Johannes Gyllenmun – en senmedeltida ikonografisk förvirring

Eva Lindqvist Sandgren

Title Saint John, the Golden-mouthed – a Late Mediaeval Iconographical Confusion Abstract The pictorial program in Thott 113, an illuminated French of hours from c. 1400 in the Royal , Copenhagen, is fairly conventional. But instead of the usual evangelist portrait at the beginning of the gospel, St. John is placed on the island of Patmos, where his writing is inter- rupted by a devil who steals his ink. This motif became popular around the middle of the 15th cen- tury in northern France and Flanders, a fact previously noticed by scholars. In this article, however, the motif is connected to Parisian book illumination from a slightly earlier period, i.e. the late 14th or early 15th century, and to some of the illuminators working for Duke Jean de Berry (d. 1416). The motif originated through a confusion of John the evangelist with John Chrysostom. It can be con- nected to a Miracle play, performed annually by the goldsmiths’ guild in Paris during the 14th cen- tury. The book illuminators who used the scene included, for example, the Vergil Master, although the painter of the Thott hours in Copenhagen, the Ravenelle Master, seems to have used it even more frequently. Keywords Miniatures, late medieval book illumination, John the evangelist, John of Patmos, John Chrysostom, Jean bouche d’or, devil, ink horn, Miracle play, Parisian book illumination, Bible his- toriale, book of hours, gold smiths’ guild Author Associate prof./senior lecturer, Dept. of Art History, Uppsala University Email [email protected] Iconographisk Post Nordisk tidskrift för bildtolkning • Nordic Review of Iconography Nr 1, 2015, pp. 35–45. issn 2323-5586

I Kungliga biblioteket i Köpenhamn finns der, evangelietexter, Marie tidegärd, Heli- en fransk tidebok från tiden omkring ga Korsets och Den Helige Andes tidegär- 1400, Thott 113 in 8o. Den är vackert de- der, Botpsalmer, Marie fröjder, Sju böner korerad med gyllene marginalrankor och till Gud och dödsmässan. Likaså återfinns miniatyrer i semi-grisaille.1 Som brukligt mariaböner och andra kortare böner.2 i dylika tideböcker innehåller den kalen- Ikonografin för de femton miniatyrerna

nordic review of iconography 35 eva lindqvist sandgren johannes gyllenmun – en senmedeltida ikonografisk förvirring som inleder tidebokstexterna är till synes sitter han och skriver på en bokrulle som av det traditionella slaget: Jesu barndoms- ligger utrullad över hans knä. Till vänster motiv i Marie tidegärd, Pingstundret i He- ses hans symbol, örnen, som ser in i bilden lige Andes tidegärd etc. Vid två av de fyra från sidan och håller i ena änden av den evangelietexter som föregår Marie tidegärd långa bokrullen som Johannes skriver på. finns miniatyrer vars motiv dock hör till de På den lilla gulgröna ön omges Johannes ovanliga. I den här typen av evangelistbil- av fyra små träd med slanka stammar. Ser der ser man vanligen den aktuelle författa- man närmare på trädet vid vänstra bild- ren i färd med att skriva, gärna framställd kanten skymtar en märklig liten gråsvart tillsammans med sin evangelistsymbol. I figur. Det är en liten djävul som kommer den thottska tideboken är det perikoperna inflygande. Han har fått fatt på Johannes ur johannesprologen ( 13r) och Mat- bläckhorn och försöker hindra det fortsat- teus 17 (folio 19v) som försetts med mi- ta skrivandet, genom att helt enkelt stjäla niatyrer. Lukas- och markustexterna har hornet och hälla ut bläcket! Någon sådan däremot inga bilder. Ingen av de båda mi- berättelse låter sig inte spåras i bevarade niatyrerna visar de skrivande evangelister- skrifter som tillskrivs denne apostel.