Regional Handlingsplan För Klimatanpassning I Hallands Län Meddelande 2014:5
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Regional handlingsplan för klimatanpassning i Hallands län Meddelande 2014:5 1 Titel: Regional handlingsplan för klimatanpassning i Hallands län Utgiven av: Länsstyrelsen i Hallands län Meddelande 2014:5 Slutrapportering av regeringsuppdrag nr 39 i länsstyrelsernas regleringsbrev år 2013. Tryck: Länsstyrelsen i Hallands län ISSN 1101-1084 ISRN LSTY-N-M--2014/5--SE Omslag: havet, varm dag i Halmstad, badande i Varberg, åkerlandskap i Viskadalen, vattensamling på Södra vägen i Halmstad, foto: Anna Modigh 2 Förord Vår tids stora utmaning är den globala uppvärmningen. Ingen kan idag med säkerhet säga hur våra liv och samhällen kommer att förändras, när klimatet blir varmare, men en sak vet vi: det räcker inte med att minska klimatutsläppen. Vi måste också långsiktigt anpassa våra samhällen till ett varmare klimat. Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att regionalt samordna arbetet för klimatanpassning. Tillsammans har vi enats om en vision för det arbetet: att minska samhällets sårbarhet och att tillvarata möjligheter att bygga ett långsiktigt robust samhälle. I grunden handlar klimatanpassning om hållbar samhällsutveckling. Genom att vidta långsiktigt kloka åtgärder idag, kan vi undvika stora kostnader och bakslag i framtiden. Insatser för klimatanpassning spänner över många samhällssektorer – från samhällsplanering till hälsovård och smittskydd. I Halland kan vi se stora, växande risker förknippade bland annat med ökad nederbörd och en stigande havsnivå. Samtidigt vet vi att klimatförändringen också kan få positiva effekter, till exempel i form av ökad produktion i jordbruk och skogsbruk. I stort sett alla näringar påverkas på något sätt av klimatförändringen, från besöksnäring till byggande och transporter. Den handlingsplan för klimatanpassning i Hallands län, som du nu håller i din hand, har sammanställts på uppdrag av regeringen. Den tar sin utgångspunkt i det arbete som redan idag bedrivs i länets kommuner och bygger på en analys av de specifika klimatutmaningar som möter oss i Hallands län. Från Länsstyrelsen vill vi rikta ett varmt tack till kommuner och övriga aktörer som aktivt har bidragit till rapportens analys och förslag. Det är vår förhoppning att handlingsplanen ska ge en god vägledning i det fortsatta arbetet för klimatanpassning i Halland, lokalt och regionalt. Det är också vår förhoppning att handlingsplanen för Halland, tillsammans med handlingsplanerna från övriga län i Sverige, ska bli ett värdefullt bidrag till det fortsatta arbetet för klimatanpassning på den nationella nivån. Välkommen att vara med i arbetet! Lena Sommestad Landshövding 3 4 Innehåll 1. Varför klimatanpassning? 6 2. Länsstyrelsens utgångspunkter i arbetet 6 3. Klimatförändringar i Hallands län fram till år 2100 7 4. Om Hallands län 8 5. Om handlingsplanen 9 5.1 Mål och syfte 9 5.2 Metod 9 5.3 Målgrupp 9 5.4 Hur handlingsplanen ska användas 9 5.5 Tidsperspektiv 10 6. Riskbild 11 7. Klimatanpassningsarbetet i länet 12 7.1 Kommunernas arbete 12 7.1.1 Översiktlig planering 14 7.1.2 Risk- och sårberhetsanalys 14 7.2 Regionala aktörer 16 7.3 Lagstadgade åtaganden och regeringsuppdrag 18 8. Behov av klimatanpassning 20 8.1 Utmaningar i länet 20 8.1.1 Tvärsektoriell hantering av anpassningsfrågan 20 8.1.2 Dagvattenhantering (skyfall) i nya och befintliga områden 21 8.1.3 Kustområdena 23 8.1.4 Förändringar i grundvattenförhållanden 24 8.1.5 Hantering av översvämningar vid vattendrag 24 8.1.6 Beredskap för värmeböljor 26 8.1.7 Jord- och skogsbrukets anpassningsfrågor 26 8.2 Omvärldsanalys 28 8.2.1 Osäkerheter 28 8.2.2 Andra viktiga frågor för länet 28 9. Regional och lokal samverkan 29 10. Åtgärder 30 11. Uppföljning 34 12. Referenser 34 Bilaga 1 : Tillgängligt underlag för anpassningsarbetet Bilaga 2: Redogörelse för inkomna synpunkter under remissen 5 1. Varför klimatanpassning? Klimatet har förändrats kontinuerligt under de miljontals år som jorden funnits. Under det senaste århundradet har en global uppvärmning konstaterats. Utöver de naturliga faktorer som styr denna uppvärmning har modellresultat visat att människans utsläpp av växthusgaser mycket sannolikt bidragit till temperaturökningen under de senaste 50 åren. Den globala medeltemperaturen har under 1900-talet ökat med 0,6 grader vilket är en stor och snabb ökning. Andra tecken på ett förändrat klimat är förändrade nederbördsmönster, stigande havsnivåer, glaciärernas tillbakagång och minskning av istäcket i Arktis. Klimatanpassning definieras som förändringar i ekologiska, sociala eller ekonomiska system till följd av verkliga eller förväntade klimatförändringar. Klimatanpassning är till exempel förändringar i processer, metoder och strukturer, antingen i syfte att mildra negativa förväntade effekter, eller i syfte att utnyttja nya möjligheter som uppstår till följd av klimatförändringarna. 