Stockholms Universitet Institutionen För Journalistik, Medier Och Kommunikation (JMK) Medie- Och Kommunikationsvetenskap
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Stockholms universitet Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation (JMK) Medie- och kommunikationsvetenskap Titel och undertitel: Rapmusikens mörka ansikte. – Glitter och stjärtar, fattigdom och hunger Nivå: C-uppsats (60 p) Författare: Ametist Azordegan Handledare: Mattias Ekman Termin: HT 2005 Rapmusikens Mörka Ansikte Glitter och stjärtar - fattigdom och hunger Sammanfattning Studiens övergripande syfte är att analysera maintream-raplåttexter och rapmusikvideor och utforska representationen av ideologiska strukturer i dessa. Detta görs med utgångspunkt i representationen av klass, etnicitet, kön och sexualitet. Studien relaterar till en diskussion om USA:s svarta befolknings livschanser och sociala förhållanden med den huvudsakliga frågeställningen: – Bidrar de ideologiska representationerna till att producera och reproducera sociala förhållanden? Och i så fall på vilket sätt? Den teoretiska ramen utgörs av teorier kring ideologisk hegemoni som kopplas samman med Horkheimer och Adornos marxistiska teorier om kulturindustrin som socialt cementerande samt Chomskys politisk-ekonomiska propagandamodell. Studiens berör även teorier kring den stereotypa representationen av svarta i medier genom historiskt-teoretiska beskrivningar av rasistiska ideologiers uppkomst och hur en särskild svart identitet har bildats, anammats och befästs. En kvalitativ tolkande metod används i studien med Faircloughs kritiska diskursanalys som huvudram vartefter det har utformats analysverktyg specifikt för denna studie. I studien dras slutsatsen att mainstream-rapmusikens identitetskonstruktioner både härstammar från och reproducerar rasistiska ideologier om svarta. Mainstream-rapmusikens identiteter konstateras generellt vara fångade i stereotypa föreställningar om svarta. De representerade ideologiska strukturerna i mainstream-rapmusiken noteras ha goda förutsättningar att bidra till en reproduktion av USA:s svarta befolknings sociala förhållanden och social cementering. Mainstream-rapmusikens ideologiska innehåll anses understödja USA:s svarta befolknings politiska och sociala passivitet. Detta sker genom att mediers ideologiska hegemoni fostrar till accepterande och bekvämlighet i de rådande sociala förhållandena och bidrar därmed till förslöande och försening av svartas sociala medvetande. Innehållsförteckning 1. Inledning sida 1 2. Syfte och frågeställning 2 2.1 Avgränsning 2 3. Bakgrund 3 3.1 Svartas socioekonomiska förhållanden i USA – Inkomst, fattigdom, hälsa 3 3.1.1 Statistiken 4 3.2 Rapmusik 5 3.2.1 Gangstakulturen och dess spridning 7 3.2.1.1 Gangstakulturens framgångsideologi 7 3.3 Tidigare forskning 8 4. Teoretisk ram 10 4.1 Ideologikritik 10 4.1.1 Ideologi och medier 11 4.2 Frankfurtskolan – Horkheimer & Adorno 12 4.3 Propagandamodellen – Noam Chomsky 14 4.4 Representation 17 4.4.1 Rasistiska ideologier och representationer 18 4.4.2 Fem stereotyper 19 4.5 Den stereotypa svarta identitetskonstruktionen 20 4.5.1 Kön och sexualitet 20 4.5.2 Fetischering av den svarta kroppen 22 4.5.2.1 The Hottentott Venus – ett exempel 22 4.5.3 Kampen mot stereotyper 23 5. Metod och material 24 5.1 Kritisk diskursanalys – Fairclough 24 5.1.1 Tillämpning 25 5.1.2 Analysverktyg 26 5.2 Urval 27 5.2.1 Problem 28 5.3 Material- och metoddiskussion 28 6. Analys 31 6.1 Övergripande tematisk analys av låttexter 31 6.2 Djupanalys: närläsning av en låttext 33 6.3 Övergripande tematisk analys av musikvideor 38 6.4 Djupanalys av en musikvideo 40 6.5 Summering 42 7. Sammanfattande analys 45 8. Diskussion 54 9. Litteratur och källhänvisning 56 Ordlista 58 Bilaga 1: Tabeller (Svartas socioekonomiska förhållanden i USA, U.S. Census Bureau report 2004) Tabell 1: Personer och familjer i fattigdom i USA år 2003 & 2004 beroende på etnicitet Tabell 2: Medianinkomsten i USA år 2002 – 2004 beroende på etnicitet Tabell 3: Fattigdomsutvecklingen år 1980 – 2004 för svarta i USA Tabell 4: Fattigdomsnivåer i USA beroende på etnicitet, år 2004 Tabell 5: Genomsnittlig sjukförsäkringsomfattning uppdelat på etnicitet, år 2002 till 2004 Bilaga 2: Låttexter Bilaga 3: Anteckningar vid övergripande tematisk analys av låttexter 1. Inledning Denna studie initierades mot bakgrund av att mainstream-musikkanaler och radiokanaler under det senaste årtiondet alltmer har kommit att innehålla rapmusik samtidigt som fler människor än någonsin försöker slå igenom som rapartister. Det finns och har alltid funnits starka åsikter om rapmusiken. Åsikterna tycks vara delade i tre poler. Många anser att rapmusiken är brutal och förgörande, att den inför en fängelsementalitet hos dess unga lyssnare samt att den leder de redan socioekonomiskt missgynnade till ännu mera fördärv med den ideologi