GÖTEBORGS UNIVERSITET DAGORDNING Naturvetenskapliga Fakultetsstyrelsen Sammanträdesdatum 2013-02-21 ______

GÖTEBORGS UNIVERSITET DAGORDNING Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen Sammanträdesdatum 2013-02-21 ______

Ärende Förslag till beslut/åtgärd Prel. starttid

1 Protokolljustering Antecknas. 13.00 Anmälning Anmäls att protokoll från fakultetsstyrelsens sammanträde 2013-01-17 föreligger i justerat skick.

Utseende av justeringsperson samt tid och plats för protokolljustering.

2 Dagordning Beslut

3 ./. Dekanusåtgärder Fakultetsstyrelsen beslutar 13.05 Beslut godkänna dekanusåtgärderna. Förteckning.

Föredragning av Henrik Tallgren.

4 ./. Inrättande av Tage Erlanders gästpro- Fakultetsstyrelsen beslutar att Beslut fessur inrätta Tage Erlanders gäst- professur vid Naturvetenskap- PM och övriga handlingar. liga fakulteten.

Ärendet har MBL-förhandlats 2013-02-07.

Föredragning av Ralph Heiefort.

5 Meddelanden Antecknas. 13.15 Information

6 Ärendeplanering 13.30 Information Ärendeplanering 2013.

Föredragning av fakultetsdirektören.

GÖTEBORGS UNIVERSITET DAGORDNING Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen Sammanträdesdatum 2013-02-21 ______

Ärende Förslag till beslut/åtgärd Prel. starttid

7 Bokslut 2012 Antecknas. 13.40 Information Fakultetsdirektören informerar om bokslu- tet och dess uppföljning.

8 Pågående arbete i fakultetens bered- 14.00 Information/ ningar diskussion Respektive ordförande informerar om arbetet med: • Budgetmodeller • Satsningar 2013

9 ./. Årsberättelse 2012 15.30 Information Årsberättelse 2012 finns som pdf på nätet. En tryckt version förväntas kunna delas ut vid sittande bord.

10 Övriga frågor

Till Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsens sammanträde 2013-02-21: dekanusåtgärder

2013-01-15, § 2: (angående Halvårsuppföljning av Högskoleverkets kvalitetsutvärdering av kandidat- och magisterexamen i farmaci samt receptarieexamen) På uppdrag av fakultetsstyrelsen 2012-12-13, § 6 översänt en åtgärdsplan till vicerektor för kvalitetsfrågor och inrättat en arbetsgrupp med representanter från berörda parter, se även 2013-02-05, § 4.

2013-01-15, § 5: (angående Uppdrag och samrådsstrukturer till de institutionsövergripande programmen marina vetenskaper, miljövetenskap, receptarieprogrammet och naturvetenskapligt basår) På uppdrag av fakultetsstyrelsen 2012-12-13, § 7 fastställt uppdrag och samrådsstrukturer till de institutionsövergripande programmen.

2013-01-29, § 5: På uppdrag av fakultetsstyrelsen 2013-01-17, § 5 fastställt uppdrag till fakultetens beredningar.

Ralph Heiefort PM 1 / 1 Fakultetssekreterare 2013-02-14 dnr PER 2013/30 Fakultetstetskansliet för naturvetenskap Tel.: 031-786 9879 E-post: [email protected] Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen

Inrättande av Tage Erlanders gästprofessur Internationellt framstående utländska forskare får genom Tage Erlanders gästprofessur möjlighet att tillbringa ett år vid universitet, högskola eller forskningsinstitut i Sverige. Innehavare av professuren utses bland internationellt mycket framstående forskare och Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen föreslås inrätta Tage Erlanders gästprofessur vid fakulteten.

I skrivelse till Naturvetenskapliga fakulteten har prefekten vid Institutionen för biologi och miljövetenskap föreslagit att Roger Butlin ska vara innehavare av Tage Erlanders gästprofessur i evolutionsbiologi år 2013.

Vetenskapsrådet har, efter nominering från Institutionen för biologi och miljövetenskap, utsett professor Roger Butlin från The University of Sheffield, Storbritannien, till innehavare av Tage Erlanders gästprofessur 2013.

Anställningen finansieras av Vetenskapsrådet och har MBL-förhandlats 2013-02-07.

Motivering från institutionen och övriga handlingar bifogas.

Förslag till beslut att inrätta Tage Erlanders gästprofessur vid Naturvetenskapliga fakulteten.

Enligt uppdrag

Ralph Heiefort

Naturvetenskapliga fakulteten Guldhedsgatan 5 A, Box 460, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 4839 (fax) www.science.gu.se

Application for 2013 year Tage Erlander professorship Candidate guest professor: Professor Roger Butlin, University of Sheffield, UK

1. Roger Butlin – a brief description of his scientific interests and activities Roger Butlin’s research interests concern the process of speciation, primarily from the point of view of the genetic mechanisms underlying the evolution of reproductive isolation. His PhD concerned the maintenance of a chromosomal polymorphism in the seaweed fly, Coelopa frigida. This initiated a long-standing interest in the impact of inversions and other recombination modifiers in evolution, and especially in speciation (1,2). After his PhD, Butlin worked with Godfrey Hewitt and Mike Ritchie on a hybrid zone in the grasshopper Chorthippus parallelus. The primary focus of this project was on the enhancement of reproductive isolation by the process of reinforcement. Butlin’s early review of this topic (3) is still widely cited. The grasshopper work revealed no evidence for reinforcement (e.g. 4) and, more recently, has shown why it does not occur in this context, providing a rare example of the breakdown of Dobzhansky-Muller incompatibilities following secondary contact (5).

Butlin retained an interest in hybrid zones and the power they provide to analyse reproductive isolation under natural conditions. His group described another hybrid zone in Chorthippus with a complex structure due to interactions with the environment (6,7) and with evidence of behavioural sterility (8). He also collaborates in a project using the famous Australia morabine grasshopper hybrid zones, originally described by MJD White, to study the role of chromosomal re-arrangements in speciation (e.g. 9).

Butlin’s group was one of the first to use the population genomics approach to investigate the genomic architecture of local adaptation and speciation. Their first, AFLP-based study on Littorina saxatilis (10) has been very widely cited. They have followed it up with one of a very small number of sequence-level characterisations of an AFLP ‘outlier’ (11) and with one of the first transcriptome-based genome scans (12). The Littorina work has led to growing collaboration with Johannesson’s group, particularly exploiting the exciting opportunities to study parallel differentiation in the Littorina system (13).

Another current thread in Butlin’s group is to combine the genome scan approach with analysis of large candidate gene families, especially chemosensory genes which are likely to include loci with key roles in reproductive isolation (14). This work began with studies of Drosophila in collaboration with Ritchie but is now focused on the complex of host races of the pea aphid (15).

Butlin advocates a process-based view of speciation rather than one based on categorization of speciation modes (16,17). With Smadja, he has recently developed a novel framework for the analysis of speciation with gene flow (18).

Butlin has always enjoyed collaboration. In addition to the projects mentioned above, he works with Savolainen on palm speciation, Ritchie and Hoikkala on Drosophila montana speciation, Martens and others on asexual reproduction in ostracods, Scholes on host-associated virulence in Striga, Snook and Gaston on adaptation to changing climate in D. subobscura, Altringham on bats, and Bridle on evolution at range margins. He has had continuous external funding from a range of sources (NERC,

1 BBSRC, Leverhulme, European Commission) since his first independent position in 1986. He is currently coordinator of the Marie Curie Initial Training Network ‘SPECIATION’, reflecting a long-standing commitment to graduate training.

1. Trickett A J & Butlin R K. 1994. Recombination suppressors and the evolution of new species. Heredity 73:339-345. 2. Butlin, RK. 2005. Recombination and speciation. Molecular Ecology 14:2621-2635. (Invited review) 3. Butlin R K. 1987. Speciation by reinforcement. Trends Ecol. Evol. 2, 8-13. 4. Butlin R K and Ritchie M G. 1991. Variation in female mate preference across a grasshopper hybrid zone. J. evol. Biol. 4, 227-240. 5. Shuker DM, Underwood K, King TM and Butlin RK. 2005. Patterns of male sterility in a grasshopper hybrid zone imply accumulation of hybrid incompatibilities without selection. Proceedings of the Royal Society of London, Series B. 272: 2491-2497. 6. Bridle, JR, Baird, SJE and Butlin, RK. 2001. Spatial structure and habitat variation in a grasshopper hybrid zone. Evolution 55:1832-1843. 7. Bailey R, Saldamando-Benjumea CI, Tatsuta H and Butlin RK. 2012. Habitat association and seasonality in a mosaic and bimodal hybrid zone between Chorthippus brunneus and C. jacobsi (Orthoptera: Acrididae). PLoS ONE, in press. 8. Bridle JR, Saldamando CI, Koning W and Butlin RK. 2006. Assortative preferences and discrimination by females against hybrid male song in the grasshoppers Chorthippus brunneus and Chorthippus jacobsi (Orthoptera: Acrididae). Journal of Evolutionary Biology. 19:1248-1256. 9. Kawakami, T., Butlin, R. K., Adams, M., Saint, K. M., Paull, D. J., and Cooper, S. J.B. 2009. Genetic analysis of a chromosomal hybrid zone in the Australian morabine grasshoppers (Vandiemenella, viatica species group). Evolution 63:139-152. 10. Wilding, CS, Butlin, RK, and Grahame, JW. 2001. Differential gene exchange between parapatric morphs of Littorina saxatilis detected using AFLP markers. Journal of Evolutionary Biology 14:611-619. 11. Wood, HM, Grahame, JW, Humphray, S, Rogers, J and Butlin, RK. 2008. Sequence differentiation in regions identified by a genome scan for local adaptation. Molecular Ecology 17: 3123-3135. 12. Galindo J, Grahame JW and Butlin RK. 2010. An EST-based genome scan using 454 sequencing in the marine snail Littorina saxatilis. Journal of Evolutionary Biology 23: 2004-2016. 13. Johannesson K, Panova M, Kemppainen K, André C, Rolán-Alvarez E, Butlin RK. 2010. Repeated evolution of reproductive isolation in a marine snail - unveiling mechanisms of speciation. Philosophical Transactions of the Royal Society B 365, 1735-1747. 14. Smadja C & Butlin RK. 2009. On the scent of speciation. Heredity 102:77-97. (Invited Review). 15. Smadja CM, Canbäck B, Vitalis R, Gautier M, Ferrari J, Zhou JJ, Butlin RK. 2012. Large-scale candidate gene scan reveals the role of chemoreceptor genes in host plant specialisation and speciation in the pea aphid. Evolution, Available online. 16. Butlin RK, Galindo J and Grahame JW. 2008. Sympatric, parapatric or allopatric: The most important way to classify speciation? Philosophical Transactions of the Royal Society, B 363: 2997-3007. 17. Butlin RK and 25 others (The Marie Curie SPECIATION Network). 2012. What do we need to know about speciation? Trends in Ecology and Evolution 27: 32-44 (Feature review, with cover and discussion forum) 18. Smadja C and Butlin RK. 2011. A framework for comparing processes of speciation in the presence of gene flow. Molecular Ecology 20:5123-5140 (Invited review)

2 2. Motivation for inviting Roger Butlin as guest professor to Sweden Research in biological evolution and speciation has evolved as a high-profile area in Sweden over the last couple of decades. Today several internationally prominent researchers and research groups in Sweden are active in this field. For example, in Uppsala the groups led by Anna Qvarnström, Hans Ellegren and Göran Arnqvist, in Lund the groups of Christer Löfstedt, Karin Regnefors, Erik Svensson and Anders Tunlid, in Umeå the young researchers Åke Brännström and Folker Bokma, and in Göteborg the groups led by Kerstin Johannesson, Anders Blomberg, Carl André, Anna Godhe, Bengt Oxelman, Per Sundberg and Christer Erseus, in addition to mathemathicians and modellers such as Peter Jagers, Bernt Wennberg, Torbjörn Lund, Serik Sagitov and Bernhard Mehlig, all have an interest in this field of research. Two prestigious Linnaeus centres of excellence; The Genomes of Phenotypic Diversity in Uppsala coordinated by Ellegren, and Centre for Marine Evolutionary Research in Göteborg coordinated by Johannesson, are heavily involved in research on evolution and speciation.

Butlin is one of the most prominent researchers world-wide in research on biological evolution, in particular, hybrid zones and speciation, and he has an impressively broad experience of working with different model systems including several animal species and plants. He has, in addition, comprehensive knowledge in genetic and evolutionary theory, including modelling. Butlin has contributed to a large number of successful collaborations, and his sharing and open attitude is a further professional strength.

There are several strong motives to invite Butlin to spend 8 months in Sweden as a guest professor. A major motive is to further develop the research collaboration between Butlin and a handful of Swedish researchers that was initiated a few years ago. In 2008 Butlin, Johannesson and André, and shortly thereafter Tunlid, started to collaborate (e.g. Johannesson et al. 2010; Canbäck et al. 2012). Recently, Blomberg and Mehlig joined in a comprehensive and multidisciplinary collaboration using Littorina saxatilis as a powerful model for studying mechanisms of speciation. This effort includes ongoing sequencing and de novo assembly of the genome of Littorina, and a KAW application (pending decision Oct 2012) on speciation mechanisms. A more detailed plan for collaboration is given under 3.1

A second motive is to give the opportunity to all researchers at the Linnaeus centre CeMEB to meet and interact with Butlin. Butlin will participate during his stay in most of the centre’s activities. Today this centre has about 50 active researchers and research students, several of these are involved in research on biological speciation and additional researchers have strong interests in other aspects of evolutionary biology. See 3.2 for more details.

A third motive is to create opportunities for other Swedish researchers to meet and interact with Butlin. During his stay Butlin will visit Uppsala and Lund where he will present seminars and meet researchers and research students for informal discussions. Details on this are given below, 3.3.

Finally, Butlin is an excellent teacher and strongly committed to support training of students in evolutionary biology. Separate arrangements will be made in order to take advantage of Butlin’s stay in Sweden, in education of research students and young researchers, both through teaching and through mini-workshops (see 3.4 for details).

3 3. Detailed plans Butlin will spend 8 months in Sweden during 2013, divided into 3 periods of 2-3 months each. The visit will be hosted by University of Gothenburg and the CeMEB Centre (coordinator Kerstin Johannesson). In addition, he will visit Uppsala and Lund, at least two times each, during his stay (contact researchers Hans Ellegren and Christer Löfstedt). Below follows a more detailed plan for the activities indicated above.

3.1 Developing joint research using Littorina Speciation, lineage splitting producing new biological species, is fundamental to all natural biological systems as a balance to species extinction but core mechanisms remain unknown. Butlin has outlined a process-oriented research agenda and we are now developing this specifically for Littorina saxatilis in a strongly integrated project in which descriptive, analytical and modelling methods are combined with ecological experiments. This work will be done jointly with the Swedish researchers: André, Blomberg, Johannesson, Mehlig, Tunlid and their groups. In Littorina saxatilis we now have firm support for reproductive isolation having evolved in the face of gene flow during exceedingly many parallel events, and different stages of divergence and reproductive isolation are present, making up an outstanding model for research on speciation mechanisms. Although this research collaboration is likely to continue for many years, 2013 will be a very important year during which we plan to have completed the Littorina genome, and with this platform will be able to establish experimental and modelling set-ups to address hypotheses of speciation outlined in work such as Johannesson et al. 2010, Smadja & Butlin 2011). Butlin’s group is generating RNAseq and RADseq data sets which will be combined with genome sequence data generated in Sweden to allow powerful analyses. Butlin is a key person in this work, and building a joint research agenda for comprehensive multidisciplinary research together with him will be an asset for a number of Swedish researchers.

3.2 Activities at the Linnaeus Centre for Marine Evolutionary Biology The CeMEB centre of excellence focus is on understanding the processes of evolution of new adaptations, at levels of populations to molecules, and this include understanding of adaptation leading to formation of new diversity and new species. The Centre has numerous regular activities, including two big assemblies each year, seminars, workshops and international graduate courses. The Assemblies gather all 50 CeMEB researchers and research students during 2 days, and much of the time is devoted to group discussions over ongoing or planned research activities. In addition, during Butlin’s visit in Sweden, CeMEB will arrange a mini-conference on speciation, open for researchers and research students from all over Sweden, and possibly with contributing presentations from a few additional internationally prominent researchers.

3.3 Activities at Uppsala and Lund universities Butlin has many research interests in common with researchers in both Lund and Uppsala. He has, for example, worked with chemoreception in relation to host race formation in aphids, which is close to what Christer Löfstedt and his group in Lund is working with in moths (e.g. Lassance ..Löfstedt 2010 Nature). Butlin’s interest in hybrid zones and reinforcement is shared with the interests of Qvarnström and Ellegren in Uppsala who perform comprehensive work on hybrid zones in flycatchers. Butlin is furthermore already in collaboration with Tunlid’s

4 group on bioinformatics, and shares interests with Erik Svensson on issues of ecotype-formation and speciation in aquatic invertebrates. Jointly planned with these researchers, we will arrange 2-3 days visits in Uppsala and Lund, 2 times each, for seminars and informal meetings with researchers and research students.

3.4 Supervision and training of graduate students and young researchers In Göteborg, as well as during visits in Lund and Uppsala, we will arrange “consultancy-talks” with research students and postdocs. Interested young researchers will book 1 hour each with Butlin during which they have the opportunity to discuss either details on their research projects or get advice and discussion on choice of methods, etc. CeMEB arranges regular graduate courses, and Butlin contributed successfully as an invited teacher to the first international CeMEB course. The plan is to give him the opportunity to contribute to the course to be held during 2013 and during this course focus on speciation as a theme. In Lund, the GENECO research school in genetics and evolutionary ecology (coordinated by Karin Regnefors) has previously invited Butlin to contribute to a course and will take the opportunity to invite him again as a guest teacher at another of their graduate courses.

4. Motivation for a 6 months postdoc position The research collaboration between Roger Butlin and the Swedish groups interested in developing Littorina as a model for research on speciation will greatly benefit from a postdoc position working with bioinformatics. The genome of Littorina is currently sequenced (Illumina sequencing at SciLifeLab in Stockholm) and we now (May 2012) have 60X coverage, which will be extended to >100X coverage within a few months time. There will thus be extensive amounts of genomic data and a postdoc in bioinformatics will support the development of the joint collaborations a lot. If the guest professorship is granted to Roger Butlin, this postdoc position will be announced internationally. The benefit for the postdoc will be to get supervision from an outstanding researcher in evolutionary biology and a deep involvement in a comprehensive and multidisciplinary research project.

14th May 2012

Kerstin Johannesson Professor, University of Gothenburg Coordinator of CeMEB. Will act responsible host. Administrative and organizational matters will be taken care of by Eva Marie Rödström, the CeMEB program officer. Kerstin Johannesson: phone – 0317869611 email: [email protected]

Appendixes: A1. Roger Butlin’s CV A2. List of publications A3. Budget A4. Descriptions of Swedish research groups

5 Appendix 1. Curriculum Vitae

Roger Kenneth BUTLIN

1. Personal details Date of Birth 30 June 1955 Address Animal and Plant Sciences The University of Sheffield Western Bank Sheffield S10 2TN

Tel. +44 (0)114 2220097 Email: [email protected] Marital Status Married with three children. Nationality British

2. Present position Professor of Evolutionary Biology, The University of Sheffield Since 1 October 2004.

3. Research field My research is concerned primarily with the origin of barriers to gene exchange, especially the evolutionary genetics of reproductive isolation. I have used insect acoustic and chemical signals as model systems to investigate the controversial process of reinforcement, particularly in parapatry, and questions such as the inheritance of signal characters and the form of female preferences. I am currently working with hybrid zones in grasshoppers of the genus Chorthippus, speciation in winkles (Littorina), signal and response evolution in the Drosophila virilis group, and chemoreception in relation to host race formation in aphids. I collaborate in projects on local adaptation to stress in Drosophila, genetics and evolution of the parasitic plant Striga, and speciation in Howea palms. Another area of research concerns the evolution of asexual reproduction using ostracods and lizards as models. I am interested in evolution at range margins and its implications for conservation genetics. Current projects use Arabidopsis lyrata and simulation approaches. I collaborate in studies of population structure and sexual segregation in bats, nest-mate recognition in ants and host-parasite interactions in bees.

