EKERÖ KULTURMILJÖ- PROGRAM EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 2 FÖRORD Ekerö kommun är mycket fornminnes­ Kulturmiljöprogrammets underlag har tät och den enda kommunen i landet med tagits fram av White arkitekter AB genom två världsarv. Landskapet i kommunen ansvarig antikvarie Jan Perotti, antikva­ bär spår av människans handlingar genom rie Emil Bergstén och arkitekt Malin Lind­ historien och de kulturhistoriska lagren är ström. Beställare är Ekerö kommun ge­ påtagliga; från de förhistoriska och medel­ nom Elisabet Lunde, nämndkontor kultur tida spåren till våra samtida avtryck. och fritid samt Johan Hagland, stadsarki­ Under modern tid har det storstads­ tektkontoret. Därefter har stadsarkitekt­ nära läget påverkat kommunens landskap. kontoret bearbetat materialet, där följande I samspelet mellan de naturgivna förut­ personer deltagit: Elisabet Hansson, Jakob sättningarna och de kulturhistoriska lag­ Pontén, Matilda Nilsson, Monika Stenberg ren har kommunen formats till vad den är och Anna Modin. i dag och bidragit till att göra den unik och Kulturmiljöprogrammet är av rådgi­ attraktiv. vande karaktär och ett kunskapsunderlag Ekerös profil – ”Kulturens övärld” – som redovisar de värden man har att för­ 1 överensstämmer väl med de historiskt giv­ hålla sig till vid en eventuell förändring av na förutsättningarna. Kommunens upp­ landskapet. Föreliggande program är även gift är att uppmärksamma, förvalta samt en utveckling av det befintliga och poli­ utveckla den kulturhistoriska miljön. Fö­ tiskt antagna programmet för kommunen, religgande kulturmiljöprogram har ta­ ”Mälar­öarna – Kulturhistoriska miljöer” gits fram för att underlätta hanteringen av från 1988 (rev. 1994) av Peter Bratt. För den kulturhistoriska frågor i den fysiska pla­ som söker fördjupning om respektive om­ neringen och därmed bidra till att stärka råde eller objekt hänvisas till denna bok. kommunens identitet. Ekerö den 23 januari 2015 1. Gravhögar vid Husby på södra Munsö 2. Ny byforma­ tion och hästhåll­ ning på Färingsö 2

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 3 INNEHÅLL

FÖRORD 3 SÖDRA MUNSÖ & KÄRSÖ 33 SÅNGA – SVARTSJÖ 55 KÄLL- OCH LITTERATUR- Värdering 35 Värdering 58 FÖRTECKNING 77 INNEHÅLL 4 Råd & rekommendationer 36 Råd & rekommendationer 58 Kulturhistoriskt skydd 36 Kulturhistoriskt skydd 59 BILAGA INLEDNING 5 BYGGA NYTT I GAMMAL BYGD 79 EKERÖ 37 SÖDRA FÄRINGSÖ 60 MÄLARÖARNA 9 VÄSTRA EKERÖ 38 Värdering 64 BILAGA Forntid 10 Värdering 41 Råd & rekommendationer 64 LAGSTIFTNINGEN 81 Historisk tid 12 Råd & rekommendationer 41 Kulturhistoriskt skydd 65 Modern tid 14 Kulturhistoriskt skydd 42 BILAGA KUNGSHATT 66 RIKSINTRESSEBESKRIVNINGAR 82 ADELSÖ 17 ÖSTRA EKERÖ 43 Värdering 67 Värdering 21 Värdering 46 Råd & rekommendationer 67 Råd & rekommendationer 21 Råd & rekommendationer 46 Kulturhistoriskt skydd 67 Kulturhistoriskt skydd 22 Kulturhistoriskt skydd 46 LOVÖN 68 BIRKA & HOVGÅRDEN 23 HELGÖ 47 Värdering 71 Värdering 26 Värdering 49 Råd & rekommendationer 71 Råd & rekommendationer 26 Råd & rekommendationer 49 Kulturhistoriskt skydd 72 Kulturhistoriskt skydd 27 Kulturhistoriskt skydd 49 DROTTNINGHOLM 73 MUNSÖ & KÄRSÖ 28 FÄRINGSÖ 50 Värdering 75 NORRA MUNSÖ 29 NORRA FÄRINGSÖ 51 Råd & rekommendationer 75 Värdering 31 Värdering 53 Kulturhistoriskt skydd 76 Råd & rekommendationer 32 Råd & rekommendationer 54 Kulturhistoriskt skydd 32 Kulturhistoriskt skydd 54

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 4 INLEDNING

Ekerö kommuns landskap har formats av Människan har alltid dragit nytta av na­ skeenden och företeelser under mycket turen och i takt med den tekniska utveck­ lång tid. Från tiden då inlandsisen drog sig lingen har man i allt större utsträckning tillbaka och de första kobbarna reste sig ur kunnat förändra landskapet. I modern tid havet fram till vår egen tid har landskapet är det närheten till storstaden som påver­ förändrats och formats. kat kommunen mest. När Stockholm väx­ I årtusenden var det naturen som stod te blev Mälaröarna en allt viktigare resurs för förändringsprocessen. Numera är det för huvudstaden. Från öarna hämtades så­ framför allt människan. De naturgivna väl byggnadsmaterial som livsmedel. Nu­ förutsättningarna utgjorde grunden för de mera är det framför allt inflyttningen och första ekeröborna. Landskapet med skog, uppförandet av nya bostäder som gör av­ odlingsbar mark och farbara vattenleder tryck i landskapet. skapade tidigt lämpliga livsvillkor. Det är kombinationen av naturens för­ I en tid när vattenvägarna var de vik­ utsättningar och människans handling­ tigaste och snabbaste transportvägarna ar som skapat dagens landskap och format hade Mälaröarna ett gynnsamt strategiskt Mälaröarnas karaktär. Landskapet rym­ läge. De arkeologiska och historiska läm­ mer därmed en berättelse och kunskap om ningarna i kommunen ger en bild av be­ invånarnas samlade resurser, ansträng­ tydelsen Ekerö haft för regionen och ri­ ningar, möjligheter och kapacitet. Det till­ ket. Tack vare landskapets förutsättningar för en berättelse som skapar identitet och uppstod Sveriges första stadsbildning här. tillhörighet för invånarna.

1. Mängden forn­ lämningar i Ekerö kommun understryker öarnas betydelse under förhistorisk tid. Bilden visar en runsten utanför Kungsberga. 1 EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 5 INLEDNING

Syfte I kommunens översiktsplan framgår att ska även fungera som inspiration och väg­ Kulturmiljöprogrammet bör hållas le­ ledning för kommunens nuvarande och vande. Sedan 1988 då det föregående pro­ kommande invånare. Avsikten är inte att grammet skrevs har kulturmiljön och i denna översikt ange exakt avgränsade synen på densamma förändrats. Före­ skyddsområden, utan sådana avvägning­ liggande kulturmiljöprogram är en kon­ ar får göras i varje detaljplan inom olika kretisering av kommunens översiktsplan områden. (antagen 2005) och ett underlag för den Kulturmiljöprogrammet utgår från var kommande översiktsplanen. kommunen befinner sig idag och tar sikte Detta kulturmiljöprogram har tagits på framtiden. Eftersom Ekerö befinner sig fram för att möta förändringarna i sam­ i en omfattande förändringsprocess är det hället. Vidare har syftet varit att vidga sy­ angeläget att slå vakt om kommunens uni­ nen på kulturmiljön från enskilda objekt ka värden. Med detta kulturmiljöprogram och riksintresseområden till att omfat­ tar man fasta på det som utgör Ekerös ta helheten och de värdebärare som hål­ identitet och på vars grund kommunen ska ler samman landskapet. Men den främsta utvecklas. Detta gäller inte minst med tan­ uppgiften har varit att upprätta råd och re­ ke på framtida infrastruktursatsningar i kommendationer för utpekade kulturmil­ regionen. jöer. Detta för att underlätta hantering­ en och tolkningen av de krav som ställs i Varsam utveckling Plan- och bygglagen gällande skydd av och Kulturmiljön är en angelägenhet för alla. varsamhet om kulturmiljöer. Kulturmil­ Den bidrar till välbefinnande, god miljö, in­ jöprogram ska fungera som en vägledning spiration, upplevelser och tillhörighet. Ett i samhällsplaneringen - en guide till håll­ av kommunens övergripande mål är att bar utveckling där Mälaröarnas unika ka­ Ekerö kommun ska utvecklas med försiktig­ raktär och attraktivitet tas tillvara. Det het och omtanke. Expansion ska ske på ett

1. Ursprunglig armatur och mätinstrument i maskinhallen på Lovö vattenverk. 1 EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 6 INLEDNING

sådant sätt att varken miljövärden, kultur­ ortsbandet (Ekerö, Stenhamra och södra värden eller framtida utveckling äventyras. Färingsö), Drottningholmsmalmen samt Idag är bebyggelsetrycket högt i kom­ Ekebyhovs slottsområde bidragit med mer munen, detta medför nya planeringsutma­ detaljerad information. ningar. Bland annat sker nyetableringar Ambitionen har varit att tillvarata kun­ av bostäder och permanentning av fritids­ skapen i det tidigare programmet och hus i snabb takt. Dagens samhällsplane­ komplettera med råd och rekommen­ ring och exploatering skapar ramarna för dationer så att programmet blir ett til�­ framtidens användning av landskapet. lämpbart verktyg i den kommunala Det vi gör och bygger idag avgör kom­ samhällsplaneringen. mande generationers förutsättningar och Programmet gör inte anspråk på att livsbetingelser. peka ut någon miljö som mer värdefull än någon annan eftersom alla objekt till­ Ett nytt kulturmiljöprogram sammans utgör kulturlandskapet och vårt Kulturmiljöprogrammet har tagits fram kulturarv. I detta program avhandlas dä­ 1 med utgångspunkten att kulturmiljön är remot objekt som utgör landskapets sam­ en resurs, en möjlighet och förutsättning manfogade kitt, objekt som behövs för att för utveckling och hållbarhet. Det nya pro­ göra landskapet läsbart, unikt och intres­ 1. Samspelet mellan grammet är en utveckling av det befintli­ sant. Förändringarna i kommunen har natur och kultur ga och politiskt antagna, kulturmiljöpro­ krävt viss översyn av de tidigare utpekade kan ta sig många grammet ”Mälaröarna – Kulturhistoriska miljöerna. uttryck, här ett ex­ miljöer” från 1988 (reviderad 1994) av Pe­ empel från Adelsö. ter Bratt. ”Mälaröarna” är framtaget med Innehåll och upplägg ambitiösa inventeringar och kartläggning­ Programmet är upplagt på följande vis: 2. Inressant ar av kulturarvet i kommunen. Dessa in­ Först beskrivs Mälaröarna och dess his­ ­modernistisk venteringar och beskrivningar har fung­ toria översiktligt. De historiska skeenden ­bebyggelse åter­ erat som underlag för de värderingar och och företeelser som haft störst betydel­ finns på flera plat­ rekommendationer som ingår i detta pro­ se för formandet av Mälarörnas landskap ser i kommunen, gram. Dessutom har senare framtagna redovisas. Därefter följer en beskriv­ här i Stenhamra på kulturmiljöanalyser av bland annat Tät­ ning av kommunens kulturmiljöer med 2 Färingsö

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 7 INLEDNING

­tillhörande värderingar och rekommenda­ tioner. Kommunens öar redovisas var för sig, de större öarna har delats in i mindre områden. Indelningen av de större öarna är grov men ger en fingervisning om skift­ ningar i landskapets karaktär. Varje beskrivning av en ö eller ett om­ råde inleds med en karta där det aktuella området är markerat. På kartorna har även riksintresseområdenas värdekärnor mar­ kerats med svart kontur, vilket enligt över­ siktsplanen avser de mest intressanta om­ rådena där de kulturhistoriska aspekterna särskilt skall beaktas. I slutet av programmet finns bilagor med råd för den som ska bygga i kommu­ nen samt redovisning av gällande lagar och riksintressen. Samtliga fotografier är tagna av White arkitekter om inget annat anges. Kart- illustrationer är gjorda av Jakob Pontén och Matilda Nilsson, Ekerö kommun.

1. Hovgården på Adelsö. 1 EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 8 MÄLARÖARNA

Ekerö kommun utgörs av en ­myllrande skärgård, bestående av cirka 140 öar, ­kobbar och skär i Mälaren. De störs­ ta ­öarna är Adelsö, Björkö, Ekerö med Munsö, Lovön och Färingsö. Kommunen är en del av Stockholms län och omfattar 216 kvadratkilometer. Största delen av kommunen består av skogsbeklädd morän eller öppna sedi­ mentsytor, de senare är oftast odlings­ mark. Längs öarna Ekerö-Munsö sträck­ er sig en rullstensås som är en del av Uppsalaåsen. Ekerö har idag drygt 26 000 ­invånare. Befolkningen är koncentrerad till central­ orten Ekerö där också stora delar av kom­ munens bebyggelse återfinns. Den andra stora orten i kommunen är Stenhamra på Färingsö. I detta kapitel redovisas företeelser som anses haft störst betydelse för ­formandet av Mälaröarna. Redovisningen ­sträcker sig från forntida lämningar till samtida bostadsbyggande.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 9 MÄLARÖARNA

FORNTID Ett fornlämningslandskap Ekerö kommun är mycket fornlämnings­ Från järnåldern finns olika typer av 1. Tidiga tätt och fyndplatser återfinns över hela lämningar, bland annat gravhögar och utgrävnings- kommunen, vilket framgår av Riksantik­ fornborgar. På Mälaröarna finns elva läm­ arbeten vid varieämbetets fornminnesregister. De ningar av fornborgar som på järnåldern Hovgården 1916. äldsta fornlämningarna på Mälaröarna är fungerade som försvarsanläggningar. Fyra Foto: RAÄ från tillfälliga bosättningar som daterats av dessa anläggningar har även funge­ till stenåldern. rat som boplatser. Fornborgarna återfinns Under bronsåldern förändrades land­ vanligtvis nära vattnet på strategiska lä­ skapet genom landhöjningen och förut­ gen vid segellederna. sättningarna för mer stadigvarande bo­ Från tiden runt 1000-talet e.kr. härrör ende förbättrades. Bronsålderslämningar flera runstenar i kommunen. Runstenarna återfinns i stora delar av kommunen. Det är våra äldsta bevarade originaldokument har påträffats åtta gravfält från tiden. De på det svenska språket. De är därmed vik­ 1 största och mest komplexa finns på Adelsö tiga länkar till forntiden. Ursprungligen och Lovön. Bronsåldersgravar som har un­ placerades de ofta i strategiska lägen, till dersökts har daterats till cirka 500 före exempel intill farvägar. De är vanligtvis Kristus, dvs. i slutet av bronsåldern. Vid från tiden då Sverige kristnades och flera denna tid beräknas cirka 700 personer ha av dem innehåller kristna budskap. 2. Information­ bott på Mälaröarna. skarta redov­ Under järnåldern (500 f Kr och 1050 e isande vissa av Kr) tillkom fler gårdar på Mälaröarna och de arkeologiska antalet bofasta ökade. Lämningar från fynd som gjorts denna tid återfinns framförallt på Adelsö, på Helgö. Finns Ekerö, Lovön och kring Färentuna. idag att beskåda på Helgö. Foto: Ekerö kommun 2

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 10 MÄLARÖARNA

Handel med utlandet Under järnåldern etablerades en livlig han­ I slutet av 900-talet övergavs Birka, det del med utlandet. Förutom handel med öv­ är ännu oklart varför. Istället övertog Sig­ riga Skandinavien och Baltikum, förekom tuna Birkas funktion som centralort och handel med kontinenten och fjärran öst­ handelsplats i Mälardalen. ern via olika mellanhänder och handelsle­ Även efter att Mälaröarnas roll som han­ der. Under 400-talet växte Helgö fram som delscentrum för Sverige upphört hade öar­ en central handels- och verkstadsplats i nas centrala och strategiskt läge betydelse Mälardalen. Föremål tillverkade på Helgö under medeltiden och framöver. De ägo­ har påträffats på flera platser utanför Sve­ strukturer som uppkom under medeltiden riges gränser. och stormaktstiden är delvis intakta och Fynd på Helgö visar att platsen blomst­ har spelat en avgörande roll för bebyggel­ rade på 400- och 500-talet, var­efter verk­ sens och landskapets karaktär. samheten avtog successivt. Handeln fortgick dock in på 700-talet. Föremål da­ terade till 600- och 700-talet visar att handelsvägarna bland annat sträckte sig till de brittiska öarna. På 700-talet växer Birka på Björkö fram som den viktigaste handelsplatsen i Mä­ lardalen. Birka med motsvarande läge som Helgö, övertar funktionen som handels­ centrum och på platsen uppstår det som anses vara Sveriges första stadsbildning. Staden anlades av kungen som övervakade och beskyddade Birka från Hovgården på Adelsö. Under stadens storhetstid bodde det mellan 700–1000 personer i Birka. 1. På Helgö har en indisk Buddastaty hittats, vilket visar på långväga handelskontakter. Foto: A. Nordström, Stockholms läns museum. 1

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 11 MÄLARÖARNA

HISTORISK TID Åtta kyrkor och ärkebiskopens bostad Kungsgårdar och kungliga slott Till de mer påtagliga inslagen i landska­ Det medeltida kungsgårdssystemet är en pet hör kyrkorna vars torn syns långväga annan faktor som haft betydelse för Mä­ ifrån. Kyrkorna utgör viktiga landmärken laröarnas landskap. Än idag finns medel­ i landskapet där de oftast är traktens älds­ tida ägostrukturer kvar som påverkat hur ta byggnad. markerna disponerats och använts. När Mälardalen och Sverige kristnades Kungsgårdarna var gods som anslagits runt 1000-talet började kyrkor uppföras. I till kungens förfogande. De var gårdar som Sverige, och således också på Mälaröarna, fungerade som husrum och försörjning kom vanligtvis de första kyrkorna att upp­ för den kringresande kungen med följe. På föras i trä för att sedan succesivt ersattas gårdarna bodde kungens utsände (fogde). av murputsade kyrkobyggnader. De mu­ Det var via kungsgården och fogden som rade kyrkorna i Ekerö kommun är alla på­ landsbygden kontrollerades och styrdes. började under andra halvan av 1100-­talet. Den första kungsgården på Mälaröar­ Att Mälaröarna bebyggdes med åtta sten­ na var Hovgården på Adelsö. Denna hade 1 kyrkor under tidig medeltid visar att byg­ redan under Vikingatiden ställning som den hade en viktig ställning och stora kungsgård för svearnas kung. Flera går­ tillgångar. dar instiftades runt om på öarna och cir­ Ärkebiskopen, som var en stor politisk ka 80% av alla gårdar ägdes av kronan och och ekonomisk maktfaktor, bodde tidvis innefattades i kungsgårdssystemet. De på Bona på Munsö under medeltiden. Det­ båda kungsgårdarna Torvesund, senare ta visar på Mälaröarnas fortsatta centrala Drottningholm, och Svartsjö kom att bli 1. Hilleshög kyrka­ roll för Sverige som rike. kungliga slott. Landskapet kring de båda är en av de åtta slotten är än idag präglat av den kungli­ medeltida sten­ ga närvaron samt av de till slotten hörande kyrkorna i kom­ torp- och gårdssystemen. munen.

