Motorsportens Normer Och Ideal En Studie Om Racing Över Tid

Idrottsvetenskapligt examensarbete, 15 högskolepoäng

Motorsportens normer och ideal En studie om racing över tid

Författare: Lisa Källberg Handledare: Susanne Linnér Examinator: Bo Carlsson Termin: VT19 Ämne: Idrottsvetenskapligt examensarbete Nivå: Grundnivå Kurskod: 2IV31E

Abstrakt

The purpose of this study is to review the norms and ideals within the area of motorsports. The main focus is within circuit racing and particularly Formula one, WEC, World Endurance Championship, and the Le Mans 24h race. Furthermore, the ambition is to examine culture within the sports as well as what it will take to reach a professional level as a driver in a major racing series. A total of three (3) interviews have been conducted to further deepen the question at issue. Alongside the interviews, two (2) observations has been executed internationally to study the theories on site of racing events. The gathered material has since been analyzed and two perspectives have emerged: The image of the sport; and the image of the driver. From the two (2) perspectives, we can derive more subordinate perspectives. Derived from the image of the sport the following perspectives arose: danger and rivalry. From the image of the driver the following three perspectives can be procured; the vulnerable driver, the perfectionist as well as the (un)healthy driver.

The result is pointing to a sport in constant alteration. From the incipient events of motorsport leading up to present, there has been a substantial development both within the sport itself as well as from a driver perspective. As the sport evolved from notoriously dangerous and potentially lethal to relatively safe, other elements have emerged and become major factors such as individualism, rivalry and politics. With a larger commercialization and professionalization, the demands of the driver have increased substantially. The driver needs to be more complete than ever, both on the track as well as off the track.

Keywords: motorsport, racing, norms, culture, drivers, discourse

Förord

Detta arbete har varit mycket lärorikt och givande att skriva. Det har givit mig ny kunskap och nya erfarenheter som jag kommer ta med mig vidare. Det har varit roligt och utmanande att studera ett ämne och sport som ännu är mycket outforskad. Jag vill därmed tacka alla som på något sätt har bidragit till studien och som har stöttat mig i det arbete som gjorts. Detta har väckt ett intresse att fortsätta att arbeta och studera ämnet.

Jag vill skänka ett extra tack till de respondenter som deltagit i studien och till min handledare Susanne Linnér som har hjälpt mig otroligt mycket.

Växjö, 23 maj 2019

Innehåll

1. Inledning ______1

2. Syfte och frågeställningar ______4 2.1 Resonemang om den egna undersökningens position i förhållande till idrottsvetenskapliga forskningstraditioner ______4

3. Tidigare forskning ______5 3.1 Idrott i förändring-normer i förändring ______5 3.2 Kultur och normer inom motorsporten ______6 3.3 Normer kring kroppen ______6

4. Teoretiska perspektiv ______9 4.1 Diskursteori ______9

5. Metod ______11 5.1 Datainsamlingsteknik ______11 5.1.1 Kvalitativa intervjuer ______11 5.1.2 Dokument och massmedieprodukter ______11 5.1.3 Ostrukturerade observationer ______12 5.2 Avgränsningar ______13 5.3 Urval ______13 5.3.1 Valet av dokumentärer och massmediaprodukter ______14 5.3.2 Intervjuer ______15 5.3.3 Observationer ______15 5.4 Bearbetning av data ______15 5.5 Analys av data. ______16 5.6 Källor ______16 5.7 Källkritik ______17 5.8 Forskningsetiska överväganden ______18

6. Resultat ______19 6.1 Politiska spelet ______19 6.2 Pengar ______21 6.3 Sociala sammanhanget ______24 6.4 Bilden av föraren ______25

7. Analys ______29 7.1 Bilden av sporten ______30 7.1.1 Faran ______30 7.1.2 Rivaliteten ______37 7.2 Bilden av föraren ______40 7.2.1 Den utsatta föraren ______40 7.2.2 Perfektionisten ______43 7.2.3 Den (o)hälsosamma föraren ______46

8. Diskussion ______49

iii

9. Slutsats och vidare forskning______53 9.2 Vidare forskning ______54

Referenser ______55

Thurén, T. (2013). Källkritik. Stockholm: Liber AB ______58

Bilagor ______I Bilaga A – Informationsbrev, svensk version ______I Bilaga B – Informationstext, engelsk version ______II Bilaga C – Intervjuguide______III

1. Inledning

Pflugfelder (2009) påpekar i sin studie att forskningen inom motorsport och dess kultur är ytterst begränsad. Detta bidrar till att studien arbetar utifrån ett större perspektiv för att skapa en helhetsbild av sporten. Motorsport kan beskrivas som en komplex sport i ständig utveckling och förändring. Idrott har gått från en tydlig folkrörelse till en ökad kommersialisering och professionalisering (Carlsson, Peterson & Trondman 2005) och så har även motorsporten. Detta är stora summor pengar i omsättning i motorsporten och serier som Formel 1 och WEC för att bara nämna två (2).

För enda sedan 1970-talet har motorsporten legat i förändring. Under 1970-talet där förare som James Hunt, Ronnie Peterson och Niki Lauda var stora stjärnor är en tid som många fortfarande minns och det är många som minns när Formel 1 kom till Sverige och Anderstorp. Att cigaretter och alkohol då var en del av sporten var för många en självklarhet. Många bilar och föraroveraller var täckta med reklam för cigaretter så som Marlboro och Camel eller alkohol så som Martini. Tiderna har dock förändrats och alkohol är inte lika självklart bland utövare idag som då och träning och kosthållning har blivit en tydlig del av sporten. Många gånger tenderar folk dock att tro att köra racingbil idag är likadant som det var på 1970-talet, att det bara är att hoppa in i bilen och köra ett par varv. Att det däremot ligger många timmar fysisk träning, mental träning och körträning bakom varje prestation är något som inte framgår särskilt klart.

”Man visste inte vem det var man skulle mista härnäst på den tiden. Det skapade ett sorts band som inte finns längre.” – Emerson Fittipaldi (världsmästare 1972 och 1974)

1970-talets Formel beskrivs som en tid av vänskap och gemenskap inom sporten. Utanför banan så var förare och team vänner. Det beskrivs också som en farlig tid där förare hade accepterat att de troligen skulle dö ute på banan. Det handlade om talang och att man samlades och körde racing och tävlade. Detta är något som skulle komma att förändras och under 1980-talets Formel 1 så trädde en tydlig förändring i kraft med förare som Alain Prost, Ayrton Senna, Nelson Piquet och Nigel Mansell. Konkurrensen hårdnade och förare slutade vara vänner utanför banan. Det kan beskrivas som politikens inträde i sporten. Efter politikens inträde i sporten så blev konkurrensen hårdare och det blev fler och fler faktorer som spelade in utöver talang och körglädje. Detta är något som växt fram mer och mer under de senaste 30–40 åren. Investeringarna

i sporten har växt i samma takt och teamen i F1 investerar 500–600 miljoner varje säsong idag.

Samhället har förändrats över tid och så även motorsporten. Motorsport benämns ofta som en dyr sport och att det är mycket pengar i omlopp. Aftonbladet (2017) skrev vad vägen till Formel 1 kostar och enligt den beräknings som skrevs ut i artikeln så var kostnaderna cirka 55 miljoner innan en förare ens har nått till högsta klassen, Formel 1. När det är så mycket pengar i omsättning kan man tänka sig att det ställs enorma krav på varje enskild förare. Det är stora investeringar som har gjorts och vilka är då kraven på föraren. Vad är det som krävs för att någon skall investera i en specifik förare när prislappen är så stor. Det är mycket pengar som går in både i förare och fordonet de kör. Hur optimeras förutsättningar för att nå bästa möjliga resultat. Teamen gör allt för att bilen skall väga så lite som möjligt och i det paketet ingår föraren. Föraren skall väga så lite som möjligt men vara så stark som möjligt. Marcus Ericssons bantningsmetoder har tagits upp i diverse tidningar i Sverige då 68–69 kg klassades som mycket. Det har blivit en debatt om vikt och bantning inom motorsporten och om det skall få fortsätta eller inte.

Den 12 mars 2019 publicerade FIA, Fédération Internationale de l’Automobile, ett uppdaterat tekniskt reglemente för klassen Formula 1 där det gjorts ett tillägg att föraren måste väga minst 80 kg. Om föraren inte uppnår en vikt av 80 kg så kommer vikt att läggas till i bilen för att vikten skall uppnås. Detta tillägg har gjorts för att minska den vikthets som har förekommit bland alla förare och team. I början av F1-säsongen 2018 skrev Aftonbladet (2018) om Marcus Ericssons strikta diet för att komma ner i vikt. Ericsson vägde trots den strikta dieten 10 kg mer än sin dåvarande förarkollega i teamet. Med regelförändringen som gjorts av FIA så ska vikthetsen mot förare minska.

Detta regeltillägg har endast införts i F1. Le Mans 24h, ett lopp som körs under 24 timmar, och Bailey (2016) beskriver detta lopp som mycket hårdare än ett F1-lopp och i detta lopp har inte regeltillägget införts. Det finns många fler klasser och former av racing där regeln inte införts. Därmed finns det ingenting som hindrar team och förare från vikthets. Inom endurance-racing så skall fordonet vara snabb under längre tid och varvtiderna blir enormt viktiga. Ett lättare fordon och förare kan sänka sina varvtider med ett par hundradelar, hundradelar som sedan kan bli avgörande i det totala. Därmed

ser förare och team till att minimera förarens vikt då det finns tekniska regler som beskriver hur mycket fordonet måste väga för att bli godkänd.

Den 3:e maj 2019 publicerade Lewis Hamilton ett inlägg på sitt Instagram-konto om att han har gått upp 7 kg sedan regelförändring som gjorts av FIA. Han skriver att han legat på den lägre vikten i 12 år och nu när reglerna äntligen har förändrats så kan han äta lite mer och väga mer. Han skriver även att han är hälsosammare och lyckligare än någonsin och att han önskat han gjort detta tidigare.

Med bakgrund av hur mycket pengar som cirkulerar inom motorsporten varje säsong så är det klart och tydligt att alla försöker optimera sina förutsättningar, både förare, team och serier. Att alla team vill ha den bästa föraren i den bästa bilen är något som troligtvis kan beskrivas som självklart och självskrivet. Vilka blir då kraven på förare inom sporten? Vilka är faktorerna som avgör om du som förare får chansen eller inte? Vad är det som gör att någon väljer att investera och satsa på dig? Vilka normer och ideal finns inom sporten och på vilket eller vilka sätt tar dessa form?

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att synliggöra hur olika parter inom motorsporten konstruerar bilden av sporten, den perfekta föraren samt vägarna för att nå toppen. Hur ser de aktiva och andra nyckelpersoner på vad som krävs för att kunna göra elitprestationer.

Frågeställningar: - Hur framställs den ideala föraren av media, aktiva och andra nyckelpersoner? - Hur beskriver aktiva och andra nyckelpersoner inom sporten vägarna och formerna för att kunna nå den absoluta toppen?

2.1 Resonemang om den egna undersökningens position i förhållande till idrottsvetenskapliga forskningstraditioner Inom motorsport är forskningen än så länge mycket begränsad och det gör att arbetets tidigare forskning kommer att grundas på utvidgad forskning inom närliggande områden. Den tidigare forskningen kommer sedan att ligga till grund för de dokumentanalyser, intervjuer och observationer som kommer att genomföras. Eftersom att forskningen är så pass begränsad ämnas att studien skall bli ett bidrag till en fortsatt idrottsforskning inom motorsporten.

Wirén Åkesson (2014) beskriver fyra (4) olika forskningstraditioner inom idrottsforskningen: - positivistisk idrottsforskning - främjande idrottsforskning - kritisk idrottsforskning - marknadsorienterad idrottsforskning

Utifrån dessa forskningstraditioner så anses att kritisk idrottsforskning är den forskningstradition som är i samklang med den studie som ämnas genomföras. Detta då utgångspunkten för studien är att klarlägga rådande normer och ideal inom motorsporten. Målsättning är att föra fram motorsportens normer och ideal för att påverka motorsporten till en mer välfungerande idrott.

3. Tidigare forskning

Motorsport kan fortfarande anses vara ett relativt outforskat område så forskning inom andra området som anses vara relevant för studien har studerats och tagits i beaktning för studiens utformning och grund.

3.1 Idrott i förändring-normer i förändring Carlsson, Peterson & Trondman (2005) talar om idrott i förändring. Idrotten har klivit in i en ny era där kommersialisering och professionalisering blir allt större del. Historiskt har idrott varit en hobby och amatörer har verkat inom idrotter. Med tiden har dock kommersialisering och professionalisering växt fram. Det finns en marknad för produkten idrott idag som inte fanns tidigare. Professionaliseringen skapar en seriositet till elitidrotten. Den öppnar upp för yrkesmöjligheter inom idrotten som tidigare inte existerat.

Carlsson, Peterson & Trondman (2005) talar om hur idrotten har ett eget liv i samhället. Idrotten har egna normer, värderingar och regler. Idrotten behöver samhället mer i takt med professionalisering och kommersialisering tar allt större plats. Normer och värderingar inom idrotten har förändrats när elitidrotten fick allt större plats och därmed en den ökade professionaliseringen. Rättsliga processer blir allt mer vanliga inom idrotten och normen för hur idrotten hanterar situationer som uppstår har förändrats.

”Idrottens normer och värderingar behöver inte vara uttalade utan kan lika gärna ligga under ytan av idrottslig aktivitet. De outtalade är minst lika viktiga som de fullt synliga.” – Engström (2002)

Engström & Redelius (2002) talar om att idrotten speglar de normer och uppfattningar som råder i samhället. Han menar att idrotten bidrar till att områdesspecifika värderingar. Engström menar att idrotten bidrar till lärande om sig själv, sin egen kropp och sitt utövande. Idrotten kan utvecklas till en identitet och en livsstil som sätter normer för hur utövaren beter sig och vad den gör. Han talar även om materialism i relation till idrottande. Idrott har i sammanhanget med vanor som vuxit fram över tid. Värderingar och normer är något som varierar mellan olika grupper. Engström talar

även om normer som något utövaren lär sig när de deltar i en aktivitet. Utövaren lär sig även de förväntade beteendena inom sporten.

3.2 Kultur och normer inom motorsporten Det har endast gjorts en handfull studier av akademisk karaktär gällande motorsportens kultur. Det har varit få studier och det har gått långt mellan de studier som gjorts. Pflugfelder har valt att dela upp sin studie i tre led: beyond vehicles, with vehicles och inside vehicles. Pflugfelder (2009) riktar sig mot de skillnader som görs på kvinnliga och manliga kroppar och antagandet av att den kvinnliga kroppen inte är lika kapabel till att prestera lika mycket. Inom motorsport däremot görs det inte skillnad i samma utsträckning. Pflugfelder (2009) skriver om identitetsformering inom motorsport och skillnad mellan kvinnliga och manliga förare. Pflugfelder talar om att studier om motorsport återfinns i fragment. De flesta racingbilar är likadana oavsett vilket kön föraren har. Kvinnor och män tävlar på lika villkor i form av bil, teknologi och bana. Dock har kvinnors roll inom motorsport inte allt för ofta varit förare. Pflugfelder talar om hur kvinnor snarare har haft en roll som flickvän eller fru till manliga förare och att rollen som förare inte har varit given för kvinnor i samma utsträckning som för män då kulturen har varit typiskt mansdominerad.

3.3 Normer kring kroppen Grahn (2014) skriver i svensk idrottsforskning om hur den perfekta idrottskroppen inte alltid går hand i hand med utseendeideal som råder. Grahn beskriver den optimala simmarkroppen efter intervjuer med tränare och simmare inom idrotten. Funktionalitet och estetik är något som kan skilja avsevärt inom idrotten. Den funktionella och presterande kroppen kan ha ett ideal medan den estetiska kroppen kan se helt annorlunda ut.