6 4. Academic career 1973-1976 Jesus College, Cambridge BA Natural Sciences (Genetics) - 1st MA 1980. Open Scholarship, Jesus College, 1973-1976. Tripos Prize, Jesus College, 1974,1975,1976. Frank Smart Prize (Botany), 1975. Additional Keller Prize, Jesus College, 1976. 1979-1982 Ph.D. Department of Genetics, University of Nottingham Supervisor: Dr T H Day 'The maintenance of an inversion polymorphism in Coelopa frigida' Science Research Council 'Instant' Studentship 1979-1982 Carr Scholarship, University of Nottingham, 1980 from 1982 Fellow of the Royal Entomological Society 1982-1986 Senior Research Associate, School of Biological Sciences, University of East Anglia. Working with Professor G M Hewitt 1987-1992 Royal Society 1983 University Research Fellow, School of Pure and Applied Biology, University of Wales College of Cardiff 1992-1994 Lecturer, Department of Genetics, The University of Leeds 1994-1999 Reader in Evolutionary Biology, School of Biology, The University of Leeds 1999-2004 Professor of Evolutionary Biology, School of Biology, The University of Leeds 2002-2005 Honorary Research Fellow, Department of Entomology, The Natural History Museum 2003-2006 Honorary Scientific Fellow, Zoological Society of London from 2004 Visiting Professor, School of Biology, The University of Leeds from 2007 Honorary Scientific Fellow, Royal Belgian Institute for Natural Sciences from 2011 Fellow of the Society of Biology

5. Recent major research funding 2004-2007 NERC: £206,969 UK PopNet component project: Genetic variation in the landscape (with Terry Burke and others) 2004-2008 European Union network grant: £237,800 (Sheffield component) From sex to asex: a case study on interactions between sexual and asexual reproduction (coordinated by Koen Martens) 2005-2008 NERC: £1,282,697 (shared between Leeds and Sheffield) Plant responses to abiotic stress at range margins: mechanisms and limits to adaptation (with Bill Kunin and others) 2005-2008 NERC: £126,750 (Sheffield component) A postgenomic approach to the role of odour and gustatory receptors in speciation (with Mike Ritchie, St Andrews, and Bill Jordan, Institute of Zoology).

7 2006-2008 Host to Marie Curie Fellow Dr Carole Smadja working on chemoreceptor gene evolution in aphids in relation to host specialisation and speciation. 2007-2009 EU Transfer of Knowledge – Molecular adaptation in ecologically relevant organisms (with Jon Slate and Terry Burke). 2008-2011 NERC: £254,000 (Sheffield component) QTLs and candidate genes for behaviour in natural populations (with Michael Ritchie, St Andrews, and Jon Slate, Sheffield) 2008-2012 EU Initial Training Network on Speciation (Coordinator). Approximate value 2M Euro (in negotiation) 2008-2011 NERC: £521,000 The evolution of virulence in a vector-borne disease (PI: Mike Boots) 2008-2011 NERC: £394,000 Source and maintenance of recognition cues in ant societies (with Stephen Martin) 2008-2010 Host to Marie Curie Fellow Dr Johan Hollander: Evolution of reproductive barriers and its implications for adaptive speciation 2009-2013 NERC: £427,835 Genetic basis of parallel local adaptation (with John Grahame, Leeds) 2010-2012 NERC: £183,163 Chemosensory genes and the evolution of aphid host races (with Julia Ferrari, York) 2011-2014 NERC: £306,087 Landscape genomics, climate change and adaptation (PI: Rhonda Snook) 2012-2016 BBSRC SCPRID initiative: about £1.5M Genomic approaches to understanding resistance and virulence in the cereal-Striga interaction for targeted breeding of durable defence. (PI: Julie Scholes)

6. External recognition President-Elect, European Society for Evolutionary Biology, 2011-2013 (President 2013-2015) Committees 1996-1999 NERC Terrestrial Sciences Peer Review Committee 1998-2000 BBSRC Genes and Developmental Biology Network Group 1997-1999 Raleigh International, Research and Conservation Committee 2000 Ecology Panel, Academy of Finland 2003 External Review Panel for the Institute of Zoology, Zoological Society of London 2004 & 2008 Chair, Ecology Panel, Academy of Finland 2004 -7 NERC Peer Review College 2006 External expert, Academy of Finland Centre of Excellence review 2008-12 Evolution and Ecology Panel (LS8) for Advanced Grants, European Research Council

8 2008-11 UK Representative, ESF ‘FroSpects’ programme Steering Committee 2009-12 Scientific Advisory Committee member, Evolutionary Biology Centre, Uppsala 2009- External Advisory Group member, Department of Plant Sciences, University of Oxford. 2010 Member, NERC NEOMICS Expert Working Group 2010- Member, Royal Society Newton Fellowship panel 2011 Panel Coordinator, Life Sciences, Wellcome2 programme, Foundation for Science and Technology, Portugal 2011 Panel member, external assessment of biological sciences in The Netherlands 2012 External advisor for REF submission, University of Leeds I also referee grants for NERC, BBSRC, the Leverhulme Trust and for granting bodies in USA, Australia, New Zealand, France, Germany, Italy, Austria, Norway, Czech Republic, Greece and Israel. Current and recent editorial roles 2000-2001 Reviews Editor, Journal of Evolutionary Biology 2000-2008 Member of the editorial board of Insect Molecular Biology 2006-2008 Associate Editor, Molecular Ecology 2009- Managing Editor, Heredity I review papers for a wide range of journals, including Nature, Science, Proceedings of the Royal Society, PLoS Biology, Evolution, Heredity, Journal of Animal Ecology, and Trends in Ecology and Evolution. Examining External Examiner for B.Sc. in Zoology, University of Manchester, 2002-2005 External Examiner for M.Sc. in Advanced Methods in Taxonomy and Biodiversity, Imperial College London, 2003-2006 External Examiner for M.Res., University of Manchester from 2006 External Examiner for B.Sc. in Biology, University of Leeds, 2007- External Examiner for PhD in various Universities including Oxford, London, Edinburgh, Nottingham, Birmingham, Wales, Natal, Montpellier, Brussels, Lund, Gothenberg, Adelaide, Zurich, ETH-Zurich and Uppsala External Examiner for DSc, University of Aberdeen Recent invited seminars 2004 Symposium on ‘Mechanisms of adaptation, genetic differentiation and speciation’, Munich: 'Genetic differentiation across a steep enviromental gradient in Littorina saxatilis'

9 2005 European Society for Evolutionary Biology, Krakow: ‘Initial stages in the accumulation of reproductive isolation in the meadow grasshopper’ 2005 International Littorina meeting, Slapton: ‘What drives speciation?’ 2005 Molecular ecology and evolutionary biology symposium, Norwich: ‘Speciation questions addressed using Chorthippus grasshoppers’ 2005 Seminars in Humboldt University, Berlin, Imperial College London and University of Nottingham. 2006 Mathematical Biology Workshop, University of Ohio: ‘Adaptation to environmental gradients’ 2006 Mayr memorial meeting, Linnean Society of London: ‘Candidate genes and speciation’ 2007 Invited speaker, Systematics Association Annual meeting, Edinburgh: ‘Local adaptation and reproductive isolation in Littorina’ 2007 Invited speaker, ESF workshop ‘Ecological Genomics’, Leksand, Sweden: ‘Genome scans, local adaptation and speciation’ 2008 Invited speaker, Speciation workshop, Imperial College at Silwood Park 2009 Plenary speaker, Darwin Centenary Celebration, University of Jyväskylä 2010 Invited speaker, FroSpects Summer School, Empirical approaches to speciation, EAWAG Kastanienbaum, Switzerland 2010 Invited speaker, Genomics of Adaptation meeting, Frieburg, Switzerland 2011 Plenary speaker, Ecological Genetics Group meeting, London 2012 Invited speaker, FroSpects speciation workshop, Prague

Recent meeting organisation 2003, 5 & 8 Natural History Museum ‘Speciation’ symposia (with Ralph Harbach) 2007 BES Symposium ‘Speciation and Ecology’ (with Jon Bridle and Dolph Schluter) 2008 Genetics Society meeting ‘Evolution of sex and asexual reproduction’ (with Laurence Hurst) 2008 Challenges in Speciation Research, Sheffield (opening conference of EU network) 2010 Genetics and Genomics of Speciation, Sheffield (ITN Workshop) 2012 Hybridisation and Speciation, ESF FroSpects network, Gregynog, Wales

10 7. Supervision Graduate students I am currently supervising 4 full time graduate students in Sheffield (plus two jointly with Steve Martin and one with Klaus Reinhardt): one Marie Curie funded in year 4, one International in year 1, and 2 NERC (in years 1 and 3). I also co-supervise a graduate student based in Portugal with FCT funding (year 1). I have previously supervised more than 20 PhD students. All have submitted within four years and all but two have moved to PDRA posts, or equivalent, as their first employment destination. I have also supervised three students for Masters degrees by research. Postdoctoral Fellows The following have worked in my group as postdoctoral fellows or visiting scientists: Rachel Neems, Isa Schön, Andrea Gandolfi, Huw Griffiths, Angus Davison, Tom Tregenza, David Shuker, Michel Ribodeau, Craig Wilding, Tania King, Haruki Tatsuta, Klaus Reinhardt, Chen Bin, Cathy Walton, Patricia Mirol, Henry Wood, Losia Lagisz, Markus Eichhorn, Dunja Lamatsch, Nathan Haigh, Kenta Tanaka, Ruza Bruvo, Carole Smadja, Raj Whitlock, Juan Galindo, Grainne Long and Johan Hollander Ludovic Duvaux, Anja Westram, Alan Hudson and Damiano Porcelli are currently in Sheffield. 8. Teaching and Administration Current teaching Level 3 Peak District Field Course (APS336), Module Coordinator, 1 week Level 3 Topics in Evolutionary Genetics (APS344), Module Coordinator, 5 lectures Level 2 Evolutionary Biology (APS220), 8 lectures One project group, one dissertation group, one Level 4 student and two tutor groups. Director, Zoology degree programme Current Administration Resource Management Committee, Department of Animal and Plant Sciences Staff Assessment Review Committee, Department of Animal and Plant Sciences

9. Referees Professor G M Hewitt (Professor Emeritus of Genetics) School of Biological Sciences, University of East Anglia, Norwich NR4 7TJ [email protected]

Professor K Martens (Professor of Animal Systematics and Zoogeography) Royal Belgian Institute for Natural Sciences Rue Vautie 29, 1000, Brussels, Belgium - [email protected] Professor D J Howard (Professor of Evolutionary Biology and Department Chair) Department of Biology, New Mexico State University, Las Cruces, NM 88003-8001, USA [email protected]

11 Appendix 2. Publications

Roger Kenneth BUTLIN

R.K. Butlin - Published Work

In press or online ahead of print: Bailey R, Saldamando-Benjumea CI, Tatsuta H and Butlin RK. Habitat association and seasonality in a mosaic and bimodal hybrid zone between Chorthippus brunneus and C. jacobsi (Orthoptera: Acrididae). PLoS ONE Lagisz M, Wen SY, Routtu J, Klappert K, Mazzi D, Morales-Hojas R, Schäfer M, Vieira J, Hoikkala A, Ritchie MG, Butlin RK. Two distinct genomic regions, harbouring the period and fruitless genes, affect male courtship song in Drosophila montana. Heredity, Online early. Smadja CM, Canbäck B, Vitalis R, Gautier M, Ferrari J, Zhou JJ, Butlin RK. Large- scale candidate gene scan reveals the role of chemoreceptor genes in host plant specialisation and speciation in the pea aphid. Evolution, Available online. Veltsos P, Wicker-Thomas C, Butlin RK, Hoikkala A, and Ritchie MG. Sexual selection on song and cuticular hydrocarbons in two distinct populations of Drosophila montana. Ecology and Evolution. DOI: 10.1002/ece3.75 2012 Buckley J, Butlin RK, Bridle JR. 2012. Evidence for evolutionary change associated with the recent range expansion of the British butterfly, Aricia agestis, in response to climate change. Molecular Ecology, 21: 267-280. Jan C, Dawson DA, Altringham JD, Burke TA and Butlin RK. 2012. Development of conserved microsatellite markers of high cross-species utility in bat species (Vespertilionidae, Chiroptera, Mammalia). Molecular Ecology Resources 12: 532-548. Webster SE, Galindo J, Grahame JW, Butlin RK. 2012. Habitat choice and speciation. International Journal of Ecology, Article ID 154686, doi:10.1155/2012/154686 Kawakami T and Butlin RK. 2012) Hybrid Zones. In: eLS Encyclopedia of Life Sciences, John Wiley & Sons, Ltd: Chichester. http://www.els.net/ [DOI: 10.1002/9780470015902.a0001752.pub2] Butlin RK and 25 others (The Marie Curie SPECIATION Network). 2012. What do we need to know about speciation? Trends in Ecology and Evolution 27: 32-44 (Feature review, with cover and discussion forum) Canbäck B, André C, Galindo J, Johannesson K, Johansson T, Panova M, Tunlid A, Butlin RK. 2012. The Littorina Sequence Database (LSD) – an online resource for genomic data. Molecular Ecology Resources 12: 142–148

12 2011 Morgan K, O'Loughlin SM, Chen B, Linton YM, Thongwat D, Somboon P, Fong MY, Butlin R, Verity R, Prakash A, Htun PT, Hlaing T, Nambanya S, Socheat D, Dinh TH, Walton C. 2011. Comparative phylogeography reveals a shared impact of Pleistocene environmental change in shaping genetic diversity within nine Anopheles mosquito species across the Indo-Burma biodiversity hotspot. Molecular Ecology 20: 4533–4549. Nunes VL, Beaumont MA, Butlin RK, Paulo OS. 2011. Multiple approaches to detect outliers in a genome scan for selection in ocellated lizards (Lacerta lepida) along an environmental gradient. Molecular Ecology 20:193-205. Zeale MRK, Butlin RK, Barker GLA, Lees DC, Jones G. 2011. Taxon-specific PCR for DNA barcoding arthropod prey in bat faeces. Molecular Ecology Resources 11:236-244. Piyapong C, Butlin RK, Faria JJ, Wang J and Krause J. 2011. Kin assortment in juvenile shoals in wild guppy populations. Heredity 106:749-756. Papadopoulos AST, Baker WJ, Crayn D, Butlin RK, Kynast RG, Hutton I, Savolainen V. 2011. Speciation with gene flow on Lord Howe Island. Proceedings of the National Academy of Sciences, USA 108:13188-13193. Nunes VL, Miraldo A, Beaumont MA, Butlin RK, Paulo OS. 2011. Association of Mc1r variants with ecologically relevant phenotypes in the European ocellated lizard, Lacerta lepida. Journal of Evolutionary Biology 24:2289- 229. Smadja C and Butlin RK. 2011. A framework for comparing processes of speciation in the presence of gene flow. Molecular Ecology 20:5123-5140 (Invited review) Butlin, RK. 2011. Isolating Mechanisms, Ver. 2.0. In Encyclopedia of Life Sciences, John Wiley and Sons, Ltd., Chichester: www.els.net. Chen B, Pedro PM, Harbach RE, Somboon P, Walton C*, Butlin RK*. 2011. Mitochondrial DNA variation in the malaria vector Anopheles minimus across China, Thailand and Vietnam: Evolutionary hypothesis, population structure and population history. Heredity 106: 241-252. Kawakami T, Butlin R, Cooper S. Chromosomal speciation revisited: modes of diversification in Australian morabine grasshoppers (Vandiemenella, viatica species group). Insects 2:49-61. Bruvo R, Adolfsson S, Symonova R, Lamatsch DK, Schön I, Jokela J, Butlin RK, Müller S. 2011. Few parasites and no evidence for Wolbachia infections in a freshwater ostracod inhabiting temporary ponds. Biological Journal of the Linnean Society 102:208-216 2010 Jan C, Frith K, Glover AM, Butlin RK, Scott CD, Greenaway F, Ruedi M, Frantz A, Dawson DA, Altringham JD. 2010. Myotis alcathoe in the UK. Acta Chiropterologica 12:471-483

13 Adolfsson S, Michalakis Y, Paczesniak D, Bode SNS, Butlin RK, Lamatsch DK, Martins MJF, Schmit O, Vandekerkhove J, Jokela J. 2010. Evaluation of elevated ploidy and asexual reproduction as alternative explanations for geographic parthenogenesis in Eucypris virens ostracods. Evolution 64: 986-997 Galindo J, Grahame JW and Butlin RK. 2010. An EST-based genome scan using 454 sequencing in the marine snail Littorina saxatilis. Journal of Evolutionary Biology 23: 2004-2016. Hollander J, Butlin RK. 2010. The adaptive value of phenotypic plasticity in two ecotypes of a marine gastropod. BMC Evolutionary Biology 10:333 Johannesson K, Panova M, Kemppainen K, André C, Rolán-Alvarez E, Butlin RK. 2010. Repeated evolution of reproductive isolation in a marine snail - unveiling mechanisms of speciation. Philosophical Transactions of the Royal Society B 365, 1735-1747. Bridle JR, Polechova J, Kawata M, Butlin RK. 2010. Why is adaptation prevented at ecological margins? New insights from individual-based simulations. Ecology Letters 13:485-494. Bode SNS, Adolfsson S, Lamatsch D, Martins MJ, Schmit O, Vandekerkhove J, Mezquita F, Namiotko T, Rossetti G, *Schön I, *Butlin RK, *Martens K. 2010. Exceptional cryptic diversity and multiple origins of parthenogenesis in a freshwater ostracod. Molecular Phylogenetics and Evolution 54: 542-552. [* These authors contributed equally] Butlin RK. 2010. Population genomics and speciation. Genetica 138: 409-418. 2009 Babik W, Butlin RK, Baker WJ, Papadopulos AST, Boulesteix M, Anstett M-C, Lexer C, Hutton I and Savolainen V. 2009. How sympatric is speciation in the Howea palms of Lord Howe Island? Molecular Ecology 18:3629-3638. Woodroffe R, Donnelly C, Wei G, Cox D, Bourne J, Burke T, Butlin R, et al. 2009. Social group size affects Mycobacterium bovis infection in European badgers (Meles meles). Journal of Animal Ecology 78: 818-827. Kawakami, T., Butlin, R. K., Adams, M., Saint, K. M., Paull, D. J., and Cooper, S. J.B. 2009. Genetic analysis of a chromosomal hybrid zone in the Australian morabine grasshoppers (Vandiemenella, viatica species group). Evolution 63:139-152. Kawakami, T., Butlin, R. K., Adams, M., Saint, K. M., Paull, D. J., and Cooper, S. J.B. 2009. Re-examination of a proposed case of stasipatric speciation: phylogeography of the Australian morabine grasshoppers (Vandiemenella viatica species group). Molecular Ecology 18:3429-3442. Ahmed S, Compton SG, Butlin RK, Gilmartin PM. 2009. Wind borne insects mediate directional pollen transfer between desert fig trees 160 kilometers apart. Proceedings of the National Academy of Sciences 106: 20342-20347. Smadja C, Shi P, Butlin RK and Robertson HM. 2009. Large gene family expansions and adaptive evolution for odorant and gustatory receptors in

14 the pea aphid, Acyrthosiphon pisum. Molecular Biology and Evolution 26: 2073-2086. Gardiner A, Barker D, Butlin RK, Jordan WC, Ritchie MG. 2009. Sites of divergent natural selection differ between olfactory and gustatory receptors of Drosophila. Biology Letters 5(2): 244-247. Slothouber Galbreath JGM, Smith JE, Becnel JJ, Butlin RK and Dunn AM. 2009. Reduction in post-invasion genetic diversity in Crangonyx pseudogracilis (Amphipoda: Crustacea): a genetic bottleneck or the work of hitchhiking vertically transmitted microparasites? Biological Invasions Online early. Kunin WE, Vergeer P, Kenta T, Davey MP, Burke T, Woodward FI, Quick P, Mannarelli M-E, Watson-Haigh NS and Butlin RK. 2009. Variation at range margins across multiple scales: temperature, population genetics and metabolomic phenotype. Proceedings of the Royal Society B 276:1495- 1506. Butlin RK, Bridle JR & Schluter D. (Eds.) 2009. Speciation and Patterns of Diversity. Cambridge University Press. Smadja C & Butlin RK. 2009. On the scent of speciation. Heredity 102:77-97. (Invited Review). Ritchie MG & Butlin RK. (eds.) 2009. Genetics of Speciation. Heredity 102 (1) (Special Issue). 2008 Papadatou E, Butlin RK, Pradel R, Altringham JD. 2008. Sex-specific roost movements and population dynamics of the vulnerable long-fingered bat, Myotis capaccinii. Biological Conservation 142:280-289. Smadja C, Galindo J & Butlin RK. 2008. Hitching a lift on the road to speciation. Molecular Ecology 17: 4177-4180. (Invited Perspective) Kenta T, Gratten J, Haigh NS, Hinten GN, Slate J, Butlin RK & Burke T. 2008. Multiplex SNP-SCALE: a cost-effective medium-throughput single nucleotide polymorphism genotyping method. Molecular Ecology Resources 8:1230-1238. Butlin RK, Galindo J and Grahame JW. 2008. Sympatric, parapatric or allopatric: The most important way to classify speciation? Philosophical Transactions of the Royal Society, B 363: 2997-3007. Pedro PM, Sallum MA and Butlin RK. 2008. Forest-obligate mosquitoes suggest palaeoecological perturbations. Heredity 101: 186-195. Papadatou E, Butlin RK & Altringham JD. 2008. Identification of bat species in Greece from their echolocation calls. Acta Chiropterologica 10: 127-143. Papadatou E, Butlin RK & Altringham JD. 2008. Seasonal roosting habits and population structure of the long-fingered bat, Myotis capaccinii, in Greece. Journal of Mammalogy 89: 503-512. Wood, HM, Grahame, JW, Humphray, S, Rogers, J and Butlin, RK. 2008. Sequence differentiation in regions identified by a genome scan for local adaptation. Molecular Ecology 17: 3123-3135.