2. Länsstyrelsens utgångspunkter i arbetet Länsstyrelserna fick år 2009 i uppdrag att samordna det regionala arbetet med att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Arbetet har bedrivits genom framtagande av kunskapsunderlag, tolkning av underlag från andra myndigheter, utbildning, seminarier, nätverksbyggande samt spridning av information. År 2013 kompletterades uppdraget till att även omfatta arbetet med att ta fram en regional handlingsplan för klimatanpassningsarbetet efter utvärdering och sammanställning av kommunernas klimatanpassningsarbete. ”Länsstyrelserna ska sammanställa, redovisa och göra jämförelser av det klimatanpassningsarbete som sker på kommunal nivå. Utgångspunkt för arbetet bör vara bedömningar om sårbarhet för klimatförändringar och behov av klimatanpassning. Länsstyrelserna ska sedan efter samråd med berörda aktörer utarbeta regionala handlingsplaner för klimatanpassning till vägledning för det fortsatta lokala och regionala klimatanpassningsarbetet.” 6 3. Klimatförändringar i Hallands län fram till år 2100 Temperatur1 Årsmedeltemperatur Maximal dygnsmedeltempertur Antal varma dygn Referensperiod 1961-1990 6 - 8°C 17 - 24°C 10-15 Förändring till år 2050 + 1 - 3°C - 1°C - + 4°C + 20 Förändring till år 2100 + 3 - 6°C + 2 - 6°C + 40 Nederbörd2 Årsnederbörden Nederbördssumma vinter Referensperiod 1961-1990 800 - 1200 mm 120 - 220 mm Förändring till år 2050 - 10% - + 20% - 30% - + 40% Förändring till år 2100 + 0 - 40% + 0 - 90% Antal dygn med >10 mm nederbörd Året största dygnsnederbörd Referensperiod 1961-1990 20 - 30 dygn 30 - 40 mm Förändring till år 2050 + 0 - 14 dygn - 10% - +50% Förändring till år 2100 + 5 - 25 dygn + 0 - 75% 3 Vattendrag Förändring av medeltillrinningen i åarna. År Vinter Vår Sommar Höst Viskans mynning Ätrans mynning Nissan, vid länsgränsen till Kronobergs län Lagan, vid inloppet till Vidöstern, Jönköpings län Havsnivå4 2012 2100 50-års maxnivå (plushöjd) + 2,5 + 3,5 1. Beräknad förändring av temperaturen i länet under åren 1961-2100 jämfört med den normala (medelvärdet för år 1961-1990). Förändringen i temperatur anges utifrån resultaten för utsläppsscenario RCP 8,5 samt A1B Källa: SMHI och Värmebölja i Hallands län, Länsstyrelsen 2013 2. Beräknad förändring i nederbörden i länet i under åren 1961-2100 jämfört med den normala (medelvärdet för år 1961-1990). Förändring i nederbörd anges utifrån resultaten för utsläppsscenario RCP 8,5 Källa: SMHI 3. Förenklad sammanfattande tabell av förändringen av tillrinningen i åarna. Pilarna anger en förändringsriktning. Ökande medeltillrinning under perioden visas som uppåtgående pil och minskande som nedåtgående pil. Då ingen tydlig förändring kan ses eller förändring varierar periodvis upp och ned utan tydlig riktning mot slutet av perioden anges detta med horisontell pil. Observera att tolkningen är grovt schematisk och anger inte storleken i förändring- en. Källa: Klimatanalys för Västra Götalands län, rapport Nr 2011-45, SMHI och Klimatanalys för Jönköpings län, meddelande nr 2012:09, Länsstyrelsen 4. Klimatanalys för stigande hav och åmynningar i Hallands län, WSP 2012 7 4. Om Hallands län Hallands län är känt för sina bad och stränder, ett bördigt slättområde med åar i lummiga dalar samt en skog- och sjörik glesbygd. Länet har en total areal på 5 719 km2 vilket motsvarar 1,3 % av landets yta. Hallands ca 500 km långa kuststräcka sträcker sig från kustslätten norr om Hallandsåsen i söder, till mer varierad kust med strandängar, kargare klipplandskap, skär och vikar i norr. Hela kuststräckan präglas av ett stort bebyggelsetryck för såväl helårs- som delårsboende. Närheten till havet i kombination med goda kommunikationer till storstadsregioner har gjort Halland till ett attraktivt län att bo och turista i. I länet finns sex kommuner, Laholm, Halmstad, Hylte, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka som alla utom Hylte är kustkommuner. Befolkningsökningen och sysselsättningsutvecklingen i länet har varit bättre än riksgenomsnittet. År 2013 uppgick befolkningen i Halland till 306 840 personer. Halmstad är länets största kommun med ca 94 000 invånare och länets residensstad. Länet gränsar till Skåne län i söder, Kronoberg och Jönköpings län i öster, Västra Götalands län norr och till Kattegatt i väster. Kommun Folkmängd totalt i kommunen år 2013 Invånare/km2 år 2013 Kungsbacka 77 390 127,6 Varberg 59 936 69 Falkenberg 41 912 37,8 Halmstad 94 084 92,8 Hylte 10 001 10,6 Laholm 23 517 26,6 Besöksnäringen i länet är betydande och gör att folkmängden fördubblas under sommaren till runt en halv miljon invånare. Stränderna och områdena i nära anslutning till havet är av stor betydelse. Skogen i länet har höga produktions- och miljövärden. Den är också viktig för rekreation och friluftsliv och den