DOCSLIB.ORG

Strukturplan För Malmölundregionen Gemensam Målbild 2035 Innehåll

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Strukturplan För Malmölundregionen Gemensam Målbild 2035 Innehåll Strukturplan för MalmöLundregionen Gemensam målbild 2035 Innehåll Gemensam målbild för Strukturplan för MalmöLundregionen sid 4-5 Motorn mitt i Nordeuropa sid 6-9 En hållbar och sammankopplad storstadsregion sid 10-13 Sveriges bästa livsmiljö sid 14-17 Viktiga kommunikationsstråk i MalmöLundregionen – behov fram till 2035 sid 18-19 Om Strukturplan för MalmöLundregionen sid 20-21 Kort om MalmöLundregionen idag sid 22 Vi arbetar tillsammans för MalmöLundregionen MalmöLundregionen är tillväxtmotor för Skåne, Greater Copenhagen och Sverige. Vi befinner oss i en ungdomlig, småska- lig storstadsregion som ligger nära och samtidigt utgör porten till Europa. För att binda samman och stärka utvecklingen i regionen krävs infrastruktursatsningar och utvecklad kollektivtrafik. En hållbar utveckling och människors möjligheter till goda livsbeting- elser ska genomsyra planeringen. Tillsammans verkar vi för stärkt attraktionskraft och satsningar på forskning, näringslivsutveckling och bostadsbyggande. Hållbar utveckling är frågor som sträcker sig över kommungränserna och alla regionens delar har viktiga roller för att driva utvecklingen. MalmöLundregionen gör en strukturplan för att gemensamt ta tag i regionens utmaningar och för att stärka en fortsatt posi- tiv utveckling. För att stärka MalmöLundregionen som motorn mitt i Nordeuropa, för att stärka en hållbar och sammankopp- lad storstadsregion och för att utveckla Sveriges bästa livsmiljö måste vi samarbeta kring de frågor som tas upp i Strukturplan för MalmöLundregionen - gemensam målbild 2035. Kommunstyrelsens ordförande i MalmöLundgregionens kommuner Burlöv Malmö Katja Larsson Katrin Stjernfeldt Jammeh Eslöv Staffanstorp Johan Andersson Christian Sonesson Höör Svedala Stefan Lissmark Linda Allansson Wester Kävlinge Trelleborg Pia Almström Torbjörn Karlsson Lomma Vellinge Anders Berngarn Carina Wutzler Lund Anders Almgren 4 GEMENSAM MÅLBILD Strukturplan för MalmöLundregionen År 2035 är MalmöLundregionen motorn mitt i Nordeuropa, en hållbar och 2035 sammankopplad storstadsregion Strategier med Sveriges bästa livsmiljö Goda förbindelser med omvärlden ger MalmöLundregionen möjlighet att växa och skapar goda förutsättningar för näringsliv, forskning, utveckling och turism. Regionen drar nytta av sin roll som hållbar transit- och logistikregion. MalmöLundregionen har växt hållbart och vardagslivet fungerar smidigt i livets Motorn mitt alla skeden. Den flerkärniga strukturen är tätt sammankopplad med väl utbyggd kollektivtrafik där tåg, bussar och gång- och cykelvägar ger goda och hållbara i Nordeuropa resmöjligheter till såväl utbildning, arbete som fritidsaktiviteter. I Sveriges bästa • Stärk utvecklingskraften i till- livsmiljö är bostadsmarknaden och arbetsmarknaden i balans. Här finns attraktiva växtmotorn MalmöLundregionen miljöer med storstadspuls, småstadsliv och lantliv inom nära räckhåll. De olika • Stärk tillgängligheten till andra platsernas karaktärer har bevarats och utvecklats för att inte förlora det som är storstadsområden regionens styrka; en flerkärnig storstadsregion med starka kopplingar ut i världen. • Utveckla och dra nytta av MalmöLundregionen som en håll- Gemensamma ställningstaganden för bar transit- och logistikregion en positiv utveckling i MalmöLundregionen Med Strukturplan för MalmöLundregionen som verktyg fokuserar arbetet på strategiskt utvalda frågor. Integrationen med Köpenhamn ska öka genom samarbete och utbyggnad av infrastruktur och kollektivtrafik över Öresund. Näringslivsutveckling som bidrar till hela regionens attraktivitet sker genom En hållbar och gemensamt arbete för att attrahera huvudkontor, skapa goda pendlingsmöjlighe- sammankopplad ter och bygga ett varierat bestånd av bostäder. Regionens