- Var na. Matteustexten handlar om Kristus och ken Johannesevangeliet, breven eller den lärjungarna på förklaringsberget. Den har på Patmos författade Uppenbarelseboken istället fått en direkt textillustrerande bild, kan låna sig till en sådan tolkning. Man där den frontalt stående Kristus omges kan tycka att det är ett motiv mer passan- av dels de fallande lärjungarna på marken, de som inledning till Uppenbarelseboken, dels svävande bröstbilder med Moses och men det är tvärtom inget ovanligt att de Elia. Över Kristus ses även Faderns ansik- senmedeltida franska tideböckerna låter te och en svävande vit duva. Kompositio- Johannesevangeliet inledas med just skriv- nen med Kristus, Fadern och duvan utgör scenen från Patmos. på detta vis i sig en treenighetsbild.3 Det var emellertid inte bara i tideböck- Den scen som står i centrum för denna ernas miniatyrer som Patmos-motivet fö- artikel är den skrivande aposteln som inle- rekom under 1400-talet. Den sedan länge der Johannesevangeliets prolog på folio 13r etablerade äldre bildtraditionen, med (fig. 1). Johannes har placerats på ön Patmos, evangelisten vid sin skrivpulpet, ersattes alltså snarare nedtecknande sin uppenba- av skildringar med Johannes på Patmos, relse än evangeliet. Med penna i handen även om textsammanhanget alltså inte var

Fig. 1. Ravenellemästaren, Johannes på Patmos med bläckstjälande djävul till vänster. Fransk tidebok daterad till omkring 1400. Köpenhamn, Kungliga biblioteket, ms. Thott 113 in 8o, folio 13r. Miniatyr i semigrisaille och guld. Boksidans mått ca 14.5x11 cm. Foto © Det Kongelige Bibliotek, København. The Master of the Ravenelle Hours, John on Patmos with devil stealing ink to the left. French book of hours dated about 1400. Copenhagen, Royal Library, ms. Thott 113 in 8o, folio 13r. Miniature in semi- grisaille and gold. Size of the book page c. 14.5x11 cm. Photo © The Royal Library, Copenhagen.

36 iconographisk post nr 1, 2015 nordic review of iconography 37 johannes gyllenmun – en senmedeltida ikonografisk förvirring Uppenbarelseboken. Just djävulens med- bläckstjälande djävulen till minia​­tyren verkan i Patmosscenen tycks dock ha va- med Johannes på Patmos på folio 195v (fig. rit mest populär i norra delen av Frankri- 2). Innehållet är detsamma men komposi- ke och i Flandern. Motivet är således inte tionen är förändrad. Istället för den till sy- unikt för den thottska tideboken, men nes medelålders Johannes i den thottska vanligen kommer handskrifter och andra tideboken ses en ung man på bilden i Bal- framställningar med detta motiv från se- timorebibeln. I Baltimorebibeln skyndar nare decennier på 1400-talet och inte så sig den grå djävulen iväg bort från ön utan tidigt som kring sekelskiftet 1400. Sam- att ta med sig bläckhornet, som ligger kvar ma episod återges bland annat i några tide- tomt på marken. Baltimorebibeln dateras böcker som är ett par eller fler årtionden till 1390-talet, men ännu något äldre är en yngre, exempelvis Baltimoretideböckerna Bible historiale i Bodleian Library i Ox- ms Walters 265 (folio 15r) och Walters 260 ford, ms Canon Misc. 249.7 Den hör ock- (folio 13r),4 samt i Pierpont Morgan Libra- så hemma i den