2. Husby gård på Munsö har anor från järnåldern. 2

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 12 MÄLARÖARNA

Herrgårdsbygd På Munsö, Kärsö och västra delen av Ekerö finns inte mindre än sju herrgårdar, va­ rav Stavsund och Kärsö är de bäst beva­ rade. Herrgårdarna och säterierna har genom sina stora markinnehav format landskapets karaktär och bidragit till att det öppna odlingslandskapet har bevarats. Till gårdarna hör en komplex landskaps- och bebyggelsebild som omfattar parker, ­alléer, ekonomibyggnader, arbetarbostä­ der och torpbebyggelse. Dessutom ingår olika former av mark- och vattenområden som brukats och formats. Herrgårdsbygden har framför allt sitt 1 ursprung i 1600-talet. Under stormakts­ tiden belönades adeln med säterier för sina insatser i krig eller statsförvaltning­ en. Inte mindre än 31 säterier instiftades på Mälaröarna varav 20 på Adelsö, Munsö och Ekerö. Skattefrihet kunde uppnås om 1. Kärsö gård det uppfördes en ståndsmässig byggnad är ett av de mer på ägorna. Detta gjordes endast på ett få­ ­ståndsmässigt tal av säterierna vilket resulterade i att två bebyggda tredjedelar av säterierna drogs in under ­säterierna på reduktionen i slutet av 1600-talet. Av de Mälaröarna. som blev kvar var majoriteten belägna på Munsö-Ekerö. 2. Norrby gård på Munsö grundades 2 under 1600-talet.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 13 MÄLARÖARNA

MODERN TID Storstadsnära landsbygd I kommunen finns en rad lämningar som är kopplade till Stockholms utbyggnad, fram­ för allt från andra halvan av 1800-talet. Under denna period tredubblades Stock­ holms befolkning vilket avspeglade sig i byggandet. Enklast och billigast var att ta byggnadsmaterial från Mälarområdet. Från Mälaröarna hämtades framför allt sten, grus och sand samt lera till tegel. Detta resulterade i stora och påtagliga in­ grepp i landskapet. Lämningar från tegel­ bruk förekommer men det är resterna från täktverksamheten som är mest påtagliga. I Stenhamra på Färingsö finns rester­ na av ett stenbrott med tillhörande be­ byggelse. Utmed Uppsalaåsen på Munsö och Ekerös östra sida har det funnits flera grustäkter varav en fortfarande är i bruk. Ett exempel på en nedlagd täkt är Husby­ gropen på Munsö som idag är ett populärt utflyktsmål. Ett annat är Sandudden som bebyggts med bostäder. Det stockholmsnära läget innebar även 1. Husbygropen att kommunen tidigt varit populärt som på södra ­Munsö sommarnöje. På 1800-talet uppfördes är en av flera sommarvillor åt rika Stockholmare. Un­ grustäkter som der 1900-talet tillkom fler områden med satt stora spår i fritidsbebyggelse. 1 landskapet. EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 14 MÄLARÖARNA

Nya kommunikationer Odlingar och fiske Attraktiv villakommun och Hästnäring Det strategiska läget i Mälaren var länge Såväl odling som fiske var viktiga för den arbetspendling Under de senaste decennierna har hästen den viktigaste drivkraften i öarnas utveck­ egna försörjningen för de boende på Mä­ Sedan 1970 har Ekerö kommun fördubblat och hästnäringen fått allt större betydel­ ling. Med överblick över de viktiga segelle­ laröarna. Närheten till huvudstaden med­ sin befolkning, vilket har skapat ett högt se i kommunen, vilket återspeglas i land­ derna kontrollerades handeln till och från förde att dessa båda näringar kom att bebyggelsetryck med många nya bostäder skapet. Tidigare odlad mark har inhägnats Mälardalen. Vattenvägarna var de vikti­ bli viktiga inkomstkällor för befolkning­ och tillhörande service. Framför allt har och används som hästhagar och paddock­ gaste och enklaste transportvägarna ända en. Med den stora befolkningsökningen i villabebyggelsen ökat kraftig. I området ar. Med hästnäringen följer även nya bygg­ in på 1900-talet. Möjligheten att transpor­ Stockholm skapades efterfrågan på sådana kring östra Ekerö och södra Färingsö är nader som stall och ridhus. tera utmed landsvägarna var begränsad produkter. På öarna anlades trädgårdsod­ småhusbebyggelse från 1900-talets andra Utöver den professionella hästnäring­ eftersom vägarna ofta var leriga och svåra lingar som försåg Stockholmare med frukt hälft dominerande. en har möjligheten att kunna kombinera att färdas på. och grönsaker. Senare kom även blommor Ekerö centrum och närliggande cen­ hästägandet med förvärvsarbete ökat i po­ Det var tack vare vattenvägarna som det att bli en viktig produkt. Än idag bedrivs trumområden uppfördes under 1980-ta­ pularitet. För detta är Ekerös lantliga ka­ uppstod forntida handelsplatser på Mälar­ stora trädgårdsodlingar och växthusverk­ let med flerfamiljshus, radhus, butiker och raktär och storstadsnära läge idealiskt. öarna. Av samma orsak kom öarna att bli samhet runt om i kommunen. samhällsservice. viktiga för kungamakten och kyrkan un­ Förutom odlingar försåg Mälaröar­ Bebyggelsetrycket under de senaste de­ der medeltiden samt för den framväxande na Stockholm med färsk insjöfisk. Fisket cennierna har varit fortsatt högt. Under adeln under stormaktstiden. var väl utbyggt men fick ett abrupt slut på 1990- och 2000-talet tillkom inte min­ I samband med att ångbåtar började 1960-talet på grund av förhöjda halter av dre än 2 475 villor i kommunen. Dessa är trafikera Mälaröarna i mitten av 1800-ta­ miljögifter. framför allt uppförda i anslutning till be­ let förenklades kontakten med huvudsta­ fintlig bebyggelse i villaområden och byar. den. Detta bidrog till en utökad handel, ex­ De huvudsakliga näringarna i kommu­ ploatering av täkterna och sommarvillor. nen är idag servicesektorn följt av jord- Med bilismens framväxt på 1920-talet och trädgårdsbruk. Två tredjedelar av och framåt blev landsvägarna allt viktiga­ befolkningen förvärvsarbetar utanför re. Fler transporter skedde via landsvägar­ kommunen. De vanligaste kommunerna na varvid vägnätet förbättrades och utöka­ att arbetspendla till är Stockholm, des. Delar av den äldre vägstrukturen går Sundbyberg och Solna. fortfarande att utläsa i landskapet. Idag är vägnätet den viktigaste kommunika­ tionsvägen och drivkraften i den pågående inflyttningen.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 15 MÄLARÖARNA

2

1. Mälaröarnas historia och fram­ växt sträcker sig tillbaka till forn­ tid. Många fornlämningarna är till­ gängliga för allmänheten och vissa är ­tydligt utmärkta.

2. Variationen mellan gårdarna på Mälaröarna är stor. Här exemplifi­ erad av Grindby gård på Adelsö.

3. Utvinningen av naturresurser på Mälaröarna har påverkan landska­ pet sedan 1800-talet, här är lämnin­ gar från stenbrottet i Stenhamra. 1 3 EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 16 ADELSÖ

Adelsö är den västligaste av Ekerös stora Bebyggelsens struktur är övervägande öar, belägen mellan Norra och Södra gles. På öns södra del är den koncentrerad Björkfjärden. Ön saknar fast landför­ i ett fåtal byar, medan den på norra delen bindelse. består av ensamliggande gårdar eller torp. Landskapet på Adelsö skiljer sig från öv­ Utöver ovanstående bebyggelse förekom­ riga öar i kommunen eftersom det är hög­ mer flera områden med fritidshus intill länt och har stora skogsbevuxna berg- och vattnet. Vägnätet som förbinder bebyggel­ moränområden. Det gäller framför allt sen är i huvudsak oförändrad sedan mit­ norra delen där skogen endast är uppbru­ ten av 1800-talet. Landsvägen löper runt ten av ett par smala och uppodlade dal­ hela ön med stickvägar mot vattnet och gångar. Landskapet på den södra halvan är bebyggelse. mer varierat med ett öppet slättlandskap

Adelsö ringväg uppbrutet av moränkullar, skogspartier Forntid Färjelinje till Munsö och bebyggelsegrupper. Adelsö hade stor betydelse under Sveri­ Strandlinjen kantas till stor del av skog ges bildande. En bidragande orsak till det­ Riksintresse för kulturmiljövården, värdekärnor vilket bidrar till att dalgångarna och övrig ta var öns strategiska läge i anslutning till

Områdesbestämmelser för kulurmiljön odlingsmark ligger skyddad. och överblick över farlederna. Arkeologiska lämningar tyder på att ön Sockencentrum vid Adelsö kyrka/Hovgården besöktes redan på stenåldern, men det är under bronsåldern som Adelsö fick sta­ Adelsö kyrka digvarande bosättningar. I anslutning till

Ruinerna efter Alnsö hus/Kungshögarna torpet Portugal ligger kommunens störs­ ta gravfält från bronsåldern som består Stenby gård av 60-talet enskilda anläggningar. Under järnåldern tillkom flera gårdar på ön vilket Tofta gård framgår av förekomsten av gravfält från ti­

Hanmora gård den. Bebyggelsen fördubblades under Ven­ deltiden (ca 550 e.Kr.–800 e.Kr.) och ex­ Adelsö gamla prästgård panderade än mer under vikingatiden (ca Torpet Portugal 800 e.Kr.–1100 e.Kr.).

Kuröns behandlingshem

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 17 ADELSÖ

Kring Kristi födelse etableras bebyggel­ Större gårdar på Adelsö sen vid Hovgården. Hovgårdens fornläm­ Norr om Hovgården och Adelsö kyrka ningsområde omfattar tre kungshögar återfinnsStenby gård, vilken omnämns med en diameter på 45 meter och ett grav­ som säteri på 1650-talet. Manbyggnaden fält med 124 gravar daterade till såväl äld­ fick sitt nuvarande utförande i nygusta­ re som yngre järnålder. Kungshögarna och viansk stil på 1920-talet. Till Stenby gård en runsten visar att Hovgården troligtvis hörde flera torp belägna väster om gården var en kungsgård redan under vikingati­ samt arbetarbostäder. den. Fynd på platsen antyder att kungs­ På Adelsös västra sida ligger Tofta gården anlades samtidigt med Birka, d.v.s. herrgård. Gården omnämns för för­ på 700-talet. sta gången i skriftliga källor i slutet av 1200-talet. Fram till 1530, när kronan Adelsö kyrka – Hovgården köpte in gården, växlade ägandet mellan Hovgårdens betydelse sträckte sig in på släkter som Bonde, Vasa och Sture. medeltiden då palatset Alsnö hus grundas. I anslutning till Tofta herrgård ligger På Alsnö hus utfärdade Magnus Ladulås även Hanmora herrgård som ursprung­ Alsnö stadga som anses konstituera fräl­ ligen var ett torp tillhörande Tofta. De set/adeln. båda herrgårdarna fick samma ägare 1810 I anslutning till Hovgården ligger Adelsö och har sedan dess sambrukats. Området kyrka från 1100-talet. Det finns indika­ kring de båda gårdarna är rikt på fornläm­ tioner på att dagens stenkyrka föregicks ningar. Gårdarna utmärker sig genom sin av en träkyrka. Interiört återfinns en dop­ byggnadsålder och då de ligger inom riks­ funt från 1100-talet och ett krucifix från intressets kärnområde. På öns södra del 1. Alsnö hus låg på en höjd som blickade över Björkfjärden. 1300-talet. återfinns ävenAdelsö gamla prästgård, I förgrunden1 syns rester från grunden. På platsen för Hovgården och Alsnö uppförd under 1700-talet. hus fanns enligt källor en samlad bybild­ ning under 1700-talet. Idag finns endast Skog och mark en gård kvar av sockencentret, resten flyt­ Adelsö har en ålderdomlig landskaps­ tades ut i samband med laga skifte på karaktär som än i dag präglas av skogs- 1800-talet. Jordbruksmarkerna har sedan och jordbruk. Ägostrukturerna har del­ dess inte förändrats. vis gamla anor med före detta sätesgårdar

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 18 med intilliggande fornminnesområden, odlingsmarker, torp och arbetarbostäder. På de delar av ön som har ett öppet od­ lingslandskap har bebyggelsen historiskt sett förlagts på åkerholmar och liknande förhöjningar i terrängen, s.k. impediment. Under 1900-talet har bebyggelse tillkom­ mit som delvis bryter mot detta mönster.

Fritidhusområden Adelsös sjönära och isolerade läge har ­bidragit till öns populäritet för fritids­ boende. Förhållandevis stora tomt­ områden med fritidshus uppfördes under andra halvan av 1900-talet. Dessa åter­ finns på öns södra sida samt intill färje­ läget. ­Karaktäristiskt för fritidshusområ­ dena är att de ligger dolda i skogsterräng.

Kurön Kurön tillhör Adelsö socken och ön ägs se­ dan 1912 av Frälsningsarmén som bedri­ ver behandlingshem för missbrukare. Be­ handlingshemmet är uppbyggt som ett 1 2 eget samhälle där klienterna deltar i olika 1. Den norra delen av Adelsö domineras av skog. 2. Adelsö gamla prästgård ligger i ett öppet arbetslag med jord- och skogsbruk, träd­ odlingslandskap med skogen i fonden. gårdsarbete, reparation, underhåll m m. På ön finns omkring 25 byggnader, i övrigt består ön av åker- och skogsmark.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 19 ADELSÖ

2

1. Odlingslandskapet på Adelsö präglas av ett fåtal gårdar samt mindre byformationer vid skogs­ brynen.

2. Gårdarna på Adelsö har äldre karaktär, här en ekonomibyggnad vid Tofta.

3. Stenby gård är en av gårdarna på 1 3 Adelsö som varit säteri. EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 20 ADELSÖ

VÄRDERING RÅD & REKOMMENDATIONER Landskapet på Adelsö berättar om ett Ett konserverat historiskt landskap Adelsös kulturlandskap respekteras maktcentrum i ett förhistoriskt Sverige Efter att landsvägen övertog vattnets roll • Bebyggelse bör koncentreras till och om en jordbruks- och skogsbygd som som den viktigaste kommunikatonsleden, ­befintliga bebyggelsegrupper. på senare tid även blivit populär för fri­ hamnade Adelsö i ett perifert läge. Detta • Bebyggelse i öppet odlingslandskap bör tidsbebyggelse. har bidragit till lägre exploatering och att undvikas. det historiska landskapet bevarats. Detta • Öns skogskaraktär bör värnas. Ny Unik bygd förstärks ytterligare genom delvis beva­ bebyggelse bör inte tillåtas inom orörda Fornlämningarna, den före detta kungs­ rade ägostrukturer. Odlingslandskapet är skogsområden. gården, Alsnö hus och samhörigheten med i stor utsträckning oförändrad sedan åt­ • Ny bebyggelse bör anpassas i storlek, Birka, vittnar om att Adelsö hade en cen­ minstone mitten av 1800-talet. material, färg och placering till befintlig tral roll för det svenska riket under järn­ Herrgårdarna Tofta och Hanmora käne­ bebyggelse. åldern och tidig medeltid. Här fanns även tecknas av en stilmässig lågmäldhet som bronsåldersbosättningar som hör till de bör bevaras. Gravfälten vid Tofta antyder Världsarv och buffertzon mest betydelsefulla från sin tid på Mälar­ att platsen bebotts sedan äldre järnåldern. Se nästa kapitel. öarna. Den ovanligt rika fornminnesmiljön vit­ Det tillgängliga fornlämningslandskapet tar om tidiga handelsförbindelser, ekono­ skall respekteras misk och politisk expansion. Miljön vid • I landskap där fornlämningar är en Hovgården belyser den första stadsbild­ central del får inte bebyggelse uppföras ningen i landet, hur den styrdes och hur så att den förhindrar allmänhetens samhällskicket konstituerades. tillgänglighet till fornlämningarna eller Birka-Hovgården är sedan 1993 upp­ fornlämningsområdena. Bebyggelse eller tagen på UNESCOS världsarvslista vil­ anläggningar får inte skymma eventuella ket visar att platsens historiska värden utblickar mot fornlämningarna. även är intressanta ur ett internationellt perspektiv.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 21 ADELSÖ

KULTURHISTORISKT SKYDD Områdesbestämmelser Kyrkligt kulturminne Området kring Adelsö kyrka är skyddat Kyrkobyggnaden och kyrkogården är med områdesbestämmelser som bland an­ skyddad i enlighet med Kulturmiljölagen nat reglerar ny bebyggelse. Nya byggnader (kap. 4). och förändring av befintlig bebyggelse ska utformas med hänsyn till de kulturhisto­ Fornlämningar riska värdena. Bygglovsplikten är utökad Fornlämningar skyddas i enlighet med vilket bland annat innebär att rivningsåt­ Kulturmiljölagen (kap. 2). gärder och uppförande av ekonomibyggna­ der är lovpliktiga i området.

Riksintresse för kulturmiljövården Stora delar av Adelsö är av riksintresse för kulturmiljövården, riksintresset omfattar Adelsö - Björkö - Birka. I motivet för riks­ intresset lyfts fornlämningsmiljön och Al­ snö hus fram särskilt. Vidare omnämns vägnätets gamla anor, den öppna jord­ bruksbygden, m.m. (Se sida 78).

Världsarv Delar av Adelsö utgör bufferzon åt världs­ arvet Birka och Hovgården. Buffertzonen är ej fastslagen och tillsvidare fungerar riksintresset som buffertzon.

1. Adeslö kyrkas interiör. 1 EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 22 BIRKA & HOVGÅRDEN Världsarv - fastställd gräns

Världsarv - föreslagen buffertzon (i överensstämmelse för riksintresset för KMV)

Björkö är belägen söder om Adelsö i södra Adelsö kyrka/Ansgarskapellet på Björkö Björkfjärden. Det är en relativt liten ö som Ansgarskorset saknar fast landförbindelse. Björkö har under lång tid varit och är än Ruinerna efter Alnsö hus/Kungshögarna idag en utpräglad jordbruksbygd. Fram Björkö radby till förra sekelskiftet var bebyggelsen på ön samlad i Björkö by då den skiftades och fyra gårdar flyttades ut. Tre gårdar finns fortfarande kvar i byn. Det Björkö annars förknippas med är Birka och de många fornlämningarna. Arkeologiska lämningar tyder på att det förekom kortvariga bosättningar redan på bronsåldern. Sin första fasta befolkning fick Björkö under yngre järnåldern. Med grundandet av Birka ökade befolkning­ en på ön markant, vilket tre stora gravfält vittnar om. Det största, Hemlanden, om­ fattar 1 600 gravar och är Sveriges största gravfält. Tillsammans med Hovgården på Adelsö är Björkö upptaget på UNESCOS världs­ arvslista. UNESCOs motivering lyder: ”Birka-Hovgårdenområdet är ett väl be­ varat exempel på vikingarnas handelsnät­ verk under de tvåhundra år då de expan­ derade ekonomiskt och politiskt i Europa. Birka är en av de mest kompletta och orör­ da vikingatida handelsplatserna från åren 700–900.”

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 23 BIRKA HOVGÅRDEN

Vikingastaden De tusentals förhistoriska lämningarna på ket kunnat påvisas vid utgrävningar i och ön påvisar att det tidigt funnits en sam­ kring Birka där föremål från hela konti­ lad bebyggelse på Björkö: Vikinga-staden nenten påträffats. Handelsvarorna som Birka. Staden anlades i slutet av 700-talet, lämnade Birka var vanligtvis jaktvaror vilket är cirka 100 år efter att den första som exempelvis pälsar och hudar. För­ permanenta gårdsbebyggelsen etablerades utom handel ägnade man sig främst åt på ön. Birka räknas som Sveriges första hantverk. stadsbildning och som sådan var den cen­ När Birka var som störst bestod befolk­ tralort för handel till och från Mälardalen. ning av cirka 1 000 personer. På 800-­talet Birka anses ha övertagit Helgös tidigare gjordes försök att kristna staden vilket in­ ställning som handelscentrum i mälarda­ itialt var framgångsrikt, kristna och hed­ len (se kapitel Helgö). ningar levde sida vid sida tills de krist­ Staden hade en tydlig struktur na missionärerna fördrevs från staden. som handelsplats med tät samlad I slutet av 900-talet övergavs Birka och bebyggelse avgränsad med pallisad dess ställning som centralort övergick till 1 (befästningsverk som består av stockar Sigtuna. nedtryckta i marken) och en stor hamnanläggning. Nyligen utförda marin- Ansgars monument och kapell arkeologiska undersökningar visar att Inför 1 000-årsjubileet år 1834 av Anskars hamnanläggningen var betydligt större än kristna missionsresa, restes Ansgarskor­ vad man tidigare antagit. set på Borgberget, Björkö. Monumentet är Grundläggningen av staden anses vara uppkallat efter Sankt Ansgar, som intro­ noggrant överlagd och planerad av svea­ ducerade kristendomen i norden. kungen, detta för att behålla kontrollen och makten över handeln med östersjöre­ gionen. Kungen bodde tidvis på Hovgår­ 1. Ansgarskorset på Borgberget med den på Adelsö, vilket var ett mycket strate­ Björkfjärden i bakgrunden. giskt läge. Från Adelsö kunde sveakungen Foto B. Lundberg /RAÄ. kontrollera och skydda handeln vid Birka. 2. Husrekonstruktion i vikingabyn. Handel bedrevs med hela Europa, vil­ Foto B. Lundberg /RAÄ. 2

