Report Series of the Finnish Institute of Marine Research. SEA ICE

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Report Series of the Finnish Institute of Marine Research. SEA ICE SEA ICE AND RELATED DATA SETS FROM THE BALTIC SEA AICSEX — METADATA REPORT Pekka Alenius, Ari Seinä, Jouko Launiainen & Samuli Launiainen Merentutkimuslaitos SCATTER DIAGRAM WAVE STATISTICS FROM THE NORTHERN Havsforskningsinstitutet BALTIC SEA Finnish Institute of Marine Research Kimmo K. Kahma, Heidi Pettersson & Laura Tuomi ASSESSMENT — STATE OF THE GULF OF FINLAND IN 2002 Matti Perttilä (Editor) SHORT-TERM EFFECTS OF NUTRIENT REDUCTIONS IN THE NORTH SEA AND THE BALTIC SEA AS SEEN BY AN ENSEMBLE OF NUMERICAL MODELS Tapani Stipa, Morten Skogen, Ian Sehested Hansen, Anders Eriksen, Inga Hense, Anniina Kiiltomäki, Henrik Soiland & Antti Westerlund Report Series of the Finnish Institute of Marine Research. MERI — Report Series of the Finnish Institute of Marine Research No. 49, 2003 SEA ICE AND RELATED DATA SETS FROM THE BALTIC SEA AICSEX — METADATA REPORT Pekka Alenius, Ari Seinä, Jouko Launiainen & Samuli Launiainen SCATTER DIAGRAM WAVE STATISTICS FROM THE NORTHERN BALTIC SEA Kimmo K. Kahma, Heidi Pettersson & Laura Tuomi ASSESSMENT — STATE OF THE GULF OF FINLAND IN 2002 Matti Perttilä (Editor) SHORT-TERM EFFECTS OF NUTRIENT REDUCTIONS IN THE NORTH SEA AND THE BALTIC SEA AS SEEN BY AN ENSEMBLE OF NUMERICAL MODELS Tapani Stipa, Morten Skogen, Ian Sehested Hansen, Anders Eriksen, Inga Hense, Anniina Kiiltomäki, Henrik Soiland & Antti Westerlund MERI — Report Series of the Finnish Institute of Marine Research No. 49, 2003 Cover photo by Riku Lumiaro. Publisher: Julkaisija: Finnish Institute of Marine Research Merentutkimuslaitos P.O. Box 33 PL 33 FIN-00931 Helsinki, Finland 00931 Helsinki Tel: + 358 9 613941 Puh: 09-613941 Fax: + 358 9 61394 494 Telekopio: 09-61394 494 e-mail: [email protected] e-mail: [email protected] Copies of this Report Series may be obtained from the library of the Finnish Institute of Marine Research. Tämän raporttisarjan numeroita voi tilata Merentutkimuslaitoksen kirjastosta. ISSN 1238-5328 Dark Oy Vantaa 2003 CONTENTS SEA ICE AND RELATED DATA SETS FROM THE BALTIC SEA AICSEX — METADATA REPORT 3 Pekka Alenius, Ari Seinä, Jouko Launiainen & Samuli Launiainen SCATTER DIAGRAM WAVE STATISTICS FROM THE NORTHERN BALTIC SEA 15 Kimmo K. Kahma, Heidi Pettersson & Laura Tuomi ASSESSMENT — STATE OF THE GULF OF FINLAND IN 2002 33 Matti Perttilä (Editor) SHORT-TERM EFFECTS OF NUTRIENT REDUCTIONS IN THE NORTH SEA AND THE BALTIC SEA AS SEEN BY AN ENSEMBLE OF NUMERICAL MODELS 43 Tapani Stipa, Morten Skogen, Ian Sehested Hansen, Anders Eriksen, Inga Hense, Anniina Kiiltomäki, Henrik Soiland & Antti Westerlund SEA ICE AND RELATED DATA SETS FROM THE BALTIC SEA AICSEX - METADATA REPORT Pekka Alenius, Ari Seinä, Jouko Launiainen & Samuli Launiainen Finnish Institute of Marine Research, P.O. Box 33, FIN-00931 Helsinki, Finland ABSTRACT The goals of the Arctic Ice Cover Simulation Experiment (AICSEX) are to assess and study the variability and trends of selected climatic parameters during the 20th century, to model these processes, to assess by model simulations the impact of possible melting of the ice cover and to assess the economic impact of these changes to marine transportation. One part of these studies focuses on the variations and possible changes in the Baltic Sea, a small semi-enclosed sea that is heavily affected by the climate and weather conditions of the Northern Atlantic and Arctic Seas. Most relevant data sets from the northern Baltic Sea have been collected for analysis and these data sets will be introduced in this meta-data report. Key words: sea ice, Baltic Sea, data, inventory, long-term data 1. INTRODUCTION Many recent analyses have