parisiska kontexten, men ry i New York ms Morgan 357 (folio 15r) dateras till ca 1370–80. På folio 234r i den- och Morgan 87 (folio 107v). na Oxfordbibel skildras likaså hur djävu- Den parisiske bokmålare som illumine- len stjäl bläckhornet och häller ut Johan- rade den thottska tideboken, Ravenelle- nes bläck. mästaren, målade även de flesta av bilder- En Bible historiale är en franskspråkig na i en Légende dorée daterad 1402 (Paris, variant av bibelns texter, snarare en para- BNF fr 242).5 Motivet återfinns där på fo- fras än en översättning. Texten skapades lio 18v och texten handlar om evangelisten av kaniken Guyart Desmoulins mot slutet och aposteln Johannes.6 I bilden sitter den av 1200-talet. Dessa biblar var omfattande unge apokalypsförfattaren på marken och verk och oftast uppdelade på två stora vo- skriver på ett ark som vilar mot hans knä. lymer i folioformat. Bibelvarianten var po- Till vänster står örnen och på höger sida pulär bland den franska noblessen under ses en grå liten djävul flyga ned och norpa 1300-talet, vilket alltså stämmer väl med åt sig bläckhornet. När samme bokmåla- Baltimorebibelns proveniens i den stora re på 1390-talet bidrog med miniatyrer till boksamlingen hos hertigen Jean de Berry en omfattande Bible historiale (Baltimore, (d. 1416). Viktiga orsaker till populariteten Walters 126) för hertigen Jean av Berry an- var dels det franska språket istället för , vände han sig också av motivet med den och dels att biblarna hade ett omfattande

Fig. 2. Ravenellemästaren, Johannes på Patmos med bläckstjälande djävul till höger. Bible historiale vol. 2 daterad till ca 1402–1410. Ms. Walters 126, folio 195v. Polykrom miniatyr med guld. Boksidans mått ca 43x32 cm. Miniatyrens mått ca 9.3x9.2 cm. Foto © Walters Art Museum, Baltimore. The Master of the Ravenelle Hours, John on Patmos with devil stealing ink to the right. Bible historiale vol. 2, dated ca 1402–1410. Ms. Walters 126, folio 195v. Polychrome miniature with gold. Size of the book page ca 43x32 cm. Size of the miniature c. 9.3x9.2 cm. Photo © Walters Art Museum, Baltimore.

nordic review of iconography 39 eva lindqvist sandgren johannes gyllenmun – en senmedeltida ikonografisk förvirring bildprogram, dvs. ofta var rikt illumine- heller gått att knyta den till samma text- ter som dateras till 1200-talet men vars ur- kallas han i speltexten för bouche d’or.15 Jo- rade. Både Baltimore- och Oxfordbiblar- redaktion som Baltimorebibeln, eftersom sprung är något dunkelt. Den bär titeln hannes framställs som klerk i tjänst vid ett na är rikligt illuminerade och passar alltså Oxfordbibeln inte nämns i Samuel Bergers Or dirons de saint Johan bouche d’or. Den kungligt hov. Tid och plats är ospecifice- bra in i den sociala kontexten. omfattande studie från 1884 över de fran- andra texten ingår i en handskrift med fyr- rade. Den för vårt vidkommande intres- Om nu inte den skildrade episoden i ska Bible historiale.10 En sådan textmässig tio mirakelspel, Miracles de Nostre Dame santa delen av berättelsen handlar om hur miniatyrerna kommer från de kanoniska anknytning skulle ha kunnat peka på en par personages (Paris, BNF fr 819–820).12 Johannes landsförvisas till en öde ö för att johannitiska texterna i bibeln, varifrån mycket specifik tillkomstmiljö och sprid- Båda texterna återger i stort sett samma dö bland vilddjuren, efter att han falskeli- kommer den då? Den nederländske konst- ningskontext för