engineering with or without Work Integrated Learning Anders Malmsjö, professor i datavetenskap med inriktning mot Naturvårdsingenjörsprogrammet, 120/140p (Ersätts av Vatten- och informatik med systemvetenskap[personlig hemsida] miljöteknik fr o m ht 2004) Lars Niklasson, professor i datavetenskap, särskilt artiﬁciell intelligens Polymeringenjörsprogrammet, 120/180p (Ersätts av [personlig hemsida] Maskiningenjörsprogrammet fr o m ht 2003) Ulf Stigh, professor i materialmekanik [personlig hemsida] Vatten- och miljöteknik, 140/200p NYHET! leder till examen som Högskoleingenjör altenativt Teknologie kandidat./ Kjell Törnblom, professor i socialpsykologi [personlig hemsida] Ecological Engineering - Water Management Leo de Vin, professor i automatiseringsteknik [personlig hemsida] Senast uppdaterad 2004-05-28 av Marie Gunnarsson Ekström Benkt Wangler, professor i datavetenskap med inriktning mot informationssystemutveckling [personlig hemsida] Högskolan i Skövde HS http://www.his.se/ [email protected] Tom Ziemke, professor i kognitionsvetenskap med inriktning mot kognitiv robotik [personlig hemsida] Naturvetenskap och teknik text: Jessica Johansson, uppdaterad: 2004-11-04 Sten F. Andler, professor i datavetenskap, särskilt distribuerade system och realtidssystem [personlig hemsida] Högskolan i Trollhättan/Uddevalla HTU Högskolan Väst Sharma Chakravarthy, adjungerad professor [personlig hemsida] http://www.htu.se/ [email protected]

Dag Ericsson, adjungerad professor i e-logistik Naturvetenskap och teknik Lars Ekedahl Barbara Gawronska, professor i datalingvistik [personlig hemsida] [email protected] Professor i kemisk ytfysik

Krister Karlsson, professor i fysik med inriktning mot fasta Kenneth Eriksson tillståndens teori [personlig hemsida] [email protected] Professor i matematik med Informationsteknik inriktning mot numerisk GULLIKSEN JAN Professor bef univlektor modellering Informationsteknik Göran Olsson GUNNINGBERG PER Professor, anst UU [email protected] Professor i industriell Informationsteknik arbetsvetenskap HAGERSTEN ERIK Professor, anst UU Informationsteknik Göteborgs universitet GU JONSSON BENGT Professor, anst UU Informationsteknik ITuniversitet. Datavetenskap LANSHAMMAR HÅKAN Professor bef univlektor Coquand Thierry Informationsteknik Dybjer Peter LÖTSTEDT PER Professor, anst UU Hughes John Tillämpad matematik Nordström Bengt MEDVEDEV ALEXANDER Professor bef univlektor Sheeran Mary Informationsteknik Smith Jan, FD PARROW JOACHIM Professor bef univlektor Stålmarck Gunnar Informationsteknik ITuniversitetet. Informationsteknologi RISCH TORE Professor, anst UU Dahlbom Bo Informatik, data- o systemvet Ljungberg Fredrik SANDBLAD BENGT Professor bef univlektor Mathiassen Lars Informationsteknik Pries Heye Jan STOICA PETER Professor, anst UU Stenström Per Informationsteknik SÖDERSTRÖM TORSTEN Professor, anst UU Uppsala universitet UU. Tillägg maj 2006. Informationsteknik 10600 Informationsteknologi, inst f THUNE MICHAEL Professor bef univlektor ABDULLAH PAROSH Professor bef univlektor Informationsteknik Informationsteknik TÄRNLUND STEN-ÅKE Professor, utn av reg ANDERSSON ARNE Professor, anst UU Informationsteknik Informationsteknik WANG YI Professor bef univlektor CARLSSON BENGT Professor bef univlektor Informationsteknik 17000 Bildanalys, centr f Teknisk materialvetenskap BENGTSSON EWERT Professor, anst UU 12540 Teknikvetenskaper, ellära/åskf Informationsteknik COORAY VERNON Professor bef univlektor BORGEFORS GUNILLA Professor, gäst Elektroteknik,elektronik, och Informationsteknik fotonik SEIPEL STEFAN Professor, anst UU LEIJON MATS Professor, anst UU Informationsteknik Elektroteknik, elektronik och 12510 Teknikvetenskaper, Fasta tillst el fotonik BERG SÖREN Professor, utn av reg THOTTAPPILLIL RAJEEV Professor bef univlektor Elektroteknik, elektronik och Elektroteknik, elektronik och fotonik fotonik KATARDJIEV ILIA Professor bef univlektor 12550 Teknikvetenskaper, tribologi Teknisk materialvetenskap HOGMARK STURE Professor, anst UU 12520 Teknikvetenskaper, fast tillst fys Teknisk materialvetenskap GRANQVIST CLAES-GÖRAN Professor, utn av reg JACOBSON STAFFAN Professor bef univlektor Fysik Teknisk materialvetenskap NIKLASSON GUNNAR Professor, anst UU 12551 Teknikvetenskaper, MST Fysik JOHANSSON STEFAN Professor bef univlektor NORDBLAD PER Professor bef univlektor Teknisk materialvetenskap Fysik SCHWEITZ JAN-ÅKE Professor, anst UU RIBBING CARL-GUSTAF Professor bef univlektor Teknisk materialvetenskap Fysik 12560 Teknikvetenskaper, elektronmikr o nanotekn ROOS ARNE Professor bef univlektor LEIFER KLAUS Professor, anst UU Fysik Teknisk materialvetenskap SVEDLINDH PETER Professor bef univlektor 12570 Teknikvetenskaper, sign o syst Fysik AHLEN ANDERS Professor, anst UU WÄCKELGÅRD EWA Professor bef univlektor Informationsteknik Fysik RYDBERG ANDERS Professor bef univlektor Informationsteknik 12530 Teknikvetenskaper, hållfasthetsl STEPINSKI TADEUSZ Professor bef univlektor LUNDBERG BENGT Professor, utn av reg Informationsteknik STERNAD MIKAEL Professor bef univlektor Informationsteknik

12590 Teknikvetenskaper, jonfysik HÅKANSSON PER Professor bef univlektor Fysik SUNDQVIST BO ULF R Professor, anst UU Fysik 12620 Nanoteknologi o funk material STRÖMME MARIA Professor, anst UU Fysik 63 Biologisk produktion. Jordbruk, Regeringen om Jordbruk, skogsbruk och skogsbruk, jakt, fiske fiske. Från Internet 22 mars 2010. http:// regeringen.se 630 Allmänt. 631 Allmänna lantbruksverksamheter, allmän lantbruksekonomi. ANSVARIGT STATSRÅD 632 Växtsjukdomar, växtförädling o d. ▪ Eskil Erlandsson 633 Växtodling (åkerbruk ) o d. ▪ Maud Olofsson 634 Skogsbruk o d , frukt- o bärodling. ANSVARIGT DEPARTEMENT 635 Trädgårdsodling o d. ▪ Näringsdepartementet ansvarar för energi frågor i stort. F ö Jordbruksdepartementet 636 Djurhållning. 637 Djurprodukter. Jordbruket är en viktig del av Sverige. Det ger oss livsmedel, öppna 638 Biodling, silkesodling o d. landskap och en levande landsbygd. Sverige är den nation i Europa 639 Jakt, viltvård, fiske, fiskevård, sjövård, o d. som har mest skog, mer än halva landets yta täcks av den. Skogsbruket ska bedrivas så att skogen ger en hög och värdefull avkastning samtidigt som naturvärden bevaras. Den nya gemensamma fiskeri- Riksdagen: Miljö- och jordbruksutskottet. politiken (GFP) har ett hållbart nyttjande sett i ekonomiskt, miljö- Från Internet 22 mars 2010: mässigt och socialt perspektiv som övergripande mål. Inom ämnet Jordbruk, skogsbruk och fiske ryms även frågor som rör djur och Miljö- och jordbruksutskottet (MJU) bereder ärenden om jordbruk, livsmedel. skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt och fiske, vädertjänst. Utskottet bereder även ärenden om naturvård samt miljövård i övrigt som inte tillhör Jordbruk något annat utskotts beredning. Skogsbruk Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och Fiske naturvård samt 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Landsbygd, natur och miljö bereds av miljö- och jordbruksutskottet. Utskottets ledamöter Djur Livsmedel Bioenergi Ekologisk produktion GMO Regelförenkling på Jordbruksdepartementet Utbildning och forskning Internationellt samarbete Jordbruk Skogsbruk Har inte undermenyer Jordbruket är en viktig del av Sverige. Det ger oss livsmedel, öppna Skogens användning landskap och en le vande landsbygd. En skogspolitik i takt med tiden

Jordbrukspolitik i förändring Skogspolitiken består av två jämställda mål, ett produktionsmål och Den samlade marknadsordningen ett miljömål. Skogspolitikens huvudsakliga lagrum är skogsvårdslagen Frågor och svar om jordbruk som kompletteras av miljöbalken.

Ur regeringsförklaringen 6 oktober 2006 Produktionsmålet Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken ska utnyttjas "För att värna den moderna landsbygden, sund och säker mat, förny- effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. bar energi och öppna landskap skall de gröna näringarna ha likvärdiga Skogsproduktionens inriktning ska ge skogsägaren frihet och eget konkurrensförhållanden gentemot övriga EU. Sverige skall ta till vara ansvar att själv besluta om användningen av vad skogen producerar. de möjligheter som EU:s landsbygdsprogram ger." Som medlem i EU omfattas det svenska jordbruket av den Miljömålet gemensamma jordbrukspolitiken. År 2003 beslutade EU:s jordbruks- Miljömålet innebär att skogsmarkens produktionsförmåga samt den ministrar att den skulle reformeras. I Sverige inleddes reformen den 1 biologiska mångfald och genetiska variationen i skogen ska bevaras. januari 2005 och målet är att produktionen av livsmedel i högre grad Naturvårdsarbetet formuleras bland annat genom riksdagens miljö- ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av speciﬁka stöd. kvalitetsmål Levande skogar, konventionen om biologisk mångfald samt EU:s direktiv på området.

RELATERAT Den svenska skogsresursen Informationsmaterial: Levande landsbygd I EU finns ingen gemensam politik för skog men trots detta på- EXTERNA LÄNKAR verkas den svenska skogsresursen av andra politikområden som helt Jordbruksverkets webbplats eller delvis beslutas på EU-nivå. Sveriges riksdag och regering arbetar Statistik för jordbruk, skogsbruk och fiske på SCB:s webbplats för att EU:s insatser på skogsområdet även fortsättningsvis bör vara Visa ordförklaringar begränsade och att produktionsstöd som kan störa marknaden mot- Tipsa om sidan verkas. Sverige har en avreglerad skogspolitik vilket innebär att i princip lämnas endast stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder, Uppdaterad 19 januari 2010 som har en omfattning som går utöver de krav som ställs i lagen. Skogsbruk Regeringen verkar för ett globalt hållbart skogsbruk genom ett omfattande internationellt samarbete kring skogsfrågor. Sverige arbetar aktivt i internationella förhandlingar på global och regional nivå och har undertecknat ett 25-tal konventioner som har påverkan på Fiske skog och skogsbruk. Sverige finns representerat i ett stort antal processer som hanterar frågor som rör skog och på olika sätt berör Den gemensamma fiskeripolitiken Sverige, bland annat inom Fritidsfisket Förvaltningsplan för torskfisket ▪ Konventionen för biologisk mångfald (CBD), Program för fiskenäringen ▪ Klimatkonventionen (UNFCCC), Nationell strategisk plan ▪ FN:s Skogsforum (UNFF), Reportage och intervjuer ▪ Internationella tropiska timmerorganisationen (ITTO), Frågor och svar om överlåtbara fiskerättigheter ▪ FAO:s Skogskonferens (COFO), Frågor och svar om fiske ▪ Europeiska Ministerkonferensen för skydd av Europas skogar (MCPFE), Regeringens målsättning är att yrkesfisket, fritidsfisket och fiskeri- ▪ Europe and North Asian Forest Law Enforcement and branschen ska bidra till att skapa arbete, välfärd och levande kust- och Governance (ENA FLEG), insjösamhällen. Förutsättningen för att det ska lyckas är att allt fiske bedrivs resurseffektivt och miljömässigt hållbart, med effektiva fiske- ▪ FAO/ECE Trävarukommitté, regler och selektiva fångstredskap. ▪ Nordiska ministerrådet (NMR) och Fiskeriverket Fiskeriverket är den myndighet i Sverige som under regeringen RELATERAT ansvarar för tillämpningen av fiskeripolitiken. Fiskeriverket biträder Skogsskydd även regeringen i fiskefrågor både nationellt som internationellt. Ver- Prop. 2007/08:108 En skogspolitik i takt med tiden ket utfärdar föreskrifter om fiske och ansvarar bland annat för tillsyn EXTERNA LÄNKAR av fiskets bedrivande. Verket ansvarar också för fiskerinäringens eko- Skogsstyrelsens webbplats nomiska och strukturella utveckling bland annat genom det fleråriga Miljömålsrådets webbplats program som ger möjlighet till ekonomiskt stöd för vissa åtgärder. Visa ordförklaringar Vidare bedrivs inom Fiskeriverket omfattande undersökningsverk- Tipsa om sidan samhet på fiskets område. Uppdaterad 29 januari 2010 RELATERAT Seminarium om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken Dir. 2009:100 En framtida administration av vissa fiskefrågor Frågor och svar om en sammanhållen svensk havspolitik EXTERNA LÄNKAR vill säga breddning) av produktionen tas tillvara. Fiskelag (1993:787) på riksdagens webbplats Företagen inom den gröna näringen har en spridning över landet Fiskeriverkets webbplats som gör att de kan bidra till en positiv regional utveckling. Häst- Naturvårdsverkets webbplats sektorn är ett exempel. Ett annat är de företag som bedriver småskalig Länsstyrelsens webbplats livsmedelsförädling eller annan produktion av livsmedel med mer- Rapport från Expertgruppen för miljöstudier: Att vända skutan värden. Fler och fler konsumenter är positivt inställda till mat som är - ett hållbart fiske inom räckhåll (pdf) lokalt och regionalt producerad. Visa ordförklaringar I december 2006 överlämnade Landsbygdskommittén sitt slut- Tipsa om sidan betänkande till regeringen med förslag om en långsiktig strategi för Uppdaterad 19 januari 2010 hållbar landsbygdsutveckling. I maj 2007 godkände Europeiska kommissionens kommitté för landsbygdsutveckling Sveriges landsbygdsprogram för 2007-2013. Landsbygd, natur och miljö Vad kan du hitta här? Landsbygdsprogrammet Under avdelningen Landsbygd, natur och miljö kan du hitta mer Tipsa Eskil information om landbygdspolitik, naturresurser och miljö, rennäring Åtgärder norra Sverige samt jakt och viltvård. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket Naturresurser och miljö Rennäring RELATERAT Jakt och viltvård Landsbygdsstrategin: Stärkt utvecklingskraft på landsbygden Reportage och intervjuer Skr. 2008/09:167 En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder Sedan medlemskapet i EU år 1995 omfattas Sverige av den gemen- Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 samma jordbruks- och landsbygdspolitiken. Rural Development Programme for Sweden the period 2007-2013 Landsbygdens ekonomiska struktur har förändrats i modern tid. De Informationsmaterial: Levande landsbygd areella, de "gröna", näringarna jordbruk, skog, fiske och rennäring är SOU 2006:101 Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrate- dock fortfarande viktiga basnäringar. De står också för en betydande gier del av markanvändningen på landsbygden och har en unik roll som SOU 2006:104 En strategi för landsbygdsforskning, Underlag till förvaltare av landskapets natur- och kulturvärden. Landsbygdskommittén En hållbar utveckling av landsbygden innebär att det inom de are- SOU 2006:105 Verkligheten som kraftkälla. Lokala exempel från ella näringarna produceras livsmedel med hög kvalitet, god omsorg utvecklingsarbetet på landsbygden samt exempel från våra om miljö och djur och med utgångspunkt i konsumenternas efter- grannländers hembygd frågan. Samtidigt ska möjligheter till utveckling och diversifiering (det SOU 2006:106 Fakta - omvärld - inspiration Rapport: Sveriges program för landsbygdsutveckling, en Djurfrågor är något som engagerar i Sverige. Djuren har stor be- sammanfattning tydelse för produktionen av livsmedel och naturens kretslopp. Många Skr. 2005/06:87 Den övergripande strategiska inriktningen av människor har också sällskapsdjur eller djur som fritidsin-resse. kommande landsbygdsprogram För jordbruksminister Eskil Erlandsson och den svenska regeringen Skr. 2005/06:47 Småskalig livsmedelsförädling är djurskydd och djurhälsa viktiga frågor. SOU 2005:36 På väg mot... En hållbar landsbygdsutveckling - Arbetet med ett gott djurskydd har en lång historia i Sverige och Rapport: Landsbygden år 2020 - fyra framtidsbilder min ambition är att vi ska fortsätta att vara ett föregångsland inom området, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson. På sidan "Det här LADDA NER gör regeringen" kan du ta del av regeringens arbete med djurfrågor. Utvärdering från SLU: Slututvärdering av Miljö- och Den svenska grundtanken är att alla djur ska må bra, ha god hälsa landsbygdsprogrammet 2000-2006 - vad fick vi för pengarna? (pdf 2,0 och möjlighet att bete sig naturligt. Det ställer också krav på att den MB) miljö som djuren vistas i ska vara så djurvänlig som möjligt. Målsätt- EXTERNA LÄNKAR ningen är att upprätthålla ett gott djurskydd bland lantbruksdjur, säll- Läs mer om landsbygdsprogrammet på EU-upplysningens webbplats skapsdjur, försöksdjur och vilda djur som hålls i fångenskap. Visa ordförklaringar - Djur ska ha det bra, oavsett om de finns i Malmö, Madrid eller Tipsa om sidan Milano. Därför är det oerhört viktigt att vi har bra djurskydds- Uppdaterad 20 januari 2010 lagstiftning i EU, och att den lagstiftningen sedan verkligen efterlevs, menar jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Ansvariga myndigheter för djurfrågor Djur De myndigheter som har ett särskilt ansvar för djurfrågor är Jordbruksverket, länsstyrelser, Statens veterinärmedicinska anstalt och Livsmedelsverket. Det här gör regeringen Djurskyddskontroll Bestämmelser kring djur Djuretik De bestämmelser som reglerar hur djur ska hållas och skötas finns i Hund och katt djurskyddslagen och djurskyddsförordningen. Det finns även före- Foder skrifter av centrala myndigheter med ansvar för djurskyddsfrågor, Fågelinfluensa framförallt Jordbruksverket. Sverige arbetar ständigt med att se över Nya regler för djurskydd vid slakt regelverket för att bestämmelserna ska vara uppdaterade. Frågor och svar om översynen av djurskyddet Frågor och svar om slakt Frågor och svar om veterinär service RELATERAT Verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård Rennäring Frågor och svar om djur EXTERNA LÄNKAR strängare eller mer liberala bestämmelser. Arbetet på livsmedels- Jordbruksverkets webbplats området i EU omfattar både skapandet av nya lagar och en moderni- Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats sering av det nuvarande regelverket. Grunden för all livsmedels- Livsmedelsverkets webbplats lagstiftning i EU är skydd av konsumenternas hälsa, mångfald i utbud Länsstyrelsernas webbplats och underlättande av handeln genom att alla medlemsstater har samma Visa ordförklaringar regler. På EU-nivå finns en överordnad förordning om allmänna Tipsa om sidan principer och krav för livsmedelslagstiftning och förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet. Uppdaterad 20 oktober 2009 Central myndighet är Livsmedelsverket Livsmedelsverket är den centrala myndigheten för livsmedelsfrågor. Livsmedel Myndighetens främsta uppgifter är att utarbeta regler inom livsmedels- området, utöva tillsyn enligt livsmedelslagen samt att leda och sam- Sverige - det nya matlandet ordna livsmedelstillsynen. Verket genomför också utredningar samt Säkra livsmedel informerar konsumenter och andra intressenter om livsmedelsområdet. Märkning Klimatmärkning Vad kan du hitta här? Livsmedelskontroll Under avdelningen Livsmedel kan du till exempel hitta information Frågor och svar om livsmedel om säkra livsmedel; dioxiner, tillsatser, bekämpningsmedel, märkning Frågor och svar om transfett och livsmedelskontroll. Frågor och svar om offentlig upphandling av mat

Maten är en viktig del av konsumenternas välfärd. Det handlar om EXTERNA LÄNKAR hälsa, välbefinnande och om hushållens ekonomi. I Sverige brukar vi Livsmedelsverkets webbplats tala om en helhetssyn på livsmedelsproduktionen "från jord till bord". Livsmedel på EU-upplysningens webbplats Svensk mat har skördat ett antal framgångar under senare år tack Visa ordförklaringar vare till exempel fina svenska råvaror, ett traditionellt svenskt kök och Tipsa om sidan skicklig industri. Det finns även en förmåga till samverkan mellan forskning, primärproduktion, livsmedelsindustri, restauranger och Uppdaterad 19 januari 2010 detaljhandel.

Gemensamma EU-regler för livsmedel En stor del av livsmedelsområdet är totalharmoniserat inom EU. Det innebär att det inte är tillåtet för enskilda medlemsstater att ha vare sig Bioenergi från jord- och skogsbruket att andelen biodrivmedel samma år ska vara 10 procent. Dessutom ska EU nå ett mål om 20 procents energieffektivisering till år 2020. Stats- Vad är bioenergi? och regeringscheferna påpekade samtidigt att EU endast står för 14 Var kommer bioenergin från idag? procent av utsläppen av växthusgaser och att utsläppsminskningar i Fördelar och nackdelar med bioenergi andra länder som USA, Kina och Indien är nödvändiga.

Förnybar energi är en prioriterad fråga för den svenska regeringen. Nyckelfråga inför framtiden Klimatförändringarna visar på behovet av att ställa om från fossil En nyckelfråga inför framtiden är hur man på bästa sätt kan utnyttja energi till förnybar energi. jord- och skogsbrukets stora potential för energiproduktion. Jordbruks- marken är samtidigt grunden för vår livsmedelsproduktion med en hög Flis från salix. grad av förädlingsvärde. Det finns också viktiga etiska aspekter på att Fossil energi kommer en dag att ta slut, och en stor del av dagens ersätta livsmedelsproduktion med energiodling och att förbränna mat fossila energi hämtas från politiskt instabila regioner vilket även kort- till energi. På samma sätt finns konkurrens kring skogsmarken och siktigt kan påverka försörjningstryggheten negativt. Samtidigt är det skogsråvaran mellan å ena sidan energisektorn, och å andra sidan viktigt att omställningen är kostnadseffektiv och hållbar med bibe- svensk skogsindustri och dess stora exportintäkter och sysselsättning hållen internationell konkurrenskraft. på svensk landsbygd. Sverige har mycket goda förutsättningar för produktion och använd- ning av förnybar energi. Många av landets vattendrag används för pro- Ansvariga myndigheter duktion av vattenkraft, över 60 procent av landets yta består av skog Energimyndigheten är den myndighet i Sverige som under och därutöver visar nya beräkningar att vindtillgångarna är goda. regeringen ansvarar för tillämpningen av energipolitiken. Även Marknaden erbjuder också många olika alternativ till förnybar energi Jordbruksverket och Skogsstyrelsen arbetar med frågor som rör som kan bidra till energiomställningen och till att miljömålen uppfylls. bioenergi. Svensk energipolitik har under lång tid fokuserat på teknikneutralitet, dvs. att ramar för utveckling sätts upp utan att något särskilt energislag Ansvarsfördelning pekas ut. Detta har varit en av grundpelarna för det framgångsrika Näringsdepartementet ansvarar för energifrågor i stort. svenska konceptet. Ett tydligt exempel är införandet av koldioxid- skatten på 90-talet som bland annat ersatt stora delar av användningen ANSVARIGT STATSRÅD av fossila bränslen för fjärrvärmeproduktionen. ▪ Eskil Erlandsson ANSVARIGT DEPARTEMENT EU:s mål till 2020 ▪ Jordbruksdepartementet Europeiska rådet enades i mars 2007 om att väsentligt minska EU:s RELATERAT utsläpp av växthusgaser till år 2020 jämfört med 1990 års nivåer. Läs mer om förnybar energi Rådet kom också överens om två bindande mål: att 20 procent av Informationsmaterial: Bioenergi från jord- och skogsbruket EU:s energikonsumtion ska komma från förnybara källor år 2020 och Informationsmaterial: Levande landsbygd EXTERNA LÄNKAR Ekologisk odling Energimyndighetens webbplats I den ekologiska odlingen får varken kemiska växtskyddsmedel Jordbruksverkets webbplats eller lättlösligt handelsgödsel användas. Växterna får istället näring Skogsstyrelsens webbplats genom till exempel stallgödsel, och skyddas från skadeinsekter bland Naturvårdsverkets webbplats annat genom att man varierar växtföljden. SLU:s webbplats Formas webbplats Ekologisk djurhållning KSLA:s webbplats I den ekologiska djurhållningen ställs det höga krav på att djuren Visa ordförklaringar sköts på ett etiskt försvarbart sätt. Förutom de allmänna djurskyddsbe- Tipsa om sidan stämmelserna finns det också krav på till exempel djurens stallmiljö Uppdaterad 20 januari 2010 och deras möjlighet att vara utomhus. Djuren får främst ekologiskt odlat foder. Antalet djur på gården anpassas efter den areal som gården har för att producera foder. Detta för att gården ska vara så självförsörjande som möjligt.

Ekologisk produktion och konsumtion Lagstiftning som styr den ekologiska produktionen Ekologisk produktion styrs av bestämmelser som är gemensamma Ekologisk produktion för alla EU-länder. Bestämmelser gäller inte bara odling av växter och djurhållning utan också förädling, märkning, import och kontroll av Ekologisk produktion syftar till att få en livsmedelsproduktion som ekologiskt framställda jordbruksprodukter och livsmedel. De sätter en både värnar om djur och miljö och som är konkurrenskraftig på lång lägsta nivå som alla som producerar eller hanterar ekologiska produk- sikt. Ekologiskt lantbruk innebär att lantbrukarna hushåller med till- ter måste följa. gängliga naturresurser och även tar stor hänsyn till miljön när de I juni 2007 beslutades om en ny EU-lagstiftning om ekologiska producerar mat. Självförsörjningsgraden inom det ekologiska lant- livsmedel och ekologiskt jordbruk. Den nya lagstiftningen träder i bruket är hög. Syftet är att få en livsmedelsproduktion som värnar om kraft 2009 och innebär bland annat modernare och enklare regler samt djur och miljö och som är konkurrenskraftig på lång sikt. att krav ställs på obligatorisk märkning av ekologiska varor med en I mars 2006 överlämnade den tidigare regeringen skrivelsen gemensam EU-symbol. (Diskussion förs just nu om att senarelägga Ekologisk produktion och konsumtion - Mål och inriktning till 2010, kravet på obligatorisk märkning.) Vidare ska ekologiska produkter till riksdagen (skr. 2005/06:88). I skrivelsen redovisades målen för ursprungsmärkas. Den nya lagstiftningen förtydligar att användning av ekologisk produktion och inriktningen för arbetet med konsumtion av GMO inte är tillåtet i ekologisk produktion. Slutligen öppnas även ekologiska livsmedel i offentlig sektor till 2010. Sittande regering har möjligheten för producenter och livsmedelsföretag att märka produkter ingen avsikt att ändra innebörden i denna skrivelse. som innehåller delvis ekologiska ingredienser. Det ekologiska lantbruket omfattar både odling av växter och Jordbruksverket har ansvar för den del av ekologisk produktion som djurhållning. rör jordbruksproduktionen medan Livsmedelsverket har ansvar för ekologiska livsmedel. Swedac ansvarar för att reglerna följs och de godkänner även kontrollorgan. I Sverige finns för närvarande fyra Ds 2009:27 Ny lag om ekologisk produktion godkända kontrollorgan, Aranea Certifiering AB (ett dotterbolag till Skr.2005/06:88 Ekologisk produktion och konsumtion - Mål KRAV), HS Certifiering AB, SMAK AB och Valiguard AB. Dessa och inriktning till 2010 kontrollorgan certifierar ekologiska varor så att producenter kan märka Skr. 2005/06:107 Tänk om! - En handlingsplan för hållbar sina produkter som ekologiska. konsumtion Utöver EU:s lagstiftning finns det även privata organisationer som EXTERNA LÄNKAR har regler för ekologisk produktion; i Sverige finns till exempel KRAV. Läs mer om EU-logotypen för ekologiskt på Livsmedelsverkets webbplats Ekologiskt Forum Jordbruksverkets webbplats Ekologiskt Forum vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin har Livsmedelsverkets webbplats i uppdrag att vara en mötesplats för utvecklingen av den ekologiska Konsumentverkets webbplats produktionen och konsumtionen. Ett vägledande handlingsprogram - KRAV:s webbplats Aktionsplan 2010 - har utarbetats i ett brett samarbete mellan Araneas webbplats aktörerna på marknaden och inom ramen för Ekologiskt Forum. Den HS Certifiering AB:s webbplats huvudsakliga utgångspunkten för handlingsprogrammet är målen och SMAK AB:s webbplats inriktningen om ekologisk produktion och konsumtion som redovisats Valiguard AB: webbplats i regeringens skrivelse till riksdagen 2005/06:88. Ekologiskt Forum på KSLA:s webbplats Swedacs webbplats Hur kan konsumenter välja ekologiskt? Centrum för uthålligt lantbruk:s webbplats Ett sätt att underlätta för konsumenterna att välja ekologiska EU-kommissionens webbplats om ekologiskt jordbruk produkter är märkning. För att en produkt ska få märkas som ekolo- Visa ordförklaringar gisk måste den vara certifierad enligt EU:s regler av ett godkänt Tipsa om sidan kontrollorgan. Certifiering ger rätt att använda ordet ekologisk på produkten och även att använda EU:s logotyp för ekologisk produk- Uppdaterad 20 oktober 2009 tion. De producenter som uppfyller KRAV:s regler får även använda KRAV-märket. EU-kommissionen driver för närvarande ett arbete med att ta fram Genetiskt modifierade organismer (GMO) en logotyp som ska vara gemensam för alla medlemsstater. Mer Har inte undermenyer information om detta kan du hitta på Livsmedelsverkets webbplats. Ansvariga myndigheter för GMO

Inom jordbruket har vi ständigt försökt förbättra grödors och hus- RELATERAT djurs egenskaper. Historiskt har det främst skett genom urval av utsäde Referat: Diskussion om ekologisk produktion och avelsdjur och har pågått under många 1000 år. På så sätt har Läs mer om hållbar konsumtion successivt urtyperna av alla våra grödor och husdjur avlats fram från Läs frågor och svar om jordbruk, ekologisk produktion vilda växter och djur. ▪ grödans biologi Efter att Mendels ärftlighetslagar började tillämpas för 100 år sedan ▪ de införda generna har växt- och djurförädlingen gjort stora framsteg. Inom växtför- ▪ var den odlas ädlingen har man även använt sig av mutanter och närbesläktade ▪ på vilket sätt den används växter i korsningar till grödor för att öka den genetiska variationen. Växtförädlingen har på ett avgörande sätt inte bara ökat produktionen All verksamhet som gäller GMO kräver tillstånd av en myndighet. utan även gett oss friskare växter och djur. Numera används även Kraven i tillståndsansökan skiljer sig åt beroende på organism och genteknik i förädlingen av grödor. Gentekniskt förändrade grödor användningsområde, men generellt måste ett stort antal uppgifter kallas för GMO-grödor. redovisas så att myndigheten kan avgöra om den genetiskt modifierade Pollen innehåller gener, det vill säga de arvsanlag som bestämmer organismen är lika säker som en motsvarande, icke-genetisk modifie- egenskaperna hos en växt. Växtförädling är en tidskrävande process rad organism. De obligatoriska uppgifterna avser bland annat organis- och resultatet visar sig ofta först efter många års arbete. En nackdel mens ursprung, detaljer om den införda genen och dess egenskaper med traditionell växtförädling är att fler gener än de som man önskar samt möjlig miljö- och hälsopåverkan. Ytterligare information förs över genom korsning och att dessa oftast är okända. efterfrågas ofta som stöd för bedömningen.

Genteknik skapar nya möjligheter - men även risker GMO-verksamhet delas in i tre områden Med genteknik kan man flytta renframställda och kända gener De tre områden som verksamhet med GMO delas in i är: mellan arter. Nya och värdefulla möjligheter att förbättra våra grödor ▪ finns genom denna teknik samtidigt som det finns potentiella risker. Utsläppande på marknaden, det vill säga försäljning, import, Vissa genmodifierade grödor skulle till exempel kunna påverka den odling eller användning i olika produkter. biologiska mångfalden på ett annat sätt än konventionellt jordbruk om ▪ Försöksodling på fält. egenskaper från genmodifierade grödor spreds med pollen till vilda ▪ Innesluten försöksodling, till exempel i växthus och växter av samma släkte. Det är också viktigt att bevaka så att produk- laboratorier. terna från dessa grödor är lika nyttiga som från icke-genmodifierade Svenska myndigheter ansvarar för tillsyn och kontroll av reglerna grödor. Av bland annat dessa skäl är GMO-grödor omgärdade av inom sina respektive områden. Naturvårdsverket och Genteknik- lagstiftning som sträcker sig från produktionsledet till konsumenten. nämnden är rådgivande instanser. Utgångspunkten: skydd av människors och djurs hälsa samt miljön Obligatorisk märkning av GMO för att garantera spårbarhet Genetiskt modifierade organismer, GMO, regleras inom EU av Alla GMO eller produkter som kommer från GMO måste märkas gemensam lagstiftning som alla medlemsstater måste följa. Lagstift- och kunna spåras bakåt i produktionsledet. EU har gemensamma ningens syfte är att skydda människors och djurs hälsa samt miljön. regler om hur produkterna ska märkas och hur informationen ska Syftet är också att säkerställa konsumentens valfrihet och att etiska överföras i varje steg från producent till butik. hänsyn tas när man använder GMO. Lagstiftningen kräver att möjliga Konsumenten ska således kunna läsa på förpackningar eller på miljö- och hälsorisker ska analyseras och att konsekvenserna av skyltar intill produkten om den innehåller GMO. Detta ger konsu- eventuella skador ska värderas före tillstånd får ges. De faktorer som menten en valfrihet, men det gör det också möjligt att spåra en påverkar riskvärderingen för GMO-grödor är främst: produkt. Dokumentation om GMO ska sparas i fem år av alla som ▪ Ekologisk produktion enligt EU:s regler får GMO inte deltagit i saluföringskedjan. användas i ekologisk produktion med undantag av Förberedelser inför en eventuell odling av GMO-grödor veterinärmedicinska läkemedel. En svensk förordning om försiktighetsåtgärder vid odling och ▪ Samexistens innebär att lantbrukarna ska kunna välja mellan transport av genetiskt modifierade grödor (SFS 2007:273) trädde i att odla konventionella, ekologiska och genetiskt modifierade grödor. kraft den 1 augusti 2007. Förordningen avser kommersiell odling av Dessa ska kunna odlas parallellt utan skadlig påverkan av varandra. GMO-grödor och innefattar även transport, lagerhållning eller annan hantering av GMO-produker som sker i samband med odlingen. Faktabladet om GMO ger fördjupad information När GMO-grödor odlas ska det inte finnas någon risk att de sprids Du kan läsa fördjupad information om de regler som gäller för till någon annans jordbruksmark och orsaka ekonomisk skada. I användning av GMO i det faktablad som Jordbruksdepartementet tog förordningen finns det även bestämmelser om bland annat anmälan fram år 2005. En länk till faktabladet finns under "Relaterat". och information om odling, transport, rengöring av fordon med mera. Internationella bestämmelser Cartagenaprotokollet om biosäkerhet är ett protokoll till FN- RELATERAT konventionen om biologisk mångfald som över hundra nationer har Säkra livsmedel anslutit sig till. Det reglerar förflyttning av genetiskt modifierade Bioteknik och genetiskt modifierade organismer organismer över nationsgränser. Genpatent Världshandelsorganisationen WTO:s har beslutat ett antal avtal som Faktablad: Vilka regler gäller för genetiskt modifierade kan bli tillämpliga vid handel med GMO; Technical Barriers to Trade organismer (GMO)? (TBT) är ett avtal om tekniska handelshinder och Sanitary and SOU 2007:46 Ansvarsfrågan vid odling av genmodifierade Phytosanitary Measures (SPS) är ett avtal om sanitära åtgärder och grödor växtskyddsfrågor. Enligt dessa avtal får WTO:s medlemsstater vidta Informationsmaterial: GMO-livsmedel och säkerhet - åtgärder till skydd för berättigade samhällsintressen, till exempel lägesrapport från Norden och Baltikum människors, djurs eller växters liv och säkerhet samt miljön. Sådana EXTERNA LÄNKAR åtgärder kräver enligt SPS-avtalet en föregående riskbedömning. Genvägen - myndigheternas gemensamma webbportal Läs mer om GMO på EU-kommissionens webbplats Närliggande bestämmelser Förordning (2007:273) om försiktighetsåtgärder vid odling och Andra närliggande bestämmelser kring GMO finns inom områdena: transport m.m. av genetiskt modifierade grödor, på riksdagens ▪ Utsäde innan utsäde av de flesta grödor får saluföras måste webbplats sorten få ett godkännande och finnas upptagen på en sortlista. Visa ordförklaringar Detta gäller även genetiskt modifierade sorter. Tipsa om sidan ▪ Miljöskador EU har bestämmelser om miljöskadeansvar för Uppdaterad 23 oktober 2008 att förebygga och avhjälpa miljöskador. Dessa omfattar även verksamheter med GMO. Regelförenkling på Jordbruksdepartementet fram kunskaper om hur vi bättre miljöanpassar våra näringar, men även hur de kan bidra till att ta fram nya lösningar på hur vi kan ersätta Några av departementets viktigare åtgärder fossila råvaror med biomassa från jord- och skogsbruket. Därför har sektorn en allt mer betydande roll att spela i ett globalt perspektiv. Jordbruksdepartementet ansvarar bland annat för regelområdena Forskningen handlar om hur vi kan bruka våra naturresurser utan att jordbruk, skogsbruk, fiske, djurskydd och djurhälsa samt livsmedel förbruka dem. och foder. Jordbruksverket, Fiskeriverket, Livsmedelsverket och Högre utbildning och forskning inom de areella näringarna (jord- Skogsstyrelsen är de myndigheter som utfärdar föreskrifter inom de bruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, landskapsplanering, veterinärmedi- olika lagstiftningsområdena. cin etc.) bedrivs i Sverige främst vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). SLU sorterar under Jordbruksdepartementet och är det enda Regeringens mål universitetet i Sverige som ligger under ett annat departement än Regeringen har som mål att minska företagens administrativa Utbildningsdepartementet. SLU:s övergripande uppdrag säger en del kostnader för samtliga statliga regelverk med minst 25 procent fram om ansvarsområdet: att utveckla de biologiska naturresurserna och till hösten 2010. människans hållbara nyttjande av dessa. Vid SLU kan man bland annat läsa till: ▪ veterinär Högre utbildning och forskning inom de areella ▪ agronom näringarna ▪ lantmästare ▪ hortonom Frågor och svar om utbildning och forskning ▪ jägmästare ▪ landskapsarkitekt För att förse den gröna sektorn med välutbildad personal och för att Det finns därutöver program som ger andra yrkesinriktade examina, få de kunskaper som krävs för fortsatt utveckling av dessa näringar, men det går även att komponera ihop en egen profil till en kandidat inte minst för en hållbar utveckling, finansieras högre utbildning och eller magisterexamen, till exempel bioteknologi, eller bara läsa forskning på detta område genom statsanslag. Den gröna sektorn innefattar skogs-, jord- och trädgårdsbruk, urbana grönområden, rennäring, fristående kurser. fiske och vattenbruk samt därpå baserad industri- och tjänstesektor. Finansiering Genom ny kunskap formar forskningen i hög grad framtiden och Utöver statsanslaget som SLU får för att täcka sina kostnader för den "gröna" forskningen har en central roll för omställningen till ett bland annat personal och lokaler kan universitetets forskare, efter hållbart samhälle och för utvecklingen mot en kunskapsbaserad så kallad bio-ekonomi, där utvecklingen till största delen baseras på ansökan och i konkurrens med andra forskare, få forskningsbidrag från olika externa finansiärer. En av dessa är det statliga Forskningsrådet förnybara resurser. Den gröna sektorn har på flera sätt en stor be- för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) vilken nu tydelse för att möta den förväntade klimatförändringen. Både genom ta är den viktigaste finansiären av forskning inom de areella näringarna. Formas ska främja forskning för en ekologiskt hållbar utveckling och garantera redlighet i internationell handel med livsmedel. De doku- om de biologiska naturresurserna och mark- och vattenresurserna samt ment (standarder, riktlinjer, rekommendationer) som tagits fram av samhällets hållbara nyttjande av dessa resurser. Dessutom ska rådet Codex Alimentarius används som referens i WTO-sammanhang, stödja miljö- och bebyggelserelaterad forskning. Miljödepartementet varför Codex Alimentarius betydelse har ökat. Samtliga medlems- har huvudansvaret för Formas men Miljödepartementet och Jordbruks- stater, liksom EU-kommissionen (gemenskapen) är medlemmar i departementet samverkar kring frågor som rör forskningsrådet. Knappt Codex Alimentarius. Inför varje Codexmöte sker koordinering på hälften av rådets budget kommer från Jordbruksdepartementet. rådsarbetsgruppsnivå med förberedelse av gemensamma EU-stånd- punkter.

EXTERNA LÄNKAR FAO:s svenska webbplats (Food and Agriculture Organization) SLU:s webbplats FAO är FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation och har 191 Formas webbplats medlemmar, inklusive EU. FAO bidrar med kunskap och kunskaps- Standing Committé on Agricultural Resarch (SCAR) webbplats överföring om jordbruk, skogs- och ﬁskefrågor inom ramen för en Visa ordförklaringar hållbar utveckling. FAO:s huvuduppgift är att trygga tillgången till mat Tipsa om sidan för att människor världen över ska få leva ett friskt och aktivt liv.

Uppdaterad 8 juli 2008 Jordbruksdepartementets temasidor om FAO FAO är FN:s fackorgan för jordbruk, skog och fiske och har inom FN huvudansvar för att leda kampen mot hunger. Med 184 med- lemsländer är FAO det största fackorganet i FN-familjen. FAO har sitt Internationellt samarbete inom de areella näringarna. huvudsäte i Rom, men också ett flertal regionala kontor runt om i världen. FAO har experter och fältarbetare i ett stort antal länder. FAO Organisationen har en viktig roll i att samla in fakta och uppgifter om WTO:s jordbruksförhandlingar jordbruk, skog och fiske. FAO ska forska, analysera och ta fram nya Reportage och intervjuer rön på området. Organisationen ska också sprida kunskap och information till medlemsländerna och bistå med sin specialkunskap för På den här sidan hittar du länkar till olika internationella organisa- bästa möjliga resultat på fältet. tioner inom de areella näringarna. IPPC:s webbplats Codex Alimentarius webbplats Växtskyddskonventionen (IPPC) trädde i kraft 1951. Konventionen Codex Alimentarius är namnet på det regelverk för livsmedel som ligger under FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). utarbetats inom FN:s ram under namnet FAO/WHO Food Standards Konventionens huvuduppgift har tills SPS-avtalet förändrade bilden Programme. Codex Alimentarius är en mellanstatlig, världsomfattande varit att se till signatärstaterna informerar varandra om utbrott av organisation vars uppgift är att ta fram internationella standarder på växtsjukdomar. Det finns i sig inga konventionskrav på att staterna livsmedelsområdet. Syftet är att skydda konsumenternas hälsa och skall göra något åt sjukdomarna i sitt land. Eftersom växtskydd till sin natur är regional dvs. förutsättningarna för sjukdomsspridning skiljer OIEs internationella kommitté hålls årligen i Paris i maj. En av sig avsevärt runt jorden arbetar konventionen också med 7 regionala kommitténs huvudsakliga uppgifter är att fastställa internationella växtskyddsorganisationer. standarder inom djurhälsa med speciellt avseende på internationell Inom Europa och Medelhavsregionen verkar den europeiska växt- handel: Syftet är att fastställa rimliga krav som ett land kan ställa på ett skyddsskonventionen (EPPO). I och med SPS-avtalet fick IPPC annat land vid handel med djur för att förhindra sjukdomsspridning. uppgiften tillsammans med OIE och CODEX att ta fram internatio OIE:s regelverk utgör basen i SPS-avtalet för de villkor ett land kan nella standarder inom sina respektive områden. Denna uppgift ställa vid import av djur och djurprodukter med avseende på dominerar numer helt konventionens arbetsprogram. I standarden för sjukdomsförekomst. riskanalys ges riktlinjer hur skador på den omgivande miljön ska värderas. Även de växtskyddsmässiga riskerna med genetiskt modifi- WTO:s webbplats (World Trade Organisation) erade organismer hanteras inom konventionens ram. WTO:s jordbruksförhandlingar Världshandelsorganisationen WTO är ansvarig för internationella OECD:s webbplats (Economic Co-operation and Development) handelsregler och grupperar 153 medlemsländer. Sedan november OECD är organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. 2001 pågår förhandlingar i syfte att åstadkomma en liberalisering av Jordbruksdepartementet deltar bland annat i Jordbruks- och fiske- världshandeln med u-ländernas intressen i fokus. Jordbruket utgör en kommittérna samt i vissa av Jordbrukskommitténs arbetsgrupper, till nyckelfråga för många medlemsländer. exempel i arbetsgruppen för jordbruk och miljö. På mötena deltar Visa ordförklaringar Sverige aktivt i en policy-dialog med andra OECD-länder kring Tipsa om sidan jordbrukspolitik och de delar av handels- och miljöpolitiken som har betydelse för jordbruket. De analyser, rapporter och statistik som Uppdaterad 26 augusti 2008 OECD tar fram utnyttjar Jordbruksdepartementet i WTO-arbetet, i arbetet med den gemensamma jordbrukspolitiken samt i utformningen av kostnadseffektiva politikåtgärder i Sverige. Jordbruksdepartementet:Ansvarsområden

OIE:s webbplats (Office International des Epizooties) Jordbruksdepartementet är en del av Regeringskansliet. Departe- OIE skapades 1921 med syfte att bland annat utbyta information om mentet har ett brett verksamhetsområde och ansvarar bland annat för sjukdomsförekomst hos djur mellan medlemsländer. Det högsta frågor som gäller jordbruk och miljöfrågor inom jordbruket, skogs- organet utgörs av den internationella kommittén och består av en bruk, fiske, rennäring, samefrågor, trädgårdsnäring, djurskydd, livs- delegat per medlemsland. Organisationen har 158 medlemsländer. medel, jakt och viltvård samt högre utbildning och forskning inom de Centralbyrån som består av en rad avdelningar, sköter det dagliga areella näringarna. arbetet. Det finns fyra specialistkommissioner International Animal • Bioenergi från jord- och skogsbruket Health Code Commission, Foot and Mouth Disease and other Förnybar energi, vad är bioenergi, fördelar och nackdelar. Epizootics Commission, Standard Commission och Fish disease • Djur Commission. OIE har också fem regionala kommissioner: Afrika, Djurskydd, Djurskyddskontroll, Djuretik, Foder, Fågelinfluensa, Hund Amerika, Asien med fjärran Östern, Europa och Mellanöstern. Möten i och katt • Ekologisk produktion och konsumtion • Samer - samepolitik Ekologisk odling, Ekologisk djurhållning, Lagstiftning, Konsument Ursprungsfolk, Sametinget

• Fiske • Skogsbruk Gemensamma ﬁskeripolitiken, Fritidsﬁsket Skogens användning, internationellt arbete, nationella träbyggnads- strategin • Forskning och utbildning inom de areella näringarna • Visa ordförklaringar • Tipsa om sidan SLU, Formas, Den gröna forskningen Uppdaterad 20 januari 2010

• Internationellt samarbete FAO, WTO, OECD, Codex Alimentarius, IPPC, OIE Jordbruksdepartementet: Kommittéer • Jakt och viltvård Jaktförordningar, Paragraf 28, Jägarorganisationer Vid behandling av viktiga aktuella frågor kan regeringen välja att tillsätta en utredning, en kommitté. • Jordbruk Vissa frågor som regeringen arbetar med är svårare att lösa än andra Hälsokontrollen, Marknadsordningar, Jordbruksreformen, Socker- och kräver en särskilt grundlig genomgång innan ett beslutsunderlag sektorn kan tas fram. Det kan till exempel handla om stora övergripande avgöranden som kommer att påverka det svenska samhället under lång • Livsmedel tid, eller om tekniskt komplicerade frågor. Säkra livsmedel, Märkning, Livsmedelskontroll Inför ett sådant beslut kan regeringen välja att tillsätta en utredning som ska utreda frågan. En sådan utredning eller kommitté belyser en • Landsbygdspolitik fråga enligt de riktlinjer, direktiv, som regeringen lämnar. Direktiven Landsbygdsprogrammet, Åtgärder norra Sverige, Miljöförbättrande talar om vilken fråga som ska utredas, vilka problem som ska lösas åtgärder och när utredningen ska vara färdig. När kommittén är klar publiceras resultatet i ett eller flera • Matlandet betänkanden i serien Statens offentliga utredningar (SOU). Visionen om Sverige - det nya matlandet För avslutade kommittéer, se Regeringskansliets rättsdatabaser - länk finns till höger. • Naturresurser och miljö Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, En giftfri miljö, Jord- Jordbruksdepartementets kommittéer brukets miljöeffekter Information om Jordbruksdepartementets kommittéer finner du under externa länkar - "Kommittéer, Jordbruksdepartementet". • Rennäring Renskötsel, Rennäringslagen, Konvention om renbete Frågor om kommittéer Frågor om pågående utredningar besvaras av respektive kommitté hälsa genom att förebygga, diagnostisera och bekämpa smittsamma eller det departement som kommittén hör till. Ring till sjukdomar hos djur. Regeringskansliet, telefon växel 08-405 10 00. Livsmedelsverket Livsmedelsverket (SLV) är förvaltningsmyndighet för frågor som RELATERAT gäller livsmedel inklusive dricksvatten och har till uppgift att i Läs mer om utredningar och kommittéer konsumenternas intresse verka för säkra livsmedel av god kvalitet, EXTERNA LÄNKAR redlighet i livsmedelshanteringen och goda matvanor. Kommittéer, Jordbruksdepartementet Alla departements kommittéer: Statens offentliga utredningar Fiskeriverket Visa ordförklaringar Fiskeriverket är förvaltningsmyndighet för fiskevård och fiske i Tipsa om sidan Sverige. Fiskeriverket har till uppgift att verka för en god fiskevård, en effektiv fiskenäring och ett utvecklat fritidsfiske. Uppdaterad 12 februari 2007 Sametinget Sametinget är ett samiskt folkvalt organ som ska tillvarata samiska intressen och är samtidigt en statlig förvaltningsmyndighet. Den Myndigheter, nämnder m.fl. inom Jordbruksdeparte- grundläggande uppgiften är att verka för en levande samisk kultur. mentet Styrelsen för samefonden Följande sorterar under Jordbruksdepartementet: Fondens medel används för att främja rennäring, samisk kultur och samiska organisationer. Webbplats saknas, för att komma i kontakt Jordbruksverket hänvisas till Jordbruksdepartementet. Jordbruksverket (SJV) är förvaltningsmyndighet på det jordbruks- politiska området och har ansvar för frågor som gäller jordbruk, Sveriges lantbruksuniversitet djurhållning, trädgård, rennäring och landsbygdsutveckling. SJV är Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ansvarar för kunskapsupp- även chefsmyndighet för landets distriktsveterinärer. byggnad och kompetensförsörjning inom biologiska naturresurser och biologisk produktion. Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård prövar bland annat Skogsstyrelsen frågor om disciplinansvar för djurhälsopersonal samt återkallelse av Skogsstyrelsen är förvaltningsmyndighet för frågor som rör skogs- legitimation. bruket och har till uppgift arr verka för att landets skogar ska vårdas Statens veterinärmedicinska anstalt och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) arbetar för en god djur- biologisk mångfald bevaras. Myndigheten arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv. RELATERAT Representationen i Bryssel Så styrs statliga myndigheter Jordbruksdepartementet har även ett antal lantbruksråd som är EXTERNA LÄNKAR placerade vid Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen Sök bland regleringsbrev på ESV:s webbplats i Bryssel. Visa ordförklaringar Tipsa om sidan ANSVARIGT STATSRÅD Uppdaterad 20 januari 2010 ▪ Jordbruksdepartementet Arbetet i RELATERAT Läs mer om Jordbruks- och fiskerådet Arbetsgrupper för jordbruk och fiske EXTERNA LÄNKAR Jordbruksdepartementet: Arbetet i EU Webbplats för Sveriges ordförandeskap i EU Visa ordförklaringar Departementets arbete under ordförandeskapet i EU Tipsa om sidan Uppdaterad 1 juni 2009 Frågor inom Jordbruksdepartementets ansvarsområden behandlas i Jordbruks- och fiskerådet. Jordbruks- och fiskeministrarna träffas också en gång i halvåret vid Regeringskansliet 103 33 Stockholm Växel 08-405 10 00 ett informellt möte i ordförandelandet. Vid dessa möten fattas inte Kontakt och besök några beslut. Det är istället ett tillfälle för ordförandeskapet att ta upp Om webbplatsen policydiskussioner. Prenumerera på nyheter EU-samarbetet inom Jordbruksdepartementets ansvarsområden Om kakor gäller i huvudsak följande områden: RSS ▪ veterinära frågor Webbplatskarta ▪ djurskydd ▪ livsmedel ▪ fiske ▪ Särskilda jordbrukskommittén

Jordbruksministerns deltagande i EU Jordbruksministern deltar vid jordbruks- och ﬁskeministermöten inom EU. Mötena äger rum cirka tio gånger per år och sker i ramen för Jordbruks- och ﬁskerådet. Kontakt till områden Statens jordbruksverk. Att starta och driva Leaderprojekt Från Internet 21 mars 2010. Startsida Så här gör andra Kurser och seminarier Landsbygdsprogrammet Webbkarta Vad är landsbygdsprogrammet? Möjligheter på landsbygden Stödformer i landsbygdsprogrammet Starta och utveckla företag Landsbygdsprogrammet i siffror Hjälp att komma igång Landsbygdsnätverket Hjälp med finansiering Uppföljning och utvärdering av landsbygdsprogr Råd om hur du utvecklar företaget Övervakningskommittén Kvinna och företagare Stöd Företagare med utländsk bakgrund SAM-ansökan 2010 Unga företagare Kort om SAM-ansökan Livsmedel Viktiga datum Matlandet Sverige Olika ord för din areal Driva gårdsbutik Blockkartan Öppna bageri Ta över ett företag Starta slakteri Ändra i SAM-ansökan Starta gårdsmejeri Vanliga frågor Satsa på turism Inventering av jordbruksmark Livskraftigt hästföretagande Aldrig sökt stöd förut? Vård och omsorg Stöd till landsbygden Miljö som konkurrensfördel Marknadsstöd Arbeta med förnybar energi Gårdsstöd Vad är förnybar energi? Nya bestämmelser 2010 Stöd till förnybar energi Gårdsstödet i korthet Gå över till ekologisk produktion Viktiga datum Jordbruksverkets Team företagande Mark du kan få gårdsstöd för Utveckla landsbygden tillsammans Sök gårdsstöd Leader - så utvecklar du din hembygd Vad är Leader? Stödrätter Leaderområden 2007-2013 Utbetalning Sälja, köpa eller arrendera ut mark? Kontroller och avdrag Fågelåker Miljöersättningar Återuppbygga en trägärdsgård i Nyheter 2010 odlingslandskapet Betesmarker och slåtterängar Restaurera eller återskapa en stenmur i Bruna bönor på Öland odlingslandskapet Ekologisk produktion Restaurera en överloppsbyggnad Hotade husdjursraser Restaurera eller återskapa en allé Miljöskyddsåtgärder Specialinsatser för landskapets natur- och Minskat kväveläckage kulturmiljövärden Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Landskapselement med särskilda värden Skyddszoner Handjursbidrag Vallodling Handjursbidraget försvinner Våtmarker Villkor Miljöersättningar 2000-2006 Ansökan och anmälan Ersättning för utvald miljö Bidraget i kronor Nyheter 2010 Handel med handjur Insatser inom utvald miljö Ålder och hållandeperiod Restaurering av betesmarker och slåtterängar Rapportering till CDB Bete och slåtter på svårtillgängliga platser Förnybar energi Sköta en mosaikbetesmark eller annan Stöd till förnybar energi gräsfattig mark Stöd för energigrödor Bränning på betesmark eller slåtteräng Kvalitetscertifiering Höhantering på slåtteräng Mervärden i jordbruket Särskild skötsel av fäbodbete Stärkelsepotatis Stängsel mot rovdjur Produktionsstöd för torkat foder Anlägga eller restaurera en våtmark Tvärvillkor Rensa en våtmark Nytt för tvärvillkoren 2010 Damm som samlar fosfor Vad är tvärvillkor? Reglerbar dränering Miljöhusesyn Anpassade skyddszoner Kontroller och avdrag Restaurera en bevarandevärd eller svårbrukad åker Företagsstöd Mångfaldsträda Startstöd Hotade åkerogräs Investeringsstöd Stöd för att kompetensutveckla Viktiga datum under kvotåret Stöd för köp av tjänster Leveranskvot Så söker du företagsstöd Direktförsäljningskvot Projektstöd Ansökan om överföring av kvot Allmänt om projektstöd Vilande mjölkkvot Utveckla bredband Omvandling av mjölkkvot Utveckla små företag Om Sverige producerar för mycket Utveckla turismen Kontroller Utveckla servicen Marknadsstöd Utveckla bygden Aldrig sökt stöd förut? Utveckla och bevara natur- och kulturavet Exportbidrag Utveckla kompletterande verksamhet Marknadsföringsstöd Utveckla nya produkter och tjänster Offentlig lagring Utveckla infrastrukturen Privat lagring Kompetensutveckla - Landet lär Produktionsstöd Ordna rådgivning om tvärvillkor Skolmjölksstöd Så söker du projektstöd Stöd till producentorganisationer Kompensationsbidrag EU:s jordbrukspolitik Vad kan jag få kompensationsbidrag för? Varför gemensam jordbrukspolitik? Så här söker du Förändringar fram till år 2013 Du som har djur Landsbygdsprogrammet Så här beräknas kompensationsbidraget Förvaltningskommittén för direktstöd När får jag pengarna? Kontroller och avdrag Miljö och klimat Nationellt stöd Ekologisk produktion Vad gäller för nationellt stöd? Vad är ekologisk produktion? Så här söker du Börja med ekologisk produktion Du som har djur Regler och certifiering När får jag pengarna? Stöd för ekologisk produktion

Stöd för omstrukturering för sockerproducenter Växtodling Stöd till mjölkproducenter Djurhållning Mjölkkvoter Grönsaker, frukt och bär Vad är mjölkkvot? Kampanjer Handel med ekologiska produkter Frågor och svar För dig som är rådgivare Vatten Försök och utveckling Behörighet som sakkunnig i markavvattning För kontrollorganen Bevattning Ett rikt odlingslandskap Markavvattning och dagvatten Vad handlar arbetet om? Vattendirektivet Husdjur Vattenenheten - din konsult Vill du lära dig mer om natur- och kulturvärden? Miljö som konkurrensfördel Ängs- och betesmarksinventering Kompetensutveckling Försök och utveckling Landsbygdsprogrammet Ingen övergödning Miljöutvärderingar Lagring, spridning och grön mark Miljö- och landsbygdsprogrammet 2000-2006 Jordbruket och övergödningen Jordbrukspolitikens miljöeffekter Rådgivning Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster Odling Försök och utveckling Växtnäring Begränsad klimatpåverkan Lagra stallgödsel Klimatarbetet berör oss alla Sprida gödselmedel Jordbrukets utsläpp av växthusgaser Höst- och vinterbevuxen mark Klimatets påverkan på jordbruket Rådgivning Klimatmärkning Handel, import och export Tre klimatprojekt Växtnäring och ekologisk produktion Greppa Näringen Växtskydd Förnybar energi Behörighetsutbildning Giftfri miljö Växtskyddscentralerna Åtgärdsplan och uppföljning Ogräs Minskade risker med bekämpningsmedel Svamp, insekter och andra skadegörare Sök bidrag och betalning Friland, frukt och bär

Genteknik (GMO) Växthus Kommersiell användning Sprutteknik och funktionstest Fältförsök Att tänka på vid kemisk bekämpning Innesluten användning Direktivet om hållbar användning av Kommentera ansökningar bekämpningsmedel Ekologisk odling Kommersiell användning Bär Fältförsök Frukt Innesluten användning Grönsaker Kommentera ansökningar Helsäd Frågor och svar Majs Förnybar energi Oljeväxter och lin Vad är förnybar energi? Potatis Stöd Spannmål Pollinering Trindsäd Vinodling Vall Vallfrö Djur Utsäde och sorter Djurskydd Vad får du vid köp av certifierat utsäde? Varför finns det djurskyddsbestämmelser? Använder du eget utsäde? Djur som far illa eller stör Ekologiskt utsäde Om du råkar skada ett djur Köp tjänster av oss Stöd för forskning Statistik utsäde Vad händer om du inte följer bestämmelserna? För utsädesodlare Vill du bli djurskyddsinspektör För utsädesföretag Djurskyddsdeklaration Växtinspektion Sexuellt utnyttjande av djur Potatis Fryser djuren? Trädgårdsväxter Transporter Skogsplantor Vad gäller för transport inom ekonomisk Växtskadegörare verksamhet Internationellt samarbete Vad är transporter inom ekonomisk verksamhet Dränering och bevattning Brådskande transport Behöringhetsutbildning Nötkreatur

Bevattning Grisar Markavvattning och dagvatten Fjäderfän Vattendirektivet Får och getter Vattenenheten - din konsult Hästar Genteknik (GMO) Hundar Katter Gränskontrollstationer Andra sällskapsdjur Om djuren blir sjuka Försöksdjur Vem kontaktar jag Renar Smittsamma djursjukdomar Andra djur Anmälningsplikt Rapportera förflyttningar Ersättningar Kontrollstationer Större utbrott av smitta Transport av foder Smitta mellan människa och djur Transport av animaliska biprodukter Sjukdomar hos hundar och katter Vad händer om du inte följer bestämmelserna? Foder In- och utförsel Foderanläggning Hundar och katter, införsel Godkända och registrerade anläggningar Hundar och katter, utförsel Foderkontroll Andra sällskapsdjur, införsel Alarmsystem för livsmedel och foder (RASFF) Andra sällskapsdjur, utförsel Foder för olika djurslag Hästar, införsel Märkning av foder Hästar, utförsel Införsel och handel Nötkreatur, införsel Tillsatser i foder Nötkreatur, utförsel Genteknik (GMO) Får och getter, införsel Läkemedel i foder Får och getter, utförsel Ekologiska foder Grisar, införsel Riktlinjer för branschen Grisar, utförsel Frågor och svar Brevduvor och andra duvor, införsel Djurprodukter Hobbyfåglar, införsel Vad är animaliska biprodukter? Fjäderfän, införsel Handelsdokument Fjäderfän, utförsel Döda djur och slaktbiprodukter Fiskar, införsel Foder och utfodring

Fiskar, utförsel Forskning och diagnostik Försöksdjur, införsel Undervisning Pälsdjur, införsel Jakt Cirkusdjur, införsel Blodspårning Sperma, ägg och embryon, införsel Konservatorverksamhet Gödning Ta ut hästar ur landet Godkännande av anläggning Tävla och träna Godkända och registrerade anläggningar Avlivning och slakt Kontroll Vad händer om du inte följer bestämmelserna? Transporter Nötkreatur In- och utförsel Skötsel Utrotningshotade arter, CITES Foder och vatten Regler och tillstånd Utevistelse och betesgång Souvenirer från länder utanför EU Operativa ingrepp och hormoner Slakt och annan avlivning Kalvning och kalvar Slakt vid slakteri Stallmiljö Slakt för husbehov och nödslakt Mått i stall och byggnader Religiös slakt Förprövning inför bygge Annan avlivning Avel Biprodukter vid slakt och avlivning Ekologisk djurhållning Hästar Gödsel Möjligheter för hästföretagare Märkning, journalföring och registrering Stöd till hästföretagare Transporter Skötsel Sjukdomar Foder och vatten Slakt och annan avlivning Rörelsefrihet Tillstånd för stor djurhållning Utevistelse och betesgång Stöd Operativa ingrepp och hormoner Vad händer om du inte följer bestämmelserna? Stallmiljö Grisar Mått i stall och byggnader Skötsel Förprövning inför bygge Foder och vatten Avel Utevistelse Gödsel Operativa ingrepp och hormoner

Tillstånd för verksamheter med häst Stallmiljö Tillstånd för stor djurhållning Mått i stall och byggnader Hästpass Förprövning inför bygge Transporter Avel Ta in hästar i landet Ekologisk produktion Gödsel Förprövning inför bygge Märkning, journalföring och registrering Avel Transporter Ekologisk produktion Sjukdomar Gödsel Slakt och annan avlivning Märkning, journalföring och registrering Tillstånd för stor djurhållning Transporter Stöd Sjukdomar Vad händer om du inte följer reglerna? Slakt och annan avlivning Fjäderfän Tillstånd för stor djurhållning Skötsel Stöd Foder och vatten Vad händer om du inte följer reglerna? Utevistelse Hundar och katter Operativa ingrepp Att ta in hundar och katter från utlandet Stallmiljö Att resa från Sverige med hund och katt Mått för stall, byggnader och burar Skötsel och tillsyn Förprövning inför bygge Tillstånd för verksamheter med hund och katt Ekologisk produktion Avel Gödsel Hundregistret Registrera fjäderfän Sjukdomar Bevara svenska husdjursraser Om du kör på ett djur Transporter Andra sällskapsdjur Sjukdomar Akvariefiskar Slakt och annan avlivning Burfåglar Tillstånd för stor djurhållning Kaniner Stöd Ormar och ödlor Vad händer om du inte följer reglerna? Smågnagare Får och getter Exotiska sällskapsdjur Skötsel Zoohandel

Foder och vatten Försöksdjur Operativa ingrepp och hormoner Definition av djurförsök och försöksdjur Utevistelse och betesgång Tillstånd för försöksdjur Stallmiljö Veterinär och godkänd föreståndare Mått i stall och byggnader Etisk prövning Import av försöksdjur Artskydd Transport Sexuellt utnyttjande av djur Forskningsrapporter Förteckning över anläggningar Statistik Försöksdjursrådet Veterinär Renar Distriktsveterinärerna Skötsel och operativa ingrepp Vad gör vi? Transporter Organisation Slakt och annan avlivning Akuta sjukdomsfall Stöd Smittskydd Vad händer om du inte följer reglerna? Förebyggande djurhälsovård Hägnat vilt Mottagningar Skötsel av hjortar Boka tid Skötsel av strutsar Besök av eller hos oss Övriga djur i hägn Avgifter Hägnens utformning Betalningsfrågor Förprövning av hägn Dokumentation av besöket Slakt och annan avlivning av hjortar Reklamation Slakt och annan avlivning av strutsar Frågor och svar Transporter Jobba hos Distriktsveterinärerna Stöd När du anlitar djurhälsopersonal Vad händer om du inte följer reglerna? Ditt ansvar som veterinär eller annan Fiskar och andra vattenbruksdjur djurhälsopersonal Akut avlivning av fisk Veterinära författningshandboken Fiskodling A. Allmänna bestämmelser Musselodling B och E. Instruktioner för veterinärväsendets Annat om djur centrala organ Biodling C. Behörighet, veterinärinstruktion

Djur för pälsproduktion D. Tjänsteutövnings-bestämmelser Undervisningsdjur F. Totalförsvaret Cirkusdjur G. Naturvård, miljöskydd, humanhälsovård Djurparksdjur H. Livsmedelshygien Filminspelning, mässor m.m. J. In- och utförsel K. Bekämpning av djursjukdomar Licenser L. Djurskydd Marknadsstöd M. Seminverksamhet och husdjursskötsel m.m. Statistik utrikeshandeln N. Läkemedel, apotek, hälso- och miljöfarliga Träemballage varor Import av träemballage till EU Y. Bisjukdomar Träemballage från Portugal Behörighet Handel inom EU Aktuellt om behörighet Internationell standard för förpackningsvirke - Legitimation och godkännande ISPM 15 Särskilt tillstånd Godkännande av ISPM 15-märkning Veterinärutbildning Godkända tillverkare av träemballage Djursjukdata Godkännande av värmebehandling Baslistor för journalföring Godkända sågverk med flera Manual för läkemedelsrapportering Andra länders krav på träemballage Rapportering Trä och träprodukter Läkemedel för djur Import till EU Läkemedel för hästar Trä och träprodukter från Portugal Läkemedelslagen Handel inom Sverige och EU MRL-förordning Export till länder utanför EU Tillhandahållande av läkemedel Godkännande av värmebehandling Skriva intyg Godkända sågverk med flera Anmälningsplikt Skogsplantor Epizootihandboken Utrotningshotade arter Tävlingsveterinär Livsmedel Officiell veterinär En livsmedelsstrategi för hela Sverige Avlägset boende Om du för in eller ut livsmedel Traces Köttklassning Information för hund- och kattveterinärer EU:s frukt- och gröntnormer

Handel EU:s handelsnormer för ägg Politik och framtid Växter och utsäde EU:s handelspolitik Handel inom Sverige och EU EU:s jordbrukspolitik Handel med länder utanför EU U-länder Vad gäller för privatpersoner? Hotade växter Internationellt samarbete Skogsstyrelsen. Djur Från Internet 22 mars 2010 Hundar, katter och tama illrar Handel med andra sällskapsdjur Utrotningshotade arter, CITES Webbkarta Försöksdjur Zoohandel Traces - förflyttning av djur Press Foder Pressmeddelanden Vegetabiliska foder Bilder Importkontroll av vegetabiliska råvaror Foder med animaliska råvaror Lagen Handelsdokument Anmälan/ansökan vid skogliga åtgärder Tekniska handelshinder Författningar Jord och jordblandningar Krav på miljöhänsyn Mineralgödsel Natura 2000 Plastflaskor och metallburkar Skogsodlingsmaterial Skogsvårdslagen Tillsyn Övriga lagar Instruktioner till kontrollanter Djurhälsa Fakta om skog Djurskydd Miljö Statistik Plastflaskor och metallburkar Skogens hälsa Tvärvillkor Biologisk mångfald Att få kontrollbesök Om du vill överklaga Skogens sociala värden Skydd av skog Mina sidor Senast uppdaterad: 2009-12-18 Bioenergi från skogen Landskapsövergripande Kontakt Skogens Pärlor Skicka e-post: Kundtjänst Skogens källa Skogsskötselserien Ring kundtjänst: 0771-223 223 Klimat Skogsodlingsmaterial Stöd och bidrag Nokåsbidrag Återväxtstöd Produkter & tjänster Nya stöd till skogen inom landsbygdsprogrammet Grön skogsbruksplan Stöd för ädellövskogsbruk Avverkningsplanering och andra skogliga planer Regelverk och förordningar Utbildningar Forum Skogsvärderingar Ny skogsägare Skogsbilvägar Skogsfakta Övriga produkter Ädellöv Karta - Skogsbrukarsidan

Min Skog - För skogsägare Välj distrikt Projekt Skogsbrukarsidan Case Forest Fördjupad utvärdering av "Levande skogar" Grönare Skog Skogen - för alla Hälsa över gröna gränser 2009-2011 Inför skogsturen Interregprojekt Skogens djur och växter Inventeringar Världens skogar Kompletterande arbetsmetoder vid skydd av värdefull natur Sveriges skogar Kontinuitetsskogar Kulturhistoria Life Liten skogsbruksskola Markägarenkäten (MEK) Upptäck naturen Naturvårdsprojekt i Ryssland Innehåll Nya skyddsformer Projekt stubbskörd Regeringsuppdrag om vattendirektivet och skogsbruket Stöd och bidrag SKA-VB 08 Skogsbrukarsidan Skogsstyrelsens kompetensutvecklingsprojekt Avverkning Stormanalys Föryngring Sus 2001 Natur- och kulturvård Svensk-Ryska skogsprogrammet Röjning Säkra vägar Vårda och sköta Utveckling av uppföljning av biologisk mångfald Natursidan Vitrygg Vårt kulturarv Skador och skydd Beräkna och bedöma Statistik Vad säger lagen Här kan du lämna synpunkter! För trädälskare Innehållsförteckning Ett och annat för skolan Sök i statistiken Publications Böcker Om statistiken Broschyrer Ägare, fastigheter Foldrar Skog, skogsmark Affischer Tillståndet i skogen Faktablad Mångfald & skydd Meddelanden Skogsvård Rapporter Produktion Alla publikationer Prenumeration Ekonomi, arbetskraft Nyhetsbrev Utrikeshandel Leveransbestämmelser Internationellt Skogsstatistisk årsbok Äldre årsböcker 1942- Insektsbekämpning 2010 SSI (Skoglig StatistikInformation) Bekämpa granbarkborren! Svärmningsövervakning 2010 Tätortsnära skog och friluftsliv Dokumentation Insekter

Bokhandeln Miljövård Sök i bokhandeln Vanliga frågor Mest sålda Efter stormen Gudrun Nyheter International Prissänkt Gör det själv Arbetsmarknads- och rehabiliteringsprojekt Gröna Trappan Fiskeriverket. Från Internet 22 mars 2010.