Lindwall (2003) talar om hur kroppsuppfattning och ätstörning har blivit ett mer uppmärksammat problem och idrotten har en roll i den ökade problematiken då många idrotter lägger stor vikt vid kroppsvikt hos utövarna. Det uppstår kroppsideal för att öka prestationen hos utövaren. Von Hofsten & Van der Ster (2014) talar om hårdbantning och vad det är som sker när någon hårdbantar. Personen förlorar vätska, kolhydrater och muskelmassan minskar. När personen sedan äter så är kroppen redan i obalans och vill skapa balans genom att spara det som personen stoppar i sig. Fettprocenten kan då öka

på kroppen då det inte finns lika mycket muskelmassa som kommer kräver energi. Kroppen vet dock vad den har varit med om förut och lagrar den inkommande energin som inte går åt som fett för att ha att ta av vid nästa hårdbantning.

Grahn (2014) skriver i svensk idrottsforskning om hur den perfekta idrottskroppen inte alltid går hand i hand med utseendeideal som råder. Grahn beskriver den optimala simmarkroppen efter intervjuer med tränare och simmare inom idrotten. Funktionalitet och estetik är något som kan skilja avsevärt inom idrotten. Den funktionella och presterande kroppen kan ha ett ideal medan den estetiska kroppen kan se helt annorlunda ut. I en studie som Hoyes & Collins (2018) genomförde så deltog 166 förare från flera olika former av racing, så som karting, rally, rallycross och olika former av banracing. Även personliga tränare och coacher från de olika sportgrenarna deltog i studien. Resultatet visade att kondition, styrka i överkroppen, reaktionsförmåga och koordination är de beståndsdelar som anses vara viktigast som förare. Ett antal av dessa förare var inte införstådda med hur de bör träna för att uppnå resultat samt vikten av att träna rätt för att vara fysiskt god form.

Lindwall (2003) talar om hur kroppsuppfattning och ätstörning har blivit ett mer uppmärksammat problem och idrotten har en roll i den ökade problematiken då många idrotter lägger stor vikt vid kroppsvikt hos utövarna. Det uppstår kroppsideal för att öka prestationen hos utövaren. Von Hofsten & Van der Ster (2014) talar om hårdbantning och vad det är som Hoyes & Collins (2018) belyser att det inte alltid är klart hur en racingförare skall träna och vilken typ av träning som krävs för att uppnå optimala resultat. Detta gör att många elitförare och deras coacher utformar egna träningsmetoder och träningsupplägg för att uppnå så goda resultat som möjligt.

Hägglund, Kenttä, Thelwell & Wagstaff (2019) talar om sårbarhet och om det finns en styrka med sårbarhet inom idrotten och att krav och stress är något som är vanligt förekommande inom elitidrott. Inom elitidrotten ses ofta sårbarhet som en svaghet och sårbarhet är något som idrottaren försöker dölja. För att motverka denna problematik har mindfulness och självacceptans börjat användas som behandling bland elitidrottare för att stärka idrottaren och minska den stress som ofta åligger många idrottare. Målsättningen med dessa metoder är att skapa närvaro och självmedvetenhet. Hägglund et al. (2019) menar att sårbarhet blir en svaghet om individen inte är medveten om sin

sårbarhet och döljer den både för sig själv och sin omgivning. Sebbens, Hassmén, Crisp & Wensley (2016) talar om elitidrottares mentala hälsa och hur de inte är immuna mot mental ohälsa. De belyser även att tävlande idrottare kan ha en sämre inställning till att söka hjälp vid mentala problem än personer som inte idrottar. Detta för att det kan ses som en svaghet och idrottaren kan då uppleva sig sårbar. Sårbarhet är något som Hägglund et al. (2019) beskriver i sin rapport som nämnt ovan.

4. Teoretiska perspektiv

Nedan följer de teorier som arbetet kommer att ta avstamp ifrån. De teorier som beskrivs nedan kommer att ligga till grund för den analys av det resultat som efter insamlad empiri kommer att genomföras. Dessa teorier kommer även att påverka utformning av intervjuguide för att med stöd av teorier och interguiden kunna skapa ett djup och fler dimensioner.

4.1 Diskursteori Det finns flera versioner av vad en diskurs är. Winther Jørgensen & Philips (2000) benämner diskurs som ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen”. Gemensamt för de olika diskursbegreppen är kopplingen till språkbruket (Boréus & Bergström 2018). När språket brukas så skapas ett sammanhang och en verklighet har på så sätt skapats (Börjesson & Palmblad 2007). Språk och texter är konstruktioner av omvärlden och som sedan ter sig genom sociala handlingar. Winther-Jørgensen & Philips (2000) menar att diskursteorin handlar om en förståelse av det sociala och att de sociala fenomenen är något som aldrig kan anses färdiga eller fullständiga. Den sociala striden pågår ständigt gällande definitioner av identitet och samhälle. En diskurs utgör ett sätt tala, tänka och agera som är vedertaget av individerna. Det är ett förutbestämt sätt och agerande som gör det möjligt att förstå världen. Diskursanalys kan anses vara passande i det fall normer skall undersökas då det språkliga, vad som sägs och gestikuleras, har en stor del i empirin. Vid användandet av diskursanalys kombineras fakta och analys till en helhet. Det görs ingen tydlig skillnad på fakta och analys utan de vävs samman.

Den diskursiva teorin tar utgångspunkt i den sociala praktiken och hur förare formas utifrån de sociala normer som formats. Laclau och Mouffes diskursteori menar att en diskurs inte kan ses som en sluten enhet (Winther Jørgensen & Philips 2000). I kontakt med andra diskurser påverkas diskursen och kan ta annan form. Det pågår en ständig kamp mellan olika diskurser för att kunna finna en slutning. Faircloughs teori om diskurs menar att diskurser bidrar till utformandet av en social värld.

Att exempelvis kroppen har en stor inverkan på prestationen är något som många belyser. Det ligger mycket fokus på hur utövare kan optimera sin fysiska kropp för att öka sin prestation. Branting (1996) skriver om elitidrottens inverkan på kroppssynen

och inställningen till sin kropp. Han talar om vilken roll vi låter kroppen spela både som utövare och som åskådare. Vilken värdering lägger vi vid hur kroppen ser ut? Med vidare inriktning motorsporten kan kroppssynen studeras.

Vilka värderingar läggs vid hur kroppen ser ut i förhållande till förväntad prestation. Ser förväntningarna olika ut beroende på vilka kroppsform utövaren har. Elmeroth (2012) beskriver vad en norm är och att det finns både teoretiska och värdemässiga antaganden. Värdemässiga antaganden beaktar däremot värden. Människans värden kan innefatta värderingar av vad som är bra eller dåligt, rätt eller fel. Inom idrotten och motorsporten så finns det värderingar. Alla människor besitter egna värderingar som påverkar synen på omvärlden. Detta formar de normer och ideal som råder inom motorsporten och som gör att den är vad den är idag. Elmeroth (2012) påpekar att legitimiteten i en norm ökar i takt med att fler personer ger sig hän åt den specifika normen. Inom motorsporten kan ses att pengar spelar en stor maktroll och att den har en stor inverkan på idrotten. Den ekonomiska normens legitimitet ökar därmed. Elmeroth (2012) talar om maktrelationer och att det alltid finns någon som är överlägsen och underlägsen. Det finns maktresurser inom alla verksamheter och så inom motorsporten. Makt är något som sprids över olika sociala praktiker snarare än tillhör någon specifik agent. Genom makt så skapas den sociala omvärld som vi befinner oss i. Inom motorsporten är exempelvis pengar en vedertagen maktresurs som försätter människor som överlägsna eller underlägsna i relationen till pengar.

5. Metod

I följande kapitel beskrivs de metoder som tillämpats i arbetet med studien. Inledningsvis presenteras de avgränsningar som gjorts för att tydliggöra arbetet och vilken form och riktning som intervjuer, observationer och massmedieprodukter skall hålla. Vidare beskrivs det urval som gjorts och en uppställning av valda dokumentärer och inslag presenteras. Det görs även en kort beskrivning av deltagande respondenter.

5.1 Datainsamlingsteknik För insamlade av data till studien har olika metoder studerats och landat i att kvalitativa metoder kommer att tillämpas. Detta för att fånga fler och djupare dimensioner till vilka normer och ideal som råder inom motorsporten. Brymans (2011) bok samhällsvetenskapliga metoder samt Grattons & Jones (2010) bok research methods for sports studies ligger till grund för de valda metoder som beskrivs nedan.

5.1.1 Kvalitativa intervjuer Kvalitativa intervjuer beskrivs som mindre strukturerade intervjuer (Bryman 2011) och detta anses lämpligt som datainsamlingsteknik då det ger möjlighet till fler djupgående frågeställningar. Metoden ger utrymme för den intervjuades sätt att tala om motorsporten vilket är något som vill uppmuntras i studien för att på ett kvalitativt sätt ta del av olika intervjuutsagor. Det som språkligt uttrycks i dokumentärer och intervjuer är utgångspunkt för arbetet. Det som språkligt uttrycks har inte enbart relevans för stunden utan antas vara av betydelse för den kultur och de normer som synliggörs. Som tidigare nämnts kan språket ses som värdebärande medium som i aktiva talhandlingar bidrar till att både konstruera och konstituera identiteter och kulturer.

5.1.2 Dokument och massmedieprodukter Bryman (2011) beskriver olika former av dokument och produkter som ingår under kvalitativ metod. Dokument och massmedieprodukter likt hur Bryman beskriver dessa kommer att användas för datainsamling. Nedan följer en kort beskrivning av de två.

5.1.2.1 Dokument Reglementen och andra styrdokument kommer utgöra en del av datainsamling då reglementen kan styra minimivikt, maxvikt m.m. Reglementena kan även styra beteende och attityder under tävlingshelger vilket kan vara en viktig del i insamlingen då det skall genomföras observationer. Reglementen kan komma att ha inverkan på beteende och uppförande bland förare och team.

5.1.2.2 Massmedieprodukter Olika motorsportsdokumentärer kommer att studeras för en närmare inblick i hur motorsporten är uppbyggd och vilka ideal och normer sporten vilar på. TV-sända tävlingsserier så som IndyCar och Formel 1 med flera kommer att studeras vid sändning och i efterhand för att kunna ta del av klassernas uppbyggnad och de kommentarer och uttalanden som görs av förare och andra nyckelpersoner i intervjuer. Även tidningsartiklar och intervjuer med förare och team kommer att användas i datainsamlingen (Bryman 2011).

5.1.3 Ostrukturerade observationer Ostrukturerade observationer (Bryman 2011) kommer att tillämpas för att observera och ta del av dolda beteende, normer och ideal som möjligen inte framkommer vid intervjuer. Observationerna ger möjlighet att studera hur förare äter vid tävlingstillfällen och om de lägger vikt vid att röra på sig även när de inte sitter i tävlingsfordonet. Det ger även möjlighet att observera eventuellt förekommande uttalande om kroppar och psykiska faktorer som nervositet och stress.

Vid ostrukturerade observationer används inte något observationsschema utan observatören arbetar för att få en detaljrik bild av den miljö som observationen sker i (Bryman 2011). Ostrukturerade observationer kan även ses som icke-deltagande i observationer och detta ligger till grund arbetet då målet är att studera de rådande normer och ideal utan att ha någon inverkan på beteendet hos målgruppen.

5.2 Avgränsningar Studien har begränsats till bilsport och mer specifikt sportgrenen banracing. Valet av dokumentärer har begränsats endast till banracing med infallsvinklar från Formel 1, IndyCar, Le Mans 24h, förarperspektiv och teamperspektiv. Vilket material som använts presenteras utförligt under punkten valet av dokumentärer och massmediaprodukter.

Intervjuer har skett både nationellt och internationellt för att skapa ett större perspektiv och en djupare förståelse för sportens helhet. Intervjuerna har begränsats till tre (3) stycken för att utgöra ett komplement till övrigt insamlat material. Valet av respondenter har begränsats till personer som är och har varit aktiva inom banracing på något sätt. En kort beskrivning av respondenterna återfinns under punkten intervjuer.

Observationer har skett vid tävlingar internationellt för att få inblick hur normer och ideal ser ut och för att kunna studera skillnader och likheter mellan länder. Det har genomförts två (2) observationer. Dessa observationer presenteras vidare under urvalspunkten observationer.

5.3 Urval Nedan följer en urvalsbeskrivning av varje datainsamlingsmetod som använts för studien. Urvalet presenteras i den ordning som de utgjort empiri till studien. Dokumentärer och massmediaprodukter har utgjort största del av empirin, intervjuer har utgjort den nästa största delen av empirin och observationerna har utgjort den mindre delen av empirin.

5.3.1 Valet av dokumentärer och massmediaprodukter Nedan följer de dokumentärer och massmediaprodukter som empiri och data har inhämtats ifrån Dokumentärer Youtubeklipp/inslag - Senna - All Access: Daniel Ricciardo

- Formula 1: Drive to Survive - The Teenage Double Amputee Fighting To Race Again | Billy Monger’s o All to Play For Incredible Story o The King of Spain - Mark Webber: this is what it takes to o Redemption prepare for Le Mans o The Art of War - Ford Le Mans – Training for Torture o Trouble at The Top - Allan McNish on Audi’s decade of o All or Nothing dominance

o Keeping Your Head

o The Next Generation

o Stars and Stripes

o Crossing The Line

- Williams

- Superswede: En Film om Ronnie Peterson

- The Gentleman Driver

- Truth in 24

- 3 champions

- McLaren

- Born Racer

- Rickard Rydell – Ett liv som racerförare

5.3.2 Intervjuer Då intervjuer kom att utgöra ett komplement till den data och empiri som inkom av dokumentär och andra klipp så begränsades intervjuantalet till tre (3) stycken.

- Respondent 1 – ung internationell förare

- Respondent 2 – äldre internationell förare

- Respondent 3 – internationell manager och nationell tävlingsledning

5.3.3 Observationer Observationer kom att enkom utgöra ett komplement till resterade insamlade data och där med gjordes endast två (2) observationer. Dessa utfördes i Tyskland och Italien då möjlighet till goda observationer gavs i dessa länder. Det genomfördes i två olika europeiska länder för att studera och observera likheter och olikheter mellan länderna.

5.4 Bearbetning av data I studien kommer kvalitativa intervjuer användas som metod för att kunna bringa större djup i studien och en bredare förståelse till hur normer och ideal inom motorsporten ser ut i dagsläget. Gratton & Jones (2010) beskriver olika metoder för att samla in data som framkommer under intervjuerna. För på något sätt måste data infångas då det kan vara omöjligt att minnas hela intervjun. Därför skall intervjun antingen skrivas ner eller spelas in beroende på om respondenten godkänner att intervjun spelas in. Gratton & Jones (2008) belyser att både teknikerna har sina fördelar. Inspelningar kan dock vara att föredra då det inte drar fokus från respondenten. Det går då även att fokusera på vad och hur saker sägs. Transkribering beskrivs som en tidskrävande uppgift och därav kommer transkriberingen ske så snart efter varje intervju som möjligt då det minnesbilder av intervjun är klarare samt att all transkribering inte läggs på hög tills det att alla intervjuer är genomförda.

5.5 Analys av data. Studien utgörs av kvalitativa data och både Bryman (2011) och Kvale (1997) beskriver hur analys av kvalitativa data kan genomföras. Den första analysfasen handlar om en form av meningssortering dvs att sortera beskrivningar, berättelser och utsagor i övergripande teman och innehåll utifrån dokumentärer och intervjuer. Steget innebar, med inspiration att jag vid upprepade lyssnanande och genomläsningar sökte efter väsentligheter och viktiga områden i sätt att tala om sporten och föraren, deras villkor och möjligheter. Alla olikheter sätt att belysa, framställa och tala om sporten och förarna gjordes på detta sätt mer tydliga. Genom att lyssna och läsa igenom och söka efter likheter och olikheter skapades en helhetsuppfattning av det empiriska materialet vilket också på samma gång gav mig en uppfattning om delarna.

Nästa analysfas handlade om en mer djupgående förståelse. Inom ramen för varje tema finns utsagor som synliggör likartade förställningar och normer. Arbetssättet innebar i praktiken att man går fram och tillbaka mellan de empiriska materialen,temana och därigenom identifiera såväl variationer som likheter i utsagorna och på så sätt försökt försöker fånga diskursernas interna logik i relation till forskningsfrågorna.