entréer, hamnar, flyg- storstadsregion platser och stationer för höghastighetståg ska utvecklas med smidiga kopplingar in i regionen och ut i världen. Bebyggelseutveckling prioriteras till kollektivtrafiknä- • Utveckla MalmöLundregionen med ra lägen längs befintliga och framtida nya starka kollektivtrafikstråk, med attrak- utgångspunkt i starka kollektivtra- tiva miljöer. Det ska finnas tillräckligt många bostäder för dagens och morgonda- fikstråk gens befolkning. Vi ska gemensamt verka för god tillgång till utbildningsmöjlighe- • Utveckla MalmöLundregionen i en ter och fler arbetstillfällen. Boende på landsbygden och i mindre orter ska kunna tät struktur beroende av platsens ta del av utbudet i städer och större tätorter genom kollektivtrafik och cykel. förutsättningar • Stärk MalmöLundregionen som en cykelregion Vad är MalmöLundregionen? nernas översiktliga planering, men MalmöLundregionen är ett samarbete även i dialogen med nationella och mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, regionala aktörer. Strukturplanen har Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, tagits fram i en gemensam process och Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och har antagits av samtliga kommuner i Sveriges bästa Vellinge i sydvästra Skåne. Samarbetet MalmöLundregionen. Strukturplanen tar sin utgångspunkt i gemensamma utgörs av detta sammanfattande uppslag, livsmiljö strategiska frågor och behovet av samt av ett mer omfattande dokument. • Planera för variation och mångfald mellankommunal samverkan. på bostads- och arbetsmarknaden • Planera för attraktiva och levande Om Strukturplan för städer, orter och landsbygd MalmöLundregionen • Stärk och utveckla lokala och unika Strukturplan för MalmöLundregionen miljöer som gör regionen attraktiv är ett verktyg genom målbild, strate- gier, ställningstaganden och kartor för att gemensamt ta tag i regionens utmaningar och stärka en fortsatt positiv utveckling. Strukturplanen MalmöLundregionen ska utgöra ett underlag för kommu- Greater Copenhagen HÄSSLEHOLM ÅSTORP KLIPPAN PERSTORP GEMENSAM MÅLBILD 5 BJUV HELSINGÖR HELSINGBORG HILLERØD HÖÖR SVALÖV HØRSHOLM LILLERØD LANDSKRONA BIRKERØD HÖRBY FARUM ESLÖV VÆRLØSE KÄVLINGE- FURULUND SMØRUM- NEDRE LÖDDEKÖPINGE KÖPENHAMN LUND LOMMA TAASTRUP COPENHAGEN AIRPORT ARLÖV STAFFANSTORP SJÖBO DRAGØR HÄSSLEHOLM MALMÖ ÅSTORP KLIPPAN PERSTORP BJUV MALMÖ AIRPORT SVEDALA SKURUP HÄSSLEHOLM VELLINGE HELSINGÖR ÅSTORP KLIPPAN PERSTORP YSTAD BJUV HELSINGÖR HELSINGBORG HÖLLVIKEN TRELLEBORG HELSINGBORG HILLERØD HILLERØD HÄSSLEHOLM ÅSTORP KLIPPAN HÖÖR SVALÖV PERSTORP HÖÖR SVALÖV HØRSHOLM Ortsstruktur i den flerkärniga ortsstrukturen. Goda möjligheter Noder och stråk för kommunikation BJUV LILLERØD Nationell kärna En stad med central betydelse för att bredda bostadsutbudet samt utbudet inom bland Flygplats Copenhagen Airport och Malmö Airport HØRSHOLM LANDSKRONA BIRKERØD utvecklingen nationellt och i Skåne. 2035 finns här annat näringsliv, service, handel och kultur. ges goda utvecklingsmöjligheter. LILLERØD HELSINGÖR viktiga nationella och regionala funktioner, en stor Mindre tätort i starka kollektivtrafikstråkHÖRBY LANDSKRONAFARUM ESLÖV Viktig hamn Copenhagen/Malmö Port och branschbredd och en mycket stor inpendling. Kraftig Mindre tätort 2035 med bostäder och service. Ort Trelleborgs hamn ges goda utvecklingsmöjligheter. BIRKERØD tillväxt i befolkning och sysselsättning ger sprid- VÆRLØSE KÄVLINGE- som har goda möjligheter att utvecklas hållbart Strategiska lägen för samlad logistikverksamhet. ningseffekterHELSINGBORG till övriga delar av regionen.FURULUND med utgångspunkt i en högklassig kollektivtrafik.HÖRBY Station för höghastighetståg Viktiga entréer till FARUM Regional kärna En stad som 2035 har centralESLÖV bety- Viktiga för att utveckla den finmaskiga flerkärniga SMØRUM- regionen. Stationer och stationsmiljöer med hög NEDRE HILLERØD delse för regionen och dragkraft