Regional handlingsplan för klimatanpassning i Hallands län Meddelande 2014:5

1 Titel: Regional handlingsplan för klimatanpassning i Hallands län Utgiven av: Länsstyrelsen i Hallands län Meddelande 2014:5 Slutrapportering av regeringsuppdrag nr 39 i länsstyrelsernas regleringsbrev år 2013. Tryck: Länsstyrelsen i Hallands län ISSN 1101-1084 ISRN LSTY-N-M--2014/5--SE Omslag: havet, varm dag i Halmstad, badande i Varberg, åkerlandskap i Viskadalen, vattensamling på Södra vägen i Halmstad, foto: Anna Modigh

2 Förord

Vår tids stora utmaning är den globala uppvärmningen. Ingen kan idag med säkerhet säga hur våra liv och samhällen kommer att förändras, när klimatet blir varmare, men en sak vet vi: det räcker inte med att minska klimatutsläppen. Vi måste också långsiktigt anpassa våra samhällen till ett varmare klimat. Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att regionalt samordna arbetet för klimatanpassning. Tillsammans har vi enats om en vision för det arbetet: att minska samhällets sårbarhet och att tillvarata möjligheter att bygga ett långsiktigt robust samhälle. I grunden handlar klimatanpassning om hållbar samhällsutveckling. Genom att vidta långsiktigt kloka åtgärder idag, kan vi undvika stora kostnader och bakslag i framtiden. Insatser för klimatanpassning spänner över många samhällssektorer – från samhällsplanering till hälsovård och smittskydd. I Halland kan vi se stora, växande risker förknippade bland annat med ökad nederbörd och en stigande havsnivå. Samtidigt vet vi att klimatförändringen också kan få positiva effekter, till exempel i form av ökad produktion i jordbruk och skogsbruk. I stort sett alla näringar påverkas på något sätt av klimatförändringen, från besöksnäring till byggande och transporter. Den handlingsplan för klimatanpassning i Hallands län, som du nu håller i din hand, har sammanställts på uppdrag av regeringen. Den tar sin utgångspunkt i det arbete som redan idag bedrivs i länets kommuner och bygger på en analys av de specifika klimatutmaningar som möter oss i Hallands län. Från Länsstyrelsen vill vi rikta ett varmt tack till kommuner och övriga aktörer som aktivt har bidragit till rapportens analys och förslag. Det är vår förhoppning att handlingsplanen ska ge en god vägledning i det fortsatta arbetet för klimatanpassning i Halland, lokalt och regionalt. Det är också vår förhoppning att handlingsplanen för Halland, tillsammans med handlingsplanerna från övriga län i Sverige, ska bli ett värdefullt bidrag till det fortsatta arbetet för klimatanpassning på den nationella nivån. Välkommen att vara med i arbetet!

Lena Sommestad Landshövding

3 4 Innehåll

1. Varför klimatanpassning? 6

2. Länsstyrelsens utgångspunkter i arbetet 6

3. Klimatförändringar i Hallands län fram till år 2100 7

4. Om Hallands län 8

5. Om handlingsplanen 9 5.1 Mål och syfte 9 5.2 Metod 9 5.3 Målgrupp 9 5.4 Hur handlingsplanen ska användas 9 5.5 Tidsperspektiv 10

6. Riskbild 11

7. Klimatanpassningsarbetet i länet 12 7.1 Kommunernas arbete 12 7.1.1 Översiktlig planering 14 7.1.2 Risk- och sårberhetsanalys 14 7.2 Regionala aktörer 16 7.3 Lagstadgade åtaganden och regeringsuppdrag 18

8. Behov av klimatanpassning 20 8.1 Utmaningar i länet 20 8.1.1 Tvärsektoriell hantering av anpassningsfrågan 20 8.1.2 Dagvattenhantering (skyfall) i nya och befintliga områden 21 8.1.3 Kustområdena 23 8.1.4 Förändringar i grundvattenförhållanden 24 8.1.5 Hantering av översvämningar vid vattendrag 24 8.1.6 Beredskap för värmeböljor 26 8.1.7 Jord- och skogsbrukets anpassningsfrågor 26 8.2 Omvärldsanalys 28 8.2.1 Osäkerheter 28 8.2.2 Andra viktiga frågor för länet 28

9. Regional och lokal samverkan 29

10. Åtgärder 30

11. Uppföljning 34

12. Referenser 34

Bilaga 1 : Tillgängligt underlag för anpassningsarbetet

Bilaga 2: Redogörelse för inkomna synpunkter under remissen

5 1. Varför klimatanpassning?

Klimatet har förändrats kontinuerligt under de miljontals år som jorden funnits. Under det senaste århundradet har en global uppvärmning konstaterats. Utöver de naturliga faktorer som styr denna uppvärmning har modellresultat visat att människans utsläpp av växthusgaser mycket sannolikt bidragit till temperaturökningen under de senaste 50 åren. Den globala medeltemperaturen har under 1900-talet ökat med 0,6 grader vilket är en stor och snabb ökning. Andra tecken på ett förändrat klimat är förändrade nederbördsmönster, stigande havsnivåer, glaciärernas tillbakagång och minskning av istäcket i Arktis.

Klimatanpassning definieras som förändringar i ekologiska, sociala eller ekonomiska system till följd av verkliga eller förväntade klimatförändringar. Klimatanpassning är till exempel förändringar i processer, metoder och strukturer, antingen i syfte att mildra negativa förväntade effekter, eller i syfte att utnyttja nya möjligheter som uppstår till följd av klimatförändringarna.

2. Länsstyrelsens utgångspunkter i arbetet

Länsstyrelserna fick år 2009 i uppdrag att samordna det regionala arbetet med att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Arbetet har bedrivits genom framtagande av kunskapsunderlag, tolkning av underlag från andra myndigheter, utbildning, seminarier, nätverksbyggande samt spridning av information.

År 2013 kompletterades uppdraget till att även omfatta arbetet med att ta fram en regional handlingsplan för klimatanpassningsarbetet efter utvärdering och sammanställning av kommunernas klimatanpassningsarbete.

”Länsstyrelserna ska sammanställa, redovisa och göra jämförelser av det klimatanpassningsarbete som sker på kommunal nivå. Utgångspunkt för arbetet bör vara bedömningar om sårbarhet för klimatförändringar och behov av klimatanpassning. Länsstyrelserna ska sedan efter samråd med berörda aktörer utarbeta regionala handlingsplaner för klimatanpassning till vägledning för det fortsatta lokala och regionala klimatanpassningsarbetet.”

6 3. Klimatförändringar i Hallands län fram till år 2100 Temperatur1

Årsmedeltemperatur Maximal dygnsmedeltempertur Antal varma dygn

Referensperiod 1961-1990 6 - 8°C 17 - 24°C 10-15

Förändring till år 2050 + 1 - 3°C - 1°C - + 4°C + 20

Förändring till år 2100 + 3 - 6°C + 2 - 6°C + 40

Nederbörd2 Årsnederbörden Nederbördssumma vinter

Referensperiod 1961-1990 800 - 1200 mm 120 - 220 mm

Förändring till år 2050 - 10% - + 20% - 30% - + 40%

Förändring till år 2100 + 0 - 40% + 0 - 90%

Antal dygn med >10 mm nederbörd Året största dygnsnederbörd

Referensperiod 1961-1990 20 - 30 dygn 30 - 40 mm

Förändring till år 2050 + 0 - 14 dygn - 10% - +50%

Förändring till år 2100 + 5 - 25 dygn + 0 - 75%

Vattendrag3 Förändring av medeltillrinningen i åarna.

År Vinter Vår Sommar Höst Viskans mynning      Ätrans mynning      Nissan, vid länsgränsen till      Kronobergs län Lagan, vid inloppet till      Vidöstern, Jönköpings län

Havsnivå4

2012 2100

50-års maxnivå (plushöjd) + 2,5 + 3,5

1. Beräknad förändring av temperaturen i länet under åren 1961-2100 jämfört med den normala (medelvärdet för år 1961-1990). Förändringen i temperatur anges utifrån resultaten för utsläppsscenario RCP 8,5 samt A1B Källa: SMHI och Värmebölja i Hallands län, Länsstyrelsen 2013 2. Beräknad förändring i nederbörden i länet i under åren 1961-2100 jämfört med den normala (medelvärdet för år 1961-1990). Förändring i nederbörd anges utifrån resultaten för utsläppsscenario RCP 8,5 Källa: SMHI 3. Förenklad sammanfattande tabell av förändringen av tillrinningen i åarna. Pilarna anger en förändringsriktning. Ökande medeltillrinning under perioden visas som uppåtgående pil och minskande som nedåtgående pil. Då ingen tydlig förändring kan ses eller förändring varierar periodvis upp och ned utan tydlig riktning mot slutet av perioden anges detta med horisontell pil. Observera att tolkningen är grovt schematisk och anger inte storleken i förändring- en. Källa: Klimatanalys för Västra Götalands län, rapport Nr 2011-45, SMHI och Klimatanalys för Jönköpings län, meddelande nr 2012:09, Länsstyrelsen 4. Klimatanalys för stigande hav och åmynningar i Hallands län, WSP 2012

7 4. Om Hallands län

Hallands län är känt för sina bad och stränder, ett bördigt slättområde med åar i lummiga dalar samt en skog- och sjörik glesbygd. Länet har en total areal på 5 719 km2 vilket motsvarar 1,3 % av landets yta.

Hallands ca 500 km långa kuststräcka sträcker sig från kustslätten norr om Hallandsåsen i söder, till mer varierad kust med strandängar, kargare klipplandskap, skär och vikar i norr. Hela kuststräckan präglas av ett stort bebyggelsetryck för såväl helårs- som delårsboende. Närheten till havet i kombination med goda kommunikationer till storstadsregioner har gjort Halland till ett attraktivt län att bo och turista i.

I länet finns sex kommuner, Laholm, Halmstad, Hylte, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka som alla utom Hylte är kustkommuner. Befolkningsökningen och sysselsättningsutvecklingen i länet har varit bättre än riksgenomsnittet. År 2013 uppgick befolkningen i Halland till 306 840 personer. Halmstad är länets största kommun med ca 94 000 invånare och länets residensstad. Länet gränsar till Skåne län i söder, Kronoberg och Jönköpings län i öster, Västra Götalands län norr och till Kattegatt i väster.

Kommun Folkmängd totalt i kommunen år 2013 Invånare/km2 år 2013

Kungsbacka 77 390 127,6

Varberg 59 936 69

Falkenberg 41 912 37,8

Halmstad 94 084 92,8

Hylte 10 001 10,6

Laholm 23 517 26,6

Besöksnäringen i länet är betydande och gör att folkmängden fördubblas under sommaren till runt en halv miljon invånare. Stränderna och områdena i nära anslutning till havet är av stor betydelse.

Skogen i länet har höga produktions- och miljövärden. Den är också viktig för rekreation och friluftsliv och den brukas aktivt. Skogen bidrar med virkesförsörjning till bl.a. sågverk, pappers- och massabruk samt med bioenergi i olika former.