indicated changes in the ice cover of the Arctic Oceans and adjacent areas. If the ice cover of the Arctic Ocean would diminish in a considerable amount, it would possibly have drastic effects on the climate of the Northern Europe, too. The Baltic Sea is a small semi-enclosed sea area in the Northern Europe (Fig. 1). The environmental conditions of the Baltic Sea depend heavily on the climate and weather conditions of the North Atlantic and Arctic Oceans. One example is the water exchange between the world ocean and the Baltic Sea. Major saline water inflows to the Baltic Sea are infrequent events that depend on the favourable wind conditions in the autumn and in the winter. The water exchange determines the stratification of the Baltic Sea and thus the amount of heat stored in the sea in summer months, too. This reflects to the ice conditions in the next winter. The northern parts of the Baltic Sea, The Gulf of Bothnia (that consists of Bothnian Bay, The Quark and Bothnian Sea) and the Gulf of Finland, have ice cover at least on the coasts every winter. Ice is a very important regulating parameter for the winter navigation especially for Finland, Sweden and St Petersburg area of Russia. Practically all Finnish harbours are ice covered every winter. The average length of the ice season varies from 90 days in the southern coasts of Finland to over 190 days in the northern end of the Bothnian Bay. In the Eastern end of the Gulf of Finland, in St Petersburg area, the average length of the ice season is over 140 days. Because of its great importance for the foreign trade, much effort has been put to the observations of the ice conditions already over a century. In this meta-data report we introduce shortly several time series that we consider valuable and useful for the analysis of the ice conditions and their variability in the Baltic Sea. The obvious link between the Baltic Sea ice conditions and the conditions in Northern hemisphere is the NAO. 4 Pekka Alenius, Ari Seinä, Jouko Launiainen & Samuli Launiainen MERI No. 49, 2003 Fig. 1. The location of the Baltic Sea and names of some of its parts. 2. AVAILABLE CLIMATOLOGICAL AIR TEMPERATURE AND SEA ICE DATA USED AT FIMR IN AICSEX PROJECT An important background parameter in the analysis of sea ice conditions is the air temperature. Good correlation between the Baltic Sea ice conditions and regional or local air temperature has been shown in many earlier studies. Some relatively long time series of air temperature around the northern Baltic Sea are available. We have chosen a couple of these (see Table 1 and Fig. 2) as basic local to regional background information of the ice conditions for especially the northern parts of the Baltic Sea where the ice conditions are most severe in the area and sea ice exists every winter. Two of these time series are from larger cities (Stockholm and Helsinki) and are as such subject to urbanisation effects. The originators of the time series have done careful work to eliminate urbanisation effects from the data (Raino Heino, Finnish Meteorological Institute, personal communication). Table 1. Air temperature time series from the Baltic Sea area used in the AICSEX study. Site Time series type Time series duration Helsinki Monthly mean Jan-Dec 1829-2000 Mariehamn Monthly mean Jan-Dec (1881) 1885-2000 Haparanda Monthly mean Jan-Dec 1860-2000 Stockholm Monthly mean Jan-Dec 1756-2000 Sea ice and related date sets from the Baltic Sea — AICSEX — metadata report 5 15" 17° 19° 21° 22' 25° 27° 29° 67'- Haparanda -66° 66°- 64°- 63 Finland -62° 62'- -61' 61` Helsinki -60° Sweden 60°,- Stockholm 59°- 58°- 57°- 56°- 55°- 54°- 13° 15° 17° 19' 21° 23' 25° 27` 2p. Fig. 2. Location of the air temperature observation stations in the Baltic Sea area used in AICSEX study. 