DOCSLIB.ORG

Ansökan Om Att Bli Biosfärområde Till Unesco

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Ansökan Om Att Bli Biosfärområde Till Unesco Ansokan¨ till Unesco om att bilda Biosfaromrade¨ ° Voxnadalen 5 juni 2018 Imprint Ans¨okningshandlingar och kontaktuppgifter fnns tillgangliga¨ p°a hemsidan: www.voxnadalen.org Redaktorer:¨ Hanna Alfredsson (Koordinator Biosfarkandidat¨ Voxnadalen) Fia Johannessen (Ovan°akers kommun) Forfattare:¨ Hanna Alfredsson (Koordinator Biosfarkandidat¨ Voxnadalen), Katarina Eriksson (Balder Ar- keologi), Olle Berglund (Biosfarkontoret),¨ Jens Hansen (tidigare koordinator Biosfarkandidat¨ Voxnadalen), Fia Johannessen (Ovan°akers kommun), Daniel Jansson (Bollnas¨ kommun), Kent Hagg¨ (Skogsstyrelsen), Jan Hedman. Kartor: Annika Ottenback,¨ Jens Olsson, Marie Eriksson och Fia Johannessen (Ovan°akers kommun) Foto pa° framsidan: Vy ¨over sj¨on Sassman,¨ foto: Jonas L¨of. Tack Vi vill tacka ALLA som har bidragit till ansokan¨ med inspiration, id´eer och diverse sakkun- skaper, samt har tagit sig tiden att ge sin syn p°a de tv°a remissversionerna. Tillsammans har detta gjort ans¨okan battre.¨ Vi vill ocks°a tacka Edsbyns fotoklubb som bidragit med bilder till ans¨okan. Ans¨okan till Unesco om att bilda Biosfaromr°ade¨ Voxnadalen Kapitel 0 INLEDNING Biosfaromr°¨ aden best°ar av terrestra och kustnara/marina¨ ekosystem, eller en kombination av s°adana system, och ar¨ internationellt erkanda¨ under Unescos program manniskan¨ och biosfaren¨ (Man and the Biosphere, MAB). De inrattas¨ for¨ att man ska kunna framja¨ och visa modeller for¨ ett balanserat samspel mellan manniskan¨ och biosfaren.¨ Biosfaromr°adena¨ utnamns¨ av MAB-programmets internationella samordnande utskott (International Coordina- ting Council of the MAB Programme) efter ansokan¨ fr°an det ber¨orda landet. Varje biosfar¨ - omr°ade regleras av aktuell nationell lagstiftning. Tillsammans bildar biosfaromr°adena¨ ett varldsomsp¨ annande¨ natverk¨ dar¨ de olika staterna frivilligt kan medverka. Varldsn¨ atverket¨ styrs av det regelverk (Statutory Framework) som antogs av Unescos generalkonferens 1995 och som anger defnition, m°al, kriterier och utnamningsf¨ ¨orfarande f¨or biosfaromr°adena.¨ I Unescos Sevilla-strategi beskrivs de atg° arder¨ som rekommenderas for¨ genomf¨orandet av biosfaromr°aden.¨ Dessa atg° arder¨ vidareutvecklas i den s.k. Madrid- handlingsplanen (2008–2013). Dessa dokument b¨or anvandas¨ som grundlaggande¨ referenser nar¨ detta ans¨okningsformul ar¨ fylls i. Den information som presenteras i detta formular¨ kommer att anvandas¨ av Unesco p°a f¨oljande satt:¨ a) for¨ bed¨omning av omr°adet genom r°adgivande kommitt´en for¨ biosfaromr°aden¨ (Advisory Committee on Biosphere Reserves) och MAB-programmets internationella samordnan- de utskotts presidium, b) i det varldsomsp¨ annande¨ informationssystemet Unesco-MABnet och i publikationer, for¨ att underlatta¨ informationsutbytet och samarbetet mellan personer som ar¨ intresserade av biosfaromr°aden¨ runt om i varlden.¨ Ans¨okningsformul aret¨ best°ar av tre delar: F¨orsta delen ar¨ en sammanfattning dar¨ det ska anges hur det nominerade omr°adet upp- fyller de funktioner och kriterier som galler¨ for¨ biosfaromr°aden¨ och som defnieras i MAB:s regelverk (Statutory Framework). I denna del ska det aven¨ fnnas p°askrifter fr°an ber¨orda myn- digheter som st¨oder nomineringen. Del tv°a omfattar en mer detaljerad och beskrivande re- dog¨orelse for¨ omr°adets samhalleliga,¨ fysiska och biologiska kannetecken¨ samt institutionella aspekter. Del tre utg¨ors av tv°a bilagor. Bilaga 1 ska anvandas¨ f¨or att uppdatera MABnet med information s°a snart omr°adet har blivit utnamnt¨ som biosfaromr°ade.