Livsmedel är en av Hallands största tillverkningsbranscher. I länet finns ett levande och aktivt jordbruk som ger grogrund till bra råvaror. Både besöksnäring och livsmedelsindustri sysselsätter många människor i länet.

Väg E6/E20 och Västkustbanan (järnväg) har sin sträckning genom länet och förbinder Göteborg med Malmö och Köpenhamn. Anläggningarna är på sina ställen lågt placerade i landskapet i områden som riskerar att drabbas av översvämningar från hav och åar.

Hallands största vattendrag, Viskan, Ätran, Nissan och Lagan har alla sina källor utanför länets gränser och mynnar i Kattegatt längs Hallandskusten. Mynningarna är varierande, från meandrande mynning i låglänt landskap till reglerad mynning i stadsmiljö.

Sedan år 2011 är Halland en egen region. Det innebär att ansvaret för en lång rad områden som rör utvecklingen i Halland är samlat hos en enda organisation, Region Halland. Regionen har i uppdrag att erbjuda en god hälso- och sjukvård, och att främja tillväxt och utveckling.

8 5. Om handlingsplanen

5.1 Mål och syfte Länsstyrelserna har gemensamt formulerat en vision för arbetet med anpassning till ett förändrat klimat: Aktivt möta klimatförändringar genom att minska sårbarheter och tillvarata möjligheter för att utveckla ett långsiktigt robust samhälle.

Syftet med handlingsplanen är att vara en vägledning för arbetet med klimatanpassning i Hallands län, lokalt och regionalt. Länsstyrelsen i Hallands län vill genom en samlad bild av pågående arbete och behov av klimatanpassning skapa en tydligare grund för det fortsatta arbetet.

För att kunna driva klimatanpassningsarbetet framåt vill Länsstyrelsen genom handlingsplanen även lyfta ett antal frågor som bör behandlas på en nationell nivå, främst gällande ansvar, finansiering och dagvattenhantering, se vidare åtgärd 1- 3 på sid. 30.

Följande frågor besvaras i handlingsplanen: - Hur bedrivs klimatanpassningsarbetet i länet idag? - Vad vill vi uppnå? - Hur ska vi uppnå det?

5.2 Metod Denna handlingsplan togs fram inom ett regeringsuppdrag som Länsstyrelserna fick år 2013. Genom en enkät till länets kommuner, arbetsmöten och intervjuer kartlades kommunernas arbete med klimatanpassning. Handlingsplanen har utarbetats med utgångspunkt från kartläggningen och synpunkter från kommuner och andra berörda aktörer i länet.

5.3 Målgrupp Handlingsplanens vänder sig till politiker och tjänstemän på länets kommuner, länsstyrelsen, organisationer, lokala och regionala företag samt enskilda med intresse av insyn i hur klimatanpassningsfrågorna hanteras övergripande i länet.

5.4 Hur handlingsplanen ska användas Avsikten med handlingsplanen är att den ska utgöra en vägledning för arbetet på lokal och regional nivå. Planen är ett vägledande strategiskt dokument som belyser åtgärder och ämnen som behöver behandlas ytterligare för att Halland ska vara ett robust län inför de effekter av klimatförändringarna som förutspås. Planen är framtagen i samråd med kommunerna och andra berörda aktörer.

I arbetet med planen har åtgärder utarbetats utifrån de utamningar (effekter av klimatförändringar) som länet har att hantera, nu och i framtiden. Åtgärderna utgör aktiviteter eller insatser som behöver genomföras för att driva klimatanpassningsarbetet framåt i länet.

De åtgärder som berör Länsstyrelsens verksamhet kommer att vara styrande för Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning. Aktiviteter som berör övriga aktörer får ses som rekommendationer för anpassningsarbetet. Handlingsplanens föreslagna åtgärder presenteras i kapitel 8 och 10. Länsstyrelsen bör verka för att åtgärderna i handlingsplanen genomförs och följs upp. Åtgärdena delas in enligt följande prioritering: Pågår Åtgärden är påbörjad 1 Åtgärden bör genomföras inom 1-2 år 2 Åtgärden bör genomföras/utvärderas inom 2-3 år 3 Åtgärden bör genomföras/utvärderas inom 3-5 år

Genom flexibilitet i åtgärder och målformuleringar kan handlingsplanen vara en utgångspunkt för arbetet. Handlingsplanen kräver dock en översyn och uppdatering i samband med att nya uppdrag och underlag tillkommer, se vidare kapitel 11. 9

Länsstyrelsen ska årligen analysera hot och risker som kan innebära allvarliga störningar på samhällsviktig verksamhet i länet. Tidsperspektivet är i första hand kortsiktigt (några år), men analysen kan även inkludera framtida utveckling av risker och samhälle. Klimatförändringarnas påverkan på olika risker beaktas i nuvarande risk- och sårbarhets- analys (RSA). Den regionala handlingsplanen för klimatanpassning sammanfattar dessa risker tillsammans med övriga effekter på samhället. Handlingsplanen beskriver även länets klimatanpassningsarbete, vilket kan ses som en del av länets förmåga att hantera de olika riskerna. Handlingsplanen är således ett viktigt underlag till risk- och sårbarhetsanalysen. Klimataspekten bör inkluderas på ett mer tydligt och systematiskt sätt i risk- och sårbarhetsanalysen för att i sin tur ge den regionala handlingsplanen för klimatanpassning ett förbättrat underlag för åtgärdsförslag.

5.5 Tidsperspektiv Den generella tidshorisonten för klimatförändringar i länet har varit, och är i denna handlingsplan år 2100, då större delen av den forskning som presenteras sträcker sig dit. Det är dock viktigt att understryka att klimatförändringarna inte kommer att upphöra vid år 2100 och att ytterligare åtgärder kommer att vara nödvändiga efter det. Hänsyn till ett förändrat klimat bör vara något som genomsyrar samhället på samma sätt som hänsyn till att minska påverkan på klimatet.

De åtgärder som föreslås i denna handlingsplan sträcker sig i genomförande 1-5 år framåt i tiden.

10 6. Riskbild

Som underlag för förståelsen för anpassningsfrågorna i länet presenteras nedan en schematisk bild av risker som kan påverkas av klimatförändringar (figur 1). Bedömningen är gjort utifrån tillgängligt underlagsmaterial, erfarenheter från arbetet inom uppdraget med att anpassa samhället till ett förändrat klimat samt Länsstyrelsens arbete med krisberedskap. Risk för påverkan föreligger inom samtliga områden fram till dess att motsatsen har vistas. För att verifiera och mer i detalj beskriva redovisade risker krävs fördjupade utredningar. De risker som är geografiskt kopplade kan lättare styrkas genom att faktiska ytor för påverkan kan redovisas eller antal berörda objekt summeras, t.ex. översvämningsområden eller kulturhistoriskt viktiga lämningar som drabbas.

Länsstyrelsen, kommunen och enskilda invånare berörs av samtliga risker som presenteras i figuren nedan. Exempel på andra berörda aktörer i länet som kan drabbas av riskerna är: näringsliv (tillverkningsindustri, handel, besöksnäring), sjukvård (vårdhållare, sjukhus, vårdcentral, äldreboende, hemtjänst m.fl.), väghållare (statlig, kommunal eller enskild), dammägare, va-bolag, elbolag, djurhållare, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Hushållningssällskapet, Hallands länsmuseum, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Region Halland m.fl.

Risker som kan påverkas av klimatförändringar

Kungsbacka Falkenberg

Halmstad

Laholm

Varberg

Hylte

1 Kommuner där risk för översvämning föreligger vid/ Kust till följd av: Å

Dammbrott avser de kommuner som har reglerade Dagvatten vattendrag. Dammbrott 2 Kommuner där högt bebyggelsetryck i översvämningskänsliga områden föreligger. Kustavsnitt där längre sammanhängande sträckor är bebyggda, ej enstaka orter eller bebyggelsegrupper, stadskärna ej inräknad i bedömningen se nästa punkt. 3 Stadskärna med risk för översvämning från: Kust Å Dammbrott 4 Kommuner där risk för ras, skred och erosion föreligger. 5 Kommuner där dokumenterad risk för kusterosion föreligger. 6 Kommuner där risk för värmebölja föreligger. 7 Kommuner där risk för påverkan på kulturmiljön Lämningar föreligger, fornlämningar och byggnader. Byggnader 8 Kommuner där risk för påverkan på jord- och Storm skogsbruk föreligger, t.ex. förändrade Torka förutsättningar för grödor, skadegörare, blötare marker, förändrade krav på djurhållning m.m. Djurhållning 9 Kommuner där risk för påverkan på dricksvatten Förorening föreligger, t.ex. pga. bräddning, översvämning av Brist förorenade områden, saltvatteninträngning m.m. Smitta Virus 10 Kommuner där risk för påverkan på växter och djur föreligger.

Figur 1. Schematisk bild av risker som kan påverkas av klimatförändringar.

11 7. Klimatanpassningsarbetet i länet

7.1 Kommunernas arbete I syfte att kartlägga arbetet med klimatanpassning i länet på kommunal nivå genomförde Länsstyrelsen år 2013 en enkätundersökning till länets kommuner. Utifrån svaren i enkäten kan konstateras att det inte är några stora skillnader i hur kommunerna ser på risken och behoven i klimatanpassningsarbetet. Variationerna i svaren beskriver oftast olika arbetssätt för hantering av anpassningsfrågan.

Samtliga kommuner arbetar med anpassningsfrågan i varierande grad. Arbetet har initierats på olika sätt, oftast med anledning av väderhändelser eller av exploateringsintressen.

Anpassningsfrågan är väl förankrad på handläggarnivå, dock saknas det inom vissa organisationer en tvärsektoriell samordning och kännedomen om pågående arbete inom och utanför den egna organisationen. Det finns även behov av att sprida kunskap och stärka förankringen hos beslutande politiker.

På grund av klimatanpassningsfrågornas komplexitet är det ofta svårt att peka ut en ansvarig funktion inom den egna organisationen. Hälften av länets kommuner kan peka ut en funktion inom kommunen med ett övergripande samordningsansvar för klimatanpassning. Förutsättningar för tvärsektoriellt arbete är viktiga och kan gynnas genom en sammahållande funktion.

Det kan vara svårt att identifiera den klimatanpassning som faktiskt sker men som ingår i den ordinarie varsamheten, t.ex. reparationer och underhåll som sker löpande på grund av ändrade förhållanden m.m. Det är ännu inte heller en självklarhet att inom alla ärenden ställa sig frågan vilken betydelse klimatförändringarna har.

Endast en av länets sex kommuner har påbörjat arbetet med en förvaltningsövergripande strategi/plan för hur man ska arbeta med klimatanpassning. En annan kommun har belyst behovet av en klimatanpassningsstrategi i översiktsplanen.

De frågeställningar som kommunerna själva anser sig behöva arbeta mer med är förhållandevis likartade. Bland de frågor som anges är beredskap inför värmeböljor, hantering av ökade nederbördsmängder och översvämningsrisker återkommande bland flera kommuner. Kustkommunerna har fler klimatanpassningsfrågor att behandla med anledning av närheten till havet.

