On Demand + Interaktion = Tidskritiskt? – En Studie Om Olika Radiostationers Användning Av Sociala Medier

Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå

On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier. On demand + interaction equals love? – A study of how three different terrestrial radio stations are using social media.

Petronella Pettersson

Examen: Kandidatexamen 180 hp Examinator: Sven Packmohr Huvudområde: Medieteknik Handledare: Jens Sjöberg Datum för slutseminarium: 2016-04-19

Sammanfattning

Den här kandidatuppsatsen handlar om hur ett radioprogram bör agera utifrån ett tidskritiskt perspektiv på sociala medier, med bakgrund i den ökade användningen av podcasts och annan medieanvändning on demand. Studien i den här uppsatsen har syftet att identifiera vilka tidskritiska styrkor och svagheter tre olika svenska morgonradioprogram – Morgonpasset i P3, Rix MorronZoo och Gry & Anders med vänner, besitter för att på olika sätt interagera med dess följare på Facebook. Studiens huvudsakliga empiri är insamlad genom en innehållsanalys, inom kategorierna interaktion, marknadsföring och koherens, över tre olika morgonradioprogams Facebookinlägg under en avgränsad tidsperiod. Vidare har studiens empiri kompletterats med en fokusgrupp på sex deltagare som är experter på områdena radio, podcast och sociala medier. Studiens resultat visar att de olika radioprogrammen skiljer sig åt i användningen av Facebook när det på olika sätt interagerar med sina följare. Slutsatsen pekar på Morgonpasset i P3 är det radioprogram som har den lämpligaste strategin sett ur ett tidskritiskt perspektiv, följt av Gry & Anders med vänner vars strategi både är lämplig och olämplig ur ett tidskritiskt perspektiv. Vidare är den strategi som Rix MorronZoo tillämpar på Facebook den mest olämpliga utifrån ett tidskritiskt perspektiv.

Nyckelord

Traditionell radio, sociala medier, interaktion, Facebook, tidskritiskt perspektiv, Sveriges Radio, Morgonpasset i P3, Rix MorronZoo, Gry och Anders med vänner.

Abstract

On demand + interaction equals love? – A study of how three different terrestrial radio stations are using social media.

This bachelor thesis examines how a terrestrial radio program should act upon a time-critical perspective within social media, with a background in the increasing use of podcasts and other media use on demand. The study in this paper has the purpose to identify what time-critical strengths and weaknesses three different Swedish morning radio shows posses when it comes to interact with their followers on Facebook. The study's primary empirical data is collected through a content analysis who built upon the categories; interaction, marketing and coherence, where the three radio shows Facebook post’s where analyzed during a limited time. Furthermore, a focus group of six participants who are experts in the fields of radio, podcasts and social media was also conducted. The results show that the various radio shows differ in the use of Facebook in different ways to interact with their followers. The conclusion points out that Morgonpasset i P3 have the most appropriate strategy from a time-critical perspective, followed by Gry & Anders med vänner, whose strategy is both appropriate and inappropriate from a time-critical perspective, and the radio show Rix MorronZoo have the most inappropriate strategy from a time-critical perspective.

Keywords

Terrestrial radio, social media, interaction, Facebook, time-critical perspective, Radio Sweden, Morgonpasset i P3, Rix MorronZoo, Gry och Anders med vänner.

Innehållsförteckning 1 Inledning ...... 1 1.1 Problemformulering ...... 2 1.2 Syfte ...... 3 1.3 Frågeställning ...... 3 1.4 Avgränsningar ...... 3 1.5 Disposition ...... 4 2 Metod ...... 5 2.1 Forskningsstrategi ...... 5 2.2 Forskningsperspektiv ...... 5 2.3 Forskningsansats ...... 6 2.4 Tillvägagångssätt ...... 7 2.4.1 Studieobjekt ...... 7 2.4.2 Kvalitativ innehållsanalys ...... 8 2.4.3 Fokusgrupp ...... 9 2.4.4 Urval till fokusgruppen ...... 10 2.5 Metoddiskussion ...... 11 2.5.1 Trovärdighet ...... 11 2.5.2 Validitet och reliabilitet ...... 12 3 Teori ...... 13 3.1 Mediekonvergens och Crossmedia ...... 13 3.2 Radio och podcast ...... 14 3.3 Interaktion och digital media ...... 15 3.3.1 Koherens ...... 16 3.3.2 Tids- och platsperspektiv ...... 16 3.4 Sociala medier ...... 18 3.4.1 Facebook ...... 19 3.4.2 Facebooks tekniska uppbyggnad ...... 19 3.5 Marknadsföringsstrategier på sociala medier ...... 21 3.5.1 Affordance – engagemang inom sociala medier ...... 21 3.5.2 Sociala medier strategier inom traditionell radio ...... 22 3.5.3 Sveriges Radios handbok i sociala medier ...... 24 4 Resultat ...... 25 4.1 Morgonpasset i P3 ...... 25 4.2 Rix MorronZoo ...... 25 4.3 Gry & Anders med vänner ...... 26 4.4 Innehållsanalys – Facebookinlägg ...... 26 4.5 Interaktion ...... 27 4.5.1 Morgonpasset i P3 ...... 27 4.5.2 Rix MorronZoo ...... 28 4.5.3 Gry & Anders med vänner ...... 29 4.6 Marknadsföring ...... 30 4.6.1 Morgonpasset i P3 ...... 30 4.6.2 Rix MorronZoo ...... 31 4.6.3 Gry & Anders med vänner ...... 32

4.7 Koherens ...... 33 4.7.1 Morgonpasset i P3 ...... 33 4.7.2 Rix MorronZoo ...... 35 4.7.3 Gry & Anders med vänner ...... 36 4.8 Fokusgrupp ...... 37 4.8.1 Radio och podcastvanor ...... 37 4.8.2 Facebook och Radioprogram ...... 38 4.8.3 Radio och interaktion ...... 38 4.8.4 Plattformar för interaktion inom radio och podcast ...... 39 5 Diskussion ...... 41 5.1 Radio och Crossmedial interaktion ...... 41 5.2 Det tidskritiska perspektivet ...... 41 5.2.1 Morgonpasset i P3 ...... 44 5.2.2 Rix MorronZoo ...... 46 5.2.3 Gry & Anders med vänner ...... 47 6 Slutsats ...... 49 6.1 Vidare forskning ...... 50 Referensförteckning ...... 51 Bilaga 1 – Kodschema ...... 56 Bilaga 2 – Frågor till Fokusgrupp ...... 57

On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

1 Inledning

Idag lever vi i ett samhälle som blir mer och mer digitaliserat. Internet är större än någonsin och tjänster för ”on demand” blir allt fler. Netflix, SVT-play, TV4-play och tidskrifter online är bara några exempel på hur traditionella medier som utvecklat olika webbaserade plattformar för att möta det digitaliserande samhällets krav och behov. Vad ett traditionellt medium per definition innebär kan diskuteras, men här avser ett traditionellt medie FM-radio, television eller tryckta tidskrifter (Findahl, 2015). Vad gäller radiostationer har även de anpassat sig till den rådande on demand trenden. Anpassningen innebär bland annat att allt mer material som sänds live numera blir till podcasts, som kort efter sändning publiceras på olika plattformar för att tillgodose lyssnarens medieanvändning (Forsman, 2011). Vidare är en rimlig tes att Sveriges radios podcastproduktion även är ett sätt att konkurrera med alla andra podcasts som idag produceras utanför en radiostation. Enligt Findahl (2015) lyssnar 30 % av internetanvändarna i Sverige någon gång på poddradio, och bland unga i åldern 16-25 lyssnar 20% på podcasts varje vecka. Då Findahl (2015) aldrig tidigare mätt podcastanvändningen är det tydligt att vidare forskning inom ämnet är befogat.

Det digitala samhället har inte bara fört med sig en förändrad användning av traditionella medier, utan det har även fört med sig en ökad användning av sociala medier. Idag har 93% av svenskarna tillgång till internet, och totalt sett spenderar vi i genomsnitt 6,4 timmar i veckan på sociala nätverk som Facebook, Instagram, Snapchat, Twitter och LinkedIn (Findahl, 2015). Det sociala mediet Facebook är idag den största plattformen i Sverige. Ungefär 50% av Sveriges befolkning använder Facebook dagligen, vilket dessutom enbart har ökat varje år sedan 2012. Över de mest populära nätverken efter Facebook kommer Instagram på en andraplats följt av Twitter och LinkedIn på en delad tredjeplats (Ibid.). Sociala medier har även blivit allt viktigare för företag, och har sedan några år tillbaka börjat spela en allt större roll för företag och organisationers marknadsföringsstrategier (Hanna, Rohm & Crittenden, 2011). Utöver det faktum att sociala medier är ett framgångsrikt verktyg för att synas, fungerar det även som ett verktyg för att öppna upp för dialog med sina kunder och följare (Svatosová, 2012).

I radiobranschen, framförallt inom Sveriges Radio, har sociala medier även fått en viktig roll. Under tiden ett radioprogram sänder är det inte ovanligt att lyssnaren uppmanas till interaktion genom att till exempel gilla eller kommentera programmets inlägg som är kopplat till olika sociala medier. Ytterligare ett exempel på detta är Sveriges Radios egenframtagna handbok över hur de ska hantera deras sociala medier. Handboken heter Sociala medier – en handbok för

1 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier. journalister (2013), och i den går det bland annat att utläsa just vikten av att skapa dialog med sina följare. Att strategier likt denna uppstår är egentligen inte underligt då det traditionella mediet länge präglats av en envägskommunikation mellan radiopratare och lyssnare. De sociala medierna möjliggör däremot för en tvåvägskommunikation dem emellan (Svatosová, 2012).

1.1 Problemformulering

Idag dominerar fortfarande den traditionella radion men allt fler väljer att lyssna på poddradio, eller podcasts som det vanligtvis benämns, vilket även talar för att on demand-trenden inte enbart tenderar att gälla för Tv-tittandet. Vidare verkar radioprogram använda Facebook främst under sändningstid för att interagera med sina lyssnare på olika sätt. Warkentin et al. (1997) framhåller att teknologins utveckling har skapat möjligheter för samspel och interaktion mellan olika parter där varken tid eller plats längre blir ett hinder för kommunikationsmiljön. Däremot framhåller Social Bakers (2013) att det sociala nätverket Facebook bygger på funktionen om en konstant reproduktion av kommunikation. Det vill säga att allt material som publiceras på en användares nyhetsflöde kommer inom ett par timmar vara försvunnet (ibid). Detta kan således innebära att kommunikationen mellan ett radioprogram och dess lyssnare via Facebook emellertid kan komma att påverkas av faktorer som tid och plats, då vissa lyssnare väljer att lyssna live och andra väljer att lyssna i efterhand. När det gäller kommunikation och interaktion mellan större grupper beskriver modellen Computer-supported-cooperative-work (CSCW) fyra olika möjligheter till interaktion (Ellis, Gibbs & Rein, 1991). Dessa möjligheter är samma tid – samma plats, samma tid – olika platser, olika platser – samma tid och olika platser – olika tider (Bullen & Johansen, 1998). Även om denna modell är framtagen i syfte att kontextualisera hur arbetsgrupper och team inom organisationer interagerar med teknologi och med varandra (Carroll, Rosson, Convertino & Ganoe (2005), visar den på att kommunikation och interaktion kan ske på olika sätt. Den traditionella radion har sedan länge kretsat kring principen samma tid – olika platser, men idag möjliggör podcasten för radion att även existera genom olika tider – olika platser. Med detta i åtanke kan det tänkas att olika typer av interaktion på Facebook mellan ett radioprogram och dess lyssnare kan bli tidskritisk, det vill säga att radioprogrammen använder Facebook som en plattform för liveinteraktion, alltså samma tid – olika platser som i sin tur exkluderar podcastanvändaren.

Ytterligare en viktig aspekt vad gäller denna interaktion är hur mycket koherens eller sammanhangsbunden information som förekommer i inläggen och om de som inte väljer att lyssna live förstår dessa. Vilket i sin tur även kanske innebär att lyssnare väljer bort att lyssna på

2 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier. radioprogrammen i efterhand, på grund av att radioprogrammen i allmänhet, och Facebookinläggen i synnerhet, bygger mycket på liveinteraktion och interna teman. Således är det intressant att studera huruvida tre radioprogram använder deras Facebooksida på lämpligaste sättet i dagsläget utifrån en ökad on demand användning.

1.2 Syfte

Syftet med studien är att identifiera vilka tidskritiska styrkor och svagheter respektive morgonprogram besitter för att på olika sätt interagera med dess lyssnare på Facebook. Detta för att ta reda på hur lämplig plattformen Facebook är för interaktion mellan ett radioprogram och dess lyssnare med bakgrund i en växande medieanvändning on demand.

1.3 Frågeställning

• Hur använder de tre studerade radioprogrammen Facebook för att skapa olika typer av interaktion med sina lyssnare och hur lämpligt är det utifrån ett tidskritiskt perspektiv? • Hur mycket tidskritisk interaktion utifrån kategorierna interaktion, marknadsföring och koherens återfinns i de tre studerade radioprogrammens Facebookinlägg?

1.4 Avgränsningar

Studien utförs endast på de svenska radiostationerna Sveriges Radio P3, Rix FM och Mix Megapol och deras sociala medier. Sveriges Radio P3 omfattas av public service och de två andra radiostationerna sänder kommersiell radio. För att det empiriska materialet skulle bli så pass innehållsrikt som möjligt avgränsades studien till att undersöka Facebookanvändningen för de utvalda radiokanalernas morgonprogram, Morgonpasset i P3, Rix MorronZoo och Gry & Anders med vänner. Således studeras enbart det sociala mediet Facebook i denna studie med bakgrund i att plattformen anses vara tidskritisk då den bygger på funktionen om en konstant reproduktion av information. Att studien avgränsas till morgonradio beror på att de kommersiella radiostationerna inte har några andra jämförbara program med radio inom public service. Anledningen till att dessa radiostationers morgonradioprogram valdes ut till studien

3 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier. beror på att de, under tiden studien genomfördes, hade flest gilla-markeringar på Facebook i förhållande till andra morgonradioprogram i Sverige.

I denna studie behandlas lyssnarens perspektiv till viss del, däremot är det viktigt att understryka att lyssnarens perspektiv inte är fokusområdet. Fokus ligger således på radiostationerna, där lyssnarperspektivet är ett komplement för att styrka det tidskritiska perspektivet som denna studie utgår ifrån. Vidare undersöker inte denna studie generell radio- och podcastproduktion samt de ekonomiska faktorer som tillfaller ämnesfältet.

1.5 Disposition

I uppsatsens första del, bakgrunden, presenteras bakgrunden till studiens teoretiska ramverk samt en kort sammanfattning om de studerade radioprogrammen. I nästa del presenteras studiens metodkapitel som innehåller studiens tillvägagångssätt samt en diskussion kring studiens metodologiska val. Därefter presenteras uppsatsens teoretiska ramverk som övergripande utgår ifrån radio och podcasts, interaktion, sociala medier samt strategier för sociala medier. Sedan presenteras studiens resultat som utgår från en innehållsanalys samt en fokusgrupp. Därefter presenteras uppsatsens diskussionskapitel där studiens resultat diskuteras i förhållande till studiens teoretiska ramverk. I det sista kapitlet presenteras studiens slutsatser samt förslag till vidare forskning. I uppsatsens sista del återfinns uppsatsens bilagor presenterade.

4 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

2 Metod

I detta kapitel presenteras studiens metodologiska val samt vetenskapliga strategi och ansats. Vidare presenteras studiens tillvägagångsätt samt en metoddiskussion.