motivet. En stilistisk da- innehåll.13 Mirakelspelet om Jean bouche gen har blivit anklagad för att ha förfört en historikern Jan Gerrit van Gelders artikel tering av måleriet i Oxfordbibeln pekar d’or var ett av de spel som framfördes år- prinsessa vid det hov som han var anställd Der Teufel stiehlt das Tintenfaß från 1972 tydligt mot 1370–80-talen. ligen inom det parisiska guldsmedskråets hos. När han blivit förvisad till ön visar det behandlar motivets ursprung och dess sen- I den franska översättningen av helgon- brödraskap, Confrérie Saint-Éloi, mellan sig att den fromme och oskyldigt anklaga- medeltida popularitet i nederländska och legendsamlingen Legenda aurea, på fran- åren 1339 och 1382. Spelet framfördes in- de mannen dock står under gudomligt be- flandriska områden. Han visar att motivet ska Légende dorée, finns flera avsnitt som omhus och med ganska begränsade rums- skydd. I sin nöd åkallar han jungfru Mari- varken har förankring i apokryfa texter el- handlar om olika heliga personer vid namn liga resurser. Hela spelcykeln handlade på as hjälp. Hon svarar genom att uppenbara ler i det hagiografiska material som han Johannes. Berättelserna handlar om exem- ett eller annat sätt om jungfru Marias mi- sig tillsammans med ärkeänglarna Mika- undersökte. Däremot fann han en förkla- pelvis evangelisten Johannes, abboten Jo- rakulösa ingripande i olika sammanhang. el och Gabriel. När Johannes därefter bör- ring via den populära helgonsamlingen hannes, Johannes diakonen, Johannes all- Det framfördes på brödraskapets årliga jar skriva ned denna gudomliga vision, då Legenda aurea till medeltida diktning och mosegivaren (patriark av Alexandria), högtidsdag någon gång i december, eller dyker en djävul upp. Denne hindrar reso- dramatik.8 Utgångspunkten för van Gel- apostlarna Johannes och Paulus, Johannes i snar anslutning till denna. Inledningen lut Johannes från att skriva genom att stjä- der var de senmedeltida bilderna med djä- döparen och kyrkoläraren Johannes Chry- till spelet lyder: Cy commence un miracle la bläckhornet och hälla ut bläcket. Det är vulsmotivet. Han menade att Baltimore- sostomos (d. 407). Det är den sistnämn- de Nostre Dame de saint Jehan Crisitho- alltså denna scen som återges i bland annat bibeln (Walters 126) uppvisade det äldsta de Johannes, ”chrysostomos”, som är re- mes et de Anthure, sa mère, comment un den thottska tideboken. Men berättelsen kända exemplet på motivet, med den en- levant i detta sammanhang. Genom sitt roy lui fist coper le poing et Nostre Dame tar inte slut här. När Johannes inser att han ligt van Gelder ungefärliga dateringen till välformulerade evangelium kom nämli- lui refist une nouvelle main.14 Av detta förlorat sitt skrivbläck åkallar han på nytt cirka 1380. Denna datering måste dock jus- gen även evangelisten Johannes att betrak- framgår att berättelsen om djävulen som jungfru Maria, och det är då som det verk- teras något till fram på 1390-talet, från vil- tas som vältalig, ”med en gyllene mun” – stjäl bläcket inte ansetts som huvudsaklig liga miraklet inträffar: Johannes saliv för- ken tid Ravenellemästarens verksamhet och då blev det svårt att skilja honom från episod i spelet, utan istället ett underverk vandlas till guldbläck. Tack var detta un- kan beläggas i Paris.9 den i allra högsta grad vältalige kyrkolära- då Johannes får en ny hand genom jung- der kan han nämligen fortsätta att skriva Samtidigt har det visat sig