Svårigheter ligger hos samtliga kommuner i hantering av anpassningsfrågor för befintlig bebyggelse. Det hänvisas till bristande lagstiftning, ansvarsfördelning, finansiering eller brist på bra exempel. Hantering av dagvatten, stigande havsnivå och översvämning är de frågeställningar som oftast tas upp i sammanhanget.

Bild 1. Dagvattenöversvämning på busstorget i centrala Varberg. Foto: Anna Modigh 12 Kungsbacka kommun arbetar med att i större omfattning skydda befintlig bebyggelse i delar av stadskärnan intill Kungsbackaån där risk för översvämning och stabilitetsproblem föreligger. Med anledning av arbetet som bedrivs inom översvämningsförordningen hanteras översvämningsrisken ytterligare. Prognos- och varningssystemet Flood Watch för Kungsbackaån fungerar som ett verktyg för prognoser i realtid. Vid framtagandet av den fördjupade översiktsplanen för samhället Åsa har förhållandena för befintlig bebyggelse studerats med hänsyn till risken för skyfall. Kommunen saknar samordningsansvar eller sammanhållen strategi för klimatanpassningsarbetet.

Varbergs kommun fokuserade på frågan om stigande havsnivå i samband med arbetet med översiktsplanen år 2010. Genom arbetet med en Blå strategi för kommunen är avsikten att frågor om vatten ska hanteras med ett helhetsgrepp både vad gäller livet i och runt vattnet, upplevelsen av vattnet och den hållbara samhällsplaneringen. Strategin kommer att resultera i riktlinjer kring hur kommunen ska arbeta med de blå frågorna. Dagvattenfrågorna studeras tillsammans med Falkenbergs kommun i en kommande handbok.

Falkenbergs kommun har i samband med exploateringar i hamnen och genom engagemang i projektet Hav möter land i viss utsträckning behandlat frågorna kopplade till havsnivåerna. Genom arbetet med översiktsplanen har frågorna hanterats ytterligare och förslag finns på att ta fram en klimatanpassningsstrategi.

Halmstad kommun är den enda kommunen som hanterat klimatanpassningsfrågan översiktligt och granskat den egna organisationen i en klimat- och sårbarhetsutredning som togs fram inom arbetet med risk- och sårbarhetsanalys år 2010. Dock är det osäkert hur resultatet av denna tagits till vara och legat till grund för fortsatt arbete. Kommunen har även tagit fram en handlingsplan och checklista för värmebölja. Något övergripande samordningsansvar för klimatanpassning finns inte inom kommunen.

Hylte kommun är den enda inlandskommunen i länet och problematiken skiljer sig därför från övriga kommuner, dels med anledning av läget men även gällande bebyggelsetryck och befolkningstäthet. Efter Stormen Gudrun år 2005 har beredskapen byggts upp ytterligare inför eventuella stormar och konsekvenser med nedfallna träd, avbrott i elförsörjningen m.m. Genom medverkan i älvgrupp Nissan och i dialog med verksamhetsutövaren Stora Enso i Hyltebruk bevakas frågorna om reglering av vattendraget, fördämningar m.m.

Laholms kommun är den kommun i länet som startat upp arbetet med en klimatanpassningsplan och därmed den enda kommunen med ett kommande strategidokument för hantering av anpassningsfrågorna. Syftet är att se hur Laholm kommer att påverkas av klimatförändringarna. Studien är i första hand begränsad till kustområdet och utpekade LIS-områden.

Genomförda studier Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Dagvatten* 2.5 Skyfall 2.5 Havsnivå 1.11, 3.4, 1.11, 1.15, 1.11, 1.15 1.11 1.11 3.5, 3.8 39 Översvämning å 1.6, 2.3, 2.4, 1.4, 1.12, 1.3, 1.5, 1.2, 1.5, 4.5 1.3 1.1, 1.4 2.6 3.3, 3.9 5.3, 5.7 Storm Ras, skred och erosion 1.8, 5.1, 1.8, 2.1 3.1 4.1, 4.4 1.9, 7.2 5.6 6.1 Kusterosion 2.2 3.2 4.2 5.2 7.1 Värmebölja 1.16 1.16 1.16 1.16, 5.8 1.16 1.16 Jord- och skogsbruk 1.14 Markföroreningar 1.7 1.7 1.7 1.7 1.7 1.7 Dricksvatten Naturmiljö Figur 2. Kartläggning av genomförda studier till nytta för anpassningsarbetet. Siffrorna anger ett underlag, se förteckning i bilaga 1. Materialet är sammanställt utifrån vad som framkommit i enkäten och vid kontakt med kommunerna. *Utredning där effekterna av ett förändrat klimat särskilt behandlats. 13 7.1.1 Översiktlig planering Klimatanpassningsfrågan hanteras i de kommunövergripande översiktsplanerna (ÖP) genom att hänsyn till ras, skred och översvämning i den del av planen som hanterar landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS), reglering av nivå för färdigt golv för ny bebyggelse samt genom undantag för bebyggelse inom områden som bedöms vara olämpliga med hänsyn till risker. Övergripande riktlinjer om att ett robust samhälle ska åstadkommas genom klimatanpassning i sårbara områden med hänsyn till höjda havsnivåer, ökad nederbörd, ökade temperaturer, påverkan på grundvattnet m.m. används också.

Kommun Senaste ÖP Ställningstagande i ÖP

Kungsbacka 2006 Undantar vissa områden för bebyggelse. Nivå för färdigt golv i bostäder. Anpassning av risk för skyfall i FÖP Åsa.

Varberg 2010 Angiven nivå för färdigt golv. Utredning havsnivå.

Falkenberg 2014 Undantar bebyggelse i riskområden om inte tillräckliga säkerhetsåtgärder kan genomföras. Hänsyn till risker vid framtagande av LIS-områden.

Halmstad 2014 Angivna planeringsinriktningar för ett robust samhälle. Planerade översvämningsytor i vissa samhällen.

Hylte 2003 Hänsyn till risker vid framtagande av LIS-områden i det tematiska tillägget till översiktsplanen.

Laholm 2014 Behov av fördjupade utredningar. Försiktighet längs kusten innan vidare utredningar tagits fram. Hänvisningar till kommande klimatanpassningsplan.

Figur 3. Sammanställning av kommunernas ställningstaganden i översiktplanen.

7.1.2 Risk- och sårbarhetsanalys Syftet med risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) är att minska sårbarheten i samhället och öka förmågan att hantera kriser. Genom ett systematiskt arbetssätt ger analyserna myndigheter och organisationer ökad kunskap för att både förebygga och förbereda sig inför kriser. Målet är också att uppnå en helhetssyn på riskhanteringen: internt skydd, olycksförebyggande arbete och extraordinära händelser.

Risk- och sårbarhetsanalysen utgör dessutom en viktig källa för information till medborgare och anställda. De offentliga aktörernas risk- och sårbarhetsanalyser bidrar till att ge en bild av de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort.

Några av länets kommuner har i risk- och sårbarhetsanalyserna bedömt risken för naturolyckor samt förmåga att hantera risken för naturolyckor enligt sammanställningen i figurerna 4 och 5. I figur 4 presenteras en sammanställning av kommunala och regionala värderingar av de oönskade naturolycksriskerna storm, översvämning, värmebölja samt ras- och skred. Skillnaden i bedömningen av risk kan grunda sig i olika bedömningsmetoder, erfarenheter av inträffade händelser och utifrån olika lokala förutsättningar. Hylte och Halmstads kommuner värderar risker utifrån en fyragradig matris. Värderingen för dessa kommuner är tolkad för att passa denna sammanställning. Värdering för Falkenbergs och Kungsbacka kommuner saknas för utvalda parametrar.

14 Värdering av oönskade naturolycksrisker i kommunala och regionala risk- och sårbarhetsanalyser

Konsekvens Mycket Begränsade Allvarliga Mycket Katastrofala begränsade allvarliga

Sannolikhet Mycket hög

(>1 gång per Översvämning Halmstad

år)

Hög Översvämning länet 1 gång per 1- Värmebölja Halmstad Storm Halmstad 10 år Storm Laholm Värmebölja Laholm Medel Storm Varberg Storm Hylte 1 gång per 10 Översvämning Varberg Ras- och skred Halmstad Storm länet -100 år Översvämning Hylte Översvämning Laholm

Låg Värmebölja Varberg 1 gång per Ras- och skred länet Ras- och skred Varberg

100-1000 år Ras- och skred Hylte Värmebölja Hylte Mycket låg <1 gång per 1000 år

Figur 4. Sammanställning av kommunernas och Länsstyrelsens (länet) värderingar av naturolycksriskerna storm, översvämning, värmebölja, ras- och skred i risk- och sårbarhetsanalyserna.

Endast Halmstads kommun, Länsstyrelsen i Hallands län och Region Halland har i risk- och sårberhetsanalysen i viss utsträckning bedömt förmågan att hantera risken för naturolyckor, se figur 5 nedan. För utförligare beskrivning om kommunernas arbete, se vidare Regional handlingsplan för klimatanpassningsarbetet i Hallands län – delrapportering av uppdrag 39.

Förmåga att förebygga händelsen

Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Länsstyrelsen Länet

Storm God med God God viss brist Översvämning God med God God viss brist Ras och skred Viss Värmebölja Förmåga att hantera händelsen Storm I huvud- God med God sak god viss brist Översvämning I huvud- God med God med

sak god viss brist viss brist Ras och skred Kan ej

bedöma Värmebölja

Figur 5. Sammanställning av kommunernas och Länsstyrelsens bedömning av förmåga att förebygga och hantera de onönskade naturloyckshändelserna storm, översvämning, värmebölja, ras- och skred. Bedömd förmåga saknas i alla kommuner utom Halmstad.

15 7.2 Regionala aktörer Länsstyrelsen Länsstyrelserna fick år 2009 i uppdrag att samordna det regionala arbetet med att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Arbetet har bedrivits genom framtagande av kunskapsunderlag, tolkning av underlag från andra myndigheter, utbildning, seminarier, nätverksbyggande samt spridning av information. År 2013 kompletterades uppdraget till att även omfatta arbetet med att ta fram en regional handlingsplan för klimatanpassningsarbetet.

Trafikverket Trafikverket deltar i flera europeiska projekt som handlar om att hitta riskidentifieringsmetoder och även riskvärderingsmetoder utifrån klimatförändringar. Inom Trafikverket pågår det bland annat flera olika projekt i syfte att hitta metoder för att identifiera problemområden:  Genom historiska data identifiera platser som översvämmats.  Sammanställning av trafikolyckor med vattenplaning för att identifiera farliga vägar  Använda höjddata och uppgifter om vattendrag för att identifiera vägar som kan översvämmas genom att identifiera lågpunkter, så kallade Bluespots.  Identifiera dammar där ett dammbrott skulle kunna få svåra konsekvenser för väg och järnväg.  Metoder för att klimatsäkra bangårdar

I systemet Robusthetsplanering (ROP) inventeras vägar i hela Sverige och riskutsatta platser identifieras. Bedömningen görs utifrån geoteknik men även med hänsyn till klimatförändringar.