5.6 Källor Det finns olika former av källor: muntliga, skriftliga och materiella (Thurén 2013). Dessa källor utgör grunden till den kunskapsgrund som människan bygger sin kunskap på. I denna studien kommer det förekomma en rad olika källor att användas. Avhandlingar, rapporter, vetenskapliga artiklar, sociala medier m.fl. kommer att ligga till grund som skriftliga källor. Sociala medier kommer att hanteras utifrån de källkritiska principer som Thurén & Strachal (2011) beskriver då sociala medier är en stor kunskapsbank beroende på vilket förhållningssättet till medierna är.

Muntliga källor kommer även att förekomma i form av intervjuer. Detta för att på ett djupare sätt få insikt och förståelse för normer och ideal. Respondenterna har insikt och upplevelser av normer och ideal som är av vikt för studiens utformning och resultat. Resultatet kommer därmed grundas på respondenternas erfarenheter, upplevelser och åsikter. Vid användandet av muntliga källor skall tilläggas att dessa ej utgör definitiva fakta.

5.7 Källkritik Källkritik utgörs av olika metodregler och denna samling av metodregler används för att ta reda på sanningshalten eller vad som kan vara sannolikt (Thurén 2013). Utifrån de källor som utgör grunden till vår kunskap så skall källkritiken sedan värdera källorna och bedöma och avgöra hur tillförlitliga dessa källor är. Dock finns det vissa källkritiska problem. I det första läget så begränsas källkritiken till människor och deras aktiviteter.

Det finns fyra (4) källkritiska principer enligt Thurén: - Äkthet - Tidssamband - Oberoende - Tendensfrihet

Sanningshalten hos källor är av största vikt så det av största vikt att källan verkligen är vad den utger sig för. Vad det gäller tidssambandet så kan det påverkas av när händelsen skedde och när den berättas. Är tiden däremellan liten så är det ökar tillförlitlighet. Källan skall även ha ett oberoende av andra parter. Det skall inte ha förekommit någon form av påverkan till det svar som källan ger. Tendensfriheten innebär att källan inte skall ge en falsk bild av verkligheten för egen vinnings skull.

Då det kommer att förekomma både muntliga och skriftliga källor i studien så är det av stor vikt att ta hänsyn olika kritiska principer för att styrka studiens trovärdighet. Thurén (2013) påpekar källkritik som metod måste användas med reflektion och eftertänksamhet då det inte kan ske mekaniskt. Källkritik bör ske förutsättningslös så till vida att källor inte skall avvisas utan alla källor som inkommer skall undersökas innan de eventuellt avvisas. Thurén (2013) påpekar även att sociala medier kan utgöra tillförlitliga källor. Det kräver dock kunskap och tålamod då informationsflödet på internet och sociala medier är stort. Egna kunskaper, kompetens, öppenhet och sättet som källa uttrycker sig på påverkar tillförlitlighet på internet (Thurén & Strachal 2011).

5.8 Forskningsetiska överväganden Vetenskapsrådet (2002) beskriver fyra (4) huvudsakliga krav för forskningsetiska principer som bör tas i beaktning och efterföljas av forskaren. Detta för att skydda de personer som kommer att delta i studien då ämnet som berörs kan anses vara känsligt för individen. Nedan följer dessa fyra krav som kommer arbetas utifrån i studien; - Informationskravet innebär att forskaren har skyldighet att delge studiens respondenter syftet med studien och kontaktinformation till den som är ansvarig för studien. Det är även viktigt att delge eventuella risker med deltagande i studien, obehag och skada. Den kunskapsvinst som kan ske med studien skall delges för att eventuellt motivera respondenter till deltagande i studier. Att deltagandet är frivilligt och att uppgifter som lämnas inte kommer att användas i något annat än studiens syfte. - Samtyckeskravet innefattar respondenters egna rätt att bestämma om deltagande eller ej. Detta kräver att forskaren måste ha deltagares samtycke. I fall om ungdomar som ännu ej har fyllt 15 år skall vårdnadshavare vid känsliga fall samtycka till deltagande. - Konfidentialitetskravet innebär att deltagande i undersökning skall ges konfidentialitet i den mån som är möjlig. Deltagares personuppgifter skall hanteras på ett varsamt sätt som inte gör det möjligt för utomstående att få tillgång till dessa. - Nyttjandekravet innebär att uppgifter som inhämtat för studiens syfte får ej användas eller lånas ut i annat syfte än det som deltagaren godkänt. Det får heller ej tas beslut som kan påverka respondenten.

6. Resultat

I detta kapitel kommer resultatet av den empiri som samlats in att presenteras. Kapitlet är indelat i fyra (4) teman: politiska spelet, pengar, sociala sammanhanget samt bilden av föraren. Dessa teman är kopplade till de frågeställningar som ligger till grund för arbetet. Resultatet baseras på dokumentärer och de åsikter som framkommer från deltagande personer. Det baseras även på svar från respondenterna i de intervjuer som gjorts. Respondenterna har delat med sig av sina personliga erfarenheter och åsikter i de frågor som ställs. Respondenterna talar för sig själv och de har inte representerat någon annan.

6.1 Politiska spelet ”If you can’t take the heat, stay out of the kitchen.” – Christian Horner, Teamchef Aston Martin Red Bull Racing Team

Dokumentären 3 champions (2011) handlar om de tre brasilianska mästarna Emerson Fittipaldi, Nelson Piquet och Ayrton Senna. Emerson var den fösta brasilianska föraren i Formel 1, sedan kom Nelson Piquet in i Formel 1 och sist Ayrton Senna. Alla tre förarna beskrivs i dokumentären och Emerson och Nelson deltar själva och berättar sin historia själva då de båda fortfarande är i livet. Emerson kom in i sporten innan det politiska spelet tågade in i större utsträckning men alla tre förarna var del i sporten under den tid då politiken blev mer tydlig och påtaglig. Nelson var känd för att vara duktig på att tolka regelverk till sin fördel och visste hur han skulle kunna kringgå regler för att på så sätt vinna fördelar. Ayrton var känd för att han gillade ärlighet och rent spel. Han avskydde politiken som blev vanligt förekommande (Senna 2010).

I dokumentären Senna (2010) berättas att Alain Prost kallades även för ”professorn”. Alain beskrivs som en metodisk person som gjorde allt för att ta poäng och för att vinna. Det fanns gånger då han valde att behålla en femteplats istället för att slåss för en högre placering just för att kunna plocka poäng. Alain tillhörde en av de som verkligen förstod politiken som rådde och råder inom sporten. Det politiska spelet var ett spel som Alain spelade bättre än de andra under samma tid. Under mästerskapet år 1989 så kom politik att bli en tydlig faktor inom sporten och inom Formel 1. Detta när Ayrton Senna och Alain Prost kör ihop i den avgörande tävlingen. Det fanns två sidor i den olycka som

ledde till att Ayrton Senna blev avstängd i sex (6) månader och tvingades böta 100 000 dollar. Det finns de som menar att Ayrton var skyldig till olyckan och medvetet körde Alain av banan för att säkra mästerskapet. Det finns också de som menar att Alain tog kurvan för tidigt för att provocera Ayrton till att köra av honom när han gick in för att kurvan och kunna ta ledningen från Alain och då vinna mästerskapet. Beslutet om att Ayrton blev avstängd i sex (6) månader, indragen licens och böter på 100 000 dollar meddelades av då ordförande i FISA (Fédération Internationale du Sport Automobile), Jean-Marie Balestre som var nära vän med Alain Prost.

”78 I came to Europe for the first time to compete outside Brazil in the world championship. It was pure driving. Pure racing. There wasn’t any politics. No money involved either, so it was real racing.” – Ayrton Senna

Daniel Ricciardo står i ett vägskäl under säsongen 2018 (Formula 1: Drive to Survive 2019). Antingen skall han förlänga sitt kontrakt med Aston Martin Red Bull Racing eller så skall han försöka hitta en ny möjlighet till kontrakt med ett annat team. Teamchef Christian Horner menar att de gärna vill förlänga med Daniel men om han inte vill vara där så är det hans problem. ”That’s Formula 1, it’s a big boy sport.” Daniel vinner tävlingen i Monaco och säger glatt efteråt att nu ökade hans chanser till ett nytt bra kontrakt inom F1. Han valde under säsongen att skriva nytt kontrakt med Renault Sport Formula One. Renault har även levererat motorerna till Aston Martin Red Bull Racing de senaste åren. Red Bull Racing väljer senare det året att skriva kontrakt med Honda som blir ny leverantör av motorer till teamet (Formula 1: Drive to Survive 2019).

I det fjärde avsnittet av Formula 1: Drive to Survive så belyses ”The Art of War” (2019) inom serien. F1 brukar i vissa sammanhang kallas för pirayaklubben på grund av de kraftiga verbala attacker och påhopp som förekommer inom serien. Vissa beskriver det som värre än att simma med hajar. I avsnittet menas att det är mycket som pågår i kulisserna och inte bara det som sker på banan. För att kunna vara stark på banan måste du även vara stark utanför banan.

”Politics are a big part of the sport, it can get pretty nasty” – Zak Brown, VD McLaren

Vid observation ett (1) framkommer ett tydligt ett mönster. Vilken jacka du har spelar väldigt stor roll. Folk hälsar och är trevliga om du har rätt tillhörighet, antingen i form av bilmärke eller team. Inom teamen görs det även skillnader på jackorna. Den som är högt uppsatt har en jacka, förarna har en jacka, mekaniker har en jacka och övriga har en annan jacka. Det kan göras skillnader på sömmar, färgkombinationer, med mera. Det syns tydligt att alla tillhör samma team men det syns tydligt att det är skillnader. Detta framkommer även vid observation två (2). Då det rör sig folk från olika länder inom samma team så kan även tydliga skillnader ses mellan respektive land även om de tillhör ett visst bilmärke allihop.

6.2 Pengar “And also if you are a talent, you must have the money to stay in that competitive team with competitive cars.” – Respondent 2

Bruce McLaren var en förare från Nya Zealand och blev professionell förare i Europa när han flyttade till England år 1958. Han tävlade och slog folk världen över som hade mycket mer pengar än vad han själv hade. I en intervju får han frågande om han hade varit mycket bättre om han hade haft mer pengar. Hans svar var;”no, it would probably get in a terrible mess”. Bruce hade inte mycket pengar att tillgå jämfört med sina konkurrenter men gjorde sig detta till trots konkurrenskraftig på banan (McLaren 2017).

Bruce ville starta något eget och driva ett eget team. Men en sådan satsning och investering kostar stora summor pengar. Det behövdes pengar till mekaniker, förare, transporter, med mera. För att Bruce skulle kunna dra in de enorma summor som krävdes så var han testförare för Ford. Detta för att det inte fanns några pengar att hämta i Formel 1. Så McLaren-teamet finansierades genom att Bruce var testförare för Ford och testade däck åt Firestone (McLaren 2017).

Rickard Rydell är en svensk racingförare som körde för Troberg Racing under ett antal år. Han körde tre (3) år i Sverige och sedan ett (1) år internationellt innan han blev upptäckt av ett fabriksteam. Han tävlade sedan tre (3) år i Formel 3 i England innan han började köra i Formel 3 i Japan. Andra året i Japan lyckas Rickard vinna den prestigefyllda tävlingen i Macao, det inofficiella världsmästerskapet. Att vinna detta kan leda till att stora och nya dörrar öppnas och Rickard hade siktet inställt på Formel 1.

Men han säger själv i dokumentären om hans liv att det trots framgångar krävs en viss budget för att komma dit och intresset från sponsorer i Sverige var på den tiden svalt. Detta gjorde att Rickard valde att fortsätta som betald förare för Toyota i Japan (Rickard Rydell – Ett liv som racerförare 2016).

Många föräldrar har spenderat stora summor pengar för att hjälpa sina barn nå toppen. Daniel Ricciardo berättar i dokumentären Formula 1: Drive to Survive (2019) att hans föräldrar har fått offra mycket för att han skulle kunna uppnå sin dröm om Formel 1. Hans pappa drev eget företag under uppväxtåren och de pengar som han tjänade spenderade han på att hjälpa Daniel komma framåt i sin racingkarriär. Esteban Ocon berättar att hans föräldrar gjorde det omöjliga möjligt när de hjälpte sin son framåt. Familjen levde i husvagn under ett antal år för att kunna finansiera sonens racingsatsning. Scott Dixons pappa berättar i Born Racer (2018) att han tog lån som resten av familjen inte visste om för att täcka kostnaderna för Scotts racingsatsning.

Esteban Ocon får frågan om hur mycket det kostar att få in sitt barn i F1. Han suckar, pustar och skrattar till och säger att det är svårt att förklara hur dyrt det är. Han säger att för en normal familj som den han själv tillhör så skulle många säga att det är en omöjlighet. Estebans teamkamrat Sergio Pérez trodde aldrig att han skulle kunna köra utanför México, i Europa. Det är väldigt dyrt och han var tvungen att hitta sponsorer för att kunna ta sig till Europa. Han kontaktade en av världens rikaste män, Carlos Slim flera gånger för att söka sponsring. Han fick med sig Carlos i sin satsning och detta öppnade dörren till Europa och F1. Med de pengar och sponsorer som Sergio tog med sig in i F1 så gav det honom ett stort inflytande (Formula 1: Drive to Survive 2019).

”Talang räcker en bit på vägen men pengar spelar en enorm roll. Om man som förare kommer med sponsorer som kan investera miljoner i teamets design och utveckling av bilen och därmed öka chansen till poäng är det en fördel för teamet om de tar in dig som förare.” – Will Buxton, F1-journalist

Det inflytande som Sergio Pérez har haft har dock förflyttats över till F1:s nya stora fisk, Lawrence Stroll. Han är en kanadensisk miljardär som investerade stora pengar i det lilla teamet Williams för att på så sätt säkra en plats till sin son Lance Stroll. Claire som är teamchef för Williams menar att det är ingen hemlighet att pengar behövs i den

här sporten och att om någon är villig att lägga pengar i ett team så öppnas dörren. Lawrence valde senare under säsongen att köpa upp Force India-teamet som hade finansiella problem p g a att teamägaren blev utlämnad från England till Indien p g a skulder (Formula 1: Drive to Survive 2019).

”Någon måste betala för kalaset i slutändan” – Respondent 1

Att fler och fler kommer fram endast genom pengar blir allt vanligare är något som bekräftas av alla tre (3) respondenter. Detta för att pengar är en väldigt stor del av sporten och att det är något som behövs för att kunna driva runt en bil och ett team. Du som förare måste ha pengar med dig in i sporten för att kunna ta dig någonstans. Respondent 1 berättar om Pro-Am-systemet som finns inom endurance-racing och respondenten anser att detta är ett ganska bra system. Detta ger både duktiga förare chansen att köra och det ger möjlighet för de som kan betala för sin plats att också vara med och köra racing. De betalande förarna benämns ofta som ”gentlemen drivers”.

I dokumentären The Gentleman Driver (2018) följer man fyra (4) rika män som benämns inom sporten som gentlemen drivers. De betalar stora summor pengar varje säsong för att vara med och tävla. De tävlar i endurance-racing där de är flera förare i samma bil under ett antal timmar. De kör tillsammans med professionella förare som har betalt för att köra i samma bil. Många gånger är det de rika männens pengar som betalar de andra förarna i bilen.

Haas F1-team är ett relativt nytt team inom Formel 1. Teamägare Gene Haas har haft stora framgångar i NASCAR och har nu tillsammans med Guenther Steiner startat Haas F1-team. Gene påpekar att det är mycket pengar i Formel 1 och att det är svårt att konkurrera med de stora teamen Ferrari, Mercedes och Red Bull. De stora teamen har 500–600 miljoner i budget medan de mindre teamen, som de själva tillhör, arbetar med en budget på cirka 140 miljoner (Formula 1: Drive to Survive 2019).

6.3 Sociala sammanhanget ”Formel 1 är rätt sorgligt numera jämfört med tiden då Ronnie och jag tävlade. Det handlar nog främst om hur paddocken har förändrats. Det är nu en andefattig plats där man känner sig ensam. Ibland framstår det som världens dyraste fängelse.” – John Watson

1968 byggdes en motorbana på en mosse i Anderstorp, i Sverige. Sven ”Smokey” Åsberg sa då att om fem (5) år skulle de köra Formel 1 på motorbanan i Anderstorp. Det var då många personer som kallade honom byfåne för den målsättningen. Men fem (5) år senare så kördes första Formel 1-tävlingen på Scandinavian RaceWay i Anderstorp. Emerson Fittipaldi berättar i dokumentären om Ronnie Petersons liv om de minnen som finns från banan och hur det inte fanns hotell i Anderstorp så de fick bo mitt ute i skogen på ett ställe som heter High Chaparall (Superswede: En Film om Ronnie Peterson 2017).