iLÖDDEKÖPINGE sitt omland. Här ortsstrukturen. KÖPENHAMN kvalitet. ska 2035 finnas viktiga regionala funktioner, en stor HÖÖR LUND SVALÖV Mindre tätort Mindre tätort 2035. Attraktiva VÆRLØSE branschbredd och en betydandeKÄVLINGE- inpendling. boendemiljöer med viss service på orten. Viktiga Internationellt och nationellt viktiga stråk HØRSHOLM FURULUND Väg, järnväg eller metro av internationell, nationell LILLERØD Stad Stad 2035 med urban karaktärLOMMA och ett varierat i den finmaskiga flerkärniga ortsstrukturen. LANDSKRONA och regional betydelse. Stråken knyter samman TAASTRUP BIRKERØD utbud av bostäder och arbetsplatser, samt en bredd COPENHAGEN AIRPORT Landskapskaraktärer MalmöLundregionen med högklassig kollektivtrafik, inom bl.a. näringsliv, utbildning, vård, handelARLÖV och STAFFANSTORP Låglänt landskap Skanör-Falsterbo strandäng,HÖRBY kopplar regionen till omvärlden och är i de flesta fall SMØRUM- FARUM kultur. En flerkärnig stadsstruktur erbjuder en vari- ESLÖV SJÖBO DRAGØR Söder-slätt, Lund och Helsingborgslätten samt även viktiga för godstransporter. NEDRE LÖDDEKÖPINGEation av både störreMALMÖ och mindre städer. Högklassig KÖPENHAMN VÆRLØSE KÄVLINGE-Vombsjö-sänkan. kollektivtrafik mellan städernas centrum. I de större FURULUND Regionalt viktiga stråk Väg, järnväg och spårväg av städerna finns lokalLUND kollektivtrafik. Backlandskap Södra mellanbygden, Sydskånska regional betydelse. Högklassig kollektivtrafik knyter SMØRUM- backlandskapet, Centrala mellanbygden samt samman städer och tätorter i MalmöLundregionen. NEDRE Större tätort Större tätort 2035 medLÖDDEKÖPINGE en bredd av KÖPENHAMN MALMÖSydskånska AIRPORT skogsbeklädda backlandskapet. bostadstyper och upplåtelseformer samt arbetsplatSVEDALA- Schematisk dragning höghastighetståg LUND SKURUP ser. Mycket god regional tillgänglighet genom hög- Höglänt landskap Romeleåsen samt LOMMA Viktig vattenled klassig kollektivtrafik.VELLINGE Viktiga för att bredda utbudet Linderödsåsen. TAASTRUP LOMMA YSTAD COPENHAGEN
Load more

Recommended publications
  • Impacts of Future Sea Level Rise and High Water on Roads, Railways And
    Master Thesis in Geographical Information Science nr 98 Impacts of future sea level rise and high water on roads, railways and environmental objects A GIS analysis of the potential effects of increasing sea levels and highest projected high water in Scania, Sweden Emilie Arnesten 2019 Department of Physical Geography and Ecosystem Science Centre for Geographical Information Systems Lund University Sölvegatan 12 S -223 62 Lund Sweden Emilie Arnesten (2019). Impacts of future sea level rise and high water on roads, railways and environmental objects: a GIS analysis of the potential effects of increasing sea levels and highest projected high water in Scania, Sweden. Master’s degree thesis, 30 credits in Geographical Information Systems (GIS) Department of Physical Geography and Ecosystem Science, Lund University ii Impacts of future sea level rise and high water on roads, railways and environmental objects A GIS analysis of the potential effects of increasing sea levels and highest projected high water in Scania, Sweden Emilie Arnesten Master thesis, 30 credits, in Geographical Information Systems (GIS) Autumn 2018 – Spring 2019 Supervisors: Andreas Persson Lund University Jan-Fredrik Wahlin & Peter Sieurin Swedish Transport Administration Department of Physical Geography and Ecosystem Science Centre for Geographical Information Systems Lund University iii Acknowledgements I would like to thank my supervisor at Lund University, Andreas Persson, for support and guidance in academic writing, geographical information systems and climate change adaptation. I would also like to thank my supervisors at the Swedish Transport Administration, Jan- Fredrik Wahlin and Peter Sieurin, for sharing their knowledge in the subjects handled within this study, and for enabling me to do the thesis I wished to do.
