Nåimnd/Styrelse Kommunstyrelsen

HÄRRYDA KOMMUN KALLELSEruNDERRATTELSE 2013-12-13

Nåimnd/styrelse Kommunstyrelsen

Plats och tid fìir Sammanträdesrum C, kommunhuset, Mölnlycke sammanträde måndagen den 7 januari 2014k116.00

Ärenden

1. Medborgardialog om framtida nyttjande av Hindås station. Dnr 20l3KS8l8 299

2. Medborgardialog om boende ftir personer med funktionsnedsättning Dnr 2013K5774 739

3. Revidering av taxa fiir äldre och funktionshindrade 2014 Dnr 2013K5759 706

4. Överenskommelse om mottagande av asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige 2014. Dnr 2013K5799 750

5. Justering av kommunalt bidrag till vägupprustning Dnr20I2KS1233 318

6. Försäljning av del av Solsten l:19. Dnr 2013KS808 253

7. 2013 års avstämning av regionalt trafikftirsörjningsprogram och ftirslag till övergripande prioriteringar fÌir 201 5 -201 6. Dnr 2013KS798 106

8. Antagande av detaljplan fiir del av Hällingsj ö l:43 m. fl. Källarbacken i Hällingsjö. Dnr 20I2KS23I214

9. Medborgardialog om framtida bostadsutbyggnad i Rävlanda. Dnr 2013KS810 210

10. Medborgarförslag om att ftirbättra trahken men bevara vallen. Dnr 20l3KS4l2 009

1 1. Markftirvåirvsprogram 2014 Dnr 2013KS707 011

12. Ändring av firmateckning. Dnr 2013KS480 002

13. Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning. Dnr 2013KS802 002 14. Förvaltningens strategi für arbetet med att motverka funktionshinder. Dm20l2KS385 730

15. Inrättande av arets tillgänglighetspris Dnr 2013K5446 046

16. Medborgarfürslag om simhall i Mölnlycke. Dnr 2013KS634 009

17. Statistiska uppgifter per den 30 september 2013. Dnr 2013K5342 013

18. Delgivning av protokoll från utskott och råd.

19. Anmälan av delegationsbeslut. Dnr 2013KS802 002

20. Delgivningar HÄRRYDA KOMMUN SAM MANTRADES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2014-0r-07

ÄneruDE 1 Dnr 2013KS818 299

MEDBORGARDIALOG OM FRAMTIDA NYTTJANDE AV HINDÄ.S STATION

Medborgardialog lyfts fram som ett medel für att nå fler medborgare och deras åsikter. Det kan bidra till att motivera invånarna att engagera sig i de kommunala frågorna samt skapa fürståelse ftir de kommunala besluten. Dia- logen ger även besluten en ökad legitimitet.

Kommunstyrelsen beslutade i ç 19612012 att delta i SKL:s projekt om utveckling av styrsystem med medborgardialog. För att dialogen ska få en verklig påverkan och bli en del av kommunens styrmodell har kommun- fullmäktige i $ 89/2013 antagit principer ftir medborgardialog.

Med stöd av kommunfullmäktiges antagna principer für medborgardialog har politiskt sektorssamråd (PSS) ft)r sektorn ftir utbildning och kultur tagit fram fürslag till dialogärende avseende framtida nyttjande av Hindås station.

Från sektorn fiir utbildning och kultur ftireligger skrivelse av den 26 november 2013.

Ordfürandens färslag till beslut

o Kommunstyrelsen beslutar att genomftira medborgardialog om framtida nyttjande av Hindås station enligt ftireliggande ft)rslag från politiskt sektors-samråd filr utbildning och kultur av den 21 oktober 2013.

o Kommunstyrelsen utser fü ljande dialogpolitiker till ovanstående medborgardialog: Annette Eiserman-Wikström (M), Mats Werner (S), Per Vorberg (M), Solveig Einarsson Lundqvist (FP) och Jan Linde (S).

Signatur justerande bestyrkande

1 HÄRRYDA | (2) KOMMUN 20t3-tr-26 Dnr 2013KS818 299 Sektorn ftir utbildning och kultur Ingibjörg Pálsdóttir

Kommunstyrelsen

MEDBORGARDIALOG OM FRAMTIDA NYTTJANDE AV HINDÅS STATION

Bakgrund och uppdrag

Medborgardialog lyfts fram som ett medel für att nå fler medborgare och deras åsikter. Det kan bidra till att motivera invånarna att engagera sig i de kommunala frågorna samt skapa fiirståelse ftir de kommunala besluten. Dialogen ger även besluten en ökad legitimitet.

Kommunstyrelsen beslutade i ç 19612012 att delta i SKL:s projekt om utveckling av styrsystem med medborgardialog. För att dialogen skall fä en verklig påverkan och bli en del av kommunens styrmodell har kommunfullmäktige i $ 89/2013 antagitprinciper ftir medborgardialog.

Med stöd av kommunfullmäktiges antagna principer ftir medborgardialog har politiskt sektorssamråd (PSS) ft)r sektorn ftir utbildning och kultur tagit fram ft)rslag till dialog- ärende.

Ä.rende

Hindås station Kommunfullmäktige beslutade i ç 2312012 att godkänna köp av fastigheten Hindås l:50, Hindås station. Bakgrundenvar att kommunfullmäktige i ç 2212000 gett kommunstyrelsen i uppdrag att dels inventera befintliga samlingslokaler, dels utreda behovet av samlingslokaler i hela kommunen. Hindås station, som i dag används lor café och arrangemang samt konstnärsverksamhet, byggdes 1894 och byggdes ut till nuvarande utseende 1907. Enligt gällande detaljplan får byggnaden endast användas ftir allmänt ändamål och skall utgöra reservat ftir befintlig kulturhistoriskt värdefull byggnad. Om byggnaden iordningställs till normalt fÌirvaltningsskick och kompletteras så att myndighetskrav uppfylls med nuvarande verksamhet bedöms behovet av investeringar till cirka 7 miljoner kronor. I ftirslag investeringsbudget f,rnns 3,5 miljoner kronor avsatt für 2014 och ytterligare 3,5 miljoner kronor avsatt ftir 2015.

Kommunstyrelsen har i $ 3512012 gett ftrvaltningen i uppdrag att genomftira en närma- re utredning av investeringskostnader für olika anvÈindningsalternativ i dialog med lokala aktörer och intressen.

2 2 (2) Fråga ftir dialog Hindås station är en välkänd byggnad av kulturhistoriskt värde som är starkt ftirknippad med Hindås samhälle. Med sitt läge mitt i centrum skulle byggnaden kunna bli den gemensamma samlingspunkten ftir Hindås. Syftet med att genomfüra medborgardialog är att i ett tidigt skede skapa sig en uppfattning om vad medborgama i kommunen vill att Hindås station ska användas till i framtiden.

Verkt]'g Först görs en bred insamling av idéer med hjälp av digitala verktyg. Utifrån de idéer som kommer in genomfürs sedan fysiskt dialogmöte.

Hur resultatet ska användas Medborgamas åsikt om framtida nyttjande av Hindås station blir ett av underlagen i kommunens lokalresursplanering samt i arbetet med kommunstyrelsens uppdrag i ç3s12012.

Barnkonsekvensanalys

En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom bamkonse- kvensanalyser genomftirs i ett senare skede i planeringsprocessen.

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen beslutar att genomftira medborgardialog om framtida nyttjande av Hindås station enligt ftireliggande ftirslag från politiskt sektorssamråd ftir utbildning och kultur av den 21 oktober 2013.

SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR

Fredrik Zeybrandt Sektorschef ¿lw Administrativ chef

B ila ga : Checkli sta fü r medborgardi alo g dater ad 20 I 3 - | 0 -2I

3 HÄRRYDA I (3) KOMMUN Nv 2013-rt-261 Dnr 2013KS818 299 Sektorn ftir utbildning och kultur Ingibjörg Pálsdóttir Kommunstyrelsen

CHECKLISTA MEDBORGARDIALOG

Checklistans syfte är attpäpolitiskt sektorssamråd (PSS) genomlysa frågan/ämnet som aktualiserats. Checklistan utgör underlag ftir beslut om genomfürande av medborgardialog. Kommunfullmäktige har antagit principer ftir medborgardialog vilka skall vara vägledande.

Utifrån checklistan upprättas en genomfürandeplan inft)r varje medborgardialog

tr Styrningsprocess o gørnokrà¿. Principer för t! Dialogprocess .9 Medborgar- tr RESUTTAT ß Kom mu nikationsprocess dialog à0 o Utvärderingsprocess

Bedöm fràgans lärn lìet PSS kornrnentar till KS Fråga/område som aktualiserats fìir eventuell med- Framtida nyttjande av Hindås borgardialog. station. Vad är målet med att genomfüra dialogen? Skapa sig en uppfattning av vad medborgama i kommunen vill använda Hindås station till. Hur ska resultatet användas? Det ska utgöra en del av utred- ningsunderlaget om framtida nyttjande av Hindås station. Beslut om framtida nyttjande kommer att tas i lokalresursplanering. Var befinner sig frägan i beslutsprocessen rent Hänyda kommun har köpt fas- tidsmässigt? tigheten av Traf,rkverket. Det finns medel avsatta i kommunens budget ftir att hålla byggnaden i ftirvaltningsbart skick. Hindås station hnns inte i fast- ställd lokalresursplan. Frågan befinner sig i ett tidigt skede. Har âmnetlfrågan en betydande historik som bör Enligt gällande detaljplan ffir beaktas och vilka pågående processer är värda att byggnaden endast användas fnir

4 2 ) vägain? allmänt ändamål och skall ut- göra reservat ftjr befintlig kul- turhi storiskt värdefull byggnad. Kommunen hyr idag ut byggnaden. Den anvåinds idag som kulturell samlingspunkt.

Fonnr¡lera f ragestâllrringar t¡tifra¡r ovarìstaende PSS kollrnentar till KS Frâgan/fuâgorna ska svara upp mot målet med dialogen samt väcka intresse till att delta. Om du fick önska. Hur skulle du vilja att stations- Eftersom fräganbefinner sig i huset i Hindås skulle anvåindas i framtiden? ett tidigt skede är det v¿irdefullt att få in framåtsyftande och kreativa fürslag.

Defi¡riera rnalgrtrpp PSS kornnìerìtar till KS Arbeta utifrån SKL:s framtagna fyrftiltsdiagram ftir att finna den önskade målgrup- pen. Vems perspehiv efterfrågas? Prioritet 2 tlöt Följande ska informeras om kommunens avsikt med dialogen: Prioritet I

? hyresgäst. :g o Befintlig J o Företrädare ftir de organisationer som nyttj ar Prioritct ¡l byggnaden i dag. o Kommunalfümingen i t"s Hindås.

!åg Aktlvlû¡t HöB Prioritet lr213,4 Eftersom frågan är i ett tidigt skede bor alla kommunmed-

Vãlj rìetod PSS notrrrr--rrtir ttll KS Metodval sker utifrån diskussion om frågeställningar och målgrupp. I detta används SKL:s delaktighetstrappa. Hur stort inflytande ska medborgarna ges i just dennafrå-

Steg 1,Information Informationsmöte med mål- Medbe¡lutande gruppen prioritet2.

lnfl¡ande Steg 2, Konsultation

Dialog o Digitaltenkätverktyg: Inhämta idéer via Ko n su lt¡t io n kommunens hemsida. o "Perrongstop": Politi- ker finns på plats på stationsperrongen innan morgontåget. Kommu- nicera med tågresenä-

5 J ) rer. Här fürvåintas gruppen unga nås. o V/alk and talk: Öppet hus i stationshuset. Po- litiker finns på plats och gör vandringar med intresserade medborgare.

Steg 3, Dialog Cafédialog. Möte ftir att sorte- ra, bearbeta och prioritera inkomna idéer.

6 HÄRRYDA KOMMUN SAM MANTRADES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2014-01-07

ARENDE2 Dnr 2013K5774 739

MEDBORGARDIALOG OM BOENDE FOR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Medborgardialog lyfts fram som ett medel für att nå fler medborgare och deras synpunkter. Det kan bidra till att motivera invånarna att engagera sig i de kommunala frågorna samt skapa fiirståelse ftir de kommunala besluten. Dia- logen ger även besluten en ökad legitimitet.

Kommunstyrelsen beslutade i ç 19612012 att delta i SKL:s projekt om utveckling av styrsystem med medborgardialog. För att dialogen ska ffi en verklig påverkan och bli en del av kommunens styrmodell har kommun- fullmäktige i $ 89/2013 antagit principer ftir medborgardialog.

Med stöd av kommunfullmäktiges antagna principer für medborgardialog har politiskt sektorssamråd (PSS) ft)r sektom ffir socialtjänst tagit fram ftirslag till dialogåirende om bostäder fiir personer med funktionsnedsättning.

Från sektorn ftir socialtjänst ftireligger skrivelse av den l8 november 2013.

Ordfìirandens färslag till beslut

Kommunstyrelsen beslutar att genomfüra medborgardialog om bostäder für personer med funktionsnedsättning enligt ftireliggande fürslag från politiskt sektorssamråd fìir socialtjänsten av denT oktober 2013.

o Kommunstyrelsen utser följande dialogpolitiker till ovanstående medborgardialog: Annette Eiserman-Wikström (M), Mats Werner (S), Per Vorberg (M), Solveig Einarsson Lundqvist (FP) och Jan Linde (S).

Utdragsbestyrkande

7 HÄRRYDA I KOMMUN 2013-1 l-18 Dnr 2013K5774 739 Sektorn für socialtjänst Jonas Lundqvist Kommunstyrelsen

MEDBORGARDIALOG OM BOENDE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Bakgrund och uppdrag

Medborgardialog lyfts fram som ett medel fÌir att nå fler medborgare och deras synpunkter. Det kan bidra till att motivera invånarna att engagera sig i de kommunalafrä- gorna samt kan skapa fiirståelse ftir de kommunala besluten. Dialogen ger även besluten en ökad legitimitet.

Kommunstyrelsen beslutade i ç 19612012 att delta i SKL:s projekt om utveckling av styrsystem med medborgardialog. För att dialogen skall få en verklig påverkan och bli en del av kommunens styrmodell har kommunfullmåiktige i $ 89/2013 antagit principer für medborgardialog.

Med stöd av kommunfullmäktiges antagna principer flor medborgardialog har politiskt sektorssamråd (PSS) ftir socialtjänsten tagit fram förslag till dialogärende.

Ärende

Fråga ftir dialog Inom socialtjänstens verksamhetsområde planeras für en utbyggnad av bostäder für personer med funktionsnedsättning utifran ett ökat behov. Politiskt sektorssamråd anser därftir att detta är en fråga som det f,rnns intresse och anledning attha en medborgardialog kring.

Verktyg I dialogen kommer verktygen enkät samt digital fokusgrupp att användas. Verktygen har valts dels utifrån att de bör passa målgruppen och dels utifrån projektets ambition att pröva olika verktyg fttr medborgardialog.

I bifogad checklista ftir medborgardialog (bilaga 1) framgår bland annat måI, syfte och metod fÌir dialogen.

Barnkonsekvensanalys

En barnkonsekvensanalys har bedömts vara relevant i ärendet och bifogas,bllaga2

8 2 (2)

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen beslutar att genomftira medborgardialog om bostäder ftir personer med funktionsnedsättning enligt ftireliggande fürslag fran politiskt sektorssamråd ffir socialtjänsten.

SEKTORN FOR SOCIALTJANST

Sektorschef chef

Bilaga I .Checklista ftir medborgardialog daterad 13 I I 18 2.Bamchecklista

9 HÄRRYDA Nry KOMMUN I (3) 2013-1 1-1 8 Sektorn fìir socialtj änst Jonas Lundqvist Kommunstyrelsen

CHECKLISTA MEDBORGARDIALOG

Checklistans syfte ar attpâpolitiskt sektorssamråd (PSS) genomlysa frägan/ämnet som aktualiserats. Checklistan utgör underlag für beslut om genomfìirande av medborgardialog. Kommunfullmåiktige har antagit principer ftir medborgardialog vilka skall vara vägledande.

Utifrån checklistan upprättas en genomftirandeplan inftir varje medborgardialog.

tr Styrningsprocess gonofrra¿ .9 Principer för t! Dialogprocess Medborgar- .9 tr RESUITAT r! Kom dialog à0 munikationsprocess o Utvärderingsprocess 9"n,rr.ù

Bed?im PSS kommentar t¡ll KS Fråga/område som aktualiserats för eventuell med- Framtida boende ftir personer borgardialog. med funktionsnedsättning.

Vad är målet med att genomfüra dialogen? Genom ökad kunskap ha möj- lighet att erbjuda en förbättrad service gentemot medborga- relbrukare.

Följa utvecklingen av boende- preferenser ftir att möta framtida behov hos målgruppen. Få ftirdjupad kunskap om bru- kamas önskemåI, fürväntningar och ftirhoppningar kring sitt boende avseende utformning, innehåll, antal lägenheter etc.

10 2 ) Hur ska resultatet användas? Som underlag ftir den fysiska planeringen i lokalresursplanen rörande t ex antal lägenheter, utformning och standard samt som underlag für principbeslut om hyresnivåer.

Var befinner sig frägan i beslutsprocessen rent Utbyggnaden av bostäder för tidsmässigt? personer med funktionsned- sättning finns med i lokalresursplanen. I planen ingår behovet av utbyggnad ftir kommande 5-årsperiod och planen uppdateras årligen i samband med budgetarbetet.

Principbeslut om hyresnivåer fattas av kommunstyrelsen.

Har ämnetlfrågan en betydande historik som bör Frågan om antalet lägenheter i beaktas och vilka pågående processer är varda att respektive boendeform har en vägain? historik och vÊigledande domar utifran gällande lagstiftning finns.

Kommunstyrelsens beslut i ç 21512003 om hyror i särskilt boende reglerar hyresnivåema ftir lägenheterna i dagsläget.

Attitydftirändringar har framkommit i olika sammanhang hos målgruppen gällande bo- endepreferenser.

Fràgan/frâgorna ska svara upp mot målet med dialogen samt väcka intresse till att delta. Frågor ftir dialogen utifrån vad som beskrivits ovan Frågorna kommer att utformas kommer att formuleras i början av 2014. Frågorna av sektorn ft)r socialtjänst i fokuserar pâ atttaredapå målgruppens syn på sitt samråd med ansvariga politi- framtida boende. Erfarenheter från liknande under- ker. sökningar, både i Hänyda kommun och i andra kommuner, kommer att tas tillvara i utformningen av enkäten.

11 3 (3)

Arbeta utifrån SKL:s framtagna fyrftiltsdiagram för att finna den önskade målgrup- þen. Vems perspektiv efterfråsas? Prioritet L: tl'"g Personer som redan bor i vårt bestånd utifrån en eventuell boendekarriär. Prioritet I

! Ungdomar som i framtiden € t kommer att behöva boende, deras ftjräldrar och anhöriga. Prioritet 4 klorit¡t I Prioritet 2:

táE Brukarorganis ationer.

L¡c Aldùdtrt l8r

Metodval sker utifrån diskussion om frågeställningar och målgrupp. I detta används SKL:s delaktighetstrappa. Hur stort inflytande ska medborgarna ges i just denna frå- ? Steg l,Information: Informera om medborgardialo- Modbs¡t¡Me gen och dess syfte. Informera om fürutsättningar för kommu- lnñytande nens uppdr ag att tillhandahål la

Dialog bostäder ftir personer med funktionsnedsättning. Informa- Kong¡lt¡tion tionen ges till samtliga identifi- erade målgrupper ovan.

Steg 2, Konsultation: Enkätfrågor till dem som ingår i målgrupper med prioritet 1.

Steg 3, Dialog: Digital fokusgrupp utifrån resultatet av enkäten, t ex i form av e-panel. Fokusgruppen ut- görs av ett urval ur målgrup- pema med prioritet I och 2.

12 HÄRRYDA BARNCHECKLISTA N KOMMUN v 2013-1 1-1 8 Dnr 2013K5774 739

BARNCHECKLISTA FOR HARRYDA KOMMUN

Barnchecklistan skall anvåindas som ett redskap i Härryda kommuns strävan att tillämpa principerna i FN:s barnkonvention då det bedöms relevant med en såirskild barnkonsekvensanalys under beredningen av åirenden. Checklistan bifogas Èirendet som bilaga. Alternativt kan svaren på frågorna inarbetas direkt i ärendet.

l. Innebåir beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Xru nN.j

På vilket sätt? lVarfür inte? Planeringen av utbyggnad av bostäder ftir personer med funktionsnedsättning berör både de som redan idag bor i kommunens bestånd och de som i framtiden kommer att bo i beståndet. Medborgardialogen våinder sig till båda målgrupperna och tar dåirigenom varapäbåde vuxnas och ungdomars åsikter.

2. Ar beslutet belyst ur barnets perspektiv? Xru !N.j

På vilket sîitt? lVarfÌir inte? Se svarpåfråga 1.

3. Innebåir beslutet att barnets rätt till likvärdiga villkor beaktas med tanke på bl. a. kön, etniskt ursprung, hälsa, funktionshinder, tro eller social ställning? Xru nN.j

På vilket sätt? lVarftir inte?

Se svar på fråga 1

4. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening? Xru nN"j

På vilket s?itt? lVarftir inte? Se svar päfrâ,ga I.

övrigt som bör tas hänsyn till

13 HARRYDA KOMMUN SAM MANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2014-0t-07

ÄneruDE 3 Dnr 2013K5759 706

REVIDERING AV TAXA FÖR ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE 20r4

Gällande taxa fìir äldre- och funktionshindrade fastställdes av kommun- fullmäktige i ç 7612006. Taxan innehåller avgifter ftir insatser enligt social- tjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen i ordinärt och särskilt boende. Kommunstyrelsen skall årligen revidera taxan utifrån ftirändringar i prisbasbeloppet.

Sektorn ftir socialtjänst redovisar i skrivelse av den 6 november 2013 ftirslag till ny taxa avseende insatser ftir äldre och funktionshindrade att gälla från och med den I april 2014.

Samråd har ägt rum med Hänyda kommuns pensionärsräd2í november 2013 och med rådet fìir funktionshinder 28 november 2013. Pensionärsrådet hade inga erinringar. Rådet ftir funktionshindersfrågor framftirde att "liksom övriga avgifter och taxor borde även dagpenningen für personer med funk- tionsnedsättning revideras årligen och ftilja prisbasbeloppet." Synpunkten har inte ftiranlett några fürändringar i fÌirslaget till taxa.

Ordfìirandens ftirslag till beslut

Kommunstyrelsen fastställer avgifter inom taxa ftir äldre och funktionshindrade enligt fiireliggande förslag att gälla från och med den 1 april 2014.

Signatur justerande Utdragsbestyrkande

14 HÄRRYDA KOMMUN r (2) 2013-tt-06 Dnr 2013K5759 706 Sektorn ftir socialtj änst Jonas Lundqvist Kommunstyrelsen

REVIDERING AV TAXA NöN fuIRE OCH FUNKTIONSHINDRADE,2OI4

Uppdrag och bakgrund

Kommunfullmäktige beslutade om nuvarande taxa avseende insatser ftjr äldre och funktionshindrade i maj 2006. Kommunfullmäktige beslutade då också atttaxan årligen skall revideras av kommunstyrelsen med hänsyn till ftiråindringar i prisbasbeloppet. Taxan innehåller avgifter für insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjuk- vårdslagen i ordinärt och särskilt boende. Samtliga avgifter fürutom avgiften for servi- ceinsatserna städ och tvätt fastställs i procent av högkostnadsskyddet. Avgiften für ser- viceinsatsema städ och tvätt ftiljer den prestationsersättning den kommunala hemtjäns- ten far per utft)rd hemtjänsttimma.

Redovisning av uppdraget

Kommunstyrelsen skall årligen revidera taxan utifrån ftirändringar i prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet fastställs av regeringen fìlr ett ar i taget och ftir 2014 har det fastställts till44 400 kr, vilket är en sänkning med 100 kr jämftirt med 2013. Detta innebär att högkostnadsskyddet för 2014, som beräknas som en tolftedel av 48 %o av prisbasbeloppet, såinks till | 776 kr (från I 780 kr 2013).

Sektom ftir socialtjänst föreslar utifrån ftirändringen av prisbasbeloppet reviderade avgifter inom taxa avseende insatser för äldre och funktionshindrade att gälla fr o m den 1 april2014 i enlighet med bilaga 1.

Samråd

Samråd i ärendet har ägt rum med Hänyda kommuns pensionärsräd2í november 2013 och med rådet ftir funktionshindersfrågor 28 november 2013. Protokoll från samråden biläggs ärendet.

Barnkonsekvensanalys

Barnkonsekvensanalys har bedömts vara relevant i ärendet, se bifogad barnchecklista.

15 2 (2)

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen fastställer reviderad taxa avseende insatser ftjr äldre och funktionshindrade enligt bilaga I att gälla från och med 1 april2014.

SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST

chef

Bilagor 1. Taxa avseende insatser för äldre och funktionshindrade 2014 2. Protokoll från pensionärsråd och rådet ftir funktionshindersfrågor 3- Barnchecklista

16 Bilaga 1 HARRYDA KOI-,Il-4UN

Sektom ftir socialdänst 2013-11-06

TAXA AVSEENDE INSATSER FÖR ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE 2OI4 Belopp 2013 Prisbasbelopp 2014 44 400 kr 44 500 kr Högkostnadsskydd 2014 (1112 av 48% av Pb) 1 776 kr 1 780 kr I högkostnadsskyddet ingår avgifter för omvårdnad, trygghet, service, kommunal hälso- och siukvård, omvårdnad i särskilt boende samt korttidsboende

SÄRSKILT BoENDE INSATS AVGIFT % av Hklr Omvårdnad i särskilt boende 1776 krlmänad 100,0% 1 780 kr Korttidsboende 58 kr/dvqn 3,3% 59 kr

ORDINÄRT BOENDE INSATS AVGIFT % av Hkrl Omvårdnad'r Nivå 1, upp till 1 besök/vecka 329 kr/månad 18,5% 329 kr Nivå 2, 2 till 7 besök/vecka 657 kr/månad 37,00/o 659 kr Nivå 3, 8 eller fler besöl

1) Högkostnadsskydd 2)Om den sammanlagda tiden för insatsen omvårdnad per månad inte överstiger 3 timmar hamnar brukaren i nivå I oavsett antalet besök. 3) Beräknas genom att avgiften fór kost i särskilt boende multipliceras med 12 månader och därefter divideras med 365 dagar. o) 8Oo/, av avgiften för kost i korttidsboende

17 UARNYOA KOMMIN\i SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sa m ma nträdes datum Sida Pensionársrådet 2013-11-26 4

Kpr $ 44

DEN,A.RLIGA REVIDERINGEN AV AVGIFTER FÖR ÄTORP OCH FTINKTIONSNED SATTA UTIFN,AN FÖRÄNDRINGEN AV PRISBASBELOPPET

Kommunernaîåtr med stöd av 8 kap. 2 $ socialdänstlagen taut avgifter für hemtjänst; d v s omvårdnad, service och ttygghet, hilsã- och sjukvård samt für boende i sËirskilda boendeformer. Avgifterna skall vara skäligã och de får inte överstiga kommunens sj älvkostnad. Avgifterna Ër vidare inte uppgå till ett så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel Íör sina personliga behòi. Storleken pä avgiftema regleras av etthögkostnadsskydd (maxtaxa) som innebär att avgiften ftii ¿en enskilde per månad högst fär uppgà till en tolftedel av 48 %o av prisbasbeloppet.

Beslut om avgiftssystem fattas av kommunfuilmäktige. Kommunstyrelsen reviderar taxan årligen med hänsyn till ftjrändringar i bland annat prisbasbeloppet.

Jonas Lundqvist, administrativ chef inom sektorn fcir socialdänst informerade,

TAXA AVSEENDB ÄT,ONU OCH F{/NKTIONSNEDSA TT A 2OI4

Prisbasbelopp 44 4001

Särskilt boende . Omvårdnad i särskilt . boende 1776kr/måtnad (1 780 kr) Korttidsboende 58 kr/dygn (5e k)

Ordinärt boende . Omvårdnad Nivå I 329 krlmânad (329 kr) Nivå 2 657 krlmänad (6s7 kr) Nivå 3 987 kr/mänad (e8e kI) Trygghetslarm 135 kr/mëtnad (135 kI) a Stad och tvätt 343 kt/timme (3431

Signatur

/ t( (z/,-) 18 HARRYDA KOMMIIN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Sida Pensionärsrådet 2013-11-26 5

Forts Kpr $ 44

. Kost i dagverksamhet . 69 krldag (6e kI) TillÍällig hemtjrinst l53\

Pensionärsrådet noterade informationen.

justerande Signatur besty

19 HARRYDA KOMMTIN SAMMANTRÄOCS PROTOKOLL

Sammanträdesdatum S¡da Rådet Ítir funktionshinderfrågor 2013-r1-28 4

Rff $ s3

DEN ÅRLIGA REVIDERINGEN AV AVGIFTER FÖR ÄTonp oCH FLTNKTIONSNEDSATTA UTIFN/,Ni PÖN,A,NDRINGEN AV PRISBASBELOPPET

Kommunemafåtr med stöd av B kap. 2 $ socialtjänstlagen taut avgifter Ítjr hemtjËinst; d v s omvårdnad, service och trygghet, hälso- och sjukvård samt för boende i särskilda boendeformer. Avgifterna skall vara skäliga och de fär inte överstiga kommunens självkostnad. Avgiftema ffir vidare inte uppgå till ett så stort belopp att den enskilde inte ftirbehålls tillräckliga medel für sina personliga behov. storleken på avgiftema regleras av ett högkostnadsskydd (maxtaxa) som innebär att avgiften für den enskilde per mänad högst ffir uppgå till en tolftedel av 48 Yo av prisbasbeloppet.

B eslut om avgift ssystem fattas av kommunfu llmzikti ge. Kommunstyrelsen reviderar taxan årligen med hänsyn till ftir¿indringar i bland annat prisbasbeloppet.

Jonas Lundqvist, administrativ chef inom sektorn fcir socialdänst informerade,

TAXA AVSEENDN ÄT,UN-E OCH FUNKTIONSNEDSATT A 2OI4

Prisbasbelopp 44 400kr (44 500 k) Högkostnadsskydd (maxtaxa) 1 776kr (1 780 kr)

Särskilt boende . Omvårdnad i särskilt boende 1776k

Ordinärú boende

. Omvardnad Nivå 1 329Lç/måmad (329 kr) Nivå 2 657 krlmëtnad (6s7 kr) Nivå 3 987(

Signatur 4-J e € ""7a4--a*- -/ 4 (), (Lk *úã-ê,*-7,20 uÄnRyoA KoMMLTN SAM MANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Rådet ftir funktionshinderfrågor 2013-11-28 5

Forts Rff g 53

Övrigt . Kost i särskilt boende 2 634k¡l/mànad, Q 6401

För övrigt vill rådet framföra att liksom övriga avgifter och taxor borde även daepenningen fcir personer med funktionsnedsättning revideras årligen och ftilj a prisbasbeloppet.

Rådet ftir funktionshind erfrågors beslut

Rådet ftir funktionshinderfrågor noterade informationen.

Rådet för funktionshinderfrågor beslutar att överlämna ovanstående synpunkt till sektorn für socialtjänst.

Signatur /2 .( 21 () HÄRRYDA BARNCHECKLISTA N KOMMUN v 2013-rt-07 Dnr 2013K5759 706

BARNCHECKLISTA FOR HARRYDA KOMMUN

Barnchecklistan skall användas som ett redskap i Hänyda kommuns strävan att tillämpa principerna i FN:s barnkonvention då det bedöms relevant med en särskild barnkonsekvensanalys under beredningen av ärenden. Checklistan bifogas åirendet som bilaga. Alternatir,t kan svaren på frågoma inarbetas direkt i åirendet.

1. Innebåir beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i fråimsta rummet? Xru EN.j

På vilket sätt? lVarftir inte? Vid beräkning av avgiften tas hänsyn till om det finns barn i familjen. En utftirligare beskrivning finns under rubriken "övrigt som bör tas hänsyn till" nedan.

2. Ar beslutet belyst ur barnets perspektiv? Xru !N"j

På vilket sätt? lVarftir inte? Se under rubriken "övrigt som bör tas hänsyn till" nedan.

3. Innebär beslutet att barnets rätt till likvärdiga villkor beaktas med tanke på bl. a. kön, etniskt ursprung, hälsa, funktionshinder, tro eller social ställning? Xru nN"j

På vilket sätt? lVarftir inte? Se under rubriken "övrigt som bör tas hänsyn till" nedan..

4. Har bam och ungdomar fått uttrycka sin mening? nru XN.j

På vilket sätt? lVarftir inte? Taxan avser insatser für vuxna personer och samråd i ärendet har gjorts med kommunens pensionärsråd samt rådet ftir funktionshindersfrågor.

Övrigt som bör tas hänsyn till

Taxan avser insatser ftir vuxna personer men vid beräkningen av avgiften tas hänsyn till om det kan hnnas barn med i bilden. Kommunerna ffir med stöd av 8 kapitlet i socialtjänstlagen ta ut avgifter ftlr hemtjänst och boende i särskilda boendeformer och avgiftema får inte uppgå till ett så stort belopp att den enskilde inte fìirbehålls tillräckliga medel für sina personliga behov, s k ftirbehållsbelopp. Förbehållsbeloppet består av ett minimibelopp och den faktiska boendekostnaden. I kommunens tillämpningsanvisningar framgår att personer under 65 är i ordinärt har ett högre

22 2 (2)

minimibelopp, bland annat på grund av attyngre personer under låingre tidsperioder har behov av medel ftir att möjliggöra bosättning och familjebildning. Kommunen kan också i vissa andra fall fastställa ett högre minimibelopp om den enskilde har varaktiga behov och detta kan till exempel ske då den enskilde har underhållskostnad ftir bam.

23 HÄRRYDA KOMMUN SAM MANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2014-01-07

ARENDE 4 Dnr2ol3Ks7es7so

ÖvBnBNSKOMMELSE oM MoTTAGANDE AV ASYLSÖKANDE BARN UTAN LEGAL VÅRDNADSHAVARE I SVERIGE 2014

Håirryda kommun har sedan 2008 tecknat överenskommelser om mottagande av fem asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k ensamkommande barn, per år.

Riksdagen har beslutat om en lagändring som ger Migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa kommuner att ta emot ensamkommande barn. Beslutet innebär att Migrationsverket kan anvisa samtliga kommuner ensamkommande flyktingbarn efter den I januari 2014.

Länsstyrelsen, som på Migrationsverkets vägnar tecknar avtal med kommunerna om mottagande av ensamkommande asylsökande barn, har lämnat för- slag till Hänyda kommun avseende mottagande för 2014. Den övergripande överenskommelsen avser asylsökande bam samt barn med permanent uppe- hållstillstånd (PUT). Överenskommelsen gäller från och med den 1 januari 2014 respektive 1 februari 2014.

Från sektorn ftir socialtjänst ftireligger skrivelse av den 20 november 2013

Ordfärandens fürslag till beslut

Kommunstyrelsen beslutar att teckna avtal med Migrationsverket i en bland- överenskommelse om mottagande under 2014 med 6 platser ftir asylsökande barn och 12 platser ftir barn med PUT.

24 HÄRRYDA KOMMUN 1 (3) 2013-r1-20 Dnr 2013K5799 750 Sektorn fcir socialtj änst Ingvor Gunnarsson Kommunstyrelsen

OVNNNNSKOMMELSE OM MOTTAGANDE AV ASYLSÖX¡.NUE BARN UTAN LEGAL VÅRDNADSHAVARE I SVERIGE 2OI4

Uppdrag och bakgrund

Hänyda kommun har sedan 2008 tecknat överenskommelser om mottagande omfattande fem barn årligen. De barn som mottagits i Hänyda har ftireträdesvis placerats i fa- miljehem s.k. värdfamiljer. En del av barnen har haft svåra posttraumatiska syndrom och har behövt kvalihcerad institutionell vård (HVB). Flera av de bam som kommit under senaste åren har haft möjlighet att söka återanknytning med sina familjer vilket innebär att familjerna tagits emot i kommunens övriga flyktingmottagande.

Riksdagen har beslutat om en lagändring som ger Migrationsverket utvidgade möjlighe- ter att anvisa kommuner att ta emot ensamkommande barn. Beslutet innebär att Migra- tionsverket kan anvisa samtliga kommuner ensamkommande barn efter den 1 januari 2014. Det gäller såväl kommuner med som utan överenskommelse. Anvisning av kommuner kommer att ske i fyra steg;

1) kommun till vilken barnet anses ha viss ankn¡ning t.ex. p.g.a. släkting 2) kommun med överenskommelse 3) kommun, vars mottagande överskridits enligt gällande överenskommelse 4) samtliga kommuner

Länsstyrelsen, som på Migrationsverkets vägnar tecknar avtal med kommunerna om mottagande av ensamkommande asylsökande barn, har lämnat förslag till Hänyda kommun avseende mottagande lor 2014. Den övergripande överenskommelsen avser överenskommelser om:

o asylsökande bam (gäller från 2014-01-01) o mottagande av barn med permanent uppehållstillstånd PUT (gäller från 20r4-02-0r)

Fördelningsmodell

För varje kommun finns ett ftirdelningstal som för Härrydas del är preliminärt fastställt till 8 asylplatser. Till grund för denna uträkning ligger en mängd variabler, såsom kom- munstrukturella faktorer och om kommunen ingått tidigare överenskommelse.

Hur stort det faktiska antalet barn blir är svårbedömt. Utöver ankn¡ning och om kommunen har en överenskommelse, spelar också det totala antalet ensamkommande barn i länet in.

25 2 (3)

Om barnen beviljas PUT, kvarstår mottagaransvaret ftir barnen. Kommunen behöver således ha ett rullande schema och en kedja av olika boendeformer utifrån behov vid mottagandet. Vid varje givet tillftille under ett år kommer därfür kommunen ha mottagaransvaret für ett antal asylsökande barn och ett antal bam med PUT. Det betyder att faktorer som inverkar vid handläggningen av PUT är avgörande ftir det totala antalet platser kommunen behöver anordna. Migrationsverket handläggningstider påverkar men också bamens ursprungsland, eftersom barn från vissa länder inte beviljas PUT.

Migrationsverket har gjort en uppskattning ftir att vägleda kommunema. Den bygger på koefficienten2,S, vilket prognostiserar att om en kommun arrangerar 8 platser lor asyl- sökande barn resulterar i det ett mottagande på ca20bamper år.

Bedömning

I enlighet med den nya lagstiftningen kommer alla kommuner att åläggas att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Fördelen med en överenskommelse är dâ, att mottagandet kan ske i planerad och strukturerad form och där kommunen kan påverka ålder och kön på barnet. För kommuner med överenskommelse utgår också schablonersättningar ftir administration.

För att upprätthålla en tillräcklig kvalitet i den kedja av aktiviteter som fordras vid mottagandet av ensamkommande barn gör sektorn ftir socialtjänst bedömning att Hänyda kommun kan anordna 6 asylplatser. Detta antal ar också rimligt om hänsyn tas till för- delningstalet 8 asylplatser, givet att det är preliminärt, och givet de stora osäkerhetsfak- torer som påverkar detta antal.

Ett anordnande av 6 asylplatser innebär ett ökat antal från 5 barn årligen under tidigare år, till 15 barn årligen, om Migrationsverkets koefficient tillämpas. Ett mottagande krä- ver en stor insats av kommunen. Alla barn ska beredas skolgång vilket ställer särskilda krav på utbildningsanordnaren. Olika former av boendealternativ behöver byggas upp eftersom det är svårt att rekrytera värdfamiljer och alla barn inte passar i den omvård- nadsformen.

Ekonomi

Kommuner som tecknar överenskommelse erhåller en ersättning ftir administration i samband med mottagande med 500 000 kr per avtalsår. För varje barn utgår en ersätt- ning ft)r utredning med 31 000 kr ftjr barn som placeras på HVB och 39 000 kr ftir barn som placeras i värdfamiljer. Ersättning utgår även ft)r särskild fürordnad vårdnadshava- re. För asylsökande barn utgår en schabloniserad dygnsersättning med 1 600 kronor per obelagd plats och 1 900 kronor per belagd plats. För asylsökande bam som behöver placeras i HVB där kostnadernaar högre än I 900 utgår bara ersättning ftir faktiska kostnader om bamet är omhändertaget enligt LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga).

För bam som beviljats PUT gäller samma ersättningsregler men barn som behöver HVB-vård med högre avgift ersätts med faktiska kostnader som söks i efterskott. Andra individuella särskilda kostnader kan återsökas från Migrationsverket.

Alla kostnader ersätts inte och vilka kostnader som ersätts ftirhandlas mellan kommunen och Migrationsverket. Dessa nya ersättningsregler kan därmed innebära att kom-

26 3 (3) munen far placeringskostnader som inte ersätts om placeringskostnaderna under asylti- den överstiger 1 900 kronor dygn.

Barnkonsekvensanalys

En separat barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant då ärendet behandlar konsekvenser für barn.

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen beslutar att teckna avtal med Migrationsverket i en blandöverens- kommelse om mottagande under 2014 med 6 platser for asylsökande bam och 12 platser ft)r barn med PUT.

TORN FÖR SOCIALTJÄNST

/ Sektorschef Ingvor V

27 HÄRRYDA KOMMLTN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2014-0t-07

ÄnenDE s Dnr20l2KSl23 318

JUSTERING AV KOMMUNALT BIDRAG TILL VÄGUPPRUSTNING

För att stötta enskilda väghållare delar Håinyda kommun ut bidrag ftir väg- upprustning. En typ av bidrag ges till upprustningsprojekt under ft)rut- sättning att de beviljats bidrag enligt Trafikverkets kriterier. Bidraget har i huvudsak sökts av vägftireningar. Förutsättningarna fìir kommunens bidrag klargörs i Strategi ftir övertagande av enskilda vagar inom tätorter som antogs av kommunfullmäktige i ç 312012.

Sektom ftir samhällsbyggnad redovisar i skrivelse av den 12 september 2013 ftirslag till tindring i Strategi für övertagande av enskilda vâgar inom tätorter.

Ordftirandens fïirslag till beslut

Fullmäktige antar ändring i Strategi för övertagande av enskilda vdgar inom tcitorter enligt ftireliggande ftirslag.

Utdragsbestyrkande

28 HARRYDA r (2) N KOMMUN v 20t3-tt-21 Dnr20I2KS123 318 Sektorn frir samhällsbyggnad Henrik Yngve Kommunstyrelsen

JUSTERING AV KOMMUNALT BIDRAG TILL VÄGUPPRUSTNING

Uppdrag och bakgrund

För att stötta enskilda väghållare delar Härryda kommun ut bidrag för vägupprustning. En typ av bidrag ges till upprustningsprojekt under förutsättning att de beviljats bidrag enligt Trafikverkets kriterier. Bidraget har i huvudsak sökts av vägföreningar. Förut- sättningarna för kommunens bidrag klargörs i Strategi för övertagande av enskilda vä- gar inom tätorter som antogs av kommunfullmäktige i $ 312012. Av strategins bilaga 3, punkt 3, framgår att:

Upprustning av enskild väg till vilken støtligt bidrag beviliats Bidrag kan ldmnas till upprustning av vcig till vilken statligt bidrag beviliats. Bidraget till vr)gupprustning uppgår till I0 oÁ av det av Trafikverket godkdnda bidragsunderlaget.

De projekt som beviljats stöd av Trafikverket har i regel fäft70 Yo av ett godkänt bi- dragsunderlag i anslag, Trafikverket och kommunen finansierar tillsammans därmed i normalfallet 80 % av projektkostnaderna. Trafikverket är emellertid inte låst vid en nivå om 70 Yo, utan kan bistå med en lägre andel av projektets finansiering. En utveckling med fler projekt som får en lägre bidragsnivå från Traf,rkverket skulle bli svår att mat- cha från kommunens sida utan att överskrida budget, eftersom kommunens bidrag är en fast procentsats kopplad till det totala bidragsunderlaget, Det vore därför istället lämp- ligt att relatera kommunens bidrag till den andel som Trafikverket bidrar med. Parallellt med detta bör det ställas upp regler för hur ansökningarna ska prioriteras.

Förslag till justering av kommunalt bidrag till vägupprustning

Sektorn för samhällsbyggnad anser att kommunens bidragsnivå bor vara kopplat till det av Trafikverket beviljade beloppet och föreslår därfcjr en ändring av ovan nämnda punkt i strategin enligt följande:

Upprustning av enskild väg till vilken statlígt bidrøg beviliats Bidrag kan kimnas till upprustning av vc)g till vilken statligt bidrag beviliats

qnde P r i o r i t er in g av b i dr ags ans ö kni ng ar s ker ut ifr ån fÒ lj lcr it e r i er : . Vcigar dar scirskilt stort upprustningsbehov.þreligger med hcinsyn till barighet och framkomlighet. ' Vc)gar som har ett stort allmdnintresse.

29 2 (2)

Bidragets storlek Bidraget till vcigupprustning uppgår till maximalt I5 % av det av Trafikverket utbetalda bidragsbeloppet. De sammanlagda bidragen far en upprustning får tillsammans inte överslcridq den totala kostnaden för upprustningen.

Den högre procentsatsen motiveras av att den tidigare beräkningen av bidraget utgått från det godkända bidragsunderlaget. Ett bidrag pä l5 % på det utbetalda bidragsbeloppet bedöms resultera i en oförändrad totalkostnad för kommunen.

Barnkonsekvensanalys

En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom ärendet är av administrativ karaktär.

Förslag till beslut

Kommunfullmäktige antar ändringi Strategi for övertagande av enskilda vdgar inom t cÌt ort er enligt föreli ggande forslag.

S RN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD

Bertil Widén Samhällsbyggnadschef Björn Sundén Trafikchef

30 '/4/r,""i/t 3 r (2) V 2013-t2-10

Enskild väghållning, Härryda kommun - riktade bidrag

Alla ansökningar behandlas individuellt av sektorn för samhällsbyggnad, trafikverksamheten.

Alla bidrag avser kostnader inklusive moms

1 tlpprustning av enskild väg inom tättbebyggt område

Prioritering av bidragsansökningar sker utifrån följande kriterier: o Vägar som ingår i kommunens översyn av detaljplaner enligt bilaga (Plan for övertagande av enskilda vägar). Vägar som ligger nära i tiden ges en högre prioritet än de som kommer senare. . Vägar där särskilt stort upprustningsbehov föreligger med hänsyn till bärighet och framkomlighet. . Vägar som har ett stort allmänintresse,

Villkor för att erhålla bidrag . Upprustningen skall ske till en av kommunen acceptabel standard. Enbart be- läggningsarbeten åir generellt sett inte bidragsgrundande. o Vägföreningen/vägsamftilligheten omfattar minst tio fastigheter/medlemmar. o Vägsträcka som erhåller upprustningsbidrag skall hållas öppen för allmän trafik under minst 5 år. Skriftlig överenskommelse om detta skall tecknas med kommunen. o Möjligheten till statligt bidrag skall alltid undersökas. I ansökan till Härryda kommun skall underlag (ansökan, avslag mm) biläggas.

Bidragets storlek Bidrag lämnas generellt till75 procent av godkända kostnaden. Om det hnns särskilda skäl kan annan nivå beslutas.

2 Upprustning av enskild väg utom tättbebyggt område Prioritering av bidragsansökningar sker utifrån ftiljande kriterier: o Vägar där särskilt stort upprustningsbehov föreligger med hänsyn till bärighet och framkomlighet. o Vägar som har ett stort allmänintresse.

Villkor fìir att erhålla bidrag . Upprustningen skall ske till en av kommunen acceptabel standard. o Vägföreningen/vägsamfrilligheten omfattar minst tio fastigheter/medlemmar

31 2 (2) Hela vägnätet i vägföreningen/vägsamfÌilligheten hålls öppet för allmän trafik under minst 5 år. Skriftlig överenskommelse om detta skall tecknas med kommunen. a Möjligheten till statligt bidrag skall alltid undersökas. I ansökan till Härryda kommun skall underlag (ansökan, avslag mm) biläggas.

Bidragets storlek Bidrag lämnas generellt till7 5 procent av godktinda kostnaden. Om det finns särskilda skäl kan trafikverksamheten besluta om annan nivå.

3 Upprustning av enskild väg till vilken statligt bidrag beviljats

Bidrag kan ldmnas till upprustning av vcig till vilken statligt bidrag beviljats.

Prio rite ring av bidrøgs ans ö kningar s ker ufifrå n fö li ande kriterier : . Vagar dcir scirskilt stort upprustningsbehov föreligger med hänsyn till barighet och framkomlighet. . Vrigar som har ett stort allmanintresse.

Bidrøgets storlek Bidraget till vc)gupprustning uppgår till maximalt 15 % av det av Trafikverket utbetalda bidragsbeloppet. De sammanlagda bidragenför en upprustningfar tillsammans inte överslcrida den totqla kostnaden för upprustningen.

4 Omförättningsbidrag till enskilda vägar

Kommunen kan bevilja bidrag till lantmäterikostnader för omförättning.

Prioritering av bidragsansökningar sker utifrån ftiljande kriterier: o Ansökningar som leder till mer funktionella vägsamfrilligheter, vilket kan inne- bära både delningar och sammanslagningar.

Villkor ftir att erhålla bidrag . Vägföreningen/vägsamftilligheten omfattar minst tio fastigheter/medlemmar. o Hela vägnätet i vägforeningen/vägsamfrilligheten hålls öppet för allmän trahk under minst 5 år. Skriftlig överenskommelse om detta skall tecknas med kommunen.

Bidragets storlek Bidrag lämnas generellt med ett fast belopp per fastighet. Om det finns särskilda skäl kan undantag ges av trafikverksamheten. Om lantmäteriförrättningen avbryts utbetalas l0 %o av beviljat bidrag till sökande,

32 HÄRRYDA KOMMUN SAM MANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2014-01-07

ÄneruDE 6 Dnr 2013KS808 253

FORSALJNING AV DEL AV SOLSTEN 1:19

Sektorn ñr samhällsbyggnad har upprättat ftirslag till köpeavtal mellan Här- ryda kommun och Nordsjöfisk AB avseende ffirsäljning av del av fastigheten Solsten I :19. Markområdet omfattar cirka 5 360 kvm och köpe-skillingen uppgår till 2 680 000 kronor.

Ersättningsnivån baseras på ett bedömt marknadsvärde med Göteborgs- regionen som referensmarknad samt fastighetens beskaffenhet och läge.

Från sektorn für samhällsbyggnad ftireligger skrivelse av den 20 november 2013.

Ordftirandens fìirslag till beslut

Kommunstyrelsen godkänner köpeavtal mellan Hänyda kommun och Nordsjö- fisk AB enligt ftireliggande fürslag.

Kommunstyrelsen uppdrar åt samhällsbyggnadschef Bertil Widén och mark- och bostadschef Kristina Englund att underteckna avtalet.

33 HARRYDA 1 (1) N KOMMUN v 2013-tt-20 Dnr 2013KS808 253 Sektorn för samhällsbyggnad Karl Falck Kommunstyrelsen

rÖnsÄI.TNING AV DEL AV SOLSTEN 1:I9

Uppdrag och bakgrund

Sektorn for samhällsbyggnad har upprättat förslag till köpeavtal mellan Härryda kommun och Nordsjöfisk AB avseende försäljning av del av fastigheten Solsten 1:19. Markområdet omfattar cirka 5 360 kvm och köpeskillingen uppgår till 2 680 000 kro- nor.

Nordsjöfisk AB är en fiskgrossist som levererar ftirsk och fryst f,rsk till restauranger, De har idag sina lokaler i Fiskehamnen i Göteborg och avser att fl¡ta hela sin verksamhet till Mölnlycke.

Prissättning

Ersättningsnivån baseras på ett bedömt marknadsvärde med Göteborgsregionen som referensmarknad samt fastighetens beskaffenhet och läge.

Barnkonsekvensanalys

En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom något barnperspektiv inte gör sig gällande i frågan.

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen godkänner köpeavtal mellan Härryda kommun och Nordsjöfisk AB enligt föreliggande förslag.

Kommunstyrelsen uppdrar åt samhällsbyggnadschef Bertil V/idén och mark- och bostadschef Kristina Englund att underteckna avtalet.

S FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD

Bertil Widén wtu cr Samhällsbyggnadschef Kristina Englund Mark- och bostadschef

Bilagor: Avtal Lägeskarta

34 U4

HÄRRYDA KOMMUN

Avrar * 7 /-2011

Mellan Hanydakommun, 435 80 Mölnlycke, nedan kallad kommunen, agare till fastigheten Hänyda Solsten 1:19 och Nordsjöhsk AB org 556053-3886, nedan kallade köparen, träffas ñljande:

KÖPEKONTRAKT

Kommunen överlåter till köparen med fulI äganderatt del av fastigheten Hänyda Solsten l:19 Området som avses benämns hädanefter som fastigheten. För avlalet gäller följande villkor:

I FASTIGHETEN

Kommunen säljer fastigheten, området visas med röd ftirg på kartbilaga 1. Området uppmäter ca 5 360 kvm. Fastighetens slutliga exakta areal bestäms vid lantmäterifürrättningen.

Markområdet på fastigheten är industrimark i gällande detaljplan.

2 FASTIGHETSBILDNING

Kommunen skall ansöka om och bekosta avstyckning av fastigheten. Köparen biträder härmed kommunens ansökan. Fastigheten skall efter fastighetsbildningen uppmäta ca 5 360 kvm. Mindre awikelse från uppgiven areal accepteras av båda parter utan justering av ersättningen.

3 KÖPESKILLING

Köparen skall till kommunen erläggaen ersättning om totalt tvåmiljoner sexhundraåttiotusen (2 680 000) kronor

4 BETALNING, KÖPEBREV, HANDPENNING

En handpenning om 268 000 kr skall erläggas då detta ar,tal undertecknas av köparen.

Köparen skall till kommunen erlagga resterande del av köpeskillingen,2 412 000 kr på tillträdesdagen.

Efter fullgf ord betalning skall undertecknat köpebrev överlämnas.

35 2/4

Om ersättningen ej erlägges i rätt tid skall exploatören utge dröjsmålsränta enligt räntelagen på obetalt belopp tills betalning sker.

5 TILLTRADE

Tilltrede till fastigheten skall ske den 2014-01-21. Om detta avtal inte blivit giltigt i enlighet med punkt 17 skall tillträdet istället ske inom två veckor från det senare datum då detta avtal blir giltigt.

6 LÅN

Fastigheten säljs fri från penninginteckningar och övriga inskrivningar

7 BELASTNINGAR

Fastigheten säljs fri från belastningar

8 GATUKOSTNAD OCH VA.ANSLUTNINGSAVGIFT

Genom fullgörande av dellaavtal skall köparen anses ha fullgjort sina skyldigheter ftir fastigheten vad avser, dels gatukostnad enligt nu gällande detaljplan, dels anläggningsavgift ftir vatten och spillvatten für en byggnad om max 2144 kvm byggnadsarea.

Friskrivningen beträffande gatukostnader gäller dock inte ersättning ftlr ftirbättringsarbeten på gataoch annan allmän plats med därtill hörande anordningar inom detaljplaneområdet som framdeles kan komma att utfüras och som inte kunnat fürutses vid detta avtals upprättande.

9 DAGVATTENHANTERING

Dagvatten skall omhändertas lokalt på kvartersmark i enlighet med kommunens dagvattenpolicy. Omhändertagandet av dagv atlen ombesörj es av köparen.

10 ELANSLUTNING

Anslutningsavgift ftir el ingår ej i köpeskillingen

11 FASTIGHETENS SKICK

Fastigheten överlåtes i befintligt skick sådan den besiktigats av köparen.

Köparen är medveten om att det i området krävs kompletterande geotekniska undersökningar, vilket åligger köparen.

36 3/4

12 INKOMSTER OCH UTGIFTER

Inkomster av fastigheten som belöper på tiden fram till tillträdesdagen tillfaller kommunen, ñr tiden därefter köparen.

Utgifter fürdelas på motsvarande sätt.

13 LAGFARTSKOSTNADER

Köparen svarar ftir stämpelskatt och övriga lagfartskostnader med anledning av fürvärvet.

t4 SKADOR PÅ KOMMUNENS ANLÃGGNINGAR

Köparen har ej ratt att utföra schaktningsarbeten eller dylikt utanft)r det överlåtna området. För eventuella skador pä gator,ledning eller annan anläggning, som fürorsakas av köparen eller av denne anlitad entreprenör eller personal, är köparen ansvarig

Fordon med s k larvftitter får ej framftiras på gator. Det åligger köparen att rensa gator från lerspill och dylikt som uppkoÍrmer vid transporter till och från området.

15 UPPLAG, UPPSTÄLLNING

Köparen har ej rätt atÍ.nyttjakommunens gata eller övrig mark für upplag eller uppställning.

l6 övnnr-ÅTELSE AV AVTALET

Detta avtal får överlåtas till av köparen helägt dotterbolag. Överlåtelse till annan får inte ske utan skriftligt medgivande från chefen ft)r sektom ftir samhällsbyggnad. t7 VILLKOR

Detta avtal gäller enbart under förutsättning att det godkänns av kommunstyrelsen i Hänyda kommun.

18 RATT TILL HAVNING

Köparen har rätt atthavaköpet fram till en månad efter tillträdesdagen om inte påbörjad planändring fiir gällande detaljplan har vunnit lagal

Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parternatagit var sitt.

37 4t4

Mölnlycke 2013 Göteborg 2013- ll -2o För Håirryda kommun För Nordsjöfisk (

Bertil Widén Pk{l4 Samhällsbyggnadschef

Kristina Englund Ncx¡t:p-n fvK'Ñusf6ñ Mark- och bostadschef

Bevittnas:

38 Kartbilaga 1 la

Lindbackens rùt gruppboende

+ '101 Solsten 1:19

9b.5/

I :158 96 49

95 77

89 7 3

75 ---) 96 29

96,1 5 95.71 1 :136

Scale 1 : 1,000

M 20,2013 09:01 AM utskrift från sHBs Webbkarta. Hårryda kommun, Sektorn för samhällsbyggnad. Wednesday, November Kartredovisningen har inte rättsverkan, jmfr mot beslut i lantmäterihandlingar.

39 HÄRRYDA KOMMUN SAM MANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2014-0t-07

ÄneruDET Dnr 2013KS798 106

YTTRANDE ÖVER 2OI3 Ä.RS AVSTÄMNING AV REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM OCH FÖRSLAG TILL ÖVER-

GRIPANDE PRIORITERINGAR FÖR 20 1 5-20 1 6

Västra Götalandsregionen anhåller om kommunens yttrande över 2013 års avstämning av det regionala trafikftirsörjningsprogrammet och ftirslag till övergripande prioriteringar ftir årr 20 I 5 -201 6.

Trafikffirsörjningsprogrammet ftiljs upp en gång per år i form av en rapport. Syftet är att redogöra ftir hur kollektivtrafiken utvecklas i riktning mot beslutande mål i programmet. Detta är den andra avstämningen sedan Västra Götalandsre gionen överto g ansvaret ftir kollektivtrafiken.

Från sektorn ftir samhällsbyggnad ftireligger skrivelse samt ftirslag till yttrande av den l9 november2013.

OrdfÌirandens ftirslag till beslut

Kommunstyrelsen antar yttrande av den 19 november 2013 från sektorn för samhällsbyggnad som eget yttrande till Västra Götalandsregionen.

