Regeringskansliets Årsbok 2001 Regeringskansliets Årsbok 2001 Som Kapitelvinjetter Har Vi Valt Bilder Från Det Svenska Ord- Förandeskapet I EU Första Halvåret 2001
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Regeringskansliets årsbok 2001 Regeringskansliets årsbok 2001 Som kapitelvinjetter har vi valt bilder från det svenska ord- förandeskapet i EU första halvåret 2001. Bilderna är tagna av Anette Andersson och Per Westergård. Regeringskansliet består av statsministerns kansli, Stats- rådsberedningen, tio departement och Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Regeringskansliet är huvudsakligen lokaliserat till Södra Klara-området, dvs. kvarteren kring Drottninggatans nedre del, från Tegelbacken i väster till Gustav Adolfs torg i öster. Regeringskansliets årsbok för 2001 har producerats av Regeringskansliets förvaltningsavdelning på uppdrag av statsministern. De olika departementen har bidragit med fakta och underlagsmaterial och svarar själva för urvalet. Redaktör Ingemar Melin Textbearbetning Jeanette Neij Projektledning Sanna Johansson, Information Rosenbad Produktion Regeringskansliet, april 2002 Grafisk formgivning Ty pisk Form designbyrå Tryck Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2002 ISSN 1404-479x ISBN 91-974233-2-7 Förord Avsikten med årsboken är att informera om Regerings- pågår dessutom ständigt ett viktigt löpande vardagsar- kansliets arbete. Det är en redovisning av de händelser bete som inte alltid uppmärksammas. som präglat året som gått och en presentation av vilka Det är min förhoppning att årets årsbok kommer vi är som arbetar här. att medverka till en ökad insikt om hur Regerings- Det gångna året präglades av det framgångsrika kansliet fungerar. svenska ordförandeskapet. Under det första halvåret Men allt kan inte rymmas i en årsbok. Har du frå- var en stor del av Regeringskansliets arbete inriktat på gor som inte besvaras här, eller som du vill veta mer ordförandeskapet. Svenska regeringstjänstemän var om, är du välkommen att höra av dig till Regerings- ordförande i hundratals arbetsgrupper och svenska kansliet. Besök gärna vår hemsida, www.regeringen.se. ministrar ledde eu:s ministerråd. Detta skedde paral- lellt med att det ordinarie arbetet löpte på vanligt sätt. Det har varit ett intensivt och spännande år. Flera stora och viktiga frågor behandlades under året. Några av de frågor som lyfts fram i årsboken förutom ordförandeskapet är klimatarbetet, regional- politiken och ohälsofrågorna. Inom Regeringskansliet Göran Persson REGERINGSKANSLIETS ÅRSBOK 2001 FÖRORD • 4 Innehållsförteckning Förord 4 Kapitel 1 Presentation av Regeringskansliet 7 Kapitel 2 Några särskilda frågor 11 Regeringens 11-punktsprogram för ökad hälsa i arbetslivet 12 Ny politik för tillväxt och livskraft i hela landet 12 Arbetet mot klimatförändringar 13 Ny europeisk myndighet för säkra livsmedel 14 Kapitel 3 Departementens verksamhet 15 Statsrådsberedningen 16 Justitiedepartementet 18 Utrikesdepartementet 23 Försvarsdepartementet 27 Socialdepartementet 30 Finansdepartementet 35 Utbildningsdepartementet 39 Jordbruksdepartementet 44 Kulturdepartementet 48 Miljödepartementet 51 Näringsdepartementet 55 Förvaltningsavdelningen 67 Kapitel 4 Det svenska ordförandeskapet 70 Appendix 78 Regeringen 2001 79 Kalendarium 2001 82 Statsbudgeten i sammandrag 2000–2001 98 Antal regeringsärenden 1992–2001 100 Antal propositioner 1992–2001 101 Antal författningar 1992–2001 102 Antal kommitté- och utredningsdirektiv 1992–2001 103 Antal interpellationssvar till riksdagen 1992–2001 104 Antal frågesvar till riksdagen 1992–2001 105 Antal registrerade ärenden/handlingar per departement 1993–2001 106 Propositionsförteckning 2001 107 Statens offentliga utredningar (SOU) 2001 111 Departementsserien (Ds) 2001 114 Kommittédirektiv 2001 117 Regeringens belöningsmedalj 2001 121 Antal tjänstgörande i Regeringskansliet 1993–2001 122 Personalsammansättning i Regeringskansliet 1995–2001 124 Regeringskansliets utgifter 1994–2001 126 Kapitel 1• Presentation av Regeringskansliet All offentlig makt utgår från folket. Folket väljer riksdagen och partiernas mandat i riksdagen ger underlag för bildandet av regeringen. Regeringen ska enligt grundlagen styra riket och är ansvarig inför riksdagen. Denna fördelning av makt och uppgifter innebär att regeringen ansvarar för den löpande statsförvaltningen, verk- ställer riksdagens beslut och lägger förslag till riksdagen medan riksdagen har att besluta om lagar och om statens utgifter och att granska regeringens och statsrådens verksamhet. Till sin hjälp har regeringen 4.500 tjänstemän och politiskt anställda som är anställda i myndigheten Regeringskansliet. Unik svensk modell Regeringskansli i förändring Den svenska förvaltningsmodellen är unik jämfört med Regeringskansliet har under den senaste tioårsperio- andra länders statsförvaltningar och regeringskanslier. I den genomgått ett antal stora förändringar när det