15 Whitlock, R., Hipperson, H., Mannarelli, M., Butlin, R. K. & Burke, T. A. 2008. An objective, rapid and reproducible method for genotyping AFLP fingerprints that minimises genotyping error. Molecular Ecology Resources 8: 725-735. Gardiner A, Barker D, Butlin RK, Jordan WC, Ritchie MG. 2008. Drosophila chemoreceptor gene evolution: selection, specialization and genome size. Molecular Ecology 17: 1648-57. Mirol PM, Routtu J, Hoikkala A and Butlin RK. 2008. Signals of demographic expansion in Drosophila virilis. BMC Evolutionary Biology 8:59 (25 Feb 2008) Gardiner A, Barker D, Butlin RK, Jordan WC, Ritchie MG. 2008. Evolution of a Complex Locus: Exon Gain, Loss and Divergence at the Gr39a Locus in Drosophila. PLoS ONE 3(1): e1513 doi:10.1371/journal.pone.0001513 2007 Kawakami, T., Butlin, R. K., Adams, M., Saint, K. M., Paull, D. J., and Cooper, S. J.B. 2007. Differential gene flow of mitochondrial and nuclear DNA markers among chromosomal races of Australian morabine grasshoppers (Vandiemenella, viatica species group). Molecular Ecology 16: 5044-5056 Drosophila 12 Genomes Consortium. 2007. Evolution of genes and genomes on the Drosophila phylogeny. Nature 450: 203-218. Kawakami T, Butlin RK, Paull DJ and Cooper SJB. 2007. Polymorphic microsatellite markers for chromosomal races of Australian morabine grasshoppers (Vandiemenella, viatica species group). Molecular Ecology Notes 7:1181-4. Pope LC, Butlin RK, Wilson GJ, Woodroffe R, Erven K, Conyers CM, Franklin T, Delahay RJ, Cheeseman CL, Burke TA. Genetic evidence that culling increases badger movement: implications for the spread of bovine TB. Molecular Ecology 16:4919-4929. Walton C, Somboon P, Harbach RE, Zhang S, Weerasinghe I, O’Loughlin SM, Phompida S, Sochanta T, Tun-Lin W, Chen B and Butlin RK. 2007. Molecular identification of mosquito species in the Anopheles annularis group in southern Asia. Infection, genetics and evolution 7: 93-102. Mirol PM, Schäfer MA, Orsini L, Routtu J, Schlötterer C, Hoikkala A and Butlin RK. 2007. Phylogeographic patterns in Drosophila montana. Molecular Ecology 16: 1085-1097. Walton C, Somboon P, Harbach RE, Zhang S, Weerasinghe I, O'Loughlin SM, Phompida S, Sochantha T, Tun-Lin W, Chen B, Butlin RK. 2007. Molecular identification of mosquito species in the Anopheles annularis group in southern Asia. Medical and Veterinary Entomology 21: 30-35 Routtu J, Mazzi M, van der Linde K, Mirol P, Butlin RK and Hoikkala A. 2007. The extent of variation in male song, wing and genital characters among allopatric Drosophila montana populations. Journal of Evolutionary Biology 20: 1591-1601. Vanwambeke SO, Lambin EF, Eichhorn M, Flasse S, Harbach RE, Oskam L, Somboon P, van Beers S, van Benthem BHB, Walton C and Butlin RK. 2007.

16 Impact of land-use change on dengue and malaria in northern Thailand. EcoHealth 4: 37-51. Klappert K, Butlin RK and Reinhold K. 2007. The attractiveness fragment—AFLP analysis of local adaptation and sexual selection in a caeliferan grasshopper, Chorthippus biguttulus. Naturwissenschaften 94: 667-674. Vanwambeke, SO, Somboon P, Harbach RE, Isenstadt M, Lambin EF, Walton C and Butlin RK. 2007. Landscape and land-cover factors influence the presence of Aedes and Anopheles larvae. Journal of Medical Entomology 44: 133-144. 2006 Wyatt PMW, Pitts CS and Butlin RK. 2006. A molecular approach to detect hybridisation between common bream (Abramis brama), roach (Rutilus rutilus) and rudd (Scardinius erythrophthalmus). Journal of Fish Biology 69 (Suppl. A): 52-71. Butlin, RK. 2006. Comment on ‘Transitions to asexuality result in excess amino acid substitutions’. Science 313:1339. http://www.sciencemag.org/cgi/content/full/313/5792/1389b Wright D, Butlin RK and Carlborg Ö. 2006. Epistatic regulation of behavioural and morphological traits in the zebrafish (Danio rerio). Behavior Genetics 36: 914-922. Wright, D, Krause, J and Butlin, RK. 2006. QTL analysis of behavioural and morphological differentiation between wild and laboratory zebrafish (Danio rerio). Behavior Genetics 36:271-284. doi: 10.1007/s10519-005- 9029-4 Bridle JR, Saldamando CI, Koning W and Butlin RK. 2006. Assortative preferences and discrimination by females against hybrid male song in the grasshoppers Chorthippus brunneus and Chorthippus jacobsi (Orthoptera: Acrididae). Journal of Evolutionary Biology. 19:1248-1256. doi: 10.1111/j.1420-9101.2006.01080.x Smadja, C and Butlin, RK. 2006. A new role for reinforcement. Heredity 96: 422- 423, doi: 10.1038/sj.hdy.6800826 (& featured in Heredity podcast, May 2006) Chen B, Butlin RK, Pedro PM, Wang XZ and Harbach RE. 2006. Molecular variation, systematics and distribution of the Anopheles fluviatilis complex in southern Asia. Medical and Veterinary Entomology 20: 33-43. Grahame JW, Wilding CS and Butlin RK. 2006. Adaptation to a steep environmental gradient and an associated barrier to gene exchange in Littorina saxatilis. Evolution 60:268-278. Harbach RE, Parkin E, Chen B, and Butlin RK. 2006. Anopheles (Cellia) minimus Theobald (Diptera: Culicidae): Neotype designation, characterization and systematics. Proceedings of the Entomological Society of Washington 108: 198-209.

17 Rivers NM, Butlin RK and Altringham JD. 2006. Autumn swarming behaviour of Natterer’s bats in the UK: population size, catchment area and dispersal. Biological Conservation 127: 215-226. 2005 Rivers NM, Butlin RK and Altringham JD. 2005. Genetic population structure of Natterer’s bats explained by mating at swarming sites and philopatry. Molecular Ecology 14:4299-4312. Martens, K., G. Rossetti, R.K. Butlin & I. Schön. 2005. Molecular and morphological phylogeny of the ancient asexual Darwinulidae (Crustacea, Ostracoda). Hydrobiologia 538: 153-165. Senior P, Butlin RK and Altringham JD. 2005. Sex and segregation in temperate bats. Proceedings of the Royal Society of London, Series B. 272: 2467-2473. Shuker DM, Underwood K, King TM and Butlin RK. 2005. Patterns of male sterility in a grasshopper hybrid zone imply accumulation of hybrid incompatibilities without selection. Proceedings of the Royal Society of London, Series B. 272: 2491-2497. Shuker, D.M., King, T.M., Bella, J.L. and Butlin, R.K. 2005. The genetic basis of speciation in a grasshopper hybrid zone. In: Fellowes, M., Holloway, G. and Rolff, J. (eds) Insect Evolutionary Ecology, pp 427-454, CABI Publishing. Champion de Crespigny, FE, Butlin, RK and Wedell N. 2005. Can cytoplasmic incompatibility inducing Wolbachia promote the evolution of mate preferences? Journal of Evolutionary Biology 18:967-977. Butlin RK and Roper C. 2005. Microarrays and species origins. Nature 437:199- 200. (News and Views) Butlin RK and Tregenza T. 2005. The way the world might be. Journal of Evolutionary Biology 18:1205-1208. (Invited commentary) Butlin, RK. 2005. Recombination and speciation. Molecular Ecology 14:2621- 2635. (Invited review) Butlin, RK. 2005. Mystery of mysteries no longer? Evolution 59:243-245. (Review of Speciation by JA Coyne and HA Orr) Saldamando C. I., H. Tatsuta and R. K. Butlin. 2005. Hybrids between Chorthippus brunneus and C. jacobsi (Orthoptera: Acrididae) do not show endogenous postzygotic isolation. Biol. J. Linn. Soc. 84:195-203. Saldamando C. I., S. Miyaguchi, H. Tatsuta, H. Kishino, J. R. Bridle and R. K. Butlin. 2005. Inheritance of song and stridulatory peg number divergence between Chorthippus brunneus and C. jacobsi, two naturally hybridising grasshopper species (Orthoptera: Acrididae). Journal of Evolutionary Biology 18:703-712. 2004 Parkin, EJ and Butlin, RK. 2004. Within- and between-individual sequence variation among ITS1 copies in the meadow grasshopper Chorthippus parallelus indicates frequent intrachromosomal gene conversion. Molecular Biology and Evolution 21: 1595-1601.

18 Bush, GL and Butlin, RK. 2004. Sympatric speciation in insects: an overview. In: Adaptive Speciation, U. Dieckmann, M. Doebeli, H. Metz, D. Tautz (Eds.), pp. 229-248. Cambridge University Press. Bridle, JR, Pedro, PM and Butlin, RK. 2004. Habitat fragmentation and biodiversity: testing for the evolutionary effects of refugia. Evolution 58: 1394-1396. Chen B, Harbach RE and Butlin RK. 2004. Genetic variation and population structure of the mosquito Anopheles jeyporiensis in southern China. Molecular Ecology 13: 3051-3056. Bailey R., Thomas, C.D. and Butlin, R.K. 2004. Premating barriers to gene exchange and their implications for the structure of a mosaic hybrid zone between Chorthippus brunneus and C. jacobsi (Orthoptera : Acrididae). Journal of Evolutionary Biology, 17: 108-119. 2003 Butlin, RK. Chorthippus parallelus. In Atlas des orthoptères et des mantides de France, J-F Voisin (ed). Patrimoines Naturels, 60. Muséum National d’Histoire Naturelle, Paris. 2003. Wright, D, Rimmer, LB, Pritchard, VL, Krause, J and Butlin, RK. Inter- and intra- population variation in shoaling and boldness in the zebrafish (Danio rerio). Naturwissenschaften 90: 374-377. 2003. Hey, J, Waples, RS, Arnold, ML, Butlin, RK and Harrison, RG. Understanding and confronting species uncertainty in biology and conservation. Trends Ecol. Evol. 18:597-603. 2003. Butlin, RK, Bridle, JR & Kawata, M. Genetics and the boundaries of species’ distributions. In: Macroecology: Concepts and Consequences, ed. T. Blackburn and K.J. Gaston. Pp. 274-295. Blackwell Science, Oxford. 2003. Schön, I, Martens, K, Van Doninck, K and Butlin, RK. Evolution in the slow lane - molecular rates of evolution in asexual ostracods (Crustacea, Ostracoda). Biol. J. Linn. Soc. 79:93-100. 2003. Chen, B, Butlin, RK and Harbach, RE. Molecular phylogenetics of the Oriental members of the Myzomyia Series of Anopheles subgenus Cellia (Diptera: Culicidae) inferred from nuclear and mitochondrial DNA sequences. Systematic Entomology 28:57-69. 2003. Buckley, SH, Tregenza, T and Butlin RK. Transitions in cuticular composition across a hybrid zone – historical accident or environmental adaptation? Biol. J. Linn. Soc. 78:193-201. 2003. Bailey, RI, Lineham, ME, Thomas, CD and Butlin, RK. Measuring dispersal and detecting departures from a random walk model in a grasshopper hybrid zone. Ecological Entomology 28:129-138. 2003. 2002 Tregenza, T, Pritchard, VL and Butlin, RK. The origin of postmating isolation: testing hypotheses in the grasshopper Chorthippus parallelus. Population Ecology 44:137-144. 2002.

19 Taneyhill, D.E., Mallet, J.B., Wynne, I.R., Burke, A.S., Pullin, A.S., Wilson, R.J., Butlin, R.K., Hatcher, M.J., Shorrocks, B. & Thomas, C.D. 2002. Estimating gene flow in endemic butterfly races: the effect of metapopulation dynamics. In: Genes in the Environment (R.Hails, J.Beringer & H.C.J.Godfray, eds). pp. 3- 25. Blackwell Science, Oxford. Bin Chen, Harbach RE and Butlin RK. Molecular and morphological study on the Anopheles minimus group of mosquitoes in southern China: taxonomic review, distribution and malaria vector status. Medical and Veterinary Entomology 16:253-256. 2002. Bridle JR, Vass-de-Zomba J and Butlin RK. Fine-scale ecological and genetic variation in a Chorthippus grasshopper hybrid zone. Ecological Entomology 27: 499-504. 2002. Bridle JR and Butlin RK. Mating signal variation and bimodality in a mosaic hybrid zone between Chorthippus grasshopper species. Evolution 56:1184-1198. 2002. Bridle, JR, De la Torre, J, Bella, JL, Butlin, RK, Gosalvez, J. (2002). Low levels of chromosomal differentiation between the grasshoppers Chorthippus brunneus and Chorthippus jacobsi in northern Spain. Genetica 114: 121- 127. Butlin R K. The costs and benefits of sex: new insights from old asexual lineages. Nature Reviews Genetics 3:311-317. 2002. 2001 Tatsuta H. and Butlin R. K. Amplified fragment length polymorphism for the analysis of genetic structure in grasshopper populations. Journal of Orthoptera Research, 10: 203-207. 2001. Pritchard, VL, Lawrence, J, Butlin, RK and Krause, J. 2001. Shoal choice in zebrafish, Danio rerio: the influence of shoal size and activity. Animal Behaviour 62: 1085-1088. Bridle, JR, Baird, SJE and Butlin, RK. Spatial structure and habitat variation in a grasshopper hybrid zone. Evolution 55:1832-1843. 2001. Wilding, CS, Butlin, RK, and Grahame, JW. Differential gene exchange between parapatric morphs of Littorina saxatilis detected using AFLP markers. Journal of Evolutionary Biology 14:611-619. 2001. Panhuis, TM, Butlin, RK, Zuk, M and Tregenza, T. Sexual selection and speciation. Trends Ecol. Evol. 16: 364-371. 2001. Butlin, RK and Ritchie, MG. Searching for speciation genes. Nature 412:31-32. 2001. Ritchie, MG and Butlin, RK (eds). Phylogeography, hybridization and speciation. Molecular Ecology 10 (3) Special Issue. 2001. Bridle, JR, Garn, A-K, Monk, KA and Butlin, RK. Speciation in Chitaura grasshoppers (Acrididae: Oxyinae) on the island of Sulawesi: colour patterns, morphology and contact zones. Biological Journal of the Linnean Society 72: 373-390. 2001

20 Walton, C, Handley, JM, Collins, FH, Baimai, V, Harbach, RE, Looareesuwan, S. and Butlin, RK. Genetic population structure and introgression in Anopheles dirus mosquitoes in Southeast Asia. Molecular Ecology 10: 569-580. 2001. 2000 Butlin, RK. Orthoptera (Insecta). Cimbebasia, Memoir 9: 121-125. 2000. Walton C, Chang MS, Handley JM , Harbach RE, Collins FH, Baimai V, Butlin RK. The isolation and characterisation of microsatellites from Anopheles dirus mosquitoes. Molecular Ecology 9:1665-1667. 2000. Krause J, Butlin RK, Peuhkuri N & Pritchard V. The social organisation of fish shoals: a test of the predictive power of laboratory experiments for the field. Biological Reviews 75:477-501. 2000. Tregenza, T, Pritchard, VL & Butlin, RK. The origins of premating reproductive isolation: testing hypotheses in the grasshopper Chorthippus parallelus. Evolution 54:1687-1698. 2000. Tregenza, T, Butlin, RK and Wedell, N. Sexual conflict and speciation. Nature 407:149-150. 2000. Butlin, RK. Virgin rotfiers. Trends Ecol. Evol. 15:389-390. 2000. Schön, I., A. Gandolfi, E. Di Masso, V. Rossi, H.I. Griffiths, K. Martens & R.K. Butlin. Long-term persistence of asexuality through mixed reproduction in Eucypris virens (Crustacea, Ostracoda). Heredity 84: 161-169. 2000. Tregenza, T, Pritchard, VL & Butlin, RK. Patterns of trait divergence between populations of the meadow grasshopper, Chorthippus parallelus. Evolution 54:574-585. 2000. Walton, C, Handley, JM, Tun-Lin, W, Collins, FH, Harbach, RE, Baimai, V and Butlin,RK. Population structure and population history in Anopheles dirus mosquitoes in Southeast Asia. Molecular Biology and Evolution. 17: 962- 974. 2000. Thelwell, NJ, Huisman, RA, Harbach, RE & Butlin RK. Evidence for mitochondrial introgression between Anopheles gambiae and Anopheles bwambae. Insect Molecular Biology 9:203-210. 2000. Butlin, RK. Isolating Mechanisms. In Embryonic Encyclopedia of Life Sciences, Nature Publishing Group, London, www.els.net. Sharpe, RG, Harbach, RE and Butlin, RK. Molecular variation within and among members of the Anopheles minimus group (Diptera: Culicidae). Systematic Entomology 25, 263-272. 2000. Butlin RK and Menozzi P. Open questions in evolutionary ecology: do ostracods have the answers? Hydrobiologia, 419(1): 1-14. 2000. Tregenza T, Buckley SH, Pritchard VL and Butlin RK. Inter- and intra-population effects on the epicuticular composition variation with sex and age, between and within populations of the meadow grasshopper, Chorthippus parallelus. Journal of Chemical Ecology 26: 257-278. 2000. 1999

21 Tregenza T & Butlin RK. Speciation without isolation. Nature 400:311-312. 1999. Davison A, Birks JDS, Griffiths HI, Kitchener AC, Biggins D & Butlin RK. Hybridisation and the phylogenetic relationship between polecats (Mustela putorius, M. eversmannii) and domestic ferrets (M. furo). Biological Conservation 87:155-161. 1999. Tregenza T & Butlin RK. Genetic diversity: do marker genes tell us the whole story? In: A E Magurran & R M May (eds), Evolution of Biological Diversity. Oxford University Press, pp37-55. 1999. Sharpe, R.G., Hims, M.M., Harbach, R.E. & Butlin, R.K. PCR based methods for identification of species of the Anopheles minimus group: allele specific amplification and single strand conformation polymorphism. Medical and Veterinary Entomology 13:265-273. 1999. Walton, C., Sharpe, R.G., Pritchard, S.J., Thelwell, N.J. and Butlin, R.K. Molecular identification of mosquito species. Biological Journal of the Linnean Society 68: 241-256. 1999. Walton C, Handley JM, Kuvangkadilok C, Collins FH, Harbach RE, Baimai V & Butlin RK. Identification of cryptic species of the Anopheles dirus complex in Thailand using allele-specific polymerase chain reaction. Medical and Veterinary Entomology 13: 24-32. 1999. Butlin R K, Schön I & Martens K. Origin, age and diversity of clones. Journal of Evolutionary Biology 12: 1020-1022. (Invited comment). 1999. Butlin, RK. Reinforcement. In Embryonic Encyclopedia of Life Sciences, Nature Publishing Group, London, www.els.net. 1998 Hartley, S., Butlin, R.K. & Shorrocks, B. Preliminary results of an allozyme survey of Drosophila phalerata using cellulose acetate electrophoresis. Drosophila Information Service 81: 162-165. Schön, I., RK. Butlin, HI. Griffiths and K Martens. Slow molecular evolution in an ancient asexual ostracod. Proc. R. Soc. Lond. B 265:235-242. 1998. Butlin RK and Tregenza T. Levels of genetic polymorphism: marker loci versus quantitative traits. Phil. Trans. R. Soc. Lond. B 353:187-198. 1998. M. Sezer & R. K. Butlin. The genetic basis of host plant adaptation in brown planthopper (Nilaparvata lugens). Heredity 80:499-508. 1998. Butlin RK, Walton C, Monk KA & Bridle JR. Biogeography of Sulawesi grasshoppers, genus Chitaura, using DNA sequence data. In: Biogeography and Geological Evolution of SE Asia, R. Hall and J. D. Holloway (eds.).Backhuys Publishers, Leiden, The Netherlands. pp. 355-359. 1998. Butlin RK, Schoen, I & Martens, K. Asexual reproduction in non-marine ostracods. Heredity 81:473-480. 1998. Walton C, Thelwell NJ, Priestman A & Butlin RK. The potential of microsatellites to study gene flow in natural populations of Anopheles malaria vectors in Africa and associated pitfalls. Journal of the American Mosquito Control Association 14:266-272. 1998.