att det finns ren med samma namn, talang och epitet: fru Marias försorg. Läsaren får också veta ned sin vision – men denna gång med gyl- ett ännu något äldre exempel på motivet, Johannes Chrysostomos. Den vältalige Jo- att det, trots viss förvirring, tycks handla lene gudomligt bläck.16 Den gyllene mun- en i sammanhanget tidigare inte uppmärk- hannes Chrysostomos blev Jean bouche om en och samme Johannes i såväl Légen- nen är alltså inte längre en bild för välta- sammad Bible historiale i Oxford, Bod- d’or på franska.11 I Légende dorée-hand- de dorée som i spelet. Enligt Légende do- ligheten utan ett faktum! Därav epitetet leian Library, ms Canon Misc. 249, fo- skrifterna förekommer han under både det rée hette Johannes Chrysostomos föräld- gyllenmun. lio 234. Denna Oxfordbibel är tyvärr inte franska och det grekiska namnet. rar nämligen Second och Anthura. Denna Varken berättelsen om djävulen och omnämnd i litteraturen och har bara dif- I den franska kontexten förekommer moder, Anthura, finns med som en viktig bläcket eller den i rubriken nämnda avka- fust daterats till 1300-talet i katalogerna i det två texter som handlar om Saint Jean aktör i början av spelet. Trots att Johannes pade och mirakulöst återskapade handen Bodleian Library, förmodligen främst på bouche d’or och ett bläckhorn. Den ena är i både inledningen och i rubriken kallas återfinns i Légende dorée. Däremot har paleografiska grunder. Tyvärr har det inte en lång dikt som finns i ett fåtal handskrif- för det grekiska tillnamnet chrysostomos, den nämnda 1200-talsdikten Or dirons de

40 iconographisk post nr 1, 2015 nordic review of iconography 41 eva lindqvist sandgren johannes gyllenmun – en senmedeltida ikonografisk förvirring saint Johan bouche d’or ett innehåll som mästaren i mirakelspelet. Den miniatyr med professionella bokmålare, vilka säker- ra glädje. De bevarade instruktionerna är motsvarar bläckepisoden. Dikten har be- som inleder den aktuella episoden i spe- ligen kunde läsa rubrikerna intill bilderna. oftast mycket knappa och lämnar mycket varats i bland annat två olika versioner i ett let (BN fr 820 folio 60r) visar hur den av- Samtidigt bör man komma ihåg att apo- över till målarnas eget huvud. Det är där- par handskrifter i Bibliothèque de l’ Arsé- huggna handen återställs av jungfru Maria, kalypsförfattaren kunde framställas med för inte så märkligt om ett Johannesmotiv nal i Paris, skriven av en man vid namn Re- dvs. den händelse som även nämns i spelets ett annat ondskefullt väsen vid sin sida, med en djävul respektive ett odjur, blir svå- naut.17 Man har menat att diktens innehåll kapitelrubrik. Själva bläckundret återges odjuret i den apokalyptiska visionen. Att ra att hålla isär. Man bör också hålla i min- är ett påfund av diktaren för att förklara inte alls i bild i handskriften. Mirakelspe- kringskuttande djävlar överhuvudtaget var net att den kyrkliga dramatiken var myck- tillnamnet ”guldmun”.18 Ytterligare en så- lets miniatyrer kan i sig alltså inte ha an- populära är känt från både bildkonst och et populär, och att mirakelspelet om Saint dan förklaringsmodell av tillnamnet ger vänts som bildförlaga för motivet av Rave- dramatik.24 Ytterligare en aspekt som skul- Jean bouche d’or är ungefär samtida med de en tysk legendvariant som återfinns i ett nellemästaren eller dennes kollegor. le kunna bidraga till just en djävuls med- diskuterade Patmosscenerna i den thott- tryckt passionale