Melankolin Som Manligt Privilegium
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Melankolin som manligt privilegium Studier av melankolin i breven från tre romantiska män Kristina Nordström Magisteruppsats HT 2007/VT 2008 Institutionen för idé- och lärdomshistoria Uppsala universitet Abstract Kristina Nordström: Melankolin som manligt privilegium: Studier av melankolin i breven från tre romantiska män. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, magisteruppsats, HT 2007/VT 2008. The essay deals with the idea of melancholia as an exclusively male feeling associated with geniality and eminence, as it is shown in the letters of three romantic men. These letters were written by the philosopher Benjamin Höijer, the poet P.D.A Atterbom, and the musician Adolf Fredrik Lindblad to their female friends Henriette von Rosenstein, Euphrosyne, and Malla Silfverstolpe. Romantic masculinity is a neglected topic that is in need of further research. An essential characteristic of romanticism is the appreciation of feeling. According to the traditional dualistic gender division though, women represented sensibility, while men instead were associated with reason. Melancholia can therefore be considered as a way for romantic men to develop a specifically male feeling of gravity and gloominess and keep it separated from a more light-hearted female sensibility. It also maintains the partition between a masculine public and a feminine private sphere, since melancholia can be seen as a more important public sensibility related to the whole of humanity, while female sorrow is restricted to personal circumstances. Though melancholia is often seen as a negative feeling, it is kept as a male privilege. Keywords: romanticism, melancholia, masculinity, Benjamin Höijer (1767-1812), Henriette von Rosenstein (1770-1854), P.D.A. Atterbom (1790-1855), Euphrosyne (Julia Nyberg, 1785-1854), Adolf Fredrik Lindblad (1801-1878), Malla Silfverstolpe (1782-1861) Melankolin som manligt privilegium Studier av melankolin i breven från tre romantiska män Innehåll 1. Inledning........................................................................................................... 0 Syfte.................................................................................................................................. 1 Teoretisk utgångspunkt – forskningsläget ........................................................................ 1 Maskulinitetsforskningen......................................................................................... 1 Feministisk kritik av det romantiska genibegreppet................................................ 4 Det svenska forskningsläget - överskridande av könens dikotomiska uppdelning.. 6 Teorier om den melankoliska diskursens funktion .................................................. 8 2. Presentation av brevskrivarna och deras sammanhang ........................... 10 Höijer och Henriette von Rosenstein.............................................................................. 10 Atterbom och Euphrosyne .............................................................................................. 11 Adolf Fredrik Lindblad och Malla Silfverstolpe ............................................................ 12 Salongskulturen .............................................................................................................. 13 Vänskapsbreven.............................................................................................................. 14 3. Melankoli och manlighet i breven ............................................................... 16 Melankolins uttryck ........................................................................................................ 16 Tungsinthet ............................................................................................................ 16 Bräcklighet och hypokondri .................................................................................. 17 Utanförskap och misantropi.................................................................................. 22 Melankolins positiva ändamål ........................................................................................ 25 Individualismen och originalitet ........................................................................... 25 Offer och martyrskap............................................................................................. 27 Melankolikern som visionär - Kontrasten som förhöjer uppfattningsförmågan... 28 4. Kvinnans uteslutande från melankolins positiva sidor ............................. 31 Manlig tyngd och kvinnlig lättsamhet i Höijers brev ..................................................... 