Tätortsprogram I Kronobergs Län Resultat Från Mätningar 2013

Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat från mätningar 2013

Eva Hallgren Larsson April 2014

Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 2013 ...... 2 Sammanfattning ...... 2 Program ...... 2 Resultat ...... 4

Kvävedioxid, NO2 ...... 4

Partiklar, PM10 och PM2,5 ...... 6 Lättflyktiga organiska ämnen, VOC ...... 10 Bilaga 1 ...... 12 Beräknade värden ...... 12 Kommunvis redovisning ...... 14

Framsidan: Fotografiet illustrerar mängden partiklar som alstras av olika sorters däck. Om sommar- däck alstrar 1 partikel, så alstrar nordiskt odubbat vinterdäck 10 och dubbade vinterdäck 100 partiklar. Foto: Per-Erik Larsson/Bildpix.

Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 2013

Sammanfattning Sedan 2007 utgör Kronobergs län ett samverkansområde för kontroll av luftkvalitet. Samtliga kommuner deltar och Kronobergs Luftvårdsförbund samordnar verksamheten. Programmet är en kombination av mätningar och beräkningar. Samverkan ger underlag för en mer samlad bedömning av situ- ationen i länet och resultat från enskilda kommuner kan lättare jämföras med varandra. Nuvarande programperiod omfattar åren 2012-2016.

Såväl mätningar som beräkningar tyder på att luftkvaliteten är relativt god i länet. Inga överskridan- den av miljökvalitetsnormer befaras. Under 2013 visade mätningarna halter under, eller i nivå med, angivna preciseringar för miljökvalitetsmålet Frisk Luft på i princip samtliga platser.

För kvävedioxid kan vi konstatera att en stor del är egenproducerat i våra tätorter. På landsbygd är halterna oftast 2-3 mikrogram per kubikmeter (µg/m3). De mätningar som hittills utförts visar att motsvarande i tätort utan direkt trafikpåverkan varit 7-10 µg/m3. Högst årsmedelvärde av kvävedi- oxid noteras från den trafikbelastade lokalen i Växjö, 15 µg/m3.

För partiklar av den grövre fraktionen, PM10, är bakgrundsbelastningen större. Under 2012-2013 har mätningarna visat 7-9 µg/m3 på ren landsbygd, 12-14 i tätort utan direkt trafikpåverkan och 14-17 µg/m3 som årsmedelvärden i trafikbelastade miljöer. I trafikbelastade miljöer kan dygnsvariationen vara stor, vilket gör att aktuell precisering inom miljömålsarbetet inte nåddes under åren 2008 och

2011. Mindre partiklar, PM2,5, har tidigare inte mätts i länet. Uppmätta årsmedelvärden har generellt varit 4-8 µg/m3, vilket är under angiven precisering inom miljömålsarbetet.

Årsmedelvärdet för bensen i Älmhult var 0,7 µg/m3, vilket är i nivå med tidigare år.

Tidigare års resultat från samverkansområdet finns på förbundets hemsida, www.kronobergsluft.se.

Luftkvaliteten är viktig för vårt generella hälsotillstånd. Även i ett land som Sverige, där vi generellt anses ha väldigt ren och fin luft, beräknas mer än tio gånger så många människor dö av luftförore- ningar än av trafikolyckor. EU-kommissionen föreslog i december 2013 ett nytt åtgärdspaket för att minska problemen. Förslaget, som nu är ute på remiss, innehåller bland annat ett reviderat direktiv om nationella utsläppstak för fler ämnen och med strängare krav än vad som gäller idag. Beslut kan förväntas under 2015 för att sedan träda i kraft 2020.

Program Kommunerna i Kronoberg deltar sedan 2007 i samverkan om kontroll av luftkvaliteten i länets tätor- ter. Programmet löper enligt avtal och nuvarande avtal täcker femårsperioden 2012 till 2016. Pro- grammet innebär en kombination av mätningar och modellberäkningar. För själva mätningarna anlitas IVL Svenska Miljöinstitutet AB och för beräkningarna anlitas SMHI och deras beräkningsmodell

SIMAIRväg. Själva provtagningen görs av respektive kommun. Beräkningsprogrammet kan även an- vändas för att bedöma effekter av planläggning och exploatering eller förändrade trafikmönster. Under perioden 2007-2011 hade alla kommunerna i länet möjlighet att genomföra dessa beräkningar på egen hand. Utnyttjandegraden var dock låg i flertalet kommuner. Sedan 2012 har samverkansom- rådet därför ett gemensamt abonnemang för hela länet, vilket bidrar till att kostnaderna kan hållas nere. För beräkningar vid planförändringar kan Luftvårdsförbundet kontaktas för den här typen av

2 arbete, som då genomförs och faktureras enligt självkostnadsprincipen. Fördelen är att inte alla kommuner behöver upprätthålla egen kompetens på detta område, utan att även detta görs i samverkan.