22 Sezer M & Butlin RK. The genetic basis of oviposition preference differences between sympatric host races of the brown planthopper (Nilaparvata lugens). Proc. R. Soc. Lond. B. 265:2399-2405. 1998. Butlin RK. What do hybrid zones in general, and the Chorthippus parallelus zone in particular, tell us about speciation? In: ‘Endless forms: Species and speciation’, D J Howard and S Berlocher (eds), pp. 367-378, Oxford University Press, New York. 1998. Rossi, V., Schön, I., Butlin, R. K. & Menozzi, P.. Clonal genetic diversity. In: K. Martens (ed.): Sex and Parthenogenesis: Evolutionary Ecology of Reproductive Modes in Non-Marine Ostracods. Backhuys Publ., Amsterdam. 1998. Schön I & Butlin RK. Genetic diversity and molecular phylogeny. In: K. Martens (ed.): Sex and Parthenogenesis: Evolutionary Ecology of Reproductive Modes in Non-Marine Ostracods. Backhuys Publ., Amsterdam. 1998. Butlin R K, Schön I & Griffiths H I. Introduction to reproductive modes. In: K. Martens (ed.): Sex and Parthenogenesis: Evolutionary Ecology of Reproductive Modes in Non-Marine Ostracods. Backhuys Publ., Amsterdam. 1998. Griffiths HI, Butlin RK & Geiger W. Specific considerations of time scale effects on reproductive mode in European Holocene non-marine Ostracoda. In: S. Crasquin-Soleau, E. Braccini & F. Lethiers (Eds.), What about Ostracoda! Actes du 3e Congrès Européen des Ostracodologistes, Paris-Bierville, France 8-12 juillet 1996. Bulletin des Centres de Recherches Exploration- Production Elf-Aquitaine, 20: 27-32. 1998. Schoen, I., Di Masso, E., Gandolfi, A., Griffiths, H.I., Verheyen, E. & Butlin, R.K. The application of molecular techniques for the study of ostracods. In: S. Crasquin-Soleau, E. Braccini & F. Lethiers (Eds.), What about Ostracoda! Actes du 3e Congrès Européen des Ostracodologistes, Paris-Bierville, France 8-12 juillet 1996. Bulletin des Centres de Recherches Exploration- Production Elf-Aquitaine, 20: 47-54. 1998. 1997 Walton C, Bennett H, Butlin RK & Shorrocks B. A PCR-based method for detecting rare genotypes in large samples of individuals. Molecular Ecology, 6:195- 197. 1997. Hewitt GM and Butlin RK. Causes and consequences of population structure. In: Behavioural Ecology, 4th edn. JR Krebs and N Davies (eds), Chapter 15 pp. 350-372. Blackwell: Oxford. 1997. Neems RM, Dooher K, Butlin RK and Shorrocks B. Differences in male courtship song among species of the quinaria group of Drosophila. Journal of Insect Behaviour 10,.237-246. 1997. Buckley SH, Tregenza T and Butlin RK. Speciation and signal trait genetics Trends in Ecology and Evolution 12, .299-301. 1997. Walton, C., Butlin, R. K. & Monk, K. A.. A phylogeny for grasshoppers of the genus Chitaura (Orthoptera: Acrididae) from Sulawesi, Indonesia, based on

23 mitochondrial DNA sequence data. Biological Journal of the Linnean Society 62: 356-382. 1997. Butlin RK and Tregenza T. Is speciation no accident? Nature 387, 551-553. 1997.

1996 Butlin R K & Trickett A J. Can population genetic simulations help to interpret pheromone evolution? In Insect Pheromone Research: New Directions, ed. R T Carde & A K Minks, pp. 548-562. Chapman & Hall, New York. 1996. Jones P L, Gacesa P & Butlin R K. Systematics of brown planthopper and related species using nuclear and mitochondrial DNA. In The Ecology of Agricultural Pests: Biochemical Approaches, ed. W O C Symondson & J E Liddell, Chapman & Hall, pp133-148. 1996. Butlin R K. Co-ordination of the sexual signalling system and the genetic basis of differentiation between populations in the brown planthopper, Nilaparvata lugens. Heredity 77:369-377. 1996. 1995 Butlin R K. Genetic variation in mating signals and responses. In: Speciation and the Recognition Concept: Theory and Applications, D M Lambert & H G Spencer (eds.), pp. 327-366. Johns Hopkins University Press, Baltimore and London. 1995. Neems R M & Butlin R K. Divergence in cuticular hydrocarbons between parapatric subspecies of the meadow grasshopper, Chorthippus parallelus (Orthoptera: Acrididae). Biol. J. Linn. Soc. 54:139-149. 1995. Mungai M N, Butlin R K and Monk K A. Grasshoppers (Orthoptera: Acridoidea) from the Lake Baringo area of Kenya. Tropical Zoology 8:55-67. 1995. Mason D, Butlin R K and Gacesa P. Mitochondrial DNA variation in the Chorthippus biguttulus group. Molecular Ecology 4:121-126. 1995. Griffiths H I & Butlin R K. A timescale for sex vs parthenogenesis: Evidence from Holocene ostracods. Proc. R. Soc. Lond. B. 260:65-71. 1995. Butlin R K. Reinforcement - an idea evolving. Trends Ecol. Evol. 10:432-434. 1995. 1994 Charalambous M, Butlin RK & Hewitt G M. Genetic variation in male song and female song preference in the grasshopper Chorthippus brunneus (Orthoptera: Acrididae). Anim. Behav. 47:399-411. 1994. Butlin R K & Ritchie M G. Behaviour and speciation. In Behaviour and Evolution ed. P J B Slater & T R Halliday, pp. 43-79, Cambridge University Press. 1994. Griffiths H I & Butlin R K. Darwinula stevensoni: A brief review of the biology of a persistent parthenogen. In The Evolutionary Ecology of Reproductive Modes in non-Marine Ostracoda, ed. D J Horne & K Martens, pp. 27-36, Greenwich University Press. 1994.

24 Butlin R K & Griffiths H I. DNA sequence analysis and the problem of parthenogenesis. In The Evolutionary Ecology of Reproductive Modes in non-Marine Ostracoda, ed. D J Horne & K Martens, pp. 37-42, Greenwich University Press. 1994. Trickett A J & Butlin R K. Recombination suppressors and the evolution of new species. Heredity 73:339-345. 1994. Brookes M I and Butlin R K. Estimates of male dispersal in the small ermine moth, Yponomeuta padellus (Lepidoptera: Yponomeutidae) by means of simulation. Heredity 73:207-214. 1994. Brookes M I and Butlin R K. Population structure in the small ermine moth, Yponomeuta padellus: An estimate of male dispersal. Ecological Entomology 19:97-107. 1994. Neems R M & Butlin R K. Variation in cuticular hydrocarbons across a hybrid zone in the grasshopper Chorthippus parallelus. Proc. R. Soc. Lond. B 257:135-140. 1994. Buño I, Torroja E, López-Fernández C, Butlin R K, Hewitt G M & Gosálvez J. A hybrid zone between two subspecies of grasshopper Chorthippus parallelus along the Pyrenees: the west end. Heredity 73:625-634. 1994. Levy R and Butlin R K. Courtship behaviour of Taramassus (Eyprepocnemidinae) from three localities in Kenya. J. Orthoptera Research 3:11-14. 1994. Dagley J R, Butlin R K & Hewitt G M. Divergence in morphology and mating signals, and assortative mating among populations of Chorthippus parallelus (Orthoptera: Acrididae). Evolution 48:1202-1210. 1994. 1993 Butlin R K. The variability of mating signals and preferences in the brown planthopper, Nilaparvata lugens. J. Insect Behav. 6, 125-140. 1993. Butlin R K. A comment on the evidence for a genetic correlation between the sexes in Drosophila melanogaster. Anim. Behav. 45, 403-404. 1993. Neems R M & Butlin R K. Divergence in mate finding behaviour between two subspecies of the meadow grasshopper, Chorthippus parallelus. J. Insect. Behav. 6:421-430. 1993. Butlin R K, Guilford T and Krebs J R, eds. The evolution and design of animal signalling systems. Phil. Trans. R. Soc. Lond. B 340: 161-255. 1993. Jones P, Gacesa P and Butlin R K. A molecular approach to planthopper systematics. In: Proceedings of the 8th Auchenorrhyncha Congress, S Drosopoulos, P V Petrakis, M F Claridge, and P W F de Vrijer (eds.), pp. 7-9. Delphi, Greece. 1993. 1992 Bella J L, Butlin R K, Ferris C, and Hewitt G M. Asymmetrical homogamy and unequal sex ratio from reciprocal mating-order crosses between Chorthippus parallelus subspecies. Heredity 68, 345-352. 1992.

25 Ritchie M G, Butlin R K and Hewitt G M. Fitness consequences of potential assortative mating within and outside a hybrid zone in Chorthippus parallelus (Orthoptera: Acrididae): Implications for reinforcement and sexual selection theory. Biol. J. Linn. Soc. 45, 219-234. 1992. Butlin R K, Beaumont M, and Hewitt G M. Selection for assortative mating between parapatric subspecies of grasshopper. Anim. Behav. 43:1045- 1047. 1992. Butlin R K, Ferris C, Gosalvez J, Hewitt G M & Ritchie M G. Broad scale mapping of a hybrid zone between subspecies of Chorthippus parallelus (Orthoptera: Acrididae). Ecol. Entomol. 17:359-362. 1992. 1991 Butlin R K and Ritchie M G. Variation in female mate preference across a grasshopper hybrid zone. J. evol. Biol. 4, 227-240. 1991. Butlin R K, Ritchie M G, and Hewitt G M. Comparisons among morphological characters and between localities in the Chorthippus parallelus hybrid zone (Orthoptera: Acrididae). Phil. Trans. R. Soc. Lond. B. 334, 297-308. 1991. 1990 Bahn P G and Butlin R K. Les insectes dans l'art paleolithique: Quelques observations nouvelles sur la sauterelle d'Enlene (Ariege). In: L'art des objets au Paleolithique (ed. J. Clottes) pages 247-253. Paris: Ministere de la Culture. 1990. Butlin R K and Monk K A. Catantopine grasshoppers of Sulawesi. In: Insects and the Rain Forests of Southest Asia, J D Holloway and W J Knight (eds.), pp. 89-93. Royal Entomological Society of London. 1990. Butlin R K. Divergence in emergence time of host races due to differential gene flow. Heredity 65, 47-50. 1990. Monk K A and Butlin R K. A biogeographic account of the grasshoppers (Orthoptera: Acridoidea) of Sulawesi, Indonesia. Tijd. Entomol. 133, 31-38. 1990. Ritchie M G, Butlin R K and Hewitt G M. Mating behaviour across a hybrid zone in Chorthippus parallelus (Zetterstedt). Bol. San. Veg. Plagas (Fuera de serie) 20, 269-275. 1990. 1989 Butlin R K and Day T H. Environmental correlates of inversion frequencies in natural populations of seaweed flies (Coelopa frigida). Heredity 62, 223- 232. 1989. Ritchie M G, Butlin R K and Hewitt G M. Assortative mating across a hybrid zone in Chorthippus parallelus (Orthoptera: Acrididae). J. evol. Biol. 2, 339-352. 1989. Butlin R K and Ritchie M G. Genetic coupling in mate recognition systems: what is the evidence? Biol. J. Linn. Soc. 37, 237-246. 1989.

26 Nichols R A and Butlin R K. Does runaway sexual selection work in finite populations? J. evol. Biol. 2, 299-313. 1989. Butlin R K, Blackith R E and Blackith R M. Eumastacidae (Orthoptera) from the Project Wallace expedition to Sulawesi (Indonesia). Tijd. Entomol. 132, 109-113. 1989. Butlin R K. Reinforcement of premating isolation. In Speciation and its consequences (ed. D. Otte & J.A. Endler), pp. 158-179. Sunderland, Massachusetts: Sinauer Assoc. 1989. 1988 Butlin R K and Hewitt G M. The structure of grasshopper song in relation to mating success. Behaviour 104, 152-161. 1988. Butlin R K and Hewitt G M. Genetics of behavioural and morphological differences between parapatric subspecies of Chorthippus parallelus (Orthoptera: Acrididae). Biol. J. Linn. Soc. 33, 233-248. 1988. Hewitt G M, Gosalvez J, Lopez-Fernandez C, Ritchie M G, Nichols W and Butlin R K. Differences in the nucleolar organisers on sex chromosomes and Haldane's Rule in a hybrid zone. In: Kew Chromosome Conference III, Brandham P E (ed), pp. 109-119. HMSO, London. 1988. Gosalvez J, Lopez-Fernandez C, Bella L J, Butlin R K, and Hewitt G M. A hybrid zone between Chorthippus parallelus parallelus and Chorthippus parallelus erythropus (Orthoptera: Acrididae): chromosomal differentiation. Genome 30, 656-663. 1988. 1987 Butlin R K. Genetics. In: Information sources in the life sciences, H V Wyatt, ed. (3rd edition). pp. 115-131. Butterworths, London. 1987. Butlin R K, Woodhatch C W and Hewitt G M. Male spermatophore investment increases female fecundity in a grasshopper. Evolution 41, 221-224. 1987. Butlin R K. Speciation by reinforcement. Trends Ecol. Evol. 2, 8-13. 1987. Butlin R K. The functions of song components in Drosophila : a comment on Ewing and Miyan. Anim. Behav. 35, 302-304. 1987. Ritchie M G, Butlin R K and Hewitt G M. Causation, fitness effects and morphology of macropterism in Chorthippus parallelus (Orthoptera: Acrididae). Ecol. Entomol. 12, 209-218. 1987. Day T H, Miles S, Pilkington M D and Butlin R K. Differential mating success in populations of the seaweed fly, Coelopa frigida. Heredity 58, 203-212. 1987. Day T H and Butlin R K. Non-random mating in natural populations of the seaweed fly, Coelopa frigida . Heredity 58, 213-220. 1987. Butlin R K and Hewitt G M. Genetic divergence in the Chorthippus parallelus species group (Orthoptera: Acrididae). Biol. J. Linn. Soc. 31, 301-310. 1987.

27 Hewitt G M, Butlin R K and East T M. Testicular dysfunction in hybrids between parapatric subspecies of the grasshopper, Chorthippus parallelus . Biol. J. Linn. Soc. 31, 25-34. 1987. Butlin R K. A new approach to sympatric speciation. Trends. Ecol. Evol. 2, 310- 311. 1987. Butlin R K. Species, speciation and reinforcement. Amer. Nat. 130, 461-464. 1987. 1986 Butlin R K and Hewitt G M. Heritability estimates for characters under sexual selection in Chorthippus brunneus (Orthoptera: Acrididae). Anim. Behav. 34, 1256-1261. 1986. Butlin R K and Hewitt G M. The response of female grasshoppers to male song. Anim. Behav. 34, 1896-1899. 1986. 1985 Butlin R K. Speciation by reinforcement. In: Orthoptera, ed. J Gosalvez, C Lopez- Fernandez, and C Garcia de la Vega. pp. 84-113. Fundacion Ramen Areces, Madrid. 1985. Butlin R K, and Day T H. Adult size, longevity and fecundity in the seaweed fly, Coelopa frigida . Heredity 54, 107-110. 1985. Butlin R K, and Day T H. Genic and karyotypic selection on an inversion polymorphism in the seaweed fly, Coelopa frigida. Heredity 54, 267-274. 1985. Butlin R K, Hewitt G M, and Webb S F. Sexual selection for intermediate optimum in Chorthippus brunneus (Orthoptera: Acrididae). Anim. Behav. 33, 1281-1292. 1985. Butlin R K and Hewitt G M. A hybrid zone between Chorthippus parallelus parallelus and Chorthippus parallelus erythropus (Orthoptera: Acrididae): morphological and electrophoretic characters. Biol. J. Linn. Soc. 26, 269- 285. 1985. Butlin R K and Hewitt G M. A hybrid zone between Chorthippus parallelus parallelus and Chorthippus parallelus erythropus (Orthoptera: Acrididae): behavioural characters. Biol. J. Linn. Soc. 26, 287-299. 1985. 1984 Butlin R K, Collins P M, and Day T H. The effects of larval density on an inversion polymorphism in the seaweed fly, Coelopa frigida. Heredity 52, 415-423. 1984. Butlin R K, and Day T H. The effect of larval density on development time and adult size in the seaweed fly, Coelopa frigida. Oecologia 63, 122-127. 1984. 1982

28 Butlin R K, Collins P M, Skevington S J, and Day T H. Genetic variation at the alcohol dehydrogenase locus in natural populations of the seaweed fly, Coelopa frigida. Heredity 48, 45-55. 1982. Butlin R K, Read I L, and Day T H. The effects of a chromosomal inversion on adult size and male mating success in the seaweed fly, Coelopa frigida . Heredity 49, 51-62. 1982.

This list does not include all comments, book reviews, research reports, etc.

Summary citation statistics

177 publications report in Web of Science (14 May 2012) Sum of the times cited: 4439 Average citations per item: 25.08 h-index: 36

29 Appendix 3. Budget

30 Appendix 4. Swedish research environments on speciation

Several research groups in Sweden will strongly benefit from a guest professor position to Roger Butlin for 8 months in Sweden. University of Gothenburg The hosting research environment; Centre for Marine Evolutionary Biology (CeMEB), is a Linnaeus Center funded by VR and Formas 2008-2018. Two research groups (led by Kerstin Johannesson and Carl André) in this center are directly involved in collaboration with Roger Butlin, and additional groups in the center use Littorina as a model organism or are part of the development of Littorina as a new model organism. These groups include Anders Blomberg (cell and molecular biology), Henrik Pavia (chemical ecology). Additional researchers linked to CeMEB that are highly engaged in Littorina research are Bernhard Mehlig at physics department who are developing coalescent modeling to approach issues of parallel evolution and speciation with Littorina as a model, and Henrik Zetterberg at the Sahlgrenska Academy who have recently taken up Littorina as a potential model for studies of gene function using advanced genetic tools. Additional research groups interested in biological speciation in other organisms are Anna Godhe (phytoplankton), Bengt Oxelman (terrestrial plants), Per Sundberg (nemerteans) and Christer Erseus (marine oligochaetes). Research groups with theoretical and modeling interests in speciation are Peter Jagers, Torbjörn Lundh, Bernt Wennberg and Serik Sagitov (some at Chalmers). University of Uppsala The Linnaeus center: The Genomes of Phenotypic Diversity coordinated by Hans Ellegren is heavily involved in research on speciation, not least by research of Anna Qvarnström and Hans Ellegren on the hybrid zone the Ficedula flycatchers. Roger Butlin is keen to meet research groups at this center and discuss joint interests. Indeed, the focus of the research of the center is strongly overlapping with the research interest of Roger Butlin and seminars and discussions with center members and students will be of dual interest. University of Lund Several research groups in Lund already have direct links to Roger Butlin, not least the groups of Christer Löfstedt, Erik Svensson and Anders Tunlid. There are also other groups with strong interests in speciation and related topics, such as Karin Regnefors, Christer Brönmark and Anders Brodin. The GENECO research school is highly enthusiastic about inviting Roger Butlin a second time. A new generation of students will be attending the school in 2012 and an earlier contribution by Butlin to a GENECO graduate course was much appreciated. Additional researcher in Sweden will be able to benefit from seminars given by Butlin during his visit in Sweden, and not least will researcher from all Swedish universities be invited to the mini-conference on speciation that will be arranged. This conference will be a great opportunity to benefit from Butlin’s visit in Sweden for the whole Swedish research community on speciation, and an opportunity to gather a research community that rarely has joined forces before.