    [Show full text]
  • Verksamheter Med Länsstyrelsen Skåne Som Tillsynsmyndighet Sida 1 Av 6
    2021-09-01 Verksamheter med Länsstyrelsen Skåne som tillsynsmyndighet Sida 1 av 6 Nummer Anläggning Kommun 1260-101 Foodhills AB, Bjuv Bjuv 1260-129 Sven Jönssons Cykelaffär AB Bjuv 1272-50-001 Bromölla avloppsreningsverk Bromölla 1272-125 G. Larsson Starch Technology AB Bromölla 1272-102 Geberit Production AB Bromölla 1272-101 Stora Enso Paper AB Bromölla 1272-118 Ytbehandlingsteknik i Näsum AB Bromölla 1272-60-004 Åsens Avfallsanläggning Bromölla 1272-20-011 Östad Bromölla 1272-20-001 Östad Norr Bromölla 1278-20-017 Förslöv grustäkt Båstad 1278-101 LINDAB VENTILATION AB Båstad 1278-60-001 NSR återvinningsanläggning Bås Båstad 1278-50-004 Torekovs avloppsreningsverk Båstad 1285-50-001 Ellinge Avloppsreningsverk Eslöv 1285-144 O. Kavli AB Eslöv 1285-101 Orkla Foods Sverige AB Eslöv 1285-20-006 Rönneholms mosse Eslöv 1285-91-804 Skibaröd Eslöv 1285-158 Örtofta Kraftvärmeverk Eslöv 1285-105 Örtofta Sockerbruk Eslöv 1283-109H Filborna Kraftvärmeverk Helsingborg 1283-109A Fjärrvärmecentral, Israel (FCI) Helsingborg 1283-75-001 Helsingborgs Hamn AB Helsingborg 1283-101 KEMIRA KEMI AB Helsingborg 1283-60-001 NSR återvinningsanläggning Hel Helsingborg 1283-60-002 RÖKILLE AVFALLSUPPLAG Helsingborg 1283-102 Solenis Sweden AB Helsingborg 1283-109B Västhamnsverket, (VHV) Helsingborg 1283-50-001 Öresundsverket, AVR Helsingborg 1293-60-001 Hässleholms Kretsloppscenter Hässleholm 1293-20-910 Vinne mosse Hässleholm 1293-20-901 Åbuamossen Hässleholm 1284-50-001 Höganäs avloppsreningsverk Höganäs 1284-101B Höganäs Hetvattencentral 1 Höganäs 1284-101 Höganäs
    [Show full text]
  • FRAMTIDENS TRELLEBORG - Översiktsplan För Orter Och Landsbygd 2028
    FRAMTIDENS TRELLEBORG - Översiktsplan för orter och landsbygd 2028 Du har fått ett samrådsförslag till ny översiktsplan för Trelleborgs kommun, för orterna och landsbygd med målår 2028. En översiktsplan är kommunens viktigaste strategiska instrument för att visa på utveckligen av mark- och vatten på lång sikt. 2014 antogs Fördjupad översiktsplan för Trelleborgs stad 2025, vilken fortsatt kommer gälla. Översiktsplan för orter och landsbygd 2028 omfattar därmed hela kommunen utanför gränsen för den fördjupade översiktsplanen. Under samrådsperioden mellan den 3 juli - 26 september 2017 finns det möjlighet att träffa representanter från kommunen för att diskutera innehållet i översiktsplanen i samband med olika event i orterna och i Trelleborg. Därtill kommer tre kvällsmöten att hållas, i Smyge- hamn, Anderslöv och Skegrie. I varje ort kommer även gruppintervjuer, så kallade fokusgrup- per, att genomföras. Synpunkter framförs skriftligen senast den 26 september 2017 till: Samhällsbyggnadsförvaltningen, 281 83 Trelleborgs kommun eller till e-postadress [email protected] Samhällsbyggnadsförvaltningens svar på skriftliga synpunkter kommer att återfinnas i den så kallade samrådsredogörelse som upprättas efter plansamrådet. HÄR ÄR VI NU ÖP START SAMRÅD UTSTÄLLNING ANTAGANDE Framtagande av planförslag Bearbetning av planförslag Justering av planförslag 3 Juli- 15 Feb- Mars 2017 Augusti 2018 26 Sep 2017 15 April 2018 Se mötesdatum samt var du kan läsa planförslaget på baksidan www.trelleborg.se/op2028 SAMRÅDET PÅGÅR Här finns 3 juli - 26 september
    [Show full text]