Länsstyrelsen i Kronobergs län har bedömt att det löpande programmet som drivs i samverkan och inom ramen för Luftvårdsförbundet är tillräckligt för att uppfylla förordningens krav på länets kommuner.

Mätningar inom programmet framgår av tabell 1. Som jämförelse till tätortsmätningar av partiklar omfattar nuvarande program mätning av partiklar i regional bakgrundsmiljö vid Sveriges Lantbruksu- niversitets försökspark i Asa i norra delen av länet. På grund av lägre tidsupplösning i Ljungby, Växjö och Älmhult från och med 2012, samt att flyktiga organiska ämnen har utgått i Ljungby och Växjö, har antalet mätstationer kunnat utökas inom samma kostnadsramar som under perioden 2007-2011. Förutom ovan nämnda mätning av partikelhalt på ren landsbygd, utan inverkan av vedeldning, omfattar programmet sedan 2012 minst två års mätningar på trafikbelastad plats i Alvesta, Lessebo, Markaryd, Tingsryd och Uppvidinge.

Tabell 1. Mätprogram sedan start 2007. 2007-2011 2012-2016 Ljungby, gr/ub1 Ljungby, gr/ub PM dygnsvis, NO veckovis, PM10 dygnsvis, NO2 veckovis 10 2 VOC 20 veckor/år Älmhult, ub Älmhult, ub PM dygnsvis, NO veckovis, PM10 och PM2,5 månadsvis, NO2 veckovis, VOC 20 veckor/år 10 2 VOC 20 veckor/år Växjö, gr Växjö, gr PM och NO dygnsvis, VOC PM10 dygnsvis, NO2 veckovis 10 2 20 veckor/år Växjö, ub PM10, PM2,5 och NO2 månadsvis

PM10, PM2,5 och NO2 månadsvis Lessebo, gr. 2012 och 2014 Markaryd, gr. 2012 och 2015 Tingsryd, gr. 2013 och 2015 Alvesta, gr. 2013 och 2016 Uppvidinge, gr. 2014 och 2016 Asa, regional bakgrund, landsbygd PM10 och PM2,5 månadsvis 1Begreppen ”gr” står för gaturum och innebär trafikbelastad miljö, ”ub” står för urban bakgrund och innebär ej specifikt trafikbelastad miljö inom tätort (ska representera ett större område inom tätort).

Resultat

Kvävedioxid, NO2 Kvävedioxid genereras i princip från alla förbränningsprocesser. Mest betydelsefulla källor till halter av kvävedioxid är avgaser från fordon (inklusive sjöfart), industrier, energiproduktion och uppvärm- ningsbehov. Den specifika effekten på hälsan är tydligast för allergiska astmatiker men påverkar även barnens hälsa. Kvävedioxid är också en god indikator för trafik- och förbränningsrelaterade luftför- oreningar. I kustlänen har sjöfarten stor betydelse för halter av kvävedioxid, vilket innebär att vi har bättre förutsättningar att nå kvävedioxidmål i Kronobergs län än ute längs kusterna. För Kronobergs län visar data att transporter i allmänhet är den största källan till kväveutsläpp.

De mätningar som görs illustrerar att stor del av de halter vi har i våra tätorter är egenproducerade och vi har alltså själva stor möjlighet att påverka dem. Mätningar på ren landsbygd i regionen visar cirka 2 µg/m3 (mikrogram per kubikmeter luft). Figur 1 visar att halterna generellt är lägre under sommarhalvåret än under vinterhalvåret. Den visar också att halterna generellt varit högst på den trafikbelastade lokalen i Växjö. Även på den nya lokalen i Markaryd har halterna varit förhållandevis höga. Betydligt lägre nivåer har noterats på de nya lokalerna i Lessebo och Tingsryd.