¨ Bilaga 2 ska anvandas¨ f¨or det marknadsf¨orings- och informationsmaterial som ska tas fram om biosfaromr°adet.¨ Ta garna¨ med information i form av tabeller, bilder och kartor i ans¨okningsmaterialet. Formularet¨ ska fyllas i p°a engelska, franska eller spanska. Tv°a exemplar skickas till MAB-sekretariatet enligt foljande:¨ 1. Det undertecknade originalet i pappersform, med underskrifter i original, skriftliga godkannanden¨ fr°an olika myndigheter, zoneringskarta och st¨oddokument. Dessa skickas till MAB-sekretariatet via Unescos oÿciella kanaler, dvs. via Svenska Unescor°adet och/eller Sveriges permanenta delegation vid Unesco. 2. En digital version (p°a diskett, CD e.d.) av ans¨okningshandlingarna och kartorna, framf¨or - allt zoneringskartan. Denna version kan skickas direkt till MAB-sekretariatet. 4 Innehall° I SAMMANFATTNING 9 1 Foreslaget¨ namn pa° biosfaromradet¨ ° 10 2 Land 10 3 Hur biosfaromradets¨ ° tre funktioner uppfylls 11 3.1 Bevara – att bidra till bevarandet av naturtyper, ekosystem, arter och genetisk variation. .......................... 11 3.2 Utveckla – att framja¨ en sociokulturellt och ekologiskt h allbar° eko- nomisk utveckling och samh allsutveckling.¨ . 15 3.3 Stodja¨ – att stodja¨ demonstrationsprojekt, miljoutbildning,¨ forsk- ning och overvakning¨ som ror¨ bevarande och hallbar ° utveckling pa° lokal, regional, nationell och global niva.° . 20 4 Kriterierna for¨ ett biosfaromrade¨ ° 26 4.1 ”Omr adet° ska omfatta en mosaik av ekosystem som ar¨ karaktaristiska¨ for¨ en eller fera betydande biogeografska regioner och inklude- ra en skala av m ansklig¨ paverkan.” ° . 26 4.2 Omradet° ska vara av betydelse for¨ bevarandet av den biologiska mangfalden.° . 27 4.3 Omr adet° ska ge mojligheter¨ att utforska och visa p a° olika satt¨ att na° en h allbar° utveckling pa ° regional niv a.° . 30 4.4 Omr adet° ska vara sa ° stort att biosfaromr¨ adets° tre funktioner kan uppfyllas. 31 4.5 Omradet° ska ha lamplig¨ zonindelning . 31 4.6 Organisationsstrukturer ska skapas som initierar och mojliggor¨ ¨ att ett lampligt¨ spektrum best aende° av bl.a. myndigheter, lokalbe- folkningen och privata intressen kan samverka i utformningen, ut- vecklingen och driften av biosf aromr¨ adet.° . 33 4.7 Genomforandemekanismer¨ ....................... 35 5. P askrifter° for¨ godkannande¨ av ansokan¨ 37 II BESKRIVNING 53 6 Geografskt lage¨ (koordinater och karta/ kartor) 54 6.1 Ange biosfaromr¨ adets° geografska standardkoordinater (enligt re- ferenssystem WGS 84). 54 5 Ans¨okan till Unesco om att bilda Biosfaromr°ade¨ Voxnadalen Kapitel 0 6.2 Bifoga karta/kartor over¨ ett topografskt skikt av det exakta laget¨ och avgransningen¨ for¨ de tre zonerna inom biosfaromr¨ adet ° (kar- tan/kartorna ska skickas in b ade° i pappersversion och i elektronisk form). Aven¨ de shape-fler (ocksa° i referenssystem WGS 84) som har anv ants¨ for¨ att framstalla¨ kartan ska bifogas den elektroniska versionen av formul aret.¨ . 54 7 Storlek (se karta) 57 7.1-3 K arnomr¨ ade, ° Buffertzon, Utvecklingsomrade ° . 57 7.4 Ge en kortfattad motivering till denna zonindelning med hanvisning¨ till biosf aromr¨ adets ° olika funktioner. Om aven¨ en annan typ av zo- nindelning fnns, ange hur detta uppfyller zonindelningskraven for¨ biosfaromr¨ adet. ° ............................... 