Nummer 5 • 2004 Sveriges största musiktidning

BeastieBoys Groove 5 • 2004

Niccokick sidan 6 Att brinna är Tre frågor till Safari sidan 6 Språklig jämställdhet sidan 6 enda alternativet Omslag Skinny Puppy sidan 8 Tsuyoshi Ando Tacka Bush för det sidan 8 I en tv-sänd Nick Cave-dokumen- gör på sina hotellrum känns i sam- tär nyligen pratade Blixa Bargeld manhanget helt ointressant. Men Groove Ett subjektivt alfabet sidan 10 om hur man gör för att inte ätas hur Sonic Youth, Beastie Boys och Box 112 91 404 26 Göteborg Di Leva sidan 10 upp av myten om att vara rock- Di Leva uppfattar sin situation och stjärna. Det finns två val: antingen hur de formulerar sitt uppdrag vill Telefon 031–833 855 Ebon Tale sidan 12 så inser man att det finns annat som jag gärna få reda på. Därför kan Elpost [email protected] Kristoffer Janzon sidan 12 kan vara lika viktigt i livet eller så du läsa om dem i detta nummer av http://www.groove.se slutar man brinna. Det senare för- Groove. Men det är även intres- Quant sidan 13 utsätter självklart att man någon sant att uppmärksamma artister Chefredaktör & ansvarig utgivare Gary Andersson, [email protected] Slagsmålsklubben sidan 13 gång brunnit för det man gör, men i början av sin karriär. Därför är att man inte längre orkar bry sig. jag alltid spänd över vad som ska Redaktör Wendy sidan 13 Men visst är det skönt med artis- hamna under vår vinjett Blågult Niklas Simonsson, [email protected] The (International) ter som fortsätter att bry sig! Få Guld. Genrebredden är rejäl när vi Noise Conspiracy sidan 15 lyckas para ihop ett galet rock- presenterar spännande nya svenska Layout stjärneliv med familj och vänner artister. Och detta nummer är inget Henrik Strömberg, [email protected] The Hives sidan 16 samtidigt som de inte släpper taget undantag. Redigering om sin konstnärliga ambition, men Detta sommarnummer följs av Korn sidan 18 Gary Andersson, Henrik Strömberg Nick Cave får väl sägas vara ett av ett tillbaka-efter-sommaren/festi- Beastie Boys sidan 20 undantagen. valer/semester-nummer i början av Annonser Sonic Youth sidan 25 När det gäller artister som är september. Vi syns då. Tills dess kan Per Lundberg G.B., [email protected] engagerade i sin konstart och verk- du alltid kolla in vad som händer 0706–44 13 79 Albumrecensioner sidan 26 ligen söker nya musikaliska utma- på www.groove.se. Groove-CD & web Egenrecensioner sidan 28 ningar blir jag alltid extra nyfiken. Hur är deras vardag, när skriver de Ann-Sofie Henriksson, [email protected] Vinylrecensioner sidan 30 låtar och hur hittar de sin inspira- 031–13 91 70 Groove CD 5 • 2004 sidan 39 tion? Vad Britney Spears, Dannii För icke beställt material ansvaras ej. Minogue eller andra bubbelgum Citera oss gärna, men ange då källa. Tryckt på miljömärkt papper.

Gary Andersson Tryck Adargo Press AB [email protected] ISSN 1401-7091

Groovearbetare Kristofer Ahlström Johan Joelsson Mats Almegård Robert Lagerström Gary Andersson Jonas Liveröd Tävla på groove.se! Daniel Axelsson Per Lundberg G.B. Mikael Barani Martin Lundmark Roger Bengtsson Kalle Malmstedt Jonas Elgemark Thomas Nilson Dessutom på www.groove.se: Andreas Eriksson Mia Olsson Fredrik Eriksson Daniel Severinsson Rea på Moa Eriksson Niklas Simonsson Sandra Fogel Magnus Sjöberg Groovekläder! Johannes Giotas Mathias Skeppstedt Torbjörn Hallgren Moa Stridde I vår exklusiva webshop kan Annica Henriksson Henrik Strömberg du skaffa snygga t-shirts och jackor med Groove-tryck i bästa Ground Control-kvalitet. Groove görs i samarbete med: Nu i sommar kan du tävla om skivor med Beastie Boys, Sonic Youth, Vision System och Nina Ramsby & Martin Hederos. T-shirt Du kan vinna en t-shirt och en bildtiotummare med Dropkick Murphys, eller en bok med texter 99:–+frakt av och med Latin Kings! Dessutom: biljetter till finns i flera färger Arvikafestivalen och Kalas!

2 Groove 5 • 2004 www.ahlens.com

Brandy Afrodisiac. CD 175· Släpps 30 juni.

Wilco A Ghost Is Born. CD 175· Släpps 23 juni.

Brian Wilson Gettin Over My Head. CD 175· Släpps 23 juni.

Just nu på Åhléns! Välkommen in.

Priserna gäller t o m 6/7, så länge lagret räcker. Ett hus, tusen möjligheter. www.groove.se 3

IINDEPENDENTNDEPENDENT MMUSICUSIC FFOROR IINDEPENDENTNDEPENDENT PPEOPLEEOPLE

WASHDOWN EDDIE SPAGHETTI THE ACKERMANS GEMYNER - MY ANGEL YES TO EVERYTHING THE SAUCE SONG IN YOUR STREET Irya från bandet Urga har tagit steget I en kombination av punk, disco, no-wave Supersucker´s sångaren tolkar sina, Sveriges i särklass hetaste debutband! vidare tillsammans med några och soul, skapar Washdown fängslande och världens, country favoriter I en mix av härligt 60-tal och The Hives musikaliska vänner skapat refränger och feta melodier som inte (Steve Earle, Willie Nelson, Khris kommer The Ackermans att bli ett underbart skön och laid back pop släpper ur skallen och en grym rytm Khristofferson m.fl .) Plus att plattan av sommarens mest omtalade musik. ”My Angel” är ett smak- som skakar om hela kroppen. innehåller två helt nya egna låtar och eftersökta band. prov från det kommande albumet. Klara för årets Kalas turné ! Missa INTE på årets Hultsfredsfestival !!! ABSTRACT RECORDS PLUGGED RECORDS LOOKOUT RECORDS BYKER WALL

THE SOLUTION SARA BERG GUSTAV & THE SEASICK COMMUNICATE! SAY HELLO TO THE..... SAILORS - NIGHTLIFE Scott Morgan (Rationals, Hydromatics) En respektlös mix av vackra Ny singel från Gustav´s kritikerrosade och Nick Royale (The Hellacopters) har popharmonier, svängig reggaebas, album ”Vagabonds Polka”. tillsammans gjort en soul doftande platta och ettriga hi-hats. Skulle kunna varit Enastående och snygg som träffar rakt in i hjärtat. elecktro om de inte varit så mycket soul... ”singer/songwriter” av högsta klass. WILD KINGDOM GAY MONKEY RECORDS MARILYN RECORDS

PINEBALD - ALL EARS, ACHORDIAN NIGHTWISH - NEMO ALL EYES, ALL THE TIME MY DEAR LISTENER Äntligen är Nightwish tillbaka ! Infl uerat av The Beatles, Rolling Stones, Hendrix, Tidlöst debutalbum från ett av Nya singeln ”Nemo” från albumet Tom Petty och indie-rock så som Weezer, Pixies Sveriges i särklass intressantaste band. ”Once” fi nns nu ute i två versioner. och Dinosaur Jr. Power-indie-pop som bäst ! Det är pop, det är rock, det är musik ! Headline på Sweden Rock Festival. NUCLEAR BLAST SIDE ONE DUMMY MARILYN RECORDS SSAMTLIGAAMTLIGA SSKIVORKIVOR FINNSFINNS I VÄLSORTERADEVÄLSORTERADE SSKIVBUTIKERKIVBUTIKER OOCHCH VIAVIA POSTORDER:POSTORDER: WWW.SOUNDPOLLUTION.SEWWW.SOUNDPOLLUTION.SE Niccokick ”Demostadiet är magiskt”

Andreas Söderlund har precis varit ute på en joggingrunda. Det är lite stressigt nu tycker han. Förutom löpningen finns det många rockband som pockar på uppmärksamheten – utöver Niccokick, som släppt en ny EP, spelar Andreas i det tyngre Sounds Like Violence som ska på turné i England. Som om inte det vore nog vill det akustiska Iamuse få sin …Cesar Vidal som är aktuell som sångare beskärda del av hans uppmärksamhet. i elektroniska kvartetten Safari och debut- – Jag lägger krutet på det band som har singeln Crazy Dream Crazy Days. mest att göra för tillfället. Niccokick bildades som ett poppro- Vad händer? jekt för att Andreas hade svårt att lägga – Vi jobbar hemma hos Mattias Holmlund, i alla sina idéer i ett band. hans studio i källaren. Den består av två dato- – Låtarna blev för splittrade. Men jag rer och en sångmick. Det finns en keyboard kände redan från början att Niccokick också, men den används väldigt sällan. Er förstasingel Crazy Dream Crazy Days är ju skulle bli bra. nästan kriminellt bra. Låten Run, Run, Run från Nicco- – Fan va kul att höra! Tack så mycket. Det är ju kicks nya EP är faktiskt den första låten en väldigt enkel poplåt, förmodligen är den bandet gjorde någonsin. bland det snällaste som kommer på skivan. Vi – Det känns mäktigt att den kommer ut håller på i studion just nu, jag höll som sagt nu. på precis när du ringde. Vi jobbar på bra, för Andreas talar varmt om demosta- Safari har egentligen bara funnits sen i janu- diet. Utan att för den skull vara ledsen ari i år. Jag, Mattias och Johan Elmros började över att det har börjat gå bra för Nic- göra låtar tillsammans då. Johan har jobbat mycket med elektronisk musik till skillnad cokick. från mig. Men det är bra att upptäcka nu, för – Demostadiet är magiskt. Man lever i det är en skön musikalisk värld att jobba i. Vi en helt ostörd värld. Nu har vi ju pro- fick kontakt med bolag ganska omgående, och ducent och hela faderullan. Men det fullängsplattan kommer att släppas i augusti. är viktigt att kunna behålla den tidiga Finns det risk att Safari kommer att krocka känslan. Emma Svensson med Caesars Palace? Hur behåller ni den känslan i Nicco- – Nej, just nu håller ju dom på med Teddy- kick? – Greg Dulli är på första plats, sen hade ett band, men det kan samtidigt bli lite bears, så det är lugnt. Caesars kommer inte att – En låt på den nya EP:n är en gammal ju inte Neil Young eller Robert Pollard väl mycket presentation. släppa något förrän nästa år, så det är planerat för att inte krocka med varandra. demoinspelning som vi bara mixat om. varit fel. I Sverige skulle det blivit The Du lär ha sagt att Kurt Cobain hade gil- Du har väl ett förflutet som smörsångare? Och sen så har vi ju inte börjat använda Nooners. lat Niccokick. Varför tror du det? – Nja, jag var med i en Elvis-tävling på en enhetliga kläder och leta efter en image Blir det någon fullängdare eller ska ni – Jag kan tycka att det är lite likt. Inte klubb som hette Vegas för några år sedan och bara för att vi har börjat släppa skivor. bara släppa en massa EP:s? för att vi alltid låter som Nirvana, men vann. Och vid ett par tillfällen har jag imiterat På förra EP:n Turn 27 gjorde Nic- – Jodå, i september ska det komma en hittigheten finns där, och rockigheten Julio Iglesias. Men det har varit väldigt mycket cokick en snygg duett med José Gonzà- fullängdare. Men EP:s är ett fantastiskt i mitt sätt att sjunga. Jag tror att Kurt mer snack om ”Cesar Vidal – smörsångaren” lez. Ett samarbete som gett mersmak. format. Det visar upp många sidor av hade tänt på våra låtar. än vad som hänt i verkligheten (skratt). Andreas är inte främmande för fler. Johan Joelsson Niklas Simonsson

Språklig jämställdhet i musikvärlden Jag läste nyligen en intervju med Sahara Janne Bark och hårdrockssångaren Christer sväng i rockmusiken” eller ”PJ Harvey bevisar lemmar. Sorgligt men sant. Ytan är polerad Hotnights och den fick mig att fundera över Mentzer. Tillsammans med tre andra tjejer att hon kan spela rock lika bra som en kille”. men vi har långt ifrån nått den jämlikhet vi om det blivit bättre på jämställdhetsfronten bildade jag gladpunkbandet Sunda Celluliter Men frågan är om den nya jämställd- eftersträvar. Den dagen då kvinnliga artister i musikvärlden. Det är i alla fall inte längre och spelade låtar med titlar som Snobb Arne heten går djupare än rent språkligt. Det är slutar vara undantag är vi där. Tills dess: Glad okej att kalla band bestående av tjejer för och Charterresa till helvetet. Ambitionen att visserligen inte längre politiskt korrekt att sommar! ”tjejband”. Det är inte heller helt okej att få fler tjejer att spela i band var i och för sig uttala sig fördomsfullt om kvinnliga artister, fråga ”Hur känns det att vara tjej och spela i hedervärd men när jag tänker tillbaka på den men det ändrar inte det faktum att kvinnor PS. Gå in på Grooves hemsida och läs min ett rockband?”, eller ”Hur kommer det sig att tiden känns det som om det var på stenål- i musikbranschen allt som oftast måste lista över de tio coolaste och dansvänligaste ni som tjejer började spela rockmusik?”. dern. vara snyggare och sexigare än sina manliga sommar-partylåtarna. Annat var det 1995 när jag som fjorton- Konvolutet till samlingsskivan föreställer motsvarigheter. Att band med enbart kvinn- åring medverkade i det så kallade ”Tjejrock- siluetten av en naken, välsvarvad tjej som liga medlemmar fortfarande är exotiska projektet”. Projektet syftade till att bilda tjej- blåser iväg toner över en gitarr. Inne i konvo- fåglar i djungeln av killbaserade rockband rockgrupper i Halland och ge dem en chans lutet står det: ”Det är tack vare alla er tjejer är även det ett faktum. Ta upp vilken musik- till CD-produktion. De olika stegen var att som det blev möjligt att bevisa att ni har ett blaska som helst och räkna efter hur många träffas och bilda grupper, skriva eget material naturligt sväng i Rockmusiken!”. Tänk er att artiklar som innehåller tjejer jämfört med och arrangera låtar, lära sig spela live och det hade stått något liknande om Sahara hur många artiklar som innehåller killar. I uppträda på scen och slutligen spela in en Hotnights eller PJ Harvey: ”Sahara Hotnights majnumret av Groove innehöll fem av fem- samlingsskiva i studio. Handledarna bestod bevisar att de som tjejer har ett naturligt ton artiklar kvinnliga medlemmar medan Moa Eriksson av ett gäng gamla rockrävar, däribland tretton av artiklarna innehöll manliga med- [email protected]

6 Groove 5 • 2004 www.groove.se 7 Skinny Puppy Hundvalpen återuppstår

Efter keyboardisten Dwayne Goettels död och interna stridigheter splitt- rades det legendariska syntbandet Skinny Puppy. Men nu är de tillbaka, med ny skiva och ny turné.

– Tro mig, det finns ingen som är gladare än jag över att vi är tillbaka! Cevin Key låter uppriktigt lycklig när han berättar om The Greater Wrong of the Right, Skinny Puppys comeback efter de åtta år då gruppen inte existerade. Under arbetet med deras förra skiva, The Process, drogs saker och ting till sin spets. Dwayne Goettel som varit medlem i bandet sedan 1986 dog efter en överdos och de båda originalmedlemmarna Cevin Key och Nivek Ogre pratade knappt med varandra. Key och Ogre slutförde The Process som en hyllning till Goettel och gick sedan skilda vägar. En återförening verkade långt borta. – Ett krig pågick mellan Ogre och oss andra i bandet, men det har flutit mycket vatten under broarna sedan dess. Vi var Austin Young tillräckligt kloka för att ringa varandra ibland och inte släppa kontakten helt. sig till det yttersta under arbetet med nya Keys röst blir sorgsen när han pratar – Haha, då ska du se vår nya, skrattar Key. Efter några år återförenade Key och albumet. om Goettels tragiska död. Men så fort jag Den är i sann Skinny-anda, teatraliskt och Ogre Skinny Puppy för en spelning i Tysk- – Dwayne bidrog alltid med så mycket för Skinnys comeback på tal kommer ener- coolt. Vi kommer att bjuda på material land. Efter den spelningen kände de att och han kunde mer än jag om teknik och gin och glädjen tillbaka igen. Han berättar från dom flesta av våra skivor och spela tiden var mogen för en riktig återfören- sampling. På nya skivan har jag velat stå att deras nya liveshow kommer att bli den mycket från nya skivan också. Vi kommer ing. upp för honom och göra ett lika bra jobb maffigaste någonsin, vilket i Skinnys fall att vara fyra på scenen, förutom Ogre och – Vi ville göra något mer eftersom vi lagt som vi båda gjorde tillsammans förut. Jag förmodligen inte betyder lite. När de spe- jag kommer Justin Bennett spela trummor ner så mycket arbete på showen. Då bör- har utvecklats massor som musiker sedan lade i Göteborg 1988 bjöd de på en show och William Morrison bas och gitarr. Det jade vi diskutera möjligheterna att spela in han dog. som bland annat innehöll ett performance blir jävligt intensivt. en ny skiva och sommaren 2001 startade Hur påverkade Dwaynes död er personli- där Ogre i kirurgdräkt sprättade upp en Ett hett tips är alltså att ta sig till Arvika vi arbetet på allvar. gen? hunddocka. Samtidigt som han ringlade i sommar, för när Cevin Key utlovar den De har varsin studio i sina hem nuför- – Jag var chockad. Det var oerhört tra- tarmar och andra inälvor runt sin kropp mest intensiva Skinny-showen någonsin är tiden, vilket inneburit att Key ofta gjort giskt och det förändrade allt. Jag tröstar väste han ur sig låttexterna med sin metal- det något man inte bör missa. musiken och skickat över ljudfiler till mig med att jag försökte hjälpa honom så liskt frätande röst. Jag var sjutton år och Mats Almegård Ogre för sångpålägg. Key har ansträngt gott jag kunde. kände mig helt knockad efteråt.

Tacka Bush för det Det är hemskt att säga det, men dåliga tider ut hälften så mycket intressant musik som akustiska shower för att höja det politiska allt motstånd inför en 3 000 personer stark gör något speciellt med artister. De får inspi- nu. Artister gav ut hafsverk utan hjärta, medvetandet hos unga amerikaner. utsåld publik, medan Cardigans spelade ration, skriver vassare låtar och engagerar sig turnéer på sömngång rullade igenom stä- Som ni märker så händer allt i den hårdare inför 200 på en liten klubb i Brooklyn två på ett helt annat sätt. Och just nu är tiderna derna. Men nu är det ändring. Eller som Al gitarrskolan, för tyvärr så har rapartisterna veckor tidigare. Och även med sin bästa line- urusla i USA. Med en skivbransch som inte Jourgensen, sångare i Ministry uttryckte det: inte hängt med alls. De snackar fortfarande up på länge så kämpar Lollapalooza med utvecklats sedan sjuttiotalet och som fort- ”så länge Bush är president kommer Ministry om horor, gräs och hur mycket guld de har på dålig biljettförsäljning medan Ozzfest med farande tror att en negativ trend endast kan bara att bli bättre och bättre, för så här arg sig, och som Sick Of It All sa när jag snackade Judas Priest, Slayer och Slipknot som vanligt stoppas med prishöjningar, och en president har jag inte varit på länge”. Och för att backa med dem: ”ingen kan identifiera sig med det är sommarens säkraste publiksuccé. Det ska som försöker föra landet tillbaka till medel- upp sina ord så börjar varje låt på nya skivan när man inte har mat på bordet”. Men sen vara hårt i år och ni kan tacka Bush för det. tiden med häxprocesser, en sexualundervis- med W, Ministry tänker ha röstbås i konsert- går också försäljningssiffrorna för rappen ning som bara får lära ut avhållsamhet, ett lokalerna så att de röstskygga amerikanerna ner i USA medan hårdrocken och punken sta- meningslöst krig som kostar enorma summor kan registrera sig. Fat Mike, förgrundsfigur digt stiger, precis som under Bush senior och medan amerikanska barn knappt har skol- i NOFX, har gett ut Rock Against Bush, en Reagen. En konservativ regering har alltid böcker och antalet hemlösa bara ökar och platta med artister som Sum 41, Offspring, varit bra för punk och metal. ökar. Det är då musik skapas som betyder Jello Biafra, Pennywise och Billy Bragg. Och Velvet Revolver är just nu på sin första nåt, som vill nåt. på tal om Billy Bragg, han och Tom Morello turné och biljetterna till hela turnén sålde Mathias Jag vill inte tracka ner på någon, men från Audioslave åkte i våras runt och spelade slut på åtta minuter. Igår var jag och såg Skeppstedt under Clintons tid i Vita Huset kom det inte våra svenska stoltheter In Flames krossa [email protected]

8 Groove 5 • 2004

The (International) Noise Conspiracy Kärlek och uppror

De tog sitt antikapitalistiska budskap och åkte till kapitalismens högborg Los Angeles. Tillsammans med en legendarisk hjälpreda bakom orgeln och den lika legendariske Rick Rubin bakom produk- y tionsspakarna skapades en varm och självutlämnade punkplatta. x När Los Angeles-punkarna X spelade in sitt debutalbumX Los Angeles valde de Ray Man- zarek som producent och organist. Detta var 1977 och punkarnas största fiende var hippien tätt följd av symfonirockaren. Stackars gamle Doors-keyboardisten fick stå som symbol för släktet och X blev förrädare bland de trång- synta punkarna. Men Manzarek gjorde ett bra jobb och bandets första platta låter fortfarande fräsch med sin blandning av Black Flag och Doors. Blandnigen punk och psykedelia kan bli genial, men det var bara Wipers och Damned som lyckades mixa det lika bra som X. JE x/o Elliott Smith blev bara 34 år. Skivan X/O släpp- te han 1998. Av många ansedd den bästa han gjorde. Han spelade på KB i Malmö samma år och före spelningen gick han och hans crew på upptäcktsfärd bland Malmös skivaffärer. Hittade till Jukebox där han inhandlade John Lennons blåa box. Eller rättare sagt så var det hans flickvän som fick köpa den då han själv inte riktigt stod ut med den uppmärksamhet han drog till sig. Elliott gick ut på gatan och väntade istället. PLGB xtal Första låten på Aphex Twins banbrytande genombrottsalbum Selected Ambient Works 85–92 (R&S Records, 1992). En platta som inte bör saknas i någon skivhylla. HS

yeah! Glen E Friedman Ledordet nummer ett för pop- och rockmusik. Det enda ord som, uttalat på rätt sätt, kan Dennis Lyxzén är hemma och egentligen kamp mot samhället som i äldre låtar. mycket adrenalintillskott bidrog värl- skilja det slätstrukna från det upproriska, den ensamma stoltheten mot det grå massan. upptagen med att flytta. Men alla i The Och fortfarande handlar det om samma den utanför med. En stor del av det som Ordet som med sin blotta närvaro kan sym- (International) Noise Conspiracy är briljanta blandning av soul och punk bandet kämpar mot gror i den ameri- bolisera musik för sin egen skull, kaxighet, vana vid att leva på resande fot. Nyligen som på tidigare skivor, men nu med en kanska jorden. självständighet, utan sikte på något, även om var bandet ute på vägarna igen och lät ännu rakare linje. – Allting kändes verkligt när vi var det naturligtvis, som allt annat, missbrukats. det nya materialet, från den kommande The Way I Feel About You är ett exem- där, säger Dennis. Det var konstigt att Med rätta poser dessutom det enda man skivan Armed Love, prova sina vingliga pel på att även texternas kärleksbudskap befinna sig mitt i allt, men det gav extra egentligen behöver för att vara rocker, rebell ben inför publik. har flyttats fram ett steg och resultatet bränsle. Fast det är inte svårt att få extra eller utåtagerande misantrop, även om kanske – Det har fungerat jättebra för oss, men blir varmare än någonsin. bränsle i dagens samhälle. ordets genombrott, She Loves You, inte direkt många i publiken såg ganska konfunde- – Vi försökte koppla samman känslorna Samarbetet med Rick Rubin är inte pekade i den riktningen. Men allt vad stort ska bli är litet i början. MS rade ut när vi körde dom nya låtarna, med det rådande samhällsklimatet redan avklarat med Armed Love. Bandet lig- säger Dennis. på förra skivan och det har vi utvecklat ger numera även på Rubins skivbolag Annars är just livesituationen bandets nu. Armled Love är mer rakt på sak, American Recordings som ska sköta stora signum. Och det var efter en spel- mer från hjärtat. Men det finns ingen lanseringen i väst. Och med det nya ning i USA som Rick Rubin fick upp ren kärlekslåt på skivan, försäkrar Den- samarbetet kom även nya tillvägagångs- ögon och öron för norrlänningarna. nis. Det är hårda tider vi lever i, det har sätt. Skivan, som inte släpps förrän i – Han såg oss första gången 2000 och aldrig varit värre i världen än just nu. mitten av juli, kontrolleras stenhårt. I har haft ett vakande öga över oss sedan Men det finns hopp, vi kan göra något nte ens Dennis har ett exemplar. dess. Det var bara att slå klackarna i åt det här. – Det är synd om det sprids ofärdiga taket när han frågade. Rick Rubin är en Armed Love spelades in i Los Angeles låtar, men nu är skivan klar så vi lägger drömproducent, förklarar Dennis. Han under hösten förra året. Med i studion nog ut den på nätet snart, säger Den- fick oss att arbeta hårdare, skriva bättre, fanns fler legendariska musikgrabbar nis och skrattar. Vi tycker att folk ska spela bättre och sjunga bättre. Men det än Rick Rubin. I Sara Almgrens frånvaro laddar ner musik. Det är skivbolagen är inte bara hans förtjänst. Vi har inte fick bland andra Billy Preston ta över som förlorar på det, vi tjänar mest på släppt något på tre år och vi ville verkli- orgelspelandet. Billy Preston satt även tröjförsäljning och på turnéerna. I fram- gen göra något bra. bakom orgeln på The Beatles White tiden behöver vi inte skivbolag, vi behö- Sara Almgren finns inte längre med Album och delade taket på Abbey Road ver folk som gör musik. i bandet. Men annars är det mesta sig med Liverpoolgrabbarna. Andreas Eriksson likt. Exempelvis A Small Demand, Det var inte bara den musikaliska Communist Moon och Just Lika a inspirationen inifrån studion som fick Landslide ångar av samma frustrerande adrenalinet att pumpa. Minst lika

10 Groove 5 • 2004 www.groove.se 11 Moa Arnberg Camilla Gustafsson

Ebon Tale Kristoffer Jonzon

DIY-konceptet har blivit något av ett mantra för dagens Solen skiner när jag träffar Kristoffer Jonzon utanför unga band. Stockholmstrion Ebon Tale är singelaktuella AF-borgen i Lund. Jag hade väntat mig en kort, lågmäld i slutet av maj, och släpper skivan på egen etikett. De har kille men Kristoffer är lång och bredaxlad och talar även en egen distribution vilket innebär att de har full kraftfull malmöitiska. Att jag väntat mig en kort kille kontroll över sin musik, men samtidigt är det svårt att få kanske hänger ihop med att Kristoffer spelar charmigt pengarna att räcka till. avig och känslig pop som är så långt ifrån machomusik – Det rinner ju iväg hela tiden. Vi är ju bara tre stycken man kan komma. Men där sprack den fördomen. också, och det är ju oftast bara positivt, men när man – Jag vill verkligen få utlopp för den snälla sidan hos mig ska ta kostnader är det helt värdelöst. själv. Jag har alltid varit en mjuk kille och jag gillar mjuk Den 24-åriga sångerskan och gitarristen Frida Franzén musik. Man skulle kunna säg att min musik är raka är trött efter att ha vikarierat på en skola – utöver det motsatsen till The Hives. pluggar hon och så finns förstås bandet. Kristoffer är tidigare känd i popvärlden som sång- Ebon Tale bildades i gymnasiet och något år efter stu- are och pianist i popgruppen Pendletones men på den denten, sommaren 2001, började de skicka iväg lite hem- nysläppta EP:n Du är Gud debuterar han som både mainspelat material. Det ledde till en spelning på Tanto- soloartist och svensksjungande. gården i Stockholm – en milstolpe i Ebon Tales historia – Jag ville skriva pop på svenska utan att det blir schla- som fick dem att börja satsa på ett seriösare plan. ger. I min musik är harmonierna och melodierna det – Då kände vi att ”nu kör vi”. Sen pratade vi lite med en viktiga och inte rytmerna. Beach Boys är mitt ideal och kille som har ett litet skivbolag om att spela in en skiva. jag försöker göra något sådant fast på svenska. När det Då blev vi så eggade tror jag, och sen sket det sig. Eller vi gäller svensk musik har jag hämtat mycket inspiration hoppade av det där egentligen. från Jakob Hellman och Ted Gärdestad. Så föddes Dusklight Records som kuskas av basisten Att Kristoffer överhuvudtaget fick idén att sjunga på Mattias Albinsson, som utöver bolaget och bandet även svenska var följden av att han halvt på skoj skickade han pluggar. in ett bidrag till Melodifestivalen. Låten kom inte med, – Han har två heltidsjobb, säger Frida i ett ödmjukt röst- men det fick Kristoffer att inse hur roligt det var att läge. sjunga på sitt modersmål. Men de försöker att ha lite olika uppgiftsområden. – Med Pendletones spelar jag mer Beatlespop. Jag älskar Trummisen Alex Löfgren har hemsidan, och Frida tar hand Beatles men jag har alltid känt att man är en kopia och om STIM för att inte belasta Mattias med precis allt. en av miljoner band. På svenska är det lättare att göra Just nu är bandet aktuella med singelsläpp, och till något som känns eget. höst är ett album planerat. Tyvärr dyker singeln upp lite Just nu spelar han in en fullängdare i Thomas Troel- i senaste laget för att hinna skapa ett intresse runt bandet sens (Superheroes) studio Delta Lab i Köpenhamn. inför sommarens festivaler. – Jag skrev ett brev och frågade om han behövde en – Hade den kommit för en månad sen, och om det hade svensk praktikant och det ville han ha. Jag plockar blivit något surr om den då, hade det blivit lättare att undan askfat, ställer upp mickar och andra typiska få festivalspelningar. Men vi har inte kunnat få ut den praktikantgrejer men sen får jag använda studion så tidigare helt enkelt. mycket jag vill. Vi halkar in på skivbolagssnacket igen, och jag und- När jag frågar Kristoffer om han ändrat sitt efter- rar om de skulle säga nej till ett kontrakt från bolag nu. namn från Jonson till Jonzon ser han helt förfärad ut. Jag förväntar mig en utläggning om kreativ integritet, – Nej, det har jag inte. Fy fan! (skratt) Hoppas inte att men Frida svarar överraskande att hon istället tycker folk tror det. Vad mesigt det hade varit i så fall. Men jag synd om det skivbolag som skulle signa dem. heter ju så. Jag kan ju inte ändra till Jonson. Det hade – Nu släpper vi en ganska poppig singel, sen ett album. ju varit ännu mesigare, att inte våga sticka ut på något Sen kanske vi vill göra en instrumental EP, liksom. Det sätt liksom. kanske inte dom diggar så jättemycket. Det är nog gan- Moa Eriksson Jonas Liveröd www.jonasliverod.com Jonas Liveröd ska jobbigt att ha oss som band. Mikael Barani