SkogsEko Artikelsök Webbkarta Tyck till - om Skogseko Prenumerera Arkiv Redaktionen Nyhetsarkiv Pressrum Ledare Gamla arkiv Artikelregister Publikationer FAQ Other languages Blanketter Ordböcker Blanketter för Gotland Aktuella arrangemang Ny rutin för avverkningsärenden Gå direkt Nya kontrollförordningen Skogsstyrelsen 2009 | Kontakt | Om webbplatsen | Fiskeregler och TAC 2010 Huvudkontor : Postadress 551 83 Jönköping | Tel 036-35 93 Sverige - Nya matlandet 00 | Fax 036-16 61 70 | Besöksadress Vallgatan 8 | Karta | EU-stöd Fiskmärkning Lediga anställningar Manualer för yrkesfisket Aktuella arrangemang

Other languages Welcome News and Articles About Us Research and Development Resources management International development Fisheries control f-Fakta A resource worth managing Broschyrer och infoblad Legislation Andras publikationer ... Also an environmental authorit... Framtida publikationslistor Precious waters Avslutade serier Projects Regeringsuppdrag Publications and Reports Varor och tjänster Contact us Boken om fiskevård På svenska Ekologisk restaurering av vatt... Forskningsfaciliteter Service Bibliotek Sidor utanför menyn Blanketter Fritidsfiske Diarium Fritidsfiske Externa länkar About log in Fiskeriverkets författningar Glömt lösenord Nyhetsbevakning via RSS-flöde Forgotten your password Pressrum Sökresultat Fiskeriverket i media Avancerad sökning Pressinformation Om sökning Noterat Projekt ABC Fjärran Vatten Alla projekt FiskeNytt Hav Andras pressinformation Kust Debattartiklar Sjö Seminarier, mässor och andra u... Övriga Fiskeriverkets bildarkiv Global utveckling Prenumerera Clear VFS cache Publikationer Reportage Regeringsuppdrag Maneter Utredningar, PM, Rapporter Reglering av handeln med euoro... Remisser och yttranden Ålfiskeområden - ändringar frå... Fiskeriverket informerar Fiskarledd förvaltning av sikl... Argos jagar sillarver Abborre och gädda fredas under... Nyhetsarkiv Musselodlingar förbättrar vatt... Om inloggning Fiske efter havsöring inloggning Vatten och fiskevårdsmedel Driftstörningar 14 november 20... Kosterhavet - sveriges första ... Inloggning Miljöpris för gösfisket i Hjäl... Frågor och svar Närfiskat Fiskeriverket överens med kraf... Toppmeny Nu ska fiskerikontrollen inom ... Kartsökning Den mytomspunna gamla ålen Frågor & Svar Gammelålen hittades Anpassa webbplats EU:s fiskerikontroll styrs nu ... A-Ö Fiskeriverket får ersättning f... Webbkarta Årskrönika 2008 Om webbplatsen Förbud mot ryckfiske av lake f... Behandling av personuppgifter premiärfiske i vårsolen Hur portalen fungerar Årskrönika 2009 Ordböcker Om cookies på enkäter Ordbok A-C Kartor Ordbok D-F Kartsökning-alternativ Ordbok G-I Kartsökning Ordbok J-M Gamla länkade sidor Ordbok N-P Tidigare artiklar startsidan Ordbok Q-T 2009 Ordbok U-Ö 2008 2007 Vänstermeny iChain-inloggning Om Fiskeriverket Fiskeripolitiken utvärderad av... Organisation Fiskeriverkets arbete med geno... Miljö EU-webben Lediga anställningar EU 2010 Upphandlingar Global utveckling Fiskeriverkets historia Internationellt utvecklingssam... Jämställdhet och mångfald Kontakta oss Yrkesfiske Djurhälsa Yrkesfiskets lönsamhet EU-stöd FiskeNytt Samförvaltning Fångstmetoder Lagstiftning Fångstområden GMO - Genmodifierade organisme... Kvoter Projekt A-Ö Utkast Projekt via karta Fiskestopp Frågor & Svar Lagstiftning Konsumentinfo Handel & marknad Referensgrupp Tillstånd Miljömärkning Samförvaltning Spårbarhet Organisationer, kommittéer Dioxin i fisk EU-stöd Importerade arter Frågor & Svar Global fiskproduktion Fullt dokumenterat fiske Fångstmetoder Fiskerikontroll Prisstatistik Kontrollförordning ny från 201... Kungsfenan Import & export Frågor & Svar Fiskedagar EU och internationellt Elektronisk loggbok Lagstiftning E-journal Fiskerilagstiftningen Effort Miljölagstiftning VMS Nationell förvaltning av fiske... Kontrollprogram Hummerfiske, regler Manual och lathund Frågor & Svar Finansiell kontroll Allemansrätten Riskanalys Forskning Fullt dokumenterat fiske Åldersbestämning av fisk Vattenbruk Miljökvalitetsmål Forskning på vattenbruk Fiskbestånd Odling av matfisk Fiskmärkning Miljöfrågor Genetik Fisk- och miljöövervakning Datainsamling Miljöövervakning data Metoder och redskap Kräftdatabasen Skarpsillsuppdraget Vägtrummor databas Forskningsfartyg Projekt A-Ö Sidansvarig: Lisa Klang Projekt via karta Publicerad 2006-10-10 Fisk och skaldjur Arter Fiskeriverket, Box 423, 401 26 Fiskbestånd Livsmiljö Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 1 Sjukdomar hos fisk Tel: 031-743 03 00 Fax: 031-743 04 44 Genetik e-post: [email protected] Vad är fisk? Om webbplatsen Vad är kräftdjur? Vad är blötdjur? Landskapsfiskar Projekt A-Ö Projekt via karta Frågor & Svar Fiskevård Utkast Miljögifter Fiskefria områden Vägtrummor Fiskevårdsmedel Frågor & Svar Statistik och databaser Ekonomisk statistik Infiskat Statistiska meddelanden Fångststatistik yrkesfiske Fakta om svenskt fiske Provfiske i söt- & kustvatten Göteborgs universitet Utbildningar, studenter och professorer/ Fiskevårdsutbildning 120 p professurer vid universitet och högskolor Göteborgs universitet Hippologutbildning 80 p Några delar från SLU Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid Hortonomutbildning 200 p universitet och högskolor i Sverige. SLU Från en pågående, ej avslutad, undersökning. Husdjursvetenskap 160 p (http://wimnell.com/omr40h.pdf) SLU Jägmästarutbildning 200 p Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. SLU Uppgifterna om professorerna är äldre. Lantmästarutbildning 80 p SLU Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Markvetenskap SLU Agronomutbildning 180 p Mat och teknologi 120 p SLU SLU Biosystemteknik 160/180 p Skogshushållning SLU SLU Bioteknik Skoglig magisterutbildning 180 p Chalmers tekniska högskola SLU Bioteknologi 160 p Skogsmästarutbildning 120 p SLU SLU Biovetenskap Skogs- och träteknik Göteborgs universitet Växjö universitet Biovetenskaplig utbildning 120/160 p Skogsteknikerutbildning 80 p Karlstads universitet Gammelkroppa skogsskola Djursjukvårdarutbildning 80 p Trädgårdens hantverk och design 120 p SLU Göteborgs universitet Etologi och djurskydd 120 p Trädgårdsingenjörsutbildning 80 p SLU SLU Fiskevård – Landskaps- och trädgårdsteknik Sveriges lantbruksuniversitet SLU – Växtvetenskap http://www.slu.se [email protected] Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap – Bioenergi Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. – Biometri och teknik Från Internet i juni 2004: – Ekologi och miljövård SLU:s institutioner och enheter – Ekologi och växtproduktionslära – Ekonomi Från den första januari 2004 har SLU fyra fakulteter. De nya – Enheten för biomassateknologi och kemi fakulteternas webbsidor är under uppbyggnad. – Entomologi – Fältforskningsenheten Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap – Kemi (med bas i Alnarp) – Landsbygdsutveckling och agroekologi • institutioner/enheter • kansli/bemanningsplan (RTF) • webbsida – Landskapsplanering – Ultuna (under utveckl.) – Livsmedelsvetenskap – Lövträdsodling Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap – Markvetenskap (med bas i Uppsala) – Mikrobiologi • institutioner/enheter • kansli • webbsida – Miljöanalys – Molekylärbiologi (endast på engelska) Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap – Naturvårdsbiologi (med bas i Uppsala) – Norrländsk jordbruksvetenskap • institutioner/enheter • kansli • webbsida – Skoglig marklära – Skoglig mykologi och patologi Fakulteten för skogsvetenskap – Växtbiologi och skogsgenetik (med bas i Umeå) • institutioner/enheter • kansli • webbsida Centrumbildningar – ArtDatabanken Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och – Centrum för biologisk mångfald (CBM) jordbruksvetenskap – Centrum för miljökonsekvensbeskrivningar (MKB-centrum SLU) – Jordbrukets biosystem och teknologi – Centrum för uthålligt lantbruk (CUL) – Landskapsplanering – Alnarp Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap. Se 61 040611. Upprättat av [email protected] – Anatomi och fysiologi En förteckning över prof med tillhörighet SLUs Fakulteten för – Biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap landskapsplanering, trädgårs- och jordbruksvetenskap i Alnarp. – Hippologenheten – Husdjurens miljö och hälsa – Skara BRYNGELSSON TOMAS VÄXTVETENSKAP, VÄXTSKYDD – Husdjurens utfodring och vård PROF A-fakulteten OCH RESISTENSBIOLOGI Alnarp – Husdjursgenetik – Idisslarmedicin och epidemiologi – Kirurgi och medicin, smådjur BUCHT EIVOR – Kirurgi och medicin, stordjur PROF A-fakulteten LPAL, FORSKNING Alnarp – Molekylär biovetenskap – Obstetrik och gynekologi GUSTAFSSON MATS VÄXTVETENSKAP, VÄXTSKYDD PROF A-fakulteten OCH RESISTENSBIOLOGI Alnarp Centrumbildningar – Centrum för reproduktionsbiologi i Uppsala (CRU) GUSTAFSSON PÄR PROF A-fakulteten LPAL,GRUNDUTBILDNING Alnarp Fakulteten för skogsvetenskap Fattas – Enheten för skoglig fältforskning – Skogens produkter och marknader GUSTAVSSON ROLAND – Skoglig genetik och växtfysiologi PROF A-fakulteten LPAL, FORSKNING Alnarp – Skoglig resurshushållning och geomatik – Skoglig vegetationsekologi HANSSON BILL VÄXTVETENSKAP, KEMISK – Skoglig zooekologi PROF A-fakulteten EKOLOGI Alnarp – Skogsekologi – Skogsekonomi JENSEN PAUL VÄXTVETENSKAP, – Skogsmästarskolan PROF A-fakulteten HORTIKULTUR Alnarp – Skogsskötsel – Sydsvensk skogsvetenskap – Trävetenskap JILAR TORBJÖRN JBT, TEMAGRUPP / FORSKNING – Vattenbruk PROF A-fakulteten I HORTIKULTURELL BYGG Centrumbildningar NADS- & KLIM Alnarp – Centrum för bildalanys (CBA) LARSEN ROLF UNO VÄXTVETENSKAP, Universitetsgemensamma enheter PROF A-fakulteten HORTIKULTUR Alnarp – SLU Miljödata LUNDQVIST PETER JBT, TEMAGRUPP / Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Professurer vid fakulteten PROF A-fakulteten ARBETSVETENSKAP Alnarp för naturresurser och lantbruksvetenskap. Professorer: E-post. Enligt datorpost och tel nr lista från Magdalena Fagerberg 041116 NILSSON CHRISTER JBT, TEMAGRUPP / BYGGNAD- (Lista över professurer har ej erhållits) PROF A-fakulteten SMATERIAL OCH KONSTRUK- TIONER Alnarp TJÄNST NAMN EPOST PROF ANDERSSON HANS [email protected] NYBOM HILDE VÄXTVETENSKAP,HORTIKUL- PROF ANDERSSON INGER [email protected] PROF A-fakulteten TURELL GENETIK OCH PROF ANDREN ANDERS [email protected] VÄXT-FÖRÄDLING Balsgård PROF ANDRENHENRIK [email protected] PROF ANDREN OLOF [email protected] OLWIG KENNETH PROF BENGTSSON JAN [email protected] PROF A-fakulteten LPAL,FORSKARUTBILDN. Alnarp PROF BERGSTRÖM LARS [email protected] PROF BISHOP KEVIN [email protected] SKÄRBÄCK ERIK PROF BJÖRCK LENNART [email protected] PROF A-fakulteten LPAL, FORSKNING Alnarp PROF BYLUND ANN-CHRISTIN [email protected] PROF CLARHOLM MARIANNE [email protected] STYMNE STEN VÄXTVETENSKAP,VÄXTFÖRÄD- PROF DIXELIUS CHRISTINA [email protected] PROF A-fakulteten LING OCH BIOTEKNIK Alnarp PROF ECKERSTEN HENRIK [email protected] PROF EKBOM BARBARA [email protected] SÄLLVIK KRISTER PROF EKLUND HANS [email protected] PROF A-fakulteten JBT, TEMAGRUPP / NÖT Alnarp PROF FINLAY ROGER [email protected] PROF FLORGÅRD CLAS [email protected] VON BOTHMER ROLAND PROF FRANKOW-LINDBERG BODIL [email protected] PROF A-fakulteten LTJ-FAK, FAKULTETSLEDNAlnarp PROF FRIES INGEMA [email protected] PROF GEBRESENBET GIRMA [email protected] WELANDER MARGARETA VÄXTVETENSKAP, VÄXTFÖRÄD- PROF GLIMELIUS KRISTINA [email protected] PROF A-fakulteten LING OCH BIOTEKNIK Alnarp PROF GREN ING-MARIE [email protected] PROF GUSS BENGT [email protected] WITZGALL PETER VÄXTVETENSKAP, KEMISK PROF GUSTAFSON ARNE [email protected] PROF A-fakulteten EKOLOGI Alnarp PROF GUSTAFSSON LEIF [email protected] PROF GUSTAFSSON LENA [email protected] PROF NILSSON JERKER [email protected] PROF HANSSON PER-ANDERS [email protected] PROF NORBERG THOMAS [email protected] PROF HAVNEVIK KJELL [email protected] PROF NORDLANDER GÖRAN [email protected] PROF HUSS-DANELL KERSTIN [email protected] PROF NYBRANT THOMAS [email protected] PROF JANSSON CHRISTER [email protected] PROF OLOFSSON CHRISTER [email protected] PROF JANSSON JANET [email protected] PROF OLSSON MATS [email protected] PROF JARVIS NICHOLAS [email protected] PROF OTABBONG ERASMUS [email protected] PROF JOHANSSON MAJ-BRITT [email protected] PROF PERSSON HANS [email protected] PROF JOHANSSON TORD [email protected] PROF PERSSON INGMAR [email protected] PROF JOHNSON RICHARD [email protected] PROF PERSSON TRYGGVE [email protected] PROF JÄGERSTAD MARGARETH [email protected] PROF PETTERSSON JAN [email protected] PROF KENNE LENNART [email protected] PROF RABINOWICZ EWA [email protected] PROF KIRCHMANN HOLGER [email protected] PROF RONNE HANS [email protected] PROF KNIGHT STEFAN [email protected] PROF ROSEN KAJ [email protected] PROF KÄTTERER THOMAS [email protected] PROF ROSSWALL THOMAS [email protected] PROF LARSSON LARS-GUNNAR [email protected] PROF SCHNURER JOHAN [email protected] PROF LARSSON STIG [email protected] PROF SOLBRECK CHRISTER [email protected] PROF LILJENSTRÖM HANS [email protected] PROF STENLID JAN [email protected] PROF LINDBERG SYLVIA [email protected] PROF SUNDBERG EVA [email protected] PROF LUNDIN LARS [email protected] PROF SURRY YVES RENE [email protected] PROF LUNDIN LARS [email protected] PROF VALKONEN JARI [email protected] PROF LUNDKVIST HELENE [email protected] PROF VERWIJST THEO [email protected] PROF LUNDSTRÖM KERSTIN [email protected] PROF VON ARNOLD SARA [email protected] PROF LÅNGSTRÖM BO [email protected] PROF VON ROSEN DIETRICH [email protected] PROF MAJDI HOOSHANG [email protected] PROF WÖRMAN ANDERS [email protected] PROF MEIJER JOHAN [email protected] PROF YUEN JONATHAN [email protected] PROF MESSING INGMAR [email protected] PROF ÅGREN GÖRAN [email protected] PROF MOWBRAY SHERRY [email protected] PROF ÅMAN PER [email protected] PROF MYRDAL JANKEN [email protected] PROF ÖBORN INGRID [email protected] PROF MÅRTENSSON ANNA [email protected] PROF ÖHLMER BO [email protected] PROF NILSSON INGVAR [email protected] 2004-11-16 (Rapport 3-1) 64 Hushållsarbeten. Energi- och hygienförsörjning.

“EU:s biståndsorgan varnar nu för att miljontals människor i Sahelregionen söder om Sahara kan drabbas av hungersnöd under 2010 om ingenting görs. För att bli kvitt återkommande svälthot måste länderna i området ges chansen att modernisera sitt jordbruk, menar jordbruksexperten Inge Gerremo.”

“Varningen kommer efter att Niger bekräftat en läckt prognos om matbrist i landet. Enligt beräkningarna kommer hälften av landets befolkning på 15 miljoner att drabbas. Bland orsakerna finns sjunkande spannmålsproduktion. Niger tror sig ändå kunna sörja för de mest behövande medborgarna.

Matbrist hotar även Nigers grannländer Burkina Faso, Tchad, Mali och i norra Nigeria. – Det handlar om en enorm katastrof. Om vi handlar snabbt nog kan svält undvikas, säger chefen för EU:s biståndsorgan Brian O'Neill till nyhetsbyrån Reuters efter att ha besökt området. Han uppmanar FN att ”agera kraftfullt”. Enligt Brian O’Neills uppskattningar skulle det behövas 220 miljoner euro enbart för att Niger ska klara sig, men tillstod också att biståndsgivare just nu kan ha skrala resurser efter jordbävnings- katastrofen i Haiti.

Undernäring och matbrist har varit ett ständigt problem i Sahel- regionen, en halvtorr zon som löper längs Saharaöknens södra rand. Om dessa länder ska kunna bli kvitt de återkommande svälthoten Följande är några av de viktigaste förändringar som måste till måste de fullt ut utnyttja marken i de odlingsbara områden som för att få i gång Afrikas matproduktion, enligt Inge Gerremo: finns och rationalisera jordbruket. I de torra länderna just söder om Sahara är villkoren för odling förvisso tuffa. • Bättre handelsvillkor. Det innebär bättre betalt för Afrikas jord- – Jag tror nog de kan satsa en del på jordbruk ändå, långsiktigt bruksprodukter och lägre skydd av de rika ländernas jordbruks- måste man satsa på forskning och få fram grödor som passar i produktion. torrare klimat, menar Inge Gerremo, expert på jordbruk och bi- stånd. • Stärkt rättsstat och demokrati. De afrikanska ledarna måste också lyfta fram jordbruket mer. Afrikas jordbruk har negligerats sedan 1970-talet. Det beror på såväl förvriden världsmarknad som förändrade prioriteringar. En • Modernisering. Biotekniken är en viktig faktor för utveckling. hektar afrikansk åkermark har bara hälften så hög avkastning som – Vi i de rika länderna unnar inte riktigt våra afrikanska kollegor genomsnittet i utvecklingsländerna. att kunna dra fördelar av den nya tekniken, säger Inge Gerremo. Inge Gerremo är aktuell med en ny rapport för svenska FAO- kommittén om Afrikas möjligheter till tryggad livsmedelsförsörj- ning. Den presenteras på måndag. Där berättar Gerremo bland an- Åsa Larsson nat om tre afrikanska länder som på olika sätt lyckats vända kräft- [email protected] gången i jordbruksproduktionen: Ghana, Malawi och Zambia. Anders Bolling – De har haft andra förutsättningar, som inte finns i Sahelom- [email protected] “ rådet, förklarar Inge Gerremo. Ghana har exempelvis exportgrödor, som kakao, som givit goda inkomster.

Det är just detta, att till syvende och sist betrakta jordbruket som en del av näringslivet, som kan lyfta många av de afrikanska länderna ur hungern. – Jordbruk kan inte bara uppfattas som ett sätt att få människor att överleva på landsbygden. Att få i gång jordbruket måste handla om att få till något slags affärsverksamhet. Men att tänka så är inte alltid självklart i biståndskretsar, enligt Inge Gerremo. DN 2100323: Utbildningar, studenter och professorer/ “Jamie Oliver möter motstånd i USA.” professurer vid universitet och högskolor “Han må vara känd som Englands charmigaste kock - men i USA är man inte lika välvilligt inställd till Jamie Oliver.” Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid “Superkocken, som under ﬂera år med gott resultat försökt få Eng- universitet och högskolor i Sverige. land att äta nyttigare, besökte på söndagen Huntington i West Virginia Från en pågående, ej avslutad, undersökning. i samma ärende. (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Där skulle han lansera den amerikanska versionen av "Jamie Olivers food revolution", men Huntington, som nyligen utsågs till den mest Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. ohälsosamma staden i den mest ohälsosamma delstaten i USA, bjöd Uppgifterna om professorerna är äldre. hårt motstånd, skriver The Independent. Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. När Oliver besökte den lokala radiostationen utbrast programledaren: Gastronomiutbildning "Vi vill inte sitta och käka sallad hela dagarna. Vem gjorde egentligen Högskolan Kristianstad, 120 p dig till kung?", och bad honom dra någon annanstans. Umeå universitet, 80/120 p Efter att ha chockats av skolbarnens pizza-frukost, fått en överviktig Hotell- och restaurangmanagement 80/120 p småbarnsmamma att börja gråta med kommentaren "Det här kommer Umeå universitet att döda dina barn" bröt Jamie Oliver själv ihop i tårar inför tv-kame- Kostekonomi rorna med orden: Göteborgs universitet - De förstår mig inte, de förstår bara inte varför jag är här! Kostekonomutbildning Göteborgs universitet, 120 p TT Spektra “ Uppsala universitet, 160 p Umeå universitet, 120/160 p Livsmedelsutbildning 80 p Umeå universitet Livsmedelsvetenskap SLU Måltidskunskap Örebro universitet Måltids- och restaurangvetenskap Umeå universitet Restaurangmanagementutbildning 80/120 p Göteborgs universitet Restaurang- och måltidskunskap 120 p Örebro universitet

Örebro universitet ÖU Inga-Britt Gustafsson Måltidsvetenskap Birgitta Watz Måltidskunskap 643 Organisation av boende, personalrum Utbildningar, studenter och professorer/ o d, hotell. professurer vid universitet och högskolor

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Högre hotellutbildning120 p Örebro universitet Service Management. Health, Hotell– Restaurang, Retail, Turism 160 p Lunds universitet Turism-, hotell- och restaurangekonomi Göteborgs universitet

Örebro universitet ÖU Lena Mossberg Hotell och vistelskunskap 644 El-, gas-, värme-, vatten- Utbildningar, studenter och professorer/ hygienförsörjning o d. professurer vid universitet och högskolor

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Vatten i natur och samhälle Linköpings universitet

Se även delar av 62 645 Användning av inventarier o d. Skolverkets förslag till kursplan i hem- och konsumentkunskap i grundskolan

Hem- och konsumentkunskap Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbeﬁ nnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor och arbetet i hemmet ger människor viktiga verktyg för att skapa en fungerande vardag och kunna göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö.

Syfte Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbetet i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet. Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilkakonsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefi nnande och gemensamma resurser. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om konsumtionens villkor. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att hantera olika problem och situationer som en ung konsument kan ställas inför. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om, och ges möjligheter att reflektera över, jämställdhet och arbetsdelning i hemmet. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika I årskurserna 4–6 hushåll. Mat, måltider och hälsa Genom undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska - Recept samt instruktioner och hur de kan läsas och följas. Vanliga eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att ord och begrepp för bakning och matlagning. - planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och - Bakning och matlagning och olika metoder för detta. sammanhang, - Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider och - hantera och lösa praktiska situationer i hemmet, samt andra uppgifter i hemmet. - värdera val och handlingar i hemmet och vid konsumtion utifrån - Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och perspektivet hållbar utveckling. matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt. - Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av Centralt innehåll livsmedel. Undervisningen i hem- och konsumentkunskap ska behandla - Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade följande centrala innehåll måltider. - Måltidens betydelse för gemenskap. I årskurserna 1–3 Mat, måltider och hälsa Konsumtion och ekonomi - Enkla recept och hur de kan läsas och följas. - Ungas ekonomi, sparande och konsumtion. - Enkla måltider och hur de kan tillagas och varieras. - Skillnaden mellan reklam och konsumentinformation. - Redskap vid matlagning, samt redskapens namn och användning. - Jämförelser av några varor, utifrån till exempel jämförpris. - Hygien och rengöring i samband med matlagning och måltider. - Måltider och hur de kan fördelas över en dag. Miljö och livsstil - Olika verktyg som stöd för planering av välbalanserade måltider, till - Val av varor och tjänster som används i hemmet, till exempel utifrån exempel tallriksmodellen. närproduktion och etisk märkning. - Återvinning i närområdet och hur den fungerar. Konsumtion och ekonomi - Olika mattraditioner, till exempel vid fi rande av högtider. - Jämförelser av priset på några vanliga varor i hemmet. I årskurserna 7–9 Miljö och livsstil Mat, måltider och hälsa - Några olika miljömärkningar av produkter, deras symboler och - Jämförelser av recept och beräkning av mängder vid matlagning. betydelse. Skapande av egna recept. - Återvinning i hemmet. - Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Hur valet av metod påverkar arbetsprocessen och resultatet. - Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet. - Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt. - Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel. - Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika behov. - Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande.

Konsumtion och ekonomi - Ungas privatekonomi, till exempel att handla över internet, att låna pengar och att teckna abonnemang. - Konsumenträttigheter och -skyldigheter. - Reklams och mediers påverkan på individers och gruppers konsum- tionsvanor. - Etiska ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor. - Jämförelser av produkter utifrån några olika perspektiv, till exempel pris och kvalitet.

Miljö och livsstil - Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras. - Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet. - Tvätt och rengöring, samt olika rutiner och metoder för detta. - Arbetsfördelning i hemmet ur ett genusperspektiv. - Aktuella samhällsfrågor som rör mat och hälsa. - Olika mattraditioner, deras ursprung och betydelse. 646 Personlig hygien o d, klädvård (utom “Svenskarnas duschvanor kartlagda.” DN 2010-02-15: 648 tvätt o d). “I genomsnitt gör vi det 5,5 gånger i veckan, män oftare än kvinnor och folkpartister mer frekvent än kristdemokrater. En färsk opinionsundersökning avslöjar svenskarnas dusch- och bad- vanor. Inredningsbutikskedjan Hemtex ligger bakom undersökningen som beställts av Novus Opinion och där 1.000 svenskar förhörts om sin personliga hygien. Resultatet inbjuder till att dra några, minst sagt generaliserande, slutsatser: Renligast är en man som sympatiserar med Folkpartiet, bor i Västsverige och arbetar som tjänsteman. Minst renlig är en kristdemo- kratisk kvinna i pensionsålder bosatt i Småland. Cirka 4 av 10, eller 38 procent, duschar eller badar varje dag. Män väljer dock i större utsträckning att tvätta sig dagligen än kvinnor, 43 procent jämfört med 34 procent. Leder ligan gör män i åldern 45–59 år, av dem duschar eller badar hälften varje dag. Undersökningen visar också på stora skillnader i ungas attityd om hur ofta det är lämpligt att tvätta sig: 3 procent av dem i åldern 16 – 29 år uppgav att de duschar eller badar flera gånger om dagen, medan 2 procent erkände att de nöjer sig med två gånger i månaden. Hygienrutinerna varierar också beroende på var i Sverige man är bosatt. I Stockholm och Västsverige duschar man oftast (40 procent dagligen) medan smålänningar, gotlänningar och ölänningar snålar mer på vattnet (32 procent). Slutligen leder alliansen över de rödgröna. Allra renligast är de som sympatiserar med folkpartiet, 56 procent av dem duschar eller badar varje dag, följda av centerpartister och moderater. Av dem som delar kristdemokraternas värderingar är andelen bara 25 procent. Vänsterpartisterna ligger på ungefär samma nivå, medan Miljöpartiets och Socialdemokraternas sympatisörer hamnar på 37 respektive 41 procent. Matilda Lindwall [email protected] “ 647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster och Konsumentverkets hushållsbudgetar utgifter. för 2009 +bostadskostnader mm. Klicka: Sven Wimnell 3 mars 2010: Konsumentverkets hushållsbudgetar för 2009 och bostadskostnader mm samt skatteförslag. (http://wimnell.com/omr36-39zasid344-354pdf) “De flesta sparar till bröllopet” Utbildningar, studenter och professorer/ DN 2010-04-07: “Svenska par lägger i genomsnitt 54 000 kronor på sina bröllop. professurer vid universitet och högskolor Festen kostar mest, sedan kommer ringarna. De allra flesta tar av sparade pengar till bröllopet, få lånar till det, visar en undersök- Några delar från ning från Swedbank.” Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid “- Jag är glatt överraskad över att fler inte låter kostnaderna dra i universitet och högskolor i Sverige. väg. Det verkar som om man är ganska sansad när man planerar sitt Från en pågående, ej avslutad, undersökning. bröllop. Jag trodde nog att det fanns en större andel som hade mycket (http://wimnell.com/omr40h.pdf) höga kostnader, säger Ylva Yngveson, chef för Institutet för privatekonomi hos Swedbank. Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Två av tio brudpar lägger mindre än 10 000 kronor på bröllopet, Uppgifterna om professorerna är äldre. medan en av tio par lägger mer än 100 000 kronor. Mest pengar läggs på festen, som kostar 35 000 kronor i genomsnitt. Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Paren har i genomsnitt bott tillsammans i nästan sju år när de gifter Byggteknik och fastighetsförmedling 80 p sig. Nästan hälften av dem har redan barn. Majoriteten gifter sig Kungl. Tekniska högskolan kyrkligt, en tredjedel gifter sig borgerligt. Fastighetsekonomisk utbildning 120 p I storstäderna är det vanligare med dyra bröllop. Där lägger Karlstads universitet omkring en femtedel 100 000 kronor på sitt bröllop. Fastighetsföretagande – Property Manager 120 p Bara en procent av paren lånar till bröllopet, medan fyra procent Malmö högskola Fastighetsföretagande – Service Manager 80 p kombinerar lån och sparade pengar. En tredjedel av paren sparar Malmö högskola specifikt till bröllopet och genomsnittstiden som de sparar är 1,5 år. Fastighetsmäklarutbildning 80 p - Många av paren är ganska etablerade när de gifter sig. Att det är inte Högskolan i Borås så vanligt att ta lån visar också på att man har ett bra sätt att planera Högskolan i Gävle sina kostnader. Att ta lån till ett bröllop kan bli ganska drygt att betala, Högskolan Väst* (120 p) säger Ylva Yngveson. Malmö högskola Undersökningen är gjord av Synovate för Swedbanks räkning bland Umeå universitet drygt 1000 personer.De som tillfrågats är personer som nyligen gift sig. Hushållsvetenskap Och vad blev svaret när brudparen ombads sätta betyg på sitt Göteborgs universitet Uppsala universitet bröllop? Jo, 80 procent svarade att bröllopet blev "fantastiskt bra". “ 648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter o d. 649 Personvård: barn, hemsjukvård od. Utbildningar, studenter och professorer/ professurer vid universitet och högskolor

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Se Omvårdnad o d på 61 och 7951 65 Administration, distribution, kommunikation, organisation o d

SW 65 Adm, distribution, kommunikation, organisation o d. SW . 651 Kontorsarbete o d. Datoranvändning. SW . 6520-6524 Opolitisk offentlig civil förvaltning. SW . 6525-6529 Militära verksamheter. SW . 653 Handelsverksamheter. SW . 654 Telekommunikationsverksamheter. SW . 655 Förlagsverksamheter o d. SW . 656 Transportverksamheter, resbyrå, lagring o d. SW . 657 Penningverksamheter. Finans. Försäkring. Skatter. SW . 658 Allm.företagsekonomi, Arbets-förmedling o -marknad. SW . 659 Marknadsförings- och reklamverksamheter od. 651 Kontorsarbete o d. Datoranvändning. Utbildningar, studenter och professorer/ professurer vid universitet och högskolor

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Högskoleverket. Utbildningar och ämnen 2006/07.

Till 651 har förts utbildningar och ämnen som anknyter till datorer. I 651 ingår användning av datorer. Några av det som förts in här kan ha att göra med konstruktion av datorer ( 62) eller tillverkning (68) eller till nätdrift (654) och borde i så fall föras in på 62 eller 68 eller 654.

ADB Linköpings universitet Avancerad webbprogrammering 80 p Se även Webbprogrammering Högskolan på Gotland Dataekonomisk utbildning Högskolan i Borås, 120/160 p Högskolan i Jönköping, 120 p Datalogi Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde Blekinge tekniska högskola Linköpings universitet Göteborgs universitet Mälardalens högskola Högskolan i Gävle Stockholms universitet Högskolan i Skövde Växjö universitet Högskolan Väst* Datanätteknik 80 p Karlstads universitet Högskolan i Jönköping Lunds universitet Data-o elektroteknik/Smarta hus o industriella IT-system 80 p Mittuniversitetet Högskolan i Kalmar Mälardalens högskola Datapedagogik Umeå universitet Högskolan i Skövde Uppsala universitet Datapedagogisk utbildning 120 p Växjö universitet Högskolan i Skövde Datavetenskaplig utbildning 120/160 p Datateknik Göteborgs universitet Chalmers tekniska högskola Högskolan i Gävle (120 p) Högskolan i Borås Högskolan i Skövde (160 p) Högskolan Dalarna Lunds universitet Högskolan i Jönköping Mälardalens högskola (80/180 p) Högskolan i Kalmar Umeå universitet Högskolan Väst Uppsala universitet (160 p) Kungl. Tekniska högskolan Växjö universitet Linköpings universitet Datavetenskap och medieteknologi 80 p Luleå tekniska universitet Växjö universitet Mittuniversitetet Datorkommunikation Mälardalens högskola Högskolan på Gotland Växjö universitet Högskolan i Halmstad Örebro universitet Datorlingvistik Datateknisk utbildning Se Datalingvistik Högskolan i Jönköping, 120/160/180 p Datorstödd fysikalisk mätteknik 80 p Mittuniversitetet, 120 p Göteborgs universitet Datavetenskap Datorsystemteknik Högskolan i Halmstad Informatik/Informationssystem Digital kommunikationsdesign Linköpings universitet Högskolan Kristianstad Informatik/Informations- och Digital medieproduktion 120 p medievetenskap Umeå universitet Linköpings universitet Digital medieutbildning 120/160 p Information 120 p Örebro universitet Karlstads universitet Digitala media för lärande och underhållning 120 p Informationsdesign Högskolan Väst* Mälardalens högskola Distribuerade system och komponenter 80 p Informationsförvaltning 120/160 p Högskolan på Gotland Mittuniversitetet Informatik Informationslogistik 140 p Göteborgs universitet Växjö universitet Högskolan i Borås Informations- och kommunikationsteknologi Högskolan Dalarna Högskolan i Halmstad Högskolan i Halmstad Informations- och PR-utbildning 120 p Högskolan i Jönköping Mittuniversitetet Högskolan i Kalmar Informationssystemutveckling Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan Väst* Informationsteknik/ Karlstads universitet Informationsteknologi Lunds universitet Chalmers tekniska högskola Mittuniversitetet Högskolan Dalarna Mälardalens högskola Högskolan i Kalmar Umeå universitet Informationsteknologisk utbildning 80 p Växjö universitet Blekinge tekniska högskola Örebro universitet IT – Affärssystem 120 p Informatik 120 p Karlstads universitet Högskolan i Jönköping IT-användning och samhällsutveckling 140 p Informatik. Business Technology Högskolan Väst* Göteborgs universitet IT-design och systemarkitektur 120 p Högskolan Dalarna Software Engineering and Management 120 p IT-ekonomutbildning 120 p Göteborgs universitet Högskolan i Halmstad Tillämpad informationsteknologi Högskolan i Jönköping Chalmers tekniska högskola Mälardalens högskola (120/160 p) Göteborgs universitet IT, medier och design 140 p Tillämpad IT-säkerhet 40 p Södertörns högskola Blekinge tekniska högskola IT och kommunikationsvetenskap 120/160 p Valfritt informatikprogram 120 p Stockholms universitet Högskolan i Halmstad IT och systemdesign 120 p Webbdesignutbildning 120/140 p Högskolan Väst* Mittuniversitetet IT-system för sport och upplevelser 120 p Webbprogrammering 80 p Mittuniversitetet Se även Avancerad webbprogrammering IT-säkerhet 120 p Högskolan i Kalmar Blekinge tekniska högskola IT-utbildning 120 p Växjö universitet VXU Högskolan i Jönköping Kreativ programmering 120 p LÖWE WELF Högskolan i Gävle MSI PROF 1000 [email protected] Programsystemutveckling och ledning Datalogi Göteborgs universitet Programvarudesign och modellering 80/120 p NIVRE JOAKIM Högskolan på Gotland MSI PROF 1000 [email protected] Programvaruteknik Datalingvistik Blekinge tekniska högskola Högskolan på Gotland FLENSBURG PER Högskolan Väst* MSI PROF 1000 [email protected] Programvaruteknik 80/120/180 p Informatik Blekinge tekniska högskola Software Engineering and Management Göteborgs universitet 6520-6524 Opolitisk offentlig civil Utbildningar, studenter och professorer/ förvaltning. professurer vid universitet och högskolor

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Förvaltningsekonomi Göteborgs universitet Förvaltningsutbildning 160 p Göteborgs universitet Internationell administration/ engelska, franska, tyska 120/160/180 p Växjö universitet Offentlig administration Göteborgs universitet

Göteborgs universitet GU Förvaltningshögskolan Boholm Åsa Brorström Björn Bäck Henry Rombach Björn Offentlig sektor Boholm Åsa Strömberg Lars

Örebro universitet ÖU Janerik Gidlund Offentlig förvaltning 6525-6529 Militära verksamheter Försvarsmakten Från Internet 14 mars 2010. Startsida - Försvarsmakten Visste du att... Försvarsmakten har en budget på cirka 40 miljarder och nära 20 000 civilanställda och yrkesofficerare. Läs mer » Till armén » Till marinen » Till flygvapnet » Till hemvärnet Försvarsmakten ska i första hand värna Sveriges värden och intressen. Vi gör det ensamt och tillsammans med andra genom insatser både i Sverige, i närområdet och utanför det. Vår unika kompetens är väpnad strid. Försvarsmakten skickar förband till fredsbevarande och fredsframtvingande insatser runt om i världen. Dels för att hjälpa andra, dels för att stödja svenska säkerhetspolitiska intressen. I Sverige stödjer Försvarsmakten också det övriga samhället vid katastrofer. 12 mars 2010 kl 11.12 Snart byter Försvarsmaktens webbplats utseende och får bättre funktionalitet. Samtidigt byter webbplatsen domännamn från mil.se till forsvarsmakten.se. Under tiden fram till nylanseringen kommer uppdateringen av webbplatsen att vara begränsad. • Om Försvarsmakten • Förband och förmågor • Internationella insatser • Rekrytering • Materiel och teknik • Nyheter • Press Webbkarta Anslagstilldelning Jämställdhets- och jämlikhetsarbete Om Försvarsmakten Styrdokument Uppdrag På gång 2009 Vad gör Försvarsmakten Åtgärder 2008 Vision och verksamhetsidé Åtgärder 2007 Försvarsmaktens värdegrund Historik och statistik Om regleringsbrevet Själavård Överbefälhavaren Personalansvarsnämnden ÖB:s samverkansråd Skolinformation Tidigare överbefälhavare Planering och ekonomi Verksamhet Budgetarbetet Internationell verksamhet Projekt Prio Genderforce Mål med Prio Avlidna i utlandsstyrkan Införandet av Prio Övningar och arrangemang Dokument Folk och Försvars rikskonferens Lagrum VM i militär flygfemkamp Gällande FAR Försvarsmaktens huvudflygdag Gällande FFS 1978 - 1994 Försvarsmakten övar i Skåne Gällande FFS 1995 - 2010 Loyal Arrow Gällande FIB Cold Response Regleringsbrev ILLC 2010 Budgetunderlag Nordiskt samarbete Årsredovisningar Bakgrund till samarbetet Perspektivplanering Miljöarbete Publikationer och böcker Arbetsplatsen Tillstånd Försvarsmakten i siffror Tillstånd för sjömätning Personal Flygfotografering och tillstånd för bildspridning Värnpliktiga Rapporter Försvarets andel av BNP Remissblanketter Inspektioner Artilleriregementet (A 9) Policydokument Nyheter CV - ledningen Om förbandet ÖB:s tal och debattartiklar Skjutfält och avlysningar Tidigare ÖB:s tal och debattartiklar Kontakt Manualer Blekinge flygflottilj (F 17) Samrådsärenden Nyheter Ansökningsblanketter Om förbandet Uppvisningar F 17 Gotland Säkerhetsinstruktion - SäkI Flygbasjägarskolan (FBJS) Uniformsbestämmelser Befattningsbeskrivningar Upphandlingar Kontakt Remisser Fjärde sjöstridsflottiljen (4.sjöstridsflj) Kontakt Nyheter Om förbandet Förband och förmågor Kontakt Armén Första ubåtsflottiljen (1.ubflj) Nyheter Nyheter Om armén Om förbandet Marinen Sök ubåtstjänst Nyheter Kontakt Om marinen Försvarsmaktens logistik (FMLOG) Flygvapnet Nyheter Nyheter Om förbandet Om flygvapnet Kontakt Förband Försvarsmaktens telenät- och markteleförband (FMTM) Amfibieregementet (Amf 1) Kontakt Nyheter Göta ingenjörregemente (Ing 2) Om förbandet Nyheter Skjutfält och tillträdesförbud Om förbandet Kontakt Fältarbetsskolan (FarbS) Skjutfält och avlysningar Värnpliktsutbildning Kontakt Missionsutbildning (IntUtbE) Helikopterflottiljen (Hkpflj) Insatsförband Nyheter Utbildningsgrupper Hemvärnet Om förbandet Skjutfält och avlysningar Historik Försvarsmaktens hundtjänstenhet (FHTE) Kontakt Försvarsmaktens internationella centrum (Swedint) Högkvarteret (HKV) Försvarsmusiken (FöMus) Generaldirektören Kontakt Försvarsmaktsledningen Livregementets husarer (K 3) Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) Nyheter Försvarsmaktens enhet för konceptutveckling (FMKE) Tidningen Livhusaren 2009 Combat Camera (SWCOMCAM) Om förbandet Försvarsmaktens vädertjänst Sökes: UAV-operatörer Försvarsmaktens stödenhet geografisk information (Geo SE) UAV i Afghanistan Generalläkaren Fallskärmsjägarskolan (FJS) Kontakt Försvarsmaktens överlevnadsskola (Fös) Ledningsregementet (LedR) Kontakt Nyheter Luftvärnsregementet (Lv 6) Om förbandet Nyheter Skjutfält och avlysningar Om förbandet Nyhetsbrev Befattningsbeskrivningar Försvarsmaktens meteorologi- och oceanograficentrum Värnplikt Psykologiska operationer Halmstads garnison Telekrig Nyhetsbrev Ledningsstridsskolan (LedSS) Luftvärnets stridsskola (LvSS) Test- och rekryteringshelg Kontakt Kontakt Marinbasen (MarinB) Livgardet (LG) Nyheter Nyheter Om förbandet Om förbandet Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum (FM Försvarsmakten övar i Skåne DNC) Strategisk reserv Kontakt P 7 Regementets dag FM DNC Utbildningar Kontakt Norrbottens flygflottilj (F 21) Tredje sjöstridsflottiljen (3.sjöstridsflj) Nyheter Nyheter Om förbandet Om förbandet Sommarkurs på F 21 Kontakt Kontakt Trängregementet (TrängR) Befattningsbeskrivningar värnpliktsbefattningar Nyheter Norrbottens regemente (I 19) Om förbandet Nyheter Värnpliktsutbildning Om förbandet Logistikskolan (LogS) Skjutfält och avlysningar Kontakt Försvarsmaktens vinterenhet (FMVE) Skolor Kontakt Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) Skaraborgs flygflottilj (F 7) Nyheter Nyheter Om skolan Om förbandet Befattningsbeskrivningar Kontakt Nyhetsbrev Skaraborgs regemente (P 4) Kontakt Nyheter Hemvärnets stridsskola (HvSS) Om förbandet Kontakt Värnpliktsutbildning Luftstridsskolan (LSS) Skjutfält och avlysningar Nyheter Kontakt Om skolan Rekrytering Flygskolan (FlygS) Södra skånska regementet (P 7) Flygbefälsskolan (FBS) Nyheter Flygvapnets stridslednings- och luftbevakningsskola (StrilS) Om förbandet Befattningsbeskrivningar Skjutfält och avlysningar Kontakt Markstridsskolan (MSS) Kontakt Nyheter Försvarsmedicincentrum (FömedC) Om skolan Nyheter Kontakt Om centrumet Militärhögskolan Halmstad (MHS H) Om försöksdjur Nyheter Kontakt Om skolan Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum Utbildning (Swedec) Nyhetsbrev Nyheter Försvarsmaktens ADL-enhet (FMADLE) Historik Försvarsmaktens ledarskaps- och pedagogikenhet (FMLOPE) Utbildningsenheten Kontakt Kontakt Militärhögskolan Karlberg (MHS K) Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) Nyheter Nyheter Om skolan Om centrumet Utbildningen på Karlberg Vad är CBRN? Försvarsmaktens idrotts- och friskvårdsenhet (FMIF) CBRN-förband Managementenheten (ManE) Militär och civil och utbildning Kontakt Samverkan med samhället Sjöstridsskolan (SSS) Värnpliktsutbildning Nyheter Skjutfält och avlysningar Skonertdivisionen Kontakt Kontakt Specialförband Centrum Nordic Battlegroup Försvarsmaktens HR-centrum (FM HRC) Nyheter Uppvisningsgrupper Battlegroup-konceptet Kontakt Information till dig som har sökt till NBG 11 eller strategiska Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum reserven (FMUndSäkC) Nordic Battlegroup 2008 Nyheter Hemvärnet Tolkskolan (TolkS) Om Hemvärnet Historik Somalia – Eunavfor Hemvärnets organisation Nyheter Vem kan bli hemvärnssoldat? Om insatsen Kontakt Sudan – Unmis Frivilligorganisationer Avslutade insatser Beredskap Förklaringar av begrepp och uträkningar Högvakten Truppinsatser Om Högvakten EUFOR – Bosnien-Hercegovina Organisation och uppgifter EUFOR – Tchad Stockholms slott IFOR/SFOR – Bosnien Drottningholms slott Kuwait Vad händer på Högvakten? MINURSO – Västra Sahara Högtidliga audienser MONUC – Kongo Veckoprogram för Högvakten ONUC – Kongo Skjuta salut Operation Artemis – Kongo Kontakt UNEF – Suez och Gaza UNEF II – Egypten Internationella insatser UNFICYP – Cypern Afghanistan – Isaf UNIFIL – Libanon Nyheter UNIKOM – Irak och Kuwait Om insatsen UNITAF – Somalia Afghanistan – Unama UNMIL – Liberia Indien och Pakistan – Unmogip UNOSOM II – Somalia Kongo – Monuc/Eusec UNPREDEP – Makedonien Korea – NNSC UNPROFOR – Kroatien, Bosnien och Makedonien Kosovo – KFOR Enskilda insatser Nyheter EUFOR – Makedonien Om insatsen EUMM – Balkan Mellanöstern – Untso IOT – Nigeria/Biafra Nepal – Unmin JMM/JMC – Sudan Sudan – Unamid MINUGUA – Guatemala MINURCAT – Tchad UNSMA – Afghanistan MONUA – Angola UNTAES – Kroatien ONUCA – Centralamerika UNTAET – Östtimor ONUSAL – El Salvador UNTEA/UNSF – Västra Nya Guinea OSCE – Tjetjenien UNYOM – Jemen OSGAP – Afghanistan Övriga insatser OSSE – Georgien UNFICYP – Cypern UN Office in Georgia UNMIBH – Bosnien UN Peace Observation Commission – Grekland UNMIK – Kosovo UNAMIS – Sudan OSCE – Georgien UNAMISIL – Sierra Leone OSCE – Kosovo UNAVEM II – Angola OSCE – Kroatien UNAVEM III – Angola WEU PC – Bosnien UNCRO – Kroatien WEUDAM – Kroatien UNDOF – Syrien UNSCOM – Irak UNGOMAP – Afghanistan/Pakistan UNPROFOR – Kroatien, Bosnien och Makedonien UNIIMOG – Iran/Irak UNPSG – Kroatien UNIKOM – Irak/Kuwait UNTAES – Kroatien UNIOSIL – Sierra Leone UNOSOM II – Somalia UNIPOM – Indien/Pakistan UNTAG – Angola och Namibia UNMEE – Etiopien/Eritrea MINUGUA – Guatemala UNMISET – Östtimor MINURSO – Västra Sahara UNMOP – Kroatien MONUA – Angola UNOGIL – Libanon UNAVEM III – Angola UNOMIG – Georgien UNTAC – Kambodja UNOMIL – Liberia ICFY – Före detta Jugoslavien UNOMOZ – Moçambique MAPE – Albanien UNOMSIL – Sierra Leone ONUSAL – El Salvador UNOWA – Västafrika CMAC – Kambodja UNPF – Kroatien/Bosnien/Makedonien UNAMET – Östtimor UNPROFOR– Kroatien/Bosnien/Makedonien Information till anhöriga Vilken information får anhöriga? Krav för anställning Vart vänder jag mig? Nivåer Om något inträffar med min soldat i utlandsstyrkan? Besked om uttagning Om du som anhörig mår dåligt? Inför utlandstjänst Villkor och försäkringar Inryckning Frågor och svar GSU US Externa stödorganisationer Villkor vid internationell tjänst Adresser till insatsområdena Anställningsvillkor Försäkringar Rekrytering Sjukvård Bli officer Traktamenten och missionstillägg Ansök Återkallande av ansökan Om officersutbildning Villkor för utlandsstationerade/URA Officersprogrammet Villkor för personal i NBG Specialistofficersutbildning Hemma igen efter utlandstjänst Pilotutbildning Uppföljning efter utlandstjänst Frågor och svar Rehabilitering Reservofficer Frågor och svar Operatör i specialförbanden Sök hemvärnsutbildning Fysiska krav Grundläggande militär utbildning Konkurrenskraftiga resultat Ungdomskurser Förberedelsehelg Sommarkurs Förmåner Internationellt utbyte Vanliga frågor Minilumpen Sök aspirantutbildning Sommarkurs teknik Om aspirantutbildning Vinterkurs Frågor och svar Värnplikt Sök internationell tjänst Inför värnplikten Arbeta internationellt Under värnplikten Beredskapsförband Efter värnplikten Aktuella tider Medinflytande Tjej Pansarbandvagn 302 Nätverket Värnpliktiga Kvinnor Pansarbandvagn 401 Trakasserier, kränkning och diskriminering Pansarterrängbil 203 A Värnpliktsnytt Pansarterrängbil XA-180 Civil anställning Personterrängbil 6 Utlandstjänst som civil Stridsfordon 90 Lediga jobb Stridsfordon 9040C Stridsvagn 122 Materiel och teknik Fartyg och båtar Materielutveckling Bevakningsbåt typ 80 Materielavveckling Bogserbåt 2 Flyg Bogserbåt 4 Flygplan S 100 B Dykarbetsbåt Flygplan S 102 B Gruppbåt Flygplan TP 100 HMS Carlskrona Flygplan TP 102 HMS Grundsund Helikopter 10 HMS Loke II Helikopter 14 Korvett Göteborg Helikopter 15 Korvett Stockholm Helikopter 4 Korvett Visby Helikopter 9 Ledningsbåt 2000 Stridsflygplan JAS 39 A/B Lätt trossbåt Stridsflygplan JAS 39 C/D Minröjningsfartyg Koster (Landsort) Transportflygplan TP 84 Minröjningsfartyg Styrsö UAV Ugglan Röjdykfartyg Spårö Fordon Stridsbåt 90H Bandvagn 309 Stöd- och ledningsfartyg Visborg Brobandvagn 971 Stödfartyg HMS Trossö Bärgningsbandvagn 120 Svävare 2000 Eldledningsvagn 90 Ubåt typ Gotland Luftvärnskanonvagn 90 Uniformer Arbetsdräkter i armén Granatgevär 48/86 Arbetsuniformer i flygvapnet Granatspruta Fältuniform 90 Haubits 77 A Fältuniform 90 Tropik Haubits 77 B Fältuniform 90 Tropik Beige Jaktrobot 99 Fältuniform 90 Pansar Lätt kulspruta 90 Fältuniform 90 Attackdykare Markmålsrobot 75 Fältuniform 90 Lätt Medeltung kulspruta 58 Paraduniformer i armén Pansarskott 86 Paraduniformer i flygvapnet Pistol 88 Paraduniformer i marinen Prickskyttegevär 90 Sjöstridsuniform 93 Robotsystem 23 Sensorer Robotsystem 70 Artillerilokaliseringsradar Robotsystem 97 Artilleriradarenhet 740 Sjömålsrobot 15 Flygspaningsradar 890 Sjömålsrobot 17 Spaningsradar 640 Spränghandgranat 90 Spaningsradar 810 Tung kulspruta Spaningsradar 860 CBRN-materiel Spaningsradar 861 CBRN-detekteringsfordon 05 Spaningsradar 870 C-stridsdräkt 08 Spaningsradar 90 C-stridsdräkt 90K Spaningsradar 91 Detekteringsinstrumentet AP2CE SUAV-systemet Falken Detekteringsinstrumentet CAM UAV-systemet Ugglan Dosimeter 61 Underrättelseenhet 23 Intensimeter 25 Vapen Intensimeter 27 Archer Light Chemical Detector (LCD) Automatgevär 90 Mobila CBRN-analyslaboratorier Automatkarbin 5 Personlig skyddsutrustning 90 B/S Bombkapsel 90 Provtagningsutrustning RAID Saneringsutrustning 06 /S Försvarshögskolan Skyddsmask 90 Försvarshögskolan har funnits i sin nuvarande form sedan 1997. Transportemballage CBRN Försvarshögskolans rötter går dock att spåra ända till Artilleriläro- Fältarbetsmateriel verket Marieberg i Stockholm som fanns redan på 1800-talet. Dagens Bandschaktare Cat D6R Försvarshögskola utgör det senaste utvecklingssteget på en lång mili- Djupminröjmaskin 1/T (DMR) tär utbildningstradition. Däcksbro 200 Maskinell fordonsmatta Den 1 januari 2008 inrättades Försvarshögskolan som statlig Truppminröjare 1A (TMR) högskola, vilket innebär att vi öppnar upp för fler - militära såväl som Upphittad ammunition civila - att ta del av våra utbildningar. Sidan senast ändrad: 14 januari 2009 Nyheter Mediaspelaren Organisation Försvarsmakten kommenterar Här hittar du en förteckning över Försvarshögskolans organisation. Försvarets Forum Klicka på respektive länk för mer information om respektive organisa- RSS-flöden tionsdel. Nyhetsarkiv Styrelse Ledning (rektor, prorektor, vicerektor) Press Ledningsgrupp Presskontakter Forsknings- och utbildningsnämnden Pressbilder Ledningen för högskoleutbildning av officerare Logotyp och vapen Högskoleförvaltningen

Institutioner Institutionen för ledarskap och management (ILM) Institutionen för säkerhet och strategi (ISS) Institutet för högre totalförsvarsutbildning (IHT) Militärvetenskapliga institutionen (MVI)

Sidan senast ändrad: 21 april 2009 Forskning Utbildning

Forskningsområden Om Försvarshögskolans utbildningar Forskare vid Försvarshögskolan Officersprogrammet Forskning vid Institutionen för ledarskap och management Statsvetenskap Forskning vid Institutionen för säkerhet och strategi Ledarskap Forskning vid Militärvetenskapliga institutionen Militärhistoria Försvarshögskolans och Försvarsmaktens doktorandprogram Militärteknik Centrumbildningar och forskningsprogram Krigsvetenskap Ledningsvetenskap En av Försvarshögskolans viktigaste grundpelare är att ha en egen bas Uppdragsutbildningar av kunskap och kompetens. Forskningen vid Försvarshögskolan byggs Utbildningskatalog upp som ett led i akademiseringsprocessen och för att skapa den veten- Studieadministration skapliga grund som utmärker akademisk utbildning. Kriterierna för projekt vid skolan är att de ska bidra till undervis- Beställ utbildningskatalog ningens forskningsanknytning och att de ska vara inriktade på områ- Nu kan du beställa Försvarshögskolans utbildningskatalog för läs- den som inte är föremål för forskning vid andra högskolor och forsk- året 2010-2011 och få den kostnadsfritt hemskickad. Du kan också ningsinstitutioner i Sverige. ladda ner den som pdf. Beställ utbildningskatalog Vi satsar på forskning som baserar sig på det som är unikt för just Snart öppnar anmälan till höstens kurser oss. Vid Försvarshögskolan finns ett unikt ledningslaboratorium för Här kan du redan nu se vilka kurser vi erbjuder HT2010 stöd åt forskning och övningsverksamhet inom ledningsområdet. Anmälan öppnar i mitten av mars och görs på www.studera.nu (nytt fönster). Sista anmälningsdag är den 15 april. Forskningssamarbeten Platser kvar på kurser i militärhistoria våren 2010 Förutom den egna forskningsverksamheten samarbetar Försvarshög- All information om hur du gör din efteranmälan hittar du vid respek- skolan också med andra organisationer och lärocentra såväl inom som tive kurs nedan. Antagning till kurserna sker löpande och det är först utanför Sveriges gränser. till kvarn som gäller. Samtliga kurser omfattar 7,5 högskolepoäng: • Krut, knektar och kungar - krig och samhälle 1500-1815 Centrumbildningar och forskningsprogram vid Försvarshögskolan • Järnvägar, värnplikt och kärnvapen - krig och samhälle efter Sidan senast ändrad: 12 januari 2010 1815 • Kvinnor, karlar, krig - krigföring och könsperspektiv Information inför kursstart Krigsvetenskap - fortsättningskurs Anna Lindh-biblioteket teori och metod. Kursen kan läsas som förberedande kurs inför Högre stabsofficersutbildning. Informationsbrev (pdf, nytt fönster) 1 augusti 2005 slogs Försvarshögskolans och Utrikespolitiska institu- Vill du veta mer om antagning, examen och studentservice... tets bibliotek samman till ett gemensamt bibliotek: Anna Lindh-biblio- Till Studentsidan teket - Högskolebiblioteket för försvar, utrikes- och säkerhetspolitik. Uppdragsutbildningar ledarskap Försvarshögskolan har flera ledarskapsutbildningar för såväl Anna Lindh-bibliotekets ämnesinriktning är i huvudsak militärhistoria, myndigheter och kommuner som näringsliv. Här finns UGL - Utveck- militärteknik, utrikes- och säkerhetspolitik, försvarsfrågor, krigsveten- ling av Grupp och ledare, UL - Utvecklande ledarskap, JGL - Jäm- skap, ledarskap och management samt folkrätt. Naturligtvis finns även ställdhet Göra Lära, IL - Indirekt ledarskap, LoS - Ledarskap och andra ämnen representerade i bibliotekets samlingar. självkännedom med flera. Uppdragsutbildningar ledarskap Sök kursplaner Till Anna Lindh-bibliotekets webbplats (nytt fönster) Om du är på jakt efter kursplaner finns de utlagda i anslutning till respektive kurs eller program. Du kan även använda sökfunktionen på Sidan senast ändrad: 20 september 2007 vår webbplats för att hitta kursplaner. Skriv "kursplan" och något ytterligare sökord, exempelvis "kursplan officersprogrammet" eller "kursplan statsvetenskap". Sidan senast ändrad: 2 mars 2010

Anna Lindh-biblioteket Internetbokhandeln Institutioner Centrumbildningar och forskningsprogram Öppna föreläsningar Seminarieserier Jobba hos oss Nyhetsbrev Kristina Webbkarta Militärteknik Försvarshögskolans och Försvarsmaktens Forskning doktorandprogram Forskningsområden Centrumbildningar och forskningsprogram Forskare vid Försvarshögskolan CATS Forskare vid Institutionen för ledarskap och Centrum för militärteknik management CRISMART Forskare vid Institutionen för säkerhet och strategi Programmet för europeisk säkerhetsforskning Forskare vid Militärvetenskapliga institutionen Stockholm Forum for Security Studies (SFSS) Forskning vid Institutionen för ledarskap och management Utbildning Sociologi och ledarskap Om Försvarshögskolans utbildningar Pedagogisk forskning och utveckling Officersprogrammet Organisation och Profession Statsvetenskap Human Aspects on the Network Based Defence Statsvetenskap - grundkurs Mission Abroad - Military Experience from International Statsvetenskap - fortsättningskurs krishantering och Operations internationell samverkan Military Violence Statsvetenskap - fortsättningskurs säkerhetspolitik Programmet för genusstudier Statsvetenskap - påbyggnadskurs krishantering och Organisering, ledning och ledarskap vid internationella internationell samverkan insatser Statsvetenskap - påbyggnadskurs säkerhetspolitik Lärande och samverkan vid internationella övningar Statsvetenskap - magisterkurs krishantering och Pedagogiska och etiska aspekter av social och kulturell internationell samverkan samverkan i samband med internationella insatser Statsvetenskap - magisterkurs krishantering och Forskning vid Institutionen för säkerhet och strategi säkerhet Forskning vid Militärvetenskapliga institutionen Folkrätt Krigsvetenskap Att skriva vetenskapliga artiklar Ledningsvetenskap Säkerhetssektorreform Militärhistoria Asymmetriska hot och terrorism Underrättelseanalys - metoder och problem Krigets idéer - militär idéhistoria från renässansen till Introduktion till säkerhetspolitik RMA Militär maktutövning i modern säkerhetspolitik Ett västerländskt krigssätt? Krig och samhälle från Ledarskap antiken till 2000-talet Civil-militärt ledarskap - grundkurs Skorpor och Herculesplan - den militära logistikens Civil-militärt ledarskap för framtida utmaningar historia från antiken till våra dagar Civil-militärt ledarskap – individ, relation och lärande Krig och samhälle i Afrika 1700–2000 Civil-militärt ledarskap – organisation och omvärld Kvinnor, karlar, krig - krigföring och könsperspektiv Civil-militärt ledarskap – vetenskapsteori och metod I Gerilla! Uppror och upprorsbekämpning från Civil-militärt ledarskap och etik Napoleonkrigen till idag Cvil-militärt ledarskap - vetenskapsteori och metod II Militärteknik Civil-militärt ledarskap - självständigt arbete Militärteknik - självständigt arbete Civil-militärt ledarskap - teori och metod Militärteknik - litteraturkurs Civil-militärt ledarskap - specialkurs Kurs i informationssäkerhet för chefer Genusvetenskap med fokus på ledarskap och Fördjupningskurs informationssäkerhet organisation Krigsvetenskap Kommunikativt ledarskap på arbetsplatsen Ledningsvetenskap Militärhistoria Uppdragsutbildningar Militärhistoria - grundkurs Militära uppdragsutbildningar Militärhistoria - fortsättningskurs Krishantering - uppdragsutbildningar Militärhistoria - påbyggnadskurs Ledarskap - uppdragsutbildningar Krigarband, medborgarhärar, legioner - krig och Utbildningskatalog samhälle till antikens slut Studieadministration Från riddarhärar till kondottiärer - krig och samhälle Kontakt under medeltiden Kursplanemall Krut, knektar och kungar - krig och samhälle Inrapportering av kurs 1500-1815 Järnvägar, värnplikt och kärnvapen - krig och samhälle Student efter 1815 Anmälan och antagning Viktiga datum Ditt skydd Antagningsordning Trakasserier och kränkande särbehandling Anstånd med studiestart Vanliga frågor och begrepp Behörighet Veta mer: siffror, beslut och länkar Inställd kurs Kontakt Komplettering Regler och riktlinjer Studieavbrott Studentkåren Tillgodoräknande Protokoll Urvalsgrupper Dokument Överklagande Kårstyrelse Ny student Högskoleprovet Registrering LMS Hitta till oss Sektionen för studerandestöd Kontakt Kontakt Studentservice Nyhetsbrev Bibliotek Skrivelser och dokument Försäkring Aktuell information till dig som studerar på IT/Helpdesk Försvarshögskolan Kursplaner Ladok/Beställa studieintyg För media Passerkort Kontakt media Studentbostad Informationsmaterial Studenthälsan Pressbilder Studera med funktionsnedsättning Pressmeddelanden Studievägledning Försvarshögskolans logotyp Examen Checkpoint Om Försvarshögskolan Om checkpoint Vad är Försvarshögskolan? Aktuellt Mission, vision och idéförklaring Historik Kontakta webbredaktionen Från militär skola till statlig högskola Teknisk information Jobba hos oss Om länkar Kontakta oss Upphovsrätt och copyright Hitta till oss Cookies Organisation Webbkarta Styrelse Försvarshögskolans nyhetsbrev Ledning Kalender Ledningsgrupp Nyhetsarkiv Forsknings- och utbildningsnämnden Föreningen FHS Ledningen för högskoleutbildning av officerare Externa länkar Högskoleförvaltningen Institutioner Sidan senast ändrad: 9 december 2007 Institutionen för ledarskap och management Institutionen för säkerhet och strategi Militärvetenskapliga institutionen Institutet för högre totalförsvarsutbildning Styrning och resultat Samverkansrådet Regleringsbrev och förordningar Jämställdhetspolicy Miljöpolicy Årsredovisningar För utländska besökare Upphandlingar Om webbplatsen Utgivningsbevis Personuppgiftslagen (PUL) och Försvarshögskolans webbplats Folke Bernadotteakademin. De huvudsakakliga ansvarsområdena är: Från Internet 13 mars 2010 Folke Bernadotteakademin - Start • Nationell och internationell samverkan och samordning • Gemensam multifunktionell utbildning och övning ORGANISATION • Forskning, studier och utvärdering HISTORIK • Metod- och doktrinutveckling LEDIGA TJÄNSTER • Rekrytering av svensk civil personal till internationella UPPDATERA CV operationer OM WEBBPLATSEN FÖR MEDARBETARE • Fredsmiljonen KONTAKT NYHETSARKIV Akademin är, inom sitt verksamhetsområde, svensk DOKUMENT FBA Årsredovisning 2009.pdf kontaktpunkt gentemot internationella organisationer såsom FN, EU, OSSE och Nato. Den har även beredskap att erbjuda en Folke Bernadotteakademin, som inrättades 2002, har den neutral plats för olika typer av konflikthanteringsinitiativ, som till övergripande uppgiften att förbättra samordningen av Sveriges exempel samtal mellan parter. internationella freds-, säkerhetsfrämjande-, konfliktförebyggande- och krishanteringsinsatser. Akademin, Myndigheten strävar efter bred internationell medverkan i sina som är en myndighet under Utrikesdepartementet, bedriver aktiviteter och samarbetar med partnerorganisationer från hela utbildning, samträning och övningsverksamhet för att utveckla världen. Den har en koordinerande roll i International Forum for Sveriges samlade förmåga på området. Dessutom bidrar the Challenges of Peace Operations. Akademin är också akademin med rekrytering och utsändning av civila experter till medlem av International Association of Peacekeeping Training en rad internationella insatser samt stöd till civilsamhället Centres. Genom Conflict Prevention in Practice Project, genom Fredsmiljonen. integreras ett konfliktförebyggandeperspektiv och Vi bedriver också ett omfattande forsknings- och konfliktförebyggandemetoder i alla relevanta aktiviteter. utvecklingsarbete till stöd för vår egen och andra myndigheters verksamhet samt också för bland andra FN, EU, OSSE, AU och Nato. Vi har f n ett sextiotal medarbetare i Stockholm, Uppsala, Härnösand och på Sandö och drygt 70 utsända i 18 länder, bland annat i Afghanistan, Irak, Georgien, Kosovo, DR Kongo och på Västbanken/Gaza. Akademins kunskaps- och kompetensområden doktrinutveckling som också är en central del av International Forum for the Challenges of Peace Operations som akademin CHALLENGES FORUM koordinerar. DDR FN-RESOLUTION 1325 Våra konkreta kunskapsområden är alltid konfliktrelaterade: FOLKE BERNADOTTESAMLINGARNA • Politisk och operativ ledning och samverkan i FORSKNING multifunktionella fredsinsatser GOOD OFFICES • Civil-militära relationer KONFLIKTFÖREBYGGANDE • Underrättelse- och informationstjänst i fredsinsatser MULTIFUNKTIONALITET I FREDSOPERATIONER • Hantering av hot och risker i fredsinsatser NATIONELL ERFARENHETSHANTERING • Mänskliga rättigheter RULE OF LAW • Genderfrågor (särskilt relaterat till SÄKERHETSSEKTORREFORM säkerhetsrådsresolutionerna 1325 och 1820) UNDERRÄTTELSE- OCH SÄKERHETSTJÄNST • Konfliktförebyggande och försoningsprocesser, särskilt dialog och medling Folke Bernadotteakademins kunskapsområden bygger på en • Säkerhet & utveckling kombination av egna erfarenheter samt egen och andras • Förvaltning och samhällsstyrning (civil administration & forskning. Tillsammans med departement, myndigheter och good governance) internationella samarbetspartners försöker vi vara ett nav för • Rättstatsuppbyggnad (Rule of Law) kunskap och kompetensuppbyggnad i Sverige och i världen. • Säkerhetssektorreformer (SSR) • Avväpning, demobilisering och återanpassning av Kunskap skapas på flera olika sätt. I alla våra verksamheter kombattanter (DDR) finns ofta en gedigen fälterfarenhet kombinerat med eget utvecklingsarbete över åren. Vår forskningsfunktion bygger Folke Bernadottesamlingarna kunskap genom egen forskning, men främjar även andras och Projektet driver projekt för kunskapstillämpning. I forskningsfrämjandet Operationerna spelar Folke Bernadottesamlingarna en viktig roll. Kontakt Folke Bernadottesamlingarna (FBS) har skapats för att Tillsammans med Försvarsmakten och andra myndigheter underlätta forskning, studier och utbildning genom att samla skapas också kunskap grundad på nationella och internationella dokument rörande svenskt deltagande i internationella erfarenheter i en process som identifierar ”lessons learned” och fredsinsatser i ett lättåtkomligt digitalt arkiv. FBS är kostnadsfritt utvecklar ”best practices” på det freds- och säkerhetsfrämjande åtkomligt vid datorarbetsstationer vid anslutna bibliotek, och konfliktförebyggande området. Det senare utgör en viktig lärosäten, departement och myndigheter. Under rubriken utgångspunkt i akademins arbete med metod- och Projektet hittar du mer information.

Konfliktförebyggande i praktiken Programmet har utvecklat två kurser och håller på utveckla en tredje, med målsättning att ge deltagarna kunskap om KONFLIKTFÖREBYGGANDE konfliktförebyggande samt konkreta verktyg för att agera i olika Kurser typer av internationella insatser för att förebygga uppkomst, Samverkan eskalering och återupprepning av väpnade konflikter. Rapporter och publikationer Inlärningsmetoden under kurserna är interaktiv och arbetet sker Personal och resurspersoner genom fallstudier, grupparbeten, rollspel och övningar med stöd Praktik och andra uppdrag av erfarna resurspersoner. Länkar

De enorma humanitära och ekonomiska kostnaderna av de Programmet har ett nära samarbete med ett flertal svenska och fruktansvärda händelserna i det forna Jugoslavien och Rwanda internationella aktörer inom fredsbyggande och fick den svenska regeringen, inspirerad av före detta konfliktförebyggande, till exempel FN:s politiska avdelning utrikesminister Anna Lindh, EU och FN att se över sin politik (UNDPA), FN:s utvecklingsprogram (UNDP), EU:s inom förebyggande av väpnade konflikter. För att framhålla rådssekretariat, EU-kommissionen och ett antal vikten av förebyggande arbete utvecklades ett svenskt frivilligorganisationer. Samarbetet bidrar till kursernas och handlingsprogram vars syfte var att fokusera på människor som seminariernas höga kvalitet och till att de motsvarar behov och drabbas av våldsamma konflikter. efterfrågan inom området.