57 8 Biogeografsk region 62 9 Markanvandning¨ 63 9.1 I ett historiskt perspektiv .......................... 63 9.2 Vilka ar¨ biosfaromr¨ adets ° huvudsakliga anvandare?¨ (specifcera for¨ varje zon och ange vilka resurser det framst¨ ar¨ fr aga° om) Be- skriv i f orekommande¨ fall i vilken omfattning urfolk ar¨ involverade, i enlighet med FN:s deklaration om urfolkens r attigheter.¨ . 68 9.3 Vilka regler (aven¨ havd ¨ eller sedvaneratt)¨ galler ¨ for ¨ markanvandning¨ i och tilltrade ¨ till var och en av biosfaromr¨ adets° zoner? . 69 9.4 Beskriv skillnaderna mellan kvinnors och mans tillg ang°¨ till och kon- troll over¨ resurserna. ............................ 74 10 Det foreslagnga¨ biosfaromr¨ adets° befolkning 75 10.1-3 Karnomr ¨ ade,° Buffertzon, Utvecklingsomrade ° . 75 10.4 Kort beskrivning av befolkningen inom eller n ara¨ det foreslagna¨ biosf aromr¨ adet ° ............................... 75 10.5 Namn pa° det/de viktigaste bebodda omr adet/omr° adena ° inom och n ara¨ det foreslagna¨ biosfaromr¨ adet, ° med hanvisningar¨ till kartan (se avsnitt 6.2): . 75 10.6 Kulturell betydelse . 76 10.7 Ange hur manga° talade sprak° och skriftsprak° (daribland¨ etniska spr ak,° minoritetssprak ° och utrotningshotade spr ak)° det fnns i bi- osf aromr¨ adet. ° ................................ 87 11 Biofysisk beskrivning 88 11.1 Beskrivning av omradets° karaktar¨ och topograf . 88 11.2 H ojdintervall¨ ................................. 88 11.3 Klimat . 88 11.4 Geologi, geomorfologi och jordtyper . 91 11.5 Bioklimatisk zon ............................... 91 11.6 Biologisk beskrivning ............................ 91 12 Ekosystemtjanster¨ 105 12.1 Beskriv om mojligt¨ de ekosystemtjanster¨ som varje ekosystem i biosf aromr¨ adet ° erbjuder och vilka som anvander¨ sig av dessa tj anster.¨ . 105 12.2 Ange om indikatorer f or¨ ekosystemtjanster¨ anvands¨ for¨ att utvardera¨ biosf aromr¨ adets ° tre funktioner (bevara, utveckla och stodja).¨ Om sadana° indikatorer anvands,¨ ange vilka de ar¨ och beskriv dem. 108 6 Ans¨okan till Unesco om att bilda Biosfaromr°ade¨ Voxnadalen Kapitel 0 12.3 Beskriv den biologiska mangfald° som ligger till grund for¨ ekosystem- tjansterna¨ i biosfaromr¨ adet° (t.ex. olika arter eller artgrupper). 109 12.4 Ange om nagon° bedomning¨ av ekosystemtjanster¨ har gjorts for¨ det f oreslagna¨ biosfaromr¨ adet. ° Har en sadan° bedomning¨ i sa ° fall anv ants¨ vid framtagandet av forvaltningsplanen?¨ . 109 13 Biosfa¨romradets° viktigaste mal° 114 13.1 Redog or¨ for¨ det foreslagna¨ biosfaromr¨ adets ° viktigaste m al° utifran ° de tre funktionerna (bevara, utveckla och stodja)¨ som beskrivs nedan (avsnitt 14–16) och biologisk och kulturell mangfald. ° Re- dogor¨ aven¨ for¨ indirekta
Load more

Recommended publications
  • Årsredovisning 2011 Ovanåkers Kommun
    Årsredovisning 2011 Ovanåkers kommun Intäkter och kostnader för den kommunala servicen Var kommer pengarna ifrån? Vad går pengarna till? Övriga Statsbidrag Övriga Material/ intäkter mm kostnader Hyror tjänster 8% 25% 17% 5% 18% Hyror 5% Skatte- intäkter Personal- 62% kostnader 61% 2 100 kronor i skatt används till följande verksamheter Verksamhet Omvårdnad 28 Kr Grundskola och skolbarnomsorg 18 Kr Gymnasieskola 10 Kr Förskoleverksamhet 9 Kr Gemensamma kostnader 9 Kr Vägar, park m.m. 7 Kr Handikappomsorg 6 Kr Individ‐ och familjeomsorg 5 Kr Kultur och fritid 5 Kr Övrig pedagogisk verksamhet 2 Kr Politisk verksamhet 1 Kr OOvanåkervanåkervanåkers