FULLTEXT01.Pdf

Linköping Studies in Arts and Science nr. 398 Studies in Language and Culture nr. 9 Linköping Studies in Arts and Science nr. 398 Vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet bedrivs forskning och ges forskarutbildning med utgångspunkt från breda problemområden. Forskningen är organiserad i mångvetenskapliga forskningsmiljöer och forskarutbildningen huvudsakligen i forskarskolor. Gemensamt ger de ut serien Linköping Studies in Art and Science. Denna avhandling kommer från Forskarskolan språk och kultur i Europa vid Institutionen för kultur och kommunikation. Svensk-franska förhandlingar Bland sprätthökar och franska flugor i svenskt 1700-tal Rickard Karlsson LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Linköping Studies in Arts and Science nr. 398 Studies in Language and Culture nr. 9 ABSTRACT Karlsson, R. 2007. Svensk-franska förhandlingar. Bland sprätthökar och franska flugor i svenskt 1700-tal. Linköping Studies in Arts and Science nr. 398/ Studies in Language and Culture nr. 9. 250 pp. Linköping. ISBN: 978-91-85831-26-5. The subject of this dissertation concerns 18th century literary depictions of a certain satirical character, the fop, or in Swedish the “sprätthök”. The overall aim of this study is to investigate how the portrayals of the “sprätthök” are involved in the creation of a critical discourse on French cultural influence and how this, in turn, has a bearing on 18th century conceptions of national identity, morals, culture and language. The material referred to in this dissertation consists of Swedish 18th century literature during the period 1720-1772, mainly comedies of manners and moral weeklies. The analytical part of the dissertation is divided into three major chapters, each dealing with a certain theme. The first of these chapters addresses the question of how the “sprätthök” is defined in the source material and moreover how the criticism of educational travel abroad, to France and Paris, is part of the discussion of how young male Swedes are transformed into Frenchified fops. The second of these chapters deals with the concept of national character and how Swedish fops can be said to embody the negative image of the French national character. The third major analytical chapter concentrates on the language used by fops, and the underlying criticism based on language ideology which is thereby evoked. Keywords: cultural influence, era of liberty, France, history of culture, history of ideas, moral weeklies, satire © Rickard Karlsson & Institutionen för kultur och kommunikation ISSN 1403-2570 / 0282-9800 ISBN: 978-91-85831-26-5 Layout: Rickard Karlsson och LiU-Tryck Omslag: Rickard Karlsson och LiU-Tryck Tryck: LiU-Tryck, Linköping 2007 Förord Att skriva en avhandling har för mig varit en blandad upplevelse. I de sämsta av stunder har de vedermödor och påfrestningar som avhand- lingsarbetet medfört känts som en enda lång prövning. I de bästa av stunder, då inspirationen har infunnit sig, har det däremot inte alls känts så. Då har det varit en mycket stimulerande, rolig och utveck- lande erfarenhet på alla möjliga plan att skriva en avhandling. Därför är det med en slags bitterljuv känsla som jag nu sätter punkt. Författandet av en avhandling är generellt sett en kollektiv pro- cess och inget enmansföretag – så också i det här fallet. Jag vill tacka alla de personer som har bidragit till att avhandlingen slutligen har blivit verklighet. Ett första tack vill jag rikta till min huvudhandledare Angelika Linke. Tack Angelika för din uppriktighet, din osvikliga tilltro till mina förmågor, din generositet, ditt stora teoretiska kunnande och alla intressanta samtal som vi har haft under de här åren. Ett lika stort tack vill jag sedan rikta till Lars-Håkan Svensson, som visserligen har tillträtt som bihandledare först mot slutet av min dok- torandperiod, men som har visat sig vara helt ovärderlig. Tack Lars- Håkan för din stora lärdom och ditt stora kunnande om det veten- skapliga skrivandet. Tack också för din minutiösa läsning av mina, föreställer jag mig, ibland tålamodsprövande alster och för att du har fått mig att inse att det material som jag undersöker är långt mer in- tressant än vad jag själv har trott. Jag vill också särskilt tacka Jan An- ward, som, även om han inte har varit direkt inblandad i avhandlings- arbetet på senare tid, alltid har haft en positiv inverkan på det. Tack Janne för din oefterhärmliga optimism, din förmåga att entusiasmera alla i din närhet, ditt analytiska skarpsinne och din eklekticism. Av professorerna vid forskarskolan vill jag dessutom tacka Frank Baas- ner, som får bemöda sig med att översätta detta tack till något av de många språk som han behärskar för att kunna tillägna sig det. Tack Frank för alla samtal om 1700-talslitteratur, om