3. MAXIMUM ANNUAL ICE EXTENT OF THE BALTIC SEA Maximum annual ice extent of the Baltic Sea is a parameter that has often been used as a good indicator of the severity of the winter in the Baltic Sea. This parameter describes the area of the ice cover in square kilometres in one single situation during the winter when the ice cover had its largest extent. The duration of this "event" may vary depending on the winter, but it is not included as a parameter. The total area of the Baltic Sea is in this context counted to be 420 000 km2. Time series of the maximum annual ice extent has been constructed from winter 1719/1720 onwards. Risto Jurva from Finnish Institute of Marine Research (see Seinä & Palosuo 1996) constructed the early part of the time series using many different types of data sources to estimate the severity of the winter and thus the ice extent. Later on the Finnish Ice Service has determined the value of this parameter for every winter on the basis of regular observations of different types. Today this parameter is a well-observed one and is based on direct remote sensing observations. The time series is updated every spring (Seinä & al. 2001) and is today 282 years long. The maximum ice extent occurs in mid winter and thus the exact year of the occurrence of the situation is inarked as the year value in the time series (e.g. winter 1719/1720 is marked 1720). In spite of the internal heterogeneity of the time series, it has been used in many studies (Alenius & Makkonen 1981) and is considered to be a useful data set. Table 2. Maximum annual ice extent time series of the Baltic Sea. 3.1.1 Parameter Seasons No of years Maximum ice extent 1720-2001 282 The time series of the maximum annual ice extent of the Baltic Sea shows very large variations from year to year (Fig. 3). The values have so far been between 52 000 km2 and 420 000 km2. Median value is 180 000 km2, average value 215 000 km2 and standard deviation 114 000 krn2. From the variability it can be seen that the memory of the system is shorter than one year.
Recommended publications
  • Lions Club Ekenäs 50 År
    Lions Club Ekenäs 50 år Lions Club Ekenäs Tryckplats: Ekenäs Tryckeri 2008 Presidentens förord Lions Club Ekenäs firar 50-årsjubileum i oktober 2008. Björn Björkvall, lektor i religion och filosofi vid Ekenäs samlyceum, tog initiativet till att grunda LC Ekenäs. Den 1 april 1958 bildades klubben och charterfesten hölls den 25 oktober samma år. Då LC Ekenäs grundades för 50 år sedan stod LC Lohja som fadderklubb. Vid olika jubiléer som hållits i vår klubb har det getts ut historiker. Nu vid 50-årsjubiléet ges den i en ny utformning som benämns jubileumsskrift. Först beskrivs klubbens tillkomst och lionsrörelsens uppkomst i Finland, varefter följer en allmän översikt över Lions Club Ekenäs verksamhet. Därefter berättar den enda kvarvarande chartermed- lemmen Johan Rappe om sina hågkomster. I specialtexter skrivna av lionsbröder som har varit länge med i klubben och i specialintervjuer kan man läsa om olika aktiviteter. Ladylions har sedan början aktivt medverkat i klubbens verksamhet och de har fått en egen text i jubileumsskriften. Jubileumsskriften har sammanställts av Mårten Kevin och för layouten står Kaj Koivumäki. Tack vare befolkningens välvilliga inställning har vi kunnat ha vår mångsidiga verksamhet, vari också har ingått större projekt, såsom den av barnen högt uppskattade Lions Park. Den senaste och fjärde större donationen gäller ljugarbänken som överläts till Ekenäs stad på sommaren inför klubbens 50-årsjubileum. Klas Dahlqvist President i LC Ekenäs Bengt Björkholm 18.1.1927-17.8.2008 LC Ekenäs fick två månader före sitt 50-årsjubileum sorgebu- det att den äldsta, aktiva klubbmedlemmen Bengt Björkholm hade avlidit. Broder Bengt var aktiv inom klubben in i det sista.