12 Groove 5 • 2004 Johannes Giotas

Quant Slagsmålsklubben Wendy

– Jag tänker nog inte på det som en musikscen. Det Den luriga syntkvintetten från Norrköping har blivit en Det var en gång två rivaliserande band i Mjölby... känns mer som en go grej och jag vill inte ta det på så Malmöbaserad sextett. Och i en lägenhet vid Möllevång- För att göra en lång historia kort: En dag splittrades stort allvar. en pular Slagsmålsklubben med nya ljud och nya låtar. de och ur spillrorna uppstod Wendy. Året var 1999. Till Jonas Quant har bett att få ta intervjun över en runda Deras nya singel Den officiella OS-låten är en furiös vis- en början var alternativcountry nischen. Syntens melo- discgolf i Slottsskogen i Göteborg. Efter att vi gått runt seldänga som hade fått Pierre de Coubertin att hänga dislingor tog över och de undrade vad de pysslat med. de arton hålen vilar vi på en parkbänk med varsin glass i guldmedaljer runt deras halsar. Arbetet med en video till Och sedan dess är det electropoprock i fokus. handen. OS-låten har påbörjats. Men videon innehåller varken – Vi är inget skittrendigt band, men vi är seriösa. Jag Vi har just kommit in på huruvida stämpeln ”Gonky- olympiska eldar, dopning eller inoljade sportkroppar får utlopp för allt genom musiken, det funkar som en burg” kan betraktas som en ploj eller som en allvarligt med svällande biceps. Däremot ett destruktivt gymnas- ventil. Man kan bugga eller bygga pussel eller vad som menad sak. Jonas är nära vän med de andra artisterna i tiktema. helst. Det är livsfarligt om man inte har något, om man Plej, Swell Sessions och Similou, men någon scen vill han – Det blir en alla-bränner-alla-lek med blomkrukor istäl- har förhållanden som hobby till exempel, säger Jimmy alltså inte tala om. Överhuvudtaget verkar han något let för mjukbollar. Vi har börjat arbetet med att samla Lindholm. trött på att andra människor sätter etiketter på hans ihop barn som vill vara med. Castingen sker i den lokala Som demoband har de kämpat på, haft en massa musik. På omslaget till Quants senaste album Getting livsmedelsaffären. Ryktet måste ha spridit sig snabbt för spelningar och låtar finns på lager i väntan att få komma Out (utgiven av det österrikiska bolaget Ecco Chamber) det kommer ofta fram ungar och frågar om dom får vara ut. Förra året signerades skivkontrakt och debutsingeln står det ”file under: dance, electronica, broken beats med i vår video, säger Frej Larsson. Champagne Love kom under våren. Och till hösten blir och nujazz” som en uppmaning till alla skivaffärer. Men Enligt dem själva är det just mötena med nya män- det en EP. Quant hade gjort annorlunda om det var han som hade niskor som är roligast. Musiken har sina rötter i åttiotalets stora melodier försett skivan med instruktioner. – Men också alla äventyr vi hamnar i när vi är ute och och skrivs av alla sex medlemmarna tillsammans. Tex- – Broken beats och nujazz känns så pretentiöst och tufft spelar, säger Joni Mälkki. terna är det Jimmy som får cred för. Och det är många på något sätt, jag kallar nog hellre min musik future soul – När vi spelade i Södertälje var det en kille som firade unga flickor som finns i deras beundrarskara. Kanske eller nåt. en hockeyvinst genom att klä av sig naken och komma är det svärtan och den vilsna vemodigheten som tilltalar Vadå, vill du inte vara tuff? upp på scenen med penisen vajande, säger Frej Larsson. dem, eller Jimmys röst som kryper in under huden på ett – Nej, jag vill göra skön musik, det är det jag vill. Fast I höst är det dags för SMK att följa upp debutskivan lömskt sätt. lite tuff vill jag nog kanske också vara, haha. Den svenske disco. Mycket av materialet till skivan är – Varje text utgår från mig själv, en liten del handlar om Att Quant har lyckats med sin intention att göra redan inspelat. Men SMK letar efter någon lugn plats mig. Det tenderar att bli politiskt, och då är man ute skön musik är en självklarhet inte minst efter Getting där de kan göra färdigt skivan i sommar. på hal is. Försöker ta ställning, läser en massa och ser Out. I tio låtar gör han cool och urban funkdominerad – Vi har kollat lite stugor. Det spelar ingen roll var stugan på TV, och då blir man rädd. Jag kan belysa problem i klubbmusik med fria ytor för knäppa idéer och mystiska ligger bara det inte finns någon populärkulturell klubb texterna, men ej presentera en lösning. Det är stora saker ljud. I och för sig var föregångaren Quantastical Quan- i närheten som kan dra uppmärksamheten ifrån arbetet, och jag får min chans att ventilera. tasm mer späckad med konstiga ljud och låg närmare säger Frej Larsson. Vad texterna egentligen handlar om bevarar han för electronican än det Quant står för idag. Det märks att – Men det är svårt att sticka ifrån Malmö. Vi gillar Möl- sig själv, allt är fritt att tolkas och blir någon berörd så är Quant velat göra en bredare skiva som bygger mer på lan för mycket, säger Hannes Stenström. det fulländat. låtstrukturer och sång än på rena experiment. Singelspå- Vad i er musik tror ni tilltalar folk? Champagne Love som kom nu i vår har tolkats på ett ret Tryin’ borde exempelvis redan ha blivit sönderspelad – Det är bra låtar med mustiga melodier. Jag tror att folk underligt sätt i gästboken på Wendys hemsida. i radio med sin trallvänliga refräng. gillar naiviteten, menar Frej Larsson. – Någon trodde att det var en homogrej, att det hand- – Tanken med detta album var att nå ut till fler, inte bara – Det är melodipop med upptempo och relativt enkla lade om ett blowjob, skrattar Jimmy. klubbfolket. Men jag vet nog inte hur man gör egentli- melodier som inte kan slå fel, säger Hannes Stenström. I sommar ska de spela på Stockholm Pride, och det gen och jag vet inte riktigt vad jag har för målgrupp. Kommer SMK någonsin att ta in kontrabasar eller några är ett sätt att ta ställning och visa vart man står i viktiga I sommar lär han få svar på frågan om hur målgrup- andra akustiska instrument? frågor. Wendykillarna vill inte vara några pretty boys pen ser ut. Då möter Quant nämligen sin publik på ett – Det kanske kommer in någon tråkig gitarr på den och synas i onödan på fel sätt. par spelningar i Sverige. I augusti utvidgas dessutom kommande skivan, säger Hannes Stenström. – Jag har valt att sjunga, så då är det automatiskt jag som målgruppen förhoppningsvis stort genom att Getting – På Den officiella OS-låten har vi ju vissling och banjo. syns mest. Dom andra är skitglada för att slippa det. Out släpps på licens i USA. Vi känner oss inte bundna till syntarna. Man vill ju aldrig Och Jimmy har synts, han har varit med på Aftonbla- Mats Almegård känna sig bunden, säger Frej Larsson. dets innelista. Och det kanske är en merit. Johan Joelsson Sandra Vogel Läs mer om Quant på www.groove.se

www.groove.se 13 14 Groove 5 • 2004 Di Leva Popens mys- farbror

Det har gått några år sedan sist. Bortsett från några enstaka live- framträdanden har det varit tyst, trots att man gång på gång insett att han är en röst som behövs. Nu kanske mer än någonsin. Och nya skivan Tiden faller visar hur rätt

den insikten varit. Mia Olsson

Nödvändigt och bra. Det är så Thomas Di – För att ta ett exempel så var ju Napster Det är lätt att se Vad är frihet?, och – Fast jag kanske skruvar ner mig själv lite Leva beskriver känslan inför att släppa en en liten sak, en liten handling, bara ett litet hela Tiden faller, som politisk, och Di när jag är på café, till exempel. Jag kan ny skiva. Och med tanke på tillkomsten program. Men det har förändrat världen Leva håller med om det, men inte att det nog vara lite bullrig annars. är det en förståelig känsla. Egentligen höll för musikindustrin. bara är förbehållet skivan, utan allt i hela Det har inte blivit mycket turnerande han på att arbeta på en ny engelskspråkig – För att komma bort från dom nega- samhället håller på att bli politik idag. Allt för Di Leva de senaste åren. Eftersom det skiva när låtarna till Tiden faller bara kom tiva tankarna måste man försöka hoppa har förgreningar i politik, fokuseringen handlat om en handfull tillfällen varje år, till honom. När han sett hur människor av ekorrhjulet medan tid är. Det finns så på krig, vapen, ekonomi, ägande, men det är törsten efter en liveupplevelse stor hos mår idag, hur alla går omkring och bär mycket mer. Man måste våga följa sitt blir sällan föremål för diskussion, utan publiken, liksom hos Di Leva själv. på negativa känslor, fasta i spindelnät, hjärtas innersta dröm. förvandlas till, och ersätts av, ytlig debatt I sommar åker han runt med Kalas, springande runt i ekorrhjul. När han har Tiden faller är en skiva som visar upp och reklam. Om man hårdrar det hela, är tillsammans med bland annat Backyard sett hur det stått till. Thomas Di Leva från en mer fokuserad det lätt att hemfalla åt konspirationsteo- Babies, Marit Bergman och Infinite Mass. Skivan är i många stycken också och kritisk sida än på mycket länge, både rier, vilket Di Leva till viss del håller med Han ser fram emot Kalasturnén, säger att betraktelser och reflektioner över dessa i text och musik. Singeln Vad är frihet? är om. han längtar efter livesituationen. Han hål- tillstånd, men också små hoppbringande ett exempel, med en text som sätter fing- – Jag brukar säga att ingen har 100 pro- ler sig ju numer med en rätt diger låtskatt, ljusglimtar. Som alltid. Lyssna på Rädda ret på precis de saker han nämner som cent fel. Det kan ligga mycket i många och brukar gå efter vad som känns bäst att livet, till exempel. En text som direkt orsaker till skivans ursprung och upphov. konspirationsteorier, det brukar finnas sjunga från tillfälle till tillfälle. Men under adresserar ovan nämnda symptom. Själv Att människor springer runt i sitt ekorr- något korn av sanning. turnén kommer tyngdpunkten, fullt natur- tycker Di Leva dock att han lyckats bli hjul, utan att kunna stanna upp, utan att Även om Di Leva blivit mer och mer ligt, att ligga på låtar från Tiden faller. förskonad från att hamna i samma till- ha möjlighet till reflektion och kontemp- folkkär genom åren, och mer och mer – Det är den som känns mest aktuell och stånd. lation: att bara åka med i den berg- och accepterad, så är han ändå lite av en sär- relevant just nu. Den innehåller det jag vill – Jag tycker att jag har ett rikt inre liv som dalbana världen blivit. Han säger att titeln ling. Med sina klädval, med sina texter säga till alla. gör att jag inte alltid känner på det sät- är ett bra exempel på frågeställningar som och uttalanden och, kanske lite märkligt, Och troligen kommer alla att lyssna. tet, jag har någonstans att ta vägen. Jag borde debatteras och diskuteras mer; att med sina förkunnanden om kärlek och Alla, som tagit Di Leva till sig. Alla, från har förmånen att kunna gå omkring och man skulle kunna komma bort från de tolerans. Något många säkert undrar över äldre till yngre, från dansbandsfrälsta till observera och känna medkänsla, men inte negativa tankarna om man bara försökte är om Di Leva är samma person privat punkare. Hela det brokiga svenska folket, ha någon egen oro. prata om dem. som han ger sken av i det offentliga rum- de han är ett med. Som han själv säger: Och det är nog ett av svaren. Medkäns- – Jag tror att folk skulle tycka det var bra. met, på scen och i andra situationer, något ”Vi är alla punkare inför Gud”. la, att kunna bry sig om andra, att visa det Jag tror att många när dom kommer hem han framhåller att han faktiskt är. Att det Magnus Sjöberg för andra. Små handlingar räcker väldigt skulle välkomna att inte bara behöva sitta är skulle vara omöjligt att hålla en offent- långt, små handlingar förändrar världen. ner vid TV:n och se folk tävla mot var- lig yta mot en annan privat. ann.

www.groove.se 15 The Hives Kejsarnas nya kläder Man kan inte förneka Förintelsen. Eller att Sveriges bästa garageband kommer från Fagersta. Eller att de är sellouts. Kristofer Ahlström ställer in sig hos The Hives och inser att de är vårt nya favoritband. Fortfarande.

Han säger sånt. gatan sitter fyra killar i identiska vita trä- Pelle: – Typ som att umgås med någon Nicholaus: – Vi gör våra låtar väldigt Den de kallar Howlin’ Pelle. ningsjackor över svarta pikéskjortor. Med som är tjuv. Han snor av en, men det gör långa, sen skär vi bort allt som inte är – Att förneka The Hives storhet skulle lite guldkedjor och högre hårfästen hade inget, för man vet att han är tjuv så det är absolut nödvändigt, så dom blir aldrig vara som att förneka Förintelsen. man kunnat missta dem för polska bil- okej. Men om ens polare snor av en så är längre än tre minuter. Tro fan att pressen gillar att uppvakta handlare. det klart värre. Så när kommer er första 14-minuterslåt? The Hives. De skickar laminerade dessertmenyer Det går rykten om att Universal var långt Nicholaus: – När vi gjort en låt som är så I de fyra år sedan förra fullängdaren mellan sig. ifrån nöjda med det ni spelat in och tving- lång att dess minsta existensberättigande Veni, Vidi, Vicious kom har den samlade – ”Ett berg av vaniljglass och hot fudge- ade in er i studion igen för att göra något är 14 minuter så kommer vi behålla bara hären musikjournalister hängt i hasorna sås på en hemlagad Brownie, toppad med mer ”hittigt”. dom 14 minuterna. på Fagerstas stoltheter och envetet frågat hackade ’Brazil nuts’, strössel, nyvispad Pelle: – Ja, det ryktet har jag också hört. Pelle: – Vi hatar band som jammar, vi när nya skivan kommer. grädde”, läser Nicholaus Arson, förste Men det stämmer inte. hatar band som flummar på scenen och – Direkt när vi kommer hem från Hultsfred yxman i bandet, tillika storebror till Pelle, Nicholaus: – Om dom tvingade in oss i inte bestämt vilka låtar dom ska spela. så gör vi klart den, sa Pelle förra året. Sen och pekar på något i menyn som får hjärt- studion så är det väl för att vi tar så jäkla Men ni brukar ju heller aldrig ha en färdig väntar vi skitlänge med att släppa den. muskeln att brisera vid blotta anblicken. lång tid på oss att spela in skivan. setlist. Väntan. Förutom Nicholaus och Pelle är Chris Pelle: – Vi har väldigt fria tyglar. Dom tän- Pelle: – Men det har vi börjat med nu. Väntan. Dangerous, trummor, närvarande, liksom ker väl typ, ”vi fattar inte hur dom blev Nicholaus: – Vi var tvungna, för vi har så Väntan. Dr Matt Destruction, bas. Andregitarris- populära, men dom gör säkert nåt rätt så taskigt närminne. Det kunde hända att Försommar 2004: skitlänge är nu. ten, köttpaketet Vigilante Carlstroem, är låt dom hållas”. man började spela en låt och så tänkte den ende som saknas. Enligt skivbolaget I samband med att man lämnade Bur- man, ”fan, den här låten har vi ju redan Hardrock Café betyder hårdrockscafé, men är han pappaledig. ning Heart fick man en stämning slagen spelat ikväll”. har ingenting med musik att göra. Pappaledighet är sellout. runt halsen av sina tidigare arbetsgivare. Pelle: – Och så hände det att man glömde Hardrock Café är en turistfälla där Fråga bara Mando Diao. Anledningen var att örebroarna ansåg spela singlarna från skivorna. käftarna rostat igen. Vad som mer är sellout är att The Hives sig ha rätt till nästa skiva med The Hives Har ni många fans i åldern 40+? Varför The Hives vill att vi ska träffas efter sju år på hårt rockande Örebro-eti- också. Själva vet de inte riktigt och verkar Pelle: – Vi har massor av fans i åldern 40+! här kan jag bara gissa, kanske försöker de ketten Burning Heart nu tillhör Universal, inte alltför engagerade. När vi började lira så bestod vår fanskara planera en kupp liknande den som Pete ett av världens största skivbolag. Chris: – Äh, det händer väl inte så mycket av antingen 40-åriga gubbar eller unga tje- Zaremba och hans Fleshtones genomförde Pelle: – Haha, men vi sålde ju oss för länge där. Dom håller fortfarande på och pro- jer. Och är det rock man lirar så måste det när de en gång vallade ut ett fullsatt Hard sedan! cessar, tror jag. ju tyda på att man har lyckats. Rock Café barnfamiljer med stärkarna på Nicholaus: – När vi var unga så hade vi Matt: – Det är en trevlig stämning, helt Hur kul var garagevågen då? tio. den naiva uppfattningen att småbolagen enkelt. Pelle: – Vilken garagevåg? Men Hard Rock Café på Sveavägen är alla är reko folk som splittar vinsten lika, Ni älskar krautrock! Nicholaus: – Det beror sig på vilken gara- redan så öde det kan bli. Så gott som. men så är det ju inte. Därför känns det Pelle: – Vi tycker det är skithäftigt att spela gevåg man menar, vi räknar till exempel Vid ett bord i hörnet som vetter mot skönt att ligga på ett bolag där man vet att sånt som låter likadant hela tiden, när när Hellacopters slog igenom för en massa Seven Eleven-butiken i korsningen Oden- dom är uppriktiga med sin girighet. gitarrerna låter ni-ni-ni-ni-ni. år sen som garagevågen. Äh, ni vet vilken jag menar. Pelle: – Fast det var ju ingen garagevåg, det var bara en massa band som spelade med distade gitarrer – Strokes är ju inte nuggets, dom är ju pop. White Stripes är blues. The Vines är grunge. Och så vidare. Nicholaus: – Det var inga band som spe- lade i samma genre, det var inga band som kom från samma stad. Men folk tyckte ändå att det var en våg. Hur provocerande vågar ni vara? Pelle: – Vi brukar väl inte vara så provoce- rande? Eller, det är ju svårt att säga – man vet ju inte riktigt hur illa någon tar vid sig. Vi kanske ska börja dela ut enkäter efter spelningarna? Nicholaus: – Jag har bara provocerat publiken en gång och då fick jag stryk för det. Eller också var det tvärtom, att jag provocerade dom efter jag fått stryk. Det var i Slovenien i alla fall, jag fick något hårt i huvudet. Men vi ger oss ju inte på någon oskyldig. Pelle: – Jo, det gör vi visst – vi brukar välja ut dom som ser lite annorlunda och ensamma ut och sen mobbar vi dom. Gärna svaga personer och små tjejer.

Någon som på ett sätt eller annat blivit provocerad av The Hives är Bon Jovi.

16 Groove 5 • 2004 Nicholas: – Fast jag kan tycka att såna band är rätt häftiga ibland. Pelle: – Nej, det är bara om man måste kompensera för att man är kass. Chris: – Dessutom funkar spyor och bajs jävligt dåligt ihop med vitt. Nicholaus: – Vi är gentlemän, vi spyr bara bakom förstärkarna. Och hur gillar ni det här då? Att sitta och ge intervjuer? Nicholaus: – Äh, det är väl okej, så länge man får bra frågor. Vad är en dålig fråga? Nicholaus: – Allt tjat om nya skivan Pelle: – Värst är ändå när dom bara frå- gar om är sånt dom läst i pressreleasen, typ: ”Är det sant att ni bildades 1993? Är det sant att ni släppte ett album som hette Barely Legal?”. Så hur ofta ljuger ni? Pelle: – Ofta. Chris: – Vi ljuger rätt sällan, helt ärligt. Nicholaus: – Det är väl mest när man blir uttråkad. När det är en massa tråkiga frå- gor. Fast det är ju rätt svårt att ljuga om till exempel hur nya skivan låter. Man kan ju alltid göra en Lou Reed och driva med reportern. Nicholaus: – Ja, jo, det kan man ju. Men vi brukar vara rätt ärliga.

I ett desperat försök att nosa upp mer nyheter om nya skivan åkte brittiska rock- magasinet Q till Fagersta för att fota The Hives nya kläder. De posade för kameran i kravatter, maggördlar och notbrodyr på kavajslagen. De påstod att stilen skulle vara inspirerad av 1930-talets Monaco, men såg mer ut som om ett kompband till År 2002 sa Bon Jovi: Brukar ni annars tänka på era uttalanden, av intervjun sitter Chris Dangerous med Hasse ”Kvinnaböske” Andersson. ”Det kommer alltid bra band från Sve- typ ”nu ska jag ge den här killen ett riktigt armarna i kors över bröstet och tittar sig På bilderna jag har sett ser ni ut som rige. Just nu lyssnar jag mycket på The rubrikcitat”? ointresserat omkring, Matt Destruction omslaget till Kramgoa låtar. Hives, dom är väldigt bra. Dom står för en Nicholaus: – Nja, snarare tvärtom, man sitter ute på kanten av bordet och flikar Pelle: – Du menar de från Q? Jo, men vi helt ny scen tillsammans med The Strokes har blivit mer medveten om hur media bara då och då in enskilda fraser. har bytt sen dess. och alla dom där banden, det är cool gara- tänker. Typ, ”Aj då, det där kommer han Det är bröderna Almqvist som dansar Nicholaus: – Våra nya kläder är en bland- gerock.” kunna förvränga till något”. för media. ning av högvakten och Colonel Sanders, År 2003 sa Bon Jovi: Pelle: – Kvällstidningar är annars roliga för Samtidigt är det lätt att i text få KFC-gubben, du vet. ”Jag har lyssnat på en del av medias man vet aldrig vilken vinkel det blir på det intrycket av bandet som självgoda och Hur kommer det sig att i ett land där man nya kelgrisar. Vad heter han som tror att hela: ”NU! Hives fortfarande populära!” arroganta, när deras jargong i själva ver- inte får skryta med hur bra man är, så är ni han är Mick Jagger och James Brown? Ni får rätt mycket frågor av typen ”lingon ket är hjärtlig och med en glimt i varje älskade mycket för att ni gör just det? Pelle i Hives? Jävla fejkande skitjävel, eller lutfisk?”. öga. Stämningen medlemmarna emellan Nicholaus: – Vi är inte från Sverige, vi är skaffa dig en egen personlighet, grabben, Pelle: – Ja, fast det är mest lata journalis- är samma uppsluppna, avslappnade stil från Världen. och dra åt helvete innan du gjort det.” ter. Dom vet inget om bandet och orkar du hittar i alla föreningar av människor Okej. Pelle: – Så nu vill du spä på vår beef med inte läsa på, så då blir det såna där frågor. som sedan barnsben vuxit in i varandra, Nicholaus: – Hehe, jag tror det var Fire- Bon Jovi? Nicholaus: – I England är dom experter på tills det uppstått någon skum symbios där side som sa det. Japp. att ställa lite ”knasiga” frågor. Då vet dom gruppen fungerar som en enda person, må Okej. Pelle: – Bon Jovi gillar inte oss eller den att dom får något knasigt svar tillbaka och vara med olika lynnen. Chris: – Vi har ju alltid trott att vi är bäst musik vi gillar. Vi gillar inte den musik han vips, så har dom sin artikel där. Vad är det mest GG Allin-aktiga ni gjort och då är det klart man säger det. gillar och vi gillar inte Bon Jovi, det är full- Pelle: – Men det är ju för att i England på scen? Nicholaus: – Det är som fårskocksmenta- ständigt logiskt. finns det bara skvallertidningar. Vi gillar Pelle: – Det har ju förekommit blod och litet: säger man något tillräckligt mycket Nicholaus: – Det är som att peta en död intervjuer i musiktidningar bäst. spyor och så, men aldrig avsiktligt, för så tror alla på det till slut. björn i ögat med en pinne – det finns lik- effekt. När man använder sånt som effekt Fråga bara Bon Jovi. som inte så mycket mer att tillägga. Det framgår rätt snart vilka som brukar så känns det som att man gör det för att Kristofer Ahlström föra bandets talan. Under första halvan kompensera för nåt annat.

www.groove.se 17 Korn Mitch Ikeda

Skjuter från höften

Vapen och nakna bröst. Amerika och Europa. Jonathan Davis jämför kontinenterna inför Korns spelning på Hovet i Stockholm den 30 juni. Groove passade också på att fråga om hat, välgörenhet och texter som räddar liv.

Det är tio år sedan Korn dunkade ner sin trogen och schyst kille som brukar lita på att skjuta så fort han fyllde åtta. Den födel- – Cred? Jag bryr mig inte om det i så fall. självbetitlade milsten i musikhistorien. Tio alla jag träffar. sedagen var i höstas, och löftet höll han. Jag gör det inte för deras skull. år av kopiös uppskattning från fansen, men Under tiden som Korn har hållit ihop – Japp. Jag lärde honom skjuta i trädgår- Korn har på senare tid skänkt signerade också tio år av käppar i hjulet från mora- har alla medlemmar blivit kändisar. Jonat- den. Nu skjuter vi ofta, och det är skitkul. mikrofoner till en välgörenhetsauktion. lister i USA. På frågan om det är ett hår- han Davis plågoandar sedan skoltiden har Han gillar det skarpt, ”Oh, daddy I hit Pengarna går till att förebygga hörselska- dare censurklimat idag än för tio år sedan vänt kappan efter vinden, de som en gång bull’s eye”. Ni européer är så förvånade dor hos musiker. Bandet har också spelat tvekar inte sångaren Jonathan Davis. mobbade honom och kallade honom bög över oss amerikaner och vapen, men jag en konsert för att stödja MS-sjuka. De – Yttrandefriheten har definitivt fått tum- tycker plötsligt det är coolt att ha varit tycker det är ett bra sätt för honom att lära skänker dessutom pengar till Make-A- skruvar på sig, säger han och tar Janet skolkamrat med en kändis. Hat? sig vapen, hur man vårdar det och inte ska- Wish Foundation, en fond för barn som Jacksons blottade bröst under Super Bowl- – Jag hatar dom inte precis, det var deras dar andra människor med det. lider av en dödlig sjukdom. En del vill åka sändningen som exempel. trakasserier som gjorde att jag började med Jonathans intresse för vapen ledde till Disneyland, en del vill bli fotograferade – Ni måste skratta åt oss i Europa. Jag såg musik och gick med i ett band. Stöter jag på honom till en vildsvinsjakt förra året. Hans som modeller. det inte live men jag har sett bilder på det. några av dom idag så går jag bara iväg. allra första jakt någonsin, faktiskt. Och Andra vill helt enkelt bara träffa Korn Jag förstår inte varför folk blir så upprörda. – När vi har spelat i Bakersfield har jag han skjuter lika skickligt som sin son. innan de dör. Det är bara ett bröst, alla kvinnor har det. sett gamla flickvänner och cheerleaders – Det var jag och några kompisar, bland Ett sånt möte ledde fram till låten Justin Det har gått ett halvår sedan Take a stå längst framme vid scenen och titta upp annat min syrra och vår busschaufför, och på Follow the Leader, och Korn har fått Look in the Mirror släpptes – ett album på mig. Det kändes som en revansch. Och eftersom ett vildsvin måste blöda ur så var träffa många dödssjuka barn sedan dess. som till stor del handlar om hat. Så vilka ganska skumt faktiskt. Efteråt skrek dom någon tvungen att skära upp halsen, och Men Korns musik betyder mycket även personer hatar han så mycket? mitt namn men jag brydde mig inte om att det fick bli jag. Syrran och busschauffören för friska människor. Jonathan Davis tve- – Hat är så negativt, jag är inte inne på det vända mig om. blev helt vita i ansiktet! kar inte när jag frågar honom vilken kom- så mycket nuförtiden. Musiken och tex- Exfrun, då? Det ryktas att hon stämt Han förklarar att han är van vid att mentar som berör honom mest när han terna är ett sätt för mig att ventilera all den honom på pengar. Hat? hantera döda kroppar sedan han jobbade möter sina fans. ångan. – Nej, henne hatar jag inte. Hon är mamma som coroner-assistent i Bakersfield. – ”Ni har räddat mitt liv. Jag tänkte begå Han tycker ändå att man måste ha till min son Nathan så det går inte att hata – Huvudet hänger på väggen i kontroll- självmord men er musik och era texter fick några fiender i sitt liv, och att vissa män- henne. rummet i min nya studio. Allt kött skänkte mig att ändra mig.” niskor är svåra att älska eller hålla sig neu- Nathan föddes 1995. I en intervju i tid- jag till en familj i närheten av där jag fällde Torbjörn Hallgren trala till. ningen USA Today lovade den vapenintres- vilddjuret. Dom fick kött för flera månader. – Jag hatar min svärmor. Jag hatar folk serade sångaren att han skulle lära sin son Får ni någonsin cred för välgörenhet som utnyttjar mig. Jag är en ganska god- från alla moralister som hackar ner på er?

18 Groove 5 • 2004 www.groove.se 19 Beastie Boys TTrere ggubbarubbar & eenn DJ På To the 5 Boroughs visar Michael ”Mike D” Diamond, Adam ”MCA” Yauch och Adam ”Adrock” Horowitz upp sig från sin mest mogna sida hittills. På både gott och ont.

det är en kylig kväll i maj och det ösreg- EPMD och Big Daddy Kane känns inte hel- nar. Flera hundra inbjudna och tävlings- ler så fräscht. vinnande personer köar utanför Nalen för Som titeln antyder är skivan i stora delar att se Beastie Boys första Sverigespelning en hyllning till New York. Den centrala sedan 1998. Trots att intresset för grup- låten är An Open Letter to NYC där Beastie pen inte varit på topp det här årtusendet så Boys lägger uppmuntrande verser till och vill naturligtvis ingen i branschen riskera om sin multikulturella hemstad. Refrängen att missa något. Efter över en halvtimmes ”Brooklyn, Bronx, Queens and Staten/From köande kommer vi fram till första anhal- The Battery to the top of Manhattan/asian, ten. Arrangörerna har inte lämnat något middle eastern and latin/white, black, New åt slumpen, man måste visa giltig legitima- York you make it happen” gör att den hal- tion och bli avprickad på listan för att få kar farligt nära pekoralgränsen, men man sitt brandgula plastarmband. Proceduren kan ju tycka att det är skönt att Beastie Boys behövs för att ingen ska kunna sälja sin släpper lite på den coola fasaden. plats på gästlistan. To the 5 Boroughs är gruppens klart På väg in till konserten sitter stora skyl- mest politiska album hittills. Speciellt MCA tar som tillkännager att hela lokalen är rök- försöker väga upp sin allt raspigare röst och fri på artistens begäran. När vi ska gå förbi sitt obefintliga flyt med texter om att han den långa garderobskön blir vi stoppade vill ha bättre vapenkontroll och att ”We got av vakter som berättar att vi måste lämna a president we didn’t elect/The Kyoto treaty ifrån oss våra telefoner eftersom det råder he decided to neglect”. Mike D och Adrock strängt fotograferingsförbud. För en gångs låter piggare och kör några bra verser i till skull blir jag tacksam för min kameralösa exempel All Life Styles. Tyvärr förstörs den relik och tänker fortsätta in. Då får jag veta fina ansatsen av den töntiga hooken ”We att min telefon också är förbjuden eftersom gotta keep the party goin’ on/All life styles, jag skulle kunna ringa till någon under spel- sizes, shapes and forms”. Med sex år sedan ningen och låta den personen lyssna på de förra albumet och två år i studion borde nya superhemliga låtarna. Beastie Boys kunna lägga mer genomarbe- Efter att ha hängt in jacka och telefon tade texter. Ett plus är i alla fall att de har och sedan blivit muddrad för säkerhets skull skurit ner på den ibland irriterande ovanan är jag till slut förbi det sista hindret. Då kan att alltid fylla i sista ordet i varandras rim. man andas ut över en öl i plastmugg. Men den får inte drickas i samma rum som sce- intervjun är en round table där vi är fyra nen. Man måste kämpa för sin rätt att festa skandinaviska journalister som ska försöka med Beastie Boys årgång 2004. koordinera våra frågor. Det första jag rea- gerar på när vi lotsas in i konferensrummet på ett hotell vid mariatorget dagen före är att Beastie Boysen är ännu kortare och konserten diskuterar ett gäng danska jour- tunnare än jag trodde. Dessutom börjar nalister hur många ”ch” det egentligen är i alla närma sig fyrtioårsstrecket, de ser ut Ch-Check it Out. Efter ett tag får vi lyssna att ha åldrats en hel del sedan Hello Nasty. på plattan To the 5 Boroughs en gång. Att Adrock är snart lika gråhårig som MCA få ett eget exemplar flera veckor innan rele- och är tillbakalutad och skämtsam. Mike D ase är otänkbart. är solbränd och låter nästan lika retlig som Beastie Boys senaste platta, 1998 års på skiva. Han är rastlös och pillar med sin Hello Nasty, var gruppens klart mest högteknologiska telefon när han inte pra- spretiga och futuristiska dittills. På To the tar. MCA är artigast och verkar i egenskap 5 Boroughs tar gruppen, utan hjälp från av äldst i gruppen ha tagit på sig rollen att Mario C, några sjumilakliv tillbaka och ibland svara allvarligt på frågor. bjuder på 15 raka hiphoplåtar som klockar Efter en inledande diskussion om 9/11 in på drygt 40 minuter. Mycket på plattan kommer vi in på musiken. Mike D vill först andas elektronisk old school hiphop från inte kännas vid att To the 5 Boroughs låter tidigt åttiotal. Resultatet är mestadels habilt old school men ångrar sig snart. men för ovanlighetens skull pressar Beastie – Vissa element är old school, till exem- Boys inte den musikaliska utvecklingen pel hur vi rappar över varandra. Det finns tat inspiration under inspelningen. Mike D: MCA. På Check Your Head och Ill Com- framåt. Triple Trouble bygger till exempel knappt några andra riktiga rapgrupper s bästa förklaring blir ”En del sexiga grejer munication gick vi igenom fler faser. Där på samma uttjatade sampling (Here Comes längre utan bara grupper där en emcee kör och en del mindre sexiga grejer”. började vi med låtarna där vi spelade och that Sound av Sun) som Sugarhill Gang sina 16 bars och sen kör nästa sina 16 bars. Att plattan helt saknar punklåtar och gled sedan över mot hiphop. Man använ- använder i introt till Rapper’s Delight och Adrock går med på att Triple Trouble är liveinstrument verkar mest vara en slump. der en annan del av hjärnan när man spe- Skillz använder i Crew Deep. Att sampla inspirerad av Double Trouble men annars – Vi började med hiphop och sedan stanna- lar instrument än när man programmerar är han inte pigg på att diskutera var de häm- de vi bara i den sinnesstämningen, förklarar

