Riksteatern 75 År, Bok Med Mig Som Redaktör Och Projektledare
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Foto: Urban Jörén Tyst Teaters Natten är dagens mor, 2005. FÖRORD När jag 1971 första gången klev in i Riksteatern I huset arbetar också Gudrun Johannesson, den trygga, på långa kalvben, anade jag inte att detta skulle tålmodiga rösten i växeln som ger god service till alla inring- bli mitt andra hem under så många år. Att jag ande sedan dryga 40 år. Hon har jobbat längst på Rikstea- skulle få möta så många otroliga människor i tern idag, hon slår mig med fem år! föreningarna, som lärt mig så mycket om ideell För att hålla verksamheten igång med planering, till- kraft och kärlek till teatern. verkning, repetitioner mm krävs det många kunniga tea- terarbetare – cirka 70 olika yrken utgör sammantagna den Otroligt häftigt har det varit att resa i landet och möta upp- världsunika teatern Riksteatern. Och alla dessa otroliga dragsgivarna, teaterföreningarna, meningen med det hela. tekniker som likt humlorna gör det omöjliga: flyttar turné- Jag har hållit marknadsföringskurs på en värmländsk fäbod, scenen till plats efter plats efter plats så att publiken i hela haft pressträff i NTO-IOGT-hus, delat ut flygblad bland kor- landet får chansen. var och ost på höstmarknaden. Två saker har jag lärt mig: Jag har arbetat med många chefer, som legendariske, att Sverige kan vara svindlande vackert och att eldsjälarna koleriske, passionerade Hans Ullberg med den beryktade i teaterföreningarna är oväntade, fulla av kraft och längtan, röda fläcken mellan de buskiga ögonbrynen, och Mats Jo- så älskansvärda. Som enbuskar, sega, besvärliga och tag- hansson, intellektuell och briljant som tog Riksteatern till en giga men väldoftande kryddiga. Det är deras engagemang ny högre konstnärlig nivå. Thomas Lyrevik, som var den som möjliggör det berikande mötet mellan medborgarna förste att leda utvecklingen av den moderna Riksteatern. och konstnärerna. Till visionären Birgitta Englin som sätter nytt fokus på folk- Lycka har det också varit att få arbeta med så många rörelsen Riksteatern och eldsjälarnas ofantliga betydelse för fantastiska konstnärer och föreställningar. Jag minns Staf- kulturen, delaktighet och demokrati. fan Göthes underbara nationalepos En uppstoppad hund Riksteatern fyller 75 år. Förra gången, när vi fyllde 50, där regissören Torbjörn Astner och jag grät ikapp i repetitio- firade vi med en storartad bankett i Stockholms Stadshus. nerna av slutscenen, och Ulf Gadds och Sveneric Goudes Nu bjuder vi in alla våra medlemmar och samarbetspart- dramatiska dansverk Gallos – Buenos Aires 1908 som tog ners till en teaterkryssning ut på böljan blå. Riksteatern till en internationell videodansfestival i Frankri- Vi ger också ut den här boken där du kan läsa om några ke. En drabbande upplevelse från senare år är Mirja Unges av alla dem som betytt något under åren. Och du kan ana Var är alla? som i Jenny Andréassons regi blev utvald till det som väntar framöver, under kommande 75 år. För ar- Teaterbiennalen 2007. betet rullar på, under föreningarnas styrelsemöten, på kon- Det vita huset i Botkyrka arrangerar Teaterdagarna se- gresser, i verkstäder och ateljéer, i turnébussar. dan 20 år, den främsta mötesplatsen för svensk teater där Fortfarande efter drygt 30 år känner jag en oerhörd arrangörer och kulturverksamma från hela landet träffas, stolthet över vad vi tillsammans kan och vad vi gör och vad tvärs över yrkes- och intressegränser. Sedan 1996 hålls vi betyder. också Ungkulturdagarna som på motsvarande sätt samlar ungdomar till samtal och workshops. MIREILLE BERGENSTRÖM / Projektledare Riksteatern 75 år OM BOKEN Så firar vi Riksteaterns första 75 år. Men vad med enskilda medlemmar, medlemsföreningar, regissörer, är det egentligen vi firar? Många känner till be- skådespelare och andra scenkonstentusiaster. Dess kapi- greppet Riksteatern. Färre känner till att Riks- tel bygger på personligt och lustfyllt berättade återgivningar teatern är en folkrörelse. En rörelse som bygger av händelser under Riksteaterns första 75 år. En del av be- på engagerade medlemmars arbete i ideella för- rättelserna visar vilken kraft scenkonsten har att påverka eningar. Som köper in och arrangerar föreställ- människor och att åstadkomma förändring. Några visar vil- ningar med teater, dans och annan scenkonst. ken stor betydelse det ideella engagemanget i föreningarna Som bokar lokaler, affischerar, arbetar med lo- har för den enskilde medlemmen. Andra visar på bredden kala sponsorer och söker nya publikgrupper. och kvaliteten i utbudet. Helt enkelt vilken enorm betydelse Riksteatern har för ett rikare kulturellt och socialt liv. Samt Syftet med den här boken är att berätta och fira Rikstea- en och annan, i efterhand sett, komisk händelse. terns historia sedd från dem som tillsammans varit med och