Under F1-tävlingen på Anderstorp år 1973 så intervjuas en kvinna och hon säger att det aldrig är säkert med racerförare. När han sätter sig i bilen så vet man aldrig om han kommer komma tillbaka. Sir Jackie Stewart menar att racingfruar har levt ett mycket hårdare liv än någon racingförare (Superswede: En Film om Ronnie Peterson 2017).

”Wives in motor racing I think have had a much tougher life than any driver has.” – Sir Jackie Stewart, Formel 1-förare år 1965 - 1973

Att motorsport kan vara en farlig sport är något som alla är medvetna om, även nu för tiden är alla medvetna om riskerna. Christian Horner, Aston Martin Red Bull Racing, nämner detta i Formula 1: Drive to Survive (2019). Att sporten har blivit mycket säkrare än vad den var för är något som alla också är medvetna om. Efter Ayrton Sennas död på Imola 1:a maj 1994 (Senna 2010) så omkom ingen i Formel 1 förrän 2014 när Jules Bianchi när dog efter en krasch (Formula 1: Drive to Survive 2019). Under Nelsons Piquets 10 år i Formel 1 dog däremot 12 förare (3 Champions 2011). Förr i tiden var de tacksamma om de överlevde varje race för det var inte en självklarhet. Gamla tidens Formel 1-bilar nämndes som rullande likkistor för att de var så pass farliga (Superswede: En Film om Ronnie Peterson 2017). ”Alla förare som når mållinjen där är hjältar” – Okänd.

”Dagens förare förstår inte vad riktig sorg innebär” – Sir Jackie Stewart

Carlos Sainz kör för Renault Sport Formula One. Hans pappa, Carlos Sainz, är flerfaldig världsmästare i rally. Carlos, den yngre, berättar om fördelarna och nackdelarna med att ha en pappa som är en motorsportslegend. Carlos, den äldre, säger själv att han gärna hade varit osynlig då det är hans sons liv, hans sport och hans tid nu. Fadern anser att han själv har synts tillräckligt och gärna lämnar över till sonen. Carlos, den yngre, säger att han är väldigt stolt över att ha den far han har och att han är stolt över att vara hans son men att han nu vill skapa ett eget namn och egen karriär inom Formel 1 (Formula 1: Drive to Survive 2019).

Vid observationen två (2) som gjordes i Italien så var det fyra (4) svenskar som tävlade i olika klasser under samma tävlingshelg. Detta var något som det inte talas om i Sverige. Varken på i tidningar eller på sociala medier så framkom det att flera svenskar befann sig i Italien och tävlade.

6.4 Bilden av föraren ”De tror att det inte är fysiskt jobbigt, att det bara är ut och köra lite bil och att allt bara är glid i stort sett. Men så är inte fallet riktigt.” – Respondent 1

Emerson Fittipaldi säger i dokumentären 3 champions (2011) att det var tur att Brasilien hade gokart-kategorin. Det var ett prisvärt och effektivt sätt för förarna att lära sig snabbt och bli konkurrenskraftiga. Han menar att gokart är en utmärkt skola för förare. Ayrton Senna började köra gokart när han var 8–9 år gammal (Senna 2010). Scott Dixon började köra gokart (Born Racer 2018). Rickard Rydell började köra gokart när han var 10 år gammal (Rickard Rydell – Ett liv som racerförare 2016). Ronnie började köra gokart när han var 18 år gammal för då var de tvungna att ha körkort först (Superswede: En Film om Ronnie Peterson 2017). I de två intervjuer som gjordes med förare inom sporten, så har berättar båda att de började med att köra gokart innan de gick över till bilracing.

I dokumentären Williams (2017) som handlar om det minder F1-team Williams som varit aktivt inom Formel 1 sedan år 1969. När dokumentären släpptes år 2017 hade de

varit aktiva i 48 år. Williams-team har haft både med- och motgångar som skildras i dokumentären. Piers Courage var teamets första förare i Formel 1 och han dog i en svår krasch under sin tid i Williams-teamet. Detta var en olycka som slog hårt mot teamets grundare Frank Williams. Dödsfallet är något som Frank än idag väljer att helst inte prata om (Williams 2017). Franks förmåga att gå vidare är något som beskrivs som ganska standard inom motorsport. De flesta inom motorsport tänker endast framåt. De väljer sällan att se tillbaka och det är sällan som de låter känslor störa deras motivation.

Alan Jones är en förare som körde för Williams-teamet under en period (Williams 2017). Av Frank beskrivs han som macho. En grandios person med stark personlighet som inte tog skit från någon. Alan gillade att ha roligt och att dricka alkohol. Efter en tävling halsade han mellan 1–3 öl, efter varje tävling. Detta bidrog till att han hade en del problem med vikten. Alan Jones menar att det finns två skäl till att dricka inom motorsporten, antingen för att sörja eller för att fira. Det blir alkohol oavsett (Williams 2017).

Formel 1-läkare Sid Walkins beskriver Ayrton Senna som en förare som alltid var väldigt ödmjuk och trevlig på ett sätt som inte är särskilt vanligt bland förare. Sid hade aldrig stått en förare så nära som han stod Ayrton. För trots att han ofta blev intervjuad och var omringad av folk så lyste han alltid upp när han fick syn på Sid (Senna 2010).

Under säsongen 2018 så puttar Max Verstappen Esteban Ocon vid upprepade gånger vid invägningen efter avslutat race då han blev avtryckt av Esteban i Brasiliens GP, ett race som de flesta anser att Max skulle vunnit (Formula 1: Drive to Survive 2019). Detta är något som Max blir bestraffad för då det inte är acceptabelt att bruka våld. Teamchefen för Aston Martin Red Bull Racing, Christian Horner, får frågan om vad han tyckte om händelsen där hans förare Max Verstappen knuffar en annan förare. Han svarar att det inte OK med våld men att förarna är hetlevrade. Han menar att annars hade de inte varit Grand Prix-förare (Formula 1: Drive to Survive 2019).

I första avsnittet av Formula 1: Drive to Survive (2019) så beskrivs mentaliteten som kan ses hos stridspiloter. Christian Horner, teamchef för Aston Martin Red Bull Racing, berättar om stunden innan race och han då stänger ute allt som kan distrahera. Han är väl medveten om de risker som förarna utsätter sig för när de är på banan. När han ser

dem i ögonen så är han väl medveten om att bilen går i 320 km/h och bilarna ligger väldigt när varandra. Han menar att när de är i bilen så är de stridspiloter och det är detta som skiljer förarna från vanliga döda. Vad som helst kan hända. Från den stund då du känner rädsla så är det dags att sluta och lägga av. Kevin Magnussen, förare i Haas- teamet, berättar att han aldrig tänker på att krascha och att han aldrig är rädd för skada bilen eller rädd för att dö (Formula 1: Drive to Survive 2019). Han gör allt för att uppnå bästa möjliga resultat. Daniel Ricciardo säger att han alltid beskrivits som den snälla och glada killen i F1 men att även han har en ”killer-instinkt” och kan vara hänsynslös när det är allvar.

”Och i slutändan måste man kunna hela paketet” – Respondent 2

Respondent 1, 2 och 3 svarar alla att kärnan hos en förare ligger i hur snabb den är. Det är grunden till att kunna bli sedd och framgångsrik. Du måste kunna prestera bra varvtider på banan. Alla tre tycks även vara överens om att ju högre upp du kommer på stegen, ju mer fokus hamnar på allting runtomkring. Du måste som förare vara professionell i tidig ålder med fokus på både mental och fysisk träning och förberedelse. Du måste även vara socialt kompetent och kunna marknadsföra dig för att kunna nå till team och sponsorer så att det väcks ett intresse kring dig och att någon väljer att investera i dig. Respondent 2 menar att det var annorlunda på 1970-talet. Då var föraren och prestationen det enda viktiga. Hade du talang och kunde leverera så kunde du bli professionell förare. Med den ökade professionaliseringen inom sporten så ställs det idag andra krav på dig som förare. Du måste kunna hantera media, vara tekniskt kunnig, med mera.

”Grejen är den att det finns ingen förare som har alla delar. Det existerar inte. Den dagen det existerar så kommer han att vara oslagbar.” – Respondent 1

Alla tre (3) respondenterna fick frågan om vilken förare de tycker är den mest perfekta förare i modern tid och vem som har varit det historiskt. Ayrton Senna är en förare som benämns av både respondent 1 och 2. Michael Schumacher är annan person som nämns av respondent 1. Respondent 3 anser att Alan McNish och Tom Kristensen är två förare som är utmärkande inom endurance-racing och WEC, World Endurance Championship.

Vad det är som gör Ayrton Senna till den bästa ges det inget riktigt svar på men den tyska perfektionen är något som utmärker Michael Schumacher. Vad det är som utmärker Alan McNish och Tom Kristensen är att de kan vara hänsynslösa på banan men utanför banan så framstår de som mycket ödmjuka och att de uppskattar sina fans och sina sponsorer. De är införstådda med att det är det som gör att de kunde hålla på med det de gjorde.

Att det är fysiskt ansträngande att köra racing är något som har framkommit i de flesta dokumentärer och i alla tre (3) intervjuer. Det krävs mycket förberedelser och en god kosthållning. Vid observation i Tyskland sågs en mycket näringsfattig kost hos vissa team. Det serverades pumpasoppa med bröd och pastagratänger ena dagen. Det fanns inget proteinrikt eller sallad framställd och ingen annan mat fanns till förarna. Alla åt samma mat. Det förekom även mycket socker i form av nutella, kakor och godis. I både Tyskland och Italien så råder en stor acceptans mot alkohol. Förarna dricker inte alkohol men inom teamen är det accepterat att dricka på ett annat sätt.

7. Analys

I följande kapitel kommer resultatet att analyseras utifrån ett diskursperspektiv. Analysen kommer att huvudsakligen delas upp i två (2) teman: bilden av sporten och bilden av föraren. Under bilden av sporten synliggörs två (2) diskurser: faran och rivaliteten. Vidare under bilden av föraren kommer analys att göras utifrån den utsatta föraren, perfektionisten och den (o)hälsosamma föraren.

Winther-Jørgensen & Philips (2000) beskriver diskursteorin som en förståelse för det sociala och de sociala fenomenen. Dessa fenomen kan aldrig anses färdiga eller fullständiga. Med detta i åtanke kommer resultatet av studien att analyseras. Motorsporten har varit i ständig utveckling och utvecklas fortfarande. Därmed är motorsporten ses som ofärdig och ofullständig. Beroende på vad som sägs kring sporten och bilden av föraren, vilka möjligheter och svårigheter man upplever, sker en kommunikation av världen och normer. Genom att olika diskurser kommuniceras tillåts de konstituera både kulturen och förarna. Med arbetets forskningsansats går nyckelpersoners och förares samtal att förstå som kommunikation i och av olika diskurser. I relation till bilden av sporten går det att urskilja två (2) övergripande diskurser, bilden av sporten och bilden av föraren, som dessutom förändrats över tid. När det gäller den språkliga konstruktionen av föraren går det att urskilja tre (3) olika diskurser: den utsatta föraren, perfektionisten och den (o)hälsosamma föraren.

Analysen kommer även att ske utifrån ett normkritiskt perspektiv (Elmeroth 2012). Det finns normer och värderingar inom motorsporten och vissa av dessa har framkommit i resultatet och utifrån resultatet kommer Elmeroths perspektiv att tas i beaktning. Elmeroth (2012) talar även om maktrelationer och inom motorsporten har det framkommit olika maktrelationer och utifrån det som framkommit de att analyseras nedan.

7.1 Bilden av sporten Sporten kan beskrivas i två: faran och rivaliteten. Denna uppdelning har uppkommit av de påvisade skillnader som är mellan 1970-talets racing och den racing som utövas idag. Förr beskrevs sporten som livsfarlig och bilarna var rullande likkistor (Superswede: En Film om Ronnie Peterson, 2017). Från år 1994 och 20 år framåt så dog inte en enda förare i Formel 1 (Formula 1: Drive to Survive 2019). Men redan år 1989 tog individualismen, rivaliteten och politiken ett större kliv in i sporten och under de som säkerheten stärktes markant så blev dessa faktorer mycket påtagliga inom sporten och idag anses de vara en naturlig del som du måste acceptera och klara hantera om du skall vara med (Respondent 1, Respondent 2 & Respondent 3). Eftersom motorsporten konstant har utvecklats sedan begynnelsen känns dåtid och nutid som en för kategorisk uppdelning av sporten. Det finns element inom sporten som gör att den inte är svart och vit utan besitter en mängd av olika grå nyanser som gör att sporten smälter samman till en även om det finns uppenbara skillnader mellan 1950–1980-talet och 2000-talet.

7.1.1 Faran ”På 70-talet var Formel 1 väldigt glamoröst, färgsprakande och spännande. På den tiden hade vi fler toppförare än vid något annat tillfälle. Inte bara tre, fyra stycken utan ett ganska stort gäng. Det gjorde motorsport mer sevärd. Den tiden på 70-talet var nog storhetstiden för Formel 1.” – Sir Jackie Stewart

I dokumentären om Bruce McLaren (McLaren 2017) återberättas Bruces liv från början till slut. De berättar om åren av sjukdom för att sedan gå över till när Bruce flyttade till England för att satsa på racing och hur han kom fram bland män med mycket mer pengar än vad han själv hade. Han beskrivs som otroligt duktig och en naturbegåvning. När det började gå bra för honom så ökade hans budget. År 1959 fick han chansen i Formel 1 endast 22 år gammal. Han vann även sitt första race vid samma år. I dokumentären beskrivs även racingvärlden som en berg- och dalbana. År 1964 har Bruce byggt sin första egna bil, McLaren. Men för detta krävdes det stora finansiella muskler och för att ro det sitt egna team i hamn så agerade han testförare åt Ford och Firestone. Bruce skrev även historia 1år 1968 med att vinna sitt första Formel 1-race på SPA i Belgien med sin egenbyggda bil med samma efternamn på sig. Två (2) år senare omkommer Bruce McLaren vid en olycka på banan GoodWood.

Boréus & Bergström (2018) talar om diskursanalys och att de presenterar tre (3) olika riktningar på diskursanalys. De talar om hur diskurs många gånger riktas mot maktfrågor och maktrelationer. Inom motorsporten är makt vanligt förekommande i flera dimensioner vilket beskrivs i flertalet av de dokumentärer och inslag som data insamlats ifrån och som kan konstateras utifrån de svar som respondenterna har givit. Bruce hade inte lika mycket pengar till förfogande som andra han tävlade mot. I det läget var pengar en form av makt. Att Bruce sedan hade makt i form av en stark prestation som gjorde honom konkurrenskraftig trots bristen på ekonomiska resurser skapade en annan dimension av makt i utövandet av motorsport och racing. Det skedde ett maktutbyte då han fick chansen i Formel 1. Han kunde prestera i en racingbil och ett team gav honom chansen att köra.

Redan på den tiden var racingvärlden en berg- och dalbana och det behövdes pengar för att kunna köra och driva team likt hur det är i modern tid. Det är något som beskrivs tydligt i dokumentären om Bruce McLaren (McLaren 2017). Att kunna komma fram utan finansiella muskler är något som idag har beskrivits som nästan omöjligt av respondenter i denna studie och av personer i de olika dokumentärerna som studerats. I dokumentären påpekas även att alla var vänner med varandra och att Bruce var testförare ett konkurrerande bilmärke och åt ett däckmärke är en norm som inte finns kvar idag. Konkurrensen och rivaliteten inom sporten har ökat och detta gör att konkurrenter hålls på en armlängds avstånd. Detta framkommer tydligt i Formula One: Drive to Survive (2019) när Red Bull-teamet letar ny motorleverantör och går från Renault till Honda. Chris Horner menar att de inte har fått tillräckligt inflytande i tillverkningen hos Renault och väljer då att gå till Honda där de kan ha större inflytande. Han påpekar även att motortillverkare som Ferrari och Mercedes inte vill leverera till ett så nära konkurrerande team. Winther-Jørgensen & Philips (2000) talar om diskurspsykologi och social identitetsteori. Social identitetsteori menar att konflikter mellan olika grupper rotar sig i bestämda sociala och historiska kontexter. På den tid som Bruce aktiv så fanns inte samma konflikter rotade i sporten som det kom att bli längre fram och detta skapade möjligheter för folk att samarbeta över gruppgränser. Denna gräns har senare kommit att blockeras vilket kan ses i Red Bulls relation till märken runtomkring sig.