2.1 Forskningsstrategi

Metodval och forskningsstrategier styr det slutgiltiga resultatet av en studie, därav är det viktigt att välja ut rätt metodval för den studie som ska genomföras (Ejvegård, 2009; Bell, 2006). Inom forskningen finns en mängd olika strategier att tillämpa. Några exempel som Bell (2006) lyfter är fallstudie, surveystudie, experiment, etnografisk studie och aktionsforskning. Då denna studie generellt syftar till att ta reda på hur tre olika radioprogram använder deras Facebooksida ur ett tidskritiskt perspektiv anses fallstudien som bäst lämpad. Fallstudien som metod används vanligtvis när ett fall ska undersökas, vilket kan vara en organisation, en grupp, en företeelse eller en individ (Bryman, 2011). Således skulle man kunna påstå att denna studie inte är en fallstudie då tre olika radiostationer undersöks. Däremot hävdar både Bell (2006) och Backman (2008) att en fallstudie även kan bestå av mer än ett fall. Därav är denna studie en flerfallstudie med ett kvalitativt fokus på olika radiostationers Facebookinlägg, som således utgör fallen i studien. Ahrne & Svensson (2011) hävdar att studiens resultat blir tillförlitligare om de olika fallen som studeras är så lika som möjligt. Samtidigt framhåller de att fall som skiljer sig från varandra även kan vara positivt, då skillnaderna kan ge upphov till olika resultat (ibid.). Eftersom de tre studerade radioprogrammen är morgonprogram och sänder under mer eller mindre samma tider har det relativt lika förutsättningar. Ett radioprogram skiljer sig däremot åt då det är ett radioprogram som verkar inom public service, vilket kan ge upphov till ett lite annorlunda resultat. Däremot är inte målet med denna uppsats att jämföra de olika morgonprogrammen och därav bidrar endast deras olikheter till en bredare empiriinsamling.

2.2 Forskningsperspektiv

Denna studie utgår från ett hermeneutiskt forskningsperspektiv, då syftet är att undersöka hur lämpligt det är att använda Facebook vid interaktion mellan en radiostation och dess lyssnare utifrån ett tidskritiskt perspektiv. Därav behövs en förståelse skapas för hur både Facebookinlägg kan tolkas av publiken, men även vilka mänskliga uppfattningar som ligger

5 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier. bakom dem. Hartman (2004) menar att det hermeneutiska perspektivet utgår från att människor tillskriver föremål och fenomen utifrån kulturella och sociala betingelser, där målet är att skapa en förståelse för hur människor uppfattar och tolkar sin livsvärld. Då syftets tidskritiska perspektiv bottnar i det faktum att on demand trenden ökar i samhället, som i sin tur bygger på människors handlingar, är det hermeneutiska perspektivet en god utgångspunkt. Detta då hermeneutiken förutsätter att en människas handlingar styrs efter hur denne tolkar sin verklighet, inte efter hur verkligheten faktiskt är (Hartman, 2004).

I och med att studien omfattar både en fokusgrupp och en kvalitativ innehållsanalys av radioprogrammens Facebook-inlägg kommer både texter och mänskliga beteenden att studeras. Vilket går i linje med Molander (2003) då han beskriver den moderna hermeneutiken som en tolknings- och förståelselära när mänskliga beteenden, olika former av texter och materiella ting skapade av människan är centrala studieobjekt. Det positivistiska perspektivet, som enligt Hartman (2004) präglas av mätbara företeelser, explicit observation och generalisering, är således inte relevant då tolkningen av Facebookinläggens innehåll är en central aspekt i studien, och inte antalet Facebookinlägg.

2.3 Forskningsansats

Inom vetenskapen styr forskningsansatsen förhållandet mellan teori- och empiriinsamling, där de mest vedertagna ansatserna är den deduktiva och induktiva forskningsansatsen (Bryman, 2011). Vad gäller denna studie blir en uteslutande deduktiv ansats problematiskt att tillämpa. Även om jag, i den första fasen av studien, utgick från en del teori för att finna stöd för den innehållsanalys som jag genomfört, utgår inte denna studie från en deduktiv ansats. Detta då den deduktiva ansatsen innebär att forskaren först formulerar en hypotes utifrån befintlig teori, för att sedan med hjälp av insamlad empiri bekräfta eller dementera hypotesen (Bryman, 2011; Hartman, 2004). Då jag inte har formulerat en hypotes och utgått från en sådan utgår inte denna studie från en deduktiv ansats. Den induktiva ansatsen blir således en mer förenlig ansats med denna studie. Detta då jag även, främst i den andra fasen av studien, utgick ifrån insamlad empiri från innehållsanalysen som stöd för den fokusgrupp som jag har genomfört. Vilket går i linje med den induktiva ansatsen, som innebär att forskaren börjar med den empiriska datainsamlingen för att sedan vända sig till teorin och på så sätt generera hypoteser (Backman, 2008).

6 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

2.4 Tillvägagångssätt

Det finns skillnader i hur en forskare samlar empiri till sin studie och de främsta skillnaderna ligger i huruvida en forskare använder en kvantitativ eller kvalitativ metod (Bell, 2006). Som tidigare nämnt bygger denna studie på det hermeneutiska perspektivet vilket innebär att studien främst kretsar kring tolkning av aktiviteter baserade på mänskliga handlingar. Bell (2006) framhåller att den kvalitativa metoden kännetecknas av en insikt i människors upplevelser och förhållningssätt. Vidare tillägger Backman (2008) att det kvalitativa kretsar kring det verbala som berör uppfattningar, utsagor och formuleringar i både tal och skrift. Det kvalitativa förhållningssättet blir således naturligt då studiens huvudsakliga empirikälla bygger på en innehållsanalys och en fokusgrupp. Vidare utesluts den kvantitativa metoden då den enligt Hartman (2004) kännetecknas av hypoteser, statistik och numeriska samband där mätbara enkäter och frågeformulär vanligtvis tillämpas.

2.4.1 Studieobjekt

Den här studien utgår från tre olika morgonradioprogram – Morgonpasset i P3, Rix MorronZoo och Gry & Anders med vänner. De två senare radioprogrammen sänder kommersiell radio, medan det förstnämnda radioprogrammet omfattas av public service. Bryman (2011) framhåller att val av studieobjekt inom kvalitativ forskning kan med fördel baseras på en kombination mellan heterogenitet och homogenitet. Med detta i åtanke valdes dessa morgonprogram ut till studien då samtliga finns på sociala medier och var de radioprogram som har samma syfte – nämligen morgonradio, men där den ena omfattas av public service och övriga omfattas av kommersiell verksamhet. Vidare valdes dessa morgonprogram ut då de hade flest gilla- markeringar på deras Facebooksidor i jämförelse med andra morgonprogram som sänder FM- radio i Sverige.

För att komma fram till vilka typer av sociala medier som skulle ligga till grund för studien utgick jag först från Facebook och Twitter då de bygger på principen om en konstant reproduktion av kommunikation, det vill säga är så kallade tidskritiska. Detta går i linje med Ekström och Larsson (2010) som menar att det är forskningsproblemet som styr vilka typer av media som väljs ut till en analys i en studie. Till en början var tanken att studien skulle omfatta morgonprogrammens Facebooksidor och Twittersidor. Däremot var endast Morgonpasset i P3 aktiv på Twitter, vilket ledde till att Twitter uteslöts från studien.

7 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

2.4.2 Kvalitativ innehållsanalys

Enligt Ekström och Larsson (2010) innebär en vetenskaplig innehållsanalys att forskaren skapar sig en djupare förståelse för innehållet i egenskap av dess texter, bilder eller tal. En innehållsanalys kan användas för att studera termer och data som förekommer inom en specifik kontext. Vidare kan en innehållsanalys appliceras på olika typer av källor från skriftliga dokument till digitala fenomen. (Bell, 2006) I denna studie har en kvalitativ innehållsanalys använts för att analysera samtliga Facebookinlägg som respektive radioprogram har gjort under under en avgränsad tidsperiod. Enligt Ekström och Larsson (2010) bör tidsavgränsningen spegla viket typ av urval forskaren är intresserad av. Eftersom studien inte bygger på en tidsbunden händelse utan ett mer generellt användande av sociala medier gjordes valet att studera Facebookinlägg publicerade under de två första veckorna i månaderna januari, februari och mars. Samtliga Facebookinlägg som var publicerade inom den angivna tidsperioden samlades in från de tre morgonradioprogrammen. Under tiden de samlades in togs en skärmdump av varje inlägg i syfte att kunna gå tillbaka till inläggen under analysfasen. Ett dokument skapades för att enklare överblicka Facebookinläggen. Där återskapades varje inlägg med dess datum och tidsstämpel, Facebookinläggets originaltext samt en beskrivning av varje inläggs element, det vill säga bild, video, ljud, artikel etc. När denna del var färdig påbörjades analysen av materialet.

Analysfasen inleddes med att räkna och kategorisera respektive morgonprograms inlägg utifrån om de gjordes under eller utanför sändningstid, i syfte att studera eventuella skillnader. Utöver avgränsningar i tid menar Ekström och Larsson (2010) att innehållsmässiga avgränsningar bör göras innan det insamlade materialet börjar kodas och analyseras. Detta innebär att forskaren bestämmer vilket material som ska inkluderas baserat på dess relevans i förhållande till studiens frågeställning (ibid.). Med detta i åtanke skapades ett kodschema, se bilaga 1, för att kategorisering av samtliga inlägg, utifrån kategorierna interaktion, marknadsföring och koherens, skulle kunna göras. För att underlätta analysen och kategoriseringen av samtliga Facebookinlägg utökades innehållsanalysen med en form av textanalys. Enligt Ekström & Larsson (2010) omfattar en textanalys den skriva texten i olika typer av media men den kan även omfatta text i tal, ljud, bilder, musik etc. Vidare framhåller de att en textanalys är optimalt att applicera om faktorer som interaktion och koherens ska studeras i texten (ibid.). Utifrån detta argument användes textanalysen för att bedöma vilken kategori – interaktion, marknadsföring eller koherens – Facebookinläggen tillhörde baserat på dess text samt visuella element.

8 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

2.4.3 Fokusgrupp

Utöver en innehållsanalys har har även empirin i denna uppsats samlats in genom en fokusgrupp på sex deltagare. Bryman (2011) beskriver en fokusgrupp som en mindre grupp väl utvalda personer som vid ett tillfälle, under en avgränsad tid, träffas och för en diskussion kring en forskningsfråga som berör ett eller flera teman. Styrkan med en fokusgrupp ligger i den kunskap som växer fram genom deltagarnas gemensamma och varierande erfarenheter i en diskussion, och passar därav väl in i en studie med ett hermeneutiskt perspektiv (Ahrne & Svensson, 2011). Ytterligare en fördel med fokusgruppen som metodval är att gruppdeltagarna kan komma att ifrågasätta varandra vilket bidrar till att svaren på frågorna blir mer realistiska då mer än en person är delaktig (Bryman, 2011).

Eftersom denna studie har ett hermeneutiskt perspektiv och studerar hur olika radioprogram på lämpligast sätt kan använda deras Facebooksidor, gjordes valet att genomföra en fokusgruppsdiskussion med högskolestudenter inom programmen produktionsledning inom media och medieproduktion. Detta för att komplettera studien med ett lyssnarperspektiv som samtidigt besitter en bakgrundskunskap inom ämnet sociala medier, radio och podcast. Som nämnts tidigare genomfördes fokusgruppsdiskussionen efter att innehållsanalysen var genomförd, vilket går i linje med Ahrne och Svensson (2011) då de menar att en fokusgrupp kan appliceras i olika faser av ett forskningsprojekt. De framhåller däremot att en fokusgrupp kan appliceras i ett senare skede av forskningen som ett komplement för att utvärdera den tidigare insamlade empirin. Vilket även var syftet med att tillämpa en fokusgrupp i denna uppsats.

Innan fokusgruppsdiskussionen ägde rum formulerades öppna diskussionsfrågor, se bilaga 2, utifrån ämnena radio och podcast, Facebook och interaktion. Detta då Ahrne och Svensson (2011) framhåller att det är viktigt att utgå från studiens syfte och frågeställning. Vidare menar Bell (2006) att både strukturerade och ostrukturerade frågor kan ställas beroende på vilken roll gruppledaren bör besitta. I denna studie valdes ett strukturerat frågeformulär, där min roll som gruppledare skulle vara lagom aktiv i syfte att leda respondenterna och hålla dem inom ramarna för studien. När frågeformuläret var färdigställt kontaktades deltagarna personligen med en förfrågan om att delta i fokusgruppen. Ahrne och Svensson (2011) framhåller att ett tillvägagångssätt likt det ovannämnda, att formulera nyckeldiskussionsfrågor, fundera över gruppsammansättningen och gruppledarens roll är väsentliga delar för en väl genomförd fokusgruppsdiskussion. Tillfället med fokusgruppen pågick i 90 minuter och spelades in. Vilket går i linje med Ejvegård (2009) som menar att en inspelning av intervjuer minskar risken för att

9 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier. glömma bort viktigt och användbart material. Kort därefter transkriberades allt inspelat material, vilket går i linje med Bryman (2011) då han menar att det är en fördel att transkribera fokusgruppsdiskussioner då det annars är svårt att komma ihåg allt som sagts och vem som sagt vad under tillfället.

2.4.4 Urval till fokusgruppen

När det kommer till fokusgrupper är urvalet av fokusgruppdeltagare, eller den så kallade gruppsammansättningen, en viktig del (Ahrne & Svensson, 2011; Bryman, 2011; Bell, 2006). Det är viktigt att deltagarna i fokusgruppen har gemensamma erfarenheter och kunskaper inom ämnet som studien berör, detta för att alla deltagare ska kunna vara lika delaktiga under fokusgruppsdiskussionen (Ahrne & Svensson, 2011). Då studiens ämne handlar om sociala medier, radio och podcasts gjordes valet att kontakta högskolestudenter, mellan 22 till 27 år, inom programmen mediaproduktion och processdesign samt produktionsledare inom media. Detta för att dessa studenter både lyssnar på radio, och således kan bidra med ett lyssnarperspektiv, men samtidigt besitter bakgrundskunskap inom ämnet sociala medier och generell mediaproduktion. Deltagarna kan på så sätt även bidra med ett värdefullt perspektiv över hur radio och sociala medier fungerar tillsammans då fokusgruppen, som nämnt innan, i denna studie utgör ett komplement för att underbygga studiens utgångspunkt – nämligen det tidskritiska perspektivet. Detta går i linje med Ahrne och Svensson (2011) då de menar att deltagarna till fokusgruppen bör väljas ut i syfte att de kan tillföra kunskap om forskningsämnet. Vidare anses dessa studenter relevanta då de befinner sig inom den målgrupp, 16-25 år samt 26- 35 år, som Findahl (2015) menar är de främsta målgrupperna som lyssnar på poddradio i Sverige.

10 personer kontaktades personligen med en förfrågan om att delta i studien. Sex deltagare hade möjlighet att ställa upp. Då Ahrne och Svensson (2011) lyfter att det är viktigt att deltagarna känner sig bekväma med att uttrycka sin åsikt under fokusgruppsdiskussionen gjordes valet att välja ut personer som känner varandra sedan innan. Däremot är det även viktigt att det finns skillnader mellan gruppdeltagarna för att täcka in diskussionen med olika perspektiv (Ahrne & Svensson, 2011). Därför kontaktades personer, inom två olika högskoleprogram, som jag sedan innan visste hade olika relationer till användandet av radio och sociala medier. Andra skillnader i gruppsammansättningen var kön och ålder, där tre var män och tre var kvinnor i åldrarna 22 till 27 år.

10 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

2.5 Metoddiskussion

Det finns en del kritik riktat mot kvalitativa fallstudier. Enligt Bell (2006) är en återkommande kritik mot fallstudien att resultaten sällan kan generaliseras. Fördelen i denna studie är att inte enbart en organisation har studerats utan tre olika radioprogram. Däremot är en nackdel att enbart Facebook studerades i innehållsanalysen och Twitter uteslöts. Detta då de båda plattformarna bygger på samma tekniska utformning. Som nämnt tidigare var däremot inte detta möjligt då endast ett av tre radioprogram aktivt använde Twitter. Beslutet att utesluta Twitter togs således för att förhindra ett obalanserat resultat. Då målet från början var att genomföra kvalitativa intervjuer med ansvariga på respektive radioprogram hade studiens resultat kunnat bli annorlunda. Eftersom fokusgruppen ersatte dessa intervjuer gav denna del av resultatet en mer generell bild över hur traditionell radio bör hantera deras Facebooksidor, till skillnad från om innehållsanalysen hade kunnat kompletteras med radioprogrammens egna strategier. Vad gäller fokusgruppens genomförande menar Ahrne och Svensson (2011) att det finns en problematisk med att en och samma person genomför både fokusgruppsdiskussionen samt analysen av den då resultatet kan påverkas negativt. I denna studie blev utfallet att jag gjorde båda delarna själv. Anledningen till att det blev på det viset berodde på studiens omfattning och tidsram. Det fanns helt enkelt inte möjlighet att hitta en utomstående person som kunde agera gruppledare under tillfället. Däremot försökte detta motverkas genom att jag förhöll mig så pass neutral som möjligt under tillfället med fokusgruppen.

