DOCSLIB.ORG

Målbild För Kollektivtrafiken År 2025 I Skaraborg

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Målbild För Kollektivtrafiken År 2025 I Skaraborg Målbild för kollektivtrafi ken år 2025 i Skaraborg september 2009 Förord Det är angeläget att Skaraborg utvecklas till en konkurrenskraftig region baserad på hållbar utveckling, attraktivt boende och en miljö som stimulerar företag och näringsliv. I december 2007 fastställde kommunalförbundet till- växtprogrammet för Skaraborg som syftar att uppnå just detta. Kollektivtrafi ken utgör ett viktigt medel för att uppnå en positiv utveckling i Skaraborg. Förbundet har därför tagit initiativ till att utarbeta en målbild för kollektivtrafi ken fram till 2025. Målbilden skall främja den regionala utveck- lingen, skapa samsyn mellan kommunerna och minska transportsystemets miljöbelastning i framtiden. Arbetet har skett i nära samarbete med kommunerna, Ägarrådet Skaraborg och Västtrafi k. Målbilden skall vara vägledande för att utarbeta ett kollektivtrafi kprogram fram till 2025. Detta arbete startar under hösten 2009. De uppsatta målen kan endast uppnås genom att samliga aktörer och intressenter arbetar tillsammans. Därmed får vi en förstklassig kollektivtrafi k som stärker Skaraborgs utveckling och konkurrenskraft i framtiden. Målbilden fastställdes av Skaraborgs Kommunalförbund 2009-09-11. Skövde september 2009 Tord Gustafsson Ordf i styrelsen för Skaraborgs Kommunalförbund Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 6 1. Inledning 9 1.1 Varför en målbild för kollektivtrafi ken i Skaraborg? 9 1.2 Syfte och avgränsning 9 1.3 Målgrupper 10 1.4 Projektorganisation 10 1.5 Förankringsprocess 11 2. Kollektivtrafi kens marknad idag 12 2.1 Skaraborg har ett strategiskt läge 12 2.2 Tätorter och infrastruktur 13 2.3 I Skaraborg bor man glest och tätt 16 2.4 Utbildningsnivån i Skaraborg behöver höjas 17 2.5 Sysselsättning och näringslivsstruktur 19 2.6 Fördelning av befolkning och arbetsplatser 20 2.7 Kollektivtrafi kutbud idag 22 2.8 Resor och pendling 23 2.9 Miljö och klimat 26 3. Kollektivtrafi kens marknad imorgon (2025) 27 3.1 Trender och omvärldsförändringar 27 3.2 Regionala mål och planer 29 3.3 Kommunala mål och planer 29 4. Mål 30 4.1 Övergripande mål 30 4.2 Mål för kollektivtrafi ken 31 5. Strategi för kollektivtrafi kens utveckling i Skaraborg 35 5.1 Stråk och anslutningar 35 5.2 Resor inom Skaraborg och angränsande kommuner samt stadstrafi k 39 5.3 Knutpunkter och bytespunkter 40 5.4 Anslutningsresor med gång, cykel och bil 41 5.5 Kollektivtrafi k som resenärerna vill ha 42 5.6 Administrativa gränser skall inte utgöra hinder 42 5.7 Lokalt producerad bioenergi i Skaraborg 42 5.8 Upplevelse och besöksturism i Skaraborg 43 5.9 Hur kan kommunerna bidra till förbättrad kollektivtrafi k? 43 5.10 Samverkan och aktiviteter 45 6. Ekonomi och genomförande 46 6.1 Målbildens kostnad 46 6.2 Ansvar 46 6.3 Uppföljning av mål 47 6.4 Kollektivtrafi kprogram är nästa steg 47 6.4 Avslutning 47 Omslagsfoto: Thomas Harrysson Övriga foto: Josefi n Dahl 6 Målbild för kollektivtrafi ken Skaraborg 2025 Sammanfattning Målbild för kollektivtrafi ken år 2025 i Skaraborg har initierats av Skaraborgs kommunalförbund och tagits fram i samverkan med Västra Götalandsregionen och Västtrafi k. Syftet är att ta fram en väl förankrad målbild för kollektivtrafi ken i Skaraborg samt relevanta kopplingar till/ från Skaraborg, där kollektivtrafi ken utgör ett viktigt medel för regional utveckling och en bättre miljö. Vidare skall målbilden ge samsyn kring kollektivtrafi kens utveckling i Skaraborg. Målbilden byggs upp kring tre övergripande mål som stärker Skaraborgs utveckling i framtiden. A. Skaraborg skall utvecklas till en mer attraktiv och konkurrenskraftig region för boende, näringsliv och besökare. B. Skaraborg skall utvecklas till en region med god tillgänglighet till arbete och studier, såväl