Sir Jackie Stewart beskriver 1970-talet som F1:s storhetstid. Fler med honom i samma generation har i olika dokumentär sagt samma sak. Det är inte samma sak längre. Det är inte samma känsla och samma vänskap. Flera förare menar att rädsla för de skulle förlora härnäst skapade en sammanhållning och ett band som inte finns idag. Sporten beskrevs som direkt livsfarlig. Detta var dock något som förarna hade accepterat och de var införstådda med att de troligen inte skulle överleva sin karriär (Superswede: En Film om Ronnie Peterson 2017; Senna 2010; 3 Champions 2010). Efter år 1994 när två förare omkom samma helg så dog ingen inom Formel 1 för år 2014 (Formula 1: Drive to Survive 2019). Efter det hade det inte skett några nya dödsfall. Att bilarna har blivit säkra och teknologin har utvecklats råder inga tvivel om. Respondent 2 bekräftar även detta när denne säger att det verkligen är skillnad mellan nu och då. Respondenten säger att bilarna är bättre och mer utvecklade. Det finns elektronik som inte fanns då och bilarna är svårare idag. GT3-bilar är väldigt professionella bilar. För beskrevs Formel 1- bilarna som rullade likkistor (Superswede: En Film om Ronnie Peterson 2017).

Boréus & Bergström (2018) talar om social identitet inom diskurs. Det man många gånger intresserar sig för inom området är uppkomsten och förändringen av social identitet. Förare då och nu identifierar sig som racingförare, det är en del av deras identitet och vem de är (Born Racer 2018). Hur denna sociala identitet ser ut har dock förändrats. Att vara racingförare på 1970-talet jämfört med idag är olika identiteter, identiteten har förändrats. Att sporten då var livsfarlig och flera gånger dödlig var något förarna accepterade och på så sätt identifierade sig med (Superswede: En Film om Ronnie Peterson 2017). Dagens förare identifierar sig inte med en sport som är livsfarlig i samma utsträckning menar dåtidens racingförare i flera dokumentärer.

”När jag åkte hemifrån på torsdagen med min hjälp och förardräkt för att åka till ett Grand Prix så frågade jag mig själv om jag skulle komma tillbaka på söndagen.” – Emerson Fittipaldi

När Ronnie Peterson började köra gokart i Sverige så var man tvungen att vara 18 år och ha körkort först. De byggde även Ronnies gokarts själva. Bengt Peterson, Ronnies far, tittade inte på hur andra gjorde utan gick efter eget huvud när han byggde ihop karten. Ronnie vann då allt som gick att vinna hemma i Sverige och efter det öppnade sig internationella möjligheter för Ronnie vilket gjorde att han blev uppmärksammad på

ett helt annat sätt än vad han tidigare blivit. Ronnie började på 1970-talet köra Formel 1 samtidigt som stjärnor Niki Lauda, James Hunt, Emerson Fittipaldi, med flera. De beskriver honom som en otrolig talang och hur han nästan var läskigt begåvad. Niki Lauda menar att Ronnie en otrolig bilkontroll. Reine Wisell var Ronnies svenska konkurrent både i Formel 1 och Formel 3. Han säger i dokumentären att Ronnie alltid var snäppet vassare än honom själv då han vågade lite mer och inom den här sporten är man tvungen att vara våghalsig (Superswede: En film om Ronnie Peterson 2017).

Förut så byggde folk gokarts och bilar själva. Idag köper folk sig en plats eller ett färdigt fordon direkt. De väljer inte att bygga själva längre då det både tar tid och att tillverkarna många gånger bygger en mer konkurrenskraftig produkt (Respondent 1). Förut så fanns det konkurrenskraftiga privata team som byggde själva och Williams (Williams 2017) byggde till en början bilarna själva. Detta är något som ses som omöjligt idag med den konkurrens som råder och den ökade professionalisering som är inom motorsporten. Du har inte råd att testa och misslyckas, utan framgång måste komma med en gång. Detta går igen både i bilar och i förare. Du måste lyckas på en gång och du måste börja tidigt (Respondent 1 & Respondent 3). Att Ronnie började som 18-åring är något som inte förekommer idag. Den sociala omvärlden (Winther Jørgensen & Philips 2000) har förändrats med den ökade kommersialisering och professionalisering (Carlsson, Peterson & Trondman 2005) som har blivit allt vanligare inom sporten. För med dessa faktorer så ökar kraven. Return on investment kan vara ett sätt att uttrycka det på.

Att det var många som dog under den här tiden var något som alla var medvetna om och införstådda med. Trots att de var i dödens makt så valde de ändå att sätta sig i bilarna och köra racing. Ronnie förlorade en av sina närmsta vänner François Cevert och det beskrivs som en hemsk död och en hemsk syn för de som såg det. Sir Jackie Stewart valde samma kväll att sluta racing till följd av François död (Superswede: En Film om Ronnie Peterson 2017). Det kan beskrivas som att Sir Jackie Stewart bröt sig ur den maktsituation (Boréus & Bergström 2018) som rådde genom att säga nej till de odds som fanns med de bilar som kördes på den tiden. Den 11:e september 1978 dör Ronnie till följd av en startkrasch där hans bil tar eld. Två (2) år tidigare kraschar Niki Lauda på Nürburgring och bilen fattar eld. Niki överlevde sin krasch men med brännskador som än idag syns tydligt över hans ansikte. Trots de allvarliga skador han ådrog så körde han

själv till racingbanan 42 dagar senare berättar han själv i dokumentären om Ronnie Peterson (Superswede: En Film om Ronnie Peterson 2017).

”A drivers brain works differently from normal people. As soon as I realized that I was alive and that I only had aesthetic damage I started straight away to think about getting back into racing again.” – Niki Lauda

Det Niki själv säger om olyckan är något som troligen stämmer för många förare (Superswede: En Film om Ronnie Peterson 2017). För många människor skulle inte överhuvudtaget sätta sig i en racingbil och utsätta sig för den fara som det innebär, och framförallt inte på den tiden. De som väl har kommit över den tröskeln ser inte hinder i att köra. Faran är där konstant och det är ett faktum som alla förare har accepterat. Kevin Magnussen (Formula 1: Drive to Survive 2019) talar om att han aldrig tänker på att dö. Han är inte rädd för att krascha och i dokumentären så nämns även att den dagen du känner rädsla så är det dags att sluta. Niki Lauda hade varit nära döden och skrämdes inte av det faktum utan han ville direkt tillbaka till racingen igen och det är troligen vad som skiljer racingförare från andra människor, de som inte väljer att utsätta sig för faran.

”Fear is exciting for me.” – Ayrton Senna

Som tidigare nämnts så råder det flera dimensioner av makt inom motorsporten (Boréus & Bergström 2018). Makten ligger inte enbart hos utövare och den ligger inte heller enbart hos team och andra nyckelpersoner. Makten ligger även i tekniken och döden besitter en del av makten vid denna tid. Winther Jørgensen & Philips (2000) skriver att makten skapar den sociala omvärlden och hur den ser ut. Detta gör att makten är både begränsande och produktiv. Närheten till döden och livsfaran utgjorde en makt som skapade en social omvärld som var accepterad och vedertagen på den tiden. Valde förarna att ändå sätta sig i bilen och köra så accepterade de den värld och den makt som de befann sig i. Makten var inte helt deras egen. Sir Jackie Stewart använde den makt han besatt när han valde att sluta köra till följd av François Ceverts dödsolycka. Han förändrade på så sätt sin utgång och sin sociala omvärld (Superswede: En Film om Ronnie Peterson 2017).

”François dog när han gjord det som han helst av allt ville göra.” – John Watson, f.d. F1-förare

Winther-Jørgensen & Philips (2000) talar om definitioner av identitet. Ronnie, François och Niki var personer som alla starkt identifierade sig som racingförare. De levde för racingen och var beredda att dö för racingen. Deras identitet utgjordes av racing och de andades racing. John Watson (Superswede: En Film om Ronnie Peterson 2017) beskrev att François dog när han gjorde det han helst ville göra. Ronnie likaså. Han dog till följd av racingens konsekvenser. Deras identitet utgjordes av racing och de offrade sitt liv för sin racingidentitet och fler med dem har gjort samma sak. Under åren har det varit många som fått offra livet för racingen.

Under 1980-talet klev nya förare in i Formel 1 och en ny dimension likaså. Det politiska spelet skulle komma bli en mer påtaglig del av sporten och vänskapen mellan förarna började försvinna och rivaliteten ökade. Alain Prost beskrivs i dokumentären Senna (2010) som kunnig inom det politiska spelet. Han kunde den delen av sporten bättre än de flesta. Nelson Piquet blev världsmästare år 1981 och var en kunnig mekaniker men även kunnig på att tolka regelverk (3 champions, 2011). Detta kan ses som en del av det politiska spelet. Det var dock första år 1988–1989 som det politiska spelet skulle komma att bli mer framträdande. Rivaliteten mellan Alain Prost och Ayrton Senna som då var teamkamrater hos McLaren skulle tätna. I dokumentären om Ayrton Senna (Senna 2010) beskrivs året 1988 som ett mer vänskapligt år men att till säsongen 1989 så tätnade mer och teamet blev mer slutet och slutade delade med sig av kunskap. Förarna skulle komma att bli sådana rivaler att de slutade tala med varandra och vid tävlingen i Japan, den avgörande tävlingen, så kolliderar de in i varandra.

Makten kommer åter tillbaka in i bilden (Boréus & Bergström 2018). Det politiska spelet är ett maktspel mellan olika parter och påverkar den sociala omvärlden (Winther Jørgensen & Philips 2000). Den tidigare sociala omvärlden som innefattade vänskap och sammanhållning började skifta till individualisering och rivalitet. Det blev viktigare att ta hand om sig själv för alla förare ville vara nummer 1. De ville vinna. Den sociala grupperingen skiftade och tätnade. Varje gruppering såg till sitt eget bästa och hur de skulle kunna vinna. Detta blir väldigt tydligt i dokumentären Senna (2010) där det

nämns att ingenjörerna slutade dela med sig. Ingenjörerna satsade mer fokuserat på den förare som de arbetade tillsammans med.

I den situation som uppstod vid kraschen år 1989 råder det delade meningar om vem som egentligen var skyldig (Senna 2010; 3 Champions 2011). Vissa hävdar att Senna var den skyldige då han ville säkra att Prost inte gick i mål och kunde ta hem mästerskapet. Andra hävdar att Prost tog kurvan alldeles för tidigt för att Senna skulle köra av honom av banan och att de då inte kunde fortsätta, någon av dem, och på så sätt säkra mästerskapet för sin egen del (Senna 2010). I detta politiska spel så är det två sidor som ser olika på saken. Senna trodde att han hade säkrat mästerskapet genom att gå i mål trots avåkningen. Men diskussioner pågick och istället för att vinna mästerskapet blev Senna avstängd i sex (6) månader med indragen licens och fick böta 100 000 dollar. Detta var ett beslut som meddelades av Jean-Marie Balestre, ordförande för FISA (Fédération Internationale du Sport Automobile), och nära vän med Alain Prost. Huruvida det var en jävsituation eller inte kan diskuteras. Politik är ett frekvent använt ord i den delen av dokumentären (Senna 2010).

Denna händelse och det efterföljande kan ses som politikens stora genomslag i sporten och att politiken har växt sig starkare inom sporten efter de åren. Innan de åren 1988– 1989 så beskrevs Formel 1 och racing med mer vänskap och vänskap än efter de åren (Superswede: En Film om Ronnie Peterson 2017; McLaren 2017). Winther-Jørgensen & Philips (2000) talar om grupprocesser och de processerna skapar konflikter. De hävdar att när människor blir del i en grupp så identifierar de sig med gruppen och de värderingar och perspektiv som är rådande inom gruppen. I fallet Prost-Senna så uppkom två grupperingar inom samma team och vilket perspektiv som var det rätta berodde på vilken gruppering man tillhörde (Senna 2010). Prost och Jean-Marie var vänner vid tillfället och tillhörde då mer samma gruppering än Senna och Jean-Marie som inte framstår som de varit de bästa av vänner. Hur mycket gruppering och vänskap påverkade beslutet är svårt att säga men att grupptillhörighet och social tillhörighet bör tas i beaktning är av stor vikt.

7.1.2 Rivaliteten ”Vi pratar aldrig om faran. Vi gör bara inte det.” – Emma Davies-Dixon

Vid San Marinos GP i Imola år 1994 dog för Roland Ratzenberger efter en krasch den 30:e april. Dagen efter, den 1:a maj, så dör Ayrton Senna efter en kraftig krasch (Senna 2010). Detta skulle bli de sista två (2) förare som omkom i Formel 1 fram till år 2014 (Formula 1: Drive to Survive 2019). Efter krascherna den helgen då både Ratzenberger och Senna omkom så fick Sid Walkins uppdraget att skärpa säkerheten för att förhindra en tragedi skulle kunna ske igen (Senna, 2010). Det först tjugo (20) år senare som en tragedi av den sorten skulle slå till mot Formel 1 igen (Formula 1: Drive to Survive 2019). Respondent 2 belyser förändringarna och hur utvecklingen har skett jämfört med 1970-talets racing. Bilarna är mer professionella idag och så är även sporten som helhet. Professionalism är ett ord som används ofta för att beskriva både förare, team och teknologi.

Innan kraschen hade Formel 1 varit förskonade från dödsolyckor i tolv (12) år. Att sedan två (2) förare omkommer under samma helg var en händelse som skulle komma att skaka om sporten i grunden (Senna 2010). Det skulle lägga grund till en tvungen och nödvändig förändring av säkerheten i sporten. Att Formel 1 sedan klarade sig från dödsolyckor fram till år 2014 gjorde att man återigen förträngde den närliggande faran (Formula 1: Drive to Survive 2019). Det har under åren skett många kraftiga krascher men ingen där någon har skadats allvarligare eller omkommit. Det har gjort superman- bilden av förare har förstärkts återigen. IndyCar hade 2011 en dödskrasch i säsongens sista race (Born Racer 2018) som påminde om att det fortfarande är en farlig sport även om den inte är lika dödlig som förut. Den sociala omvärlden (Winther Jørgensen & Philips 2000) har därmed kunnat förbli den samma under en längre tid. Den har inte tvingats till samma förändring som efter helgen i Imola år 1994 (Senna 2010). Men när olyckorna väl sker vaknar man till inom sporten och en förändring sker. Tyvärr krävs det i vissa fall en allvarlig händelse för att det skall ske och för att folk skall inse vad som kan behöva göras.

”Det blev så illa att teamet förbjöd dem att tävla mot varandra. Så enkelt är det. De fick inte köra mot varandra igen.” – Will Buxton, F1-journalist

Tidigare tillhörde förarna en social gruppering (Winther-Jørgensen & Philips 2000). Efter år 1989 ökade rivaliteten och under 1990-talet växte individualiseringen fram allt tydligare till vad den är idag (Senna 2010). Idag är många förare stora rivaler och i Formula 1: Drive to Survive (2019) så visas hur Nico Hulkenberg och Kevin Magnussen har dispyter mellan varandra. Rivaliteten mellan de båda förarna stod klar när Nico tog Kevins plats hos Renault. Esteban Ocon och Sergio Pérez är ett annat tydligt exempel på att rivaliteten inom Formel 1 är stark. Dessa två (2) var även teamkamrater både under år 2017 och 2018. De förbjöds till slut att fightas på banan överhuvudtaget eftersom det ställde till så mycket problem. Till säsongen 2019 så blev Esteban petad och Sergio fick stanna trots att flera menar att Esteban hade större talang. Sergio har dock större likvida medel och hans sponsorer och investerare kan gå in med mer pengar och att detta gjorde att han fick behålla sin plats (Formula 1: Drive to Survive 2019).

