Institutionen för kommunikation och design

Nyhetsradio Om skillnaderna i korta riksnyhetssändningar mellan två kommersiella radiostationer och public serviceradion.

Daniel Olausson & Erik Sundberg

______

Examensarbete 15 hp Handledare: Titti Forsslund Journalistik (C-nivå) Medieproduktion och journalistik Höstterminen 2007 Högskolan i Kalmar Authors: Daniel Olausson and Erik Sundberg Title: News radio Level: BA thesis in journalism Location: University of Kalmar Language: Swedish Number of pages: 77 Key words: Sweden, Sveriges Radio, Mix Megapol, Rix FM, radio, news, commercial radio, public service radio, quantitative content analysis, qualitative research interview

Abstract The purpose of this BA-thesis was to learn the differences in news broadcasts between one public service radio channel and two commercial radio channels. To do this we used a quantitative analysis method to examine the content of the news broadcasts and then we conducted in-depth interviews with several people working with the different radio channels using a qualitative research interview method to learn their views on news and news broadcasting. We measured the differences between the channels in six areas: subject, headline, news presentation, gender, advertising and sources. Our two main theories were normative theory and media logic.

The results found that there were several major differences between the public service radio channel and the two commercial radio channels. Apart from several important differences in the six measured categories we also found that the sound and tone in the public service radio channel was very different from the two commercial radio channels. We also found the public service radio channels news broadcasts to be more serious than the two commercials ones’.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING OCH PROBLEMOMRÅDE...... 4 1.1 INLEDNING...... 4 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR...... 4 1.3 AVGRÄNSNINGAR ...... 4 2. BAKGRUND...... 5 2.1 SVERIGES RADIO...... 7 2.2 PRIVAT LOKALRADIO ...... 8 2.2.1 Marknaden idag...... 9 2.2.2 Svårt ekonomiskt...... 10 2.2.3 En radio i förändring...... 11 2.3 RIX FM...... 12 2.4 MIX MEGAPOL ...... 13 2.5 NÄRRADIO...... 14 2.6 TILLSTÅND ...... 16 3. TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING...... 19 3.1 NYHETSLOGIK...... 19 3.2 MEDIELOGIKEN ...... 20 3.3 NORMATIV TEORI ...... 21 3.5 TIDIGARE FORSKNING...... 22 3.6 BEGREPP ...... 28 4. UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE ...... 29 4.1 METOD ...... 29 4.1.1 Kvantitativ innehållsanalys ...... 29 4.1.2 Kvalitativ forskningsintervju ...... 30 4.2 MATERIAL ...... 30 4.2.1 Urval...... 31 4.2.2 Exempelsändning...... 32 4.2.3 Kategorier och variabler...... 34 4.2.4 Metodkritik ...... 36 5. RESULTAT OCH ANALYS ...... 37 5.1 NYHETERNAS AVGRÄNSNINGAR ...... 38 5.2 ÄMNEN ...... 39 5.3 KÄLLOR ...... 44 5.4 NYHETSFORMAT ...... 49 5.5 REKLAM ...... 53 5.6 REDAKTIONELLA PRIORITERINGAR ...... 54 5.7 SAMMANFATTNING ...... 58 6. SLUTSATSER OCH DISKUSSION...... 61 6.1 SERIÖSA OCH OSERIÖSA NYHETER...... 64 6.2 RADIOLJUD OCH RADIOPRAT ...... 67 6.3 SAMMANFATTNINGSVIS ...... 71 6.4 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING...... 72 7. REFERENSER...... 74

BILAGA 1: Radiotablå – tablåer över respektive stations nyhetssändningar BILAGA 2: Radionyheter – utskriven exempelsändning från respektive station BILAGA 3: Kodschema – variabler, variabelvärden och kodinstruktioner BILAGA 4: Kodschema – det färdigkodade materialet BILAGA 5: Intervjuguide – det som låg till grund för våra intervjuer

3 1. INLEDNING OCH PROBLEMOMRÅDE

1.1 Inledning Sedan den svenska radiomarknaden släpptes fri 1993 har kommersiella radiostationer lockat allt fler lyssnare för vart år som går, samtidigt som antalet lyssnare minskar på public serviceradion (Sifo, 2007). En fast punkt både i reklamfinansierad och licensfinansierad radio är nyheterna och allt fler förlitar sig numera på de kommersiella radiostationernas rapportering. Om och hur skiljer sig då nyhetsrapporteringen i public serviceradion jämfört med de kommersiella kanalerna? Vad är det för nyheter och händelser som uppmärksammas på de olika kanalerna? Finns det bättre eller sämre journalistik sett utifrån de professionella yrkesetiska reglerna? Detta kommer vi att ta upp och utveckla närmare i kommande kapitel.

1.2 Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att redogöra för om det finns några skillnader mellan public serviceradions korta riksnyheter och två kommersiella stationers riksnyheter samt vilka dessa skillnader i så fall är. Vi utgår från följande forskningsfrågor:

– Finns det några skillnader mellan public serviceradions korta riksnyheter och två kommersiella stationers riksnyhetssändningar? – Hur skiljer sig riksnyheterna i public serviceradion jämfört med två kommersiella kanaler gällande: ämnesval, toppnyhet, nyhetspresentation, kön, reklam och källor? – Hur görs de redaktionella prioriteringarna på respektive station?

1.3 Avgränsningar Studien är begränsad till svenska radiostationer och vi har valt att fokusera enbart på de två största kommersiella radionätverken, sett till antalet lyssnare (Sifo, 2007), samt public serviceradion. Vi tittar dessutom bara på riksnyheterna, inte på de lokala nyheterna, vädersändningarna eller trafiknyheterna. Detta på grund av tidsbrist och att resultaten hade varit svåra att jämföra.

4 2. BAKGRUND

Följande kapitel beskriver hur den kommersiella radion tog sin början i Sverige. Vi beskriver också de tre kanaler som undersökningen innefattar, Sveriges Radio P4, Rix FM och Mix Megapol. Kapitlet har också för avsikt att ge en djupare förståelse för hur radiomediet växt fram i Sverige och vilken betydelse stationerna i undersökningen har på radiomarknaden samt orientera läsaren i vårt valda problemområde.

Radio distribueras på flera sätt. Vanligast är den analoga tekniken via FM-bandet där Sveriges Radios fyra kanaler, och de 25 lokala P4 stationerna, den kommersiella radion samt närradion hörs. Den tekniken når hela Sveriges befolkning. Svenska staten har även satsat på den nya digitala tekniken, DAB – Digital Audio Broadcasting. Den når idag drygt 35% av befolkningen men kan komma att byggas ut till att nå hela 95%. Med denna digitala radioteknik sänder Sveriges Radio sex kanaler. Även försökssändningar med DRM, Digital Radio Mondiale, har gjorts av det statliga bolaget Teracom och Sveriges Radio. Tekniken gör det möjligt att digitalisera analoga AM- sändningar. Utöver detta kan radio avlyssnas genom teveapparater, mobiltelefoner och datorer på flera olika sätt (Carlsson & Facht, 2007).

När vi lyssnar på de utvalda kanalerna väljer vi att lyssna via FM-bandet eller via webbradio. Frekvenserna för att lyssna via FM-bandet varierar beroende på var du bor men via Internet går det att lyssna oavsett var du befinner dig. Det gör man till exempel genom webbradiospelaren på respektive stations webbplats. Nedan finner du frekvenserna för respektive station i Kalmar samt en länk till varje stations webbradiospelare. Webbradiolänk Frekvens i Kalmar Sveriges Radio P4 sr.se/kalmar 107,8 Rix FM rixfm.se 104,0 Mix Megapol mixmegapol.se 105,4

Länkarna tar dig inte direkt till webbradiospelaren. Du måste själv klicka på ”Lyssna direkt” eller någon liknande knapp för att sändningen ska starta.

5 Idag lyssnar 75,2% av Sveriges befolkning mellan 9 och 79 år på radio i minst fem minuter under ett genomsnittligt dygn. Det motsvarar 5 821 400 personer. Den genomsnittliga lyssnartiden i hela befolkningen är 2 timmar och 3 minuter per dygn. Bland dem som lyssnar är den genomsnittliga lyssnartiden 3 timmar och 27 minuter per dygn (Sifo, 2007).

Sifo genomför radioundersökningar som ger en överskådlig bild av hur radiomarknaden är uppdelad. Undersökningen utkommer en gång varje kvartal och grundar sig på ett antal tusen telefonintervjuer. Den görs på uppdrag av Sveriges Radio, de privata lokalradiostationerna samt flera mediebyråer. Två begrepp är viktiga för att kunna förstå och läsa undersökningen. Reach, avser hur många olika personer, i procent, som har lyssnat minst fem minuter på en radiokanal under tidsintervallet. Sifo anger reach som Hört Något-Procent (HN-P). Share, avser hur stor andel av den totala lyssningstiden som tillfaller en viss station. Sifo anger share som Genomsnittlig Lyssnartid (GL) uttryckt i minuter samt Genomsnittlig Lyssnartid – Marknadsandel (GL-M) utryckt i procent.

Dessa begrepp gör det möjligt att mäta Räckvidd i procent (HN-P) skillnaderna mellan det privata 80 75,2 lokalradioblocket, där de kommersiella 70 60 47,4 stationerna ingår, och public serviceradions 50 40 33,2 utbredning. Som tabellerna här intill visar 30 lyssnar fler personer, och längre, på Sveriges 20 10 Radio än på de privata lokalradiostationerna. 0 Radio totalt SR totalt PLR totalt Sveriges Radio har därigenom den större marknadsandelen (Sifo, 2007).

Marknadsandel i procent (GL-M) Genomsnittlig Lyssnartid i minuter (GL)

70 62,8 60 200 50 158 150 40 30,4 30 98 100 20 10 47 50 0 SR totalt PLT totalt 0 Radio totalt SR totalt PLR totalt

Förklaring till förkortningar: SR= Sveriges Radio, PLR= Privat lokalradio

6 2.1 Sveriges Radio Sveriges Radio, SR, är ett public servicebolag som ägs av en stiftelse och finansieras genom licensavgifter, det vill säga tv-avgiften. Radion började sina sändningar år 1925 (Lindfelt & Sjöberg-Eriksson, 2006). Sveriges Radio uppger själva på sin hemsida att den kanal vi ämnar undersöka, P4, är en bred kanal som riktar sig till en vuxen publik. Musiken ska vara en blandning av modern och äldre populärmusik från Sverige och hela världen (Sveriges Radio, 2007). År 1937 startade Dagens Eko som ett fördjupande och kommenterande nyhetsprogram i Sveriges Radio. Det programmet finns kvar än idag men kallas numera också Ekot, endast sändningarna kvart i fyra, kvart i fem och kvart i sex benämns med det gamla namnet. Nyhetsprogrammen Ekot och Dagens Eko är rikstäckande och sänds i flera av Sveriges Radios kanaler. Sändningarna varierar i längd beroende på när på dagen och i vilken kanal nyheterna sänds. Den längsta sändningen är Lunchekot i P1 klockan 12.30 på 20 minuter. Det är inte sällan olika Ekosändningar i de olika kanalerna samtidigt, de skiljer då framförallt i längd. För en komplett tablå för P4:s Ekosändningar se bilaga 1. Nyhetschefen på Sveriges Radios Ekoredaktion, Rolf Stengård, berättar att det jobbar totalt 150 journalister på Ekot. Men då ingår även de som jobbar med de fördjupande nyhetsprogrammen som Studio Ett och God morgon, Världen! (Personlig kommunikation Rolf Stengård, 2007-11-27). Eko-nyheterna i Sveriges Radio P4, den kanalen vars riksnyheter vi undersöker, sänds varje hel timme, förutom klockan 16.45 då Dagens Eko sänder ett femton minuter långt nyhetsprogram. Dessutom sänds lokala nyheter från de lokala P4-redaktionerna varje halv timme i kanalen. För en komplett lista över de olika sändningstiderna och deras längd i Sveriges Radio P4, se tablå i bilaga 1. Vidare förekommer nöjesnyheter i Sveriges Radios kanalers olika program och de har diverse arrangemang för ytterligare sport-, ekonomi-, kultur- och vetenskapsnyheter, ofta i anslutning till Eko-nyheterna (Lindfelt & Sjöberg-Eriksson, 2006).

I slutet av 1950-talet började Ekots utrikesbevakning driva fram en korrespondentorganisation. Lars Orup stod i bräschen för det i egenskap av Ekots Tysklandskorrespondent sedan hösten 1959. Året därpå kom nästa utrikeskorrespondent, Bo Järborg som var stationerad i Paris.

7 Men redan några år tidigare hade telefonen utnyttjats som hjälpmedel för att dramatisera utrikeskorrespondenternas nyhetsrapportering, till exempel av Expressens D M Winther (Persson, 1987). Sommaren 1956 hade Expressens D M Winther stått i telefonhytt på öppen gata i den polska staden Poznan och gett oss direktrapporter om våldsamma strejksammandrabbningar mellan arbetare, militär och polis, i ett uppror som krävde 50-talet döda. Vi liksom hörde polisbatongerna slå på telefonhyttens fönsterrutor. Och jag minns att en lyssnare en kväll ringde efter Ekot och undrade om den där Winther själv klarade sig levande ur det hela. […] Detta var något nytt för lyssnarna […] som aldrig gick att få fram i tidningarnas trycksvärta. (Persson, 1987)

Sedan 20 år tillbaka har Ekot totalt 16 utrikeskorrespondenter placerade runt om i världen, det är fler än någon annan nyhetskanal i Norden (Personlig kommunikation Rolf Stengård, 2007- 11-27).

Sveriges mest avlyssnade kanal är P4 med 31,1% av den totala radiopubliken. Nyheter från Ekoredaktionen sänds också i P1 med 11,2%, i P2 med 1,6% och i P3 med 11,2% av radiopubliken (Sifo 2007). Det är just därför som vi har valt att undersöka nyheterna i P4.

2.2 Privat lokalradio Privat lokalradio (PLR) är benämningen på den kommersiella reklamfinansierade radion i Sverige. Genom ett riksdagsbeslut avreglerades den svenska radiomarknaden år 1993 och det var nu för första gången möjligt att helt lagligt sända reklamfinansierad lokalradio i Sverige. Beslutet kom strax efter det att tevemarknaden släppts fri. Men utvecklingen för förändringar på radiomarknaden hade drivits på genom att flera närradiostationer utmanat lagstiftningen och trots förbud sänt reklamfinansierad närradio under flera år (Hadenius & Weibull, 2005; Lindfelt & Sjöberg-Eriksson, 2006). Till exempel hade piratradiokanalerna Radio Nord och Radio Syd sänt radio med musik från internationellt vatten i Östersjön respektive Öresund och lockat många lyssnare. Som svar startade Sveriges Radio år 1961 Melodiradion med lätt grammofonmusik i P2 och efter ordinarie sändningstid också i P1, innan den nya radion flyttades till P3 när den kanalen startade 1964. Piratradiosändningarna bjöd på lättare radiounderhållning med musik och radioprat och finansierades genom reklam. År 1962 antog Sveriges Riksdag en så kallad piratradiolag som skulle stoppa båtarnas sändningar. Den kom snabbt till användning och Britt Wadner, som då drev Radio Syd, fick avtjäna en månad i kvinnofängelset Hinseberg för sitt lagtrots. Men

8 privata intressenter fortsatte att utmana lagstiftningen och sände reklamradio med böter och nedsläckning av radiomaster som följd. 1993 gav riksdagen till slut med sig och den första april det året trädde den så kallade lokalradiolagen i kraft och därmed släpptes radiomarknaden fri och reklamfinansierad radio blev tillåtet. Sverige var det sista landet i Västeuropa att avreglera radiomarknaden (Radio- och TV-verket, 2003; Gustafsson, 2005). Än idag finns det finns dock ingen rikstäckande kommersiell radiokanal utan alla tillstånd måste förhandlas lokalt med Radio- och TV-verket och sändarna når bara små områden. Ägarna till de reklamfinansierade radiostationerna ansåg dock att dessa marknader var alldeles för små för att vara ekonomiskt lönsamma och började bilda nätverk för att kunna vara konkurrenskraftiga, både vad gäller antal lyssnare och som annonsmarknad gentemot andra medier. De senaste åren har präglats av ökad samordning och därmed ökad ägarkonvergens på radiomarknaden och det beror uteslutande på den svåra ekonomiska situationen för den privata lokalradion (Hadenius & Weibull, 2005; Lindfelt & Sjöberg- Eriksson, 2006).

2.2.1 Marknaden idag Idag domineras marknaden av två nätverk, SBS Radio och MTG Radio, vars främsta nätverk är Mix Megapol respektive Rix FM. Ett annat av Sveriges största radionätverk är franskägda NRJ, med sex frekvenser i de tre storstadsområdena och totalt 2,4% av radiopubliken (Sifo, 2007). NRJ är det största radionätverket sett ur ett Europeiskt perspektiv. Sedan 2004 produceras och marknadsförs NRJ i Sverige av MTG Radio (Hadenius & Weibull, 2005; Lindfelt & Sjöberg-Eriksson, 2006; MTG Radio, 2007).

År 2006 fanns det totalt 90 radiostationer med rätt att sända kommersiell lokalradio. De är fördelade på 38 koncessionsområden (eller sändningsområden), vilket betyder att ytterst få är utan konkurrens från någon annan kommersiell radiostation. Hela 74 av de 90 stationerna, det vill säga 82%, är direkt knutna till antingen MTG Radio eller SBS Radio, men även flera av de andra stationerna är också de knutna till dessa nätverk på ett eller annat sätt, exempelvis är Lugna Favoriter knutna till Rix FM och Rockklassiker till Mix Megapol (Carlsson & Facht, 2007).

9 Sammanlagt har MTG Radio 51 av de 90 koncessionstillstånden, eller 57%, och är därigenom den enskilt största aktören. År 2004 omsatte MTG Radio 216 miljoner kronor, ungefär en tiondel av vad Sveriges Radio AB omsatte under samma period. SBS Radio är den näst största aktören på den kommersiella lokalradiomarknaden och har 36 stycken koncessionstillstånd, eller 40%. Tillsammans har de två bolagen 87 av 90 tillstånd eller drygt 96,7% av alla koncessionstillstånden. De tre övriga kommersiella lokalradiostationerna är City 106,5 i Uppsala som ägs av Uppsala Nya Tidning samt East FM i Norrköping och Linköping som ägs av en annan stor lokaltidning, Östgöta Correspondenten. På grund av att två nätverk dominerar den svenska radiomarknaden menar Carlsson och Facht (2007) att mångfalden på den kommersiella lokalradiomarknaden är dålig.

2.2.2 Svårt ekonomiskt Verksamhetsåret 2006 gick MTG Radio med vinst. Det var första gången i Sveriges historia som ett privat lokalradionätverk gjort ett vinstresultat. Branschen har själva hävdat att anledningen till att det varit svårt att få en lönsam verksamhet beror på att det varit svårt att sälja annonser samt att koncessionsavgifterna, det vill säga de avgifter stationerna betalar till staten för att få sända, är för höga (E24.se, 2007). Totalt spenderades nästan 126 miljoner kronor år 2006 på att betala årsavgifterna för privata lokalradiotillstånd (Carlsson & Facht, 2007).

Radiolyssnandet minskar i Sverige, framförallt på Sveriges Radio P3 och P4 men också på de kommersiella kanalerna (Sifo, 2007). Det gör att radiomediet blir mindre intressant för annonsörer. Lowe Hedman (2007) tror att en stor del av förklaringen ligger i att många lyssnar på radio för att lyssna på musik. Och det kan man göra på många andra sätt idag, till exempel via cd- skivor, mp3-spelare, mobiler, Internet eller webbradiokanaler. Framförallt är det den yngre publiken som uppmärksammat den nya tekniken menar hon. Lowe Hedman (2007) tror att trenden kommer att hålla i sig och sprida sig även till andra grupper i samhället, inte bara de unga. Således kommer den konventionella FM-baserade radions inflytande att fortsätta att minska. Troligtvis kommer då också den kommersiella radion att känna effekterna av ett minskat radiolyssnande. De har hittills klarat bortfallet av de unga lyssnarna genom att de lyckats kompensera sig genom att medelålders och äldre lyssnare

10 gått från Sveriges Radio P4 till den privata kommersiella radion. Men fortsätter trenden kommer lyssnarsiffrorna att sjunka även för dem och i takt med minskat lyssnarintresse följer också ett minskat intresse från annonsörerna. För Sveriges Radio kan minskat radiolyssnande komma att innebära att den gamla frågan om P3:s och P4:s existens återigen väcks till liv. Kanske kan den nya billigare tekniken, DAB-radion, då vara lösningen. För den kommersiella radion uppstår frågan om det finns utrymme för två nätverk och ett fåtal mindre aktörer utan koppling till de stora nätverken. Det har rått högkonjunktur i flera år nu och reklaminvesteringarna har ökat. Men vad händer när konjunkturen vänder och de kommersiella bolagens redan ansträngda ekonomi sätts på ännu större prov? Lowe Hedman (2007) frågar sig: ”Vill vi ha kommersiell radio kanske det måste bli i form av nationella kanaler, i likhet med vad den tidigare digitalradiokommittén var inne på.” År 2006 spenderades 129,9 miljarder kronor på reklam i Sverige. Av dem gick 2,1% till radioreklam. Det kan jämföras med tevereklam som fick 15,3% av reklamannonsörernas miljarder eller landsortspress som fick 15,2%.

2.2.3 En radio i förändring Peter Schierbeck är chefsjurist på Radio- och TV-verket och han berättar att samtliga tillstånd att sända privat lokalradio löper fram till den 31 december 2008, därefter går de ut. Vad som ska hända 2009 och framåt är ännu oklart och just nu pågår en utredning som har till uppgift att ge riksdagen förslag på vad som bör beslutas (Personlig kommunikation Peter Schierbeck, 2007-12-10). Det finns flera förslag. I den senaste delrapporten från verket, november 2007, behandlar utredarna bland annat i vilken utsträckning radioutbudet i en kanal måste vara lokalt. Det vill säga man öppnar upp möjligheterna för en nationell kommersiell radio. Som reglerna är idag krävs det att 1/3 av materialet på stationen är eget, det behöver inte vara lokalt producerat men får inte sändas någon annanstans vid samma tidpunkt (mer om detta i avsnitt 2.6 Tillstånd). Man ser också över koncessionsavgifterna för att de bättre ska spegla ”den kommersiella radions marknadssituation” (Radio- och TV-verket, 2007:3). Man utreder även huruvida det är möjligt att gå över till digitala sändningar, det vill säga DAB. Ett slutbetänkande från Radio- och TV-verket ska lämnas senast 30 september 2008, därefter ska ett riksdagsbeslut tas och förhoppningen är att de nya direktiven ska börja gälla från årsskiftet 2009/2010 (Radio- och TV-verket, 2007).

11 En annan förändring som rör både privat lokalradio, kommersiell som ideell, och närradio är den regeringsproposition som lades fram i september 2007. Propositionen gör gällande att reklam i ljudradion får sändas i högst 12 minuter per timme. Tidigare sa reglerna att det högst fick vara åtta minuter reklam varje timme. Ett tidigare förslag från regeringen under året var att man skulle få sända så mycket reklam som stationen själv ville, det förslaget ändrades till det som nu lagts fram. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2008 (Kulturdepartementet, 2007).

2.3 Rix FM Rix FM startades 1993 men då under namnet Radio Rix. Idag är kanalen Sveriges största kommersiella radiokanal, sett till antal lyssnare, och den näst mest avlyssnade nationella kanalen med 18,7% av den totala radiopubliken (Sifo, 2007). Rix FM har tre huvudägare: Bolaget Svensk Radioutveckling (SRU), vilket ägs av flera lokaltidningar där Göteborgs-Posten är huvudägare, MTG Gruppen, som i sin tur ägs av Kinnevikssfären samt franskägda radionätverket NRJ (MTG Radio, 2007). Kanalens slogan lyder ”Bäst musik just nu!” och riktar sig till personer mellan 20 och 49 år. Rix FM uppger att de spelar aktuell musik där de strävar efter att minst 40% ska vara av svenskt ursprung (MTG Radio, 2007).

Nyheterna i Rix FM görs av Aftonbladet och sänds varje hel och halv timme mellan 6.00 och 9.00 på morgonen och fyra gånger på eftermiddagen varje vardag, totalt elva nyhetssändningar per dag. Kanalen har inga nyhetssändningar på helgerna. För en mer överskådlig tablå se bilaga 1. Jenny Ågren är radiochef på Aftonbladet och berättar att radionyheterna alltid är två minuter långa. Om det finns nöjesnyheter i sändningen avslutar dessa alltid nyhetssändningen. Kanalen har inga lokala nyheter (Personlig kommunikation Jenny Ågren, 2007-10-12). Det är tre journalister på Aftonbladet som jobbar heltid med radiosändningarna, en på förmiddagarna och en annan på eftermiddagarna som nyhetspresentatör och en tredje jobbar 8-16 som reporter. Radioredaktionen är placerad i Stockholm, de jobbar och sänder nyheter i samma hus som papperstidningen Aftonbladet görs och deras lön betalas av Aftonbladet. MTG Radio betalar inte Aftonbladet för att tidningen sänder nyheter i deras kanaler. Aftonbladet ser det istället som att de får en möjlighet att höras och göra reklam för sitt varumärke när man i varje sändning förklarar att nyheterna sänds i samarbete med eller av Aftonbladet.

12 Aftonbladets radionyheter hörs också i tre av MTG Radios andra kommersiella kanaler Svenska Favoriter, Lugna Favoriter och Radio Prime som sänder över flera platser i Sverige (Personlig kommunikation Jenny Ågren, 2007-10-12).

Tidigare sändes nyheterna i Rix FM i samband med tevebolaget TV3 (Hadenius & Weibull, 2005).

2.4 Mix Megapol Mix Megapol startades 1994 och är Sveriges näst största kommersiella radiokanal sett till antal lyssnare. Mix Megapol har 10,7% av den totala radiopubliken (Sifo, 2007). Mix Megapol ingår i bolaget SBS Radio som sedan juni 2007 ägs av tyska mediekoncernen ProSiebenSat.1 Media AG (ProSiebenSat.1, 2007; Wikipedia, 2007). Dessförinnan var Bonnierkoncernen den dominerande ägaren genom flera dotterbolag (Hadenius & Weibull, 2005). Mix Megapols slogan lyder ”Vi blandar dagens hits med det bästa från igår”. Kanalens målgrupp är lyssnare i åldrarna 25-45 år gamla och de spelar i huvudsak hitlåtar från 80-talet och framåt (SBS Radio, 2007). SBS Radio äger och driver också Mix Megapol Radio City, en lokal variant av Mix Megapol som sänder över Göteborg respektive Malmö. Mix Megapol Radio City har totalt 2,4% av den totala radiopubliken (Sifo, 2007).