    [Show full text]
  • Descendants of Henric
    Descendants of Henric The Holmberg Family Tree www.holmbergfamily.com Updates and corrections to [email protected] Descendants of Henric 1-Henric -[1] was born in 1657 in Olars, Snappertuna, Finland. Henric married Carin Mattsdotter-[247] [MRIN:77]. They had two children: Mats and Johan. 2-Mats Henricsson-[243] was born in 1675 in Olars, Snappertuna, Finland. Mats married Anna-[244] [MRIN:75]. They had three children: Johan, Jacob, and Brita. 3-Johan Mattsson-[241] was born in 1705 in Olars, Snappertuna, Finland. Johan married Maria-[242] [MRIN:74]. They had one child: Henric. 4-Henric Johansson-[239] was born in 1728 in Olars, Snappertuna, Finland and died in 1783, at age 55. Henric married Maria Erika Ericsdotter-[240] [MRIN:73]. They had four children: Henric, Maria Christina, Johanna, and Johan. 5-Henric Henricsson-[238] was born in 1758 in Olars, Snappertuna, Finland. Henric married Maria Johansdotter-[237] [MRIN:72]. They had five children: Gustaf, Eric Johan, Lovisa Henrica, Carl Henrik, and Maria Christina. 6-Gustaf Holmberg-[235] was born in 1793 in Olars, Snappertuna. Gustaf married Anna Greta Nylund-[236] [MRIN:71], daughter of Henric Mattsson (Nylund)-[122] and Unknown, in 1825. They had eight children: Carl Henrik, Johan Gustaf, Eva Gustava, Anna Lovisa, Alexander Magnus, Amalia Wilhelmina, Victor Reinhold, and Amanda Erica. 6-Eric Johan Holmberg-[154] was born in 1784 in Olars, Snappertuna, Finland. Eric married Lovisa Qvarnström-[155] [MRIN:54]. They had seven children: Carl Adam, Anders Gabriel, Alexander Magnus, Eva Lovisa, Johan, Gustaf Eric, and Elsa Gustava. 7-Carl Adam Holmberg-[156] was born on 1 Sep 1812 in Olars, Snappertuna, Finland.
    [Show full text]
  • Uusimaa-PKS-Helsinki Sote- Erillisselvityksen Ohjausryhmä 2019
    Uusimaa-PKS-Helsinki sote-erillisselvityksen loppuraportti Uusimaa-PKS-Helsinki sote- erillisselvityksen ohjausryhmä 2019 SOSIAALI- JA TERVEYSMINISTERIÖN RAPORTTEJA JA MUISTIOITA 2019:71 Sosiaali- ja terveysministeriön raportteja ja muistioita 2019:71 Uusimaa-PKS-Helsinki sote-erillisselvityksen loppuraportti Uusimaa-PKS-Helsinki sote-erillisselvityksen ohjausryhmä 2019 Sosiaali- ja terveysministeriö Helsinki 2019 Sosiaali- ja terveysministeriö ISBN PDF: 978-952-00-4130-4 Kannen kuvat: Tuula Holopainen, Irmeli Huhtala, Kuvatoimisto Rodeo, Shutterstock Helsinki 2019 Kuvailulehti Julkaisija Sosiaali- ja terveysministeriö 19.12.2019 Tekijät Sarita Friman, Liisa-Maria Voipio-Pulkki, Päivi Salo, Auli Valli-Lintu, Jan Ihatsu Julkaisun nimi Uusimaa-PKS-Helsinki sote-erillisselvityksen loppuraportti Julkaisusarjan nimi STM raportteja ja muistioita ja numero 2019:71 Diaari/hankenumero STM085:00/2019 Teema Sote-uudistus ISBN PDF 978-952-00-4130-4 ISSN PDF 2242-0037 URN-osoite http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-4130-4 Sivumäärä 39 Kieli Suomi Asiasanat sote-uudistus, maakunnat, sosiaali- ja terveysalueet Tiivistelmä Uudenmaan, pääkaupunkiseudun tai Helsingin sote-erillisratkaisun selvitys toteutettiin syksyllä. 2019. Selvityksessä tarkasteltiin mahdollisen erillisratkaisun perusteluja, reunaehtoja ja toteutuksen vaihtoehtoja. Tarkasteltavia malleja olivat Uudenmaan kuntien esittämä neljän vapaaehtoisen kuntayhtymän ja Helsingin kaupungin muodostama vaihtoehto, lakisääteiset kuntayhtymät, Uudenmaan jako useampaan itsehallintoalueeseen sekä Uusimaa
    [Show full text]
  • Skötsel- Och Användningsplan För Ekenäs Och Hangö Östra Skärgård