inom som till och från Skaraborg. C. Skaraborg skall utvecklas till en region med hållbar tillväxt. Respektive mål ovan konkretiseras i delmål för kollektivtrafi ken. Dessa visar hur kollektivtrafi ken ska utveck- las för att bidra till övergripande målen. Målbilden utgår från att resorna med kollektivtrafi ken ökar med 50 % fram till 2025. Idag görs ca 28 000 resor per dag med kollektivtrafi ken, dessa förväntas år 2025 uppgå till ca 42 000. För att uppnå resandeökningen omfattar målbilden en tvådelad strategi: 1. Stråk och anslutningar 2. Resor inom Skaraborg och till resor till angränsande kommuner samt resor med stadstrafi k. För de längre resorna utpekas fem olika stråk kompletterade med anslutningar. Dessa stråk sträcker sig över långa geografi ska avstånd både inom och utanför Skaraborg och binder samman fl era olika regioncentrum och arbetsmarknader. Stråken skall vara ett konkurrenskraftigt alternativ till arbetspendling med bil. Följande fem stråk utpekas i målbilden: 1. Göteborg-Falköping-Skövde-Töreboda -Örebro 2. Karlsborg-Tibro-Skövde-Skara-Lidköping-Grästorp-Tvåstad 3. Göteborg-Tvåstad-Grästorp-Lidköping-Götene-Mariestad-Hova-Örebro 4. Karlstad-Gullspång-Mariestad-Skövde-Falköping-Jönköping 5. Skövde-Falköping-Herrljunga-Borås-Landvetter fl ygplats-Göteborg I målbilden eftersträvas att samtliga kommuner har god tillgänglighet till stråken, i vissa fall med goda anslutningar. 7 Målbild för kollektivtrafi ken Skaraborg 2025 Trafi ksatsningar skall göras där det fi nns potential att utveckla kollektivtrafi ken. Resurser skall användas utifrån vilken nytta de kan åstadkomma. För kortare resor av mer arbets- och studiekaraktär inom Skaraborg och angränsande kommuner stärks etablera- de och utvecklas nya resrelationer. Stadstrafi ken är prioriterad och bedöms ha en utvecklingspotential. I områden med särskilt lågt befolkningsundelag skall alternativa trafi kformer prövas. Kollektivtrafi ken kan enbart utvecklas om den upplevs vara attraktiv i förhållande till andra sätt att resa. Mål- bilden förutsätter därför att restidskvoterna1) jämfört med bil 2025 är 0,8 för tåg, 1,2 för regionbuss och 1,3 för buss. Vidare skall kollektivtrafi ken drivas av minst 90 % förnybart bränsle 2025. En ambition är att det förnybara bränslet skall lokalproduceras i Skaraborg. Hela-resan-perspektivet lyfts upp i målbilden. Det skall vara enkelt att resa mellan olika platser inom och utanför Skaraborg. Detta kräver ett ökat turutbud men också en hög tillgänglighet. Det skall vara lätt att byta mellan olika färdmedel men även att ta sig till/från hållplatsen eller stationen. Det krävs därför en utbyggnad av pendel- parkeringar i Skaraborg men även gång- och cykelvägar. Målbilden förutsätter ett ökat samarbete mellan de olika aktörer som arbetar med kollektivtrafi ken. Kommuner, Västtrafi k, Västra Götalandsregion, Banverket, Vägverket och kollektivtrafi kentreprenörerna måste samverka i högre grad och i nya former. En utökad kollektivtrafi k kommer att innebära ökade kostnader för ägarna. En första uppskattning bygger på att ägartillskottet ökar med 50 %. Idag kostar kollektivtrafi ken i Skaraborg ca 240 miljoner kronor/år. 2025 förvän- tas denna kostnad stiga till 360 miljoner kronor/år. Kostnader för infastrukturåtgärder samt omställning till drift med fossilfria bränslen tillkommer utöver detta. Målbilden skall fungera som ett vägledande dokument för det kollektivtrafi kprogram som skall presentera de mer detaljerade förändringarna av kollektivtrafi ken i Skaraborg fram till 2025. 1) Restidskvoten i en resrelation är kollektivtrafi kens restid i förhållande till biltrafi kens restid. 