Jenny Alversjö som är tillförordnad nyhetschef på Mix Megapol berättar att kanalens riksnyheter sänds i samarbete med tevebolaget TV4 varje hel timme mellan 6 och 20, måndag till torsdag och mellan 6 och 18 på fredagar, samt på helgerna mellan klockan 8 och 15. För en mer överskådlig tablå se bilaga 1. Reportrarna på Mix Megapols radionyheter jobbar i TV4-huset men är anställda och avlönas av SBS Radio. De gör nyheter för flera av SBS Radios radiostationer. De är sju reportrar totalt och alla har journalistisk bakgrund (Personlig kommunikation Jenny Alversjö, 2007-10-11). Samarbetet mellan medieinstitutionerna SBS Radio och TV4 innebär att SBS Radio får tillgång till TV4:s organisation och deras reportrar. TV4 tjänar i sin tur på samarbetet genom att de får ut sina nyheter på en helt annan plattform, i radio, samt att de gör reklam för sin station i SBS radiokanaler. Om det ena eller andra bolaget köper in sig hos den andra vill SBS Radios nyhetschef inte tala om. (Personlig kommunikation Henrik Funke, 2007-12-03).

13 Nyhetssändningarna i Mix Megapol är 2.15 eller 1.35 minuter långa. Till de kortare sändningarna, på morgnar och eftermiddagar, tillkommer trafiknyheter eller lokala nyheter beroende på vilken Mix Megapol-station de sänds i (Personlig kommunikation Jenny Alversjö, 2007-10-11). Nyhetssändningarna följs alltid av en kortare väderprognos, denna är avgränsad och inte inräknad i nyhetssändningen. Det är inte heller nyhetsuppläsaren som läser väderprognosen. Efter de rikstäckande nyhetssändningarna har flera lokala Mix Megapol-stationer avtal med en lokal dagstidning som sänder lokala nyheter istället för att det kommer en väderprognos. Så fungerar det bland annat i områdena runt Eskilstuna och Falun (Eskilstunakuriren, 2007; Dalarnas Tidning, 2007; Personlig kommunikation Henrik Funke, 2007-12-05). Dessutom görs det på Stockholmsredaktionen fyra lokala sändningar till stationerna i Stockholm, Uppsala, Helsingborg och Malmö. Nöjesnyheter sänds separat i programmen på dagtid.

Tidigare gjordes nyheterna i Mix Megapol i samarbete med Expressen. Även TT har under en period producerat kanalens nyheter (Hadenius & Weibull, 2005).

2.5 Närradio Närradio är radio som sänds lokalt av föreningar och organisationer som religiösa samfund, studentorganisationer eller kulturinstitutioner. Sändningsområdena är små, idag enbart begränsat till den kommun sändaren är placerad i. Förr nådde sändaren bara drygt tre kilometer, till en början av tekniska skäl, senare på grund av ovilja att genomföra en förändring (Radio- och TV-verket, 2003). Att beskriva närradion är intressant för vår undersökning trots att inte någon närradiokanal ingår i vårt undersökningsmaterial. Närradion ingår i radiosfären och har spelat stor roll för hur den kommersiella radion har utvecklats, vilket vi också ska beskriva. Försöksverksamhet med närradio inleddes år 1979 på 16 orter i Sverige med drygt 400 föreningar. Försöket var lyckat och redan 1982 antogs en särskild närradiolag som möjliggjorde att lokala sammanslutningar inom föreningslivet kunde sända lokala radioprogram. Försöket avslutades formellt 1986 och närradion permanentades. Många stationer och föreningar gavs tillstånd de efterföljande åren och idag finns 158 närradiostationer i hela landet med 1 030 organisationer och föreningar som hade tillstånd att sända närradio (Radio- och TV-verket, 2007). Men även om antalet stationer hela tiden blivit fler har inte antalet sändande organisationer och föreningar följt samma utvecklingskurva.

14 År 1990, när den kommersiella radion ännu inte startat, hade 2 400 organisationer tillstånd att sända närradio. Det var närradions topp, därefter har antalet för varje år minskat och trenden inte ser ut att vända (Carlsson & Facht, 2007). Syftet med närradio är att den ska vara ett utrymme för olika åsikter och intressen på ett lokalt plan. Radio- och TV-verket sammanställde på uppdrag av regeringen 2003 en rapport om närradions utveckling och de skriver i sin rapport om vikten av att bevara närradion:

I dagens medielandskap är det betydelsefullt att det finns aktörer med en icke- kommersiell inriktning och målsättning som möjliggör för människor med olika intressen, åsikter och etnisk bakgrund att göra sig hörda i samhällsdebatten. Närradio har i det avseendet en viktig funktion att fylla. (Radio- och TV-verket, 2003)

Men ett litet geografiskt sändningsområde i kombination med det så kallade riksförbudet, det vill säga förbudet att sända ett och samma program över flera stationer, har sannolikt hämmat närradions utveckling skriver radioforskaren Lowe Hedman (2007).

Innan kommersiell radio blivit tillåtet användes närradioföreningarna på 1990-talets början ofta som bulvaner för att etablera kommersiella radiosändningar. Därigenom ansåg många politiker att det var nödvändigt att möjliggöra för vinstdrivande bolag att sända radio för att ge tillbaka kontrollen över närradion till de ideella föreningarna och organisationerna. År 1994 fick Radio- och TV-verket i uppdrag av regeringen att kartlägga närradions kommersialisering. Verket uppskattade då att drygt 15% av sändningarna drevs i rena vinstintressen. I en ny rapport som publicerades 2002, då kommersiell radio varit tillåten i nästan tio år, skrev Radio- och TV-verket att det fanns ”vissa kommersiella intressen inom närradion men att de vid den här tiden inte var så omfattande att det krävdes lagstiftningsåtgärder. Verket betonade dock vikten av att fortsättningsvis följa utvecklingen noga.” (Radio- och TV-verket, 2003:28).

Sedan 1993 är det tillåtet att även sända reklam och sponsrade program i närradion. Med Radio- och TV-lagen från 1996 begränsas den till högst åtta minuter per timme. Dessutom är det sedan 1998 inte ett krav att en sändande förening ska ha en annan huvudsaklig syssla utöver att sända radio. Denna regel togs bort för att försöka återuppliva närradion och göra den mer attraktiv. Sedan 1998 tillkommer det inte heller några sändningsavgifter för att sända närradio men de stationer som inte sände reklam hade redan tidigare möjligheten att beviljas avgiftsbefrielse (Radio- och TV-verket, 2003).

15 Reklamfinansierad närradio utgör dock fortfarande en ganska liten del av de totala närradiokanalerna. En enkätundersökning som Radio- och TV-verket lät göra bland de sändande föreningarna och organisationerna i juni 2007 gav följande svar:

Intäkter Mindre än hälften av Mer än hälften av finansieringen finansieringen Reklam 33 33 Sponsring 82 39 Medlemsavgifter 122 130 Kommunala bidrag 51 44 Annat 269 0

Noterbart är att av de 569 föreningarna som svarade på enkäten uppgav 130 stycken att mer än hälften av radioverksamheten finansierades med hjälp av medlemsavgifter.

Det sänds även nyheter i närradion. En enkätundersökning som Radio- och TV-verket lät göra bland de sändande föreningarna och organisationerna i juni 2007 gav följande svar:

Programinnehåll Mindre än hälften av Mer än hälften av Inte alls sändningstiden sändningstiden Lokala nyheter 185 2 382 Kommunal information 193 23 353 Riksnyheter 115 2 452

Programinnehållet i närradiostationerna är mycket varierat. Flertalet av föreningarna uppger att de huvudsakligen spelar musik blandat med radioprat. Sändningarna görs både på svenska och en rad andra språk, till exempel persiska, finska, spanska och engelska (Radio- och TV- verket, 2007). Idag lyssnar 2,7% av befolkningen på närradio minst fem minuter varje dag (Sifo, 2007).

2.6 Tillstånd De olika sändningsformerna för radio kräver olika typer av tillstånd. För att sända nationell eller regional public serviceradio eller digital ljudradio krävs tillstånd av regeringen. Det har bara Sveriges Radio, i samtliga fallen. Det kräver ingen koncessionsavgift. Radion finansieras genom licensmedel och sponsring. Tillståndsperioden sträcker sig över fyra år, därefter måste tillståndet förnyas (Radio- och TV-verket, 2007). Villkoret för att få tillstånd är att sändningarna ska vara opartiska och sakliga, samt att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda.

16 För privat lokalradio krävs tillstånd från Radio- och TV-verket. Idag säger reglerna att man får tillstånd för fyra år, därefter måste tillståndet förnyas. Sändningsområdet sträcker sig över en kommun eller ett län. Koncessionsavgift är 40 000 kronor per år och betalas till staten. Stationen finansieras genom reklam och sponsring. Villkoren för att få ett tillstånd att sända privat lokalradio är att det sänds eget lokalproducerat material minst tre timmar varje dygn mellan 06.00 och 21.00. Vid konkurrens om tillstånden kan ytterligare villkor bli aktuella, till exempel angående eget och lokalt material samt om förändring i ägandet. En stat, kommun eller ett landsting kan inte ges tillstånd, varken direkt eller indirekt. De gamla reglerna, de före år 2000, som fortfarande gäller för majoriteten av de privata lokalradiostationerna ser dock inte ut på samma sätt. Dessa tillstånd är förlängda fram till den 31 december 2008 (Radio- och TV-verket, 2007) och sänder över en kommun eller ett län precis som de nya tillstånden. Skillnaderna ligger i koncessionsavgifterna och villkoret att ha eget material. För att få tillstånd att sända privat lokalradio enligt de gamla reglerna krävs att minst 1/3 av materialet varje dygn är eget. Det behöver inte vara lokalt producerat material utan reglerna säger bara att det som sänds inte sänds samtidigt någon annanstans. Det får dessutom sändas när som helst på dygnet och det räcker med att det är musik som då spelas. Det är med andra ord inget krav på att kommersiella, eller andra privata, radiostationer som lyder under den gamla radiolagen ska sända lokala program eller nyheter i sina kanaler. Det var ett politiskt önskemål när lagen skrevs men det var aldrig ett krav, något som är en vanlig missuppfattning hos många berättar Peter Schierbeck (2007-12-10). Koncessionsavgifterna för de gamla tillstånden fastställdes vid auktionerna då radiobolagen i början på 1990-talet köpte in sig på radiomarknaden. Avgifterna varierar kraftigt mellan 28 100 och nära 3,5 miljoner kronor varje år. Dessutom tillkommer en rörlig avgift som beräknas från och med månaden efter den då sändningsverksamheten påbörjats (Rättsnätet, 2007). Stationerna finansieras genom reklam och sponsring.

När det gäller tillstånd att sända närradio måste man vända sig till Radio- och TV-verket. Idag varar tillstånden enligt en viss tid som fastställs av verket där tre år är praxis. För äldre tillstånd, som kommit till när den gamla närradiolagen gällde gäller de tills vidare. Sändningsområdet är en kommun eller i en del fall två kommuner. Det finns inga koncessionsavgifter. Reklam och sponsring är tillåten, utom för närradioföreningarna.

17 För att få tillstånd krävs att endast program gjorda särskilt för den egna verksamheten får sändas, med undantag för tio timmar per månad. De tio timmarna får man lov att sända program som inte är gjorda för den egna verksamheten men som är kan vara av speciellt intresse för den egna kanalens publik.

Radio- och TV-verket tillhandahåller också tillfälliga tillstånd som gäller i upp till två veckor där sändningsområdet varierar. Det krävs då inga koncessionsavgifter och radion finansieras genom reklam och sponsring. I samband med att tillståndet upprättas kan särskilda villkor ställas, exempelvis om skyldighet att sända varningsmeddelanden (Radio- och TV-verket, 2003).

18 3. TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING

Kapitlet redogör för de teorier vi valt att stödja oss på. Varför vi valt just dessa och hur vi använder dem beskrivs i respektive avsnitt. Kapitlet innehåller också tidigare forskning som vi finner relevant för vår undersökning samt definitioner några centrala begrepp.

3.1 Nyhetslogik Vi har i detta avsnitt valt att sammanställa och visa vad vi, i denna undersökning, avser vara nyheter. I Nationalencyklopedin (2007) definieras nyhet som ”ett offentliggjort meddelande om något betydelsefullt som tidigare varit okänt: en händelse, en process eller ett tillstånd”. Den är en social konstruktion som ska passa sina tilltänkta mottagare som läsare och åhörare. McQuail (2005: 562) beskriver nyheter som något som ska göra nytta, vara relevant och trovärdigt. Nyheten är den produkt som journalisten skapar i sitt arbete, och vanligtvis kännetecknas den som en informativ rapport från nyligen inträffade eller löpande händelser av publikt intresse (McQuail, 2005: 559). Ofta utnyttjar nyhetsskaparna sig av människors känslor när de berättar en nyhet. Avgörande för hur väl publiken minns en nyhet är bland annat de känslor den väcker hos denna. Negativa nyheter berör oss mest (Sparks, 2006). Att ta del av nyheter är en viktig del i ett demokratiskt samhälle för att kunna delta i politiska val och även för att kunna göra vardagliga val i till exempel matbutiken. Nyheter är en viktig komponent i livet som enskild människa, i grupp, samhällen och nationer. Nyheterna ger oss information dagligen, ofta flera gånger i timmen, oavsett om det är i pappersformat, i etermedierna eller på Internet. Nyheterna representerar världen och är tänkt att fungera som en spegling av verkligheten. Men att göra nyheter är en process där medierna väljer ut informationen, redigerar den, lägger tonvikt på utvalda delar, förvrider och förvränger samt manipulerar informationen (Watson, 2000: 206). Vi förlitar oss på att public servicebolagen och andra nyhetsmedier förmedlar till oss de nyheter vi behöver på ett korrekt och opartiskt sätt. Publiken behöver nyheter och det har medierna tagit fasta på i kampen om tittar-, lyssnar- och upplagesiffror. Men de sänder även nyheter för att det ligger i deras uppdrag. I Sverige togs ett riksdagsbeslut 1975 om vilka huvuduppgifter pressen har i det politiska systemet. Uppgifterna baserades på en modell som presenterades i den svenska

19 pressutredningen 1972. Uppgifterna var: information, kommentarer, granskning, gruppkommunikation (Sahlstrand, 2000).

3.2 Medielogiken Teorin om medielogiken beskrevs först av de två medie- och sociologiforskarna David L. Altheide och Robert P. Snow (1979). Teorin går ut på att nyheterna ska passa mediernas format, deras organisation och behov av uppmärksamhet, men även faktorer som arbetsvillkor på redaktionen och journalistiska normer, etiska regler som journalisterna ska följa (se nästa avsnitt), spelar in. Nyheter kan vara händelser eller fakta och redaktionerna väljer i huvudsak att göra nyheter av det som kan förenklas, konkretiseras, personifieras eller spetsas till genom speciella berättartekniker som allt eftersom har utvecklats av medierna. Detta för att kunna hantera det ständiga överskottet på information för att förenkla nyhetsvärderingen och bestämma vad som ska finnas med i sändningen eller tidningen (Strömbäck, 2000: 157). Det handlar också om att det inte alltid är själva nyhetsflödet - det vill säga de nyheter som för tillfället förekommer i andra medier och som publiceras av en redaktions konkurrenter (Åström, 1992) - som avgör vad som i slutändan hamnar i en nyhetssändning. Vidare har Håkan Hvitfelt (1985)1 sammanfattat flera omfattande undersökningar om nyhetsvärdering och visat på vilka typiska egenskaper de möjliga nyheterna bör ha för att öka sannolikheten att de blir presenterade som nyheter. Han formulerar resultatet i en så kallad nyhetsvärderingsformel där sannolikheten för att en nyhetsartikel produceras, publiceras och hamnar på förstasidan och därmed blir huvudartikeln ökar ju mer den behandlar

1. politik, ekonomi samt brott och olyckor, 2. och om det är kort geografiskt eller kulturellt avstånd, 3. till händelser och förhållanden, 4. som är sensationella eller överraskande, 5. handlar om enskilda elitpersoner, 6. och beskrivs tillräckligt enkelt, 7. men är viktiga och relevanta, 8. utspelar sig under kort tid men är en del av ett tema, 9. har negativa inslag 10. och har elitpersoner som källor. (Hvitfelt, 1985:215-216)

I dagens konkurrenssituation sätts det allt större vinstkrav på de kommersiella medieföretagen där nyheterna måste sälja likaväl som de ska informera. Teorin om medielogiken förklarar detta och förklarar varför nyhetsredaktioner väljer att sålla bort så kallade ”oviktiga” nyheter

1 Hämtat från en artikel av Johan Galtung och Mari Holmboe Ruge, först publicerad i Journal of International Peace Research 1, 1965.

20 från de viktigare. Håkan Hvitfelt (2005) hävdar att medielogik har blivit underhållningslogik, vilket blir problematiskt för nyhetsvärderingen då publiken numera är vana att söka och få underhållning, främst genom teve. De som producerar medieinnehåll känner till publikens underhållningstörst och utnyttjar det för att få sitt material sålt och uppmärksammat genom att anpassa det informativa och faktaförmedlande så att materialet passar publiken. Underhållningens logik påverkar därmed allt material i mediet och frågan är vilken logik som kommer att dominera det nya konvergerade medium som forskare tror växer fram (Hvitfelt, 2005). Teorin om medielogiken ger oss verktyg att använda i jämförelsen mellan radiostationernas nyhetssändningar då vi lättare kan förstå de val redaktionen gör i arbetet att bestämma vad som ska finnas med och vad som inte ska finnas med i nyhetssändningarna.

3.3 Normativ teori Grundstenen i normativ teori handlar om att massmedierna bör vara på ett visst sätt för att bedömas fungera på ett optimalt sätt. Teorin bygger på en rad normer och har kriterier för vad som är bra och dåligt. Till exempel finns det generella krav och förväntningar på mediernas struktur, uppförande och produkter samt att medierna förväntas vara jämlika, spegla kulturell mångfald och alltid tala sanning. Det kan handla om att höra alla sidor i en nyhet, att nyheterna inte ska vinklas för att tjäna någons syften, att ingen ska ta skada av det som rapporteras och att det ska vara viktig information som förmedlas till konsumenten. Detta gäller inte minst public service som dessutom har krav på sig genom lagstiftning att uppfylla dessa krav (McQuail, 2005). Hur journalister ska arbeta finns också preciserat i de press- och yrkesetiska regler som bestäms av Pressens Samarbetsnämnd. Dessa redogör bland annat för att journalisten ska ge korrekta nyheter, vara kritiska mot nyhetskällor, respektera den personliga integriteten, höra alla sidor samt att journalisten inte ska använda sin maktposition som påtryckning för egen vinnings skull (Pressens Samarbetsnämnd, 2002).

Normativ teori ger oss verktyg i form av begrepp som gör det möjligt för oss att beskriva de eventuella skillnaderna mellan stationernas nyhetssändningar.

21 3.4 Kommersiell teori Vi har i denna uppsats konsekvent valt att benämna Mix Megapol och Rix FM som kommersiella radiostationer. I motsats till public serviceradion drivs dessa båda med ett tydligt vinstintresse och därmed anser vi det vara motiverat att kalla dem för kommersiella. Andra möjliga benämningar på Mix Megapol och Rix FM är populariserande eller tabloidiserade, vi anser dock att begreppet kommersiella är ett mer vedertaget begrepp och därför väljer vi att använda det. Själva benämner sig Mix Megapol och Rix FM, förutom som kommersiella radiostationer, också som privata radiostationer. Vi anser dock att begreppet privat radio vore förvillande att använda i denna uppsats eftersom det finns både ideell och vinstdrivande privat radio och vi vill göra tydlig skillnad på dessa. Kommersialiseringen är ett resultat av hur mediernas innehåll och strukturer har börjat lägga större vikt vid marknadssituationen och att tjäna mer egna pengar. De som äger medierna förväntar sig att ägandeskapet ska generera inkomster åt dem. Igenkännande för kommersiella medier är bristen på oberoende och standardiserade nyheter, istället inriktas informationen på sensationalism och personifiering, vilket gör att kreativiteten och trovärdigheten kan ifrågasättas. Uttrycket kommersialisering kan ibland kallas för amerikanisering, mycket på grund av att en stor del av det kommersiella utbudet importeras från USA med amerikanska värderingar och grunder (McQuail, 2005).

Den kommersiella teorin ger oss att ytterligare verktyg för att förstå hur de kommersiella radiostationerna bestämmer sitt innehåll. Är nyheterna till exempel mer personfixerade och sensationsartade i de kommersiella radiostationerna än i den licensfinansierade public serviceradion?

3.5 Tidigare forskning Utbudet vad gäller tidigare forskning om radiomediet är begränsat, speciellt forskning om nyheter i radio. Radio Research in Denmark, Finland, Norway and Sweden (Carlsson, 1997) är en antologi om forskning och forskningsresultat och här behandlas olika radiostudier från lokalradion i Västeuropa och den norska radioreformen till könsrepresentation i radion. Cecilia von Feilitzen är lektor vid Institutionen för Medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola. Hon skriver i ett kapitel i boken om radioforskningens historia i Sverige och hon menar att radion och radioforskningen har fått stå åt sidan genom åren då det

22 är mycket lättare att forska om andra medier. Anledningen till att det till exempel forskades mer om teve tros bero på de massiva debatterna kring huruvida vi påverkas av innehållet i teve (Feilitzen, 1997). Radiobolagen själva har länge varit den största bidragsgivaren inom radioforskningen. Historiskt sett finns det två anledningar till varför forskningen har intensifierats och växt i viktighet: För det första, lokalradions start på 1970-talet och för det andra, de kommersiella kanalernas födelse på den svenska marknaden på 1990-talet. Även om det som sagt inte finns speciellt mycket forskning gjord kring nyhetsradio, har den ändå ökat på landets universitet och högskolor sedan lokalradion startade sina sändningar på 1970-talet. Men den gjordes inte av forskare inom journalistik eller journalistikstuderande då tillgången på utbildningar inte började komma förrän på 1980-talet. Medieforskningen bedrevs istället av sociologer, historiker, filosofer och så vidare.

Kent Asp, professor vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet, gjorde 1995 en studie liknande vår, men för teve. När Asp skrev sin rapport var TV4 relativt nya på marknaden och han ville se hur nyheterna skiljde sig mellan den reklamfinansierade uppstickaren och licensfinansierade TV2. Han ville även undersöka om det fanns någon utveckling mot en kommersialiserad nyhetsrapportering i Sverige, alltså om kommersialiseringen smittar av sig på licensfinansierade SVT. Med den allmänna mediedebatten som utgångspunkt betraktade Asp forskningsfrågorna utifrån fyra kännetecken på kommersialisering:

• Snuttifiering – sönderhackade nyheter i högt tempo med korta informationsbitar • Personifiering – programledarna och reportrarna sätts allt mer i centrum • Trivialisering – sensationer och lättsamma ämnesområden prioriteras • Dramatisering – hur dramatisk karaktären är på nyhetsrapporteringen

Asps undersökningsperiod gällde en vecka varje år mellan 1991 och 1995, samt TV2:s nyheter 1982, 1985 och 1988 för att se hur utvecklingen såg ut innan det rådde konkurrens. Resultatet visade på en ökad snuttifiering hos kommersiella TV4 med kortare inslag och ett högre tempo jämfört med TV2. Nyheterna i TV4 använde sig av en mycket mer personifierad nyhetspresentation än TV2:s Rapport, med en viss tendens till att även den sistnämnda är på väg mot en allt mer personlig utveckling. Vad gäller de två övriga punkterna, trivialisering

23 och dramatisering, visade resultatet att det fanns skillnader även här, om än mindre än på de första punkterna. ”Rapport präglas, tillspetsat, av ’viktiga, men tråkiga nyheter’, medan ’intressanta, men oviktiga nyheter’ präglar Nyheterna” (Asp, 1995: 29). Sammanfattningsvis stod det klart att konkurrensen från TV4 påverkade TV2:s Rapport, men bara marginellt och den verkade ha avtagit med tiden (Asp, 1995).

Peter Dahlgren och Colin Sparks, professorer i media och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet respektive universitetet i Westminister, Storbritannien, har tillsammans sammanställt Journalism and popular culture (1992). Boken tar upp och diskuterar journalistik som underhållning i tidningar och teve. Framförallt tydliggörs journalistik som populärkultur i sportjournalistik och i skvallerpressen. De talar också om skillnader mellan public servicenyheter och kommersiella kanalers nyheter och där menar författarna bland annat att de kommersiella nyheterna, tvärt emot de i public service, inte försöker släta ut motsättningar - snarare tvärtom. De kommersiella stationerna utnyttjar motsättningarna och har gjort dem till en del av populärkulturen. De kommersiella tidningarna och tevekanalerna lyfter också oftare fram enskilda individer, både när det gäller sina egna journalister och de personer de rapporterar om. Vidare kommer de i boken fram till att nyheterna i tidningar och teve i norden är ungefär desamma oavsett om det är en public servicekanal eller en kommersiell kanal. Det förklaras med att det råder liten spännvidd inom ett mindre geografiskt område. Inom det området tycker man förhållandevis lika, således tycker man inte sällan att samma nyheter är viktiga oavsett om man gör nyheter för en kommersiell kanal eller en public servicekanal. Detta gäller inte minst inom sportjournalistiken (Dahlgren & Sparks, 1992).

David Hendy är lektor vid universitet i Westminster, Storbritannien, och han har skrivit boken Radio in the global age (2000). I ett avsnitt behandlar han avregleringen på radiomarknaden i USA och Storbritannien. Han skriver bland annat att avreglering ses som vägen till en konkurrerande marknad där den mest kostnadseffektiva och mest ”önskvärda” radiostationen överlever. Vidare menar han att public serviceradio i Europa har ansetts ineffektiva och som en institution vilken bara sett till sina egna intressen. Avregleringen, hävdar Hendy, har lett till att försvaga elittänkandet, eller åtminstone tvinga public serviceradion att ta ett större ansvar gentemot sina lyssnare. Tio år efter det att radiomarknaden släpptes fri i Storbritannien hade de kommersiella stationerna gått om statliga BBC Radio i antal lyssnare.

24 Hendy skriver också att radiostationerna, både i USA och Storbritannien, blivit allt mer lika och att en homogenisering av mediet inletts. Han skriver att han inte tror att det enbart beror på en koncentration av ägandet, han tror snarare främst att det beror på att stationerna försöker maximera lyssnarantalet med precis samma instrument och därför får de ett likartat innehåll.

Malin Dellgran (2007) skrev en arbetsrapport i ämnet tevejournalistik med inriktning på den grupp som arbetar med journalistiska uppgifter för kommersiell teve. Hon undersökte i hur stor grad det går att vara professionell i en kommersiell tevekultur och kom fram till att det finns en stark journalistisk professionsdiskurs och ideologi. Det finns en klar uppfattning om vem som kan kalla sig för journalist där professionsdiskursen, även journalisterna som själva var verksamma i den kommersiella teven, utesluter journalister i kommersiella verksamheter. För att vara professionell i en kommersiell tevekultur gäller det att vara medgörlig och inte ifrågasätta några villkor eller regler som skapats av kulturen. Rädslan att förlora jobbet och bristen på sådana bidrar till att journalisterna följer denna linje. Detta kom Dellgran fram till efter att ha gjort intervjuer med sex personer som vid intervjutillfället arbetade, eller har arbetat, inom den kommersiella teveindustrin. Dellgran noterade även att den kommersiella tevebranschens villkor bland annat innefattar bristande resurser, avsaknad av anställningstrygghet och en stor makt hos kanalerna. I ett avsnitt beskriver hon vad som räknas som ”finare” och ”fulare” journalistik vilket relateras till genre och medietyp. Till exempel är dokusåpor fulare än samhällsprogram och morgontidningar finare än kvällspress, relaterade till de journalistiska idealen. ”Att producera för en stor, bred publik är inte, med avseende på det kulturella kapitalet, lika eftersträvansvärt som att […] kunna strunta helt i tittarsiffror” (Dellgran 2007: 19).