Parallellt med berättelserna löper en tidslinje. I den görs skapat den. Att berätta eldsjälarnas historia. nedslag i världshistorien och Riksteaterhistorien. Kapitlen Tillsammans med turnerande skådespelare, regissörer, löper kronologiskt och presenteras vid det år i tidslinjen där producenter och tekniker, har scenkonstentusiaster i hela de börjar. Det finns även inledande texter som ingång till Sverige möjliggjort att alla, överallt, nås av och ges möjlig- epokerna 30–50-talen, 60–70-talen och 1980 till idag. Slå het att vara medskapande i den levande kultur som tidigare i boken som du vill, den behöver inte läsas från pärm till var reserverad storstadsbefolkningen. Tack vare eldsjälar- pärm. Innehållsförteckningen finner du på de sista sidorna. nas engagemang har denna fantastiska och världsunika Avslutningsvis vill jag som redaktör framföra min oer- 75-åriga utveckling varit möjlig. Tack vare denna drivkraft hörda tacksamhet till alla som hjälpt till att göra denna bok kommer utvecklingen att fortsätta. Riksteatern kommer möjlig. Främst vill jag tacka alla som så entusiastiskt bidrag- att skapa än större samhällelig delaktighet och bli en ännu it med sina berättelser och bilder. Samt Modintryckoffset bättre kultur- och demokratiseringsspridare i framtiden. som stått för tryckning och bindning. Denna bok hade inte Innehållet i den här boken bygger på texter av och intervjuer varit möjlig utan er, tack! CHRISTOPHER MAIR / Botkyrka 2008 2 30 –50-TALEN DE FÖRSTA STEGEN ”Det är icke blott huvudstadens befolkning som har föreningar grundas redan under det första spelåret, berättigat anspråk på att komma i åtnjutande av först- 1955 är de sjuttiofem. klassig teaterkonst. Nationen i övrigt kan med skäl Första turnépremiären hålls 22 september 1933 i resa ett liknande anspråk.” Norrköping: En fågel i handen av John Drinkwater från Den ansvarige ministern Arthur Engberg är tydlig Dramaten. Pauline Brunius är en av flera som reser i sitt direktiv till 1933 års teaterutredning. Det väck- med eget sällskap på Riksteaterturné. er visst rabalder, även i teaterkretsar. Med Rikstea- Den förste teaterchefen är professor Gösta M terns publikorganisation, RPO, ska teatern knytas till Bergman som leder Riksteatern fram till 1958, från svenska folket, genom lokala teaterföreningar spridda 1949 med Hans Ullberg som teatersekreterare. över hela landet. I demokratisk ordning ska verksam- Med åren produceras mer och mer av Riksteatern heten styras genom kongresser vart tredje år då hela – de förmedlade uppsättningarna räcker helt enkelt folkrörelsen samlas. En ideologi som fortfarande är inte till. Efterfrågan ute i landet är hög och trots för- Riksteaterns ledstjärna. ändringar i folks fritidsvanor efter kriget, står sig tea- Suget ute i landet är stort och Bollnäs är ivrigast, tern väl i konkurrensen. Så gör televisionen sitt intåg där startas den första Riksteaterföreningen 22 augus- i folkhemmet och vid slutet av 50-talet har 500 000 ti 1933, nästan ett halvår innan RPO:s konstituerande svenska hushåll TV-licens. Rockmusiken dyker upp möte hålls i Stockholm 21 januari 1934. Fyrtio lokala och 68-rörelsen väntar runt hörnet. 3 Foto: Sallstedts bildbyrå Teaterutredning föreslår en riksteater. Protester från bl.a. Skådebanan och Dramaten Riksteaterns publikorganisation, RPO, tjuvstartar med första teaterföreningen i Bollnäs 1933 Första turnén: En fågel i handen Adolf Hitler blir rikskansler i Tyskland Stockholms tunnelbana Skanstull-Slussen invigs Drive-in-bio öppnas i Ohio Alkoholhaltiga drycker åter tillåtna i USA Tyskland går ur Nationernas förbund 4 FRÅN STRINDBERG TILL SOPPTEATER En av de 40 föreningar som grundades under det kan ana en viss mättnadskänsla hos Ludvikaborna när det första spelåret var Ludvika teaterförening. Ber- gällde teater, just den veckan. Tre föreställningar på en til Danielsson, verksam vid Dalarnas tidningar i vecka tyckte man var i saftigaste laget och i sitt brev till Ludvika, skriver om begynnelsen 1933. Riksteatern insinuerar den nya föreningen att ”de privata sällskapen vänta att hyra tills de får veta när Riksteatern Året var 1933. Hösten dessförinnan hade inte Ludvikabor- kommer, och hyr några dagar innan”. Man anar ”slagsmål” na bjudits någon teater alls. Skrutt på lång stång – eller om teaterpubliken och för teaterföreningen tog det sin nånting ditåt – menade en hop teatervänner och beslöt att rundliga tid innan man kunde ståta med skylten ”utsålt”. Det undersöka intresset för att bilda en avdelning till nystartade skulle faktiskt dröja hela fem år. Den gången stod legenden Riksteatern. Ett 80-tal personer antecknade sitt intresse Victor Sjöström på scenen i Kaj Munks Han som sitter vid för en blivande organisation och året därefter, 1 november smältdegeln. 1934, gick ridån upp i Gamla Folkets Hus för premiärföre- Världskriget satte givetvis sina spår även