kommuns kommuns kommuns IInnehållnnehåll årsredovisningårsredovisning 2011 2011 FörordFörord 5 5 ÅrsredovisningenÅrsredovisningen är är kommunstyrelsens kommunstyrelsens KommunberättelseKommunberättelse redovisningredovisning av av årets årets verksamhet verksamhet och och den den KommunchefenKommunchefen har har ordet ordet 6 6 ekonomiskaekonomiska ställningen ställningen i kommuneni kommunen och och dess dess BefolkningBefolkning och och näringsliv näringsliv 7 7 bolag.bolag. Syftet Syftet är är att att ge ge en en informativ informativ redovisning redovisning tilltill kommunfullmäktige kommunfullmäktige och och kommunens kommunens PersonalredovisningPersonalredovisning 8 8 invånare.invånare. Mer Mer information information om om kommunens kommunens EkonomiskEkonomisk analys analys 1010 verksamhetverksamhet finns finns på på vår vår webbplats, webbplats, www.ovanaker.sewww.ovanaker.se EkonomiskEkonomisk
    [Show full text]
  • En Förstudie Om Generering Och Sammansättningen Av Hushållsavfall I Ovanåkers Kommun
    Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete En förstudie om generering och sammansättningen av hushållsavfall i Ovanåkers kommun Camilla Olsson Huvudområde: Miljövetenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M8 Examensarbete Examensarbetets titel: En förstudie om generering och sammansättningen av hushållsavfall i Ovanåkers kommun Camilla Olsson Examensarbete, Miljövetenskap 15 hp Filosofie Kandidatexamen Handledare: Postdoktor, Fabio Kaczala, Linnéuniversitetet (Fakulteten för Hälso- och livsmedelskap) Examinator: Professor, William Hogland, Linnéuniversitetet (Fakulteten för Hälso- och livsmedelskap) Examensarbetet ingår i programmet Miljöanalytikerprogrammet Abstract The European waste directive is the highest controlling document that regulates the national legislation regarding waste. This pervades municipal waste management plans. Taking into account picking analysis, waste plan, collected household waste and bulky waste obtained a good overview of where action should be taken. This report concerns Ovanåkers municipality’s waste work for household waste patterns. Waste that goes under the producer responsibility has been analyzed to get a better idea of the municipality’s relationship with international and national laws. This is important, so that the work regarding waste continues to be carried out as efficiently as possible. Secondary data in this report were obtained primarily from BORAB (Bollnäs Ovanåkers Renhållnings AB), SCB (Statistiska Centralbyrån), FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) and the municipality of Ovanåker. The analyzed years are 2000-2012. This is because of the availability of data. Conclusions have been made based on a statistical analysis. The results from the picking assays indicate that a large proportion of household waste consists of organic waste (food waste and garden waste). Although a large part of the waste consists of waste that belongs to the producer responsibility.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 MI38 SM 0101