20 Groove 5 • 2004 Tre gubbar & en DJDJ

förra året släppte beastie boys In a World Happy Birthday och när man är förbannad Gone Mad på internet som kritiserade Irak- på någon sjunger man Hey Fuck You. kriget. Låten var ett fint initiativ även om Vissa säger att den är riktad mot 50 Cent. rader som ”Don’t get us wrong/Cause we – Varför skulle vi vara arga på honom, fort- love America/But that’s no reason/To get sätter Adrock? Hoppas bara att inte han hysterica” är svåra att ta på allvar. Mike tror det! D berättar att de blev kraftigt påverkade Hur relaterar ni till den delen av scenen? av kriget och behövde få ur sig låten för att – Jag lyssnar på mycket olika grejer även om kunna fortsätta med skivan. MCA säger jag inte identifierar mig med texterna, säger att de ibland på To the 5 Boroughs aktivt MCA. Det är intressant att studera andras försöker påverka folk politiskt men att de flow och beats. oftast bara vill berätta vad de känner. När Adrock funderar lite på om han kan Bush gör något idiotiskt vill de också visa identifiera sig med Fiddy och konstaterar omvärlden att inte alla amerikaner tycker sedan att han faktiskt, vid ett flertal tillfäl- likadant. len, har varit på klubben med en flaska bub- När den finska journalisten på svajig bel. engelska pratar om Michael Moore och – Jag borde ha skaffat upphovsrätt på det, frågar om Beastie Boys inte heller vill att då hade jag varit en rik man idag! George W Bush ska bli omvald kan inte Mike D och Adrock hålla sig borta från den på nalen inleder mix master Mike med berömda ironin. ett imponerande femminutersset. Till slut – Vi älskar Bush, säger Mike D. Vi skojar lägger han på Root Down och Beastie Boys bara på skivan. intar scenen till stort jubel. Mike D är på – Politiskt är vi mot allt han säger men på strålande humör och svamlar om sina nya det personliga planet är han en sexig kille, solglasögon. Kepsen har perfekt sned vinkel fortsätter Adrock. och t-shirten med en söt hund känns igen När de skämtat färdigt berättar alla att från gårdagens intervju och olika pressbil- det trots att bandet snart firar tjugofem- der. Adrock har en tight Le Tigre-t-shirt och årsjubileum fortfarande är spännande att visar lite olika dansmoves som han uppma- ge ut ny platta. Mike D säger han att han nar publiken att göra. MCA däremot verkar är lite nervös för hur plattan ska tas emot trött och står med handen i fickan på sin eftersom den skiljer sig så mycket från Hello blåa munkjacka och halvlutar mot en vägg. Nasty. MCA håller inte med utan menar att Hans röst är så skrovlig att han knappt kan det viktiga är att han gillar plattan. köra fills på de andras verser, men han tän- – Vissa kommer att gilla den och vissa inte. der till lite när han får säga viktiga rader En del fans kommer alltid tycka att vi skulle som ”the disrespect to women has got to be ha hoppat från en klippa efter Check Your through”. Mike D däremot satsar så hårt Head. på att underhålla att han glömmer bort sin Mike D försöker förklara att han inte är vers i Three MC’s and One DJ. Efter hjälp orolig utan spänd men blir ändå fortsatt pikad från Adrock och spydiga kommentarer från för sin nervositet av Adrock och MCA. MCA (”Har Mike glömt vad han heter?”) kommer han till slut ihåg att ”My name’s det spår som sticker ut mest på To the 5 Mike D and I’m the ladies choice…”. MCA Boroughs är Hey Fuck You. När jag först fortsätter retas och härmar Mike D som såg titeln utgick jag från att låten skulle vara skakar hand med folk i publiken. politisk och riktad mot George Bush, men den är en klassisk diss mot rappare som gruppens nya material låter faktiskt bättre stjäl eller är wack. Med tanke på hur stor live än på skiva och Mix Master Mike ger andel av Beastie Boys rim som är snodda klassikerna nytt liv också. Han kastar in och MCA:s vokala insatser på To the 5 instrumentaler på både nya hits som Tipsy Boroughs känns det hela lite magstarkt, och gamla standards som Let Me Clear My men ändå roligt. Throat via Nothin’ och Made U Look. Efter Ni har aldrig gjort en sån låt tidigare. sista ordinarie låten Ch-Check it Out åter- – Jo, i våra hjärtan, förklarar Adrock. står bara extranumret Intergalactic. Mike – Vi har en hardcorelåt som heter I Am Yes, D får kvällens största ovation när han gör You Are No som är liknande men vi har inte både ”The Wop” och ”The Flintstone Flop”

Tsuyoshi Ando Tsuyoshi släppt den, berättar Mike D. samtidigt som han rappar om dem. Spel- Tror ni inte att Hey Fuck You kan tas på fel ningen är över på mindre än en timme men sätt av många? då har vi fått höra hits som Time to Get beats. Dom två åren vi spelat in plattan har Adrock och Mike D fortsätter att disku- – Hur kan man ta den på fel sätt, undrar Ill, Shake Your Rump och Sure Shot. Och vi fokuserat på beats och rhymes. tera alla grillfester de haft och hur mycket Adrock? Fuck you, vilket annat sätt kan även om Beastie Boys inte är så spännande Vad gjorde ni de första fyra åren efter Hello Mahjong och Alfapet de spelat. MCA som man ta det på? år 2004 kommer de att gå till historien som Nasty? regisserat flera av gruppens videor under Vem är den till? en av förra århundradets allra största rap- – Vi turnerade en del i början. Resten av aliaset Nathaniel Hornblower berättar om – Den kan vara till vem som helst, förkla- grupper. tiden är höljd i dunkel och så vill vi att det DVD-samlingen han satt ihop. rar Mike D. När det är jul sjunger man Daniel Severinsson ska förbli, skrattar Adrock. julsånger, när någon fyller år sjunger man

www.groove.se 21 BEASTIE BOYS To The 5 Boroughs KINGS OF CONVENIENCE MISS KITTIN I Com PINK GREASE This is for real Efter 6 år är 90-talets mest legendariska, Riot On An Empty Street Miss Kittin har lämnat ”electro – clashen” THE PINK GREAE ARE GONNA MAKE coolaste och kanske viktigaste band tillba- Vacker ”Bergen-pop” från Kings Of men sjunger, skriker och rapar vackrare än YOU SWEAT! Sheffield’s finaste band ka! På ”To The 5 Boroughs” har man jagat I Convenience. Nytt ljuvligt album. någonsin. ”I Com” är fyllt av grymma släpper ett album fyllt av fantastiska fatt den känsla och det sound som rådde i Musik för alla årstider... beats, berusande atmosfärer och sköna låtar som girar mellan disco, glam, New York på det tidiga 80-talet. Samtidigt Release 23/6! texter. På albumet har hon fått hjälp av b massivt gitarr mangel och den punki- som man självklart behåller sin högra fot la Peaches, Chicks On Speed och Michel gaste funken. Ett av årets album? någonstans i framtiden. Amato (the hacker). Ute nu! Förmodligen! Release: 16 juni

THE BEES Free The Bees DR. JOHN Nawlinz Dis, Dat Or D’udda EUROBOYS Soft Focus J.J. CALE To Tulsa And Back Med rötterna i 60 och det tidiga 70 talet. En Dr Johns hyllning till New Orleans. Sommarens somrigaste platta! 8 år sedan sista albumet. Nu är unik stilblandning! Ett av årets bästa album. Med gäster som B.B. KING & WILLIE En kursändring musikaliskt, när man väntan över. 13 låtar med Cales Release 30/6! NELSON. närmar sig 70-tals band som AMERICA typiska signum. ”You can’t rush och STEELY DAN i ljudbilden. the good things in life.”

MELODY CLUB Ny singel: ”Take Me Away” Release 30 juni Album: 25 augusti

THE PLAN Ny singel: ”Friends Getting Cold” Release 23 juni Album i September

BILND GUARDIAN Imaginations Through CALEXICO World drifts in SUPERGRASS ”...Is 10. Best The Looking Glass" Live inspelning från legendariska The Of 1994-04” Fet dubbel-DVD ifrån de hårda tyskarna. Barbican i London. Det är så klart makalöst Supergrass firar 10 år med CD och DVD. 215 minuter med live och bonusmaterial. och tillsammans med Mariachi orkester, CD-albumet innehåller 18 klassiker fram till dokumentärer, intervjuer, video och idag. 2 helt nya spår. turné klipp ett måste för Calexico älskaren. Dubbel-DVD med dokumentär, TV inspelningar 5.1 ljud. Release: 23 Juni samt alla bandet videos på separat disc. www.emi.se www.virgin.se

Denna kupong berättigar till 10% rabatt på de annonserade albumen i angivna butiker. Tag med kupongen eller sidan, eller varför inte hela tidningen till din sjyssta skivnasare.

22 Groove 5 • 2004 B;6A21 @A.42 .?A6@A 6 @.:.?/2A2 :21 A296. =?2@2;A2?.? DDD8.9.@;B

1V 92C. &2%$!'*5,)+!,-!2 ,¾2$!'*5,)¾2%"2/ /.08F.?1 /./62@/.08F.?1 /./62@ 3¾.$!'*5,)'¯6,% &2%$!'*5,)(%,3).'"/2' :.?6A /2?4:.; ,¾2$!'*5,)'¾4%"/2' :.?6A /2?4:.; &2%$!'*5,),93%+), ,¾2$!'*5,)-!,-¾ 6;36;6A2 :.@@ 3¾.$!'*5,)+!2,3+2/.! 6;36;6A2 :.@@ &2%$!'*5,)6!2"%2' ,¾2$!'*5,)./22+¾0).' AUR `a 02;AB?F ;<6@2AUR `a 02;AB?F ;<6@2 &2%$!'!5'+!2,34!$ ZRQ SYR_NZRQ SYR_N ,¾2$!'!5'34/#+(/,- 0RISKR BARNUNGDOMARTOMÍRGRATISIMÍLSMANSSËLLSKAP &ÚRKÚP"ILJETT$IREKT  !4' OMBUD WWWTICNETSESAMTLOKALAOMBUD www.groove.se 23 24 Groove 5 • 2004 Sonic Youth Högenergi på sparlåga

Efter 2002 års Murray Street-album är Sonic Youth tillbaka med ännu en egensinnig, vacker och som vanligt väldigt elektrisk platta. Sonic Nurse är New York-kvintettens 14:e platta och Grooves Mathias Skeppstedt har träffat trummisen Steve Shelley i New York.

Sonic Youth är ett av få band som fort- Så länge vi har kul kommer vi att hålla på jag nu får den slutgiltiga versionen så har Men är med mest för att man får chansen farande blir bättre för varje album, och tror jag. låten döpts om till Kim Gordon and... att spela för folk som inte skulle gå på en numera har jag faktiskt svårt att lyssna på I juni släpptes Sonic Nurse och i sed- – Vi behövde inte ändra titeln, men vi Sonic Youth-konsert annars. Så det var de första skivorna från början på åttiotalet. vanlig ordning är den inspelad i bandets bestämde oss för att göra det. Vi visste inte mycket lättare att säga ja den här gången Sedan 1990 års Goo har de ständigt gått egen studio på Murray Street i downtown vad som skulle hända om ett år eller två. än det var 1995. Vi kommer fortfarande framåt och med varje platta flyttat gränsen Manhattan – och producerad av bandet Och hur lång tid vill du tillbringa i en rätts- att spela egna konserter under tiden på lite längre bort för vad de kan göra. När med Jim O’Rourke. Det är en ganska så sal? Även om vi har rätt och man får kalla lediga dagar dock. jag sitter uppe på skivbolagskontoret i ett lugn skiva, väldigt intensiv, men väldigt sin låt vad man vill, hur lång tid vill man Hur blir det med Europa då? extremt tråkigt och sjukhuslikt rum och mellantempo. Steve hajar till och tittar för- prata om det? Och låten är inte ens emot – Det är just det som är problemet, på pratar med Steve nämner jag detta. vånande när saken kommer på tal. Mariah Carey eller nåt, det är bara en kul grund av Lollapalooza kommer vi inte att – Det är snällt. Men det är dock sant och är – Huh... verkligen? Hmmm... och jag som titel. spela i Europa och Japan i sommar och mer av en universell sanning att alla band trodde att den var som Dirty. Du vet, en Vad kommer omslaget från? Sonic Youth turnerar inte under skolåret var bättre förr och att alla album efter ett högenergiplatta. Tycker du verkligen det? – Det är inspirerat av en målning av Ric- eftersom flera medlemmar har barn som tag suger. Jag vet många som inte gillar nåt Det kanske märks mer när vi spelar live. hard Prince. Han gjorde en hel serie med går i skolan. Så kanske till våren eller nästa Bowie gjort sen 1979. Och man vill aldrig Jag tycker att den påminner mer om A målningar som såg ut som omslag till sommar. hamna i den situationen, men det händer. Thousand Leaves. kiosklitteratur och de hade alla ordet nurse Sedan snöar Steve in på ett resonemang – Och det finns mycket folk som aldrig – Verkligen? Haha, där ser du hur mycket i titeln. Surfer Nurse, Strange Nurse, New om hur fruktansvärt bra de återutgivna kommer att köpa en Sonic Youth-platta vi vet. England Nurse och vi ville ha en som hette Marvin Gaye- och Bob Marley-plattorna igen efter Daydream Nation. Och vi gjorde Hur går det till när ni gör en ny platta? Sonic Nurse. Så vi fick tillåtelse att använda är och när jag lämnar kontoret sitter Thur- den när ingen brydde sig och det är fortfa- – Vi planerar ingenting, vi har inga kon- dom till skivan. Jag tycker omslaget är ston Moore i en soffa utanför och pratar rande ingen som bryr sig, men vi tycker det ceptuella idéer eller nåt. Vi träffas och ser skitsnyggt och är väldigt glad att vi fick ha poesi med en finsk journalist som ser mått- är roligt och så länge vi tycker det är roligt vad som händer, och hoppas på det bästa. målningarna. ligt intresserad ut. Det verkar vara så att kommer det fortsätta att komma Sonic Sen när vi har lite musik klar så tar någon Sonic Youth kommer att tillbringa som- deras egen musik är så självklar att de inte Youth-plattor. Vi är ett band som alla har hem det och skriver en text och den som maren med att spela på den turnerande riktigt vet hur de ska prata om den. Så de hört talas om men väldigt få har hört. skriver texten sjunger låten. Allt är väldigt festivalen Lollapalooza tillsammans med bara spelar och låter oss ta hand om analy- Så hur länge till kommer ni att fortsätta okomplicerat och oplanerat. Och när vi Morrissey, Pixies, PJ Harvey och Flaming serandet. Steve jagar ikapp mig i korrido- släppa plattor? har 45 minuter musik så släpper vi det. Lips. De var med om det 1995 också och ren. – Å herre gud, vi har aldrig pratat om det. På första versionen av plattan som jag fick klagade då på organisationen. – Menar du att plattan känns lugn? Faan, Nej, det vore hemskt att ha ett möte och så fanns det en låt som hette Maria Carey – Vi är så gamla nu att vi har glömt alla jag måste prata med Thurston om det… prata om det. Jag har faktiskt ingen aning. and the Arthur Doyle Handcream men när anledningar varför vi hatade att spela där. Mathias Skeppstedt

www.groove.se 25 !!! popmusiken är alldeles för befolkad av crashing av de dystra pianoackorden och sångaren Palls med eko (delay). Är man på rätt våglängd så ”Louden Up Now” bores och fallna hjältar behöver vi Badly Drawn karaktäristiska röst. Det låter helt enkelt väldigt kan ens lägenhet förvandlas till en mörk magisk Warp/Border Boy mer än någonsin. mycket Black Heart Procession. Fast ändå på skog av John Bauer,fylld med mossa och under- Sanslöst är ordet. Det amerikanska sjumanna- Thomas Nilson ett nytt sätt. Den inledande Voiture En Rouge liga väsen. Är man däremot det minsta stressad, bandet !!! gör vital dansmusik på eget vis och BEASTIE BOYS vinner verkligen på den viskande franska kvinno- eller mer lutad åt traditionella låtstrukturer,så blandar funk, disco och new wave till en hård- ”To the 5 Boroughs” sången medan Nervous Persian förstärks av det blir albumet snabbt tetigt och irriterande. Sedan svängande röra. Det är skräpigt och intensivt Capitol svepande fiolspelandet. Med andra ord har den är frågan varför Mr Delay vill straffa lyssnaren. och blandningen av instrument smågalen där Beastie Boys är alltid Beastie Boys. De skämtar amerikanska gruppen ännu en gång spelat in en En halv minut efter sista låten, när man är lugn syntar,handklapp, blås och bongotrummor stän- och flamsar sig in i medelåldern samtidigt som väldigt bra skiva. Enda nackdelen är att den och avslappnad, då plötsligt ”BZAANG!” tolv digt avlöser varandra. Hela tiden understött av de hyllar världens bästa hemstad och det faktum bara rymmer sex låtar och är 34 minuter lång. sekunder elaka elektroniska ljud som får en att ett funkigt basspel och Nic Offers karaktäristiska att de fortfarande räknas som rätt coola katter. Robert Lagerström hoppa ur stolen som en yrvaken baby-vakt i en röst. Musiken påminner inte sällan om Bush Men förmodligen funderar de även på ett liv CARCASS tecknad film från fyrtiotalet. Morr. Tetras, James Chance och Gang of Four,och har efter bandet. ”Choice Cuts” Henrik Strömberg en del gemensamt med The Rapture, men !!! Men på To the 5 Boroughs tar de det tillbaka Earache/ DIVERSE ARTISTER förmår ändå göra modern och egensinnig musik till den gamla hiphopskolan med samplingar Ursprungligen tänkt att släppas 1999 kommer nu ”Carl Cox Presents Pure Intec” som svänger.På detta deras andra album finns (vissa kraftigt trötta), beats och rappa rhymes. Carcass andra kompilaton, fem år senare. Förmod- Intec/Goldhead förra årets singel Me and Giuliani Down by the Alla utom MCA som låter som han fått struma. ligen bättre tajmad, eftersom dödsmetall börjat Intec står för International Techno Music. Schoolyard (A True Story) och resten av skivan Och även om de låter lite gäspigare än på länge sprattla till liv igen, men upphållet berodde helt Bolaget grundades för fem år sedan av DJ C1 går i samma sköna stil. Och det märks att med- är deras lägstanivå ändå acceptabel. Det svänger och hållet på trummisen Ken Owens hälsotill- och Carl Cox. Det har blivit dags för femårs- lemmarna en gång i tiden spelade punk. Inte på skapligt på funkiga We Got the, minimalistiska stånd. Han har hämtat sig hyfsat och har också jubileum och vem kan vara mer lämpad att ta tempot men väl genom den stora dosen respekt- Crawlspace och It Takes Time to Build med sin varit med om att sätta ihop det här albumet. plats bakom skivspelarna än en av grundarna löshet och energi. Det här är riktigt bra. orientaliska flavour. Choice Cuts innehåller 21 låtar: en del radio- och tillika en av världens bästa DJ:s – Mr.Cox Robert Lagerström Ser man tillbaka på deras karriär så är dock material, en intervju med Ken Owens och två- himself? Jag kan nog inte komma på någon på AYESHA inte To the 5 Boroughs någon höjdpunkt. Känns tre spår från alla studioalbum, bland annat rak arm. Cox är en magiker bakom sina turn- ”Jade Fever” som att mycket går på rutin, att de spännande mästerliga Corporal Jigsore Quandary från tables. Oftast tre till antalet, vilket gör att han K-Werks/Border idéerna börjar tryta. Och när gnistan försvinner Necroticism, tunga No Love Lost och Keep on skiljer sig något från andra DJ:s. Någonstans har väl jag alltid trott att Hässelby är det dags att leta rätt på den igen, i vilken Rotting in the Free World som typiskt visar upp Vinylerna han jobbar med här består av guld- ligger i Sverige. Men när Jade Fever pumpar ut bransch den än kan gömma sig. den musikaliska djärvhet och självständighet korn ur Intecs katalog. Och vilken katalog det i högtalarna krävs nästan fysiskt våld för att inte Gary Andersson engelsmännen kunde uppbåda. är! Klassiker som Oxias Troisieme,Trevor Rock- kolla i en kartbok. Att så här hård och proffsig THE BLACK HEART PROCESSION + SOL- Bättre än så här blir inte Carcass. cliffes Visions of You (i ny version) och sist men electroragga kan göras utanför Jamaica är svårt BAKKEN Torbjörn Hallgren absolut inte minst, Deetrons glittrande Miss att tro. Att det är en ung svensk debutant som ”In the Fishtank 11” VLADISLAV DELAY Suave. Allt detta och mycket därtill: CD:n rym- heter Ayesha Qurashi ännu svårare. Konkurrent/Border ”Demo(n) Tracks” mer tretton spår och på en bonusmix får man Som en något allvarligare Lady Saw med Två dagar i studion och fullständig artistisk frihet. Huume/Border ytterligare trettio minuter sprakande techno. Min rötter i Botswana gör stjärnskottet, som Ken Det är vad den holländska skivdistributören Vladislav Delay (som är finske Sasu Ripatti) enda invändning är att Cox ibland förlitar sig upptäckte i de tidiga tonåren, musik som både Konkurrent erbjuder de artister som bolaget vill väckte uppmärksamhet runt år 2000 med albu- lite väl mycket på rytmer och väljer tribaltechno- ekar Jamaica, Afrika, betongförort, hiphop, ragga spela in musik med. Projektet kallas In the Fish- men Multila och Entain, musik som med sitt liknande spår som inte har den melodi och det och electro. Fast genrebestämningar känns irre- tank och har tidigare sysselsatt högklassiga band grumliga ljudspråk kändes ny och spännande. driv i bas och harmonier som krävs för att allt levanta när helgjutna debutsingeln Ghetto Prin- som Tortoise, Sonic Youth och Tassilli Players. Det var som att lyssna på ambient/dub/techno inte ska bli ett stillastående rytmmonster.Men cess pulserar och förvandlar rummet till ett När det nu blivit dags för amerikanska The Black genom en pöl med smutsigt vatten, genom en han tar sig snabbt ut ur den fällan och lämnar svettigt dansgolv. Eller när vilken låt som helst Heart Procession har gruppen valt att samarbeta tjock rökdimma som gjorde ljuden dunkla och mig med ett brett leende mellan hörlurarna. på Jade Fever spelas, förresten. Dataforks pro- med Solbakken, ett holländskt proggrockband svårgripbara. Sedan dess har Sasu mest gjort Mats Almegård duktion kanske är i enformigaste laget, men det som de delat scen med ett antal gånger. sig känd som som techhouse-producenten Luomo. DOMENICO+2 hindrar inte Ayesha från att ha spelat in en av Till största delen är det här ändå amerikaner- På Demo(n) Tracks serverar han oss tretton ”Sincerely Hot” de starkaste svenska – eller varför inte interna- nas skiva. De tunga melankoliska stämningarna mer eller mindre ambienta verk, med långsamma V2/BonnierAmigo tionella – debuterna i år. ligger som en filt över produktionen och får färg syntljud, diverse spridd percussion och massor Tydligen finns det en ny musikrörelse i Brasilien Lyssna. Rör dig. Försök fatta att Hässelby som kombinerar elektronisk musik med folkmu- inte är en förort till Kingston. sikrytmer.Kanske är det värt att orientera sig Kalle Malmstedt DREAM SYNDICATE djupare inom detta, för Sincerely Hot är en BADLY DRAWN BOY ”Ghost Stories” spännande kreation. ”BDB DVD – The Video Collection” ”The Complete Live at Raji’s” De två genrekombinationerna bjuder på ett ”One Plus One is One” Restless/Showtime både svängigt och avslappnat resultat, och jag XL/Playground tror att bandet har sneglat mycket på japanske Badly Drawn Boy som gatumusikant. Badly Drawn Runt 1983 när de flesta band började experi- Cornelius och hans innovativa musikskapande. Boy som mänsklig taxi. Badly Drawn Boy och mentera med syntar dök Dream Syndicate upp Det leks mycket med ljud, ekon och beats i Joan Collins på middagsbjudning. Det förälskade och återuppväckte den amerikanska rocktra- många nyanser,men Domenica+2 är inte heller paret som fastnat i varandras tandställningar. ditionen. De lade också grunden till den våg främmande för att bara plocka isär allt till sång, Och den sanslöst komiska uppgörelsen mellan av nya gitarrorienterade band som dök upp i gitarr och mjuk klaviatur. Badly Drawn Boy och en and i Something to Talk mitten av åttiotalet och som senare ledde fram En av sommarens riktigt intressanta skivor. About (som borde bilda skola för hur man använ- till grungen. Men Dream Syndicate har alltid Mikael Barani der inklippta spelfilmssekvenser i en musikvideo). stått i en klass för sig. Steve Wynns mörka Den har varit utgången sedan länge så därför DREAM EVIL Hans videor är måhända inte så estetiskt bitska texter tillsammans med Karl Precodas, blev det jubel nu när denna kompletta CD dök ”The Book of Heavy Metal” banbrytande men otroligt idérika och framför och senare Paul B Cutlers, spruckna gitarr upp. Hela konserten rakt av och det här är så Century Media/Border allt väldigt, väldigt underhållande. Och ytterli- fungerade alltid trots att plattorna ibland led nära man kommer en ultimat liveplatta. Dream Dream Evils senaste platta skulle kunna vara gare ett bevis för att killen med skägget och den av en tråkig åttiotalsproduktion. Ofta nämns Syndicate brinner denna kväll den 31 januari en quizshow med titeln ”Hitta hårdrocksbandet stickade mössan inte befinner sig på samma The Medicine Show som Dream Syndicates 1988 på lilla klubben Raji i Los Angeles. Med från åttiotalet”. The Book of Heavy Metal är planet som resten av den brittiska popvärlden. starkaste kort men när man nu hör denna en nerv och vitalitet framförs låtarna som ofta slutprodukten av ett helt decenniums lyssnade Att de nu finns samlade på DVD är månadens nymastrade Ghost Stories så framstår den som slår studioversionerna med hästlängder.Allt på rock- och hårdrockselitens klassiska album. kulturgärning. Men ännu större är förstås att minst lika bra. Här får gitarrerna det utrymme stämmer och det är den definitiva inspelningen Här finns flörtar med Ozzy Osbourne, Europe, äntligen få höra uppföljaren till briljanta Have de behöver och många av låtarna tillhör bandets med bandet. Ska ni bara köpa en liveplatta i Accept,Toto, Keel, Mötley Crüe och många fler. You Fed the Fish?. starkaste. Loving the Sinner, Hate the Sin, ert liv bör det bli denna. Liksom Ghost Stories Bästa låten är utan tvekan inledande One Plus One is One är en något mer lågmäld See That My Grave is Kept Clean och My Old är den producerad av Elliot Mazer som bland titelspåret. Med en självironisk text och och ett skiva än sina föregångare men också något mer Haunts är alla kanonlåtar. Ghost Stories är andra jobbat med Neil Young och Dead Kenne- tungt, etsat riff kommer The Book of Heavy direkt, full av popgenialiteter att omedelbart en underskattad och glömd platta och lätt att dys. Steve Wynn är numera sedan länge för- Metal att för alltid förfölja den som råkar höra förälska sig i.Varje flöjt, klockspel och barnkör hitta billigt på vinyl, men denna CD med sina passad till rockens glömda vrår.På ett eget den. Blir inte det här Dream Evils största metall- som petats in i produktionen känns helt självklar, åtta bonuslåtar är ändå att rekommendera. bolag ger han dock fortfarande ut fantastisk hit nånsin kommer de aldrig att få en hit. Men melodierna är ömsint vackra. Det är nästan, Första upplagan av Live at Raji’s kom för musik. Kolla upp det också. tyvärr är det inte så hela vägen. Mycket material nästan allt vi kunde hoppats på. En sommar då några år sedan men var då bara en enkel-CD. Jonas Elgemark väger alltför lätt, särskilt mot slutet. Det hade

26 Groove 5 • 2004

Sådär,ännu en säsong med nyheter från den varit bättre om Dream Evil satsat mer på heavy nästan sig självt, men jag gillar verkligen när bråd död – och man kan inte sluta spela Mitt liv lilla världen. Den parallella verklighet som för- metal som Judas Priest skapade den än på han är vag i kanterna, så där flummigt suddig som hund. Plattan tar tid att vänja sig vid, men hoppningsvis inte har pretentioner att gömma Europes lightversion. Den hemska Scorpions- så ens ögonlock blir drömska.Trots att musiken ännu längre att vänja sig av med… miljoner i kalsongerna utan istället göra fan- balladen Only for the Night borde ha raderats är relativt basic är John Frusciante ändå något Gary Andersson tastisk musik. Det talas om skivbolag i kris och från hårddisken så fort den var inspelad. av en särling med sitt naivistiska gitarranslag HEADTAG om minskade intäkter från fantasilösa producen- Men med en demonproducent som Fredrik och sårbara musikspråk. Låtarna verkar treva ”The Shinding” ters eviga försök att hitta på nyheter.Roligare Nordström är det ändå svårt att inte hitta rätt. sig fram över okänt vatten, men utan att egent- Pay Per Bag Records är det då att fler verkar skita i den unkna till- Dream Evil kan tolkas som ironi med alla sina ligen söka efter land. Resan blir målet. Precis Den saknade kombinationen AKEM, Cripptual varon med profithungriga musikförlag som inte rockhymner,det är ändå nåt att headbanga till som det är med livet. Ser redan fram emot resten och DJ Loeb är tillbaka igen på nya skivan The förstår att en CDR mycket väl kan fylla vilket när sommarens förfester dyker upp. av Johns och mitt år tillsammans. Shinding. Det har gått några år sedan självbe- hem som helst med glädje, värme och fantastiska Torbjörn Hallgren Gary Andersson titlade debuten från 1998 och EP:n Swedish upplevelser (i alla fall mitt och min egen-kollega ELECTRIC EARTH GUBB Steel EP året efter.2000 medverkade de som Annicas). Några som inte fick plats här men ”Organic Songs Volume One” ”Mitt liv som hund (Vol. *01-+04”) grupp på Redline Records samling Den svenska som var bra ändå: Devi, Irritable, The Luscious Phantom Music/Sound Pollution Illizit/Goldhead underjorden men sedan dess har de ägnat sig åt Four och Jumbojet. Från Trollhättan kommer denna kvartett som En snubbe som använder orden ”tjabo”, ”tjalle” en rad soloprojekt. Bland annat har Anders Convoy Roadstar är kul. Deras ganska rub- varit i farten i ungefär tre år.Det första som och ”stollar” har full respekt i min bok. Att han Moberg, aka AKEM, medverkat på en mängd bade och flerpiga electropop lyckas med konst- slår mig när debutvaxet snurrar är den härliga dessutom kommer från 413 och poserar på 3:e olika samlingar och mixtapes samt släppt sitt stycket att inte vara speciellt arbetsamt trendig livekänslan. Att genrebestämma gruppen är Långgatan i Göteborg känns mer än suveränt. eget album Golden Lobster. DJ Loeb har gett och tuff, utan mest rolig. Det är faktiskt så att klurigt då de bjuder på stor musikalisk bredd – Och denna platta som jag först tyckte sög ut en egenproducerad EP med gästartister. de två Malmöborna också galant klarar sig från men korsa Kiss sjuttiotal med Mustaschs paten- gubbfett (sorry, var tvungen…) framstår efter Men nu är de samlade igen för att leverera sina att bara bli spex och trams. Jag har ingen aning terade nedstämda fiskebåtsriff så får du en sjätte/sjunde lyssningen som en avig underground- 15 självproducerade spår med mindre skrikighet hur deras digitala leksakskaos lyckas med denna aning om vartåt det barkar. Organic Songs klassiker.Beatsen är inte exceptionella, men än innan och med mer tyngd. Rappen är mer balansgång, men helt klart är det så att mer Volume One står ut som en stark debut och job- extremt verkningsfulla i sin släpighet eftersom tillbakalutad och inte lika hetsig. underhållande än så här blir det nog inte. Hade bar Electric Earth lite mer med variation och de skapar en illavarslande atmosfär,inte så lite Gruppens opretentiösa inställning till hiphop- det varit mindre bloppande och mer knaster hade textförfattning är möjligheterna i stort sett obe- Twin Peaks-vibbar dominerar.Det går runt och branschen kommer som en skön kontrast till all en plats i Berlin varit given. Fast nu känns pojk- gränsade. En kul bonus är den avslutande Iron runt och runt. Men det som hänger kvar längst blingbling vi matas med för tillfället, det känns rummet som en ganska bra lösning. Se upp för Butterfly-covern In-a-Gadda-Da-Vida. Synd är ändå Gubbs rap. Han har nästan inget flow, som något av ett genomgående tema i på skivans en utlovad 7” till hösten. bara att de valde den nedkortade singelversio- han är som en vattenbärare på fotbollens mitt- texter,inget skryt och inga respekt-shoutouts. Även Complaints in Audio rotar på bra bland nen och inte gick rätt på den minst sagt spejsa- fält som mest kämpar för att också få proffs- Jag gillar både AKEM och Crippuals rap, båda gamla syntar och nya knappar.Betydligt mindre de 17-minuts-varianten. kontrakt, och ändå låter det på något konstigt, sätter säkra verser på obehindrad engelska med komplexa i huvudet men med en finfin popkänsla Roger Bengtsson kantigt sätt djävulskt bra. Kanske stavas det bra flyt. Det hörs att de är rutinerade. Samtidigt med hjärtat stadigt pumpande någonstans i det FAITHLESS självförtroende. som texterna är bra just för att de är så babbliga tidiga 1980-talet. Ibland blixtrar Düsseldorfsk ”No Roots” Hur som helst går denne veteran kortaste och fyllda av vardagliga tankar och situationer naivitet förbi, ibland lite Manchestriskt svårmod, BMG vägen mellan två punkter,och man är inte sugen som man kan känna igen så kan jag sakna de sången är alltid behagligt trevande och grumlig Som vanligt blandar Rollo, Sister Bliss och Maxi på att ställa sig i vägen. Och jag fattar grejen: där raderna som biter sig fast i huvudet långt och produktionen en guldgruva för oss som Jazz tillbakablickande, privatdramatiska och varför krångla till saker när man istället kan efter sista spåret tonat ut. brinner för bortglömda syntljud och distad snyftiga texter med både stompiga och finstämda spy ur sig historier utan alltför stor censur.Tex- Produktionen är välgjord, bortsett från att vocodersång. Framför allt stompar de på med musikaliska partier.Och trots att gesterna ibland terna kommer inte fixa några litterära utmär- det ibland räcker med att höra två takter på en ganska knaprig popmusik som är svår att inte är väl yviga och pretentionerna stora är Faithless kelser till Gubb, de är lika dova och direkta som låt för att veta hur resten kommer gå, det är tycka är lyckans charmig. ett av få band som kan komma undan med något leveransen. Och ändå drar man ofta på munnen bitvis ganska monotont. Fast Headtag har sitt Jag skrev för ett tag sedan om knevell- så här bombastiskt. Dessutom kan jag redan nu, åt rader som ”Min kartell är inte snäll/Min eget ljud som de håller fast vid, och de är ett metallarna Agressive Serpent. De har nu bytt en månad innan, se mig själv dansa frenetiskt milis har magen full av is” och ”Jobbar du dig väldigt uppskattat inslag på den svenska hiphop- namn till Trendkill (vilket måste vara ett av till Swingers, monumentala I Want More, Miss på mitt/så robbar jag dig på ditt”. Han är tuff scenen. historiens sämsta bandnamn) men fortfarande You Less, See You More, Mass Destruction och och berättar hårda historier om kåken och ond Moa Stridde är de nog bland det bästa jag hört i den hårdare hypnotiska Sweep i den djupa Arvikanatten… skolan av metall. I och för sig är väl jag inte så Utöver alla de gamla låtarna – vilken lycka! HÅKAN LIDBO jättebevandrad i genren men jag imponeras Nåväl, med på No Roots-resan har självklart ”From A to D” ändå. Framförallt är de bra för att de inte slavar även Rollos syster Dido varit, men mer intressant Data Error/import i sin egen genre utan kan, mitt i alla dödsriff, är att Storbritanniens schmooovaste stämband ”Sound Molecules” strimla in vacker emo, hardcore eller varför vid sidan om Finley Quaye, Leigh Stephen Kelly, AKA/import inte lite gubbtrash. I alla fall, mitt i soppan av även kallad LSK, har gjort ett kraftfullt avtryck stilar,riff och hårda tempobyten lyckas de här (hans platta Outlaw är ett måste om man Två nya skivor med Håkan Lidbo är julafton också hålla ett säreget anslag och ett alldeles överhuvudtaget säger sig vara intresserad av för mig. Jag har skrivit det förr och jag gör det eget tonläge. Det gör att allt plötsligt inte bara musik). LSK lyfter med sina fantastiska fraser- igen: detta är svensk elektronisk dansmusiks är ett mischmasch av stilar utan en högst per- ingar och mjuka melodiösa röst definitivt No maestro. Och på dessa skivor gör Håkan det sonlig dödsmetall, så fräsch att jag häpnar. Roots ett par snäpp. Det skadar ju aldrig att han kan bäst: hårt svängande, minimalistisk Ibland handlar det bara om timing. Stunden förnya sig, är väl Faithless motto. Och även om techhouse full av finurliga infall och förskjut- innan jag satte på skivan med Second-hand No Roots är en urstark platta så börjar även jag ningar.Tyska Data Error släpper From A to D för en att det inte duger att sitta stilla. Samti- Furniture hade jag ägnat morgonen åt Television inse att trion kanske börjar närma sig vägs ände. och australiska AKA Sound Molecules. Det digt är det just det som är så intressant. För Personalities Privilege. Hade jag inte gjort det, Ska bli intressant att se vart de går härnäst. tyska släppet är lite mer avskalat, mer direkt det här är musik som fungerar så bra att lyssna hade kanske alingsåsarnas janglepop inte alls Gary Andersson dansgolvsinriktat och fokuserar på beatsen i på i hemmastereon. Motsägelsefullt? Inte tilltalat mig så. Nu blev de denna månads lycko- JOHN FRUSCIANTE högre grad än Sound Molecules som lever mer nödvändigtvis, bara ett bevis på hur kompetent ljus och alldeles särskilda värmande hjärta. Med ”The Will to Death” på vackra harmonier och svepande djupa ljud- Lidbo är. vacker popmusik, fantastiska melodier och Sire/Warner mattor.Gamla favoriten Bitmapping är ett Ska man välja favoriter blir det för det världens kanske bästa gitarrer den här sidan Red Hot Chili Peppers excentriske gitarrist har exempel på det mer ambienta draget, där Lidbos första Merzkunst från From A to D, vars inle- 1986 kan de säkert välta en och annan mespoppa- utan större krusiduller bestämt sig för att släppa vackra arrangemang samspelar så väl med dande basgång påminner om Jimi Tenors re och blåsa honom eller henne rakt upp i ett ett halvdussin plattor i år,utöver Shadows Collide Alex van Heerdens trumpetspel. Skulle vara Sugardaddy, men som sen styr ut på dansgolvet lyckorus värdig en riktig stor Sarah-samling. with People som kom tidigare i år.Och The Will intressant om de båda herrarna valde att och smular alla influenser sönder och samman. Eller i alla fall få valda delar av Starke Adolf to Death är först ut. Den är (som vanligt) späckad samarbeta på en hel skiva. För det andra, Peanuts från Sound Molecules, att slå sina handflator riktigt hårt ihop.Vilket med fininställd popmusik för vakna öron. Men Nu är skivorna inte helt väsensskilda. Båda uppbyggd kring en sampling där någon smaskar kanske betyder lika mycket. John kräver egentligen inte så mycket av lyss- ger prov på Håkan Lidbos geniala förmåga att jordnötter.Så knäppt svängigt. För det tredje, Fredrik Eriksson naren, det enda du behöver göra är att sjunka få de små komprimerade ljuden och låtarna de två Kraftwerk-ekande låtarna The Snake För kontakt: ner i en trivsam fåtölj och släppa karriärstressen att trots sin sparsmakade inramning svänga Song (From A to D) och Düsseldorf by Night Convoy Roadstar: [email protected] för ett tag. Då blir du serverad tolv pärlor på som ett helt storband. Rytmernas intrikata (Sound Molecules). Men egentligen är båda Complains in Audio: complainsinaudio@hot- silverfat, då flyger dessa små stekta melodiska små takter studsar och hoppar,vrider och skivorna höjdpunkter i sig själva. Köp båda så mail.com sparvar in i ditt sinne – titelspåret är exempelvis vänder på sig så att man måste upp och dansa. att du inte missar något. Trendkill: [email protected] en riktig läckerbit. Mums. Det här är uppfordrande musik som talar om Mats Almegård Second-hand Furniture: [email protected] Att låtarna är av skissartad karaktär säger