  • Tre Ebo Rg & Dku Te Matälskare Shoppingglada Äventyrslystna
    Matälskare Shoppingglada Äventyrslystna På gång i sommar Trelleborgs Allehanda Trelleborgs Trelleborgs kommun & & kommun Trelleborgs 1 Trelleborg, Visit från Siluett är den nya strandrestaurangen på Dalabadet med takterass, mysig HEMESTERTIPS loungebar och uteservering direkt på stranden, boka bord! Kiosken och minigolfbanan rustas också upp för att välkomna hemesterfirare sugna på strandhäng. Scanna koden för tips om golf & Scanna golfpaket koden för fyra shoppingrundor 2 i mobilen. Vandrarhemmet vid Smygehuk fyr Locka släkt och vänner till besök med får nya arrendatorer. Mick och Joanna golf på Skånes sydkust. Visste du att Daly med lång erfarenhet från skånsk flera av våra boendeanläggningar besöksnäring, tar över driften av det erbjuder golfpaket? i samarbete med unikt belägna vandrarhemmet och Trelleborgs tre golfbanor har de tagit besöksmålet Smygehuk Fyr & Logi. fram fördelaktiga erbjudanden. 4 Lokala matkreatörer skapar minnesvärda rätter och mathantverk av Den sydskånska landsbygden är full av unika butiker med konst- Sommarlov! Kul för både stora och små. Här får du våra bästa tips skånska råvaror från land och hav. Detta är smaker från sydkusten. hantverk, design, trädgårdsinspiration och second hand. på upplevelser för hela familjen. Mitt i pandemin öppnar två nya hotell i Trelleborg. Palm Tree Hotel (fd Hotel Hansa) inriktar sig på • Atmosfären på Hällåkra vingård för • Hönsinge Hantwerksbryggeri • Du hittar inredning för alla sorters • ”Goda Livet på Landet” är ett nätverk • Sydkusten är vida känd för sina • Du träffar inte bara vikingar på aktiviteter med golf- och padelpaket. tankarna till Provence! Här kan du brygger öl på noga utvalda råvaror smaker och stilar på landsbygden på landsbygden som ordnar shop- sandsträder. Vid Dalabadet, Gislöv, Trelleborgen.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • 1 Globala Målen
    GLOBALA MÅLEN | BAKGRUND 1 FÖR KÄVLINGE, LOMMA, SIMRISHAMN, SJÖBO, SKURUP, SVEDALA, TOMELILLA, TRELLEBORG, VELLINGE OCH YSTAD 2 BAKGRUND | GLOBALA MÅLEN Remiss Remiss GLOBALA MÅLEN | BAKGRUND 3 Tänk att du bor i ett hus och helt plötsligt inte kan göra dig av med dina sopor. Vad skulle du göra? Du kanske börjar lägga dem i källaren. Sen fyller du vinden. Boendemiljön blir sämre och sämre. Antagligen skulle du vilja flytta. Planeten är vårt gemensamma hem. Här ska våra barn bo och deras barn i all evighet. Eller? Vilket hem får de? Allt vi köper gör att det uppstår avfall, även när det tillverkas. Oftast i andra delar av världen. Hur mycket avfall rymmer vår planet? Vart kan vi flytta? Remiss Vi harRemiss en enda planet. Ett enda hem. 4 FÖRORD | VAD ÄR AVFALL FÖR DIG? VAD ÄR AVFALL för dig? Vad tänker du på när du hör ordet avfall? Kanske tänker du på soporna under diskbänken, på din halvgamla fåtölj, eller din omoderna mobiltelefon? Eller så tänker du att din soffa är ett kap för någon annan och säljer den vidare? Eller så tänker du efter innan du handlar nya saker och lagar det som är trasigt, innan du ger dem till återbruk? En privatperson i Sverige ger upphov till nästan 500 kg sopor per år. För 100 år sedan var samma siffra cirka 30 kg per person. En sak är säker, allt vi handlar och i stort sett allt som produceras kommer att bli avfall i framtiden. I Sverige kommer befolkningen att fortsätta öka under perioden fram till år 2030.