3 Månadsmedelvärden av NO2, µg/m , 2012 - 2013 25

Alvesta 20 Lessebo, gr Ljungby, ub 15 Markaryd, gr Tingsryd 10 Uppvidinge Växjö, gr 5 Växjö, ub Älmhult, ub 0

Figur 1. Kvävedioxidhalter i Kronobergs län, månadsmedelvärden 2012-2013.

Figur 2 ger en bild av hur årsmedelvärden varierat mellan olika lokaler. Resultaten från Alvesta, Les- sebo, Markaryd och Tingsryd saknar någon månads data eftersom mätningarna inte startade direkt i januari utan först i februari eller mars. Dessutom förstördes provtagningsutrustningen i Tingsryd i samband med höststormar 2013. Generellt kan sägas att de högsta värdena redovisats från den trafikbelastade lokalen i Växjö (12-15 µg/m3), medan resultat från icke direkt trafikbelastade platser i Ljungby och Älmhult varit lägre (9 µg/m3). Resultaten från 2012 indikerar relativt höga värden i Mar- karyd (12 µg/m3) och tydligt lägre i Lessebo (8 µg/m3). För 2013 visar resultaten något högre värden i Alvesta (10 µg/m3) och något lägre värden i Tingsryd (7 µg/m3) än i Älmhult och i Ljungby. Vidare visar figuren en nivåhöjning under 2012 och 2013 på den trafikbelastade lokalen i Växjö. Sannolikt

4 beror det på lokala förutsättningar, eftersom resultaten från Ljungby och Älmhult visar liknande nivå som tidigare år. Möjligen kan ökningen i Växjö förklaras av ökad andel dieselfordon, eftersom de genererar mer kvävedioxid än bensindrivna fordon. Samtliga resultat visar att miljökvalitetsnormer och preciseringar inom miljökvalitetsmålet Frisk luft nås.

3 Årsmedelvärden av NO2, µg/m , 2008- 2013 16 14 12 2008 10 2009 8 2010 6 2011 4 2012 2 0 2013

Figur 2. Årsmedelvärden av kvävedioxid i Kronobergs län 2008-2013. Motsvarande värde för ren landsbygd i Kronobergs län är cirka 2 µg/m3.

Sedan 2012 genomförs mätningarna av kvävedioxid i Växjö med upplösning per vecka istället för per dygn, vilket gjordes under perioden 2007-2011. Figur 3 visar hur tätort och trafikmängd påverkat halterna av kvävedioxid på den trafikbelastade mätplatsen i Växjö under perioden med dygnsupplös- ning. På landsbygden är halterna cirka 2 µg/m3, på lördagar och söndagar när cirka 10 000 fordon passerat var halterna 8 µg/m3 och på vardagar med 15 000 fordon per dygn var halterna 14 µg/m3.

Medelvärde för kvävedioxid på Storgatan, april 2007 - december 2011

ug/m3 25

20 Kvävedioxid

15 Miljömål 2010

Landsbygd 10

0 Må Ti On To Fr Lö Sö

Figur 3. Halter av kvävedioxid uppdelat på veckodagar på den trafikbelastade mätplatsen i Växjö.

Partiklar, PM10 och PM2,5 Partiklar delas upp efter storlek. Inom Kronobergs samverkansområde mäts vad som kallas grova partiklar, PM10 med storlek upp till 10 mikrometer, sedan 2007. För mindre partiklar, PM2,5 med storlek upp till 2,5 mikrometer, startade mätningarna i mars 2012. På samma sätt som för kvävedioxid mäts halten i µg/m3 (mikrogram per kubikmeter luft). Generellt härrör olika sorters partiklar från vägtrafik, industrier, energiproduktion, uppvärmning och naturliga källor. De största källorna till den grövre fraktionen, PM10, i svenska tätorter bedöms vara vägslitage till följd av användning av dubb- däck. Mindre partiklar kommer främst från förbränningsprocesser, med småskalig vedeldning som en betydande källa. Generellt kan man säga att ju mindre partiklarna är desto större är inverkan av långdistanstransport. Det innebär också att ju större partiklarna är desto större betydelse har vårt eget arbete inom den egna regionen. Grövre partiklar anses främst orsaka luftvägsrelaterade hälso- problem. De finare fraktionerna transporteras längre ner i lungorna och ger i större utsträckning upphov till hjärt- kärlsjukdomar.