Signatur justerande

40 HÄRRYDA | (2) KOMMUN 2013-tt-r9 Dnr 2013KS798 106 Sektorn ftir samhällsbyggnad Henrik Yngve Kommunstyrelsen

Ånr,rc AVSTÄMNING AV REGIoNALT TRAFIKFönsÖn rNINGs- PROGRAM OCH FÖRSLAG TILL ÖVBNCNTPANDE PRIORITERINGAR FÖR 2015-2016

Uppdrag och bakgrund

Västra Götalandsregionen har översänt2013 års avstämning av det regionala trafikftir- sörjningsprogrammet och ft)rslag till övergripande prioriteringar für åtr 2015-2016 pä remiss till kommunen. Ett yttrande ska vara Västra Götalandsregionen tillhanda senast denlT januari 2014.

Trahkforsörjningsprogrammet ftiljs upp en gång per år i form av en rapport. Syftet är att redogöra ftir hur kollektivtraf,rken utvecklas i riktning mot beslutade mål i programmet. Detta är den andra avstämningen sedan Västra Götalandsregionen övertog ansvaret fÌir kol lektivtrafiken.

Sammanfattnin g av avstämnin g av trafikförsörj ningsprogram

Avstämningen beskriver läget utifrån de i trafikftirsörjningsprogrammet uppställda mål- sättningama samt möjlighetemaattnå dem till åren 2016 och 2025. Målen som redovisas är:

Overgripande mål - Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka ftir en attraktiv och konkurrenskraftig region.

Delmål - Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska ftirdubblas i förhållande till2006. - Minst 85-90 o/o av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025. - Kollektir,trafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat nät som är tillgänglighetsanpassat für att möjliggöra hela resan. - Kollektivtrahken ska utvecklas så att den både minskar transportsektoms miljöpåver- kan och sin egen miljöpåverkan till 2025.

Liksom vid ftiregående avstämning är bedömningen att arbetet mot målsättningarna går äträtt håll. Undantaget ar målsättningen avseende resenäremas nöjdhet.

Förslag till övergripande prioriteringar för âr 2015-2016

Förslag till övergripande prioriteringar innehåller åtgärder som av Västra Götalandsre- gionen bedömts som nödvändiga eller har olika grad av angelägenhet. Regionfullmäkti-

41 2 (2) ge beslutar om 2015 års budget i juni 2014 och först därefter kan kollektivtrafiknämn- den besluta om slutligt uppdrag för Västtrafik.

Sektorns bedömning

Sektorn för samhällsbyggnad noterar att kollektivtrafiken i stort utvecklas mot de upp- ställda målen. Det är dock oroande att invånarnas och resenärernas nöjdhet med kollektivtrafiken fortfarande ligger på en förhållandevis låg nivå.

Vad gäller den framtida inriktningen av kollektivtrafiken finns det en rad angelägna frågor som sektorn anser måste lyftas. Bland dessa kan nämnas hur kollektivtrafiken på landsbygden ska utformas samt hur processen ska se ut vid linjeförändringar. Ytterliga- re en fråga som bör lyftas är att det från och med december 2013 inte finns någon ordinarie kollektivtrafik till Göteborg Landvetter flygplats. För Härryda kommun hnns ock- så en rad frågor knutna till tågtrafiken som även de bör uppmärksammas.

Barnkonsekvensanalys

En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom ärendet bedöms yaÍa ay administrativ karaktär då det är ett remissyttrande.

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen antar yttrande av den 19 november 20L3 från sektorn för samhälls- byggnad som eget yttrande till Västra Götalandsregionen.

S RN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD

Bertil Widén Samhällsbyggnadschef Sundén Trafikchef

Bilagor: Yttrãnde över årlig avstämning av regionalt trafikforsörjningsprogram och förslag till övergripande prioriteringar för 201 5 -201 6 Regionalt trahkförsörjningsprogram för Västra Götaland 2025 - årlig avstämning2}I3

42 | (2) HARRYDA Nv KOMMUN 20t3-lr-19 Dnr 2013KS798 106 S ektorn för samhällsbyg gnad Henrik Yngve Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Box 1031 405 23 Göteborg

suzanne. frej @vgre gion. se

Yttrande över 2013 års avstämning av regionalt trafikförsörjningsprogram och fö rslag till övergripande prioriterin gar för 2015-20161ö1 2015-2016

Härryda kommun har på remiss fått rubricerat ärende för yttrande.

Inledningsvis ska framhållas att det är positivt med en övervägande positiv utveckling mot de i Trafikftirsörjningsprogrammet uppställda målen. Det är dock oroande att rese- närernas och invånarnas nöjdhet med kollektivtrafiken ligger på en forhållandevis låg nivå.

Härryda kommun framhåller nedanstående när det gäller förslag till övergripande prioriteringar för år 2015-20),6.

Nödvändigt att inte enbart satsa i starka stråk De senaste årens satsningar för att klara resandeökningar àr välgrundade, men de leder även till frågan om hur rãsandet på landsbygd ska hanteras. Kommunen anser att det är av avgörande betydelse att kollektivtraf,rken inte bara tillgodoser behovet av resor i starka stråk med ett stort antal resenärer, utan att det även finns ett rimligt basutbud för de boende på landsbygden.

Nödvändigt atthamed skolresorna i planeringen av den ordinarie kollektivtrafiken Kommunen ser med oro på den inställning som kommit till uttryck i diskussioner med Västtraf,rk de senaste åren dar det alltmer fuamgär att behovet av skolskjutsar hamnar vid sidan av den ordinarie kollektivtrafiken. Skolelevernas resor är av avgörande betydelse för kollektivtrafiken på landsbygden och är ofta en förutsättning för dess utveckling. En hantering av skolelevernas resor som medför att kommunen i större utsträck- nin-g måste tillhandahålla egna upphandlade skolskjutsar istället för att låta eleverna åka -.ã lin¡.trafiken, innebär en urholkning av landsbygdstrafiken' En sådan kommer i forlangningen att innebära att det skapas två parallella system, vilket är negativt ur ett helhetsperspektiv.

Nödvändigt med förankring avseende förändringar Kommunen noterade vid föregående avstämning av trafikförsörjningsprogrammet att vid en eventuell förändring av linjetrafik ska samhällets behov av grundläggande servi- cenivå och samordningsvinster med skolskjuts beaktas. Kommunen framhöll dä att även små tidtabellsjusieringar kan medföra stora konsekvenser für till exempel kommunens planering áv skolskjutsar och att det därför är nödvändigt att Västtrafik med god framförhållning har en dialog med kommunelna inför förändringar'

HärrydaKommun43SSOMölnlyckeoBesöksadress:RådaTorg.Telefon03l-7246100¡Fax031-7246175 kommun@harryda'se ¡ www.harryda'se 43 2 (2) Under det gångna året har det skett flera förändringar av linjetrafiken som inte föregåtts av en dialog med kommunen. Kommunen framhåller därför ännu en gång behovet av att det sker en kommunal forankring inför förändringar. Det är också inför förändringar angeläget med en god kommunikation med boende och resenârer.

Införande av ny pris- och sortimentsstrategi bör ges högsta prioritet Dagens pris- och betalsystem är en starkt bidragande orsak till att nöjdheten med kollektivtrafiken är forhållandevis låg. Det är därför lämpligt att ge de åtgärder som på- skyndar en fürändring av detta högsta prioritet.

Ufvecklingen av kollektivtrafiken till Göteborg Landvetter flygplats Kommunen framhåller behovet av att öka kollektiltrafikandelen till Göteborg- Land- vetter flygplats. Med tanke på det stora antalet som arbetar vid flygplatsen och antalet flygresenärer finns en stor potential till ett ökat kollektivtrafikresande.

Persontrafik på befintlig bana Kommunen vill lyfta fram behovet av att befintlig Boråsbana används für persontrafik. De tåg för persontrafik som passerar Härryda kommun bör i större utsträckning stanna på fler hållplatser. Fler tågförbindelser bör sättas in för att bidra till att skapa en attrak- tivare kollektivtraf,rk i kommunen. Detta är särskilt angeläget då det är svårt att skapa snabba bussförbindelser mellan tätorterna.

Behov av aktiv planering avseende spårbunden trafik - Götalandsbanan Det kan konstateras att arbetet med Götalandsbanan gär in i en ny fas. Härryda kommun vill understryka vikten av att Västra Götalandsregionen och Västtrafik aktivt arbetar för att det skapas en långsiktigt tillfredsställande spårkapacitet på banan. Denna spårkapaci- tet måste vara tillräcklig för att tillgodose de lokala behoven av pendling, regionens behov av koppling till flygplatsen och den nationella trafiken.

Planering frir nytt samhälle söder om Landvetter Härryda kommun har påbörjat planeringen av en ny tätort söder om Landvetter. Detta samhälle finns med i kommunens översiktsplan. En bärande del är att en station anläggs på den planerade banan. Stationen skulle bli knutpunkt i samhället som beräknas ha ett invånarantal om cirka 15 000 personer. Denna planering har också stöd i den regionala överenskommelsen Strukturbild för Göteborgsregionen som anger att "Huvudstråken formas av den struktur som bildas när Västlänken samt pendel- och regiontågstrafiken är utbyggd mot Uddevalla, Trollhättan, Alingsås/Skövde, Borås och Varberg". Det är av största vikt att den kommunala planeringen sker i samarbete med Västra Götalands- reglonen och Västtrafik.

Bertil Widén Samhällsbyggnadschef Traf,rkchef

Härryda Kommun 435 80 Mölnlycke'Besöksadress: RådaTorg ' Ts¡.¡.n031-724 61 00'Faxo31-72461 75 [email protected] . www.harryda.se 44 2013-10-30 2 (2)

Vi ìinskør kommunens svûr senest den 77 junuari 201"4. Yttrandena kommer sammanställas och lyftas i kollektivtrafiknämnden den 31- januari och därefter kommuniceras till kollektivtrafikråden för dialog parallellt med att Västtrafiks trafikplan för 2015 konkretiseras, Det är omvänd ordning mot ordinarie process i råden, för att passa rådens mötestider. Frågor under remisstiden besvaras av Maria Larsson ma ria,a,la rsson @vgregion.se

Yttranden skickas till [email protected]

Ulrika Bokeberg Kol lektivtrafi kdirektör

Skiss över kollektivtrafikens styrning

TRAFI KFORSORJN I NGSPROG RAM M ET Revlderos vort 4e år

Kollektivtrafi knämndens uppdrag til I Västtrafik

Västtrafik ansvarar för att omsätta uppdraget i åtgärder och trafikering

45 YCfVASTRA | (2) V CÖTALANDSREGIONEN Datum 2013-10-31 Diarienummer KTN 18-201 I

Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götala nd 2025 - årlig avstämning

Trafikförsörjningsprogrammet är det centrala styrdokumentet för utvecklingen av kollektivtrafiken i Västra Götaland. Det är det dokument som kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen använder för att lägga sitt uppdrag till Västtrafik, och det är kärnan för samverkan mellan kommuner och region. Västra Götalandsregionen ansvarar för kollektivtrafiken och kommunerna för samhällsbyggnad och lokal infrastruktur. Programmet beslutades2012 efter samråd med alla kommuner genom kollektivtrafikråden. Programmet finns i sin helhet på www.vgresion.se/kollektivtrafik. Kollektivtrafiknämnden gör en årlig avstämning med kommunerna av

traf i kförsö rj n i ngsprog ra m m ets m å I u ppfyl I el se.

Syftet med remissen är att stämma av arbetet med att nå målen i trafikförsörjnings- programmet. Remissen innehåller en uppföljning samt förslag på övergripande prioriteringar för 2015-20L6 för att nå målen.

Prççess *eh tidspløn lnnehåll och tidplan har justerats utifrån synpunkter som inkom vid förra avstämningen med kommunerna. Avstämningen har tidigarelagts för att bättre takta in med den mer detaljerade åtgärdsplaneringen som Västtrafik behöver göra under våren, Regionfullmäktige beslutar om 2015 års budget ijuni 2014 och först därefter kan kollektivtrafiknämnden besluta om slutligt uppdrag och ram för Västtrafik. Kollektivtrafiknämndens uppdrag till Västtrafik är numera tvååriga, och uppdateras årligen, för en bättre kontinuitet.

Vi vill ha er hiölp att prítr¡tera - Hur ser ni på prioriteringarna inom målen i programmet för 201-5-20t6? - Ser ni andra vägvallåtgärdsområden som mer effektivt kan ta oss till målen? - Hur används programmet inom kommunen som underlag för samhällplanering, funktionshinderanpassning och andra åtgärder som kommunen ansvarar för?

Hur kan vi utveckld processen med årliE ovstämning ov

tr øfi kfö rs örj n í n g s p rog ra mm et? - Hur ser ni på förändringarna i den årliga avstämningen? (tidplan och innehåll) - Uppföljningen;tycker ni att struktur, indikatorer och innehållger en tydlig bild av hurvi ligger till i förhållande till målen i trafikförsörjningsprogrammet?

Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: ¡[email protected] Box 1031 Södra Hamngatan 19-21 010-441 00 00 www vgregron se kollektivtraf 405 22 Göteborg Göteborg 46 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland 2025 - årlig avstämning 2013

Del 1: lnnehåll Utvecklas kollektivtrafiken i riktning mot uppsatta mål 2OL3? 2

Trafikförsörjningsprogrammet styr verksamheten ..... 3

Så här tyckte kommunerna vid förra avstämningen ... 5

Förutsättningar och utmaningar 2OL4-ts 6 Förslag till prioriteringar - hur når vi målen t¡ll 2016?..... 6 Samverkan genom kollektivtrafikråden.,.., 10

Del 2: 2O13 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet.ll

Regionalt trafikförsörjningsprogra m 2025 - årlig avstämning I VGR

47 Utvecklas kollektivtrafiken i riktning rnot uppsatta må[ 2A13? I september 2Ot2 fastställde regionfullmäktige trafikförsörjningsprogrammet för kollektivtrafiken i Västra Götaland, Programmet sträcker sig fram till 2025 och följs upp en gång per år, Denna uppföljning avser de senaste tolv månaderna, d v s fram till och med augusti 2OL3.

Trängelskatten ínf örs ar,h dubbelspår till Trallhütton öppnas 9 decembe r 20!2 var ett historiskt tidtabellsskifte då stor del av trafiksystemet till/ från och i Göteborg lades om och utökades för att möta efterfrågan vid införandet av trängselskatter, Dubbelspåret mellan Göteborg-Trollhättan invigdes, tågtrafiken byggdes ut på banan och vi fick en ny pendeltågslinje. Därtill genomfördes åtgärder för att klara kapaciteten på ett antal andra linjer runt om i länet. Västra Götalandsregionen utökade budgeten för kollektivtrafiken med strax över L0 procent 2013 (drygt 300 mnkr) för att möta strukturförändringen. Kompletterat med en effektivisering om ca 2 procent itrafiken 20L3-2OL4 kunde Västtrafik erbjuda tillräcklig kapacitet till de nya resenärerna. Effektiviseringarna har varit kännbara för flera kommuner, även om de flesta effektiviseringarna är i och kring Göteborgregionen där de största satsningarna gjorts.

Vi cir pú vdg rnat vårct mûl Sammanfattningsvis visar uppföljningen som ingår i denna avstämning att sannolikheten att nå huvuddelen av de uppsatta målen till 20L6 och2O25 är god. Resandet under de senaste tolv månaderna har ökat med cirka 5 procent. Om man mäterfrån januaritill och med augusti har resandet ökat med 8 procent. En stor del av förklaringen är införandet av trängselskatt och den nya trafiken kopplat till den. Bedömningen är att det finns goda möjligheter att nå resandemålen till 2016 och 2025. Resenärernas nöidhet med kollektivtrafikens ligger fortfarande på en förhållandevis låg nivå, cirka 53 Yo, och77 % med senaste resan. Med denna utvecklingstakt bedöms det svårt att nå målet med 85-90 % nöjdhet. Kollektivtrafikens tilleänelighet för alla resenärsgrupper utvecklas totalt sett åt rätt håll. Ätgarderna sker i huvudsak genom anpassning av fordon och hållplatser som båda går åt rätt håll men något för långsamt när det gäller funktionshinderanpassning av hållplatser. Det är stor variation mellan olika kommuner. Långsiktigt fram till 2025 bedöms det möjligt att nå målet men kortsiktigt fram till 2016 bör man öka takten med att anpassa hållplatserna. Uppföljningen visar en positiv utveckling i riktning mot miliömålets olika delmå1. Bedömningen är att det finns goda möjligheter att nå miljömålen för både 2016 och 2025.

2lLO Regionalt trafikförsörjningsprogra m 2025 - årlig avstämning I VGR

48 Övergripande också finns ett . Sillli,rl¡(1lt prioriterat nät som knyter ihop Hðl(lrù de större orterna inom Västra stÀ{l Götaland och Västra Götaland med viktiga målorter utanför regionens gränser, Kopplat till det övergripande målet gäller L också /erstegsprincipen. Det är en principmodell- att kontinuerligt arbeta för att merutnyttja, effektivisera, osv innan nya satsningar övervägs, för att lr¿dk¡ använda tillgängliga skattemedel på bästa möjliga sätt. | ?qr\3

Snmrnunf a(tning av rnç1. çch málte:l till ?-ü16

MåI 20L6 2025

Marknadsandel öka 33% (Barometern)

Fördubblat resande tràn 2OLO: +30% 380 milj resor/âr per delregion och trofikfunktion Nytt mål i närtrafikresandet ska öka till finns i progrommet regionfullmdktiges 35000 resor/år budget 2014-201.6 Nöjdhet öra Minst 85-95 %

Måltolfrðn Allmänt resenärer: 60% regionfullmriktiges Senaste resan:85% budget 2014-201.6 Känna trygghet:7L% Alla 770 prioriterade Hållplatser med >100 resenärsgrupper hållpatser/knutp a npassade påstigande anpassade. Alla fordon anpassade. Fordon: anpassning ökar övriga Bru pper systematiskt beaktade. Miljömål* Andel fordonskm fossilfri minst 95% Mål i rf budget:75% *lnom miljö finns en stirkskild miljö- och klimotstrotegi med fler delmÔl som styr och som följs upp porollellt.

4lLO Regionalt trafikförsörjningsprogra m 2025 - årlig avstämning I VGR

49 Trafi?,{ rsaryntn s7ra rarmrnæt" styr verksarmhetçn Det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götaland 2025 är det enskilt viktigaste dokumentet för Västra Götalandsregionens styrning av kollektivtrafikens utveckling. Programmet är utgångspunkten för samverkan mellan kommuner och region för kollektivtrafikens utveckling. Kommunerna har en viktig roll som ansvariga för samhällsbyggnad samt som väghållare av det lokala vägnätet och gång- och cykelåtgärder. Därför är programmets inriktning framtagen i samråd med kommunerna genom kollektivtrafikråden. Trafikförsörjningsprogrammet revideras vart fjärde år. Nästa revidering sker 201-6 och arbetet med revideringen kommer påbörjas redan 2OL4.Trafikförsörjningsprogrammet finns i sin helhet på www.vgregion,se/kol lektivtrafi k

Programmets mål utgår från visionen om Det goda livet. lnom varje delmål finns ett antal strategier som ska leda oss mot målen, Målen är till år 2025 med delmål till år 201,6.

Kollelttivtr¡fikem markn¡6öndel gka Oka för eR attreldir¡ och þnkunçns&rsftig region

I .6 È ã ô

. 9enk reftldgkvolen . Fôrbfitre . óka re*slojlighe. !êmvert€n tårna . Utgs

@ Regionalt trafikförsörjningsprogra m 2025 - årlig avstämning I vGR

50 5å här tyckte konnmt¡nerna vid farra avstämnirrgen ljanuari 2013 skickade kollektivtrafiknämnden ut en remiss till kommunerna för årlig avstämning av trafikförsörjningsprogrammet, med förslag till prioriteringar för 20L4-L5.

Utan att gå in på lokala och delregionala prioriteringar kan vi sammanfatta föregående avstämning med att kommunerna tydligt ser kollektivtrafiken som ett viktigt medel för utveckling av den egna kommunen och regionen i som helhet - oavsett delregion och oavsett om man är en stor eller liten kommun.

Kommunerna ger i hög grad sitt stöd till föreslagna prioriteringar för 20L4-2O1.5. Trafikförsörjningsprogrammet bekräftas genom att lokala behov lyfts med hänvisning till mål och utpekade stråk i programmet. Effektiviseringar anses generellt gå på tvärs mot målet om ökat resande. Resandestatistiken är ett viktigt underlag för planering och föreslås förbättras. I flera yttranden framförs en oro om för stort fokus på delmål L - ökat resande - som gör att andra mål halkar efter. Kommunerna betonar att de prioriterade stråken behöver utvecklas ihela regionen och över läns- och nationsgräns, samt att kollektivtrafiken är viktig för att utveckla landsbygden. Målet som rör resenärernas och invånarnas nöjdhet rör sig inte i rätt riktning och det trycker kommunerna på att kollektivtrafiknämnden bör prioritera, I yttrandena betonar kommunerna att arbetet med ny pris-och sortimentsstrategi är viktig, och att det är viktigt att förändringarna som görs faller väl ut för att nå målen för nöjdhet, Fortsatt utveckling av samverkan genom kollektivtrafikråden och i direktkontakten mellan Västtrafik och kommun lyftes också som en prioriterad fråga.

Avstämningen ger värdefull input Avstämningen som kollektivtrafiknämnden gjorde med kommunerna ivåras har gett värdefull input dels till pris-och sortimentsstrategin, utredning om servicenivå på landsbygd, samverkansprocessen och dels påverkan på uppdraget till Västtrafik för 201.4-20L5.

sl].o Regionalt trafikförsörjningsprogram2025 - årlig avstämning I VGR

51 Förutsättningan och utmaningar 2A1 4-15 I Västtrafiks uppdrag för 20L4-20L5 ger kollektivtrafiknämnden högst prioritet till linjer med akut kapacitetsbrist, samt att öka kapaciteten i tågtrafiken genom nya täg. Stor vikt läggs vid strategierna inom nöjdhetsmålet och att förändringar som genomförts 2013 ska trimmas in och få "sätta sig". Samtidigt möter vi 20L4-20L5 trappstegsökningar i kostnader för både tåg- och bussystemet.

Kastnadsökningar - högt trappsteg 2A14 Under 2O'J,4 och framåt får vi stora kostnadsökningar för det regionala tågtrafiksystemet inom Västtågen. Orsaken är främst ett ofrivilligt entreprenörsbytet under 2O12, där DSB First avbröt sitt kontrakt, Västtrafik fick en typ av skadestånd, en garantiersättning, som täckte merkostnaderna fram tills nu, Därtill ökar kapitalkostnaden med anledning av de nya region- och pendeltågen, totalt 34 nya tåg. Vi ser också att befintlig trafik riskerar fördyras när många busstrafikavtal upphandlas20L4-2015, Det är en trend som återspeglas i övriga

Sverige och Europa. Ofta blir stiger kostnaden (för samma trafik) 1-0-L5 procent i samband med trafikupphandlingarna. lntciktstapp nör villkoren f ör sms^biljetten f ördndrades Vi kan också konstatera intäktstapp 2013 på grund av att det blivit krångligare att resa med sms-biljett. Det var krav från EU som styrde att en registrering nu krävs för att kunna betala med sms, Samtidigt väljer fler att resa med periodkort som ger lägre intäkt per resa. Detta kommer att kräva åtgärder på intäktssidan20L4-L5.

Ny star satsning uton stara utökníngar För 20L4 har Västra Götalandsregionen beslutat om att öka budgeten för kollektivtrafiken med drygt 320 mnkr. Den utökade budgeten är i hög grad intecknad för att möta både ofrivilliga och planerade kostnadsökningar. För 20L5 beslutar regiongullmäktige om kollektivtrafikens budget ijuni 201-4 trarslagtil| priariterin ar - kur når vi målen fln 2A167

I detta avsnitt presenteras förslag åtgärdsområden med utgångspunkt i trafi kförsö rjn i ngsprogra m mets del må I i prioritetsord ni ng. Det ekonom iska utrymmet för 2015 och 20L6 får i ett senare skede avgöra i vilken grad olika

åtgä rdsområden ka n genomföras. Trafi kförsörj n ingsprogra m met ä r utgångspunkten för samverkan mellan kommuner och region för kollektivtrafikens utveckling, Vissa åtgärdsområden nedan ligger därmed också inom kommunens ansvar som t ex som väghållare av det lokala vägnätet och gång- och cykelåtgärder och samhäl lsplanering.

6lro Regionalt trafikförsörjningsprogra m 2025 - årlig avstämning I VGR

52 För att prioritera mellan olika åtgärdsområden har vi använt oss av klassificeringen Nödvändigt (N) och Angeläget (A). Angeläget kan graderas i Al och 42.

ãt wrzú Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konku rrenskraftig region

Utveckla och förbättra samverkan kring samhällplanering på kommunal N och regional nivå så att kollektivtrafikens utveckling och samhällsplaneringen i högre grad stödjer varandra, Kollektivtrafiksekretariatet medverkar gärna i arbetet med tidiga skeden när översiktsplanering görs inom en kommun. En åtgärd i VG2020 är gemensamma regionala framtidsbilder. Ett viktigt arbete där kollektivtrafiken är en naturlig del.

Medverka i lokala, regionala och nationella utvecklingsprojekt i syfte att þ,1 stä rka kol lektivtrafi kens kon ku rrenskraft och va ru mä rke

Tillämpa Flerstegsprincipen vid utveckling av trafiken. Eventuell IV omfördelning av resurser ska ske inom samma delregion och med beaktande av grundläggande servicenivå.

ßelwzå¿V 3.: Wesand*t med â<.ç9íøk"tivt"raf sî<øn ska t&rùubb\as {râsst zørJ6^zú25 Hur får vi ut mesta möjliga resande för skattebetarnas pengar? Atgärder som leder till att vi bättre kan nyttja ledig kapacitet på fordonen, t ex N genom information, marknadsföring och att sprida resandet bättre över dagen ges högsta prioritet.

Atgärder som underlättar "hela resarì" - mobility management, pendelparkering för bil/cykel, samt gång- A1 cykelvägar till kollektivtrafikens knutpu nkter,

Arbeta med restidskvoter; körvägar och framkomlighetsåtgärder A1

Utveckla prioriterade stråk och stadstrafik i alla regiondelar 1,,,1 , A2 Förslas som effektivt bedöms ee ö kat resande lei inbördes ordnins) e nlìg L p r;te ntia l/ (tidtabeller, o Arbeta med enkelhet i trafikstrukturen körvägar, dc:lregio t stråkta nken, restidskvoter) o Stråket Uddevalla-Trollhättan: hög potential för ökat resande . Stråk till/från Skövde, särskilt stråket Skövde-Lidköping- Trollhättan bedöms ha stor potential för fortsatt ökat resande. o Fortsatt utveckling av expressbusstrafiken i Göteborgsregionen

7/1O Regionalt trafikförsörjningsprogra m 2025 - årlig avstämning I VGR

53 Strå ken Götebo rg-BoråsJön köping sa mt Ma rk-Göteborg bedöms ha hög potential för ökat resande a Utredning av infrastrukturbehov (spårväg, BRT;Bus Rapid Transit, för ökad kapacitet) Vidareutveckla stadstrafiken i Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla a Framkomlighet i Borås, detta påverkar många linjer i Sjuhärad. Framkomlighet i Göteborg vid Korsvägen är också avgörande för Sju hä radstrafiken a Vidareutveckla stadstrafiken i Borås a Vidareutveckla stadstrafiken i Skövde, inkl framkomlighet i och kring Skövde

a Framkomlighet och bättre flöden i knutpunkter och terminaler i Göteborgsområdet a Stärka upp stomnätet, spårvagn, stombuss i Göteborgs sta dstrafi k

U*lm&t 2". Y&tnst 85-gt ratem\ av resen&rerna ska uara naSda rned kol lektílytra{iken Zt25

a Konso lidera trafikförä nd ri nga r så att resenä re n u pp lever N til lförlitlighet i kollektivtrafiksystemet a Kontinuerligt arbete med pålitlighet och punktlighet, En utmaning N som är särskilt viktigt med tanke på de många vägarbeten/projekt som pågår i Västsvenska paketet. a Västtrafiks varumärke. Arbeta med kringtjänster som vävs ihop Â1 med kollektivtrafiken, ex, cykel och bilpooler. En livsstil att resa hållbart helt enkelt. (Pilotprojekt i samverkan ingår här) a Fortsatt arbete med företag för att möjliggöra hållbara resor Tilllf rän/i arbetet a Genomföra Pris- och sortimentsstrategin, med högst prioritet för Al- åtgärder som gör det enklare att resa och förstå vad man ska betala och hur man ska betala. A1 a Arbeta med att etablera en grundläggande nivå på landsbygden i enlighet med kommande landsbygdsutredning. Aven se hur det går att integrera skolskjutstrafiken bättre (gäller alla delregioner). o läns- och nationsgräns byggs ut successivt Prioriterade stråk över ^1 enligt målbild för tåg 2035, I första hand för att underlätta arbets- och studiependling

8/LO Regionalt trafikförsörjningsprogra m 2025 - årlig avstämning I VGR

54 Eølnrål 3: Kollektlvtr*fiken ska beakta alla resenänsgruppers behov. tet ska finnas ett utpekat nät sorn är tillgänglighetsanpassat f{ir att nnöjliggöra hela resan. Samverkan med kommunerna och trafikverket för att i första hand prioritera tillgänglighetsanpassande åtgärder på hållplatser och Al- knutpunkter med över 100 påstigande. Tillräckligt med medel bedöms finnas inom regional infrastrukturplan. Se uppföljningen för lägesrapport per kommun.

Vid 2016 ska alla fordon vara anpassade, med undantag från A1 spårvagnstrafiken. När det gäller spårvagnstrafiken kan gamla vagnar fasas ut först då nya vagnar kan fasas in. Dessa upphandlas nu, men kommer troligen inte in i systemet före 20L7,

Kvalitetssäkring av utrustning för tillgänglighet behöver göras A1 systematiskt.

Delmå|4: Kollektivtrafiken ska utvecklas så att den både minska transportsektorns och sin egen miljöpåverkan t¡ll 2025

Fortsatt utfasning av fossila bränslen och andra utsläpp genom N kravställning i upphandling av nya trafikavtal (följer fastställd miljö- och klimatstrategi)

FoU-projekt i samverkan med andra parter kring ny teknik; A2 elektromobilitet och förnybara bränslen.

Mobility managementprojekt i samverkan med framförallt kommunerna A2 Kan vara samåkning, marknad- och informationsåtgärder mm.

Trafikförsörjningsprogrommet beskriver mer utförligt vod som ingår i vorie mål och strategi. Arbete pågår kring fler utvecklingsområden dn vod som ör möiligt qtt belysa i den årliga avstömningen. T ex utvecklingen av trygghet och sökerhet, somverkon med trafikföretogen och ovtalsformernq mm. lJtveckling av resecentrum mm prioriteros inom orbetet med Regional infrostrukturplan.

e/Lo Regionalt trafikförsörjningsprogra m 2025 - årllg avstämning I VGR

55 Samverkan genom kotlektivtrafikråden Vid förra avstämningen av trafikförsörjningsprogrammet lyfte flera yttranden frågor och synpunkter kring våra samverkansformer,

Kollektivtrafikråden är kommunernas och regionens gemensamma arena för att diskutera kommunövergripande frågor för hur kollektivtrafiken bör utvecklas i Västra Götaland (inkl Kungsbacka). Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är kärnan - det viktigaste dokumentet för samråd och samverkan kring kollektivtrafikens utveckling.

Alla kommuner är representerade i kollektivtrafikråden. Modellen med råden liknar BHU-processen. Prioriteringar görs i två led, först delregionalt och sedan ansvarar det Regionala kollektivtrafikrådet för att lämna över förslag till Västra Götalandsregionens kollektivtrafiknämnd, I det regionala kollektivtrafikrådet sitter 8 kommunpolitiker och 8 politiker från Västra Götalandsregionens kollektivtrafiknämnd, Rådens roll och mandat har därmed blivit tydligare och starkare än vad ägarråden hade (som fanns före 2072). Representanterna i råden har en viktig roll att koppla tillbaka frågor till sin egen kommun (eller region).

Kommunerna avgör hur man villorganisera sig delregionalt. Vi kan konstatera att kommunerna valt lite olika form i olika delregioner. I Fyrbodal är direktionen för kommunalförbundet också kollektivtrafikråd. I övriga delregioner har man separata råd, med olika grad av personunion med kommunalförbundet. Det är också lite olika hur ofta man väljer att mötas, hur långa mötena är och om man har ersättare eller inte. Två möten per termin (4 per år) verkar falla ut som en rimlig mötesfrekvens. Generellt är närvaron god i samtliga delregioner.

Samverkon ör en stöndig process att vörda Synpunkter har inkommit om att det finns behov av att utveckla processerna i kollektivtrafikråden, men under det senaste året har det blivit tydligt att samverkan kring kollektivtrafiken bromsas av frågor som snarare rör olika förväntningar, brister i förtroende och ömsesidig förståelse, Det gäller synen på satsningar, effektiviseringar och inflytande. Det regionala kollektivtrafikrådet tog tag i dessa mer djuplodande frågeställningar vid sitt möte den 17 oktober 2013.

Det regionala kollektivtrafikrådet kommer att återkomma till kommunerna och regionen inom kort, för att komma vidare i detta arbete,

LO/ß Regionalt trafikförsörjningsprogram2025 - årlig avstämning I VGR

56 DF.L2

2013 års uppfölining av tr afikför s öri nings pro gt atnrm e t

57 Innehåll lnledn ing,.... 3

Det övergripande målet 6

Delmål L: Resandet fördubblas 9

Delmå|2: Nöjdhet 85-90 %,,,.,, 18

Delmål 3: Förbättra för alla resenärsgrupper ,, 22

Delmål 4: M iljöpåverkan minskas 27

58 Inledning

Vii s{.r'u Götu tran d s reg ianen iir re¡¡io nul holfekt,ivtru|i Nrmyndig lttt Vid årsskifteT2OLt/L2 skedde två förändringar för kollektivtrafiken i Västra Götaland, Dels blev Västra Götalandsregionen ensam ägare avVästtrafik, dels trädde den nya kollektivtrafiklagen ikraft och Västra Götalandsregionen blev regional kollektivtrafikmyndighet. Varje kollektivtrafikmyndighet ska enligt lagen ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Programmet är det viktigaste doku mentet för att utveckla kollektivtrafiken lå ngsiktigt,

'l' r u f ikliir sürj ru in g s ytrog å'ü Írt rnct, styt"a n d n Trafikförsörjningsprogrammet fastställdes av regionfullmäktige i september 2012. Syftet med programmet är att beskriva kollektivtrafikens strategiska inriktning och att vara vägledande för kollektivtrafiknämndens uppdrag till Västtrafik. Programmet har en långsiktig målbild som sträcker sig till år 2025.

T r* {i kfii r s ä rf ni n,q1 s ¡t r a g r a m n rct fö lj s u¡t p fi] r' a n d r a g li n.rS e n Det regionala trafikförsörjningsprogrammet följs upp en gång per år, Uppföljningen görs i september/ oktober och avser föregående helår samt till och med augusti innevarande år. Syftet med uppföljningen är att visa hur kollektivtrafiken utvecklas ijämförelse med målen. Uppföljningen är också viktig som underlag för prioriteringar.

Kotl€kt¡vtrsñk€n¡ m¡rltnadsandel' cka õka fËr en attraktiv och kcnkune¡xkraftig regipn

3 ,¡E ç ôi!

r Fü¡báttre s:øwerl€n . Uhrudrl¡ prbr¡teret n¡t ø . Fwenkh reeandst gì l¡) r ôka trygghstcn LrO r lnfórkvalll@ ! {rpÉol¡ning . Fiar¡er¡ for hel¡ . Ökal*rnllkheten r€$ån . lafôr lrKltåment tl tlForskning och utveckling Uppfoljning av indikalorer

Figur I Mål för kollektivtrafiken som beslutats av Västra Götalandsregionen och mått som använts för att följa upp målen

Det övergripande målet i trafikförsörjningsprogrammet är att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region. Målet är preciserat med fyra delmål med strategier, Uppföljningen

59 genomförs med hjälp av indikatorer för både det övergripande målet och för delmålen (se tabell 1 nedan och på nästa sida). För att visa både på nuläge och trend redovisas indikatorerna med basår 2010 samt för uppföljningsåreT.20t2 och delar av 20L3. Observera att några av indikatorerna inte följs upp årligen, till exempel tillgänglighet och arbetsmarknadsregioner, Sedan förra årets uppföljning har också en ny indikator tillkommit rörande andel av ersättning till trafikoperatörer i trafikavtal som styrs av resandeincitament.

Tabell 1 Sammanfattning av måluppfyllnaden - trend från år 2010 samt det senaste årets utveckling rörande respektive indikator

MåI Måltat .8edömninB Bedömnlng Indlkâtorèr lrend från Utv€ckling av mål- av mãl' 2010f 20L2-20l3tr uppfyllelse uppfyllélse eill.20.25 rill 2016 övergripande Kollektivtrafiken står för 33 % Kollekt¡Wrafikens mål: av de motoriserade resorna i motoriserade marknadsandel A Kollekt¡Wrafikens Västra Götaland. Kol lektivtrafi ken s OKt OK ma rknadsa ndel I Göteborgsregionen står motoriserade marknadsandel Å ska öka för en kollektivtraf¡ken för 40 % av de G on en Vì är på gång Vi är På gång attraktiv och motoriserade resorna. Regionförstoring att nå målet. att nå målet. kon kurrenskraftig Å ^ legr on ö4. Regionförtätn¡ng Å Andel invånare som är nöjda med kollektivtrafiken Y Delmå11: Kollektivtrafiken ska ökâ till 1.1. Antal resor gjorda med Resa ndet med 380 miljoner resor g¿ú kollektivtraf¡ken Å kol le ktivtrafi ke n 9,'\ 1.2 Kollektivtrafikens Bra Bra 2025 ska restidskvot Ì prior¡terat Å fördubblas i kolle Vi bedömer Vi bedömer L,3 Förändring i trafikutbudet förhållande till att målet till att målet t¡ll 2006 L Å 2025 2016 1.4 Andelen invånare med kommer att kommer att mindre än 45 minuter till sin nås. nås. huvudort 1.5 Utbud av kommersiell trafik 1.6 Kostnad per utbudskilometer för Västtrafik V 1.7 Andel av ersättning t¡ll trafìkoperatörer som styrs av Å resandeincitament Delmå12: Minst Minst 85 - 90 % av 2.1. Andelen resenärer som är 85-90 % av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken resenärerna ska med kollektivtraf¡ken 2025 2.2 Andelen utförda turer vara nöjda med &r &r med kollektivtrafiken kol lektìvtrafi ken 2.3 Andelen turer som är Varning Varn¡ng 2025 2.4 Andelen invånare med Vi är inte Vi är inte mindre än 30 minuter till sin riktigt nära riktigt nära kommunala huvudort att nå målet att nå målet. 2.5 Allmänhetens upplevelse av förseningar i Å kollektivtrafiken

Delmål 3: Det utpekade nätet ska bestå 3.1 Andel anpassade fordon Kol lektivtrafiken av minst 770 hållplatser år ska beakta alla 2025. Ê,\ 3,2 Andel anpassade Bra ok resena rsgru ppers prioriterade knutpunkter och Å 7O0 % av kollektivtrafikens ^ ^ behov. Det ska fordon skall vara anpassade Vi bedömer Vi är på gång finnas ett utpekat 3.3 Andel knutpunkter med 2025. att målen att nå våra ^ nät som är Å kommer att må1. Kvdlitativ uppÍölj ning av til lgä nglighetsan p nås till 2025. assat för att oktiv¡teter L möjliggöra hela resan

60 MáI Måltâl Bedömrllng Bedömning lndlkatorer Trond f¡ån Uweckllng av mål- av mål 2010. 20a2-20L9*+ uppfyllolse uppfyllelse rnt,202s ûI2A76 Delmå14: År 2025 ska personresandets 4.1 lMinskad miljöpåverkan Kol lektivtrafiken negativa påverkan minskas g,/, ökad marknadsandel ska utvecklas så genom att marknadsandelen Ê,ft 4.2 Andel fordonskm med Bra Bra att den både för kollektivtraf¡k är m¡nst 33 biodrivmedel och el Å minskar %. 95 % av kollektivtrafikens 4.3 Utsläpp av kväveoxider persontransportarbete ska Vi bedömer Vi bedömer tra nsportsekto rns och partiklar per fordonskm fossilfri energi att målen att målen för utföras med 4,4 Energianvändning för buss miljöpåverkan kommer att 2076 och sin egen År 2025 ska kollektivtrafiken nås till 2025 kommer att ^Å Kvolitativ upplölj ning ov miljöpåverkan till använda 25 % mindre energi nås , 202s per persontrânsportarbete mobility monagement- jämfört med 2010. ôtgörder

År 2025 ska kollektivtrafikens utsläpp av kväveoxider och partiklar per personkm ha minskat med m¡nst 60 % jämfört med 2009, *Bedömn¡ngenavtrendenärbaseradpåstatistikfrånföregåendeårsuppföljning. t*Senastetillgängligastatistikjämförtmedstatistikför 2012 (eller 2011 om uppgifter för 2013 ej finns tillgängliga).

Å Går åt rätt håll oförä ndrat V Går åt fel håll Går ej att bedöma/e.j aktuellâtt bedöma

61 D et" av ergri pan de rrnålet Det övergripande målet har fokus på hållbarhet. Med den negativa påverkan som dagens transporter har på miljön är det nödvändigt att kraftigt öka det kollektiva resandet och se kollektivtrafiken som en plattform i ett framtida hållbart transportsystem.

Tabell 2 övergripande mål om kollektivtrafikens marknadsandel, roll för regional utveckling samt befolkningens uppfattning om den regionala kollektivtrafiken

"Koll'ektivtrafikens marknadsandelgka ökatör en attraktiv oeh konkurrenskraftig region." Måltal Bedömntng 8€d6mning lndlk¡torer T¡end frà¡ Utvêckllng avmål- av,.twå\, zol0t 2Ût2'2o1t4* uppfyllelse uppfyllelse ?lll202s t¡112016 Kollektivtrafiken står för 33 % Kol lektivtrafì ken s av de motorìserade resorna i motoriserade marknadsandel A Västra Götaland. Kollekt¡vtrafikens I Göteborgsreg¡onen står OK OK motoriserade marknadsandel L kollektivtrafiken 1ù 40%av de motoriserade resorna. Vi är på gång Vi är på gång att nå målet att nå målet Regionförstor¡ng

Regionförtätning ^L Andel invånare som är nöjda med kollektivtrafiken V +Bedömningen av trenden är baserad på på statistik från föregående års uppföljning. För avses utvecklingen 2005 jämfört med 2010, +*Senaste tillgängliga statistik jämfört med statistik för 2012.

Fler ska nyttja kollektivtrafiken och det ska ske en överflyttning från andra motoriserade färdmedel till kollektivtrafiken. Målet handlar också om regionförstoring och vikten av en attraktiv kollektivtrafik ien tillväxtregion. Det ska även finnas en grundläggande tillgänglighet för alla invånare, oavsett var man bor och vilka förutsättningar man har.

Det övergripande målet bygger bland annat på prognostiserad befolkningsutveckling, bostadsbyggnation, arbetsmarknad och infrastruktur. Fem indikatorer harvalts ut för att illustrera utvecklingen mot det övergripande målet. Av indikatorerna följs öt, OZ och ÖS upp i årets rapport, övriga indikatorer går inte att följa upp årligen. Baserat på utvecklingen under de senaste åren ökar dock regionförstoringen och bedömningen är att det övergripande målet kommer att nås lillàr 2025, Det kan vara negativt för måluppfyllelsen om nöjdheten hos invånarna ¡nte förbättras på sikt.

O t - öZ : It{}tlekt¡vtruÍikens rnatorisersde murløadsundel Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel motsvarar resandet med kollektivtrafik och taxi dividerat med resandet med kollektivtrafik, taxi, bil, moped och motorcykel. Andelen resor med kollektivtrafik iVästra Götaland samt Göteborgsregionen (inklusive Kungsbacka) har ökat de senaste åren enligt Kollektivtrafikbarometernl, vilket visas i figur 2 på nästa sida'

t Kollektivtrafikbarometern är en branschgemensam kvalitets- och attitydundersökning som drivs och utvecklas av branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik.

62 Kol le ktivtrafi kens motoriserade ma rknadsa ndel

40%

35%

30%

25%

20% Västra Götaland Göteborgsregionen (inkl usive Ku ngsbacka)

å20II .20L2 ' 2013(t.o.m. aug)

Figur 2 Utveckling av kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel utifrån Kollektivtrafikbarometerns resultat för âr 20Lt,2Ot2 och 2013 till och med august¡ månad

úit: r:gionfüt'stor'íruy¡; anl,al k¡lçslo rrbet.srvturknuúsrr:giuner at:Lt hr:frúlozín¡lsslaa'lek Regionförstoring avser vidgade lokala arbetsmarknader (LA), vilket enligt utredningar gynnar sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen. De definieras utifrån pendlingsstatistik från SCB Kollektivtrafiken har en viktig funktion att möjliggöra fortsatt regionsförstoring. ldag finns det åtta LA-regioner iVästra Götaland (inklusive Amålsom tillhör Karlstad, se figur 3 nedan), jämfört med L3 LA-regioner år 1990,

Bengtsfors Dals-[d 14 481

for¡. D¿ls-Ed 5trömstad )4 118

Lid kô p¡ n q-G o Lene 72 597 VãnÉßborg Trol I h ättan.

Vâ nersbo r g 1 99 336

6ôIeborg

GÕteborg 1 062 264

Figur 3 Lokala arbetsmarknader i Västra Götaland år 2010 samt nattbefolkning i respektive arbetsmarknad

- ü 4' : l4t: ytr i o n fil r l.ü t. n i n g7 ; ô ka d ys e: n d !, i n y¡ i n o tn l, A r e ¡¡ i n n e: r Regionförtätning beskriver huruvida befintliga arbetsmarknadsregioner stärks genom att pendlingen ökar. lndikatorn beräknas som ökningen av all pendling mellan kommunerna ien lokal arbetsmarknad dividerat med hela den förvärvsarbetande nattbefolkningen. ltabell3 nedan visas pendlingsökningen iförhållande till nattbefolkningen mellan år 2005 och 2010. Samtliga regioner uppvisar ökad pendling, vilket tyder på att arbetsmarknadsregionerna förstärkts under denna period Särskilt gäller det arbetsmarknadsregionerna kring de fyra huvudnoderna iVästra Götaland.

63 Tabell 3 Antal invånare per lokal arbetsmarknad samt förändrad pendling (antal personer) mellan år 2005 och år 2010. Källa: SCB

LAileglort Nattbefofkn¡ng Pendllngzbknlwgl

Göteborg r062260 2,8%

Troll hättan-Vänersborg 199 336 t,3%

Borås r-91166 L,3% Skövde 178 099 t,6%

Lidköpins-Götene 72 597 0,7 % 5trömstad 24 t78 t,7 % Bengtsfors-Dals-Ed 14 483 0,8% Karlstad (Ämål incår) 188 L63 0,7 %

û5: /trnrtelen invt\nurr: sotn tir nöjda med kallt:ktivtrufil

lnvånarnöjdhet

45% 40% 3s% 30% "+Nöjda 25% , rr'- Varken eller 20% --c- Missnöjda t5% r0% 20tt 20!2 2013 (t.o.m aug)

Figur 4 Nöjdhet bland invånarna iVästra Götaland àr 2OLL,2O12 samt 2013 t¡ll och med augusti månad. Källa: Kol lektivtrafikbarometern

'Siffran avser länet Västra Götaland, inte Västtrafiks område där även Kungsbacka ingår. Källa Kol lektivtrafikbarometern, Svensk Kollektivtrafik.

64 ß eLr¡tâú tr r Resandet föndubblas Under 2006 genomfördes 201 miljoner resor med kollektivtrafiken. För att tågtrafiken ska kunna öka krävs en kraftig ökning av järnvägens kapacitet, och av den anledningen har det långsiktiga målet för tågtrafiken flyttats fram till 2035. För 2025 gäller att resandet ska öka till ca 380 miljoner resor, med ett delmål är 2Ot6 på 304 miljoner resor (figur 5). Utgångspunkten är att den huvudsakliga resandeökningen ska utgöras av bilister som väljer att ställa bilen och istället resa med ko llekt ivt rafike n,

Tabell 4 Delmål resande och utbud

"Resandet med kolloktivtrafil

Delmålet följs upp genom sju indikatorer som beskrivs mer ingående i detta kapitel. Av indikatorerna följs samtliga upp i år utom L,4 där stat¡stik saknas. Baserat på tidigare års utveckling, planerade investeringar och införandet av trängselskatten är dock bedömningen att såväl målet till 20L6 som 2025 kommer att nås. Under 201-3 har att antalet utförda resor har ökat med ca 8 %.

65 1",1. Antal resor {ilorda rued kollcktivtrafiken

Utförda resor samt resandemål (m¡lj. resor/år)

400 350 300 250 200 150 100 I 50 I- 0 2006 2012 201.3 (t.o.m. 2016 202s aug)

Figur 5 Resandeutvecklingen mellan àr 2006,2OI2 och 2013 (t.o.m. aug) samt mål för 2OL6 och 2O25

För Västtrafik som helhet är antalet delresor för L2-

:i ) t t: \ tt procent :', : ii t i 1|t,, l:.1:iîì. 1.1 t:( 1t månadersperioden september 20t2Iill augusti2013 ca fem );. .l:t\:. 1 ,t. .11',1. , . )t|'a't.t:t< t , ,¡ '¡,11:,";,1t högre jämfört med helår 2012. Resandet har ökat för samtliga '(t,J.,ll,.t t Åa),:¿r"t'it 1¡ '.:iz ,..' ,'i.,1:tr,1',:j.).:.'''.1:: ' ,'11. .i¿ i'l'1:\t. trafikslag jämfört med 2012 - tågtrafiken mest med åtta procent. ... l' .)(t1:1il,|ti i:: ..,: .:t"'l::',: tli1 .r:i. Sett på längre sikt har resandet med kollektivtrafiken ökat med över .jt.tt" J,:t:'.rt:t::1 t '\)':, .'t'l' *:.i', )tt.ti"1,tr,1:, t:tt y.l'.,,,t:. i,4n, t:ljit),: 30 procent mellan 2006 och 2OL2.Det återstår nu endast 4 procents resandeökning innan målet för àr 2OL6 är uppnått, vilket får anses realistiskt sett till utvecklingen under de senaste åren.

För resandet finns uppsatta mål för 2Ot6 och 2025 för varje delregion och utfallet framgår av figur 6 på nästa sida. I Fyrbodalsområdet har antalet delresor ökat med tre procent under den rullande tolvmånadersperioden september 20L2 till augusti 2013, Resandet med tåg har under perioden ökat kraftigt, drygt 40 procent. Detta går att hänföra till både Bohusbanan och Norge-Vänerbanan. Utbudet på linjerna Göteborg-Karlstad genom Dalsland och Göteborg-Vänersborg har förbättrats avsevärt. I Göteborgsregionen är resandeökningen sex procent under den senaste tolvmånadersperioden jämfört med helår 2012. Störst ökning står expressbussarna för. Här är det bland annat effekterna avgjorda satsningarsom återspeglas. I Sjuhärad och Skaraborg är resandet totalt sett oförändrat. Utfallet iskaraborg förklaras helt av ett högre resande itågtrafiken medan resorna i övrigt i delregionen inte når upp till måltalen,

66 Figur 6 nedan visar förändringen avseende antal resor totalt i trafik som Västra Götalandsregionen ansvarar för samt uppdelat per område.

Antal resor (milj.) med kollektivtrafik i Antal resor (milj.) med kollektivtrafik i Göteborgsregionen Sjuhärad, Fyrbodal och Skaraborg

300 20 16,9 15,2 7 14,s 15,3 15 200 ",t ,,,,," 10

100 5 0 0 Fyrbodal Sjuhärad Skaraborg

.2006 .2012 t 2013 (t.o,m aug) Måltal .2006 .2012 r2013 (t.o.m aug) Måltal

Figur 6 Antal resor med kollektivtrafik i Göteborgsregionen (t v) samt i Sjuhärad, Fyrbodal och Skaraborg (t h) år 2006, 2012 samt under perioden septembe¡ 2OL2 - augusti 2013. Måltal för år 2016 är angivna med grön stapel.

67 1,2. I{ollektivtrul'i.kens restidskvot i prioriterat kollektivtrafiknät Restidskvoten är kollektivtrafikens restid iförhållande till den tid resan skulle ta med bil. Målet är att restidskvoten ska vara högst L,3 för buss, L,2 för expressbuss och 0,8 för tåg. Restidskvoterna redovisas för regionala långväga relationer och starka kommunrelationer. Under 20L3 har ett antal utökningar av tågtrafiken skett, Dessutom ingår nu fler resrelationer ijämförelsen,

,l:r,,1 ùt/t:)i tatl ¡".' ¡ \t iit:l:.

Resti d s kvot täeI bll 2OL3

1,8

1,5

L,4

1-,2

1,0

0,8

0,6

o,4

o,2

0,0

Figur 7 Restidskvoter tåC/bil i oktober år 2013 för relationer mellan utpekade noder i regionen. Källa Resrobot

68 Restidskvot buss/b¡l ZOtg

1,8 L,6 r,4 r,2 I,O 0,8 0,6 0,4 o,2 0,0

Figur 8 Restidskvoter buss/bil i oktober år 2013 för relationer mellan utpekade noder i regionen där rimliga tågförbindelser inte förekommer. Källa: Resrobot

1.1ì t;örtindring i tralikutbudet Förändringen i trafikutbudet mäts i antal tidtabellkilometer för hela regionen. Antalet tidtabellkilometer för Västra Götaland uppgick under 2012 till L39 miljoner kilometer, vilket är en ökning med2,2% lämfört med året innan. Den redovisade utvecklingen av kollektivtrafikens utbud är en nettoeffekt mellan effektiviseringar samt utökningar av trafik, Nya pendeltåg som inkommer har 50 % högre kapacitet vilket inte avspeglas i statistiken.

1.4 Andelen invånsre nted mindre iin 45 min med kollektivtruftk tiII sin delregionalo huvudort Om kollektivtrafiken ska vara ett konkurrenskraftigt alternativtill bilen måste den erbjuda hög tillgänglighet till arbetsplatser och andra viktiga målpunkter, En tidsmässig gräns för många pendlare är 45 minuters restid, Kartan ifigur 9 nedan visar kollektivtrafikens räckvidd jämfört med bilen' Kartan ska ses som en övergripande illustration. Är 2O1O hade 70,6 % av invânarna mindre än 45 minuter till sin närmsta delregionala huvudort med kollektivtrafik, jämfört med 95,3 o/o med bil' För att utveckla tillgängligheten behöver samhällsbyggnaden utvecklas så att fler människor bor i eller enkelt tar sig till noderna till det prioriterade kollektivtrafiknätet, parallellt som trafiken byggs ut' Denna typ av analys planeras att göras vart fjärde år,

1.3

69 ¡l \) r al {'

! t,(,

1 !t

fìt-, :;tirl lr¡t,{r kcil¡;h{ivlr ¿ f ìk

?(, íii¡nt,!tr. fll9, i1o,tflil ?ü - :10 nrlrüt*r , ,.;. 31 4l;rìnu{l{r E '4a"ôo Inirìr'lúr I *t':t* ¡nirlrl¡jr I or - 12c n1tlrilrcr Ori:r ifr¡ !tû1¡ììür C]RA

Figur 9 Restid till regionala huvudorter i Västra Götaland enligt 2010 års tidtabell. Källa: Västra Götalands tillgänglighetsatlas via Handelshögskolan vid Göteborgs un¡vers¡tet

1.4

70 1.5 Utl¡ud av knrnmersie ll Lra/ik Ett syfte med kollektivtrafiklagen är att ge fler aktörer tillträde till marknaden och att invånarnas resmöjligheter med kollektivtrafiken därigenom ska öka. De linjer som tillkommit är framförallt riktade mot speciella marknadssegment - flygplatser, handelsplatser, turister och särskilda arbetspendlingslinjer (tabell 5), På längre sikt har den kommersiella trafiken potential att öka, men hur och i vilken grad är i dagsläget svårt att bedöma.

Tabell 5 Trafikoperatörer som bedriver kommersiell trafik (anmäld till RKM) under år 20L2 och 2013

2g,{2 uft,Ly Nettbus transfer AB Landvetter Flygplats - utvalda hotell Göteborg L2 jan - 15 okt

FAC Flygbussarna Aircoaches AB Nils Ericson Terminalen - Landvetter Flygplats Hela året Pågår

FAC Flygbussarna Aircoaches AB Nils Ericson Terminalen - Säve Flygplats Hela året Pågår

Swebus Express AB Linje 865 Mariestad-Skövde - Uddevalla 18 jun - L9 aug

Strömma Buss AB (lnterbus) Rundtur Göteborg 7 jun - 16 dec Pågår Borås Busstation - Borås Järnvägsstation - JW Busstrafik 12jun-3sep Tuve Göteborg- Torslanda Göteborg DWJ Stiftelsen Dal-Västra Järnvägstrafik Bengtsfors - Mellerud L7 jul - 24 aug Värmlands Järnväg

I Trafik anmäld under första halvâret 2013

71 1. 6 Effe k ti vi te Lç,n ii ft ßi t' d e I m a I t!. - leo s tn tt d pe r u l.bu tl s k i I o m e te r Efterfrågan på kollektivtrafik påverkas av förändringar i konjunktur och arbetsmarknad och det är svårt att förutse resenärernas reaktion på ändringar av priser och tjänster. Kostnaderna styrs bland annat av vilka trafikslag som används inom kollektivtrafiken, exempelvis leder en ökad andel tåg till en ökad kostnad per kilometer, men också till fler sittplatser per tur.

FörVästtrafik har kostnaden per utförd kilometer ökat något under de senaste åren i löpande prisnivå. Figur 10 nedan beskriver hela Västtrafiks kostnad iförhållandetillproduktionen och det är många faktorer som påverkar. Generellt har utvecklingen av index itrafikavtal, vilka styrs av kostnader för bränsle och personal, en stor påverkan. Dessutom påverkar ökade krav på miljö och kvalitet i samband med nya trafikupphandlingar, resandeutveckling och därmed incitamentens storlek tilltrafikföretagen samt den allmänna kostnadsutvecklingen för Västtrafik i övrigt. Om hänsyn tas till den allmänna prisutvecklingen ligger kostnaden per utbudskilometer àr 20L2 på i princip samma nivå som år 2009.

Kostnad per utbudskilometer

49,00 47,00 45,00 43,00 41,00 39,00 37,00 35,00 2009 2010 20rt 2012

..ùKostnad i löpande prisnivå *Kostnad rensad för inflation

Figur 10 Utvecklingen av Västtrafiks kostnad per utbudskilometer mellan år 2009 och 2OL2. Källa: Västtrafik

72 1.7 |iffeirtivitelstuíitt lör r{elrnül 1 - andel ersdl.lniry¡ Í.ill a¡serut.öt'er sonr sker viu re.sctrtrleint:itument, i b'af'iknvtal En strategiför att öka resandet är att itrafikavtalen öka andelen resandeincitament. Andelen ersättning iavtalet som styrs av resandeincitament varierar idagens trafikavtal. Under 20L3 har närmare 70 procent av avtalen resandeincitament, varav 35 procent har en andel som överstiger 10 % av ersättningen. För att det ska vara lämpligt med en hög andel resandeincitament krävs att det finns stora volymer och potential för ökat resande inom avtalet. Där så är lämpligt har Västtrafik ambitionen att inya avtal öka andelen resandeincitament som ett led iatttillsammans med trafikföretagen öka resandet inom Västra Götaland, Grunden är den så kallade Västtrafikmodellen som innebär ett tydligare partnerskap där trafikföretagen får större inflytande och ansvar för frågor som ska bidra till ökat resande. Därför blir resandeincitament ett viktigare instrument för att motivera trafikföretagens dela ktighet.

