Nr 118. Utlåtande Angående Ny Bro Mellan Lilla Och Stora Essingen
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
518 Uti. nr 118 ir 1927 Nr 118. (111..n. nr 4611923.) Utlåtande angående ny bro mellan Lilla och Stora Essingen. Det Frågan om åstadkommande av bättre broförbindelser mellan Lilla och föreliggande ärendet. Stora Essingen har varit föremål för framställningar från intresserade och utredningar inom vederbörande kommunala myndigheter ända sedan ön år 1916 jämte Bromma i övrigt införlivades med Stockholm.. Genom den av stadsfullmäktige år 1922 antagna stadsplanen för Stora Essingen och den år 1925 fastställda huvudvägen över Lilla Essingen hava förbindelse- lederna över öarna till Brommalandet och Brännkyrka och därmed även läget för den blivande bron mellan öarna fixerats. Efter förhandlingar med markägarna på Stora Essingen under denna vinter har fastighets- nämnden vidare lyckats tillförsäkra staden bidrag till den nya brobygg- naden och i övrigt sådan garanti för begränsning av kostnaderna för den- samma, att stadens uppoffringar skulle bliva väsentligt lägre än vad som på grund av den föregående utredningen kunnat antagas. På grund här- av har fastighetsnämnden nu framlagt förslag om brons byggande. I det skick, ärendet sålunda kommit, och sedan nämndens förslag varit föremål för övriga vederbörande myndigheters yttrande, får stadskollegiet, som i likhet med fastighetsnämnden anser, att staden bör lämna sin medverkan till brons byggande på föreslagna villkor, nu anmäla ärendet för stadsfull- mäktige. Angående förut i ärendet föreliggande framställningar och förslag samt utförda utredningar må erinras följande. Nuvarande Vid införlivningen av Bromma med Stockholms stad bestämdes, att förbindelser med Stora staden snarast möjligt efter införlivningen skulle sörja för att samfärdsel Essing en. anordnades till Stora Essingen medelst färja från Lilla Essingen eller på annat lämpligt sätt (kungl. brev den 2 november 1915, Kf 76/1915). Den skyldighet, staden sålunda ålagts, har staden fullgjort dels genom att utlägga och underhålla en för gångtrafik avsedd provisorisk flottbro mellan Lilla och Stora Essingen, dels genom att understödja den ångslupstrafik, som Stockholms ångslupsaktiebolag upprätthåller till Stora Essingen. Flott- bron utlades år 1917 för en kostnad av runt 18,000 kronor och var från början försedd med en öppning för sjöfarten, över vilken förbindelsen mellan brons båda delar förmedlades med en dragfärja, rymmande 20 per- soner (utl. 292/1917). Enligt stadsfullmäktiges beslut den 26 januari 1920 ersattes emellertid denna färja år 1921 med en klaffbro (uti. 27/1920). Medräknas kostnaderna för de ytterligare förbättringar, som bron undergått genom utläggande av nya pontoner m. m., så kan brons Uti. nr 118 år 1927 519 anläggningskostnad nu beräknas till runt 145,000 kronor. Drift- och underhållskostnaderna, vilka givetvis avsevärt växla — exempelvis mellan 23,000 år 1921 och 7,000 år 1924 — kunna beräknas till 8-9,000 kronor årligen, oavsett de kostnader, som med längre tids mellanrum kunna erfordras för utbyte eller ombyggnad av pontoner och dylikt. Värdet av fiottbron och dess rörliga spann vid frigörande för annat ändamål samt materialvärde torde kunna uppskattas till minst 20,000 kronor. Stadens kostnader för understödjandet av ångslupstrafiken uppgå enligt avtal med Stockholms ångslupsaktiebolag sedan år 1923 till 10,000 kronor årligen. Förbindelserna med ön hava sålunda hittills varit av provisorisk natur Essingeöarna enligt stads- och avsedda att i en framtid ersättas med permanenta trafikleder, i främsta planen. rummet givetvis för öns eget behov men därjämte även planerade såsom delar i ett trafiksystem, som över Lilla och Stora Essingen förbinder Kungsholmen åt söder med Brännkyrka samt åt nordväst med Bromma- landet. För närvarande utgör öns mantalsskrivna befolkning runt 650 personer, vartill komma sommargäster till ett antal av omkring 300. Be- byggd enligt fastställd stadpplan torde ön komma att hysa en befolkning av 6-8,000 personer. Stadsplan för Stora Essingen antogs av stadsfullmäktige den 20 mars 1922 (uti. 62/1922) och fastställdes av kungl. maj :t den 30 juli 1923. denna stadsplan hava förutsatts broförbindelser söderut till Brännkyrka, nordväst till Bromma och åt öster till Lilla Essingen. De olika bro- fästena förbindas genom breda trafikvägar för upptagande av framtida genomgående trafik. I samband med antagandet av denna stadsplan god- kände stadsfullmäktige även mellan fastighetsnämnden och öns större mark- ägare (aktiebolaget Stora Essingen, direktören A. Lindqvist och ingenjören H. Rustige) träffade avtal angående stadsplanens genomförande. Enligt dessa avtal hava markägarna till staden med äganderätt överlämnat dem tillhörig mark, som enligt stadsplanen är avsedd för offentliga byggnader eller som skall utläggas till