31 ATTRAKTIVA

DEN FAKULTETEN en summering 2009–2012 ÅRSBERÄTTELSE 2012 ATTRAKTIVA

DEN FAKULTETEN en summering 2009–2012 ÅRSBERÄTTELSE 2012 Årsberättelse 2012 Naturvetenskapliga fakulteten Box 460 405 30 Göteborg www.science.gu.se Fotografer: Malin Arnesson 5, 6, 7, 11, 14, 23, 24, 25, 26 Carina Eliasson 9, 15 Carina Elmäng 16 Susan Gotensparre 20 Gergely Katona 8 Lena Schölander 13 Christian Stranne 22 Johan Wingborg 10, 11, 15, 21

Tryck: Davidsons Tryckeri AB, Växjö, Taberg Media Group Februari 2013 Innehåll Dekanus inleder 3

Utbildning på grund- och avancerad nivå 6

Studenterna har ordet 7

Forskning och utbildning på forskarnivå 8

Doktoranderna har ordet 11

Samverkan 12

Miljöledning 14

Ekonomi 16

Institutioner och enheter 19

Resultat- och balansräkning 30 Dekanus inleder Temat för årsberättelsen 2012 är ”den attraktiva ytterligare en tid in- fakulteten” en uppföljning av naturvetenskapliga nan alla delar är på fakultetens strategiska dokument för åren 2009– plats men vi är på 2013. Fakultetens strategiska dokument var god väg. egentligen tänkt att gälla till och med år 2013 2012 tog fakul- men fasas nu ut till förmån för Vision 2020 teten också beslut och de handlings- och verksamhetsplaner som om en satsning på upprättats på fakultets- och institutionsnivå. området Earth Sys- Det är imponerande att se hur verksamheten tem Science enligt utvecklats sedan 2009, inte minst har satsnin- rekommendation i gen på forskning varit framgångsrik med en rad RED10. Olika alternativ har diskuterats men den prestigefyllda anslag och priser till fakultetens slutliga utformningen får vänta till 2013. Det är forskare. viktigt att det blir en långsiktig uppbyggnad av Den största utmaningen för fakulteten de området där flera av fakultetens ämnen samverkar kommande åren är att reformera utbildningen. både inom forskning och utbildning. År 2012 var Vi måste, med krympande grundutbildnings- också året då beslut om ett nytt forskningsfartyg anslag, skapa en högkvalitativ utbildning som togs. Med ett modernt forskningsfartyg för marin attraherar såväl svenska som utländska student- forskning och undervisning skapar vi tillsammans er. Detta kräver en ökad samverkan mellan in- med fältstationerna en unik infrastruktur som stitutionerna och med andra aktörer inom och stärker vår ställning inom marina vetenskaper utanför universitetet. Ett led i detta arbete är både nationellt och internationellt. beslutet att tilldela de institutionsövergripande Rapporten ”Jämställda fakulteter” som be- programmen var sin värdinstitution. En tydlig lyste rådande normer inom naturvetenskaplig ansvarsstruktur och samverkan mellan institu- fakultet, rönte stor uppmärksamhet och pekade tionerna ska förhoppningsvis leda till ännu bät- på ett strukturellt arbetsmiljöproblem vad gäller tre förutsättningar för framgångsrik utbildning synen på forskare och akademisk karriär. Vi be- där olika ämnen är integrerade i varandra. Vi höver arbeta långsiktigt med dessa frågor och ge- kommer också att satsa på verksamhetsstöd för mensamt skapa en arbetsmiljö där människors ansökning om externa medel till pedagogiska ut- olikhet värdesätts och respekteras. Under hösten vecklingsprojekt, doktorandkurser och master- har fakultetsledning och prefekter tillsammans program. Prioriterat är också internationellt ut- problematiserat attityder till jämställdhet med byte för studenter, lärare och övriga medarbetare. målet att definiera områden där vi praktiskt kan Utvärderingen av fakultetens forskning inom arbeta med jämställdhet ute i organisationen. ramen för RED10 ledde till bildandet av två nya Vision 2020 har sjösatts och arbetet med storinstitutioner, Institutionen för biologi och handlings- och verksamhetsplaner startat. Pro- miljövetenskap samt Institutionen för kemi och cessen var snabb och vi kommer under 2013 att molekylärbiologi. Dessa har under året arbetat arbeta mer systematiskt med handlingsplanerna med att hitta formerna i de nya konstellationer- och de strategiska frågorna. Det är ett delvis nytt na. Olika kulturer ska jämkas samman och det sätt att arbeta på eftersom dessa planer ska ligga innebär också en möjlighet att se över och ef- till grund för prioriteringar och resursfördelning fektivisera institutionsstrukturen. Samtidigt har på alla nivåer. Det viktigaste i detta arbete är att ett intensivt arbete bedrivits på universitetet för vi gemensamt utarbetar långsiktiga strategier för att implementera den ”funktionella administra- att stärka verksamheten på fakulteten. tiva organisationen” och ny arbets- och delega- Jag ser fram emot att arbeta tillsammans med tionsordning har tagits fram. Den nya organisa- alla på fakulteten för att skapa ett gott arbetskli- tionen innebär ett större ansvar för institutioner- mat där kreativiteten flödar och vi kan ta forsk- na och en rad arbetsuppgifter som tidigare ut- ning, utbildning och samverkan mot nya höjder. förts på fakultetsnivå ska tas om hand där. Un- der året har institutionerna därför arbetat med Elisabet Ahlberg att bemanna administrationen för att klara de Dekanus nya uppgifterna samtidigt som personalen på fakultetskansliet har minskat. Det kommer att ta Utbildning med fokus på anställningsbarhet

Den senaste fyraårsperioden startade med fokus på stra- Likaså grundlades en gemensam värdegrund för utbild- tegiskt arbete i syfte att kvalitetssäkra utbildningsverksam- ningen och för de kunskaper och färdigheter som stu- heten på grund- och avancerad nivå. Ett viktigt delmål var denterna förväntas erhålla efter avslutad utbildning. En att i större utsträckning än tidigare erbjuda studenterna en ofta svag programidentitet med begränsad koppling mellan program- och examensbenämningar samt lågt sök- utbildning som skapar förutsättningar för framtida anställ- tryck och få studerande är exempel på utvecklingsområ- ningar. Utbildningarna ska samtidigt också ge utrymme för den. Ytterligare framtida utmaningar som skrevs fram var individuell utveckling och bidra till en fortsatt utveckling av begränsad arbetslivskontakt under studietiden liksom att det samhälle i vilket studenterna kommer att verka efter flera kurser och program uppfattades helt beroende av in- avslutad utbildning. satser från enskilda lärare. Samtidigt präglas fakultetens utbildning av engagerade lärare och studenter, stark koppling mellan forskning och I visionen om en attraktiv fakultet med en utbildning av grundutbildning samt förhållandevis hög andel kontakt- hög internationell klass fanns tre mål avseende utbild- tid mellan lärare och studerande. Dessutom finns stora ning: inslag av praktiska moment i utbildningen, några natio- • Samtliga program har fler än en förstahandssökande nellt starka och/eller unika profilområden samt ett antal per plats väl fungerande samarbeten med andra fakulteter och hög- • Våra studenter är efterfrågade på arbetsmarknaden skolor. Detta är styrkor som behöver vårdas och bevaras i • Andelen utbildning på avancerad nivå har ökat ett framtida utbildningsutbud. Arbetet under perioden 2009–2012 har i stor utsträck- ning präglats av aktiviteter och åtgärder i syfte att nå målen. Internationalisering Höstterminen 2011 infördes studieavgifter för studen- Grunda – forum för strategiskt arbete ter utanför EU, ESS och Schweiz. Inför denna system- Beredningen för utbildning på grund- och avancerad nivå förändring fokuserades internationaliseringsarbetet på att (Grunda) initierades hösten 2009 i syfte att skapa ett tyd- se över fakultetens utbytesavtal och fördjupa samarbetet ligt forum för strategiskt arbete med utbildningsfrågor. med vissa partneruniversitet. Syftet var dels att få attrak- Beredningen identifierade ett behov av omfattande för- tiva och aktuella avtal, dels att öppna för administratörs- ändringar i grundutbildningen för att höja och säkerstäl- och lärarutbyten vilket skapar förutsättningar för en krea- la utbildningens långsiktiga kvalitet och konkurrenskraft. tiv och internationell miljö för våra studenter.

6 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Under perioden startades Erasmus mundusprogram- met ”Complex System Science”, ett samarbete mellan Studenterna har ordet Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, The University of Warwick och Ecole Polytechnique. Göta studentkårs naturvetarsektion skulle vilja bör- Utbildning som förnyar ja med att sammanfatta 2012 genom att säga att Som en konsekvens av det strategiska arbetet har exa- vi behövs! Varje gång vi är mensbenämningarna förtydligats för att bättre koppla ute i lunchrum och på an- till programmen. Alla studenter på kandidatnivå erbjuds dra ställen och informerar också minst 15 högskolepoäng vetenskapsteori, statistik om vår verksamhet är re- och kommunikation, antingen genom fakultetsspecifika gelsamlingen ofta det po- kurser eller som moment inom ordinarie utbildning. Vi- puläraste informationsma- dare ges alla masterprogram på engelska från och med terialet! Vi har pratat med hösten 2012. I syfte att strategiskt fördela ekonomiska re- många studenter om vad de skulle vilja förbättra och hur surser till utbildningar med stor andel laborativ- och fält- de kan påverka sin utbildning. verksamhet infördes ett fördelningssystem med nivåinde- En stor del av Göta studentkårs arbete under 2012 har lade prislappar 2009. varit att hjälpa studenter som har problem i sin utbildning. Ett exempel är en kurs där det inte gjordes kursvär- Breda kandidatutbildningar dering vid kursens slut. Vi fick då agera som hjälp för att och specialiserade masterprogram skydda studenternas anonymitet vid kursvärderingen genom att själva samla in den och skicka den till institutio- Under perioden formades en vision om bredare kandi- nen. Det efterföljande mötet med institutionen gällande datprogram och specialiserade utbildningar på avancerad både detta och andra problem i utbildningen utmynnade nivå. Till exempel startades höstterminen 2011 en ny ma- i en mycket konstruktiv lösning på hur problemen skulle rin kandidatutbildning med för programmet unika kur- lösas. ser som integrerar traditionella ämnen. Programmet har Göta studentkår har också fått hjälpa studenterna inom en stark forskningsanknytning och poängterar samtidigt ett program där det funnits kvalitetsproblem på grund av betydelsen av allmänna kunskaper och färdigheter för ett universitetets oförmåga att följa uppsatta regler. Vi har framtida yrkesliv. Arbetet resulterade även i ett nytt hu- också hjälpt studenterna genom att informera om stu- vudområde i marin vetenskap. denthälsovården då det fanns studenter som inte mådde I det nya kandidatprogrammet ”Ledarskap i slöjd och bra av situationen. kulturhantverk” utbildas framtidens ledare i slöjd och För att veta vad vi ska försöka påverka gällande studie- kulturhantverk. I kombination med studier i ledarskap miljön måste vi veta vad som måste förändras. Därför ge- och projektledning ger de praktiska inslagen en förståelse nomförde vi ett eget studiemiljöprojekt där vi gick runt i för olika slöjd- och kulturhantverkstekniker. I program- fakultetens lokaler och undersökte vad som behövde för- met ingår även studier i entreprenörskap och företagseko- bättras. Projektet utmynnade i en rapport som presente- nomi, tillämpad pedagogik samt information och mark- rades för prefekterna hösten 2012. nadsföring med inriktning mot slöjd och kulturhantverk. I ett led att påverka utbildningskvaliteten positivt vill studenterna uppmärksamma de goda exemplen på bra Hållbar utveckling integreras i utbildningen pedagogik och bra undervisning. Därför delade Göta stu- Enligt högskolelagen ska hållbar utveckling integreras i dentkår ut ett pedagogiskt pris per institution vid natur- utbildningen och vid fakulteten berör ungefär 200 kurser vetenskapliga fakulteten. Studenterna nominerade och en och 20 program problemställningar inom området och jurygrupp bestående av representanter från Göta student- är hållbarhetsmärkta i kurskatalogen. Vid Institutionen kårs studentgrupper vid fakulteten beslutade vilka som för geovetenskaper startades ett internationellt program vann. Alla nominerade lärare och några hedersgäster var med specialisering mot klimatologi och där ges också nya inbjudna till Nobelsittningen, arrangerad av föreningarna kurser på masternivå i miljögeologi och stadsklimat och Haddock och Matnatsex tillsammans med Göta student- hydrogeologi. Inom kulturvård kan nämnas Trädgårdens kårs naturvetarsektion. Nobelsittningen är ett evenemang och landskapsvårdens hantverk samt Bygghantverkspro- där det pedagogiska priset delas ut, men också ett tillfälle grammet med kurser om hållbart byggande och sunda för anställda och studenter att träffa varandra under mer hus. avslappnade former, och självklart en rolig kväll både för studenter och lärare. Oskar Amund Ordförande Göta studentkårs naturvetarsektion

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 7 Initiativ för att öka forskningens konkurrenskraft

Fakultetens forskning är livaktig och mångfacetterad. Forsk- genom samordnad rådgivning för ökad kvalitet på ansök- ningsverksamheten har attraherat ett flertal prestigefulla ningarna. Fakultetens forskningsservice har särskilt satsat forskningsanslag och priser, som tecken på forskningens på att stötta och uppmuntra unga forskare för att stärka kvalitet under perioden 2009–2012. deras möjligheter att erhålla externa medel. Den tidigare satsningen från fakulteten på så kallade De externa bidragsintäkterna till forskning har utvecklats forskningsplattformar löpte ut år 2011 respektive 2012. under 2009–2012 och utgör nu cirka 40 procent av fakul- Satsningen uppmuntrade till gränsöverskridande sam- tetens totala intäkter. Bibliometrin, det vill säga citerings- arbeten mellan fakultetens institutioner och därigenom index och antalet publikationer, har förbättrats under pe- ökad synlighet. Plattformarna utvärderades av externa ex- rioden. Förmågan att attrahera externa forskningsanslag perter under 2010. Forskningsberedningen gjorde sam- utgör ett kriterium för rektors fördelning av anslag till manfattningen att det var för tidigt att säga hur forsk- fakulteten, samt fördelningen av det statliga anslaget till ningens kvalitet påverkats men att det förefaller som att Göteborgs universitet. Under fyraårsperioden har flera satsningen svarat upp mot målet att stärka och synliggöra initiativ tagits med avsikt att stärka den externa finansie- fakultetens forskning och att bidra till fler tvärvetenskap- ringen. liga samarbeten. Fakultetsnämnden beslutade om en ny fördelningsmo- År 2012 togs ett samlat grepp kring fakultetens infra- dell för fakultetsanslaget 2009. Den nya modellen byggde strukturer genom tillsättning av en infrastrukturbered- på institutionernas forskningskapacitet, forskningspresta- ning. Detta var viktigt eftersom forskningsråden inte tion och strategiska aspekter. Syftet med modellen var att längre finansierar avskrivningskostnader för infrastruktur ge en tydlig signal till institutionerna att själva satsa på efter de första fem åren. forskande lärare med stor potential att attrahera externa Fakultetens institutioner deltog år 2010 i utvärdering- medel och publicera framgångsrik forskning. en av universitetets forskning RED10, där styrkor och År 2010 rekryterades två forskningssekreterare till fa- svagheter belystes. Rekommendationerna från utvärde- kultetskansliet och samtidigt utökades forskningsservicen ringen påverkade omorganisationen av fakultetens insti- vid den gemensamma förvaltningen. Avsikten med det tutioner och föranledde ett initiativ att etablera en arbets- stärkta stödet var att uppmuntra till en ökad aktivitet att grupp för att stärka Earth System Science 2012. söka externa medel och att bidra till en förhöjd framgång

8 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Forskardagarna Temat för fakultetens forskardagar har återspeglat tyngdpunkten för fakultetens strategier och stöd. 2009 vigdes dagen helt åt plattformarna som fick chans att presentera sig, 2011 lyftes fakultetens spektrum av infrastrukturer fram, 2012 gavs prov på doktorandernas forskning. Te- mat 2010 stack ut genom ett mer vetenskapligt innehåll med sitt fokus på evolution. Forskardagarna har hållits på konferenscentrum Wallenberg och lockat mellan 110 och 150 deltagare. Samtliga forskardagar har avrundats med mingel över dryck och tilltugg. Vid forskardagarna utdelas fakultetens forskarpris om 250 000 kronor, och pris för bästa avhandling. Mottagare av forskarpriserna under de fyra åren har varit: Hans Linderholm 2009, Richard Neutze 2010, Johan Åkerman 2011, och Göran Hilmers- son 2012. Pris för bästa avhandling under 2009 gick till PROMOTION. Hedersdoktorerna Deborah M. Power och Randall F. Mason tillsammans med dekanus Elisabet Ahlberg. Anders Lennartsson, 2010 till Aron Hakonen och 2011 till Gustav Sonne. Pris för bästa avhandling under 2012 kommer utdelas på forskardagen 2013. Molekylärbiolog

PROTEIN. Bilden till vänster illustrerar det sömnsjukeprotein och kulturvårdare som Richard Neutze och Gregely Katona vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi har kartlagt med en ny metod. Läs mer på nästa sida. nya hedersdoktorer

Randall F. Mason är en förgrundsgestalt inom kulturvård och samhällsplanering. Deborah M. Power forskar om fysiologi och utveckling hos fiskar, kunskap som kan stärka fiskeod- lingen i Europa. Båda promoverades till hedersdoktorer vid Göteborgs universitet år 2012. Deborah M. Power leder en framstående europeisk forskargrupp som bland annat undersöker hormonell påver- kan på utvecklingen hos fiskar. Hon har samarbetat med Göteborgs universitet sedan slutet av 1990-talet och del- Alexandre Antonelli, Mate Erdelyi och Sebastian Westenhoff har tagit i flera stora forskningsprojekt, just nu i EU-projektet mottagit ERC Starting Grants. LIFECYCLE. Deborah M. Power är professor i molekylär biotekno- logi vid Universidade do Algarve i Portugal och utsågs även till gästprofessor vid Naturvetenskapliga fakulteten Anslag och priser 2010. Prestigefulla anslag och priser till forskare under Randall F. Mason är professor i stads- och regionpla- perioden 2009–2012: nering vid University of Pennsylvania och ansvarig för en • 2 ERC Advanced Grants: Andrew Ewing och Thomas av USA:s mest prestigefyllda utbildningar inom kultur- Nyström vård: Graduate program in Historic Preservation. Han är • 3 ERC Starting Grants: Alexandre Antonelli, Mate Erdelyi en aktiv skribent, föreläsare och lärare inom kulturvård och Sebastian Westenhoff som har bidragit till att utveckla synsätt och praktik inom • 3 Wallenberg Scholars: Andrew Ewing, Richard Neutze både kulturvård och samhällsplanering. och Thomas Nyström Bland annat har han skrivit flera böcker om kulturvår- • 2 Wallenberg infrastrukturprojekt: NMR-centrum och Andrew Ewing delat med Chalmers dens historia. Randall F. Mason har samarbetat med Na- • 1 Wallenberg-projekt: Richard Neutze turvetenskapliga fakulteten sedan 1990-talet och berikat • 2 SSF Framtidens forskningsledare: Richard Neutze både forskning och fakultetens internationella masterut- och Sebastian Westenhoff bildning i kulturvård. Han har också varit viktig för Gö- • 1 Göran Gustafssonpris: Bernhard Mehlig teborgs universitets kulturarvssatsning.

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 9 Scientific highlight för Neutze och Katona I slutet av 2012 utsåg tidskriften Science årets tio bästa vetenskapliga artiklar i Science och Nature som en Scientific highlight. I en av artiklarna är forskarna Richard Neutze och Gergely Katona vid Institutionen för kemi och molekylärbi- ologi medförfattare. Artikeln handlar om möjligheter att hitta nya mediciner mot sömnsjuka genom att använda röntgen- laser för att undersöka proteiners struktur ner på atomnivå.