Figur 4 visar generellt högst värden av partiklar PM10 under mars och april. Under 2013 noterades de högsta månadsmedelvärden (40 µg/m3) i Alvesta under april och på den icke direkt trafikbelastade lokalen (urban bakgrund) i centrala Växjö under mars. Högst värden i mars-april förklaras av att sand och salt ligger kvar på vägbanorna efter vinterns halkbekämpning samtidigt som vägbanorna torkar upp och många har dubbdäck kvar. Dubbdäck river upp mer partiklar än vad odubbade vinterdäck gör. Som jämförelse kan nämnas att om ett sommardäck river upp en partikel så river ett så kallat nordiskt odubbat vinterdäck upp 10 partiklar och ett dubbat vinterdäck 100 partiklar (Sjödin, Å., 2010, muntligen). Detta är en av orsakerna till att Trafikverket under hösten 2013 fick regeringens uppdrag att ”skapa förutsättningar för ändamålsenliga och miljömässigt hållbara däckval för att minska användningen av dubbdäck”. Orsaken till att mätningarna i mars visar högre värden på Växjös urbana bakgrundslokal än vid den trafikbelastade lokalen vid Växjöbagaren är oklar. Troligen är det en tillfällighet orsakad av alla de väg- och ombyggnadsarbeten som genomförts i området.

3 Månadsmedelvärden av Partiklar, PM10, µg/m , 2012 - 2013 40

Asa Alvesta 30 Lessebo, gr Ljungby, gr 20 Markaryd, gr Tingsryd Uppvidinge 10 Växjö, gr Växjö, ub 0 Älmhult, ub

Figur 4. Halter av partiklar, PM10, i Kronobergs län, månadsmedelvärden 2012 och 2013.

Figur 5 visar att årsmedelvärden av partiklar, PM10, i allmänhet varit inom ramen för vad politiskt beslutade preciseringar inom miljömålsarbetet medger, vilket är bra. Den halt som inte bör överskri- das som årsmedelvärde är 15 µg/m3. Juridiskt bindande miljökvalitetsnormer, som inte får överskri- das, är 40 µg/m3. Om miljökvalitetsnormerna överskrids är man skyldig att ta fram ett åtgärdspro- gram för att komma tillrätta med de höga halterna.

3 Årsmedelvärden av partiklar, PM10, µg/m , 2008- 2013 20

15 2008 2009 10 2010 2011 5 2012 2013 0

Figur 5. Årsmedelvärden av partiklar PM10 i Kronobergs län 2008-2013. Lokalen i Asa ska representera regional bakgrund (rb), vilket motsvarar ren landsbygd.

Figur 6 illustrerar generella förhållanden i Sverige; nämligen att vi har större problem att nå aktuella gränsvärden under enstaka dygn än räknat som ett årsmedelvärde. I Växjö och Ljungby görs därför mätningar av PM10 med dygnsupplösning i trafikbelastade miljöer.

Halter i luft av partiklar PM 10 i tre orter i Kronobergs län µg/m3

120

100

0 07-01-01 08-01-01 08-12-31 09-12-31 11-01-01 12-01-01 12-12-31 13-12-31

Växjö gaturum Älmhult Ljungby MKN (dygn, 90%) MKN, år Miljömål 2020 (dygn, 90%) Miljömål 2020 årsmedelvärde

Figur 6. Dygnsvariation av partiklar, PM10, i Kronobergs län, mätningar i Ljungby, Växjö och Älmhult. Sedan mars 2012 görs partikelmätningarna i Älmhult med månadsupplösning.

Tabell 2 visar att i Växjö och Ljungby noterades halter över 30 µg/m³ luft under 34 respektive 25 dygn under 2013. Det innebär halter strax under nivån i preciseringen inom miljökvalitetsmålet Frisk luft. Resultat från 2008 och 2011 visar betydligt fler dygn med förhöjda halter. Det innebär också att inga överskridanden av aktuell miljökvalitetsnorm noterades, vare sig för dygns- eller årsmedelvärden. För att ytterligare minska antalet dygn med kraftigt förhöjda partikelhalter i mars och april är det viktigt med minskad andel dubbdäck samt tidig och upprepad gaturengöring.