Programmet för konfliktförebyggande i praktiken inrättades Är du en fredsbyggare? hösten 2004 med syfte att skapa en plattform för att integrera konfliktförebyggandeperspektiv i Akademins befintliga VÅRA INSATSER kurser samt att utveckla nya kurser. ATT VARA UTSÄND LEDIGA UTLANDSUPPDRAG UPPDATERA CV All verksamhet inom Konfliktförebyggandeprogrammet RESURSPOOLEN genomsyras av FN:s allmänna deklaration om de mänskliga OM EU rättigheterna. Enligt programmet är viktiga och grundläggande OM OSSE faktorer för att kunna omvandla konflikter och bidra till hållbar OM FN fred att inkludera alla samhällsgrupper och säkerställa lokalt OM TIPH ägandeskap av fredsprocesser. LÄNKLISTA DOKUMENT Karta Ustända

LÄNKAR Kontakt DN 9 april 2010: Stridsgrupperna går att använda i Sverige, i närområdet, det vill säga Norden och EU, eller längre bort i traditionella internationella “ Så här löser vi Sveriges problem med FN-stödda insatser. Därför måste rörligheten, möjligheten att helikoptrarna” transportera trupp och materiel över både korta och långa avstånd, bli bättre. “Försvarsministern: Regeringen begär i vårbudgeten i nästa vecka riksdagens stöd för köp av nya, beprövade och färdig- De ökade kraven på tunga långdistanstransporter har vi mött utrustade helikoptrar. Sverige har under många år dragits med genom att i fjol, som näst största land, gå med i det så kallade högst betydande problem på helikopterområdet. Trots att pengar SAC-samarbetet kring tre strategiska transportflygplan av typen finns avsatta har Försvarsmakten till exempel inte kunnat sända C-17 Globemaster. Det tillför Sverige en transportförmåga vi helikoptrar till Afghanistan för medicinsk evakuering. Från april aldrig tidigare haft. Flygplanen stödjer redan Sveriges pågående 2011 och två år framåt kommer den medeltunga helikoptern insatser, och kommer att spela en stor roll i framtida civil och Superpuma att kunna sändas dit. Men under åren 2013 till 2017 militär krishantering. Vi har nyligen använt dem såväl för att finns ett mycket allvarligt glapp i svensk helikopterförmåga. sända hjälp till det jordbävningsdrabbade Haiti, som för tyngre Regeringen har tröttnat på de ständiga problemen och materieltransporter, exempelvis stridsfordon 90 till Afghanistan. förseningarna och därför beslutat anskaffa ett nytt medeltungt och beprövat helikoptersystem till det svenska försvaret, skriver Våra förbands möjlighet till snabba och lätta transporter, taktisk Sten Tolgfors.” rörlighet, behöver också öka. Transportflygplanet C-130 Hercules kommer att fylla sin funktion under ett antal år till, givet löpande “Höjd försvarsförmåga för Sverige kräver högkvalitativa förband. I översyn och uppgradering. I höstas bevisades kvaliteten i det svenska ökad utsträckning avgörs försvarsförmågan av: tillgänglighet – hur transportflyget då ett Herculesflygplan med besättning ensamt kunde snabbt länder får styrkor på fötter, användbarhet – att de förband man stå för 20 procent av Isaf:s transportkapacitet i Afghanistan. har på papperet faktiskt går att använda, samt rörlighet – att förband snabbt kan förflyttas dit de behövs. På helikopterområdet däremot har Sverige under många år dragits med högst betydande problem, både för nationell och I det nya försvaret skapar vi detta genom stående och kontrakterade internationell verksamhet. Helikoptrar är centrala för den förband och ett nytt personalförsörjningssystem. Armén byggs nu taktiska rörligheten i det nya försvaret. Förverkligandet av kring åtta snabbrörliga och flexibla bataljonsstridsgrupper. Kärnan i inriktningspropositionen och ett mer tillgängligt, användbart och varje stridsgrupp är en manöverbataljon, som har förbestämda och rörligt försvar kräver en betydligt ökad helikopterförmåga. förövade funktions- och förstärkningsenheter. Modellen är prövad Problemen måste därför nu ges en långsiktig och hållbar lösning. bland annat i den Nordiska Stridsgruppen 2008. Trots att pengar finns avsatta och trots att nödvändiga politiska gamla. Regeringen har dock för att skapa handlingsfrihet i ljuset av beslut sedan länge är klara, har Försvarsmakten inte kunnat sända en problemen med övriga system hittills hindrat avveckling. helikopterenhet för medicinsk evakuering till Afghanistan. Från och med april 2011 skall helikopter 10 B, den medeltunga Vi har dessutom låtit gör grundliga och omfattande genomlys- helikoptern Superpuma från Eurocopter, vara färdig att sändas dit för ningar av möjliga handlingsalternativ. Försvarets Materielverk en period av två år. Därefter kommer dock Sverige, om ingenting görs, och Försvarsmakten, liksom en särskild militärhelikopterutreda- åter att sakna helikopterförmåga som är användbar i Afghanistan. re, har arbetat fram betydande underlag. Att åter rusta helikopter 4 och anpassa den för den hotmiljö som finns i svåra insatser Det medeltunga helikoptersystemet 14, från det europeiska kon- internationellt, som Afghanistan, skulle vara mycket kostsamt och sortiet NHIndustries, beräknas bli stegvis användbart åren fram till ta flera år i anspråk. Det skulle dessutom endast vara att se som en 2018, då hela helikopterbataljonen beräknas vara operativ. Först någon förhållandevis kortsiktig lösning, ett sätt att hantera glappet i gång 2017 beräknas helikopter 14 kunna stödja svenska soldater i en helikopterförmåga för Afghanistan mellan åren 2013 och 2017. mission, som till exempel den i Afghanistan. Under åren 2013 till 2017 finns därmed ett glapp i svensk En övergångslösning skulle inte ge Sverige den varaktigt höjda helikopterförmåga för insatser, vilket är mycket allvarligt. helikopterförmåga, användbar för försvarets alla uppgifter, inkluderan- Helikoptersystem 14 har drabbats av ständiga och mycket lång- de ökade krav på rörlighet, som det nya försvaret kräver. variga leveransförseningar. Samtidigt har ombyggnationen av helikop- Därför kommer ett nytt medeltungt helikoptersystem, med det antal ter 10 för Afghanistan försenats kraftigt. Försvarsmakten har därför nya helikoptrar som behövs, att anskaffas. Regeringen begär i vårbud- tvingats förändra användningen av andra system. geten riksdagens stöd för att omedelbart efter Militärhelikopterut- redningens slutbetänkande, som presenteras dagarna före midsommar, Helikopter 15, en lättviktshelikopter från italienska Augusta, köptes inleda en anskaffningsprocess med ett möjligt beslut redan under som en lätt utbildningshelikopter, men har kommit att behöva anpassas hösten. för operativa uppgifter som den alls inte varit avsedd för. När en helikopter i efterhand förses med bland annat tyngre beväpning, Detta nya helikoptersystem kommer avsevärt att öka försvarets ballistiskt skydd och IR-motmedel sjunker räckvidd och möjlig flygtid samlade helikopterförmåga, både för insatser i landet och inter- betänkligt. Dessutom minskar möjligheterna att använda helikoptern nationellt. Det kommer också att fylla glappet gällande helikopt- för de ursprungliga uppgifterna. rar för Afghanistaninsatsen. Sammantaget kan denna nyanskaff- På grund av återkommande problem med övriga helikoptersystem ning lösa kapacitetsbristen i helikopterförmågan permanent, inte har därför den äldre helikopter 4, den från 80-talets ubåtsjakter kända bara under en kortare period, som andra diskuterade alternativ Vertolen, ibland lyfts fram som en möjlig ersättare. Systemet skulle skulle medföra. vid det här laget sedan länge vara avvecklat. Helikoptrarna är 30–40 år Det handlar om att beprövade helikoptrar kommer att anskaffas i färdigt skick, operativa och anpassade för sina uppgifter redan från Utbildningar, studenter och professorer/ början. Detta skiljer sig därmed helt från den socialdemokratiska professurer vid universitet och högskolor regeringens beslut om köpet av helikopter 14. Den levereras till Sverige som ett tomt skal och måste sedan anpassas för avsedd Några delar från uppgift. Helikopter 14 beställdes därtill i en särskild svensk version, Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid bland annat med en annan takhöjd och ett annat ledningssystem än universitet och högskolor i Sverige. andra länders. Detta resulterade sammantaget i betydande leverans- Från en pågående, ej avslutad, undersökning. problem. Det är ett övertydligt exempel på varför Sverige länge behövt (http://wimnell.com/omr40h.pdf) en ny materielförsörjningsstrategi. När det nya medeltunga helikoptersystemet levereras kan helikop- Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. tersystemen 10 och 4 slutligen avvecklas. Regeringen har tröttnat på Uppgifterna om professorerna är äldre. de ständiga problemen och förseningarna av inkommande helikoptersystem. Nu lägger vi fram en varaktig lösning för riksdagen. Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Sten Tolgfors Officersutbildning försvarsminister (M) “ Försvarsmaktens rekryteringscentrum, Löjtnantsgatan 25,107 85 Stockholm Tfn 08-514 399 99 “FÖRSVARSBUDGETEN Fax 08-514 390 02 [email protected] www.rekryc.mil.se Den totala budgeten för Sveriges militära försvar innevarande budgetåret 2010 är 41,4 miljarder kronor. Den största enskilda posten är Förbandsverksamhet och beredskap på 19,9 miljarder, därefter kommer Anskaffning av materiel, 10,8 miljarder, samt Vidmakt- hållande och avveckling av materiel, knappt 6 miljarder. För Freds- befrämjande förbandsinsatser budgeteras 2,5 miljarder, vilket är den fjärde största posten i försvarsbudgeten. Källa: regeringen “ DN 20100408. Taktiska vapen har aldrig omfattats av något nedrustningsavtal. Än- då är risken att de ska hamna i händerna på skakiga regimer eller rent “Långt till en värld utan kärnvapen.” av terrorister inte försumbar. Som om inte detta var nog återstår också flera hot mot själva Start- “I dag sätter två presidenter sin namnteckning på ett historiskt avtalet. För att träda i kraft måste det godkännas av senaten i nedrustningsavtal. Hundratals kärnvapen går till skroten – men Washington och duman i Moskva. tusentals finns kvar. Vägen till målet, en kärnvapenfri värld, kan- Det ryska parlamentet är helt i Kremls händer och utgör inget större tas av många och svåra hinder.” problem. Men i senaten – där Obama behöver två tredjedelars majori- “Kärnvapnen, det mest konkreta av alla hot mot mänskligheten, tet – är många missnöjda med Start och kräver kompensation för en i kommer att dominera den internationella dagordningen framöver. deras tycke överdriven nedrustning. Den översyn av kärnvapen- Det börjar med att USA:s president Barack Obama och hans ryska strategin som Vita huset släppte i tisdags var delvis ett försök att gå kollega Dmitrij Medvedev undertecknar det nya Startavtalet i dag. ”hökarna” till mötes, men frågan är om det räcker – andra delar av Nästa vecka reser ledare för över 40 länder till Washington för ett översynen betonade kärnvapnens minskade roll. toppmöte om kärnsäkerhet. Och i maj hålls den stora konferensen kring NPT, icke-spridningsavtalet för kärnvapen, i New York. Efter Prag glider fokus över från stormakternas vapen till skurk- Obama har gjort stor sak av sin vision om en kärnvapenfri värld och staternas. Både USA och Ryssland har intresse av att stärka icke- kommer att framställa dagens ceremoni som första steget mot detta spridningsavtalet NPT och går nu in i de förhandlingarna med ökad mål. trovärdighet. – Det är ett steg på vägen. Det viktiga är att man har inlett en dialog Med Start i hamn hägrar tre möjliga vägar mot fredsmålet. En vore och skapat en plattform för fortsatt nedrustning, säger Ian Anthony, att åtminstone påbörja förhandlingar om FMCT, ett föreslaget stopp programdirektör på forskningsinstitutet Sipri. för nytillverkning av råmaterialet till militära kärnladdningar, högan- Han hoppas att förhandlingarna så småningom kan utvidgas och rikat uran och plutonium. En annan vore att äntligen få igenom omfatta även de tre övriga erkända kärnvapenmakterna Kina, Stor- provstoppsavtalet CTBT, vilket också kräver senatens godkännande. britannien och Frankrike. En tredje väg, som möjligen kan öppnas i dag, vore om USA och Ryssland började förhandla om nedskärningar av sina taktiska Samtidigt kommer hotet att kärnvapen ännu en gång ska användas arsenaler. inte främst från etablerade stormakter i dag, utan från ”skurkstater” Kan Obama så småningom bocka av någon av dessa punkter på sin som Nordkorea och Iran. lista kanske han känner sig värdig sitt fredspris i efterhand. Och även om de båda stormakterna nu skrotar en tredjedel av sina strategiska vapen så har de stora mängder taktiska kärnvapen kvar – Ingmar Nevéus mindre laddningar som ursprungligen var avsedda att användas på [email protected] “ slagfältet. 653 Handelsverksamheter. Exportrådet. Swedish Trade Council. Från internet 21 mars 2010. Start

Undersök möjligheter Information & Kunskap Exportrådgivning i ditt län Marknadsselektering Välj strategi Marknadsanalys Partnersökning Besöksprogram Affärschans Förvärvssupport Etablera närvaro Bolagsbildning Rekrytering Flexibel kontorslösning Inköp Utveckla affären Sälj- och marknadssupport Seminarier och event Internationella upphandlingar Näringslivs- och biståndssamverkan

EXPORTRÅDET Swedish Trade Council Box 240 SE-101 24 Stockholm Besöksadress: World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 [email protected] T +46 8 588 660 00 F +46 8 588 661 90 Marknader och branscher Exporttekniska seminarier Affärskultur Exportdokument - ifyllande och hantering Branschinformation Frihandelsregler E-handel Leveransvillkor och utlandsbetalningar EU-affärer Produktkrav, certifiering och märkning vid export Landindikatorer Informationssökning på Internet Landrapporter Handböcker och guider Länkbibliotek Betalningsguiden Mässor Exportnytt Tullar och handelsregler Exportrembursen Handelsdokument Finansieringsguiden Frihandelsregler Frihandelsguiden Fri rörlighet inom EU Livsmedelsexport Moms Skeppningshandboken Produktkrav Upphandlingsguiden Tullar och andra importavgifter Upphandlingsnytt Leveransvillkor Privatpersoner Success cases Informationskällor Varje år hjälper Exportrådet cirka 2 000 svenska företag från Statistik och analys alla tänkbara branscher att etablera sig - eller expandera - på ut- Exportchefsindex landsmarknader över hela världen. Exportstatistik Här kan du läsa om hur vi har hjälpt några av dem med deras inter- Handelsstatistik nationella affärsutveckling. Landindikatorer Marknadsöversikt Digital penna och papper – en succé i Sydafrika Tjänsteexporten Anoto Group är världsledande inom digital penn- och papperstek- Betalning, finansiering och upphandlingar nologi och har skapat det första kommersiella systemet för digitala Betalning pennor och papper, vilket möjliggör snabb och pålitlig överföring av Finansiering handskriven text till digital form. Anoto verkar genom ett globalt part- Internationella upphandlingar nernätverk som fokuserar på användarvänliga formulärlösningar för Informationskällor effektiv insamling, överföring och lagring av data inom...Läs vidare... Mixat projektteam nyckeln till framgång Amerika Känsla och förnuft tog Tamarind till Kenya Argentina Purcell snabbväxare i Egypten Brasilien Snabb etablering i Schweiz för Smart Media Chile Sigarth följer marknaden österut Kanada Innovation Team gick över sundet till danska Medicon Valley Mexiko Målmedveten satsning på Danmark framgångsrik USA Johnérs strategiska Nordensatsning - en svensk bildbyrå med Asien och mellanöstern skandinaviska bilder F. Arabemiraten Grön teknik och nya EU-direktiv öppnade möjligheter Filippinerna Kommunikation och relansering tredubblade antalet listningar Hongkong Indien Irak Våra kontor Japan • Afrika Kazakstan • Amerika Kina • Asien & Mellanöstern Visa fler... • Europa • Oceanien Europa Belgien Snabbgenvägar till samtliga kontor: Bulgarien Danmark Afrika Estland Angola EU Botswana Finland Egypten Frankrike Kenya Grekland Marocko Visa fler... Namibia Oceanien Nigeria Australien Sydafrika Nya Zeeland Vill du etablera dig utomlands? Utbildningar, studenter och professorer/ • Start professurer vid universitet och högskolor • Om Exportrådet • Våra tjänster Några delar från • Broschyr Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid • Ägare och organisation universitet och högskolor i Sverige. • CSR Från en pågående, ej avslutad, undersökning. • Pressrum (http://wimnell.com/omr40h.pdf) • Karriär • Kontakta oss Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. • In English Uppgifterna om professorerna är äldre.

Exportrådets mission är att göra det enklare för svenska företag Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. att växa internationellt. Med information, strategisk rådgivning och handfast hjälp på plats gör vi din utlandssatsning möjlig - Bachelor of Business Administration, BBA-programmet 140 p snabbare och enklare. Högskolan i Jönköping Vi ﬁnns på plats med svenska och utländska konsulter på nära 60 Bachelor of Business Informatics, BBI-programmet 120 p marknader och vi ser till att affären genomförs. Vi kan marknaden, Högskolan i Jönköping språket, kulturen, lagarna. Vi känner till problemen och vi har Detaljhandelsutbildning 120/160 p lösningarna. Vi är hemma på din bortamarknad. Se Nordisk detaljhandelsutbildning samt Vi är konsulter som är experter på export, och vi levererar inte bara Service Management kunskap, erfarenhet och tankekraft. Vi levererar också i praktiken. International Business Management 160/200 p Som delvis statliga har vi dessutom en trovärdighet som hjälper oss att Mälardalens högskola öppna många av de dörrar som annars skulle förbli stängda. International Business Program 140/180 p Kombinationen av teori och praktik; av stat och näringsliv är Umeå universitet någonting helt unikt för Exportrådet. International Business Relations 120/160 p Högskolan på Gotland Handel och affärsmannaskap 120 p Högskolan Dalarna Nordisk detaljhandelsutbildning (Nordic Retail College) 120/160 p Stockholms universitet Retail and Supply Chain Managementutbildning 120/160 p Umeå universitet Service Management Lunds universitet Service Management 120/160 p Umeå universitet

Handelshögskolan i Stockholm HHS. 2004/2005 Claes-Robert Julander professor i företagsekonomi med inriktning på handel och köparbeteende Carl B Hamilton internationell ekonomi, särskilt handelspolitik 654 Telekommunikationsverksamheter. Svenskarna och Internet. ”Källa: World Internet Institute, Svenskarna och Internet 2009” Från Internet 21 mars 2010. Webbplats: http://www.wii.se Svenskarna och Internet 2009 “Svenskarna och Internet är den årliga rapporten från World Internet Institute som kartlägger Internetanvändningens utveckling och föränd- ringar hos den svenska befolkningen. I 2009 års rapport som ges ut i samarbete med .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur), belyses bl a följande: • Fyra av tio är med i en community • De unga kvinnorna dominerar bloggandet • Den mesta kommunikationen riktar sig till nära vänner • Personliga kontakter allt viktigare • Ålder, utbildning och inkomst har fortfarande betydelse för vem som använder Internet • De unga männen dominerar fildelningen • Myndighetsinformation och e-legitimation främst för de med god utbildning och inkomst • Utbrett ointresse för Internet blend dem som står utanför” Från pdf-broschyr (soi2009_digital_v1.1.pdf ): Olle Findahl: Svenskarna och Internet : “ Förord Internet har gått från att vara en enskild teknisk företeelse till ett fenomen som förändrar och förändras i interaktion med individer, organisationer och hela vårt samhälle. Genom att föra fram individens och hushållets perspektiv ska vi vara med och bidra till en mera nytto- och användardriven utveckling i samhället. Svenskarna och Internet är en objektiv beskrivning av hur Internet- användningen ser ut i samhället och numer sprids i tusentals exemplar årligen. Det ska vara ett beslutsunderlag för politiker, företagsledare, forskare eller för vem som helst som står inför ett kunskapsbehov när det gäller användningen av Internet och media. Förra året 2008, hade vi möjligheten att för första gången utöka vårt urval till att omfatta Internet också verkade ha mera sociala kontakter med andra. Idag är ungdomar ner till 12 års ålder och genom frågor till föräldrar, få detta mer sant än någonsin tidigare – så länge som vi räknar in information om de allra yngsta barnen. Att gruppen barn och ung- kontakter med andra människor via nätet i socialt umgänge. domar är viktiga att studera och förstå, råder det inget som helst tvivel Idag är sociala nätverk, kommunikation och information mellan om. Detta arbete är viktigt och har fortsatt även i årets studie. Vi har människor en av de företeelser som förändras mest på Internet. När genomfört ett extraurval på ungdomarna för att få ett bättre statistiskt underlag när vi betraktar dem som enskild grupp. Resultaten kommer den trettonåriga sonen kommer hem från skolan och ska umgås med inom kort att presenteras mera ingående i rapporten ”Unga Svenskar kompisar idag, är det inte nödvändigtvis så att de åker hem till varanra. och Internet”. Förr var det så, bara för något år sedan faktiskt. Idag ser vardagen En annan grupp som på många sätt blir mer och mer relevant att annorlunda ut. Med olika plattformar för umgänge och kommunikation studera är icke-användarna, samtidigt som de utgör en minoritetsgrupp umgås man lika mycket, om inte mer, men inte ansikte mot ansikte i urvalen. Ska vi arbeta för att skapa ett informationssamhälle för alla, utan mer via Internet. Att den sociala dimensionen är viktig märks vid behöver vi förstå situationen för icke-användaren. Vi behöver kunskap de tillfällen när han sätter sig för att spela och hans kompisar inte är om huruvida de valt att vara icke-användare eller tvingats till det, online, då stänger han av datorn och väntar på de andra. varför vissa väljer det, vilka barriärer som finns för att bli användare Men det är inte bara vardagen för trettonåringen som förändras. Vi och hur dessa kan överbyggas. Även här har vi kompletterat årets data- ser hur sociala nätverk, bloggar och andra former av användargene- insamling med extraurval. rerat innehåll används för allt fler ändamål och hur det går uppåt i År 2000 var vi med och startade World Internet Project. Ett inter- åldrarna bland användarna. nationellt nätverk och en studie som idag innefattar närmare 30 länder Frågor om upphovsrätten och fildelning är fortfarande ett delvis pro- runt om i världen. Projektet startades av flera olika anledningar, stora blematiskt område på Internet men där vi för första gången ser ett som små. Vi såg hur Internet börjat påverkat oss och hur informations- trendbrott med t.ex stagnerad fildelning och ökning av alternativa och kommunikationstekniken skulle komma att förändra samhället på tjänster för att ta del av digital innehåll. Här börjar olika branscher ta många olika områden. Ett av dessa områden vi såg påverkas, men som till sig möjligheterna med Internet för att driva sina verksamheter och också skulle förändras ytterligare framöver, var hur människor tillgodose användarnas behov i större utsträckning än tidigare. Många umgicks och kommunicerade. Det fanns flera olika hypoteser där man förstår nu att de kommer tvingas till förändring, vare sig de vill eller å ena sidan diskuterade hur ”Internet och datorer kan göra att folk inte inte, även om det fortfarande finns många som inte insett hur stora träffar varandra och vi blir asociala”. Oroande och farligt kändes det förändringar vi faktiskt står inför. För att Internet på ett eller annat vis nästan, medan man å andra sidan såg stora möjligheter för människor förändrar tillvaron för de flesta av oss rådet det inget större tvivel om – att utveckla sin sociala tillvaro. vi beskriver hur. Det tog inte allt för länge innan vi började se i våra studier hur Inter- netanvändning inte verkade ha något samband med minskat socialt Janne Elvelid, VD Danny Aerts, VD umgänge, tvärtom såg vi till en början hur människor som använde World Internet Institute .SE – Stiftelsen för Internetinfrastruktur Sammanfattning också i skolan, hos vänner och en viss användning sker också i offentliga lokaler. Ju yngre man är desto mer tid tillbringar man med Internet Svenskarna och Internet 2009 tillsammans med vänner. Spridningen av Internet fortsätter, men nu mycket långsamt. Det tillkommer fortfarande nya användare, men de största förändringarna har De flesta förskolebarn växer upp med Internet skett hos de redan erfarna användarna. Allt fler av dem har blivit Småbarnsföräldrarna tillhör idag en van Internetgeneration som dagli- dagliga användare. gen är uppkopplad till Internet. Deras barn växer upp med dator och Internet som en självklar del i hemmet precis som radion och televi- Internettillgången ökar sionen. För tre-fyra år sedan låg genomsnittsåldern, då 50% hade 86% av befolkningen över 16 år har tillgång till en dator i hemmet. börjat använda Internet, kring nio år. Förra året låg denna gräns vid 83% har tillgång till Internet och 78% av befolkningen har tillgång till fem år och 2009 ligger gränsen närmare fyra år. bredband, vilket betyder att 95% av Internetanvändarna är uppkopp- lade via bredband. 9% av befolkningen har tillgång till mobilt bred- Genomslaget för mobilt Internet dröjer band, vilket motsvarar 22% av de som har bärbar dator. Till skillnad från i Japan har mobilen ännu inte blivit en naturlig inkörsport till Internet. De flesta har en mobiltelefon med Internet- Hemmet viktigaste platsen för Internet anslutning men endast två av tio (18%) utnyttjar denna möjlighet. Här Idag har nästan alla som har tillgång till Internet, tillgång hemma. finns inte ungdomar som driver på, utan det är de yngre och Endast 2% har tillgång endast på arbetet. Däremot är det 24% av medelålders männen, 26-45 år, som är de flitigaste användarna av befolkningen som bara har tillgång till Internet i hemmet. Därmed har Internet via mobiltelefon. tyngdpunkten i svenska folkets Internetanvändning, som tidigare låg på arbetsplatserna, flyttat över till hemmen. Praktisk nytta står i förgrunden Förutom e-posten, nyheter och tidningsläsning online är det den prak- Det dagliga användandet ökar tiska nyttan som står i förgrunden när man går online. En stor majoritet 2003 var 25% av befolkningen dagliga användare, 2007 var det 49% av alla användare utnyttjar idag Internet för att kolla tidtabeller, skaffa och idag är denna siffra 62%, vilket motsvarar 78% av Internet- produktinformation, kolla fakta, informera sig om resor, betala räk- användarna. Att använda Internet ingår i de dagliga rutinerna för ningar, handla varor, köpa biljetter, slå upp ord etc. Framför allt är det många. I åldersgrupperna 16 – 35 år är över 80% dagliga användare. de unga, som ofta är ute på nätet, som utnyttjar dessa möjligheter.

Ungdomarna de flitigaste Internetanvändarna Internet ger underhållning till de unga Både vad gäller frekvens och tid som man ägnar åt Internet är det ung- De stora skillnaderna mellan generationerna återfinns i användningen domarna mellan 16 och 25 år som är flitigast. De använder Internet av Internet för underhållning. För de äldre och medelålders är Internet ingen källa för underhållning. För de yngre däremot är Internet minst kläder. En av fyra bloggar har ett speciellt sakinnehåll som musik, lika mycket ett underhållningsmedium som ett informations- och foto, spel, konst, litteratur eller något annat specialintresse. En mindre kommunikationsmedium. andel bloggar (6%) handlar om politiska frågor där den som skriver, framför sina åsikter om dagsaktuella eller mindre aktuella frågor. Allt mer av kommunikation Genomgående är användarna mer aktiva idag än för två år sedan. Det Den mesta kommunikationen riktar sig till nära vänner finns nästan tre gånger så många communitymedlemmar idag, jämfört Det kan tyckas paradoxalt att ett medium som Internet, som övervunnit med 2007. Även när det gäller Internettelefoni, instant messaging och alla geografiska och i de flesta fall även politiska gränser, till största deltagande i chattrum är ökningen stor med cirka 10 procentenheter. delen används för kommunikation med nära vänner som man också Något mindre ökning, men ändå betydande, har skett för e-postande, träffar i det vanliga livet. Instant messaging, bloggar och även e-posten och mobilaktiviteter som SMS och MMS. Andelen som bloggar har riktar sig i första hand till nära vänner. nästan fördubblats, men nivån är fortfarande mycket låg. Personliga kontakter allt viktigare Fyra av tio är med i en community Det nya med Internet är att vänkretsen kan vidgas avsevärt från det Totalt är det 39% av Internetanvändarna som idag är medlemmar i en relativa fåtal som utgör de nära vännerna, till mer avlägsna vänner och community. Det är de yngre som dominerar, men jämfört med tidigare bekanta. Dessa mer avlägsna bekanta, som man kan hålla viss kontakt år har det också blivit vanligare med ett community-medlemskap med via Internet, finns med som adressater både för e-post, instant bland de medelålders. I åldrarna 36-45 år har det skett en fördubbling messaging och bloggar. De återfinns också i de sociala nätverken. Man jämfört med 2007. får reda på vad som händer med dem och deras tankar och åsikter. Resultatet är att de personliga kontakterna har fått en ökad betydelse De unga kvinnorna dominerar bloggandet som källa till information. Ju mer aktiv man är på nätet och ju mer Det är fortfarande de unga kvinnorna som dominerar inom bloggvärl- engagerad man är i de sociala nätverken, desto viktigare blir de per- den och för dem har bloggar blivit en viktig del av deras Internet- sonliga kontakterna. användning. Det är framför allt i åldersgruppen upp till 25 år som man använder sig av bloggar; 20% gör det och 19% har gjort det. Det Det dagliga användandet av Internet som plattform för andra innebär att en tredjedel av de unga kvinnorna ha egen erfarenhet av att medier är litet. skriva på en blogg. Och två av tre läser andras bloggar. Dagstidningarna, i form av nättidningar, är det traditionella medium som flest tar del av på Internet. Nästan åtta av tio användare har, åt- Dagböcker vanligast bland bloggarna minstone någon gång, läst en tidning på nätet. För en av tre ingår tid- Den vanligaste bloggen, två av tre (64%), handlar om den skrivande ningsläsningen online i de dagliga aktiviteterna. Användningen av själv och hans eller hennes vardagsliv med barn, djur, resor, mode och Internet som plattform för övriga medier som radio, TV, musik och video har ökat under senare år. För de rörliga bildmedierna, TV och Myndighetsinformation och e-legitimation främst för de video, är ökningen nära tio procentenheter. Men det gäller andelen välutbildade och välbeställda som prövat på och testat att se på TV och videoklipp på Internet. Det Utmärkande för de som använder Internet för offentlig information dagliga användandet är dock fortfarande mycket litet. från myndigheter och kommun är att de har bra utbildning och god inkomst. 75% av de med både hög utbildning och hög inkomst gör det, Internet ett komplement som informationskälla. jämfört med 17% av de med låg utbildning och låg inkomst. Inte heller Idag när de flesta svenskar har använt Internet i snart tio år har e-legitimationen är vitt spridd utan innehas framför allt av de med god ställningen för de traditionella medierna inte förändrats nämnvärt. Den utbildning och inkomst (76%), jämfört med 14% hos de med låg förändring som skett är att Internet successivt fått en ställning likvär- utbildning och inkomst. dig med radio, TV och tidningar. Men Internet har inte ersatt de traditionella medierna utan snarare blivit ett allt viktigare komplement. Ålder, utbildning och inkomst har fortfarande betydelse för vem Hos de unga betraktas Internet som den viktigaste informationskällan som använder Internet vid sidan av televisionen och dagstidningen. Fortfarande 2009 finns ett starkt samband mellan tillgången och an- vändningen av Internet och de socioekonomiska villkor som männi- Internet har inte ökat de politiska kontakterna skor lever under. Men eftersom användningen idag har blivit så spridd Internet har i många avseenden bidragit till ökade kontakter. Det gäller till alla grupper i samhället, kan vi bara återfinna dessa starka samband yrke, hobby och vänner, men inte politik. Snarare är det fler som upp- hos de äldre. ger att kontakterna med politiskt likasinnade har minskat. Även om 33% någon gång har använt Internet för att skaffa politisk information, Internetberoende inget stort problem är det endast 8% avbefolkningen som använder Internet, åtminstone 3% säger att de mycket ofta upplever att de tillbringar för mycket tid någon gång i veckan, för att ta del av politisk information. med Internet. Men enligt de speciella testfrågorna är det endast några enstaka personer som får höga värden. Vid en internationell jämförelse Unga män, 16-35 år, ligger bakom skillnaderna mellan män och hamnar de svenska Internetanvändarna långt under de nivåer som kvinnor framkommit i andra länder. Män ägnar sig i genomsnitt 12 timmar i veckan åt Internet hemma, jämfört med kvinnornas 9,5 timmar. Huvudorsaken till dessa skill- Utbrett ointresse för Internet bland de som står utanför nader återfinns i gruppen unga män mellan 16 och 35 år. De använder Bilden från tidigare år kvarstår. Det är ett kompakt ointresse för Inter- Internet mer än alla andra. I åldrarna mellan 16 och 25 år är det 72% net som motiverar många människor, framför allt äldre, att avstå från som fildelar eller har fildelat. I de flesta andra åldersgrupper är skill- att skaffa sig Internet. Därefter kommer tekniska svårigheter antingen i naderna mellan män och kvinnor små. form av trilskande teknik eller bristande kunskaper. Icke-användarna är inte intresserade att testa nya tekniska prylar De som inte använder Internet upplever inte att de befinner sig i ett “Nytt FN-organ ska begränsa ditt allvarligt underläge. De anser att Internet inte har något att erbjuda Internetanvändande.” dem, och har inget intresse att testa nya tekniska prylar. Särskilt äldre DN 2010-04-01:. kvinnor har låg datorkunnighet och uppvisar ett ointresse för ny teknik. “Människors nöjessurfande på internet är ett hot mot infrastrukturen över hela världen. Nu bildar FN ett nytt organ som ska Nackdelar att inte ha Internet övervaka och begränsa användningen av nätet. I januari 2013 Man missar en del information, säger icke-användarna, och man kan kommer svenskarna inte att kunna surfa fritt längre. “: inte följa de ständiga hänvisningarna i radio och TV till att gå till deras webbsidor. Det är svårt att betala räkningar och det kan vara svårare att “I flera år har den ständigt ökande belastningen av internet disku- hålla kontakt med barn och barnbarn. En del känner sig utanför. terats. Videotittande och upp- och nedladdning av tunga filer har gjort att bandbredden inte längre räcker till. Och konsekvenserna har redan Fördelar att inte ha Internet börjat synas. Enligt FN har bland annat banker och företag stött på Samtidigt upplever många icke-användare avsaknaden av Internet som problem när pengatransaktioner inte gått igenom i tid. en tillgång. De får tid över för annat. De får lugn och ro. En del icke- Men vi är på väg mot ett betydligt värre scenario än så. användare talar om en befrielse att vara utan Internet. De slipper allt – Vi är rädda för att hela internet kollapsar om användandet fortsät- krångel och slipper fastna framför datorn. ter att öka i den takt det gör i dag. Det skulle få förödande konsekvenser, inte bara för världsekonomin, utan också för viktiga sam- Hälften av avhopparna intresserade att ägna sig åt Internet igen hällsfunktioner som sjukhus och polismyndigheter, säger Nette Weier, 5% av befolkningen tillhör den grupp av människor som av olika an- chef för det nya FN-organet, i ett pressmeddelande. ledningar gett upp Internet. Hit strömmar människor ut och in. Hälften av dem har haft tekniska eller personliga problem som försvårat Tanken är att världens nationer ska få dela på ett antal internetkvoter. användningen. Resten har förlorat intresset. Men steget för dessa av- FN-organet United Nations Web Watch Organisation, UNWWO, kom- hoppare att bli Internetanvändare igen är litet. Härvidlag skiljer de sig mer att ansvara för fördelningen av internetkvoterna, samt övervaka så från resten av de som inte använder Internet. För dem är steget stort till att gränserna inte överskrids. att bli Internetanvändare “ Hur stort antal kvoter varje land får kommer att vara baserat på folkmängd och antalet registrerade ip-adresser i landet. Hur kvoterna sedan fördelas inom nationen är upp till länderna själva att bestämma. Om ett land överskrider sina tilldelade begränsningar kan det enligt FN bli tal om såväl sanktioner som sänkt bandbredd. – Det här bygger på ansvar och förtroende, poängterar Nette Weier Han spår också att beslutet kommer att driva rena nöjessajter som som i pressutskicket jämför kvoterna med flygets utsläppskvoter. Facebook och dejtingsajter i graven. FN skyller utvecklingen på utvecklingsländerna där tillgången till – Vi kommer att behöva gå tillbaka till det gamla sättet att träffas internet tidigare varit begränsad men där den ekonomiska utvecklingen och kommunicera med människor, säger han. gjort att allt fler har råd att koppla upp sig på nätet. – Det handlar framför allt om Kina och Indien som på ett oansvarigt Anna Åberg “ sätt har gett sig in på den här marknaden. Snart har alla en dator i hemmet och då blir det plötsligt ohållbart, säger Nette Weier. “NETTE WEIER Nette Weier, 56, föddes i Schweiz men bodde under skolåren i USA. Exakt hur internetkvoterna kommer att fördelas i Sverige är fort- Hon gjorde redan som ung karriär inom FN och har varit både farande oklart. Regeringen har tillsatt en utredning som beräknas vara avdelningschef inom upphovsrättsorganet Wipo och stått bakom flera klar vid årsskiftet. utredningar om internet och upphovsrätt. – Det troliga är att alla invånare får rätt att surfa för omkring fem Weier är nu aktuell som chef för det nya FN-organet United Nations gigabyte i månaden. Företag kommer att få en något högre kvot base- Web Watch Organisation, UNWWO.” rat på antalet anställda och företagets natur, och kommer dessutom att kunna köpa till om det inte skulle räcka, säger Kurt Kabelskog, tidigare it-chef på PPM, som leder utredningen. Möjligheten att för en summa pengar utöka sin kvot kommer däremot inte att finnas för privatpersoner. – Då skulle vi hamna i en klassdiskussion som vi helst vill slippa, säger Kurt Kabelskog. En ny myndighet kommer att ansvara för både utdelningen av kvoter och övervakning av efterlevnaden. Enligt vad DN.se erfar kommer också Försvarets radioanstalt (FRA) att bistå den nya myndigheten med att övervaka privatpersoners internettrafik.

Konsekvenserna för videosajter som Youtube och de svenska tv- kanalernas play-sajter spås av experter bli förödande. – Att titta på ett tv-program på SVT Play kan sluka halva månads- kvoten för en användare. SVT kan tvingas dra ner på upplösningen eller helt stänga ner in sajt, säger it-experten Staffan Bait till DN.se. Utbildningar, studenter och professorer/ professurer vid universitet och högskolor

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Nätadministration/Systemteknik 80 p Högskolan i Kalmar Nätburet kandidatprogram. Humaniora/samhällsvetenskap 120 p Högskolan på Gotland Nätverk och datasäkerhet 80/120 p Växjö universitet Nätverksteknik med IT-säkerhet 80 p Högskolan Väst*

Se även 62 och 651. 655 Förlagsverksamheter o d. DN 20 mars 2010. Om bokförlag “Johan Svedjedal: l jämförelse med Bonniers utveckling under de senaste åren är det som hänt kring Norstedts en ganska liten historia.

YTLIGT SETT ÄR DET en stor förändring - Norstedts förlag, bok- handelskedjan Akademi- bokhandeln och nätbokhandeln Bokus slås samman i ett bolag med en gemensam vd. Från Norstedts sida presenteras det som en offensiv satsning, ett nytänkande. Men i mycket är det en symbolhandling - företagen ingick ju redan i koncernen KF Media, där de redan hade nära samarbete. Omgrupperingen är ännu ett nytt kapitel i historien om Norstedts underbara öden och äventyr, ett förlag som har sålts, sammanslagits och omorganiserats ﬂer gånger än man kan säga "Saab" under en minut. Norstedts brukar klara sig ändå. Kon- cerner kommer och går, Norstedts består.

UNDER YTAN HÄNDER MER intressanta saker. Den första är att Akademibokhandelns vd Ulf Lindstrand får sluta. Han värvades från Åhléns för ett och ett halvt år sedan, utan större erfarenhet av bokhandel, och började genast att rensa i sortimentet. De svårsålda böckerna skulle ut ur butikerna, in i nätbokhandeln där den långa svan- sen kunde vifta bäst den ville. "Jag upptäckte att det var lite väl mycket bibliotekskänsla och lite mycket bokryggar i butikerna", har han sagt. Bokryggarna har onekligen blivit färre - så få att många boksynta kunder undrat varför man ens ska besöka Akademibok- handeln. Om Akademibokhandelns förnedringstid är över återstår att se. Rent ekonomiskt sett är det på kort sikt logiskt att störtskylta de mest lättsålda böckerna och låta resten vara. Men drivet till sin spets innebär resonemanget att bokhandelns syn på litteraturen blir ungefär som bensinmackamas syn på choklad - en vara för snabb konsumtion eller panikartade presentköp för den glömske. Under tiden får andra bok- handlare ta rollen som kulturbärare. AV LÅNG TRADITION står två stora förlag mot varandra i svensk bokbransch, Norstedts (grundat 1823) och Bonniers (grundat 1837). Bägge ingår numera i mediekoncerner, bägge har allt mer satsat på vertikal integration - i detta fall att förlag köper in sig i företag som sysslar med distribution, försäljning och annat, tills allt blir delar av samma mediekonglomerat. Allt med samordningseffekter av det slag som får civilekonomernas ögon att lysa som dioder. I jämförelse med Bonniers utveckling under de senaste åren är det som hänt kring Norstedts en ganska liten historia. Bonnierförlagen har för det första jagat kostnader. Vilket närmare bestämt innebär att göra sig av med personal och skribenter. Bonnier- förlagen lär de två senaste åren ha minskat utgivningen med cirka 30 procent. Skickliga förläggare har slutat utan att ersättas med nya, författare går i tysthet eller offentlig bitterhet till andra förlag. Följden blir att Bonnierförlagen förlorar en del av det kulturella initiativet till andra, fristående förlag. Också i andra delar avkoncernen skärs det. I denna tidning ska ett hundratal tjänster bort. Och budgeten för frilansare har krympts. Sam- tidigt driver Bonnierföretagen sedan länge en målmedveten vertikal integration. De var tidigt ute med bokklubbar, dåtidens effektivaste väg till bokköparen. Numera kontrollerar Bonnierförlagen försälj- ningen av böcker till Rusta (en inte oäven marknad för restupplagor), och har nyligen köpt den viktiga distributören Pocketgrossisten. I nät- upplagan av denna tidning ﬁnns DN.bokhandel, med digitala direkt- länkar till Bonnierägda nätbokhandeln Adlibris (men förstås inte till konkurrenten, Norstedts Bokus). KF Media svarar helt enkelt på Bonnierföretagens åtgärder.

I SISTA HAND föds allt detta ur digitaliseringen av det skrivna ordets värld - en utveckling som gör all slags publicistisk verksamhet mer konkurrensutsatt, alternativen ﬂer, framtiden osäkrare. Men hur skär man i kostnaderna utan att skära i kvaliteten? Där verkar det mer befogat att oroa sig för Bobbiers än för Norstedts.

JOHAN SVEDJEDAL [email protected] “ 656 Transportverksamheter, resbyrå, Transportstyrelsen Från Internet 14 mars 2010. lagring o d. Start - Transportstyrelsen

• Järnväg • Luftfart • Sjöfart • Väg • Om oss • Jobba hos oss • Kontakta oss • Press • Regler • Om webbplatsen Järnväg Ingångssida för järnväg • E-tjänster inom järnväg • Tillstånd • Olyckor och tillbud inom järnväg

Luftfart Ingångssida för luftfart • E-tjänster inom luftfart • Information till ﬂygresenärer • Certiﬁkat och utbildning

Sjöfart Ingångssida för sjöfart • E-tjänster inom sjöfart • Sjötraﬁk • Safety Alert för sjöfarten

Väg Ingångssida för väg • E-tjänster inom väg • Påställning av fordon • Trängselskatt Webbkarta ▪ Transportstyrelsens rapport över svensk järnvägssäkerhet ▪ Årlig rapportering av olyckor & andra • Järnväg säkerhetsuppgifter ◦ Godkännande ▪ Järnvägsavdelningens telefonberedskap ▪ Ansökan om godkännande ▪ Rapporter ▪ Nationella krav ◦ Marknadsövervakning ▪ Vägledning ▪ Konkurrensbevakning ▪ TSD ▪ Särredovisning ▪ Anmälda organ ▪ Bantillträde ▪ Marknadskontroll ▪ Tvister och fastställelse av villkor ▪ Återkallade godkännanden ◦ Trafikmedicin ▪ Trafikplatsnamn ▪ Blanketter ▪ Utbildningsplaner ▪ Regelverk ▪ Innehavarbeteckning ◦ Rapporter ▪ Fordonsnummer ◦ JTF ◦ Tillstånd ◦ Fordonsregister ▪ Tillståndsformer för järnvägsföretag ◦ Branschrådet för järnväg ▪ Tillståndformer för infrastrukturförvaltning ▪ Om Branschrådet ▪ Blanketter för tillståndsansökan ▪ Marknadsutveckling ▪ Vägledning tillståndsansökan & ▪ Säkerhet trafiksäkerhetsinstruktion ▪ Driftskompatibilitet ▪ Riktlinjer för försäkring • Luftfart ▪ Giltiga tillstånd ◦ Avgifter inom luftfart ◦ Säkerhetstillsyn ▪ Direkta avgifter ▪ Föreläggande & förbud ▪ Myndighetsavgift ▪ Transport av farligt gods ▪ Avgift för flygtrafiktjänster ◦ Olyckor & tillbud ▪ Gemensam avgift säkerhetskontroll, GAS ▪ Föreskrifter och vägledningar för ▪ Avgifter inskrivning omedelbar & årlig rapportering ◦ Certifikat & utbildning ▪ Svar på Statens haverikommissions rekommendationer ▪ Ändrade föreskrifter för certifikat den 1 mars 2008 ▪ Utbildning ▪ Aerial work ▪ Flygmedicin ▪ Luftfartsavtal ▪ Privatflygare ▪ Vem flyger vart? - planerat utbud ▪ Trafikflygare ▪ EU-kommissionens "svarta lista" ▪ Flygteknisk underhållspersonal ▪ Starta flygbolag ▪ Flygledare ◦ Flygtrafiktjänst ▪ Flyguppvisning ▪ IAIP ▪ AFIS-personal ▪ Luftrum ▪ Kontrollanter ▪ Verksamhetskontroller ▪ Seminarier och utbildningar ordnade av ▪ Inskränkning av eller förbud mot luftfart Transportstyrelsen ▪ Gemensamt europeiskt luftrum ◦ Luftfartyg ▪ Gemensamt dansk-svenskt luftrumsblock ▪ Sök luftfartyg ▪ SESAR ▪ Rapportera statistiska uppgifter för luftfart (flygtid) ▪ Flygvägar i Sverige ▪ Leasing av luftfartyg ▪ Platsindikatorer ▪ Registrera Luftfartyg ▪ Koder och anropssignaler ▪ Försäkringar ▪ Ballonger ▪ Inskrivningar i luftfartyg ▪ Raketer ▪ Import/export av luftfartyg ▪ Kontakt ▪ Tillverkning och underhåll ◦ Luftvärdighet ▪ Obemannade luftfartyg (UAS) ▪ Flygtillstånd (permit to fly) ◦ Flygplatser och flygfält ▪ Luftvärdighetsdirektiv ▪ Information till flygplatser ▪ Underhåll ▪ Svenska flygplatser ▪ Fortsatt luftvärdighet ▪ Infrastruktur- planering ▪ Annex II ▪ Driftbidrag till icke-statliga flygplatser ▪ Amatörbyggnad ▪ Vem flyger vart? (Destinationsutbudet) ▪ Typgodkänd utrustning ▪ Kontakt ▪ Typacceptering ◦ Flygbolag ◦ Miljö ▪ Svenska flygbolag ▪ Miljömål ▪ Trafiktillstånd ▪ Omgivningsbuller ▪ Beräkna flygresans utsläpp ▪ Luftrumsintrång ▪ Flygets miljöpåverkan ▪ EU-kommissionens "svarta lista" ▪ EUs system för utsläppshandel ▪ H50P-projektet ▪ Forskning & utveckling ◦ Marknad & omvärld ▪ Internationell verksamhet ▪ Flygplatsstatistik ▪ Villkor för miljöprövade flygplatser ◦ Internationella organisationer ◦ Bebyggelse & flyg ▪ EU ▪ Höjdbegränsande områden ▪ EASA ▪ Luftfartens kunskapsunderlag ▪ ECAC ▪ Luftfartens riksintressen ▪ Eurocontrol ▪ Markering av byggnader, master och ▪ ICAO andra föremål ▪ WTO ▪ Kontakt ◦ Resenärsinformation ▪ Vindkraft och luftfart ▪ Din flygresa ◦ Krisberedskap ▪ Passagerarnas rättigheter ▪ Svenska Nationella Ambulansflyget ▪ Säkerhetskontroll ▪ Smittsamma sjukdomar och flygresor ▪ Vätskor i handbagage ◦ Luftfartsskydd – security ▪ ID-kontroll ▪ Registerkontroll ▪ Flygresehandboken för funktionshindrade ▪ Säkerhets- godkännanden ▪ Funktionshinder ▪ Kontakt ▪ Säkerheten ombord ▪ Säkerhetskontroll ▪ Vem flyger vart? ▪ Begränsningar av vätskor ▪ Svenska flygbolag ▪ Förbjudet ombord ▪ Flyget & miljön ▪ ID-kontroll ▪ Frågor & svar för flygrädda ▪ Inloggning Luftfartsskydd ▪ EU-kommissionens "svarta lista" ◦ Tillbud & olyckor ▪ Att flyga mellan Sverige och Irak ▪ Störning, allvarligt tillbud och haveri ◦ Seminarier och utbildningar ▪ Tillbud & olyckor/ Flygsäkerhet ▪ Seminarier flygskolor ▪ Händelserapportering – störning ▪ Branschdagar ▪ Rapportera ▪ Flygchefsseminarier ▪ Seminarier för flygbolag & verkstäder ▪ Rederi-identifieringsnummer ▪ Seminarier för flygläkare ▪ IMO-nummer för fartyg ▪ Seminarier och branschmöten för ▪ Registrering & mätningsplikt flygplatser ▪ Nybyggnad & inköp ▪ Seminarier för kontrollanter ▪ Arbetsmiljö ▪ Seminarier för flyglärare ▪ Bemanning ▪ Seminarier för språkkontrollanter ▪ Mönstring ◦ Statistik ▪ Sjöfartsskydd ▪ Flygplatsstatistik ◦ Fartområden ▪ Tillbud & olyckor/ Flygsäkerhet ▪ Konstruktion & utrustning ▪ Årsboken Luftfart ▪ Behörighet & bemanning ◦ Länkar ◦ Fritidsbåtar ▪ Myndigheter ▪ Vem gör vad inom svenskt båtliv? ▪ Svenska flygplatser ▪ Fakta om båtlivet ▪ Luftvärdighet ▪ Båtlivsservice ▪ Organisationer ▪ Båtlivets miljöfrågor ▪ Miljö ▪ Sjösäkerhet ▪ Färdplanering/piloter ▪ Bristfälliga produkter ◦ Skandinavisk Tilsynskontor, STK ▪ Att köpa båt ▪ Historia ▪ Att tillverka båt ▪ Uppgifter och personal ▪ Att importera båt ▪ Kontakt ▪ Olycksstatistik - fritidsbåtar • Sjöfart ▪ Att sälja båt ◦ Safety Alert ▪ Kunskap & kompetens ◦ Sjöfartsavdelnings nyhetsbrev ▪ Lagar & regler ◦ Fartyg ▪ Vattensporter ▪ Fartygstyper ▪ CE-märkning ▪ Fartygskonstruktion ▪ Jag vill rapportera... ▪ Marin utrustning ▪ Saknade bevis, intyg och certifikat ▪ Certifikat ▪ Båtmagasinet ▪ CSR (Continuous Synopsis Record) ◦ Gods, last, avfall ▪ Förpackat farligt gods ▪ Kontakt ▪ Transport av kemikalier ▪ Blanketter ▪ Bulkgods ▪ Arbetsmiljö ▪ Lastsäkring ◦ Sjöfarts-/Hamnskydd ▪ Mottagning av fartygsavfall ◦ Sjötrafik ◦ Miljöskydd ▪ Regler gällande sjötrafik ▪ Regler ▪ AIS transpondersystem ▪ Vattenförorening ▪ Farleder ▪ Luftförorening ▪ Lotsning ▪ Avfallshantering ▪ Minor ▪ Återvinning av fartyg ▪ Sjöfart & hamnar ◦ Olyckor & tillbud ▪ Sjötrafikinformation ▪ Safety Alert ◦ Tillsyn ▪ Haverirapporter ▪ Besiktning ▪ INSJÖ ▪ Delegerad tillsyn ▪ Analyser ▪ Inspektioner ▪ Sjöfartsavdelningen informerar ▪ Marknadskontroll ▪ Statens haverikommission ▪ Värdstatsbesiktning ▪ Statistiksamman-ställning ▪ Övriga kontroller ▪ Vanliga frågor ▪ Sjöfartsavdelningens tillsynssystem SITS ◦ Ombordanställda ◦ Statistik ▪ Nyhetsarkiv ▪ Olyckor & tillbud ▪ Sjömanswebben ▪ Hamnstatskontroller inom Paris MoU ▪ Redarwebben ◦ Sjöfartsregistret ▪ Läkarwebben ▪ Skepp ▪ Behörigheter ▪ Skeppsbygge ▪ Mönstring ▪ Inteckning ▪ Bemanning ▪ Båt ▪ Sjöfartsbok ▪ Båtbyggnadsförskott ▪ Utländsk behörighet (endorsement) ▪ Avgifter & stämpelskatt ▪ Utbildningar ▪ Ordlista ▪ Blanketter ▪ Tillfällig registrering vid import ◦ Vindkraft och sjöfart ▪ Militär-, egentillverkat- & tidigare ▪ Utmärkning - SSA svenskregistrerat fordon ◦ Kontakta sjöfartsavdelningen ▪ Ansök om ursprungskontroll • Väg ▪ Korrekta handlingar ◦ Fordon ▪ Frågor & svar ▪ Fordon & regler ▪ Kontaktuppgifter ▪ Fordons- & ägaruppgift ◦ Trängselskatt ▪ Av- & påställning ▪ Tider & belopp ▪ Ägarbyte ▪ Betalning ▪ Registreringsskylt & bevis ▪ E-avi ▪ Kontrollmärket ▪ Trängselskatt för företag & organisationer ▪ Mina skattebeslut & Preliminära ▪ Kontrollbesiktning dygnsbelopp ▪ Fordonsskatt ▪ Betalstationernas placering ▪ Trängselskatt ▪ Betalstationen – så fungerar den ▪ Fordonsavgifter ▪ Undantag från trängselskatt ▪ Vägavgifter ▪ Omprövning ▪ Trafikförsäkring ▪ Frågor & svar ▪ Parkeringsanmärkning ▪ Kontakt ▪ Export & tillfällig registrering ▪ Informationsmaterial ▪ Import & ursprungskontroll ▪ Statistik ▪ Saluvagnslicens ◦ Trafikregler & vägmärken ▪ Avregistrering & skrotning ▪ Trafikregler ▪ Hitta rätt bil ▪ Vägmärken ▪ Motororganisationer & fordonsfakta ▪ Trafikregler & vägmärken för cyklister ▪ Vägtrafikregistret ◦ Alkolås ▪ Enskilt godkännande ▪ Alkolås som kvalitetssäkringsverktyg ◦ Fordonsimport & ursprungskontroll ▪ Alkolås vid rattfylleri ▪ Fordonsimport – från början till slut ◦ Trafikmedicin ▪ Införsel från EU-länder ▪ Ansökan om undantag (dispens) från ▪ Import från länder utanför EU medicinska krav ▪ Blanketter ▪ Åtkomst till RDT ▪ Boken Trafikmedicin ▪ Kontakta oss ▪ Föreskrifter ▪ Publicera trafikföreskrifter ▪ Läkares anmälningsskyldighet ▪ Sök trafikföreskrifter ▪ Länkar till sidor inom trafikmedicin • Om oss ▪ Nyhetsblad ◦ Finansiering ▪ Trafikmedicinska rådet ◦ Regleringsbrev ▪ Trötthet i trafiken ◦ Vår verksamhetsidé ▪ Varningstriangeln på läkemedel är ◦ Historik borttagen ◦ Jobba hos oss ▪ Är din medicin trafikfarlig? ▪ Lediga tjänster ▪ Äldre och bilkörning ▪ Nya medarbetare ◦ Körkort ◦ Ledningsgruppen ◦ Yrkestrafik ◦ Organisation ◦ STRADA – informationssystem för olyckor & skador ◦ Upphandlingar ▪ Nyheter ▪ Pågående upphandlingar ▪ Bakgrund ▪ Planerade upphandlingar ▪ Exempel på uttag ◦ Korta fakta ▪ Goda exempel • Jobba hos oss ▪ Kontakter • Kontakta oss ▪ Samverkansparter ◦ Växel & kundtjänster ▪ Organisation ◦ Ställ frågor, lämna synpunkter eller information ▪ Rapporter & publikationer ◦ Adresser till våra kontor ▪ Rapportörer & användare ▪ Järnväg ▪ Sekretess ▪ Luftfart ▪ STRADA support ▪ Sjöfart ◦ RDT - för myndigheter som beslutar ▪ Väg trafikföreskrifter ▪ Huvudkontor ▪ Nyheter ◦ Servicetelefoner ▪ Frågor & svar ◦ Problem med din e-legitimation? ▪ Om RDT ◦ Tjänsteman i beredskap för luftfart • Press ▪ Pågående regelarbete ◦ Presskontakter ▪ Riktlinjer ◦ Pressmeddelanden ▪ EU ◦ Pressmeddelanden via RSS ◦ Regler för sjöfart ◦ Artiklar för fri användning ◦ Regler för väg ◦ Statistik ▪ Sök trafikföreskrifter ▪ Luftfart ▪ Lagar & förordningar ▪ Sjöfart ◦ Remisser ▪ Väg ◦ Beställ författningar ◦ Bildbank • Om webbplatsen ▪ Logotyper ◦ Webbkarta ▪ Porträttgalleri ◦ Webbläsare ▪ Vägmärken ◦ Anpassa webbplatsen ◦ Nyhetsarkiv ◦ Använd snabbkommandon ◦ Om oss ◦ Talande Webb ◦ Regler ◦ Cookies ◦ Transportstyrelsens remissvar ◦ RSS • Regler ◦ Offentlighetsprincipen ◦ TSFS i nummerordning ◦ Inloggning till våra fordonstjänster ◦ Regler för järnväg ▪ Behörighetskod & registreringsnummer ▪ Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter, JTF ▪ E-legitimation ▪ Järnvägsstyrelsens författningssamling ◦ Bilder & länkning (JvSFS) ◦ Tillgänglighet ▪ Regelbok 2010 - för spårbunden trafik ▪ Svensk lagstiftning ▪ EU ◦ Regler för luftfart ▪ Författningar för luftfart ▪ Serieförteckningar över författningar ▪ Regelförenkling ▪ Nya eller ändrade regler Sjöfartsteknik Utbildningar, studenter och professorer/ Chalmers tekniska högskola professurer vid universitet och högskolor Sjöingenjörsutbildning 120 p Chalmers tekniska högskola Några delar från Högskolan i Kalmar Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid Sjökaptensutbildning 120 p universitet och högskolor i Sverige. Chalmers tekniska högskola Från en pågående, ej avslutad, undersökning. Högskolan i Kalmar (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Traﬁkﬂygarutbildning 80 p Lunds universitet Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Transportekonomi Uppgifterna om professorerna är äldre. Växjö universitet Transportekonomi och materialadministration Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Göteborgs universitet Kommunikation Transportsystem Linköpings universitet Linköpings universitet Lunds universitet Flygledarutbildning Logistik Swedish ATC Academy, SATSA Luftfartsverket Box 52 Högskolan i Skövde 230 32 Malmö-Sturup Tfn 040-613 10 00 eller 040-613 13 00 Logistik och ekonomi 140/160 p Fax 040-613 13 19 [email protected] Luftfartsverket www.lfv.se Södertörns högskola Intresseanmälan/ansökningshandlingar kan du beställa på Logistik och transportekonomi telefonsvarare 08-593 600 01 eller 040-613 13 08. För ytterligare Göteborgs universitet information kontakta Christina Petersen tfn 040-613 14 47, Logistikutbildning 120 p [email protected], eller Anders Hendel tfn 08-797 63 92 Göteborgs universitet [email protected] Marin utbildning 120/160 p Göteborgs universitet Rangerutbildning 120/160 p Göteborgs universitet Sjöfart och logistik 120 p Chalmers tekniska högskola 657 Penningverksamheter. Finans. Riksbanken. Försäkring. Skatter. Från Internet 19 mars 2010. RIKSBANKEN Riksbankens roll Vad gör en centralbank? Vad är inflation? Vad är penningpolitik? Vad grundar Riksbanken sina räntebeslut på? Hur styr Riksbanken räntan? Hur går ett beslut om räntan till? Kan Riksbanken påverka sysselsättningen? Hur arbetar Riksbanken med finansiell stabilitet? Hur styrs Riksbanken? Riksbankens kapitalförvaltning Riksbankens balansräkning Guldreserven Valutareserven Regelverk Organisation Riksbanksfullmäktige Ledamöter Direktionen Stefan Ingves Lars Nyberg Lars E.O. Svensson Författningssamling Barbro Wickman-Parak Riksbankens etiska regler Svante Öberg Riksbankens kommunikationspolicy Karolina Ekholm Penningpolitisk kommunikation Direktionens ledamöter från 1999 och framåt Historia Avdelningar Pengarna och makten – Riksbankens historia Administrativa avdelningen Förspelet Avdelningen för finansiell stabilitet Stockholms Banco Avdelningen för kapitalförvaltning Den Karolinska tiden Avdelningen för penningpolitik Frihetstiden Internrevisionsavdelningen Myntrealisationerna IT-avdelningen På väg mot centralbanken Stabsavdelningen Från världskrig till världskrig Internationellt Regleringstiden BIS Från kris till norm G10 Riksbankens sedelhistoria – Tumba Bruksmuseum ECBS Riksbanken 10 år som självständig centralbank EU-samarbete i Bryssel Viktiga årtal IMF Tidigare riksbankschefer OECD Riksbankens arkiv Internationella nyheter Riksbankshuset Internationellt samarbete för experthjälp Arkitekturen Lagar och regler En vandring i huset Regeringsformen Arkitekten Peter Celsing Riksbankslagen Ekonomipriset Arbetsordning och instruktion Upphandling Revisionstjänster Euromarknadsräntor 3-månaders löptid Nyhetsbevakningstjänster Euromarknadsräntor 6-månaders löptid Arbeta hos oss Internationella statsobligationer 5-års löptid Lediga jobb Internationella statsobligationer 10-års löptid Sommarjobb och praktikplats Valutakurser Tillsatta jobb Månadsgenomsnitt på valutakurser Riksbanken erbjuder Årsgenomsnitt (ackumulerat) på valutakurser Medarbetare berättar Dagsnoteringar, valutakurser mot svenska kronor Ledarskap SDR mot svenska kronor Fackliga organisationer TCW-index Interna regler KIX-index Crosskurser RÄNTOR & VALUTAKURSER Omräkningskurser, Euro, Fasta Riksbanksräntor Detaljerad sökning bland räntor och valutor Reporänta, in- och utlångsräntan samt marginalräntan Valutakoder Referensränta och diskonto Frågor och svar Förändringar av reporäntan, tabell Förändringar av referensräntan, tabell SEDLAR & MYNT Svenska marknadsräntor Sedlar STIBOR Fixing Giltiga sedlar Statsskuldväxlar 20-kronorssedel Statsobligationer 50-kronorssedel Statsfixräntor 100-kronorssedel Bostadsobligationer 500-kronorssedel Företagscertifikat 1000-kronorssedel Internationella marknadsräntor Minnessedel Falsk eller äkta sedel 1900-talet Säkerhetsdetaljer 1800-talet Ogiltiga sedlar 1700-talet 1-kronasedel Efterbildning & reklam på sedlar och mynt 5-kronorssedel Reklam på sedlar och mynt 10-kronorssedel Efterbildning av sedlar och mynt 20-kronorssedel Statistik 50-kronorssedel Kontanthantering 100-kronorssedel Kontanthanteringsrådet 500-kronorssedel Frågor & svar 1000-kronorssedel Regelverk 10 000-kronorssedel Blanketter för inlösen av sedlar Så löser du in ogiltiga sedlar Publikationer Skadade sedlar Översyn av sedel- och myntserien Missfärgade och fläckade sedlar Skyddsinfärgade sedlar PENNINGPOLITIK Informationsmaterial om skyddsinfärgade sedlar Prisstabilitet Mynt Vad är inflation? Giltiga mynt Hur mäts inflation? 50-öre Inflationsmålet 1-krona Varför inflationsmål? 2-krona Inflationen just nu 5-krona Prognoser och räntebeslut 10-krona Aktuell prognos för reporänta, inflation och BNP Jubileums- och minnesmynt Historiska reporäntebeslut 2000-talet Reporäntan, tabell Hur påverkar penningpolitiken inflationen? SWIFT Vad påverkar ett räntebeslut? Betalningsinstrument Direktionens röstning vid räntebesluten SEPA Så kommuniceras penningpolitiken Kontinuitetsplanering i den svenska finansiella Beslutsprocessen infrastrukturen Så bestäms reporäntan – följ med bakom kulisserna Krisberedskap Att styra räntan Publicerat om finansiell stabilitet Hur styr Riksbanken räntan? Rapporten finansiell stabilitet Penning- & valutamarknadsstatistik Aktuella tal om finansiell stabilitet Frågor och svar Artiklar i urval ur Penning- och valutapolitik Rapportering SELMA Remissvar med anknytning till finansiell stabilitet Svar på konsultationer med anknytning till finansiell stabilitet FINANSIELL STABILITET Betalningssystemet - RIX Riksbankens uppgift Deltagare Så arbetar vi Vilka är RIX-deltagare? Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet Vilka kan bli RIX-deltagare? Rapporten finansiell stabilitet Hur blir man RIX-deltagare? Stabilitetsanalys Prislista Riksbanken påverkar Villkor och anvisningar Finansiell infrastruktur Anvisningar vid störningar System i den svenska infrastrukturen Clearingnummer för RIX-deltagare RIX Särskilda villkor för penningpolitiska instrument BGC Säkerheter Euroclear Sweden Godkända säkerheter NASDAQ OMX Derivatives Markets Ansökan för godkännande av värdepapper CLS RIX-rådet Statistik över betalningar i RIX Tryckning av sedlar Finansiell oro - Vad gör Riksbanken? Mynt Planerade auktioner för SEK-krediter Jubileums- och minnesmynt Samlingssida för lån 2000-talet Utestående lån i SEK och USD 1900-talet Allmänna villkor för lån i SEK 1800-talet Allmänna villkor, fast ränta 1700-talet Allmänna villkor, fast ränta Riksbankshuset Allmänna villkor för lån i USD Guldtackor Villkor och andra dokument för lån i SEK mot säkerhet i Chatt företagscertifikat Chatt med Stefan Ingves den 11 februari Begränsade penningpolitiska motparter Chatt med Stefan Ingves den 16 december Chatt med Stefan Ingves den 22 oktober PRESS & PUBLICERAT Chatt med Stefan Ingves den 3 september Press & debatt Chatt med Barbro Wickman-Parak den 2 juli Pressmeddelanden Chatt med Stefan Ingves den 21 april Meddelanden Tal Debattartiklar Ekonomiska kommentarer WebbTV Rapporter Presstjänst Penningpolitisk rapport Bildbank Underlag för utvärdering av penningpolitiken Riksbanksfullmäktige Penningpolitiken i Sverige Direktionsledamöter Riksbankens räntestyrning - penningpolitik i praktiken Avdelningschefer Penningpolitiken under rörlig växelkurs Sedlar Penning- och valutapolitik Säkerhetsdetaljer på sedlar Finansiell stabilitet Den svenska finansmarknaden Sedel- och myntskrifter Årsredovisning Informationsskrifter Occasional Paper Series Internationella nyheter Working Paper Series EMU-skrifter Statistisk Årsbok/Statistical Yearbook Publikationer från Europeiska centralbanken (ECB) Riksbankens företagsintervjuer ECB:s månadsrapport Riksbanksstudier ECB:s årsrapport Artiklar och fördjupningar ECB:s konvergensrapport Fördjupningsrutor i den penningpolitiska rapporten Broschyrer om EMU/euron Artiklar i Finansiell stabilitet Statistik Artiklar i Penning- och valutapolitik Penning- & obligationsmarknad Dagordningar och protokoll Valutamarknad Direktionen Penningpolitiska repor Dagordningar Tillgångar & skulder Penningpolitiska protokoll Riksbankens tillgångar och skulder Allmänna protokoll Valutareserv och likviditetsposition Protokollsbilagor Betalningsbalans Riksbanksfullmäktige Finansmarknad Dagordningar Finansmarknad Protokoll Svenska monetära finansinstitut Protokollsbilagor Kompletterande nordisk MFI rapportering Yttranden Svensk ekonomisk och finansiell statistik Riksbankens remissvar Prenumerera via RSS Riksbanksfullmäktiges remissvar Riksbankens konsultationssvar Ärendelista FORSKNING UTBILDNING Forskning Publikationer Medarbetare Utbildningsfilm Vetenskapliga rådgivare Studiehandledning till filmen Konferenser Elevarbetsblad till filmen Gäster Presentationsmaterial Publikationer Lärarseminarier på Riksbanken Artiklar Föreläsningar Seminarier Forskningsnyheter Ledig tjänst Historisk monetär statistik Priser Löner Dagslöner för hantlangare i Stockholm 1501–1850 Index för nominella löner 1803–2004 Valutakurser Växelkurser mellan silvermark och mark penningar 1291–1540 Valutakurser i Sverige 1534-1834 Valutakurser i Sverige 1800―1914 Månatliga valutakurser i Sverige 1913–2006 Penningmängd Räntor och aktieavkastningar Statsskuld Frågor och kontakt Ledningsgrupp Finansinspektionen. Chefsekonomens kansli Från Internet 19 mars 2010. Banker och värdepappersbolag Chefsjuristens kansli WEBBKARTA Försäkring och fond Förvaltning OM FI Information Marknader Verksamhet Rättsavdelning Det gör FI Tillstånd Arbeta på FI Regler Lediga tjänster Tillsyn Traineeprogrammet Så styrs FI Framtid Finans Interna styrdokument Det här erbjuder FI Så finansieras FI Intressanta arbetsuppgifter Tillsynsavgifter Gott ledarskap Tillståndsavgifter Karriärmöjligheter Upphandlingar Bra personalvillkor Upphandlingspolicy Medarbetare berättar Krisberedskap Martin Noréus, ekonom Årsredovisningar Bodil Andersson, jurist Medarbetarundersökning på FI FI alumni Historia Om webbplatsen Organisation Ansvarsfriskrivning Styrelse Bokmärken Möten Cookies Protokoll Direktlänkar Internrevision Funktionshindersanpassning Generaldirektör Pdf-dokument Prenumerationstjänsten Försäkring (IAIS) Så fungerar tjänsten Värdepapper (IOSCO) RSS Penningtvätt (FATF) Upphovsrätt Solvens Kontakta oss Om Solvens 2 FI:s arbete med Solvens 2 Om solvens REGLER Kapitaltäckning FI:s författningar Grundläggande kapitalkrav (pelare 1) Förslag nya FFFS Kreditrisk Arkiv Operativ risk Förteckning FFFS Marknadsrisk Beställ en tryckt FFFS Rapportering Kontakt Godkända kreditvärderingsföretag Regelverk Lagar Riskbedömning och tillsyn (pelare 2) Bank och kredit Informationskrav Fond (pelare 3) Försäkring Arkiv Redovisning Värdepapper, börs och clearing Penningtvätt Företag som omfattas Internationellt Regler för finansiella företag EU-samordning Frågor till kunder Bank (CEBS) Exempel på penningtvätt Försäkring (CEIOPS) Banker och kreditmarknadsbolag Värdepapper (CESR) Värdepappersbolag Globalt samarbete Fondbolag Bank (Baselkommittén) Livförsäkringsbolag och -förmedlare 1. Risktagare Penningöverförare 2. Hantering av tidigare gällande avtal om ersättning Finansiering av terrorism 3. Beslut om ersättningspolicy FATF 4. Proportionalitetsprincipen 5. Offentliggörande av uppgifter 2010 Börsbolag 6. Redogörelse och skattefrågor Börsinformation 7. Filialer m.m. Flaggning 8. Övrigt Anmälningsskyldighet Förvaringsinstitut och delegering Tidsfrist Investeringsfonder Vart ska man anmäla? Kapitalkrav för marknadsrisk Bolagshändelse - bolagets skyldighet Likviditetsrisk Bolagshändelse - aktieägares skyldighet Livförsäkringsbolag Avgift vid försenad anmälan Placering av medel i egna fonder Större innehavare ska även göra insynsanmälan Prospekt Insynsställning Rapportera Berörda företag Redovisning Berörda personer Skadeförsäkring Detta ska anmälas Tjänstepensionsföretag Avgifter vid utebliven anmälan Värdering av onoterade innehav i fonder Handelsförbud Loggbok Offentliga uppköpserbjudanden TILLSTÅND Lagar och börsregler Så uppstår budplikt Företagsregistret Prospekt Registrerade företag som inte står under FI:s tillsyn Lagar och EU-regler Rapporter och statistik Bevis Registreringsbevis Vägledning Försäkringscertifikat för oljetransport Ersättningspolicy - frågor och svar om regleringen Bevis om motortävlingsförsäkring Trafikförsäkringsbevis Utländsk verksamhet non-UCITS Utländsk verksamhet UCITS Söka tillstånd Ägarprövning Bank- eller finansieringstillstånd Ändring fondbestämmelser Ledningsprövning Ändring utländsk verksamhet UCITS Större förvärv av egendom Överlåtelse av fonder Svensk verksamhet i utlandet Försäkring Uppdragsavtal Aktuarier Utländsk verksamhet i Sverige Beståndsöverlåtelse Ägarprövning Dispens från lagen om årsredovisning i försäkringsföretag Ändring bolagsordning Gränsöverskridande verksamhet Betalningsinstitut och betaltjänstleverantörer Husdjurssockenbolag och försäkringsföreningar Utländsk verksamhet i Sverige - betalningsinstitut Koncession Börs och clearing Ledningsprövning Ledningsprövning Sekundäretablering Ägarprövning Utländsk verksamhet i Sverige Ändring bolagsordning Utvidgning koncession Elektroniska pengar Ägarprövning Ledningsprövning Ändring av sekundäretablering Svensk verksamhet i utlandet Ändring bolagsordning Utländsk verksamhet i Sverige Försäkringsförmedling Ägarprövning Ansvarsförsäkring Ändring bolagsordning Fondandelsförmedling, fysisk person Fond Fondandelsförmedling, juridisk person Diskretionär portföljförvaltning Försäkringsförmedling, fysisk person Driva fondverksamhet Försäkringsförmedling, juridisk person Godkännande av nya fondbestämmelser Investeringsrådgivning fonder, fysisk person Ledningsprövning Investeringsrådgivning fonder, juridisk person Sammanläggning av fonder Svensk verksamhet utomlands Uppdrag från annan fondförvaltare Utvidgning, fysisk person Uppdragsavtal Utvidgning, juridisk person Återkallelse av tillstånd, fysisk eller juridisk person Ändring bolagsordning Ändring av ledning Ändring bland anställda Beslut Inlåningsföretag Ledningsprövning Prospekt Ägarprövning Ansök om godkännande Kapitaltäckning Avprickningslistor Anstånd stora exponeringar Tillägg till prospekt Medgivande primärkapitaltillskott Europapass Penningöverförare, valutaväxlare eller annan finansiell Godkänn för publicering verksamhet Frågor och svar Ledningsprövning Innehåll Ägarprövning Offentliggörande Pensionsstiftelser Skyldigheter och undantag Spar- och låneföreningar Ledningsprövning Erbjudandehandling Ägarprövning Ansök om godkännande Understödsföreningar Tillägg Dispens från lagen om årsredovisning i försäkringsföretag Godkänn för publicering Ändring av bolagsordning Ändringsanmälan Handläggningstider Värdepapper Bolagsordning, fondbestämmelse Driva värdepappersrörelse Finansiell verksamhet Filialverksamhet inom EES Kapitaltäckning Förvärv av viss egendom Registrering av prospekt Gränsöverskridande verksamhet inom EES Verksamhet inom EES Ledningsprövning Ägar- och ledningsprövning Utländska företags filialverksamhet i Sverige Övriga ärenden Utländska företags gränsöverskridande verksamhet i Sverige Ägarprövning Avgifter Bank och kredit SANKTIONER Försäkring Fonder och värdepapper Finansiella företag Försenad rapportering

UTREDNINGAR Marknadsinformation Felaktig insynsanmälan Ärenden Uppgifter som inte publiceras Handelsförbud Äldre ärenden Företag utan tillstånd Rapporter EU-sanktioner Remissvar Regimer Bosnien och Hercegovina Skrivelser Burma/Myanmar Elfenbenskusten Statistik Guinea Kapitalbarometern Irak Klagomål Iran Kollektiv konsolidering Jugoslavien (Serbien och Montenegro) Kreditmarknadsbarometern Kongo Marknadsmissbruk Kroatien Anmält till åklagare Libanon Publiceringsplan Liberia Utvärdering av statliga stabilitetsåtgärder Nordkorea Somalia Offentliga uppköp Sudan FI:s delegering till AMN Syrien Vitryssland Presentationer Zimbabwe Terrorism Fond Vissa personer och enheter Försäkra Usama bin Ladin, al-Qaida och talibanerna Försäkringsförmedlare Identitet och klagomål Inkasso MARKNADSINFORMATION Konton Kontrollera företaget Insynsregistret Låna Oreglerade aktieerbjudanden Prospektregistret Pensionssparande Om prospektregistret Rådgivning Skadelivräntor Börsinformation Tryggt sparande Utländska företag Fondinnehav Värdepapper Om fondinnehav Specialfondernas riskmått Varning för företag Publiceringsplan Om varningarna Om investeringsbedrägerier Livbolagens riktlinjer Om riktlinjerna Finanskunskap Koll på cashen

KONSUMENT FI och konsumentskyddet

Behöver du hjälp? Att tänka på när du investerar PRESS

Frågor och svar Pressmeddelanden Aktier och börser Prenumerera på pressmeddelanden Betala Flaggningsmeddelanden Presskontakter Ägare Handledning Bildarkiv Tekniska krav Ansök Massmediepolicy Trafikljuset Om trafikljusmodellen RAPPORTERA Bakgrund Så rapporterar du Periodiskt Rapportering Bank- och kreditmarknadsföretag Presentation av resultat Rapporteringsplan 2009 Anvisningar Rapporteringsplan 2010 Metodik och underlag Fondbolag Diskonteringsräntor Rapporteringsplan 2009 Frågor och svar Rapporteringsplan 2010 Allmänt Försäkring Derivat, sammansatta produkter och fonder Skadebolag Modellantaganden Livförsäkringsbolag och tjänstepensionkassor Värderingsantaganden Understödsföreningar Arkiv Utländska försäkringsbolag Värdepappersbolag Insynshandel Rapporteringsplan 2009 Blanketter Rapporteringsplan 2010 Exempel - blankett 503 Finansiella konglomerat Direktanmälan via Euroclear Sweden Om webbrapportering Frågor och svar Handledning Vad som ska anmälas Tekniska krav Hur du anmäler Ansök Handelsförbud Ändra PIN-kod Emissioner Optioner Produktion Vem är anmälningsskyldig Kommande versioner Övrigt XSD-scheman Test av TRS Flaggning Tekniskt godkännande Handelsdagar Avgift Tekniska krav Driftstopp Frågor och svar Protokoll, TRS teknikgrupp Anmälan Arkiv Händelser som utlöser flaggning Moderföretags skyldighet Olika instrument Undantag Lagstiftning och regler Övrigt

Finansiella rapporter Tekniska krav Ansök om behörighet Frågor och svar

TRS Allmänt om transaktionsrapportering Tekniska krav för TRS Inloggning Ansökan om behörighet Certifikat måste bytas årligen Marknadsinformation Finansiella instrument Reglerade marknader med flera Kravspecifikationer Effektivitetsrevision Riksrevisionen. Internationell verksamhet Från Internet 19 mars 2010. Uppdrag Vad vi får granska Sajtkarta Den offentliga kontrollmakten Sajtkartan ger en klickbar översikt av webbplatsens innehåll. Organisation Använd denna sida för att lättare hitta information på webbplatsen. Bakgrund Riksrevisionens bildande Startsida Riksrevisorerna Publikationer Styrelsen Granskningsrapporter Styrelsens ledamöter Revisionsrapporter med mera Vetenskapliga rådet Årliga publikationer Arbeta hos oss Remissvar Lediga tjänster Pågående projekt Pågående rekryteringar Effektivitetsrevision Upphandlingar Internationella projekt Omvärldslänkar Press och nyheter Kontakt Artiklar, tal och kommentarer Öppettider Nybrogatan 55 Remissvar Senast ändrad: 2005-04-21 Riksrevisionen i media Bildarkiv Prenumerera RSS-tjänst Om Riksrevisionen Hur vi granskar Verksamhet Uppdrag Organisation Bakgrund Riksrevisorerna Hur granskningsresultaten redovisas Styrelsen Vetenskapliga rådet Arbeta hos oss Upphandlingar Att bli granskad Omvärldslänkar Efter granskning Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt. Riksrevisio- Faktagranskning nens uppdrag är att granska den statliga verksamheten och därigenom Om Riksrevisionen medverka till god resursanvändning och en effektiv förvaltning i sta- Verksamhet ten. Årlig revision Myndigheten leds av tre riksrevisorer som efter samråd med varandra beslutar om vad som ska granskas. Riksrevisionen har en styrelse europeiska länder. som ger förslag till budget för myndigheten och beslutar om vilka Senast ändrad: 2008-02-22 Kontakta: Webbredaktör granskningar som riksdagen ska ta ställning till. Riksrevisionen började sin verksamhet den 1 juli 2003 och tog då Här hittar du våra granskningar. över det statliga revisionsansvaret från föregångarna Riksdagens revi- SÖK GRANSKNINGSRAPPORT sorer och Riksrevisionsverket. Läs mer om hur vi granskar i våra årliga publikationer. Senast ändrad: 2006-10-23 Kontakta: Webbredaktör Årliga publikationer

Hur vi granskar Riksrevisionens tre huvuduppgifter Hur granskningsresultaten redovisas Att bli granskad Årlig revision Effektivitetsrevision Internationell verksamhet Efter granskning Faktagranskning Riksrevisionen har tre huvuduppgifter: årlig (finansiell) revision, Riksrevisionen har ett grundlagsskyddat oberoende och ett kraftfullt effektivitetsrevision och internationell verksamhet. granskningsmandat. Det ger oss möjlighet att bedriva en samman- Den årliga revisionen bedömer om myndigheternas redovisning är hållen och heltäckande granskning av hela den statliga verksamheten. tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande, och om myndigheterna föl- Den årliga revisionens granskning omfattar drygt 250 förvaltnings- jer gällande föreskrifter. myndigheter. Vi förordnar också revisorer i ett 40-tal bolag och ett 20- Effektivitetsrevisionen granskar förhållanden som rör statens bud- tal stiftelser. Effektivitetsrevisionen genomför varje år ett trettiotal get, genomförande och resultat av den statliga verksamheten samt sta- granskningar. De viktigaste iakttagelserna från vår samlande gransk- tens åtaganden. Granskningen ska främja en utveckling där staten får ningsverksamhet redovisas i Riksrevisionens årliga rapport. ett effektivt utbyte av sina insatser mot bakgrund av allmänna sam- Varje år presenterar riksrevisorerna en granskningsplan. Planen hällsintressen. redovisar den övergripande inriktningen för granskningsverksamheten Riksrevisionen har en omfattande internationell verksamhet. Den under det kommande året samt vilka överväganden och prioriteringar består av samverkan och kontakter, EU-arbete, revision av internatio- som ligger till grund för granskningarna. Planeringen av granskning- nella organisationer och internationellt utvecklingssamarbete. arna utgår från Riksrevisionens uppgift att granska staten. Bedöm- Senast ändrad: 2006-10-23 Kontakta: Webbredaktör ningar om risk och väsentlighet ligger bakom beslut om gransknings- inriktningen för såväl årlig revision som Pågående projekt effektivitetsrevision. Effektivitetsrevision Internationella projekt Riksrevisionen har en oberoende ställning, garanterad i regerings- Här kan du ta del av Riksrevisionens pågående granskningar inom formen. Utöver att de tre riksrevisorerna beslutar om vad som ska effektivitetsrevisionen och aktuella projekt inom den internationella granskas, beslutar de också om hur granskningen ska gå till och vilka verksamheten. slutsatser som ska dras av granskningen. Liknande system finns i andra Den årliga revisionens avrapporteringar styrs av myndigheternas avrapporteringstidpunkter. Det innebär att revisionsberättelsen avläm- Konjunkturinstitutet. Från Internet 16 mars 2010. http://www.konj.se nas omkring den 22 mars och revisorsintygen över delårsrapporterna lämnas omkring den 5 september. GRANSKNINGSPLAN Webbkarta Läs mer om strategin för våra granskningar i granskningsplanen. Analys och prognos Press och nyheter Konjunkturläget Artiklar, tal och kommentarer Remissvar Riksrevisionen i media Analysunderlag Bildarkiv Prenumerera Konjunkturbarometern Här hittar du kontaktuppgifter till presstjänst, bildarkiv med ned- Företag läggningsbara bilder, prenumerationstjänst samt debattartiklar, kom- Hushåll mentarer, pressmeddelanden och andra nyheter från Riksrevisionen Lönebildningsrapporten och Riksrevisionens styrelse. När du söker nyheter och pressmeddelanden kan du sortera på år, Fördjupning typ av nyhet (nyheter eller pressmeddelanden) samt på Riksrevisionen Forskning eller Riksrevisionens styrelse. Makroekonomisk forskning Miljöekonomisk forskning Kontakta Riksrevisionen Working Paper Specialstudier Riksrevisionen finns på flera orter i Sverige såväl som utomlands. Fakta och fördjupningsrutor Huvudkontoret finns i Stockholm. Besöksadress: Nybrogatan 55 Prognosmodeller Postadress: 114 90 Stockholm Telefon: 08-5171 40 00 Fax: 08-5171 41 00 E-postadress: [email protected] Miljöekonomi Så når du särskilda funktioner inom Riksrevisionen via e-post. Kontakta oss Specifika frågor vidarebefordras till rätt handläggare genom vår regi- Forskning stratur för att ditt ärende ska bli behandlat och besvarat så skyndsamt Uppdrag som möjligt. Samtliga ärenden som rör exemelvis press/media, webb, Modellutveckling rekrytering/HR och beställningar samt allmänna frågor om Riksrevi- Publicerat miljöekonomi sionens verksamhet och organisation hänvisas därför till adressen: [email protected]. Statistik Senast ändrad: 2008-01-09 Kontakta: Webbredaktör Konjunkturläget Nyckeltal Arkiv BNP och efterfrågan Produktion och arbetsmarknad Startsida Löner, vinster och priser Offentliga finanser Anpassa Finansmarknaderna Internationell konjunkturutveckling Webbkarta Svensk ekonomi 2012-2020 Konjunkturbarometern Om webbplatsen Barometerindikatorn Företag In English Hushåll Publications Prognosjämförelse The Swedish Economy Economic Tendency Survey Kontakta oss Wage Formation Working Paper Om KI Occasional Studies Uppdrag Special analyses Lediga jobb Statistics Remisser Swedish Economy Ordlista Economic Tendency Survey Research Pressinfo Macroeconomic research Nyhetsarkiv Environmental Economic Research Kalendarium Environmental economics Kontaktinformation Research Bilder CGE-modeling Publications Environmental Economics Beställ About NIER Pressmeddelanden Contact us Nyhetsbrev Order publication Publikationer News by e-mail Commissioned work DN 4 april2010: Press Room News ”Staten och kapitalet bör skapa nya fonder” Calendar Contact “Kapital, fack och tillväxtmyndigheter: Politikerna i regering Photo Gallery och riksdag måste engagera sig och delta i skapandet av nya Links riskkapitalfonder.” Archives “Basen för Sveriges välfärd är konkurrenskraftiga och innovativa företag. Med rätta är vi stolta över våra högproduktiva storföretag som Konjunkturinstitutet, Box 3116, 103 62 Stockholm, sysselsätter många. Men de flesta nya arbetstillfällena skapas i små Besök: Kungsgatan 12-14 och medelstora företag. Frågan är hur vi kan stimulera dessa att växa, Tel: 08-453 59 00 Fax: 08-453 59 80 E-post: så att vi får fler innovativa företag som skapar nya jobb med hög [email protected] lönebetalningsförmåga. Detta är en av frågorna inom projektet Innova- tion för tillväxt som leds av Kungl Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Syftet är att genom förslag från flera arbetsgrupper och i dialog med politiker och näringsliv lägga grunden för en innovationsstrategi för Sverige.