9 Målbild för kollektivtrafi ken Skaraborg 2025 1. Inledning 1.1 Varför en målbild för kollektivtrafi ken i Skaraborg? Utvecklad kollektivtrafi k är ett medel för regionförstoring och en bättre fungerande arbetsmarknad. Kollektivtra- fi ken är också en viktig del för omställningen av transportsystemet i en mer hållbar riktning. Bättre kollektivtrafi k kan också bidra till ökad jämställdhet och andra viktiga sociala samhällsmål. Kollektivtrafi ken utvecklas gemensamt av många aktörer och behovet av samordning är stort. En gemensam målbild underlättar samordningen och ökar förutsättningarna för en effektiv användning av tillgängliga resurser. Kollektivtrafi kens utveckling i Skaraborg har behandlats i fl era tidigare studier och styrdokument, dock inte med fokus på just kollektivtrafi ken inom samt till och från Skaraborg. Målbilden har detta fokus och bygger vidare på tidigare förslag och inriktningsbeslut. Viktiga dokument i detta sammanhang är det delregionala tillväxtprogrammet för Skaraborg 2008-2013, Väst- trafi ks Regionbusstrategi, Västtrafi ks ”Målbild 2010 och 2020 för storregional trafi k och pendeltågstrafi k”, Västra Götalands regionala stråkstudier (stråk 3, 4, 5), och den regionala systemanalysen för Västra Götaland. Målbilden skall utgöra plattform för ett kommande kollektivtrafi kprogram för Skaraborg. Kollektivtrafi kpro- grammet kommer att utarbetas efter att målbilden antagits av Skaraborgs Kommunalförbund. 1.2 Syfte och avgränsning Syftet är en väl förankrad målbild för kollektivtrafi ken i Skaraborg samt relevanta kopplingar till/från Skaraborg, där kollektivtrafi ken utgör ett viktigt medel för regional utveckling och en bättre miljö. Målbilden ska ge en samsyn kring kollektivtrafi kens utveckling i Skaraborg. Målbilden skall harmoniera med Västra Götalandsregionens övergripande vision och mål. Den ska utgå från rese- närens resbehov och omfatta hela resan från dörr till dörr, dvs gång, cykel och pendelparkering skall ingå i arbetet. Kollektivtrafi ken ska även bidra till ökad jämställdhet. Målbilden omfattar i första hand stråk och således inte enskilda kollektivtrafi klinjer. Målbilden skall omfatta lokala, regionala och till viss del interregionala kontaktbehov. Målbilden tar upp utvecklingsbehov inom och mellan olika geografi ska områden i Skaraborg.
Load more

Recommended publications
  • Elections Act the Elections Act (1997:157) (1997:157) 2 the Elections Act Chapter 1
    The Elections Act the elections act (1997:157) (1997:157) 2 the elections act Chapter 1. General Provisions Section 1 This Act applies to elections to the Riksdag, to elections to county council and municipal assemblies and also to elections to the European Parliament. In connection with such elections the voters vote for a party with an option for the voter to express a preference for a particular candidate. Who is entitled to vote? Section 2 A Swedish citizen who attains the age of 18 years no later than on the election day and who is resident in Sweden or has once been registered as resident in Sweden is entitled to vote in elections to the Riksdag. These provisions are contained in Chapter 3, Section 2 of the Instrument of Government. Section 3 A person who attains the age of 18 years no later than on the election day and who is registered as resident within the county council is entitled to vote for the county council assembly. A person who attains the age of 18 years no later than on the election day and who is registered as resident within the municipality is entitled to vote for the municipal assembly. Citizens of one of the Member States of the European Union (Union citizens) together with citizens of Iceland or Norway who attain the age of 18 years no later than on the election day and who are registered as resident in Sweden are entitled to vote in elections for the county council and municipal assembly. 3 the elections act Other aliens who attain the age of 18 years no later than on the election day are entitled to vote in elections to the county council and municipal assembly if they have been registered as resident in Sweden for three consecutive years prior to the election day.