3 Tabell 2. Antal dygn med genomsnittlig halt av partiklar PM10, över miljökvalitetsnorm (50 µg/m ), över övre utvärderingströskel (35 µg/m3) respektive över miljömål (30 µg/m3). För att gräns- värdet ska vara uppnått får aktuella värden inte överskridas mer än maximalt 35 dygn per år. Värden över aktuella gränsvärden anges med röd text. Mätplats, typ 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Ljungby, gr MKN 50 14 5 2 20 5 2 Övre utv.tr. 35 36 15 15 45 14 15 Miljömål, 30 61 23 21 56 24 25

Växjö , gr MKN 50 8 5 4 9 5 6 Övre utv.tr. 35 33 22 15 29 17 20 Miljömål, 30 53 31 28 40 19 34

Figur 7 visar att månadsmedelvärden av den mindre partikelfriktionen, PM2,5 varierat mellan 2 och 15 µg/m³ luft sedan mätningarna startade i mars 2012. Notera att det är helt annan skala än i figurerna med grövre partiklar (figur 4-6).

Mätproblem i Älmhult?

Från start noterades nästan orimligt låga halter PM2,5 i Älmhult. Möjligen kan det ha någon teknisk förklaring och mätutrustningen byttes ut. Bytet gjordes i december 2012, varför orsaken till det mer normala värdet under november fortfarande är oklar. Vid jämförelse med resultaten från Asa och andra bakgrundsstationer (till exempel Vavihill i Skåne som ingår i Naturvårdsverkets nationella över- vakning) ter sig uppmätt årsmedelvärde från Älmhult 2012 därför lägre än vad som egentligen är rimligt. Resultaten från 2013 ter sig mer rimliga.

3 Månadsmedelvärden av partiklar, PM2,5, µg/m , 2012 - 2013 15

Asa Alvesta

10 Lessebo, gr

Markaryd, gr Tingsryd 5 Uppvidinge

Växjö, ub 0 Älmhult, ub

Figur 7. Halter av partiklar, PM2,5, i Kronobergs län, månadsmedelvärden 2012 och 2013.

Figur 8 visar att årsmedelvärden av de små partiklarna (PM2,5) varierat mellan 3 och 8 µg/m³ på de olika mätplatserna. De högsta värdena noterades i Lessebo där resultaten baseras på 9 månader. Mätningarna i Lessebo upprepas under 2014 och får visa om de höga halterna varit en tillfällighet eller om de representerar normala förhållanden på platsen. De lägsta halterna förväntas på bak- grundslokalen i Asa, där halterna generellt varit 4-5 µg/m3. Små partiklar transporteras generellt längre sträckor än grövre partiklar och är i mindre utsträckning lokalt producerade. Dock kan småska- lig vedeldning vara en betydande lokal källa till PM2,5. Resultaten innebär att det mål som satts upp genom preciseringarna för miljökvalitetsmålet Frisk luft nås i hela länet för de mindre partiklarna,

PM2,5. Målet (preciseringen om små partiklar till Miljökvalitetsmålet Frisk luft) är satt till max 10 3 µg/m som årsmedelvärde för PM2,5.

3 Årsmedelvärden av partiklar, PM2,5, µg/m , 2012- 2013 10

5 2012 2013

Figur 8. Årsmedelvärden av partiklar PM2,5 i Kronobergs län 2012-2013. Lokalen i Asa, regional bakgrund, representerar ren landsbygd. Resultat från Asa och Lessebo 2012 baseras på 9 måna- der. Från Tingsryd 2013 ingår 8 månader, vilket gör att de får betraktas som något osäkra.

Lättflyktiga organiska ämnen, VOC Källor till lättflyktiga organiska ämnen är främst fordonsavgaser, industrier, småskalig vedeldning och användning av lösningsmedel. Bensen är ett av de ämnen som ingår i gruppen flyktiga organiska äm- nen för vilket det finns både politiskt beslutat miljömål och juridiskt bindande miljökvalitetsnorm. Butylacetat är ett annat ämne som ingår i gruppen lättflyktiga organiska ämnen, men för detta saknas uppsatta gränsvärden. Årsmedelvärden av bensenhalter i Kronobergs luft visar värden under målnivån i politiskt beslutad precisering för miljökvalitetsmålet Frisk Luft. Det innebär att uppmätta nivåer är klart under miljökvalitetsnormen för bensen.