Vid stora projekt, t.ex. Västlänken, har omfattande arbete gjorts med hänsyn till klimatförändringarna. Klimatförändringarna beaktas även i arbetet med järnvägstunneln under Varberg.

Trafikverket har en stor mängd beredskapsmaterial, bl.a. reservbroar, som kan användas vid naturolyckor, t.ex. översvämningar.

Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen i Hallands läns arbete med klimatanpassning har skett med medel från landsbygdsprogrammet där två projekt genomförts: Skogsägaren och klimatet och Skogsbruk i ett förändrat klimat. Inom ramen för dessa projekt har Skogsstyrelsen genomfört ett antal kurser, träffar samt enskilda rådgivningar med information om risker och möjligheter i ett förändrat klimat.

Skogsstyrelsen tog fram en klimatpolicy år 2009 som ger en översiktlig beskrivning av klimatrelaterade hot och möjliga anpassningsåtgärder.

Skogsstyrelsen har en rutin för att fånga upp tendenser på skadeutveckling på skog. Det finns en skadesamordnare på Skogsstyrelsen i Halland som samordnar arbetet internt t.ex. vid stormskador eller insektsskador.

Lantbrukarnas riksförbund Halland (LRF) LRF i Halland arbetar framförallt med utbildning och aktiviteter för att påvisa vikten av underhåll av dikningsanläggningar. Vatten är en del som påverkar lantbruket i mycket stor grad. Det är även arbetet för att minska påverkan från samhällets hårdgjorda ytor som blivit ett större och större problem för lantbruket.

Information och material om storm i kombination med blötare marker tas fram tillsammans med andra aktörer för att lantbrukarna ska kunna göra en riskbedömning när de återbeskogar efter stormar eller ordinarie avverkningar.

16 Länsförsäkringar Halland Länsförsäkringar Halland är ett lokalt och kundägt bank- och försäkringsbolag som arbetar för ökad trygghet på olika sätt. Ett robust samhälle med möjlighet att möta effekterna av klimatförändringar utgör en form av trygghet. Bolagets premieersättning är baserad på den skadebild som råder i länet och de senaste årens skador till följd av bland annat översvämningar och stormar påverkar kostnaderna som alla kunder får vara med och dela på. En försäkring är till för att täcka oförutsedda händelser. Frågan är dock hur länge en händelse kan räknas som oförutsedd när den återkommer år efter år och/eller drabbar särskilda riskområden. Länsförsäkringar Halland arbetar för ett ökat samarbete lokalt, regionalt och nationellt för att stå bättre rustade att möta effekterna av ett förändrat klimat.

Vatten och miljö i väst AB (VIVAB) Fördröjningsdammar för dagvattnet dimensioneras upp på grund av häftigare regn. Utredning pågår om det framtida behovet av vatten i kommunerna med hänseende på kapacitet, reservvatten, vattenskydd mm. På grund av den ökande brunifieringen, installeras ett membranfilter på Kvarnagårdens vattenverk i Varberg.

Högskolan i Halmstad Kursen Klimatförändringar (7,5 hp) vid Högskolan i Halmstad innehåller förutom grundläggande klimatteori även klimatförändringarnas konsekvenser för miljön och samhället samt de styrmedel och anpassningar samhället kan och bör göra för att minska skadeverkningarna.

17 7. 3 Lagstadgade åtaganden och regeringsuppdrag Följande åtaganden på kommunal och regional nivå, med koppling till klimatanpassning, regleras genom lagstiftning, uppdrag eller förordning:

Utförare Planläggning enligt plan- och bygglagen (PBL) Kommun Planläggning enligt denna lag ska bland annat ske med hänsyn till miljö- Länsstyrelsen och klimataspekter.

Länsstyrelsen ska enligt 11 kap 10 § PBL överpröva kommunens beslut om att anta, ändra eller upphäva detaljplan om beslutet kan antas innebära att bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning och erosion.

Länsstyrelseinstruktionen (SFS 2007:825 och 2013:815) Länsstyrelsen 5 § Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat.

54 § Länsstyrelsen ska avseende krisberedskap vara sammanhållande inom sitt geografiska område och före, under och efter en kris verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behöver vidtas.

Översvämningsförordningen MSB, Syftet med förordningen är att minska ogynnsamma följder av Länsstyrelsen, översvämningar på människors liv och hälsa samt omfattande påverkan Kungsbacka eller skador på miljö, kulturarv och ekonomisk verksamhet. Kungsbacka är kommun identifierat som ett av 18 områden med betydande översvämningsrisk. Pågår år 2011- 2015 I arbetet ingår preliminär bedömning av översvämningsriskerna, utarbetande av hot- och riskkartor samt framtagande av riskhanteringsplaner.

Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) Länsstyrelsen, Statliga myndigheter ska göra en risk- och sårbarhetsanalys Region enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd Halland, beredskap (krisberedskapsförordningen). Kommuner och kommunerna landsting har samma skyldighet enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH).

Miljömålen Länsstyrelsen Länsstyrelsen ansvarar för att samordna det regionala arbetet för att Pågår sedan uppnå de svenska miljömålen. Anpassningsfrågan berör flera av de 16 år 1999 miljökvalitetsmålen, t.ex. begränsad klimatpåverkan, grundvatten av god kvalitet, ett rikt odlingslandskap, god bebyggd miljö m.fl.

18 Utförare Vattenförvaltning Länsstyrelsen Riksdagen beslutade i mars 2004 att Sverige ska delas in i fem Pågår sedan år vattendistrikt med en vattenmyndighet i varje. En länsstyrelse i varje 2004 distrikt har utsetts till vattenmyndighet med ansvar för att förvalta kvaliteten på vattenmiljön inom distriktet. Dessa vattenmyndigheter ska se till att EU:s ramdirektiv för vatten genomförs i Sverige. På en länsstyrelse i varje distrikt finns ett beredningssekretariat med uppgift att hjälpa vattenmyndigheten med att genomföra vattendirektivet. Arbetet ska ske i dialog med kommuner, vattenvårdsförbund och andra lokala vattenintressenter.

Vattenförvaltningen bedrivs i sexåriga cykler som innefattar ett antal återkommande moment. Den innevarande cykeln sträcker sig fram till slutet av år 2015. Målet är att alla Sveriges vatten ska ha uppnått minst god status år 2015. I de fall detta inte är möjligt av olika skäl kan tiden förskjutas till som längst 2027.

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Jordbruksverket, Landsbygdsprogrammet består av stöd och ersättningar för att utveckla Länsstyrelsen landsbygden. I landsbygdsprogrammet ingår företagsstöd, projektstöd, miljöinvesteringar, kompensationsbidrag och miljöersättningar. Stöden och ersättningarna finansieras gemensamt av Sverige och EU. Landsbygdsprogrammet 2014–2020 består av 6 stycken så kallade prioriteringar. Till varje prioritering finns tillhörande fokusområden, sammanlagt 18 stycken. De stöd och ersättningar som kommer att gå att söka ska passa in i minst ett av de 18 fokusområdena. Prioriteringar inom programmet: 1. Främja kunskapsöverföring och innovation inom jordbruk och på landsbygden. 2. Förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i alla typer av jordbruksföretag och i alla regioner, samt främja innovativ jordbruksteknik. 3. Förbättra djurvälfärd, riskhantering i jordbruket och organisationen av livsmedelskedjan, inklusive bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter. 4. Återställa, bevara och främja ekosystem kopplade till jordbruk. 5. Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruks- och livsmedelssektorn 6. Främja social utveckling, bekämpa fattigdom och skapa ekonomisk utveckling på landsbygden.

Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 Jordbruksverket, I havs- och fiskeriprogrammet beskriver Sverige hur vi ska genomföra Länsstyrelsen de unionsprioriteringar som medfinansieras genom den Europeiska havs- och fiskerifonden för perioden 2014–2020. Havs- och fiskerifonden ska ingå i ett gemensamt, nationellt strategiskt ramverk som även omfattar övriga så kallade struktur- och investeringsfonder i EU (landsbygdfonden, socialfonden, regionalfonden och sammanhållningsfonden). De övergripande målen i programmet är att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser och främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. Åtgärder i hamnar och landningsplatser kan komma att ingå i programmet.

19 8. Behov av klimatanpassning Det regionala och lokala klimatanpassningsarbetet i länet har generellt sett till största del hittills bedrivits i utredningsfasen. Arbete med konkreta åtgärder är mer sällsynt eller har i begränsad utsträckning framkommit i arbetet med handlingsplanen.

I följande kapitel listas de utmaningar inom klimatanpassning i länet som identifierats som särskilt viktiga. Fler anpassningsfrågor finns att hantera och de beskrivs vidare i avsnitt 8.2.

För respektive utmaning som beskrivs utförligare nedan listas ett antal åtgärder. En sammanställning av samtliga åtgärder med utförligare beskrivning finns i kapitel 10.

Avvaktande

Beredskap Förebyggande

Figur 6. Handlingsalternativ för angripande av anpassningsfrågan.

8.1 Utmaningar i länet 8.1.1 Tvärsektoriell hantering av anpassningsfrågan Klimatanpassning är ett komplext och tvärsektoriellt område som kräver samverkan. Ingen central myndighet eller förvaltning inom den kommunala organisationen är naturligt ansvarig för att hålla samman klimatanpassningsfrågorna.

Även om klimatanpassning ofta betraktas som en teknisk fråga utgör klimatanpassning sällan en isolerad process, utan sker i kombination med andra förändringar och beslut. Varje förvaltning måste hantera sina egna anpassningsfrågor men en sammanhållande funktion, ansvarig och/eller en strategi kan vara till nytta för samordning och effektivisering inom den egna verksamheten. Detta för att samordna insatser, dela kunskap och erfarenheter samt för att ta del av den klimatanpassning som faktiskt sker men inte alltid syns. Anpassningsåtgärder i syfte att minska risken för skador kan i sin tur skapa större skador för en annan disciplin eller förvaltning.

Det finns behov av att sprida kunskap och stärka förankringen hos beslutande politiker. Hur frågorna uppfattas är centralt eftersom det får betydelse för hur frågan prioriteras och vem eller vilka som ges ansvar. Befolkningsförändringar och ekonomiska förutsättningar är exempel på faktorer som ändras över tid och som påverkar möjligheterna till anpassning.

Anpassningsfrågorna hanteras till viss del i kommunernas översiktsplaner. Dock kvarstår ofta frågor om hur befintlig bebyggelse ska hanteras i områden som riskerar att översvämmas, övergripande dagvattenhantering m.m. Inte heller de sociala frågorna eller påverkan på verksamheter avhandlas i en översiktsplan. Klimatanpassning bör genomsyra alla översiktsplanens frågeställningar och kan inte heller där hanteras som en isolerad process.