    [Show full text]
  • Falköping, Skara & Skövde
    VISIT Hornborgasjön FALKÖPING, SKARA & SKÖVDE FOTO: JESPER ANHEDE VISIT HORNBORGASJÖN 1 FALKÖPINGS TURISTBYRÅ Stora Torget 11, 521 42 Falköping Tel 0515-88 70 50 NÄRPRODUCERADE UPPLEVELSER www.falkoping.se/turism [email protected] Detta är en inbjudan till nya upplevelser. Oavsett om du är långväga besökare eller bor här i närheten bjuder vi in dig att ta för dig av allt som fi nns att upptäcka i och kring Skövde, Skara SKARA TURISTBYRÅ och Falköping. Möjligheterna är stora att fylla en långhelg, några semesterveckor eller bara en Biblioteksgatan 3, 532 88 Skara vanlig dag med det du gillar bäst. Natur, shopping, kultur, historia, fartfyllda aktiviteter, Fr o m hösten 2019: Stadshuset, Södra kyrkogatan 2, 532 88 Skara avkopplande platser, sport, evenemang, restauranger, kaféer – och en och annan folkfest. Tel 0511-325 80 Låt dig inspireras av alla de smultronställen som vi berättar om i den här broschyren. www.skara.se/turism Du kommer snart att upptäcka att verkligheten erbjuder så mycket mer. [email protected] Varmt välkommen! SKÖVDE TURISTCENTER Regardless if you are a tourist or live nearby we invite you to take part of everything there is to discover in and around Skövde, Skara and Falköping. The possibilities to fi ll a long Stationsgatan 3 B, 541 30 Skövde weekend, a few vacation weeks or just an ordinary day are great. Nature, shopping, culture, history, exiting activities, relaxing locations, sport, events, restaurants, cafés – and the Tel 0500-44 66 88 occasional festival. Let us inspire you with all our favourite places that we tell you about in this broschure.
    [Show full text]
  • International Rate Centers for Virtual Numbers
    8x8 International Virtual Numbers Country City Country Code City Code Country City Country Code City Code Argentina Bahia Blanca 54 291 Australia Brisbane North East 61 736 Argentina Buenos Aires 54 11 Australia Brisbane North/North West 61 735 Argentina Cordoba 54 351 Australia Brisbane South East 61 730 Argentina Glew 54 2224 Australia Brisbane West/South West 61 737 Argentina Jose C Paz 54 2320 Australia Canberra 61 261 Argentina La Plata 54 221 Australia Clayton 61 385 Argentina Mar Del Plata 54 223 Australia Cleveland 61 730 Argentina Mendoza 54 261 Australia Craigieburn 61 383 Argentina Moreno 54 237 Australia Croydon 61 382 Argentina Neuquen 54 299 Australia Dandenong 61 387 Argentina Parana 54 343 Australia Dural 61 284 Argentina Pilar 54 2322 Australia Eltham 61 384 Argentina Rosario 54 341 Australia Engadine 61 285 Argentina San Juan 54 264 Australia Fremantle 61 862 Argentina San Luis 54 2652 Australia Herne Hill 61 861 Argentina Santa Fe 54 342 Australia Ipswich 61 730 Argentina Tucuman 54 381 Australia Kalamunda 61 861 Australia Adelaide City Center 61 871 Australia Kalkallo 61 381 Australia Adelaide East 61 871 Australia Liverpool 61 281 Australia Adelaide North East 61 871 Australia Mclaren Vale 61 872 Australia Adelaide North West 61 871 Australia Melbourne City And South 61 386 Australia Adelaide South 61 871 Australia Melbourne East 61 388 Australia Adelaide West 61 871 Australia Melbourne North East 61 384 Australia Armadale 61 861 Australia Melbourne South East 61 385 Australia Avalon Beach 61 284 Australia Melbourne
    [Show full text]