    [Show full text]
  • CONTENTS Folk Life in Sweden 1871 by AH
    (ISSN 0275-9314) CONTENTS Folk Life in Sweden 1871 65 by A.H Guernsey Mathias Bernard Pederson Found 85 by Elisabeth Thorsell Finding Surprising Ties to Halland Swedes 87 by Carl O. Helstrom, Jr. Using the Demographic Database for S. Sweden 96 by Dean Wood Old Issue Revisited 109 fry Carol J. Bern Swenson Center Serendipity 114 by Jill Seaholm The Poor Y ou Always Have with You 124 by Elisabeth Thorsell Genealogical Queries 126 Vol. XXIII June 2003 No. 2 Copyright ©2003 (ISSN 0275-9314) Swedish American Genealogist Publisher: Swenson Swedish Immigration Research Center Augustana College Rock Island, IL 61201-2296 Telephone: 309-794-7204 Fax: 309-794-7443 E-mail: [email protected] Web address: http://www.augustana.edu/administration/swenson/ Editor: Harold L. Bern, Jr. 2341 E. Lynnwood Dr., Longview, WA 98632 E-mail: [email protected] Editor Emeritus: Nils William Olsson, Ph.D., F.A.S.G., Winter Park, FL Contributing Editor: Peter Stebbins Craig. J.D., F.A.S.G., Washington, D.C. Technical editor: Elisabeth Thorsell, Järfälla, Sweden Editorial Committee: Dag Blanck, Uppsala, Sweden Ronald J. Johnson, Madison, WI Christopher Olsson, Stockton Springs, ME Ted Rosvall, Enasen-Falekvarna. Sweden Priscilla Jönsson Sorknes, Minneapolis, MN Swedish American Genealogist, its publisher, editors, and editorial committee assume neither responsibility nor liability for statements of opinion or fact made by contributors. Correspondence. Please direct editorial correspondence such as manuscripts, queries, book reviews, announcements, and ahnentafeln to the editor in Longview. Correspondence regarding change of address, back issues (price and availa• bility), and advertising should be directed to the publisher in Rock Island.
    [Show full text]
  • Annual Report 2017 in Brief 2 Sysav 2017
    ANNUAL REPORT 2017 IN BRIEF 2 SYSAV 2017 This report is an extract from Sysavs annual- and sustainability report 2017. The complete report is only avaliable in Swedish. For questions concerning the report, contact [email protected] Group sales for the year KSEK 915,100 Profit after financial items KSEK 71,000 Visits to recycling centres 2 ,111, 8 0 0 Facebook post with the most views: a love song about the new recycling container 37,000 We recovered 97.2% of the waste we received into new materials and energy 97.2% We kept warm with recovered energy – 60% of the district heating in Malmö and Burlöv 60% comes from Sysav SYSAV 2017 3 Our Sysav Sysav is owned by 14 municipalities in Skåne – and ultimately BUSINESS CONCEPT the residents of those municipalities. Sysav offers safe, secure waste management, where These municipalities are Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, reuse and recovery of materials and energy are Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, maximised in a cost-effective way, focusing on the Tomelilla, Trelleborg, Vellinge and Ystad. environment and resource management. In co-operation with the owner municipalities, Sysav is responsible for ensuring that waste from the region’s households CORE VALUES is dealt with, recycled and treated in the best possible way. Delighted customers through quality and service. Waste from companies and from other regions and countries is managed by the subsidiary Sysav Industri AB. Thanks to its core business and its training and information initiatives, Sysav is a strong player on the market that contributes to a more sustainable society.