De flesta av kommunernas risk- och sårberhetsanalyser saknar värdering av risk för, och bedömning av förmåga att hantera, naturolycksrisker. Det finns även behov av att förbättra hur klimatförändringar påverkar naturolycksriskerna i länet. Länsstyrelsen och kommunerna bör ta ett helhetsgrepp kring analys av klimatförändringarnas effekter på identifierade extraordinära händelser.

20 Samarbeten med bäring på klimatanpassning inom och utanför länet sker. Handlingsplanen är ett viktigt redskap för samordning och identifieringen av pågående insatser samt även för identifiering av befintliga nätverk och ingångar i organisationer. Ytterligare samarbeten inom länet skulle kunna ske med anledning av frågornas geografiska avgränsning och för möjligheten till samfinansiering. Länsstyrelsen har en viktig roll i det arbetet. Halland är ett förhållandevis litet län vilket kan underlätta samarbeten och förenkla kommunikationsvägarna.

Även internt på Länsstyrelsen ställer klimatanpassningsarbetet stora krav på tvärsektoriellt samarbete över verksamhetsområdena. Det är tydligt, i en så komplex fråga som klimatanpassning, att arbetet berör såväl de naturvetenskapliga som samhällsvetenskapliga disciplinerna. Detta är en utmaning och det finns behov av att förstärka det tvärsektoriella arbetet genom gemensamma projekt och arbetsgrupper. Även samverkan kring frågorna mellan andra myndigheter på regional nivå som exempelvis Trafikverket, Skogsstyrelsen, Region Halland m.fl. behöver utvecklas.

Arbetet med klimatanpassning har hittills i stor utsträckning fokuserat på planering och att skapa underlag för anpassningsstrategier i form av kunskaps- sammanställningar. Fortfarande finns behov av planering och kunskapsuppbyggnad men exempel på konkreta projekt och förebyggande projekt saknas eller har i begränsad omfattning framkommit i arbetet med den här handlingsplanen.

Årgärder  Klimatanpassningsstrategi för kommunen  Integrera klimatanpassning i befintliga nätverk, förvaltningar, nämnder och utbildningar i länet  Infoga anpassningsfrågor i kommunala styrdokument  Infoga anpassningsfrågor i regionala styrdokument  Inkludera en klimataspekt på berörda risker i den regionala risk- och sårbarhetsanalysen  Värdering av naturolycksrisker samt förmågebedömning i risk- och sårbarhetsanalys  Referensgrupp klimatanpassning  Information till allmänheten

För sammanställning av samtliga åtgärder samt utförligare beskrivning med utförare och prioritering se vidare kapitel 10.

8.1.2 Dagvattenhantering (skyfall) i nya och befintliga område Avloppssystemen kommer att belastas kraftigt i ett förändrat klimat på grund av ökade regnmängder och en omfördelning av regn till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är vattenmättad. Extrema skyfall innebär att ledningarna bli överbelastade. Riskerna för bakåtströmmande vatten med källaröversvämningar som följd ökar, liksom bräddning av avloppsvatten med åtföljande hälsorisker.

Den ökade nederbörden, särskilt vintertid, innebär en påtaglig risk för att kapaciteten hos anläggningar för markavvattning regelmässigt inte kommer att räcka till. Otillräcklig avvattning kan komma att försena vårsådden inom jordbruket väsentligt i framtiden. Ökad risk för skadedjursangrepp och ogräsproblem kan också, liksom otillräckliga invallningar, innebära risk för skador på höstsådda grödor, infrastruktur och bebyggelse. Sannolikt uppstår betydligt ökade problem redan till 2020-talet och kanske särskilt i västra Götaland.

Ökad nederbörd väntas tillsammans med högre temperaturer medföra ökad luftfuktighet vilket exempelvis kan leda till att träkonstruktioner utsättas för en ökad risk för rötangrepp eller problem med mögel. Ökad nederbörd kan även medföra

21 ökat slitage på stenkonstruktioner genom vittring och blandkonstruktioner kan utsättas för risker där använda material reagerar olika på exempelvis fukt.

Enligt beräkningarna genomförda av Rossby Centre kan extrem nederbörd som i Skandinavien inträffat vart 20:de år bli verklighet vart 8:de år, och till och med så ofta som vart 3:e år på vissa platser vintertid. Regnmängderna vid extremtillfällena ökar enligt scenarierna med upp till 40 % i Skandinavien. De allra största nederbördstillfällena i Sverige sker vanligen i juli eller augusti. De västra delarna av Götaland, speciellt inre Halland, drabbas ofta av stora nederbördsmängder men får vanligtvis inte de allra största mängderna.

Hantering av dagvatten är en av de större klimatanpassningsfrågorna i länet. Vem som har ansvar, hur dagvattenfrågorna regleras, vilken lagstiftning som gäller och finansiering är i flera sammanhang oklart. Otydligt regelverk kan leda till att ansvaret för dagvatten faller mellan stolarna.

I princip all exploatering innebär ökade flöden av dagvatten då andelen hårdgjord yta ökar vilket gör att avrinningshastigheten ökar. Underdimensionerade system, kombinerade system, hårdgjorda ytor som förhindrar infiltration och bebyggelse i lågpunkter bidrar till ett mer sårbart samhälle. Stadens avrinning är många gånger beroende av att dagvattnet kan avledas till diken och vattendrag i det närliggande landskapet. Avledning av dagvatten försvåras även om recipienten dämmer längre in i systemen vilket kan inträffa vid höga vattenstånd i hav och vattendrag. Dagvattenförande ledningar med utlopp under vattenytan är utsatta vid en höjning av vattennivån genom risk för bakåtströmning. Risk finns även för återströmning i brädd- och nödavlopp.

Inom Hallands län sker en stor andel av utbyggnaden av städer och tätorter på jordbruksmark. Dagvattnet som inte kan ansluta till kommunala system och ansvarsförhållanden gällande dikningsföretag är frågeställningar där det finns behov av mer kunskap.

Målet bör vara att skydda befintlig bebyggelse genom att bedöma om och när åtgärder behöver sättas in, göra mer rum för vatten, planera för fördröjningsåtgärder m.m. Detta kan vara extra problematiskt i redan tätbebyggda områden. Vid nyexploatering bör markanvändningen planeras så att lämpliga ytor för dagvattenhantering pekas ut och bebyggelse och annan exploatering hamnar på lämpliga platser. Anslutning till befintliga vattendrag med dikningsföretag och markavvattningssamfälligheter bör föregås av utredning. Det är viktigt att ansvaret tydliggörs i detaljplanens planbeskrivning, genomförandebeskrivning och plankarta samt att ansvarsfördelningen mellan kommun och enskild framgår. För kommunens del försvinner inte ansvaret med att detaljplanen avslutas. Det är därför viktigt att förmedla information om vilket ansvar som är kommunens respektive den enskildes i alla de processer och driftsskeden som följer av en detaljplan.

Identifiering av riskområden och hur dessa hanteras inom samhällsplaneringen behöver genomföras. Genom den nu tillgängliga höjddatabasen kan områden studeras med större noggrannhet och landskapts former studeras i syfte att skapa förståelse för vattnets vägar. Avrinningsområdesperspektivet bör tillämpas.

Åtgärder  Förmågebedömning skyfall  Allmänna råd för dagvattenhantering  Dagvattenhandbok för Varbergs och Falkenbergs kommuner  Blå strategi för Varbergs kommun  Ansvar för klimatanpassning

För sammanställning av samtliga åtgärder samt utförligare beskrivning med utförare och prioritering se vidare kapitel 10. 22 8.1.3 Kustområdena Närheten till vatten, och kanske framförallt till hav, gör kustlandskapet attraktivt. Kustområdena är av avgörande betydelse för besöksnäringen och friluftslivet i länet. Halland är en klassisk semesterdestination för sol och bad tack vare de naturliga förutsättningarna vilket omnämns som en viktig förutsättning inom arbetet med destinationsutveckling framöver. Besöksnäringen omnämns i vissa sammanhang som den nya basindustrin. Långsiktig hållbarhet anges som en ledstjärna inom besöksnäringen i länet. Detta förutsätter att länets kustområden fortsätter att vara attraktiva och möjliga att använda.

Stigande havsnivå har länge varit en stor fråga inom länets klimatanpassningsarbete. Karterade områden har redovisats i Klimatanalys för stigande havsnivå och åmynningar i Hallands län. Utredningen är av översiktlig karaktär och avhandlar tidsperspektivet fram till år 2100. Klimatförändringarna kan, förutom stigande havsnivå, orsaka ökad erosion läng stränderna, påverkan på dricksvattenkvalitet, påverkan på den biologiska mångfalden, påfrestningar på dagvattenhantering och surare hav m.m. Dessa risker hotar de värden som är av väsentlig betydelse för länets identitet.

Hallandskusten en av de delar av landet där det råder ett särskilt stort bebyggelsetryck. Attraktiva hamnområden bebyggs och fritidshus längs kusten övergår till permanentbebyggelse. Den befintliga bebyggelsen i kustområdet kompletteras med ny då städer och mindre orter förtätas och utvidgas. Detta trots att vi i nuläget ofta inte har någon lösning för hur och när den befintliga bebyggelsen ska skyddas, vem som betalar eller hur de försörjningssystem och värden som krävs för en god livsmiljö ska tryggats.

I 3 kap 2 § plan- och bygglagen anges att de kommunala översiktsplanerna ska ge vägledning för beslut om hur den bebyggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Gällande översiktsplaner i länet ger mycket liten vägledning i frågan hur bebyggelse inom riskområden för översvämning, bristande dagvattenhantering samt högt grundvatten ska bibehållas.

Framtida strandlinje behöver säkerställas längre inåt land genom att nödvändiga funktioner som livsmedelsförsörjning, infiltration av grundvatten, friluftsliv och biologisk mångfald ges tillräckligt utrymme. Behovet av att skydda eller flytta befintlig bebyggelse samt avgöra om och när åtgärder ska sättas in behöver behandlas. Frågor om ansvar, rimliga krav att ställa vid planläggning samt finansiering av erforderliga åtgärder behöver klargöras.

Klimatanpassning inom fysisk planering ställer nya krav på material, tekniska lösningar, byggkonstruktioner osv. vilket skulle kunna gynna olika delar av näringslivet.

Åtgärder  Lyfta anpassningsfrågorna inom näringslivet  Stigande havsnivå – påverkan på skyddade områden  Stigande havsnivå – påverkan på samhällsviktig verksamhet  Klimatanpassningsplan för Laholms kommun  Strategi för bebyggelse i kustområdet  Goda exempel på åtgärder  Ansvar för klimatanpassning  Finansiellt stöd till klimatanpassningsåtgärder

För sammanställning av samtliga åtgärder samt utförligare beskrivning med utförare och prioritering se vidare kapitel 10.

23 8.1.4 Förändringar i grundvattenförhållanden I samband med förändringar av havsnivån förändras även grundvattennivån i marken vilket leder till saltvatteninträngning, svårigheter att infiltrera dagvatten, blöta marker, förändrade förutsättningar för byggnation m.m. Klimatets påverkan på dricksvattenkvalitet och kvantitet behöver utredas ytterligare då det finns behov av kunskap inom området. Dels för att kartlägga förutsättningarna i länet men även i syfte att visa på hur frågan bör hanteras.