Figur LL nedan visar hur stor andel av ersättningen, i trafikavtal som har ett resandeincitamentsinslag, som överstiger L0 % av ersättningen.

Andel incitament över 10 %

40%

35%

30%

25%

20% t5% t0%

2010 ;201L .2072 aug-13

Figur ll Andel av ersättning i trafikavtal som Västtrafik betalar bussoperatörer med resandeincitament som överstiger 10 %. Källa: Västtrafik

73 Delmål 2: Najrlbel 85-9& a/a För att nå målet om en ökad kollektivtrafikandel är det viktigt att invånare och resenärer är nöjda med kollektivtrafiken. Viktiga faktorerför nöjdhet är pålltlighet, punktlighet samt att det ska vara enkelt och smidigt att ta sig till sin kommunala huvudort för att kollektivtrafiken ska kunna vara ett attraktivt alternativ till bilen.

Tabell 6 Delmål nöjdhet och kvalitet

"'Minst 85-9Q o/¡ avtesønäre?na*a vara nöid'a med''kollêktivtrafiken 2'Ql2S." Máltãl Bodömn¡ng Bsdómning tndlkatorer Trendf¡ån Utveckllng ¡v:måL av m.àl' 20!O' ZOU2'217?*' uppfyllelse uppfyllel¡e tlJ|'2ÛÆ tllj'2øxß Minst 85 - 90 % av 2 1, Andelen resenärer som är resenärerna ska vara nöjda Õit &î med kollektivtrafiken med kollektivtrafiken 2025 Varning Varning 2.2 Andelen utförda turer med kollektivtrafiken Vi är inte Vi är inte 2.3 Andelen turer som är r¡ktigt nära riktìgt nära att nå målet. att nå måìet. 2.4 Andelen invånare med mìndre än 30 minuter till sìn kommunala huvudort 2,5 Allmänhetens upplevelse av förseningar i kollektivtrafiken**' *Bedömningen av trenden är baserad på statistik från förra rets uppföljning **Senaste tillgängliga statistikjämfört med statistik för 2OL2.För 2,5 har uppgifter från 2012 jämförts med 2011.

Delmålet följs upp genom fem indikatorer som beskrivs mer ingående i detta kapitel. Fyra av indikatorerna kan delvis följas upp i årets rapport, indikatorn rörande tillgänglighet till kommunal huvudort följs inte upp årligen, Baserat på tidigare års utveckling och planerade åtgärder framöver är bedömningen att det återstår en delarbete för att målet ska nås'

2".L 1lndelert resentßer sam rir nöidcr metl kolleklivtrafileen Statistik för perioden januaritill augustiår 20L3 visar att andelen resenärer som är nöjda med Västtrafik uppgår tll52% vilket är en marginell ökning jämfört med år 20L1 och 20L2. i* 2Ot2var 79 % av resenärerna nöjda med sin senoste reso, en andel som minskat ltll77 % under de åtta första månaderna 20L3 (samma andelsom 201-1). Detfinns inte någon signifikant skillnad mellan kvinnor och män vad gäller nöjdheten, Statistiken, som kommer från Kollektivtrafikbarometerns undersökningar, baseras på ett urval av hela befolkningen som uppger att de reser med Västtrafik minst en gång i månaden.

2.2 Andelen utför'dtt turer ntt:t1 httllt:ktivtrafikert För att mäta pålitlighet används andelen tidtabellslagda turer som utförs, Om pålitligheten är L00 % körs samtliga turer i tidtabellen. Västtrafiks mål är att andelen utförda turer ska vara 99,8 % för buss, 98,5 % för spårvagn samt 99,5 % f ör tàg,

Pålitligheten för busstrafiken kan inte redovisas för 2011 eftersom den då endast följts upp per avtal, Det bör noteras att pålitlighet för buss och spårvagn mäts på olika sät! för busstrafiken ingårendast turersom blivit helt inställda medan detförspåruagn även ingårdelsträckorsom inte utförts. Under 2OlL skedde betydande förbättringar av pålitligheten. Denna utveckling har delvis fortsatt under 2OI2 och 2013 för pendeltåg, regiontåg och buss, men för spårvagn har pålitligheten minskat under

74 2012 och 20L3 (tabell 7). Vagnbrist är en viktig orsak till den relativt stora andelen inställda spå rvagnstu rer.

Tabell 7 Andel av de tidtabellslagda turerna som genomfördes i sin helhet år 2OLt,20L2 och 2013 till och med augusti. Källa: Västtrafik

Andelulf ördaturermedkollektirrtraf iken(Yol Trafikslag 20tL 20L2 20L3*

Buss LU 99,78 99,89

Fa rtvg 99, 94 99,98 99,75

Spå rvasn 97,40 96,00 95,20 Pendeltåg 97,20 97,50 98,87 Regiontåg 93,50 97,20 98,50 t Siffran avser per¡oden Januarl-augustl 2013

2,il Andelen turer som rir punktliy¡tr Definitionen av punktlighet skiljer sig mellan trafikslagen på grund av deras olika förutsättningar.

Västtrafiks må I ä r att pu n ktligheten ska vara 80 % för buss, 83 % f ör spå rvagn samt 95 % 1ör Tâg. För buss och pendeltåg har punktligheten ökat under de första åtta månaderna 201-3 jämfört med 2012, medan regiontågen ligger kvar på samma nivå (tabell 8),

Tabell 8 Punktlighet per trafikslag àr 2OtL,2Ot2 och 2013 t¡ll och med august¡. Källa: Västtrafik

And;el'utrer som är punktllgafÁl Trafikslag 20LL 20L2 20L3* ,lt t)1,.r'.t:.j:t |t:t1, ..):j. t)'rr, t),:' :11?i.,1 t.ri'r.) Buss stadstrafik** 77,0 78,0 80,0 :rxi;: l:tr,. .. t 1\t*./.r:| 1: 'tit .,).t4,a', :ih:ra: 'at.,1tt'" ' t.t\' li *r, ,ìi:t r'.' Buss totalt*** 74,9 74,5 76,0 .t.,1 ,1.1 | ,:, i , t.l ,lna, it;) :ra'.\ Fa rtyg 84,0 82,0 82,0 .,,1 .j.:t:..Ftt)l:1. t?t t.: )tt. .,::yait ti 1at \,, t1t Spårvagn 81,0 80,0 79,0 :1.,tti.:t | ¡:.L,/')i' ¡,)'\1.:)a.)tt " a.i'l t, ",1ti,t: ¡1\r t|(il,i,l t11tt Pendeltåg 90,0 91,5 93,6 ¿1.,,ç1¡.' i t,l ta;t .^rt.\tr1,t1.:,ri, ),¿:j ,Ti )) \1ar:t ' ''. \1i4

jt,t ;¡':íttN r.t t"t Regiontåg 90,0 90,9 90,8 ,t.jlrt" i1t t) | - 'i:1 lart)t'irtt .,t. r t.ll.t a ¿l Siffran avser per¡oden Januarl - augusti 2013 +¡ Gäller stadstrafik i Göteborg, Mölndal och Partille +*i Gäller för de fordon som är utrustade med realtidsutrustnlng (fr.o.m. 2013 nästan alla fordonl

75 2.4 Anrlelen invänare med mindre än !10 min merl kollekfivtrafik l:íII sin kaatmunulu ltttvudort Resorna till den kommunala huvudorten utgörs ofta av arbetsresor men kan också vara resorför inköp, skola ellerfritidsaktiviteter, Andelen invånare iVästra Götaland med mindre än 30 minuter med kollektivtrafik till sin kommunala huvudort uppgår enligt beräkningar till 85,4 %. Siffran avser år 2008 och uppdateras inte årligen. Sannolikt ärvariationer mellan enskilda år relativt liten och utvecklingen bör studeras över längre tid,

Det är främst de ytmässigt stora kommunerna med relativt gles befolkning som har områden där restiden överstiger 45 minuter med kollektivtrafik. Det gäller främst Dalslandskommunerna, nordöstra och södra Skaraborg samt vid länsgränsen iSjuhärad (figur 1.2).

Norge KÕM M U NJAI.A H UVU DTRTER KOLLËKTIVTRAFIK

Vstnlat¿s llo

J,)rk)p,t!i,; l')|

Restìil i ¡ninuter

20 ñln, eller kortåre 2û- 30 ffi ¡r.+s f ae "eo I sr-so tf v.tzo Ål 'l " l över tvA tlmmar

Figur L2 Tillgänglighet med kollektivtrafik i minuter till kommunala huvudorter med 2010 års tidtabell och befolkning. Källa¡ Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

76 2.5. ¿lllmänhetens upplevelse av lörseningar i kollektivtrufiken I samtliga delregioner utom Fyrbodal har andelen resenärer som upplever förseningar som ett stort problem minskat eller varit oförändrat sedan år 2011. Resenärer i Göteborgsregionen upplever att förseningar är ett större problem än i övriga delregioner (figur 13), men även här har andelen som anser att det är ett stort problem minskat, Statistik f ör 20L3 är inte tillgänglig ännu.

Resenärernas upplevelse av förseningar

80% 70% 60% 50% ru Litet problem 40% 30% , Stort problem 20% t0% 0% 2011 20t2 20tt 2012 2017 2012 20IT 20t2 20IL 20L2

Totalt onen Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal

Figur 13 lnvånarnas uppfattning avförseningar âr2OLtoch20L2. Källa: SOM-institutets årliga undersökning till 6 000 av Västra Götalands invånare

77 l) e l¡nå I 3 ; F örb ¿å t ï.r a f ör al}.a r es e när s grwTtp e r Många resenärer har en funktionsnedsättning som gör det svårt att åka kollektivt, Dessa resenärer utgör ingen homogen grupp och det är stor skillnad på hur olika funktionsnedsättningar försvårar resa ndet.

Tabell 9 Delmål tillgänglighet för alla resenärsgrupper

" KalløkØlfri aftkøn ska b e a]

Delmålet följs upp genom tre indikatorer samt en kvalitativ uppföljning som beskrivs mer ingående i detta kapitel. Funktionshinderstrategin följs inte upp iårets rapport. Baserat på de senaste årens utveckling och planerade åtgärder framöver är bedömningen att delmålet kommer att nås till år 2025.

3"L Andel un¡tussade fortlon Under 2010 var drygt 30 % av bussarna i Västra Götalandsregionen tillgänglighetsanpassade, en andelsom ökat betydligttilldrygt 80%àr 201-3 (tabellL0 på nästa sida). Defysiska åtgärdersom Västtrafik harfokuserat på är att anpassa reseplaneraren, fordonen och hållplatserna. Fordonen har anpassats med lågt golv eller ramp/lift samt rullstolsplats för resenärer som har svårt att röra sig. Fordonen anpassas också för dem som har svårt att se och höra genom att det installeras audiovisuella utrop. Fordonen anpassas successivt efterhand som upphandling sker och nya fordon handlas upp. Under 2018 beräknas flertalet av fordonen var tillgänglighetsanpassade.

De äldre modellerna av spårvagnar är inte tillgänglighetsanpassade fullt ut. Spårvagnstrafiken planeras så att trafiken iförsta hand utförs med tillgänglighetsanpassade fordonsindivider, vilket innebär att närmare 70% av alla spårvagnsturer utförs med anpassade fordon i högtrafik, I lågtrafik är antalet tillgänglighetsanpassade turer högre.

78 Tabell 10 Andel tillgänglighetsanpassade fordon avseende aspekterna ramp/lift, rullstol samt utrop och visning av destination och nästa hållplats, âr 2070-2OL2 samt 2013 till och med augusti. Källa: Databasen FRIDA genom Västtrafik

Andel fsrdon Trafikslag** Ramp/lift Rullstol Audiovisuellt utrop Totalt 2010 2011 20!2 20L3* 20to 20tt 20t2 20L3* 2010 20tL 20L2 2013* 2010 20tt 2012 2013* Bu ss 90,2 96,9 98,0 97,8 93,L 97,4 98,3 98,1 30,5 59,L 77,0 81-,8 30,5 58,5 76,9 8L,4 Spårvasn 47,9 50,2 s2,8 53,0 49,6 51,8 54,3 54,5 49,6 5L,8 54,3 54,5 47,9 50,2 52,8 53,0 Tåe 98,6 98,7 98,9 99,1. 93,0 96.1 96,8 97,2 62,0 75,0 80,9 83,2 59,2 75,0 80,9 83,2 Fartyg* ** 84,8 87,9 87,5 87,9 78,8 78,8 78,1, 87,9 36,4 39,4 40,6 s1,5 36,4 39,4 40,6 51,5 I avser perioden januarl -augustl " gäller per fo¡donslnd¡v¡d och inle I ovanstâende tâbell

79 11. 2 A nrl e l $rup $ s s &d t] pt' i o r i ttx' * d e ktz ut ¡tunkter o c lt k à l l ¡ñ rz l.s t: t" 77O noder i kollektivtrafiksystemet utgör ett prioriterat nät som ska vara anpassat för personer med funktionsnedsättning. Noderna består av utpekade knutpunkter samt hållplatser med fler än 100 påstigande per dygn. Ansvaret för noderna har i de flesta fall respektive kommun, men staten ansvarar genom Trafikverket och Jernhusen för många stationer, I slutet av september 2OI3 var 462 av de prioriterade noderna anpassade, jämfört med 440 êtr 2012.

I sex kommuner finns inte någon anpassad prioriterad knutpunkt/hållplats alls och i övrigt är det en stor variation iandel anpassade prioriterade noder mellan kommunerna. Av de kommuner i kartan nedan som uppvisar en andel över 8L procent anpassade finns det generellt bara ett fåtal prioriterade noder.

Tillgänglighetsanpassade prioriterade knutpunkter och hâllplatser

Andel (%) per kommun ' o-20 '" 21 -40 Amål

Me erud

Golen6

t¡Dm sktivdE

VaÉ

t, 'lldaholm

tl€/rûungâ

,'5)' KungËlv

ot{ Hàtryda H J

Figur 14 Andel anpassade hållplatser i det prioriterade nätet per kommun iVästra Götaland år 2013 (oktober)

80 Fram till och med âtr 2Ot6 finns ekonomiska medel avsatta i den regionala infrastrukturplanen för att genomföra ytterligare anpassningar av knutpunkter och hållplatser. För att uppnå målet om tillgänglighetsanpassning till 201-6 krävs en kraftsamling vilket bara är möjligt att genomföra genom god samverkan mellan kommunerna, Trafikverket och Västtrafik.

För att ytterligare tydliggöra måluppfyllelsen arbetar Västra Götalandsregionen och Västtrafik med att utveckla modellen för uppföljning och redovisning av tillgänglighet på hållplatser och terminaler. I den nya funktionshinderstrategin finns mer information om detta arbete.

Det finns åtta kriterier som Västtrafik använderför att en hållplats ska anses som anpassad

1. kantstenen ska vara L6 cm hög 2. taktilt ledstråk ska finnas fram till påstigningspunkten på hållplatsytan 3. kontrastmarkering utmed kantstödet ska särskilja körbanan från hållplatsytan, 4. bänk med arm- och ryggstöd ska finnas, 5, väderskydd ska finnas 6. belysning ska finnas 7. information med visst innehåll ska finnas 8. utrymme ska finnas för att fälla ut ramp på hållplatsytan.

För att anses helt anpassat krävs att alla kriterier ska vara uppfyllda.

I arbetet med tillgänglighetsanpassning ingår även utbyggnad av realtidsskyltar ihela regionen

3. i| Att d el k n u lptt u lt te t- nt e d I ecl s a ¡¡ n in ¡¡ Ledsagningsservice är tillgänglig den tid Västtrafik trafikerar hållplatsen. Tjänsten ingår i biljettpriset och är öppen för alla resenärer som anser sig i behov av den. Under 2013 (oktober) erbjuds ledsagningsservice vid byte på 64 större byteshållplatser (figur L5), vilket är en fördubbling jämfört med 2010.

81 Antal knutpunkter med ledsagning

8êngtsfoG StrômÊtad Amá Oals-Edr lç

Meflen¡dl s TÕr€boda

Gð1enê ') ô

LldkÒprng Tibro Uddevalla Skôvdê ti a Sl(98 Gràdbrfi

1 Kungssten 3Fa kötìg ldaholm 2 Eketrägatan Li116 Edet 3 Hjalmar Brãnlingspl¿tsen 4 Erunnsbotorget Herljuf,ga Alê Várgårds 5 Östra Sjukhuset 6 Heden :r.!' Kungålv 7 Nils Ericson lerñlnalen Lerum I Nordstãn lì L[fiqoh Er¡n 9 KunÉsportsplatsen 10 Göteborgs C Bg$" 11 Drottnlngtorget Hårryda 12 L¡nnéplâtsen 4a

c Morb ! I fm6tno J ,^ ,rii t a1) Svenljungå

Figur 15 Antal knutpunkter med ledsagningstjänst år 2013 (oktober). Källa: Västtrafik

Kvnlitntiv upplöljning av qktíviteter i syfte att lrarnja jdmlikhet, jämslälldhel; irttegration och b*nt¡ters¡tektiv Kollektivtrafiksekretariatet gör tillsammans med rättighetskommitténs kansli en fördjupning av jämställdhets- och barnperspektivet inom kollektivtrafiken med syfte att hitta riktlinjer och checklistor att jobba efter.

82 Ð elmå[ 4: Milj öpåìverl

Tabell 11 Delmål rörande kollektivtrafikens direkta miljöpåverkan och indirekta effekt på trafikens miljöpåverkan

"Kollektiwrafiken ska utvecklas sâ.att den både nrinskar tr:anapoûEektorns mi lj ö påver ka n och s in e'gen m i lj öpåverk an ïill 2025." Måltal Bedömnlng Bedömni.ng lndlkatorer frendl¡àn Uw€.kl¡ng av.m,ä\, avmål- ZûLO* zÙtz'zÙl*r uppfyllelse uppfYllølæ tlll2ß25 äll20L€ År 2025 ska 4.1 Minskad mì|1öpåverkan personresandets negâtiva g¿f. ökad marknadsandel påverkan minskas genom Ê;{ 4.2 Andel fordonskm med att marknadsandelen för Bra Bra biodrivmedel och el L kollektiwrafìk är minst 33 4.3 Utsläpp av kväveoxider Vi bedömer Vi bedömer % 95Yoav och partiklar fordonskm att målet att målen för kollekt¡wrafikens 4.4 Energianvändning för buss kommer att 20L6 personkilometer ska L utföras med fossilfri nås till 2025 kommer att nås Kvalitotiv uppfölj ning ov enerSr mob¡lity manogement- L År 2025 ska åtgörder kollektivtrafiken använda 25 % mindîe energi per personkilometer jämfört med 2010. År 2025 ska kollektivtrafikens utsläpp av kväveoxider och partiklar per personkiìometer ha minskat med minst 60 % mfört med 2009 *Bedömningen av trenden är baserad på statistik från förra årets uppföljning **Senaste tillgängliga statistik jämfört med statistik för 2012.

Delmålen följs upp genom fyra indikatorer samt en kvalitativ uppföljning, En av indikatorerna går i nuläget inte att redovisa, Baserat på tidigare års utveckling och planerade åtgärder är bedömningen att målet kommer att nås till år 2025.

Statistiken som används för uppföljning av detta delmål kommerfrån databasen FRIDA och utgår från en branschgemensam överenskommelse om beräkningsförutsättningar. Eftersom el till spårvagnar och tåg i dagsläget inte ingår i denna statistik går det inte att redovisa energianvändning och utsläpp för dessa trafikslag.

4. I M i n s I

Denna indikator är tänkt att illustrera miljövinsten som uppstår då kollektivtrafikens marknadsandel ökar. Under 2013 pågår en fördjupad studie kring hur indikatorn kan beräknas. Förslaget är att utgå från hur många personkilometer med bil som utförs i Västra Götaland och därefter anta att en viss

83 mängd av dessa istället utförs med kollektivtrafik, med motsvarande fördelning mellan tåg, buss och spårvagn (de största trafikslagen med avseende på personkilometer) som råder àr 2012. En jämförelse görs därefter mellan den miljöpåverkan som dessa personkilometer har då de utförs med bil respektive kollektivtrafik. En mer utförlig redovisning av beräkningen av personkilometer per färdslag finns i bilaga.

Biltrafiken har minskat ioch med införandet av trängselskatter, framför allt på infartslederna, och det kollektiva resandet har ökat,

4,2 Andel fardonskilameter me¿l biadrivntedel ach el De biodrivmedel som används för kollektivtrafiken i Västra Götaland är biodiesel, etanol och biogas, Utöver biodrivmedel används förnybar el för framdrift av spårvagnar och tåg. Andelen fordonskilometer med förnybara drivmedel var 2u 20LL 43 procent och har under det första halvåret 2013 ökat till53 procent. Den främsta anledningen ärökningen av biodieselibussarna, Västtrafik har är 2Ot3 drygt 50 elhybridbussar i drift iGöteborgs stadstrafik. Antalet biogasbussar iVästtrafiks trafik har ökat från knappt 200 bussar âr 2Ot2 till ungefär 300 bussar under 2013 (figur L6),

Andel fordonskilometer med förnybara/fossila bränslen

20% ls 2013 (halvår) rc%

0% Biodiesel Biogas El Etanol Diesel Naturgas Bensin

Förnybart drivmedel Fossilt drivmedel

Figur 16 Andel fordonskilometer med förnybara bränslen âr 20!O,2OL2 och första halvåret 2013. Källa: Databasen FRIDA

4.3 llt.sli'i¡t¡t uv kvaveaxider och partik!*r ¡ter lordonski.lometer ach personkilome ter Halterna av kväveoxider och partiklar i luften är reglerade enligt miljökvalitetsnormerna. Kväveoxider bildas vid all förbränning vid hög temperatur och merparten av kväveoxidutsläppen härrör från trafiken. Halterna av kvävedioxid har minskat i Sverige sedan början av 1980-talet, men ligger fortfarande över miljökvalitetsnormen vid vissa hårt trafikerade vägar istorstäderna. Den största källan till partiklar (PM10) bedöms vara vägslitaee tillföljd av användning av dubbdäck.

84 Beräknade utsläpp av part¡klar för bussar per fordonskilometer

0,020

0,010

0,000

2010 r 2011 a2012 2013 (t.o.m. juni)

Figur 17 Utsläpp av partiklar från Västtrafiks bussar i gram/kWh per fordonskilometer år 2010-2012 samt 2013 t¡ll och med juni. Källa: Databasen FRIDA

Utsläppen av såväl partiklar som kväveoxider har minskat om utsläppen ställs mot det totala trafikarbetet - fordonskilometer - för Västrafiks fordon och detta har skett kontinuerligt sedan år 201-0 (figur 17 respektive L8). I riket som helhet släppte âr2OL2 busstrafiken isnitt ut 0,03 g/km partiklar och på 4,28 g/km kväveoxider jämfört med Västtrafiks 0,02 g/km och 3,65 g/km. Även relaterat till persontransportarbetet i personkilometer har utsläppen av kväveoxider och partiklar minskat sedan förra året (tabell 1-2 på nästa sida). En utförlig beskrivning av hur begreppet personkilometer använts i uppföljningen finns ien bilaga tilldenna rapport'

Beräknade utsläpp av kväveoxider för bussar per fordonskilometer

4,2 4 3,8 3,6 3,4

3,2

2010 *2OIL .2012 :12013 (t.o.m. juni)

Figur 18 Utsläpp av kväveoxider för buss i gram per fordonskilometer år 2OLO-2O72 samt 2013 till och med juni, Källa: Databasen FRIDA

85 Tabell 12 Utsläpp av kväveoxider respektive partiklar per personkilometer âr 2072 och 2013 till och med juni Källa: Databasen FRIDA

Utslä; pp, pw perso n kil o m€t€ r Trafikslag Kväveoxider (g) Partiklar (mg) 2012 2013* 2012 20t3* Buss 0,33 0,32 2 t,9 Personbil 0,09 0,09 3,6 3,5 Spårvagn 0 0 0 0 TåS 0,05 0,04 t,t 0,8 *januari-juni

4'"4 Ener¡1ianväntltting per personkiIorneter Jör buss Målet om minskad energianvändning per personkilometer följs upp med hjälp av databasen FRIDA. lnledningsvis har målet följts upp med det beräknade nyckeltalet kWh per fordonskilometer för busstrafiken (tabell 13).

Tabell 13 Utvecklingen av energiförbrukning för buss per fordonskilometer mellan år 2010 och 2013. Källa Databasen FRIDA

,KW*z.pcrførdonskilometer zO'tO zOLt 2Al2 2ø73 Buss 3,82 3,84 3,80 3,74

Från och med år 201-2 redovisas även nyckeltalet energiförbrukning per personkilometer. Energianvändningen per personkilometer inkluderar både energieffektiviteten för fordonet (bränsleförbrukning) och hur effektivt fordonet utnyttjas (hur många personer som färdas i fordonet). Båda värdena visar kontinuerligt sjunkande tendenser,

Tabell 14 Energiförbrukning per personkilometer för Västtrafiks busstraf ik âr 2OL2 och första halvåret 2013. Källa: Databasen FRIDA

l(\,ltlh, per perso nk il om eter m:L2 20L?* Buss 0,35 0,34 * första halvåret

Förtåg och spårvagn saknas idagsläget energiförbrukning perfordonsindivid och således kan inte kWh för personkilometer räknas ut.

I{ va littz tiv rt ytl$ öljning av moltili ty rn an{rlJemc:nt- ütg ¿ird er Under 20L2 startade arbetet med Mobility Management och under 201-3 har arbetet utvecklats ytterligare. Västra Götalandsregionen ingår sedan mars 2012 i arbetsgruppen för MllT- Marknad, incitament och tjänster iVästsvenska paketet och deltagandet fortlöper, Ubigo som är en delav Vinnovaprojektet Go Smart är istartgroparna att gå in ien testfas där hushåll kan pröva en ny samordningstjänst för hållbara resor, Tjänsten går ut på att erbjuda en helhetslösning för cykel, kollektivtrafik, bilpool/hyrbil och taxi via ett och samma abonnemang.

Föreningar och kommuner på landsbygden och iskärgården kan söka projektpengarför att utveckla tillgängligheten och skapa nya kollektivtrafiklösningar. Det ska ses som ett komplement till ordinarie

86 kollektivtrafik och närtrafik. Ett exempel på detta är intresseföreningen i Broddetorp som staftat samåkning som på ett enkelt sätt samordnas och administreras via en applikation i mobiltelefonen och på datorn.

En kartläggning av hur kommuner och andra intressenter i Västsverige arbetar med hållbart resande och Mobility Managementfrågor genomförs under hösten 20L3. Kartläggningen ska beskriva hur kommuner/intressenter arbetar med frågan idag samt om det finns någon önskan och behov av ett större samarbete kring frågorna i Västsverige. Även Halland ingår i kartläggningen.

87 HARRYDA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2014-01-07

ARENDE 8 Dnr20l2KS23l2l4

ANTAGANDE AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÄLLINGSJÖ 1:43 M. FL. TÄTTRNNACKEN I HÄLLINGSJÖ

Kommunstyrelsen uppdrog i 5 12312012 ätfowaltningen upprätta ny detaljplan ftir Hällingsjö m fl, Knutpunkt Källarbacken i Hällingsjö. Planen syftar till att skapa en mer trafiksäker miljö ñr bland annat kollektivtrafikresenärer. Planen möjliggör byggnation av en trafiksäker och tillgänglighetsanpassad busshållplats, gång- och cykelväg, utökad pendelparkering samt ombyggnad av bensinstationens parkering. Detaljplanen syftar även till att möjliggöra an- läggande av en mötesplats/traffpunkt/lekyta i enlighet med Grön plan och ÖP 2012 samt till att möjliggöra uppftirande av bostäder i anslutning till gästgi- veriet. Vidare kommer en hastighetssänkning av väg 156 att ske och befintlig återvinningsstation att omlokaliseras.

Gingsjön omfattas av strandskyddsbestämmelser enligt 7 kap. miljöbalken, vilket bland annat innebär att ingen exploatering får tillkomma inom strandskyddat område. För att möjliggöra ett genomfürande av detaljplanen behö- ver strandskyddet upphävas. Området som ftireslås upphävas utgör till största delen hårdgjorda ytor och klippta gräsytor och omfattar cirka 4 835 m2.

Förslaget har varit utställt ftir granskning i enlighet med 5 kap 18 $ plan- och bygglagen (PBL) under tiden 30 september - 28 september 2013 samt für en andra granskning med sakägarkrets under tiden 5 november - 19 november 20 13. Inftir den andra granskningen reviderades planhandlingarna. Antagan- dehandlingarna överensstämmer med granskningshandling 2. Inkomna synpunkter redovisas i utlåtandet daterat I november 2013 samt 14 november 2013.

Förslaget är ftirenligt med gällande översiktsplan och gàr att fürena med en från allmän synpunkt lämplig anvåindning av mark- och vattenresurser enligt miljöbalken 3 kap. Förslaget innebär inte att någon miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken 5 kap. överträds.

Från sektom für samhällsbyggnad ftireligger skrivelse av den 22 november 2013.

Signatur justerande

88 HÄRRYDA KOMMUN SAMMANTRADES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 20t4-0t-07

forts

Ordftirandens ftirslag till beslut

a Fullmeiktige antar detaljplan ftir del av Hällingsj ö I:43 m. fl., Källarback- en i Hällingsjö, Hänyda kommun enligt ftireliggande ftirslag.

o Fullmtiktige upphäver gällande strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken inom område redovisat som kvartersmark ftir bilservice m m (Gr) och som allmän platsmark ftir busstrafik m m (BUSSGATA) samt trafik mellan områden (HUVUDGATA) i ftireliggande ftirslag.

justerande Utdragsbestyrkande

89 HARRYDA | (2) N\t KOMMUN 2013-11-22 Drtr 20l2KS23l2I4 Sektorn för samhällsbyggnad Anna Wallin Kommunstyrelsen

ANTAGANDE AV DETALJPLAN FöR DEL AV HÄLLINGS¡Ö T:4¡ M FL xÄIIaNNACKEN I HIiLLINGSJÖ

Uppdrag och bakgrund

Kommunstyrelsen uppdrog 1ç 12312012 ätförvallningen att upprätta ny detaljplan för Hällingsjö l:43 mfl, Knutpunkt Källarbacken i Hällingsjö. Detaljplanen syftar till att skapa en meÍ trafiksäker miljö för bland annatkollektivtrafikresenärer. Planen möjlig- gör byggnation av en trafiksäker och tillgänglighetsanpassad busshållplats, gång- och cykelväg, utökad pendelparkering och ombyggnad av bensinstationens parkering. De- taljplanen syftar även till att möjligg öra anläggande av en mötesplats/träffpunkt/lek¡a i enlighet med Grön plan och OpZOtZ samt till att möjliggöra uppförande av bostäder i anslutning till gästgiveriet. Vidare kommer en hastighetssänkning av väg 156 att ske och befintlig återvinningsstation att omlokaliseras'

Gingsjön omfattas av strandskyddsbestämmelser enligt 7 kap Miljöbalken, vilket bland annat innebär att ingen exploatering får tillkomma inom strandskyddat område. Delar av den föreslagna exploateringen, som utgör ett allmänt intresse i form av traf,rksäker- hetshöjand e ätgard och tillgänglighetsanpassning av busshållplats, kan inte tillgodoses utanÍtjr strandskyddat område. Även huvuddelen av bensinstationsbyggnaden ligger inom området för strandskydd. För att möjliggöra ett genomförande av detaljplanen behöver strandskyddet upphävas, Området som föreslås upphävas uJeör till största delen hårdgjorda ytor och kùppta gräsytor och omfattar cirka 4 835 m2.

Förslaget har varit utställt för granskning i enlighet med 5 kap 18 $ Plan- och bygglagen (2010:900) PBL under tiden 30 september - 28 oktober 2013 samt för en andra granskning med en begränsad sakägarkrets under tiden 5 november - 19 november 2013. Inför den senare granskningen, granskning2, reviderades planhandlingama. Plankartan kompletterades med planbestämmelser avseende omhändertagande av dagvatten samt itrandskydd. Föreslagen kvartersmark för bostadsbebyggelse, bensinstation och åter- vinningsstation har justerats till gällande fastighetsgräns mot Hällingsjö 1:50. Rätt till utfart fãr fastighet Hällingsjö 1:10 över allmän platsmark (GC-VÄG) inom Hällingsjö 1:33 har tagits bort eftersom fastigheten har tillfart via Hällingsjö Allé. I övrigt har re- daktionella ändringar gjorts i planhandlingarna. Antagandehandlingarna överrensstäm- mer med granskningshandling 2.

Planförslaget är förenligt med gällande översiktsplanOP20l2 och går att förena med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurser enligt Miljö- balken 3 kap. Förslaget medför inte att någon miljökvalitetsnorm enligt Miljöbalken 5 kap överträds.

90 2 (2) Barnkonsekvensanalys

En barnkonsekvensanalys har upprättats och bifogas ärendet.

Förslag till beslut

Kommunfullmäktige antar detaljplan för del av Hällingsjö I:43 m fl, Källarbacken t Hällingsjö, Hänyda kommun enligt föreliggande förslag.

Kommunfullmäktige upphäver gällande strandskydd enligt 7 kap. Miljöbalken inom område redovisat som kvartersmark för bilservice m m (G¡) och som allmän platsmark für busstrafik m m (BUSSGATA) samt trafik mellan områden (HUVUDGATA) i foreliggande fdrslag.

S RN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD

Bertil'Widén Samhällsbyggnadschef

Bilagor: Barnkonsekvensanalys P lankarta antagandehandling Illustrationskarta antagandehandling Planbeskrivning antagandehandling

91 HARRYDA BARNCHECKLISTA KOMMUN Nv 2013-10-30 Dnr 20l2KS23l 214

BARI\CHECKLISTA FÖR HÄRRYDA KOMMUN

Barnchecklistan skall användas som ett redskap i Hänyda kommuns strävan att tillämpa principerna i FN:s barnkonvention då det bedöms relevant med en särskild barnkonsekvensanalys under beredningen av ärenden. Checklistan bifogas ärendet som bilaga. Alternativt kan svaren på frågorna inarbetas direkt i ärendet.

l. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? X;u fN"j

På vilket sätt? lVarför inte? Detaljplanen möjliggör bl a anläggande av en mötesplats/träffpunkt/lekyta i anslutning till befintlig damm. Vidare möjliggörs byggnation av en trafiksäker och tillgänglighetsanpassad busshållplats med gång- och cykelväg samt utökad pendelparkering vilket kan bidra till att fler människor väljer atL äka kollektivt vilket kan påverka miljö- och klimat positivt.

2. Ar beslutet belyst ur barnets perspektiv? Xru IN.j

På vilket sät|? lVarför inte? En mötesplats/träffpunkt/lekyta föreslås anläggas i enlighet med Grön plan antagen 2012. Vidare föreslås traf,rksäkerheten på platsen förbättras.

3. Innebär beslutet att barnets rätt till likvärdiga villkor beaktas med tanke på bl. a. kön, etniskt ursprung, hälsa, funktionshinder, tro eller social ställning? X¡u IN.j

På vilket sätt? I Varfcir inte? Ingen kommer att exkluderas p g a kön, etniskt ursprung, hälsa, funktionshinder, tro eller social ställning. Området kommer att exploateras med god tillgänglighet till rid- banorna.

4. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening? X¡u IN.j

På vilket sätt? lVarför inte? Handläggning av detaljplanen sker enligt reglerna i Plan- och bygglagen' Enligt lagen skall myndigheter, fastighetsägare, bostadsrättshavare och hyresgäster inom och angränsande till planområdet samt sammanslutningar av enskilda och i övrigt som kan ha ett väsentligt intresse av planen beredas tillftille till samråd. Annonsering

92 2 (2)

har skett i dagspressen. Berörda har beretts tillftille att lämna synpunkter under en viss tid.

93 UPPGIFTEF OM GHUNDKARTAN PLANBESTAMMELSER Uppräftad genom utdrag ur kommunens primárkada Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar j -l**=utun'oo Fastigheßredov¡sningen aktuelt: 2O 3-Og-24 reviderad + Där betecknìng saknæ gáller beståmmêlsen inom hela planområdet Endast + i november 2013 angìven anvåndniôg och utformning årtiiläten Koordinalsysteh i plan SWEFEF 99-1200 Höjdsystem RH2000 GRANSBETECKNINGAR

Katarina PeÞáll Plangräns Lantmäleritekniker - - o -. Anvàndningsgräns BETECKNINGAR o o Egenskapsgräns o Fastighelsgráns MARKANVANDNING ._ 143 o lraktgräns Allmän plats HALLINGSJO Tråldnamn HUVUDGATA lrafik meilan områden 1€ Fastigheßbeteckning LOKALGATA Lokaltrafik si7 samf Samfällighet \ BUSSGATA Busstrafik, hâilptats med tiilhôrande háilplatsutrustning o --_!,______Ledningsrätt samt I x gán9- och cykelväg får anordnas ã, EXe Byggnêd x P-PLATS Parkering [] Byggnads läge enl¡gt ubättning o PAFK Park, dagvattendamm och gángvågar får anläggas Vé9, gångväg Kvartersmark l_ Slänt G Bilseryice, bensinstation, återuinningsstat¡on pf ank/staket Staket -+- avgränsande áteruinningsstation får uppföræ Håck t- B'__-] Flerbostadshus Mur ïekniska anläggn¡ngar Stödmur I 7Ê=- Nivåkurvor Awägd hòjd Oppet vattenområde Fix UTNYTÍJANDEGBAD o Polygonpunld er Stôrsta t¡llàtna byggnadsareafór huvudbyggnad är gOO m, Gränspunkt och 100 mrfôr gemensamt garage, carport, uthus/sophus + Belysningsstolpe BEGBANSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Rutnàtspunld Byggnad fàr ¡nte uppfcjræ

MARKENS ANORDNANDE :33 FOBTS. A PLANBESTÄMMELSER Mark och vêõêJât¡ôn

ADMtNrsrRAltva BEsrÀMMELsER Dagvatten skall omhändertas lokalt genom fôrdrcjning och eller infiltration lvlinst 10 % av fastighetens d sá att den a\ l) a1 Kvarteret får inte dêlas in i ner år tiilgänglig -"1 ån en för infiltration 388 fætighet av dagvattên i under;ordiskt magæin och i dagvattendamm. Rän ska finnæ. Kommunens J7 cràns för gållande strandskydd ent¡gt dagvattenpolicy skall foljæ 7 kap N¡jtjöbatken 16 -+- Utfart, stãngsel az Generellt strandskydd skall upphävæ Körbar fôrbindelse får inte anordnæ li norr om gräns för gällande strand- Ì+* % skydd inom berðrd del av kvarteß- PLAcERtNG, UTFoFMNtNG, urFöBANDE HALLI mark c, samt berôrd del av allmàn platsmark BUSSGATA samt HUVUD_ Utformn¡ng GATA enligt 7 kap [¡itjöbalken ll Högsta antal våningar 1òr huvudbyggnad två vãningar Därut_ Genomfórandet¡den àr 15 ár irán den dag detajplanen ôver får vind inredæ vinner laga kraft Högsta tillátna byggnadshôjd för komplementbyggnad sásom exempelvis uthus/sophus, garage, carport är 3 m. 145 I I Utsænde (nV bebvggelse) I I fr Byggnad skall uppföras med tråfæader j traditionell faturöd I kulör Byggnad skall fö6es med sade¡tak med matta ¡öda tak- I Planhandlingarna består av: pannor I - Plankada I - lllustrationskarta I 6 I - Planbeskrivning Antagandehandling - Utlâtande + "=63BB8oo - Fætighetsförteckning Plankarta med bestämmelser

il Datum ! nstans HARRYDA Sektorn för samhâllsbyggnad @ 2012-o5-o2 KOMMUN Seplember 20f3 reviderad ¡ november 2013 o o Uppdrag KS o o Antagen KF Detaljplan för del av Hällingsjö 1:43 m ft Vunnit laga kraft

0m 94 50m 100 m Anna Wallin Planchef Planarkitekt TECKENFÖFKúR¡NG

FòBtâssn tæltgheqdß

GdErorgàlt.ndesLEnekyd¿êntigtTbp Mifóbètkn I x)¡ -Ï- = 6 389 loo + Qa + 8E1 Gingsjòn

Antagandehandling lllustrationskarta

HÄRRYDA Sekrorn Jör samhäilsbyggnad x=6388 + KOMMUN September 2otg rev¡derad i november 20.13

¡t

{ Detaljplan för del av Hällingsjö 1:43 m ft o@ rÄLungRcreNl i Hällingsjö Härryda

0m 50 100 Anna Wall¡n95 Planchef Planarkiteld HÄRRYDA Antagandehandling KOMMUN September 2013 reviderad i november 2013

Sektorn för samhällsbyggnad

Detaljplan för del av Hällingsjö 1:43 m fl KN UTPUNKT KALLARBACKEN i Hällingsjö, Härryda kommun

Planbeskrivning

Planbeskrivningens uppgift är att underlätta ftirståelsen av planfiirslagets innebörd samt att redovisa de forutsättningar och de syften planen har liksom de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs ftlr att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomfürande av detaljplanen. Planbeskrivningen har ingen rättsverkan.

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Detaljplanen syftar till att skapa en mer trafiksäker miljö ñr bl a kollektivtrafik- resenärer utmed Väg 156 genom att möjliggöra byggnation av en traf,rksäker och till- gänglighetsanpassad busshållplats med gang- och cykelväg samt utökad pendelparkering. Vidare kommer befintlig återvinningsstation att omlokaliseras och bensinstationens parkering att byggas om.

Detaljplanen syftar även till att möjliggöra anläggande av en mötesplats/träffpunkt/lekyta i enlighet med Grön plan och ÖP2012 sarnt till att möjliggöra uppftirande av bostä- der i anslutning till gästgiveriet.

PLANDATA

Läge och avgränsn¡ng

Orienteringskarta

1(16) 96 Gällande detaljplaner

Området är inte detaljplanelagt tidigare. Inte heller angränsande områden.

Kulturmiljöplan

Hällingsjö gästgiveri är redovisad som en värdefull kulturmiljö i kommunens kulturmil- jöplan antagen 2012.I planen beskrivs miljön som ett äldre kommunikationscentrum med välbevarad gästgiverimiljö. Byggnaderna bedöms ha högt bevarandevåirde. Föresla- gen ny bostadsfastighet ligger inom detta område. I den värdefulla kulturmiljOn i Kul- turmiljöplanen ingår även kvarnen och sågmiljön med damm nordost om planområdet. Föreslagen mötesplats/träffpunkt llekyta ligger utmed dammens sydvästra kant. Under rekommendationerna i kulturmiljöplanen sägs att gästgiveriet och dess tillhörande ekonomibyggnader bör skyddas genom detaljplanebestämmelser och/eller som kulturreser- vat.

Riksintresse för naturvård

Ubbhultsdrumlinen i planområdets norra del utgör ett riksintresse ftir naturvård. Drum- linen åir redan idag avskuren av Väg 156, varfür fiireslagen exploatering inte bedöms påverka riksintresset.

Ett mindre område av füreslagen utveckling av befrntligt busshållplatsläge med buss- slinga m m ligger inom område som i Naturvårdsplan åir redovisat som håinsynsnivå 2. I området ingår Ubbhultsdrumlinen liksom del av miljön kring Hällingsjö gästgiveri med stora träd. Det finns inga biologiskt höga värden inom område redovisat som hÈinsyns- nivâ2, utan värdena är av geologisk och kulturell art. Ingreppet i drumlinen sker i dess norra gråins i nordlig riktning.

Strandskydd

Gingsjön omfattas av strandskyddsbestämmelser enligt 7 kap Miljöbalken, vilket bl a innebär att ingen exploatering får tillkomma inom strandskyddat område. Norra delen av füreslagen utbyggnad av busslinga och ombyggnad av gång- och cykelväg ligger ca 50 m inom strandskyddat område. rÖnuTSÄTTNINGAR OCH FöRÄNDRINGAR

Natur

Topografi och landskapsbild

Det är inga stora nivåskillnader inom planområdet. Marken sluttar ner mot Gingsjön och stiger mot bebyggelsen i väster.

3(r6) 98 Planområdet ligger vid korsningen Väg 156 - Yäg 527|Hällingsjövägen vid Statoil söder om Gingsjön. Planområdet avgränsas i norr av gäng- och cykelväg, skogsmark, öppen mark samt gästgiveriet, i söder av bostadsbebyggelse, i öster av bostadsbebyggelse samt en damm och i väster av Väg 156.

Areal

Planområdets areal ar ca2,7 ha.

Markägare

Fastighetema Hällingsj ö l:43 och Hällingsjö 1:50 ar privatägda.

TI DIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan för Härryda kommun - OpZOtZ

Ut dr ag ur m ar kqnv dndni ngs kart a INFRASTRUKTUR BOSIADER . i Neturêservât över sjð 'l Bef¡ntlig järnväg Värdefull nâtur (hånsynsniva I BBtintliga boslàder och 2 i Nãturvàrdsplan) Götelendsbanan. spáryagnsdregning Utbyggnadsområde pá kort sikt I Värdêlul¡t f riluftsliv Gòtelândsbanan - jårnvàgskorddor på lâng s¡kt I Utbyggnadsområde Regionelt lrilultsliv Plânerad väg samt önskvàrda vägkopplingar Omvendl¡ngsområde pã kort sikt - I Fokusomráde för gónytor (Grön plen) Pr€c¡sêr¡no av riksinlrôss€ för Landvoner flyg- omvandlingsomràde pà lang sikl plats, frâfikvêrkels beslut 201 1-05-05 - Grônslrák förlramtida utvêckling (Grön plan) Gräns f0r utvecklingsomrâde influenområdê med hänsyn lill fygbuller Övrig mêrk, huvudsakligen skogsbruk 600 m âvstànd frán störs kolloktivtrâfikplats l; NATUR..HKULTUA E Värdelull ku¡turmiliö (Kulturmiljöplen) VERKSAI\¡HETER Naturreseilât VATTEN Boflñlligâ verksemheter Av Lànsstyre¡sen fòreslagen Sjöar och vêttendråg nalurreseNalsb¡ldning Utbyggnadsområde pà kort sikt I Vetlentäkt Del êv nãlurreservatsbildn¡ng Ulbyggnedsomrãde pà lãng s¡kt EI I där fâststållelsê bör avvaktâs Värdelulla vallendrao

Planområdet är redovisat som "Befintliga bostcider","Vdrdefull notur","Vrirdefull kultur" och"Fokusområde för grönytor (Grön plan)" i översiktsplanen ftr Härryda kommun ÖP2012, antageni juni2012.

Vidare anges det i översiktsplanen att det i Källarbacken planeras ftir ett mindre resecentrum med utökad pendelparkering och eventuellt tillkommande service.

Planftirslaget är fürenligt med översiktsplanen.

2(16) 97 Hcinsynsnivåer enligt Naturvårdsplan antagen juni 2012

Enligt antagen Naturvårdsplan är det höga naturvärden, hänsynsnivä2 (orangemarkerat), inom norra och västra delen av planområdet. I östra delen av planområdet finns natur redovisad som hänsynsnivå 4 (grönmarkerat). Öster och väster om planområdet ligger områden redovisade som hänsynsnivå 1 (rödmarkerat). En mycket begränsad del av hänsynsnivå l-området i öster ligger inom planområdets södra del omfattande dammen och Gisslebäcken. Naturvårdsplanen medger exploatering inom områden redovisade som hänsynsnivå 3 och 4, men inte inom områden med hänsynsnivä I och2.

Övervägande del av området redovisat som hänsynsnivå 2 brukas idag som trafikområ- de, väg samt gång- och cykelväg.Ett mindre område utgörs av ett öppet markområde bestående av Ubbhultsdrumlinen och åkermark. Drumlinen är redan idag avskuren av Väg 156. Härryda kommun bedömer inte att riksintresse ftjr naturvård påtagligt skadas av exploatering i enlighet med detaljplaneft)reslaget. Detaljplanen medfür även att ett mindre markområde med skog för füreslagen mötesplats/träffpunktllekyla inom hän- synsnivå 4 exploateras liksom öppen mark vid befintlig ladugårdsbyggnad i anslutning till Hällingsjö gästgiveri. Redovisningen av olika hänsynsniväer är väldigt grov och översiktlig. Eftersom övervägande del av aktuellt planområde redan idag är exploaterad blir redovisningen av naturvärdena något felaktig i området. Det firurs inga höga natur- värden inom övervägande del av planområdet.

I södra delen av planområdet rinner Gisslebäcken i vilken det finns skyddsvärda bestånd av flodpåirlmussla och öring. Härryda kommun bedömer inte att dessa bestånd skadas av ftireslagen exploatering då utveckling i södra delen av planområdet består av utvidgning av befintlig pendelparkering som ligger ca 60 m från bäcken och ca 30 m från dammen. Vidare planläggs begränsade sträckor av bef,rntlig väglstig söder om pendelparkeringen som allmän platsmark lokalgata och gång- och cykelväg ftir att möjliggöra till- och utfart från fastigheterna Hällingsjö 1 : 10, I:12, l:1 8 samt 1 :33. Planläggningen för lokalgata och gc-väg kommer i realiteten inte resultera i någon utbyggnad och breddning av befintlig väglstig som skulle kunna påverka Gisslebäcken och dess bestånd av flodpärl- mussla och öring. Dagvatten från området ska omhändertas lokalt i en damm och maga- sin.

4(r6) 99 Park

En mötesplats ftireslås lokaliseras centralt i Hällingsjö inom det område som ?ir redovisat som ett fokusområde ftir grönytor i Grön plan antagen i juni 2012. Mötesplatsen skulle med denna placering komma att ligga naturskönt utmed dammens strand och vid den gamla kvarnen. Platsen kan locka såväl Hällingsjöbor som tillfülliga besökare till ett besök.

Mark

Geoteknik

Konsultema Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Härryda kommun tagit fram en geoteknisk undersökning daterad 20 13 -09 -13.

Den geotekniska undersökningen visar på att jordlagerftiljden i undersökningsområdet överst bestar av ca 0,2-0,4 m mulljord eller ca 0-1,2 m fyllning av grusig sand, grusig siltig sand eller siltig sand. omväxlande sand och grus fram till ca l-4 m djup ftirekommer under frllningen eller mulljorden. Sittig och lerig jord såsom grusig siltig sand, siltig sand, lerig silt eller siltig lera ftirekommer även i södra delen av området. Därunder ftirekommer ett ca l-7 m tjockt lager av fast lagrad friktionsjord eller morän som vilar på berg.

I en undersökningspunkt i den sydöstra delen av undersökningsområdet ftirekoÍlmer även ett ca2,0 m tjockt lager av torv och sandig siltig gyttja på mellan 3-5 m djup.

På grund av trolig tråiff mot block eller sten har de flesta trycksonderingarna inte gått djupare än ca l-4 m. Jorden bedöms vara blockig. Berg har påtraffats i wå punkter (Rl0 och R16) vid 9 m respektive 2,6 m djup.

Grundvattennivån bedöms ligga under grundläggningsnivån ftir bebyggelsen, då alla grundvattenrör vid nivåmätning2013-07-01 var torra. Vid undersökningstillftillet upp- mättes en fri vattenyta vid ca0,5-2,0 m under mark¡an.

Rekommendationer b o s tad Ramböll bedömer att utifrån resultaten av den geotekniska undersökningen att grund- läggning av bostäder kan utftiras som ytlig grundläggning i friktionsjorden, exempelvis som platta på mark.

Befintligt mulljordlager i ytan och eventuellt organiskt material inom byggnadsytoma ska bortschaktas innan grundläggning sker.

Ramböll bedömer inte att sättningar av langtidskarakt¿ir bör uppkomma med de byggnader som planeras inom området eftersom området inte bedöms vara sättnings- känsligt.

Rekommendationer ny gång- och cykelvrig, busshållplats samt parkering I samband med terrasseringsarbete ska all mulljord och eventuellt organiskt material bortschaktas.

s(16) 100 Resultat Analysresultaten har även jämftirts med Naturvårdsverkets riktvärden vid återvinning av avfall ftir anläggningsändamål (Naturvårdsverket, 2010), där nivåer für halter som utgör en risk som å[r mindre än ringa redovisas. Nuvarande verksamhet liksom planerad mark- användning inom planområdet bedöms motsvarar MKM, med undantag ftir de nordöstra delama vid Gästgiveriet som motsvarar KM eftersom bostäder planeras i denna del-

De uppmätta halterna av metaller understiger de generella riktv¿irdena für KM i samtliga analyserade jordprover. Halterna understiger även nivån für mindre Zin ringa risk, undantaget bly som i Rl5 ligger pä24 mglkg TS jämftirt med riktvärdet på 20 mg/kg TS.

Även uppmätta halter av petroleumämnen understiger de generella riktvärdena lor KM samt nivån ftir mindre åin ringa risk i samtliga analyserade jordprover.

Bedömning Sammanfattningsvis är de uppmätta haltema låga och füroreningsnivån ligger under både riktvËirdet ftir KM och nivån ftir mindre än ringa risk, undantaget bly i en punkt.

Ramböll bedömer med tanke på planerad markanvändning att massor bör kunna hanteras utan restriktioner vid schaktning och anläggande av busshållplats och nya parkeringsplatser. Massorna bedöms även kunna anvåindas i samband med byggnation ft)r bo- stadsändamål i östra delen av planområdet. Överskottsmassor bedöms kunna återan- våindas på platsen, t ex vid pendelparkeringen. Ramböll bedömer risken für att få en negativ påverkan på omgivande mark, vatten och människors hälsa vara liten'

Miljö- och hälsoskyddskontoret ska samrådas om massorna ska användas for anlägg- ningsändamåI, eftersom en anmälan enligt miljöbalken då kan krävas. Massor som transporteras från platsen ska omhändertas av godkänd mottagare och uppfflla de krav som mottagaren ställer.

Slut s ats er milj ö tekni s k mar kunder s ökning Analysresultaten visar att füroreningshalten inom området är låg varvid Ramböll gör bedömningen att massorna bör kunna hanteras utan restriktioner.

Vid schaktning ska man vara uppmärksam på awikande lukt och utseende, eftersom det inte går att utesluta att det kan finnas högre halter av ftiroreningar i punkter eller om- råden som inte undersökts eller att det fiirekommer ämnen eller füroreningar som inte analyserats. Om fürorening påträffas vid grävning ska tillsynsmyndighet omedelbart kontaktas.

Radon

Enligt SGAB:s utredning ligger planområdet till övervägande del inom ett område med låga radonvärden, vilket primärt inte medft)r några krav på radonsäkert byggande.

7(16) 101 Svårigheter under eventuellt schaktarbete kan komma att uppstå då jorden bedöms vara stenig och blockig.

Bergschakt kan komma att bli aktuellt beroende på vilken nivå den nya parkeringen planeras atI bygga då stora block och berg i dagen har observerats öster om befintlig parkering.

Ramböll bedömer områdets totalstabilitet vara tillfredsställande med håinsyn till topo- grafrn, djup till fast botten och jordlagerftiljd.

Förorenad mark

Konsultema Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Härryda kommun även tagit fram en milj oteknisk markundersökning daterad 2013 -08-29 .

Syftet med den miljötekniska markundersökningen har varit att undersöka om tidigare och nuvarande markanvändning gett upphov till ftiroreningar på platsen samt hur eventuella överskottsmassor ska hanteras.

Enligt Naturvårdsverkets riktvärden ftir lororenad mark, rapport 5976, klassas befintlig pendelparkering och bensinstation som en mindre känslig markanvËindning, MKM, och bostäder som kåinslig markanvändning, KM. Detaljplanen planlägger och möjliggör dåirmed verksamheter klassade som MKM och KM.

Hällingsjö 1:50, inom vilken bensinstationen ligger, är branschklassad fiir drivmedelshantering och har utifran branschklassningen bedömts tillhöra riskklass 2. Enligt risk- klassningen finns inom klass 2 stor risk fìir fürorening som har en negativ påverkan på människors hälsa och på miljön inom fastigheten.

Historik Bensinstationen byggdes 1972. Det har endast fürekommit drivmedelshantering och restaurangverksamhet inom fastigheten aldrig verkstad eller tvätthall. Det finns ingen dokumentation om spill eller övriga incidenter som kan ha orsakat ftirorening inom fastigheten.

Vid gästgiveriet har det funnits en gårdssåg och ett brygghus. Inga kemikalier anvåindes vid gårdssågen utan endast ren sågning fürekom.

Analys Jordprover har analyserats med avseende på metaller, alifateg aromater, BTEX samt polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Analysresultaten har jlimftirts med Natur- vårdsverkets generella riktvärden ftir ftirorenad mark (Naturvardsverket, 2009).

Resultat som redovisar KM, kåinslig markanvändning, innebär att markkvalitén inte begr?insar val av markanvändning och att grundvattnet skyddas. Bostäder, odling och grundvattenuttag tir användningar som kan lokaliseras till mark med halter under KM. Resultat som redovisar MKM, mindre k?inslig markanvändning, innebåir att markkvali- tén begränsar val av markanv?indning. Industrier och vägar är exempel på sådan mark- anvtindning.

6(16) 102 Fornlämningar

Inom planområdets finns inga kåinda fornlåimningar. I nåirområdet f,rnns dock ett antal fasta fornlåimningar. Vâster om Väg 156 finns en kåind fast fornlämning i form av en väghållningssten i gnejs från nyare tid och precis norr om planområdet, öster om Väg 156, finns en vägvisarsten i kalksten från nyare tid. Öster om planområdet, norr om Häl- lingsjövägen, frnns bebyggelselåimningar fran medeltidlnyare tid samt en övrig låimning i form av en högliknande låimning.

Bebyggelse

Inom planområdet ligger en bensinstation med butik- och serveringslokal. I anslutning till området ligger bostadsbebyggelse och ett gammalt gästgiveri.

Inom Hällingsjö 1:43 finns en mindre ekonomibyggnad som tillhör det gamla gästgive- riet. Utifran byggnadens skick och utseende bedöms inget bevarandevärde füreligga. Detaljplanen möjliggör istället avstyckning av en ny bostadsfastighet. En flerfamiljs- bostad med en maximal byggnadsarea på 300 m' med tillhörande gemensamt uthus/sophus på maximalt 100 m2 ftirslås. Byggnadshöjden begränsas till maximalt två våningar med möjlighet till inredningsbar vind. Med håinsyn till omgivande kulturmiljö regleras även områdets utformning, såsom fasadmaterial, fÌirgsättning och takläggning i planbeståimmelser i syfte att anpassa ny bebyggelse till miljön.

En stor del av füreslagen bostadsfastighet prickmarkeras, d v s omöjliggörs ftir uppftirande av byggnad, med håinsyn till riskavstand till bensintank och vägtrafikbuller fran Yäg 527lHällingsjövägen. Avståndet mellan påfrllnings- och avluftningsanordning till underjordisk cistern och möjlig byggrätt är ca70 m och ca 12 mtill väg'

Service

Tillgänglighet

Tillgängligheten inom och till området bedöms bli god.

Gator och trafik

Gatunät

Trafikverket åir väghållare till Väg 156 som utgör en huvudled i gatunätet. Reglerad hastighet är 60 km/h i höjd med planområdet. Trafikverket åir även väghållare ftir Väg 527,IJâllingsjövägen med reglerad hastighet 50 km/h.

Tillfart till ftireslagen ny bostadsfastighet ska ske via befintlig tillfartsväg till gäst- giveriet.