28 Groove 5 • 2004

På Penalty Times debutkalas får de Chaos UK THE (INTERNATIONAL) NOISE CONSPIRACY KID 606 Säpop. Johan Wiman. Klart karln blir cynisk. och andra råbarkade engelska punkband från ”Armed Love” ”Who Still Kill Sound?” Med i princip bara sin gitarr och ett knippe tidigt åttiotal som bordsgrannar.Skivan heter Burning Heart/BonnierAmigo Tigerbeat/Border vackra melodier skapas så ett album som genom Rich Kids E.P. och släpps av göteborgarna Oförfalskad popglädje. Gammalt hårdrocks- Kid 606 behövs faktiskt. Få av dem som sysslar Di Leva filtreras till ömsom eldande, ömsom själva. Det bjuds på fem hårda låtar med enkla groove. En rytmsektion utan tyglar.På nya skivan med elektronisk musik gör det med glimten i ögat uppgivet. Att dra paralleller till hur Neil Young riff, brölsång och slagkraftiga refränger som Armed Love håller The (International) Noise och nästan ingen med samma distans och humor sparkade efter tidningsmurvlar och miljöbovar huvudingredienser.Sedan spys det galla över Conspiracy inte tillbaka. De låter självsäkrare. som Miguel Depredo, som Kid 606 egentligen på sitt senaste album Greendale känns inte alls rikemansungar,storföretagen och arbetsmark- Vildare. En storlek större på något vis. heter.Här fortsätter han att experimentera och långsökt. naden. Som sig bör på en lyckad punkfest. Gruppen har alltid varit en spektakulär live- leka med olika genrer.I inledande Yr Inside the Vad som skulle kunnat vara grädden på Di Stockholmsgruppen 1999 har släppt sin akt, och de tidigare albumen har varken saknat Smallest Rave on Earth hinner han på sju Levas mos hade varit om han även varit lite mer första singel Midnight People genom de små bra låtar eller coola slogans, men haft spår av minuter göra en sanslös mix av acid, jungle, vågad i sitt val av producent. Jag ser till exempel etiketterna Release The Bats, Promenade och en svårdefinierad tamhet som gjort att de inte jazz och breakbeats och blandar dessutom in hur Pelle Gunnerfeldt skulle kunnat svärta ner Lady Godiva Operations. Sången påminner en riktigt nått toppklass.Trevandet är nu borta, några slevar Kraftwerk. Hela tiden skruvar och och skrapa lite på saker och ting. Istället är det del om Brett Anderson i Suede, men låt er inte och Armed Love är Noise Conspiracys starkaste vrider han på rytmer och ljud och gör klart Simon Nordberg som stått bakom rattarna och luras av detta. Helheten drar lyckligtvis mer åt skiva hittills. underhållande musik. Levererar manisk jungle- har man producerat Eskobar och Lisa Miskovsky, Joy Division och Siouxsie and the Banshees. De Den är inspelad i Los Angeles med Rick Rubin ragga i Slammin’ Ragga Bootleg Track och tja, då har man ju producerat Eskobar och Lisa två primitiva låtarna är mörka, kalla och råa, i producentstolen (fint ska det vara!), och den Pregnant Cheerleader Theme Song men ger Miskovsky. Kraften i Di Levas övertygelse räck- men väldigt melodiösa. Och riktigt bra. här gången verkar bandet ha velat byta ut den tack och lov lyssnaren lite andrum i låtar som er dock tillräckligt långt som det är.Som det Marvel består av seriehjältarna Animalizer, tighta sextiotalskostymen mot lite rymligare Cex Remix I Forgot to Finish och Live Acid anstår en Själens Krigare på krigsstigen. Vocalo och The Ambassador.Förutom att bekäm- kläder.I inledande A Small Demand och The Jam. Strax skickar amerikanen återigen iväg de Kristofer Ahlström pa ondskan hinner de pressa ur sig energisk Way I Feel About You är de gamla hardcore- sönderbrutna rytmerna och attackerar ibland LUCKY JIM rock’n’roll med Kiss-influenser.Under hjälte- killarna poppigare än någonsin. I The Dream is med lite digitalt oväsen. Men så är det med Kid ”Our Troubles End Tonight” kostymerna finns tre Linköpingskillar som ger Over och singellåten Black Mask Pt.II briljerar 606. Han gör sin grej och väjer inte för det obe- Skint/Sony ut sin tredje sjutummare Bedlam at the Embassy de med tungt svängande sjuttiotalsriff. Genom hagliga. Så har han också fått ihop ännu ett När Gordon Graham från Edinburgh och Ben på Black Juju. De klämmer in så många coola hela skivan virvlar saxofon, orglar och munspel vitalt och roligt album. Townshend från Brighton slog sina påsar ihop riff och eldiga gitarrsoloattacker som det är som hjälper till att skapa en ökad frihetskänsla. Robert Lagerström uppstod ljuv musik. Detta är debutalbumet och möjligt, men några fler minnesvärda refränger Som vanligt målar The (International) Noise THOMAS DI LEVA genast vaggas man in i en värld där smakfulla hade inte skadat. Conspiracy upp ett snyggt bildspråk. De drömmer ”Tiden faller” arrangemang och vackra låtar är vardag. Man Daniel Axelsson om kärlek och uppror under en ”communist BonnierAmigo kan nämna Cohen, Lee Hazlewood och Gram moon” och liknar revolutionen vid ett jordskred. Jean-Paul Sartre var en sur gammal gubbe som Parsons men det känns onödigt för Lucky Jim För ett år sedan kom Håkan Lidbos Clockwise Full av kraft och rörelse. Precis som Armed Love. avskydde människosläktet. Men han sa en del behöver inte några referenser – musiken talar EP med det engelskakurs-samplande titelspåret Daniel Axelsson intressanta saker och en hel del tänkvärda saker. för sig själv. De ibland sorgmodiga låtarna fram- och fyra andra mer eller mindre galna spår.Dags JMYHAZE BEATBOX Till exempel: ”Människan är dömd till frihet”. förs med fingertoppskänsla och Gordon har en nu för Clockwise-rmx EP (Shitkatapult/Border), ”One Two Three Four Beautiful Wonderful” På nya skivan Tiden faller ger Thomas Di Leva sångröst många skulle döda för.Man har inte med fyra nya versioner av Clockwise (CD-versio- Hej Musik!/Border honom medhåll och utforskar hur en accelere- tråkigt en sekund med Gordon och Ben. De gör nen av EP:n innehåller dessutom alla låtarna Man vet inte var man ska placera Jmyhaze rande civilisation gör att de val vi tror leder till musik som är minst lika farlig och spännande som från original-EP:n). Si Beggs mix och Håkans Beatbox. För det är rätt säreget. Kanske inte från frihet snarare snärjer oss i ett nät av materialism snygg och behaglig. Sommarens platta har landat. egna korta Punkslut Mx är inte direkt livsnöd- låt till låt, men som helhet betraktat. Aldrig till och banaliteter. Jonas Elgemark vändiga, vänd istället till Mathew Dears mini- ro slagna. Ständigt på väg mot något. Med synt, För de som bara har bilden av Di Leva som M83 malistiska tech-house-version och i synnerhet gitarr och trummaskin. Okej, ibland låter det en kaftanklädd flower power-anakronism kan ”America” Apparats remix, som tar Håkans roliga original rätt mycket som tidig svensk synt från åttiotalet. det tyckas udda. Men det är inte så konstigt. Gooom/Capitol och vänder det till en lätt melankolisk betraktel- The Art Club, till exempel låter mycket som unga Snarare har Di Leva alltid kämpat mot den En EP på fyra spår,definitivt svår att klassifi- se över en servitris enformiga liv. Lovely. män med långa sneda luggar.Men det stannar typen av influenser som nu, år 2004, förgiftat cera. Psykedelisk pop? Electronica? Indie? Henrik Strömberg som sagt inte där.Här finns också rockattityden, och utmanövrerat kulturutbudet i Sverige. Ambient? Vi säger väl postrock, en lagom diffus Svenska Monster & Maskiner står inte stilla. med popkänsla, i titellåten som driver på med Big Brother.Fame Factory.Tjockholmen. genre. Överraskande bra i alla fall. Riktigt Med sjutummaren I Won’t Stay/Red Max befriande gapig energi och kraft. Här finns reggae- (Rotwang/Border) vill de ha party. A-sidan jazz i Svenskreggie. Renare jazz med rockkän- parar ihop electronica med åttiotalets syntpop. ningar i Beatbox. Och mycket mer.En imponeran- NEUROSIS Bra driv i låten, men tyvärr är sången för skör de bredd i åtta låtar.Fyra studioinspelande och ”The Eye of Every Storm” och det drar ner betyget. B-sidan är en dröm för fyra från Jazzhuset i Göteborg. Låter värt att Relapse/Border fans av Commodore 64-pop. Känns som man är söka upp, låter värt att vara mer.Värdefullt. fångad i ett dataspel och måste ta sig till nästa Magnus Sjöberg Jag visste det redan. Jag kände att så fort jag level genom att samla frukt eller nåt. KEANE fick reda på att Neurosis skulle släppa en ny Ett skivbolag som inte heller satsar på lugna ”Hopes and Fears” platta så visste jag. Hade en ganska klar bild harmonier och stillastående är berlinbaserade Universal över hur det skulle komma att låta.Var Bpitchcontrol. På tre tolvor ger de lyssnaren Det finns helt enkelt inte tillräckligt med gnyende, beredd med superlativen. Började samla näsblodstechno som gör att British Murder Boys pjuckvisiterande arenaindie här i världen. bevingade ord för att beskriva det här stor- framstår som rena new wavepoppen. Labelstjär- Vad vi verkligen behöver nu är mer Coldplay, verket som jag ännu inte hört utan bara hört nan Ellen Alien satsar på minimalt dansgolvsös mer Radiohead, mer Kent. talas om. Och Steve Albini, denne demonproducent. i Astral för att på B-sidans BangBang och Nej. Ändå så sitter jag här fullständigt knock- Detta geni till ljudkonstnär.Ge den mannen Strobo Me fucka upp rytmerna till totalt kaos. Så är det givetvis inte och det trodde ni ad.Tagen på sängen. Naken. Påklädd. Över- ett Polarpris snart. Det är han väl värd. Det Housemeisters No Games No Fun-tolva är givetvis inte heller.Men Keane är här,straight lycklig.Varm. Kall. Imponerad. Avundsjuk. finns skönhet i varje litet andetag. I varje minst lika hård, även om grundtanken verkar outta Battle, Sussex, och vad de bjuder på är Kåt. Förälskad. Hatisk. Euforisk. The Eye of trumslag.Varje gång en sträng slås an.Varje vara att imitera dataspelsmusik och korsa det svampiga Kid A-keyboards spunna kring U2- Every Storm är det bästa jag hört i år.Har gång Steve von Till väser eller viskar ord som med blytunga beats. De tre spåren är bland de världsherravälde-majestätiska trummor,desig- svårt att se vad som ska kunna vara större än ”fire”, ”desert” eller ”ashes” i A Season in intensivaste jag hört på länge. Likadant är det i nade för att folk ska kunna pumpa med nävarna det här. the Sky. Eller när ljudkollagen byter ansikte svenske Tomas Anderssons Bas och Numb, minus i takt på Glastonbury. I stormens öga står allting stilla. Utanför från dissonant pianoklink ena stunden till dataspelsinfluenserna. Andersson kör ångvälts- Givetvis har NME utsett dem till rockens rasar allt samman. Steve, Dave, Scott, Jason fullt-ös-på-hela-jävla-trumsetet-rock i nästa. techno som påminner om gammal hård EBM. räddare, trots att de inte ens har gitarr i sätt- och Noah har tillsammans med Steve Albini Då är det inte långt till himlen. Då står man Mats Almegård ningen. Därmed inte sagt att Hopes and Fears skapat en profetia. En förutsägelse om värl- och gläntar på dörren till paradiset. skulle vara utan njutningsmoment. Har man ens dens kommande tillstånd. Eller bara en iskall Som sagt, jag visste redan att Neurosis Redlight District bjuder på smygepisk Broder den minsta böjelse för storslagna misärballader och cynisk betraktelse inifrån sitt stormöga. aldrig skulle göra en dålig platta. Men att Daniel-pop på sin rockiga fyrspårsdebut The om utanförskap så hittar man elva små guld- Känner mig biblisk när jag lyssnar på Neuro- musik kunde bli så här stort och så här vack- First EP (Wonderland) med ursnyggt konvolut. korn på den här skivan. sis. Kan inte riktigt förklara varför,nästan ert kommer att förvåna mig i evigheters evig- Kompet är kompakt, men framförallt sitter Och i väntan på att Führer Berg ska invadera religiöst. Inte för att jag är religiös. Det känns heter.Den som inte äger The Eye of Every refrängerna där de ska. Sun är spåret som sätter Ullevi funkar det utmärkt som metadon för alla bara så storslaget och heligt när Neurosis Storm när det drar ihop sig för slutsignal sig snabbast. stadiumjunkies. smyger fram för att kasta sig över en med full kommer aldrig komma in i himlen. Gary Andersson Kristofer Ahlström frenesi och raseri. Per Lundberg GB

30 Groove 5 • 2004 roligt.Titelspåret är imponerande, mindre än två som låter som ett soundtrack till en läskigare då ”the english are sick to death of labor and dokument över öknar,marknader,slätter,hav. och en halv minut långt och ändå har franska B-version av Matrix. Nej, bästa spåret är utan tories and spit upon the name of evil Cromwell”. Över lugna stunder över en kopp te. Dynamiskt M83 lyckats klämma in hela den västerländska tvekan den Chicks On Speed- och Le Tigre-doftan- Tyvärr förstörs sistnämnda låt något av den diabolisk, samtidigt mantramässande mystisk. musikhistorien. Eller i alla fall känns det så. de Meet Sue be She (säg titeln snabbt tre gång- punkrockiga produktionen. Youssou N’dour är äntligen på väg att ta sin Bland M83s favoritartister hittar man Neil er) där Kittin tagit hjälp av ett gäng andra tuffa Den låt som hade kunnat vara albumets bästa musikalitet dit man alltid velat ha honom. Hemma. Young,Tortoise och Tangerine Dream, och på brudar.Det står inte vilka de är men jag kan (och kanske en av Moz bästa någonsin), I Like Magnus Sjöberg EP:n kan man höra spår av alla dem, kombine- sätta fem spänn på att det är Chicksen. Och wow You, är även den något förstörd av den okänsliga PAATOS rat på det där franska sättet som funkat så bra – vilken sjukt bra låt! Snabb, cool och med en produktionen, men med sin fenomenala sjunga- ”Kallocain” för artister som Air,Daft Punk och Cassius – oemotståndlig refräng: ”Mitsubishi, Suzuki, med-refräng är den ändå fullständigt oemot- InsideOutMusic/Border respektfullt men ändå respektlöst, gammalt och BMW 1 2 3!” Det låter som en ganska töntig idé ståndlig.Vackraste spåret är utan tvekan I Have Jag har märkt att ju äldre jag blir,ju svårare är nytt. Spännande. att rabbla upp bilmärken men det får definitivt Forgiven Jesus där Morrissey sjunger om hur det för mig att bli riktigt berörd av musik – tråkigt Henrik Strömberg mig att fundera på att skaffa körkort. Årets han förlåter Jesus för att ha gett honom så men sant. Den där smått naiva passionen från METHOD MAN electrosingel är här flickor! mycket kärlek i en kärlekslös värld. Detta litte- tonåren är inte alls lika närvarande nu som då, ”Tical 0:The Prequel” Moa Eriksson rära grepp, att ta en vedertagen symbol och och varje år släpps det enbart ett par skivor som Def Jam/Universal MOKIRA sätta in den i ett nytt sammanhang, ger texten jag verkligen kan ta till mig, som får det att På Tical visade Method Man att hans sluddriga ”Album” ett djup som de flesta andra låtskrivare saknar. brusa till i mitt bröst. Äntligen har det hänt igen. men perfekta flow är oslagbart när enbart RZA Type/import En annat av skivans popkulturella mästerverk Stockholmarna Paatos album Kallocain är proddar.Och på Tical 2000: Judgement Day Sju obetitlade musikstycken på ett album som är Moz kärleksförklaring till sin amerikanska som bakpulver för min musiksjäl och får hela visade han med lika stor tydlighet att han har heter Album. Som förutom några röstfragment latinopublik i den romantisktragiska First of mig att bubbla över av lycka. Deras framgångs- svårare att hantera olika producenter och en är helt instrumentalt och i princip saknar allt the Gang to Die. Det är briljant popmusik på ett rika recept innehåller en gnutta Radiohead, en massa gäster.Frågan är bara varför han väntade vad rytmer och beats heter.Låter det anonymt sätt som bara Morrissey kan åstadkomma. nypa Goldfrapp och en stor portion av sig själva. i sex år och sedan bestämde sig för att demon- och intetsägande? Då får du tänka om. För det Jag lovade i början att inte tråka ut er med Mixen av sorgsenhet, experimentlusta och strera samma sak igen? här är ett av de mer personliga och vackra album en kärleksförklaring, men en liten kan inte skada: Petronella Nettermalms änglalika röst är hel- På Tical 0… trängs Ludacris och Missy jag hört på länge. Andreas Tilliander är som Jag gillar dig Morrissey, för att du inte är riktig gjuten och lämnar mig totalt avväpnad. De enorma bland annat med Busta Rhymes – och insatsen bekant mannen bakom Mokira och på Album i huvudet – det är inte jag heller,det är därför ljudlandskapen är smärtsamt vackra, där bästa är väl okej. Men tillsammans med den rika flo- letar han sig ut i ambienta landskap han inte jag gillar dig. exemplet är bryggan i Won’t Be Coming Back ran producenter (bland andra RZA, Boogs och besökt förr. Moa Eriksson som är så enormt rörande att jag kan känna No ID) och det faktum att skivan kommit till Tack vare att låtarna inte har några titlar YOUSSOU N’DOUR tårarna fylla mina ögon. under rätt lång gör det Tical 0… ojämnare än styrs heller inte min lyssning i någon riktning, ”Egypt” En av de där skivorna som inga ord kan Ol’ Dirty Bastards garnityr.Att Meth också fått vilket annars kan vara fallet med instrumental- Nonesuch/Warner göra rättvisa. för sig att han ska lyfta Jay-Z:s glittriga mantel musik. När det inte finns någon text kan det Det har på de senaste skivorna känts som att Mikael Barani och klirra till borderline-blingbling!-hiphop som vara så lätt att stirra på titeln och sen tänka till Youssou N’dour varit på väg att hitta hem igen. PEDRO THE LION i We Some Dogs eller The Turn skapar ännu kring den. Nu kan tankarna i stället vandra helt Att inte den västerländska musiken dominerat ”Achilles Heel” större förvirring. Borta är de mörka stämningar- fritt och njuta av den luftiga musiken. Här finns eller tagit överhanden över arrangemangen på Jade Tree/Border na från de två första plattorna och borta är inget annat som drar i min uppmärksamhet och skivan. Det har känts som att han varit på väg När David Bazan återvänder med sitt Pedro The också Meths charmiga sludder.Nu låter han det är skönt. att återerövra sin afrikanska identitet. Förra Lion och hett efterlängtade uppföljaren till 2002 klarare än någonsin, och även om det bäddar för Musiken på skivan hade i och för sig klarat skivan Nothing’s in Vain var ett steg, även om års Control är det inte utan att jag har förvänt- en del grymma rim saknas något ändå i flytet. sig bra i konkurrens med annat. Det här är många influenser fortfarande fanns kvar. ningarna rätt högt uppskruvade. Även om Con- Det hjälper inte att Tical 0… innehåller ambient som är så mycket mer än en klangvägg På Egypt, som titeln antyder,tar han ytterli- trol bitvis var lite stillastående så hade den några glimrande guldplomber som What’s Happenin’. i bakgrunden. Hela tiden händer något: sönder- gare ett steg; även om han ursprungligen är riktiga pärlor,precis som alla Pedro The Lions Som helhet är plattan ändå lika spretig som hackade ord, knastrande ljud, dubfragment, senegales, så har influenserna alltid kommit vida skivor haft. Enligt rykten skulle dessutom låtarna Tical 2000… – minus pretentioner och ambi- glimrande syntljud och ett ensamt piano harmo- ifrån. Men det är som uttolkare av afrikansk på nya skivan vara en liten tillbakagång till de tioner.Menlös. Kanske beror det på att Meth nierar väl med varandra. Musiken har ett djup musiktradition han gör sig bäst, även om det funna på finfina It’s Hard to Find a Friend, och stadgat sig och lugnat ner sig med drogerna. som kräver en del av lyssnaren, men som också kanske skett alldeles för sällan. Och även om sällan har enkel popmusik begåvad med hoppfull Eller för att han känt stor press. Oavsett vilket ger så oerhört mycket. Nämligen skönhet, elegans det finns en del avsteg, numera små och subtila, ledsamhet låtit bättre än på fantastiska Big får man hoppas att det här bara var något han och egensinne i en utsökt kombination. så handlar det i huvudsak om nordafrikansk, Trucks och When They Really Get to Know You behövde få ur sig. Så här ofokuserad och lätt- Mats Almegård den närmast arabiska, musiken. Ibland kan det They Will Run från den skivan. viktig får klanens bäste rappare inte lov att vara. MORRISSEY bli lite väl storvulet tröttsamt, men i det stora Så, Achilles Heel då, hur är den? Tja. Fan. Kalle Malmstedt ”You are the Quarry” hela är Egypt riktigt bra. Nästan som ett rese- Jag vet inte riktigt. David skriver fortfarande MISS KITTIN Attack/BMG ”I Com” Morrissey släpper sin första skiva på sju år och Capitol jag ska inte trötta ut er med ännu en personlig NINA RAMSBY & MARTIN HEDEROS Electrovärldens snyggaste donna släpper äntligen kärleksförklaring. Jag nöjer mig med att konsta- ”Visorna” ny skiva. Dessvärre innehåller I Com ingen ny tera att han är ett av samtidens största litterära BonnierAmigo Frank Sinatra.Trots albumtiteln är stämningen genier i klass med Oscar Wilde och Dorothy inte heller lika dekadent och snuskig som förr. Parker.Att jag väljer att skriva litterära istället Det kommer väl inte som en direkt överrask- Undantaget är porriga Requim For a Hit som för musikaliska beror på att Morrisseys låtar ning. Att Martin Hederos har en sällsynt börjar med en mörk mansröst som säger: ”Show till nittio procent bygger på de fantastiska tex- fingertoppskänsla för pianospel och -arrange- me your tits and let’s make a hit” ackompanjerad terna. Att lyssna på musiken utan texterna skulle mang. Och att de kanske kommer mest till sin av Miss Kittins stönande. Refrängen som går: vara som att dricka kaffe utan kaffebönor.Med rätt avskalade, nakna och blottlagda. Det är ”I beat that bitch with a hit” påminner mig om detta inte sagt att texterna lika gärna kunde egentligen heller ingen överraskning att de debatten som följde efter Prodigys Smack My publicerats i en diktsamling. Morrisseys röst fungerar så bra till visor: lyssna på det med oväntade tolkningar av Eva Dahlgren och Bo Bitch Up för några år sedan, men jag väljer att (som bara blir bättre och bättre) och det typiska, små medel oerhört innehållsrika arrangemang- Kaspers Orkester.Allt draperat på samma sätt, tolka texten metaforiskt (och inte som en låt lågmälda men ändå svulstiga, Morrisseysoundet et på Stefan Sundströms version av Allan och där man kan tro att det skulle bli enformigt om kvinnomisshandel). lyfter texterna till nya och högre dimensioner.I Edwalls Du och jag. Men det spelar ingen roll blir det istället just sättningen som lyfter fram Men det spelar ingen roll hur mycket Kittin sina bästa stunder innefattar musiken både Elvis hur mycket man vet det, hur många gånger visorna, melodierna och texterna. En smärt- stönar,det bestående intrycket av albumet är passion och Oscar Wildes lågmält, smarta humor. man präntar in det i medvetandet och hur samt skör version av Barbro Hörbergs Ögon inte att det är porrigt eller utmanande utan för- På You are the Quarry känns mycket välbe- förberedd man än är; man slås till marken av känsliga för grönt. Fredrik Åkares morgon- virrande. Det är som om Miss Kittin inte kan kant och nytt på samma gång.Tonvikten ligger häpnad. Både för Hederos finstämda stämning- psalm, som man hört gång efter annan, men bestämma sig om hon vill göra Chicks on Speed- fortfarande på utanförskapet och känslan av ar och spel och Nina Ramsby, från Salt, Baxter som här känns så innerlig, så uppgivet sorgsen, aktig gladpunkselectro eller hård och farlig att vara missförstådd och alienerad gentemot och Grand Tone Music, vars röst, framtoning ändå så full av hopp. Den alltför sällan hörda klubbelectro. I relief mot Peaches och Chicks sin omvärld, men samtidigt är det nya materialet och känsla lyser ikapp, och ibland nästan förbi, Konstnasaren av Olle Adolphson. Och så on Speeds album märks det också att Miss Kitten argare och mer politiskt än på länge. I America sånger och piano. mycket mer,och så värd att spela igen och i grunden är DJ och inte musiker.Ibland blir det is not the World sjunger han om sina delade Allt baserat på piano/tramporgel och sång, igen. Så vacker,så spännande i igenkännandets bara pannkaka av alltihop. Allra värst är Happy känslor inför sitt nya hemland USA, landet där något enstaka tillägg som förstärkning. Elva höljda nyupptäckande, så nödvändig. En stor- Violentine som låter som något som Madonna presidenten aldrig är ”black, female or gay”. svenska visor: Bellman, Cornelis och Olle het i sig. hade kunnat göra. Jag är inte heller särskilt I Irish Blood, English Heart sparkar han istället Adolphson givetvis representerade, men också förtjust i den monotona, ”mörka” I Come.com mot Englands politik och drömmer om den tid Magnus Sjöberg