Utgångspunkten för vårt förslag är att företag som vill växa behöver kompetent kapital för att lyckas. Med kompetent kapital menar vi investerare som, förutom att bidra med direkt kapital, är aktiva i företagets utveckling genom att exempelvis bidra med erfarenhet, kunskap, råd, ledarskap, nätverk samt genom att ställa krav och på andra sätt ”coacha” ledningen. För företag i de allra tidigaste skedena ﬁnns vissa möjligheter att få stöd och kapital genom Vinnova, Almi, Innovationsbron, olika företagsinkubatorer och inte minst nätverk av affärsänglar. Dessa aktörer gör många värdefulla insatser som kan utvecklas ytterligare. Många debattörer har också fört fram väsentliga förslag som utgår från vikten av att öka de individuella incitamenten för att stimulera till investeringar i tidiga skeden. Men alltjämt tycker hälften av svenskarna i dag att det största hind- mycket noga utvärdera managementteamets kompetens och förslag till ret mot ökad tillväxt för svenska företag är brist på kapital (49 procent, inriktning av fonden. enligt en Sifoundersökning beställd av Innovation för tillväxt). Och det är viktigt att konstatera att ett innovativt tillväxtföretag upplever en fas Först när de institutionella placerarna sagt ja engagerar sig staten i sin utveckling där behovet av kapital är så stort att tillgängliga och går in med en lika stor summa i den aktuella fonden. Staten ska privata investerare inte kan fylla det. Vi talar om investeringsbehov på också ges möjlighet att investera en andra gång i en framgångsrik minst 3–50 miljoner kronor under 5–8 år per företag för att bland fond. För att öka incitamenten för det institutionella kapitalet och de annat täcka ett underskott. Under denna fas behöver också företaget bästa managementteamen begränsar staten sitt avkastningskrav. managementstöd inom områden där de egna resurserna är otillräckliga. För att komma ifråga måste en fonds inriktning stämma med statens Internationell erfarenhet visar att väl fungerande venture capital-fonder angivna förutsättningar: (riskkapital för tillväxtbolag) kan fylla båda dessa behov. • investeringsteamet ska vara baserat i Sverige, • fonden ska investera i innovativa företag i Sverige med stor De svenska venture capital-fondernas prestationer under de senaste tillväxtpotential, och tio åren har varit blandade. Många som startades under it-boomen sak- • det ska ﬁnnas möjlighet till den höga avkastning och risknivå som nade tillräcklig kompetens och uthållighet och är inte längre aktiva. utmärker venture capital-fonder av hög kvalitet. Under de senaste åren har ytterst få nya sådana fonder satts upp. Venture capital-marknaden i Sverige behöver därför en kraftig injek- Staten bör undvika att föreskriva bestämda branschinriktningar då tion genom att i första hand internationellt institutionellt kapital med dessa naturligt prövas av de institutionella placerarna. sin kompetens engagerar sig i Sverige. Staten är en katalysator för det nya fondsystemet genom att utfästa Därför föreslår vi att staten under en begränsad tidsperiod engagerar sig att satsa maximalt 5 miljarder kronor under fyra år i ett antal fon- sig i en ny typ av fonder som framgångsrikt införts i andra länder, till der. Statens investering blir omkring 0,5 miljarder per fond. Finansi- exempel Israel. Dessa fonder bygger på ett samarbete mellan å ena eringen kräver en omfördelning av en mindre del av de miljarder som sidan ett nationellt och internationellt institutionellt kapital som söker årligen satsas på att stimulera tillväxtföretag. god avkastning i svenskbaserade fonder och å andra sidan staten som Erfarenheten visar att en venture capital-fond bidrar till investe- vill bidra tilltillväxten av innovativa tillväxtföretag med stor förmåga ringar i fondens portföljbolag från andra aktörer än de ursprungliga. Vi att skapa nya jobb. kan därför räkna med att statens satsning på 5 miljarder i de aktuella För att starta en fond krävs att ett management team arbetar fram en fonderna leder till ytterligare investeringar på minst det dubbla! inriktning på den, genom en noggrann kartläggning av ett betydande Vårt förslag tillsammans med en rad andra från IVA-projektet antal svenska företag med tillväxtpotential. Nästa steg är att ett antal Innovation för tillväxt (www.innovationfortillvaxt) är grunden för en (förslag: minst tre) institutionella placerare utfäster sig att investera i innovationsstrategi för Sverige. Under de närmaste ett och ett halvt fonden. Med hjälp av sin väl beprövade metodik kommer dessa att åren kommer vi att föra en omfattande dialog kring olika förslag. Dessa har en sak gemensamt; att bidra till tillväxt, nya jobb och väl- färd. Precis som detta förslag är många lätta och snabba att genomföra. Nu ligger bollen hos politikerna i regering och riksdag!

MARCUS WALLENBERG ordförande för SEB, ordförande för styrgruppen för projektet Innova- tion för tillväxt.

CHARLOTTE BROGREN generaldirektör för Vinnova, styrgruppsmedlem Innovation för tillväxt.

JOHAN HERNMARCK ordförande för Provider Ventures, ordförande i arbetsgruppen Kompe- tent kapital i tidiga skeden, Innovation för tillväxt.

CHRISTINA LUGNET generaldirektör för Tillväxtverket, styrgruppsmedlem Innovation för tillväxt.

STEFAN LÖFVEN ordförande för IF Metall, styrgruppsmedlem Innovation för tillväxt.

BJÖRN O NILSSON vd för IVA, styrgruppsmedlem Innovation för tillväxt. “ Stefan de Vylder “ Innehåll VÄRLDENS SPRINGNOTA INLEDNING 9 Disposition 13 FINANSKRISEN OCH VÄGEN FRAMÅT KAPITEL 1. NÅGRA TIDIGARE FINANSKRISER 15 ORDFRONT & FORUM SYD Bretton Woods-systemet 16 STOCKHOLM 2009 Efter Bretton Woods:valutaoro och finanskriser 18 Borde kriserna ha förutsetts? 2 G Latinamerikanska kriser 21 “Ordfront är en oberoende kulturförening som verk:"' för demokrati, Argentina 22 mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Asien-krisen 24 Huvudorsaker till Asien-krisen 25 Ordfront förlag ger ut böcker om samhällsdebatt, historia och kultur- Sårbara finansiella system 28 historia, skönlitteratur samt handböcker om skrivande och typografi. Den svenska 90-talskrisen 29 Ordfront arrangerar även kurser i demokratiutvecklingsfrågor, skriv- Sammanfattning av några kriserfarenheter 32 andets hantverk, formgivning och design. Krishantering 36 Ordfront magasin är Sveriges största månadstidning för samhällsde- Den svenska budgetsaneringen 41 batt och kultur. Bli medlem på www.ordfront.se eller ring 08-462 44 00 för mer information. KAPITEL 2. GLOBALA OBALANSER OCH DAGENS KRIS 44 Forum Syd ifrågasätter förtryck och diskrimiminering för att minska 2000-talets början: global lågkonjunktur 2000-2002, högkonjunktur fattigdomen och för att göra världen mer rättvis. 2003-2007 45 USA:s växande underskott 47 Vi arbetar både direkt med fattiga människor i syd och öst, och med Kina 50 opinionsbildning och påverkansarbete i Sverige. Vi gör det tillsammans med våra 200 svenska medlemsorganisa- KAPITEL 3. FINANSKRISEN 53 tioner och tusentals organisationer och nätverk världen över. Stöd vårt Staten och kapitalet: Vita huset och Wall Street 55 arbete för ökad demokrati på PG 90 0144-7.” Bubblor och systemkriser 56 Syskonen Fannie och Freddie 59 “© Stefan de Vylder 2009.Utgiven i samarbete med Forum Syd. Omslag: Eva Den stora amerikanska penningpolitiken 63 Jais-Nielsen Grafisk form: Lena Gustafsson. Författarporträtt: Stig Regleringar 65 Sandqvist. Tryck: Scandbook, Falun 2009. ISBN 978-91-7037-505-7. ” Avregleringar 66 Basel-reglerna 67 Migrantarbetamas penningförsändelser 134 Skuggbankernas expansion 70 Handel 136 Nya finansiella instrument 71 Bistånd 137 Hedgefonder och derivat 72 Kvinnorna de största förlorarna? 38 Extra giftiga värdepapper: CDS och CDO ? Finns det också vinnare? 141 Riskspridning och matematiska modeller 77 Krishantering i Syd 142 De nya bokföringsprincipemas roll 79 IMF:s comeback som krishanterare 144 Löner, bonusar och incitament 80 Gör som vi säger, inte som vi gör! 145 »Animal spirits« 83 Hur kommer det då att gå? 147 Moralisk risk 84 Hur enskilda länder har påverkats 152 Hur stor blir den amerikanska springnotan? 85 Malawi 152 Skatleparadiscns roll 88 Mexiko 154 Borde krisen ha förutsetts? 90 Lettland 157 Bristen på varningar 94 Brasilien 160 IMF:s ansvar 95 KAPITEL 6. SVERIGE OCH KRISEN 163 IMF:s skönmålningar 96 Hur allvarlig är krisen? 164 Varför alla dessa felbedömningar? 100 Penningpolitiska svar 166 Ar medierna procykliska? 103 Finanspolitik 169 Automatiska stabilisatorer 171 KAPITEL 4. KRISHANTERING 105 Bankräddningar och penningpolitik 106 Kritik från oppositionen och ekonomer 173 Finanspolitiska stimulanspaket 111 Sociala konsekvenser av krisen 176 Från G7 till G20 113 KAPITEL 7. FINANSKRISENS EFTERDYNINGAR 181 Risk för protektionism? 115 Alla dessa budgetunderskott 183 Krishanteringens kostnader 118 USA:s budgetunderskott 186 Hur djup är lågkonjunkturen? 122 Hur ska underskotten finansieras? 189 Hur gröna är stimulanspaketen? 125 Offentlig upplåning 190 En not om svininfluensan 126 Sedelpressar 192 Budgetsaneringens bördor 194 KAPITEL 5. DEN HÄR GÅNGEN VAR DET INTE VÅRT FEL! 128 Spridningsmekanismer från Nord till Syd 130 Politiska svar på krisen 195 Spridningseffekter via kapitalmarknaderna 132 Bäddar dagens krishantering för framtida kriser? 198 Nya spelregler på finansmarknaderna? 199 Inledning Globala trender och dollarns ställning 200 Håller EMU? 202 Ända sedan jag arbetade mycket med och i Latinamerika på 1980- och 90-talen har jag hyst en smått masochistisk dragning till finanskri- KAPITEL 8. MOT EN MINDRE KRISBENÄGEN VÄRLD 204 ser. Det var både skrämmande och spännande att försöka förstå var- Kan nya finanskriser undvikas? 204 för kris etter kris drabbade flertalet latinamerikanska ekonomier Regleringar och reformer av finansmarknaderna 205 och att studera hur allehanda banker, internationella organisatio- Stabiliseringspolitik mot bubblor och kriser 209 ner, nationalekonomer och ekonomijoumalister så ofta misslycka- Automatiska stabilisatorer 212 des med att förutsäga nästa kris. Och de flesta kriser har ett möns- Global Stabiliseringspolitik 213 ter som går igen: när det ser ut att gå som allra bäst är optimismen Konkurrensutsätt IMF 214 som störst, och bubblan på väg att brista. IMF: s krishantering 216 En not om speciella dragningsrätter 217 Plötsliga kriser övergår i regel i långvariga lågkonjunkturer. Den Bör länder kunna gå i konkurs? 218 utdragna skuldkrisen kom under 80-talet att prägla utvecklingen Globalisering på gott och ont 220 - eller snarare bristen på utveckling - i stora delar av Latinamerika Globaliseringsentusiasternas gryende oro 221 och Afrika. Även ett antal länder i Östeuropa, och några få i Asien, Kan kapitalrörelserna tyglas? 223 drogs in i ett ständigt harvande med betalningsinställningar, om- De riktigt hotfulla kriserna 226 förhandlingar med fordringsägarna, skuldlättnader och så kallade Livsmedciskrisen 227 strukturanpassningsprogram under Världsbankens och Interna- Klimatkrisen 231 tionella Valutafondens (IMF) överinseende. Under denna tid - det förlorade årtiondet, som 80-talet ofta kallas i de länder som fast- NOTER 234 nade i skuldkrisens kvicksand - visade det sig att kriserna inte bara hade varit svåra att förutse. Det var också svårt att fä ekonomier- AKRONYMER OCH FÖRKORTNINGAR 239 na att vända uppåt igen. Den medicin som skrevs ut - avregleringar, privatiseringar, minskade offentliga utgifter, handelsliberalise- LITTERATUR 240 ring m.m. - visade sig ofta ge biverkningar som var minst lika all- PERSONREGISTER 247 varliga som den sjukdom den avsåg att bota.

SAKREGISTER 249 Även 1990-talet kom att präglas av rader av kriser som ibland kallades valutakriser, ibland bankkriser, ibland finanskriser. Den svenska 90-talskrisen - som sammanföll med en finanskris i Fin- land och Storbritannien och ett temporärt avbräck i det europeiska valutasamarbetet - känner de flesta av oss till. Många minns kan- September 2008, då Lehman Brothers gick i konkurs, represen- ske andra: den utdragna recessionen i Japan sedan aktie- och fas- terar finanskrisens mest kritiska moment. Den globala finansmark- tighetsbubblan spmckit i början av 90-talet. Eller »Tequila-krisen« naden stod under månaderna som följde inför risken av en verita- i Mexiko 1994; Asien-krisen 1997; Brasilien-krisen 1998; Argenti- bel härdsmälta. nas ekonomiska kollaps 2001; den turkiska krisen 2001-02. Och IT-bubblan som sprack år 2000. Krisen är när detta skrivs (sommaren 2009) på god väg att övergå från akut finanskris till en djup lågkonjunktur. De som drabbas värst Listan över finanskriser skulle kunna göras lång. En informativ nu är inte samma personer som såg sina förmögenheter rasa i värde översikt (Laeven & Valencia 2008) identifierar hela 124 sådana kri- andra halvåret 2008. Fattiga kvinnor i Ostasiens textilindustrier ägde ser bara under perioden 1970 till 2007. aldrig aktier i Lehman Brothers eller ompaketerade reptilfonder med amerikanska bostadslån i botten. Men fattiga människors marginaler Åren 2003-2007 blev dock lite tråkiga för nationalekonomer är små eller obefintliga, och som en följ d av krisen kommer milj oner med intresse för finanskriser. De kriser som inträffade var både få människor att gå från att vara fattiga till att bli utblottade. och små. En parallell kan kanske dras med den svenska 90-talskrisen. De Idag är det mera spännande. Men jag vill inte vara cynisk. De som inledningsvis drabbades värst var de som hade störst margina- senaste två åren har varit väl dramatiska. Vi vet alla att ekonomis- ler: stora tillgångar i form av aktier eller fastigheter, vilka alla sjönk ka kriser skapar arbetslöshet, fattigdom och lidande. Och även när kraftigt i värde. Den stora arbetslöshetschocken kom i bankkrisens det gäller finanskriser gäller den gamla devisen: Prevention is bet- kölvatten och drabbade till att börja med de branscher som var mest ter than cure. Att förebygga är bättre än att bota. Och himla myck- sårbara för räntechocker och sviktande efterfrågan på hemmamark- et billigare. naden, såsom byggnadsindustrin. I en tredje våg - och den som för flertalet låginkomsttagare blev allra mest kännbar - kom budget- Man kan diskutera exakt när den nu aktuella krisens bröt ut. saneringen, med massavskedanden i den offentliga sektorn och dra- Många skulle - med rätta, enligt min uppfattning - argumente- koniska nedskärningar i det generella välfärdssystemet som följd. ra för att det skedde tidigt år 2007, då ett antal investmentbanker och amerikanska bolåneinstitut började darra. Sommaren 2008 Vilka får betala priset - i USA och i resten av världen - år 2011? hade krisen blivit så allvarlig att till och med internationella kredit- värderingsinstitut som Moodys och Standard & Poor - som härtill Dagens kris är den första ekonomiska kris vi drabbats av som uppgift att hissa varningsflagg i förväg, men som normalt reagerar är genuint global. En jämförelse görs ofta med 30-talsdepressio- först när en viss kris har stått på kvällstidningarnas löpsedlar - bör- nen, men det är att märka att 30-talets världsekonomi omfattade jade sänka sina betyg på länder, finansbolag och bolåneinstitut. mycket färre länder än idag. Krisens epicentrum låg då som nu i USA, men spridningen var i huvudsak begränsad till Europa och, i viss utsträckning, Japan och Latinamerika. Förhoppningsvis, och halvåret 2008 har världsekonomin stått inför vad som skulle kun- så vitt vi kan bedöma nu, kommer dagens kris knappast att bli lika na kallas en global förtroendekris, med utbredd pessimism och för- Utdragen som 30-talskrisen blev. siktighet som främsta kännetecken. Konsumenter vill inte konsu- mera; de vill hellre spara, om de kan. Företag vill inte investera utan Dagens kris är också en kris för globaliseringen. IT-bubblan som skär i stället ned på produktionen i takt med att efterfrågan faller. sprack blev en kort parentes, utan kännbara effekter i jordens fat- Bankerna vill inte låna ut pengar utan försöker snygga till sina ba- tiga länder, och de av globaliseringens mest entusiastiska bejakare lansräkningar genom att dra ned på krediterna. Och den offentli- som har hävdat att hundratals miljoner människor blivit mindre ga sektorns inkomster sjunker samtidigt som utgifterna stiger. Vad fattiga tack vare globaliseringen har onekligen haft en viktig poäng. har nationalekonomisk teori att säga om den kanske största brist- Dagens kris får inte undanskymma det faktum att de år som före- varan idag: brist på framtidstro? gick krisen visserligen blåste upp en bubbla, men det var en bubbla som genererade väldigt mycket sysselsättning och inkomster. I denna bok kommer jag inte ätt säga så mycket om framtiden. Tyngdpunkten ligger på en beskrivning och analys av orsakerna till Men globaliseringsentusiasterna har fått sig en tankeställare. krisen och effekterna av den. I motsats till många andra som skrivit Hur ser vi på globaliseringens risker och möjligheter idag? Har kan- böcker och artiklar om finanskrisen kommer jag att ägna stort ut- ske globaliseringen gått får långt i vissa avseenden? Hur ska vi vär- rymme åt krisens konsekvenser i världens låg- och medelinkomst- dera länders och människors växande ekonomiska sårbarhet i en länder. Även den svenska 90-talskrisen och dess efterdyningar be- alltmer sammanflätad världsekonomi? handlas relativt utförligt; de stora revor som uppstod i det svenska välfärdssystemet på 90-talet riskerar att bli än större när bördorna Det faktum att krisens geografiska och branschmässiga omfatt- för dagens kris ska fördelas. ning är unik gör också att den gängse nationalekonomiska teori- bildningen ställs inför en viktig utmaning. Tron på marknadernas Disposition självreglerande krafter har fatt sig en allvarlig knäck även hos de starkast troende. Vilka lärdomar kommer att dras av de ekono mer Boken inleds med en analys av ett urval tidigare finanskriser, speci- och politiker som i decennier applåderat avregleringen av de glo- ellt de i Latinamerika och Asien. Vad kan vi lära av dem, och av den bala finansmarknaderna, och en långtgående liberalisering av ka- svenska 90-talskrisen? pitalströmmar mellan länderna? Kapitel 2 är en översikt över de globala ekonomiska trender Ropen på »regleringar» är högljudda. Men vilka regleringar är som bäddade for dagens kris. Tonvikten ligger på USA: s växan- egentligen bra, och vilka riskerar att ställa till mer skada än nytta? de underskott, Kinas roll i världsekonomin och den ekonomiska maktförskjutning österut och söderut som präglat de senaste de- Och hur mycket av krisen handlar om psykologi? Sedan andra cennierna. Kapitel 3, som är bokens längsta - och krångligaste - är en tolk- beroende och våra bankers vårdslösa affärer i bl.a. Baltikum. Vil- ning av ytterligare orsaker till krisen, i synnerhet de som berör de ka är och blir de ekonomiska och sociala konsekvenserna av denna finansiella marknadernas roll och uppkomsten av så kallade bubb- kris, j ämfört med vår egen, hemmagj orda 90-talskris? lor på aktie- och fastighetsmarknader runtom i världen. Handlar det, som vissa liberala och nyliberala debattörer hävdar, i huvud- I kapitel 7 ställs frågan om den ekonomiska krisens tänkbara sak om politikmisslyckanden eller, som analyserna från vänster bru- långsiktiga konsekvenser, med tonvikt på den internationella sna- kar mynna ut i, om marknadsmisslyckanden? Svaret på den frågan rare än den svenska utvecklingen. Hur stor är risken för att dagens kan jag ge redan nu: det handlar om bådadera. En eländig kombi- kris om några år övergår i en ny kris, med delvis andra förtecken nation av dåliga politiska beslut och marknadernas oförmåga att än dagens? Vad händer med räntor, inflation och konjunkturer när hantera risk. i stort sett alla länder samtidigt försöker finansiera sina budgetunderskott, och därefter sanera sina statsbudgetar? Och vilka kan Kapitlet innehåller också en kritisk genomgång av den inte så he- de politiska och ideologiska effekterna av nutidshistoriens värsta roiska roll som några globala institutioner, med IMF i spetsen, har finanskris bli? Är det till exempel dags att säga adjö till nyliberalis- spelat. Varför varnade de inte mer högljutt för den kommande kri- men? Eller kanske bara på återseende? sen? Och bidrog medierna, i synnerhet ekonomijournalisterna, till att blåsa upp bubblorna? Finanskrisen är inte den enda kris världen står inför. Eller snarare: den ekonomiska kris vi idag upplever kan ses som ett av flera Kapitel 4 är en kortfattad genomgång av krishanteringen i OECD- uttryck för en kris för en utvecklingsmodell baserad på en accele- länderna, med tonvikt på de finans- och penningpolitiska svaren på rerande förbrukning av naturresurser och miljövärden. Vi lämnar finanskrisen. Har de rangerat? Hur stora är de räkningar som fi- också över en gigantisk ekologisk springnota till framtiden. nansbolagen lämnar efter sig, och vilka får betala? Hur djup är den lågkonjunktur som världen råkat in i? Att dessa frågor far en styvmoderiig behandling beror inte på att j äg tycker att de är oviktiga. Men j äg har valt att framför allt behand- I kapitel 5 behandlas krisens effekter i världens låg- och medel- la den globala finanskrisen. Om klimat- och miljöfrågor finns det inkomstländer, som får betala ett högt pris för de rika ländernas idag en stor mängd studier och böcker, skrivna av människor med ansvarslöshet. Världens fattiga länder kan med all rätt konstate- mycket större sakkunskap än j äg besitter. Låt mig ändå markera att ra, ibland med viss skadeglädje: »Den här gången var det inte vårt jag inte eftersträvar en återgång till business as usual, till en utveck- fel!« Men de får vara med och betala notan. lingsmodell baserad på en allt snabbare förbrukning av jordens naturresurser. Men risken är stor att vi hamnar där ändå. Kapitel 6 vänder blickarna mot Sverige. Vårt utgångsläge när krisen bröt ut var i många avseenden avundsvärt, men likafullt drab- Det avslutande kapitlet försöker också diskutera vad som bör gö- bas Sverige med full kraft, inte minst till följd av vårt stora export- ras. Det är förhållandevis lätt att konstatera att världsekonomin lider av en räcka systemfel som, i kombination med politiska galen- “ Kapitel 6. Sverige och krisen skaper, har banat väg för dagens elände. Svårare är att skriva ut recept. Och detta speciellt som klyftan mellan vad som bör göras och vad som kan göras givet dagens globala politiska ledarskap och dominerande ideologier - förefaller så gigantisk att det är frestan- de att ge upp. År 2007 var världskonjunkturen fortfarande god, även om ovädersmolnen från USA tätnade. Ett par citat ur Anders Borgs Men det vill jag inte. Avslutningskapitlets pretentiösa rubrik budgetproposition 2008, daterad 13 september 2007, avspeglar den - »Mot en mindre krisbenägen värld« - riskerar måhända att väcka blandning av optimism och oro som rådde inom regeringen: »Svensk förhoppningar om enkla lösningar. Men några sådana kommer jag ekonomi utvecklas starkt. Fler ochfler får jobb... Statens inte att kunna presentera - endast trevande försök att diskutera budgetöverskott de kommande åren beräknas bli de största sedan några nyckelfrågor: Kan nya finanskriser förhindras? Vad bör gö- början av 1970-talet. Den senaste tidens turbulens på de finansiella ras för att minska riskerna? Hur ska nya kriser hanteras, om och när marknaderna och bolånekrisen i USA gör tillväxtutsikterna något mer de väl dyker upp? Vilka frågor måste upp på den politiska dagord- svårbedömda och ökar osäkerheten i prognoserna något. I dagsläget ningen om vi förutom finanskriser också ska tackla andra hot: so- bedöms den finansiella krisen få en relativt begränsad effekt på ciala kriser, livsmedelskriser och, sist men inte minst viktigt, fram- ekonomin. Den finansiella oron kan emellertid komma att utvecklas på tida miljö- och klimatkriser? ett mindre gynnsamt sätt.«

Stockholm och Kårböle I nästa budgetproposition, presenterad i september 2008, har oron förstärkts. »Konjunkturläget i omvärlden fortsätter att försvagas«, Augusti 2009 skriver man. »Återhämtningen inleds först i slutet av 2009.Konjunk- Stefan de Vylder “ turförsvagningen bedöms bli djupare och mer långvarig än vad som tidigare väntats. Därmed växer BNP långsammare 2008 och 2009 och utvecklingen på arbetsmarknaden blir svagare framöver.«

Mot denna bakgrund är det något förvånande att budgetpropositionen i sin analys av världsekonomin förutspår att »konjunk- turnedgången beräknas i ett historiskt perspektiv alltjämt bli relativt mild«. För världen som helhet förutses hösten 2008 en ökning av BNP med 3,6 procent år 2009 och med 4,5 procent 2010. Inom OECD-området är motsvarande prognoser +1,7 respektive +2,5 procent, och för Sverige +1,3 respektive +2,8 procent. Helt klart är idag att samtliga dessa prognoser grovt under- derna i stort. Exportvärdet hade sjunkit med l6,2 procent under skattade djupet i konjunkturnedgången. Denna felsyn delade samma tid. Investeringarna: minus 14,3 procent. regeringen med i stort sett samtliga bedömare vid samma tid- Fordonsindustrin drabbades allra värst, med ett ras på 62,5 punkt; till exempel förutspådde IMF i oktober 2008 att Sveri- procent. Och för Sveriges och världens bilindustri handlar det ges BNP skulle växa med 1,4 procent år 2009. Våren 2009 talade ju inte bara om en finanskris som utvecklats till en lågkonjunk- prognoserna om en nedgång på över; rocent (se nedan). Både tur utan om en långvarig strukturkris med många olika orsaker regeringens och IMF: s felmarginal på 7 procentenheter måste och symptom. anses anmärkningsvärt stor. Den privata konsumtionen sjönk med 3 procent, medan hus Hur allvarlig är krisen? hållens sparkvot ökade med hela 5 procentenheter, till 16,1 procent av den disponibla inkomsten. 40 procent av hushållen i Rinkeby, Sveriges utgångsläge när krisen bröt ut var i många avseenden gott mot 18 procent i rika villaområden som Djursholm och Örgryte, Överskottet i Sveriges bytesbalans var - och är - rekordstort, e) uppgav våren 2009 att de hade behövt minska sin konsumtion till ler drygt 7 procent av BNP i genomsnitt 2003-2008. Statsbudge följd av finanskrisen {LO-tidningen, 17/2009). ten visade stabila överskott sedan flera år tillbaka, och den svens ka statsskulden hade sjunkit från 77 procent av BNP år 1995 till 34 För hela 2009 förutses en nedgång i Sveriges BNP på 5,1 procent procent 2008. Den svenska statsskulden låg därmed väsentligt un- (The Economist, 18 juli 2009). Bland svenska prognosmakare kan der genomsnittet i EU. nämnas att Konjunkturinstitutet (Kl) och Riksbanken är de mest pessimistiska. De förutser (sommaren 2009) att BNP kommer att Sverige gick således in i krisen med dubbla överskott och stora falla med 5,4 procent 2009. SEB: s bankekonomer gissar på 5,0. En- buffertar, medan en majoritet av EU:s medlemsstater år 2008 re- ligt Kl kommer Sverige år 2009 att redovisa det största raset i BNP dovisade underskott i både statsbudget och bytesbalans. sedan andra världskriget.

Den svenska arbetslösheten var betydligt lägre än under krisåren Huvudorsaken till att Sverige, liksom bland andra Tyskland, på 90-talet, men fortfarande högre än i slutet av 80-talet. Det totala Japan och Singapore, i krisens inledande fas drabbades hårdare antalet sysselsatta, uttryckt i heltidsarbeten, var lägre år 2008 än än flertalet övriga OECD-länder är vårt stora exportberoende. Den 1990. Speciellt hade ungdomsarbetslösheten, och arbetslösheten svenska exportens sammansättning, med en hög andel investerings- bland utrikes födda, bitit sig fast på en hög nivå. varor, medför också att vår export traditionellt är utsatt för större fluktuationer än många andra länders. Det första kvartalet 2009 blev dock ett av de värsta i modern tid. BNP föll med 6,5 procent jämfört med motsvarande period året in- Enligt KI:s konjunkturbarometer från juni 2009 kommer indu- nan, mot en genomsnittlig nedgång på 4,5 procent för OECD-län striproduktionen under 2009 att falla med hela 25 procent, och in- dustrisysselsättningen med 20 procent. Totalt beräknas antalet sys- Tabell 6.1 Förändringar av Riksbankens reporänta juli 2008-juli selsatta i Sverige minska med 300.000 personer åren 2009-2011, 2009 vilket är nästan lika många som under 90-talskrisen. Datum Ny reporänta 9 juli 2008 4,50 En viktig skillnad är dock ätt vi efter den hemmagjorda krisen på 10 september 2008 4,75 90-talet fick god draghjälp av den goda konjunkturen utomlands. 15 oktober 2008 4,25 Sverige fick under 90-talet en markant tudelad ekonomi och ar- 29 oktober 2008 3,75 betsmarknad, med hög tillväxt i exportindustrin efter devalvering- 10 december 2008 2,00 en i november 1992 men en mycket svagare utveckling på hemma- 18 februari 2009 1,00 marknaden och, framför allt, inom den offentliga sektorn. 22 april 2009 0,50 1juli 2009 0,25 Till svensk ekonomis fördel inför dagens kris talar, förutom det mycket bättre makroekonomiska utgångsläget jämfört med 1992, Förutom med räntesänkningar reagerade Riksbanken hösten 2008 att det finansiella systemet, trots vissa bankers kostsamma utflyk- genom att öka sin utlåning till bankerna med över 450 miljarder kro- ter till Baltikum och Ukraina, idag förefaller solvent. Om inte den nor, plus en stor summa i amerikanska dollar (Ingves, 2009). internationella utvecklingen blir markant sämre än vad prognoserna pekar på - vilket dock är fullt möjligt - ser det idag inte ut som I oktober presenterade regeringen ett omfattande krispaket för om några svenska finanskrascher är nära förestående. att »säkerställa stabiliteten i det finansiella systemet«. Ett s.k. garantiprogram - med ett tak på den svindlande summan 1.500 mil- På 90-talet var det en finanskris som utlöste en lågkonjunktur. j årder kronor - ger solventa banker, bolåneinstitut och vissa andra Men år 2010 eller 2011 kan det i värsta fall bli en lågkonjunktur som kreditbolag möjlighet att mot en (låg) avgift erhålla statliga garan- utlöser en finanskris. tier för en del av sin upplåning. Flertalet svenska banker har i dags- läget valt att ställa sig utanför (men de kan, om en kris skulle när- ma sig, välja att deltaga på ett senare stadium, så länge de bedöms Penningpolitiska svar som solventa).

Efter den olycksaliga höjningen från 4,50 till 4,75 procent av den s.k. Riksdagen beslöt även i slutet av oktober att öppna en möjlig- reporäntan, den viktigaste styrräntan, i början av september 2008 het för Riksgäldskontoret att under en period på sex månader bi- har Riksbanken varit föredömligt snabb med att följa med i den indra med kapitaltillskott till banker med hjälp av statliga aktieköp. ternationella trenden vad gäller räntesänkningar och expansiv pen- Denna livlina, som hittills bara utnyttjats av Nordea, har sederme- ningpolitik. Sommaren 2009 ligger alla viktiga OECD-länders styr- ra förlängts till februari 2010, och kan komma att förlängas ytter- räntor på högst l procent. ligare. Vidare inrättades en s.k. stabilitetsfond som ska byggas upp med hjälp av en statlig grundplåt på 15 miljarder kronor plus årli- der som innebär någon form av systemreform med målet att mins- ga obligatoriska avgifter från bankerna. Fonden är tänkt att så små- ka framtida risker. ningom uppgå till 2,5 procent av BNP. Tvärtom kan det sägas ha blivit ännu mindre riskabelt för svens- Stabilitetsfondens storlek motsvarar endast drygt l procent av ka banker att ta stora risker. De olika statliga garantisystemens ut- bankernas samlade utlåning på cirka 200 procent av BNP. Om det- formning innehåller inga incitament för minskad risktagning. ta är tillräckligt vet vi inte. »2,5procent av BNP är en stor summa Det är också tveksamt i vad mån stödpaketen har förmått stimu- om det bara är en individuell bank som råkat i svårigheter», no- lera bankerna till ökad utlåning. Men förmodligen har de dämpat terar Johan Lybeck (2009, s. 124), »men räcker ingen vart vid en en neddragning. I en situation farligt nära den keynesianska likvi- systemkris.« ditetsfällan (se kapitel 4), och med styrräntan nära noll, blir penningpolitiken ett föga effektivt medel för att stimulera den reala Syftet med dessa åtgärder var att tillföra det finansiella systemet ekonomin. Liksom på andra håll i världen har svenska bankers, fö- ökad likviditet, undvika bankrusningar och förhindra en kreditkol- retags och hushålls första reaktion på krisen varit att minska sina laps i spåren av finanskrisen. Även under första halvåret 2009 har utgifter och snygga till balansräkningarna. Dock tycks de svenska Riksbanken fortsatt att förse de svenska affärsbankerna med extra bankernas utlåning till företag har gått ned mindre än i flertalet likviditet och allehanda garantier.60 Betydande kapitaltillskott och indra OECD-länder. garantier har också beviljats olika exportkreditinstitutioner som Exportkreditnämnden och Svensk Exportkredit. När det gäller kostnaderna, slutligen, är det viktigt att beto- na att ingen vet. Än värre: ingen har en susning. Helt klart är att Innan vi sitter med facit i hand är det svårt att bedöma hur ef- statens alla nya åtaganden innebär potentiellt mycket stora ris- fektiva och kostsamma de gigantiska stödpaket är med vars hjälp ker i form av faktiska framtida kostnader då garantierna i värsta Riksdagen och Riksbanken har stagat upp den finansiella sektorn. fall ska infrias och kreditförluster täckas. En sammanställning av På plussidan finns otvivelaktigt att snabba och drastiska åtgärder Claes Bergström (Bergström, 2009) visar att statens åtaganden för förhindrade en akut likviditets- och systemkris hösten 2008 eller alla generöst tilltagna garantiprogram, stabilitetsfonder, kapital- vintern 2009, dåbanker i många andra länderföll som käglor. Men tillskott, exportkreditgarantier, räddningsprogram för svensk- kanske var risken aldrig riktigt överhängande, med tanke på de baltiska banker m.m. fram till och med vintern 2009 uppgår till svenska bankernas förhållandevis goda utgångsläge. över 3.500 miljarder kronor, vilket motsvarar mer än fyra gånger den offentliga sektorns årliga utgifter. Bergströms uppskattning- På sikt finns det ändå skäl till oro. Att så gott som hela den svens- ar - som på detta stadium givetvis handlar om gissningar - är att ka finanssektorn har försetts med garantier och kapitaltillskott av den förväntade statsfinansiella kostnaden för alla utställda ga- alla tänkbara slag har lett till att problemet med moralisk risk kan rantier kan komma att uppgå till drygt 80 miljarder kronor, eller förvärras. Det finns ingenting i regeringens och Riksbankens åtgär- ett par procent av BNP. Om så är fallet blir den svenska penningpolitiska krishanteringen en betydligt billigare affär än flertalet Enligt den svenska regeringsformen ska beslut om skatter fattas andra räddningspaket i samband med finanskriser, där de stats- av riksdagen, men speciellt i en krissituation har många av Riks- finansiella kostnaderna i genomsnitt legat på tvåsiffriga tal i pro- bankens åtgärder stor potentiell bäring på dagens och framtidens cent av BNP (se kapitel 4 och den tidigare citerade IMF-studien av skatter och offentliga utgifter. Riksbanken kan fatta, och har fattat, Laeven & Valencia, 2008). en mängd beslut som innebär en direkt subventionering av svenska storbanker. Riksbanken har beviljat en rad stödlån som den kanske Situationen kan givetvis förvärras om lågkonjunkturen skulle aldrig får tillbaka utan som hamnar på skattebetalarnas bord. medföra bankkrascher. Om det hösten 2008 och vintern 2009 var likviditeten på finansmarknaderna som var det stora problemet kan På motsvarande sätt kan riksdagen sägas klampa in på Riksban- morgondagens problem handla om bankernas solvens. kens domäner när beslut fattas om allehanda bankstödspaket. Var går egentligen gränsen i kristider? Intressant att notera är att den politiska oppositionen i Sverige haft mycket få kritiska synpunkter på hur regeringen och Riksbank- Problematiken är givetvis inte unik för Sverige. Som vi såg i ka- en har skött den penningpolitiska delen av krishanteringen. Om or- pitel 3 kan beslut fattade av Federal Reserve komma att bli oerhört sakerna till detta kan man endast spekulera. Kanske har man helt dyrbara för USA:s skattebetalare. enkelt bedömt att penningpolitiken har skötts bra. Kanske har det varit svårt för många politiker att orientera sig i alla komplicera- Har kanske centralbankernas oberoende gått för långt, i Sverige de turer med kapitaltillskott, stabilitetsfonder och garantier. Hur och andra OECD-länder? Ska inte institutioner som de facto hand- många av våra riksdagsmän har klart för sig att de explicita och im- skas med skattebetalarnas pengar kunna ställas till politiskt an- plicita garantierna till vårt finansiella system överstiger 3.500 mil- svar? Jag tycker nog det. jarder kronor (de flesta av dessa garantier har riksdagen, inte Riks- banken, beslutat om)? Eller kanske har politiker från alla partier valt att avstå från kritik av hänsyn till Riksbankens så omhuldade Finanspolitik självständighet. Det var penningpolitiska lättnader som stod i centrum under krisens Men avsaknaden av en öppen penningpolitisk diskussion i riks- första halvår. Redan budgetpropositionen 2008/2009 markerade dagen väcker frågor. Och det är viktigt att förstå att den historiskt dock ett behov av smärre finanspolitiska stimulansåtgärder. betingade gränsdragning som har rått mellan finanspolitik och penningpolitik, och i arbetsfördelningen mellan en centralbank och ett Traditionellt brukar finanspolitiska åtgärder i avsikt att däm- finansdepartement - och en riksdag - aldrig har varit knivskarp, och pa konjunktursvängningarna delas in i tre olika kategorier: skatte- att den suddas ut på ett dramatiskt sätt i kristider. förändringar, ökning eller minskning av offentlig konsumtion och offentliga investeringar samt förändringar i transfereringssystemet (socialförsäkringar, barnbidrag m.m.). I en lågkonjunktur anses nor- regeringen en tilläggsproposition som innebar ökade satsningar på malt en ökning av offentliga utgifter ha störst effekt tor att stimulera arbetsmarknadspolitik, bland annat ett paket på drygt 20 milj årder efterfrågan. »Svinnet« är större vid skattesänkningar, då ju en del över en treårsperiod till insatser för jobb och omställning. Relativt av inkomstförstärkningen används till att öka sparandet. lite av detta var öronmärkt för arbetsmarknadsutbildning; det mesta avsattes till s.k. coaching via arbetsförmedlingen, permanentning Budgetpropositionen för 2009 skrevs, som vi sett, vid ett tillfäl- av ROT-avdraget, halverad arbetsgivaravgift i nystartsjobben samt le då regeringen grovt underskattade styrkan i den konjunkturned viss extra yrkesutbildning på gymnasiet. gång som var på väg. De skattelättnader som föreslogs, och som riks dagen sedan beslutade om, var därför motiverade av andra skäl än Vidare lanserades ett krispaket till fordonsindustrin på 28 mil- stabiliseringspolitiska. I första hand talade regeringen om behovet jarder som bland annat innehöll kreditgarantier för omställning av att öka lönsamheten på arbete, som ett led i »arbetslinjen«, och till grön teknologi, 5 miljarder i undsättningslån till bilföretag! kris det innebar en fortsättning på den politik med skattesänkningar och några miljarder till forskning och utveckling. Det är oklart hur som inletts redan vid regeringsskiftet, och som bland annat inne- mycket av detta som verkligen kommer att betalas ut. burit införandet av s.k. arbetsavdrag samt drastiskt sänkta sociala avgifter för de pensionärer som väljer att jobba. I början av 2009 aviserade regeringen också ett extra stöd till kommunerna på 7 miljarder för år 2009, samt något lägre belopp För att minska ungdomsarbetslösheten har de sociala avgifter- under åren 2010 och 2011.1 vårpropositionen 2009 återkom reger- na sänkts även för ungdomar under 26 år. ingen med vissa - mycket små - stimulansförslag.

Den l januari 2009 trädde den tredje etappen ijobbskatteavdrag- Som helhet motsvarar den svenska regeringens samlade finans- et i kraft, och samtidigt höjdes inkomstgränsen för statlig inkomst- politiska åtgärder mindre än 0,5 procent av BNP år 2009, vilket lig- skatt. De allmänna socialförsäkringsavgifterna som företagen beta- ger klart under den av EU rekommenderade nivån på 1,5 procent. lar sänktes med l procentenhet, och bolagsskatten sänktes från 28 till 26,3 procent. Införandet av ett ROT-avdrag - skatteavdrag för Regeringen - liksom för övrigt även den rödgröna oppositionen reparationer, underhåll och tillbyggnader av småhus och bostads- - har upprepade gånger bedyrat sin respekt för de s.k. budgetregler- rätter (men inte hyresrätter) - gjordes permanent, vilket bör tolkas oa. Detta regelverk för statsbudgeten infördes 1997 och består av som att regeringen inte avsåg att ROT-avdraget i första hand skul- två delar. Den viktigaste är överskottsmålet, som stadgar att stats- le ses som ett konjunkturpolitiskt medel utan som en generellt sys- budgeten ska visa ett överskott på l procent av BNP över konjunk- selsättningsskapande reform. turcykeln. Smärre underskott något besvärligt år kan tolereras, men bara om det uppvägs av större överskott i goda tider. Budgetpropositionen flaggade också för vissa stabiliseringspoli- tiskt motiverade stimulansåtgärder.611 januari 2009 presenterade Utgiftsmålet innebär att regeringen föreslår ett utgiftstak för de kommande två åren, och en prognos för det tredje. Enligt budget- a-kassan, och när den stiger händer det motsatta. reglerna - som dock inte har något som helst rättsligt bindande skydd utan kan ändras när som helst av en riksdagsmajoritet - är Sant är att Sverige tillhör de länder där de automatiska stabili- regeringen skyldig att respektera det samlade taket för statsutgif- satorerna spelar störst roll.62 Men lika sant är att de har försvagats terna. Om utgifterna på ett område riskerar att överskrida ramen kraftigt på senare år, då regeringen - i regel med motiveringen ätt måste andra utgifter skäras ned i motsvarande grad. det ska löna sig att arbeta - har genomfört en rad försämringar av de generella välfärdssystemen. Som exempel kan nämnas lägre tak EU:s regelverk enligt den s.k. stabilitetspakten stadgar att inget - och hårdare tag och snävare tidsbegränsning - i sjukförsäkringen, land får redovisa ett budgetunderskott som överstiger 3 procent av sänkt ersättning i föräldraförsäkringen och försämrad förtidspen- BNP, eller en statsskuld som är större än 60 procent av BNP. Samt- sion. Sommaren 2009 sänktes även det s.k. basbeloppet med 400 liga medlemsländer måste följ a dessa regler (men bara EMU: s med- kronor från och med 2010, vilket innebär lägre garantipension för lemsländer kan bötfällas om de bryter mot dem). I år förefaller det pensionärer, lägre studiemedel för studenter och en sänkning av ta- som om i stort sett samtliga EU-länder kommer att bryta mot pak- ken i både sjuk- och föräldraförsäkringarna. ten, många med mycket god marginal. Från att tillämpa ett generellt försäkringssystem baserat på inkomstbortfallsprincipen har Sverige rört sig i riktning mot en Automatiska stabilisatorer »grundtrygghetsprincip« där kopplingen mellan inkomst och er- sättning har försvagats markant. Som en följd av detta har fler och Alliansregeringen har, som svar på kritiken att Sverige med sitt goda fler börj at teckna egna försäkringar privat eller, för dem som är fack- statsfinansiella utgångsläge och jättelika bytesbalansöverskott bor- ligt anslutna, via sin fackliga organisation. de göra mera för att stimulera efterfrågan, ofta hänvisat till att de svenska automatiska stabilisatorerna är betydligt mer utvecklade Den mest dramatiska försämringen har ägt rum inom den vik- än i andra länder. Vid internationella Jämförelser borde dessa auto- tigaste av de automatiska stabilisatorerna, a-kassan. Sedan hös- matiska effekter räknas in i de finanspolitiska stimulansåtgärderna ten 2006 har avgifterna höjts, skatteavdragen avskaffats, arbetsvill- har det hävdats från regeringshåll. koret - som stadgar hur länge man måste ha jobbat för att kunna få a-kassa - skärpts och ytterligare två karensdagar och en bortre De stabilisatorer som åsyftas är i första hand det generella väl- gräns på 300 dagar införts. Efter att ha haft en av Europas tryggas- färdssystem som gör att människor normalt inte blir utblottade när te arbetslöshetsförsäkringar har Sverige nu hamnat på den nedre de drabbas av sjukdom, arbetslöshet eller ålderdom. Efterfrågan fal- halvan inom EU. ler därmed långsammare än den skulle göra om skyddsnäten sak- nades. Speciellt arbetslöshetsförsäkringen spelar en kontracyklisk Sedan hösten 2006 har ungefär en halv miljon människor läm- roll: när arbetslösheten sjunker minskar också utbetalningarna från nat den allt sämre och dyrare a-kassan. Enligt en färsk studie får idag drygt hälften av de arbetslösa ing- omsorg, skolor och hälsovård, desto fler varsel och konkurser kan en arbetslöshetsersättning alls. Mest dramatisk är situationen för vi räkna med vid en ekonomisk kris. unga vuxna under 25 som i många fall aldrig fått ett fotfäste på arbetsmarknaden. I denna grupp är det bara en av fem arbetslösa som får a-kassa (men en av fyra som får socialbidrag). Kritik från oppositionen och ekonomer

Det är, mot bakgrund av de försämringar i a-kassa och andra Från fackföreningshåll har kritiken varit hård mot regeringens politik. trygghetssystem som har beslutats på senare år, ytterst tveksamt Föga överraskande har kritiken ända sedan 2006 varit fränast mot huruvida alliansregeringen har fört en kontracyklisk stabiliserings- hanteringen av arbetslöshetsförsäkringen, men sedan krisen bröt ut politik. De stimulansåtgärder som har vidtagits sedan andra halv- har krav också rests på bland annat ökat stöd till kommunerna, för- året 2008 uppvägs med största sannolikhet av de fortsatta försäm- stärkt arbetsmarknadspolitik och ökade offentliga investeringar.65 ringarna av socialförsäkringssystemen, som också har en minst sagt tveksam fördelningspolitisk slagsida. Effekterna för tankarna till Och LO-ledningen har öppnat för att luckra upp utgiftstaken - men den s.k. Matteus-principen (efter Matteus-evangeliet): »Ty den som först efter en rödgrön valseger, enligt uttalanden från Wanja Lund- har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från ho- by-Wedin. nom skall tas också det han har. Det har varit lite svårt att fä en klar bild av den rödgröna opposi- Alliansregeringen har haft maximal otur med tajmningcn av för- tionens alternativ till regeringens krispolitik, och socialdemokra- sämringarna av a-kassan och de generella socialförsäkringarna. Om terna tycks även ha svängt något vad gäller behovet av stimulans- det finns någon ekonomisk logik i att förstärka incitamenten för ar- åtgärder, vilket delvis torde sammanhänga med den successivt för- bete under högkonjunkturer - och det finns det naturligtvis - så för- sämrade konjunkturbilden. svagas eller försvinner dessa argument i tider då det helt uppenbart är bristen på arbetstillfällen, inte bristande arbetsvilja, som är det Ännu i oktober 2008 framstod ledande socialdemokrater som helt överskuggande problemet. minst lika bokstavstroende budgetregelfiindamentalister som An- ders Borg. I en rad gemensamma utspel mellan (S) och Miljöpar- Vi kan slutligen notera att omfattande privatiseringar, som ju tiet anklagades Vänsterpartiet för statsfinansiell ansvarslöshet. I en ägt rum under alliansregeringens år vid makten (och även tidigare, artikel pa.DNDebatt (12 oktober 2008) krävde Mona Sahlin, Maria under socialdemokratiska regeringar, för övrigt), tenderar att för- Wetterstrand och Peter Eriksson - som nu formellt inlett sitttvåpar- svaga de automatiska stabilisatorerna. Inte minst gäller detta bo- tisamarbete inför nästa riksdagsval - i kategoriska ordalag att »en stadssektorn, där en stor andel hyreslägenheter dämpar effekterna grundförutsättning för att ingå i en samarbetsregering är att stal på bostadsmarknaden av en konjunkturförsvagning. Och ju mer av la upp på det regelverk kring statsbudgeten som skapades efter den verksamheter som drivs med vinstmotiv inom områden som äldre- förra finanskrisen på 1990-talet«. lAftonbladet (15 oktober 2008) slog Mona Sahlin och Thomas Östros fast att »Budgetdisciplinen Sahlin och Thomas Östros. Och samtliga oppositionspartier stöd- med överskott i de offentliga finanserna är några av de viktigaste r en större satsning på »grön infrastrukturs verktygen för att kunna säkra jobben och välfärden«. Ånyo ställ- des ultimatum till Vänsterpartiet: Ställ upp på överskottsmål och Oppositionens kritik av regeringens krishantering framstår som budgettak, annars får ni inte vara med. lorvånansvärt lam. Det finns inga spår av försök till ett mer system- kritiskt perspektiv, om vi bortser från enskilda utspel från (V) - som När Vänsterpartiet efter en tumultartad debatt inom socialde- definitivt inte är förankrade hos något av samarbetspartierna - om mokratin kort efter tvåpartiutspelet från (S) och (Mp) bjöds in till till exempel förstatligande av banker. Den finansiella sektorns ex- ett trepartisamarbete hösten 2008 fanns kraven på respekt för bud- cesser behandlas med silkesvantar, om man bortser från de närmast getreglerna kvar, om än i nedtonat skick. rituella gliringarna mot giriga direktörer. I sin kritik av bonuskul- turen har Anders Borg varit betydligt fränare än Mona Sahlin. Oppositionens ekonomisk-politiska utspel 2009 har koncentrerat sig på fördelningspolitiska snarare än stabiliseringspolitiska frågor. Något förvånande, kanske, är att den hårdaste - och, om man så Den allra hårdaste kritiken har riktats mot försämringen av a-kassan, vill, mest radikala - kritiken mot regeringen Reinfeldts krispolitik och återställare enligt 80-80-principen har utlovats (80 procent av kommer från tongivande nationalekonomer som inte brukar för- alla löntagare ska ha rätt till 80 procent av inkomsten i händelse av knippas med vare sig ansvarslöshet eller politisk radikalism. arbetslöshet). Vidare ska pensionärernas skatter sänkas till den nivå som gäller för anställda medjobbavdrag. Den tidigare så hårda kri- En av överskottsmålets hårdaste kritiker är Assar Lindbeck, som tiken mot själva jobbavdragen har dock mildrats. i rader av intervjuer och föreläsningar har kritiserat regeringen för att föra en för lite expansiv finanspolitik. »Överskottsmålet var ett I övrigt betonar oppositionen behovet av skattehöjningar. »Svens- barn av 1990-talskrisenför att få slut på den galopperande infla- ka folket vill ha jobb före skattesänkningar, skriver de fyra parti- tionen«, sade Lindbeck hösten 2008. »Men nu tenderar det att bli ledarna i en gemensam artikel paDNDebatt (3 juli 2009). Förmögen- ett politiskt mantra som används utan eftertanke« (intervju i LO- hetsskatten ska återinföras i någon form, och vissa inkomstskatter tidningen, 24 oktober 2008). för höginkomsttagare höjas. Flera andra - oklart vilka - av alliansregeringens genomförda skattesänkningar ska återkallas. Vissa för- Även Lars Calmfors är starkt kritisk mot den tvångströja som ändringar av fastighetsskatten, främst riktade mot ägare av dyra vil- budgetreglema utgör i dagens lågkonjunktur. I en artikel i Dagens lor, ska genomföras. Industri (2 juni 2009) skriver han och kollegan Martin Floden att det är olyckligt om utgiftstaket »medför en alltför stram finans- Vidare vill oppositionen förstärka det statliga stödet till kommu- politik i extrema lågkonjunkturer eller att eventuella stimulanser ner och landsting, liksom öka utgifterna för arbetsmarknadsutbild- då blir mindre effektiva därför att de måste läggas på skatte- i stäl- ning. Antalet utbildningsplatser ska öka med 50.000, enligt Mona let för på utgiftssidans. Den kanske tyngsta kritiken kommer från Finanspolitiska rå- Sociala konsekvenser av krisen det, som regeringen tillsatt och där Lars Calmfors är ordförande. Det är ännu alldeles för tidigt att säga vilka sociala kostnader som I den senaste finanspolitiska rapporten far regeringen en hel del dagens svenska kris kommer att lämna efter sig. Men ett par all- beröm, men det framförs också hård kritik. Bland annat anser rå- männa kommentarer vill jag ändå göra. det att regeringen bör satsa på ytterligare finanspolitiska stimulanser, och att man ska kunna bevilja undantag från utgiftstaket. Rå- Till att börja med är det uppenbart att revorna i det generella väl- det förordar också ökade satsningar på arbetsmarknadspolitiska färdssystemet har vuxit under många år. Den svenska modellen har åtgärder och förespråkar en höjning av arbetslöshetsförsäkringen. varit uppbyggd kring socialförsäkringssystem enligt inkomstbort- A-kassan bör göras konjunkturberoende, skriver rådet, med högre fallsprincipen, vilket förutsätter att människor kommit in i syste- ersättningsnivåer i lågkonjunkturer än i högkonjunkturer. met men sedan drabbas av mer eller mindre kortvariga problem som sjukdom eller arbetslöshet. Och vår föräldraförsäkring baseras på En annan rekommendation är att ge ytterligare stöd åt kommu- att man får barn först efter inträdet på arbetsmarknaden. :iisrna. »Det är förmodligen billigare att uppnå en viss sysselsätt- ningsnivå genom att förhindra uppsägningar angenäm att senare Men redan under 90-talskrisen såg vi hur oerhört många män- simulera till ny anställningars (2009, s. 8). Finanspolitiska rådet niskor det var som aldrig kommit in i systemet, dvs. fått ett fotfäs- understryker också den starkt procykliska roll som kravet på balans te på arbetsmarknaden. i kommunernas budget medför; under goda tider växer utgifterna, men när arbetslösheten ökar och skatteintäkterna sjunker tvingas Arbetslösheten ökar idag mycket snabbt, och de senaste decen- kommunerna till hårdhänta besparingar liknande dem vi såg un- niernas trend mot ökad osäkerhet på arbetsmarknaden - färre fasta der 90-talskrisen (se kapitel l). jobb, och högre andel vikariat, projekt- och timanställningar - ser ut att accelerera i krisens spår. Sammanfattningsvis kan dock sägas att den svenska diskussionen om krishantering varit påfallande försiktig i jämförelse med till Antalet arbetslösa som är födda i ett utomeuropeiskt land har exempel den amerikanska, där politiker, ekonomer och debattörer ökat med hela 50 procent sedan 2008 (Svenska Dagbladet 19 juli med radikalt skilda uppfattningar deltar i en synnerligen livlig debatt. 2009). I april 2009 var cirka 100.000 av sammanlagt 320.000 I denna debatt finns också mycket större inslag av systemkritik, inte utomeuropeiskt födda i arbetsför ålder inskrivna på Arbetsförmed- minst riktad mot den extremt stora roll som finanssektorn har kom- lingen. Även bland högskoleutbildade i denna grupp var 12,5 pro- mit att spela och mot de gigantiska springnotor som finanskrisens cent arbetslösa. gärningsmän lämnat efter sig. Sverige håller på att bli alltmer tudelat. Klyftorna ökar. De som har fasta jobb har tack varejobbavdrag, skattelättnader och låga räntor en högre disponibel inkomst än någonsin. De rika kan också Brist på små hyreslägenheter, dyra lägenheter, krav på fast jobb glädja sig åt att alla skatter på arv och gåvor avskaffats (av en social- och inga betalningsanmärkningar utgör var for sig en effektiv spärr demokratisk regering) liksom på fÖrmögenheter (alliansregeringens för många unga som vill etablera sig på bostadsmarknaden. gåva). Men de som står utanför står mera utanför nu än tidigare. Allra svårast är situationen vad gäller både jobb och bostad för En utilitaristiskt lagd filosof skulle kanske säga: »Det är helt okej. ungdomar med osvenska efternamn. Att en fjärdedel av befolkningen har fått det sämre är beklagligt, men uppvägs mer än väl av att tre fjärdedelar faktiskt har fått det bättre.» 30 procent av Stockholms 20-27-åringar bor kvar i föräldra- Men är det verkligen den samhällsutvecklingen vi vill ha? hemmet, i regel mot sin - och förmodligen också föräldrarnas - vilja. Och de ungdomskullar som nu försöker etablera sig på arbets- Ungdomsarbetslösheten överstiger redan idag 25 eller kanske och bostadsmarknaden är de som föddes under vår baby boom åren rentav 30 procent - skattningarna varierar, bland annat beroende 1988 till 1992. på hur studenter som söker sommarjobb ska räknas - och för ung domar med invandrarbakgrund är den ännu mycket högre. 35 pro Var finns de politiska visioner som skulle kunna entusiasmera en cent av alla unga mellan 20 och 35 år i stadsdelar som Rosengård ungdomsgeneration som inte bara vill piratkopiera utan som först och Hjällbo varken studerar eller arbetar. och främst vill ha jobb och bostad?

Många ungdomars bostadssituation är förtvivlad, men de po- I ett av världens rikaste länder har många unga människor, en- litiska svaren lyser med sin frånvaro. En fråga som båda politiska ligt rader av studier, stora och växande psykiska problem. Värst blocken länge omhuldat är däremot fastighetsskatten. Så även mitt är det för tonåriga flickor och arbetslösa unga vuxna. Enligt en under krisen. I ett dramatiskt utspel under Almedalsveckan i juli färsk studie från Folkhälsoinstitutet uppger hela 15 procent av de 2009 presenterade sålunda oppositionsledaren Mona Sahlin den unga kvinnor som är arbetslösa att de har försökt begå självmord. rödgröna alliansens förslag till en höjning av vinstskatten vid för- 25 procent av arbetslösa unga män uppger att de har haft själv- säljning av villor och bostadsrätter från nuvarande 22 till 23 pro- mordstankar, vilket är dubbelt så många som motsvarande - i sig cent. Förslaget fick stor publicitet. oerhört höga - andel bland dem som har arbete.

Men fastighetsskatten borde knappast ha varit det gångna de- Unga som är arbetslösa är kraftigt överrepresenterade bland dem cenniets viktigaste bostadspolitiska fråga. Om den rekordhöga bo- som lider av sömnsvårigheter och andra psykiska besvär. stadsbristen bland ungdomar, speciellt i storstäderna, har det ta- lats mindre. Idag saknar varannan ung vuxen mellan 20 och 27 i Socialbidrag, det yttersta - och starkt integritetskränkande - Stockholm egen bostad, dvs. en bostad man äger eller en hyresrätt skyddsnätet var aldrig avsett att utgå till mer än en mycket liten del med förstahandskontrakt. av befolkningen under en begränsad tid, men under 90-talets vär- sta krisår uppbar fler än 750.000 människor socialbidrag åtmins- »Av 1.100 chefer, som bemanningsföretaget PROFFICE låtit in- tone under en del av året. Idag uppbär var fjärde ung vuxen social- tervjua, har en tredjedel sagt upp eller varslat. Av dem uppger näs- bidrag. Hur många blir det år 2010? tan varannan att han eller hon passat på att säga upp fler anställ- da än vad som är ekonomiskt befogat. Ut åker främst de som bedöms Socialbidragen - som nu kallas försörjningsstöd -har, enligt Sve- som ineffektiva, de litet långsammare, kanske de litet besvärligare. riges Kommuner och Landsting, redan ökat med 40 procent i Sveri- Så går man i praktiken runt anställningsskyddet. 'Starkast över- ges kommuner första halvåret 2009, jämfört med motsvarande tid lever', konstaterar PROFFICE.« år 2008. Och i spåren av urholkade kommunala finanser och ökade utgifter för socialbidrag talar allt för att vi kommer att få se en upp- I mars 2009 var, enligt Statistiska Centralbyrån, 525.000 män- repning av 90-talskrisens effekter på de välfärdstjänster inom barn- niskor förtidspensionerade. 400.000 var öppet arbetslösa, 307.000 och äldreomsorg oeh utbildning som vi såg på 90-talet. Minskning- undersysselsatta, 161.000 sjukskrivna, 110.000 befann sig i arbets- arna har böljat: inom kommunerna var det 20.000 färre anställda marknadspolitiska åtgärder. 86.000 var latent arbetssökande. under första kvartalet 2009, jämfört med samma period 2008. Och då är att märka att situationen vad gäller till exempel personaltäthet Vi ska akta oss noga för att, som ibland görs, bunta ihop alla des- inom äldreboendet och klass- och gruppstorlek i skolor och försko- sa människor i det lika populära som missvisande begreppet »utan- lor är väsentligt mer ansträngd än före 90-talskrisen. förskap«. Det är idiotiskt att ha ett begrepp som placerar 35-åring- ar med fast jobb som ligger hemma i influensa en vecka i samma Och nästan dagligen kan vi läsa i tidningarna om nedskärningar kategori som unga vuxna som sökt hundratals j obb men aldrig ens som drabbar barn och unga. Mindre resurser till kultur- och fritidsverksamhet. Ett stort och växande antal skolor saknar skolbibliotek. kallats till en intervju. Eller att tro att förtidspensionerade skogs- Vi läser om hur skolor försöker l ösa sina problem genom ibland rent arbetare eller vårdbiträden med dåliga ryggar, som äntligen hin- patetiska besparingar: teoretisk syslöjd utan nål och tråd, teoretisk ner odla sina fritidsintressen och umgås med vänner och barnbarn, matlagning utan ingredienser. känner sig »utanför« och längtar tillbaka till sina tunga arbeten. Men visst finns det väldigt många som både kan och vill arbeta mer De makroekonomiska förutsättningarna inför dagens kris är för- än de gör. visso bättre än när 90-talskrisen briserade. Men vi går in i dagens kris med redan slimmade organisationer inom både den privata Om utvecklingen fortsätter som nu riskerar vi att hamna i en si- och offentliga sektorn. tuation där uppåt 80 procent av befolkningen jobbar för mycket I krisens spår avskedas många som inte händer med i det hår- och 20 procent inte alls. Vilket vore förfärligt, både mänskligt och dare tempot. Motiveringen »arbetsbrist« fungerar bra under kris- samhällsekonomiskt. tider. Ett citat ur en tidningsnotis (Petter Larsson,Aftonbiadet, 22 juni 2009) kan illustrera en aktuell trend: Kapitel 7 Finanskrisens efterdyningar någon gång år 2010, och detta även om perioden med sjunkande produktion kanske är över betydligt tidigare. Flertalet OECD-länder kan förvänta sig en öppen arbetslöshet som överstiger 10 procent före 2009 års slut.