Håkan Åbrink är docent och studierektor vid Örebro Universitet. Han beskriver i sin undersökning om radioprat (1998) underhållningskanalerna som en ”icke-seriös genre, där den mänskliga rösten, eventuellt tillsammans med ljudeffekter, är oerhört betydelsefull, eftersom den i hög grad bidrar till att skapa genrens dynamik”. Han skriver även att de kommersiella stationerna använder sig av en viss mikrofonteknik där radioprataren får en mjukare röst som tilltalar lyssnaren i syfte att sälja stationen, musiken och sig själv. ”Den roll radioprataren i första hand ikläder sig är alltså underhållarens”, skriver han i sin bok och han syftar på programinnehåll både i kommersiell radio och i public serviceradion, inte på nyhetssändningarna. Han skriver vidare om röstmode och att det finns ett mode

25 gällande hur rösten i radio ska användas och låta. Att det finns en speciell jargong som radiopratare använder. Det har hänt mycket med jargongen och modet sedan radion föddes. I mediets barndom fanns det många restriktioner för hur det fick, och inte fick, låta. Till exempel skulle man tala ett vårdat rikstalspråk och undvika dialektord och kvinnliga nyhetsuppläsare var inte tillåtna då de ansågs göra budskapet för emotionellt. Så är det emellertid inte längre. Idag är både dialekt i radio och kvinnliga nyhetsuppläsare accepterade (Åbrink, 1998). Vidare kommer han i sin undersökning fram till att radiopratarna i kommersiell radio generellt strävar efter ungdomlighet och söker ett ungdomsspråk samt att det finns en speciell radioröstgenre som talar om att nu är det underhållning, inte seriös information. Men denna underhållande radioröst har under senare år också spridit sig till nyheterna. Idag dramatiserar nyhetsjournalisterna betydligt oftare än förr och inte sällan lånar de också röster från andra mer underhållande genrer. Och på samma sätt lånar underhållarna nyhetsjournalisternas röster och det är plötsligt svårt att skilja på när det är tänkt att vara underhållning och när det är seriös information. Det har blivit en genrekonvergens. Men det är stor skillnad på rösterna i kommersiell radio och i public serviceradion hävdar Åbrink (1998). Han skriver att det finns två röstregister för radioprat som växt fram parallellt utifrån två traditioner: Det första, som kan härledas till de kommersiella stationerna, är sprungen ur discjockeyn och rock och pop-musiktraditionen medan den andra har sitt ursprung i riksradions melodiradio med en betydligt, som Åbrink (1998) uttrycker det, ”snällare”, musik. De olika registervarianterna har olika utmärkande drag. Det mer kommersiella röstregistret utmärks av att man pratar fortare, tuffare – ibland fåordigt, och med kraftiga växlingar i tempo och tonhöjd. Public serviceradions register präglas av en mjuk röst, en viss pratsamhet och en allmän välvilja som närmast övergår till gullighet. Men Åbrink (1998) menar att det inte går att säga att det uteslutande pratas på ett visst sätt i de olika kanalerna. Det finns radiopratare från båda röstregistren representerade i både kommersiell och public serviceradio.

Jan Svensson (1989) skriver i en undersökning om etermediernas nyhetsspråk att ordval och uttryckssätt spelar mycket stor roll för hur nyheterna uppfattas. Och därför är nyhetsjournalisternas ordförråd inte sällan föremål för irritation. Det är framförallt två kritiska synpunkter. Den första handlar om att det används för många svåra ord och begrepp som leder till missförstånd eller obegriplighet i sändningarna. Den andra går ut på att lyssnarna och

26 tittarna irriterar sig på ordvalen som de menar snedvrider den bild av verkligheten nyhetsjournalisterna ska förmedla. I sin text argumenterar Svensson (1989) för att det finns enklare respektive svårare ord och uttryck och att det ofta går att göra nyheten enklare. Men formatet på nyheterna gör att det inte sällan komprimeras och skrivs om till mer svårtydda nyheter. Till exempel är det i sändningarna väldigt vanligt med långa ord, det vill säga ord med sju bokstäver eller fler (Björnsson, 1968). Detta i kombination med den höga informationstätheten i etermediernas nyhetssändningar gör att det kan vara svårt att hänga med och ta till sig all information menar Svensson (1989). Vidare skriver han att etermedierna väldigt sällan avviker från den skrivna nyhetstextens normer och att det endast är mycket sällan som reportrarna tillåter sig att ta ut svängarna med ett mer målande bildspråk. Jan Svensson text är skriven 1989 och avser både radio och tevenyheter. Dock enbart Sveriges Television och Sveriges Radio, de kommersiella radiostationerna fanns inte då.

Anders Sahlstrand är fil dr i journalistik och är verksam vid JMK i Stockholm. Han har skrivit avhandlingen De synliga. Nyhetskällor i svensk storstadsmorgonpress där han behandlar källor och journalisters förhållanden till källor. En slutsats Sahlstrand (2000) kommer fram till är att många källor i en artikel kan vara en ”indikation på informativ komplexitet”. Till exempel har ofta brottsnyheter karaktären av ”härvor” med många inblandade aktörer. För att skildra ett sådant skeende utan att komplexiteten går förlorad krävs det att journalisten använder ett relativt stort antal källor. Ibland kan ett litet antal källor vara ett uttryck för bristande redaktionella resurser. Det är troligtvis så att artiklar med många källor generellt sett är mer tids- och resurskrävande än artiklar med få källor. Sahlstrand (2000) skriver dock att det inte alltid behöver vara så. I ett exempel för att visa det använder han sig av en artikel där Konsumentverket är ensam källa i en nyhet. Men Konsumentverket redogör utifrån en undersökning baserad på 12 000 bilägares erfarenheter av bilreparationer. Utifrån undersökningen lämnas också några ”anekdotiska uppgifter” från bilägarna, således är det en källa, Konsumentverket, men den bygger på 12 000 källor, bilägarna. Sahlstrand (2000) argumenterar att det inte finns någon enkel logik som säger att fler källor ger en bättre nyhet eller bättre informativ kvalitet. Det beror i stor utsträckning på vilken typ

27 av händelse eller skeende det handlar om, vilka typer av källor som används och i vilken form nyheten ska presenteras. Vi tar upp Sahlstrands avhandling för att vi använder källor som undersökningsvariabler. Vi kan senare använda hans resonemang för att diskutera våra resultat.

3.6 Begrepp Att något är kommersiellt innebär, enligt Nationalencyklopedin (2007), att en verksamhet i första hand tjänar vinstintressen. När vi benämner de privata lokalradiostationerna i denna uppsats som kommersiella radiostationer menar vi de stationer, som i motsats till public servicebolaget, existerar för att generera inkomster åt sina ägare.

Sveriges radio beskriver på sin hemsida begreppet public service och vad det uppdraget betyder för dem. Det delas då in i tre delar, oberoende och integritet, mångfald och kvalitet samt att det ska vara tillgängligt för alla. De skriver:

Meningen med public service är att var och en, oavsett kön, ålder, geografisk hemort eller kulturellt ursprung skall kunna hitta något värdefullt och omistligt bland Sveriges Radios program. (Sveriges Radio, 2007)

När vi talar om public service syftar vi på de licensfinansierade medieinstitutionerna Sveriges Television, Sveriges Radio eller Utbildningsradion.

Med begreppet nöjesnyhet menar vi en nyhet om nöje. Nöje definieras i Nationalencyklopedin (2007) som olika slag av kultur och underhållning. När vi skriver om nöjesnyheter menar vi allt från kändisar och deras vardagliga liv till musik och film.

Reklam beskrivs i Nationalencyklopedin (2007) som ”ett av de konkurrensmedel som ett företag använder i sin marknadsföring för att främja försäljningen av en vara eller tjänst”. När vi talar om reklam avser vi att man i nyhetssändningarna uttalar företagsnamn eller produkters namn. Stationen förmedlar då ett reklambudskap och det handlar om produktplacering på redaktionell plats. Enligt de etiska reglerna för journalister är textreklam och annan typ av produktplacering strikt förbjuden (Pressens Samarbetsnämnd, 2002). Vi räknar också så kallad egenreklam, det vill säga reklam eller information för kommande evenemang och sändningar i den egna kanalen, som reklam (Gustafsson, 2005).

För radiobegrepp se avsnitt 4.2.2 Exempelsändning.

28 4. UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE

För att besvara uppsatsens två huvudfrågeställningar, hur riksnyheterna i public serviceradion skiljer sig jämfört med två kommersiella kanaler samt hur redaktionerna bestämmer vad som blir nyheter, har vi valt att använda oss av två metoder, kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ forskningsintervju. De båda metoderna ger djup åt varandra och i kombination en förståelse för vår frågeställning. Vi har valt dem för att de lämpar sig bra för att ge svar på våra forskningsfrågor. Kapitlet innehåller också information om hur vi gått till väga för att ta fram våra resultat och vilket urval vi gjort.

4.1 Metod Här redogör vi för de två olika metoderna vi använder oss av.

4.1.1 Kvantitativ innehållsanalys Syftet med den kvantitativa innehållsanalysen är att bryta ned ett större material och göra det mer överskådligt. Med metoden bryts de väsentliga delarna ut för att analyseras. Om man ska kunna dra generella slutsatser av resultatet är ett systematiskt och formaliserat upplägg samt ett tillräcklig stort urval nödvändigt (Nilsson, 2000). Man arbetar med variabler som delar upp forskningsfrågan i mindre frågor som sedan används i sökandet efter svaren genom att ställa de mindre frågorna till texten eller innehållet. Grundläggande för analysformen är fyra begrepp:

• Objektivitet – analysens innehåll ska vara oberoende av forskaren. En annan forskare ska kunna göra om undersökningen och nå samma eller likvärdiga resultat. • Systematik – tillvägagångssättet för analysen ska vara klart definierad och det är en förutsättning för objektivitet. • Kvantitet – det ska vara möjligt att kunna fastställa statistiska samband mellan de ingående variablerna i undersökningen. Materialet ska kunna redovisas med siffror. • Manifest innehåll – resultatet ska kunna utläsas så objektivt som möjligt, utan några personliga tolkningar av innehållet.

29 Kännetecknande för den kvantitativa innehållsanalysen är att forskningsprocessen följer ett antal delmål, oftast uppdelat i kronologisk ordning. Först definieras forskningsproblemet, urvalet och variablerna. Därefter konstruerar forskaren ett kodschema som sedan testas innan det används på det materialet man avser analysera. Därefter är forskaren slutligen redo att börja analysera resultatet (Nilsson, 2000). Mer om hur vi har använt oss av ett kodschema och variabler finns i avsnitt 4.2.2.

4.1.2 Kvalitativ forskningsintervju Fördelen med att genomföra kvalitativa forskningsintervjuer är att få en djupare insikt och förståelse för resultatet vi fått fram i den kvantitativa innehållsanalysen. Men syftet med att använda metoden är framförallt att vi besvarar vår frågeställning om hur de redaktionella prioriteringarna görs. En kvalitativ forskningsintervju ska vara halvstrukturerad. Det ska inte vara en helt öppen diskussion men den ska inte heller hundraprocentigt följa en given mall. För att nå bästa resultat rekommenderar Kvale (1997) att forskaren upprättar en intervjuguide som innehåller de ämnen och olika förslag på frågor som man vill diskutera. Forskaren ska ställa öppna frågor för att den intervjuade med egna ord ska kunna besvara frågan. En sådan metod ger också bra möjligheter till följdfrågor och styr inte den intervjuade mer än nödvändigt (Kvale, 1997). Intervjuguiden vi använt oss av finns i bilaga 5. Notera att intervjuguiden skrevs efter det att vi sammanställt resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen.

Nackdelen med en kvalitativ forskningsintervju, precis som med alla intervjuer, är att intervjun inte är balanserad. Detta eftersom intervjuaren bestämmer agendan och försöker styra intervjun för att få svar på de frågor denna har. En intervju hade varit omöjlig om forskaren inte till viss del styrt sitt intervjuobjekt och Kvale (1997) menar därför att det inte nödvändigtvis är en svaghet. En väl genomförd kvalitativ forskningsintervju hjälper forskaren på ett mycket bra sätt att sätta sig in i intervjupersonens arbetssituation.

4.2 Material I detta avsnitt redogör vi för de val vi gjort samt reflekterar kritiskt över de metoder vi valt att använda oss av.

30 4.2.1 Urval Avgörande för forskningsproblemet är de medier man utforskar i sin analys. Lika avgörande är det urval av de mediers sändningar man väljer att närma sig. Det vi söker är ett materialurval som ger största möjliga chans till att kunna ge en representativ bild av vårt problemområde (Nilsson, 2000). För att välja radiokanaler till vår studie tittade vi på lyssnarstatistik och bestämde oss tidigt för att granska de tre mest avlyssnade radionätverken i Sverige; Sveriges Radio P4, Mix Megapol och Rix FM (Sifo, 2007). För representativitet har vi valt att avgränsa oss till sändningar under en så lång tid som möjligt. Vi har valt en period av fem veckor där vi studerar varannan vecka, tre veckor totalt. Dessutom väntas det under dessa veckor inte inträffa något extraordinärt och det menar Nilsson (2000) ger en bättre representativ bild av kanalerna. Vi undersöker en morgonsändning och en eftermiddagssändning varje vardag under dessa veckor. Vi har valt att inte undersöka sändningarna på helger eftersom Rix FM inte har några sändningar då.

Vi bestämde inledningsvis att vi ville ha en sändning från förmiddagen och en från eftermiddagen men eftersom Rix FM inte sänder nyheter mellan 9.00 och 12.00 fick vi ta den sista morgonsändningen. Därför valde vi att granska sändningarna klockan 9.00 och klockan 15.00 i de tre kanalerna. Valet motiveras med att alla sändningarna då är så lika i längd de kan bli och att de sänds vid samma tidpunkt. Då vi bestämde oss för vilka sändningar vi skulle granska befann vi oss i vecka 44 och eftersom en av stationerna, Mix Megapol, inte hade möjlighet att skicka bandade sändningar till oss beslöt vi oss för att själva banda kommande sändningar och låta det utgöra vårt undersökningsmaterial. Vi bestämde att börja spela in redan kommande vecka och således föll valet på sändningarna vecka 45, den 5-9 november, vecka 47, den 19-23 november samt vecka 49, den 3-7 december.

Sändningarna från Mix Megapol spelade vi själva in direkt på datorn via kanalens egen webbradio. Webbradiosändningarna i Mix Megapol är det som också avlyssnas via FM- bandet i Stockholmsområdet. Vi använde oss av gratisprogrammet Soundcapture för att spela in ljudet. Rix FM spelade själva in sina sändningar åt oss och skickade dem till oss via e-post. Via vanlig post fick vi också deras manus. Ekots sändningar hämtade vi direkt på Internet via Sveriges Radio Ekots 30-dagarsarkiv där alla nyhetssändningarna ligger kvar i 30 dagar.

31 4.2.2 Exempelsändning Nedan går vi igenom hur en vanlig nyhetssändning i de undersökta radiostationerna kan se ut. Vi definierar och förklarar också fackbegrepp för att det inte ska finnas några otydligheter kring hur vi använder begreppen.

En nyhetssändning i radio avgränsas från övrigt innehåll med en tydlig vinjett som talar om att nu är det dags för nyheter. Vanligt för nyhetssändningarna är att de inleds med en kort signaturmelodi, en igenkännande melodi som talar om vad som följer (Åström, 1992). Denna melodi, eller vinjett som vi har valt att kalla det, kännetecknar de specifika nyheterna. Eftersom nyheterna i Mix Megapol sänds i samarbete med TV4 hör man därför tevekanalens vinjett, samma vinjett som de även använder i sina egna nyhetssändningar i teve. Det gör att lyssnaren förstår att nu är det nyheter. Därefter följer ofta en löpsedel, eller löp som det oftast kallas. Det innebär att nyhetsuppläsaren redogör för innehållet i nyhetssändningen på ett sätt som ska locka ett intresse att lyssna vidare. Det följs ofta av en välkomsthälsning.

[Vinjettmusik] Tv-kockens krog totalförstörd, moderater sätter ner foten och Kent hyllas i turnépremiären. Godmorgon det här är nyheterna från Aftonbladet. Bilaga 2 – Radionyheter, Aftonbladet (5-11-2007)

Därefter kommer första nyheten, den så kallade toppnyheten. Det är den nyhet som har nyhetsvärderats allra högst och som redaktionen tycker är viktigast att berätta om just nu. Nyheten kan presenteras på fyra olika sätt:

• Telegram – korta nyheter som nyhetsuppläsaren, eller programledaren, läser upp direkt i studion. Ibland läses flera telegram efter varandra i så kallade telegramblock (Åström, 1992). Texten är informationstät och komprimerad, utan beskrivande partier som bakgrund och kommentarer. Den tar ofta inte mer än en minut att förmedla (Lindblad, 1989). • Inslag – nyheten presenteras först av nyhetsuppläsaren med en påannons, vanligtvis också kallad påa (Lindblad, 1989). Påan är en slags inledning på nyheten och ska locka till vidare lyssning och vara sammanfattande och välformulerad (Lindfelt, Sjöberg-Eriksson, 2006). Därefter börjar nyhetsinslaget som kan bestå av mycket reporterprat med endast korta kommentarer från intervjuobjektet, eller bara en följdfråga från reportern på något som den intervjuade personen säger.

32 Inslaget avslutas med att nyhetsuppläsaren avannonserar, avar, nyheten. Det är oftast mycket kort och inte sällan består avan enbart av reporterns namn (Lindfelt, Sjöberg-Eriksson, 2006), men här kan även kompletteringar till inslaget läsas upp (Åström, 1992). • Prata – skriven text som läses in av reportern på band i studio för att sedan kunna spelas upp i sändningen. Ungefär som ett inslag fast här hörs bara reportern läsa upp sitt telegram. Som i detta exempel:

Nyhetsuppläsaren igen: ”En halv miljard kronor per år i två decennier, det vill tre statliga myndigheter att staten ska satsa för att få svensken att ta cykeln oftare. Cykelsatsningen är en del av arbetet för att Sverige ska nå miljömålet till 2050.” Detta är en påa till en prata med en reporter som berättar mer om nyheten. Reportern: ”Men för att nå klimatmålen för 2050 behövs mycket det mer. Kortare avstånd för gång-, cykel- och kollektivtrafik, it-lösningar och distansarbete men framförallt så måste vi bryta dagens snabba ökning av vägtransporter och flyg.” Så programledaren igen med en ava: ”Det berättade Sofia Hilldén.” Bilaga 2 – Radionyheter, Mix Megapol (5-11-2007)

• Illustrerat telegram – nyhetsuppläsaren läser upp ett telegram som kompletteras med ett kortare, kärnfullt intervjuuttalande. Detta är vanligast i kommersiell radio och används sällan i Sveriges Radio. Nyhetspresentationen anses bättre passa den kommersiella stationens format med kortare nyhetssändningar där det inte finns tid för längre inslag (Lindfelt, Sjöberg-Eriksson, 2006).

Vanligtvis tar nyhetsuppläsaren en paus för att signalera till lyssnaren att den förra nyheten är slut och att en ny är på väg att börja läsas upp. Men ibland, vanligast i de kommersiella kanalerna, är det en jingel som skiljer nyheterna åt. Nyheterna i Mix Megapol använder exempelvis sig av ett kortare ljud, ett pip, från sin nyhetsvinjett som avgränsare. Dessa små ljudklossar är till för att lätta upp i sändningen (Åström, 1992). Jinglar är annars ofta sjungna reklamslogans som följer direkt på stationens signatur (Åbrink, 1998).

Antalet nyheter skiljer sig från varje nyhetssändning och det gör även sätten att avsluta sändningen på. Vanligtvis hamnar sportnyheter och nöjesnyheter sist i sändningen och kännetecknande för Ekot är att en väderprognos avslutar varje nyhetssändning. Väderprognoserna är däremot inte representerade i vår undersökning. Sista nyheten eller vädret följs av att nyhetsuppläsaren förklarar att nu är nyheterna slut och att han eller hon tackar för sig genom att avsluta med att säga sitt namn. I de båda kommersiella kanalerna berättar man också att nyheterna gjorts i samarbete med TV4, i Mix Megapols fall, och

33 tillsammans med Aftonbladet, i Rix FM:s fall, och att de senaste nyheterna finns att läsa på respektive medieinstitutions webbplats. Därefter kommer en slutvinjett, i Mix Megapol avslutas sändningen, precis som den började, med TV4:s nyhetsvinjett.

Direkt i anslutning till den sista meningen i den nyheten kommer sändningens ava: ”Senaste nytt också på tv4nyheterna.se. Jag heter Josefin Lavhammar.” Sändningen avslutas med en slutvinjett. Också den samma som i TV4-nyheterna i teve. (Bilaga 2 – Radionyheter, Mix Megapol 5-11-2007)

Fler faktiska exempel i sin helhet på hur det kan låta i de tre kanalernas nyhetssändningar finns i bilaga 2.

4.2.3 Kategorier och variabler För att kunna genomföra den kvantitativa innehållsanalysen måste vi dela upp det vi söker i nyhetssändningarna i kategorier och variabler. De fungerar som standardiserade frågor att ställa när vi lyssnar igenom sändningarna (Nilsson, 2000). Variablerna är kategoriuppdelningen i det kodschema som vi har konstruerat och som vi rättar oss efter i undersökningen i strävan efter att kunna svara på om det finns några skillnader mellan den licensfinansierade och de reklamfinansierade radiostationernas nyhetssändningar gällande ämnesval, nyhetspresentation, kön, reklam, källor och redaktionella prioriteringar.

Stora delar av kodschemat har växt fram allteftersom vi lyssnat på sändningarna. Inte minst i de fall där vi använt oss av öppen kodning, det vill säga när vi inte på förhand har preciserat variablerna. Vi började med att provkoda ett antal sändningar och fick då anledning att förtydliga och ändra en del kategorier och variabler för att det inte skulle finnas något tvivel om hur en variabel skulle kodas (Nilsson, 2000). Kodschemat är uppdelat i två delar, en del som ser till sändningens helhet och en del som bryter ned varje nyhet för sig. Detta eftersom det ska vara enkelt att i efterhand få en övergripande bild av materialet. Kodschemat med kodinstruktioner finns i bilaga 3, det färdigkodade materialet finns i bilaga 4.

För att göra kodschemat så enkelt och överskådligt som möjligt har vi gjort en stor mängd val, flertalet av dessa bör motiveras och det gör vi i detta kapitel.

34 Vi har valt att inte använda oss av en kod för att visa att en viss variabel inte är representerad i sändningen. Alltså istället för anteckna värdet 0 (noll) i kodschemat skriver vi ingenting och lämnar rutan tom. Detta eftersom vi vill att det färdigkodade kodschemat ska vara luftigt och lätt överskådligt. I kodschemat återfinns flera specifika källor såsom Aftonbladet och Sportbladet, trots att det också finns en variabel kallad Dagstidning. Vi har valt att ge en del källor egna variabler för att enkelt kunna utläsa när man hämtar nyheter från någon annan nyhetsorganisation eller om man krediterar sin egen redaktions nyhetsmedier, eller sin bolagskoncerns andra medier, oftare än andras. Flera nyheter som hörs i sändningarna kan passa till flera ämneskategorier. Ett exempel som varit speciellt svårt är de nyheter rörande den finska skolmassakern i Jokela. Nyheten kan ofta kodas både som brott och skola. I just detta specifika fall har vi uteslutande valt att koda nyheten som brott eftersom händelsen blir till en nyhet för att ett brott begås, inte på grund av att brottet begåtts på en skola. Således är brottet det väsentliga och därför ska nyheten kodas som brott. På samma sätt har vi konsekvent resonerat och valt att koda vårt material när det varit andra svårbestämda nyheter. I dessa typer av fall har vi valt att inte göra en så kallad dubbelkategori, exempelvis brott/skola. Detta eftersom vi vill göra det enklare att sammanställa och försöka att dra generella slutsatser från resultatet. När det gäller distinktionen mellan inslag och illustrerat telegram har vi bestämt att det räcker med att reportern hörs och ställer en kort följdfråga på ett annars illustrerat telegram för att vi ska koda det som ett inslag. Ett illustrerat telegram blir därmed de fall där man enbart hör en intervjupersons röst. I de fall där reportern hörs i inslagen kodar vi inte denna, bara intervjupersonerna. Detta eftersom reportern inte fungerar som en framträdande källa utan enbart förklarar eller utvecklar nyheten. Av samma anledning kodar vi inte reportrar som gör så kallade prator. En reporter kodas enbart som framträdande källa när denna blir hänvisad till som krönikör, recensent eller korrespondent på plats som pratar om vad han eller hon upplever eller tycker. Detta innebär att vi inte har kodat samtliga kvinnor och män som hörs i sändningarna vi undersökt, utan enbart de som hörs eller citeras som källor. En reporter i ett inslag eller i en prata är ingen källa, enbart någon som ställer frågor eller återberättar en nyhet. Avslutningsvis har vi valt att inte räkna införnyheter om sport som införreklam. Med införnyheter menas nyheter om händelser som kommer att ske. Idrottsmatcher och andra idrottsevenemang skulle kunna jämföras med att göra reklam inför till exempel en konsert

35 men eftersom vi märkt, i de sändningar vi analyserat, att man i sportfallen inte redogör för var man får tag i biljetter eller var matcherna spelas bör dessa inte räknas som införreklam i vår analys.

4.2.4 Metodkritik Kvantitativ innehållsanalys har fått kritik eftersom den begränsar forskningen till det som är mätbart, det vill säga det går bara att ställa de frågor forskaren kan mäta svaren på. Således kan delar av innehållet, helhetsperspektivet eller liknande gå förlorat. Men det är den mest passande metoden för vår undersökning och den ger en mycket bra grund för djupare studier av problemområdet (Nilsson, 2000). En kvantitativ innehållsanalys innebär vidare att forskaren ska förhålla sig objektiv till materialet men oundvikligen tvingas man göra tolkningar (Nilsson, 2000). Flera ämnen vi kodat har kunnat kategoriseras i flera fack men där har vi konsekvent valt att förhålla oss på ett visst sätt (se föregående avsnitt, 4.2.3 Kategorier och variabler). Vi har försökt att redogöra för och motivera våra tolkningar så långt det är möjligt och precis som Nilsson (2000) föreskriver, tror vi att en annan forskare kan göra om vår undersökning och få ett likartat resultat med hjälp av våra redogörelser och motiveringar.