    [Show full text]
  • Känslighet För Kusterosion I Skåne Till Följd Av Havsnivåhöjning Åtgärder I Helsingborgs, Trelleborgs Och Ystads Kommuner
    Känslighet för kusterosion i Skåne till följd av havsnivåhöjning Åtgärder i Helsingborgs, Trelleborgs och Ystads kommuner CORNELIA FLEMMING 2020 MVEK02 EXAMENSARBETE FÖR KANDIDATEXAMEN 15 HP MILJÖVETENSKAP | LUNDS UNIVERSITET 0 (Bild: Egen) Känslighet för kusterosion i Skåne till följd av havsnivåhöjning Åtgärder i Helsingborgs, Trelleborgs och Ystads kommuner Cornelia Flemming 2020 1 Cornelia Flemming, Lunds universitet MVEK02 Examensarbete för Kandidatexamen 15 hp, Lunds universitet Intern handledare: Per Carlsson, Akvatisk ekologi, Lunds universitet CEC – Centrum för miljö- och klimatforskning Lunds universitet 2020 WWW.CEC.LU.SE WWW.LU.SE Lunds universitet MilJövetenskaplig utbildning Centrum för milJö- och klimatforskning Ekologihuset 223 62 Lund 2 Abstract Coastal erosion is one of the side effects of global climate change induced sea level rise and communities have different approaches to assess coastal erosion. This study shows how three municipalities in Scania (Sweden) are affected by coastal erosion and investigates measures that are appropriate to prevent coastal erosion. The study consists of a literature study and an interview study with officials in the municipalities of Trelleborg, Ystad and Helsingborg. Maps for each municipality have been developed showing both present coastal erosion and the conditions with 1 m sea level rise. The municipalities surveyed are expected to have increased erosion sensitivity with local variations. The municipalities are facing different problems due to sensibilities of the coast and the community's configuration. Different protections are used to prevent coastal erosion, and these can be divided into hard and soft protections. Hard erosion protection has been shown to contribute to increased coastal erosion problems where the protection moves the problem laterally.
    [Show full text]
  • Bitillsynmän I Skåne 2020
    Bitillsynare i Skåne 2021 dnr: 605-1861-2021 Kommun Bitillsynsman Adress Ort Telefon E-mail Båstad Björn Berndtsson Fornåkersväg 14 269 73 Förslöv 070-344 33 47 [email protected] Båstad Jonas Berndtsson Kroken 205 269 73 Förslöv 070-656 76 38 [email protected] Ängelholm Christel Gustavsson Farhultsvägen 205 263 95 Farhult 070-592 76 38 [email protected] Ängelholm Fahrudin Cehajic Odalgatan 1 262 53 Ängelholm 070-496 31 62 [email protected] Åstorp Lars Åke Eriksson Ö.Fjärestadsväg 180 253 42 Vållåkra 070-433 35 82 [email protected] Klippan Kent Tofft Rögnaröd 4628 264 54 Ljungbyhed 070-813 00 26 [email protected] Klippan Karl-Henrik Jansson Bladgatan 14C 264 36 Klippan 072-734 87 32 [email protected] Perstorp Kent Tofft Rögnaröd 4628 264 54 Ljungbyhed 070-813 00 26 [email protected] Perstorp Karl-Henrik Jansson Bladgatan 14C 264 36 Klippan 072-734 87 32 [email protected] Örkelljunga Fahrudin Cehajic Odalgatan 1 262 53 Ängelholm 070-496 31 62 [email protected] Hässleholm Erling Andersson M P Nilssons väg 4 281 97 Ballingslöv 0451-313 86; 070-631 38 66 [email protected] Hässleholm Stig Hansson Snorresväg 8 281 43 Hässleholm 070-960 91 23 [email protected] Osby Tolfte Carlsson Smedjegatan 6 287 72 Traryd 070-244 05 95 Osby Roy Quarton Tosthult 1195 280 70 Lönsboda 076-039 00 71 [email protected] Östra Göinge Göran Håkansson Högsma 1039 289 72 Sibbhult 070-575 32 62 [email protected] Bromölla Anders Jansson Bygdegårdsvägen 27 297 72 Everöd 076-139 06 24 [email protected] Kristianstad
    [Show full text]