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 24 BIRKA HOVGÅRDEN

100 år senare, på 1930-talet, byggdes Ett fåtal andra platser inom Mälardals­ ­Ansgarskapellet. Kapellet är ritat av den området kan jämföras med den historia välrenommerade arkitekten Lars Israel och den komplexitet som finns represente­ Wahlman. rad här. Ifrån Hovgårdenområdet, med sin pla­ Radbyn cering på en utstickande udde, erhålls god I det öppna kulturlandskapet på norra de­ översikt över Björkö och Birka med dess len av ön ligger en radby. Sin nuvarande vattenleder.. Detta rumsliga förhållande, i prägel fick byn kring sekelskiftet 1900 då kombination med maktsymboliken ifråga laga skifte genomfördes. Före skiftena be­ om kungshögar och hamnanläggning stod byn av nio gårdar, idag finns tre går­ samt kulturlager och arkeologiska fynd dar kvar. Boningshusen som är uppförda i från vikingatid, vittnar om ett avsiktligt liggtimmer är välbevarade. planerat geografiskt förhållande mellan kungsgården och handelsstaden. Hovgården Likaså visar Hovgårdens medeltida his­ Hovgården, vilket avser området omkring toria, med placeringen av Alsnö hus i di­ Adelsö kyrka, har ett stort antal fornläm­ rektkontakt med vikingatidens kungsgård ningar från järnåldern och medeltiden, och de tre kungshögarna, att cirka år 500–1300 e.kr. man avsiktligt ville associeras med järn­ På platsen finns tydliga arkeologiska ålderns främsta härskare inom Mälarom­ spår av bosättning, kungs- och storhögar, rådet. Att anlägga ett residens på denna gårdsgravfält, hamnanläggning med run­ traditionsbundna, symboliska och stra­ sten samt bryggor och båthus. På platsen tegiskt belägna plats framhäver dåti­ står också ruinen efter Alsnö hus, ett tegel­ dens kungadynastis önskan att legitimera palats ifrån 1200-talet som byggdes ovan­ maktposition. Mycket pekar på att Hov­ på en tidigare anlagd terrass. gården fungerade som maktcentrum och Det äldre järnåldersgravfältet ligger säte för samhällets ledare under en lång några hundra meter nordväst om det cen­ tidsperiod. trala Hovgårdenområdet där bland annat de stora kungshögarna ligger.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 25 BIRKA HOVGÅRDEN

VÄRDERING RÅD & REKOMMENDATIONER Fornlämningslandskapet Ansgarsmonumentet och kapellet Världsarv och buffertzon Birka och Hovgården är en unik plats med Korset och kapellet står som monument • Inom världarvsområdena får endast åt­ lämningar efter det som anses vara Sveri­ över kristendomens intåg i Sverige. Korset gärder vidtas som bidrar till att världs­ hindrar allmänhetens tillgänglighet till el­ ges första stadsbildning. Platsen berättar vittnar om nationalromantiken som rådde arvsstatusen kan upprätthållas. ler upplevelse av fornlämningarna eller om politisk och ekonomisk makt under vi­ under 1800-talet. Kapellet besitter dessut­ • Inom buffertzonen får endast åtgär­ fornlämningsområdena. Bebyggelse eller kingatiden och medeltiden samt om lång­ om högt arkitekturhistoriskt värde. der vidtas om dessa inte bedöms påverka anläggningar får inte skymma eventuella väga handelsförbindelser. Det är även plat­ världsarvet. utblickar till fornlämningarna. sen där kristnandet av Sverige inleddes. Kulturlandskap och centralbygd • Inom buffertzonen ska de kulturhistoris­ • Områdesbestämmelser bör upprättas för Birka är en stor kunskapskälla till Björkö by är den bybildning i kommunen ka värdena vara styrande. Tillägg i land­ världsarvsområdet för att trygga världsar­ livet under vikingatiden och till framväx­ som bäst bevarat en äldre karaktär. Det skapet får endast ske om de anses stärka, vets förvaltning och fortlevnad. ten av en central administration. Idag bru­ gäller såväl de enskilda husen som helhe­ tillgängliggöra eller på annat sätt bidra till kas landskapet som besöksmål med rekon­ ten. Byn är ett pedagogiskt och representa­ världsarvet. Att bygga för att förstärka kultur- struktioner av Birkas bebyggelse. tivt exempel på hur en bybildning på Mä­ • All bebyggelse inom buffertzonen som värdena Den vikingatida helhetsmiljön omfattar laröarna kunde te sig i slutet av 1800-talet. omfattas av lovplikt bör prövas restrik­ • Ny- och tillbyggnad är endast lämplig om hela Björkö. På Adelsö omfattas den tidiga tivt och ny bebyggelse bör endast uppfö­ det uppförs i syfte att förstärka eller till­ kungsgården som övervakade handeln på ras om den anses stärka världsarvets sta­ gängliggöra världsarvet. Birka. Dessa miljöer ger inblick i hur sam­ tus, tillgänglighet eller på annat sätt bidra hället fungerade och organiserades. till världsarvet. Handläggning av ärenden inom buffertzonen bör ske i samråd med Marina fornlämningar antikvarisk kompetens. Under vattenytan, dold för betraktaren, • Kommunen ska arbeta för att buffertzo­ finns stora arkeologiska lämningar i an­ nens omfattning bestäms och antas. slutning till Birka. Dessa lämningar är vik­ • Individuella riktlinjer kan lämpligen tas tiga och till stora delar outforskade källor fram för särskilt känsliga fastigheter för till kunskap om våra förfäder. att bygglov ska kunna lämnas i eller nära världsarvet. • Fornlämningslandskapet på Björkö är dominerande och av internationellt intres­ se och skall därför respekteras. Bebyggelse får inte uppföras så att den för­

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 26 KULTURHISTORISKT SKYDD Världsarv Riksintresse för kulturmiljövården Genom undertecknandet av världsarvs­ Hela Björkö och stora delar av Adelsö är konventionen och upptagandet av Birka riksintresse för kulturmiljövården, i riks­ och Hovgården på världsarvslistan förbin­ intresset ingår främst fornlämningarna der sig Sverige att skydda platsen, såväl på och fornlämningslandskapet men också stalig som kommunal nivå. Ansgarkorset och kapellet samt Björkö by. Hovgården skyddas i områdesbestäm­ melserna för Adelsö kyrka. Dessutom Kyrkligt kulturminne skyddas alla fornlämningar i enlighet med Kapellbyggnaden är skyddad enligt Kulturmiljölagen, vilket utgör en stor del ­Kulturmiljölagen (kap. 4). av Hovgården. Även stora delar av Björkö och världs­ Fornlämningar arvsområdet är fornlämning och skyddas i Fasta fornlämningar skyddas i enlighet enlighet med Kulturmiljölagen. med Kulturmiljölagen (kap. 2). Diskussioner pågår vad avser avgräns­ ning av såväl världsarv som buffertzon.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 27 MUNSÖ & KÄRSÖ

Munsö utgör den norra delen av en större ö som omfattar Munsö, Kärsö och Ekerö. Som namnen antyder åtskildes öarna av vatten tidigare. Munsö avgränsas av Björk­ fjärden i norr, Långtarmen i öster samt Svinsundet och Hovgårdsfjärden i väster. Landskapet på Munsö är i huvudsak låg­ länt och svagt kuperat odlingslandskap med stora åkrar. Det är delvis ett storska­ ligt odlingslandskap uppbrutet av skogs­ klädda kullar och med en höjdrygg i öster. Det senare är en del av Uppsalaåsen som i modern tid omformats kraftigt genom täktverksamhet. Bebyggelsestrukturen på Munsö präg­ las och har styrts av ett antal större gårdar med tillhörande torp och markinnehav. Utöver dessa framträder Munsö kyrka och sockencentrum som betydelsefulla inslag i landskapet. Under andra hälften av 1900-talet har delar av Munsö förtätas med villabebyg­ gelse och sommarbostäder.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 28 Ekerövägen Färjelinje till Björkö

Riksintresse för kultur- NORRA MUNSÖ miljövården, värdekärna Väsby hage

Områdesbestämmelser för kulturmiljön

Sockencentrum

Munsö kyrka Sockencentrum och fornlämningar Munsö kyrka Munsö kyrka är en av tre bevarade rund­ Söder om kyrkan ligger sockencentrum, Norrby gård kyrkor i Mälardalen. Kyrkan uppfördes på en byformation som omfattar prästgården,

1100-talet men har under årens lopp re­ klockarbostället Bonalund, f.d. handels­ Bona gård noverats och omgestaltats i omgångar. Se­ boden Fridhem, fattigstugan och kyrksko­ Väsby gård naste stora renoveringen genomfördes på lan från sent 1800-tal. Byn kompletterades 1720-talet. Vid samma tid uppfördes en med Munsö skola på 1950-talet och med klockstapel på en kulle sydväst om kyrkan. småhusbebyggelse under 1980-90-talet. En av de tre klockorna är medeltida vilket Fornlämningar, framför allt gravar, vi­ är mycket ovanligt. sar att bygden varit befolkad sedan brons­ åldern. Söder om kyrkan finns gravfält Två säterier från både brons- och järnåldern. Det fö­ Munsö kyrka och Bona gård har ett histo­ rekommer även gravar i anslutning till de riskt samband. Gården ägdes av ärkebis­ gamla gårdarna Bona, Norrby och Väsby, kopen i Uppsala, vilket omnämns i skrifter framför allt från yngre järnåldern. redan 1185. I brev daterade mellan 1250- 1359 framgår även att ärkebiskopen bott på Täkter gården. Munsö kyrka är en rundkyrka och Ur Uppsalaåsens hela sträckning från fungerade som försvarsanläggning och till­ norra Munsö och söderut har det tagits flyktsplats för ärkebiskopen på Bonagodset. stora mängder grus och sand. Dessa täkter Under medeltiden fanns skyddsrum och har lämnat stora spår i landskapet. På skyttevåning med skottgluggar i kyrkan. den Norra Munsös nordöstra udde pågår Ärkebiskopen förlorade Bona under fortfarande täktverksamhet. 1400-talet. Under 1600-talet erhöll Bona privilegier som säteri. Likaså kom en del Väsby hage av gårdens ägor att styckas av och bilda ett Väsby hage har en varierande natur- och annat säteri, Norrby (numera benämnd kulturmiljö med betesmarker, ädellövskog Väsby hage redovisas på en karta från Norrby gård). Dessa två större gårdar har och hassellundar samt ett rikt fågel- och 1725–26 och omnämns där som ängsmark. sedan dess dominerat ägandet av marken insektsliv. En del utgörs av busk- och löv­ Troligen bedömdes hagen som olämplig för på norra Munsö. De mindre gårdarna och trädsbevuxen hagmark med ängs- åkermark under uppodlingsskedet i slutet torpen i området har tidigare tillhört något karaktär som hålls öppen genom fårbete.­ av 1800-talet. av säterierna.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 29 NORRA MUNSÖ

2

1. Munsö kyrka är en av Sver­ iges åtta medeltida rundkyrkor. Rundkyrkor fungerade även som försvarsanläggningar.

2. Bona gård har en lång his­ toria och har sedan forntid ägt stora delar av Norra Mun­ sö. Under tidig medetid bodde ärkebiskopen på gården.

3. Norrby gård var ­tidigare en del av Bona gård. På 1600-­talet 1 3 blev det ett säteri. EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 30 NORRA MUNSÖ

VÄRDERING Landskapet på Norra Munsö har i sto­ Herrgårdsmiljöer och odlingslandskap ra drag bevarat en medeltida struktur och Herrgårdsmiljöerna på norra Munsö har karaktär. Ägostrukturerna härstammar i bidragit till ett öppet och relativt oexploa­ stort från medeltiden. Detta var tidigare en terat odlingslandskap. Med ägostrukturer mycket betydelsefull bygd där ärkebisko­ som sträcker sig från medeltiden och kan­ pen tidvis hade sin hemvist. Sockencentrat ske ännu längre tillbaka är norra Munsö som växte fram vid kyrkan är ett pedago­ ett värdefullt historiskt landskap. Herr­ giskt exempel på ett samhälles utveckling gårdarna med tillhörande gårdar och torp från medeltiden och in på 1900-talet. visar hur ägande och makt organiserades.

Munsö kyrka Hagmarken Kyrkan utgör ett anslående inslag i land­ Väsby hage är en av ytterst få bevarade skapet. Som en av få rundkyrkor i Mälar­ ängsmarker i Stockholms län och är en dalen är den särskilt intressant ur kul­ viktig representant för ett gammalt kultur­ turhistorisk synvinkel. Sambandet med landskap. 1 ärkebiskopen visar på kyrkans och plat­ sens ställning på medeltiden. Fornlämningar I anslutning till kyrkan och de båda herr­ Kyrkbyn gårdarna förekommer gravar från yng­ Sockencentrat i anslutning till kyrkan är re järnåldern. Enstaka äldre gravar före- en välbevarad helhetsmiljö som fortfaran­ kommer också. de har kvar sina ursprungliga funktioner. Det är ett pedagogiskt och läsbart exem­ pel på ett sockencentras framväxt och hur grundläggande funktioner i samhället or­ 1. I kyrkbyn finns flera byggnader som normalt ganiserades tidigare. I byn finns flera be­ ingick i ett sockencentrum på 1800-talet. Bilden varade funktionsbyggnader så som skola, visar kyrkskolan från sent 1800-tal. fattighus och handelsbod. 2. På en höjd intill kyrkan återfinns Munsö kyrkas klockstapel. En av kyrkklockorna är medeltida. 2

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 31 NORRA MUNSÖ

RÅD & REKOMMENDATIONER KULTURHISTORISKT SKYDD • Ny bebyggelse bör ej uppföras på jord­ Kyrka och kyrkby Områdesbestämmelser Riksintresse för naturvården bruksmark. • I kyrkbyn bör befintliga hus respekte­ Området kring Munsö kyrka är skyddat Väsby hage är riksintresse för naturvår­ • Ny bebyggelse bör uppförs i anslutning ras, beträffande dess proportioner, volym, med områdesbestämmelser som reglerar den vilket ska säkerställa landskapsbruket till befintlig bebyggelse. fasadfärg, tak och byggnadsdetaljer som ny bebyggelse. Nya byggnader och föränd­ och upprätthålla landskapets varierande • Utblickar mot kulturlandskapet bör fönster, panel, entréer och räcken. ring av befintlig bebyggelse ska utformas karaktär. Riksintressets värden ska säker­ ­beaktas och bevaras vid exploatering. • Nybyggnation och tillbyggnader i kyrk­ med hänsyn till de kulturhistoriska värde­ ställas via samhällsplaneringen från såväl • Topografin i det öppna landskapet bör byn bör endast uppföras om de bidrar po­ na. Bygglovsplikten är utökad vilket bland kommun som länsstyrelse. respekteras. sitivt till kulturvärdena på platsen. Vid annat innebär att rivningsåtgärder och • Herrgårdsstrukturen i landskapet med ansökan om bygglov bör antikvariskt kom­ uppförande av ekonomibyggnader är lov­ Naturreservat ägandeförhållande, torp och gårdssystem petens medverka. pliktiga i området. Sedan 1981 är Väsby hage naturreservat, samt övrig tillhörande bebyggelse bör beak­ • Ny bebyggelse bör endast uppföras om de med syfte att säkerställa ett fortsatt land­ tas och respekteras som ett sammanhang. inte stör utblickar och inkräktar på herr­ skapsbruk och skydda det varierade land­ gårdarnas dominans. Riksintresse för kulturmiljövården skapet. Skyddet naturreservat innebär • Kyrkans behov av utrymme och domine­ Stora delar av Norra Munsö är av riksin­ flertalet regleringar av landskapsbruket. rande ställning i landskapet skall beaktas tresse för kulturmiljövården. De värden och respekteras. som är av nationellt intresse är framförallt Kyrkligt kulturminne • Kyrkbyn bör omfattas av antingen detalj­ rundkyrkan, sockencentrat och herrgårds­ Kyrkobyggnaden och kyrkogården är skyd­ plan eller områdesbestämmelser för att miljöerna. dad enligt Kulturmiljölagen (kap. 4). långsiktigt garantera en god förvaltning av de kulturhistoriska värdena. Fornlämningar Fornlämningar skyddas i enlighet med Kulturmiljölagen (kap. 2).

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 32 SÖDRA MUNSÖ & KÄRSÖ

1. Öppet odlingslandskap vid Husby

1 Södra Munsö domineras av ett öppet Husby Ekerövägen ­odlingslandskap och av Uppsalaåsen som På södra Munsö och och i anslutning till sträcker sig längs den östra sidan vid fjär­ Uppsalaåsen ligger herrgården Riksintresse för kultur- miljövården, värdekärna den Långtarmen. Kärsö förbinder de tidi­ Husby med tillhörande ägor. Den nuva­ gare öarna Munsö i nordväst respektive rande mangårdsbyggnaden uppfördes un­ Ekerö i söder. Under medeltiden utgjorde der 1800-talet. På åsen som följer den öst­ Fornlämningsområde vid Husby gård dock Kärsö en egen ö. Kärsö är till största ra strandkanten har den gamla landsvägen del kännetecknat av öppet landskap med sin ursprunglig sträckning. Eftersom den Husby gård inslag av höglänta skogsmarker. varken har breddats eller asfalterats har den bibehållit sin äldre karaktär. Landsvä­ Kärsö gård gen passerar igenom Husbys gårdsmiljö.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 33 SÖDRA MUNSÖ & KÄRSÖ

Namnet Husby var ett vanligt namn för kungsgårdar som hörde till Uppsala öd, d.v.s en gård som anslagits för Sveakung­ ens försörjning. Detta tillsammans med järnåldersgravfältet intill gården vittnar om att det är plats med förhistoriska anor. I området finns även tre generationer folk­ skolor som fram till 1950-talet svarade för skolgången i södra delen av Munsö socken.

Täkter Ur Uppsalaåsens hela sträckning från nor­ ra Munsö och söderut har det tagits stora mängder grus och sand. Materialet använ­ des bland annat för tillverkning av betong. Täktverksamheten pågick under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet med stora ingrepp i landskapet som följd. Hus­ bygropen är ett exempel på en sådan täkt. Idag används gropen som badplats och för sportdykning.

Kärsö Mest anslående miljö på Kärsö är Kärsö gård som är ett av kommunens byggnads­ minnen. Gården har anor tillbaka till järn­ åldern, en datering som härrör från tre gravhögar funna på gården. I skriftliga källor omnämns Kärsö som gård redan 1287. Ägare var då biskop Bengt Birgers­ son. Det finns indikationer på att dagens

1. Kärsö gårds huvudbyggnad uppfördes i samband med1 att Kärsö blev säteri på 1600-talet. EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 34 SÖDRA MUNSÖ & KÄRSÖ

manbyggnad föregicks av ett befäst hus VÄRDERING under 1200-talet. Landskapet på södra Munsö och Kärsö är Under 1600-talet blev Kärsö säteri och ett utpräglat herrgårdslandskap med två byggnaden har än idag en välbevarad ka­ stora gårdar. Dessa båda gårdar har stora raktär av ett 1600-talssäteri med en ståt­ markinnehav med tillhörande torp. Land­ lig landskapspark. Den övriga bebyggelsen skapet berättar om säteriernas inflytande som finns kring Kärsö gård är mestadels och makt över området samt landsbygdens uppförd under sent 1800-tal och kring se­ organisation. kelskiftet 1900. Herrgårdsmiljöer Hästnäring Husby är en värdefull herrgårdsmiljö som På senare tid har hästnäringen blivit ett gammal kungsgård med förhistoriska anor. påtagligt inslag i landskapet i denna del Gårdsnamnet är centralt liksom närheten av kommunen. Tidigare odlingsmark an­ till fornlämningsområdet. Detta under­ vänds numera som hagar. stryker områdets historia och kontinuitet. 1 Kärsö är en av de mer ståndsmässiga miljöerna på Mälaröarna med en omsorgs­ fullt gestaltad landskapspark och en välbe­ varad huvudbyggnad från 1600-talet.

Vägmiljö Utmed Uppsalaåsen finns delar av den gamla landsvägen bevarad. Vägen som var­ ken breddats eller asfalterats har en beva­ 1. På åsen vid Husby gård finns fortfarande rad ålderdomlig karaktär. Den visar hur ett avsnitt av den ursprungliga vägen. vägnätet vuxit fram och format landskapet.