2.5.1 Trovärdighet

Bryman (2011) framhåller att trovärdighet kan liknas med intern validitet och berör hur pass trovärdig den sociala verkligheten är i en studie som främst utgår från ett hermeneutiskt perspektiv. Trovärdigheten kan bekräftas genom en så kallad respondentvalidering, där forskaren stämmer av med deltagarna i studien huruvida empirin stämmer överens med verkligheten. I denna studie skulle en respondentvalidering kunna appliceras på fokusgruppen. Däremot ansågs det inte nödvändigt då varje fråga som förekom under tillfället med fokusgruppen diskuterades mellan deltagarna, vilket gav mig som forskare möjlighet att stämma av och utvärdera deltagarnas tankeprocesser under tiden. Studiens trovärdighet kan däremot påverkas negativt då endast en fokusgruppsdiskussion genomfördes i studien. Detta då Bryman (2011) menar att det inte är troligt att endast en fokusgrupp är tillräckligt för att nå ett resultat som ska spegla verkligheten. Däremot är fokusgruppen ett komplement till studiens huvudsakliga empirikälla, det vill säga innehållsanalysen, vilket bör minska risken för ett icke

11 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier. trovärdigt resultat. Vidare framhåller Bryman (2011) att för många fokusgrupper i vissa fall inte behöver ge studien bättre resultat, utan snarare själ mycket tid.

2.5.2 Validitet och reliabilitet

Validitet och reliabilitet är viktiga parametrar för att en studie ska anses vara pålitlig och besitta ett vetenskapligt värde. Validitet innebär att en forskare faktiskt har mätt det som ska mätas i den studie som genomförs. Det betyder att samma mätinstrument används i alla analyser av ett visst objekt och om studien genomförs igen ska samma resultat uppstå för att studien ska anses vara valid. (Ejvegård, 2009) Eftersom denna studie baseras på sociala medier kan det vara svårt att få samma resultat om studien skulle genomföras igen vid ett senare tillfälle. Detta då inläggen på Facebook som jag studerat bygger på enskilda individer som i detta fall är anställda av respektive radiostation. Inläggens utformning och karaktär kan såldes ändras över tid om radiostationen anställer en annan person för ändamålet. Däremot om studien skulle upprepas på samma inlägg som jag valt att studera skulle validiteten vara högre då samtliga Facebookinlägg analyserats utifrån samma princip och ramar. I och med att vissa delar i denna uppsats baseras på Facebooks algoritm Edgerank, som ständigt förändras, kan ett åter genomförande av denna studie skilja sig i resultat. Ytterligare en aspekt som påverkar validiteten är det faktum att sociala medier är ett relativt nytt fenomen vilket innebär att nya strategier konstant utvecklas och anammas av företag och organisationer, vilket i sin tur kommer påverka hur radiostationerna väljer att agera på sociala medier.

Reliabiliteten, eller pålitligheten som det vanligtvis benämns inom kvalitativ forskning, innebär hur väl forskaren redogör för forskningsprocessens olika delar samt hur den har granskats (Bryman, 2011). I denna studie har jag, under samtliga delar av forskningsprocessen, tydligt och transparent redogjort och diskuterat processen och studiens resultat med utomstående part i syftet att öka reliabiliteten i studien. Vidare har samtliga forskningsbeslut tagits i samråd med handledare. Bryman (2011) framhåller att det är viktigt att forskaren är införstådd med att det inte är möjligt att vara helt objektiv inom samhällsvetenskaplig forskning, men ändå söker till att agera i god tro. Jag är medveten om de objektivitetsproblem den kvalitativa forskningen medför. Därför har jag även, både före och under genomförandet av innehållsanalysen, försökt hålla mig objektiv i den mening att jag inte lyssnat på något av radioprogrammen. Vidare är dessa radioprogram heller inte några radioprogram jag normalt lyssnar på. Detta då jag inte på något vis, med tanke på studiens syfte, ville riskera att jag påverkades av informationen som ges i programmen, främst med tanke på innehållsanalysens kategori koherens.

12 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

3 Teori

I det här kapitlet presenteras den teoretiska referensramen för studien.

3.1 Mediekonvergens och Crossmedia

Man har länge talat om hur nya medier inom snar framtid kommer ersätta de gamla medierna, detta har dock inte hänt, utan istället har de olika medierna blivit integrerade med varandra (Jenkins, 2008, s. 17) Däremot hävdar Poster (1995) att den största skillnaden mellan traditionell och ny media är att traditionell media är mer passiv, medan den nya är mer aktiv. Miller (2011) beskriver detta genom två modeller. Den ena är broadcast model – sändningsmodellen, vilken omfattar traditionell media och kännetecknas av få sändare, styrd kommunikation och många mottagare. Den andra benämner Miller (2011) som Internet model – internetmodellen, vilken omfattar dagens digitala media och kännetecknas av många sändare, styrd kommunikation och många mottagare. Den traditionella median bygger på ett hierarkiskt system, vilket även innebär en envägskommunikation gentemot publiken. Den nya digitala median är betydligt mer demokratiskt där publiken både är mottagare och sändare. (Miller, 2011) Vidare bidrar internetmodellen till en mer engagerad och medveten publik som oavbrutet tar ställning till den mängd information de ständigt möter i den digitala världen (Poster, 1995). Utöver det faktum att ny media är mer aktiv, menar Manovich (2001) att datorskärmen och internet även ändrat vårt sätt att uppleva media och tagit över från biosalongen, den traditionella Tv:n och radion, galleriväggen och boken. Mediekonvergens är ett samlingsnamn för att beskriva hur dessa traditionella och nya medier både krockar och sammanflätas med varandra genom medieanvändarnas och medieproducenternas handlingar. Detta nya medielandskap har lett till att skiljelinjen mellan producent – avsändare och avsändare – mottagare blir otydlig. Således ligger inte makten att påverka och sprida information längre enbart på de största mediebolagen, detta då internet och allt dess innehåll gjort det möjligt för varje enskild individ att producera och sprida information (Jenkins, 2008).

Genom mediekonvergensen har begreppet crossmedia blivit ett allt mer vedertaget begrepp (Jenkins, 2008). Crossmedia kan ses som ett samlingsnamn för integrerad och interaktiv kommunikation som sträcker sig över olika typer av medieplattformar som internet, video och film, tv och radio, dvd, dataspel, mobila enheter och tryckta medier. Inom crossmedia står vanligtvis publikinteraktion i fokus där upplevelsen av crossmedia är en berättelse över ett

13 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier. flertal medieplattformar. (Davidson, 2010) Ett vanligt exempel på crossmedia är Star Wars berättelserna som inte bara kan upplevas genom filmer, utan även genom dataspel, internetforum och andra medieplattformar (Jenkins, 2008). Crossmedia kännetecknas av en mängd olika faktorer där några av dem är transmedia – berättelse, participatory – deltagande, connectivity – internetanslutning, ubiquity – allnärvaro och networked performence – liveunderhållning (Davidson, 2010).

3.2 Radio och podcast

Under det senaste årtiondet har stora förändringar skett inom radioproduktionen. Från att enbart kunna lyssna på radio via den analoga och traditionella FM-radion, har utvecklingen av radio via internet och nya multimedia system fört med sig nya format, nya tjänster och nya möjligheter för publikinteraktion. (Gazi, Starkey & Jedrzejewski, 2011) Även om det traditionella radiolyssnandet fortfarande dominerar i Sverige enligt Findahl (2015), har lyssnaren numera möjlighet att ta del av en betydligt större mängd program än tidigare. Den internetbaserade radion möjliggör för lyssnaren att söka efter och ta del av specialinriktade program som passar både lyssnarens intresse och tidschema. Sammanfattningsvis är den internetbaserade radion en dynamisk modell under ständig utveckling och mer ’on demand’ vänlig, mer deltagande och mer direkt än den traditionella radiomodellen. (Gazi, Starkey & Jedrzejewski, 2011)

En del av den internetbasreade radiosfären är podcasten (Gazi, Starkey & Jedrzejewski, 2011). Podcasten började bli populär 2004 och har sedan starten vuxit explosionsartat (Bonini et al., 2014). Namnet podcast härstammar från orden iPod och broadcast och definieras vanligtvis som en digital ljudfil som laddas ner genom RSS-teknik från olika internetbaserade plattformar som exempelvis Itunes. En podcast består i de flesta fall av en serie ljudfiler med ett specifikt tema, dock kan en enskild ljudfil även klassas som en podcast. (Alexander, 2011) En podcast kan spelas på en mängd digitala enheter som exempelvis datorer, mobiler och MP3-spelare (Jham, Duraes, Strassler & Sensi, 2007). Podcasten kan produceras och distribueras när som helst, av vem som helst till vem som helst via internet, vilket innebär att utformning och innehåll kan vara allt från professionell till amatörmässig (Jin et al., 2008). Innehållet kan skilja sig beroende på vem som producerat den, dock är det vanligast att den liknar traditionell radio i den bemärkelsen att det är en eller två personer som konverserar med varandra om ett visst ämne (Ström, 2010).

14 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

Idag är det inte ovanligt att radiostationer producerar podcasts av sina radioprogram. Enligt en studie av Bonini et al. (2014) ökar podcast-publiken hela tiden i ett flertal europeiska länder inklusive Sverige, och antalet podcastnerladdningar växer snabbare än antalet livestream- lyssningar. Bara i Stor Britannien laddades 21 miljoner podcasts ner per månad år 2013. Även om efterhandslyssning av radioprogram har existerat sedan 1996 hos vissa radiostationer i Europa, har möjligheten till ett medieanvändande on demand idag blivit både industrialiserad och institutionaliserad hos många radiostationer – åtminstone inom de radiostationer som omfattas av public service. (Bonini et al., 2014)

3.3 Interaktion och digital media

Inom all digital media, som exempelvis sociala medier och webbplatser, spelar interaktion en central roll. Vissa forskare hävdar att alla typer av media ger upphov till någon slags interaktion då publiken alltid måste utföra någon slags uppgift för att ta del av ett media. (Miller, 2011) McLuhan (2001) framhåller att inget media kan stå helt själv, då all media bygger på en konstant interaktion med någon annan typ av media. Under 1960-talet talade McLuhan (2001) om ”kall” och ”varm” media. Han menade redan då att olika typer av media skiljer sig åt beroende på interaktion i den mening hur publiken tar del av informationen. Han argumenterar för att ett kallt media kan till exempel vara en telefon, medan radion är ett varmt media. Ett kallt media kräver mer interaktion från motparten medan ett varmt media innebär en lägre grad av interaktion. Vidare menar McLuhan (2001) att kalla medier inkluderar och varma medier på sätt och vis exkluderar och därigenom har olika effekter på användaren. Vad gäller interaktion för digital media anser Miller (2011) att det är svårt att definiera då det kan uppenbara sig på en mängd olika vis. Miller (2011) väljer däremot att definiera interaktion på följande vis, ”A messure of media’s potential ability to let the user exert an influence on the context and/or form of the mediated communication”.

För att ytterligare reda ut begreppet kan interaktion inom digitala medier delas upp i tre olika teman. Det första temat berör det faktum att någon slags interaktion alltid finns inbäddat medians grundstruktur och i tekniken vad gäller datorer. Det innebär att det finns en teknisk förutsättning för användaren att aktivt modifiera sin mediala miljö medan de använder den. Det andra temat berör den sociala sfären av interaktion där någon slags kommunikation äger rum. Fokus ligger på i vilket sammanhang, eller kontext, det kommunikativa utbytet sker samt hur användaren väljer att agera i olika sociala situationer. (Kiousis, 2002; Miller, 2011) Det tredje temat handlar om psykosociala aspekter och avgränsas till huruvida mottagaren tar en passiv

15 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier. eller aktiv roll i förhållande till den media de möter. Detta kan även innebära i vilken grad mottagaren upplever sig inbjuden att interagera med det mediala innehållet. (Miller 2011) Vad gäller mediala texter menar Ekström & Larsson (2010) att interaktion mellan en avsändare och mottagare kan ses som en växelverkan och därav en avgörande parameter för att parterna ska förstå varandra. Mediala texter i allmänhet och digitala medietexter i synnerhet har vanligtvis syftet att nå ut till en stor publik som utgörs av ett slags kollektiv. Detta blir emellertid problematiskt då en medial text kan erbjuda olika läsvägar och olika typer av interaktion beroende på utformning och innehåll. (Ekström & Larsson, 2010)

3.3.1 Koherens

Kommunikation, främst i texter, handlar i det flesta fall om att nå ut till någon och på så sätt upprätta eller bibehålla en relation genom att nå ut och påverka mottagaren. Det kan däremot vara problematiskt när det kommer till att kommunicera texter inom exempelvis sociala medier då texten är avsedd att vända sig till en stor grupp mottagare. I dessa fall är det vanligt att avsändaren utgår ifrån att mottagaren sedan tidigare besitter en viss förkunskap eller har en förförståelse om ämnet i syfte att skapa såväl interaktion som en förstärkt relation till mottagaren. Koherens, som betyder samstämmighet eller sammanhangsbundenhet, är ett vanligt begrepp att tillta i termer om hur logisk och meningsfull en text är för mottagaren. Om en text kräver att mottagaren besitter en förkunskap om den omgivande konkreta situationen, om vad som sagts tidigare eller en förkunskap om vad mottagaren redan kan, vet och förstår om ämnet för att förstå en text kan denna anses vara av koherent karaktär. En text kan vara koherent på både en global och lokal nivå. Den globala nivån handlar om förståelsen för vilken typ av text det rör sig om, det vill säga en annons, en tidningsartikel, ett matrecept etc. Den lokala nivån handlar om förståelsen för om stycke- och meningsuppbyggnad är argumenterande, beskrivande, berättande etc. (Ekström & Larsson, 2010)

3.3.2 Tids- och platsperspektiv

För att reda ut tid- och platsperspektiv inom termen interaktion för digital media och teknik, är modellen Computer-supported-cooperative-work (CSCW) ett bra verktyg. Modellen är framtagen i syfte att kontextualisera hur arbetsgrupper och team inom organisationer interagerar med teknologi och med varandra genom teknologi för att skapa en effektivare arbetsmiljö (Caroll, Rosson, Convertino & Ganoe (2005). Inom CSCW står gruppinteraktionen i fokus och därav finns det tre huvudområden som modellen är uppbyggd på nämligen kommunikation,

16 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier. samarbete och koordination. En tydlig och beskrivande definition på detta verktyg är följande, ”computer-based systems that support groups of people engaged in a common task (or goal) and that provide an interface to a shared environment.”. (Ellis, Gibbs & Rein, 1991, s. 40)

Modellen kan appliceras på allt från grupper på några få medlemmar till ett globalt webbaserat Community som exempelvis social medier (Grudin & Poltrock, (u.å.). Warkentin, Sayeed & Hightower (1997) framhåller att teknologins utveckling har skapat möjligheter för samspel mellan olika parter där varken tid eller plats längre blir ett hinder för kommunikationsmiljön inom en grupp eller organisation. Däremot framhåller de även att denna teknologi kan påverka gruppens interaktionsprocess negativt i termer om sammanhållning och tillfredställelse (ibid.).

Modellen nedan, se figur 1, beskriver fyra olika behov som finns inom en arbetsgrupp. Interaktion som sker ansikte mot ansikte (face-to-face) och fjärrstyrd interaktion (remote interactions) sker under samma tid och interaktionen vid beständiga uppgifter (continous task) och pågående koordination (communication + coordination) sker vanligtvis under olika tider. (Bullen & Johansen, 1998)

Same time Different time synchronous asynchronous

Face-to-face interaction Continous task

Decision rooms, single display Team roomslarge public display, groupware, shared table, wall shift work groupwere, displays, roomwere etc. project management etc.

Time/space Gruopware Matrix

Remote interactions Communication + coordination Video conferencing, instace messaging, chats/MUDs/virtual Email, bulletin boards, blogs, worlds, shared screens, multi-us- asynchronous conferencing, er editors etc. group calendars, workflow, version control, wikis etc.

Figur 1. Modell över Computer-Supported-Cooperative-Work (CSCW) skapad av Pettersson (2016), inspirerad av Bullen & Johansen (1988, s. 21).