    Skötsel- och användningsplan för Ekenäs och Hangö östra skärgård Metsähallituksen luonnonsuojelujulkaisuja. Sarja C 125 Skötsel- och användningsplan för Ekenäs och Hangö östra skärgård Översättning: Mikael Nordström Pärmbild: Hans-Erik Nyman © Forststyrelsen, Vanda 2012 ISSN-L 1796-2943 ISSN 1799-5396 (painettu) ISSN 1796-2943 (verkkojulkaisu) ISBN 978-952-446-940-1 (painettu) ISBN 978-952-446-941-8 (verkkojulkaisu) 35 st Kopijyvä Oy, Jyväskylä, 2012 PRESENTATIONSBLAD UTGIVARE Forststyrelsen UTGIVNINGSDATUM 2012 UPPDRAGSGIVARE Forststyrelsen DATUM FÖR GODKÄNNANDE 13.4.2012 SEKRETESSGRAD Offentlig DIARIENUMMER 548/623/2007 TYP AV SKYDDSOMRÅ- nationalpark, Natura 2000, strandskyddsprogrammet, skyddsprogrammet för fågelrika sjöar och DE/SKYDDSPROGRAM havsvikar, skyddsprogrammet för åsar, naturskyddsområde OMRÅDETS NAMN Ekenäs och Hangö östra skärgårds skyddsområdeshelhet NATURA 2000 -OM- De marina skyddsvärda områdena i Ekenäs och Hangö skärgård samt Pojoviken FI 0100005 RÅDETS NAMN OCH KOD Österfjärden FI 0100101 REGIONENHET Södra Finlands naturtjänster FÖRFATTARE Forststyrelsen och Nylands miljöcentral PUBLIKATION Skötsel- och användningsplan för Ekenäs och Hangö östra skärgård SAMMANDRAG Planeringsområdet utgör en ur naturskyddsperspektiv betydande och omfattande skyddsområdes- helhet, vilken är speciellt viktig för skyddet av havsbottnen, undervattensnaturen, fågelbestånden, växtligheten, landskapet och skärgårdsnaturen. Dessutom har området rikligt med kulturhistoriskt värdefulla mål. Med tanke på rekreationsbruket och naturturism är
    [Show full text]
  • The Finnish Archipelago Coast from AD 500 to 1550 – a Zone of Interaction
    The Finnish Archipelago Coast from AD 500 to 1550 – a Zone of Interaction Tapani Tuovinen [email protected], [email protected] Abstract New archaeological, historical, paleoecological and onomastic evidence indicates Iron Age settle- ment on the archipelago coast of Uusimaa, a region which traditionally has been perceived as deso- lated during the Iron Age. This view, which has pertained to large parts of the archipelago coast, can be traced back to the early period of field archaeology, when an initial conception of the archipelago as an unsettled and insignificant territory took form. Over time, the idea has been rendered possible by the unbalance between the archaeological evidence and the written sources, the predominant trend of archaeology towards the mainland (the terrestrical paradigm), and the history culture of wilderness. Wilderness was an important platform for the nationalistic constructions of early Finnishness. The thesis about the Iron Age archipelago as an untouched no-man’s land was a history politically convenient tacit agreement between the Finnish- and the Swedish-minded scholars. It can be seen as a part of the post-war demand for a common view of history. A geographical model of the present-day archaeological, historical and palaeoecological evi- dence of the archipelago coast is suggested. Keywords: Finland, Iron Age, Middle Ages, archipelago, settlement studies, nationalism, history, culture, wilderness, borderlands. 1. The coastal Uusimaa revisited er the country had inhabitants at all during the Bronze Age (Aspelin 1875: 58). This drastic The early Finnish settlement archaeologists of- interpretation developed into a long-term re- ten treated the question of whether the country search tradition that contains the idea of easily was settled at all during the prehistory: were perishable human communities and abandoned people in some sense active there, or was the regions.