2. Husbygropen är ett exempel på täktverk­ samhetens inverkan på landskapet. Idag an­ vänds gropen för rekreation. Husbygropen 2 omnämns vardagligt som “Blå lagunen”.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 35 SÖDRA MUNSÖ & KÄRSÖ

Skolmiljöer • Topografin i det öppna landskapet bör KULTURHISTORISKT SKYDD Skolmiljöerna invid Husby visar på hur respekteras. Byggnadsminne Riksintresse för kulturmiljövården folkskolan har förändrats från mitten av • Herrgårdsstrukturen i landskapet med Kärsö säteri är byggnadsminne och skyd­ Södra Munsö och Kärsö utgör ett herr­ 1800-talet fram till 1950-talet. Skolorna är ägandeförhållande, torp och gårdssystem dat enligt Kulturmiljölagen (kap. 3). Hu­ gårdslandskap som är av riksintresse för ombyggda och fungerar idag som bostäder. samt övrig tillhörande bebyggelse vudbyggnadens fasader, vissa rum samt kulturmiljövården. Det är också ett om­ bör beaktas och respekteras som ett flertalet av byggnaderna i parken och på råde med lång kontinuitet av bebyggelse, Fornlämningar sammanhang. ägorna omfattas av skyddsföreskrifter. präglat av 1600-talets säterier där stor­ Gravfältet vid Husby tillhör de större i godsdriften har präglat landskapet. kommunen och har ovanligt välbevarade Vägars karaktär respekteras Fornlämningar anläggningar. Det är ett pedagogiskt ex­ • Äldre vägar i området är en del av den Fornlämningar skyddas i enlighet med empel på järnålderns gårdsgravfält. historiska miljön och kräver hänsyn vid Kulturmiljölagen (kap. 2). åtgärder. RÅD & REKOMMENDATIONER Kulturlandskapet respekteras Herrgårdsparkers karaktär och vegeta­ • Ny bebyggelse bör ej uppföras på tion respekteras och vidmakthålls jordbruksmark. • Vid ny-, till- och ombyggnad är det vik­ • Ny bebyggelse bör istället uppförs i tigt att respektera trädgården och parkens anslutning till befintlig bebyggelse. struktur och arkitektoniska värden. • Utblickar mot kulturlandskapet bör beaktas och bevaras vid exploatering. Skolmiljöer • Hägn och staket bör utformas och • Skolbyggnaderna från olika tidsperioder placeras på ett sätt som inte påverkar bör bevaras. landskapsbilden på ett negativt sätt. • Vid eventuell om- eller tillbyggnad av skolorna bör den historiska läsbarheten Herrgårdarnas ställning i landskapet beaktas. respekteras • Herrgårdsmiljöernas behov av utrymme och dominerande ställning i landskapet bör beaktas. 1. Förutom den välbevarade huvudbyggnaden på • Utblickar bör beaktas och bevaras vid Kärsö gård finns också en välbevarad landskaps­ exploatering. park med bland annat ett hundhus. 1

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 36 EKERÖ

Ekerö utgör den södra delen av den nu- mera större och sammansatta öbildning­ en Munsö, Kärsö och Ekerö. Som namnen antyder åtskildes öarna tidigare av vat­ ten. Ekerö avgränsas i norr av Långtarmen samt i söder av kyrkfjärden och Rödstens­ fjärden. Ekerö är kuperad med vida dalgångar mellan rullstensåsens skogsbeklädda höj­ der. Den låglänta terrängen är i huvudsak uppodlad med stora åkrar. Ekerö har ett varierat landskap med flera samexisterande kulturhistoris­ ka lager. Ålderdomligt odlingslandskap samsas med skog, planlagd sentida be­ byggelse, herrgårdar, fornlämningar och sommarstugor. På den västra delen domineras landska­ pet av storskaligt jordbruk och herrgårdar med stora markinnehav. På den östra de­ len återfinns Ekerö tätort med centrum­ området Ekerö Centrum vid Tappström­ skanalen. Bebyggelsen inom Ekerö tätort består i huvudsak av sammanhängande villa- och radhusområden med byggnader från 1900-talets andra hälft. I övergången mellan den agrara västra delen av ön och den urbana östra delen har täktverksam­ het lämnat spår i landskapet.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 37 VÄSTRA EKERÖ

1. Ekerö kyrka är belägen intill Mälaren. Bilden visar kyrkans norra fasad.

1

Kyrkomiljö vid vattnet Ekerö kyrka uppfördes under 1100-­talet Från Ekerövägen leder en äppelträdsallé och har byggts om och till flera gånger se­ ner till Ekerö kyrka, som vid Kyrkfjärden dan dess. Kyrkan var ursprungligen ro­ ligger omgivet av öppet och flackt åkerland­ mansk men torde ha fått sin gotiska ka­ skap. Visuellt avgränsas landskapet av vil­ raktär under 1300-talet. Sitt nuvarande

Ekerövägen Menhammar gård labebyggelse i väster och av åsen och skogen utseende fick dock kyrkan efter en brand i i norr. Mot öster framträder den moderna mitten av 1600-talet. Likaså byggdes torn­ Riksintresse för kultur- miljövården, värdekärna Skytteholm herrgård bebyggelsen i området Sandudden. delen om i slutet av 1700-talet. Direkt öster om kyrkan ligger Asknäs Områdesbestämmelser Rastaborg herrgård för kulturmiljön gård som har medeltida anor. Enligt Er­ Herrgårdslandskap ikskrönikan blev på 1200-talet Jon Jarl Längs Ekerös västra del domineras land­ Stavsund herrgård Nibbla koloniområde ihjälslagen på Asknäs efter att ha återvänt skapet primärt av fyra herrgårdar med från korståg i öster. Dagens knuttimra­ tillhörande ägor; Stavsund, Menhammar, Gårdskvarnen resp. kvarnstugan vid Stavsund herrgård Ekerö kyrka de huvudbyggnad med så kallade lövsågs­ Skytteholm och Rastaborg. Tillsammans Asknäs gård snickerier är från 1880-talet. med Kärsö och Husby på Munsö utgör

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 38 VÄSTRA EKERÖ

dessa bebyggelser ett sammanhängande men då under annat namn. Sitt nuvarande och välbevarat herrgårdslandskap. namn fick gården 1631 när det blev säteri. Namnet Skytteholm härrör från säteriets Sydväst intill Norrsundet ligger gården första ägare Johan Skytte. Idag fungerar Stavsund som är en av de mer ståndsmäs­ gården som konferensanläggning och intill siga herrgårdarna i Ekerö kommun. Går­ har en golfbana anlagts. den grundades som ett säteri på 1670-ta­ let. Tre byar avhystes från ägorna för att ge Rastaborgs herrgård ligger centralt på plats åt gården. Mangårdsbyggnaden an­ västra Ekerö, något söder om Menham­ ses ha ritats av Nicodemus Tessin d.ä., en mar och Skytteholm. Herrgården anlades för sin tid betydelsefull arkitekt som bland ursprungligen kring mitten av 1700-talet, annat ritade Drottningholms slott. Vid men fick sin nuvarande nationalroman­ Stavsund finns flera torp och ekonomin­ tiska gestaltning omkring 1910. Den till­ byggnader, några från 1700-talets början. hörande bebyggelsen är också den främst På en höjd nordväst om mangårdsbyggna­ härrörande från det förra sekelskiftet. 1 den ligger gårdskvarnen och intill ligger Mangårdsbyggnaden är idag omgiven av kvarnstugan. stora fruktträdgårdar och har en allé som leder från Mälaren upp till gårdens 1. Stavsunds Menhammars gård ligger på nordvästra huvudfasad mot söder. huvudbyggnand Ekerö, på gränsen till Kärsö. Den nuvaran­ anses vara ritad av de mangårdsbyggnaden härrör från början Nicodemus Tessin av 1800-talet. På gården har det under de d.ä. senaste 100 åren bedrivits hästskötsel och där stuteriverksamheten än idag präglar 2. Rastaborg är en Menhammar och dess omgivning. av herrgårdarna På öns östra sida ligger Skytteholms herr­ som satt sin gård. Platsen har förhistoriska anor vilket prägel på Ekerös en runsten på ägorna vittnar om. Gården landskap. omnämns i skrift första gången år 1416, Huvudbyggnaden omgestaltades på 2 1910-talet.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 39 VÄSTRA EKERÖ

Nibbla koloniområde I området öster om Stavsund och Rasta­ borg ligger Nibbla koloniträdgårdsområde med små kolonistugor. Området uppfördes under 1950-talet som ersättning för ned­ lagda koloniträdgårdar i Stockholm, med Stockholms stad som initiativtagare. Vid den tiden fick stugorna endast användas under sommarhalvåret och var begränsa­ de till en storlek om 30 kvadratmeter. Byggnaderna i området är grupperade i raka rader utmed grusade vägar som följer topografin. Likaså kännetecknas bebyg­ gelsen av en i huvudsak enhetlig utform­ ning med rektangulär plan, locklistpanela­ de fasader samt sadeltak.

1. De små kolonistugorna i Nibbla har i huvudsak bevarad karaktär. 1 EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 40 VÄSTRA EKERÖ

VÄRDERING Signifikativt för västra Ekerö är herr­ riskt odlingslandskap bevarat. Stavsund Herrgårdarnas ställning i landskapet Herrgårdsparkers karaktärer och vegeta­ gårdslandskapet med öppna ytor och agra­ utmärker sig med sin anslående och välbe­ respekteras tion respekteras och vidmakthålls ra verksamheter. Stora delar av landskapet varade mangårdsbyggnad. • Ny bebyggelse bör uppföras så att den • Vid ny-, till- och ombyggnad är det vik­ är sparsamt exploaterat och de stora jord­ inte stör utblickar och inkräktar på tigt att respektera trädgården och parkens bruksfälten medger utblickar mot kultur­ Kolonistugor herrgårdarnas dominans. struktur, med tidstypiska växter och arki­ landskapet. Kolonistugeområdet är socialhistoriskt • Topografin i det öppna landskapet bör tektoniska värden. intressant. Det visar på behovet av lant­ respekteras. • Den befintliga vegetationen bör upp­ Ekerö kyrka och Asknäs gård lig rekreation för innerstadsbor samt hur • Herrgårdsstrukturen i landskapet med märksammas och traditionella växter bör Ekerö kyrka är i grunden en medeltida Stockholms kommunala angelägenheter ägandeförhållande, torp och gårdssystem företrädelsevis användas vid nyplantering. kyrka som under 1600-talet fick en kors­ påverkat Ekerö. Det småskaliga och välbe­ samt övrig tillhörande bebyggelse bör plansform. Tornets lanternin från 1700-ta­ varade området är tilltalande och utgör en beaktas och respekteras som ett Nibbla kolonistugeområde bevaras let bidrar till kyrkans nyklassicistiska ka­ helhetsmiljö. sammanhang. • Stugornas skala, uttryck och enkla bygg­ raktär. Asknäs gård har medeltida anor • Torp och gårdar bör värnas där nadskonstruktion bör respekteras. och eventuellt äldre än så. Dagens byggna­ sammanhanget och samhörigheten med • Mindre förändringar av stugorna är god­ der har en utmärkande lövsågeridekor. Äp­ RÅD & REKOMMENDATIONER herrgården fortfarande kan utläsas. tagbara om det inte stör helhetsintrycket pelträdsallén ger ett pastoralt intryck och Västra Ekerös kulturlandskap respekte­ • Torpens och gårdarnas skala, beträffande placering, skala och arkitekto­ ramar in kulturmiljön. ras färgsättning och gestaltning bör niskt uttryck. • Ny bebyggelse bör ej uppföras på jord­ respekteras. • Altaner och altantak bör undvikas efter­ Herrgårdslandskap bruksmark. som de påverkar den enhetliga formen och Det utpräglade herrgårdslandskapet • Ny bebyggelse bör uppföras i anslutning upplevelsen av området. sträcker sig över västra Ekerö, Kärsö och till befintlig bebyggelse. • Den befintliga vegetationen bör upp­ upp till Munsö. Det välbevarade land­ • Utblickar mot kulturlandskapet bör be­ märksammas och traditionella växter bör skapet ger en inblick i säterisystemet och aktas vid eventuell exploatering företrädelsevis användas vid nyplantering. Ekerös betydelse i under stormaktstiden • Färgsättning av tillkommande bebyggel­ och framåt. Flera av de gamla ägostruktu­ se bör anpassas efter platsens och omgiv­ rerna har bevarats liksom gårds- och torp­ ningens förutsättningar. systemet. Herrgårdarna brukar fortfaran­ • Hägn och staket bör utformas och place­ de sina marker i stor utsträckning. Tack ras medvetet för undvika negativ påverkan vare detta finns här ett öppet och histo­ på landskapsbilden.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 41 VÄSTRA EKERÖ

KULTURHISTORISKT SKYDD Områdesbestämmelser Området kring Ekerö kyrka är skyddat med områdesbestämmelser som i vis­ sa avseenden reglerar ny bebyggelse. Nya byggnader och förändring av befintlig be­ byggelse ska utformas med hänsyn till de kulturhistoriska värdena. Likaså är bygglovsplikten utökad, vilket bland an­ nat innebär att rivningsåtgärder och samt uppförande av ekonomibyggnader är lov­ pliktiga i området.

Kyrkligt kulturminne Kyrkobyggnaden och kyrkogården är skyddad i enlighet med Kulturmiljölagen (kap. 4).

Riksintresse för kulturmiljövården Herrgårdslandskapet är en del av riksin­ tresset Ekerö. Riksintresset pekar ut land­ skapet med bland annat den välbevarade 1600-talsherrgården Stavsund med ty­ piska arbetarbostäder samt torpindelning och parker.

Biotopskydd av alléer Träd i alléer är skyddade genom Miljöbal­ 1. Det öppna ken som biotopsskyddsområde. Länssty­ landskapet kring relsen prövar frågor rörande hanteringen 1 Ekerö kyrka. av alléer. EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 42 ÖSTRA EKERÖ

Utvecklingsområde Områden med sommarbostäder har de På den östra delen av Ekerö är exploate­ senaste decennierna permanentats och ringstrycket för närvarande högt. Det sker förtätats. Exempel på sådana områden är kontinuerligt förtätningar och omdaning­ Älvnäs, Gällstaö och Erikssten. I dessa ar av befintliga områden. Framför allt till­ områden har sommarvillor och sportstu­ kommer nya småhus, men även flerbo­ gor från 1900-talet byggts om eller rivits. stadshus planeras. Utvecklingsområdet I andra fall har nya områden tillkommit omnämns ofta i kommunala sammanhang så som Sandudden där ett gammalt sand­ för tätortsbandet, tillsammans med östra tag bebyggts med bostäder. Ekerö samt Lindö (se kap. Lovö). 1 1. På östra Ekerö har det tillkommit mycket bebyggelse dom senaste decennierna. Här en bild från Sandudden som tidigare var ett sandtag.

Det dominerande inslaget på östra de­ len av Ekerö är villa- och radhusbebyg­ gelse från andra halvan av 1900-talet, till Ekerövägen exempel Väsby med enhetlig bebyggel­ Gräns för tätortsbandet se från tidigt 1970-tal och Närlunda som Ekerö Centrum domineras av villor från 1960-talet. Med sin höjd utgör skidbacken ett påtagligt in­ Skyddsområde för slag i landskapet på denna del av Ekerö. byggnadsminnet Ekebyhovs Slott

Ekebyhovs Slott

Citadellet

Kuskbostaden

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 43 ÖSTRA EKERÖ

Ekebyhovs slott Söder om Tappström och Ekerö centrum ligger Ekebyhovs slott. Ursprungligen bil­ dades Ekebyhovs slott som en säterian­ läggning på 1620-talet av tre äldre går­ dar som förvärvats av generalguvernör Claes Horn. På platsen lät han uppföra en ståndsmässig byggnad i sten. År 1661 in­ förskaffas säteriet av Carl Gustav Wrangel som då lät påbörja byggandet av den nuva­ rande huvudbyggnaden i trä. Herrgården färdigställdes sedajn i början på 1700-ta­ let. Under 1700-talet tillkommer även al­ lén vid slottet. I slutet av 1700-talet övertogs Ekebyhov av familjen Ihre, som därefter förvalta­ de slottet i närmare 200 år, fram till 1980. Den välkända bokskogen samt de exotiska träd som planterats i parken är exempel på slottsanläggningens 1800-talshistoria. Likaså uppfördes Citadellet, en särpräg­ lad ekonomibyggnad med klocktorn i gö­ tisk stil, på en höjd strax väster om slottet.

1. Ekebyhovs slott är en välbevarad slottsmiljö från 1700- och 1800-talet. På slottsområdet finns bland annat ett arboretum, barockpark 1 och fruktträdgård. EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 44 ÖSTRA EKERÖ

Inom slottsområdet finns flera ekonomi­ Inom ett par decennier fördubblades be­ byggnader och bostäder där den äldsta folkningsmängden på Mälaröarna och en byggnaden anses vara kuskbostaden från stor del av de nya invånarna bosatte sig i 1700-talet. I övrigt är byggnaderna i herr­ det som kom att bli Ekerö tätort. Området gårdens närhet uppförda under 1800-ta­ som tidigare präglades av jordbruk och in­ let. I anslutning till herrgården finns även dustrier bebyggdes med småhus. en stor barockpark, fruktträdgård och Med kommunsammanslagningen 1971 arboretum. blev kommunhuset vid Tappström för­ I början av 1900-talet bedrevs hortono­ valtningscentrum för Mälaröarna. Övrig miska projekt på Ekebyhov. Bland annat samhällsservice var förlagd till Träkvis­ lät man plantera in mer än 100 olika träd­ ta. Planerna på att bygga ett nytt centrum slag, vilket utgjorde grunden till ett arbo­ i anslutning till kommunhuset diskuteras i retum. En handelsträdgård anlades som tidigt skede, men det realiserades inte för­ var verksam fram till 1950-talet då den la­ rän i slutet av 1980-talet. des ned på grund av dålig lönsamhet. Uppdraget att utforma Ekerö cent- Kommunen övertog Ekebyhov 1980. rum gick till arkitekten Ralph Erskine 1 Idag fungerar herrgården som konferens- som ville skapa ny god arkitektur med 1. ”Mälarstaden” var ledordet för arkitkten Ralph Erskine när han ritade Ekerö Centrum. och mötesanläggning samt för olika evene­ sociala ambitioner. Hans ambition var Bygnadena är i varierad höjd med varierande uttryck och kulörer. Foto: Ekerö kommun. mang. Den är också ett populärt besöks­ att uppföra en småstad intill Mälaren mål med café och restaurang. med verksamheter i bottenvåningar och bostäder för alla. Gestaltningen präglas av Ekerö centrum variation i skala och färgsättning. För att Under 1950-talet anlades ett kombinerat hålla kostnaderna nere användes billiga kommunhus med läkarmottagning i områ­ material och rationella byggmetoder. det Tappström, samtidigt som en ny knut­ Ekerö centrum som invigdes 1991 är ett punkt för kollektivtrafiken växte fram med av landets yngsta kommuncentrum. Arki­ förbättrades kommunikationer till cen­ tektoniskt kännetecknas bebyggelsen av trala Stockholm. Detta sammantaget blev Erskines lekfulla modernism, sett till dess början till framväxten av Ekerö tätort. formspråk, färgskala samt intresset för samspelet mellan offentliga och privata ut­ rymmen och det därimellan.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 45 ÖSTRA EKERÖ

VÄRDERING KULTURHISTORISKT SKYDD Tätorten – Ekerö centrum Ekebyhovskyrkan Ekebyhovs slotts ställning i landskapet Byggnadsminne Ekerö centrum kännetecknas av en tyd­ Kyrkan invigd 1980 är ritad av arkitekt respekteras Ekebyhovs herrgårdsanläggning är bygg­ lig småstadskaraktär och med flera, för Rolf Bergh, en välkänd kyrkoarkitekt. Kyr­ • Slottsmiljöns behov av utrymme och do­ nadsminne i enlighet med Kulturmiljöla­ Ralph Erskine typiska, arkitekturelement. kan byggdes om och renoverades år 2009. minerande ställning i landskapet skall be­ gen (kap. 3). Enligt skyddsföreskrifterna Området är tidstypiskt för 1980-talet med aktas. får huvudbyggnaden inte rivas, flyttas eller sin traditionellt modernistiska trafikse­ RÅD & REKOMMENDATIONER • Ny bebyggelse bör undvikas, eventuella till sitt yttre byggas om. Motsvarande gäl­ parering, men även med en uppbruten Byggnaders individuella arkitektur och tillägg bör inte störa utblickar eller inkräk­ ler även citadellet. Vidare framgår att åt­ mänsklig skala där integrering av centrum tidstypiska drag respekteras ta på slottets dominans. gärder i huvudbyggnadens inre ska utföras och bostäder skett. • Befintliga byggnader bör respekteras när • Dalgången söder om slottet bör hållas fri i samråd med länsstyrelsen. Ekerö centrum är också ett av de första det gäller proportioner, fasadfärg, tak och från bebyggelse. Byggnadsminnet är även försett med ett områdena i Sverige som planerats utifrån byggnadsdetaljer som fönster, panel, en­ skyddsområde inom vilket tillstånd från förutsättningar kring dess vattenkontakt. tréer och räcken. Detta gäller såväl flerfa­ Slottsparken med karaktär och vegetation länsstyrelsen krävs för ändringar. miljshusen i Ekerö centrum som villa- och respekteras och vidmakthålls Ekebyhovs slott sportstugebebyggelsen. • Vid eventuella ändringar bör trädgården Fornlämning Ekebyhov har anor som bosättningsplats • Bebyggelsen i Ekerö centrum bör respek­ och parkens struktur och arkitektoniska Parken direkt norr om Ekebyhovs herr­ sedan förhistoriskt tid. Idag är det en his­ teras och alla tillägg och tillbyggnader bör värden respekteras. gård samt ytterligare områden i anslutning torisk helhetsmiljö med slott, arbetarbo­ anpassas till befintlig bebyggelse med upp­ • Den befintliga vegetationen bör är betraktad som fornlämning i enlighet städer, citadell, ekonomibyggnader, park bruten skala och dov färgsättning. ­uppmärksammas och traditionella ­ med Kulturmiljölagen (kap. 2). och arboretum. Bebyggelsen på området växter bör företrädelsevis användas uppvisar flera tiders byggnadsskick från Ekebyhov slott bevaras vid nyplantering. 1600-talet och framåt. • Slottsanläggningen skall betraktas och Herrgården av liggtimmer, som är en hanteras som en helhetsmiljö. välbevarad karolinsk herrgård, är Sve­ • Vid förvaltning och underhåll av byggna­ riges största träslott. I slottet finns fle­ der och park skall de kulturhistoriska vär­ ra värdefulla interiörer med bevarade dena vara styrande. byggnadsdetaljer.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 46 HELGÖ

Helgö är en liten ö med kuperat landskap som ligger avskild från Ekerö genom ett smalt sund i norr, Norrsund. Terrängen består av flera skogklädda bergshöjder och låglänt odlingsmark. Namnet Helgö anses härstamma från fornsvenskan och betyder ”den heliga ön” eller ”ön där det råder helgd”. Det som ut­ märker Helgö är slottet Kaggeholm och de arkeologiska lämningarna. Kännetecknan­ de för det stora fornlämningsområdet är det till största del återfinns i tidigare som­ marstugeområden, som numera utvecklas till åretruntbostäder.

