Tätortsprogram I Kronobergs Län Resultat Från Mätningar 2013

Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat från mätningar 2013 Eva Hallgren Larsson April 2014 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 2013 ..................................................................................... 2 Sammanfattning .................................................................................................................................. 2 Program ............................................................................................................................................... 2 Resultat ................................................................................................................................................ 4 Kvävedioxid, NO2 ............................................................................................................................. 4 Partiklar, PM10 och PM2,5 ................................................................................................................. 6 Lättflyktiga organiska ämnen, VOC ............................................................................................... 10 Bilaga 1 .............................................................................................................................................. 12 Beräknade värden ......................................................................................................................... 12 Kommunvis redovisning ................................................................................................................ 14 Framsidan: Fotografiet illustrerar mängden partiklar som alstras av olika sorters däck. Om sommar- däck alstrar 1 partikel, så alstrar nordiskt odubbat vinterdäck 10 och dubbade vinterdäck 100 partiklar. Foto: Per-Erik Larsson/Bildpix. 1 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 2013 Sammanfattning Sedan 2007 utgör Kronobergs län ett samverkansområde för kontroll av luftkvalitet. Samtliga kommuner deltar och Kronobergs Luftvårdsförbund samordnar verksamheten. Programmet är en kombination av mätningar och beräkningar. Samverkan ger underlag för en mer samlad bedömning av situ- ationen i länet och resultat från enskilda kommuner kan lättare jämföras med varandra. Nuvarande programperiod omfattar åren 2012-2016. Såväl mätningar som beräkningar tyder på att luftkvaliteten är relativt god i länet. Inga överskridan- den av miljökvalitetsnormer befaras. Under 2013 visade mätningarna halter under, eller i nivå med, angivna preciseringar för miljökvalitetsmålet Frisk Luft på i princip samtliga platser. För kvävedioxid kan vi konstatera att en stor del är egenproducerat i våra tätorter. På landsbygd är halterna oftast 2-3 mikrogram per kubikmeter (µg/m3). De mätningar som hittills utförts visar att motsvarande i tätort utan direkt trafikpåverkan varit 7-10 µg/m3. Högst årsmedelvärde av kvävedi- oxid noteras från den trafikbelastade lokalen i Växjö, 15 µg/m3. För partiklar av den grövre fraktionen, PM10, är bakgrundsbelastningen större. Under 2012-2013 har mätningarna visat 7-9 µg/m3 på ren landsbygd, 12-14 i tätort utan direkt trafikpåverkan och 14-17 µg/m3 som årsmedelvärden i trafikbelastade miljöer. I trafikbelastade miljöer kan dygnsvariationen vara stor, vilket gör att aktuell precisering inom miljömålsarbetet inte nåddes under åren 2008 och 2011. Mindre partiklar, PM2,5, har tidigare inte mätts i länet. Uppmätta årsmedelvärden har generellt varit 4-8 µg/m3, vilket är under angiven precisering inom miljömålsarbetet. Årsmedelvärdet för bensen i Älmhult var 0,7 µg/m3, vilket är i nivå med tidigare år. Tidigare års resultat från samverkansområdet finns på förbundets hemsida, www.kronobergsluft.se. Luftkvaliteten är viktig för vårt generella hälsotillstånd. Även i ett land som Sverige, där vi generellt anses ha väldigt ren och fin luft, beräknas mer än tio gånger så många människor dö av luftförore- ningar än av trafikolyckor. EU-kommissionen föreslog i december 2013 ett nytt åtgärdspaket för att minska problemen. Förslaget, som nu är ute på remiss, innehåller bland annat ett reviderat direktiv om nationella utsläppstak för fler ämnen och med strängare krav än vad som gäller idag. Beslut kan förväntas under 2015 för att sedan träda i kraft 2020. Program Kommunerna i Kronoberg deltar sedan 2007 i samverkan om kontroll av luftkvaliteten i länets tätor- ter. Programmet löper enligt avtal och nuvarande avtal täcker femårsperioden 2012 till 2016. Pro- grammet innebär en kombination av mätningar och modellberäkningar. För själva mätningarna anlitas IVL Svenska Miljöinstitutet AB och för beräkningarna anlitas SMHI och deras beräkningsmodell SIMAIRväg. Själva provtagningen görs av respektive kommun. Beräkningsprogrammet kan även an- vändas för att bedöma effekter av