31 Det manliga sublima och det kvinnliga vackra i Höijers brev........................................ 33 Höijer om kvinnligt författarskap ................................................................................... 35 Atterbom om Euphrosynes poetiska ambitioner............................................................. 37 Kvinnlig depression och hysteri i Lindblads brev .......................................................... 40 5. Slutdiskussion: Melankolin som ett manligt privilegium.......................... 44 Summary ............................................................................................................ 46 Referenser .......................................................................................................... 48 1. Inledning Något som särskilt karakteriserar bilden av romantiken är en uppvärdering av känsla och känslosamhet. Enligt det polariserade könstänkande, som dominerade under denna tid, tillhörde dock känslan den kvinnliga sfären, medan förnuft och rationalitet kopplades till den manliga. Att inte bara utveckla förnuftet utan också känslan var därför en del av ett gränsöverskridande mellan manligt och kvinnligt, som många romantiska män eftersträvade. Romantikens konstnärliga och intellektuella män framställde ofta sig själva som positivt inställda till kvinnor och kvinnlighet. De ansåg sig vilja uppvärdera traditionellt kvinnliga egenskaper, och många var även angelägna om att lösa upp traditionella könsroller. Vissa menade att en fullkomlig man skulle inneha även kvinnliga egenskaper. Fastän kvinnlighet och känsla uppvärderades, var det ändå något som reserverade den mest prestigefyllda romantiska känslan för män och avgränsade den mot kvinnors känslosamhet. En viktig särskiljande ingrediens i den manliga romantiska känslosamheten var melankolin, som ansågs tjäna ett högre syfte och kopplades samman med manlig kreativitet. Den geniala mannens mörka känslor gavs en mening och status, som inte tillerkändes kvinnor i en motsvarande situation. Här kan man se att mannens känslor gavs en mer offentlig och transcendent betydelse, medan kvinnans kopplades till det privata och vardagliga enligt en dikotomisk uppdelning. Genom att undersöka hur olika former av melankoli kommer till uttryck som en del av ett romantiskt manlighetsideal vill jag ge en bild av hur den manliga känslosamheten särskildes och upphöjdes över den kvinnliga. I den internationella genusforskningen om romantiken har man velat problematisera och kritisera de romantiska männens syn på sig själva som särskilt kvinnovänliga. Syftet för dessa genusforskare har varit att visa på misogyna idéer, som döljer sig under retoriken och som istället bidrar till att utestänga och nedvärdera kvinnor. Det är också min intention i den här studien att undersöka underliggande uppfattningar om mäns och kvinnors olika roller. Jag tror att melankolin är en tacksam aspekt att undersöka i detta sammanhang, eftersom den på ytan framhävs som något negativt att beklaga, medan den i själva verket har många positiva associationer. Männen kan då framhålla melankolin som något särskilt manligt, samtidigt som 1 de fortfarande upplever sig själva som kvinnovänliga och villiga att upplösa traditionella könsroller. Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur idén om melankolin som en särskilt manlig känsla, kopplad till kreativitet och utvaldhet, kommer till uttryck i breven från filosofen Benjamin Höijer, poeten Per Daniel Amadeus Atterbom och musikern Adolf Fredrik Lindblad till de kvinnliga vännerna Henriette von Rosenstein, Euphrosyne och Malla Silfverstolpe. Avsikten är att analysera ett svenskt brevmaterial, med koppling till romantiken, utifrån teorierna om att melankolins positiva associationer var reserverade för män. Jag har valt ut dessa brevskrivare, eftersom de som filosof, poet och musiker innehar yrkesidentiteter, som under romantiken kopplades till kreativitet och genialitet och var särskilt prestigefyllda. För att lättare kunna belysa manlighet i förhållande till kvinnor och kvinnlighet, studerar jag brev till kvinnliga vänner. Jag kommer även att undersöka hur föreställningarna kring melankolin överskrider eller upprätthåller gränserna inom dikotomierna manligt/kvinnligt, förnuft/känsla och offentligt/privat. Studien belyser också dessa personer ur ett nytt perspektiv utifrån teorier om manlighet och melankoli. Atterboms och Lindblads kvinnosyn har visserligen analyserats av svenska genusforskare, men de har inte studerats just ur denna synvinkel. Höijer förefaller inte alls ha behandlats i genusavseende. Teoretisk utgångspunkt – forskningsläget Maskulinitetsforskningen Jag vill i min uppsats studera manlighet men är samtidigt skeptisk till vissa aspekter av maskulinitetsforskningen. Jag ska här förklara vad jag uppfattar som utmärkande för detta forskningsfält, och peka på sådant jag upplever som problem och risker. Ett typiskt drag för dessa