Kaggeholmsvägen

Riksintresse för kulturmiljövården, värdekärnor

Kaggeholms slott

Bona gård

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 47 HELGÖ

Fornhistoria Fornlämningarna på Helgö upptäcktes av Helgö hade sin storhetstid mellan 400- en slump 1950 och 1954 påbörjades omfat­ och 600-talet, därefter avtog verksamhe­ tande arkeologiska undersökningar som ten successivt. I slutet av 700-talet växte satte Helgö i nytt ljus. Vid utgrävningar­ Birka fram och övertog rollen som central­ na framkom att Helgö var en tidig han­ ort för handeln i Mälardalen. dels- och verkstadsplats med långväga kontakter. Bland annat påträffades stora Storgård och slott metallskatter; en buddastaty från Norra Bona gård på Helgö ligger på en plats med Indien, en biskoppskräkla från de brittis­ många järnålderslämningar. Gården fri­ ka öarna, bronsskopa från Medelhavet och gjorde sig från Kaggeholms ägor och om­ mynt från södra delen av Europa. nämns redan på 1200-talet. Idag finns På Helgö finns det arkeologiska läm­ mangårdsbyggnaden från 1700-talet kvar. ningar från närmare 60 husgrunder förde­ Gårdens ekonomibyggnader är rivna och lat på åtta husgrupper. Utgrävningar har gården är tagen ur bruk. påvisat att tre av gårdarna varit bebodda Kaggeholm slott är sedan 1940-talet samtidigt. Dessutom finns det fem grav­ folkhögskola och har sin mangårdsbygg­ fält, en fornborg samt ett område som tol­ nad från 1725 bevarad. Huvudbyggnaden kats som kultplats. och flyglarna uppfördes åt den dåvarande Under äldre järnåldern hade Helgö in­ ägaren friherre Isaac Funck och hans hus­ ledningsvis samma karaktär som övriga tru Eleonora Lindschöld. Byggnaden har Mälardalen, men på 400-talet förändra­ byggts om flera gånger, men fasaderna har des öns bebyggelse och betydelse genom likväl behållit sin barockkaraktär. att verkstäder inrättades. Utgrävningarna Slottsträdgården anlades i början av konstaterade att det tillverkades glaspärlor 1900-talet efter ritningar av trädgårdsar­ och beslag i brons, silver och guld. Sprid­ kitekten Rudolf Abelin och arkitekten Isak ningen av föremål tillverkade på Helgö vi­ Gustaf Clason. sar på kontakter med Finland och Balti­ kum. Troligen sökte sig handelsmän till Helgö för pälsarnas och hudarnas skull. 1. Kaggeholms slott vintertid, sett från sjösidan. Foto: okänd 1

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 48 HELGÖ

VÄRDERING RÅD & REKOMMENDATIONER KULTURHISTORISKT SKYDD Fornlämningslandskap Fornlämningslandskapet Fornlämningar Helgöundersökningarna har fått stor upp­ respekteras Helgö är en mycket fornminnestät ö vilket märksamhet både nationellt och interna­ • Generell försiktighet skall iakttas vid innebär att stora delar av ön skyddas i en­ tionellt. grävarbeten och nyexploatering med hän­ lighet med Kulturmiljölagen (kap. 2). Vid De påträffade fynden på Helgö, med sitt syn till fornlämningstätheten på ön. alla markarbeten är det markägarens an­ unika fyndmaterial av såväl objekt och • Vid prövning av bygg- och markåtgärder svar att fornlämningar inte kommer till med funktion som verkstads- och kult­ bör en arkeologisk bedömning göras i om­ skada. plats, berättar om en tidig handelsplats råden som har pekats ut som potentiella med långväga handelsförbindelser och vil­ fornlämningsområden. Riksintresse för kulturmiljövården ken spridning dessa kunskaper hade till Östra delen av Helgö är av riksintresse för europas olika delar. Dessa bidrar till kun­ Herrgårdslandskapet respekteras kulturmiljövården. I motivet till Riksin­ skap om den svenska och nordeuropeiska • För att tillvarata Kaggeholms solitära tresset lyfts fornlämningsmiljöns veten­ utvecklingen under järnåldern. ställning i landskapet bör inte omkringlig­ skapliga värde fram. Stora utgrävningar har gjorts vid Hel­ gande åkermark avstyckas till tomtmark. gö men det är sannolikt att mycket förhis­ • Ny bebyggelse bör uppföras så att den toriskt material fortfarande ligger kvar inte stör utblickar och inkräktar på slottets oupptäckt. dominans.

Kaggeholm slott Slottsträdgård och alléer Kaggeholm är en viktig och värdefull del Vid ny-, till- och ombyggnad är det vik­ av Helgö med sin långa historia. Man­ tigt att respektera trädgården och parkens gårdsbyggnaden från 1700-talet är till sto­ struktur och arkitektoniska värden. ra delar ombyggd interiört, men fasader­ • Den befintliga vegetationen bör upp­ na har bevarat sin barockkaraktär. Slottet märksammas och traditionella växter bör har länge haft en framträdande roll på ön företrädelsevis användas vid nyplantering. med flera bevarade alléer. Barockträdgår­ • Alléer skall bevaras och skötas för att den, ritad av Abelin och Clason, vittnar om även i framtiden berätta om Kaggeholms att slottets sentida tillägg med kulturhisto­ ställning på Helgö. riska värden.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 49 FÄRINGSÖ

Färingsö är den största av Mälaröarna i Ekerö kommun. Ön har ett varierat land­ skap vars karaktär skiftar över ön. Det do­ minerande inslaget är småskaligt jord­ bruk. Skogsområdena är mindre än på övriga öar och är spridda över hela ön. Bebyggelsestrukturen skiljer sig från övriga öar eftersom det förekommer fler bybildningar här. Dessa återfinns framför allt på den norra delen av ön. Dessutom är gårdarna på Färingsö mindre än på övri­ ga öar i kommunen. Förutom det kungliga Svartsjö slott återfinns endast en stor gård på ön, Alby herrgård. Svartsjö slott och de stora ägor som in­ gått i slottets försörjning skiljer sig från det småskaliga jordbruk som dominerar resten av ön. Det största samhället, Stenhamra, ligger sydväst på ön och är en av kommunens tät­ orter med sammanhållen bebyggelse. Här finns också ett nedlagt stenbrott som med tillhörande arbetarbostäder, skola m.m., utgör en viktig industrihistorisk lämning. Södra delen av ön har ett mer öppet landskap där det moderna samhället läm­ nat avtryck med flygfält, golfbana och handelsplatser.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 50 NORRA FÄRINGSÖ

Färentuna tornskyrkorna var en symbol för kungens I Färentuna finns ett stort antal fornläm­ och hans stormäns makt. ningar, bland annat två runstenar söder Församlingshemmet i direkt anslutning om kyrkan och hällar med skålgropar. till kyrkan är uppfört 1981 och är Fornlämningarna visar på lång bosätt­ ritat av arkitekten Ralf Erskine. Det utgör ningskontinuitet i området. Det var av allt ett fint exempel på tidens arkitektur. att döma en betydelsefull plats under forn­ Området kring Färentuna är karaktä­ tiden vilket bland annat namnet tyder på. ristisk för norra Färingsö med ensamgår­ Första ledet, fären, kan härledas till faran­ dar och små byar. Flera av byarna har for­ tida anor.

Kungsberga Kungsberga var under medeltiden en kungsgård vilket framgår av namnet. I byn finns rester efter en borgruin av medel­ tida typ, kallad Ringanäs. Eventuellt kan Färentunavägen platsen kopplas till brev undertecknade av

Riksintresse för kultur- Magnus Ladulås på 1280-talet. Byn var ur miljövården, värdekärnor medeltida mått en relativt stor by med tolv gårdar. Än idag utgår Kungsberga i huvud­ Kungsberga by de. Efterledet -tuna indikerar att platsen sak ifrån de tolv gårdarna, detta då byn varit en administrativ centralort och even­ förblev oskiftad. Enligt sägnen ska bön­ tuellt en kultplats. Även ortens läge, mel­ derna i Kungsberga knivskurit lantmäta­ Hilleshög by lan två stora farleder, talar för att det var ren och drivit honom på flykt. På senare en viktig plats. tid har byn förtätats och viss samhällsser­ Färentuna kyrka Den medeltida Färentuna kyrka är av vice vuxit fram. så kallad östtornstyp, d.v.s. en kyrka med Hilleshög kyrka tornet i öster ovan altare och kor. Det är en ovanlig kyrkotyp i Sverige. I Uppland fö­ Hillersjö gård rekommer endast ett fåtal östtornskyrkor Ölsta Folkets hus och -park runt Sigtuna utöver Färentuna kyrka. Öst­

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 51 NORRA FÄRINGSÖ

1. Landskapet kring Färentuna Byns byggnader, som framför allt härrör kyrka är öppet med ensam­ från förra sekelskiftet, är grupperade ut­ gårdar och små byar. med den gamla sockenvägen. Här fanns ti­ 2. Hilleshög kyrka står på en digare skola och handelsbod. Byggnader­ höjd i byn och utmed socken­ na är bevarade, men användningen har vägen ligger byggnader från förändrats. tiden runt förra sekelskiftet. Byn har sedan medeltiden omväxlande Ölsta Folketshus och park kallats Hilleshög och Hillersjö. Det senare Norr om Färentuna ligger Ölsta Folkets är idag namnet på en liten herrgård i byn, hus och -park. Parken grundades år 1911 Hillersjö gård, som med sin mangårds­ av arbetarna vid det närliggande tegelbru­ byggnad med tillhörande flygelbyggnader ket. En utbyggnad av parken, med bland är en välbevarad mindre herrgårdsbebyg­ annat Folkets hus, gjordes 1946. gelse troligen från mitten av 1700-talet. 1 Hilleshög Öster om Färentuna vid Hilleshögviken ligger byn Hilleshög i ett kuperat land­ skap. Byn föregicks troligen av en förhis­ torisk stormansgård. Om detta vittnar tre stora högar samt en runhäll med Upplands längsta inskrift. Den största och bäst be­ varade gravhögen går under namnet Hil­ leshögen. Runhällen är ett arvsdokument som befäster Gerlögs arvsrätt till gården. Den medeltida Hilleshög kyrka, med sitt dominerade läge på en höjd, uppfördes un­ der andra halvan av 1100-talet. Det är den enda av kommunens kyrkor som bibehållit 2 sin romanska form.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 52 NORRA FÄRINGSÖ

VÄRDERING Hilleshög Landskapet på norra Färingsö skiljer sig Hilleshög är ett pedagogiskt exempel på från övriga öar i kommunen. Här domine­ 1800-talets bystruktur. Här fanns tidiga­ rar småskaligt jordbruk, små gårdar och re skola, handelsbod och andra verksam­ mindre bebyggelsegrupper. Sentida bebyg­ heter vanligt förekommade i en kyrkby. I gelse har koncentrerats kring de större vä­ området finns även sommarvillor från ti­ garna. Det är företrädesvis ägoförhållan­ digt 1900-tal. Dessa står som minnen från dena på norra Färingsö som bidragit till en tid då ångbåtar trafikerade Mälaröarna strukturen, till skillnad från från bland an­ och hur de utvecklades som sommarnöjen nat Munsö, som kännetecknas av sina gods för rika stockholmare. med större sammanhållna markområden. Fornlämningar i området visar att ­Hilleshög bebotts sedan järnåldern. Färentuna och Ölsta Folkets park Den medeltida kyrkan med anor från Fornlämningarna i området och nam­ 1100-­talet är ett viktigt inslag som pekar net Färentuna berättar om en betydelsfull på platsens historiska betydelse. 1 plats under förhistorisk tid. Den medeltida östtornskyrkan antyder att kungen hade Kungsberga inflytande över bygden. Kungsberga är i grunden en oskiftad by Avtrycken från 1900-talet är många och med medeltida anor. Byns historia finns bland dessa utmärker sig Ölsta Folkets kvar i de öppna jordbruksfälten, bevara­ park och församlingshemmet intill kyr­ de byggnader såsom kvarn och ladugårdar 1. Exempel på kan. Ölsta Folkets hus och park strax norr samt lämningar av medeltida borgruin. förtätning i om Färentuna berättar om folkrörelsens Kungsberga. betydelse och framväxten av det moder­ Fornlämningslandskapet na Färingsö. Parken är ett förhållandevis På norra Färingsö finns stora områden 2. Ölsta Folkets tidigt exempel på folkpark. Församlings­ med fornlämningar som tillsammans un­ park är ett tidigt hemmet är en väl gestaltad byggnad ritad derstryker öns historiska betydelse. Bland och välbevararat av Ralph Erskine och invigd 1981. fornlämningarna kan bland annat rist­ exempel på en ningar och gravfält omnämnas liksom folkpark. På bilden flera fornborgar, vilka visar på områdets 2 visas parkentrén. strategiska läge mellan två stora farleder.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 53 NORRA FÄRINGSÖ

RÅD & REKOMMENDATIONER Hilleshög KULTURHISTORISKT SKYDD Riksintresse för kulturmiljövården Norra Färingsös kulturlandskap • Kyrkans dominerande ställning i land­ Områdesbestämmelser Färentuna och Hilleshög är av riksintresse • Ny bebyggelse bör ej uppföras på jord­ skapet skall respekteras och vidmakthålls. Områdena kring Färentuna och Hilleshög för kulturmiljövården. Riksintresset om­ bruksmark. • Bebyggelse bör uppföras som samman­ kyrkor är skyddade med områdesbestäm­ fattar sockenmiljön med kyrkorna i centr­ • Ny bebyggelse bör uppföras i anslutning hållen bybebyggelse. melser som reglerar ny bebyggelse. Nya um och området som historisk central­ till befintlig bebyggelse. • Skala, uttryck och färgsättning bör vid byggnader och förändring av befintlig be­ bygd. Se sid 77 för motiv och uttryck för • Utblickar mot kulturlandskapet bör be­ nybyggnation ansluta till variationen i den byggelse ska utformas med hänsyn till de riksintresset. aktas och bevaras vid exploatering. befintliga bebyggelsen. kulturhistoriska värdena. Bygglovsplikten • Topografin i det öppna landskapet bör är utökad vilket bland annat innebär att Kyrkligt kulturminne respekteras. rivningsåtgärder och uppförande av eko­ Kyrkobyggnaderna och kyrkogårdarna är • I landskap där fornlämningar är en cen­ Ölsta Folkets hus och park nomibyggnader är lovpliktiga i området. skyddade enligt Kulturmiljölagen (kap. 4). tral del får inte bebyggelse uppföras så att • Användningen som Folkets park bör i den förhindrar allmänhetens tillgänglig­ möjligaste mån respekteras. Fornlämningar het till fornlämningarna eller fornläm­ • De befintliga byggnaderna bör respekte­ Fornlämningar skyddas i enlighet med ningsområdena. Det är särskilt viktigt att ras beträffande skala, byggnadsdetaljer, Kulturmiljölagen (kap. 2). beakta sådana utblickar där fornlämning­ färg och material. Eventuella tillägg i be­ ar ingår. byggelsen bör också ta hänsyn till befintlig helhetsmiljö. Färentuna • Kyrkans dominerande ställning i land­ skapet bör respekteras och vidmakthålls. • Eventuell ny bebyggelse bör uppföras i anslutning till byarna och gårdarna. • Församlingshemmets arkitektur och ge­ staltning skall respekteras och får inte för­ vanskas.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 54 SÅNGA – SVARTSJÖ

Färentunavägen

Riksintresse för kultur- miljövården, värdekärna

Områdesbestämmelser för kulturmiljön

Sundby

Sånga kyrka

Svartsjö slott

Kägelbanan vid Norrudden

Sundby Sundby är beläget på en höjd i det öpp­ Byn har trots laga skifte behållit en tät ka­ na odlingslandskapet, där bystrukturen, raktär. Flera byggnader är belägna nära åkermarkens utsträckning liksom vägnätet landsvägen vilket bidrar till den ålderdom­ 1 har här bibehållits sedan åtminstone mit­ liga karaktären. På en höjd står fortfaran­ 1. På en höjd i Sundby står en nyligen ten av 1800-talet. Gravfält i området visar de byns väderkvarn kvar. Den uppfördes renoverad väderkvarn från 1700-talet. att platsen bebotts sedan yngre järnåldern. på mitten av 1700-talet och var i bruk fram Sydost om byn står två runstenar som för­ till 1928. Viss förtätning av Sundby har modligen utmärkt ett brolagt vadställe. dock skett under 1900- och 2000-talet.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 55 SÅNGA – SVARTSJÖ

1. Sånga kyrka med Sånga kyrka sin karaktäristiska Sånga kyrka hade vid uppförandet ett mer tornspira. centralt läge eftersom det gick att ta sig till den med båt. Den medeltida Igelviken var förbunden med Mälaren och strandlinjen var betydligt närmare kyrkan. Kyrkan uppfördes på 1100-talet i ro­ mansk stil, men det som karaktäriserar den idag är den smala tornspiran från år 1730. Kyrkan står på en höjd i öppet och svagt kuperat landskap. Öster om kyrkan ligger den f.d. Kyrkskolan som uppfördes i slu­ tet på 1800-talet. Nordöst om kyrkan åter­ finns prästgården även den från slutet av 1 1800-talet. 2. Kägelbanan på Norrudden Norrudden. På Norrudden, en halvö nordost om Hil­ leshög, ligger flera sommarvillor från det tidiga 1900-talet och i anslutningen till dessa finns även enkägelbana och badhus från början av 1900-talet bevarade.

2

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 56 SÅNGA - SVARTSJÖ

Svartsjö Till Svartsjö hörde flera torp, som i bör­ Efter 75 år som fängelse flyttade kriminal­ Platsen för Svartsjö slott har troligen be­ jan av 1800-talet uppgick till ca 25 torp. vården till moderna lokaler intill slottet. botts sedan vikingatiden. Under medel­ Ett av de äldsta kvarvarande torpen är Fis­ Mellan 1995–2002 utfördes omfattande tiden uppfördes ett fast hus åt hertigarna karudden från 1723, som mot fiskerättig­ restaureringsarbeten i slottet. Idag an­ Erik och Valdemar, vilket omnämns 1310. heter i viken levererade fisk till slottet. vänds slottet bland annat som konferens­ I samband med att kung Magnus Eriks­ År 1891 togs Svartsjö i bruk som fångan­ anläggning och kulturcentrum. son övertog godset år 1345 blev Svartsjö stalt och än idag bedrivs kriminalvård i en kungsgård. Under 1400-talet förläna­ området. I slottet inreddes 337 celler med des gården till en rad stormän, men genom plåtväggar och gallerdörrar. Gustav Vasa kom gården åter i kronans ägo. Han lät bygga om ett befintligt sten­ hus till ett myntverk. Hans söner byggde sedemera om stenhuset till Sveriges första renässanspalats som stod klart 1580. Drygt hundra år senare, år 1687, brann palatset ned. Istället för att återuppfö­ ra detta användes byggnadsmaterialet till slottet Tre kronor i Stockholm. Mellan 1735–39 uppfördes ett jaktslott åt drottning Ulrika Eleonora på platsen. Arkitekt var Carl Hårleman som med den­ na byggnad introducerade rokokon i Sveri­ ge. Det ursprungliga jaktslottet utgör mitt­ partiet i dagens slott. Flyglarna tillkom efter ritningar av Carl Fredrik Adelcrantz på 1770-talet.