Föreslagen allmåin platsmark, p-plats och lokalgata, ska möjliggöra tillfart till angr¿insande fastigheter Hällingsjö 1:18 och 1:12 sydväst om planområdet. Tillfart till Hä11- ingsjö 1:10 sker söderifran via Hällingsjö Allé.

8(16) 103 Gång- och cykelvä7, gc-väg

Utmed nona sidan av Väg 156 går en befintlig gàng- och cykelväg till Eriksmyst. Denna leds om på en kortare sträcka så att den går öster om ftireslagen busslinga och hållplats vid bensinstationen ftir att ansluta gang- och cykelvägen på södra sidan av Hällingsjö- vägen i höjd med pendelparkeringen. Uppställning ftir cyklar ftireslås vid busshållplat- sema och pendelparkeringen.

Parkering

Idag finns en pendelparkering i södra delen av planområdet, inom del av Hällingsjö l:43. Det finns även ca 40 st parkeringsplatser inom Hällingsjö l:43 i anslutning till bensinstationen som används ftir pendelparkering. Med ftirvåintat ökat kollektivtrafik- åkande ftireslås pendelparkeringen söder om Hällingsjövägen utökas till att totalt omfatta ca 140 parkeringsplatser. Denna utökade parkeringsyta möjliggörs genom planlägg- ning ftir allmän platsmark - p-plats. Detaljplanen möjliggör uppftirande av murar och j ordvallar mot angråinsande bostäder.

Gemensam parkering till ñreslagen bostad ska ske inom egen fastighet.

Kollektivtrafik

Väg 156 trafikeras idag av ett flertal busslinjer mot bl a Kinna, Sätila, Mölnlycke och Göteborg. Idag stannar bussen vid en bussficka med väntkur på östra sidan om vägen invid Statoil ftir nongående trafik och vid en bussficka med väntkur på västra sidan für södergående trafik. Påstigande till den västra bussfickan måste passera över Väg 156 utan särskilt övergångsställe. Passagen utgör en trafîkfara, särskilt ftir bam. För att för- bättra trafiksäkerheten på platsen ftireslås en vändslinga ftir bussar i södergående riktning samt en breddning av vägen ftir ombyggnad av busshållplatsen i norrgående riktning. Denna ombyggnad möjliggörs genom planläggning av allmän platsmark - bussgata. Platsen tillgänglighetsanpassas även. Hållplatserna ska utformas för att vara trygga.

Yäg527 trafikeras idag av en busslinje

Teknisk försörjning

Dagvatten

Enligt antagen dagvattenpolicy ska dagvatten omhändertas lokalt om möjligt. Dagvatten ska omhändertas lokalt inom respektive fastighet genom ftirdr

Detaljplanen möjliggör anläggande av en dagvattendamm inom allmän platsmark - PARK, till vilken vatten från pendelparkeringen redovisad som allmän plats - P-PLATS kommer att ledas. Avrinning fran allm?in plats - BUSSGATA och kvartersmark - Gr

e(16) 104 kommer att omhtindertas inom dagvattenmagasin inom område redovisat som allmän plats - BUSSGATA. Vidare kommer råinnstensbrunnar med oljefilter att anläggas. EI

Vattenfall Västnät AB svarar für områdets elftirsörjning.

Avfall

Befintlig återvinningsstation inom Hällingsjö l:50 ftireslås flyttas till annan plats inom bensinstationsområdet, Hällingsjö 1:50. Ytan ftir återvinningsstationen utökas gentemot dagens station für att kunna inrymma fler k¿irl.

KONSEKVENSER

Avvägn ingar en l¡gt miljöbalken

Den planerade markanvåindningen innebåir ingen konflikt med riksintressen eller andra allmåinna intressen. Anvåindningen åir därmed ftirenlig med Miljöbalken kapitel 3. Ubb- hultsdrumlinen, riksintresse für naturvård bedöms inte skadas påtagligt av exploatering i enlighet med detaljplanefiireslaget, se avsnitt Natur ovan.

Detaljplanen kommer lokalt inte att medftira att någon miljökvalitetsnorm enligt Miljö- balken kapitel 5 överskrids.

Upphävande av strandskydd

I samband med antagande av detaljplanen fiireslås upphävande av strandskydds- bestämmelserna inom de delar som idag omfattas av strandskydd och som i planen anges som kvartersmark ftir bilservice m m (Gr) och som allmän platsmark für busstrafik m m (BUSSGATA) och trafik mellan områden (HUVUDGATA). Området som füreslås upphävas utgör ca4 ß5 rt.

För att ett upphävande av strandskyddet ska vara möjligt ska såirskilda skal enligt Miljö- balken 7 l8c-dg uppffllas. Kommunen bedömer att ftiljande särskilda skäl uppfulls:

o Området behöver tas i ansprak ftjr att tillgodose ett angeläget allmåint intresse som inte kan tillgodoses utanftir området.

o Den aktuella platsen är belägen på redan ianspråktagen mark.

Föreslagen exploatering (norra delen av busslingan och omledning av befintlig gång- och cykelväg) utgör ett allmänt intresse i form av trafiksåikerhetshöjande åtgÈird samt tillgänglighetsanpassning av busshållplats som inte kan tillgodoses utanfür strandskyddat område, d v s det f,rnns ingen altemativ lokalisering till dessa funktioner. Lokalise- ring av busslinga inom strandskyddat område motiveras även av trafiksäkerhetsaspekten då befrntlig gårrrg- och cykelväg och pendelparkeringar åir lokaliserad pä östra sidan om Väg 156. Det är mer trafiksfüert att samla funktionerna på en sida om vägen ftir att minimera korsningsbehoven. Vidare skulle lokalisering av dessa anläggningar utanftir strandskyddat område medftira att jungfrulig mark skulle tas i anspråk.

10(16) 105 Det område som idag omfattas av strandskydd och som i planen avses ftir bilservice m m 2ir till största delen ianspråktaget i form av hårdgjorda ytor och klippta gräsytor. Huvuddelen av bensinstationsbyggnaden ligger inom området fÌir strandskydd.

Det område där strandskyddet fÌireslås upphävas bedöms vidare sakna betydelse ftir strandskyddets huvudsakliga syfte då aktuellt område redan är iansprfütaget. Allmän- hetens framkomlighet bedöms inte ftir?indras, utan i stället underlättas i samband med genomftirandet av detaljplanen. Vidare bedöms naturen i detta område sakna värde ftir växt- och djurlivet.

Föreslagen bostad ligger utanftir strandskyddat område.

Miljökonsekvensbeskrivning och Miljöbedömn¡ng enligt MKB-förordningen

En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska, enligt Plan- och Bygglagen upprättas "om detaljplanen innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser".

Detaljplanen omfattar ett befintligt trafikområde med utbyggd infrastruktur som gator, vatten- och avlopp, elfÌirsörjning och kollektiurafik. Detaljplanen möjliggör trafiksåik- ring av trafikmiljön idag genom ombyggnad av bl a busshållplatser.

Planen innebåir ingen betydande miljöpåverkan och särskild miljökonsekvensbeskriv- ning behövs därftir inte. Planen avser ett litet område på lokal nivå och omfattas inte av kriteriema i MKB-ftirordningens bilaga 4. Planen berör inte Natura 2000 eller verksamheter enligt MKB-ftirordningens bilaga I eller 3. Någon miljöbedömning av planen be- hövs därftir inte. Samråd har 2012-12-04 skett med Låinsstyrelsen, som delar kommunens bedömning.

Planerad markanvÈindning innebåir ingen konflikt med riksintressen eller andra allmänna intressen. Ubbhultsdrumlinen, riksintresse für naturvård bedöms inte skadas påtagligt av exploatering i enlighet med detaljplaneft)reslaget, se Riksintresse ftir naturvård och Natur ovan.

Föreslagen exploatering bidrar i sig inte till att påverka kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. Trafikökningen till och från området bedöms lokalt inte heller medft)ra att någon av de hittills antagna miljökvalitetsnormerna överskrids. Förhoppningsvis kan satsandet på kollektivtrafiken genom trafiksäkring av miljön och pendelparkering bidra till att fler nyttjar kollektiva ftirbindelser.

Natur

Detaljplanen medfür att eil område redovisat som hänsynsnivå 2 och ett område redovisat som hänsynsnivå 4 i Naturvardsplanen berörs. Se redovisning Natur ovan.

l 1(r6) 106 Hälsa och säkerhet

B u lle r och I uftförore n i ng a r

Riksdagen antog i mars 1997, vid beslut om InfrastruWurinrihning ft)r framtida transporter, riktv¿irden für trafikbuller. Riktvåirdena bör inte överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad och/eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Bo- verkets rekommendationer i publikationen Buller i planeringen - planeraþr bostdder i områden utsatta Jör butler från vr)g- och spårtrafik Boverket Allmcinna råd 2008: I ska füljas.

Rekommenderade riktvåirden ekvivalent ljudnivå inomhus 30 dBA, maximal liudnivå inomhus nattetid 45 dBA (får överskridas högst 5 ggrlnatt 22-06), ekvivalent ljudnivå utomhus 60 dBA, elcvivqlent tjudnívå vid fasad 55 dBA och maximal ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostad 70 dBA (fär överskridas högst 5 ggrltimme dagtid). Vibrq- tionsnivån ìnomhus i sovrum fär ej överstiga0,4 mm/s. För arbetslokaler 2ir det rekommenderade riktv¿irdet elwivalent tjudnìvå invidfasad 65 dBA över dygnet och ekvivalent ljudnivå inomhus 40 dBA. För kontorslokaler är det bra om lägre ljudnivåer kan uppnås, ca 35 dBA.

Maximal ljudnivå ber?iknas med avseende på Lp**, 5th, vilket innebåir att den beråiknade maximala ljudnivån från det sjätte mest bullrande fordonet (under aktuell jåimftirelse- period) avgör huruvida riktv¿irdet ftir maximal ljudnivå innehålls eller inte.

Konsultftiretaget Ramböll AB har tagit fram en bullerutredning ftir beråikning av buller- nivåerna ftir planerad bostadsfastighet inom del av Hällingsjö 1:43. Den planerade bo- stadsbebyggelsen utsätts ftir buller fran vägtrafik på Väg 527.Yäg 156 ca 100 m väster om planerad bostadsfastighet ligger fÌir långt bort ftir att bidra med vägtrafikbuller.

Ekvivalent ljudnivå (L.o) anger den genomsnittliga ljudnivan under en given tidsperiod, vanligtvis ett dygn, och maximal ljudnivå (L,*) den högsta ftirekommande ljudnivan under en viss period. Om bullerkällan utgörs av en starkt trafikerad väg med någorlunda j¿imnt flöde är ekvivalent ljudnivå ett lämpligt mått, medan maximal ljudnivå är en bättre måttenhet om bullerpåverkan kommer från en mindre vâg ditr enstaka fordon kan ge en avsevåird störning, särskilt nattetid. Hög maximal ljudnivå uppstår ofta nåir tung trafik såsom exempelvis lastbilar och bussar passerar en mottagarpunkt.

Bullerberäkningarna utgår fran trafikberäkningar och andel tung trafik på Väg 156 från år 2009 och fran är 2003 fÌir Väg 52T lHallingsjövägen. Dessa v?irden har sedan upprfü- nats med 0,5 o/o fordon/år till2033.

Reglerad hastighet på Väg 156 är 60 km/h i höjd med planområdet och 50 km/h på Väg S27llFrällingsjövägen i höjd med ftireslagen bostadsfastighet .

Enligt beräkningarna med dessa vÊirden uppfflls alla riktlinjer für vägtrafikbullet. Elwi- valent ljudnivå utomhus understiger riktv¿irde 55 dBA dygnsekvivalent ljudnivå (fri- fÌiltsvåirde vid fasad). Högsta berliknade värdet 54 dBA dygnsekvivalent ljudnivå uppstår vid södra gavelns östra hörn. Se figur 2 nedan.

r2(16) 107 Maximal ljudnivå utomhus dagtid under den timme på dagen (06-22) som det passerar flest fordon överstiger inte 70 dBA. Högsta beräknade värdet 70 dBA maximal ljudnivå uppstår vid södra gavelns östra hörn. Se f,rgur 3 nedan.

Inte heller maximal tjudnivå nattetid (22-06) utomhus överstiger 70 dBA, vilket innebär att det hnns mycket goda möjligheter att innehålla riktvärde 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid. Även nattetid bertiknas det högsta värdet vid södra gavelns östra höm till 70 dBA maximal ljudnivå. Se figur 4 nedan.

Sammanfattningsvis uppfulls riktvärde 55 dBA dygnselwivalent ljudnivå utomhus (fri- fÌiltsvärde vid fasad). Likaså innehålls riktv¿irde 70 dBA maximal ljudnivå vid uteplats under maxtimmen dagtid under fürutsättning attuteplats placeras inom det gröna områ- det som redovisas i figur 3. Riktvarde 45 dBA maximal ljudnivå inomhus nattetidbör utan problem kunna uppffllas om normal ljudisolering ftir fasad används. Ramböll be- dömer mot bakgrund av detta resultat att inget bullerskydd behövs für ftlreslagen bostadsfastighet inom del av Hällingsjö 1:43.

fh¡iunlent niv6 {rån 'råi¡trulik ,r6lÈJ :¡Øliärhrlñe¡dn

,ã t- +, ã) 5t '-r-È {f I *il I

Figur 2. Ekvivalent fudnivåförfastighet Hrillingsjö l:43. Frifaltsvcirdenvidfasad. Kcilla samtliga kartor: Ramball, 20I 3-09- I7, Bullerutredning fastighet Hallingsja I :4 j

lll¡xi¡nal niuá

;E frri Eæ lrfJþcir't!

AI ,;. Ûf 7t ':- ?E {. g5

Figur 3. Maximal tjudnivå dagtid maxtimmenförfastighet Hdllingsjö l:43. Frifaltsvcirdenvidfasad.

I 3(1 6) 108 lllarim¡l niv¡i s :i!åúirå 4ñ {iå¡ErircÊ

è'¿ ¿ tr) < -:= 0! i6,n <=ss '- ?E ..- 7C *] rI g5 I '-

Figur 4. Maximal ljudnivå nattetidför fastighet Hrillingsiö I :43. Frifdltsvcirden vídføsad.

B ran d skydd - Rädd n i n g stj ä n st

Planerade ytor, vändslinga med busshållplats och utökad pendelparkering, i området ska uppfflla kraven på tillgänglighet for räddningstj¿instens fordon.

Risk

Enligt Spränginspektionens ftireskrifter (SAIFS 2000:2) om hantering av brandfarliga vätskor ska avstånden mellan anläggningar für brandfarliga vätskor och skyddsobjekt vara så stora att betryggande skydd erhålls. Risken för antändning av brandfarliga vätskorna, brandspridning inom anläggningen, och brandspridning till skyddsobjekt vid brand i anläggningen ska begråinsas med avstånden.

Inom planområdet i närheten av påfullnings- och avluftningsanordning till underjordisk cistern für bränsle till bensinstation ligger befrntlig butik- och serveringslokal, vilken enligt foreskriftema klassas som en B-byggnad, och en planerad en planerad busshåIl- plats med vändslinga.

I s k B-byggnader vistas vanligen endast människor som kan ftirutsättas känna till ftirekommande hantering av brandfarliga gaser eller vätskor.

Avståndet från påffllnings- och avluftningsanordning till underjordisk cistem till butik- och serveringslokal är ca25 m och ca 40 m till ftireslagen busshållplats.

Miljömål

Exploateringen är ñrenlig med de nationella och regionala miljömålen om begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö.

Med områdets centralaläge i ett befintligt samhälle finns goda möjligheter att utnyttja kollektivtrafik ftir mi lj öanpassade och re surs snåla transporter.

t4(16) 109 ORGANISATORISKA FRAGOR

Tidsplan

Kommunfullmåiktige kan preliminärt anta detaljplanen i januari 2014. Om detaljplanen inte överklagas kan därefter bygglov fÌir större bostäder beviljas i enlighet med detaljplanen.

Genomförandetid

Planens genomfürandetid är 15 år, med början då detaljplanen vinner Iaga kraft. Under genomftirandetiden har fastighetsägare garanterad ratt att fäbygga i enlighet med planen. Detaljplanen gäller även efter genomforandetidens utgång men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägarna kan ställa ansprak på ersättning für ftirlorad byggrätt.

Huvudmän

Kommunen åir huvudman ftir allmän plats.

Planens genomftirande åvilar ftllj ande ansvariga:

Härryda kommun - bussgata inklusive busshållplats, ombyggnad av huvudgata, lokalgata, gång- och cykelväg, pendelparkering, park- mark och återvinningsstation.

- vatten- och avloppsnät inom planområdet

Fastighetsägaren inom - kvartersmark planområdet

Härryda Energi AB - elftirsörjning

FASTIG H ETS RÄTTSLIGA FRAGOR lnlösen av allmänplatsmark

Mark som i planen redovisas som allmÊin platsmark (huvudgata, lokalgata, bussgata, p-plats, park) har kommunen rättighet/skyldighet att fiirvåirva. De privatägda fastigheter och samfülligheter som ska avstå allmåin platsmark åir ftiljande.

Fastiehet Areal (cam') Hällinesiö 1:33 39s Hällinesiö l:43 t4 640 Hällinesiö l:50 2255 Hall s:1 215

Exakt areal fastställs vid lantmäterifü rrättningen.

I s(1 6) 110 Kommunen avser att träffa avtal med de fastighetsägare med flera som berörs av inlö- sen. Kommunen ansöker sedan om och bekostar lantmäteriftirrättningen flor att andra fastigheternas utformning.

Utfart

Fastighetema Hällingsj ö l:I2 och 1 :18 har vid avstyckning fått servitutsrätt att använda "angränsande väg" respektive "Kvarnvägerì." som utfartsväg. Denna rättighet belastar dock inte Kvamvägens sträckning genom füreslagen p-plats. Fastigheternas rätt till utfart säkerställs genom ny lokalgata.

Avtal

Avtal ska träffas mellan Härryda kommun och ägaren av Hällingsjö 1:50 om nytt läge för återvinningsstation.

EKONOMISKA FRAGOR lnlösen av allmän platsmark

Mark som kommunen ska lorvärva ftir att ingå i allmän platsmark ska ersättas enligt Expropriationslagens regler. Det innebär att ersättningen ska bestämmas till ett belopp som motsvarar det minskade värde respektive fastighet får när marken avstås, med ett tillägg om25 %o

Gatukostnader

Uttag av gatukostnader aktualiseras inte på grund av planen.

Kommunens ekonom¡

Kommunens svarar för kostnadema ft)r planläggning, inlösen av allmän platsmark, ombyggnad av busshållplats med vändslinga och pendelparkering, fl¡t av återvinnings- station, omltiggning av gc-väg, utbyggnad av lokalgata och gc-väg samt utfürande av mötesplats inom parkmarken.

Mölnlycke september 2013 reviderad i november 2013 SEKTORN FÖR SAMHALLSBYGGNAD

Michaela Kleman Anna Wallin Planchef Planarkitekt

Genomft)randefrågor:

Hans Johansson Markingenjör

16(16) 111 HÄRRYDA Antagandehandling KOMMUN November 2013

Sektorn för samhällsbyggnad

Detaljplan för del av Hällingsjö l:43 m fl KNUTPUNKT KALLARBACKEN i Hällingsjö, Härryda kommun

Utlåtande

Förslag till detaljplan upprättad i september reviderad i november 2013 har varit füre-

mål ftir en andra granskning med en begränsad sakägarkrets i enlighet med 5 kap 18 $ Plan- och bygglagen (2010:900) under tiden 5 - 12 november 2013. Detaljplanen var även füremål ftjr granskning enligt 5 kap 18 $ Plan- och bygglagen (2010:900) PBL under tiden 30 september - 28 oktober 2013. Granskningshandlingar sändes till remissinstanser 2013-11-04 och information till sakägare 2013-11-04. Vid första gransknings- tillfÌillet sändes granskningshandlingar till remissinstanser 2013-09-27 och information till sakägare 2013-09-27. Handlingar har funnits tillgängliga i kommunhuset samt på kommunens hemsida.

Inför granskning 2 reviderades planhandlingarna genom att plankartan kompletterades med planbestämmelser avseende omhändertagande av dagvatten samt strandskydd. Vi- dare anpassades füreslagen kvartersmark ftjr bostadsbebyggelse samt bil-, bensin och återvinningsändamål till gällande fastighetsgräns mot Hällingsjö 1:50 och den rätt till utfart för fastighet Hällingsjö 1:10 över allmÊin platsmark gc-väg inom Hällingsjö 1:33 togs bort då fastigheten har sin tillfart via Hällingsjö Allé. I övrigt gjordes nâgra redak- tionella ändringar i planhandlingama. Antagandehandlingarna överrensstämmer med granskningshandling 2.

Förslaget är ftrenligt med gällande översiktsplan och gfu att ftirena med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurser enligt Miljöbalken kap 3. Förslaget medfür inte att någon miljökvalitetsnorm enligt Miljöbalken kap 5 överträds.

YTTRANDEN GRANSKNING 5 .12 NOVEMBER 2013

YTTRANDE FRAN LANSSTYRELSEN

Länsstyrelsen, yttrande daterat 2013-1 1 -12 Yttrandet återges i sin helhet.

Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att det i planhandlingarna måste motiveras varför det inte finns någon annan lämplig lösning med avseende på strandskyddet, för att strandskyddet ska kunna upphävas med hänvisning till det särskilda skäl (den omständighet) som kommunen tillämpar.

1(14) 112 Låinsstyrelsen har inga övriga synpunkter på revideringarna i granskningshandling 2, reviderad i november 2013. Länsstyrelsen hänvisar i övrigt till granskningsyttrande daterat 2013 -10 -28, dnr 402-3 1892-2013.

Kommentsr: Upplysningarna noteras. Planbeslcrivningen Jörtydligas avseende sluilen till varfi)r srirskílda skalfar dispens från strandsþddsbestcimmelsernaföreligger.

SAMRAD MED SAKÄGARE

Hällingsjö 1=43, Hans Setterstig, skrivelse inkommen 2013-11-12 Gunborg Engströms dödsbo c/o Hans Setterstig meddelar att de godktinner granskningshandling upprättad i september reviderad i november 2013.

Kommenîar : Upplysningen noter as.

YTTRANDEN GRANSKNING 30 PTEMBER . 28 OKTOBER 2OI3

YTTRANDE FRAN LÄNSSWRELSEN

Yttra nde daterat 201 3-1 0 -28 Yttrandet återges i sin helhet.

Bedömning enligt 11 kap 10S PBL Låinsstyrelsen bedömer med håinsyn till ingripandegrunderna i 1l kap 10 $ PBL och nu kända ftirhållanden att planen kan accepteras och därftir inte kommer att prövas av Länsstyrelsen om den antas.

Motiv ftir bedömningen Låinsstyrelsen befarar inte att riksintresse enligt miljöbalken (MB) påtagligt kommer att skadas, att mellankommunal samordning blir olämplig, att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken inte ftiljs, att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser eller att bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken ftir olyckor, översvämning eller erosion.

Synpunkter på ftirslagshandlingen Strondslrydd Låinsstyrelsen påpekade i samrådsyttrande att det ska framgå av handlingarna hur strandskyddat område ftir Gingsjön påverkas och hur frågan ska hanteras.

Kommunen füreslår att strandskyddet upphävs inom planområdet och hänvisar som såirskilt skäl bland annat till omståindigheten att området behöver tas i anspråk ftir att tillgodose ett angeläget allmåint intresse som inte kan tillgodoses utanftir området. Kommunen konstaterar att det inte finns alternativa lokaliseringar. Länsstyrelsen anser att ätgañen är av ett angeläget allmåint intresse. I prop. 2008109119 påpekas att om- ständligheten kan utgöra såirskilt skäl ftir dispens under fürutsättning att en annan lokalisering är omöjlig eller i vart fall orimlig ftir att tillgodose det angelägna allmåinna in- tresset. Kommunen behöver tydligare ftirklara och visa pä att sådana omståindigheter ftireligger.

2(14) 113 Länsstyrelsen påminner om att det ska framgå av plankartan var strandskyddslinjen går och var skyddet ftireslås upphävas med hänvisning till kartans teckenftirklaring.

Naturvård Det åir angeläget att det under byggskedet tas håinsyn till djurlivet i området. Om fridlys- ta djur påträffas ska kontakt tas med Låinsstyrelsens naturvårdsenhet.

Miljöslqtdd Gisslebäcken är klassat som nationellt vtirdefullt vatten für natur och innehåller flod- pärlmussla och öring. Enligt illustrationskartan och planbeskrivningen ska antalet platser på pendelparkeringens yta mer än tredubblas. För att minimera påverkan på Gissle- bäcken behöver dagvatten fran p-platsen omhändertas lokalt med oljeavskiljning. En dagvattendamm nämns i planbeskrivningen men yta ftir den åir inte reserverad i plankartan och därftir inte juridiskt bindande. Det behöver anges i planen att dagvatten ska om- håindertas lokalt och behandlas med avseende på oljeavskiljning.

Buller Länsstyrelsen vill uppmärksamma på att buller som genereras av trafiken till och fran bensinstationen kan vara störande ftir bostäder.

Beredning Ärendet har handlagts av Christina Gustafsson och granskats av Johanna Severinsson. Vad som angivits ovan gäller som statens samlade myndighetsuppfattning vid en av- vägning mellan olika framftirda synpunkter.

Kommentør: Upplysningarna noteras. Planbeslvivningen rt)r\dligas avseende sluilen till varfor srirskilda skal ft;r dispens från strandslqtddsbesttimmelsernaföreligger. Vida- re kompletteras planknrtan med redovisning av grillande strandsþddslinje samt en be- stdmmelse Jör område somföreslås upphävas.

Länsstyrelsens naturvårdsenhet kontaktas omfridlysta djur påtraffas under byggskedet.

Plankartan kompletteras med en bestrimmelse om att dagvatten ska omhdndertas loknlt med oljeavskiljning.

Kommunen bedömer inte mot bakgrund av låga hastigheter inom bensinstationsområdet och ett minsta avstånd om co 35 mfrån byggrritt tíll grdns fi)r bensinstationsområde att r e ko mm e n de r a de b ul I e r niv åe r för tr afi k öv e r s lcr i d s.

YTTRANDEN FRAN NÄMNDER, FÖRENINGAR, BOLAG M FL

La ntmäte ri mynd i g hete n, yttra n de date rat 201 3 -1 0 -04 Lantmäteriet anser inte att egenskapsbestämmelserr"y" bör användas eftersom den inte innebåir att det är prövat att servitut kan bildas. Vidare utesluter inte bestämmelsen att utfartsservitut kan lokaliseras till annan plats. Fastighetsindelningsbestämmelser bör till?impas om det är viktigt att utfart ska ske inom det i detaljplanen redovisade området.

Fastighetsftirteckning bör kompletteras med de uppgifter kring servitut till ftirmån ftir Hällingsjö l:12 och 1: l8 som redovisas i.

3(14) 114 Kommentør: Hdllingsjö I:10 rir en avsöndring för vilken inget lantmciteriservitut har bildats. Detfinns inte heller något inslcrivet avtalsservitut i I:33 tillförmånfar I:10, varrt)r det inte är en befintlig "servitutsfråga" att redovisa.

Kommunen redovisar genom planbestdmmelsen "y" på allmän plats (PARK), att man har för avsih att medge biltrafik þr utfart från Hrillingsjö I:10. Dettq srikerstrills genom beslut i kommunfullmdhige i samband med antagande av detaljplan. Det är inte aktuellt att bilda något servitut på allmdn plats.

Vattenfal I Eld istribution AB, yttrande daterat 2013-1 O-07 Vattenfall Eldistribution att inte har något ytterligare att erinra mot planfürslaget utöver de synpunkter de framftirde i remissvar daterat 2013-03-06 i vilket de meddelar att de har anläggningar inom och i närheten av planområdet (10 kV kablar, 0,4 kV kablar samt en transformatorstation) i enlighet med bifogad karta aktbilaga 2. Anläggningarnas lä- gen är dock inte exakta, då de inte 2ir inmätta.

Vattenfall informerar att befintlig transformatorstation ska ersättas med den ny som kommer att placeras ca 10-20 m nordväst om befintlig station, se bifogad karta aktbilaga 1. En planbestämmelse och område med måttet 8 x 8 m ftir tekniska anläggningar - E bör inftiras på plankartan enligt bifogad karta. Enligt gällande starkströmsfiireskrif- ter ska det horisontella avståndet mellan nätstation och brännbar byggnadsdel eller bråinnbart upplag vara minst 5 m. Vidare måste tillfartsväg für arbetsfordon finnas.

Som information framftirs att befrntlig luftledning på bifogad karta, aktbilaga 3, ska ersättas med en jordkabel.

Enligt Nät 2012 K $ 7.3 får inte byggnader uppftiras, marknivån ändras, eller andra åt- gärder vidtas som äventyrar funktionen eller driften av nâtägarens anläggningar.

Förutsatt att framfiirda synpunkter ftiljs har Vattenfall Eldistribution AB inget ytterligare att erinra mot aktuell detaljplan.

Kommentør : Upplysningarna noter as.

Statoil Fuel & Retail Sverige AB, yttrande daterat 2013-10-10 Statoil Fuel & Retail Sverige AB har inget att erinra mot detaljplanen fürutsatt att Stato- ils verksamhet inte äventyras vad gäller skyddsavstånd, visabilitet, tillgänglighet eller annan negativ påverkan.

Kommentar: Upplysningarna noteras. En stor del av föreslagen byggrritt omöjliggör placering av bostad far aft uppnå rekommenderat sþddsavstånd mot påfyllnings- och avlufiningsanordning till underjordisk cistern. Föreslagen byggrcitt ligger på ca 70 m avstånd.

Trafi kverket, yttra nde daterat 2013-1 0 -24 Trafikverket remissvar i samband med samråd av detaljplan daterat 2013-03-08 berörde bl a oskyddade trafikanters behov att kunna korsa Väg 156 samt behov av ett genomfti- randeavtal mellan Trafikverket och kommunen innan planens antagande. Vidare fram- fürdes att en vägplan krävs om ny mark behöver tas i anspråk ftir att utvidga Trafikver- kets vägområde.

4(14) 115 Trafikverket poängterar att det är viktigt att säkerställa att boendemiljön blir acceptabel utifrån bullersynpunkt samt att det fiirutsätts att Boverkets Allmänna råd 2008:l och Boverkets Byggregler (BBR) ftiljs.

Ett genomfürandeavtal har träffats mellan kommunen och Trafikverket. Verket pätalar att det i det fortsatta arbetet med utformning av vägområdet är viktigt att en fortsatt dialog kring var och hur det rir lämpligt ftir oskyddade trafikanter att korsa Väg 156 hålls.

I planhandlingama anges att reglerad hastighet på Väg 156 ska sËinkas. Trafikverket ser inget behov av en sänkning av denna hastighetsgråins varftir det även fortsättningsvis bör ftirutsättas att det kommer vara 60 km/h som gäller på aktuell vägsträcka.

Kommentør: Upplysningarna noteras. Av Norconsult upprdttad bullerutredning daterad 2013-09-17 framgår att rekommenderade riktvrirdenför trafikbuller uppfylls. Re- kommenderade bullernivåer uppfylls civen om inte en hastighetsscinlcning av Vdg 156 ske, då utredningen visar att Vcig 156 ligger för långt bort för att bidra med vrigtrafik- buller för de nya bostäderna påfastighet Hdllingsjö I:43. Bostridernq utsritts driremot rt)r buller från Vrig 527.

Trafilwerket kommer att samrådas í fortsatt arbete med utformning av vägområdet och o s þddade tr afi kanter s kor s nings möj I i ghe t er.

Statens geotekn¡ska institut, SGl, yttrande daterat 2013-10-21 SGI meddelar att de inte har några synpunkter på de geotekniska bedömningar som görs i upprättad geoteknisk utredning, vilken visar att jordmËiktigheterna ¿ir relativt begråinsa- de och att stabiliteten är tillfredställande med h?insyn till topografi, jorddjup och jordla- gerfriljd. SGI anser därmed att de geotekniska fürutsättningarna nu klarlagts på ett ftir planskedet tillfredsställande sätt, varvid SGI från geoteknisk synpunkt inte har nägra invändningar mot planfürslaget.

Kommentar : Upplysningarna noteras.

Bohusläns museum, yttrande daterat 2013-10-28 Hällingsjö gästgiverimiljö, vilken utgör en del av exploateringsområdet, finns med i kommunens kulturmiljöplan antagen 2012.I Kulturmiljöplanen anges att planens syfte "... är aftbevara de kulturhistoriska kvaliteterna i de miljöer som beskrivs...". Vidare står "Värnandet av kulturmiljöer måste ges en framskjuten plats i planeringen och bedrivas långsiktigt".

Till gästgiverier hörde alltid ekonomibyggnader och de som finns kvar idag ger en miljö som kan ftirstås som delar i en större helhet varför ett gästgiveri utan ekonomibyggnader en utgör en stympad och oläsbar miljö.

Gästgiverier som låg omkring med två mils mellanrum, hade en kulmen ftir skjuts- väsendet på 1850-talet. Från Elfsborgs låin utgick 26,314 hästar 1860. Hällingsjö kan sannolikt uppvisa ett stort antal resande, då gästgiveriet 1åg utefter handelsvägen till Jönköping.

s(14) 116 Endast ett fåtal gästgiverier med ekonomibyggnader finns kvar i länet idag. I Hälling- sjös fall finns även vägsträckningen som passerar gästgiveriet intill sjön kvar. Miljön utgör därñr en helhet och har ett sammanhang.

Det finns inga kända fornlåimningar inom området, men ett fatal fasta fornlämningar i områdets närhet. Däribland Björketorp 27, vilken ligger direkt väser om Väg 156. Till varje fast fomlämning hör ett fornlämningsområde.

Museet upplyser att ingrepp i ett fornlämningsområde kräver tillstand av Låinsstyrelsen. Bohuslåins museum bedömer mot bakgrund av att planområdet till större del är bebyggt idag och att inga kända fomlåimningar finns inom eller i planområdets n?irhet, att en arkeologisk utredning inte är motiverad. Bohusläns museum har därmed inget att erinra mot ftirslaget sett utifran ett fornl2imningsperspektiv.

Museet tycker det är beklagligt att inte detaljplanen behandlar hela kulturmiljön i Häl- lingsjö som en helhet och att inte heller hela gästgiverimiljön berörs. Det åir angeläget att en detaljplan som säkerställer värdena såväl utmed den gamla vägen ftirbi gästgiveri- et som gästgiveribyggnaden som sådan tas fram. Bohusläns museum finner aktuell plan- avgrÈinsningvara en markering av kommunen att inte värdesätta helheten i miljön. En ftirutsättning für möjligheten att möjliggöra en ny byggrätt i detta läge är enligt museet attbyggnaden gestaltas med respekt für den äldre bebyggelsens kulturhistoriska värden. Genom att gästgiveriet exkluderas har kommunen indirekt markerat att det inte längre finns något kulturhistoriskt sammanhang att ffirhålla sig till.

Detaljplanens intensioner att bl a anlägga en såil

Bohusläns museum anser att visioner och syften ftir Hällingsjös utveckling bör utgår fran de värden som finns såsom att delar utgör en utpekad kulturmiljö, vilket medftir ett mervåirde ftir Hällingsjö. Kvalitéer ska lyftas fram ur helheten som en kombination av gammalt och nytt kan ge.

Befintliga ekonomibyggnader på platsen, såväl den mindre som enligt handlingarna tillhör gästgiveriet och de andra som ses på kartor som ligger intill, gör gästgiverimiljön ftirstålig. Bohusläns museum poängterar att byggnademas skick inte gör dem mindre bevarandevärda.

Sammanfattning meddelar Bohusläns museum att de inte har något att erinra mot für- slaget sett ur ett fomlåimningsperspektiv, men ur ett kulturmiljö- och bebyggelse- perspektiv. Museet anser att kommunen bör gå tillbaka till kulturmiljöplanens inten- tioner samt inkludera gästgiveriet i detaljplanen och där ge den och ekonomibyggnader- na ett skydd.

Kommentar: Upplysningarna noteras. Föreslagen bostødsbebyggelse ska anpassøs till miljön, vilket regleras genom en utþrmningsbestdmmelse på plankartan. Utformning av by g gnad ko mm e r at t fö lj as upp v i d fr amt í da by ggl ov giv nin g.

6(14) 117 SAMRAD MED SAKAGARE

Hällingsjö 1:33, Ove Sandgren, skrivelse inkommen 2013'10-25 Fastighetsägaren ifrågasätter inlösen av mark om ändamålet endast avser gång- och cykelväg. Förlåingningen av gc-vägen som anvåinds idag går över privat väg och tomtmark. Kommunen har inte informerat berörda sakägare om eventuell ftrlängning.

Lekplats, samlingsplats och park i direkt anslutning till befintliga bostäder kan upplevas störande, varftir dessa bör lokaliseras till annan plats.

Kommentar: Synpunherna noteras. Inför antagande av detaljplan revideras planknrtan så att föreslagen gång- och cykelvcig ersdtts av parlvnark samtidigt som rritt till utfart över ytan för fastighet Hrillingsjò I:10 tas bort. Planldggning for ankiggande av lekplats pågår i anslutning till Hdllingsiö skola.

Hä I I i n gsjö 1 :43, Hans Settersti g, skrivelse i n kom me n 2013'1 0'28 Fastighetsägaren meddelar att de, inte motsätter sig genomftirandet av detaljplanen, under ftirutsättning att detaljplanen genomftirs i sin helhet med nedan nåimnda undantag.

Påúalat sakfel i samband med samråd av detaljplan kvarstår i granskningshandlingarna. I planbeskrivningen anges att 40 st parkeringsplatser som anvåinds till pendelparkering ligger inom Hällingsjö 1:50, vilket zir felaktigt. Parkeringsplatserna ligger inom Häl- lingsjö 1:43. Fastighetsägaren kräver att plangränsen justeras så att denna sammanfaller med nuvarande fastighetsgråinser mellan Hällingsjö 1:43 och Hällingsjö 1:50 samt att gränsen mellan det ftireslagna nybyggnadsområdet inom Hällingsjö 1:43 justeras med hänsyn till detta. Detaljplanen omfattar bl a ett överftirande av mark från Hällingsjö 1:43 till Hällingsjö 1:50, vilket fastighetsägama inte finner vara av allmänt intresse, utan av helt privat angelägenhet mellan berörda fastighetsägare.

Fastighetsägarna framfiir att de åir tveksamma till om planft)rslaget bidrar till den opti- mala lösningen für Hällingsjös framtida utveckling mot bakgrund att detaljplanen inte innefattar området mellan Eriksmyst och Hällingsjö, som lämnats obeaktad, med undantag ft)r kommentarema om att gästgivaregarden utgör en våirdefull kulturmiljö och att byggnaderna har ett högt bevarandevärde.

Gästgivaregärden redovisas som kulturellt våirdefull i turistbroschyrer och andra dokument frän Håirryda kommun. Är 2001 avslog Länsstyrelsen begäran om byggnadsmin- nesfìjrklaring av gåistgivaregärden. Fastighetsägama framftir att de anser byggnadema varui så dåligt skick att en ft)rnyad prövning om hur området som bäst kommer kultur- livet i Hällingsjö till del bör göras av Härryda kommun, gdrna i samråd med Länsstyrel- sen.

Fastighetsägaren framfür att de anser att Håinyda kommun bör inftrliva och ta ansvar ftir utvecklingen av hela Hällingsjö 1:43 genom att vid ett senare tillfÌille upprätta en detaljplan även ftir detta område. Byggnation av ett ñtal mindre hyreshus, i närheten av gästgiveribyggnaden skulle bidra till att området kan öppnas upp och att stranden blir mer tillgåinglig ¿in idag. Även en bättre placerad badplats åin dagens skulle kunna rymmas inom området.

7(r4) 118 Kommentar: Synpunkterna noteras. Planbeslcrivningen justeras så att det framgår att de 40 parkeringsplatserna ligger inom Hcillingsjö I:43. Vidare justeras plankartan så att ingen marköverföring mellan Hrillingsjö l:43 och l:50 lcrcivs.

Området norr om gcistgiveriet tir redovisad som Ovrig mark, huvudsakligen skogsbruk i kommunens översiktsplan. Vidare omfattas området av det generella strandsþddet enligt 7 kap. Miljöbalken. I kommunens kulturmiljöplan antagen 2012 cir Hdllingsjö gdst- giveri redovisad som en vrirdefull kulturmiljö I planen beslcrivs miljön som ett dldre kommunikationscentrum med vcilbevarad gcistgiverimiljö. Byggnaderna bedams ha högt bevarandevcirde.

Remissinstanser som ¡nte har något att erinra:

. Räddningstjänsten Storgöteborg . Västtrafik . Mark kommun

Remissinstanser som ¡nte lämnat några yttranden: o TeliaSonera Skanova Access AB . Naturskyddsföreningen o Rådet för fu n ktion sh i nde rtrëtgo r (Pe rn ill a Walle rstedt) o Pensionärsrådet (Pernilla Wallerstedt) . Brottsförebyggande rådet (Lars Jönsson) . Hällingsjö byalag

SYNPUNKTER SOM KVARSTAR FRAN SAMRADET

TeliaSonera Skanova Access AB, yttrande daterat 2013-01-31 Skanova meddelar att de har anläggningar i och i anslutning till området, vilket redovisas på bifogad karta l.

Kommentar : Upplys ningarna noter as.

Vattenfall Eldistribution AB, yttrande daterat 201 3-03-06 Vattenfall Eldistribution meddelar att de har anläggningar inom och i närheten av plan- området (10 kV kablar, 0,4 kV kablar samt en transformatorstation) i enlighet med bifogad karta aktbilaga 2. Anläggningarnas lägen åir dock inte exakta, då de inte är inmätta.

Vattenfall informerar att befintlig transformatorstation ska ersättas med den ny som kommer att placeras ca 10-20 m nordväst om befintlig station, se bifogad karta aktbilaga l. En planbeståimmelse och område med måttet 8 x 8 m ftir tekniska anläggningar - E bör inftiras på plankartan enligt bifogad karta. Enligt gällande starkströmsftireskrif- ter ska det horisontella avståndet mellan nätstation och bråinnbar byggnadsdel eller brännbart upplag vara minst 5 m. Vidare måste tillfartsväg für arbetsfordon finnas.

Som information framfürs att befintlig luftledning på bifogad karta, aktbilaga 3, ska ersättas med en jordkabel.

Enligt Nät 2012 K $ 7.3 får inte byggnader uppftiras, marknivån ändras, eller andra åt-

8(14) 119 gärder vidtas som äventyrar funktionen eller driften av nätägarens anläggningar.

Förutsatt att framftirda synpunkter ftiljs har Vattenfall Eldistribution AB inget ytterligare att erinra mot aktuell detaljplan.

Kommentar: Upplysningarna noteras. En planbestrimmelse rt)r tuansformatorstation inrt)r på plankartan inþr granslcning av detaljplan.

Ägaren till Hällings¡ö l:43, Hans Setterstig, skrivelse inkommen 2013-02-12 samt 201 3-03-06 Ut dr ag ur fr amfùr da synpunh e r : Fastighetsägaren meddelar att de motsätter sig genomftirandet av den füreslagna detaljplanen, då detaljplanen inte tycks vara utftird med den noggrannhet som borde vara fallet. Detaljplanen innehåller direkta sakfel, vilket inte bör fiirekomma i ett ftirslag. Nytt samråd med reviderat detaljplaneftirslag bör hållas.

Fastighetsägaren ifrågasätter påståendet i samrådshandlingarna att en busshållplats som kräver c a 170 pendelparkeringsplatser inte på ett nämnvärt sätt skulle påverka kvalitén på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt?

Fastighetsägaren ställer sig frågande till de argument Harryda kommun tidigare angett som skäl till varftir ingen exploatering skulle vara möjlig exempelvis inom det område som i aktuell detaljplan är redovisat som pendelparkering, mötesplats, träfþunkt samt lekyta då nu en helt annan bedömning av miljöpåverkan och olycksrisker åin 2004 görs trots en betydligt större frekvens i anvåindandet.

o "Området är utpekat som kulturhistoriskt intressant i kommunens kulturminnes- vårdprogram. a Mellan länsvägen och området ligger en pendelparkering (här åsyftas den nuvarande), som medftir ytterligare störningar i form av ljus och ljud. Stopplikten vid utfarten till länsväg 156 innebär många startande fordon, vilket ger mer störande buller än ftirbipasserande fordon med konstant fart.(Hastighetsbegränsning 70 km/tim.) a Vatten är alltid lockande ffir lekande barn. Marken invid dammen är brant och det är svårt att ta sig upp om man skulle falla i vattnet. Stängsel är inget pålitligt skydd. Riskema utgör ytterligare ett starkt argument for att inte tillåta nya bostä- der. (3 st småhus)"

Kommentør: Upplysningarna noteras. Föreslagen utveckling av befintlig pendelparkering medfor att ett mindre oexploaterat område tas i anspråkför parkering. Den utökade pendelparkeringen medJör att fler personer får möjlighet till pendling och kollektivtra- fikvilket har positiv inverkan på kvalitén på mark, vatten, luft och miljö.

Vid all planldggning görs alltid en awdgning mellan enskilda och allmrinna intressen. Föreslagen exploatering bedöms utgöra ett allmänt intresse och uppfylla en samhrills- funktion/service, vilket bedöms vdga högre än en mindre bostadsexploatering på denna plats.

e(r4) 120 SAKAGARE SOM INTE FATT SINA SYNPUNKTER TILLGODOSEDDA

Hällingsjö 1:43 Hans Setterstig

Hällingsjö l:33 Ove Sandgren

Mölnlycke den 1 november 2013 samt 14 november 2013 SAMHALLSBYGGNAD

Kleman Anna Wallin Planchef Planarkitekt

1o(14) 121 Skanova Kartbilaga I

(

l 1(14) 122 Vattenfall Eldistribution AB Aktbilaga I Fòrslag på placering av transþrmatorstation

t2(14) 123 Vattenfall Eldistribution AB Aktbilaga 2 Befintliga kablar

r ftlr lt O f.f ----l t ¡ rlII

o '.$.Ìn rsrt?r,ár ut( t%'4 î t?¿&t& Ç , IE¡ dl'¡r I I

13(14) 124 Vattenfall Eldistribution AB Aktbilaga 3 Luftledning som ska ersrittas med jordkabel

,w<ña¿41 il!.V lltÉ'ú {i4t-í ,t

TÛ!T / (

Hffir#'

rlrnolß'lt Étfltf rlr'¡ {t[,Æto

t4(t4) 125 HARRYDA KOMMUN SAM MANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2014-0t-07

ÄneruDE e Dnr 2013KS810 210

MEDBORGARDIALOG OM FRAMTIDA BOSTAD SUTBYGGNAD I RÄvraNoa

Medborgardialog lyfts fram som ett medel ftir att nå fler medborgare och deras synpunkter. Det kan bidra till att motivera invånarna att engagera sig i de kommunala frågorna samt skapa ftirståelse ftir de kommunala besluten. Dia- logen ger även besluten en ökad legitimitet.

Kommunstyrelsen beslutade i S 19612012 att delta i SKL:s projekt om utveckling av styrsystem med medborgardialog. För att dialogen ska få en verklig påverkan och bli en del av kommunens styrmodell har kommun- fullmäktige i $ 89/2013 antagitprinciper ftir medborgardialog.

Med stöd av kommunfullmËiktiges antagna principer ftir medborgardialog har politiskt sektorssamråd (PSS) ftir samhällsbyggnad tagit fram ftirslag till dia- logärende om framtida bostadsutbyggnad i Rävlanda.

Ordftirandens fürslag till beslut

O Kommunstyrelsen beslutar att genomfüra medborgardialog om framtida bostadsutbyggnad i Rävlanda enligt ftireliggande ftirslag från politiskt sektors- samråd ftir samhällsbyggnad av den l5 november 2013.

126 HARRYDA KOMMUN | (2) 20t3-tl-25 Dnr 2013KS810 210 Sektorn ftir samhällsbyggnad Lotta Kjällström Kommunstyrelsen

MEDBORGARDIALOG OM FRAMTIDA BOSTADSUTBYGGNAD I nÄvr,nNnn

Uppdrag och bakgrund

Medborgardialog lyfts fram som ett medel ftir att nå fler medborgare och deras synpunkter. Det kan bidra till att motiverainvãnar:ira att engagera sig i de kommunalafrâ- gorna samt skapa ftirståelse ftir de kommunala besluten. Dialogen ger även besluten en ökad legitimitet.

Kommunstyrelsen beslutade i 5 19612012 att delta i SKL:s projekt om utveckling av styrsystem med medborgardialog. För att dialogen skall få en verklig påverkan och bli en del av kommunens styrmodell har kommunfullmäktige i $ 89/2013 antagitprinciper fìir medborgardialog.

Med stöd av kommunfullmäktiges antagna principer ftir medborgardialog har politiskt sektorssamråd (PSS) ftir samhällsbyggnad tagitframftirslag till dialogärende.

Ärende

Fråga ftir dialog Kommunens bostadsftirsörjningsprogram antas varje år av kommunfullmäktige i samband med antagande av budget/plan. I programmet redovisas, med utgångspunkt från översiktsplanen, den planerade byggnationen av bostäder den kommande femårsperio- den samt möjlig utbyggnad inom en tioårsperiod. Med anledning av att sträckningen av Götalandsbanan har ändrat fürutsättningarîa ftir den framtida bostadsutbyggnaden i Rävlanda samt det pågående arbetet med gemensam planering inom ramen for Bohäm (Bollebygds, Härryda och Marks kommun) är det angeläget att ftira en dialog kring var den framtida utbyggnaden av Rävlanda bör ske.

Syftet med att genomfüra dialogen är att inkludera boende i Ravlanda i bostadsutvecklingen av orten och skapa en uppfattning var de tycker att den framtida bostadsutbyggnaden ska ske. Resultatet av dialogen kommer att användas som ett av underlagen till kommunens långsiktiga bostadsftjrsörjning samt som ett underlag i den framtida detalj- planeringen.

127 2 (2)

Verktvg

Inledningsvis bör deltagande medborgare informeras om planeringsprocessen pá en övergripande nivå. Därefter genomförs möten i mindre grupper för att få möjlighet till samtal och därmed en djupare kunskap om medborgarnas uppfattning i frågan.

Barnkonsekvensanalys

En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom barnkonse- kvensanalyser genomförs i ett senare skede i planeringsprocessen.

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen beslutar att genomföra medborgardialog om framtida bostadsutbyggnad i Rävlanda enligt föreliggande fdrslag från politiskt sektorssamråd samhälls- byggnad av den 25 november 2013.

FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD

Bertil Widén Samhällsbyggnadschef Administrativ chef

Bilaga: Checklista för medborgardialog daterad 2013 -I I -25

128 HÄRRYDA Nry KOMMUN | (2) 2013-tt-25 Sektorn ftir samhällsbyggnad Lotta Kjällström Kommunstyrelsen

CHECKLISTA MEDBORGARDIALOG

Checklistans syfte ar attpàpolitiskt sektorssamråd (PSS) genomlysa frâganlämnet som aktualiserats. Checklistan utgör underlag ftir beslut om genomfiirande av medborgardialog. Kommunfullmäktige har antagitprinciper für medborgardialog vilka skall vara vägledande.

Utifrån checklistan upprättas en genomfürandeplan inftir varje medborgardialog

Styrningsprocess o gemokre¿ Principer för t! Dialogprocess Medborgar- ,9 tr RESUTTAT t! dialog ò¡ Kommu nikationsprocess o Utvärderingsprocess S"*,,*.ù

Bedörn fra ns làrr het PSS kornmerrtar t¡ll KS Fråga/område som aktualiserats fiir eventuell med- Rävlandas framtida bostadsut- borgardialog. byggnad inom ramen ftir kommunens översiktsplan.

Vad åir målet med att genomfüra dialogen? Inkludera Rävlandabor i utvecklingen av orten och skapa en uppfattning om var de tycker utvecklingen ska ske.

Hur ska resultatet användas? Som underlag i planeringen av kommunens långsiktiga bo- stadsftirsörjning samt som underlag i den framtida detaljpla- neringen.

Var befinner sig frågan i beslutsprocessen rent Tidigt i processen, inftir revi- tidsmässigt? dering av bostadsfü rsörj ningsprogram 2015-2019 och inftjr framtida detali planeläeenine. Har ämnet/frågan en betydande historik som bör - Processen kring den framtida

129 2 ) beaktas och vilka pågående processer är varda att järnvägsutbyggnaden vägain? - Utvecklingen av Airport city

Fonnulera r¡tifrarr ovanstaende PSS ko¡nrnentar till KS Fñgan/frägorna ska svara upp mot målet med dialogen samt väcka intresse till att delta. Vi behöver bygga 100-150 bostäder i Ravlanda inom tio år. Var i Rävlanda tycker du det skulle vara attraktivt att bo och i så fall varfür?

Vilka möjligheter och hinder ser du med en utbyggnad i respektive område?

Definiera malgrupp PSS kommentar till KS Arbeta utifran SKL:s ftamtagna fyrfÌiltsdiagram ftir att finna den önskade målgrup- pen. Vems perspektiv efterfrågas? Prioritet 1 och 2

Ungdomar (runt 20 år)

Prioritet I Unga vuxna (25-35 är) P € t Aldre (vill flytta från villan, men bo kvar i orten) Frioritet 4 ,

tår

Välj rnetod PSS kor¡nrenta till KS Metodval sker utifrån diskussion om frågeställningar och målgrupp. I detta anvåinds SKL:s delaktighetstrappa. Hur stort inflytande sko medborgarna ges i just denna frå- ga? Information

Medbe¡lut¡nde Förenklad SWOT-analys - Mina tankar ln rlde - Parets tankar, bikupa

Dialog Dialog Kon¡ultation Cafemodell med ett bord fiir respektive utbyggnadsområde i Rävlanda

Utse d ker PSS kornrnentar till KS

130 HARRYDA KOMMUN SAM MANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2014-0t-07

ARENDE 1 0 Dnr 2or3KS412 ooe

MEDBORGARFORSLAG OM ATT FORBATTRA TRAFIKEN MEN BEVARA VALLEN

Kommunfullmäktige beslutade i $ 135/2013 till kommunstyrelsen remittera medborgarftirslag, med namnunderskrift er fran 465 kommuninvånare *, âfl - gående att bev ara naturvallen som trafi kavskilj are mellan Benarebyvägen och gang- och cykelvägen belägen söder om Högadalsvägen.

Medborgarförslaget har sin grund i den detaljplaneläggning som sker i områ- det. Förslaget handlar om att den jordvall som hnns i området bör bevaras och ingå som en ftirutsättning i planarbetet.

Från sektorn ftir samhällsbyggnad fiireligger skrivelse av den 22 november 2013.

OrdfÌirandens ftirslag till beslut

Kommunfullmäktige noterar att medborgarfìirslaget i allt väsentligt kommer att genomfüras och att medborgarftirslaget därmed är besvarat med hänvis- ning till skrivelse av den 22 november 2013.

*NAMNUNDERSKRIFTER FINNS ATT TILLCÅ PÅ KOMMUN. KANSLIET

Signatur Utdragsbestyrkande

131 HARRYDA | (2) KOMMUN 20t3-rr-22 Dnr 2013KS412 009 Sektorn för samhällsbyggnad Henrik Yngve Kommunstyrelsen

MEDBORGARFORSLAG - FORBATTRA TRAFIKEN MEN BEVARA VALLEN - ETT FÖRSLAG FRÅN 465 KOMMUNINVÅNARE

Uppdrag och bakgrund

Kommunfullmäktige beslutade i $ 135/2013 till kommunstyrelsen remittera medborgarforslag från Christina Ingelsten angående att bevara naturvallen som trafikavskiljare mellan Benarebyvägen och gång- och cykelvägen belägen söder om Högadalsvägen.

Medborgarförslaget har sin grund i den detaljplaneläggning som sker i området med syfte att höja trafiksäkerheten utmed Benarebyvägen för korsningarna vid Östgårdsli- den, Furuhällsvägen och Djupedalsängsvägen. Detaljplaneförslaget innebär att de tre korsningarna mot Benarebyvägen ersätts med en ny cirkulationsplats. Genom omdrag- ning av Djupedalsängsvägen möjliggörs ett område för nya bostäder och verksamheter

Medborgarförslaget handlar om att den jordvall som finns i området bör bevaras och ingå som en förutsättning i planarbetet. För detta anges ett flertal motiv, bland annat att vallen är den enda sträcka där det inte hnns plank eller trafik vid sidan om gång- och cykelvägen och att miljön bakom den upplevs som en grön oas samt att en trafiklösning borde vara möjlig atttafram även om vallen bevaras.

Förvaltningens kommentar

Sektom för samhällsbyggnad har i samband med detaljplanearbetet mottagit ett stort antal synpunkter rörande vallen. Med anledning av dessa har förslaget till detaljplan setts över. Vägdragningen har detaljstuderats och anpassats så att hela vallens ltingd mot gång- och cykelvägen kan bevaras. Detaljplanen är ett pågående planärende i vilket inkomna yttranden sammanställs och bemöts i en samrådsredogörelse.

Bedömning

Sektorn anser att de i medborgarforslaget framförda synpunkterna till stor del har till- godosetts i planprocessen.

Barnkonsekvensanalys

Någon barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom ärendet är av administrativ karaktär.

132 2 (2)

Förslag till beslut

Kommunfullmáktige noterar att medborgarförslaget i allt väsentligt kommer att genom- füras och att medborgarförslaget dtirmed åir besvarat med håinvisning till skrivelse av den22 november 2013 fråtn sektorn frir samhällsbyggnad.

FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD

Bertil Widén Samhällsbyggnadschef B Sundén Trafikchef

Bilaga: Lägeskarta

133 134 znu ,{5 ,7,2

-,. , i :', ' ,' r i,liìì Medborgarfiirsl ,(iri,);l -,'l.1 t l'-'',;:iì zo r: -ns- z Ë

l-lär skriver du rt¡briken på ditt rnedborgarförslag. Förbättra trafìken men bevara vallen - ett förslag från 465 komm

Hän beskriver du ditt medborgarförsla:g. skrîvtydt¡gt! Kommunen planerar att riva en mycket väl fungerande trafikavskärmning i form av grönskande naturvall Iängs Benarebyvägen (parrallellt med Lyckhemsvägen) och ersätta den med tre parallella bilvägar, en cirkulationsplats och tre bullerskärmar (omlottl). Vårt förslag är att man hellre bevarar naturvallen som trafikavskiljare mellan Benarebyvägen och gång- och cykelbanan så som den är. Vi vill att miljön som vallen skapar längs cykelbanan ska bevaras och vara ett villkor i tjänstemännens fortsatta uppdrag gällande bättre trafÌklösning. Skulle det innebära en merkostnad än att riva vallen tycker vi att intäkterna från det planerade kontors- och bostadsprojektet ska vara med och finansiera en sådan lösnlng. Att en nyetablering av ett område betalar för en trafikförbättring känns helt rimligt. Motsatsen, att nyetableringen sker på bekostnad av dagens kommuninvånare, känns både oetiskt och orimligt. Att riva vallen strider mot både Öp ZOt 2 resp Grön Plan 2012 samt par.tipolitiska program tycker vi. Hittills har 465 personerskrivit under en namninsamling för att bevara vallen. Bifogas.

l'{är motiverar du varför kommunen ska genomföra ditt förslag. Skrív tydtígt! - Vallen är idag den enda delen mellan centrum och Nysäter där man inte har plank eller trafìk bredvid sig när man går/cyklar, vi vill behålla det. lnga planklskärmar i världen kan ersätta den miljö som vallen skapar. - Det är helt onödigt att riva vallen, det finns gott om plats för en trafiklösning ändå. - Vallen utgör en mycket viktig funktion för många närliggande bostadsområden och för alla som nyttjar gång- och cykelbanan. Här tar man sina promenader med hunden, här lär sig barnen att cykla, här träffas man, stannar och pratar, här finns trygghet, fågelkvitter, grönska och lugn. Här kan barnen hoppa urvagnen, springa fritt och upptäcka. Här går man till och från skolan. En social och levande miljö i en "grön oas" skyddad från buller, avgaser och biltrafik. - C:a 1700 hushåll bor i områdena som nyttjar GC-banan. 49o/o av dessa hushåll är barnfamiljer. 35% av inv i dessa hushåll (ca 1600 pers) är barn i åldrarna 0-19år.