Efter att genomfört den kvantitativa undersökningen insåg vi att vi borde ha kodat samtliga personers kön som hörs i sändningarna, inte bara de som använts som källor eller nyhetspresentatörer. Vi borde ha haft med reportrar som hörs i prator och inslag. I efterhand har vi också kommit fram till att vi borde ha haft fler kategorier när vi kodade källor. Vi fick en väldig stor mängd källor i kategorin övrigt och denna kategori hade kunnat brytas ner i till exempel utländska källor för att ge en bättre bild av nyhetskällornas ursprung. Vad gäller ämnen känner vi också i efterhand att vi borde ha haft med kategorierna för kultur och utrikes- och inrikesnyheter, i synnerhet de båda senare hade kunnat ge undersökningen ett tydligare utslag vad gäller skillnaderna kanalerna emellan. Förhoppningsvis kan någon annan göra om vår undersökning och komplettera med detta.

Utöver den kvantitativa innehållsanalysen genomförde vi kvalitativa forskningsintervjuer. Samtliga intervjuer gjordes över telefon vilket gjorde att den personliga kontakten gick förlorad. Ett personligt möte är alltid att föredra eftersom det ger ett bättre resultat och man kan till exempel också då läsa intervjuobjektets kroppsspråk (Kvale, 1997).

36 5. RESULTAT OCH ANALYS

Syftet med undersökningen var att identifiera skillnaderna mellan de kommersiella radiokanalernas och public serviceradions nyhetsrapportering samt att få en förståelse för de val och värderingar som ligger till grund för hur nyheterna väljs ut av redaktionerna. I detta kapitel redovisar vi våra resultat från den kvantitativa innehållsanalysen samt de kvalitativa forskningsintervjuerna. För läsbarhetens skull har vi valt att redovisa båda resultaten i anslutning till varandra samt att även göra tolkningen i anslutning till resultatredovisningen.

Vi undersökte totalt 89 sändningar över femton vardagar. På grund av ett tekniskt fel vid inspelningen av Mix Megapols nyheter klockan 09.00 onsdagen den femte december kunde vi inte spela in den sändningen. Därför har vi räknat den som ett bortfall och exkluderat hela nyhetssändningen från resultatet. I de diagram och tabeller vi gjort har vi använt oss av tre förkortningar för de stationer vi undersökt: SR P4= Sveriges Radio P4 - Eko-nyheterna, Mix= Mix Megapol – TV4-nyheterna och Rix= Rix FM – Aftonbladets nyheter. I kvalitativa intervjuer har vi pratat med respektive nyhetsredaktions nyhetschef och för att tydliggöra vem som jobbar på vilken radiokanal har vi här valt att påminna om förhållandena. Rolf Stengård är nyhetschef på Sveriges Radios Ekoredaktion som gör nyheter för flera av public serviceradions kanaler, däribland P4. Henrik Funke är nyhetschef på TV4:s radionyheter som gör nyhetssändningarna i Mix Megapol. Jenny Ågren är nyhetschef på Aftonbladets radionyheter som gör nyhetssändningarna i Rix FM. Vi kommer i följande kapitel inte att poängtera att de kommersiella kanalerna inte har egna nyhetsredaktioner genom att exempelvis hänvisa till TV4:s nyhetschef som gör Mix Megapols nyheter. Vi kommer konsekvent enbart att hänvisa till nyhetscheferna och den kanal de jobbar på, exempelvis nyhetschefen på Mix Megapol.

37 5.1 Nyheternas avgränsningar För att först och främst få en uppfattning om i vilken kontext nyheterna sänds har vi valt att beskriva vad som föregår nyheterna i de olika kanalerna. Vi beskriver också hur nyhetssändningen avgränsas, hur den avslutas och vad som kommer därefter. Det vi beskriver är normalfallen, det förekommer avvikelser från mallen men det sker ytterst sällan.

Sveriges Radio P4 Eko-nyheterna föregås av programledarprat, i en del fall trafiknyheter och därefter musik. Nyhetssändningen inleds med en avgränsande jingel och avslutas med att programledaren förklarar att Eko-nyheterna är slut. Efter nyhetssändningen följer vid niosändningen också sportnyheter från Radiosporten och därefter programledarprat och musik. På eftermiddagssändningen, den klockan 15.00, följer det inga sportnyheter. Där kommer programledaren in direkt efter nyheterna och spelar därefter musik. I en del fall blir det musik direkt utan programledarprat.

Mix Megapol Nyheterna föregås oftast av musik, programledarprat och trafiknyheter - i den ordningen. Efter trafiknyheterna avgränsas nyhetssändningen med en tydlig nyhetsvinjett. I en del fall kommer trafiknyheterna först, sedan ett reklamsjok och därefter börjar nyhetssändningen. Efter nyheterna följer ännu en vinjett och en väderjingel med en röst som talar om vilka som sponsrar vädersändningen. Väderpresentatören presenterar vädret och därefter går en stationsjingel igång och programledarna börjar prata igen, alternativt spelas det musik.

Rix FM Före nyheterna är det reklam som avslutas med en stationsjingel. När klockan närmar sig nio kommer programledaren in och talar om vad som händer i nästa timme och att det nu är dags för nyheter varpå nyhetsuppläsaren tar över efter en kort ljudillustration. Efter nyheterna kommer en väderjingel som talar om vilka som sponsrar vädersändningen och som berättar att det är dags för väderleksrapporten. Bakgrundsljud från den jingeln fortsätter hela väderpresentationen ut. Vädret avslutas med ännu en stationsjingel och programledarna tar över igen för att sedan spela musik.

38 5.2 Ämnen

Figur5:1, Nyhetssändningarnas toppnyhet efter ämne i respektive kanal. Antal nyheter=89

Förklaring till ämnesrubrikerna: Brott: mordbrand, mord, pedofili, smitningsolycka, dödsskjutning, olagliga demonstrationer, bomb, muta, rättegång, medling. Krig: självmordsattentat. Extremväder: storm, cyklon. Jobb: strejk, övertidsarbete, avgång. Politik: politisk skandal, undantagstillstånd, lagförslag, val. Ekonomi: Skatter. Olycka: tekniska problem, fartygshaveri. Säkerhet: flygplan, åklagarskydd. Skola: äldrevårdsutbildning. Hälsa: narkotika, vinterkräksjukan, medicinering. Sport: bragdguld. Teknik: mobiltelefoni.

Staplarna i tabell 5:1 visar att samtliga stationer i flertalet av fallen toppar med brottsrelaterade nyheter. Av 30 sändningar har Rix FM valt att toppa med brott i 20 sändningar, det vill säga två tredjedelar. Mix Megapol toppar med brott i mer än hälften av fallen (15 av 29) och Sveriges Radio P4 i 12 fall (drygt 40%). Sveriges Radio toppar näst mest med politik, där de kommersiella stationerna ligger lågt och sedan med jobb där de kommersiella också finns med, fast i mindre grad. I övrigt visar materialet små skillnader mellan toppnyheterna.

39 Tabell 5:2, De ämnen som återfinns i nyhetssändningarna i respektive kanal. Antal nyheter=346

Ämne SR P4 Mix Rix ∑ Förklaring till ämnesrubrikerna: Brott: mordbrand, Brott 34 36 42 112 mord, pedofili, gripanden, polisförhör, dom, Politik 41 14 4 59 dödsskjutning, smitningsolycka, planerande av brott, Jobb 11 5 4 20 olagliga demonstrationer, flyktförsök, tullbeslag, Sport 1 16 20 37 bomb, hot, hatbrott, muta, rättegång, frikännande, Nöje 0 0 15 15 medling, rattfylla. Politik: statliga utredningar, politisk skandal, motion, undantagstillstånd, Teknik 2 0 2 4 reseräkningsfusk, flyktingpolitik, EU, politiskt förslag, Undersökning 0 0 3 3 reseavdrag, fredskonferens, tillstånd, val. Jobb: strejk, Resa 0 0 1 1 omorganisationer, övertidsarbete, varsel, Olycka 5 4 3 12 utsiktsprognoser, missförtroende mot chef(er), Krig 2 2 1 5 avgång. Sport: herrhockey, herrfotboll, arenabygge, Väder 3 3 4 10 herrsimning, bragdguld. Nöje: musik, film, teve, bok. Hälsa/Sjukvård 10 1 9 20 Teknik: mobiltelefoni, it-säkerhet, nya bränslen. Skola 0 2 3 5 Undersökning: enkät, sökmotorsökningar. Olycka: Ekonomi 8 4 3 15 bilolycka, vådaskott, brand, tekniska problem, Miljö 8 1 1 10 gruvolycka. Krig: självmordsattentat, landsorg utlyst. Säkerhet 6 5 2 13 Väder: storm, halka, cyklon, snöprognos. Bostad 1 0 1 2 Hälsa/sjukvård: spelberoende, förgiftning, stress, Forskning 0 0 1 1 cancer, vaccin, bakterieresistens, alkohol, operation, Jakt 0 0 1 1 missbruk, narkotika, vinterkräksjukan, medicinering, Mat 0 0 1 1 psykiatri. Skola: behörighet, äldrevårdsutbildning. Summa 132 93 121 346 Ekonomi: aktier, skatter, skattefusk, kvartalsrapport, börs, a-kassa, julhandel. Miljö: klimatmål, fiskdöd, gasledningsbygge, julgranar. Säkerhet: flygplan, åklagarskydd, bil, brandskydd, barnskydd, Internet. Tabell 5:2 visar de ämnen som är representerade Bostad: hemlösa, hus bortskänkes. Forskning: nya rön. Jakt: skyddsjakt. Mat: julmat. i samtliga sändningar vi har undersökt. I 89 sändningar kodade vi 346 nyheter i 20 ämnen. Vanligast förekommande sett över alla de tre kanalerna var nyheter om brott. Drygt 32%, 112 av 346, av nyheterna behandlade olika typer av brott. I Sveriges Radio P4 var politiska nyheter vanligast och stod för nästan en tredjedel av innehållet, 31%. Nyheter om brott var näst vanligast och stod för en fjärdedel av innehållet. Även nyheter om jobb, hälsa/sjukvård, ekonomi och miljö uppmärksammades ganska ofta. Nyhetssändningarna i Mix Megapol innehöll ofta brottsnyheter, de stod för nästan 40% av innehållet. Näst vanligast var sportnyheter och därefter nyheter om politik, de stod för drygt 17% respektive 15% av innehållet. I Rix FM var brott det vanligaste ämnet och stod för nära 35% av innehållet. Också sport och nöje var vanligt förekommande i nyhetssändningarna med drygt 16% respektive 12%. Det fjärde vanligaste ämnet i Rix FM:s nyheter var hälsa/sjukvård. Samtliga nöjesnyheter vi kodade under de undersökta veckorna återfanns i Rix FM:s nyhetssändningar. De återfanns också i samtliga fall i slutet av sändningarna och

40 nyhetschefen på Rix FM Jenny Ågren berättar att det är så de vanligtvis nyhetsvärderar. Men det finns också tillfällen då de toppar med nöjesnyheter.

Det kan toppa men det beror lite på vad det är för typ av nöjesnyhet. I somras toppade vi nog någon morgon med att Paris Hilton hade kommit ut ur fängelset. Men då måste det ju vara en jättestor nöjesnyhet för att den ska toppa. Jenny Ågren, nyhetschef Rix FM (2007-12-05)

Rix FM:s nyhetsvärdering är däremot inget Sveriges Radio Ekot skulle kunna ta till sig menar Ekots nyhetschef Rolf Stengård.

Vårt uppdrag är att sända allt som är relevant för våra lyssnar både vad gäller inrikesnyheter och utrikesnyheter. Med relevant menar jag att där finns inte nyheter om Britney Spears eller Paris Hilton. Rolf Stengård, nyhetschef Ekot (2007-12-05)

Varken i Sveriges Radio P4 eller i Mix Megapols nyhetssändningar förekom det några nöjesnyheter under den undersökta perioden men nyhetschefen på Mix Megapol, Henrik Funke, berättar att det finns tillfällen då de kan ha med nöje i sina sändningar.

Vi lägger aldrig in nöje bara för att det ska ligga något nöjestelegram. […] Det är så korta nyheter, det får inte plats speciellt mycket, så man plockar inte bort någon seriös bra nyhet bara för att få någon bra rundis på slutet. […] Melodifestivalen brukar man ha med för det är ju så stort. Finalen i melodifestivalen och idolfinalen, då kan jag tänka mig att vi gör något på fredag och på lördag - vem som vann och så vidare. Vet man att 1,5 miljon av svenskarna tittar på teveprogrammet då är det nästan tjänstefel att inte ta med nyheten. Henrik Funke, nyhetschef Mix Megapol (2007-12-05)

Sportnyheter återfanns endast vid ett tillfälle i Sveriges Radio P4, då handlade det om att Anja Pärson tilldelats Svenska Dagbladets Bragdguld. Sport var däremot vanligt förekommande i de båda kommersiella kanalerna. Att P4 inte har med sport oftare beror på att de har separata sportsändningar, vilket de andra kanalerna saknar. Rix FM har till och med krav på sig från uppdragsgivaren MTG Radio att ha med sport i sina nyhetssändningar (Personlig kommunikation Jenny Ågren 2007-12-05). Kategorin hälsa och sjukvård är också anmärkningsvärd. Både Rix FM och Sveriges Radio P4 har en ganska hög andel nyheter i det ämnet medan Mix Megapol endast rapporterar om detta vid ett tillfälle. Sveriges Radio P4 har också bättre mångfald jämfört med de kommersiella kanalerna vad gäller traditionellt tunga ämnen (McQuail, 2005) som ekonomi, jobb och miljö. Vanligast i Sveriges Radio P4 är nyheter om politik. Rolf Stengård är nyhetschef på Ekot och han förklarar varför de har så mycket politiska nyheter i sina sändningar.

41 Vi har en kvalificerad reporterstab här där en grupp är specialiserade på svensk inrikespolitik. Där har vi en av de bästa bevakningarna i riket vill jag påstå. [...] Vi har också en utrikesorganisation inklusive 16 korrar ute i världen som är de flesta i norden tror jag vad gäller alla medier. Rolf Stengård, nyhetschef Ekot (2007-12-05)

Rix FM:s nyhetschef Jenny Ågren (2007-12-05) berättar att de försöker att ofta göra kriminalnyheter vilket skulle förklara varför de har en så hög andel brottsrelaterade nyheter i topp. Nyhetsvärderingen sammanfaller med teorin om medielogiken som redogör för att brott passar mediernas format, är ofta enkelt att rapportera om och att de uppfyller deras behov av uppmärksamhet (Strömbäck, 2000). Vidare berättar Henrik Funke (2007-12-05), nyhetschef på Mix Megapol att de ofta försöker toppa med händelsenyheter i deras sändningar. Funke berättar att om det nyss sprängts en bomb eller någon annan incident just precis inträffat brukar de inleda sändningen med att rapportera detta och hänvisa till kommande sändningar eller till TV4:s webbplats för mer information. Detta sätt att nyhetsvärdera påverkar resultatet i vår undersökning gällande vad kanalerna toppar sina nyhetssändningar med. Mix Megapols nyhetsvärdering och sätt att jobba sammanfaller med teorin om medielogiken som säger att sensationella eller överraskande händelser ofta rapporteras och placeras på förstasidan eller högt upp i sändningen. Nyhetsvärderingen med händelsenyheter som toppar bekräftar också två av Kent Asps (1995) fyra kännetecken på kommersialisering. Dels trivialisering där mer sensationsartade ämnesområden prioriteras men också dramatisering där Asp menar att dramatik och nyheter om det som händer just nu flitigt rapporteras i nyhetssändningarna.

Nyheter om brott är – totalt sett över de tre kanalerna – vanligast, både som toppnyhet och som ämne. Det kan dels förklaras genom medielogiken och i synnerhet Hvitfelts (1985) nyhetsvärderingsformel som gör gällande att brott är en av de ämneskategorier medierna ofta väljer att rapportera om. Dessutom är brotten i de undersökta kanalerna i flertalet av fallen begångna i en geografisk eller kulturell närhet vilket också passar in i formeln. Flera av brotten är också sensationella eller överraskande vilket också det beskrivs i Hvitfelts (1985) nyhetsvärderingsformel som något som ökar möjligheterna att de blir nyheter av en händelse. Som exempel kan nämnas dödsskjutningarna i finska Jokela eller bombdådet mot åklagaren Barbro Jönsson. Vidare ligger de båda kommersiella stationerna och i synnerhet Rix FM i linje med den underhållningslogik Hvitfelt (2005) beskriver. Hvitfelt hävdar att medielogik har blivit

42 underhållningslogik och att publiken förväntar sig att få underhållning i medierna, så även i nyheterna. Detta förefaller Rix FM ha uppmärksammat och har därför också fler nöjesnyheter och fler lättsammare nyheter än de båda andra kanalerna.

Dahlgren & Sparks (1992) undersökning om nyheterna i tidningar och teve i norden visar att det är ungefär samma nyheter som präglar kanalerna oavsett om det är en public servicekanal eller en kommersiell kanal. De förklarar fenomenet med att det inom ett mindre geografiskt område som Sverige råder en liten spännvidd, det vill säga det finns ett smalt nyhetsutbud, och att man därför tycker att ungefär samma nyheter är viktigast att rapportera om. Det är också något vi till viss del ser i vår undersökning, inte minst vad gäller toppnyheterna och ämneskategorin brott. Mix Megapols nyhetschef, Henrik Funke, är inne på samma sak.

Sverige är ett litet land, det händer inte jättemycket. På en bra nyhetsdag när det verkligen hänt stora grejer då har vi nästan jämt samma toppar, då är det enkelt att arbeta med nyheter. Det är självklart vad man ska jobba med och man vet exakt vad folk är intresserade av. Henrik Funke, nyhetschef Mix Megapol (2007-12-05)

Vad gäller valen av ämnen för toppnyhet kan vi inte se några tendenser på att de kommersiella stationerna är mer personfixerade eller mer sensationsartade än public service. Däremot är det skillnader i ordval och formuleringar och då sticker framförallt Rix FM ut. I till exempel 15.00-sändningen den 22 november toppar de med en nyhet om vinterkräksjukan. Nyhetstelegrammet inleds med meningen: ”Nu finns det ingen återvändo, vinterkräksjukan har kopplat sitt grepp om svenskarna och väntas kulminera lagom till jul.” Den 19 november klockan 15.00 toppar de återigen med en sensationsartad nyhet om ”Superhackern” som fälldes för dataintrång. Vid flera liknande tillfällen förefaller Rix FM som mer sensationsartad än de andra två kanalerna. När Rix FM toppar med nyheten om vinterkräksjukan toppar Sveriges Radio P4 med en nyhet om att kokainmissbruket ökat i Sverige och Mix Megapol med att åklagarskyddet i Sverige ska bli bättre. Ingen av dem rapporterar klockan 15.00 den dagen något om vinterkräksjukan. Den 19:e november rapporterar samtliga redaktioner om domen mot hackern men Sveriges Radio P4 och Mix Megapol lägger mer fokus på själva nyheten, det vill säga domen, än att berätta om personen i fråga. Rix FM lägger fokus på personen och berättar till exempel inte vilken påföljd hackern dömdes till.

43 Rix FM uppvisar tydliga tecken på att vara mer kommersiell, eller populariserande, än de andra två. Som beskrivs i kommersiell teori försöker kanalen att sälja sina nyheter genom att vara sensationella och personfixerade. Även trovärdigheten i nyheten kan ifrågasättas på grund av deras sätt att rapportera, till exempel i fallet med hackern. Lyssnaren får reda på mer om dennes bakgrund än om den påföljd han döms till.

5.3 Källor Tabell 5:3, De källor som refereras till i nyhetssändningarna i respektive kanal. Antal källor=185 Förklaring av koder för källor: Dagstidningar: Källa SR P4 Mix Rix ∑ Piteå-Tidningen, Svenska Dagbladet, Dagens Aftonbladet 0 0 9 9 Nyheter, Västerbottens-Folkblad, Nerikes Sportbladet/ 0 0 4 4 Allehanda, Metro, Blekinge Läns Tidning, Sportbladet.se Hallands Nyheter, Västerbottenskuriren, Aftonbladet.se 0 3 4 7 Sydsvenskan, Skånska Dagbladet. Nyhetsbyrå: PunktSE 0 0 1 1 AP, TT, AFP, ANSA, Reuters, FNB, APA. Nyhetsbyråer 4 1 4 9 Internationella nyhetsmedier: BBC, Iltalehti, E24.se 0 0 1 1 El Mundo, der Spiegel, lokala argentinska Dagstidningar 11 4 10 25 medier, Jyllandsposten, VG Nett, Internationella 2 2 7 11 Huvudstadsbladet, B.T., Le Monde. Svenska nyhetsmedier statliga instanser: statliga utredningar, Svenska statliga 20 3 5 28 Folkhälsoinstitutet, Svenska Försvaret, institutioner Skatteverket, myndighetsutredning, SMHI 1 0 3 4 Trafikuppgiftsenheten, Utrikesdepartementet, Magasin 0 0 3 3 Brottsförebyggande rådet, Polis 9 1 6 16 Åklagarmyndigheten, SCB, Räddningsverket, Hjälporganisationer 3 0 0 3 SBU, ISP, Smittskyddsinstitutet, Skolverket, SR/SVT 2 2 3 7 Regeringen, Socialstyrelsen, Länsstyrelsen, Fackförbund 1 0 2 3 SSI, SKL, HSV. Magasin: Veckorevyn, Råd & Rön, Dagens Media. Hjälporganisationer: TV4 1 1 1 3 UNHCR, SIDA, Röda halvmånen. Övrigt 25 10 16 51 Fackförbund: SACO, TCO, LO. Övrigt: Summa 79 27 79 185 forskare, forskningsrapport, läkare, företagsrapporter, åtal, Världscancerfonden, Pakistans ledande islamistiska oppositionsparti, Tabell 5:3 visar att Sveriges Radio P4 och Rix argentinska myndigheter, krisberedskapsmyndigheten, regeringsförslag, FM oftare refererar till källor i sina Pakistans regering, norska luftfartsverket, FBI, nyhetssändningar jämfört med Mix Megapol. holländska myndigheter, FN, EU, konsertarrangör, skivbolag, Sveriges Radio P4 använder huvudsakligen miljöorganisationer, franska inrikesministeriet, danska luftfartsverket, norska stortinget, svenska statliga instanser, dagstidningar och centrala valmyndigheten i Venezuela. polisen som källor. Även kategorin övrigt har en stor post. Mix Megapol hänvisar inte i någon större utsträckning till en specifik typ av källa. Rix FM refererar i huvudsak till dagstidningar eller till medier inom samma koncern som Aftonbladet, vilka gör Rix FM:s nyheter. I 19 av 79 fall, drygt en fjärdedel, refererar de till

44 Aftonbladet/aftonbladet.se, Sportbladet/sportbladet.se, PunktSE eller ekonomisajten E24. Även kategorin dagstidningar och övrigt är relativt stora.

Att Mix Megapol har så mycket färre källor än de andra två kanalerna beror delvis på att de också har ett mycket färre antal nyheter, nästan 30% färre än till exempel Sveriges Radio P4. Undersökningen visar att Sveriges Radio P4 väljer att hänvisa till källa i nästan 60% av fallen. Mix Megapol refererar till källor allra minst då bara var tredje, eller drygt 29%, av nyheterna har källhänvisning. Rix FM hänvisar till källa i 65% av sina nyheter men då står egna koncernmedier för drygt 25 procentenheter av den siffran. De andra två kanalerna refererar endast i tre fall, samtliga i Mix Megapol, till något av Aftonbladet-koncernens medier. Jenny Ågren, nyhetschef på Rix FM berättar att de har för vana att hänvisa till Aftonbladet men att de kanske inte alltid bör göra så.

Är det så att vi fått ett citat från någon i en artikel på aftonbladet.se så nämner vi det. Men vi ska väl egentligen inte nämna Aftonbladet för många gånger under en sändning, det är väl tanken. Vi ska säga det i början och i mitten men är det något som är exklusivt som Aftonbladet har skrivit under dagen så nämner vi det. Jenny Ågren, nyhetschef Rix FM (2007-12-05)

Nyhetschefen på Mix Megapol, Henrik Funke, är av en annan uppfattning.

Har Svenska Dagbladet, Ekot eller DN en egen nyhet så är det klart att man creddar. Men vi creddar aldrig oss själva faktiskt. Är det TV4-nyheterna som har tagit fram något så säger vi aldrig det, är det en TV4-reporter så säger vi aldrig det. Vi vill inte att det ska bli för mycket TV4. Vi säger TV4-nyheterna i vinjetten och så puffar vi för tv4nyheterna.se i slutet. Det finns en risk att creddar du för mycket för TV4 så urholkar vi alltihopa. Det framgår av vinjetten att det är TV4-nyheterna som har gjort nyheterna. Henrik Funke, nyhetschef Mix Megapol (2007-12-05)

Kategorin övrigt utgör en stor del för samtliga kanaler vilket visar på stor mångfald. Det är bra att använda sig av flera olika källor eftersom lyssnarna då kan förhålla sig kritiska till det som sägs (Sahlstrand, 2000). Det är något som inte minst public service vill verka för då de tydligt vill visa att de talar sanning, något som också Rolf Stengård, nyhetschef på Sveriges Radio Ekot berättar: ”Det är noga här att vi har en egen bekräftelse eller att vi har källor som kan bekräfta en nyhet, särskilt i kontroversiella nyheter” (2007-12-05). Han säger också att Sveriges Radio har en policy för när de ska referera till källor och att reportrarna ska vara generösa med att göra det.

45 Sahlstrand (2000) skriver att om nyhetsredaktionerna rapporterar om till exempel brottsnyheter är det önskvärt att de också hänvisar till exempelvis polis, åklagare eller en förundersökning för att visa att de har belägg för det de rapporterar. Nyhetscheferna på Sveriges Radio och Rix FM berättar också att de vill använda sig av källor när de rapporterar om till exempel kontroversiella nyheter. Detta för att behålla trovärdigheten och för att visa att de själva fått uppgifterna bekräftade, eller åtminstone att någon de har förtroende för har fått uppgifterna bekräftade.

Om journalisterna inte använder sig av källor när de ska skildra en komplex händelse, i till exempel brottshärvor med många inblandade aktörer, riskerar komplexiteten att gå förlorad och nyheten återberättas på ett missvisande sätt (Sahlstrand, 2000). Ett litet antal källor kan betyda att redaktionen saknar resurser. Sahlstrand (2000) menar att det troligtvis är så att nyheter med många källor generellt sett är mer tids- och resurskrävande än nyheter med få källor. Detta är något flera av de vi intervjuat, såväl programchefer som nyhetschefer, varit inne på. Sveriges Radio Ekot har betydligt fler reportrar och större resurser än de både kommersiella kanalerna vilket får till följd att de kan göra fler egna grävande reportage och större nyheter som kräver mer tid.