och världssyn den förmedlar. I den här polen finner vi även de som anser att rapmusikens texter och videor i stort inte förmedlar något vettigt överhuvudtaget utan bara innehåller en sorts vapen-stjärt-drog diskurs i total avsaknad av självdistans och självironi. Åsikterna i den andra polen går tvärtemot den första och säger att rapmusiken verkar förlösande för samhällets underlägsna då den fungerar som en röst som rättvist förmedlar en verklighet och dess problem. Vissa ser en ännu djupare mening med rapmusiken och menar att den än idag är ett politiskt vapen som i slutändan ökar jämlikheten mellan samhällsklasserna. Dessa oförenliga åsikter för och emot rapmusiken har funnits ända sedan rapmusiken slog igenom. Ur denna ihärdiga debatt, och hand i hand med rapmusikens ökade popularitet och kommersialisering, har en tredje infallsvinkel fötts på senare tid som mer och mer överskuggar de andra. Enligt denna ser man rapmusiken endast som underhållning och nästan som en förkovrande parodi på sig själv. Man bryr sig mindre om rapmusikens möjliga samhälleliga roll. Samtidigt som åsikterna om rapmusiken har utvecklats mot en ledighet har rapmusiken bibehållit sina ursprungliga grunddrag och utmärkande kännetecken. Detta på samma gång som den sociala ojämlikheten i rapmusikens ursprungsland USA kvarstår. Eftersom svarta frekvent representeras i medier genom rapmusiken och samtidigt befinner sig i en missgynnande socioekonomiskt situation i USA kan man undra om rapmusikens ideologiska innehåll är sådan att den har kapacitet att reproducera svartas sociala förhållanden och bidra till social cementering snarare än en förbättring. Dessa tankar inspirerade till det att studiens syfte och frågeställningar utvecklades. 2. Syfte och frågeställning Det övergripande syftet är att analysera åtta stycken mainstream-raplåttexter och rapmusikvideor och utforska representationen av ideologiska strukturer. Detta ska undersökas med utgångspunkter i representationen av klass, etnicitet, kön och sexualitet. Vidare avser studien att relatera till en diskussion om USA:s svarta1 befolknings livschanser och sociala förhållanden. Den huvudsakliga frågeställningen är: Bidrar de ideologiska representationerna till att producera och reproducera sociala förhållanden? Och i så fall på vilket sätt? Detta ska sökas svar på genom följande delfrågor och infallsvinklar: Är USA:s svarta befolknings sociala situation märkbar? I så fall, hur hanteras saken? Vilka explicita och implicita lösningar är representerade? Vilka identitetskonstruktioner reproduceras och hur kan dessa kopplas till social förändring och frågor/teman som rör sociala förhållanden? Hur representeras framgång och lycka? 2.1 Avgränsning Rapmusiken uppmärksammas flitigt ur ett genusperspektiv där dess sexistiska egenskaper ofta påpekas. Den här studien belyser dock rapmusiken ur en annan vinkel och antar därmed inte ett sådant perspektiv. Ämnet kommer emellertid att tangeras till viss del i och med att rapmusikens identitetskonstruktioner studeras. Vidare utförs analysen stringent och konsekvent som möjligtvis kan stänga ute större variationer i undersökningen. 1 Att tala om ”svarta” som en befolkningsgrupp påminner om en rasismens språk där gemensamma kroppsliga kännemärken används för att klassificera och beteckna alla svarta som en enhetlig etnisk grupp. Det finns ingen egentlig vetenskaplig grund för att dela in mänskligheten i biologiskt urskiljbara raser såsom svarta och vita och inte heller ett givet ramverk för en kategorisering. Således finns det en del problem med att begreppet svart används i denna studie. Begreppen svart (och vit) används dock eftersom studiens begränsade utrymme orsakar behovet av ett precist begrepp som kan ringa in en samhällsgrupp i USA som (åtminstone) delvis har en särskild s.k. etnisk bakgrund gemensamt. Den här uppsatsen använder U.S. Census Bureaus (se källförteckning) benämning av svart som låter befolkningen själv uppge etnisk bakgrund vid nationella statistiska undersökningar (se vidare Bilaga 1). Ett alternativ vore att använda begreppet ”afroamerikan” men denna tydliggör skillnader i fler nivåer än begreppet svart. Beteckningen uttrycker att samhällsgruppen ifråga inte är amerikaner ”i första hand” och pekar på en skillnad från en regelrättig amerikan, en norm. Begreppet svart undviker däremot detta och kan användas med utgångspunkten att denna samhällsgrupp är amerikaner de facto. 3. Bakgrund Här redogörs för USA:s svarta befolknings socioekonomiska situation för att motivera uppsatsens syfte. I därpå följande avsnitt stiftas bekantskap med rapmusiken genom en redogörelse för dess historik och typiska kännetecken. 3.1 Svartas socioekonomiska förhållanden i USA – Inkomst, fattigdom, hälsa USA-regeringens senaste definition av fattigdom presenterades år 1980 (etablerades första gången 1964) av socialförvaltningen i USA och används