från Nürnberg 1488. Där De bokmålare som är aktuella i alla de verkan är, att man under medeltiden har ska tideboken, Baltimorebibeln och Lé- är det barnet Johannes som kysser en Ma- nämnda handskrifterna var aktiva i Paris använt delar av Johannesprologen som ex- gende dorée-handskriften. En association riabild på munnen, varefter det strålar som från ungefär den tid då spelet inte längre orcismformel. Man bör också minnas fö- mellan Johannesprologens utläggning om av guld från hans läppar.19 framfördes årligen, men fortfarande var rekomsten av djävulsfigurer som hotar sär- Logos, och Johannes Chrysostomos välta- Den ”gyllene munnen” i dikten och skå- känt. Både bokmålare och guldsmeder hör- skilt heliga personer, t.ex. sankt Bernhard. lighet kan också vara möjlig. despelet är alltså ingen omskrivning av väl- de till de hantverkare som återkommande Ännu en faktor som kan ha krånglat till det Motivöverföringen från Johannes evan- talighet utan syftar på att Johannes mun arbetade för bland annat hertigen Jean av är att båda dessa fromma och vältaliga Jo- gelisten till Johannes Chrysostomos kan bokstavligt talat genererade guld. De med- Berry.22 Bokmålare och guldsmeder hade i hannesgestalter förknippas med en ö som alltså ha flera bakomliggande orsaker. De eltida franska författarna hade uppenbar- sin tur affärer med varandra eftersom bok- börjar på bokstaven P: Patmos respekti- bar båda samma förnamn, de var vältaliga ligen ett behov av att göra benämningen målarna förgyllde sina verk med bladguld ve Pithyos. I ytterligare en Bible historia- och viktiga i kyrkohistorien både som per- ”bouche d’or” begriplig. Att man under an- från guldsmederna. Anknytningen till Pa- le (Paris, BNF fr 159) i vilken både Vergili- soner och som författare och båda förknip- tiken kunde benämna en vältalig man så- ris kan förklara motivets utpräglat franska us- och Ravenellemästaren medverkat och pas med ungdomlighet i sina vitae. Båda som ”guldmunnad”, chrysostomos, var allt- popularitet och dess uppkomst ligger för- motivet finns med, är dessutom stavning- sändes i exil av kejsare till en ö, och des- så inte tillräcklig förklaring eller ens känt modligen i mirakelspelets lokala populari- en en blandning av de båda öarnas namn: sa öar hade snarlika namn (för den franska av diktens respektive skådespelets författa- tet och den näraliggande sammanbland- Pathymos. Stavningen i Frankrike var lika publiken). Spänningen mellan det gudom- re på 12–1300-talen. Samma guldtextsbe- ningen av de båda heliga Johannes med lite standardiserad där som den var i Nor- liga och det onda visualiserades konkret i rättelser är för övrigt också kända från det gyllene mun. dens länder vid denna tid. bilden vilket också kan ha bidragit till mo- medeltida Italien, där han kallas Giovanni Det finns tydliga paralleller mellan En bokmålare kunde vägledas i mo- tivets uppkomst och popularitet. De bil- Boccadoro.20 apokalypsförfattaren Johannes och Jo- tivvalet och bildinnehållet av konkreta der som har diskuterats här hör till det sena Mirakelspelet Miracles de Nostre Dame hannes Chrysostomos; båda befinner sig i bildförlagor, skisser, rubriktextens inne- 1300-talet och 1400-talets början. Det är i (BN fr 819–820) har ett fyrtiotal miniaty- exil på en ö och båda har en gudomlig vi- håll eller korta instruktioner i margina- och för sig tidigt med tanke på motivets se- rer, huvudsakligen målade av den så kal- sion som de