Glöm inte att fylla i l

HARRYDA Nv KOMMUN i.4oLi\LycKE. LANDVETTER. HÄaRyon . HINDAS . RAVLANDA. lÄuNcs¡ö 135 Väll

Tycker du att något borde förändras i Härryda kommun? Då kan dr¡ lämna ett medborgarförslag till kommunfullmäktige.

Vad kan ett medborgarförslag handla om? Vad händer med ditt medborgarförslag? I medborgarförslaget ger du ett konkret förslag på något Du får en bekrâftelse på att vi tagit emot ditt medborgar- som du vill förändra. Förslaget ska handla om sådant som förslag. lnlämnade förslag utreds av förvaltningen och sedan kommunen ansvarar förtill exempel skola, äldreomsorg, beslutar kommunfullmäktige om de ska införas eller inte. kultur- och fritidsverksamhet, gång- och cykelvägar med Handläggningstiden var.ierar beroende på hur komplicerat mera. Medborgarfórslaget får inte handla om myndighets- det är. Du fär ett skriftligt svar på ditt medborgarförslag. utövning mot enskild (t ex beviljande av bygglov eller ekonomiskt bistånd) och inte heller ha ett odemokr.atiskt eller Fyll i dina kontaktuppgifter och underteckna rasistískt innehåll. Anonyma medborgarförslag behandlas ihte, därför måste du uppge kontaktuppgifter. Förslaget ska också vara under- Medborgarförslaget får bara behandla en fråga. Ämnen av recknat och försett med nam nfö rtydl igande. Ofu llstän d i ga olíka slag ska inte tas upp i samma förslag. uppgifter kan leda till att ditt förslag inte behandlas. Vem kan lämna medborgarförslag? Här lämnar du ditt förslag Alla som är folkbokförda i Hãrryda kommun kan lämna . Posta det till: Härryda kommun, Kansliet, medborgarförslag. Rätten gäller även barn och ungdomar 435 80 Mölnlycke. samt personer med utländsk bakgrund som ännu inte fått . Lämna det i kommunhusets reception vid Råda torg ko m m u nal rösträtt. Föreningar, fö retag, or.ganísation er el ler i Mölnlycke, andra sammanslutningar får däremot inte lämna medborgar- Tyvärr kan vi inte ta emot medborgarförslag via e-post förslag. eftersom det måste fìnnas en namnunderskrift på pappret. Ditt medborgarförslag blir en offentlig handling För mer information När fórslaget kommer in till kommunen blir. det en offentlig handling. Förslãget publiceras på kommunens webbplats; Kontakta handläggare Gustav Cruce, 031-724 61 58 harryda.se. Samtliga kontaktuppgífter du lämnat nedan fìnns gu [email protected] med i protokoll och föredragningslistor. Läs mer pä harryda.se/medborgarforslag

rornamn-" Christina

Efternamnf lngçlll9l Gatuadress* l.yp.llhçmlygggtl ?9 .. postnummer* 4993-1...... postadrerr. M9.l-ftl.lYc-{F..

Telefon E-postad ress .çl ri:! n.q, ilg çltlçl @ lglm I i l' 99m

HARRYDA Nv KOMMUN Härryda kommun . Sektorn för adminiscracivc stöd . 435 80 Mölnlycl

ARENDE 1 1 Dnr 2o13KS7o7 on

MARKFÖRVÄRVSPROGRAM 20 1 4

Sektorn för samhällsbyggnad har tagit fram fürslag till markftirv¿irvsprogram 2014. Markftirvärvsprogrammet grundar sig på översiktsplan2}l2 och de markpolitiska inriktningsmålen. Programmet ligger till grund ftir de aktiva markftirvärv som åir en fürutsättning fiir genomfiirande av kommunens lång- tidsplanering med bland annat bostadsfürsörjningsprogram och lokalresursplan. Programmet redovisar kommunens tillvägagångssätt vid markftirvärv och vilka fastigheter som bör fürvärvas utifran redovisade utbyggnadsområ- den ftir bostäder eller verksamheter på kort och lång sikt i översiktsplan 2012.

Förslag till program tas fram efter det att ny översiktsplan antagits av kom- munfullmåikti ge. Förslaget ersätter nuvarande markfü rvärvspro gram.

Från sektorn für samhällsbyggnad ftireligger skrivelse av den 16 oktober 2013.

Kommunstyrelsen beslutade i S 35712013 bordlägga ärendet.

Ordftirandens färslag till beslut

Kommunstyrelsen godkänner ftirslag till markftirvärvspro g r am 20 I 4 enli gt fiireliggande ftirslag att gälla från och med I januari 2014.

Utdragsbestyrkande

137 HARRYDA KOMMUN | (2) 2013-t0-16 Dnr 2013KS707 011 Sektorn för samhällsbyggnad Kristina Englund Kommunstyrelsen

MARKFÖRVÄRVSPROGRAM 2014

Uppdrag och bakgrund

Det är kommunens uppgift, som ansvarig för bostadsfürsörjningen, att bedriva en aktiv markpolitik. Genom aktiva markfürvärv ges förutsättningar för framtida markanvis- ningar av detaljplanelagd mark för bostads- och verksamhetsändamåI. En aktiv markpolitik främjar en effektiv konkurrens av ett varierat utbud av bostäder som efterfrågas av bostadsmarknadens konsumenter. Tillgången till detaljplanelagd mark för markanvis- ningstävlingar àr direkt beroende av markförvärv i tidigt skede.

Sektorn för samhällsbyggnad har tagit fram förslag till markförvärvsprogram2}I4. Programmet grundar sig på tidigare markförvärvsprogram, gällande översiktsplan, markpolitiska inriktningsmåI, lagstiftning och övriga riktlinjer från stat och kommun- förbund, Förslag till nytt markförvärvsprogram tas fram efter det att ny översiktsplan antagits av kommunfullmäktige. Programmet ligger till grund för de aktiva markförvärv som är en fürutsättning för genomförande av kommunens långtidsplanering med bland annat bostadsförsörjningsprogram och lokalresursplan. Programmet redovisar kommunens tillvägagångssätt vid markfcirvärv och vilka fastigheter som under en längre period bör förvärvas utifrån redovisade utbyggnadsområden for bostäder eller verksamheter på kort och lång sikt i översiktsplan2012.

Sektorns bedömning

Markförvärvsprogrammet är ett viktigt dokument för initiering av nya och fortsättning av pågående markfürhandlingar och markfcjrvärv. Markförvärvsprogrammet omfattar totalt cirka | 750hamark. Den ekonomiska aspekten med anledning av programmet går inte att uppskatta vid upprättandet av programmet eftersom en värdering av varje enskilt markområde genomförs då en förhandling närmar sig ett konkret fürvärv. Varje enskilt fürvärv hanteras genom särskilt beslut i kommunstyrelse eller kommunfullmäk- tige.

Barnkonsekvensanalys

En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom något barnperspektiv inte gör sig gällande i frågan.

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen godkänner förslag till markförvärvsprogram2074 enligt foreliggande förslag att galla från och med den 1 januari 2014.

138 2 (2)

FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD

Bertil V/idén Samhällsbyggnadschef Kristina Mark- och bostadschef

Bilaga:

Markfürvärvsprogram 20 1 4

139 HARRYDA KOMMUN

Markförvärvsprogram 2014

140 I Innehåll

I InnehåIl.....,. 2 ,) Uppdrag...... , J J Underlag...... J 4 Bakgrund...... J 5 Allmänt om markförvärv 4 5.1 Frivilligaförvärv..., 4 5.2 Expropriation 4 5.3 Prispolitik..... 4 5.4 Förvaltning och avyttring.,..,.... 5 6 Områdesvis redovisning...., 6 6.1 Tätortskarta 6 6.2 Områdeskarta 6 6.3 Fastighetsftirteckning. 6 7 Defrnitioner,,...... 7

141 2 Llppdrag

Sektorn ftjr samhällsbyggnad har genom politiska verksamhetsmål för mark i uppdrag att genomföra markfürvärv i enlighet med i gällande översiktsplan redovisade utbyggnadsområden för bostäder och verksamheter på lång och kort sikt.

Till grund för markförvärvsprogrammet ligger bland annat den av kommunfullmäktige antagna målsättningen för kommunens markpolitik $4512013 samt Översiktsplan 2012.

3 Underlag

Till grund för markförvärvsprogrammet skall ligga av kommunen eller annan myndighet upprättade planer, program eller utredningar som till exempel Översiktsplan 2012, fördjupade översiktsplaner fcir tätorterna, delutredningar för begränsade exploateringsområden, markpolitiska mål och riktlinjer, bostadsförsörjningsprogram och liknande dokument.

Markförvärvsprogrammet skall ligga till grund för förvaltningens markförhandlingar samt visa planeringen av markförvärv für olika ändamåloch for olika delar av kommunen.

4 Bakgrund

Kommunens möjlighet att styra bostadsutvecklingen är begränsad. En successivt minskad statlig reglering innebär ett ökat behov av kommunal styrning. Detta för att möta marknadens svängningar och därmed möjliggöra en jämn utbyggnadstakt för framförallt bostäder.

Kommunen har ett ansvar for att möta behovet av planlagd mark. För att kunna tillgodose marknaden med attraktiva bostäder underlättas samhällsplaneringen och plangenomförandet om kommunen själv är ägare till marken som skall exploateras. Marknaden eftersöker idag en attraktiv boendemiljö där möjligheten till ett aktivt friluftsliv är en viktig faktor förutom kommunal service, utbyggd infrastruktur samt kollektivtrafik. Genom att aktivt köpa och sälja mark bidrar kommunen starkt till att effektivt skapa förutsättningar for behovet av attraktiv planlagd mark för både bostäder, näringsliv samt allmänt ändamåI.

Det är också lättare att uppnå såväl sociala som miljömål om kommunen har inflytande över den byggbara marken. Kommunen har inte möjlighet att styra upplåtelseformen för bostäder genom detaljplanens bestämmelser. Genom attvaramarkägare kan kommunen tillse att en lämplig blandning av olika upplåtelseformer i bostadsområdena uppstår,

Av dessa anledningar är det av stor vikt att kommunen förvärvar attraktiv mark.

142 5 Allmänt om markförvärv

Förvärv för att tillgodose behovet av mark for bostäder, näringsliv och allmänna ändamål skall ske aktivt och helst med en framförhållning om 5-10 år innan produktionsstart. Förvärven skall ske i enlighet med redovisade utbyggnadsområden i Översiktsplan2012.

Mark skall köpas in och säljas bland annat i syfte att tillgodose näringslivets behov av planlagd mark. Kommunen skall ha en kontinuerlig bevakning av utvecklingen av markbehovet för verksamhets- och industriändamåI,

Förvärv skall aktivt genomföras för att värna om friluftslivet i kommunen och då främst i tätortsnära områden.

Markförvärv kan åstadkommas på olika sätt. På vilket sätt markförvärvet genomförs beror på var i exploateringsprocessen man befinner sig samt fastighetsägarens eller andra inblandade intressenters ställningstagande till förvärvet.

Kommunen kan även förvärva mark med hjälp av lagstiftning, PBL (plan- och bygglagen) ger möjlighet för kommunen att förvärva mark vilken redovisas som allmänplatsmark i detaljplaner. Kommunen är också enligt PBL skyldig att lösa in mark som enligt detaljplan är angiven som allmänplatsmark, om fastighetsägaren begär det.

5.1 Frivilliga förvärv

Marken skall i första hand förvärvas genom en frivillig uppgörelse

5.2 Expropriation

Genom expropriation ges kommunen möjlighet till tvångsvis förvärv av mark för ett allmännyttigt ändamåI. Tillträde till marken kan erhållas trots att ersättningsfrågorna ej är 1östa.

Om marken inte kunnat förvärvas 3-5 år före planerad produktionsstart får expropriation tillgripas. Beslut om ansökan om expropriation skall fattas av kommunfullmäktige. Ansökan behandlas av regeringen,

Huvudregeln vid en expropriation är att ersättning utgår för marknadsvärdet plus en generell ersättning pä25 % av marknadsvärdet. Marknadsvärdet utgörs av det sannolika priset vid en försäljning på en fri och öppen marknad. I vissa fall finns särskilda regler som begränsar ersättningen och därmed dämpar prisutvecklingen. Det kan till exempelvara att fastighetsägaren ej ersätts för värden som är en effekt av samhällets egna åtgarder.

5.3 Prispolitik

Det ligger i kommunens intresse att markpriserna ligger på rimlig nivå. Med rimlig nrvä menas att samhället slipper betala för effekter som är en direkt följd av samhällets egna åtgärder. Kommunen har ingen avsikt att vid markinköp betala en prisuppgång som åstadkommits av byggnation av infrastruktur och samhällsplanering där kommunen själv varit

143 genomförare. Kommunens prispolitik skall därmed syfta till att ha en återhållande effekt på prisutvecklingen på mark.

De viktigaste medlen för att dämpa prisutvecklingen är kommunens planmonopol, markinnehav, olika planer och ersättningsregler.

Kommunens planer kan verka både prisdämpande och prishöjande genom att de redovisar markens framtida användning.

5.4 Förvaltning och avyttring

Kommunens markinnehav skall hanteras med långsiktighet och flexibilitet for att fä ett bra markutnyttj ande över tiden.

Marken skall förvaltas av sakkunnig förvaltare. Hänsyn skall tas till en vidgad ekologisk grunds¡m.

Det är viktigt att den förvaltade marken kan ges en varierad användning under olika tidsperioder. Kommunen måste kunna påverka och styra markutnltjandets förändringar över tiden.

Tidigare markägare skall kunna disponera den tidigare ägda marken i awaktan på den kommande exploateringen. Det skall även finnas möjlighet till ett kvarboende tills marken ianspråktagits.

Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän s¡mpunkt god hushållning.

Kommunen skall ekonomisera hela kedjan från förvärv till forvaltning och avyttring, För att kunna göra de förvärv som krävs för utbyggnaden och utvecklingen av samhället krävs en långsiktig ekonomisk planering fcir markreseryen. Behovet av resurser är dels beroende av olika hänsynstagande till enskildas intressen och dels hur man väljer att tillämpa de lagar och politiska riktlinjer som finns.

Mark för industri- och bostadsändamål upplåtes i samband med exploateringen till marknadsmässiga priser.

Mark för allmänt ändamål eller som har annan allmännelig nytta bibehålls i kommunens ägo

Mark reserveras inom kommunen för att kunna användas i framtida markbyte'

Övrig mark som ej är av intresse för kommunen avyttras

144 6 Områdesvis redovisning

Markförvärvsprogrammet redovisas med följ ande kartor samt förteckning

Tätortskarta i varierande skala. Områdeskarta i varierande skala. Förteckning över redovisade fastigheter i tabellform

6.I Tätortskarta

Tåitortskartorna visar en översikt över planerade utbyggnadsområden/utredningsområden i de olika tätorterna. De redovisar för varje tätort dels kommunägd mark, dels mark som kommunen bör förvärva samt privatägd mark som inte skall förvärvas inom utbyggnadsområdena.

6.2 Områdeskarta

Områdeskartorna är uppdelade i bostads- och verksamhetsutbyggnadsområden. Kartorna är utdrag ur tätortskartorna i olika skalor fcir olika delar av varje tätort. Redan bebyggda småhusfastigheter inom områdena har undantagits. För fastigheter med större areal, till exempel jordbruksfastigheter, har bostadsbyggnad med tillhörande tomtplats angetts som av intresse att förvärva. Vid framtida detaljplaneläggning av sådana fastigheter kommer dock i möjligaste mån detaljplanen att utformas så att bostadshusen kan finnas kvar och inpassas i detaljplanen.

6.3 Fastighetsförteckning

Till programmet finns en bilaga med förteckning över berörda fastigheter berörda markens ungeftirliga areal samt aktuell markanvändning. Här redovisas även om marken bör förvärvas på lång eller kort sikt.

I förteckningen över berörda fastigheter redovisas två förvärvskategorier:

Förvärv på kort sikt, avser mark upptaget för bostadsändamål i bostadsförsörjningsprogrammet, alternativt upptaget som industrimark eller utbyggnadsområde på kort sikt i Översiktsplan 2012,

Förvärv på lång sikt, anges som utbyggnadsområde på lång sikt i Översiktsplan 2012 för bostadsändamål, industriverksamhet med mera.

145 7 Definitioner

Allmänt ändamål: Kommunal angelägenhet som omsorg och service, skola, daghem, särskilt boende, vattenverk och så vidare.

Expropriation: Särskild rätt till fastighet samt annat ianspråktagande av àganderätt, nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastighet mot fasti ghetsägarens vilj a,

Impediment Mark med låg tillväxtgrad.

Tätorter: Statistiska centralbyrån definierar tätort som ett område med minst 200 personer där inget hus ligger längre bort än 200 meter från närmaste hus i tätortsområdet. I kommunen finns enligt SCB's definition de tolv tätorterna Mölnlycke, Benareby, Tahult, Landvetter, Björröd, Härryda (inklusive Skårtorp), Rya, Snugga/Eskilsby, Stora Bugärde, Hindås, Rävlanda och Hällingsjö

Glesbygdsverket definierar tätort som en ort med mer än 3 000 invånare samt kringliggande område med 5 minuters pendlingsavstånd. Enligt de definitioner kan endast Mölnlycke och Landvetter räknas som tätorter.

I detta dokument har vi räknat Mölnlycke, Landvetter, Hfuryda, Rävlanda, Hindås och Hallingsjö som tätorter.

Tätortsnära områden: Friluftsområden som gränsar till kommunens tätorter

146 Markförvärvsprog ram 201 4 Fastighet Areal Hel eller del av Andamål T¡d Typ av mark i hektar fastiqhet Mölnlycke Norra Solsten 1:21 0,8 hela verksamhet kort sikt skog Brâta 1:4 98,3 del av bostad lånq sikt skog, vatten Bråta 2:106 27,7 del av bostad lånq sikt skoq Bràla2:2 0,4 del av bostad lång sikt skog

Mölnlycke Bråta Bràta2:2 4,4 del av bostad kort sikt åker, bete Bräta 2:106 0,381 del av bostad kort sikt äker Brâla28 0,657 del av bostad kort sikt åker Bråta 2:9 0,369 del av bostad kort sikt äker Bràta2:97 0,639 hela bostad kort sikt åker Bråta s:7 0,109 del av bostad kort sikt vägmark Bràta2:148 0,14 hela bostad kort sikt tomtmark

Landvetter Bårh ult industriområde skog, äker, Bårhult 1:2 8,4 del av verksamhet kort sikt byqqnad Gökskulla 1:20 8,3 del av verksamhet kort sikt skog, täckt awerkad skog, Gökskulla 2:1 16,8 del av verksamhet lång sikt impediment Gökskulla 4:51 1,5 del av verksamhet lånq sikt skog Gökskulla 4:52 0,7 def av verksamhet lånq sikt skog Gökskulla 45:1 4,1 hela verksamhet lång sikt skog Landvetters-Kärret I :6 3,8 hela verksamhet lånq sikt skoq åker

Landvetter Ramberget Ramberget 1:18 1,1 hela bostad kort sikt skog, vägmark

Landvetter Landvetters-Backa Landvetter 1:10 1,5 del av bostad kort sikt bete Gökskulla 4:22 0,1 hela bostad kort sikt Gökskulla 4:23 0,1 hela bostad kort sikt Gökskulla 4:51 del av bostad kort sikt Gökskulla 4:52 del av bostad kort sikt Landvetter 3:165 0,1 hela bostad kort sikt tomtmark Landvetter 3:2 2,4 del av bostad kort sikt skog Landvetter 3:3 0,1 del av bostad kort sikt väqmark Landvetter 3:4 0,9 del av bostad kort sikt skog Landvetter 3:5 24 hela bostad kort sikt skog Landvetter 3:81 0,8 hela bostad kort sikt väqmark, skoq Landvetter 4:107 bostad kort sikt Landvetter 4:43 0,2 hela bostad kort sikt väqmark Landvetter 4:44 0,2 hela bostad kort sikt skog Landvetter 4:45 0,6 hela bostad kort sikt skoq, väqmark Landvetter 4:70 0,2 hela bostad kort sikt tomtmark Landvetter 6:48 21,6 hela bostad kort sikt skog

Landvetters-Backa 1 : 1 70 76,1 hela bostad kort sikt skoq

147 Fastighet Areal Hel eller del av Andamål T¡d Typ av mark i hektar fastiqhet Landvetters-Backa 1 :35 0,3 hela bostad kort sikt skog

Landvetters-Backa 1 : 37 0,4 del av bostad kort sikt skoq, väqmark Landvetters-Backa 1 :66 0,07 hela bostad kort sikt Landvetters-Backa 1 :67 0,07 hela bostad kort sikt Landvetters-Backa I :68 0,3 hela bostad kort sikt Landvetters-Backa I :69 0,2 hela bostad kort sikt

Landvetters-Backa 1 : 88 0,2 hela bostad kort sikt Landvetters-Backa I :94 0,4 hela bostad kort sikt skog

Landvetter Landvetter södra Biörröd 1:13 39 del bostad lånq sikt skoq Björród 1:179 41 hela bostad lång sikt skog Biörröd 1:5 17 del bostad lånq sikt åker, skoq Bårekulla 1:16 14,2 del av bostad låns sikt skog Bårekulla 1:48 67,6 del av bostad lånq sikt skoq Landvetter 2:1 328 del av bostad lång sikt skog Landvetter 3:177 23,3 hela bostad lånq sikt skog Landvetter 3:2 11 del av bostad lånq sikt skog Landvetter 3:4 38 del av bostad läng sikt skog Landvetter 3:5 24 hela bostad lånq sikt skoq Landvetter 4:107 38 hela bostad lång sikt skog Landvetter 4:35 5 hela bostad låns sikt skog Landvetter 6:167 4,2 hela bostad låno sikt skog, vägmark Landvetter 6:3 13 hela bostad lånq sikt skoq Landvetter 6:6 13 det av bostad låno sikt skoq Landvetter 9:1 243 hela bostad lång sikt skog Landvetters-Backa 1'.17 0 75 del bostad lånq sikt skoq Långenäs 1:241 66,2 del av bostad lång sikt skog Slamby 1:24 103 del av bostad lånq sikt skoq

Härryda Biällås 1:1 13,0 del av verksamhet lånq sikt skoq skog, grustäkt, Bugärde 1:2 14,0 del av verksamhet lånq sikt vägmark impediment, Bugärde I 1:1 32,0 del av verksamhet lånq sikt grustäkt, vägmark Dansered 1:37 2,4 del av verksamhet låno sikt skog Dansered 1:39 12,7 del av verksamhet lånq sikt skoq Dansered 1:61 14,3 delar verksamhet kort sikt Dansered 1:9 2,0 del av verksamhet kort sikt bete, inpediment Lillhult 1:2 43,3 del av verksamhet lånq sikt skoq Lillhult 1:3 33,6 del av verksamhet låns sikt skog, täkt skog, inpediment Lillhult 1:4 19,4 hela verksamhet lång sikt vägmark

Hindås Hindås 1:123 10,8 del av bostad kort sikt skoq, impediment Hindås 1:124 20,1 del av bostad kort sikt impediment, skog Hindås 1:123 10,8 del av bostad kort sikt Hindås 1:249 0,4 hela bostad kort sikt skoq

148 Fastighet Areal Hel eller del av Andamål T¡d Typ av mark i hektar fastiqhet Rävlanda Norra Bråtared l:11 0,4 hela bostad lång sikt impediment Bràlared 1:21 0,7 hela bostad låns sikt impediment Bråtared 1:50 0,1 del av bostad låno sikt impediment Bråtared 2:5 1,5 del av bostad lånq sikt åker Rävlanda 5:16 3,1 del av bostad lånq sikt impediment, skog Rävlanda 5:34 0,1 del av bostad läng sikt impediment

Rävlanda Ostra Rävlanda 1:4 1,6 del av bostad kort sikt åker Rävlanda 1:16 1,3 del av bostad kort sikt åker Rävlanda 1:19 0,03 hela bostad kort sikt Rävlanda 1:24 0,9 hela bostad kort sikt åker, bygqnad Rävlanda 1:3 5,5 del av bostad kort sikt åker, impediment Rävlanda 1:9 1,8 del av bostad kort sikt åker byggnad Rävlanda 2:2 0,5 det av bostad kort sikt impediment, skoq Rävlanda 2:3 1 del av bostad kort sikt åker Rävlanda 2:35 0,03 hela bostad kort sikt

Hällingsjö Hällingsjö 1:33 15,5 del av bostad kort sikt åker, skog Hällinqssiö 1:7 4,2 hela bostad lång sikt skog Sjönered 1:16 2,7 hela bostad låns sikt åker Siönered 1:8 2,4 hela bostad lång sikt åker Smedstorp 9:1 3,6 del av bostad lånq sikt skog Villingsqärde 1:8 8,1 hela bostad lånq sikt skog Kvrkhult 3:1 2,8 del av bostad låno sikt skog, åker

149 Mölnlycke översikt Gräns för utbyggnasom råde ^(.r' Markförvärvsytor

Mark som bör förvärvas : Kommunalägdmark NN Mark som inte bör förvärvas

\ ru--F-.-+èÞ \- \ .-1. ---Y '\ -J

,,\ fl ) ltt I,

I I 0 1 000 l- .'l' meter ."a)- Skala; 1:25 010 150 Mölnlycke, Norr J- l ,,À r, Gräns för utbyggnasområde

L--1 \ ) t( Markförvärvsytor i-1 \ Mark som bör förvärvas \-'i ) .../. Kommunalägd mark Y N Marksom inte börförvärvas t-

( A 2 t('

2 06 2:2

BRATA 4:I ,^ /)

)- -\-ä

1'.21 0 600,0

meter Skala: 1:15 000 151 Mölnlycke, Bråta Gräns för utbyggnasområde

Markförvärvsytor

Mark som bör förvärvas : Kommunalägdmark

1A.2

\ A2:1 o

o -Þ 4

RATn \E-

t/ I

\\. I l a l ô o 0 120,0 I

I meter I Skala: 1:3 001 152 Landvetter Bårhult utbysgnasområde :T3 MarkfÖrvärvsytor I MarK som oorTorvarvas

Nl Marksomintebör

\ \

2:1

LLA 4 $

E9 \l

-_1---

-É o

ê Ç

-R ) t-- I

0 320,0

meter o" \- Skala: 1:8 002 153 Landvetter Ramberget utbyssnasområde :ï3 Markforvärvsytor - _ Mark som bör förvärvas

NN Mark som inte bör förvärvas

LANDVETTER 4:63

0 80,00

meter Skala: 1:2 00'1 154 Landvetter-Backa sid 1 ---À -- I Markförvärvsytor Mark som bÖr förvärvas Kommunalágd mark

Mark som inte bör förvärvas

¡'.1 ERS-BACKA 1

DVETTERS-BACKA 1

DVETTERS-BAGKA '1 :'1 71 ERGET 1:6>1 ET 1:13>1 6

ER 6:48 \

LANDVETTER 3:2 \\ LANDVETTER 10:2 \\\ -Y I LANDVETTER 6:48 \" A landvetter samf:1 3

a {>" LANDVETTER 3:'177 I f f I BJ

0 300,0 i, l I meter I Skala: 1:7 502 155 Landvetters Backa sid2 Gräns for utbyggnasområde LANDVETTER 3:I ., Markfôrvärvsytor . __l Mark som bör fcirvärvas : Kommunalägd mark ) NN Mark som ¡nte börförvär

r-t\, LANDVETTER 3:2 \\ LANDVETTER 6:48 \- -'.- r' l \-, )

) \"z landvetter samf:1 3 LANDVETTER3:177 I I I I

6:49 l J \1 LANDVETTER 6:48

o o

1 ô l-ANDVETTER 3:5 ,j LANDVETTERS-BACKA 1 :170

0 300,0

meter Skala: 1:7 502 156 Landvetter södra

Gräns för utbyggnasområde

Markföruärusytor

lvlark som börföryäryas ,t I ÁOmmunataqomarK \ès€ l\rark som inte bör föruãruas

s 3'.',177 I LANDVETTER 2:1 ,L

'l:24'l BAREKULTA 1:16

_,! \ 1i48

SLA|\,llBY 1:24

TANDVETTER 9:l

j 3:4 \.-:r LANDVETTER 3:5 _ -\_\

1:13

6:1 67 'l:1 79 J LANDVETTER 4:107

I .N ó -U

0 .)800,1 meter \-) ,{¿! Skala: 1:20 000 157 Härryda, Dansered västra Gräns fór utbyggnasområde

t. Markförvårvsytor I _ I Mark som bör förvärvas

DANSERED 1:9 ..'-l NNS Mark som inte bör förvärvas DANSERED 1:61 -\ \ l:- â 1:61 ,,. DANSERED 1:9 tô$ \ ERED 1:61

1:61

LILLHULT 1:3 1:61 t\.. Ò DANSERED 1:39 ø

t a

1 ()

-t 280,0

meter Skala: 1:7 002 158 Härryda, Dansered östra utbygsnasområde :ï3 Markförvärvsytor I vrarrsom oorTorvarvas

N Marksom inte börförvärvas

RED 1

LLHULT 1

LLHULT 3:1 LT1 11:1 LLHULT 4:1

LLHULT 5:

LLHULT 1

0 400,0

meter Skala: 1:'10 000 159 Hindås översikt Gräns för utbyggnasområde .L_

Markfôrvärvsytor Mark som bör förvärvas I {- Kommunalägd mark i N Marksom ¡nte börförvärvas

i"i

^ ì

) I d 7 I

( t -r'' 0 800,0

meter Skala: 1:20 010 160 Hindås Gräns för utbyggnasområde

Markforvärvsytor : Mark som bör förvärvas I : Kommunalägd mark t_ N Marksom inte börförvärvas o L

o IN 1:249 o

i.l

\- .-L \/\/ f- 0

,// 1/ 0 200,0

meter '. ,/ Skala: 1:5 001 161 Rävlanda översikt Gräns för utbyggnasområde

), Markförvärvsytor ,\ ) -) Mark som bör förvärvas ( o I \ "\ -- Kommunalägdmark \. NN Marksom inte börförvärvas o I

) !ì { ài- <7= $o

l I \

I I /-\ g

o a

-t--_-_--r' /l \- \

\ il 0 800,0 f I meter Skala: 1:20 010 162 Rävlanda norra \. \ \ Gräns fór utbyggnasområde ì, J I Markförvärvsytor [_] Mark som bör förvärvas

N Marksom ¡nte börförvärvas

x2 c

0 3, -l \- t ¡

1 ¡ìì

2:5 D :2 í1,\! RÄVLANDA BRATARED 2:5 D 1:11

L--:: D

RÄVLANDA 5:16

o iir, 0 200,0 o t meter Skala: 'l:5 001 163 utbyssnasområde Rävlanda östra :ï3 \ I Markförvårvsytor I \ --1 \ \\ I I rvrdr ùr:iï úoi rorvarvas ¿_.J / \ ^ \ tl, I 1 N Marksom inte börförvärvas I

)

DA1 I ïo DA

DA1 ,.:tl I_i-- --,'l

DA1

DA 1:1 -t

VLANDA 1

--\. 0 160,0

meter Skala: 1:4 001 164 Hällingsjö Gräns för utbyggnasområde

o Markförvärvsytor t) a 9:l I: Mark som börfôrvärvas o NN Mark som inte bÕrförvärvas

3:1 l

tl f

o , o

! ! 18 .'/ I o ¡V-/ Y. o 6 --T------T-- a ERED 1:16 \ 6 Oa o ) a \ _1 o G r vO \ I ì I a 1 I a (l/ )Ò + t ) /a I 1 I ,r

0 Õ l- J _._

( oô 0 400,0

meter Skala: 1:10 000 165 HARRYDA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2014-0t-07

ARENDE 12 Dnr 2013KS480 002

ÄNIRT¡qc AV FIRMATECKNING

På grund av personalåirenden inom fürvaltningen behöver nytt beslut om firmateckning avseende bank, plusgiro, skatteredovisning samt låneftir- bindelser och borgen fattas.

Följande personer äger rätt att teckna kommunens firma fran och med den 15 januari 2014:

Bank. checkräkning. plusgiro och skatteredovisning Kommundirektör Karina Djurner eller ekonomichef Bo Ekström eller redovisningschef Helena Hatheyer eller budgetcontroller Carina Karlsson eller kassör David Johansson eller kommunstyrelsens ordfürande Annette Eiser- man-Wikström med kontrasignation av någon av följande: administratör Jen- nie Andersson eller administratör Monica Hult eller administratör Lars Ola- usson eller ekonom Karin Höglund.

Firmateckning i övriga Èirenden Kommunstyrelsens ordftirande Annette Eiserman-Wikström eller kommunstyrelsens vice ordfürande Mats Vy'erner med kontrasignation av kommun- direktör Karina Djurner med ekonomichef Bo Ekström som ersättare.

Kommunstyrelsen upphäver sitt beslut i ç 23612013.

Signatur justerande Utdragsbestyrkande

166 HÄRRYDA 1 (1) KOMMUN 2013-1 1-1 8 Dnr 2013KS480 002 Sektorn lor administrativt stöd Bo Ekström Kommunstyrelsen

FORSLAG TILL ANDRING AV FIRMATECKNING

Uppdrag och bakgrund

På grund av personallorändringar inom ñrvaltningen behöver nytt beslut om firmateckning avseende bank, plusgiro, skatteredovisning samt lånelorbindelser och borgen, fattas.

Barnkonsekvensanalys

En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom något barnperspektiv inte gör sig gällande i frågan.

Förslag till beslut

Följande personer äger rätt att teckna kommunens firma frän2014-0I-I5:

Bank. checkräkning. plussiro och skatteredovisning Kommundirektör Karina Djumer eller ekonomichef Bo Ekström eller redovisningschef Helena Hatheyer eller budgetcontroller Canna Karlsson eller kassör David Johansson eller kommunstyrelsens ordlorande Annette Eiserman-Wikström med kontrasignation av någon av foljande: administratör Jennie Andersson eller administratör Monica Hult eller administratör Lars Olausson eller ekonom Karin Höglund.

Firmatecknins i övriga ärenden Kommunstyrelsens ordforande Annette Eiserman-Wikström eller kommunstyrelsens vice ordftjrande Mats Wemer med kontrasignation av kommundirektör Karina Djurner med ekonomichef Bo Ekström som ersättare.

Kommunstyrelsen upphäver sitt beslut i ç 23612013

SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD

Karina Djumer Kommundirektör Bo Ekström Ekonomichef

167 HARRYDA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2014-01-07

ÄnenDE 13 Dnr 2013KS480 002

REVIDERING AV KOMMTINSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING

Gällande delegationsordning für kommunstyrelsen antogs av kommunstyrelsen i $ 3/2013. Ändring tillkom genom ç 23512013. Delegering enligt kommunallagen innebär att man överftir befogenheten att fatta beslut till nå- gon annan. Beslut efter delegering i kommunallagens mening skall skiljas från ren verkställighet. Främsta skälet till delegering är att avlasta fullmäk- tige och nåimnden rutinärenden. Av fiirarbeten till lagen framgår även att delegering bör ske fiir att ftirbättra servicen och effektiviteten.

Från sektom für administrativt stöd ftireligger skrivelse av den l9 november 2013 bland annat ftiljande:

Ordftirandens ftirslag till beslut

Kommunstyrelsen antar delegationsordning ftir kommunstyrelsen enligt ftireliggande ftirslag .

o Kommunstyrelsen upphäver kommunstyrelsens tidigare delegationsordning.

168 HÄRRYDA KOMMUN 2013-lt-19 Dnr 2013KS802 002 Sektorn ftir administrativt stöd Äke Marmander Kommunstyrelsen

REVIDERING AV KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING

Uppdrag och bakgrund

Kommunstyrelsen antog i $ 3/2013 nu gällande delegationsordning. Ändring tillkom genom ç 23512013. Delegering enligt kommunallagen innebär att man överftir befogenheten att fattabeslut till någon annan. Beslut efter delegering i kommunallagens mening skall skiljas fran ren verkställighet. Främsta skälet till delegering är att avlasta fullmaiktige och nämnden rutinärenden. Av ftirarbeten till lagen framgår även att delegering bör ske für att ftirbättra servicen och effektiviteten.

Formellt sett delegerar fullmfütige ärendena och rätten attfatta beslut genom att upp- rätta reglementen für nämnderna. Kommunstyrelsens rätt att fatta beslut, utöver det som framgår direkt av lag, framgår av kommunstyrelsens reglemente.

Nämnderna och kommunstyrelsen har i sin tur möjlighet att delegera rätten aff fafia beslut i enlighet med 6 kap 33 - 38 $$ KL.

Kommunstyrelsen har delegerat till ftirvaltningschefen (kommundirektören) samtliga beslut som ftirvaltningen enligt delegationsordningen skall fatta beslut om. Förvalt- ningschefen fattar beslut om vidaredelegering i en särskild vidaredelegation. Vidarede- legationen skall inte beslutas av kommunstyrelsen.

Beslut som fattas med stöd av 6 kap 33 $ kommunallagen skall anmälas vid kommunstyrelsens ordinarie nästkommande sammanträde i form av en ftjrteckning över beslutade åirenden. Här finns en särskild rutin inom ftirvaltningen. Kommunstyrelsen har möjlighet att ta del av delegationsbesluten ftire och under sammanträdet.

Revidering av delegationsordningen

I delegationsordningen finns respektive sektors ärende och vem ärendet är delegerat till. Förvaltningen har gjort en revidering av delegationsordningen och uppdaterat dokumentet. Det har inneburit justeringar av lagrumshänvisningar och andra ändringar av redaktionell karaktlir som inte särskilt lyfts fram nedan.

Samtidigt med revideringen av delegationsordningen har en revidering gjorts av vida- redelegationen. Förvaltningschefen (kommundirektören) kommer, efter det att kommunstyrelsen fattat beslut, att besluta om vidaredelegation enligt dokumentet.

169 Större ftirändringar i årets revidering

A¡ets revidering har visat pâettbegränsat behov av ftirändringar i sak. På upphand- lingsområdet ftireslås emellertid ftiljande nya punkt:

4.3.1.4 - Avtal om samverknn på upphandlingsområdet.

Möjligheterna till samordnade upphandlingar har funnits sedan länge och lagstiftningen på området har på senare tid anpassats für att ytterligare underlätta samverkan. Det vore lämpligt med en särskild punkt i delegationsordningen som möjliggör ñr kommundi- rektören att vidaredelegera befogenhet till upphandlingschef att sluta överenskommel- ser om samverkan ftir att effektivisera och kunna nyttja "stordriftsftirdelar" i samverkan över kommungränsema och/eller med andra inköpsorganisationer. Delegeringen är givetvis begråinsad genom kommunallagens bestämmelser och gäller inte i den mån det exempelvis rör verksamhetens måI, inriktning, omfattning eller kvalitet.

Barnkonsekvensanalys

En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom bamper- spektivet inte gör sig direkt gällande i frågan om delegation.

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen antar delegationsordning ftir kommunstyrelsen enligt ftireliggande ftirslag.

Kommunstyrelsen upphäver kommunstyrelsens tidigare delegationsordning.

SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD (

Karina Djurner Kommundirektör Lena Magnusson Kanslichef

170 HARRYDA KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2014-0t-07

ARENDE 14 Dm20l2KS385 730

FÖRVALTNINGENS STRATEGI FÖR ARBETET MED ATT MOTVERKA FUNKTIONSHINDER

Kommunfullmåiktige beslutade i $ 115/2012 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utarbeta en strategi für att motverka negativa effekter av funktionshinder. Strategin ska inbegripa kommunens samtliga ansvarsområden och under arbetet med strategin ska synpunkter från rådet ftir funktionshinders- frågor, RFF, inhämtas.

Från sektom ftir administrativt stöd ftireligger skrivelse av den 26 november 2013.

Ordfürandens ftirslag till beslut

Kommunstyrelsen fastställer "Förvaltningens strategi ftir att motverka funktionshinder" enligt ftireliggande fiirslag.

Signatur justerande

171 HÄRRYDA KOMMUN 1 (4) 2013-lt-26 Dnr 2012KS385 730 Sektorn fiir administrativt stöd Helena Österlind Kommunstyrelsen

FORVALTNINGENS STRATEGI FOR ARBETET MED ATT MOTVERKA FUNKTIONSHINDER

Uppdrag och bakgrund

Kommunfullmåiktige beslutade i $ I I 5/201 2 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utarbeta en strategi ftir att motverka negativa effekter av funktionshinder. Strategin ska inbegripa kommunens samtliga ansvarsområden och under arbetet med strategin ska synpunkter fran rådet ftir funktionshindersfrågor, RFF, inhämtas.

En av fem svenskar beräknas ha någon form av funktionsnedsättning. Med funktions- nedsättning avses varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begråinsningar av en persons funktionsftirmåga som till fÌiljd av en skada eller en sjukdom fanns vid ftidelsen, har uppstått därefter eller kan ftirväntas uppstå. Ett funktionshinder uppkom- mer fìirst nåir personen möter brister i den fysiska miljön eller verksamheten.

Syfte

Syftet med strategin är framftir allt att motverka uppkomsten av funktionshinder i Har- ryda kommun. Arbetssättet som ftireslås ska medföraall arbetet inftirlivas i den ordinarie styrmodellen samt att ftirvaltningen prioriterar rätt åtgåirder vid rätt tidpunkt. RFF:s kunskap inom området skall utgöra en del av underlaget ftir arbetet.

Barnkonsekvensanalys

En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant eftersom ärendet bedöms som administrativt.

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen fastställer "Förvaltningens strategi ffir att motverka funktionshinder" enligt ftireliggande ftirslag.

SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD

Kommundirektör Lena Magnusson Kanslichef Bilaga Förvaltningens strategi ftir att motverka funktionshinder

172 2 (4) Bilaga 1 till åirende 2012KS385 730

FÖRVALTNINGENS STRATEGI FÖR ARBETET MED ATT MOTVERKA F'UNKTIONSHINDER

Utgångspunkter

Vid arbetet med att motverka funktionshinder i Härryda kommun utgår ftirvaltningen i den av kommunfullmäktige arttagnaprincipen für målstyrning. Principen ffir målstyr- ning bygger pä att underordnande organisatoriska enheter, både politiska och ftirvalt- ningsenheter tar ansvar für att så langt det är möjligt uppfylla de mål som fullmäktige angivit. Målstyming karaktäriseras av stor frihet für underordnande enheter att själva välja metoder och tillvägagangssätt für att nå målen.

Strategin utgår från antagnapolitiska inriktningsmål och de av kommunstyrelsen antagna verksamhetsmålen, samt budget. De politiska verksamhetsmålen blir avgörande ftir fürvaltningens arbete med att motverka funktionshinder. Verksamhetsmålen bryts sedan ner till konkreta ätgârder med syfte att inom en given tidsperiod motverka funktionshinder. De konkreta åtgärderna sammanställs i en handlingsplan ftir kommande planpe- riod som innefattar:

o Prioriteradeinriktningsmålochverksamhetsmål o Konkreta åtgåirder o Tidsram ftir åtgärder o Prioritering av åtgärder . Uppftiljning/indikatorer für att mäta resultat

Arbetsgrupp

I ftirvaltningen f,rnns en arbetsgrupp som arbetar med strategin med representanter från samtliga sektorer. Arbetsgruppens uppgift" är atl, utifran strategin, ta fram en handlingsplan med åtgärder ftir ökad tillgringlighet. Detta arbete samordnas av ftlrvaltningens till gringli ghetssamordnare.

Sektorerna är ansvarigaför att genomftira åtgärderna i handlingsplanen . Sektorsrepre- sentanterna ansvarar ftir att åtgärderna är ftirankrade i respektive sektorsledning. Åtgär- derna skall rymmas inom sektorns budget.

Ansvarsfìirdelning

Aktörer Ansvar Kommunfullm¿iktiee (kÐ Inriktninssmål Kommunstyrelsen (ks) Verksamhetsmål Rådet fÌir funktionshindersfrågor (rfÐ Föreslå prioriteringar av mäl och åtgåirder Förvaltningens arbets grupp Tar fram handlingsplanen utifran strategin Förvaltningens ledningserupp (lg) Behandlar handlingsplanen Respektive sektor Ansvarar für genomfürandet av åtgåirderna i handlinesplanen Till g¿ingli ghetssamordnare Samordnar arbetet med att ta fram handlingsplanen. Rapporterar till KS och RFF.

173 3 (4)

Förvaltningens strategi fär arbetet med att motverka funktionshinder under ett år

Arbetet med strategin illustreras med nedanstående modell. Strategin ftiljer kommunens arbete med plan/budget.

D ecemb er J¡nu¿r¡

KF beslutar om Kommunövergrip¡nde cl,liel inriHningsmål

LG AtbeÈgruppen KF beslutår behendl¿r konkretise r¡r om VEP förslèg t¡ll PáN F ö rualtn ing e plan ¿tbel¿r med Arb.grupp VEP fö lje, FFF låmn¡r p I anen Sektorern¡ arbet¿r med KS beslutar åtgå rder o m f¿iElag Slraiegins cykel tiII VEP FFF prio Arb grupp följ er åtgårde r planen

F ôrua ltn ing e n låmnar föslag ti|I VEP

Juli Juni

September I september träffas rådet ftir funktionshindersfrågor für att, utifrån fiirvaltningens fiirslag till verksamhetsplan, ftireslå prioriteringar av verksamhetsmål och ge förslag till åtgärder som skall utgöra ett av underlagen infür nästa års handlingsplan.

Oktober I oktober lämnar RFF ftirslaget till arbetsgruppen. RFF:s ftirslag åir ett underlag ft)r arbetsgruppens vidare arbete med att prioritera rätt årtgärder für att motverka funktionshinder.

November I november påbörjar arbetsgruppen arbetet med att taframhandlingsplanen, utifrån verksamhetsplan och RFF:s fürslag. Samtliga åtgärder skall rymmas inom befintlig budget.

Vid arbetsgruppens möte i november ftiljs även handlingsplanen ft)r innevarande år upp och arets åtgärder sammanfattas.

December/januari I december/januari redovisar tillgänglighetssamordnaren en uppftiljning av arbetet med att motverka funktionshinder till kommunstyrelsen.

174 4 (4)

Januari I januari behandlar ftrvaltningens ledningsgrupp handlingsplanen fiir det år som påbör- jats. Handlingsplanen bygger pâ att sektorerna ansvarar ftir genomftirandet av åtgåirder- na. Genom att ledningsgruppen behandlar handlingsplanen så garanteras en helhetssyn över ftirvaltningens arbete med att motverka funktionshinder och de fÌireslagnaåtgar- dema.

Löpande under året Sektorema ftiljer handlingsplanen och arbetar vidare med åtgåirdema. Arbetsgruppen gör regelbundna avstämningar med respektive sektor.

175 HARRYDA KOMMUN SAM MANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2014-01-07

ÄnenDE ls Dnr 2013K5446 046

INRÄTTANDE AV ÅNETS TILLGÄNGLIGHETSPzuS

Presidierna ffir kommunstyrelsen och rådet ftir funktionshindersfrågor ftire- slår att kommunen instiftar ett årligt tillgringlighetspris till personer som arbetar med att motverka funktionshinder i samhället.

Från sektorn ftir administrativt stöd ftireligger skrivelse av den 25 november 20t3.

Ordftirandens färslag till beslut

Kommunstyrelsen beslutar att instifta ett årligt tillgåinglighetspris enligt ftireliggande ffirslag.

Signatur justerande Utdragsbestyrkande

176 HÄRRYDA KOMMUN 1 (l) 2013-06-201t-25 Dnr 2013K5446 046 Sektorn ftir administrativt stöd Helena Österlind Kommunstyrelsen

INRÄTTANDE AV TILLGÄNGLIGHETSPRIS

Uppdrag och bakgrund

I Håirryda kommun finns personer som engagerar sig i frågor som berör funktionsned- satta och arbetar ft)r att motverka funktionshinder i samhället. Dessa personer gör ett värdefullt arbete für kommunens medborgare och ftireslås uppmärksammas genom ett pris som årligen delas ut av Härryda kommun.

Tillgänglighetspris i Härryda kommun Sektorn für administrativt stöd ftlreslår ftiljande kriterier och handläggning av tillgäng- lighetspriset:

Utnämning Nomineringen till priset sker till Rådet ftir funktionshindersfrågor. Rådet får i uppdrag att ftireslå mottagare av priset samt lämna ftirslaget tillsammans med motivering till kommunstyrelsen senast 1 april. Kommunstyrelsen ska utse mottagare av priset vid sammanträdet i maj.

Pris/Prisutdelning Mottagare av Håirryda kommuns tillgänglighetspris erhåller en prissumma på 5000 kro- nor. Prispengarna ryms inom budgetram. Prisutdelning sker vid kommunfullmäktiges sammanträde i juni.

Barnkonsekvensanalys

En barnkonsekvensanalys har inte gf orts eftersom ärendet är av administrativ karaktär

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen beslutar att instifta ett årligt tillgänglighetspris enligt ftireliggande ftirslag.

SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD

Karina Kommundirektör Lena Magnusson Kanslichef

177 HÄRRYDA KOMMUN SAM MANTRADES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2014-0t-07

ÄneruDE 16 Dnr 2013KS634 009

MEDBORGARFÖRSLAG OM SIMHALL I MÖLNLYCKE

Kommunfullmeiktige beslutade i $ 151/2013 till kommunstyrelsen remittera medborgarft)rslag angående simhall. Förslaget handlar om att kommunen ska bygga en simhall i Mölnlycke med bassäng ftir både utomhus- och inomhusbad.

Från sektorn ftir administrativt stöd ftireligger skrivelse av den 4 november 20t3.

Ordfìirandens ftirslag till beslut

Kommunstyrelsen avslår medborgarfürslaget med hänvisning till skrivelse av den 4 november 2013.

Signatur justerande Utdragsbestyrkande

178 HÄRRYDA 1(2) KOMMUN 2013-11-04 Dnr 2013KS634 009 Sektorn ftir administrativt stöd Mats Dalmyr Kommunstyrelsen

MEDBORGARFÖRSLAG OM SIMHALL I MÖLNLYCKE

Uppdrag och bakgrund

Kommunfullmaiktige beslutade i $ 151/2013 till kommunstyrelsen remittera medborgarftirslag från Annika Göök angående simhall.

Förslaget handlar om att kommunen ska bygga en simhall i Mölnlycke med bassäng für både utomhus- och inomhusbad. Utomhusbassäng finns enligt ftirslagsställaren endast på Hisingen, sommartid lockar den besökare från hela Göteborg. Förslaget motiveras med bland arnat att en simhall skulle möjliggöra regelbunden simträning für bam, in- nebära hälsovinster och att den skulle locka besökare från hela Göteborg.

Samråd

Samråd har skett med kommunstyrelsens presidium

Förvaltningens kommentar

Förslag om simhall har lyfts och utretts fürut av kommunen. k ZO0g konstaterade kommunfullmäktige att det under rådande ekonomiska ftirhållanden inte kommer att byggas en simhall. I den bakomliggande utredningen till fullmäktige redogörs ftir ett typexempel på anläggning bestående av i huvudsak ft)ljande:

o bassäng25 meter o barnbassäng o vattenrutschbana o varmbassäng med höj- och såinkbar botten . bubbelpool o omklädningsrum/varmrum/ång-ochtorrbastu o kaféheception

Utredningen uppskattar investeringsutgiften till cirka 80 miljoner kronor für en ny simhall samt att det skulle kosta mellan 10 och 15 miljoner kronor per år att driva hallen.

Bedömning

Kommunfullmäktige har tidigare tagit ställning till att inte bygganågon simhall och det finns därftir inga medel avsatta i vare sig investeringsbudget eller driftsbudget.

179 2Q)

Barnkonsekvensanalys

En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i åirendet, eftersom ärendet är av administrativ karaktär.

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen avslår medborgarftirslaget med h¿invisning till skrivelse av den4 november 2013 från sektorn ftir administrativt stöd.

SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD

Karina Kommundirektör Lena Magnusson Kanslichef

180 ;t' 1l' \ t i.,hl :. Medbo?garförsla I-rl ir t

Håir ¡kriy.ar du rubriken på ditt mod'borSerförc|a$ StMÍ^LL t rvtåu¡-l Lycle

Hilr bc¡kriver ds ditt medborgarftirslag. Skøv rydrsr¡ EVtAt sr44,l,(â(,( i /\¿g \nl!çfi-, ß.ss Ë*5 ltf b.+* WannnuJ- o44 SSå49 f vT nS ?+dq Si- p n l¡dq G\te.øcr-t S¿vulvwta-

Glóm inte att f lla i kontaktuppgifter och att underteckna ditt förshg. Anon¡na förslag behandlas inte. OfuJlständfa uppgifter kan leda till att ftimlaget inte behandlas.

HÄRRYDA N KOMMUN

MÔI.NL"/[KE. I-,ANDVETTER- . HARRYM . I.II¡IoAs. RÅvuchIDR . F{ÄIUNGSIO

181 uÄRRypa KoMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2014-01-07

ARENDE 17 Dnr2or3K3342ot3

STATISTISKA UPPGIFTER PER DEN 30 SEPTEMBER 2013

Från sektom ftir samhällsbyggnad ftireligger statistiska uppgifter per den 30 september 2013.

Ordftirandens färslag till beslut

Kommunstyrel sen delger kommunfullmeikti ge de statisti ska upp gift erna.

Signatur

182 Statistiska uppgtrter per 20 1 3-09-3 0

Omvärldsana Beþlkningsft)rändringar l.o.m. 3:e kvsrlulet 2013 och folkmängd 30 september 2013

Församlingar Folk- Folk- Födda Döda In- ut- Juste- mcinsd öknins llvttade flvttade rinçar*) Råda 17 508 164 154 106 937 823 2 Landvetter 9 58t 16t 111 44 571 477 Hdrryda 2 292 -t2 24 I] I17 143 I Björketorp 6 255 100 68 36 418 352 2

Kommunen 3s 636 413 357 r97 t7t 1 I 463 5

Riket 9 625 444 69 551 88 095 67 890 87 I3I 38 448 663 Lcinet I 6t2 144 11 697 r5 083 I I 3t7 34 689 26 868 110

Kommenlar: Under årets första nio månqder ökade antal invånare i kommunen med 413 personer. Störstafolköknin- gen hade Rådaförsamling 164 personer. Dcirefter komförsamlingarna Landvetter och Biörketorp med l6l respektive 100 personer. Minskade giorde Hcirrydaförsamling, l2 personer. (Jnder samma period ökade folkmdngden i både lcinet och riket med I I 697 respektive 69 5 5 I personer.

*) Under begreppet "justeringar" redovisas eventuella födelser och dödsfall som intrciffatföre den aktuella redovisningsperioden men som har rapporterats under denna period samt eventuella rcittelser øv tidigare siorda aviseringar b ostads lägen h eler so m p å b ö rj ats underjanuari - september 2013

Forsamlingar Alla lcigen- Dcirav i heter Råda 90 18 72 55 8 47 3 3 42 t4 28

Kommunen totalt 43190 t47

Kommentar: AntaleÍ påbörjade bosladslcigenheter i vår kommun under perioden januari - september 2013 uppgår till 190, dcirav 43 k)genheter i småhus och 147 lc)genheter iflerfamiljshus. Totalt 90lcigenheter har påbörjats i Rådaför- samling, 55 i Landvetter församling och 42 respektive tre kigenheter i þrsamlingarna Biörketorp och Hcirryda.

Aktuells sffiorfrån SCB Konsumentpriser (þ +0,1 September 2013 jdmþrt med september 2012 Producentpriser (þ - I , I September 201 3 jcimfört med september 20I 2 D et a lj h a n d e I ns fö r s ci lj n ingv o ly m (/") + I ,6 September 20 I 3 jdmfört med september 20I 2 I ndus tr i ns p r o dukt i onsv o ly m (þ -0,9 September 2013 jcimfört med september 2012 Industrins order ingång (þ -2,9 September 2013 jdmfört medseptember 2012

Kommentar: Konsumentpriserna har stigit jdmfört med september 2012, medan producentpriserna cir lcigre jcimfört med samma period förra åreL Detaljhandelns förseiljningvolym visar på en ökning med I ,6 procent jcimfört med september månadförra året, medan industrins produktionsvolym och industrins orderingång sjonk med 0,9 respektive 2,9 procent under september 20I3 ic)mfart med september 20I2.

183 I6-64 år Kommunen Lrinet Riket Kommunen Ldnet Riket antøl och procent 20t 309 20 I 309 20 I 309 20 I 209 20 I 209 20 I 209

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Oppen arbetslöshet 488 2,2 35690 3,5 217695 3,6 458 2, I 3s374 3,5 218s49 3,6 lnkl. personer i program med aktivitetsstod 8s7 3,9 652I5 6,4 402172 6,7 776 3,6 63606 6,3 392820 6,5

I8-24 år och procent

Oppen arbetslöshet 144 4,7 7837 5 45260 4,9 122 4,1 8292 5,3 48728 s,4 Inkl. personer i program med aktivitetsstöd 269 15539 9,9 96022 10,4 230 7,7 r 6350 I0.5 100053 r t,l D c)r qv I ångt i ds ar b ets I ös a t5 r t98 6808 12 I 173 6637

Arbetslösheten bland beþlkningen mellan l6 och 64 år i kommunen, lcinet och riket har ökat jrimfört med samma periodförra året. Det cir 0,3 procentenheterfler arbetslösa i kommunen, 0,1 respektive 0,2 procentenheter i lcinet och riket. Ungdomsarbetslosheten i lcinet och riket har minskat jcimfört med samma periodför ett år sedan 0,6 respektive 0,7 procentenheter. Under samma period okade den i kommunen med I,l procentenhet.

Arbetslöshet inkl. personer i program med aktivitetsstöd I6-64 år (% n befolk i kommunen)

4,2 4 -/ ) 3,8 l\- 3,6 j-- r --l +2013 3,4 + 2012 J,Z J 2,8 Jan Feb Mar Ap, Maj Jun Jul Arg Sep Okt Nov Dec

Arbetslöshet inkl.personer i program med aktivitetsstöd 18-24 år (% øv befolk. i kommunen)

9 ) 8,5 I ) -- { 7,5 +20t3 -ì I t-- 7 a - +2012 6,5 6 l5 Jan Feb Mar Ap, Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

kommun för samhcillsbyggnad t3-t 1-20 Skakic

184 HÄRRYDA KOMMUN SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2014-01-07

ARENDE 18

DELGI\TNING AV PROTOKOLL FR.Ä.N UTSKOTT OCH RÅD

Kommunstyrelsen delges ftilj ande protokoll:

Rådets ftr funktionshinderfrågor protokoll av den 28 november 2013 och 2 december 2013. Pensionåirsrådets protokoll av den av den 26 november 2013 och 5 december 2013. Brottsfìirebyggande rådets protokoll av den 19 november 2013.