Sahlstrand (2000) skriver också att många källor i en nyhet inte nödvändigtvis är ett tecken på att den är bättre än en nyhet med få källor. Till exempel kan en källa vara sprungen ur flera källor, till exempel är flera undersökningar vi hört om i de undersökta nyhetssändningarna av det slaget. Det hela beror i stor utsträckning på vilken typ av nyhet som rapporteras. Men eftersom nästan en tredjedel av nyheterna i vår undersökning är brottsrelaterade och flera andra nyheter kommer av komplexa ämnen som politik, jobb och miljö är det rimligt att ställa krav på att journalisterna stöder sig på källor för att lyssnarna ska kunna förhålla sig kritiska till materialet.

46 Antal källor=147 Antal källor=147 Tabell 5:4, Den framträdande källa som hörs eller Tabell 5:5, Den framträdande källans kön. citeras i nyheten.

Typ av källa SR P4 Mix Rix ∑ Typ av källa SR P4 Mix Rix ∑ Reporter 7 5 9 21 Man 36 28 33 97 Kändis 0 1 9 10 Kvinna 5 5 12 22 Professionell 22 12 17 51 Manlig reporter 5 3 6 14 Politiker 14 8 5 27 Kvinnlig reporter 2 1 3 6 Tjänsteman 2 0 1 3 Okänt 5 0 3 8 Idrottsperson 0 10 7 17 Summa 53 37 57 147 Enkätperson(er) 1 0 1 2 Jurist 3 0 4 7 Berörd 4 1 4 9 Summa 53 37 57 147

För förklaringar till respektive typ av källa i tabell 5:4 se bilaga 3.

Observera att tabell 5:3 och 5:4 inte är jämförbara då det inte är samma antal källor. Tabell 5:3 avser källor som blivit refererade till och 5:4 avser källor som hörs eller citeras i nyhetssändningarna. Observera också att tabell 5:5 inte innefattar samtliga män och kvinnor som hörts i nyhetssändningarna under den undersökta perioden. Enbart de personer som används som källa i någon nyhet har kodats som underlag för denna tabell.

I tabell 5:4 kan man utläsa att det i Sveriges Radio P4 framförallt hörs professionella i arbetslivet och politiker som framträdande källor i kanalens nyhetssändningar. Även reportrar hörs relativt ofta. I Mix Megapol hörs många professionella och politiker men också flera idrottspersoner. I Rix FM:s nyhetssändningar hörs huvudsakligen professionella men också flera kändisar, reportrar och idrottspersoner.

De typer av källor som framträder i nyhetssändningarna står i relation till de ämnen som redaktionerna rapporterar om. Eftersom Sveriges Radio P4 till exempel är den kanal som rapporterar mest om politik är det också naturligt att det är i denna kanal som de flesta politikerna hörs, detsamma gäller för andra ämnen och andra typer av källor. Kategorin reportrar är till antalet förhållandevis lika över alla tre kanalerna men siffrorna utgörs av väldigt olika typer av reportrar. I Sveriges Radio P4 är det i huvudsak utrikeskorrespondenter medan det i Mix Megapol är reportrar på plats och utrikeskorrespondenter och i Rix FM är det främst krönikörer och recensenter.

Teorin om medielogiken gör gällande att det är lättare för elitpersoner att komma till tals i medierna, detta är också något vi ser i vår undersökning. Till exempel utgör professionella

47 och politiker mer än hälften, ungefär 53%, av samtliga källor som framträder i de nyhetssändningar vi undersökt. Enbart i kategorierna berörd och enkätperson(er) hörs ”vanliga” människor, totalt uppgår dessa till 11 av 147 framträdande källor.

Av tabell 5:5 framgår det att av de framträdande källor vi kodat är majoriteten män. Totalt är ungefär tre fjärdedelar (111 av 147) av de framträdande personerna män. Kvinnor framträder endast som källor vid 28 tillfällen, eller i drygt en femtedel av fallen. När det gäller könsfördelningen bland källorna brister således samtliga stationer, sett utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Rix FM är bäst, 12 av 57 framträdande källor är kvinnor, men det är långt ifrån 50% män – 50% kvinnor. I intervjuer berättar nyhetschefen på Mix Megapol, Henrik Funke, och Sveriges Radio Ekots nyhetschef Rolf Stengård att de dagligen för egen statistik över hur många män och kvinnor som hörs i deras sändningar. Deras ambition är att det ska vara så jämn fördelning som möjligt mellan män och kvinnor. De uppger själva att de är ganska bra men att män förekommer aningen oftare. Tyvärr kan vi varken dementera eller bekräfta deras statistik eftersom vi själva inte mätt det totala antalet män och kvinnor i sändningarna, eller sett deras statistik. Däremot kan vi se att det används mer än dubbelt så många manliga reportrar som kvinnliga reportrar som framträdande källor totalt sett över alla tre stationerna.

Vi har också försökt sätta vårt resultat vad gäller framträdande källors kön i relation till tidigare forskning om könsrepresentation i andra medier.

Tabell 5:6, Jämställdhet i olika medier under olika perioder.

Representation Representation Källor i svensk Källor i global nyhetsstudie¹ svensk TV² storstadsmorgonpress³ svensk radio4 Kvinnor 31% 33% 23% 20% Män 69% 67% 77% 80%

1. I en stor global nyhetsstudie som genomfördes 2000 bland 70 länder där 50 000 nyhetsinslag i press, radio och tv kodades, hade Sverige högst andel kvinnor, 31%, medan genomsnittet låg på 18% kvinnor och 82% män i nyhetsinslagen. 2. Maria Edström (2006) studerar i sin avhandling TV-rummets eliter. Föreställningar om kön och makt i fakta och fiktion hur kvinnliga och manliga eliter representeras i svensk teve. Hon gör delvis en kvantitativ totalstudie av alla tv-program som sändes under en vecka (17-13 februari, 2000) i SVT1, SVT2 och TV4 kl. 18-23. 3. Anders Sahlstrand (2000) visar i sin avhandling De synliga. Nyhetskällor i svensk storstadsmorgonpress att bara 23% av källorna var kvinnor i 2000 artiklar som han studerade från 1997 och 1998.

48 4. Siffror från vår undersökning vad gäller könsfördelningen i våra undersökta radiokanaler. Siffrorna avser framträdande källors kön. För att ta fram de siffrorna har vi räknat bort de åtta fall där det inte framgick vilket kön personen eller personerna hade, den reella siffran här var således 139.

Tabell 5:6 visar att män förekommer betydligt oftare i de undersökta medierna än vad kvinnor gör. När det gäller framträdande källor är det sämre med jämställdheten, då syns eller hörs ännu färre kvinnor jämfört med männen. I vår undersökning är det minst antal framträdande kvinnor, en man hörs i drygt 80% av fallen medan en kvinna endast hörs i cirka 20% av nyheterna som använder sig av framträdande källor. Underlaget för våra siffror är betydligt mindre till antalet jämfört med de övriga undersökningarna men vi tror ändå att det ger en fingervisning om hur det ser ut, inte minst eftersom resultatet är ganska likt vad de andra undersökningarna för andra medier visar. I enlighet med normativ teori bör det råda jämlikhet mellan könen, inte minst i public servicekanalen som har krav på sig att verka för mångfald och jämlikhet. Vår studie visar däremot att det inte är så vad gäller framträdande källor.

5.4 Nyhetsformat Tabell 5:7, Det format nyheten presenteras på. Antal nyheter=346

SR P4 Mix Rix ∑ Telegram 100 ≈ 76% 52 ≈ 56% 93 ≈ 77% 245 Inslag 21 ≈ 16% 4 ≈ 4% 9 ≈ 8% 34 Prata 3 ≈ 2% 10 ≈ 11% 15 ≈ 12% 28 Illustrerat 8 ≈ 6% 27 ≈ 29% 4 ≈ 3% 39 Telegram Summa 132 100% 93 100% 121 100% 346

Tabell 5:7 visar det format som nyheterna presenteras på i respektive kanal. Tabellen visar att det är vanligt med telegram, sett över alla tre kanalerna, strax över 70% av alla nyheter presenteras som telegram. Sveriges Radio P4 har störst andel inslag i sina sändningar men har också en stor mängd telegram. I Mix Megapol hörs färre telegram än i de andra två kanalerna. De har istället den högsta andelen illustrerade telegram. Rix FM har procentuellt flest telegram i sina sändningar, samt även flest prator.

Att formatet inslag är vanligast i Sveriges Radio P4 förklaras med att det är den kanal som har mest tid till förfogande i sina sändningar, något som också samtliga tre nyhetschefer förklarar.

49 Mix Megapol har en betydligt lägre siffra vad gäller formatet telegram jämfört med de andra två stationerna. De har istället betydligt fler illustrerade telegram men färre inslag. Mix Megapols nyhetschef, Henrik Funke, förklarar att de ofta försöker använda just illustrerade telegram istället för inslag och telegram. De har korta sändningar och hinner inte göra längre inslag, men de vill inte heller bara ha telegram i sina sändningar. Lösningen, säger Funke, har i Mix Megapol varit att ha med många illustrerade telegram, det ger nyheten ”mer dynamik och i bästa fall blir det mer begripligt” berättar han (2007-12-05). De båda kommersiella stationerna har en större andel prator i sina sändningar, i synnerhet Rix FM. Precis som med illustrerade telegram är det ett sätt att få med fler röster i sändningen, inte bara nyhetsuppläsarens. Detta för att lätta upp nyhetssändningen. Utöver prator har Rix FM en stor andel telegram i sina sändningar samt ett mindre antal inslag.

Vidare förefaller Sveriges Radio P4 ha lättare för att bryta sina sändningsrutiner när något extraordinärt inträffat. I till exempel rapporteringen av dödsskjutningen på en skola i finska Jokela dedikerar P4 strax över två minuter åt händelsen och har endast med en annan nyhet den första sändningen efter dödsskjutningen. De både kommersiella kanalerna rapporterar endast flyktigt om händelsen vid samma tidpunkt och ägnar drygt 30 sekunder vardera åt nyheten. Detta är ett uttryck för att Ekot har ett bättre djup och mer förklarande nyheter i sina sändningar jämfört med Mix Megapol och Rix FM.

Som teorin om medielogiken föreskriver spelar arbetsvillkoren på redaktionen och nyheternas format stor roll för vad som blir nyheter men också för hur nyheterna presenteras. Eftersom Sveriges Radio har fler reportrar och mer tid i varje nyhetssändning har de också flest fördjupande nyheter i form av inslag. Att de också har en mycket stor del telegram förklaras med att telegramformatet passar nyhetssändningar i radio väldigt väl. Att Mix Megapol använder sig av illustrerade telegram i högre utsträckning än de övriga två kanalerna beror också det på nyheternas format. Kortare nyhetssändningar hindrar journalisterna i Mix Megapol att göra längre inslag, istället använder de sig av korta säg i form av illustrerade telegram. Kortare nyhetssändningar är också anledningen till att Rix FM, i enlighet med medielogiken, har tvingats anpassa sitt format. Kanalen har en hög andel telegram men också prator för att lätta upp nyhetssändningen i försök att få in fler röster, i sändningen, om än bara andra reportrar.

50

SR P4 Mix Rix ∑ Antal=89 Kvinna 14 18 26 58 Tabell 5:8, Nyhetspresentatörens kön. Man 16 11 4 31 Summa 30 29 30 89

Tabell 5:8 visar könsfördelningen bland nyhetspresentatörerna, sett över samtliga tre kanaler dominerar kvinnorna som läser nyheterna i 65% av fallen. Av de tre kanalerna ligger Sveriges Radio P4 bäst till ur jämställdhetssynpunkt, nära 50% för båda könen, i de kommersiella stationerna är det dock sämre. Här är det en klar majoritet kvinnor, inte minst i Rix FM:s sändningar. Jenny Ågren, nyhetschef på Rix FM, berättar att det i deras fall handlar om att de för tillfället enbart har fast anställda kvinnor på redaktionen. De fyra män som hörs i våra mätningar är vikarier och praktikanter. Även för Mix Megapol handlar skillnaderna om att det jobbar fler kvinnor än män på redaktionen.

Normativ teori gör gällande att det ska råda jämlikhet mellan könen, det visar vår undersökning att det kan det bara sägas göra i Sveriges Radio P4, åtminstone vad gäller könet på nyhetspresentatörerna. I de kommersiella stationerna dominerar kvinnliga nyhetspresentatörer, något som inte är önskvärt ur jämställdhetssynpunkt.

Från det kodade materialet har vi gjort ett snitt på Ruta 1 Sveriges Radio: 132/30= 4,4 hur många nyheter varje kanal har med i en Mix Megapol: 93/29= 3,2 Rix FM: 121/30= 4,0 sändning. Vi har räknat samtliga nyheter, oavsett format, och gjort ett snitt över samtliga sändningar, Förklaring: Stationsnamn: antal nyheter/antal se ruta 1. sändningar = antal nyheter i snitt per sändning Sveriges Radio P4 har högst antal nyheter i sina sändningar, vilket till stor del beror på att de också har längst nyhetssändningar. Mix Megapol har kortast nyhetssändningar och också det minsta antalet nyheter per sändning. Rix FM har i snitt fyra nyheter på sändning, fler än Mix Megapol men färre än Sveriges Radio P4. Rix FM har också längre nyhetssändningar än Mix Megapol men kortare än Sveriges Radio P4.

51 Ruta 2 beskriver vilken snittlängd en nyhet har i de respektive kanalerna. Snittlängden har vi fått fram genom att vi i kodschemat angivit hur lång varje nyhet är och noterat detta med ett kodvärde. Därefter har vi räknat ut snittet på samtliga kodvärden för den stationen och därefter fått fram i vilken tidsangivelse snittnyheten rör sig inom.

Ruta 2 Snittnyheten i Sveriges Radio P4 är mellan Sveriges Radio: Medelintervall 3,03 – 21-30 sekunder 21-30 sekunder lång, längst av de tre Mix Megapol: Medelintervall 2,49 – 16-20 sekunder Rix FM: Medelintervall 2,94 – 16-20 sekunder stationerna. Förklaring: I Mix Megapol är snittlängden på en Stationsnamn: samtliga kodvärde/antal nyheter= medelintervall - tidsangivelsen för den koden nyhet mellan 16-20 sekunder, lika lång som i Rix FM. Från Bilaga 3 - Kodschema Däremot är medelvärdet på kodvärdet Längd Hur stort utrymme får nyheten i sekunder räknat? betydligt högre för Rix FM (2,94) än för Variabeln kan anta följande värden:

Mix Megapol (2,49) trots att snittnyheten 1. <15 sekunder 2. 16-20 sekunder hamnar inom samma tidsintervall. Sveriges 3. 21-30 sekunder 4. 31-40 sekunder Radio P4 har högst medelvärde på 5. 41-45 sekunder kodvärdet men endast ett 0,09 högre 6. > 46 sekunder kodvärde än Rix FM. Den skillnaden Förklaring: Kodvärde 1-6 samt vilken tidsintervall det innebär. räcker dock för att snittnyheten hamnar inom olika tidsintervall.

En nyhet i Mix Megapol är kortare i tid jämfört med de två andra stationerna, det beror på att de också har kortast sändningar. Rix FM ger något mer tid åt varje nyhet men mest tid att förklara varje nyhet på ges i Sveriges Radio P4, som också har de längsta nyhetssändningarna. Anmärkningsvärt, sett från resultaten både i ruta 1 och 2, är att Rix FM och Sveriges Radio är förhållandevis lika i avseendena antal nyheter i snitt per sändning och snittlängden på varje nyhet. Att det förhåller sig så beror på att kanalernas nyhetssändningar är ganska lika i längd. Rix FM har konsekvent två minuter och Sveriges Radio P4 tre minuter långa nyhetssändningar. Men i P4:s tre minuter är det också en väderprognos inräknad, något som vi inte mäter i vår undersökning, och längden på väderprognos varierar kraftigt i våra mätningar. Det gör att nyhetssändningarnas längd i Rix FM och Sveriges Radio P4 är ganska lika och således hinner de med att rapportera om ungefär lika många och långa nyheter.

52 Resultatet visar att längre nyhetssändningar ger fler och längre nyheter och i enlighet med teorin om medielogiken tvingas redaktionerna att anpassa sina nyheter efter formatet på nyhetssändningen. Är nyhetssändningen kortare hinns det med färre nyheter och det finns inte lika lång tid att förklara varje nyhet på. Dessutom, menar samtliga tre nyhetschefer från de undersökta stationerna, tar det lång tid att förklara och utveckla en del nyheter. Därmed är det önskvärt att nyhetssändningarna är förhållandevis långa, annars kan redaktionerna tvingas att exkludera någon viktig nyhet. I Sveriges Radio Ekots fall förklarar programdirektör Cilla Benkö (2007-12-06) att tre minuter är en perfekt längd för deras korta nyhetssändningar och att de själva gjort lyssnarundersökningar som stöder det. Att längden på nyhetssändningarna har stor betydelse för kvalitén är något som också Mix Megapol, som har kortast nyhetssändningar av de tre stationerna, uppmärksammat. Programchefen på stationen, Åsa Paborn, berättar att Mix Megapol sedan de inlett samarbetet med TV4:s nyhetsredaktion nu överväger att förlänga nyhetssändningarna för att få med fler nyheter av högre kvalitet i varje sändning (2007-12-07).

5.5 Reklam Tabell 5:9, Införreklam i nyheterna. Antal=8

Kanal Antal fall Typ av reklam SR 4 SR-radioprogram: P1 Kaliber SR-radioprogram: P1 Kaliber SR-radioprogram: P1 Studio 1 SR-radioprogram: sr.se/ekot Mix 1 TV4-program: Kalla fakta Rix 3 Musikkonsert: Kent TV4-program: Idol 2007 TV4-program: Idol 2007

Tabell 5:9 visar vilken typ av reklam de totalt åtta fall av införreklam vi fann i vår undersökning var. I Sveriges Radio handlar det uteslutande om införreklam för egna radioprogram i kommande sändningar eller för program på webben. Nyhetssändningarna i Mix Megapol innehöll ett fall av införreklam under den undersökta perioden, då handlade det om ett avslöjande TV4-programet Kalla Fakta gjort och nyheten avlutades med att nyhetspresentatören förklarade att mer om detta kunde man se i kvällens avsnitt av det programmet. Även när programmet skulle börja angavs. I Rix FM:s nyheter fann vi tre fall av införreklam, två var inför teveprogrammet Idol 2007 i TV4 och ett fall var inför en konsert med musikgruppen Kent i Stockholm.

53 I de båda kommersiella kanalerna avslutas nästintill varje nyhetssändningen med att nyhetspresentatören berättar att de senaste nyheterna finns tillgängliga på respektive redaktions webbplats, det kan anses vara reklam. Vi har dock bortsett från att koda detta eftersom det är svårt att se hur det skulle kunna vara införreklam vilket vi avgränsat oss till.

Att Sveriges Radio P4 har flest fall av införreklam kan tyckas anmärkningsvärt, men det är vanligt i public service. I en undersökning som Karl-Erik Gustafsson (2005) gjort om reklam visar det sig att SVT, av det totala innehållet i kanal ett och två, sänder 4-5% egenreklam. Det är inte olagligt och Gustafsson beskriver det som att ”de som skrev radio- och tevelagen hittade en kreativ lösning” och att public service vill sända egenreklam för att ”skapa radiovanor hos publiken” (Gustafsson, 2005: s95). Rolf Stengård, nyhetschef på Sveriges Radio Ekot berättar vad de vanligtvis gör reklam för.

Vi brukar göra reklam för våra egna program så att säga. Ekot består ju bland annat av P1 Morgon, Studio Ett, Lördagsintervjun med mera. Lördagsintervjun är ett exempel på där vi brukar göra trallor. Så gör vi naturligtvis reklam för vår nyhetswebb. Rolf Stengård, nyhetschef Ekot (2007-12-05)

Även nyhetschefen på Mix Megapol, Henrik Funke, berättar att de brukar välja att puffa för till exempel TV4-programmet Kalla Fakta om de gjort ett avslöjande som är exklusivt för dem (2007-12-05).

5.6 Redaktionella prioriteringar De tre nyhetsredaktionerna jobbar under olika förutsättningar. De har olika många medarbetare och olika långa och många sändningar. Vi intervjuade stationernas programchefer och nyhetschefer för att ta reda på hur viktiga nyhetssändningarna är i deras kanal samt vad de vill göra för typ av nyheter.

Sveriges Radio P4 Sveriges Radio har ett uppdrag i och med sin public serviceställning som ställer krav på att kanalen levererar nyheter till lyssnarna. Cilla Benkö är biträdande programdirektör på Sveriges Radio och hon berättar att de lägger ned mycket tid och resurser på att förmedla nyheter och information. Det är den stora skillnaden mellan public service och kommersiell radio menar hon (2007-12-06).

54 SR har ett mycket mer omfattande nyhetsarbete. Vi har flera lokala stationer och reportrar som tar fram egna lokala nyheter som sänds både lokalt och nationellt. Det har inte de kommersiella kanalerna. Dessutom har vi fler granskande reportrar och mediesveriges största nät av utrikeskorrespondenter som ger oss väldigt mycket bra nyheter från runt om i världen. Det har inte de kommersiella kanalerna. Sen har vi ett högre krav på oss och folk litar mer på våra nyheter än vad man gör på de kommersiella kanalerna. Cilla Benkö, bitr. programdirektör Sveriges Radio (2007-12-06)

I de 30 sändningar vi lyssnat på i Sveriges Radio P4 under den undersökta perioden förefaller samtliga journalister följa de normativa yrkesetiska reglerna. De förefaller också följa de uppdrag kanalen har att förmedla viktiga och seriösa nyheter, något som Benkö menar avsevärt skiljer Sveriges Radio från de kommersiella kanalerna (2007-12-06). Även kanalens nyhetschef vill poängtera skillnaderna mellan kommersiell radios nyheter och public serviceradions genom att hänvisa till den senares uppdrag (2007-12-05).

Vårt uppdrag är att sända allt som är relevant för våra lyssnare både vad gäller inrikesnyheter och utrikesnyheter. Med relevant menar jag att där finns inte nyheter om Britney Spears eller Paris Hilton. […] Vi har nästan ingenting av nöjesnyheter eller kändisar och så vidare. Det ingår inte i vårt uppdrag att bevaka kändisvärlden. De faller utanför vårt krav på relevans, det tror jag uppskattas av våra lyssnare också. [...] Vi vill uppfattas som rikets mest trovärdiga nyhetsförmedlare, vilket också flera undersökningar har visat att det är så vi uppfattas. […] Och det är trovärdigheten just som är vårt signum och det är vi benhårda på att det vi berättar är sant. Rolf Stengård, nyhetschef Ekot (2007-12-05)

Vidare innehåller kanalens Ekosändningar mycket utrikesnyheter. Rolf Stengård berättar att de försöker att få med ungefär lika mycket ut- och inrikesnyheter i sina sändningar och att den ena typen inte är viktigare än den andra (2007-12-05). Att Sveriges Radio vill förmedla allt som är viktigt oavsett geografisk härkomst och inte vill värdera den ena typen av nyheter högre än den andra ligger i linje med deras uppdrag om att rapportera just allt som är av intresse för lyssnarna. Dessutom ska Sveriges Radio i enlighet med normativ teori också spegla den kulturella mångfalden vilket ytterligare kan stärka intresset för utrikesnyheter. Till exempel har flera svenskar med finsk bakgrund troligtvis intresse av att höra djupgående reportage från en dödsskjutning på en finsk skola.

Mix Megapol Åsa Paborn är programchef för Mix Megapol och hon berättar att nyheterna i deras stationer är viktiga. Hon menar att det ger en känsla av uppdatering varje dag men hon poängterar också att människor lyssnar på kanalen för att få musik och underhållning, inte bara information och nyheter (2007-12-07).

55 Det kan ju vara, alltså nyhetsvärdering är ett eget kapitel naturligtvis, men jag menar i vårt fall talar vi om att skapa nyheter som är intressanta för vår publik som befinner sig mellan 25-44 år. Det handlar om att välja ämnen som ligger målgruppen nära. Alltifrån politik till arbetsmarknad, nöje och naturligtvis också de viktiga händelserna bortom det. Åsa Paborn, programchef Mix Megapol (2007-12-07)

Trots att Paborn säger att Mix Megapol är en underhållningskanal rapporterar de i sina nyhetssändningar om viktiga händelser, vilket vi visat på i tidigare avsnitt. Däremot har de i motsats till Sveriges Radio inget uppdrag eller krav på sig att sända nyheter. Vidare menar nyhetschefen på Mix Megapol, Henrik Funke, precis som programchefen Paborn att just målgruppsanpassade nyheter är viktiga i deras kanal. De försöker hitta nyheter som intresserar folk i de åldrar kanalen har sin målgrupp och på de orter Mix Megapol hörs (2007-12-05).

De stationer som vi gör nyheter till är uteslutande musik- och underhållningsradiostationer. De som lyssnar på Mix till exempel lyssnar i första hand på musiken i andra hand för att Adam & Gry är bra. De lyssnar inte på Mix för att de har nyheter men det är ett otroligt viktigt komplement till det övriga. Journalisterna på Ekot har lyssnarnas uppmärksamhet för att de lyssnarna verkligen vill höra nyheter, men våra lyssnare har gjort ett annat val om att få musik och underhållning. […] Händer något riktigt stort går de dit nyheterna finns. Händer en ny tsunami så går de till SR och SVT för det är informationskanaler medan vi är musik- och underhållningskanaler. Samtidigt är man intresserad av nyheter så försöker vi inte göra nyheter lättsammare. Henrik Funke, nyhetschef Mix Megapol (2007-12-05)

Av de stationer vi undersökt har Mix Megapol de kortaste nyhetssändningarna. På grund sändningens längd tvingas därför nyhetsredaktionen att välja bort svårare nyheter eller nyheter som kräver mer förklaring än de som präglar nyheterna i de sändningar vi lyssnat på. I enlighet med teorin om medielogiken styr formatet innehållet på sändningen och i Mix Megapols fall innebär det att de har färre och kortare nyheter, vilket vi också visat i tidigare avsnitt. Det kan dock komma att ändras, programchefen Åsa Paborn berättar att kanalen överväger att förlänga tiden för nyhetssändningarna i Mix Megapol (2007-12-07).

Vi samarbetar med TV4 och har fått tillgång till väldigt mycket mer material. Det har gjort att kvaliteten har höjts på nyheterna och därför har jag börjat överväga om vi ska göra dem längre. 2, 2.15 tror jag är ett bra format. Det är svårt att få in röster utifrån på 1.35 och det är i kortaste laget. Åsa Paborn, programchef Mix Megapol (2007-12-07)

När det gäller in- och utrikesnyheter berättar nyhetschefen Henrik Funke att Mix Megapol satsar mer på lokala inrikesnyheter än utrikesnyheter. Han menar att ju lokalare det är desto bättre och använder sig av sina egna erfarenheter i ett exempel (2007-12-05).