  • Idrottens Högsta Utmärkelse Till 212 Västgötar
    1 (5) RF:s Förtjänsttecken i guld Sedan år 1910 har Riksidrottsförbundet utdelat förtjänsttecken i guld. RF:s förtjänsttecken är i första hand en utmärkelse som utdelas för förtjänstfullt ledarskap på förbundsnivå och utdelas vid Riksidrottsmötet som hålls vartannat år. Vederbörande skall inneha sitt SF:s eller DF:s högsta utmärkelse. Av sammanställning framgår att 233 st västgötar har mottagit RF:s förtjänsttecken genom åren. (Personer som är med på listan är de som är nominerade av Västergötlands Idrottsförbund) År 2015 Brink, Folke Lidköping Leijon, Börje Götene Svensson, Kent Tidaholm 2013 Arwidson, Bengt Vänersborg Coltén, Rune Tidaholm Ivarsson, Hans-Åke Tidaholm Oscarsson, Roland Herrljunga Sjöstrand, Per Vårgårda 2011 Andersson, Sven Skene Fäldt, Åke Örby Ingemarsson, Bengt Lidköping Svensson, Håkan Vara 2009 Hellberg, Sven-Eric Falköping Johansson, Kjell-Åke Falköping Karlström, Sören Skövde Knutson, Sven Ulricehamn Wahll, Gösta Tibro Wänerstig, Rolf Lidköping Mökander, Sven-Åke Alingsås 2007 Ferm, Ronny Karlsborg Svensson, Stefan Vara 2005 Alvarsson, Bengt-Rune Hjo Johansson, Assar Falköping Persson, Willy Mariestad Samuelsson, Nils Inge Vårgårda Wernmo, Stig Mullsjö 2003 Carlsson, Evert Falköping Dahlén, Curt-Olof Brämhult Jakobsson, Jan Tidaholm Källström, Roland Lidköping Påhlman, Bertil Skara Siljehult, Rune Hjo Turin, Peter Falköping Wassenius, Pentti Lilla Edet 2001 Cronholm, Gösta Tidaholm Einarsson, Göran Falköping Hartung, Marie Mariestad Högstedt, Lennart Mariestad Lindh, Ove Otterbäcken Peterson, S Gunnar Vänersborg
    [Show full text]
  • Landslide Risks in the Göta River Valley in a Changing Climate
    Landslide risks in the Göta River valley in a changing climate Final report Part 2 - Mapping GÄU The Göta River investigation 2009 - 2011 Linköping 2012 The Göta River investigation Swedish Geotechnical Institute (SGI) Final report, Part 2 SE-581 93 Linköping, Sweden Order Information service, SGI Tel: +46 13 201804 Fax: +46 13 201914 E-mail: [email protected] Download the report on our website: www.swedgeo.se Photos on the cover © SGI Landslide risks in the Göta River valley in a changing climate Final report Part 2 - Mapping Linköping 2012 4 Landslide risks in the Göta älv valley in a changing climate 5 Preface In 2008, the Swedish Government commissioned the Swedish Geotechnical Institute (SGI) to con- duct a mapping of the risks for landslides along the entire river Göta älv (hereinafter called the Gö- ta River) - risks resulting from the increased flow in the river that would be brought about by cli- mate change (M2008/4694/A). The investigation has been conducted during the period 2009-2011. The date of the final report has, following a government decision (17/11/2011), been postponed until 30 March 2012. The assignment has involved a comprehensive risk analysis incorporating calculations of the prob- ability of landslides and evaluation of the consequences that could arise from such incidents. By identifying the various areas at risk, an assessment has been made of locations where geotechnical stabilising measures may be necessary. An overall cost assessment of the geotechnical aspects of the stabilising measures has been conducted in the areas with a high landslide risk.
