Storkyrkan © Stockholms Stift Stockholm 2008 [email protected] Lyssna På Kyrkans Klockor Storkyrkan
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Storkyrkan © Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift [email protected] LYSSNA PÅ KYRKANS KLOCKOR Storkyrkan Stockholms domkyrkoförsamling, Domkyrkokontraktet, Stockholms stift kv Rådstugan 2, Trångsund 1, Gamla Stan, Stockholms kommun och län, Uppland År 1306 invigdes S:t Nicolai kyrka (namngiven i norr och söder. Vårfrukoret i söder, som bygg- efter handelns och sjöfartens skyddshelgon) el- des på 1340-talet, var det största av dessa. Kyr- ler Storkyrkan som den kallats sedan 1600-talet. kans placering nära slottet har bl a medfört att Troligen fanns en kyrka på samma plats redan kyrkan har använts som kröningskyrka. Första på 1200-talet. Under århundradens lopp har gången var 1336 då kung Magnus Eriksson och kyrkan byggts till och förändrats åtskilliga gång- drottning Blanche av Namur kröntes där. Kyr- er. Den arkitekt som till namnet är känd för ef- kan blev även en naturlig samlingsplats av tervärlden och som står för en genomgripande världsligt slag där t ex borgmästare och råd sam- exteriör förändring är Johan Eberhard Carlberg manträdde i ”rådsens kor”. (1683–1773), stadsarkitekt i Stockholm (1727– Under 1400-talets början, under påverkan 73). Han har bl a ritat Arméns intendenturför- av unionsdrottningen Margareta, byggdes kyr- råd på Skeppsholmen, Carlbergska huset (hans kan till och blev dubbelt så stor. Den behöll sin eget bostadshus på Hornsgatan), Stora Sjötullen treskeppiga plan med kor längs norra och södra på Djurgården och tullhusen vid Norrtull. Kyr- långväggarna men avslutades i öster med en kans interiör präglas delvis av den renovering femsidig utbyggnad, en koromgång. Hela kyr- som genomfördes 1906–08 ledd av arkitekten korummet välvdes med kryssvalv. Kyrkan spe- Ernst Stenhammar (1859–1927). lade en viktig roll i Stockholms befästningssys- Storkyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen tem, inte minst med sitt läge nära slottet. om kulturminnen. Kyrkan ligger i Gamla Stan, Omkring år 1420 byggdes tornet och inreddes ett område av riksintresse för kulturmiljövår- för försvarsändamål. Snart därefter tillkom Sjä- den. lakoret och ytterligare ett kor söder om tornet. Under 1400-talets andra hälft, på Sten Sture d ä:s tid, genomfördes en genomgripande om- HISTORIK byggnad. Kapellens mellanväggar revs så att På Storkyrkans höga och strategiska plats, mel- kyrkorummet fick sin nuvarande femskeppiga lan den kungliga borgen och torget, har en kyr- plan, valven och taken höjdes, stora rundbågiga ka legat sedan mycket lång tid tillbaka. Redan fönster sattes in, en västportal öppnades i tornet 1279 omnämns Bykyrkan, som Storkyrkan som byggdes på och kapell byggdes direkt norr också kallades under medeltiden. Den kyrka om tornet. Under denna period tillkom även som invigdes 1306 var troligen en treskeppig skulpturgruppen S:t Göran och draken. kyrka med kor och sakristia i norr. Under 1300- Under 1520-talet genomfördes reformatio- talet byggdes den till i olika etapper med kapell nen i Sverige med utgångspunkt i Storkyrkan 4 storkyrkan där mässan sjöngs på svenska för första gången. hörde att finnas 1989 då den slogs samman med Gustaf Vasa beslutade 1554 att Storkyrkan S:ta Clara och Jakobs församlingar och bildade skulle rivas p g a att den vid ett eventuellt krig Stockholms Domkyrkoförsamling. låg farligt nära slottet. Till slut nöjde sig kungen med att riva den femsidiga utbyggnaden i öster, som låg närmast slottet. Under 1500-talets an- BESKRIVNING dra hälft lät Johan III omgestalta kapellen intill Omgivningen tornet till sakristior. Yttermurarna sänktes och Storkyrkan ligger i centrala Stockholm i Gamla försågs med strävpelare. Fram till 1590-talet var Stan, strax intill Stortorget som under hela med- Storkyrkan Stockholms enda församlingskyrka. eltiden och lång tid framöver utgjorde Stock- Därefter bildades nya församlingar på malmar- holms verkliga hjärtpunkt kring vilket maktens na för att underlätta kyrkgången för den väx- boningar var lokaliserade. Förutom kyrkan låg ande stadsbefolkningen. här förr den gamla rådstugan, som på 1770-talet Under 1600-talet tillkom många av Storkyr- ersattes av Börshuset, och strax nordost om kyr- kans konstnärligt högtstående inventarier, t ex kan låg slottet Tre Kronor på vars plats den nu- de flesta gravmonumenten, silveraltaret, kungs- varande slottsanläggningen tillkom efter bran- stolarna och predikstolen. Efter 1686 organise- den 1697. Slottet och Börshuset utgör än idag rades ett kyrkoråd med kyrkoherden som ord- Storkyrkans närmaste grannar tillsammans med förande istället för stadens råd och borgmästaren bostadsbebyggelsen längs Trångsund och Stor- som tidigare styrt över kyrkan. kyrkobrinken. Många av dessa bostadshus har En fullständig