Det finns, som vi har sett, stora likheter vad gäller de bakomliggande Mycket talar för att lågkonjunkturen blir långvarig. Det stats- orsakerna till finanskriser i olika delar av världen. Det handlar så gott finansiella kaos som krisen efterlämnar i OECD-länderna, och som som alltid om bubblor som brister, om en procyklisk ekonomisk po- en stor del av detta kapitel ska handla om, kommer att kasta sin slag- litik samt om stora brister i staternas övervakning och reglering av skugga över konjunkturutvecklingen under lång tid framöver. Och den finansiella sektorn som samverkar med marknadernas flock- eftersom krisen har drabbat en så stor del av världsekonomin kan beteende och oförmåga att hantera risk. de enskilda länderna inte räkna med samma draghjälp från omvärl- den som till exempel Sverige och Sydostasien fick på 90-talet. Även konsekvenserna avfinanskriser företer många likheter. Allvar- liga finanskriser brukar mynna ut i långvariga lågkonjunkturer, där För en mer optimistisk syn talar det faktum att vissa låg- och speciellt sysselsättningen visar en oroväckande tendens att stiga medelinkomstländer, med Kina och Indien i spetsen, fortsätter att mycket långsammare än produktionen när konjunkturen vänder uppåt växa snabbt. I Kinas fall handlar det om effekterna av de stora sti- igen. mulansåtgärderna (se kapitel 5), som har medfört en viss ökning av den privata konsumtionen men framfor allt en enorm - och, en- En positiv tolkning av detta typiska förlopp är att krisen fram- ligt många bedömare, kanske farlig - expansion av kreditgivning- tvingar eifektiviseringar. Arbetsproduktiviteten stiger. Olönsamma en från statsägda banker till statsägda företag. företag slås ut ch företag och institutioner rationaliserar sin verksamhet. Och' st sker detta; en »kreativ förstörelser för att låna De globala obalanserna ser också ut att minska. USA:s bytes- den store nationalekonomen Joseph Schumpeters klassiska formu- balansunderskott kan komma att halveras 2009, liksom Kinas över- lering. Men en kris banar också väg för en hårdhänt utslagning av skott. Även andra stora överskottsländer, som Tyskland, Japan och ett arbetskraft som bedöms som mindre lönsam. En stor del av dem ntal oljeexportörer, går mot en något mindre obalanserad utrikes- som slås ut, speciellt bland de äldre, kommer aldrig tillbaka till ar- handel. Det är bra, och det minskar riskerna för protektionism. betsmarknaden. Och för många unga kan det dröja åtskilliga för- lorade år innan de kommer in. Både mänskligt och samhällsekono- En annan positiv faktor - åtminstone påkört sikt - är att OECD-län- miskt är detta ett enormt slöseri med resurser. dernas krishantering har varit förhållandevis snabb och drastisk. Det dröj de visserligen alldeles för länge innan krisens omfattning gick upp Idag tyder alla prognoser på att arbetslösheten i OECD-ländema för världens politiker och centralbanker; som vi har sett gav alla prog- och i flertalet medelinkomstländer kommer att växa åtminstone till noser från ledande organisationer och institutioner så sent som på hös- ten 2008 en alldeles för ljus bild av de ekonomiska framtidsutsikterna. chock. Från en djup lågkonjunktur till följd av en finanskris kan vi Men världens centralbanker reagerade snabbt på vad som i september om några år gå in i en djup lågkonjunktur förorsakad av att alla sto- såg ut att kunna utvecklas till en finansiell härdsmälta. Kort därefter, ra länder samtidigt försöker minska de offentliga utgifter som vuxit speciellt efter maktskiftet i Vita huset, lades även finanspolitiken om i lavinartat under krishanteringens inledande faser. expansiv riktning. Aldrig någonsin tidigare har en finanskris mötts med så stora finans- och penningpolitiska stimulansåtgärder som Man bör se upp extra noga när konjunkturerna går i takt världen mot slutet av år 2008 och första halvåret 2009. Och det faktum att över. Detta gäller både under mycket goda tider och under myck- världen i stort har stått emot den sorts protektionistiska våg som svep- et dåliga. te över världen på 30-talet talar för att krisen inte får det utdragna för- lopp som den fick då. Alla dessa budgetunderskott OECD-ländernas ekonomier torde ännu inte ha slunkit ur den lik- viditetsfalla som beskrevs i kapitel 4, men den debatt som har blos- Låt mig börja med en liten teoretisk not. Vad är ett budgetunderskott? sat upp kring »gröna skott«, ellersmå ljuspunkter, i världsekonomin - kursuppgången på världens aktiebörser sedan våren 2009, den fi- Det enklaste svaret är: negativt finansiellt sparande för staten. nansiella sektorns relativa stabilisering, den förvånansvärt snabba Staten gör av med mer pengar än den tar in. ekonomiska tillväxten i ett nyckelland som Kina, en pytteliten ljus- ning på den amerikanska fastighetsmarknaden, prisuppgången på Ett lands totala finansiella sparande är definitionsmässigt lika råvarumarknaderna efter kollapsen andra halvåret 2008 m.m. - kan med det privata sparandet plus det offentliga (vi bortser, för enkel- tyda på att stimulanspaketen har börjat få effekt. hetens skull, från kommuner och landsting - staten får representera hela den offentliga sektorn). Dessa två poster tillsammans ger Men den resoluta krishanteringen är ett experiment. Ett djärvt saldot på ett lands bytesbalans. Om ett land förbrukar mer än det men också farligt experiment. Världen har aldrig upplevt en kris av producerar uppstår ett sparandeunderskott. Landet lånar av andra denna omfattning, och världen har heller aldrig sett en motsvarig- länders finansiella sparande...... ” het till den extremt expansiva ekonomiska politik som präglat tiden sedan september 2008. Politiken har måhända räddat bank- systemet, men kan också ha bäddat för de mer långsiktiga budget- och systemproblem som j äg tror får vågskålen att på lite l ängre sikt väga över i pessimistisk riktning.

När budgetnedskärningarnas tid kommer finns det en uppenbar risk att dessa utvecklas till en väl synkroniserad, global efterfråge- Ekonomi för hållbar utveckling 120/160 p Utbildningar, studenter och professorer/ Mälardalens högskola Ekonomi- och fastighetsteknik 120 p professurer vid universitet och högskolor Högskolan i Gävle Ekonomi, teknik och design 120 p Några delar från Södertörns högskola Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid Ekonomiska informationssystem universitet och högskolor i Sverige. Linköpings universitet Från en pågående, ej avslutad, undersökning. Ekonomutbildning 120/160 p (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Se även Civilekonomutbildning och Valfritt ekonomiskt program Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Högskolan Dalarna Högskolan på Gotland Uppgifterna om professorerna är äldre. Högskolan i Halmstad (120 p) Högskolan i Jönköping (140 p) Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Högskolan i Kalmar Analytical Finance 160/200 p Högskolan i Skövde (120 p) Mälardalens högskola Högskolan Väst* (120 p) Civilekonomutbildning 120/160 p Karlstads universitet Se även Ekonomutbildning Luleå tekniska universitet Blekinge tekniska högskola Lunds universitet Göteborgs universitet (160/200 p) Mittuniversitetet Handelshögskolan i Stockholm (160 p) Mälardalens högskola Högskolan i Borås Stockholms universitet Högskolan i Gävle Södertörns högskola Högskolan i Jönköping (140 p) Uppsala universitet, (160/180 p) Högskolan i Kalmar Växjö universitet Högskolan Kristianstad (140/160 p) Örebro universitet Högskolan Väst* (120 p) Ekonomutbildning med inriktning handel 120/160 p Linköpings universitet Högskolan i Kalmar Södertörns högskola Ekonomutbildning med naturresursinriktning 160 p Umeå universitet SLU Controllerutbildning 120/160 p Europaekonomutbildning 160 p Högskolan Kristianstad Högskolan i Halmstad Financial and Economic Analysis 140 p Högskolan i Jönköping Handelshögskolan i Stockholm HHS. 2004/2005 Finans Clas Bergström Göteborgs universitet Finansiell ekonomi professor i finansiell ekonomi med rättsekonomisk inriktning Göteborgs universitet Tomas Björk Högskolan i Skövde professor i matematisk finansiell ekonomi Finansiell ekonomi 120 p Mike Burkart Högskolan i Skövde professor, innehavare av Gösta Olsons donationsprofessur i finansiell Internationell redovisning ekonomi Göteborgs universitet Peter Englund Redovisning 160 p professor i bank- och försäkringsekonomi Högskolan Väst* Håkan Lindgren Redovisning och finansiering Göteborgs universitet professor i ekonomisk historia, särskilt bank- och finanshistoria Revisor/controller 140/160 p tjänstledig fr o m 040101 t o m 041231 Högskolan Kristianstad Lars A Samuelson Strategisk styrning av intellektuelltkapital professor i företagsekonomi, särskilt ekonomistyrning Göteborgs universitet tjänstledig läsåret 2004/2005 Valfritt ekonomiskt program 120 p Walter Schuster Högskolan i Halmstad professor i företagsekonomi, särskilt redovisning och finansiering Hans Sjögren Stockholms universitet SU tf professor, vikare 50 % på professur i ekonomisk historia, särskilt Hartman, Thomas 302 Företagsekonomi med bank- och finanshistoria inriktning mot redovisning och fr o m 040101 t o m 041231 finansiering Kenth Skogsvik Modell, Sven 302 Företagsekonomi, särskilt professor, innehavare av KPMGs professur i företagsekonomi, särskilt redovisning extern redovisning och finansiering Lars Östman Växjö universitet VXU professor, innehavare av Jan Wallanders professur i företagsekonomi, JONNERGÅRD KARIN särskilt redovisning och finansiering EHV PROFBL 1000 Niklas Ekvall Befordrad professor finansiell ekonomi [email protected] Ekonomistyrning 658 Allmän företagsekonomi. Arbetsmiljöverket. Arbetsförmedling. Arbetsmarknad. Från Internet 30 mars 2010. http://www.av.se Webbkarta

För dig som är...

Aktuellt »Kalendarium »Nyhetsbevakaren »Anmälda arbetsolyckor »Riskbedömning »Tillsyn-däckbranschen »Sommarjobb

Lag och rätt »Föreskrifter (AFS) »Föreskriftsarbete »Sakordsregister »Branschanpassade regelpaket »Prenumerera på AFS »Arbetsmiljölagen »Arbetstidslagen »Vägarbetstidslagen »Lag om husligt arbete »Domar

Inspektion »Aktuella inspektioner »Screening Grafiska branschen »Så går en inspektion till »Rapporter »Hur görs urvalet? »Statistik »Våra distrikt »Nytt och aktuellt »Nyhetsbrev Om oss »Haverikommissionens rapporter »Instruktion/Förordning »Föreskrifter (AFS) »Uppdrag »Branschanpassade regelpaket »Regleringsbrev »Skyltar »EU-arbete »Organisation Statistik »Distrikt »Arbetsmiljöverkets officiella statistik »Falun »Faktablad och rapporter »Göteborg »Korta arbetsskadefakta »Härnösand »Arbetslivsfakta »Linköping »Temarapporter »Luleå »Malmö Pressrum »Stockholm »Nyhetsbevakaren »Umeå »Presskontakter »Växjö »Arkiverat »Örebro »Bilder/Logotyp »Lediga jobb »Prenumerera »Remisser »Remisser »Kontakta oss »Ansvar för funktionshinder Temasidor »Mål- och visionsarbete »Arbetsanpassning »Arbetsplatsens utformning Publikationer »Asbest »Böcker »Bygg och anläggning »Broschyrer »Datorarbete »OH-serier »Detaljhandel »Djur »Städning »Elektromagnetiska fält »Säkra stopp »Ergonomi »Transport »Fågelinfluensa »Truckar »GMM »Trävaruindustri »Graviditet »Ung »Hemtjänst »Utstationering av arbetstagare »Hygieniska gränsvärden »Ventilation »Hälso- och sjukvård »Vibrationer »Isocyanater »Våld och hot »Inomhusklimat »Kemiska Arbetsmiljörisker Frågor och svar »Tillstånd och anmälan för kemiska ämnen »Kontor Skyddsombud »Läkemedel och överkänslighet »Skyddsombudsregister »Manuell hantering »Maskiner Blanketter »Marknadskontroll och CE-märkning »Kontakt »Mikrobiologiska arbetsmiljörisker »Minderåriga »Nya influensan Checklistor »Omsorg och sociala tjänster »Restaurang Diarieförda ärenden »Sjuka hus »Skolan Arkiv »Stormfälld skog »Kampanj »Sotning »Pressmeddelanden »Socialsekreterares arbetsmiljö »Arkiverade domar »Gamm-SAM »Styrelsens ärenden »Steganvändning »Arkiverade upphävda AFS »Stress »Arkiverad statistik »Arkiv korta arbetsskadefakta »HELA-projektet Fackföreningarna, företagarna och »NEG arbetsförmedlingen.

Länkar Klicka på följande länk till en redogörelse om fackföreningarna, företagarna och arbetsförmedlingen: In English »Law and justice »Provisions (AFS) SvenWimnell 080225+100227: LO, TCO, SACO, Svenskt »Framing of Provisions Näringsliv och Företagarna 2010. Statistik om arbete och »The Swedish Work Environment Act näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. Enligt Internet 100227. »Inspection (http://wimnell.com/omr658f.pdf) »Publications »About us Innehåll »Statistics Sid »Themes 2 LO, LANDSORGANISATIONEN I SVERIGE »Links 22 TCO. Tjänstemännens Centralorganisation. »Order 36 SACO, Sveriges akademikers centralorganisation. »Archive 60 SN. Svenskt Näringsliv. »Other Languages 82 Företagarna. 89 Statistisk årsbok för Sverige 2010. Hjälp Statistik om arbetsmarknad och näringsverksamhet. »Translate 92-95 Arbetsförmedlingen »Om webbplatsen »Webbkarta »Anpassa sidan »Ansvar »Lättläst Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR) har precis inletts. “Ingen strejk inom handeln.” Deras förhandlingar och avtal brukar påverkas av de avtal som tecknas DN 2010-04-07. för handeln. “Strejkhotet mot handeln är borta och facket jublar över sitt Men att årets avtal skulle hamna på samma nivå som handelsavtalet nya avtal. Men arbetsgivarparter inom andra avtalsområden är bedömer Mats Hulth, vd för SHR, som uteslutet. Enligt honom har oroliga.” deras bransch dels den lägsta lönsamheten i näringslivet, dels har den “På onsdagseftermiddagen kunde en belåten ledning för fackförbun- betydligt högre personalkostnader än handeln. det Handels presentera ett nytt avtal. Därmed är strejkhotet inom – Det är helt olika utgångspunkter. Ett avtal med den utformningen handeln undanröjt. och inriktningen tror jag skulle vara en katastrof för oss, säger Mats Avtalet, som gäller drygt 100.000 av Handels medlemmar, gäller i 24 Hulth till TT. månader och ger 4,7 procent för butiksanställda och 3,7 för HRF:s ordförande Ella Niia säger däremot att vad hon kan bedöma lageranställda. Det är det avtal som gett högst löneökningar i år. verkar det avtal som Handels tecknat vara bra. – Det som fällde avgörandet är att det är väsentligt mycket mer – Det är det första avtalet inom tjänstesektorn. För oss är det ett avtal pengar i det här avtalet, säger Handels ordförande Lars-Anders Hägg- som vi tar sikte på när vi jobbar vidare, säger hon. ström som också är glad över att ha kommit överens om den infektera- Att hotell- och restaurangbranschen inte skulle ha råd med ett avtal de bemanningsfrågan. på den nivån tar Ella Niia med en nypa salt. – Vi har fått en tillfredsställande lösning där, i många delar snarlik de överenskommelser som redan är gjorda men det här är en förenklad Fredrik Gunér/TT Sten Gustafsson/TT lösning. Sedan har vi också en gemensam uppfattning om att beman- ningsföretag kan vara ett komplement. DET NYA AVTALET • Det nya tvååriga avtalet ger löneökningar den 1 april i år och den 1 Även arbetsgivarparten Svensk Handel är nöjt med avtalet. april 2011. – Handels har vunnit på det här avtalet men det har vi också. För • För en butiksanställd ger det sammanlagt 971 kronor mer i månaden första gången har vi tagit ett ordentligt steg mot ett modernt avtal. Det eller 4,7 procent. Löneökningen blir 470 kronor det första året och 501 är ett viktigt steg till att utveckla en mer lokal lönebildning och vi kronor nästa år. lägger också grunden till en bättre lönestruktur, säger Dag Klacken- • För en lageranställd ger det sammanlagt 830 kronor mer i månaden berg, vd för Svensk Handel. eller 3,7 procent. Löneökningen blir 405 kronor i år och 425 kronor Han konstaterar också att Svensk Handel fått en odiskutabel rätt att per månad nästa år. bestämma i bemanningsfrågan. • Summorna gäller heltidsanställda. – Rätten är oinskränkt men möjligen behäftad med en kostnad, säger • Lösningen på bemanningsfrågan innebär bland annat att om ett han. företag vill använda ett bemanningsföretag efter en viss tid i stället för Att handelsavtalet kan påverka andra avtalsområden oroar en del att återanställa uppsagda ska arbetsgivaren förhandla lokalt med arbetsgivarparter. facket. Kommer parterna inte överens avgör en nämnd frågan. Förhandlingarna mellan Hotell- och restaurangfacket (HRF) och Källa: Handels (TT) Fakta om löner och arbetstider. Tillväxtverket. Utgiven 2008 av Svenskt Näringsliv. Startsida Från Internet 16 mars 2010 Länk: Fakta_om_l_ner_och_a_13191a.pdf Om Tillväxtverket Vision, idé och strategier “Förord. Kontakta oss Svenskt Näringsliv arbetar för att det skapas goda förutsättningar för Jobba hos oss tillväxt så att Sverige åter kan bli ett av världens rikaste länder. Vi tror Ledning och styrelse att hög tillväxt är bra såväl för företag, företagare och ägare som för Organisation företagens anställda och för svenska folket som helhet. Svenskt Remisser Näringsliv vill därför verka för en bred intressegemenskap i samhället Författningar och andra styrande dokument kring värdet av företag och företagsamhet. Att ansöka, blanketter Löne- och arbetstidsfrågor är av central betydelse för näringslivet och därigenom för våra möjligheter att öka den långsiktiga tillväxten i Aktuella upphandlingar Sverige. Därför är dessa frågor viktiga i samhällsdebatten och det finns ett stort behov av aktuella fakta. Tillväxtverket arbetar för fler och växande företag samt ett håll- I Fakta om löner och arbetstider ges en översiktlig bild av löner, bart och konkurrenskraftigt näringsliv i alla delar av landet. arbetskraftskostnader, arbetstider mm. Huvuddelen av uppgifterna Tillväxtverket ska ha en aktiv och strategisk roll, till stöd för baseras på den lönestatistik som samlas in av Svenskt Näringsliv. Vår entreprenörskap, företags konkurrenskraft och nationell och regional förhoppning är att denna faktasamling på ett lättillgängligt sätt skall utvecklingskraft.Tillväxtverket är en av de myndigheter som hör till sprida kännedom om olika löne- och arbetstidsfrågor och samtidigt Näringsdepartementet. Gå till Näringsdepartementet stimulera till diskussion. Faktasamlingen är avsedd för alla som behöver lättillgängliga uppgifter om grundläggande löneoch arbetstidsfrågor som till exempel Tillväxtverket ska arbeta för att: företag, anställda, näringslivsorganisationer, fackföreningar, politiker, Utveckla företag journalister, lärare och studerande. Stärka tillväxten inom befintliga näringar och nya kreativa områden. Fakta om löner och arbetstid presenteras i ett åttiotal diagram och Underlätta och stimulera företagande och entreprenörskap för kvinnor tabeller tillsammans med korta kommentarer. Skriften utkommer år- och män. Vägleda till information som bidrar till utveckling och ligen och finns i både tryckt form och på Svenskt Näringslivs hemsida. nystart av företag. Stockholm i april 2008 Carina Lindfelt Förenkla för företag Avdelningschef Arbetsmarknad & Förhandlingsservice Mäta och analysera reglers effekter för företag. Samla synpunkter och Svenskt Näringsliv “ förslag till förenklingar samt delta i det internationella arbetet med regelförenkling. Underlätta för alla som söker information om att star- Vision, myndighetsidé och strategier ta och driva företag. Tillväxtverket är en av Sveriges nya och kanske viktigaste myndig- Samla tillväxtarbetet heter. Vi talar inte längre bara om tillväxt utan om hållbar tillväxt - en Bistå med kunskap och kompetens om tillväxtarbete. Bidra till att spri- samhällsstrategi som innebär att utvecklingen måste ske utan att även- da erfarenheter och lärande inom området till centrala, regionala och tyra kommande generationers möjligheter. lokala aktörer. Stödja och samordna utvecklingsarbetet för hållbar till- Tillväxtverkets roll är att stärka regional utveckling och underlätta företagande och entreprenörskap i Sverige. I det nya affärslandskap växt i gles- och landsbygd, små och medelstora städer samt storstads- som nu växer fram är detta en fantastisk utmaning. Vi har antagit den områden. och formulerat en kraftfull vision.

Främja kommersiell och offentlig service Sverige, ett föredöme för företagsamhet med hållbar tillväxt. Stödja och samordna samarbetet mellan olika aktörer för att nå en god Detta är bilden av den framtid vi vill vara med att skapa. Vi ser ett servicenivå för medborgare och företag i hela landet. framgångsrikt Sverige där investeringar för tillväxt görs med insikten om att det innebär möjlig tillväxt även för kommande generationer. Förvalta program inom Europeiska regionala utvecklingsfonden På vägen - i rikting mot visionen - har vi satt några viktiga mål. Vara förvaltande och attesterande myndighet för de regionala struktur- • Fler och växande företag för hållbar tillväxt. fondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning • Stärkt regional utveckling. samt programmet Öresund-Kattegat-Skagerrak. Programmen ﬁnansie- • Enkelt att framgångsrikt starta och driva företag. ras genom Europeiska regionala utvecklingsfonden. • En kompetent och handlingskraftig samverkanspartner.

11 kontor på 9 orter Vår myndighetsidé talar om vad vi gör, vad vi erbjuder. Tillväxtverket har elva kontor på nio orter. Åtta av dessa är program- kontor, som ansvarar för myndighetens uppdrag kopplat till de regio- Vi arbetar offensivt för hållbar tillväxt i hela landet genom att nala strukturfondsprogrammen. Huvudkontoret ligger i Stockholm. underlätta företagande. Totalt arbetar cirka 300 personer på Tillväxtverket. Generaldirektör För att uppfylla dessa löften är vår strategi att prioritera att: är Christina Lugnet. • Arbeta för innovativt entreprenörskap. • Bygga kunskap och vara aktiva inom områden som rör Innehållsansvarig: Webbredaktionen företagandets villkor. • Samordna nationella aktörer och ta tillvara vår regionala närvaro. Innehållsansvarig: Camilla Maravelias Författningar och andra styrande dokument NUTFS 2000:2, transportbidrag Europeiska regionala utvecklingsfonden. Närings- och teknikut- Här kan du nå Tillväxtverkets författningar, andra dokument som vecklingsverket NUTEKs föreskrifter om redovisning av vissa för- styr vår verksamhet samt myndighetens föreskrifter. skottsutbetalningar från EG:s strukturfonder. Regeringen styr de statliga myndigheterna genom årliga reglerings- NUTFS 2001:1, förskott brev. Ett regleringsbrev talar om vilka mål myndigheten ska uppnå Verket för näringslivsutvecklings föreskrifter om statsbidrag till med sin verksamhet och hur mycket pengar den får till sitt förfogande. kooperativ utveckling. Författningar är ett gemensamt namn för lagar, förordningar och NUTFS 2006:1, koopertiv utveckling föreskrifter. Författningar är bindande regler. Riksdagen beslutar om Verkets för näringslivsutveckling föreskrifter för länsstyrelsernas lagar, regeringen om förordningar och myndigheterna om föreskrifter. medfinansiering av projekt för främjande av kvinnors företagande. Tillväxtverkets strukturfondsarbete styrs av EGs bestämmelser. NUTFS 2007:1, kvinnors företagande • Författningar och andra styrande dokument Föreskrifter om ändring i Verket för näringslivsutvecklings ◦ Regleringsbrev och andra regeringsbeslut föreskrifter (NUTFS 2000:2) om regionalt transportbidrag. ◦ NUTFS 2007:2, transportbidrag - ändring Författningar Föreskrifter om stöd från Europeiska socialfonden (ESF) inom ◦ EG-bestämmelser ramen för nationellt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Sverige 2007-2013. Innehållsansvarig: Aslög Odmark NUTFS 2007:3, ESF Föreskrifter och allmänna råd om regionalt transportbidrag. Författningar NUTFS 2007:4, regional transportbidrag Författningar är ett gemensamt namn för lagar, förordningar och Verket för näringslivsutvecklings föreskrifter och allmänna råd om före-skrifter. Författningar är bindande regler. Riksdagen beslutar om stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden inom ramen för lagar, regeringen om förordningar och myndigheterna om föreskrifter. regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och Tillväxtverkets författningar omfattar dels föreskrifter och allmänna sysselsättning i Sverige 2007-2013 råd, dels de förordningar som reglerar hur vi bedriver vår verksamhet. NUTFS 2008:1 Tillväxtverkets föreskrifter och allmänna råd om kontaktpunkten för Förordning tjänster på den inre marknaden Ladda hem Förordning (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket TVFS 2009:1 Föreskrifter och allmänna råd Tillväxtverkets föreskrifter och allmänna råd om regionalt tran- Mästarbrev till hantverkare. Närings- och teknikutvecklingsverkets sportbidrag föreskrifter om avgift till Sveriges Hantverksråd för mästarbrev till TVFS 2009:2 hantverkare. NUTFS 1996:4, mästarbrev Innehållsansvarig: Kristina Lindskog Regionalpolitiskt transportstöd. Närings- och teknikutvecklingsverkets föreskrifter om regionalt transportbidrag. Regleringsbrev och andra regeringsbeslut Inkubatorer Regeringen styr de statliga myndigheterna genom årliga reglerings- Kooperativ utveckling brev. Ett regleringsbrev talar om vilka mål myndigheten ska uppnå Kulturella och kreativa näringar med sin verksamhet och hur mycket pengar den får till sitt förfogande. Leverantörsprogram för fordonsindustrin Ladda hem Tillväxtverkets regleringsbrev Lokalt och regionalt tillväxtarbete Medelstora företag i förändring Innehållsansvarig: Aslög Odmark Miljödrivna marknader Produktionslyftet EU-program Produktutveckling i små företag Om EU-program Regionalt klusterprogram Ansöka om projektmedel Resurscentrum Genomföra projekt Socialt företagande Följa upp projekt StartSyd och StartÖst Avsluta projekt Storstadsprogrammet Övre Norrland Svensk-norskt näringslivssamarbete Mellersta Norrland Vård och omsorg - program för fler företagare Norra Mellansverige Startsida Östra Mellansverige Stockholm Västsverige Tillväxtverket driver program för att stärka företagandet och få Småland och Öarna ett konkurrenskraftigt näringsliv i alla delar av landet. Vi driver Skåne-Blekinge både nationella program och EU-program. Öresund-Kattegat-Skagerrak Ett program för tillväxt pågår under en bestämd tidsperiod och har Leader+ finansiella resurser knutna till sig. Ofta har programmen sitt ursprung i Lista över projekt ett regeringsuppdrag, men det kan också handla om en verksamhet Ordförklaringar som myndigheten tagit initiativ till. Program finansierade av EU:s regionala utvecklingsfond kan du läsa mer om under ingången EU-program. Program för tillväxt Gå till EU-program CIP, EU:s program för konkurrenskraft och innovation DemoMiljö Syftet med vår programverksamhet FP7, EU:s 7:e ramprogram forskning & utveckling Syftet med våra program är att främja entreprenörskap och företags- Främja kvinnors företagande utveckling i hela landet. Nya och växande företag är den enskilt Företagare med utländsk bakgrund viktigaste tillväxtkällan i en ekonomi. Handlingskraft med IT Följande delar kan ingå i ett program: Regionalt investeringsstöd (regionalpolitiskt stöd) • Delfinansiering av projekt som andra än Tillväxtverket driver Stiftelsen för kunskapsfrämjande inom turism för att enskilda företag, nätverk av företag samt organisationer Stöd för Regionala varselsamordnare ska utveckla sin affärsnytta. Sysselsättningsbidrag (regionalpolitiskt stöd) • Kunskapsutveckling och/eller resultatspridning. Tematisk Grupp: Entreprenörskap och företagande • Erfarenhetsutbyte och mötesplatser för att öka lärandet, Transportbidrag (regionalpolitiskt stöd) utveckla nätverk, stärka dialogen samt sprida goda exempel Vård och omsorg - entreprenörskap och upphandlingar inom och utanför programmet. Vård och omsorg - lagen om valfrihet (LOV) • Kompetenshöjande insatser för de aktörer som deltar i programmet. • Policyutveckling för att uppnå varaktiga effekter som gynnar Tillväxtverket arbetar med flera typer av insatser utöver program näringslivets utveckling och konkurrenskraft. - samordningsuppdrag, projekt och olika kunskapsspridande I menyn till vänster hittar du samtliga program Tillväxtverket åtgärder. Syftet är att på olika sätt förenkla för företag och arbetar med. entreprenörer, samla kunskap och kompetens om tillväxtarbete och att samordna utvecklingsarbetet i regionerna. Innehållsansvarig: Webbredaktionen Vi mäter och analyserar reglers effekter för företag, samlar synpunkter och förslag till förenklingar samt deltar i det internationella Insatser för tillväxt arbetet med regelförenkling. Ambassadör för kvinnors företagande Vi arbetar också för att underlätta för alla som söker information om Baltic 21 att starta och driva företag. Hos Tillväxtverket kan du också ansöka Brysselseminarier om olika typer av företagsstöd. Enklare och effektivare start av företag En kontaktpunkt enligt tjänstedirektivet Samordning, kunskap och kompetens Entreprenörskapspriser Tillväxtverket bistår med kunskap och kompetens om tillväxtarbete European Business Awards for the Environment och bidrar till att sprida erfarenheter och lärande inom området till Fjällanpassad hållbar lokal och regional utveckling centrala, regionala och lokala aktörer. Vi stödjer och samordnar Företagarsajten verksamt.se utvecklingsarbetet för hållbar tillväxt i gles- och landsbygd, små och Innovation för tillväxt medelstora städer samt storstadsområden. Kapitalförsörjning Vi stödjer och samordnar också samarbetet mellan olika aktörer för Kommersiell och offentlig service att nå en god servicenivå för medborgare och företag i hela landet. Nystartskontoret I menyn till vänster hittar du de insatser Tillväxtverket arbetar med Regelförenkling för företag som inte bedrivs i programform. Regionala kontaktpersonsgruppen, RKG Regionalt bidrag för företagsutveckling (regionalpolitiskt stöd) Innehållsansvarig: Webbredaktionen Fakta och statistik Här hittar du samtliga pressmeddelanden, nyhets- och bildarkiv. Du får också tips om vad som är aktuellt i vår verksamhet just nu. Om företagande Aktuellt just nu: Om regional utveckling Om tillväxt och välfärd Miljarder till Sveriges tillväxt från kvinnors företag Om turism Det samhällsekonomiska värdet av kvinnors företagande är stort. En ny rapport från Tillväxtverket visar att kvinnors företag betalar ut Här hittar du aktuella fakta om företagande, regional utveckling, 91 miljarder kronor i löner och sysselsätter 418 127 personer. tillväxt och välfärd samt om svensk turism. Fakta som vi anser är Läs mer i pressmeddelandet viktiga i en diskussion om näringslivets och regionernas utveck- Hämta rapporten Många miljarder blir det ling. Visste du det här? : Sveriges tillväxt under perioden 1999-2008 var klart högre än Innovationsupphandling kan lyfta miljödrivna affärer genomsnittet för EU. Den var även högre än i USA. Miljöteknik och cleantech är aktuella ämnen i klimatdebatten. Och Sverige har högre tillväxt än EU och USA miljöföretagens systemlösningar har en stor exportpotential, men det Allt fler pendlar längre till jobbet, arbetsmarknadsregionerna blir större behövs satsningar på ett tidskrävande och riskfyllt förarbete för att och färre. lyckas. Läs mer i pressmeddelandet Snabb regionförstoring sedan 1970 Sverige ligger i topp när det gäller antalet miljöcertifierade företag per Webbspel ökar kunskaper om företagare miljon invånare. Tillväxtverket, Stiftelsen IFS och SEB har gemensamt tagit fram ett Sverige flest miljöcertifierade företag per invånare lärande webbspel kring sociala koder i olika kulturer. Spelet kallas Kulturbanken och riktar sig till bankanställda. Kulturbanken erbjuds Innehållsansvarig: Jan T. Persson nu utan kostnad till Sveriges alla banker och finansinstitut. Läs mer i pressmeddelandet

Press Forskning om riskkapitalets funktion belönas med 100 000 euro Bildarkiv Den amerikanske professorn Josh Lerner tilldelas det prestigefyllda Debattartiklar Global Award for Entrepreneurship Research 2010. Josh Lerner är Elektroniskt nyhetsbrev professor i Investment Banking vid Harvard Business School, Boston, Evenemang USA. Han får priset för sina framstående och inflytelserika resultat Logotyp och grafisk manual inom entreprenörskapsforskningen. Prissumman är 100 000 euro. Nyhetsarkiv Pressmeddelanden Susanne rekommenderar RSS-flöden Hur viktig är fordonsindustrin för Sverige? Tempo Ladda hem rapporten Fordonsindustrin i nationell och regional belysning Intresserad av fakta? Är du intresserad av fakta om företagande, regional utveckling samt Utbildningar, studenter och professorer/ tillväxt och välfärd? Vi har sammanställt fakta som vi anser är viktiga i en diskussion om näringslivets och regionernas utveckling. professurer vid universitet och högskolor Gå till Fakta och statistik Några delar från Nyheter Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid När krisen blivit vardag - seminarium för varselsamordnare universitet och högskolor i Sverige. Miljarder till Sveriges tillväxt från kvinnors företag Från en pågående, ej avslutad, undersökning. 880 gamla och nya ambassadörer för kvinnors företagande (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Innovationsupphandling kan lyfta miljödrivna affärer Kraftsamling om nyttan med lärande för sysselsättning och regional Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. tillväxt Se samtliga nyheter Uppgifterna om professorerna är äldre.

Pressmeddelanden Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Miljarder till Sveriges tillväxt från kvinnors företag Arbetsliv och arbetsmarknad 120 p 880 gamla och nya ambassadörer för kvinnors företagande Stockholms universitet Innovationsupphandling kan lyfta miljödrivna affärer Arbets- och organisationspsykologi 120 p Webbspel ökar kunskaper om företagare Högskolan Väst Pris till norrländsk forskning om små företags nätverk Se samtliga pressmeddelanden Arbetsvetenskap Blekinge tekniska högskola Evenemang Högskolan i Borås Kurs i lärande utvärdering och följeforskning, 3 september Högskolan i Halmstad Partnersøgningskonference i Øresund - Find en partner til dit ÖKS- Karlstads universitet projekt Luleå tekniska universitet Hur kan ert projekt dra nytta av andra projekts erfarenheter? Malmö högskola Har du hört talas om LOV? - Katrineholm Arbetsvetenskaplig utbildning 120 p Samarbete för socialt företagande Se även Personal- och arbetslivsutbildning Se samtliga evenemang Högskolan i Borås Innehållsansvarig: Susanne Daregård Högskolan i Halmstad Driftingenjörsutbildning 120 p Se även Samhällsteknik/driftingenjör under Högskoleingenjörsutbildning Stockholms universitet Högskolan i Kalmar Södertörns högskola Enterprising and Business Development 120 p Umeå universitet Växjö universitet Uppsala universitet Entreprenörutbildning Växjö universitet Högskolan Dalarna, 120 p Örebro universitet Högskolan i Jönköping, 140 p Företagsekonomi. Engelskspråkig marknadsföring 120 p Södertörns högskola, 140/160 p Högskolan Dalarna Future Enterprise 140 p Företagsekonomi och musikindustrin 120 p Högskolan i Jönköping Luleå tekniska universitet Företagsledning Företagsekonomi Göteborgs universitet Blekinge tekniska högskola Human Resources and Industrial Management 120/160 p Göteborgs universitet Växjö universitet Högskolan i Borås Industriell ekonomi Högskolan Dalarna Chalmers tekniska högskola Högskolan på Gotland Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan Dalarna Högskolan i Halmstad Högskolan i Gävle Högskolan i Jönköping Högskolan Kristianstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Linköpings universitet Högskolan i Skövde Industriell ekonomi 120 p Högskolan Väst* Högskolan i Skövde Karlstads universitet Industriell ekonomi – Industrial Management and Logistics Linköpings universitet 120/160 p Luleå tekniska universitet Högskolan i Gävle Lunds universitet Industriell ledning och organisation Mittuniversitetet Högskolan i Skövde Mälardalens högskola Industriell och ﬁnansiell ekonomi SLU Göteborgs universitet Industriell organisation och ekonomi Internationellt företagande Högskolan i Halmstad Göteborgs universitet Högskolan i Jönköping International Economics and Development 140 p Högskolan i Kalmar Högskolan i Jönköping Industriell organisation och ekonomi 120/200 p International Management 140 p Högskolan i Jönköping Högskolan i Jönköping Industriell systemekonomi 120/160 p Internationell projektledning med språk; engelska, spanska eller Växjö universitet tyska 120 p Industriella el- och IT-system 120 p Högskolan i Skövde Linköpings universitet Ledarskap- och coachingutbildning 80 p Industriellt ledarskap 160 p Umeå universitet Högskolan i Skövde Ledarskap och organisation 80 p Industrimatematik Växjö universitet Göteborgs universitet Management, International 140 p Innovation och entreprenörskap Högskolan i Jönköping Chalmers tekniska högskola Södertörns högskola Innovationsteknik Management med IT Högskolan i Halmstad Högskolan i Skövde, 120/170 p Mälardalens högskola Södertörns högskola, 140/160 p Innovationsutbildning – MTO 60/160 p Managing Technology and Business projects 120 p Mälardalens högskola Växjö universitet Innovativ produktionsutveckling 80 p Personal, arbete och organisation 120 p Högskolan i Kalmar Stockholms universitet Innovativ teknik och företagande 120/200 p Personal- och arbetslivsutbildning 120/160 p Luleå tekniska universitet Se även Arbetsvetenskaplig utbildning Internationell företagsekonomi Göteborgs universitet Luleå tekniska universitet Högskolan Kristianstad (140 p) Internationell företagsverksamhet Karlstads universitet Göteborgs universitet Linköpings universitet (160 p) Internationella arbetslivsstudier Lunds universitet Göteborgs universitet Mittuniversitetet Umeå universitet (140/160 p) Göransson Anita Uppsala universitet (160 p) Heyden Guy Växjö universitet Holmer Jan Örebro universitet Schiller Bernt Produktionsledning 80 p Simonson Birger Högskolan i Jönköping Produktions- och driftsäkerhetsutveckling 80 p Stockholms universitet SU Högskolan i Skövde Produkt- och processutveckling Björklund, Anders 328 Nationalekonomi, särsk Mälardalens högskola utvärderande arbetsmarknads- Produktutveckling och innovationsledning Wadensjö, Eskil 328 Arbetsmarknadspolitik Högskolan i Halmstad Wahlund, Richard 327 Företagsekonomi Granqvist, Kjell Roland 302 Företagsekonomi Guillet, Pierre de Monthoux 302 Företagsekonomi Göteborgs universitet GU Hedberg, Bo 302 Företagsekonomi Företagsekonomi Mabon, Hunter 302 Företagsekonomi Andersson Tommy Sköldberg, Kaj 302 Företagsekonomi Bergendahl Göran Söderman, Sten 302 Företagsekonomi Jensen Arne Thomas Hartman 302 Företagsekonomi Mårtenson Rita Norbäck Lars Erik Handelshögskolan i Stockholm HHS. 2004/2005 Olson Olov Polesie Thomas Björn Axelsson Stjernberg Torbjörn professor, innehavare av Olof A. Söderbergs professur i Törnqvist Ulla företagsekonomi Wickström Bo Dag Björkegren Lindblom Ted t f professor, vikarie på Matts Carlgrens professur i företagsekonomi Gothenburg research inst. höstterminen 2004 Czarniawska Barbara Magnus Blomström Jönsson Sten professor i internationellt företagande med nationalekonomisk Solli Rolf inriktning Arbetsvetenskap Nils Brunsson professor, innehavare av Stockholms stads professur i t f professor, vikarie på professur i företagsekonomi, särskilt företagsekonomi, särskilt förvaltningsekonomi organisationsteori tjänstledig fr o m 040701 t o m 041231 Guje Sevòn Mats Engwall professor i ekonomisk psykologi, särskilt organisationspsykologi t f professor, vikarie på professur i industriell produktion, särskilt Sven-Erik Sjöstrand produktionsstrategi och innovationsprocesser läsåret 2004/2005 professor, innehavare av Matts Carlgrens professur i företagsekonomi Staffan Furusten tjänstledig höstterminen 2004 t f professor, vikarie på Stockholms stads professur i företagsekonomi, Bengt Stymne särskilt förvaltningsekonomi professor i företagsekonomi, särskilt organisationsteori fr o m 040701 t o m 041231 Ingolf Ståhl Magnus Henrekson professor i företagsekonomi, datorbaserade tillämpningar av professor, innehavare av Jacob Wallenbergs forskningsprofessur i ekonomisk teori med särskild inriktning på spel- och ekonomi med särskild inriktning på det svenska näringslivets förhandlingsproblem utveckling och den ekonomiska politiken Örjan Sölvell Carin Holmquist professor i företagsekonomi, särskilt internationellt företagande professor, innehavare av Familjen Stefan Perssons donationsprofessur tjänstledig fr o m 040701 t o m 050630 i företagsekonomi, särskilt entreprenörskap och affärsskapande Ivo Zander Peter Jennergren tf professor, vikarie på professur i företagsekonomi, särskilt professor, innehavare av 1946 års donationsprofessur i internationellt företagande företagsekonomi fr o m 040701 t o m 050630 Christer Karlsson Udo Zander professor i industriell produktion, särskilt produktionsstrategi och professor i företagsekonomi, särskilt internationellt företagande innovationsprocesser Jan Bergstrand tjänstledig läsåret 2004/2005 företagsekonomi, särskilt ekonomisk analys och styrning Johnny Lind Hans De Geer t f professor, vikarie på professur i företagsekonomi, särskilt företagandets historia och etik ekonomistyrning Bo Ekehammar läsåret 2004/2005 psykologi, särskilt psykometri Mats Lundahl Rami Shani professor i utvecklingsekonomi företagsekonomi, särskilt organisatoriskt lärande och förändring Jan Löwstedt Bo Sundgren informationsbehandling, särskilt administrativ databehandling Örebro universitet ÖU Mary Lindenstein Walshok Claes Hultman Företagsekonomi företagsekonomi, särskilt entreprenörskap Björn Bjelke Företagsekonomi

Växjö universitet VXU Högskolan i Kalmar HK PALME MÅRTEN Lars Lindkvist BBS Företagsekonomi med inrikt- EHV PROF 1000 ning mot organisation och [email protected] Nationalekonomi och statistik, ledarskap arbetsmarknadsekonomi KOSTERA MONIKA Mälardalens högskola MdH EHV PROF 250 [email protected] Ledarskap, Entreprenör-skap och Esbjörn Segelod Organisation, LINDKVIST Professor i företagsekonomi med inriktning mot verksamhetsstyrning LARS Sparbanksstiftelsen Rekarnes professur i företagsekonomi EHV PROF 100 [email protected] Ledarskap, Entreprenörskap och Peter Söderbaum Organisation, Professor i ekonomi med inriktning mot ekologisk ekonomi ANDERSEN JON Personlig hemsida EHV PROFBL 1000 Befordrad professor Anders Lundström [email protected] Ledarskap, Entreprenörskap och Adjungerad professor Företagsekonomi med inriktning mot små och Organisation medelstora företag JOHANNISSON BENGT EHV PROFBL 1000 Ulf Johanson Befordrad professor Adjungerad professor i företagsekonomi med inriktning mot styrning [email protected] Professor i Entreprenörskap av kunskapsintensiva organisationer och företagsutveckling AL-NAJJAR BASIM Högskolan i Gävle HiG TD PROFBL 1000 NYSTRÖM HARRY GÄSTPR Företagsekonomi Befordrad professor UHLIN HANS-ERIK PROF Företagsekonomi [email protected] Systemekonomi Södertörns högskola SH Luleå tekniska universitet LTU. Jacobsson Bengt Företagsekonomi Industriell ekonomi & samhällsvetenskap Stryjan Yohanan Företagsekonomi o Ekonomistyrning o Industriell logistik Uppsala universitet UU o Industriell marknadsföring o Industriell organisation 21400 Företagsek inst o Kvalitets- & miljöledning ANDERSSON ULF Professor bef univlektor o Nationalekonomi Företagsekonomi o Rättsvetenskap ENGWALL LARS Professor, utn av reg o Statsvetenskap & historia Företagsekonomi o Systemvetenskap FORSGREN MATS Professor, anst UU Företagsekonomi Carlsson Lars, Professor GRÖJER JAN-ERIK Professor, anst UU Hansson Staffan, Professor Företagsekonomi Häckner Einar, Professor HADJIKHANI AMJAD Professor, anst UU Hörte Sven-Åke, Professor Företagsekonomi Klefsjö Bengt, Professor HOLM ULF Professor bef univlektor Michanek Gabrlel, Professor Företagsekonomi Segerstedt Anders, Professor SAHLIN-ANDERSSON KERSTIN Professor, anst Ylinenpää Håkan, Professor UU Back Rolf, Professor adjungerad Företagsekonomi Bengtsson Bertil, Professor adjungerad SNEHOTA IVAN Professor bef univlektor Lager thomas, Professor adjungerad Företagsekonomi Radetzki Marian, Professor gäst WALLERSTEDT EVA Professor, gäst Företagsekonomi Arbetsvetenskap ZANDER IVO Professor, anst UU o Genus, människa & maskin Företagsekonomi o Genus & teknik o Industriell design o Industriell produktionsmiljö o Ljud & vibrationer o Teknisk psykologi Alm Håkan, Professor Gunnarsson Ewa, Professor Pettersson Dennis, Professor AAbrahamsson Kenneth, Professor adjungerad Lundberg Jan, Professor bef univ lektor LönnrothEmma-Christin, Gästlärare

Högskolan i Borås HB. Institutionen för data- och affärsvetenskap (IDA) Två starka ämnen förenas vid den här institutionen; ekonomi, och informatik/data. (Professorernas ämnen oklara) Anders Edström IDA [email protected] 033-4354395 AES Professor/ Forskningsansv Olov Forsgren IDA [email protected] 033-4354449 OFO Professor

659 Marknadsförings- och reklamverksam- Utbildningar, studenter och professorer/ heter od. professurer vid universitet och högskolor

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Internationell marknadsföring 120/160 p Mälardalens högskola Internationell ekonomi/ marknadsföring 120/160 p Luleå tekniska universitet Marknadsföringsutbildning 120 p Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar (120/160 p) Växjö universitet Reklam och kommunikation 120 p Se Mediekommunikation (omr75-77)

Se även 75-77 som gäller formgivning.

Handelshögskolan i Stockholm HHS. 2004/2005 Mats Lundeberg professor i information management Dharma Deo Sharma professor, innehavare av Peter Wallenbergs professur i internationell marknadsföring Lennart Sjöberg professor i psykologi, särskilt ekonomisk psykologi Karl-Olof Hammarkvist företagsekonomi, särskilt marknadsföring på ﬁnansiella marknader Bertil Thorngren företagsekonomi, särskilt telematik och marknadsföring

Växjö universitet VXU PEHRSSON ANDERS EHV PROF 1000 [email protected] Marknadsföring

ZINELDIN MOSAD EHV PROFBL 1000 Befordrad professor [email protected] Marknadsföring

Högskolan i Kalmar HK Internationell marknadsföring Hans Jansson BBS 66/68 Tillverkning av varor Utbildningar, studenter och professorer/

66 Tillverkning av kemivaror o d. professurer vid universitet och högskolor 660 Allmänt 661 Kemikalier Några delar från 662 Explosivämnen, tändmedel, bränslen Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid 663 Drycker, njutningsmedel 664 Livsmedel universitet och högskolor i Sverige. 665 Oljor, olje- o asfaltprodukter, fett, vax Från en pågående, ej avslutad, undersökning. 666 Glas och porslin, lergods, cement, betong (http://wimnell.com/omr40h.pdf) 667 Färger 668 Hygienartiklar, läkemedel, kemisk-tekniska artiklar. Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. 669 Metaller od Uppgifterna om professorerna är äldre. 67 Tillverkning av bearbetningsvaror o d. 670 Allmänt Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. 671 Ädelmetallvaror, ädelstensvaror 672 Enkla metallvaror av järn o stål 673 Enkla föremål av metaller, ej ädelmetall, ej järn Se även 62. 674 Trävaror 675 Läder och skinn . 676 Pappersmassa, papper och pappersvaror 677 Garn, tråd, textilier 678 Plast- och gummivaror 679 Gruvbrytning, oljeutvinning o d, tillverkning av stenvaror

68 Tillverkning av komplexvaror. 680 Allmänt 681 Finmekaniska produkter, instrument, optik, elektronik 682 Maskiner 683 Maskiner och apparater för värme, ventilation, sanitet och för el 684 Möbler o d 685 Skor, lädervaror, hjälpmedel för gång o d, sportartiklar. 686 Graﬁska produkter, bokbindning o d. 687 Beklädnadsartiklar. 688 Dekorationsartiklar, leksaker o d 689 Transportmedel 69 Tillverkning/ byggande av byggnader och Utbildningar, studenter och professorer/ anläggningar. professurer vid universitet och högskolor

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Affärsutveckling för byggsektorn 120 p Chalmers tekniska högskola Bygghantverk 120 p Göteborgs universitet Bygg- och fastighetsekonomutbildning 120 p Högskolan i Halmstad Byggplatschefsutbildning/ Processteknik 80 p Mälardalens högskola

Se även 62. 7 Formgivning av fysiska o sociala miljöer.

Innehåll och länkar till hemsidan: SW 7 Formgivning av fysiska och sociala miljöer. SW 70 Allmänt om konst o kultur. SW 71 Övergripande formgivning/planering av fysiska miljöer. SW 72 Formgivning av byggnader o anläggningar, arkitektur. SW 73 Skulptur o d. Museiverksamheter, konstutställning. SW 74 Konsthantverk, formgivning av bruksföremål. Inredning. SW 75 Konstmåleri. 76 Graﬁsk konst, teckenkonst. 77 Fotograﬁ. SW 78 Musik ( konserter o d 792) SW 79 Seder o bruk, nöjen, sociala miljöer o verks. Sport. SW . 7911-7913 Seder och bruk. SW . 7914-7919 Film, radio, TV, offentliga fester mm. SW . 792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans. SW . 793 Sällskapsnöjen. Sällskapsdans. Lek. SW . 794 Spel. Skicklighets-och turspel. Lotteri. Lotto. Tips etc. SW 795 Sociala miljöer och sociala verksamheter. SW . 7951 Sociologi. Socialvård. Kriminologi. SW . 7952/7956 Sociala miljöer, sociala verksamheter. SW . 7957 Undervisning o d. SW . 7958 Sociala miljöer o sociala verksamheter i boendet. SW . 7959 Sociala miljöer o verks.i allmänna grupper o d. SW 796/799 Sport, idrott o d. 70 Allmänt om konst och kultur. Utbildningar, studenter och professorer/ professurer vid universitet och högskolor

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Humanistiskt samhällsprogram 120 p Umeå universitet Kulturanalys Umeå universitet Kulturanalys 160 p Umeå universitet Kulturarv och samhällsanalys 120/160 p Högskolan i Kalmar Kulturledarutbildning 120 p Växjö universitet Kultur och kommunikation Högskolan i Gävle, 120/160 p Högskolan i Halmstad, 120 p Kultur- och mediegestaltning Linköpings universitet Kultur och medier Lunds universitet Kultur- och naturmiljötolkning Örebro universitet Linköpings universitet Samhälls- och kulturanalys Kulturpedagogik Linköpings universitet Högskolan i Gävle Samhällsvetenskaplig utbildning Kultur, samhälle och historia 160 p Blekinge tekniska högskola, 120 p Södertörns högskola Göteborgs universitet, 160 p Kultur, samhälle och mediegestaltning 160 p Högskolan i Borås, 120 p Linköpings universitet Högskolan Dalarna, 120/160 p Kulturstudier/-vetenskap Umeå universitet, 120/160 p Göteborgs universitet Uppsala universitet, 160 p Högskolan Väst* Uppsala universitet Göteborgs universitet GU Kulturvetenskaplig utbildning Högskolan Dalarna, 120/160 p Centrum för kulturstudier Karlstads universitet, 120 p Dahl Eva-Lena Linköpings universitet, 160 p Stockholms universitet, 120/180 p Södertörns högskola SH Kulturvård Sandomirskaja Irina Cultural studies Göteborgs universitet Samhälle och kultur i ett skolperspektiv Linköpings universitet Samhällsgeografi Högskolan på Gotland Lunds universitet Uppsala universitet Växjö universitet Samhällsinformatik 120 p Mittuniversitetet Samhällskunskap (även på 108) Högskolan i Jönköping Luleå tekniska universitet 71 Övergripande planering av fysiska DN 9 april 2010. “Vägar ur kaoset. Mats Lundahl om Haiti miljöer 72 Formgivning av byggnader och efter jordbävningen.” “DEN GIVARKONFERENS för Haiti som nyligen hölls i New York anläggningar, arkitektur gick över förväntan: 5,24 miljarder dollar för de närmaste 18 måna- derna, 9,9 för hela den närmaste treårsperioden. Nu handlar det om att bygga en fungerande ekonomi. Haitis regering har presenterat en handlingsplan. I långa stycken är den en önskelista, men prioriteringar inom planen kommer att bli ofrånkomliga. Allra viktigast är att det nya Haiti blir decentraliserat. Under hela 1900-talet koncentrerades alla viktiga funktioner till huvudstaden. Regionerna förföll. Före jordbävningen svarade Port-au- Prince för två tredjedelar av all ekonomisk aktivitet i landet. Från 1950 till i dag mer än tiodubblades stadens folkmängd. Infrastrukturen bröt formligen samman under befolkningstrycket. Om inget görs riskerar huvudstaden att ha sex miljoner invånare om 15 år. Det får inte ske. Alla som har flyttat efter jordbävningen kan inte komma tillbaka. Regionala satsningar behövs både för att minska konsekvenserna av framtida natur- katastrofer och för att skapa sysselsättning. Det krävs att ekonomin kommer i gång, och inte bara i huvudstaden. Handlingsplanen talar om regionala tillväxtpoler. HÄR KOMMER NÄSTA problem. De flesta haitier är bönder, med inkomsten på väg nedåt som ett resultat av jordförstöringen på bergssidorna. Efter jordbävningen har landsbygdbefolkningen dessutom vuxit med hundratusentals personer när människor lämnat de förstörda städerna. Det är på sikt ohållbart. Antalet bönder måste ovillkorligen minskas (och de som blir kvar måste ner från bergen). Om detta säger planen ingenting. Det gäller att finna alternativ som är överlägsna såväl Port-au-Prince som jordbruket. Under den närmaste framtiden kommer många att kunna syssel- på sin jord ochjordtvister är en ständig källa till konflikter. Att refor- sättas inom byggsektorn, men på sikt kan denna inte driva ekonomin. mera jordbruksstrukturen är dock det svåraste man kan företa sig i Den mest framgångsrika sektorn under de senaste 50 åren har varit Haiti. Det kommer aldrig att gå om inte alternativ sysselsättning kan textilindustrin. Haiti har sedan 2008 en stor tullfri kvot i USA, och en skapas som gör det möjligt att tappa av arbetskraft från jordbruket decentralisering av sektorn - ut från huvudstaden - har redan inletts. och lägga samman jorden i större enheter. Fabriker har sedan ett par år tillbaka etablerats i gränsstaden Ouanaminthe, varifrån plaggen fraktas till den dominikanska sidan för NYCKELN TILL TILLVÄXT i det nya Haiti heter industrialisering. export. Landet har gott om folk och en skriande brist på jord. Under de Återuppbyggd och rätt organiserad har textilsektorn potential att närmaste 18 månaderna kommer över 5 miljarder dollar att strömma in skapa hundratusentals jobb. Tyvärr är den en låglöneindustri, men den i Haiti. Industrisektorn måste få sin beskärda del, framför allt genom låga utbildningsnivån lämnar inte utrymme för några alternativ på kort satsningar på infrastruktur. Resursinflödet är dock inte utan problem.. sikt. Den enda konkurrensfördel Haiti har internationellt är just löne- När dollar strömmar in och växlas till haitiska gourdes kommer läget. gourdens värde att öka i dollar räknat. Dessutom ökar penninginflödet Jordbruket behöver göras om i grunden. Som det bedrivs i dag har den totala efterfrågan. Priserna på de varor som går i internationell det ingen framtid. Det är lågproduktivt, förstör jorden på bergssidorna handel är givna av världsmarknaden. Däremot kommer priserna på och klarar inte av att försörja befolkningen med mat. (80 procent av inhemska varor att stiga. Båda dessa mekanismer kommer att försvåra exportinkomsterna går till livsmedelsimport.) Handlingsplanen talar för Haiti att få i gång exporten. Även om man har tillgång till den om konstgödsel och bevattning. Det är bra. Kapitalinsatsen är i dag amerikanska marknaden kan det bli mer attraktivt att investera i helt försumbar. Men man måste också plantera träd på bergssidorna för byggsektorn under överskådlig framtid. att stoppa erosionen- träd som genererar inkomster. Haitis väg till en dräglig levnadsstandard kommer att bli lång. Den går genom ökad industriproduktion. Det internationella givarsamfun- HAITIS FRÄMSTA jordbruksexportprodukt är mango, och odling- det kan bidra till den genom att skapa en infrastruktur som gör det arna kan utvidgas. Den amerikanska marknaden kan svälja fem gånger attraktivt för privata företag att investera i det nya Haiti. “ så mycket som i dag. Frukten växer i hela Haiti och export-säsongen är tio månader. Vägnätet behöver dock utvecklas och det krävs krediter “Mats Lundahl är professor i utvecklingsekonomi vid Handelshög- för nyplantering, för det tar fem till sju år innan det går att skörda. skolan i Stockholm. Han är en av världens ledande experter på Haitis Ekologiskt kaffe för den amerikanska gourmetmarknaden är ett annat ekonomi.” alternativ. Påsikt fordras också en jordreform. Gårdarna är alldeles för små, mindre än en hektar i genomsnitt, och de klarar knappt att försörja en familj. Äganderätten är också ett stort problem. Få bönder har papper DN 9 april 2010: hållas i Mexiko i slutet av året. EU:s gemensamma linje är att Köpen- hamnsackordet ska införlivas med de avtalstexter som redan finns “FN tar nya tag i klimatfrågan.” framme. -Det är första gången parterna träffas efter Köpenhamn. Det är “Uppfattningen om Köpenhamnsavtalet har ändrats. Trots sitt många praktiska frågetecken som ska rätas ut, säger Anders Turesson, vanrykte kan avtalet från Köpenhamn få en viktig roll när FN:s svensk chefsförhandlare. klimatförhandlingar återupptas i Bonn i dag. - Uppfattningen om avtalet har svängt - från katastrof till FORTFARANDE ÄR DEN största stötestenen utsläppen och hur utvecklingsbart, säger Lars-Erik Liljelund, statsminister Fredrik mycket länderna ska åta sig att minska dem. Reinfeldts klimatrådgivare.” De ambitioner som anges i Köpenhamnsackordet är långt ifrån tillräckliga, visar klimatstudier. Samtidigt är det enbart en mindre del “Förväntningarna på ett bindande klimatavtal var skyhöga inför kli- av världens 193 länder som är berörda. matmötet i Köpenhamn i december. Därför blev resultatet - det så kal- -Det är EU och femton länder till som behöver minska sina utsläpp. lade Köpenhamnsackorde t- en desto större besvikelse. För resten är det fråga om att få en utveckling som inte leder till ökade Dokumentet innehåller inga bindande utsläppsminskningar, utan de utsläpp, säger Lars-Erik Liljeiund. länder som anslutit sig redovisar enbart sina ambitioner när det gäller att dra ner på utsläppen av växthusgaser. DET BETYDER ATT utsläppsbegränsningarna egentligen inte är en EU med de svenska klimatförhandlarna i spetsen hade siktet inställt global fråga, utan framför allt en fråga för den industrialiserade delen på ett bindande dokument som hade kunnat ersätta Kyotoprotokollet av världen. när det löper ut nästa år. Det är i stort sett samma länder som finns i den så kallade G 20- - Detta var inte vad EU hade planerat - men det är ändå ett steg gruppen. framåt i rätt riktning, säger Lars-Erik Liljelund. - Det föder nya tankar på hur en bindande överenskommelse skulle kunna se ut, säger Lars-Erik LiljeLund. HAN ANSER ATT förhandlingarna i december ändå gav en hel del konkreta resultat. ANNIKA NILSSON I Köpenhamnsackordet, som över 100 länder i dag har anslutit sig [email protected] 08-73816 21 “ till, slås fast att temperaturen inte ska tillåtas att öka mer än två grader. Det innehåller också löften om pengar för att rädda regnskog från skövling och för att finansiera klimatanpassning och grön teknik till u- länder. Helgens möte i Bonn ska framför allt staka ut den väg förhandling- arna ska ta fram till nästa stora klimatkonferens, som kommer att • Lantmäteri (C) KTH. Kungliga Tekniska Högskolan. • Väg- och vattenbyggnadsteknik (C) • Samhällsbyggnad (C) Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad • Mark- och fastighetsjuridik (M) • Spatial Planning (M) — ABE • Real Estate Management (M) • Teknik- och vetenskapsfilosofi (M) Verksamheten omfattar arkitektur, samhällsbyggnad och • Land Management (UPP) miljöteknik i en vid bemärkelse. Där ingår en syntes av • Enviromental Engineering and Sustainable Infrastructure gestaltning, teknisk och ekonomisk kunskap till en systemsyn på (M) den byggda miljön, bostäderna och naturresurserna. Forskning och • Husbyggnads- och installationsteknik (M) undervisning syftar till att skapa bästa möjliga förutsättningar för • Geodesi och geoinformatik (M) ett uthålligt samhälle. Strategisk planering, skapande och underhåll • Innovations- och tillväxtekonomi (M) av infrastrukturer för transport, vatten och andra • Fastighet och finans (K) försörjningssystem utgör centrala delar. C - civilingenjörs-, A - arkitekt-, H - högskoleingenjörs-, M - magisterprogram, UPP - uppdragsutbildning, K – kandidatprogram. Institutioner • Arkitektur Skolans ledning • Byggvetenskap Dekan - Stellan Lundström • Fastigheter och byggande Prodekan - Katja Tollmar Grillner • Filosofi och teknikhistoria Grundutbildningsansvarig samhällsbyggnadsprogrammet - Ann- • Mark- och vattenteknik Catrine Norrström • Samhällsplanering och miljö Grundutbildningsansvarig arkitektutbildningen - Ulrika Karlsson • Transporter och samhällsekonomi Forskarutbildningsansvarig - Sven Ove Hansson Administrativ chef - Johanna Stellan Centra • Centrum för bank och finans (CeFin) Funktionsansvariga inom • Centrum för drift och underhåll av infrastruktur (CDU) skoladministrationen • Centrum för studier inom vetenskap och innovation (KTH Utbildningsadministration - Johanna Stellan CESIS) Personal - Marie Korostenski • Centrum för trafiksimulering (CTR) Ekonomi - Susanne weideskog • Centrum för transportstudier (CTS) • Centrum Mistra Pharma Tillhör: Kungliga Tekniska högskolan Senast ändrad: 2009-10-15 Grundutbildningsprogram • Arkitektur (A) Arkitektur och Samhällsbyggnad CVETKOVIC VLADIMIR VATTENVÅRDSTEKNIK SSK BIRGISSON BJÖRN VÄG- OCH BANTEKNIK Namn Professors ämne THUNVIK ROGER STEEN JESPER ARKITEKTUR ARB.LIV BEGYGGELSE CELSING JOHAN ARKITEKTUR AVANCERAD GESTALTNING GÄSTPROFESSURER WILHELMSON ANDERS ARKITEKTUR INR GESTALTNPROCESS MÅRTELIUS JOHAN ARKITEKTURHISTORIA GOW MARCELYN ARKITEKTURTEKNIK JOHANSSON ROLF BEBYGGELSEANALYS KARA HANIF ARKITEKTURTEKNIK HOLMGREN JONAS BETONGBYGGNAD WESTERBERG BO BETONGBYGGNAD KAROUMI RAID BROBYGGNAD ISACSON MATHS INDUSTRIMINNESFORSKNING SILFWERBRAND JOHAN BROBYGGNAD MUNDT SUNDQUIST HÅKAN BROBYGGNAD PETERSEN ELISABETH INSTALLATIONSTEKNIK SÖDERSTRÖM OVE BYGGNADSMATERIALLÄRA BRAUNERHJELM PONTUS INTERNATIONELL AFFÄRSVERKSAMHET LIND HANS FASTIGHETSEKONOMI HÅRSMAN BJÖRN REGIONAL EKONOMISK PLANERING LUNDSTRÖM STELLAN FASTIGHETSEKONOMI WESTLUND HANS REGIONAL PLANERING KALBRO THOMAS FASTIGHETSTEKNIK HINTZE STAFFAN RISKHANT.V BYGGANDE I JORD O B MATTSSON HANS FASTIGHETSTEKNIK FOLKESON LENNART TILLÄMPAD EKOLOGI KRUPINSKA JADWIGA FORMLÄRA ANDREASSON INGMAR TRAFIKTEKNIK OCH TRAFIKSIMULERING SJÖBERG LARS GEODESI ALGERS STAFFAN TRANSPORTANALYS, M SÄRSK INR M BAN YIFANG GEOINFORMATIK PROGNOSSYSTEM LJUNGQVIST BENGT INDUSTRIELL SKYDDSVENTILATION ELIASSON JONAS TRANSPORTSYSTEMANALYS ASPLUND MARCUS INFRASTR.NATIONALEKONOMI STILLE HÅKAN JORD- O BERGMEKANIK Tillhör: Forskning JANSSON PER-ERIK MARK-O VATTENRESURSLÄRA Senast ändrad: 2009-09-03 QUIEL FRIEDRICH MILJÖ O NATURRESURSINFORMATION OLOFSSON BO MILJÖGEOLOGI SÖRLIN SVERKER MILJÖHISTORIA FINNVEDEN GÖRAN MILJÖSTRATEGISK ANALYS CARS GÖRAN REGIONAL PLANERING SNICKARS FOLKE REGIONAL PLANERING PONTVIK ALEXIS STADSBYGGNAD HOLMBERG STURE STRÖMNINGS- OCH KLIMATTEORI HANSSON SVEN OVE TEKNIKENS FILOSOFI KAIJSER ARNE TEKNIKHISTORIA KAISERFELD THOMAS TEKNIK-O VETENSKAPSHISTORIA WILHELMSSON MATS TILLÄMPAD FINANSIELL EKONOMI ERIKSSON KENT TILLÄMPAD FÖRETAGSEKONOMI MATTSSON LARS-GÖRAN TRANSPORTSYSTEMANALYS KOUTSOPOULOS HARIS TRANSPORTVETENSKAP WÖRMAN ANDERS VATTENDRAGSTEKNIK SLU Utbildningar, studenter och professorer/ Landskapsplanering professurer vid universitet och högskolor SLU Landskapsvetarutbildning 130 p Några delar från Högskolan Kristianstad Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid Miljöekonomi universitet och högskolor i Sverige. Göteborgs universitet Från en pågående, ej avslutad, undersökning. Miljöhistoria (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Linköpings universitet Miljö, kultur och utveckling Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Lunds universitet Uppgifterna om professorerna är äldre. Miljö- och energisystem Karlstads universitet 71 Övergripande planering av fysiska miljöer Miljö- och processteknik Växjö universitet Miljöplanering Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Göteborgs universitet Här är infört ämnen som kanske mer gäller naturvetenskap, vilket inte Miljöpolitik framgår av ämnesbenämningarna, och därför hellre bör placeras på 57. Göteborgs universitet Miljöstrategi Bebyggelseantikvarisk kulturvård Lunds universitet Göteborgs universitet Miljöteknik Bebyggelseantikvarisk utbildning 120 p Högskolan Dalarna Göteborgs universitet Högskolan i Halmstad Fysisk planering Högskolan i Kalmar Blekinge tekniska högskola Mälardalens högskola Fysisk planering 180 p Umeå universitet Blekinge tekniska högskola Miljövetenskap Landskapsarkitektutbildning 200 p Göteborgs universitet SLU Högskolan i Halmstad Landskapsingenjörsutbildning 120 p Högskolan i Kalmar Karlstads universitet Samhällsplanerarutbildning 120/160 p Linköpings universitet Stockholms universitet Lunds universitet Växjö universitet Malmö högskola Samhällsplanering Mittuniversitetet Högskolan i Gävle Mälardalens högskola Tillämpad geografisk informationsteknik Stockholms universitet Högskolan i Gävle Södertörns högskola Växjö universitet Örebro universitet Sveriges lantbruksuniversitet SLU Miljövetenskap/Uthålligt företagande Landskapsplanering, skogsplanering mm se även område 63 Göteborgs universitet Miljövetenskaplig problemlösning Kungl. Tekniska högskolan KTH Göteborgs universitet Arkitekturskolan (ARK). Se även på 62. Miljövetenskaplig utbildning Göteborgs universitet, 160 p Högskolan i Halmstad, 120 p Chalmers tekniska högskola CTH Högskolan i Kalmar, 160 p Sektionen förArkitektur. Se även på 62. Karlstads universitet, 120/160 p Professorer: Linköpings universitet, 120 p Efternamn Förnamn Tjänsteben Institution Lunds universitet, 160 p LUND FREDRIK Konstnärlig professor Mälardalens högskola, 120/160 p Institutionen för Arkitektur Stockholms universitet, 120/160 p HÖLMEBAKK BEATE Konstnärlig professor Södertörns högskola, 120/160 p Institutionen för Arkitektur Örebro universitet, 120/160 p CALDENBY CLAES Professor Institutionen för Arkitektur Miljövetenskap–Människa–Miljö– Samhälle 120 p EDEN MICHAEL Professor Institutionen för Arkitektur Malmö högskola HOLMDAHL BIRGITTA Professor Institutionen för Arkitektur Miljöövervakning – skog, mark och vatten 160 p JANSON ULF Professor Institutionen för Arkitektur SLU MALBERT BJÖRN JAN Professor Institutionen för Arkitektur Regional utveckling och planering ULLMARK PETER Professor Institutionen för Arkitektur Göteborgs universitet Byggnadsekonomi http://www.bekon.lth.se/ Luleå tekniska universitet LTU Energi och Byggnadsdesign http://www.ebd.lth.se Se delar på 62 HDM - Housing Development Lunds universitet LU & Management (Boende och Lunds Tekniska Högskola, LTH. Se även 62. bostadsutveckling) http://www.hdm.lth.se Från Internet i juni 2004: Projekteringsmetodik http://www.caad.lth.se/ Institution/avdelning Webbadress Arkitektur http://www.arkitektur.lth.se/ Göteborgs universitet GU Arkitektur - utlandsbyggandehttp://www.ark3.lth.se/ Miljövetenskap och kulturvård Arkitektur I Kulturvård Arkitektur II Arvidsson Lars Arkitekturhistoria http://www.arkitekturhistoria. Wetterberg Ola Byggnadsfunktion http://www.byggfunk.lth.se/ Tillämpad miljövetenskap Formlära http://www.formlara.lth.se/ Dave Göran Miljöpsykologi http://www.ahus.lth.se/mpe/mpe Larsson Åke Stadsbyggnad http://www.stadsbyggnad.lth.se Bygg- och miljöteknik Brandteknik http://www.brand.lth.se/ Stockholms universitet SU Byggnadsfysik http://www.byfy.lth.se Forsberg, Gunnel 304 Kulturgeografi m inriktn mot Byggnadsmaterial http://www.byggnadsmaterial.lt samhällsplanering Byggnadsmekanik http://www.byggmek.lth.se/ Geoteknik http://www.tg.lth.se/geot.htm Uppsala universitet UU Installationsteknik http://www.installation.lth.se 23500 Bostads/urbanforskn, institut f Konstruktionsteknik http://www.kstr.lth.se ANDERSSON ROGER KARL GUNNAR Professor, anst UU Teknisk akustik http://www.akustik.lth.se/ Teknisk geologi http://www.tg.lth.se/geol.htm Kulturgeografi, ek.geografi Vattenförsörjnings- och BENGTSSON BO Professor, anst UU avloppsteknik http://www.vateknik.lth.se/ Statsvetenskap Vattenresurslära http://aqua.tvrl.lth.se/ FRANZÉN MATS Professor, anst UU Byggande och arkitektur http://www.byggark.lth.se/ Sociologi Bebyggelsevård http://www.bv.lth.se/ SANDSTEDT EVA Professor bef univlektor Kungl. Tekniska högskolan KTH Sociologi Arkitekturskolan (ARK). Se även på 62. TURNER BENGT Professor, anst UU Nationalekonomi Chalmers tekniska högskola CTH WIGREN RUNE Professor, anst UU Sektionen förArkitektur. Se även på 62. Nationalekonomi Professorer: Efternamn Förnamn Tjänsteben Institution LUND FREDRIK Konstnärlig professor 72 Formgivning av byggnader och anläggningar, Institutionen för Arkitektur arkitektur. HÖLMEBAKK BEATE Konstnärlig professor Institutionen för Arkitektur CALDENBY CLAES Professor Institutionen för Arkitektur Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. EDEN MICHAEL Professor Institutionen för Arkitektur Arkitektur HOLMDAHL BIRGITTA Professor Institutionen för Arkitektur Chalmers tekniska högskola JANSON ULF Professor Institutionen för Arkitektur Luleå tekniska universitet MALBERT BJÖRN JAN Professor Institutionen för Arkitektur ULLMARK PETER Professor Institutionen för Arkitektur Arkitektutbildning 180/200 p Se även Civilingenjörsutbildning Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet LTU Se delar på 62 Kungl. Tekniska högskolan Lunds universitet Lunds universitet LU Byggnadsutformning 120 p Lunds Tekniska Högskola, LTH. Se även 62. Växjö universitet Från Internet i juni 2004: Byggnadsvård Institution/avdelning Webbadress Högskolan på Gotland Arkitektur http://www.arkitektur.lth.se/ Arkitektur-utlandsbyggande http://www.ark3.lth.se/ Byggnadsvårdsutbildning Arkitektur I Högskolan på Gotland, 120 p Arkitektur II Växjö universitet, 80 p Arkitekturhistoria http://www.arkitekturhistoria. Järn och stål – offentlig gestaltning 120 p Byggnadsfunktion http://www.byggfunk.lth.se/ Göteborgs universitet Formlära http://www.formlara.lth.se/ Rumslig gestaltning 120 p Miljöpsykologi http://www.ahus.lth.se/mpe/mpe Mälardalens högskola Stadsbyggnad http://www.stadsbyggnad.lth.se Bygg- och miljöteknik Brandteknik http://www.brand.lth.se/ Byggnadsfysik http://www.byfy.lth.se Byggnadsmaterial http://www.byggnadsmaterial.lt Byggnadsmekanik http://www.byggmek.lth.se/ Geoteknik http://www.tg.lth.se/geot.htm Installationsteknik http://www.installation.lth.se Konstruktionsteknik http://www.kstr.lth.se Teknisk akustik http://www.akustik.lth.se/ Teknisk geologi http://www.tg.lth.se/geol.htm Vattenförsörjnings- och avloppsteknik http://www.vateknik.lth.se/ Vattenresurslära http://aqua.tvrl.lth.se/ Byggande och arkitektur http://www.byggark.lth.se/ Bebyggelsevård http://www.bv.lth.se/ Byggnadsekonomi http://www.bekon.lth.se/ Energi och Byggnadsdesign http://www.ebd.lth.se HDM - Housing Development & Management (Boende och bostadsutveckling) http://www.hdm.lth.se Projekteringsmetodik http://www.caad.lth.se/

Kungl. Konsthögskolan KKH Arkitekturskolan. Professorer Bedoire Fredric Arkitekturhistoria von Knorring Peter Restaureringskonst Schulman Sari Restaureringskonst Wilhelmsson Anders Arkitektur Växjö universitet VXU SILFVERHIELM MAGNUS TD GÄSTPR 100 Gästprofessor [email protected] Design arkitekt 73 Skulptur o d. Museiverksamheter, Utbildningar, studenter och professorer/ konstutställning professurer vid universitet och högskolor

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Föremålsantikvarisk utbildning. Internationella museistudier Göteborgs universitet Konservatorutbildning 160 p Göteborgs universitet Konservering Göteborgs universitet Museivetenskap/Museologi Göteborgs universitet Umeå universitet Uppsala universitet Museologi 140/160 p Umeå universitet

Stockholms universitet SU Jonsson, Kenneth 108 Numismatik & penninghistoria 74 Konsthantverk, formgivning av Skolverkets förslag till kursplan i slöjd i bruksföremål. Inredning grundskolan

Slöjd Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett grundläggande sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande innebär att ﬁ nna lösningar utifrån behov i olika situationer, vilket utvecklar människans praktiska klokhet och stärker tilltron till förmågan att klara uppgifter i det dagliga livet. Dessa förmågor är betydelsefulla för både individers och samhällens utveckling.