planläggning och exploatering eller förändrade trafikmönster. Under perioden 2007-2011 hade alla kommunerna i länet möjlighet att genomföra dessa beräkningar på egen hand. Utnyttjandegraden var dock låg i flertalet kommuner. Sedan 2012 har samverkansom- rådet därför ett gemensamt abonnemang för hela länet, vilket bidrar till att kostnaderna kan hållas nere. För beräkningar vid planförändringar kan Luftvårdsförbundet kontaktas för den här typen av 2 arbete, som då genomförs och faktureras enligt självkostnadsprincipen. Fördelen är att inte alla kommuner behöver upprätthålla egen kompetens på detta område, utan att även detta görs i samverkan. Länsstyrelsen i Kronobergs län har bedömt att det löpande programmet som drivs i samverkan och inom ramen för Luftvårdsförbundet är tillräckligt för att uppfylla förordningens krav på länets kommuner. Mätningar inom programmet framgår av tabell 1. Som jämförelse till tätortsmätningar av partiklar omfattar nuvarande program mätning av partiklar i regional bakgrundsmiljö vid Sveriges Lantbruksu- niversitets försökspark i Asa i norra delen av länet. På grund av lägre tidsupplösning i Ljungby, Växjö och Älmhult från och med 2012, samt att flyktiga organiska ämnen har utgått i Ljungby och Växjö, har antalet mätstationer kunnat utökas inom samma kostnadsramar som under perioden 2007-2011. Förutom ovan nämnda mätning av partikelhalt på ren landsbygd, utan inverkan av vedeldning, omfattar programmet sedan 2012 minst två års mätningar på trafikbelastad plats i Alvesta, Lessebo, Markaryd, Tingsryd och Uppvidinge. Tabell 1. Mätprogram sedan start 2007. 2007-2011 2012-2016 Ljungby, gr/ub1 Ljungby, gr/ub PM dygnsvis, NO veckovis, PM10 dygnsvis, NO2 veckovis 10 2 VOC 20 veckor/år Älmhult, ub Älmhult, ub PM dygnsvis, NO veckovis, PM10 och PM2,5 månadsvis, NO2 veckovis, VOC 20 veckor/år 10 2 VOC 20 veckor/år Växjö, gr Växjö, gr PM och NO dygnsvis, VOC PM10 dygnsvis, NO2 veckovis 10 2 20 veckor/år Växjö, ub PM10, PM2,5 och NO2 månadsvis PM10, PM2,5 och NO2 månadsvis Lessebo, gr. 2012 och 2014 Markaryd, gr. 2012 och 2015 Tingsryd, gr. 2013 och 2015 Alvesta, gr. 2013 och 2016 Uppvidinge, gr. 2014 och 2016 Asa, regional bakgrund, landsbygd PM10 och PM2,5 månadsvis 1Begreppen ”gr” står för gaturum och innebär trafikbelastad miljö, ”ub” står för urban bakgrund och innebär ej specifikt trafikbelastad miljö inom tätort (ska representera ett större område inom tätort). 3 Resultat Kvävedioxid, NO2 Kvävedioxid genereras i princip från alla förbränningsprocesser. Mest betydelsefulla källor till halter av kvävedioxid är avgaser från fordon (inklusive sjöfart), industrier, energiproduktion och uppvärm- ningsbehov. Den specifika effekten på hälsan är tydligast för allergiska astmatiker men påverkar även barnens hälsa. Kvävedioxid är också en god indikator för trafik- och förbränningsrelaterade luftför- oreningar. I kustlänen har sjöfarten stor betydelse för halter av kvävedioxid, vilket innebär att vi har bättre förutsättningar att nå kvävedioxidmål i Kronobergs län än ute längs kusterna. För Kronobergs län visar data att transporter i allmänhet är den största källan till kväveutsläpp. De mätningar som görs illustrerar att stor del av de halter vi har i våra tätorter är egenproducerade och vi har alltså själva stor möjlighet att påverka dem. Mätningar på ren landsbygd i regionen visar cirka 2 µg/m3 (mikrogram per kubikmeter luft). Figur 1 visar att halterna generellt är lägre under sommarhalvåret än under vinterhalvåret. Den visar också att halterna generellt varit högst på den trafikbelastade lokalen i Växjö. Även på den nya lokalen i Markaryd har halterna varit förhållandevis höga. Betydligt lägre nivåer har noterats på de nya lokalerna i Lessebo och Tingsryd. 3 Månadsmedelvärden av NO2, µg/m , 2012 - 2013 25 Alvesta 20 Lessebo, gr Ljungby, ub 15 Markaryd, gr Tingsryd 10 Uppvidinge Växjö, gr 5 Växjö, ub Älmhult, ub 0 Figur 1. Kvävedioxidhalter i Kronobergs län, månadsmedelvärden 2012-2013. Figur 2 ger en bild av hur årsmedelvärden varierat mellan olika lokaler. Resultaten från Alvesta, Les- sebo, Markaryd och Tingsryd saknar någon månads data eftersom mätningarna inte startade direkt i januari utan först i februari eller mars. Dessutom förstördes provtagningsutrustningen i Tingsryd i samband med höststormar 2013. Generellt kan sägas att de högsta värdena redovisats från den trafikbelastade lokalen i Växjö (12-15 µg/m3), medan resultat från icke direkt trafikbelastade platser i Ljungby och Älmhult varit lägre (9 µg/m3). Resultaten från 2012 indikerar relativt höga värden i Mar- karyd (12 µg/m3) och tydligt lägre i Lessebo (8 µg/m3). För 2013 visar resultaten något högre värden i Alvesta (10 µg/m3) och något lägre värden i Tingsryd (7 µg/m3) än i Älmhult och i Ljungby. Vidare visar figuren en nivåhöjning under 2012 och 2013 på den trafikbelastade

Load more