På grund av ett varmare klimat med t.ex. fler eller nya typer av skadegörare, kan användningen av bekämpningsmedel inom jord- och skogsbruk öka vilket kan leda till rester av bekämpningsmedel i råvattnet i de kommunerna med grundvattenbaserad dricksvattenförsörjning. Fler skördar inom jordbruket kan även leda till ökat behov av med gödsling och därmed ökad risk för nitratläckage till mark. Sämre råvattenkvalité och lägre grundvattennivåer kan även uppkomma i samband med värmeböljor eller torrperioder.

Arkeologiskt kulturarv i vatten kan påverkas av förändrad vattenkemi och vattenrörelser genom översvämningar. Kulturarv i jord påverkas direkt av ras, skred och erosion men även förändringar i vattenbalans och grundvattennivåer. Begravda objekt klarar sig i regel bäst i jordar med högt vatteninnehåll eller under grundvattennivån vilket har lett till att det idag finns många objekt bevarade i sådana miljöer.

Länsstyrelsen har påbörjat arbetet med en regional vattenförsörjningsplan. Syftet med planen är att den ska medverka till en tryggad och säker dricksvattenförsörjning i Halland. I planen ska vattenresurserna och hot för dem identifieras. Förslag till åtgärder för att minimera hot och säkra vattenresurser i ett flergenerationsmål ska tas fram. Arbetet genomförs i samverkan med kommunerna i, kommuner som gränsar till länet, Region Halland och med större företag i länet. Vattenförsörjningsplanen ska kunna användas på lokal, regional och nationell nivå för fysisk planering, vid miljö- och utvecklingsarbete samt för beredskapsinsatser.

Åtgärder  Regional vattenförsörjningsplan  Klimatanalys för Hallands län  Att tänka på vid planering i områden med högt grundvatten

För sammanställning av samtliga åtgärder samt utförligare beskrivning med utförare och prioritering se vidare kapitel 10.

8.1.5 Hantering av översvämningar vid vattendrag Översvämning definieras som vatten som täcker ytor av land utöver den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning längs vattendrag och sjöar innebär att mer vatten tillförs vattendragen än de kan leda bort. De överströmmade markområdena kan inte ta upp eller dränera bort vattnet om de redan är vattenmättade. Översvämning kan även drabba tex. hårdgjorda bebyggda områden på grund av kraftig nederbörd.

Översvämningar är en naturlig funktion i ett vattendrag. Att undvika eller begränsa omfattningen eller utbredningen av större översvämningar vid extremt hög nederbörd är sällan möjligt. Uppodling och exploatering av låglänta områden (svämplanet) har bidragit till större skador av extrema översvämningar. Med klimatförändringarna är det troligt att situationen kommer att förvärras. Avrinningsområdets form har en avgörande betydelse för hur fort vattnet når vattendraget och påverkar också översvämningsrisken. Förslag till lösningar för att motverka översvämningsskador, brist på bevattningsvatten och krav på att uppnå god ekologisk status bör diskuteras inom hela avrinningsområdet för att kostnadseffektiva lösningarna ska kunna identifieras. Alla berörda har olika värderingar och

24 kunskapsläge. Myndigheterna kan ha de teoretiska svaren och markägarna den praktiska erfarenheten. Översvämningar vid höga till mycket höga flöden kan ibland begränsas genom magasinering och rensning. Vad som är lämpliga åtgärder beror på det enskilda avrinningsområdets hydrologiska förutsättningar.

Om dagens 100-årsflöde skulle inträffa i alla de vattendrag där översvämningsrisken översiktligt karterats inom Myndigheten för samhällskydd och beredskaps (MBS) arbete, skulle den totala skadekostnaden för befintliga byggnader uppgå till 18,5 miljarder kronor för ett sådant översvämningstillfälle. Detta motsvarar cirka 2,3 miljoner kronor per km vattendrag och drabbar främst låg och friliggande bebyggelse. I detta ingår inte översvämningar vid lägre eller högre flöden, utan bara vid just det aktuella 100-årsflödet. Klimatförändringar är inte beaktade.

De översiktliga översvämningskarteringarna för de större åarna i länet är av översiktlig karaktär och detaljerade utredningar kan behövas inom vissa områden. För Viskan har en utredning tagits fram inom ramen för Viskanprojektet och för Lagan tas motsvarande översvämningskartering fram inom ramen för projektet Samordnad beredskapsplanering. I samband med planering av bebyggelseområden i översvämningsbenägna områden har detaljerade utredningar tagits fram av kommunerna. Kostnadsnyttoanalyser kan vara ett verktyg vid identifiering och utvärdering av åtgärdsalternativ.

Arbetet med EU:s översvämningsförordning har som målsättning att skapa ett ramverk för att hantera riskerna och reducera konsekvenserna av översvämningar. Syftet med förordningen är att minska ogynnsamma följder av översvämningar för fyra fokusområden; människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. Inom ramen för översvämningsdirektivet har Kungsbackaån prioriteras som ett av 18 områden med potentiellt betydande översvämningsrisk i Sverige. Då anpassningsfrågorna kring kusten tidigare uppmärksammats i arbetet som bedrivits uppkommer alltmer frågor om hur det halländska inlandet påverkas, bl.a. mindre vattendrag och sjöar. Projekt inom Suseån i Halmstad kommun och Smedjeån i Laholms kommun utreder enskilda vattendrag. Erfarenheter från dessa projekt kan vara vägledande för arbeten och antaganden gällande andra vattendrag. Ytterligare information behövs för att bedöma effekterna för mindre vattendrag och sjöar.

Åtgärder  Klimatanalys för Hallands län  Visa på goda exempel på översvämningshantering  Ansvar för klimatanpassning  Finansiellt stöd till klimatanpassningsåtgärder  Samordnad beredskapsplanering för Lagan  Översvämningsförordningen

För sammanställning av samtliga åtgärder samt utförligare beskrivning med utförare och prioritering se vidare kapitel 10.

Bild 2. Översvämning i Stensån år 2007. Foto: Stefan Johansson 25 8.1.6 Beredskap för värmeböljor För människors hälsa kan en minskning av antalet extremt kalla vinterdagar innebära positiva konsekvenser i form av minskat antal dödsfall och färre som insjuknar i hjärt- och kärlbesvär. Däremot kommer fler och intensivare värmeböljor att öka antalet dödsfall sommartid. Den översiktliga sårbarheten för värmeböljor i länet finns beskriven i rapporten Värmebölja i Hallands län (Länsstyrelsen 2013). Berörda verksamheter behöver se över påverkan inom respektive verksamhetsområde. Detta är särskilt viktigt inom vård- och omsorg då effekterna bedöms som störst för människors hälsa. Rutiner kan behöva ses över och checklistor tas fram.

Inom samhällsplaneringen förekommer begreppet urban värmeöeffekt för tillstånd som kan uppkomma då tätbebyggda område värms upp och lagrar värme under varma perioder. Metod för att identifiera och hantera fenomenet i länet behöver tas fram, t.ex. genom goda exempel från andra.

Åtgärder  Förmågebedömning värmebölja  God beredskap för värmeböljor  Kartlägga riskområden för urban värmeöeffekt

För sammanställning av samtliga åtgärder samt utförligare beskrivning med utförare och prioritering se vidare kapitel 10.

8.1.7 Jord- och skogsbrukets anpassningsfrågor Jord- och skogsbruk är näringar där klimatet och vädret är avgörande för produktion och lönsamhet. Klimatförändringarna kommer att påverka jord- och skogsbruket på flera olika sätt, t.ex. översvämningar, torka, ökade angrepp av skadegörare, påverkan på produktion och djur. Betesmarker, slåtterängar, vattendrag, skogar och kulturmiljöer har också stora estetiska värden och är värdefulla inslag i det halländska landskapet. Många av dessa miljöer är dessutom värdefulla för den biologiska mångfalden.

Ett förändrat klimat kan öka odlingssäsongen och ge positiva effekter om de negativa effekterna inte tar överhand. Detta kan variera från lantbruk till lantbruk beroende på vilka marker de har idag.

Ett varmare klimat kan bidra till att andra arter av insekter överlever i vårt klimat och dessa kan i sin tur påverka smittspridningen mellan djur, (vilda och tamboskap) när de smittstridande vektorerna inte dör ut vintertid. Hur vida detta påverkar optimalt avstånd mellan gårdar för att minska smittspridning mellan gårdar är svårt att analysera. Ökad temperatur kan även minska energiåtgången i lantbruken vintertid men ökas under sommaren. Minskat värmebehov i stallarna under vintern och ökat kylbehovet sommartid kan leda till fler enkla och öppna stallar och även utedrift på sikt. Behovet av reservelverk ökar vid stormar om elförsörjningen förväntas kunna fallera.

Foder- och livsmedelsförsörjning kan påverkas då växtsäsongen kan ändras, nya typer av grödor kan behöva utvecklas medan andra kanske inte klarar av klimat- förändringar. Ökad risk för svampangrepp, nya typer eller svårare angrepp av skadeinsekter och parasiter och därmed förändrad och troligtvis ökad användning bekämpningsmedel behöver belysas.

Översvämningar till följd av ett förändrat klimat riskerar att leda till ökad smittspridning av virus och bakterier, både för människor och för djur. Översvämningar kan även ge upphov till att vissa marker blir för blöta för att hålla djur på bete i den omfattning som regleras i djurskyddsföreskrifterna eller för att kunna användas för växtodling. Markförbättrande åtgärder, ökat behov av dikning, skyddsvallar etc. kan behövas. Förslag till lösningar för att motverka

26 översvämningsskador, brist på bevattningsvatten och krav på att uppnå god ekologisk status bör diskuteras inom hela avrinningsområdet för att kostnadseffektiva lösningarna ska kunna identifieras.

Ökade nederbördsmängder ger större risk för en ökad utlakning av växtnäringsämnen. Flera faktorer pekar mot ökat kväve- och fosforläckage från svensk jordbruksmark. Högre temperaturer och höjda produktionsnivåer som ökar mängden skörderester ökar kvävemineraliseringen. Större nederbörd och större andel regn vintertid ger mer omfattande urlakning. I samma riktning verkar ökad sommartorka, som kan fördröja nedbrytning av färskt organiskt material till hösten. Åtgärder i syfte att minska skadorna vid översvämning bör beakta risken för ökat näringsläckage.

Ökade nederbördsmängder kan innebära behov av större utrymmen för förvaring av foder, som behöver köpas in och större kapacitet på gödselbrunnar m.m. Ändrad markanvändning kan vara nödvändigt för att undvika skador på känsliga grödor. Detta kan påverka foderarealen för djurgårdar samt minska livsmedelsproduktionen i länet. Områden med bra höglänt mark bör inventeras och livskraftiga möjligheter för lantbruket bör säkerställas. Värdefull åkermark bör därmed värnas och eventuell bebyggelse noga övervägas. Inom Hallands län sker en stor andel av utbyggnaden av städer och tätorter på jordbruksmark.