Syfte Undervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar ett kunnande i olika hantverk och förmågan att arbeta med olika material och uttrycksformer. Eleverna ska ges möjligheter att utveckla sitt handlag i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga olika lösningar, framställa föremål och värdera resultat. På så sätt ska undervisningen bidra till att väcka elevernas nyﬁ kenhet på att utforska och experimentera med olika material, samt att ta sig an utmaningar på ett kreativt sätt. Genom undervisningen i slöjd ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om färg, form, funktion och konstruktion, samt hur dessa kunskaper kan kombineras med medvetna val av material och teknik. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med begrepp som beskriver arbetsprocesser, redskap och slöjdföremåls estetiska uttryck. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetsmiljö och säkerhetsfrågor, samt om hur man väljer och hanterar material för att främja en hållbar utveckling. värdering av arbetsprocessen. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar medvetenhet om - Utforskande av materialens, redskapens och verktygens möjligheter. estetiska traditioner och uttryck samt förståelse för slöjd, hantverk och design från olika kulturer och tidsperioder. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna ges förutsätt- - Sagor och berättelser som inspirationskällor och förebilder för eget ningar att utveckla förmågan att skapande. - formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga - Hur färg, form och material påverkar slöjdföremåls uttryck. redskap, verktyg och hantverkstekniker, - välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med Slöjden i samhället arbetet, och utifrån kvalitets- och miljöaspekter, - Slöjdföremåls funktion och betydelse som bruks- och prydnads- - analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av föremål. slöjdspeciﬁka begrepp, samt - Några slöjdmaterials ursprung, till exempel ull och svenska träslag. - tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck. I årskurserna 4–6 Centralt innehåll Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker Undervisningen i slöjd ska behandla följande centrala innehåll - Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användnings- områden och kombinationsmöjligheter. I årskurserna 1–3 - Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och används på Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker ett säkert och ändamålsenligt sätt. - Metall, textil och trä. Materialens egenskaper och användnings- - Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urhol- områden. kning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna. - Handverktyg och redskap, hur de benämns och används på ett säkert - Två- och tredimensionella skisser och modeller, samt mönster och och ändamålsenligt sätt. arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas och följas. - Enkla former av några hantverkstekniker, till exempel metalltråds- arbete, sågning och tovning. Slöjdens arbetsprocesser - Enkla skisser och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas och - Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning följas. och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar. Slöjdens arbetsprocesser - Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter. - Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning - Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, till exempel i en och muntlig loggbok. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer resultatet. - Etniska hantverk och slöjdtraditioner som inspirationskällor och - Undersökande av olika materials form, funktion och konstruk- förebilder för eget skapande. tionsmöjligheter. - Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar - Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet. slöjdföremåls estetiska uttryck. - Hur symboler och färger används inom barn- och ungdomskulturer Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer och vad de signalerar. - Arkitektur, konst och design som inspirationskällor och förebilder vid bearbetning av egna idéer. Slöjden i samhället - Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former. - Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt - Mode och trender i ungdomskulturer, vad de signalerar och hur de och i nutid. påverkar individen. - Resurshushållning, till exempel genom reparationer och - Slöjd och hantverk i Sverige och andra länder som uttryck för etnisk återanvändning av material. och kulturell identitet.

I årskurserna 7–9 Slöjden i samhället Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker - Design, konsthantverk, hemslöjd och andra slöjdformer i det - Metall, trä och textil, deras kombinationsmöjligheter med varandra offentliga rummet. och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända - Olika material och hur de produceras utifrån ett hållbarhetsper- material. spektiv. - Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och används på ett säkert och ändamålsenligt sätt. - Utvecklade former av hantverkstekniker, till exempel gjutning, vävning och svarvning. Begrepp som används i samband med dessa. - Två- och tredimensionella skisser och modeller, samt mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas och följas. - Arbetsmiljö och ergonomi, till exempel ljudnivå och arbetsställ- ningar.

Slöjdens arbetsprocesser - Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar Design och träteknik 120 p Utbildningar, studenter och professorer/ Högskolan i Gävle professurer vid universitet och högskolor Designutbildning 120 p Beckmans designhögskola Några delar från Göteborgs universitet Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid Högskolan i Kalmar universitet och högskolor i Sverige. Växjö universitet Från en pågående, ej avslutad, undersökning. Form/Produktdesign 120 p (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Beckmans designhögskola Industridesign/Industriell design Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Göteborgs universitet Uppgifterna om professorerna är äldre. Högskolan på Gotland Mittuniversitetet Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Umeå universitet Industridesignutbildning Advanced Product Design 80 p Konstfack, 120–200 p Umeå universitet Lunds universitet, 200 p Design Mittuniversitetet, 120 p Beckmans designhögskola Umeå universitet, 120 p Göteborgs universitet Industriell design Högskolan i Kalmar Luleå tekniska universitet Växjö universitet Inredningsarkitektur Design av digitala medier 120 p Göteborgs universitet Högskolan Dalarna Inredningsarkitektur och möbeldesign 120–200 p Design av mobila tjänster 120 p Konstfack Högskolan i Halmstad Keramikkonst Design och formgivning Göteborgs universitet Högskolan i Gävle Keramikkonst 120 p Design och formgivning/Glas 40 p Göteborgs universitet Växjö universitet Keramik och glas 120–200 p Design och konstruktion 120 p Konstfack Högskolan på Gotland Konst, möbler och inredning 120 p Linköpings universitet Högskolan på Gotland Produktdesign Konstsmide – Metallhantverk 120 p Göteborgs universitet Göteborgs universitet Silversmide Kostymtecknarutbildning 120 p Se Metallkonst Se Scenografi . Kostymtecknare Slöjd Metallkonst. Silversmide Göteborgs universitet Göteborgs universitet Smide och metallkonst Modedesign Göteborgs universitet Beckmans designhögskola Smyckekonst Högskolan i Borås Göteborgs universitet Modedesignutbildning Smyckekonst 120 p Beckmans designhögskola, 120 p Se även Ädellab/metallformgivning Högskolan i Borås, 120/200 p Göteborgs universitet Möbeldesign Teknik – design – kommunikation Linköpings universitet Linköpings universitet Möbelformgivning – möbelsnickeri Göteborgs universitet Textil 120–200 p Möbelformgivning – möbelsnickeri 120 p Konstfack Göteborgs universitet Textildesign Möbelkonservering Högskolan i Borås Linköpings universitet Textildesignutbildning Möbelkonservering 120 p Högskolan i Borås, 120/200 p Linköpings universitet Konstfack, 80/120 p Möbelsnickeri Textilekonomutbildning 120/160 p Linköpings universitet Högskolan i Borås Möbelsnickeri 120 p Textil – Kläder; formgivning 120 p Linköpings universitet Göteborgs universitet Möbeltapetsering Textil konst Linköpings universitet Göteborgs universitet Möbeltapetsering 120 p Textil konst 120 p Göteborgs universitet Malmö högskola 76 Textil och modedesign Mitthögskolan 52 Högskolan i Borås Mälardalens högskola 86 Textilslöjd Högskolan i Borås 69 Göteborgs universitet Högskolan i Gävle 41 Umeå universitet Högskolan i Skövde 49 Textilteknologi Södertörns högskola 24 Högskolan i Borås Konstfack 436 Textilvetenskap. Handvävning Beckmans Designhögskola 132 Högskolan i Borås Summa 1 944 Textilvetenskap. Handvävning 120 p Högskolan i Borås Trä- och metallslöjd Konstfack KF Göteborgs universitet http://www.konstfack.se [email protected] Umeå universitet Ädellab/metallformgivning 120–200 p PROFESSORER PÅ KONSTFACK 2004 Konstfack Björn Thor Gästprofessor i industridesign [email protected] Högskoleverkets årsrapport 2004. Helårsstudenter. Ronald Jones Professor i konst med Tabellbilaga. Tabell 3. Helårsstudenter och helårsprestationer inrikt- budgetåret 2003, exkl. uppdragsutbildning, efter utbildningsområde. [email protected] ning på tvärkonstnärliga studier Helårsstudenter. Kerstin Wickman Professor i designhistoria Design [email protected] Lunds universitet 76 Andreas Berg Professor i grafisk illustration Göteborgs universitet 503 [email protected] Umeå universitet 170 Hans Cogne Professor i grafisk design Linköpings universitet 61 [email protected] Luleå tekniska universitet 26 Teo Enlund Professor i industridesign Växjö universitet 72 [email protected] Örebro universitet 17 Jonas Bohlin Professor i möbeldesign Högskolan i Kalmar 55 [email protected] Torbjörn Kvasbö Professor i keramik och glas Högskolan i Borås HB. [email protected] Institutionen Textilhögskolan (THS) Marysia Lewandowska Professor i konst Kan även kallas Sveriges Textilhögskola. Institutionen tillhör det [email protected] fåtal europeiska högskole- och universitetssäten med en egen textili- Anders Widoff Professor i Konstfack ndustriell fullskalemiljö.(Design 74 centralt men äv tillverkn 67+68) [email protected] Måns Wrange Professor i skulptur Mohamed Amer THS [email protected] [email protected] 033-4354149 MEA Gästprofessor Gunila Axén Professor i textil [email protected] Lise Bender Jørgensen THS Cheryl A Koler Professor i formlära [email protected] 033-4354149 LBJ Professor [email protected] Peter Cornell Professor i konsthistoria Hans Bertilsson THS [email protected] [email protected] 033-4354396 HBL Professor Jan Landqvist Professor i designmetodik [email protected] fiberteknologi Simonetta Carbonaro THS [email protected] 033-4354040 SIC Professor Göteborgs universitet GU Design och konsthantverk Marion Ellwanger THS Bergström Inger [email protected] 033-4354231 MAE Professor Heiland-Hansen Elisa Hybbinette Pietyer Lars Hallnäs THS Kardasis Basil [email protected] 033-4354208 LHS Professor Selander Lena Svensson Tiore Johan Huldt THS Söderström Liss Annika [email protected] 033-4354201 JHU Professor Ullmark Peter 75/77 Bildkonst. 75 Måleri. 76 Grafiskt, 77 Skolverkets förslag till kursplan i bild i Foto grundskolan

Bild Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära samt uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser. Kunskaper om bilder och bildkommu- nikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet. Genom att arbeta med olika typer av bilder kan människor utveckla kreativitet, nyﬁ kenhet och bildskapande förmåga.

Syfte Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår. I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kreativitet och lust att skapa samt uppmuntra eleverna till att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt. Bildundervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap, samt bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet. - Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar dokumentära bilder från hemorten och konstbilder. att utveckla förmågan att - kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, I årskurserna 4–6 - skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg Bildframställning samt med olika material, - Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel - undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, samt serier och illustrationer till text. - analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och - Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete. funktioner. - Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage. - Fotografering och fi lmande samt redigering i datorprogram. Centralt innehåll Undervisningen i bild ska behandla följande centrala innehåll Redskap för bildframställning - Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till I årskurserna 1–3 exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande Bildframställning arbete. - Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. - Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, - Teckning, måleri, modellering och konstruktion. fotografering och filmande och hur dessa benämns. - Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram. - Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten. Redskap för bildframställning - Olika element som bygger upp en bild: färg, form, linje, yta, samt Bildanalys för- och bakgrund. - Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar bud- - Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och skap. fotografering och hur dessa benämns. - Konst- och dokumentärbilder samt arkitektoniska verk från olika - Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och tider och kulturer. Hur de är utformade och vilka budskap de naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten. förmedlar. - Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders Bildanalys utformning och budskap. - Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. I årskurserna 7–9 Bildframställning Utbildningar, studenter och professorer/ - Framställning av berättande bilder om egna erfarenheter, åsikter och professurer vid universitet och högskolor upplevelser. - Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande. Några delar från - Återanvändning av bilder, material och föremål i eget bildskapande, Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid till exempel i installationer. universitet och högskolor i Sverige. - Digital bearbetning av fotografi er och andra typer av bilder. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. - Presentationer av eget bildskapande. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Redskap för bildframställning Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. - Formers och färgers betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan Uppgifterna om professorerna är äldre. användas i bildskapande arbete. - Material och verktyg för två- och tredimensionellt arbete och hur Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. dessa kan användas för bestämda syften. 75-77 gäller konstnärlig utformning av bilder, text och foto. Hit har Bildanalys förts utbildningar och ämnen som sysslar med “media”, vilket är oklart - Bilder som behandlar frågor om identitet, genus, sexualitet, etnicitet vad som avses. “Multimedia” kan vara något som också kan röra och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och fram- 7911-7914. Journalistik i tidningar o d ingår i 90, i radio och TV ingår ställas. också i 7911-7914. - Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och Bildjournalistikutbildning 120 p kritiskt granskas. Mittuniversitetet - Samtida konst- och dokumentärbilder, samt konst och arkitektoniska Bildpedagogik verk från olika tider och kulturer. Hur de är utformade och vilka Lärarhögskolan i Stockholm budskap de förmedlar. Bildproduktion - Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders Högskolan Dalarna utformning och budskap. Bildproduktion 120 p Högskolan Dalarna Bildvetenskap Se Konstvetenskap/Bildvetenskap Bok- och bibliotekshistoria Lunds universitet Datorgrafik 120 p Stockholms universitet Luleå tekniska universitet Hypermedievetenskap Dokumentärfotografi 40 p Högskolan i Skövde Umeå universitet Informativ illustration 120 p Fotografi Mälardalens högskola Göteborgs universitet Interaktionsdesign Fotografutbildning 120 p Göteborgs universitet Göteborgs universitet Malmö högskola Fri konst Interaktionsdesignutbildning 120 p Göteborgs universitet Blekinge tekniska högskola Umeå universitet Högskolan i Kalmar Fri konst 200 p Malmö högskola Se även Konst Interaktiv visualisering och mediedesign 80 p Göteborgs universitet Högskolan i Jönköping Kungl. Konsthögskolan Interaktiva medier 120 p Lunds universitet Högskolan i Kalmar Umeå universitet Intermediala studier Gestaltning i konvergerande medier Lunds universitet Högskolan på Gotland Konst 120–200 p Grafisk design Se även Fri konst Göteborgs universitet Konstfack Grafisk design och illustration 120–200 p Konst, kultur och ekonomi 120 p Konstfack Södertörns högskola Grafisk design och kommunikation 120 p Konstvetenskap/Bildvetenskap Linköpings universitet Göteborgs universitet Mittuniversitetet Högskolan Dalarna Grafisk design och webbutveckling 80 p Högskolan på Gotland Högskolan i Jönköping Högskolan i Halmstad Grafisk teknologi Karlstads universitet Högskolan Dalarna Linköpings universitet Grafisk utbildning 80 p Lunds universitet Stockholms universitet Lunds universitet Södertörns högskola Malmö högskola Umeå universitet Mittuniversitetet Uppsala universitet Stockholms universitet Växjö universitet Södertörns högskola Konstvetenskap och visuell kommunikation Umeå universitet Linköpings universitet Uppsala universitet Ljusdesign 80 p Växjö universitet Högskolan i Jönköping Örebro universitet Materiell och visuell design 120 p Medie- och kommunikationsvetenskaplig utbildning 120/160 p Malmö högskola Högskolan Dalarna (120 p) Media Högskolan i Halmstad Luleå tekniska universitet Högskolan i Jönköping Mediadesign Malmö högskola Luleå tekniska universitet Södertörns högskola Media management 120 p Umeå universitet (120 p) Högskolan i Kalmar Växjö universitet Mediekommunikation 120 p Örebro universitet Högskolan Dalarna Medie- och kommunikationsvetenskap/Medieproduktion 160 p Medie- och kommunikationsvetenskap Högskolan i Halmstad Se även Information Medie- och kommunikationsvetenskap/ Produktion 120/160 p Göteborgs universitet Luleå tekniska universitet Högskolan Dalarna Medie- och kommunikationsvetenskap/Strategisk kommunikation Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad, 160 p Högskolan i Halmstad Umeå universitet, 120 p Högskolan i Jönköping Mediepedagogik Högskolan i Kalmar Luleå tekniska universitet Högskolan Kristianstad Medier Karlstads universitet Högskolan i Skövde Linköpings universitet Medier, språk och kultur 140/160 p Luleå tekniska universitet Södertörns högskola Mediestudier med teori och produktion 120 p Umeå universitet 72 Högskolan i Skövde Malmö högskola 0,3 Medieteknik/-teknologi Högskolan på Gotland 15 Blekinge tekniska högskola Konstfack 117 Linköpings universitet Kungl. Konsthögskolan 218 Luleå tekniska universitet Summa 656 Södertörns högskola Media Växjö universitet Göteborgs universitet 14 Medieteknikutbildning Luleå tekniska universitet 45 Blekinge tekniska högskola, 120 p Högskolan i Kalmar 10 Mittuniversitetet, 160/180 p Malmö högskola 27 Medievetenskap Högskolan Dalarna 197 Linköpings universitet Dramatiska institutet 163 Multimediautbildning 120/160 p Summa 457 Karlstads universitet Kungl. Konsthögskolan KKH Multimediadesign 120 p Högskolan i Halmstad http://www.kkh.se [email protected] Multimedia. pedagogik–teknik 120 p Stockholms universitet Se vår uppdaterade skolkatalog för innevarande läsår, där alla Reklam och grafisk design 120 p professorer finns med. Se också KKH:s hemsida www.kkh.se, där du Beckmans designhögskola finner alla professorer med exakt titel och e-postadress. Textdesignutbildning 120 p Kungl. Konsthögskolan tel: 08-614 40 87 Katalogen . Utdrag: Mälardalens högskola Fri konst. Professorer. Dixon Steven Högskoleverkets årsrapport 2004. Helårsstudenter. Hagdahl Peter Tabellbilaga. Tabell 3. Helårsstudenter och helårsprestationer Höll Eberhard budgetåret 2003, exkl. uppdragsutbildning, efter utbildningsområde. Rantanen Mari Helårsstudenter. Scott Johan Prorektor Konst Senneby Annette Lunds universitet 81 Sustersic Apolonija Göteborgs universitet 154 Widen Johan Biträdande professor Växjö universitet VXU Müllner Heinrich JOHNSSON-SMARAGDI ULLA Adjungerade professorer SVI PROFBL 1000 Möller Regina Befordrad professor Villesen Gitte [email protected] Medie- och kommunikationsvetenskap Arkitekturskolan. Professorer Bedoire Fredric Arkitekturhistoria von Knorring Peter Restaureringskonst Örebro universitet ÖU Schulman Sari Restaureringskonst Mats Ekström Medie- och Wilhelmsson Anders Arkitektur kommunikationvetenskap Ake Grönlund Informatik Birgitta Höijer Medie- och Göteborgs universitet GU kommunikationvetenskap Konst- och bildvetenskap Stig Arne Nohrstedt Medie- och Johannesson Lena kommunikationvetenskap Konsthögskolan Valand Johansson Bengt-Olof Högskolan i Kalmar HK Mjåtveit Kari Design med inriktning mot Petersen Anders grafisk design Peturssons Finnbogi Henriette Koblanck HumSam Snaebjörnsdottir Bryndis Fotografi och film Du Rees Göran Södertörns högskola SH Bolin Göran Media-och kommunikationsvetenskap Stockholms universitet SU Hall, Thomas 105 Konstvetenskap Rossholm-Lagerlöf,Margareta 105 Konstvetenskap Uppsala universitet UU Becker, Karin 120 Journalistik m inr på 52000 Konstvetenskapliga inst bildkomm. VON BONSDORFF JAN Professor, anst UU Ekecrantz, Jan 120 Medie- och Estetiska ämnen kommunikationsvet. 78 Musik ( konserter o d 792) Skolverkets förslag till kursplan i musik i grundskolan.

Musik Musik ﬁnns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var och en av oss. Den är också en viktig del i människors sociala gemenskap och kan påverka individens identitetsutveckling. I vår tid förenas musik från skilda kulturer och epoker med andra konstformer i nya uttryck. Kunskaper om och i musik ökar möjligheterna att delta i både skolans och samhällets kulturliv.

Syfte Undervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskap att använda röst, musikinstrument, digitala verktyg samt musikaliska begrepp och symboler i olika musikaliska former och sammanhang. Musikundervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla en musikalisk lyhördhet som gör det möjligt att i samarbete med andra skapa, bearbeta och framföra musik i olika former. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla en tilltro till sin förmåga att sjunga och spela, samt intresse för att utveckla sin musikaliska kreativitet. Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att uppleva och reflektera över musik. Elevernas erfarenheter av musik ska utma- nas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter. Däri- - Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man genom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sina kun- lyssnar på musik. skaper om och förståelse för olika musikkulturer, såväl den egna som - Olika instrument från instrumentgrupperna blås-, sträng-, tangent- andras. och slagverksinstrument. Hur instrumenten låter och ser ut. Undervisningen i ämnet musik ska ge eleverna förutsättningar att - Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga utveckla förmågan att sammanhang. - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar I årskurserna 4–6 och idéer, samt Musicerande och musikskapande - analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella - Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform i olika och historiska sammanhang. genrer. - Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster, till exempel ackord- Centralt innehåll följer, perioder och kompmodeller. Undervisningen i musik ska behandla följande centrala innehåll - Imitation och improvisation med röst och instrument, rytmer och toner. I årskurserna 1–3 - Musikskapande med utgångspunkt i musikaliska mönster och former, Musicerande och musikskapande till exempel ackordföljder och basgångar. - Sång och spel i olika former: unison sång, kanon och växelsång samt - Musikaliska framföranden. ensemblespel. - Imitation och improvisation med rörelser, rytmer och toner. Musikens verktyg - Enkla former av musikskapande, till exempel med utgångspunkt i - Röst- och hörselvård vid musikaliska aktiviteter, till exempel text eller bild. uppvärmningsövningar. Hälsosamma ljudnivåer, samt olika typer av - Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser. musikhörselskydd. - Rösten som instrument för olika vokala uttryck, till exempel sång Musikens verktyg och rap. - Rösten som instrument med variation av rytm, klang och dynamik. - Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk för melodi- och - Slagverk, stränginstrument och tangentinstrument med variation av rytmspel eller för ackompanjemang. rytm, klang och dynamik. - Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers - Rytm, klang, dynamik och tonhöjd som byggstenar för att musicera och refräng som byggstenar för att komponera musik i olika genrer. och komponera musik. - Musikaliska symboler, grafi sk notation, noter och ackordbeteck- Musikens sammanhang och funktioner ningar. - Digitala verktyg för ljud- och musikskapande. och taktarter. - Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers, Musikens sammanhang och funktioner refräng och ackord som byggstenar för att musicera och komponera - Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på musik i olika genrer och med varierande instrumentation. människan i olika sammanhang. Hur musik används för påverkan och - Musikaliska symboler och notsystem, noter, tabulatur, rekreation och i olika rituella sammanhang. ackordbeteckningar och grafisk notation. - Ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala - Digitala verktyg för musikskapande, inspelning och bearbetning. om musicerande och om intryck samt upplevelser av musik. - Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska Musikens sammanhang och funktioner uttryck kan samspela. - Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på - Indelningen i stråk-, blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument. människan. Musikens funktion för att markera identitet och grupp- - Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer och tillhörighet i olika kulturer, med fokus på etnicitet och genus. deras musikaliska karaktärsdrag. - Hur musik används i olika medier, till exempel i fi lm och datorspel. - Instrument och deras funktion i olika genrer och sammanhang, till I årskurserna 7–9 exempel i en symfoniorkester eller i ett rockband. Musicerande och musikskapande - Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. - Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform, med Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare genretypiska musikaliska uttryck. och musikaliska verk. - Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster i olika genrer. - Rytmisk och melodisk improvisation till trumkomp, ackordföljder eller melodislingor med röst och instrument - Musikskapande i olika genrer, till exempel visor, ljudkompositioner och låtar. - Musikalisk gestaltning där olika uttrycksformer kombineras.

Musikens verktyg - Röstvård, hörselvård och orsaker till att musiklyssnande och musicerande kan bidra till hörselskador samt hur hörselskador kan förebyggas. - Hur rösten kan varieras i ﬂ erstämmiga, vokala uttryck i olika genrer. - Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk för spel i olika ton- Jazz- och rockmusikerutbildning 120 p Utbildningar, studenter och professorer/ Örebro universitet professurer vid universitet och högskolor Kammarmusik Mälardalens högskola Några delar från Kammarmusikerutbildning 120 p Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid Örebro universitet universitet och högskolor i Sverige. Kammarmusikerutbildning och annan högskoleutbildning 120 p Från en pågående, ej avslutad, undersökning. Mälardalens högskola (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Kantorsutbildning 80 p Se även Kyrkomusikerutbildning Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Lunds universitet Uppgifterna om professorerna är äldre. Komposition Luleå tekniska universitet Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Komposition 120/160 p Göteborgs universitet (80/160 p) Arrangering/komposition 80 p Luleå tekniska universitet Luleå tekniska universitet Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Datateknik. Music Engeneering 80 p Konsertorganistutbildning 80/120 p Högskolan i Kalmar Luleå tekniska universitet Digital ljudproduktion 120 p Kyrkomusikerutbildning Blekinge tekniska högskola Se även Kantorsutbildning och Umeå universitet Organistutbildning Dirigering orkester 120 p Ersta Sköndal högskola, 80/120 p Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Göteborgs universitet, 160 p Folkmusik Luleå tekniska universitet, 160 p Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Lunds universitet, 80/160 p Gitarrbyggeri Kungl. Musikhögskolan, 160 p Linköpings universitet Kör och körledning Improvisationsmusikerutbildning 80/120 p Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Göteborgs universitet Luleå tekniska universitet Interaktiv ljuddesign 120 p Ljuddesign Högskolan Kristianstad Luleå tekniska universitet Musiker med pedagogisk specialisering 80/160 p Ljudingenjörsutbildning 80 p Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Luleå tekniska universitet Musik- och medieteknik Ljudproduktion Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Högskolan Dalarna Musikpedagogik Ljudproduktion 120 p Göteborgs universitet Högskolan Dalarna Luleå tekniska universitet Ljudteknik Lunds universitet Luleå tekniska universitet Örebro universitet Media, musik och teknik 120/180 p Musikpedagogisk utbildning Luleå tekniska universitet Se även Lärarutbildning Musik Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, 80/160/180 p Göteborgs universitet Stockholms Musikpedagogiska institut, 80/120 p Luleå tekniska universitet Musikproduktion Musikalisk gestaltning Linköpings universitet Göteborgs universitet Musikproduktionsutbildning 80 p Örebro universitet Växjö universitet Musikalutbildning 120 p Musikteori 80 p Göteborgs universitet Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Musikdramatisk scenframställning Musikteori. pedagogisk inriktning Göteborgs universitet Lunds universitet Musikdramatisk utbildning 80/140 p Musikterapiutbildning 80 p Operahögskolan i Stockholm Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Musikerutbildning Musikvetenskap Göteborgs universitet, 80/160 p Göteborgs universitet Lunds universitet, 80/120/200 p Lunds universitet Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, 120 p Stockholms universitet Musikerutbildning. Individuell; klassisk;världsmusik 80/120/160 p Uppsala universitet Göteborgs universitet Växjö universitet Musikindustriutbildning 120/160 p Örebro universitet Högskolan i Kalmar Organistutbildning 160 p Lunds universitet Kungl. Musikhögskolan i Sthlm KMH Pianostämmarutbildning 20 p Kungl. Musikhögskolan i Stockholm http://www.kmh.se [email protected] Solistiskt orgelspel Professorer inkl ämnen från Kungl Musikhögskolan i Stockholm: Luleå tekniska universitet 5 st i piano Studiomusikerutbildning 80 p 3 i komposition Luleå tekniska universitet 1 i trombon 1 i sång 2 i rytmik och rörelse Högskoleverkets årsrapport 2004. Helårsstudenter. 4 i instudering Tabellbilaga. Tabell 3. Helårsstudenter och helårsprestationer 1 i saxofon budgetåret 2003, exkl. uppdragsutbildning, efter utbildningsområde. 2 i violoncell Helårsstudenter. 1 i blockﬂöjt 1 i klarinett Musik 1 i kammarmusik Lunds universitet 432 1 i musik och samhälle Göteborgs universitet 425 Luleå tekniska universitet 274 Göteborgs universitet GU Karlstads universitet 116 Musikhögskolan Örebro universitet 187 Anderssom B Tommy Högskolan i Jönköping 3 Eklund Bengt Malmö högskola 5 Eldenius Magnus Mälardalens högskola 38 Folkestad Göran Högskolan på Gotland 16 Jormin Anders Lärarhögskolan i Stockholm 1 Lutzow-Holm Ole Kungl. Musikhögskolan 563 Nielsen Einar Stockholms Musikpedagogiska Olsson Bengt Institut 48 Thorsén Stig-Magnus Ersta Sköndal högskola 24 Summa 2 132 Stockholms universitet SU Larsen, Holger 107 Musikvetenskap Örebro universitet ÖU Börje Stålhammar Musikvetenskap med inriktning mot pedagogik Högskolan i Gävle HiG LUNDBERG DAN ADJPRO Musik med inriktning mot mångfald

Uppsala universitet UU 52300 Inst f musikvetenskap KJELLBERG ERIK Professor, utn av reg Estetiska ämnen PARKMAN STEFAN Professor, anst UU Estetiska ämnen

Luleå tekniska universitet LTU. Musikhögskolan Brändström Sture, Professor Ericsson Hans-Ola, Professor Johansson KG, Professor Sandström Jan, Professor Verkade Gary, Professor Westberg Erlk, Professor Wiklund Christer, Prof essor bef univ lektor Sundkvlst Petter, Professor adjungerad Wiklund Christer, Professor bef univ lektor Wiklund Christer, Professor bef univ lektor 79 Seder o bruk, nöjen, sociala miljöer och Något om verksamheterna i område 79. verksamheter. Sport Verksamheterna i avd 79 gäller människornas betenden ensamma och sinsemellan. Verksamheterna bildar tillsammans vad man kan kal- Innehåll och länkar till hemsidan: la sociala miljöer. Verksamheterna i 79 behandlas av många vetenskaper med olika SW 79 Seder o bruk, nöjen, sociala miljöer o verks. Sport. namn, bl a etnologi, etnografi, folklivsforskning, folkminnesforskning, folklore, kulturhistoria , socialantropologi och sociologi, och de delar SW . 7911-7913 Seder och bruk. upp sina områden på olika sätt. SW . 7914-7919 Film, radio, TV, offentliga fester mm. SW . 792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans. Ämnena i 79 avser huvudsakligen aktuella förhållanden i utvecklade SW . 793 Sällskapsnöjen. Sällskapsdans. Lek. kulturer, men ämnena i 7911 är hämtade från de etnologiska / etnogra- SW . 794 Spel. Skicklighets-och turspel. Lotteri. Lotto. Tips etc. fiska vetenskaperna som mer gäller förhållanden i äldre eller mindre utvecklade kulturer. Ämnena i 7911 är emellertid i stor utsträckning SW 795 Sociala miljöer och sociala verksamheter. användbara även för aktuella förhållanden i utvecklade länder. SW . 7951 Sociologi. Socialvård. Kriminologi. Avd 7911 gäller vanliga beteenden under livet, seder och bruk i den SW . 7952/7956 Sociala miljöer, sociala verksamheter. enskildes liv o d. 791 för övrigt gäller offentliga evenemang, offentliga SW . 7957 Undervisning o d. nöjesverksamheter o d. Här ingår bl a, på 7914, film, radio och TV o d SW . 7958 Sociala miljöer o sociala verksamheter i boendet. som genom tal- och bildkommunikationen är delar av de sociala SW . 7959 Sociala miljöer o verks.i allmänna grupper o d. miljöerna.

SW 796/799 Sport, idrott o d. I 791 ingår dock ej teater o d, som ﬁnns på 792. 793 gäller nöjes- verksamheter och lek o d i mer pivat miljö och 794 gäller spel av olika slag. Sport och idrott o d är beteenden som gör att de hör hemma i 79 och ﬁnns på 796-799.

Avd 795 är organiserad som avd 72 om arkitektur, dvs formgivning av byggnader och anläggningar. Se område 795. På arbetsplatser av alla slag förekommer sociala relationer och Men gemensamma verksamheter för högskolor och universitet place- beteenden människor emellan, som ej direkt hör till de ekonomiska ras på 79578. Sociala miljöer i utbildningsanstalter placeras på 79579. veksamheterna, det är sociala miljöer, och det är intressant att få veta något om dessa sociala miljöer. Det finns vanligen inga institutioner Forskningsverksamheter placeras tillsammans med högskolor och som sysslar med sociala miljöer inom bara en ekonomisk verksamhet, universitet och på 795787 och för de verksamheterna gäller samma t ex jordbruket eller någon speciell industri. Däremot kan det komma placeringsproblem som för högskolorna. Medicinska forskningsrådet enstaka vetenskapliga rapporter om sociala miljöer i särskilda ekono- kan placeras på 61, men forskningsrådet för socialvetenskap o d miska verksamheter. sysslar med så många verksamhetsområden att det är svårt placera det på någon speciell verksamhet. Sociala miljöer skildras ofta i skönlitteraturen, men den sorteras vanligen inte efter innehållens sociala miljöer. Vilhelm Mobergs Polis och kriminalvård o d är verksamheter som har placerats på utvandrarserie skildrar sociala miljöer inom jordbruket och skulle kun- 79556. Sociala miljöer i boendet finns på 7958 och sociala miljöer i na placeras på 79554, men i biblioteken placeras den serien på avdel- föreningar o d finns på 7959. ningen för svensk skönlitteratur. Här har inte behandlats alla problem med placering av sociala Ett annat exempel: Formgivning av restaurangbyggnader och restau- miljöer, men principerna har antytts. ranglokaler sker i 7257. Restaurangverksamheterna finns på 641-642 och de sociala miljöerna med anknytning till restauranger finns på Sociala miljöer är viktiga bl a med hänsyn till barnens utveckling till 79557. bättre samhällsmedborgare. Hur uppfostrar man barn, hur ska de hållas i frihet och själva utveckla sig, vad ska de lära sig, det är några frågor Inom 795 placeras verksamheter som har social karaktär och inte som berör de sociala verksamheterna och de sociala miljöerna. Hur lämpligen kan ingå i de ekonomiska verksamheterna i 6. kan man förhindra kriminalitet ? Moral ingår i verksamheten 17.

Utbildningsverksamheter är sådana verksamheter och ﬁnns på 7957. Där ﬁnns bl a högskolor och universitet på 79578. Skolor med stark tillhörighet till särskilda verksamheter kan placeras på den särskilda verksamheten. Sjukvårdshögskolor kan placeras på 61, jordbruks- skolor på 63, tekniska högskolor på 62 etc. Universiteten kan inte placeras ut lika enkelt, ska man placera ut universitetens utbildningar måste man dela upp efter olika institutioner och då kan man t ex placera naturvetenskapliga institutioner på avd 5. 7911-7913 Seder och bruk . Utbildningar, studenter och professorer/ professurer vid universitet och högskolor

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Barn Linköpings universitet Barnkultur Stockholms universitet Barn- och ungdomskultur Göteborgs universitet Barn- och ungdomskunskap-/ vetenskap Göteborgs universitet Lärarhögskolan i Stockholm Uppsala universitet Barn, skola, samhälle Linköpings universitet Beteendevetenskaplig utbildning 120/160 p Blekinge tekniska högskola Högskolan i Borås (120 p) Mälardalens högskola Beteendevetenskaplig utbildning. Datavetenskap/humanvetenskap 120/160 p Kulturantropologi Mittuniversitetet Uppsala universitet Beteendevetenskaplig utbildning inriktad mot IT-miljöer120 p Kvinnostudier Umeå universitet Göteborgs universitet Beteendevetenskapliga mätningar Socialantropologi Umeå universitet Göteborgs universitet Etnologi Högskolan Dalarna Göteborgs universitet Linköpings universitet Högskolan på Gotland Lunds universitet Lunds universitet Stockholms universitet Mittuniversitetet Stockholms universitet Göteborgs universitet GU Södertörns högskola Umeå universitet Socialantropologi Uppsala universitet Århem Kaj Genusvetenskap Etnologi Göteborgs universitet Ek Sven B Karlstads universitet Skarin Frykman Birgitta Linköpings universitet Genusvetenskap Lunds universitet Holm Ulla Malmö högskola Holmquist Ingrid Stockholms universitet Södertörns högskola Stockholms universitet SU Umeå universitet Gerholm, Lena 103 Etnologi Växjö universitet Hellspong, Mats 103 Etnologi Örebro universitet Klein, Barbro 103 Etnologi Genusvetenskap/Feministiska studier Dahl, Gudrun 309 Socialantropologi, särsk Uppsala universitet utvecklingsforskning Genusvetenskaplig utbildning Hannerz, Ulf 309 Socialantropologi Lunds universitet, 120 p Södertörns högskola, 140 p Örebro universitet ÖU UGGLA ANDRZEJ Professor bef univlektor Anna Jónasdóttir Kvinnovetenskap Övr humaniora o religionsvet Kathleen B. Jones Kvinnovetenskap 21010 Samhällsvet genusforskn, avd f LUNDGREN EVA Professor, utn av reg Sociologi Mälardalens högskola MdH Anders Törnvall Professor i interkulturell kommunikation

Högskolan på Gotland HG Ulf Palmenfelt Professor, etnologi E-post: [email protected] Owe Ronström Professor, etnologi E-post: [email protected]

Södertörns högskola SH Jansson Sören Etnologi Lindqvist Mats Etnologi

Uppsala universitet UU 52100 Kulturantr o etnologi, inst f BEACH HUBERT Professor, anst UU Socialantropologi/etnograﬁ 52110 Etnologiska avd ARVASTSON GÖSTA Professor, anst UU Etnologi 52600 Multietnisk forskn, centr f RUNBLOM HARALD Professor bef univlektor Övr humaniora o religionsvet 7914 -7919 Film, radio, TV, offentliga fester Utbildningar, studenter och professorer/ mm. professurer vid universitet och högskolor

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Cirkusutbildning 120 p Se Nycirkusutbildning Film Göteborgs universitet Filmfoto 120 p Dramatiska institutet Filmklippning/redigering 120 p Dramatiska institutet Filmljud 120 p Dramatiska institutet Filmmanus 140 p Dramatiska institutet Filmproduktion 120 p Dramatiska institutet Högskolan Väst* Filmregi Göteborgs universitet Filmregi 120 p Dramatiska institutet Dramatiska institutet Upplevelseproduktion Göteborgs universitet Luleå tekniska universitet Filmvetenskap Upplevelseproduktion 160 p Göteborgs universitet Luleå tekniska universitet Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Göteborgs universitet GU Högskolan i Skövde Karlstads universitet Musik- och filmvetenskap Lunds universitet Björberg Alf Stockholms universitet Edström Karl Olle Växjö universitet Lilliestam Lars Manusutbildning för film och TV 120 p Sjögren Olle Umeå universitet Manusutveckling och gestaltning för rörliga bilder 120 p Stockholms universitet SU Högskolan på Gotland Olsson, Jan 110 Filmvetenskap Multimediautbildning 120/160 p Söderbergh-Widding, Astrid 110 Filmvetenskap Karlstads universitet Multimediadesign 120 p Högskolan i Halmstad Multimedia. pedagogik–teknik 120 p Stockholms universitet (Multimedia även 75-77) Mimutbildning 160 p Teaterhögskolan i Stockholm Nycirkusutbildning 120 p Danshögskolan Radioproduktion 80 p Dramatiska institutet Luleå tekniska universitet TV-producentutbildning 80 p 792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. “Ny digital teknik förändrar teatern.” Konstdans. DN 2010-01-19: “Direktsänd opera och teater har blivit en succé på de digitala biograferna. Nu vill teatervärlden ta nästa steg – dubbelriktad kommunikation.” “Riksteatern med flera andra aktörer genomför just nu ett projekt för att undersöka hur den nya digitala tekniken kan utvecklas som tvåvägskontakt, så att inte bara publiken upplever skådespelarna utan att även skådespelarna upplever publiken. – Tekniken är mycket mer tillåtande än vad vi hade förväntat oss. Det kändes som om vi har uppnått en blandning av det virtuella och reella rummet. I dag befinner sig människan genom datorerna alltmer i virtuella och reella rum samtidigt och kan ta till sig de olika sfärerna, säger Gunilla Kindstrand, projektledare för det nya digitala experimentet. Som försöksobjekt har man använt Strindbergs Intima teaters repeti- tioner av den kommande världspremiären den 10 februari i Stockholm av Joyce Carol Oates pjäs ”The widows” med Bo Corre och Cecilia Nilsson i rollerna. Testplatser har förutom Strindbergs Intima teater varit Söråkers Folkets hus norr om Sundsvall, som för övrigt har Sveriges största publik för de direktsända digitala operaföreställningarna. Vid försöket kunde skådespelarna se publiken på stora skärmar. De både hörde och såg dem. – Då hände något dramatiskt med laddningen i spelet. Det går att få kontakt med publiken på lång distans. Skådespelarna, och även publiken, skar genom tekniken med sin närvaro och upprättade kontakt i ett annorlunda dialogrum. Hela tiden försökte man ta reda på vad som förstärktes och vad som hotade att försvinna i den uppkomna kontakten. – Det fungerade om de medverkande i början av föreställningen tydligt bejakade att det handlade om tvåvägskommunikation förmed lad med tekniken. Då öppnade sig möjligheten för ett subtilt spel, en närvaro som är själva teaterns nerv, säger Gunilla Kindstrand. Utbildningar, studenter och professorer/ – Den virtuella världen, nätet, hungrar ju efter närvaro. Och är det professurer vid universitet och högskolor något teatern kan så är det närvaro. Skådespelare är experter på detta. Dessutom finns den redan tidigare kända dimensionen, att digitala teaterföreställningar som inte är filmade i förväg får en nerv av att det Några delar från oväntade kan hända. Men inte bara det. När DN för två år sedan gjorde Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid reportage om direktsänd opera i Boxholm och det applåderades på universitet och högskolor i Sverige. Metropolitan, så var det många som klappade i händerna i Boxholm Från en pågående, ej avslutad, undersökning. också. (http://wimnell.com/omr40h.pdf) De pågående experimenten har varit uppdelade i flera moment. Ett av de viktigaste var att se om det går att repetera på distans. En skåde- Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. spelare kanske spelar på kvällarna i Göteborg, men ska senare medver- Uppgifterna om professorerna är äldre. ka i en pjäs i Stockholm. För att skapa en fiktiv repetitionsmiljö placerades skådespelarna i två olika rum för att utröna om det går att Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. utveckla ett konstnärligt hållbart repetitionsarbete genom skärmar. Danspedagogutbildning 80/160 p – Det hade varit jättebra om tekniken redan funnits, för Bo Corre bor i New York och jag i Stockholm. Så mycket av repetitionsarbetet Danshögskolan hade kunnat göras på de sättet, säger Cecilia Nilsson, en av skåde- Dansvetenskap spelarna i aktuella ”The widows”. Stockholms universitet Vid ett annat tillfälle fick publiken också ta del av en telefonscen ur Dramapedagogik en pjäs, där en ena skådespelaren var fysiskt närvarande på scenen och Högskolan i Gävle den andra syntes på skärm. Här kunde dock några i publiken uppleva Drama–teater skillnader i intensitet. Lunds universitet – Var man ensam i ett rum med bara en kamera och ingen publik, så Drama–teater–fi lm fick man en upplevelse av isolering och det blev något av en Umeå universitet filminspelningssituation. Därför är det viktigt att vid varje projekt göra Dramatik aktiva konstnärliga val, säger Cecilia Nilsson. Också chefen för Strindbergs Intima teater Ture Rangström är Göteborgs universitet engagerad. Dramatik/Dramaturgi 140 p – Experimentet är helt i Strindbergs anda. Han förändrade själv Dramatiska institutet teaterns dramaturgi då han lät telefonen bli dramatisk budbärare. Koreografi Danshögskolan Marcus Boldemann [email protected] “ Ljud och ljusdesign för teater 120 p Dramatiska institutet Mälardalens högskola Maskering/perukmakeri 120 p Teatervetenskap Dramatiska institutet Stockholms universitet Operaregiutbildning 80 p Operahögskolan i Stockholm Högskoleverkets årsrapport 2004. Helårsstudenter. Operarepetitörutbildning 80 p Operahögskolan i Stockholm Tabellbilaga. Tabell 3. Helårsstudenter och helårsprestationer Operautbildning 120+80 p budgetåret 2003, exkl. uppdragsutbildning, efter utbildningsområde. Göteborgs universitet Helårsstudenter. Perukmakarutbildning 120 p Se Maskering/perukmakeri Dans Regi. Teater 160 p Danshögskolan 113 Dramatiska institutet Scenframställning Opera Göteborgs universitet Göteborgs universitet 18 Scenografi 120 p Operahögskolan 38 Dramatiska institutet Summa 56 Scenografi . Kostymtecknare 120 p Dramatiska institutet Teater Skådespelarutbildning 160 p Lunds universitet 55 Göteborgs universitet Göteborgs universitet 34 Luleå tekniska universitet Luleå tekniska universitet 15 Lunds universitet Mälardalens högskola 17 Teaterhögskolan i Stockholm Teaterhögskolan 68 Teaterproducentutbildning 120 p Summa 189 Dramatiska institutet Teaterregissörsutbildning 160 p Göteborgs universitet GU Se Regi. Teater Teaterhögskolan Teaterteknikerutbildning 80 p Wiklund Anders Dramatiska institutet Teaterutbildning och annan högskoleutbildning 80 p Stockholms universitet SU Claes Peter Hellwig Professor Teaterns kreativa processer Heed, Sven-Åke 117 Teatervetenskap Ragnar Lyth Professor teaterregi Helander, Karin 117 Teatervetenskap Martha Vestin Professor teaterregi Karin Helander 117 Teatervetenskap Sauter, Willmar 117 Teatervetenskap (De tre första sysslar i huvudsak med forskning, de övriga i huvudsak med undervisning.) Danshögskolan DH Denna länk till vår webbplats leder till vidare information om http://www.dh.se [email protected] forskning: http://www.draminst.se/konstarbete/

Danshögskolan har två professorer: en i koreograﬁsk komposition och Operahögskolan i Stockholm OH en i dansinterpretation. http://www.operahogskolan.se [email protected] Dramatiska institutet DI (http://www.di.se) http://www.draminst.se [email protected] Operahögskolan i Stockholm har följande professorer:

Följande personer är anställda på professors nivå hos oss. Du kan Claes Fellbom, professor i musikdramatisk gestaltning, e-mailadress kontakta dem per e-post. E-postadresser på DI är utformade enligt [email protected] principen [email protected] (inga prickar på bokstäverna å, ä, ö, ü). Mark Tatlow, professor i musikalisk instudering, e-mailadress [email protected] PROFESSORER DI: Peter Englund Professor i historiskt och socialt Thomas Schuback, gästprofessor i musikalisk instudering, berättande e-mailadress Suzanne Osten Professor regi [email protected] Leif Sundberg Gästprofessor De dramatiska konsternas arbetsspråk Michal Leszczylowski Professor filmklippning Harald Stjerne Professor filmmanus Thomas Koppfeldt Adjungerad professor Media- Estetik- Pedagogik Teaterhögskolan i Stockholm TH skådespelarprogrammet i övrigt. Teaterhögskolans lärare undervisade http://www.teaterhogskolan.se [email protected] klassen i scenframställning, rörelse, dans, hållning, teori m m, med stöd av teckentolkar. Flera utländska, döva gästlärare besökte också Från Internet 041212: skolan och klassen gjorde bl a ett längre praktikprojekt vid Nu går höstterminen mot sitt slut. Våra avgångsstudenters International Visual Theatre/Centre Culturel des Sourds i Vincennes, examensföreställningar spelar för en tillströmmande publik. Den första Frankrike, under våren 1995. omgången av våra inträdesprov pågår för fullt. Övriga studenter är Utbildningen finansierades till största delen med särskilda medel inbegripna i en intensiv undervisning. Alla studenter och hela från Utbildningsdepartementet och under hela perioden var samarbetet personalen arbetar för högtryck. Allt för att leva upp till vår intensivt med Tyst Teater inom Riksteatern. målsättning - att skapa utbildning på allra högsta nivå, med den Under våren 2004 arbetar Mette, Carlos och Lars på Tyst Teater, bl a kreativa och självständiga skådespelaren i centrum. med ett barn- och ungdomsprojekt i samarbete med Sveriges Dövas Olle Jansson Riksförbund. Läs mer på Riksteaterns hemsida! Rektor. Senast uppdaterad 2004-10-20 [email protected] Teaterhögskolans verksamhet Teaterhögskolan i Stockholm är en självständig högskola, på samma Beslutande organ sätt som övriga konstnärliga högskolor i Stockholm. Vi är en statlig Teaterhögskolan i Stockholm har tre beslutande organ: myndighet och lyder organisatoriskt direkt under * En styrelse, där de externa ledamöterna är utsedda av regeringen. De Utbildningsdepartementet, varifrån alltså direktiven för och medlen till företräder den svenska teatervärlden samt riksdagspartierna. I styrelsen verksamheten kommer. har också skolans studenter och lärare tre representanter var, med full Rektor utses av regeringen, efter förslag från högskolestyrelsen. rösträtt. Skolans rektor ingår i styrelsen. Styrelsen sammanträder minst Högskoleverket är den centrala myndighet som utövar tillsyn över sex gånger per läsår. universitet och högskolor. * Teaterhögskolans rektor utses av regeringen, efter förslag från Stockholmsskolans uppdrag från regering och riksdag är att utbilda styrelsen. skådespelare och mimare, anordna fortbildning för skådespelare och * På Teaterhögskolan finns även en nämnd för konstnärligt bedriva konstnärligt utvecklingsarbete. utvecklingsarbete, vars ansvarsområde är såväl grundutbildningen som 1993 - 1996 anordnade Teaterhögskolan en 3,5-årig det konstnärliga utvecklingsarbetet. Nämnden består av representanter skådespelarutbildning på teckenspråk. Tre studenter, (Mette för lärarkår och studentkår samt två externa ledamöter som utses av Marqvardsen, Carlos Müller och Lars Otterstedt), samtliga döva, högskolestyrelsen. antogs till utbildningen efter inträdesprov. Deras utbildning följde i stor utsträckning den utbildningsplan som gällde för Styrande och sammanfattande dokument Verksamheten vid Teaterhögskolan i Stockholm styrs av och På teaterhögskolan finns tretton personer inom den tekniska och sammanfattas i olika dokument. Gemensamt för verksamheten vid alla administrativa enheten samt ett 20-tal tillsvidareanställda och ungefär universitet och högskolor är att de styrs av högskolelagen och lika många ständigt återkommande lärare. högskoleförordningen. Årligen får vi ett dokument från regeringen, Rektor regleringsbrevet, som preciserar statens krav på vår myndighet för det Administration aktuella året. Lärare Undervisningen vid våra två program, mim- respektive Rekvisita & kostym skådespelarprogrammet styrs av vår utbildningsplan, vilken antagits av Teknik Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete. För att tydliggöra hur vi verkar för en ökad jämställdhet har vi en jämställdhetsplan vilken Utbildningsplan antagits av vår styrelse. Styrelsen har också antagit ett Åtgärdsprogram Skådespelarutbildningen omfattar 160 poäng och motsvarar fyra års mot sexuella trakasserier och en Likabehandlingsplan. studier på heltid. All undervisning är obligatorisk och till största delen Årligen beskriver och sammanfattar Teaterhögskolan i Stockholm schemalagd och lärarledd. Undervisningen bedrivs, med få undantag, sin verksamhet i en årsredovisning. på svenska. Nedan finns en sammanfatning av vår utbildningsplan. Termin 1 - 4: Lärare och övrig personal Grundläggande utbildning i röst och tal, rörelse, sång, musik och Teaterhögskolan har ett 15-tal fast anställda lärare. De flesta är teori samt huvudämnet scenframställning. halvtidsanställda och har en del av sin yrkesverksamhet utanför Termin 5 - 6: skolan. Ett stort antal lärare, framför allt inom huvudämnet Praktik vid en teater, där studenterna ingår i ensemblen och scenframställning, arbetar i perioder om ca 3 månader på skolan, men medverkar i en eller flera uppsättningar. Vid återkomsten från är annars verksamma som skådespelare eller regissörer utanför skolan. praktikterminen arbetar man med radioteater, film och tv. Teaterhögskolan har också fyra professorer, som alla medverkar i Termin 7 - 8: undervisningen. Utbildningens sista läsår domineras av arbetet med de Lärare och övrig personal vid Teaterhögskolan är fackligt föreställningar som visas offentligt på skolan. organiserade i SACO/DIK-förbundet, Statstjänstemannaförbundet, Skådespelarprogrammet har som mål att utbilda självständiga och Svenska Musikerförbundet eller Svenska Teaterförbundet. konstnärligt medvetna skådespelare för pofessionell verksamhet inom Studentkåren tillhör Stockholms Studenters Centralorganisation teater, film, tv, radio med mera. (SSCO). Senast uppdaterad 2004-11-16 [email protected] I undervisningen ingår följande ämnen: Personal * Scenframställning * Röst och tal * Rörelse och rytmik I Finland finns Teaterhögskolan i Helsingfors, som har * Sång och musik skådespelarutbildning på både finska och svenska. Vid universitetet i * Eget skapande arbete Tammerfors finns också en finskspråkig skådespelarutbildning. * Teori och uppsatsskrivande På Island finns Leiklistarskóli Íslands i Reykjavik.

Senast uppdaterad 2004-10-20 | [email protected] Utbildning i övriga världen Om du har tänkt dig en karriär som skådespelare i t ex USA eller Andra utbildningar England eller Frankrike - ja, då ska du också utbilda dig där. Eftersom Skådespelarutbildningar utomlands språket och arbetet med texten är så viktigt inom teatern så bör man Förberedande utbildningar utbilda sig på det språk man tänker arbeta med. Under utbildningen får man dessutom många kontakter som är till stor nytta när man går ut på Skådespelarutbildning utomlands arbetsmarknaden. Vi får ofta frågor om vilka utländska skådespelarutbildningar som Den som återvänder till Sverige med en utländsk finns. Vårt enkla svar är att det finns alldeles för många för att vi ska skådespelarutbildning finner tyvärr ofta att den är okänd här hemma kunna hålla reda på dem. Vi har tyvärr inga möjligheter att hjälpa till och att den inte är värd så mycket i den hårda konkurrensen på med förslag på utbildningar. Vi har inte resurser att kolla upp arbetsmarknaden. standarden på de olika utbildningar som erbjuds. Men för att utveckla svaret lite: tänk efter innan du bestämmer dig Mer information? för att satsa på en utländsk skådespelarutbildning! De olika ländernas ambassader kan i viss utsträckning ge information om högskolestudier, eller kan åtminstone tala om var du kan hitta Utbildning i de nordiska länderna information. Medborgare i ett nordiskt land har rätt att bedriva studier i de övriga I Norge finns en studentorganisation (Association of Norwegian nordiska länderna. På Teaterhögskolan i Stockholm har vi t ex haft Students Abroad , ANSA) som på sin hemsida har samlat information studenter från Danmark, Finland och Norge. Vi har ett väl utvecklat om universitet och högskolor utomlands. Där kan man hitta en del samarbete med skådespelarutbildningarna i de nordiska länderna. adresser till skolor med skådespelarutbildningar. Något liknande finns I Danmark finns dels två utbildningar som är knutna till inte i Sverige. www.ansa.no stadsteatrarna i Århus respektive Odense , dels en teaterhögskola i Skådespelarutbildningar i England och Skottland finns presenterade Köpenhamn. på en hemsida: www.drama.ac.uk I Norge finns Teaterhögskolan i Oslo , som utbildar både Allmän information om studier utomlands kan du få via skådespelare och regissörer. Högskoleverket och Centrala Studiestödsnämnden. Förberedande utbildningar Det finns inget krav på att man ska ha gått någon förberedande Teatrar teaterutbildning innan man söker in på skådespelarprogrammet eller Organisationer mimprogrammet. Vi kräver inte heller att man ska ha gått det estetiska Länksamling programmet på gymnasiet. Om man tittar på dem som antagits de senaste åren kan man se att Teaterhögskolor i Sverige: deras bakgrund är oerhört skiftande. Gemensamt för dem alla är dock Teaterhögskolan i Malmö att de på olika sätt har arbetat inom teatern. De har gått olika Teaterhögskolan i Luleå förberedande utbildningar - på studieförbund, Skara skolscen, Teaterhögskolan i Göteborg folkhögskolor eller något annat - och arbetat med amatörteater, sommarteater, staterat på institutionsteatrar. Teaterhögskolor i Norden: Vi rekommenderar aldrig någon särskild förutbildning Teaterhögskolan i Oslo Teaterhögskolan har ingen rätt, och inte heller resurser till det, att Teaterhögskolan i Helsingfors kontrollera de förberedande utbildningar som finns. Vi kan därför inte Teaterhögskolan i Tammerfors uttala oss om deras kvalitet och lämplighet. Det är beklagligt, eftersom Teaterhögskolan i Reykjavik de ofta är mycket kostsamma. Vi kan bara råda dig att tala med andra Statens Teaterskole i Köpenhamn som gått någon sådan utbildning och därigenom försöka skapa dig en Skuespillerskolen ved Odense Teater bild av vilken som skulle kunna passa just dig. Skuespillerskolen ved Århus Teater Andra konstnärliga högskolor: Studielån? Dramatiska Institutet För en del förberedande utbildningar är det möjligt att söka Konsthögskolan i Malmö studiemedel. Men tänk dig för så att du inte drar på dig för stora Konstfack Stockholm skulder. Om du så småningom skulle bli antagen till Teaterhögskolan Konsthögskolan i Umeå så måste du ha möjlighet att få åtta terminers studiemedel för att kunna Konsthögskolan Valand slutföra studierna. För närvarande är taket för hur mycket studiemedel Kungliga Musikhögskolan man totalt kan få för eftergymnasiala studier tolv terminer. Musikhögskolan i Göteborg Senast uppdaterad 2004-10-20 [email protected] Musikhögskolan i Malmö Musikhögskolan i Piteå Länkar Musikhögskolan Ingesund Teaterhögskolor i Sverige Danshögskolan - Stockholm Teaterhögskolor i Norden Andra konstnärliga högskolor Teatrar: Angereds Nya Teater, Göteborg Västerbottensteatern Backa Teater, Göteborg Östgötateatern Bohusläns teater Länsteatern i Örebro. Borås stadsteater Byteatern, Kalmar läns teater Organisationer: Dramaten Dramatikerförbundet Dalateatern, Falun Ny organisation för etikprövning av forskning Drottningholms Slottsteater Amatörteaterns riksförbund Folkoperan i Stockholm Assitej, svenska föreningen för barn- och ungdomsteater Folkteatern Göteborg Studenthälsan Länsteatern på Gotland Svensk Teaterunion Gävle Folkteater Sveriges teatertekniska förening Göteborgs Operan. Teatercentrum Göteborgs stadsteater Teaterförbundet Helsingborgs stadsteater TR, Teatrarnas Riksförbund Teater Halland. Teateralliansen Smålands musik och teater Malmö Dramatiska Teater Länksamling: Malmö musikteater Svenska teaterlänkar (http://hem1.passagen.se/bjorn000/teater/), länkar Musikteatern i Värmland till det mesta inom svensk teater. Norrbottensteatern Senast uppdaterad 2004-11-23 [email protected] Norrlandsoperan Operan i Stockholm Radioteatern Regionteatern Blekinge Kronoberg Riksteatern Stockholm stadsteater Upsala stadsteater Teater Västernorrland Västmanlands Länsteater Älvsborgsteatern, Borås 793 Sällskapsnöjen. Sällskapsdans. Lek. Utbildningar, studenter och professorer/ professurer vid universitet och högskolor

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre. Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Folkdansutbildning 80 p Danshögskolan Fritidsarbete och fritidskultur 120 p Lunds universitet Fritidsvetenskap Luleå tekniska universitet Luleå tekniska universitet LTU. Professorernas ämnen oklara Institutionen i Skellefteå o Fritid & underhållning (791-794) o Mobila nätverk & programutveckling (62?) o Träteknologi (62) Grönlund Anders, Professor Lindgren Owe, Professor Moren Tom, Professor Westermark Ulla, Professor Hagman Olle, Professor bef univ lektor Språk & kultur o Teaterhögskolan (92) Magnusson Ulf, Professor 794 Spel. Skicklighets- och turspel Lotteri. Utbildningar, studenter och professorer/ Lotto. Tips professurer vid universitet och högskolor

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre. Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Dataspelsutveckling. Design. Grafik. Programmering 120 p Högskolan i Skövde Digitala spel 120 p Blekinge tekniska högskola Speldesign och grafik 120 p Högskolan på Gotland Speldesign och programmering 120 p Högskolan på Gotland Spelprogrammering 120 p Blekinge tekniska högskola Spelutveckling Högskolan på Gotland Spelutveckling och interaktion 120/160 p Mälardalens högskola Högskolan på Gotland HG Craig Lindley Professor i gestaltning och E-post: [email protected] produktion i digitala medier -inriktning spel och spelutveckling Gästprofessorer, bl.a.Steven Bachelder Gästprofessor med inriktning E-post: [email protected] mfl gestaltning 795 Sociala miljöer och sociala verksamheter. 7951 Sociologi. Socialvård. Utbildningar, studenter och professorer/ professurer vid universitet och högskolor

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Allmän kriminologi Stockholms universitet Flervetenskapligt program i mänskliga rättigheter 120/160 p Malmö högskola Människa – datorinteraktion Uppsala universitet Människa, mångfald och arbetsliv 120 p Högskolan Väst* Mänskliga rättigheter (även på 103) Lunds universitet Malmö högskola Teologiska Högskolan, Stockholm Mänskliga rättigheter och demokrati 80 p (även på 103) Teologiska Högskolan, Stockholm Samhällsanalys och välfärdsutveckling 80/120/180 p Växjö universitet Socialarbetarutbildning 120 p Högskolan Dalarna Högskolan i Skövde Social omsorg/Social Socialt arbete omsorgsvetenskap Göteborgs universitet Högskolan Dalarna Högskolan i Jönköping Karlstads universitet Högskolan i Kalmar Linköpings universitet Högskolan Kristianstad Luleå tekniska universitet Högskolan Väst* Mälardalens högskola Linköpings universitet Umeå universitet Lunds universitet Social omsorgsutbildning 140 p Malmö högskola Högskolan Dalarna Mittuniversitetet Högskolan i Gävle (120 p) Stockholms universitet Högskolan Kristianstad Umeå universitet Karlstads universitet (120/140 p) Växjö universitet Luleå tekniska universitet Örebro universitet Mälardalens högskola (120/160 p) Umeå universitet Socialt arbete. Internationellt Uppsala universitet (140/160 p) Göteborgs universitet Örebro universitet Sociologi Socialpedagogik Blekinge tekniska högskola Linköpings universitet Göteborgs universitet Umeå universitet Högskolan i Borås Socialpedagogisk utbildning 140 p Högskolan Dalarna Högskolan Väst* Högskolan i Gävle Linköpings universitet Högskolan i Halmstad Umeå universitet Högskolan i Kalmar Socialpsykologi Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan Väst* Uppsala universitet Karlstads universitet Växjö universitet Linköpings universitet Socialpsykologisk utbildning 120/160 p Luleå tekniska universitet Lunds universitet U-landskunskap Mittuniversitetet Göteborgs universitet Mälardalens högskola Lunds universitet Stockholms universitet Uppsala universitet Södertörns högskola Utveckling och internationellt samarbete Umeå universitet Göteborgs universitet Uppsala universitet Växjö universitet Göteborgs universitet GU Örebro universitet Socialt arbete Sociologi och socialt utvecklingsarbete 120 p Bäck-Wiklund Margareta Högskolan i Halmstad Gustafsson Björn Sociologutbildning 120/160 p Månsson Sven-Axel Umeå universitet Olsson Sören Socionomutbildning 140 p Oscarsson Lars Ersta Sköndal högskola (160 p) Sonnander Karin Göteborgs universitet Sociologi Högskolan i Halmstad Björnberg Ulla Högskolan i Jönköping Furåker Bengt Högskolan i Kalmar JonssonDan Linköpings universitet Svensson Lennart Lunds universitet Özdalga Elisabeth Malmö högskola Teknik- och vetenskapsstudier Mittuniversitetet Glimell Hans Stockholms universitet Omvärldsstudier av människans villkor Umeå universitet Humanekologi Växjö universitet Egneus Hans Örebro universitet Mänskliga rättigheter Socionomutbildning – interkulturell och internationell 140 p Eide Asbjörn Mittuniversitetet Freds-och urtvecklingsforskning Socionom- och sjuksköterskeutbildning 160 p Hettna Björn Ersta Sköndal högskola Stockholms universitet SU Thorslund, Mats 314 Socialt arbete m inriktn äldre Ahrne, Göran 310 Sociologi människor Hedström, Peter 310 Sociologi m inriktning mot Jonsson, Jan O. 328 Sociologi, m inriktn mot befolkningsprocesser levnadsnivån Hobson, Barbara 310 Sociologi med inriktning på Norström, Thor-Arvid 328 Sociologi, m inriktn genusforskning socialpolitik Lars Udéhn 310 Sociologi Stenberg, Sten-Åke 328 Sociologi, m inriktn mot le Grand, Carl 310 Sociologi inr arbete arbetslöshet o marginalisering organisation personalfrågor Tåhlin, Michael 328 Sociologi, m inriktn mot Swedberg, Richard 310 Sociologi, särskilt ekonomisk levnadsnivån sociologi Kühlhorn, Eckart 329 Sociologisk alkoholforskning Szulkin, Ryszard 310 Sociologi, inr arbete, Olsson, Börje 329 Alkohol- och drogforskning organisation personalfrågor Romelsjö, Anders 329 Alkohol- och drogforskning, Flyghed, Janne 312 Kriminologi särskilt inriktad mot behandling Lenke, Leif Bertil 312 Kriminologi av missbrukare Sarnecki, Jerzy 312 Allmän kriminologi Room, Robin 329 Socialvetenskaplig alkohol- och Tham, Henrik 312 Kriminologi drogforskning von Hofer, Hanns 312 Kriminologi Fritzell, Johan 330 Sociologi m inriktn m Bergmark, Anders 314 Socialt arbete m inriktn på vård stratiﬁering o social ojämlikhet o behandling av Koupil, Ilona 330 Forskning om ojämlikhet i Hessle, Sven 314 Socialt arbete hälsa med folkhälsovetenskaplig/ Hollander, Anna 314 Rättsvetenskap m inriktn mot medicinsk inriktning socialt arbete Lundberg, Olle 330 Forskning om ojämlikhet i Jeppsson-Grassman, Eva 314 Socialt arbete m inriktn mot hälsa med samhällsvetenskaplig äldre människor inriktning Lindstein, Thomas 314 Socialt arbete m inriktn mot Vågerö, Denny 330 Medicinsk sociologi psykologi Lundström, Tommy 314 Socialt arbete Szebehely, Marta 314 Socialt arbete m inriktn mot omsorg Växjö universitet VXU Högskolan i Kalmar HK OLOFSSON GUNNAR Sociologi Ulf Drugge HumSam SVI PROF 1000 Mälardalens högskola MdH [email protected] Sociolog Lars Udehn Professor i sociologi SALONEN TAPIO IVOSA PROF 1000 [email protected] Socialt arbete Högskolan i Trollhättan/Uddevalla HTU(HögskolanVäst) Hans-Erik Hermansson TRONDMAN MATS [email protected] Professor i socialt arbete med SVI PROFBL 1000 inriktning mot Socialpedagogik Befordrad professor Södertörns högskola SH [email protected] Sociologi Hort Sven Sociologi

HORNEMANN MÖLLER IVER IVOSA GÄSTPR 300 Uppsala universitet UU Gästprofessor 22000 Sociologiska inst [email protected] Socialt arbete GRONOW JUKKA OLAVI Professor, anst UU Sociologi SAMUELSSON GILLIS HAMMARSTRÖM GUNHILD Professor bef univlektor IVOSA GÄSTPR 200 Sociologi Gästprofessor LEWIN BO Professor bef univlektor [email protected] Socialt arbete Sociologi NÄSMAN ELISABET Professor bef univlektor Örebro universitet ÖU Sociologi SÖDER MÅRTEN Professor, utn av reg Thomas Brante Sociologi Sociologi Berth Danermark Sociologi TORNSTAM LARS Professor, utn av reg Björn Eriksson Sociologi Sociologi Rolf Lidskog Sociologi 80900 SCASSS Lars Oscarsson Socialt arbete THERBORN GÖRAN Professor, utn av reg Sociologi 7952 -7956 Sociala miljöer o verksamheter i ”Sverige måste återta sin roll som fysiska miljöer biståndsnation” DN 2010-04-03:

“Två före detta Sida-chefer till attack: Gunilla Carlsson är inte seriöst intresserad av biståndets villkor och resultat. Vi uppfattar biståndsminister Gunilla Carlssons arbetsmetoder och retorik som ett sätt att opinionsmässigt bädda för en nedskärning av det svenska biståndet. Det är inte förvånande. Moderaterna har aldrig gillat bistånd. Gunilla Carlsson talar sällan om vad biståndet kan uträtta, än mindre om vad det har uträttat. Samtidigt måste hon ha upptäckt att det krävs mer – inte mindre – av internationellt ansvarstagande, samarbete och solidaritet. Sverige måste återta sin ledande plats i den här internationella diskussionen. Det kan bara ske om vi har en biståndsminister som tror på och engagerar sig för biståndet, skriver Carl Tham och Bo Göransson.”

“Biståndets grundläggande tanke är att vi som har det bra ska stödja dem som har det sämre. Märkvärdigare än så är det inte. Det handlar inte bara om moral utan också om egenintresse.

Vi betvivlar att biståndsministern Gunilla Carlsson omfattar den idén. Det är inte förvånande. Moderaterna har aldrig gillat bistånd, lika lite som välfärdspolitikens omfördelning. Det finns ett logiskt samband. Mycket riktigt har Gunilla Carlsson tillsammans med moderaternas partisekreterare föreslagit att biståndet skall kunna skäras ned till 0,7 procent av bruttonationalinkomsten, BNI (DN Debatt 27/11 2008). Vi uppfattar biståndsministerns arbetsmetoder och retorik som ett sätt att opinionsmässigt bädda för en sådan nedskärning. Det mesta hon säger har sin udd riktad mot biståndet. Hon talar sällan om vad det Men att mäta resultat av en omfattande och mångsidig verksamhet är kan uträtta, ännu mindre om vad det har uträttat. Nedskärningen av svårt – det vet vi också av svensk erfarenhet. Det borde vara lätt att anslagen till de frivilliga organisationernas informationsanslag är en förstå hur mycket svårare det blir i u-länder. Särskilt svårt är det att del av denna medvetna politik. Tydligare än så kan Gunilla Carlsson bedöma effekten av det svenska bidraget i förhållande till mottagar- inte gärna säga vad hon är ute efter. landets egna insatser och vad som görs av andra biståndsgivare. Om Men samtidigt agerar hon i en värld där hon måste ha upptäckt att Sida finansierar 5 procent av ett stort vägbygge i Kenya, andra bi- det krävs mer och inte mindre av internationellt ansvarstagande, ståndsgivare och mottagarlandet står för resten, hur skall då resultatet samarbete och solidaritet – och att det ger resultat. Och i denna värld mätas? Ja vägen finns där, den används, den förkortar restider och har hon märkt att Sverige är högt respekterat och att Sida i decennier underlättar för jordbrukarna – allt detta kan konstateras. Men det går ansetts vara ett föredöme, fjärran från Timbrohögerns ideologiska inte att separat beskriva resultatet av just Sveriges bidrag. nidbilder. Grundproblemet med bistånd är att de samhällen som främst behöver bistånd är samhällen där svårigheterna är som störst. Om GC Hur får hon ihop det när hon kryssar mellan dessa spänningsfält? vore seriöst intresserad av frågan om biståndets villkor och resultat Tricket är att baktala det tidigare biståndet samtidigt som de egna skulle hon börja sin analys och diskussion där. Men hon verkar mest besluten marknadsförs som epokgörande reformer. Vi går nu, påstår betrakta biståndet som ett svenskt politikområde där huvudfrågan inte hon, från ”passiv utbetalningspolitik till aktiv utvecklingspolitik”. är vad u-länderna behöver och vilka bidrag vi kan ge utan vad hon och Biståndet har hittills varit ”kravlöst”; det är först hon, Gunilla Carls- moderaterna kan utvinna politiskt på hemmaplan. son, som kräver resultat och redovisning. För alla som vet det minsta Är hon över huvud taget intresserad av de länder där Sverige om bistånd är allt detta absurda påståenden. Sverige har aldrig haft en arbetar? Det är svårt att tro. När antalet mottagarländer skärs ned sker passiv utbetalningspolitik och biståndet har aldrig varit kravlöst. I det inte efter en noggrann öppen prövning och diskussion, än mindre i själva verket har Sverige liksom andra biståndsgivare snarare ställt för en dialog med länderna. Antalet länder skall inte vara fler än att jag många och delvis motstridiga krav på mottagarländerna, vilket är ett kan komma ihåg dem, säger Gunilla Carlsson. Det kanske var ett av biståndets problem. skämt men det säger något om hennes självöverskattande marknads- När Gunilla Carlsson nu gör det häpnadsväckande påståendet att det föring och syn på mottagarländerna. De skulle minska från cirka 70 till inte finns några resultat att redovisa måste det förstås som ett rent 33. Det lät djärvt och beslutsfähigt. Ingen kollade, de var aldrig över ideologiskt uttalande, utan samband med verkligheten. Det produceras 70 och de blev inte 33. Paradnumret var att biståndet till Kina skulle varje år hyllmeter om biståndets resultat – biståndet är sannolikt den upphöra. I själva verket var detta redan beslutat av den förra mest utvärderade och resultatmätta verksamheten som finns, både regeringen, med 2010 som slutår. Nu förlängs det. nationellt och internationellt. Åtskilligt har redovisats och bedömts i propositioner eller regeringsskrivelser. Påfallande är viljan att dirigera – det vill säga politisera – Sidas operativa verksamhet, ned till minsta tjänst. Hon kritiserar Sida för att ha för få medarbetare i fält, ”bara 200”. De skickliga och högt kvali- “HIT GÅR BISTÅNDET ficerade lokalt anställda, cirka 250 personer, som arbetar för Sida Hösten 2007 bestämde regeringen att Sveriges bistånd ska koncen- räknas inte. De ingår inte i ministerns svenskfixerade världsbild. Hon treras till färre länder. kräver därför att Sida skall ha fler från Sverige utskickade Här fasas biståndet ut med visst fortsatt samarbete: Botswana, biståndsarbetare till mycket höga kostnader – tvärtemot den erfarenhet Namibia, Sydafrika, Indien, Indonesien, Kina, Vietnam. som talar för att biståndsgivare framför allt ska försöka rekrytera lokal Långsiktigt utvecklingssamarbete: Bangladesh, Bolivia, Burkina arbetskraft vilket långsiktigt ger bättre resultat. Faso, Etiopien, Kambodja, Kenya, Mali, Moçambique, Rwanda, Och hur var det med den ”aktiva utvecklingspolitiken?” Tanzania, Uganda, Zambia. I direktiven för Sida för 2010 föreskrivs att Sida inte får överskrida Utvecklingssamarbete där det är eller har varit konflikt: Afghanistan, anslag, vilket är standard, men också att Sida inte heller får under- Burundi, Colombia, DR Kongo, Guatemala, Irak, Liberia, Sierra skrida. Hon kräver alltså att minst en viss summa pengar skall utbeta- Leone, Somalia, Sudan, Västbanken-Gaza, Östtimor. las till ett land – utan hänsyn till om det är lämpligt med hänsyn till Länder i Östeuropa i reformsamarbete: Albanien, Bosnien- situation eller verksamhet. Den aktiva utvecklingspolitiken har blivit Hercegovina, Georgien, Kosovo, Makedonien, Moldavien, Serbien ett aktivt utbetalningstryck. Kravlöst bistånd? Turkiet, Ukraina, Vitryssland.