    MI 38 SM 0703 Tätorter 1960-2005 Localities 1960-2005 I korta drag Mer än 600 nya tätorter mellan 1965 och 2005 SCB publicerar här en sammanställning över utvecklingen av antalet tätorter och tätortsbefolkning mellan 1960 och 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Avgränsningar av tätorter görs vart femte år. Under perioden 1965-2005 etablerades 614 nya tätorter samtidigt var det 330 orter som ej längre klassificeras som tätorter då befolkningen minskat till under 200 personer. 1960 fanns det totalt 1814 tätorter och 2005 var antalet 1940. I 12 län har antalet tätorter ökat och i 9 län har antalet tätorter minskat. I Hallands län har antalet tätorter fördubblats mellan 1960 och 2005, en ökning från 48 till 96 tätorter, i Stockholms län har antalet tätorter ökat från 67 till 120. I Norrbot- tens län har antalet tätorter minskat från 127 till 91 och i Dalarnas län från 140 till 106. De nytillkomna tätorterna finns till stor del i anslutning till storstadsre- gionerna och de orter som ej längre klassificeras som tätorter finns främst i in- landet. 1960 fanns det tre tätorter med mer än 100 000 invånare, Stockholm, Malmö, och Göteborg. År 2005 fanns det fem tätorter med mer än 100 000 invånare, förutom de ovan tre nämnda har nu även Uppsala och Västerås kommit upp i den storleksklassen. Antalet små tätorter har minskat kraftigt, år 2005 var det 776 tätorter som hade mindre än 500 invånare, 1960 var motsvarande antal 882. Ökad andel av befolkning i tätort, från 73 procent till 84 procent År 1960 bodde 5,5 miljoner eller 73 procent av befolkningen i tätort, 2005 hade tätortsbefolkningen ökat till 7,6 miljoner, vilket motsvarar 84 procent av total- befolkningen.
    [Show full text]
  • Nomination to UNESCO for Biosphere Reserve Status of Voxnadalen Sweden, June 5 2018 Imprint
    Nomination to UNESCO for Biosphere Reserve status of Voxnadalen Sweden, June 5 2018 Imprint Application documents and contact details are available on our website: www.voxnadalen.org/nomination-form Editors: Hanna Alfredsson (Coordinator Biosphere Candidate Voxnadalen) Fia Johannessen (Ovan˚akerMunicipality) Authors: Hanna Alfredsson (Coordinator Biosphere Candidate Voxnadalen), Katarina Eriksson (Balder Arkeologi), Olle Berglund (Biosphere Coordination Office), Jens Hansen (former coordinator Biosphere Candidate Voxnadalen), Fia Johannessen (Ovan˚akerMunicipality), Daniel Jansson (Bolln¨asMunicipality), Kent H¨agg(Swedish Forest Agency), Jan Hedman. Maps: Annika Ottenb¨ack,Jens Olsson, Marie Eriksson and Fia Johannessen (all Ovan˚akerMunic- ipality) Photograph on front cover: View over Lake S¨assman. Photography: Jonas L¨of. Acknowledgements We are grateful to EVERYONE who has contributed ideas or expertise, provided inspiration or taken time to give us their views on the two draft documents. Your help has improved the application immensely. Our thanks also to Edsbyn Photography Club for providing photos for the application. UNESCO Biosphere Reserve nomination form – Voxnadalen INTRODUCTION Biosphere reserves are areas of terrestrial and coastal/marine ecosystems, or a combination thereof, which are internationally recognized within the framework of UNESCO’s Programme on Man and the Biosphere (MAB) They are established to promote and demonstrate a balanced relationship between humans and the biosphere. Biosphere reserves are designated by the International Coordinating Council of the MAB Programme at the request of the State concerned. Individual biosphere reserves remain under the sovereign jurisdiction of the State where they are situated. Collectively, all biosphere reserves form a World Network in which participation by States is voluntary. The World Network is governed by the Statutory Framework adopted by the UNESCO General Conference in 1995 which presents the definition, objectives, criteria and the des- ignation procedure for biosphere reserves.