    [Show full text]
  • Sommarfiske Jubileum Och Bränder S.18-21 Sommarsamtal
    m Bromarv Ekenäs Snappertunaitt Tenala Ekenäsnejdensi livet svenska församling 2•2021 SOMMAR Sommarfiske s. 26 Delta i vår och framtidstro s.9 sandslottstävling! Jubileum s. 26–27 Barnens sommarlovssidor och bränder s.18-21 Sommarsamtal s. 24–25 Sommar- musik & -konserter med Gud s.12 DET LJUSNAR! DET GÖR OSS GOTT att vistas i ljuset. ETT FRUSET FOLK, som vi här i norr, mörkret ter sig kompakt, ”tillfällen i Det värmer, det helar oss, fyller, glä- tinar årligen upp för några månader våra liv då ljuset inte tänds i tid, då der… och gör oss lyriska. Många är de när ljuset och värmen återkommer. mörkret är det enda man ser. --- Vi får konstnärer och diktare som inspirerats När det sedan vänder igen och augusti- lita på att det kommer att ljusna. Öva av ljuset. Just nu tänker jag på vår egen kvällarna blir allt mörkare står vemo- oss i det som är tillvarons läskigaste och Ekenäsbördige poet Jonatan Reuter det och trampar på mångas trösklar. vackraste palindrom: tillit.” som så skickligt och målande beskri- Inte alla älskar fyra årstider, men det ver just mina upplevelser under ljusa betyder inte att man inte kan uthärda MED DEN HÄR TIDNINGEN vill redaktio- sommarmorgnar vid ”min” havsvik: dem. Man får göra som barnboksför- nen önska dig en ljus och god sommar- ”Morgonen ljusnar så rosig och fager, fattaren Marita Lindquist fabulerar i tid med givande sommarläsning. Vi stjärnorna blekna och himlen blir blå. barnvisan, drömma sig bort: ”Tänk hoppas och tror att både gudstjänster, Än havet sig vilar i skullande dager, om sommarn kunde gömmas i en liten, musikevenemang och andra samlingar sovande skutor i hamnviken stå.” liten strut, när det blir för grått och för större skaror ska göras möjliga ännu Skutorna behöver jag visserligen byta ruggigt, tar man lite sommar ut.
    [Show full text]
  • Dokument in Microsoft Internet Explorer
    20th Baltic Sea Ice Meeting (BSIM-20) paragraph4 International fairway sections and areas for ice report in Baltic Sea Ice Code Valid from Ice Season 2001/2002 DENMARK FAIRWAY SECTIONS AND AREAS FOR ICE REPORT AA 1 Sea area N of Hammeren BB 1 Sea area W of Ven 2 Fairway to Rönne 2 Sea area E of Ven 3 Sea area between Rönne and 3 Sea area off Helsingör Falsterbo 4 Sea area off Falsterbo 4 Sea area off Nakkehoved 5 Fairway through Drogden 5 Sea area S of Hesselö 6 Fairway to Köbenhavn 6 Fairway to Isefjord – Kyndby Verket CC 1 Sea area off Mön lighthouse Route T DD 1 Agersösund – Stignaes 2 Sea area S of Gedser Route T 2 Storebaelt channel, western part 3 Sea area S of Rödby harbour 3 Storebaelt channel, eastern part Route T 4 Sea area SE of Keldsnor Route T 4 Sea area E of Romsö Route T 5 Sea area off Spodsbjerg Route T 5 Fairway to Kalundborg –oilharbour 6 Sea area W of Omö Route T 6 Sea area W of Rösnaes Route T EE 1 Sea area W of Sjaellands rev Route T FF 1 Southern entrance to Lillebaelt, Skjoldnaes 2 Sea area W of Hesselö Route T 2 Sea area off Helnaes 3 Sea area E of Anholt Route T 3 Fairway to Åbenrå –Enstedvaerket 4 Sea area W of Fladen lighthouse Route T 4 Sea area off Assens 5 Sea area NW of Kummelbank Route T 5 Kolding Yderfjord to the bridges 6 Sea area N of Skagen Route T 6 Fairway to Esbjerg GG 1 Fairway at Fredricia to the bridges HH 1 Sea area off Fornaes 2 Sea area N of Aebelö 2 Fairway to Randers 3 Fairway to Odense 3 Entrance at Hals Barre 4 Sea area at Vesborg lighthouse 4 Fairway to Aalborg 5 Sea area S of Sletterhage
    [Show full text]
  • Malmkulla Affärsområde, Detaljplaneändring Malmkullan
    Program för deltagande och bedömning / Osallistumis- ja arviointisuunnitelma 27.3.2019 Kommun / Kunta Raseborg / Raasepori Planens namn / Kaavan nimi Malmkulla affärsområde, detaljplaneändring Malmkullan liikealue, asemakaavan muutos Ändring av detaljplan / Asemakaavan muutos Planområdet omfattar kvarter 365 samt parkområden. Kaava-alue käsittää korttelin 365 sekä puistoalueita. Planen utarbetas av / Kaavan laatija Raseborgs stad / Raaseporin kaupunki / Seppo Lamppu tmi Plannummer / Kaavan numero 7782 7782 Malmkulla affärsområde, detaljplaneändring 7782 Malmkullan liikealue, asemakaavan muutos PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OSALLISTUMIS- JA