    [Show full text]
  • Cultural Routes As Investments for Growth and Jobs
    Cult ural Routes as Investments for Growth and Jobs Action Plan For Region Västra Götaland December 2018 Cultural Routes as Investment for Growth and Jobs _________________________ © Cult-RInG Project Partnership and [Partner] , [Country] This publication may be reproduced in whole or in part and in any form for educational or non-profit purposes without special permission from the copyright holder, provided acknowledgement of the source is made. No use of this publication may be made for resale or for any other commercial purpose whatsoever without prior permission in writing from the Cult-RInG Project Communication and the respective partner: [Partner] Citation: Interreg Europe Project Cult-RInG Action Plan [Partner], [Country] Cult-RInG project communication unit would appreciate receiving a copy of any publication that uses this publication as a source on e-mail: [email protected] Disclaimer This document has been prepared with the financial support of Interreg Europe 2014-2020 interregional cooperation programme. The content of the document is the sole responsibility of [Partner] and in no way reflect the views of the European Union institutions, nor the Managing Authority of the Programme. Any reliance or action taken based on the information, materials and techniques described within this document are the responsibility of the user. The Cult-RInG project partnership assumes no responsibility for any consequences arising from use of the information described within this document. December, 2018 Action Plan For Region Västra Götaland 2 Cultural Routes as Investment for Growth and Jobs Interreg Europe Programme Interreg Europe Programme of interregional cooperation helps regional and local governments across Europe to develop and deliver better policy.
    [Show full text]
  • Annual Report 2005 Report of the Directors
    Kungsleden 2005 1 2 Kungsleden 2005 xxxx Kungsleden 2005 3 Contents 4 This is Kungsleden 36 Annual Report Report of the Directors 5 2005 in summary Income Statement Balance Sheet 6 1999–2005 Change in Shareholders’ Equity Cash Flow Statement 8 Chief Executive’s statement Parent company, ÅRL Note disclosures 10 The share Proposed appropriation of profits 12 Business model 54 Audit Report 14 Organisational and human 55 Definitions resources Organisational resources 56 Employees Human resources 58 Assets: Properties 16 The property market 63 Divested properties, 2005 18 The property holding and earnings capacity 64 Acquired properties, 2005 The property holding Property values 71 Invitation to the Annual General Meeting Earnings capacity 71 Addresses 25 Financial overview The past year Five-year overview Forecast for 2006 30 Environmental report 31 Corporate governance report Board activities during 2005 Internal control and financial reporting procedures Terms for remuneration Management Board 4 Kungsleden 2005 xxxxThis is Kungsleden BRIEF HISTORY Why do you work for Kungsleden? I started in April 2001, and Kungsleden has been an enjoyable Historically, Kungsleden has featured a brisk tempo of and positive workplace since. It’s definitely the right type of change and a high rate of turnover in its property port- company for me, where things just keep moving. You have to folio. As part of the Retriva AB and the Securum AB like things happening, the rate of change is high. What do you think makes Kungsleden different from other groups, Kungsleden’s assignment was to liquidate sub- property companies? stantial property holdings, and in 1996 to 1997, the com- We differ from other property companies in most respects.
    [Show full text]
  • Kontrollrapport 6 Hyreshus Hyresområden
    AFT19 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2018-08-22 Hyresområden Sida: 1 / 42 Västra Götalands län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 1401 Bostad 1480067 Lindholmen i Göteborgs kommun 1480069 Lindholmen Science Park i Göteborgs kommun 1480070 Johanneberg i Göteborgs kommun 1480072 Burås i Göteborgs kommun 1480108 Långgatorna och Olivedal i Göteborgs kommun 1480110 Linnégatan i Göteborgs kommun 1480114 Gårda i Göteborgs kommun 1480115 Ullevi Park i Göteborgs kommun 1480116 Stampen i Göteborgs kommun 1480117 Östra Stampen i Göteborgs kommun 1480118 Göteborgs evenemangsområde 1480119 Östra Nordstaden, Centralen och Fredsgatan, Göteborgs kommun 1480120 Kungsgatan och Kungsportsplatsen i Göteborgs kommun 1480122 Stora Nygatan med omgivning i Göteborgs kommun 1480123 S.Hamngatan och Domkyrkan med omgivning i Göteborgs kommun 1480124 Vallgatan och