www.groove.se 31 smarta texter,låter lika uppgiven, men – och det musik. Aldrig förr hade ett band tänjt så på tella projektet TEXT och 2001 års bästa svenska bevisar att kvartetten hanterar ett ännu bredare är ett ganska stort men – samtidigt tröttare än gränserna inom sin genre. skiva Om det inte händer nåt innan imorgon så omfång av stilar med en stor portion talang. förut. Och om det är någon sångare jag inte vill Men så var inte Refused ett vanligt band. kommer jag. Under åren med Refused så passe- Om det nu finns någon som tvekade på tjejernas ska falla längre in i dvalan så är det David Bazan, Enda sedan starten i Umeå i början av nittiotalet rade en hel del basister.Den förste hette Magnus förmåga att snickra ihop slagkraftiga låtar. snubben lät redan innan som om han sov när så visade man att man menade allvar.Någonting och den siste hette Ulf. Att jämföra Kiss & Tell med tidigare släpp är han sjöng ibland. Nåväl, inledande Bands with som få band verkar vilja i dag. Allvar.Musik är Nu är Refused är döda och begravda men både onödigt och på gränsen till omöjligt. Skill- Managers växer, Arizona är en grym låt, men fan i mig ingenting man ska använda som bak- deras musik kommer alltid att leva. Det är dessa naden är för stor för det. Men om jag ändå gör jag ville nog ha lite mer.Fast jag har inte gett grundskuliss. Musik ska vara in your face, annars tre plattor bevis på. Dennis sjunger om Poetry ett försök saknar Kiss & Tell mer direkta hits upp än, om jag bara lyssnar på skivan några får det vara.Väl framme på Rockborgen är det Written in Gasoline. Snarare så skrev Refused som Push On Some More, Quite a Feeling och gånger till, eller fem, eller sjutton, så gillar jag packat med folk. Jag och mina två kompisar är sin poesi med uran. Uran försvinner inte under On Top of the World men nya singeln Hot Night nog allt. Hoppas jag. helt klart äldst på stället.Tonåringar iförda vår livstid. Inte under dina barns eller barnbarns Crash, inledande Who Do You Dance for samt Martin Lundmark sneakers och baggy jeans. Med piercingar och livstid heller.Refused är inte döda. Refused The Difference Between Love and Hate är låtar PORN SWORD TOBACCO tatueringar.Refused brakar igång med dunder kommer att leva för evigt. Leve Refused! som klistrar sig fast på insidan av hjärnan och ”Porn Sword Tobacco” och brak, Rather be Dead och stället fullkomligt Per Lundberg GB är tillräckligt bra för att ta upp bandet ett par City Centre Offices/import exploderar.Hela stället gungar.Längst bak i SAGOR OCH SWING extra steg på karriärstegen. Henrik Jonsson är ett namn som syns på många lokalen står jag stum av beundran och ser hur ”Orgelplaneten” Andreas Eriksson plattor nuförtiden, bland annat på Hans Appelqvist Dennis, som aldrig såg sig som en sångare utan Häpna SLIPKNOT och Atmos album som mastrare respektive mer som en underhållare, proklamerar ord för Sagor och Swing fortsätter att ge oss musik som ”Vol 3: (The Subliminal Verses)” medkompositör.Porn Sword Tobacco är hans ord med allvar i ögonen. ALLA i publiken dyrkar de är ensamma om att göra. Det handlar om Roadrunner/BonnierAmigo eget projekt, namnet tog han från en butik som honom och Refused. De är deras läromästare, klaviaturer av olika slag och Sagor och Swings Tre år efter det dödsmetallinfluerade infernot på sålde dylika produkter.I en varm atmosfär av deras ledare. När konserten avslutas med Pump kärleksförhållande till tangenter hörs. Lika Iowa är de tillbaka. Med besked. Att en grupp brusig och hummande gammal elektronik rör the Brakes, hela rörelsens nationalsång, uppstår mycket syntar som orglar och jag tycker mig mognat brukar vanligen betyda att de blivit sig små tvekande och eftertänksamma piano- det nästan kaos. På väg hem är det tyst i bilen. höra uteslutande gamla instrument med levande aptråkiga men i detta fall känns mognaden stycken, liksom ett och annat gitarrackord. En Ingen säger något. Men alla vet att vi just upp- klang. Men Sagor och Swing är på sin fjärde ovanligt välkommen. De diaboliska flörtarna på mystisk djungel, fylld av vackra harmonier och levt något stort. platta Orgelplaneten lika mycket Jean Michel föregångaren har utelämnats, åtminstone 90% diverse mjuka ljudfragment. En tidvattensvåg, För man kan undra varför det kom just så Jarre som Bo Hansson och Klaus Wunderlicht. av svordomarna är ersatta av annan vokabulär, flera våningar hög, inne i pianots resonanslåda. många bra band från norra Sverige under nittio- Kitschen skymtar ibland i musiken och i titlar maskerna har förädlats och den nya samarbets- Trots att albumet bara är knappt en halvtimme talet.Wannadies, Popsicle, Fireside, Breach, som Rymden på 50-talet, Postmodernism eller partnern Rick Rubin har säkert bidragit till att långt är det precis så långt det ska vara. Henrik Ray Wonder,Bear Quartet och Starmarket. De Äventyr i Alperna. Men Sagor och Swing klarar infall som piano och stråkar inte känns malpla- Jonsson låter oss ta del hans sinne i tio korta flesta skivbolag finns ju inte där uppe utan i sig tack vare melodisinne och egensinnighet. cerade.Textmässigt förmedlas inte längre samma stycken, och det ska vi vara tacksamma för. Stockholm. Fast man måste nog nämna NONS, Jonas Elgemark misantropiska ilska som exempelvis People = Henrik Strömberg A Westside Fabrication, Startrec och Burning SAHARA HOTNIGHTS Shit gjorde utan uttrycken har förfinats och jag QOPH Heart. Och det faktum att Umeå är en student- ”Kiss & Tell” grips inte längre av lust att slå ner alla jag möter ”Pyrola” stad som gör den till en smältdegel av olika kul- BMG efter en lyssningssession. Kaleidophone turer och strömningar.Eller så handlade det Tjejerna från Robertsfors tänker dansa hela Musiken är minst sagt innovativ där ballad- Stockholmarna i Qoph blandas ibland orättvist bara om tur och timing. Eller som David Sand- vägen till Amerika. På gruppens tredje skiva, liknande spår som Vermilion Pt. 2 samsas med ihop med alltför svulstiga rockband med symfo- ström sa: ”vi är väl mer tjuriga här uppe”. Kiss & Tell, har Sahara Hotnights tagit på sig illersnabba thrashdängor som The Nameless, niska tankar.På ytan har Qoph drag av det tidiga När medlemmarna i Refused gick åt olika en poppigare och rymligare klädsel med tillhö- dödsmetallriffande i Three Nil och tunga doom- sjuttiotalets progressiva scen men i grunden håll hösten 1998 hade Jon, Kristofer,Dennis rande dansskor.Distpedalerna är förflyttade till partier i The Virus of Life samt mycket, mycket finns något annat som skulle kunna beskrivas och David redan nya projekt. Mest känt är väl en undanskymd vrå och producenten Pelle Gun- mer.Stagnation existerar inte i Slipknots lexikon som ett tungt sväng. En slags urkraft och en Dennis,The (International) Noise Conspiracy nerfeldt har satt sin speciella prägel på ljudbil- och än en gång bevisar de att toppskiktet är organisk styrka som man inte kan värja sig från. som i sommar släpper sitt femte album. Gitar- den. En pulserande och gungande pop, som inte deras självklara arena. En speciell fysisk känsla som bara sitter där som risten Kristofer jobbar idag med film. Jon kom- är helt olik The Ramones i vissa partier och som Roger Bengtsson en medfödd reflex. Ibland tar de lite onödiga mer under 2004 släppa skiva på Planekonomi fortfarande pyr av attityd och välriktade pung- SLOWBLOW omvägar men det sprutar ändå energi från de under namnet Jon F Kennedy. David, som i mitt sparkar.Enligt Josephine lyssnade de mycket på ”Slowblow” här inspelningarna. Qoph täcker upp varenda tycke lyckats allra bäst efter Refused, släppte Pretenders och Television innan arbetet sattes Mobilé millimeter av sin ljudbild med framförallt slag- nyligen ny skiva men även med superexperimen- igång och även det har satt sina spår. Kiss & Tell Den isländska duon Slowblow bestående av Orri verken. Det är också de som utgör en viktig grund Jonson och Dagur Kári Petursson tar sannerligen i Qophs musik och som bidrar till att det definitivt god tid på sig när de ska göra skivor.Den här är musik för andra delar av kroppen än hjärnan. tog åtta år att färdigställa. Jösses. Men, sedan Jonas Elgemark PAN SONIC senaste alstret Fousque kom ut 1996 har bägge REFUSED ”Kesto (234.48:4)” haft ett antal projekt på egen hand, gjort filmer, ”Songs to Fan the Flames of Discontet” Blast First/Playground fotat övergivna isländska lador,spelat in skivor ”Shape of Punk to Come” med múm. Sämre bisysslor kan man ju ha. Spe- ”The E.P.Compilation” Lite överväldigande är det ju. Fyra CD på en ciellt det där med ladorna. I vilket fall som helst Burning Heart/BonnierAmigo gång, nästan fyra timmar musik. Det har varit så märks släktskapet med múm inte speciellt Rockborgen, Borås i mitten av april 1998 tror tunt med material från Pan Sonic-lägret efter tydligt, frånsett att Kristín Anna Valtysdóttir jag. Refused var ute på turné med Washington- den ypperliga Aaltopiiri som kom 2001. Ett från nämnda band är med och sjunger på fyra bandet The Make-Up som skulle bli Refuseds och annat soloprojekt och en världsturné, spår.Det påminner desto mer om Sparklehorse, sista. Söndag i Borås tänkte jag. Fri åldersgräns annars har det varit tyst från den finska duon samma försiktigt spröda lo-fi-pop som Mark och massor av osnutna ungar som springer (numera relokaliserad till Barcelona). Och så tiga beats, analoga sinusvågor och massor av Linkous ibland bjuder på dominerar på den här omkring med straight edge-kryss på händerna. plötsligt allt på en gång. distortion utan en tillstymmelse till melodier, plattan. När det är som bäst, i öppningsspåret Fördomarna byttes av i rask takt på vägen till Så, innehåller Kesto lika mycket bra musik och sammansatt kan det ofta låta rent sublimt Very Slow Bossanova och vackra duetten Card- Borås. Mindes Bergslagsrocken i Fagersta som Aaltopiiri? Ja, definitivt. Innehåller den bra. Första CD:n är hårdast och mest dansant, board Box är Slowblow ett riktigt engagerande några år tidigare. Refused totalt övermäktiga fyra gånger så mycket bra musik? Nej, det kan andra CD:n är lite lugnare, tredje innehåller band, men överlag känns det lite väl sketchigt allt tänkbart motstånd. Likaså mitt hjärta. man inte säga. Sista CD:n kan man räkna bort närmast ambienta låtar,där sista låten är det för att riktigt bränna fast. Synd, jag hade för- Mindes första gången jag hörde Pump the Bra- med en gång. Den innehåller låten Säteily/ närmaste sfärernas musik man kan komma, väntat mig lite mer. kes och såg videon där publiken går bananas. Radiation (alla spår har engelsk översättning föreställer jag mig, och fortfarande låta vackert. Martin Lundmark Detta över ett band från Umeå med starkt utta- av titeln denna gången), en timslång utforsk- Och sista CD:n låter som sagt mest som duon SLUM VILLAGE lade politiska åsikter åt vänster.Ett band som ning av ringande klanger.Och jag som länge lyckats spela in tinnitus-ringande och fästa det ”Detroit Deli” startade straight edge-vågen i Sverige. Ett band hävdat att det går att göra timslånga verk som på skiva, kanske någonting CIA kan använda Barak/Capitol vars frontfigur är en sådan åsiktsmaskin att hans låter i princip likadant hela tiden men som ändå för att mjuka upp misstänkta terrorister. Slum Villages enda kvarvarande fasta medlem- namn nämns i andra artisters texter,som i Don är närmast hypnotiskt intressanta – Thomas Kesto är ambitiöst verk, och riktigt snyggt mar T3 och Elzhi representerar Detroit med Quixote på Matti Alkbergs senaste skiva. Köners Daikan, Juno Reactors Luciana eller förpackat (omslagsbilderna av Anne Hamalai- svängig funk men även med mer personliga Refused hade just släppt Shape of Punk to TV Victors Agai för att bara nämna tre fem- nen finns dessutom högupplösta på skivornas ämnen i texterna. Men musiken är oftast dans- Come, en parafras till Ornette Colemans A Shape poängare – blir tyvärr tvungen att erkänna att datapartitioner), men det når inte ända fram. framkallande, glädjen går inte att gömma. Och of Jazz to Come från 1959. Refuseds skiva är i detta är särdeles tråkigt. Det hade istället blivit en riktigt bra dubbel-CD. visst gästar gamle medlemmen Jay Dee, men mina öron en milstolpe, en klassiker inom svensk I övrigt känns Pan Sonic igen. Det är kan- Henrik Strömberg även Kanye West, Dwele och partyglade Ol’ Dirty

32 Groove 5 • 2004

Bastard. Och det är riktigt svårt att ogilla Slum verkligen fattat vad Television egentligen hand- är alltså både genomtänkta och välformulerade, med ljuvt femtiotalsnostalgiska sångmelodier. Village. Låtar som Hood Hoes, Count da Ways lade om, förmår göra. Kanske kan den vara den men tyvärr framförs de inte med riktigt samma Blygsamma, men grymt effektiva. Ibland påminner och Closer påminner varför de kallats arvtagare bästa singeln sedan Sunday. Jaja.Trots New precision. Flera av bandets nio medlemmar turas han om en ung Glenn Danzig. till Native Tongue-familjen. Rappen är flytande Hampshire och Gordons lyckoskott i himlen fat- om att ta plats vid mikrofonen. Med blandat Tigern har alltid varit mitt favoritdjur och som kvicksilver och beatsen softa och mulliga tar jag fortfarande inte grejen med att snubbla resultat. Jag vet inte om det är skånskan som den här tigerarmén är mycket fina representan- som spunnet socker.När gangstarap känns omkring i AM-rock som till och med Lennart är problemet, men rappen känns stel och när ter för arten. Grrrrrr. rejält daterad är Detroit Deli en påminnelse om Persson glömt bort, inte ens ironiskt, men Sonic det ska toastas så där ”mullrigt” och ”mäktigt” Daniel Axelsson att positiv, nyfiken och humanistisk musik är Youth kommer alltid förbli en dinosaurie som blir det ren buskis. Bäst fungerar det nog när de ROBERT VALSINGER totalt njutbar. jag bara inte kan sluta älska. sjunger ”vanligt”. ”Robert Valsinger” Gary Andersson Fredrik Eriksson Jag gillar också när de väljer klassiska reggae- PPB/Border SNOW PATROL STENDEC takter framför mera moderna beats. Baktakts- Om Robert Valsinger är känd för någon är det ”Final Straw” ”A Study of ’and’” svängande låtar som Framåt, Vetande och troligen som Bashie i Linköpings indiehiphop- Fiction/Universal HOLKHAM Okunskap är några av få tillfällen där sången stoltheter Stacs of Stamina. Hans självbetitlade Snow Patrol spelar på de stora känslorna och ”Komatta Saru” och musiken faktiskt matchar de skarpa texterna. solodebut ligger ganska långt från det han, eller får min snö att smälta med sin varma elektronis- Expanding/dotshop.se Daniel Axelsson någon annan, gjort tidigare. Musiken är vemodig ka pop. Stundtals blir det lite väl kladdigt men Expanding Records, ett London-skivbolag, kör THE THERMALS reggaeanstruken hiphop med stora doser folk- Gary Lightbodys släpande och sensuella röst hårt med standardiserade omslag. Fördelen ”Fuckin A” musik.Texterna handlar nästan uteslutande om sveper in allt i en behaglig kappa. På Final Straw med det är att folk som gillar deras skivor kan Sub Pop/BonnierAmigo olycklig kärlek och Robert Valsinger berättar leker irländarna med sina ljud och blandar toner hitta nya släpp utan problem (dessutom blir Sedan The Thermals bildades i Portland, Oregon med pratig rap om alla gånger han blivit sårad från både naturliga instrument och digitala. Låtar- designkostnaden väldigt låg). Synd bara att för nästan exakt två år sedan har de hunnit med och brustit ut i gråt. En del rim kunde vara snodda na är pampiga, pompösa men för den skull inte deras standard är så tråkig, två klumpiga vita att turnera riktigt rejält och släppa två skivor. från Sten & Stanley men sådana brister vägs upp svårsmälta. Enda gången de släpper på bromsen linjer och en massa ful Helvetica. Den andra, Fuckin A, är en logisk fortsättning av stort patos och närhet i framförandet. Helhets- är i souldoppade rockdängan Tiny Little Fractu- Det handlar om, precis som bolaget säger, på debuten. Det är fullt ös, rakt på, mitt i nyllet. intrycket blir överraskande bra även om jojkandet res. Resten av Final Straw är en tillbakalutad samtida ickevokal elektronisk musik. Stendec Punkrock med ett stänk indie och utan jobbiga i Varför sa du så? är ett rejält övertramp. åktur genom livets känslotunnel. I slutändan gör melodisk electronica á la Arovane, medan och söndertjatade MC5-referenser.Rätt bra Daniel Severinsson kommer Snow Patrol ut med något eget. Holkham ligger mer åt det glitchiga hållet, fast faktiskt. VENETIAN SNARES Andreas Eriksson utan att försvinna bort i alltför mycket knäp- Som genren förespråkar är plattan inspelad ”Huge Chrome Cylinder Box Unfolding” SONIC YOUTH pande och plippande. Å ena sidan är Stendecs och mixad på endast fyra dagar och ingen mindre Planet Mu/import ”Sonic Nurse” album det mest ögonblickligen njutbara, med än Chris Walla (från Death Cab For Cutie) har På Planet Mus hemsida finns det en bild av Geffen/Universal vackra melodier och snygg ljudbild, å andra suttit bakom spakarna. Om jag saknar något så Aaron Funk, mannen bakom namnet Venetian Ena halvan av Sonic Nurse är oerhört märklig. sidan känns Komatta Saru mer spännande, mer är det kanske någon brottarhit, materialet är Snares. Han står där bakom skivspelarna med Inte så att skrängubbarna och cooltanten någon- dynamiskt, med en bra bredd mellan coolt lite väl jämntjockt när man drar igenom Fuckin ett blödande jack i pannan. Och kanske man sin gjort sig kända för att vara självklara, men stammande beats och eftertänksamma, nästan A från början till slut. Fast å andra sidan är kan börja spontanblöda när man hör Venetian ändå. Det handlar om ett upplyft (i smala skinn- symfoniska partier. ingen låt direkt dålig. Snares? För denna drill’n’bass är så tvär,så slipsar) av alla de där femkronorsskivorna som Båda albumen är bra, men i synnerhet A Martin Lundmark extrem och så stenhård att man får akta sig. man håglöst bläddrar förbi i en reaback – Study of ’and’ är definitivt för långt. Om de TIGER ARMY Det är inte underligt att Planet Mus boss Mike Foreigner och sånt där.Sånt som säkert var klippt bort några av de mindre inspirerade spå- ”III: Ghost Tigers Rise” Paradinas blev överförtjust när han hörde Vene- skitpopulärt någon gång men är så fullkomligt ren hade detta blivit två små mästerverk. Hellcat/BonnierAmigo tian Snares första gången. Som bekant ger bortglömt att man inte ens med illvilliga ord Henrik Strömberg Efter inledningen med klickande ståbas, primitiva Paradinas ut musik under aliaset u-Ziq och skulle kunna beskriva hur det egentligen lät. SVENSKA AKADEMIEN trummor och bastanta machokörer väntar jag släktskapet de båda artisterna emellan är Kanske slickt och lite trött, framför allt extremt ”Tändstickor för mörkrädda” mig att tigern ska störta fram ur stereon och uppenbar.Breaks som slungas hit och dit, ljud kyrkligt amerikanskt med ett vitt tillbakalutat Swingkids/Border vilt rytande slita mig i stycken. Det gör den inte. som skruvas till vansinne blandat med de mest gung som egentligen bara framkallar lätt åksjuka. ”Vi ska göra folk av dej, måndag till fredag/Ett Istället lurpassar vildjuret i skymningen. Spanar. harmlösa små barnvisemelodierna som skänker Det har kanske alltid varit en passion för flertal ska ledas, några ska leda/Ordning och reda, Väser.Andas. denna kaskad av oljud en vacker inramning är Sonic Youth att vältra sig i oväntade influenser sitt nu tyst i din bänk/När vi matar dej med leda På sin tredje fullängdare lyckas Tiger Army bådas signum. Men Venetian Snares går faktiskt (förstås sedan modulerade till någonting helt och tillväxttänk”. Det är svårt att inte uppskatta vara försiktiga på ett bra sätt. Los Angeles-trions ett steg längre i vansinnet. annat) men ett sånt här konstigt stompande Svenska Akademiens vassa budskap och tänkvär- mix av punk och rockabilly är varken hård, hetsig Nu kanske nya skivan inte riktigt når upp till och gungande och melodier lika tönttuffa som da ordflöde. De sjunger om att murar ska rivas, eller snabb. Ändå funkar den väldigt fint. Musiken samma höjder som de tidigare The Chocolate en sänkt Ford Escort? Verkligen märkligt. Upp- att kärleken ska hjälpa mänskligheten att hitta flyter fram på ett nästan spöklikt sätt. I botten Wheelchair Album eller Dolls Dolls Dolls, men riktigt sagt har man kanske spårat tendenserna hem och att det är dags att börja agera mot ligger coolt sväng och de darriga gitarrslingorna det är ändå ett ljuduniversum som jag inte har sedan Jim O’Rourke kom med fast inte alls lika orättvisorna. skapar en hotfull, men skön, känsla. Sångaren för avsikt att lämna på en lång, lång stund. Det tydligt. Rush kanske är värda att gå att kolla på Skåningarna i Svenska Akademien blandar Nick 13 framför Rose of the Devil’s Garden, finns ju plåster. ändå när de kommer hit i höst, vad vet jag. proggig roots reggae med hiphopbeats.Texterna Through the Darkness och de andra låtarna Mats Almegård Å andra sidan är detta också en av de bästa CHRISTIAN WALZ skivorna de gjort sedan Washing Machine för tio ”Paint by Numbers” år sedan. Försmaken från förra året, den fantas- VELVET REVOLVER RCA/BMG tiska splitsingeln med Erase Errata, Maria Carey ”Contraband” Perfektionisten Christian Walz har hållit oss and the Arthur Doyle Handcream, har visserligen BMG soultörstare på halster i flera år nu, sköna debut- bytt namn men är fortfarande samma gigantiska fullängdaren släpptes på andra sidan millennie- uppvisning i lightskränpop och gnisselcoolhet. Minns när jag hörde fjolårets första smakprov skiftet men nu är det dags för uppföljaren. Och Inledande Pattern Recognition har bara inte en på Velvet Revolver – singeln Set Me Free, som den är faktiskt snäppet bättre. refräng som påminner om Swimsuit Issue i lug- var ledmotivet i Hulk-filmen. Kan inte påstå Paint by Numbers innehåller hits och ett nare tappning, utan också ett av de vackraste att jag var helimponerad, och är inte heller stort antal radiovänliga låtar samtidigt som han noisepartier de gjort sedan EVOL. I Love the det av debuten Contraband. Men bitvis är det inte glömt bort innerligheten i sitt eget uttryck. Golden Blue, så nära sex man kan komma utan lovande, i sina stunder riktigt bra. Christian skapar i Die, Sunday Morning Breakup att ha det. Popmusik som är lenhud i örat och Trots att bandet består till tre femtedelar om alltför mycket gitarronanerande lugnas och helt sagolika Never be Afraid Again en när- väter vitala organ med auditiv saliv så att jag av före detta Guns n’ Roses-medlemmar snabbt, även om det emellanåt tenderar att het till lyssnaren som gör att man vill hälsa på gråter av välbehag och faktiskt, allt är sant. (Slash, Duff McKagan och Matt Sorum) är bli väl mycket arenarock. Och det är schysst gång efter annan. Det känns som att komma hem De som redan laddat ner skivan förstår vart- det mest sångaren Scott Weilands förra band att se att konceptet med flera ”föredettingar” på något sätt. Hitpotentiella Maybe not, Hit n’ åt det barkar: Sonic Nurse är helt klart Kim Stone Temple Pilots som plattan påminner i ett nytt ”superband” kan fungera. Det är Run och Wonderchild har lite mer fart i sig och Gordons väldiga triumf i ett band där den sega om. I alla fall deras första plattor,deras kva- sällan det gör det. gör plattan heltäckande. Att No No andas Prince gubbrocken på allvar slänger i dörrarna. Inget litet på det musikaliska planet sjönk därefter Cyniska sinnen kanske undrar hur Guns- i överflöd stör inte bilden av en total fullträff. ont i det, de är ju fan nästan femtio allihop och lika fort som nämnde Weilands möjligheter killarna vågar jobba med ännu en sångare Paint by Numbers bör nämligen göra Christian då spritter de bortglömda Greatful Dead-riffen att motstå återfall i heroinmissbruket. med problemfylld bakgrund. Men samtidigt är Walz till ett folkkärt namn bland gammal och likt de begynnande prostatabesvären. Ändå top- Nya singeln Slither sätter sig direkt, liksom det värt en chansning, speciellt när Contraband ung samtidigt som hans musikaliska gärning par också maken Moore sig själv med sin höst- inledande Sucker Train Blues och den riktigt ändå låter som den gör. hålls intakt. Och att äta kakan och ändå behålla skimrande New Hampshire, en popdänga så sköna balladen Fall to Pieces. Farhågorna Niklas Simonsson den är det få förunnat. skimrande tunglätt som bara en grupp som Gary Andersson

www.groove.se 35 36 Groove 5 • 2004  bdchiZgVegZhZciZgVgK:G#)#%$'%%) 7^h]de6aaZcJH &*$,6gk^`V[Zhi^kVaZc!&,$,=~gcŽhVcY"CnWgd`~aaVgZc! ''$,HidX`]dab"=Zaabji59ZWVhZg!'($,@Že^c\"@V`ijh[Zhi^kVaZc! ')$,K^hWn"Kdanb[Zhi^kVaZc!'*$,tc\Za]dab"IjaaV`gd` 8#6Vgb‚ &,$+=jaih[gZYh[Zhi^kVaZc!&.$+Kg€c\h]dabZc"BZ\V[Zhi^kVa! (%$+HjcYhkVaa"E^eZa^cZ!-$,7dga~c\Z"EZVXZVcYAdkZ! '($,H`ZaaZ[iZ€"Ig~hidX`!&,$,6gk^`V[Zhi^kVaZc!(&$,=Vc^c\Z"7adljeV EVcYV!+$-A^cYZhWZg\"6j\jhi^WjaaZg!,$-<ŽiZWdg\h`VaVhZi! '-$-=jh`kVgcV"=dkhidX` 8VeiV^cBjge]n '-$*HidX`]dab"EdeV\VcYV!&+$,IdgchWZg\"Hadiih[_Zaah[Zhi^kVaZcC! '.$,@ŽeZc]Vbc"@ajWWNZV]NZV]5Gjhi9@!&)$-7Zg\Zc"@kVgiZgZi C!.$+HjcYhkVaa"E^eZa^cZ!&+$,Hadiih[_Zaah[Zhi^kVaZcC!''$,H`ZaaZ[iZ€ "Ig~hidX`!')$,6gWd\V"@V`ijh[Zhi^kVaZc!'.$,@ŽeZc]Vbc"Gjhi9@ 89D6HH '.$*HidX`]dab"EdeV\VcYV!($+AdcYdc":aZXig^X7VaagddbJ@ Hjeedgii^aaI]Z=^kZh!&.$+=jaih[gZYh[Zhi^kVaZc 9Vk^YHVcYhigŽb '.$*HidX`]dab"EdeV\VcYV!'($+HjcYhkVaa"E^eZa^cZ! '($,H`ZaaZ[iZ€"Ig~hidX`!)$-HidX`]dab";g^ioŸh8dgcZg5@jaijg]jhZi! *$-CdgWZg\">@~gaZ`ZchCVbc!+$-A^cYZhWZg\"6j\jhi^WjaaZg 9^Vad\8Zi ')$,K^hWn"Kdanb[Zhi^kVaZc ?dh‚bbdgiVaAZZ8djcin@^aaZghJH .$,7dga~c\Z"EZVXZVcYAdkZ!&%$,HidX`]dab";g^ioh8dgcZg5 9ZWVhZg!&)$,DhadC":abHigZZi!&*"&+$,6gk^`V[Zhi^kVaZc! &,$,<ŽiZWdg\"=ZcYg^`hWZg\ @KA6G &'$+HidX`]dab"BdcYd!'($,6gWd\V"@V`ijh[Zhi^kVaZc AVhi9Vnhd[6eg^a '.$*=~hhaZ]dab"H^ZhiV'%%)!(%$*HidX`]dab"EdeV\VcYV! -"&%$,7dga~c\Z"EZVXZAdkZ!(&$,=Vc^c\Z"7adljeVEVcYV BVii^Vh=ZaaWZg\ '+$*ug]jh"Kdm]Vaa9@!',$*@ŽeZc]Vbc"Gjhi9@! '-$*<ŽiZWdg\"7dbbZchHVadc\Zg!'.$*=~hhaZ]dab"H^ZhiV'%%)! (%$*HidX`]dab"EdeV\VcYV!&%$,7dga~c\Z"EZVXZVcYAdkZ! (&$,=Vc^c\Z"7adlJeVEVcYV!&)$-<ŽiZWdg\h`VaVhZi AZ^[@VgViZ ,$,HjcYhkVaa"c\Zci^c\R '-$*JbZ€"JbZ€Ede%)!&'"&)$-:bbVWdYV[Zhi^kVaZc! (&$,=Vc^c\Z"7adljeVEVcYV HVi^gc^cZ &%$,@g^hi^VchiVY"I^kda^gdX`!')$,K^hWn"Kdanb[Zhi^kVaZc HZkZc;ZZi;djg ')$,K^hWn"Kdanb[Zhi^kVaZc!+"-$-A^cYZhWZg\"6j\jhi^WjaaZg! &'"&)$-:bbVWdYV[Zhi^kVaZc Hdk^VX '.$*HidX`]dab"@jaijg]jhZi$IZggVhhZc!&*"&,$,6gk^`V[Zhi^kVaZc! ')$,K^hWn"Kdanb[Zhi^kVaZc!'-$-:h`^ahijcV"HdbbVgZchh^hiVhjX` I]ZAZ\ZcYh '-$*JbZ€"JbZ€Ede%)!&,$+=jaih[gZYh[Zhi^kVaZc! .$,7dga~c\Z"EZVXZVcYAdkZ!&%$,@g^hi^VchiVY"I^kda^gdX`! &*"&,$,6gk^`V[Zhi^kVaZc!'($,H`ZaaZ[iZ€"Ig~hidX` I]Z:cYl^aa7Z@^X`h '-$*JbZ€"JbZ€Ede%)!(&$,=Vc^c\Z"7adljeVEVcYV G^X]VgYGZV\]llcW' '-$*HidX`]dab"EdeV\VcYV!&.$+=jaih[gZYh[Zhi^kVaZc! '.$*@Vagh`gdcV"GjcY\€c\!&*"&,$,6gk^`V[Zhi^kVaZc! '($,BVabŽ"LZ$Ndj;Zhi^kVaZc!')$,6gWd\V"@V`ijh[Zhi^kVaZc Kd^XZd[V\ZcZgVi^dc &-$+Kg€c\h]dabZc"BZ\V[Zhi^kVa!')$,6gWd\V"@V`ijh[Zhi^kVaZc! (&$,=Vc^c\Z"7adljeVEVcYV!+"-$-A^cYZhWZg\"6j\jhi^WjaaZg! &.$-BVabŽ";Zhi^kVaZc Jc^hZm '.$*=~hhaZ]dab"H^ZhiV'%%)!-"&%$,7dga~c\Z"EZVXZAdkZ! (&$,A^Y`Že^c\"HiVYhig~\€gYZc HjWjgWVc@^YhL^i]7^Wa^XVaCVbZh '("')$,BVabŽ"LZ$Ndj;Zhi^kVaZc!(&$,"&$-=Vc^c\Z"7adljeVEVcYV! &,"&-$,@gd`h_Ž"@gd`h_Ž[Zhi^kVaZc!*"+",$-;V\ZghiV">`~gaZ`ZchcVbc

7^a_ZiiZg/ 7^a_Zii9^gZ`i%,,"&,%,%,%!lll#i^X`cZi#hZ!hVbihZYkVca^\Vad`VaV [Žgh~a_c^c\hhi~aaZc#;aZgYVijbdX]ijgc‚Zgi^aa`dbbZg ^cdb`dgi#;ŽgbZg^c[dgbVi^dcWZhŽ`/ lll#bdchiZgV#hZ bdchiZgV!dYZc\ViVc&%'!&&(''hidX`]dab!hlZYZc E=/ )+%-"('+&%&!8:AA/ )+%,%)"&(,&%&! ^c[d5bdchiZgV#hZ

www.groove.se 37 Cirkus Miramar The Kid Tribeca Barn DANS Kär Capoeira Reggae Öl Tält Barn DANS Kär Capoeira Reggae Öl Folkmusik POESI Trumma Jämlikhet TEATER Filosofiskt Café Vin Kortfilm Gruvhål KONST PERFORMANCE Skrot Träslöjd Tårta Sång FÖREDRAG Blött... KÄRLEK Graffitti 5-7 Augusti Norberg Bergslagen karleks

festival www.ikarlekensnamn.nu #$$6$ DUPLIKATION

#--'ROUPHARSAMMANLAGT ÍRSERFARENHETAV#$ OCH$6$ TILLVERKNINGBÍDEI3VERIGEOCH 53! 6I GER SAMMA PROFESSIONELLA OCHSNABBASERVICEOAVSETTOM DINORDERËRELLERCD SKIVOR +ONTAKTAOSS6IHJËLPERDIGATT SPARATID PENGAROCHENERGI

4EL  INFO COMPASSMMCOM

#--'2/50

38 Groove 3 • 2004 CD 5 • 2004

Jaha, då var det sommarlov igen. Ut i solen och galna sig i gröngrä- set är det som gäller nu. Grooveredaktionen vill i samband med detta lämna ut ett fint soundtrack till sommaren -04 till prenume- ranterna, Groove CD 5. Om du inte redan är uppkopplad så tycker jag att du ska gå in på www.groove.se och anmäla dig. Det blir fyra Omslag till CD:n finns att ladda hem nya skivor i höst, dessutom kan man alldeles snart beställa alla från www.groove.se 2004:s skivor separat. Med hopp om den bästa sommaren nånsin!