Richard Neutze är professor i bioke- mi och leder det internationella forskningsprojektet för Göteborgs universitets räkning. Deltar gör också forskaren Gergely Katona. De två är de enda forskarna från Sverige som finns representerade bland topp-tio-artiklarna. Artikeln är ett led i ett långsiktigt internationellt forskningssamarbete där forskningsgruppen har utveck- Thorsson 2:a på tio-i-topp lat metoder att använda röntgen Forskaren Sofia Thorsson vid Institutionen för geoveten- och laserstrålning i kombination för skaper studerar klimatet på lokal nivå, hur byggnader, att påverka proteiner på molekylär material och urban grönska påverkar temperatur-, vind- nivå och därigenom kunna studera och strålningsförhållandena i staden. Vidare studerar hon och förstå cellernas egenskaper. hur vädret påverkar utomhusaktiviteter, mobilitet, hälsa – Vi har publicerat artiklar i Na- och välbefinnande i urbana miljöer. Utveckling av strate- ture 2011 och i Science 2012 och gier och användarvänliga verktyg för att hantera klimat- även en artikel i Nature Methods inducerade risker i ett förändrat klimat är två andra vik- 2012. Det här samarbetet är ban- tiga forskningsområden. År 2012 placerar hon sig på en brytande med nya metoder som andra plats på listan över de forskare som attraherat mest kommer att användas av struktur- forskningsbidrag inom fakulteten. biologer i framtiden, säger Richard Neutze. I den aktuella artikeln har den internationella forskargruppen undersökt nya sätt att hitta mediciner mot Tio-i-topp forskningsbidrag 2012 trypanosomiasis, även känd som afrikansk sömnsjuka. Namn Bidrag i tkr Över 60 miljoner människor drabbas årligen av sömn- Kerstin Johannesson 14 596 sjuka och varje år dör cirka 30 000 personer av den. Sjuk- Sofia Thorsson 12 603 domen orsakas av att parasiten Trypanosoma brucei, som Leif Klemedtsson 10 283 överförs av tsetseflugor, infekterar blodet och lymfsyste- Sebastian Westenhoff 10 187 met innan den invaderar hjärnan. Tobias Rütting 8 825 Genom att använda mycket kort (femtosekund) pul- Richard Neutze 8 577 serade röntgenljus har forskargruppen nu fått informa- Thomas Backhaus 6 796 tion om molekylstrukturen vilket öppnar möjligheten att Anna Godhe 6 117 konstruera effektiva läkemedel mot sömnsjuka. Thomas Nyström 5 940 Hantverkslaboratoriet 5 933

10 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Doktorandens villkor i fokus

Likvärdiga villkor och anställningsformer för doktoranderna skulle visa sig vara ett tillfälligt lägstarekord, så är tenden- har länge varit högprioriterade vid fakulteten. År 2010 togs sen tydlig. ett avgörande steg då fakultetsnämnden beslutade att alla Ett viktigt skäl till nedgången har varit att postdok- nyantagna doktorander ska ha en doktorandanställning från torsanställningar haft högre prioriet än doktorandanställ- ningar, men det finns också förklaringar i institutionernas första dagen. alltmer ansträngda ekonomiska läge. Antagningssiffrorna är idag så låga att de riskerar att bli ett problem. Satsningen på doktorandkurser inom ramen för fakul- Vid fakulteten finns också ett antal industri- och sam- tetens temasatsning har också förbättrat doktorandernas verkansdoktorander som utgör ett positivt tillskott, inte studieförutsättningar. Ett par hundra aktiviteter med fo- bara till forskarutbildningsmiljön utan också till fakulte- kus på kurser har genomförts, aktiviteter som också bi- tens förankring utanför universitetet. dragit till ökad samverkan mellan institutioner, med andra lärosäten och till ett ökat internationellt utbyte. Nyantagna och examina Doktorandernas villkor efter disputation har uppmärk- inom utbildningen på forskarnivå 2003-2012 sammats i genomförande av välbesökta karriärplanerings- dagar, medan forskarutbildningsprocessen och kvalitets- 80 och examinationskriterier diskuterats i flera seminarieda- doktorsexamina 70 nyantagna gar med fakultetens examinatorer. licentiatexamina 60

Minskande nyantagning 50

Nyantagningen av doktorander har under en längre tid 40 haft en nedåtgående trend. Den genomsnittliga antag- ningen för den senaste fyraårsperioden har sjunkit med 30 tjugo procent i förhållande till perioden före år 2009. 20 Under år 2012 bekräftades trenden ytterligare då det endast antogs 26 nya doktorander, vilket är ungefär hälf- 10 ten av det senaste tio årens genomsnitt. Även om detta 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Doktoranderna har ordet Göta studentkårs naturvetenskapliga doktorandråd är En av våra stora utma- doktorandernas röst vid fakulteten. Här träffas dok- ningar är att fortsätta på- torandrepresentanter från fakultetens institutioner med verka på alla nivåer inom målet att påverka och utveckla forskarutbildningen vid universitetet. Med många fakulteten. Erfarenheter byts över institutionsgränserna medlemmar bakom sig får vilket bidrar till att öka kvaliteten på tillvaron för dok- studentkårerna större ge- toranderna. Via doktorandrådet är de forskarstuderande nomslagskraft och vi kan representerade i fakultetens beslutande och beredande or- behålla vårt inflytande. gan vilket ger stor möjlighet till påverkan. Stort tack till alla engage- 2012 var första året som samtliga nyantagna doktoran- rade doktorander för ert der blev anställda från första dagen, en mycket viktig mil- arbete under året! Vi ger stolpe för att höja kvaliteten på forskarutbildningen. Un- oss in i 2013 med förhoppningen om ett produktivt och der året som gått har också omorganisationer inom fa- spännande år. Kom ihåg att det är aldrig för sent att en- kulteten gjort att vi numera har sex institutioner och hur gagera dig! detta påverkar doktoranderna följs upp av doktorand- rådet. Efter det första året arbetar de nya storinstitutio- Jennie Sjöhamn nerna med att integrera rutiner och liknande vilket dok- Ordförande toranderna på aktuella institutioner i högsta grad berörs Göta studentkårs naturvetenskapliga doktorandråd av. Uppdateringen av den individuella studieplanen är på gång vilket kommer innebära ett kliv in i den elektroniska eran, något som följs med stor spänning.

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 11 Nya skolprojekt lockar barn och ungdomar

Under åren 2009–2012 utvecklade fakulteten sin externa I oktober 2010 beslutade rektor om särskilda medel samverkan på olika sätt. Sammanhållen alumnverksamhet, för rekrytering, som mynnade ut i fyra nya treåriga skol- ämnesövergripande skolkontakter och nya samarbetsform- projekt: prao som forskare, upptäckarklubben, sommar- er med museer och vetenskapscentra är exempel på detta. forskare & Summer Science Camp och kommunikation med gymnasieskolan

Ett av målen i ”Den attraktiva fakulteten” var att fakul- Utveckling för projekten 2012 tetens synlighet i regionen skulle öka genom strategiska samarbeten med andra lärosäten, skolor, VGR, kommu- Prao som forskare (åk 9): Första veckan i oktober tog ner, myndigheter och näringslivet. Under perioden ut- fakulteten emot ett tjugotal niondeklassare som ville göra vecklade fakultetens skolkontaktsgrupp, inledningsvis sin prao på universitetet. Syftet med satsningen var att ge tillsammans med den då verksamma samverkansbered- en inblick i hur det är att vara forskare vid Naturveten- ningen, olika ämnesövergripande aktiviteter som riktade skapliga fakulteten, och samtidigt öka intresset för natur- sig till elever i grundskolan och gymnasiet, samt deras lä- vetenskap bland högstadieelever. rare och studie- och yrkesvägledare. Ett sådant exempel Upptäckarklubben (åk 4 och 5): Mellan 25 och 30 var lärarfortbildningar för årskurs F-9 i samarbete med barn deltog i vårens respektive höstens Upptäckarklubb. Center för skolutveckling i Göteborgs stad. Ett annat ex- Klubbmedlemmarna träffas varannan tisdag för att göra empel är projektutställningen Unga Forskare, som sker i naturvetenskapliga experiment och ta reda på hur saker i samarbete med Förbundet Unga Forskare. naturen fungerar. Under vårterminen arbetade klubben Naturvetardagen, som arrangeras varje höst, lockade med två teman: Märkliga symmetrier och Växthus, och totalt cirka 2 500 gymnasieelever från skolor i regionen, under höstterminen handlade det om Vardagsteknik och och 2 400 elever i årskurs fem deltog i Levande frågelådan planeten Mars. under perioden 2009–2012 . Sommarforskare (åk 8) och Summer Science Camp Samarbetet med museer och vetenskapscentra har ock- (gymnasiet): 18 högstadieelever och 23 gymnasieelever så utvecklats. Fakultetens skolprojekt Virtue är till exem- deltog i 2012 års Sommarforskare respektive Summer pel ett gemensamt projekt med Sjöfartsmuseet Akvariet, Science Camp. Båda lägren ägde rum på Lovéncentret och Växttävlingen Vilken Växt? har arrangerats i samarbe- Tjärnö under juni respektive augusti. Högstadieeleverna te med Botaniska trädgården. Olika samarbeten har också ägnade sig åt naturvetenskapliga experiment och använde bedrivits med Universeum. sig av liknande metodik som riktiga forskare, och gym-

12 SAMVERKAN nasieeleverna planerade, genomförde och utvärderade en Antalet registrerade alumner ökar egen vetenskaplig studie. Den attraktiva fakulteten anger som mål att ett ökat antal Kommunikation med gymnasieskolan: Projektet syf- alumner ska delta i olika alumnverksamheter. Alumner tar till att skapa långsiktiga och bestående kontakter med ska bidra till alla utbildningsprogram, till exempel som gymnasieskolor i regionen. Under våren 2012 besökte två rådgivare i utvecklingen, gästföreläsare, delhandledare i lärare från fakulteten gymnasieskolor i regionen för att på yrkesassocierade examensarbeten och mentorer. så sätt bygga upp ett nätverk av kontakter och ta reda på Fakultetens alumnverksamhet var under 2009 fortfa- vad skolorna önskar av oss. Slutsatsen blev att de framför rande en tillfällig aktivitet, men utvärderades internt un- allt önskar tre saker: få besök av alumner, besöka Göte- der året och blev i januari 2010 en del av den ordinarie borgs universitet och utnyttja våra laborationslokaler. verksamheten. Under perioden har verksamheten bland annat bestått av olika typer av fakultetsgemensamma ar- Science Olympiad, Kemiår och familjedag rangemang och en rad aktiviteter på institutions- och äm- Våren 2010 stod fakulteten som värd för den interna- nesnivå. Magasinet Otto har utkommit med ett nummer tionella finalen av European Union Science Olympiad per år, och registrerade alumner har också fått ett elektro- (EUSO). EUSO är en europeisk lagtävling i naturveten- niskt nyhetsbrev. skap för ungdomar, och i tävlingen deltog 126 ungdomar Alumner har också deltagit i olika referensgrupper (ad- från 21 länder. visory boards) med syftet att bidra till att utveckla fakul- Hösten 2010 genomfördes också fakultetens första fa- tetens utbildningsprogram och kontakter med skolan. miljedag, med drygt 500 besökare. Familjedagen återkom Antalet registrerade alumner har ökat från omkring i liknande form både 2011 och 2012. 1 000 stycken i början av 2009 till omkring 1 800 alum- Under 2011 genomfördes en rad aktiviteter inom ra- ner i slutet av 2012. Däremot har antalet träffar och anta- men för det internationella kemiåret. Ett uppmärksam- let deltagare per träff minskat jämfört med inledningsske- mat projekt var Kemikalendern, ett samarbete mellan In- det då alumnverksamheten organiserades i projektform. stitutionen för kemi, Chalmers, Universeum och Mole- cular Frontiers. Kemikalendern bestod av 12 kemifilmer, Nyttiggörande och kommersialisering en för varje månad, och röstades fram som mest innova- Några exempel på nyttiggörande och kommersialisering tiva aktivitet under kemiåret. av forskningsresultat under perioden 2009–2012 är Ma- rine Paint, Mare novum, Vattenbrukscentrum Väst och Ökat fokus på medierelationer Blue Bio. Den attraktiva fakultetens vision är att verksamheten ska Mistraprojektet Marine Paint som avslutades 2010 syf- vara synlig i debatt och i media, med ett brett och aktivt tade till att hitta miljövänliga båtbottenfärger. Mare no- kontaktnät. Under perioden har fokus på relationer med vum startade 2008 och verkar för att idéer med anknyt- media ökat och relationerna med journaliser har intensi- ning till den marina och kustnära miljön kan omvandlas fierats. Medietäning för ledare och forskare genomfördes till innovationer. vid flera tillfällen, samt workshops kring populärveten- Vattenbrukscentrum Väst är en centrumbildning vid skapligt skrivande för både doktorander och studenter. fakulteten som inrättades 2011. Centret samordnar och synliggör vattenbruksrelaterad forskning i västra Sverige. Uppdraget innebär bland annat att skapa mötesplatser för framgångsrik samverkan inom forskning och utveckling och att implementera forskningsresultat i vattenbruks- näringen för återkoppling till vattenbrukets aktörer. Den 1 oktober 2012 inrättades också Nationellt Kompetens- centrum för Vattenbruk som finansieras av Sveriges lant- bruksuniversitet och Göteborgs universitet genom Vat- tenbrukscentrum Väst. Centret är ett strategiskt samver- kansorgan för en långsiktig nationell utveckling av vat- tenbruket. Blue Bio för hållbara innovationer är ett EU Interreg- projekt som syftar till att utveckla blå bioteknik genom samarbete mellan Norge och Sverige i Kattegatt-Skager- rak-området. Göteborgs universitet leder projektet från Sveriges sida och Mare Life från Norges sida. Övriga part- ners är Chalmers, Mare novum, och Innovationskontor EUSO. Kriminalgåtan: Vem mördade Erik Lundberg? var temat för den Väst. Projektet startade 2011 och avslutades till årsskif- andra deltävlingen i finalen av EUSO, där bland annat en pollenanalys genomfördes. tet 2012.

SAMVERKAN 13 Kontinuerlig utveckling av miljöledningsarbetet

Ny resepolicy, energisparprojekt för att komma till rätta med Sedan år 2009 har källsortering av avfall byggts ut och onödig el-anvädning, förbättrad källsortering och material- möjliggjorts i allt större utsträckning och andelen avfall återvinning är några av förbättringarna i miljöledningsarbe- som materialåtervinns har ökat samtidigt som mängden tet för perioden 2009–2012. avfall som går till förbränning minskat. Den totala mäng- den avfall minskar också. Vid flera institutioner sorte- ras idag ut en kompostfraktion för att ytterligare minska År 2009 antog dekanus en ny resepolicy för fakulteten i mängden avfall som förbränns. syfte att försöka ändra resvanorna och året därpå antogs Ett annat exempel på bättre resursanvändning är de ru- en rese- och mötespolicy för hela universitetet i samma tiner för levandeförvaring av djur som tagits fram i och syfte. Flygresorna ökar stadigt vilket måste betraktas i med att Nationalparken Kosterhavet etablerades 2009. ljuset av det internationaliseringsmål som finns. Däremot Noggrant dokumenterade bottenskrap avseende antal, har antalet tågresor ökat sedan 2009 medan användning yta och biotop ger en tydlig överblick av hur de marina av egen bil i tjänsten har minskat stadigt under fyra år. bottnarna brukas. Radiostyrda undervattensfarkoster an- Under åren som gått har användning av videokonfe- vänds också i större utsträckning för dokumentation av rensutrustning också ökat snabbt och många inom fakul- fauna. teten möts nu istället på distans. Under året hölls ett fler- Vid fakulteten gjordes inköp för 143 miljoner kronor tal utbildningar inom Jabber, användning av enkel tek- 2011. Det finns en stor potential till miljönytta om mil- nik för resfria möten. Universitetet fortsätter också att kli- jökrav ställs vid inköp. Idag upplever dock många inkö- matkompensera för flygresorna och på lokal nivå har flera pare att det är svårt att få klarhet i vilka miljövänligare institutioner lånecyklar och tillgång till fria tjänsteresor produkter som kan väljas. med kollektivtrafiken. Större energiprojekt har genomförts på Sven Lovén Kemikalier och miljörisker centrum för marina vetenskaper och flera institutioner bedriver dagligen energisparprojekt avseende dragskåp Vid varje laboratorium vid fakulteten finns en laborato- och onödig el-användning. Fakultetskansliet för natur- rieansvarig som sköter det operativa arbetet avseende mil- vetenskap tilldelades 2009 års Klimat-Åskar för deras jö, säkerhet och arbetsmiljö. Årliga miljörevisioner bidrar låga koldioxidutsläpp i samband med tjänsteresor och till att utveckla säkerhetsarbetet vid laboratorierna och energianvändning under år 2008. Den totala energian- idag används kemikaliehanteringssystemet KLARA för vändningen har minskat vid fakulteten sedan 2009. registrering av kemiska produkter. Riskbedömningar görs vid metodval, brand- och säkerhetsövningar genomförs

14 MILJÖLEDNING och det finns speciella rutiner för att introducera dokto- ter i miljöcertifikatet. Det erbjuds många interna utbild- rander och nyanställda för arbete i laboratorium. Under ningar inom miljö och hållbar utveckling vid universite- 2012 utvecklades en ny laboratoriesäkerhetsutbildning tet och varje år tar flera av fakultetens anställda del av ut- vid universitetet som troligen kommer att bli obligatorisk budet. Under 2012 inleddes också en serie informations- för laboratoriepersonal. Flera av fakultetens medarbetare tillfällen om miljöledarskap för samtliga prefekter vid fa- har redan gått utbildningen. kulteten. En annan aspekt av utvecklingen av miljöarbe- tet är att miljösamordnaren under några års tid deltar i Utveckling av miljöarbetet den internationella revideringen av ISO 14001. Förhopp- ningsvis kommer standarden att i framtiden i högre grad År 2010 klarade Lovéncentret Kristineberg sin certifie- vara anpassad även till vår typ av verksamhet. ringsrevison och därmed ingår fakultetens samtliga enhe-

Merck Award till Komitov Pris för projekt om saliv Lachezar Komitov, professor i fysik fick The Merck Award Årets vinnare i projektutställningen Unga Forskare fick pris för utomordentligt bidrag till forskningen om LCD-skärmar. för sitt projekt om hur amylas i saliv förändras av fysisk ak- Hans forskargrupp har uppfunnit en ny familj material som tivitet. Avalon Ernstson och Johanna Bergman går på San- har har visat sig förbättra kvaliteten på plattskärmar. narps gymnasium i Halmstad.

I en LCD-skärm finns ett tunt lager av vätskekristaller Den 7 mars gick årets utställning för gymnasieskolans som består av långa asymmetriska molekyler som beter projekt i naturvetenskap och matematik av stapeln. Regi- sig optiskt som kristaller i fast tillstånd. Genom elektrisk onfinalen vid Göteborgs universitet lockade totalt 16 pro- styrning kan de här molekylerna lägga sig horisontellt el- jekt, och juryn fick ett tufft jobb att utse vinnare. ler vertikalt och då släpps antingen ljuset igenom LCD- – Förstapristagarna vann framförallt för sin kreativitet skärmen eller så släpps det inte igenom. Det här är grund- och för att de haft full kontroll över sitt projekt och på ett principen i alla LCD-plattskärmar för att de ska kunna moget sätt tolkat resultaten, sade Urban Olsson, univer- visa bilder och text. sitetslektor vid Institutionen för biologi och miljöveten- – Jag forskar på vätskekristaller som används i till- skap och jurymedlem. verkningen av LCD-skärmar för till exempel datorer, tv- Andrapriset gick till Lottie Philips på Hvitfeldtska gym- apparater och mobiler. Vi har uppfunnit en ny familj ma- nasiet i Göteborg. Tredjepriset gick till Anna Boström och terial, så kallade upplinjeringsmaterial, som kan använ- Maria Lagging på Donnergymnasiet i Göteborg. das i LCD-skärmar och har visat sig förbättra kvaliteten på plattskärmar. Företaget Merck är det största i världen som tillverkar vätskekristaller för vätskekristallina platt- skärmar och nu har Merck belönat min forskargrupp för uppfinningen av dessa nya material, säger Lachezar Ko- mitov.

15 År 2012 i siffror

Naturvetenskapliga fakulteten redovisar ett nollresultat för Externa bidrag och uppdrag 2012. Skillnaden mot det budgeterade resultatet om minus Fakultetens bidrags- och uppdragsinkomster uppgick till 5 miljoner kronor kan hänföras till den definitiva avräknin- 275 miljoner kronor. Detta är en ökning i förhållande till gen av hyreskostnaderna som gjorts i samband med bok- 2011 med 25 miljoner kronor. Ökningen avser främst bi- slutet. drag från forskningsråd och övriga svenska givare, medan EU-bidragen minskade. De oförbrukade bidragen öka- de med 26 miljoner kronor under året samtidigt som de Anslagsfinansierad utbildning upplupna bidragsintäkterna ökade med 21 miljoner kro- nor. Av fakultetens totala omsättning står den externfi- Verksamhetsutfallet för utbildning på grund och avance- nansierade verksamheten för 39 procent. rad nivå var plus 4 miljoner kronor för 2012. Fakulte- ten har under året utbildat 2 089 helårsstudenter (2 192 föregående år) inom den ordinarie utbildningen. Inom Verksamhetsstöd lärarutbildningen har fakulteten utbildat 122 helårsstu- Den totala kostnaden för fakultetens verksamhetsstöd denter. Av fakultetens totala omsättning står den anslags- som består av universitetsgemensamma, fakultetsgemen- finansierade utbildningen på grund- och avancerad nivå samma och institutionsgemensamma kostnader uppgick för 25 procent. till 188 miljoner kronor. De institutionsgemensamma kostnaderna var 68 miljoner kronor vilket motsvarar 36 Anslagsfinansierad forskning procent av de totala stödkostnaderna inom fakulteten. De universitetsgemensamma stödkostnaderna som inklu- Verksamhetsutfallet för forskning och utbildning på fors- derar universitetsbiblioteket och LUN, var 94 miljoner karnivå 2012 visar på ett underskott om 3 miljoner kro- kronor vilket motsvarar 50 procent av de totala kostna- nor. Institutionernas medfinansiering till externa projekt derna och de fakultetsgemensamma kostnaderna uppgick uppgår till 15 miljoner kronor. Av fakultetens totala om- till 26 miljoner kronor vilket motsvarar 14 procent av de sättning står den anslagsfinansierade forskningsverksam- totala stödkostnaderna. heten för 36 procent. Kostnaderna för verksamhetsstödet på fakultets- och institutionsnivån uppgår till 94 miljoner kronor och be- står till 74 procent av personalkostnader, och 26 procent av drifts- och avskrivningskostnader.

16 EKONOMI Intäkter 838 (mkr) Kostnader 838 (mkr)

Extra tilldelningar, räntor och interna transaktioner 4 % 39 mkr Avskrivningar 4 % 35 mkr Försäljning 4 % 35 mkr Lokaler 14 % 116 mkr Personal 51 % 425 mkr Anslag 59 % 489 mkr Bidrag och uppdrag 33 % 275 mkr

Förvaltning och bibliotek GU 11 % 92 mkr

Medfinansiering och interna kostnader 3 % 25 mkr

Övrig drift 17 % 145 mkr

Stödverksamheten totalt 188 (mkr)

LUN 1 % Institutionsgemensamma Universitetsgemensamma kostnader 36 % kostnader 34 %

Balanserat myndighetskapital Fakultetens balanserade myndighetskapital var 12 miljoner kronor per den sista december 2012. Utbildningen på grund- och avancerad nivå har med de senaste årens nedgång av utbildningsuppdraget från universitet, och därmed minskade anslagsintäkter, ett ackumulerat minus om 28 miljoner kronor. Den anslagsfinansierade forskningen har ett balanserat kapital om plus 46 miljoner Fakultetsgemensamma Universitetsbibliotek 15 % kostnader 14 % kronor och de externa forsknings- och utbildningsverk- samheternas balanserade kapital är tillsammans minus 6 miljoner kronor. Fakulteten gjorde, efter en särskild ut- redning som visade på för stort uttag av lokalkostnader för anslagfinansierad grundutbildning under perioden Stödverksamhetens kostnader, 2004-2007, en omföring om 35 miljoner kronor av ba- fakulteten och institutionerna 94 (mkr) lanserat kapital från anslagsfinansierad forskning/forskarutbildning till anslagsfinansierad grundutbildning i slutet Drift- och avskrivnings- Personal 74 % av 2012. kostnader 26 %

Lokalkostnader och investeringar Lokalkostnaderna som inkluderar städ- och bevaknings- kostnader uppgick till 117 miljoner kronor 2012. Fakul- teten har under 2012 investerat i anläggningstillgångar för 45 miljoner kronor varav 9 miljoner kronor finansie- rats genom bidrag.