Figur 9 illustrerar en mycket positiv trend för halter av bensen i tätortsluft. Sedan mätningarna i Älm- hult startade i början av 1990-talet har halterna minskat från 4-5 µg/m3 till under 1. Utvecklingen är liknande i övriga svenska tätorter och beror på att mängden tillsatt bensen i bensin har minskat.

Bensenhalt i Älmhultsluft, µg/m3 5

1990 1995 2000 2005 2010 2015

Vinterhalvår Kalenderår MKN (år) Miljömål (år)

Figur 9. Årsmedelvärden av bensen i urban bakgrund, ej direkt trafikpåverkad plats, i Älmhult.

Figur 10 visar resultat även från Ljungby och Växjö, där mätningar genomfördes under de fem första åren. Den visar att halterna av bensen nästan varit dubbelt så höga vintertid jämfört med sommartid. På grund av generellt låga halter i länet beslutades att det räcker med en mätpunkt i länet. Valet föll på Älmhult på grund av bra placering av mätplatsen i kombination med lång mätserie.

Veckomedelvärden av bensen, µg/m3 2,5

1,5

0,5

0 07-01-01 08-01-01 08-12-31 09-12-31 11-01-01 12-01-01 12-12-31 13-12-31

Älmhult Växjö Ljungby Miljömål 2020, mv år Nedre utvärd.tröskel

Figur 10. Halter av bensen i Kronobergs län sedan det samordnade programmet startade 2007.

I Älmhult visade mätningarna till en början kraftigt förhöjda halter av butylacetat som förknippas med lösningsmedel och bland annat används vid industriell lackering. Figur 11 visar att halter upp mot 5 µg/m3 noterades som veckomedelvärden. Det innebär att både högre och lägre halter har förekommit under veckan, eftersom mätningarna visar periodens genomsnittliga koncentration. Från nästan genomgående låga värden under 2012 har påtagligt förhöjda halter åter noterats under 2013, företrädesvis under hösten.

Förutom bensen och butylacetat omfattar mätningarna av flyktiga organiska ämnen komponenterna toluen, oktan, etylbensen, M+P-xylen, O-oxygen och nonan. I Älmhult och Växjö har dessa oftast visat tydligt högre halter under vintern än under sommaren, vilket är vanligt eftersom de relateras till för- bränning. I Ljungby saknas tydlig årstidsvariation för dessa ämnen.

Veckomedelvärden av Butylacetat , µg/m3 6

0 07-01-01 08-01-01 08-12-31 09-12-31 11-01-01 12-01-01 12-12-31 13-12-31

Älmhult Växjö Ljungby

Figur 11. Halter av butylacetat i Kronobergs län sedan det samordnade programmet startade 2007. Mätningarna i Växjö och Ljungby avslutades 2012.

Bilaga Bilaga 1

Beräknade värden För att få en uppfattning om halter av olika komponenter även på de ställen där mätningar inte görs används SMHIs spridningsmodell SIMAIRväg. Beräknade värden redovisas i tabell 4 på nästa sida. Ta- bellen är ofullständig eftersom resultat från flertalet mindre orter visade orimligt låga värden för 2010 och 2012. Det beror på att regional bakgrundsbelastning saknades i modellen för dessa år och visas med streck i tabellen. SMHI arbetar för att lösa problemet.

På ett par platser kan beräkningar dock jämföras med de mätningar som gjorts. Tabell 3 visar mycket god överensstämmelse på den måttligt trafikerade Föreningsgatan i Ljungby (cirka 2 000 fordon per dygn) och dålig överensstämmelse på den mer trafikerade Storgatan i Växjö (cirka 14 000 fordon per dygn). Under kommande år bör beräkningar jämföras på samtliga platser där mätningar genomförs under perioden 2012-2016. För att jämförelsen ska bli bra är det mycket viktigt att justera indata så att trafikmängd och gaturummets utformning läggs in i modellen.