omgestaltning av exteriören sitt medeltida murverk kvar men har fått sina genomfördes 1736–42 med Johan Eberhard fasadutformningar under 1600-, 1700- och Carlberg som arkitekt. Då fick kyrkan i princip 1800-talen. Det Oxenstiernska palatset med sin sitt nuvarande utseende utvändigt. renässansfasad i fonden av Trångsund intar en Arkitekten Erik Palmstedt (1741–1803) ri- särskild roll i miljön kring kyrkans västparti och tade vid slutet av 1700-talet det gravkapell och huvudentré. Både Trångsund och Storkyrko- den likvagnsbod som är byggda på Storkyrkans brinken är gator som haft samma sträckning se- gård mot Börshuset, vilket är ritat av samme ar- dan medeltiden. Öster om Storkyrkan ligger kitekt. Han ritade även trapphuset med runda- Slottsbacken, utlagd i samband med slottsbyg- de hörn söder om kyrkans torn. get på 1700-talet och som platsbildning unik i Under 1860-talet fick kyrkan sina nuvarande Sverige. Storkyrkans östgavel utgör tillsammans gjutjärnsfönster. 1900-talets största förändring med Desprez´ obelisk fonden i detta perspekti- genomfördes vid en genomgripande renovering viska torgrum, som avslutas nere vid Skeppsbro- av interiören 1906–08. Arkitekt var Ernst Sten- kajen med Gustav III:s staty av Sergel. hammar som ville förstärka interiörens medel- tida uttryck, bland annat genom att knacka bort putsen från pelare och valvribbor. 1942 bilda- Kyrkomiljön des Stockholms stift och Storkyrkan blev där- Till Storkyrkan hör den gård som ligger söder med domkyrka. Storkyrkoförsamlingen upp- om kyrkan och norr om Börshuset, den gamla storkyrkan 5 kyrkogårdens huvudområde. Den äldsta kyrko- Exteriör gården sträckte sig dock runt hela kyrkan. Vid Kyrkans putsade murar har en stödmur som 1600-talets slut var den begränsad till söder och löper som en sockel runt hela kyrkan. Den är väster. I väster avgränsades kyrkogården med en klädd med sandsten förutom mot väster där terrasserad mur och en monumental trappa mot den är av granit. Stödmuren tillkom vid reno- Storkyrkobrinken, vilka revs 1816. Trappan veringen 1906–08 och är en slags rest av de bo- flankerades, liksom de två övriga ingångarna till dar som byggdes under 1700-talets senare del kyrkogården, av sandstensskulpturer på piede- norr och söder om kyrkan. Fasaderna, som i staler. De sex skulpturerna föreställde Dygderna övrigt fick sin form 1736–42 efter Carlbergs i form av kvinnofigurer. De äldsta tillverkades ritningar, är uppdelade av strävpelare mellan 1675 av Peter Schultz och föreställer Förnuftet vilka rundbågiga fönster med gjutjärnsbågar och Den Gudomliga Kärleken. Kopior av dessa sitter. På östfasaden är strävpelarna gråputsade står nu vid gårdens västra ingång. Försiktighe- till skillnad från den i övrigt ockraliknande fa- ten och Hoppet, skulpterade av Daniel Kortz sadfärgen. Strävpelarna delar likt pilastrar in 1702, stod vid den östra ingången men är nu- fasaden i fem delar, motsvarande interiörens mera placerade inomhus. De två sista saknas fem skepp. Mitt på östfasaden sitter ett stort sedan länge. Mot Börshuset ligger i öster en f d cirkelformat fönster. Här bryts den kraftigt likvagnsbod och i väster ett begravningskapell. profilerade taklist som sträcker sig runt kyrkan Mellan dessa envåniga, putsade byggnader lig- med en tydlig horisontell verkan. Under fönst- ger en stor kryssvälvd likkällare under marken. I ret sitter en inskriptionstavla med sandstens- dag begränsas kyrkans gård åt öster och väster av omfattning. Intill östfasaden står en bronsstaty murar klädda med röd sandsten och avtäckta föreställande Olaus Petri av Theodor Lundberg, med järnplåt. Järngrindarna är från 1700-talet. rest 1898. Marken är belagd med gatsten och större natur- På västfasaden är portalen markerad genom stensplattor närmast Börshuset. Plantering av ett något framskjutande gråputsat parti i två kyrkogården skedde år 1701 och 1924. Nu finns våningar uppdelat av lisener, listverk och ni- planteringar med perenner och mindre träd. scher. Carlbergs öst- och västfasad, som aldrig Vid de båda utgångarna växer höga popplar. genomfördes så som avsetts utan förenklades betydligt, har inspirerats av barockkyrkan Il Gesù i Rom. Inte långt efter det att fasaderna Kyrkobyggnaden fått sin nuvarande form byggdes det trapphus Storkyrkan är en femskeppig hallkyrka med till som ligger söder om tornet, en tvåvånig till- västtorn och rakt avslutat kor i öster. Planen har byggnad med rundade hörn och rusticerad inte helt räta vinklar vilket troligen beror på det portal. På kyrkans sydfasad, mot det östra hör- medeltida gatunät kyrkobygget fick rätta sig ef- net, sitter ett solur av sten hugget på 1580-ta- ter. Huvudentrén ligger i tornet men ingångar let. Det kraftiga tornet artikuleras genom finns även på nordfasaden och på sydfasadens lisener och listverk i grå puts. Urtavlor sitter på östra och västra del. Kyrkans stomme utgörs av alla fyra