Utdragsbestyrkande

185 HARRYDA KOMMUN SAMMANTNÄO ESPROTOKOLL Sammantrådesdatum Sida Rådet ftir fu nktionshinderfrågor 2013-t1-28 I (11)

Plats och tid Kommunhuset, Mölnlycke, torsdagen den 28 nov 2013, kl 17.00-18.30 Paragrafer $$ s2-se Beslutande Hans Larsson, ordf Karin Wickman Jan Linde Kerstin Lindgren Rune Larsson Elisabet Hörle, tj ers Katarina Kasperson, tj ers tsirgitta Garnemark Britt-Marie Johansson

Övriga deltagande A¡ita Anger Jonas Lundqvist, SOC Ingegerd Helén Mats Dalmyr, ADM Yvonne Andersson Birgitta Svensson Ritva Rankanen

justera Utses att Rune Larsson

Justeríngens plats och tid Mölnlycke, onsdagen den 4 dec 2013, kl. 10.00

Sekreterare Wallerstedt

Ordförande

Justerande Rune Larsson

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Rådet ñr funktionshinderfrågor Sammantrådesdatum 2013-11-28

Datum fÖr anslags uppsättande 20t3-t2-0s 2013-12-27 ^tåliäj;;:'.nn. Förvaringsplats fÖr protokollet tningen, kommunkansliet, Mölnlycke

Underskrift Pemilla Wallerstedt 186 HARRYDA KOMMLiN SAMMANTRIiDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Rådet ftir funkti onshinderfrågor 2013-tt-28 2

Rff $ 52

KOMMTINENS LOKALRESURSPLANERING _ LRP

En del i långtidsplaneringen är upprättande av en samlad lokalresursplan (t,Rp) ftir den kommunala verksamheten. Planen revideras årligen i samband med att förvaltningen upprättar förslag tíll budgetþlan vilket innebär att projcktet kan komma att flyttas mellan åren om fürutsättningama ändras.

Lokalresursplanen redovisar bI a de befintliga lokaler som finns ftir särskilda boende samt övriga verksamhetslokaler, planen visar också de behov som finns inom respektive sektor under planperioden.

Representanter i LRP-gruppen är stadsarkitekten, marvbostadschefen, fastighetschefen, lokalsamordnare für sektorema utbildning- och kultur och socialtjänst och kanslichefen som också är samordnare och sekreterare i gruppen. Gruppen träffäs 1 gângper månad.

Jonas Lundqvist, administrativ chef inom sektom fìir socialtjänst informerade,

LOKALPL AN 2OI4-201S FÖR SEKTORN SOCIALTJÁNST

Bostäder flir äldre . Roskullen, Hindås, 20 BGT-lägenheter 2015 . Bygården,Landvetter, särskilt boende etapp I 9 lgh 20ls efappZ l6lgh 2016

Bostäder för personer med funktíonsnedsättning . Landvetter servicebostad, 8 (+1) lgh 2015 . Servicebostad, Landvetter el M

Övrigt . Daglig verksamhet fÌir personer mecl funktionsnedsättning, I 5 platser 2016 . Flyktingbostäder, 4 lghlär í nybyggnationsområden, hyresrätter 20t4-20t8

Utdragsbestyrkande /

4, 187 nÄnRyte KoMMrrN SAMMANTRÄDES PROTOKOL L Sammentfådesdatum Sida Rådet ft;r funktionshinderfrågor 2013-lt-28 J

Forts R-ff$ 52

Birgitta Gamemark (RDR) undrar hur behovet av BGT-lägenheter i Landvetter-Hindås ser ut framöver? Marc ser att det finns ett behov av BGT-lagenheter frømöver och att efterfrågan -fÒlj"r behovet i stort av hostcider.

Rådet fär funktionshinderf'rågors beslut

Rådet ftir funktionshinderfrågor note¡ade informationen.

188 HÄRRYDA KOMMUN SAM MANTRÄOCS PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Rådet ftir fünktionshinderfi'ågor 2013-11-28 4

Rff $ s3

DEN ARLIGA REVTDERINGEN AV AVGIFTER FÖR ÄTon¡ ocTT FLINKTIONSNEDSATTA UTIFRÅN FÖRÄNDRINGEN AV PRISBASBELOPPET

Kommunema fär med stöd av I kap. 2 $ socialtjänstlagen ta ut avgifter för hemtjänst; d v s omvardnad, service och trygghet, hälso- och sjukvård samt für boende i särskilda boendeformer. Avgiftema skall vara skäliga och de far inte översti ga kommunens sj älvkostnad. Avgifterna får vidare inte uppgå till ett så stort belopp att den enskilde inte ftirbehålls tillräckliga medel ftir sina personliga behov. Storleken på avgiftema regleras av ett högkostnadsskydd (maxtaxa) som innebär att avgiften för den enskilde per månad högst far uppgå till en tolftedel av 48 Yo av prisbasbeloppet.

B eslut om avgift s system fattas av kommunful Imäkti ge. Kommunstyrel sen reviderar taxan årligen med hänsyn till ñrändringar i bland annat prisbasbeloppet.

Jonas Lundqvist, administrativ chef inom sektom fiir socialdänst informerade,

TAXA AVSEENDE ÄLDRE O CH FUNKTIONSNED SA TT A 2OI4

Prisbasbelopp 44 400l

Särskilt boende . Omvårdnad i särskilt boende 1776k

Ordinärt boende ' Omvårdnad Nivå I 329t

gnatur Utdragsbestyrkande

189 uÄRnvoa KoMMUN SAMMANTNÄOCSPNOTOKOLL Sammanträdesdatum S¡da Rådet fcir funktionshinderfrågor 2013-11-28 5

Forts Rff $ 53

Övrigt . Kost i särskilt boende 2 634þ,t/mànad (2 6401

För övrigt vill rådet framfìira att liksom övriga avgifter och taxor borde även dagpenningen für personer med funktionsnedsättning revideras årligen och ftilja prisbasbeloppet.

Rådet ftir funktionshinderfrågors beslut

Rådet fÌir funktion shinderfrågor noterade informationen.

Rådet ftir funktionshinderfrågor beslutar att överlÈimna ovanstående synpunkt till sektorn ftir socialtjänst.

¡gnatur UtdragsbesÇrkande

190 HÄRRYDA KOMMTIN SAMMANTNÄOCS PNOTOKOLL Sammantrådesdatum Sida Rådet Ítir funktionshinderfrågor 20t3-lt-28 6

Rff (i s4

UPPFÖLJNING - STRATEGI Þ-ÖR ATT MOTVERKA FLINKTIONSHINDER

Förvaltningen har arbetat fram en modell fìjr det fortsatta arbetet med strategin som syftar till att motverka negativa effekter av funktionshinder. Arbetet kommer att utgå fran de av kommunstyrelsen antagnaverksamhetsmålen och Rådet ftir funktionshinderfrågor kommer att ges möjligheter att påverka arbetet med strategin.

Rådet Íör funktionshìnderfrågor har utifran ftirvaltningens modell gått igenom och diskuterat verksamhetsmålen ooh beslutade i $ 48/2013 att överlämna rådets sammanställning med ftirslag på prioriteracle verksamhetsmål samt strategier och indikationer für genomfürande till Mats Dalmyr.

Mats Dalmyr, sektom Íìir administrativt stöd informerade om vad tillgänglighetsgruppen arbetar med just nu och vad som är pâ gëng,

a Enkäter från Handisam

Strategin ftir att motverka funktionshinder - arbetet med strategin fortsätter och fürvaltningens fÌirslag på modell kommer beslutas på

konrmunstyrel sens sammanträ de i j anuari 20 I 4 .

Kommunens INF'O-blad - rådet har möjlighet att i vartannat nummer av kommunens INFO-blad komma med ÍÌirslag på hur man kan belysa och bidra med förståelse om funktionshinder hos allmÈinheten.

Rådet ftir funktionshin derfrågors beslut

Rådet ftir funktionshinclerfrågor noterade informationen.

Rådet ftir funktionshinderfrågor beslutar att utse Yvonne Andersson (SRF) att medverka i kommunens INFO-blad.

Signatur Utdrags

191 HÄRRYDA KOMMLIN SAM MANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Rådet fcir fu nktion shinderfrågor 2013-11-28 7

Rff$ 55

DETALJPLAN FÖR KULLBÄCKSTORP 2:2 M FL, VÄLLKUT,LEVÄGEN I MÖLNLYCKE, HÄRRYDA KoMMLIN

Kommunstyrelsen gav hösten 2011 sektom ÍÌir samhällsbyggnad i uppdrag att upprätta en detaljplan Íìir Kullbäckstorp 2:2 m fl, VÄLLKULLEVÄGEN.

syftet med detaljplanen är att möjliggöra uppÍtirande av 12 en- till två bostadshus inom Kullbäckstorp 2:2 m fl. Planområdet omfattas även av den nya cirkulationsplatsen som anläggs i korsningen Rådavägen - Mölndalsvägen. Området füreslås trafikmatas via en ny lokalgata som ansluts till Vällkullevägen i väster.

Planhandlingar finns på kommunens webbplats,

olnly cke / v allkullev aeen.4 . I c227 880 1 422c9 60 Ofr I 89 .html

Rådet Íìir funktionshindertiågor ges möjlighet an lämna skriftliga synpunkter senast 5 december2013.

Rådet ftir funktionshinderfrågors beslut

Rådet ftir funktionshinderfrågor noterade informatio nen.

Rådet för funktionshinderfrågor beslutar att överlämna rådets synpunkter enligt bilaga I till sektom ftir samhällsbyggnad.

gnatur Utdragsbestyrkande

192 Bilaga I till rådet ftir funktionshinderfrågors protokoll,2013-l l-2g, g 55 Bilaga I

Synpunkúer på,

Detaljplan för del av Kullbäckstorp 2:2 m fl, VÄLLKULLEVÄGEN i Mölnlycke, Håirryda kommun

GATOR OCH TRAFIK Gång-cykel-och mopedtrafi k Viktigt att gång- och cykelbana separeras med skiljande markering och att ytan i sin helhet asfalteras. Övergångar (kantsten) mellan nivåskillnader utfüres -"d;arnn tutning hela vägen (ej med endast delvis fasad kantsten) och i kontrasterande kulör.

rrÄr,s¿, oCH SÄKERHET Buller Enligt plan bilaga 8 visas bullerskärmar l-3 med en sträcka av sammanlagt34} m med höjder 2,5-4 meter ftir att k.lara bullerkraven.

Eftersom tomtmarkernas nivåer ligger i snitt ca l-6 meter under vägytomas nivåer kommer byggnadema attligga som i en "baljt'med begränsad möjlíghet till överblick och orientering både inifrån och utifrån området. Utformningen av skärmarna blir därftir avgörande ftir den totala upplevelsen. Många tidigare uppfiirda skârmar står som exempel på negativa eller positiva miljöupplevelser, till exempel planktyp i trä eller glasskivor på betongsockel. vad det gäller glasskivor kan påtalas att Parlille (E20-genomfarten) nyligen uppmärksammade sidensvansarnas påflygningar mcd massdöd som fiiljd. Kanske kan en glasskiva med utanpåliggande träraster vara erì lösning värd att pröva.

193 rlÄRRvne KoMMUN SAMMANTRÄO CSPROTOKOLL Sammanträdesdatu m Sida Rådet lÌir lunktionshinderfrågor 2013-tt-28 8

Rff $ só

DETALJPLAN FÖR DEL AV I,ANDVETTER 3:178 AIRPORT CITY, DEL 3, LOGISTK T HÄRRYDA KOMMLTN

Swedavia AB, Flygplatsfastigheter i Landvetter AB och Härryda kommun har samarbetat kring utveckling av området vid Flygplatsmotet och längs Flygplatsvägen. Ett planprogram har tagits fram tillsammans med en framtidsvision för'Airport City med utveckling av handel, kontor, kultur, verksamheter och logistik. Detaljplanen tas fram med syfte att uppfflla ambitionerna i programmet och fi'amtidsvisionen.

Detaljplanen syftar till att möjliggöra en etablering av logistik,Iager, industri och kontor i anslutning till Flygplatsrnotet vid Göteborg Landvetter Airport.

Planhandlingar finns på kommunens webbplats,

rryda/air$ortcitydel3.4.1c2278801422c9600f 0ld2,hrm.t

Rådet fÌjr funktionshinderfrågor ges möjlighet att lämna skriftliga synpunkter senast 5 december 2013.

Rådet ftir funktionshinderfrågors beslut

Rådet ftir funktionshinderfrågor noterade informati onen.

Rådet ÍÌir funktionshinderlrågor beslutar att överlÉimna rådets synpunkter enligt bilaga 2 till sektorn ftir samhällsbyggnad.

Utdragsbestyrkande

(' 194 Bilaga 2 ttll râdet ftÍr funktionshinderfrågors protokoll,2013-11-28, g 56 Bilaga 2

Synpunkter på,

Detaljplan för del av Landvetter 3:178, AIRPORT CITY, del3, Logistik i Härryda kommun.

GATOR OCH TRAFIK Gång-cykel-och mopedtrafïk Viktigt att gång- och cykelbana separeras med skiljande markering och att ytan i sin helhet asfalteras. Övergångar (kantsten) mellan nivåskillnader utfüres med jämn ltrtning hela vägen (ej med endast delvis fasad kantsten) och i kontrasterande kulör.

KollektivtrafTk I samrådshandling november 2013 anges att Flygplatsvägen trafikeras med busslinje 5l 1 fran Partille via Landvetters rcsecentrum samt att det är viktigt med välfungerande kollektivtrafik till och från området.

I dagsläget kommer denna linje att läggas ned mellan Landvetters resecentrum och flygplatsen under 2013. Flygplatsen mcd många anställda av olika kategorier, en av kommunens största arbetsplatser kommer härmed endast att ha allmän kollektivtrafik med flygbussarnafrän och till Göteborg, utan stopp på vägen inom kommunen. Många arbetstagare kommer från olika håll till sin arbetsplats och är då hänvisade i fìirsta hand till resa med eget fordon.

Detta är inte ok. Det går stick i stäv med kommunens miljöpolicy samt pågåendc miljöplanering i landet (och internationellt) om ökad kollektivtrafik och därmed minskad negativ påverkan med utsläpp fran fordon.

Därmed Ítirordar vi aft Flänyda kommun inleder en fìirhandling med Västtrafik saml berörda parter och ftirsöker få till en fürändring i detta beslut. En förändring kan inte vänta tills den i fcirslaget angivna knutpunkten ftir kolleklivtrafìken i området kommer till utförande.

C 195 HÄRRYDA KOMMT.IN SAMMANTRÄOESPROTOKOLL Sammantrådesdatum Sida Rådet ftir funktionshinderfrågor 2013-11-28 9

Rff $ s7

RAPPORT FRÄN KOMML/NSTYRELSEN

Hans Larsson (M) informerar från kommunstyrelsen om bland amat,

o Ramavtal avseende utvecklingen av bostäder och sporthall vid Mölnlycke Fabriker.

Rådet fÏir funktionshinderfrågors beslut

Rådet für funktionshinderfrågor noterade informationen

IM-l;l 196 HÄnnyoe KoMMUN SAMMANTRÄDES PROTOKO LL Sammanträdesdatum Sida Rådet för funktionshinderfrågor 20t3-It-28 l0

Rff $ s8

DELGI\ôtrINGAR

Rådet ftir fu nktionshinderfrågor del ges ftilj ande :

. Pensionärsrådets protokoll fran den 22 oktober2013

o Folkùälsorådets protokoll från den 2 oktober 2013

o Presidiebeslut 5/2013 - Detaljplan ftir del av Landvetters-Backa l:4 mf\, LANDVETTERS-BACKA, ÖSTRA, ETAPP I, i LandvetteT,HàTTyda kommun.

Rådet ftir funktionshinderfrågor noterade delgivningarna.

Utdragsbestyrkande

197 HÄRRyo¡. KoMMtrN SAMMANTRÄD ES PROTOKOL L Sammenträdesdatum Sida Rådet ftir funktionshinderfrågor 2013-tl-28 1l

Rff$se .

EXTRA SAMMANTRÄDE DEN 2 DECEMBER

Rådet för funktionshinderfrågor kallas till ett extra sammanträde den 2 december 2013 med anledning av omorganísationen inom sektom ftjr socialtjänst.

Separat kallelse med plats och tid har skickats ut.

Rådef ftir funktionshinderfrågors bes tut

Rådet ftr funktionshinderfrågor noterade informationen.

198 HARRYDA KOMMLIN SAMMANTRÄOC S PROTOKOLL Sammantrådesdatum Sida Rådet ftir fu nktionshinderfrågor 2013-12-02 I (3)

Plats och tid Kommunhuset, Mölnlycke, måndagen den 2 dec2013, kl. 17.00-18.40 Paragrafer $60 Beslutande Hans Larsson, ordf Karin Wickman, $ 60, kl. 17.00-18.05 Kerstin Lindgren Lars Langemar Birgitta Gamemark Britt-Marie Johansson

Övriga deltagande AnitaAnger Lena Lager, SOC Ingcgercl Hclén Yvonne Andersson Elisabet Hörle, kl. 17.00-18.10

Katarina Kaspersson, kl, 1 7.00-1 8.30 Ritva Rankanen

Utses att justera Lars Langemar

Justeringens plats och tid Mölnlycke, fredagen den 6 dec, kl. 9.30

Sekreterare

Ordförande

Justerande Lars

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Rådet ftr funktionshinderÍïågor Samma nträdesdatum 2013-12-02

Detum för ansfags 2013-12-09 Datum för anslags 2014_01_02 uppsättande nedtagande Förvaringsplats f0r protokollet kommunkansliet, Mölnlycke

Underskrift Pernilla Wallerstedt

199 gÄRRyon KoMMrrN SAMMANTNÄOCS PNOTOKOL L Sammenträdesdatum Sida Rådet ftir funktionshinderfl'ågor 2013-12-02 )

Rff $ 60

OMORGANISATION INOM SEKTORN FÖR SOCIAT-TJÄNST - VERKSAMHET FUNKTIONSHINDER

Lena Lager, sektors chef ftir socialtj änsten informerade om förvaltningens ftirslag till omorganisation inom sektom für socialdänst.

I sektorns ftirslag ligger bland annat följande,

- En organisatorisk flyft av verksamheten personlig assistans till Vård o omsorg- - A¡beta ftir ökat samarbete i verksamheterna som rör kontakþerson, ledsagning, korttidsfamilj m.m. inom SoL och LSS. - Arbeta för ökat samarbete mellan daglig verksamhet och arbetsmarknadsenhet. - Föreslå organisatoriskt tillhörighet utanftir sektom ftir konsnmentrådgivning, budget och skuldrådgivning samt överftÍrmyndamämndens kansli. - ldentifiera och fìirslå vilka fÌirebyggande och hälsofrämjande verksamheter som är lampliga att ingå i en gemensam enhet. - Utreda möjlighet aftflytta korttidsenheten organisatoriskt till rehabenheten. - Identifiera vilka funktioner som ska ingä i en gemensam kvalitets- och utvecklingsenhet. - Kartlägga sektorns administrativa stöd och bedöma vilka funktioner som är lämpliga att ligga centralt. - Ta fram och implementera ett gemensamt kvalitetsledníngssystem. - Definiera sektorns huvudprocesser och stödprocesser. - Se över riktlinjer och delegationsordning SoL och LSS. - Arbeta ÍÌir gemensamt system für vikarieanskaffning inom sektorn. - Utveckla arbetsformer och mötesstruktur ftir sektorsledningen. - Utreda möjligheterna till en gemensam bosamordning. - Klargöra ansvar och uppdrag gällande köpta platser. - Undersöka möjlighetemaatt flytta SSK kviill och natt till Kortidsenheten på Hönekulla gãrd.

Under överläggningen framkommer loljande synpunkter på ftirslaget fran intresseorganisati onerna,

Signatur

il 200 ¡rÄnnyoe KoMMUN SAM TúAN TNÄO C S PNO TO KO L L Sammanträdesdatum SÍda Rådet ftir fimktionshinderfrågor 2013-12-02 3

Forts Rff$ 60

Man ser en oro med att man splittrar verksamheten Funktionshinder när man flyftar personlig assistans till verksamhet Vård och omsorg, vilket ger två olika verksamhetschefer. Idag in verksamheten Funktionshinder väl fungerande och håller en bra kvalitet, vilket bekråiftas av den senaste verksamhetsberättelsen für sektom ftir socialtjänst där verksamheten Funktionshinder inom nuvarande organisation uppnar full måluppf,llelse ftir samtliga verksamhetsmåI. Detta åirman mån av alTbehällaãven framöver. Vikten av att alltid ha brukaren i centrum-

Dåiremot ser man positivt på att man skapar en ny verksamhet med samordning kring hälso och sjukvård samt rehabilitering och habilitering och att man dessutom utvecklar kvalitetsarbetet med en kvalitetsutvecklingsenhet.

I LSS $ 15 anges s¿irskilda uppgifter ftir kommunen. I moment 7 anges att kommunen ska samverka med organisationer som füreträder människor med omfattande fi.rnktionshinder. Omorganisationen inom sektorn för socialtjänst, verksamhet Funktionshinder har inte foregåtts av samverkan i lagens mening.

Rådet ftir funktionshinderfrågors beslut

Rådet ftir funktionshinderflågor noterade informationen.

Rådet ftir funktionshinderfrågor beslutar att framÍÌira organisationernas synptrnkter enligt ovan samt bilaga I till sektom für socialdåinst.

Slgnatur

201 Bilaga I till rådet fiir funktionshinderfrågors protokoll,20l3-12-02, ç 60 Bilaga I

Synpunkter från intresseorganisationerna inftir omorganisationen inom sektor socialtjänst, verksamhet Funktionshinder

LSS bygger på pluslagstanken. Det innebär att LSS skall komplettera Sol, inte underordnas eller i praktiken inftirlivas i den lagen. Med nuvarande fiirslag om att Funktionshinder lyfts in under Vård och omsorg är den risken uppenbar.

Med LSS starka rättighetskaraktËir ftiljer att individens uppfattning om vad som är goda levnadsvillkor ska ta över kommunens intresse att bestämma vad som räcker Íör den enskilde och hur lösningen ska se ut. Då kan det istället bli fråga om SOL:s skäliga levnadsnivå.

I proportionerna till LSS lyfts valfriheten fram som ett mycket viktigt värde. Och då anses fürstås att den enskilde ska ha möjlighet attväljabåde insats och personal, vilket gör att man verkligen har möjlighet att fä uppleva goda levnadsvillkor. Tidigare har insatsen personlig assistans ofta lyckats uppfrlla det värdet.

& 202 HARRYDA KOMMUN SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammant¡ädesdatum Sida Pensionärsrådet 2013-t1-26 r (11)

Plats och tÍd Björkelid i Rävlanda, tisdagen den 26 nov 2013, kl. I 5.00-17.20 Paragrafer $ 43-s0 Beslutande Håkan Eriksson, ordf Bertil G Garnemark Siw Hallbert, gg 43-45 kl. 15.00-16.30 Sven-Arne Olsson Ulla-Britt Wemme Wivi-Ann Svensson Monica Rydh

Ovriga deltagande Birgitta Alvelin, kl. 1 5.00-1 7.00 Jonas Lundqvist, SOC Sten-Olof Sandberg Lars Lindberg Lilian Hallgren Britta Seeholm

justera Utses att Wivi-Ann Svensson

Justeringens plats och tid Mölnlycke, tisdagen den 3 dec 2013,k1. 15.00

Sekreterare Pernilla

Ordförande Håkan Eriksson

Justerande â,,

Wivi-Ann S

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Pensionärsrådet Sammanträdesdatum 2013-n-26 Datum för anslags 2013-t2-04 Dãtum för anslass 2013_12_27 uppsättande nedtagande Fórvaringsplats för protokollet kommunkansliet, Mölnlycke

Underskrift Pemilla Wallerstedt 203 HARRYDA KOMMI]hI SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida

Pensionä¡srådet 2013-11-26 2

Kpr $ 43

KOMMLTNENS LOKALRESURSPLANERING _ LRP

En del i långtidsplaneringen är upprättande av en samlad lokalresursplan (LRp) ÍÌir den kommunala verksamheten. Planen revideras årligen i samband med att fdrvaltningen upprättar förslag till budget/ptan vilket innebär att projektet kan komma att flyttas mellan åren om ftirutsättningamaändras.

Lokalresursplanen redovisar bl a de befintliga lokaler som finns ftir särskilda boende samt övriga vethsamhetslokaler, planen visar också de behov som fìnns inom respektive sektor under planperioden.

Representanter i LRP-gruppen är stadsarkitekten, mark/bostadschefen, fastighetschefen, lokalsamordnare Ítir sektorerna utbildning- och kultur. och socialtjänst och kanslichefen som också är samordnare och sekreterare i gruppen. Gruppen träffas I gäng per månad.

Jonas Lundqvist, adminìstrativ chef inom sektorn für socialtjänst informerade,

LOKALPLAN 2014-201S FÖR SEKTORN SOCIALTJÄNST

Bostäder för äIdre . Roskullen, Hindås, 20 BGT-lägenheter 2015 . Bygården, Landvetter, särskilt boende etapp 1 9lgh 2015 etapp2 16 lgh 2016

Bostäder för personer med funktionsnedsättning . Landvetter servicebostad, 8 (+1) lgh 20ls . Servicebostad, Landvetter el Mölnlycke, 8 (+1;19¡ 2016 . Gruppbostad, Landvetter el Mölnlycke, 6 lgh 2017 . Servicebostad, Mölnlycke, I (+1) lgh 2017 . Servicebostad, Landvetter el Mölnlycke, 8 (+1) lgh 2018

Övrigt . Daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning, I 5 platser 2016 . Flyktingbostäder, 4lgh/äri nybyggnationsområden, hyresrätter 2014-2018

LLi: 204 HÄRRYDA KOMMLIN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Slda Pensionärsrådet 2013-11-26 J

Kpr $ 43

Bertil G Gamemark (M) stãller fräganom det är beslutat vsm som kommer att by gga Roskullen i Hindås? Jonas Lundqvist meddelar efter kontakt med Kristina Englund på sektor samhallsbyggnad att det cinnu inte tir klart vem som kommer bygga Roskullen.

Pensionärsrådets beslut

Pensionärsrådet noterade informationen.

/0r 205 HARRYDA KOMMTIN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Sída PensionÉirsrådet 2013-tt-26 4

Kpr $ 44

DEN,ÅRLIGA REVIDERINGEN AV AVGIFTER FÖR ÄTONT OCH FTJNKTIONSNEDSATTA UTIFN,ÅN TÖNÄNDRINGEN AV PRISBASBELOPPET

Kommunerna flår med stöd av 8 kap.2 $ socialtjänstlagen ta ut avgifter für hemtjänst; d v s omvårdnad, service och trygghêL häl;- och sjukiård samt fìir boende i särskilda boendeformer. Avgifterna skall vara skäligá och de fär inte överstiga kommunens självkostnad. Avgiftema får vidare inte uppgå till ett så stort belopp aft den enskilde inte ftirbehålls tillräckliga medel für sina personliga behòv. storleken på avgiftema regleras av ett högkostnadsskydd (maxtaxa) som innebåir att avgifien ltti ¿en enskilde per miänad högst far uppgå till en tolftedel av 4g yo avlrisbasbeloppet.

Beslut om avgiftssystem fattas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen reviderar taxan årligen med hänsyn till fttr¿indritrgu. i bland annat prisbasbeloppet.

Jonas Lundqvist, administrativ chef inom sektorn fcir socialtjânst informerade,

TAXA AVSEENDE ÄLDRE OCH FUNKTIONSNEDSA TT A 2OI4

Prisbasbelopp 44 400 kr (44 s00 kr) Hö gkostnadsskydd (maxtaxa) I 7761

Särskilt boende Omvårdnad i såirskilt .' boende 1 776k

Ordinåirt . boende Omvårdnad Nivå 1 329(

Ovrigt . Kost i särskilt . boende 2 634 kr/måtnad (2 640k) Kost i korttidsboende 87 kr/dygn (87 kr) . Kost vid matleverans 50 krlportion (50 kr)

1r)J 206 HARRYDA KOMMLIN SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Pensionärsrådet 2013-11-26 5

Forts Kpr g 44

. Kost i dagverksamhet . 69 krldag (6e kr) Tillfällig hemtjtinst 153 kr/tim (153 kr) . Tillñllig avlösning/avlastningi hemmet samt tillfüllig . ledsagning 36kr/tim, max 151 licldygn (36/t5t l$) Yttre hemtjänst 222kic/tim,maxT70l

PensionÍirsrådet noterade informationen.

lk 207 HÄRRYDA KOMMLIN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Sida Pensionärsrådet 2013-11-26 6

Kpr $ 45

RTINDVISNING OCH INFORMATiON OM BJÖRKELID, RÄVT,AiVOA

I huset finns fem enheter fürdelade pà tvä våningsplan och totalt 44lagenheter, varav en är en tvarumslägenhet_ Björkelid består av enheterna Heden, Ängen och Dalen med.totalt2g lägenheter samt Blåsippan och skogen med nio respektive sex lägenheter. Blåsippan och skogen är enheter ÍÌir personer med demenssjukdomal.

Mats Schöneman, enhetschef samt Karina Johansson, samordnare informerade och visade runt på boendet, vilket var mycket uppskattat.

Pensionärsrådets beslut

Pensionåirsrådet noterade informationen och beslutar att man därmed avslutar cliskussionsZirendet demens och under våren 20r4 fokuserar på de politiska inriktnings- och verksamhetsmålen för Vårcl och omsorg.

l¿Lç 208 HÄRRYDA KOMMLIN SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Pensionärsrådet 2013-11-26 7

Kpr g 46

DETALJPLAN FÖR KULLBÄCKSTORI' 2:2 MFL, VÄLLKULLEVÄGEN I MÖLNL YCKE, HARRYDA KOMMLIN

Kommunstyrelsen gav hösten 2011 sektom ftir samhällsbyggnad i uppdrag att uppräfta en deraljplan Ítir Kullbäckstorp 2:2 m fl, VÄLLKULLEVAGEN.

syftet med detaljplanen Éir att möjliggöra uppfürande av lz en- till två bostadshus inom Kullbäckstorp 2:2 m fl- Planområdet omfattas även av den nya cirkulationsplatsen som anläggs i korsningen Rådavägen - Mölndalsvägen. området ftireslås trafikmafas via en ny lokalgata som ansluts till Vällkullevägen i väster.

Planhandlingar finns på kommunens wcbbplats,

olnlycke/ v allkúlev agen. 4. I c227 880 I 422c9 600fO 18 9. htrnl

PensionÈirsrådet ges möj I ì ghet att lämna skri ft li ga synpunkter s enast 5 december 2013.

Pensionärsrådets beslut

Pensionärsrådet noterade informationen.

Pensionärsrådet bcslutar att överlämna till sektorn för samhällsbyggnad att man inte har något att erinra.

209 ¡r¿iRRyoa KoMMtrN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdetum Sida Pensionärsrådet 2013-11-26 I

Kpr $ 47

DETALJPLAN FÖR DEL AV LANDVETI'ER 3:178 AIRPORT CITY, DEL 3, LOGISTIK I I{ÄRRYDA KOMMUN

swedavia AB, Flygplatsfastigheter i Landvetter AB och HËirryda kommun har samarbetat kring utveckling av området vid Flygplatsmotet och längs Flygplatsvägen- Ett planprogram har tagits fram tillsammans med en framtidsvision fcir Airport city med utveckling av handel, kontor, kultur, verksamhetcr och logistik. Detaljplanen tas fram med syfte att uppfylla ambitionema i pro grammet och framtidsvisionen.

Detaljplanen syfïar till att möjliggöra en etablering av logistik, lager, industri och kontor i anslutning till Flygplatsmotet vid Göteborg Landvetter Airport.

Planhandlingar fims på kornmunens webbplats,

y rt da/ air p ofi cit:/ del3 . 4 . 7 c227 8 8 0 I 422c 9 6 0 0 flO I d 2. htm i

Pensionärsrådet ges möjlighet att lämna skriftliga synpunkter senast 5 december2013.

Pensionärsrådets beslut

Pensionärsrådet noterade informationen.

Pcnsionärsrådet beslutar att överlämna till sektom ftir samhailsbyggnad att man inte har något att erinra.

gnatur Utdrl?gsbestyrkands /,# 210 HÄRRYDA KOMMTIN SAM MANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida

Pensionärsrådet 2013-1t-26 9

Kpr g 48

RAPPORT FR,AN KOMMLTNSTYRELSEN

Håkan Eriksson (KD) informerade fi'ån kommunstyrelsen om bland añrat,

r Ramavtal avseende utvecklingen av bostäder och sporthall vid Mölnlycke fabriker.

o Kulturstipendium 2013

. .Ä¡ets idrottsprofil2013

e Politiska inriktningsmål ftir kommunens samverkan ftir iciéburna organisationer.

o Politiska inriktningsmål ftir alkohol, narkotika, doping, tobak och spel.

Pensionärsrådets beslut

Pensionärsrådet noterade informationen.

i4tJ 211 HÄRRYDA KOMMLIN SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Pensionärsrådet 2013-lt-26 IO

Kpr $ 49

DELGIVNINGAR

Pensionärsrådet delgavs följande :

¡ Rådet ftir fi.rnktionshinderfrågors protokoil fi.ån d,en24 oktober 2013

. FolkhÍilsorådets protokoll fiån den 2 oktober 2013 . Presidiebeslut ç 7-2013, Detaljplan ftir del av Landvetters-Backa l:4 m fl, LANDVETTERS-BACKA, ÖSTRA, ETAPP I i LANdVCttET,HäNYilA kommun.

a Konferens om "Åldrande med livskvalitet" den29 november 2013, Kulturhuset i Borås. Anmälarr via webbsidan, senast 15 november

Pensionärsrådets noterade delgivningarna

u) 212 HÄRRYDA KOMMLIN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum Sida Pension?irsrådet 2013-11-26 ll

Kpr g 50

EXTRA SAMMANTRI|.DE DEN 5 DECEMBER

Pensionärsrådet kallas till ett extra sammanträde den 5 december 2013 med anledning av omorganisationen inom sektorn fìir socialdänst. Separat kallelse med plats och tid skickas ut.

Pensionärsrådets beslut

Pensionärsrådet noterade informationen.

úrj 213 uÄnnvoa KoMMtrN SAMMANTRADESPROTOKO LL Sammanträdesdatum Sída Pensionärsrådet 2013-12-05 r(2)

Plats och tid Kommunhuset i Mölnlycke, torsdagen den 5 dec 2013, kl. 18.00-19.00 Paragrafer $st Beslutande Håkan Eriksson, ordf Bertil G Garnemark Siw Hallbert Sven-Arne Olsson Ulla-Britt Wemrne Wivi-Ann Svensson Monica Rydh Eija Tolonen

0vriga deltagande Sten-Olof Sandberg Lena Lager SOC Lars Lindberg Lilian Hallgren

Utses attjustera Monica Rydh

Justeringens plats och tid Mölnlycke, den 12 dec, kl.16.00

Sekreterare Pernillà, tcdt

OrdfÖrande

Justerande

BEVIS Justeringen har tillkånnagÍvits genom anslag Organ Pension¿irsrådet Sammanträdesdatum 2013-t2-05 Datum för ânslags 2013-12-13 Datum för ansrass 2013_01-07 uppsättancfe nedtagande FÖrvaringsplats f0r protokollet kommunkansliet, Mölnlycke

Underskrift Pernilla Wallerstedt

214 nÂRnyoa KoMMLIN SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Pensionärsrådet 2013-12-05 2

Kpr $ 51

OMORGANISATION INOM SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST

Lena Lager, sektorschef för socialtj änsten informerade om fü rvaltningens fìirslag till omorganisation inom sektorn ftir socialtjänst.

I sektoms förslag ligger bland annat ftiljande, - En organisatorisk flytt av verksamheten personlig assistans till Vård o omsorg. - Arbeta ftjr ökat samarbete i verksamheterna som rör kontaktperson, ledsagning, korttidsfamilj m.m. inom SoL och LSS. - Arbeta ftir ökat samarbete mellan dagligverksamhet och arbetsmarknadsenhet. - Föreslå organisatoriskt tillhörighet utanftir sektorn för konsumentrådgivning, budget och skuldrådgivning samt överÍÌirmyndarnämndens kansli. - Identifiera och ftirslå vilka ñrebyggande och hälsofrämjande verksamheter som är lämpliga att ingå i en gemensam enhet. - Ut¡eda möjlighet att flytta korttidsenheten organisatoriskt till rehabenheten. - Identifìera vilka funktioner som ska ingå i en gemensam kvalitets- och utvecklingsenhet.

- Kartlägga sektoms administrativa stöd och bedöma vilka funktioner som åir lämpliga att ligga centralt. - Ta fram och implementera ett gemensamt kvalitetsledningssystem. - Definiera sektorns huvudprocesser och stödprocesser. - Se över riktlinjer och delegationsordning SoL och LSS. - Arbeta für gemensamt system ftir vikarieanskaffning inom sektorn. - Utveckla arbetsformer och mötesstruktur fcir sektorsledningen. - Utreda möjligheterna till en gemensam bosamordning. - Klargöra ansvar och uppclrag gëillande köpta platser. - Undersöka möjligheterna att flytta SSK kväll och natt till Kortidsenheten på Hönekulla gård.

sven-Arne olsson (PRo) vill framföra vikten av attman informerar och involverar personalen i ett tidigt skede vid en omorganisation.

PensÍonärsrådcts beslut

Pensionärsrådet noterade informationen.

Pensionärsrådet har inget aft erinra mot Ítirslaget men önskar överlämna ovanstående synpunkt till sektorn ÍÌir socialdänst.

4') <- í'€ '7') <-- ¿;,t<-r¿2,e___, 72 /¡ le, t.4c. 4 215 ¡rennym KOMMLTN SAMMANTRÄOCSPNOTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Bro ftsfiirebyggande rådet 2013-11-19 1 (6)

Plats och tid Kommunhuset, Mölnlycke, tisdagen den 19 nov 2013,k1. 8.30-10.00 Paragrafer $14-18 Beslutande Per Vorberg, ordf Petra Wåhlstedt, tj ers

Övrþa deitagande Karina Djurner, kommundirektör Bertil Widén, sektorschef sarnhällsbyggnad Per-Arne Larsson, sektotschef teknik- och ftirs örj ningsstöd Fredrik Zeybrandt, sektorschef utbildning och kultur Nicklas Svensson, säkerhetssamordnare Niklas Svensson, polismyndigheten Håkan Reit, polismyndi gheten

Pemilla Wallerstedt, sekreterare

justera Utses att Nicklas Svensson

Justeringens plats och fÍd måndagen den25 novemberkl. 15.00

Sekreterare Pemilla Wallerstedt

Ordförande ¿/ Per Vorberg

Justerande Nicklas

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Organ Brotts ft jreb y ggande ñdet Samma nträdesdatum 2013-11-19 Datum för anslags 2013-11-26 2013-t2-t8 uppsåttande 1;jijlj:;:"''n" Förvaringsp/ais för protokollet tningen, kommunkansliet, Mölnlycke

Underskrift Pernilla Wallerstedt

216 HARRYDA KOMMLIN SAM MANTNÄOCSPROTOKOLL Sammantr¿ldesdatum Sida Brottsfürebyggande rådet 2013-11-19 2

Brå $ 14

INFORMATION FR,Â.N POLISEN

Håkan Reit och Niklas Svensson från polismyndigheten redovisar statistik över irnapporterade brott, bland annat bostads- och personrån, skolinbrott, skadegörelse, bilinbrott i Härryda kommun under vecka 44, selt över åren 2009-2013.

För övrigt diskuterar rådet vikten av det Ítirebyggande arbetet för att ftjrhindra brott och Nicklas Svensson vill att man i samverkansgruppen SSPF (Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid) även har med rektorerna i större utsträckning ftir att snabbt kunna fänga upp och vidta åtgarder om man misstänke¡ att det är saker på gång.

Ka¡ina Djurner informerar om att LenaLager och Fredrìk Zeybrandt har fätt i uppdrag att se över samverkanssystemet och göra en kartläggning av vad som görs idag och vad man kan göra fìir Íörbättringar internt och externt.

Brottsfürebyggande rådets beslut

Brottsftjrebyggande rådet noterar informationen.

Utdragsbestyrkande

217 rví.RRyoa KoMMLTN SAMMANTRÄOES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Brottsftirebyggande rådet 2013-11-t9 3

Brå $ 15

UTVÄRDERINGEN AV S AMTJÄNS T / SAMVERKANSAVTALEN

Per-Arne Larsson informerar om utvtirderingen av samverkans- överenskommelsen som Härryda kommun och polismyndigheten i västra Götaland, Polisområde Storgöteborg tecknade2012 samt avtalet om samtjänst vid medborgarkontor.

Utvarderingen bìfogas protokollet.

BrottsfÌirebyggande råd ets beslut

BrottsfÌirebyggande rådet noterar informationen.

Brottsftirebyggande rådet beslutar att till kommande sammanträde se över avtalen och komma med ftirslag på eventuella ftirändringar och ftrbättringar. Rådet utser Per-Ame l,arsson att ansvara ftir arbetet.

Signatur j

218 HÄRRYDA KOMMLIN SAMMANTNÄOCSPNOTOKOLL

Sammantrådesdatum Sida Brottsftirebyggande rådet 2013-11-19 4

Brå g 16

PENDELPARKERINGEN -

.ÄTpRn,qpP ORTERING FR,A.N FÖREGÅENDE S AMMANTRÄD E

Brottsftirebyggande rådet beslutade i $ 10/2013 att ge Nicklas svensson i uppdrag att ordna en fìygbladskampanj på kommunens pendelparkeringar för att göra kommuninvâtnarna observanta pä att inte lämna kvar saker i bilarna samt bli uppmÊirksammapã vilka som befinner sig på parkeringarna.

Nicklas Svensson informerar om att kampanjen åir genornÍìird enligt rådets beslut och att det eventuellt kan bli aktuellt igen vid något annat tillfüIle. Nicklas har Êiven pratat med parkeringsvaktema som rör sig i omrâdet om att hålla lite extra uppsikt på utsatta parkeringar under dagtid.

Brottsfürebyggande rådets beslut

Brottsftireb y ggande rådet noterar informationen.

Signatur justerande

219 HARRYDA KOMMUN SAMMANTRÄOCS PROTOKOLL Sammanträdesdatum S¡da Brottsfüreb y ggande rädet 2013-It-19 5

Brå $ 17 RESECENTRUM LANDVETTER - ÄTpnRapP oRTERING F eA.N p,Öne cA.pNDE SAMMANTRÁD E

Brottsförebyggande rådet beslutade i $ 1112013 att Nicklas Svensson tar kontakt med Landvetterskolan och Önneröclsskolan samt Nattvandrarna i Landvetter för att se hur man kan samverka kring att lösa problemet med att det förekommer droghandel och våld kring ungdomar som uppchåller sig i resecentrum Landv etter.

Nicklas Svensson har träffat Nattvandrama i Landvetter och de har en kontakt i kommunen via Folkhälsoenheten PåÄngen, som bland annat stöttar med jackor. Tyvan så fungerar verksamheten inte tillfredstâllande på grund av att man är ftir fa engageracle personer och att kopplingen tilr skolan saknas.

Brottsftirebyggande rådets beslut

BrottsÍörebyggande rådet beslutar att Nicklas svensson tar upp frågan med samverkansgruppen SSPF (skola, socialtjzinst, Polis och Fritid) für att se vad man kan göra ftir att öka samarbetet med skolan och nå ut med information till Ítiräldrarna.

Signatur justerande

220 nÄnRyoe KoMMLì-N SAMMANTNÄOCS PNOTOKO LL Sammanträdesdatum Sída Brottsfü rebyggande rådet 2013-11-19 6

Brå $ 18

SAMMANTRÄDESTI DER 20 I 4, INKLUSryE STORBRÅ

Förslag på sammanträdestider ftír år 2014:

Onsdag 26 februari kr. 8.30 Onsdag 23 apnl kl. 8.30, StorBrå

Fredag 26 september kt.8_30 Onsdag 26 november kl. 8.30

B rotúsftirebyggande rådets besluf

Brottsförebyggande rådet beslutar att godkËinna ovanstående förslag på sammanträdesdagar 201 4.

Utdragsbestyrkande

221 Utvärderi ng Handl i ngsplan samverkansöverenskommelse Härryda kommun - Polismyndigheten ivästra Götaland

Totalt antal brott i Härryda Kommun

¡l5(! 4074 4 092 3m {æ0 3æ3 3æ6

35(n

3 fÐ0

2ffi

2æO

r fÐ0

5æ

0 Jfu (Samtliga år är det jämfört meilan 1ln-1ïfi)

2013-1 1-'l 5 Teknik- och $rsörjningsstÕd Copyright @ Hårryda uÄnRyon kommun Nv KOHMUN 222 Utvärdering Hand lingsplan samverkansöverenskommelse Härryda kommun - Polismyndigheten i Västra Götaland

De tio vanl igaste brottsutsatta platserna utifrån brottsstatistiken

1 600 1 tl43 r 400 'l 311

r 2û0

1 000 9t2 838 900

600 53'l

400

200

.o"'"" -.-"-t"-" "J *'*d *""""a-r."tt""t"

2 2O1f1 1 -1 5 Teknik- och f0rsörjn¡ngsstód Copyright@ Härryde kommun xÄnnvo¡ Nv KOMI'4UN 223 Utvärdering Handlingsplan samverkansöverenskommelse Härryda kommun - Polismyndigheten ivästra Götaland

Polisa nmälda narkotikabrott(l 5-25 à ri nga r) 2013 24 st 2012 25 st

Antal u 2013 2012 62 st

Andel elever och föräldrar som deltagit i information gällande atkohot och narkotika

Antalet drogpäverkade ungdomar samt regisJrerade drogmissbrukare, oaysett âlder i kommunen

3 2013-1 l-15 Teknik- ocñ ñrsõrjn¡ngsstöd Copyright @ Härryda kommun

224 Utvärderi ng Hand I ingsplan samverkansöverenskommelse Härryda kommun - Polismyndigheten ivästra Götaland

Antalet direktrörverkande av atkohot samt antalet anmälda brott med ayseende pà langning ay atkohol Finns ingen statistik för enbart Härryda kommun. Rutin ändrad 201g-11-12

Andel elever och îörätdrar som deltagit i information gältande alkohol och narkotika

Antalet ungdomar som uppger att de använder atkohot

4 201+11 -15 Teknik- och fci¡sÕrjningsstü Copyright O Hãrryda kommun nÄnRyo¡ Nv KOM}4UN 225 Utvärdering Handlingsplan samverkansöverenskommelse Härryda kommun - Polismyndigheten iVästra Götaland

Antal kontroller av serverings- ocñ törsätjningssfä llen av alkohol Serveringstillstånd 2013 5+2restauranger 2012 0 restauranger 2011 0 restauranger

Försäljningsställen 2013 ? 2012 10 butiker 2011 0 butiker

201&11-15 Teknik- ocå föæö{ningssbd Copyright @ H¿¡ryda komm un HÄnRvor Nv KOMHUN 226 Utvärdering Handlingsplan samverkansöverenskommelsè narryda kommun - Polismyndigheten i västra Götaland

Sanering, dokumentation och polisanmälan av klotter på offenlliga byggnader 2013 16 sf 132 000 kr 2012 79 st 321 000 kr 2011 36 st 122 000 kr

Antalet till ãklagare redovisade klotJerärenden

Kom munens kostn ader ftr sfradegörclse 2013 2012 472 000 kr

201 1 721 000 kr

6 201+1 l-15 Teknik- ocñ fõrsorjningssbd Copyrigm @ HärnFa kommun xÄnnvoe N KOMHUN - 227 Utvärdering Handlingsplan samverkansöverenskommelse Härryda kommun - Polismyndigheten iVästra Götaland

AIla unga brottsofîer ska erbjudas sföd

Antal skolor sorn genomfört våga vitlna projeftet

7 20131'l-15 Teknik- och försff¡ningsstöd Copyight @ Haryda kommun uÄRnvpn NU KOHMUN 228 Utvärderi n g samtjänstavta let

Besök 64 46 Anmälningar 6 0

Hittegods 1 0 1 2

' Polisman på plats i kommunhuset två timmar/vecka Många besök ' handlar om rådfrågning i polisiära och ju¡diska frågor som inte leder vidare till någon form av dokumentation Ofta äldre ' kommuninvånarna som besöker tjänstgörande polis med frågor av olika karaktär

I 201 3-1 I -15 Teknik- ocfi fõrsõrjn¡ngsstöd Copyright @ Härryda kommun HARRYDA Nv KOMMUN 229 HARRYDA KOMMLIN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2014-01-07

ÄneruDE 19

ANMALAN AV DELEGATIONSBESLUT

Kommunstyrelsen delges delegationsbeslut

från sektorn ftir samhällsbyggnad från sektorn ftir socialtjänst från sektom ftir utbildning och kultur från sektorn ftir teknik och ftirsörjningsstöd från sektorn fiir administrativt stöd

230 Bilaga till kommunstyrelsens protokoll 2014-01-07, $......

ANMÄLAN AV DELEGATIONSBESLUT TILL FÖRVALTNINGSCHEFEN OCH KOMMUNSTYRELSEN, Dnr 2013ks47 002

Nr Beslutsfattare

2013.85,2013.88 Caroline Magnusson Parkeringstillstånd ftir rörelsehindrad

2013.86,2013.87 , Anne Kekkonen Parkeringstillstånd ftir rörelsehindrad 2013.89-20t3.91

0412013 Caroline Magnusson Feirdtjrinst

04t20t3 Caroline Magnusson Riksfrirdtjänst

0712013 Anne Kekkonen Färdtjänst

07120t3 Anne Kekkonen RiksfÌirdtjlinst

t47lt3-207113 Kristina Englund Bo stadsanpassningsbidrag

20t3142-20t3t48 Sara Johansson Yttrande till poli smyndi ghet avseende offentli g plats

2013:46 Sara Johansson Dispens parkering

slt3 Karl Fack Grannegodkåinnande

37113-4U13 Karl Fack Ledningsrättsavtal, Överenskommelse om fastighetsreglering, Ansökan om avstyckning

3lt3 Bertil Widén Avtal, uppsägning av nyttjanderätt samt köp av bastubyggnad

Michaela Kleman Lagakraftbevis

Björn Sundén Godkännande av ersättning i samband med skada

Björn Sundén Beslut om godkännande av bidrag till vägftirening

Bjöm Sundén Personal

20 I 3 - | I -26, Lotta Kj äll ström

231 HÄRRYDA Nv KOMMUN 2013-t2-10 Dnr 2013KS15 002 Sektom für socialtjåinst

Bilaga xx till kommunstyrelsens protokoll

ANMÄLAN AV DELEGATIONSBESLUT TILL FÖRVALTNINGSCHEFEN ocH KOMMUNSTYRELSEN

Nr Beslutsfattare Beslutsdatum

Jonas Lundqvist 2013-12-04 Handkassa Hanna Plado 2013-tt-20 Anställningar

232 HÄRRYDA Nv KOMMUN 2013-12-13 Dnr 2013KS33 002 Sektorn fiir utbildning och kultur

Bilaga xx till kommunstyrelsens protokoll

ANMÄLAN AV DELEGATIONSBESLUT TILL FÖRVALTNINGSCHEFEN oCH KOMMUNSTYRELSEN

Nr Beslutsfattare Beslutsdatum e

2013KS819 Maria Carlsson 2013-l l-18 Intagning av elev i kulturskola, oktober 2013,1686 elever Monica Wingqvist 20t3-tt-12 Anställningar Högadalsskolan Monica V/ingqvist 2013-rt-12 Anställningar Högadalsskolan

233 HÄRRYDA Nv KOMMUN 2013-12-12 Dnr 2012KS802 002 Sektorn ftir teknik- och ftirsörjningsstöd

Bilaga xx till kommunstyrelsens protokoll

ANMÃLAN AV DELEGATIONSBESLUT TILL FÖRVALTNINGSCHEFEN oCH KOMMUNSTYRELSEN

Nr Beslutsfattare Beslutsdatum e

1 Annette Hansen 2013-1 1-08 Investeringsbidrag - Hindås sportfiskeklubb 2 Sinikka Duvsund 2013-1 l-15 Registreringslotteri - Mölnlycke idrottssällskap a J Cecilia Johansson 2013-tt-r8 Tillsvidareanställning 4 Annette Hansen 2013-tl-21 Investeringsbidrag - Rävlanda AIS 5 Annette Hansen 2013-tt-21 Investeringsbidrag - Hindås SK 6 Gustaf Damberg 2013-tt-25 Val av leverantör ftir inköp av Elbilar 7 Annette Hansen 2013-rI-26 Investeringsbidrag - Råda ridklubb 8 Cecilia Johansson 20t3-11-27 Till svidareanställning 9 Annette Hansen 2013-tt-28 Investeringsbidrag - Benareby aktivitetsftirening 10 Cecilia Johansson 2013-rt-29 Till svidareanstäl lning 11 Marina Dahlgren 20t3-12-01 Tillsvidareanställning t2 Annette Hansen 2013-12-02 Ledarutbildningsbidrag 13 Gustaf Damberg 20t3-12-06 Beslut att teckna tilläggsavtal avseende ftirlängning av hyresar,tal. l4 Hans Ljungberg 2013-12-10 Verksamhetsbidrag 15 Hans Ljungberg 2013-t2-10 Investeringsbidrag - Landvetter Judoklubb t6 Per-Arne Larsson 20t3-r2-r1 Handkassa

234 HÄRRYDA Nv KOMMUN 2013-t2-t3 Dnr 20l3KSl27 002 Sektorn ftir administrativt stöd

Bilaga till kommunstyrelsens protokoll 2014-01-07

ANMÄLAN AV DELEGATIONSBESLUT TILL FÖRvALTNINGSCHEF'EN ocH KOMMUNSTYRELSEN

:l;1J 1r Ii1 rii[,{[r¡¡¡1.

I Marlene Sahibzada 2013-tt-14 Tilldelningsbeslut

235 HÄRRYDA KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 20t4-01-07

ARENDE20

DELGIVNINGAR

Kommunstyrelsen delges

Dnr 2013K5223 042 1 . Verksamhetsplan 20 | 4 lor Räddningstj åinsten Storgöteborg.

Dnr 2013K5223 042 2. Delårsbokslut per augusti 2013 for Räddningstjänsten Storgöteborg

236 J-ntbçlLxy tqL s (7) RIIDDNINGSTJTINSTEN STORGöTEBORG SAM MANTRÄoeSPROTOKoLL Sammanträdesdatum

Förbundsfullmäktise 2013-11-19

Ffs 23 AO49'/L3 Verksamhetsplan 2014 Sammanfattning

lnlör 2OL4 har en verksamhetsplan på gemensam nivå för Räddningstjänsten Storgöteborg utarbetats. Verksamhetsplanen ska tydliggöra och konkretisera verksamheten årsvis och innefattar utvalda områden.

Den gemensamma planen innehåller målför kärnverksamheten, det vill säga förebyggande och operat¡vt arbete. Planen innefattar också mål för stödjan- de verksamhet, det vill säga för värdegrund och líkabehandling, planering och uppföljning, kommunikation samt miljö och hållbarhet. Vidare beskrivs mål fcir strategiska utvecklingsområden och projekt samt målvad gäller medarbetarperspektivet. I planen framgår också budgetunderlaget. Beslutsunderlag

Förbundsstyrelsens beslut från den 5 november, Fs S 64. Direktörens tjänsteutlåtande 2013-10-21. Beslut Enligt förbundsstyrelsens fdrslag:

. Förbundsfullmäktige fastställer Verksamhetsplan 2014.

Utdrag ur protokollfort vid sammantreide med F örbundsfullmciktige Rriddningsti dnsten Storgöt eborg den 19 nwember 2013. usterare Rcitt utdraget inQgqr 8.5. Th$\ Sigrun Hreidarsdottir 237 | (7) RÄDDNINGSTJÄNSTEN sroncörEBoRG SAM MANTRÄoes pRoToKoLL Sammanträdesdatum

Förbundsfullmäktise 2013-11-19

Tid och plats Tisdagen den L9 november 2013 kl 18.00 - 18.16, Taktiksalen, Gårda brandstation, Ãvägen 2, Göteborg. Beslutande Ledamöter Göteborg Ann-ChristineAndersson(S) MikaelTörnqvist (MP) Elisa bet Rothenberg (M) Svetlana Lucic (S) Annita Boije (V) Mölndal BengtMöndell(M),ordförande Sven-Ove Johansson (S) Kungsbacka Per ödman (M) Eva Borg (S) Härryda Annette Eiserman-Wikström (M) Robert Nilsson (S) Partille Stefan Svensson (M) Lerum Jeanette Andersson (M) lnge Magnusson (S)

Tjänstgörande Göteborg P¡-a Ekström (S) Ersättare för Mats Arnsmar (S) ersättare Marie-Louise Hänel Sandström (M) Ersättare för Jonas Ransgård (M) Endrick Schubert (S) Ersättare förStefan Yanelli (S) Hampus Magnusson (M) Ersättare för Kristina Tharing (M) Martin Wannholt (M) Ersättare för Christer Holmgren (M) Kristina Bergman-Alme (FP) Ersättare för Piotr Kíszkiel (FP) Partille Bengt Odeholm (S) Ersättare för Kaisa Blank Nordmark (S) övriga närvarande Ersättare Göteborg Camilla Widman (S) Maria Rydén (M) Mölndal lnger Schale (FP) Härryda Lars-Erik Kileby (FP) Anna Palmér (S) Partille Marianne Ahlborg (FP) Lerum lngvar Frid (FP)

Iänstemän m fl Lars Klevensparr, direktör, Anders Ekberg, räddníngschef, Lena Simenius- Peters, chef ekono miavdelningen, Sigru n H reida rsdottir, sekreterare

Revisorer Allan Andersson, Marianne Wallengren, Eshag Kia, Göran Farberger, Ludwig Karestedt Juster¡ng Justeñ¡re Endrick Schubert (S) och Hampus Magnusson (M)

Plats och tid Gårda brandstation, måndagen den 25 november 2013, kl 13.00.

Justerade paragrafer s5 21-2s

Underskrfüer Sekreterare

Ordförande

Justerare ¿ Endrick Schubert Hampus

238 3 (8) RÄDDNINGSTJÄNSTEN sroncörEBoRG SAM MANTRÄoespnoToKoLL Sammentrådesdatum 2013-11-05 Förbundsstyrelsen

Fs564 Dnr 40495/13 Verksamhetsplan 2014

HANDLING

Direktö rens tjä nsteutlåta nde 2013-1 0-21. Äneruo¡r

lnför 2o74 har en verksamhetsplan på gemensam nivå för Räddningstjänsten storgöteborg utarbetats. verksamhetsplanen ska tydliggöra och konkretisera verksamheten årsvis och innefattar uWalda områden.

Den gemensamma planen ínnehåller mål för kärnverksamheten, det viil säga förebyggande och operativt arbete. Planen innefattar också mål för stödjan- de verksamhet, det vill säga för värdegrund och likabehandling, planering och uppföljning, kommunikation samt miljö och hållbarhet. Vidare beskrivs målför strategiska uWecklingsområden och projekt samt mål vad gäller medarbetarperspektivet. I planen framgår också budgetunderlaget.