gäl- andra länder är förvaltningen ofta en del av departe- ler både sin verksamhet och organisation. Politikens menten. Det är enbart i Sverige som alla departement roll och villkor i samhället har förändrats på flera sätt. är samlade inom en myndighet. Gränserna mellan olika politikområden har suddats ut. Myndigheterna i Sverige lyder under regeringen, Även verksamhetens inriktning har förändrats i flera men är relativt självständiga. Regeringen, eller ett viktiga avseenden. enskilt statsråd, får inte försöka påverka en myndighet Den kanske största förändringen under 1990-talet att t.ex. verkställa beslut på ett visst sätt. Myndig- är Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (eu). heterna lyder heller inte under »sin« minister eller Innan Sverige blev medlem i eu var det främst Ut- »sitt« departement utan under regeringen som kollek- rikesdepartementet som beredde svenska ståndpunk- tiv, som styr förvaltningen gemensamt t.ex. genom ter inför möten i internationella organisationer. Nu lagstiftning, budget, mål- och resultatstyrning samt företräder alla departement Sverige i eu och genomför utnämningar. överenskommelser för Sverige, t.ex. vad gäller ny Unikt för den svenska modellen är också att reger- lagstiftning, administrativ praxis, standardisering ingen fattar beslut kollektivt och i konsensus. m.m. Allt fler lagstiftnings- och förvaltningsärenden Regeringsärenden ska avgöras av regeringen vid reger- har en eu-aspekt. Detta har påverkat såväl departe- ingssammanträde, där minst fem statsråd måste delta. mentens arbetsbelastning som organisation och arbets- Motsatsen är ministerstyre, vilket allmänt tillämpas i former. andra länder. Budgetprocessen och styrningen av de statliga myndig- Den svenska förvaltningsmodellens princip om heterna har utvecklats under de senaste tio åren. En regeringens kollektiva beslutsfattande genomsyrar allt ny budgetlag reglerar numera riksdagens krav på reger- arbete inom Regeringskansliet. Regeringskansliet har ingens arbete med statsbudgeten, inklusive budgetpro- utvecklat interna samrådsformer som säkerställer det positionen. I relationerna till myndigheterna har den kollektiva beslutsfattandet och att alla statsråd ges s.k. mål- och resultatstyrningen utvecklats och fått all- rimlig möjlighet att påverka de ärenden som hamnar på tmer etablerade former. Budgetprocessen inklusive regeringens bord för beslut. Ett ärende som berör flera myndighetsstyrning innebär förenklat att bereda och departements verksamhetsområden ska beredas i sam- följa upp budgetförslag (vårpropositionen och budget- råd med andra berörda statsråd. Alla förslag till riks- propositionen), utfärda regleringsbrev, analysera och dagen (propositioner) sänds till alla departement och värdera myndigheternas årsredovisningar och andra statsråd för synpunkter i god tid innan regeringen rapporter, förbereda och genomföra myndighetsdialo- beslutar om att lämna förslagen. ger, bereda särskilda uppdrag till myndigheterna samt REGERINGSKANSLIETS ÅRSBOK 2001 KAPITEL ETT. PRESENTATION AV REGERINGSKANSLIET • 8 ha andra löpande kontakter med myndigheterna m.m. internationell uppmärksamhet, e-post och webbsidor. Politikens roll och villkor i samhället har förändrats Utvecklingen av Internet och it pågår kontinuerligt. Som på flera sätt. Traditionella politiska instrument för att exempel kan nämnas att Regeringskansliets hemsida har styra riket och förverkliga politiska mål förnyas och cirka 200.000 besök per normalvecka och att nästan alla ersätts av nya arbetsformer. Det har blivit viktigare att presskonferenser sänds direkt på Internet eller kan lad- snabbt, obyråkratiskt och nära den politiska ledningen das ner i efterhand genom s.k. webb-casting. driva operativa uppgifter. Kommittéer har fått möjlig- Förra årets händelser, med bl.a. terrorattacken mot het att bedriva myndighets-utövning och flera projekt World Trade Center i New York, har också satt fokus tjänar som debattplattformar för vilka resurser kan på hur Regeringskansliet fungerar i krissituationer. användas för opinionsbildande ändamål. Exempel är Kraven på förmågan att hantera kriser kommer att projekten Levande historia och Kunskapslyftet. Tvär- spela en allt större roll i framtiden. gående politikområden har också fått allt större vikt, Det finns även verksamheter som har minskat i t.ex. frågor som rör jämställdhet, mångfald, miljö och omfattning. Antalet regeringsärenden har t.ex. minskat ungdom. under 1990-talet. Detta är bl.a. en följd av att det Framväxten av informationssamhället har ökat kra- sedan länge har varit en strävan att avlasta regeringen ven på snabb och lättillgänglig information och för- från ärenden av löpande art och delegera förvaltningsä- ändrat Regeringskansliets kontakter och kommunikation renden till myndigheter m.m. med omvärlden. Efterfrågan på information har ökat Men trots alla dessa förändringar är fortfarande en från såväl medier som allmänhet. Sätten