Skågeby (2012) menar även att den digitala interaktionen som dagens sociala medier medför kan liknas med det organisatoriska informationsbeteende som CSCW beskriver.

17 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

3.4 Sociala medier

Sociala medier möjliggör för dess användare att kommunicera och interagera, genom text, ljud och bild, med miljoner människor överallt i hela världen i princip när som helst (Whiting & Williams, 2013). Den första formen till en definitionen av dagens sociala medier skulle kunna spåras tillbaka hela vägen till McLuhan och 1960-talet. McLuhan (2001) kom fram till att utvecklingen av teknologin möjliggör för ett informationssamhälle med ett förlängt teknologiskt medvetande, där vi ständigt lär oss mer och mer om varandra. Han menade att vi allt mer översätter oss själva till andra former av uttryck som överstiger oss själva. Enligt Svatosová (2012) finns det idag ingen exakt universell definition på termen sociala medier, då det kommer i uttryck på många olika sätt, skiljer sig beroende på dess funktion och ständigt förändras och utvecklas. Däremot har Kaplan & Haenleins (2010) mer allmänna definition av sociala medier flitigt använts av ett flertal forskare genom åren. De har valt att definiera fenomenet enligt följande, ”Group of Internet-based applications that bulid on the ideological and technological foundations of the web 2.0 and that allow the creation and exchange of user-generated content” (Kaplan & Haenlein, 2010, s. 60).

Precis som citat indikerar på, har dagens sociala medieplattformar vuxit fram genom ett ökat intresse för en allmän nätverkskultur. Utvecklingen av webbläsare och sökmotorer utgjorde från början den tekniska grunden för dagens sociala medier (van Dijck & Poell, 2013). Vilket går i linje med McLuhan (2001) då han menar att den nya median möjliggör för att lagra och översätta all information och att det således blir betydligt enklare för människan att både lära sig och hitta ny information. Några exempel på populära sociala medier är bloggar och microbloggar som Twitter, webbplatser som Youtube, Flickr och Myspace för delning av olika typer av media samt sociala nätverk som Facebook för socialt umgänge (Whiting & Williams, 2013). Med tanke på att sociala medier har blivit så pass populärt skulle man kunna påstå att dagens samhälle numera präglas av ett nytt kommunikations-landskap (Kietzmann, Hermkens, McCarthy, Silvestre, 2011). Uppkomsten av sociala medier har även lett till att de traditionella medierna har tappat makten över att endast själva kunna påverka, skapa och sprida information (van Dijck & Poell, 2013). Detta då de sociala medierna både tillåter och bygger på att varje enskild individ själv skapar, delar och sprider information mellan varandra (Kietzmann et al, 2011). Till skillnad från traditionell media öppnar även sociala medier upp för en tvåvägskommunikation mellan avsändare och mottagare (Svatosová, 2012). Denna typ av kommunikation kallar Bergström (2009) för cirkulärkommunikation, där webben möjliggör för en interaktivitet mellan sändare och mottagare. Facebook är ett tydligt exempel var på denna typ av utbyte kan ske.

18 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

3.4.1 Facebook

Facebook är en av världens största sociala nätverk och 2015 nådde plattformen en miljard användare (Facebook, 2016). I Sverige är Facebook det populäraste sociala mediet och närmare 50% av svenskarna som använder internet besöker Facebook dagligen (Findahl, 2015). Facebook startades 2004 av Mark Zukerberg och har hittills varit aktiv i 12 år (Facebook, 2016). Facebook är en webb-baserad plattform där användaren själv kan skapa ett eget nätverk av ”Facebook-vänner” samt ansluta sig till olika interna nätverk och grupper för användare med likasinnade intressen (Svatosová, 2012). Inom Facebook har varje enskild användare en egen profilsida, som även kallas för tidslinjen. Sedan 2007 har även företag och organisationer möjligheten att upprätta en Facebooksida, vilken är motsvarigheten för en privatpersons profilsida (Greenstein, 2009). Varje användare har ett eget personligt nyhetsflöde som hela tiden uppdateras med bilder, länkar, videos, statusuppdateringar, artiklar etc. från Facebookvänner, företagssidor och andra sidor som användaren följer (Buck, 2013). Eftersom det är omöjligt att visa allt innehåll, från alla vänner och sidor användaren följer, använder sig Facebook av en egen algoritm – EdgeRank – som avgör vilket innehåll som ska visas på respektive användares nyhetsflöde (Ángeles Oviedo-García et al., 2014).

3.4.2 Facebooks tekniska uppbyggnad

Bakgrunden till att algoritmen EdgeRank, se figur 1, används av och applicerats på Facebook beror på den ökade mängden av social data som ständigt produceras inom plattformen (Bozdag, 2013). Enligt Facebook (2016) används algoritmen för att förbättra respektive användares upplevelse av deras nyhetsflöde.

19 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

= X X Ue W De e

= X X

Rank Affinity Weight Decay The score between The Weight for this edge The decay factor based on the viewing user and type. how long ago the edge was the edge cerator. (Comment, Like, etc.) created.

Figur 1. Schema över Facebooks algoritm Edgerank. Skapad av Pettersson (2016), Inspirerad av Social Bakers (2013).

Som nämnt ovan används EdgeRank för att sålla ut vad som ska visas och inte på respektive användares nyhetsflöde (Ángeles Oviedo-García et al., 2014). Enligt Wagner (2013) visas bara runt 20% av alla händelser som sker inom en användares Facebook. Algoritmen agerar personligt för varje användare och bygger på varje enskild användares behov, intressen och dess Facebookvänners aktiviteter (Bozdag, 2013). Algoritmen resulterar i att varje användares tidslinje skiljer sig åt, även om två användare har exakt samma Facebookvänner, då systemet även utgår från tidigare interaktion med plattformen (Bozdag, 2013). En användares nyhetsflöde bygger således på alla handlingar som användaren och dess Facebookvänner utför på plattformen. Dessa handlingar kan vara att dela/gilla/kommentera bilder, artiklar, videor, statusuppdateringar eller OSA till ett event etc. Varje handling som en användare utför genererar en så kallad Edge som sedan blir till en nyhetshistoria. Denna nyhetshistoria kan i sin tur komma att visa sig i användarens eller i användarens Facebookvänners nyhetsflöden. Som algoritmens namn avslöjar innebär EdgeRank att varje Edge rankas utifrån olika parametrar och visar bara de topprankade händelserna på respektive användares nyhetsflöde. (Widman, 2016) Som figur 1 ovan visar är det parametrarna affinity, weight och decay som styr rankningen av ett nyhetshistoria eller en så kallad Edge. Det är däremot viktigt att anmärka att Facebooks algoritm är en företagshemlighet och förändras ständigt, vilket innebär att det är svårt att exakt veta hur den fungerar. (Social Bakers, 2013) Ovanstående information är således en fingervisning över hur den någorlunda fungerar och spelar in för såväl privata användare som företagsanvändare.

20 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

3.5 Marknadsföringsstrategier på sociala medier

Marknadsföring via sociala medier har blivit allt vanligare och idag ingår det i de flesta företags och organisationers marknadsföringsstrategier (Hanna, Rohm & Crittenden, 2011). Konsumenten är inte längre en passiv mottagare utan spelar numera en betydelsefull och aktiv roll för företagens marknadsföringsstrategier (Berthon, Pitt, McCarthy & Kates, 2007). En anledning till att marknadsföring via sociala medier blivit så stort kan till stor del bero på att grunderna i PR och marknadsföring består av ljud, bild, text och film – vilka samtliga är immateriella ting som är mycket förenliga med webben (Ström, 2010). Vidare möjliggör sociala medier för företag och organisationer att direkt nå allmänheten, istället för att gå via de traditionella, envägs-kommunikativa kanalerna för att marknadsföra sig. Det traditionella har gått över till det digitala där fokus ligger på innehållet och att det ska vara tillgängligt när mottagaren vill ha det. (Carlsson, 2010) Vidare menar Ström (2010) att marknadsföring via exempelvis en Facebooksida kan liknas med att marknadsföra sig grafiskt genom en tryckt affisch. I och med att sociala medier vuxit som marknadsföringskanal på senare tid fungerar det inte längre att masskommunicera, utan det handlar snarare om att individanpassa marknadsföringen. Detta görs främst genom att skapa dialog, skapa förtroende och bygga relationer med mottagarna. Marknadsföringsstrategier inom sociala medier handlar således om att vara del av en social konversation där interaktion och engagemang är två centrala aspekter. (Carlsson, 2010)

3.5.1 Affordance – engagemang inom sociala medier

Att engagera kunder och följare på sociala medier har visat sig vara en betydelsefull beståndsdel inom strategier för marknadsföring. Grundtanken är att handling och interaktion mellan kund och företag på sociala medier medför ett ökat kundengagemang. Det finns en mängd olika koncept och riktlinjer över hur kundengagemang kan skapas på sociala medier, där affordance – som betyder möjlighet till agerande, är ett centralt begrepp. När företag och organisationer ansluter sig till sociala medier får kunderna således en möjligt att interagera med dem. (Cabiddu, De Carlo & Piccoli, 2014)

Cabiddu, De Carlo & Piccoli (2014) lyfter tre viktiga affordance-områden inom sociala medier som företag bör agera utefter. Dessa är ihållande engagemang, skräddarsytt engagemang och triggande engagemang. Det ihållande engagemanget innebär att föra en dialog mellan kund och företag oavsett fysisk och geografisk plats, där antingen kund eller företag gör ett inlägg på en social medieplattform som uppmanar till dialog. Genom denna typ av engagemang får företaget

21 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier. direkt feedback och information från kunderna. (Cabiddu, De Carlo & Piccoli, 2014) Bergström (2009) håller med om detta då han framhåller att delaktighet och dialog är en avgörande faktor för att en sändares och mottagares vägar ska mötas. Han menar att det är viktigt att vara personlig i kommunikationen och i vissa fall även lämna ett glapp för mottagaren att fylla, i syfte att stimulera framförallt den passiva mottagaren. (Bergström, 2009)

Det skräddarsydda engagemanget innebär att företagen agerar på en personlig individnivå med kunder och följare. Där interaktion och dialog med fördel kan ske baserat på interna och koherenta preferenser. Denna typ av engagemang menar de resulterar i en starkare och djupare relation mellan parterna. Det triggade engagemanget innebär att möjliggöra för kunder och följare att kommunicera sinsemellan. Denna typ av engagemang gynnar företaget så till vida att kunders positiva upplevelser av företaget kan komma att spridas till andra personer inom den sociala medieplattformen. På så sätt kan företaget fånga utomstående personers uppmärksamhet och vinna förtroende. (Cabiddu, De Carlo & Piccoli, 2014) Detta betonar även Weaver (2012) då han menar att sociala medieplattformar, som Facebook, möjliggör för konsumenten att snabbt och enkelt interagera med företag eller organisationer genom deras Facebooksida. Konsumenten kan bland annat dela, gilla och kommentera en organisations inlägg, vilket i sin tur ger ett företag värdefull feedback men även spridning av information rörande dess produkter och tjänster. (Weaver, 2012) Hanna, Rohm & Crittenden (2011) menar däremot att marknadsföring på en social medieplattform inte kan ske isolerat. Det måste ske med hänsyn till andra marknadsföringskanaler där både traditionella medier och andra sociala medieplattformar ingår (ibid.).

3.5.2 Sociala medier strategier inom traditionell radio

Utöver att enbart marknadsföra sig via sociala medier kan ett traditionellt radioprogram även använda sig av sociala medier i ett crossmedialt syfte. Det vill säga att bredda innehållet i radiosändningen till flera olika plattformar, där sociala medier är en av dem för att öka interaktionen mellan lyssnare och radioprogram. (Bonini et al., 2014) Som för de flesta marknadsföringsstrategier inom sociala medier, förändras och utvecklas även strategierna för hur den traditionella radion bör agera på dessa plattformar. Den senaste forskningen inom detta ämne står Bonini et al. (2014) och Bonini (2014) för.

Bonini et al. (2014) framhåller att ett radioprogram bör publicera olika typer av material på olika sociala medieplattformar. Detta för att de olika sociala medieplattformarna är optimala för olika typer av media. Radioprogrammen måste även finnas på samma sociala medieplattformar

22 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier. som dess målgrupp befinner sig på för att visa engagemang och synas för potentiella lyssnare. Däremot är det samtidigt viktigt att locka lyssnare till radioprogrammets egen webbplats, då visst material endast ska vara möjligt att hitta där i syfte att användaren kan ta del av fler radioprogram, varpå exempelvis Facebook kan används för att omdirigera lyssnarna dit. (Bonini et al., 2014) Utöver ovanstående har Bonini (2014) tagit fram en guide som uppdelat på fem mindre strategier över hur en radioredaktion bör hantera sina sociala medier. Den första strategin handlar om att vara aktiv och publicera ett flertal inlägg över hela dagen för att visa både följare och fans att de är närvarande och på så sätt övertyga dem att besöka deras sida på en daglig basis. Detta kan göras i tre steg. Steg ett är att först annonsera att radioprogrammet snart börjar genom en beskrivning av innehåll, bilder på programledare, videor från studion etc. Steg två är att interagera med publiken under tiden programmet sänds genom att ställa frågor, konversera och framförallt sätta lyssnaren i centrum. På så sätt stärks lyssnarens relation till programmet. Det tredje steget handlar om att efter programmet fortsätta interagera med följarna genom att posta programrelaterade länkar, podcastsannonser, ljud- eller videoklipp från sändningen. Här är det även viktigt att uppmana till konversation, som sedan följs upp i kommande program. (Bonini, 2014)

Den andra strategin handlar om crossmedial interaktion. Samtliga sociala plattformar som berör ett radioprogram ska ständigt utnyttjas, där kommunikationen flyter mellan dem. Här är det av vikt att radioredaktionen lyfter fram lyssnarnas feedback, oavsett vilken plattform (e-mail, telefon, sms, Facebook etc.) de valt att kontakta radioprogrammet via. Desto tydligare lyssnare och fans förstår att det som sker på de sociala plattformarna är av vikt för programmet, desto mer deltar de. Den tredje strategin berör dialogen mellan radioprogram och lyssnare eller fans. Tonen ska vara personlig och på lyssnarens nivå. Publicerade inlägg bör vara kontextuellt tydliga och innehållsmässigt personliga med åsikter och känslor samt märkta med namn, detta för att aldrig riskera ett kallt och standardiserat språk. När det kommer till podcastannonser ska de innehålla en kort summering av programmets innehåll med ett personligt språkbruk. Den fjärde strategin handlar om att involvera lyssnare i produktionen av programmet. Genom att uppmana lyssnarna att komma med förslag på teman och annat innehåll till radioprogrammet blir de mer involverade och i sin tur lojalare lyssnare. Lyssnarna kan även involveras genom så kallad medborgarjournalistik, där de blir ombedda att exempelvis rapportera via sociala medier varifrån de befinner sig. Den sista och femte strategin handlar om att dela med sig, hylla, citera och vidarebefordra andras information. Sociala medier handlar om att ge och ta och därav är det viktigt att ge tillbaka och visa uppskattning till fans och lyssnare genom att uppmärksamma, gilla eller kommentera inlägg som de producerar. (Bonini, 2014)

23 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

3.5.3 Sveriges Radios handbok i sociala medier

Utöver ovanstående forskning har även Sveriges Radio tagit fram ett handbok för hur de ska hantera deras sociala medier. Den heter Sociala medier – en handbok för journalister och är framtagen 2013. Handboken berör tre huvudsakliga delar vilka är dialog, spridning och research. Researchdelen är inget som berör hur ett radioprogram rent strategiskt bör agera på sociala medier, utan beskriver främst på vilket sätt sociala medier kan vara användbart i researcharbetet för en journalist. Därav kommer denna del inte tas upp här. Inledningsvis menar de bland annat att man bör fundera igenom vilka tider radioprogrammets målgrupp är aktiva på sociala medier för att låta de styra när inlägg ska publiceras. Vidare tar de exempelvis upp vikten av att mäta de sociala medier som används samt hur detta kan göras. (Sveriges Radio, 2013)

När det kommer till att föra dialog ska det, precis som Bonini (2014) förespråkar, ske på ett personligt och engagemangsmässigt vis för att upprätthålla en relation till lyssnaren. De framgår att inlägg bör publiceras när något av vikt finns att förmedla, det vill säga att man ska hålla en lagom nivå på antalet inlägg per dag då risken annars är att inläggen uppfattas som spam. Det framgår även att det är viktigt att i största möjliga mån svara på kommentarer och meddelanden från lyssnare för att uppfattas som trovärdiga och engagerade. Vad gäller den andra delen, spridning, bör den delen tillämpas i främsta syfte att värva nya lyssnare. Det handlar om att bygga nätverk och publicera material som ljud, bild och video med ett intressant innehåll som är lätt att sprida. Det framgår även att det bör gärna ske under sändningstid då informationen är som mest aktuell och innan intresset från lyssnar har svalnat. (Sveriges Radio, 2013)

24 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

4 Resultat

Nedan presenteras studiens resultat. Först presenteras de tre studerade radioprogrammen, sedan resultatet från en innehållsanalys på tre delar; interaktion, marknadsföring och koherens och därefter presenteras resultatet från en fokusgrupp på sex deltagare.