    [Show full text]
  • Tätorter 1995
    Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 1 Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 Localities 1995 Sammanfattning Antalet tätorter enligt 1995 års avgränsning uppgår till 1 938. omklassificering skulle glesbygdens folkmängd ha ökat med Sedan den förra avgränsningen år 1990 har 145 tätorter tillkom- 12 000 personer. mit, medan 50 har upphört. Större delen av förändringarna be- De största tätorterna är Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- ror på omklassificeringar och utbrytningar av tätorter. sala och Västerås. De flesta av de 50 största tätorterna har ökat Tätortsbefolkningen uppgår 1995 till 7,4 miljoner invånare, sin folkmängd. vilket är 83,9 procent av Sveriges totala folkmängd. Sedan 1990 Den sammanlagda tätortsarealen har ökat med 170 km2 se- har andelen ökat med 0,5 procentenheter. Glesbygds- dan 1990. Tätortsarealens andel av den totala landarealen ut- befolkningen har minskat med 8 000 under börjat av 1990-talet, gör 1,3 procent. I Stockholms län är numera över 10 procent av vilket beror på en omklassificering av ett stort antal orter som landarealen tätortsareal, medan andelen i Jämtland är endast tidigare förts till glesbygd men som nu är tätorter. Utan denna 0,2 procent. _______________________________ S V E R I G E S O F F I C I E L L A S T A T I S T I K _______________________________ Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Programmet för regional planering och naturresurser Box 24300, 104 51 STOCKHOLM fax 08-783 50 24 Förfrågningar: Torbiörn Carlquist, tfn 08-783 50 24 Från trycket den 5 december 1996 • Serie Be – Befolkning och levnadsförhållanden ISSN 0082-0245 Ansvarig utgivare för Statistiska meddelanden är Jan Carling, SCB.
    [Show full text]
  • Årsredovisning 2012 Ovanåkers Kommun Intäkter Och Kostnader För Den Kommunala Servicen
    Årsredovisning 2012 Ovanåkers kommun Intäkter och kostnader för den kommunala servicen Var kommer pengarna ifrån? Vad går pengarna till? Hyror, Övriga Övriga arrenden intäkter Stats- Material kostnader 5% 8% bidrag mm och 26% 16% tjänster Hyror 19% 5% Skatte Personal intäkter kostnader 61% 60% 2 100 kronor i skatt används till följande verksamheter Verksamhet Omvårdnadsenheten 27 Kr Grundskola och skolbarnomsorg 17 Kr Gymnasieskola 10 Kr Förskoleverksamhet 9 Kr Gemensamma kostnader 9 Kr Vägar, park m.m. 8 Kr Handikappomsorgen 6 Kr Kultur och fritid 6 Kr Individ och familjeenheten 5 Kr Övrig pedagogisk verksamhet 2 Kr Politisk verksamhet 1 Kr Ovanåker kommuns Innehåll Kommunberättelse årsredovisning 2012 Kommunstyrelsens ordförande 5 Kommunchef 6 Årsredovisningen är kommunstyrelsens Befolkning och näringsliv 7 redovisning av årets verksamhet och den Personalredovisning 8 ekonomiska ställningen i kommunen och dess Ekonomisk analys 10 bolag. Syftet är att ge en informativ redovisning till kommunfullmäktige och kommunens Ekonomisk redovisning invånare. Mer information om kommunens Resultaträkning 12 verksamhet finns på vår webbplats, Noter RR 13 www.ovanaker.se Balansräkning 14 Noter BR 15 Årsredovisning 2012 är producerad av Kassaflödesanalys 19 kommunens ekonomiavdelning i samarbete med Ekonomiska nyckeltal 20 kommunens förvaltningar, nämnder och bolag. Driftredovisning 21 Budgetförändringar 22 Investeringsredovisning 23 Mandatfördelning i kommunfullmäktige Förvaltningsberättelser efter valet 2010: Kommunens målstyrning 25 i storleksordning
    [Show full text]