”Sergio har visar stor talang och ja, han sponsras av Carlos Slim vilket var en extra bonus för oss. Finansieringen påverkar prestationen och vi behöver all sponsring vi kan få. Men han är i första hand här tack vare sin talang.” – Otmar Szafnauer, Teamchef Racing Point Force India

Elmeroth (2012) menar att i en maktrelation är det alltid någon som är överlägsen och någon som är underlägsen. Pengar är en stor maktfaktor i nutidens motorsport och i fallet Esteban-Sergio (Formula 1: Drive to Survive 2019) så blev Esteban underlägsen Sergio till följd pengars makt i sporten. Att pengar spelar stor roll framgår både i Formula 1: Drive to Survive och av de intervjuer som gjorts. I intervjuerna kommer det ständigt tillbaka till att det behövs pengar. Hur stor roll pengar spelar kan det möjligen råda meningsskiljaktigheter om, men att det behövs pengar är ett faktum Formula 1: Drive to Survive 2019; Respondent 1; Respondent 2; Respondent 3). Den som har pengar besitter makt inom sporten. I The Gentleman Driver (2018) framkommer tydligt hur männen köper sig in i de stora klasserna så länge de har rätt summor pengar. Det talas om 5–6 miljoner dollar för att köra en säsong tillsammans med de professionella förarna.

Att det är en fysiskt krävande sport är något som inte framgått tidigare. Glamourens 70- talet är en bild som fortfarande lever kvar enligt Respondent 1. Respondenten menar att

många tror att det inte krävs någon fysisk förmåga överhuvudtaget för att köra racingbil. Detta är en bild som inte stämmer med verkligheten. Respondent 3 menar att om du som förare skall köra 2–3 timmar i en bil där temperaturen är 65–70 grader med underställ, trelagersoverall och hjälm så blir det varmt och för att klara av den värmen så måste du vara fysiskt och mentalt förberedd. Mark Webber (Sunday Times 2015) förklarar i klippet att det finns stora fördelar med att vara lätt och smal i endurance- racing. Du genererar inte lika mycket kroppsvärme och klarar att stå emot påfrestningarna bättre.

I Formula 1: Drive to Survive (2019) finns det många inslag där förarna tränar. Att alla förare tränar är en självklarhet. Förare tränade även förr med det var en bild som inte förmedlas på alls samma sätt som i modern tid. Branting (1996) talar om kroppen, kroppsfixering ideal. Idag är idealen inom racing tydliga och alla strävar efter att uppnå perfektion (Hill 2016) och den ultimata förarkroppen för att kunna prestera bättre. En förändring i den sociala omvärlden (Winther Jørgensen & Philips 2000) har dock skett till säsongen 2019 då viktkrav har införts i reglerna för Formel 1 (Formula 1 2019). Ett behov av förändring har upptäckts. Oavsett vad du som förare väger så kan förarenheten vara lika hos alla. Alla skall ges samma förutsättningar när det kommer till den punkten.

Respondent 2 och 3 anser att det verkligen är skillnad på dåtiden och nutiden på många sätt. Bilarna är modernare och mer tekniskt avancerade. Detta gör att det är mer fokus på bilarna och prestandan än föraren. Idag byggs du fram till att vara en toppförare. Förr var du mer än toppförare från början, du var en talang. Det handlade mer om hur du körde snarare än vad du körde. Respondenterna menar även att det politiken inom racing idag är större idag. Bilmärken konkurrerar om att vara det främsta märket och att vinna mest. Detta kan gagna deras försäljning. Idag är bilmärkena och deras utveckling av bilar den främst och mest dominerande faktorn inom racing. Idag anses det vara omöjligt för privata team att vara med och konkurrera på samma nivå. Detta återkopplar till Winther-Jørgensen & Philips (2000) teori om makt. Det kopplar även till Elmeroth (2012) och om överlägsen och underlägsen. Bilmärkena idag är så överlägsna att det inte finns utrymme och möjlighet för privata och mindre team att slå sig in och vara konkurrenskraftig i samma utsträckning som förr (Williams 2017).

7.2 Bilden av föraren Inom sporten finns många förare och många förare är väldigt olika. De utgör olika personer inom sporten och nedan beskrivs de i termerna den utsatta föraren, perfektionisten och den (o)hälsosamma föraren. De flesta förare går någon gång igenom varje stadie under sin karriär och många gånger är dessa tre beskrivningar sammanlänkade och kan beskriva en och samma förare. För att skapa en klarare bild av föraren och olika dimensioner av förare så har beskrivningen av föraren delats in i dessa tre teman.

7.2.1 Den utsatta föraren ”En kille från en liten stad som får på universitet i en storstad, du kan vara säker på att han blir den bästa eleven. Eftersom han bor i universitets studentrum, inte har pengar till att dejta tjejer, inte har råd att köpa en TV, så är det enda han kan göra att plugga. Det var vad som hände med oss brasilianare som drog till England, för att tävla utomlands. Vi var bara där för att tävla.” – Nelson Piquet

Ett visst skede av sin karriär så utgör alla förare den utsatta föraren. Innan det att någon är villig att investera pengar och resurser i dig så är du utsatt (Respondent 1). Du står ensam och har mycket att bevisa. Detta är något som framkommer av både intervjuer, observationer och dokumentärer. Det främsta sättet en förare kan marknadsföra sig på är genom att ta pole positions (Senna 2010). Du står då ut som förare och levererar resultat. Detta ökar chanserna att du som förare kommer bli sedd och upptäckt av rätt personer eller team. Alla strävar efter en perfekt förare, en vinnare.

I början av din karriär så är du underlägsen (Elmeroth 2012). Teamen besitter makten att bestämma om de skall släppa in dig och ge dig en chans. Har du då pengar med dig in så bemöter du makten till viss del (Respondent 1). Vidare är det upp till dig som förare att vända på maktförhållandet genom att prestera och ta pole positions. Då bevisar du vad kan och att du kan leverera. Då är det teamet som kan hamna i ett underläge då de vill ha en förare som presterar. De vill vinna och har du bevisat att du leverera så besitter du något som de vill ha. Detta är något som framkommer i flertalet dokumentärer (Formula 1: Drive to Surive 2019; Senna 2010; 3 Champions 2011).

Det gör dig utsatt som förare att du måste bevisa vad du går för och leverera resultat. Detta innebär att du många gånger är på gränsen till vad du klarar av. Vissa gånger så presterar du på yttersta toppen och andra gånger så trillar du över den hårfina gränsen och en incident kan ske i form av en krasch, kollision, med mera (Formula 1: Drive to Survive 2019). Många gånger som ny och utsatt förare så får du inte chansen igen om du gick över din gräns. Tom Kristensen beskriver detta i Truth in 24 (2008) när Mike Rockenfeller år 2007 kraschar Audis LMP1-bil innan racet ens riktigt har hunnit börja. Han säger att normalt sett så hade det varit det sista en förare hade gjort med ett team. Så blev dock inte fallet för Mike Rockenfeller och han körde även året efter för Audi.

”You are only as good as your last race.” – Will Buxton, F1-journalist

Det Will Buxton säger framkommer tydligt på många ställen men det är få som säger det i sådan klartext som den mening som citerats ovan (Formula 1: Drive to Survive 2019). Han menar att även om du var kanon tidigare under säsongen eller föregående säsong så spelar det ingen roll om dagens race är en katastrof. Det är det enda folk kommer ihåg. Som förare kan du beskrivas som en färskvara. Du är bra när du är bra och då älskar alla dig. Levererar du inte så är du ute. Du måste i alla lägen ligga på topp och har inte råd att misslyckas. Ju yngre du är ju mer påtagligt blir det. Flera menar att det var först när Red Bull valde att satsa på Max Verstappen och det blev en lyckad satsning som fler vågade satsa på unga förare i Formel 1 (Formula 1: Drive to Survive 2019). Innan Max Verstappen så var Bruce McLaren den yngsta någonsin att vinna ett Grand Prix-race. Detta var år 1959 då Bruce var 22 år gammal (McLaren 2017). Detta rekord höll sig länge innan någon satsade på en så ung förare i Formel 1 igen.

”By being a racing driver you are under risks all the time.” – Ayrton Senna

Som förare är du utsatt ur fler dimensioner än en. Att du är utsatt på grund av pengar är endast en dimension. Du är även utsatt för en enorm fara (McLaren 2017; Superswede: En Film om Ronnie Peterson 2017); Formula 1: Drive to Survive 2019; Senna 2010). Även om detta var mest påtagligt förr så finns faran fortfarande där. År 2011 dog Dan Wheldon under säsongens sista IndyCar-race. Scott Dixon beskriver i Born Racer (2018) hur han stänger av familjelivet ett par timmar innan racet. Han fokuserar då endast på det race som han skall genomföra. Han menar att han måste ha tilltro sig själv

och han måste ha tilltro till det team och de mekaniker som han arbetar tillsammans med. Scott menar att som förare lägger man sitt liv i händerna på teamet och mekanikerna. På så sätt blir du som förare en utsatt del i sporten.

“You always do you’re a hundred percent for the driver that you’re working for, but with Scotty I feel that little bit of extra motivation. Because he’s got that little bit extra going for him. And so you wanna give everything and then some. And there was the same going ahead with Mario and with Ayrton. You knew you were dealing with a special guy.” – Kenny Szymanski, däckspecialist

Att racing är en laginsats och inte en enmansshow är något som beskrivs i många dokumentärer (Born Racer 2018; Truth in 24h 2008; Formula 1: Drive to Survive 2019) och detta är något som blir väldigt påtagligt i Audis dokumentär Truth in 24 (2008). Teamet övar förarbyten, däckbyten, med mera när ingen annan är på banan. En av Audis ingenjörer menar att det kan läggas stora pengar på att göra bilen en tiondel snabbare men att man kan tappa 5–10 sekunder på ett icke inövat skifte. Därför övar Audi på att göra förarbyten samtidigt som mekanikerna byter däck på bilen. När klockan stannar på 10,8 sekunder så anser alla att det är för långsamt så de fortsätter öva för att kunna komma ner mer i tid och på så sätt spara tid som andra team försöker ta igenom genom att optimera bilen.

Varje team är en gruppering. Inom varje team finns det flera grupperingar. Detta för att det är uppdelningar av mekaniker och ingenjörer som har hand om vilken bil. I Formel 1 så har varje team två bilar (Formula 1: Drive to Surivev 2019). Till varje bil så finns det specifikt folk som arbetar och de håller sig endast till den bilen. Det skapar en tillhörighet och den kan bidra till uppdelningar inom teamet då tillhörighet kan göra att man anser att sin tillhörighet och gruppering är den bättre (Winther-Jørgensen & Philips 2000). Du vill alltid göra 100 % för den förare som du arbetar med för du är en del av den gruppering som denne utgör.

Dario Franchitti säger att föraren är den som står i fokus i ett race men att det handlar inte enbart om föraren. Utan alla människor runt omkring så hade racing inte varit möjligt överhuvudtaget (Born Racer 2018). Detta är något som Audi verkligen bevisar i sin dokumentär (Truth in 24h 2008) både med att de övar tillsammans men även när

Capello smällde ena bilen på Monza men lyckades ta sig tillbaka till boxen och bilen byggs om totalt på 15 minuter. De gick från en förstörd bil till en ”ny” på 15 minuter tack vare att alla visste vad de skulle göra och vilken uppgift de hade. Det såg kaotiskt ut från utsidan men de var högst organiserade med tanke på tiden det tog att få ihop bilen till race-redo igen.

7.2.2 Perfektionisten ”Särskilt i Michael Schumacher ser man den här tyska kvaliteten att allt ska vara perfekt hela tiden samtidigt som han är en väldigt bra förare och väldigt populär bland publiken.” – Respondent 1

Perfektion är något alla förare strävar efter. Perfektion är något som alla team strävar efter. Alla strävar efter perfektion (Senna 2010; Truth in 24h 2008; Formula 1: Drive to Survive 2019). Vad som utgör perfektion är något som är svårt att svara på. Likaså är talang-frågan en svår fråga att besvara. Respondenterna svarade att det först och främst handlar om hur föraren kör och om den är snabb. Vidare sedan så finns det fler sidor som utgör en talang inom motorsport. Du behöver vara mer än bara snabb för att lyckas inom sporten. En del skulle säga att du behöver vara en sälj-talang (Respondent 1) lika mycket som en racing-talang så att du kan sälja in dig själv till den som du vill skall satsa på dig och din racing-talang. Du måste även sälja in dig själv till publik, fans och sponsorer så att de väljer att stötta dig i din karriär. Respondent 1 beskrev Michael Schumacher som en perfektionist och en nära perfekt förare just för att han var både snabb och omtyckt av publiken.

Hill (2016) talar om perfektionism och hur det är ett personlighetsdrag som finns hos alla människor i varierande karaktär och styrka. Hos vissa utstickande förare så som Schumacher, Senna och Lauda så har perfektionismen varit ett mer påtagligt karaktärsdrag än hos andra förare (Senna 2010; Born Racer 2018). Perfektionismen har fått en tydlig del av deras person och deras identitet som förare. Vidare beskriver Hill både hälsosamma och ohälsosamma perfektionister. Vad gränsen går är svårt att säga. Men utan deras strävan efter perfektion och deras tydligt framträdande perfektionism så kan det ses som mer otroligt att de kanske nått dit de faktiskt gjorde. Schumacher och

Senna beskrivs i olika dokumentärer som den ultimata föraren (Senna 2010; FORMULA 1 2019). De beskrivs med ord som perfektion.

Respondent 1 talar dock om att den helt perfekta föraren inte existerar och inte har existerat. Alla förare har någon del som de inte är perfekta på och att som förare behöver du alla delar. Detta har dock inte hindrat förare i dåtiden och i nutiden från att sträva efter total perfektion. Alla förare vill på något sätt nå perfektionens perfektion. Perfektionen kan därmed även ses som en drivkraft till att ständigt förbättra och bli bättre på det du nyss gjorde. Särskilt med tanke på att Will Buxton ord om att som förare är du inte bättre än ditt senaste race (Formula 1: Drive to Survive 2019).

”Talent”, ”Perfection”, ”Determined”, ”Professional”, ”King” och ”Hero” är ord som olika personer runt Michael Schumacher väljer att beskriva honom med i klippet ”Michael Schumacher: In One Word” (FORMULA 1 2019). Ord som talang, perfektion, beslutsam och professionell är ord som har förekommit i både andra dokumentärer och inslag samt i de intervjuer som gjorts. Detta är ord som används för att beskriva en bra förare, kanske till och med en perfekt förare. Det är egenskaper som en förare behöver för att nå framgång inom den här sporten.

”When you start making it more than a passion and more than a hobby. When you start making it a career or a lifestyle permanently you pursue perfection.” – Kate Gundlach, biträdande ingenjör

Att vara kunnig teknisk, racemässigt och regelmässigt är när som alltid har varit viktigt och det är något som respondent 1 beskrev i sin intervju. Respondenten menade att det finns ingen som har alla delar till 100% men att det är många som har väldigt mycket och att det krävs för att kunna nå toppen inom sporten. Nelson Piquet var från början endast mekaniker och det gjorde honom tekniskt kunnig på bilar och under sina tio (10) år i Formel 1 så var han känd för att kunna regelverken och tolka dem till sin fördel. Med hans tekniska kompetens så skapade det möjligheter att hitta kryphål i regelverken (3 Champions 2011). Nelson kan ses som en fuskare eftersom han att han kringgick regelverken eller så kan han ses som en perfektionist som gjorde allt för att optimera sina förutsättningar till vinst.