FöRBUNDSSTYRELSENS BESLUT

. Verksamhetsplanen 20L4 godkänns . Verksamhetsplanen överlämnas för fastställande till förbundsfull- mäktige

. Förbundsstyrelsen beslutar för egen del att ge förbundsledningen i uppdrag att tydliggöra målformuleringar ytterlígare i nästa års verksamhetsplan.

teborg

Rcin Adraget intygar

Sigrun Hreidørsdottir

239 1 TJÄNSTEUTLATANDE Gilteborg llälndol Kungshocko Hãrryda partiile lerun

Direktör och stab Utfärdat datum: 2013-10-21 Eva-Marie Wiik Hultén, 0722-11 6223 Presidiet: 2013-10-24 Styrelsen: 2013-11-05 Dnr: 40495/13 Fullmäktige: 20'13-11-19

Verksamhetsplan 2014

FöRSLAG TILL BESLUT . Verksamhetsplanen 2014 godkänns av ftirbundsstyrelsen ' Verksamhetsplanen överlåimnas ftir fastställande till ftirbundsfullmaiktige o Förbundsstyrelsen beslutar ftir egen del att ge ftirbundsledningen uppãrag i - - att tydliggöra målformuleringar ytterligare i nästa års verksamhetsplan

ÄRelvoer

Infür 2014 har en verksamhetsplan på gemensam nivå ftir Räddningstjänsten Storgöteborg utarbetats. Verksamhetsplanen ska tydliggöra och konkretisera verksamheten årsvis och innefattar utvalda områden.

Den gemensamma planen innehåller mål ftir kärnverksamheten, det vill säga ftirebyggande och operativt arbete. Planen innefattar också mål ftir stödjanãe verksamhet, det vill säga fiir vËirdegrund och likabehandling, planering ãch uppffiljning, kommunikation samt miljö och hållbarhet. Vidare beskrivs mål frir strategiska utvecklingsområden och projekt samt mår vad gäller medarbetarperspektivet. I planen framgår också budgetunderlaget.

SAMVERKAN samverkan mellan arbetsgivare och personalorganisationer har skett i ftirbundsråd et 2013-10-23 .

Direktör 6.f h."t* Ø¿'z* á"#€;? Eva-Marie Wiik Hultén Verksamhetsplanerare

Bilaga Verksamhetsplan 2014

240 RÄDDflrt{csrJAilsrEr{ sroRcör¡BoRG

Verksamhetsplan 20L4

mÍ[ @ üû úr Ðtr EEffiE DÙ ffiHffiH 2410üI 242 LEDNINGENS FöRORD

Räddningstjänsten Storgöteborgs verksamhetsplan 20L4beskriver de förbunds- övergripande mål och satsningar som ska genomfciras under budgetåret zOL4.Verk- samhetsplanen utgår från Handlingsprogrammet2}tt-ZO14, som är beslutat av förbundsfullmäktige. Verksamhetsplanen ska ses som en ambition att tydliggöra och konlaetisera verksamheten årsvis. I planen framgår också budgetunderlaget. Verk- samhetsplanen20T4 är RSGs första förbundsövergripande plan och gör inte anspråk på attvara fulländad i alla avseenden.

RSG är en vital och viktig samhällsaktör för medborgarna och medlemskommunerna utifrån flera perspektiv. Räddningstjänsten är en beredskapsorganisation som ska ha förmåga att lösa ett flertal uppgifte4 som bland annat framgår av Lag (2003:778) om sþdd mot oþkor [LSO]. Vi vill i verksamhetsplanen särskilt þfta fram några områden Det är angeläget att genomföra en utvärdering av RSGs nuvarande organisations- struktur. Detta för atË identifiera framgångsfaktorer och hinder innan eventuella förändringar beslutas av förbundsstyrelsen. Den påbörjade översynen av RSGs fastighete4, övningsplatsel, stationer och värn bör också kunna konkretiseras under 20L4. VÍdare är det av betydelse att RSG fortsätter den inslagna vägen med att för- bättra dokumentation, diarieföring och att räddningsdänstförbundet är och verkar som en egen m¡mdighet,

RSG är framgångsrik inom många områden. Ett särskÍlt viktigt område är det som ibland kallas för social oro. I verksamhetsplan en2074 framgår ett antal punkter som RSG särskilt ska inrikta sÍg mot. Exempel är händelsebaserat förbyggande arbetg skol- utbildningen HÄFA i S:an/Du behóvs och Människan bakom uniformen. Det är naturligt att RSG genomför och utvecHar detta arbete tillsammans med andra aktörer. Det finns också anlednÍng att beþa den utryckande verksamheten, som står för både god professionalitet och hög förmåga. Det kommer även fortsättningsvis att ställas stora krav på lednÍng och styrelse i att göra kloka och välgrundade bedömningar för kommande fördelning av resurser.

RSG ska hushålla med ekonomin och ha en budget i balans. En väsentlig del av budgeten är baserad på egna intäkter. Det är därför särskilt viktÍgt att bevaka och följa denna sårbarhet.

Verksamhetsplanen 2014 skall också ses som ett stöd i de fall prioriteringar behöver genomföras.

Detta dokument omfattar inte all verksamhet. Det fokuserar på ett antal särskilt utvalda områden, som bör utvecklas eller beskrivas särskilt. Räddningstjänsten Storgöteborgs medarbetare är alla lÍka betydelsefulla för att åstadkomma en bra verksamhet, Det är det samlade resultatet som 5rtterst gäller! vi hoppas att verksamhetsplanen 201,4 fâr ett gott mottagande hos Räddnings- tjänsten Storgöteborgs medarbetare och hos våra medlemskommuner,

Ingrid Andreae Lars Klevensparr Förbundsordförande Förbundsdirektör

243 244 INNEHÄIL

Ledningens förord

l Organisation 6

2 Uppdrag 7 3 Så här läser du RSGs verksamhetsplan I 4 Verksamhet I

4.L Verksamhet till medborgaren 9 4.L.L Förebygga I 4.I.2 Brandsþdd i bostad LL

4.7.3 Sociala risker 72 4.1.4 Förbereda L4

4.7.5 Genomföra 15

4.7.6 Följa upp L6 4.2 Stö djan de verks amhet t7

4.2.L Värdegrund o ch likabehandlÍng 77

4.2.2 Planering och uppföljning 18

4.2.3 Kommunikation 1,9

4.2.4 Miliö och hållbarhet 20

4. 3 Strategiska utye cklin gs o mråden o ch proj ekt 2T 5 Medarbetare 26 6 Ekonomiska frirutsättningar 28

7 Extern samverkan, forskning och utveckling 30

245 T ORGANISATION

Alla kommuner har enligt lag sþldighet att bedrÍva räddningstjänst, som agerar vid olycka eller överhängande fara för mánnisko4, egendom eller miljö. Räddnings- tjänsten Storgöteborg (RSG) är ett kommunalförbund och har genom avtal åtagit sig att bedriva denna verksamhet åt sex kommuner. Kommunerna som samverkar i förbundet är Göteborg Mölndal, Kungsbacka,Härryda, Partille och Lerum. I dessa kommuner bor det tillsammans cirka 775 000 invånare, Den politiska styrningen sker på samma sätt som i en kommun och förbundets uppdrag regleras i en förbundsordning. RSG har egen styrelse och fullmäktige med representation från alla ingående medlemskommuner. RSG är således en självständig myndighet. Fullmäktige är det högsta beslutande organet och verksamheten granskas av förtro endeval d a revisorer o ch yrkesrevisorer'

RSG som organisation leds av en förbundsdirektör.I ledningen finns en stab med bland annat räddningschef tillika biträdande direktör. I RSGs ledningsgrupp ingår cheferna för organisationens avdelningar och team. Den utryckande verksamheten och den förebyggande verksamheten är geografiskit indelade i tre team: Nor4, Syd och Öst. Varje team leds av en teamchef, som under sig har stationeL insatsledare och förebyggande personal. Olika stationer har olika specialkompetenser. UWecklingsavdelningen har som uppgift att bland annat säkra kvaliteten, investerÍngar och metodutveckling i de olika delarna i verksamheten. Under avdelningschefen arbetar processägare för Teknik och materiel, Ledningsutveckling, Insats och beredskap, Förebyggande samt Olycksutredning och analys. Avdelningen omfattar även stabs- och insatschefer samt Larm- och ledningscentralen. Utbildningsavdelningen bedriver övergripande operativ kompetensutveckling. Den tekniska avdelningen hanterar bland annat fastigheter; IT och kommunikation samt underhåll. Kommunikationsstaben, Ekonomiavdelningen och Personalavdelningen är funktioner som bedriver strategiskt arbete, produktion och administration inom det egna området. Dessa bistår också övriga avdelningar och team med specialistkunskap. Verksamheten till medborgaren är organiserad i en matrisorganisation med teamen på ena axeln och utvecklingsavdelningens processerpå andra. De fem processerna genomsyrar de tre geografiska teamens arbetssätt. Processerna leds från utvecklingsavdelningen, men ansvaret för processernas liv i vardagen finns genom ansvariga på teamen. Kvalitetssäkringen och uWecklingen i verksamheten till medborgaren ska ske genom samordning av resurser och ett nära samarbete team och processer emellan.

6 246 2 UPPDRAG

RSG har som vision att allmänheten ska känna trygghet, säkerhet och omtanke. Verksamhetsidén bygger på att fórhindra och begränsa olyckor, förbereda och genom- föra räddningsinsatser, vidta åtgärder efter olyckor samt medverka i samhällets kris- hantering.

RSGs uppgifter och sþldigheter regleras genom lagstiftning, styrande dokument och avtal.

Lag [2003:778) om sþdd mot olyckor (LSo] är den övergrÍpande lagen för räddningstjänst och frirebyggande verksamhet. Lagen syftar till att "bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn taget till de lokala förh ållandena tillfredsställande och likvärdi gt sþdd mot olycko r". Lag [2 0 1 0 : 1 0 1 1J om brandfarliga och explosiva varor tLBE) beskriver räddningstjänstens ansvar för tillståndsgivning och tills¡m för brandfarliga och explosiva varor. Enligt Plan- och bygglagen (2070:900) (PBLJ bistår RSG med granskning och sakkunskap vid bland annat samhällsplanering, bygglov och under en byggprocess.

Under varje mandatperiod antar förbundsfullmäktige RSGs handlingsprogram. Nuvarande program, som gäller för 20LI-2014, pekar ut $rra lokalt prioriterade mål: Effektiviteten vid räddningsinsatser ska öka tiden från larm till påbörjad insats ska minska, allmänhetens medvetenhet om brandrisker och agerande vid brand ska öka samt antalet skolbränder ska minska. Det övergrÍpande målet i handlingsprogrammet är att antalet döda och svårt skadade víd bränder ska minska. Genom avtal med till exempel grannkommunel sjukvård, Göteborgs Hamn och staten har RSG särskilda åtaganden. RSG ska upp$rlla lagstiftning när det gäller organisatÍon samt rollen som m¡mdighet och kommunalförbund. Grundläggande bestämmelser om en myndighet finns nedskrivna i förvaltningslagen (L986:223). Bland annat beskrivs myndigheternas handläggning av ärenden, exempelvis hur beslut fattas. Kommunallagen [1991:900J berättar hur styrning i en kommun ska ske. I 3 kap 9 g står att fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet och större vikt. Det gäller exempelvis mål och riktlinjer för verksamheten, budget, val av revisorer samt årsredovisning. Som kommunalförbund ska RSG också efterleva annan offentligrättslig lagstiftning, såsom den om offentlighet och sekretess samt offentlig upphandling. Arbetsrättslagstiftningen reglerar RSGs förhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare. Exempel ärArbetsmiljölagen (L977:LL60), Lagen om anställningssþdd

(1'982 :80), M edb d (1 ; estämman elagen 9 76 5 I 0) och Diskrimineringsl agen [2 0 0 I : 5 6 7). Vidare finns även miljölagstiftning. Grunderna för RSGs uppdrag påverkas också av olika typer av analys, till exempel omvärldsanalys samt rÍsk- och olycksanalys.

2477 O .. 3 SA LASER DU PLANEN

Syfte RSG bedriver dagligen en Iöpande verksamhet utifrån uppdraget. Allt arbete beskrivs inte i detta dokument. Syftet med RSGs verlisamhetsplan är att tydliggöra uppdraget på en övergripande nivå. Verksamhetsplanen ska vara en bas som ger samsyn kring RSGs uppdrag skapar riktning och en röd tråd för verksamheten. Indelning Detta dokument består av sju avsnitt. Ledningens förord innehåller styrelsens ordförandes och förbundsdirelitörens inriktning på längre sikt. Avsnitten om organisation och uppdrag handlar om RSGs struktur och förutsättningar för hur arbetet styrs och bedrivs.

Verksamhetsavsnittet beskriver RSGs arbete. Här definieras centralt beslutade måI, både när det gäller den externa verksamhet som är riktad tÍll medborgaren och den stödjande verksamhet, som finns som stöd och struktur för organisationen. Verksamhet till medborgaren är indelad i fyra skeden - förebygga, förbereda, genomföra och följa upp - samt områdena brandsþdd i bostad och sociala risker. Uwecklingsområden och projekt beskriver särskilt prioriterade områden över längre tid. Medarbetaravsnittet innehåller målsättningar för personal och ledarskap. De ekonomiska förutsättningarna beskriver årets budget och hur den är fördelad mellan intäkter och kostnader. Till sist presenteras RSGs delaktighet inom regional och nationell utveckling. Uppdragen bryts ner Í mer konkreta måI, som sedan ger grunden för avdelningarnas aktiviteter. Dessa aktiviteter bidrar gemensamt till att RSG uppffller sitt uppdrag. Definitioner

I verksamhetsplanen b eskrivs följande frågor: . Vad vill vi uppnå? . Hur gör vi för att uppnå målen? . Hur följer vi upp? Vad vi vill uppnå är formulerat som måI. Hur vi gör för att nä målen definieras som åtgärder. Ätgärderna ska bidra till att uppnå målen. Uppfölining sker i mätbara siffror eller genom redovisning av genomforda åtgärder. Ansvarig bevakar att målen uppnås.

I 248 4 VERKSAMHET

4.I Verksamhet till 9r:r'rrpande ,nn'fttn medborgaren Verksamhet tif I medborgaren är den verksamhet #**Fffii:' som bedrivs dagligen när vi möter medborgarna,

"3."3. f" re y gËt

RSG ska vara en central aktör ísamhällplaneringen och därigenom öka kunskapen om skydd mot olyckor. Förbundet ska också hjälpa allmänheten att fullgöra sina skyldigheter att upprätthålla ett skäligt brandskydd. I förlängníngen ska detta leda tÍll att olyckor kan förhindras elrer begränsas.

MåI Atgärder Medlemskommunerna, allmänheten, organisationer Rådgivning, information och utbildning och företag ska enkelt RSG ger rådgivning och information i brandsþdd och kunna komma ikontakt riskhantering till medlemskommune[ privatpersoner med RSG och få informa- och friretag. tion, rådgÍvning och utbild- Utbildning sker i flera former, bland annat till skoloC i ning om brandskydd. RSG kampanje4 till företag och privatpersoner. ska vara sakkunniga och bistå medlemskommunerna Kvalitetss äkrad e d okum ent o ch akru ell informati on ska med Ínformation, råd- finnas på RSGs hemsida. givníng och remiss- Uppfölining och nyckeltal hantering ínom utsatt tid. . 39 000 invånare ska nås av informafion och utbildning . 100 o/o av beställd extern utbildning ska genomföras Lokala mål ihandllngs- . Planen för kampanjer ska genomföras programmet . Antal externa utbildningar och informationstillfällen . Antal kurstimmar . Allmänhetens . Antal kursdeltagare från utbildningen Svenska för medvetenhet om brand- invandrare samt nyanlända flyktingar risker och agerande vid . Antal genomförda utrymningsövnÍngar brand ska öka. o Antalet skolbrånder ska minska.

9 249 Förebygga Plan- och byggprocessen RSG medverkar i medlemskommunernas samhälls- Åtgärder planering som remissinstans och sakkunnig. RSG samverkar med byggnadsnämnderna, brandkonsulte{, bygg- herrar och andra aktörer i frågor och beslut kring brand och risk. RSG svarar som egen myndighet på remisser i planprocessen och kan vara byggnadsnämndernas sakkunnig i byggprocessen när det gäller byggregler. Uppfölining och nyckeltal . L00 o/o av remisserna ska besvaras inom utsatt remisstid eller inom 1,4 dagar . Antal handlagda PBL-remisser . Antal handläggningstimmar för PBL-remisser

övriga remisser

RSG svarar på inkomna remisser och samverkar med myndigheter och förvaltningar hos medlemskommunerna. Remisser kan handla om miljöprövning, vägutredninga4 serveringstillstånd och evenemang, Uppföljning och nyckeltal . 100 D/o av remisserna ska besvaras inom utsatt remisstid eller inom L4 d.agar . Antal handlagda remisser . Antal handläggningstimmar för remisser

Tillsyn enligt LSO och LBE

RSG kommer att avsätta 6 500 arbetstimmar till tillsyns- verksamheten. Detta innebär ett genomförande av cirka 1 300 tillsyner. Dessa fördelas enligt tillsynsplanen, som riktas till de verksamhetec där behovet bedöms var som störst. När tillsynsbesök har resulterat i anmärkning ska verksamheten åtgärda bristerna och skicka in svarskort. Uppföljningsbesök kan också ske. Vissa fastighetsägare omfattas av krav på attlämna in en skriftlig brandsþdds- redogörelse. Uppföljning och nyckeltal . Antal arbetstimmar ska uppgå till 6 500 timmar . Antal tillsyner ska uppgå till cirka 1 300 . Andelen saknade brandsþddsredogörelser ska understiga 10 % . Udall i förhållande till tillsynsplanen . Andel tillsyner med anmärkningar . Antal utfärdade frirelägganden . Andel inkomna svarskort . Andel reaktiva tillsyner . Antal skri ftliga brandsþddsredogörelser

l0 250 Tillståndsgivning $rs$neb #{ffi RSG handhar tillståndsgirrning enligt Lag [2010:1_011) om Ätgärder brandfarlig och explosiv vara samt tillståndsgivning om egensotning enligt Lag [2003:778) omskydd mot olyckor. Uppfölining och nyckeltal . L00 o/o av ansökningarna ska handìäggas . Antal handlagda ansökningar . Antal utfärdade tillstånd Kompetensutveckl¡ng Utbildningen Tillsyn A kommer att genomföras.

4.L.2 Bnandskydd i bostad

Nio av tio dödsbränder ínträffar i bostäder. I enlíghet med MSBs nationella mål vill RSG bidra till att bryta trenden av ökat antal bostadsbränder.

MåI ntgarder Målet ãr att minska antalet bostadsbränder och Riktad information och samverkan entålet dtidsbränder. Ny och mer målgruppsanpassad information och samverkansformer kommer att utvecklas. L0 o/o av tillsynsverksa mh eten s ka riktas till b ostadss ektorn. lokala mil I handllq+ prcgrammet Uppfölf ning och nyckeltal . 650 arbetstimmar vilket motsvarar ca 130 tillsyner ska o Allmänhetens riktas till bostadssektorn medvetenhet orn brand- . Antal bostadsorienteringar risker och agerande vid ' Antal informerade personer brand ska öka. . Antal genomförda planerade tillsyner kopplat till bostäder . Antal reaktiva tillsyner kopplat till bostäder

Lärande från brand i bostad Insamling av data ska ske, med syfte att öka kunskap om bakomli ggande faktorer.

2511l 4- 3".3 Socíala rlsker

RSG víll bidra till ett tryggare samhälle, minska antalet anlagda bränder samt kostnader och risker som dessa medför. Syfte är också att förbättra och säkra arbetsmiljön för medarbetarna samt att leva upp till RSGs värdegrund: Trygghet, säkerhet och omtanke. Ca 5 500 timmar läggs på arbete inom området Sociala risker, Detta inkluderar inte arbetstid för området Anlagd brand i skola. lnom Göteborgs kommuns stadsdelar finns brottsförebyggande råd, som bland annat riktas mot sociala risker. Ett begrepp är SSPF (skola, socialtjänst, polis och fritid). RSG vill eftersträva ett SSPFR (skola, socíaltjänst, polis, fritid och röddnings- tjdnst). Det är viktigt att risker tidigt identifieras och hanteras med rätt metod och av a nsva rig organisation.

RSG bör eftersträva att delta í dessa lokalt förankrade råd även i övriga medlemskommuner.

MåI ntgarder FSG ska såkerstålla dt eftlcdva och säkra Anlagd brand iskola råddningSimatser lon RSG bedriver eft riktat arbete mot anlagd brand i skola. genornfËiras, att antalet Brandmän frän de lokala brandstationerna ger utbildning skolbränder ska mlnska i brand och risk till alla femteklassare i förbundets samt bidra dllaü rninska skolor. Utbildningen heter HI|FA i 5:an/Du behövs. När en den sociab oron i skola har utsatts för brand eller skadegörelse finns möjlig- samhället het att anlita RSG för konsekvenslektioner där elever får möjlighet att reflektera över konsekvenser vid en brand. Konsekvenssamtal erbjuds till enskilda eleve¡ som kan ha lol¡ala mål I handltuqr särskilda behov av det. Efter en händelse kan den före- prcgrammet byggande enheten genomftira ett tillsynsbesöh så kallad ¡ Antalet skolbränder ska reaktiv tillsyn. minska. Llpprölining och nyckeltal . Efiektiviteten vid . Antal bränder i skolor ska understrga201,2 års antal räddningsinsatser ska öka. . I00 o/o av alla elever i skolår 5 ska nås av HAFA i 5:an/Du behövs . Konsekvenslelstioner ska genomftiras vid L00 o/o av inkomna förfrågningar. Lek:tionerna ska ske i nära anslutning till förfrågan. . Konsekvenssamtal ska genomföras vid 100 o/o av inkomna förfrå gningar. . Antal konsekvenslektioner . Antal konsekvenssamtal . Antal reaktiva tillsyner kopplat till skola

T2 252 Sociala risker Människan bakom uniformen (MBU) Människan bakom uniformen är ett initiativ som syftar till Ätgärder att skapa bättre relationer mellan ungdomar och anställda i unÍformsyrken, bland annat brandmän. I arrangemang med brandmän tar frivilliga och intresserade ungdomar del av praktiska övninga¡, till exempel hjärt-lungräddning och brandövninga¡, genomför samarbets- och värderings- övningar och besöker uniformspersonalens arbetsplatser. Detta är ett arbetssätt som leds av Göteborgs stad och pågår i utsatta områden i Göteborg. Uppfölining och nyckeltal . Antal personer som utbildats inom MBU . Antal genomförda utbildningar inom MBU

Lokala aktiviteter Varie del av förbundet har sina särskilda förutsättningar. Målgrupps anpassade lokala aktiviteter o ch samverkans- formef,, som stöder målet frir Sociala risket kommer att genomftiras. Uppföljning och nyckeltal . Antal akriviteter och typ av aktiviteter . Antal deltagare

Ko mm un ikativt förhå lln ingssätt I samverkan med lokal polis utbildas personal i konflikt- hantering och kommunikatiW förhållningssätt. Utbildning varvar teori med samtal och rollspel i syfte att förebygga konflili:ter och social oro. Uppföljning och nyckeltal . Antal personer som utbildats i kommunikativt förhållningssätt . Antal genomförda utbildningar i kommunikativt förhållningssätt

Ny delprocess: Sociala risker

RSG har under lång tid på olika sätt arbetat inom området Sociala riskec till exempel när det gäller förebyggande arbete i skoloC kommunikativt förhållningssätt, arbetsgruppen Hot och våld samt Människan bakom uniformen. Genom att skapa den nya delprocessen Sociala risker sammanförs och effektiviseras arbetet, vilket ger en sammantaget ökad kompetens och kvalitet i förbundet.

253t3 ,*3,*,$: B" ffi$' ffi

För att kunna genomföra insatser på ett snabbt och effektivt sätt krävs noggranna förberedelser och planering. Detta är avgörande för hur insatsen vid en olycka utförs.

MåI Ätgarder Målet är att ha en beredskap som ger et effektivt lntern utbildning och övning och säkert genomförande Utbildning och övning för operativ personal ska ske enligt av en räddn¡ngsinsats och beslutade planer. att den operativa Ledningsnivåerna ska utbildas enligt beslutade planer ledningen ska vara väl tyrkel edarträffar o ch Mö tesplats Ledningi. rustad för insatsen. [S Uppfölining och nyckeltal . Antal övningstÍmmar lolola mål i handllngs- . Fördelning av övningstimmar programmet Förberedelse av materle|, teknik samt data . Efiektiviteten vid räddningsinsatser ska öka. och lT-system gs pågår . Tiden från larm dll Ett kontinuerligt investerin arb e te utifrån b ehov påbðrjad insats ska och budget. minska. Förberedelse av metod och taktik

Målstyr"ningsdokumentet Enheternas förmåga ska i nföras enligt beslutad plan. Kommunikationssystemet Rakel ska användas i ordinarie drift.

Ko ntinuerlig meto dutveckling i meto d grupp erna Trafik, Metoder för invändiga släckmetoder, Arbete på hög höjd samt Skogsbrand och terrängtransport ska pågår.

Räddningsplanering Styrkorna ska löp and e gen omföra obj ekts ori enterin gar: Insatsplaner och larmplaner uppdateras kontinuerligt. Samarbetet med andra myndigheter och samarbets- partners är en förutsättning för väl genomförda insatser. Dessa aktörer är bland annat polis, SOS, sjukvård, skola, s o cialtj änst, fTiti d o ch evenemangs arrangörer. Samverkan sker löpande för att skapa en risk- och hotbildsbedömning så att insatser kan genomföras väl och med rätt formåga. Uppfölining och nyckeltal . Antal obj eli:tsorienteringar . Antal samverkansaktiviteter

I4 254 + , rù # *.t fä"Ë trffi

Räddningsinsatser víd olyckor ska kunna ske snabbt och effektivt. Olyckor kan vara mindre och större. Flera olyckor ska kunna hanteras samtidígt i samverkan med andra aktörer. uthållígheten ska vara god vid långvariga insatser.

MåI Åtgarder Målet är att vid olyckor och överhängande fara frir lnsats olyckor hindra och begränsa RSG eftersträvar att räddningsinsats ska påbörjas inom skador på människor, egen- 1-0 minuter från larmslagning för 90 o/o av alla bostäder dom eller miljö. samt inom 20 minuter från larmslagning för 99 o/o av alla bostäder. För att kontrollera dessa tidsramar ska RSG på- börja ett arbete med att införa statushantering inom Lokala mål ¡handllngs, den operativa verksamheten. De ska möjliggöra insamling progtt¡fnmet av tillförlitlig data när det gäller anspänningstidet, insats- . Efrektfuiteten vid tider och tid fdr ankomst till olycksplatsen. räddningsinsatser ska öka. Efter räddningsinsats ska vid behov återkopplingar till . fiden från larm till medborgaren genomföras. påbôrÞd insats slra Uppfölining och nyckeltal minska. . Antal återkopplingar och typ av återkopplingar till medborgaren efter räddningsinsats

Automatlarm Automatiskt brandlarm används för att ge en tidig upp- täckt och larmning av en brand som uppstår i en byggnad. Cirka 15 000 signaler är anslutna. Uppfölining och nyckeltal . Antal automatlarm . Antal nya anslutna kunder

Larmhanter¡ng Larmbehandlingstiden ska understiga 90 sekunder vid brand i byggnad.

Säkerställa rnater¡el, teknlk samt data och lT-systern Teknisk beredskap ska finnas dygnet runt.

Kontinuerlig uppdatering av resursdatabasen ska ske.

25515 {*," g., , tu I'iþf

Enligt LSO ska kommunen utreda och följa upp alla olyckor som lett till räddningsinsats. Detta syftar till att klarlägga orsakerna till olyckan, olyckans förlopp och räddningsínsatsens genomförande. Kartläggningarna bídrar till räddnings- tjänstens lärande, utveckling och förbättring.

MåI Ätearder Målet är att minska riskerna för att liknande lnsatsrapportering olyckor händer igen samt Dokumentation sker efter varje insats. De är grunden för att ta tlllvara erfarenheter uppföljning och lärande. Alla insatsrapporter ska läsas och och på så sãü få en ökad följas upp på teamen. kornpetens inorn Uppfölining och nyckeltal förbundet. . Rapportering ska ske efter 700 o/o av alla insatser

lolola mål ¡ handlirqs- Olycksutredning och analys prog}.ìammet Samtliga insatser som uppfyller minst ett av följande kriterier ska utredas: Bränder där människor omkommel e Efüktiviteten vid räddningsinsatser där egen personal skadats allvarligt rãddningsirratser ska ðka. samt när allvarliga brister uppstått vid genomförande av . Antalet skolbränder ska insatsen. minska. Andra händelser som kan leda till utredning är bland annat när en olycka har uppstått till fölid av stora brister i brandsþddet eller byggnadstel

Forum för lärande Kunskaper från olycksutredningar och analyser ska åter- föras till organisationen. UpptöIjning och nyckeltal . Kommunikationsplanen för Olycksutredning och analys ska genomföras.

16 256 4 VERKSAMHET 4.2 Stödjande .dvergrr,pande verksamhet rnrifttningsmål Stödjande verksamhet innefattar styrníng och strategiför RSGs alla områden. För att ff'åt;g*rnåe- verksamheten utåt gentemot medborgaren ska fungera krävs en välfungerande organisation, som m:*,rams följer lagar och riktlinjer samt är anpassad utifrån behoven. Genomförande av åtgärderna avser ge måluppfyllelse.

4"2"7, rdegrund och likabehandling

RSGs vision är att allmänheten ska känna trygghet, säkerhet och omtanke. Vârdegrund.en bygger på följande meningar: Vi ska visa öppenhet och finnas nära medborgaren. Vi tror på allas lika värde. Vi visar empati, omtanke och respekt. Vi ser inga "Dom" eller "Vi'l Vi ser och hör varandra. Vi känner stolthet över vårt arbete. Genom att ta ansvar får vi inflytande och stimulans. Genom att vara olika skapar vi möjligheter.

MåI Ätgarder Målet är att skapa Handlingsplan för likabehandling trlrBghet, säkerhet och omtanke, såväl utåt mot En handlìngsplan för likabehandling ska tas fram och medborgarna som inom akliviteter ska genomföras. Syftet är att öka medveten- organisatlonen alla medar- heten kring attityder och bemötande på våra arbets- betare emellan. Kunskapen platser. ska öka om värdegrund, attityder och bemötande Utbildning hos alla chefur, ledare och Under 2014 kommer en grundläggande utbildning att medarbetare. ges till chefer och arbetsledare. Fördjupande aktiviteter genomförs under 20'J,5. æ¡líáa',

257t7 -;fl -;'I Ë¿.xm u"ãrx nch uppföäjning

Kvalitet och effektívitet kräver både planering och uppföljníng av beslutade planer. För att genomföra de uppdrag och uppgifter som beskrivs i lagstiftning, handlingsprogram och avtal krävs tydliga må|. Till stöd för plan och uppföljning behövs anpassade verktyg.

MåI Åtgarder Målet är att hålla en god kvalitet och säkerhet i Utveckling av en gemensam verksamhetsplan planering och uppfölf ning. Målsáttningar och resurser ska beskrivas i en förbunds- övergripande verksamhetsplan, som organisationens alla delar gemensamt kan samlas kring. En modell utvecklas under året.

Anskaffning av ett nytt ekonornisystern Ett nytt ekonomisystem ska anskaffas. Inköp, lokala anpassningar till RSG och införande kommer att ske under 2014^Systemet väntas vara i fi"rll drift 201'5.

Ve rksamhetssystem för pla nering och uppfölin ing Utveckling av verlisamhetssystemet Navet ska påbörjas. Det är ett planerings- och uppföljningsver g både vad gäller ekonomi, personal och ve amhet. lntern styrning och kontroll

RSG ska ha en tillfredställande intern styrning och kontroll, Detta ska bidra till att RSG med rimlig säkerhet fullgör verksamhetens mål och bidrar till att räddnings- tj änstens verks amhet b edrivs ändamåls enligt, effektivt och säkert. Under året kommer en plan för intern styrning och kontroll att tas fram.

t8 258 ð ü $ràT ufltkatinn

Kommunikation är en del i RSGs uppdrag. RSG stödjer medborgare, medlems- kommuneç företag och andra myndigheter med sakkunskap via personlig kontakt, media, internet, utbíldningar och andra kanaler. För att lyckas med uppdraget måste också den ínterna kommunikationen fungera vä1.

MåI Ätgarder Allmänheten ska kånna sig Användning av sociala rnedia välinformerad om RSGs sakområde. lnfu rmadonen För att öka dialogen med medborgarna kommer RSG att ska vara tydlþ och låËlll- utveckla användningen av digitala och sociala gänglig. Den intema kanaler såsom hemsida, Facebook och Ttvitter. kornmuníkatioræn ska Kampanjer enligt expolistan och lokala planer utvecklas ytærligare. Att delta i kampanjer och visa sig i olika sammanhang är ett sätt att nå allmänheten med information om brand- sþdd. Kampanjer ska genomföras enligt beslutad expolista, det vill säga planen for kampanjer samt lokala planer.

RSG kommer att delta i aktiviteter inom MSBs kampanj Aktiv mot brand.

Säkring av lT-system Data- och kommunikationssystemen ska vara säkra och välfungerande.

Help d eskfunkti on ens service till organis ati on en ska utvecklas. Kommunikationsstrategi och revision av kom nl u n ikationsha nd boken Under 2014 ska det tas fram en kommunikationsstrategi som beskriver vilka metoder som ska vara stödjande i att nå RSGs verksamhetsmål. Nuvarande kommunikationshandbok och därtill hörande policyer och riktiinjer kommer att revideras.

25919 4"2.4 Miljö och hållbarhet

RSGs miljöarbete syftar till att minska miljöbelastnÍngen och därmed bídra till en hållbar utveckling. Miljöaspekterna ska beaktas i all verksamhet.

MåI Ätgarder R56 ska verka för god milJö Förstudie för RSGs miljöstrategi och hållbar utveckling, En förstudie ska genomföras och en rapport samman- ställas kring RSGs strategiska miljöarbete. Rapporten ska innehålla förslag till RSGs framtida miljöstrategi samt ge förslag till en miljöpolicy. Den ska även identifiera konsekvenser som införandet av de föreslagna alternativen innebär.

lnförande av projekt Renare arbetsplats påbörias Renare arbetsplats är ett projekt som avser förbätrra hanteringen av kläder och materiel, som utsatts för farliga ämnen i samband med en insats. Under 2014 planeras ett införande av nytt arbetssätt och ny utrustning.

20 260 4 VERKSAMHET

4.3 Strateg¡ska utveckl ings- områden och pro¡ekt

De strategiska inriktníngarna ska vara vägval för att kunna uppnå de mål och resultat som uppdragsgivaren ställer. Flera av de strategiska områdena löper över flera år.

Genom ständiga forbättringar ska RSG skapa en robust och flexibel organisation, som kan möta framtida utmaningar.

RSG ska värna om och utveckla sitt goda varumärke och förtroende hos medborgaren.

Chefers, ledares och medarbetares rolleç ansvar och kompetens ska tydliggöras och utvecklas.

RSG ska ha förmåga att värdera sina områden och aktiviteter. Det som ger stort värde eller stor nytta för medborgaren kan behöva intensífieras. Det som inte tillför samma värde kan eventuellt behöva avvecklas.

Som organisation ska RSG vara engagerad, nyfiken och våga anta framtida utmaningar och därmed skapa god samhällsnytta för medborgaren. I arbetet med RSG ¡framtiden finns stöd att hämta i rapporten 2030 - En räddningstjänst ítiden.

Genomförande av åtgärderna avser ge måluppfyllelse.

MåI Sociala risker RSG har sedan flera år tillbaka utvecklat och införskaffat RSG ska genom ständiga goda kunskaper om sociala risker. I punkten 4.1.3 Sociala ftirbättrlngar hålla en hög risker belyses ett antal preventiva aktiviteter som RSG kvalitet i verksamheten. genomför.

RSG ska fortsätta att på olika nivåer bevaka och följa utvecklingen i medlemskommunerna inom området. RSG ska uWeckla frirmågan att tillsammans med andra aktörer identifiera risker i ett tidigt skede och vidta åtgärder. RSG ska öka bearbetningen av egen inkommande information samt strukturera och förmedla den till operativ personal. Omvärldsbevakning av sociala risker bör ske áven nationellt och internationellt.

2612l Strategiska Suicidala risker I Sverige dör ca Srra gånger fler människor genom själv- utvecklings- mord än i trafiken. I Göteborgs kommun dör i genomsnitt 67 personer varje år genom suicid. En vanlig uppskattning områden och är att det går ca tio suicidförsök på ett självmord. Regeringen har som vision att ingen ska behöva ta sitt liv. projekt RSG agerar med sin förmåga aü hantera dessa ìarm i enlighet med rutiner och larmplaner, Göteborgs stad ska påbörja ett utvecklingsarbete med syfte att minska antalet självmord. Det är viktigt att RSG deltar i arbetet med att minska antalet suicidfall och att ta sikte på en nollvision.

RSGs roll i samhällets kríshanteringen

RSG har uppdraget från ägarkommunerna att hantera Lag(2003:778) om sþdd mot oþkor. RSG ska dessutom stödja kommunerna i Lag [2006:544] om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. RSG ska aktivtbjuda in ägarkommunerna till överläggningar fiir att identifiera risker och utvecklingsområden. Myndigheten för samhällsþdd och beredskap [[4SB] bedriver ett projekt som syftar till att utforma riktlinjer för ledning och samordning inom hela krislednings- systemet. En resurs från RSG ingår i detta arbete. Rökdykning Enligt AFS 2007:7 är rökdykning den farligaste arbets- uppgiften som svensk arbetsmarlarad tillåter, Som en ansvarstagande arbetsgivare är det därför rimligt att denna typ av uppgift ständigt omprövas från flera perspektiv. Flera frågeställningar i detta arbete bör belysas. Arbetet främjas om detta kan genomföras i samverkan med andra relevanta aktörer.

22 262 Strategiska Farlig verksamhet enligt Lag (2003:7781om skydd mot olyckor 2 kap 4 5 utvecklings- Projekt Farlig verksamhet har som syfte att klargöra relationerna mellan LSO 2:4-verksamheter och RSG när områden och det gäller insatsförmåga, beslutsstöd, dimensionerande scenari on och övningsverksamhet. projekt Ko ncept för övn ingsverksamhet Ett arbete för den operativa övningsverksamheten har tagits fram. Under 2014 påbörjas införandet av utvalda och tillämpbara områden i konceptet. Fältstab RSGs sätt att arbeta i fältstab ska uWecklas. Insats- kvaliteten ska förbätrras genom utvecklad läges- uppföljning, informati onsutbyte inom ska deplats o ch gentem ot omvärlden genom framförhållnin gsarb ete s amt ökad kompetens. Metoder och materiel

Organisationen RSG ska vara nyfiken och främja uweckling av nya arbetsmetoder och materiel inom samtliga verksamhetsområden. Detta innebär att fölia omvärlden och även utveckla frirmågan attta tillvara medarbetarnas kreativitet inom organisationens ramar.

Utyärdering av n uvarande organ isationsform

En ut'rärdering av RSGs organisation har påbörjats och ska analyseras. UWärderingen ger underlag för att avgöra om strukturella förändringar behövs. Genomþning sker av samtliga avdelningar och team samt RSG som helhet. Även frågan om kombinationstjänst hanteras i samband med detta.

26323 Strategiska översyn av RSGs fastigheter och övningsplatser RSG har under flera år successivt utvecklats och nya kommuner har kommit till i förbundet. Detta har medfört utvecklings- att hel- och deltidsstationer inte är rätt placerade ur ett förbundsövergripande operativt helhetsperspektiv. RSG områden och har även ett antal ráddningsvärn och övningsplatser som projekt bör utvärderas. Då avsikten är att optimera RSGs förutsättningar för räd dningstj änstverksamhet b ehöver en strategisk mark- och lokalförsörjningsplan utarbetas. Denna ska vara samrådd och anpassad till medlemskommunernas framtida utveckling. Utgängspunkten är att betrakta och vär- dera RSG som ettsystem. En översyn av övningsområdena Färjenäs och Karholmen samt tekniska avdelningens fastigheter vid Kålltorp kommer att ske, RSG har vidare ett flertal bergrum, fram- skjutna sþddsrum, vattenreservoarer och förråd, som b ehöver analys eras för kommande ställningstaganden. Projektering av Lundbys nya brandstation kommer att inledas. !väntan på ambulans (IVPA)

RSG har idag IVPA-avtal med Sahlgrenska Universitets- sjukhuset och Region Halland. Awalen är utformade på olika sätt. Endast uþekade stationer och värn utför IVPA- uppdrag inom respektive geografislc områden.

RSG ska ha likforrniga awal med berörda sjukvårdshuwd- mán. Dessa ska ge kostnadstäckning' Med utgångspunkt från Lag (2Aß:778) om sþdd mot olyckor; ekonomi och omfattning ska utredas om värnpersonal ska utföra IVPA- uppdrag.

RSG ska samverka med angränsande räddningstjänster och räddningstjänstförbund när det gäller IVPA.

24 264 Strategiska Räddningsman i beredskap (RlB) samt räddningsvärn utyecklings- RSG har liksom övriga landets räddningstjänster allt svårare att bemanna deltidsstationerna. RSG behöver ta områden och ett mer sammanhållet grepp över deltidsbemanningen och dess behov. Även räddningsvärnen inkluderas i frågan. projekt Utveckl ing av verksamhetsha ndboken En översyn av verksamhetshandboken är påbörjad. Målet är en tydligare struktur med koppling till beslutsnivåer och ansvar för handbokens delar. Lönepolitik Fortsatt arbete kommer att ske utifrån förbundets löne- politik i att utveckla de delar som sammantaget skapar en bra grund för en rydlig och väl sammanhållen lönepolitik på alla nivåer i förbundet. lT-strateg¡ En lT:-strategi ska utvecklas. Den ska omfatta alla system och ange huvudinriktningen för lT-området under 20t4- 20L9. Strategin kommer att behandla tillgång och hantering av datainformation, teknik säkerhet, system- förvaltning och ansvarsfördelning målsätbringar samt förbättringsarbete.

26525 5 MEDARBETARE

Alla anställda vid RSG ska ha en sund, säker och stimulerande arbetsmiljö som främjar hälsa, arbetsglädje, kvalítet och effektivitet. Här ingår arbetet för värdegrund och likabehandling.

Lagar och avtal utgör ramar i organísationen för samspelet mellan arbetsgívare och arbetstagare. Alla anställda, oavsett funktion, har ett stort ansvar för arbetets utvecklíng.

Vi är varandras arbetsmiljö.

MåI Systematiskt Målet år att personalen ska ha rått kompetens fcir a nbets iljöa rbete arbetsuppgifterna, att FSG har ett våffungerarde þdar- Utbildning skap samt en god fysisk och Utbiidning i arbetsmiljö ska ges till chefer och slqydds- psykosocia I a rÞtsmiljö. ombud.

Arbetsmiljöpolicy En policy och ett koncept för arbetsmiliöarbete ska utformas.

Arbetsm iljöronder, arbetsplatsträffa r och medarbetarsamtal En systematisk arbetsmiljörond avseende ffsisk och psykos o cial arbetsmilj ö ska genomföras.

Varj e arb ets plats ska ha regelb undna arbetsplatsträffar. Ett medarbetarsamtal ska genomföras med samtliga medarbetare.

Medarbetarenkät En medarbetarenkät ska genomföras.

26 266 ed a nbeta re Korn petensförsörjn ing Rekr¡eringsprocessen RekryËeringspro cessen ska utve cklas utifrån ett förbunds- övergripande persp ektiv. Ledarskaps- och chefsutveckling Ledarskapsutveckling är av stor betydelse oavsett chefs- funktion. RSG ska utveckla chefer till tydliga arbets- givarföreträdare och föredömen, som inspirerar och skapar samförstånd kring verksamhetens mål och vision. RSGs chefer ska uppmuntra kreativitet, självsländighet och mod till nya lösningar. Ledarskapsinrilitningen ska vara att chefer på olika nivåer möts och utvecklas tillsammans.

RSG ska under 2014 utarbeta plan och förslag när det

gäller I edarskapsutveckling. Arbetsrätt: Lagar och avtal

Samyerkansavtal Samverkansavtalet ska utvecklas och anpassas till dagens förutsättningan Arenorna för samverkan ska tydliggöras när det gäller beslutsprocess, roller och legitimitet.

26727 6 EKONOMISKA aa aa FORUTSATTNINGAR

Räddningstjänsten Storgöteborg finansieras till största delen av årligen fastställda avgifter som medlemskommunerna betalar in till förbundet för att RSG ska bedriva räddningstjänst- verksamhet.

RSGs totala omslutning är cirka 600 miljoner kronor per å¡, inklusive pensionskostnader. Medlemskommunerna finansierar 85 % och resterande 15 % utgörs av externa intäkter. Förbundets kostnader utgörs till 75 0/o av personalkosEnadef, inklusive pensioner. Den årliga indexuppräkningen av avgifterna avgörs av medlemskommunerna i förhållande till förbundets förväntade löne- och kostnadsutveckling. Medlemsavgifterna för 20L4 räknas upp från 20'J.3 ärs nivå med 2,4 o/o. I budgetdokumentet, som fastställdes av förbundsfullmäktige 2013-06-11, lyfts några frågor av ekonomisk karaktär fram.

Förväntan på förbundets egen intjänandeförmåga De externa intäkterna, förutom medlemsavgifterna, uppgår till närmare B0 miljoner kronor. Huvudparten består av intäl¡ler för larmkommunikation som tillsammans med intäkter för obefogade larm utgör ca 35 miljoner kronor. Öwiga intäkter kommer från externt såld övningsverksamhet, myndighetsutövning och annan förebyggande verksamhet, uthyrning av lokalef, sanering av vägbana, restvärdesräddning samt i viss utsträckning uthyrning av materiel och personal. Beroendet av externa intäkter medfrir en sårbarhet då förhållanden snabbt kan ändras. Det bör göras en bedömning - i förhållande till förbundets uppdrag - av vilka externa aktiviteter förbundet ska deltaga i och vilken effekt en förändring kan medföra ekonomiskt. Fastighetskostnader Förbundets fastighetskostnader ökar på sikt pga nödvändigt underhäll samt arbetsmiljö- och teknikanpassningar. Medlemskommunerna, som RSG hyr lokalerna aV prioriterar sina fastigheter på ett olikartat sätt. RSG tvingas använda både driftmedel och investeringsmedel för att åtgärda lokalerna, vilket kan leda till orättvis kostnadsfördelning mellan kommunerna. En kartläggning av hyresförhållandena för samtliga lokaler pågår. Förorenad mark på förbundets utbildningsanläggn¡ng Färienäs Det pågår miljöutredningar angående fastighetens oljefrirorenade mark och beträffande vilken av organisationerna Nynäs AB, Stena Oil AB och Räddningstjänsten Storgöteborg som är sþldig att bekosta sanering.

Sedan förvärvandet av fastigheten har förbundet avsatt sammanlagt L 7 miljoner kronor för saneringsåtgärdel av dessa återstår L5,6 miljoner kronor.

28 268 M¡ljö- och arbetsmiljöbelastning på grund av farliga ämnen Genom projel

Förbundet har sedan ett antal år ansvar för skötsel och underhåll av bergrum, tidigare bland annat befolkningssþddsrum. Förbundet har inlett diskussion med Göteborgs Stads Fastig- hetskontor om framtida frirhållanden. Deltidsstyrkorna

Kostnaderna ökar för bemanningen av deltidsstyrkorna och kraven på att tillhandahålla relevant utbildning, Det görs försök att finna andra bemanningslösningar. IVPA, iväntan på ambulans

Förbundet får en viss, men inte full kostnadsstäclvring för insatserna. Det finns en förväntan på räddningstjánsten att åta sig sjukvårdsuppdrag som inte ingår i uppdraget enligt hand- Iingsprogrammet. Hela IVPA-frågan och därtill hörande avtal bör ses över eftersom den påverkar förbundets kostnadel ansvarsfördelning bemanning, utbildning och utrustning.

Budget 2Ot3-2Ot6 i miljontal kronor 2013 2014 201s 2016 * lndex för uppräkning av medlemsavgift 2,60yo 2,40yo 2,s0yo 2,5O%

Larmkommunikation 20 20 2L 22 Förebyggande intäkter LL Lt 12 L2 Obefogade larm L6 16 T7 17 Myndighetsutövníng 5 5 5 5 övriga íntäkter 23 24 24 25 Summa intàkter 75 77 7g 81

Summa konsult och entreprenad -20 -20 -20 -21 Summa löner och sociala avgifter -449 -4s6 -469 -487

Summa övriga verksam hetskostnader -102 -103 -106 -1_09 Summa avskrivningar -28 -28 -28 -28 Medlemsavgifter 517 524 539 557 Fina nsnetto 5 6 6 6

Totalt -2 ,t ,lc I ,1. ¡t 0 0 xJ Indexuppräkningen för 201,5 och2016 är preliminär **J Underbalanserad budget 2012-2074 på grund av ökade avskrivningskostnader

26929 7 EXTERN SAMVERKAN, FORSKNING OCH UTVECKLING

Räddningstjänsten Storgöteborg är engagerad i flera regionala och nationella områden för forskning och utveckling i samverkan med MSB, andra räddningstjänster och universitet. RSG samverkar och arbetar i nätverk med andra räddningstjänstförbund i flera frågor.

RSG sitter med i styrelsen för Brandforsk.

RSG sitter också med i SOS Alarms nationella Räddningstjänstråd, som till exempel fokuserar på natio nell kvalitetsuWecklin g i ett fiamtidsp erspektiv.

Förbundet deltar även i en grupp hos MSB med namnet Rådet för erfarenhetsåterföring från kommunala olycksundersökningar. Ur detta rådsarbete ska bland annat olika projekt startas upp, som exempelvis modernisering och vidareutveckling av ínsatsrapporten.

I ett forskningsprojelrt om samarbetsövningar tillsammans med Högskolan i Väst finns RSG med som representant i referensgruppen. Detta är en fortsättning på ett tidigare avslutat projeþ Samverkan på olycksplats, som handlade om samverkan mellan sjukvård, polis, räddningstjänst och SOS.

RSG leder ett samarbete med Länsstyrelsen med syfte att utveclda regionalt samordnat arbetsätt vad gäller farliga ámnen och ledning i både agerande, kompetens och kvalitetssäkring.

Ytterligare ett projekt där RSG medverkar är Lärande från brand i bostad. D a är ett samarbete mellan Brandforsk MSB och flera räddningstjänster i Sverige. Syftet med projektet är att kartlägga varföt hur och hos vem det brinner samt vad som kan göras för att förebygga bostadsbränder.

RSG deltar áven i Länsstyrelsens projekt Regional samordning och inriktning krisberedskap. Arbetet avser utveckla den regionala förmågan att hantera samhällsstörningar och kriser samt att utforma ett regionalt råd för samhällsskydd och beredskap.

I ett samarbete mellan MSB och RSG uwecklas riktlinjer för att utveckla ledning och sam- verkansförmågan för det svenska krisberedskapssystemet på nationell, regional och lokal nivå. Aven utveckling av övergripande ledning för att bedriva kommunal râddningstjänst och samverkan vid olyckor pågår.

RSG har en till MSB knuten regional samordnare, som ger stöd i kommunernas arbete och utveckling av olycksundersökning och uppfoljning i Västra Götaland.

RSG agerar kemkoordinator åt MSB i Västra Götaland.

Vidare deltar RSG i MSBs nationella projekt Effektiva räddningsinsatser.

RSG ingår också i räddningstjänsternas kommunalförbunds administrativa nätverk.

30 270 271 Trygg het Sti ke rhet Omto nke

Rädd n ingstjä nsten Storgöteborg Box 5204, 40224 Göteborg

Besöksadress Åvägen 2 Telefon vx 031.-33s 26 00

E-post radd n I n gstja nsten @ rsgb g.se Hemslda www.rsgbg.se 272 lnr,L\ 2?, tLo- 6 (7) nÄoon¡rucsr¡Änsre¡r sroRcörEBoRG sAM MANTRÄoespnoroKoLL Sammantrådesdatum

Förbundsfullmäktige 2013-11-19

Ff524 Dnr AO422/L3

Utdrag + handling Delårsbokslut per augusti 2013

Göteborgs Stad Mölndals Stad Sammanfattning Kungsbacka kommun Förbundet upprätta r, i enlíghet med kommuna llagen, ekonomiska uppfölj- Härryda kommun ningsrapporter, varav tre utgörs av lägesrapporter per februari, maj och ok' Partille kommun tober. Delårsbokslut lämnas per mars samt augusti och sista rapporten ut- Lerums kommun görs av årsredovisning med förvaltningsberättelse. Revisorerna Resultatet visar på +7,9 mkr mot budgeterade + 1,1 mkr. Prognosen visar ett årsresultat pâ -2,O mkr, vilket är detsamma som budget. Arsbudgeten är underbalanserad med 2,0 mkr för att täcka ökade avskrivningskostnader. Det positiva resultatet för ZOLO medgav beslut om att under 2O12-2OL4 underbalansera budgeten med 2,0 mkr årligen.

Beslutsunderlag

Förbundsstyrelsens beslut från den 4 oktober 2013. Direktörens tjä nsteutlåtande 2013-09-18.

Beslut

En ligt förbundsstyrelsens förslag: . Förbundsfullmäktige godkänner delårsbokslutet per augusti 2013

Justerare [- b, b'\ 273 r (7) RÄDDNINGSTJÄNSTEN sroRcörEBoRG sAM MANTRÄoes pRoroKoLL Semmanträdesdatum

Förbundsfullmäktige 2013-11-19

Tid och plats ïsdagen den 19 november 20L3 kl 18.00 - 18.16, Taktiksalen, Gårda brandstation, Âvägen 2, Göteborg. Beslutande Ledamöter Göteborg Ann-Christine Andersson (S) MikaelTörnqvist (MP) Elisabet Rothenberg (M) Svetlana Lucic (S) Annita Boije (V) Mölndal Bengt Möndell (M), ordförande Sven-Ove Johansson (S) Kungsbacka Per ödman (wl) Eva Borg (S) Härryda Annette Eiserman-Wikström (M) Robert Nilsson (S) Partílle Stefan Svensson (M) Lerum Jeanette Andersson (M) lnge Magnusson (S)

Tjänstgörande Göteborg Püa Ekström (s) Ersättare för Mats Arnsmar (S) ersättare Marie-Louise Hänel Sandström (M) Ersättare fcirJonas Ransgård (M) Endrick Schubert (S) Ersättare för Stefan Yanelli (S) Hampus Magnusson (M) Ersättare för Kristina Tharing (M) Martin Wannholt (M) Ersättare för Christer Holmgren (M) Kristina Bergman-Af me (FP) Ersättare för Piotr Kiszkiel (FP) Partille Bengt Odeholm (S) Ersättare för Kaisa Blank Nordmark (S) övriga närvarande Ersättare Göteborg Camilla Wídman (S) Maria Rydén (M) Mölndal lnger Schale (FP) Härryda Lars-Erik Kileby (FP) Anna Palmér (S) Partille Marianne Ahlborg (FP) Lerum lngvar Frid (FP)

Iänstemän m fl Lars Klevensparr, direktör, Anders Ekberg räddningschef, Lena Símenius- Peters, chef ekonomiavdelningen, Sigru n Hreida rsdottír, sekreterare

Revisorer Allan Andersson, Marianne Wallengren, Eshag Kia, Göran Farberger, Ludwig Karestedt Justering Justerare Endrick Schubert (S) och Hampus Magnusson (M)

Plats och tid Gårda brandstation, måndagen den 25 november 2013, kl 13.00.

Justerade paragrafer 95 21-2s

UnderskrÌfter Sekreterare

Ordför¿nde

Justerare Endrick Schubert Hampus

274 Till ftirbundsfullmäktige i kommunalfÌjrbundet Räddningstjänsten Storgöteborg

GRANSKNINGSRAPPORT DELÅRSBOKSLUT AUGUSTI 2013

avseende Räddningstjänsten Storgöteborg, org nr 222000-0752

Uppdraget Vi, revisorer fÌjr kommunalftirbundet Räddningsdänsten Storgöteborg, skall bedöma om resultatet i delårsrapporten är ftirenligt med frnansiella mål samt mål ftir verksamheten som ftirbundsfullmäktige beslutat. Vårt uppdrag har sin utgångspunkt i kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning.

Granskning Kommunalftirbundet har inftir budgetbeslutet avseende âtr 2013 fastställt f,rnansiella mål och verksamhetsmål i enlighet med kommunallagens krav av betydelse ft)r en god ekonomisk hushållning. För att kunna uttala oss om huruvida kommunalfÌirbundet Räddningstjänsten Storgöteborghar en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet har vi översiktligt granskat resultat- och balansräkning per 2013-08-31. En översiktlig granskning är väsentligt begränsad i fÌirhållande till en revision.

Resultatet ftir perioden är positiw med 7 ,9 mnkr vilket kan jämftiras med 15,6 mnkr motsvarande period fÌiregående år. Awikelsen mot den periodiserade budgeten är + 6,8 mnkr. Ärsbudgeten är underbalanserad med2 mnkr ftir att täcka ökade avskrivningskostnader (det positiva resultatet ftir år 2010 medgav beslut om att under 2012-2014 underbalansera budgeten med 2 mnkr årligen). Prognosen für helåret 2013 pekar därfÌjr mot ett underskott på - 2 mnkr

Bedömning Vi bedömer att kommunalftirbundet Räddningsdänsten Storgöteborg kommer att uppnå ett finansiellt resultat vid årets slut som uppfyller såväl kommunallagens bestämmelser som de finansiella mål ftirbundsfullmäktige beslutat fÌir år 2013.

Det har i vår översiktliga granskning av balans- och resultaträkningarna i delårsrapporten inte framkommit några väsentliga awikelser från god kommunal redovisningssed.

1 oktober2013

Allan Marianne

12- v çlryz 1+. c- M û Göran Farberger Peter Österberg

275 3 (7) RÄDDNrNGsrJriNsrEN sroncörEBoRG SAM MANTRÄoeSpnoToKOLL Sammantrådesdatum 2013-10-04 Förbundsstyrelsen

Fs555 Dnr AO422/13 Delårsbokslut per augusti 2013

HANDLING

Direktörens tjä nsteutlåta nde 2013-09-18. Än¡ruoer

Förbundet upprätta r, i enlighet med kom mu na llagen, ekonomiska uppfölj- ningsrapporter, varav tre utgörs av lägesrapporter per februari, maj och oktober. Delårsbokslut lämnas per mars samt augusti och sista rapporten ut- gö rs av å rsredovisn ing med fö rva ltn ingsbe rättelse. Resultatet visar på +7,9 mkr mot budgeterade + 1,1 mkr. Prognosen visar ett årsresultat pâ -2,O mkr, vilket är detsamma som budget.

Ärsbudgeten är underbalanserad med 2,0 mkr för att täcka ökade avskrivningskostnader. Det posítiva resultatet för 20LQ medgav beslut om att under 2Ot2-2O14 underbalansera budgeten med 2,0 mkr årligen.

FöRBUNDSSWRELSENS BESLUT

. Uppföljningsrapporten för delårsbokslutet per augusti 2013 god- känns-

. Uppföljningsrapporten överlämnas till förbundsfullmäktige för beslut. . Uppföljningsrapporten översändstill medlemskommunerna.

Utdrag ur protokoll fi)rt vid sammantrcide med förbundsstyr elsen for Rriddnings tj cinsten St orgöteb org den 4 oktober 2013.

