Ett Klart NEJ Till Euron 71
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Ett klart NEJ till euron 71 Ett klart NEJ till euron Redogörelse för 2003 års folkomröstningsundersökning genomförd i samarbete mellan Statistiska centralbyrån och Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet av Henrik Oscarsson och Sören Holmberg Innehåll 2003 års folkomröstningsundersökning ...72 Därför blev det nej.................................103 Datamaterialet.......................................................73 Den svenska EU-dimensionen ...............................103 Inte lika svartvitt längre?......................................104 Valspurten avgjorde inte ..........................75 Hit men inte längre avgjorde ................................106 Lättrörliga EU- och EMU-åsikter..............................75 Ideologi fällde euron? ...........................................107 Valspurten enligt opinionsinstitutens mätserier........77 Väljarnas egna argument .....................................110 Mordet på Anna Lindh ...........................................79 Hur mycket EU vill vi ha? ......................................112 Valspurten enligt folkomröstningsundersökningen ...80 Väljarna bedömer den egna rörligheten ..................81 Väljarbeteende i folkomröstningar..........113 Väljarströmmar i olika grupper ...............................82 Sveriges bästa folkomröstning?.............................114 Folkomröstningsspurtar ..........................................84 Tabellbilaga ...........................................117 Ett kluvet Sverige .....................................85 Sociala skiljelinjer och politiska konfl ikter ................85 Centrum mot periferi ..............................................90 Referenser .............................................126 Gapen växer?.........................................................92 Ännu inte marginaliserade partier ............94 Att rösta på partilinjen ...........................................94 Valspurten .............................................................96 Välkända partiståndpunkter ...................................98 Subjektiva bedömningar.........................................99 Partibyten..............................................................99 Partierna kan bli marginaliserade .........................102 72 Ett klart NEJ till euron 2003 års Folkomröstningsundersökning Det blev en klar seger för nej-alternativet i folkomröst- och . Samtliga studier har genomförts med jämförelsevis ningen om euron den september . Röstskillnaden stora urval och med relativt små bortfall. Den svenska serien blev till slut hela , procentenheter motsvarande av valundersökningar omfattar tillsammans med motsvarande röster. En tydlig majoritet på , procent röstade något äldre amerikanska undersökningsserie det bästa survey- nej mot endast , procent som röstade ja. Andelen materialet i världen för systematiska studier av väljarbeteende. blanka röster var , procent. Valdeltagandet blev högt USA:s mätserie är några år äldre än vår, men de amerikanska (, procent); högre än i riksdagsvalet (,) och undersökningarna omfattar inga nationella folkomröstningar mycket högre än i Europaparlamentsvalet (, och inga EUP-val! Deras tidsserie är längre, men våra studier procent). Nej-sidans seger är den näst största i svensk är bredare. folkomröstningshistoria, slagen endast av nej-alternativet i Folkomröstningsundersökningen var ett lag arbete Högertrafi komröstningen . Nej-sidan (=vänstertrafi k) precis som de tidigare studierna. Ansvariga statsvetare i Gö- fi ck då hela , procent. När det gäller valdeltagande teborg har varit Henrik Oscarsson och Sören Holmberg. kommer också års folkomröstning på andra plats, Per Hedberg har varit forskningsassistent med ansvar för denna gång slagen av EU-omröstningen då valdeltagandet administra tion, kodning, fi l byggnad och databearbetningar. var ,. Resultaten från Sveriges alla sex nationella Kerstin Gidsäter har hjälpt till med utskrifter och redigering. folkomröstningar redovisas i tabell . Det omfattande kodningsarbetet har gjorts av Malin Fors- Ett klart NEJ till euron är en rapport om väljar beteendet i berg. Intervjuerna med undersökningspersonerna har genom- samband med Euro-folkomröstningen . Den bygger på förts av Statistiska centralbyråns intervjuare. Inom SCB har intervjuer och enkäter med sammanlagt röstberättigade Richard Öhrvall varit huvudansvarig för undersökningens personer. Undersökningen ingår i en lång serie valundersök- genomförande med Ingrid Fekkes som ansvarig för arbetet ningar som genomförs i samarbete mellan Statistiska cen- inom intervjuarkåren. tralbyrån och Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs Syftet med denna redogörelse är femfaldig – att analy- universitet sedan snart