”If you no longer go for a gap that exists, you are no longer a racing driver.” – Ayrton Senna

Ayrton Senna är en annan förare som skulle beskrivas som närmast perfekt av många. Vissa väljer även att beskriva Ayrton som odödlig (3 Champions 2011). För trots att det är 25 år sedan olyckan på Imola så beskrivs han fortfarande som den ultimata föraren. ”Ayrton var för mig stämplad som ”odödlig”.” säger Mauricio Gugelmin i dokumentären 3 champions (2011). Han beskrivs som en naturkraft. En snabb maskin. Han beskrivs även som annorlunda mot alla andra (Born Racer 2018). Emerson Fittipaldi säger även i dokumentären (3 Champions 2011) att det var endast de sista åren som Ayrton valde att roa sig. Innan dess fokuserade han endast på racing och det låg även till grund till att han år 1984 skiljde sig. Detta för att hans dåvarande fru insåg att hon aldrig skulle kunna konkurrera med racingen. Ayrton befann sig ständigt med mekanikerna och diskutera och hjälpte till för att bilen skulle kunna bli bättre. Om träningen slutade klockan 13.30 så var Ayrton i boxen vid den tiden och åkte inte hem förrän klockan 21. Han beskrivs som en perfektionist som ställde lika höga krav på andra som på sig själv. Men det var även något som var accepterat eftersom han var lika hård mot sig själv som mot andra i racing-sammanhang (3 Champions 2011).

Hill (2016) talar om hälsosam och ohälsosam perfektionism. Att Ayrton ständigt var med mekaniker och ingenjörer för att kunna förbättra bilen och komma närmare perfektionen är något som kan diskuteras som både hälsosamt och ohälsosamt. Han trivdes förmodligen med sin tillvaro och eftersom perfektionism var ett tydligt karaktärsdrag hos Ayrton så var det troligen för honom en självklarhet och inget konstigt alls. För den som står utanför och ser på kan uppfattningen om huruvida det var hälsosamt eller inte vara en annan. Emerson påpekar att det var först de sista åren som han roade sig och inte enbart fokuserade på racingen (3 Champions 2011). Huruvida det kan beskrivas som hälsosamt att inte roa sig kan det säkerligen råda delade meningar om.

”This was a kid who just lost his father. And he was just a kid at the time, a teenager. To have that kind of mental strength, I’ve never seen anything like it.” – Will Buxton, F1-journalist

Charles Leclerc körde under säsongen 2018 för Sauber. När han körde i Formel 2 så satte han sig i tävlingsbilen i Baku och tävlade 48 timmar efter att hans far gått bort. Han ramlade i början av racet ner till sista plats men kämpade sig tillbaka och vann till slut hela racet (Formula 1: Drive to Survive 2019). Som tidigare nämnts så är ”determined” ett ord som beskrev Michael Schumacher (Formula 1 2019) men det är också ett ord som kan beskriva Charles Leclerc i den beskrivna situationen. I dokumentären Williams (2017) beskrivs Franks förmåga att gå vidare och inte låta känslorna störa hans motivation och hur det troligen är ganska standard inom den här sporten. Detta är något som verkligen stämmer överens med den situation som Charles upplevde vid det tillfället. Han var beslutsam och satte sig i bilen så kort inpå hans fars bortgång. Han trillade ner till sista plats men hämtade sig och vann loppet, han lät motivationen styr honom snarare än hans känslor.

7.2.3 Den (o)hälsosamma föraren Huruvida någon är hälsosam eller ohälsosam är en fråga som kan delas upp i två (2): fysisk hälsa och mental hälsa. De kan hänga ihop men det kan också skilja sig åt i det sammanhang som beskrivs inom motorsporten. För inom racing måste du ha en lätt men väldigt stark och uthållig kropp (Respondent 1 & Respondent 2). Du måste ha ett starkt psyke både på och utanför banan. Du måste klara ta dig tillbaka och bygga upp ditt självförtroende efter en krasch (Formula 1: Drive to Survive 2019).

”It is always nice if you can take the minimum amount of weight to the cockpit” – Mark Webber, f.d. F1-förare och LeMans 24h-förare

Sett till kroppen som diskurs (Winther-Jørgensen & Philips 2000) så kan tydligt ses att kroppen har en stor inverkan på din prestation. Det ligger mycket fokus på hur förarna skall kunna optimera sig själv och sina kroppar. Mark Webber som har kört i både Formel 1 och WEC menar att det är en stor fördel att hålla en låg vikt och inte ha för mycket kroppsfett då det genererar värme (The Sunday Times 2015) och det är varmt nog ändå som respondent 3 beskriver. Det har skrivit mycket i media om vikthetsen och hur den har påverkat förare som Marcus Ericsson. Han tillhör de förare som verkligen har fått press sin vikt och var ändå i överkant (Blomqvist 2018, 30 juli). Huruvida detta skapar en hälsosam inställning eller en ohälsosam är något som har diskuterats och diskuteras vidare. Att FIA (FIA 1 2019) valde att göra en regeländring som bidrar till en

minskad vikthets är mycket intressant. Det måste finnas belägg och grund till vad det är som gör att de valt att göra den regeländringen till säsongen 2019. Dock har regeländringen endast gjorts i Formel 1 och inte i WEC, World Endurance Championship, som LeMans 24h tillhör (Repondent 1). Respondent 1 berättade även att denne inte tror att en sådan regeländring kommer att ske inom endurance-racing då bilen vägs utan förare och inte med förare som i Formel 1. Detta gör att allt föraren väger är extra vikt i en redan viktpressad bil.

Den fråga som då dyker upp är huruvida en minimumvikt för en förare är optimala förhållanden att köra racing i? Blomqvist (2018, 30 juli) skriver på sin racingblogg om att det framkommit att Marcus Ericsson kör utan drickanordning i bilen för att det väger cirka 1,5 kg vilket är något Marcus har valt att plocka bort på grund av viktproblem då han ansetts vara för tung inom Formel 1. När en förare väljer att plocka bort resurser som är till för att optimera och hjälpa denne i dennes prestation ställer man sig frågan huruvida det är en hälsosam eller ohälsosam förare. Hur många fler är det som inte kommer fram i ljuset?

Lewis Hamilton skrev den 3:e maj på sin Instagram hur han har gått upp 7 kg efter den regeländring som FIA genomförde inför säsongen 2019 (FIA 2019). Lewis beskriver hur han gick upp dessa 7 kg genom en plantbaserad kost och att han är gladare än på länge och att han äntligen kan äta lite mer. Detta har bidrag till en bättre fysisk hälsa för Lewis och det har bidragit till ett bättre mentalt tillstånd. Han beskriver även det som att FIA äntligen har gjort ändringen. Han låg på den lägre vikten i tolv (12) år i Formel 1.

”It’s difficult to appreciate how violent it actually is.” – Alan McNish, LMP1-förare

Alan McNish beskriver även i inslaget Audi’s decade of dominance (The Telegraph 2014) hur våldsamt det faktiskt är att LMP1-bil och den formen av endurance-racing. In i första kurvan på LeMans-banan så kraften cirka 80 kg när föraren trycker på bromsen. Detta är alltså en 80 kg belastning på vänsterbenet. De laterala G-krafterna kan mätas upp 3–4 G vid vissa tillfällen och de får hålla andan i kurvorna för att förhindra att lungorna krossas av G-krafterna. Harry Tincknell, förare för Ford, berättar i inslaget Ford Le Mans – Training for Torture (Ford 2017) om den avancerade mätutrustning

som finns i bilarna och hur han har en snittpuls på 150 bpm under 2,5–3 timmar. Detta motsvarar cirka 3000 brända kalorier.

I detta läget kommer bollen tillbaka till perfektionism och den både hälsosamma och ohälsosamma perfektionismen (Hill 2016). Med tanke på hur våldsamt och ansträngande det är att köra racing så är frågan vad den optimala kroppen faktiskt är. Är det den som är smal och lätt eller är det den med lite mer muskler? Var dras gränsen för när någon väger för lite? När blir prestationen lidande för att kroppen inte orkar med trots att vi optimerar kroppen för att kunna prestera?

”If you use a trainer to get your body in shape, why wouldn’t you use a psychologist to train your head” – Romain Grosjean, F1-förare för HAAS-team

Mental styrka och självförtroende är något som det har talats om i alla tider inom sporten (Senna 2010; Formula 1: Drive to Survive 2019; McLaren 2017). Förr behövde du vara mentalt stark för att sätta dig i bilen en (1) timme efter att din vän omkommit efter en krasch på banan (Superswede: En Film om Ronnie Peterson 2017). Idag behöver du vara stark både på och utanför banan för att klara hantera politiken och rivaliteten inom sporten (Respondent 1; Respondent 2; Respondent 3). Du måste även vara stark efter en krasch och hitta tillbaka till självförtroendet då flera förare menar att man tappar självförtroendet när man kraschar. Då är det viktigt att bygga upp självförtroendet igen för att kunna prestera på topp (Formula 1: Drive to Survive 2019).

8. Diskussion

Nedan följer en diskussion av det resultat och den analys som gjort i studien.

Vad som framkommer tydligen är att det är stora skillnader inom sporten. Det har skett utveckling både på gott och ont. Vad som verkligen är gott är att sporten är betydligt säkrare idag jämfört med förr. Det var så många som dog inom racingen förr jämfört med nu. Vad som säkerheten dock har dragit med sig är rivaliteten och politiken. Olyckorna och döden var något som förenade förare förr och vänskapen och bandet mellan förare var betydligt starkare än vad det är idag. Idag är konkurrensen och rivaliteten hård och det framgår tydligt av de dokumentärer som studerats, de intervjuer som gjorts och de observationer som genomförts. Det syns en tydlig hierarki inom teamen i form kläder och attityder. Det syns en tydlig konkurrenssituation mellan förare inom samma team.

Utifrån de teorier som legat till grund i arbetet så beskriver dem en tillvaro som är i ständig förändring och aldrig blir färdig. Det kan ses som en stor symbol för sporten då den över de senaste 40–50 åren har utvecklats och fortsätter att utvecklas. Bilar och teknik har ständigt utvecklas och utvecklas för varje år som går. Detta är något som även syns socialt inom sporten. Som tidigare nämnt så är sammanhållning och vänskap ord som sällan beskriver nuläget inom sporten. Utvecklingen sker oavsett vad folk tycker om den och folk bidrar till den varje sig de vill eller inte.

För att få en bättre bild av föraren behöver du studera både sporten och föraren. Det behövs ett helhetsperspektiv för att ge en klarare bild med fler dimensioner än om du väljer att studera enbart det ena. Sporten och förare är förenade och beroende av varandra i en större utsträckning än vad det kanske är i andra sporter. Respondenterna i arbetet har alla tre (3) påpekat skillnader mot både fotboll, golf och tennis. För utan rätt material, bilen, och rätt team så blir det oerhört svårt att konkurrera inom den här sporten. I många andra idrotter är den egna prestationen och du själv som står i fokus. Men i motorsport krävs det att föraren har förmåga att köra snabbt, men det krävs också ett ekonomiskt kapital som kan öppna dörrar. Det gäller även att hamna i rätt team, med rätt resurser och en konkurrenskraftig bil. Det krävs flera pusselbitar för du skall kunna vara konkurrenskraftig inom sporten.

Kontrasterna mellan 1970-talet och 2019 är stora. Säkerheten må ha förstärkts avsevärt men vänskapen och sammanhållning har istället försvagats. Rivaliteten i depån och inom teamen är stundtals mycket påtaglig och Formel 1 kallas även för pirayaklubben (Formula 1: Drive to Survive 2019) p g a de påhopp och attacker som sker. Detta är dock något som har accepterats av de som är del av Formel 1. Det tillhör och har du gett dig in i leken får du leken tåla. Det är F1 och det är till för de stora grabbarna. Maktspelet och politiken är ett faktum inom sporten och det är har det varit enda sedan 1980-talet när rivaliteten mellan Senna och Prost utgjorde en stor del av sporten (Senna 2010) och när något det pratas om än idag. För denna rivalitet la grunden till en förändring som skulle komma att förändra sporten för all framtid. För innan hade politiken i sporten funnits där men inte fort syre nog att ta ordentlig fart.

När Ronnie Peterson började köra gokart var han 18 år (Superswede: En Film om Ronnie Peterson 2017). Idag ska du vara redo för Formel 1 när du är 18 år gammal. Respondenter och dokumentärer har båda konstaterat att du har inte lika lång tid på dig längre. Du måste vara bäst på en gång. du måste vara professionell från en väldigt tidig ålder. Du måste vara fokuserad och veta vad du vill redan när du kör gokart. Respondent 1 började köra gokart när denne var tio (10) år gammal. Carlos Sainz fick sin första gokart när han var två (2) år gammal. Barn introduceras till sporten allt tidigare och att Max Verstappen började köra Formel 1 redan vid 17 års ålder och därmed är den yngsta föraren någonsin i Formel 1 är något som flera menar har påverkat sporten. Det är fler team som har valt att satsa på yngre förare efter det (Formula 1: Drive to Survive 2019).

Du ses lätt som passé om du inte är tillräckligt ung, trots att du fortfarande är yngre än vad många var förr när de fick chansen. Med den ökade professionaliseringen och kommersialisering så har även åldrarna sjunkit och du skall vara redo tidigt för att kunna ha en så lång karriär som möjligt. Daniel Ricciardo beskrivs i Formula 1: Drive to Survive (2019) att vara i ett annat skede av sin karriär då han snart fyller 30 år. Han börjar bli gammal och han skall han lyckas så måste det ske nu! Av 20 förare så är 7 av dessa högst 23 år gamla. Det är mer än en fjärdedel (www.formula1.com).

Med den sänkta åldern inom sporten så har också konkurrens ökat och det ställs stora krav för att komma fram inom sporten. Skall du lyckas bli Formel 1-förare så ställs det

höga krav både ekonomiskt, fysiskt och mentalt. Du behöver ha hela paketet för att nå hela vägen fram. Respondent 2 menar att tyvärr är det inte en sport som är till för alla. Du måste satsa pengar för att vinna pengar inom sporten och har du inte pengarna så är det nästan omöjligt att göra sig sedd inom sporten. Vidare måste du vara både mentalt och fysiskt förberedd för att klara av den fysiska ansträngning det är att köra racing (Truth in 24 h 2008). För det är verkligen en fysisk ansträngning att köra racing även om det råder en uppfattning om att det inte krävs särskilt mycket för att kunna racing, att det bara är att köra lite bil.

Förr beskrivs talangen som det som stod i fokus. Du kunde bli professionell förare enbart på din talang och din förmåga att köra. Detta är något som anses omöjligt av många idag. Du behöver pengar för att någon skall öppna dörren för dig. När du väl kommit in så gäller det att konstant ligger på topp och aldrig göra misstag. Samtidigt som du inte får göra misstag så måste du ligga på gränsen och du måste pressa din gräns för hur fort du kan köra och hur du kör. Slutar du utvecklas och pressa dig själv så kommer andra förare att köra om dig, bokstavligt talat. Tom Kristensen talade om Mike Rockenfellers krasch och hur den lika väl kunde varit döden för hans karriär (Truth in 24h 2008). Att många inte får chansen igen om de smäller.

För att kunna vara en toppförare inom racing idag så krävs det att du är stark både fysiskt och mentalt. Du måste leverera både på och utanför banan mer än någonsin tidigare. Team och sponsorer ser dig som en del i marknadsföringen (Respondent 1). Du måste utgöra en bra säljare för att kunna sälja in dig hos teamen. Väl där måste du sälja in dig hos fans, supporters och sponsorer. Du utgör en produkt i sporten (Carlsson, Peterson & Trondman 2005). Med professionaliseringen och kommersialiseringen som råder inom många idrotter idag och i synnerhet i en sport som motorsport och racing där det cirkulerar så otroligt mycket pengar varje säsong. Med stora summor pengar följer också stora förväntningar och krav. Du är inte bara förare på banan.

Hälsosam eller ohälsosam är något som har flera dimensioner inom sporten. Det kroppsliga är det synliga och uppenbara. När en förare äter för lite och inte dricker under race kan det vara en synlig ohälsa. Men när en förare tappar självförtroendet efter en krasch så utgör det många gånger en dold ohälsa. Gränsen mellan hälsosam och ohälsosam perfektionist (Hill 2016) är fin och gränsen kan skifta från individ till

individ. Michael Schumacher, Ayrton Senna och Niki Lauda beskrivs som perfektionister. De är drivna till att lyckas och de är drivna till att nå perfektion. Men var går gränsen för när det blir ohälsosamt? Att tävla inom sex (6) veckor efter en i de närmste dödlig krasch kanske inte anses vara det mest hälsosamma av de flesta men drivkraften hos Lauda var tillräckligt stora för att trotsa detta och gör det ändå.