4.1 Morgonpasset i P3

Morgonpasset i P3 är ett morgonprogram som omfattas av public service och sänds i Sveriges Radios kanal P3 (Sveriges radio, 2016). Programmet har en Facebooksida sedan 5 januari 2009 med 89 804 gilla-markeringar (2016-04-05) (Morgonpasset i P3s Facebooksida, 2016). Morgonpasset i P3 är ett morgonprogram med de sju programledarna Martina Thun, Kodjo Akolor, Hanna Hellquist, Nour El Refai, Victor Linnér, Sara Kinberg och David Druid. Programmet sänder live varje dag mellan 06.30 till 10.00 och 8.05 till 11.00 varje helgdag och producerar podcasts av alla program i sin helhet och finns efter sändning tillgängliga på Sveriges Radios webbplats och andra plattformar för podcasts. (Sverigesradio.se, 2016) Morgonpasset i P3 finns förutom på Facebook även på Twitter, Instagram och Snapchat och har den officiella hashtagen #mpip3 (Morgonpasset i P3s Facebooksida, 2016).

4.2 Rix MorronZoo

Rix MorgonZoo är ett morgonprogram som sänds i den kommersiella radiostationen RixFm som är den del av bolaget MTG. Programmet har funnits sedan 2000 och har under åren haft olika programledare men just nu är Laila Bagge, Marko Lethosalo och Adam Alsing programledare för programmet. (MTG, 2016) Programmet har en Facebooksida sedan 2010 och har 133 434 gillamarkeringar (2016-04-05) (Rix MorronZoos Facebooksida, 2016). RixMorronZoo sänder live vardagar mellan 06.00 till 10.00 och producerar podcasts av endast delar av programen som finns tillgängliga efter sändning på RixFm:s webbplats (RixFm, 2016). RixMorronZoo finns förutom på Facebook även på Twitter samt Instagram och använder hashtagarna #rixfm och #ilikeradio (RixMorronZoo på Facebook, 2016).

25 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

4.3 Gry & Anders med vänner

Gry & Anders med vänner är ett morgonprogram som sänds via den kommersiella radiokanalen Mix Megapol som ingår i bolaget Bauer Media (Bauer Media, 2016). Programmet har funnits sedan 2004 och de nuvarande programledarna är Gry Forsell och Anders Timell. Gry & Anders med vänners Facebooksida har 72 793 gillamarkeringar (2016-04-05) och sidan upprättades i april 2010 (Gry & Anders med vänners Facebooksida, 2016). Gry och Anders med vänner sänder varje vardag mellan 05.00 till 10.00 och producerar podcasts av alla sina program men delar upp varje program i tre delar (Mix Megapol, 2016). Gry & Anders med vänner finns förutom på Facebook även på Instagram och använder hashtagarna #gryochandersmedvänner, #radioplay och #mixmegapol (Gry & Anders med vänners Facebooksida, 2016).

4.4 Innehållsanalys – Facebookinlägg

Innehållsanalysen visar att morgonprogrammen använder deras Facebooksida på olika sätt. En markant skillnad i antal inlägg uppstod mellan Morgonpasset i P3 och de två kommersiella radioprogrammen, RixMorronZoo och Gry & Anders med vänner, se figur 2 nedan.

Radio Morgonpasset i P3 RixMorronZoo Gry & Anders med vänner Månad 1-14 Januari 2016 4 st. inlägg 12 st inlägg 37 st. inlägg 1-14 februari 2016 6 st. inlägg 26 st. inlägg 53 st. inlägg 1-14 mars 2016 9 st. inlägg 45 st. inlägg 43 st. inlägg Totalt: 19 st. inlägg 83 st. inlägg 133 st. inlägg Genomsnitt/dag Ca. 1 inlägg / varannan Ca. 2 inlägg / dag Ca. 3 inlägg / dag dag

Figur 2. Tabell över antal Facebookinlägg för de studerade morgonprogrammen.

Tabellen visar däremot att Gry & Anders med vänner gjort uteslutande flest inlägg under den studerade perioden, med cirka tre inlägg per dag. Det skiljer sig även mellan radioprogrammen vad gäller inlägg under och utanför sändningstid. Vad gäller antal inlägg under och utanför sändningstid liknar Morgonpasset i P3 och RixMorronZoo varandra, även om RixMorronZoo har gjort betydligt fler inlägg, se figur 3 nedan. Dock är det endast Morgonpasset i P3 som har gjort fler inlägg utanför än under sändningstid. Gry & Anders med vänner har däremot gjort nästan dubbelt så många inlägg under än utanför sändningstid, vilket skiljer sig mycket i förhållande till de andra radioprogrammen.

26 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

Radio Morgonpasset i P3 RixMorronZoo Gry & Anders med (kl. 06.30 –10.00 & 08.05 (kl. 06.00 – 10.00) vänner Facebookinlägg –11.00) (kl. 05.00 – 10.00) Under sändningstid 8 st. inlägg 43 st. inlägg 91 st. inlägg Utanför 11 st. inlägg 40 st. inlägg 42 st. inlägg sändningstid

Figur 3. Tabell över antal inlägg varje morgonprogram gjort under och efter sändningstid.

4.5 Interaktion

De olika morgonprogrammen skiljer sig åt i hur de interagerar med sina följare. De inlägg som bedömts inom kategorin interaktion är de inlägg som uppmanar till agerande – exempelvis att lyssna på ett ljudklipp eller titta på en video, uppmanar genom en fråga eller att kommentera, gilla eller dela inlägget.

4.5.1 Morgonpasset i P3

Analysen visar att Morgonpasset i P3 interagerar med sin publik i nästan alla studerade inlägg. Under sändningstid interagerar de i sju av åtta inlägg, och utanför sändningstid interagerar de i nio av elva inlägg. Det innebär att interaktion återfinns i 16 av totalt 19 inlägg. De interagerar med följarna på främst två sätt. Antingen uppmanar de till att lyssna på ett kortare fristående ljudklipp, se figur 4, från en oberoende sändning. Det förekommer även att de uppmanar till efterhandslyssning på längre avsnitt ur ett program, däremot faller dessa inlägg in under kategorin marknadsföring. Det andra sättet att interagera är genom att ställa frågor och uppmana till dialog, se figur 5.

27 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

Från vänster: Figur 4. Uppmaning till efterhandlyssning Figur 5. Ställer frågor och uppmanar till dialog. (Morgonpasset i P3s Facebooksida, 2016)

I figur 4 uppmanar de följarna till att lyssna på ett kortare ljudklipp, direkt på Facebook, när Victor berättar om sitt tidigare liv som modell. Inlägget postades utanför sändningstid och är ca nio minuter långt. I figur 5 ger de läsaren lite bakgrundsinformation om ämnet och uppmanar sedan följarna att dela med sig. Inlägget postades under sändningstid vilket även indikeras då de skrivit ”Dela med dig nu!”. Däremot går det inte att finna något samband vad gäller inläggens utformning beroende på om det gjorts under eller utanför sändningstid. Detta då både frågor och kortare ljudklipp förekommer olika tider på dygnet.

4.5.2 Rix MorronZoo

Det framgår att RixMorronZoo interagerar med sina följare relativt annorlunda i jämförelse med Morgonpasset i P3. Under sändningstid återfanns interaktion i 20 av 43 inlägg och utanför sändningstid i 14 av 40 inlägg. Totalt återfinns interaktion i 34 av 83 inlägg. Analysen visar såldes att RixMorronZoo interagerar mer frekvent med sin publik under sändningstid än utanför. De interagerar nästan uteslutande genom att ställa frågor till sina följare. Frågorna som ställs under sändningstid är i de flesta fall mer specifika och emellanåt uppmanar de följarna att ringa in till studion, se figur 6. Frågorna som ställs utanför sändningstid berör vanligtvis övriga dagsaktuella händelser som exempelvis vasaloppet eller melodifestivalen, se figur 7.

28 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

Från vänster: Figur 6. Fråga under sändningstid. Figur 7. Fråga utanför sändningstid. (Rix MorronZoos Facebooksida, 2016)

RixMorronZoo är det studerade morgonprogrammet som flest gånger uppmanat följarna att ringa in till studion. Gry & Anders med vänner gör även det i några få inlägg men inte i samma uträckning.

4.5.3 Gry & Anders med vänner

I analysen framgår det att Gry & Anders med vänner interagerar en hel del med sina följare. Av deras 91 inlägg under sändningstid förekommer det interaktion i 43 av dessa och utanför sändningstid förekommer interaktion i 15 av 42 inlägg. Det innebär att 58 av 133 inlägg bygger på interaktion som faller inom ramen för kodschemat. Gry & Anders med vänner interagerar med sina följare främst genom att ställa frågor, se exempel i figur 8, och dessa ställs i det flesta fall under sändningstid. Övrig interaktion kan vara uppmaning till att titta på en Youtubevideo eller ringa in till studion, se figur 9.

29 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

Från vänster: Figur 8. Inlägg med fråga. Figur 9. Inlägg med fråga och uppmaning att ringa in. (Gry & Anders med vänners Facebooksida, 2016)

Figur 8 är ett inlägg som är postat under sändningstid med en fråga. Majoriteten av de frågor som de ställer postas under sändningstid och öppnar många gånger med ”God morgon”. Figur 9 visar ett inlägg där de både uppmanar till interaktion genom att skriva i kommentarsfältet eller att ringa in till studion. Inlägg där de uppmanar följare att ringa in förekommer dock betydligt mer sällan. I analysen framgår det även att de uppmanar till agerande i form av inlägg där de skriver ”slå på radion, Nu!” tillsammans med video på en gäst de har i studion.

4.6 Marknadsföring

Även när det gäller marknadsföringen skiljer sig de tre morgonprogrammen åt i analysen. De inlägg som bedömts som marknadsföring uppmanar till livelyssning, efterhandslyssning samt uppmanar till delning av inlägg.

4.6.1 Morgonpasset i P3

I analysen av Morgonpasset i P3s Facebooksida (2016) framgår det att marknadsföring endast förekommer i ett av åtta inlägg publicerade under sändningstid. Utanför sändningstid förekommer det däremot marknadsföring i sju av elva inlägg. Totalt omfattas 8 av 19 inlägg marknadsföring. Det innebär att marknadsföring förekommer i nära hälften av inläggen där flest inlägg publicerats utanför sändningstid. Morgonpasset använder en annan typ av strategi än de andra två morgonprogrammen. I de studerade inläggen uppmanar aldrig Morgonpasset i P3 följarna att lyssna live däremot omfattar majoriteten av marknadsföringen efterhandslyssning.

30 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

Det innehåll som mest frekvent marknadsförs är inte hela morgonprogrammet utan det som kallas ”gästpodden”, vilket enligt Sveriges Radio (2016) är ett avsnitt i morgonprogrammet som endast handlar om dagens gäst. I vissa fall publicerar de en länk till Sveriges radios hemsida där gästpodden finns (Sveriges Radio 2016), se figur 10, och i vissa fall lägger de ut hela podcasten som ljudfil direkt i inlägget, se figur 11.

Från vänster: Figur 10. Inlägg med länk. Figur 11. Inlägg med ljudklipp. (Morgonpasset i P3s Facebooksida, 2016)

I inläggen likt figur 10, med en länk till gästpodden, lägger de även ut en video på gästen när denna person är i studion. I det enda marknadsföringsinlägget postat under sändningstid, i januari månad, informerar de vilken som var dagens gäst samt att gästpodden kommer ut den dagen kl. 13.00. Vissa inlägg som innehåller ljudklipp från kortare delar av en sändning, som tidigare presenterats under kategorin interaktion ovan, kan i vissa fall även ses som marknadsföring. Detta då dessa inlägg inte enbart uppmanar till interaktion utan även ger följaren ett smakprov på vad morgonprogrammen kan innehålla. Sammanfattningsvis framgår det att Morgonpasset i P3 marknadsför sig själva främst utanför sändningstid med fokus på ljudklipp direkt i Facebookinlägget och länkar till deras egen hemsida.

4.6.2 Rix MorronZoo

I analysen av Rix MorronZoos Facebooksida (2016) framgår det att marknadsföring förekommer i 7 av 43 inlägg postade under sändningstid. Utanför sändningstid förekommer

31 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier. marknadsföring i 10 av 40 inlägg. Totalt omfattas 18 av 83 inlägg marknadsföring. I jämförelse med Morgonpasset i P3 utgör dessa 18 inlägg en förhållandevis liten del av alla inlägg som publicerats under den studerade perioden. Rix MorronZoo uppmanar inte till efterhandslyssning genom att lägga in ljudklipp i inläggen som Morgonpasset i P3 gör. Vanligtvis publicerar de videor, utanför sändningstid, när de haft en eller flera gäster i studion. Dessa videor är dock ihopklipp av kortare sekvenser från dagens tidigare sändning, se figur 12, eller en video på en artist som framfört en låt i studion. De publicerar även inlägg där de uppmanar till livelyssning under sändningstid likt figur 13 nedan.

Från vänster: Figur 12. Inlägg med video med korta sekvenser. Figur 13. Inlägg med uppmaning till livelyssning. (Rix MorronZoos Facebooksida, 2016)

Inlägg likt figur 12 är de mest frekventa typen av marknadsföringsinlägg som Rix MorronZoo postar utanför sändningstid. Som figuren visar finns det varken länk eller uppmaning till följaren att ta del av materialet i sin helhet på annan plattform i efterhand. Övriga, men få, inlägg kopplat till marknadsföring publicerade utanför sändningstid innehåller kortare uppmaningar att lyssna nästa dag tillsammans med en kort beskrivning om vad som kommer tas upp i programmet.

4.6.3 Gry & Anders med vänner

I analysen av Gry & Anders med vänners Facebooksida (2016) framgår det att marknadsföring förekommer i 14 av 91 inlägg postade under sändningstid. Utanför sändningstid förekommer marknadsföring i 9 av 42 inlägg. Totalt omfattas 23 av 133 inlägg marknadsföring. Precis som Rix MorronZoo, har Gry & Anders med vänner publicerat få marknadsföringsinlägg i

32 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier. förhållande till deras totala antal inlägg. I majoriteten av inläggen publicerade under sändningstid uppmanar de till livelyssning, se figur 14, men i de senare inläggen gjorda under mars månad uppmanar de även till efterhandslyssning utanför sändningstid på plattformen Radio play, se figur 15. I ett av marknadsföringsinläggen, under mars månad, marknadsför de en podcast som heter Gry & Anders med gäster, vilket är en fristående podcast men med samma programledare som i morgonprogrammet (Gry & Anders med vänners Facebooksida, 2016). Denna skulle kunna liknas med Morgonpasset i P3s podcast gästpodden, även om den är knuten till det radioprogrammets gäster.

Från vänster: Figur 14. Uppmaning till livelyssning Figur 15. Uppmaning till efterhandslyssning. (Gry & Anders med vänners Facebooksida, 2016)

Precis som i figur 15, är det vanligt att Gry & Anders med vänner använder sig av videor där gästerna presenterar sig själva och informerar att det snart ska vara med i radio eller sjunger en låt. Detta kan förekomma både utanför och under sändningstid. I övriga inlägg förekommer även marknadsföring av tävlingar och dylikt. Sammanfattningsvis framgår det att Gry & Anders med vänner liknar både Morgonpasset i P3 och Rix MorronZoo i deras strategier vad gäller marknadsföring då de både uppmanar till livelyssning och efterhandslyssning samt numera även marknadsför en podcast med gäster.