femtio år. Serien omfattar alla ordi- sera den väljarrörlighet som fi nns dold bakom utgången av narie riksdagsval sedan , Europaparlamentsvalen , folkomröstningen och de väljarströmmar som ledde fram till och samt folkomröstningarna , , Tabell 1. Valresultat i svenska folkomröstningar 1922–2003 (procent) Folkomröstning Alternativ Summa procent Valdeltagande Rusdrycksförbud 1922 Ja Nej Blankt 49,0 51,0 – 100,0 54,2 Högertrafi k 1955 Ja Nej Blankt 15,5 82,9 1,6 100,0 53,2 ATP 1957 Linje 1 Linje 2 Linje 3 Blankt 45,8 15,0 35,3 3,9 100,0 72,4 Kärnkraft 1980 Linje 1 Linje 2 Linje 3 Blankt 18,9 39,1 38,7 3,3 100,0 75,6 EU-medlemskap 1994 Ja Nej Blankt 52,3 46,8 0,9 100,0 83,3 Euro 2003 Ja Nej Blankt 42,0 55,9 2,1 100,0 82,6 Antal röster 2 453 899 3 265 341 121 073 3 475 5 843 788 Kommentar: Segrande alternativ har inramats Ett klart NEJ till euron 73 nej-sidans seger, att kartlägga väljarnas röstande i olika socio- kät. Det hjälpte naturligtvis att enkäten endast skickades till ekonomiska grupper, att studera partiernas varierande fram- personer som tidigare ställt upp för en intervju. Vägrare och ej gångar som opinionsbildare under kampanjen, att undersöka anträff ade ingår inte i panelstudierna. åsikter, värden och motiveringar bakom väljarnas ja- respek- Intervjuarbetet inleddes i mitten av augusti och avsluta- tive nej-röstande , och att studera vilka eff ekter folkom- des i slutet av november. En majoritet av intervjuerna genom- röstningen fi ck på stödet för folkomröstningar i Sverige. De fördes som personintervjuer med ögonkontakt, ofta i svars- fl esta av våra analyser görs tidsjämförande med fokus på vad personernas hem. En del upptagna och svårfångade personer som är likt eller olikt i förhållande till tidigare svenska folk- ställde dock enbart upp för nedbantade telefonintervjuer. omröstningar. Jämförelser med är naturligtvis mest cen- Totalt gjordes förkortade intervjuer, varav var mycket trala, men jämförelser görs ofta också med . Ibland dyker korta och endast något nedminskade. Den genomsnitt- till och med resultat upp från Bo Särlviks studie av ATP-folk- liga inter vjutiden för en fullständig intervju var minuter. omröstningen (Särlvik ). En kort intervju tog i snitt minuter att göra medan en nå- got mindre förkortad intervju i genomsnitt genomfördes på Datamaterialet minuter. Arbetet med intervjuerna och den efterföljande Folkomröstningsundersökningen består av två kodningen underlättades påtagligt av att SCBs intervjuare nu- delar. Dels en traditionell intervjuundersökning i mera använder persondatorer vid utfrågningarna (datorassiste- samband med folkomröstningen med ett urval på rade besöksintervjuer, DABI). röstberättigade personer boende i Sverige i åldrarna Bortfallet på , procent fördelar sig på procents – år, dels en enkätstudie med svarspersonerna i svarsvägran, procent ej anträff ade och procent förhin- års valundersökning (sammanlagt personer i der. Svarsbortfallet är förhållandevis jämnt fördelat i olika urvalet). Den senare undersökningen utgör en valårspanel sociala grupper. Men vissa skillnader fi nns naturligtvis. Bort- – och omfattar enbart svenska medborgare. fallet är obetydligt lägre bland kvinnor ( procent) än bland Intervjustudien däremot omfattar även utländska män ( procent), och något högre bland äldre människor medborgare med rösträtt i Euro-omröstningen. mellan – år ( procent) än bland t.ex. medelålders mel- Intervjuundersökningen bygger på ett obundet slumpmäs- lan – år ( procent) eller unga mellan – år ( pro- sigt urval (OSU) omfattande totalt personer. Cirka cent). Personer med låg deklarerad inkomst ( procent) hälften intervjuades före folkomröstningen (förval), andra har ett högre bortfall än genomsnittet, liksom personer med hälften efter (efterval). De som intervjuades före folkomröst- utländsk bakgrund ( procent). Geografi skt är bortfallet nå- ningen fi ck efter valdagen besvara en kort enkät. Förvalsinter- got högre i Stockholm ( procent) än i landet i övrigt. Lägst vjuerna tillsammans med enkätundersökningen efter folkom- bortfall fanns på Gotland och i Jämtland, endast respektive röstningen utgör tillsammans en mindre kampanjpanel på procent. totalt urvalspersoner. Eftervalsurvalet omfattar totalt Den mest påtagliga bortfallsskillnaden återfi nns dock inte personer. mellan olika sociala grupper utan mellan röstare och icke- Totala antalet intervjuer som genomfördes var , före röstare. Bortfallet bland personer som deltog i folkom- valet och efter valet . Svarsbortfallet blev , pro- röstningen är procent. Motsvarande bortfallsandel är hela cent. Det är inte det största bortfall vi haft i valundersökning- procent bland personer som inte deltog i folkomröstning- arna, men det är bland de största. Valundersökningen en. Röstberättigade personer som avstår från att delta i val har har hittills