56 Jag bor i Sollentuna, här har jag Svenska Dagbladet, DN och Sollentunatidningen. Den jag läser noggrannast är Sollentunatidningen. De små notiserna berör mig för det påverkar min vardag, kan man ha den inställningen när man gör riksnyheter är ju sannolikheten större att folk blir intresserade och lyssnar på nyheterna. Vi försöker prioritera så att de lokala sändningarna ska vara så lokala som möjligt, riksnyheterna ser vi på var vi har flest lyssnare och försöker prioritera nyheter därifrån. Nationella nyheter går före den traditionella nyhetsvärderingen. Henrik Funke, nyhetschef Mix Megapol (2007-12-05)

Rix FM Jenny Ågren är nyhetschef på Rix FM och hon berättar att de försöker göra ”nyheter som främst är en nyhet kanske för dagen och sådant som även innefattar Aftonbladets journalistik”. Hon menar vidare att de satsar på att göra vad hon beskriver som ”kvällstidningsjournalistik fast med en annan touch” (2007-12-05). Den typ av journalistik Ågren syftar på omfattar bland annat kravet från kanalledningen att ha med sport- och nöjesnyheter i sändningarna. Att göra kvällstidningsjournalistik i radio kan anses vara ett tecken på kommersialisering, vilket också analysen av innehållet i sändningarna visat. Kanalens nyhetssändningar är till stor del av säljande karaktär genom att vara sensationsartade och personfixerade i sina vinklingar. Jenny Ågren vill dock också lyfta fram en annan sida och menar att de också har med många andra typer av nyheter i sina sändningar (2007-12-05).

Jag tycker ju självklart att det är viktigt med de stora nyheterna, det är det som jag helst vill ha. Vissa dagar finns det inte så stora nyheter och då har man smånyheterna. Kan jag så kanske jag väljer bort nöje. Sen är det så här att vi har ett uppdrag från MTG och de vill att vi till exempel ska ha med sporttelegram och jag kanske egentligen inte tycker det är så viktigt att stå och rabbla vilka som har vunnit senaste matchen i elitserien i hockey. Jenny Ågren, nyhetschef Rix FM (2007-12-05)

Vad gäller in- och utrikesnyheter berättar nyhetschefen vidare att de försöker blanda i stor utsträckning. De följer sin vanliga nyhetsvärdering och om de värderar fem inrikesnyheter framför fem utrikesnyheter präglas sändningen av svenska nyheter och tvärtom. Men de försöker att prioritera svenska nyheter om de kan berättar Jenny Ågren (2007-12-05).

Vi har under flera veckor sökt flera ansvariga på Rix FM för en intervju rörande kanalens nyhetssändningar. De har dock varit bortresta, suttit i möten eller varit otillgängliga av andra anledningar vilket tyvärr omöjliggjort det för oss att få med deras åsikter i vår undersökning. På grund av detta saknar vi uppgifter om hur viktiga nyheterna anses vara i Rix FM och vad de ansvariga anser om nyheter.

57 5.7 Sammanfattning Efter att ha lyssnat och undersökt 89 nyhetssändningar i de tre kanalerna står det tydligt klart att det finns flera väsentliga skillnader i nyheternas innehåll. Vad gäller ämnen för toppnyheter visade det sig att samtliga stationer oftast toppade med brott. Utmärkande var Sveriges Radio P4 som hade en högre andel toppnyheter om politik än de övriga. Övriga nyhetsämnen skiljde sig mer än toppnyheterna gjorde. I Sveriges Radio P4 hördes mest nyheter om politik, därefter brott, jobb, hälsa/sjukvård, ekonomi och miljö. I Mix Megapol var brottsnyheter vanligast följt av sport och politik. Även i Rix FM var nyheter om brott vanligast, därefter följde sport, nöje och hälsa/sjukvård.

Nyhetssändningarna skiljde sig också på flera punkter i avseendet källor. Samtliga kanaler stödde sig ofta på källor i kategorin övrigt som bland annat innehöll forskningsrapporter och utländska myndigheter. Sveriges Radio stödde sig också ofta på svenska statliga institutioner och dagstidningar. Mix Megapol hade få källor i jämförelse med de andra kanalerna men av dem som angavs var huvuddelen i kategorin övrig. I Rix FM källhänvisades det ofta till dagstidningar och flera medier inom Aftonbladet-koncernen samt till källor i kategorin övrigt. Huvuddelen av de framträdande källorna i samtliga kanaler var professionella. I Sveriges Radio hördes också många politiker och i de båda kommersiella stationerna hördes ofta idrottspersoner. Av samtliga framträdande källorna i de tre kanalerna var 80% män och 20% kvinnor. Rix FM hade med flest kvinnor som framträdande källor, 12 av 57 stycken.

Nyhetsformatet i de tre stationerna skiljde sig också. I Sveriges Radio P4 och Rix FM presenterades 76% respektive 77% av nyheterna i telegramform. I Mix Megapol var 52% av nyheterna telegram och 29% illustrerade telegram. Sveriges Radio hade flest inslag av de tre kanalerna, 21 stycken eller i 16% av fallen. Könsfördelningen på nyhetspresentatörerna i Sverige Radio P4 var bra, nära 50% kvinnor och 50% män. I de båda kommersiella stationerna var det en stor majoritet kvinnor, sämst ställt var det i Rix FM där bara fyra av 30 sändningar presenterades av en man. Flest nyheter i varje sändning hade Sveriges Radio P4, därefter Rix FM och minst antal nyheter hade Mix Megapol. Sveriges Radio P4 ägnade också mest tid åt varje nyhet, något mer än vad Rix FM gjorde och minst tid ägnade Mix Megapol åt varje nyhet. Det ska dock poängteras att Sveriges Radio P4:s nyhetssändningar är längst, Rix FM:s näst längst och Mix Megapol har kortast nyhetssändningar av de tre kanalerna.

58 Vad gäller införreklam i de tre stationerna fann vi endast åtta fall totalt. Fyra av fallen återfanns i Sveriges Radio P4 där det uteslutande handlade om reklam för kommande radioprogram. I Mix Megapol gjorde man vid ett tillfälle reklam inför ett teveprogram och i Rix FM gjorde man vid två tillfällen reklam inför ett teveprogram och vid ett tillfälle inför en konsert.

Genom intervjuer med representanter för de olika kanalerna tog vi reda på mer om hur redaktionerna jobbar och deras syn på nyheter. Nyheter förefaller vara viktigast för Sveriges Radio P4 som satsar mycket tid och resurser på sina sändningar. De har också ett mycket utbrett internationellt nät av korrespondenter vilket skiljer dem från de båda kommersiella kanalerna som säger sig satsa mer på lokala nyheter och inrikesnyheter. Dessutom poängterar programchefen i Mix Megapol att de i första hand är en underhållningskanal, inte en nyhets- eller informationskanal (Personlig kommunikation Henrik Funke, 2007-12-05). Avslutningsvis ställde vi i intervjuerna med respektive redaktions nyhetschef frågan om de själva upplevde att det fanns skillnader mellan de kommersiella radiostationernas och public serviceradions nyheter. Samtliga nyhetschefer upplever att det finns skillnader mellan de olika stationerna och de beskriver Sveriges Radio som den viktiga informations- och nyhetskanalen. Dock hoppas nyhetschefen på Mix Megapol i framtiden kunna utmana public servicekanalen i just det avseendet samtidigt som han tror och hoppas att Sveriges Radio i sin tur kommer att starta fler underhållningskanaler och utmana Mix Megapol på det området.

Public Service nyhetssändningar är betydligt mer kompletta, vår ambition är att den nyhet som presenteras också ska ges en förklaring, den ska sättas in i sammanhang och dess konsekvenser ska analyseras i samma sändning. Det behöver inte ta så mycket tid i sändningen för att göra det men det är vår ambition. Jag lyssnar inte särskilt mycket på kommersiella stationers nyhetssändningar måste jag erkänna och det av den enkla anledningen att jag inte hinner. Men jag tror att deras nyhetssändningar är mer kortfattade i sin presentation av enskilda nyheter. Jag ska inte uttala mig för mycket eftersom jag lyssnar så dåligt på det. Rolf Stengård, nyhetschef Ekot (2007-12-05)

Nyheter engagerar väldigt många. Jag har varit med ända sedan den privata radion startade upp 1994 och då var det mycket snack om public service och att det var stora skillnader. Men nu börjar fler och fler prata radio, ”jag hörde på radion”, sen om de hört något på SR eller Mix Megapol det är strunt samma. Man börjar förstå att det är olika saker vi håller på. För tio år sen tyckte man att allt med privat radio var dåligt för det var inte Sveriges Radio. Hoppas att även den privata radion kan hålla på med informationsradio i framtiden så att den blir renodlade nyhets- och sportkanaler så att vi kan konkurrera med public service med information som vi inte gör idag. Idag har de monopol egentligen på informationsradio och det är public service stora problem att de inte har någon stor plattform med musik- och

59 underhållningsradio. De försöker att dra igång det och har varit duktiga på att göra det på webben. Jag hoppas att de utvecklar det ytterligare och att de försöker utmana oss för det är en kick för oss samtidigt som vi kanske kan börja utmana SR som en informationsradio. Henrik Funke, nyhetschef Mix Megapol (2007-12-05)

Ja, det finns det. Om vi säger så här att våra kommersiella nyheter har mindre tid i etern än public service. De har också mer tid att göra genomgående långa inslag mot vad vi har, de har också en annan ton om man tittar på Ekot och inte jämför med lokala nyheter. De har ett annat språk och tar inte med det som vi har och på Sveriges Radio har de Radiosporten som tar hand om all sport. Nu lyssnar inte jag jätteofta på Mix Megapols TV4-sändningar men de liknar ju mycket mer oss än vad de liknar Ekot. Jenny Ågren, nyhetschef Rix FM (2007-12-05)

60 6. SLUTSATSER OCH DISKUSSION

I kapitlet diskuterar vi och drar slutsatser utifrån vår undersökning. Kapitlet innehåller också två längre avsnitt som behandlar ämnena seriösa och oseriösa nyheter samt radioljud och radioprat. Att vi valt att lägga de båda avsnitten i detta kapitel beror på att vi anser att läsaren behöver ha den kunskap som resultatkapitlet ger för att förstå problematiken i de avsnitten samt att vi vill diskutera och resonera kring det som tas upp i dessa. Kapitlet avslutas med förslag till vidare forskning.

Precis som de tre nyhetscheferna berättade när de avslutade förra kapitlet anser också vi att det finns stora skillnader mellan public serviceradions korta riksnyheter och de båda kommersiella stationernas riksnyheter. Vi tror att en stor anledning till skillnaderna kommer av att de olika kanalerna har väldigt olika förutsättningar. Inte minst är längden på nyhetssändningarna av stor betydelse men framförallt har Sveriges Radio en betydligt större organisation med fler anställda än de båda kommersiella kanalerna, även om dessa backas upp av två stora medieinstitutioner, MTG Radio och SBS Radio. Dessutom satsar de olika mycket på nyheterna i kanalerna och det satsas på olika typer av nyheter, vilket också vår undersökning visat. Men kanske framförallt kommer skillnaderna av att de olika kanalerna vill göra olika typer av radio. Sveriges Radio P4 vill inte likna Rix FM eller Mix Megapol och vice versa. Sveriges Radio är en public servicekanal med en helt annan agenda än den som gäller för de kommersiella stationerna som i huvudsak är renodlade underhållningskanaler tänkta att toppa lyssnarstatistiken i Sifomätningarna och generera intäkter åt sina ägare. Sveriges Radio existens bygger bland annat just på att koncernens kanaler ska förmedla nyheter till allmänheten.

Nyhetssändningarna i de tre kanalerna vi undersökt skiljer sig på flera punkter men samtliga kanaler rapporterar trots allt om alla stora nyheter, exempelvis skolmassakern i Jokela, visar vår undersökning. Den stora skillnaden är att Sveriges Radio P4 ofta har mer fördjupning och bredd i sina nyheter, samt ämnesval. Men även de personer som bara lyssnar på någon av de kommersiella kanalerna tror vi ändå får all nödvändig information till sig. Detta eftersom att de trots allt hör åtminstone något om nyheten och är de intresserade och vill veta mer finns ofta längre reportage och mer information att tillgå på Aftonbladets eller TV4:s webbplats,

61 vilket nyhetspresentatörerna i Rix FM och Mix Megapol också oftast avslutar varje sändning med att säga. Toppnyheterna och de stora nyheterna skiljer sig inte speciellt mycket mellan de undersökta kanalerna, det gör däremot de övriga nyheterna i sändningarna, vilka naturligtvis också är av intresse. Sett till dessa nyheter riskerar radiolyssnare som enbart förlitar sig på någon av de kommersiella stationerna att missa mycket information som enbart rapporteras i Sveriges Radio. Detta eftersom Rix FM har ett annat nyhetsfokus och eftersom Mix Megapol helt enkelt inte hinner ha med fler nyheter i sina korta sändningar.

Eftersom nyheterna betyder olika mycket för de olika kanalerna får de också en olika framskjuten position, både i kanalens sändningar men också på respektive stations webbplats har vi noterat. På Sveriges Radios webbplats har nyheterna en mycket framskjuten position medan nyheterna i de kommersiella kanalerna visar sig leva i en mer undanskymd tillvaro. Varken på Mix Megapols eller på Rix FM:s webbplats finns det några nyheter att läsa eller i efterhand lyssna till, vilket det gör på public servicekanalens dito. Inte heller i radiotablåerna på de kommersiella stationernas webbplatser finns nyhetssändningarna representerade, vilket public serviceradion har. Samma förhållanden gäller i dagstidningarnas radiotablåer, i till exempel Dagens Nyheter finns det inte några nyheter utsatta för de kommersiella stationerna medan man åtminstone gjort en notering om Sveriges Radios nyhetssändningar från Ekot och Dagens Eko. Mix Megapols programchef Åsa Paborn menar att de inte behöver sätta ut nyheterna i sina tablåer eftersom det är självklart när nyheterna sänds.

Svensken vet att när klockan är heltimme så är det nyheter, folk är uppvuxna med det sen barnsben och det fungerar på exakt samma sätt på radiokanaler världen över. Så jag tror inte att så många blir överraskade om man inte har det i tablåerna. Sen tror jag inte att man läser radiotablåerna på det sättet heller längre. Det är inte den viktigaste informationen för att få reda på vad som sänds på radio utan det är trailers och att gå in på nätet och där får man de här sakerna. Åsa Paborn, programchef Mix Megapol (2007-12-07)

Vad Åsa Paborn missar i sin argumentation är att det faktiskt inte sänds nyheter varje hel timme i Mix Megapol, eller Rix FM för den delen. Endast Sveriges Radio P4 sänder nyheter varje hel timme dygnet runt. Förmodligen hade det därför varit en god idé att faktiskt ha med nyheterna i tablån på hemsidan anser vi.

62 Som vi beskrivit i avsnittet om nyhetslogik är nyheter viktigt för de allra flesta. Människan behöver nyheter och många svenskar förlitar sig på att någon av de tre radiostationer vi undersökt ska ge dem nyheter och annan viktig information de behöver i sina dagliga liv. Samma funktion fyller närradion men på en väldigt lokal nivå, de förväntas till exempel förmedla föreningsnyheter till sina lyssnare. Radio är ett utmärkt sätt att sprida information genom och lyssnarna har vant sig vid att få till sig de senaste nyheterna just därigenom. Att radion fortsätter fungera på det sättet är av stor betydelse för många människor och även för Sverige som nation anser vi. Nyheter och information som sprids i medierna kan få betydande konsekvenser beroende på om det når fram eller inte. Till exempel kan trafikinformation eller rapporter om farliga utsläpp som kan höras i samtliga tre undersökta kanaler vara av högsta vikt för en del människor. Att inte ta del av sådana nyheter kan vara ödesdigert. Lyckligtvis har det efter 2001 blivit möjligt att via de kommersiella kanalerna sända ut meddelanden till lyssnarna vid samhällsstörningar genom en box som har placerats på radiostationerna. Den styrs av Sveriges Radio så samtliga meddelanden med vikt för allmänheten når ut även till dem som lyssnar på de kommersiella kanalerna (Norling, 2001) Också på en väldigt lokal nivå, där närradion agerar informationsspridare, är andra typer av händelser och nyheter av stort intresse för dem som lyssnar. Även det är information som kan få betydande konsekvenser.

I vår undersökning återfinns också problematiken med kommersialiseringen av medier som inte är tänkta att kommersialiseras. I kapitel två beskrev vi hur närradion runt år 1990 präglades av kommersiella intressen. Idag har den utvecklingen avstannat och endast mycket få kommersiella intressen kunde identifieras i början på 2000-talet skrev Radio- och TV- verket i en rapport från 2003. Närradion lever idag dessutom en betydligt mer undanskymd tillvaro än vid 1990-talets början, åtminstone sett till lyssnarsiffrorna (Sifo, 2007). Sveriges Radio däremot kan i flera fall anses ha blivit mer kommersiell med åren. Mycket av innehållet i framförallt P3 och flera av de nystartade kanalerna inom koncernen försöker att sälja sina program till lyssnarna på precis samma sätt som de kommersiella radiostationerna. Även P3:s nyheter förefaller i ton och nyhetspresentation vara mycket likt nyheterna i Rix FM och Mix Megapol. Den genrekonvergens som beskrivits i de kommersiella kanalerna går att skönja även i vissa delar av Sveriges Radios koncern. Detta tror vi, precis som Hendy (2000) beskriver i sin bok, beror på att radiostationerna försöker locka till sig ungefär samma

63 lyssnare och på samma sätt. Det får till följd att stationerna låter ganska lika och tar sig ungefär samma uttryck.

Den 31 december 2008 går samtliga privata lokalradiotillstånd ut och innan dess ska deras framtid ha bestämts. Beroende på vad som beslutas kommer de svenska kommersiella radiostationerna eventuellt att kunna expandera kraftigt. Beslutas det till exempel att de ska få sända nationell radio i likhet med de fyra stora public servicekanalerna kommer konkurrensen troligtvis att öka betydligt, inte minst på de orter det idag inte finns kommersiell radio. Oavsett vad som beslutas kommer det med stor sannolikhet att skapa helt nya förutsättningar för både de privata lokalradiostationerna, ideella som kommersiella, men också för Sveriges Radio och alla närradiostationer när konkurrensen ökar. Om förutsättningarna ändras för en aktör påverkas även de andra, frågan är bara hur.

6.1 Seriösa och oseriösa nyheter Flera förtroendemätningar visar att Sveriges Radio har ett högre anseende än de privata lokalradiostationerna. I till exempel den nationella SOM-undersökningen 2006 hade 62% av publiken mycket eller ganska stort förtroende för mediet. Samma siffra för den privata lokalradion var 19% (Dagspresskollegiet, 2007). Även vad gäller nyhetssändningarna visade undersökningen att Sveriges Radio hade betydligt högre anseende än vad de privata lokalradiostationerna hade. Det finns alltså en allmän uppfattning om att Ekots nyhetssändningar är seriösare än vad Mix Megapols och Rix FM:s är.

Malin Dellgran (2007) skrev en arbetsrapport om professionella journalisters arbete i svensk kommersiell teve. Efter att vi har genomfört intervjuer med nyhetscheferna på de undersökta radiostationerna samt undersökt stationernas nyheter visar det sig att Dellgrans resultat i stor utsträckning också gäller för kommersiell svensk radio. Journalisterna på de kommersiella kanalernas radionyheter har en väldig stark journalistiskt integritet och jobbar väldigt professionellt, i likhet med till exempel journalisterna på Sveriges Radio berättar de båda kanalernas nyhetschefer. Däremot saknar radiokanalerna, i likhet med de kommersiella tevekanalerna i Dellgrans rapport, nödvändiga resurser, inte minst vad gäller antalet anställda journalister. Dessutom har kanalerna stor makt över journalisternas arbete, vilket visar att det finns en tydlig likhet mellan de kommersiella medieinstitutionerna i de två undersökningarna.

64 Kanalerna dikterar villkoren och bestämmer i en rad fall över innehållet i nyhetssändningarna. I Rix FM hörs till exempel mycket nöjesnyheter eftersom det är ett önskemål från kanalledningen. Kanalerna fastställer också längden på nyhetssändningarna vilket bestämmer hur många nyheter journalisterna hinner förmedla vid varje sändning, till exempel ser Mix Megapols ledning i december 2007 över möjligheten att förlänga sina nyhetssändningar för att hinna med mer och förbättra innehållet.

I sin rapport slår Dellgran (2007) fast att det finns ”finare” och ”fulare” journalistik, eller seriös och oseriös journalistik som vi har valt att kalla det. Dellgran exemplifierar fulare journalistik med att tala om dokusåpor och med finare syftar hon på till exempel diverse samhällsprogram. I våra undersökta nyhetssändningar hörs varken dokusåpor eller samhällsprogram. Däremot rapporteras det om händelser i dokusåpor, nyheter i kategorin nöje, och samhällsprogram som inte sällan kategoriseras som politik eller brott. Således är återigen Dellgrans upptäckter överförbara på våra undersökta radiokanaler. Kategorin nöje återfanns enbart i kommersiella Rix FM medan både kommersiella Mix Megapol och licensfinansierade Sveriges Radio rapporterade mer frekvent om politik jämfört med Rix FM. Samtliga kanalerna rapporterade flitigt om brott, sett ur Dellgrans perspektiv om fin och ful journalistik och baserat på de ämnen vi kategoriserat ser vi att Rix FM bedriver mest ful journalistik av de tre undersökta kanalerna. Mix Megapol och Sveriges Radio ägnar sig båda åt finare journalistik, den senare i något högre utsträckning då denna oftare rapporterar om politik vilket anses mycket fint (Dellgran, 2007). I sin rapport fastslår Dellgran vidare att det inte är fint att enbart producera material för en stor bred publik för att locka tittare och generera höga tittarsiffror, det fina är att helt kunna strunta i tittarsiffrorna. Ingen av våra undersökta radiokanaler förefaller dock att helt strunta i lyssnarsiffror men public serviceradion rapporterar mer frekvent, jämfört med de två kommersiella kanalerna, om traditionellt finare och tyngre ämnen, som till exempel politik, som inte förefaller tänka att just enbart locka lyssnare. Rix FM däremot förefaller att göra just det, försöka locka lyssnare genom sina nyheter. Kanalens nöjesnyheter, sportnyheter och sättet nyheterna presenteras på förefaller vara ett tilltänkt knep för att locka fler lyssnare. Rix FM försöker sälja sina nyheter i enlighet med kommersiell teori som diskuterats i föregående kapitel. Detta är ett uttryck för den fula, eller oseriösa, journalistiken Dellgran (2007) noterat i sin rapport om kommersiell teve.

65 Exempel på oseriös journalistik i Rix FM är bland annat nyheten om sökmotorssökningar från den fjärde december klockan 15.00 då kanalen rapporterar om vilka ämnen på sökmotorn Google man söker mest på i Sveriges olika städer, till exempel rapporterade man att mest träffar på sökordet sex hade man i Västerås. Den femte december klockan 9.00 rapporterades ännu en nyhet som enligt Dellgrans rapport skulle kunna tänka klassas som fulare, eller oseriös. Påan till nyheten löd: ”Är du stressad inför julen? Sluta klaga! Det finns ingen som har det så stressigt inför jul som självaste tomten.” Därefter följde en reporterprata.

Det är konsultföretaget Sveco som räknat ut att tomten måste färdas runt jorden i ljusets hastighet för att hinna dela ut alla julklappar. Och varje stopp får bara ta 34 mikrosekunder. Enligt beräkningen borde tomten dessutom bosätta sig i centralasien för att på så sätt optimera sina möjligheter att hinna besöka världen alla 2,5 miljarder hem. Men enligt en rapport som cirkulerar på Internet så skulle den här extrema hastigheten tillsammans med julklapparnas vikt göra att hela släden med renar och allt fattar eld och pulveriseras på bråkdelen av en sekund. Nyhetsuppläsare Rix FM (2007-12-05)

Som vi beskrivit i avsnittets inledning uppfattas Sveriges Radios Ekot av lyssnarna som seriösare än de båda kommersiella kanalerna vi undersökt, det tror vi till mycket stor del beror på att public servicekanalen också har en klart högre andel fin journalistik i sina sändningar. Vi tror att det finns ett samband mellan fin journalistik och hög trovärdighet som säger att ju mer finare journalistik som bedrivs desto högre blir trovärdigheten för mediet. TV4, som gör nyheterna i Mix Megapol, har mycket stort förtroende hos tevepubliken, i SOM:s undersökning uppgav 65% (noterbart är att samma siffra för Sveriges Radio var 62%) av publiken att de hade mycket eller ganska stort förtroende för TV4 (Dagspresskollegiet, 2007). Därigenom borde publiken också lite på deras radionyheter. Det kan vi dock inte utläsa i SOM:s förtroendemätningar eftersom samtliga privata lokalradiostationer bakas ihop i en enda siffra, som visar att publiken litar betydligt mindre på dessa typer av medier. Aftonbladet, som gör nyheterna i Rix FM, tillhör kategorin kvällstidningar i SOM:s förtroendemätning, i mätningen uppgav 20% av de tillfrågade att de hade mycket eller ganska stort förtroende för den typen av medier, en betydligt lägre siffra än för TV4 eller Sveriges Radio (Dagspresskollegiet, 2007). Detta påverkar givetvis även radionyheterna de gör i Rix FM och därigenom tror vi att förtroendet för radiostationens nyheter blir sämre och förtroendesiffran för privat lokalradio i SOM-mätningen blir lägre. Däremot går det som sagt inte att i SOM:s mätningar att utläsa förtroende för Rix FM:s nyheter allena. Att privata lokalradiostationer, i synnerhet de kommersiella radiostationerna ofta benämns som ett, inte som de flertal de faktiskt är, tror vi orsakar problem. Det är då lätt att dra

66 förhastade slutsatser om innehållet i dessa kanaler, vår undersökning visar att de kommersiella stationerna vi undersökt är väldigt olika på många sätt och borde inte alltid bakas in i samma siffra eller begrepp, det blir missvisande. De båda radiostationerna drivs båda i vinstintresse men deras nyheter skiljer sig åt på flera viktiga punkter har vår undersökning visat. Således bör lyssnarna också ha olika högt förtroende för nyheterna, men det mäts inte i SOM:s undersökningar.

6.2 Radioljud och radioprat Diskussionen om seriösa och oseriösa nyheter har dock också en annan dimension, fin och ful journalistik spelar stor roll men lika stor roll tror vi att formen och tonen i nyhetssändningarna spelar. Vi upplever Sveriges Radio Ekot som formmässigt mer strikt, att de tydligare håller på sina sändningstider och att de har ett lägre tempo i sina nyhetssändningar än vad de kommersiella kanalerna har. Detta anser vi leder till högre trovärdighet och att nyhetssändningarna från Ekot upplevs som viktigare än nyheterna i de kommersiella kanalerna. Nyheterna i de båda undersökta kommersiella kanalerna startar mycket sällan på det hel- eller halvslag de ska, orsaken är ofta att det då fortfarande sänds reklam, vilket ger ett oseriöst intryck. Nyhetssändningarna präglas också av ett betydligt högre tempo i pratet jämfört med i Sveriges Radio. I Mix Megapol och i Rix FM hörs vidare i samtliga sändningar vi lyssnat på bakgrundsmusik när nyhetspresentatörer pratar samt att Mix Megapol ofta avgränsar en nyheter från en annan med korta ljudillustrationer. De tre kanalernas nyhetspresentation och radioljud skiljer sig avsevärt från varandra vilket vi också ska beskriva i detta avsnitt.