4.7 Koherens

Samtliga studerade morgonprogram skiljer sig även åt när de kommer till koherenta inlägg. Koherens betyder sammanhang eller samstämmighet och i den här uppsatsen har det använts i kodschemat för att urskilja de inlägg som kan vara svåra för följaren att förstå. De inlägg som

33 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier. kodats som koherenta inlägg är de som kräver en förkunskap om den omgivande konkreta situationen, en förkunskap om vad som sagts tidigare för att förstå inlägget eller en förkunskap om vad följaren redan kan, vet och förstår om ämnet.

4.7.1 Morgonpasset i P3

I analysen av Morgonpasset i P3s Facebooksida (2016) framgår det att koherens endast förekommer i 3 av 8 inlägg postade under sändningstid. Utanför sändningstid förekommer det däremot ingen koherens i något av de 11 inläggen. Totalt omfattas 3 av 19 inlägg av koherens. Morgonpasset i P3 är, även fast koherens återfinns i tre inlägg, vanligtvis mycket tydliga i samtliga inlägg som postats. Men två exempel på inlägg som skulle kunna vara otydliga och koherenta är figur 16 och 17 nedan.

Från vänster: Figur 16. Koherent inlägg. Figur 17. Koherent inlägg. (Morgonpasset i P3 Facebooksida, 2016)

I figur 16 har de möjligtvis pratat om att Martina anser sig själv vara socialt kompetent men tycker inte om att svara i telefonen och har kommit fram till att så är fallet med de flesta då de skrivit ”Martina is all of us!” i inlägget. Inlägget skulle kunna vara koherent då följaren möjligtvis måste lyssna på programmet för att förstå varför de postar inlägget, alternativt känna igen sig i situationen för att förstå. Figur 17 skulle kunna anses vara ett koherent inlägg då de nämner en persons namn, Aliette Opheim, som inte vanligtvis är en del av programmet. Detta är troligtvis en gäst, men detta är inget som nämns och kan därav förvirra följaren om de inte lyssnat på programmet. Vidare nämner de att de befinner sig i ”hangaren” vilket även kan vara

34 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier. svårt för följaren att förstå om de inte lyssnat på programmet eller sett bilder eller videor från den lokalen tidigare. Dessa inlägg är däremot några av de populäraste inläggen, sett till antal likes, vilket skulle kunna bero på att följaren starkare kan relatera till inläggen om de är koherenta. Däremot är, som tidigare nämnt, Morgonpasset i P3 sällan starkt koherenta när de postar inlägg på Facebook.

4.7.2 Rix MorronZoo

I analysen av Rix MorronZoos Facebooksida (2016) framgår det att koherens förekommer i 14 av 43 postade inlägg under sändningstid. Utanför sändningstid förekommer det koherens i 22 av 40 inlägg. Totalt omfattas 36 av 83 inlägg av koherens. Denna kategori är den som förekommer i flest Facebookinlägg publicerade av Rix MorronZoo. Koherensen visar sig på olika sätt i inläggen och flest koherenta inlägg är postade utanför sändningstid. Ett flertal inlägg handlar om vilken programledare som har vunnit tävlingen ”myt eller inte myt”. Om man utgår ifrån de studerade inläggen verkar detta vara en tävling som är en del av morgonprogrammets sändning då dessa inlägg alltid postats tillsammans med en video från studion, se figur 18. Andra koherenta inlägg är exempelvis som figur 19, där följaren troligtvis måste ha lyssnat på programmet för att förstå vad de menar.

Från vänster: Figur 18. Koherent inlägg, myt eller inte myt. Figur 19. Koherent inlägg (Rix MorronZoos Facebooksida, 2016)

I figur 18 är det en video som består av ett flertal korta filmklipp när Laila och Marko tävlar om något i studion och Laila vinner. Det framgår inte i videon att handlar om tävlingen myt eller inte myt, däremot har det i tidigare inlägg även skrivit ut hashtagen mytellerintemyt i samband

35 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier. med denna typ av inlägg. Dessa inlägg anses koherenta då följarna måste besitta kunskap om vad myt eller inte myt är för något för att förstå vad inlägget handlar om samt kanske ha lyssnat på programmet för att redan innan veta att Laila vinner. Inlägget kan på så sätt ses som en förlängning för de följare som lyssnar på morgonprogrammet för att visa hur det såg ut i studion vid det tillfället. Figur 19 har även inslag av koherens. Det är en video där de programledarna och gästen står beredda att ta en bild men blir filmade istället där videon slutar med att gästen ansikte zoomas in. Eftersom de vanligtvis gör liknande videor när de har gäster i studion förstår följaren troligtvis att det har haft Renee Nyberg som gäst denna dag. Däremot framgår det inte i videon varför gästen skulle sätta Marko på plats som inläggets text indikerar på. Därav har de förmodligen pratat om detta under sändningen och således kan inlägget bli svårt att förstå för följare som inte lyssnat på programmet just då. Under den studerade perioden har även ett flertal inlägg från när två av programledarna deltog i vasaloppet bedömts som koherenta. Detta då dessa inlägg blev en slags följetång, där alla inlägg tillsammans blev beroende av varandra för att följaren skulle förstå sammanhanget.

4.7.3 Gry & Anders med vänner

I analysen av Gry & Anders med vänners Facebooksida (2016) framgår det att koherens förekommer i 21 av 91 postade inlägg under sändningstid. Utanför sändningstid förekommer det koherens i 9 av 42 inlägg. Totalt omfattas 30 av 133 inlägg av koherens. Gry & Anders med vänner lägger ut flest koherenta inlägg under sändningstid vilket skiljer sig från RixMorronZoo, som la ut flest koherenta inlägg utanför sändningstid. Inläggen som bedömts som koherenta innehåller ett flertal gånger namn på personer som är eller har varit med i studion och som verkar vara en del av programmet då och då, se figur 20. Gry & Anders med vänner har även lagt en del koherenta inlägg kopplade till en resa som de gjort till Sälen som de kallade för Fjällkalaset (Gry & Anders med vänners Facebooksida, 2016), där de första inläggen var mer beskrivande men som sedan blev till delar av en följetång, se figur 21.

36 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

Från vänster: Figur 20. Koherent inlägg med okänd persons namn. Figur 21. Koherent inlägg som är en del av en följetång. (Gry & Anders med vänners Facebooksida, 2016)

Inlägget i figur 20 bedöms som ett koherent inlägg då de först refererar till namnet Micke Tornving samt att denna person ska bli ”Dr Kärlek”. För att följarna ska förstå detta inlägg måste de först och främst besitta kunskap om vem Micke Tornving är samt vad Dr Kärlek innebär. Det som även är intressant med inlägget är att de både marknadsför att de sänder, då inlägget är gjort under sändningstid, samt uppmanar till interaktion. På så sätt blir koherensen mer kritiskt då inlägget endast vänder sig till de följare som besitter kunskap om den givna situationen. Figur 21 innehåller en video när praktikant-Malin och Gry sitter i en bil och sjunger, vilket visat sig vara en del av den följetång som nämndes ovan. Om följarna däremot missat de tidigare inläggen, inte lyssnat på programmet eller missat att de är på väg till Sälen kan inlägget både vara irrelevant och svårt att förstå för följaren. Detta då inlägget även är postat utanför sändningstid och egentligen inte är kopplat till morgonprogrammets sändning.

4.8 Fokusgrupp

Denna del av resultatet är empiri insamlad från en expertgrupp på områdena sociala medier, radio och podcast. Fokusgruppen utgjordes av sex deltagare i åldrarna 22 till 27 och fokusgruppsdiskussionen pågick under 90 minuter.

37 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

4.8.1 Radio och podcastvanor

I fokusgruppen (2016) framgick det att den traditionella radion fortfarande används och brukas både hemma, i bilen, på bussen och cykeln. Däremot var gruppen överens om att radiovanorna har förändrats med åren. Bland annat kom gruppen fram till att radio i allmänhet och morgonradio i synnerhet är vanligt att lyssna på i bakgrunden medan man gör något annat som exempelvis äter frukost, pendlar, kör bil eller är på jobbet. Det framgick även att en fördel med traditionell radio, i jämförelse med podcasts, är att användaren inte behöver göra ett aktivt val över vad man ska lyssna på. Däremot menar gruppen att en podcast i de flesta fall garanterar kvalitet om man vet vad man vill lyssna på. De framhåller även att en anledning till att podcasten vuxit som den gjort skulle kunna bero på att den är mer spännande och personlig än traditionell radio, då det kan vara allt från kända till okända personer som producerat podcasten. (Fokusgrupp, 2016)

Fokusgruppen kom fram till att radioprogram sällan gör sig bra som podcasts. De menar att det mesta som sänds inom traditionell radio i det flesta fall handlar om nyheter och är både tid- och dagsbundet. Vidare har de uppfattningen om att en person som följer ett radioprogram även lyssnar på radioprogrammets podcast i större uträckning, till skillnad från personer som inte följer radioprogrammet. Detta då det är viktigt att ha en slags relation till radioprogrammet för att man ska vilja lyssna. Däremot menar de att undantaget är mer fristående radioprogram som P3 dokumentär eller sommar i P1, då de redan från början är producerade med samma upplägg som en vanlig podcast. (Fokusgrupp, 2016).

4.8.2 Facebook och Radioprogram

Deltagarna i fokusgruppen (2016) framhåller att Facebook i allmänhet och nyhetsflödet i synnerhet, har blivit en digital hubb som innehåller information om allt från världsliga nyheter till vilket event ens vän ska gå på den eftermiddagen, men även en hel del spam och onödig information. Gruppen menar att fördelarna med Facebook, trots all spam, är lättillgängligheten för kommunikation med andra. Deltagarna är alla överens om att varje individs nyhetsflöde ser olika ut då alla använder Facebook på olika sätt. De menar att nyhetsflödet är ett resultat av vilka sidor man själv gillar, valt att följa och vad man klickar på. (Fokusgrupp, 2016)

Enligt fokusgruppen finns det olika anledningar till att man väljer att följa eller gilla ett radio- eller podcastprograms Facebooksida. Först och främst framgår det att användaren sällan aktivt går in på en sida och gillar den. Vanligtvis kommer det upp i nyhetsflödet att en Facebookvän

38 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier. interagerat med en sida och då tar man ställning till huruvida man ska gilla sidan eller inte. En anledning att gilla kan vara att man tycker om de personer som leder programmet, att man på så sätt stödjer programmet genom att gilla deras Facebooksida. En annan anledning kan vara att användaren vill få information om programmets innehåll och på så sätt håller sig uppdaterad genom att programmets inlägg kommer upp i användarens nyhetsflöde. Alla i fokusgruppen är däremot överens om att man sällan besöker en Facebooksida aktivt, utan sidans innehåll uppmärksammas först när det kommer upp i ens nyhetsflöde. När det gäller radioprogram menar fokusgruppen att det kanske, i vissa fall, kan vara så att man aktivt besöker ett radioprograms Facebooksida som man söker efter specifik information som tagits upp under programmet. (Fokusgrupp, 2016).

4.8.3 Radio och interaktion

Att kunna interagera med traditionell radio genom att ringa in, sms:a och föra en dialog på sociala medier anser fokusgruppen vara en viktig aspekt. De menar att det blir en tvåvägskommunikation som inkluderar och involverar, vilket de tror publiken har ett behov av. Vidare menar de att den traditionella radion är unik på det sättet att personer kan ringa in och vara med live i ett program, vilket även gör radioprogrammen personligare och mer spännande. Interaktion genom Facebook anser gruppen som ett komplement men att det inte alls är lika viktigt som möjligheten att kunna ringa in, då en kommentar på ett Facebookinlägg inte är lika personlig och intim. Det framgår även att direkt interaktion inte passar för alla typer av radioprogram och är svårt att inkludera i podcastproduktioner. Bland annat anser de att det skulle bli märkligt om direkt interaktion förekom i program som P3 dokumentär. De menar dock att annan typ av interaktion där man ställer frågor till publiken om programmets innehåll fungerar bättre. De berättar om ett exempel där personerna bakom en podcast har ställt frågor till publiken innan och efter att de lanserat ett nytt podcastavsnitt, vilket de anser är bra för att engagera och involvera publiken och i sin tur gör det podcasten mer mänsklig. (Fokusgrupp, 2016).

4.8.4 Plattformar för interaktion inom radio och podcast

Trots att det är viktigt att det finns en möjlighet till interaktion menar deltagarna att det förmodligen krävs ett brinnande intresse eller en stark åsikt för att en person i allmänhet ska ta steget att interagera. Vad gäller interaktion med ett Facebookinlägg spelar det in hur inlägget är utformat samt om personen lyssnat på programmet eller inte. Fokusgruppen menar att det är

39 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier. större chans att personer engagerar sig om de lyssnat på programmet den dagen eller om inlägget har en frikopplad utformning från en sändning. Fokusgruppen framhåller att fördelen med interaktion via Facebook kan vara att plattformen hanterar text, bilder, videor, länkar, hashtags etc. och på så sätt underlättar att nå ut till en bred målgrupp. Vidare är det positivt att man har möjligheten att interagera via Facebook då det kräver en mindre ansträngning att skriva en kommentar på Facebook än att ringa in. Facebook är således ett forum som passar sig för dialog både för publik till publik samt publik till programledare. De nackdelar fokusgruppen lyfter är att andra personer kan se vad man kommenterat, och på så sätt är det svårt att vara anonym, och om det är ett känsligt ämne tror fokusgruppen att en hel del personer undviker att kommentera. Vidare kan det ibland bli bråk i kommentarsfälten vilket kan påverka Facebooksidans image negativt. Ytterligare en nackdel som gruppen lyfter är att Facebookinlägg är flyktiga och syns inte på allas nyhetsflöde, vilket kan innebära att mycket interaktion genom Facebook enkelt hamnar i skymundan. (Fokusgrupp, 2016)

Det framgår i fokusgruppen att det är vanligt att företag och organisationer befinner sig på flera olika plattformar, vilket i de flesta fall resulterar i en spretighet. fokusgruppen lyfter även att det finns ett problem med att samma typ av inlägg publiceras på samtliga plattformar samtidigt. De menar att olika plattformar är utformade för olika ändamål och lämpar sig därför för olika typer av innehåll. Därav menar deltagarna, framförallt när det gäller radio, att interaktion bör ske på samma plattform där man lyssnar på ett program. Givetvis går inte det när det kommer till traditionell radio via en stationär radioapparat men när man lyssnar via en app eller dator. De menar att det hade underlättat interaktionen avsevärt och som lyssnare hade man inte behövt göra ett lika aktivt val för att interagera. Sammanfattningsvis menar deltagarna i fokusgruppen att Facebook är en plattform som fungerar bättre att marknadsföra sig via och skapa dialog utanför radioprogrammet än att direkt interagera under sändningstid med följarna. (Fokusgrupp, 2016).

40 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

5 Diskussion

I denna del diskuteras studiens resultat i relation till uppsatsens teorikapitel. Först reder jag ut det tidskritiska perspektiv som denna studie utgår ifrån, för att sedan diskutera hur de olika radioprogrammens förhåller sig till det.

5.1 Radio och Crossmedial interaktion

Som Gazi, Starkey och Jedrzejewski (2011) nämner har stora förändringar skett inom radioproduktionen under de senaste åren. Man använder inte enbart den traditionella radioapparaten längre för att ta del av olika radioprogram, utan detta kan ske genom en mängd nya multimediala system, där podcasten är en av dem (Gazi, Starkey och Jedrzejewski, 2011). Precis som sociala medier har blivit en självklar del i allmänna företags och organisationers marknadsföringsstrategier (Hanna, Rohm & Crittenden, 2011), har det även blivit en självklar del inom radioproduktionen (Bonini, 2014). De sociala medierna öppnar upp för en tvåvägskommunikation mellan ett radioprogram och dess lyssnare till skillnad från den traditionella envägskommunikationen (Svatosová, 2012). Radion som McLuhan (2001) påstod vara ett varmt media med låg interaktion tenderar att inte stämma överens med dagens radio. Jag vill argumentera för att de sociala medierna förhöjer interaktionen mellan ett radioprogram och dess lyssnare avsevärt och på sätt verkar inkluderande snarare än exkluderande som McLuhan (2001) menar att ett kallt media gör.