En diskussion om det framtida biståndets utformning är brännande Källa: Sida “ aktuell mot bakgrunden av den finansiella krisens oerhörda skadeverk- ningar, ökningen av antalet fattiga och de stora insatser som krävs för att hjälpa u-världen att klara miljömålen. Det är uppenbart att biståndet bara är ett av flera resursflöden som krävs för att klara dessa utmaningar men det är lika uppenbart att det behövs och borde öka, inte minska. Men diskussionen måste baseras på erfarenheter och fakta, inte på ideologiska låsningar och mediebluffar. Sverige måste återta sin ledande plats i den internationella diskussionen. Det kan bara ske om vi har en biståndsminister som tror på och engagerar sig för biståndet. En minister som efter drygt tre år i sitt ämbete säger sig inte veta något om biståndets resultat borde kanske ha ett annat uppdrag.

Carl Tham, generaldirektör Sida 1985–1994 Bo Göransson, generaldirektör Sida 1994–2003” Utbildningar, studenter och professorer/ professurer vid universitet och högskolor

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Polisutbildning Utbildningen är statlig och kostnadsfri och ges på Polishögskolan i Solna. Vid universiteten i Umeå och Växjö ges utbildningen på uppdrag av Polishögskolan. Det ﬁnns också möjlighet att läsa polisutbildningen på distans. Polishögskolan Sörentorp, 170 82 Solna Tfn 08-401 90 00 Fax 08-401 66 55 [email protected] www.polishogskolan.polisen.se

Stockholms universitet SU Lange, Anders Ludwig 326 Invandringsforskning Westin, Charles 326 Invandringsforskning Ekberg, Jan 328 Nationalekonomi ,m inriktn mot invandringsforskning Växjö universitet VXU LUNDBERG SVANTE SVI PROF 1000 [email protected] Sociologi,inr. mot migration

& etniska relationer 7957 Undervisning o d. Skolverket har redovisat sina förslag till nya kursplaner för grundskolan, specialskolan och sameskolan. Tisdag den 30 mars överlämnade Skolverket förslag på nya kursplaner till regeringen. I redovisningen ingår även kunskapskrav för de olika skolformerna samt förslag på justeringar i läroplanen.

Redovisat regeringsuppdrag Missiv (44 kB) Rapport: redovisning av Uppdrag att utarbeta nya kursplaner och kunskapskrav för grundskolan och motsvarande skolformer (418 kB) Bilaga 1: Inbjudna organisationer och myndigheter (75 kB) Bilaga 2: Förändringsbehov med anledning av ny skollag (83 kB) Bilaga 3: Förslag till läroplan för grundskolan (136 kB) Bilaga 4: Förslag till läroplan för specialskolan (144 kB) Bilaga 5: Förslag till läroplan för sameskolan (136 kB) Bilaga 6: Förslag till kursplaner för grundskolan inklusive kunskapskrav (1,4 MB) Bilaga 7: Förslag till kursplaner för specialskolan inklusive kunskapskrav (633 kB) Bilaga 8: Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav (319 kB) Bilaga 9: Sammanställning av remissinstanser (129 kB) Ladda ner Skolverkets förslag till kursplaner som pdf Utbildningar, studenter och professorer/ Grundskolan Bild (80 kB) professurer vid universitet och högskolor Biologi (94 kB) Engelska (83 kB) Några delar från Fysik (93 kB) Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid Geografi (103 kB) universitet och högskolor i Sverige. Hem- och konsumentkunskap (82 kB) Från en pågående, ej avslutad, undersökning. Historia (99 kB) (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Idrott och hälsa (80 kB) Kemi (92 kB) Matematik (94 kB) Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Moderna språk (83 kB) Uppgifterna om professorerna är äldre. Modersmål (88 kB) Musik (82 kB) Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Religionskunskap (90 kB) Allmän didaktik Samhällskunskap (93 kB) Göteborgs universitet Slöjd (84 kB) Svenska (96 kB) Didaktik Svenska som andraspråk (98 kB) Göteborgs universitet Teckenspråk för hörande (82 kB) Högskolan i Gävle Teknik (84 kB) Lärarhögskolan i Stockholm Uppsala universitet Specialskolan Engelska i specialskolan (82 kB) Lärande Moderna språk i specialskolan (83 kB) Linköpings universitet Rörelse och drama (79 kB) Specialpedagogik Svenska i specialskolan (96 kB) Göteborgs universitet Teckenspråk i specialskolan (107 kB) Högskolan Kristianstad Sameskolan Karlstads universitet Samiska (93 kB) Linköpings universitet Lärarhögskolan i Stockholm Senast granskad: 30 mars 2010 Mälardalens högskola Innehållsansvar: Förskole- och grundskoleenheten Umeå universitet Studie- och yrkesvägledarutbildning 120 p Örebro universitet Lärarhögskolan i Stockholm Pedagogik inriktad på arbetslivet Malmö högskola Högskolan i Borås Umeå universitet Pedagogisk informations- och kommunikationsteknologi (IKT) och Studie- och yrkesvägledning lärande Lärarhögskolan i Stockholm Göteborgs universitet Pedagogik Pedagogiskt arbete Blekinge tekniska högskola Karlstads universitet Göteborgs universitet Linköpings universitet Högskolan i Borås Tillämpad informationsteknologi/ Lärande Högskolan Dalarna Göteborgs universitet Högskolan i Gävle Utbildningsledning Högskolan i Halmstad Se även Pedagogik Högskolan i Jönköping Lärarhögskolan i Stockholm Högskolan i Kalmar Utbildningsvetenskap Högskolan Kristianstad Högskolan i Borås Högskolan i Skövde Högskolan i Halmstad Högskolan Väst* Malmö högskola Karlstads universitet Vuxnas lärande Linköpings universitet Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Yrkespedagogik Lunds universitet Lärarhögskolan i Stockholm Lärarhögskolan i Stockholm Ämnesdidaktik Malmö högskola Göteborgs universitet Mittuniversitetet Mälardalens högskola BASUTBILDNING Stockholms universitet (Enligt högskoleverkets lista) Södertörns högskola Umeå universitet Till exempel basår, collegeutbildning och introduktionsutbildning Uppsala universitet Akademisk collegetermin 20 p Växjö universitet Växjö universitet Akademiskt basår/introduktionsår Södertörns högskola Högskolan i Borås Introduktion till vissa ingenjörsprogram 20 v Södertörns högskola Högskolan i Halmstad Aspirantutbildning. Lärarutbildning 40 p Introduktionstermin för ingenjörer 20 p Linköpings universitet Örebro universitet Bastermin Naturvetenskaplig bastermin 20 v Högskolan i Gävle, 25 v SLU Växjö universitet, 20/22 p Uppsala universitet Basår 40 v Naturvetenskapligt basår 40 v Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Blekinge college 40 v Högskolan i Skövde Blekinge tekniska högskola Karlstads universitet Collegeutbildning 20 v + 20 p Linköpings universitet Högskolan i Gävle Malmö högskola Högskolan i Halmstad Mittuniversitetet Karlstads universitet Södertörns högskola Luleå tekniska universitet (40 p) Örebro universitet Malmö högskola Naturvetenskapligt basår för lärarutbildning 40 v Uppsala universitet Högskolan i Jönköping Collegeutbildning i svenska 40 p Malmö högskola Linköpings universitet Naturvetenskapligt/tekniskt basår 40 v Collegeutbildning, förberedande utbildning t lärare 20v + 10 p Högskolan i Skövde Uppsala universitet Startår till högskolestudier/ Collegeutbildning 40 p Collegeutbildning för utländska akademiker 15 v + 15 p Mälardalens högskola Uppsala universitet Teknisk bastermin 20 v Collegeutbildning. Natur och teknik Högskolan i Skövde (22,5 v) Högskolan i Kalmar, 40 v Högskolan Väst* Uppsala universitet, 20 v + 20 p Karlstads universitet Högskolans basår 40 p Kungl. Tekniska högskolan (20 respektive 25 v) Göteborgs universitet Linköpings universitet Introduktion till högskolestudier 20 p Teknisk komplettering 20 v Högskolan Kristianstad Öppen ingång – kemiteknik/ bioteknik eller datateknik/ Teknisk/naturvetenskaplig bastermin 20 v elektronik 20 p Mälardalens högskola Umeå universitet Uppsala universitet LÄRARUTBILDNING Tekniskt basår 40 v Lärarutbildnig ges även som påbyggnadsutbildning– kompletterande Blekinge tekniska högskola utbildning – som omfattar 60 poäng där studenten redan har Chalmers tekniska högskola högskolestudier bakom sig. Påbyggnadsutbildningarfinns inte med i Högskolan i Borås utbildningsregistret.De finns på www.studera.nu. Högskolan Dalarna Högskolan i Halmstad Gymnastik och idrottshögskolan Högskolan i Jönköping Lärarutbildning 140–220 p Högskolan Väst • idrott och hälsa och annan inriktning/ämne Kungl. Tekniska högskolan Lunds universitet Göteborgs universitet Örebro universitet Lärarutbildning 120–220 p Tekniskt basår för sökande till textilingenjörsutbildning 40 v Inriktningar Högskolan i Borås • barn- och fritidskunskap Tekniskt/naturvetenskapligt basår 40 v • barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling Högskolan i Borås • bild och form Högskolan Dalarna • biologi Linköpings universitet • datavetenskap Luleå tekniska universitet • elektricitet och energi Malmö högskola • engelska Umeå universitet • från Big Bang till nutid Uppsala universitet • geografi Växjö universitet • hem- och konsumentkunskap Tekniskt/naturvetenskapligt basår med rymdinriktning 40 v • historia Umeå universitet • idrott och hälsa Tekniskt/naturvetenskapligt basår via Internet 40 v • kemi Högskolan Dalarna • kultur och språk för tidigare åldrar Umeå universitet • latin • lärande och informations- och kommunikationsteknologi • engelska med didaktisk inriktning, 180 p • matematik • matematik med didaktisk inriktning, 180 p • matematik, naturvetenskap och miljö för tidigare åldrar • naturvetenskap med didaktisk inriktning, 180 p • mediekunskap • svenska med didaktisk inriktning, 180 p • miljökunskap • moderna språk Högskolan Dalarna • musik Lärarutbildning 140–220 p • människa, natur och samhälle för tidigare åldrar Inriktningar • natur och matematik i barnens värld • biologi • natur och samhälle i ett globalt och lokalt perspektiv • engelska • naturvetenskap för lärare • estetik och lärande • naturvetenskap, teknik och miljö • estetisk verksamhet bild • religionskunskap • idrott, hälsa och lärande för tidigare åldrar • samhällskunskap • idrott, hälsa och lärande för senare åldrar • samhällspedagogik • geografi • skapande verksamhet för tidigare åldrar • historia • slöjd • kultur och livsmiljö • social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna • matematik för tidigare åldrar • svenska • matematik för senare åldrar • svenska för tidigare åldrar • moderna språk • svenska som andraspråk • människa och omvärld • teknik och design • religion • vård och omsorg • samhällskunskap • svenska Högskolan i Borås • öppen ingång Lärarutbildning 140–180 p Inriktningar Högskolan i Gävle • förskoleverksamhet – grunden till lärande,140 p Lärarutbildning 140–200 p • grundläggande perspektiv på naturvetenskap och teknik, 140 p Förskola (140 p) • grundläggande perspektiv på svenska, matematik o engelska,140 p Inriktningar • kultur, kommunikation, media, 140 p • naturvetenskap/teknik • skapande möten i mångkulturella barngrupper • barn och matematik/naturorienterande ämnen (140 p) Grundskolans tidigare år (140 p) • lek, rörelse, idrott och hälsa (140 p) Inriktningar Inriktningar som i första hand förbereder för verksamhet inom • svenska–engelska grundskolans senare år, gymnasieskola och vuxenutbildning • svenska–matematik • biologi: naturens samband • svenska–samhällsorienterande ämnen • engelska för undervisningsområdet Grundskolans tidigare och senare år (140– 180 p) • matematik för undervisningsområdet Inriktningar • naturorienterande ämnen/naturkunskap • idrott och hälsa • samhällskunskap med medievetenskap • matematik–naturorienterande ämnen • svenska: språk, kultur och litteratur Grundskolans senare år och gymnasiet (180–200 p) Högskolan i Jönköping Inriktningar Lärarutbildning 140–220 p • engelska • fritidshem/fritidsverksamhet, 140 p • historia • förskola/förskoleklass, 140 p • religion • grundskolans tidigare år – allmän ingång, 140 p • svenska • grundskolans tidigare år – naturvetenskaplig ingång, 140 p Gymnasieskolan (180–200 p) • grundskolans senare år – naturvetenskapliga ämnen, 180 p Inriktningar • grundskolans senare år och gymnasieskolan • biologi–naturkunskap – historia och/eller samhällskunskap, 180/200/220 p • datavetenskap • grundskolans senare år och gymnasieskolan • matematik – matematik och annat ämne/ämnen, 180/200 p • matematik–biologi • grundskolans senare år och gymnasieskolan • matematik–fysik – svenska och/eller engelska, 180/200/220 p • matematik–naturkunskap • gymnasieskolan – naturvetenskapliga ämnen, 180 p • media och kommunikation • öppen ingång, 140/180/200/220 p

Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Lärarutbildning 140/180–220 p Lärarutbildning 140–220 p Ingång mot verksamhet inom förskola, förskoleklass, fritidshem och • barns språk och begreppsutveckling, 140 p grundskolans tidigare år • bildpedagogik – media, 140/180 p • biologi för lärare, 180 p • svenska • den sökande människan (religionsvetenskap), 180 p Inriktning 2 mot examen med minst 180 p • engelska – ett världsspråk, 140/180 p • biologi • historia för lärare, 180 p • data/IT • idrott, rörelse och hälsa’, 140/180 p • fysik • individ, miljö och samhälle (geografi ), 180 p • geografi • matematik och logiskt tänkande, 180 p • kemi • naturvetenskap för barn, 140 p • religionskunskap • naturkunskap i framtidens skola, 180 p • samhällskunskap • omvärlden och livets kemi, 180 p • samhällsutveckling med ett internationellt perspektiv, 180/200/220 p Högskolan i Skövde • skapande skola – estetiska uttrycksformer, 140 p Lärarutbildning 140–180 p • svenska och matematik för barn, 140 p • ledarskap i pedagogiska processer, 180 p • svenska – språkets redskap, 180/200/ 220 p • lärande i tidiga åldrar, 140 p • naturvetenskap och matematik, 180 p Högskolan Kristianstad Lärarutbildning 140–180 p Högskolan Väst* Ingångsinriktningar mot examen med minst 140 p Lärarutbildning 140–180 p • barnets lärande – lärarens roll, Ma/na (6–12 år) Barn- och ungdomsvetenskap 140 p • barnets lärande – lärarens roll, Sv/Sa (6–12 år) • ingång 1, förskola/förskoleklass (0–6 år) • fritid och skola i ett helhetsperspektiv (6–12 år) • ingång 2, fritidshem/skola/fritidsverksamhet (6 år–tonår) • lek – utveckling – lärande (0–6 år) • ingång 3, förskoleklass, de tidiga skolåren (främst 6–10 år) • språk och skapande (0–12 år) Ämnesinriktningar 140–180 p Ingångsinriktningar mot examen med minst 180 p • didaktisk engelska • engelska • didaktisk samhällskunskap • historia • öppen ingång • idrott/hälsa • kemi Karlstads universitet • matematik Lärarutbildning 140–220 p • människa – Miljö – Samhälle Lärare mot förskola och förskoleklass 140 p • naturvetenskap • barns utveckling och rättigheter • naturkunskap i vardagen Profi ler Lärare mot förskola, förskoleklass, fritidshem samt grundskolans • grundskola/gymnasium tidigare år 140 p • instrument/sång och ensemble • estetiska uttrycksformer • kör • naturkunskap i vardagen • musikteori • lärande i olika pedagogiska miljöer • rytmik • lärare i musik/rytmik (Institutionen Musikhögskolan Ingesund) Kungl. Tekniska högskolan Lärare mot grundskolans tidigare år 140 p Civilingenjör och lärare 200 p • från lokalt till globalt • svenska och matematik Linköpings universitet Lärare mot grundskolans senare år och/eller gymnasiet 180/220 p Lärarutbildning i Linköping 120–220 p • datakunskap/IKT Grundskolans tidigare år, 140 p • engelska Grundskolans senare år, 180 p • historia Gymnasieskolan, 180–220 p • idrottsvetenskap för lärare inriktningar • matematik för lärare • biologi • medielärare för gymnasieskolan • datavetenskap • musiklärare 180 p (Institutionen Musikhögskolan Ingesund) • engelska • naturvetenskap och teknik • estetiskt tema/musiskt lärande • religionsvetenskap för lärare • fi losofi • samhällskunskap • franska • svenska • fysik • svenska/engelska • geografi • grundläggande färdigheter i svenska och matematik Konstfack • historia Lärarutbildning 180–200 p • kemi • bildpedagogik • matematik • naturvetenskap Kungl. Musikhögskolan i Stockholm • psykologi Lärarutbildning 180 p • religionsvetenskap • samhällskunskap • idrott/hälsa med friluftsprofi l, tidigare/ senare/gymnasiet • samhällsvetenskapligt tema • matematik, tidigare/senare/gymnasiet • slöjd – textil eller trä och metall • musik • spanska • människa/natur, förskolan/tidigare år • specialpedagogik • naturorienterande ämnen/nk, senare/ gymnasiet • svenska • samhällsorienterande ämnen, senare/ gymnasiet • svenska som andraspråk • svenska, tidigare/senare/gymnasiet • teknik i ett skolperspektiv • öppen ingång • tyska • yrkeslärare i gymnasieskolan (120 p) Lunds universitet • aspirantutbildning för invandrade akademiker (40 p) Musiklärarutbildning 180/200 p • öppen ingång Lärarutbildning i Norrköping 140–180 p Lärarhögskolan i Stockholm • fritidshem/fritidsverksamhet, 140 p Lärarutbildning 140–220 p • förskola/förskoleklass, 140 p Inriktningar 40 p • grundskolans tidigare år, estetiska ämnen, • att hitta matematiken i barnens värld 140 p • barn och naturvetenskap • grundskolans tidigare år, informations-och • barn, teknik och skapande kommunikationsteknik,-140 p • bild (konst, bild och media) • grundskolans tidigare år, naturorienterande ämnen, 140 p • biologi/biologi med didaktisk inriktning • grundskolans tidigare år, samhällsorienterande ämnen, 140 p • dans med didaktisk inriktning • grundskolans senare år, naturorienterandeämnen, 180 p • drama • grundskolans senare år, samhällsorienterande ämnen, 180 p • engelska med didaktisk inriktning Folkhögskollärarutbildning 40 p • estetisk inriktning: bild • fritidens pedagogik Luleå tekniska universitet • fysik/fysik med didaktisk inriktning Lärarutbildning 140–220 p • historia med didaktisk inriktning • barn, lek och lärande • idrott och hälsa med didaktisk inriktning • barns och ungdomars fritid • idrott, fritidskultur och hälsa • dans • kemi/kemi med didaktisk inriktning • engelska, senare/ • lek, idrott och rörelse • matematik i samspel med svenska Malmö högskola • matematik med didaktisk inriktning Lärarutbildning 140–220 p • medier, kommunikation och lärande • arabiska med didaktisk inriktning • naturorienterande ämnen för grundskolan • barndoms- och ungdomsvetenskap • pedagogiskt arbete med yngre barn • geografi och miljö • praktisk-estetisk inriktning (musik) • historievetenskap • praktisk-estetiska läroprocesser för barn i yngre åldrar • idrott och fysisk bildning • religionskunskap med didaktisk inriktning • kultur, medier och estetiska uttrycksformer • samhällskunskap med didaktisk inriktning • matematik och lärande • samhällsorienterande ämnen med didaktisk inriktning • moderna språk, engelska • spanska/spanska med didaktisk inriktning • naturvetenskap och lärande • språk och språkutveckling • religionsvetenskap • svenska med didaktisk inriktning • samhällsorienterande ämnen • svenska som andraspråk med didaktisk inriktning • samhällsvetenskap • teknikutveckling och design • svenska i ett mångkulturellt samhälle • trä- och metallslöjd och design med didaktisk inriktning • utforskandets metodik – dialog Reggio Emilia Mittuniversitetet • waldorfpedagogik – inriktning mot arbete med barn 0–7 år Lärarutbildning 140 – 220 p • waldorfpedagogik – inriktning mot arbete med barn 7 år t.o.m. Grundskolans tidigare år, 140 p grundskolans tidigare år Inriktningar Allmän ingång (tvärvetenskapliga introduktionskurser 10 p) • barn- och ungdomspedagogik, förskola och förskoleklass • design, skapande och hantverk • läs/skriv och matematikinlärning • hälsa, livsstil och gestaltning • samhällsorientering • innovationer, etik och samhällsutveckling • språk och kultur • människan i ett hållbart samhälle Grundskolans senare år, 180 p • natur, människa och miljö • biologi • pedagogik, etik och psykologi • engelska • samhälle, kultur och politik • historia • språk, media och kommunikation • matematik • naturvetenskap • samhällskunskap • svenska • tyska Gymnasieskolan, 180–220 p Kombinationsutbildning • biologi • datavetenskaplig utbildning/lärarutbildning, 180 p • engelska • samhällsteknikutbildning/lärarutbildning 200 p • historia • matematik Stockholms Musikpedagogiska Institut • naturvetenskap Lärarutbildning 80–120 p • samhällskunskap Inriktningar • svenska • musik i grundskolan • bleck & blås Mälardalens högskola • elbas Lärarutbildning 140–220 p • elgitarr Öppen ingång • piano Ingångar för blivande lärare i förskola, förskoleklass, fritidshem och • slagverk grundskolans tidigare år, minst 140 p • stråk • lek, lärande och utveckling • sång • naturvetenskap och teknik • träblås • språk och språkutveckling Stockholms universitet • utveckling av matematiskt tänkande Lärarutbildning 180/200/220 p Ingångar för blivande lärare i grundskolans senare år och Inriktningar gymnasieskolan, minst 180 p • kombinerad magister- och lärarutbildning • biologi • biologi • engelska • datalogi • finska • data- och systemvetenskap • franska • engelska • kemi • franska • matematik • fysik • naturorienterande ämnen/naturkunskap • företagsekonomi • spanska • geografi • svenska • historia • teknik • italienska • kemi Teologiska Högskolan, Stockholm • latin Religionskunskap 40/60 p • litteraturvetenskap • matematik Umeå universitet • psykologi Lärarutbildning 120–220 p • praktisk fi losofi Inriktningar • religionshistoria • bild • samhällskunskap • biologi • spanska • engelska • svenska • estetisk kommunikation • svenska som andraspråk • franska • svenska som andraspråk för döva • hem- och konsumentkunskap • teckenspråk • historia • teoretisk fi losofi • idrott, fritid, kost och hälsa • tyska • idrott och hälsa Kombinerad magister- och lärarutbildning • matematik Södertörns högskola • matematik och lärande i grundskolan Lärarutbildning med interkulturell profi l180–220 p • musik • Humaniora och samhällsvetenskap • naturvetenskap och lärande i grundskolan – historia med kulturhistoriskt perspektiv • ridkunskap – historia och litteratur • samhälle, miljö och natur – medier och lärande • samhällskunskap – samhällsorientering • spanska – svenska i fl erspråkig miljö • svenska • Naturvetenskap • svenska – kommunikation – biologisk kemi • teknik med inriktning på design och entreprenörskap – biologi med ekologi och miljö • textilslöjd – biologisk mångfald • trä- och metallslöjd – geografi • tyska • Teknik Högskoleingenjörs- och lärarutbildning – design och form 180/200 p Uppsala universitet • fysik Lärarutbildning 140–220 p • idrott och hälsa Inriktningar • idrott, hälsa och natur • barn och lärande • kemi • engelska för grundskolans senare år och gymnasiet • matematik/matematikdidaktik • franska • musikdidaktik • geografi • naturvetenskap och teknik • hem- och konsumentkunskap • naturvetenskap och teknik med matematik • historia • samhällskunkskap • idrott och hälsa • samhällsorienterande ämnen • matematik för grundskolan • spanska • matematik för grundskolans senare år och gymnasieskolan • svenska • musik • svenska och engelska • naturvetenskap • svenska och matematik • naturvetenskap för nyfi kna • tyska • pedagogisk arbete med yngre barn • religionsvetenskap Örebro teologiska högskola • samhällskunskap Lärarutbildning 20–40 p • spanska Inriktningar • svenska • religionslärare • svenska som andraspråk • religionskunskap för lärare • textilslöjd • tyska Örebro universitet Lärarutbildning 120–220 p Växjö universitet Inriktningar Lärarutbildning 140–220 p • biologi Inriktningar • idrott och hälsa • barn och ungas lärande, lek och fritid • matematik tidigare år • bild/bilddidaktik • matematik senare år • engelska • moderna främmande språk • franska • musik • natur och skapande Karlstads universitet • naturvetenskap Luleå tekniska universitet • samhällsvetenskap Lärarhögskolan i Stockholm • svenska Malmö högskola • teckenspråk Umeå universitet • öppen ingång • Energiprogrammet LÄRARUTBILDNING FÖR GYMNASIESKOLANS Göteborgs universitet YRKESÄMNEN 120 p Karlstads universitet Luleå tekniska universitet Lärarutbildning för yrkesämnen ges ofta som påbyggnadsutbildning Lärarhögskolan i Stockholm där studenten redan har högskolestudier bakom sig eller har relevant Malmö högskola yrkesutbildning eller yrkeserfarenhet. Påbyggnadsutbild-ningar fi nns Umeå universitet inte med i utbildningsregistret. De fi nns på www.studera.nu. • Estetiska programmet Göteborgs universitet • Barn- och fritidsprogrammet Karlstads universitet Karlstads universitet Malmö högskola Malmö högskola Umeå universitet Umeå universitet • Fordonsprogrammet • Byggprogrammet Göteborgs universitet Göteborgs universitet Karlstads universitet Karlstads universitet Luleå tekniska universitet Luleå tekniska universitet Lärarhögskolan i Stockholm Lärarhögskolan i Stockholm Malmö högskola Malmö högskola Umeå universitet Umeå universitet • Handels- och administrationsprog rammet • Elprogrammet Göteborgs universitet Göteborgs universitet Karlstads universitet Lärarhögskolan i Stockholm Malmö högskola Malmö högskola Umeå universitet Umeå universitet • Medieprogrammet • Hantverksprogrammet Göteborgs universitet Göteborgs universitet Karlstads universitet Karlstads universitet Luleå tekniska universitet Lärarhögskolan i Stockholm Lärarhögskolan i Stockholm Malmö högskola Malmö högskola Umeå universitet • Naturbruksprogrammet Göteborgs universitet • Hotell- och restaurangprogrammet Karlstads universitet Göteborgs universitet Luleå tekniska universitet Karlstads universitet Malmö högskola Lärarhögskolan i Stockholm Umeå universitet Malmö högskola • Omvårdnadsprogrammet Umeå universitet Göteborgs universitet Karlstads universitet • Industriprogrammet Luleå tekniska universitet Göteborgs universitet Malmö högskola Karlstads universitet Umeå universitet Luleå tekniska universitet Lärarhögskolan i Stockholm • Teknikprogrammet Malmö högskola Malmö högskola Umeå universitet • Yrkesinriktade ämnen • Livsmedelsprogrammet Högskolan Dalarna Göteborgs universitet Högskolan på Gotland Karlstads universitet Högskolan i Kalmar Lärarhögskolan i Stockholm Högskolan i Skövde Linköpings universitet • Dramapedagogutbildning Luleå tekniska universitet Högskolan i Gävle Lärarhögskolan i Stockholm • Driftteknikerutbildning Umeå universitet Linköpings universitet Örebro universitet Örebro universitet • e-government YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING 80 P Blekinge tekniska högskola (Enligt högskoleverkets lista) • Ekologisk turism Örebro universitet • Ambulanssjukvårdarutbildning • Elektroteknik – Elkraft- och värmeteknik Örebro universitet Högskolan i Borås • Arbetsledning inom bygg och anläggning • Fastighetsmäklarutbildning Luleå tekniska universitet Umeå universitet • Automatiserad tillverkning/Energi och VVS • Hälso- och sjukvårdsutbildning Högskolan i Gävle Örebro universitet • Behandlingsassistentutbildning • Industriell elteknik och elektronik Örebro universitet Linköpings universitet • Butikschefsutbildning • Inredning och butikskommunikation Högskolan i Skövde Växjö universitet • Byggarbetsledarutbildning • Internetteknologi Örebro universitet Högskolan i Gävle • CNC-teknikerutbildning • Kulinarisk kockutbildning Örebro universitet Örebro universitet • Byggteknik • Marksaneringsutbildning Högskolan i Borås Örebro universitet • Crossmedia och upplevelseproduktion • Mediedesigntutbildning Blekinge tekniska högskola Örebro universitet • Data System Management • Medieproducentutbildning Högskolan Kristianstad Umeå universitet • Datornätverk Musik- och ljudproduktion 80 p Luleå tekniska universitet Högskolan i Skövde • Måltidsgestaltning • Trädgårdsmästarutbildning Örebro universitet Högskolan i Gävle • Nationella minoritetskulturer • Träteknik Luleå tekniska universitet Luleå tekniska universitet • Närvårdare inom vård och omsorg för äldre • Utveckling av e-tjänster Mittuniversitetet Högskolan Dalarna • Nätverksdrift och webbapplikationer • Yrkesinriktade ämnen Mittuniversitetet Linköpings universitet • Nät- och kommunikationsteknik • Ädelstensteknik Umeå universitet Luleå tekniska universitet • Nätverks- och systemadministration Högskolan i Skövde Högskoleverkets årsrapport 2004. Helårsstudenter. • Produktionsteknik Tabellbilaga. Tabell 3. Helårsstudenter och helårsprestationer Högskolan Dalarna budgetåret 2003, exkl. uppdragsutbildning, efter utbildningsområde. • Produktutveckling Helårsstudenter. Blekinge tekniska högskola Undervisningsområdet • Scenografi utbildning Uppsala universitet 1 428 Luleå tekniska universitet Lunds universitet 52 • Serie- och bildberättarutbildning Göteborgs universitet 3 034 Högskolan i Gävle Stockholms universitet 228 • Slöjd, hantverk och formgivning Umeå universitet 1 378 Linköpings universitet Linköpings universitet 1 171 • Sommelierutbildning Kungl. Tekniska högskolan 1 Örebro universitet Luleå tekniska universitet 731 • Spautbildning Karlstads universitet 1 030 Umeå universitet Växjö universitet 882 Örebro universitet Örebro universitet 849 • Specialpedagogik Blekinge tekniska högskola 0 Högskolan Kristianstad (60 p) Högskolan i Jönköping 872 • Teaterpedagogutbildning Högskolan i Kalmar 789 Örebro universitet Malmö högskola 2 371 Mitthögskolan 831 Professori barn- och ungdoms- Mälardalens högskola 350 vetenskap: Jane Brodin. Högskolan i Borås 673 Därtill har vi ett antal befordrade professorer Högskolan Dalarna 929 Högskolan på Gotland 1 Från Internet 041213: Högskolan i Gävle 585 Högskolan i Halmstad 204 Lärarhögskolan i Stockholm. Högskolan Kristianstad 789 Vi har landets största kursutbud för pedagogisk verksamhet. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 237 Under ett år läser cirka 14 000 blivande och verksamma pedagoger hos Idrottshögskolan i Stockholm 86 oss. Vi examinerar flest lärare i Sverige. Lärarhögskolan i Stockholm 4 591 Södertörns högskola 143 Fakta om Lärarhögskolan Konstfack 53 Personal: 626 (371 lärare) Kungl. Musikhögskolan 42 Studenter: 14 948 Stockholms Musikpedagogiska Institut 16 Ekonomi 2003: intäkter totalt 601 646 tkr Summa 24 342 Lärarhögskolan i Stockholm startade 1956 och är landets enda fristående specialhögskola för lärande. Att utveckla kunskap om Lärarhögskolan i Stockholm LHS lärande för människors växt, bildning och välfärd - är en övergripande http://www.lhs.se ambition som ska genomsyra all vår utbildningsverksamhet. Vi ska [email protected] vara en högskola där en mångfald av erfarenheter och kunskapskvaliteter bildar grund för kunskapsutveckling. En nära Lärarhögskolans professurer: samverkan med samhället omkring oss är viktig för högskolans utveckling. Professorer i pedagogik: Lars-Magnus Engström, Hur skapas bra förutsättningar för lärande? Ingrid Carlgren, Frågan är central för Lärarhögskolans forskning och studeras ur våra Sven Hartman tre institutioners perspektiv; undervisningsprocessen, individens Professor i didaktik: Staffan Selander förutsättningar att lära och samhällets inverkan på läroprocessen. Professor i didaktik med inriktning Forskningens övergripande syfte är att ta reda på hur goda mot naturvetenskap: Per-Olof Wickman förutsättningar för lärande skapas - inom hela det Professor i speialpedagogik. Siv Fischbein utbildningsvetenskapliga området. Den leds av 17 professorer och Professor i pedagogik med inriktning mot barnomsorgsområdets didaktik: Gunilla Dahlberg bedrivs inom fyra huvudområden: pedagogik, didaktik, Kultur- och utbildningssociologi, pedagogikens historia och frågor specialpedagogik och barn- och ungdomsvetenskap. om etnicitet och pedagogik, miljöpsykologi är viktiga Lärarhögskolan utfärdar yrkesexamina och generella examina forskningsområden. Flera forskningsområden knyter an till andra (magister-, kandidat- och högskoleexamen). Forskarutbildningen samhällssektorer, exempelvis vårdpedagogik, idrottspedagogik, bedrivs på Lärarhögskolan, men licentiat- och doktorsexamen är yrkespedagogik, vuxenpedagogik och studie- och yrkesvägledning. knuten till Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms Vi genomför kurser inom ovanstående områden, exempelvis för universitet. blivande lärare i yrkesämnen och studie- och yrkesvägledare. Centrum för utbildningsledning (f d Skolledarhögskolan) hör till institutionen. Våra studenter # har bred spridning vad gäller social bakgrund Institutionen ger kurser inom följande områden # är oftast kvinna - 82% (Lärarprogrammet: 78%) Lärarprogrammet # är vanligtvis 30 år (Lärarprogrammet: 25 år) Studie- och yrkesvägledarprogrammet # har allt oftare utländsk bakgrund - upp till 21% Kandidat- och magisterexamen Pedagogik Senast ändrad 2004-07-09 av Ivar Johansson, Hälsopedagogik Vuxenpedagogik Institutioner på Lärarhögskolan Vårdpedagogik Vårdpedagogik (gamla utbildningen) IOL Institutionen för individ, omvärld och lärande (IOL) fokuserar Yrkespedagogik kunskapen om lärande ur ett samspelsperspektiv, med utgångspunkt i Pedagogik med inriktning mot museipedagogik människan som individ, subjekt, aktör och samhällsvarelse. Vi Pedagogik med inriktning mot folkhälsa, vård och omssorg framhåller variationen i lärandet, samt framhåller förutsättningar Yrkespedagogisk utbildningsledning betingade av såväl inre som yttre omständigheter. Pedagogik med inriktning mot utbildningsledning Vid institutionen bedrivs forskning och utbildning inom flera av Kompletterande pedagogisk utbildning pedagogikens områden, bland annat pedagogik, specialpedagogik, Fristående kurser barn- och ungdomsvetenskap, beteendevetenskap och vuxenpedagogik. UKL Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande (UKL) är den största av Lärarhögskolans tre institutioner. SKL Institutionen för samhälle, kultur och lärande (SKL) Samtliga institutioner fokuserar på lärandebegreppet, men för vår del Gemensamt för institutionens forskning och utbildning är dess fokus gäller det framför allt relationen till undervisningsprocesser och på förutsättningar för lärande ur samhällets perspektiv. kommunikation. Vi erbjuder såväl kurser i grundutbildningen av lärare som fristående - Spec.ped. grundkurs - Sociala problem och pedagogiska möjligheter kurser och uppdragsutbildning inriktade mot verksamma lärare eller - Spec.ped. grundkurs - Funktionshinder, delaktihet och lärande andra yrkesgrupper. Vi bedriver också forskning inriktad mot - Kreativ bild och form didaktiska frågeställningar länkade till skolans verklighet. - Drama, musik och rörelse - Grundkurs i specialpedagogik Senast ändrad 2004-05-26 av Ivar Johansson. - Undervisningsmetodik och upplevelsepedagogik - Ledarskap och gruppdynamik Lärarprogrammet Fördjupning 41-60 p - Barn och ungdomsvetenskapligt arbete, med examensarbete Allmänt utbildningsområde (AOU) - Educating young children - Kulturanalyser i partnerområdet, T1 - Children and Culture, Inspiration Reggio Emilia - Utbildningsvetenskapliga perspektiv - Specialpedagogik, med examensarbete - Tvärvetenskaplig ämnesstudiekurs: Examensarbete - Språk och språkutveckling III, med examensarbete - CK-kurser (centrala kunskapsområden inom läraryrket) Specialpedagogiska programmet - TVÄS-kurser (tvärvetenskapliga ämnesstudiekurser) Studie- och yrkesvägledarprogrammet Fristående kurser Inriktningar - Didaktik - Barn- och ungdomspedagogiskt arbete II - Pedagogik - Barn och naturvetenskap I och II - Specialpedagogik - Språk och språkutveckling I och II - Lek, idrott, rörelse I och II Kandidat- och magisterkurser - Utforskandets pedagogik - dialog Reggio Emilia I - med ämnesdjup - Praktiskt estetiska läroprocesser för barn i yngre åldrar I - med ämnesbredd - Specialpedagogik och kommunikation I och II - Fritidens pedagogik- lärande som kompletterar skolans verksamhet I Senast ändrad 2004-12-10 av Wivi-Anne Selestam, IOL - Pedagogiskt arbete med yngre barn I och II - Barn och samhälle II Forskning och utvecklingsarbete Lärarhögskolans forskning och utvecklingsarbete syftar ytterst till att Specialiseringar skapa bra förutsättningar för lärande. Breddning 1-40 p Forskningen på Lärarhögskolan i Stockholm spänner över hela det - Barn (1-9 år) i behov av särskilt stöd utbildningsvetenskapliga fältet och utgår från tre perspektiv: undervisningsprocessen, individens utveckling och förutsättningar, Lärande i vuxenlivet kulturella och samhälleliga villkor för lärande. Wenestam Claes-Göran Forskningen bedrivs inom fyra huvudområden: Specialpedagogik # pedagogik Ahlberg Ann # didaktik Stukát Karl-Gustaf # specialpedagogik Språk och litteratur # barn- och ungdomsvetenskap Ohlander Sölve Oscarson Mats Svensk forskningsportal Ämnesdidaktik forskning.se - en portal som ska göra det lättare att hitta information Andersson Björn om det svenska forskningssystemet, dess aktörer, finansiärer och Andersson Bo projekt. Webbplatsen kommer i första hand att innehålla Ott Aadu populärvetenskapligt material och kommer att utvecklas successivt. Stockholms universitet SU Senast ändrad 2004-12-03 av Ivar Johansson, Bron, Agnieszka 306 Pedagogik Gunnar Karlsson 306 Pedagogik Göteborgs universitet GU Gustavsson, Anders 306 Pedagogik, särsk socialped och Pedagogik och didaktik handikappforskning Barn- och ungdomsvetenskap Hallden, Ola 306 Pedagogik Pramling Samuelsson Britt-Marie Janson, Ulf 306 Pedagogik Individ, kultur och samhälle Löfberg, Arvid 306 Pedagogik Askling Berit Ola Halldén 306 Pedagogik Lärande och undervisning Qvarsell, Birgitta 306 Pedagogik Alexandersson Mikael Wistedt, Inger 306 Pedagogik Bengtsson Jan Chinapah, Vinayagum 307 Internationell pedagogik Kroksmark Tomas Daun, Holger 307 Internationell pedagogik Lindblad Sverker Tuijnman, Albert 307 Pedagogik, särskilt internationell Lindström Berner och jämförande pedagogik Marton Ference Ottosson Torgny Säljö Roger Växjö universitet VXU Örebro universitet ÖU FRITZELL CHRISTER Tomas Englund Pedagogik IPED PROF 1000 Bernt Gustavsson Pedagogik [email protected] Pedagogik/ didaktik Agneta Linne Pedagogik HÄRNSTEN GUNILLA Thomas Tyden Pedagogik IPED PROF 1000 [email protected] Pedagogikdidaktik Mälardalens högskola MdH JENNER HÅKAN IPED PROF 1000 Eva Björck-Åkesson [email protected] Pedagogik, special och Professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik behandlingspedagogik Forskningsprogrammet CHILD LINDBERG BOEL Ove Karlsson IPED PROF 1000 Professor i pedagogik med inriktning mot utvärderingsforskning [email protected] Pedagogik, bild, musik och Gunnar Sundgren kulturledare Professor i pedagogik, särskilt vuxenpedagogik LINDBERG LEIF Gunnar Berg IPED PROFBL 1000 Gästprofessor i pedagogik med inriktning mot pedagogiskt Befordrad professor arbete [email protected] Pedagogik A-E Ulf P Lundgren Gästprofessor i pedagogik PERSSON BENGT Keith Pringle IPED PROFGÄ 200 Gästprofessor i sociologi Gästprofessor Rune Simeonsson [email protected] Specialpedagogik Gästprofessor i specialpedagogik Evert Vedung WISTEDT INGER Gästprofessor i i pedagogik IPED PROFGÄ 575 Gästprofessor Högskolan i Gävle HiG [email protected] Pedagogik med inr. mot GILL PETER PROF Pedagogik ämnesdidaktik GUSTAFSSON CHRISTINA GÄSTPR Pedagogik Högskolan i Trollhättan/Uddevalla HTU(HögskolanVäst) Luleå tekniska universitet LTU. Per-Olof Thång Professorer utan angivet ämne [email protected] Professor i pedagogik med Universitetsstyrelsen inriktning mot arbetsintegrerat Stehn Lars, Professor lärande Ågren Anders, Professor Fakultetsnämnder Delsing Jerker, Professor Uppsala universitet UU Hedlund Jonas, Professor 26100 Lärarutbildn, inst f Hägerfors Ann, Professor BROADY DONALD Professor, anst UU Johansson Jan, Professor Övrig samhällsvetenskap LundgrenNils-Gustav, Professor KÅRELAND LENA Professor bef univlektor Salehi-SangariEsmail, Professor Övrig samhällsvetenskap Viklander Maria, Professor bef univ lektor LIBERG CAROLINE Professor, anst UU Centrumbildningar Övrig samhällsvetenskap Björkman Bo, Professor ÖSTMAN LEIF Professor, anst UU Forsling Willis, Professor Övrig samhällsvetenskap Övriga 21800 Pedagogiska inst Peterson Christer, Professor EVALDSSON ANN-CARITA Professor, anst UU Burman Jan-Ola, Professor adjungerad Pedagogik Elfström Bengt-Olof, Professor adjungerad GUSTAFSSON CHRISTINA Professor bef univlektor Minde Tor Björn, Professor adjungerad Pedagogik Björklöf Dag, Professor gäst LUNDGREN ULF P Professor, anst UU Pedagogik RIIS ULLA Professor, anst UU Högskolan i Borås HB. Pedagogik Institutionen för pedagogik (PED) Huvudområdet vid Institutionen för pedagogik är utbildning, beteendevetenskap och samhällsvetenskap. (Prof.ämnen oklara) Luleå tekniska universitet LTU. Utbildningsvetenskap Dennis Beach PED Carlsson Britta, Professor [email protected] 033-4354243 DBE Professor Anders Fransson PED [email protected] AF Professor

Elisabet Öhrn PED [email protected] 4354234 EOH Professor

Torgny Ottosson PED [email protected] 033-4354118 TOO Professor

Högskolan i Borås HB. Professorer utan angivet ämne Claes Helgesson GF [email protected] CIH Professor Eva Selin Lindgren REKT [email protected] 033-4355961ESL Professor, adj. 7958 Sociala miljöer o sociala verksamheter i boendet 7959 Sociala miljöer o verksamheter i allmänna grupper o d 796-799 Sport, idrott o d. Skolverkets förslag till kursplan i idrott och hälsa i grundskolan

Idrott och hälsa Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbeﬁnnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället.

Syfte Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Genom undervisningen ska eleverna få möta många olika slags rörelseaktivteter. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter. Eleverna ska genom undervisningen också utveckla kunskaper om begrepp som beskriver fysiska aktiviteter och ges förutsättningar att ta ställning i frågor som rör idrott, hälsa och livsstil. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och positiv självbild. Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider, och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Undervisningen ska även bidra till att eleverna - Ord och begrepp för att kunna samtala om upplevelser av lek, hälsa utvecklar kunskaper om risker och säkerhetsfaktorer i samband med och natur och utevistelser. fysiska aktiviteter och hur man agerar i nödsituationer. - Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna ges natur- och utevistelser. förutsättningar att utveckla förmågan att - röra sig allsidigt i olika fysiskt utmanande sammanhang, I årskurserna 4–6 - planera, genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktivteter Rörelse utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil, - Sammansatta grundformer i kombination med olika redskap. - genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika - Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och förhållanden och miljöer, samt rörelser till musik. - förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på - Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik. land och i vatten. - Simning i mag- och ryggläge.

Centralt innehåll Hälsa och livsstil Undervisningen i idrott och hälsa ska behandla följande - Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer. centrala innehåll - Vilka kulturella och geograﬁ ska förhållanden i närmiljön som I årskurserna 1–3 påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter. Rörelse - Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning. - Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. - Ord och begrepp för att kunna samtala om upplevelser av olika Deras sammansatta former i lekar, danser och rörelser till musik, fysiska aktiviteter och träningsformer. inomhus och utomhus. - Enkla lekar och danser och deras regler. Friluftsliv och utevistelse - Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik. - Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av - Lekar och rörelser i vatten. Att balansera, ﬂ yta och simma i mag- kartor. Kartors uppbyggnad och symboler. och ryggläge. - Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider. Friluftsliv och utevistelse - Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. - Att orientera sig i närmiljön samt enkla kartors uppbyggnad. Begrepp - Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur- och som beskriver rumsuppfattning. utevistelser. - Lekar och rörelse i natur- och utemiljö. - Badvett samt säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituatio- - Allemansrättens grunder. er vid vatten med hjälpredskap. I årskurserna 7–9 - Badvett samt säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituatio- Rörelse ner i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för - Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, förlängda armen. samt danser och rörelser till musik. - Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan. - Traditionella och moderna danser, samt rörelse- och träningsprogram till musik. - Olika simsätt i mag- och ryggläge.

Hälsa och livsstil - Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. - Ord och begrepp för att kunna samtala om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer. - Förebyggande av skador, till exempel genom allsidig träning. - Olika deﬁnitioner av hälsa, samt samband mellan rörelse, kost och hälsa. - Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta. - Första hjälpen och hjärt- och lungräddning. - Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av genus.

Friluftsliv och utevistelser - Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering. - Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras. - Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. - Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse. Göteborgs universitet Utbildningar, studenter och professorer/ Karlstads universitet professurer vid universitet och högskolor Mittuniversitetet Växjö universitet Några delar från Idrottsvetenskaplig utbildning Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid Göteborgs universitet, 120/160 p universitet och högskolor i Sverige. Högskolan i Halmstad, 120 p Från en pågående, ej avslutad, undersökning. Malmö högskola, 160 p (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Mittuniversitetet, 120 p Umeå universitet, 120/160 p Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Management in Sport and Recreation 120/160 p Uppgifterna om professorerna är äldre. Örebro universitet Sport Management 120 p Gymnastik- och idrottshögskolan Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Högskolan Dalarna Sportteknologisk utbildning 120/125 p Coaching och Sport Management 120 p Mittuniversitetet Växjö universitet Tränarutbildning 80/120 p Idrott Gymnastik- och idrottshögskolan Örebro universitet Idrottsmedicin Umeå universitet Högskoleverkets årsrapport 2004. Helårsstudenter. Idrottspedagogik Tabellbilaga. Tabell 3. Helårsstudenter och helårsprestationer Lärarhögskolan i Stockholm budgetåret 2003, exkl. uppdragsutbildning, efter utbildningsområde. Umeå universitet Helårsstudenter. Idrottspsykologi Lunds universitet Idrott Idrottspsykologisk utbildning 200 p Göteborgs universitet 35 Umeå universitet Umeå universitet 91 Idrottstränarutbildning 120 p Växjö universitet 87 Högskolan Dalarna Örebro universitet 253 Idrottsvetenskap Malmö högskola 46 Högskolan Dalarna 11 Professor Alf Thorstensson professur i rörelselära med Högskolan i Halmstad 8 E-post: [email protected] inriktning mot idrott Högskolan Kristianstad 45 (Idrottshögskolan) Idrottshögskolan i Stockholm 327 Professor Ingemar Wedmanprofessur i pedagogik E- Summa 902 post: [email protected] (Idrottshögskolan/Gävle Högskola/Umeå Universitet) Idrottshögskolan i Stockholm IH Professor emeritus Per-Olof Åstrand http://www.ihs.se E-post: [email protected] [email protected] Idrottshögskolan, Box 5626, SE 114 86 Stockholm Från Internet http://www.ihs.se 041128: [email protected] Våra professorer: Växjö universitet VXU Professor Peter Hassmén HAGESKOG CARL-AXEL (tjänstledig) IPED ADJPRO 500 E-post: [email protected] professur i idrott Adjungerad professor Idrottshögskolan/ Karolinska [email protected] Idrottsvetenskap och pedagogik Institutet/ Örebro Universitet) för arbetslivet Professor Björn Ekblom, t f rektor Örebro universitet ÖU E-post: [email protected] professur i tillämpad fysiologi Peter Hassmen Idrott (Idrottshögskolan) Leif Isberg Pedagogik med inriktning mot Professor Lars-Magnus Engström idrott E-post:[email protected] professur i beetendevetenskaplig idrottsforskning med inriktning mot idrottspedagogik (Idrottshögskolan/ Lärarhögskolan i Stockholm) Professor Kent Sahlin (tjänstledig) professur i fysiologi E-post: [email protected] (Idrottshögskolan) 8 Språk. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur.

Innehåll och länkar till hemsidan:

SW 8 Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur.

SW 80 Språkliga verksamheter. 802/819 motsvarar 82/89.

SW 81 Litteraturvetenskap. Litteraturhistoria.

SW 82/89 Skönlitteratur på olika språk. SW 82 Engelsk skönlitteratur o d. SW 83 Tysk, nederländsk, nordisk skönlitt. SW 84 Fransk skönlitteratur o d. SW 85 Italiensk skönlitteratur o d. SW 86 Spansk och portuguisisk skönlitteratur o d. SW 87 Grekisk och latinsk skönlitteratur o d. SW 88 Slavisk och baltisk skönlitteratur o d. SW 89 Skönlitt på orientaliska och övriga språk o d . 80 Språk. Språkliga verksamheter. Skolverkets förslag till kursplan i svenska i 802-809 motsvarar 82-89. grundskolan.

Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Syfte Undervisningen i svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tal- och skriftspråk så att de vill, vågar och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. I undervisningen ska eleverna möta och få kunskaper om skön- litteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. Undervisningen i svenska ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva, de ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Undervisningen - Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där och värderar information från olika källor. ord och bild samspelar. Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla - Enkla former för textbearbetning. sina kunskaper om det svenska språket, dess normer, uppbyggnad, - Handstil och att skriva på dator. historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på - Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt och frågetecken, sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra samt stavnings regler för vanligt förekommande ord i elevnära texter. till att stärka elevernas medvetenhet om, och tilltro till, den egna - Alfabetet och alfabetisk ordning. språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också - Sambandet mellan ljud och bokstav. bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på Tala, lyssna och samtala kan få konsekvenser för andra människor. Därigenom ska eleverna ges - Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket. - Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Undervisningen i svenska ska även bidra till att eleverna får möta Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella - Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften. minoritetsspråken. Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna ges förutsätt- Berättande texter och sakprosatexter ningar att utveckla förmågan att - Berättande texter och poetiska texter för barn i form av rim, ramsor, - formulera sig och kommunicera i tal och skrift, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter - läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, från olika tider och skilda delar av världen. Berättande och poetiska - anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. - urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, samt - Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en - söka information från olika källor och värdera dessa. berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar. Centralt innehåll - Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer. Undervisningen i svenska ska behandla följande centrala - Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, innehåll och hur deras innehåll kan organiseras. - Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskriv- I årskurserna 1–3 ningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punkt- Läsa och skriva uppställning i ﬂera led. - Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läs- - Texter som kombinerar ord och bild, till exempel ﬁ lm, interaktiva ningen efter textens form och innehåll. spel och webbtexter. Språkbruk - Muntliga presentationer för olika mottagare. Stödord, bilder och digi- - Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor. tala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig - Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en åsikter. Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på presentation. tonfall och ords nyanser. - Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan Berättande texter och sakprosatexter förstärkas genom röstläge och kroppsspråk. - Berättande texter och poetiska texter för barn och unga i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och Informationssökning och källkritik skilda delar av världen, som belyser människors villkor, identitets- - Informationssökning i böcker och på webbsidor för barn. och livsfrågor. - Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet. - Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskriv- Innehåll i årskurserna 4–6 ningar samt dialoger. Läsa och skriva - Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare - Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier, samt för och deras verk. att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står - Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, mellan raderna. till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. - Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till Texternas innehåll, upp byggnad och typiska språkliga drag. deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där - Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, ord, bild och ljud samspelar. interaktiva spel och TV-program. Texternas innehåll, uppbyggnad - Hur man ger och tar emot respons på texter. Olika sätt att bearbeta och typiska språkliga drag. egna texter till innehåll och form. - Handstil, samt att skriva, disponera och redigera texter med hjälp av Språkbruk dator. - Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor - Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, och stödord. stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. - Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord. åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. - Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. - Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett Tala, lyssna och samtala personligt sms och att skriva till en tidning. - Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. - Språkbruk i Sverige och i Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de tagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera nordiska språken, samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de och genomföra muntliga presentationer. nationella minoritetsspråken är. Berättande texter och sakprosatexter Informationssökning och källkritik - Skönlitteratur för ungdomar och vuxna, lyrik, dramatik, sagor och - Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i myter från olika tider och skilda delar av världen. Skönlitteratur som uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet. belyser människors villkor, identitets- och livsfrågor. - Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett - Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur källkritiskt förhållningssätt. för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger. Innehåll i årskurserna 7–9 - Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt Läsa och skriva skiljer sig ifrån varandra. - Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika - Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som syften, avsändare och sammanhang. verken har tillkommit i. - Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till - Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumen- deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där terande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, ord, bild och ljud samspelar. arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, - Hur man ger och tar emot respons på texter. Olika sätt att bearbeta uppbyggnad och språkliga drag. egna texter till innehåll och form. - Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och - Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med funktioner för språkbehandling i digitala medier. varandra, till exempel i TV-serier, teaterföreställningar och - Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och webbtexter. satsdelar. - Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel - Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. informerande texter med inslag av argumentation.

Tala, lyssna och samtala Språkbruk - Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt samman- - Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identiﬁ era fatta huvuddragen i vad som sagts. nyckelord och föra anteckningar. - Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. - Ord och begrepp som används för att uttrycka, känslor, kunskaper Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mot- och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. - Nya ord i språket, till exempel lånord. - Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med Skolverkets förslag till kursplan i svenska vem och med vilket syfte man kommunicerar. som andraspråk i grundskolan - Språkets betydelse för att utöva inﬂytande och för den egna identitetsutvecklingen. Svenska som andraspråk - Juridiska rättigheter och skyldigheter samt etik och moral vad gäller språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och samman- Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera hang. och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker - Språkbruk genom tiderna. De nordiska språkens ursprung, historia känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett och uttal. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i tällning i samhället. ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Informationssökning och källkritik - Informationssökning på bibliotek och internet, i böcker och Syfte massmedier, samt genom intervjuer. Undervisningen i svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna - Hur man citerar och gör källhänvisningar. utvecklar sitt svenska tal- och skriftspråk så att de vill, vågar och kan - Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska ge eleverna rika möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet. I undervisningen ska eleverna möta och få kunskaper om skön- litteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. Undervisningen i svenska som andraspråk ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva på svenska. De ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom läsningen efter textens form och innehåll. skilda medier. Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar - Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där andra. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar ord och bild samspelar. kunskaper om hur man söker och värderar information från olika - Enkla former för textbearbetning. källor. - Handstil och att skriva på dator. Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla - Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt och frågetecken, sina kunskaper om det svenska språket, dess normer, uppbyggnad, ords böjningsformer, meningsbyggnad, samt stavningsregler för uttal, ord och begrepp samt om hur språkbruk varierar beroende på vanligt förekommande ord i elevnära texter. sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra - Alfabetet och alfabetisk ordning. till att stärka elevernas medvetenhet om, och tilltro till, den egna - Läsriktning samt bokstävers form och ljud i jämförelse med moders- språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också målet. bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på - Sambandet mellan ljud och bokstav. kan få konsekvenser för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket Tala, lyssna och samtala Genom undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska elever- - Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i na ges förutsättningar att utveckla förmågan att situationer när det egna svenska språket inte räcker till. - formulera sig och kommunicera i tal och skrift, - Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. - läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, - Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. - anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. - välja och använda språkliga strategier, - Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften. - urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, samt - Uttal, betoning och satsmelodi, samt uttalets betydelse för att göra sig - söka information från olika källor och värdera dessa. förstådd. Svenska språkets uttal i jämförelse med modersmålets.

Centralt innehåll Berättande texter och sakprosatexter Undervisningen i svenska som andraspråk ska behandla - Berättande texter och poetiska texter för barn i form av rim, ramsor, följande centrala innehåll sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och skilda delar av världen. Berättande och poetiska I årskurserna 1–3 texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Läsa och skriva - Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en - Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning. deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där - Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, ord, bild och ljud samspelar. och hur deras innehåll kan organiseras. - Hur man ger och tar emot respons på texter. Olika sätt att bearbeta - Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskriv- egna texter till innehåll och form. ningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och - Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter med hjälp av punktuppställning i flera led. dator. - Texter som kombinerar ord och bild, till exempel fi lm, interaktiva - Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, spel och webbtexter. stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord. Språkbruk - Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. - Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ner något man talat om. Tala, lyssna och samtala - Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och - Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. åsikter. Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på - Muntliga presentationer för olika mottagare. Stödord, bilder och digi- tonfall och ords nyanser. tala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig - Vardagliga ords betydelseomfång och kategorisering i jämförelse presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presen- med elevens modersmål, till exempel att fl era ord på ett språk tation. motsvaras av ett ord på ett annat språk. - Uttal, satsmelodi och sambandet mellan betoning och betydelse. - Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk. Berättande texter och sakprosatexter - Berättande texter och poetiska texter för barn och unga i form av Informationssökning och källkritik skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och - Informationssökning i böcker och på webbsidor för barn. skilda delar av världen. Texter som belyser människors villkor, - Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet. identitets- och livsfrågor. - Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad I årskurserna 4–6 med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskriv- Läsa och skriva ningar samt deras ord och begrepp. - Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier, samt för - Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare att urskilja texters budskap, både det uttalade och sådant som står och deras verk. mellan raderna. - Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, - Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad, typiska språkliga drag samt deras medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras ord och begrepp. syften, avsändare och sammanhang. - Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, - Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till interaktiva spel och TV-program. Texternas innehåll, uppbyggnad deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där och typiska språkliga drag. ord, bild och ljud samspelar. - Hur man ger och tar emot respons på texter. Olika sätt att bearbeta Språkbruk egna texter till innehåll och form. - Strategier för att förstå och göra sig förstådd i tal och skrift i skolans - Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika ämnen när det egna svenska språket inte räcker till. funktioner för språkbehandling i digitala medier. - Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor - Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och och stödord. satsdelar. Meningsbyggnad på svenska i jämförelse med elevens - Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och modersmål, samt hur orsakssamband kan formuleras genom olika åsikter. typer av bisatser. - Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. - Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. - Ord och begrepp i skolans ämnen och i vardagsspråk. Synonymer och motsatsord. Tala, samtala och lyssna - Ords klassifi cering i över- och underordning, till exempel kläder – - Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i tal och skrift tröja. i skolans ämnen när det egna svenska språket inte räcker till. - Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och - Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett person- sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. ligt sms och att skriva till en tidning. - Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottag- Informationssökning och källkritik are. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera - Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i och genomföra en presentation. uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet. - Svenska språkets prosodi samt uttalets betydelse för att göra sig - Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett förstådd. Olika variationer av talad svenska. källkritiskt förhållnings sätt. Berättande texter och sakprosatexter I årskurserna 7–9 - Skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och Läsa och skriva skilda delar av världen. Skönlitteratur som belyser människors - Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika villkor, identitets- och livsfrågor. - Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur. - Juridiska rättigheter och skyldigheter samt etik och moral vad gäller Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och inre och yttre dialoger. sammanhang. - Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra. Informationssökning och källkritik - Några skönlitterärt betydelsefulla författare och deras verk, samt de - Informationssökning på bibliotek och internet, i böcker och historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i. massmedier samt genom intervjuer. - Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumente- - Hur man citerar och gör källhänvisningar. rande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, - Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. uppbyggnad och språkliga drag samt deras ord och begrepp. - Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i TV-serier, teaterföreställningar och webbtexter. - Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.

Språkbruk - Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifi era nyckelord och föra anteckningar. - Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. - Ord och begrepp från skolans ämnen och vardagsspråk, samt nya ord i språket, till exempel lånord. - Ordbildning, till exempel avledningar med suffix och prefix. Bildspråk och idiomatiska uttryck. - Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar. - Språkets betydelse för att utöva infl ytande och för den egna identitetsutvecklingen. utveckla fl era kulturella identiteter och bli flerspråkiga. Genom under- Skolverkets förslag till kursplan i visningen ska eleverna därför ges möjligheter att utveckla sina kun- modersmål i grundskolan skaper om kulturer och samhällen där modersmålet talas. Under- visningen ska också bidra till att eleverna utvecklar ett jämförande Modersmål förhållningssätt till kulturer och språk. Genom undervisningen i ämnet modersmål ska eleverna ges Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera förutsättningar att utveckla förmågan att och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker - formulera sig och kommunicera i tal och skrift, känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett - använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i sitt lärande, ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk - anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, möts. Att ha tillgång till sitt modersmål underlättar också språkutveck- - urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, ling och lärande inom olika områden. - läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, samt Syfte - refl ektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i Undervisningen i modersmål ska syfta till att eleverna utvecklar sitt områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska tal- och skriftspråk så att de vill, vågar och kan uttrycka sig i olika förhållanden. sammanhang och för skilda syften. Undervisningen ska bidra till att eleverna erövrar kunskaper om modersmålets uppbyggnad och blir Centralt innehåll medvetna om modersmålets betydelse för det egna lärandet i olika Undervisningen i modersmål ska behandla följande centrala skolämnen. innehåll I undervisningen ska eleverna möta och få kunskaper om skön- litteratur, annat estetiskt berättande och olika former av sakprosa på I årskurserna 1–3 modersmålet. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt Läsa och skriva språk, sin identitet och förståelse för omvärlden. Undervisningen ska - Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man formulerar läsningen efter textens form och innehåll. egna åsikter och tankar i olika slags texter. Undervisningen ska - Strategier för att skriva olika typer av texter om för eleven stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva på modersmålet. De välbekanta ämnen. ska även stimuleras till lust att uttrycka sig genom andra estetiska - Läsriktning samt skrivteckens form och ljud i jämförelse med uttrycksformer. svenska. Undervisningen i modersmål ska ge eleverna förutsättningar att - Ordföljd och interpunktion samt stavningsregler för vanligt före- kommande ord i elevnära texter. Jämförelser med svenskans ordföljd, deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. interpunktion och stavningsregler. - Modersmålets grundläggande struktur i jämförelse med svenskans. - Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Tala, lyssna och samtala - Muntligt berättande för olika mottagare. Tala, lyssna och samtala - Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig - Muntliga presentationer för olika mottagare. förstådd. - Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig - Modersmålets uttal i jämförelse med svenskans. förstådd. Modersmålets uttal i jämförelse med svenskans. Berättande texter och sakprosatexter Berättande texter och sakprosatexter - Berättande texter och poetiska texter för barn i form av bilderböcker, - Berättande texter och poetiska texter för barn och unga i form av kapitelböcker, lyrik, sagor och myter från olika tider och områden där skönlitteratur, lyrik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Berättande och poetiska texter som belyser modersmålet talas. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. människors villkor, identitets- och livsfrågor. - Rim, ramsor och gåtor ur modersmålets tradition. - Berättande och poetiska texters typiska språkliga drag, samt deras - Beskrivande och förklarande texter för barn med anknytning till ord och begrepp. traditioner, företeelser och språkliga uttryckssätt i områden där - Beskrivande, förklarande och instruerande texter för barn och unga modersmålet talas. med anknytning till traditioner, företeelser och språkliga uttryckssätt i områden där modersmålet talas. Texternas innehåll och deras typiska Språkbruk ord och begrepp. - Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Språkbruk Kultur och samhälle - Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords - Traditioner och högtider som eleven möter i olika sammanhang. och begrepps nyanser och värdeladdning. - Lekar och musik från områden där modersmålet talas. - Synonymer och motsatsord. I årskurserna 4–6 Kultur och samhälle Läsa och skriva - Seder, bruk och traditioner i områden där modersmålet talas i jäm- - Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier, samt för förelse med svenska seder, bruk och traditioner. att urskilja texters budskap, både det uttalade och sådant som står - Skolgång i områden där modersmålet talas i jämförelse med skol- mellan raderna. gång i Sverige. - Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till I årskurserna 7–9 Språkbruk Läsa och skriva - Översättning av, och jämförelser mellan, texter på modersmålet och - Lässtrategier för att förstå och tolka skönlitterära texter. Att utläsa på svenska. texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna. - Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords - Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till och begrepps nyanser och värdeladdning. Bildspråk och idiomatiska deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där uttryck. ord och bild samspelar. - Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med - Modersmålets grundläggande struktur i jämförelse med svenskan. vem och med vilket syfte man kommunicerar. Ordbildning och meningsbyggnad på modersmålet i jämförelse med svenskan. Kultur och samhälle - Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. - Aktuella samhällsfrågor i områden där modersmålet talas, i jämförelse med liknande frågor i Sverige. Tala, lyssna och samtala - Kulturella uttrycksformer från områden där modersmålet talas, till - Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. exempel bildkonst, musik och arkitektur. Anpassning av språk, innehåll och disposition efter syfte och mottagare. - Uttal, betoning och satsmelodi i jämförelse med svenskan, samt olika talade variationer av modersmålet.

Berättande texter och sakprosatexter - Skönlitteratur för ungdomar och vuxna, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Skön- litteratur som belyser människors villkor, identitets- och livsfrågor. - Språkliga drag, ord och begrepp i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. - Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar och arbetsbeskrivningar. Texternas inne- håll, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp. - Texter som kombinerar ord, bild och ljud och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter. livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och sam- Skolverkets förslag till kursplan i engelska i manhang där engelska används. grundskolan Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter Engelska från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation. Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera Undervisningen i engelska ska stimulera elevernas intresse för språk och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på och kulturer och förmedla både nyttan av och glädjen med språkkun- omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för skaper. olika sätt att leva. Engelska språket omger oss i vardagen och används Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna ges förutsätt- inom så skilda områden som politik, utbildning och ekonomi. Kun- ningar att utveckla förmågan att skaper i engelska ökar därför individens möjligheter att ingå i olika - förstå och tolka innehållet i talad engelska och olika slags texter, sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt - formulera sig och kommunicera i tal och skrift, studie- och arbetsliv. - använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda, - anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, samt Syfte - reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i Undervisningen i engelska ska syfta till att eleverna utvecklar språk- olika sammanhang och delar av världen där engelska används samt och omvärldskunskaper så att de vill, vågar och kan använda språket i kunna sätta detta i relation till egna erfarenheter och livsvillkor. olika situationer och för skilda syften. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en Centralt innehåll allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå Undervisningen i engelska ska behandla följande centrala talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med innehåll andra i tal och skrift, samt att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår I årskurserna 1–3 även språklig säkerhet, samt att kunna använda olika strategier för att Kommunikationens innehåll stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte - Kommunikation som handlar om för eleverna välbekanta ämnesom- räcker till. råden, intressen, personer och platser. I mötet med texter och talat språk ska eleverna ges möjlighet att ut- - Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där veckla för mågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, engelska används. livsvillkor och intressen. Undervisningen i engelska ska även ge Lyssna och läsa – reception eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika - Tydligt talad engelska och texter från olika medier. - Enkla instruktioner och beskrivningar. internet och andra medier. - Olika former av enkla samtal och dialoger. - Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer - Filmer och dramatiserade berättelser för barn. och stavning, samt fasta språkliga uttryck i det språk som eleverna - Sånger, ramsor, dikter och sagor. möter. - Ord och fraser i närmiljön, till exempel på skyltar och i reklam. - Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer. Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion - Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer - Enkla beskrivningar, meddelanden, presentationer och berättelser. av texter och samtal. - Enkla samtal. - Sånger, ramsor och dramatiseringar. Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion - Muntliga och skriftliga presentationer. I årskurserna 4–6 - Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar, meddelanden och Kommunikationens innehåll instruktioner. - Kommunikation som handlar om för eleverna välbekanta - Samtal och diskussion. ämnesområden, intressen, vardagliga situationer, personer, platser, - Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket händelser och aktiviteter. inte räcker till, till exempel omformuleringar. - Kommunikation som uttrycker åsikter, känslor och erfarenheter. - Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel - Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang frågor och bekräftande fraser och uttryck. och i områden där engelska används. - Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser Lyssna och läsa – reception och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer. - Tydligt talad engelska och texter från olika medier. - Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar. I årskurserna 7–9 - Olika former av samtal, dialoger och intervjuer. Innehåll i kommunikationen - Berättelser och annan fi ktion i talad, skriven och dramatiserad form - Kommunikation som handlar om aktuella och för eleverna välbe- för barn och unga. kanta ämnesområden, intressen, vardagliga situationer, aktiviteter, - Sånger, sagor och dikter. händelseförlopp samt relationer och etiska frågor. - Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i - Kommunikation som uttrycker åsikter, erfarenheter, känslor och talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning framtidsplaner. efter framställningens form och innehåll. - Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella - Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används. Lyssna och läsa – reception inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor och förklaringar. - Talad engelska och texter från olika medier. - Språkliga strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal - Talad engelska med viss regional och social färgning. genom att ta initiativ till interaktion, ge bekräftelse, ställa följdfrågor, - Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar. ta initiativ till nya frågeställningar och ämnesområden samt för att - Olika former av samtal, dialoger, intervjuer och muntliga avsluta samtalet. framställningar. - Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika - Skönlitteratur och annan fi ktion i talad, skriven och dramatiserad kommunikationen som uttal, intonation och fasta språkliga uttryck, form. grammatiska strukturer och satsbyggnad. - Sånger och dikter. - Muntlig och skriftlig information, samt diskussioner och argumentation med olika syften, till exempel nyheter, reportage och tidningsartiklar. - Strategier för att uppfatta detaljer och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställ- ningens form, innehåll och syfte. - Olika sätt att söka, välja samt värdera texter och talat språk på engelska från internet och andra medier. - Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, satsbyggnad, ord med olika stilvärden, samt fasta språkliga uttryck i det språk eleverna möter. - Hur texter och talat språk kan varieras för olika syften och sammanhang. - Hur sammanbindande ord och andra uttryck används för att skapa struktur och språkligt sammanhängande helheter.