1. Svartsjö slott är Sveriges första rokokoslott. 1 EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 57 SÅNGA - SVARTSJÖ

VÄRDERING RÅD & REKOMMENDATIONER Svartsjö slotts ställning i landskapet Området kring Sånga-Svartsjö har en Svartsjö Sånga – Svartsjös kulturlandskap respekteras ­tydlig karaktär av slottsbygd med gårds- Svartsjö slott med tillhörande ägor är, vid respekteras • Slottets dominerande ställning i landska­ och torpsystem. Jordbruken är sprungna sidan av Sånga kyrka, de mest dominerna­ • Ny bebyggelse bör ej uppföras på jord­ pet bör beaktas. ur den gamla kungsgårdens ägostruktur. de inslagen i landskapet. De kungliga ägor­ bruksmark. • Ny bebyggelse bör uppföras så att den Torpen vid Svartsjö är en av kommunens na har sedan medeltiden präglat området • Ny bebyggelse bör uppföras i anslutning inte stör utblickar och inkräktar på slottets bäst bevarade bebyggelsemiljöer av denna på mellersta Färingsö. till befintlig bebyggelse. dominans. typ. Området präglas även av fångvårds­ Platsens historia och tidiga anknyt­ • Utblickar mot kulturlandskapet bör be­ • Slottsstrukturen i landskapet med ägan­ anstalten och tvångsarbetet som bedrevs ning till den svenska kungamakten är aktas och bevaras. deförhållande, torp och gårdssystem samt där tidigare. väldokumenterad, vilket bidrar till kun­ • Topografin i det öppna landskapet bör övrig tillhörande bebyggelse bör beak­ skap kring grundandet av den Svenska respekteras. tas och respekteras som ett sammanhang. Sånga - Sundby nationalstaten. Detta gäller i synnerhet läsbarheten av Sånga har karaktären av ett sockencentra Likaså är, det till slottet hörande torp­ Sånga – Sundby bystrukturer bevaras sammanhanget mellan slottet och Fiskar­ med skola och prästgård. Kyrkan med sin systemet, viktigt att värna om. Det in­ • Sundbys bykaraktär och kvarnens fram­ torpet. säregna gestalt och karaktär är ett viktigt går och bidrar till den kungliga prägeln på trädande position bör bibehålls. landmärke i landskapet. landskapet. • Eventuell tillkommande bebyggelse bör Sundby har en ålderdomlig bystruktur Byggnader, stenbrott och jordbruk som uppföras som sammanhållen bybebyggelse. från tiden innan laga skifte. Byn som har hör till fångvårdsanstalten visar på hur så­ • Eventuella nya byggnader bör ansluta till en sammanhållen bebyggelse utmed byga­ dan verksamhet bedrevs praktiskt. befintliga byggnader beträffande skala, ge­ tan, utgör en av kommunens bäst bevarade staltning och färgsättning. bymiljöer. Kvarnen på en höjd i byn utgör • Kyrkans dominerande ställning i land­ också ett viktigt landmärke som vittnar skapet skall respekteras och vidmakthålls. om byn jordbrukshistoria.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 58 SÅNGA - SVARTSJÖ

KULTURHISTORISKT SKYDD Områdesbestämmelser Statligt byggnadsminne Området kring Sånga kyrka är skyddat Svartsjö slottanläggning samt det till­ med områdesbestämmelser som regle­ hörande torpet Fiskarudden är skydda­ rar ny bebyggelse. Nya byggnader och för­ de enligt förordningen om Statliga bygg­ ändring av befintlig bebyggelse ska utfor­ nadsminnen. Riksantikvarieämbetet har mas med hänsyn till de kulturhistoriska tillsyn att kulturvärdena tas tillvara. ­värdena. Bygglovsplikten är utökad vilket bland annat innebär att rivningsåtgärder Fornlämningar och uppförande av ekonomibyggnader är Fornlämningar skyddas i enlighet med lovpliktiga i området. Kulturmiljölagen (kap. 2).

Riksintresse för kulturmiljövården Svartsjö och Sånga socken är av riksin­ tresse för kulturmiljövården. De utpekade värdena är Svartsjös slottsmiljö med läm­ 1 ningar från renässansborgen samt Sånga sockencentrum och bymiljöerna med kon­ tinuitet sedan järnåldern.

Kyrkligt kulturminne Kyrkobyggnaden och kyrkogården är skyd­ dad enligt Kulturmiljölagen (kap. 4). 1. Ekonomibyggnad­ er är betydelsfulla in­ slag i landskapet. Den­ na rundloge återfinns i Nibbla öster om slottet.

2. Landskapet kring slottet är öppet och domineras av jordbruk. 2

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 59 SÖDRA FÄRINGSÖ

Utvecklingsområde Södra Färingsö, med närhet till Ekerö centrum och närhet till den enda fasta för­ bindelsen med fastlandet, är ett av kom­ munens viktigaste utvecklingsområden och omnämns ofta i kommunala samman­ hang för tätortsbandet, tillsammans med östra Ekerö och Lindö (se kap. Lovö). I tät­ ortsbandets nordvästra del ligger bland annat Stenhamra, kommunens näst störs­ ta tätort. Landskapet domineras av jordbruk, men här förkommer även andra inslag som präglar landskapet. Sentida villabebyggel­ se är utspridd över hela området, företrä­ desvis i anslutning till skogsmark. Färentunavägen Längs den sydliga stranden, från Sten­ Gräns för tätortsbandet hamra och söderut mot Lullehovsbron,

Riksintresse för kultur- återfinns villabebyggelse från förra sekel­ miljövården, värdekärna skiftet förtätad med moderna villor. Påtagliga inslag i landskapet är även

Områdesbestämmelser Troxhammars golfbana och Skå-Edeby för kulturmiljön flygplats.

Villabebyggelsen längs Ramundsvägen

Skå kyrka

Skå kyrkskola Tuna gård

Skå gård vid Skå barnby

Stenhuggarbyn

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 60 Skå kyrka, Kyrkskolan samt Tuna gård Intill kyrkan finns idag fyra generatio­ Vid kyrkan återfinns det som tidigare ut­ ner skolbyggnader bevarade. Den äldsta är gjorde ett tydligt sockencentrum, bestå­ eventuellt från 1840-talet och den yngsta ende av Skå kyrka med tillhörande kyrk­ uppfördes 1929. Den senare används fort­ skola samt Tuna gård. Kyrkan uppfördes farande som skola. ursprungligen i romansk still i slutet av Strax öster om kyrkan, på motsatt sida 100-talet. I slutet av 1600-talet brann dock av Färentunavägen, återfinns Tuna gård. kyrkan och vid återuppbyggnaden fick den Gården kan antas ha funnits sedan äldre då sin nuvarande karaktär som salkyrka,­ medeltid, med där nuvarande mangårds­ d.vs. en kyrka där kor och långhus har byggnad härrör från början av 1900- samma bredd och höjd. talet.

1. På en höjd i mitten av ­Skå-slätten ligger den medeltida Skå kyrka.

2. Intill kyrkan ligger fyra 1 generationer skolbyggnader. 2

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 61 SÖDRA FÄRINGSÖ

Skå gård med Barnbyn Skå Nordost om kyrkan och omgivet av skogs­ höjder ligger Skå gård. Kring den lil­ la herrgårdsanläggningen från sekelskif­ 2. Det nedlagda stenbrottet i tet 1800 byggde Stockholms stad upp en Stenhamra är i dag vattenfyllt barnby på 1940-talet, vanligen benämnt men utgör likväl ett drama­ barnbyn Skå. Tolv rödmålade små stugor tiskt inslag i landskapet. uppfördes med plats för sju barn i varje. Stugorna var avsedda för barn i åldern 7–15 år. 1

Grundaren till barnbyn, doktor Gus­ annat bostäder för arbetarna och en skola. tav Jonsson, menade att en god omgiv­ Granitberget där stenen bröts låg på byn ning och miljö var en viktig del i uppfost­ Stockbys ägor, men det köptes av Stock­ ran. Hans metoder var banbrytande och holms stad som ville försäkra sig om till­ ett alternativ till tidens barnvårdande in­ gången på framför allt gatsten. stitutioner där straff och aga var vanligt Stenbrottet lades ned 1937. Dagbrottet förkommande. är vattenfyllt, men spåren efter verksam­ heten är fortfarande påtagliga. Det gäller Stenhamra bland annat täkten, sorteringsanläggning Tätorten Stenhamra ligger på Färings­ och en transporttunnel. I Stenhuggarbyn 2 ös sydvästra sida. Orten etablerades 1884 som byggdes upp i anslutning till brottet 1. Skå gård uppförd på 1800-talet fungerade i samband med att stenbrottet grundan­ finns idag en sammanhängande miljö be­ som huvudbyggnad för Skå barnby. des. Intill brottet uppfördes en by, vanli­ varad med arbetarlängor, butik, ingenjörs­ gen benämnt Stenhuggarbyn, med bland bostad, jordkällare och skola. Några av ar­

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 62 SÖDRA FÄRINGSÖ

betarlängorna flyttades till platsen 1889 från Stockholms stads gamla stenbrott i Huvudsta. Under det tidiga 1900-talet började ar­ betarna i stenbrottet uppföra egna hem ut­ anför Stenhuggarbyn. Dessa villor finns bevarade men har under årens lopp för­ ändrats och byggts om.

Tätorten Stenhamra växte successivt un­ der 1900-talet och bebyggelsen kom allt närmare byn Stockby som Stockholm stad köpt stenbrottet av. Byn revs under 1970-talet för att ge plats åt olika service­ funktioner i Stenhamra. I och med det för­ sköts Stenhamras mittpunkt från Sten­ huggarbyn till Solbackavägen. Idag domineras Stenhamra av villabe­ byggelse från andra halvan av 1900-­talet. Framför allt förekommer många en­ familjshus uppförda under 1960- och 70-­talet, däribland villabebyggelsen längs Ramundsvägen.

1. Det enhetliga villa­området på Ramundvägen har stora arkitektoniska kvalitéer och hör till de bästa exemplen på modernistisk arkitektur på Mälaröarna. 1 EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 63 SÖDRA FÄRINGSÖ

VÄRDERING RÅD & REKOMMENDATIONER Odlingslandskapet på södra Färingsö vitt­ herrgården som huvudbyggnad och barn­ Södra Färingsös kulturlandskap Stenhamra nar om en långvarig jordbruksanvänd­ stugorna uppförda i modernistisk anda är • Ny bebyggelse bör ej uppföras på jord­ • Stenhamras olika årsringar och karaktär ning. Karaktäristiskt för södra Färingsö är viktigt att betrakta som en enhet. bruksmark. bör värnas och respekteras. en samlad småskalig bebyggelse i skogs­ • Ny bebyggelse bör uppföras i anslutning • Stenhuggarbyns kulturhistoriska värden bryn och på impediment. Från att land­ Stenhamra till befintlig bebyggelse. bör skyddas i detaljplan eller områdesbe­ skapsbilden har dominerats av frukt- och Stenhuggarbyn i Stenhamra är ett välbe­ • Utblickar mot kulturlandskapet bör be­ stämmelser för att säkerställa ett långsik­ trädgårdsnärigen, med sina odlingar och varat litet industrisamhälle från tiden runt aktas och bevaras vid exploatering. tigt bevarande. bebyggelse, utgör nu hästnäringen och den förra sekelskiftet. Det har en tydlig och • Topografin i det öppna landskapet bör • Den modernistiska villabebyggelsen på pågående bebyggelseutvecklingen domi­ läsbar struktur som upplevs som pittoresk. respekteras. Ramundvägen bör ytterligare förses med nernade inslag i miljön. Byggnader med omgivningar utgör en his­ skyddsbestämmelser i detaljplan. torisk helhetsmiljö med bland annat indu­ Skå • Alla bygglov i Stenhuggarbyn skall prö­ Skå strihistoriskt och samhällshistoriskt vär­ • Skolbyggnadernas arkitektur och använd­ vas restriktivt med hänsyn till kulturvär­ Skå har varit bebott under lång tid vil­ de. I anslutning till Stenhuggarbyn finns ning skall respekteras och ej förvanskas. dena. ket fornlämningarna vittnar om. Nam­ lämningar efter stenbrytningen där sten­ • Kyrkans dominerande ställning i landska­ • Gestaltning, skala och färgsättning av net Tuna och Tuna gravfält antyder att det brottet är den mest påtagliga. De berättar pet skall respekteras och vidmakthållas. villabebyggelsen från 1900-talet bör res­ sannolikt låg en stormansgård på platsen. om ortens historia, regionens och Stock­ • Eventuell ny bebyggelse bör uppföras pekteras. Den medeltida kyrkan och det samman­ holms utveckling samt om industrialismen som sammanhållen bybebyggelse. • Eventuella tillbyggnader i enhetliga vill­ hållna sockencentrat innehåller tidslager historia. Utvecklingen av Stenhuggarbyn • Vid nybyggnad bör anpassas skala, områden bör utformas med omsorg så om­ från medeltiden till i dag, vilket bidrar till med egnahem och sedermera småhusbe­ ­uttryck och färgsättning till befintlig rådets karaktär vidmakthålls. en kulturhistoriskt värdefull kontinuitet. byggelse är typiskt för svenska bruksorter. ­bebyggelse. • De industrihistoriska lämningarna bör I anslutning till kyrkan har en skolmiljö I Stenhamra återfinns också ett stort be­ värnas och underhållas. vuxit fram bestående av fyra skolbyggna­ stånd av modernistisk bebyggelse som be­ Skå barnby der från olika tider. Dessa visar på samhäl­ rättar om bostadsexpansion, miljonpro­ • Den byggda strukturen och den enhetliga lets utveckling och hur skolan förändrats grammets uttryck i mindre skala och med utformningen beaktas och bevaras. över tid. goda bostäder på landet åt medel- och ar­ • Vid eventuell förnyelse av småstugorna betarklass. Ramundvägen är ett ovanligt bör placering, skala och gestaltning anpas­ Skå Barnby välgestaltat modernistiskt villaområde sas till befintlig bebyggelse. Barnbyn har stort socialhistoriskt värde med mycket höga arkitektoniska värden. • Den befintliga trädgårdsvegetationen bör och visar på en brytpunkt i perspektivet beaktas och företrädesvis bör traditionella på barnuppfostran. Sammanhanget med växter användas.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 64 SÖDRA FÄRINGSÖ

KULTURHISTORISKT SKYDD Områdesbestämmelser Området kring Skå kyrka är skyddat med områdesbestämmelser som reglerar ny be­ byggelse. Nya byggnader och förändring av befintlig bebyggelse ska utformas med hänsyn till de kulturhistoriska värdena. Bygglovsplikten är utökad vilket bland an­ nat innebär att rivningsåtgärder och upp­ förande av ekonomibyggnader är lovplikt­ iga i området.

Kyrkligt kulturminne Kyrkobyggnaden och kyrkogården är ­skyddad enligt Kulturmiljölagen (kap. 4.)

Riksintresse för kulturmiljövården Delar av Stenhamra är av riksintresse för kulturmiljövården där stenbrottet, in­ dustrianläggningarna och industrisam­ hället utpekas som viktiga inslag. Även Skå är riksintresse för kulturmiljövården där kyrkan, sockencentrum och barnbyn ­utpekas som viktiga inslag.

1. Stenhuggarbyn var den första bebyggelsen i Stenhamra. Här bodde såväl arbetare som tjänstemän. På bilden ses 1 skolhuset från 1886. EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 65 KUNGSHATT

Kungshatt är en av Mälaröarna som sak­ Idag finns flera lämningar kvar av nar fast landförbindelse. Detta har påver­ bruksmiljön framför allt i form av tegel kat öns bebyggelse och karaktär eftersom och betonghögar. Kvar från tegelbrukets den är bilfri och har få bofasta. Huvudde­ tid finns även arbetarbostäderna, len av byggnaderna på ön nyttjas endast kamrersvillan och tegelmästarvillan. sommartid. Detta har även fått till följd att De två senare är förlagda vid stranden, Kungshatt inte har förändrats i samma ut­ medan arbetarbostäderna är förlagda in­ sträckning som övriga öar. till bruket. På den sydöstra delen av ön återfinns två På ön finns ett femtiotal sommarvillor, flygelbyggnader efter den tidigareKungs ­ så kallade sommarnöjen, från tiden kring hatts herrgård. Herrgården omnämndes sekelskiftet 1900. Byggnaderna har rikt som säteri på 1680-talet tillhörande riks­ dekorerad panelarkitektur med öppna el­ rådet Didrik Wrangel och där dagens be­ ler inglasade verandor. Tomterna är dra­ varade flygelbyggnader sannolikt är från matiska med klippväggar. 1700-talet. Den yttre gestaltningen här­ rör dock i huvudsak från 1800-talet. Till herrgården hör också en stor och nume­ ra igenväxt trädgårdsanläggning. Idag är flygelbyggnaderna uppdelade i ett flertal lägenheter. Intill herrgården låg ett av Mälaröarnas största tegelbruk fram till 1940-talet. Bru­ kets storhetstid var under andra halvan av 1800-talet då efterfrågan på tegel till bo­ stadsbyggandet i Stockholm var stor. År Område med äldre sommarvillor, s.k. ”sommarnöjen”

1940 började leran ta slut vilket ledde till Flygelbyggnaderna efter Kungshatts herrgård beslutet att lägga ner bruket, ett år tidigare än planerat. Åtta år senare totalförstördes Ruinerna efter Kungshatts tegelbruk bruket i en stor brand. Kamrersvillan, även kallad ”Eriksberg” Tegelmästarvillan

Arbetarbostäder, tillhörande tegelbruket

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 66 KUNGSHATT

VÄRDERING RÅD & REKOMMENDATIONER KULTURHISTORISKT SKYDD Industrimiljöer Oexploaterat Sommarön Fornlämningar På Kungshatt går det fortfarande att utlä­ Det isolerade läget har medfört att det i • Prövningar som innebär att sommarbo­ Fornlämningar skyddas i enlighet med sa det sena 1800-talets industrialisering princip inte har byggts något på Kungshatt städer övergår till åretruntbostäder bör Kulturmiljölagen (kap. 2). med rester och lämningar från tegelbru­ sedan tegelbruket lades ned. Detta har del­ prövas restriktivt. ket. Miljön har betydelse för förståelsen vis konserverat 1940-talets miljö. Den låga • Eventuell ny bebyggelse bör anpassas till av huvudstadens expansion. Flera av ar­ exploateringen får betraktas som ovanlig i befintlig beträffande storlek, material och betarbostäderna och två villor för tjänste­ förhållande till det storstadsnära läget. färgsättning. männen finns bevarade vilka visar på den industriella strukturen under det tidiga Industriarv 1900-talet. • Industrilandskapet bör respekteras. • Industriella strukturer och förhållandet Sommarvillor mellan industrianknutna byggnader bör Villorna på öns norra sida är exempel på bevaras. sommarnöjen uppförda åt en allt mer för­ mögen medelklass. De visar på hur för­ Områdesbestämmelser bättrade transporter möjliggjorde nya • Områdesbestämmelser bör upprättas livsbetingelser och hur man i allt större ut­ för att säkerställa de kulturhistoriska sträckning sökte sig bort från stenstadens värdena. negativa sidor. Till detta hör även idén om friluftsaktiviteters betydelse för hälsan. Byggnaderna nyttjas än idag som som­ marbostäder.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 67 LOVÖN

Lovön som är en av Ekerös östligaste Ekerövägen Drottningholmsmalmen Lustslottet ”vilan” Gräns för tätortsbandet öar förknippas främst med den kungliga Områdesbestämmelser Malmviks herrgård slottsanläggningen Drottningholm. Utö­ Riksintresse för kultur- för kulturmiljön miljövården, värdekärna Wallenbergska mausoleet Försvarets radioanstalt (FRA) ver slottsområdet och Drottningholms­ Barkarby gård Drottningholms slotts- malmen karaktäriseras ön av jordbruks­ anläggning Lovö vattenverk med tillhörande Hogsta gård arbetarbebyggelse mark med ett öppet odlingslandskap och Gräns för det statliga bygg- Rörby gård nadsminnet Drottningholm trädalléer. Likaså återfinns på Lovö två Lovö kyrka anläggningar från 1900-talet, som utmär­ Edeby gård ker sig särskilt: Försvarets radioanstalt Lovö prästgård Brostugan (FRA) och Lovö vattenverk. På Lovön finns stora lämningar från bronsåldern som undersöktes under 1900-talet. Utgrävningarna visade att det kring Lundagravfältet bott cirka 7-10 personer åt gången, vilket gör platsen till en av de första med bofast befolkning i kommunen.