Tabell 3. Jämförelse mellan uppmätta och beräknade värden

Kvävedioxid, NO2 Partiklar, PM10 Bensen Mätplats uppmätt beräknat uppmätt beräknat uppmätt beräknat Ljungby, gr Föreningsgatan 2009 - - 16 16 0,8 - 2012 - 13 14 14 - -

Växjö, gr Storgatan 2009 12 20 16 23 0,8 1,5 2012 15 25 14 21 - 1,4

Älmhult, ub Torget 2009 8 - 13 - 0,8 - 2012 9 - 12 - 0,7

Tabell 4. Halter i luft, beräknade för olika år med spridningsmodellen SIMAIRväg.

Ort Gatuavsnitt Kvävedioxid, NO2 Partiklar, PM10 Bensen Årsmedelvärden Årsmedelvärden 90%-il Årsmedelvärden 09 10 12 09 10 12 09 10 12 09 10 12 Alvesta Allbogatan norr 10 15 13 15 15 13 22 24 21 0,9 - Allbogatan Kon- 8 12 11 15 15 13 22 22 21 0,9 - sum Växjövägen 7 11 9 15 16 14 22 24 22 0,9 - Värnamovägen 6 8 7 13 13 11 19 18 17 0,8 - Fabriksgatan 6 7 6 13 13 11 17 17 16 0,7 - Moheda Växjöv. Moheda 3 - - 11 - - 15 - 0,6 - Lessebo Storgatan 34-52 10 15 14 15 15 13 21 23 20 0,8 - Storgatan 71-78 11 17 16 14 14 12 20 22 19 0,8 - Kostavägen 17-26 6 8 7 12 12 10 16 17 15 0,6 - Hovman- Storgatan 48-51 5 4 - 12 - - 16 - - 0,6 - torp Ljungby Märta Ljungbergs 12 17 15 19 19 17 29 32 29 1,1 - Väg Vadgatan 9 13 12 16 16 15 23 25 24 0,9 - Bolmstadsvägen 8 11 9 16 16 14 22 25 22 0,9 - Drottninggatan 10 16 14 18 19 16 28 31 27 1,1 - Sunnerbostigen 7 8 6 14 14 12 18 20 18 0,8 - Lagan Domarydsvägen 2 - - 11 - - 16 - - 0,6 - Storgatan 5 6 14 - - 19 - - 0,7 - Värnamov V. 3 - - 11 - - 16 - - 0,6 - Storg. Värnamov Ö. 3 - - 13 - - 17 - - 0,7 - Storg. Ljungbyvägen, 4 4 - 13 - - 17 - - 0,7 - Lagan Marka- Drottninggatan 11 13 13 18 18 17 27 25 27 1,0 - ryd 5&10 Smedjegatan 3-4 8 10 10 15 14 14 20 19 20 0,8 - Västergatan 4-5 6 8 8 14 14 13 19 18 19 0,8 - Västergatan 17-18 8 12 12 16 15 15 23 21 22 0,9 - Ströms- Lagastigsgatan 4 5 - 14 - - 19 - - 0,7 - näsbruk Traryd Hallandsvägen 3 - - 12 - - 16 - - 0,6 - Tingsryd Tingsgatan 5 6 5 11 12 11 15 18 16 0,6 - Kyrkogatan 5 6 5 12 12 11 16 18 16 0,7 - Torggatan 6 8 7 12 13 11 17 19 17 0,7 - Urshult Väg 120, Urshult 5 5 - 12 - - 16 - - 0,6 - Södra vägen, 4 3 - 11 - - 15 - - 0,6 - Urshult Ryd Storgatan, Ryd 5 5 - 11 - - 16 - - 0,6 - Värendsgatan, 6 6 - 11 - - 16 - - 0,6 - Ryd Åseda Kexagatan 5 7 6 11 12 9 15 16 14 0,6 - Storgatan 5 6 5 11 11 9 15 16 14 0,6 - Järnvägsgatan 4 9 8 10 12 10 15 18 15 0,6 - Olofsgatan 7 9 8 12 12 10 17 17 15 0,6 - Len- Storg N 4 4 - 11 - - 15 - - 0,6 - hovda Storg S 4 4 - 11 - - 15 - - 0,6 - Växjö Norrleden 11 11 10 17 17 15 26 26 24 1,1 - Sandsbrovägen 10 14 12 17 18 15 26 28 25 1,1 - Liedbergsgatan 13 18 16 19 19 17 31 36 30 1,3 - N:a Esplanaden 16 22 19 20 20 18 33 37 32 1,3 - Teleborgsvägen 21 16 14 22 19 17 39 33 29 1,4 - N:a Järnvägsga- 17 25 22 21 21 19 36 39 34 1,4 - tan Storgatan 20 28 25 24 23 21 42 44 42 1,5 1,4 - Sandgärdsgatan 18 25 24 20 19 17 32 34 31 1,3 - Lamm- Jönköpingsvägen 8 12 10 14 14 12 19 21 19 0,8 - hult Älmhult Elmevägen 6 8 7 13 13 12 18 19 18 0,7 - Norra Esplanaden 12 21 19 19 20 17 29 34 30 0,9 - Stortorget 8 14 12 17 17 15 27 26 24 0,8 0,9 - Hallandsvägen 6 6 6 14 14 12 19 20 19 0,8 - Bäckgatan 5 4 5 13 13 11 17 17 17 0,7 - Diö Växjövägen, Diö 5 6 6 14 - - 19 - - 0,7 -