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion - Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner. - Samtal, diskussion och argumentation. - Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften. - Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter Skolverkets förslag till kursplan i moderna från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda språk i grundskolan olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation. Undervisningen i moderna språk ska stimulera elevernas intresse för Moderna språk språk och kulturer och förmedla både nyttan av och glädjen med språkkunskaper. Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna ges och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på förutsättningar att utveckla förmågan att omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för - förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter, olika sätt att leva. Kunskaper i flera språk ökar också individens - formulera sig och kommunicera i tal och skrift, möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att - använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda, delta i internationellt studie- och arbetsliv. - anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, samt - refl ektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i Syfte olika sammanhang och delar av världen där språket används och Undervisningen i moderna språk ska syfta till att eleverna utvecklar kunna sätta detta i relation till egna erfarenheter och livsvillkor. språk- och omvärldskunskaper så att de vill, vågar och kan använda språket i olika situationer och för skilda syften. Centralt innehåll Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en Undervisningen i moderna språk ska behandla följande allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talat centrala innehåll och skrivet språk, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift, samt att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften I årskurserna 7–9, inom ramen för elevens val och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig Kommunikationens innehåll säkerhet, och att kunna använda olika strategier för att stödja kommu- - Kommunikation som handlar om för eleverna välbekanta ämnesom- nikation och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till. råden och intressen, vardagliga situationer, personer och platser. I mötet med texter och talat språk ska eleverna ges möjlighet att - Kommunikation som uttrycker åsikter och känslor. utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, - Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där livsvillkor och intressen. Undervisningen i moderna språk ska även ge språket används. eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och Lyssna och läsa – reception sammanhang där språket används. - Tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande, Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att från olika medier. - Olika former av samtal och dialoger. Lyssna och läsa – reception - Berättelser och annan fi ktion i talad, skriven eller dramatiserad form - Tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande, samt sånger. från olika medier. - Muntlig och skriftlig information, till exempel på skyltar och i - Olika former av samtal, dialoger och intervjuer. reklam. - Berättelser och annan fi ktion i talad, skriven eller dramatiserad form, - Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och dra slutsatser om samt sånger och dikter. innehållet, till exempel med hjälp av förförståelse. - Muntlig och skriftlig information, till exempel reklam, tidtabeller och - Olika sätt att orientera sig i texter och talat språk från internet och notiser. andra medier. - Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang, till - Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, exempel att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form ortografi och interpunktion i det språk som eleverna möter. och innehåll. - Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och - Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från internet och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer. andra medier. - Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion ortografi och interpunktion i det språk som eleverna möter. - Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskriv- - Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och ningar i tal och skrift. används i texter och talat språk i olika situationer. - Samtal och dialoger. - Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer - Strategier för att lösa språkliga problem i samtal, till exempel frågor, av texter och samtal. omformuleringar och gester. - Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen, Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion som uttal och intonation samt ord, grammatiska strukturer, stavning - Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskriv- och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck. ningar i sammanhängande tal och skrift. - Samtal och diskussioner. I årskurserna 7–9, inom ramen för språkval - Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket Kommunikationens innehåll inte räcker till, till exempel omformuleringar. - Kommunikation som handlar om för eleverna välbekanta ämnesom- - Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel råden, vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter frågor och stödjande fraser. och händelser. - Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen, - Kommunikation som uttrycker åsikter, känslor och erfarenheter. uttal och intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunk- - Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang tion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck. och områden där språket används. Undervisningen ska bidra till att eleverna får förståelse för hur man Skolverkets förslag till kursplan i söker, värderar, väljer och tillägnar sig innehållet från olika källor. teckenspråk för hörande i grundskolan Eleverna ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation. Teckenspråk för hörande Undervisningen i teckenspråk för hörande ska stimulera elevernas nyfikenhet på språk och kulturer och förmedla både nyttan av och Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera glädjen med språkkunskaper. och lära. Att ha kunskaper i olika språk kan ge nya perspektiv på om- Genom undervisningen i ämnet teckenspråk för hörande ska världen och ökad förståelse för olika sätt att leva. Det ger också större eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att möjligheter att medverka i skilda sociala och kulturella sammanhang. - avläsa och förstå teckenspråk och olika slags teckenspråkiga texter, Kunskaper i teckenspråk är en förutsättning för att på ett naturligt sätt - formulera sig och kommunicera på teckenspråk, kunna verka bland döva och andra teckenspråksanvändare. - använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda på teckenspråk, Syfte - anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, samt Undervisningen i teckenspråk för hörande ska syfta till att eleverna - reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser utvecklar språk och omvärldskunskaper så att de vill, vågar och kan bland döva och andra teckenspråksanvändare i olika sammanhang använda språket i olika situationer och för skilda syften. och situationer, nationellt och internationellt, samt kunna sätta detta i Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en relation till egna erfarenheter och livsvillkor. allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå teckenspråk i både möten med människor och teckenspråkiga texter, Centralt innehåll att kunna formulera sig och samspela med andra på teckenspråk, samt Undervisningen i teckenspråk för hörande ska behandla att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. följande centrala innehåll I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika kommunikativa strategier när språkkunskaperna I årskurserna 7–9, inom ramen för elevens val inte räcker till. Kommunikationens innehåll I mötet med olika varianter av teckenspråk ska eleverna ges - Kommunikation som handlar om för eleverna välbekanta möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna ämnesområden och intressen, vardagliga situationer, personer och erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge platser. eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om, och förståelse för, - Kommunikation som uttrycker åsikter och känslor. livsvillkor samt kulturella och sociala företeelser i det teckenspråkiga Avläsa och läsa – reception samhället och andra sammanhang där teckenspråk används. - Tydligt teckenspråk och teckenspråkiga texter som är instruerande och beskrivande, med bildstöd och från olika medier. Avläsa och läsa – reception - Samtal och dialoger. - Tydligt teckenspråk och teckenspråkiga texter som är instruerande - Berättelser och annan fi ktion på teckenspråk, även i dramatiserad och beskrivande från olika medier. form. - Dialoger och samtal. - Information på teckenspråk, till exempel vägbeskrivningar och - Berättelser och annan fi ktion på teckenspråk, även i dramatiserad recept. form. - Strategier för att uppfatta betydelsebärande enheter och dra slutsatser - Information på teckenspråk, till exempel tidtabeller och notiser. om innehållet, till exempel med hjälp av förförståelse. - Strategier för att uppfatta betydelsebärande enheter och förstå - Olika sätt att orientera sig i teckenspråkiga texter från internet och sammanhang beroende på framställningens form och innehåll. andra medier. - Olika sätt att söka och välja teckenspråkiga texter från internet och - Grundläggande principer för teckenspråks gestuella-visuella struktur. andra medier. - Språkliga företeelser som tecken, fasta orala komponenter och icke- - Språkliga företeelser som tecken, bokstavering, satsbyggnad, fasta manuella signaler i det språk eleverna möter. orala komponenter och icke-manuella signaler i det språk som elever- - Hur ord bokstaveras och används i teckenspråk i olika situationer. na möter. - Hur olika signaler används för att inleda och avsluta olika typer av Teckna och samtala – produktion och interaktion samtal och teckenspråkiga texter. - Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar på tecken språk. Teckna och samtala – produktion och interaktion - Strategier för att lösa språkliga problem i samtal, till exempel frågor, - Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskriv- omformuleringar och visualisering. ningar på sammanhängande teckenspråk. - Bokstavering, tecken och icke-manuella signaler för tydlig kommu- - Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket nikation. inte räcker till, till exempel omformuleringar. - Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel I årskurserna 7–9, inom ramen för språkval frågor och bekräftande fraser och uttryck. Kommunikationens innehåll - Bokstavering, tecken, fasta orala komponenter, icke-manuella - Kommunikation som handlar om för eleverna välbekanta signaler och satsbyggnad för tydlig kommunikation. ämnesområden, intressen, vardagliga situationer, personer, platser, aktiviteter och händelser. - Kommunikation som uttrycker åsikter, känslor och erfarenheter. - Det teckenspråkiga samhället och teckenspråkets ställning i Sverige. Bulgariska Utbildningar, studenter och professorer/ Göteborgs universitet professurer vid universitet och högskolor Uppsala universitet Danska Några delar från Göteborgs universitet Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid Datalingvistik/Datorlingvistik universitet och högskolor i Sverige. Göteborgs universitet Från en pågående, ej avslutad, undersökning. Högskolan i Skövde (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Lunds universitet Uppsala universitet Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre. Datalingvistisk utbildning 120/160 p Göteborgs universitet Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Engelska Blekinge tekniska högskola Allmän språkvetenskap Göteborgs universitet Göteborgs universitet Högskolan i Borås Linköpings universitet Högskolan Dalarna Lunds universitet Högskolan i Gävle Stockholms universitet Högskolan i Halmstad Umeå universitet Högskolan i Jönköping Allmän språkvetenskap/ Datorlingvistik Högskolan i Kalmar Stockholms universitet Högskolan Kristianstad Arabiska Högskolan i Skövde Se även Semitiska språk Högskolan Väst* Göteborgs universitet Karlstads universitet Lunds universitet Linköpings universitet Stockholms universitet Luleå tekniska universitet Umeå universitet Lunds universitet Uppsala universitet Mittuniversitetet Arameiska/syriska Mälardalens högskola Uppsala universitet Stockholms universitet Uppsala universitet Södertörns högskola Växjö universitet Umeå universitet Örebro universitet Uppsala universitet Franska för ekonomer Växjö universitet Högskolan i Jönköping Örebro universitet Grekiska Esperanto Göteborgs universitet Umeå universitet Umeå universitet Estniska Lunds universitet Lunds universitet Stockholms universitet Uppsala universitet Uppsala universitet Finska Hebreiska Lunds universitet Se även Semitiska språk Stockholms universitet Göteborgs universitet Umeå universitet Lunds universitet Uppsala universitet Uppsala universitet Finsk-ugriska språk Uppsala universitet Hindi Fonetik Uppsala universitet Lunds universitet Indonesiska Stockholms universitet Lunds universitet Umeå universitet Iranska språk Franska Uppsala universitet Göteborgs universitet Italienska Högskolan i Halmstad Göteborgs universitet Karlstads universitet Lunds universitet Linköpings universitet Stockholms universitet Lunds universitet Umeå universitet Mälardalens högskola Uppsala universitet Stockholms universitet Japanska Umeå universitet Göteborgs universitet Lunds universitet Lingvistik 120 p Stockholms universitet Stockholms universitet Umeå universitet Lingvistik. Barnspråklig inriktning Jämförande indoeuropeisk språkforskning Lunds universitet Uppsala universitet Litauiska Kinesiska Stockholms universitet Göteborgs universitet Meänkieli (tornedalsfinska) Lunds universitet Umeå universitet Stockholms universitet Nordiska språk Umeå universitet Se även Svenska Uppsala universitet Göteborgs universitet Keltiska språk Lunds universitet Uppsala universitet Stockholms universitet Koreanska Umeå universitet Stockholms universitet Uppsala universitet Kroatiska och serbiska Växjö universitet Uppsala universitet Nederländska Kurdiska Göteborgs universitet Uppsala universitet Stockholms universitet Nusvenska Latin Linköpings universitet Göteborgs universitet Uppsala universitet Lunds universitet Stockholms universitet Nygrekiska Umeå universitet Lunds universitet Uppsala universitet Stockholms universitet Lettiska Umeå universitet Stockholms universitet Persiska Lingvistik Uppsala universitet Umeå universitet Polska Uppsala universitet Göteborgs universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Spanska Uppsala universitet Göteborgs universitet Portugisiska Högskolan i Skövde Stockholms universitet Karlstads universitet Portugisiska med inriktning på Latinamerika 120 p Linköpings universitet Stockholms universitet Lunds universitet Praktisk svenska Mälardalens högskola Uppsala universitet Stockholms universitet Retorik Umeå universitet Södertörns högskola Uppsala universitet Uppsala universitet Växjö universitet Örebro universitet Spanska för ekonomer Retorikkonsultutbildning 140 p Högskolan i Jönköping Södertörns högskola Spanska med inriktning på Latinamerika 120 p Rumänska Stockholms universitet Lunds universitet Språk/Humaniora 120/160 p Ryska Mälardalens högskola Göteborgs universitet Språkkonsultutbildning Lunds universitet Stockholms universitet, 100 p Stockholms universitet Umeå universitet, 120 p Umeå universitet Språk, kultur och marknad 140/180 p Uppsala universitet Södertörns högskola Samiska/Samiska studier Språk–Migration–Globalisering. Umeå universitet Kommunikativ svenska ell kommunikativ engelska 120/160 p Uppsala universitet Malmö högskola Semitiska språk. Modern standardarabiska Språk mitt i Europa. Engelska 120 p Lunds universitet Mittuniversitetet Semitiska språk. Modern hebreiska Lunds universitet Språkteknologi Serbokroatiska Lunds universitet Språkteknologisk utbildning 120/160 p Stockholms universitet Uppsala universitet Svenska. Språklig inriktning Svenska Lunds universitet Se även Nordiska språk Swahili Blekinge tekniska högskola Uppsala universitet Göteborgs universitet Tamil Högskolan Dalarna Uppsala universitet Högskolan i Halmstad Teckenspråk Högskolan Kristianstad Stockholms universitet Linköpings universitet Thai Karlstads universitet Lunds universitet Mittuniversitetet Tjeckiska Mälardalens högskola Göteborgs universitet Stockholms universitet Stockholms universitet Södertörns högskola Uppsala universitet Umeå universitet Tornedalsfinska Uppsala universitet Se Meänkieli Örebro universitet Turkiska språk Svenska för invandrarundervisare Uppsala universitet Linköpings universitet Tyska Svenska för språkkonsultverksamhet Göteborgs universitet Stockholms universitet Högskolan i Halmstad Svenska som andraspråk Högskolan i Skövde Göteborgs universitet Karlstads universitet Karlstads universitet Linköpings universitet Lunds universitet Lunds universitet Umeå universitet Mälardalens högskola Uppsala universitet Stockholms universitet Växjö universitet Umeå universitet Örebro universitet Uppsala universitet Svenska som andraspråk för döva Växjö universitet Tyska för ekonomer Klassiska språk Högskolan i Jönköping Eklund Bo-Lennart Ungerska Fogelmark Staffan Uppsala universitet Wistrand Magnus Översättning Göteborgs universitet Stockholms universitet Romanska språk Franska och Italienska Göteborgs universitet GU Heldner Chritina Spanska Lingvistik Benson Ken Ahlsén Elisabeth Slaviska språk Allwood Jens Ljunggren Magnus Boyd Sally Tyska och Nederländska Cooper Robin Andersson Sven-Gunnar Eriksson Anders Pankow Christiane Lager Torbjörn Platon Edgar Svenska Sandberg Bengt Andersson Lars-Gunnar Orientaliska och afrikanska språk Borin Lars Legère Karsten Lindberg Inger Retsö Jan Malmgren Sven-Göran Thunman Noriko Ralph Bo Engelska Aijmer Karin Stockholms universitet SU Bergh Gunnar Bolton, Kingsley 150 Engelska, språkvet inr Björk Lennart Fawkner, Harald 150 Engelska, litt inr Ellegård Alvar Johannesson, Nils-Lennart 150 Engelska, språk vet inr Florby Gunilla Wande, Erling 151 Finska Frykman Erik Aili, Hans 152 Latin Kjellmer Göran Gerö, Eva Carin 152 Antik grekiska Ohlander Sölve Gunilla Iversen 152 Latin, särskilt efterantikt latin Olofsson Arne Bergman, Brita 153 Teckenspråk Seppänen Aimo Dahl, Östen 153 Allmän språkvetenskap Engstrand, Olle 153 Fonetik Oetke, Claus 172 Indologi Koptjevskaja-Tamm, M. 153 Allmän språkvetenskap, särsk Rosén, Staffan 172 Koreanska språktypologi Smith, William 172 Indologi Traunmüller, Hartmut 153 Auditiv fonetik Wardini, Elie 172 Arabiska Volk, Martin 153 Datorlingvistik Hellberg, Staffan 154 Nordiska språk Växjö universitet VXU Lange, Sven 154 Nordiska språk Strand, Hans 154 Svenska, ssk nusvenska ERIKSSON OLOF Svartholm, Kristina 154 Svenska som andraspråk för HUM PROF 1000 döva [email protected] Franska Bartning, Inge 156 Franska Engwall, Gunnel 156 Romanska språk, ssk franska WÅGHÄLL NIVRE ELISABETH Forsgren, Mats 156 Franska HUM PROFBL 1000 Nystedt, Jane 156 Italienska Befordrad professor Alberg Jensen, Peter 157 Slaviska språk, ssk ryska sp & [email protected] Tyska litt Bily, Milan 157 Slaviska språk LARSSON RINGQVIST EVA Bodin, Per Arne 157 Slaviska språk HUM PROFBL 1000 Ewa Teodorowicz-Hellman 157 Polska Befordrad professor Ljunggren, Anna 157 Ryska [email protected] Franska Neuger, Leonard 157 Polska Teodorowicz-H, Ewa 157 Polska EINARSSON JAN Wåghäll-Nivre, Elisabeth 158 Tyska, ssk tyskspråkig litt HUM PROFGÄ 1000 Falk, Johan 159 Spanska Gästprofessor Fant, Lars 159 Romanska språk, ssk iberorom. [email protected] Svenska språket Rosendahl, Mona 159 Latinamerikakunskap Kangere, Baiba 160 Baltiska språk Örebro universitet ÖU Hyltenstam, Kenneth 170 Tvåspråkighetsforskning Cornelia Ilie Engelska Stroud, Christopher 170 Tvåspråkighetsforskning Per Ledin Svenska språket Lindberg-Wada, Gunilla 172 Japanska Brigitte Mral Retorik Lodén, Torbjörn 172 Sinologi Mälardalens högskola MdH THELANDER MATS Professor, utn av reg Jarmo Lainio Nordiska språk Professor i finska med inriktning mot finskan i Sverige WILLIAMS HENRIK Professor, anst UU Sture Packalén Professor i tyska Nordiska språk 54300 Lingvistik o filologi, inst f CSATO-JOHANSON EVA A Professor, anst UU Södertörns högskola SH Övriga språk Almgren Birgitta Tyska EKLUND STEN INGVAR Professor, utn av reg Hellspong Lennart Retorik Klassiska språk Kirsch Frank Michael Tyska HELANDER HANS OLOV Professor bef univlektor Kleberg Lars Ryska Klassiska språk Shands Kerstin Engelska ISAKSSON BO Professor, anst UU Övriga språk Uppsala universitet UU JAHANI CARINA HELEN Professor, anst UU 53200 Engelska inst Övriga språk FRYCKSTEDT MONICA Professor, anst UU NIVRE JOAKIM Professor, gäst Övriga germanska språk Lingvistikämnen KYTÖ MERJA Professor, anst UU PEDERSEN OLOF Professor bef univlektor Övriga germanska språk Historiska kulturer LUNDEN ROLF Professor, utn av reg ROSENQVIST JAN-OLOV Professor, anst UU Övriga germanska språk Historiska kulturer 53600 Nordiska språk, inst f SMITH WILLIAM Professor, anst UU FRIDELL STAFFAN Professor bef univlektor Övriga språk Nordiska språk SÅGVALL HEIN ANNA Professor, utn av reg GUNNARSSON BRITT-LOUISE Professor, anst UU Lingvistikämnen Nordiska språk VIBERG ÅKE Professor, anst UU MELANDER BJÖRN Professor bef univlektor Lingvistikämnen Nordiska språk 54500 Moderna språk, inst f STRANDBERG SVANTE Professor, utn av reg ANDERSSON BO Professor bef univlektor Nordiska språk Övriga germanska språk BIRGEGÅRD ULLA Professor bef univlektor Slaviska språk JONASSON KERSTIN Professor, anst UU Romanska språk KROHN DIETER Professor, anst UU Övriga germanska språk KRONNING HANS Professor bef univlektor Romanska språk LARSSON LARS-GUNNAR Professor, utn av reg Finsk-ugriska språk MAIER INGRID Professor bef univlektor Slaviska språk MULLER GERNOT Professor bef univlektor Övriga germanska språk PACKALEN ANNA M Professor bef univlektor Slaviska språk RAAG RAIMO Professor bef univlektor Finsk-ugriska språk SUNDELL LARS-GÖRAN Professor bef univlektor Romanska språk SVANE BRYNJA Professor, anst UU Romanska språk 81 Litteraturvetenskap - historia. Utbildningar, studenter och professorer/ 812-819 motsv. 82-89. professurer vid universitet och högskolor

Några delar från Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Allmän litteraturvetenskap Högskolan Kristianstad Barnlitteratur Lunds universitet Barn- och ungdomslitteratur Högskolan Kristianstad Litteratur, kultur och digitala medier 120 p Blekinge tekniska högskola Litteraturvetenskap Blekinge tekniska högskola Göteborgs universitet Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Karlstads universitet Högskolan Kristianstad Linköpings universitet Stockholms universitet SU Luleå tekniska universitet Anders Olsson 106 Litteraturvetenskap Lunds universitet Cullhed, Anders 106 Litteraturvetenskap Mittuniversitetet Dahlbäck, Kerstin 106 Litteraturvetenskap Mälardalens högskola Göran Rossholm 106 Litteraturvetenskap Stockholms universitet Lysell, Roland 106 Litteraturvetenskap Södertörns högskola Nikolajeva, Maria 106 Litteraturvetenskap Umeå universitet Olsson, Anders 106 Litteraturvetenskap Uppsala universitet Rossholm, Göran 106 Litteraturvetenskap Växjö universitet Röhl, Magnus 106 Litteraturvetenskap Örebro universitet Westin, Boel 106 Litteraturvetenskap, ssk barn o Litterär gestaltning ung Göteborgs universitet Växjö universitet VXU Litterär gestaltning 80 p Göteborgs universitet OHLSSON ANDERS Litterärt skapande HUM PROFBL 1000 Lunds universitet Befordrad professor Svenska. Litteraturvetenskaplig inriktning [email protected] Litteraturvetenskap Lunds universitet Örebro universitet ÖU Göteborgs universitet GU Lars-Åke Skalin Litteraturvetenskap Litteraturvetenskap Agrell Beata Högskolan i Gävle HiG Forser Tomas AHLUND CLAES PROF Litteraturvetenskap Hansson Stina Larsson Lisbeth Lilja Eva Södertörns högskola SH Litterär gestaltning Witt-Brattström Ebba Litteraturvetenskap Söderblom Staffan Uppsala universitet UU 52200 Litteraturvetenskapl inst AHLUND CLAES Professor, gäst Estetiska ämnen BURMAN LARS Professor bef univlektor Estetiska ämnen FAHLGREN MARGARETHA Professor bef univlektor Estetiska ämnen LANDGREN BENGT Professor, utn av reg Estetiska ämnen PETTERSSON TORSTEN Professor, utn av reg Estetiska ämnen SKUNCKE MARIE-CHRISTINE Professor bef univlektor Estetiska ämnen SVEDJEDAL JOHAN O Professor, utn av reg Estetiska ämnen WENDELIUS LARS ELOF Professor bef univlektor Estetiska ämnen WILLIAMS ANNA Professor bef univlektor Estetiska ämnen 82/89 Skönlitteratur på olika språk

SW 82/89 Skönlitteratur på olika språk. SW 82 Engelsk skönlitteratur o d. SW 83 Tysk, nederländsk, nordisk skönlitt. SW 84 Fransk skönlitteratur o d. SW 85 Italiensk skönlitteratur o d. SW 86 Spansk och portuguisisk skönlitteratur o d. SW 87 Grekisk och latinsk skönlitteratur o d. SW 88 Slavisk och baltisk skönlitteratur o d. SW 89 Skönlitt på orientaliska och övriga språk o d . 9 Saklitterärt. Allmän geograﬁ, allmän historia. Biograﬁ.

Innehåll och länkar till hemsidan:

SW 9 Saklitterära verks.Allmän geograﬁ o historia. Biograﬁ.

SW 90 Tidningar, tidkrifter, journalistik. Blandade ämnen.

SW 91 Allmän geograﬁ, reseskildringar. 913/919 mots. 93/99.

SW 92 Biograﬁska verksamheter, släkthistoria o d.

SW 93/99 Historieskrivande verksamheter, allmän historia. SW 93 Allmänt om allm. historia. Världs- och forntidshistoria. SW 94 Medeltidens o nya tidens hist. i allmänhet och i Europa. SW 95 Medeltidens o nya tidens historia i Asien. SW 96 Medeltidens o nya tidens historia i Afrika. SW 97 Medeltidens o nya tidens hist i Nord- o Mellanamerika. SW 98 Medeltidens o nya tidens historia i Sydamerika. SW 99 Medeltiden o nya tiden: Australien. Oceanien. Rymden. 90 Tidningar, tidkrifter, journalistik. Journalistförbundet. Blandade ämnen. Från Internet 21 mars 2010. Journalistförbundet

Om Journalistförbundet Svenska Journalistförbundet är yrkes- och fackförbundet för journalister som arbetar för svenska medier. Vi är den enda organisation som kan företräda och tala för alla journalister i landet. Bara journalister kan vara medlemmar i Journalistförbundet. Det är en styrka. Bli medlem du också!

Den grundläggande idén med fackförbundet är att vi tillsammans har den styrka som krävs för att ﬂytta fram positionerna. Att vi tillsammans och solidariskt kan åstadkomma det som är svårt, för att inte säga omöjligt för en ensam individ.

Till våra idéella intressen hör att slå vakt om yttrandefrihet, tryckfrihet, öppenheten i samhället, mångfalden i medierna, att värna upphovsrätten, yrkesetiken och den journalistiska yrkesintegri- teten. Journalistiken och journalisterna har också en viktig uppgift i den demokratiska processen.

För att bli medlem i Journalistförbundet ska man vara anställd eller frilans och ha huvudsakligen journalistiska arbetsuppgifter vid ett svenskt eller i Sverige verksamt massmedium. Läs mer om medlemskap här Journalistförbundets riktlinjer och policies Pressbilder Här samlar vi de riktlinjer och policies som Journalistförbundets Remisser förbundsstyrelse antagit. Riktlinjer Distrikt och klubbar Handlingsprogram Förbundsstyrelsen Handlingsprogram - Handlingsprogram (pdf) Internationellt arbete - Handlingsprogram för dubbelorganiserade (pdf) Kansliet Organisationen Riktlinjer: Pressklubben - Riktlinjer interna medier (pdf) Riktlinjer och policies - Journalistförbundets policy för organisations- och facktidningar (pdf) Stadgar - Journalistförbundets policy för offentligt ägda tidningar (pdf) Verksamhet och årsredovisning 2005 - Checklista för källskydd (pdf) Verksamhet och årsredovisning 2006 - Riktlinjer för en bra journalistutbildning (pdf) Verksamhet och årsredovisning 2007 - Riktlinjer för att förebygga hot mot journalister (pdf) Verksamhet och årsredovisning 2008 - Uttalande från förbundsstyrelsen om bjudresor (pdf) Medlemssidor Länkar: Avtal Bli medlem Broschyrer och profilmaterial Medlemssidor Diskutera Frilans Försäkringar Förtroendevald Lagar och avtal Senior Mina avgifter och betalningar Student Lön Om Journalistförbundet Mina uppgifter Kontakta oss Presskort A-Kassa Servicebolaget Press Stipendier In English Pressmeddelanden Medieproduktion och journalistik 120 p Utbildningar, studenter och professorer/ Högskolan i Kalmar professurer vid universitet och högskolor Pressvetenskap Lunds universitet Några delar från Samhällsstudier med praktisk journalistik 120 p Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid Södertörns högskola universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. Göteborgs universitet GU (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Journalistik och masskommunikation Alandh Tom Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Asp Kent Uppgifterna om professorerna är äldre. Weibull Lennart Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Stockholms universitet SU Journalistik Göteborgs universitet Hvitfeldt, Håkan 120 Journalistik Högskolan i Kalmar Lunds universitet Mittuniversitetet Stockholms universitet Södertörns högskola Umeå universitet Journalistik med naturvetenskap 120 p Södertörns högskola Journalistik och multimedia 120 p Södertörns högskola Journalistutbildning Högskolan i Kalmar, 120 p Mittuniversitetet, 100/120 p Medie- och kommunikationsvetenskap/ Journalistik 120/160 p Luleå tekniska universitet 91 Allm. geografi, reseskildringar. Skolverkets förslag till kursplan i geografi i 913-919 motsvarar 93-99. grundskolan

Geograﬁ Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig. Samspelet mellan människan och hennes omgivning har gett upphov till många olika livsmiljöer. Geograﬁ ger oss kunskap om dessa miljöer och kan bidra till förståelse av människans levnadsvillkor.

Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla en medvetenhet om de sammanhang där geografiska kunskaper är viktiga och användbara. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om vilka mänskliga verksamheter, och av naturen framkallade processer, som påverkar jordytans former och mönster. Den ska även bidra till att eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av olika förändringar som sker i det geografi ska rummet. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med hur man växlar mellan olika tids- och rumsperspektiv. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor. På så sätt ska eleverna ges möjlighet att se världen ur ett helhetsperspektiv. Undervisningen ska - Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper i att göra och orätt, kamratskap, genus och relationer. geografi ska analyser av omvärlden, samt att presentera resultaten med - Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i hjälp av geografi ska begrepp. sportsammanhang. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla - Trafikregler och hur man beter sig i trafi ken på ett säkert sätt. kunskaper om varför intressekonfl ikter om naturresurser uppstår. Undervisningen ska också medverka till att eleverna utvecklar kun- Att leva i närområdet skaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer rättvis - Förutsättningar i naturen för befolkning och bebyggelse, till exempel och acceptabel levnadsmiljö för alla. mark, vatten och klimat. Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna ges förutsätt- - Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och ningar att utveckla förmågan att vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnads- - analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter villkor under olika perioder. formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, - Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. - utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur - Religioner och platser för religionsutövning i närområdet. i olika delar av världen, - Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst - göra geografi ska analyser av omvärlden och värdera resultaten med och skola. hjälp av geografi ska källor, teorier, metoder och tekniker, samt - Yrken och verksamheter i närområdet. - värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. Att leva i världen - Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Centralt innehåll Namn och läge på världsdelarna, samt på länder och platser som är Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska betydelsefulla för eleven. behandla följande centrala innehåll - Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt, samt införandet av jordbruk. I årskurserna 1–3 - Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Att leva tillsammans - Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i - Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och fi lmer, till språkliga uttryck. exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av - Högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och människor som lever nu. judendom. - Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för - Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, orsaker och få för konsekvenser. energi och matvaror. - FN:s konvention om barnets rättigheter. Alla människors lika värde. Geografins metoder, begrepp och arbetssätt - Demokratiska beslut i skolan. - Namn och läge på länder, regioner, städer, hav, sjöar, floder, bergs- - Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer kedjor och öknar som eleven möter i undervisningen. och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. - Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. - Aktuella samhällsfrågor i olika medier. Topografi ska och tematiska kartor. - Insamlingar och mätningar av, samt statistik över, geografiska data Att undersöka verkligheten från närområdet, till exempel åldersfördelning, trafikflöden och - Metoder för att söka information från olika källor genom intervjuer, vattenförbrukning. observationer och mätningar, samt hur man kan värdera och bearbeta - Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel källor och information. hur marken används i närmiljön. - Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor. - Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till samtala om geografi. exempel plats, läge och gräns. Miljö, människor och hållbarhetsfrågor - Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid. - Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala - Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till innehåll utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för I årskurserna 4–6 att förbättra människors levnadsvillkor. Livsmiljöer - Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans I årskurserna 7–9 markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattekto- Livsmiljöer nik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och - Jordens klimat- och vegetationszoner, samt på vilka sätt klimatet natur. påverkar människors levnadsvillkor och verksamheter, till exempel - Jordens naturresurser, till exempel naturgas och odlingsmark. Var på matproduktion, energianvändning och turism. jorden olika resurser fi nns och vad de används till. - Klimatförändringar och olika förklaringar till dessa, samt vilka - Var det finns vatten och hur vattnet är fördelat över jordklotet. konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och Grundvatten, vattnets kretslopp och vattnets användningsområden. miljön i olika delar av världen. - Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet, samt orsaker till - Migration och urbanisering. Orsaker till att människor flyttar och och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. konsekvenser av att många människor flyttar till städer. - Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Utbildningar, studenter och professorer/ Geografins metoder, begrepp och arbetssätt professurer vid universitet och högskolor - Namn och läge på länder, regioner, städer, hav, sjöar, floder, bergskedjor och öknar som eleverna möter i undervisningen. Några delar från - Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid skalor. Topografi ska och olika tematiska kartor. universitet och högskolor i Sverige. - Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografi Från en pågående, ej avslutad, undersökning. ska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av (http://wimnell.com/omr40h.pdf) kartor och geografi ska informationssystem (GIS). - Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhälls- Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. planering i närsamhället. Uppgifterna om professorerna är äldre. - Geografi ska verktyg som är tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder. Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. - Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och Asienstudier samtala om geografi. Göteborgs universitet Assyriologi Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Uppsala universitet - Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel över- Egyptologi svämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får Uppsala universitet för natur- och kulturlandskapet. På vilka sätt sårbara platser kan Ekonomisk geografi identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga Göteborgs universitet risker. Högskolan i Jönköping - Intressekonfl ikter om naturresurser, till exempel om tillgång till Lunds universitet vatten och mark. Europakunskap Göteborgs universitet - Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och Europastudier/-utbildning alternativa drivmedel. Göteborgs universitet, 160 p - Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av Högskolan på Gotland, 120 p världen. Södertörns högskola, 120/160 p Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolknings- Växjö universitet, 120/160 p Geografi täthet, klimat och naturresurser. Göteborgs universitet Växjö universitet Högskolan i Gävle Örebro universitet Högskolan i Kalmar Latinamerikakunskap Högskolan Kristianstad Göteborgs universitet Karlstads universitet Latinamerikanska samhällsförhållanden Linköpings universitet Stockholms universitet Luleå tekniska universitet Mellanösternkunskap Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Lunds universitet Södertörns högskola Mexikoutbildning 120 p Umeå universitet Högskolan i Skövde Uppsala universitet Orientalistikutbildning 120/160 p Växjö universitet Uppsala universitet Geografi sk informationsteknik Spanien–Latinamerikautbildning 120 p Luleå tekniska universitet Högskolan i Skövde Geografisk utbildning 120/160 p Turism och upplevelse 120 p Södertörns högskola Högskolan på Gotland Umeå universitet Turismutbildning 120/160 p Geografiska informationssystem Högskolan Dalarna Linköpings universitet Högskolan i Kalmar Indologi Karlstads universitet Stockholms universitet Mittuniversitetet Uppsala universitet Södertörns högskola International Programme for European Studies 120 p Umeå universitet Malmö högskola Turismvetenskap Kulturgeografi Högskolan i Kalmar Göteborgs universitet Mittuniversitetet Högskolan Dalarna Södertörns högskola Högskolan på Gotland Tyskland–Österrikeutbildning 120 p Högskolan i Kalmar Högskolan i Skövde Karlstads universitet Utvecklingsstuder/U-landskunskap Mittuniversitetet Uppsala universitet Stockholms universitet Östasienutbildning 60/80 p Södertörns högskola Stockholms universitet Umeå universitet Östersjöekonomutbildning 120/160 p Högskolan i Kalmar Örebro universitet ÖU Östeuropakunskap Mats Lundmark Kulturgeografi Uppsala universitet Öst- och centraleuropakunskap Lunds universitet Öst- och sydöstasienutbildning (indonesiska, japanska, kinesiska, Högskolan i Kalmar HK thai) 80/120 p Kulturgeografi med inriktning Lunds universitet mot turism och upplevelser Lars Aronsson BBS Göteborgs universitet GU Kulturgeografi Södertörns högskola SH Alvstam Claes-Göran Lunden Thomas Kulturgeografi Ellegård Kajsa Forsström Åke Laulajainen Rist Uppsala universitet UU Nordström Lars 21600 Kulturgeografiska inst Vilhelmson Bertil HOPPE GÖRAN Professor, anst UU Europaforskning Kulturgeografi, ek.geografi Lindahl Rutger MALMBERG ANDERS Professor, anst UU Kulturgeografi, ek. geografi STRÖMQUIST LENNART Professor, utn av reg Stockholms universitet SU Övrig samhällsvetenskap Widgren, Mats 304 Geografi särsk kulturgeografi ÖBERG STURE Professor, utn av reg Kulturgeografi, ek. geografi Växjö universitet VXU ÖHMAN JAN ANDERS Professor bef univlektor BOOK TOMMY Kulturgeografi, ek. geografi SVI PROFBL 1000 22400 Euroasiatiska studier, inst f Befordrad professor FOGELKLOU ANDERS Professor, anst UU [email protected] Geografi/Kulturgeografi/ Övrig samhällsvetenskap Naturgeografi HEDLUND STEFAN Professor, utn av reg Övrig samhällsvetenskap 92 Biografiska verksamheter, släkthistoria 93/99 Historieskrivande verksamheter, Skolverkets förslag till kursplan i historia i allmän historia. grundskolan.

Ämnet historia ingår i områdena 93-99. Men så som kursplanen är SW 93/99 Historieskrivande verksamheter, allmän historia. skriven innehåller ämnet också idé-och lärdomshistoria, filosofihistoria SW 93 Allmänt om allm. historia. Världs- och forntidshistoria. o d som ingår i område 109. Därför är det lämpligt att på 109 upprepa SW 94 Medeltidens o nya tidens hist. i allmänhet och i Europa. det som Skoverket anger om ämnet historia. Och påminna om idé- och SW 95 Medeltidens o nya tidens historia i Asien. filosofihistoria. SW 96 Medeltidens o nya tidens historia i Afrika. SW 97 Medeltidens o nya tidens hist i Nord- o Mellanamerika. Historia SW 98 Medeltidens o nya tidens historia i Sydamerika. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställ- SW 99 Medeltiden o nya tiden: Australien. Oceanien. Rymden. ningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Männi- skor har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar sitt historiemedvetande och får perspektiv på det förflutna, nuet och framtiden. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska förhållanden, historiska begrepp och metoder, samt om hur historia kan användas för olika syften. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur människor genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och - Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och fi lmer, till kulturer. exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av Undervisningen ska stimulera elevernas nyfi kenhet på historien, människor som lever nu. samt bidra till att de utvecklar kunskap om hur vi kan veta något om - Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för det förfl utna genom historiskt källmaterial och möten med platser och orsaker och få för konsekvenser. människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges - Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera och orätt, kamratskap, genus och relationer. källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska - Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids sportsammanhang. människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar. - Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Däri- Att leva i närområdet genom ska eleverna få olika perspektiv på sina egna och andras - Förutsättningar i naturen för befolkning och bebyggelse, till exempel identiteter, värderingar och föreställningar. mark, vatten och klimat. Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna ges förutsätt- - Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och ningar att utveckla förmågan att vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns - använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av levnadsvillkor under olika perioder. tidsperioder, händelser, personer, kulturmöten och utvecklingslinjer, - Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. - kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa - Religioner och platser för religionsutövning i närområdet. historisk kunskap, - Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst - reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika och skola. sammanhang och utifrån olika perspektiv, samt - Yrken och verksamheter i närområdet. - använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används. Att leva i världen - Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Centralt innehåll Namn och läge på världsdelarna, samt på länder och platser som är Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska betydelsefulla för eleven. behandla följande centrala innehåll - Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt, samt införan- det av jordbruk. I årskurserna 1–3 - Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Att leva tillsammans - Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språk- liga uttryck. kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna, samt - Högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper. judendom. - Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och - Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, konsekvenser. energi och matvaror. - Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål - FN:s konvention om barnets rättigheter. Alla människors lika värde. från andra kulturer kan berätta om kulturmöten, samt om likheter och - Demokratiska beslut i skolan. skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. - Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700 - Aktuella samhällsfrågor i olika medier. - Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur. Att undersöka verkligheten - Den svenska statens framväxt och organisation. - Metoder för att söka information från olika källor genom intervjuer, - Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konse- observationer och mätningar, samt hur man kan värdera och bearbeta kvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration källor och information. till och från, samt inom, det svenska riket. - Rumsuppfattning med hjälp av mentala och fysiska kartor. - Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Euro- - Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till pa. exempel plats, läge och gräns. - Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan - Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid. berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag. Undervisningen i historia ska behandla följande centrala innehåll. Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700–1850 - Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien. I årskurserna 4–6 - Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor. Statsbildningar, kulturmöten och kristendomens införande i - Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika Norden, cirka 800–1500 människor och grupper. - Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen - Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige. genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens - Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan resor och medeltidens handelssystem. berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnads- - De nordiska staternas bildande. villkor för barn, kvinnor och män. - Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för Historiebruk och historiska begrepp - Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers - Hur historia används i vardagen, till exempel i traditioner, minnes- strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, märken och media. till exempel genom kampen mot slaveri, uppfinningar och bildandet - Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning av fackföreningar. Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider. Kolonialism och världskrig, cirka 1800–1950 - Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak - Den europeiska dominansen, kolonialism och imperialism. och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i - Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och historiska sammanhang. i andra delar av världen. - Tidsbegreppen vikingatid, medeltid, stormaktstiden och frihetstiden - De båda världskrigen och deras följder. Förtryck och folkför- samt olika syn på deras betydelser. drivningar samt Förintelsen och andra folkmord - Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av I årskurserna 7-9 människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonial- Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700 ism, rasism eller Gulag, och motstånd mot detta. - Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Asien och Amerika. Demokratisering och efterkrigstid, cirka 1900 till nutid - Några tidiga Medelhavskulturer och betydelsen av deras idéer och - Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya ideal för nutiden. folkrörelser och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. - Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Kontinuitet och förändring i synen på genus och sexualitet. Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för - Framväxten av det svenska välfärdssamhället. barn, kvinnor och män. - Samernas och de nationella minoriteternas situation i Sverige. - Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka maktförhållanden i världen. 1700–1900 - Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa. - Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika. - Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts - Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förkla- historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvill- ringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhälls- kor. gruppers och människors levnadsvillkor i Europa, Sverige och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder. Historiebruk och historiska begrepp - Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och - Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till politiska ideologier. exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag. - Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter. Utbildningar, studenter och professorer/ - Hur historia kan användas för att förstå tidsbundenheten i människors professurer vid universitet och högskolor villkor och värderingar - Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och Några delar från identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang. Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid - Tidsbegreppen antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden, samt olika universitet och högskolor i Sverige. syn på deras betydelser. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Uppgifterna om professorerna är äldre.

Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Antikens kultur och samhällsliv Göteborgs universitet Lunds universitet Stockholms universitet Uppsala universitet Baltikums historia, kultur och samhällsliv Stockholms universitet Ekonomisk historia Göteborgs universitet Lunds universitet Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet Historia Göteborgs universitet Högskolan Dalarna Högskolan på Gotland Fritz Martin Högskolan i Gävle Gadd Carl-Johan Högskolan i Halmstad Jonsson Sverker Högskolan i Jönköping Olsson Ulf Högskolan i Kalmar Högskolan Kristianstad Stockholms universitet SU Karlstads universitet Linköpings universitet Sjövold, Torstein 100 Historisk osteologi Luleå tekniska universitet Leander-Touati, A-M 101 Antikens kultur o samh liv Lunds universitet Scheffer, Charlotte 101 Antikens kultur o samh liv Mittuniversitetet Berge, Anders 104 Historia Mälardalens högskola Dahlbäck, Göran 104 Medeltidshistoria Stockholms universitet Ferm, Olle 104 Historia Södertörns högskola Glete, Jan 104 Historia Umeå universitet Jarrick, Arne 104 Historia Uppsala universitet Köll, Anu Mai 104 Baltikums historia & kultur Växjö universitet Lindroth, Jan 104 Historia, ssk idrottshistoria Örebro universitet Molin, Karl 104 Historia Samtidshistoria Nilsson, Lars 104 Historia, ssk stads och Södertörns högskola kommunhist. Åmark, Klas 104 Historia Även på 60: Göteborgs universitet GU Jonsson, Ulf 301 Ekonomisk historia Historia Söderberg, Johan 301 Ekonomisk historia Ahlberger Christer Wikander, Ulla 301 Ekonomisk historia Göransson Anita Lindkvist Thomas Persson Lennart Växjö universitet VXU Winberg Christer OLSSON LARS Antikens kultur och samhällsliv HUM PROF 1000 Strandberg Olofsson Margareta [email protected] Historia Ekonomisk historia. även på 60 ARONSSON PETER Uppsala universitet UU HUM PROFBL 1000 21200 Ekonomisk-hist inst Befordrad professor ISACSON MATHS Professor, anst UU Tjänstledig till 2007 Historieämnen är på univ.i Linköping Historia LARSSON MATS Professor bef univlektor Historieämnen Örebro universitet ÖU MAGNUSSON LARS Professor, anst UU Bjöm Horgby Historia Historieämnen Ann-Soﬁe Ohlander Historia MORELL MATS Professor bef univlektor Historieämnen Mälardalens högskola MdH SOMMESTAD LENA Professor bef univlektor Historieämnen Rolf Torstendahl 51800 Historiska inst Adjungerad professor i historia JANSSON TORKEL Professor, utn av reg Historieämnen Högskolan på Gotland HG LINDEGREN JAN Professor, anst UU Historieämnen Nils Blomkvist Professor i historia, särskilt E- ÅGREN MARIA Professor, anst UU post: [email protected] medeltidens historia Historieämnen

Högskolan i Gävle HiG KVIST ROGER PROF Historia

Södertörns högskola SH Gaunt David Historia Johansson Alf W Historia Lilja Sven Historia Östberg Kjell Historia 19 Bilder med samband mellan områdena 1-9 mm och något om Sven Wimnell 30 januari 2010: informationsflöden. Planering, klimat och välfärdsfördelning. 20 De stora huvudområdena och deras samband. Den fundamentala påverkanskedjan. http://wimnell.com/omr36-39za.pdf 21 Schema med politiska och opolitiska planeringar. 22 Schema över påverkans -och förändringdproblem. 23 Bild med pilar för påverkan mellan olika områden. 24 Ett schema med alla verksamheterna 10-99. Innehåll 25 Schema om inre och yttre verkligheter och verksamheter. 26 Hjärnan. Funktioner. 7 En inledning om planering. 27 Hjärnan. De inre delarna. 28 Om den fundamentala påverkanskedjan. 9 Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna 29 System för att skaffa och sprida kunskaper och värderingar. förbättra världen? 30 De olika mediernas andel av befolkningens mediekonsumtion. Det är människornas verksamheter som avgör världens framtid. 31 Informations- och kunskapsflöden. För framtidsplaneringen har arbetats fram en planeringsfilosofi 32 Miljö och energi, mänskliga rättigheter, i-länder och och ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter som u-länder, krig och fred. ska ge bättre underlag för kunskaper om verksamheterna och 32 Kunskapskanalen på TV: Storforum: Efter Kyoto. deras samband - för bättre demokrati och bättre framtid i en 33 Därför är det klimatmöte i Köpenhamn. gemensam värld. 34 De avgörande stridsfrågorna på klimatmötet i Köpehamn. (Se även Sven Wimnells hemsida http://wimnell.com) 35 FN:s framtidsscenarier för klimatet är rena fantasier. 10 Systemets avdelningar på högsta nivån. 37 Tällberg Foundation Papers. Vi kan inte förhandla med Naturen. 10 Människornas levnadsvillkor beror av fyra föränderbara faktorer. 40 Köpenhamn – station på vägen. 10 Förändringsprocesserna i världen hålls i de mest väsentliga 41 Ge klimatarbetet en nystart. avseendena igång av människornas verksamheter. 43 Politiken rår inte på naturlagarna. 10 Människorna påverkar genom verksamheter i fyra olika roller. 44 Klimatförhandlingarna. 10 Individer och samhällen planerar framtiden. 49 Riskerna mörkas Falsk trygghet. 50 Ompröva 2- gradersmålet. Farlig klimatpåverkan redan här. 16 Klassifikationssystem för verksamheter. 55 Globalt kontrakt för miljö och utveckling. 18 Människorna har olika behov av information i de olika rollerna. 57 Slutord. Referenser. 59 Temperaturen höjs 105 Ny klimatoenighet i EU. 60 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. 106 Klimatet: i omvänd ordning. 66 EU skärper tonen mot Israel. 107 Kina kan bli grönt snabbare än väntat. 67 Sören Wibeck: ”Ett land, två folk - 108 Kina ställer ökade krav på USA. Israel-Palestina-konfliktens historia. 109 Afrikanska länder kräver nyordning i Köpenhamn. 69 Gud och kunskapens äpple. 109 Obama läxade upp bankchefer. 72 Fredspristagaren försvarade sina krig. 110 Jordens smältande isar måste räddas redan nu. 73 Overrekkelsestalen. 112 COP15 kan bli världens största toppmöte. 78 Inget nytt nedrustningsavtal. 112 Böckerna som ger svar på klimatfrågorna.

79 Klimatmöte och välfärdsfördelning. 114 Trycket ökar när toppolitikerna kommer. 79 Nu måste världens ledare leva upp till klimatlöftena. 114 Det går alldeles för långsamt framåt. 81 Försurningen gick att hejda 115 USA har nyckeln till framgång. 84 Obama måste göra nytt utspel. 115 Kärngrupp av ledare ska hjälpa Rasmussen till succé. 85 Obama satsar på småföretagen. 116 FN: Avtal möjligt utan åtaganden om bistånd. 86 Al Gore: USA borde minska utsläpp ännu mer. 117 Brown varnar för klimatmisslyckande. 87 56 tidningar publicerar gemensam ledare för klimatet. 117 Reinfeldt försöker pressa USA. 89 Svenskar tycker avtal är viktigt. 118 Reinfeldt talar om ‘positiv energi’ i Köpenhamn. 118 Nattmangling att vänta om slutdokument. 91 Varning för splittring. 120 Så långt ifrån varandra är länderna. 92 Ökad spekulation i utsläppsrätter. 93 U-länder splittras på klimatmötet. 123 Klimatfrågan kan inte lösas. 94 Den ojämna byteshandeln. 124 Vårt land kommer att drabbas hårt. 97 Global skatt på koldioxid det mest effektiva för miljön. 125 Två grader höjer havet sju meter. 98 EU föreslår Tobin-skatt. 126 Varmt vatten tar större plats än kallt. 100 Allt att vinna på miljöarbete. 126 Kyligt i Köpenhamn. 102 Största miljöbovarna. 128 Rika länder öppnar plånboken. 129 Reinfeldt kallar till ‘räddningsmöte’. 102 Första utkastet till långsiktigt klimatavtal. 130 Klimatmötet lever farligt. 103 EU enigt om klimatmiljarder. 131 Temperaturen höjs med 3 grader. 104 Klimatmötet splittrat om vilket avtal förhandlingarna gäller. 131 De värsta stötestenarna. 132 Dödläget bröts några minuter i tolv. 174 Världsproblem. Bistånd. Planering. 133 USA lovar pengar till omställning i u-länderna. 174 Fördelningsproblem. 134 Livsstilen viktigare än klimatet i Obamas USA. 176 Läget i världen. Globaliseringen. 136 Uppskjuten budgetsanering grund för nästa kris. 178 Människornas verksamheter avgör världens framtid. 179 Planering och styrning. En svensk världsplanering behövs. 179 Om Sven Wimnells hemsida på Internet, lades in våren 1998, 137 Nytt bud om överenskommelse – följt av ett nej. har adressen http://wimnell.com 139 Fiasko i Köpenhamn. 182 Klassifikationssystemet är ett hjälpmedel. 141 Köpenhamnsöverenskommelsen. 141 Ingenting har hänt. 186 Folkhälsomål. 143 Miljörörelsen: Ett misslyckande. 188 Förenta Nationernas Millenniedeklaration. Sammandrag. 144 Klimatmötet i Köpenhamn ett monumentalt nederlag. 190 FN:s Konvention om barnets rättigheter. 147 Här är plan B – mixtra med hela klotet. 192 De mänskliga rättigheterna. 148 Världens medier om klimatmötet. 196 Rio-deklarationen om miljö och utveckling. Agenda 21. 1992. 149 Klimatmötet en milstolpe. 198 Förenta Nationerna, FN. 201 Europeiska kommissionen. 151 Fiasko för FN. 203 Nominerade ledamöter av Barrosokommissionen (2009–2014). 152 Det finns i alla fall en vinnare. 210 Otydligt maktskifte. 153 Förändrat klimat tvingar djur och växter att flytta. 211 Stockholmsprogrammet (EU) 154 Klimatmötet: Resultat och misslyckanden punkt för punkt. 216 Det departemeten arbetar med. Utdrag från regeringens sidor 156 FN kan fatta beslut om klimatet utan enhällighet. på Internet. 158 Europa på väg få ny roll i världen. 221 Utrikespolitik och internationellt samarbete i Sverige. 159 Snabbguide: Så funkar EU. 221 Utrikespolitik och internationellt samarbete2009. 162 EU bearbetar "katastrof" i Köpenhamn. 222 Utrikespolitik och internationellt samarbete 2008. 163 USA-senaten antog sjukvårdsreform. 225 Folkrätt och mänskliga rättigheter. 164 Kina reviderar upp tillväxt för 2008. 227 Internationella domstolar. 228 Sveriges internationella överenskommelser (SÖ). 164 Våga kritisera Kina. 230 Global utveckling och bistånd. 166 Så ska vi fortsätta arbetet med att rädda klimatet. 232 Det nya utvecklingssamarbetet. 233 Åtta huvuddrag i politiken för global utveckling. 168 En sammanhållen klimat- och energipolitik i Sverige. 234 Internationellt utvecklingssamarbete. Informationsblad om propositionerna 2008/09:162 och 163. 236 Multilateralt samarbete. 173 Företagen lovar guld. 237 Millenniemålen - global agenda för utveckling. 239 Samarbete genom EU. 243 OECD:s biståndskommitté, DAC. 327 KI: Botten är nådd. 244 Budget och mål: Internationellt bistånd. 327 Det händer i din plånbok nästa år. 246 Frågor och svar om global utveckling och bistånd. 329 Vi inför nya regler som sänker läkemedelspriserna. 248 Budgetprop för 2010. 331 Dags att sätta punkt för planekonomin i jordbruket. 249 Utgiftsomr 5. Internationell samverkan. 333 Fet mat orsakar inte övervikt. 249 Utgiftsområde 6. Försvar och samhällets krisberedskap. 335 7 av 10 föräldrar vill att deras barn ska flytta hemifrån. 250 Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd. 336 Nio av tio bibliotek drabbas. 251 Utgiftsområde 7. Avsnitt 3.6 Biståndspolitikens inriktning. 337 Vi går mot striktare regler i det finansiella systemet. 279 Sida. 339 Det moderata fotfolket lyssnar inte på Reinfeldt. 342 När vi litar på andra mår vi bra. 299 Nu ska arterna räddas. 300 Är en ny finansvärld möjlig? 344 Konsumentverkets hushållsbudgetar: för 2009 och 302 00-talet i retur. bostadskostnader mm. 303 Obama pekar ut al-Qaida bakom bomb. 348 Årskostnader år 2009, förvärvsarbetande icke-pensionärer. 304 Inne 2010: elbil, stat och långärmat. 348 Pensionärers kostnader 2009. 349 Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn. 306 Sverige. 2006 och 2009. Skatter och överskott i hushållsbudgetarna. 306 Skillnaden mellan fattiga och rika ökar dramatiskt. 350 Skattelättnaderna: bör bedömas med hänsyn till levnadskostna- 309 Högerregeringen ödelägger människors liv. derna. Kommentarer till tabellen för 2006. 310 Vår violinist tvingas sluta – hon hann inte bli frisk. 351 Inkomstskatterna för förvärvsarbetande icke-pensionär med 311 Jobbskatteavdraget når inte syftet. jobbskatteavdrag inkomståret 2009. 312 Vänsterns idétorka. Socialdemokratin borde ha öppet mål. 351 Skatteförslag. 313 Beslut om försäkringsreglerna. 353 Förmögenhetsskatt och fastighetsskatt bör ej återinföras. 314 Regeringen har tvingats till pudel efter pudel. 315 SD får över fem procent. 355 Utredningar av Sven Wimnell. 316 Oppositionen nöjda med opinionssiffror. 355 Beskrivningar om svensk politik 050605-081108. 318 Sifo ger oppositionen egen majoritet. 318 Alliansens underläge oroar Reinfeldt. 356 Innehåll i Sven Wimnell 090131: Samhällsplaneringens pro- 320 Moderaterna backar. blem. Hur ska man kunna förbättra världen? Världen och 321 Starkt MP i valårets början. Sverige i början på 2009. (http://wimnell.com/omr36-39y.pdf) 322 Först om fem år kan krisen vara över. 363 Innehåll i Sven Wimnell 090315+090319: Globaliseringsrådets 323 Valet 2010 avgörande för framtiden i storstäderna. skatteutredningar och andra utredningar om levnadskostnader, 325 DN:s Johan Schück om 2010 års ekonomi. skatter, bidrag och välfärdsfördelning. 326 Ekonomer spår något lägre inflation. http://wimnell.com/omr36-39z.pdf 326 1.759 varslade i december. 365 Sammanfattning och några kommentarer. 419 Hushållskassornas gyllene år. 366 Sammanfattning av Planering, klimat och välfärdsfördelning. 420 Nästan bara män har miljoninkomster. 374 Människornas verksamheter, kort sammanfattning på en sida. 420 Fler svenskar än någonsin. 375 Den fundamentala påverkanskedjan 421 ISF Inspektionen för socialförsäkringen. 377 Verksamheter i Haiti. 422 MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 379 Klimatplanering. Världsplanering. Att planera Sverige och 423 Så här vill vi förändra regelverket för A-kassan. världen 425 Så blir sjukförsäkringen om vi vinner valet i höst. 428 TCO: ”Större hänsyn måste tas till individen 380 Komplettteringar 2010 429 Rödgrön plattform för Sveriges säkerhets- och försvarspolitik. 381 Socialdemokraterna - historia och ideologi. 430 Vår politik (s) 383 Vänsterpartiet - historia och ideologi. 430 Våra viktigaste frågor (V) 384 Miljöpartiet - historia och ideologi. 431 Håll koll på kunskap. 386 Moderaterna - historia och ideologi. 432 Skolinspektionen om skolors arbete med skriftliga omdömen. 388 Folkpartiet - historia och ideologi. 434 Bara hälften av skolornas pengar går till undervisning. 389 Centerpartiet - historia och ideologi. 436 Borg föreslår ny bankskatt. 391 Kristdemokraterna - historia och ideologi. 437 95 000 i EU dör varje år i yrkesrelaterad cancer. 392 Piratpartiet - historia och ideologi. 439 Mer gränshandel lyfter Systembolaget. 393 Småpartier kan avgöra höstens val. 440 Fler pappor väljer att ta ledigt. 395 Partiledardebatt angav valfrågorna. 441 Ljudterror — på jobbet och på krogen. 396 Världens utmaningar under tiotalet: Maktfördelningen. 442 Ambassader läggs ned och nya öppnas. 397 Världens utmaningar under tiotalet: Fattigdomen. 443 GM överens med Spyker om försäljning. 397 Världens utmaningar under tiotalet: Konflikterna. 398 Världens utmaningar under tiotalet: Klimatet och miljön. 444 Skalvet i Haiti: Detta har hänt. 399 Rapport i FN: Färre dör i krig. 447 Ett av världens mest härjade länder. 399 Fattigdom allvarligaste problemet. 448 FN lovar mer och snabbare hjälp. 400 Klimat. Dags för världen att gå från kunskap till handling. 449 FN-chef vill öka fredsbevarande styrka. 450 Haiti kan inte räddas om inte USA tar ledningen. 404 Pierre Rosanvallon: ”Demokratin som problem. 451 Vi behöver vatten och mat snabbt. 406 Opinionsbildning: Alla tar hjälp av andra som vet mer. 453 Risken för epidemier ökar. 407 Manuel Castells: Communication Power. 454 Port-au-Prince i kriminellas händer. 409 Journalisterna som gav oss sanningen åter. 455 Hård kamp för Haitis övergivna barn. 413 Italiens osynliga slavar. 456 Efter skalvet — vem styr Haiti? 415 Flykting- och asylfrågor, skydd mot terrorism, tull och migra- 457 Så kan du hjälpa de nödställda på Haiti. tion. Malmström utfrågas i EU-parlamentet. 459 De vill skapa ordning mitt i kaoset. 462 Vanmakten är det värsta. Letandet efter överlevande avslutas. 29 105 Övergripande om forskning Sven Wimnell 8 mars 2010 : 30 106 Övergripande om ekonomiska verksamheter Politik i början på 2010. Skolverkets förslag. Demonstration av 31 107 Övergripande filosofier om utbildning o d. klassifikationssystem för verksamheter. En fortsättning på 36-39za. 32 108 Samhällskunskap. Samhällsguiden. http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf Remissversion av ny kursplan i samhällskunskap i Innehåll: grundskolan. Sid Den fundamentala påverkanskedjan. Förslag till nytt gymnasieprogram. Samhällsvetenskapsprogrammet 39 109 Ide- filosofi- och lärdomshistoria. 11 1 Psykologiska och filosofiska verksamheter Förslag till nytt gymnasieprogram. Humanistiska 12 10 Övergripande samhällskunskap. Övergripande programmet värderingar. 42 11/19 Individernas inre verkligheter. Samhällsplaneringens problem. Informationsstress vår nya folksjukdom. Hur ska man kunna förbättra världen? Människorna har olika behov av information i de olika En planeringsfilosofi och ett klassifikationssystem rollerna. för människornas verksamheter. Inre och yttre verkligheter. SW Klassifikationssystem för verksamheter. De inre verkligheterna kommer fram i Sven Wimnells hemsida lades in på Internet våren 1998 opinionsundersökningarna. och har nu adressen http://wimnell.com 11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d. 12 Individens visioner, framtidsvisioner o d. 18 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv. 13 Individens känslor, värderingar od. Estetik. Arkiv enligt Sunet 080412. 14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d. 20 102 Biblioteksverksamheter. Databaser. Internetsökning. 15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d. Klassifikationssystemet för verksamheter 16 Individens logik. Vetenskpsteori o d. och bibliotekssystemen. 17 Individens moral och uppfattningar om moral. Ämneskataloger och SW-klassifikationssystem. 18/19 Filosofer, äldre och senare, i öst och väst. Sunets Webbkatalog nivå 1. 080412. 56 2 Religiösa verksamheter o d Mölndals biblioteks länkkatalog. (SAB-LIBRIS). Remissversion av ny kursplan i religionskunskap i Länkskafferiet . Nivå 1. 080412. grundskolan. SW Klassifikationssystem för verksamheter. 20 Övergripande religiösa verksamheter o d Länkskafferiet. 21 Allmän religionsvetenskap 27 103 Allmänna encyklopedier. Övergripande värderingar 22/28 Kristna religioner 28 104 Övergripande filosofiska verksamheter om samband 29 Icke kristna religioner o d 59 3 Politikvetenskaper. Politiska verksamheter. 176 36/39 Politiska krav och politiska planeringar: 60 31 Statistik och demografi 36... om individernas kroppsliga förhållanden. Statistiska centralbyrån. SCB Webbkarta. 37... om utbildning o d. 38... om fysiska miljöer o ekonomiska verks. Statistiska standarder 39... om sociala miljöer, nöjen, sport o d Från statistisk årsbok för Sverige 2010: Befolkning Fördelningsproblem. 66 32 Statsvetenskap Läget i världen. Globaliseringen. Från statistisk årsbok för Sverige 2010: Demokrati Människornas verksamheter avgör världens framtid. 67 33 Nationalekonomi, internationell ekonomi Klassifikationssystemet är ett hjälpmedel. Samhällsplaneringsproblemen 2010. Från statistisk årsbok 2010: Nationalräkenskaper 68 34 Lagar o förordningar, traktat, juridik 186 4 Sambandsforskningsverksamheter. Från statistisk årsbok för Sverige 2010: Rättsväsende 40. Systemvetenskap. Infostruktur. 41- 49. Systemvetenskapen vid högskolor och universitet. 70 35 De demokratiskt valda församlingarnas verksamheter. 187 5 Naturforskning. Matematikverksamheter. 71 351 Sveriges riksdag 188 50 Allmänt om naturforskning. Naturkunskap Riksdagen.se Ett urval av länkar. Förslag till nytt gymnasieprogram. 73 Partiledardebatt i riksdagen 20 jan 2010. Naturvetenskapsprogrammet 190 51 Matematik 119 Utrikespolitisk debatt i riksdagen 17 feb 10: Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. 160 Stark tonvikt på EU i utrikesdeklarationen. 194 52 Astronomi, rymdforskning Fjäsket för Nato” kritiserades i riksdagsdebatt 195 53 Fysik o d Oppositionen har förslag till utrikespolitik på område 6525 Remissversion av ny kursplan i fysik i grundskolan. 163 352 Kommun- och landstingsfullmäktige 199 54 Kemi o d 164 353 Sveriges regering Remissversion av ny kursplan i kemi i grundskolan. Regeringen och regeringskansliet. Ett urval länkar. 203 55 Geologi, meteorologi, hydrologi o d Mänskliga rättigheter i världen 2007. Från statistisk årsbok 2010: Geografiska uppgifter 170 354 Mellanfolkliga centrala organ (FN, EU o d) 204 56 Paleontologi, arkeologi o d Förenta Nationerna, FN. 205 57 Biologi, ekologi. Naturgeografi. Utvecklingslära mm Remissversion av ny kursplan i biologi i grundskolan. Europeiska kommissionen. 58 Botanik. Europaparlamentets informationskontor i Sverige. 59 Zoologi 209 6 Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. 210 60 Allmänt om teknologiska o ekonomiska verksamheter Med rättvisa skatteregler kan vi få fler hyresrätter. 211 61 Hälso- o sjukvårdsverks., räddning od. Veterinärverks. 257 644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d. Förslag till nytt gymnasieprogram. Förslag till nytt gymnasieprogram. Vård- och omsorgsprogrammet El- och energiprogrammet Från statistisk årsbok för Sverige 2010: Förslag till nytt gymnasieprogram. Hälso- och sjukvård Vvs- och fastighetsprogrammet Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. se område 7951 Från statistisk årsbok för Sverige 2010: Energi MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Energimyndigheten. Vård efter behov och inte efter plånbok. Boverket och Naturvårdsverket. Se område 71. Här är vårt alternativ till Filippa Reinfeldts Vårdval. Vi ska bygga 2 000 nya vindkraftverk på tio år De flesta är nöjda med sin vårdcentral. Fusion inom två år. Effektivare missbruksvård sparar pengar och räddar liv. 283 645 Användning av inventarier o d. Mödradödligheten är en av vår tids stora skandaler. Remissversion av ny kursplan i hem- och 227 62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d) konsumentkunskap i grundskolan. Remissversion av ny kursplan i teknik i grundskolan. 286 646 Personlig hygien o d, klädvård (utom 648 tvätt o d). Förslag till nytt gymnasieprogram. Teknikprogrammet 287 647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster och utgifter 233 63 Biologisk produktion. Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske Från statistisk årsbok 2010: Hushållens ekonomi Förslag till nytt gymnasieprogram. Naturbruksprogrammet Konsumentverkets hushållsbudgetar:för 2009 Från statistisk årsbok för Sverige 2010: +bostadskostnader mm. Jordbruk, skogsbruk och fiske 289 648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter o d. 237 64 Hushållsarbeten. Energi- och hygienförsörjning. Två av tre vill ha kvar Rut-avdraget. 238 641 Matlagning. 642 Måltider, servering, restauranger. Förslag till nytt gymnasieprogram. Rut-avdrag lågprioriterad valfråga. Restaurang- och livsmedelsprogrammet 292 649 Personvård: barn, hemsjukvård. Livsmedelsverket. 293 65 Administration, distribution, kommunikation, 247 643 Organisation av boende, personalrum o d, hotell. organisation o d. Förslag till nytt gymnasieprogram. 294 651 Kontorsarbete o d. Datoranvändning Hotell- och turismprogrammet 295 6520 -6524 Opolitisk offentlig civil förvaltning. Från statistisk årsbok för Sverige 2010: SKL. Sveriges Kommuner och Landsting. Boende, byggande och bebyggelse. Kommuner, landsting och regioner Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Statliga myndigheter mm. 316 6525 -6529 Militära verksamheter od. Från statistisk årsbok för Sverige 2010: Enighet i utrikespolitiken. Offentlig ekonomi En rättvis värld är möjlig. Finansmarknad Rödgrön plattform för Sveriges säkerhets- och Socialförsäkring försvarspolitik. Försäkringskassan. En rödgrön politik för Sveriges relationer med världens ISF Inspektionen för socialförsäkringen. länder. Hög tid för en ny sjukförsäkring – en överenskommelse Det är bra att de rödgröna gjort en så pass helomfattande mellan S, V och MP genomgång av problem i världen. TCO: ”Större hänsyn måste tas till individen” 342 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. 389 658 Allmän företagsekonomi, Arbetsförmedling. Världens länder. Arbetsmarknad. 348 653 Handelsverksamheter. Statistisk årsbok för Sverige 2010. Förslag till nytt gymnasieprogram. Arbetsmarknad Handels- och administrationsprogrammet Näringsverksamhet Från statistisk årsbok för Sverige 2010: Arbetsförmedlingen. Handel med varor och tjänster Fackföreningarna, företagarna och arbetsförmedlingen. Priser och konsumtion Så här vill vi förändra regelverket för A-kassan. 352 654 Telekommunikationsverksamheter. Nya förslag för starkare arbetslinje för nyanlända. Från statistisk årsbok för Sverige 2010: 400 659 Marknadsförings- och reklamverksamheter od. Informations-och kommunikationsteknik 401 66/68 Tillverkning av varor 353 655 Förlagsverksamheter o d. Förslag till nytt gymnasieprogram. Hantverksprogrammet Nu måste Bonnier våga möta kritiken om monopol Förslag till nytt gymnasieprogram. 357 656 Transportverksamheter, resbyrå, lagring o d. Industritekniska programmet Förslag till nytt gymnasieprogram. Här framställs ”fel” etanol på rätt sätt. Fordons- och transportprogrammet Extrasnål Saab 9-3 snart klar. Från statistisk årsbok för Sverige 2010: 66 Tillverkning av kemivaror o d Transporter och kommunikationer 67 Tillverkning av bearbetningsvaror o d Följ vinterkaoset. 68 Tillverkning av komplexvaror 362 657 Penningverksamheter. Finans. Försäkring. Skatter. 407 69 Tillverkning/ byggande av byggnader och anläggningar Förslag till nytt gymnasieprogram. Förslag till nya gymnasieutbildningar. Ekonomiprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet. 409 7 Formgivning av fysiska o sociala miljöer. 470 795 Sociala miljöer och sociala verksamheter. 410 70 Allmänt om konst och kultur. 471 7951 Sociologi. Socialvård. Förslag till nytt gymnasieprogram. Estetiska programmet Från statistisk årsbok för Sverige 2010: Socialtjänst 413 71 Övergripande planering av fysiska miljöer + Socialstyrelsen 413 72 Formgivning av byggnader o anläggningar, arkitektur Statens folkhälsoinstitut. Förslag till nytt gymnasieprogram. Från statistisk årsbok för Sverige 2010: Barn- och fritidsprogrammet Miljö och väder 488 7952 -7956 Sociala miljöer o verksamheter i fysiska miljöer Boverket Från statistisk årsbok för Sverige 2010: Naturvårdsverket. Om brott och kriminalvård: Rättsväsende Ny världsordning ett måste efter debaclet i Köpenhamn. Richard Wilkinson och Kate Pickett: Jämlikhetsanden. 446 73 Skulptur o d. Museiverksamheter, konstutställning Därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre. 447 74 Konsthantverk, formgivning av bruksföremål. Sjuka klyftor. Inredning Behovet av rättvisa. Remissversion av ny kursplan i slöjd i grundskolan Förslag till feministisk plattform. 450 75/77 Bildkonst.75 Måleri.76 Grafiskt, 77 Foto Kvinnodagens stormiga historia. Remissversion av ny kursplan i bild i grundskolan. EU och Sverige måste agera mot övergreppen på kvinnor. 452 78 Musik ( konserter o d 792) Nyanlända ska lära om Sverige. Remissversion av ny kursplan i musik i grundskolan. 503 7957 Undervisning o d. 455 79 Seder o bruk, nöjen, sociala miljöer och verksamheter. Från statistisk årsbok för Sverige 2010: Sport Utbildning och forskning Innehållet i en bok om moderna samhällsteorier. Skolverket. Innehåll i en bok om sociologi. Skolinspektionen. Något om verksamheterna i område 79. 511 Från skolverkets hemsida 22 februari 2001. 463 7911 -7913 Seder och bruk . Omfattande insatser för den nya skolan Från statistisk årsbok för Sverige 2010: Kursplaner och kunskapskrav för grundskolan Kultur och fritid Tio-i-topp Stora förändringar i nya gymnasieskolan 466 7914 -7919 Film, radio, TV, offentliga fester mm. 516 Skolverket om gymnasieskolan. 468 792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans. Redovisning 2010-02-15 Dnr 2009:520 469 793 Sällskapsnöjen. Sällskapsdans. Lek. Sammanfattning av Skolverkets förslag 469 794 Spel. Skicklighets- och turspel Lotteri. Lotto. Tips Från bilagorna några kommentarer. 559 Skolverkets förslag är trångsynt. 84 Fransk skönlitteratur o d Lämplighetsprov för lärare kan införas 85 Italiensk skönlitteratur o d Alla lärarutbildningar måste söka ny examensrätt. 86 Spansk och portuguisisk skönlitteratur o d Skolämnet historia är en strikt manlig angelägenhet. 87 Grekisk och latinsk skönlitteratur o d Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. 88 Slavisk och baltisk skönlitteratur o d 573 Högskoleverket. 89 Skönlitteratur på orientaliska och övriga språk o d 579 Forskning.se Aktörer inom forskning & utveckling (FoU) 589 7958 Sociala miljöer o sociala verksamheter i boendet 615 9 Saklitterärt. Allmän geografi, allmän historia. Biografi. Segregationen klyver Stockholm. 616 90 Tidningar, tidkrifter, journalistik. Blandade ämnen 592 7959 Sociala miljöer o verksamheter i allmänna grupper o d Viktigast är att utveckla journalistiken. 593 796- 799 Sport, idrott o d. 618 91 Allm. geografi, reseskildringar. Remissversion av ny kursplan i idrott och hälsa i 913-919 motsvarar 93-99. grundskolan. Remissversion av ny kursplan i geografi i grundskolan. Jörgen Brink vann årets Vasalopp. Från statistisk årsbok för Sverige 2010: Internationella översikter 596 8 Språk. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. 622 92 Biografiska verksamheter, släkthistoria o d 597 80 Språk. Språkliga verksamheter. 622 93/99 Historieskrivande verksamheter, allmän historia. 802-809 motsvarar 82-89. Remissversion av ny kursplan i historia i grundskolan. Remissversion av ny kursplan i svenska i grundskolan. 93 Allmänt om allmän historia. Världs- och forntidshistoria Remissversion av ny kursplan i modersmål i grundskolan. 94 Medeltidens o nya tidens historia i allmänhet och i Europa Remissversion av ny kursplan i svenska som andraspråk i 95 Medeltidens o nya tidens historia i Asien. grundskolan. 96 Medeltidens o nya tidens historia i Afrika. Remissversion av ny kursplan i engelska i grundskolan. 97 Medeltidens o nya tidens historia i Nord- o Mellanamerika Remissversion av ny kursplan i moderna språk i grundskolan. 98 Medeltidens o nya tidens historia i Sydamerika Remissversion av ny kursplan i teckenspråk för hörande i 99 Medeltiden o nya tiden: Australien. Oceanien. Rymden grundskolan. 614 81 Litteraturvetenskap-historia. 812-819 motsvarar 82-89. 626 Innehållsförteckning till: Sven Wimnell 30 januari 2010: 82/89 Skönlitteratur på olika språk Planering, klimat och välfärdsfördelning. 82 Engelsk skönlitteratur o d. http://wimnell.com/omr36-39za.pdf 83 Tysk, nederländsk, nordisk skönlitteratur