nationell och europe- isk kultur och om vetenskapligt arbete – de har för mig varit mycket inspirerande. En annan person som jag särskilt vill tacka är Elisabet Hammar. Tack Elisabet för ditt stora kunnande om 1700-talet, din personliga lyskraft och din energi. Du har lärt mig mycket om akribi och om arbetet med ett historiskt källmaterial. Det är emellertid inte bara mina handledare som jag har att tacka för att avhandlingen nu ligger i förfärdigat skick. Naturligtvis vill jag också tacka alla mina doktorandkollegor, både nya och gamla, och alla andra personer som på olika sätt ingår i forskarskolans verksamhet. Alla era kommentarer och alla inspirerande samtal som jag har haft med er, under kurser och seminarier (hit räknar jag också de mer informella, men inte desto mindre betydelsefulla postseminarierna), har betytt mycket. Ett extra tack till Nigel Musk som har språkgrans- kat min engelska sammanfattning och mitt abstract. Av personalen vid forskarskolan vill jag dessutom särskilt tacka Eva Carlestål. Tack Eva, för att du har stått ut med en så slarvig person som vad jag är; utan ditt till synes oändliga tålamod så hade antagligen inte en enda halvårsrapport varit korrekt ifylld och inlämnad i tid. Ett stort tack riktas också till Anna Cullhed, som gjorde ett utmärkt jobb som op- ponent vid mitt slutseminarium och gav mig den knuff i rätt riktning som jag behövde för att kunna gå vidare. Vid sidan av alla kollegor, handledare och annan personal vid universitetet vill jag tacka personalen på Linköpings stiftsbibliotek, som med en aldrig svikande kompetens och välvillighet har hjälpt mig med alla mina materialförfrågningar, både möjliga och omöjliga, under de här fem åren: tack Matthias, Eva och Ulf. Denna bok tillägnas minnet av mina föräldrar, Jörgen och Saga. Linköping, augusti 2007 Rickard Karlsson Innehåll 1 INLEDNING ........................................................................1 1.1 ALLMÄN INLEDNING: SYFTEN, FRÅGESTÄLLNINGAR OCH AVGRÄNSNINGAR AV FORSKNINGSUPPGIFTEN ............1 1.2 TIDIGARE FORSKNING.........................................................12 1.3 NATIONELL IDENTITET.......................................................16 1.4 DEN MORALFILOSOFISKA BAKGRUNDEN........................20 1.5 MORALSATIR ..........................................................................25 1.6 AVHANDLINGENS UPPLÄGGNING.....................................31 2 MATERIALPRESENTATION.............................................33 2.1 ALLMÄNT OM KÄLLMATERIALET.......................................33 2.2 MORALISKA VECKOSKRIFTER ............................................35 Allmän bakgrund 35 En svensk jätte 38 Andra svenska moraliska veckoskrifter efter Then Swänska Argus 43 2.3 KARAKTÄRSKOMEDIER: CARL GYLLENBORGS KOMEDI SWENSKA SPRÄTTHÖKEN...........................................................49 2.4 ANDRA BESKRIVNINGAR AV SPRÄTTHÖKEN...................56 3 SPRÄTTHÖKSFIGUREN – ETT KLARGÖRANDE – ELLER: ”HWAD ÄR EN PETIT-MAITRE?”......................................59 3.1 UTGÅNGSPUNKTER ..............................................................59 3.2 ”HWAD ÄR EN PETIT-MAITRE?”.........................................60 Om själva begreppet ”sprätthök” 60 Sprätthöken: en mångfacetterad samhällskritik 64 3.3 SPRÄTTHÖKARNA OCH RESKRITIKEN: HUR BLIR MAN EN ”PETIT-MAITRE?”..................................................................80 Resenären 84 Resmålet: Paris 93 Resandets nytta 101 Sprätthöken, resandet och den franska kulturinfluensen 107 4 DEN STADIGE BARONEN OCH DEN OSTADIGE GREVEN: SPRÄTTHÖKEN OCH NATIONALKARAKTÄREN 111 4.1 UTGÅNGSPUNKTER ........................................................... 111 4.2 FÖRESTÄLLNINGAR OM NATIONALKARAKTÄREN...... 113 4.3 DEN OSTADIGE GREVEN.................................................. 119 Det franska lättsinnet 125 Sprätthöken och spegeln 128 4.4 DEN STADIGE BARONEN.................................................. 132 Frihetskänsla, fysiokratism, utilism och baron Stadig 132 Baron Stadigs stadighet 137 Baron Stadig: förfransk- ningens vedersakare 142 4.5 NATIONALKARAKTÄREN SOM EN ONTOLOGISK KATE- GORI OCH GYLLENBORGS POSITIVA BUDSKAP: GREVE HURTIGS FÖRFRANSKNING.................................................... 145 5 SPRÄTTHÖKARNA OCH SPRÅKBRUKET......................150 5.1 UTGÅNGSPUNKTER ........................................................... 150 5.2 SPRÄTTHÖKEN OCH DEN SPRÅKPATRIOTISKA TRA- DITIONEN .................................................................................. 155 Modersmålsföraktet 158 Purismen 163 5.3 FRANSKAN SOM ETT SOCIALT DIFFERENTIERINGS- MEDIUM I SWENSKA SPRÄTTHÖKEN OCH I JEAN DE FRANCE...................................................................................... 166 Swenska sprätthöken, 167

Load more