ARVIOINTISUUNNITELMA 1. Inledning 1. Johdanto Programmet för deltagande och bedömning Osallistumis- ja arviointisuunnitelma (OAS) on (PDB) har utarbetats enligt markanvändnings- laadittu maankäyttö- ja rakennuslain 63 §:n och bygglagen 63 §. Det innehåller en generell mukaisesti. Se sisältää pääpiirteissään suunni- beskrivning av planeringsområdet, preliminära teltavan alueen kuvauksen, alustavat tavoit- målsättningar, planeringsläget, befintliga och teet, nykyisen suunnittelutilanteen, olemassa kommande utredningar, konsekvenser som olevat ja laadittavat selvitykset, kaavoituksen utreds i samband med planläggningen samt en yhteydessä selvitettävät vaikutukset sekä kaa- riktgivande tidtabell för planläggningen. Därtill voituksen tavoitteellisen aikataulun. Lisäksi innehåller det förfarandet för deltagande och siitä ilmenee hankkeen vuorovaikutusmenette- en lista på intressenter. PDB uppdateras
    [Show full text]
  • I Suomenlahti – Finska Viken – Gulf of Finland
    Tm/UfS/NtM 30.9.2012 27 279- 293 1 I Suomenlahti – Finska viken – Gulf of Finland *279. 13, 14, 15, 18, 19, 20 951, 952, 953 Suomi. Nord Stream–kaasuputki 2. linjaus Suomenlahti- Pohjois-Itämeri (Suo- men EEZ alue). Finland. Dragning av Nord Streams gasledning 2 via Finska viken till Norra Östersjön (Finlands EEZ-zon). Finland. Alignment of the Nord Stream gas pipeline 2 via the Gulf of Finland to the northern Baltic (Finland’s EEZ). TM/UfS/NtM 19/410/2011(P) kumotaan/utgår/cancelled Toisen kaasuputken asennuskoordinaatit välillä Suomenlahti–Pohjois-Itämeri (Suomen EEZ alue) Asennuskoordinaattien linjaus ei merkittävästi eroa tiedonannossa TM/UfS/NtM 19/410/2011(P) esitetyistä suunnitelmakoordinaateista. Nedläggningskoordinaterna för gasledning 2 från Finska viken till norra Östersjön (Finlands EEZ-zon) Nedläggningskoordinaterna för dragningen skiljer sig inte märkbart från plankoor- dinaterna som angetts i notisen TM/UfS/NtM 19/410/2011(P) Pipeline coordinates for gas pipeline 2 from the Gulf of Finland to the Northern Baltic (Finland’s EEZ) The alignment coordinates do not differ significantly from the plan coordinates given in notice TM/UfS/NtM 19/410/2011(P) WGS 84 1) 60°31.8363’N 28°04.3658’E 2) 60 29.3400 28 05.1841 3) 60 26.8698 28 01.9942 4) 60 24.3594 28 01.8243 5) 60 17.5884 27 51.9742 6) 60 15.0478 27 50.0724 7) 60 13.3773 27 44.6814 2 8) 60 11.9719 27 42.4704 9) 60 08.7458 27 30.4833 10) 60 08.1004 27 17.5993 11) 60 08.4049 27 10.3638 12) 60 07.5641 27 01.9779 13) 60 07.7009 26 56.5585 14) 60 06.3730 26 52.4364 15) 60 05.6032
    [Show full text]
  • LIITE/BILAGA 6. Lausunnot / Utlåtanden
    LIITE/BILAGA 6. SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN PIKKALA-MARSUDDEN OSAYLEISKAAVA 2040 DELGENERALPLAN FÖR PICKALA-MARSUDDEN 2040 VASTINERAPORTTI / BEMÖTANDERAPPORT 30.9.2019 LUONNOS / UTKAST 11.6.2019 NÄHTÄVILLÄ / FRAMLAGD 4.7. – 19.8.2019 Lausunnot / Utlåtanden 1. ETELÄ-SUOMEN KULJETUSYRITTÄJÄT RY ............................................................... 2 2. KIRKKONUMMEN KUNTA............................................................................................. 3 3. SIUNTION YMPÄRISTÖ- JA RAKENNUSLAUTAKUNTA ............................................ 11 4. LÄNSI-UUDENMAAN MAAKUNTAMUSEO ................................................................. 15 5. SIUNTION SIVISTYSLAUTAKUNTA ............................................................................ 17 6. PICKALA ENSKILDA VÄGLAG ................................................................................... 17 7. AS OY SIUNTION SAUKKOVAARAN OSAKKAAT ..................................................... 19 8. PIKKALAN KYLÄYHDISTYS ....................................................................................... 20 9. ALUEARKKITEHTI (RAASEPORI)............................................................................... 21 10. STÖRSVIKIN ASUKASYHDISTYS ............................................................................... 21 11. UUDENMAAN LIITTO .................................................................................................. 26 12. SIUNTION PERUSTURVALAUTAKUNTA...................................................................