Omvänt kan klimatförändringar ge upphov till långa torkperioder som påverkar tillgången på dricksvatten för människor och djur. Ett ökat bevattningsbehov och fler typer av grödor blir även en följd av torkperioder. Lantbruket kan behöva säkra upp med vattenmagasin och fler dricksvattenbrunnar för att säkra upp fodertillgången, djurskyddet och bevattningsmöjligheter vilket kan komma i konflikt med dricksvattentillgången för människor. Detta kan också påverka vilken areal som behövs för respektive livskraftigt lantbruksföretag.

För utrustning och djurstallar inom jordbruket bör en successiv anpassning till ett varmare klimat i de flesta fall vara möjlig i samband med nyinvesteringar. Ett undantag är system för markavvattning och dränering samt invallningar. Enligt klimatscenarierna kan den kraftigt ökade nederbörden, särskilt vintertid, innebära en påtaglig risk för att kapaciteten hos anläggningar för markavvattning regelmässigt inte kommer att räcka till.

Klimatförändringarnas positiva och negativa effekter bedöms i stort sett ta ut varandra inom jordbruket. De högre koldioxidhalterna väntas höja avkastningen med cirka 5%. Möjligheten att odla mer höstsådda grödor och till exempel att odla majs förväntas bli bättre. Samtidigt kan skördebetingelserna försämras och risken för torka öka. Risken för översvämningar förväntas öka.

Skador på skogen orsakas främst av insekter, svampar, betande djur, fällande stormvindar samt tung blötsnö. Riklig nederbörd och ringa tjälbildning hämmar möjligheterna till drivning, dvs. avverkning och uttransport från skog till skogsbilväg. Översvämningar kan ge liknande problem men skadar sällan stående skog i någon större omfattning. Tjällossning kan göra det svårt att frakta virket vidare från uppläggsplats via skogsbilväg- och det allmänna vägnätet. Historiskt har stormar stått för de största ekonomiska skadorna i skogsbruket.

Det allmänt varmare klimatet, en längre vegetationssäsong och ökad koldioxidhalt i atmosfären väntas föra med sig att tillväxten i skogen ökar. Stående, befintlig, skog kommer dock att vara sämre anpassad till det nya klimatet och kommer därmed inte fullt ut att kunna utnyttja en längre vegetationsperiod. Nya trädslag och träd med andra härkomster (provenienser) kan då i vissa fall ge en ännu högre produktion förutsatt att de kan klara det kritiska plantstadiet i dagens klimat. Ädla lövträd skulle vandra allt längre norrut i landet och granen skulle tryckas tillbaka.

27 Åtgärder  Integrera klimatanpassning i befintliga nätverk, förvaltningar, nämnder och utbildningar i länet  Referensgrupp klimatanpassning

För sammanställning av samtliga åtgärder samt utförligare beskrivning med utförare och prioritering se vidare kapitel 10.

8.2 Omvärldsanalys 8.2.1 Osäkerheter Klimateffekter på människans aktiviteter och system är svårbedömda. Samhällets system är föränderliga vilket gör det komplicerat att bedöma klimateffekter, särskilt långt in i framtiden. Tillgängligheten till observationer och studier av klimateffekter är bäst för Europa, sämre för Nordamerika och betydligt sämre för övriga världsdelar vilket innebär osäkerhet kring hur klimatförändringarna påverkar vår omvärld.

Det finns också osäkerheter som beror på att vi inte känner till hur stora utsläppen av klimatpåverkande gaser kommer att vara och på att klimatet varierar naturligt. Hur olika beräkningsmodeller är uppbyggda ger även det en spridning i resultaten. Osäkerheter inom klimatforskningen påverkas därmed av val av utsläppsscenarier, val av global klimatmodell, val av regional klimatmodell, naturlig variabilitet m.m.

Med hänsyn till osäkerheterna i klimatinformationen bör fokus vara att arbeta utifrån den förändringsriktning som anges snarare än att räkna grader eller centimeter. Angrepp- sättsättet gör att valet av scenarier att arbeta utifrån, inte behöver vara definitiv. Rimligheten i att på kommunal eller regional nivå behöva avgöra vilket av presenterade scenarierna som ska vara dimensionerande kan ifrågasättas. Genom att angripa frågan utifrån antagandet om en förändringsriktning eller tendenser kan förhoppningsvis flexibiliteten i hanteringen åstadkommas. Att å andra sidan ange kostnader för skador eller åtgärder för anpassningsfrågor kan underlätta för att motivera åtgärder eller underlätta för uppföljningen.

8.2.2 Andra viktiga frågor för länet Klimatförändringarna kan påverka processer som först i tredje eller fjärde led påverkar länet. Näringar som i sin tur är beroende av förutsättningar och klimatförändringar i andra delar av världen i produktion eller distribution, t.ex. livsmedelsförsörjning, tillverkningsindustri m.m. Behovet av samarbeten och goda relationer inom Norden, EU och övriga världen kan bli mer betydelsefullt om vi tvingas samsas om resurser som vi annars är vana att kunna besluta om själva.

Matförsörjningen i Sverige förändras snabbt med en kraftigt ökad import vilket gör att globala förändringar även påverkar Sverige. Halland har mycket goda förutsättningar för att producera mat och lokalt producerad mat innebär flera positiva klimatförändringsrelaterade effekter, dels den direkta anpassningen som ger minskad sårbarhet för globala förändringar, dels en minskad konkurrens om resurserna i mer utsatta regioner. Det är också en möjlig väg att minska klimatpåverkade utsläpp globalt. Det finns anledning att följa utvecklingen av matproduktion och matimport i Halland och föra en diskussion om det är en utveckling som vi vill ha.

Närheten till vatten, och kanske framförallt till hav, gör kustlandskapet attraktivt. Kustområdena är av avgörande betydelse för besöksnäringen och friluftslivet i länet, framförallt sommartid. Besöksnäringen omnämns i vissa sammanhang som den nya basindustrin. Flera näringar är i sin tur beroende av tillströmningen av turister och sommargäster till länet. Halland är en klassisk semesterdestination för sol och bad tack vare de naturliga förutsättningarna vilket omnämns som en viktig förutsättning inom arbetet med destinationsutveckling framöver. Långsiktig hållbarhet anges som en ledstjärna inom besöksnäringen i länet. Detta förutsätter att länets kustområden fortsätter att vara attraktiva och möjliga att använda med tillgång till boende, livsmedelsförsörjning, sjukvård,

28 vattenförsörjning m.m. Med varmare klimat inom och utom länet, förändrade vattennivåer och risk för häftiga regn kan besöksnäringen komma att påverkas. Klimatets förändringar kan även komma att ha påverkan på människors flyttningar, både inom länet, till och från länet samt till Sverige.

Hallands län är påverkad av en mängd olika flöden. Framförallt av de nationella trafikflöden som korsar länet i nord-sydlig riktning men även de regionala flödena av vattendragen som har sin källa i de västra grannlänen med utlopp längs länets kust. Flödena inom länet som upprätthåller det vardagliga och ibland livsavgörande systemet av varor och tjänster måste kunna upprätthållas och kan vid avbrott orsaka kostnader i form av liv och pengar.

9. Regional och lokal samverkan

Länsstyrelsen är för närvarande samordnare för det regionala klimatanpassningsarbetet. Anpassningsfrågan bör i möjligaste mån integreras i befintliga nätverk med anledning av anpassningsfrågans tvärsektoriella natur och för effektiviteten i arbetet. Inom vissa områden kan dock informationskanaler och samverkanskontakter behöva etableras mellan utövare som vanligtvis inte samverkar. Samverkansforum där klimatanpassning kan utgöra en naturlig del är:

Forum Ämnesområde Deltagare

Älvsamordningsgrupp Beredskap, översvämning, dammsäkerhet Länsstyrelser, räddningstjänst, kommuner, dammägare, vattenråd MEK-råd Miljö, energi och klimatfrågor Länsstyrelsen, kommuner, Hallandstrafiken, LRF, Trafikverket, Skogsstyrelsen, Varbergs Energi AB, Stena recycling AB, HFAB, Hallands Naturskyddsförening, Högskolan i Halmstad, Energi- och miljöcentrum (EMC), Halmstad energi- och miljö (HEM), Teknik och kompetenscentrum (TEK) Vattenråd Vattenkvalité, översvämning Länsstyrelsen, kommuner, markägare

Säkerhetsnätverk Halland Beredskap Kommuner, Region Halland

GR-kommunerna Kungsbacka kommun

Översvämningsförordningen Förordning MSB, Länsstyrelsen, Kungsbacka kommun

Regionala rådet för samhällsskydd Krisberedskap Kommun, Region Halland, räddningstjänst, och beredskap Länsstyrelsen, privata aktörer

Regelbunden rapportering av de aktiviteter som Länsstyrelsen genomför inom arbetet med klimatanpassning av sker till regionala rådet för samhällsskydd och beredskap. Även andra regionala nätverk kan vara berörda av genomförda aktiviteter och rapportering kan därför t.ex. ske i ovan nämnda nätverk.

Genom en regional referensgrupp för klimatanpassning kan genomfört och planerat arbetet samordnas och spridas i länet. Den regionala referensgruppen för klimatanpassning består av representanter från kommuner, regionala aktörer såsom Trafikverket, Region Halland, Skogsstyrelsen m.fl. Samarbetet inom länet behöver stärkas i syfte att synliggöra konkreta projekt och dela erfarenheter inom länet. Se vidare åtgärd nr 4. Åtgärd nr 11,12, 13 14, 16, 27 och 28, syftar till att stärka det tvärsektoriella arbetet.

29 10. Åtgärder

NR ÅTGÄRD UTFÖRARE PRIO

Nationellt

1 Ansvar för klimatanpassning Nationellt 1 Utredning med fokus på ansvar, finansiering och lagstiftning med avseende på klimatanpassning. Vilken fördelning ska råda mellan stat, kommun och enskild fastighetsägare? Nationell strategi för klimatanpassning saknas.

2 Finansiellt stöd till klimatanpassningsåtgärder Nationellt 2 Stöd till anpassningsåtgärder utöver de statsbidrag som finns för stabiliserande åtgärder i bebyggd miljö.

3 Allmänna råd för dagvattenhantering Boverket 1 För planering, lokalisering och höjdsättning av ny bebyggelse gällande va-system med hänsyn till riskerna för översvämning, vatteninträngning i avloppssystem m.m.

Regionalt

4 Referensgrupp klimatanpassning Länsstyrelsen pågår Regelbundna träffar med kommunala representanter och regionala aktörer i syfte att sprida kunskap och dela erfarenheter. Länsstyrelsen är som samordnare för det regionala klimatanpassningsarbetet och därmed sammankallande. Kommunerna och andra berörda regionala aktörer är deltagare.

I samband med arbetet med denna handlingsplan har arbetet påbörjats och en referensgrupp tagit form.