Kungstorget med omgivning i Göteborgs kommun 1480125 Kungsgatan, västra delen i Göteborgs kommun 1480126 Västra Nordstaden, Otterhällan, Rosenlund i Göteborgs kommun 1480128 Haga, Kommendantsängen och Annedal i Göteborgs kommun 1480130 Lorensberg och Götaplatsen i Göteborgs kommun 1480132 Kungsportsavenyn i Göteborgs kommun 1480134 Heden i Göteborgs kommun 1480138 Vasastaden och Landala i Göteborgs kommun 1480139 Dockan och Färjestaden i Göteborgs kommun 1480143 Frihamnen i Göteborgs kommun AFT19 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2018-08-22 Hyresområden Sida: 2 / 42 Västra Götalands län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 1401 Butik 1480119 Östra Nordstaden, Centralen och Fredsgatan,
    [Show full text]
  • Västergötlands Museum Box 253
    10 sek Roadmap Follow Jan Guillou’s temple knight round Västra Götaland, Sweden Follow Arn’s footsteps on the Internet: www.skaramus.se At the same time you can get tips about travel, eating and sleeping. “In Arn’s Footsteps” is a cultural tourism project supported by the Falköping, Götene, Herrljunga, Hjo, Jönköping, Karlsborg, Mariestad, Skara, Skövde, Tidaholm, municipalities, the Diocese of Skara, Grevillis fond, Länsförsäkringar Skaraborg insurance, Sparbanksstiftelsen Skaraborg, Västra Götalandsregionen, Västsvenska Turistrådet and the Piratförlaget publishing company. Original text: Anja Praesto and Marita Sjölin. English translation: Sven H.E. Borei, Transförlag. Photography: Leif Gustafsson, Hans-Göran Jonsson, Harald Jonsson, Carla Karlsson, Ulf Nordh, et al. Illustration: Roger Asplund, Pontus Berglund, Ulla Sköld. Paintings: Göte Göransson. Brochure production: Factum Reklambyrå. västergötlands museum Box 253. SE-532 23 Skara, Sweden. +46-(0)511-260 00. www.skaramus.se Traces of Arn Magnusson At first all I needed was a ‘Swedish’ knight Sepulchre in Jerusalem, which in turn was whose eyes could serve me in telling about guarded by the Knights Templar. And in a Christianity’s holy war against Islam dur- stone relief carved by the Forshem Master ing the Crusades. I discovered rather we see a knight depicted as the donor of quickly that were he to be found, he would the edifice and above him the cross of the have to come from Västra Götaland and same temple order! And it is inescapable have been born around 1150. that the person or persons who led the Folkunga and Erikian Seeking him turned into a families in the victories at long journey – from Skara Lena and Gestilren against to Varnhem, Gudhem to the powerful Danes knew the Aranäs fort, and the how battles were fought Forshem Church to the in the Holy Land – long- battlefields at Lena and bows and mounted knights Gestilren.
    [Show full text]
  • Including Landscape in Long-Term Spatial Planning a Pilot Study of Västra Götaland
    Including landscape in long-term spatial planning A pilot study of Västra Götaland 3 Including landscape in long-term spatial planning – Foreword A publication from the Research and Innovation project ”Landskap i långsiktig planering” (Including landscape in long-term spatial planning). Project Team at the Swedish Transport Administration: Ulrika Lundin Anna Lindell Johan Bergkvist Malin Andersson (until june 2013) Team of Consultants: Tobias Noborn, Radar arkitektur & planering AB – coordinator Bengt Schibbye, Schibbye landskap AB Emily Wade, Landskapslaget AB Mia Björckebaum, KMV forum AB John Askling, Calluna AB The team is working under the name of”Befaringsbyrån” Graphic design: Tobias Noborn Cover illustration: Emily Wade Maps: Produced by the consultant team on background maps from Lantmäteriet, ©Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Title: Including landscape in long-term spatial planning A pilot study of Västra Götaland Publication number 2013:004 – part 3 ISBN: 978-91-7467-447-7 Release date: April 2013 (English version of publication released in April 2012) Publisher: The Swedish Transport Administration Contact: Ulrika Lundin Print: The Swedish Transport Administration Distributer: The Swedish Transport Administration Including landscape in long-term spatial planning – Chapter 8. The time depth of the landscape 8. Historical time depth in the landscape In this account of the cultural heritage, the focus is on man’s use of the landscape and In this chapter you can read about: its natural resources. The description is thematic and highlights parts of the historical 8.1 An economic structure with his- development which have importance for characterization of the landscape and which torical roots can have significance on long-term spatial infrastructure planning.