gator, torg eller andra allmänna platser, så- lunda även mark för landfästen och tillfartsvägar å Stora Essingen för bron till Lilla Essingen. Dessa markavträdelser hava på grund av stads- planens utformning med breda genomgångslecler blivit relativt omfattande. Den areal, som den största av markägarne, aktiebolaget Stora Essingen, enligt avtalet utan ersättning avstått till staden, uppgår sålunda till om- kring 40 % av bolagets markareal vid tiden för avtalets träffande. Därjämte skola markexploatörerna enligt avtalen bidraga till kostnaderna för stads- planens genomförande (utl. 63/1922). Härvid har staden ensam åtagit sig de merkostnader för gatuanläggning, som betingas av vissa genom- gångsleders större bredd, ävensom de kostnader, som belöpa sig å gatu- mark utmed parker samt tomtmark för offentliga byggnader. Markexploa- törernas bidrag uppgå till 1,398,300 kronor, varav 140,000 kronor i gatumark, alltså kontant 1,258,300 kronor. 1 slutet av år 1925 hade 520 Ut/. nr 118 år 1.927 staden, förutom vattenledningskostnader, utgivit omkring 275,000 kronor för gatornas ordnande. Av återstoden av de totala gatukostnaderna, (2,320,300 — 1,398,300 922,000 kronor, utgör 712,000 kronor kost- nader, som, enligt vad nyss sagts, skola gäldas av staden ensam, samt 210,000 kronor kostnader, som belöpa å vissa smärre tomter och som staden i större eller mindre utsträckning även torde få vidkännas. Frågan om förvärvande av den mark, som erfordras för den planerade brons landfästen å Lilla Essingen samt för förbindelsen över Lilla Essingen till den redan år 1907 av enskilda byggda, med svängbar klaff försedda bron mellan Lilla Essingen och Kungsholmslandet, var föremål för lång- variga förhandlingar mellan fastighetsnämnden och vederbörande markägare. Då godvillig överenskommelse ej syntes kunna träffas, fastställde stadsfull- mäktige efter vederbörande myndigheters förslag den 16 februari 1925 plan för framtida huvudgata över Lilla Essingen med tillhörande brofästen (Hugo Mattssons väg) samt anhöllo samtidigt hos kungl. maj:t om rätt att expropriera för denna huvudgata erforderlig mark (utl. 46/1925). Denna framställning har av kungl. maj:t den 23 oktober 1925 bifallits. Efter förnyade förhandlingar har staden därefter lyckats att genom godvilliga överenskommelser med vissa markägare, aktiebolagen Primus och Lux, förvärva deras andel, tillsammans 40 %, i den för den planerade huvud- gatan erforderliga marken, däribland den nya brons landfästen, även- som i bron mellan Lilla Essingen och Kungsholmslandet (uti. 347/1926 samt 5/1927). Återstående andelar i vägmarken och bron äro för när- varande föremål för expropriation. Framställ- Såsom av den ovanstående redogörelsen framgår, har vid stadsplaneran- ningar om broförbindelse det av Stora och Lilla Essingen förutsatts anordnande av en permanent bro- med Stora förbindelse mellan de båda öarna. Denna fråga har även varit föremål Essingen. för åtskilliga framställningar från befolkningen å Stora Essingen till stadens vederbörande myndigheter samt för motion i stadsfullmäktige. Bland annat har Stora Essingens fastighetsägareförening i framställning till stadskolle- giet den 5 januari 1923 understrukit vikten av brofrågans snara lösning för Stora Essingens fortsatta utveckling; därigenom skulle betydande och relativt välbelägna områden kunna upplåtas för bebyggande. Herr J. Å. Av herr J. A. Wallin har med instämmande av sex andra stadsfull- Wallins mäktige i motion den 15 oktober 1923 (nr 46/1923) föreslagits dels an- motion den 15 okt. 1923. ordnande av en körbar bro mellan Lilla Essingen och Stora Essingen, dels även åtgärder för åvägabringande av vägförbindelse över Lilla Essingen till den nya brons landfästen. I det senare hänseendet torde motionens syfte genom de redan vidtagna åtgärderna för framdragande av huvudgata över Lilla Essingen få anses tillgodosett. Till stöd för sitt yrkande i övrigt har motionären anfört i huvudsak följande. De för invånarna å Stora Essingen nu tillgängliga trafikmedlen kunna ej anses fylla rimliga anspråk på kommunikation med den övriga staden. Flottbron är ej trafikabel för åkdon. Förbindelserna från flottbron till Stora Essingen Uti. nr 118 år 1927 521 sker medelst långa, branta trappor. Närmaste spårvagnshållplats — Essinge- vägen — ligger cirka 2 km. från flottbron. Ångslupstrafiken uppehålles med blott en tur varannan timme, och förbindelserna till bryggorna äro mycket svår- tillgängliga samt i regel obrukbara för fordon. Avgifterna å ångsluparna äro därjämte väsentligt högre än på spårvagnarna. Jämförda med stadens övriga invånare äro Stora Essingens bebyggare säkerligen de sämst lottade såväl vad angår person- som godsbefordran. Befolkningen är helt beroende av ångslups- trafiken samt av befordran med häst och åkdon på ön. Därigenom ökas transport- kostnaderna samt uppstå besvärligheter och tidsspillan.