Lovö kyrka I det öppna landskapet, på mitten av Lovön, ligger Lovö kyrka. Kyrkan har anor tillbaka till 1100-talet, men den har omge­ staltats flera gånger. Sitt nuvarande utse­ ende fick den på 1700-talet. På kyrkogår­ den ligger flera personer med anknytning till hovet begravda. I anslutning till kyr­ kan ligger prästgården som är uppförd under 1740-talet. Sedan 1777 har i princip hela Lovön ägts av staten vilket medfört att de historiska strukturerna har beva­ rats och antalet byggnationer hållits nere.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 68 LOVÖN

Jordbruken på Lovön har varit utarrende­ bidragande orsak till det har varit slottets rade och består av stora ensamgårdar av behov av förnödenheter. herrgårdskaraktär i timmer, bland dessa Idag är genomfartstrafiken ett påtagligt kan Barkarby, Edeby, Hogsta och Rörby inslag på Lovön eftersom det är den enda nämnas. fasta bilförbindelsen till och från kommu­ nen. Trafiken går rakt över öns sydöstra Modernismen på Lovön del och passerar därmed Drottningholm. På Lovön återfinns ett antal tidiga an­ läggningar i funktionalistisk stil från Lindö 1900-­talets första hälft, däribland Lovö På Lindö ligger Malmvik, ett säteri vars vattenverk på 1930-talet och Försvarets ägor omfattar hela Lindö. Gården fick radioanstalts högkvarter från slutet av ståndsmässig bebyggelse och därmed 1940-talet. På 1950-talet anlades Drott­ ­säterifrihet på 1630-talet. Sedan 1876 ägs ningholms golfbana. säteriet av familjen Wallenberg. Lovös vattenverk på öns västra sida är Den nuvarande huvudbyggnaden har en arkitektoniskt och teknikhistoriskt in­ sitt ursprung i ett stenhus uppfört i bör­ tressant miljö. Verket uppfördes i funktio­ jan av 1700-talet. Huset byggdes om och nalistisk anda i början på 1930-talet. till 1883-1894 i holländsk renässansstil. Anläggningen som stod klar 1933 rita­ I början av 1960-talet byggdes det om des av arkitekten Paul Hedqvist. Huvud­ igen, varvid byggnaden fick sitt nuvaran­ byggnaden består av en högdel och en låg­ de utseende. del i ljusputsat tegel med stora glaspartier. På en trädbevuxen kulle i åkerland­ Delar av den ursprungliga interiören är skapet – väl synlig från Ekerövägen – har bevarade. I anslutning till vattenverket lig­ familjen Wallenberg anlagt en begrav­ ger före detta personalbostäder. ningsplats. Kullen kröns av ett mausoleum­ i form av ett cirkelrunt klassiskt tempel. 1.1 Mälaröarnas naturresurser har i stor utsträckning utnyttjats Det agrara Lovön En allé av tujor leder från Ekerövägen och för Stockholms utveckling. Lovö vattenverk uppfördes för att Genom de arkeologiska fynden har man upp till mausoleet. Platsen fungerade även förse det växande Stockholm med rent vatten. konstaterat att Lovön bebotts och brukats som begravningsplats under 1600- och under mycket lång tid. Den agrara prägeln 1700-talen. har bevarats trots sitt strategiska läge. En

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 69 LOVÖN

Kärsö Kärsö används till stor del för rekreation och friluftsliv, skogsmarken på ön brukas av Ståthållarämbetet. Vid Ängsholmen har sommarvillor uppförts från år 1880 fram till 1920-talet. I närheten av Nockebybrons fäste ligger Brostugan som tidigare varit en tjänstebostad för brovakten men som sedan 1936 används som café. Byggnaden flyttades till nuvarande plats på 1970-talet när Nockebybron byggdes om. 1. Vattenverket på Lovön är en välbevarad funktionalistisk Bebyggelse, kopplat till den kungliga när­ byggnad. I maskinhallen finns varon på Lovö, märks också utanför det bland annat ursprungliga huvudsakliga slottsområdet. Ett vackert armaturer och denna klocka. expempel på detta är bl.a. lustslottet ”Vi­ 1 lan”, ritat av L.J. Deprez på 1790-talet till Gustav III:s balettmästare. 2. I anslutning till vattenverket ligger före detta arbetarbostäder.

2

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 70 LOVÖN

VÄRDERING RÅD & REKOMMENDATIONER Lovön är en historisk helhetsmiljö som Yngre järnåldersgravfält finns vid så gott Lovöns jordbruks- och kulturlandskap • Sammanhanget mellan vattenverket, dominerats av den kungliga prägeln vid som samtliga gårdar på Lovön, vilket an­ respekteras ­arbetarbostäderna och bassängerna bör Drottningholm. Än idag är det tydligt hur tyder att dagens gårdsbebyggelse började • Ny bebyggelse ska ej uppföras på jord­ bevaras och tydliggöras. ägandeförhållandena styrt exploateringen framträda redan under denna bruksmark. • Vattenverket bör omfattas av skydd i av ön. Landskapet har i stora drag samma period. Lundagravfältet är ett av de största • Stora delar av Lovön domineras av öpp­ ­detaljplan eller områdesbestämmelse. struktur och användning som det haft de i kommunen och dateras till sen järnålder/ na landskap. För att värna om öns karak­ senaste 300 åren. Landskapets anor tillba­ vikingatid. tär skall utblickar mot kulturlandskapet Världsarv och buffertzon ka till 1500-talet är alltjämnt tydliga även beaktas. • Ny buffertzon bör sammanfalla med om dett skett förändringar och tillägg som Gårdsmiljöer • All nyexploatering skall behandlas res­ ­naturreservatets gränser. bidragit med årsringar. Ett karaktäristiskt Det öppna odlingslandskapet har karak­ triktivt för att värna om det oexploaterade • Inom buffertzonen bör all bygglovhand­ inslag i landskapet är de långa trädalléer tär av och rötter i 1700-talet. Flera gårds­ jordbrukslandskapet. läggning prövas restriktivt och ny bebyg­ som sträcker sig över ön. miljöer är fortfarande opåverkade av upp­ • Lovöns karaktäristiska alléer skall beva­ gelse får endast uppföras om den anses Ägorna och bruket av landskapet har brutna ägostrukturer och är fortfarande i ras och underhållas. stärka världsarvets status, tillgänglighet också bidragit till och varit en förutsätt­ bruk. Gården Malmvik på Lindö med sina eller på annat sätt bidra till världsarvet. ning för försörjningen av det kungliga stora ägor är ett exempel på detta. Den till Kyrko- och gårdsmiljö • Vid ansökan om bygglov bör antikvariskt slottet. gården hörande begravningsplatsen är ett • Kyrkan och dess närmiljö, alléer samt kompetens medverka. tydligt landmärke. värdefulla utblickar mot kulturlandskapet Det arkeologiska landskapet skall värnas. Att bygga för att förstärka kulturvärdena Lovön är ett av de fornlämningstätas­ Vattenverket • Gårdsmiljöerna, där större gårdar domi­ • Nybyggnad- och tillbyggnad får endast te områdena i kommunen. Här finns de Den välbevarade huvudbyggnaden är ett nerar landskapet, bör värnas. uppföras om de förstärker kulturvärdena äldsta spåren efter tillfälliga boplatser i tydligt exempel på svensk funktionalistisk på platsen. kommunen, sannolikt från slutet av sten­ arkitektur. Såväl exteriörer som interiörer Vattenverkets arkitektur och samman­ åldern. Stadigvarande bosättningar före­ och de närliggande arbetarbostäderna be­ hang kommer först under bronsåldern. rättar om en tid av modernitet och expan­ • Vattenverkets tidstypiska arkitektur får sion. En tid när bra dricksvatten var en för­ inte förvanskas. utsättning för utbyggnaden av Stockholm. • Vattenverket och dess sammanhang bör i möjligaste mån tillgängliggöras för all­ mänheten.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 71 LOVÖN

KULTURHISTORISKT SKYDD Områdesbestämmelser Naturreservat för Lovö Området kring Lovö kyrka är skyddat med Naturreservaten avser större delen av områdesbestämmelser som reglerar ny be­ Lovö, Kärsö, Fågelön samt de mindre byggelse. Nya byggnader och förändring öarna utanför Lovö. Reservatsbildningen av befintlig bebyggelse ska utformas med avser att, förutom att skydda mot framtida hänsyn till de kulturhistoriska värdena. exploatering, också till att bevara och ut­ Bygglovsplikten är utökad vilket bland an­ veckla öarnas naturvärden, friluftsvärden nat innebär att rivningsåtgärder och upp­ och kulturmiljövärden. förande av ekonomibyggnader är lovplikti­ ga i området. Världsarv Buffertzon åt världsarvet Drottningholm Riksintresse för kulturmiljövården sammanfaller med gränser för naturreser­ Större delen av Lovön är av riksintresse för vatet (se ovan). kulturmiljövården. Slottsmiljön utgör en viktigt del i motivet till riksintresset. Det­ samma gäller den långa kontinuiteten i brukandet av landskapet. Dessutom lyfts kyrkomiljön med kyrka, klockstapel och prästgård fram.

Kyrkligt kulturminne Kyrkobyggnaden och kyrkogården är ­skyddad enligt Kulturmiljölagen (kap. 4).

Fornlämningar Fornlämningar skyddas i enlighet med Kulturmiljölagen (kap. 2). 1. Lovö medeltida kyrka ligger centralt i ett slättlandskap. 1

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 72 DROTTNINGHOLM

Världsarv - fastställd gräns Drottningholms slott Som ett vackert blickfång ligger Drott­

Världsarv - föreslagen buffertzon Kina slott ningholms slott vid Ekerövägen när man

Kantongatans bebyggelsestråk passerat Nockebybron - och likaså fung­ Drottningholmsmalmen Ståthållarbostaden ”Hemmet” erades som entré till Ekerö kommun. Slottsanläggningen är sedan 1991 upp­ Götiska tornet Gräns för det statliga bygg- tagen som Sveriges första världsarv på nadsminnet Drottningholm Inspektorsbostaden UNESCOs världsarvslista. UNESCOs mo­ Kanslihuset tivering lyder: Apotekshuset

Hertingarnas stall Anläggningen Drottningholm - slottet, teatern,

Ralph Erskines privatvilla Kina slott och parken - är det bästa exemplet i

Peter Celsings privatvilla Sverige på ett kungligt 1700-talsresidens, re­ presentativt för all europeisk arkitektur från denna tid. Drottningholms slott är påverkat av franske kungens Versailles liksom många an­ dra slott i Europa under denna tid.

Drottningholm har sitt ursprung i den av Gustav Vasa anlagda kungsladugården Torvesund. Det nuvarande slottet före­ gicks av ett slott som Johan III lät uppfö­ ra i slutet av 1500-talet åt sin hustru Kata­ rina Jagelonica, som också Drottningholm har sitt namn efter. På nyårsafton 1661, samma år som änkedrottning Hedvid ­Eleonora köpt slottet brann det. På senare tid har forskning visat att delar av det för­ sta slottets murverk troligtvis ingår i det nuvarande.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 73 DROTTNINGHOLM

Slottsbyggnaden som idag står på platsen I anslutning till slottsanläggningen upp­ uppfördes mellan 1662-1699 och ritades av fördes flera byggnader, bland annat arkitekten Nicodemus Tessin d.ä. Slottet Apotekhuset, Kanslihuset, Inspektörs­ är i fransk barockstil med tydliga svens­ bostaden, Hertingarnas stall, Ståthållar­ ka drag som exempelvis säteritaket. Färg­ bostaden ”Hemmet” och det s.k. Götis­ sättningen på slottet var ursprungligen röd ka tornet, samtliga från 1700-talets andra med lister och omfattningar i grått. häft. I den västra delen av parken anlades Under 1680-talet anlades den franska Cantongatan som ett mönstersamhälle vil­ barockträdgården utsmyckad med brons­ ken anses vara en förbild för den svenska statyer av Adrian de Vries hämtade från trädgårdsstaden. de svenska fälttågen på kontinenten. Idea­ let under barocken var symmetri, axialli­ Drottningholmsmalmen tet och tuktade växter. När parken utöka­ Norr om slottsanläggningen uppfördes des med Engelska parken under 1700-talet Drottningholmsmalmen, vilket var tänkt rådde nya ideal där parken skulle ha en som ett hantverkssamhälle och som under mer organisk form. slutet av 1700-talet gavs stadsrättigheter. Två av slottsanläggningens mer spekta­ Dock kom malmen mestadels att bli som­ kulära byggnadsverk är slottsteatern och marbostäder för stockholmare och perso­ Kina slott. Det sistnämnda är ett roko­ ner knutna till hovet. Bebyggelsen på mal­ 1 1. Drottningholms slott är en historisk koslott med kinesiserande utsmyckning­ men är framför allt uppförd på 1700- och helhetsmiljö av internationell betydelse. ar som uppfördes 1763–1769. Arkitekt var 1800-talet. och Lisa Sundströms bebyggelseinvente­ Carl Fredrik Adelcrantz och inredningen Under 1950-talet tillkom några moderna ring av området (rapport 2006:7), bägge ritades av Jean Erik Rhen. Slottsteatern inslag. Bland dessa kan arkitekterna Ralph utgivna av Länsmuseet. räknas till världens bäst bevarade teater Erskines och Peter Celsings privatvillor från 1700-talet. I teatern som fortfaran­ omnämnas. de är i bruk, finns det ursprungliga teater­ maskineriet bevarat. Även de ursprungliga Mer information kring Drottning- kulisserna finns bevarade, men de som an­ holmsmalmens 1700- och 1800-talsbe- vänds i dag är kopior. byggelse finns att hämta i Peter Bratts bok ”Mälaröarna - kulturhistoriska miljöer”

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 74 DROTTNINGHOLM

VÄRDEFULLA MILJÖER RÅD & REKOMMENDATIONER Slottsanläggningen Världsarv och buffertzon Bygga i och nära världsarv Drottningholms slott och slottsområde är På malmen finns även arkitektoniskt in­ • Buffertzonen sammanfaller i princip med • Ny-, till- eller ombyggnad bör endast til�­ en synnerligen välbevarad kunglig helhets­ tressanta sentida tillägg. Två kända svens­ naturreservatet för hela Lovö med tillhö­ låtas om syftet är att förstärka eller till­ miljö från 1600- och 1700-talet som sak­ ka modernistiska arkitekter, Ralph Erski­ rande småöar (se sid.72). gängliggöra världsarvet. nar motstycke i vårt land. Helhetsmiljön ne och Peter Celsing, hade sina privatvillor • Inom buffertzonen bör all bygglovhand­ • Alla ändringar och tillägg av byggnader omfattar bland annat två slott, slottspark, här och har via dessa satt sin prägel på om­ läggning prövas restriktivt. eller anläggningar inom världsarvet och slottsteater och slottskyrka. Kina slott är rådet. Celsings Villa Klockberga betraktas • Ny bebyggelse får endast uppföras om dess buffertzon bör föregås av kulturhisto­ landets främsta exempel på 1700-talets som ett av de första postmoderna verken i den anses stärka världsarvets status, till­ riska utredningar. intresse för kinesisk kultur. Drottning­ Sverige. gänglighet eller på annat sätt bidra positivt • För särskilt kulturhistoriskt värdefulla holmsteatern är med sitt fungerande origi­ till världsarvet. fastigheter bör individuella riktlinjer tas nalmaskineri unik internationellt sett. • Områdesbestämmelser bör upprättas för fram. världsarvsområdet för att trygga världsar­ • Vid handläggning av ärenden inom buf­ Drottningholmsmalmen vets förvaltning och fortlevnad. fertzonen bör ärendet gå på remiss till Drottningholmsmalmen består av ett stort världsarvets förvaltningsmyndighet, Sta­ antal välbevarade byggnader från 1700- tens fastighetsverk, och slottsarkitekten. och 1800-talet. Dessa fungerade som för­ valtningsbyggnader för Drottningholms slott. De berättar om de administrativa och praktiska funktionerna som var kopp­ lade till den kungliga närvaron. Topogra­ fin, terrasseringen, tomternas inhägnad och de smala gatorna bidrar till upplevel­ sen av miljön.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 75 DROTTNINGHOLM

KULTURHISTORISKT SKYDD Världsarv Erskines villa Drottningholms Slottsområde med slott, Byggnadens exteriör och fasta inredning teater, Kina Slott och slottsparken är upp­ är skyddade. Byggnaden får inte förvan­ taget på UNESCOS lista över världsarv. skas, flyttas, ändras eller förfalla. Världsarv har inget reellt skydd i svensk lagstiftning, men genom Sveriges ratifice­ Hertigarnas stall ring av kulturarvskonventionen har Sveri­ Byggnadens exteriör och fasta inredning ge förbundit sig att skydda världsarvet för är skyddad. Byggnaden får inte förvan­ all framtid. skas, flyttas ändras eller förfalla. Målning­ ar och tapeter omfattas av skyddet. Statligt byggnadsminne Sedan 1935 är Drottningholms slott med Riksintresse för kulturmiljövården tillhörande byggnader statligt byggnads­ Lovön är av riksintresse för kulturmiljö­ minne. De skyddas i enlighet med SFS vården. Riksintresset omfattar i princip 2013:558 Förordning om statliga bygg­ hela Lovön. Slottsmiljön från 1600- och nadsminnen. Riksantikvarieämbetet utö­ 1700-talet pekas ut som särskilt viktig. var tillsyn över statliga byggnadsminnen. Fornlämningar Byggnadsminnen Fornlämningar skyddas i enlighet med Inom området finns tre enskilda bygg­ Kulturmiljölagen (kap. 2). nadsminnen som skyddas i enlighet med Kulturmiljölagen (kap. 3).

Lilla Skolan Byggnadens exteriör och fasta inredning 1. Drottningholms slottsteater be­ är skyddade. Byggnaden får inte förvan­ traktas som världens bäst beva­ skas, flyttas, ändras eller förfalla. rade 1700-talsteater. Teatern är fortfarande i bruk vilket möjliggör unika upplevelser för besökarna. 1 EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 76 Tryckta källor

Ambrosiani, Björn (2002). Mälaröarna: från fornkungar till folkungar. 2006:7, Stockholm, Stockholms läns museum Stockholm: Paniba Sundström, Lisa (2008), Ekebyhov, Kulturmiljöanalys Ekebyhovs slottsområde Bratt, Peter (1994). Mälaröarna: kulturhistoriska miljöer. 3. rev. uppl. Ekerö socken och kommun, Uppland, Rapport: 2008:16, Stockholm, Stockholms Stockholm: Stift. Stockholms läns museum läns museum Brunstedt, Solveig (red.) (2000). Klas Horns stenhus: Uppland, Ekerö socken, Lovö-Kärsö, en kungligt influerad bondebygd, Rapport: 2014:9, Länstyrelsen i Ekebyhov 1:1, Ekebyhovs slottspark, RAÄ 71. Stockholm: Riksantikvarieämbetet Stockholms län

Burell, Sven (2003). Torpen under Svartsjö. Stenhamra. Översiktsplan Ekerö kommun, Till år 2015 – med sikte på 2030, Antagen den 13 Färingsö hembygdsfören. december 2005

Områdesbestämmelser, Ekerö kommun Burell, Sven (2010). Boken om Stockby: byn som blev Stenhamra. Stenhamra: Firma Sven Joel Burell Internet

Magnus, Bente & Gustin, Ingrid (2012). Birka och Hovgården. 2., rev. tr. Karlstad: Ekerö kommun Votum & Gullers http://ekero.se/ Otryckta källor Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister Franzén, Britt-Marie (2010). Specialinventering av forn- och kulturlämningar på Helgö, Ekerö kommun, Stockholms län, Breja http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/sok/search.raa

Kulturmiljöanalys av Tätortsbandet i Ekerö kommun (2008), Ekerö kommun Riksantikvarieämbetets fornminnesregister

Sundström, Lisa (2006). Drottningholmsmalmen, Kulturmiljöanalys av http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Drottningholmsmalmen, Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland, Rapport Kulturmiljö i bild

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 77 http://kmb.raa.se/cocoon/bild/public_search.html

Notisum http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20130558.htm http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19880950.htm http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20100900.HTM

Riksintressen http://www.raa.se/publicerat/varia2009_34.pdf

Stockholms läns museum http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/ http://www.stockholmslansmuseum.se/projekt/rapporter/kommun/ekeroe/

UNESCO http://whc.unesco.org/en/list/555 http://whc.unesco.org/en/list/559

Wikipedia http://sv.wikipedia.org/

Exempel på sökord: Kungsbergs, Ekerö, Stenhamra, Adelsö, Helgö

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 78 BILAGA BYGGA NYTT I GAMMAL BYGD