När nya och gamla medier sammanflätas, som radio och sociala medier, uppstår en slags mediekonvergens som Jenkins (2008) benämner crossmedia. Då crossmedia handlar om en interaktiv kommunikation som sträcker sig över ett flertal plattformar (Davidsson, 2010), har resultatet av denna studie visat att i alla fall två av de studerade radioprogrammen använder de sociala medierna som en förlängning till den traditionella plattformen. Radioprogrammen publicerar bilder och videor från studion, de ställer frågor till följarna, delar artiklar, marknadsför sig etc. Det vill säga att stor del av interaktionen sker i samspel med Facebook.

5.2 Det tidskritiska perspektivet

Eftersom användningen av podcasts ökar enligt Bonini et al. (2014) och det faktum att podcasten är betydligt mer on demand vänlig enligt Gazi, Starkey & Jedrzejewski (2011), borde

41 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier. det betyda att allt fler människor både nu och i framtiden har ett behov att lyssna på radio i efterhand. Således vill jag argumentera för vikten av att ett radioprogram tar hänsyn till detta när de interagerar på olika sätt med sina följare på sociala medier.

Som tidigare nämnt i inledningen skulle denna studie besvara hur lämpligt de studerade radioprogrammen, utifrån ett tidskritiskt perspektiv använder plattformen Facebook för att interagera med sina lyssnare. Det saknas, inom dagens forskning rörande strategier för sociala medier och radio, en definition av hur ett ”tidskritiskt perspektiv” ska tolkas. Här skulle jag därför vilja klargöra begreppets innehåll med hjälp av modellen CSCW som tidigare beskrivits i teorikapitlet, då CSCW egentligen är ämnad för ett annat forskningsområde än sociala medier och radio. Detta är nödvändigt för att skapa förståelse för begreppet och inkorporera användandet av detta perspektiv. Eftersom denna studies resultat utgår ifrån interaktion, marknadsföring och koherens är det dessa parametrar tillsammans med CSCW-modellen som utgör grunden i denna studies tidskritiska begreppet.

När ett radioprogram publicerar ett inlägg på Facebook vill jag påstå att det kan utformas utifrån ett tidskritiskt eller icke-tidskritiskt perspektiv. Det tidskritiska perspektivet kännetecknas av ett innehåll som på något vis är tidsbundet och det icke-tidskritiska perspektivet kännetecknas av ett innehåll som är icke tidsbundet. Utifrån den första parametern – interaktion – kan ett inlägg som innehåller en fråga eller uppmaning vara tidskritisk så till vida att den berör något som kommer ske nu eller inom en snar framtid. Detta kan till exempel innebära att ett radioprogram uppmanar följarna att ringa in till studion. Inlägget blir tidskritiskt då inlägget endast är aktuellt den närmaste timmen eller i vissa fall minuterna. Jag menar såldes att dessa typer av tidskritiska inlägg är förenliga med följare som både lyssnar live på programmet och är uppkopplade på Facebook samtidigt. Detta kan liknas med CSCW-modellens princip om interaktion som sker samma tid men på olika platser, alltså fjärrstyrd interaktion (Bullen & Johansen, 1998).

Motsatsen, det icke tidskritiska inlägget inom parametern interaktion, handlar om att föra en dialog eller ställa frågor som är frikopplade från en specifik sändning eller tidsram. Ett exempel på detta kan vara att ett radioprogram publicerar ett inlägg om en viral video eller bara uppmanar till dialog. I sin tur kan denna typ av interaktion liknas med CSCW-modellens princip om olika tider – olika platser, det vill säga pågående koordination (Bullen & Johansen, 1998). Carlsson (2010) menar att föra en dialog med följare på sociala medier är viktigt för att bygga relationer och skapa förtroende. Därav blir även de icke tidskritiska inläggen relationsskapande och engagerar följare som väljer att lyssna live, i efterhand eller inte alls.

42 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

När det kommer till det den andra parametern – marknadsföring – blir ett inlägg tidskritiskt när ett radioprogram exempelvis uppmanar till livelyssning. Ett marknadsföringsinlägg som är tidskritiskt är förenligt med de följare som är online vid tidpunkten och som ser inlägget. Inlägget blir däremot inte relevant för de följare som inte är online på Facebook eller inte ser inlägget vid den tidpunkten. Denna typ av Facebookinlägg kan därav liknas med det Bullen & Johansen (1998) kallar för beständiga uppgifter, det vill säga att det sker på samma plats men vid olika tider. Vidare är den främsta anledningen till att en följare inte skulle se inlägget är Facebooks algoritm EdgeRank som Ángeles Oviedo-García et al. (2014) menar styr innehållet på en användares nyhetsflöde. De icke tidskritiska marknadsföringsinläggen är de som handlar om efterhandslyssning. Om ett radioprogram marknadsför ett tidigare sänt program och uppmanar till efterhandslyssning blir det inte tidsbundet, då en följare kan se inlägget oavsett tid på dygnet och ta del av innehållet när som helst. Denna typ kan liknas med Bullen & Johansens (1998) princip om pågående koordination, vilket är interaktion som sker olika tider på olika platser.

Den sista parametern – koherens – spelar även in i det tidskritiska perspektivet. Koherens, som kan förliknas med sammanhang och kontextuella faktorer, bygger på att följaren måste besitta en kunskap om den omgivande konkreta situationen, om vad som sagts tidigare och/eller om vad mottageran redan kan, vet och förstår om ämnet som ett inlägg består av (Ekström & Larsson 2010). Om ett radioprogram exempelvis publicerar ett inlägg där utformningen utelämnar väsentliga delar för att förstå helheten måste följaren vid annan tidpunkt tagit del av den utelämnade informationen för att inlägget ska anses vara relevant. Följaren kan ha fått den utelämnade information genom att ha lyssnat på radioprogrammet eller sett tidigare inlägg från radioprogrammet. För att koppla detta till CSCW-modellen kan det liknas med principen som Bullen & Johansen (1998) benämner interaktion ansikte mot ansikte, att det sker på samma tid och samma plats. Detta då både radioprogrammet och Facebookinlägget måste nå lyssnaren när ett inlägg publiceras eller när ett radioprogram sänds. Vilket fokusgruppen (2016) även menar då ett inläggs utformning och om följaren har lyssnat på dagens radioprogram påverkar huruvida en följaren kommer interagera med inlägget. Eftersom koherens bygger på en tidsbundenhet kan inte ett koherent inlägg vara icke tidskritiskt. Vidare menar Bonini (2014) att publicerade inlägg bör vara kontextuellt tydliga för följaren och fokusgruppen (2016) menar även att det är större chans att personer engagerar sig inlägget om de lyssnat på radioprogrammet den dagen eller om inlägget har är frikopplat från en sändning. Därav vill jag argumentera för att ett radioprogram varsamt bör använda sig av koherens i inlägg som publiceras på Facebook.

43 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

Ett av de engagemang som Cabiddu, De Carlo & Piccoli (2014) lyfter är det skräddarsydda engagemanget, som handlar om att hålla en personlig individnivå med följarna. Detta i syfte att ett inlägg ska kunna spridas inom den sociala plattformen och att desto fler som får ta del av inlägget, desto mer sprids det. När det kommer till radioprogram är det däremot viktigt att ett inlägg inte blir allt för personliga, eller koherent som beskrivits ovanför, för om det blir det kommer inte inlägget anses relevant och därav inte få spridning. Å andra sidan menar Carlsson (2010) att företag och organisationer inte bör satsa på masskommunikation för en mycket bred målgrupp, utan hellre individanpassa inläggen. Därav är det viktigt att hålla en balans mellan inte vara allt för generell, utan fortfarande vända sig till den kollektiva gruppen inom ett radioprograms Facebooksida.

Sammanfattningsvis menar jag att de tidskritiska inläggen, oavsett parameter, exkluderar de följare som inte lyssnar live och i förlängningen inte är positivt att använda sig av med tanke på att användningen av podcast enligt Bonini et al. (2014) hela tiden växer. De tidskritiska inläggen vänder sig dessutom till en begränsad målgrupp vilket är problematiskt för inläggens spridning. För att återkoppla detta till CSCW-modellen berörs samtliga tidskritiska inlägg av fjärrstyrd interaktion (samma tid – olika platser), beständiga uppgifter (samma plats – olika tider) eller ansikte mot ansikte (samma tid – samma plats). När ett inlägg inte anses tidskritiskt faller det in under principen om pågående koordination som Bullen & Johansen (1998) menar är interaktion som sker på olika platser vis olika tidpunkter. Dessa typer av inlägg är därav mest optimala för den lyssnare som väljer att lyssna i efterhand.

5.2.1 Morgonpasset i P3

Anledningen till att Morgonpasset i P3 endast har gjort 19 inlägg totalt och ungefär ett inlägg varannan dag kan bero på att de är noga med att inte uppfattas som spam inför sina följare. Detta bekräftas även i handboken som Sveriges Radio (2013) har tagit fram. Att göra så pass få inlägg skulle kunna vara ett problem sett ur ett tidskritiskt perspektiv. Facebooks algoritm EdgeRank visar cirka 20% av allt potentiellt innehåll på en användares nyhetsflöde enligt Wagner (2013). Dessutom menar Bozdag (2013) att innehållet som visas är baserat på hur användaren och dess vänner interagerar med plattformen. På grund av detta finns det en stor risk att Morgonpasset i P3s inlägg sällan eller aldrig når delar av målgruppen, så till vida att inte alla följarna är vänner med varandra vilket de förmodligen inte är. Detta bekräftar även Fokusgruppen (2016) då de menar att Facebookinlägg är flyktiga och lätt hamnar i skymundan. Vidare lyfter Bonini (2014) att ett radioprogram inte ska vara rädd för att visa att de finns och uppmuntrar ett flertal inlägg per dag.

44 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

De inlägg som är publicerade under och efter sändningstid skiljer sig inte mycket i antal. De flesta inläggen är däremot gjorda utanför sändningstid (Morgonpasset i P3s Facebooksida, 2016). Sett ur ett tidskritiskt perspektiv är detta en fördel då majoriteten av dessa inlägg generellt sett inte blir kopplade till en specifik sändning. När det kommer till interaktion framgår det i analysen av Morgonpasset i P3s Facbooksida (2016) att de interagerar med sina följare både under och utanför sändningstid, spritt under dagens alla timmar. Radioprogrammet interagerar genom att ställa frågor och publicerar kortare ljudklipp som de uppmanar följarna att ta del av (Morgonpasset i P3s Facebooksida, 2016), samt är de duktiga på att ge följaren en bakgrundsbeskrivning om ämnet. De uppmanar aldrig följaren att exempelvis ringa eller sms:a in till studion och interagerar således sällan ur ett tidskritiskt perspektiv. De korta ljudklippen är även av icke-tidskritiskt karaktär då följare kan ta del av dem oavsett tid på dygnet.

Morgonpasset i P3 marknadsför nästan uteslutande alla inlägg utanför sändningstid och uppmanar aldrig till livelyssning (Morgonpasset i P3s Facebooksida, 2016). Sett ut ett tidskritiskt perspektiv är detta en fördel då det i förlängningen inte förkommer inlägg som endast vänder sig till en begränsad målgrupp. Marknadsföringsinläggen är utformade med antingen en en ljudfil direkt i inlägget eller länk till Sveriges radios webbplats (Morgonpasset i P3s Facebooksida, 2016), vilket enligt Bonini et al. (2014) är en fördel då Facebook kan användas till att dirigera personer till radioprogrammets webbplats. Att publicera ett ljudklipp direkt i ett inlägg kan vara en fördel då fokusgruppen (2016) menar att användare sällan aktivt besöker en Facebooksida, utan vanligtvis uppmärksammar innehållet först när det dyker upp i nyhetsflödet. Vidare menar Sveriges Radio (2013) att de sociala medierna ska användas till att värva lyssnare, vilket Bonini et al. (2014) menar att de gör om de ökar trafiken till hemsidan. Nackdelen med att publicera en podcast direkt i inlägget blir däremot att användaren stannar kvar på Facebook och i förlängningen ökar inte trafiken till hemsidan. Morgonpasset i P3 publicerar mycket få inlägg som omfattas av koherens. Det framgick att endast tre inlägg var potentiella koherenta inlägg (Morgonpasset i P3s Facebooksida, 2016). Däremot är Morgonpasset i P3 i det flesta fall mycket tydliga i deras inlägg på Facebook. Huruvida de presenterade inläggen, figur 16 och 17, är koherenta eller inte kan dessutom diskuteras då de båda två har ett högt antal gilla-markeringar. Vilket innebär att inlägget förmodligen har fått en stor spridning. Som nämndes innan är det viktigt att hålla en balans på det personliga och det generella och några få koherenta inlägg verkar i Morgonpasset i P3s fall endast vara positivt. Morgonpasset i P3 tenderar således att främst använda deras Facebooksida för att skapa dialog och marknadsföra sig via, vilket fokusgruppen (2016) menar är det mest optimala sättet för en radiostation att använda Facebook på.

45 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

5.2.2 Rix MorronZoo

Resultatet visar att Rix MorronZoo lägger ut cirka två inlägg per dag. Detta går i linje med Boninis (2014) uppfattning om att ett flertal inlägg per dag är positivt för att synas och visa sitt engagemang. Även ur en tidskritiskt perspektiv är det positivt med tanke på att inläggen styrs av Facebooks algoritm EdgeRank (Wagner, 2012), och på så sätt är det större chans att inläggen når radioprogrammets följare. Rix MorronZoo interagerar främst under sändningstid, och gör detta genom att både ställa frågor och uppmana följarna att ringa in till studion (Rix MorronZoos Facebooksida, 2016). Sett ur ett tidskritiskt perspektiv kan detta vara problematiskt då dessa inlägg endast vänder sig till den begränsade målgruppen som jag talade om innan. Rix MorronZoo publicerar även icke tidskritiska inlägg, dock främst utanför sändningstid. I de inläggen ställer de frågor och uppmanar till dialog frikopplat från en specifik sändning (Rix MorronZoos Facebooksida, 2016), vilket gynnar det ihållande engagemanget som Cabiddu, De Carlo & Piccoli (2014) menar är viktigt på sociala medier.

När det kommer till marknadsföring är Rix MorronZoo relativt återhållsam. De har endast publicerat 18 av totalt 83 inlägg inom kategorin marknadsföring (Rix MorronZoos Facebooksida, 2016). Rix MorronZoos marknadsföringsinlägg är inte optimalt utformade sett ur ett tidskritiskt perspektiv. Då radioprogrammet väljer att marknadsföra sig genom att publicera kortare videor från studion eller uppmana till livelyssning (Rix MorronZoos Facebooksida, 2016), vänder sig även dessa inlägg till en begränsad målgrupp. Som framgår i resultatet förekommer det sällan en ordentlig beskrivning av var följaren kan ta del av innehållet, vilket Bonini (2014) menar är viktigt när det kommer till podcastannonser. En anledning till detta kan bero på att Rix MorronZoo inte producerar fullskaliga podcasts av sina morgonprogram, utan endast delar av dem (RixFm, 2016). Sett ur ett icke tidskritiskt perspektiv skulle dessa inlägg kunna verka för att väcka ett intresse hos följarna, däremot blir det emellertid onödiga inlägg då följaren i efterhand inte riktigt kan ta del av materialet på ett smidigt sätt. Det kan således uppfattas som att Rix MorronZoos marknadsföring främst handlar om att och uppmana följarna till att lyssna live på programmet.

Som resultatet visar förekommer det en hel del koherens i Rix MorronZoos inlägg där de flesta koherenta inläggen är publicerade utanför sändningstid (Rix MorronZoos Facebooksida, 2016). Det kan således tolkas som att Rix MorronZoo använder Facebook som en förlängning av deras livesändningar. Eftersom Davidsson (2010) menar att inom crossmedia står vanligtvis publikinteraktion i fokus där upplevelsen är en berättelse över ett flertal medieplattformar,

46 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier. skulle man kunna påstå att Rix MorronZoo använder Facebook som en crossmedial plattform. Sett ur ett tidskritiskt perspektiv blir det problematiskt då dessa inlägg bygger på att följaren har lyssnat på programmet live eller sett tidigare inlägg och utesluter i förlängningen den målgrupp som vill lyssna i efterhand. Å andra sidan, som tidigare nämnt verkar Rix MorronZoo enbart vända sig till den följare som lyssnar live och med den utgångspunkten är användningen av koherens möjligtvis en fördel. Detta då det kan leda till att följare som inte lyssnar live blir nyfikna då Bergström (2009) menar att glapp i inläggen kan stimulera den passiva följaren.