1 The Confusions spelar explosiv powerpop med refränger som 12 Sugarplum Fairy 17 Convoy Roadstar Window biter sig fast och gör en glad. Albumet You’re so Your Eyes Hepstar Steps Tre killar och en tjej. Sundsvallsbandet The Con- Lucky finns ute nu! Efter sommaren kommer Sugarplum Fairys Convoy Roadstar är en electropopduo från fusions ger i höst ut sitt femte album. Denna www.atenzia.com efterlängtade debutalbum. Ingen kan väl ha Malmö som gör sin musik i pojkrummet. Deras gång producerat av Patrik Frisk. Första singeln undgått att höra Mando Diaos attitydstinna lille- ganska rubbade och flerpiga electropop lyckas är Window, en sprudlande och härlig poppärla 6 Beastie Boys bröder som det senaste året har turnerat flitigt med konststycket att inte vara speciellt arbet- att avnjuta i hängmattan i sommar. Ni som har Ch-Check it Out i vårt avlånga land. Rock’n’roll med allt vad det samt trendig och tuff, utan mest rolig. Se upp vägarna förbi Gatufesten i Sundsvall får inte Beastie Boys är tillbaka i rampljuset efter många innebär av tajta skinnjackor, långa luggar och för en utlovad 7” till hösten. missa The Confusions! långa år. De har alltid haft ett stort politiskt utstuderade poser. Allt i läskande lyxförpackning! www.cabal.port80.se/massproduktion/con- engagemang och på albumet hyllar de den terror- www.sugarplumfairy.nu 18 The 21st Century Noise fusions drabbade hemstaden New York och uppmanar It’s Alright, It’s OK folk att rösta bort Bush från makten. Denna 13 Tony Clifton The 21st Century Noise bjussar på punkig garage- singel är annars solid old school hiphop. Manassass Love (Part 1) rock i ett rasande tempo. I debutsingeln It’s www.beastieboys.com Tony Clifton är någonting så exotiskt som ett Alright, It’s OK kör trion på i hundranittio redan rockband från Gotland. De har spelat ihop i sex från början och under resans gång blir det inget 7 Red Light District år och efter ett år i London bor nu medlemmarna annat än bättre! I höst kommer fullängdaren Sun i Stockholm. Låten Manassass Love (Part 1) har som vi ser fram emot med tillförsikt. En massiv vinylsjua med rött härligt omslag är tydliga influenser från Radiohead och när plattan www.the21stcenturynoise.com vad göteborgsrockbandet Red Light District damp ner på Grooveredaktionen togs det små kokat ihop till sin debut-EP.I låten Sun drar de glädjeskutt av lycka. För Tony Clifton är bra. 19 Cherry Red igång med en skönt sugande melodi och You Got that Something refrängen sätter sig direkt som klistrad i bak- 14 Gemy Detta är en solklar dansgolvsrökare. Stockholms- huvudet. Körsång drar som vanligt upp betyget! Doing Some Thinking bandet Cherry Red låter lite som Runaways www.redlight.tk Gemy består av sångerskan och låtskriverskan möter Beach Boys men med ett alldeles eget Jenny Lundin, gitarristen Lasse Axelsson och driv. Plattan är inspelad i olika studior i både 8 Niccokick trummisen Daniel Gibson. Bandet har funnits i USA och Sverige och bandmedlemmarna har Rich Brunettes över åtta år och gjort ett otal spelningar, främst pendlat fram och tillbaka för att hålla igång det Nu är det dags igen! Båstadsslynglarna Niccokick i hemstaden Göteborg. Och det är Jennys fina musikaliska arbetet. Bandnamnet är lånat från släpper en ny EP.Även denna gång är det Ronald röst och bandets jazziga popsound som lyfter namnet på lacket på en av Gibsons gitarrer... 2 Nervous Nellie Bood som producerar och ingen sommarnatt lär Gemy till oanade höjder. www.lionheart-int.com Peace Pipe bli komplett utan Andreas Söderlunds karaktä- www.gemy.net Nervous Nellie kan spela brallorna av vilket rock- ristiskt desperata falsettsång. Kort och gott kan band som helst! Influenserna har de hämtat Niccokick summeras som det bästa av det bästa. från Pixies, Sonic Youth och Dinosaur Jr. I sommar 15 Nina Ramsby & Martin Hederos www.niccokick.com Två tungor åker de ut på turné i Europa och USA. Förutom Nina Ramsby från Grand Tone Music och Baxter klubbspelningar kommer de även att spela på 9 Cirera slår sina påsar ihop med virtuosen Martin The Vans Warped Tour där Bad Religion och The Roadtrippin’ Hederos och tolkar visor av allt från Cornelis till (International) Noise Conspiracy uppträder. EP:n En lysande debutsingel från Daniel Cirera! Road- Eva Dahlgren. Och resultatet är fantastiskt! Nina finns att ladda ner gratis från bandets hemsida. trippin’ skrevs en julidag på stranden i San Diego sjunger med en otrolig närvaro ackompanjerad www.nervousnellie.com men passar lika bra en svensk sommardag i häng- av Martin Hederos känsliga pianospel. Visorna mattan. Det handlar om medryckande gitarr- är en skiva att verkligen ta till sitt hjärta! 3 Euroboys pop med ytterst personliga texter. Albumet www.bonnieramigo.com One Way Street Honestly I Love You *Cough* kommer i augusti. Norska Euroboys har gått från instrumental www.danielcirera.com surf-, garage- och psykedeliarock till melodisk pop med sextiotalskänsla. Nya plattan Soft Focus 10 Chandra som släpps den 16 juni är bandets fjärde på åtta Summer in the Sun år. Första singeln heter One Way Street och är en Hypade sexmannabandet Chandra släpper i charmigt svängig sommarhit! Euroboys gitarrist dagarna sin debut-EP på lilla etiketten Hej Musik. 20 My Orchard Knut Shreiner är för övrigt även känd som Euro- En godispåse med blandad popkonfekt där A List of Things boy i kultbandet Turbonegro. Summer in the Sun är av den lågmälda sorten. Gitarrpopbandet My Orchard består av fyra unga www.euroboys.no Annars har Chandra gjort sig kända som ett män från Sundsvall. Ett flitigt livespelande och hejdundrandes liveband och för de som är ett ypperligt låtmaterial har gjort dem kända 4 The Gmeyner nyfikna på hur det kan te sig kan man se dem även utanför stadens gränser. Minialbumet som My Angel på Arvikafestivalen. släpptes i maj har varit efterlängtat! Lägg 7 juli Hög kvalitet och rutin genomsyrar denna nya www.chandra.se på minnet för då spelar de på Gatufesten i Sundsvall. svenska konstellation. Sångerskan Irya Gmeyner www.myorchard.net från Urga har samlat ihop medlemmar från 11 The Luscious Four några av landets allra bästa band. Conny Nim- Never Trust a Man with a Womans Hips 21 Trendkill mersjö från Bob Hund, Jejo Perkovic från Bear The Luscious Four är ett rutinerat Malmöband 16 Dreamboy Dedication Quartet och Stefan Axelsen från Weeping Wil- med över 500 spelningar i ryggen, och det är Ready! Set! Go! Agressive Serpent har bytt namn till Trendkill lows. I sommar kan de ses på Kalasturnén. något som hörs på låtarna! Nuförtiden spelar Dreamboy – ett rockband med stor hitpotential! men fortfarande handlar det om den hårdare www.thegmeyner.com de skön melodisk lo-fi-rock men medlemmarnas Debut-EP:n är producerad av Ronald Bood och sortens metall. Med ett säreget anslag och ett bakgrund rymmer allt från alternativcountry bjuder på en jäkla massa röj och kalasstämning. alldeles eget tonläge spelar de en högst person- 5 London Calling till punk och hårdrock. Man kan tänka sig att de En engångsgrill, ett paket grillkorv, en back lig dödsmetall. Live har dessa Varbergskillar Super Natural Girl har lyssnat på en och annan Dinosaur Jr-platta i sockerdricka och Dreamboy i högtalarna så är spelat tillsammans med storheter som Entombed, London Calling är en kvartett från Indiana, USA. sina dagar… kvällen gjord. Nine och Disfear. Bandet leds av Jamie Rowe (ex. Guardian) och www.thelusciousfour.com www.dreamboy.nu www.trendkill.se

www.groove.se 39

Groove 5 • 2004 / övriga recensioner / sida 1

A18 och dängan Mitt i Malmö city har alla JOHAN BERGQVIST ”Dear Furious” sing-a-long-potential på sommarens festi- ”Throwaway Moments” Victory/Border valer.Balladerna känns stela och onödiga i Pristine Music De säger sig spela hardcorepunk och det jämförelse. Men som helhet en lovande och Pianobaserad pop.Till en början känns kan jag skriva under på. Däremot tycker i sina bästa stunder riktigt bra debut. Throwaway Moments lite slätstruken, lite jag inte att det är bra för fem öre. Låtarna Martin Lundmark tråkig. Utan förmåga att engagera. Men är i princip identiska, och innehåller en ANNIHILATOR efterhand börjar man märka saker.Någon massa svinjobbigt skrikande och dämpade ”All for You” liten strof här,en vändning där.Det får kon- ackord som aldrig vill ta slut. Gäsp. AFM/Playground turer,får ramar,får liv. Ett par spår tange- Mikael Barani Den vanligaste platsannonsen i DN de rar nästan Ben Folds Five-klass, men, det A GIRL CALLED EDDY senaste tio åren har varit ”Annihilator ska sägas, tyvärr är de alldeles för få. "A Girl Called Eddy” söker ny sångare”. Den lycklige denna gång Ibland blir det också lite väl bombastiskt, Epitaph/BonnierAmigo är Dave Padden. Han låter tyvärr ganska lite för mycket. Mer yta än innehåll. Och då Bakom namnet gömmer sig Erin Moran, en pryd och tafatt, även om han har ett brett blir det åter tråkigt. När inte den intensiva New Jersey-dotter som jobbar i lugnt sing- sångregister. ådran infinner sig. När inte glöden finns där er/songwriter-tempo. Inte lika genomgri- Kanadensaren Jeff Waters Annihilator och tänder.Tyvärr tar också ytan överhan- pande svårmodigt och ångestladdat som de spelade från början pretentiös thrash men den för hela skivan. De toppar som finns flesta manliga kollegorna dock. Hennes små rockar idag låtar som DJ:n på Sticky räcker inte för att hålla intresset uppe. Och epos ger snarare känslan av ensamhet, stil- Fingers glatt slänger in i repertoaren. Som då försvinner allt i bakgrunden. la små liv mitt i det neonfyllda storstads- titelspåret All for You, en rolig, lättsam Magnus Sjöberg myllret. Ömsom är det hemmakvällslugna tuggummipoppare svår att inte nynna med DAS BIERBEBEN låtar,som inledande Tears All Over Town i. ”No Future No Past” och smygande Somebody Hurt You. Emel- Allt som är catchy måste dock inte vara Shitkatapult lanåt påminner det dock om Jewel, även om bra. Även om musiken på All for You fast- Hade man inte insett det före Atari Teenage hon ligger ett par steg före Moran vad gäl- nar och ofta är ösigt thrashig så känns det Riot gjorde man det då. Den moderna ler röstresurser.Men det snygga stråkar- ibland töntigt och allt för stylat. På det punkmusiken spelas inte på gitarr,bas och rangemanget i slutet av People Used to kontot hamnar Limp Bizkitballaden The trumma. Det är uppfuckade trummaskiner, Dream About the Future och avslutande One, stressiga Demon Dance och en del tex- analoga syntar och keyboards, vars klavia- gitarrdrivna Golden indikerar att talangen tinsatser. tur med bortbrutna tangenter ser ut som en finns där.Bara att hoppas att den förvaltas All for You är en oxymoron, som sötsur tandlös gubbes skeva leende, som gäller. rätt. sås och fulsnygga människor – bradålig. Kollektivet Das Bierbeben (med medlem- Niklas Simonsson Torbjörn Hallgren mar från bland annat Tocotronic) är förvis- AIRLOCK ASRAI so inte lika förbannade och ödesmättade ”Symptomatic” ”Touch in the Dark” som Alec Empire och hans kollegor i ATR One Little Indian/Border Transmission/Border var.Men med titeln No Future No Past och Tre killar bakom syntar,samplingslådor och Denna nederländska konstellation kan Das Bierbebens do it yourself-attityd är det trummaskiner och en skönsjungande tjej – knappast beskyllas för att ha bråttom. Från inget snack om saken – det här är punk. där har ni Airlock. Stråkar som sveper starten 1988 tog det ända till 1997 innan Musikaliskt handlar det väl i och för sig genom syntetiska tonfigurer och som back- debuten släpptes. Att sedan vänta sju år mest om ganska snäll techno med arg sång. ar upp söta poplåtar är receptet. En given innan uppföljaren blir färdig är verkligen Influenser som spökar på skivan är bland referens är Dido som liksom Airlock gör att ta det lugnt. Efter genomlyssnande av andra DAF,Liaisons Dangereuses (främst i musik som mer känns som en bakgrundsut- Touch in the Dark funderar jag allvarligt Mach deinen Fernseher kaputt) och andra fyllnad än som musik som står upp på egen på vad de sysslat med under de senaste sju tyska syntpunkare. Das Bierbeben gör med hand. Det blir helt enkelt för sött, förutsäg- åren. Helt klart har de inte filat på låtarna andra ord techno som är djupt förankrad i bart och tråkigt för att det här ska vara för denna skapelse där goth möter metal är Neue Deutsche Welle-scenen. Vissa låtar något man orkar lyssna på någon längre så händelsefattig och tråkig att tapeterna bärs upp av den uppkäftiga attityden och stund. släpper och parkettgolvet vrider sig i plå- det taffligt söta kompet, andra känns mer Mats Almegård gor.Man kan inte annat än hoppas att det oinspirerade. Allra bäst tycker jag det blir ALABAMA THUNDERPUSSY dröjer minst lika länge till nästa platta när de ger sig på lite djupare Detroittechno ”Fulton Hill” dyker upp. i Taub. Relapse/Border Roger Bengtsson Mats Almegård Sedan starten 1996 i Richmond, Virginia, ATREUY BLUT AUS NORD USA har nu fem album sett dagens ljus. De ”The Curse” ”The Work Which Transforms God” tre första på Man’s Ruin Records och de Victory/Border Candlelight/Border två senaste har Relapse som hemvist. För Hård metal med växelvis hård sång respek- Fransmän som spelat black metal sedan min del spelar det inte så stor roll hur tive skönsång brukar kunna funka. Om man början av nittiotalet, och är något av pion- många album som prånglas ut på markna- gör det i någon låt vill säga. Atreuy gör det järer – åtminstone i Frankrike som knap- den så länge de behåller sitt bedrövliga i varje låt och låter som ett brutalare Lin- past är känt som något metal-land för den bandnamn. Även den nytillkomna sångaren kin Park - minus scratchen. breda massan. Frankrike som faktiskt i John Weills läten är i det närmaste olyss- Albumet känns oerhört platt och utstu- Osmose har ett ledande skivbolag i genren. ningsbara i vissa låtar.Synd, då den dyna- derat, dessutom är produktionen någon sorts I vilket fall som helst så gör Blut aus Nord miska rock’n’roll de levererar är en riktig halvmesyr mellan death och nu metal. Tur bitvis mycket vacker black metal. När de skattkista fylld av svängiga riff och goda för mig att jag kan grundläggande exorcism väljer att tona ned sig en smula och gå på låtidéer. och kan lyfta The Curse genom att ta ur ski- halvfart. Då hör jag ekon av Killing Joke Roger Bengtsson van ur skivspelaren. och Cure. När de blåser på låter de som vil- ALF Mikael Barani ket annat dussinband i genren som helst. ”Augustibrev” AVOID ONE THING Rätt tråkigt med andra ord. Dolores/Capitol ”Yakisoba” Per Lundberg GB Att Alf, eller Håkan Åkesson som han SideOneDummy/Sound Pollution DANIEL BOYACIOGLU egentligen heter,har en utpräglad känsla Joe Gittleman som lirar bas i Avoid One ”The Very Best” för melodier är det inget snack om. Inte Thing är inte ett helt okänt namn för dem Moserobie/BonnierAmigo heller att han med små medel bygger som känner till ska-hjältarna The Mighty Han är din granne. Han är din kompis. Han meningar som har en förmåga att lägga sig Mighty Bosstones eftersom han även lirar är rösten som ropar mellan höghusen. Han på minnet. Underfundigt, kanske man kan där.Det är därför inte helt oväntat att gör allt för att överrösta mediebruset och kalla det. Inte så osammanhängande som soundet banden emellan har vissa likheter, det hiphop-jazz-konstmusikaliska arrange- de rader hans skånske textförfattarkollega även om det ska sägas att Avoid One Thing manget. Thomas Öberg i Bob Hund presterar,men lutar åt det punkrockiga hållet. Efter att ha gett ut diktsamling, spelat tea- ändå är det nåt som känns gemensamt. Ja, Det oerhört enformiga tempot är den störs- ter och rest landet runt med sin moderna, förutom dialekten då. Men där nämnda ta fienden, och bäst är väl att undvika ban- men vardagliga, lyrik släpper Daniel Boya- band gör skev rock fylld med infall, ägnar det för annars kommer ni, som jag, snart cioglu nu sin första skiva. Daniel Bingert sig Alf åt att framställa raka poplåtar om tycka att Yakisoba borde ha hetat jagvillso- ackompanjerar.Och trots att det är lite sva- somrar och städer.Enkla bevis på att tre va. jigt och skevt så river och berör Boyacioglu ackord, otvungen text, en stark sångmelodi Mikael Barani på – och i ett sammanhang där ord är så och inget mer är vad som behövs för att viktiga känns det nästan smärtsamt att göra bra låtar.Det är de snabba, poppigare använda ett så slitet – riktigt. Fast med låtarna som övertygar på Alfs debutalbum, glimten i ögat. singeln Gröna linjen, inledande Augustibrev Groove 5 • 2004 / övriga recensioner / sida 2

Han ropar Stenhård glöd som den bäste bättre karaktär,med riktigt fina ballader dispartyn och hotellbarer.Nu är det inga Bruno K Öijer,men växlar lika snabbt till och catchy popdängor. fester jag drömmer om direkt. Faktum är sitt eget uttryck där förortssvenskan lyser Tyngdpunkten ligger väl antagligen på att hans blandning av easy listening, disco, igenom. Det glimrar och är kantigt på att skapa hittar,och det är riktigt överpro- samba och jazz ibland blir så utslätad att samma gång. The Very Best är ingen rapp- ducerat, men en godkänd debut. jag föreställer mig att detta måste vara den latta. Den är en upplevelse i ett gränsland Mikael Barani perfekta flygplansmusiken. Alltså, sån där där hiphop skakar hand med spoken word THE CORRS musik som drar igång några minuter innan över en kopp kaffe, blinkar och säger ett ”Borrowed Heaven” start för att ingen i planet ska panika ur. par sanningar om livet. Det är ingen slump Atlantic/Warner Musik som sömnmedel. Synd, för jag tror att skivan kommer ut på frisinnade jazzbo- Jag börjar bli trött. Riktigt trött.Trött på inte riktigt att det just är denna flyg- laget Moserobie. Fritänkande är bara för- att mer och mer är på väg att stöpas i plansstil Dimitri vill uppnå. Det är ju så bra namnet. samma form, på att likriktningen fortsätter producerat, så kompetent. Men ack så trist. Det kanske är lite svårt att riva av hela och är på väg att överta så mycket musik. Mats Almegård plattan i ett svep, men den är onekligen den Jag hade inget emot The Corrs. Jag tyckte DISEN GAGE bästa diktsamling Boyacioglu har gett ut att de när de slog igenom ändå var lite av ”The Screw-Loose Entertainment” hittills. Poesi ska ju höras, inte läsas. Gärna en frisk fläkt på listor världen över.Men på RAIG som ett rop mellan höghusen. senare år har det känts som att de varit på Jag undrar,jag tänker,jag känner.Jag lyss- Kalle Malmstedt väg på samma autostrada där Britney nar.Försöker förstå, försöker begripa vad THE CATHETERS Spears, Christina Aguilera med flera agerar jag egentligen tycker om Disen Gage. För å ”Howling… It Grows and Grows” vägskyltar.Och på Borrowed Heaven ena sidan är det baserat på, uppbyggt av Sub Pop/BonnierAmigo bekräftas alla misstankar och farhågor.Och och ornamenterat med mycket proggressiv Det ska sägas direkt, jag är inte svag för tröttheten sätter in. Det bli så urbota trist, rock med rötter i sjuttiotalet. Å andra sidan garagerock som flirtar vilt med sextio- och det blir så desillusionerande debilt. För är det flyktigt flyhänt, jazzigt smidigt utan sjuttiotalet.Tröttare genre får man leta även om jag är övertygad om att hårt arbe- att gå vilse på masstonala myrstigar.En del efter.Hur många svettiga unga orakade te och goda låtskrivarkvaliteter ligger till bra låtar och en del rätt träiga passager.En män med larmande gitarrer i profilposer grund, så känns ändå resultatet som något del avslappnad loungekänsla och en del orkar världen egentligen med? Uppenbarli- som går flyktigt förbi, som går förlorat i poserande tuggande. Det är en mix av det gen hur många som helst.The Catheters gör den stora massproduktionens bakgrunds- jag omedelbart kan ta till mitt hjärta och inget som någon annan inte gjort på tusen brus. det jag inte ens kan höra talas om utan att plattor innan dem. Visst, det är energiskt, Singeln Summer Sunshine kommer få permanenta utslag. Av det onda och det visst det är välspelat, men ungefär lika antagligen att nå var mans öra i sommar, goda. Men, som i alla holistiska samman- spännande som en rostig Toyota Corolla. och det säger jag inget om. Det jag blir hang skapas en jämvikt av ytterligheterna, Fast om du gillar distad sång, bredbent rif- trött på är att det allt oftare slipas på pro- och det är väl den jämvikten som gör allt fande och de andra grejerna som hör gen- dukter så att varje tillstymmelse till särart förvirrande. För visst gillar jag Red Snap- ren till så gillar du säkert The Catheters försvinner.Jag hör inte att det är Corrs per,men har inte så mycket till övers för med. Och, handen på hjärtat, låten Between längre. Jag ger upp i det fallet. The Darkness. En kanske irrelevant paral- the Creases är rätt bra. Annars? Nä. Magnus Sjöberg lell, men ändå en talande bild. Okej, hellre Martin Lundmark DE/VISION friar jag än fäller,men i vissa partier tar THE CHARLATANS ”6 Feet Underground” det emot. Helhetsintrycket är ändå rätt bra. ”Up At The Lake” E-Wave/Sound Pollution Men att allt utförs av ett band som består Island/Universal När de bildades 1988 var de fyra tyska kil- av biokemister (inklusive doktorsgrad) från The Charlatans är givetvis en lika omöjlig lar som nog hade både en och annan Depe- Moskva gör ju inte vilsenheten mindre. nittiotalsföreteelse som Oasis eller Suede. che Mode-plansch på väggen. Idag är Magnus Sjöberg Eftersom de aldrig nådde de riktigt stora De/Vision en duo, av originalsättningen DIVERSE ARTISTER arenorna slapp de dock förlora sin värdig- återstår nu Steffen Keth och Thomas ”Brazilectro – Latin Flavoured Club Tunes het inför allmänhetens beskådan, istället Adam. De gitarrbaserade låtarna som de Session 6” försvann de bara ut i periferin. Ett nytt experimenterade med på Two är numera Audiopharm/Border album med dem känns hur irrelevant som borta och på ett sätt kan man säga att de Lagom till sommaren kommer en stor Gott helst. valt att gå tillbaka till rötterna, vilket inne- och blandat-påse med brasilianska rytmer. Det känns som att det måste vara ännu bär melodisk och melankolisk syntpop. Vilken tajming. För med denna dubbel kan längre än fjorton år sedan det här bandet Naturligtvis hörs det att de utvecklats som du sparka igång sommarfest efter sommar- gjorde The Only One I Know, det är i alla musiker för det är mer kompetent än tidi- fest. Det är bara att programmera låtarna fall svårt att tro att de så sent som för ett gare, men särskilt roligt blir det aldrig. De och sätta stämningen på önskat sätt: coolt par år sedan - tack vara den utmärkta sing- långsamma och vemodiga sångerna saknar strandhäng, ösiga dansgolvsuppvisningar eln A Man Needs to Be Told - fortfarande driv och det känns inte direkt som att eller som soundtrack till bilresan. Brazi- kändes som ett någorlunda intressant band. De/Vision har så mycket eget att komma lectro gör dig inte besviken i något av fal- Men tiden går snabbt. Och när Charlatans med. Satsa hellre pengarna på någon Depe- len. De tjugosex låtarna är dock inte brasili- gubbrockar sig igenom den här sömniga che Mode-skiva. anska. Det vill säga, det är ingen skiva med samlingen låtar har den verkligen sprungit Mats Almegård artister ursprungligen från Brasilien. Här ifrån dem. DIMITRI FROM PARIS handlar det om musikstilen. Artisterna och Thomas Nilson ”Cruising Attitude” remixarna kommer från hela världen, Sve- CHARLEMAGNE Discograph/Playground rige är också representerat. Det som binder ”Charlemagne” Dimitri har blivit en legend inom den inter- allt samman är dock kärleken till samban, Loose/Border nationella loungemusikscenen och är en fli- till den brasilianska känslan. Det är country och psykedelia som gäller. tigt anlitad DJ på glamourösa partyn. Han Där andra samlingar av liknande slag Åtminstone för engelsmannen Carl Johns har remixat storheter som Björk, New kan gegga ner sig i taktgyttja och instru- som är frontfigur i bandet NoahJohn och Order och Quincy Jones. Hans kvällar i mentala uppvisningar går Brazilectro fri som nu gjort en skiva på egen hand som Hugh Hefners playboyvilla har förevigats från detta. Låtval kan ju alltid diskuteras, Charlemagne. Han sjunger och spelar akus- på skiva och sålt bra över hela världen (A men faktum är att Brazilectro är en skiva tiska visor som med gitarr och en åldrig Night at the Playboy Mansion och After som håller från början till slut. Och det är trummaskin drar lätt åt country och lite the Playboy Mansion). Ursprungligen en inte illa när tjugosex låtar och lika många psykedelia. Resultatet blir inte oävet även radio-DJ har Dimitri byggt upp en image artister trängs om utrymmet. om det finns en hel del artister som låter som en riktig jetsettare och globetrotter Mats Almegård ungefär så här. och det är uppenbart att detta, hans andra, DIVERSE ARTISTER Robert Lagerström album ytterligare häller bränsle på den ”Buddyhead CD Sampler” CHERRY RED elden. Snyggt förpackad i en sån där biljett- Buddyhead/Sound Pollution ”The Record” ficka man får när man ska flyga ligger CD- Här är en dubbel-CD som först sparkar ut Lionheart Records album, CD-singel, ett låtsaspass med tänderna på dig och sedan förväntar sig att Det är en herrans massa tufft och distat stämplar från hela världens flygplatser och du ska skratta. Band som figurerar med strängdämpande på The Record, och det är en polaroidbild på Dimitri i flygkaptensuni- låtar här inkluderar The Icarus Line, Bur- ju ett bra sätt att få mig att tappa intresset form. Skivans gästlista spänner också över ning Brides, At the Drive-In (skön reggaere- fram till den sjätte låten titulerad Teenage hela jordklotet: här återfinns japanska Piz- mix på Rascuache) och The Dillinger Esca- Kicks (ungefär lika blasfemiskt som att zicato Five-medlemmen Maki Nomiya, pe Plan. Och svenska Text med sin döpa en låt till Smells Like Teen Spirit). Londonbon Victor Davies och New Yorkar- fantastiska gospelstänkare Sound is Com- Där får strängarna äntligen klinga ut, och na i Masters at Work. pressed; Words Rebel and Hiss. Radio efter detta stycke får skivan en mycket Musikaliskt orienterar sig Dimitri också Vagos Mail Order Bride känns annars mest mot ett flärdfullt sound som gjort för kän- spännande. Dessutom får vi höra ett antal Groove 5 • 2004 / övriga recensioner / sida 3

busringningar till diverse folk i musikbran- hittar allt oftare undantag, sådana samling- ner? Ganska bra. Samlingen spänner över schen som är relativt skojfriska, ibland till sskivor som trots allt fyller någon form av ett antal subgenrer som house, jazzig och med riktigt gapflabbiga. berättigande, någon form av funktion. Nu electronica, clicks & cuts, electronica med Gary Andersson hamnar visserligen Rockin’ Memories i mitt hiphopinfluenser och electro i Kraftwerks DIVERSE ARTISTER tycke någonstans däremellan, men det finns anda. Det är kanske inte den mest utma- ”Jeans & Summer 2” något här som fyller nämnda funktioner. nande och spännande samling man kan Groover/Border Framförallt häftets listning av låtarna, med införskaffa sig, men den är bra och kompe- Förra årets Jeans & Summer-platta inne- korta kommentarer av Robert Hultman tent. Dessutom visar den upp ett antal små höll spår med José Gonzalez, Phunky Dra- (som också sammanställt skivan) kring svenska artister som förtjänar uppmärk- kes, Ulf Stureson, Niccokick och Steetwa- dem, lite kuriosa, lite väsentlig kringinfor- samhet. Framförallt gillar jag Fujasakis ves – betoningen låg sålunda på indie. mation, allt baserat på den bakgrundskun- Autechreinspirerade Uninvited Guests in Nummer två säjs vara gubbigare. Men Mats skap man ändå har.Skrivet med kärlek och the Bathtub och Weight Lifters skruvade Jonsson har återigen tecknat omslaget, och respekt: man behöver ingen biografisk pam- electro i Rurhgebeats. I den sistnämnda norrlandsrockbandet Streetwaves är med flett om Jerry Lee Lewis varje gång man knorrar basen förtfräffligt och skaver bra igen. Men bästa låten kommer definitivt hör honom. Och här finns också låtar som mot de glittrande syntslingorna. från en ”gubbe” i sammanhanget. Kent väl representerar tidsåldern och tidsandan: Mats Almegård Norberg från Sator gör nämligen på Åh den period som väl är det musikaliska DIVERSE ARTISTER Jesus en vemodigt charmig countrylåt som 1950-talet. Good Golly Miss Molly, ”West Coast Unified” andas rejäl längtan efter flyktad kärlek. Apache, Bouna Sera, I’ll Save the Last PPB/Border Den är enkel och rak men siktar in sig på Dance for You. Låtar man hört förr.Nästan West Coast Unified är en standardsamling ditt hjärta och släpper sedan inte taget. alltför ofta. Men i en inramning man gärna med amerikansk västkusthiphop och rim Lysande. Annars är Duality med The Marti- tar till sig. Om kärleken finns. om ”Christopher Reeves doin’ the crip al Arts och Steve Reynolds flyhänta Forsa- Magnus Sjöberg walk”. Fokus ligger på undergroundartister ken skönast. DIVERSE ARTISTER som ljuger om att de är rika gangstas. Gary Andersson ”Rural Psychogeography” Scott Storch och DJ Quik bidrar med beats DIVERSE ARTISTER Nexsound Records och Snoop Dogg, Xzibit, Warren G med ”PartyKeller” Psykogeografi är ett begrepp som myntades flera västkuststjärnor ger också välbehövlig Compost/Border av den situationistiske poeten Guy Debord draghjälp. Av de cirka hundra telefonskit- Med en party-CD utan dess like kickar Flo- på 1950-talet får jag lära mig i det lilla sen är det enda som är lite roligt det när rian Keller igång helgen (eller valfri var- häftet som följer med Rural Psychogeo- Ras Kass ringer från fängelset. West Coast dag) för alla som är det minsta sugna på graphy. Begreppet betecknar de effekter Unified får sorteras in någonstans i mitten disco, old school hiphop och svettig funk. som den omgivande geografin har på det av den enorma högen ”inte dåliga men trå- Öppningsspåret är coola reggaeklassikern mänskliga psyket. De sexton medverkande kiga” hiphopsamlingar. Uptown Top Ranking med Althea & Donna, artisterna på denna samlingsskiva har alla Daniel Severinsson efter det bjuds både Giorgio Moroder och försökt gestalta detta, vilket resulterat i DOTTIE & THE WOLFPACK Black Sheep. Och allt däremellan. Som du musikstycken som är fascinerande svårgrip- ”Watch Out” förstår är denna platta en högtidsstund bara.Till stor del handlar det om fältinspel- Tail Records som inte bör missas. ningar.Det vill säga, omgivningsljud som Rockabilly är väl inte den genre som det Gary Andersson spelats in och som fungerar som ljudinstal- talas mest om i media nu för tiden. Ännu DIVERSE ARTISTER lationer eller ambienta ljudsjok utan vare mindre om kvinnliga rockabillyartister,eller ”Public Works” sig rytm, harmoni eller melodi. Andra artis- chickabilly som man också kan kalla det. Dumb Unit/import ter som till exempel österrikarna Radian Dottie kommer från Askersund som tillsam- Jeremy P.Caulfield ägnar sig inte enbart åt bearbetar sina omgivningsljud och struktu- mans med Wanda Jackson och Janis Mar- att pendla mellan sina hem i Tyskland och rerar dem tillsammans med datorljud och tin faktiskt kan kalla sig chickabilly. Watch Kanada. Han äger ett skivbolag och är en försiktiga små antydningar till rytmer. Out är inspelad i Tailstudion som nästan flitigt anlitad DJ också. Skivbolaget heter Som sagt, det är en ganska svår skiva kan kallas för ett femtiotalsmuseum. Allt Dumb Unit och det är just bolagets egna det lilla ukrainska bolaget Nexsound gett där inne andas detta årtionde och det speg- artister som Caulfield skickligt mixar ihop ut, men samtidigt är det en fascinerande lar givetvis av sig. Visst svänger det på på denna CD. Musikaliskt handlar det lyssning. Med hjälp av dessa sexton stycken ganska bra och visst sjunger Dottie bra. främst om minimal techno och techhouse. kan man föreställa sig en världsomspän- Gillar att hon har sin egen stil. Men jag har Att Caulfield plockar ut russin ur sin nande resa: bidragen är inspelade på vitt ändå svårt att ta det här på allvar.Visst är bolagskaka gör naturligtvis att samlingen skilda platser.Här finns en tunnelbanesta- det kul att gå på museum, men inte varje känns homogen och sammanhållen, men tion i Toulouse, Frankrike, en stadsdel i dag. det betyder inte att allt låter likadant. För Zürich, Schweiz, en stad på Nya Zeeland Per Lundberg GB det gör det inte. Snarare så att det inte blir och däremellan Sydamerika och Kina. Jor- KEVIN DUBROW några tvära kast utan musiken får tid på den runt på 73 minuter ungefär. ”In for the Kill” sig att utvecklas, glida över i något annat Mats Almegård Mascot/BonnierAmigo och på så sätt får man en helgjuten bild av DIVERSE ARTISTER I samma era där Mötley Crüe var det tuf- den musik Dumb Unit vill föra ut i världen. ”Starsky & Hutch” faste jag visste hade Quiet Riot en hit med Här finns de tidiga spåren med renare tech TVT/Warner Cum On Feel the Noize. Ett inköp av QR och minimal, men även den senare tidens Retrocrazykomedirullen med Ben Stiller III från 1986 gjordes men besvikelsen var lite rockigare nummer.Jag föredrar nog när och Owen Wilson i huvudrollerna (och med stor när det visade sig att låten jag var på gitarrerna hålls kort och man satsar på Snoop Dogg i full pimp-utrustning) åtföljs jakt efter fanns på en annan skiva. Denna sköna syntljud och grooviga basar,men det av ett sinnessjukt svängande soundtrack. tillbakablick hade troligen aldrig plockats är egentligen ingen invändning. För i hän- Dröser av klassiker trängs på vårens mest fram ur minnet om inte den före detta derna på Caulfield flyter allt samman till uppenbara partyplatta. Deltar gör Johnny Quiet Riot-sångaren Kevin Dubrow nu är ett enda långt skönt stycke musik. Cash, Bill Withers,The Band, Chicago, KC aktuell med sin första soloplatta. Kanske Mats Almegård & the Sunshine Band, Jackson 5 och Maxi- beror det på att Cum On Feel the Noize var DIVERSE ARTISTER ne Nightingale. Snoop är dock inte med, en sådan hit som han valt att köra cover- ”reMIXED” istället bjuds vi på ett original: Leon Hay- spåret fullt ut eller så ville inspirationen Om/Border woods I Wan’t to Do Something Freaky to inte infinna sig. I vilket fall som helst kan Det är svårt att få grepp om den ameri- You använde Dr Dre och Snoop som förla- jag inte påstå att en sångare som låter som kanska etiketten Om. Kvaliteten på det som ga och samplingsoffer när de 1992 skapade en blandning mellan Vince Neil (ex-Mötley ges ut är ojämn men ibland glimmar till. sin egen klassiker Nuthin’ but a ”G” Crüe) och Blackie Lawless (Wasp) och kör Även på den här samlingsplattan där ett Thang. Jag börjar gilla blandskivor mer och skapliga tolkningar av Queen, Deep Purple, dussin låtar i non-stop-mix presenteras med mer… Sweet och Nazareth kännas särskilt intres- artister som King Kooba, Afro-Mystik och Gary Andersson sant. Självklart finns här en hel del schyss- Naked Music. Bäst sköter sig Thievery Cor- DIVERSE ARTISTER ta låtar,men tyvärr når de bara i undan- poration, Derrick Carter och Marques som ”Sudd. Spring Collection 04” tagsfall upp till originalen. gör högklassiga houseversioner. Sudd Roger Bengtsson Robert Lagerström Det lilla oberoende skivbolaget Sudd säger EAGLES OF DEATH METAL DIVERSE ARTISTER sig vilja bredda både synen på och utbudet “Peace Love Death Metal” ”Rockin’ Memories - 20 Golden Tracks av electronica i Sverige. En god idé med Ant Acid Audio/Border 1956-1963” tanke på electronicans marginaliserade Sångaren Jesse “The Devil” Hughes ser ut Dew Drop/ ställning i detta rockdominerade land. som Dave Grohl men låter mer som Elvis Jag framhärdar i mitt motstånd till sam- Så hur går det då för dem på denna på vandring i den amerikanska öknen. lingsskivor.Hela tiden, gång på gång. Men vårsamling? Lyckas de med sina intentio- Peace Love Death Metal är Eagles of Groove 5 • 2004 / övriga recensioner / sida 4