EN KOMMUN I FÖRÄNDRING PLATSEN OCH OMGIVNING Inflyttning och höjd boendestandard Det är idag enkelt att bygga nytt. Många För att lyckas med en ny byggnad i ett kul­ i omgivningen. En tilltalande byggd miljö Med den ökade inflyttningen till kom­ hus är prefabricerade och transporteras turhistoriskt landskap är det viktigt att innehåller variationer inom givna ramar. munen har även bebyggelsetrycket ökat, i delar till köpare runt om i landet. Detta förhålla sig till och anpassa sig efter plat­ framför allt när det gäller enfamiljshus. medför att likadana hus går att finna i så­ sen befintliga förutsättningar. Det hand­ Markberedning och kataloghus Efterfrågan på tomter och småhus i kom­ väl Skåne som Stockholm eller Lappland. lar såväl om att välja lämplig skala och Vid nybyggnad är det vanligt med stora munen är stor, i synnerhet vid vattnet och Traditionellt har byggnader uppförts uti­ gestaltning som att vara noggrann med förberedande markarbeten i syfte att ska­ med bra förbindelser till väg 261. Samti­ från de lokala förutsättningarna på plat­ markberedningen. pa plana tomter eftersom det förenklar digt har synen och kraven på boendet för­ sen, det handlar såväl om gestaltningen byggandet. Detta kan ge upphov till ona­ ändrats. Detta har medfört att det upp­ som vilka material som fanns att tillgå. Befintlig bebyggelse på platsen turliga terrasseringar som i många fall har förs nya bostadshus i snabb takt och att Idag är förutsättningarna annorlunda i Vidare är det viktigt att värna den befint­ en större inverkan på helhetsintrycket än befintliga sådana byggs till eller på andra och med att byggmaterial kan skeppas in liga bebyggelsen på platsen, såväl bostads- själva byggnaden. Respekt för naturliga sätt förändras för att möta moderna krav. från världens alla hörn. Som byggare är som komplementbyggnader, och beak­ höjdskillnader och uppvuxen vegetation är Många av nybyggnaderna och förtätning­ man inte längre beroende av lokalspecifik ta hur den kan förstärka och bidra till en vanligtvis bra utgångspunkter för ett lyck­ arna har skett och sker utanför detaljpla­ kompetens eller kunskap om platsens för­ skiftande och spännande boendemiljö. at slutresultat. nelagt område. utsättningar. Inför uppförandet av ett ”kataloghus” Långt in på 1900-talet var byggandet ett Omsorgsfull gestaltning är det extra viktigt att reflektera över hur Byggandets nya förutsättningar hantverk som krävde tid och eftertanke. Gestaltningen av ett hus eller en tillbygg­ marken hanteras. Eftersom kataloghus Den tekniska utvecklingen har inneburit Idag uppförs hela bostadsområden på kor­ nad är väsentlig för hur de uppfattas och ofta är designade för att stå på en betong­ att byggandet idag har andra möjligheter tare tid än man behövde för enstaka bygg­ påverkar landskapet. Detta gäller oav­ platta kan omfattningen på markarbe­ och resurser att påverka vår omgivning än nader tidigare. Det innebär att man på sett om man väljer att anlita en arkitekt, tet komma som en överraskning. Som lek­ vad man hade för bara en eller två genera­ kort tid kan förändra utseende och funk­ rita själv eller köpa ett ”kataloghus”. För­ man kan det vara svårt att sätta sig in hur tioner sedan. Det moderna kostnadseffek­ tioner över mycket stora ytor. utsättningen för att skapa ett bra tillägg i hus och mark samspelar med omgivning­ tiva byggandet är för många en möjlighet landskapet är att gestaltningen görs med en. Det kan därför vara en bra lösning att att skapa sitt drömboende, samtidigt inne­ omsorg och med hänsyn till omgivande ta hjälp av en arkitekt för att välja och pla­ bär det att lokala traditioner urvattnas och bebyggelse. Det betyder inte nödvändigt­ cera sitt hus. att förändringstakten är hög. Med allt för vis att man ska bygga i historiserande stil. snabb förtätning och exploatering riskerar Istället kan en modern och väl genomtänkt de kvaliteter som utmärker Mälaröarna att gestaltning vara bättre för helhetsintryck­ påverkas negativt. et samtidigt som det adderar en ny årsring

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 79 ENKLA RÅD FÖR DIG SOM VILL BYGGA Inför en byggnation krävs eftertanke. Det Uppmärksamma kulturmiljön som krävs desto bättre kommer byggna­ en tillgång för alla. Strandlinjen har även är många frågor att ta ställning till, det • I kommunen finns en stor mängd forn­ den passa in i landskapet. varit betydelsefull i Mälaröarnas historia. gäller inte minst hur byggnaden påver­ lämningar med stor spridning över kom­ • Vid placering av byggnader på öppna kar närmiljön. Detta för att skapa ett bi­ munens yta. Dessa är skyddade enligt lag, platser krävs särskild anpassning för att Byggnadens gestaltning drag till landskapet som gör närmiljöerna undersök därför alltid om det finns forn­ det ska smälta in. • Skapa en lokal anknytning till platsen ge­ attraktiva. Att bygga nytt handlar ofta om lämningar på eller i anslutning till din nom medvetna form-, färg- eller materi­ stora ingrepp i landskapet och det är bygg­ tomt. Forma närmiljön alval herrens ansvar tillsammans med kommu­ • I kommunen finns tio områden som är • Var observant på omgivande husvoly­ • Anlita gärna en arkitekt. De kan gestal­ nen att marken och landskapet förvaltas utpekade som riksintressen för kulturmil­ mers storlek, höjd- och djupverkan. Notera ta ett hus efter dina önskemål och platsens på bästa möjliga sätt. jövården. Ta reda på om din tomt ligger samspelet mellan volymerna. förutsättningar. För att uppnå ett lyckat resultat vid ny- inom ett av dessa områden och vilka vär­ • Anpassa skala och volym utifrån omgi­ • Rådfråga en arkitekt vid val av ”katalog­ eller ombyggnad, att det passar in i land­ den du har att förhålla dig till. vande bebyggelse. hus” eller vid placering av byggnaden på skapet och samtidigt följer samhällets • Värden förekommer även utanför riks­ • Undvik stora och anslående volymer. tomten. krav, följer här några råd. intresseområdena vilket bland annat upp­ Dela hellre upp byggnaden i flera och min­ • Sträva efter en sammanhållen gestalt­ märksammas i kommunens kulturmiljö­ dre volymer (t.ex. garage och förråd). ning och tänk på att alla delar samverkar program. • Tänk på rummet som bildas mellan hu­ till helheten. sen, detta påverkar områdets helhetsin­ • En väl genomtänkt gestaltning bidrar Respektera landskapet tryck. ofta positivt till landskapet och helhetsin­ • Utgå från tomtens och omgivningens för­ • Diskutera gärna med kommande grannar trycket. utsättningar. hur ni vill att er närmiljö ska upplevas. • Placera huset så att det blir en del av land­ • Undvik höga murar och plank eftersom skapet eller bidrar positivt till upplevelsen. de utgör främmande inslag i kulturland­ • Anpassa läget så att det inte stör värde­ skapet. fulla utblickar mot kulturlandskapet. • Notera befintliga kulturväxter och spara • Utnyttja naturliga nivåskillnader. En dessa vid anläggande av trädgården. tumregel är att ju mindre markarbeten • Värna om en god strandmiljö – tänk på att strandlinjen och miljön mot vattnet är

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 80 BILAGA LAGSTIFTNING

PLAN- OCH BYGGLAGEN (PBL) KULTURMILJÖLAGEN (KML) Byggnadsminnen STATLIGA BYGGNADSMINNEN Plan- och bygglagen är den lag som reg­ I Kulturmiljölagen anges samhällets Enskilda byggnader kan i enlighet med Byggnader som ägs av staten och som be­ lerar planläggningen av mark, vatten och grundläggande bestämmelser för skydd KML (kap. 3) förklaras för byggnadsmin­ döms berätta viktiga delar av Sveriges byggande. Den reglerar även hur befintliga av kulturarvet. Lagen omfattar god ort­ ne. När en byggnad förklaras för bygg­ och den statliga förvaltningens historia miljöer och byggnader ska hanteras. Det är namnssed, skydd av fornlämningar, bygg­ nadsminne ska länsstyrelsen upprätta kan skyddas i enlighet med med Förord­ en ram- och avvägningslag som avgörs vid nadsminnen, kyrkliga kulturminnen och skyddsbestämmelser som anger hur bygg­ ning om statliga byggnadsminnen (SFS tillämpning. skydd mot utförsel av kulturföremål. naden ska ”vårdas och underhållas samt i 2013:558). Regeringen utser statliga bygg­ Detta kulturmiljöprogram utgår från vilka avseenden den inte får ändrasen. ” nadsminnen och upprättar skyddsföre­ plan- och bygglagens krav på varsamhet Fornlämningar skrifter. Riksantikvarieämbetet utövar om och skydd av särskilt viktiga kultur­ Alla fasta fornlämningar är skyddade en­ I Ekerö kommun finns följande byggnads­ tillsyn och lämnar förslag på nya statliga miljöer. De råd, förhållningssätt och re­ ligt KML (kap. 2). ”Det är förbjudet att minnen: byggnadsminnen. kommendationer som detta program pre­ utan tillstånd enligt detta kapitel rubba, - Ekebyhovs slott, Ekerö I Ekerö kommun finns följande statliga senterar underlättar att följa kraven om ta bort, gräva ut, täcka över eller genom - Hertigarnas stall, Drottningholm, Lovön byggnadsminnen: utformning och placering med hänsyn bebyggelse, plantering eller på annat sätt - Kersö säteri, Kersö - Drottningholms slott, park tillhörande till kulturvärden på platsen (PBL 2:6). Att ändra eller skada en fornlämning”. Till - Lilla Skolan, Drottningholm, Lovön byggnader (37 st), Lovön kraven enligt lagen uppfylls är en förut­ fornlämningen hör vanligtvis ett så stort - Villa Erskine, Lovön - Svartsjö slott med tillhörande byggna­ sättning för att bygglov skall kunna läm­ område på marken som behövs för att be­ der (7 st). nas, såväl i planlagt område, som utanför vara fornlämningen och ge den ett tillräck­ Kyrkliga kulturminnen planlagt område, enligt 9 kap. PBL. (PBL ligt utrymme med hänsyn till dess art och KML (kap. 4) skyddar kulturhistoris­ MIL JÖBALKEN (MB) 9:30,31). betydelse. Det är upp till exploatören att ka värden i kyrkobyggnader, inventarier, Miljöbalken regelerar hushållning av re­ undersöka om fornlämningar förekommer kyrktomter och begravningsplatser. Kyr­ surser, människors hälsa och miljö m.m. på en plats som ska bebyggas (KML 2:10). kobyggnader och kyrktomter som tillkom­ Områden med nationell betydelse för kul­ Mer information om fornlämningar och mit innan 1940 är skyddas i enlighet med turmiljövården kan pekas ut som riksin­ Kulturmiljölagen finns hos länsstyrelsen lagen. Ekerös åtta medeltida kyrkor omfat­ tresse för kulturmiljövården enligt MB och Riksantikvarieämbetet. tas således av KML. (3:6). Kommunen ska i Översiktsplanen Kyrkobyggnad tillkommen efter 1939 redovisa hur riksintressen tillgodoses i kan omfattas av KML om den bedöms den kommunala planeringen (PBL 3:5). som ”märklig genom sitt kulturhistoriska Stora delar av kommunen är av riksin­ värde”. tresse för kulturmiljövården. Dessutom är Mälaren med öar och strandområden riks­ intresse enligt MB (4:2).

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 81 BILAGA RIKSINTRESSEBESKRIVNINGAR

RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖ- VÅRDEN - VAD ÄR DET? Områden vars kulturhistoriska värde an­ ses vara så högt att dess bevarande är av nationell betydelse kan enligt 3 kap Miljö­ balken utnämnas till Riksintresse för kul­ turmiljövården. Kulturmiljöer av riksin­ tresse ska spegla människans historia från forntid till nutid och såväl skiftningar i es­ tetiska ideal som olika tiders sociala, tek­ niska och ekonomiska förutsättningar.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 82 BILAGA RIKSINTRESSEBESKRIVNINGAR

ADELSÖ – BJÖRKÖ-BIRKA Ett komplex med bronsålderslämningar MUNSÖ EKERÖ Motivering: vid Grindby på Adelsö. På Björkö, Björkö Motivering: Motivering: Fornlämningsmiljö med kungsgården och by, ett Ansgarsmonument rest 1834 på Rundkyrkan från 1100-talet med dess Herrgårdslandskap med förhistorisk bruk­ Alsnö hus på Adelsö, och på Björkö platsen Borgberget, och Ansgarskapellet som in­ funktion som försvarsanläggning samt nings- och bosättningskontinuitet som för Sveriges första stadsbildning (Birka), vigdes 1930 samt ett fornlämningsområde kringliggande storgods med anor och röt­ präglas av 1600-talets säteribildningar och som visar på östra Mälardalens centrala av bronsålderskaraktär på öns södra del. ter i yngre järnåldern som visar platsens med förankring i medeltidens system av roll för det svenska riket under järnåldern centrala betydelse under tidig medeltid. kungsgårdar. (Fornlämningsmiljö, Kyrko­ och den tidiga medeltiden, den politis­ Sockencentrum som genom sina många miljö, Vägmiljö). ka och ekonomiska makten och regionens byggnader för olika funktioner speglar handelsutbyte med internationell räck­ 1800-talets jordbrukssamhälle. (Herr­ Uttryck för riksintresset: vidd. gårdsmiljö). Storhögar, bla vid Husby, och järnålders­ gravfält i anslutning till avhysta byar. Sju Uttryck för riksintresset: Uttryck för riksintresset: herrgårdar, bla Stafsund och Kersö, vil­ På Adelsö Hovgårdskomplexet, som i stor­ Munsö kyrka med prästgård, klockar­ ka är störst och som bäst bevarar sin högar, flera stora gravfält, stora husgrund­ boställe, fattigstuga, skola och handels­ 1600-talskaraktär. En komplex bebyggel­ sterrasser, hamnanläggning, fornborgen bod. Bona, som troligen etablerades un­ sebild med omfattande ekonomibyggnader, och en runsten samt i 1100-talskyrkan och der yngre järnåldern, och Norrby herrgård arbetarbostäder och torpbebyggelse. Om­ ruinen av Alsnöhus visar på järnålderns med komplex gårdsbild. De av godsdrif­ givande parker och det av storgodsdriften kungsgård och dess fortsättning under ten präglade markerna med arrendegårdar präglade landskapet med alléer och stora medeltiden. Den öppna jordbruksbygden, som tidigare varit torp under Bona. Äldre sammanhängande åkermarker. Landsvä­ vägnätet med gamla anor och de två herr­ vägsträckningar och inslag av ängsmarker, gen på åsryggen och andra äldre vägsträck­ gårdarna Tofta och Hanmora. På Björkö, hassellundar och ädellövskog. ningar. Ekerö medeltida kyrka med den tvärs över sundet från Hovgårdskomplex­ unika fruktträdsallén. Offerkastet ”Fan­ et, det forna stadsområdet ”Svarta jorden”, tans hög” som uttryck för folkliga föreställ­ rester av pålverk och hamnanläggningar, ningar i det gamla bondesamhället. stadsvallen, tre stora gravfält, däribland ”Hemlanden”, Sveriges största gravfält med 1600 gravar, fornborgen på Borgber­ get samt det hävdade och som fornpark vårdade landskapet. Den visuella kontak­ ten mellan riksintressets två delar. I området ingår även:

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 83 BILAGA RIKSINTRESSEBESKRIVNINGAR

FÄRENTUNA – HILLESHÖG HELGÖ LOVÖN Uttryck för riksintresset: Motivering: Motivering: Motivering: A. Drottningsholm slott, påbörjat på Centralbygd med rötter i yngre järnåldern, Fornlämningsmiljö av vetenskapligt värde A. Kunglig slottsmiljö som huvudsakli­ 1660-talet efter ritningar av Nicodemus som speglar det gamla jordbrukssamhället som speglar en tidig central handels- och gen speglar 1600- och 1700-talen och de Tessin d.ä. och med till- och ombyggna­ med socknen som gemenskap och kyrkan i hantverksplats med omfattande interna­ av kungligt markinnehav och närheten till der från 1700-talet. Parken med barockan­ centrum. (Fornlämningsmiljö, Sockencen­ tionella kontakter och med blomstringspe­ slottet präglade Lovön och Lindön. (Kyr­ läggning och engelsk park och en lång rad trum, Herrgårdsmiljö, Vägmiljö). riod 400–800 e. Kr. samt dess förutsätt­ komiljö). byggnader för olika ändamål, bl.a. teatern, ningar i form av en viktig vattenled. B. Odlingslandskap med förhistorisk bostadsflyglar, Kina lustslott, koppartält Uttryck för riksintresset: bruknings- och bosättningskontinuitet se­ och Götiska tornet. Manufakturmiljön Komplex fornlämningsbild med grav­ Uttryck för riksintresset: dan bronsåldern. Kanton från 1700-talet och servicessam­ fält kopplade till byarna och storhögar till Åtta grupper om sammanlagt sextio hus­ (Fornlämningsmiljö). hället Malmen med slottets förvaltnings­ sockencentra. Sammanhållna sockencen­ grunder, flera gravfält samt en fornborg. byggnader och ett till stora delar själv­ tra kring Färentuna östtornskyrka från Läget i nära kontakt med vattenleden. vuxet hantverkarsamhälle. Färjeläge 1100-talet och Hilleshögs 1100-talskyr­ och gästgiveri med anor sedan 1600-ta­ ka som ligger invid en stormansgård från let samt andra uttryck för rekreationsmil­ järnåldern. Fattigstugan i Högby. Ett sys­ jön. Lovöns storskaliga jordbrukslandskap tem av gamla vägar. Byar och gårdar som med karaktären av herrgårdslandskap framför allt ligger på de mindre moränhöj­ med stora åkrar, alléer och små herrgårds­ derna ute i åkermarken. Den mindre herr­ anläggningar. gården Hillersjö gård. Lovö medeltida sockenkyrka med huvud­ saklig prägel av 1600- och 1700-talens om­ byggnader. B. Resterna av två boplatser från yng­ re stenåldern, en komplex bronsålders­ miljö med gravar och flera boplatser samt många gårdsgravfält från järnåldern. I området ingår även: Wallenbergfamiljens Malmviks herrgård på Lindö samt familjens begravningsplats. Sommarvillor.

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 84 BILAGA RIKSINTRESSEBESKRIVNINGAR

SKÅ STENHAMRA SÅNGA – SVARTSJÖ Motivering: Motivering: Motivering: A. Skå sockencentrum med rötter i yngre Industrimiljö som i stenbrott, andra in­ A. Svartsjö kungliga slottsmiljö med anor framåt, som personalbostäder, lantbruks­ järnålder och flera generationers skolbygg­ dustrianläggningar och det samhälle det­ sedan järnåldern och lämningar av Gustav byggnader och stenbrottet. Kungsgården nader som visar landsbygdsskolornas ut­ ta gav upphov till visar hur ett välord­ Vasas renässansborg. Den nuvarande an­ som i bebyggelsen huvudsakligen präglas veckling från folkskolestadgans tillkomst nat industrisamhälle kunde organiseras läggningen från 1700-talet, genom vilken av det tidiga 1900-talet. fram till idag. (Fornlämningsmiljö). och byggas upp vid 1800-talets slut. Indu­ en rokokoarkitektur med franska förebil­ B. Flera yngre järnåldersgravfält, bla ett B. Institutionsmiljö med Skå-Edeby barn­ strin har sin förklaring i det stora behovet der introducerades i Sverige och som kom med en storhög. Sånga kyrka med äldsta by från 1947, präglad av nya, epokgörande av gatsten i samband med utbyggnaden av att bli stilbildande för herrgårdsbyggandet delar från 1100-talet, prästgården, kyrk­ behandlingsmetoder, där helhetsmiljön för Stockholms innerstad. (Egnahem). i landet. (Borgmiljö). skolan med separata småskole- och folk­ barnen varit en viktig utgångspunkt och B. Sånga sockencentrum med omgivan­ skolebyggnader från 1800-talets slut. De som har fått stor socialhistorisk betydelse. Uttryck för riksintresset: de odlingslandskap och samlade bymil­ täta bymiljöerna Sundby och Sockarby på Lämningar av det nära nog kompletta och jöer i karaktäristiska lägen med kontinui­ impediment i odlingslandskapet, den för­ Uttryck för riksintresset: i ursprungligt skick bevarade stenhuggar­ tet sedan järnåldern. (Fornlämningsmiljö, sta med en stolpkvarn från 1700-talet. A. Om bygdens centrala betydelse under samhället och den verksamhet som pågick Kommunikationsmiljö). Äldre vägsträckningar och ett med runste­ yngre järnålder och tidig medeltid vittnar under perioden 1884 till 1937. Omfattande nar utmärkt brolagt vadställe. bl.a. Tunagravfältet med en av socknens dagbrott och andra lämningar av den in­ Uttryck för riksintresset: storhögar och Skå kyrka med äldsta delar dustriella verksamheten. Samhället med A. Svartsjö slott med det centrala partiet från 1100-talet. Kyrkskolan med fyra olika dess prägel av det sena 1800-talet i plane­ uppfört 1735–39 efter ritningar av C Hår­ byggnader från skilda tider, en av dem tidi­ ring, arbetarkaserner med uthus, ingen­ leman och tillbyggda, raka flyglar av C F gare även klockarboställe, och lärarbostad. jörsbostad med kontor och gemensamma Adelcrantz från 1770-talet. Den stora par­ Det omgivande flacka slättlandskapet. anläggningar som konsumbutik och sko­ ken med delar av barockträdgården från B. Den ursprungliga herrgårdsanlägg­ la. Egnahems-bebyggelse från början av 1630-talet och lämningarna av 1500-tals­ ningen från sekelskiftet 1800, förlägg­ 1900-talet. borgen. Till slottet och jordbruksverk­ ningshus, skola, personalbostäder och den samheten hörande byggnader och anlägg­ yttre miljön som skapats runt detta. ningar, med torpmiljöer som legat under Svartsjö. Alléer och det av godsdriften präglade landskapet. Olika byggnader och anlägg­ ningar som hör samman med verksam­ heten under fängelsetiden från 1891 och

EKERÖ KULTURMILJÖPROGRAM 2015 SID 85