    [Show full text]
  • Download His Report from the Project (PDF)
    Lars Vipsjö Rapport DIGITAL SITE-SPECIFIC NARRATION ALCHEMY OR TOOL? Lars Vipsjö Lars Vipsjö Abstract This report is based on the site-specific art that developed during the latter part of the 20th century, by practitioners who wanted a more engaging dialogue between works and viewers. The strategies led many artists to move from galleries and art galleries to landscape and urban environments. A concept for the works that the movement from the galleries led to is Land Art. The Creative Europe-funded project Off Season Art Gardening (OSAG) is based on this movement. The project carries out activities in the form of workshops and lectures and creates artistic installations in the public space, adjacent to three rural towns, in the Netherlands, Sweden and Lithuania. My contribution to the project has partly been to place OSAG in an art and visual science context, and partly to relate the work carried out within the project Kulturarv och Spelteknologi i Skaraborg (KASTiS) - Cultural Heritage and Game Technology in Skaraborg, to the same context. Within KASTiS is the demonstrator Kiras and Luppe's Bestiarium – KLUB. KLUB is a transmedial children's book project that is used to build a contextualising narrative platform for otherwise disparate cultural heritage sites and objects within a large sub-region via fictional characters. The intangible cultural heritage from the area is also part of the project. The report concludes with a recommendation to actors in digital site-specific storytelling, which is partly based on the artist Robert Smithson's thoughts on a dialectic between his works of art displayed inside galleries (Nonsites) and the works created in the landscape (Sites).
    [Show full text]
  • Väginformation 2021
    1 825 180 7 5 85 162 8 1 TECKENFÖRKLARING Alingsås n Bollebygd Bengtsfors Brastad 826 Prästtorp Enehagen 5 Erikstorp Legend Zeichnererklärung Merkkien selitys Kvarnbacken 5 172 850 4 Fjällastorp Tuntorp 0 Ryttarebo 9 Kunge- 9 8 Sidan Södra Loddebo Allmän väg med nummer Bärighetsklasser 1 4 Nedre Saxebäcken Tegelbruket gården 8 Public road with number Bearing capacity classes Tuntorp 8 Strasse mit Nummerierung Lastklasse Bolltorp 82 Yleinen numeroitu tie Kantavuusluokat Brastad Höga 57 17 E4 Motorväg Motorway BK 1 Autobahn Moottoritie BK 1 (Väg med vajer 2+1 eller 1+1) Noltorp Sävelund BK 1 (Road with divider 2+1 or 1+1) Motortrafikled Undivided motorway Nolby 7 Grönkullen BK 1 (Straßen mit Fahrbahntrennungsseil 2+1 oder 1+1) 2 7 E22 Kraftfahrstraße Moottoriliikennetie 5 175 BK 1 (Vaijerikaiteinen tie 2+1 tai 1+1) 1 2 16 Tpl 80 Getabrohult Vindbräcka Riksväg eller viktigare länsväg National highway BK 2 123 Kullamotet 22 Haupt- und Verbindungsstraße Päätie E20 06 847 1 2 62 1 Ödsmål BK 3 (8/12 tons axel/boggitryck) eller lägre Brogården 81 9 9 1812 9 Övriga länsvägar Other roads BK 3 (8/12 tonnes axle/bogie load) or less Medbo Übrige Straßen Muu tie BK 3 (8/12 Tonnen Achslast/Doppelachslast) oder weniger Hede 40/27 Tpl Grönkullenmotet Holländaröd BK 3 (8/12 tonnin akselipaino/telipaino) tai pienempi 180 Grusväg Gravel road Nygård Kråktorp Kiesstraße Sorapinta 7 Majbergsdal BK 4 (upp till 74 ton) Rinna 2 6 84 BK 4 (up to 74 tons) Mer info om BK 4 1 6 BK 4 (bis zu 74 Tonnen) More info about BK 4 Rekommenderade vägar för transporter med BK
    [Show full text]