5 Regional vattenförsörjningsplan Länsstyrelsen pågår Syftet med planen är att medverka till en tryggad och säker dricksvattenförsörjning i Halland. I planen ska vattenresurserna och eventuella hot identifieras. Förslag till åtgärder för att minimera hot och säkra vattenresurser i ett flergenerationsperspektiv ska tas fram. Arbetet genomförs i samverkan med kommunerna i länet samt med kommuner som gränsar till länet, med regionen och med större företag i länet. Vattenförsörjningsplanen ska kunna användas på lokal, regional och nationell nivå för fysisk planering, vid miljö- och utvecklingsarbete samt för beredskapsinsatser.

6 Samordnad beredskapsplanering för Lagan Länsstyrelser, Pågår kommuner, dammägare

7 Stigande havsnivå - påverkan på skyddade områden Länsstyrelsen Pågår Studera den framtida strandslinjen utifrån genomförd kartering längs kusten och identifiera andel areal av statligt skyddade områden, t.ex. naturreservat och riksintressen, som riskerar att översvämmas permanent och tillfälligt. Till grund för fortsatt arbete inom Länsstyrelsen.

30 NR ÅTGÄRD UTFÖRARE PRIO 8 Klimatanalys för Hallands län Länsstyrelsen pågår Redovisning av klimatförändringarna i Hallands län utifrån den SMHI genom senaste forskningen. Möjligt att modellera klimatet med en regeringsupp- upplösning på 4x4 km vilket kan ge bättre förutsättningar för drag. detaljerade hydrauliska beräkningar. Bedömningar om förändringar i grundvattenförhållanden bör ingå.

9 Översvämningsförordningen Länsstyrelsen, pågår Syftet med förordningen är att minska ogynnsamma följder av Kungsbacka översvämningar på människors liv och hälsa samt omfattande kommun påverkan eller skador på miljö, kulturarv och ekonomisk verksamhet. Kungsbacka är identifierat som ett av 18 områden med betydande översvämningsrisk. I arbetet ingår preliminär bedömning av översvämningsriskerna, utarbetande av hot- och riskkartor samt framtagande av riskhanteringsplaner.

10 Förmågebedömning skyfall Länsstyrelserna Pågår MSB:s tema för förmågebedömning år 2014.

11 Integrera klimatanpassning i befintliga nätverk, nämnder och Länsstyrelsen 1 utbildningar i länet Sprida information om pågående arbete, tillgängligt underlag, ansvar m.m. i syfte att öka medvetenheten i olika typer av organisationer, ta del av pågående arbete och synliggöra konkreta projekt.

Genom spridning av underlag kan kontaktpersoner i respektive organisation sprida information om klimatanpassningsfrågor i den egna organisationen, t.ex. i syfte att utbilda och förankra frågor hos beslutande politiker. Detsamma gäller i utbildningar, grundskola, gymnasier och högskolor i länet.

12 Infoga anpassningsfrågor i regionala styrdokument Länsstyrelsen 1 RSA, vattenförsörjningsplan, skötselplaner, beskrivningar, policys m.fl.

13 Inkludera en klimataspekt på berörda risker i den regionala risk- Länsstyrelsen 1 och sårbarhetsanalysen Detta innebär att risker, såsom översvämning, torka och storm, även bör analyseras utifrån klimatförändringarnas påverkan både på dagens och framtidens samhälle.

14 Information till allmänheten Länsstyrelserna 1 Information till allmänheten om risker och förutsättningar gällande klimatförändringar. Vad innebär klimatförändringar för den enskilda medborgaren? Vilka frågor kan bli aktuella för fastighetsägaren, riskgrupper m.fl.

15 Förmågebedömning värmebölja Länsstyrelsen, 1 Länets aktörer ska bedöma länets förmåga att hantera värmebölja. kommunerna, Region Halland

16 Värdering av naturolycksrisker samt förmågebedömning i risk- och Länsstyrelsen, 1 sårbarhetsanalys kommunerna Värdering av naturolycksrisker saknas i risk- och sårbarhetanalyser i länet.

31 NR ÅTGÄRD UTFÖRARE PRIO 17 Lyfta anpassningsfrågorna inom näringslivet Länsstyrelsen 1 Att sprida kunskap om klimatförändringarnas effekter inom näringslivet, t.ex. besöksnäringen m.fl. Bjuda in till deltagande i den regionala referensgruppen för klimatanpassning.

18 Regional översikt över klimatförändringarnas påverkan på Länsstyrelsen i 1 kulturarvet Västra Projekt i syfte att analysera klimatförändringarnas påverkan på Götalands och kulturarvet inom Västra Götalands och Hallands län. Syftet är att Hallands län skapa ett underlag för att kunna gå vidare i frågan om att hantera de förändringar som kan hota, skada eller på annat sätt påverka kulturarvet.

19 Stigande havsnivå - påverkan på samhällsviktig verksamhet i länet Länsstyrelsen 2 Analys av den stigande havsnivåns påverkan på samhällsviktig verksamhet. Inom arbetet med risk- och sårbarhetsanalys.

20 Goda exempel på anpassningsåtgärder Länsstyrelsen 2 Omvärldsbevakning, spridning av rättsfall, dela erfarenheter inom länet.

21 Att tänka på vid planering i områden med högt grundvatten Länsstyrelsen 2 PM/faktablad/checklista: områden med högt grundvatten i länet, jordarter klimatförändringarnas inverkan på grundvattennivån, checklista för planering

22 Visa på goda exempel på översvämningshantering Länsstyrelsen 2 Utarbetande och genomförande av åtgärder. Åtgärder genomförs vid Kungsbackaån. Erfarenheter bör spridas till övriga kommuner.

Lokalt 23 Dagvattenhandbok för Varbergs och Falkenbergs kommuner Varbergs och pågår Syftet med att upprätta riktlinjer för dagvattenhantering är att skapa Falkenbergs en genomtänkt, miljöanpassad och kostnadseffektiv strategi för att kommuner ta om hand och i möjligaste mån minska mängden dagvatten.

24 Blå strategi för Varbergs kommun Varbergs pågår Syftet är att frågor om vatten ska hanteras med ett helhetsgrepp kommun både vad gäller livet i och runt vattnet, upplevelsen av vattnet och den hållbara samhällsplaneringen.

25 Klimatanpassningsplan för Laholms kommun Laholms pågår Syftet är att se hur Laholms kommun kommer att påverkas av kommun klimatförändringarna. Vad innebär en höjd havsnivå och en ökad nederbörd och ett varmare temperatur? Vilka åtgärder kan vi vidta ta för att minska effekten av klimatförändringarna? Studien är i första hand begränsad till kustområdet och utpekade LIS-områden.

32 NR ÅTGÄRD UTFÖRARE PRIO

9 Översvämningsförordningen MSB, pågår Syftet med förordningen är att minska ogynnsamma följder av Länsstyrelsen, översvämningar på människors liv och hälsa samt omfattande Kungsbacka påverkan eller skador på miljö, kulturarv och ekonomisk verksamhet. kommun Kungsbacka är identifierat som ett av 18 områden med betydande översvämningsrisk. I arbetet ingår preliminär bedömning av översvämningsriskerna, utarbetande av hot- och riskkartor samt framtagande av riskhanteringsplaner.

26 Infoga anpassningsfrågor i kommunala styrdokument 1 RSA, vattenförsörjningsplan, översiktsplaner, detaljplaner, policys m.fl.

16 Värdering av naturolycksrisker samt förmågebedömning i risk- och Länsstyrelsen, 1 sårbarhetsanalys kommunerna Värdering av naturolycksrisker saknas i risk- och sårbarhetanalyser i länet.

27 Klimatanpassningsstrategi för kommunen Kommunerna 2 Samlat dokument för hantering av klimatanpassning i kommunen, t.ex. strategi, plan eller tematiskt tillägg till översiktsplanen.

28 Strategi för bebyggelse i kustområdet Kommunerna 2 I de fall då frågan inte behandlas i översiktsplan/ klimatanpassningsplan. Översyn av låglänt bebyggelse i områden som riskerar att drabbad av permanenta eller tillfälligt höga vattennivåer i havet. Strategi för åtgärder och konsekvenser av dessa. Kustkommunerna bör utreda behovet av lämpliga skyddsåtgärder mot stigande havsnivåer. Utredning behövs för varje enskilt kustsamhälle eftersom förutsättningarna är helt olika från fall till fall.

29 God beredskap för värmeböljor Kommun, 2 Se över beredskapen inför värmeböljor gällande lokaler och rutiner, Region främst inom vård- och omsorg. Halland

30 Kartlägga riskområden för urban värmeöeffekt Kommun 3 Kartläggning i stadsmiljö till grund för strategier för blå och gröna strukturer, grönplan etc.

33 11. Uppföljning

Handlingsplanen kräver en översyn och uppdatering i samband med att nya uppdrag och underlag tillkommer. Handlingsplanen bör dock uppdateras senast efter 5 år. Utvärdering av åtgärdsarbetet bör kunna ske löpande i samband med Länsstyrelsens årsredovisning.

12. Referenser

Risk- och sårbarhetsanalys för Varbergs kommun, 2011 Risk- och sårbarhetsanalys för Falkenbergs kommun, 2011 Risk- och sårbarhetsanalys för Hylte kommun, 2012 Risk- och sårbarhetsanalys för Halmstads kommun, 2010 Risk- och sårbarhetsanalys för Laholms kommun, 2011 Risk- och sårbarhetsanalys för Region Halland, 2011 Regional risk- och sårbarhetsanalys för Hallands län, Länsstyrelsen 2011 Värmebölja i Hallands län, meddelande 2013:19, Länsstyrelsen Klimatanalys för Västra Götalands län, rapport Nr 2011-45, SMHI Klimatanalys för Jönköpings län, meddelande nr 2012:09, Länsstyrelsen Klimatanpassning i Sverige – en översikt, Nationell plattform för arbetet med naturolyckor, augusti 2010 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter, SOU 2007:60 Extrem nederbörd i Sverige under 1 till 30 dygn, 1900-2011, SMHI 2012 Samarbete viktigt för anpassningsförmågan, Karin André, Mistra-SWECIA, nr 01 2013 Handbok för klimatanpassad vattenplanering i Skåne, Länsstyrelsen i Skåne Strategier och styrande dokument för klimatanpassning och katastrofreducering, MSB Nationell plattform för naturolyckor, MSB 422 Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser, Myndigheten för samhällskydd och beredskap, 2011 Kunskapsplattform för Halland, Kairos Future, preliminär version februari 2013 Halland: klara, färdiga, gå!, Kairos Future, processdokumentation 23 januari 2014 Identifiering av områden med betydande översvämningsrisk – Steg 1 i förordningen (2009:956) om översvämningsrisker – preliminär riskbedömning Observerade index för Hallands län, SMHI Klimat i förändring, SMHI http://www.smhi.se/tema/Klimat-i-forandring Högskolan i Halmstad, http://www.hh.se/ Klimat och hälsa, Statens veterinärmedicinska anstalt, http://www.sva.se/klimat

34 35 36