EKONOMI 17 Bidrags- och uppdragsinkomster forskning (mkr) 2012 2011 2010 2009 2008 2007 Forskningsråd 146 119 137 138 109 91 Övriga statliga givare 40 36 45 53 26 23 Övriga svenska givare 36 19 43 41 45 38 EU 33 48 30 41 41 34 Utländska givare 3 5 4 4 1 4 Uppdrag 17 23 14 30 27 23 Övrigt 0 0 0 0 7 4 275 250 273 307 256 217

Externa bidrag - priodiserade (mkr) 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Oförbrukade bidrag 299 273 284 253 192 181 192 Upplupna bidragsintäkter -70 -49 -37 -38 -31 -33 -36

2012 2011 Grundutbildning Helårsstudenter, HST 2 089 2 192 Helårsprestationer, HPR 1 656 1 709 Lärarutbildning Helårsstudenter, HST 122 185 Helårsprestationer, HPR 120 181 Forskarutbildning Nyantagna 26 57 Antal licentiatexamina 10 7 Antal doktorsexamina 48 47 Personal (antal) 765 808 Lärare 247 (172)* 263 (170)* varav professorer 112 116 varav t v anställda univlektorer 78 (40)** 74 (39)** varav forskarassistenter/bitr univlektorer 28 38 varav postdoktorer 29 35 Övrig forskande personal 126 128 Forskarstuderande*** 235 256 Teknisk personal 65 65 Administrativ personal 92 103 Ekonomi (tkr) Intäkter 838 449 856 508 varav anslag - grund 156 485 168 787 varav anslag - forskning 247 328 233 194 varav anslag - lokaler 85 434 85 800 varav bidrag 254 885 247 199 varav uppdrag 20 228 25 392 varav övrigt **** 74 089 96 136 Oförbrukade bidrag 299 023 273 474 Upplupna bidrag 70 083 49 138 Årets resultat -274 -15 023 *Tillsvidareanställda lärare **Tillsvidareanställda universitetslektorer med docentkompetens ***Inklusive personer med enbart utbildningsbidrag som ej räknas som anställda i statistiken **** Försäljning, räntor, extra tilldelningar och interna transaktioner

18 EKONOMI Institutioner & enheter 2012 – året då tre blev en Den mest omvälvande händelsen under perioden 2009– Institutionen för biologi och miljövetenskap 2012 är sammanslagningen av de tidigare institutionerna för marin ekologi, växt- och miljövetenskaper samt zoologi andel av till den nya Institutionen för biologi och miljövetenskap som 2012 2011 NF 2012 genomfördes vid årsskiftet 2011/2012. Grundutbildning Helårsstudenter, HST 542 558 26% Helårsprestationer, HPR 437 412 26% Det är framför allt den tekniska och administrativa per- Lärarutbildning sonalen och de som har nya ledningsfunktioner som i sin Helårsstudenter, HST 28 arbetsvardag märker av sammanslagningen. För forskare, 65 23% Helårsprestationer, HPR 32 lärare och doktorander har aktiviteter som forskardagen 71 27% Forskarutbildning i oktober och två internat ökat insikten om mångfalden Nyantagna 10 och kvaliteten av institutionens forskning. Vid dessa till- 23 38% fällen diskuterades också ett nytt gemensamt hus och vil- Antal licentiatexamina 1 1 10% ka tematiska ämnesområden vi vill utveckla för att stärka Antal doktorsexamina 10 15 21% arenor för forskning, undervisning och samverkan. Personal (antal) 253 257 33% Flera av institutionens forskare är med i stora natio- Lärare 82 (54)* 89 (53)* 34% nella och internationella forskningskonstellationer med varav professorer 39 41 drag av tvärvetenskap och samverkan. Exempel är de ny- varav t v anställda univlektorer 19 (11)** 19 (10)** startade projekten NICE som finansieras av Formas och varav forskarassistenter/bitr 14 17 de båda EU-finansierade projekten BioVel och NEPH- univlektorer ROPS. Det senare kan man följa i realtid på nätet. Det varav postdoktorer 10 12 Övrig forskande personal 60 framgångsrika Linnécentret CeMEB som samlar många 51 48% av institutionens marina forskare fick nyligen en myck- Forskarstuderande 70 73 30% Teknisk personal 21 et bra utvärdering av Vetenskapsrådet. Klimatprojektet 22 32% BECC och fiskvälfärdsprojektet SMOLTPRO är exem- Administrativ personal 18 26 20% Ekonomi (tkr) pel på stora forskningsprojekt som förutom att ge avtryck i vetenskapliga tidskrifter, även syns i media. Forskare Intäkter 230 688 245 408 28% och lärare sprider också forskning och kunskap via radio varav anslag - grund 34 621 43 499 22% och TV och genom att engagera skolungdomar och lära- varav anslag - forsk 67 385 71 996 27% re i naturvetenskap, till exempel genom Summer Science varav anslag - lokaler 19 317 14 718 23% Camp och Virtue-projektet. varav bidrag 90 084 85 171 35% Institutionens yngre forskare är framgångsrika. De se- varav uppdrag 10 237 11 678 51% naste åren har flera av dem i stark konkurens fått forsk- varav övrigt *** 9 044 18 346 12% ningsbidrag för unga forskare från Europeiska forsknings- Oförbrukade bidrag 117 525 102 487 39% rådet (ERC), Vetenskapsrådet och Formas. Rekryterings- Upplupna bidrag 18 022 12 604 26% Årets resultat -7 636 4 086 *Tillsvidareanställda lärare **Tillsvidareanställda universitetslektorer med docentkompetens *** Försäljning, räntor, extra tilldelningar och interna transaktioner

basen för en ny generation av lektorer och professorer ser således strålande ut. Lärarna på institutionen har lagt ner ett heroiskt arbete för att anpassa utbildningen på grund- och avancerad nivå till nya utbildningsprogram och till mindre student- tillströmning med nya ekonomiska villkor som följd, och till nya rutiner för studenter, lärare och kanslipersonal i samband med omläggningen av fakultetens studentser- HAVSKRÄFTAN är ett av de kommersiellt viktigaste skaldjuren i vice. Europa och fisket ger miljardbelopp varje år. Idag sker kräftfisket Nu ser vi fram mot att under 2013 fortsätta utveckla huvudsakligen med hjälp av bottentrål, något som har en negativ vår institution till gagn för vår personal, våra studenter inverkan på havsbotten. Forskningsprojektet NEPHROPS kommer att arbeta fram lösningar för att förbättra odlingsmetoderna för ökad och vår omgivning i enlighet med Göteborgs universitets kvalitet och kvantitet av småkräfta. nya organisationsplan och vision 2020.

2 0 Prisas för såväl forskning som pedagogik Åren 2009–2012 har varit mycket händelserika för Insti- Institutionen för fysik tutionen för fysik och dess medarbetare. Institutionens forskare har tilldelats priser för såväl forskning som för ped- andel av agogik och de internationella samarbetena har fördjupats. 2012 2011 NF 2012 Grundutbildning Flera forskare vid institutionen har under åren be- Helårsstudenter, HST 214 224 10% viljats stora finansiella bidrag till sina forskningspro- Helårsprestationer, HPR 140 166 8% jekt. Bidragen har kommit från både Vetenskapsråden, Lärarutbildning Wallenbergstiftelsen, EU samt från andra externa finan- Helårsstudenter, HST 18 28 15% siärer. Två forskare som lyckats särskilt bra var Bernhard Helårsprestationer, HPR 18 26 15% Mehlig och Johan Åkerman. Mehlig tilldelades i mars Forskarutbildning 2010 Göran Gustafssonpriset i fysik för sin forskning Nyantagna 1 5 4% inom statistisk fysik, medan Johan Åkerman har beviljats Antal licentiatexamina 5 50% ett flertal strategiska anslag för sin forskning inom spinn- Antal doktorsexamina 4 6 8% troniska oscillatorer. Personal (antal) 59 78 8% Institutionens forskning utvärderades också i den in- Lärare 26 (22)* 31 ( 23)* 10% terna utredningen RED10. Institutionen fick mycket varav professorer 11 12 höga slutbetyg av utvärderarna. varav t v anställda univlektorer 11 (9)** 11 (9)** Institutionens forskare har även varit mycket verksam- varav forskarassistenter/bitr 2 3 ma i att anordna konferenser. Under 2012 gick bland an- univlektorer nat den 32:a upplagan av Dynamic Days samt den 44:e varav postdoktorer 2 5 upplagan av EGAS av stapeln i Göteborg, med hundratals Övrig forskande personal 9 14 7% besökande forskare från hela världen. Forskarstuderande 20 25 9% De internationella samarbetena fördjupades ytterligare Teknisk personal 1 1 2% då flera forskare och doktorander från institutionen val- Administrativ personal 4 7 4% de att spendera en längre tid vid ett utländskt lärosäte. Ekonomi (tkr) Kina, Brasilien, Sydafrika, Ukraina och Korea var några Intäkter 86 703 89 609 10% av de länder där ett eller flera lärosäten fick besök av våra varav anslag - grund 13 787 14 931 9% forskare under 2012. Utöver dessa utbyten fick institu- varav anslag - forsk 29 011 31 575 12% tionen också längre besök av forskare från bland annat varav anslag - lokaler 8 144 7 747 10% Iran och Etiopien. varav bidrag 24 012 20 445 9% Vad gäller utbildningen så har fysikprogrammet struk- varav uppdrag 2 335 4 865 12% turerats om för att bättre passa studenternas krav och varav övrigt *** 9 414 10 046 13% Oförbrukade bidrag 21 389 25 321 7% Upplupna bidrag 4 044 4 604 6% Årets resultat 2 527 -3 307 *Tillsvidareanställda lärare **Tillsvidareanställda universitetslektorer med docentkompetens *** Försäljning, räntor, extra tilldelningar och interna transaktioner

önskemål. Detta har även fått den positiva effekten att färre hoppar av utbildningen och att fler studenter därför nu återfinns i de högre årskurserna. Institutionen har även fördjupat sin medverkan inom lärarutbildningen där flera av lärarna har ett stort intresse av att utbilda och kom- petensutveckla allt från förskolelärare till gymnasielärare. Institutionen erbjuder också ett flertal mycket uppskatta- de och välbesökta orienteringskurser riktade särskilt till en populärvetenskapligt intresserad allmänhet. Institutionens lärare har under 2012 kammat hem två pedagogiska priser. Maria Sundin tilldelades universitetets individuella pedagogiska pris och Dag Hanstorp PRISBELÖNT. Maria Sundin tilldelades universitetets individuella tilldelades Göta studentkårs egna pedagogiska pris. pedagogiska pris 2012. 21 Earth System Science samlar institutionen Institutionen för geovetenskaper har under åren 2009–2012 rört sig från en institution med flera geovetenskapliga ämnen Institutionen för geovetenskaper med sina egna identiteter till en institution som identifierar andel av sig som samlade under rubriken Earth System Science (ESS). 2012 2011 NF 2012 Grundutbildning Deliang Chen återvände från sitt uppdrag inom ICSU. Helårsstudenter, HST 313 345 15% Han har lett institutionens arbete med att ta fram en stra- Helårsprestationer, HPR 264 285 16% tegisk plan utifrån RED10-utvärderingen och institutio- Lärarutbildning nens personalprofil. Tre huvudområden har identifierats: Helårsstudenter, HST 8 18 7% havsmiljö, klimat, geologiska resurser och risker. Inom Helårsprestationer, HPR 10 17 8% dessa tre områden integreras nu institutionens verksam- Forskarutbildning het. Institutionen har dessutom ökat sin satsning inom Nyantagna 7 ESS genom att bjuda in en stark forskargrupp med om- Antal licentiatexamina 1 fattande erfarenhet inom växthusgaser och markprocesser Antal doktorsexamina 4 4 8% i biosfären. Dessutom har institutionen anställt en lärare Personal (antal) 74 77 10% inom hydrogeologi och hydrologi. Under perioden har Lärare 28 (20)* 27 (18)* 11% institutionen också förstärkt fysisk oceanografi, geokemi varav professorer 13 14 och klimatologi med anställningar av tre nya starka fors- varav t v anställda univlektorer 14 (7)** 11 (6)** kare. varav forskarassistenter/bitr 1 2 Inom utbildningen på grund- och avancerad nivå har univlektorer institutionen med övergången till Bologna lyckats skapa varav postdoktorer två kandidatlinjer en i geovetenskaper och geologi samt Övrig forskande personal 14 20 11% en i klimatologi. Geologiprogrammet tar 25–30 studen- Forskarstuderande*** 24 26 10% ter om året och många får jobb som geologer direkt efter Teknisk personal 3 3 5% examen. Klimatologiprogrammet, som startade 2011, är Administrativ personal 5 4 5% ett internationellt program som ges på engelska. Institu- Ekonomi (tkr) tionen har också skapat masterprogram i geovetenskap, Intäkter berggrundsgeologi, miljö och jordartsgeologi samt ma- 70 437 83 319 8% varav anslag - grund ringeologi. Därutöver har institutionen också utvecklat 19 570 20 934 13% varav anslag - forsk ett starkt geografiprogram, som är gemensamt med kul- 20 424 22 125 8% varav anslag - lokaler turgeografi, med över 50 studenter per år. Institutionen 6 248 7 882 7% har också en viktig roll i programmet för marina veten- varav bidrag 19 625 21 227 8% skaper och i slutet av 2012 blev institutionen värd för varav uppdrag 1 225 3 147 6% detta program. Utbildningarna är populära och institu- varav övrigt **** 3 345 8 004 5% tionen har fyllt alla utbildningsplatser de senaste åren. Oförbrukade bidrag 25 964 21 285 9% Upplupna bidrag 1 672 1 953 2% Årets resultat -4 804 6 027 *Tillsvidareanställda lärare **Tillsvidareanställda universitetslektorer med docentkompetens ***Inklusive personer med enbart utbildningsbidrag som ej räknas som anställda i statistiken **** Försäljning, räntor, extra tilldelningar och interna transaktioner

Genom samlokalisering med Institutionen för kultur- vård och genom inflyttning av en ny forskargrupp med omfattande experimentell verksamhet har geovetarhusets lokaler kunnat utnyttjas bättre och fått nya framtida möj- ligheter för olika typer av laboratorieverksamheter. Slutligen kan vi rapportera att vid slutet av 2012 blev det klart att geofysikern Erik Sturkell fick det prestige- ANTARKTIS. Christian Stranne hämtar upp institutionens instrument i fyllda Sixten Heymanns pris 2013, för sin forskning med Antarktis med hjälp av Koreansk isbrytare. impaktstrukturer och vulkaner.

2 2 Ökad extern finansering – tydlig trend Institutionen för kemi och molekylärbiologi bildades 1 januari 2012 genom en sammanslagning av institutionerna för Institutionen för kemi och molekylärbiologi kemi samt cell- och molekylärbiologi. Institutionens första andel av verksamhetsår har därför präglats av ett organisation- 2012 2011 NF 2012 sarbete för att föra samman de ingående delarna till en hel- Grundutbildning (antal) het. Helårsstudenter, HST 498 482 24% Helårsprestationer, HPR 399 383 24% Lärarutbildning År 2012 var framgångsrikt för institutionen vad gäller ex- Helårsstudenter, HST 10 terna forskningsbidrag, summan externa medel för 2012 17 8% Helårsprestationer, HPR 10 är runt 100 miljoner kronor. Under de senaste fyra åren 18 8% Forskarutbildning syns en tydligt stigande trend, och institutionen är till allt Nyantagna 10 högre grad externfinansierad. Forskarutbildningen är in- 18 38% Antal licentiatexamina 2 4 20% timt kopplad till forskningen, och dess volym, finansie- Antal doktorsexamina 24 ring och inriktning har under perioden utvecklats paral- 19 50% Personal (antal) 245 30% lellt med den. 226 Lärare 72 (44)* 77 (43)* 29% Under perioden 2009–2012 har flera prestigefyllda varav professorer 40 39 pris och utmärkelser gått till forskare och lärare vid in- varav t v anställda univlektorer 9 (7)** 9 (7)** stitutionen. Det finns tre Wallenberg Scholars vid insti- varav forskarassistenter/bitr 9 13 tutionen. Flera forskare har också stöd från European Re- univlektorer search Council (ERC) och SSF. Tidskriften Science har varav postdoktorer 14 16 som en Scientific Highlight för 2012 utsett de tio bästa Övrig forskande personal 37 37 29% vetenskapliga artiklarna i Science och Nature under året. Forskarstuderande 97 108 41% I en av artiklarna är forskarna Richard Neutze och Ger- Teknisk personal 9 9 14% gely Katona medförfattare. Artikeln handlar om möjlig- Administrativ personal 12 14 13% heter att hitta nya mediciner mot sömnsjuka genom att Ekonomi (tkr) använda röntgenlaser för att undersöka proteiners struk- Intäkter 231 956 253 121 28% tur ner på atomnivå. varav anslag - grund 28 672 32 703 18% I motsvarande grad som ökningen av extern forsk- varav anslag - forsk 67 371 67 456 27% ningsfinansiering står utbildningen på grund- och av- varav anslag - lokaler 17 954 27 922 21% ancerad nivå för en allt mindre andel av institutionens varav bidrag 86 202 91 846 34% finansiering under denna period. Under 2012 har insti- varav uppdrag 3 515 2 532 17% tutionen lämnat in självvärderingar till Högskoleverket varav övrigt *** 28 242 30 662 38% för kandidat- och masterprogrammen. Arbetet med att Oförbrukade bidrag 99 776 86 600 33% anpassa utbudet av kurser fortsätter för att på bästa sätt Upplupna bidrag 25 873 19 990 37% kunna genomföra utbildningar av hög kvalitet genom att Årets resultat -4 660 -649 koncentrera resurserna. Institutionens målsättning inom *Tillsvidareanställda lärare **Tillsvidareanställda universitetslektorer med docentkompetens *** Försäljning, räntor, extra tilldelningar och interna transaktioner utbildningen på grund- och avancerad nivå är att prioritera kvalitet, och har inlett ett systematiskt arbete för att utveckla pedagogiken. Tecken på framgång inom detta område är att biologiutbildningen 2010 rankades till en av de bästa i Europa, och att ett av sex pedagogiska pris från Göta studentkår 2012 gick till professor Lennart Sjö- lin. Utbildningen har en tydlig internationell profil, och under perioden 2009–2012 har allt fler ERASMUS-studenter sökt sig till institutionens utbildningar, särskilt ut- talat är det inom molekylärbiologi. Vid institutionen bedrivs ett kontinuerligt samverkans- arbete där vi har fortsatt att erbjuda föreläsningar, labora- KVALITET. Institutionens målsättning inom utbildningen på grund- och tion och studieinformation på våra fyra Marie-Curie da- avancerad nivå är att prioritera kvalitet, och har inlett ett systematiskt gar per år med omkring 100 gymnasielever från Göteborg arbete för att utveckla pedagogiken. med omnejd. 23 Kulturarvssatsning stärker internationell profil Institutionens samtliga utbildningar är attraktiva med högt söktryck, inte minst på grund av den nära kontakten med Institutionen för kulturvård yrkeslivet som erbjuds under utbildningarnas gång. At- andel av traktiva utbildningar är en av målsättningarna som anges i 2012 2011 NF 2012 fakultetens strategidokument. Grundutbildning Helårsstudenter, HST 236 249 11% Helårsprestationer, HPR 232 244 Utbildningarna har unika profiler med relativt små stu- 14% diegrupper, men vissa gemensamma moment kring prin- Lärarutbildning cipiella kulturvårdande moment ger ändå en nödvändig Helårsstudenter, HST kritisk massa. Under perioden 2009–2012 har speciellt Helårsprestationer, HPR fokus riktats mot att tydliggöra och utveckla sådana ge- Forskarutbildning mensamma moment. Nyantagna 4 1 15% Institutionen har utvecklat två nya kandidatprogram Antal licentiatexamina med inriktning mot landskapsvård respektive slöjd och Antal doktorsexamina 2 1 4% kulturhantverk, och det sammantagna utbildningsutbu- Personal (antal) 43 40 6% det speglar därmed avgörande inriktningar av samhällets Lärare 25 (21)* 23 (21)* 10% kulturvårdande verksamheter. Genom etableringen av varav professorer 5 5 dessa två program har också en breddning skett av lärar- varav t v anställda univlektorer 18 17 (3)** lagets profil. varav forskarassistenter/bitr Institutionen vilar tungt i utbildningsbasen vilket inne- univlektorer 2 1 bär att huvuddelen av lärarlaget har sin huvudsakliga varav postdoktorer 2 2 tjänstgöring inom utbildningssidan. En medveten strate- Övrig forskande personal 2% 6 6 gi under perioden har varit att stärka möjligheterna att få Forskarstuderande 3% extern forskningsfinansiering med målet att samtliga lek- Teknisk personal 2 1 3% torer kan avsätta en ökad tidsvolym för egen forskning Administrativ personal 8 8 9% än vad som tidigare varit fallet. En god hjälp i detta har Ekonomi universitetets satsning på styrkeområden varit. Styrkeom- Intäkter 63 212 59 515 8% rådet Kulturarv har bidragit med individuella forsknings- varav anslag - grund 30 018 28 211 19% stipendier som gett möjlighet till att skriva artiklar, delta varav anslag - forsk 13 691 12 738 6% i konferenser och formulera forskningsansökningar. I och varav anslag - lokaler 4 868 6 579 6% med att fakulteten och Institutionen för kulturvård va- varav bidrag 11 887 8 451 5% rit värd för Kulturarvssatsningen under perioden 2010– varav uppdrag 458 630 2% 2012, har också institutionen blivit mer känd internatio- varav övrigt *** 2 290 2 906 3% nellt med möjlighet till nya nätverk som i sig kan föda Oförbrukade bidrag 2 488 2 364 1% idéer till nya projekt. Inte minst verifierades detta genom Upplupna bidrag 4 199 3 276 6% den internationella kulturarvskonferensen med 420 del- Årets resultat -108 -365 tagare som hölls i Göteborg i juni 2012. *Tillsvidareanställda lärare **Tillsvidareanställda universitetslektorer med docentkompetens *** Försäljning, räntor, extra tilldelningar och interna transaktioner En viktig del i utvecklingen av forskningen har satsningen inom hantverksområdet varit, vilken framför allt har inneburit kompetensutveckling av ett antal hantverks- lärare så att de genomför forskarutbildning. Inom ramen för hantverksforskningen har Hantverkslaboratoriet utvecklats och etablerats som en resurs inte bara för institutionens behov av systematiskt arbete med hantverklig kunskapsutveckling, utan framför allt för samhällets behov av kvalificerad kompetens inom hantverksområdet. Genom Hantverkslaboratoriet har ett bärkraftigt nät- verk för omvärldssamverkan bildats med deltagande från Västra Götalandsregionen, Riksantikvarieämbetet, Svens- BONADSMÅLNINGAR. Gamla bonadsmålningar kan innehålla farliga ka kyrkan, Statens fastighetsverk, Sveriges hembygdsför- ämnen som arsenik det visar Ingalill Nyströms avhandling. bund och Nämnden för hemslöjdsfrågor.