Den mest påtagliga skillnaden mellan kanalerna är journalisternas ton i nyhetssändningarna och här skiljer sig den licensfinansierade radion mot de båda kommersiella radiostationerna. Detta är också något som Håkan Åbrink (1998) uppmärksammat. Han har i en undersökning om radioprat visat att det finns två typer av röstregister sprungna ur två olika traditioner och som avgör vilken ton som präglar kanalerna. Den ton, eller röstregister, som härleds till de kommersiella radiostationerna kommer av discjockeyn och rock och pop-musiktraditionen och det röstregister journalisterna på Sveriges Radio använder är sprunget ur riksradions melodiradio med en betydligt, som Åbrink (1998) uttrycker det, ”snällare” musik. Åbrink beskriver vidare de utmärkande dragen för respektive röstregister. Det mer kommersiella röstregistret utmärks av att man pratar fortare, med en tuffare mörkare stämma, ibland fåordigt och med kraftiga växlingar i tempo och tonhöjd. Public serviceradions register

67 präglas av en mjuk röst, en viss pratsamhet och med en allmän välvilja som närmast övergår till gullighet, skriver han. Journalisterna i de två kommersiella stationerna vi undersökt låter generellt som den tuffare radioröst Åbrink (1998) beskrivit. Vi tror framförallt att detta tvingas fram genom stationens format med korta nyhetssändningar och att man då måste prata lite fortare. Dessutom tror vi att man vill genomgående ha ett likartat röstregister för att sätta en prägel på stationen, oavsett om det är nyheter eller någon annan programpunkt, samt att man vill försöka att stärka sitt varumärke. Sveriges Radios nyhetssändningar präglas nästan uteslutande i de sändningar vi undersökt av den mjukare röst Åbrink (1998) beskrivit. Också här tror vi att det handlar om att man vill ha ett likartat röstregister för sin station som helhet. Det ska finnas en röd tråd och en igenkännande faktor för hur stationen låter. I de kommersiella kanalerna är den ton som präglar nyhetssändningen också den ton som används i övriga program i radiokanalerna. Det har blivit en genrekonvergens som gjort det svårt att skilja på när det är nyheter och när det är andra program. Visserligen avgränsas nyhetssändningen tydligt från övriga programpunkter men likväl kan det vara svårt att göra skillnad på seriös information och underhållning, inte minst om man kommit in sent i nyhetssändningen och missat den avgränsande vinjetten. När det gäller tonen i public serviceradions nyheter är den inte alltid lik den ton som annars präglar stationen. Det varierar kraftigare jämfört med de kommersiella stationerna och beror huvudsakligen på att journalisterna i P4 har väldigt olika sätt att jobba med sin röst, i de kommersiella kanalerna används uteslutande ett typ av röstregister. Även i Sveriges Radio Ekot kan det vara svårt att bara på tonen bestämma om det är en nyhetssändning, annan seriös information eller ett underhållningsprogram som sänds. Precis som i de två kommersiella stationerna gör sig radiopratets genrekonvergens även gällande i public serviceradion.

Tonen i Sveriges Radio Ekot, anser vi, låter seriösare och mer trovärdig än den ton och röst som de båda kommersiella stationerna har i sina nyhetssändningar. Däremot, anser vi också, att Sveriges Radio Ekot låter betydligt tråkigare i tonen jämfört med Rix FM och Mix Megapol som har en betydligt lättsammare ton i sina nyhetssändningar. Detta är också något Ekots nyhetschef Rolf Stengård talar om när vi intervjuar honom.

Vi har en sedvanlig ton i våra ekosändningar, det diskuteras ständigt och jämt och det sker förnyelse och förändringar av formen av våra sändningar hela tiden. Nu har vi också inom SR särskilda P3-nyheter som riktar sig mot en yngre kategori

68 lyssnare. De har ju en annan ton och ett annat språk än vad de traditionella Ekosändningarna har. Men med utgångspunkt om vad vi vet om lyssnare i P1 och P4 håller vi en ton som är sakligt korrekt, ibland kan den uppfattas som lite tråkig men det försöker vi göra något åt. Rolf Stengård, nyhetschef Ekot (2007-12-05)

Radiopratet har även en annan aspekt som Jan Svensson (1989) skriver om i en undersökning om etermediernas nyhetsspråk. Undersökningen är förhållandevis gammal och när den gjordes fanns inte de kommersiella radiokanalerna Rix FM och Mix Megapol men fortfarande är Svenssons undersökning påfallande träffsäker. Svensson (1989) skriver att ordval och uttryckssätt spelar mycket stor roll för hur nyheterna uppfattas och därför irriterar sig också många lyssnare på hur journalisterna uttrycker sig. Han skriver också att det finns enklare respektive svårare ord och uttryck och att det ofta går att göra nyheten enklare. I de 89 sändningar vi lyssnat på är det ofta ett ganska krångligt språk och eftersom lyssnaren bara får en chans att höra vad som sägs är det inte sällan mycket information riskerar att aldrig nå fram. I samtliga tre kanaler finns det flera fall där nyheterna låter lästa utifrån ett manus med ett tydligt skrivspråk och som gör det svårt att ta till sig via tal i radio. Inte sällan är det dessutom mycket information som ska förmedlas på kort tid vilket leder till hög informationstäthet och som ytterligare försvårar för lyssnaren att ta till sig nyheterna. Huvudsakligen är språket svårare i Sveriges Radio än i de båda kommersiella kanalerna anser vi. Ett av huvudskälen till det tror vi är att man i Ekot också oftare djupare och mer detaljerat beskriver nyheterna vilket leder till en högre informationstäthet. Sveriges Radio vill ge en korrekt helhetsbild av varje nyhet förklarar nyhetschefen på Ekot Rolf Stengård (2007- 12-05) eftersom det är deras uppdrag och för att det ger hög trovärdighet. Det får dock till följd att nyheterna blir krångligare och inte sällan tvingas journalisterna att sammanfatta med svårare och längre ord för att hinna berätta nyheten på så kort tid som möjligt för att få med många nyheter i sändningen. Mix Megapol och Rix FM förmedlar också korrekta och trovärdiga nyheter men ofta väljer de att inte ge en fullständig bakgrund till svårare nyheter eller så väljer man helt bort nyheten. Detta eftersom det skulle ta för lång tid att korrekt beskriva nyheten och då skulle de i sin sändning inte hinna med så många nyheter.

Vidare innehåller Sveriges Radios Ekosändningar inga ljud utöver de miljöljud som hörs i inslag eller illustrerade telegram. Varje nyhet i sändningen avgränsas med att nyhetsuppläsaren gör en kort paus och i telegram och i övrigt i nyhetssändningarna, bortsett

69 från vinjetten, hörs bara tal. Formatet på Eko-nyheterna är mycket strikt och av de 30 sändningar i P4 vi lyssnat på avviker inte någon från den tänkta mallen. I Mix Megapol används det ofta kortare ljudillustrationer för att avgränsa en nyhet från en annan. Man använder dock inte uteslutande ljudillustrationer, väldigt ofta gör man också på samma sätt som i P4, och använder sig av en kort paus. Det förefaller inte vara bestämt när man använder ljud och när man använder tystnad för att avgränsa nyheterna. Utöver ljudillustrationer ligger det i samtliga sändningar vi lyssnat på bakgrundsmusik när nyhetspresentatören i Mix Megapol presenterar nyheter. Rix FM använder sig också av bakgrundsmusik när nyhetspresentatören talar, däremot har de inga ljudillustrationer för att avgränsa nyheterna som Mix Megapol har. Precis som Sveriges Radio P4 använder de sig uteslutande av korta pauser för att skilja två nyheter åt.

Att Mix Megapol och Rix FM använder sig av bakgrundsmusik och ljudillustrationer i sina nyhetssändningar kan innebära att personer med nedsatt hörsel inte klarar av att ta till sig nyheterna, Lindfelt & Sjöberg-Eriksson (2006) beskriver problemet i sin bok om nyhetsradio.

Ju äldre vi blir desto sämre hör vi, och det är en viktig kunskap för en radiomedarbetare. Röster via telefon är svåra att höra vid en ganska mild hörselnedsättning och okänsligt mixat miljöljud eller musik och tal försvårar ytterligare. Till och med regeringen har uppmärksammat problemet och kräver att Sveriges Radio ska ta hänsyn så att inte bakgrundsljud försvårar för hörselskadade. Miljoner lyssnare är över 65 år och har ett berättigat krav att kunna höra det som sägs. Lindfelt & Sjöberg-Eriksson (2006)

Lindfelt & Sjöberg-Eriksson (2006) skriver att miljöljud eller bakgrundsmusik kan ”bära nyheter och information”. Med mer ljud i nyhetssändningarna skulle nyheterna nå fram bättre, hävdar de. De skriver att ”med ljud skapar vi fler bilder i radio än vad någonsin en tv- sändning kan göra […] På bråkdelen av en sekund skapar hjärnan en bild eller en stämning om vi ger den ett ljud, ett röstläge eller bara genom att förändra taltempot”. De båda kommersiella kanalernas bakgrundsmusik ligger mycket lågt och är att jämföra med miljöljud i inslag och illustrerade telegram. Vi anser att det höjer kvalitén på sändningen. Även de korta ljudillustrationerna som Mix Megapol använder för att avgränsa nyheterna är ett bra sätt att lätta upp nyhetssändningen och gör den mer lättsam i sin framställning anser vi. Däremot får det till följd att nyheterna blir väldigt lika övriga programpunkter i kanalen och det är svårt att urskilja vad som är viktig seriös information och vad som inte är det. Till följd av genrekonvergensen tror vi att nyhetssändningarna i Mix Megapol och Rix FM tappar i trovärdighet.

70

Den homogenisering av radiomediet David Hendy (2000) beskriver i sin bok om radio i USA och Storbritannien ser vi delvis också bland de tre kanaler vi undersökt. Hendy menar att radiokanalerna försöker maximera lyssnarantalet med samma instrument och därför får de ett likartat innehåll. Även om vi inte känner till alla instrument ser vi resultatet och det visar att vad gäller radioprat är de båda kommersiella kanalerna nästan identiska, de har båda en lättsam och tuffare ton. Sveriges Radio däremot har en, som nyhetschefen Rolf Stengård själv uttryckte det, tråkigare ton men som i gengäld ger högre trovärdighet, anser vi. Vidare är formatet på nyhetssändningarna i de två kommersiella kanalerna vad gäller upplägget och sättet att presentera nyheter på ganska lika. Däremot skiljer sig sändningarna på flera andra punkter, som vi tidigare beskrivit. Även Sveriges Radio P4 är i avseendet av hur nyhetspresentatören presenterar nyheterna inte helt olika de båda kommersiella kanalerna, skillnaden är att de inte använder sig av bakgrundsmusik eller ljudillustrationer.

6.3 Sammanfattningsvis Avslutningsvis vill vi påminna om på våra tre inledande frågeställningar och svara på dessa.

Finns det några skillnader mellan public serviceradions korta riksnyheter och två kommersiella stationers riksnyhetssändningar? Svaret är ja, det finns det.

Hur skiljer sig riksnyheterna i public serviceradion jämfört med två kommersiella kanaler gällande: ämnesval, toppnyhet, nyhetspresentation, kön, reklam och källor? Svaret sammanfattas enklast med att säga att den största skillnaden återfanns i ämnesvalen där public serviceradion hade fler och mer omfattande nyheter om ”seriösare” ämnen som exempelvis politik. Även i övriga kategorier fanns det flera viktiga skillnader mellan public serviceradion och de kommersiella stationerna men jämfört med kategorin ämnesval var de små. Den kanske största skillnaden låg i journalisternas ton och sättet att formulera och presentera nyheterna på.

Hur görs de redaktionella prioriteringarna på respektive station? De olika kanalerna har väldigt olika prioriteringar och satsar på att göra väldigt olika typer av nyheter. Sveriges Radio P4 satsar till exempel avsevärt mycket mer på internationella nyheter

71 jämfört med de båda kommersiella stationerna. Dessutom säger sig Rix FM vilja göra kvällstidningsjournalistik med mycket nöjesnyheter, något som P4 och Mix Megapol inte säger sig vilja. Den senare vill istället satsa på väldigt lokala nyheter och på sikt också utmana Sveriges Radio som den stora informationskanalen.

Vidare vad gäller journalisternas ton och ljudet i nyhetssändningarna handlar det huvudsakligen om lyssnarens preferenser. Tycker man bättre om Ekots till synes tråkigare men seriösare ljud eller önskar man det med ljudfilter behandlade ljudet som används i de kommersiella radiostationerna? Inget av alternativen behöver vara mer rätt än det andra, de tar sig bara olika uttryck och ger olika intryck. I slutändan handlar skillnaderna radiostationerna emellan huvudsakligen om att de kommersiella radiostationerna inte har för avsikt att bedriva någon omfattande nyhetsjournalistik. De är underhållningskanaler och är skapade för att underhålla lyssnare och ge intäkter åt ägarna. Public serviceradion har däremot till uppgift att bedriva seriös journalistik och de har krav på sig att kontinuerligt informera sina lyssnare om allt viktigt som sker i världen, P4 ska långt ifrån enbart vara en underhållningskanal. De kommersiella radiostationernas nyhetsrapportering är tunnare i jämförelse med public serviceradions. Men de tre stationerna vill och strävar efter olika saker och avsikten med radiokanalerna är det som har störst betydelse för utslaget i den här undersökningen om skillnaderna mellan deras nyhetsrapportering.

6.4 Förslag till vidare forskning Allteftersom vi läst igenom material för vår undersökning har vi upptäckt flera andra intressanta aspekter av problematiken kring nyheter i kommersiell radio och public serviceradion. Det finns överhuvudtaget få studier som inkluderar de svenska kommersiella radiostationerna, vilket gör de som finns än mer intressanta. De kommersiella radionätverken Rix FM och Mix Megapol sänder nyheter i samarbete med två befintliga nyhetskanaler som började sina banor i andra medier. Nyheterna i Rix FM sänds av Aftonbladet, som idag inte längre bara är en tidning och har radionyheter utan också driver en tevekanal och flera webbplatser. Mix Megapols nyheter sänds av TV4, som även de har en genomarbetad och välbesökt webbplats och naturligtvis också spelar en stor roll i tevemediet. Det skulle vara intressant att forska vidare i just detta. Att jämföra de olika kommersiella kanalernas nyhetsrapportering i de olika medierna, hur likartade är nyheterna i till exempel

72 Aftonbladets radio- och tevenyheter samt på deras webbplats? Vad sållas bort i respektive medium och hur ofta lånar man nyheter, bilder och citat från de olika medierna?

I denna studie har vi enbart undersökt nyhetssändningarna från veckodagarna eftersom Rix FM inte sänder nyheter på helgerna. En naturlig uppföljning vore att jämföra även helgnyheterna och hur det skiljer sig mellan Ekot och Mix Megapol. Att dessutom titta närmare på Mix Megapols längre nyhetssändningar och deras lokala nyhetssändningar och jämföra dessa med Sveriges Radios hade varit intressant. Även att till exempel kolla på tonen och framställningen i P3:s nyheter och jämföra dessa med de kommersiella kanalernas nyheter hade varit intressant. Vidare även att undersöka det övriga programutbudet i radiokanalerna. Vi föreställer oss att skiljer sig avsevärt mellan de kommersiella stationerna och Sveriges Radio. Vi personligen upplever tempot vara mycket högre i exempelvis Rix FM där det också är klart fler jinglar, reklaminslag och så vidare jämfört med Sveriges Radio. Det hade varit mycket intressant att jämföra programutbudet som helhet och sändningarna över en eller flera dagar. Hur skiljer sig egentligen sättet att prata? Vilken roll spelar tonen och talet för kanalens stil och hur de uppfattas och vad pratar man om?

73 7. REFERENSER

Skriftliga källor Altheide, David L., & Snow, Robert P. (1979). Media Logic. Beverly Hills: SAGE

Asp, Kent (1995). Kommersialiserade TV-nyheter på gott och ont. Arbetsrapport JMG, Göteborgs universitet.

Björnsson, C. H. (1968). Läsbarhet. Liber, Stockholm 1968.

Carlsson, Ulla & Facht, Ulrika (Red.) (2007). MedieSverige 2007. Göteborgs universitet: Nordicom-Sverige.

Dahlgren, Peter & Sparks, Colin (1992). Journalism and popular culture. London: Sage Publications.

Dellgran, Malin (2007). Konsten att förhandla – Om journalister i en kommersiell tv-kultur. Arbetsrapport JMG, Göteborgs universitet. von Feilitzen, Cecilia (1997). A Historical Review of Radio Research in Sweden. I Ulla Carlsson (red.), Radio Research in Denmark, Finland, Norway and Sweden (pp. 23-44). Göteborgs Universitet: Nordicom.

Fichtelius, Erik (1997). Nyhetsjournalistik. Tio gyllene regler. Första upplagan: Stockholm: Sveriges Utbildningsradio AB.

Gustafsson, Karl-Erik (2005). Reklamens makt över medierna. Första upplagan, Stockholm: SNS Förlag.

Hadenius, Stig & Weibull, Lennart (2005). Massmedier – En bok om press, radio & TV. Åttonde reviderade upplagan. Falun: Albert Bonniers Förlag.

74 Hedman, Lowe (2007). Radio. I Carlsson, Ulla & Facht, Ulrika (red.), MedieSverige 2007. Göteborgs universitet: Nordicom-Sverige.

Hendy, David (2000). Radio in the global age. Cambridge: Polity Press.

Hvitfelt, Håkan (1985). På första sidan. En studie i nyhetsvärdering. Stockholm: Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar.

Hvitfelt, Håkan (2005). Förändringens vindar – om mediernas utveckling, journalistik och demokrati. I Håkan Hvitfelt och Gunnar Nygren (red.), På väg mot medievärlden 2020 – journalistik, teknik, marknad (pp. 27-53). Lund: Studentlitteratur.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lindblad, Inga-Britt (1989). Nyhetstext i radio och teve. I Ulla Carlsson (Red.), Språket i massmedierna (pp. 47-61). Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga institutionen.

Lindfelt, Erik & Sjöberg-Eriksson, Leif (2006). Nyhetsradio. Stockholm: Carlsson Bokförlag.

McQuail, Denis (2005). McQuail’s mass communication theory. London: Sage Publications.

Nilsson, Åsa (2000). Kvantitativ innehållsanalys. I Mats Ekström & Larsåke Larsson (Red.), Metoder i kommunikationsvetenskap (pp. 111-139). Lund: Studentlitteratur.

Norling, Anna (2001). Olycksplats Borlänge bangård. Stockholm Styrelse för psykologiskt försvar.

Persson, Per (1987). Från Ställdalenkatastrofen till Hammarskjölds död. I Kerstin Brunnberg och Göran Elgemyr (red.), Dagens Eko – nyheter i radio under 50 år (pp.87-141). Stockholm: Sveriges Radios förlag.

Pressens Samarbetsnämnd (2002). Spelregler för press, tv och radio. Stockholm: TU.

Radio- och TV-verket (2007). Närradio och när-TV i fokus. Västerås: Edita.

75

Radio- och TV-verket (2003). Närradion i förändring. Bromma: Blomberg & Janson AB.

Sahlstrand, Anders (2000). De synliga. Nyhetskällor i svensk storstadsmorgonpress. Stockholms universitet: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMK.

Sparks, Glenn Grayson (2006). Media Effects Research – A Basic Overview second edition. Belmont, CA: Thomson/Wadsworth.

Strömbäck, Jesper (2000). Makt och Medier. Lund: Studentlitteratur.

Svensson, Jan (1989). Etermediernas nyhetsspråk. I Ulla Carlsson (Red.), Språket i massmedierna (pp. 29-47). Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga institutionen.

Watson, James (red.) och Hill, Anne (red.) (2000). Dictionary of Media and Communication Studies 5th edition. London: Arnold.

Åbrink, Håkan, 1998. ”Gomorron, Stockholm” Radioprat som stil, genre och samtal med lyssnare. Acta Universitets Tamperensis 632. Diss. Tampere Univesitet.

Åström, Challe (1992). Radiohandboken. Arlöv: Berlings.

Personlig kommunikation Alversjö, Jenny, t.f. nyhetschef Mix Megapol, 2007-10-11. Benkö, Cilla, bitr. programdirektör Sveriges Radio, 2007-12-06. Funke, Henrik, nyhetschef Mix Megapol, 2007-12-03 och 2007-12-05. Paborn, Åsa, programchef Mix Megapol, 2007-12-07. Schierbeck, Peter, chefsjurist Radio- och TV-verket, 2007-12-10. Stengård, Rolf, nyhetschef Sveriges Radio, 2007-11-27 och 2007-12-05. Ågren, Jenny, nyhetschef Rix FM, 2007-10-12 och 2007-12-05.

Elektroniska källor Dagspresskollegiet (2007). Medieförtroende och medieanvändning [WWW document]. URL http://www.dagspresskollegiet.jmg.gu.se/pdf/SOM2007LWb.pdf

76

Dalarnas Tidning (2007, 22 oktober). Om Dalarnas Tidning [WWW document]. URL http://www.dalarnastidningar.se/om_oss/

E24 (2007, 15 oktober). Ökad Volym [WWW document]. URL http://www.e24.se/dynamiskt/reklam_media/did_15818507.asp

Eskilstunakuriren (2007, 22 oktober). Nu kommer våra nyheter även i radio Mix Megapol [WWW document]. URL http://www.ekuriren.se/ekuriren/standard_artikel.php?id=572922

Kulturdepartementet (2007, 3 december). Nya regler för annonstid i radio och TV [WWW document]. URL http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/08/84/15/a45f8794.pdf

MTG Radio (2007, 16 oktober). Om MTG Radio [WWW document]. URL http://www.mtgradio.se/?page=ommtgradio

MTG Radio (2007, 14 november). Rix FM [WWW document]. URL http://www.mtgradio.se/?page=rixfm

Nationalencyklopedin (2007, 22 oktober). Kommersiell [WWW document]. URL http://ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O211677

Nationalencyklopedin (2007, 13 november). Nyhet [WWW document]. URL http://ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=273102

Nationalencyklopedin (2007, 13 november). Nöje [WWW document]. URL http://ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O263470

Nationalencyklopedin (2007, 13 november). Reklam [WWW document]. URL http://ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=292037

77 ProSiebenSat.1 (2007, 15 oktober). ProSiebenSat.1 Media AG Acquires SBS Broadcasting Group: Creating a pan-European Broadcasting Group [WWW document]. URL http://en.prosiebensat1.com/investor_relations/SBS-Portal_PK_Juni_2007/index_en.php

Rättsnätet (2007, 4 december). Lag (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område [WWW document]. URL http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19920072.HTM

SBS Radio (2007, 14 november). Våra stationer [WWW document]. URL http://www.sbsradio.com/se/index.php?mod=main&top=0&parent=0&id=3

Sifo (2007, 16 oktober). Sifo radioundersökningar rapport III 2007 [WWW document]. URL http://www.sifomedia.se/Public/MediaChannels/Radio/RadioResult.aspx

Sveriges Radio (2007, 14 november). Sveriges Radios kanaler [WWW document]. URL http://sr.se/cgi-bin/mall/artikel.asp?programID=2350&Artikel=750917

Sveriges Radio (2007, 3 december). Sveriges Radios uppdrag [WWW document]. URL http://www.sr.se/cgi-bin/mall/artikel.asp?programID=2350&Artikel=741457

Wikipedia (2007, 15 oktober). SBS Broadcasting Group [WWW document]. URL http://sv.wikipedia.org/wiki/SBS_Broadcasting_Group

78 Bilaga 1: RADIOTABLÅ

Tablån gäller helgfria vardagar och avser riksnyhetssändningarna från Ekot i Sveriges Radio P4, Aftonbladet i Rix FM och TV4 i Mix Megapol. Sändningarnas längd anges också.

Sveriges Radio P4 Rix FM Mix Megapol 06.00 7 min 06.00 2 min 06.00 1,35 min 06.30 2 min 06.30 1,35 min 07.00 7 min 07.00 2 min 07.00 1,35 min 07.30 2 min 07.30 1,35 min 08.00 5 min 08.00 2 min 08.00 1,35 min 08.30 2 min 08.30 1,35 min 09.00 3 min 09.00 2 min 09.00 1,35 min

10.00 3 min 10.00 2,15 min

11.00 3 min 11.00 2,15 min

12.00 10 min 12.00 2,15 min

13.00 3 min 13.00 2,15 min

14.00 3 min 14.00 2,15 min

15.00 3 min 15.00 2 min 15.00 1,35 min

16.00 3 min 16.00 2 min 16.00 1,35 min

16.45 15 min 17.00 2 min 17.00 1,35 min

18.00 3 min 18.00 2 min 18.00 1,35 min

19.00 3 min 19.00* 2,15 min

20.00 3 min 20.00* 2,15 min

21.00 3 min

22.00 3 min

23.00 3 min

00.00 3 min

01.00 3 min

02.00 3 min

03.00 3 min

04.00 3 min

05.00 3 min

Totalt 24 sändningar. Totalt 11 sändningar. Totalt 18 sändningar (fredagar 16 st). * Ej fredagar.

79 Bilaga 2: Radionyheter

Ekot Nyhetssändning i Sveriges Radio, måndagen den 5:e november klockan 9.00.

Sändningen inleds med en kort vinjett och därefter hörs nyhetsuppläsaren: ”Klockan är nio, Ekonyheter.” Direkt på det följer sedan första nyheten. Nyhetsuppläsaren igen: ”Från Pakistan kommer rapporter om att polisen skjutit tårgasgranater vid Högsta Domstolen i staden Lahore där det hållits protester mot undantagstillståndet. Flera advokater utanför Högsta Domstolen ska ha skadats. Tidigare i morse slog polisen till mot en annan grupp advokater som hållit ett protestmöte i staden Karachi och minst trettio advokater ska ha gripits då. Enligt Pakistans ledande islamistiska oppositionsparti har uppemot 700 av deras anhängare under natten gripits av polisen. Undantagstillståndet i Pakistan utlystes i lördags.”

Därefter följer en kort paus innan nyhetsuppläsaren börjar läsa nästa nyhet: ”Danska lastbilschaufförer blockerar sen sent igår kväll nästan all lastbilstrafik från Danmark till Sverige. Aktionen är en protest mot nya kör- och vilotidsbestämmelser. På den danska sidan av Öresundsbron står just nu ett 80-tal lastbilar stilla och det börjar påverka även annan trafik säger Jopas Wulf på trafikledningscentralen till Ekot. Även lastbilstrafiken via färjan mellan Helsingör och Helsingborg är blockerad.”

Återigen en kort paus innan sändningens tredje nyhet. Nyhetsuppläsaren igen: ”Sverige tar emot fler irakiska flyktingar än resten av EU sammantaget. Det visar nya siffror från FN:s flyktingorgan UNHCR som P1-programmet Kaliber tagit del av. Nästan 14 000 irakiska asylsökande har kommit till Sverige mellan januari och september i år. Till resten av EU kom sammanlagt 13 500 under samma tid.”