Rcitt utdraget intygør

Sigrun Hreidarsdottir

r/276 ,| RÃDDNINGSTJÂNSTEN SToRGöTEBoRG TJÄNSTEUTLATANDE Götebory lt¡ilndal fungsbockq Hilnydo Pordlle luun

Ekonomiavdelningen Utfärdat datum 2013-09-18 Lena Simenius-Peters, 031-335 27 63 Presidiet: 201 3-09-20 Styrelsen: 2013-10-03 Dn¡: A0422113

Delårsbokslut per augusti 201 3 med uppföljningsrapporter omfattande ekonom¡, personal och verksamhet

FÖRSLAG TILL BESLUT

Uppftiljningsrapporten ftir delårsbokslutet per augusti 20 I 3 godkåinns. uppftiljningsrapporten överlåimnas till fÌirbundsfullmåiktige fÌir beslut. Uppftiljningsrapporten översåinds till medlemskommunerna.

SAMMANFATTNING

Förbundet upprättar, i enlighet med kommunallagen, ekonomiska uppfÌiljningsrapporter, vaÍav tre utgörs av lägesrapporter per februari, maj och oktober. Delårsbokslut låimnas per mars samt augusti och sista rapporten utgörs av årsredovisning med ftirvaltningsberättelse. Föreliggande rapport avser delårsbokslut per augusti.

Resultatet visar på + 7,9 ml

^Ärsbudgeten åir underbalanserad med 2,0 mkr ftir att täcka ökade avskrivningskostnader. Det positiva resultatet ftir 2010 medgav beslut om att under 2012-2014 underbalansera budgeten med 2,0 mkr årligen.

Lars Klevensparr Direktör

Lena Simenius-Peters Avdelningschef

Bilagor: Bilaga 1: Delårsbokslut per augusti 2013. uppftiljningsrapport omfattande ekonomi och personal Bilaga 2: Verksamhetsuppftiljning l januari - 3l augusti2013

277 RADDNINGSTJÄNSTEN sroRcörEBoRG

Delårsbokslut pe r augusti 20L3

personøl

Leno Slmeniu*Peterc Ekonomíovdelalotßn

TeresAhlsAõm Personolovdelnîngm

278 In nehållsftirteckning :

l. Räddningstjänstfärbundet i Storgöteborg

2. Räddningstjänstfìirbundets uppdrag

3. UppfÌiljning av verksamhet och ekonomi

4. Resultat fìiregående år

5. Ekonomiska fìirutsättnÍngar2013

6. Förbundets fÌirutsättningar och utvecklingsområden 6. I Utbildningsankiggningen Frirjencis

7. Resultaträkning 7.1 Resultat 7.2 Intcifuer 7.3 Entreprenad- och konsultkostnader 7-4 Personalkostnader 7.5 Pensíonskostnader 7.6 Owlga verksamhetskostnader 7.7 Avskrivníngar 7.8 Medlemsavgifter 7-9 Finansiella intcikter 7. I 0 Fínansiella kostnader

8. Balansräkning

9. Ekonomisk prognos 2013

10. Personalpolitik

11. Personalvolym och personalstruktur I I-I Semesterskuld och õvertidsskuld

12. Arbetsrãtt och ftirhandling

13. Rekryteringssituation och personalrörlighet

14. Arbetsmiljö och hälsa 14.I Arbetsskador och tíllbud 14.2 Sjuffrånvaro 14.3 Rehabiliteríng ochf)rebyggande arbete 14.4 Kamratstöd

15. Värdegrundsarbete och likabehandling

Bilaga I Resultaträkning per 2013-08-3 1 Bilaga2 Balansräkning per 20 13-08-3 I

279 2 t. nÄooNtNcsrJÄt¡srröRBUNDET I sroRcöreeono Räddningstjåinstfìirbundet i Storgöteborg åir ett kommunalftirbund bestående av sex medlemskoÍrmuner: Göteborg, Mölndal, Kungsbacka,Härryda, Partille och Lerum. Förbundsbildningen startade med sammanslagningen av Göteborgs och Mölndals räddningstjänster 1993. Kungsbacka anslöts 1997,Hziuqr.da och Partille 1999 och frâî2007 ingår Lerum. Förbundet åir en självstËindig juridisk person och fÌiljer reglema ftir kommunalftirbund och kommuner enligt kommunallagen.

Av fìirbundsordningen framgår att ftirbundet ska ha ftirbundsfultmeiktige och ftirbundsstyrelse. Förbundsstyrelsen leder och samordnar fijrbundets angelägenheter och har uppsikt över den verksamhet som bedrivs. Före Lerums anslutning2}}T leddes fÌirbundet av en direktion.

2. NÄOOTTINGSTJÄNSTFöRBUNDETS UPPDRAG Förbundet ska svara fìir operativ räddningstjåinst och ftirebyggande insatser mot brand utifran lagen om sþdd mot olyckor, LSO. Förbundet har en myndighetsutövande roll som tillsynsenhet både inom ramen für LSo och utifran lagen om brandfarliga och explosiva varor, LBE. Fran och med I april 2013 ansvarar ftirbundet även ftir tillstandsgivningen ftir hantering av brandfarliga och explosiva varor.

Medlemskortmunernas uppdrag till ftirbundet redovisas i fiirbundsordningen och i handlingsprogrammet ftir sþdd mot olyckor. Förbundets handlingsprogram revideras varje mandatperiod och det gdllande faststÍilldes i ftirbundsfullmåiktige den25 oktober 2011.

3. UPPFöI¿ruIIC AV VERKSAMHET OCH EKONOMI Förbturdets uppfÌiljning sker ur fyra perspektiv: medborgare, verksamhet, medarbetare och ekonomi.

Medborgarperspektivet belyses i samband med årsredovisningen.

Verksarnhetsuppftiljning sker löpande under året på olika nivåer i organisationen och baseras på statistik från flera olika system. I samband med årsredovisningen presenteras en omfattande beskrivning av vilka aktiviteter som genomfìirts tillsammans med en statistiksammanståillning av räddningstj?instuppdragen. I delårsbokslutet per augusti redovisas en uppfìiljning av aktiviteter.

Medarbetarperspektivet ftiljs upp delårsbokslutet per augusti samt i årsredovisningen.

Ekonomisk uppfÌiljning sker genom sex uppftiljningsrapporter, varav tre utgörs av lägesrapporter per februari, maj och oktober. Delårsbokslut lämnas per mars och augusti och sista rapporten utgörs av årsredovisning med fìirvaltningsberättelse.

Förbundet har anskaffat Hypergene, som på sikt ska fungera som hjalpmedel och stöd ftir beslut, då ftirbundet avser att utveckla verksamhetsplaneringen och den därtill anknutna verksamhetsuppftiljningen.

280 3 4. RESULTAT FöREGAENDE AR Förbnndet redovisade 2012 ett resultat i jåimftirelse med budget på + 0,3 mkr. Med hjälp av överskottet frårr'2010 underbalanseras budgeten med 2,0 Ín7î per år 2012till 2014.

5. EKONOMISKA FöRUTSÄTTN¡NCAR 2013 Indexuppråikningen av medlemsavgifterna fu 2,6 yo. Löneöversynen ftir 2013 åir åinnu inte slutfÌird, så kosûradema ftir de nya löneavtalen kan åinnu inte berÈiknas.

Enligt beslut fattati samband med bokslutet 2010, finansieras under 2012-2014 ftirbundets avskrivningar med 2,0 nk årligen. Det åir 2010 års överskott som tas i ansprfü med sammanlagt 6 mkr över de tre åren.

Styrelsen ftir AFA SjukfÌirszikringsaktiebolag har nyligen beslutat att återbetala premier ftir AGS-KL och AvgiftsbefüelsefìirsÊikringen ftir åren 2005 och 2006. Entigt ftirbundets egna beråikningar kommer återbetalningen att uppgå till drygt l0 mkr. Beloppet åir inte upptaget i resultatet. Enligt information fran AFA kommer Pactas medlemma¡ att fü återbetalningen fìirst rmder 2014.

Förbundet har under ett antal år bedrivit extern utbildning av anläggningsdykare som en utvidgning av egen intem vattendykarutbildning. Den externt inriktade utbildningen avslutades efter vårterminens slut. Förbundet har nu till Studium, Utbildningsfürvaltningen i Göteborgs Stad, avytfratdykutrustning och dykbåt. Tre anställda har fätt låingre tjrinstledigheter från ftirbundet och fortsätter bedriva anläggningsdykarutbildoing i Studiums regi. Det ftirvåintas inte uppstå nåryranegativa konsekvenser für ftirbundet efter nedläggningen.

6. FöRBUNDETS FöRUTSÄTT¡¡IT.¡GAR ocH UTvEcKLINGs- OMRADEN Förbundets ftirebyggande och utryckande verksamheter, liksom verksamheter inom drift och support av fÌirbundet står infiir manga utmaningar på kort och lang sikt. Nedan redovisas kortfattat ett antal områden som ftirbundet arbetar med och som kan medftira ekonomisk påverkan.

a Arbetsmiljö- och teknikutveckling, genom att o kvalitetssåikra insatsstyrkornas nuvarande fiirmåga att utftira insatser o inftira altemativasläckenheter som komplement till rökdykning o samt säkert hantera kontaminerade kläder och materiel som exponerats ftir farliga åimnen i samband med insats.

a Kompetensbehov, genom att o slutftira översynen av konceptet ftir operativ övningsverksamhet o utbilda deltidsbrandmåin, rekrytera och finna nya bemanningslösningar ftir desamma o samt påverka MSB att tillhandahålla ftir ftirbundet nödvÈindiga utbildningar som t ex Räddningsledare A-utbildning, vilken krävs ftir att bli styrkeledare.

281 4 o utvåirdera den stora organisationsfüråindring som genomfiirdes inom utryckande och ftirebyggande verksamhet 2005. Genomlysningen kommer även att omfatta administrativa och tekniska avdelningar.

a Förbundets beredskap och geografiska möjligheter, genom att o utreda ftirutsättningama ftir bemanning och geografisk placering av heltids- och deltidsstyrkor samt våim o samt tillsammans med Fastighetskontoret utreda eventuellt ny placering av Lundby brandstation.

a Fastighetsbestånd, genom att o utreda framtida placering av övningsanläggningar och tekniska verkstäder o det genomftirs en kartlaggning av hyresftirhållandena fÌir samtliga lokaler då det saknas en gemensam modell fÌir medlemskommunema o samt utreda om bergrum, fürråd och ftire detta civilftirsvarsanlägg- ningar som t ex branddammar kan återlåimnas till Göteborgs Stad.

a Ekonomisk trygghet, genom att o utreda och våirdera ftirbtmdets beroende av extern finansiering utöver medlemsavgifterna, vilka uppgår till 85 oá av kostnadstäckningen,

a Säkerställa att fürbundet utfür uppdragen enligt handlingsprogrammet samt uppvisar god intem styrning och kontroll, genom att o ta fram en verksamhetsplan inftor2014 o ta fram en plan ftir intern styrning och kontroll infÌtr 2014 o utveckla de verktyg som finns inom fürbundet, bl a Hypergene, som kan stödja detta arbete o samt fortsätta anskaffningen av ett nytt ekonomisystem som kommer att ersätta det gamla systemet Horisonten.

a Såikerställa att ftirbundet agerar i enlighet med sitt uppdrag och fär ersättning som täcker kostnaderna ftir o bemanningen av Säve flygplats räddningstjåinst o lVPA-insatser hos samtliga tre sjukvårdshuvudmåin inom ftirbundet o samt zuTS - räddningsinsats till sjöss - avtal med Kustbevakningen och Sjöfartsverket.

6.1 Utbildningsanläggn¡ngen Färjenäs Fastigheten Ffiestaden 20:5, som används som utbildningsanläggning, liggerpå svart oljeftirorenad mark vilket var kËint redan vid fiirvärvandet 2003. Under tiden fastigheten ägts av ftirbundet har ytterligare ffiroreningar uppkommit och det pâgâr ftirhandlingar mellan de tre inblandade parterna Nynäs AB, Stena Oil AB och Räddningstjåinsten Storgöteborg om vilken organisation som är sþldig att bekosta sanering. Låinsstyrelsen har sedan tidigare ställt krav pàatt en riskanalys genomft)rs fÌir anläggningen. Den Èir giord och bekostad av de tre parterna. Räddningstjåinsten har också blivit inbjuden att delta i ett projekt rörande kontamineringen av hela hamnområdet, Energihamnsprojektet. En rapport från projektet väntas bli klar under hösten 2013.I ftirhandlingarna mellan Räddningstjåinsten och Nynäs AB awaktas rapporten fran Energihamnsprojektet.

282 5 Flera miljöutredningar har giorts gemens¿rmt av de tre partema och kostnader av storleksordningen 70 mkr fìir sanering har nZimnts. Sedan ftirvåirvandet av fastigheten har ftirbundet avsatt sammanlagt 17 mkr ftir saneringsåtgåirder, av dessa återstår 15,6 mkr.

Räddningstjåinsten kommer troligen att avyttra fastigheten till a¡nan part. Kontakt har tagits med Fastighetskontoret i Göteborg ftir att få hjälp med värdering samt eventuell ftirsÊiljning. En ftirsäljning av Ffienäs innebåir att ftirbundet kommer att behöva ett nytt markområde ftir utbildnings - och övningsverksamhet. 7. RESULTATRÄKN|NG, bitaga I Siffrorna inom parentes visar ftiregående års resultat für samma period. Jämftirelse görs också mellan resultat och periodiserad budget per 2012-09-31.

7.1 Resultat Resultatet efter finansiella intäkter och kostrader uppgår t1ll7,9 mkr (15,6 mkr). Awikelsen mot den periodiserade budgeten är + 6,8 mlff.

7.2 lntäkter IntËiktema uppgår till5l,4 mkr (50,6 mkr) och består av intfüter ftir larm, myndighetsutövning i form av tillsyn och tillstand, utbildning, hyror, vMA samt diverse övriga intåikter. Periodens intåikter redovisar 1,7 rnl

7.3 Entreprenad- och konsultkostnader För kostnader für externt inköpt stödverksarnhet som räddningstjänst, städning,IT- och administrativ service samt tillfÌilligt inhyrd personal redovisas underskott mot budget med 1,8 mkr. Entreprenad- och konsultkostnaderna uppgår till15,2 mkr (13,0 mk). Implementeringen av beslutsstödssystemet Hypergene och inhyrda IT-konsulter istället fÌir anställd personal bidrar fr¿imst till underskottet. Men även andra tjåinster som elrevisionskonsult samt jurist och miljöutredare gällande FÊirjenäs har utnyttjats.

7.4 Personalkostnader

Personalkostnaderna, exklusive pensionskostnader, uppgår till243,5 n,k

7.5 Pensionskostnader Redovisningen och budgeteringen av pensionskostnaderna baseras på prognoser från KPA. Administrativa pensionskostnader tillkommer och den sammanlagda årsbudgeten uppgar till78,2 mkr, inklusive råinta på pensionsavsätbringen. Budgetloppet å[r baserat på prognosen från KPA 201 l-12-16. Vid årets slut görs en avråikning mot medlemskommunemas avgifter och eventuell justering sker.

283 6 7.6 övriga verksamhetskostnader Kostnader ftir övriga personalkostnader, lokaler, materiel och tjåinster uppgår till sammanlagt 64,8 mkr (65,1 mkr). Ingen budgetawikelse.

7.7 Avskrivningar De planenliga avskrivningarna uppgår till 15,5 mkr (16,7 mk), med en budgetawikelse på + 2,6 tt't7

7.8 Medlemsavgifter Avgifterna ftir räddningstjtinst och pensioner redovisas som kommunbidrag och motsvarar 344,8 mkr (341,3 mkr). Ingen budgetawikelse.

7.9 Finansiella intäkter Finansiella intåikter från reverslån och bankkonton ftir perioden uppgår till2,9 ml.c (5,1 mkr). Råintenivån rir betydligt lägre åin füregående års. Budgetawikelsen är - 0,2 mkr.

7.10 Finansiella kostnader De finansiella kostnaderna på 8,1 mkr (8,7 mkr) utgörs huvudsakligen av rÊinta på årets pensionsavsåithring. Ingen budgetawikelse.

8. BALANSRAKNING, bilaga 2 Balansomslutningen uppgår tíll 677,7 rr.ikr Q0l2-08-31 : 640,8 mk).

Kortfristigaplaceringar, tillsammans med tillgodohavanden under rubriken Kassa och bank ökar pga avsättningar.

Förbundets pensionskostnader utgörs dels av under året utbetalda pensioner och pensionspremier, dels av årets fÌiråindring av pensionsavsättningen. Härtill kommer den finansiella kostnaden på pensionsavsättningen. Medlemskommunema ska enligt avtal ersätta fìjrbundet fìir samtliga pensionskostnader. Pensionsavsättningen har ökat med 30 mk jämfört med augusti20lz.

Öwiga avsättningar avser fråimst sanering av mark på Fåirjenäs samt nägra avgångslöner. I samband med årsbokslutet 2012 ftirsttirktes avsättningen ft)r miljöåtgrirder på Fåirjenäsanläggningen. Sammanlagt 15,6 mkr finns nu avsatt ftir skimming av friflytande olja på grundvattnet. Det åir åiruru oklart nåir arbetet påbörjas

Under kortfristiga skulder beror skillnaderna mellan åren huvudsakligen på årets redovisningstekniska anpassning till den nya kontoplanen Kommun-Bas 13.

Det återstår urder eget kapital 1,7 mkr av de ursprungliga 5,0 mkr av donationen från Stena Line, für utbyggnad av Ffienäs övningsanläggning.

284 7 9. EKONOMISK PROGNOS 2013

Årsresultatfõr 2013 : resultaträlmingen per 2013-12-31 - 2,0 mlcr Årsbudget/i;r 2013 : - 2,0 mlcr budgetawíkelse +/-0 mkr

Intrikter budgetawíkelse r 1,5 mlcr Överskott jämfört med budget ftirvåintas ftir larminstallationerna som fortsätter att öka. LBE- intäkterna kan i vËirsta fall uppgå till minus 1,0 mkr. Öwiga överskott kommer från varierande intåiktskällor som t ex SMC, utbildningar, fürsäljning av inventarier fran dykverksamheten samt uthyrning av slang till Låinsstyrelsen. Förbundet arangerade i våras en nationell RlB-konferens som medftirde intåikter på cirka 250 kkr, med motsvarande kostnader. Det ftirutsätts att intåikterna ftir obefogade larm fÌirblir i nivå de budgeterade.

Entreprenad- och konsultkostnader budgetawikelse - 2,8 mlcr Kostnader fìir inhyrda lT-tekniker medfür samtidigt minskad personalkostnad. lnftirandet av nya system ftir ekonomi- och verksamhetsuppftiljning innebåir fortsatt behov av konsultstöd och konsultkostnaderna ftir det beråiknas ftir hela året uppgå till 1,6 mkr.

Personalkostnader budgetawikelse r 3,3 mkr I nuläget ftirvåintas ett budgetöverskott, trots att satsningen på utökad utbildningstid ftir deltidspersonal påverkar både Teamen och Utbildningsavdelrringen. Det finns både tillfrilliga och något mer långsiktiga bemanningsluckor på Utvecklingsavdelningen och Tekniska avdelningen. Löneöversynen ftir 2013 är inte slutftird men utfallet kommer att klaras inom avsatt budgetram.

Pensionskostnadema tillkommer och prognostiseras alltid med +/- 0 i ftirhållande till budget. AwÈikning sker mot medlemskommunerna efter KPA:s beråikningar vid årets slut. Den rekommenderade diskonteringsråintan i pensionsskuldsberåikningen i enlighet med RIPSO7 kommer att såinkas med 0,75 procentenheter från den I januari 2014. Såinkningen av diskonteringsrtintan kommer att innebåira att pensionsskulden ökar. Den beloppsmässiga effekten åir åinnu inte kËind men kommer att beräknas i samband med årsbokslutet. Då medlemskommunerna i enlighet med överenskommelse ersätter ftirbundet ftir den kostnad som pensionsfürpliktelsen innebåir kommer effekten av en ökad pensionsftirpliktelse inte att påverka nettoresultatet. ovriga verlrsamhetskostnader budgetawikelse - 3,8 mlv Det prognostiseras underskott fiir flera olika kostnadsslag som t ex underhåll av fastigheterna, bråinsle, ftiretagshälsovård och IT-licenser. Vissa kostnader har ökat under flera ar och fortsätter som t ex ftiretagshälsovård pga lagstadgade undersökningar. Nytillkommen kostnadsökning beror på mer frekvent tvätt av kontaminerade larmsttill. Båtarna som anvåinds av heltiden, deltiden och våirnen kräver stora underhållskostnader och en översyn av fìirbundets flotta kommer att göras.

285 I Avslcrivningar budgetawikelse + 2,3 mlcr Avskrivningskostnaderna åir beråiknade att öka över tiden beroende på stora anskaffningsbehov. Finansieringen2}l2-2}l4 sker genom att6,0 mkr av 2010 års överskott tas i ansprfü med2,0 mkr arligen. Trots planering av upphandlingarna ftirvåintas det uppstå ett budgetöverskott då leveransemaär fiirsenade och für att ftirbundets olika arbetsgrupper inte hinner med att kravställa och upphandla nya fordon och annat materiel. Avskrivningarna liksom driftkostnaderna ftir reparationer och underhåll belastar resultatet. I vissa fall åir uppgradering eller ombyggnation av fordon och materiel, vilket ofta belastar driften, ett annat sätt att lösa tekniska och verksamhetsmässiga behov. Därftir åir det svårt att strikt hålla sig till att genomfüra en investering och därmed belasta avskrivningsbudgeten, nåir det kan vara klokare med en annan sorts åtgzird som belastar öwiga driftkostnader.

Medlemsavgifter budgetawikels e + /-0 mkr lngen budgetawikelse fìirväntas.

Finansiella íntöHer budgetawikelse - 0,5 mlr Råintenivan åir nu så låryatt den ursprungliga årsbudgeten inte hålls utan ett underskott fÌirvåintas. Råinteintåiktema anvåinds i samband med aktiviteter fiir att ftirebygga och hantera sociala risker i samhället. Intfütema utnyttjas även für att ge möjlighet för brandmåin, som inte kingre klarar de ffsiska kraven ftir uûryckning men Zinnu inte uppnått pensionsålder, att arbeta kvar.

Finansiella kostnader budgetawikelse +/- 0 mkr lngen budgetawikelse fìirvËintas. Förutom småirre kostnader ftir bankavgifter, t ex für utbetalning av löner, utgörs finansiella kostnader av ränta på pensionsavsättningar.

286 9 10. PERSONALPOLITIK

Räddningstjåinsten Storgöteborg (RSG) strävar efter att vara en hälsofrämjande arbetsplats som kåinnetecknas av arbetsglädje, dialog och delaktighet. Som ett led i detta har ftirbundet tagit fram ett flertal policys och riktlinjer, bland annat en policy fìir gravidaoch ammande medarbetare samt reviderat policyn ftir alkohol och droger. För att göra policyn ftir alkohol och droger känd i hela organisationen har ett antal frågor diskuterats på arbetsplatsträffar runt om i ftirbundet. Syftet med frågorna har också varit att fä en chans attprataom hur både chefer och medarbetare tillsammans kan ñrebygga ohåilsa genom att uppmåirksamma tidiga signaler och vÊima om varandra. Det som framkommit i diskussionerna har sammanställts av personalavdelningen och återkoppling har skett till ftirbundets samliga chefer.

11. PERSONALVOLYM OCH PERSONALSTRUKTUR

Det totala antalet anställda (inkl. timanståillda) i fÌirbundet tu 847 personer. Av dessa åir 158 beredskapsanställda och ingår i Deltidsorganisationen (ftirdelade pä ätta deltidsstationer). Antalet anståillda har ökat med åtta personer jåimfiirt med ftiregående år och främst åir det deltidsanställda (beredskapsanställda) som står ftir ökningen då gruppen har ökat fran 151 till 158 medarbetare jämfrrt med samma tidpunkt füregående ar. Totalt har 710 av fürbundets medarbetare brandteknisk bakgrund och öwiga 137 medarbetare åir teknisk eller administrativ personal utan brandteknisk bakgrund. De 111 medarbetare som ingår i räddningsvåirn (ftirdelade på fina värn) åir uttagna med tjtinsteplikt (ingår ej i antal anställda) och finns till ftirfogande på orten für att vid behov kunna anlitas fiir räddningstjänstinsatser. Andelen timanställd personal åir i likhet med tidigare år fortfarande låg (0,6 %) och ftirekommer fråimst inom tekniska avdelningen. I ftirbundet finns det 84 tillsvidareanståillda kvinnor. Av dessa ¿ir l0 brandmåin inom heltidsorganisationen, 3 brandingenjörer, 12 chefer och57 administrativ personal. Två kvinnor åir beredskapsanställda inom deltidsorganisationen.

Könsfördelning Kvinnor Män Administrativ personal 47% 59% Brandpersonal 3% 97% Hantverkare (Fastighets- Fordons- Larmtekniker) 0% 100% Teknisk personal (Branding. Brandinsp. Eltek. tT-tek.) 72% 88% övrig personal (Lokalvård. Stationsvärd. Vaktmästare) 88% t3% Räddni nal (RiB) t% 99% Totalt 2013 (20L2l, t3%(L2%'l 87 %(88%)

I 1.1 Semesterskuld och övertidsskuld Förbundet har under flera ar haft en stor skuld till medarbetama när det gäller inarbetad och ej uttagen semester samt inarbetad och ej uttagen övertid. Hittills i ar (t.o.m. 3l augusti) uppgick semesterskulden till l0 014 dagar (motsvarande 15 dagar per tillsvidareanställd eller l5 094 539 kr) och övertidsskulden till 11 088 timmar (motsvarande 5,6 heltidsanställda eller 2 290 300 kr) vilket är högre ¿in vid motsvarande tidpunkt ftiregående âr, dä.skulden var 9 490 dagar respektive I 745 timmar

287 10 (motsvarande 14 dagar per tillsvidareanställd respektive 4,4 heltidsanställda). Både semesterskulden och övertidsskulden Zir störst inom personalkategorin Brandpersonal. Den bef,rntliga modellen für semesterplaneringen som infürdes für ett par år sedan har giort det möjligt att tillmötesgå medarbetamas semesterönskemål i större utsträckning, vilket kan medverka till att skulden inte ökar än mer.

övertid- och semesterskuld 20L2 r 2013

8745 O-Èimmãr 11 088

Sem dgr 10 û14

o z 000 40s0 60tû 8900 1(}00û \2 000

Den arbetade övertiden uppgick till 12 521 timmar (motsvarande 6,3 heltidsanställda) t.o.m. augusti vilket åir en ökning med 2206 timmar (motsvarande 1,1 heltidsanställd) jämfört med friregående år. Framförallt åir det under våren som den arbetade övertiden har varit högre än füregående år. Aven under juli månad har det utftirts mycket övertid (redovisas i augusti). Framft)rallt är det på ftirbundets tre Team som övertiden har genererats men även på Tekniska avdelningen har en del av den arbetade övertiden utftirts. (Observera att övertiden utfürs månaden innan den redovisas.)

r2013

'1 zû1.¿

r@0 [ 8fl0

1r 600

_[ 40(} ñ I ¡0s E lLoo$ E F 80t

400 ¿00 U ,añ FÉb Mar AÐr Mat lftn Jt¡[ Arrg 5Êp okt ô¡ov Oec

12. ARBETSNÄTT OCH FöRHANDLING

,A¡ets löneöversyn fortskrider enligt planerat med målet attbetalaut ny lön i oktober. Liksom tidigare ar beror den sena utbetalningen på en fürsenad avtalsrörelse på central nivå mellan kollektivavtalsslutande parter. Nytt ftlr årets löneöversyn är att även gruppen styrkeledare lönesätts enligt modellen individuell lönesättning. Inftrandet av individuell lönesättning ftir styrkeledarna kommer att ske stegvis vilket innebåir att fürsta året kommer enbart 25 Yo av lönen vara individuell, nästa år 50 %o och året som följer därpå 75 o/o vilket innebåir att styrkeledarna kommer att lönesättas individuellt fullt ut i samband med 2016 års löneöversyn. En partssammansatt arbetsgrupp har tagit fram lönekriterier och bedömningsgrunder ftir att det ska finnas bra fürutsättningar vid inftirandet av individuell lönesättning fü r styrkeledarna.

288 1.L Pensíonsavtalet Parterna på central nivå har traffat en överenskommelse om ett nytt pensionsavtal, Avgiftsbeståimd Kollektivavtalad Avtalad Pension (AKAP-KL). Avtalet gäller fiir alla medarbetare som ¿ir fttdda 1986 eller senare och träder i kraft l januari 2014.

I3. REKRYTERINGSSITUATION OCH PERSONALRöRLIGHET

Antal tlllsvidareanstðllda lJunl och december resp. år 670 66s 676 67L Antal avgångar, tillsvidareanställda 28 2L 37 27 Antal rekryteringar, tillsvldareanst¿íllda 32 28 49 47

va rav a nto I fö rbu ndsi nte rnt re kryte rad e 6 73 19 18 Antal anställda i deltldsorganisationen 158 151 159 150

P e r s onalr örl i ghe t under v år e n Under våren har RSG genomftirt 16 rekryteringar. De flesta som rekryterats kommer att påbörja sin anställning under andra halvåret 2013. För att den ordinarie utryckningspersonalen ska kunna fü sin huvudsemester har dessutom 49 stycken sommarvikarierande brandmåin rekryterats och introducerats infrir sommaren. Under ftirsta halvaret har ftjrbundet totalt tillsvidareanställt32 personer. Av dessa var 23 stycken inom personalkategorin brandpersonal (såsom brandmän, utryckningsledare och personal på larmcentralen), fem inom gnrppen administrativ personal och övriga fyra jämnt ftirdelade inom grupperna hantverkare/yrkesarbetare, teknisk personal samt öwig personal. Sex av dessa har rekryterats fiirburdsinternt. Totalt har 28 tillsvidareanställda medarbetare slutat, varav hälften har avgåttmed pension. Generellt finns det ett stort intresse med många sökande då ftirbundet rekryterar. Den grupp som für närvarande åir svarast att rekrytera Èir brandingenjörer med låingre arbetsl ivserfarenhet.

Kompetensutve ckling och pers onalförs örjning Under våren har en grupp under personalavdelningens ledning genomftirt en analys av brandingenjörernas kompetensutvecklingsmöjligheter inom fiirbundet. Analysen har beskrivit hur personalrörligheten och personalomsättningen sett ut de senaste åren samt pekat på olika framtida utvecklingsplaner fiir brandingenjörer. Gruppen har även tagit fram förslag på åtgtirder für att ståirka RSG som attraktiv arbetsgivare hos både nyutbildade och brandingenj örer med låingre arbetslivserfarenhet.

Kommande re lcryteringar o ch framtida b ehov Under hösten kommer många rekr¡eringar att genomftiras, dels på högre chefsposter och dels styrkeledare, både hel- och deltid. Därtill kommer brandmannarekrytering och rekrytering av olika tekniska funktioner. Möjligheten für brandmåinnen att vidareutbilda sig och söka tjÈinster internt samt pensionsavgångar leder till att det finns ett kontinuerligt behov av aft rekrytera nya brandmän.

289 72 Pensionsavgångar Under fürsta halvaret har 16 personer gått i pension och ytterligare tre har anmält avgång under hösten 2013. Vad gäller avgångar på utryckningssidan så hade 43 personer kunnat gå i pension med S¿irskild ålderspension (SÄP) under 2013. Hittills i år har tio avgått eller anmält avgång. Det är därmed troligt att ytterligare nägra kommer att avgà under hösten. Antalet avgângar har stadigt ökat under de senaste åren från åtta stycken 2009 till l7 stycken 2012. Samtidigt tillkommer varje år ungefrir lika många som har möjlighet att gâi pension enligt SÄP. tnftr 2014 tillkommer 28 personer som kan avgå med SÄ.P. Det innebär att om tendensen håller i sig kommer ftirbundet att ha ett stort rekryteringsbehov på brandmannasidan under 201 4.

14. ARBETSMILJO OCH HALSA

14.1 Arbetsskador och tillbud Ett ftirbättringsarbete har genomftirts ftir att kvalitetssåikra hanteringen av arbetsskador, tillbud och awikelser. Förbättringsarbetet ger ftirbundet bättre ftirutsättningar att kafiläggaoch identifiera risker i arbetsmiljön så att ett ftirebyggande arbetsmiljöarbete kan bedrivas. Som en del i det ftirbättrade systematiska arbetsmiljöarbetet har IT- verktyget LISA, som används ftjr rapportering av arbetsskador, tillbud och awikelser, verksamhetsanpassats och ftirbättrats. Systemet Ëir ett stöd ftir att underlätta, kvalitetssåikra och möjliggöra uppftiljning av arbetsskador och tillbud inom RSG.

14.2 Sjukfrånvaro Förbundets totala sjukfranvaro (inkl sjukersättning) är i stort sett ofüråindrad jämftirt med motsvarande period foregående år. De långa sjukfallen, som pågår i mer än 60 dagar, star ftir den största andelen av sjukfrånvaron. Korltidssjukfranvaron (dag l-14) har under våren haft en sjunkande trend vilket Zir positivt. Den ackumulerade siffran t.o.m. augusti är 0,74%ovílketarlägre åin ft)regående år (0,77 %).Det kan förekomma att medarbetare önskar Ë sjukfranvaro utbytt mot annan ledighet exempelvis semester, vilket gör det svårt att veta om det i dessa siffror finns en dold sjukfrånvaro. Den yrkesgrupp som har högst sjukfranvaro är Administratörer (10,56 %).Darefter kommer gruppen HantverkareÆastighetsskötare (6,33 %). Chefer åir den grupp som har lägst sjukfrånvaro (0,68 %). Gruppen Brandpersonal har en sjukfrånvaro på 3,2 o/o.

+¡ût¡ SjukfrånvaroiY.. +lt¡? Ack.t,o,n'¡. máilad +ltfl +tortZA7l 6% '-jiEdd¿ml +liþE'¿0f3

:e 4% gÊ, o &

)Vo , Jðn Feb Mar Ápr Mutj Jun Jul Aug 5ep Okt Nov Dec

290 13 Sjukfranvaron uppdelad på måin och kvinnor visar att kvinnor har en något högre sjukfrånvaro (3,4 %) änmin(3,2 %). Skillnaden är dock mindre åin füregående år. Det är i korttidssjukfranvaron som skillnaden mellan kvinnor och män är som störst, nåimligen 1,78 yo respektive 0,6 yo. När det gäller den långa sjukfranvaron ligger dåiremot måinnen något högre (2,17 %) än kvinnorna(1,25 %).Det är dock viktigt att poängtera att gruppen kvinnor tir betydligt frirre vilket medfür att en medarbetares sjukskrivning fär större effekt på den totala sjukfrånvaron inom gruppen kvinnor. Männens sjukfranvaro har ökat något medan kvinnomas sjukfrånvaro har minskat jämfÌtrt med ftiregående ar. I tabellen nedan redovisas den totala sjukfranvaron av ordinarie arbetstid samt hur stor del av den som utgörs av langtidssjukfranvaro (sjukfranvaro över 60 dagar).

Sjukfrånvaro Män Kvinnor Totalt Varav långtidssjukskrivna Totalt 2013 3,2% 3,4To 3,2yo 62,5 o/o Totalt20L2 3,0 o/o 4,2%o 3,2Yo 65,6%

Den åldersgrupp med högst sjukfrånvaro åir 50 år och äldre (3,9 o/o) ochgruppen har ökat något jämfort med motsvarande period füregående år. Inom de båda andra åldergruppema,30-49 år och yn$e än29 åtr,har det dåiremot skett en minskning. I åldergruppen yngre än29 ar finns ingen langtidssjukfrånvaro (över 60 dagar) registrerad medan det inom de båda andraåldersgrupperna Èir langtidssjukfrånvaron som står fìir den största andelen av total sjukfranvaro (2,05 yo respektive 2,55 yo).

Sjukfrånvaro åldersgrupp Totalt 2013 Totalt 2012

Åldersgrup p -29 åtr 4,7 0/6 0,8 % Âldersgrupp 30-49 år 3,tyo 3,4yo Ålderssrupp 50- år 3,9o/o 3,4yo

14.3 Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsgivaren har en skyldighet att aktivt arbeta med rehabilitering och genomft)ra anpassning och rehabiliteringsåtgärder ftir de medarbetare som av olika skäl inte kingre kan utftjra sina ordinarie arbetsuppgifter. Att fanga upp sjukskrivningar i ett tidigt skede och sätta in lZimpliga insatser für att så snabbt som möjligt komma igang med rehabiliteringsarbetet tir viktigt ftir att nå framgång eftersom forskning visar att ju ltingre tid en anställd är borta ifrån arbetet desto svårare är det att komma tillbaka. Individens behov åir utgangspunkten ftir vilka åtgtirder som kan bli aktuella. En annan viktig faktor ftir att nå framgang i rehabiliteringsarbetet ar atî det finns en god kontakt mellan medarbetaren och dennes nåirmsta chef. Även ett gott samarbete mellan cheferna inom fÌirbundet är viktigt ftir att möjliggöra exempelvis arbetsträning. Under ftirsta halvaret (t.o.m. 30 juni) har 17 stycken rehabiliteringar avslutats och i nuläget är det 18 stycken rehabiliteringar som fortfarande pägär.

Förbundet har en tecknat en ny samverkansöverenskommelse med Försåikringskassan som syftar till att klargöra parternas åúaganden samt formerna ftir hur arbetet med rehabilitering av medarbetare ska genomft)ras. Målet med samarbetet och överens-

291 74 kommelsen åir att uppnå en effektiv rehabilitering dåir sjukfranvarande medarbetare får de bästa ftirutsättningarna für att årtergà i arbete. Aleforsstiftelsen åir en annan extern aktör som ftirbtmdet har anlitat ett antal ganger under aret, bland annat i behandlings- syfte med också fÌir utbildning och rådgivning. Det sker ett fortsatt nåira och bra samarbete med ftiretagshälsovården Feelgood. För att öka rehabiliteringsmöjligheterna ffir medarbetare har ftirbundet breddat tillgangen på kompetens och specialistkunskap, vilket inneb¿ir att det numera finns en upphandlad psykiatriker att tillgå vid behov. Innan kontakt tas med psykiatrikern görs en fÌirsta bedömning av låikare på Feelgood.

14.4 Kamratstöd Under det ftirsta halvåret har Kamratstödsgruppen genomftirt 19 insatser. Tio av dessa har berört egen personal, sju har varit stödinsatser riktat gentemot anhöriga och vittnen till olyckor där RSG nåirvarat. Två insatser har handlat om utbildning och information externt. Dessutom har gruppen medverkat vid introduktion av nyanställda brandmåin och sommarvikarier.

15. VÄRDEGRUNDSARBETE OCH LIKABEHANDLING Under våren har ett arbete påbörjats med att ta fram en likabehandlingsplan ftir ftirbundet. Likabehandlingsplanen kommer att gällai tre år och har till åindamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter. Syftet med handlingsplanen åir att beskriva mål ftir ftirbundets långsiktiga arbete samt vilka konkreta åtgåirder som kommer att genomftiras de kommande åren.

292 15 RESULTATRÄKNING 2OI 3.08.3I Bilaga 1

Utfall Budget D¡ff Prognos 2013 utPall Tuænâl kronor 2013{t83r 2013{83r awikelse 201248=31 mot budget ¡ksamhetens intäkter Larmkommuníkation 13 948 13 648 300 300 12 944 Förebyggande intäkter 6 970 6 8't7 153 7 028 Obefogade larm 10 828 10 660 168 9 772 Myndighetsutörning 2425 3 068 643 I 000 2 402 Öwiga intäkter 17 232 15 493 1 739 2200 18 ß4 S:a intäkter 5l ¡tO3 49 686 1 717 I 500 50 610

Ve rksamhete ns kostnade r Entreprenad- oc h kons ultkostnader - 15 ls8 - 13 369 1 789 2 800 - 12%3 Personalkostnader - 287 563 - 292030 4 467 3 300 - 278034 vanv lön och soc.avgifter - 243 524 - 247 982 4 458 3 300 - 234 493 varav pensionsk ostnader - 44 039 - 44 048 9 - 43 541 Öøga rærksamhetskostnader - 64 836 - æ789 47 3 800 - 65 062 S:a kostnader - 367 557 - 370 188 2631 3 300 - 356 059

Avskrivningar 15 511 t8 t33 2622 2300 l6 690

Medlensavgifter Göteborgs stad 240 880 240 880 239 561 Mölndals kommun 25 832 25 832 25 2U Kungsbacka kommun 30 927 30 927 30264 Härryda kommun 14 530 14 530 14 220 Partille kommun 11æ4 1't 64 11 397 Lerums kommun 21 015 21 015 20 571 S:a nædle¡rravg¡fter 3/,4828 3/4828 34í297

Finansiella intäkter 2 886 3 064 178 500 5 110

Finansiella kostnader I 107 Ifi6 9 8 681 vanv pensionsk ostnader I 064 I 064 I 632

RESULTAT 7 942 1 141 6 801 t5 587

Prognosens differens ¡rpt fusbudget - 2000 Resultat 2013-12-31 - 2000

293 16 BALANS nÄx¡¡rru c 20 13{I€ r Bilaga 2

Tuæntal kronor 2013{8€l 201248-31

TILLGANGAR

A n I ägg n i ngsti I Igàn g ar lm materiella anläggningstillgångar 645 Materiella anläggningstillgångar Mark och byggnad 89 008 92 806

Maskiner och inwntarier 1 16 098 114 260 S:a anläggningstillgångar 205751 207 066

O m sättn i n gsti I I g â n g a r Fönåd och lager 4 419 4 325 Kundfordringar 65 394 63 178 Diwrse kortfristiga fordringar 12 65',1 10 362 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 8 547 13 066 Kortfristiga placeringar (rewrs) 260 000 260 000 Kassa och bank 120 953 82 830 S :a orsättningstillgångar 471 gil ß3 761

S:a tillgångar 677 715 640 827

EGET KAPITAL, AVSATTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital lngående eget kapital 92 675 94 375 Arets resultat 7 942 15 587 S:a eget kapital 100 617 t09 962

Avsättningar Awättning för pensioner 413 509 383 903 Owiga awättningar 17 633 5 920 S:a avsättningar ß1142 389 823

LängÍristiga skulder Långfristiga skulder S:a långfristiga skulder 229

Kortfristiga skulder Lerærantörsskulder I 449 I 190 Moms 11 088 10 279 Personalens skatter och avgifter 6 358 22 577 Owiga koñfristiga skulder 112 105 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 119 720 99 891 S:a kortfristiga skulder 145727 141 042

S:a et ka ¡ta avsättn¡ r och skulder 677 715 640 827

294 17 295 RÄDDNINGSTJANSTEN sroncörEBoRG

Ve rksa m h ets u p pfö li n i ng Iianuari t¡ll 3L augusti 2013

296 Verksamhetsuppföljning för L januar¡ till 3i. augusti 20L3

lnledning I årets delårsbokslut från l januari till 31 augusti 2013 lämnar Räddningstjänsten Storgöteborg en rapport för arbetet inom fem områden: Anlagd brand i skola, brandsþdd i bostad, sociala risker, tillsynsgenomförande o ch uppfölj ning av genomförda räddni ngsuppdrag.

Arbete för minskning av anlagd brand i skola Räddningstjänsten Storgöteborgs strategi för att minska anlagda bränder i skolan illustreras i bilden nedan.

fõe etoât7i'elrr' Xæ t,'ùÉúd4ft.*iffi5 lg'dd'ÉElgûrtÉ ü¡&'tdÉffitEt áÉffi1#

&adgìvnìng Tìltsln Radgívnin¿¡ Tîllsyn 4¡¡"¡ P!]L LSO, I,RE LSO /.ìddníngsinsøts LSO Éq Tíllfällig lurmpløn

HÄFA iS:an/Du Behövs! Konceptet HIIFA i 5:an/Du behövs! är en utbildning som riktar sig till samtliga skolor inom förbundets geografiska område - kommunala skolor såväl som friskolor. RSG har under 20L3 års första halvår nått 88 o/o avhalvârsmålet för alla femteklassers deltagande i konceptet HÄFA i S:an. Team Norr har nått 39 av 42 klasser, vilket innebär 93 0/o. Team syd har mött 66 av 74 klasser. Detta innebär 86 0/o av klasserna. Team Öst har träffat 54 av 63 klasser, vilket resulterar i86o/o.

Konsekvenslektion Konsekvenslektion innebär att räddningstjänsten, efter ett brandtillbud på en skola, erbjuder en eller flera lektioner för att diskutera konsekvenserna av en brand. Insatsen planeras i samverkan med skolans rektor. under perioden januari till augustÍ 20L3 har 1.2 konsekvenslektioner genomförts. Det innebär att brandmän har träffat 355 elever.

297 2 Verksamhetsuppfoljning för l januari ttll 3L augusti 2013

Konsekvenssamtal Konsekvenssamtal betyder att speciellt utbildade medarbetare i förbundet genomför ett samtal med barn eller ungdomar som anlagt brand. Dessa samtal sker i samverkan med andra viktiga personer i barnets nätverlç till exempel föräldrar, socialsekreterare, skolpersonal och/eller polis. Fyra konsekvenssamtal har genomförts från januari till och med augusti20t3.

Styrkornas deltagande i arbetet för brandskydd i bostad Styrkornas deltagande i det förebyggande arbetet för brandslrydd i bostad delas in i fina kategorier: Bostadsorientering, återkoppling och uppföljning information och utbildning samt övernattningsskolor.

Bostadsorientering Efter uppmärksammat behov bokar brandstationen möte med en eller flera representanter för ett flerbostadshus. Detta genomförs för att öka kunskapen och medvetenheten om brandslrydd i bostad hos de boende. Under perioden har 30 bostadsorienteringar genomförts av lagen på stationerna runt om i förbundet.

Återkoppling och uppföljning Efter räddningsinsats i en bostad erbjuds de boende ett informationstillfälle. Detta erbjuds för att ge de boende möjlighet att ställa frågor om insatsen och tala om brandsþdd i bostad. Sex aktiviteter av detta slag har genomförts.

lnformation och utbildning Brandmännen erbjuder boende på sitt distrikt en timmes information och utbildning i förebyggande brandsþdd. 65 sådana aktiviteter har genomförts.

övernattningsskolor Kategorin sammanför de två områdena Riktat stöd skola och Brandsþdd i bostad. Brandmännen besöker skolor, där övernattning ska ske och dokumenterar enligt en framtagen checklista. Detta ska öka säkerheten för de övernattande besökarna. Elva aktiviteter av detta slag har genomförts. Inför årets upplagor av Gothia Cup och Partille Cup fördes särskilda dialoger med företrädare för respektive kommun.

HanterÍng och förebyggande arbete mot sociala risker Räddningstjänsten Storgöteborg arbetar på olika sätt för att hantera och ftirebygga sociala risker.

Vänskapsband, SDF Västra Hisingen SDF Västra Hisingen har tillsammans med RSG tagit fram ett läromedel, vid namn Vänskapsband. Det syftar till am stärka vänskap, empati och konsekvenstänkande. Målgruppen är elever i skolår 5. RSG har också varit delaktig i att handleda lärarna och träffa eleverna.

298 3 Verksamhetsuppföljning för l januari till 31 augusti 2013

Människan bakom uniformen Tre brandstationer har under våren genomfört den tio veckor långa utbildningen Människan bakom uníþrmen (MBU). Utbildningen vänder sig till 15-20-åringar. RSG ansvarar för 60 o/o av en utbildning. En brandman och laget i beredskap tar emot och utbildar ungdomarna. De får lära sig HLR, brandkunskap och de får göra en del av intagningsprovet för att bli brandman. Ansvarig brandman deltar även i arbetsgruppen med övriga samverkansparter såsom polis, ambulans och Västtrafik. Under våren har RSG bidragit till framtagandet av en MBU-handbok samt deltagit i den nationella spridningen av metoden. Detta har inneburit allt ifrån stöd till uppstart i andra kommuner till information till justitieministern.

MBU-ambassadörer Efter avslutad MBU-utbildning erbjuds ungdomarna att bli så kallade MBU- ambassadörer. Det är ungdomar som visat ett stort intresse av att vara delaktiga i arbetet för ökad trygghet i sitt lokalsamhälle. Under första delen av 2013 har RSG deltagit på ambassadörsträffar sex gånger.

Tänk efter före Trink efier före är ett samverkansprojekt mellan Torslanda brandstation, polis och socialtjänstens fältenhet på Västra Hisingen. Lektionen Tänk efrerföre vänder sig till elever i skolår 9. Tolv klasser har under vårterminen fått en två timmar lång dialogbaserad lektion. Den innehåller samtal om socialt risktagande, till exempel alkohol, droger och trafikvett, och konsekvenser av dessa risker.

SMO-utbildning på Torslanda brandstation frir elever i skolår 7 Varje vårtermin får alla elever i skolår 7 besöka Torslandas brandstation för att få kunskap om brandskydd och brandmannens yrkesroll. Utbildningen syftar även till att främja gruppklimatet i klassen genom att de får göra samarbets- övningar på brandstationen. Under 2013har 10 klasser genomgått utbildningen.

Samverkan med andra samhällsaktörer För att minska social oro och öka tryggheten för såväl egen personal som för medborgarna deltar RSG i samverkansgrupper med andra samhällsaktörer. Exempelvis medverkar representanter för brandstationer, som ligger i områden drabbade av sociala oroligheter, på ssPF-möten (Skola, socialtjänst, polis och fritid). 12 samverkansmöten har genomförts.

299 4 Verksamhetsuppföljning för l januari till 31 augusti 20L3

Tillsynsgenomförande Uppföljningen avser genomförda tillsyner från den l januarÍ till och med 31 augusti 20L3. Områdena i tabellen nedan visas de prioriterade tillsynsmålen för 2013.

Till syns geno mfö rand esrad !00 o/o 65 o/o Tillsyner riktade mot > l0 o/o LL o/o bostadssektorn Tillsyner efter > 7\o/o L0 o/o räddningsinsats eller uppmärksammat förhållande Verksamheter som omfattas < L0 o/o B o/o av krav på skriftlig redogörelse men ännu inte lämnat in denna Inkomna svarskort > 75 o/o 85 o/o

Ärets tillsynsplan omfattar ett genomförande av L250 tillsyner. Inför 20tL ärs plan för tillsyn genomfördes en tilltällig sänkning av tidigare tillsynsvolymer från 1300 till 1150 tillsyner. Sänkningen av antal tillsyner berodde på behovet av att hantera stor omsättning på personal, att möjliggöra för fler personalkategorier att genomföra tillsyn samt att skapa förutsättningar för uWeckling och införande av ett effektivare systemstöd.

Under perioden l januari till och med den 31 augusti har genomförts 812 tillsyner. Enligt tillsynsplanen motsvarar det ca 65 o/o av planerad årsvolym på 1250 tillsyner. Statistik från tidigare år visar att genomförandet varierar över tid under året. I samband med delårsbokslutet bedöms nivån på genomförande- graden vara god. Prognosen för hela kalenderåret är att det uppsatta tillsynsmålet nås.

Utvecklingen för antalet inkomna skriftliga redogörelser är fortsatt positiv och i linje med uppsatt måI. Färre änB o/o av de verksamheter som omfattas av kravet på skriftlÍg redogörelse har ännu inte lämnat in denna.

Uppföljningsarbetet av genomförda tillsyner kan till viss del speglas i antal inkomna svarskort. Att ca 85 o/o av tillsynade verksamheter, som fått anmärkningar, har skickat in sina svarskort ligger över uppsatt måI.

Måluppffllelsen för olika tillsynsmål kan variera över året beroende på när genomförandet av tillsynsområdena infaller. Ett högt prioriterat område under hela året är tillsyner riktade mot bostadssektorn. I samband med delårsbokslutet bedöms genomförandegraden för respektive tillsynsområde ske så som planerat.

300 5 Verksamhetsuppföljning för l januar¡ till 31 augusti 20L3

Statistikuppföljning av räddn¡ngsuppdrag Antalet räddningsuppdrag som genomförts av RSG under årets första åtta månader är något fler än föregående år. Vid en jämförelse månad för månad märks att det är färre uppdrag i februari och fler uppdrag i mars och april, se bitd 1.

I februari består nedgången till största delen av Automatlarm, ej brand samt Trafikolycka. Minskningen av trafikolyckor kan bero på införandet av trängselskatt, medan minskningen av automatlarm saknar synbar förklaring.

I mars och april består ökningen till största delen av Brand, ej i byggnad. Huvudsakligen handlar det om gräs- och terrängbränder till följd av en mycket torr vår 20L3.

ïsta ßt anta I räddn Í ngs upp.d rag þnuariUlf augasti Ellldl- Arú.1 rãfdelaingúuFpûe$ist¡¡#t-dugusu 2Ot3 N13:5782 st {iämfilrtmcdgiúnoffirrfËæ1 l} GenomsnÍtt 2A10-?:e12: 55SS st Ra{Flinçstj¿írÉ¿en Stúrg

900

800

700

õ,00

50ù Ìü ¿ot0-2{nt {o0 r¡013 loi0

200

1fit

þnuari Íù tfEtf; @rft mð tuH ilt¡

68t $s7 60r 738 7¡tO 74t 759 737 ¿or0"2012 658 4St 7q6 8J9 76+ 7St 771 720

301 6 Verksamhetsuppföljning för l januari till 3L augusti 2013

I den sammantagna statistiken av olika händelsetyper, se bild 2, syns en ökning av antalet räddningsuppdrag inom kategorierna Brand, ej i byggnad, huvudsakligen terrängbränder, I vöntan på ambulans samt^,4utomatlarm, ej brand jämfört med de tre föregående åren.

Däremot syns en viss minskning av antalet räddningsuppdrag inom kategorierna Annan olycka, Annan vattenskada samt Utslcipp av farlígt rimne

Bild 2. Räddningsuppdrag fördcledc på händëtretyp. Jan-aug 2013 fiänfört med ett genomsnitt av ären -ffi12| R äddni n gstjäns ten Storgöteborg

8rrñd, ei í byesu.l

Tràrfkok€¡a

T' 8rundíhyggrred 6 Annm obcka/ E Z, Nödct4ld perron a õ Utrl¡pp ar. &llll¿ r Âmtr "ettm ,r SlorrsÍ¡rf,r ¡ 0hclÀ t I ¡tnff-rû1ì2 { .¿ú13 fvårtrrpåanåulæ d* 1' TL lC$^ etnrôdt¡SÊ EL o ArmÌ I tr lt¡¡fp ñ¡ I ,lmtrspdr4

Arrtûmð 4h¡md c 6 tt Fi¡mrod¡dbr¡nd ¡t 5ófrY¡od¿d l¡( L dt FdrùJ*mhf,ild - J I t LôflÐutaf,ttlbúd ¡ zt9 40ç ú00 80s Itûo 1200 I.Í¡0 1óo0 xûco

302 7 Verksamhetsuppföljning för L januar¡ till 31- augusti 2013

I bild 3 kan man se att antal bränder i vårdanläggningar har minskat sett över flera år. under perioden syns också en minskning av bränder i personaltät verksamhet och samlingslokaler.

gr{nd:r Blld 3. fördôtrt på mil¡ö-och vGfksrñhctskãtêgor¡, JNnuart-rugust¡ 20lO-2O13 R äddningstjeEten Storgô(sborg

S.nfl¡g. fan-au9 lan-aug l.n.aug lan-aug RädÛtinffliångff''¡ândq sto4õtêborg 2t13 2012 2C11 10t0

ö- och vUklaff ft -sft ltcqori 'ilflf Borúäde¡ 274 258 248 ß7 Skold och rdb[ffirg 48 49 42 56 Vrird 29 il 36 41 Fersofdãl wrksafi hdf sdfl 3S 56 55 13 ramlngcfokder I ochp 38 33 zt 37 il 58 68 63 tEl9 1182 1015 10118 f0g0 t0 53 2 f Td'E lfi¡E l3¡f6 't!45 1

303 8 Verksamhetsuppföljning för l januarí till 3L augusti 2013

Antalet bränder i och omkring utbildningslokaler har minskat i förbundet sedan 2006. Perioden januari till augusti 2013 uppvisar i stort sett liknande siffror som för de senaste två åren, se bild 4. Detta pekar på att den nedåtgående trenden för närvarande har planat ut.

Utbil úrlng*lokal çr innÞf aftar o{riektstypema s/ro la, förs ko ta B¡1d4. Brändêr I och omkrfng utbildnlngslokale¡ 20ff1-2013 ochfritidqãrd

9ç

0 ilnt tûr1 2ûr.! t6 t6 12 ,*!t 4$ +- &t 7ì. 64 69

ft Prqræ f

304 9 Verksamhetsuppföljning för l januar¡ till 31 augusti 2013

Området Brcinder i och omkring bostäder uppvisar för andra året i rad en svag ökning se bild 5.

Antalet omkomna och svårt skadade tÍll följd av bränder är fem respektive sju personer perioden L januari till 31 augusti. Detta är en ökning jämfört med tidigare år.

ob¡ekls Ly p ema f le r bo s t ad s h u s. v ¡tla, rad/pa r/kedjehu s oc h Bild5. Brändrr í och omkring bostâdor, 20@-2013 fritidshue R áitdfi¡ngstj tusfén Storgoteborg

500

45tì -4.- 400

f5{)

:ÌúO

¡5ü

¿fl$

15t

lCO

.5{!

$ ta(}!' 2ü10 å0t-1 TËH. 2013 IFerÍ E Ì-tL 2ß7 ¡,ls 258 )74 -++ld* för2û11. 4at 438 ï93 ¡f{Xf - - 43+'

305 10 Verksamhetsuppföljning för l januar¡ till 31 augusti 2013

Brrinder inom olikaformer av vårdankiggníngar uppvisar en nedåtgående trend för tredje året i rad, se bild 6.

Bild6. Brändrr på várdanläggnlngar, 2Oú9-2o13 RåddningstjånsÈen StorgÖteborg (tfl

)*.5k5_.'-- '-'l ì.-.r 50 \

3{}

D t010 zfrrL Ìær, IP€t çl ]4 41 :t6 :t4 ¡9 + prognorfrärlûI3 32 56 54 {s

306 11 Verksamhetsuppföljning för l januar¡ t¡ll 3L augusti 2013

Antalet räddningsuppdrag till följd av trafikolyckor håller sig totalt sett på en relativt konstant nivå. För Gårda stationsområde går det att utläsa en viss minskning. Detta kan bero på införandet av trängselskatt.

gif d 7. lnsats?r vld trafikolyckor, 2fi)9-æ1 3 Räddningstj¡ânsten Storgoteborg

1200

100$

800

6û0

,tfi!

¡f¡G

t ¡ûur 2m0 ¿ËEL 2ü1'Z TEI' ¡cdËr! 67.¿ 677 644 684 61L -+-l+cår pro6nosfèr1ÉFl3 7lrI2 ar32 lIXË' tÎ7'. - - rs8r¡- " ffirnfzþæ{atpâ2f/rârssiff¡or

307 L2 Verksamhetsuppföljning för l januar¡ tíll 3L augusti 2013

Antalet IVPA-uppdrag (I väntan på ambulans-uppdrag) ökar for fjärde året i rad, se bild 8. Det största antalet uppdrag utförs, som under tidigare år, i södra Skärgården.

Bild8. IVPA-uppdrag (l vålntrn på ambulans).29æ-?lJ12 Räddn¡ngstjänstên StorgrJtsborg 700

6r]0

500

4G$

t&4

¡GS

1ts

(¡ Ãe{It ll!10 Il!:tÎ ¿gtt 2$r3 erkxl€rlian-auË. .133 ¡62 tÍ5 3qI çtT "+He*ìr rn€d Þrogaæ f.ðr ìü13 441 tÎ{} t4¡ 568 -' 6O6' r Prognos för frf 2 baseral pâ 2û'f I â{E s¡ffror

308 \3