    [Show full text]
  • Ändring Av Strandgeneralplan Över Ekenäs Södra Skärgård, Jussarö
    FORSTSTYRELSEN RASEBORGS STAD Ändring av strandgeneralplan över Ekenäs södra skärgård, Jussarö Planbeskrivning FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 21.2.2018, rev. 16.4.2019, rev. 29.1.2020 P24173 Planbeskrivning I (III) Salomaa / Reinikainen 21.2.2018, rev. 16.4.2019, rev. 29.1.2020 Innehållsförteckning 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER ............................................................................. 1 2 SAMMANFATTNING .......................................................................................................... 3 2.1 Planprocessens skeden ............................................................................................. 3 2.1.1 Planarbetets inledningsskede .......................................................................... 3 2.1.2 Utredningar .................................................................................................. 3 2.1.3 Utkastsskedet ............................................................................................... 3 2.1.4 Förslagsskedet .............................................................................................. 3 2.1.5 Godkännande av planen ................................................................................. 3 2.2 Planens centrala innehåll och mål .............................................................................. 3 2.3 Förverkligande av planen .......................................................................................... 4 3 UTGÅNGSPUNKTER .........................................................................................................
    [Show full text]
  • II Saaristomeri Ja Ahvenanmeri Skärgårdshavet Och Ålands Hav
    Tm/UfS/NtM 20.6.2012 17 168 - 185 1 II Saaristomeri ja Ahvenanmeri Skärgårdshavet och Ålands hav Archipelago Sea and Sea of Åland *168. 935, 953 Suomi. Saaristomeri. Syvyystietojen muutokset. Karttamerkinnän muutos. Finland. Skärgårdshavet. Ändrad djupinformation. Ändrad kartmarkering. Finland. Archipelago Sea. Amended depth information. Amend chart. Syvyystietojen muutokset – Ändrad djupinformation – Amended depth information Lisää Poista WGS 84 Inför Stryk 59°31.4360’N 20°24.4988’E Insert 46 Delete 16 Korjaa 10 m ja 20 m syvyyskäyrät Korrigera 10 m och 20 m djupkurva Correct 10 m and 20 m depth contours (LV/TV/FTA, Helsinki/Helsingfors 2012) -------------------------------------------------------------------------------------------------- 2 *169.(T) 30, 33 C/747/752 Suomi. Saaristomeri. Vårdö. Stockgrund–Kumlinge -väylä (5.0 m). Tuhoutunut linjamerkki. Finland. Skärgårdshavet. Vårdö. Stockgrund–Kumlinge channel (5.0 m). Ska- dat ensmärke. Finland. Archipelago Sea. Vårdö. Farleden Stockgrund–Kumlinge (5.0 m). Damaged leading beacon. Ajankohta: Toistaiseksi Tidpunkt: Tills vidare Time: Until further notice Valaisematon linjamerkki Hästskär ylempi on tuhoutunut ja tilapäisesti poissa toiminnasta. Det obelysta ensmärket Hästskär övre har skadats och är tillfälligt ur bruk. The unlighted leading beacon Hästskär rear has been damaged and is temporarily inoperative. Paikka – Position – Position Nr WGS 84 6146 60°15.6632’N 20°25.3380’E (LV/TV/FTA, Turku/Åbo 2012) ------------------------------------------------------------------------------------------------ 3 *170. 25, 26 D/708/708_1/718 Suomi. Saaristomeri. Nauvo. Vallmo. Uusi silta. Karttamerkinnän muutos. Finland. Skärgårdshavet. Nagu. Vallmo. Ny bro. Ändrad kartmarkering. Finland. Archipelago Sea. Nagu. Vallmo. New bridge. Amend chart. Aiempi ponttonisilta on korvattu kiinteällä sillalla. Sillan alikulkukorkeus on 2.8 m ja kulkuaukon leveys 5.0 m.
    [Show full text]