  • 2011 Calendar UBC Cities Events Calendar 2011 Dear UBC Friends
    2011 UBC Cities Events 2011 Calendar UBC Cities Events Calendar Dear UBC Friends, All UBC cities offer a variety of things to see and do. The numerous events all year long and thousands of people make the city’s atmosphere vibrant and lively. The new edition of the UBC Cities Events Calendar 2011 will help you to choose from a wide range of options and to plan the travels. The Calendar gathers the event information in one publication being a useful informative guide to business, cultural, sporting, recreational activities and exhibitions organized in your cities. This publication presents the highlights of the events held around the Baltic Sea and does not make a claim to be complete. You are welcome to contact the municipalities and tourist information centers for further information. Let’s meet in the UBC cities! With the Baltic Sea greetings, Per Bødker Andersen President of UBC DENMARK GERMANY 86 - 87 Gdańsk 88 - 89 Gdynia 2 Aalborg 46 - 47 Greifswald 90 - 91 Koszalin 3 - 4 Århus 48 - 49 Kiel 92 Łeba 5 - 6 Kolding 50 - 51 52 Lübeck 93 Malbork 7 Næstved - 53 Rostock 94 - 95 Międzyzdroje 54 - 55 Wismar 96 - 97 Pruszcz Gd. ESTONIA 98 - 99 Słupsk LATVIA 100 Sopot 8 Elva 101 - 102 Szczecin 9 Jõgeva 56 - 57 Cēsis 103 Ustka 10 Jõhvi 57 Tukums 11 Kärdla 58 - 59 Jēkabpils RUSSIA 12 - 13 Kuressaare 60 - 61 Jūrmala 14 - 15 Narva 62 - 63 Liepāja 104 Baltijsk 16 - 17 Pärnu 64 - 65 Riga 105 - 106 Kaliningrad 18 Rakvere 19 - 20 Tallinn LITHUANIA SWEDEN 21 - 22 Tartu 23 Viljandi 66 - 67 Gargždai 107 Botkyrka 24 - 25 Võru 68 - 69 Kaunas 108 Halmstad
    [Show full text]
  • Läs Allt Om Våra Hjärtefrågor För En Bättre Kommun
    DET FINNS BARA ETT ENDA RIKTIGT LOKALT PARTI. Läs allt om våra hjärtefrågor för en bättre kommun. SÖS valsedel är bifogad i tidningen! Om inte! Kontakta oss på hemsidan eller Facebook! DITT LOKALA PARTI DETTA BRINNER VI FÖR! • Trygghet för alla • Hamninfarten byggs från väst – liksom Sjöstaden – det blir bäst • Näringslivsklimat för framtiden • Attraktiv skola • Levande landsbygd • Sjukvård värd namnet • Trygghetsboende i hela kommunen Lars Hemzelius • Christer Dahlberg • Christian Ottergren • Tom Magnusson • Anders Ahvander • Alf Christensson • Ann-Marie Flink • Bertil Larsson • Sven Tilly • Kenneth Lundgren Framtiden är underbar, det mesta är ju ogjort! Efter en knapp mandatperiod är vi många i Söderslättspartiet som har fått uppleva hur det verkligen går till i maktens korridorer. Vi har påverkat och lyckats få till vissa förbättringar och ändrade rutiner. Men vi är långt ifrån nöjda för det finns så mycket kvar att förbättra och styra upp. Några exempel på konkreta och oftast enkla idéer hittar du här i denna tidning. Mycket mer finns på vår hemsida där även du kan bidra med dina tankar och funderingar. Vi är enkla att komma till tals med och jämfört med andra partier i kommunen är vi det enda riktigt lokala partiet. Vårt fokus ligger på att göra hela vår kommun till en bättre plats att bo och arbeta i. Vi vill maximera nyttan av våra resurser. Våra skatteintäkter ska i första hand gå till vår gemensamma välfärd i stället för att slösas bort genom feltänk och kompetensbrist. Följ oss, och du ser vägen framåt för Trelleborg och Söderslätt, på www.soderslattspartiet.se Det är inte utan anledning vi heter just Söderslättspartiet! Välkommen in i framtiden tillsammans med oss! DITT LOKALA PARTI VÅRT NÄRINGSLIV Kommunen måste öppna upp sig mot näringslivet och företagen! I vår kommun finns många framgångsrika företag, stora som små.
    [Show full text]