nedtecknar.23 När båda per- lerna bredvid bilderna. Eventuella skisser nare stora popularitet, men inte med hän- lade Vergiliusmästaren.21 Ett undantag är sonerna förekommer i samma handskrif- målades över i samband med att miniaty- syn till mirakelspelets popularitet under miniatyren på folio 103r i den andra voly- ter/texter och dessutom målas av samma ren utfördes ovanpå samma bildyta, med- 1300-talet. Mer märkligt är kanske att nå- men av spelet (BN fr 820) som kan attribu- bokmålare kan naturligtvis risken för sam- an marginalinstruktionerna var mena- gon bild ännu inte är identifierad som tids- eras till Ravenellemästaren, dvs. den thott- manblandning öka. Förvisso är en hop- de att raderas eller skäras bort i samband mässigt ligger närmare Renauts 1200-tals- ska tidebokens målare. Däremot tycks det blandning av motiven inte självklar (eller med bokbindningen. Ibland har de dock dikt. inte finnas fler miniatyrer av Ravenelle- på något vis nödvändig) när vi har att göra blivit kvar, till handskriftforskarnas sto-

42 iconographisk post nr 1, 2015 nordic review of iconography 43 eva lindqvist sandgren johannes gyllenmun – en senmedeltida ikonografisk förvirring

Noter Källor Litteratur 1 Figurerna är utförda i gråton, grisaille, medan ”med gyllne mun” och användes under antiken Baltimore, Walters Art Museum Berger, Samuel. La bible française au moyen âge: övrigt är i ljus polykrom färgskala och guld. just som syftande på vältaligheten hos personen. Ms. Walters 126, 260, 265 étude sur les plus anciennes versions de la bible 2 Sandgren 2002, 138–152 (katalog). 12 Mirakelspelshandskriften finns på: http://gal- Bibermühle, Antiquariat Heribert Tenschert écrites en prose de langue d’oïl. Paris 1884. 3 Kristi förklaring är ett sällsynt motiv i tideböcker- lica.bnf.fr/ark:/12148/btv1b90593861/f1.image. Fransk tidebok nr 10 Gelder, Jan Gerrit van. ”Der Teufel stiehlt das Tin- na, medan det oftast ingår i t.ex. del 3 i den under 1879 års textedition är tillgänglig via https://ar- tenfaß”, Kunsthistorische Forschungen: Otto 13–1400-talen så populära pèlerinage-triologin chive.org/details/miraclesdenostr02bonngoog. Köpenhamn, Det kongelige bibliotek Pächt zu seinem 70. Geburtstag, ed. Rosenauer o av Guillaume de Deguileville (Pèlerinage de Jhé- 13 Legender om Johannes ”gyllenmun” var kända Ms. Thott 113 in 8 Artur et al., 173–188. Salzburg: Residenz-Verlag, su Christ). Den thottska Kristiförklaringsbilden även för den senmedeltida svenska publiken, New York, Pierpont Morgan Library 1972. har en parallell i en annan fransk tidebok, delvis bl.a. i Vadstena. Denna speciella episod finns Ms. Morgan 87, Morgan 357 Leuchtendes Mittelalter (vol. V), Psalter und Stun- målad av samme mästare ( dock inte med i det fornsvenska legendariet. Leuchtendes Mittelal- Oxford, Bodleian Library denbuch in Frankreich vom 13. bis zum 16. Jahr- 1993, 130–149, kat. nr 10). Motivet finns på 14 Miracles de Nostre Dame 1876, 251. , utg. Eberhard König. Rotthalmüns- ter Ms. Canon Misc. 249 hundert f. 83r i tideboken, men återges ej i katalogen. De 15 I Légende dorée, Paris BN fr 242 folio 18v, fö- ter: Antikvariat Bibermühle Heribert Tenschert, båda bildernas framställning av lärjungarna skil- rekommer inte rubriken Jean bouche d’or utan Paris, Bibliothèque nationale (BN) 1993. jer sig något åt, men den centrala kompositionen Jean Chrisostomes. Texten vid bilden lyder: de Ms. fr 159, fr 242, fr 819–820, fr 