Kommunvis redovisning Alvesta Lessebo, gr 25 25

20 20

15 15

10 10 Alvesta Lessebo, gr

5 5

0 0

Ljungby, ub Markaryd, gr 25 25

20 20

15 15

10 10 Ljungby, ub Markaryd, gr

5 5

0 0

Tingsryd Växjö, gaturum och urban bakgrund 25 25

20 20

15 15 Växjö, gr 10 10 Växjö, ub Tingsryd

5 5

0 0

Älmhult, ub 25

3 Figur 12. Månadsmedelvärden av kvävedioxid NO2, µg/m , 2012 och 2013.

Alvesta Lessebo, gr 40 40

30 30

20 20

Alvesta Lessebo, gr

10 10

0 0

Ljungby, gr Markaryd, gr 40 40

30 30

20 20

Ljungby, gr Markaryd, gr

10 10

0 0

Tingsryd Växjö, gaturum och urban bakgrund 40 40

30 30

20 20 Växjö, gr Växjö, ub Tingsryd

10 10

0 0

Älmhult, ub Asa, rb 40 40

30 30

20 20

10 10

0 0

3 Figur 13. Månadsmedelvärden av partiklar PM10, µg/m , 2012 och 2013.

Alvesta Asa, rb 15 15

10 10

Alvesta 5 5

0 0

Lessebo, gr Markaryd, gr 15 15

10 10

Lessebo, gr Markaryd, gr 5 5

0 0

Tingsryd Växjö, urban bakgrund 15 15

10 10

Växjö, gr Växjö, ub Tingsryd 5 5

0 0

Älmhult, ub 15

3 Figur 14. Månadsmedelvärden av partiklar PM2,5, µg/m , 2012 och 2013.

3 Tabell 5. Årsmedelvärden av kvävedioxid NO2, µg/m , 2008 – 2013.

Mätplats, typ 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Alvesta, gr 9,9 Asa, rb Lessebo, gr 7,7 Ljungby, ub 9,2 9,2 9,0 7,0 9,1 9,4 Markaryd, gr 11,7 Tingsryd, gr 6,8 Uppvidinge, gr Växjö , gr 12,4 12,3 13,1 12,7 14,9 15,4 Växjö, ub 8,9 10,0 Älmhult, ub 9,3 8,5 8,8 8,5 9,0 8,6

3 Tabell 6. Årsmedelvärden av partiklar PM10, µg/m , 2008 - 2013

Mätplats, typ 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Alvesta, gr 16 Asa, rb 9 7 Lessebo, gr 15 Ljungby, gr 21 16 15 20 14 15 Markaryd, gr 17 Tingsryd, gr 9 Uppvidinge, gr Växjö , gr 19 16 14 18 14 15 Växjö, ub 12 14 Älmhult, ub 13 13 12 15 12 14

3 Tabell 7. Årsmedelvärden av partiklar PM2,5, µg/m , 2012 - 2013

Mätplats, typ 2012 2013 Alvesta, gr - 4 Asa, rb 5 4 Lessebo, gr 8 - Ljungby, ub - - Markaryd, gr 7 - Tingsryd, gr - 3* Uppvidinge, gr - - Växjö , gr - - Växjö, ub 6 6 Älmhult, ub 3 7 *värde baserat på 8 månader