Death Metals debutalbum och i producent- Det visade han på samlingen Aktion Meka- GOMEZ stolen sitter Josh Homme. Men det är inte nik som han satte samman för något år ”Split the Difference” den traditionella stonerrocken som förmed- sedan och där bland annat Nitzer Ebb med- Hut/Capitol las. Eagles of Death Metal blandar ihop en verkade. De båda herrarna lärde känna Popflummarna i Gomez var en frisk fläkt i egen mix av inhemsk folkmusik, hillbilly varandra när Fixmer på uppdrag av Mute britpopland när de för ett gäng år sedan blues och sexig southern soul med tillhöran- Records skulle göra en mix på gamla Ebb- debuterade med plattan Bring it On.I kol- de handklapp och river av covern Stuck in låtar.Och vänskapen ledde till ett musika- lektivet utanför Leeds droppade de enorma the Middle with You mitt i allt. Jesse och liskt samarbete som resulterade i tolv låtar mängder syra och spelade in psykedelisk trummisen Mr Baby Duck med förstärk- samlade på albumet Between the Devil... blues med seriöst ojämna kanter.Den stora ningar i form av Nick Oliveri och Tim Van Det börjar väldigt bra. Freefall är en behållningen, förutom låtarnas groove och Hammel bjuder på en lekfull stämning på avskalad syntfunkis där de analoga syntlju- spännvidd, var tveklöst sångaren Ben Otte- Peace Love Death Metal. Det är inte alltid den spritter i bakgrunden och McCarthy well. Hans själfullt mjuka vibrerande stäm- bra med för mycket allvar.Eagles of Death sjunger som i fornstora dagar.Han är en av ma låg som ett värmande täcke över ett Metal är ett bevis på det. de få inom EBM-skolan som faktiskt vågar stort antal låtar (fler i bandet sjunger,des- Andreas Eriksson sjunga på riktigt, inte bara följa syntsling- sutom brukar de byta instrument med EVERLAST ornas melodi med rösten. Självklart låter varandra), och man kände att detta kunde ”White Trash Beautiful” det mycket Nitzer Ebb, men det kan man bli något stort. Med facit i hand var Gomez Def Jam/Universal väl ta? Fast efter ett tag kan man inte ta dock lite för udda för att omfamna fram- Har alltid varit svag för gamle House of det längre. Variationen i de tolv spåren är gången fullt ut, och på Split the Difference, Pain-frontmannen Everlasts soloutflykter, alldeles för liten. Och där Nitzer Ebb var bandets fjärde fullängdare, fortsätter de sin hans släpiga countrydoftande hiphoprock monotona till förbannelse hade de ändå en knixiga och ojämna stig. Låtarna är melodi- är rätt så trivsam faktiskt. Men den balan- energi och aggressiv styrka som bar låtar ösa, harmonispäckade och varma, men de serar samtidigt på träighetens klippavsats, som Murderous, Smear Body och Getting fastnar inte riktigt. De har ingen hitpotenti- ibland känns det väl segt i hans musikalis- Closer framåt. Det har inte al, man går inte och nynnar på någon av ka trailer trash-universum. Rösten är raspig Fixmer/McCarthy. Och det är precis där dem även om man lyssnat igenom plattan och sträv, men texterna är alldeles för som jag inser vad faran med nostalgiska fem gånger på raken. Man mår bra av att simplistiska och platta för att man ska bli återblickar för med sig. I alla fall för den vistas i Gomez musikaliska cirkel, men berörd. Men som sorl i musikrummet här typen av musik som kanske framför allt Split the Difference är en platta som inte hemma funkar White Trash Beautiful bra. baseras på ett uttryck eller en känsla. Och kommer att plockas ut ur CD-hyllan Gary Andersson när den känslan är en kvarleva från gamla särskilt ofta. FENOMENON tider blir det helt enkelt inte tillräckligt Gary Andersson ”Hourglass” starkt för att man ska orka bry sig. GRAVENHURST Mukatsuku/Beatservice Mats Almegård ”Flashlight Seasons” Norge har definitivt gett sig in i striden FREEDOM CALL Warp/Border med Gonkyburgarna om vem som gör ”Live Invasion” Det brittiska skivbolaget Warp gör ibland schysstast broken beats och nujazz. Vet inte SPV/Playground oväntade saker.Som nu när man ger ut ett om det behövs västkust för den här typen Sedan 1998 har tyskarna hunnit med tre album med Gravenhurst.Trion rör sig näm- av musik? Strunt samma. Konstateras kan fullängdsalbum och EP:n Taragon som ligen långt ifrån bolagets skruvade elektro- dock att Kjetil Ingebretsen och Håvard utgavs endast i Frankrike och Japan. På niska tongångar och spelar skir och vemo- Rosenberg utgör ett hot mot Quant, Similou nyanlända Live Invasion är axplocket från dig akustisk musik som domineras av och de andra om jazzelectronicatiteln. Del- fullängdarna ganska jämnt fördelat och gitarristen Nick Talbot. Han sjunger sina vis i alla fall. För när norrmännen bryter som en liten bonus medföljer Taragon och melankoliska sånger med ljus och bräcklig ner sina beats och jazzar till det i låtar som två covers på en separat skivan. stämma, sneglar emellanåt mot Nick Drake Lucy Said och Space Continuum är det rik- Liveformatet hanterar germanerna med men bjuder ändå på tillräckligt med egen- tigt slickt och bra. Och när de avslutar ski- bravur och för gruppens fanskara är detta sinne för att skapa någonting personligt. van med det vackra pianostycket Sleepy ett givet köp. Problemet är snarare låtarna i Det är vackert och melodiskt men utan Meadows of Buxton går mina tankar så sitt ursprungsskick. Freedom Call rör sig i minsta tendens till smörighet; sångerna är långt som till Massive Attack. Inte illa. samma liga som Edguy och Primal Fear och alltför fyllda av svärta, innerlighet och Däremot så är åttiotalsinfluenserna ofta till det är på tok för klämkäckt och glatt och vemod för att kunna förvandlas till bagatel- hinder för Fenomenon. Just Pretend låter skulle passa betydligt bättre i Schlagerfesti- ler.Skivan är som gjord för den mörka hös- trött radiosoulpop från 1988 och en cover valen än i en riktig skivsamling. Det snygga ten och kommer garanterat att snurra i på Tears For Fears gamla Everybody omslaget och den förvånansvärt tunga The skivspelaren under regniga och hemska Wants to Rule the World? Nej, just det. Quest lyfter dock albumet några snäpp. kvällar. Mats Almegård Roger Bengtsson Robert Lagerström THE FINE ARTS SHOWCASE CRISPIN J. GLOVER GYLLENE TIDER ”Gustav Kjellvander Proudly Presents: ”Which Way is Up?” ”Finn 5 fel!” The Fine Arts Showcase & The Electric One Little Indian/Border Elevator Entertainment/Capitol Pavilion” Att Felix Da Housecat har fingertoppskäns- Sveriges skrynkligaste poprockdinosaurier Startracks/BonnierAmigo la och alltid ligger i frontlinjen är ingen Gyllene Tider med Jurassic Park-Gessle i Att Gustav Kjellvander låter som om han nyhet. Alltså borde jag ha reagerat krafti- spetsen svänger ett kvartssekel senare fort- vore bror både till Jay Farrar och Lou Bar- gare över det växande gitarrmanglet på farande kärleksvisans vimpel frenetiskt. De low blev uppenbart redan på Songs of Soil- hans Devin Dazzle and the Neon Fever. När verkar aldrig vilja lägga ner verksamheten skivan som släpptes för några år sen. jag fick den tyckte jag mest det kändes helt. Och varför skulle de inte återförenas Kanske hintades det redan på Sideshow trött och som en återgång till ett new wave- igen? Gessle höll ju förra sommaren allas Bob-tiden, men nu är det omöjligt att inte sound från igår.Men huskatten bjöd även öron i sin hand och nu visar det sig att även tänka på sångarna från det stora landet i på sväng, och det berodde inte på rocktrå- GT kan sälja ut hur stora arenor som helst. väster när man hör The Fine Arts Showca- darna han vävde in i sin musikaliska matta. Poplyckan tillsammans med karameller se. Rätt hyggliga förebilder han har i alla Vad jag borde insett är alltså att det är den som 72, Speciell, Solsken och En sten vid fall. Brodern Christian har nått framgångar här vägen det verkar gå. Housemusiken en sjö i en skog kommer att vara total med sin blandning av folkrock och alt- suger musten ur gammal independentrock under en klarblå sommarhimmel – för vem country men Gustav väljer att bjuda på en för förnyelse. Jesus. Eller använder man kan egentligen motstå orgelslingorna och större, skramligare och poppigare ljudbild. ”Kristi Brud” som kraftuttryck nuförtiden? Pers naiva lyrik? Ett habilt hantverk utan tvekan, det saknas Ingen som kommer ihåg vad som hände när För Finn 5 fel! är en kioskvältare av inte begåvning direkt. Lite mer egensinne synten och rocken parade sig? Crossover- rang (surprise!) med sina avslappnade små hade inte skadat dock. Men – för att vara genren gav oss förvisso Nine Inch Nails, melodikompositioner.Känns faktiskt som en debut – visst, den är bra. men den drog ju med sig läbbigheter som att gubbarna i bandet har riktigt kul till- Martin Lundmark Rammstein och Oomph också. sammans, och det unnar jag dem. Att de FIXMER/MCCARTHY Crispin J. Glover ger oss en uppstompad skulle göra något annat än en klatschigt ”Between the Devil…” cover på PIL:s This is Not a Lovesong. mogen popplatta hade jag inte väntat mig. Synthetic Symphony/Playground New wave alltså. Han pumpar gitarrlager i Får se om de siktar mot 50-års-jubileum… Gamle Nitzer Ebb-sångaren Douglas House Freak och han solorunkar som värs- Gary Andersson McCarthy tar en paus i sitt arbete som ta Yngwiekopian i Let’s Rock!. Det är synd, HAVERGAL reklamare och greppar micken igen. Denna för när han struntar i de där influenserna ”Elettricita ” gång backas han inte upp av Bon Harris får han till bra sväng, som i Splash och Are Secretly Canadian/Border utan av technoproducenten Terence Fixmer. You Gonna be There?. Precis som Felix Da Någonstans i staten Texas sitter Havergal Fixmer har aldrig hymlat med att han är Housecat alltså. och grejar med sina hemmainspelningar. tungt influerad av åttiotalets EBM-artister. Mats Almegård Fullständigt opåverkad av countrymusiken Groove 5 • 2004 / övriga recensioner / sida 5

gör han ödsligt minimalistiska låtar med ende även om beatsen pumpar,hihatsen GORAN KAJFES luftig gitarr och enkla rytmer som får stöd jobbar och allt rullar på. För trance är ju ”Headspin” av lågmälda effekter som inte sällan drar liksom gjort för att vara monoton. Och BonnierAmigo åt psykedelia. Ibland hörs också ekon av visst, ibland mal det på lite utan mål, men För tre år sedan kom Goran Kajfes solode- artister som Terry Riley och Tangerine det tillhör undantagen. Dessutom är det but Home, en skiva sprängfylld av modern Dream. Men medan musiken stundtals hål- mer kritik riktad mot hela genren än mot klubbmusik kombinerad med jazz. Uppföl- ler hög klass dras intrycket ned av Haver- denna skiva. Har man inga problem med jaren tar vid där Home slutade. Det är fort- gals ganska onyanserade pratsång. denna monotoni är Human Blue något att farande på en bas av dub och electronica Robert Lagerström satsa på. För han spelar definitivt i tran- Kajfes kokar sin jazz. Han kanske inte är HAWTHORNE HEIGHTS cens proffsliga. världens mest virtuosa trumpetare, men ”The Silence in Black and White” Mats Almegård han har en känsla för samspelet med resten Victory/Border RODNEY HUNTER av bandet som påminner om storheter som Posthardcore i trakterna kring Quicksand ”Hunter Files” Miles Davis. Förmodligen är det ett resultat och Desert City-soundtrack avhandlas på G-Stone/Border av att Kajfes omger sig med några av Sve- debuten från amerikanerna som tidigare Om soulig, modern dansmusik får dig att riges bästa inom jazzgenren: Per ”Texas” gick under namnet A Day in the Life. Föru- lystra har Rodney Hunter det du behöver. Johansson, Per ”Ruskträsk” Johansson och tom en hardcoreskriande vokalist som Själv söker jag musik som inte är fullt så Mattias Ståhl, för att nu nämna några. dyker upp ibland är det inte så värst myck- slätstruken. Basen blir aldrig riktigt funkig, Med dem i bakgrunden behöver Kajfes inte et hardcore, snarare emo-rock, typ Misprint svänget släpps aldrig lös som man hoppats. bekymra sig så mycket, utan kan luta sig med gästspelande kraxsång. När bandet Rodney vill hålla distansen, han verkar vilja tillbaka och avslappnat dirigera de andra innehåller tre gitarrister och tre som hjälps behålla lugnet. Han trivs nog med att smut- genom låtarna. Sun Ra-covern Nuclear åt att sjunga skapas en ganska massiv ljud- ta på en paraplydrink istället. Men då blir War är en given favorit. Här medverkar bild även om det är lång väg kvar till Phil det utan mitt sällskap. ADL och Timbuktu med sång och det är Spectors storslagna ljudväggar.Efter en Gary Andersson skivans mest intensiva stycke. Nästan lika textanalys konstateras snabbt att grabbar- ICON & THE BLACK ROSES bra som Bumblebees från Home. nas liv vore tämligen bekymmersfria om det ”Icon & the Black Roses” Jämfört med Home är Headspin en motsatta könet inte existerade. Det finns en SPV/Playground resa bakåt i tiden för Kajfes. Hans pappa tendens till tjatighet att behandla samma En kompetent debut av ett riktigt goth- Davor är med och spelar dragspel på tema i varje låt och även det faktum att de band. I alla fall verkar de vara väldigt Pulaski Bridge och det är inte enbart detta musikaliskt ligger väldigt nära varandra måna om att framstå som ett sådant. Det som ger skivan en Balkanprägel (Kajfes bygger på tjatighetsaspeketen. räcker med att kolla bandnamnet, gruppfo- härstammar från Kroatien). Ur denna Roger Bengtsson tot eller låttitlarna och texterna där brus- musikaliska mylla suger Kajfes upp det han HEART ten kärlek och religiösa förtecken gärna gillar och resultatet är ytterligare en skön ”Jupiter’s Darling” sammanparas. Skulle inte det vara nog fusionjazzplatta som inte är rädd för Eagle/Playground återstår musiken och den mörksjungande intryck från andra musikaliska stilar. Med en hit som All I Wanna Do is Make vokalisten. Möjligen ser detta väl kritiskt ut Mats Almegård Love to You i bagaget är det inte konstigt i text men det finns flera goda stunder och KINGS OF CONVENIENCE att gruppen haft hemvist på ett knippe bal- sångaren Johnny Icons likheter med Dave ” Riot On an Empty Street” ladalbum och samlingar.Kanske är det fler Gahan (Depeche Mode) är riktigt trivsam- Source/Capitol än jag som enbart förknippar Heart med ma. Det enda som saknas är ett vidgat per- Den norska duon Kings of Convenience den låten och därför,troligen helt i onödan, spektiv där standardmallen inte följs till bestående av Eirik Glambek Boe och utdömt gruppen. punkt och pricka. Erlend Oye tassar vidare i samma mjuka Jupiter’s Darling är deras första platta Roger Bengtsson spår som på första skivan Quiet is the New på över tio år och systrarna Wilson med JOEY CAPE & TONY SLY Loud. En stig som idolerna Simon and Gar- company har vässat geniknölarna betänk- ”Acoustic” funkel trampat upp åt dem en gång i tiden. ligt. Folkinspirerad och en smula melanko- Fat Wreck Chords/Border Kings of Convenience beundran för nämnda lisk rock som ofta för tankarna åt Led Zep- Joey och Tony som till vardags sjunger i Lag klassiska duo verkar gränslös. Det gör att pelin med gäster som bland andra Jerry Wagon och No Use for a Name gör här en deras musik ofta snubblar på gränsen till Cantrell (ex-Alice in Chains) och Mike Kristofer Åström eller en Nikola Sarcevic. osjälvständighet men lite härm kan man McMready (Pearl Jam) står på program- En akustisk platta för att visa att man kan faktiskt stå ut med när det låter så här bra. met. Hade några fler låtar hållt samma mer än bara ge järnet och låta gitarrför- I sin helhet innehåller Riot On an Empty klass som Oldest Story in the World hade stärkaren och rundgången göra jobbet. Street lite väl mycket soft stämsång och skivan placerat sig högt upp på kommande Skämt å sido så är Acoustic en stundtals väna pianoklanger (vilket kan irritera en årsbästalistor. trevlig skiva med några riktigt bra låtar. rastlös själ), men i små doser är det högst Roger Bengtsson Långt ifrån Åströms vemod och Sarcevics njutbart. Som en frisk fläkt en het sommar- HOUSE OF SHAKIRA fina sångröst. Mer glatt och uppsluppet. dag. ”First Class” Ungefär som att ta bort distortionen, sänka Moa Eriksson Lion Music/Border volymen och halvera tempot på en Lag KOOL & THE GANG Melodisk rock med en sångare som låter Wagon- eller No Use for a Name-låt. ”The Hits: Reloaded” rätt likt John Farnham står kanske inte Acoustic kommer inte vara plattan man Edel/Playground överst på önskelistan. Egentligen har jag plockar med sig till en öde ö. Inte ens om du Nej, detta var inte kul. På papperet kanske ingen aning om vad jag tycker om det här. får åka till denna ö om och om igen. Funkar det kändes fräscht att be (relativt) nutida Det är varken ovanligt dåligt eller bedåran- istället utmärkt om du behöver en dryg artister göra om gamla söndersamplade de bra. Refrängstark rock med antydan till halvtimme av något du inte behöver tänka funkdiscoörhängen tillsammans med Kool hårspraysmetal. Skönt i alla fall att de lagt så mycket över.Och det kan ju vara fint nog. & the Gang. Inte förrän Youssou N’dour ner tid på att författa texter med någotså- Per Lundberg GB och Lauryn ”var-tog-du-vägen?” Hill på när innehåll. Särskilt Hey Lord, som JUDE THE OBSCURE spår tio ger Summer Madness lite själ behandlar konsumtionssamhället, sticker ut “The Coldest Winter” känns det bra. Efter det biter Redman från mängden.Tyvärr passar refrängen in Defiance/Sound Pollution huvudet av Jungle Boogie och Sean Paul lite väl bra på deras musik: ”Hey lord, what Det värsta som finns är band och artister wailar sig igenom Ladies Night. Sen är det are we waiting for/everything seems so som stänger in sig i ett hörn och inte vidgar roliga slut. damned plastic/it won’t last one minute sina vyer när det gäller musikaliska utflyk- Gary Andersson more”. ter.Jude the Obscure är inte ett sådant KRAVALLERVALSENS ORKESTER Roger Bengtsson band. Med grunden i hård, melodiös metal ”Bäst före dagen efter” HUMAN BLUE ger sig kanadensarna ut på en resa som Get up!/ ”Electrolüx” även tar dem till lugnare plaster.Rösten Mina första intryck av Kravallervalsen var Spiral Trax/Goldhead hos James Long får oftast arbeta på hög- en parallelldragning till Håkan Hellström. Dag Wallin är tillbaka med sitt Human tryck, men med jämna mellanrum sänks Faktiskt. Även om det inte kanske ter sig Blue. Han är en av anledningarna till att tempo och både James och lyssnarnas öron självklart. Samma slags respektlösa fraser- det talas så mycket om svensk trance i får en andpaus som i den halvt instrumen- ing i sången, ofta passager som känns som utlandet. Och när man lyssnar på tala Seven Steps Remix där suggestiva ljud en Hellström i slow motion. Men där stan- Electrolüx förstår man varför.Smiskande sveper fram. nar egentligen parallellerna. För Bäst före hårda beats blandas med smekande synt- På debuten The Coldest Winter brinner dagen efter är mer återhållen i sitt utspel, kaskader och i låtar som Virtual Turna- både gitarrer och trumskinn av ugnshet ibland kanske lite väl mycket. Ibland lite round rockar Wallin byxorna av många energi och det tekniska framförandet är väl sökta och vardagliga texter.Men på det dansgolv. Likt all annan trancemusik finns mer inspirerande än stelt och tråkigt. hela taget väl förankrad i gränslandet mel- alltid risken att det blir stelt och stillastå- Andreas Eriksson lan pop och visa. Här finns ett par toppar, Groove 5 • 2004 / övriga recensioner / sida 6

men inget som direkt lyfter sig över mycket om den. Dessutom är produktionen märk- den rustikt märkliga Kitate med Tom Waits annat i genren. Svenssons ballad är dock en värdigt klen. Fast vafan, jag låter ju som och Martha Gonzalez eller Wreck of the liten ljusglimt. Ett par lite nostalgiska Jojje jag sitter och sågar vilket inte alls är Carlos Ray med en Richard Thompson som Wadenius-stämningar.Men i övrigt alltför meningen – jag hade bara förväntat mig hjälper spåret till blåa, klara, vackra och vanligt, alltför vanligt att ta till sitt hjärta lite mer av båda dessa skivor. bekymmersfria skyar fungerar som flythjälp en gång till. Fredrik Eriksson för alla omkringliggande låtar,de lyfter och Magnus Sjöberg AVRIL LAVIGNE gör dem trygga, gör dem bra och bättre. LENNY KRAVITZ ”Under My Skin” Los Lobos är ännu inga reliker,men det ”Baptism” Arista/BMG känns som att det krävs lite extra stimulans Capitol Det är svårt att växa upp. Inte nog med att för att locka fram det där lilla extra. Usch. Lenny har blivit tråkig igen. För man drabbas av alla stora känslor – större Magnus Sjöberg andra gången i sin karriär. och mer äkta än någon annan någonsin LORETTA LYNN När han övergav det analoga och bjöd innan. Man drabbas också av övergången ”Van Lear Rose” in 2000-talets studioteknik under inspel- från att vara ung och lovande till att bli Interscope/Universal ningen av 1998 års 5 blev jag djupt besvi- tvungen att visa sitt riktiga värde. Loretta Lynn är numera en gammal dam ken. Än idag tycker jag att den plattan sak- Avril Lavigne står mitt i allt det här. som sjunger fina countrylåtar på ett sätt nar själ – men lyckligtvis räddades det med Efter en storsäljande debut full med power- som ibland blivit lite för mycket svensk- efterföljande plattan Lenny, där det i alla punkpop och ett liv med Sk8erboys har hon topp. Men det har ändå funnits något i hen- fall fanns låtmaterial och råhet i produktio- blivit lite äldre, lite allvarligare och – fak- nes röst som vittnat om själ och allvar.Pro- nen som höll betydligt högre klass. tiskt – lite tråkigare. Nu väger hon mellan ducenten och gitarristen heter Jack White Men nu är det alltså dags igen. barndom och vuxenvärld, har tonårsångest, från White Stripes och han sätter sin prägel Baptism är en rakt igenom ljummen men rör sig i ett mer tröggungande arena- på Lynns låtar med besked. Han tar stor historia, som snarare svalnar än hettar till rockigt landskap och påminner inte så lite plats och det fungerar.Men han har inte så under genomlyssningarna. Och det är sorg- om en yngre Alanis Morrisette. Den enda mycket ego eller så lite vett att han sätter ligt att konstatera det. I princip är det låten som ekar Let Go är snabba He Was- sig själv främst. Han är ett Loretta Lynn- endast förstasingeln Where are We Run- n’t. I övrig mullrar Under My Skin på med fan och hjälper till att lyfta hennes låtar. nin’? som håller någorlunda klass (poppiga snygga arrangemang och schyssta riff som Som i Portland Oregon eller Have Mercy California kvalar nästan också in). Storm, ibland blir riktigt saggiga – läs: långsamma där kontrasten mellan det råa och lite snäl- där Jay-Z gästar,är regelrätt pinsamt dålig och skittråkiga How Does It Feel? – och lare är perfekt. Det är också i det mötet – sett till hur bra de båda kan prestera på ibland helt okej – som My Happy Ending. som Van Lear Roses styrka ligger. I kon- egen hand. Men mer än så blir det aldrig. Även om trasten mellan två världar uppstår något Och varför i helvete har Lenny rakper- horder av skrikande fans ännu en gång nytt. manentat håret? kommer att kunna leva sig in i Lavignes Jonas Elgemark Niklas Simonsson texter måste Under My Skin ses som en JESSE MALIN MATHIAS LANDÆUS vägskälplatta. Efter det här måste Avril ”The Heat” ”Fringe People” Lavigne bestämma sig – antingen växa upp One Little Indian/Border Moserobie på riktigt eller falla tillbaka helt i den stud- Jesse Malins förra album, The Fine Art of KARL-MARTIN ALMQVIST siga tonårsgitarrpopen. Det går inte att Self Destruction, vann mycket terräng och ”Full Circle” vara Alanis Morrisettes lillasyrra i längden många fans för den ytterligare vitalitet och Prophone – den jämförelsen kan man inte annat än fräschör den gav till de musikaliska rum OK.Två skivor med liknade besättning. Bas- förlora på. som trakterats av bland andra Springsteen sisten Filip Augustson, trumslagaren Sebas- Kalle Malmstedt och Ryan Adams. För även om Malin var, tian Voegler och saxofonisten Karl-Martin LIVID och är,närmare Ryan Adams musikaliskt, Almqvist kör ett dubbelrace in i det behag- ”Livid” så fanns där också spår av de rockbaserade liga hörnet av den lite mer stillsamt moder- Moonkrack iakttagelser Springsteen gjorde stora. På na jazzmusiken. På pianistens Martin Lan- Emellanåt saknar jag Mazzy Star när jag The Heat har nämnde Adams fått maka på dæus Fringe People medverkar också hör Livids debutplatta. För de försöker sig från producentstolen där istället Malin percussionisten Ola Bothzén, på Full Circle jobba med stämningar och melankoli på själv satt sig. Och jag tror på något sätt att sitter Jonas Östholm bakom pianot. Alla är samma sätt som de amerikanska kollegor- här finns kärnan till vad jag tycker är ski- välkända och ofta anlitade namn både här na – jag skriver kollegor istället för förebil- vans problem. Det är nämligen inte så och där,så visst är det frågan om två myck- der,även om Better Man bitvis påminner imponerande. Jag tyckte nog att det fanns et professionella anrättningar. väl mycket om Mazzy Stars Fade Into You. mer substans tidigare än det finns här.Det Martin Landæus har väldigt mycket Dessutom är ju inte Cintia Acosta Vera på känns som att Jesse Malin är på väg att sjuttiotalskänsla över sig. Vilket säkert långa vägar är en lika bra sångerska som dyka ner i tråkrockens djupa avgrund. bottnar i den utvecklade rytmsektionen, Hope Sandoval. Nejdå, han är inte där än, han är inte ens men även i de ofta svävande temana som Plattans starkaste spår är den nära kanten, men i jämförelse med tidigare liksom smyger runt bland häftiga utbrott. sparsmakat smygande, och oerhört vackra, har han tagit ett stort steg. Jag känner Inledande Cosmic Rocks distorterade Rho- Ten Sad Songs. Den borde vara oerhört ingen glöd, jag känner ingen passion, inget des är en fröjd att höra, men sedan går effektfull live, liksom flera andra spår.Neil av den där närheten till text och musik som mycket på rutin utan att för den skull vara Young är en bland flera andra referenser fanns. Den där självklara delaktigheten, att det minsta tråkigt, dåligt eller ens särskilt som kan skymtas under plattans genom- sångare, text och händelse var ett. The Heat ointressant. Vilket naturligtvis skulle vara lyssningar.Mycket amerikanskt, därför är känns som en rätt bra skiva med bra texter, en omöjlighet med alla dessa enormt välre- det tråkigt att man alltför tydligt märker men inte så mycket mer.Och det var det jag nommerade musiker.Kanske beror det på att det är ett svenskt band man har att hade förväntat mig. Mer av hetta, ilska, att jag är en melodi och arrangemangs- göra med. Plus faktumet att det tänder till uppgivenhet och objektiv beskrivning ur sucker,för där briljerar ingen. Det är rakt alldeles för sällan, slår gnistor i mörkret hjärtat. Och ibland kan krossade förvänt- och rättfram, med många gånger strålande och tystnaden. Annars kunde det blivit rik- ningar nästan kännas som förnekad kärlek. solon, men inte så att det räddar skivan tigt, riktigt bra. Magnus Sjöberg från att vara något annat än en mycket Niklas Simonsson JOHN MARTYN god, men ganska intetsägande, måltid. LOS LOBOS ”On the Cobbles” Karl-Martin kör också på den raka och ”The Ride” Independiente/Sony enkla vägen. Låtar som i och för sig är Mammoth/Warner Legendariske skotten John Martyn började något mer än ursäkter för solopassager Los Lobos har under sin långa karriär ofta ge ut skivor i slutet av sextiotalet. Sen har men som framförallt visar upp hans egna lyckats med att blanda influenser till ett skivorna kommit i en jämn ström. Jag har talanger som blåsare. Inga som självstän- nästan eget sound. Nästan, eftersom det haft svårt att skilja på John Martyn och digt står och klarar sig på egenhand. En ofta är rocken och bluesen som dominerar, The Bands Robbie Robertson.Tycker att de särskild fin ton och lättsamhet även i de men egentligen aldrig tar överhanden. På ligger nära varandra i rösten och sättet att mest krångliga ögonblick i de långa räkor- senare år har det dock känts som att glö- sjunga.Tycker att båda är lika tråkiga, men nas land. Fortfarande är det så att jag den börjat falna, att de inspirerade momen- kanske Robbie är snäppet tråkigare. On the tyvärr inte heller på denna skiva rycks ut i ten blir allt färre. Och risken skulle väl Cobbles är en typisk tisdageftermiddag-i- superlativens himmel.Titelspåret hamnar egentligen varit överhängande även på The mitten-av-juli-skiva. Bra att bara låta gå i bitvis också i den såsigaste delen av vad jag Ride om det inte vore för spåren med gäs- bakgrunden medan du gör färdigt potatis- klarar av. Istället för vackert lyriskt och tartisterna:Tom Waits, Bobby Womack, salladen inför kvällens grillparty.Trevlig magiskt hamnar jag farligt nära akvarell- Elvis Costello med flera. För det är väl men inte oumbärlig. kursens skärgårdsmotiv.Tyvärr räddar inte egentligen de som lyfter skivan, även om Per Lundberg GB heller dessa enormt duktiga män jazzen det naturligtvis finns moment där allt fun- från att bitvis svara för alla ens fördomar gerar på egen hand också. Men exempelvis Groove 5 • 2004 / övriga recensioner / sida 7