Återigen en kort paus innan nyhetsuppläsaren börjar på nästa nyhet: ”I Ryssland har 15 människor omkommit vid en brand på ett ålderdomshem 20 mil söder om Moskva. Branden utbröt igår eftermiddag och över 100 brandmän deltog i släckningsarbetet. Nära 300 människor räddades men 15 dog.”

Så ännu en kort paus. Därefter nyhetsuppläsaren igen: ”I Argentina har omkring 30 människor dött vid en brand i ett fängelse uppger myndigheterna. Enligt lokala medier satte några av fångarna eld på madrasser och möbler vid ett försök att rymma.”

Ännu en kort paus och därefter nyhetssändningens sjätte nyhet. Nyhetsuppläsaren: ”Vägverket, Banverket och Nutek vill att staten ska satsa 500 miljoner kronor per år under 20 års tid för att få fler att cykla oftare. De tre myndigheterna har fått i uppdrag att föreslå strategier för mer cykling och mindre bilresande. Och enligt Svenska Dagbladet föreslår man nu byggen av fler cykelbanor och bättre möjligheter att ta med cykeln på tåget och på buss.”

Därefter följer en kort paus innan nyhetsuppläsaren fortsätter: ”Vädret idag, Götaland får mulet eller mulnande och i eftermiddag eller ikväll, regn. Svealand får mulet eller mulnande, framåt eftermiddagen snö i nordligaste Dalarna, men i övrigt regn. Södra Norrland halvklart till mulet och mest uppehåll, efterhand snö eller snöblandat regn. Norra Norrland lokalt lätt snöfall, i väster efterhand mer allmänt snöfall som sprider sig österut.”

80 Direkt på, utan paus, avslutas sändningen med att nyhetsuppläsaren säger: ”Per Edberg, Ekot.”

TV4-nyheterna Nyhetssändning i Mix Megapol, måndagen den 5:e november klockan 9.00.

Sändningen inleds med en kort vinjett. Samma vinjett som används i teve för TV4-nyheterna. Därefter kommer programledaren in med ett löp: ”Chaufförer blockerar Öresundsbron och en halv miljard ska få fler att cykla. Här är TV4-nyheterna, godmorgon.”

På det följer ett ljud från vinjetten och som berättar för lyssnaren att nu börjar något nytt. Nyhetsuppläsaren fortsätter med första nyheten: ”Ja, i Danmark spärrar runt 20 lastbilar nu på morgonen godstrafiken över Öresundsbron. Även i Helsingör hindras godstrafiken att köra ombord på färjorna till Sverige. Protesten gäller kör- och vilotidsregler för danska lastbilschaufförer och blockaden drabbar inte persontrafiken utan bara godstrafiken. Ingen kan heller i nuläget svara på hur länge den ska pågå.”

Därefter en kort paus innan nästa nyhet. Nyhetsuppläsaren igen: ”En halv miljard kronor per år i två decennier, det vill tre statliga myndigheter att staten ska satsa för att få svensken att ta cykeln oftare. Cykelsatsningen är en del av arbetet för att Sverige ska nå miljömålet till 2050.” Detta är en påa till en prata med en reporter som berättar mer om nyheten. Reportern: ”Men för att nå klimatmålen för 2050 behövs mycket det mer. Kortare avstånd för gång-, cykel- och kollektivtrafik, it-lösningar och distansarbete men framförallt så måste vi bryta dagens snabba ökning av vägtransporter och flyg.” Så programledaren igen med en ava: ”Det berättade Sofia Hilldén”

På det följer än en gång det korta ljud från vinjetten och som berättar för lyssnaren att nu börjar något nytt igen. Programledaren fortsätter med sändningens tredje och sista nyhet: ”Stjärnkrögaren Melker Anderssons krog, Grill, på Drottninggatan i centrala Stockholm totalförstördes i en kraftig brand i natt. Restaurangen var helt övertänd när räddningstjänsten anlände. Polisen rubricerar det hela som mordbrand och det finns vaga vittnesuppgifter om att två personer ska ha sprungit från platsen.” Direkt i anslutning till den sista meningen i den nyheten kommer sändningens ava: ”Senaste nytt också på tv4nyheterna.se. Jag heter Josefin Lavhammar.”

Sändningen avslutas med en slutvinjett. Också den samma som i TV4-nyheterna i teve.

Aftonbladet Nyhetssändning i Rix FM, måndagen den 5:e november klockan 9.00.

Sändningen inleds med en kort vinjett och därefter hörs nyhetsuppläsaren i ett löp: ” Tv- kockens krog totalförstörd, moderater sätter ner foten och Kent hyllas i turnépremiären. Godmorgon det här är nyheterna från Aftonbladet.”

Därefter följer en kort paus innan nyhetsuppläsaren fortsätter med morgonens första nyhet: ”Melker Anderssons restaurang Grill i centrala Stockholm brann ner i natt. Tidigt imorse fanns kändiskrögaren på plats och sa till Aftonbladet att det var helt övertänt. Ett vittne ska ha

81 sett två unga personer springa från platsen innan branden startade och polisen misstänker att branden är anlagd. Ingen människa ska ha skadats men restaurangen på Drottninggatan är helt förstörd.”

Därefter följer en kort paus innan nyhetsuppläsaren börjar på nästa nyhet: ”Flera toppmoderater kräver nu att statsminister Fredrik Reinfeldt ska agera innan fler skandaler uppdagas, men statsministern tiger. Efter Aftonbladets senaste avslöjande att ytterligare två profilerade moderater har anlitat svartjobbare sprider sig kritiken bland landets moderater. ”Vi måste vara tydliga med att vi inte accepterar fusk och lagöverträdelser”, säger Per Slingman, moderaternas partisekreterare.”

På det följer än kort paus och nästa nyhet påbörjas: ”Och inatt blockerade danska lastbilar Öresundsbron i protest mot kör- och vilotidsregler och mot höga böter. Vid halv åttatiden nu på morgonen har lastbilsköerna vuxit till mellan 80 och 90 ekipage. De är nu så många att personbilstrafiken också påverkas. Alla bilar släpps igenom men det går väldigt långsamt. All trafik från Sverige till Danmark flyter däremot normalt.”

Så ännu en kort paus innan nästa nyhet. Nyhetsuppläsaren igen: ”Och till sport, idag samlas Tre kronor i Jönköping inför Karjala Cup och nu är frågan vem får spela med Peter Forsberg. Mattias Weinhandl som tidigare spelat i samma kedja som ”Foppa” hoppas på en återförening. ”Alla vill naturligtvis spela bredvid honom”, säger Weinhandl till Sportbladet. Den tredje länken i Tre kronors superkedja i Karjala Cup kan bli Linköpings Tony Mårtensson.”

Morgonens femte och sista nyhet föregås av en kort paus innan nyhetsuppläsaren kommer in: ”Och till sist, fyra plus det ger Aftonbladets musikrecensent Markus Larsson till Kent som igår hade turnépremiär i Helsingfors. Konserten var utsåld och bäst enligt Larsson var låten ”Ingenting”. Premiär i Sverige blir det på annexet i Stockholm den 16 november.”

Direkt på sista nyheten, utan någon nämnvärd paus, avslutas nyheterna med att nyhetsuppläsaren säger: ”Och det var nyheterna från oss på Aftonbladet. Jag heter Jessica Linnman.”

82 Bilaga 3: Kodschema

Medium Vilken station hörs nyheten i? Variabeln kan anta följande värden: 1. Sveriges Radio 2. Mix Megapol 3. Rix FM

Vecka Vilken vecka går sändningen? Variabeln kan anta följande värden: 45. Vecka 45 47. Vecka 47 49. Vecka 49

Veckodag Vilken veckodag sändes nyheten? Variabeln kan anta följande värden: 1. Måndag 2. Tisdag 3. Onsdag 4. Torsdag 5. Fredag

Tid När av de två utvalda tidsperioderna sänds nyheten? Variabeln kan anta följande värden: 1. Morgon 09.00 2. Eftermiddag 15.00

Nyhetsuppläsarens kön Vilket kön har den som läser upp nyheterna i nyhetssändningen? Variabeln kan anta följande värden: 1. Kvinna 2. Man

Antal nyheter Hur många nyheter presenteras i sändningen totalt? Variabeln kan anta följande värden: 1. En 2. Två 3. Tre 4. Fyra 5. Fem 6. >Sex

83 Toppnyhet Vilken nyhet inleder nyhetssändningen? 1. Brott 2. Krig 3. Extremväder 4. Jobb 5. Politik 6. Ekonomi 7. Olycka 8. Säkerhet 9. Skola 10. Hälsa 11. Sport 12. Teknik

Förklaring till ämnesrubrikerna: Brott: mordbrand, mord, pedofili, smitningsolycka dödsskjutning, olagliga demonstrationer, bomb, muta, rättegång, medling. Krig: självmordsattentat. Extremväder: storm, cyklon. Jobb: strejk, övertidsarbete, avgång. Politik: politisk skandal, undantagstillstånd, lagförslag, val. Ekonomi: Skatter. Olycka: tekniska problem, fartygshaveri. Säkerhet: flygplan, åklagarskydd. Skola: äldrevårdsutbildning. Hälsa: narkotika, vinterkräksjukan, medicinering. Sport: bragdguld. Teknik: mobiltelefoni.

Plats i sändningen Vilken position i ordningen kommer nyheten? Variabeln kan anta följande värden: 1. Första 2. Andra 3. Tredje 4. Fjärde 5. Femte

Nyhetspresentation Hur presenteras nyheten? Med en prata menas att reportern på förhand pratat in nyheten som ett telegram. Variabeln kan anta följande värden: 1. Telegram 2. Inslag 3. Prata 4. Illustrerat telegram

Längd Hur stort utrymme får nyheten i sekunder räknat? Variabeln kan anta följande värden: 1. <15 sekunder 2. 16-20 sekunder 3. 21-30 sekunder 4. 31-40 sekunder 5. 41-45 sekunder 6. > 46 sekunder

Källa Anges någon källa till nyheten?

84 1. Aftonbladet 2. Sportbladet/Sportbladet.se 3. Aftonbladet.se 4. PunktSE 5. Nyhetsbyråer 6. E24.se 7. Dagstidning 8. Internationella nyhetsmedier 9. Svenska statliga instanser 10 SMHI 11. Magasin 12. Polis 13. Hjälporganisationer 14. SR/SVT 15. Fackförbund 16. TV4 99. Övrigt

Förklaring av koder för källor: Dagstidningar: Piteå-Tidningen, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Västerbottens-Folkblad, Nerikes Allehanda, Metro, Blekinge Läns Tidning, Hallands Nyheter, Västerbottenskuriren, Sydsvenskan, Skånska Dagbladet. Nyhetsbyrå: AP, TT, AFP, ANSA, Reuters, FNB, APA. Internationella nyhetsmedier: BBC, Iltalehti, El Mundo, der Spiegel, lokala argentinska medier, Jyllandsposten, VG Nett, Huvudstadsbladet, B.T., Le Monde. Svenska statliga instanser: statliga utredningar, Folkhälsoinstitutet, Svenska Försvaret, Skatteverket, myndighetsutredning, Trafikuppgiftsenheten, Utrikesdepartementet, Brottsförebyggande rådet, Åklagarmyndigheten, SCB, Räddningsverket, SBU, ISP, Smittskyddsinstitutet, Skolverket, Regeringen, Socialstyrelsen, Länsstyrelsen, SSI, SKL, HSV. Magasin: Veckorevyn, Råd & Rön, Dagens Media. Hjälporganisationer: UNHCR, SIDA, Röda halvmånen. Fackförbund: SACO, TCO, LO. Övrigt: forskare, forskningsrapport, läkare, företagsrapporter, åtal, Världscancerfonden, Pakistans ledande islamistiska oppositionsparti, argentinska myndigheter, krisberedskapsmyndigheten, regeringsförslag, Pakistans regering, norska luftfartsverket, FBI, holländska myndigheter, FN, EU, konsertarrangör, skivbolag, miljöorganisationer, franska inrikesministeriet, danska luftfartsverket, norska stortinget, centrala valmyndigheten i Venezuela.

Framträdande källa Vem hörs eller citeras i nyheten? Variabeln kan anta följande värden: 1. Reporter 2. Kändis 3. Professionell 4. Politiker 5. Tjänsteman 6. Idrottsperson 7. Enkätperson(er) 8. Jurist 9. Berörd

Med reporter menar vi att man hänvisar till reporter som krönikör, recensent, eller korrespondent. Med kändis menar vi en allmänt känd personlighet som ofta förekommer i

85 nöjessammanhang, exempelvis musikartist. Med professionell menas någon som fungerar som expert och förtydligar ett problemområde i nyheten, exempelvis polis eller brandman. Med tjänsteman menas en person som jobbar på en myndighet, kommun, länsstyrelse eller liknande. Med idrottsperson menas att personen är involverad i någon idrott och därför får uttala sig. Med enkätperson(er) menas tillfrågade i enkätfrågor. Med berörd menas någon som till exempel blivit påverkad av händelsen bakom nyheten.

Kön Vilket kön har den framträdande källan som hörs eller citeras i nyheten? Variabeln kan anta följande värden: 1. Man 2. Kvinna 3. Manlig reporter 4. Kvinnlig reporter 5. Okänt

Reklam Vad görs det införreklam för? 1. Konsert 2. Teveprogram 3. Radioprogram 4. Egenreklam

Förklaring till variablerna: Konsert: Kent. Teveprogram: Idol 2007, Kalla fakta. Radioprogram: P1 Kaliber, P1 Studio1. Egenreklam: sr.se/ekot.

Ämne Vilket ämne handlar nyheten om? 1. Brott 2. Politik 3. Jobb 4. Sport 5. Nöje 6. Teknik 7. Undersökning 8. Resa 9. Olycka 10. Krig 11. Väder 12. Hälsa/sjukvård 13. Skola 14. Ekonomi 15. Miljö 16. Säkerhet 17. Bostad 18. Forskning 19. Jakt 20. Mat

86 Förklaring till ämnesrubrikerna: Brott: mordbrand, mord, pedofili, gripanden, polisförhör, dom, dödsskjutning, smitningsolycka, planerande av brott, olagliga demonstrationer, flyktförsök, tullbeslag, bomb, hot, hatbrott, muta, rättegång, frikännande, medling, rattfylla. Politik: statliga utredningar, politisk skandal, motion, undantagstillstånd, reseräkningsfusk, flyktingpolitik, EU, politiskt förslag, reseavdrag, fredskonferens, tillstånd, val. Jobb: strejk, omorganisationer, övertidsarbete, varsel, utsiktsprognoser, missförtroende mot chef(er), avgång. Sport: herrhockey, herrfotboll, arenabygge, herrsimning, bragdguld. Nöje: musik, film, teve, bok. Teknik: mobiltelefoni, it-säkerhet, nya bränslen. Undersökning: enkät, sökmotorsökningar. Olycka: bilolycka, vådaskott, brand, tekniska problem, gruvolycka. Krig: självmordsattentat, landsorg utlyst. Väder: storm, halka, cyklon, snöprognos. Hälsa/sjukvård: spelberoende, förgiftning, stress, cancer, vaccin, bakterieresistens, alkohol, operation, missbruk, narkotika, vinterkräksjukan, medicinering, psykiatri. Skola: behörighet, äldrevårdsutbildning. Ekonomi: aktier, skatter, skattefusk, kvartalsrapport, börs, a-kassa, julhandel. Miljö: klimatmål, fiskdöd, gasledningsbygge, julgranar. Säkerhet: flygplan, åklagarskydd, bil, brandskydd, barnskydd, Internet. Bostad: hemlösa, hus bortskänkes. Forskning: nya rön. Jakt: skyddsjakt. Mat: julmat.

87 Bilaga 4: Kodschema

RIX FM Medium Vecka Vecko- Tids- Nyhetsuppl. Antal Topp- Plats i Nyhets- Längd Källa Framträdande Kön Reklam Ämne dag period kön nyheter nyhet sändn. presentation källa 34511 1 5 11 1 31 2 1 1 213141 2 313 3 413261 4 51211315 34512 1 5 11 3 55 1 4 1 213 1 312 6 411375 7 5126 8 34521 1 5 11 1 3 1 2131231 1 3 1 3 7 9,9 1,2 9 411 4 534113 4 3 45 2 2 2 4 2 1 3 6 8,9 10 21310 11 3139 12 4131121 5 34531 1 4 11 3 4123 1 1 212 32 13 312 12 412 5 3 45 3 2 2 3 1 1 3 6 12,7 1 211 1 3124 14 34541 1 4 11 3 4 1 2138 1 31299 12 411 4 34542 1 3 11 1 399 1 236 14 1 313 42 2 413 4 RIX FM Medium Vecka Vecko- Tids- Nyhetsuppl. Antal Topp- Plats i Nyhets- Längd Källa Framträdande Kön Reklam Ämne dag period kön nyheter nyhet sändn. presentation källa 34551 1 4 31 1 510 11 213732 1 312 4 41431325 34552 1 4 11 3 4128 1 1 211 1 312 31 1 4 2 6 2,2 1,2 2 5 34711 1 5 11 1 37 9 2 1 213181 1 312 11 411 4 51199 5 34712 1 4 11 1 5 1 2128 1 3349932 18 443 61 4 34721 1 4 71 1 2 9 2137 12 3 3 4 7,9 13 413 31 12 34722 1 4 11 2 6 8 1 1 21210 11 313261 4 423 31 5 34731 1 3 11 1 3 1 23599 16 313 4 3 47 3 2 1 4 8 1 3 5 99,3 3,3 1,1 16 21212 1 312 19 41399 5 34741 1 5 11 1 1 1 212 1 RIX FM Medium Vecka Vecko- Tids- Nyhetsuppl. Antal Topp- Plats i Nyhets- Längd Källa Framträdande Kön Reklam Ämne dag period kön nyheter nyhet sändn. presentation källa 311 1 443 61 4 511 4 34742 2 3 101 1 3 3 1 12 225 61 4 3 1 1 9,2,2 1,2,5 5 3 47 5 1 1 1 10 1 1 2 99 12 213 42 2 345313 5 412 4 34752 2 3 71 3 6 9 2138 1 313 4 3 49 1 1 1 4 12 1 1 2 15,7 6 2138 1 312541 2 425 13 4 34912 1 3 11 4 6 1 3 1 2122 4 3 1 1 99,1 2 1 5 34921 1 4 11 1 31 2 1 1 21399 12 31316 1 423 31 20 34922 1 4 41 1 215 3 2 2 5 3,6 1,2 4 312 61 4 41399 7 34931 1 4 11 1 3 1 2 1 3 7,9 13 3 1 2 99,7 14 4 3 5 99,99 7 3 49 3 2 1 4 1 1 2 6 14 3,1 1,4 1 212 1 RIX FM Medium Vecka Vecko- Tids- Nyhetsuppl. Antal Topp- Plats i Nyhets- Längd Källa Framträdande Kön Reklam Ämne dag period kön nyheter nyhet sändn. presentation källa 312 17 41299 14 34941 1 4 11 1 38 1 21112 1 3 1 3 99,14 5 5 12 413522 5 34942 1 4 11 1 38 1 21214 1 3 3 6 1,11 3 1 15 411 5 34951 1 5 11 1 3 1 213731 1 312 3 4122 4 512 5 34952 1 4 41 1 29 4 2 3 226 81 1 3121131 1 412 5 MIX Medium Vecka Vecko- Tids- Nyhetsuppl. Antal Topp- Plats i Nyhets- Längd Källa Framträdande Kön Reklam Ämne MEGAPOL dag period kön nyheter nyhet sändn. presentation källa 24511 1 3 41 1 3 3 234 14 15 3123 1 24512 2 3 41 1 3 3 244831 1 342 21 1 24521 1 3 11 1 13 1 244731 14 324 61 4 24522 2 4 21 1 2 10 211 1 312 4 433 13 11 24531 1 4 11 2 3 3 1 1 211 10 312 2 442 61 4 24532 2 3 11 1 3 1 212 1 343 31 14 24541 1 3 11 4 3 3 1 1 226 4122 311 4 24542 2 3 11 3 5 1 3 1 2125 2 312 1 24551 2 3 31 3 3 11 21399 12 342 61 4 24552 2 3 11 1 2 1 235 13 11 3113 9 24711 1 3 11 3 4 1 212 1 MIX Medium Vecka Vecko- Tids- Nyhetsuppl. Antal Topp- Plats i Nyhets- Längd Källa Framträdande Kön Reklam Ämne MEGAPOL dag period kön nyheter nyhet sändn. presentation källa 342 61 4 24712 1 3 11 3 4 1 211 1 3129 1 24721 1 3 71 1 1 9 234 2 323 61 4 24722 2 3 11 4 4 3 1 1 213 1 311 14 24731 1 3 11 4 4 3 1 1 21299 16 342 61 4 24732 1 3 81 4 3993 1 16 243 42 2 341 61 4 24741 1 3 11 1 1 1 212 9 345 61 4 2 47 4 2 1 4 8 1 3 3 9,9 16 212 1 312 4 411 16 24751 1 4 91 4 3 4 2 13 2127 1 3127 2 411 4 24752 1 4 71 1 1 9 211 1 343 42 13 412 4 24911 1 3 51 3 4 1 1 2 21299 2 343 61 4 MIX Medium Vecka Vecko- Tids- Nyhetsuppl. Antal Topp- Plats i Nyhets- Längd Källa Framträdande Kön Reklam Ämne MEGAPOL dag period kön nyheter nyhet sändn. presentation källa 24912 2 3 11 1 3 1 2 1 3 99,99 2 31299 2 2 49 2 1 1 3 5 1 1 2 99,14 2 243 41 2 342 61 4 24922 2 3 111 1 3 4 244 31 1 312 16 24931 TEKNISKA PROBLEM SE SIDAN 37 FÖR MER INFORMATION. 24932 2 3 11 4 4 9 2 1 241 41 1 31299 14 24941 1 4 11 1 212 1 211 1 343731 3 411 2 24942 2 3 11 1 18 1 2441431 1 311 1 24951 1 2 41 4 3 3 1 3 21599 1 24952 1 4 41 1 1 3 2121641 1 312 1 443 42 2 EKOT Medium Vecka Vecko- Tids- Nyhetsuppl. Antal Topp- Plats i Nyhets- Längd Källa Framträdande Kön Reklam Ämne dag period kön nyheter nyhet sändn. presentation källa 14511 2 6 11 1 499 1 213 3 1 3 31413 32 412 9 5 1 1 8,99 1 6137 15 14512 1 4 51 1 2 4 1 2 2 1 2 5,12 2 31299 6 426 3 2 1 14521 2 5 51 1 2 4 1 2 2125 1 326993 1 12 4129 14 51112 1 14522 1 5 21 1 35 10 214 4 1 2 314 3 413 2 5139 2 1 45 3 1 2 4 6 1 2 6 9 5,7 1,1 14 213 4 2 14 3129 2 41212 1 14532 2 2 11 2 6121 4 1 2 1 3 7,99 2 14541 1 4 11 2 6 9 1 1 212 2 311 2 412 14 14542 2 4 11 1 312 1 226 5 1 2 31399 2 411 4 1 2 EKOT Medium Vecka Vecko- Tids- Nyhetsuppl. Antal Topp- Plats i Nyhets- Längd Källa Framträdande Kön Reklam Ämne dag period kön nyheter nyhet sändn. presentation källa 14551 2 7 51 1 3991 3 2 21310 11 312 2 412 10 512 4 5 2 6117 15 712 1 14552 2 3 51 1 25 2 2 1 2 7,12 1 326 3 1 15 1 47 1 1 2 4 3 1 2 6 1,3 3,1 11 21299 15 311 3 41299 17 1 47 1 2 1 3 3 1 1 3 13,13 11 214 1 3 2 6 1,3,9 1,4,5 9 14721 1 5 41 1 39 3 2 2 6 9 3,1 3,1 16 3127 12 41399 1 51399 12 14722 2 3 81 2 6993 1 16 245993 1 15 3139 12 14731 2 6 11 4 5 3 1 31 2138 16 3117 1 443 4 1 2 5139 12 611 2 14732 1 3 11 1 3 1 2 2 6 3,9 1,2 2 344143 1 6 EKOT Medium Vecka Vecko- Tids- Nyhetsuppl. Antal Topp- Plats i Nyhets- Längd Källa Framträdande Kön Reklam Ämne dag period kön nyheter nyhet sändn. presentation källa 14741 1 5 81 1 3 16 2119 16 312 3 4 2 6 4,4 1,1 2 511 14 1 47 4 2 1 4 10 1 3 6 99 12 2139 2 31315 3 4119 12 14751 2 4 11 1 112 1 226 3 1 1 312 3 1 2 412 2 14752 2 3 11 3 6 1 3 1 21412 31 314 3 1 9 14911 1 5 51 1 2 2 211 2 311 15 4 2 6 7,9 4 1 2 512 2 14912 1 3 11 2 6 8 2 1 245 3 1 1 322 2 1 49 2 1 2 4 1 1 2 6 99 9,3 1,1 1 21299 2 312 4 1 2 4137 9 14922 2 8 51 1 2 5 1 2 211 2 311 2 4127 1 51299 3 613 1 EKOT Medium Vecka Vecko- Tids- Nyhetsuppl. Antal Topp- Plats i Nyhets- Längd Källa Framträdande Kön Reklam Ämne dag period kön nyheter nyhet sändn. presentation källa 7129 14 81273 5 4 1 49 3 1 1 4 10 1 4 3 99 3 1 12 212994 1 2 336991 3 15 41199 15 14932 1 3 51 1 39 2 226 8 1 1 314 1 14941 1 4 11 1 1 1 2139 12 326 8 241 41173 5 3 14942 2 6 11 1 3 1 213143 1 1 3 1 4 99,12 1 411 5 5 14 5129 1 6 1 3 9,16 2 14951 2 6 41 2 6 4 1 3 2119 2 3129 14 4139 12 512 1 611 9 14952 1 5 41 4 3 4 2 3 246 3 1 3 3 1 3 99,99 16 411 2 51399 2 Bilaga 5: Intervjuguide

Frågor till respektive kanals nyhetschef. – Vad vill ni sända för typ av nyheter? – Vilka ämnen vill ni försöka få med? – Vad brukar ni sålla bort? – Vilken typ av nyheter är viktigast respektive minst viktiga? – Hur ser ni på internationella/nationella nyheter, vad är viktigast i era sändningar? – Hur vill ni ta er ut till lyssnaren, vilken ton vill ni använda? – Vilken relation vill ni ha med lyssnaren? – Jobbar ni för att få en jämn fördelning mellan könen av de som hörs i era sändningar? – Hur tänker ni kring införreklam? – Hur tänker nu när ni väljer att credda andra medier? – Finns det någon policy? – Tycker du att det finns skillnader mellan de kommersiella radiostationernas och public service radions nyheter?

Frågor till respektive kanals programchef. – Hur viktigt är det med nyheter i er kanal? – Vad betyder nyheter för er? – Hur har ni tänkt när ni bestämde vilken längd nyhetssändningen skulle ha? – Tycker du att det finns skillnader mellan de kommersiella radiostationernas och public service radions nyheter?