24 Utvecklar nya och gamla samarbeten Genom att vara en samverkande institution vid Naturvet- enskapliga fakulteten och Chalmers är Institutionen för Institutionen för matematiska vetenskaper matematiska vetenskaper den största matematiska insti- andel av tutionen i Sverige, och i många avseenden en av de mest 2012 2011 NF 2012 framgångsrika. Grundutbildning Helårsstudenter, HST 271 314 13% En av de större forskargrupperna vid avdelningen för ma- Helårsprestationer, HPR 168 205 10% tematik studerar teorin för flera komplexa variabler. Sär- Lärarutbildning skilt har två unga forskare inom gruppen uppmärksam- Helårsstudenter, HST 58 57 48% mats under 2012. Elizabeth Wulcan tilldelades den Strö- Helårsprestationer, HPR 50 49 42% mer-Ferrnerska belöningen av KVA, och Robert Berman Forskarutbildning har både fått ett ”ERC starting grant” och blivit utsedd Nyantagna 1 3 4% till att bli en Wallenberg Academy Fellow. Antal licentiatexamina 2 1 20% Ett exempel på de allt mer omfattande forskningssam- Antal doktorsexamina 4 2 8% arbetena med övriga institutioner är den tidigare platt- Personal (antal) 30 33 4% formen MP2 som blivit en permanent centrumbildning Lärare 11 (9)* 13 (10)* 4% inom matematik och fysik. Andra samarbeten rör bio- varav professorer 3 4 logi och medicin. Också inom matematisk statistik sker varav t v anställda univlektorer 6 (3)** 6 (2)** mycket forskning med biologisk anknytning, med gene- varav forskarassistenter/bitr 2 3 tik/genomik som ett av många exempel. Interagerande univlektorer partikelsystem är ett annat viktigt forskningsområde vid varav postdoktorer avdelningen. Övrig forskande personal 1 2 1% Under året har också institutionen fått ett stort anslag Forskarstuderande 18 18 8% från KAW för ett projekt för ”Stochastics for big data Teknisk personal and big systems”. Detta är ett projekt med tyngdpunkten Administrativ personal inom matematisk statistik, men involverar institutionens Ekonomi (tkr) båda avdelningar. Intäkter 49 153 50 494 6% Under åren 2009–2012 har antalet studenter inom varav anslag - grund 19 016 18 929 12% vår grundutbildning på Naturvetenskapliga fakulteten varav anslag - forsk 13 837 14 902 6% svängt kraftigt. Matematikprogrammet har legat stabilt varav anslag - lokaler 5 332 4 024 6% medan masterprogrammet som växte stadigt fram till varav bidrag 3 626 3 596 1% 2010 minskade vid införandet av avgifter 2011. Samar- varav uppdrag 816 4% betet med Handelshögskolan inom finansmatematik har varav övrigt *** 6 526 9 043 9% vidareutvecklats. Oförbrukade bidrag 1 717 1 774 1% Vi har ett stort engagemang inom lärarutbildningen Upplupna bidrag 90 106 0% och Samuel Bengmark belönades för detta 2009 med Årets resultat 276 -1 420 universitetets individuella pedagogiska pris. Efter refor- *Tillsvidareanställda lärare **Tillsvidareanställda universitetslektorer med docentkompetens *** Försäljning, räntor, extra tilldelningar och interna transaktioner

men 2011 har vår roll stärkts med betydligt större kurs- ansvar än tidigare. Cirka 1 200 ungdomar per år har de senaste åren förberett sina högskolestudier med hjälp av vår webbaserade kurs ”Sommarmatte”, som ges både på universitetet och Chalmers Institutionen arbetar mycket aktivt med skolkontakter. Drygt 30 grundskoleklasser tas emot på Vetenskapsfesti- valen varje år, institutionen samarbetar också med Hvit- feldtska gymnasiets spetsutbildning i matematik, och erbjuder fortbildningsdagar och fortbildningskurser för re- gionens grundskole- och gymnasielärare. STÖRST. Genom att Institutionen för matematiska vetenskaper är en samverkande institution vid Göteborgs universitet och Chalmers är institutionen den största matematiska institutionen i Sverige.

25 Lovéncentret – bra miljö för forskning En utvärdering av Lovéncentrets verksamhet år 2012 visade Sven Lovén centrum att många av centrets användare tyckte att centret erbjöd en bra miljö för forskning, med relevant utrustning, bra lab- för marina vetenskaper oratorier, bra boende och kompetent personal. Lovéncen- andel av tret används idag inte bara av forskare och lärare från Göte- 2012 2011 NF 2012 borgs universitet utan också från en rad universitet i Sver- Personal (antal) 45 41 6% Lärare ige och Europa. varav professorer varav t v anställda univlektorer Sven Lovén centrum för marina vetenskaper är univer- varav forskarassistenter/bitr sitetets marina infrastrukturorganisation, som förvaltar univlektorer två stationer för undervisning och forskning, tre fartyg varav postdoktorer samt ett antal mindre båtar. Centret deltar i en rad infra- Övrig forskande personal 1 1% strukturprojekt för förnyelse och utveckling, bland annat Forskarstuderande så leder centret ett kustmätprojekt stött av Vetenskapsrå- Teknisk personal 29 28 45% det. Detta är ett samarbete mellan Göteborgs universi- Administrativ personal 15 13 16% tet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuni- Ekonomi (tkr) versitetet och SMHI. I projektet har fem mätbojar inför- Intäkter 58 575 49 355 7% skaffats under 2012. Dessa är utrustade med sensorer för varav anslag - grund 2 000 2 000 1% kontinuerlig mätning av basparametrar såsom salthalt, varav anslag - forsk 10 693 10 693 4% temperatur, syre med mera. varav anslag - lokaler 21 524 15 151 25% Under år 2012 har Lovéncentret tillsammans med fors- varav bidrag 8 569 6 366 3% kare också utvecklat en facilitet för studier av försurat hav. varav uppdrag 215 60 1% Vidare har centret anpassat lokalerna vid båda stationerna varav övrigt * 15 574 15 085 21% för odling av organismer från egna vatten och främmande Oförbrukade bidrag 18 444 18 448 6% arter. En ny fjärrstyrd undervattensfarkost har införskaf- Upplupna bidrag 13 201 7 971 19% fats och upphandlingen av ett nytt forskningsfartyg som Årets resultat -800 -751 ska ersätta F/F Skagerak har påbörjats. * Försäljning, räntor, extra tilldelningar och interna transaktioner Lovéncentret koordinerar sedan 2008 det europeiska infrastrukturprojektet Assemble. Detta är ett samarbete Lovéncentret deltar också i European Marine Biologi- mellan sju fältstationer för forskning och utbildning i Eu- cal Resource Centre. Projektet kan ses som en fortsätt- ropa. Projektet syftar till att ge tillgång till stationerna, ning av Assemble, och är ett utökat samarbete mellan ma- med fokus på nya användare, samt att utveckla metoder rina infrastrukturer i Europa. Detta projekt är inne i en för att odla modellorganismer och att ge forskare tillgång preparativ fas och slutmålet är att bli etablerade som en till organismerna på distans. Forskarna som kommer bi- europeisk utspridd infarstrukturresurs med ett stort pro- drar mycket positivt till Lovéncentrets attraktiva miljö till gram för att göra resurserna tillgängliga. exempel genom seminarier, vilket är värdefullt för både År 2011 var ett händelserikt år för de fjärrstyrda un- studenter och forskare. dervattensfarkosterna – den så kallade ROV-verksamheten vid Lovéncentret Tjärnö. Ett första större uppdrag inleddes i början av februari, då Tomas Lundälv anslöt till en forskningsexpedition i Antarktis med det tyska forsk- ningsfartyget Polarstern, med utgångspunkt från Punta Arenas i Chile. ROV-systemet ”Walle” hade fraktats till Punta Arenas med flygfrakt någon vecka tidigare. Den antarktiska expeditionen pågick i närmare tre må- nader, vilket gjorde att den sträckte sig inpå den begyn- nande vintern, med temperaturer neråt - 30°C och kraftig nyisbildning. Det vill säga mycket krävande förhållanden för ROV-arbete, men utrustningen höll måttet och utgjorde den mest frekvent använda vetenskapliga utrustningen under expeditionen, med totalt 16 långa dyk- operationer, över 60 timmar inspelad video och över INTERNATIONELL MILJÖ. Till Lovéncentret kommer inte bara forskare och lärare från Göteborgs universitet utan också från en rad 3 000 stillbilder. universitet i Sverige och Europa.

26 Befäster rollen som nationell infrastruktur De senaste åren har NMR-centrum befäst rollen som nationell forskningsinfrastruktur och samtidigt börjat skapa Svenskt NMR-centrum

en motsvarande roll internationellt. För bara några år sedan andel av hade det varit omöjligt att förutsäga att verksamheten skulle 2012 2011 NF 2012 utvecklas till nuvarnade omfattning och bredd. Personal (antal) 5 5 1% Lärare 3 (2)* 3 (2)* 1% Tillsammans med Chalmers genomförde Svenskt NMR- varav professorer 1 1 centrum i början av 2009 de första stegen i en mer över- varav t v anställda univlektorer 1 (1)** 1 (1)** gripande omläggning av verksamheten. Kompletterande varav forskarassistenter/bitr utrustning för att analysera fasta material och diffusions- univlektorer varav postdoktorer processer installerades på två speciella NMR-instrument. 1 1 Parallellt med en breddning av verksamheten pågick Övrig forskande personal 2 2 2% ett intensivt förarbete för att organisera den europeiska Forskarstuderande NMR-konferensen, EUROMAR 2009. Konferensen ar- Teknisk personal rangerades första veckan i juli och omkring 500 personer Administrativ personal deltog. Vid detta tillfälle drogs också riktlinjerna upp för Ekonomi (tkr) en gemensam pan-europeisk ansökan till EU:s program Intäkter 14 571 13 114 2% för forskningsinfrastrukturer. varav anslag - grund I början av 2010 fick BioNMR-konsortiet, där Svenskt varav anslag - forsk 1 500 1 500 1% NMR-centrum utgjorde en av tio forskningsinfrastruktu- varav anslag - lokaler 2 047 1 777 2% rer för strukturbiologi, klartecken att gå vidare och i sep- varav bidrag 7 525 6 116 3% tember startade drog det igång. varav uppdrag -100 Under 2010 stod även arbetet med RED10, universi- varav övrigt *** 3 499 3 821 5% tetets forskningsutvärdering, i fokus. NMR-centrum fick Oförbrukade bidrag 9 456 11 374 3% omdömet excellent, men utvärderarna pekade med osvik- Upplupna bidrag 2 181 -1 693 3% lig precision på svagheterna – för liten kritisk massa samt Årets resultat 476 -106 en infrastruktur i behov av uppgradering. *Tillsvidareanställda lärare I början av 2011, när begreppet ”strukturbiologisk in- **Tillsvidareanställda universitetslektorer med docentkompetens frastruktur” införlivats i Vetenskapsrådets guide till infra- *** Försäljning, räntor, extra tilldelningar och interna transaktioner strukturen, stod Karolinska institutet som huvudman, NMR-centrum och MAXLab i Lund som medsökan- de för en ansökan till Vetenskapsrådet. Det huvudsakli- De sedvanliga aktiviteterna vid NMR-centrum fortsat- ga syftet var att inlemma svensk strukturbiologisk infra- te under tiden, med tillresta nationella och internationel- struktur i den framväxande europeiska motsvarigheten. la forskare samt välbesöka workshopar och forskarutbild- Knappt hade bläcket torkat, förrän det var dags för ningskurser. Under senhösten 2011 kom så besked om att nästa större ansökan, nu med Wallenbergstiftelsens sats- Vetenskapsrådet accepterat ansökan. ning på infrastruktur i sikte. NMR-tekniken är verkligen Även om det förekommit viss underhandskontakt, så mångfacetterad. Förmågan att i ett enda prov särskilja och blev beskedet i början av april 2012 både överraskande identifiera och kvantifiera ett mycket stort antal små or- och glädjande. Ansökan till Wallenbergstiftelsen hade bi- ganiska föreningar (metaboliter) i en komplex blandning fallits, verksamheten fick drygt 40 miljoner kronor för är unik. Denna egenskap ligger till grund för NMR-ba- fortsatt utveckling av infrastrukturen under en femårspe- serad metabolomik, ett utomordentligt värdefullt verktyg riod. inom alla livsvetenskaper, från djuplodande systembiolo- NMR-centrums breddade verksamhet skulle nu kom- gi till diagnostiska och prognostiska tillämpningar inom ma att på allvar inkludera metabolomik, och omdaning- klinisk medicin. en av infrastrukturen skulle fortsätta i accelererande takt. Samverkan var nödvändig, och tillsammans med Under andra halvåret av 2012 har metabolomikens fokus NMR-grupperingen vid Umeå universitet formulerades på små bio-molekyler fått en lika viktig roll som den tra- en ansökan som skulle utgöra ett av de bidrag som uni- ditionella analysen av biologiska makromolekyler. versitetet nominerade.

NMR

27 Ökat fokus på kvalificerat verksamhetsstöd Fakultetskansliet har under perioden 2009–2012 genom- gått flera förändringar som kan kopplas till fakultetens Fakultetskansliet för naturvetenskap strategi Den attraktiva fakulteten. Uppgifter av karaktären administrativ support har försvunnit till förmån för uppgifter denter som lärare. Arbetet resulterade i missionen: Sluta som rör kvalificerat verksamhetsstöd. aldrig fråga. Vidare har fokus på relationer med media ökat under Kvalificerat stöd till studenter vad gäller till exempel för- perioden. Den attraktiva fakulteten anger som mål att fa- djupad studie- och karriärvägledning samt internationali- kulteten ska vara synlig i debatt och i media, med ett brett sering byggdes upp i början av perioden. Detsamma gäll- och aktivt kontaktnät. Vid fakultetskansliet finns en inde de två forskningssekreterare som knöts till fakultets- formatör med särskilt ansvar för mediekontakter, vilket kansliet för att stödja arbetet med att öka fakultetens ex- innebär att informatören coachar forskare, lärare, dok- terna bidrag. torander och ledare vid mediekontakter. Medieträning Hösten 2009 centraliserades och samordnades lönead- för ledare och forskare har genomförts vid flera tillfällen, ministrationen inom universitetet. samt workshops kring populärvetenskapligt skrivande för För att kunna nå målen om ökad extern rekrytering av såväl doktorander som studenter. Mediemätningar visar lärare rekryterades professionellt stöd för att stödja lärar- att mediegenomslaget har ökat de senaste åren. förslagsnämndens arbete. En uppföljning visar att antalet Under 2012 har fokus varit att anpassa fakultetskans- externrekryterade lärare har ökat under perioden. liet till universitetets nya organisation. En förändrad ar- Under år 2010 genomfördes en medarbetarutbildning bets- och delegationsordning trädde i kraft den 1 juli som var obligatorisk för alla medarbetare inom fakulte- 2012. Fakultetetkansliets roll har inriktas mer mot ana- ten. Utbildningen handlade om organisation, uppdrag, lys och uppföljning och de mera serviceinriktade funk- dialog och möten. Parallellt med medarbetarutbildning- tionerna mot institutionerna har flyttats till en universi- en arrangerades också en ledarskapsutbildning för prefek- tetsgemensam supportfunktion. Verksamhetstödet inom ter och övriga chefer. personal- och ekonomiområdet har därför minskat inom Samma år arbetade också informatörer tillsammans fakultetskansliet. med representanter för institutionerna med att ta fram en Arbetet med en ny handlings- och verksamhetsplan för plattform för studentrekrytering. Syftet var att bli tydli- perioden fram till 2015 som tar avstamp i universitets och gare i kommunikationen med presumtiva studenter. Flera fakultetens planer har påbörjats. fokusgruppsundersökningar genomfördes med såväl stu-

28 Resultaträkning (mkr)

2012 2011

VERKSAMHETENS INTÄKTER

Intäkter av anslag 489 488 Intäkter av bidrag och uppdrag 275 273 Försäljning 35 36 Intäkter av indir kostnader och interna avgifter 36 59 Finansiella intäkter 3 1

Summa intäkter 838 857

VERKSAMHETENS KOSTNADER

Lönekostnader -332 -351 Förändring semesterskuld 3 -3 Övriga personalkostnader -11 -9 Doktorander och utbildningsbidrag -85 -81 Övriga driftskostnader -145 -149 Indirekta kostnader och interna bidrag -117 -133 Lokalkostnader -116 -115 Finansiella kostnader 0 0 Avskrivningar -35 -31

Summa kostnader -838 -872

Transfereringar 0 0

VERKSAMHETSUTFALL 0 -15

30 Balansräkning (mkr)

TILLGÅNGAR 2012 2011

Materiella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling 0,3 Förbättringsutgifter på annans fastighet 4,2 7,5 Anläggningstillgångar: maskiner, inventarier mm 101,3 87,8 Pågående nyanläggningar 0,7 Summa materiella anläggningstillgångar 106,5 95,3

Varulager

Boklager 0,2 0,2

Fordringar

Kundfordringar 11,4 6,0 Fordringar hos andra myndigheter 4,9 5,2 Övriga fordringar 2,3 2,6 Summa fordringar 18,6 13,8

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader 1,6 0,2 Upplupna bidragsintäkter 70,1 49,1 Övriga upplupna intäkter 6,4 9,5 Summa periodavgränsningsposter 78,1 58,8

Kassa och bank

Summa kassa och bank 183,7 191,9

SUMMA TILLGÅNGAR 387,1 360,0

KAPITAL OCH SKULDER

Myndighetskapital

Balanserad kapitalförändring 12,0 27,0 Årets kapitalförändring -0,3 -15,0 Summa myndighetskapital 11,7 12,0

Skulder

Skulder till andra myndigheter 1,7 1,4 Leverantörsskulder 20,0 16,5 Övriga skulder 0,2 0,3 Summa skulder 21,9 18,2

Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader 36,2 36,8 Oförbrukade bidrag 246,9 227,6 Avsättning bidragsfinansierade anläggningar 52,1 45,9 Övriga förutbetalda intäkter 18,3 19,5 Summa periodavgränsningsposter 353,5 329,8

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 387,1 360,0