CHRISTINA MILIAN MYSTROW på otaliga gånger.Det är nästan så att allt ”It’s About Time” ”Chester Copperpotg” blir lite väl snyggt och polerat och även om Island/Universal Pay Per Bag Records The Sentinel framstår som en väldigt stark Sångerskan och skådespelerskan Christina Inom den ganska tighta mall för hur hiphop platta i sin genre har 1980-talets första Milian var fortfarande tonåring när hon ”ska” låta, ryms de flesta på den svenska hälft fortfarande en undanskymd plats i slog igenom med singeln AM to PM. Nu är hiphopscenen. Men akter som Stacs of Sta- mitt musikuniversum. hon lite äldre, vilket hon manifesterar mina och Assimilated Peoples har tidigare Roger Bengtsson genom att musikaliskt röra sig lite mer mot vågat prova marken utanför och nu även PIEBALD r’n’b och imagemässigt lite mer mot porr. DJ:n Mystrow. ”All Ears, All Eyes, All the Time” Ingen oväntat utveckling förstås. Britney Man kan inte anklaga Johan Bodin för SideOneDummy/Sound Pollution har gjort det. Christina Aguilera också. att göra konventionell eller klassisk hiphop. Bostonbandet Piebalds sångares nasala Fast fröken Milian hade nog snarare fröken På den egenproducerade skivan Chester röst skär igenom instrumenteringen på ett Knowles som förebild när hon gjorde den Copperpotg där Johan även rappar,experi- ytterst irriterande sätt. Bandets skaterock här skivan. Och, visst, det fungerar delvis. menteras det hejvilt med allt annat än klas- är inte direkt heller något att hurra över.På Precis som Beyoncé är hon till exempel siska beats, texter och ljudbilder.Det ligger Put Your Slippers On Instead gör de en ganska ointressant i albumform.Till skill- roliga idéer bakom samplingarna fast mate- 180, tar bort de distade gitarrerna och har nad från Beyoncé har hon däremot ingen rialet är knapphändigt mixat. Det osar kre- ner tempot. Nu funkar rösten helt och Crazy in Love. ativitet om skivan men det har blivit lite hållet, och Piebald förvandlas till Pavement Thomas Nilson mycket av det goda. Gemensamt för alla light. Såklart är disten tillbaka redan på MOB RULES spår är att de har väldigt poetiska texter nästa låt, och jag önskar att de lydde sitt ”Among the Gods ” som framförs på ett spoken word-aktigt eget råd och tog på tofflorna istället. SPV/Playground sätt.Tyvärr så landar de aldrig riktigt i Mikael Barani Det känns befriande med band som inte något budskap, det är mycket lösryckta POWDER räds att gå utanför ramarna för hur en meningar och ord. Det blir ganska svamligt ”Powder” genre brukar låta. I låten The Miracle Dan- fast stundtals har det sin charm ändå. Goldielocks & Xman Music/Playground cer hämtas inspiration från etnisk musik Det är kul att Mystrow vågar leka med Maken till tacky skiva var det längesen jag signerad Sydamerika och även om de flöjter de strikta ramarna, men han hamnar lite såg. Färgkombinationerna härstammar som används ligger på tok för mycket i väl långt utanför.Så långt ut att jag fak- från hemsidornas barndom då de skulle skymundan är det ändå ett steg på väg. Ori- tiskt sätter benämningen hiphop i halsen, innehålla så många olika neonfärger som enten har fått stå som inspiratör till avslu- hårt. Jag tycker det är svårt att kategorise- möjligt. Innehållet består av electro-metal tande Arabia, men jag har nog inte tillräck- ra musik i allmänhet, men jag är på tok för av samma typ som Static-X. Ja, en av ban- lig koll på dess musicerande för att märka konservativ för att lägga det här i är hip- dmedlemmarna har till och med samma fri- så mycket.Till nästa gång vore det under- hopfacket. Beck ligger närmast till hands syr som Wayne Static och kallar sig själv bart om Mob Rules vågade släppa lös om jag ska jämföra med något, så alla som för Phil X. Och så klart är inte bilderna på ordentligt och göra en riktig Soulfly-utflykt. gillade Odelay eller experimentell musik sångerskan Ninette Terhart något som skul- I övrigt har Among the Gods rätt sedvanli- överhuvudtaget borde ge Chester Copper- le gå hem i ett kloster. ga powermetall/metal-stycken att erbjuda potg en chans. Överraskande nog är musiken relativt och förutom den tyngre atmosfäriska Black Moa Stridde lyssningsbar,i varje fall när Powder öser Rain och titelspåret lämnar de inte så NOUVELLE VAGUE på, även om det känns daterat. Det är när mycket avtryck. ”Nouvelle Vague” de ger sig på sliskiga ballader som det bara Roger Bengtsson Peacefrog/Goldhead blir ren skit. MODEY LEMON Jag vet inte vad som är värst. Idén att sätta Mikael Barani ”Thunder + Lightning” ihop en skiva med gamla new wave-hits i PRO-PAIN Capitol bossanovaversioner eller faktumet att ”Fistful of Hate” Thunder + Lightning är inte inspelad i en någon gör det. Resultatet är i alla fall sorg- Playground sjuttiotalsburk. Det bara låter så. I själva ligt. Hotellbarstolkningar av Sisters Of Hardcoreveteranerna från New York kör verket skedde bandningen av amerikanar- Mercy,The Cure, Killing Joke och The Clash upp en knytnäve i bakdelen på dagens Ame- nas debutalbum i H-Hour Studios i Pitts- för att nämna några är inte direkt vad jag rika och tar tillsammans med många andra burgh av Jason Kirker.Men tillbaka till den behöver.Det som stör mig är att jag kom- ställning mot Bush och sättet han leder sitt där burken. Det är inte tänkt att lyssna på mer att fundera över ytterligare en ”vad land på. Men det finns inte heller så mycket skivan för det välproducerade ljudet. Nä, stinker mest”, nämligen huruvida en bossa- som är originellt rent musikaliskt med Pro- istället är det för den medryckande, gung- Just Can’t Get Enough (Depeche Mode) Pain. Det är samma hårda forcering som ande och skramliga soulrocken som hämtar konkurrerar om titeln med en bossa-Too alltid och för att vara helt ärlig är jag fruk- sina tydligaste influenser från två decennier Drunk Too Fuck (Dead Kennedys). Jag tror tansvärt trött på denna variant av metal. sedan. Grabbarna i Modey Lemon med jag beslutar mig för att båda är lika fel. Kom på något nytt är ni snälla. sångaren och gitarristen Phil Boyd i spet- Mats Almegård Andreas Eriksson sen låter som en skramligare garagevariant ORQUESTA DEL DESERTO THEQUIREBOYS av Black Rebel Motorcycle Club. Och de ”Dos” ”Well Oiled” gör det med hedern i behåll. Stone Bridge/Border SPV/Playground Andreas Eriksson Medlemmar från Queens of the Stone Age, Signade av Ozzys fruga Sharon under slutet MONO Wool, Hermano och Desert Sessions har ett av åttiotalet och när debuten A Bit of ”Walking Cloud and Deep Red Sky, Flag popband tillsammans. Resultatet är synner- What You Fancy kom 1990 var det stora Fluttered and the Sun Shined” ligen lyckat. Psykedelisk och storartad pop- genombrottet precis bortom knuten. Nytt Ryko/Showtime musik av absolut högsta kvalité. Mycket album och stadiumspelningar världen runt Det känns som japanerna i Mono har släppt akustiskt och en hel del flum. Lysande. Ett som förband till Guns n’ Roses. Sedan var album i tät följd ett tag nu, och på Walking måste om du säger dig vara vän av allt som det i princip tyst till 1999 då rockbjörnen Cloud and Deep Red Sky, Flag Fluttered har med Kyuss att göra. stapplade ut ur idet. På Well Oiled åter- and the Sun Shined börjar detta märkas. Per Lundberg GB finns tre originalmedlemmar och tre nytill- De kan inte spotta ur sig grymma plattor PALLAS komna kamrater.Att de musikaliska influ- varje vecka.Till skillnad från förra årets ”The Sentinel” enserna är Rolling Stones och Small Faces One Step More and You Die, och 2001:s Inside Out Music/Border hymlar körpojkarna knappast med och när mästerverk Under the Pipal Tree, är de än Pallas var totalt okända för mig och när en god portion sleaze-rock rörts ner i sop- mer lågmälda nu. Det smygs oftare Inside Out Music återutger detta alster för pan blir resultatet helt okej. Spikes whis- omkring bland försiktiga stråkar och gitar- att det är en ”klassiker” och ett ”legenda- kystinna stämma gör sig ypperligt till rkaskaderna ger sig tillkänna mer sällan. riskt” album är det självklart kul. Det hän- medryckande alster som You’ve Got a Låtarna är mastodontlånga som vanligt der ju inte för jämnan att man springer på Nerve och The Finer Stuff men i lugnare men i Lost Snow bryter helvetet löst. Äntli- en gammal klassiker man inte ens visste Too Familiar är det lite mer Rod Stewart gen! Man åker in i mangeln. Och det är lika fanns. The Sentinel släpptes ursprungligen än jag klarar av. skönt som vanligt. Men för att dramaturgin 1984 och producerades av ingen mindre än Roger Bengtsson ska fungera måste fler sådana partier in på Eddie Offord som fungerat i samma roll RULERS OF THE DEEP plattan, när bandet är finkänsliga och hos bland andra Yes. Musiken bär inslag av ”Tallinn Express” smeksamma i 20 minuter börjar jag istället Genesis, Hawkwind, Pink Floyd, Alice Coo- Nrkmusic/Goldhead gäspa och undra om man inte ska gå ut och per,Dio och… ja, ni fattar säkert. Skivan Att EU utvidgades för några veckor sedan söndagspromenera. Ska ändå bli skönt att som helhet är väldigt genomarbetad och kan väl inte ha undgått någon, inte ens se dem på festival igen i sommar,förra allt från den fantastiska artworken och den musiknördar med näsorna djupt ner i skiv- årets spelning på Arvika var en höjdare. konceptuella lyriken till den melodiska backarna. Om det skulle vara så, kanske Gary Andersson (hård-)rocken verkar ha vänts och vridits Rulers of the Deeps mix-CD kan vara en Groove 5 • 2004 / övriga recensioner / sida 8

väckarklocka. Färden går nämligen till Tal- GENE SIMMONS ANGIE STONE linn och kan fungera som en introduktion ”Asshole” ”Stone Love” till ett nytt EU-land? Nej, de flesta artister Simmons/BMG J/BMG här har inget med Tallinn att göra, men ski- Förståsigpåare verkar inte gilla Genes nya Kan redan nu avslöja att Stone Love är en van kan ses som en introduktion till en album, kanske för att de inte fattar hur synnerligen svängig och njutbar soulplatta sprudlande partystad i öst. På del nitton i man ska lyssna på den. Här kommer karta från en kvinna med stort hjärta. Efter plat- Nite:Life-serien bjuder Miguel Migs, Alex- och kompass: torna Black Diamond och Mahogany Soul kid, Jazzanova och Spiritchaser på gungan- Hoppa över de tre, fyra första låtarna. har hon nu åstadkommit något som påmin- de house som kanske kan få igång EU- Inledningsspåret Sweet & Dirty Love är en ner om ett mästerverk (och jag är inte för- debatterna i Bryssel. Men frågan är om de jobbig rock’n’rollare utan hook, I’m the vånad), vare sig hon gästas alldeles ypper- får igång så mycket annat. Jag känner mig Firestarter är visserligen en bättre version ligt av Snoop Dogg i I Wanna Thank Ya tveksam. Visst, det är snyggt mixat, låtarna av Prodigys original men eftersom redan eller av Floetry i My Man – eller står på är det inget fel på, men de svänger inte så den sög så är utgångsläget bedrövligt. Gene egna stadiga ben på de flesta av plattans där jäkla mycket. Det som bjuds är stan- tog förmodligen med låten för att visa att spår.Det låter modernt men ändå inte dardhouse och den har ju känts trött ett tag han hänger med. Femtespåret Beautiful är historielöst eller reklambyråglassigt, värmen nu. också en cover,denna gång skriven av ban- i spåren strålar ut över nejden, lekfullhet Mats Almegård det Kitty Gordon – men det låter mer som och kärlek verkar ha varit ledorden i pro- SANDELIN & EKMAN Lennon/McCartney. cessen fram till färdig skiva. Det krävs defi- ”I stereo” Asshole är absolut plattans höjdpunkt, nitivt klass för att skapa något unikt med Warner en låt i stil med Wheatus Teenage Dirtbag. så väl kända ingredienser; ett småfunkigt Det första riktiga album Christer Sandelin En garanterad radiohit som penga-Gene groove, kärlekstexter och en begåvad sång- och Tommy Ekman gjort tillsammans sedan köpt av ett norskt band. Deras kompmusik erska. Men Angie har inget problem att Styles svanesång Question of Time 1988 är är till och med kvar,Gene Simmons har värma mitt hjärta varje gång. en rakt igenom nostalgisk tillbakablick. bara lagt till sin egna sång. Asshole är en Gary Andersson Dock inte på Style eller Freestyle - utan på låt som gör lyssnaren glad. Samma glada SUPERGRASS soloskivorna de gjorde efter att de lade ner känsla kommer i partyfunkiga Whatever ”Supergrass is 10. The Best of 94-04” gruppen. Vilket förstås är glädjande nyheter Turns You On, Dog och Black Tongue som Parlophone/Capitol för alla som med ömhet vårdar sina exem- tillskrivs Frank Zappa som co-kompositör. I mitten av nittiotalet störtade denna håri- plar av Jag tror hon inte vet och Det är vi Småsvängiga If I Had a Gun borde ga trio in i vår MTV-apparat med sin snudd som ska älska ikväll. Ullevi nästa? också kunna få radiotid. på ursinniga gitarrpop. Via denna tillba- Thomas Nilson Åt det fånigare hållet finns Now That kablick slås jag av bandets höga energiut- JOHAN CHRISTER SCHÜTZ You’re Gone och Simmons solokomponera- tag i klockrena boogiehitspår som Richard ”Passion” de I Dream a Thousand Dreams som Sha- III, Alright och Caught by the Fuzz. Plat- Acousticolour Records nia Twain och Dixie Chicks lär ha tackat nej tans två nya spår,singeln Kiss of Life och Han känns som en intressant bekantskap till. Bra för dem. Bullet, är även de så där grabbigt framfusi- ett tag, Johan Christer Schütz. Ett tag. För Torbjörn Hallgren ga och burriga även om flummighets- och det blir lite för mycket av det goda, för SMASH TV experimentfaktorn ökat en del. Framförallt mycket av det svala. För mycket svensk ”Bits for Breakfast” Kiss of Life är spretig på ett tillfredsstäl- samba och bossanova. Det är lite synd att Bpitchcontrol/import lande sätt. Men håret står ändå på ända det är klätt i de rytmerna, för det känns Det märks att Smash TV gillar sina maski- som man vant sig med Supergrass. som att det finns låtar som skulle göra sig ner.Med ett retro-electrosound välkomnar Gary Andersson bra i annan mundering; men det går inte att de lyssnaren till en frukost bestående av TEAM SHADETEK komma bort från samban som överskuggar syntblippar,techhouserytmer,murriga bas- ”Burnerism” allt och alla. Ibland känns det lite för över- gångar och ett allmänt knäppt sound. Warp/Border producerat och komponerat. Att allt känns Oftast är det dansant och trevligt, andra När det vanliga är att man packar in ett som att det stöpts i en och samma form till gånger tar det vrickade över och det blir tjugotal spår på en hiphop-CD så att den förlust för känslan. En del bra låtar,men riktigt intressant. För det är i de skruvade totalt rymmer mer än sjuttio minuters det känns nästan lite falskt efter ett tag. omgivningarna som jag trivs bäst med musik, är åtta låtar på sammanlagt tret- Jag har inget emot samba som sådant, men Smash TV. Raz O’Hara gästar på sång och tiotre minuter givetvis något man reagerar det blir lite för mycket av ett idiom som vis- det lyfter skivan ytterligare. Däremot är jag över.Är det en EP? Nej, det är klart att det serligen behärskas, men som kanske mår inte riktigt lika förtjust i de gitarrlager som är ett album. Det är bara det att vinylal- bättre av att ha andra låtar att jobba med, de släpar in i en del låtar.De stökar till det bumlängden nästan glömts bort och att allt samtidigt som de låtar som finns kanske annars så inbjudande elektroniska frukost- under en timme känns snålt. Så Team Sha- skulle må bättre av att arrangeras om. Jag bordet och gör att de låtarna känns aning- detek känns lite gnidna. Men till deras för- vet inte, jag ska inte komma med förslag, en splittrade.Turligen är detta fallet enbart del kan man säga att en koncentrerad skiva men för mig låter Passion lite för stereo- med ett fåtal låtar på skivan, så i sin helhet är bättre än alla skivor som packar in typ, lite för odynamisk och lite för stel för är det bara att rekommendera den. material för sakens skull. Och så måste det att fungera. Och stelt vill jag inte att det Mats Almegård tilläggas att Team Shadetek knappast gör ska bli. SMEER någon ”vanlig” hiphop. Här finns inte ett Magnus Sjöberg ”Loud and Clear” rappat ord, inga glassigt feta beats och inga SENSER Lion Music/Border superstarambitioner.Det handlar istället ”SCHEMatic” Suveräna Alice In Chains gav upphov till om experimentell musik på gränsen mellan Pinnacle/Border någon sorts gubbig grunge där bandet hiphop och electronica, ungefär där Funk- Brittiska Senser comebackar med hela ori- Godsmack agerar fanbärare. Smeer hör till störung befunnit sig några gånger.Team ginaluppsättningen efter sin splitt 1995. denna skola som definieras av skumgummi- Shadetek gör alltså inte hiphop för de kom- Musiken på nya SCHEMatic är en bland- distade riff, återanvändning av ackord och mersiella radiokanaler som pumpar r’n’b. ning av tung kompmetall och Massive gutturala yeah-vrål. Layne Staley roterar i Det här är musik som kräver mer än att bli Attack, plus inspiration från punk, Atari graven. Många många varv. spelad mellan två reklamjinglar.Upphacka- Teenage Riot och Beastie Boys License to Mikael Barani de, uppbrutna och demolerade rytmer Ill. STOCKHOLM SYNDROME krockar med knaster och vemodiga melodi- Är det bra, då? Nope.Trots att inledan- ”Holy Happy Hour” er spelade på elektroniska instrument. Det de Silent By lovar gott så faller det ganska Ulftone Music är vackert. snabbt in i replokalsimprovisation, tjat och David Schools (Widespread Panic) och Jerry Mats Almegård tokerier.Hade de dykt upp med de här Joseph (Jackmormons) strålade samman THE TEMPTATIONS låtarna till Stora Skivbolaget skulle vakter- och kom fram till att det även kunde vara ”Legacy” na slänga ut dem innan morgonkaffet var kul att sammanstråla på det musikaliska Motown/Universal klart. planet. De skrev en liten önskelista på med- Tillrättalagd smörsoul låter inte spännande Men! De som nästan älskade Massive musikanter och när dessa tackade ja började även om bandet funnits i 40 år. Legacy är Attacks Mezzanine och bara önskade den man repa in låtar.Den småtrevliga kombina- precis så lam som man kunde frukta. lite hårdare kan nöjda gå omkring med tionen av reggae och flamenco i Sack Full of Gary Andersson Senser i hörlurarna den här sommaren. För Hearts är något så när lyckad och svänget i TERROR POP älskare av electronica duger det här,för American Fork samt Princess Cruise ligger ”Freak Out” älskare av rock är det tummen ner. över genomsnittet. I övrigt är det en bedröv- United Flesh/Sound Pollution Torbjörn Hallgren lig soppa av rock, funk, västkust och stunder Så mycket terror ligger det inte över Terror av jazzfeeling som i mina öron inte låter Pops musik. Det rör sig istället om rak annat än skittråkigt rätt igenom. powerpop med inslag av lite knäpp sång i Roger Bengtsson bakgrunden och konstiga ackordinslag. Groove 5 • 2004 / övriga recensioner / sida 9

Behållningen ligger i låtarna Nwwm, ett vande melodi hämtad någonstans i spritför- Rancid brann som mest i början av karriä- lunkigt stycke som behandlar en helt vanlig budets Harlem men körd genom hett filter ren och stundtals har sångaren Mikey Hen- killes liv, och avslutande Black Roof med av öknar och blöta rörblad och klarinetter nessey en lika len röst som Lemmy, speciellt dess gospelkörer i refrängen. som glimmar. Ringormens vals flirtar med i Lost Paradise. Amerikanarna vet hur rik- Mikael Barani svensk sextiotalsskärgårdsjazz för att tig punk ska låta. Skitig, skränig och direkt TIESTO sedan stanna upp i en skogsglänta med från hjärtat. ”Just Be” skimrande vatten, ett bas-solo och sedan en Andreas Eriksson Magik Muzik/Playground bäck med blåsare. Ett arrangemang som VISION Det var ju Faithless som avslöjade att det verkligen gör sitt till och hjälper oss till ”On the Edge” är DJ:n som är Gud. De tänkte förmodligen tveksamma omskrivningar.Fint impressio- Lion Music/Border inte på Tiesto, men faktum är att hollända- nistiskt startar Hurricane Ann för att Ett knippe låtar skrivna mellan 1993 och ren nästan nått den statusen. När DJ sedan glida in i en melodi lika självklar som 2003 som utmärks av Lars Eric Matssons Magazine listade de hundra bästa DJ:erna lurig.Tempofritt och vackert transparent. medryckande gitarrspel. Ja, egentligen är i hela världen förra året var det just Tiesto Vackrast av dem alla är avslutande Kapp- han nästan hela skivan då han även spelar som knep förstaplatsen. Jag hade förmånen vändarens sång. Detta är en ballad som inte bas och keyboard samt skrivit både text och att kunna se honom DJ:a på en dansmusik- bara är rar,eller sammetsröd, utan fullstän- musik till samtliga låtar.Efter detta är det festival i Holland förra året och i sina dans- digt bedårande. En uppvisning i smakfullhet närmast en gåta varför han inte står bakom tokiga landsmäns ögon är han faktiskt Gud. och popnerv, så fullkomligt förödande bra. mikrofonen. John Jeff Touch må vara okej i Även om jag inte tyckte det var så bra, så Att Torbjörn Zetterbergs heta kvintett för- de lugnare partierna av Feel the Cold Wind bjöd han ändå på ett set värt att tala om. tjänar mer uppmärksamhet är förstås en men då skivan i huvudsak är en rockig Så mina förväntningar på Just Be var underdrift, denna toppjazz kommer säkert historia är det inte riktigt tillräckligt. relativt högt ställda.Tyvärr måste jag säga, rikligt belönas. Antingen sjunger han genom näsan eller,så för det Tiesto serverar oss här är inte något Fredrik Eriksson fort en liten höjning kan skönjas, går han att gå i taket över.När han gör hårdpum- TRIAKEL vilse i katt-imitationer och te-kanne-tjut. pande och rak trance är han som bäst och ” Sånger från 63° N” Verkligen synd på en i övrigt bra platta. låtarna Forever Today (vars stråkintro i Triakel/BonnierAmigo Roger Bengtsson och för sig är ruskigt pompöst och överar- Det är kul att höra Sånger från 63° N. Det MARIO WINANS betat), Traffic och Nyana håller hög klass. känns som att bandet utvecklats. Inte mot ”Hurt No More” Värre är det när Tiesto drar ner på farten någon speciell genre, som ju ofta är fallet Bad Boy/Universal och vill göra melodiös trancepop som i med folkband. Antingen står man och stam- P.Diddys protegé som redan gjort sina hun- Sweet Misery eller A Tear in the Open.Då par,eller går mot något annat; rock, pop, dår som producent i studio med storstjär- blir det riktigt ointressant och Enyaliknan- metal – you name it. norna ska här på allvar ta över den lukrati- de.Tiesto gör sig helt klart bättre bakom Men Triakel har faktiskt lyckats gå va smör-r’n’b-branschen, men utöver skivtallrikarna än som producent. vidare och ta sitt värv in i moderniteten Enya-samplade singeln I Don’t Wanna Mats Almegård utan att göra avkall på tradition och histo- Know (samma låt som Fugees snodde till TIMBUKTU & DAMN! ria. Jag kan inte sätta fingret på precis vad sin Ready Or Not) och flöjtslingan i This is ”Live!” det är,men i exempelvis inledande Veit the Thanks I Get är Hurt No More bara en Juju/Playground finns en nerv och ett flyt som både blottar segflytande kärlekssmörja som inte höjer På Hultsfredsfestivalen förra sommaren lät historiska vingslag och andas dagens luft. sig över mängden. Plattan är smetig, tand- de som ett högskolefunkigt band utan Det känns som att Triakel lyckas tillvarata lös och allmänt mjäkig, inte ens Foxy karaktär,men då fick de ju kasta sig ur tur- svenskt musikarv snarare än att bara för- Brown kan väcka mig i Pretty Girl nébussen och rakt upp på scen i solskenet valta det. Med tramporgel, fiol och Emma Bullsh*t. I USA kommer Mario dock att bli och kunde inte göra sig själva rättvisa. Och Härdelins röst, som för övrig låter mer framgångsrik, men här i Sverige är vi lite det kändes trist.Timbuk är ju trots allt vårt fokuserad än jag tror jag hört tidigare. Det mer kräsna. lands främsta rimsmed och –leverantör.Nu är målinriktat, självsäkert men samtidigt Gary Andersson undrar jag om det finns någon i vårt ödmjukt, inför melodierna och inför lyss- LEE ANN WOMACK avlånga land som lyckats missa denne pågs narna. Allt framfört på ett sätt som nästan ”Greatest Hits” segertåg, men tillsammans med Damn! blir tangerar dagens populärmusik, utan att MCA/Universal det även här på liveskiva tråkfunkigt om någonsin vara det eller vilja vara det; mer Man kan kalla Lee Ann Womack för USA:s man jämför med ordinarie uppställningens än tidlös. Lekfullt som barnvisor,elakt som svar på Carola eller Lena Ph. Den status Chords och Amato. Men lägstanivån är satir,allvarligt som katastrofer; samhälleli- som Lee Ann har i hemlandet är enorm ändå tokhög, mycket beroende på låtmate- ga och personliga. Och så är det ju kul att trots att hon släppte sin första skiva så sent rialet. Men varför är inte världens bästa låt höra sång på jamtska. som 1997. Så enorm att vi i lilla Sverige Jag drar med? Magnus Sjöberg inte kan fatta det. Den mitt-i-vägen-country Gary Andersson UNDER-RADIO som är gångbar här hemma beror mycket THE TORBJÖRN ZETTERBERG HOT ”Bad Heir Ways” på att galjonsfiguren Dolly Parton har fått FIVE Lion Music/Border någon sorts kultstatus bland oss svenskar. ”Förtjänar mer uppmärksamhet” I förordet till Hjärtats språk (1997) skri- Kanske kan Lee Ann Womack också få det, Moserobie ver Per-Arne Axelsson: ”Det moderna ljud- hon är ju fortfarande ung. En bra introduk- Så har då Torbjörn Zetterberg toppat sig landskapet skulle kunna beskrivas så här: tion till hennes musik är kanske just en sån själv igen. Förra skivan Hela Sveriges lilla många röster,men få tecken, få personliga här samlingsplatta med alla hennes hits. fästmö var många gånger en alldeles för- röster”. På Under-Radios andra skiva säl- Och svar ja. Hon har gjort en duett med tjusande resa bland lagom sävlig swing, lar de sig till fåtalet vilket onekligen är väl- Willie Nelson. groove och särskilt stiliga lyriska underto- kommet. Bandet startades av gitarristen Per Lundberg GB ner,precist framförd av det här landets Eric Zimmerman och av allt att döma var ZIFA & TENTENBAH mest namnkunniga musiker.Särskilt under han en idog elev till läraren John Petrucci ”Africa Café” de långsamma stunderna blommade Jonas från Dream Theatre. Musiken skulle när- The Music Company Kullhammars och Per ”Texas” Johanssons mast kunna beskrivas som en blandning Mikael Eriksson, eller Zifa som han också träblås vackert inramat av Ludvig Berghes mellan grunge, stoner och progressiv rock heter,växte upp i en liten by i Kongo och fingrande. Nu blommar det här landets och tillsammans med intressanta texter och kom som femtonåring till Sverige. Sitt kanske bästa kvintett upp till den mest snygg artwork är Bad Heir Ways svår att musikaliska arv släppte han aldrig. Och den färgsprakande och organiska jazzmusik jag inte tycka om. Vem hade väl kunnat dröm- tredje skivan från honom bevisar detta kan tänka mig. ma om att något så kul skulle komma från ånyo. Hans signum har blivit world music, Två tredjedelar inspelat live på Mose- Lion Music? men vad är det? Termen kan väl användas i backe i Stockholm, en särskilt lyckad spel- Roger Bengtsson princip om all musik som inte följer popu- ning då hela ensemblen är ett under av U.S. ROUGHNECKS lärmusikens standardmönster och som des- samspel, uppmärksamhet och fantastiska ”Twenty Bucks and Two Black Eyes” sutom integrerar folkmusik i ljudbilden. Så soloutflykter.Den särskilda klangen, tonen Epitaph/BonnierAmigo frågan är om termen säger så mycket? och balansen mellan enkla ostinaton och Texter om arbetarklassens kamp blandas Tveksamt. Det är nog enklare att beskriva ekvilibristiska utflykter är mer än väl bibe- med mindre intellektuella budskap om alko- Zifas musik som afrikansk folkmusik som hållen. Framförallt finns det ett naturligt hol och slagsmål på gator.Och det precis så korsats med västerländskt popbygge. sväng någonstans mellan Daniel Fredriks- det ska var när det handlar om traditionell Nåväl, konstateras kan i alla fall att det son, Zetterberg och Berghe, en avspänd kängpunk. U.S. Roughnecks är inget här svänger bra. Rytmerna drar och sliter i men ändå drivande känsla, helt utanför undantag. På Twenty Bucks and Two Black mig, rösten och gitarrerna kommer med musikanalytiska förklaringsmodeller.Inle- Eyes är det råös från start till mål och det själslig lindring och allt utstrålar positiv dande Flickan som aldrig hade fel är en är en mycket trevlig forcering. Vissa delar kraft. Det är möjligt att inspelningstekniken sådan.Typisk med sin matande bas och svä- hos U.S. Roughnecks påminner om när bidragit till just detta. Skivan är nämligen Groove 5 • 2004 / övriga recensioner / sida 10

inspelad utomhus, under den afrikanska himlen. Live helt enkelt. Nu hörs inte det så mycket om man tänker handklapp och viss- lingar mellan låtarna. Men dynamiken i musiken känns verkligen levande. Intresse- rar man sig det minsta för afrikansk musik är det här en platta att äga och vårda ömt. Mats Almegård Z PROCHEK ”Viewers” Memento Materia/Border Precis som genrens storheter Front Line Assembly har Z Prochek sneglat lite på eurodiscons låtbyggen. De äppelkäcka refrängerna och syntmattorna som pumpar för att folk ska kunna lyfta skrot eller köra ett step-up-pass i takt integreras här,som hos kanadensarna, i ett hårdare skal av samplingar,oljud och distad sång. Markus Bustad och Thomas Eberger jobbar sig svettiga och i vissa låtar får de till ett hårt maskinellt sväng som borde passa alla synt- klubbar med lack- och läderklädd publik. I andra stunder är det, som så många gånger förr,sången som haltar lite. Apart börjar exempelvis snyggt, men sången låter oinspi- rerad. Bäst när de öser på alltså. Viewers bryter ingen ny syntmark, utan lutar sig trygg på gamla erövringar.Störs man inte av det är den här skivan förmodli- gen att rekommendera. Personligen skulle jag vilja se lite mer nytänkande i EBM-sko- lan. Mats Almegård