Att FIA har gått in och gjort regeländringen till säsongen 2019 tyder på att det är något som behöver korrigeras, att ett problem har upptäckts. Lewis skriver att han har legat på en låg vikt de senaste tolv (12) åren. Att ligga på en låg vikt länge kan anses ohälsosamt ur både ett fysiskt och mentalt perspektiv. Han skriver själv att han är mycket gladare sedan regeländringen trädde i kraft. Det har haft en positiv inverkan på honom och hans person. Respondent 1 säger i sin intervju att detta är något som troligen aldrig kommer att förändras inom endurance-racing däremot. Där kör du över så pass lång tid att du vill pressa ner tiderna och då är det kilon på både bil och förare som avgör. Mark Webber säger att du vill ta med dig en minimumvikt till bilen. Vad är en minimumvikt? Är det att föraren väger så lite som möjligt? Eller är det att föraren väger så lite som möjligt inom gränsen för dennes ram av hälsa och hälsosamhet?

För att kunna vara en toppförare inom racing så krävs det att du är stark både fysiskt och mentalt. Var gränsen går mellan hälsosam och ohälsosam kan betraktas som hårfin i vissa lägen. Att inte dricka under ett race kan anses som en ohälsosam del av sporten. Att inte äta tillräckligt för att hålla nere vikten kan också anses som ohälsosamt. Att pressa sin kropp och sitt psyke kan också ses som ohälsosamt. Frågan man därmed kan ställa sig är: Är racing en hälsosam sport?

9. Slutsats och vidare forskning

9.1 Slutsats Racing och motorsport är en sport som har varit i konstant förändring sedan start. Utveckling sker konstant och sporten kan aldrig ses som färdig. Det kommer hela tiden någonting nytt eller en ny dimension till sporten som gör att utvecklingen fortsätter rulla. Förändringen har både varit god och mindre god likt i många andra sporter. Säkerheten har ökat och under 20 års tid var det ingen som dog i Formel 1. Tyvärr dog Dan Wheldon i IndyCar år 2011 och Jules Bianchi i Formel 1 år 2014. Förut var dödsantalet betydligt högre och svenske Ronnie Peterson var en av de som dog under 1970-talets Formel 1. Att förare dog skapade dock en sammanhållning inom sporten som sägs ha försvunnit i takt med att säkerheten ökade. Politiken och rivaliteten tog istället större plats och utgör en accepterade och naturlig del av sporten idag.

Hur förare når framgång och toppen skiljer sig åt från 1970-talet och idag. Förut stod talang och körförmåga i första led medan idag så är det fler faktorer som spelar in till huruvida någon blir framgångsrik eller ej. Den främst faktorn är pengar. Utan ett ekonomiskt kapital anses det i det närmaste omöjligt att ta sig fram. Sen om det kapitalet kommer från familj eller från sponsorer skiljer sig åt. Men pengar behöver komma någonstans ifrån. Utan pengar är du inte konkurrenskraftig. Pengar öppnar dörrar och tillräckligt mycket pengar kan öppna de flesta dörrar. Som förare måste du vara trygg och självsäker på banan. Du måste vilja vinna tillräckligt mycket för att pressa lite hårdare. Du måste pressa din topp lite ytterligare för att fortsätta utvecklas. Utanför banan måste du ha en tilldragande personlighet som gör att du blir omtyckt och sedd. Du utgör en produkt på racingmarknaden.

James Hunt utgör en ikon för 1970-talets glamourösa bild av motorsport med både alkohol och cigaretter. För alkohol och cigaretter var betydligt vanligare bland förare på den tiden gentemot vad det är idag. Idag kontrollerar förarna precis vad de stoppar i sig och håller en strikt diet stora delar av säsongen för att hålla formen. Formen håller de även genom mycket och hård träning med tanke på de G-krafter och påfrestningar som kropparna får utstå under Formel 1-race och definitivt i LeMans 24h som beskrivs som det ultimata och tuffaste racet som existerar.

9.2 Vidare forskning Pflugfelder (2009) påtalar bristen om forskning inom motorsport och att det går långt mellan gångerna då det kommer ut någon forskning inom ämnet. Därför klassas sporten som ännu mycket outforskad och därmed finns det många dörrar att öppna och många infallsvinklar att ta sig an. Motorsport har många dimensioner till sig och de alla behöver utforskas.

Det som har växt sig tydligt vid arbetet med denna studie är att rådande normer och ideal är något som kan och behöver grävas djupare i. Det är många som har blivit förvånad över valet av ämne då de inte hört talas om att någon har gjort det innan och det finns ett intresse för motorsporten.

Detta arbete har endast skrapat på ytan till den rådande verkligheten med allt vad det innebär. Så att skapa medvetenhet både inom sporten och utanför sporten är något som kan bidra till sporten, och andra sporters, fortsatta utveckling.

Referenser

3 champions (2011) [Dokumentär] Brasilien: Hangar Filmes. Tillgänglig: iTunes. [2019-04-20]

Aftonbladet. (2017). Drömmen om F1. Hämtad från: https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/LrBrV/drommen-om-f1 [20-03- 19]

Aftonbladet. (2018). ”Nästan noll procent fett på min kropp”. Hämtad från: https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/0EkXm0/nastan-noll-procent- fett-pa-min-kropp [16-03-19]

Bailey, T. (2016). How Drivers Endure the 24 Hours of Le Mans. Hämtad från: https://www.coachmag.co.uk/adventure-travel/5741/how-drivers-endure- the-24-hours-of-le-mans [16-03-19]

BBC Three [BBC Three]. (2018, 19 november). The Teenage Double Amputee Fighting To Race Again | Billy Monger’s Incredible Story [Videofil]. Hämtad från: https://www.youtube.com/watch?v=2W_hTOWMl84&list=WL&index=2&t=0s [2019- 04-03]

Blomqvist, J. (2018, 30 juli). Törstig Ericsson i Formel 1… [Blogginlägg]. Hämtad från: http://f1blogg.teknikensvarld.se/2018/07/30/torstig-ericsson-i-formel-1/ [2019-05-19]

Boréus, K. & Bergström, G. (2018). Textens mening och makt. Lund: Studentlitteratur AB.

Born Racer (2018) [Dokumentär]. Kanada: Universal Pictures. Tillgänglig: iTunes. [2019-04-16]

Branting, T. (1996). Sporten eller livet. En antologi om huliganism, kroppsfixering och idrottsliga ideal. Stockholm: Heatwave Förlag AB

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Börjesson, M. & Palmblad, E. (2007). Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber AB.

Carlsson, B., Peterson, T. & Trondman, M. (2005). Idrott i förändring: Idrott och idrottsvetenskap I ett samhälls- och kulturvetenskapligt perspektiv. Malmö: Malmö Högskola.

Elmeroth, E. (2012). Normkritiska perspektiv – i skolans likabehandlingsarbete. Lund: Studentlitteratur AB

Engström, L. & Redelius, K. (2002). Pedagogiska perspektiv på idrott. Stockholm: HLS Förlag.

Ford [Ford Europe]. (2017, 17 juni). Ford Le Mans – Training for Torture [Videofil]. Hämtad från: https://www.youtube.com/watch?v=2mcpiwZq9wY&list=WL&index=3 [2019-04-03]

Formula 1 hemsida: www.formula1.com [2019-05-21]

Formula 1. (u.å.). Driver fitness. Hämtad från: https://www.formula1.com/en/championship/inside-f1/understanding-f1- racing/Driverfitness.html [14-03-19]

Formula 1 [FORMULA 1]. (2019, 10 mars). All Access: Episode 1 – Daniel Ricciardo [Videofil]. Hämtad från: https://www.youtube.com/watch?v=s9gbbuUjYR8 [2019-04- 02]

Formula 1 [FORMULA 1]. (2019, 3 januari). Michael Schumacher: In One Word [Videofil]. Hämtad från: https://www.youtube.com/watch?v=jMQH43dKnZU [2019- 05-19]

Grahn, K. (2014). Lång och biffig men lätt och smal. Stockholm: Centrum för idrottsforskning

Gratton, C. & Jones, I. (2010). Research methods for sports studies. London: Routledge

Hill, A. P. (2016). The psychology of perfectionism in sport, dance and exercise. New York: Routledge

Hägglund, K., Kenttä, Göran., Thelwell, R., & Wagstaff, C. (2019). Is there and upside of vulnerability in sport? A mindfulness approach applied in the pursuit of psychological strength. London: Routledge

Larsson, H. (2009). Idrottens könsmönster. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan.

Lindwall, M. (2003). Idrottens vikt på kroppen: ätstörning och kroppsuppfattning inom idrotten. Stockholm: Centrum för idrottsforskning.

McLaren (2017) [Dokumentär]. Kanada: Universal Pictures. Tillgänglig: iTunes. [2019- 04-17]

Pflugfelder, E. H. (2009). Something Less than a Driver: Toward an Understanding of Gendered Bodies in Motorsport. USA: Purdue University

Rickard Rydell – Ett liv som racerförare (2016) [Dokumentär]. Sverige: Viasat Tillgänglig: https://www.viafree.se/sport/dokumentar-rickard-rydell-ett-liv-som- racerforare [2019-04-04]

Sebbens, J., Hassmén, P., Crisp, D., & Wensley, K. (2016). Mental Health in Sport (MHS): Improving the Early Intervention Knowledge and Confidence of Elite Sport Staff. Irland: University of Limerick

Senna (2010) [Dokumentär] Kanada: Universal Pictures. Tillgänglig: https://www.viafree.se/sport/dokumentar-ayrton-sennas-karriar [2019-04-05]

Sjödin, A., Persson, S., Stigsson-Claesson, M. & Burén, J. (2013). Motionärer och elit har samma koll på kosten. Stockholm: Centrum för idrottsforskning

Superswede: En film om Ronnie Peterson (2017) [Dokumentär]. Sverige: TriArt. Tillgänglig: https://viaplay.se/film/superswede-en-film-om-ronnie-peterson-2017[2019- 04-11]

The Gentleman Driver (2018) [Dokumentär]. USA: iTunes Site. Tillgänglig: iTunes. [2019-05-10]

The Sunday Times [Sunday Times Driving]. Mark Webber: this is what it takes to prepare for Le Mans [Videofil]. Hämtad från: https://www.youtube.com/watch?v=J1weUl5czOI&list=WL&index=2 [2019-04-03]

The Telegraph [The Telegraph]. (2014, 6 juni]. Allan McNish on Audi’s decade of dominance [Videofil]. Hämtad från: https://www.youtube.com/watch?v=bxrDU7jAOlw&list=WL&index=13 [2019-04-08]

Thurén, T. (2013). Källkritik. Stockholm: Liber AB

Thurén, T. & Strachal, G. (2011). Källa: internet. Malmö: Gleerups Utbildning AB

Truth in 24h (2008) [Dokumentär]. USA: NFL Films. Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=FFwoxM1MiBw [2019-04-22].

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat från: https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf [18-03-19]

Williams (2017) [Dokumentär] Storbritannien: Curzon Artificial Eye. Tillgänglig: https://www.netflix.com/watch/80196135?trackId=13752289&tctx=0%2C0%2Cf9f25e 30912cc4945414997ac645efb53aa17878%3A6527e999a9814aaecceca4acc214039f6fcf 5341%2C%2C [2019-04-05]

Winther-Jørgensen, M. & Philips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB.

Wirén Åkesson, J. (2014). Idrottens akademisering. Idrottsvetenskaplig kunskap inom forskning, utbildning och på arbetsmarknaden. Malmö: Malmö högskola.

Bilagor Bilaga A – Informationsbrev, svensk version Hej!

Mitt namn är Lisa Källberg och jag studerar Coaching och Sport Management vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Jag är inne på slutspurten av min utbildning och skall nu skriva mitt examensarbete inom motorsport. Syftet med mitt arbete är att undersöka rådande normer och ideal inom motorsport. Mer specifikt är syftet med studien att studera vilka förutsättningar som krävs för att åstadkomma elitprestationer inom motorsport och vad som utgör den perfekta föraren. För att få en så god bild som möjligt så kommer förare och andra nyckelpersoner (ex. teamchef, sportchef, managers, tävlingsledare, domare m.fl.) inom motorsport, och mer specifikt bilracing, att tillfrågas för intervju.

Om Du är intresserad av att medverka i studien kommer Du att vidare kontaktas via telefon för att boka in en tid för intervju. Intervjun kan ske som telefonintervju, videointervju (ex. Skype eller Zoom) eller fysisk intervju på utvald plats. Intervjun beräknas ta 30–60 minuter. Deltagandet är helt frivilligt och Du kan när som helst avbryta din medverkan.

Det material som samlas in från intervjuerna kommer att hanteras konfidentiellt och materialet kommer att avidentifieras. Vetenskapsrådets individskyddskrav kommer att tillämpas vid hantering av material och inga obehöriga personer skall kunna ta del av materialet.

Har Du frågor så får Du gärna av dig!

Med vänliga hälsningar, Lisa Källberg Handledare: Susanne Linnér Storgatan 3 Institutionen för Idrottsvetenskap 334 33 Anderstorp [email protected] [email protected] Telefon: +46725941483 Telefon: +46709166475

Bilaga B – Informationstext, engelsk version

Dear *****

My name is Lisa Källberg and I am a student at Linnaeus University in Växjö, Sweden. I study for a Bachelor of Science degree with specialization in Coaching and Sport Management.

I am now in the final stage of my bachelor degree and I am writing a thesis about norms and ideals within motorsport. The purpose of this thesis is to study what it takes to achieve elite performances and achievements within motor racing and what the perfect driver looks like both mentally and physically. Drivers and other keypersons (ex. team principals, sport managers, race directors etc.) within motorsport will be asked for an interview to get a good insight within the sport.

If you are interested in participating in this study and thesis you will be further contacted by telephone or e-mail to book a time for an interview. The interview can be done by telephone, videoconference (ex. Skype or Zoom) or by a physical meeting at preferred location. The interview is estimated to 30-60 minutes. The participation is completely freely and you are free to cancel your participation at any time.

The material collected from the interviews will be confidentially handled and material will be anonymous. The individual protection requirements written by the Science council will be applied when handling the material and unauthorized people will not take part of the material.

If you have any questions you are welcome to contact me!

Yours sincerly, Lisa Källberg Mentor: Susanne Linnér Storgatan 3 Institutionen för Idrottsvetenskap 334 33 Anderstorp [email protected] Sweden Telefon: +46725941483 [email protected] Telefon: +46709166475

Bilaga C – Intervjuguide

Del 1 – allmänna inledande frågor: - Vilken är din huvudsakliga roll inom motorsport? - Hur länge har Du varit aktiv inom motorsporten? - Har Du varit aktiv inom någon mer sportgren än banracing? o I så fall – är det stora skillnader? - Vad är det bästa med motorsporten och banracing? - Hur upplever Du motorsporten idag jämfört med hur det varit historiskt?

Del 2A Vägarna och formerna för att kunna nå den absoluta toppen. Bilden av sporten - kulturen - Vad skulle Du säga är den vanligaste kommentaren om motorsport? - Hur upplever Du kulturen inom motorsport? o Hård o Mjuk o Välkomnande o Utestängande - Vad anser Du är den största fördomen inom/gentemot motorsport? - Vilken bild ger media av motorsporten? - Vad är din bild av motorsporten? - Vilken är den största och främsta maktfaktorn inom motorsporten?

Vägarna för att nå toppen – vad krävs? - Hur stor roll spelar pengar? - Pengar eller talang? - Stöd? - Vad krävs för att åstadkomma elitprestationer inom motorsport? - Vilka strategier finns? - Vilken är synen på träning? (the look on training and food) - Vilket är behovet av träning? (how much do you need to train) o Varför?

III

Del 2B - Hur ser en idealisk förare ut inom motorsporten? – bilden av den perfekta föraren samt vägarna för att nå toppen. (ideal driver) o Kroppsform o Kroppslängd o Vikt - Vilken är den ideala mentaliteten inom motorsport? - Vem anser Du är en den perfekta föraren i modern motorsport? - Vem anser Du var det historiskt? o Vad skiljer dessa åt och i så fall på vilket sätt? - Måste föraren ha talang för att bli framgångsrik? - Om Ja, vad består då den talangen av? - Finns det många som kommer fram bara på grund av pengar?

Del 3 - Har du någon övrig kommentar eller åsikt som inte framkommit av de frågor som ställts?