5.2.3 Gry & Anders med vänner

Gry & Anders med vänner lägger ut flest inlägg av de studerade radioprogrammen, med cirka tre inlägg per dag (Gry & Anders med vänners Facebooksida, 2016), vilket i enlighet med Rix MorronZoo är positivt sett ur ett tidskritiskt perspektiv som tidigare nämnts. När det kommer till interaktion sker detta främst under sändningstid och är i de flesta fall tidskritiska då de är utformade med frasen ”God morgon” (Gry & Anders med vänners Facebooksida, 2016). Interaktion sker även utanför sändningstid och är däremot mer icke-tidskritiskt då radioprogrammet ställer frågor och delar material frikopplat från sändningen. Således kan det tolkas som att Gry & Anders med vänner använder sin Facebook som en crossmedial plattform under sändningstid och utanför sändningstid satsar de mer på ett ihållande engagemang som Cabiddu, De Carlo & Piccoli (2014) menar är att föra en dialog med sina följare. Vilket är positivt ur ett icke tidskritiskt perspektiv då Bergström (2009) menar att föra en dialog på sociala medier är en avgörande faktor för att avsändaren och mottagaren ska mötas.

När det kommer till marknadsföring har Gry & Anders med vänner gjort relativt få inlägg då endast 23 av totalt 133 inlägg är marknadsföringsinlägg. Flest inlägg är publicerade under sändningstid vilket, precis som för Rix MorronZoo, är problematiskt sett ur ett tidskritiskt perspektiv då de i majoriteten av inläggen uppmanar till livelyssning (Gry & Anders med vänners Facebooksida, 2016). Däremot visar resultatet att radioprogrammet på senare tid börjat uppmana följarna till efterhandslyssning utanför sändningstid via plattformen Radio play (Gry & Anders med vänners Facebooksida, 2016). Denna strategi påminner således om hur Morgonpasset i P3 marknadsför sig, vilket är positivt ur ett icke tidskritiskt perspektiv som nämndes innan. När det gäller koherens publicerar Gry & Anders med vänner flest koherenta inlägg under sändningstid (Gry & Anders med vänners Facebooksida, 2016), till skillnad från Rix MorronZoo där resultatet visar motsatsen. Som tidigare nämnt menar jag att koherens inte bör användas sett ur ett tidskritiskt perspektiv då den följare som väljer att lyssna i efterhand blir exkluderad. Men när koherens i de flesta fall förekommer i inlägg publicerade under

47 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier. sändningstid, som Gry & Ander med vänner väljer att göra, kan detta vara positivt för de följare som lyssnar live, då Facebook förlänger det traditionella radiolyssnandet. Gry & Anders med vänner visar därigenom på en användning av Facebook som tillfredsställer både de följare som väljer att lyssna live men även de som väljer att lyssna i efterhand.

48 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

6 Slutsats

I den här delen av uppsatsen presenteras studiens slutsatser och förslag på vidare forskning presenteras.

Studiens slutsats är att de olika radioprogrammen använder Facebook på olika sätt. Morgonpasset i P3 använder deras Facebooksida främst i syfte att skapa dialog med följare samt marknadsföra material från sändningar i podcastformat. Morgonpasset i P3s användning av Facebook är olämplig så till vida att de publicerar relativt få inlägg vilket innebär att många inlägg kan hamna i skymundan på grund av Facebooks algoritm EdgeRank. Däremot är Morgonpassets användande av Facebook lämpligt då de interagerar och marknadsför innehåll frikopplat från specifika sändningar och aldrig uppmanar till livelyssning. Vidare förekommer det ett lågt antal inlägg som omfattas av koherens, vilket inkluderar de följare som väljer att lyssna i efterhand och på så sätt är lämpligt ur ett tidskritiskt perspektiv.

Rix MorronZoo använder Facebook som en crossmedial plattform, både under och utanför sändningstid, som i första hand tenderar att vända sig till den följare som väljer att lyssna live på radioprogrammet. Sett ur ett tidskritiskt perspektiv är Rix MorronZoos användande av Facebook lämpligt då de aktivt publicerar inlägg på plattformen. Däremot är inte deras användande av Facebook lämpligt då de främst interagerar med följarna under sändningstid och uppmanar följare att ringa in till studion via plattformen. Vidare sker marknadsföring utan en ordentlig beskrivning i inläggen om var materialet finns, samt publicerar Rix MorronZoo ett relativt stort antal inlägg som omfattas av koherens, vilket exkluderar den målgrupp som vill eller har för vana att lyssna i efterhand.

Gry & Anders med vänner använder Facebook som en crossmedial plattform främst under sändningstid vilket liknar Rix MorronZoos användande, men använder Facebook mer likt Morgonpasset i P3s användning utanför sändningstid. Gry & Anders med vänners användande av Facebook är lämpligt ur ett tidskritiskt perspektiv då de publicerar inlägg ofta och mycket, vilket innebär en större chans att synas för följare. Vad gäller interaktion, marknadsföring och koherens utgår de från ett tidskritiskt perspektiv under sändning, men ut ett icke tidskritiskt perspektiv utanför sändningstid. Gry & Anders med vänner visar därigenom på en användning som tillfredsställer både de följare som väljer att lyssna live men även de som väljer att lyssna i efterhand.

49 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

6.1 Vidare forskning

Som det framgår i studies senare del av resultatet handlar morgonradio mycket om dagsbundna nyheter vilket skulle kunna innebära att efterhandslyssning inte är lika relevant för dess lyssnare. Därav kan det vara intressant att genomföra en liknande studie på radioprogram som inte omfattas av just morgonradio. Det kan även vara intressant att genomföra en jämförande men liknande studie i relation till de studerade radioprogrammens interna strategier. Eftersom denna studie inte tar upp användarens perspektiv, kan en studie även i relation till användaren vara intressant. Detta då användaren utgör hälften av samspelet mellan ett radioprogram och en lyssnare.

50 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

Referensförteckning

Ahrne, G., & Svensson, P. (2013). Handbok i kvalitativa metoder. Upplaga 1:3 Malmö; Liber.

Alexander, B. (2011). The new digital storytelling: creating narratives with new media. Santa Barbara, Calif.: Praeger.

Ángeles Oviedo-García, M., Muñoz-Expósito, M., Castellanos-Verdugo, M., & Sancho-Mejías, M. (2014). Metric proposal for customer engagement in Facebook. Journal of Research in Interactive Marketing, 8(4), 327-344.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bauer Media. (2016). Det här är Mix Megapol!. [www]. Tillgänglig på webbplats: . Hämtad: 2016-03-04.

Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bergström, B. (2009). Effektiv visuell kommunikation: om nyheter, reklam och profilering i vår visuella kultur. (7., [utvecklade] uppl.) Stockholm: Carlsson.

Berthon, P. R., Pitt, L. F., McCarthy, I., & Kates, S. M. (2007). When customers get clever: Managerial approaches to dealing with creative consumers.Business Horizons, 50(1), 39-47.

Bonini, T. (2014). Doing radio in the age of Facebook. Radio Journal: International Studies in Broadcast & Audio Media, 12(1-2), 73-87.

Bonini, T., Fesneau, E., Perez, J., Luthje, C., Jedrzejewski, S., Pedroia, A., ... & Stiernstedt, F. (2014). Radio formats and social media use in Europe–28 case studies of public service practice. Radio Journal: International Studies in Broadcast & Audio Media, 12(1-2), 89-107.

Bozdag, E. (2013). Bias in algorithmic filtering and personalization. Ethics and information technology, 15(3), 209-227.

Bryman, A. (2007). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 1:4 Malmö; Liber.

51 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

Buck, S. (2013). The Beginner's Guide to Facebook. [www] Tillgänglig på webbplats: . Hämtad: 2016- 03-13.

Bullen, C.V. & Johansen, R.R. (1988) Groupware: a key to managing business teams? Massachusetts: Sloan School of Management.

Carlsson, L. Marknadföring och kommunikaiton i sociala medier – givande dialoger, starkare varumärke, ökad försäljning :-). Göteborg: Kreafon

Carroll, J. M., Rosson, M. B., Convertino, G., & Ganoe, C. H. (2006). Awareness and teamwork in computer-supported collaborations. Interacting with computers, 18(1), 21-46.

Davidson, D. (2010). Cross-media communications: An introduction to the art of creating integrated media experiences. ETC Press.

Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Ekström, M. & Larsson, L. (red.) (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Ellis, C. A., Gibbs, S. J., & Rein, G. (1991). Groupware: some issues and experiences. Communications of the ACM, 34(1), 39-58.

Facebook (2016) [www] Tillgänglig på webbplats: . Hämtad: 2016-03-28.

Findahl, O., Davidsson, P. (2015). Svenskarna och internet – 2015 års undersökning av svenska folkets internetvanor. [www] Tillgänglig på Hämtad: 2015-02-08

Fokusgrupp. (2016). Fokusgruppsintervju, datum: 2016-04-25.

Forsman, M. (2011). Lokalradio och kommersiell radio 1975-2010 [Elektronisk resurs]: en mediehistorisk studie av produktion och konkurrens. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2011. Stockholm.

Gazi, A., Starkey, G. & Jedrzejewski, S. (red.) (2011). Radio content in the digital age: the evolution of a sound medium. Bristol, UK: Intellect Books.

52 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

Greenstein, H. (2009). Facebook pages vs Facebook groups: What’s the difference? [www] Tillgänglig på webbplats: . Hämtad: 2016-03-13.

Gry & Anders med vänner. (2016). Facebooksida. [www] Tillgänglig på webbplats: . Hämtad: 2016-03-15.

Grudin, J. & Poltrock, S. (u.å.). Computer Supported Cooperative Work. [www] Tillgänglig på webbplats: . Hämtad: 2016-06-10.

Hanna, R. Rohm, A & Crittenden, V.L. (2011) We’re all connected: The power of the social media ecosystem Bussiness Horizons, 54(3), 265-273.

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. (2., [utök. och kompletterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Jenkins, H. (2008). Konvergenskulturen: där gamla och nya medier kolliderar. Göteborg: Daidalos.

Jham, B. C., Duraes, G. V., Strassler, H. E., & Sensi, L. G. (2008). Joining the podcast revolution. Journal of Dental Education, 72(3), 278-281.

Jin, L., Erben, T., Ban, R., Summers, R., & Eisenhower, K. (2008). Using technology for foreign language instruction: Creative innovations, research, and applications.

Kaplan, A. M., & Haenlein, M. (2010). Users of the world, unite! The challenges and opportunities of Social Media. Business horizons, 53(1), 59-68.

Kietzmann, J. H., Hermkens, K., McCarthy, I. P., & Silvestre, B. S. (2011). Social media? get serious! understanding the functional building blocks of social media. AMSTERDAM: Elsevier Inc. doi:10.1016/j.bushor.2011.01.005

Kiousis, S. (2002). Interactivity: a concept explication. new media & society,4(3), 355-383.

Manovich, L. (2001). The language of new media. Cambridge, Mass;London;: MIT Press.

McLuhan, M. (2001). Understanding media: The extensions of man. London: Routledge.

Miller, V. (2011). Understanding digital culture London: SAGE Publications.

53 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

Mix Megapol. (2016). [www]. Tillgänglig på webbplats: . Hämtad: 2016-03-10.

Molander, J. (2003). Vetenskapsteoretiska grunder: historia och begrepp. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Morgonpasset i P3. (2016). Facebooksida. [www] Tillgänglig på webbplats: . Hämtad: 2016-03-15.

MTG. (2016). Våra radiokanaler. [www]. Tillgänglig på webbplats: . Hämtad: 2016-03-04.

Nilsson, M. (red.) (2011). Sociala? Medier?: en antologi om en ny tid. Malmö: Manifesto.

Poster, Mark (1995). The second media age. Cambridge: Polity

RixFm. (2016). [www]. Tillgänglig på webbplats: . Hämtad: 2016-03- 10.

Rix MorronZoo. (2016). Facebooksida. [www] Tillgänglig på webbplats: . Hämtad: 2016-03-15.

Sapsford, R.J. & Abbott, V. (1996): Ethics, politics and research. I: Sapsford, R. & Judd, V. Data collection and analysis. London: Sage.

Skågeby, J. (2012) The irony of serendipity: disruptions in social information behaviour. Library Hi Tech, 30, 321-334.

Social Bakers (2013). Understanding & Increasing Facebook EdgeRank [www] Tillgänglig på webbplats: Hämtad: 2016-04-15)

Ström, P. (2010). Sociala medier: gratis marknadsföring och opinionsbildning. (1. uppl.) Malmö: Liber.

Svatosová, V. (2012). Social media such as the phenomenon of modern business. Journal of Marketing Development and Competitiveness, 6(4), 1-23.

54 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

Sveriges Radio. (2016). Om P3. [www] Tillgänglig på webbplats: Hämtad: 2016- 03-04.

Sveriges Radio (2013). Sociala Medier En handbok för journalister. Stockholm: Sveriges Radio.

Van Dijck, J., & Poell, T. (2013). Understanding social media logic. Media and Communication, 1(1), 2-14.

Wagner, K. (2013). Facebook: Here's How Your News Feed Works. Mashable. [www] Tillgänglig på webbplats: Hämtad: 2016-03-16.

Warkentin, M.E., Sayeed, L. & Hightower, R. (1997) Virtual Teams versus Face-to-Face Teams: An Exploratory Study of a Web-based Conference System. Decision Sciences, 28, 975- 996.

Weaver, J. (2012). The evolution of Facebook for brands. [www] Tillgänglig på webbplats: . Hämtad: 2016-03- 13.

Whiting, A., & Williams, D. (2013). Why people use social media: a uses and gratifications approach. Qualitative Market Research: An International Journal, 16(4), 362-369.

Widman, J. (2016). EdgeRank. Unified. [www] Tillgänglig på webbplats: Hämtad: 2016-03-17.

55 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

Bilaga 1 – Kodschema

Inlägg Antal inlägg per dag Antal inlägg för hela perioden Antal inlägg under sändningstid Antal inlägg utanför sändningstid

Text+bild-videoanalys Interaktion - övergripande Inlägg som bygger på: Uppmaning till agerande Uppmaning genom fråga Uppmaning till att kommentera, gilla eller dela Uppmaning till interaktion på andra plattformar

Interaktion - Marknadsföring Inlägg som bygger på: Uppmanar till efterhandslyssning Uppmanar till livelyssning Uppmanar till delning av inlägg

Dialogisk analys Sammanhang och kontextuella faktorer Inlägg som bygger på: Förkunskap om den omgivande konkreta situationen Förkunskap om vad som sagts tidigare för att förstå inlägget Förkunskap om vad mottageran redan kan, vet och förstår om ämnet.

56 On demand + interaktion = tidskritiskt? – En studie om olika radiostationers användning av sociala medier.

Bilaga 2 – Frågor till Fokusgrupp

Fokusgrupp med medieteknikstudenter. Plats: Medieteknikrummet Plan 6. Datum och tid: 2016-04-25 kl. 08.30 – 10.00 Deltagare: 6 st. Antal fokusgrupper: 1 st. Gruppledare: Petronella Pettersson

Nyckeldiskussionsfrågor: 1. Generellt – Radio och podcast - Vad har människor för relation till morgonradio/radio idag? (När, var, hur?) - Vad påverkar i valet av ett radioprogram? (marknadsföring, tillgänglighet, innehåll etc.) - Vad har människor för relation till radio/podcasts idag? (När, var, hur?) - Vad påverkar valet av radiopodcast och podcasts? (marknadsföring, tillgänglighet, innehåll etc.)

2. Facebook - Hur används Facebook idag och till vad? - I vilket syfte följer personer en radiostations/radioprograms Facebooksida? - I vilka ärenden besöker personer en radiostations Facebooksida?

3. Interaktion - Är det viktigt att ha möjligheten att interagera med ett radioprogram? Varför/inte? - Vilka plattformar anser ni vara optimala för interaktion mellan lyssnare och radioprogram? - Finns det någon problematik att använda en radiostations Facebooksida för att interagera med sina lyssnare? Varför/ inte? - Hur bör en radiostation interagera med sina lyssnare på Facebook? - Finns det ett behov av att interagera när man lyssnar på radiopodcast?