829 Miracles de Nostre Dame par personnages, vol. I, ed. är densamma om än spegelvänd. Thottska tide- saint jehan crisostome histoire et legende. Iehan Paris, Bibliothèque de l’Arsénale Gaston Paris & Ulysse Robert. Société des an- bokens bild är tyvärr illa vattenskadad; av Moses- crisostome fu danthyoche fils de nobles parens. Et Ms. 3516, 3518 ciens textes français nr 47. Paris: Didot, 1876. figuren har enbart konturteckningen bevarats. fu Secont son pere et sa mere [ Anthura] du quel Sandgren, Eva Lindqvist. The Book of Hours of Jo- 4 Hemsidan för Walters Art Museum i Baltimore la vie le lignage … hannete Ravenelle and the Parisian Book Illu- är under uppbyggnad, men ännu finns inte de 16 Weber 1877, 329. mination Around 1400. Acta Universitatis Up- aktuella handskrifterna med bland de digitalise- 17 Bibl. de l’Arsénal ms. 3516, 3518. Jfr http//jonas. saliensis, Figura Nova Series 28 (diss). Uppsala rade och fritt tillgängliga verken, se http://www. irht.cnrs.fr/oevre/1845 (access-datum 7.4.2015). Internetkällor 2002. thedigitalwalters.org/01_ACCESS_WALTERS_ 18 van Gelder 1972, 180. Bild ur Oxford Canon Misc 249 folio 234r, se: Weber, Alfred. ”La vie de saint Jean Bouche d’or”, .html (access-datum 18.3.2015). 19 Weber 1877, 330. http://bodley30.bodley.ox.ac. Romania. Revue trimestrielle consacrée à l’étude 5 För bokmålarens samlade verk se Sandgren 2002. 20 Ibidem. uk:8180/luna/servlet/detail/ des langues et des littératures romanes (Paris), 6 Texten under bilden lyder: Jehan appostre et 21 Att döma av reproduktionerna på hemsidan ODLodl~1~1~37414~124738:Bible- årg. 6 (1877): 328–340. evangeliste amede note seigneur et ecleu vierge Gallica är mirakelspelets miniatyrer huvudsakli- historiale,-vol--II-?qvq=w4s:/when/c.%20 apres la pentecoste que les apostres le depturent gen utförda av en bokmålare som benämns Ver- 1380-1390;lc:ODLodl~29~29,ODLodl ala en aze et la fonda moult desglises et dont lem- giliusmästaren. Denne och målaren av Thott 113 ~7~7,ODLodl~6~6,ODLodl~14~14, perere ententi sa renomme. samarbetade i flera bevarade projekt; Sandgren ODLodl~8~8,ODLodl~23~23,ODLod 7 Webblänk Bodleian: 2002, 45 not 1, 56, 61-62, 69. i synnerhet 89-91. l~1~1,ODLodl~24~24&mi=5&trs=20 http://bodley30.bodley.ox.ac.uk:8180/luna 22 Ytterligare en bibel med detta motiv, men må- (access-datum 23.3.2015) /servlet/detail/ODLodl~1~1~37414~124738: lad av en annan bokmålare är BN fr 159, folio Bible-historiale,-vol--II-?qvq=q:Canon%2BM 531r. Se bild http://gallica.bnf.fr/ark:/12148/ Bild ur BN fr 159 folio 531r, se: isc%2B249;lc:ODLodl~29~29,ODLodl~7~ btv1b8449691v/f1067.item http://gallica.bnf.fr/ark:/12148/ 7,ODLodl~6~6,ODLodl~14~14,ODLodl~ 23 Även Johannes Chrysostomos genomlevde en btv1b8449691v/f1067.item (access-datum 20.3.2015) 8~8,ODLodl~23~23,ODLodl~1~1,ODLod exil enligt Légende dorée. l~24~24&mi=5&trs=6 24 Bokmålaren var duktig på att framställa sådana Miracles de Nostre Dame par personnages (Paris 8 van Gelder 1972, 173–188. djävlar, vilket han bland annat visar i de fyra oli- BN fr 819-820), se: 9 Sandgren 2002, 116–117. ka versionerna av Deguilevilles pèlerinage-trio- http://gallica.bnf.fr/ark:/12148/ 10 Berger 1884. logi (jfr not 3) där han utfört hela eller delar av btv1b90593861/f1.image 11 Det grekiska tillnamnet ”chrysostomos” betyder måleriet. Se exempelvis Sandgren 2002, 73, 76. (access-datum 18.3.2015)

44 iconographisk post nr 1, 2015 nordic review of iconography 45